Trelleborg — Annual Report 2009

Mar 19, 2010

Året i korthet 1
VD & Koncernchef Peter Nilsson 2

Vår verksamhet

Styrning och ansvar

Våra finanser

Symbolen markerar att mer information finns på www.trelleborg.com

Trelleborg AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556006-3421. Säte i Trelleborg, Sverige. This Annual Report is also available in English.

Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas SEK och miljoner kronor MSEK. Sifferuppgifter inom parentes avser 2008 om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Trelleborgs egna bedömningar, om inte en specifik källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag bland annat från publicerade källor inom offentliga sektorer och industrivarubranscher.

Reviderad årsredovisning, sidorna 5-33 samt 61-99. Bestyrkt Corporate Responsibility-rapport, sidorna 48-58.

VÅR VERKSAMHET

Täta, dämpa, skydda 6
Vår marknad 8
Finansiella mål 10
Affärskoncept – strategi 11-17
Excellens 12
Tillväxt 14
Innovation 16
Koncernen i sammandrag 18
Affärsområden	20-27
Trelleborg Engineered Systems 20
Trelleborg Automotive 22
Trelleborg Sealing Solutions 24
Trelleborg Wheel Systems 26

STYRNING OCH ANSVAR
Riskhantering 30-33
Strategisk och operativ riskhantering 30
Finansiell riskhantering 32
Bolagsstyrningsrapport 34-47
Styrelseordförandens förord 34
Bolagsstyrning 35
Styrelse 38
Översikt av styrningen i Trelleborg 40
Koncernledning 42
Ersättning 44
Styrelsens rapport om Intern Kontroll 46
Corporate Responsibility 48-59
VD och Koncernchefens förord 48
Corporate Responsibility 49
Aktiv intressentdialog 50
Ansvar för miljön 51
Ansvar för arbetsplatsen 54
Ansvar för kunder och leverantörer 56
Ansvar för samhälle och miljö 57
Målindikatorer, utfall och framsteg 2009 58
Bestyrkanderapport 59

VÅRA FINANSER

Finansiell rapportering	62-99
Kommentarer till koncernens resultaträkningar 62
Koncernens resultaträkningar 63
Kommentarer till koncernens balansräkningar 68
Koncernens balansräkningar 69
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 71
Koncernens kassaflödesranalyser 72
Koncernens noter 73-89
Moderbolagets resultaträkningar och
kassaflödesanalyser 90
Moderbolagets balansräkningar 91
Moderbolagets noter 92
Förslag till vinstdisposition 95
Revisionsberättelse 96
Flerårsöversikt 97
Trelleborgaktien 98

www.trelleborg.com 100
Årsstämma 2010 101
Adresser och ekonomisk information 102
Ekonomiska definitioner och ordlista 103
Trelleborg i världen 104
Index – hitta rätt snabbt 107

Globalt ledand

Ett varumärke synonymt med polymerteknologi sedan mer än 100 år

Varumärket Trelleborg är välkänt över hela världen inom en rad marknadssegment. Det står för Trelleborgs löfte och erbjudande; innovativa och tillförlitliga lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer. Med bas i avancerad polymerteknologi och djupt applikationskunnade strävar vi efter att ge våra kunder något de inte kan få från andra. Så har det varit i mer än hundra år.

de inom polymerteknologi

Grundat 1905

• Nummer ett i världen inom industrigummi
• Omsättning 2009: 27 059 MSEK
• Anställda vid årets slut 2009: 21 119
• Verksamhet i 43 länder
• Noterad på Stockholmsbörsen sedan 1964

**) Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal. För medelantal anställda se not 3 sidan 80. För medelantal anställda per land se sidorna 104-106.

Nettoomsättning, MSEK 2005 2006 2007 2008 2009 -30 Organisk tillväxt, % Mål: organisk tillväxt över en konjunkturcykel 5%.

Mål: avkastning på eget kapital 12%.

^* Styrelsens förslag till årsstämman

Utdelningspolicy: utdelningen ska långsiktigt uppgå till 30-50% av årets nettoresultat.

Kapacitet har adderats på tillväxtmarknader samtidigt som betydande reduceringar gjorts i mogna marknader, vilket inneburit en nettominskning av antalet anställda med drygt 2 000.

2009 var ett exceptionellt år. Marginaler och kassaflöde Stärkta positioner Finanskrisen slog igenom med en dramatisk nedgång av efterfrågan inom de flesta av världens industrier. Som en följd minskade Trelleborgs organiska försäljning med 21 procent jämfört med 2008. Det tvingade oss till en rad fokuserade insatser. Och tack vare ett fantastiskt arbete av alla Trelleborgare har vi lyckats över förväntan. Det ger oss ett gott utgångsläge inför 2010 då vi slår vakt om vår trimmade kostnadsbas och kan satsa mer offensivt för långsiktigt värdeskapande för alla intressenter.

Under de senaste åren har vi arbetat med att förbättra koncernens operationella struktur, vilket även var i fokus under 2009. Samtliga fyra affärsområden har genomfört åtgärdsprogram.

En av de viktigaste komponenterna i vårt arbete för ett bättre Trelleborg är att säkerställa fokus på de mest värdefulla affärerna och kunderna. En klassificering av var vi ska växa och vilka områden vi ska lämna är grunden. Alla affärsenheter ser kontinuerligt över sin kundstruktur för att säkerställa att resurser allokeras till de delar av verksamheten där det lönar sig mest, så väl på kort som på lång sikt.

Även under ett år som 2009 har vi fortsatt att bygga starkare positioner inom utvalda segment genom utveckling och investeringar i nya geografiska marknader. Vi har även fortsatt att sjösätta nya koncernövergripande initiativ för att ta till vara synergier på ett strukturerat sätt.

Under 2009 har mycket arbete riktats mot att anpassa kapaciteten med den väldigt tråkiga konsekvensen att många av våra medarbetare har tvingats lämnat företaget. Antalet medarbetare har från när vi var som flest under 2008 minskat med mer än 20 procent.

De långsiktiga struktur- och effektiviseringsprogram som vi bedrivit de senaste åren gav ett bra utgångsläge för att möta det dramatiska fallet i efterfrågan. Vårt marginalfokus har varit starkt under året. Vid utgången av 2009 var vår EBITDA-marginal drygt 10 procent jämfört med knappt 4 procent i fjärde kvartalet 2008, detta med en försäljning på samma nivå.

Genom att tydligt fokusera på våra mest värdefulla affärer och kunder, snabbt justera vår kapacitet och öka hastigheten i genomförandet av pågående program lyckades vi väl anpassa verksamheten. Speciellt tillfredsställande är att de åtgärder vi vidtagit sedan flera år inom Trelleborg Automotive tydligt börjat ge effekt.

Vi har nu en betydligt bättre struktur, så väl avseende geografi som effektivitet och flexibilitet, för att möta framtida marknadsförändringar. När volymerna så småningom kommer åter kommer Trelleborg att stå starkare än på mycket länge.

Trelleborgs operativa kassaflöde har legat stadigt över 1 500 MSEK per år sedan 2005. När krisen kom skärpte vi fokus på kapitaleffektivisering ytterligare samtidigt som vi reviderade våra investeringsplaner. En effektiv hantering av rörelsekapitalet, lägre investeringar och gradvis förbättrat resultat under året fördubblade det operativa kassaflödet från knappt 1 600 MSEK under 2008 till drygt 3 200 MSEK vid utgången av 2009.

Under första halvåret genomförde Trelleborg också en nyemission om cirka 2 200 MSEK för att stärka kapitalbasen och ge offensiv rörelsefrihet. Nyemissionen övertecknades och bidrog till en väsentlig minskning av skuldsättningsgraden. Vid utgången av 2009 var skuldsättningsgraden 68 procent jämfört med 124 procent vid utgången av 2008. Den förbättrade balansräkningen skapar möjligheter för framtida strategiska val.

Kristider skapar nya möjligheter på många marknader. Under 2009 har vi behållit eller ökat marknadsandelarna på våra väsentliga marknader samtidigt som den geografiska balansen har fortsatt förbättrats.

Sedan 2005 har 10 nya produktionsenheter startats på tillväxtmarknader. Samtidigt har antalet produktionsenheter på våra mogna marknader minskats med 25. Sammantaget en markant förändring av vår geografiska balans som vi kommer att ha nytta av framåt.

Vi prioriterar fortsatt satsningar och investeringar för att väsentligt öka intressanta geografiska marknaders andel av försäljningen de kommande åren, samtidigt som vi fortsätter investera i nya lösningar och produkter som ökar värdeskapandet hos våra kunder.

Även om vi försäljningsmässigt är störst i världen inom industrigummi är vår position på de enskilda delsegmenten viktigare. Med en systematisk process för global tillväxt i utvalda delsegment och kontinuerligt arbete med vår produktportfölj har vi fortsatt stärkt vår konkurrenskraft under 2009.

Vår tillväxt ska i första hand nås genom byggande av rätt positioner och en marknadsnära produktutveckling med innovation, polymer- och applikationskunnande som bas. Förvärv kvarstår som en viktig komponent i vår kontinuerliga förflyttning mot bättre positioner, men vi har valt att inte definiera ett specifikt måltal avseende förvärv. Dock är vår marknad fragmenterad och erbjuder goda möjligheter till intressanta tilläggsförvärv.

I vårt arbete med att förbättra vår långsiktiga struktur ingår det också att en del enheter sannolikt kan utvecklas bättre med nya ägare. Vår avsikt är fortsatt att göra avyttringar av enskilda enheter, som inte tillhör vår framtida kärnverksamhet, när rätt tillfälle uppstår.

"Vi fortsätter att förbättra koncernens och balans"

Strategi och mål Framåt

Vår övergripande strategi ligger fast. Vi ska ytterligare förbättra vår geografiska balans, med fokus på marknader utanför Nordamerika och Västeuropa, och vi ska växa genom att förflytta oss mot lönsamma segment med god strukturell tillväxt. Hit hör till exempel segment inom infrastruktur, energilösningar och livsmedelshantering, områden som drivs av den starka långsiktiga utvecklingen av urbana miljöer.

Basen är vår grundläggande konkurrensfaktor som gör oss annorlunda; vårt specialicerade polymer- och applikationskunnande i kombination med global närvaro. Våra kunder kan förlita sig på innovativa och tillförlitliga lösningar som de inte kan få från andra.

Vår strategi har givit resultat och vi är på rätt väg, men det finns fortfarande en hel del kvar att göra. Vi är långt ifrån klara.

Under året har vi reviderat de finansiella målen som nu koncentreras till tre mål. Målet för organisk tillväxt är 5 procent per år i genomsnitt över en konjunkturcykel, vilket skärper fokus på vårt interna tillväxtarbete. EBITDA-marginalmålet ligger fast på att överstiga 12 procent per år. Det ska åstadkommas genom fokusering på utvalda positioner i lönsamma och växande marknadssegment kompletterat med ständiga förbättringar av vår operativa struktur och våra kostnader. Målet för avkastning på eget kapital har justerats till 12 procent till följd av förändrade antaganden kring en lägre skuldsättningsgrad.

Utdelningspolicyn är att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat. För 2009 föreslår styrelsen en utdelning om 0,50 SEK, vilket bedöms vara en ansvarsfull nivå som balanserar årets avkastning till aktieägare med bibehållen finansiell styrka i bolaget för att långsiktigt skapa aktieägarvärde.

Efterfrågeutvecklingen för 2010 är fortsatt osäker och det finns inte mer än vaga tecken på återhämtning av marknaden som helhet. Även om vi har en styrka i vår breda exponering mot en mängd segment och olika geografiska marknader är vi försiktiga med att räkna med extra draghjälp från våra underliggande marknader och förbereder oss för ett besvärligt 2010. Vi tror dock generellt på en stabilisering i den globala industriella efterfrågan under året, med fortsatt ökning i många tillväxtländer och en långsam successiv återhämtning i Västeuropa och Nordamerika. Skulle marknaden utvecklas bättre än vad vi tror när detta skrivs, är vi väl förberedda att flexibelt hantera ökande volymer med förbättrad lönsamhet.

Vi har haft ett tufft år. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare och aktieägare som bidragit till att vi går stärkta ur det. Det är alla medarbetare som i vardagen gör jobbet. Vi har under året mer än någonsin sett vikten av hur strategiskt viktigt det är att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer med olika bakgrund för att utveckla Trelleborg. Vi har ett strukturerat angreppssätt som inbegriper bland annat karriär- och successionsplanering, tydlig feedback och uppföljning. Detta har fortsatt högsta prioritet eftersom rätt medarbetare är basen för framgångsrika verksamheter. Året 2009 har givit ett kvitto på att vi har enormt duktiga medarbetare i verksamheten. Jag är stolt över alla Trelleborgares prestation.

Trelleborg i februari 2010 Peter Nilsson, VD och koncernchef

Nettoomsättning och EBITDA-marginal per kvartal

1RGTCVKXV-MCUUCƂÒFG

Försäljning utanför Västeuropa och Nordamerika

En tät och trygg passage. Snart kommer en 830 meter lång nedsänkt vägtunnel att döljas i floden Coatzacoalcos i Mexikanska golfen. Högt vattentryck och den stora risken för seismiska jordrörelser kräver slitstarka och flexibla tätningar. Kompletta tätningssystem från Trelleborg kommer att hålla den dolda passagen säker och torr.

6-27

Vår verksamhet

VÅR VERKSAMHET
Täta, dämpa, skydda 6
Vår marknad 8
Finansiella mål 10
Affärskoncept – strategi 11-17
Excellens 12
Tillväxt 14
Innovation 16
Koncernen i sammandrag 18
Affärsområden 20-27
Trelleborg Engineered Systems 20
Trelleborg Automotive 22
Trelleborg Sealing Solutions 24
Trelleborg Wheel Systems 26

Vi tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer över hela världen

Varje dag använder du en produkt där polymerer (gummi och plaster) tätar, dämpar eller skyddar – oftast utan att du ser det. Den tidning du läser är tryckt med en polymerbeklädd vals, bilen du färdas i har polymerkomponenter för att göra färden så behaglig som möjligt, tunneln du kör igenom är tätad med polymertätningar, klockan du har på dig har små, små polymertätningar som skyddar från fukt och damm. Listan kan bli hur lång som helst och visar hur polymerer finns runt omkring oss och spelar en avgörande roll för många funktioner.

Vår strävan

Vi strävar efter att ge våra kunder något de inte kan få från andra. Trelleborgkoncernen erbjuder högteknologiska lösningar som möter tre primära kundbehov: att täta, dämpa och skydda. Funktioner som är väsentliga för kunder inom en mängd industriella segment. Våra produkter och lösningar möter du överallt i vardagen – ofta utan att se dem. Genom avancerad polymerteknologi och med djupt applikationskunnande utvecklar Trelleborg i nära samarbete med kunderna produkter och lösningar designade för specifika behov. Det kan handla om tätningar i maskiner och flygplan, om dämpande bärlager i broar och tåg, om skydd på oljeplattformar eller om slangar för livsmedel och om antivibrationskomponenter i bilar.

Vår styrka

Vår styrka startar i ett material utan motstycke. Vi arbetar med polymerteknologi, vilket omfattar gummi och plaster. Trelleborg är idag synonymt med det som i vardagstal kallas industrigummi. Gummi är ett av de mest mångsidiga material som finns. Detta elastiska material ger unika egenskaper för att täta, dämpa och skydda i olika sammanhang. Det finns många olika gummityper och närbesläktade material, som genom tillsatser av olika slag kan ges vitt skilda egenskaper. De kemiska tillsatserna och kombinationerna med andra material som metall, textil och plast avgör slutproduktens egenskaper. Till exempel en slang som ska skydda mot frätande kemikalier, en tätning som ska klara extrema temperaturskiftningar eller ett material som ska dämpa ljud och vibrationer i en bullrig miljö.

Vår skillnad

Vi har en kultur och värderingar som differentierar oss från andra. Innovativa lösningar skapas i en innovativ företagskultur. Vår decentraliserade affärsmodell och starka entreprenörsanda ger operationell fokusering och närhet till kunderna. Vår affärsmodell ger tidigt stor frihet, stort ansvar – och krav på prestation. Vi leder genom en decentraliserad organisation som uppmuntrar alla medarbetare att ta ansvar för vårt företag och vår omvärld. Trelleborgs ambition är att skapa en högpresterande kultur i en global miljö genom gemensamma värderingar och målstyrt ledarskap. Våra grundläggande värderingar sammanfattas i de fyra ledorden kundfokus, prestation, innovation och ansvar.

Täta

Lösningar

Trelleborg skapar kundanpassade lösningar som tätar för en lång rad olika applikationer. Oavsett om kravet är hög slitstyrka, extrema temperaturskillnader eller exakta precisioner kan Trelleborg erbjuda världsledande tätningslösningar.

Dämpa

som tätar, dämpar skyddar Ljud och vibrationer har blivit ett allt större problem i vår vardag. Därför krävs högpresterande antivibrationsprodukter och ljuddämpande lösningar för att skydda både människor och material. Trelleborgs ingenjörer utvecklar ständigt nya, innovativa lösningar för både ljud och vibrationsdämpning.

Skydda

Över hela världen ökar resurserna för att skydda mot till exempel översvämningar, bränder och andra katastrofer. Vare sig det handlar om att förhindra läckage eller skydda mot eld, frätande vätskor och material, gaser eller naturens krafter spelar Trelleborgs polymerbaserade lösningar en avgörande roll.

och

Globalt ledande inom industrigummi

En betydande del av Trelleborgs verksamhet ligger inom ramen för det som benämns industrigummi. Trelleborg är ledande på denna globala marknad.

Industrigummimarknaden omfattar produktområden som till exempel antivibration, slangar och tätningar, men inkluderar inte marknaden för däck. Marknaden är fragmenterad, men en gradvis konsolidering pågår. I denna process tar Trelleborg en aktiv roll.

Industrigummimarknaden är mycket diversifierad och inbegriper ett flertal olika segment. Trelleborg är aktiv på utvalda delar inom personbilar, övrig industri, offshore olja/gas, lantbruk, transport, infrastruktur samt flyg. Se vidare sidan 9.

För en mer detaljerad beskrivning av Trelleborgs applikationer, marknadspositioner, nyckelkunder samt huvudkonkurrenter se beskrivning av affärsområdena på sidorna 20 till 27 samt omslagets insidor.

Topp 10 globala industrigummiaktörer*

	Företag	Land
1.	Trelleborg	Sverige
2.	Hutchinson	Frankrike
3.	Continental	Tyskland
4.	Bridgestone	Japan
5.	Freudenberg	Tyskland
6.	Tomkins	Storbritannien
7.	Cooper-Standard
	Automotive	USA
8.	Tokai Rubber	Japan
9.	Parker-Hannifin	USA
10.	NOK	Japan

Trelleborgkoncernens geografiska fördelning av nettoomsättningen 2009, inom parentes 2008

Nordamerika 18% (18) Andel av koncernens omsättning –11% Tillväxt 2009 vs 2008	Västeuropa 58% (61) Andel av koncernens omsättning –17% Tillväxt 2009 vs 2008
	Övriga världen 24% (21) Andel av koncernens omsättning –4% Tillväxt 2009 vs 2008
	Asien och övriga marknader Andel av koncernens omsättning 13% (10) +9% Tillväxt 2009 vs 2008
	Syd- och Centralamerika 6% Andel av koncernens omsättning –5% Tillväxt 2009 vs 2008 Övriga Europa	(5)
	5% Andel av koncernens omsättning –25% Tillväxt 2009 vs 2008	(6)

Synergier	Marknads- och applikationskunnande	Utvalda segment inom
	Trelleborg		Personbilar 33%
Polymer teknologi	Engineered Systems		Övrig industri 30%
Global	Trelleborg Automotive		Offshore olja/gas 11%
närvaro			Lantbruk 8%
Inköp	Trelleborg
Tillverknings	Sealing Solutions		Transport 8%
processer	Trelleborg		Infrastruktur 7%
	Wheel Systems		Flyg 3%

Den industriella kärnkompetensen och polymerteknologin är genomgående för alla affärsområden, liksom produkternas höga teknikinnehåll som ger mervärde för våra kunder. Avgörande för verksamhetens goda resultat och för kommersiellt framgångsrika produkter och lösningar är fokuserad produktutveckling, kostnadseffektiv tillverkning samt synergier i inköp och materialflöden. För att stärka koncernens konkurrenskraft söks samordning mellan affärsområdena inom alla dessa områden.

Trender som driver utveckling och gynnar Trelleborgs produkter och lösningar

Personbilar

• Kunderna blir allt mer globala och ställer krav på global täckning även hos underleverantörerna.
• Ökad konkurrens bland fordonstillverkarna har lett till konsolidering och ett bredare användande av gemensamma plattformar för kostnadseffektiv produktion.
• Tuffare miljökrav, till exempel för koldioxidutsläpp, leder till större satsningar inom utveckling av alternativa drivmedel och motorer för dessa.
• Förare och passagerare önskar allt mer förbättrad komfort under färden, till exempel lägre och färre störande ljud samt mindre vibration.
• Asien, framförallt Kina och Indien, visar en kraftig tillväxt, delvis drivet av en växande hemmamarknad, men även av kostnadseffektiv export

Övrig industri

• I takt med att världens befolkningsmängd stiger ökar kraven på alternativa energikällor, en bättre livsmedelshantering, stärkt infrastruktur samt effektivare sjukvård.
• Utanför mogna marknader i Västeuropa och Nordamerika finns attraktiv tillväxt framför allt i landsgrupperingar som BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) och VISTA (Vietnam, Indonesien, Sydafrika, Thailand, Argentina).

Offshore olja/gas

• Ett stigande globalt energibehov i kombination med höga råvarupriser har gjort tidigare olönsamma utvinningsprojekt mer realistiska, till exempel djuphavsbaserad utvinning av olja och gas.
• Brasilien och Västafrika har prospekterat stora fyndigheter, vilket kan innebära mycket stora investeringar för framtida utvinning.
• Bättre prospekteringsteknik och sinande landbaserade fyndigheter har lett till ökade satsningar till havs (offshore).

Lantbruk

• Sammanslagningar av lantbruk för ökad skalekonomi har ökat behovet av större traktorer med större däck. Traktorerna används dessutom mer för landsvägskörning, vilket innebär högre farter än tidigare.
• Den fundamentala teknologiövergången från diagonal- till radialdäck fortsätter.
• Senare års högre spannmålspriser och mer kostnadseffektiv lantbruksproduktion har förbättrat lantbrukarnas ekonomi, vilket resulterat i stigande maskininvesteringar.
• Värdet på lantbruksmarken ökar, vilket ställer större krav på mindre slitage/påverkan när marken används.

Transport

En ökad världshandel ökar generellt behoven av transporter, samt ställer krav på mer effektiv lagerhantering.

Infrastruktur

• Ökad urbanisering, eftersatta investeringar och ökade komfortkrav bidrar till stora satsningar på förbättrad infrastruktur i form av broar, tunnlar, vägar, hamnar, järnvägar med mera.
• Allt fler internationella fraktfartyg angör världens hamnar, vilket ställer krav på större hamnar med moderna fendersystem.
• Ökat fokus på energibesparingar inom byggnation resulterar i större efterfrågan på effektiva tätningsprofillösningar.

Flyg

• Välfärdsökningen i BRIC-länderna är en av de viktigaste drivkrafterna bakom civilflyget som en av de långsiktigt kraftigast växande transportsektorerna.
• Allt skarpare krav för att producera mindre bullriga, bränslesnålare och säkrare flygplan med effektivare motorer.

Våra finansiella mål

Trelleborg ska skapa värde för aktieägarna och andra intressenter genom en lönsam tillväxt. Vid kapitalmarknadsdagen den 3 december 2009 informerade Trelleborg om justerade finansiella mål. Dessa har nu fokuserats till tre: organisk tillväxt, EBITDA-marginal samt avkastning på eget kapital.

Organisk tillväxt över en konjunkturcykel

Mål

Målet för den genomsnittliga årliga organiska tillväxten över en konjunkturcykel är 5 procent. Därutöver ska ytterligare tillväxt ske genom kompletterande förvärv.

Beskrivning

Den organiska tillväxten ska uppnås bland annat genom egen produktutveckling samt inbrytning på nya geografiska marknader. De senaste fem åren har den organiska tillväxten i genomsnitt varit –1 procent årligen. Förvärvad tillväxt är fortfarande en viktig del i Trelleborgs strategi. I första hand handlar det om kompletterande förvärv för att stärka till exempel geografisk närvaro eller marknadsposition inom utvalda segment.

Uppfyllelse

Under 2009 minskade den organiska försäljningen med 21 procent (-1) som en följd av den kraftiga försvagningen av efterfrågan. Omsättningen minskade för koncernens samtliga affärsområden.

EBITDA-marginal*

≥12%

Målet är en EBITDA-marginal* som överstiger 12 procent.

Beskrivning

EBITDA-marginalen har under de senaste fem åren i genomsnitt varit 9,8 procent. Marginalförbättringen som krävs för att nå målnivån ska ske som en effekt av volymtillväxt tillsammans med effekter av de omfattande åtgärdsprogram som genomförts under de senaste åren. Trelleborgs strategi att aktivt söka och utveckla lönsamma segment förväntas också bidra till förbättrade marginaler.

Uppfyllelse

Under 2009 uppgick EBITDA-marginalen till 8,4 procent (9,1). Arbetet med att anpassa koncernens kostnadsstruktur till den lägre efterfrågan har delvis kompenserat de betydligt lägre volymerna. EBITDA-marginalen har förbättrats jämfört med 2008 inom Trelleborg Automotive och Trelleborg Wheel Systems medan den sjönk inom Trelleborg Engineered Systems och Trelleborg Sealing Solutions.

* Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster

Avkastning på eget kapital*

Mål

Målet är att avkastningen på eget kapital* långsiktigt ska uppgå till 12 procent före skatt.

Beskrivning

Avkastningen har under de senaste fem åren i genomsnitt varit 10,2 procent. Målet ska nås genom marginalförbättringar samt effektivitet i kapitalanvändningen.

Målet har reducerats till nivån 12 procent efter skatt, främst som en följd av förändrade antaganden avseende lägre skuldsättningsgrad och lägre kapitalomsättningshastighet.

Uppfyllelse

Under 2009 uppgick avkastningen på eget kapital till 6,2 procent (8,8). Försämringen är en följd av att avkastningen på sysselsatt kapital försämrats under året.

* Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster

Vår strategi

koncern till gagn för alla Trelleborgkoncernens intressenter.

initiativ, portföljutveckling, operationell effektivitet, ledarutveckling eller innovationsinitiativ.

Ledarskap säkerställer strategier och handling

För att säkerställa strategier och stark handlingskraft krävs goda ledare. Vår affärsmodell och entreprenörsanda ger operationell fokusering och närhet till kunderna. Trelleborgs ambition är att skapa en högpresterande kultur i en global miljö genom gemensamma värderingar och målstyrt ledarskap.

• Vi sätter tydliga mål och belönar prestation.
• Vi leder genom en decentraliserad organisation som uppmuntrar alla medarbetare att ta ansvar för vårt företag och vår omvärld.
• Vår företagskultur och våra värderingar differentierar oss gentemot våra konkurrenter.

Ledande positioner i utvalda segment

Trelleborg söker ledande positioner inom väl utvalda segment på globala och regionala marknader. Utvärdering av koncernens marknadspositioner och produktportfölj görs i en kontinuerlig process. Vi väljer ut och fokuserar på segment där koncernen kan nå ledande positioner och som erbjuder en långsiktig värdetillväxt. Samtidigt identifierar och lämnar vi områden och segment som är mindre intressanta.

Inom ramen för Global Growth Initiatives sker aktiviteter som systematiskt driver tillväxt inom prioriterade områden.

Excellens stärker konkurrenskraften

Operationell, kommersiell och finansiell excellens uppnås genom kontinuerliga förbättringar. Det är tre länkar som genom ständiga förbättringar bygger en stark och effektiv kedja – från inköp till färdig lösning på plats hos vår kund. Excellens leder till bättre positionering och konkurrenskraft och driver därmed också tillväxt.

Excellens skapas genom:

• Tillförlitlig kvalitet. Hög kvalitet och tillförlitlighet är en förutsättning för att vi ska vara förstahandsvalet för våra kunder.
• Optimerad operationell struktur. Vi förbättrar kontinuerligt vår operationella struktur vad gäller till exempel tillverkning, marknadsföring/försäljning och infrastruktur.
• Optimerade processer. Koncernens olika processer, för till exempel produktion, inköp, prissättning och logistik, ska skapa kraft samt synergier och standardiseras när så är möjligt.
• Produktions- och kapitaleffektivitet. Exempel är projekt för att arbeta rationellt med vårt kapital samt en ständig översyn och rationalisering i våra produktportföljer.

Sedan några år tillbaka använder sig Trelleborg av koncernövergripande excellensprogram för att på ett effektivt och enhetligt sätt implementera förbättringsåtgärder.

Manufacturing Excellence var det första program som lanserades. Resultaten var mycket positiva och därefter har ytterligare program lanserats för att idag omfatta totalt fem områden. Principen är att programmen efter en fokuserad hantering över några år ska övergå i en naturlig del av den vardagliga verksamheten. De fem excellensområdena är:

• Tillverkning. Effektivisering av produktionsprocesser och materialhantering, men även förbättrat energi- och miljömedvetande genom hela värdekedjan.
• Inköp. Selektiv samordning av direkta och indirekta inköp av såväl råmaterial som komponenter. Etablering av centrala inköpskontor i kostnadseffektiva länder.
• Rörelsekapital. Kontinuerlig förbättring av kapitalanvändandet med avsikt att minska kapitalbasen och därmed frigöra kapital. Programmet innefattar konkreta effektivitetshöjande åtgärder för lager, kundfordringar, leverantörsskulder och övrigt rörelsekapital.
• Bruttovinstmarginal. Ett relativt nylanserat program med fokus på att förbättra den övergripande prisbilden och reducera kostnadsbasen. Således är avsikten att öka medvetandet om vår marknadspositionering parallellt med att optimera kostnaden för att utveckla, tillverka och sälja våra produkter.
• Försäljning. Det senast lanserade programmet med primärt syfte att förbättra affärsenheternas interaktion med existerande och potentiella kunder.

Förbättrad hantering av rörelsekapital

Under 2009 ökade Trelleborg fokus på att förbättra effektiviteten i rörelsekapitalhanteringen.

Anpassning av lagernivåerna till de lägre försäljningsnivåerna under 2009 var en aktivitet med hög prioritet.

Dessutom har koncernen arbetat med att förbättra hanteringen av kundkrediter

och tillse att underliggande orsaker till sena betalningar minimeras.

Generellt sett har ett flertal förbättringar av de processer som ligger bakom kundfordringar, lager och leverantörsskulder genomförts för att reducera kassaflödescykeln.

Excellens inom allt fler områden

Excellens inom tillverkning

Trelleborgs koncernövergripande program för excellens inom tillverkning (Manufacturing Excellence) lanserades i början av 2008 och har införts vid samtliga större produktionsenheter i koncernen.

Programmet är en strukturerad modell för att säkra en företagsgemensam strävan mot ständig förbättring, ökad konkurrenskraft och att alla får tillgång till de bästa metoderna.

En systematisk mätprocess stimulerar alla produktionsenheter att ha ett gemensamt angreppssätt samt att säkerställa förbättring.

Sex områden ingår i programmet och inom samtliga sex definieras nyckeltal lokalt. De sex områdena är:

• Leveranser i tid. Kundtillfredsställelse/ kundservice: till exempel pålitlighet, kundlöften och ledtider.
• Produktivitet. Resursutnyttjande: till exempel arbetsinsats per producerad enhet eller kostnad per anställd.
• Effektivitet. Avkastning: till exempel producerade enheter per mantimme eller enheter per produktionstimme.
• Kvalitet. Kundtillfredsställelse/ kostnad: till exempel reklamationer, kassation och andel produkter som måste arbetas om.

Vision Affärsidé Strategier

Ledarskap Värderingar, uppförandekod och bolagsstyrning

Ledande positioner i utvalda segment Excellens Excellens Tillväxt Innovation

• Tillgångar. Kapital-/resursutnyttjande: till exempel kapitalomsättning och utrymmesutnyttjande.
• Personal. Medarbetartillfredsställelse: till exempel sjukfrånvaro och personalomsättning.

Excellens inom energi

Under 2009 implementerades Trelleborgs program för excellens inom energi (inom ramen för Manufacturing Excellence) för systematisk energieffektivisering vid samtliga produktionsenheter.

Excellens inom energi bygger på självutvärdering och identifiering/genomförande av förbättringsprojekt via specialutbildade koordinatorer vid varje produktionsenhet, som i sin tur bildat förbättringsteam för sparåtgärder avseende byggnader, tryckluft, uppvärmning/ventilation, belysning, kylsystem etc.

Programmet beräknas över tid generera tydliga besparingar i form av lägre energikonsumtion och energikostnader, samt minska de totala koldioxidutsläppen från koncernen.

Trelleborg Sealing Solutions anläggning på Malta har under 2009 arbetat systematiskt med excellens inom energi. Åtgärder som vidtagits är bland annat avstängning av transformatorer under lugnare perioder, programmering av veckotimers för vissa maskiner samt övervakning för att identifiera läckor i tryckluftsystemet.

Förbättring av produktionsstrukturen Enhet Åtgärd

Trelleborg arbetar kontinuerligt med att förbättra produktionsstrukturen för att skapa en långsiktigt optimal närvaro och för att åstadkomma en effektiv och flexibel struktur.

Under 2009 har omfattande kapacitetsjusteringar genomförts i samtliga fyra affärsområden. Stängning eller konsolidering av ett 15-tal enheter har genomförts eller initierats.

Samtidigt har investeringar gjorts i nya enheter i Kina och Brasilien, marknader med attraktiva tillväxtmöjligheter och intressanta marknadssegment. Större investeringar har även gjorts i länder som Turkiet, Tjeckien, Sri Lanka, Italien, Sverige, USA och Frankrike.

Guelph, Kanada	Flytt till Brasilien och Mexiko
Hartville, USA	Flytt till Sri Lanka
Hadsten, Danmark	Flytt till Lettland
TSS, Storbritannien	Sammanslagning av ett flertal enheter
Hull Storbritannien	Flytt till Litauen
Somersworth, USA	Stängning
Rio Saliceto, Italien	Flytt till annan enhet i Italien
Spilamberto, Italien	Flytt till annan enhet i Italien
Czechowice, Polen	Sammanslagning av två enheter
Sjöbo, Sverige	Flytt till Storbritannien, Sverige och Estland
Cernay, Frankrike	Flytt av tryckdukar till Italien
Mosbach, Tyskland	Flytt till annan enhet i Tyskland

Tillväxt inom lönsamma segment

Målet för Trelleborgs genomsnittliga årliga organiska tillväxt över en konjunkturcykel är 5 procent.

I vår huvudstrategi att vara ledande i utvalda segment står tillväxten i centrum. Den egna produktutvecklingen är viktig och därför har Trelleborg också strategiskt prioriterat innovationskompetensen.

Fokus ligger på organisk tillväxt, men förvärv är fortfarande av strategisk vikt, i första hand kompletterande förvärv inom utvalda marknadssegment eller geografiska områden. Koncernen söker förvärv som adderar teknologi som skapar mervärde, stödjer byggandet av kritisk massa inom attraktiva segment, har en solid organisk tillväxtpotential eller ger möjlighet till konsolidering.

Tillväxt skapas genom:

• Kunskap och förståelse om våra marknader.
• Fokusering mot segment med god strukturell tillväxt.
• Satsning av resurser till våra prioriterade områden.
• Utveckling av nya lösningar och teknologier.
• Att vinna marknadsandelar på existerande marknader.
• Etablering på nya geografiska marknader och inom nya kundsegment.
• Förvärv och integration av verksamheter som erbjuder konsolidering och synergier.

Med utgångspunkt i en strukturerad portföljutvärdering formuleras strategier för tillväxt som sedan genomförs organiskt eller via förvärv. Samtidigt lämnar vi områden som är mindre attraktiva.

I vårt tillväxtfokus finns segment inom krävande industriella miljöer. Dessa är bland annat olje- och gasutvinning offshore, flygindustri, kemisk industri, läkemedel och infrastruktur.

Att förädla affärsstrukturen och produktportföljen är en strategi som driver lönsam tillväxt för Trelleborg. De prioriterade områdena har signifikant ökat sin andel av koncernen.

Organisk tillväxt

Den organiska tillväxten stöds av fokuserade tillväxtinitiativ, så kallade Global Growth Initiatives. Inom ramen för dessa sker aktiviteter som systematiskt driver tillväxt inom prioriterade områden. Tillväxten stöds också av en förflyttning mot attraktiva segment genom att affärsstruktur och produktportfölj förädlas.

Genom fortsatta satsningar på att

systematiskt arbeta med Global Growth Initiatives och portföljhantering kan vi tydligare prioritera och styra vår verksamhet och därmed successivt och långsiktigt höja lönsamhetsnivån i koncernen.

Förvärv

En framflyttning av koncernens strategiska positioner kan ibland uppnås snabbare än på organisk väg genom uppköp av mindre eller medelstora verksamheter. Dessutom kan vi på så sätt få tillgång till ny kompetens, nya teknologier/material eller nya kundgrupper. Trelleborg har genom åren byggt upp en unik erfarenhet och expertis kring att förvärva och på ett strukturerat sätt integrera verksamheter.

Sedan 2005 har har Trelleborg genomfört 35 kompletterande förvärv med en total omsättning på cirka 5,3 miljarder SEK.

Marknadssegment Geografi Affärsmodell

4 procent i tillväxt per år

Trelleborgkoncernen har sedan 2005 vuxit med i genomsnitt 4 procent per år. Den organiska försäljningen har minskat med 1 procent.

Under 2009 rådde exceptionella marknadsförutsättningar med en kraftigt minskad efterfrågan.

Trelleborgs totala försäljning minskade under 2009 med 13 procent medan den organiska försäljningen minskade med 21 procent.

Under 2009 slutfördes endast ett fåtal mindre inkråmsförvärv.

Aktiviteter för en högre tillväxt

Trelleborgkoncernen ser kontinuerligt över affärsmöjligheterna på befintliga segment samtidigt som vi adderar nya växande segment som till exempel läkemedelsindustrin samt gruv- och mineralindustrin.

Trelleborg Engineered Systems expanderar sin verksamhet inom de projektrelaterade segmenten, främst infrastruktur och offshore olja/gas, samt inom polymerbelagda vävar, som bland annat inbegriper produkter för den globala grafiska industrin där affärsområdet gjort större förvärv de senaste åren.

Trelleborg Automotive är världsledande inom antivibrationslösningar för fordon och fokuserar och renodlar för att bli ännu starkare inom detta segment.

Trelleborg Sealing Solutions fortsätter att öka inom bland annat miljö- och energiapplikationer som vindkraft, vattenkraft och bioenergi.

Trelleborg Wheel Systems har starka marknadspositioner inom framför allt större dimensioner inom lantbruk och bygger vidare på sina positioner inom dessa segment.

Portföljoptimering

Som ett led i koncernens portföljoptimering och koncentration till utvalda segment har koncernen under 2009 lämnat flera verksamheter. Bland annat har Trelleborg Sealing Solutions fortsatt utfasningen av mindre lönsamma sortiment av standardiserade tätningar för fordonsindustrin.

Fortsatt portföljhantering 30% ökad försäljning i Kina

Vision Affärsidé Strategier

Ledarskap Värderingar, uppförandekod och bolagsstyrning

Ledande positioner i utvalda segment Excellens Tillväxt Innovation Tillväxt

Sedan 2005 har Trelleborg utökat antalet produktionsenheter i Kina från en hälftenägd enhet till fem helägda. I september 2009 invigdes en anläggning som tillverkar produkter för infrastrukturprojekt, bland annat fendersystem för hamnar och muddringsslangar. Enheten ligger i Qingdao på Kinas östkust och kommer initialt att sysselsätta cirka 100 personer. Trelleborg har även två produktions-

enheter i Shanghaiområdet och två i Wuxiområdet. Försäljningen i Kina har ökat från cirka 190 MSEK 2005 till cirka 650 MSEK 2009. Under 2009 ökade försäljningen med cirka 30 procent jämfört med 2008.

Ökad närvaro på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika

Geografiskt expanderar Trelleborg på marknader i Asien, Syd- och Centralamerika samt Central- och Östeuropa genom utökad närvaro och egen produkt- och systemutveckling.

Trelleborg fortsätter att etablera en kostnadseffektiv produktion som kommer de lokala marknaderna tillgodo och stärker koncernens konkurrenskraft på de mogna västeuropeiska och nordamerikanska marknaderna.

Den totala andelen av koncernens försäljning på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika var 2009 cirka 24 (21)

procent. Försäljningen på dessa marknader har ökat med drygt 76 procent sedan 2005.

Andelen av försäljningen utanför Västeuropa och Nordamerika förväntas öka de närmaste åren genom ytterligare offensiva satsningar.

Förflyttningen av produktion till länder med högre tillväxt och lägre kostnader fortsätter och har varit omfattande de senaste fem åren.

Sedan 2005 har antalet produktionsenheter minskats med 25 i Västeuropa och Nordamerika samtidigt som 10

Antal anställda utanför Västeuropa och Nordamerika

produktionsenheter har startats utanför dessa regioner. Koncernen har idag 27 procent av sina produktionsenheter utanför Västeuropa och Nordamerika.

Under 2009 har Trelleborg Engineered Systems stärkt sin närvaro i Kina med en ny produktionsanläggning för infrastrukturprodukter. Trelleborg Sealing Solutions har stärkt sin närvaro i Brasilien med en utökad produktion av högkvalificerade tätningar till bland annat flyg och personbilar samt industriella applikationer.

Geografisk fördelning av försäljningen, 2009

Innovation i fokus

Vi skapar kundvärde genom proaktivt och innovativt tänkande i allt vi gör.

Innovativt tänkande hör inte bara till produkter och lösningar, utan är lika viktigt i alla processer. En innovativ kultur skapas av människors nyfikenhet, ifrågasättande och förändringsvilja. Innovation är en av Trelleborgs kärnvärden och en viktig del av vår konkurrenskraft.

Vi utvecklar nyskapande lösningar genom:

• Ledande ingenjörs-, applikations- och polymerexpertis.
• Att med fokus på kontinuerlig utveckling lösa våra kunders existerande och framtida behov.
• En dynamisk och förändringsbenägen kultur och attityd.
• Nyfikenhet, att ständigt utmana och utgå från hur vi kan förbättra.

Med gemensam teknologi och djupt materialkunnande utvecklar Trelleborg en mångfald lösningar som svarar mot olika industriella kunders specifika behov. Funktionen är densamma: att täta, dämpa och skydda för att säkra värden i krävande miljöer.

Trelleborg avsätter betydande resurser på forskning och utveckling för att behålla sina ledande marknadspositioner. Arbetet sker på tre nivåer:

• Den första nivån innefattar grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material.
• Den andra nivån handlar om applikationskunnande inom våra globala marknadssegment.
• Den tredje nivån är den konkreta designen av produkter och lösningar.

Utvecklingen sker i nära samarbete med kunderna

Till våra kunders förfogande står ett 40-tal utvecklingsenheter runt om i världen. Här finns bland annat kvalificerad utrustning för ljudanalys, tryck-, temperatur- och lastsimulering, mätning av slitage och friktion, systemanalys och ickelinjär materialanalys. För att garantera en bestående kvalitet har koncernen också byggt upp en omfattande testverksamhet. Vi testar bland annat kompression, utmattning samt resistens mot tryck, slitage, last, vibration och ljud. I slutfasen

testas prototyper och färdiga produkter, ofta också vid kundernas anläggningar och under skarpa förhållanden. De färdiga lösningarna är sedan redo att täta, dämpa och skydda världen över.

Vid ett antal av våra utvecklingsenheter finns grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material, och därför stor kapacitet att utveckla såväl vår gemensamma teknologi som våra strategiska produkter och material. Bland annat kan nämnas de egenutvecklade materialen Turcon® och Isolast® som används i ett antal tätningslösningar.

Stödjande teknik kompletterar polymerer

Vi skräddarsyr polymerer och kombinerar dem med andra material för att på så sätt uppnå unika egenskaper som till exempel elasticitet och motståndskraft mot olika påfrestningar i en rad olika krävande miljöer. I produkter som tätningar, fendrar och antivibrationsupphängningar kombineras polymerer med andra material och elektronik till intelligenta lösningar av avancerade tekniska problem för olika industrier.

Fortsatta satsningar på forskning och utveckling

Under 2009 uppgick utgifterna för forskning och utveckling till 534 MSEK (513), motsvarande 2,0 procent (1,6) av försäljningen.

Av den totala summan kapitaliserades 41 MSEK (55) och rapporterades som immateriell tillgång i balansräkningen.

Årets avskrivningar samt nedskrivningar av kapitaliserade utgifter för utveckling uppgick till 98 MSEK (118).

Innovation som möter kundernas behov

Trelleborg Engineered Systems

Allt högre prestandakrav driver mer kvalificerade produkter och lösningar. Kunderna efterfrågar i allt högre grad totallösningar, det vill säga system för att täta, dämpa och skydda i stället för enskilda produkter. Trelleborg deltar i den utvecklingen genom att bredda sortimentet med kompletterande produkter som även bygger på icke-polymerbaserad teknik.

Trelleborg Engineered Systems bistår med kunskap och problemlösning redan på design-,

Trelleborg Automotive

Produktutvecklingen inom Trelleborg Automotive är inriktad på kundernas och marknadernas behov av kostnadseffektiva lösningar som tätar, dämpar och skyddar och som spar vikt eller utrymme samt som förbättrar fordonens återvinningsbarhet.

Affärsområdet har en stark global teknikplattform. Utvecklingsaktiviteterna syftar till nya förbättrade lösningar som kombinerar funktionskraven med kostnadseffektiv

konstruktions- och projekteringsstadiet i stora projekt som pågår under lång tid. Inom offshore olja/gas sträcker sig kunnandet från prospektering till borrning och produktion.

Inom områden som marina fendersystem och flexibla brandskyddslösningar är affärsområdet globalt ledande i utvecklingen. Inom bygg är utvecklingen inriktad på nya materialkombinationer och reducerad materialåtgång.

Trelleborgs globala produktion stöds av regionala design- och utvecklingscenter som koordineras centralt. Trelleborg stärker sitt fokus på kompletta NVH-lösningar (noise, vibration, harshness) och fortsätter att bygga sin position som akustikspecialist, till exempel genom kompletta akustiklösningar för bromssystem.

design och produktion.

Några exempel

Trelleborg utvecklar tätningssystem av rör i nära samarbete med tillverkarna för att konstruera innovativa lösningar. Via inspektionsvideo kan man bland annat se brister i avloppsledningar. För att täta utan dyrbara och tidsödande grävningar i marken har Trelleborg utvecklat en lösning som impregnerar röret invändigt med en specialharts utan att det behöver grävas upp.

För att ytterligare minska vibrationer och förbättra ljudnivåer i förbränningsmotorer har affärsområdet vidareutvecklat sitt befintliga material Duru-LAM (durable rubber laminate).

I den nya produkten, "shear-plates", är gummi sammanvulkaniserat mellan två stålskikt. Mittskiktet fungerar därmed som en dämpning.

Trelleborg Sealing Solutions

För att möta kundernas ökande krav på service, teknologi, pålitlighet och kostnadsnivå krävs en innovativ organisation som arbetar nära kunderna.

Trelleborg Sealing Solutions erbjuder kompletta tätningslösningar som kan innefatta produktdesign, materialutveckling, skräddarsydd logistik, specialtillverkning och specialmaterial från externa partners. Varje dag bistår affärsområdets försäljnings- och

applikationsingenjörer kunderna med att lösa komplexa tätningsbehov genom att använda existerande produkter och service eller arbeta direkt med tekniska experter och leverantörer för att utveckla nya lösningar för speciellt komplicerade problem.

Innovativa idéer drivs kontinuerligt från alla områden inom organisationen och en systematisk och etablerad process säkerställer fortsatt tillväxt.

Nya miljökrav på vattenkraft innebär en minskad och i många fall ej tillåten användning av smörjoljor.

För att möta dessa nya krav har Trelleborg utvecklat en högteknologisk tätning, Orkot® TXMM, med låg friktion och som inte kräver någon smörjning.

Tätningen är en optimal lösning på de nya miljökraven och ger inte några utsläpp av oljor eller smörjoljor.

Trelleborg Wheel Systems

För att möta marknadens krav satsar Trelleborg stora resurser på att vidareutveckla däck för skogs- och lantbruksmaskiner. Vid utvecklingscentret i Italien utvecklas nästa generations högpresterande däck i samarbete med ledande tillverkare av skogs- och lantbruksmaskiner.

Prioriterade faktorer är att klara höga hastigheter, öka komforten, ha säker väghållning, vara slittåliga och möta höga miljökrav. Samtidigt som maskinerna ska kunna köra i allt högre hastigheter på vägarna krävs att däcken är skonsamma mot jord och skog. Trelleborg har med sina däckdimensioner och radialdäck framgångsrikt skyddat värdefull mark genom att minska skador från tunga maskiner.

Inom däck för materialhanteringsfordon ligger fokus på att öka antalet applikationer baserade på alltmer specifika kundbehov samt på nya segment inom materialhanteringssektorn som är under utveckling.

S15 är ett innovativt system som affärsområdet utvecklat för att producera solida industridäck. Systemet har installerats vid enheten i Sri Lanka.

S15 är en effektivisering av produktionen som med lägre investeringar ger högre produktionsvolym, högre flexibilitet, produktivitet och kvalitet samt en lägre kostnad.

Koncernen i sammandrag 2009

Nettoomsättning

Den kraftiga nedgången av efterfrågan inom flera av koncernens segment innebar en betydligt lägre försäljning än 2008.

Efterfrågan sjönk mest dramatiskt under det första halvåret, främst inom

fordonsindustrin och investeringsvaror till industrin. Under senare delen av året skedde en sekventiell förbättring, speciellt inom fordonsindustrin och för förbrukningsrelaterade varor till industrin.

Rörelseresultatet för koncernen steg jämfört med 2008. Genom att kraftiga åtgärder initierats för att anpassa koncernens kostnadsstruktur har koncernen väl kunnat kompensera för den lägre efterfrågenivån.

Trelleborg Automotive förbättrade sitt rörelseresultat markant jämfört med föregående år. Resultaten inom övriga

affärsområden försämrades under året som en direkt följd av den lägre efter-

EBITDA-marginalen har förbättrats inom Trelleborg Automotive och Trelleborg Wheel Systems medan marginalerna sjönk inom Trelleborg Engineered Systems och Trelleborg Sealing Solutions.

kompenserat för en lägre EBITDA-nivå. Förbättringen av rörelsekapitalet är hänförlig både till en minskning av lager samt minskning av kundfordringar.

Nettoomsättning	2009	2008
Förändring i %
Organisk försäljning	–21	–1
Strukturförändring	+1	+2
Valutaeffekt	+7	0
Totalt	–13	+1

Resultat
----------

frågan.

Resultat 2009 2008 Rörelseresultat, MSEK 773 374 Resultat efter skatt, MSEK 419 -258 Resultat per aktie, SEK 1,70 -1,35 Operativa nyckeltal*) Rörelseresultat, MSEK 1 163 1 798 Resultat per aktie, SEK 2,90 4,45 Rörelsemarginal, (ROS), % 4,3 5,7 EBITDA marginal 8,4 9,1

*) exklusive jämförelsestörande poster

Kassaflöde	2009	2008
Operativt kassaflöde, MSEK	3 215	1 594
Fritt kassaflöde, MSEK	1 743	414
Nettokassaflöde	3 750	–977

Operativt kassaflöde, MSEK	3 215	1 594
Fritt kassaflöde, MSEK	1 743	414
Nettokassaflöde	3 750	–977

Nettoskuld – kapitalstruktur	2009	2008
Nettoskuld, MSEK	8 369	12 706
Skuldsättningsgrad, %	68	124
Avkastning på eget kapital*), %	6,2	8,8
*) exklusive jämförelsestörande poster

Kassaflöde

Koncernens operativa kassaflöde ökade under året. En kraftig minskning av rörelsekapitalet samt betydligt lägre investeringsnivå jämfört med föregående år har

Nettoskuld – kapitalstruktur

Nettoskulden minskade under året med 34 procent samtidigt som skuldsättningsgraden förbättrades till 68 procent. Trelleborg har en långsiktig basfinansiering som sträcker sig in i 2012 via ett syndikerat lån. Vid slutet av 2009 undertecknade Trelleborg tre revolverande långfristiga kreditfaciliteter om totalt 3 miljarder SEK.

Pressreleaser 2009

JANUARI 2009-01-28 kl. 12:00 EU-kommissionen meddelar beslut i tidigare kommunicerad konkurrensutredning 2009-01-29 kl. 15:30 Trelleborgs bokslutskommuniké och

telefonkonferens den 11 februari FEBRUARI

2009-02-11 kl. 07:45 Trelleborgs Bokslutskommuniké Januari-december 2008

2009-02-11 kl. 07:46 Valberedningen i Trelleborg AB, förslag inför årsstämma 2009

MARS 2009-03-23 kl. 08:00 Trelleborg genomför garanterad nyemission om SEK 2,2 miljarder

2009-03-24 kl. 08:45 Kallelse till årsstämma 2009 2009-03-24 kl. 11:05 Trelleborgkoncernens årsredovisning 2008 publicerad

APRIL

2009-04-03 kl. 15:00

Inbjudan till telefonkonferens i samband med Trelleborgs kvartalsrapport den 17 april 2009-04-08 kl. 10:00

Trelleborgkoncernens Corporate Responsibilityrapport 2008 publicerad

2009-04-17 kl. 07:45 Kvartalsrapport januari – mars 2009 2009-04-20 kl. 23:00 Överenskommelser avseende tidigare kommunicerade konkurrensutredningar i USA 2009-04-21 kl. 08:00 Styrelsen i Trelleborg AB fastställer villkoren för nyemission 2009-04-23 kl. 19:20 Kommuniké från Trelleborg AB:s årsstämma 2009-04-28 kl. 08:00 Prospekt för Trelleborgs nyemission nu tillgängligt MAJ 2009-05-22 kl.13:00 Trelleborgs nyemission fulltecknad 2009-05-28 kl. 14:45 Slutligt resultat av Trelleborgs nyemission JUNI 2009-06-30 kl. 08:30 Förändring av antalet aktier och röster i Trelleborg JULI 2009-07-03 kl. 11:00 Inbjudan till telefonkonferens i samband med Trelleborgs halvårsrapport den 24 juli 2009-07-24 kl. 07:47 Kvartalsrapport april – juni 2009 AUGUSTI 2009-08-07 kl. 13:30 Trelleborg arrangerar kapitalmarknadsdag i Stockholm den 3 december – boka dagen

SEPTEMBER

2009-09-25 kl. 11:45 Inbjudan till Trelleborgs kapitalmarknadsdag den 3 december på Tekniska Museet i Stockholm

2009-09-29 kl. 08:45 Trelleborg stärker sin närvaro i Kina ytterligare

OKTOBER

2009-10-09 kl. 13:00 Trelleborgs kvartalsrapport och telefonkonferens den 29 oktober

2009-10-20 kl. 08:30

Valberedning i Trelleborg AB inför årsstämma

2010

2009-10-29 kl. 07:45 Kvartalsrapport juli – september 2009

NOVEMBER

2009-11-16 kl. 14:00

Trelleborg stärker sin närvaro i Brasilien ytterligare – inviger ny fabrik för högkvalificerade tätningar

DECEMBER

2009-12-03 kl. 11:00 Trelleborgs kapitalmarknadsdag: Ett starkare Trelleborg – väl positionerat och med en förbättrad struktur. Justerade finansiella mål för ökad fokusering

2009-12-28 kl. 08:30

Trelleborg förbättrar förfallostrukturen för sin skuldsättning genom tre nya långfristiga kreditfaciliteter på totalt 291 MEUR

Nettoomsättning och rörelseresultat

		Nettoomsättning	EBITDA*		EBITDA %*		Rörelseresultat*		Rörelseresultat**
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	11 169	12 228	1 109	1 417	9,9	11,4	744	1 083	581	1 004
Trelleborg Automotive	8 402	9 506	433	63	5,1	0,7	1	–379	–58	–1 247
Trelleborg Sealing Solutions	4 673	6 034	497	1 085	10,6	18,0	280	890	128	858
Trelleborg Wheel Systems	2 991	3 708	383	453	12,8	12,2	283	363	267	348
Övriga bolag			–6	–8			–8	–9	–8	–9
Koncernposter			–129	–142			–137	–150	–137	–580
Eliminering	–176	–213
Summa	27 059	31 263	2 287	2 868	8,4	9,1	1 163	1 798	773	374

*) exklusive jämförelsestörande poster **) inklusive jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster	Nedskrivningar		Omstrukturerings- kostnader		Legala kostnader		Summa
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	–21	–16	–142	–63			–163	–79
Trelleborg Automotive	–4	–386	–55	–482			–59	–868
Trelleborg Sealing Solutions	–18	–6	–134	–26			–152	–32
Trelleborg Wheel Systems	–	–	–16	–15			–16	–15
Övrigt					–	–430	–	–430
Summa	–43	–408	–347	–586	–	–430	–390	–1 424

Operativa nyckeltal

		Rörelsemarginal (ROS), %*	Rörelsemarginal (ROS), %**		Sysselsatt kapital, MSEK		Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %*		Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %**
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	6,6	8,6	5,2	8,0	6 711	7 812	10,0	15,5	7,9	14,5
Trelleborg Automotive	neg	neg	neg	neg	4 528	5 102	0,0	neg	neg	neg
Trelleborg Sealing Solutions	6,0	14,8	2,8	14,2	7 156	8 046	3,7	12,3	1,7	11,9
Trelleborg Wheel Systems	9,5	9,8	8,9	9,4	1 835	2 145	13,9	19,5	13,3	18,9
Övriga bolag					48	19
Koncernposter					3	–3
Avsättningar till omstruktureringsåtgärder					–526	–883
Summa	4,3	5,7	2,8	1,1	19 755	22 238	5,3	8,4	3,6	1,8

*) exklusive jämförelsestörande poster **) inklusive jämförelsestörande poster

Nettoomsättning per kvartal

	jan-mars		april-juni		juli-sept		okt-dec
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	2 862	2 856	2 868	3 171	2 740	2 957	2 699	3 244
Trelleborg Automotive	1 826	2 726	2 122	2 640	2 129	2 264	2 325	1 876
Trelleborg Sealing Solutions	1 276	1 587	1 129	1 606	1 104	1 480	1 164	1 361
Trelleborg Wheel Systems	950	962	782	977	630	866	629	903
Eliminering	–37	–64	–34	–68	–44	–40	–61	–41
Summa	6 877	8 067	6 867	8 326	6 559	7 527	6 756	7 343

Rörelseresultat per kvartal*

		jan-mars		april-juni		juli-sept		okt-dec
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	117	266	187	365	236	260	204	192
Trelleborg Automotive	–175	33	–6	20	63	–83	119	–349
Trelleborg Sealing Solutions	41	249	22	282	94	221	123	138
Trelleborg Wheel Systems	102	109	83	110	52	84	46	60
Övriga bolag	–3	–3	–2	–3	–2	–1	–1	–2
Koncernposter	–19	–32	–22	–40	–33	–31	–63	–47
Summa	63	622	262	734	410	450	428	–8

För definitioner se sid 103.

*) exklusive jämförelsestörande poster

Innovativa ingenjörslösningar för extrema krav

Trelleborg Engineered Systems är en ledande global leverantör av ingenjörslösningar inriktade på tätning, skydd och säkerhet för investeringar, processer och personer i krävande miljöer.

Marknadssegment:

Övrig industri: precisionskomponenter och system i polymera material, såsom slangar, elastomera material och polymerbelagda vävar. Polymer- och bitumenbaserade byggprodukter för tätande och vattenavvisande applikationer för industri och för konsumenter. Därutöver andra specialprodukter såsom formgods till många olika industrisegment och tryckdukar för grafisk industri samt industriella antivibrationsapplikationer.

Infrastruktur: specialiserade lösningar till infrastrukturprojekt, till exempel fendersystem till hamnar, tunneltätningar, muddringssystem, rörtätningar, akustik- och vibrationsdämpande lösningar till broar.

Offshore olja/gas: nischprodukter för olje- och gasutvinning offshore.

Transport: akustik- och vibrationsdämpande lösningar till järnvägar och fartyg.

Produktionsenheter:

Australien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.

Strategiska prioriteringar:

• Fortsatt aktiv portföljhantering investera i attraktiva segment och lämna segment med låg potential.
• Stärka närvaron i Asien och Latinamerika. Förvärva enheter som stödjer expansion på nyckelmarknader.
• Förbättra totala kostnadsstrukturen genom att effektivisera och tillverka i länder med lägre kostnader.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Exempel på varumärken:

Elastopipe®, Trelline®, Vulcan®, Dipro®, ETM®, Mataki®, Phønix Tag®, Trebolit®, Uraduct®och Värnamo®.

Marknadsposition:

Övrig industri: Världsledande inom polymerbelagda vävar och tryckdukar. Marknadsledande i Europa inom industrislang och industriella antivibrationsprodukter. Marknadsledande i norra Europa inom polymer- och bitumenbaserade byggprodukter för tätande och vattenavvisande applikationer.

Infrastruktur: Världsledande inom marina fendersystem, tunneltätningar, och muddringssystem. På vissa geografiska marknader även ledande inom

bärlager och expansionselement för broar. Marknadsledande inom rörtätningar i Europa.

Offshore olja/gas: Världsledande i ett flertal nischer inom olje- och gasutvinning offshore, framförallt sub-sea.

Transport: Marknadsledande i norra Europa på akustik- och vibrationsdämpande lösningar till järnvägar och fartyg.

Nyckelkunder:

Företag inom infrastruktur, offshore olja/gas, livsmedels-, kemi-, grafisk industri och transportindustri samt stora distributörer av industriförnödenheter. Fönstertillverkare och byggindustriföretag.

Huvudkonkurrenter:

Bridgestone, Continental, Cuming Corp., Flint Group, Floatation Technology, Hultec, Hutchinson, Icopal, IVG, Lords, Schlegel, Semperit, Stomil Sanok och Yokohama.

Kraftig nedgång för efterfrågan inom industri, svag nedgång inom projektrelaterade segment

Nyckeltal (exklusive jämförelsestörande poster om inte annat anges)	2009	2008
Nettoomsättning, MSEK	11 169	12 228
Andel av koncernens nettoomsättning, %	41,0	38,9
EBITDA, MSEK	1 109	1 417
EBITDA, %	9,9	11,4
Rörelseresultat, MSEK	744	1 083
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK	581	1 004
Rörelsemarginal (ROS), %	6,6	8,6
Sysselsatt kapital, MSEK	6 711	7 812
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	10,0	15,5
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	261	557
Operativt kassaflöde, MSEK	1 698	795
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	228	73
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	6 818	7 650

Marknadsutveckling

Efterfrågan inom övrig industri minskade kraftigt under året. Under andra halvåret förbättrades efterfrågan för förbrukningsvaror till industrin något medan efterfrågan för investeringsvaror visade en fortsatt svag nedgång. Inom de projektorienterade segmenten minskade efterfrågan inom såväl infrastruktur som offshore olja/gas under det andra halvåret.

Försäljning och resultat

• Den organiska försäljningen minskade med 18 procent (+3). Inom de projektorienterade segmenten försvagades försäljningen under andra halvåret.
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, och rörelsemarginalen sjönk främst påverkat av en lägre efterfrågan.
• Det operativa kassaflödet var starkt som en följd av frigörande av rörelsekapital och fortsatt lägre investeringsnivå.

Viktiga händelser

• Affärsområdet har bibehållit sina marknadspositioner under året.
• Fortsatt förbättring av strukturen tack vare omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
• Successiva åtgärder för att anpassa kapacitet och personalstyrka till rådande marknadssituation samt för att skapa en ännu flexiblare struktur.
• Den geografiska expansionen fortsätter. Affärsområdets tredje helägda produktionsanläggning i Kina invigdes. Enheten ligger i Qingdao och tillverkar produkter för infrastrukturmarknaden, främst fendersystem för hamnar och muddringssystem.
• Marknadssatsning för att ytterligare stärka varumärket som globalt ledande inom polymerlösningar för offshore olja/gas.
• En fokusering av ett antal produktionsenheter har påbörjats i Sverige, Storbritannien och Estland samt i Frankrike och Italien.

1RGTCVKXV-MCUUCƂÒFG

3frågor till Lennart Johansson

Affärsområdeschef, Trelleborg Engineered Systems

Vad är du mest nöjd med under 2009?

Vi har på ett snabbt och effektivt sätt justerat vår kostnadsstruktur till rådande efterfrågan, bland annat genom att på ett effektivt sätt flytta mer produktion till länder med lägre kostnader.

Vi har också lyckats bra med den fortsatta portföljhanteringen. Där ser vi positiva resultat av marknadssatsningar i flera intressanta segment, samtidigt som vi medvetet valt att lämna produktsegment som långsiktigt inte bedöms ha den lönsamhet vi vill nå.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna du ser för närvarande i er affärsmiljö?

Det finns fortsatt många möjligheter att öka marknadssatsningarna inom lönsamma segment. Dessutom ska vi fortsätta att ytterligare öka vår närvaro på marknader

med hög tillväxt, främst Sydamerika och Asien. Utvecklingen av efterfrågan inom affärsområdets marknadssegment är fortsatt svår att bedöma framförallt genom den senare nedgången inom de projektrelaterade segmenten. Vi har nu en flexiblare struktur och är väl förberedda för olika förändringar i marknaden.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren? Att definiera och fokusera på lönsamma marknadssegment samt att skapa och behålla våra ledande positioner inom dessa segment.

Ett exempel är marknaden för offshore olja/gas i Brasilien som är en strategiskt viktig och växande marknad och vi kommer att förstärka vår närvaro där under den närmaste framtiden.

Designad dämpning för bekvämare och tystare bilar

Trelleborg Automotive är världsledande inom utveckling och tillverkning av polymerbaserade komponenter och system för ljud- och vibrationsdämpning till personbilar samt lätta och tunga lastbilar.

Marknadssegment:

Personbilar och Transport (lastvagnar):

Antivibration Solutions: ljud- och vibrationsdämpande lösningar för alla fordonssegment.

Damping Solutions: bromsshims och ADM-material (Applied Damping Materials).

Insulation & Applied Solutions: termoplastiska bälgar till drivaxlar och styrapplikationer samt andra applikationsanpassade produkter.

Fluid Solutions: lösningar för motorkylning och lufttillförsel.

Produktionsenheter:

Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Mexiko, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland och USA.

Strategiska prioriteringar:

• Kontinuerligt förbättra lönsamheten i långsiktigt attraktiva segment genom fokuserade åtgärder.
• Tydlig positionering av Trelleborg Automotive som en innovativ leverantör av kompletta och globala lösningar.
• Proaktivt exploatera de marknadsmöjligheter som uppstår i den pågående omstruktureringen av den globala fordonsindustrin.
• Selektivt följa befintliga kunder när de etablerar sig på tillväxtmarknader.
• Optimering av vår globala produktion och excellens i produktionsprocesser, inklusive ökat utnyttjande av synergier inom affärsområdet.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Marknadsposition:

Världsledande inom vibrationsdämpande system för lätta fordon, teknologiledande inom termoplastiska fordonsbälgar. Världsledande inom bromsshims.

Nyckelkunder:

Audi, Benteler, BMW, Chrysler, Delphi, Fiat, Ford, GKN, GM, Mercedes Benz, PSA, Renault Nissan, Suzuki, Tata, Tenneco Monroe, Toyota och VW.

Huvudkonkurrenter:

Bridgestone, Continental, Freudenberg NOK, Hutchinson, Keeper, MSC, Stabilus, Teklas, Tokai, Wolverine och ZF.

2009: Fortsatt nedgång i marknaden – åtgärdsprogram har resulterat i förbättrade marginaler

Nyckeltal (exklusive jämförelsestörande poster om inte annat anges)	2009	2008
Nettoomsättning, MSEK	8 402	9 506
Andel av koncernens nettoomsättning, %	30,8	30,2
EBITDA, MSEK	433	63
EBITDA, %	5,1	0,7
Rörelseresultat, MSEK	1	–379
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK	–58	–1 247
Rörelsemarginal (ROS), %	neg	neg
Sysselsatt kapital, MSEK	4 528	5 102
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	0,0	neg
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	296	463
Operativt kassaflöde, MSEK	445	59
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	44 500	neg
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	7 891	7 491

Marknadsutveckling

Under 2009 sjönk den globala bilproduktionen med 12 procent jämfört med 2008. I Nordamerika sjönk produktionen med cirka 33 procent. I Västeuropa sjönk produktionen med 19 procent, i Östeuropa med 25 procent samt i Japan med 30 procent. I övriga Asien steg bilproduktionen med 22 procent.

Försäljning och resultat

• Den organiska försäljningen minskade med 18 procent (–9) för helåret 2009. Försäljningen sjönk markant under inledningen av året kopplad till en global minskning av efterfrågan. Med start under andra kvartalet påbörjade ett flertal länder stödprogram som påverkat försäljningen positivt under resten av året.
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, förbättrades markant under året till följd av positiva effekter från genomförda strukturåtgärder samt övriga kapacitets- och kostnadsanpassningar.
• Effektiv hantering av rörelsekapital, fortsatt låg investeringsnivå samt ett förbättrat resultat under andra halvåret bidrog till ett starkt operativt kassaflöde.

Viktiga händelser

• De aviserade åtgärdsprogrammen, som främst syftar till att förbättra produktionsstrukturen, är i sin avslutningsfas. Flytten av produktion inom affärsenhet Fluid Solutions från Frankrike till Turkiet har avslutats.
• Forsatt utveckling av den teknologiska och globala plattformen för att ytterligare stärka konkurrenskraften, vilket stegvis ger förbättrade positioner och ökad orderingång.
• Affärsområdet inkluderades i Ford Motors "Aligned Business Framework", med endast 59 komponentleverantörer som valts som strategiska leverantörer till Ford globalt.
• Fortsatta satsningar i Kina, Indien, Brasilien, Turkiet och Östeuropa för att dra nytta av den högre tillväxten på dessa marknader och för att skapa en effektivare kostnadsbas. Cirka 1/3 av försäljningen inom antivibration sker utanför Nordamerika och Västeuropa.

Nettoomsättning och ROS*

Rörelseresultat* och ROCE*

1RGTCVKXV-MCUUCƂÒFG

frågor till Roger Johansson Affärsområdeschef, Trelleborg Automotive 3Vad är du mest nöjd med under 2009?

Framför allt att vi har vänt verksamheten inom affärsenhet Fluid Solutions till lönsamhet snabbare än plan. Dessutom har vi under året fått bekräftelse på att våra övergripande åtgärder inom affärsområdet för att reducera kostnader gett önskat resultat.

Vi har även stärkt vår positionering gentemot växande kunder, vilket är mycket betydelsefullt eftersom det är en av våra grundläggande strategiska långsiktiga prioriteringar.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna du ser för närvarande i er affärsmiljö? På volymsidan finns det stora frågetecken kring hur den underliggande bilmarknaden utvecklar sig under det kommande året. Frågan är vad de statliga

åtgärderna i olika länder egentligen betytt för den långsiktiga efterfrågan.

På kostnadssidan är frågan hur prisutvecklingen för direktmaterial ser ut. Båda faktorerna bedömer jag som såväl möjlighet som risk.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?

Det viktigaste för Trelleborg Automotive är att fortsätta med att stärka vår positionering, vilket är grunden för en uthålligt förbättrad lönsamhet.

Samtidigt ska vi också höja lönsamheten, dels genom att kontinuerligt förbättra vår kostnadsbas, dels genom att ta marknadsandelar inom lönsamma segment och med växande kunder.

Tätningar som säkrar tillförlitlighet och livslängd i krävande miljöer

Trelleborg Sealing Solutions är en ledande global leverantör av precisionstätningar för industri-, flyg- och fordonsmarknaderna.

Marknadssegment:

Övrig industri: Avancerade tätningslösningar i specialmaterial designade för en rad industriella applikationer. De största produktgrupperna är O-ringar, rotationstätningar och hydrauliska tätningar.

Flyg: Säkerhetskritiska flygplanstätningar som används i praktiskt taget alla större kommersiella och militära flygplansprogram. De huvudsakliga tillämpningsområdena är motorer, kontroller för start och styrning, landningsställ, flygplansskrov, hjul och bromsar.

Personbilar: Avancerade och ofta säkerhetskritiska tätningar, främst för bränslesystem, styrning, luftkonditionering samt avgassystem.

Transport, Lantbruk, Offshore olja/gas: Säkerhetskritiska precisionsättningar för till exempel tåg, anläggnings- och lantbruksmaskiner och offshore olja/gas.

Produktionsenheter:

Brasilien, Danmark, Frankrike, Indien, Italien, Japan, Kina, Malta, Mexiko, Polen, Sverige, Storbritannien och USA.

Marknadskontor:

Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Hongkong, Indien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Kroatien, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakien, Sydkorea, Spanien, Sverige, Storbritannien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike.

Strategiska prioriteringar:

Organisk tillväxt

• Öka marknadsandelar genom att erbjuda marknadens bästa service till utvalda kunder och ut öka erbjudandet av tjänster som tillför högt värde – Genomföra Global Growth Initiatives.
• Tillväxt genom förvärv. Bevaka och agera på potentiella förvärvskandidater i utvalda marknader.
• Fortsätta omstrukturering och anpassning inom produktion.
• Sträva efter produktion med högsta effektivitet till låg kostnad.
• Fortsätta vägen mot Manufacturing Excellence – Öka andelen produktion i länder med lägre kostnader.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer. – Karriär- och successionsplanering för personer anställda i andra länder och framtida chefer.

– Implementera ersättningsplaner för att behålla talangfulla personer.

Exempel på varumärken:

Busak+Shamban®, American Variseal®, Forsheda®, GNL, Orkot®, Palmer Chenard, Polypac®, Nordex, SF Medical, Shamban®, Skega®, Stefa® och Wills®.

Marknadsposition:

Övrig industri: världsledande inom precisionstätningar för industriella applikationer.

Flyg: världsledande på precisionstätningar för flygindustrin.

Personbilar: ledande inom specifika fordonsnischer som kräver högkvalitativa tätningar.

Transport, Offshore olja/gas, Lantbruk: ledande inom nischer.

Nyckelkunder:

ABB, BOC Edwards, Bosch, Caterpillar, GEA Group, Honda, Husky, Liebherr, Rolls Royce, Scania, Siemens, Spirit Aerosystems, Visteon, Volvo och ZF Group.

Huvudkonkurrenter:

Federal Mogul, Freudenberg, Green Tweed, Hutchinson, NOK och Parker Hannifin.

2009: Markant nedgång inom industrisegmentet – omfattande åtgärder för att anpassa produktionsstrukturen

Nyckeltal (exklusive jämförelsestörande poster om inte annat anges)	2009	2008
Nettoomsättning, MSEK	4 673	6 034
Andel av koncernens nettoomsättning, %	17,2	19,2
EBITDA, MSEK	497	1 085
EBITDA, %	10,6	18,0
Rörelseresultat, MSEK	280	890
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK	128	858
Rörelsemarginal (ROS), %	6,0	14,8
Sysselsatt kapital, MSEK	7 156	8 046
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	3,7	12,3
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	91	263
Operativt kassaflöde, MSEK	783	922
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	280	104
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	4 485	5 584

Marknadsutveckling

Efterfrågan inom övrig industri har generellt sett varit mycket svag under större delen av 2009, främst i Europa. Den lägre efterfrågan inom personbilsindustrin främst under första delen av året påverkade också negativt. Även försäljningen inom flyg har minskat under året, men relativt mindre än övriga segment.

Försäljning och resultat

• Den organiska försäljningen minskade med 29 procent (–1) som en följd av den generellt sett lägre efterfrågan, främst inom övrig industri.
• Såväl rörelseresultatet som rörelsemarginal var lägre än 2008 främst som en följd av en väsentligt lägre försäljning.
• Trots ett lägre rörelseresultat jämfört med föregående år har kassaflödet varit fortsatt starkt, främst som en följd av reducerat varulager.

Viktiga händelser

• Affärsområdet har fortsatt att ta marknadsandelar och stärka sina marknadspositioner under året.
• Omfattande åtgärder för att effektivisera och anpassa produktionsstrukturen efter den globala marknaden med bibehållen marknadsorganisation har genomförts.
• Det totala antalet produktionsenheter har reducerats, bland annat genom att anläggningar i Nordamerika och Storbritannien stängts samt att anläggningar i både Nordamerika och Europa slagits ihop.
• För att möta en framtida uppgång på marknader där den största tillväxten sker har investeringar i produktionsanläggningar gjorts i Kina, Indien och Brasilien.

Rörelseresultat* och ROCE*

1RGTCVKXV-MCUUCƂÒFG

frågor till Claus Barsøe Affärsområdeschef, Trelleborg Sealing Solutions 3

Vad är du mest nöjd med under 2009?

Att vår affärsmodell visade sig vara så stark att den klarade turbulensen och pressen från lågkonjunktur och finanskris. Vi bevarade en stark marknadsnärvaro samtidigt som vi strukturerade om vår globala produktion. Genom att vi vidtog rätt åtgärder har vi lyckats minska kostnadsbasen betydligt.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna du ser för närvarande i er affärsmiljö?

Prioriteringen av kunder på våra nyckelmarknader förändras i en ännu snabbare takt än tidigare. En av våra vägar till framgång är att identifiera framtida vinnare och koncentrera våra resurser på dem. Detta är både en möjlighet och en risk.

Vår A-B-C klassificeringsmodell av våra kunder gör det möjligt att vara proaktiva och anpassa våra servicenivåer för att försäkra att de viktigaste kunderna får den bästa servicen. Utöver det är en

av våra huvudutmaningar att fortsätta utvecklingen av nya lösningar – produkter och service – samtidigt som vi använder vår effektiva affärsmodell för att utnyttja fördelarna av eventuella uppgångar i den globala ekonomin.

Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?

Vi kommer att fortsätta att ha fokus på lönsam tillväxt baserad på såväl organisk som förvärvad tillväxt. Organisk tillväxt grundar sig på våra aktiviteter inom Global Growth Initiatives som styr våra resurser och investeringar till attraktiva områden.

Dessutom följer vi möjligheten för förvärv inom eller i närheten av vår kärnaffär för att kunna genomföra dessa när starka kandidater identifierats. Allt detta kommer att ske samtidigt som vi fortsätter att omstrukturera och optimera vår produktions- och leverantörsbas.

Dämpande däck skyddar skördar och skog

Trelleborg Wheel Systems är en ledande global leverantör av däck och kompletta hjulsystem för lantbruks- och skogsmaskiner, truckar samt andra transportfordon för materialhantering.

Marknadssegment:

Lantbruk: Däck och hjulsystem till traktorer och andra fordon inom lant- och skogsbruk. Affärsområdet är ledande i segmentet för extra stora däck, där Trelleborg har ett brett sortiment.

Transport: Däck och kompletta hjulsystem för materialhanteringsfordon vid verksamheter som flygplatser, hamnar och lagerhallar, till exempel gaffeltruckar och andra materialhanteringsfordon med hög nyttjandegrad och belastning.

Produktionsenheter:

Italien, Lettland, Sri Lanka och Sverige.

Marknadskontor:

Afrika, Asien, Australien, Europa, Mellanöstern samt Nord- och Sydamerika.

Strategiska prioriteringar:

• Konsolidering av den starka positionen inom lantbruks- och skogsbruksdäck genom att vidareutveckla kunderbjudandet och ytterligare geografisk expansion.
• Utnyttja genomförda strukturåtgärder för att proaktivt växa i attraktiva segment och marknader.
• Konsolidera produktionen av industridäck från USA till Sri Lanka samt fälgar från Danmark till Lettland.
• Bibehålla starka positioner med OEM-kunder och vidareutveckla eftermarknadskunder genom fortsatt fokuserad och kundnära innovation.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.

Marknadsposition:

Lantbruk: Ledande på lantbruksmarknaden i Europa. Globalt ledande inom skogsdäck.

Transport: Världsledande inom solida industridäck.

Exempel på varumärken:

Trelleborg®, Bergougnan®, Rota®, Monarch®, Mastersolid® och Orca.

Nyckelkunder:

Tillverkare av jord- och skogsbruksmaskiner, däckoch maskinförsäljningsföretag samt slutkunder.

Originaltillverkare av truckar, transportföretag samt myndigheter och organisationer ansvariga för infrastruktur.

Huvudkonkurrenter:

Aichi, Bridgestone, Continental, Firestone/Nokian, Goodyear/Titan, Michelin, Mitas, MITL, Solideal och Watts.

2009: Fortsatt stark rörelsemarginal trots vikande efterfrågan inom såväl lantbruks- som industridäck

Nyckeltal (exklusive jämförelsestörande poster om inte annat anges)	2009	2008
Nettoomsättning, MSEK	2 991	3 708
Andel av koncernens nettoomsättning, %	11,0	11,7
EBITDA, MSEK	383	453
EBITDA, %	12,8	12,2
Rörelseresultat, MSEK	283	363
Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK	267	348
Rörelsemarginal (ROS), %	9,5	9,8
Sysselsatt kapital, MSEK	1 835	2 145
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	13,9	19,5
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	176	232
Operativt kassaflöde, MSEK	520	129
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	184	36
Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och visstidsanställd personal	1 829	2 396

Marknadsutveckling

Den positiva globala utvecklingen för lantbruksdäck mattades av markant redan i inledningen av året och efterfrågan var fortsatt svag under året. Efterfrågan på större dimensioner var relativt sett god. Den globala efterfrågan inom industridäck minskade kraftigt under året.

Försäljning och resultat

• Affärsområdets organiska försäljning minskade med 26 procent (+11) under året som en följd av lägre efterfrågan inom lantbruksindustrin och en markant nedgång i efterfrågan på industridäck.
• Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster minskade med 21 procent (+26) främst som en följd av lägre volymer. Rörelsemarginalen blev 9,5 procent (9,8). Affärsområdet har lyckats kompensera väl för höga råmaterialpriser.
• Det operativa kassaflödet utvecklades positivt främst till följd av effektivare hantering av rörelsekapitalet.

3

Viktiga händelser

• En relativt sett god efterfrågan för större dimensioner av lantbruksdäck under huvuddelen av året samt effektiva marknadsföringsinsatser är de främsta skälen till att försäljningen av större dimensioner av lantbruksdäck utvecklats väl under året.
• Den transferering inom lantbruksdäck som pågått under ett antal år från Pirelli som varumärke till varumärket Trelleborg är nu i huvudsak genomförd.
• Fortsatt breddning och förstärkning av affärsområdets erbjudanden.
• Produktionen av industridäck har konsoliderats till Sri Lanka där den färdigställda enheten invigdes under det första halvåret 2009.

Rörelseresultat* och ROCE*

1RGTCVKXV-MCUUCƂÒFG

frågor till Maurizio Vischi

Affärsområdeschef, Trelleborg Wheel Systems

Vad är du mest nöjd med under 2009?

Att vi har lyckats hålla uppe lönsamheten trots de fortsatt tuffa marknadsomständigheter som rått under året. Affärsområdets organiska försäljning under året minskade med 26 procent, trots det lyckades vi bibehålla en god lönsamhet. Det visar att affärsområdet har en effektiv struktur och att vi snabbt lyckats anpassa vår kostnadsnivå till den rådande efterfrågan.

Vilka är de viktigaste möjligheterna och riskerna du ser för närvarande i er affärsmiljö? Kortsiktigt tog det 6-8 månader innan den allmänna nedgången i marknaden även drabbade lantbruks-

segmentet. 2010 ser ut att bli ett fortsatt utmanande år vad gäller volymerna, men de makroekonomiska trenderna på medellång och lång sikt ser bra ut för våra affärer, såväl för lantbruksdäck som

solida industridäck. De viktigaste drivkrafterna är den allt större befolkningen i världen, vilket driver behovet och därmed produktionen av mat, samt den fortsatt ökande produktionen av biobränslen.

Vilken är den viktigaste strategiska priorite-

ringen för affärsområdet de närmaste åren? Affärsområdet har en solid strategisk bas med starka marknadspositioner inom såväl lantbruks- som industridäck. Det är viktigt att vi nu fortsätter utvecklingen på den utstakade vägen utan att frestas gå åt andra håll, vilket kan störa vår solida utveckling.

Grunden är människorna i organisationen, professionella personer med en gemensam passion för våra produkter. Det är också strategiskt viktigt att vi fortsätter att kommunicera på ett enhetligt sätt så att vi bygger vidare på vår starka image och våra produkters goda rykte.

Redo för morgondagens drivmedel. Biobränslen innebär en enorm påfrestning för motorer, bränsle- och avgassystem. Genom omfattande forskning har Trelleborg utvecklat polymera precisionstätningar med motståndskraftigare egenskaper, som skyddar både människor och teknologi så att vi kan köra lika säkert som miljövänligt.

Styrning och ansvar

STYRNING OCH ANSVAR
Riskhantering	30-33
Strategisk och operativ riskhantering 30
Finansiell riskhantering 32
Bolagsstyrningsrapport	34-47
Styrelseordförandens förord 34
Bolagsstyrning 35
Styrelse 38
Översikt av styrningen i Trelleborg 40
Koncernledning 42
Ersättning 44
Styrelsens rapport om Intern Kontroll 46
Corporate Responsibility	48-59
VD och Koncernchefens förord 48
Corporate Responsibility 49
Aktiv intressentdialog 50
Ansvar för miljön 51
Ansvar för arbetsplatsen 54
Ansvar för kunder och leverantörer 56
Ansvar för samhälle och närmiljö 57
Målindikatorer, utfall och framsteg 2009 58
Bestyrkanderapport 59

	Affärsidé
Strategiska och operativa risker Exempelvis:	Risker för att inte efterleva lagar och andra regelverk	Risker i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella
• Bransch- och marknadsrisker • Konjunkturens påverkan på efterfrågan • Konkurrens och prispress • Teknologi- och marknadsutveckling • Externa risker, såsom klimatförändringar, konflikter, naturkatastrofer • Förvärv och avyttringar, strukturåtgärder • Finansiella risker	Exempelvis: • Lagar t ex den svenska Aktiebolagslagen och lokala lagar • Interna styrinstrument till exempel Uppförandekod	rapporteringen Exempelvis: • Risker för felaktig rapportering till myndigheter • Risker för fel i bolagets rapporterade resultat och ställning till aktiemarknaden
	Riskhantering och kontrollstrategier
• Strategisk planering	• Analyser	• Hedging
• Policies, manualer och rekommendationer	• Avyttring	• Försäkring
• Acceptera risken	• Omförhandla	• Skyddsåtgärder sak, person och ansvar
• Interna kontrollaktiviteter antingen förebyg gande eller upptäckande	• Outsourcing till tredje man	• Beredskap och Krisplaner

Riskhantering en del av all affärsverksamhet

Syftet med Trelleborgs riskhantering är att identifiera, utvärdera, hantera, kontrollera, rapportera och övervaka väsentliga risker. Riskhanteringen riktas mot strategiska risker, operativa risker, risker att inte efterleva lagar och andra regelverk, och riskerna för fel i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella rapporteringen. Med riskhantering avses olika typer av riskförebyggande och skadebegränsande strategier.

Riskhantering integrerad del i strategi och styrning

All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Därför är förmågan att hantera risker en viktig del av styrningen och kontrollen av Trelleborgs affärsverksamhet, för att med ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar nå koncernens mål. Trelleborg har de senaste åren arbetat för att i ökad utsträckning integrera riskhantering såväl i koncernens strategiprocess som i den operativa verksamheten.

Trelleborgs ERM-process

Trelleborg arbetar i en kontinuerlig Enterprise Risk Management-process (ERM-process) med att identifiera, utvärdera och hantera risker i koncernens bolag, affärsområden och processer, med det övergripande syftet att säkerställa att vi hanterar våra risker på ett effektivt och systematiskt sätt samt att vi prioriterar rätt.

ERM-processen utgör ett ramverk för koncernens arbete med riskhantering. En viktig del i arbetet är att integrera redan etablerade riskhanteringsprocesser och riskhanteringssystem i ERM-processen utan att i grunden förändra de olika redan väl fungerande processerna. En annan viktigt del är att stärka

riskhanteringen inom områden som inte är tillräckligt utvecklade. Detta sker genom att risker och riskarbetet bättre prioriteras genom att resurser sätts in där de bäst gör nytta för att på så vis stärka riskhanteringen i sin helhet.

Riskhantering varje chefs ansvar

ERM-processen drivs centralt och leds av en ERM Board, som är sammansatt av representanter för affärsområdena och koncernstaberna med chefen för koncernstab juridik som primärt ansvarig. Denna organisation möjliggör en tydlig koncernövergripande överblick över koncernens risker samt hur och var de hanteras och av vem.

Med stöd av koncerncentrala resurser och gemensamma processer och verktyg hanteras det löpande arbetet med riskhantering i koncernens affärsområden och affärsenheter. Respektive chef är ansvarig för att driva och utveckla sitt respektive ansvarsområde, vilket inkluderar att identifiera möjligheter och hot samt att löpande följa upp verksamheten. Verksamheten följs därutöver systematiskt upp av koncernledningen, bland annat genom månadsrapporter där chefer beskriver utvecklingen inom sitt respektive ansvarsområde samt identifierade risker.

För vidare information om styrning i Trelleborg se sidorna 40-42. För riskområden se

sidan 31. På sidorna 32-33 beskrivs finansiell riskhantering och på sidorna 46-47 arbetet med intern kontroll, i samtliga fall inom ramen för ERM-processen. Arbetet med Corporate Responsibility beskrivs på sidorna 48-59.

Aktiviteter 2009

Under 2009 har, inom ramen för ERM-processen och strategiprocessen, affärsområden och affärsenheter identifierat sina risker. Samtliga identifierade risker analyseras och bearbetas av koncernstab Risk Management, och ett 50-tal risker har behandlats i ERM Board och redovisats för koncernledningen. De risker som kan resultera i skador eller förluster som kan få påverkan av betydelse för hela koncernen och därför motiverar att risken hanteras utifrån ett koncernperspektiv, så kallade jumborisker, har bearbetats vidare. Koncernstab Risk Management följer utvecklingen av jumboriskerna och koordinerar kontrollstrategierna för dessa risker.

De strategiska riskområdena har inkluderats i den strategiska planen som har fastställts av styrelsen.

Sju riskområden baserade på identifierade jumborisker prioriteras, se sidan 31.

Under året har fyra möten i ERM Board hållits. Exempel på ärenden som har behandlats är bland annat koncernens jumborisker,

kritiska och strategiska produktionsverksamheter och uppföljning av aktiviteter kring de sju prioriterade riskområdena.

Fokus 2010

Baserat på den under 2009 genomförda koncerngenomgripande riskanalysen har Trelleborgs koncernledning och styrelse beslutat att fortsätta arbetet med de sju prioriterade riskområdena som beskrivs närmare nedan.

Dessutom kommer ytterligare områden att bevakas såsom kemikalieanvändning och hantering samt översyn av inköpsrutiner. De riskhanteringsprocesser och riskhanteringssystem som beskrivits i tidigare årsredovisningar, bland annat skydd för produktionsanläggningar, ansvarsskadeförebyggande åtgärder, blue grading och Safety@work, är fortfarande aktuella och ingår som verktyg i ERM-processen.

Under 2010 kommer hanteringen av försäkringsfrågor och viss riskhantering att förändras då användandet av externa resurser såsom försäkringsmäklare och

riskkonsulter i utvalda delar kommer att minskas och istället hanteras internt inom koncernstab Risk Management. Syftet är ökad kostnadseffektivitet, förbättrad intern kommunikation och ökad förståelse för de lokala riskerna. Ambitionen är att uppnå ökad transparens i den interna riskhanteringen och därmed förbättrad riskkontroll. Därutöver kommer samarbetet med funktionen för Koncernstab Intern Kontroll att utökas för att ytterligare stärka ERM-processen i koncernen.

Trelleborg har en diversifierad verksamhet riktad mot en mängd kunder och kundsegment och närvaro på många geografiska marknader. Detta ger sammantaget en god riskspridning. Dock påverkas Trelleborg, liksom alla bolag, av en mängd strategiska, operativa och legala med flera faktorer som har betydelse för koncernens framtida utveckling, till exempel:

Bransch- och marknadsrisker omfattar bland annat konjunkturens påverkan på efterfrågan, konkurrens och prispress samt tillgång till och prisvariationer på råmaterial och komponenter.

Risker omfattar även teknologi- och marknadsutveckling, beroende av leverantörer, kunders utveckling, störningar i produktion, förmåga att attrahera och behålla nyckelpersoner, förvärv och integration av nya enheter samt strukturåtgärder.

Finansiella risker omfattar befintlig finansiering, möjlighet till framtida finansiering, valutarisker, ränterisker, finansiella kreditrisker, värdeförändringar på anläggningstillgångar.

Legala risker omfattar lagstiftning och reglering, immateriella rättigheter, hälsa, säkerhet och miljö, myndigheter och kontrollorgan, skatterisker samt tvister och skadeståndskrav.

Under 2009 har fokus varit att bevaka risker relaterade till konjunkturens påverkan på efterfrågan, befintlig finansiering och framtida finansiering, valutarisker, värdeförändring på anläggningstillgångar samt legala risker.

Utöver den löpande operationella riskhanteringen prioriteras sju riskområden baserade på identifierade jumborisker, se nedan.

Prioriterade riskområden	Processer och hantering
Konkurrensrätt	En grundlig översyn och granskning av distributions- och agentavtal har genomförts under 2009 och en ny policy har implementerats. Rutiner för godkännande av medlemsskap i organisationer finns. Sedan 2006 har mer än 60 utbildningsseminarier kring konkurrensrätt hållits för koncernens chefer samt utvalda funktioner, varav ett dussintal hölls under 2009. Dessa utbildningar, som även berör korruptionsbekämpning, kommer att fortsätta även under 2010.
Korruptionsbekämpning	Implementering av Uppförandekoden sker dels genom fördjupning i vissa utvalda delar, dels genom att upprätt hålla en hög standard på det kontinuerliga implementeringsarbetet. Rutiner med "Acceptance Letter" utställt av koncernens VD där anställda årligen skriver under på att följa koncernens styrinstrument är etablerade. Under 2010 kommer en webbaserad utbildning att genomföras för utvalda anställda i ledande befattningar.
Riskhanteringsprocesser för produkter och applikationer i miljöer med förhöjd risknivå	Inom affärsområdet Trelleborg Engineered Systems och Trelleborg Sealing Solutions har en omfattande och systematisk identifiering och utvärdering av riskerna i produktportföljerna skett. Olika kriterier har bedömts, bland annat produkters utsatthet, storlek på kontrakt och lansering av nya produkter och teknologier. Inom affärsenheterna för offshore olja/gas, marina fendrar och flyg finns sedan 2009 en etablerad riskhanterings process – Contract Risk Pack. Den belyser dels riskerna med produkten, applikationen och tillverkningsprocessen, dels länkar dessa risker till den kontraktuella risken. Under 2010 kommer appliceringen av denna process att påbörjas inom ytterligare affärsenheter i koncernen.
Säkerställande av legal lämplighet och kvalitet i leveransavtal	Ett flertal processer har initierats för att bättre säkerställa legal lämplighet och kvalitiet i koncernens avtal. Initiativet stödjs av Koncernstab Juridik men genomförs på plats i affärsenheterna. Exempel är framtagande av standardformulär, utnyttjande av checklistor för riskbedömning och policy om ansvarsbegränsning samt signeringsrutiner för avtal. Riskhanteringsprocessen Contract Risk Pack, framtagen under 2009, används för att säkerställa lämplighet i kontrakt med fortsatt implementering under 2010.
Anläggningar som är exponerade för natur katastrofrisker	Tillsammans med försäkringsgivarna för egendom och produktionsbortfall, FM Global, har en grundläggande analys av naturkatastrofriskerna genomförts för alla affärsenheter. Denna har resulterat i åtgärdsprogram med förbättringar. Åtgärdsprogrammen syftar till att minska riskerna genom att öka anläggningsskyddet, höja medvetandet om riskerna hos den lokala ledningen och skapa och förbättra rutiner för att vara väl förberedd om en naturkatastrof skulle inträffa. Exempel på åtgärder är införande av beredskapsplaner, översyn av takinstallationer och installation av automatisk avstängning för inkommande gas.
Anläggningar där olycka skulle kunna ha en potentiell ogynnsam miljöpåverkan	Inom olika delar av koncernen finns bra information om olika risker på våra anläggningar. Genom en förbättrad process som ser till riskerna på en övergripande och ackumulerad nivå är det lättare att bedöma påverkan på koncernen. Riskanalyser genomförs idag på anläggningarna i samband med tecknande av egendomsförsäkring och certifiering av ISO 14000, insamling och analys av kemikalier i samband med bland annat REACH-arbetet och utvärdering av verksamheten genomförda av lokala myndigheter. De anläggningar som efter utvärdering har ansetts ha en potentiell risk för miljöpåverkan har involverats i riskarbetet och åtgärdsprogram kommer att införas under 2010.
Skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och lönsamhet.	Vertyg som används är bland annat Business Impact Analysis (BIA) där man ser till anläggningens nuvarande risk och strategiplanen som ser till famtida möjligheter och värden. Beroende på resultat väljer man vilka åtgärdsprogram som ska tillämpas. Anläggningar av högt strategiskt värde kan till exempel förses med vatten sprinkler eller lokalt sprinklerskydd på särskilt kritiska anläggningsområden för att förhindra produktions störningar. Arbetet med förbättrad implementering av kontinuitetsplaner som höjer beredskapen för koncernens affärsenheter fortsätter. ERM Board har under året arbetat fram en lista över kritiska anläggningar att fokusera på. Under 2010 kommer en "Risk Dashboard" att skapas över dessa kritiska anläggningar, samt ett anläggningsspecifikt ID kort som beskriver riskstatus för respektive enhet.

Finansiell riskhantering

Trelleborgkoncernen är i egenskap av nettolåntagare och på grund av sin omfattande verksamhet utanför Sverige utsatt för olika finansiella risker. Trelleborgs Finanspolicy anger riktlinjer för hur hanteringen av dessa risker ska ske inom koncernen. Policyn beskriver finansieringsverksamhetens syfte, organisation och ansvarsfördelning samt regelverk för den finansiella riskhanteringen. Styrelsens finansutskott utvärderar och föreslår förändringar i finanspolicyn årligen, eller vid behov oftare, och därefter fastställs den av styrelsen.

Koncernens finansförvaltning är centraliserad till Koncernstab Finans, en internbank som fungerar både som rörelsedrivande enhet och som ett stabsserviceorgan. Koncernstab Finans ansvarar för koncernbolagens externa bankrelationer, likviditetshantering, finansnetto, räntebärande skulder och tillgångar samt för

koncerngemensamma betalningssystem och netting. Centraliseringen innebär betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnader, en strikt hantering av koncernens finansiella risker och en bättre intern kontroll. Inom ramen för Finanspolicyn finns möjlighet till viss egen handel med valuta och ränteinstrument. Under året har ett positivt resultat uppnåtts från denna handel.

Risker och Policies Exponering Kommentarer

Finansieringsrisker och likviditetsrisker Finansieringsrisker avser

riskerna att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam och att koncernen därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden.

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna fullgöra betalningsåtaganden då de förfaller.

Policy Kontrakterade kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas tillgängliga i en omfattning som motsvarar koncernens bruttoskuld, samt en likviditetsreserv som ska uppgå till minst 5 procent av koncernens omsättning. Koncernens inriktning är att skuldsättningsgraden ska ligga mellan 50 och 100 procent.

Under 2009 har koncernen upprätthållit långfristiga lån och kreditfaciliteter till ett belopp som överstiger koncernens bruttoskuld plus en likviditetsreserv enligt policy motsvarande minst 5 procent av koncernens omsättning.

Vid utgången av 2009 uppgick koncernens totala räntebärande skulder till 9 045 MSEK (13 639). Kortfristiga skulder som förfaller under 2010 uppgick till 2 529 MSEK (2 805) och bestod av kortfristiga bilaterala banklån på 670 MSEK (1 405), företagscertifikat på 1 599 MSEK (800) och den kortfristiga delen av långfristiga skulder på 260 MSEK (600). Långfristiga skulder uppgick till 6 516 MSEK (10 834) och bestod främst av utnyttjad

Koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter består av ett syndikerat lån och flera bilaterala revolverande kreditfaciliteter. Det syndikerade lånet, i form av en kreditfacilitet och en swinglinefacilitet som tillåter revolverande upplåning i flera valutor, består av två trancher om 750 MEUR (7 772 MSEK) och 600 MUSD (4 328 MSEK). Merparten av lånet, motsvarande 11 678 MSEK, förfaller i mars 2012, medan

Förfallostruktur för koncernens räntebärande

0 Totalt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

del av koncernens syndikerade lån på 3 970 MSEK (7 408), bilaterala banklån på 1 514 MSEK (2 081) och utestående obligationslån på 1 032 MSEK (1 345). De kortfristiga skulderna täcks av de långfristiga bindande bekräftade kreditfaciliteter som redovisas nedan.

Förfallostruktur för koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter per 31 december 2009

Totalt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

den resterande delen (422 MSEK) förfaller under 2011. Koncernens långfristiga bilaterala revolverande kreditfaciteter består av en facilitet på 30 MEUR (311 MSEK) som förfaller 2011, en facilitet på 50 MEUR (518 MSEK) som förfaller 2014 samt två faciliteter på totalt 241 MEUR (2 502 MSEK) som förfaller under 2016. Koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick totalt till 16 229 MSEK (14 236) vid utgången av 2009, varav 11 815 MSEK (5 453) var outnyttjat.

Koncernens kapitalstruktur

MSEK	2009	2008
Räntebärande skulder (not 27)	9 045	13 639
Avgår: Räntebärande tillgångar
(not 16, 23 och 25)	–676	–933
Summa nettoskuld	8 369	12 706
Summa eget kapital	12 361	10 238
Skuldsättningsgrad	68%	124%

Koncernen har tillgång till lånemarknaden genom såväl banklån som ett svenskt företagscertifikatprogram. Dessutom har koncernen gett ut obligationer emitterade som privatplaceringar. Tre nya långfristiga bilaterala revolverande kreditfaciliteter upptogs i slutet av 2009, en facilitet på 50 MEUR (518 MSEK) som förfaller under 2014 samt två faciliteter på totalt 241 MEUR (2 502 MSEK) som förfaller under 2016. En analys av koncernens räntebärande instrument redovisas i not 27. Koncernens långfristiga räntebärande skulder inkluderar fyra obligationslån emitterade som privatplaceringar med förfallotider mellan 2010 och 2015 samt tre långfristiga bilaterala banklån med förfallotider som sträcker sig till 2012. Merparten av koncernens långfristiga skulder utgörs dock av ett syndikerat lån som upptogs 2005. Vid utgången av 2009 uppgick denna facilitet till totalt 12 100 MSEK (12 861) varav en andel motsvarande 8 130 MSEK (5 453) var outnyttjad. Av koncernens fyra långfristiga bilaterala revolverande kreditfaciliteter på totalt 3 331 MSEK var en facilitet utnyttjad med 311 MSEK vid utgången av 2009, de tre övriga faciliteterna som totalt uppgick till motsvarande 3 020 SEK, var outnyttjade. Trelleborgs svenska företagscertfikatprogram om 4 000 MSEK medger löptider på upp till 12 månader. Vid utgången av 2009 var 1 599 MSEK (800) utestående under detta program. Den resterande delen av koncernens kortfristiga räntebärande skulder som bestod av kortfristiga bilaterala banklån och upplåning via checkräkningskrediter och penningmarknad uppgick till totalt 930 MSEK (2 005). Två revolverande bilaterala kreditfaciliteter på totalt 500 MSEK som förfaller 2010 var helt outnyttjade vid utgången av 2009. Det syndikerade lånet tillsammans med de sex bilaterala revolverande kreditfaciliteterna som nämndes ovan utgör större delen av koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter. Dessa uppgick totalt till 16 229 MSEK (14 236) per den 31 december 2009, varav 4 414 MSEK (8 783) var utnyttjat. Koncernens ej bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 1 543 MSEK (1 869) vid utgången av 2009, varav 223 MSEK (386) var utnyttjat och utgörs främst av checkräkningskrediter.

Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av flera nyckeltal, varav ett är skuldsättningsgraden. Koncernens inriktning är att skuldsättningsgraden ska ligga mellan 50 och 100 procent. På grund av framför allt ett starkt kassaflöde och nyemissionen som genomfördes 2009 sjönk skuldsättningsgraden till 68 procent (124). Såväl koncernens nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen som prognoser för koncernens likviditetsreserv följs upp kontinuerligt på månadsbasis.

Risker och Policies Exponering Kommentarer

Valutarisker

Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive dotterbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering.

Policy Koncernbolagen kan maximalt säkra 100 procent av 12 månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar, samt maximalt 100 procent av fakturerade nettoflöden per valutapar. Projekt med ordervärde överstigande 1 MEUR ska alltid säkras.

Externa valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar till SEK. Till följd av att koncernens intjäning i stor utsträckning ligger utanför Sverige, kan effekterna av valutakursförändringar på koncernens resultaträkning vara

Policy Koncernen kurssäkrar normalt inte

Omräkningsrisk – balansräkning I samband med omräkning av koncernens investeringar i utländska dotterbolag till SEK uppstår risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens balansräkning. Policy Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan kurssäkras med mellan 0 till 100 procent av investeringens värde (vilket på grund av skatteeffekten innebär maximal säkring av cirka 70 procent). Beslut om eventuell kurssäkring sker efter en helhetsbedömning av valutakursnivå, kostnads-, likviditets- och skatteeffekter samt påverkan på

Omräkningsrisk – resultaträkning

Valutapar med störst 12-månaders nettoflöde, bedömd årsexponering från fjärde kvartalet 2009 (MSEK).
Valutapar	Nettoflöde	Säkring	Valutasäkring, %
EUR/USD *	250	0	0%
EUR/DKK	235	–61	26%
EUR/PLN	192	–100	52%
EUR/SEK	173	–32	18%
GBP/SEK	159	–	0%
DKK/LVL	151	–	0%
EUR/GBP	138	2	–1%
EUR/CZK	122	–	0%

* I EUR/USD ingår flöden i valutor som samvarierar med EUR och USD, såsom DKK, LKR

Tabellen visar alla valutapar vars nettoflöde beräknas överstiga motsvarande 100 MSEK under en 12-månadersperiod från fjärde kvartalet 2009 samt säkringar per december 2009. Med ett positivt nettoflöde menas att inflöden överstiger utflöden. För den angivna perioden är valutorna med störst budgeterat nettoflöde EUR (motsvarande 710 MSEK), SEK (–470 MSEK) och PLN (motsvarande –200 MSEK).

Omräkningseffekter: Valutaeffekter på resultaträkningen, MSEK 2009.

Valuta	Nettoomsättning	Rörelseresultat	Resultat efter skatt
EUR	1 109	27	25
GBP	–22	0	1
USD	730	3	–41
Övriga	285	27	15
Summa	2 102	57	0

Känslighetsanalys; omräkningsexponering i balans-

räkningen, före beaktande av eventuell skatteeffekt.

Valuta	Netto- investering MSEK	Valuta- säkring %	Effekt på eget kapital om SEK 1% starkare, MSEK
EUR	10 363	53%	–48
GBP	1 971	64%	–7
USD	2 478	26%	–18
Övriga	4 729	25%	–35
Summa	19 541	44%	–108

Nettoinvesteringar i utländska dotter- och intressebolag uppgick vid utgången av 2009 till cirka 19 541 MSEK (19 492). Koncernens nettoinvestering har ökat beroende på förändringar i kapitalstrukturen och ackumulerade vinster från utländska bolag trots negativa omräkningsdifferenser. Omräkningsdifferenser uppgick under 2009 till –454 MSEK (1 184), beräknat efter kurssäkring genom lån och derivatinstrument med avdrag för beräknad skatt. Vid utgången av 2009 var 44 procent (48) av nettoinvesteringarna kurssäkrade. Om SEK förstärks med 1 procent mot samtliga valutor där Trelleborgkoncernen har utländska nettoinvesteringar skulle eget kapital i SEK förändras med –108 MSEK (–102) före beaktande av eventuell skatteffekt.

Trelleborgs globala verksamhet ger upphov till omfattande kassaflöden i utländsk valuta. Koncernstab Finans arbetar aktivt med matchning av dessa flöden för att därmed minska koncernens valutarisk och transaktionskostnader. På koncernnivå kvittas större delen av dessa flöden mot varandra. Koncernens nettoexponering uppgår till ett årligt värde om cirka 2 200 MSEK (2 400). Beslut om säkring av operativa kassaflöden fattas av respektive affärsområde i samarbete med Koncernstab Finans som sköter säkringsaktiviteterna centralt. Samtliga koncernbolags valutaaffärer ska göras med Koncernstab Finans som tillser att koncernens säkringar är upprättade enligt Trelleborgkoncernens Finanspolicy. Vid säkring av operativa kassaflöden används främst valutaterminer,

valutaswappar och valutaoptioner.

Årets rörelseresultat har vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar påverkats av valutakursförändringar med totalt 57 MSEK (– 69) och resultatet efter skatt med cirka 0 MSEK (– 61).

Ränterisker

koncernens skuldsättningsgrad.

betydande.

denna risk.

Eftersom huvuddelen av koncernens nettoskuld har rörlig ränta fokuserar koncernen på ränterelaterad kassaflödesrisk, dvs. risken för negativ påverkan som förändringar i marknadsräntorna kan ha på koncernens kassaflöde och resultat. Genomslaget på koncernens räntenetto beror på upplåningens samt placeringens räntebindningstid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring, genom att använda räntesäkring där det anses tillämpligt.

Policy Upplåning: Den genomsnittliga räntebindningen på koncernens bruttoupplåning inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 4 år.

Placering: Den genomsnittliga räntebindningen på räntebärande placeringar, inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 2 år på ett belopp om maximalt 2 000 MSEK, eller dess motvärde i andra valutor.

Räknat på koncernens totala räntebärande nettoskuld vid utgången av 2009 skulle 1 procentenhets uppgång i EUR-räntekurvan ha en negativt påverkan på 52 MSEK (71) före säkring, som minskas till 10 MSEK (41) efter säkring. Påverkan på koncernens räntekostnad av motsvarande ändring i USD respektive GBP-räntekurvorna skulle bli: för USD 21 MSEK (27) före och 6 MSEK (1) efter säkring, och för GBP 8 MSEK (9) före och 2 MSEK (6) efter säkring.

Per den 31 december 2009 uppgick koncernens räntebärande upplåning till 9 045 MSEK (13 639). Den genomsnittliga återstående räntebindningen på lånen var cirka 15 månader (6 månader), inklusive derivat. Utestående placeringar per den 31 december uppgick till 676 MSEK (933), med en genomsnittlig räntebindning om cirka 0,5 månad (0,5). Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 8 369 MSEK (12 706), med en genomsnittlig återstående räntebindning på cirka 16 månader (6,5). Baserat på nettoskulden vid årsskiftet skulle en ökning av marknadsräntan med en procentenhet i samtliga valutor där Trelleborgkoncernen har lån eller placeringar ha en negativ påverkan på finansnettot för 2010 med cirka 16 MSEK (67). Koncernens genomsnittliga nettoskuld var under året 10 814 MSEK (11 316). Räntenettot respektive finansnettot, i procent av den genomsnittiga nettoskulden uppgick till 3,7 procent (4,8) respektive 3,7 procent (4,8). Utestående räntebärande placeringar redovisas i not 16, 23 och 25. Analys av koncernens upplåning redovisas i not 27.

Finansiella kreditrisker

Finansiella kreditrisker definieras som risken för förlust om de motparter, med vilka koncernen har investerat likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument som har ett positivt marknadsvärde för koncernen, inte fullgör sina förpliktelser.

Policy Koncernstab Finans ska arbeta med banker som har hög kreditvärdighet och som företrädesvis deltar i koncernens medel- och långsiktiga finansiering. Koncernens Finanspolicy innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal riskexponering för olika motparter anges. Se vidare not 28.

Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. Inga kreditförluster till följd av investeringar i likvida medel eller finansiella instrument inträffade 2009. Utestående finansiell kreditriskexponering per balansdagen redovisas i not 28.

God bolagsstyrning ger stöd i turbulenta tider

Under 2009 blåste det hårda vindar i de flesta företag. Finansiell kris och besvärliga marknadsförutsättningar har inneburit stora påfrestningar på många verksamheter. Då ställs också allt högre krav på styrning och ansvar. För styrelser blir det än viktigare att vara nära verksamheten och kunna fatta snabba beslut. En god bolagsstyrning är extra värdefull i turbulenta tider. Varje beslut – eller icke-beslut – påverkar.

I styrelsens arbete under året har det varit extra viktigt att kunna bibehålla blicken på vår långsiktiga målbild samtidigt som agendan i större utsträckning än vanligt har handlat om kortsiktigare frågor drivna av den dramatiska nedgången i marknaden.

Under det första halvåret 2009 genomfördes en nyemission för att stärka Trelleborgs finansiella ställning och skapa förutsättningar för att förbättra koncernens marknadspositioner. I samband med detta blev förstås frågorna många, och vi fick återigen bekräftat hur betydelsefullt det är att ha en öppen och transparent kommunikation så att våra intressenter kan förstå och följa bolagets utveckling.

Det känns bra att kunna konstatera att koncernen har tagit tillvara och dragit fördel av de beslut som fattats under året, att Trelleborg idag står starkare och att bolaget har förbättrat sina marknadspositioner och ökat sin effektivitet.

Under året har också arbetet inom Enterprise Risk Management och Corporate Responsibility utvecklats vidare. Inom riskhantering arbetar vi vidare med effektiv hantering och prioritering av jumborisker. Ambitionen är att riskhantering såväl som företagsansvar ska vara en integrerad del i den dagliga verksamheten, och systematiskt styras och följas upp inom ramen för bolagsstyrningsprocesserna.

I årets redovisning vill vi ytterligare tydliggöra att vi ser riskhantering, bolagsstyrning och företagsansvar som nära ihopkopplat, och har därför samlat dessa tre avsnitt under den gemensamma benämningen Styrning och Ansvar. Vi fortsätter arbeta med dessa processer för att de ska förbättras och offensivt stödja bolagets affärer och utveckling.

Anders Narvinger Styrelseordförande

Bolagsstyrning

Trelleborg är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Trelleborg tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här 2009 års bolagsstyrningsrapport. Uppföljningen under 2009 har resulterat i att Trelleborg inte har några avvikelser att rapportera. Rapporten har inte granskats av bolagets revisor.

Aktieägare

Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 MSEK, fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde om 9,67 SEK.

Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962. Antalet aktieägare var den 31 december

2009 49 286 (42 600). Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för cirka 22 procent (18). Institutioner svarar för huvuddelen av ägandet. 72 procent (83) av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet av juridiska personer och 28 procent (17) av fysiska personer representerande 92 procent (91) respektive 8 procent (9) av antalet röster.

För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 98-99 samt Trelleborgs webbplats.

Årsstämma

Årsstämman 2009 ägde rum torsdagen den 23 april 2009 i Trelleborg. Vid stämman närvarade 571 (649) aktieägare, personligen eller genom ombud, dessa representerade cirka 73 (70) procent av rösterna. En aktieägare, Dunkerintressen, representerade ensamt cirka 76 (79) procent av rösterna på stämman. Till stämmans ordförande valdes Anders Narvinger.

Samtliga styrelseledamöter valda av stämman var närvarande.

Beslut

Protokollet från årsstämman återfinns på Trelleborgs webbplats. Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• Att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2008 i enlighet med styrelsens och VD:s förslag (6,50 SEK per aktie för verksamhetsåret 2007).
• Omval av styrelseledamöterna Heléne Bergquist, Staffan Bohman, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Anders Narvinger och Peter Nilsson. Nyval av Hans Biörck som ersatte Rolf Kjellman, som avböjt omval.
• Omval av styrelsens ordförande Anders Narvinger.
• Att årsarvode till styrelsen exklusive reseersättningar ska utgå med 2 750 000 SEK, att fördelas med 950 000 SEK till ordföranden och med 360 000 SEK vardera till styrelseledamöter som inte är anställda i koncernen, att ersättning till revisionsutskottet ska utgå med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK till övriga ledamöter i revisionsutskottet, att ersättning för uppdrag i ersättningsutskottet ska utgå med 50 000 SEK, samt att revisorns arvode ska baseras på en överenskommelse om en kostnadsnivå för den fyraåriga mandatperioden, dvs fram till stämman 2012.
• Principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare.
• Rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.
• Godkännande av nyemission i enlighet med styrelsens beslut från den 22 mars 2009.

Närvaro årsstämma 2006-2009

Antal aktieägare, per 31 december 2009

Aktieägarstruktur, per 31 december 2009

Ytterligare information om bolagsstyrning

På www.trelleborg.com finns bland annat följande information:

Fördjupad information om interna styrinstrument, till exempel Bolagsordning och Uppförandekod Information från Trelleborgs årsstämmor från och med 2004:

• Kallelser
• Protokoll
• VD:s anföranden
• Kommuniké

Tidigare års bolagsstyrningsrapporter, från och med 2004. Svensk kod för bolagsstyrning återfinns på www.kodkollegiet.se

Valberedning

I enlighet med beslut vid årsstämman 2009 uppdrogs åt styrelsens ordförande att be fem företrädare för bolagets större aktieägare vid tredje kvartalets utgång att ingå i en valberedning. Denna har arbetat fram förslag till styrelseledamöter och styrelseordförande samt ersättning till styrelseledamöter och styrelseutskott, att föreläggas årsstämman 2010 för beslut. Valberedningens sammansättning meddelades på Trelleborgs webbplats och genom pressmeddelande den 20 oktober 2009.

De största ägarnas riktlinjer för urvalet till nominering är att personerna ska ha kunskaper och erfarenheter som är relevanta för Trelleborg. De regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning iakttas.

2010 års valberedning har haft 6 (2) möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Valberedningen bestod av Rolf Kjellman, Henry och Gerda Dunkers Stiftelse (ordförande), Ramsay Brufer, Alecta, Lars Öhrstedt, AFA Försäkring, Henrik Didner, Didner & Gerge Fonder och KG Lindvall, Swedbank Robur Fonder. Därutöver ingick styrelsens ordförande Anders Narvinger i 2010 års valberedning. Valberedningen representerade vid tredje kvartalets utgång cirka 67 procent av aktieägarnas röster.

Som underlag för valberedningens arbete föredrog VD information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Härutöver redogjorde styrelsens ordförande för den årliga utvärderingen av styrelseledamöternas insatser. Styrelsens ordförande gav också information om styrelsens arbete under året samt arbetet i revisions-, finans- och ersättningsutskotten.

Förslag till årsstämman 2010

Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman att till nya styrelseledamöter i Trelleborg AB utse Nina Udnes Tronstad samt Bo Risberg.

Staffan Bohman, invald i Trelleborgs styrelse år 2000, har avböjt omval inför årsstämma 2010.

Nina Udnes Tronstad, född 1959, är VD för Aker Verdal AS, Norge, ett dotterbolag till Aker Solutions ASA. Nina Udnes Tronstad har tidigare haft ett antal chefsbefattningar inom Statoil i Norge, Sverige och Danmark. Utbildning: MSc Chemistry, NTNU Norwegian University of Science & Technology.

Bo Risberg, född 1956, är VD och koncernchef för Hilti Corporation, Liechtenstein. Bo Risberg har tidigare haft chefsbefattningar i AT Kearney samt inom ABB i Sverige och Kanada. Utbildning: MBA Business Administration, Schweiz, samt MSc Mechanical Engineering, Kanada.

Mot bakgrund av Trelleborgs globala, industriella verksamhet har valberedningen ansett att Bo Risberg och Nina Udnes Tronstad mycket väl svarar mot den företagsledare- och industriprofil som eftersökts att komplettera Trelleborgs styrelse.

Därutöver föreslås omval av övriga styrelseledamöter Heléne Bergquist, Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson samt Anders Narvinger som ordförande.

Styrelse

Trelleborgs styrelse bestod 2009 av sju ledamöter valda av årsstämman vari inkluderas verkställande direktören tillika koncernchefen.

Till styrelsen 2009 nyvaldes Hans Biörck. Rolf Kjellman avböjde omval. Övriga ledamöter omvaldes.

De anställda utser tre representanter och en suppleant till styrelsen. Under 2009 ersatte Mikael Nilsson, LO, Kim Davidsson som gick i pension. Övriga personalrepresentanter är Karin Linsjö, LO, samt Alf Fredlund och Birgitta Håkansson (suppleant), PTK.

Koncernens CFO, Bo Jacobsson, deltar vid styrelsemöten liksom koncernens chefsjurist Ulf Gradén som är styrelsens sekreterare. Andra tjänstemän i koncernen deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande av särskilda frågor.

Styrelsens oberoende

Styrelsens bedömning, som delas av valberedningen, rörande ledamöternas beroendeställning i förhållande till bolaget och aktieägarna framgår av tabellen "Styrelsens sammansättning 2009/2010". Som framgår uppfyller Trelleborg Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i

Valberedningen inför årsstämman 2010

Namn	Representerande	Andel av röster 2009-09-30	Andel av röster 2009-12-31
Rolf Kjellman	Dunkerintressen	55,7%	55,7%
Henrik Didner	Didner & Gerge Fonder	4,1%	3,8%
Ramsay Brufer	Alecta	3,0%	2,7%
Lars Öhrstedt	AFA Försäkring	2,4%	2,3%
KG Lindvall	Swedbank Robur Fonder	1,8%	1,7%
Totalt		67,0%	66,2%

förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Utvärdering av styrelsens ledamöter 2009

Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inkluderande enskilda ledamöters insatser. Detta sker årligen enligt en etablerad process. Med viss periodicitet sker utvärdering med hjälp av extern konsult. Under 2009 har utvärdering skett dels med hjälp av extern konsult, dels internt genom intervjuer och diskussioner mellan valberedning och ett antal enskilda styrelseledamöter, samt återkoppling och diskussion i hela styrelsen. Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Utvärderingen utgör även underlag för valberedningen vad avser förslag till styrelseledamöter samt ersättningsnivåer.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet bestod 2009 av styrelseledamöterna Heléne Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist och Anders Narvinger.

Koncernens CFO, Bo Jacobsson, koncernens chefsjurist tillika revisionsutskottets sekreterare, Ulf Gradén, och chefen för Koncernstab Intern Kontroll, deltar vid revisionsutskottets sammanträden, liksom bolagets revisor.

Revisionsutskottet sammanträdde 8 (5) gånger under 2009. Arbetet under 2009 har främst fokuserats på:

redovisningsfrågor

• genomgång av delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning
• koncernens kapitalstruktur
• fastställande och uppföljning av årlig arbetsplan för koncernstab Intern kontroll
• genomgång av löpande rapportering från koncernstab Intern kontroll avseende dels internrevisioner, dels det proaktiva arbetet med den interna kontrollmiljön
• uppföljning av arbetet med koncernens Corporate Responsibilityfrågor och riskhantering
• genomgång av rapporter från bolagets stämmovalda revisor inklusive revisorns revisionsplan
• genomgång av plan för framtagande av årsredovisningen

Finansutskott

Finansutskottet bestod 2009 av styrelseledamöterna Heléne Bergquist, som också är utskottets ordförande, Claes Lindqvist och Anders Narvinger.

Koncernens CFO, Bo Jacobsson, och koncernens chefsjurist tillika finansutskottets sekreterare, Ulf Gradén, deltar vid finansutskottets sammanträden. Vid behov deltar

även chefen för koncernstab Finans.

Finansutskottet sammanträdde 6 (6) gånger under 2009. Arbetet under 2009 har främst fokuserats på:

• genomgång av finansrapporter från koncernstab Finans
• koncernens kapitalstruktur
• finansieringsfrågor

finansverksamhet och finanspolicy

hantering av finansiella risker

Ersättningsutskott

främst fokuserats på:

Ersättningsutskottet bestod 2009 av styrelseledamöterna Anders Narvinger, som också är utskottets ordförande, Staffan Bohman och Claes Lindqvist.

Koncernens personaldirektör, Sören Andersson, tillika ersättningsutskottets sekreterare,

deltar vid ersättningsutskottets sammanträden. Ersättningsutskottet sammanträdde 8 (3) gånger under 2009. Arbetet under 2009 har

• att följa upp och sätta mål för den under 2009 kvartalsvis utformade rörliga delen av ersättningar, fyra möten, se även sidorna 44-45
• villkor och incitamentsfrågor för ledande befattningshavare
• koncernens chefsförsörjning

Revisor

I valberedningens uppgift ingår att föreslå årsstämman revisor, som väljs på årsstämma en period på fyra år. Vid årsstämman 2008 omvaldes auktoriserade revisionsfirman PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorer Göran Tidström och Olov Karlsson. Styrelsens arbete Göran Tidström är huvudansvarig revisor.

Styrelsens arbete har till följd av de speciella förutsättningarna under året varit intensivt med fler styrelsemöten än vanligt. Antalet styrelsemöten uppgick under 2009 till 19 (12), varav 10 (3) var extra möten. Arbetet har i stor utsträckning fokuserats till strukturfrågor och koncernens kapitalstruktur.

Januari	Nr 1: Konkurrensrättsutredningen.
Februari	Nr 2: Rättstvister och försäkringsskydd, Rapport från revisorerna, Bokslutskommuniké, Årsredovisning 2008.
	Nr 3: Koncernens kapitalstruktur.
Mars	Nr 4: Koncernens kapitalstruktur.
	Nr 5: Konkurrensrättsutredningen, Koncernens kapitalstruktur.
	Nr 6: Koncernens kapitalstruktur.
	Nr 7: Koncernens kapitalstruktur, Inför årsstämman.
	Nr 8: Koncernens kapitalstruktur, Inför årsstämman.
April	Nr 9: Godkännande av prospekt avseende företrädesemissionen.
	Nr 10: Delårsrapport första kvartalet.
	Nr 11: Fastställande av teckningsvillkor för företrädesemissionen.
	Nr 12: Prospektgenomgång, Inför årsstämman.
	Nr 13: Konstituerande styrelsesammanträde.
Maj	Nr 14: Tilldelning av aktier i företrädesemissionen.
Juli	Nr 15: Delårsrapport andra kvartalet, Rapport från revisorerna januari-juni, Finansiering.
September	Nr 16: Strategisk plan 2010-2012. Strukturfrågor, Finansiering.
Oktober	Nr 17: Delårsrapport tredje kvartalet, Strukturfrågor, Finansiering.
December	Nr 18: Forecast för 2010, Strukturfrågor, Rapport från revisorerna.
	Nr 19: Strukturfrågor, Finansiering.

Styrelsen har genomgångar med revisorn dels då plan för revisionsarbetet presenteras, dels då rapporter från revisionen behandlas. Samtliga affärsområden ges vanligtvis minst en gång per år möjlighet att göra en fördjupad presentation av sin verksamhet vid ett styrelsemöte.

GÖRAN TIDSTRÖM Auktoriserad revisor, huvudansvarig

Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2004.

Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1976.

Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 1973.

Uppdrag: Revisor i Telia Sonera, AB Volvo, Meda och Kungliga Operan. Deputy president i IFAC (International Federation of Accounts). Född: 1946.

OLOV KARLSSON Auktoriserad revisor

Ordinarie revisor sedan 2004. Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1987.

Utbildning: Ekonomutbildning Umeå Universitet, auktoriserad revisor sedan 1980.

Uppdrag: Revisor i AB Volvo. Född: 1949.

Anders Narvinger Styrelseordförande

VD för Teknikföretagen.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Alfa Laval AB (publ) och Coor Service Management AB. Styrelseledamot i Volvo Car Corporation, JM AB (publ) samt Pernod Ricard SA.

Utbildning: Civilingenjörexamen Lunds Tekniska Högskola och ekonomexamen Uppsala universitet.

Tidigare bl a ett antal ledande befattningar inom ABB koncernen, bl a VD och koncernchef ABB Sverige.

Innehav 2009: 30 404 aktier. Innehav 2008: 10 000 aktier.

Peter Nilsson VD och Koncernchef

Övriga uppdrag: Styrelseledamot Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handelskammaren. Utbildning: Civilingenjör.

Tidigare bl a affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.

Innehav 2009: 80 572 aktier och 100 000 köpoptioner (se sidan 43). Innehav 2008: 26 500 aktier och 100 000 köpoptioner.

Heléne Bergquist Styrelseledamot

Managementkonsult.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i INVISIO Headsets AB (publ). Styrelseledamot i Nordic Growth Market NGM AB och TradeDoubler AB (publ).

Utbildning: Civilekonom.

Tidigare bl a Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux, auktoriserad revisor, partner och ledamot i styrelsen för PricewaterhouseCoopers i Sverige.

Innehav 2009: 4 550 aktier. Innehav 2008: 1 500 aktier.

Förslag till årsstämman 2010

Valberedningen har beslutat föreslå årsstämman 2010 att till nya styrelseledamöter i Trelleborg AB utse Nina Udnes Tronstad samt Bo Risberg.

Staffan Bohman, invald i Trelleborgs styrelse år 2000, har avböjt omval inför årsstämma 2010.

Nina Udnes Tronstad, född 1959, är VD för Aker Verdal AS, Norge, ett dotterbolag till Aker Solutions ASA.

Bo Risberg, född 1956, är VD och koncernchef för Hilti Corporation, Liechtenstein.

Hans Biörck Styrelseledamot

Vice verkställande direktör och CFO, Skanska AB.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Dunkerska Stiftelserna och Rådet för Finansiell Rapportering. Utbildning: Civilekonom.

Tidigare bl a CFO i Autoliv Inc. och CFO i Esselte AB. Innehav 2009: - Innehav 2008: -

Staffan Bohman Styrelseledamot

Övriga uppdrag: Vice ordförande i Scania AB (publ) och Ersta. Styrelseledamot i Atlas Copco AB (publ), Boliden AB (publ), Inter IKEA Holding SA, Ratos AB (publ) och OSM AB.

Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm och Stanford Business School i USA.

Tidigare bl a koncernchef DeLaval, Gränges samt SAPA.

Innehav 2009: 75 000 aktier.

Innehav 2008: 20 000 aktier.

Styrelsens sammansättning 2009/2010

Namn	Född	Funktion	Invald	Beroende	Revisionsutskott Finansutskott		Ersättningsutskott
Anders Narvinger	1948	ordförande	1999	Nej	Ledamot	Ledamot	Ordförande
Heléne Bergquist	1958	ledamot	2004	Nej	Ordförande	Ordförande	–
Hans Biörck	1951	ledamot	2009	Ja*	–	–	–
Staffan Bohman	1949	ledamot	2000	Nej	–	–	Ledamot
Claes Lindqvist	1950	ledamot	2004	Ja*	Ledamot	Ledamot	Ledamot
Sören Mellstig	1951	ledamot	2008	Nej	–	–	–
Peter Nilsson	1966	ledamot	2006	Ja**	–	–	–
Alf Fredlund***	1946	ledamot	2001	–	–	–	–
Karin Linsjö***	1954	ledamot	2000	–	–	–	–
Mikael Nilsson***	1967	ledamot****	2009	–	–	–	–
Birgitta Håkansson***	1950	suppleant	2008	–	–	–	–

* Hans Biörck och Claes Lindqvist är beroende i förhållande till bolagets större ägare då de innehar uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen.

** Peter Nilsson är beroende i förhållande till bolaget till följd av sin ställning som Trelleborgs VD.

*** Av de anställda utsedd ledamot/suppleant.

**** Ersatte Kim Davidsson som gick i pension under 2009.

Claes Lindqvist Styrelseledamot

VD i Henry Dunkers Förvaltnings AB. Övriga uppdrag: Verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers stiftelse och Donationsfond Nr 2. Styrelseledamot i Dunkerska stiftelserna, Svenska Handelsbanken Södra Regionen, Novotek AB (publ), Connect Skåne m fl.

Utbildning: Civilekonom och civilingenjör.

Tidigare bl a olika chefsbefattningar inom ASEA och Åkerlund & Rausing samt VD och koncernchef för Höganäs AB och Öresundskraft AB.

Innehav 2009: 30 404 aktier. Innehav 2008: 10 000 aktier.

Alf Fredlund Arbetstagarrepresentant

Ingenjör, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK).

Övriga uppdrag: Ordförande i Unionen Trelleborg AB.

Utbildning: Ingenjör.

Innehav 2009: 24 000 aktier (egna och familjemedlemmars).

Innehav 2008: 7 600 aktier (egna och familjemedlemmars).

Mikael Nilsson Arbetstagarrepresentant

Industriarbetare, utsedd av det fackliga koncernrådet (LO).

Övriga uppdrag: Ordförande i Svenska Koncernrådet (LO) och ordförande i Trelleborg European Works Council.

Utbildning: Utbildning i arbetsrätt, ekonomi och personalpolitik.

Innehav 2009: – Innehav 2008: –

Sören Mellstig Styrelseledamot

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Aleris AB, Ferrosan AB och Textilia AB. Styrelseledamot i Munters AB (publ) och Dako A/S. Utbildning: Civilekonom. Tidigare bl a VD och koncernchef i Gambro samt CFO och vice VD i Incentive. Innehav 2009: 60 809 aktier. Innehav 2008: 20 000 aktier.

Karin Linsjö Arbetstagarrepresentant

Utsedd av det fackliga koncernrådet (LO). Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Socialnämnden i Trelleborg. Utbildning: Grundskola och verkstadsutbildning. Innehav 2009: 501 aktier. Innehav 2008: 167 aktier.

Birgitta Håkansson Arbetstagarrepresentant, suppleant

Tjänsteman, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK).

Övriga uppdrag: Vice ordförande i Unionen Trelleborg AB.

Utbildning: sekreterareutbildning, utbildning inom IT och ekonomi.

Innehav 2009: 1 602 aktier. Innehav 2008: 527 aktier.

Styrelseledamöternas närvaro 2009/2010

Namn	Funktion	Styrelsemöte	Revisionsutskott	Finansutskott	Ersättningsutskott
Anders Narvinger	ordförande	19 av 19	8 av 8	6 av 6	8 av 8
Heléne Bergquist	ledamot	19 av 19	8 av 8	6 av 6	–
Hans Biörck	ledamot	18 av 19*	–	–	–
Staffan Bohman	ledamot	19 av 19	–	–	8 av 8
Rolf Kjellman	ledamot	12 av 12	4 av 4	3 av 3	–
Claes Lindqvist	ledamot	19 av 19	5 av 5***	4 av 4***	8 av 8
Sören Mellstig	ledamot	17 av 19	–	–	–
Peter Nilsson	ledamot	19 av 19	–	–	–
Alf Fredlund	ledamot	19 av 19	–	–	–
Kim Davidsson	ledamot	11 av 11	–	–	–
Karin Linsjö	ledamot	19 av 19	–	–	–
Mikael Nilsson	ledamot	6 av 7**	–	–	–
Birgitta Håkansson	suppleant	18 av 19	–	–	–

Hans Biörck var frånvarande vid styrelsemöte Nr 14 i maj. Sören Mellstig var frånvarande vid styrelsemötena Nr 9 och Nr 10, båda i april. Mikael Nilsson var frånvarande vid styrelsemöte Nr 18 i december. Birgittta Håkansson var frånvarande vid styrelsemöte Nr 1 i januari.

– Ledamot ingår ej i aktuellt utskott. * Invald vid stämman 2009. **Utsedd under året.

***Utsedd till ledamot i revisions- och finansutskottet i samband med konstituerande styrelsesammanträde 2009.

av styrningen i Trelleborgkoncernen

Aktieägare

Aktieägares rätt att besluta i Trelleborgs angelägenheter utövas vid årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma, som är Trelleborgs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april månad i Trelleborg. Stämman beslutar om bolagsordningen, utser styrelsens ledamöter och styrelsens ordförande, väljer revisor, beslutar om fastställande av resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition beträffande bolagets vinst och ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören, fattar beslut om valberedningens tillsättande och arbete, samt principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga befattningshavare med mera.

Revisor

Trelleborgs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året och till styrelsen dels efter den så kallade hard close-granskningen under hösten, dels i samband med att halvårsrapporten och årsredovisningen fastställs av styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Trelleborgs risker som beaktas i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Valberedning

Trelleborgs årsstämma fattar beslut om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete. Årsstämman 2009 beslutade att det ska finnas en valberedning för beredande och framläggande av förslag för aktieägarna på stämman avseende val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisor samt ersättning till styrelse, ledamöter i styrelseutskott och revisor. Valberedningen ska bestå av fem ledamöter, vilka ska utgöras av representanter för fem större aktieägare vid tredje kvartalets utgång. Styrelsens ordförande ska vid tredje kvartalets utgång kontakta fem större aktieägare i bolaget, vilka sedan äger att utse en ledamot var. Därutöver kan valberedningen besluta att styrelsens ordförande ska ingå i valberedningen, men inte utses till ordförande. För fullständig redogörelse av årsstämmans beslut se protokollet från årsstämman som återfinns på www.trelleborg.com.

Externa styrinstrument

Till de externa styrinstrument som utgör ramar för bolagsstyrning inom Trelleborg hör den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq OMX Stockholms regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta lagar.

Mål,

Interna styrinstrument

Till de interna bindande styrinstrumenten hör den av stämman fastställda bolagsordningen och de av styrelsen fastställda Arbetsordning för styrelsen i Trelleborg, Instruktion för verkställande direktören i Trelleborg, Instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg, Instruktion för av styrelsen i Trelleborg inrättat revisionsutskott, Uppförandekod, Kommunikationspolicy och Finanspolicy. Utöver dessa styrinstrument finns ett antal policies och manualer som innehåller bindande regler, samt rekommendationer som anger riktlinjer och handledning för koncernens verksamhet och medarbetare. Bland dessa märks till exempel Värderingar, Finansmanual (redovisnings- och rapporteringsregler), Kompensationspolicy samt definition av processer och minimikrav för god intern kontroll inklusive intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. På Trelleborgs webbplats finns fullständiga versioner av många av våra styrinstrument.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning inklusive ordförandens roll, beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan, kallelse till styrelsemöten, dagordning och protokoll, samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Arbetsordningen reglerar även hur styrelsen ska erhålla information och dokumentation som underlag för dess arbete och för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

Instruktion för verkställande direktören

Styrelsen fastställer också årligen en skriftlig instruktion för verkställande direktören som klargör VD:s ansvar för den den löpande förvaltningen, former för rapportering till styrelsen och innehåll i denna, krav på interna styrinstrument och frågor som alltid kräver styrelsens beslut eller anmälan till styrelsen till

Verkställande direktör och koncernledning

Verkställande direktören tillika koncernchef leder verksamheten enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen samt inom de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för verkställande direktören. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut, föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut, samt rapporterar till styrelsen om bolagets utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av chefer för affärsområden och staber.

Intern Kontroll

Stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Det proaktiva arbetet med kontrollmiljön har haft ett särskilt fokus på att utveckla och förbättra processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, policies med ansvar och befogenheter, samt utveckling av utbildning, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte inom koncernen avseende intern kontroll. Arbetet med att granska hur den interna kontrollen fungerar inkluderar riskbedömningar som underlag för prioriteringar, utvecklande, introduktion, övervakning av genomförande och uppföljning av självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden som kompletterats med internrevision som utförs antingen av koncernstab Intern Kontroll, andra koncernstaber eller av externa konsulter, under ledning av koncernstab Intern Kontroll. Funktionen arbetar efter en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionsutskottet. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll avrapporterar resultatet av funktionens arbete till revisionsutskottet i samband med dess möten.

Riskhantering

Trelleborg arbetar kontinuerligt med riskhantering i en Enterprise Risk Management-process. Se sid 30-33.

Styrelse

Styrelsens sammansättning

Trelleborg AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till tio ledamöter valda av årsstämman årligen för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Bolagsordningen tillåter val av suppleanter men för närvarande finns inga suppleanter valda av stämman. Enligt lag utser de anställda tre ledamöter och en suppleant till styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig inrättat tre utskott, revisionsutskottet, finansutskottet och ersättningsutskottet.

Ordförandes ansvar

Ordföranden leder styrelsens arbete så att detta utövas enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och styrelsens och dess utskotts interna styrinstrument.

Ordföranden följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten under året, att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta om större förvärv och avyttringar av verksamheter, att besluta om andra större investeringar, att besluta om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och tillse efterträdarplanering. Styrelsen sammanträder vid minst sju tillfällen per år och därutöver när så erfordras.

Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen

Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen dels genom instruktion för verkställande direktören, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen och genom Kommunikationspolicyn, dels genom att behandla rapport från revisionsutskottet i form av upprättade protokoll samt observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten. Styrelsen har delegerat till bolagsledningen att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.

Styrelsens utskott:

Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att företräda styrelsen med att övervaka bolagets finansiella rapportering, att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, att hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, att granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, och att biträda vid upprättande av förslag till stämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet uppgift är även att företräda styrelsen med att stödja och följa koncernens arbete med Corporate Responsibility-frågor och den övergripande samordningen av koncernens riskhantering. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen, normalt vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.

Finansutskottets huvudsakliga uppgift är att företräda styrelsen i löpande frågor avseende finansiering, att stödja och följa finansverksamheten, att årligen utvärdera och föreslå förändringar i Finanspolicyn, att utvärdera och bereda ärenden som ska tas upp till beslut i styrelsen samt att efter varje sammanträde rapportera sitt arbete vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.

Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgift är att företräda styrelsen i frågor avseende ersättningsoch anställningsvillkor för VD samt till denne direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt arbete till styrelsen.

exempel fastställelse av delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké, beslut om större förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om andra större investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, information om garantier över viss nivå, fastställelse av ersättnings- och anställningsvillkor för VD och till denne direktrapporterande befattningshavare.

Uppförandekod

Trelleborgkoncernen arbetar för att skapa mervärde för sina intressenter utan att kompromissa med koncernens höga ambitioner vad gäller miljö- och samhällsansvar. I Uppförandekoden har fastställts hur Trelleborg ska bedriva sin verksamhet inkluderande principer inom områdena Arbetsplats och miljö, Marknadsfrågor, Samhälle och närmiljö samt Bolagsstyrning. Uppförandekoden gäller alla anställda, inklusive chefer och styrelsemedlemmar i Trelleborgkoncernen, på samtliga marknader, alltid och utan undantag. Trelleborg uppmuntrar också leverantörer, försäljningsrepresentanter, konsulter och andra affärspartners att anta såväl Global Compacts principer som de som finns i Trelleborgs egen Uppförandekod.

Värderingar

Trelleborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Kundfokus innebär en ambition att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg. Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och hur dessa uppnås. Kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Dagligen är ambitionen att tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt. Alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, företagets resultat och företagets goda rykte.

Peter Nilsson VD och Koncernchef

Utbildning: Civilingenjör.

Styrelseledamot i Trelleborg AB (publ), Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handelskammaren.

Tidigare bl a affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.

Innehav 2009: 80 572 aktier och 100 000 köpoptioner*.

Innehav 2008: 26 500 aktier och 100 000 köpoptioner*.

Född: 1966. Anställd: 1995. I nuvarande befattning: 2005.

Bo Jacobsson Ekonomi- och finansdirektör (CFO) och vice VD Trelleborg AB

Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi. Tidigare bl a VD Scancem-koncernen och CFO i Telia AB.

Innehav 2009: 30 384 aktier (egna och familjemedlemmars) och 25 000 köpoptioner*. Innehav 2008: 5 000 aktier (egna och familjemedlemmars) och 25 000 köpoptioner*.

Född: 1951. Anställd: 1975-1997, CFO sedan 2002 samt vice VD sedan 2005.

Lennart Johansson Affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems

befattning: 2005.

Utbildning: Civilingenjör. Tidigare VD Kemira Kemi, affärsområdeschef inom Kemira OY och Perstorp AB. Innehav 2009: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Född: 1960. Anställd: 2005. I nuvarande

Roger Johansson Affärsområdeschef Trelleborg Automotive

Utbildning: Civilekonom.

Tidigare ansvarig för General Motors Powertrain Europe och General Motors Purchasing Europe.

Innehav 2009: 15 201 aktier och 25 000 köpoptioner*.

Innehav 2008: 5 000 aktier och 25 000 köpoptioner*.

Född: 1965. Anställd: 2007. I nuvarande befattning: 2007.

Claus Barsøe Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions

Utbildning: Civilekonom.

Tidigare bl a marknadsdirektör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions.

Innehav 2009: 25 000 köpoptioner*.

Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Född: 1949. Anställd: 2003. I nuvarande befattning: 2003.

Trelleborgs verksamhet är organiserad i fyra affärsområden. Dessa omfattar 20 affärsenheter bestående av cirka 40 produktområden. Trelleborg har en decentraliserad struktur, med starkt fokus på ansvar och prestation, som kombineras med tydliga koncerngemensamma processer med syfte att realisera synergier.

VD tillika koncernchef leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen, som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner. Vid utgången av 2009 bestod koncernledningen av 11 personer.

Under 2009 hade ledningen 7 möten. Mötena är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Utöver dessa möten sker ett nära dagligt samarbete i olika frågor mellan den operativa verksamheten och företrädare för staber. En öppen, tydlig och rak arbetskultur eftersträvas, med korta beslutsvägar.

Maurizio Vischi Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems

Utbildning: MBA.

Tidigare bl a chefspositioner inom Pirelli. Innehav 2009: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Född: 1955. Anställd: 1999. I nuvarande befattning: 2001.

Sören Andersson Chef koncernstab Personal

Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik.

Tidigare bl a olika personalchefspositioner inom SCA.

Innehav 2009: 6 080 aktier och 10 000 köpoptioner*.

Innehav 2008: 2 000 aktier och 10 000 köpoptioner*.

Född: 1956. Anställd: 1998. I nuvarande befattning: 1998.

Viktoria Bergman Chef koncernstab Kommunikation

Utbildning: Berghs School of Communication.

Tidigare bl a Falcon Bryggerier och bitr. informationsdirektör i Trelleborg. Innehav 2009: 1 518 aktier (egna och familjemedlemmars) och 10 000 köpoptioner*. Innehav 2008: 500 aktier (egna och familjemedlemmars) och 10 000 köpoptioner*. Född: 1965. Anställd: 2002. I nuvarande befattning: 2005.

Ulf Gradén Chef koncernstab Juridik

Utbildning: Jur. kand. Hovrättsfiskal. Tidigare bl a bolagsjurist på Mölnlycke och chefsjurist PLM/Rexam. Innehav 2009: 10 000 köpoptioner*. Innehav 2008: 10 000 köpoptioner*. Född: 1954. Anställd: 2001. I nuvarande befattning: 2001.

Peter Svenburg Chef koncernstab IT

Utbildning: Jur kand. Tidigare bl a CIO i Scancem/ HeidelbergCement. Innehav 2009: 325 aktier. Innehav 2008: 107 aktier. Född: 1949. Anställd: 2006. I nuvarande befattning: 2006.

Claes Jörwall Chef koncernstab Skatter och koncernstruktur

Utbildning: Civilekonom. Tidigare bl a avdelningsdirektör Skatteverket. Innehav 2009: 16 031 aktier. Innehav 2008: 273 aktier. Född: 1953. Anställd: 1988. I nuvarande befattning: 1988.

* Köpoptionsprogram i Trelleborg utfärdat av huvudägare Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 i februari 2008. Nio ledande befattningshavare förvärvade då 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 kronor per köpoption. Varje köpoption berättigade till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 kronor. Till följd av genomförd nyemission under 2009 har, i enlighet med optionsvillkoren, lösenkursen omräknats till 57,70 kronor per aktie och antal aktier som varje option berättigar till köp av till 2,18 st. Syftet med köpoptionsprogrammet är att främja ledningens långsiktiga engagemang i bolaget. Trelleborg AB medverkar inte i erbjudandet och kommer ej heller att belastas av några kostnader som är hänförliga till erbjudandet.

Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare

Principer

Nedanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgkoncernen fastställdes vid årsstämman 2009, se not 3 sidan 80. Styrelsens förslag till principer för ersättning inför årsstämma 2010 är desamma som antogs vid stämman 2009.

Trelleborgs principer för ersättning till ledande befattningshavare är att bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation. Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader. Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden. Se vidare www.trelleborg.com, bolagsstyrning, årstämma: "Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare".

Ersättning till ledningen 2009 Verkställande Direktör

Under 2009 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen har en fastställd övre gräns för helåret 2009 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen. Under 2009 har den rörliga lönen baserats på Trelleborgkoncernens resultat före skatt, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande,

samt på Trelleborgskoncernens operativa kassaflöde, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande, där det senare har fördelats till cirka 2/3-delar i kvartalsvisa mål samt till cirka 1/3-del i årsmål. Den rörliga lönen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2009 har uppsatta mål överträffats, varför rörlig lön utgått till VD med 3 900 TSEK (–).

VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av den fasta årslönen. För 2009 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell.

VD har i sitt anställningsavtal en uppsägningstid från bolagets sida om 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från VD:s sida är 6 månader.

Övriga ledande befattningshavare

Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och rörlig lön. Den rörliga lönen har en fastställd övre gräns och utgör maximalt 25–65 procent av den fasta lönen. Under 2009 har den rörliga lönen baserats på resultatutveckling samt på operativt kassaflöde där det senare har fördelats till cirka 2/3-delar i kvartalsvisa

mål samt till cirka 1/3-del i årsmål.

För vissa befattningshavare finns avtal om ömsesidig rätt att påkalla förtida avgång ur tjänst från och med 60 års ålder. Härvid utgör ersättning 60 procent av den fasta lönen fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår. Ålderspensionen är premiebestämd, där pensionspremien beräknas till 30 procent av den fasta årslönen.

För vissa ledande befattningshavare tillämpas också förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. För VD och övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till förmån av fri bil.

Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.

Långsiktigt incitamentsprogram

År 2005 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och vissa ledande befattningshavare som har en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Styrelsen har också för 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 beslutat om införande av liknande program. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och antal deltagare.

Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattnings-

TSEK				Incitaments-				Summa inkl.
Funktion	År	Fast lön	Rörlig lön	program2)	Förmåner	Summa	Pension	pension
VD	2009	6 506	3 900	975	153	11 534	2 382	13 916
	2008	6 693			153	6 846	2 402	9 248
Vice VD	2009	3 150	1 250	313	127	4 840	2 085	6 925
	2008	3 211			127	3 338	2 024	5 362
Koncernledning, övriga (10 st)1)	2009	29 296	10 199	3 220	914	43 629	7 811	51 440
	2008	28 168	5 228		817	34 213	8 046	42 259
Totalt	2009	38 952	15 349	4 508	1 194	60 003	12 278	72 281
Totalt	2008	38 072	5 228	–	1 097	44 397	12 472	56 869

1) Under 2009 skedde förändringar i koncernledningen och vid utgången av 2009 bestod koncernledningen utöver VD och Vice VD av nio personer. 2) Kostnadsfört 2009. Utbetalning sker kvartal 1, 2012 under förutsättning att befattningshavaren är anställd i koncernen 31/12 2011.

44 Årsredovisning 2009 Trelleborg AB

havaren är anställd i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.

Syfte

Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.

Måltal

Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.

För 2007 beslutade styrelsen målet 5,40 SEK i vinst per aktie, för 2008 målet 6,56 SEK i vinst per aktie, och för 2009 målet 2,56 SEK i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år. För programmen 2007 och 2008 har målet för vinst per aktie omräknats på grund av genomförd nyemission 2009.

Utfall och utbetalning

Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades 2006 skedde således utbetalning kvartal 1, 2009, för programmet som beslutades 2007 sker utbetalning kvartal 1, 2010, för programmet som beslutades 2008 sker utbetalning kvartal 1, 2011, för programmet

som beslutades 2009 sker utbetalning kvartal 1, 2012, och för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013. Utfallen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2009 har resultatet belastats med 14 886 TSEK (–).

Övriga incitamentsprogram

För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.

Ersättning till styrelsen 2009

Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2009 har ersättningar utgått enligt tabellen nedan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej.

Ersättning till revisor 2009

Ersättning för tjänster utöver revision avser främst strukturfrågor och skattekonsultation. För 2009 har ersättningar utgått enligt tabell nedan.

MSEK	2009	2008	2007
Ersättning för revisionsuppdrag	43	37	35
Ersättning för övriga tjänster	11	9	12
Totalt	54	46	47

Ytterligare information om ersättningar se not 3sidan 80

Ersättning till styrelsen för perioden maj 2009 – april 2010

				Ersättning exklusive reseersättning. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått.

TSEK			Styrelsearvode		Revisionsutskott		Ersättningsutskott	Summa
Namn	Funktion	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Anders Narvinger	ordförande	950	950	100	100	50	50	1 100	1 100
Heléne Bergquist	ledamot	360	360	150	100	–	–	510	460
Hans Biörck	ledamot	360	–	–	–	–	–	360	–
Staffan Bohman	ledamot	360	360	–	–	50	50	410	410
Rolf Kjellman	ledamot	–	360	–	150	–	–	–	510
Claes Lindqvist	ledamot	360	360	100	–	50	50	510	410
Sören Mellstig	ledamot	360	360	–	–	–	–	360	360
Peter Nilsson	VD	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalt		2 750	2 750	350	350	150	150	3 250	3 250

Styrelsens rapport om Intern Kontroll

Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i svensk kod för bolagsstyrning som innehåller krav på årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.

Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Trelleborg vars process tar sin utgångspunkt i COSO-modellen, se översikt nedan, och är en central komponent i Trelleborgs bolagsstyrning. Intern Kontroll är också en del av koncernens Enterprise Risk Management-process, se sidan 30.

Den följande beskrivningen har upprättats i enlighet med svensk kod för bolagsstyrning och utgör styrelsens rapport om Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor.

Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Riskbedömning

Trelleborgs riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer.

Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet.

Kontrollmiljö

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning.

Styrelsen har vidare utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för VD och instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg. Ansvaret för att upp-

Intern Kontroll – en process som stödjer verksamhetens måluppfyllelse

Trelleborg har definierat intern kontroll som en process, som påverkas av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen och övriga medarbetare och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att Trelleborgs mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Processen baseras på kontrollmiljön som skapar disciplin och struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. Processen tar sin utgångspunkt i ramverket för intern kontroll utgivet av the Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.

Riskbedömning sker inom ramen för Trelleborgs Enterprise Risk Management-process. Denna beskrivs mer utförligt på sidorna 30-33.

Kontrollmiljön är de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar samt den kompetens som medarbetarna besitter. En översikt av koncernens organisation och styrning, inklusive externa och interna styrinstrument, som är viktiga inslag i Trelleborgs kontrollmiljö, beskrivs på sidorna 40–42. Trelleborgs värderingar utgör ett långsiktigt åtagande som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Trelleborgs uppförandekod omfattar principer för hur verksamheten ska bedrivas. Trelleborg kännetecknas av en decentraliserad organisation som drivs utifrån målstyrt ledarskap med tydliga mål och belöning efter prestation.

Kontrollstrukturer handlar om vilka kontroller som valts för att hantera koncernens risker. Exempel på kontrollstrategier som tillämpas i koncernen återfinns på sidorna 30–33 samt sidan 47.

Information och kommunikation, extern och intern. Extern information och kommunikation består till exempel av rapportering till myndigheter och extern finansiell rapportering. Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Viktiga verktyg för detta är Trelleborgs intranät och utbildningar. En process finns där koncernens medarbetare intygar att de efterlever koncernens policies. Trelleborgs whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Intern information och kommunikation handlar också om att den information som genereras i Trelleborgs process för intern kontroll återkopplas till Trelleborgs styrelse, revisionsutskott, VD och koncernledning som underlag för att kunna fatta väl grundade beslut. intern och

Uppföljning ska säkerställa effektiviteten i processen genom en mängd olika aktiviteter, så som uppföljning av verksamheten mot fastställda mål, självutvärderingar, internrevision och andra uppföljningar.

rätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen är delegerat till VD. Koncernens stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar.

Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framförallt av koncernens Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Finansmanual som definierar redovisningsoch rappporteringsregler samt av koncernens definition av processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Kontrollstrukturer

De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer i bolag, affärsområden och processer. Hanteringen kan ske genom att riskerna accepteras alternativt reduceras eller elimineras. Kontrollstrukturerna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll och bygger på koncernens minimikrav för god intern kontroll i definierade väsentliga processer som framgår av bilden nedan. Minimikraven består av övergripande och detaljerade kontroller, de kan vara både förebyggande och upptäckande och har delats in i A- och B-nivåer. A-nivån ska tillämpas av koncernens samtliga bolag och B-nivån endast av koncernens största bolag.

Information och Kommunikation

Information och kommunikation om interna

styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare på Trelleborgs intranät. Information och kommunikation avseende den finansiella rapporteringen sker även genom utbildning.

I koncernen finns en process där alla berörda medarbetare årligen bekräftar efterlevnad av koncernens policies. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll har som en stående punkt på agendan för revisionsutskottets möten att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. Den externa finansiella rapporteringen sker i enlighet med relevanta externa och interna styrinstrument.

Uppföljning

Uppföljning för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen, koncernstab Intern Kontroll och av koncernens bolag och affärsområden. Uppföljning inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot budget och mål, kvartalsvisa rapporter med resultat från självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden och resultat av internrevisioner. Koncernstab Intern Kontroll arbetar efter en årlig plan som godkänns av revisionsutskottet. Planen tar sin utgångspunkt i riskanalysen och omfattar prioriterade bolag, affärsområden och processer samt arbetsprogram och budget.

Aktiviteter 2009

Under ledning av koncernstab Intern Kontroll har 25 internrevisioner i 8 länder genomförts under året. Revisionerna har skett antingen av ett internt team bestående av koncernstab Intern

Kontroll tillsammans med resurser från andra staber med specialistkompetens inom till exempel inköp, kassaflödeshantering och finans, eller vad gäller IT-säkerhetsrevisioner av ett team bestående av ansvarig för koncernstab IT tillsammans med externa konsulter.

Under 2009 har stort fokus varit på kassaflödespåverkande processer såsom Försäljningsprocessen, Lagerprocessen samt på Inköpsprocessen, som var en ny process för 2009. Koncernen har under 2009 varit framgånsrik med att förbättra kassaflödet. En bidragande orsak till detta är förbättrade processer och kontroller. Även IT- säkerhet har varit ett fokuserat område 2009 vilket har resulterat i ett flertal förbättringsåtgärder både på koncernnivå och i koncernens bolag och processer.

Under 2009 har en intranätdel för Intern Kontroll utvecklats och via denna har medarbetare tillgång till standardiserade verktyg och dokument samt exempel på verksamhetslösningar. Syftet är att ge ökat stöd till koncernens bolag och affärsområden för att kunna leva upp till koncernens minimikrav för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Fokus 2010

Under 2010 kommer koncernstab Intern Kontroll fortsatt att fokusera på de kassaflödespåverkande processerna. Därutöver kommer nya minimikrav för god intern kontroll att introduceras avseende Lönehanteringsprocessen inklusive pensioner och annan kompensation.

Under året kommer samarbetet mellan koncernstab Intern Kontroll och koncernstab Juridik och Risk Management, som primärt ansvarig för ERM-processen, att vidareutvecklas och fördjupas.

Trelleborg den 16 februari 2010 Styrelsen i Trelleborg

Årsredovisning 2009 Trelleborg AB 47

Vårt ansvarstagande börjar i våra produkter och lösningar

Även om 2009 varit ett krävande år med svåra ekonomiska förutsättningar och stora omstruktureringar fortsätter vårt arbete på corporate responsibilityområdet med oförminskad kraft. Bland annat har vi antagit tydliga framåtriktade klimatmål.

Vårt ansvarstagande börjar redan i vår affärsidé: Trelleborg tätar, dämpar och skyddar i krävande miljöer över hela världen. Våra polymerlösningar skyddar människor och processer. Antingen det handlar om vibrationsfria arbetsmiljöer i bilar, lastbilar och tåg, eller energisparande komponenter i maskiner, bilar och byggnader så är våra lösningar ett positivt bidrag till utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Samtidigt innehåller vår verksamhet risker för miljö och arbetsmiljö som vi systematiskt strävar efter att förebygga och minimera.

För var och en som arbetar i Trelleborgkoncernen är vår Uppförandekod det viktigaste rättesnöret. Vi uppmuntrar våra leverantörer och partners att ansluta sig till samma krav och principer, liksom att ansluta sig till FNs initiativ Global Compact. Trelleborg är sedan 2007 anslutet till Global Compact, och vi arbetar aktivt för att stödja dess principer om ansvarsfull företagspraxis. Några tydliga exempel på hur vi jobbar är vårt energieffektiviseringsprogram Energy Excellence och vår nya klimatstrategi.

I alla våra större produktionsenheter måste ledningssystem enligt ISO 14001 finnas, och programmen Safety@Work och Manufacturing Excellence (som inkluderar Energy Excellence) drivas.

Kemikalier ska hanteras och användas ansvarsfullt med EUs regelverk REACH som ledstjärna.

Nolltolerans råder för korruption, kartellbeteende, barn- och tvångsarbete.

Vi redovisar sedan flera år vårt CR-arbete enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer.

För att bli ännu tydligare har vi i år utvecklat översikten över målnivåer, resultat och åtgärder. Denna finner du på sidan 58.

Sammantaget ger vår CR-redovisning en tydlig bild av de insatser som Trelleborgkoncernen gör för att ta ett brett hållbarhetsansvar.

Peter Nilsson, VD och koncernchef

Extern granskning 2009

PricewaterhouseCoopers har översiktligt granskat hela redovisningen av Trelleborgs Corporate Responsibility-arbete 2009 med fokus på de mest väsentliga CR-frågorna. Bestyrkanderapporten återfinns på sidan 59.

GRI-nivå 2009

Tillämpningsnivå enligt Global Reporting Initiative för 2009 års redovisning med bestyrkande av PricewaterhouseCoopers återfinns på www.trelleborg.com/cr. Enligt GRIs kriterier placerades Trelleborgs Corporate Responsibility-redovisning 2008 på tillämpningsnivå B+. Denna nivå granskades och bestyrktes av PricewaterhouseCoopers.

Corporate Responsibility

Med bas i affärskonceptet spänner Trelleborgs arbete med Corporate Responsibility (CR) över hela hållbarhetsområdet, det vill säga över miljö- och arbetsmiljöfrågor och etiken i våra relationer med medarbetare, marknad och samhälle.

Genom vårt affärskoncept – polymerlösningar som tätar, dämpar och skyddar – bidrar Trelleborg positivt och innovativt med produkter och lösningar till samhällsutvecklingen på miljö- och arbetsmiljöområdena.

Trelleborg är sedan 2007 anslutet till FN:s nätverk Global Compact, ett initiativ för ansvarsfull affärspraxis med fokus på miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption.

Trelleborgs Uppförandekod inom områdena miljö, arbetsmiljö och etik gäller alla anställda utan undantag. Den är baserad på internationellt erkända konventioner och rikt-

linjer, såsom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact.

Varje medarbetare har vidare rätten att utan några som helst efterverkningar rapportera misstanke om allvarliga lag- eller regelbrott via vår så kallade whistleblowerpolicy.

Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla medarbetare, och koden utgör basen för det interna arbetet med CR-frågor (se figuren nedan). På vissa av kodens områden är självutvärdering och interna revisioner förstärkt med externa revisioner, såsom ISO 14 000-revisioner på miljöområdet.

Vår årliga redovisning av Corporate Responsibility-frågor sker enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer.

Det direkta ansvaret för miljö- och arbetsmiljöfrågor ligger lokalt hos varje enhet. Vid varje produktionsanläggning finns en miljösamordnare och en ansvarig för arbetsmiljöfrågor. Den koncerncentrala miljöfunktionen är en del av Koncernstab Juridik och ansvarar för styrning och samordning i miljöfrågor. Som stöd till den centrala miljöfunktionen fungerar koncernens Miljöforum, en grupp som samlas fyra gånger per år och består av miljöansvariga från de fyra affärsområdena. På styrelsenivå är det revisionsutskottet som har till uppgift att stödja och följa koncernens arbete med

Året i korthet

• Miljöpåverkan har minskat i absoluta termer.
• Koncernens miljöpolicy har reviderats.
• Klimatstrategi med tydliga klimatmål har antagits.
• En ny väsentlighetsanalys grundad på intressenters syn har genomförts.
• Gemensam portal för medarbetarsamtal har införts.
• Det praktiska arbetet med leverantörsgranskning inleddes.

Corporate Responsibility-frågor. Redovisningen av CR-frågor hanteras av en grupp sammansatt av representanter från koncernstaberna Kommunikation, Juridik, Miljö, Personal och Inköp. Ansvarig för koordination av redovisningen är koncernstab Kommunikation.

Basen för Trelleborgs arbete med Corporate Responsibility-frågor är koncernens Uppförandekod, vars innehåll tillsammans med övriga koncernpolicies ligger till grund för såväl den interna styrningen som den externa redovisningen av CRarbetet. CR-avsnittet i koncernens årsredovisning följer Uppförandekodens innehållsstruktur, och är samtidigt anpassat till Global Reporting Initiatives riktlinjer.

CR-redovisning på Internet

Besök www.trelleborg.com/cr för att få tillgång till Trelleborgs redovisning av företagsansvar på Internet. Information för 2009 har samlats in från koncernens produktionsanläggningar samt ur annan tillgänglig statistik enligt koncernens standard för CR-rapportering.

Principerna förklaras i detalj på www.trelleborg.com/cr. Där finns även ett index som klargör exakt hur rapporteringen följer Global Reporting Initiatives (GRIs) riktlinjer. (Global Reporting Initiative) riktlinjer.

Aktiv intressentdialog

Trelleborgs intressentkommunikation ska präglas av öppna relationer, regelbunden dialog, tydlighet och hög etisk nivå. De viktigaste intressentgrupperna är Kunder, Leverantörer och Partners, Aktieägare och Investerare, Anställda, Samhälle respektive Myndigheter.

Ett urval ur dessa intressentgrupper har under 2009 värderat vilka CR-/hållbarhetsaspekter de anser viktigast för Trelleborg. Denna typ av analys som första gången genomfördes 2007 ger stöd för prioriteringar i CR-redovisningen (se figuren till höger).

Kanaler för regelbunden intressentdialog:

En huvudkanal för samtliga Trelleborgs intressenter är hemsidan www.trelleborg.com med tillhörande cirka 60 webbplatser.

• Kunder: Möten mellan Trelleborgs representanter och kunder. Trelleborgs kund- och intressenttidning T-Time.
• Leverantörer och partners: Leverantörsbesök och leverantörsgranskningar via enkäter.
• Aktieägare och investerare: Aktieägarservice (telefon- och e-postkanal), årsstämma, analytikerträffar, möten med etiska placerare.
• Anställda: Internkommunikationskanaler, till exempel TrellNet (intranät), E-Connect (digitalt nyhetsbrev) samt Connect (interntidning), fackföreningssamarbeten och -arrangemang.
• Samhälle: Lokala Open House- och sponsringsaktiviteter, samarbeten med universitet och högskolor.
• Myndigheter: Dialog med lokala tillsynsmyndigheter om specifika frågor. Trelleborg arbetar även via branschorganisationer på nationell och europeisk nivå.

Exempel på intressentmöten från 2009:

• I oktober 2009 genomfördes seminarier med mastersstudenter vid Internationella miljöinstitutet i Lund, där de lämnade återkoppling på Trelleborgs CR-redovisning.
• Medverkan i workshopen Responsible Supply Chain i oktober 2009 med ett 100-tal deltagare från näringsliv och organisationer. Som bakgrund för Trelleborgs framträdande i workshopen låg rapporten "Vägar till ett bättre arbetsliv" (SwedWatch rapport nr 30) som skildrar Trelleborgs strävan att skapa bättre villkor på fabriker i Sri Lanka.
• CSR-utbyte med tre chefer i indiska storföretag inom ramen för The Swedish Institute Management Program. Cheferna studerade corporate responsibility-arbete, bland annat via besök i svenska företag, och bedrev under programmets gång projekt i sina egna företag inspirerade av det de lärt sig.

Ny väsentlighetsanalys genomförd

Under 2009 genomfördes på nytt en analys av externa och interna intressenters åsikter om vilka CR-/hållbarhetsaspekter som är väsentligast för Trelleborg. Via en genomgång av Trelleborgs Uppförandekod, Global Compact, Global Reporting Initiatives riktlinjer och Dow Jones Sustainability Index identifierades ett tjugotal aspekter. Ett urval externa och interna intressenter fick sedan ange hur viktiga de tyckte att dessa aspekter var för Trelleborg. Undersökningens resultat presenteras i figuren nedan som ger stöd för prioriteringar i CR-redovisningen samt för ytterligare fördjupad intressentdialog. Högt prioriterade såväl från externt perspektiv som från internt var de tre aspekterna Produktkvalitet och produktsäkerhet, Användning av farliga kemikalier i produktionen samt Utsläpp till luft och vatten.

Intressenternas syn på Trelleborgs företagsansvar

Mycket viktigt Betydelse för	Miljöprestanda hos produkter Förbrukning av energi Avfallsåtervinning Investerings- och leverantörspraxis Klimatstrategi	Produktkvalitet och produktsäkerhet Användning av farliga kemikalier i produktionen Utsläpp till luft och vatten Korruption och mutor Relationer ledare – medarbetare Konkurrensfrågor Arbetsmiljö
externa
intressenter Viktigt	Bolagsstyrning och transparens Förbrukning av råmaterial Risk- och krishantering Mångfald och diskriminering Relationer till samhället Politik och lobbying	Öppen och ärlig kommunikation Rekrytera och behålla medarbetare Utbildning
	Viktigt	Mycket viktigt

Betydelse för företaget internt

Utmärkelser och jämförelser 2009

• För andra året i rad utsågs Trelleborgs bolagsstyrningsrapport (2008) av PricewaterhouseCoopers till den bästa på den svenska börsen: "...mycket stark och övertygande bolagsstyrningsrapport med innovativa inslag".
• H&H Webranking utsåg 2009 Trelleborgs CR-redovisning på webben till en av de 14 bästa i Europa, alla med maximal poäng. Vidare utsågs Trelleborg till Sveriges bästa företags-webbplats 2009: "Trelleborg... visar goda resultat inom CSR-området, ett område där svenska bolag vanligtvis brukar ligga under Europa-snittet".
• Trelleborgs CR-redovisning utsågs av Deloitte till en av Sveriges tre bästa: "Det som gör Trelleborgs redovisning till en av de bästa är att det förklaras väldigt väl hur organisationen arbetar med hållbarhetsaspekter genom organisationen".

• Trelleborgs rapport Communication on Progress 2008 (COP) till FNs Global Compact placerades av Global Compact på kvalitetsnivån 'notable': "...av enastående kvalitet, och vi tror att den kan tjäna som illustrativt och inspirerande exempel för andra deltagare".

• I Folksams index för ansvarsfullt företagande 2009 erhöll Trelleborg betyget 4,53 (4,67) motsvarande fem stjärnor av sju på miljöområdet, respektive 3,64 (3,43) motsvarande fyra stjärnor av sju för mänskliga rättigheter.

• I utfallet av Carbon Disclosure Projects (CDPs) årliga kartläggning (Nordic Report 2009) fick Trelleborg 62 poäng (53). I Folksams Klimatindex 2009 som baseras på samma kartläggning motsvarade detta en 18:e plats bland de svenska företag som rapporterat med offentliga svar. I undersökningen får Trelleborg fyra stjärnor av fem.
• Trelleborg medverkade 2009 i undersökningen Hållbart Värdeskapande driven av investerare och ägare och riktad till svenska börsnoterade företag. Undersökningen bygger på självutvärdering.
• Trelleborg ingår 2009 i följande hållbarhetsrelaterade index:
• OMX GES Sustainability Nordic
• Nordic Sustainability Stars Sweden Top 25 (Ethix)
• ESI Europe (Ethibel).

Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)

1.1, 2.10, 3.5, 3.12, 3.13, 4.9, 4.12,4.13, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17

Ansvar för miljön

Den totala miljöpåverkan har minskat i absoluta termer, till viss del på grund av lägre produktionsnivåer. Årets lägre omsättning påverkar relativa nyckeltal negativt. Trots detta visar många av dessa nyckeltal en positiv trend, en utveckling som stöds av fortsatt effektivisering av verksamhet och resursförbrukning.

Trelleborg har en omfattande produktionsverksamhet i ett 30-tal länder och miljö- och arbetsmiljöfrågor utgör därför en central del av företagets ansvarsarbete. De mest betydande miljöaspekterna är förbrukning av energi och råvaror, utsläpp till luft och vatten samt avfall. Verksamheten är också förknippad med omfattande transporter. Miljöbelastningen hos enskilda anläggningar varierar stort beroende på storlek och processer. Under 2009 bedrevs produktion vid 128 anläggningar, varav 81 i Europa, 34 i Nord- och Sydamerika, 11 i Asien och 2 i Australien.

Reviderad policy och klimatstrategi

Under året antogs en reviderad miljöpolicy för koncernen som baseras på den tidigare versionen men även innefattar nya områden såsom analys av produkters påverkan under livscykeln samt transporter. Dessutom har målindikatorer inom vissa nyckelområden fastställts i samband med policyn för att bättre kunna följa upp implementering och efterlevnad (se vidare sidan 58). Koncernen har vidare under året tagit fram klimatstrategi och mål som kompletterar miljöpolicy och målindikatorer.

Inom koncernen pågår ett proaktivt arbete med att minska miljöpåverkan och miljörisker, samt att öka resurseffektiviteten. Detta arbete bedrivs både på central och lokal nivå. De prioriterade områdena, som fortsatt betonas i koncernens miljöpolicy, är miljöledning, energioch materialeffektivitet samt miljöanpassad produkt- och processutveckling.

Trelleborgs interna miljöhandbok som innehåller rekommendationer som adresserar de mest centrala miljöfrågorna från ett policyoch riskperspektiv implementeras globalt inom hela verksamheten. En process för miljöriskkartläggning är också under införande globalt och bygger dels på ett internt självutvärderingsarbete via Environmental Blue Grading, dels på värdering utförd av Trelleborgs egendomsförsäkringsgivare FM Global. Arbetet och processen bygger på miljöhandboken och ger stöd för kartläggning och eliminering av miljörisker som är kopplade till verksamheten.

Miljöledning

Andel ISO 14001-certifierade anläggningar: 71 procent (70)

En viktig hörnpelare i miljöarbetet är miljöledningsstandarden ISO 14001 som är ett obligatoriskt krav på produktionsanläggningar i koncernen. Samtliga större enheter ska enligt koncernpolicyn ha certifierade system. Vid utgången av år 2009 var totalt 92 (95) anläggningar certifierade, vilket motsvarar cirka 71 procent (70) av samtliga anläggningar.

Energi

Total energiförbrukning: 1 288 GWh (1 521) Total energiförbrukning/omsättning: 0,0476 GWh/MSEK (0,0487)

Energibesparing är ett fokuserat område för Trelleborg. Alla producerande enheter ska ha en besparingsplan.

Under 2009 implementerades Trelleborgs Energy Excellence-program för systematisk energieffektivisering vid alla produktionsenheter. Energy Excellence bygger på självutvärdering och identifiering/genomförande av förbättringsprojekt via specialutbildade koordinatorer vid varje produktionsenhet, som i sin tur bildat

förbättringsteam för sparåtgärder avseende byggnader, tryckluft, uppvärmning/ventilation, belysning, kylsystem etc. Programmet förväntas över tid generera tydliga besparingar i form av lägre energikonsumtion och energikostnader, samt minska de totala koldioxidutsläppen från koncernen.

Koncernens totala energikostnader för året 2009 uppgick till 707 MSEK (713).

Klimatpåverkan

Totala koldioxidutsläpp: 377 000 ton (405 000) Direkta koldioxidutsläpp: 115 200 ton (132 000) Totala koldioxidutsläpp/omsättning: 13,9 ton/ MSEK (12,9)

En betydande del av koncernens klimatpåverkan orsakas av direkta koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen samt indirekt genom förbrukning av inköpt el, ånga och fjärrvärme.

Trelleborgs klimatmål som antogs 2009 (se nedan) adresserar dessa direkta och indirekta utsläpp.

Redovisningen av indirekta utsläpp har anpassats till Carbon Disclosure Projects rekommendationer. Detta innebär att nationella

Trelleborgs klimatstrategi "15 by 15"

Trelleborgs mål är att minska direkta och indirekta koldioxidutsläpp fram till utgången av 2015 med minst 15 procent relativt omsättningen ("15 by 15") räknat från basåret 2008. Utsläppen som avses är de som orsakas av egenproducerad energi, och som ingår i det så kallade Scope 1 enligt Greenhouse Gas Protocol (se bilden nedan), samt de som orsakas av inköpt energi för eget bruk, vilket motsvarar Scope 2.

Via programmet Energy Excellence (se sidan 52) har arbetet med att minska energiförbrukningen i produktionen redan

påbörjats under 2009, vilket samtidigt ger minskade koldioxidutsläpp.

Klimatstrategin understryker behovet av att spara energi, men även att välja energikällor som orsakar mindre koldioxidutsläpp.

Scope 3 innefattar indirekta utsläpp från transporter, resor, inköpt material, produktanvändning och avfallshantering. Även om dessa inte ingår i de redovisade utsläppen så adresserar Trelleborg vissa delar redan i dag, till exempel transporter och avfallshantering. Fokus på minskning av indirekta utsläpp inom Scope 3 kommer successivt att öka.

omräkningsfaktorer från Greenhouse Gas Protocol har använts. För den historiska jämförbarhetens skull har omräkning även gjorts av tidigare års indirekta utsläpp i diagrammet nedan. Sedan tidigare har Trelleborg tagit tydliga steg för att förebygga och reducera klimatrelaterade effekter av verksamheten, bland annat genom energieffektivisering enligt ovan.

Trelleborg deltar också sedan 2007 i Carbon Disclosure Projects (CDPs) frivilliga redovisning och redovisar där öppet relevanta nyckeltal och data. CDP samlar på uppdrag av globala investerare in information om industrins utsläpp av växthusgaser och om åtgärder som företagen vidtar för att förhindra negativa klimateffekter, se www.cdproject.net. I den årliga CDP-kartläggningen 2009 erhöll Trelleborg 62 poäng, att jämföras med 53 poäng föregående år.

Totalt två anläggningar är i begränsad omfattning berörda av EU:s direktiv för handel med utsläppsrätter.

Utsläpp till luft

VOC-utsläpp: 1 256 ton (1 375) VOC-utsläpp/omsättning: 0,046 ton/MSEK (0,044)

Förutom energirelaterade utsläpp som koldioxid (se ovan), svaveldioxid, 257 ton (298), och kväveoxider, 55 ton (64), utgörs utsläpp till luft huvudsakligen av flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds).

Miljöledning: Antalet certifierade enheter har minskat jämfört med 2008, men andelen totalt har ökat beroende på att enheter lagts ner eller avyttrats.

Utsläpp till luft: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen har minskat i absoluta tal.

Utsläpp av VOC kommer främst från användningen av lösningsmedelshaltiga vidhäftningsmedel samt tillverkningen av tryckdukar. Ett flertal projekt pågår för att ersätta lösningsmedelsbaserade produkter inom flera områden, med positiva effekter på både miljö och arbetsmiljö.

Råmaterial

Förbrukad gummiråvara: 115 400 ton (147 200) Övriga polymerer: 29 200 ton (30 800, omräknad siffra)

De viktigaste råvarorna är polymerer och metallkomponenter samt tillsatsämnen såsom mjukgörare (oljor), fyllmedel som kimrök samt vulkmedel (svavel, peroxider). Av den gummiråvara som förbrukas utgörs cirka 31 procent av naturgummi och 69 procent av syntetgummi.

Som kemikalieanvändare berörs Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Arbetet med anpassning till REACH fortsatte under 2009 med fokus på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor för att säkerställa efterlevnad.

Vatten

Vattenförbrukning i produktion: 2,5 miljoner m3 (3,9)

Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. Stora besparingar har gjorts, bland annat genom återvinningssystem. Utsläppen till vatten är begränsade och utgörs framför allt av organiskt material

Energi: Sparprogrammet Energy Excellence och lägre aktivitet gör att förbrukningen minskat absolut sett sedan 2008. Värdet inkluderar förbrukning av el, inköpt ånga och fjärrvärme.

Avfall: Avfallsmängden har minskat både i absoluta och i relativa tal.

mätt i COD (Chemical Oxygen Demand), 413 ton (466) samt näringsämnen, 9 ton (10).

Avfall

Total avfallsmängd: 59 400 ton (75 500) Avfallsmängd/omsättning: 2,2 ton/MSEK (2,4) Återvinningsgrad: 56 procent (52)

Det pågår ett kontinuerligt arbete inom de lokala verksamheterna med att finna avsättningsmöjligheter för avfallet med en högre återvinningsgrad och till lägre kostnad.

Koncernens totala avfallshanteringskostnad uppgick 2009 till 54,2 MSEK (60). Av det totala avfallet utgjorde gummi drygt 33 procent. Mängden miljö- eller hälsofarligt avfall som kräver specialhantering uppgick till 5 100 ton (4 500).

Tillstånd och överträdelser

Av anläggningarna är 85 (80) procent tillståndspliktiga enligt lokal lagstiftning. Alla anläggningar i Sverige utom en, totalt 17 stycken, är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Ansökan om förnyade miljötillstånd pågår för närvarande vid 51 anläggningar (7 i Sverige) varav samtliga bedöms erhålla efterfrågade tillstånd.

Under året skedde någon typ av överträdelse gentemot tillståndsvillkoren eller lokal miljö- eller arbetsmiljölagstiftning vid 12 (17) anläggningar. Av dessa har 2 fall (6) resulterat i böter. Total böteskostnad uppgick till cirka 0,16 MSEK. Övriga orsaker till över-

Totala utsläpp av koldioxid

Klimatpåverkan: De totala koldioxidutsläppen har 2009 minskat i absoluta tal, men ökat relativt omsättningen. Indirekta utsläpp har räknats om, se text ovan.

Avfallshantering

trädelser var buller och luftutsläpp. Klagomål från grannar och andra berörda har riktats mot 10 (7) anläggningar. Vanligaste orsaker är buller och lukt.

Miljörelaterad risk och miljöskulder

2 (2) oförutsedda utsläpp har skett under 2009, motsvarande cirka 0,7 m3.

Hantering av olja och lösningsmedel har historiskt gett upphov till förorening av markoch grundvatten. Sanering av förorenad mark pågår för närvarande vid 15 (10) enheter. Ytterligare 4 (12) anläggningar bedöms komma att omfattas av saneringskrav, med ännu inte fastställd omfattning. Trelleborg är därutöver delaktigt som en av flera formella parter i ytterligare 6 (6) saneringsfall (3 i Sverige och 3 i USA), dock med ett marginellt kostnadsansvar. Koncernens avsättningar för miljöåtaganden uppgick vid årsskiftet till 69 MSEK (84).

Vid förvärv samt avyttringar genomförs miljöstudier av verksamhet och mark för att undersöka och kartlägga miljöpåverkan och identifiera eventuella miljöskulder. Under 2009 har fyra studier initierats och genomförts i samband med förvärv och avveckling.

Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)

EN1, EN2, EN3, EN4, EN7, EN8, EN16, EN18, EN20, EN21, EN22, EN23, EN28, SO8

Kemikaliehantering

Inventeringen av de kemikalier som används inom koncernens produktionsanläggningar är en kontinuerlig process som under året gått vidare. Kritiska processer, användningsområden och ifrågasatta kemikalier har identifierats för att effektivt uppfylla lagar och förordningar som EU:s förordning om kemikalier REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals). Trelleborg har ett Kemikalieforum, en grupp av kemikaliekunniga som representerar respektive affärsområde i koncernen. En av gruppens huvuduppgifter är att analysera kemikalieanvändningen och vid behov föreslå alternativa substanser.

Under 2010 kommer gruppen, under ledning av koncernstab Miljö, att vidareutveckla processen och arbetet med ifrågasatta kemikalier där användandet ska begränsas eller fasas ut.

Trelleborgs lösningar ger skydd för miljö och människor

Hållbarhet är en del av Trelleborgs affär. Våra polymerlösningar tätar, dämpar och skyddar i krävande miljöer.

Skyddar byggnader och människor Särskilda lager skyddar byggnader från vibrationer, minskar buller och förebygger skaderisker vid exempelvis jordbävningar.

Tätningar spar energi och miljö Tätningslösningar med låg friktion spar energi i industriella applikationer. Tätningar hindrar skadliga kemikalier från att läcka ut i miljön.

Tätar byggnader

Tätningar till fönster och dörrar förbättrar inomhusklimatet och minskar energiåtgången.

Tätningar för vind-, sol- och

bioenergi Tätningar till vindkraftverk, solceller och biobränsleapplikationer skyddar utrustning, miljö och klimat.

Skyddar värdefull skogsmark Specialkonstruerade skogsdäck är skonsamma mot underlaget, och minimerar skadorna på markstrukturen, unga plantor och rotsystem.

Dämpar vibrationer Buller- och vibrationsdämpande lösningar för tåg, bilar, lastbilar och andra

fordon ger förbättrad arbetsmiljö för

förare och passagerare.

Ansvar för arbetsplatsen

Trelleborgs ansvar för arbetsplatsen innefattar bland annat hälsa och säkerhet, arbetsförhållanden, mångfaldsfrågor och personalutveckling.

Arbetsmiljö – Hälsa och säkerhet

Trelleborgs Uppförandekod understryker målet att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar på alla våra arbetsplatser globalt. Trelleborgs program Safety@Work stöder den organisatoriska förändring som behövs för att skapa en säkerhetskultur och stärker vår strävan att attrahera, utveckla och behålla goda medarbetare i alla koncernens enheter. I enlighet med detta har programmet från 2008 introducerats i samtliga aktiva produktionsenheter. Utvecklingen av Trelleborgs Safety@Work-program följs upp via företagets CR-redovisningsstruktur.

Under 2009 har samtliga aktiva produktionsenheter genomgått utbildning i Safety@ Work, genomfört självutvärdering och utvecklat en plan för förebyggande och korrigerande åtgärder. Över 50 utbildade interngranskare har genomfört granskningar vid över hälften av enheterna. Sammantaget har dessa aktiviteter lett till förbättringsprogram som syftar till att minska riskerna vid dessa enheter.

Trelleborgs anläggningar fortsätter att visa en nedåtgående trend vad gäller fall av arbetsrelaterad skada/sjukdom. Under 2009 rapporterades 553 (768) fall/incidenter som ledde till mer än en dags frånvaro (= Lost Work Cases, LWC). Detta är en minskning med 28 procent jämfört med 2008.

Nya nyckeltal introducerades 2009. Uppföljningen av dessa nyckeltal syftar till att minska antalet skador och antalet frånvarodagar på grund av dessa skador, och samtidigt förbättra resultatutfallet av Safety@Work-granskningarna.

Antalet LWC per 100 anställda per år minskade till 3,42 (4,07), medan antalet förlorade arbetsdagar per skada per år minskade till 20 (28). Under 2009 ökade genomsnittspoängen i riskmodellen Safety@Work (den poäng en anläggning erhåller baserat på utvärdering av alla modellens element) i granskningarna och självutvärderingar till 809, att jämföras med 747 föregående år, en förbättring med 8,3 procent.

Den totala frånvaron för 2009 vid koncernens produktionsenheter var 3,7 procent av normal arbetstid.

Målet är att alla Trelleborgs anläggningar ska ha en väl fungerande skyddskommitté. År 2009 fanns sådana kommittéer med fabriksledningen representerad vid 97 procent (97) av anläggningarna.

Arbetsplatsrelationer

Inom Trelleborg pågår kontinuerligt förändringsprocesser i samband med förvärv, avyttringar och rationaliseringar. En huvuduppgift är därför att ge förutsättningar för förändringar

och med respekt för varje medarbetare minska osäkerhet och otrygghet, samtidigt som företagets fortsatta konkurrenskraft säkerställs. Trelleborg följer alltid lokal lagstiftning eller kollektivavtal beträffande varseltider.

Den exceptionella marknadssituationen 2009 och pågående strukturprogram ledde till kapacitetsanpassningar inom alla affärsområden. Trelleborg har gjort betydande personalminskningar på de mer mogna marknaderna, men samtidigt under året ökat personalstyrkan på vissa tillväxtmarknader, bland annat Kina och Indien. Netto har antalet anställda minskat med cirka 2 000 medarbetare.

Trelleborgs policy är att erkänna fackklubbar där medarbetare så önskar, liksom rätten till kollektiva avtal. Mer än 50 procent (80) av Trelleborgs anställda vid koncernens produktionsenheter är fackligt representerade via kollektivavtal. Den tydliga minskning som skett speglar till del personalminskningen på de marknader där kollektivavtal är vanliga och expansionen på de marknader där de är mindre vanliga.

I Sri Lanka har de fackliga relationerna fortsatt utvecklats på ett tillfredsställande sätt, vilket uppmärksammades under året, se sidan 50.

Mångfald och jämställdhet

Trelleborgs Uppförandekod anger att ingen särbehandling av anställda får ske vad gäller anställning eller arbetsuppgifter på grund av kön, religion, ålder, handikapp, sexuell

Antal anställda vid årets slut*

Fördelning per land	2009	2008	Förändring
USA	2 852	2 872
Frankrike	2 443	2 813
Sverige	1 828	2 218
Italien	1 487	1 763
Storbritannien	1 268	1 654
Spanien	1 213	1 216
Tyskland	1 159	1 303
Kina	1 119	938
Brasilien	946	998
Polen	908	1 105
Sri Lanka	745	971
Indien	617	452
Tjeckien	605	678
Malta	461	543
Turkiet	439	292
Övriga Nordamerika	20	94
Övriga Västeuropa	1 175	1 379
Övriga Östeuropa	633	676
Övriga Syd- och Centralamerika	342	421
Övriga Asien och övriga marknader	860	816
Totalt	21 119	23 202	–9%

*inklusive inhyrd och visstidsanställd personal

Trelleborg har verksamhet i 44 länder. Av de anställda arbetar 91 procent utanför Sverige.

Antal anställda i hela koncernen vid årets utgång inklusive inhyrda och visstidsanställda var 21 119 (23 202).

Medelantalet anställda minskade under året till 20 073 (24 347), varav andelen kvinnor var 25 procent (26). Se vidare not 3 på sidan 80 samt karta på sidan 104.

Löner och andra ersättningar för anställda (exklusive inhyrd personal) uppgick till 6 082 MSEK (6 437).

Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen. Under 2009 var personalomsättningen 5 procent (8). Majoriteten av enheterna uppvisar en personalomsättning under 4 procent.

Ålder och kön för mellanchefer på ledningsnivåerna 3-5

Åldersstruktur

Diagrammet visar åldersstruktur och könsfördelning för mellanchefer på ledningsnivå 3 till 5 i Trelleborgs enheter. Nivå 3 motsvarar rapportering till affärsområdeschef. Tyngdpunkten åldersmässigt ligger i kategorierna 30-39 år och 40-49 år.

Andelen kvinnor är högst i de yngsta kategorierna: 34 procent i kategorin 20-29 år, 29 procent i kategorin 30-39 år.

Trelleborgs värderingar

Trelleborgs fyra grundläggande värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – är den röda tråden i våra aktiviteter för utveckling av chefer och medarbetare.

Både chefer och medarbetare bär ett ansvar att kontinuerligt arbeta med att integrera värderingarna i var och en av koncernens enheter. Till stöd för detta finns broschyrer, presentationer och tryckt material.

läggning, nationalitet, politisk åsikt eller socialt eller etniskt ursprung. Under 2009 har 3 fall (1) av diskriminering anmälts och granskats. Två av fallen har avskrivits, medan ett fortfarande är under granskning.

Under 2009 startades ett mentorprogram med enbart kvinnliga chefer som deltagare. Syftet med programmet är att skapa en plattform för kvinnliga chefer att utvecklas i organisationen. Under 2010 startas nästa omgång av programmet, denna gång med inriktning på chefer från tillväxtmarknader. För ytterligare exempel inom området mångfald, se ruta på sidan 57.

Mänskliga rättigheter

I Trelleborgs Uppförandekod behandlas mänskliga rättigheter, till exempel barnarbete, tvångsarbete och rätt till facklig representation. Vad gäller mänskliga rättigheter ingick Trelleborg 2009 i Folksams värdering Index för ansvarsfullt företagande som granskar svenska företags prestanda på området mänskliga rättigheter. Trelleborgs resultat, 3,64 poäng (3,43) av sju, var klart bättre än genomsnittet för svenska Large Cap-företag som var 3,13.

Inga överträdelser (0) har skett 2009 vad gäller tvångsarbete eller barnarbete.

Talent Management

Målet med koncernens Talent Management är att säkerställa en stark talangbas för ledarförsörjning. Den årliga Talent Managementprocessen är en koncernövergripande process som strävar efter att identifiera, utveckla och utnyttja Trelleborgs ledarskapspotential.

Processen innehåller medarbetarsamtal och Development Centers, liksom utbildningsoch utvecklingsaktiviteter. Den är designad för att på ett bra sätt matcha företagets kommande rekryteringsbehov med individuella karriärplaner.

Medarbetarsamtalsprocessen

Medarbetarsamtalet är utformat för att bidra till medarbetarnas motivation, prestation och utveckling. Samtalet förbereds av både chef och medarbetare och följer en fastställd struktur. Under 2009 lanserades en intern gemensam portal som effektiviserar processen och gör den enhetlig i hela koncernen.

I samtalet diskuteras det gångna och kommande årets mål, karriärutveckling, rörlighet och utvecklingsbehov. Prestationer och potential värderas. Om medarbetaren har ledarpotential ska en utvecklingsplan utarbetas.

För året 2009 var målet att inkludera alla medarbetare till nivå 5 i organisationen. Totalt har 100 procent på dessa nivåer genomgått medarbetarsamtal under 2009.

Ledarförsörjningsprocessen

Huvudsyftet med ledarförsörjningsprocessen (Talent Review Process) är att med utgångspunkt i genomförda medarbetarsamtal kartlägga medarbetare med potential för avancemang för matchning med företagets behov.

I omgångar diskuterar enhetschefer och personalansvariga potentialen i respektive BA och BU. Development Centers används vid behov för att verifiera potential och fastställa utvecklingsbehov. Längs karriärvägen stöds medarbetaren av sin individuella utvecklingsplan. Resultaten presenteras därefter för Trelleborgs styrelse.

Det övergripande målet är en internrekryteringsgrad på 70 procent till de fyra högsta ledningsnivåerna. I dag ligger denna siffra på omkring 63 procent totalt.

En viktig del av processen är att öka antalet interna övergångar mellan våra affärsområden. Trelleborg vill öka koncernens möjligheter att frigöra medarbetarpotential och utnyttja intern kompetens på bästa möjliga sätt. Detta är också orsaken till varför alla rekryteringar ska annonseras på intranätet.

Utbildning och utveckling

Trelleborgs grundläggande princip för personalutveckling är att vi tillhandahåller lämplig utbildning för att höja medarbetarkompetensen. Samtidigt stärker vi våra medarbetares sociala och ekonomiska möjligheter.

Antal utbildningstimmar per anställd var vid koncernens produktionsenheter under 2009 i medeltal 14 (15,5), detta trots årets stora besparingar.

Andelen av årets nyanställda i produktionsenheter som genomgått utbildning om koncer-

nens Uppförandekod är 60 procent. Utfallet är en följd av årets neddragningar. År 2009 präglades av att en betydande del av de nyanställda i produktionen var återanställningar. En stor andel av de nyanställda tillkom dessutom under årets sista månader och hann inte genomgå utbildning under 2009, men kommer att utbildas under 2010.

Uppförandekodsutbildningen bedrivs både i e-learningform och som konventionell klassrumsutbildning.

På koncernnivå har följande utbildningsaktiviteter ägt rum under 2009:

• Projektledarprogram (30 deltagare varav 3 kvinnor och 27 män)
• Traineeprogram (8 deltagare varav 2 kvinnor och 6 män)
• Trelleborg International Management Program (43 deltagare varav 4 kvinnor och 39 män)
• Mentorprogram (11 deltagare varav samtliga 11 kvinnor)
• Introduktionsseminarier (36 deltagare varav 9 kvinnor och 27 män)

Ett nytt ledarutvecklingsprogram med inriktning på förändringsledning introduceras under 2010.

Lön och belöning

En viktig faktor för att säkerställa koncernens långsiktiga framgång är att ha belöningssystem som beaktar medarbetarnas prestation. Ramarna för detta anges av den globala och koncerngemensamma kompensationspolicyn.

Grunden i policyn är att kompensationsstrukturen baseras på ett systematiskt utvärderingssystem för arbetsinnehåll och prestation.

Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)

EC7, LA1, LA2, LA4, LA5, LA6, LA7, LA10, LA11, LA12, LA13, HR4, HR5, HR6, HR7, SO3

Trelleborgs Uppförandekod

Trelleborgs Uppförandekod är det viktigaste policydokumentet på området Corporate Responsibility för alla anställda i koncernen. Utbildning i kodens innehåll är obligatorisk, och till stöd för lärandet finns såväl e-learning som praktiskt utbildningsmaterial i form av presentationer och broschyrer på 27 språk.

Ansvar för kunder och leverantörer

Trelleborgs ansvar för kunder och leverantörer baseras på god affärsetik, kvalitet och säkerhet i de produkter vi levererar.

Produkter

För exempel på positiva effekter på miljö och arbetsmiljö av Trelleborgs produkter och lösningar, se sidan 52.

Vid utveckling av nya produkter tas alltid hänsyn till lag- och kundkrav, såsom produktansvar, samt miljö- och arbetsmiljöaspekter i tillverkningsskede samt brukarskede där det är relevant. I Trelleborgs reviderade miljöpolicy från 2009 sägs även att försiktighetsprincipen ska tas i beaktande och att vi i den utsträckning det är möjligt ska minska och ersätta skadliga ämnen och material i produkter och processer. Detta är i linje med det pågående arbetet med att i samråd med kunder ersätta särskilt farliga ämnen enligt EUs kemikalielagstiftning REACH i befintliga produktformuleringar (se även sidan 52).

Produktutveckling sker vanligen i nära samarbete med kunden. Trelleborg tillhandahåller produktinformation i form av märkning, säkerhetsdatablad, IMDS-deklarationer och miljödeklarationer, motsvarande de krav som ställs av respektive kund eller marknad.

Många kunder har specifika krav avseende produkternas miljöegenskaper och ingående komponenter, till exempel fordons- och byggindustrin. Det förekommer också industri- eller kundspecifika begränsningslistor för kemikalier.

Enligt det europeiska direktivet för uttjänta bilar (ELV-direktivet) ställs krav på återviningsbarhet hos ingående komponenter i bilar. Trelleborg levererar därför, enligt kraven från världens ledande biltillverkare, miljödeklarationer enligt GADSL (Global Automotive Declarable Substances List) i det gemensamma datasystemet IMDS (International

Material Data System) för samtliga produkter som levereras inom detta segment.

Konkurrens

Trelleborgs dotterbolag i Frankrike respektive USA har sedan flera år varit föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i bland annat USA och EU avseende vissa typer av marina oljeslangar och vissa typer av marina fendrar.

I det första kvartalet 2009 meddelade EU-kommissionen beslut, vilket Trelleborg överklagat till EU-domstolens första instans. Trelleborg inväntar domstolens utslag i frågan. Överenskommelser har även träffats i USA avseende de myndighetsrelaterade frågor som har ekonomisk påverkan på Trelleborgkoncernen.

Trelleborgs totala kostnader för konkurrensutredningarna beräknas uppgå till 516 MSEK som belastat 2008 och 2007. Häri inkluderas bland annat ovan nämnda EU-böter och böter och kostnader i USA och andra berörda länder samt skadestånd och ombudskostnader. Denna bedömning är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.

Se även sidan 66.

Leverantörer

Trelleborgs målsättning är att enbart arbeta med leverantörer som ansluter sig till våra kvalitetskrav och affärsprinciper.

Under 2009 har ett pilotarbete med utvärdering av leverantörers efterlevnad av relevanta delar av Trelleborgs uppförandekod påbörjats med hjälp av särskilda självutvärderingar. Självutvärderingarna innehåller frågor relaterade till arbetsmiljö, miljö och socialt ansvar. Prioritet har givits åt leverantörer i länder som bedöms ha förhöjd risk, och där inköpsvolymen är över en viss miniminivå.

Efter identifiering av relevanta leverantörer har självutvärderingarna skickats ut och

besvarats. Svaren har sedan utvärderats av respektive affärsenhet. Vid uteblivet svar, eller vid svar som inte uppfyller kraven, har vi gått tillbaka för klargörande av identifierade brister. Totalt har cirka 250 självdeklarationer skickats ut, och av dessa har 25 procent gått tillbaka för klargöranden.

Under 2010 kommer vi att utvärdera resultaten av den första fasen, liksom feedbacken på processen, för att därefter gå vidare med att förbättra rutinerna inför en bredare utrullning till huvuddelen av våra leverantörer.

Under året avslutades relationer med leverantörer vid 7 enheter i olika länder av miljömässiga eller sociala orsaker.

Transporter

Över 90 procent av Trelleborgs råvaror och färdiga produkter transporteras med lastbil. Trelleborg anlitar transportföretag som kan sköta frakten på ett effektivt och säkert sätt. Den viktigaste miljöpåverkan av transporterna är utsläpp av koldioxid på grund av förbrukning av fossila bränslen.

Med utgångspunkt i Sverige har Trelleborg via ett av de svenska dotterbolagen, Trelleborg Industri AB, sedan 2006 deltagit i samarbetsprojektet Forum för Hållbara Transporter, där aktörerna arbetat för att förankra transporter på företags hållbarhetsagenda. Projektet har nått sitt första stora mål, att förse köpare av vägtransporter med ett verktyg (Systole, lanserat under 2009) för mer hållbara transporter byggda på fem bedömningsgrunder: ekonomi, transportkrav, miljö, säkerhet och verkningsgrad. På webbplatsen www.transportupphandling.se (även engelsk version finns där) kan transportköpare utväxla erfarenheter av sina bedömningar och transportleverantörer deklarera sina hållbarhetsprestanda.

Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)

4.11, EN26, HR2, SO4, SO7, PR1, PR3

Åtgärdsprogram på konkurrensområdet

Trelleborgs Uppförandekod och utbildningen i densamma för samtliga anställda innehåller särskilda avsnitt om konkurrensfrågor. Koncernen har dessutom ett specifikt program kring konkurrenslagsfrågor (Trelleborg Competition Law Compliance Program) som bland annat innehåller kommunikation av koncernens tydligt formulerade policies, utbildning, e-learning på intranätet och nyhetsbrev. Företaget har vidare en generell whistleblowerpolicy som kan användas av samtliga anställda vid misstänkta oegentligheter.

Koncernens chefsjurist är även Compliance Officer med ansvar för att implementera, stödja och utveckla koncernens åtgärdsprogram på konkurrensområdet. Programmet, som följs upp och rapporteras tillbaka till styrelsen, innehåller bland annat genomgång av avtal i särskilt utsatta miljöer, legala genomgångar av dotterbolagen samt genomgång av branschorganisationer.

Därutöver fokuserar programmet på att säkerställa att samtliga i organisationen förstår hur konkurrensrätt fungerar, vad som är lagligt/olagligt samt att kartellbeteende är fullständigt oacceptabelt i Trelleborgkoncernen.

• Koncernens högsta chefer (cirka 150) har erhållit särskild genomgång av dessa regler.
• Alla relevanta anställda intygar skriftligen att man läst och förstått företagets policy.
• Alla chefer måste delta i konkurrensseminarier och individuella certifikat utfärdas. Sedan 2006 har mer än 60 utbildningsseminarier med mer än 1 200 chefer i huvudmålgruppen genomförts (december 2009).
• Alla nya chefer måste delta inom sex månader efter anställning.

Ansvar för samhälle och närmiljö

Trelleborgs ambition är att bidra till global utveckling genom att stödja det lokala samhället där vi verkar.

Samhällsengagemang

Trelleborg deltar i en mängd olika samhällsaktiviteter, ofta lokala sådana som innebär samarbete med grannar, intresseorganisationer, myndigheter och idrottsklubbar. I de sistnämnda finns många exempel på hur företaget stöttar ungdomsarbete, vilket även sker via stöd till handikappade barn, scouter, förskolor och festivaler.

Trelleborg sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer. Trelleborgs riktlinjer för sponsring fastslår att vi prioriterar sponsringsåtaganden som är till nytta för samhället och den omgivning där vi är verksamma. Sponsring ska stödja våra värderingar och stärka våra relationer med kunder och andra partners.

Inom utbildningsområdet pågår samarbeten med flera universitet och skolor, vilket medför löpande kontakter med forskare och studenter. Bland annat samarbetar Trelleborg med Université de Nantes, Frankrike, Fachhochschule Koblenz, Tyskland, LUISS i Rom, Italien,

Western Michigan University, USA, Malta University, Malta, University of Derby och Trent Technical College, Storbritannien samt Internationella Miljöinstitutet, Sverige.

Under årens lopp har många examensoch forskningsarbeten utförts vid Trelleborgs anläggningar, till exempel med miljöinriktning. Utöver detta kan nämnas ett så kallat "learning partnership" med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet som innebär finansiering av två doktorandtjänster.

Kommunikation

Ett av de centrala kommunikationsmålen är att bidra till att Trelleborg agerar som god samhällsmedborgare, och i linje med detta förmedla en relevant bild av verksamheten. Trelleborgs kommunikation regleras av företagets kommunikationspolicy, som omfattar regler för hela verksamhetens kommunikation inklusive den med aktiemarknaden. Vår kommunikation ska följa relevanta lagar, regler och normer, präglas av en nära relation till bolagets intressenter och baseras på frekventa kontakter, tydlighet och god etik.

Under 2009 införde Trelleborg även en gemensam policy för medarbetares deltagande i sociala medier. På samma grundval som kommunikationen i övrigt innehåller policyn

regler om etiskt beteende riktade till alla som representerar företaget i kanaler som exempelvis bloggar och sociala nätverk.

Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)

EC1, EN30, SO5, PR6

Trelleborg och Rädda Barnen

Ett flerårigt samarbete som inleddes 2006 med Rädda Barnen och som innefattar ett årligt stöd är en del av Trelleborgs strävan att ta ett ökat globalt samhällsansvar genom att bidra till barns utveckling och utbildning. Trelleborg stöder Rädda Barnens program "Rewrite the Future" som är en femårig global satsning för att barn i konfliktdrabbade länder ska få gå i skola. Programmet har så långt överträffat sina mål och hittills gett mer än 10 miljoner barn förbättrade utbildningsförhållanden.

uppgick till 145 MSEK (144). Samtidigt genererade miljöförbättrande åtgärder kostnadsbesparingar

Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde

Trelleborgs verksamhet genererar ett ekonomiskt värde som i stor utsträckning fördelas mellan olika intressenter, såsom leverantörer av varor och tjänster, anställda, aktieägare, banker och andra kreditgivare samt samhället i form av skatter. Under 2009 genererades 27 093 MSEK (31 311) varav 25 812 MSEK (30 988) fördelades på de olika intressentgrupperna enligt diagrammet och specifikationen nedan.

Fördelat värde 2009, MSEK

Leverantörer: Betalning för material och tjänster 17 130 (21 258), Not 8.

Anställda: Löner och förmåner 7 997 (8 171), Not 8. Aktieägare: Ingen utdelning gjordes 2009 (587). Långsiktig utdelningspolicy: 30-50 procent av årets nettoresultat, sidan 99.

Kreditgivare: Räntekostnader 427 (570), Not 11. Samhället: Betalda skatter 258 (402), sidan 72.

Miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar och kostnader

på 35 MSEK (34).

Under 2009 investerades totalt 70 MSEK (97) i åtgärder för förbättrad miljö och arbetsmiljö. Miljö- och arbetsmiljörelaterade kostnader

Trelleborg stimulerar mångfalden i svenskt näringsliv

Rosengård Invest, med säte i Malmö, är ett investmentbolag som startades våren 2009 av Trelleborg AB tillsammans med E.ON, Swedbank och Scandinavian Cap AB. Bolaget har fokus på riskkapital till entreprenörer med icke-svensk bakgrund, och investerar i både nya och befintliga företag på den svenska marknaden.

Målet är att Rosengård Invest på affärsmässig grund ska bidra till ökad integration, fler arbetstillfällen och ett bättre utnyttjande av den resurs som entreprenörer med icke-svensk etnisk bakgrund utgör.

Målindikatorer, utfall och framsteg 2009

Område Miljö		Utfall 2009	Åtgärder och framsteg
	Energi Minska energikonsumtionen relativt omsättningen med 10 procent 2011 (basår 2008).	1 288 GWh (1 521) Förbättrad energieffektivitet har lett till en minskning med 2,2 procent relativt omsättningen jämfört med 2008	Energy Excellence-programmet för systematisk energieffektivisering infört vid alla produktions enheter.
	Klimat Reducera direkta och indirekta koldioxidutsläpp med minst 15 procent relativt omsättning 2015 (basår 2008).	Absolut minskning, men en ökning relativt omsättningen med 7 procent jämfört med 2008.	Energy Excellence-besparingar ger även reducerad klimatpåverkan. Ny klimatstrategi "15 by 15" antagen (se sidan 51)
	Kemikalier Att senast 2011 etablera en lista över ämnen som helt ska fasas ut.	Arbete och planering för detta på börjat i och med anpassningen till EU:s REACH-förordning.	Arbetet med anpassning till REACH fortskrider (se sidan 52 och 53).
	Avfall Att reducera avfallsmängden med 10 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	59 400 ton (75 500). Relativt om sättningen är minskningen 9 procent jämfört med 2008.	Fokus kommer inledningsvis att ligga på de största anläggningarna.
	Utsläpp Att reducera utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen (VOC), kväveoxider och svaveldioxid med 10 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	1 256 ton (1 375). En absolut minskning, men en ökning med 5 procent relativt omsättningen jämfört med 2008.	Pågående projekt för minskning av VOC på flera produktområden, exempelvis området tryckdukar som är en lösningsmedelintensiv produktion.
	Miljöledning Att ha implementerat miljösystem i 90 procent av produktionsenheterna, där 85 procent ska vara certi fierade år 2011 enligt ISO 14001.	71 procent.	Ett antal anläggningar inväntar samcertifiering.
	Vatten Att reducera vattenkonsumtionen med 5 procent relativt omsättningen 2011 (basår 2008).	2,5 miljoner kubikmeter (3,9), en minskning relativt omsättningen med 26 procent jämfört med 2008.	Omfattande återanvändningsprojekt i bland annat Tivoli och Ersmark har gett betydande resultat. Fokus kommer att ligga på de största anläggningarna.

Arbetsplats

Safety@Work Att implementera programmet Safety@Work vid alla produktionsenheter.	100 procent.	Genomsnittspoängen vid självutvärderingar höjdes 2009 med 8 procent till 809 poäng (747).
Mänskliga rättigheter och diskriminering Nolltolerans för förekomst av barn- eller tvångsar bete, liksom för anmälda och granskade fall av diskriminering.	Noll fall av barn- eller tvångsarbete. Tre anmälda fall av diskriminering, där två har avskrivits och ett fortfa rande är under utredning.	Trelleborg ingick i Folksams Index för ansvarsfullt företagande som granskar prestanda på området mänskliga rättigheter. Trelleborgs resultat, 3,64 poäng av sju, var klart bättre än genomsnittet för svenska Large Cap-företag som var 3,13.
Medarbetarsamtal Att erbjuda samtliga till personalnivå 5 dokumente rade medarbetarsamtal.	100 procent.	Ny gemensam portal för medarbetarsamtal införd för enhetlighet och effektivitet i koncernen.

Kunder och leverantörer

Antikorruption Nolltolerans för mutor, korruption och kartell beteende.	För information om konkurrensutred ning se sidorna 56 och 66.	Utbildningar relaterade till korruption och konkurrens beteende har genomförts, se sidorna 31 och 56.
Leverantörer Att arbeta med leverantörer som ansluter sig till tillämpliga delar av vår uppförandekod.	Självutvärdering genomförd med 250 högprioriterade leverantörer, varav 25 procent gått tillbaka för klargörande.	Pilotprojekt pågående med självutvärdering och granskning av högprioriterade leverantörer, utvecklas vidare under 2010.

Samhälle

Bestyrkanderapport

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning

Till läsarna av Trelleborgs årsredovisning 2009

Vi har fått i uppdrag av ledningen i Trelleborg AB (publ) att översiktligt granska innehållet i avsnittet Corporate Responsibility på sidorna 48-58 (hållbarhetsredovisningen) i Trelleborgs årsredovisning 2009. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.

Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR SRS. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl.a. omfattat följande:

• uppdatering av vår kunskap och förståelse för Trelleborgs organisation och verksamhet,
• bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov,
• bedömning av resultatet av företagets intressentdialog,
• intervjuer med ansvariga chefer på koncernnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig,
• tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig,
• utvärdering av design för de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation,
• analytisk granskning av rapporterad information,
• bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer,
• övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier.

Slutsats

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Trelleborg den 16 februari 2010 PricewaterhouseCoopers AB

Olov Karlsson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistledamot FAR SRS

Flyt genom Hongkong. Varje vardag färdas omkring 3,7 miljoner passagerare på räls i Hongkong, som har ett av världens säkraste och mest effektiva järnvägssystem. Kraftiga gummibaserade luftfjädringar från Trelleborg ger en bekväm resa och dämpande gummilager under rälsen skyddar både människor och byggnader från skadliga vibrationer och buller från tågen.

VÅRA FINANSER

Finansiell rapportering 62-99 Kommentarer till koncernens resultaträkningar............ 62

Koncernens resultaträkningar 63
Kommentarer till koncernens balansräkningar 68
Koncernens balansräkningar 69
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 71
Koncernens kassaflödesanalyser 72
Not 1 Sammanfattning av viktiga
redovisningsprinciper 73
Not 2 Segmentsredovisning 79
Not 3 Anställda och kostnader 80
Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 81
Not 5 Jämförelsestörande poster 81
Not 6 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 81
Not 7 Andelar i intressebolags resultat 81
Not 8 Kostnader fördelade på kostnadsslag 81
Not 9 Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet 81
Not 10 Statliga stöd 81
Not 11 Finansiella intäkter och kostnader 82
Not 12 Skatt på årets resultat 82
Not 13 Minoritetsintresse i dotterföretags
resultat och kapital 82
Not 14 Materiella anläggningstillgångar 82
Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 83
Not 16 Finansiella anläggningstillgångar 84
Not 17 Moderbolagets och koncernens innehav
av aktier och andelar i koncernbolag 84
Not 18 Övriga aktier 84
Not 19 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 85
Not 20 Varulager 85
Not 21 Kortfristiga rörelsefordringar 85
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 85
Not 23 Räntebärande fordringar 85
Not 24 Finansiella derivatinstrument 86
Not 25 Likvida medel 86
Not 26 Eget kapital 86
Not 27 Räntebärande skulder 86
Not 28 Finansiell riskhantering 87
Not 29 Finansiella instrument per kategori
och värderingsnivå 88
Not 30 Icke räntebärande skulder 88
Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande 88
Not 32 Övriga avsättningar 89
Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 89
Not 34 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter 89
Not 35 Förvärv och avvecklade verksamheter 89
Not 36 Händelser efter balansdagen 89
Moderbolagets resultaträkningar och
kassaflödesanalyser 90
Moderbolagets balansräkningar 91
Förändring av eget kapital 91
Moderbolagets noter 92
Förslag till vinstdisposition 95
Revisionsberättelse 96
Flerårsöversikt 97
Trelleborgaktien 98

Våra finanser

62-99

Kommentarer till koncernens resultaträkningar

Koncernens marknadssituation präglades under 2009 av den finansiella turbulensen inom världsekonomin. Den kraftiga nedgången av efterfrågan inom flertalet av koncernens segment påverkade koncernens verksamheter med betydligt lägre försäljning som följd. Genom att kraftiga åtgärder initierats för att anpassa koncernens kostnadsstruktur har koncernen sammantaget relativt väl kunnat kompensera för den lägre efterfrågenivån.

Utvecklingen av efterfrågan var mest dramatisk under det första halvåret med minskad efterfrågan inom flertalet av koncernens segment. Nedgången var då tydligast inom generell fordonsindustri samt för investeringsvaror inom industrisektorn. Under senare delen av året skedde en sekventiell förbättring av efterfrågan inom vissa segment, speciellt inom fordonsindustrin och för förbrukningsrelaterade varor till industrin. Den organiska försäljningen minskade med 21 procent under året.

Trelleborg Automotive ökade sitt rörelseresultat jämfört med 2008. Detta mycket tack vare positiva effekter från genomförda strukturåtgärder samt övriga kapacitets- och kostnadsanpassningar. Som en följd av främst den lägre försäljningen försämrades rörelseresultatet för koncernens övriga affärsområden; Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.

För att långsiktigt skapa en effektivare struktur och frigöra synergier har ett flertal åtgärdsprogram påbörjats under 2009. Arbetet med de från tidigare år annonserade åtgärdsprogrammen har dessutom fortsatt inom alla affärsområden. Sammantaget har dessa program belastat koncernens totala rörelseresultat under året med 390 MSEK. Ytterligare åtgärder har också initierats för att anpassa koncernens organisation efter rådande marknadsförutsättningar. Detta har skett i alla affärsområden i form av tillfälliga produktionsstopp, skiftreduktioner och personalneddragningar. Dessa åtgärder har under året belastat koncernens operativa rörelseresultat med cirka 140 MSEK.

Nettoomsättning

Nettoomsättning

Koncernens nettoomsättning sjönk jämfört med föregående år som en följd av kraftig försvagning av efterfrågan. Omsättningen minskade för koncernens samtliga affärsområden. Trelleborgkoncernens nettoomsättning uppgick för helåret 2009 till 27 059 MSEK (31 263), en minskning med 13 procent. Den organiska försäljningen minskade med 21 procent. Valutaeffekterna var +7 procent och effekter av strukturförändringar +1 procent. Inga större förvärv har gjorts under året som påverkat nettoomsättningen.

Marknadsförutsättningarna har varierat mellan koncernens segment under året. Efterfrågan på industrikapitalvaror har varit svag under hela året, vilket påverkat flertalet av koncernens segment. Inom fordonsindustrin har efterfrågan sekventiellt förbättrats, delvis på grund av offentliga stödprogram i både Europa och USA. Efterfrågan inom lantbruksindustrin har speciellt under senare delen av året försvagats. Den totala ordernivån inom projektrelated verksamhet som exempelvis offshore olja/gas har varit lägre under 2009 jämfört med föregående år, framför allt inom underhållsprojekt.

Trelleborg upplever normalt viss säsongsvariation i sin försäljning som tenderar att vara något högre första halvåret.

Koncernens marknadspositioner har, trots den lägre försäljningen, generellt bibehållts eller förbättrats under året.

2009 års nettoomsättning jämfört med 2008:

	Förändring, %
Organisk försäljning	–21
Strukturella förändringar	+1
Valutakursförändringar	+7
Totalt	–13

För Trelleborg Engineered Systems minskade den organiska försäljningen med 18 procent under året. Efterfrågan varierade inom affärsområdets olika marknadssegment. Inom industrisektorn har efterfrågan för investeringsvaror sjunkit kraftigt under året. Ordernivån minskade inom de projektorienterade segmenten, speciellt offshore olja/gas, främst under senare delen av året.

Nettoomsättning per affärsområde

			Organisk	Struktur	Valutakurs	Total
MSEK	2009	2008	förändring, %	förändring, %	förändring, %	förändring, %
Trelleborg Engineered Systems	11 169	12 228	–18	+2	+7	–9
Trelleborg Automotive	8 402	9 506	–18	–	+6	–12
Trelleborg Sealing Solutions	4 673	6 034	–29	–1	+7	–23
Trelleborg Wheel Systems	2 991	3 708	–26	–	+7	–19
Eliminering	–176	–213
Koncernen	27 059	31 263	–21	+1	+7	–13

Koncernens resultaträkningar

MSEK	Not	2009	2008
Nettoomsättning	2	27 059	31 263
Kostnad för sålda varor		–20 677	–23 603
Bruttoresultat		6 382	7 660
Försäljningskostnader		–2 349	–2 437
Administrationskostnader		–2 503	–2 982
Forsknings– och utvecklingskostnader		–619	–603
Övriga rörelseintäkter	6	338	389
Övriga rörelsekostnader	6	–487	–1 671
Andelar i intressebolags resultat	7	11	18
Rörelseresultat	3,4,5,8,9,10	773	374
Finansiella intäkter	11	23	30
Finansiella kostnader	11	–427	–570
Resultat före skatt		369	–166
Skatt	12	50	–92
Resultat efter skatt		419	–258
– varav hänförligt till moderbolagets aktieägare		409	–267
– varav minoritetens andel	13	10	9
Resultat per aktie, SEK		2009	2008
Resultat		1,70	–1,35
Resultat efter utspädning		1,70	–1,35
Resultat exklusive jämförelsestörande poster 1) Utdelning 2)		2,90 0,50	4,45 –
Antal aktier*)
i genomsnitt		240 699 594	198 178 530
efter utspädning i genomsnitt		240 699 594	198 178 530
1) Nettoresultatet har justerats för jämförelsestörande poster, MSEK		–284	–1 148
2) Enligt styrelsens och VD's förslag

Rapporter över totalresultat

MSEK	2009	2008
Resultat efter skatt	419	–258
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	86	–147
Säkring av nettoinvestering	446	–1 197
Omräkningsdifferenser	–762	2 055
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat	–160	363
Övrigt totalresultat efter skatt	–390	1 074
Summa totalresultat	29	816
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	18	808
Minoritetsintressen	11	8

*) Genomsnittligt antal aktier har efter nyemission justerats i enlighet med standard i IAS 33. Denna beräkning har applicerats på alla nyckeltal i rapporten som innefattar antalet aktier. Beräkningen innebär att genomsnittligt antal aktier för 2009 uppgår till 240 699 594 medan antal aktier vid årets utgång uppgår till 271 071 783.

Inom Trelleborg Automotive minskade den organiska försäljningen med 18 procent jämfört med föregående år. Under inledningen av året märktes en markant nedgång i försäljningen direkt kopplad till en global minskning i efterfrågan accentuerad av lagerminskningar hos flera tillverkare inom fordonsindustrin. Med start under andra kvartalet påbörjades i ett flertal länder offentliga stödprogram som positivt påverkade försäljningsutvecklingen under resterande del av året. Affärsområdet har under året stärkt sina marknadspositioner.

Trelleborg Sealing Solutions påverkades negativt av den lägre efterfrågan på industrikapitalråvaror främst i Europa. Den lägre efterfrågan inom fordonsindustrin under första delen av året påverkade även negativt. Försäljningen inom flyg har minskat under året, men relativt mindre än övriga delsegment. Den organiska försäljningen för helåret minskade inom affärsområdet med 29 procent.

Trelleborg Wheel Systems visade en minskad organisk försäljning på 26 procent som en följd av en markant nedgång i efterfrågan på industridäck samt lägre försäljning inom inom lantbruksdäck, med en viss variation inom de olika delsegmenten, där de stora dimensionerna haft en relativt sett bättre utveckling.

Nettoomsättning per marknad

Västeuropa är fortsatt den viktigaste marknaden för Trelleborgkoncernen med en andel på 58 procent av den totala försäljningen. Koncernen har under året ytterligare stärkt sin närvaro på de nya tillväxtmarknaderna. Andelen av försäljningen till marknader utanför Västeuropa och Nordamerika ökade från 21 procent 2008 till 24 procent under 2009. Försäljningsökning skedde här i bland annat Kina, Indien och Nordafrika.

Trelleborg gör fortsatta satsningar på tillväxtmarknader. För att möta den ökande efterfrågan i Asien har Trelleborg Engineered Systems uppfört ytterligare en ny fabrik i Kina. Anläggningen i staden Qingdao på Kinas östkust är därmed koncernens femte helägda produktionsanläggning i landet. Initialt kommer 100 personer sysselsättas med tillverkning av produkter för infrastrukturprojekt, bland annat fendersystem för hamnar och muddringsslangar. Även i Brasilien har koncernen stärkt sin närvaro ytterligare och invigde under året en ny fabrik i São José dos Campos utanför São Paulo. Anläggningen tillverkar högkvalificerade tätningar till bland annat flyg och personbilar samt industriella applikationer. Anläggningen tillhör affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions och kommer inledningsvis att sysselsätta cirka 100 personer.

Nettoomsättning per geografisk marknad

MSEK	2009	2008
Västeuropa	15 732	19 023
Nordamerika	4 947	5 570
Övriga världen	6 380	6 670
Trelleborgkoncernen	27 059	31 263

Försäljningsutveckling

	Förändring jämfört med 2008, %	Andel av total försäljning, %
Västeuropa	–17	58
Nordamerika	–11	18
Övriga världen	–4	24
Totalt		100

Koncernens resultat

Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 773 MSEK (374). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet positivt med cirka 57 MSEK jämfört med föregående år (-69).

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till -404 MSEK (-540), motsvarande en genomsnittlig räntesats på 3,7 procent (4,8). Resultatet före skatt uppgick till 369 (-166). Skattens påverkan på resultatet var +50 MSEK (-92). Skatten påverkades positivt av ländermix, aktivering av underskottsavdrag i Tyskland och England till ett belopp om 123 MSEK samt av en vunnen skattetvist i Sverige till ett belopp om 18 MSEK. Resultatet efter skatt var 419 MSEK (-258), och resultatet per aktie uppgick till 1,70 SEK (-1,35). Rörelseresultatet påverkades negativt av omstruktureringskostnader och nedskrivningar från åtgärdsprogram om totalt -390 MSEK (-994) före skatt. Under 2008 belastades resultatet även med engångskostnader relaterade till konkurrensutredning avseende vissa typer av marina slangar om -430 MSEK. Under 2009 har inga motsvarande kostnader belastat resultatet. De jämförelsestörande posterna som totalt belastade årets rörelseresultat med 390 MSEK (1 424) före skatt, respektive 284 MSEK (1 148) efter skatt, har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal.

Operativt resultat

Exklusive jämförelsestörande poster, uppgick rörelseresultatet till 1 163 MSEK (1 798). Trelleborg Automotive förbättrade sitt rörelseresultat markant jämfört med föregående år. Resultaten inom övriga affärsområden försämrades under året som en direkt följd av den lägre efterfrågan. Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat påverkade rörelseresultatet positivt med cirka 63 MSEK jämfört med föregående år (-41).

Rörelseresultat

MSEK	2009	2008
Exklusive jämförelsestörande poster
Trelleborg Engineered Systems	744	1 083
Trelleborg Automotive	1	–379
Trelleborg Sealing Solutions	280	890
Trelleborg Wheel Systems	283	363
Övriga bolag	–8	–9
Koncernposter	–137	–150
Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster	1 163	1 798
Jämförelsestörande poster
Trelleborg Engineered Systems	–163	–79
Trelleborg Automotive	–59	–868
Trelleborg Sealing Solutions	–152	–32
Trelleborg Wheel Systems	–16	–15
Legala engångskostnader	–	–430
Summa jämförelsestörande poster	–390	–1 424
Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster	773	374

Koncernen exklusive jämförelsestörande poster

MSEK	2009	2008
Nettoomsättning	27 059	31 263
EBITDA	2 287	2 868
Rörelseresultat	1 163	1 798
Resultat före skatt	759	1 258
Resultat efter skatt	703	889

EBITDA-marginalen uppgick till 8,4 procent (9,1) och rörelsemarginalen uppgick till 4,3 procent (5,7). Arbetet med att anpassa koncernens kostnadsstruktur till den lägre efterfrågan har delvis lyckats kompensera de betydligt lägre volymerna. Flertalet råmaterialpriser har varit lägre än föregående år vilket även påverkat resultatet positivt. EBITDAmarginalen har förbättrats jämfört med föregående år inom Trelleborg Automotive och Trelleborg Wheel Systems medan marginalerna sjönk inom Trelleborg Engineered Systems och Trelleborg Sealing Solutions.

För att kompensera för volymnedgången har kraftfulla åtgärder initierats för att anpassa koncernens organisation efter rådande marknadsförutsättningar. Detta har skett i alla affärsområden i form av tillfälliga produktionsstopp, skiftreduktioner och personalneddragningar. Sammantaget inom koncernen har kostnader redovisats avseende kapacitetsanpassningar och personalreduktioner om totalt cirka 140 MSEK. Därutöver har de sedan tidigare annonserade åtgärdsprogramen nu börjat att ge positiva effekter genom effektivare strukturer och lägre kostnader.

Kostnader för forskning och utveckling, inklusive kapitalisering på 41 MSEK (55), uppgick under året till 534 MSEK (513). Årets avskrivningar och nedskrivningar av kapitaliserade utgifter för utveckling uppgick till 98 MSEK (118), se vidare på sidan 16.

Resultatet före skatt uppgick till 759 MSEK (1 258). Koncernens skattesats på resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 7 procent (29). Resultatet efter skatt var 703 MSEK (889). Resultatet per aktie uppgick till 2,90 SEK (4,45).

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster om totalt -390 MSEK (-1 424) före skatt har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Dessa jämförelsestörande poster utgörs av nedan nämnda omstruktureringskostnader inom affärsområdena.

Jämförelsestörande poster har belastat rörelseresultatet med –390 MSEK fördelat enligt följande:

MSEK	2009	2008
Kostnad för sålda varor	–45	–16
Administrationskostnader	–43	–99
Övriga rörelseintäkter	–	1
Övriga rörelsekostnader	–302	–1 310
Totalt	–390	–1 424

Åtgärdsprogram inom affärsområdena

För att förbättra konkurrenskraft och produktionsstruktur har Trelleborg Engineered Systems initierat en fokusering av antalet produktionsenheter i Sverige, Storbritannien och Estland. Enheterna i Sjöbo och Bor, båda i Sverige, avvecklas genom att produktionen fokuseras till befintliga enheter i Forsheda i Sverige, Ösel i Estland och Leicester i England. För att optimera tillverkningen av tryckdukar i Europa pågår också en omflyttning av resurser vid enheterna i Lodi Vecchio i Italien och Cernay i Frankrike. Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna beräknas totalt uppgå till cirka 275 MSEK, där 138 MSEK belastat rörelseresultatet 2009. De föreslagna åtgärderna beräknas ha en kassaflödeseffekt om cirka 225 MSEK, varav 19 MSEK belastat 2009 och resterande förväntas belasta 2010. Återbetalningstiden för dessa projekt beräknas till cirka två år. Utöver ovanstående löper inom affärsområdet sedan tidigare ett antal åtgärdsprogram som under året belastat det operativa resultatet med 25 MSEK och haft en negativ kassafödespåverkan på 52 MSEK.

Inom affärsområdet Trelleborg Automotive är arbetet med sedan tidigare kommunicerade åtgärdsprogram i sin avslutningsfas. Under året har dessa projekt positivt påverkat både lönsamhet samt affärsområdets strategiska position. Totalt har pågående projekt belastat det operativa resultatet med 59 MSEK och haft en kassaflödespåverkan på 233 MSEK.

Flytten av produktion av vissa produkter från Nantes, Frankrike, till Cerkezköy, Turkiet, inom affärsenhet Fluid Solutions är avslutad. Produktionen i Nantes av dessa produkter upphörde under fjärde kvartalet 2009.

Affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions har under året avslutat det från förra året annonserade projektet med att flytta produktionen i Guelph, Kanada, med cirka 100 anställda främst till befintlig verksamhet i Brasilien och Mexiko samtidigt som en del befintliga produktgrupper fasats ut. Kostnaden för detta projekt har under året uppgått till 6 MSEK och kassaflödespåverkan var 33 MSEK. Affärsområdet har därutöver initierat ett flertal nya omstrukteringsprojekt för att skapa långsiktigt effektiva strukturer. Konsolidering har påbörjats av enheter i Italien, Storbritannien, USA samt en fokusering av verksamheten i Polen. De föreslagna åtgärderna beräknas kosta cirka 160 MSEK, varav 146 MSEK belastat 2009 års resultat. Den totala kassaflödespåverkan beräknas till totalt cirka 125 MSEK, varav 49 MSEK belastat årets kassaflöde.

Inom Trelleborg Wheel Systems har den sedan tidigare annonserade konsolideringen av industridäck till Sri Lanka slutförts under året. Produktionen i Hartville, USA, har nu flyttats till Sri Lanka där investeringar har gjorts för att skapa en högkvalitativ och effektiv huvudbas för tillverkningen av industridäck. De totala kostnaderna för projektet har

under året uppgått till 16 MSEK och 30 MSEK belastade kassaflödet. Därutöver har kassaflödet belastats med ytterligare 15 MSEK från tidigare omstrukteringsprojekt.

Kostnader för åtgärdsprogram

MSEK	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	163	79
Trelleborg Automotive	59	868
Trelleborg Sealing Solutions	152	32
Trelleborg Wheel Systems	16	15
Totalt före skatt	390	994
Totalt efter skatt	284	733

Konkurrensutredningar avseende dotterbolag

Som tidigare meddelats har två av Trelleborgs dotterbolag i Frankrike respektive USA sedan flera år varit föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i bland annat USA, EU, Brasilien och Australien avseende vissa typer av marina oljeslangar och vissa typer av marina fendrar. Under det första kvartalet 2009 meddelade EU-kommissionen sitt beslut, vilket Trelleborg överklagat till EU domstolens första instans. Trelleborg avvaktar nu EU domstolens beslut. En överenskommelse med Department of Justice i USA skedde under året, vilken inneburit att två berörda dotterbolag i koncernen betalat ett sammanlagt bötesbelopp om 11 MUSD till myndigheterna i USA.

Trelleborgs totala kostnader för konkurrensutredningarna beräknas uppgå till 516 MSEK som belastat 2008 och 2007. Häri inkluderas bland annat ovan nämnda EU-böter och böter och kostnader i USA och andra berörda länder samt skadestånd och ombudskostnader. Denna bedömning är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.

Händelser efter periodens utgång

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som har materiell påverkan på koncernens finansiella ställning.

Utsikter för första kvartalet 2010

Utsikter för första kvartalet 2010, som lämnades i bokslutskommunikén den 16 februari 2010: "Sammantaget förväntas en efterfrågan i nivå med det fjärde kvartalet 2009".

Resultaträkning per kvartal

Koncernen exklusive jämförelsestörande poster

		jan–mar		apr–jun jul–sep				okt–dec
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning	6 877	8 067	6 867	8 326	6 559	7 527	6 756	7 343
EBITDA	349	871	547	989	685	719	706	289
Rörelseresultat	63	622	262	734	410	450	428	–8
Resultat före skatt	–76	490	149	609	327	320	359	–161
Resultat efter skatt	78	343	124	442	245	231	256	–127

Koncernen, totalt

	jan–mar			apr–jun		jul–sep		okt–dec
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning	6 877	8 067	6 867	8 326	6 559	7 527	6 756	7 343
Rörelseresultat	46	574	159	337	371	263	197	–800
Resultat före skatt	–93	442	46	212	288	133	128	–953
Resultat efter skatt	65	309	46	173	216	102	92	–842

Kommentarer till koncernens balansräkningar

Koncernens totala tillgångar uppgick till 29 539 MSEK (33 763), en minskning med 4 224 MSEK eller 13 procent.

Sysselsatt kapital fördelas enligt följande:

MSEK	2009	2008
Varulager	3 425	4 775
Rörelsefordringar	5 331	6 796
Rörelseskulder	–6 959	–8 399
Summa rörelsekapital	1 797	3 172
Anläggningstillgångar	17 885	18 970
Andelar i intressebolag	73	96
Sysselsatt kapital	19 755	22 238

Koncernens sysselsatta kapital minskade till 19 755 MSEK (22 238), en minskning med 2 483 MSEK eller 11 procent, hänförlig till:

MSEK	2009
Företagsförvärv	63
Förändring rörelsekapital och anläggningstillgångar	–1 749
Förändring andelar intressebolag	–19
Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolag	–778
Total förändring sysselsatt kapital	–2 483

Rörelsekapitalbindningen minskade under året med 1 375 MSEK eller 43 procent. Förändringen är främst hänförlig till en minskning av varulager och rörelsfordringar vilket till viss del motverkas av lägre rörelseskulder. Utvecklingen är en följd av minskad försäljning men även effekter från pågående aktivt arbete inom koncernen för att effektivisera rörelsekapitalet.

Valutakurseffekter har minskat värdet av materiella- och immateriella tillgångar med -762 MSEK. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 826 MSEK (1 526 ), varav 72 MSEK i immateriella anläggningstillgångar och 754 MSEK i materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar under året var 1 124 MSEK (1 054). De totala nedskrivningarna uppgick till 46 MSEK (424) varav 43 MSEK är relaterade till de i koncernen pågående omstruktureringsprogrammen.

Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) för koncernen ökade till 3,6 procent (1,8). De lägre omstruktureringskostnaderna under 2009 jämfört med föregående år har påverkat avkastningen positivt. Exklusive jämförelsestörande poster så minskade avkastningen på sysselsatt kapital till 5,3 procent (8,4).

Nyemission

Styrelsen för Trelleborg beslutade den 22 mars 2009, med godkännande vid årsstämman den 23 april 2009, att genomföra en nyemission av aktier av serie A och B om 2 169 MSEK. Nyemissionen genomfördes under det andra kvartalet 2009 och fulltecknades genom att cirka 99 procent av de erbjudna aktierna tecknades med stöd av teckningsrätter och resterande aktier med subsidiär företrädesrätt. Några garantiåtagande behövde inte tas i anspråk.

Nyemissionen har stärkt Trelleborgs finansiella ställning och skapar förutsättningar för att ytterligare förbättra koncernens marknadspositioner.

Det totala egna kapitalet ökade under året med 2 123 MSEK till 12 361 MSEK (10 238 ) varav nyemissionen efter transaktionskostnader svarade för 2 096 MSEK. Omräkningsdifferensen minskade det totala egna kapitalet med netto -454 MSEK inklusive kursdifferenser (netto efter skatt) på säkringsinstrument. Den totala utdelningen uppgick till 2 MSEK (590) varav till minoritetsintressen 2 MSEK (3).

Trelleborgkoncernen, förändring av eget kapital

Eget kapital			Hänförligt till moderbolagets aktieägare						Minoritetsintressen		Totalt
		Aktiekapital		Övrigt tillskjutet kapital		Andra reserver		Balanserad vinst
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ingående balans den 1 januari	2 259	2 259	226	226	1 034	–41	6 634	7 488	85	120	10 238	10 052
Årets förändringar
Summa totalresultat					–391	1 075	409	–267	11	8	29	816
Utdelning							–	–587	–2	–3	–2	–590
Förvärv										–40	–	–40
Nedsättning av aktiekapital	–2 078						2 078				–	–
Fondemission	2 078						–2 078				–	–
Nyemission	361						1 808				2 169	–
Transaktionskostnader							–73				–73	0
Utgående balans den 31 december	2 620	2 259	226	226	643	1 034	8 778	6 634	94	85	12 361	10 238

För andra reserver, se vidare not 26.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 0,50 SEK per aktie (ingen utdelning lämnades för 2008), totalt 136 MSEK (–).

Koncernens balansräkningar

31 december, MSEK	Not	2009	2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	14	6 603	7 137
Goodwill	15	10 478	10 901
Övriga immateriella anläggningstillgångar	15	804	932
Andelar i intressebolag	7	73	96
Finansiella anläggningstillgångar	16–18	87	83
Uppskjutna skattefordringar	19	1 460	1 407
Summa anläggningstillgångar		19 505	20 556
Omsättningstillgångar
Varulager	20	3 425	4 775
Kortfristiga rörelsefordringar	21,22	5 270	6 735
Aktuell skattefordran		670	770
Räntebärande fordringar	23	78	178
Likvida medel	25	591	749
Summa omsättningstillgångar		10 034	13 207
SUMMA TILLGÅNGAR		29 539	33 763
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	26
Aktiekapital		2 620	2 259
Övrigt tillskjutet kapital		226	226
Andra reserver		643	1 034
Balanserad vinst Årets resultat		8 369 409	6 901 –267
Summa		12 267	10 153
Minoritetsintressen	13	94	85
Summa eget kapital		12 361	10 238
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder	27	6 516	10 834
Övriga långfristiga skulder	30	100	141
Pensionsförpliktelser	31	806	856
Övriga avsättningar	32	401	670
Uppskjutna skatteskulder	19	252	310
Summa långfristiga skulder		8 075	12 811
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder	27	2 529	2 805
Aktuell skatteskuld		676	780
Övriga kortfristiga skulder	30,33	5 423	6 426
Övriga avsättningar	32	475	703
Summa kortfristiga skulder		9 103	10 714
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		29 539	33 763
Ansvarsförbindelser	34	11	10
Ställda säkerheter	34	35	34

Nettoskuld

MSEK	2009	2008
Långfristiga räntebärande placeringar och fordringar	7	6
Kortfristiga räntebärande fordringar	78	178
Likvida medel	591	749
Summa räntebärande tillgångar	676	933
Räntebärande långfristiga skulder	–6 516	–10 834
Räntebärande kortfristiga skulder	–2 529	–2 805
Summa räntebärande skulder	–9 045	–13 639
Nettoskuld	–8 369	–12 706
Förändring av nettoskuld:
Nettoskuld vid årets början	–12 706	–10 093
Årets nettokassaflöde	3 750	–977
Kursdifferenser	587	–1 636
Nettoskuld vid årets slut	–8 369	–12 706
	2009	2008
Skuldsättningsgrad	68	124
Nettoskuld/EBITDA, ggr	4,3	6,9

EBITDA/finansnetto, ggr	4,8	3,4
Exklusive jämförelsestörande poster:
Nettoskuld/EBITDA, ggr	3,7	4,4
EBITDA/finansnetto, ggr	5,7	5,3

Nettoskuld och Finansiering

Nettoskulden minskade under året och uppgick till 8 369 MSEK (12 706) en minskning med 4 337 MSEK eller 34 procent. Köpeskillingen för årets förvärv var 63 MSEK inklusive förvärvskostnader om 28 MSEK relaterade till föregående års förvärv. Kursdifferenserna minskade nettoskulden med 587 MSEK.

Trelleborg har en långsiktig basfinansiering som sträcker sig in i 2012 via ett syndikerat lån. Långfristiga kreditfaciliteter och övriga långfristiga lån uppgick vid utgången av 2009 till cirka 17 700 MSEK. Kortfristiga kreditfaciliteter och övriga kortfristiga lån uppgick till cirka 4 500 MSEK. Den outnyttjade delen av de totala kreditfaciliteterna uppgick till cirka 13 100 MSEK, varav cirka 11 200 MSEK var relaterade till långfristiga kreditfaciliteter.

Vid slutet av 2009 undertecknade Trelleborg tre revolverande kreditfaciliteter om totalt 291 MEUR (motsvarande cirka 3 miljarder SEK) vilket förbättrar förfallostrukturen för koncernens kreditfaciliteter. Faciliteterna är delvis garanterade av Svenska Exportkreditnämnden. 241 MEUR av kreditfaciliteterna har en löptid på 7 år och resterande del, 50 MEUR har en löptid på 5 år.

Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 68 procent (124). Soliditeten var 42 procent (30). Eget kapital per aktie (271,1 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 45 SEK (51). Avkastningen på eget kapital ökade till 3,6 procent (negativ). Exklusive jämförelsestörande poster minskade avkastningen på eget kapital till 6,2 procent (8,8).

Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser

Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 3 215 MSEK (1 594). En kraftig minskning av rörelsekapitalet samt betydligt lägre investeringsnivå jämfört med föregående har väl kompenserat en lägre EBITDA nivå. Förbättringen av rörelsekapitalet är hänförlig både till en minskning av lager (+1 225 MSEK) samt minskning av kundfordringar (+1 239 MSEK). Utvecklingen är en funktion dels av den lägre försäljningen under året samt dels effekten från ett fokuserat arbete som pågår inom koncernen att effektivisera rörelsekapitalhanteringen. Investeringsnivån uppgick till 826 MSEK (1 526), vilket utgör 3,1 procent (4,9) av försäljningen.

Efter avdrag för utbetalningar avseende struktureringsåtgärder, utdelning till minoritetsägare, finansiella betalningar och betalda

skatter uppgick det fria kassaflödet till 1 743 MSEK (414), motsvarande 7,25 SEK (2,10) per aktie.

Det belopp som redovisas som årets förvärv, 63 MSEK (802), avser till ungefär lika delar förvärvskostnader avseende föregående års förvärv samt ett fåtal mindre inkråmsförvärv. Inga större förvärv skedde under året.

Ingen utdelning gjordes till aktieägarna (2008 utdelades 587 MSEK). Den under andra kvartalet 2009 fulltecknade och genomförda nyemissionen tillförde ett kassaflöde på 2 070 MSEK. Totala nettokassaflödet ökade till 3 750 MSEK (-977).

Kassaflödesrapport

	EBITDA exkl ej utdelade Bruttoinves–			Sålda anlägg–			Förändring i		Summa
		andelar i intressebolag		teringar	ningstillgångar		rörelsekapital			kassaflöde
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	1 180	1 447	–261	–557	20	17	759	–112	1 698	795
Trelleborg Automotive	465	113	–296	–463	6	6	270	403	445	59
Trelleborg Sealing Solutions	521	1 110	–91	–263	7	6	346	69	783	922
Trelleborg Wheel Systems	399	468	–176	–232	3	8	294	–115	520	129
Övriga bolag	–7	–8	0	0	–	–	–1	3	–8	–5
Koncernposter	–258	–277	–2	–11	–	43	37	–61	–223	–306
Operativt kassaflöde	2 300	2 853	–826	–1 526	36	80	1 705	187	3 215	1 594
Utnyttjande av strukturreserver									–680	–447
Utbetald utdelning till minoritetsägare									–2	–3
Finansiella poster									–532	–328
Skatter									–258	–402
Fritt kassaflöde									1 743	414
Förvärv									–63	–802
Avvecklade verksamheter									–	–2
Utbetald utdelning till aktieägare									–	–587
Nyemission									2 070	–
Summa nettokassaflöde									3 750	–977
IB Nettoskuld									–12 706	–10 093
Periodens nettokassaflöde									3 750	–977
Kursdifferenser									587	–1 636
UB Nettoskuld									–8 369	–12 706

Koncernens kassaflödesanalyser

MSEK	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		773	374
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	14	957	897
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	15	167	157
Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	14	41	392
Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	15	5	32
Avsättningar för omstruktureringskostnader		344	1 016
Ej utdelade resultatandelar i intressebolag		13	–15
		2 300	2 853
Erhållen ränta och andra finansiella poster		15	185
Erlagd ränta och andra finansiella poster		–547	–513
Betald skatt		–258	–402
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		1 510	2 123
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Förändring av varulager		1 225	–134
Förändring av rörelsefordringar		1 239	1 069
Förändring av rörelseskulder		–759	–748
Utnyttjande av strukturreserver		–680	–447
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 535	1 863
Investeringsverksamheten
Förvärvade enheter	35	–63	–802
Avvecklade verksamheter		–	–2
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar	14	–754	–1 367
Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar	15	–72	–159
Försäljning av anläggningstillgångar		36	80
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–853	–2 250
Finansieringsverksamheten
Nyemission		2 070	–
Förändring av räntebärande placeringar		685	–332
Förändring av räntebärande skulder		–4 591	1 488
Utbetald utdelning		–	–587
Utdelning till minoritet		–2	–3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 838	566
Årets kassaflöde		–156	179
Likvida medel:
Vid periodens början		749	530
Kursdifferens		–2	40
Likvida medel vid årets slut		591	749

Not 1

Allmän information

Moderbolaget, Trelleborg AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Trelleborg i Sverige. Moderbolaget är noterad på Nasdaq OMX Stockholm. Styrelsen har den 15 februari 2010 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.

Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för upprättande

Trelleborgkoncernens koncernredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad gäller vissa finansiella instrument som värderats till verkligt värde.

Åren 2003 och tidigare år i koncernens flerårsöversikt har inte upprättats enligt IFRS utan redovisas enligt tidigare svensk redovisningsstandard.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framför allt till följd av ÅRL.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009: – IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.

– IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäktsoch kostnadsposter (dvs. förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på koncernens finansiella ställning eller resultat per aktie.

– IFRS 8 "Rörelsesegment" (gäller från den 1 januari 2009) IFRS 8 ersätter IAS 14, "Rörelsesegment", och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Detta har inte inneburit någon förändring för koncernen eftersom rapporteringen sedan tidigare är anpassad i enlighet med denna standard.

– IFRS 2 (ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Koncernen tillämpar IFRS 2 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

– Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare har koncernen omedelbart kostnadsfört alla lånekostnader. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning eller resultat per aktie. Koncernen har bedömt att det inte föreligger några lånekostnader som skall aktiveras i enlighet med denna standard.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standards där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

Nedan följer en redogörelse för de standarder och tolkningar av befintliga standarder som har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Dessa standarder och ändringar har inte tillämpats i förtid. Redogörelsen omfattar de standarder och tolkningar som ledningen per balansdagen anser vara relevanta för koncernen.

– IFRIC 17, "Utdelning av sakvärden till aktieägare" (gäller för räkenskapsår

som börjar 1 juli 2009 eller senare). Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 från 1 januari 2010, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

-IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.

– IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionsutgifter avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.

– IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009 och koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

– IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (ändring) från 1 januari 2010. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

– IFRS 9 "Financial Instruments" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare). IFRS 9 behandlar Värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Om bolagets affärsmodell är att inneha den finansiella tillgången i syfte att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samt att de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivningar och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.

Koncernredovisning

Koncernens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga dotterbolag och intressebolag.

Dotterbolag

Med dotterbolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i bolaget.

Samtliga dotterbolag konsolideras enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som direkt hänförs till förvärvet. Förvärvsmetoden innebär att verkligt värde för förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse, värderas till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för de förvärvade nettotillgångarna redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Dotterbolag som förvärvas under räkenskapsåret medtages i koncern-

redovisningen från den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförts till koncernen.

Dotterbolag som avyttrats under räkenskapsåret ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten då det bestämmande inflytandet upphör.

Samtliga koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och koncernbidrag har eliminerats. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Intressebolag

Med intressebolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna.

Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretagen inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Intressebolagen bedriver i princip samma verksamhet som koncernen i övrigt och resultatandelar redovisas därför i rörelseresultatet.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen på raden "Andelar i intressebolags resultat" och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar för intressebolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Joint venture-bolag

Joint venture avser ett avtalsbaserat förhållande där två eller flera parter gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Innehav i joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden i likhet med innehav i intressebolag.

Minoritetsandelar

Transaktioner med minoriteten redovisas på samma sätt som transaktioner med externa parter.

Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagens nettotillgångar.

Avyttring av andelar till minoriteten resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning.

Verksamheter under avyttring

Verksamheter under avyttring utgörs av mindre verksamheter och tillgångar som koncernen, helt eller till huvudsaklig del, beslutat att avyttra respektive har avyttrat genom försäljning eller utdelning. Dessa tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar sker inte på dessa tillgångar från omklassificeringstidpunkten.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas direkt i eget kapital efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Dotterbolag

Resultat och finansiell ställning för koncernens dotterbolag och intressebolag (av vilka ingen har en höginflationsvaluta) upprättas i respektive bolags funktionella valuta. I koncernredovisningen omräknas de utländska dotterbolagens resultat och finansiella ställning till svenska kronor (SEK) enligt följande: Intäkter och kostnader i dotterbolags resultaträkningar räknas om till genomsnittlig valutakurs för respektive år, medan tillgångar, eget kapital och skulder i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital.

Omräkningsdifferenser som uppstår på finansiella instrument, som innehas för att säkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs också som en separat post direkt till koncernens egna kapital.

Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Inkomstskatter

Inkomstskatter i resultaträkningen inkluderar såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital eller mot totalresultat, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital eller mot totalresultat. Aktuell skatt är skatt som betalas eller erhålls avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet och beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av skattesatser och -lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.

Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, som ej är hänförliga till företagsförvärv och inte har påverkat redovisat eller skattemässigt resultat, medför inte en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i balansräkningen. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intressebolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Segmentsredovisning

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören. Indelningen i rörelsesegment motsvarar koncernens affärsområden. För vidare beskrivning av de olika segmenten hänvisas till sidorna 20-27.

Koncernens affärsområden utgörs av tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter som är utsatta för risker och möjligheter som är olika för respektive affärsområde. Koncernen är indelad i fyra affärsområden; Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Automotive, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.

Segmentsredovisningen för affärsområdena inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat samt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital omfattar samtliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, andelar i intressebolag, förvaltningstillgångar, varulager och rörelsefordringar reducerat med rörelseskulder inklusive pensionsskulder.

Affärsområdena belastas med koncernövergripande kostnader med

0,4 procent av extern omsättning, vilket ej påverkar redovisade kassaflöden. I presentationen av koncernens geografiska marknader har verksamheten delats upp i koncernens viktigaste geografiska marknader, som är Västeuropa, Nordamerika samt övriga världen.

Nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade, medan tillgångar och investeringar redovisas efter var dessa är fysiskt lokaliserade.

Övriga redovisnings- och värderingsprinciper

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:

Försäljning av varor

Försäljning av varor intäktsredovisas i den period produkten levereras och då alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till

köparen. Koncernen har därmed inte kvar något engagemang som förknippas med ägandet eller utövar någon reell kontroll. Försäljning redovisas exklusive moms och justerad för eventuella rabatter samt kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Entreprenaduppdrag och tjänsteuppdrag

Intäktsredovisning sker i enlighet med principen om successiv vinstavräkning. Intäkten redovisas baserat på färdigställandegraden när koncernen sannolikt kommer att få ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget och tillförlitlig beräkning kan ske. Färdigställandegraden bestäms utifrån nedlagda kostnader i förhållande till beräknade totala kostnader. Befarade förluster kostnadsförs direkt.

Royaltyintäkter

Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.

Ränteintäkter

Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter

Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Övriga rörelseintäkter och kostnader

Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag och dotterbolag.

Låneutgifter

Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänförs till. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återföres inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenerande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:

• det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
• ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
• det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
• det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
• adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar.

Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.

Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.

Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.

De årliga avskrivningssatserna är följande:

Mark	Ingen avskrivning
Byggnader	1,5–6 procent
Maskiner	5–33 procent
Verktyg och formar	33 procent
Kontorsutrustning	10–20 procent

Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.

Leasing

Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av

verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången, så kallad WACC (Weighted Average Cost of Capital). Koncernen baserar beräkningen på uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.

Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.

Klassificering av finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.

Beräkning av verkligt värde

Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.

Fordringar och skulder i utländska valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.

Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar, Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Kvittning av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

– Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde: Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Finansiella derivatinstrument

Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.

Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.

Säkringsredovisning

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.

Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.

Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländska valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.

När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.

Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning

Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.

Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av nettoinvestering utlandsverksamhet

Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.

Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.

Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.

Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".

Varulager

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut metoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.

Eget kapital

Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.

Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.

Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.

Aktieägartillskott och koncernbidrag

Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.

Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.

Ersättning till anställda

Pensionsförpliktelser

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.

En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.

Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITP-planerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.

Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Övriga förmåner efter avslutad anställning

Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.

Rörlig lön

Reservationer kostnadsförs löpande för rörliga löner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.

Transaktioner med närstående

Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.

Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål

Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:

• Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 85 procent av koncernens eget kapital.
• Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 60 procent av koncernens eget kapital.
• Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
• Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska

förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 744 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –124 MSEK.

• Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 31.
• Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.

Kassaflödesanalyser

Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.2.

Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:

• Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
• Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.

Not 2

Segmentsredovisning

Beskrivning av koncernens rörelsesegment finns på sidorna 20–27. Nettoomsättning och rörelseresultat per rörelsesegmet

				2009						2008
		Nettoomsättning						Nettoomsättning
MSEK	Extern	Intern	Summa	Rörelseresultat	Varav jämf.– störande poster	Varav resultat i intressebolag	Extern	Intern	Summa	Rörelseresultat	poster	Varav jämf.– Varav resultat störande i intressebolag
Trelleborg Engineered Systems	11 018	151	11 169	581	–163	4	12 074	154	12 228	1 004	–79	26
Trelleborg Automotive	8 393	9	8 402	–58	–59	7	9 485	21	9 506	–1 247	–868	–8
Trelleborg Sealing Solutions	4 658	15	4 673	128	–152		5 998	36	6 034	858	–32
Trelleborg Wheel Systems	2 990	1	2 991	267	–16		3 706	2	3 708	348	–15
Övrig verksamhet				–145						–589	–430
Eliminering internförsäljning		–176	–176					–213	–213
Trelleborgkoncernen	27 059	0	27 059	773	–390	11	31 263	0	31 263	374	–1 424	18
Finansiella intäkter				23						30
Finansiella kostnader				–427						–570
Skatt				50						–92
Årets resultat				419						–258

Tillgångar och skulder per rörelsesegment

		2009				2008
MSEK	Rörelse– tillgångar	skulder	Rörelse– Sysselsatt kapital	Varav andelar i intresse– bolag	Invest– eringar	Avskriv– ningar	skriv– ningar	Ned– Operativt kassa– flöde*	Rörelse– tillgångar	Rörelse– Sysselsatt skulder	kapital	Varav andelar i intresse– bolag	Invest– eringar	Avskriv– ningar	skriv– ning	Ned– Operativt kassa– flöde
Trelleborg Engineered Systems	9 337	2 626	6 711	21	261	367	21	1698	10 831	3 019	7 812	47	557	330	20	795
Trelleborg Automotive	6 650	2 122	4 528	52	296	428	9	445	7 341	2 239	5 102	49	463	432	397	59
Trelleborg Sealing Solutions	7 942	786	7 156	–3	91	217	18	783	9 071	1 025	8 046	–3	263	194	7	922
Trelleborg Wheel Systems	2 543	708	1 835	3	176	102	–2	520	3 084	939	2 145	3	232	90		129
Övrig verksamhet	242	191	51		2	10		–231	310	294	16		11	8		–311
Avsättningar till jämförelse– störande poster		526	–526							883	–883
Trelleborgkoncernen	26 714	6 959	19 755	73	826	1 124	46	3 215	30 637	8 399	22 238	96	1 526	1 054	424	1 594

* Operativt kassaflöde avser koncernens verksamhet, exklusive avsättningar till omstruktureringsåtgärder.

Nettoomsättning

Extern nettoomsättning per geografisk marknad

MSEK	2009	2008
Västeuropa*	15 732	19 023
Nordamerika	4 947	5 570
Övriga världen	6 380	6 670
Trelleborgkoncernen	27 059	31 263

Tillgångar per geografisk marknad

		Rörelsetillgångar
MSEK	2009	2008	2009	2008
Västeuropa	17 924	21 186	454	801
Nordamerika	4 884	5 605	93	243
Övriga världen	4 533	4 551	279	482
Eliminering	–627	–705
Trelleborgkoncernen	26 714	30 637	826	1 526

* För definition se sidan 103.

Nettoomsättning

Per geografisk marknad/land

MSEK	2009	2008
Tyskland	3 740	4 550
Frankrike	2 577	3 071
Storbritannien	1 849	2 306
Sverige	1 555	2 091
Italien	1 367	1 707
Spanien	1 057	1 155
Danmark	847	741
Norge	675	895
Belgien	606	675
Nederländerna	576	737
Övriga Västeuropa	883	1 095
Summa Västeuropa	15 732	19 023
USA	4 483	5 044
Kanada	464	526
Summa Nordamerika	4 947	5 570
Övriga Europa	1 467	1 953
Brasilien	1 133	1 198
Övriga Syd- och Centralamerika	354	375
Summa Syd- och Centralamerika	1 487	1 573
Kina	643	494
Sydkorea	481	597
Övriga marknader	2 303	2 053
Summa Asien och övriga marknader	3 426	3 144
Summa övriga världen	6 380	6 670
Trelleborgkoncernen	27 059	31 263
varav
försäljning av varor	26 872	31 082
tjänster	187	181

Förändringen i valutakurser jämfört med 2008 har, vid omräkning av utländska dotterbolag, påverkat omsättningen med +7%.

De viktigaste valutorna har haft följande utveckling;

		2009	2008
	Genomsnitts– kurs	Balansdagens kurs	Genomsnitts– Balansdagens kurs	kurs
EUR	10,6222	10,3623	9,6046	10,9448
USD	7,6503	7,2138	6,5787	7,7538
GBP	11,9260	11,4913	12,0902	11,2538

Sedan 1 januari 2007 räknas varje månads isolerade resultat om till den månadsgenomsnittliga valutakursen. De isolerade månadsvärdena summeras sedan till ackumulerade värden.

Not 3

Anställda och kostnader

Medelantal anställda

		2009			2008
	Antal kvinnor	Antal män	Totalt	Antal kvinnor	Antal män	Totalt
Sverige	527	1 204	1 731	725	1 518	2 243
Frankrike	543	1 895	2 438	711	2 139	2 850
Italien	201	1 182	1 383	280	1 248	1 528
Spanien	218	775	993	270	1 032	1 302
Storbritannien	257	1 109	1 366	373	1 414	1 787
Tyskland	251	785	1 036	343	923	1 266
Övriga Västeuropa	376	1 214	1 590	482	1 464	1 946
Summa Västeuropa	2 373	8 164	10 537	3 184	9 738	12 922
USA	874	1 959	2 833	1 075	2 426	3 501
Kanada	18	18	36	36	72	108
Summa Nordamerika	892	1 977	2 869	1 111	2 498	3 609
Polen	364	537	901	537	748	1 285
Övriga Östeuropa	562	966	1 528	594	1 081	1 675
Summa Östeuropa	926	1 503	2 429	1 131	1 829	2 960
Brasilien	116	867	983	102	963	1 065
Övriga Syd- och
Centralamerika	171	178	349	251	254	505
Summa Syd- och Centralamerika	287	1 045	1 332	353	1 217	1 570
Kina	285	563	848	277	826	1 103
Sri Lanka	29	673	702	33	729	762
Övriga marknader	189	1 167	1 356	205	1 216	1 421
Summa Asien och övriga
marknader	503	2 403	2 906	515	2 771	3 286
Summa	4 981	15 092	20 073	6 294	18 053	24 347

Andel kvinnor i högsta ledningen är 8 % (8) och andel kvinnor i styrelsen är 14 % (14)

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

MSEK	2009 Löner och andra ersättningar	2008 Löner och andra ersättningar
Sverige	728	824
Frankrike	779	750
Italien	518	512
Spanien	316	338
Storbritannien	476	601
Tyskland	597	592
Övriga Västeuropa	713	777
Summa Västeuropa	4 127	4 394
USA	1 154	1 198
Kanada	16	27
Summa Nordamerika	1 170	1 225
Polen	88	124
Övriga Östeuropa	156	179
Summa Östeuropa	244	303
Brasilien	137	134
Övriga Syd- och Centralamerika	37	44
Summa Syd- och Centralamerika	174	178
Kina	69	61
Sri Lanka	24	22
Övriga marknader	274	254
Summa Asien och övriga marknader	367	337
Summa	6 082	6 437
Varav
till styrelse, VD:ar och vice VD inklusive rörlig lön	162	183
till övriga befattningshavare i högsta ledningen	19	16
MSEK	2009	2008
Sociala kostnader	1 424	1 525
Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer	192	200
Pensionskostnader – förmånsbaserade planer	77	9

Fullständig förteckning bifogas årsredovisningen till Bolagsverket.

Ersättning till ledningen 2009

Verkställande Direktör

Under 2009 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen hade en fastställd övre gräns för helåret 2009 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen. Under 2009 har den rörliga lönen baserats på Trelleborgkoncernens resultat före skatt, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande, samt på Trelleborgskoncernens operativa kassaflöde, exklusive påverkan från struktur– förändringar enligt styrelsens godkännande, där det senare har fördelats till cirka 2/3-delar i kvartalsvisa mål samt till cirka 1/3-del i årsmål. Den rörliga lönen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2009 har uppsatta mål överträffats, varför rörlig lön utgått till VD med 3 900 TSEK (-).

VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av

den fasta årslönen. För 2009 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell. VD har i sitt anställningsavtal en uppsägningstid från bolagets sida om 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från VD:s sida är 6 månader.

Övriga ledande befattningshavare

Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och rörlig lön. Den rörliga lönen har en fastställd övre gräns och utgör maximalt 25–65 procent av den fasta lönen. Under 2009 har den rörliga lönen baserats på resultatutveckling samt på operativt kassaflöde där det senare har fördelats till cirka 2/3-delar i kvartalsvisa mål samt till cirka 1/3-del i årsmål.

För vissa befattningshavare finns avtal om ömsesidig rätt att påkalla förtida avgång ur tjänst från och med 60 års ålder. Härvid utgör ersättning 60 procent av den fasta lönen fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår. Ålderspensionen är premiebestämd, där pensionspremien beräknas till 30 procent av den fasta årslönen. För vissa ledande befattningshavare tillämpas också förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. För VD och övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till förmån av fri bil.

Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.

Långsiktigt incitamentsprogram

År 2005 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och vissa ledande befattningshavare som har en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Styrelsen har också för 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 beslutat om införande av liknande program. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och antal deltagare.

Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren är anställd i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.

Syfte

Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.

Måltal

Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.

För 2007 beslutade styrelsen målet 5,40 SEK i vinst per aktie, för 2008 målet 6,56 SEK i vinst per aktie, och för 2009 målet 2,56 SEK i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år. För programmen 2007 och 2008 har målet för vinst per aktie omräknats på grund av genomförd nyemission 2009.

Utfall och utbetalning

Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades 2006 skedde således utbetalning kvartal 1, 2009, för programmet som beslutades 2007 sker utbetalning kvartal 1, 2010, för programmet som beslutades 2008 sker utbetalning kvartal 1, 2011, för programmet som beslutades 2009 sker utbetalning kvartal 1, 2012, och för programmet som beslutades för 2010 sker utbetalning kvartal 1, 2013. Utfallen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2009 har resultatet belastats med 14 886 TSEK (-).

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter, löner till VD, vVD och andra befattningshavare i högsta ledningen

2009 TSEK	Styrelsearvode/ Fast lön	lön	Rörlig Incitaments– Förmåner Pension Summa program 1)
Anders Narvinger,
styrelsens ordförande	1 100					1 100
Heléne Bergquist, styrelseledamot	493					493
Hans Biörck, styrelseledamot	240					240
Staffan Bohman, styrelseledamot	410					410
Rolf Kjellman, styrelseledamot	170					170
Claes Lindqvist, styrelseledamot	477					477
Sören Mellstig, styrelseledamot	360					360
Verkställande direktör	6 506	3 900	975	153		2 382 13 916
Vice verkställande direktör	3 150	1 250	313	127	2 085	6 925
Andra ledande befattningshavare,
anställda i Trelleborg AB, 6 st	10 188	3 890	740	647		4 067 19 532
anställda i andra koncernbolag, 4 st	19 108	6 309	2 480	267		3 744 31 908
Summa	42 202	15 349	4 508	1 194		12 278 75 531

1) Kostnadsfört 2009. Utbetalning sker kvartal 1, 2012 under förutsättning att befattningshavaren är anställd i koncernen 31/12 2011. För förändringar i styrelsen under året, se sidan 35.

2008 TSEK	Styrelsearvode/ Fast lön	lön	Rörlig Incitaments– Förmåner Pensions Summa program
Anders Narvinger,
styrelsens ordförande	1 063					1 063
Heléne Bergquist, styrelseledamot	450					450
Staffan Bohman, styrelseledamot	387					387
Rolf Kjellman, styrelseledamot	495					495
Claes Lindqvist, styrelseledamot	387					387
Berthold Lindkvist, styrelseledamot	113					113
Sören Mellstig, styrelseledamot	240					240
Verkställande direktör	6 693			153	2 402	9 248
Vice verkställande direktör	3 211			127	2 024	5 362
Andra ledande befattningshavare,
antällda i Trelleborg AB, 6 st	11 075	38		686		4 348 16 147
anställda i andra koncernbolag, 4 st	17 093	5 190		131		3 698 26 112
Summa	41 207	5 228	–	1 097		12 472 60 004

Ovanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgskoncernen fastställdes vid årsstämma 2009. Styrelsens förslag till årsstämma 2010 baseras på samma principer.

Not 4

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	2009	2008
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	42	37
Andra uppdrag	10	8
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	1	0
Andra uppdrag	1	1
Summa	54	46

Not 5

Jämförelsestörande poster

Fördelade per affärsområde
MSEK	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	–163	–79
Trelleborg Automotive	–59	–868
Trelleborg Sealing Solutions	–152	–32
Trelleborg Wheel Systems	–16	–15
Legala engångskostnader	–	–430
Summa	–390	–1 424

Fördelade per funktion

MSEK	2009	2008
Kostnad för sålda varor	–45	–16
Administrationskostnader	–43	–99
Övriga rörelseintäkter	–	1
Övriga rörelsekostnader	–302	–1 310
Summa	–390	–1 424

Varav nedskrivningar/omstrukteringskostnader

		Nedskrivningar		Omstruktureringskostnader
MSEK	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Engineered Systems	–21	–16	–142	–63
Trelleborg Automotive	–4	–386	–55	–482
Trelleborg Sealing Solutions	–18	–6	–134	–26
Trelleborg Wheel Systems	–	–	–16	–15
Summa	–43	–408	–347	–586

Nedskrivningar av anläggningtillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.

Not 6

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

MSEK	2009	2008
Kompensation från försäkringsbolag	27	0
Hyresintäkter	12	13
Kursdifferenser	74	115
Kund–/Leverantörsrelaterade intäkter	33	49
Försäljning av anläggningstillgångar	25	44
Försäljning av verktyg och prototyper m.m.	117	105
Försäljning av tjänster	14	21
Övrigt	36	42
Summa övriga rörelseintäkter	338	389
Royalty	–6	–11
Hyreskostnader	–21	–23
Kursdifferenser	–96	–154
Kund–/Leverantörsrelaterade kostnader	–43	–39
Försäljning/utrangering av anläggningstillgångar	–14	–12
Omstruktureringskostnader	–302	–909
Legala engångskostnader	–	–401
Övrigt	–5	–122
Summa övriga rörelsekostnader	–487	–1 671
Summa Koncernen	–149	–1 282

Not 7

Andelar i intressebolags resultat

	Resultat före skatt		Skatt		Resultat efter skatt			Erhållen utdelning
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Dawson Manufacturing Co	12	–12	–4	4	8	–8	0	0
Entreprenadbolag inom takläggning	4	32	–1	–8	3	24	25	6
Övriga intressebolag	1	2	–1	0	0	2	1	1
Summa	17	22	–6	–4	11	18	26	7

	Fordringar på Skulder till intressebolag intressebolag		Försäljning till intressebolag		Rörelseintäkter från intressebolag
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Dawson Manufacturing Co	4	4	0	0	17	30	6	13
Entreprenadbolag inom takläggning	9	0	0	0	114	140	18	9
Övriga intressebolag	1	4	0	0	35	64	0	0
Summa	14	8	0	0	166	234	24	22

Bolag	Säte	Kapital– andel, %	Tillgångar		Skulder
MSEK			2009	2008	2009	2008
Indirekt ägda
Dawson Manufacturing Co	USA	45	173	162	57	64
Entreprenadbolag inom takläggning	Danmark	40	37	158	20	121
Övriga			116	112	61	54
Summa			326	432	138	239

Bolag		Eget kapital		Nettoomsättning		Årets resultat		Bokfört värde
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Indirekt ägda
Dawson Manufacturing Co	116	98	188	212	16	14	52	49
Entreprenadbolag inom takläggning	17	37	214	875	-3	46	10	36
Övriga	55	58	200	225	4	10	11	11
Summa	188	193	602	1 312	17	70	73	96

Aktier och andelar i intressebolag

MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	96	75
Förvärv	2	–
Försäljningar	–4	–2
Utdelning	–26	–7
Resultatandel i intressebolag	11	18
Omräkningsdifferenser	–6	12
Bokfört värde vid årets utgång	73	96

Not 8

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	2009	2008
Kostnader för råmaterial, komponenter, färdigvaror,
förpackningsmaterial samt energi– och transportkostnader	–14 952	–17 963
Ersättningar till personal (inkl inhyrd personal)	–7 997	–8 171
Avskrivningar och nedskrivningar	–1 170	–1 478
Övriga externa kostnader avseende försäljning, administration,
forskning och utveckling	–2 004	–2 421
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	–174	–874
Andelar i intressebolags resultat	11	18
Summa	–26 286	–30 889

Not 9

Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet

MSEK	2009	2008
Nettoomsättning	–52	274
Kostnad för sålda varor	105	–267
Försäljnings–, administrations– och FoU kostnader	–2	–8
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	–22	–39
Summa	29	–40

Not 10

Statliga stöd

MSEK	2009	2008
Erhållna bidrag	10	6
Summa	10	6

Not 11

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter
MSEK	2009	2008
Ränteintäkter från räntebärande fordringar	18	20
Valutakursvinster, netto	5	10
Summa finansiella intäkter	23	30
Finansiella kostnader
Räntekostnader från räntebärande skulder	–427	–570
Summa finansiella kostnader	–427	–570
Summa finansiella intäkter och kostnader	–404	–540

Not 12

Skatt på årets resultat

MSEK	2009	2008
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	–257	–322
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	58	38
Summa	–199	–284
Uppskjuten skattekostnad
Utnyttjande/omvärdering av underskottsavdrag	122	455
Uppskjuten skattekostnad/–intäkt från förändringar i
temporära skillnader	173	–212
Summa	295	243
Övriga skatter	–46	–51
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	50	–92
Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar	–23	38
Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar	–117	315
Uppskjuten skatt i omräkningsdifferenser	–20	10
Summa	–160	363
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital
Skatt på nyemissionskostnader	26	–
Avstämning av skatt i koncernen
Resultat före skatt	369	–166
Beräknad, svensk inkomstskatt, 26.3%	–97	46
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	21	20
Icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter	–11	–118
Avskrivning av goodwill	39	31
Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler	0	–26
Omvärdering av underskottsavdrag/temporära skillnader	126	36
Skatt hänförlig till tidigare år	18	–30
Summa	96	–41
Övriga skatter	–46	–51
Redovisad skatt i koncernen	50	–92

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 5 500 MSEK (7 200), varav ca 3 600 MSEK (3 300) har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. De underskottsavdrag som inte beaktats avser fall där osäkerhet beträffande avdragens skattemässiga värde föreligger. Av underskottsavdragen förfaller 731 MSEK inom den närmaste 5–års perioden.

Den gällande skattesatsen är 26,3% (2008: 28%).

Not 13

Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital

		Minoritetens andel i årets resultat		Minoritetets– intressen
MSEK	2009	2008	2009	2008
Trelleborg Kunhwa Co Ltd	8	8	87	78
Övriga bolag	2	1	7	7
Summa	10	9	94	85

Not 14

Materiella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Byggnader	1 820	1 866
Mark och markanläggningar	518	543
Maskiner och andra tekniska anläggningar	3 258	3 499
Inventarier, verktyg och installationer	439	499
Pågående nyanläggningar och förskott avseende
materiella tillgångar	568	730
Summa	6 603	7 137

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion

MSEK	2009	2008
Kostnad för sålda varor	–846	–791
Försäljningskostnader	–17	–16
Administrationskostnader	–54	–49
Forsknings– och utvecklingskostnader	–27	–27
Övriga rörelsekostnader	–13	–14
Summa	–957	–897

Nedskrivningar av materiella tillgångar fördelade per funktion

MSEK	2009	2008
Kostnad för sålda varor	–85	–6
Övriga rörelsekostnader	44	–377
Omräkningsdifferens	–	–9
Summa	–41	–392

Nedskrivning av anläggningstillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.

Leasingavtal

Koncernen har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Beträffande finansiella leasingavtal redovisas de förhyrda anläggningstillgångarna som materiella anläggningstillgångar och de framtida betalningsförpliktelserna som en finansiell skuld.

Leasingkostnaden för tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal uppgick till 1 MSEK (1). Framtida betalningsåtagande för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:

MSEK	2009	2008
År 1	3	3
År 2–5	6	8
Senare än 5 år	–	–

Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 155 MSEK (154). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgick till 607 MSEK (699) och förfaller enligt följande;

MSEK	2009	2008
År 1	140	157
År 2–5	282	333
Senare än 5 år	185	209

	Byggnader		Mark och mark– anläggningar		Maskiner och andra tekniska anläggningar		Inventarier, verktyg och installationer		Pågående nyanläggningar och förskott		Summa materiella anläggnings– tillgångar
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden	3 665	3 629	564	588	10 817	10 925	1 908	1 931	633	787	17 587	17 860
Ackumulerade avskrivningar enligt plan	–1 421	–1 352	–51	–52	–7 289	–7 157	–1 439	–1 400	–32	–22	–10 232	–9 983
Ackumulerade uppskrivningar	21	21	35	37	14	16	2	1	0	–	72	75
Ackumulerade nedskrivningar	–445	–432	–30	–30	–284	–285	–32	–33	–33	–35	–824	–815
Bokfört värde	1 820	1 866	518	543	3 258	3 499	439	499	568	730	6 603	7 137
Vid årets början	1 866	1 690	543	489	3 499	3 124	499	442	730	548	7 137	6 293
Förvärv	17	80	2	16	–	86	–	1	–	4	19	187
Investeringar	114	150	0	11	318	593	67	139	255	474	754	1 367
Investeringar, Finansiell leasing	–	–	–	–	–	–	0	0	–	–	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–8	–49	–6	–2	–12	–7	–6	–5	–4	–8	–36	–71
Årets avskrivning enligt plan	–125	–110	–3	–3	–683	–655	–145	–128	–1	–1	–957	–897
Årets nedskrivning	–7	–119	0	–14	–29	–205	–1	–19	–4	–35	–41	–392
Interna omföringar	26	65	0	–1	292	247	41	24	–372	–342	–13	–7
Årets omräkningsdifferens	–63	159	–18	47	–127	316	–16	45	–36	90	–260	657
Bokfört värde	1 820	1 866	518	543	3 258	3 499	439	499	568	730	6 603	7 137

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgick till 464 MSEK (475) varav för byggnader 377 MSEK (384).

Not 15

Immateriella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	256	330
Balanserade utgifter för IT	134	138
Koncessioner, patent, licenser, varumärken
samt liknande rättigheter	353	368
Goodwill	10 478	10 901
Marknads– och kundrelaterade immateriella tillgångar	16	22
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar	45	74
Summa	11 282	11 833

Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och andra tillgångar.

Goodwill och andra tillgångar testas årligen för nedskrivning och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Denna prövning baseras på definerade kassagenererade enheter, som sammanfaller med de affärsområden som används i segmentsredovisningen. För ytterligare presentation av koncernens affärsområden hänvisas till sidorna 20–27.

Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från en intern bedömning av de närmaste fem åren och därefter med en antagen tillväxttakt om 2 % (2 %). Förväntade framtida kassaflöden enligt dessa bedömningar utgör grunden för beräkningen. Härvid har rörelsekapitalförändringar och investeringsbehov beaktats. Vid nuvärdesberäkningen av de framtida kassaflödena har använts en kapitalkostnad (WACC) på 7,7 % efter skatt (7,7 %). Avstämning har gjorts mot extern bedömning av rimlig kapitalkostnad. Skuldsättningsgraden har antagits vara 75 % (100 %).

Beräkningarna har visat att nedskrivningsbehov inte föreligger för något affärsområde. En känslighetsanalys visar att vid en halverad tillväxttakt efter de första fem åren samt en ökning av kapitalkostnaden med 1 %-enhet till 8,7 % efter skatt skulle fortfarande inget nedskrivningsbehov föreligga för något affärsområde.

Nedskrivningar av immateriella tillgångar

MSEK	2009	2008
Forsknings– och utvecklingskostnader	0	–25
Övriga rörelsekostnader	–5	–4
Omräkningsdifferens	–	–3
Summa	–5	–32

Fördelning av goodwill per segment

Planenligt restvärde

MSEK	2009	2008
Trelleborg Enginereed Systems	3 136	3 194
Trelleborg Automotive	1 577	1 653
Trelleborg Sealing Solutions	5 407	5 698
Trelleborg Wheel Systems	358	356
Summa	10 478	10 901

		Internt genererade immateriella tillgångar		Förvärvade immateriella tillgångar
		Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten		Balanserade utgifter för IT		Koncessioner, patent, licenser		Goodwill		Marknads– och kundrelaterade immateriella tillgångar		Förskott avseende immateriella anläggnings– tillgångar		Summa immateriella anläggnings– tillgångar
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden	689	685	521	486	642	659	10 707	11 124	33	35	51	81	12 643	13 070
Ackumulerade avskrivningar enligt plan	–382	–307	–387	–347	–285	–287	–	–	–17	–13	–6	–7	–1 077	–961
Ackumulerade nedskrivningar	–51	–48	0	–1	–4	–4	–229	–223	–	–	–	–	–284	–276
Bokfört värde	256	330	134	138	353	368	10 478	10 901	16	22	45	74	11 282	11 833
Vid årets början	330	348	138	137	368	206	10 901	9 381	22	16	74	10	11 833	10 098
Förvärv	–	–	–	–	6	123	34	322	0	4	–	–	40	449
Investeringar	41	55	28	30	2	10	–	–	–	3	1	61	72	159
Avyttringar och utrangeringar	–1	–	0	0	–1	–1	–	–	–	–	–	–2	–2	–3
Årets avskrivning enligt plan	–93	–90	–56	–48	–13	–15	–	–	–5	–4	–	–	–167	–157
Årets nedskrivning	–5	–28	–	–	–	–4	–	–	–	–	–	–	–5	–32
Interna omföringar	–	–	30	6	11	1	0	0	0	–	–28	–	13	7
Årets omräkningsdifferens	–16	45	–6	13	–20	48	–457	1 198	–1	3	–2	5	–502	1 312
Bokfört värde	256	330	134	138	353	368	10 478	10 901	16	22	45	74	11 282	11 833
Fördelning av årets avskrivningar
Kostnad för sålda varor	–1	–1	–6	–5	–2	–4	–	–	–	–	–	–	–9	–10
Försäljningskostnader	–	–	–4	–2	–3	–7	–	–	–4	–4	–	–	–11	–13
Administrationskostnader	–	0	–45	–40	–5	–1	–	–	–1	–	–	–	–51	–41
Forsknings– och utvecklingskostnader	–92	–89	–1	–1	–2	–2	–	–	–	–	–	–	–95	–92
Övriga rörelsekostnader	–	–	0	0	–1	–1	–	–	–	–	–	–	–1	–1
Summa avskrivningar	–93	–90	–56	–48	–13	–15	–	–	–5	–4	–	–	–167	–157

Not 16

Finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Övriga aktier (not 18)	19	15
Förvaltningstillgångar	43	43
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	1	6
Lånefordran	6	–
Andra långfristiga fordringar	18	19
Summa	87	83

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 17

Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag 1)

Bolag	Organisationsnr Säte/Land		Antal	Ägar procent	Bokfört värde, MSEK
Trelleborg Sealing Solutions Belgium SA		Belgien	100	100	51
Trelleborg do Brasil Solucões em Vedacão Ltda		Brasilien	8 307 200	100	19
Trelleborg Sealing Solutions Bulgaria EOOD		Bulgarien	10 000	100	16
Trelleborg Sealing Solutions Czech s.r.o		Tjeckien	0	100	48
Trelleborg Sealing Solutions Hong Kong Ltd		Kina	484 675	100	1
Trelleborg Sealing Solutions Hungary Kft		Ungern	0	100	1
Trelleborg Sealing Solutions o.o.o.		Ryssland	0	100	2
Trelleborg Sealing Solutions Korea Ltd		Sydkorea	57 750	75	4
Trelleborg Sealing Solutions Japan KK		Japan	333	100	99
Trelleborg Sealing Solutions Polska Sp.zo.o		Polen	12 800	100	6
Trelleborg Sealing Solutions Finland Oy		Finland	15	100	75
Trelleborg Sealing Solutions Switzerland SA		Schweiz	1 000	100	47
Trelleborg Sealing Solutions Sweden AB	556204-8370	Jönköping	2 500	100	167
Lebela Förvaltnings AB	556054-1533	Trelleborg	60 000	100	35
Trelleborg Sealing Solutions Austria GmbH		Österrike	0	100	28
Trelleborg Tigveni SRL		Rumänien	700	100	8
Trelleborg Tyres Lanka (Private) Ltd		Sri Lanka	16 272 537	100	91
Trelleborg Wheel Systems Liepaja SIA		Lettland	8 502 000	100	126
Trelleborg Wheel Systems Argentina S.A		Argentina	1 850 000	100	3
Chemtrading Alpha Holding AG		Schweiz	100	100	3
Dormvilnio AB	556742-8767	Trelleborg	1 000	100
Dormvilsex AB	556739-6998	Trelleborg	1 000	100
Dormvilsju AB	556742-8742	Trelleborg	1 000	100
Dormviltio AB	556742-8775	Trelleborg	1 000	100
Dormviltre AB	556728-8716	Trelleborg	1 000	100	54
Dormvilåtta AB	556742-8759	Trelleborg	1 000	100
Trelleborg Industrial Products Finland Oy		Finland	100	100	203
MHT Takentreprenören i Malmö AB	556170-2340	Malmö	1 000	100
Trelleborg Automotive Czech Republic S.r.o		Tjeckien	100 000	100	4
Trelleborg Automotive China Holding AB	556052-1485	Trelleborg	4 500 000	100	19
Trelleborg Automotive Group AB	556730-4448	Trelleborg	1 000	100	2
Trelleborg Automotive Poland Sp.zo.o		Polen	350	100	93
Trelleborg Automotive S.R.L		Rumänien	2 775	100	141
Trelleborg Automotive Slovakia s.r.o. Trelleborg Engineered Systems Lithuania UAB		Slovakien Litauen	0 232 600	100 100	70 70
Trelleborg Sealing Profiles Lithuania UAB		Litauen	100	100
Trelleborg Corporation		USA	2 592	100	3 211
Trelleborg Coated Systems US Inc		USA	1 000	100
Trelleborg Engineered Systems Italy SpA		Italien	25 600 000	100
Trelleborg Sealing Solutions US, Inc		USA	7 500	100
Trelleborg Offshore US Inc		USA	1 000	100
Trelleborg Wheel Systems Americas Inc		USA	1 000	100
Trelleborg YSH Inc		USA	100 000	100
Trelleborg Sealing Profiles US Inc		USA	0	100
Trelleborg Croatia D.O.O		Kroatien	0	100	2
Trelleborg Engineered Systems China Holding AB 556223-5910		Trelleborg	1 000	100	11
Trelleborg Engineered Systems Group AB	556055-7711	Trelleborg	1 250	100	5
Trelleborg Engineered Systems Qingdao Holding AB 556715-4991		Trelleborg	1 000	100	39
Trelleborg Fluid Solutions Czech Republic s.r.o.		Tjeckien	0	100	122
Trelleborg Holding AB	556212-8255	Trelleborg	1 000	100	741
Trelleborg Sealing Profiles Sweden AB	556026-2148	Trelleborg	12 000	100
Trelleborg Automotive do Brasil Industria e Comercio de autopecas Ltda		Brasilien	48 214 017	100
Trelleborg Automotive Spain SA		Spanien	600 000	100
Trelleborg Industrial AVS AB	556020-2862	Sjöbo	500	100	10
Trelleborg International AB	556033-0754	Trelleborg	1 500	100	3 152
Trelleborg Sealing Solutions Germany GmbH		Tyskland	1	100
Trelleborg Wheel Systems GmbH		Tyskland	2	100
Trelleborg Automotive Germany GmbH		Tyskland	2	100

Bolag	Organisationsnr Säte/Land		Antal	Ägar procent	Bokfört värde, MSEK
Trelleborg Holding Danmark A/S		Danmark	21 000	100	630
Trelleborg Holding France SAS		Frankrike	586 782	100	1 117
Trelleborg Industrie SAS		Frankrike	649 800	100
Trelleborg Coated Systems France SAS		Frankrike	88 700	100
Trelleborg Sealing Solutions France SAS		Frankrike	8 427	100
Trelleborg Reims SAS		Frankrike	100 200	100
Trelleborg Nantes SAS		Frankrike	100 342	100
Trelleborg Kunhwa Co Ltd		Sydkorea	3 570 000	51
Trelleborg Modyn SAS		Frankrike	720 000	100
Trelleborg Wheel Systems France Sas		Frankrike	9 060	100
Trelleborg Cerkezköy Otomotiv Sanayi Ve Ticaret AS		Turkiet	7 500 000	100
Trelleborg Holdings Italy S.r.l		Italien	0	100	591
Trelleborg Sealing Solutions Italia SpA		Italien	1 112 140	100
Trelleborg Automotive Italia Spa		Italien	200 000	100
Trelleborg Holding Norge AS		Norge	10 000	100
Trelleborg Offshore Norway AS		Norge	7 000	100
Trelleborg Holdings (UK) Ltd		Storbritannien	20 000 000	100	2 987
Trelleborg Sealing Solutions UK Ltd		Storbritannien	10 050 000	100
Trelleborg Industrial Products UK Ltd		Storbritannien	100	100
Trelleborg Offshore UK Ltd		Storbritannien	41 590	100
Trelleborg Hong Kong Holdings Ltd		Kina	10 000	100	61
Wuxi Trelleborg Vibration Isolators Co Ltd		Kina	0	100
Trelleborg Industri AB	556129-7267	Trelleborg	725 000	100	197
Trelleborg Insurance Ltd		Bermuda	50 000	100	118
Trelleborg International BV		Nederländerna	41	100	3 150
Trelleborg Pipe Seals Lelystad BV		Nederländerna	30 000	100
Trelleborg Wheel Systems SpA		Italien	11 000	100
Trelleborg Material & Mixing Lesina s.r.o.		Tjeckien	0	100	12
Trelleborg Moulded Components Wuxi Holding AB 556715-4983		Trelleborg	1 000	100	28
Trelleborg Protective Products AB	556010-7145	Trelleborg	100 000	100	26
Trelleborg Treasury AB	556064-2646	Stockholm	5 000	100	15 001
Trelleborg Waterproofing AB	556739-6980	Trelleborg	200 000	100	20
Trelleborg Wheels AB	556056-2620	Sävsjö	40 000	100	10
Trelleborg Wuxi Holding AB	556119-8820	Trelleborg	25 000	100	96
Trelleborg Rubore AB	556325-7442	Kalmar	60 000	100	235
Trelleborg China Holding AB	556030-7398	Trelleborg	200 000	100	43
Trelleborg Forsheda Sweden AB	556052-2996	Värnamo	8 640 000	100	643
Totalt moderbolaget					33 744

1) Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med omsättning överstigande 250 MSEK.

Fullständig bolagsförteckning bifogas årsredovisning till Bolagsverket.

Not 18

Övriga aktier
MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde Förvärv	15 5	13 –
Omräkningsdifferens	–1	2
Utgående anskaffningsvärden	19	15
Bokfört värde vid årets utgång	19	15
Varav svenska aktier	6	1
utländska aktier	13	14

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 19

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

MSEK		2009			2008
	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Immateriella tillgångar	9	222	–213	9	251	–242
Byggnader och mark	86	167	–81	104	170	–66
Maskiner och inventarier	152	192	–40	166	238	–72
Finansiella anläggningstillgångar	9	12	–3	12	11	1
Varulager	89	2	87	98	9	89
Kortfristiga fordringar	17	4	13	15	7	8
Pensionsavsättningar	145	15	130	148	16	132
Övriga avsättningar	155	30	125	225	27	198
Långfristiga skulder	16	0	16	18	4	14
Kortfristiga skulder	130	7	123	106	14	92
Underskottsavdrag	1 063	12	1 051	954	11	943
Summa	1 871	663	1 208	1 855	758	1 097
Kvittning av fordringar/skulder	–411	–411		–448	–448
Summa	1 460	252		1 407	310

Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

		Belopp vid årets ingång		Redovisat över resultaträkningen		Redovisat i övrigt totalresultat/ direkt mot eget kapital		Förvärvade/ avyttrade skattefordringar/skulder		Omräknings– differenser		Belopp vid årets utgång
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Immateriella tillgångar	–242	–207	17	20				–28	12	–27	–213	–242
Byggnader och mark	–66	–58	–18	–4					3	–4	–81	–66
Maskiner och inventarier	–72	–88	26	44				–8	6	–20	–40	–72
Finansiella anläggnings–
tillgångar	1	–10	123	–309	–127	320			0	0	–3	1
Lager	89	63	3	12				2	–5	12	87	89
Kortfristiga fordringar	8	9	15	–7	–10	5			0	1	13	8
Pensionsavsättningar	132	134	4	–18					–6	16	130	132
Övriga avsättningar	198	88	–65	93		–11			–8	28	125	198
Långfristiga skulder	14	20	2	–14		9				–1	16	14
Kortfristiga skulder	92	88	58	–37	–23	38		–8	–4	11	123	92
Underskottsavdrag	943	401	122	455	26 *	2			–40	85	1051	943
Kursdifferenser			8	8					–8	–8	0	0
Summa	1 097	440	295	243	–134	363	–	–42	–50	93	1 208	1 097

* Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital avser skatt på nyemissionskostnader.

Not 20

Varulager

MSEK	2009	2008
Råvaror och förnödenheter	1 025	1 488
Varor under tillverkning	509	525
Färdiga varor och handelsvaror	1 877	2 745
Pågående entreprenadarbeten	5	1
Förskott till leverantörer	9	16
Summa	3 425	4 775

Nedskrivning för inkurans i utgående varulager uppgår till 308 MSEK (334).

Not 21

Kortfristiga rörelsefordringar

MSEK	2009	2008
Kundfordringar	4 316	5 507
Reservering för osäkra kundfordringar	–124	–124
Växelfordringar	52	81
Rörelsefordran intressebolag	6	7
Övriga kortfristiga fordringar	379	521
Derivatinstrument (not 24)	0	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 22)	641	742
Summa	5 270	6 735

Fordringarna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Åldersanalys för kundfordringar

MSEK	2009	2008
Ej förfallna fordringar	3 661	4 448
Förfallna men ej nedskrivna:
<30 dagar	386	672
31–60 dagar	85	170
61–90 dagar	29	55
>90 dagar	155	162
Summa	4 316	5 507
Reservering för osäkra kundfordringar	–124	–124
Summa	4 192	5 383

Förändring av reserv för osäkra kundfordringar

MSEK	2009
Ingående balans	124
Nya reserver redovisade över resultaträkningen	38
Utnyttjande av reserv hänförlig till konstaterad kundförlust	–28
Reverseringar redovisade över resultaträkningen	–8
Övrigt	2
Omräkningsdifferens	–4
Utgående balans	124

Andelen förfallna fordringar netto efter reservering uppgick till 13 procent (17) av totala kundfordringar (justerat för reservering för osäkra kundfordringar). Koncernen uppnår genom sina många segment och spridd geografisk fördelning en god riskspridning.

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2009	2008
Räntor	0	1
Pensionskostnader	11	11
Verktyg	206	238
Derivatinstrument (not 24)	6	20
Övrigt	418	472
Summa	641	742

Not 23

Räntebärande fordringar

MSEK	2009	2008
Räntebärande fordringar	9	1
Lånefordran	2	–
Derivatinstrument (not 24)	64	177
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	3	–
Summa	78	178

Redovisade belopp utgör en god approximation av dess verkliga värde.

Not 24

Finansiella derivatinstrument

Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser och räntor. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat. Valutaswappar används för att erhålla önskad finansiering anpassad till dotterbolagens valuta. Ränteswappar, FRA:s eller andra liknande instrument används för att erhålla önskad räntebindning.

Valutaterminskontrakt och valutaoptioner är finansiella derivatinstrument som används för att säkra valutaexponeringen i såväl fasta kommersiella åtaganden som beräknande framtida kommersiella flöden.

Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan vara valutasäkrade. Valutasäkring sker främst genom motsvarande upplåning av samma valuta men kan alternativt ske genom termins- eller optionskontrakt. I nedanstånde tabell visas en sammanställning över var i balansräkningen koncernens derivat är upptagna.

Specifikation över derivat i balansräkningen, MSEK	2009	2008
Kortfristiga rörelsefordringar ingående i arbetande kapital	6	20
Övriga kortfristiga rörelsefordringar	0	1
Räntebärande fordringar	64	177
Summa fordringar, finansiella derivat	70	198
Övriga långfristiga skulder	51	89
Kortfristiga rörelseskulder ingående i arbetande kapital	5	98
Övriga kortfristiga rörelseskulder	181	201
Räntebärande skulder	72	155
Summa skulder, finansiella derivat	309	543

Kreditexponering i derivatinstrument, se not 28.

MSEK		2009	2008
Typ samt ändamål med koncernens derivatinstrument	Tillgångar Verkligt värde	Skulder Verkligt värde	Tillgångar Verkligt värde	Skulder Verkligt värde
Ränteswappar – kassaflödessäkringar	–	231	–	299
Ränteoptioner – kassaflödessäkringar	–	–	1	–
Valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar	6	5	20	98
Valutaterminskontrakt – säkring nettoinvestering	24	44	103	31
Valutaterminskontrakt – finansiering av dotterbolag	40	29	74	115
Summa	70	309	198	543

Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick till 11 740 MSEK (11 726).

Derivat med säkringsredovisning

Kassaflödessäkringar – ränteswappar

I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –62 MSEK (–94) före skatt verkliga värdet för ränteswappar. Med oförändrade räntor och valutakurser kommer detta värde att försämra resultatet med 15 MSEK 2010 och 32 MSEK 2011 och 15 MSEK 2012.

Kassaflödessäkringar – valutaterminer

Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valutaterminer redovisade i säkringsreserven uppgick till netto 0 MSEK (–54).

Med oförändrade valutakurser kommer utestående kassaflödessäkringar i valutaterminer ej påverka det framtida operativa resultatet (–54).

Känslighetsanalys finansiella instrument

Känslighetsanalyser avseende ränterisker samt omräkningsexponering beskrivs i avsnittet Finansiell riskhantering sid 32-33.

Om kassaflödessäkringar hänförliga till transaktionsexponeringen värderas till valutakurs per den 31 december 2008 skulle det verkliga värdet uppgå till –7 MSEK varav –4 skulle ingå i säkringsreserven (28). Om utgående balanser avseende kundfordringar och leverantörsskulder efter hänsyn till gjorda säkringar

värderas till valutakurser per 2008–12–31 skulle nettoskulden minska med 2 (5) MSEK. I övriga finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, efter hänsyn till gjorda säkringar, har koncernen ingen valutarisk.

Not 25

Likvida medel

MSEK	2009	2008
Kassa- och bankmedel	591	749
Summa	591	749

Kreditriskexponering i likvida medel, se not 28.

Not 26

Eget kapital

Specifikation av andra reserver

		Säkringsreserv	Omräkningsreserv		Totalt
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ingående balans, omräkningsdifferenser Kassaflödessäkringar	–110	–1	1 144	–40	1 034	–41
Verkligt värde	20	–151			20	–151
Skatt på verkligt värde	–5	39			–5	39
Överföringar till resultaträkningen	66	4			66	4
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–18	–1			–18	–1
Årets förändring från omräkning av bolag			–783	2 066	–783	2 066
Säkring av nettoinvestering efter skatt			329	–882	329	–882
Utgående balans	–47	–110	690	1 144	643	1 034

Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas fr.o.m. den 1 januari 2004.

Av överföringar från säkringsreserven till resultaträkningen under 2009 har 12 MSEK (+2) försämrat koncernens finansiella räntekostnader och 54 MSEK (6) försämrat det operativa resultatet.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 0,50 SEK per aktie (ingen utdelning lämnades för 2008), totalt 136 MSEK (–).

Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2009 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9.67 SEK.

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
Serie A	28 500 000	10,51	285 000 000	54,02
Serie B	242 571 783	89,49	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00

Förändring av totalt antal aktier	2009	2008
Ingående antal	90 357 261	90 357 261
Årets förändring	180 714 522	–
Utgående antal	271 071 783	90 357 261

Inga aktier finns i eget förvar.

Not 27

Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder
MSEK	2009	2008
Skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder	6 504 12	10 825 9
Summa	6 516	10 834

Räntebärande kortfristiga skulder

MSEK	2009	2008
Skulder till kreditinstitut	2 095	2 262
Checkräkningskrediter	356	386
Övriga räntebärande skulder	6	2
Derivatinstrument (not 24)	72	155
Summa	2 529	2 805
Summa räntebärande skulder	9 045	13 639

Redovisade belopp för räntebärande skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.

Koncernens utestående räntebärande skulder per den 31 december 2009 justerat för eventuella derivatinstrument har följande valutafördelning, effektiv ränta och räntebindning

		Volym MSEK		Effektiv ränta %		Räntebindning justerat för ev. derivatinstrument. Antal dagar
	2009	2008	2009	2008	2009	2008
SEK	–25	1 563	–0,2	5,1	0	0
USD	2 159	2 793	3,3	4,2	509	367
EUR	5 279	7 216	2,5	5,1	474	171
GBP	838	945	2,2	2,7	337	128
Övriga	794	1 122	2,5	6,0	62	56
Summa	9 045	13 639	2,7	4,8	435	179

Koncernens räntebärande skulder (utnyttjat belopp per balansdagen)

		2009		2008
	MSEK	Förfaller år	MSEK	Förfaller år
Långfristiga
Syndikerat lån EUR tranche 723M	1 776	2012	4 010	2012
Syndikerat lån USD tranche 580M	2 058	2012	3 142	2012
Syndikerat lån EUR tranche 27M	66	2011	149	2011
Syndikerat lån USD tranche 20M	70	2011	107	2011
Bilateral kreditfacilitet EUR 30M	311	2011	328	2011
Bilateral kreditfacilitet SEK 100M	–	–	100	2010
Bilateral kreditfacilitet SEK 400M	–	–	400	2010
Bilateralt lån EUR 30M	311	2012	328	2012
Bilateralt lån EUR 30M	311	2011	328	2011
Bilateralt lån EUR 50M	518	2011	547	2011
Obligationslån EUR 50M	518	2015	547	2015
Obligationslån EUR 40M	414	2011	438	2011
Obligationslån SEK 100M	100	2011	100	2011
Obligationslån SEK 260M	–	–	260	2010
Övriga långfristiga lån	51	2011–2012	41	2010–2012
Övriga räntebärande skulder	12	2011	9	2010
Summa långfristiga	6 516		10 834
Kortfristiga
Bilateralt lån SEK 300M	–	–	300	2009
Bilateralt lån SEK 300M	–	–	300	2009
Obligationslån SEK 260M	260	2010	–	–
Obligationslån SEK 500M	–	–	500	2009
Obligationslån SEK 100M	–	–	100	2009
Företagscertifikat	1 599	2010	800	2009
Checkräkningskrediter	356	2010	386	2009
Övriga kortfristiga lån	236	2010	262	2009
Övriga räntebärande skulder	6	2010	2	2009
Derivatinstrument	72	2010	155	2009
Summa kortfristiga	2 529		2 805
Summa	9 045		13 639

Bindande bekräftade och ej bindande bekräftade kreditfaciliteter

		2009			2008
MSEK		Totalt Utnyttjat Outnyttjat			Totalt Utnyttjat Outnyttjat
Bindande bekräftade kreditfaciliteter
Syndikerat lån (förfaller 2011/2012)	12 100	3 970	8 130	12 861	7 408	5 453
Bilateral kreditfacilitet EUR 191,5M (förfaller 2016)	1 985	–	1 985	–	–	–
Bilateral kreditfacilitet EUR 50M (förfaller 2016)	518	–	518	–	–	–
Bilateral kreditfacilitet EUR 50M (förfaller 2014)	518	–	518	–	–	–
Bilaterala kreditfaciliteter (förfaller 2010/2011)	811	311	500	1 375	1 375	0
Checkräkningskrediter (förfaller 2010)	297	133	164	–	–	–
Summa	16 229	4 414	11 815	14 236	8 783	5 453

Ej bindande bekräftade kreditfaciliteter

Checkräkningskrediter 1 543 223 1 320 1 869 386 1 483 I tillägg till ovanstående kreditfaciliteter förfogade koncernen även över obekräftade lånelöften om ca 700

MSEK vid utgången av 2009.

Det syndikerade låneavtalet innehåller vissa finansiella klausuler avseende maximal skuldsättningsgrad samt vilken räntetäckningsgrad som måste upprätthållas om en viss skuldsättningsgrad överskrids. Samma finansiella klausuler återfinns även i några av koncernens låne- och kreditfacilitetsavtal.

Vid utgången av 2009 var samtliga villkor uppfyllda.

Not 28

Finansiell riskhantering

För beskrivning av koncernens finansiella risker och policies avseende de finansiella riskerna, se avsnitt Finansiell riskhantering sid 32-33.

Finansiell kreditriskexponering

Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Uppföljning mot kreditgränser sker löpande.

Motparterna har delats upp i tre kategorier, A, B respektive C. Kategori A innehåller motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (Aa3/stab/P-1), Standard & Poor´s (AA-/stab/A-1), Fitch (AA-/stab/F1). Exponeringen till motparter i kategori A får ej överstiga 1.000 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument. Kategori B består av motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som inte kan inkluderas i kategori A och som har Issuer Ratings från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody´s (A3/stab/P-1), Standard & Poor´s (A-/stab/A-1), Fitch (A-/stab/F1). Exponeringen till motparter i kategori B får ej överstiga 500 MSEK eller motvärde därav, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument. Kategori C omfattar motparter utanför kategorierna A respektive B som koncernbolag behöver för att uppfylla sina operationella behov. Exponeringen till motparter i kategori C får ej överstiga 50 MSEK per motpart.

Nedanstående tabell visar koncernens kreditriskexponering för räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument per den 31 december 2009, uppdelad per kategori (MSEK)

Kategori		Räntebärande fordringar		Likvida medel		Derivatinstrument orealiserade vinster, brutto		Summa
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
A	0	6	159	133	15	151	174	290
B	3	0	177	394	54	47	234	441
C	18	1	255	222	0	0	273	223
Summa	21	7	591	749	69	198	681	954

Den totala kreditexponeringen i kategori C var vid utgången av 2009 fördelad på mer än 30 motparter. Den enskilt största exponeringen i kategori C uppgick till 39 MSEK (39).

Kreditriskexponering i derivatinstrument bestäms som det verkliga värdet på balansdagen. Per den 31 december 2009 uppgick den totala motpartsrisken i derivatinstrument (beräknat som nettofordran per motpart) till 0 MSEK (54) med hänsyn tagen till ISDA-avtal.

Ingen av dessa fullgoda finansiella tillgångar har omförhandlats under det senaste året och har vare sig förfallit eller nedskrivits. Inga kreditgränser överskreds under 2009, eller 2008, och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av uteblivna betalningar från dessa motparter.

Likviditetsanalys för finansiella instrument

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2009

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Upplåning inkl räntor	–2 636	–6 953	–30	–9 619
Ränteswappar med negativt verkligt värde	–188	–188	–	–376
Leverantörsskulder	–2 976	–	–	–2 976
Summa	–5 800	–7 141	–30	–12 971
Kundfordringar	4 192	–	–	4 192
Ränteswappar med positivt verkligt värde	69	76	–	145
Nettoflöde	–1 539	–7 065	–30	–8 634

Per 31 december 2008

MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Upplåning inkl räntor	–3 058	–11 047	–551	–14 656
Ränteswappar med negativt verkligt värde	–230	–170	–	–400
Leverantörsskulder	–3 518	–	–	–3 518
Summa	–6 806	–11 217	–551	–18 574
Kundfordringar	5 383	–	–	5 383
Ränteswappar med positivt verkligt värde	90	7	–	97
Nettoflöde	–1 333	–11 210	–551	–13 094

Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per 31 december 2009
MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Valutaterminskontrakt
–utflöde	–8 482	–	–	–8 482
–inflöde	8 475	–	–	8 475
Summa	–7	0	0	–7
Per 31 december 2008
MSEK	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år	Summa
Valutaterminskontrakt
–utflöde	–6 802	–	–	–6 802
–inflöde	6 744	–	–	6 744
Summa	–58	0	0	–58

Not 29

Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå

Beskrivning av respektive kategori samt beräkning av verkligt värde framgår under avsnittet

redovisningsprinciper.
Per 31 december 2009		Tillgångar värderade till verkligt Derivat som används värde via resultaträkningen för säkringsändamål
	Låne– och kund– fordringar	Redovisat värde	Värderings– nivå	värde	Redovisat Värderings– Summa nivå	MSEK
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	40	2	30	2	70
Finansiella anläggningstillgångar	6	1	2	–		7
Kundfordringar	4 192	–		–		4 192
Räntebärande fordringar	11	3	2	–		14
Likvida medel	591	–		–		591
Summa	4 800	44		30		4 874

		Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen		Derivat som används för säkringsändamål
	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Värderings– nivå	värde	Redovisat Värderings– Summa nivå	MSEK
Skulder i balansräkningen
Derivatinstrument	–	29	2	280	2	309
Räntebärande långfristiga skulder	6 516	–		–		6 516
Räntebärande kortfristiga skulder	2 529	–		–		2 529
Leverantörsskulder	2 976	–		–		2 976
Summa	12 021	29		280		12 330

Samtliga finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per balansdagen är värderade till verkligt värde utifrån observerbara data (nivå 2 enligt verkligt värde hierarkin).

Per 31 december 2008			Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsändamål
	Låne– och kund– fordringar	Redovisat värde	Värderings– nivå	värde	Redovisat Värderings– Summa nivå	MSEK
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	74	2	124	2	198
Finansiella anläggningstillgångar	–	6	2	–		6
Kundfordringar	5 383	–		–		5 383
Räntebärande fordringar	–	1	2	–		1
Likvida medel	749	–		–		749
Summa	6 132	81		124		6 337

		Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen		Derivat som används för säkringsändamål
	Övriga finansiella skulder	Redovisat värde	Värderings– nivå	värde	Redovisat Värderings– Summa nivå	MSEK
Skulder i balansräkningen
Derivatinstrument	–	115	2	428	2	543
Räntebärande långfristiga skulder	10 834	–		–		10 834
Räntebärande kortfristiga skulder	2 650	–		–		2 650
Leverantörsskulder	3 518	–		–		3 518
Summa	17 002	115		428		17 545

Not 30

Icke räntebärande skulder

Övriga långfristiga skulder
MSEK	2009	2008
Övriga icke räntebärande skulder	49	52
Derivatinstrument (not 24)	51	89
Summa	100	141

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2009	2008
Förskott från kunder	398	516
Leverantörsskulder	2 976	3 518
Växelskulder	23	68
Övriga icke räntebärande skulder	512	591
Derivatinstrument (not 24)	181	201
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 33)	1 333	1 532
Summa	5 423	6 426
Summa icke räntebärande skulder	5 523	6 567

Skulderna är redovisade till belopp som överenstämmer med verkligt värde.

Not 31

Avsättningar för pensioner och liknande

Specifikation över kostnader

MSEK	2009	2008
Kostnad för förmånsbestämda planer
Kostnader avseende tjänstgöring under innevararande år	42	43
Ränta på förpliktelsen	90	80
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–38	–52
Aktuariella intäkter och kostnader redovisade under året	6	–2
Effekter av reduceringar och regleringar	–23	–60
Summa kostnad för förmånsbestämda planer	77	9
Kostnad för avgiftsbestämda planer	192	200
Summa pensionskostnader	269	209

Faktisk avkastning på förvaltningtillgångar uppgår till 110 MSEK (–123).

Förändring av pensionskuld i balansräkningen

		Förmånsbestämda planer
MSEK	2009	2008
Ingående balans	789	765
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen	77	9
Utbetalningar av förmåner	–82	–107
Ökning genom förvärv	0	16
Övriga förändringar	–4	8
Omräkningsdifferens	–36	98
Utgående balans	744	789
varav ofonderade pensionsförpliktelser	668	731
varav fonderade pensionsförpliktelser	76	58

Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen

MSEK	2009	2008
Förmånsbestämda planer
Nuvärdet av fonderade förpliktelse	1 564	1 544
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–697	–645
Summa	867	899
Oredovisade aktuariella vinster	86	104
Oredovisade aktuariella förluster	–210	–212
Övriga förändringar	1	–2
Totalt förmånsbestämda planer	744	789
Avgiftsbestämda planer	19	24
Netto pensionsskuld	763	813
varav redovisat som förvaltningstillgång	43	43
Utgående balans pensionsskuld	806	856

Viktiga aktuariella antaganden
på balansdagen, %	Frankrike	Tyskland		Italien Sverige	USA	Norge
Diskonteringsränta den 31 december	5,20%	6,00%	5,00%		3,75% 5,50%	4,40%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar den
31 december	4,00%	–	–		3,75% 5,50%	5,60%
Inflation	2,00%	2,00%	2,00%	2,00% 3,00%		2,25%
Framtida årliga löneökningar	1,5–3,5%	2,50%	3,00%	3,00% 3,75%		4,25%

Förmånsbestämda planer

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda planer, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Frankrike, Tyskland, Italien, Sverige, USA och Norge.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 14 MSEK (12). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112%. Motsvarande uppgift per december 2009 föreligger ännu inte. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.

Not 32

Övriga avsättningar

		Omstrukturerings– program		Övriga avsättningar		Summa
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	498	262	875	329	1 373	591
Omklassificering	11	5	–7	15	4	20
Reverseringar	–7	–11	–39	–16	–46	–27
Årets avsättningar	240	524	163	636	403	1 160
Avyttringar	0	0	–3	0	–3	0
Årets utnyttjande	–332	–331	–489	–145	–821	–476
Omräkningsdifferens	–20	49	–14	56	–34	105
Utgående balans	390	498	486	875	876	1 373

Varav långfristiga avsättningar	401	670
Varav kortfristiga avsättningar	475	703
Varav avsättningar för miljöåtaganden	69	84

Avsättningar för omstruktureringsprogram avser främst följande:

Stängning av West Thurrock, Storbritannien (Trelleborg Automotive).

Flyttning av betydande delar inom Fluid Solutions, Nantes till befintliga fabriker i Turkiet (Trelleborg Automotive).

Koncentration av tillverkning gällande tryckdukar i Europa (Trelleborg Engineered Systems). Stängning av Somersworth, USA (Trelleborg Sealing Solutions).

Centralisering av verksamheten för precisionstätningar i Italien (Trelleborg Sealing Solutions). Övriga avsättningar avser:

Avsättningar av varierande storlek i ett flertal enheter avseende förutom miljöåtaganden t ex garantiavsättningar, försäkringsåtaganden och leasingavtal för fastigheter som ej utnyttjas samt avsättning för pågående kartellutredning vid dotterbolag i USA och Frankrike.

Not 35

Förvärv och avvecklade verksamheter

Förvärv

Ett par mindre inkråmsförvärv har genomförts under året. Direkta förvärvskostnader är relaterade till tidigare års förvärv.

Förvärv MSEK	2009	2008
Köpeskilling	35	790
Direkta kostnader vid förvärv	28	12
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	29	480
Goodwill	34	322

		2009		2008
Förvärvade tillgångar och skulder:	Verkligt värde	Förvärvat redovisat värde	Verkligt värde	Förvärvat redovisat värde
Materiella anläggningstillgångar	19	19	187	187
Immateriella anläggningstillgångar	6	6	128	53
Uppskjuten skatt	–	–	–39	–14
Intressebolag	2	2	–	–
Rörelsetillgångar	–	–	261	254
Likvida medel	–	–	14	14
Minoritetsandel	–	–	38	38
Rörelseskulder	2	2	–95	–95
	29	29	494	437
Varav likvida medel i förvärvade enheter	–		–14
Totalt	29		480
Resultat efter skatt under innehavsperiod	–		4
Resultat efter skatt i förvärvade enheter
januari–december	–		6

Not 33

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2009	2008
Räntor	15	106
Löner	532	573
Sociala avgifter	147	172
Pensionkostnader	33	28
Verktyg	18	7
Derivatinstrument (not 24)	5	98
Övrigt	583	548
Summa	1 333	1 532

Not 36

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som har materiell påverkan på koncernens finansiella ställning.

Not 34

Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

MSEK	2009	2008
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtaganden	8	8
Borgens- och övriga ansvarsförbindelser	3	2
Summa	11	10
Ställda säkerheter
Maskiner och andra tekniska anläggningar	35	34
Summa	35	34

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Moderbolaget Trelleborg AB

Resultaträkningar

MSEK	Not	2009	2008
Administrationskostnader	37,38,42	–389	–339
Övriga rörelseintäkter	39	289	263
Rörelseresultat	40–41	–100	–76
Finansiella intäkter och kostnader	43	–516	–1 452
Resultat före skatt		–616	–1 528
Skatt	44	144	328
Resultat efter skatt		–472	–1 200

Kassaflödesanalyser

MSEK	2009	2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	–100	–76
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	–	0
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	2	3
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar	3	2
Avyttringar och utrangeringar	–	0
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet	10	3
	–85	–68
Kontant erhållen utdelning	249	64
Erhållen ränta och andra finansiella poster	58	81
Erlagd ränta och andra finansiella poster	–533	–1 304
Betald skatt	0	–23
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital	–311	–1 250
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar	59	–18
Förändring av rörelseskulder	–7	–21
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–259	–1 289
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag / Kapitaltillskott	–879	–499
Avyttring av dotterföretag	–	3
Förvärv av övriga aktier / Kapitaltillskott	–6	–
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar	–1	–1
Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar	0	–4
Försäljning av anläggningstillgångar	–	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–886	–501
Finansieringsverksamheten
Förändring av räntebärande placeringar	494	140
Förändring av räntebärande skulder	–1 419	2 237
Nyemission	2 070	–
Utbetald utdelning	–	–587
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1 145	1 790
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel:
Vid periodens början	0	0
Likvida medel vid årets slut	0	0

Moderbolaget Trelleborg AB

Balansräkningar
31 december, MSEK	Not	2009	2008
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	45	29	30
Immateriella anläggningstillgångar	46	9	12
Finansiella anläggningstillgångar	47,48	34 073	32 820
Uppskjutna skattefordringar	49	171	264
Summa anläggningstillgångar		34 282	33 126
Omsättningstillgångar
Kortfristiga rörelsefordringar	50,51	52	92
Räntebärande fordringar	52	1 665	1 956
Likvida medel		0	0
Summa omsättningstillgångar		1 717	2 048
SUMMA TILLGÅNGAR		35 999	35 174
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	53
Bundet eget kapital
Aktiekapital		2 620	2 259
Reservfond		1 130	1 130
Summa bundet eget kapital		3 750	3 389
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		22	–5
Balanserat resultat		7 705	6 461
Årets resultat		–472	–1 200
Summa fritt eget kapital		7 255	5 256
Summa eget kapital		11 005	8 645
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder	56	51	52
Avsättningar för pensioner och liknande	54	3	3
Övriga avsättningar	55	3	3
Summa långfristiga skulder		57	58
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder	56	24 845	26 399
Övriga kortfristiga skulder	57,58	92	72
Summa kortfristiga skulder		24 937	26 471
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		35 999	35 174
Ansvarsförbindelser	59	10 054	14 455
Ställda säkerheter	59	–	–

Förändring av eget kapital

Eget kapital		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital		Summa
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ingående balans den 1 januari	3 389	3 389	5 256	6 820	8 645	10 209
Årets förändringar:
Nedsättning av aktiekapitalet	–2 078				–2 078
Fondemission	2 078				2 078
Nyemission	361		1 808		2 169
Transaktionskostnader			–99		–99
Utdelning				–587		–587
Verkligt värde, vinster			37	–18	37	–18
Skatt på verkligt värde, vinster			–10	5	–10	5
Koncernbidrag			962	328	962	328
Skatt på koncernbidrag			–253	–92	–253	–92
Skatt på kostnader i samband med nyemission			26		26
Årets resultat			–472	–1 200	–472	–1 200
Utgående balans den 31 december	3 750	3 389	7 255	5 256	11 005	8 645

Se även not 53.

Not 37

Anställda och kostnader

Medelantal anställda

	2009			2008
	Antal kvinnor	Antal män	Totalt	Antal kvinnor	Antal män	Totalt
Sverige	28	48	76	31	42	73
Sjukfrånvaro				2009		2008
Sjukfrånvaro i % som andel av ordinarie arbetstid för
–kvinnor				4,1		5,2
–män				1,0		1,2
–anställda under 30 år				0,4		0,7
–anställda 30–49 år				1,2		1,1
–anställda över 49 år				3,8		6,4
–samtliga anställda				2,1		2,9
			Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande
sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer				66,8		73,2
Könsfördelning i % inom företagsledningen				2009		2008
Andelen kvinnor i
–ledande befattningar					13	13

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

MSEK	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga befattnings– havare i högsta ledningen	Övriga anställda	Summa löner	Sociala kostnader	varav pensions– kostnad
Sverige	19	15	51	85	48	18

–styrelsen 14 14

2008

MSEK	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga befattnings– havare i högsta ledningen	Övriga anställda	Summa löner	Sociala kostnader	varav pensions– kostnad
Sverige	13	11	43	67	40	16

Se även not 3.

Not 38

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	2009	2008
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	7	5
Andra uppdrag	6	5
Summa	13	10

Not 39

Övriga rörelseintäkter
MSEK	2009	2008
Försäljning av tjänster till övriga koncernbolag	268	257
Försäljning av externa tjänster	2	2
Försäkringsersättning	17	–
Övrigt	2	4
Summa övriga rörelseintäkter	289	263

Not 40

Kostnadsslagsindelad resultaträkning

MSEK	2009	2008
Ersättningar till anställda	–133	–107
Avskrivningar	–5	–5
Övriga externa kostnader	–251	–227
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	289	263
Summa	–100	–76

Not 41

Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet

MSEK	2009	2008
Administrationskostnader	–2	–3
Övriga rörelseintäkter	2	4
Summa	0	1

Not 42

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Förbättringsutgifter på annans fastighet	–1	–2
Inventarier, verktyg och installationer	–1	–1
Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande	–3	–2
Summa	–5	–5

Not 43

Finansiella intäkter och kostnader

MSEK	2009	2008
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelning	249	64
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–447	–293
Resultat vid försäljning/likvidation av dotterbolag	157	0
Summa	–41	–229
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Resultat vid försäljning	–	2
Summa	–	2
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernbolag	58	79
Ränteintäkter, övriga	0	0
Kursdifferenser	0	0
Summa	58	79
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernbolag	–533	–1 303
Räntekostnader, övriga	0	–1
Summa	–533	–1 304
Summa finansiella intäkter och kostnader	–516	–1 452

Not 44

Skatt på årets resultat

MSEK	2009	2008
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	0	–1
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–	–22
Summa	0	–23
Uppskjuten skattekostnad (–) [/skatteintäkt (+)]
Förändring av underskottsavdrag	134	345
Omvärdering av underskottsavdrag	–	15
Uppskjuten skattekostnad/–intäkt från förändringar i temporära skillnader	10	–9
Summa	144	351
Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt	144	328
Avstämning av skatt
Resultat före skatt	–616	–1 528
Beräknad svensk inkomstskatt, 26.3%	162	428
Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterföretag	107	18
Ej avdragsgilla nedskrivningar	–118	–82
Övriga icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter	–7	–11
Effekt på uppskjuten skatt av förändring i skattesatsen	–	–17
Omvärdering av underskottsavdrag	–	15
Skatt hänförlig till tidigare år	–	–22
Övriga skatter	0	–1
Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt	144	328
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital
Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster	–10	5
Skatt på kostnader i samband med nyemissionen	26	–
Skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag	–253	–92

Den gällande skattesatsen är 26,3% (2008: 28%).

Not 45

Materiella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Förbättringsutgifter på annans fastighet	22	23
Inventarier, verktyg och installationer	7	7
Summa	29	30

	Förbättringsutgifter på Inventarier, verktyg annans fastighet		och installationer			Summa
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	25	25	18	17	43	42
Investeringar	–	0	1	1	1	1
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–3	0	–3	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	25	25	16	18	41	43
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–2	–	–11	–10	–13	–10
Avyttringar och utrangeringar	–	–	3	0	3	0
Årets avskrivning enligt plan	–1	–2	–1	–1	–2	–3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–3	–2	–9	–11	–12	–13
Bokfört värde	22	23	7	7	29	30

Trelleborg AB har ingått operationella leasingavtal. Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 3 MSEK (4). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 3 MSEK (4) och förfaller enligt följande:

MSEK	2009	2008
År 1	2	2
År 2-5	1	2
Summa	3	4

Not 46

Immateriella anläggningstillgångar

2009	2008
9	12
9	12

	Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande
MSEK	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	16	12
Investeringar	0	4
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	16	16
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–4	–2
Årets avskrivning enligt plan	–3	–2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–7	–4
Bokfört värde	9	12

Not 47

Finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2009	2008
Andelar i koncernbolag (not 17 och not 48)	33 744	32 434
Fordringar hos koncernbolag	323	384
Andra långfristiga värdepappersinnehav	6	0
Andra långfristiga fordringar	–	2
Summa	34 073	32 820

Not 48

Andelar i koncernbolag

MSEK	2009	2008
Ingående balans	32 434	32 233
Tillkommer
Nyförvärv	0	8
Kapitaltillskott	914	494
Erhållit i samband med likvidation	1 000	–
Avgår
Försäljning / Likvidation	–157	–8
Nedskrivning	–447	–293
Bokfört värde	33 744	32 434

Se även not 17.

Not 49

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Temporära skilllnader:
	Underskotts– avdrag		Långfristig fordran		Anläggnings– tillgångar		Summa uppskjuten skattefordran
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Belopp vid årets ingång Redovisat över resultaträkningen:	268		0		–4		264
–Förändring av underskottsavdrag	134	345					134	345
–Omvärdering av underskottsavdrag		15						15
–Temporära skillnader			10	–5	0	–4	10	–9
Redovisat direkt mot eget kapital:
–Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster			–10	5			–10	5
–Skatt på kostnader i samband med nyemission	26						26
–Skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag	–253	–92					–253	–92
	175	268	0	0	–4	–4	171	264

Se även not 44.

Not 50

Kortfristiga rörelsefordringar

MSEK	2009	2008
Rörelsefordran koncernbolag	13	15
Övriga kortfristiga fordringar	22	58
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 51)	17	19
Summa	52	92

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 51

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2009	2008
Övrigt	17	19
Summa	17	19

Not 52

Räntebärande fordringar

2009 MSEK	2008
Finansiell fordran koncernbolag 1 665	1 956
Summa räntebärande fordringar 1 665	1 956

Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.

Not 53

Eget kapital

		Bundet eget Fritt eget Summa kapital kapital
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ingående balans den 1 januari Årets förändringar:	3 389	3 389	5 256	6 820	8 645	10 209
Nedsättning av aktiekapitalet	–2 078				–2 078
Fondemission	2 078				2 078
Nyemission	361		1 808		2 169
Transaktionskostnader			–99		–99
Utdelning				–587		–587
Verkligt värde, vinster			37	–18	37	–18
Skatt på verkligt värde, vinster			–10	5	–10	5
Koncernbidrag			962	328	962	328
Skatt på koncernbidrag			–253	–92	–253	–92
Skatt på kostnader i samband med nyemission			26		26
Årets resultat			–472	–1 200	–472	–1 200
Utgående balans den 31 december	3 750	3 389	7 255	5 256	11 005	8 645

Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2009 till 2 620 360 569 SEK, fördelat på 271 071 783 aktier med kvotvärde 9,67 SEK.

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
Serie A	28 500 000	10,51	285 000 000	54,02
Serie B	242 571 783	89,49	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00

Se även not 26.

Not 54

Avsättningar för pensioner och liknande

2009	2008
3	3
3	3

Pensioner och liknade kostnader uppgick till 18 MSEK (16) .

Not 55

Övriga avsättningar

MSEK	2009	2008
Avsättning för avtalsåtagande	–	3
Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram	3	–
Summa	3	3

Not 56

Räntebärande skulder

Räntebärande långfristiga skulder
MSEK	2009	2008
Övriga räntebärande skulder till koncernbolag	51	52
Summa långfristiga räntebärande skulder	51	52

Räntebärande kortfristiga skulder

MSEK	2009	2008
Övriga räntebärande skulder, koncernbolag	24 845	26 399
Summa kortfristiga räntebärande skulder	24 845	26 399
Summa räntebärande skulder	24 896	26 451

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Not 57

Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2009	2008
Leverantörsskulder	23	32
Rörelseskulder, koncernbolag	1	3
Övriga icke räntebärande skulder	4	3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 58)	64	34
Summa	92	72

Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.

Not 58

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2009	2008
Löner	32	18
Sociala avgifter	10	5
Avgångsvederlag	0	2
Övrigt	22	9
Summa	64	34

Not 59

Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

MSEK	2009	2008
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtaganden	1	1
Borgens- och övriga ansvarsförbindelser	10 053	14 454
Summa	10 054	14 455
Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB	9 232	13 702
Därav för andra dotterbolag	821	753
Ställda säkerheter	–	–

Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per balansdagen till 8 663 MSEK (13 157) avseende direkta lån, 307 MSEK (545) avseende verkligt värde i derivatinstrument samt 262 MSEK (0) avseende övriga ansvarsförbindelser.

Förslag till vinstdisposition

Summa, TSEK	7 254 709
samt årets resultat, TSEK	–472 575
vinstmedel, TSEK	7 727 284
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående balanserade

disponeras på följande sätt:

till aktieägarna utdelas 0.50 SEK per aktie, TSEK	135 536
i ny räkning överföres, TSEK	7 119 173
Summa, TSEK	7 254 709

Som avstämningsdag för att erhålla utdelning föreslås den 23 april 2010.

Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Trelleborg den 16 februari 2010

Revisionsberättelse har avgivits den 16 februari 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Göran Tidström Olov Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse för Trelleborg AB Org. nr 556006-3421

Till årsstämman i Trelleborg AB:

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Trelleborg AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 5-33 samt 61-99. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Trelleborg den 16 februari 2010 PricewaterhouseCoopers AB

Göran Tidström Olov Karlsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

9-årsöversikt

Trelleborgkoncernen (MSEK om inte annat anges) 1)	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001
Nettoomsättning	27 059	31 263	30 810	26 875	23 307	22 136	17 127	16 183	16 514
Rörelseresultat	773	374	1 716	1 483	1 729	1 218	1 052	860	758
Resultat före skatt	369	-166	1 277	1 170	1 521	935	940	596	593
Resultat efter skatt	419	-258	847	768	1 143	713	626	388	462
Avvecklade verksamheter
Nettoomsättning	0	0	161	409	863	776	833	1 447	2 246
Rörelseresultat	0	0	-9	24	50	673	156	86	168
Resultat före skatt	0	0	-9	23	46	669	151	81	134
Resultat efter skatt	0	0	-9	-2	34	673	94	36	65
Summa nettoomsättning	27 059	31 263	30 971	27 284	24 170	22 912	17 960	17 630	18 760
Summa rörelseresultat	773	374	1 707	1 507	1 779	1 891	1 208	946	926
Summa resultat före skatt	369	-166	1 268	1 193	1 567	1 604	1 091	677	727
Summa resultat efter skatt	419	-258	838	766	1 177	1 386	720	424	527
- varav koncernens andel	409	-267	821	751	1 161	1 372	702	410	515
- varav minoritetens andel	10	9	17	15	16	14	18	14	12
Eget kapital	12 361	10 238	10 052	9 687	10 113	8 603	7 452	7 284	7 690
Sysselsatt kapital, utgående balans	19 755	22 238	19 853	18 818	16 922	15 112	15 810	9 886	10 451
Nettoskuld	8 369	12 706	10 093	9 350	7 236	6 951	8 447	2 962	3 267
Balansomslutning	29 539	33 763	29 334	27 557	24 960	22 152	22 856	15 400	17 722
Soliditet, %	42	30	34	35	41	39	33	48	44
Skuldsättningsgrad, %	68	124	100	96	72	81	111	40	42
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,3	1,5	1,6	1,5	1,5	1,4	1,5	1,7	1,8
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	754	1 367	1 215	980	689	841	572	735	634
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	72	159	121	132	184	170	115	4	8
Förvärv	63	802	616	3 095	368	346	6 141	133	322
Avvecklade verksamheter	–	–	127	188	20	1 161	-87	105	88
Avkastning på eget kapital, %	3,6	neg	8,4	7,6	12,5	17,2	9,5	5,5	6,3
Resultat per aktie, SEK2)	1,70	-1,35	4,15	3,80	5,90	7,10	3,85	2,15	2,45
Fritt kassaflöde	1 743	414	518	905	930	472	1 032	763	259
Fritt kassaflöde per aktie, SEK2)	7,25	2,10	2,60	4,55	4,70	2,45	5,65	4,05	1,25
Eget kapital per aktie,SEK2)	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70	43,05	40,30	39,70	40,45
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK2)	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70	43,05	39,95	39,30	40,05
Medelantal anställda	20 073	24 347	25 158	22 506	21 694	21 675	15 855	14 885	16 179
- varav utlandet	18 342	22 104	22 836	20 268	19 243	19 117	13 773	12 919	14 125
Exklusive jämförelsestörande poster 3)
EBITDA	2 287	2 868	3 276	2 726	2 560	2 600	1 918	1 754	1 803
EBITDA, %	8,4	9,1	10,6	10,1	10,8	11,6	11,0	10,3	11,0
Rörelseresultat	1 163	1 798	2 274	1 820	1 729	1 778	1 271	1 028	1 105
Resultat före skatt	759	1 258	1 836	1 507	1 521	1 495	1 159	764	940
Resultat efter skatt	703	889	1 282	1 072	1 143	1 105	828	536	731
Rörelsemarginal (ROS), %	4,3	5,7	7,3	6,7	7,3	7,9	7,2	6,1	6,7
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	5,3	8,4	11,5	9,9	10,7	11,3	11,7	11,4	11,3
Avkastning på eget kapital, %	6,2	8,8	13,0	10,8	12,2	13,9	10,5	6,8	5,5
Resultat per aktie, SEK2)	2,90	4,45	6,40	5,35	5,70	5,65	4,40	2,75	3,35
Operativt kassaflöde	3 215	1 594	1 718	1 594	1 751	1 421	1 202	1 047	1 388
Operativt kassaflöde per aktie, SEK2)	11,85	8,05	8,65	8,05	8,85	7,35	6,25	5,55	6,60
Operativt kassaflöde/rörelseresultat, %	276	89	76	88	102	84	91	105	111
Medelantal anställda	20 073	24 347	25 042	22 227	21 318	21 294	15 453	14 370	15 449

1) År 2001-2003 redovisade enligt tidigare redovisningsprinciper. År 2004-2009 redovisade enligt IFRS.

2) Genomsnittligt antal aktier har efter nyemission justerats i enlighet med standard i IAS 33. Denna beräkning har applicerats på alla nyckeltal som innefattar antalet aktier.

3) För jämförbarhet har historiska värden justerats för avvecklade verksamheter och åren 2001-2003 redovisats exklusive goodwillavskrivningar.

Trelleborgaktien

Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 620 MSEK, fördelat på 271 071 783 aktier, var och en med ett kvotvärde om 9,67 SEK. Det finns två aktieslag: 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst.

Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962. För ytterligare information om Dunkerintressen och dess innehav i Trelleborg AB, se www.trelleborg.com.

Genomförd nyemission

Under året har Trelleborg genomfört en nyemission om aktier av serier A och B om 2 169 MSEK. Nyemissionen genomfördes under det första halvåret 2009 och fulltecknades genom att cirka 99 procent av de erbjudna aktierna tecknades med stöd av teckningsrätter och resterande aktier med subsidiär företrädesrätt. Några garantiåtaganden behövde inte tas i anspråk. Genom nyemissionen ökade antalet aktier till totalt 271 071 783, varav 28 500 000 A-aktier och 242 571 783 B-aktier.

Köpkurs och omsättning

Betalkursen för Trelleborgs B-aktie steg under 2009 med 144 procent (-64) till 53,50 SEK. OMX Stockholm steg under året med 47 procent (-42). Högsta betalkurs under året noterades den 4 december med 54,25 SEK och lägsta den 5 mars med 10,21 SEK. Trelleborgs marknadsvärde per den 31 december 2009 var 12,98 miljarder SEK (3,9).

Införandet av det så kallade MiFiDdirektivet har medföret att aktiehandeln inom EU blivit mer fragmenterad och många aktier, även Trelleborgaktien, omsätts numera på flera marknadsplatser. Av den totala omsättningen i Trelleborgaktien under 2009 svarade Nasdaq OMX Stockholm för cirka 95 procent (källa: Fidessa). Trelleborg var under 2009 den 37 (41) värdemässigt mest omsatta aktien på Stockholmsbörsen.

Under 2009 omsattes totalt 588* miljoner (170,5) Trelleborgaktier (varav 540 miljoner på Stockholmsbörsen). Det motsvarar 242 procent (189) av det totala antalet aktier i bolaget. Det sammanlagda värdet av handel i aktien uppgick till 18 700 MSEK (16 200).

Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till cirka 2 340 000 aktier (677 000) eller 74,5 MSEK (64,4).

Uppgifterna baseras bland annat på offentlig aktiebok och förvaltarförteckning den 31 december 2009.

*Justerad för genomförd nyemission

Kursutveckling och aktieomsättning jan 2009 – jan 2010

Svenskt och utländskt ägande, baserat på innehav, antal aktier

Juridiska och fysiska personer, baserat på innehav, antal aktier

22 procent utländska aktieägare

Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare vid årsskiftet 2009/2010 för cirka 22 procent (18). Institutioner svarar för huvuddelen av det totala ägandet. Av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet 72 procent (83) av juridiska personer och 28 procent (17) av fysiska personer representerande 92 procent (91) respektive 8 procent (9) av antalet röster procent per år.

Analytiker

För aktuell lista över de analytiker som kontinuerligt följer Trelleborg se www.trelleborg/analytiker.

Utdelningspolicy

Utdelningen anpassas bland annat till Trelleborgs resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat.

För 2009 föreslår styrelsen en utdelning om 0,50 SEK (–), vilket motsvarar cirka 33 procent av årets nettoresultat. Under de senaste fem åren har Trelleborgaktien haft en genomsnittlig direktavkastning på 2,6 procent per år.

Utdelning per aktie / Direktavkastning

Trelleborg AB:s 10 största aktieägare per 31 december 2009

Nr	Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
1	Dunkerintressen	37 105 875	13,7	55,7
2	Didner & Gerge aktiefond	20 306 839	7,5	3,8
3	Alecta	14 000 000	5,2	2,7
4	AFA Försäkringar	12 157 811	4,5	2,3
5	Swedbank Robur fonder	8 809 688	3,2	1,7
6	DFA Fonder (USA)	7 873 511	2,9	1,5
7	Nordea fonder	7 842 066	2,9	1,5
8	SEB fonder	6 370 337	2,4	1,2
9	Unionen	5 039 823	1,9	1,0
10	Norska staten	4 181 857	1,5	0,8
	Övriga 49 276 aktieägare	147 383 976	54,3	27,8
	Summa aktier	271 071 783	100,0
	Summa röster	527 571 783		100,0

Aktiefördelning per 31 december 2009

Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 49 286 (42 600), varav 24 398 (22 821) direktregistrerade och 24 888 (19 779) förvaltarregistrerade.

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt antal aktier, %	Förändring mot 31 dec 2008, %-enheter
1 – 1 000	36 789	4,4	– 5,7
1 001 – 5 000	9 996	8,3	0,7
5 001 – 50 000	2 219	9,6	0,9
50 001 –	282	77,7	4,1
Summa	49 286	100,0

Antal aktier, röster och aktieslag

Aktieslag	Antal aktier	Procent	Antal röster	Procent
A-aktier	28 500 000	11,75	285 000 000	54,02
B-aktier	242 571 783	88,25	242 571 783	45,98
Summa	271 071 783	100,00	527 571 783	100,00

Nyckeltal per aktie

SEK (om inget annat anges)	2009	2008	2007	2006	2005
Kvarvarande verksamheter
Resultat	1,70	–1,35	4,20	3,80	5,70
Resultat efter utspädning	1,70	–1,35	4,20	3,80	5,70
Resultat exklusive jämförelsestörande poster	2,90	4,45	6,40	5,35	5,70
Totalt
Resultat	1,70	–1,35	4,15	3,80	5,90
Resultat efter utspädning	1,70	–1,35	4,15	3,80	5,90
Eget kapital per aktie	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70
Eget kapital per aktie efter utspädning	45,30	51,20	50,10	48,35	50,70
Utdelning 1)	0,50	–	2,95	2,75	2,50
Direktavkastning, %	0,9	0,0	4,8	3,7	3,5
Börskurs B–aktien 31 dec, senaste betalkurs SEK	53,50	22,00	61,80	74,75	72,25
P/E–tal	31	neg	15	20	12
Omsättningshastighet för B–aktien, räknat på värdet, %	256	211	204	163	170
Antal aktier 2) (exklusive Trelleborg AB:s egna)
per 31/12 3)	271 071 783	90 357 261	90 357 261	90 357 261	90 357 261
i genomsnitt 3)	240 699 594	198 178 530	198 178 530	198 178 530	197 746 624

1) Enligt styrelsens och VD:s förslag.

2) Genomsnittligt antal aktier har efter nyemission justerats i enlighet med standard i IAS 33. Denna beräkning har applicerats på alla nyckeltal som innefattar antalet aktier.

3) Ingen effekt av utspädning.

Trelleborg satsar på årsredovisningen på webben – för miljöns skull

Förra året inledde Trelleborg en långsiktig satsning på årsredovisningen på webben för att successivt utveckla en läsvänligare och mer interaktiv årsredovisning. Det gör det enklare att hitta samtidigt som vi minskar kostnaderna och sparar miljön. Du hittar den på www.trelleborg.com/arsredovisning2009.

Satsningen på årsredovisningen på webben innebär att vi från och med 2009 års årsredvosining enbart distribuerar pappersversionen av årsredovisningen till de som särskilt begär detta.

Nyheter inom produkter och lösningar

På www.trelleborg.com kan du följa utvecklingen och framstegen för de olika produkter och lösningar som vi erbjuder våra kunder. Om du vill kan du bli uppdaterad via vårt nyhetsbrev eller prenumerera via RSS.

Prenumerera på information

Du kan kostnadsfritt, via e-post eller sms, prenumerera på våra finansiella rapporter, pressmeddelanden och aktieinformation. Tjänsten når du via sidan "Prenumerationsservice" under "Investerare" eller direkt via länken www.trelleborg.com/prenumerera.

Lättöversiktlig aktiekursinformation

Du kan se aktiekursens utveckling från sex år tillbaka och jämföra med utvecklingen för olika index. Analysera kursutvecklingen kopplat till rapporttillfällen och pressmeddelanden. Ladda ner aktiedata i excel-format för egna analyser.

Finansiella data

Ta del av nyckeltal, resultaträkningar och balansräkningar på ett lättöverskådligt sätt. Du kan själv välja hur du vill få informationen presenterad; per kalenderår, rullande tolv månader eller per kvartal.

Finansiella presentationer – titta direkt eller i efterhand

Titta på presentationer i samband med kvartalsrapporter, årsstämman eller andra tillfällen. De flesta presentationer går att följa direkt, annars kan du se dem i efterhand.

rankar varje år hur Stockholmsbörsens bolag informerar på webben och för 2009 blev www.trelleborg.com rankad som den bästa. Undersökningen omfattar mer än 100 kriterier med fokus på finansiell information och investerarrelationer. Trelleborgs webbplats har de senaste nio åren varit bland de tio bästa webbplatserna i undersökningen.

Årsstämma 2010

Årsstämman i Trelleborg AB (publ) äger rum tisdagen den 20 april 2010 klockan 17.00 i Söderslättshallen i Trelleborg.

Stämmoprogram

• Kl. 15.00 Registrering och lätt förtäring
• Kl. 16.00 Stämmolokalen öppnar
• Kl. 17.00 Årsstämman börjar

Anmälan om deltagande

För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast onsdagen den 14 april 2010, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast samma dag klockan 15.00.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast onsdagen den 14 april 2010 tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.

Anmälan om deltagande lämnas till:

Trelleborg AB, Koncernstab Juridik, Box 153, 231 22 Trelleborg

genom e-post till: anmalan.stamma@trelleborg.com

per telefon 0410-670 04, 670 00

på vår hemsida: www.trelleborg.com

Vid anmälan ska namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt ska fullmakten jämte – för det fall fullmaktsgivaren är juridisk person – handling utvisande firmatecknarens behörighet insändas till bolaget före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas i samband med årsstämman och bearbetning för upprättande av röstlängd.

Förslag till årsstämma 2010

Förslag till utdelning.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas en kontantutdelning på 0,50 SEK per aktie (–). Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 23 april 2010. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut från Euroclear Sweden den 28 april 2010.

Styrelseledamöter

Staffan Bohman, invald i Trelleborgs styrelse 2000, har avböjt omval inför årsstämman 2010. Valberedningen föreslår Nina Udnes Tronstad samt Bo Risberg till nya styrelseledamöter (för mer information se sidan 36). Därutöver föreslås omval av Heléne Bergquist, Hans Biörck, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson samt Anders Narvinger som styrelsens ordförande.

Aktieägare som tillsammans representerar cirka 66 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget har meddelat att de kommer att stödja förslagen.

Adresser

Huvudkontor

Trelleborg AB (publ) Box 153 231 22 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–670 00 Fax: 0410–427 63 Internet: www.trelleborg.com e-post: info@trelleborg.com

Trelleborg Treasury

Box 7365 103 90 Stockholm Besöksadress: Jakobsbergsgatan 22 Tel: 08– 440 35 00 Fax: 08–440 35 48 e-post: treasury.stockholm@trelleborg.com

Affärsområden

Trelleborg Engineered Systems

231 81 Trelleborg Besöksadress: Henry Dunkers gata 1 Tel: 0410–510 00 Fax: 0410–71 15 21 e-post: engineered.systems@trelleborg.com

Trelleborg Automotive

231 81 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–510 00 Fax: 0410–511 15 e-post: automotive@trelleborg.com

Trelleborg Sealing Solutions

Handwerkstrasse 5-7 DE-70565 Stuttgart, Tyskland Tel: +49 711 7864 0 Fax: +49 711 7864 300 e-post: sealing.solutions@trelleborg.com

Trelleborg Wheel Systems

Via Naz, Tiburtina, 143 IT-00010 Villa Adriana (Roma), Italien Tel: +39 0774 38 41 Fax: +39 0774 38 48 02 e-post: wheel.systems@trelleborg.com

Information

Delårsrapporter, årsredovisningar, koncernens intressenttidning T-TIME med mera kan beställas från Trelleborg AB, kommunikationsavdelningen, Box 153, 231 22 Trelleborg, tel: 0410-670 00, e-post: info@trelleborg.com eller på www.trelleborg.com.

Årsredovisningen finns tillgänglig på www.trelleborg.com

Adressändring

Adressändring avseende fysiska personer som är folkbokförda i Sverige sker automatiskt hos VPC.

Observera att aktieägare som valt att inte ha automatisk adressuppdatering själv måste anmäla ny adress till kontoförande institut. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör snarast anmäla ändring av namn, adress och kontonummer till sin förvaltare. Särskild blankett för anmälan tillhandahålls av bankerna.

Övriga aktieägare måste anmäla adressändring och ändringar av kontonummer till VPC AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, tel: 08-402 90 00.

Kalender
Årsstämma 2010	20 april
Delårsrapport januari-mars	20 april

Delårsrapport januari-mars	20 april
Delårsrapport januari-juni	21 juli
Delårsrapport januari-september 28 oktober

Kontakt

Viktoria Bergman, Kommunikationsdirektör, tel: 0410-670 94, mobil: 0708-47 57 33, e-post: viktoria.bergman@trelleborg.com

Mikael Sjöblom, Presschef, tel: 0410-670 15, mobil: 0733-74 70 15, e-post: mikael.sjoblom@trelleborg.com

Conny Torstensson, IR-chef,

tel: 0410-670 70, mobil: 073-408 70 70, e-post: conny.torstensson@trelleborg.com

Utmärkelser 2009

• www.trelleborg.com bästa webbplats på Stockholmsbörsen (Hallvarsson & Halvarsson)
• Trelleborg Corporate Responsibility-web – bland de tolv bästa i Europa (Hallvarsson & Halvarsson)
• Trelleborg Corporate Responsibility redovisning – bland de fyra bästa på Stockholmsbörsen (Deloitte)
• Trelleborgs Bolagsstyrningsrapport – bäst på Stockholmsbörsen (PricewaterhouseCoopers).

Ge oss dina synpunkter

Kan vi göra årsredovisningen bättre? Vi tar gärna emot dina förslag och synpunkter, e-post: annualreport@trelleborg.com.

Framtidsinriktad information

Denna rapport innehåller framtidsinriktad information som baseras på Trelleborgledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan faktiskt framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.

Ekonomiska definitioner

Finansiella nyckeltal

Avkastning på eget kapital

Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

Fritt kassaflöde

Operativt kassaflöde och kassaflöde avseende finansiella poster och skatter samt kassaflödeseffekt av omstruktureringsåtgärder.

Fritt kassaflöde per aktie

Fritt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.

P/E-tal

Börskurs i förhållande till resultat per aktie.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till summa eget kapital.

Soliditet

Summa eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Resultat per aktie

Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier med tillägg för genomsnittligt antal aktier som tillkommer vid konvertering av utestående antal konvertibler och optioner.

Operativa nyckeltal *)

Antal anställda vid årets slut Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal.

Avkastning på eget kapital

Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE – Return On Capital Employed)

EBIT i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

EBIT

Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.

EBITDA

Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster.

EBITDA/finansnetto

EBITDA dividerat med finansnetto (finansiella intäkter minus finansiella kostnader).

EBITDA-marginal EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Medelantal anställda

Genomsnittligt antal anställda under året baserat på arbetad tid. Inkluderar inte inhyrd personal.

Nettoskuld/EBITDA

Nettoskuld dividerat med EBITDA.

Operativt kassaflöde

EBITDA exklusive ej utdelade andelar i intressebolags resultat, investeringar och förändringar i rörelsekapital men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.

Operativt kassaflöde/EBIT

Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.

Operativt kassaflöde per aktie

Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.

Rörelsemarginal (ROS – Return On Sales)

– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.

– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat inklusive jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus räntebärande finansiella tillgångar och likvida medel och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.

Resultat per aktie

Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.

Västeuropa

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Österrike

*) För kvarvarande verksamheter

Ordlista

AVS Antivibrationssystem.

Bar Enhet för mätning av tryck. 1 bar är ungefär lika med lufttrycket vid havsytan.

Bitumenbaserad Asfaltbaserad.

Boots Fordonsbälgar.

• Bromsshims Dämparplattor i gummi/metallaminat som sätts på bromsbelägg för att motverka skrikljud.
• CR (Corporate responsibility) Företagsansvar. Syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
• Diagonaldäck Förr dominerande däck där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen diagonalt in mot däckets centrum i färdriktningen.
• Drivlinesystem Framdrivningssystemet på fordon, framför allt motorn och dess komponenter.
• Elastomer Polymer med hög elastisk töjbarhet som kan sträckas till minst den dubbla längden. Vid avlastning går deformationen nästan helt tillbaka.
• EMC (Electromagnetic Compatibility) Benämning på hur elektronik i olika apparater påverkar (eller själva blir påverkade) sin omgivning genom elektromagnetisk strålning. EMC-skärmande detaljer uppfyller vissa regler för elektronisk utrustning, till exempel EU-direktiv.

• EPM/EPDM (Etenpropengummi) Gummisort med god väder- och kemikalieresistens, som gör det väl lämpat för tätningslister, slangmaterial och fordonskomponenter.

• Extrudering/strängsprutning Kontinuerlig tillverkningsprocess där materialet sprutas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister och slangar.

• FFKM är en mycket exklusiv elastomer med hög värmeoch kemikalieresistens.
• Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt tio universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
• GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
• NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
• OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slutproducent av till exempel en bil.
• Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.

• Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – som är sammanbundna till långa kedjor. Exempel på polymerer är plast och gummi.

• Polymerteknologi Teknologin runt polymerernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.

• Polyuretan En polymer som bland annat används till beläggningar och "slitprodukter".
• PTFE (polytetrafluoreten) Termoplast med hög kemikalie- och temperaturbeständighet.
• PVC (polyvinylklorid) En av de vanligaste termoplasterna, används bland annat till slangar.
• Radialdäck Alltmer dominerande däcktyp där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen radiellt in mot däckets centrum.
• REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) EUs kemikalieförordning REACH har som mål att bara ämnen som är registrerade hos EUs Kemibyrå ska vara tillåtna att använda inom EU och EEA.
• Tier 1 Underleverantör med högsta förädlingsgraden och direktleverantör till OEM. Har ofta egna underleverantörer (Tier 2).
• TPE/TPO (termoplastisk elastomer/termoplastisk polyolefin) Material som är en kombination av plast och gummi och som är återvinningsbart.
• VOC (Volatile Organic Compounds) Lättflyktiga organiska ämnen. Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter.
• Vulkanisering Process där gummipolymeren tvärbinds vilket gör gummit elastiskt. Oftast sker vulkaniseringen vid förhöjd temperatur.
• Vulkmedel Tillsatsämne avsett för vulkanisering av gummi. Det vanligaste vulkmedlet är svavel. Organiska peroxider används då högre värmebeständighet eller bättre sättningsegenskaper eftersträvas.

Trelleborg i världen

Listan inkluderar Trelleborgs enheter i januari 2010. Antal anställda i respektive land avser medelantal anställda under 2009. För anställda vid årets slut, inklusive inhyrd och visstidsanställd personal se omslagets insida samt sidan 54.

Argentina

Marknadskontor: Buenos Aires Antal anställda: 4

Australien

Produktion: Brisbane, East Bentleigh Utvecklingsenhet: Zillmere Marknadskontor: Bibra Lake, Brisbane, East Bentleigh, Melbourne Antal anställda: 173

Belgien

Marknadskontor: Bryssel, Dion-Valmont, Evergem, Zaventem Antal anställda: 65

Brasilien

Produktion: Guarulhos, São José dos Campos Utvecklingsenheter: Guarulhos Marknadskontor: Lencois Paulista, São Paulo Antal anställda: 983

Bulgarien

Marknadskontor: Sofia Antal anställda: 16

Danmark

Produktion: Helsingør, Vejen Utvecklingsenheter: Hadsten, Helsingør Marknadskontor: Hadsten, Hedensted, Hillerød Antal anställda: 361

Estland

Produktion: Kuressaare Antal anställda: 72

Finland

Produktion: Keikyä, Kiikka, Vihti Marknadskontor: Nokia, Vantaa Antal anställda: 103

Frankrike

Produktion: Carquefou, Cernay, Chemaudin, Clermont-Ferrand, Condé-sur-Noireau, Mirambeau, Nantes, Poix-Terron, Rethel, Sancheville, Steinbach, Witry lès Reims Utvecklingsenhet: Carquefou-Modyn, Carquefou-Prodyn, Clermont-Ferrand, Nantes, Witry lès Reims Marknadskontor: Clermont-Ferrand, Compiegne, Maisons-Laffitte, Paris, Rochefort Antal anställda: 2 438

Förenade Arabemiraten

Marknadskontor: Dubai Antal anställda: 11

Indonesien

Marknadskontor: Jakarta Antal anställda: 6

Indien

Produktion: Bangalore, Noida Marknadskontor: Ahmedabad, Jayanagar Antal anställda: 452

Italien

Produktion: Cirié, Livorno, Lodi Vecchio, Modena, Pioltelo, Tivoli, Torino Utvecklingsenheter: Livorno, Lodi Vecchio, Tivoli, Torino Marknadskontor: Cinisello Balsamo, Cuneo, Livorno, Rom, Sesto San Giovanni, Tivoli Antal anställda: 1 383

Japan

Utvecklingsenhet: Toyo Koto-ku Marknadskontor: Tokyo, Toyo Koto-ku, Yokohama Antal anställda: 104

Kanada

Marknadskontor: Etobicoke Antal anställda: 36

Kina

Produktion: Shanghai, Qingdao, Wuxi Utvecklingsenhet: Shanghai Marknadskontor: Chengdu, Dalian, Guangzhou, Hongkong, Shanghai, Wuhan Antal anställda: 848

Kroatien

Marknadskontor: Zagreb Antal anställda: 4

Lettland

Produktion: Liepaja Antal anställda: 54

Litauen

Produktion: Tauragé Antal anställda: 149

Malaysia

Marknadskontor: Kuala Lumpur Antal anställda: 3

Malta

Produktion: Hal Far, Marsa Utvecklingsenhet: Hal Far Antal anställda: 426

Mexiko

Produktion: Tijuana, Toluca Marknadskontor: Col. Trabajadores de Hierro Antal anställda: 345

När US Airways flygplan kraschade i den iskalla Hudsonfloden i januari 2009 var 155 människors liv i fara. Samtliga kunde evakueras till säkerhet via räddningsrutschkanor gjorda av en unik polymerbelagd väv från Trelleborg. Mirakel sker, men ofta har fantastiska mänskliga insatser och pålitlig skyddsutrustning ett finger med i spelet.

Stärkt närvaro i Kina

Under året invigdes Trelleborgs femte helägda produktionsanläggning i Kina. Anläggningen tillverkar produkter för infrastrukturprojekt, bland annat fendersystem för hamnar och muddringsslangar.

Under året invigdes en ny fabrik i São José dos Campos Brasilien. Anläggningen tillverkar högkvalificerade tätningar till bland annat flyg och personbilar samt industriella applikationer.

Effektiv produktion i Sri Lanka

Trelleborg har under året utökat och effektiviserat sin produktion i Sri Lanka. All tillverkning av industridäck har koncentrerats till en effektiv och modern produktionsanläggning som invigdes under 2009.

Trelleborg Engineered Systems

Industrislangar
Muddringsslangar
Oljeslangar
Gummiduk
Industriell vibrationsdämpning
Polymerbelagda vävar
Tryckdukar
Industriprofiler
Rörtätningar
Marina fendersystem
Polymera lösningar för olja/gas

Trelleborg Automotive

Vibrationsdämpning för
bilindustrin
Bromsshims
Fordonsbälgar
Slangar för motorkylning

Trelleborg Sealing Solutions Precisionstätningar för flygindustri Precisionstätningar för bilindustri Precisionstätningar för industriella applikationer Trelleborg W Lantbruksdäck Skogsdäck Solida industrid

Ledande marknadspositioner

= placering nummer 1-3 = EU = NAFTA (North America Free Trade Agreement; = Globalt USA, Kanada och Mexiko)

Nederländerna

Produktion: Ede, Hoogezand, Ridderkerk Utvecklingsenheter: Ede, Ridderkerk Marknadskontor: Barendrecht, Ede, Lelystad, Ridderkerk Antal anställda: 273

Norge

Produktion: Mjöndalen Utvecklingsenheter: Mjöndalen Marknadskontor: Leirdal, Mjöndalen, Oslo, Siggerud, Spydeberg, Stavanger Antal anställda: 321

Polen

Produktion: Bielsko-Biala, Czechowice-Dziedzice, Walbrzych Marknadskontor: Lódz, Warszawa Antal anställda: 901

Rumänien

Produktion: Dej Antal anställda: 196

Ryssland

Marknadskontor: Moskva, St Petersburg Antal anställda: 23

Schweiz

Marknadskontor: Crissier Antal anställda: 22

Singapore

Produktion: Singapore Utvecklingsenheter: Singapore Marknadskontor: Singapore Antal anställda: 229

Slovakien

Produktion: Nova Bana Antal anställda: 70

Spanien

Produktion: Burgos, Cascante, Izarra, Martorell, Pamplona, Santander, Tarazona Utvecklingsenheter: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid Antal anställda: 994

Sri Lanka

Produktion: Kelanyia, Malwana Utvecklingsenheter: Kelanyia Antal anställda: 702

Storbritannien

Produktion: Barrow-in-Furness, Bridgewater, Cadley Hill, Hull, Knaresborough, Leicester, Manchester, Newtown, Rotherham, Scunthorpe, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Ashchurch, Bridgewater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Barrow-in-Furness, Bellshill, Cadley Hill, Edinburgh, Hull, Knaresborough, Leicester, Malmesbury, Manchester, Minworth, Rotherham, Runcorn, Skelmersdale, Solihull, St Alban Antal anställda: 1 366

Sverige

Produktion: Bor, Bålsta, Ersmark, Forsheda, Gävle, Havdhem, Hemse, Höganäs, Kalmar, Rydaholm, Sjöbo, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda,

Höganäs, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro Marknadskontor: Bromma, Göteborg, Höganäs, Jönköping, Kalmar, Värnamo Antal anställda: 1 731

Sydafrika

Marknadskontor: Johannesburg Antal anställda: 24

Sydkorea

Produktion: Gyungbuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 335

Taiwan

Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 19

Tjeckien

Produktion: Hrádek nad Nisou, Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 532

Turkiet

Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 402

Tyskland

Produktion: Breuberg, Grossheubach, Lathen, Mosbach, Rechlin Utvecklingsenheter: Höhr-Grenzhausen, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Hamburg, Stuttgart, Mettmann, Lathen Antal anställda: 1 036

Ungern

Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 10

USA

Produktion: Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fort Wayne, Hartville, Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, Northborough, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Hartville, Northborough, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Houston, Lombard, North Charleston, Portland, Portsmouth, Torrance Antal anställda: 2 833

Österrike

Marknadskontor: Wien Antal anställda: 18

bruksdäck sdäck a industridäck

leborg Wheel Systems

Marknadskontor Produktion Utvecklingsenheter

Hitta rätt

Tabeller/Diagram	Sida
Aktiefördelning	99
Aktier och andelar i intressebolag Aktieägarstruktur	81 35
Andel av operativt kassaflöde per affärsområde	omslagets insida
Andel av sysselsatt kapital per affärsområde	omslagets insida
Andelar i intressebolags resultat	81
Andelar i koncernbolag	93
Anställda och kostnader, koncernen	80
Anställda och kostnader, moderbolaget	92
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter, moderbolaget	94
Antal aktieägare	35
Antal anställda utanför Västeuropa och Nordamerika Antal anställda vid årets slut fördelning per land	15 54
Antal anställda vid årets slut per affärsområde	omslagets insida
Antal ISO 14001-certifierade anläggningar	52
Arvode och kostnadsersättning till revisorer, koncernen	81
Arvode och kostnadsersättning till revisorer, moderbolaget	92
Avfallshantering	52
Avfallsmängd	52
Avkastning på eget kapital	1, 10
Avskrivningar av materiella och immaterialla anläggningstillgångar, moderbolaget	92
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion Avsättningar för pensioner och liknande, koncernen	82 88
Avsättningar för pensioner och liknande, moderbolaget	94
Balansräkningar, koncernen	69
Balansräkningar, moderbolaget	91
EBITDA	1, 10
Eget kapital, koncernen	86
Eget kapital, moderbolaget	94
Energiförbrukning	52
Ersättning till koncernledningen	44
Ersättning till revisorerna	45
Ersättning till styrelsen Finansiell riskhantering	45 87
Finansiella anläggningstillgångar, koncernen	84
Finansiella anläggningstillgångar, moderbolaget	93
Finansiella derivatinstrument	86
Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå	88
Finansiella intäkter och kostnader, koncernen	82
Finansiella intäkter och kostnader, moderbolaget	92
Flerårsöversikt	97
Forskning och utveckling, utgifter	16
Fördelat ekonomiskt värde	57
Fördelning av goodwill per segment Fördelning av miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar	83 57
Fördelning av miljö- och arbetsmiljörelaterade kostnader	57
Förfallostruktur för koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter per
31 december 2009	32
Förfallostruktur för koncernens räntebärande skulder	32
Förslag till vinstdisposition	95
Försäljning i Kina	15
Försäljning per marknadssegment	omslagets insida
Försäljning utanför Västeuropa och Nordamerika	3, 15
Försäljningsutveckling	64
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, koncernen Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, moderbolaget	85 93
Förvärv och avvecklade verksamheter	89
Förändring av eget kapital, koncernen	68
Förändring av eget kapital, moderbolaget	91
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, konc	85
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, mb	93
Geografisk fördelning av försäljningen	15
Geografisk förflyttning	1
Geografisk placering per affärsområde Händelser efter balansdagen	omslagets insida 89
Icke räntebärande skulder, koncernen	88
Immateriella anläggningstillgångar, koncernen	83
Immateriella anläggningstillgångar, moderbolaget	93
Investeringar och avskrivningar, koncernen	71
Juridiska och fysiska personer, baserat på innehav, antal aktier	99
Jämförelsestörande poster	65, 81
Kapitalstruktur	68
Kassaflöde	18
Kassaflöde per aktie	71
Kassaflödesanalyser, koncernen Kassaflödesrapport, koncernen	72 71
Koncernen exklusive jämförestörande poster	65
Koncernens kapitalstruktur	32
Kortfristiga rörelsefordringar, koncernen	85
Kortfristiga rörelsefordringar, moderbolaget	93
Kostnader för åtgärdsprogram	66
Kostnader fördelade på kostnadsslag	81
Kostnadsslagsindelad resultaträkning, moderbolaget	92
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet, koncernen	81
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet, moderbolaget	92
Kursutveckling och aktieomsättning	98
Känslighetsanalys (omräkningsexponering)	33 omslagets insida
Ledande marknadspositioner per affärsområde

Innehåll

Tabeller/Diagram	Sida
Likvida medel	86
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Materiella anläggningstillgångar, koncernen	92 82
Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget	93
Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital	82
Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag	84
Nedskrivningar av immaterialla tillgångar	83
Nedskrivningar på materiella tillgångar fördelade per funktion Nettoomsättning	82 18, 62, 79
Nettoomsättning andel koncernen per affärsområde	omslagets insida
Nettoomsättning och EBITDA-marginal per kvartal	3
Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Automotive	23
Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Engineered Systems	21
Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Sealing Solutions Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Wheel Systems	25 27
Nettoomsättning och rörelseresultat, koncernen	19
Nettoomsättning per affärsområde	62
Nettoomsättning per geografisk marknad	64
Nettoomsättning per geografisk marknad, Trelleborg Automotive	22
Nettoomsättning per geografisk marknad, Trelleborg Engineered Systems Nettoomsättning per geografisk marknad, Trelleborg Sealing Solutions	20 24
Nettoomsättning per geografisk marknad, Trelleborg Wheel Systems	26
Nettoomsättning per marknadssegment, Trelleborg Automotive	22
Nettoomsättning per marknadssegment, Trelleborg Engineered Systems	20
Nettoomsättning per marknadssegment, Trelleborg Sealing Solutions	24
Nettoomsättning per marknadssegment, Trelleborg Wheel Systems Nettoomsättning, per kvartal, koncernen	26 19
Nettoskuld	18, 70
Nettoskuld – kapitalstruktur	18
Nyckeltal per aktie	99
Nyckeltal, Trelleborg Automotive	23
Nyckeltal, Trelleborg Engineered Systems Nyckeltal, Trelleborg Sealing Solutions	21 25
Nyckeltal, Trelleborg Wheel Systems	27
Närvaro årsstämma	35
Omräkningseffekter	33
Operativa nyckeltal, koncernen	19
Operativt kassaflöde Operativt kassaflöde, Trelleborg Automotive	3, 71 23
Operativt kassaflöde, Trelleborg Engineered Systems	21
Operativt kassaflöde, Trelleborg Sealing Solutions	25
Operativt kassaflöde, Trelleborg Wheel Systems	27
Organiskt tillväxt samt nettoomsättning Påverkan på koncernens räntekostnad av 1 procents ökning av räntan, 2010	1, 10 33
Redovisningsprinciper	73
Resultat	18
Resultat per aktie	65, 98
Resultaträkningar, koncernen Resultaträkning per kvartal, koncernen	63 67
Resultaträkningar, moderbolaget	90
Räntebärande fordringar, koncernen	85
Räntebärande fordringar, moderbolaget	93
Räntebärande skulder, koncernen Räntebärande skulder, moderbolaget	86 94
Rörelseresultat	64, 65
Rörelseresultat andel koncernen per affärsområde	omslagets insida
Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Automotive	23
Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Engineered Systems	21
Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Sealing Solutions Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Wheel Systems	25 27
Rörelseresultat, per kvartal, koncernen	19
Segmentredovisning, primära segment	79
Skatt på årets resultat, koncernen	82
Skatt på årets resultat, moderbolaget	92
Statliga stöd Styrelseledamöternas närvaro	81 39
Styrelsens sammansättning	38
Största aktieägare	99
Svenskt och utländskt ägande, baserat på innehav av aktier	99
Sysselsatt kapital	68
Total tillväxt och organisk tillväxt Totala utsläpp av koldioxid	14 52
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, koncernen	89
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, moderbolaget	94
Uppskjuten skattefordan/skatteskuld	85
Utdelning per aktie/direktavkastning Valberedningen inför årsstämman	1 36
Valutapar med störst 12 månaders nettoflöde från fjärde kvartalet 2009	33
Varulager	85
VOC-utsläpp	52
Ålder och kön för ledningsnivåerna 3-5	54
Övirga aktier Övriga avsättningar, koncernen	84 89
Övriga avsättningar, moderbolaget	94
Övriga kortfristiga skulder, moderbolaget	94
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, koncernen	81
Övriga rörelseintäkter, moderbolaget	92

Högpresterande lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande miljöer över hela världen.

TRELLEBORG AB ÅRSREDOVISNING 2009