AI assistant
Trelleborg — Annual Report 2008
Mar 24, 2009
2985_10-k_2009-03-24_5dea47ef-94d5-4768-9626-c6561f958bec.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Vi lämnar ett tufft år bakom oss och utmaningarna ökar framåt. Ljusglimtar är att vi fortsätter förbättra våra positioner och ta marknadsandelar. Vi är nu störst i världen inom industrigummi. Vi ger våra kunder lösningar de inte kan få från andra. Det gör oss annorlunda och väl rustade för framtiden.
ÅRSREDOVISNING 2008
Vad gör oss annorlunda? I Trelleborg är vi 23 000 medarbetare med passion för polymerer som strävar efter att ge våra kunder något de inte kan få från andra. Vår vision är att vara förstahandsvalet inom våra utvalda marknadssegment genom att erbjuda högpresterande lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer.
I den här årsredovisningen kan du läsa mer om hur vi löser våra kunders problem genom tillförlitliga och innovativa lösningar.
| Året i korthet VD & Koncernchef Peter Nilsson |
1 2 |
|---|---|
| Vår omvärld – tillväxttrender | 4 |
| Vår verksamhet | 8–39 |
| Affärskoncept | 10 |
| Finansiella mål | 12 |
| Marknad | 13 |
| Strategier Koncernen i sammandrag 2008 |
14 18 |
| Affärsområden | |
| Trelleborg Engineered Systems | 20 |
| Trelleborg Automotive | 24 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 28 |
| Trelleborg Wheel Systems | 32 |
| Riskhantering | 36 |
| Bolagsstyrningsrapport | 40–55 |
| Styrelseordförandens förord | 42 |
| Bolagsstyrning 2008 | 43 |
| Styrelsen | 46 |
| Översikt av styrning i Trelleborgkoncernen Koncernledning |
48 50 |
| Ersättningar | 52 |
| Styrelsens rapport om Intern Kontroll | 54 |
| Corporate Responsibility | 56–69 |
| Koncernchefens förord | 58 |
| Strategi, styrning och dialog | 59 |
| Ansvar för miljön | 62 |
| Ansvar för arbetsplatsen | 65 |
| Ansvar mot kunder och leverantörer Ansvar mot samhälle och närmiljö |
67 68 |
| Finansiell rapportering Kommentarer till koncernens resultaträkningar |
70–109 72 |
| Koncernens resultaträkningar | 73 |
| Kommentarer till koncernens balansräkningar | 78 |
| Koncernens balansräkningar | 79 |
| Kommentarer till koncernens kassaƂödes- | |
| analyser | 81 |
| Koncernens kassaƂödesanalyser Koncernens noter |
82 83 |
| Moderbolagets resultaträkningar och kassa | |
| Ƃödesanalyser | 100 |
| Moderbolagets balansräkningar | 101 |
| Moderbolagets noter | 102 |
| Förslag till vinstdisposition | 105 |
| Revisionsberättelse | 106 |
| Flerårsöversikt Trelleborgaktien |
107 108 |
| www.trelleborg.com | 110 |
| Årsstämma 2009 | 111 |
| Adresser och ekonomisk information | 112 |
| Ekonomiska deƁnitioner och ordlista | 113 |
| Trelleborg i världen | 114 |
| Ett starkt varumärke fyller 100 år | 116 |
| Index Reviderad förvaltningsberättelse Bestyrkt rapport |
119 |
Trelleborg AB är ett publikt bolag. Org.nr. 556006-3421. Säte i Trelleborg, Sverige. This Annual Report is also available in English.
Alla värden uttrycks i svenska kronor. Kronor förkortas SEK och miljoner kronor MSEK. Sifferuppgifter inom parentes avser 2007 om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Trelleborgs egna bedöm-
ningar, om icke en speciƁk källa anges. Dessa bedömningar baserar sig på bästa och senast tillgängliga faktaunderlag bland annat från publicerade källor inom offentliga sektorer och industrivarubranscher.
Denna rapport innehåller framtidsinriktad information som baseras på Trelle borgledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan faktiskt framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår i den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, förändringar i lagkrav och andra politiska åtgärder, variationer i valutakurser och andra faktorer.
Symbolen markerar att mer information Ɓnns på www.trelleborg.com
Fyra affärsområden Ledande marknadspositioner
tQMBDFSJOHOVNNFS
Industriell vibrationsdämpning
Polymera lösningar för olja/gas
Polymerbelagda vävar • • • Tryckdukar • • • IndustriproƁler • • • Rörtätningar • • •
Industrislangar Muddringsslangar
Tunneltätningar
Marina fendersystem
Oljeslangar
Gummiduk
a
• •
• ••
• •
• •
• •• • • •
•
•
| Trelleborg Engineered Systems |
|---|
| Ingenjörslösningar inriktade på |
| tätning, skydd och säkerhet för |
| investeringar, processer och personer |
| i extremt krävande miljöer. |
Trelleborg Automotive
Polymerbaserade komponenter och system för ljud- och vibrationsdämpning till personbilar samt lätta och tunga lastbilar.
Trelleborg Sealing Solutions Precisionstätningar för industri-, Ƃyg- och fordonsmarknaderna.
Trelleborg Wheel Systems Däck och kompletta hjulsystem för lantbruks- och skogsmaskiner, truckar samt andra transportfordon för materialhantering.
| Vibrationsdämpning för | ||
|---|---|---|
| bilindustrin | • • • | |
| Bromsshims | ||
| Fordonsbälgar | • • • • • • |
|
| Slangar för motorkylning | • | |
| Precisionstätningar | ||
|---|---|---|
| för Ƃygindustri |
• • • | |
| Precisionstätningar | ||
| för bilindustri | ||
| Precisionstätningar för | • • • | |
| industriella applikationer | ||
| • | • |
Skogsdäck Lantbruksdäck • • • • Solida industridäck • ••
ÅRET I KORTHET
| Nettoomsättning andel koncernen* |
Rörelseresultat andel koncernen* |
Andel av sysselsatt kapital* |
Andel av operativt kassaƂöde* |
Antal anställda vid årets slut** |
GeograƁsk placering Produktion och försäljningskontor |
|---|---|---|---|---|---|
| 39,2 % (12 378 MSEK) | 55,6 % (1 087 MSEK) | 34,0 % (7 846 MSEK) | 42,1 % (802 MSEK) | 33,6 % (7 773) | |
| 30,0 % (9 461 MSEK) | –19,5 % (-381 MSEK) Trelleborg Automotive –19,5 % (-381 MSEK) |
22,0 % (5 077 MSEK) | 2,8 % (53 MSEK) | 32,3 % (7 460) | |
| 19,1 % (6 022 MSEK) | 45,4 % (888 MSEK) | 34,7 % (8 037 MSEK) | 48,3 % (921 MSEK) | 23,8 % (5 492) | |
| 11,7 % (3 708 MSEK) | 18,5 % (363 MSEK) | 9,3 % (2 145 MSEK) | 6,8 % (129 MSEK) | 10,3 % (2 396) |
* Exklusive koncerngemensamma kostnader/poster.
** Inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
- Nettoomsättningen ökade till 31 263 MSEK (30 971).
- Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 374 MSEK (1 707) inklusive jämförelsestörande poster om –1 424 MSEK (–558), varav 430 MSEK är kostnader i samband med pågående konkurrensrättsärenden. Resterande del av jämförelsestörande poster är hänförligt till strukturåtgärder, främst inom Trelleborg Automotive.
2008:
- Rörelseresultatet i kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster blev 1 798 MSEK (2 274).
- Rörelsemarginalen för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster var 5,7 procent (7,3). EBITDA-marginalen blev 9,1 procent (10,6).
- Det operativa kassaflödet var fortsatt starkt och uppgick till 1 594 MSEK (1 718). Det fria kassaflödet blev 414 MSEK (518).
- Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2008 (utdelning 2007: 6,50 SEK per aktie).
- Kraftig avmattning under andra halvåret 2008 inom flera av Trelleborgs huvudmarknader. Dramatisk nedgång inom fordonsindustrin.
- Åtgärder för att anpassa kapacitet och kostnader till en lägre efter frågan pågår sedan andra halvåret 2008. Antalet anställda i koncernen har minskat med 2 700.
- Fortsatt stabil efterfrågan inom vissa marknadssegment som till exempel utvinning av olja och gas till havs, infrastruktur, flygindustri samt lantbruk.
- Förvärv av sex kompletterande verksamheter, bland annat MacDermid Offset Printing Blankets med en omsättning på drygt en halv miljard kronor och 400 anställda. Förvärvet stärker Trelleborgs globalt ledande position inom tryckdukar för den grafiska industrin.
- Under året har Trelleborg stärkt positionerna och förbättrat marknads andelarna inom flera marknads segment, såsom flyg, infrastruktur, polymerbelagda vävar och life science.
- Utökad närvaro på marknader utanför Nordamerika och Västeuropa. Under de senaste tre åren har försäljningen på marknader utanför Nordamerika, Västeuropa, Japan och Oceanien vuxit med 45 procent. Under 2008 var försäljningstillväxten på dessa marknader 14 procent.
EBITDA 2004 2005 2006 2007 2008 MSEK % 0 1 000 2 000 3 000 4 000 EBITDA för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, MSEK EBITDA för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, % 0 5 10 15 20
Operativt kassaflöde / Rörelseresultat, %
verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, %
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgrad, %
Avkastning på sysselsatt kapital
Avkastning på eget kapital
Vi står inför stora utmaningar
- men våra förbättrade positioner ger oss styrka
2008 var ett turbulent år på många sätt. Att det skulle komma en avmattning i konjunkturen förutspådde många, men inte att den skulle slå så snabbt. Efter en god utveckling under de första tre kvartalen 2008 var fallet under fjärde kvartalet dramatiskt. Efterfrågan inom fordonsindustrin har gått ner på ett exceptionellt sätt och även nedgången inom många andra sektorer har varit kraftig. Vi har ett tufft utgångsläge när vi går in i 2009.
Sammantaget har den snabba nedgången i marknaden under fjärde kvartalet 2008 påverkat Trelleborg betydligt. Omsättningen under året blev 31 263 msek och rörelseresultatet i kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster 1 798 msek, vilket ger en EBITDA-marginal på 9,1 procent. Detta är inte ett resultat som är tillfredsställande. Dock är det positivt att vi fortsatt har ett starkt kassaflöde. Det är också glädjande att våra positioner på marknaden har blivit starkare och att vi har tagit marknadsandelar inom våra prioriterade segment.
Förbättrade positioner ger bra grund att stå på
Samtidigt som våra dagliga beslut nu påverkas av den mycket utmanande tid vi är mitt i måste vi också ha blicken riktad framåt. Våra långsiktiga offensiva strategier och mål ligger fast. Vår strategi är att växa genom att förflytta oss mot ledande positioner inom lönsamma segment med god strukturell tillväxt. Detta gör vi med fortsatt starkt fokus på strukturerad portföljhantering, för att kontinuerligt och långsiktigt se till att vi är positionerade gentemot attraktiva kunder och marknader. Tittar vi på vad vi åstadkommit över en längre tidsperiod har vår förflyttning de senaste tre åren inneburit att vi möter lågkonjunkturen väl förberedda:
- t 4FEBOIBSUSFBWWÌSBGZSBBĊÊSTPNSÌEFO
QSPDFOUBW koncernen, kraftfullt stärkt sina marknadspositioner genom en genomsnittlig årlig tillväxt på 14 procent. Vi har därmed växt snabbare än den underliggande marknaden. Som ett kvitto på detta blev vi under 2008 rankade som världens största företag inom industrigummi i den årliga genomgången av den ansedda facktidningen Rubber & Plastics News. - t 4BNNBUSFBĊÊSTPNSÌEFOWJTBSPDLTÌTBNNBOUBHFUGÚSCÊUUSBEF NBSHJOBMFSTFEBO
UBDLWBSFÚLBEPQFSBUJPOFMMFĊFLUJWJUFU kostnadskontroll och struktureringsåtgärder. Likaledes har vi nått en högre avkastning på sysselsatt kapital. - t 7JIBSJOWFTUFSBUPDIWÊTFOUMJHUÚLBUGÚSTÊMKOJOHFOJMÊOEFS utanför Nordamerika och Västeuropa och flyttat tillverkning
till länder med bättre underliggande tillväxt samt bättre kostnadsläge. Vi har nu en bättre geografisk täckning än någonsin tidigare, både vad gäller kunder och produktion. Samtidigt har vi investerat i nya produkter och lösningar, GÚSWÊSWBUPDIJOUFHSFSBUÚWFSGÚSFUBHTFEBOPDI därmed förstärkt vår teknologi- och marknadsbas.
t 7JBSCFUBSMÌOHTJLUJHUNFEBUUTLBQBFOCÊUUSFQPTJUJPOGÚS Trelleborg Automotive. Vi brottas sedan flera år med otillräckligt utnyttjande av synergier och en icke optimal struktur av tidigare förvärvade enheter. Struktur åtgärder för att komma till rätta med detta initierades redan 2006. Kompletterande åtgärdsprogram från andra kvartalet 2008 innebär årliga CFTQBSJOHBSQÌDJSLBmsek med full effekt från 2010/2011.
Kompetens som gör oss annorlunda
Vi har under 2008 målmedvetet fortsatt att satsa på de grundläggande konkurrensfaktorer som utmärker Trelleborg och gör oss annorlunda: det gedigna polymer- och materialkunnandet i kombination med kunskap om kundernas behov som leder till innovativa applikationer och lösningar.
Under året har vi också stärkt verksamheten genom sex kompletterande förvärv, varav MacDermid Printing Blankets, med en omsättning på drygt en halv miljard kronor, ger en globalt ledande position inom segmentet tryckdukar.
Nu ska vi ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår när lågkonjunkturen förändrar styrkerelationerna på marknaden. Med vår världsledande ställning har vi ett gott utgångsläge för att flytta fram våra marknadspositioner. Nyckelfaktorn är våra medarbetare och vårt målstyrda ledarskap. Vår kultur att tidigt ge ansvar samt att uppmuntra prestation och entreprenörsskap ger utslag i mod och innovativt tänkande, egenskaper som är viktiga inte minst i svåra tider.
Anpassningar till marknadsläget
Vi vet vart vi ska långsiktigt och vi är på väg åt rätt håll. Nu måste vi även kraftfullt ta hand om kortsiktigt nödvändiga åtgärder. Vi har under året tidigt identifierat risken för nedgång i marknaden och initierat kapacitetsanpassningar. Åtgärder för att anpassa kostnadsbasen efter en väsentligt lägre efterfrågan berör alla affärsområden, dock görs de kraftigaste nedskärningarna i Trelleborg Automotive där också riskerna i affärsmiljön är störst. Den osäkra framtiden inom fordonsindustrin kan skapa nya förutsättningar, vilket kan innebära nya utmaningar såväl som möjligheter som vi måste ha beredskap för.
Vi har totalt i koncernen minskat antalet medarbetare med mer än 3 000 från när vi var som flest anställda under 2008 och fram till utgången av året. Ytterligare anpassningar kommer att göras under 2009. Det är givetvis en tråkig och tung process att så många medarbetare tvingas lämna Trelleborg och vår ambition är att hantera detta med stor respekt och på ett ansvarsfullt sätt.
Vi fortsätter också arbeta med vårt företagsansvar inom flera områden. Vi har stärkt upp vår riskhanteringsprocess, och fortsätter utveckla vårt miljö- och samhällsansvar. I slutet av januari 2009 fick vi EU-kommissionens beslut i den sedan länge pågående konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. Det är bra att vi nu fått ett beslut i denna fråga. Vi har med stor öppenhet bistått myndigheterna för att reda ut vad som skett. Vi har också vidtagit kraftfulla interna åtgärder för att minimera risken för att sådant här ska kunna hända igen.
Det är viktigt att ta vara på de affärsmöjligheter som uppstår i lågkonjunkturen
Styrelsen föreslår ingen utdelning för 2008
Vår skuldsättningsgrad låg vid årets utgång i den övre delen av vårt målintervall. Vi arbetar nu fokuserat för att komma ned i den lägre delen av intervallet.
Vi har en historia av att generera ett gott kassaflöde och detta är fortsatt av yttersta vikt för oss. Vi kommer lägga stor kraft på aktiviteter kopplade till detta, även om det i vissa fall kommer att innebära att andra måltal får stå tillbaka.
Trelleborg har en lång tradition med hög utdelning och direkt avkastning. Mot bakgrund av 2008 års resultat, bolagets balansräkning samt den stora osäkerhet som råder avseende framtida marknadsutveckling föreslår styrelsen dock ingen utdelning för 2008.
Stora utmaningar framåt
Utsikterna för 2009 är utomordentligt svårbedömda. Mycket talar för att marknadsförutsättningarna under året blir de svagaste på många årtionden. Något förenklat förväntar vi en utveckling under 2009 där en tredjedel av verksamheten möter en fortsatt kraftigt vikande efterfrågan, en tredjedel möter en lägre efterfrågan och en tredjedel en mer stabil efterfrågan. Totalt sett ger det betydligt svagare efterfrågan under 2009 än 2008. Men det finns också en rad motverkande krafter under 2009. Räntesänkningar och omfattande offentliga stimulanspaket kommer att få genomslag under året. På kostnadssidan har priset på många av våra råmaterial gått ner markant. Vi är väl positionerade inom en rad sektorer som prioriteras i offentliga satsningar; den stora infrastruktur- och transportsektorn, energisektorn samt hela produktionskedjan inom livsmedelssektorn.
Vi lämnar ett tufft år bakom oss och har ett ännu tuffare framför oss. Men vi genomför nu de kortsiktiga anpassningar som krävs för att förbättra koncernens värdeskapande för alla intressenter och utveckla de strategier som ger oss ett konkurrensförsprång när marknaderna vänder uppåt igen.
Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till alla medarbetare i Trelleborgkoncernen som med vilja och kraft tagit sig an och genomfört de tuffa uppgifterna under det gångna året. Med all den styrka som jag ser att vi har i vår organisation är jag övertygad om att vi kommer att gå stärkta ur årets utmaningar.
Trelleborg i februari 2009 Peter Nilsson, VD och koncernchef
Starka drivkrafter inom lönsamma och växande segment
Trelleborg är ett globalt företag med närvaro i cirka 45 länder. De förändringar som sker i världen är grundläggande drivkrafter för våra affärer. Att befolkningen i världen ökar och att städerna blir allt större gynnar Trelleborg, till exempel genom satsningar på infrastruktur och ett ökat behov av livsmedel av högre kvalitet. Andra globala och långsiktiga drivkrafter är den ökande satsningen på energieffektiva lösningar samt en fortsatt tillväxt i de snabbt växande länderna.
I Trelleborgs strategier ingår att bygga ledande positioner i lönsamma och växande segment och vi anpassar därför kontinuerligt verksamheten efter de globala drivkrafterna. De styr Trelleborgs strategiska positionering inom områden där koncernen har eller ser en potential att nå marknadsledande positioner. På de följande sidorna beskrivs några av dessa trender och på vilka sätt de bidrar till att öka efterfrågan på Trelleborgs lösningar.
Ökat energibehov flyttar olje- och gasutvinning till allt djupare hav
Prognoser pekar på en fortsatt kraftig ökning av världens energikonsumtion, främst drivet av hög tillväxt i länderna utanför OECD-området. De förutspås en dubbelt så hög BNP-ökning som OECD-länderna fram till 2030, vilket leder till en ökning i energiefterfrågan på över 80 procent under perioden, jämfört med mindre än 20 procent för OECD-området, enligt den amerikanska energimyndigheten EIA (Energy Information Administration).
Denna utveckling innebär bland annat att utvinningen av
olje- och gastillgångar flyttar till allt svårare geografiska lägen, främst djupare hav. Stora fyndigheter finns bland annat utanför västra Afrika och Brasilien där nu omfattande investeringar sker i plattformar och annan utrustning. Dessa beräknas totalt uppgå till över 780 miljarder sek* under 2011 när produktionen går mot en fördubbling räknat från 2007, enligt branschspecialisten Deep Offshore Technology International.
Trelline är en specialslang för transport av olja vid utvinning till havs.
Elastopipe är ett flexibelt rörsystem för sprinkler och andra applikationer i riskfyllda miljöer.
Produktionsvillkoren vid djupa förhållanden är svåra med höga krav på innovationer, produktutveckling och kvalitet för att skydda personal, investeringar och miljö från stormar, strömmar och höga vågor som sliter på utrustningen och kan vålla förödande läckage.
Trelleborg har etablerat sig som ledande leverantör till bolag som letar och producerar olja och gas utanför västra Afrikas och Brasiliens kuster. Leveranserna omfattar bland annat specialslangar för transport av olja, rörsystem, tätningar med extrema prestanda till pumpar och rör, precisionstätningar, skyddsutrustning till personal, aktivt och passivt brandskydd, korrosionsskydd, flytmoduler, dockningsutrustning för transportfartyg och produktions- och bostadsplattformar samt avancerade lösningar som dämpar påfrestningarna från vågor och strömmar och därmed gör transporten av olja och gas i rörledningar på havsbotten effektivare.
Alternativa energikällor
En annan drivkraft inom energisektorn är de kraftigt ökade investeringarna i andra energikällor än olja och gas, till exempel vindkraft. Även om vindkraften än så länge svarar för en mycket liten del av den globala energiproduktionen beräknas investeringarna i vindkraft växa med långt över tio procent årligen till FOÌSMJHJOWFTUFSJOHTUBLUQÌNFHBXBUUÌS
FONFS än tiodubbling från dagens nivåer, enligt ett scenario från den EBOTLBLPOTVMUmSNBO#5.\$POTVMU"Q4#BSBGSBNUJMM CFSÊLOBTJOWFTUFSJOHBSOBMJHHBQÌNJMKBSEFS sek*.
Till vindkraftsindustrin levererar Trelleborg bland annat tätningar med mycket lång driftstid till hydrauliska system vilka kontinuerligt ser till att rotorbladen har rätt vinkel, plus en rad andra typer av tätningar till motorer och turbiner.
Utbyggnaden av vindkraft ökar behovet av tätningar som klarar mycket lång driftstid trots höga påfrestningar.
Den ökade efterfrågan av biobränslen kräver tätningar som klarar en tuffare driftsmiljö.
Många skäl, framför allt miljöskäl, ligger bakom den kraftiga utvecklingen av produktion av bioetanol och biodiesel under senare år. I många länder finns lagstiftning om att en viss procentuell andel av alla fordon vid ett visst årtal ska använda något av dessa biobränslen som fordonsbränsle. Biobränslen för fordon kan utvinnas ur flera olika råvaror, bland annat majs och sockerrör. Detta driver utvecklingen av odling av dessa grödor och gör också att lantbruken i många länder blir allt större. Denna utveckling har framför allt varit stark i Brasilien, världens största producent av bioetanol och biodiesel. Över hälften av alla personbilar i Brasilien drivs med bioetanol eller biodiesel.
För att möta denna utveckling har Trelleborg bland annat utvecklat hållfastare tätningar som ska fungera bättre i biobränslenas tuffare driftsmiljö. Tillväxten för biobränslen gynnar även Trelleborgs lantbruksdäck, främst de större dimensionerna.
* Uppgifter i USD och EUR har räknats om till SEK med kurs per 31/12 2008.
Flygindustrins miljökrav kräver allt bättre tätningar
Vid årsskiftet 2008/09 hade den civila flygplansindustrin inne-MJHHBOEFPSEFSQÌDJSLBQMBO
FOMJHU"FSPTQBDF.BSLFU News. Orderböckerna är således goda, men med den pågående nedgången i världskonjunkturen räknar industrin nu med svagare orderingång under några år. Civilflyget är dock en av de långsiktigt kraftigast växande transportsektorerna. Välfärdsökningen i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) är en viktig drivkraft, men också behovet av att ersätta äldre modeller med nya för att klara skärpta miljökrav. Den amerikanska tillverkaren Boeing prognosticerade 2008 en marknad på 29 400 nya kommersiella flygplan de kommande 20 åren, en marknad WÊSENJMKBSEFSsek*.
Skärpta krav från myndigheter och kunder för mindre bullriga, bränslesnålare, och säkrare flygplan med effektivare motorer är andra viktiga drivkrafter inom flygindustrin.
Trelleborg är en av de ledande leverantörerna till flygindustrin av produkter som tätar, dämpar och skyddar. Trelleborg är väl positionerat hos de två globala marknadsdominanterna Boeing och Airbus, men även hos andra stora tillverkare av civila och militära plan. Trelleborg är marknadsledande inom precisionstätningar till flygindustrin och försäljningen till kommersiellt flyg har vuxit med cirka tio procent per år de senaste tre åren.
Leveranserna till ett enda större trafikflygplan kan uppgå till ett värde av närmare en miljon sek. Produkterna är många: hydrauliktätningar till landningsställ och cylindrar samt precisionstätningar i motorer, bränslesystem samt flygkontroller. Dessutom tätningslister till vingar, flygkropp och dörrar.
Trelleborg är marknadsledare inom precisionstätningar till flygindustrin.
Trelleborgs brolager kan fånga upp seismiska rörelser i jordskorpan.
Ny infrastruktur kräver tätning, dämpning och skydd
Uppbyggnaden av ny infrastruktur i tillväxtländerna samt moderniseringen och effektiviseringen av gammal infrastruktur i OECD-länderna skapar flera snabbväxande segment. Världsbankens beräkningar pekar mot årliga och långsiktiga tillväxttal LSJOHQSPDFOUGÚSJOWFTUFSJOHBSJOPNFOFSHJPDIUSBOTQPSUFS
Ett intressant tillväxtsegment är järnvägar där teknologiutvecklingen driver mot stora investeringar i nya järnvägslinjer och ny utrustning för snabbtåg. Den europeiska järnvägsindustrins samarbetsorgan UNIFE förutspår i en prognos från 2006 fortsatt stark tillväxt fram till 2016 då den globala marknadsvolymen kan komma att uppgå till över 1 210 miljarder sek*.
Satsningarna på snabbtåg över hela världen ökar och Trelleborg är väl positionerat inom denna industri och
behoven av kringinvesteringar är mycket stora med lösningar och produkter för både linjebyggandet och tåg. Nya spår, tunnlar och broar är viktiga för snabbheten och kräver tätande, dämpande och skyddande material. Exempel är tunneltätningar, transportband för att transportera bort material, gummilager som ger flexibla stödpunkter för broar och viadukter, en stor mängd dämpande och tätande produkter för vagnar och tåg som minskar ljud och vibrationer i bromsar, fästen, lagersystem, hindrar läckage av vätskor och skyddar människor, utrustning och miljö. Satsningar på infrastruktur driver också behovet av anläggningsmaskiner, där Trelleborg har en globalt ledande position inom hydrauliktätningar.
Allt större och effektivare jordbruk kräver större däck
Den ökande levnadsstandarden i tillväxtländerna och ständigt hårdare regler för skydd av människor och miljö driver på investeringarna i hela livsmedelskedjan från jordbruk till avancerad processindustri inom livsmedelssektorn.
Jakten på ökad produktivitet inom jordbruket gynnar större odlingsenheter. Det innebär större och effektivare jordbruksmaskiner, som kräver större, skonsammare och slitstarkare däck, områden där Trelleborg har mycket starka positioner. Den globala marknaden för jordbruksmaskiner beräknas öka med nära fyra procent de kommande fem åren, enligt den amerikanska konsultfirman AllBusiness.
Trelleborg är globalt ledande inom radialdäck för lantbruk där kravspecifikationerna ständigt skärps för att de ska klara högre farter och minska sammanpressningen av jord samt på ett allt bättre sätt dämpa stötar och vibrationer. Här finns viktiga
geografiska drivkrafter i Ryssland, Ukraina, Brasilien och Kina, länder som satsar långsiktigt för att öka den egna självförsörjningsgraden och höja exportkapaciteten för spannmål.
Inom livsmedelsindustrin ökar investeringarna i tillväxtländerna för att svara mot både ökad köpkraft men också bättre standard och mer sofistikerad efterfrågan på mat. Drivkrafterna här är bland annat den globala hälsotrenden, den ökande miljömedvetenheten samt skärpt lagstiftning vad gäller innehåll och kvalitet. Trelleborg tillgodoser den ökande efterfrågan genom till exempel rörsystem och produkter för tätning och skydd i livsmedelsproduktion som möter de högsta kraven på hygien och bevarar fräschör och smaker. Dessutom vill många utvecklingsländer förbättra tillgången till rent vatten, vilket ökar efterfrågan på pumpar, slangar, reningsanläggningar och vattenlagringsmöjligheter.
* Uppgifter i USD och EUR har räknats om till SEK med kurs i per 31/12.2008.
Lantbrukets utveckling mot stordrift ökar efterfrågan på större maskiner och därmed större däck.
Högre kvalitet på livsmedel ökar behovet av slangsystem som möter de högsta kraven på hygien.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Innehåll
Innehåll Vår verksamhet
| Affärskoncept 10 |
|---|
| Finansiella mål 12 |
| Marknad 13 |
| Strategier 14 |
| Förvärv 2008 16 |
| Forskning & utveckling 17 |
| Koncernen i sammandrag 2008 18 |
| Affärsområde Trelleborg Engineered Systems 20 |
| Affärsområde Trelleborg Automotive 24 |
| Affärsområde Trelleborg Sealing Solutions 28 |
| Affärsområde Trelleborg Wheel Systems 32 |
| Riskhantering 36 |
| Bolagsstyrningsrapport (ej reviderad) 40 |
| Corporate Responsibility (bestyrkt av revisor) 56 |
| Kommentarer till koncernens resultaträkningar 72 |
| Koncernens resultaträkningar 73 |
| Kommentarer till koncernens balansräkningar 78 |
| Koncernens balansräkningar 79 |
| Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 81 |
| Koncernens kassaflödesanalyser 82 |
| Koncernens noter 83 |
| Moderbolagets resultaträkningar och kassaflödesanalyser 100 |
| Moderbolagets balansräkningar 101 |
| Moderbolagets noter 102 |
| Förslag till vinstdisposition 105 |
| Revisionsberättelse 106 |
| Flerårsöversikt 107 |
| Trelleborgaktien . 108 |
Den flytande järnvägen
I norra Sydney ligger tågstationen Chatswood, där dagens 35 000 resenärer ska tredubblas efter en gigantisk ombyggnad med dubbla plattformar – tätt intill nya butiker och lägenheter. Genom att låta järnvägsspåret "flyta" på ett gummilagersystem från Trelleborg absorberas vibrationerna så att byggnaderna bredvid inte påverkas - en annorlunda lösning.
Lösningar som tätar, dämpar och skyddar
Täta, dämpa och skydda
Trelleborgkoncernen erbjuder högteknologiska lösningar som möter tre primära kundbehov: att täta, dämpa och skydda för att säkra investeringar, processer och människor i krävande industriella miljöer. Detta är funktioner som är väsentliga för kunder inom utvalda segment av de globala marknaderna flyg, jordbruk, transport, bil, offshore olja/gas, infrastruktur/bygg samt övrig industri. Med bas inom polymerteknologi och med djupt applikationskunnande utvecklar Trelleborg, ofta i nära samarbete med kunderna, produkter och lösningar designade för specifika behov.
Marknads- och applikationskunnande
Koncernens lösningar används för en mängd olika applikationer och produkter, och riktas därmed till ett stort antal kundgrupper inom många olika industriella segment. Varje affärsområde är fokuserat på utvalda kundsegment och kan därmed tillföra spetskompetens och applikationskunnande genom djup kunskap om kundernas situation och behov.
Vår decentraliserade organisation och entreprenöriella anda ger starkt operationellt fokus och närhet till våra kunder. Ett tydligt värderingsbaserat och målstyrt ledarskap främjar utveckling och innovation.
Kärnkompetens och synergier
Den industriella kärnkompetensen och polymerteknologin är genomgående för alla affärsområden, liksom produkternas höga teknikinnehåll som ger mervärde för våra kunder. Avgörande för verksamhetens goda resultat och för kommersiellt framgångsrika produkter och lösningar är fokuserad produktutveckling, kostnadseffektiv tillverkning samt synergier i inköp och materialflöden. För att stärka koncernens konkurrenskraft söks samordning mellan affärsområdena inom alla dessa områden.
Våra värderingar
Trelleborgs grundläggande värderingar sammanfattas i de fyra ledorden kundfokus, prestation, innovation och ansvar. I det dagliga arbetet vägleds koncernens medarbetare av den kultur och de värderingar som utvecklats under årens lopp. Med gemensamma värderingar skapar vi en kontinuitet, nödvändig för att bygga upp och bibehålla en långsiktig och framgångsrik verksamhet.
Tillsammans med en väl definierad uppförandekod och tydliga principer för bolagsstyrning skapar detta en stark, uthållig koncern till gagn för alla Trelleborgkoncernens intressenter.
I vardagen påminner våra fyra trianglar oss om våra fyra grundvärderingar; kundfokus, prestation, innovation och ansvar.
Våra finansiella mål
Trelleborgkoncernens långsiktiga finansiella mål är följande:
- t (FOPNTOJUUMJHÌSMJHUJMMWÊYUÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM
- t "WLBTUOJOHQÌTZTTFMTBUULBQJUBM
-
t "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM
-
t 4LVMETÊUUOJOHTHSBE
- t 0QFSBUJWULBTTBnÚEFBWSÚSFMTFSFTVMUBUFU
- t &#*5%"NBSHJOBMǚQÌLPODFSOOJWÌ
| Mål | Beskrivning | Uppfyllelse | |
|---|---|---|---|
| Tillväxtmål 8–10% Det övergripande målet är att skapa värde för aktieägarna och andra intressenter genom en lönsam tillväxt. Målet för vår genomsnittliga årliga försäljningstillväxt över en konjunkturcykel är 8-10 procent. |
Tillväxten ska nås genom en kombination av organisk tillväxt och förvärv av nya och komplet terande verksamheter. Den organiska tillväxten ska uppnås bland annat genom egen produkt utveckling samt inbrytningar på nya geografiska marknader. De senaste fem åren har försäljning en i genomsnitt ökat med 12 procent årligen. Under samma period har den organiska tillväxten i genomsnitt uppgått till 4 procent. |
Under 2008 uppgick omsättnings tillväxten totalt till 1 procent med följande fördelning: Organisk tillväxt –1% Strukturförändringar +2% Valutaeffekter 0% |
Nettoomsättning MSEK 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoomsättning, MSEK Kvarvarande verksamheter, MSEK |
| Avkastning på 15% sysselsatt kapital* Målet är att avkastningen på sysselsatt kapital långsiktigt ska uppgå till 15 procent före skatt. |
Denna nivå bedöms som rimlig över en konjunk turcykel med hänsyn till att den fasta tillgångs massan är en mix av äldre tillgångar med lägre bokförda värden och tillgångar som förvärvats till marknadsvärden under senare år. |
Under 2008 uppgick avkastningen till 8,4 procent (11,5). Trelleborg Wheel Systems förbättrade sin avkastning till 19,5 procent (18,5) medan Trelleborg Sealing Solutions var i nivå med 2007, 12,3 procent (12,5). Trelleborg Engineered Systems för svagades något till 15,5 procent (18,6) medan Trelleborg Automotive hade en negativ avkastning (3,9). |
Avkastning på sysselsatt kapital % 20 Avkastningsmål 15% 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 Avkastning på sysselsatt kapital för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, % |
| Avkastning på 15% eget kapital* Målet för avkastningen på eget kapital är 15 procent efter skatt. |
Detta är ett rimligt mål med tanke på målsatt avkastning på sysselsatt kapital och kapital struktur. Nyckelfaktorer för en fortsatt positiv utveckling är en förbättrad avkastning på det sysselsatta kapitalet samt en optimal kapital struktur. |
Under 2008 uppgick avkastningen till 8,8 procent (13,0). Den försämrade avkastningen är en följd av att avkastningen på sysselsatt kapital har försämrats. |
Avkastning på eget kapital % 20 Avkastningsmål 15% 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 Avkastning på eget kapital, kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, % |
| Skuldsättningsgrad 75–125% Målet för skuldsättningsgraden är att den ska ligga inom intervallet 75-125%. |
Målet för koncernens kapitalstruktur är satt för att få en optimerad balans mellan risk och avkastning. Koncernen har därför bedömt en skuldsättningsgrad mellan 75 och 125 procent rimlig med beaktande av konjunkturkänslighet och god kassagenereringsförmåga. |
Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100) vilket är i nivå med övre gränsen i målintervallet. Förvärv ökade skuldsättningen med 802 MSEK (489) under året motsvarande cirka 8 procent av utgående eget kapital. |
Skuldsättningsgrad % Mål 75-125 % 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 Skuldsättningsgrad, % |
| Operativt 80–90% av kassaflöde* rörelseresultatet Det operativa kassaflödet är den viktigaste finansieringskällan för den målsatta tillväxten. Målet är att det operativa kassaflödet ska utgöra 80-90 procent av det underliggande rörelseresul tatet (EBIT). |
För att nå målet arbetar vi inom koncernen löpande med en rad kapitalrationaliserings - projekt som bland annat möjliggör attraktiva finansieringslösningar för våra leverantörer. |
Under 2008 uppnåddes ett opera tivt kassaflöde om 89 procent (76) av rörelseresultatet. Nivån ligger i övre spannet av målintervallet beroende på en minskad rörelsekapitalbindning i form av lägre kundfordringar som en följd av försäljningsavmattningen mot slutet av året. |
Operativt kassaflöde / Rörelseresultat, % % Mål 80-90 % av EBIT 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 Operativt kassaflöde / Rörelseresultat för kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster, % |
| Marginalmål* ≥12% EBITDA-marginal (resultatet före räntor, skatt, av- och nedskrivningar i förhållande till netto omsättningen) kompletterar avkastningsmålen. Marginalmålet kvarstår men kan i rådande mycket svaga konjunkturläge inte förväntas att nås. |
Målet ska nås genom volymtillväxt och struktur och effektiviseringsåtgärder. Trelleborgs strategi att aktivt söka lönsamma segment förväntas också bidra till förbättrade marginaler. |
Under 2008 uppgick EBITDA marginalen till 9,1 procent (10,6). Marginalen har försämrats främst som en följd av resultattappet inom Trelleborg Automotive under det fjärde kvartalet. |
EBITDA % 14 EBITDA-mål 12 % 12 10 8 6 4 2 0 2004 2005 2006 2007 2008 EBITDA för kvarvarande verksamheter exklusive |
*Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster
Globalt ledande inom industri gummi
| #### | jan–mar | apr–jun | jul–sep | okt–dec | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Trelleborg Engineered Systems | 267 | 276 | 366 | 294 | 263 | 290 | 191 | 308 |
| Trelleborg Automotive | 32 | 55 | 20 | 85 | –85 | 29 | –348 | 34 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 249 | 226 | 281 | 210 | 220 | 209 | 138 | 194 |
| Trelleborg Wheel Systems | 109 | 89 | 110 | 75 | 84 | 64 | 60 | 60 |
| Övriga bolag | –3 | –4 | –3 | –5 | –1 | –1 | –2 | 2 |
| Koncernposter | –32 | –35 | –40 | –63 | –31 | –44 | –47 | –74 |
| Kvarvarande verksamheter | 622 | 607 | 734 | 596 | 450 | 547 | –8 | 524 |
För definitioner se sid 113. Kvarvarande verksamheter definieras såsom verksamheten exklusive de delar av koncernen där avveckling genomförts eller beslutats.
ÅRSREDOVISNING 2008 TRELLEBORG AB 19
Vår marknad
En betydande del av Trelleborgs verksamhet ligger inom ramen för det som benämns industrigummi. Trelleborg är ledande på denna globala marknad, TPNVQQTLBUUOJOHTWJTPNTÊUUFSDJSLBNJMKBSEFSsek per år. Europas och /PSEBNFSJLBTUPUBMBBOEFMVUHÚSOÊSNBSFQSPDFOU
*OEVTUSJHVNNJNBSLOBEFOPNGBUUBSQSPEVLUPNSÌEFOTPNUJMMFYFNQFM anti vibration, slangar och tätningar. Marknaden är fragmenterad, men en gradvis konsolidering pågår. De tio största företagens andel har ökat från DJSLBQSPDFOUUJMMDJSLBQSPDFOUVOEFSEFTFOBTUFGFNÌSFO*EFOOB process tar Trelleborg en aktiv roll.
Globala industri gummi leverantörer*
| Nr. Företag | Land |
|---|---|
| 1. Trelleborg | Sverige |
| 2. Continental | Tyskland |
| 3. Hutchinson | Frankrike |
-
- Bridgestone Japan
-
- Freudenberg Tyskland
-
- Cooper-Standard USA
-
- Tomkins England
-
- Tokai Rubber Japan
-
- Parker-Hannifin USA
-
- NOK Japan
* Efter omsättning Källa: Rubber & Plastics News, juli 2008/Trelleborg
Trelleborgkoncernens försäljning 2008
Ökad närvaro på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika
Geografiskt expanderar Trelleborg på marknaderna i Asien, Latinamerika samt Central- och Östeuropa genom utökad närvaro och utveckling av marknaderna genom egen produkt- och systemutveckling.
Försäljningen, som mer än fördubblats sedan 2003, ger oss möjlighet att etablera en kostnadseffektiv produktion som kommer de lokala marknaderna tillgodo och stärker koncernens konkurrenskraft på de mogna västeuropeiska och amerikanska marknaderna. Under 2008 har Trelleborgs närvaro stärkts i bland annat Baltikum, Rumänien och Kina. Den totala andelen av koncernens försäljning på marknader utanför Västeuropa, Nordamerika, Japan och Oceanien var 2008 cirka 19 procent. Försäljningen på dessa marknader har under året ökat med 14 procent jämfört med 2007.
Förflyttningen av produktion till länder med lägre kostnader fortsätter. Under de senaste fem åren har andelen produktionsanställda i lågkostnadsländer (utanför Nordamerika, Västeuropa och Japan) ökat från 15 till 35 procent.
2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008
bitumenbaserade byggprodukter för tätande och vattenavvisande applikationer för industri och för konsumenter. sid 22
Vid infrastrukturprojekt som vägar, broar och tunnlar är behovet av akustisk dämpning, bullerdämpning och tätningssystem stort. Bilden visar Spaniens högsta motorvägsviadukt, Montabliz-viadukten, där Trelleborgs expansionsfogar binder samman körbanemodulerna med stödjepelarna och tar upp rörelser som orsakas av tung trafik, kraftiga vindar och temperaturskiftningar.
Affärsområdeschef: Lennart Johansson Omsättning 2008: 12 378 MSEK (11 745) Rörelseresultat 2008*: 1 087 MSEK (1 168) Antal anställda**: 7 773 (7 659) Huvudkontor: Trelleborg, Sverige
Produktionsenheter:
Australien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Strategiska prioriteringar:
- Fortsatt aktiv portföljhantering investera i attraktiva segment och lämna segment med låg potential.
- Stärka närvaron i Asien och Latinamerika. Förvärva enheter som stödjer expansion på nyckelmarknader.
- Förbättra den totala kostnadsstrukturen genom att effektivisera, outsourca och tillverka i lågkostnadsländer.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Exempel på varumärken:
Elastopipe®, Trelline®, Vulcan®, Dipro®, ETM®, Mataki®, Phønix Tag®, Trebolit®, Uraduct® och Värnamo®.
Marknadsposition:
Industry: Världsledande inom polymerbelagda vävar och tryckdukar. Marknadsledande i Europa inom industrislang och industriella antivibrationsprodukter.
Infrastructure Construction: Världsledande inom marina fendersystem, tunneltätningar, och muddringssystem. På vissa geografiska marknader även ledande inom bärlager och expansionselement för broar. Marknadsledande inom rörtätningar i Europa.
Offshore: Världsledande i ett flertal nischer inom olje- och gasutvinning offshore, fram förallt sub-sea.
Building: Marknadsledande i norra Europa.
Nyckelkunder:
Företag inom infrastruktur, olja och gas offshore, livsmedels-, kemi-, grafisk industri och transportindustri samt stora distributörer av industriförnödenheter. Fönstertillverkare och byggindustriföretag.
Huvudkonkurrenter:
Industry: Continental/Contitech, Semperit, IVG, Bridgestone, DAY och Hutchinson.
Infrastructure Construction: Yokohama, Continental/Contitech och Bridgestone.
Offshore: Cuming Corp., Continental/ Contitech och Balmoral Offshore Engineering.
Building: Semperit, Icopal, Schlegel och Stomil Sanok.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Engineered Systems
Trender
Marknaden för segmentet Industry är mogen med en tillväxt som följer industriproduktionen. Den europeiska branschstrukturen är fragmenterad, men konsolidering pågår i vilken Trelleborg som europeisk marknadsledare deltar aktivt, till exempel inom polymerbelagda vävar.
För det projektorienterade segmentet Infrastructure Construction ökar investeringarna på många håll i världen. Bland annat ger urbaniseringen ett ökat behov av till exempel broar och tunnlar. Moderna höghastighetståg kräver ökad dämpning.
Efterfrågan på fendersystem ökar i takt med att allt fler stora och internationella fraktfartyg kräver nya hamnar. Även marknaden för Offshore är projektorienterad och påverkas av offshoreindustrins utveckling. En ökad djuphavsbaserad olje- och gasutvinning på flera geografiska marknader gynnar affärssegmentet.
Inom segmentet Building blir marknaden allt mer internationell samtidigt som kraven på lokal närvaro och snabba
leveranser är centrala för att uppnå ledande positioner.
Ett allt starkare fokus på energibesparingar ger förutsättningar för kvalificerade tätningsprofillösningar både inom byggindustrin och på konsumentmarknaden.
Innovation
Trelleborg Engineered Systems bistår med ingenjörskunnande och problemlösningar
redan på design-, konstruktions- och projekteringsstadiet i stora projekt som pågår under lång tid. Inom olje-/gasområdet sträcker sig Trelleborgs kunnande från prospektering till borrning och produktion. Inom områden som marina fendersystem och flexibla brandskyddslösningar är affärsområdet globalt ledande i utvecklingen. Inom Building är utvecklingen inriktad på nya materialkombinationer och reducerad materialåtgång.
Allt högre prestandakrav driver marknaden mot mer kvalificerade produkter och lösningar. Kunderna efterfrågar i allt högre grad totallösningar, det vill säga hela system för att täta, dämpa och skydda i stället för enskilda produkter. Trelleborg deltar i den utvecklingen genom att bredda sortimentet med kompletterande produkter som även bygger på icke-polymerbaserad teknik.
Trelleborg är världsledande inom marina fendersystem och efterfrågan ökar i takt med att fler stora och internationella fraktfartyg kräver nya hamnar.
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Vi har lyckats mycket bra med den fortsatta portföljhanteringen och sett ett positivt resultat av våra marknadssatsningar i flera intressanta segment. Det tydligaste exemplet under året är att vi har ökat vår exponering inom tryckdukar där förvärvet av MacDermid gett oss en världsledande position. Samtidigt har vi medvetet valt att lämna några mindre lönsamma produktsegment, som vissa enklare slangtyper.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Det finns fortsatt många möjligheter att öka marknadssatsningarna inom lönsamma segment i kombination med att ytterligare öka närvaron på tillväxtmarknader, framför allt i Sydamerika och Asien.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma hur långvarig den globala nedgången blir. Vi fokuserar nu kortsiktigt på kraftfulla kapacitetsanpassningar. Det är viktigt att i god tid anpassa kapaciteten efter marknadsförutsättningarna – och att sedan vara förberedd när det vänder uppåt igen.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel? Innovation är närvarande hos oss varje dag. Det gäller för oss att hela tiden tänka nytt både vad gäller nya lösningar tillsammans med våra kunder, men också till exempel på vilka sätt vi ger bästa service och hur vi effektivt distribuerar våra lösningar till kunderna.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att fortsätta att arbeta med portföljhanteringen, det vill säga att definiera och fokusera på lönsamma marknadssegment samt att skapa och behålla våra ledande positioner inom dessa segment.
Det är också viktigt att vi fortsätter att satsa på utveckling av våra medarbetare, något som är centralt också i svåra tider.
2008: Efterfrågan inom projektrelaterade segment som Infrastructure Construction och Offshore Olja/Gas fortsatte att utvecklas väl
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 12 378 | 11 745 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 39,2 | 37,7 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 1 429 | 1 464 |
| EBITDA, % | 11,3 | 12,4 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 1 087 | 1 168 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 1 008 | 1 079 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 8,6 | 9,9 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 7 846 | 6 201 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive Ledande positioner i utvalda segment |
Trelleborg söker ledande positioner inom väl utvalda segment på globala och regionala marknader. Utvärdering av koncernens marknadspositioner och produktportfölj görs i en kontinuerlig process.
Vi väljer ut och fokuserar på segment där koncernen kan nå MFEBOEFQPTJUJPOFSPDITPNFSCKVEFSFOMÌOHTJLUJHWÊSEFUJMMWÊYU 4BNUJEJHUJEFOUJmFSBSPDIMÊNOBSWJPNSÌEFOPDITFHNFOUTPN är mindre intressanta. På så sätt frigörs kontinuerligt resurser som LBOTUZSBTUJMMWÌSBVUWBMEBPNSÌEFO%FOPSHBOJTLBUJMMWÊYUFO TUÚETBWGPLVTFSBEFUJMMWÊYUJOJUJBUJW*OPNSBNFOGÚS(MPCBM (SPXUI*OJUJBUJWFTTLFSJOPNBMMBBĊÊSTPNSÌEFOBLUJWJUFUFSTPN TZTUFNBUJTLUESJWFSUJMMWÊYUJOPNQSJPSJUFSBEFPNSÌEFO
Excellens, Tillväxt och Innovation bygger ledande positioner
Vi utvecklar våra ledande positioner genom att fokusera på:
- t 0QFSBUJPOFMM
LPNNFSTJFMMPDImOBOTJFMMFYDFMMFOT - t 0SHBOJTLTÌWÊMTPNGÚSWÊSWTESJWFOUJMMWÊYU
- t *OOPWBUJWUUÊOLBOEF
Strategi
Excellens stärker konkurrenskraften
Operationell, kommersiell och finansiell excellens uppnås genom kontinuerliga föbättringar. Det är tre länkar som genom ständiga förbättringar bygger en stark och effektiv kedja – från inköp till färdig lösning på plats hos vår kund. Excellens leder till bättre positionering och konkurrenskraft och driver därmed också tillväxt.
Tillväxt inom lönsamma segment
Målet för Trelleborgs genomsnittliga årliga försäljningstillväxt över en konjunkturcykel är 8–10 procent. I vår huvudstrategi att vara ledande i utvalda segment står tillväxten i centrum. Här fokuserar Trelleborg i första hand på organisk tillväxt. Den egna produktutvecklingen är viktig och därför har Trelleborg också strategiskt prioriterat innovationskompetensen.
Tillväxtmålet förutsätter även förvärvsdriven tillväxt. Koncernen söker aktivt förvärvskandidater som adderar teknologi som skapar mervärde, stödjer byggandet av kritisk massa inom attraktiva segment, har en solid organisk tillväxtpotential eller ger möjlighet till konsolidering.
Innovation i fokus
Vi skapar kundvärde genom proaktivt och innovativt tänkande i allt vi gör. Innovativt tänkande hör inte bara till produkter och lösningar, utan är lika viktigt i alla processer. En innovativ kultur skapas av människors nyfikenhet, ifrågasättande och förändringsvilja. Innovation är en av Trelleborgs kärnvärden och en viktig del av vår konkurrenskraft.
Excellens skapas genom:
- Tillförlitlig kvalitet. Hög kvalitet och tillförlitlighet är en förutsättning för att vi ska vara förstahandsvalet för våra kunder.
- Optimerad operationell struktur. Vi förbättrar kontinuerligt vår operationella struktur vad gäller till exempel tillverkning, marknadsföring/försäljning och infrastruktur.
- Optimerade processer. Koncernens olika processer, för till exempel produktion, inköp, prissättning och logistik, ska skapa kraft samt synergier och standardiseras när så är möjligt.
- Produktions- och kapitaleffektivitet. Exempel är projekt för att arbeta rationellt med vårt kapital samt en ständig översyn och rationalisering i våra produktportföljer.
Tillväxt skapas genom:
- Kunskap och förståelse om marknader.
- Fokusering mot segment med god strukturell tillväxt.
- Satsning av resurser till våra prioriterade områden.
- Utveckling av nya lösningar och teknologier.
- Att vinna marknadsandelar på existerande marknader.
- Etablering på nya geografiska marknader och inom nya kund segment.
- Förvärv och integration av verksamheter som erbjuder konsolidering och synergier.
- Vi utvecklar nyskapande lösningar genom:
- Ledande ingenjörs-, applikations- och polymerexpertis.
- Att med fokus på kontinuerlig utveckling lösa våra kunders existerande och framtida behov.
- En dynamisk och förändringsbenägen kultur och attityd.
- Nyfikenhet, att ständigt utmana och utgå från hur vi kan förbättra.
Ledarskap säkerställer strategier och handling
För att säkerställa strategier och stark handlingskraft krävs goda ledare. Vår affärsmodell och entreprenörsanda ger operationell fokusering och närhet till kunderna. Trelleborgs ambition är att skapa en högpresterande kultur i en global miljö genom gemensamma värderingar och målstyrt ledarskap.
- Vi sätter tydliga mål och belönar prestation.
- Vi leder genom en decentraliserad organisation som uppmuntrar alla medarbetare att ta ansvar för vårt företag och vår omvärld.
- Vår företagskultur och våra värderingar differentierar oss gentemot våra konkurrenter.
Exempel på aktiviteter 2008
Manufacturing excellence
Trelleborgs program för excellens inom produktion lanserades i början av 2008 och implementeras nu på alla större produktionsenheter. Programmet är ett strukturerat sätt att säkerställa övergripande drivkrafter för kontinuerliga förbättringar. Program har även startats upp inom energy excellence, med fokus på energibesparing, samt inom sourcing excellence. Sourcing excellence handlar om att optimera Trelleborgs inköp av kom ponenter. En ny inköpsorganisation har etablerats, vilken skapar goda förutsättningar för effektiva inköp från lågkostnadsländer för en stor del av inköpen i Trelleborgkoncernen.
Att etablera internationella inköpskontor i Indien och Kina är ett viktigt steg mot excellens av Trelleborgs inköp av delar och komponenter. Det första internationella inköpskontoret ligger i Noida, nära New Delhi i Indien.
Förvärv och tillväxt
Trelleborgkoncernen har sedan 2004 vuxit med i genomsnitt 12 procent per år, varav 4 procent organiskt. Under 2008 var den totala tillväxten 1 procent medan den organiska försäljningen minskade med 1 procent.
Under 2008 genomfördes sex kompletterande förvärv (6) med en total omsättning på cirka 1 215 miljoner SEK och 970 anställda, läs mer om förvärven på sidan 16.
Innovativt online-verktyg för kunder
Trelleborg Sealing Solutions hemsida erbjuder ett flertal best in class-verktyg online, med syfte att göra det enklare för kunder att specificera tätningar för olika applikationer. Här finns materialsök, kemisk kompatibilitetskontroll, O-ringkalkylator, elektronisk katalog och CAD-service.
Total tillväxt och organisk tillväxt %
Fortsatt portföljhantering Som led i koncernens portföljoptimering
Trelleborg, Sverige Flytt av specialslang till Frankrike.
Peru, USA Flytt till andra enheter i USA. Eugene, USA Flytt till annan enhet i USA. Guelph, Kanada Flytt till Brasilien och Mexiko.
och koncentration till utvalda segment har kon cernen under 2008 lämnat flera verksamheter.
Inom Trelleborg Sealing Solutions fortsatte utfasningen av mindre lönsamt sortiment av standardiserade tätningar för fordonsindustrin.
Inom Trelleborg Engineered Systems lämnade man bland annat mindre kvalificerade segment inom till exempel gummiduk och standard iserade flödessystem.
Större tryckpressar kräver innovativa lösningar
Världens tryckpressar blir allt större. Tillsammans med många andra förändringar inom den grafiska industrin ställer det helt nya krav på innovativa lösningar.
Konsolidering av produktion
Avveckling av enhet Flytt/stängning
Hartville, USA Flytt till Sri Lanka. Hadsten, Danmark Flytt till Lettland.
Scunthorpe, Storbritannien Stängning.
En sådan är Trelleborgs helt nya tryckduk med metallstomme som klarar de största tryckpressarnas extremt höga hastigheter, något som är centralt för världens stora tidningsföretag.
tt kapital (ROCE), % (exklusive
Förvärv 2008
.ÌMFUGÚS5SFMMFCPSHTHFOPNTOJUUMJHBÌSMJHBGÚSTÊMKOJOHTUJMMWÊYU ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMÊSoQSPDFOU%FUUBNÌMGÚSVUTÊUUFS GÚSWÊSWTESJWFOUJMMWÊYU,PODFSOFOTÚLFSBLUJWUGÚSWÊSWTLBOEJEBUFS som adderar teknologi, skapar mervärde, stödjer byggandet av kritisk massa inom attraktiva segment, har en solid organisk UJMMWÊYUQPUFOUJBMFMMFSHFSNÚKMJHIFUUJMMLPOTPMJEFSJOH
6OEFSHFOPNGÚSEFTTFYGÚSWÊSW TPNBMMBWBSBW kompletterande karaktär, plus två enheter där Trelleborg förvärvade återstående minoritetspost. Under de senaste fem åren IBS5SFMMFCPSHHFOPNGÚSUGÚSWÊSWTPNUPUBMUÚLBULPODFSOFOT PNTÊUUOJOHNFEDJSLBTFYNJMKBSEFSsekFMMFSDJSLBQSPDFOUJ genomsnitt per år.
| Slutfört datum |
Företag | Huvudort, land |
Produktområde | Omsättning, helår före förvärv, cirka MSEK |
Antal anställda |
|---|---|---|---|---|---|
| 26 mars | Hetag Takdækning A/S | Hedensted, Danmark | Takentreprenader | 300 | 125 |
| 10 april | Trelleborg Sealing Solutions India | Bangalore, Indien | Tätningar | 80 | 120 |
| 13 maj | NPC Inc | Milford, USA | Rörtätningar | 110 | 100 |
| 16 maj | Officine Meccaniche GNL SpA | Modena, Italien | Mekaniska glidringstätningar | 90 | 60 |
| 3 juni | MacDermid Offset Printing Blankets Ltd. | Denver, USA, | Tryckdukar för grafisk industri | 540 | 400 |
| 16 juli | PressoNova AB | Kalmar, Sverige | Bromsshims | 35 | 30 |
| 11 november Enhet för ytbehandling av stål från Ruukki | Gävle, Sverige | Bromsshims | – | 35 | |
| 18 december Shanghai Reeves | Shanghai, Kina | Tryckdukar för grafisk industri | 60 | 100 | |
| Totalt cirka | 1 215 | 970 |
MacDermid Offset Printing Blankets – en ledande aktör inom tryckdukar för den grafiska industrin. MacDermid förstärker Trelleborgs ledande position inom området Printing Blankets, polymerbelagda kompositvävar konstruerade i flera lager för användning inom kommersiell offsettryckning. Förvärvet gör Trelleborg till marknadsledare i Europa och god tvåa i USA.
NPC – är specialiserat på större tätningar för bland annat avlopps- och nedstigningsbrunnar. Förvärvet stärker Trelleborgs ledande position inom rörtätningar, främst för tillbyggnad och renovering inom marknaden för infrastruktur framför allt på den nordamerikanska marknaden.
Hetag Takdækning – är en takentreprenör som är väl etablerad i Danmark och kompletterar Trelleborgs existerande takverksamhet på ett utmärkt sätt. Trelleborg förvärvade under året 40 procent av verksamheten.
Officine Meccaniche GNL – stärker Trelleborgs globalt ledande position inom så kallade mekaniska glidringstätningar, det vill säga tätningar för tunga applikationer som används inom bland annat bygg-, gruv- samt lantbruksindustrin.
PressoNova – utför stansningsoperationer och en enhet inom Ruukki, Gävle, utför ytbehandling av stål för Trelleborgs produktion av bromsbeläggningar (bromsshims) för fordonsmarknaden där Trelleborg har en världsledande marknadsposition. Enheterna förbättrar produktionsprocessen och ökar kontrollen av värdekedjan.
Trelleborg Sealing Solutions India och Shanghai Reeves – två naturliga och viktiga steg i den fortsatta tillväxten på de snabbt växande marknaderna i Indien och Kina. Trelleborg förvärvade under 2008 återstående minoritetsposter i de båda bolagen.
grafisk marknad
Nettoomsättning per affärssegment
Trelleborg Automotive är världsledande inom utveckling och tillverkning av polymerbaserade komponenter och system för ljud- och vibrationsdämpning till personbilar samt lätta och tunga lastbilar.
Fem affärssegment
Antivibration Solutions: ljud- och vibrationsdämpande lösningar för alla fordonssegment.
Damping Solutions: bromsshims och ADM-material (Applied Damping Materials).
Insulation & Applied Solutions: termoplastiska bälgar till drivaxlar och styr-applikationer samt andra applikationsanpassade produkter.
Fluid Solutions: lösningar för motorkylning och lufttillförsel.
Gas Springs: fjäderbaserade dörröppningsoch stängningslösningar.
Trender
Marknaden för lätta fordon visade en drastisk nedgång under andra halvåret 2008 och denna utveckling bedöms fortsätta in i 2009. Särskilt svaga var de traditionella marknaderna i Europa och Nord amerika. Bilproducenterna fortsätter att flytta produktion från väst till öst. Tillväxten i Centraleuropa var svagare jämfört med föregående år.
sid 26
Bilar med dieselmotorer kräver dämpning av motorupphängningen som är tillräckligt mjuk för att kunna absorbera första stöten vid en kallstart och tillräckligt hård för att hålla motorn på plats när fordonet kör. Trelleborgs produkter för omställnings bara motorupphängningar har nyligen utvecklats med en vakuumdriven omställning, en unik design som minskar ledtider och kostnader.
Affärsområdeschef: Roger Johansson Omsättning 2008: 9 461 MSEK (10 299) Rörelseresultat 2008*: –381 MSEK (203) Antal anställda**: 7 460 (10 057) Huvudkontor: Trelleborg, Sverige
Produktionsenheter:
Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Mexiko, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland och USA.
Strategiska prioriteringar:
- Återställa lönsamheten i långsiktigt attraktiva segment genom fokuserade åtgärder.
- Tydlig positionering av Trelleborg Automotive som en innovativ leverantör av kompletta och globala lösningar.
-
Proaktivt exploatera de marknadsmöjligheter som uppstår i den pågående omstruktureringen av den globala fordons industrin.
-
Selektivt följa befintliga kunder när de etablerar sig på tillväxtmarknader.
- Optimering av vår globala produktion och excellens i produktionsprocesser, inklusive ökat utnyttjande av synergier inom affärsområdet.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Marknadsposition:
Världsledande inom vibrationsdämpande system för lätta fordon samt termoplastiska fordonsbälgar. Världsledande inom bromsshims.
Nyckelkunder:
Audi, Benteler, BMW, Chrysler, Daimler, Delphi, Federal Mogul, Fiat, Ford Group, GKN, GM, Hyundai, PSA, Renault Nissan Group, Tata Group, Tenneco Monroe, Toyota, VW och ZF Lemförder.
Huvudkonkurrenter:
Antivibration Solutions: ZF Boge, Vibracoustic/ Freudenberg, Paulstra/Hutchinson, Continental/Contitech, Cooper Standard, Tokai och Bridgestone.
Damping Solutions (shims): Wolverine och MSC.
Insulation & Applied Solutions: ABC, Keeper och Parker Hannifin.
Fluid Solutions: Hutchinson, Continental/ Contitech, Avon Automotive och Teklas.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
AFFÄRSOMRÅDE
Trelleborg Automotive
Ryssland spås bli en viktig marknad i framtiden. De inhemska marknaderna i Kina och Indien fortsätter att växa, även om en inbromsning skett även där. Sydkorea och Japan växer måttligt som lokala marknader, men dessa länders biltillverkare expanderar sin produktion i andra världsdelar.
Globala plattformar och gemensamma arkitekturer fortsätter att styra utvecklingen. Det innebär att tillverkare låter flera modeller dela samma typ av fjädring, styr- och drivlina, bromssystem och motorvarianter. Detta ökar effektiviteten och minskar kostnaderna. Det innebär även ökad flexibilitet och minskar tiden till mark naden. För underleverantörerna innebär det att kraven på global närvaro ökar. Ökad konkurrens och höjda material- och energipriser har lett till att kostnadstrycket är fortsatt högt. Det möter Trelleborg med optimering av global produktion, utveckling av forskning och utveckling på tillväxtmarknaderna, ett starkare fokus på portföljhantering och genom att utveckla synergier mellan enheterna, excellens i
Innehåll
produktionen och globalt tillämpliga servicenivåer.
Innovation
Produktutvecklingen i Trelleborg är inriktad på kundernas och marknadernas behov av kostnadseffektiva lösningar som tätar, dämpar och skyddar och som spar vikt eller utrymme och som förbättrar fordonens återvinningsbarhet.
Affärsområdet har en stark global teknikplattform. Utvecklingsaktiviteterna syftar till nya förbättrade lösningar som kombinerar funktionskraven med kostnadseffektiv design och produktion. Nyckeln till denna strategi är förenklad design och alternativ till stål och andra metaller, liksom användning av termoplast för att möta återvinningsbehoven.
Trelleborgs globala produktion stöds av
regionala design- och utvecklingsenheter som koordineras centralt. Trelleborg stärker sitt fokus på kompletta dämpande NVHlösningar (noise, vibration, harshness) och fortsätter bygga på sin position som akustikspecialist, till exempel genom kompletta akustiklösningar för bromssystem som inkluderar shims och resonansdämpare.
Exempel på en innovativ lösning inom Trelleborg Automotive är en så kallad bump stop i ett unikt termoplastiskt material för användning i stötdämpare. Den kompakta designen gör att den kan ersätta traditionella, mer omfattande lösningar, och då minska materialkostnaderna med 20 procent och vikten med 40 procent.
En annan innovation är en ny aktiv motorupphängning med en unik design, speciellt utvecklad för dieselmotorer. Den använder vakuumteknik för att ändra dämpningsegenskaperna och den unika designen ger tillverkaren flexibilitet, vilket minskar såväl ledtider som kostnader.
Så kallade shear plates (gult på illustrationen) bygger på Trelleborgs unika teknologi för bromsdämpare och är speciellt utvecklade för att minska ljud, vibrationer och bränsleförbrukning i framför allt dieselbilar.
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Det har varit kraftiga volymminskningar under året, men jag tycker att vi var tidigt ute med att vidta omfattande åtgärder för att anpassa oss. Även om det är en tung process så är det ett måste att kraftigt minska kostnadsbasen. Detta har inneburit att vi har avvecklat fabriker som varit fel positionerade, kostnadsmässigt eller geografiskt, och kunnat satsa i tillväxtländer och länder med lägre kostnadsbas. Vi har tagit marknadsandelar och är tydligare positionerade inom NVHlösningar (noise, vibration, harshness).
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Vi har starka och förbättrade marknadspositioner som vi nu kan dra ännu mer nytta av. Den kraftiga nedgången i marknaden innebär möjligheter för konsolidering och vi bedömer att Trelleborg Automotive kommer gå stärkta ur nedgången. Lönsamhetsmässigt kommer vi att börja se effekter från åtgärdsprogrammen samtidigt som vi sett prisnedgångar för råmaterial under det andra halvåret 2008, vilka för oss slår igenom med fördröjning.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Självklart är marknadsutvecklingen det stora frågetecknet. Samtidigt fortsätter prissättningen att vara en kritisk faktor. Ökad konkurrens är ett hot som vi ska vara ödmjuka inför, men jag tycker att våra utmärkta
globala produktionsförutsättningar, vår koordinerade FoU, vår satsning på lokal produktion och kvaliteten hos våra människor gör oss starkare än konkurrenterna.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel? Innovation kan betyda allt från helt nya lösningar till små, men mycket betydelsefulla förändringar i redan
befintliga lösningar. Ett mycket bra exempel som vi började marknadsföra under året är en så kallad shear plate som bygger på vår unika teknologi för bromsdämpare. Shear plate är framför allt utvecklad för dieselbilar. Marknaden har visat ett stort intresse för denna spännande idé, inte minst med tanke på potentialen; cirka 50 procent av de personbilar som säljs i Europa har dieselmotor.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att uthålligt förbättra lönsamheten! Det viktigaste på kort sikt är att vi har en stark kontroll över våra kostnader.
Vi ska också förbättra synergierna, se över vår samlade portfölj av produkter och produktionsenheter, förbättra de globala inköpsstrukturerna, hitta materialalternativ och effektivt överföra kunskaper till alla delar av organisationen. Ett centralt mål är också att matcha vårt kunnande med våra kunders globala ambitioner och tillfredsställa behovet av lösningar som tätar, dämpar och skyddar.
2008: Lägre resultat och svag försäljning till följd av dramatisk nedgång inom fordonsindustrin
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 9 461 | 10 299 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 30,0 | 33,1 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 57 | 634 |
| EBITDA, % | 0,7 | 6,1 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –381 | 203 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –1 249 | –179 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | neg | 1,9 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 5 077 | 5 191 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 3,9 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 462 | 441 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 53 | 124 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 61 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 7 460 | 10 057 |
Marknadsutveckling
Under 2008 sjönk bilproduktionen i Nordamerika med 16 procent jämfört med 2007. I Västeuropa minskade produktionen med 8 procent och i Östeuropa steg den med 9 procent. I Asien ökade bilproduktionen med 4 procent.
Försäljning och resultat
- Den organiska försäljningen minskade med knappt 9 procent för helåret 2008 jämfört med 2007 till följd av en kraftigt minskad efterfrågan, i första hand i Nordamerika och Västeuropa.
- Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster sjönk, negativt påverkat av omfattande kapacitetsneddragningar och personalminskningar, höga råmaterialpriser samt en vikande försäljning.
- Det operativa kassaflödet minskade till följd av ett svagt rörelseresultat som delvis kompenserats av lägre rörelsekapital.
Viktiga händelser
- Under andra halvåret skedde en dramatisk nedgång inom fordonsindustrin i Nordamerika och Europa där Trelleborg har en stor del av sin försäljning.
- •Åtgärder inom ramen för åtgärdsprogram: – Omstrukturering inom affärsområdets enhet Fluid Solutions i Nantes, Frankrike. Betydande delar flyttas, främst till befintlig verksamhet i Turkiet. Cirka 450 personer berörs.
– Stängning av verksamhet i orten Peru, USA, med cirka 200 anställda.
- •Åtgärdsprogram och successiva kapacitetsanpassningar har minskat antalet anställda under året med cirka 2 500 .
- Förstärkt produktionsprocess inom bromsshims genom förvärvet av Presso Nova i Kalmar och övertagandet av Ruukkis ytbehandling av stål i Gävle.
- Inom ramen för affärsområdets joint venture Trelleborg Kunhwa, Korea, har en mindre enhet i Zhangjiagang, Kina, öppnats för produktion av fordonsbälgar för koreanska kunder i Kina.
Innovativ global forskning och utveckling i nära samarbete med kunderna
Med gemensam teknologi och djupt materialkunnande utvecklar Trelleborgs affärsområden en mångfald lösningar som svarar mot olika industriella kunders specifika behov. Funktionen är densamma: att täta, dämpa och skydda för att säkra värden i krävande miljöer.
Trelleborg avsätter betydande resurser för att behålla sin ledande position inom forskning och utveckling. Arbetet sker på tre nivåer:
- t %FOGÚSTUBOJWÌOJOOFGBUUBSHSVOEMÊHHBOEFGZTJTLPDILFNJTL materialkunskap om polymerer och andra material.
- t %FOBOESBOJWÌOIBOEMBSPNBQQMJLBUJPOTLVOOBOEFJOPN våra globala marknadssegment.
- t %FOUSFEKFOJWÌOÊSEFOLPOLSFUBEFTJHOFOBWQSPEVLUFSPDI lösningar.
Utvecklingen sker i nära samarbete med kunderna
2004 Kostnadsfört exkl. avskrivningar
MSEK
Aktiverade
2005 2006 2007 2008
5JMMWÌSBLVOEFSTGÚSGPHBOEFTUÌSFUUUBMVUWFDLMJOHTFOIFUFS runt om i världen. Här finns bland annat kvalificerad utrustning för ljudanalys, tryck-, temperatur- och lastsimulering, mätning av slitage och friktion, systemanalys och ickelinjär materialanalys.
För att garantera en bestående kvalitet har koncernen också byggt upp en omfattande testverksamhet. Vi testar bland annat kompression, utmattning samt resistens mot tryck, slitage, last, vibration och ljud. I slutfasen testas prototyper och färdiga produkter, ofta också vid kundernas anläggningar och under skarpa förhållanden. De färdiga lösningarna är sedan redo att täta, dämpa och skydda världen över.
Vid ett antal av våra utvecklingsenheter finns grundläggande fysisk och kemisk materialkunskap om polymerer och andra material, och därför stor kapacitet att utveckla såväl vår gemensamma teknologi som våra strategiska produkter och NBUFSJBM#MBOEBOOBULBOOÊNOBTEFFHFOVUWFDLMBEFNBUFSJBMFO Turcon® och Isolast® som används i ett antal tätningslösningar.
Stödjande teknik kompletterar polymerer
Vi skräddarsyr polymerer och kombinerar dem med andra mate-SJBMGÚSBUUQÌTÌTÊUUVQQOÌVOJLBFHFOTLBQFSTPNUJMMFYFNQFM elasticitet och motståndskraft mot olika påfrestningar i en rad olika krävande miljöer. I produkter som tätningar, fendrar och antivibrationsupphängningar kombineras polymerer med andra material och elektronik till intelligenta lösningar av avancerade tekniska problem för olika industrier.
ndien, Italien, Kina, Mexiko, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland och USA.
Strategiska prioriteringar:
- Återställa lönsamheten i långsiktigt attraktiva segment genom fokuserade åtgärder.
- Tydlig positionering av Trelleborg Automotive som en innovativ leverantör av kompletta och globala lösningar.
-
Proaktivt exploatera de marknadsmöjligheter som uppstår i den pågående omstruktureringen av den globala fordons industrin.
-
Selektivt följa befintliga kunder när de etablerar sig på tillväxtmarknader.
- Optimering av vår globala produktion och excellens i produktionsprocesser, inklusive ökat utnyttjande av synergier inom affärsområdet.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Marknadsposition:
Världsledande inom vibrationsdämpande system för lätta fordon samt termoplastiska fordonsbälgar. Världsledande inom bromsshims.
Nyckelkunder:
Audi, Benteler, BMW, Chrysler, Daimler, Delphi, Federal Mogul, Fiat, Ford Group, GKN, GM, Hyundai, PSA, Renault Nissan Group, Tata Group, Tenneco Monroe, Toyota, VW och ZF Lemförder.
Huvudkonkurrenter:
Antivibration Solutions: ZF Boge, Vibracoustic/ Freudenberg, Paulstra/Hutchinson, Continental/Contitech, Cooper Standard, Tokai och Bridgestone.
Damping Solutions (shims): Wolverine och MSC.
Insulation & Applied Solutions: ABC, Keeper och Parker Hannifin.
Fluid Solutions: Hutchinson, Continental/ Contitech, Avon Automotive och Teklas.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
AFFÄRSOMRÅDE
Trelleborg Automotive
Ryssland spås bli en viktig marknad i framtiden. De inhemska marknaderna i Kina och Indien fortsätter att växa, även om en inbromsning skett även där. Sydkorea och Japan växer måttligt som lokala marknader, men dessa länders biltillverkare expanderar sin produktion i andra världsdelar.
Globala plattformar och gemensamma arkitekturer fortsätter att styra utvecklingen. Det innebär att tillverkare låter flera modeller dela samma typ av fjädring, styr- och drivlina, bromssystem och motorvarianter. Detta ökar effektiviteten och minskar kostnaderna. Det innebär även ökad flexibilitet och minskar tiden till mark naden. För underleverantörerna innebär det att kraven på global närvaro ökar. Ökad konkurrens och höjda material- och energipriser har lett till att kostnadstrycket är fortsatt högt. Det möter Trelleborg med optimering av global produktion, utveckling av forskning och utveckling på tillväxtmarknaderna, ett starkare fokus på portföljhantering och genom att utveckla synergier mellan enheterna, excellens i
Innehåll
produktionen och globalt tillämpliga servicenivåer.
Innovation
Produktutvecklingen i Trelleborg är inriktad på kundernas och marknadernas behov av kostnadseffektiva lösningar som tätar, dämpar och skyddar och som spar vikt eller utrymme och som förbättrar fordonens återvinningsbarhet.
Affärsområdet har en stark global teknikplattform. Utvecklingsaktiviteterna syftar till nya förbättrade lösningar som kombinerar funktionskraven med kostnadseffektiv design och produktion. Nyckeln till denna strategi är förenklad design och alternativ till stål och andra metaller, liksom användning av termoplast för att möta återvinningsbehoven.
Trelleborgs globala produktion stöds av
regionala design- och utvecklingsenheter som koordineras centralt. Trelleborg stärker sitt fokus på kompletta dämpande NVHlösningar (noise, vibration, harshness) och fortsätter bygga på sin position som akustikspecialist, till exempel genom kompletta akustiklösningar för bromssystem som inkluderar shims och resonansdämpare.
Exempel på en innovativ lösning inom Trelleborg Automotive är en så kallad bump stop i ett unikt termoplastiskt material för användning i stötdämpare. Den kompakta designen gör att den kan ersätta traditionella, mer omfattande lösningar, och då minska materialkostnaderna med 20 procent och vikten med 40 procent.
En annan innovation är en ny aktiv motorupphängning med en unik design, speciellt utvecklad för dieselmotorer. Den använder vakuumteknik för att ändra dämpningsegenskaperna och den unika designen ger tillverkaren flexibilitet, vilket minskar såväl ledtider som kostnader.
Så kallade shear plates (gult på illustrationen) bygger på Trelleborgs unika teknologi för bromsdämpare och är speciellt utvecklade för att minska ljud, vibrationer och bränsleförbrukning i framför allt dieselbilar.
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Det har varit kraftiga volymminskningar under året, men jag tycker att vi var tidigt ute med att vidta omfattande åtgärder för att anpassa oss. Även om det är en tung process så är det ett måste att kraftigt minska kostnadsbasen. Detta har inneburit att vi har avvecklat fabriker som varit fel positionerade, kostnadsmässigt eller geografiskt, och kunnat satsa i tillväxtländer och länder med lägre kostnadsbas. Vi har tagit marknadsandelar och är tydligare positionerade inom NVHlösningar (noise, vibration, harshness).
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Vi har starka och förbättrade marknadspositioner som vi nu kan dra ännu mer nytta av. Den kraftiga nedgången i marknaden innebär möjligheter för konsolidering och vi bedömer att Trelleborg Automotive kommer gå stärkta ur nedgången. Lönsamhetsmässigt kommer vi att börja se effekter från åtgärdsprogrammen samtidigt som vi sett prisnedgångar för råmaterial under det andra halvåret 2008, vilka för oss slår igenom med fördröjning.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Självklart är marknadsutvecklingen det stora frågetecknet. Samtidigt fortsätter prissättningen att vara en kritisk faktor. Ökad konkurrens är ett hot som vi ska vara ödmjuka inför, men jag tycker att våra utmärkta
globala produktionsförutsättningar, vår koordinerade FoU, vår satsning på lokal produktion och kvaliteten hos våra människor gör oss starkare än konkurrenterna.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel? Innovation kan betyda allt från helt nya lösningar till små, men mycket betydelsefulla förändringar i redan
befintliga lösningar. Ett mycket bra exempel som vi började marknadsföra under året är en så kallad shear plate som bygger på vår unika teknologi för bromsdämpare. Shear plate är framför allt utvecklad för dieselbilar. Marknaden har visat ett stort intresse för denna spännande idé, inte minst med tanke på potentialen; cirka 50 procent av de personbilar som säljs i Europa har dieselmotor.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att uthålligt förbättra lönsamheten! Det viktigaste på kort sikt är att vi har en stark kontroll över våra kostnader.
Vi ska också förbättra synergierna, se över vår samlade portfölj av produkter och produktionsenheter, förbättra de globala inköpsstrukturerna, hitta materialalternativ och effektivt överföra kunskaper till alla delar av organisationen. Ett centralt mål är också att matcha vårt kunnande med våra kunders globala ambitioner och tillfredsställa behovet av lösningar som tätar, dämpar och skyddar.
2008: Lägre resultat och svag försäljning till följd av dramatisk nedgång inom fordonsindustrin
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 9 461 | 10 299 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 30,0 | 33,1 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 57 | 634 |
| EBITDA, % | 0,7 | 6,1 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –381 | 203 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –1 249 | –179 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | neg | 1,9 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 5 077 | 5 191 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 3,9 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 462 | 441 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 53 | 124 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 61 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 7 460 | 10 057 |
Marknadsutveckling
Under 2008 sjönk bilproduktionen i Nordamerika med 16 procent jämfört med 2007. I Västeuropa minskade produktionen med 8 procent och i Östeuropa steg den med 9 procent. I Asien ökade bilproduktionen med 4 procent.
Försäljning och resultat
- Den organiska försäljningen minskade med knappt 9 procent för helåret 2008 jämfört med 2007 till följd av en kraftigt minskad efterfrågan, i första hand i Nordamerika och Västeuropa.
- Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster sjönk, negativt påverkat av omfattande kapacitetsneddragningar och personalminskningar, höga råmaterialpriser samt en vikande försäljning.
- Det operativa kassaflödet minskade till följd av ett svagt rörelseresultat som delvis kompenserats av lägre rörelsekapital.
Viktiga händelser
- Under andra halvåret skedde en dramatisk nedgång inom fordonsindustrin i Nordamerika och Europa där Trelleborg har en stor del av sin försäljning.
- •Åtgärder inom ramen för åtgärdsprogram: – Omstrukturering inom affärsområdets enhet Fluid Solutions i Nantes, Frankrike. Betydande delar flyttas, främst till befintlig verksamhet i Turkiet. Cirka 450 personer berörs.
– Stängning av verksamhet i orten Peru, USA, med cirka 200 anställda.
- •Åtgärdsprogram och successiva kapacitetsanpassningar har minskat antalet anställda under året med cirka 2 500 .
- Förstärkt produktionsprocess inom bromsshims genom förvärvet av Presso Nova i Kalmar och övertagandet av Ruukkis ytbehandling av stål i Gävle.
- Inom ramen för affärsområdets joint venture Trelleborg Kunhwa, Korea, har en mindre enhet i Zhangjiagang, Kina, öppnats för produktion av fordonsbälgar för koreanska kunder i Kina.
Koncernen i sammandrag 2008
- Inom flera av Trelleborgs huvudmarknader skedde en kraftig avmattning under andra halvåret. Nedgången inom fordons industrin var dramatisk.
- Åtgärder för att anpassa kapacitet och kostnader till en lägre efterfrågan pågår sedan andra kvartalet 2008.
- Fortsatt stabil efterfrågan inom vissa marknadssegment som utvinning av olja och gas till havs samt infrastruktur.
- Förvärv av sex kompletterande verksamheter, bland annat MacDermid Offset Printing Blankets inom tryckdukar med en omsättning på drygt en halv miljard kronor och 400 anställda.
- EU-kommissionen meddelade i början av 2009 beslut i den sedan år 2007 pågående konkurrensutredningen. De totala kostnaderna i samband med konkurrensrättsärendena beräknas nu uppgå till 516 MSEK, varav 430 MSEK belastat 2008 och resterande 2007. Därmed har det tidigare kommunicerade möjliga utfallet väsentligt reducerats.
Nettoomsättning per affärsegment, %
PRESSRELEASER 2008
FEBRUARI
2008-02-08 : 9:15 Dom i Kammarrätten avseende skattetvist 2008-02-15 : 7:45 Bokslutskommuniké Januari – December 2007
2008-02-15 : 7:46 Valberedningen i Trelleborg AB, förslag inför årsstämma 2008
MARS
2008-03-19 : 8:30 Trelleborg förvärvar MacDermid Offset Printing Blankets 2008-03-25 : 8:00
Kallelse till årsstämma 2008
2008-03-26 : 11:30 Trelleborg förvärvar del av dansk takentreprenör 2008-03-31 : 14:30
Trelleborg förvärvar kvarvarande aktier i indisk tätningsverksamhet
APRIL
2008-04-10 : 14:10 Förvärv av kvarvarande aktier i indisk tätningsverksamhet slutfört
2008-04-28 : 14:00 Delårsrapport Januari – Mars 2008
2008-04-28 : 14:00
Trelleborg Automotive omstrukturerar i Frankrike
2008-04-28 : 18:45 Kommuniké från Trelleborg AB:s årsstämma
2008-04-30 : 17:00 Trelleborg förstärker sin ledande position inom tätningar
MAJ
2008-05-05 : 8:00 Trelleborg ökar närvaron på marknaden för rörtätningar
2008-05-13 : 8:30 Trelleborgs förvärv av NPC Inc. slutfört
2008-05-16 : 8:30 Trelleborgs förvärv av GNL SpA slutfört
JUNI
2008-06-03 : 8:30 Trelleborgs förvärv av MacDermid Offset Printing Blankets slutfört
JULI
2008-07-09 : 11:15 Trelleborg stärker sin produktionsprocess inom bromsshims
2008-07-16 : 13:30 Trelleborgs förvärv av PressoNova slutfört
2008-07-24 : 7:45 Delårsrapport Januari – Juni 2008
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 31 263 | 30 971 |
| Rörelseresultat, MSEK | 374 | 1 707 |
| Resultat före skatt, MSEK | –166 | 1 268 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –258 | 838 |
| Resultat per aktie, SEK | –2,95 | 9,10 |
| Fritt kassaflöde, MSEK | 414 | 518 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK | 4,60 | 5,75 |
| Nettoskuld, MSEK | 12 706 | 10 093 |
| Skuldsättningsgrad, % | 124 | 100 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | 8,4 |
| Medelantal anställda | 24 347 | 25 158 |
Operativa nyckeltal *) Nettoomsättning, MSEK 31 263 30 810 Rörelseresultat, MSEK 1 798 2 274 Resultat före skatt, MSEK 1 258 1 836 Resultat efter skatt, MSEK 889 1 282 Resultat per aktie, SEK 9,75 14,00 Rörelsemarginal, (ROS), % 5,7 7,3 Avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE), % 8,4 11,5 Avkastning på eget kapital, % 8,8 13,0 Operativt kassaflöde, MSEK 1 594 1 718 Operativt kassaflöde per aktie, SEK 17,65 19,00 Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % 89 76 Nettoskuld/EBITDA, ggr 4,4 3,1 EBITDA/finansnetto, ggr 5,3 7,5
*) beräknade på kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster
AUGUSTI
2008-08-08 : 16:00 Trelleborg aviserar stängning av fabrik i USA – åtgärden är en del av tidigare aviserat program inom Trelleborg Automotive
OKTOBER
2008-10-01 : 8:30 Uppdatering kring åtgärdsprogram inom Trelleborg Automotive
2008-10-10 : 10:00 Trelleborgs kvartalsrapport och telefonkonferens den 28 oktober
2008-10-23 : 8:30 Valberedning i Trelleborg AB inför årsstämma 2009
2008-10-28 : 7:45 Delårsrapport Januari – September 2008
NOVEMBER
2008-11-11 : 13:05
Trelleborg stärker tillverkningen av bromsshims
DECEMBER
2008-12-03 : 11:30 Inför Trelleborgs kapitalmarknadsdag idag i Stockholm: Trelleborg upprepar långsiktig strategisk inriktning, i nuläge fokus på kassaflöde och anpassningar till rådande marknadssituation
Nettoomsättning och rörelseresultat, kvarvarande verksamheter
| Nettoomsättning | EBITDA exkl jämförelsestörande poster |
EBITDA % exkl jämförelsestörande poster |
Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster |
Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Trelleborg Engineered Systems | 12 378 | 11 745 | 1 429 | 1 464 | 11,3 | 12,4 | 1 087 | 1 168 | 1 008 | 1 079 | |
| Trelleborg Automotive | 9 461 | 10 299 | 57 | 634 | 0,7 | 6,1 | –381 | 203 | –1 249 | –179 | |
| Trelleborg Sealing Solutions | 6 022 | 5 844 | 1 079 | 1 019 | 17,9 | 17,4 | 888 | 839 | 856 | 839 | |
| Trelleborg Wheel Systems | 3 708 | 3 248 | 453 | 374 | 12,2 | 11,5 | 363 | 288 | 348 | 261 | |
| Övriga bolag | –8 | –6 | –9 | –8 | –9 | 18 | |||||
| Koncernposter | –142 | –209 | –150 | –216 | –580 | –302 | |||||
| Eliminering | –306 | –326 | |||||||||
| Kvarvarande verksamheter | 31 263 | 30 810 | 2 868 | 3 276 | 9,1 | 10,6 | 1 798 | 2 274 | 374 | 1 716 |
| Nedskrivningar | Omstruktureringskostnader | Legala kostnader | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Trelleborg Engineered Systems | –16 | –3 | –63 | –86 | –79 | –89 | |||
| Trelleborg Automotive | –386 | –67 | –482 | –315 | –868 | –382 | |||
| Trelleborg Sealing Solutions | –6 | – | –26 | – | –32 | – | |||
| Trelleborg Wheel Systems | – | – | –15 | –27 | –15 | –27 | |||
| Övrigt 1) | –430 | –60 | –430 | –60 | |||||
| Summa | –408 | –70 | –586 | –428 | –430 | –60 | –1 424 | –558 |
1) 2007 ingår fastighetsförsäljning om 26 MSEK.
Operativa nyckeltal, kvarvarande verksamheter
| Rörelsemarginal (ROS), %, exkl jämförelsestörande poster |
Rörelsemarginal (ROS), %, inkl jämförelsestörande poster |
Sysselsatt kapital, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %, exkl jämförelsestörande poster |
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %, inkl jämförelsestörande poster |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Trelleborg Engineered Systems | 8,6 | 9,9 | 7,9 | 9,1 | 7 846 | 6 201 | 15,5 | 18,6 | 14,5 | 17,3 |
| Trelleborg Automotive | neg | 1,9 | neg | neg | 5 077 | 5 191 | neg | 3,9 | neg | neg |
| Trelleborg Sealing Solutions | 14,7 | 14,4 | 14,2 | 14,4 | 8 037 | 6 975 | 12,3 | 12,5 | 11,9 | 12,5 |
| Trelleborg Wheel Systems | 9,8 | 8,9 | 9,4 | 8,0 | 2 145 | 1 679 | 19,5 | 18,5 | 18,9 | 16,9 |
| Övriga bolag | 19 | 20 | ||||||||
| Koncernposter | –3 | 43 | ||||||||
| Avsättningar till omstruktureringsåtgärder | –883 | -254 | ||||||||
| Kvarvarande verksamheter | 5,7 | 7,3 | 1,1 | 5,5 | 22 238 | 19 855 | 8,4 | 11,5 | 1,8 | 8,8 |
Nettoomsättning, kvarvarande verksamheter per kvartal
| jan–mar | apr–jun | jul–sep | okt–dec | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Trelleborg Engineered Systems | 2 896 | 2 896 | 3 214 | 2 989 | 2 993 | 2 849 | 3 275 | 3 011 |
| Trelleborg Automotive | 2 713 | 2 609 | 2 626 | 2 711 | 2 253 | 2 417 | 1 869 | 2 562 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 1 584 | 1 476 | 1 602 | 1 477 | 1 477 | 1 451 | 1 359 | 1 440 |
| Trelleborg Wheel Systems | 962 | 830 | 977 | 812 | 866 | 781 | 903 | 825 |
| Eliminering | –88 | –82 | –93 | –85 | –62 | –83 | –63 | –76 |
| Kvarvarande verksamheter | 8 067 | 7 729 | 8 326 | 7 904 | 7 527 | 7 415 | 7 343 | 7 762 |
Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster per kvartal
| jan–mar | apr–jun | jul–sep | okt–dec | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Trelleborg Engineered Systems | 267 | 276 | 366 | 294 | 263 | 290 | 191 | 308 |
| Trelleborg Automotive | 32 | 55 | 20 | 85 | –85 | 29 | –348 | 34 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 249 | 226 | 281 | 210 | 220 | 209 | 138 | 194 |
| Trelleborg Wheel Systems | 109 | 89 | 110 | 75 | 84 | 64 | 60 | 60 |
| Övriga bolag | –3 | –4 | –3 | –5 | –1 | –1 | –2 | 2 |
| Koncernposter | –32 | –35 | –40 | –63 | –31 | –44 | –47 | –74 |
| Kvarvarande verksamheter | 622 | 607 | 734 | 596 | 450 | 547 | –8 | 524 |
För definitioner se sid 113. Kvarvarande verksamheter definieras såsom verksamheten exklusive de delar av koncernen där avveckling genomförts eller beslutats.
ÅRSREDOVISNING 2008 TRELLEBORG AB 19
:
Industrial applications: världsledande inom specifika nischer.
Aerospace: världsledande.
Automotive: ledande inom specifika fordonsnischer som kräver högkvalitativa tätningar.
Nyckelkunder:
ABB, BOC Edwards, Bosch, Caterpillar, GEA Group, Honda, Husky, Liebherr, Rolls Royce, Scania, Siemens, Spirit Aerosystems, Visteon, Volvo och ZF Group.
Huvudkonkurrenter:
Freudenberg-NOK, Parker Hannifin, Greene Tweed och Hutchinson.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Sealing Solutions
Marknaden för polymera flygplanstätningar drivs av trender inom det kommersiella och militära flyget och uppgår i Europa och USA till cirka 3 miljarder sek per år.
Den globala marknaden för polymera fordonstätningar uppgår till cirka 30 miljarder sek per år.
Marknaden för tätningslösningar påverkas av att kunderna ställer allt högre krav på servicenivåer och teknologi. De efterfrågar komplexa lösningar, förväntar sig samma servicenivå över hela världen och strävar efter att minska antalet leverantörer. Detta ger möjligheter för globala koncerner som Trelleborg.
Tätningssystem har ofta säkerhetskritiska funktioner och den tekniska utvecklingen liksom miljölagstiftning och standardisering ökar gradvis kraven på systemen.
Det gäller bland annat tillämpningar som landningsställ, fordons bränslesystem, medicinsk utrustning, hydraulik och
pneumatik. Tätningar måste kunna utstå extrema temperaturer, tryck, friktion och motstå aggressiva vätskor.
De måste också vara hållbara och absolut pålitliga. Sammantaget leder dessa trender till tillväxt för de bolag som är teknologiledare samt en ökad konsolidering i branschen.
Innovation
Trelleborg Sealing Solutions erbjuder kompletta tätningslösningar som kan innefatta produktdesign, materialutveckling, skräddarsydd logistik, specialtillverkning och specialmaterial från externa partners. Varje dag bistår affärsområdets
försäljnings- och applikationsingenjörer kunderna med att lösa komplexa tätningsbehov genom att använda existerande produkter och service eller arbeta direkt med tekniska experter och leverantörer för att utveckla nya lösningar för speciellt komplicerade problem.
För att möta kundernas ökande krav på service, teknologi, pålitlighet och kostnadsnivå strävar affärsområdet efter att vara en världsledande, innovativ organisation. Innovativa idéer drivs kontinuerligt från alla områden inom organisationen och en systematisk och etablerad process säkerställer fortsatt tillväxt.
Trelleborg Sealing Solutions har en stark position på marknaden för vindkraft. Illustrationen visar tätningar i en så kallad pitchcylinder, som reglerar rotorbladens vinkel mot vinden.
frågor till Claus Barsøe Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions g g
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Den goda utvecklingen inom vår industriella kärnaffär och den mycket starka utvecklingen i Sydostasien. Dessutom det sätt som vi minskat exponeringen mot fordonsindustrin innan den finansiella krisen slog igenom.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Vi har ett flertal pågående tillväxtinitiativ mot områden med stor potential. Vissa fokuseras mot nyckelsegment i tillväxt, inkluderande alternativ energi, life science samt olja/gas. Andra riktar sig mot produktgrupper med stor tillväxtpotential, till exempel inom mekaniska glidringstätningar, där vi gjorde ett förvärv under året. Geografiskt ser vi möjligheter att stärka vår verksamhet i Nord- och Sydamerika, Östeuropa och Asien.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Att hantera den nuvarande konjunkturella utvecklingen. Vi är emellertid bra positionerade. Vi har en effektiv kostnadsbas och vidtog tidigt åtgärder för att motverka nedgången. En av våra främsta utmaningar är också att konsolidera och utveckla våra ledande positioner i Väst europa.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel?
Ett bra exempel är de nyligen utvecklade membranerna för luftdrivna membranpumpar som dubblar livslängden och ökar tillförlitligheten, vilket öppnar helt nya marknader.
Innovation kan också innebära nya serviceerbjudanden, till exempel Trelleborg Supply-OnsiteTM. Det innebär att vi hanterar kundens totala tätnings behov; inköp, lager och kan även placera våra maskiner i kundens anläggning. Konceptet används till exempel hos Snecma, Frankrike, som tillverkar motorer för Boeing 737 och Airbus 320.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Det allra viktigaste är att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer. Dessutom ska vi globalt erbjuda marknadens bästa kundservice. Klarar vi det når vi våra strategiska prioriteringar, inklusive global tillväxt. För att nå dit måste vi förstå våra kunders behov genom att arbeta nära dem och till exempel kontinuerligt genomföra kundundersökningar.
2008: God tillväxt inom prioriterade områden till följd av globala tillväxtinitiativ och fortsatt förflyttning mot lönsamma segment
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 6 022 | 5 844 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 19,1 | 18,8 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 1 079 | 1 019 |
| EBITDA, % | 17,9 | 17,4 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 888 | 839 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 856 | 839 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 14,7 | 14,4 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 8 037 | 6 975 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 12,3 | 12,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 257 | 239 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 921 | 751 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive jämförelsestörande poster) | 104 | 90 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 5 492 | 5 783 |
Nettoomsättning och ROS Nettoomsättning, MSEK ROS, %
Marknadsutveckling
Utvecklingen under första halvåret var mycket bra med god organisk tillväxt inom prioriterade industriella segment. Under senare delen av året minskade efterfrågan markant, såväl inom den fordonsrelaterade delen som inom flera industriella segment.
Försäljning och resultat
- •Affärsområdet visade inte någon organisk tillväxt under 2008. Efterfrågan inom segmentet Aerospace var fortsatt mycket bra och utvecklingen inom segment som alternativa energikällor och life science var också positiv. Försäljningen i Asien och Östeuropa ökade med 14 procent.
- Såväl rörelseresultatet som rörelsemarginal stärktes främst tack vare förflyttningen mot lönsamma segment.
- Det operativa kassaflödet stärktes och ökade till 921 MSEK (751).
Viktiga händelser
- •Förvärv av italienska Officine Meccaniche GNL, stärker den globalt ledande positionen inom mekaniska glidringstätningar, det vill säga tätningar som används inom bland annat bygg-, gruv- och lantbruks industrin.
- •Förvärv av kvarvarande minoritetsandel i Trelleborg Sealing Solutions India, ett viktigt steg för fortsatt tillväxt i Indien.
- Kapaciteten vid produktionsenheten i Bangalore, Indien, har utökats.
- •Produktionen i Guelph, Kanada, flyttas till befintlig verksamhet i andra länder för att förbättra affärsområdets produktionsstruktur. Flytten bedöms vara slutförd vid halvårsskiftet 2009.
- •Anläggningen i Eugene, USA, har stängts och produktionen flyttats till fabriken i Streamwood, USA. Åtgärden har möjliggjorts av förvärvet av tätningsföretaget Hydro-Components under 2007 och syftar till att frigöra synergier.
- Successiva kapacitetsanpassningar under året har minskat antalet anställda med cirka 300 personer.
MSEK ROCE, %
Rörelseresultat och ROCE
AFFÄRSOMRÅDE
Innehåll
Trelleborg Engineered Systems
Innovativa ingenjörslösningar för extrema krav
Nettoomsättning per geografisk marknad
Trelleborg Engineered Systems är en ledande global leverantör av ingenjörslösningar inriktade på tätning, skydd och säkerhet för investeringar, processer och personer i extremt krävande miljöer.
Industry: precisionskomponenter och system i polymera material, såsom slangar, elastomera material och polymerbelagda vävar. Därutöver andra specialprodukter så som formgods till många olika industrisegment och tryckdukar för grafisk industri samt industriella antivibrationsapplikationer.
Infrastructure Construction: specialiserade lösningar till infrastrukturprojekt,
till exempel fendersystem till hamnar, tunneltätningar, muddringssystem, rör tätningar, akustik- och vibrationsdämpande lösningar till järnvägar, broar och bygg nader.
Offshore: nischprodukter för olje- och gasutvinning offshore.
Building: polymer- och bitumenbaserade byggprodukter för tätande och vattenavvisande applikationer för industri och för konsumenter. sid 22
Vid infrastrukturprojekt som vägar, broar och tunnlar är behovet av akustisk dämpning, bullerdämpning och tätningssystem stort. Bilden visar Spaniens högsta motorvägsviadukt, Montabliz-viadukten, där Trelleborgs expansionsfogar binder samman körbanemodulerna med stödjepelarna och tar upp rörelser som orsakas av tung trafik, kraftiga vindar och temperaturskiftningar.
Affärsområdeschef: Lennart Johansson Omsättning 2008: 12 378 MSEK (11 745) Rörelseresultat 2008*: 1 087 MSEK (1 168) Antal anställda**: 7 773 (7 659) Huvudkontor: Trelleborg, Sverige
Produktionsenheter:
Australien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och USA.
Strategiska prioriteringar:
- Fortsatt aktiv portföljhantering investera i attraktiva segment och lämna segment med låg potential.
- Stärka närvaron i Asien och Latinamerika. Förvärva enheter som stödjer expansion på nyckelmarknader.
- Förbättra den totala kostnadsstrukturen genom att effektivisera, outsourca och tillverka i lågkostnadsländer.
• Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Exempel på varumärken:
Elastopipe®, Trelline®, Vulcan®, Dipro®, ETM®, Mataki®, Phønix Tag®, Trebolit®, Uraduct® och Värnamo®.
Marknadsposition:
Industry: Världsledande inom polymerbelagda vävar och tryckdukar. Marknadsledande i Europa inom industrislang och industriella antivibrationsprodukter.
Infrastructure Construction: Världsledande inom marina fendersystem, tunneltätningar, och muddringssystem. På vissa geografiska marknader även ledande inom bärlager och expansionselement för broar. Marknadsledande inom rörtätningar i Europa.
Offshore: Världsledande i ett flertal nischer inom olje- och gasutvinning offshore, fram förallt sub-sea.
Building: Marknadsledande i norra Europa.
Nyckelkunder:
Företag inom infrastruktur, olja och gas offshore, livsmedels-, kemi-, grafisk industri och transportindustri samt stora distributörer av industriförnödenheter. Fönstertillverkare och byggindustriföretag.
Huvudkonkurrenter:
Industry: Continental/Contitech, Semperit, IVG, Bridgestone, DAY och Hutchinson.
Infrastructure Construction: Yokohama, Continental/Contitech och Bridgestone.
Offshore: Cuming Corp., Continental/ Contitech och Balmoral Offshore Engineering.
Building: Semperit, Icopal, Schlegel och Stomil Sanok.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Engineered Systems
Trender
Marknaden för segmentet Industry är mogen med en tillväxt som följer industriproduktionen. Den europeiska branschstrukturen är fragmenterad, men konsolidering pågår i vilken Trelleborg som europeisk marknadsledare deltar aktivt, till exempel inom polymerbelagda vävar.
För det projektorienterade segmentet Infrastructure Construction ökar investeringarna på många håll i världen. Bland annat ger urbaniseringen ett ökat behov av till exempel broar och tunnlar. Moderna höghastighetståg kräver ökad dämpning.
Efterfrågan på fendersystem ökar i takt med att allt fler stora och internationella fraktfartyg kräver nya hamnar. Även marknaden för Offshore är projektorienterad och påverkas av offshoreindustrins utveckling. En ökad djuphavsbaserad olje- och gasutvinning på flera geografiska marknader gynnar affärssegmentet.
Inom segmentet Building blir marknaden allt mer internationell samtidigt som kraven på lokal närvaro och snabba
leveranser är centrala för att uppnå ledande positioner.
Ett allt starkare fokus på energibesparingar ger förutsättningar för kvalificerade tätningsprofillösningar både inom byggindustrin och på konsumentmarknaden.
Innovation
Trelleborg Engineered Systems bistår med ingenjörskunnande och problemlösningar
redan på design-, konstruktions- och projekteringsstadiet i stora projekt som pågår under lång tid. Inom olje-/gasområdet sträcker sig Trelleborgs kunnande från prospektering till borrning och produktion. Inom områden som marina fendersystem och flexibla brandskyddslösningar är affärsområdet globalt ledande i utvecklingen. Inom Building är utvecklingen inriktad på nya materialkombinationer och reducerad materialåtgång.
Allt högre prestandakrav driver marknaden mot mer kvalificerade produkter och lösningar. Kunderna efterfrågar i allt högre grad totallösningar, det vill säga hela system för att täta, dämpa och skydda i stället för enskilda produkter. Trelleborg deltar i den utvecklingen genom att bredda sortimentet med kompletterande produkter som även bygger på icke-polymerbaserad teknik.
Trelleborg är världsledande inom marina fendersystem och efterfrågan ökar i takt med att fler stora och internationella fraktfartyg kräver nya hamnar.
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Vi har lyckats mycket bra med den fortsatta portföljhanteringen och sett ett positivt resultat av våra marknadssatsningar i flera intressanta segment. Det tydligaste exemplet under året är att vi har ökat vår exponering inom tryckdukar där förvärvet av MacDermid gett oss en världsledande position. Samtidigt har vi medvetet valt att lämna några mindre lönsamma produktsegment, som vissa enklare slangtyper.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Det finns fortsatt många möjligheter att öka marknadssatsningarna inom lönsamma segment i kombination med att ytterligare öka närvaron på tillväxtmarknader, framför allt i Sydamerika och Asien.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma hur långvarig den globala nedgången blir. Vi fokuserar nu kortsiktigt på kraftfulla kapacitetsanpassningar. Det är viktigt att i god tid anpassa kapaciteten efter marknadsförutsättningarna – och att sedan vara förberedd när det vänder uppåt igen.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel? Innovation är närvarande hos oss varje dag. Det gäller för oss att hela tiden tänka nytt både vad gäller nya lösningar tillsammans med våra kunder, men också till exempel på vilka sätt vi ger bästa service och hur vi effektivt distribuerar våra lösningar till kunderna.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att fortsätta att arbeta med portföljhanteringen, det vill säga att definiera och fokusera på lönsamma marknadssegment samt att skapa och behålla våra ledande positioner inom dessa segment.
Det är också viktigt att vi fortsätter att satsa på utveckling av våra medarbetare, något som är centralt också i svåra tider.
2008: Efterfrågan inom projektrelaterade segment som Infrastructure Construction och Offshore Olja/Gas fortsatte att utvecklas väl
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 12 378 | 11 745 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 39,2 | 37,7 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 1 429 | 1 464 |
| EBITDA, % | 11,3 | 12,4 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 1 087 | 1 168 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 1 008 | 1 079 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 8,6 | 9,9 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 7 846 | 6 201 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive jämförelsestörande poster) |
15,5 | 18,6 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 564 | 432 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 802 | 1 071 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive jämförelsestörande poster) |
74 | 92 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 7 773 | 7 659 |
Nettoomsättning och ROS* 2004 2005 2006 2007 2008 MSEK ROS, % Nettoomsättning, MSEK * Exklusive jämförelsestörande poster.
Marknadsutveckling
Efterfrågan varierade stort inom affärsområdets olika marknadssegment. Inom de industriella segmenten och de byggrelaterade verksamheterna har utvecklingen, speciellt under senare delen av året, varit svag medan efterfrågan inom de projektorienterade segmenten, speciellt inom offshore olja/gas och infrastruktur har varit fortsatt god.
Försäljning och resultat
- Den organiska försäljningstillväxten var 3 procent (9). Totalt ökade försäljningen med 5 procent (26). En kraftig nedgång under det andra halvåret uppvägdes av ett starkt första halvår och en god utveckling inom Infrastructure Construction samt Offshore olja/gas.
- Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster minskade med 7 procent (+45). Rörelsemarginalen sjönk främst påverkat av en lägre efterfrågan inom vissa segment. Produktionsstörningar inom segmentet Offshore olja/gas påverkade rörelseresultatet med cirka 110 MSEK.
- Det operativa kassaflödet var fortsatt starkt.
Viktiga händelser
- •Förvärv av MacDermid Offset Printing Blankets som omsätter cirka 540 MSEK förstärker den ledande positionen inom Printing Blankets.
- Fortsatt förbättring av strukturen tack vare omstruktureringar och aktiv portföljhantering.
- •Inom segmentet Offshore olja/gas erhöll affärsområdet bland annat två order på totalt cirka 450 MSEK avseende Trelline, ett system för oljetransport vid utvinning av olja till havs.
- Kraftig kapacitetsökning inom Offshore olja/gas i Houston, USA, för Drill Riser Buoyancies, i Clermont-Ferrand, Frankrike, för Trelline, och i Mjöndalen, Norge, för den egenutvecklade produkten Elastopipe.
- •En ny anläggning i Wuxi, Kina, invigdes under 2008. Enheten ska tillverka produkter primärt för elektronik- och telekomindustrin och initialt sysselsätta 100 personer.
- •Förvärv av 40 procent av danska Hetag Takdaekning med 125 personer stärker positionen på den danska takmarknaden.
och behålla talangfulla personer
Marknadsposition:
Agricultural & Forest Tires: Ledande på lantbruksmarknaden i Europa. Globalt ledande inom skogsdäck.
Industrial Tires: Världsledande inom solida industridäck.
Exempel på varumärken:
Agricultural & Forest Tires: Trelleborg® och Pirelli® (licens).
Industrial Tires: Trelleborg, Bergougnan®, Rota®, Monarch®, Mastersolid® och Orca.
Nyckelkunder:
Agricultural & Forest Tires: Tillverkare av jord- och skogsbruksmaskiner, däck- och maskinförsäljningsföretag samt slutkunder.
Industrial Tires: Originaltillverkare av truckar, transportföretag samt myndigheter och organisationer ansvariga för infrastruktur.
Huvudkonkurrenter:
Agricultural & Forest Tires: Michelin, Goodyear/ Titan, Mitas, Firestone/Bridgestone och Nokian.
Industrial Tires: Solideal, Continental, MITL, Aichi och Watts.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Wheel Systems
segmentet för extra stora däck i Europa.
Trenden är att lantbruk slås ihop, blir mer industrialiserade och bildar större enheter som använder större traktorer och därmed också större däck. I Europa är det också viktigt att ta hänsyn till hur väl däcken klarar landsvägskörning i högre farter, vilket behövs när användarna gör förflyttningar mellan olika arbetsplatser.
Syste Whe msförstärkts under 2008 med god tillväxt i Marknaden för lant- och skogsbruk är delad på radial- och diagonaldäck. Tillväxten sker framförallt inom radial däck där Trelleborg har varit en föregångare. Andelen radialbakdäck i Europa är för närvarande cirka 70 procent, med en ökande marknad för de större dimensionerna där Trelleborg har en stark position. Däremot minskar marknaden för diagonaldäck varje år. Marknaden för industridäck är mogen och utvecklas i linje med den allmänna industrikonjunkturen. Pris blir en allt viktigare konkurrensfaktor.
Företagens ambitioner att minska kapitalbindningen leder till lagerrationaliseringar vilket gör att effektiv materialhantering blir allt viktigare. Det skapar en långsiktigt ökande efterfrågan på industridäck till olika materialhanteringsmaskiner.
Innovation
För att möta marknadens allt strängare krav satsas stora resurser på att vidareutveckla däck för skogs- och lantbruksmaskiner. Vid Trelleborg Wheel Systems utvecklingscenter i Italien sker utveckling av nästa generations högpresterande däck
i samarbete med ledande tillverkare av skogs- och lantbruksmaskiner.
Ett antal prioriterade faktorer är att däcken ska klara höga hastigheter, öka komforten, ha säker väghållning, vara slittåliga och möta högt ställda miljökrav. Samtidigt som maskinerna ska kunna köra i allt högre hastigheter på vägarna krävs att däcken är skonsamma mot jord och skog. Trelleborg har med sina däckdimensioner och radialdäck framgångsrikt skyddat värdefull mark genom att minska skador från tunga maskiner.
Inom Industrial Tires ligger fokus på att öka antalet applikationer baserade på alltmer specifika kundbehov, samt på nya segment inom materialhanteringssektorn som är under utveckling.
Trelleborg T-900 är ett industridäck som är utvecklat för att klara tunga uppdrag i många applikationer. Det har extra brett mönster för ökad stabilitet och bättre grepp samt förstärkt sidovägg för bättre skydd mot tryck från sidorna.
frågor till Maurizio Vischi Affärsområdeschef
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
De goda ekonomiska resultaten som affärsområdet nådde under 2008, tillväxten var 14 procent och rörelseresultatet upp 26 procent. Och det är viktigt att komma ihåg att vi nådde detta trots ett tuffare ekonomiskt klimat under en stor del av perioden. Vi kan nu använda denna nya situation till att ytter ligare utveckla verksamheten.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
De makroekonomiska trenderna på medellång och på lång sikt ser bra ut för våra affärer, såväl för lantbruksdäck som solida industridäck. De viktigaste skälen för detta är den allt större befolkningen i världen, som driver behovet och därmed produktionen av mat samt den fortsatt ökande produktionen av biobränslen. Oavsett hur oljepriset utvecklas kommer behovet av biobränslen i världen att öka, inte minst tack vare lagstiftning i många regioner.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
De långsiktiga trenderna ser gynnsamma ut, men 2009 kommer att bli ett tufft år på grund av den allmänna konjunkturnedgången. Då är det viktigt att arbeta ännu mer fokuserat med kostnadskontroll och kontroll över rörelsekapitalet.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel?
För oss är teknisk innovation av våra produkter en kontinuerlig process. Vi utvecklar våra produkter så att de är de bästa på marknaden och jämför hela tiden med de bästa konkurrenterna. Men innovation kan också betyda en ny applikation, en breddning av marknaden. Vi har till exempel utvecklat våra solida industridäck till att även användas som så kallade PBB-däck (PBB = personal boarding bridges), det vill säga däck för att flytta påstigningskorridorerna framförallt på flygplatser. För några år sedan pratade man inte alls om solida däck i samband med denna applikation – idag är vi marknadsledande, tack vare innovativt tänkande.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att fortsätta att arbeta på den utstakade vägen och att inte frestas att titta åt andra håll som kan störa vår solida utveckling. Denna positiva utveckling bygger framför allt på människorna i organisationen, professionella personer med en gemensam passion för våra produkter. Det är också viktigt att vi fortsätter att kommunicera på ett enhetligt sätt så att vi bygger vidare på vår image och våra produkters goda rykte.
2008: Framgångsrik produktmixstrategi resulterade i både god försäljning och bra resultat
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 708 | 3 248 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 11,7 | 10,4 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 453 | 374 |
| EBITDA, % | 12,2 | 11,5 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 363 | 288 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 348 | 261 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 9,8 | 8,9 |
| Sysselsatt kapital,MSEK | 2 145 | 1 679 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | 19,5 | 18,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 232 | 171 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 129 | 146 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | 36 | 51 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 2 396 | 2 285 |
Nettoomsättning och ROS*
Marknadsutveckling
Den positiva globala utvecklingen för större lantbruksdäck var stark under hela året, vilket gynnar Trelleborg vars produkter är väl positionerade inom detta område. Tillväxten inom segmentet industridäck ökade totalt sett något under året, dock med en svag utveckling under senare delen.
Försäljning och resultat
- •Affärsområdet ökade sin försäljning under året och uppvisade en organisk tillväxt på nästan 11 procent (6). Agricultural & Forest Tires visade god tillväxt och tog marknadsandelar. Industrial Tires var i nivå med 2007.
- Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade med 26 procent (19) främst till följd av framgångsrik produktmixstrategi, både inom Agricultural & Forest Tires och inom Industrial Tires. Rörelsemarginalen ökade till 9,8 procent (8,9). Affärsområdet har lyckats kompensera väl för höga råmaterialpriser.
- Det operativa kassaflödet minskade till följd av hög investeringsnivå och högre lagernivå i förhållande till försäljningen
Viktiga händelser
- Konsolidering av produktionen av industridäck till Sri Lanka har fortsatt och kommer att leda till full drift under första halvåret 2009.
- •För att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig tillverkning av fälgar för specialdäck har produktionen flyttats från Hadsten, Danmark till en ny enhet i Liepaja, Lettland.
- Starka underliggande marknader och effektiva marknadsföringsinsatser är de främsta orsakerna till att försäljningen av lantbruksdäck, speciellt större dimensioner, ökat under året.
- •Tillväxtinitiativ har framgångsrikt förstärkt närvaron i Östeuropa, Australien och Sydamerika.
Designad dämpning för bekvämare och tystare bilar
Nettoomsättning per geografisk marknad
Nettoomsättning per affärssegment
Trelleborg Automotive är världsledande inom utveckling och tillverkning av polymerbaserade komponenter och system för ljud- och vibrationsdämpning till personbilar samt lätta och tunga lastbilar.
Fem affärssegment
Antivibration Solutions: ljud- och vibrationsdämpande lösningar för alla fordonssegment.
Damping Solutions: bromsshims och ADM-material (Applied Damping Materials).
Insulation & Applied Solutions: termoplastiska bälgar till drivaxlar och styr-applikationer samt andra applikationsanpassade produkter.
Fluid Solutions: lösningar för motorkylning och lufttillförsel.
Gas Springs: fjäderbaserade dörröppningsoch stängningslösningar.
Trender
Marknaden för lätta fordon visade en drastisk nedgång under andra halvåret 2008 och denna utveckling bedöms fortsätta in i 2009. Särskilt svaga var de traditionella marknaderna i Europa och Nord amerika. Bilproducenterna fortsätter att flytta produktion från väst till öst. Tillväxten i Centraleuropa var svagare jämfört med föregående år.
sid 26
Bilar med dieselmotorer kräver dämpning av motorupphängningen som är tillräckligt mjuk för att kunna absorbera första stöten vid en kallstart och tillräckligt hård för att hålla motorn på plats när fordonet kör. Trelleborgs produkter för omställnings bara motorupphängningar har nyligen utvecklats med en vakuumdriven omställning, en unik design som minskar ledtider och kostnader.
Affärsområdeschef: Roger Johansson Omsättning 2008: 9 461 MSEK (10 299) Rörelseresultat 2008*: –381 MSEK (203) Antal anställda**: 7 460 (10 057) Huvudkontor: Trelleborg, Sverige
Produktionsenheter:
Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Mexiko, Polen, Rumänien, Slovakien, Spanien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland och USA.
Strategiska prioriteringar:
- Återställa lönsamheten i långsiktigt attraktiva segment genom fokuserade åtgärder.
- Tydlig positionering av Trelleborg Automotive som en innovativ leverantör av kompletta och globala lösningar.
-
Proaktivt exploatera de marknadsmöjligheter som uppstår i den pågående omstruktureringen av den globala fordons industrin.
-
Selektivt följa befintliga kunder när de etablerar sig på tillväxtmarknader.
- Optimering av vår globala produktion och excellens i produktionsprocesser, inklusive ökat utnyttjande av synergier inom affärsområdet.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
Marknadsposition:
Världsledande inom vibrationsdämpande system för lätta fordon samt termoplastiska fordonsbälgar. Världsledande inom bromsshims.
Nyckelkunder:
Audi, Benteler, BMW, Chrysler, Daimler, Delphi, Federal Mogul, Fiat, Ford Group, GKN, GM, Hyundai, PSA, Renault Nissan Group, Tata Group, Tenneco Monroe, Toyota, VW och ZF Lemförder.
Huvudkonkurrenter:
Antivibration Solutions: ZF Boge, Vibracoustic/ Freudenberg, Paulstra/Hutchinson, Continental/Contitech, Cooper Standard, Tokai och Bridgestone.
Damping Solutions (shims): Wolverine och MSC.
Insulation & Applied Solutions: ABC, Keeper och Parker Hannifin.
Fluid Solutions: Hutchinson, Continental/ Contitech, Avon Automotive och Teklas.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
AFFÄRSOMRÅDE
Trelleborg Automotive
Ryssland spås bli en viktig marknad i framtiden. De inhemska marknaderna i Kina och Indien fortsätter att växa, även om en inbromsning skett även där. Sydkorea och Japan växer måttligt som lokala marknader, men dessa länders biltillverkare expanderar sin produktion i andra världsdelar.
Globala plattformar och gemensamma arkitekturer fortsätter att styra utvecklingen. Det innebär att tillverkare låter flera modeller dela samma typ av fjädring, styr- och drivlina, bromssystem och motorvarianter. Detta ökar effektiviteten och minskar kostnaderna. Det innebär även ökad flexibilitet och minskar tiden till mark naden. För underleverantörerna innebär det att kraven på global närvaro ökar. Ökad konkurrens och höjda material- och energipriser har lett till att kostnadstrycket är fortsatt högt. Det möter Trelleborg med optimering av global produktion, utveckling av forskning och utveckling på tillväxtmarknaderna, ett starkare fokus på portföljhantering och genom att utveckla synergier mellan enheterna, excellens i
Innehåll
produktionen och globalt tillämpliga servicenivåer.
Innovation
Produktutvecklingen i Trelleborg är inriktad på kundernas och marknadernas behov av kostnadseffektiva lösningar som tätar, dämpar och skyddar och som spar vikt eller utrymme och som förbättrar fordonens återvinningsbarhet.
Affärsområdet har en stark global teknikplattform. Utvecklingsaktiviteterna syftar till nya förbättrade lösningar som kombinerar funktionskraven med kostnadseffektiv design och produktion. Nyckeln till denna strategi är förenklad design och alternativ till stål och andra metaller, liksom användning av termoplast för att möta återvinningsbehoven.
Trelleborgs globala produktion stöds av
regionala design- och utvecklingsenheter som koordineras centralt. Trelleborg stärker sitt fokus på kompletta dämpande NVHlösningar (noise, vibration, harshness) och fortsätter bygga på sin position som akustikspecialist, till exempel genom kompletta akustiklösningar för bromssystem som inkluderar shims och resonansdämpare.
Exempel på en innovativ lösning inom Trelleborg Automotive är en så kallad bump stop i ett unikt termoplastiskt material för användning i stötdämpare. Den kompakta designen gör att den kan ersätta traditionella, mer omfattande lösningar, och då minska materialkostnaderna med 20 procent och vikten med 40 procent.
En annan innovation är en ny aktiv motorupphängning med en unik design, speciellt utvecklad för dieselmotorer. Den använder vakuumteknik för att ändra dämpningsegenskaperna och den unika designen ger tillverkaren flexibilitet, vilket minskar såväl ledtider som kostnader.
Så kallade shear plates (gult på illustrationen) bygger på Trelleborgs unika teknologi för bromsdämpare och är speciellt utvecklade för att minska ljud, vibrationer och bränsleförbrukning i framför allt dieselbilar.
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Det har varit kraftiga volymminskningar under året, men jag tycker att vi var tidigt ute med att vidta omfattande åtgärder för att anpassa oss. Även om det är en tung process så är det ett måste att kraftigt minska kostnadsbasen. Detta har inneburit att vi har avvecklat fabriker som varit fel positionerade, kostnadsmässigt eller geografiskt, och kunnat satsa i tillväxtländer och länder med lägre kostnadsbas. Vi har tagit marknadsandelar och är tydligare positionerade inom NVHlösningar (noise, vibration, harshness).
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Vi har starka och förbättrade marknadspositioner som vi nu kan dra ännu mer nytta av. Den kraftiga nedgången i marknaden innebär möjligheter för konsolidering och vi bedömer att Trelleborg Automotive kommer gå stärkta ur nedgången. Lönsamhetsmässigt kommer vi att börja se effekter från åtgärdsprogrammen samtidigt som vi sett prisnedgångar för råmaterial under det andra halvåret 2008, vilka för oss slår igenom med fördröjning.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Självklart är marknadsutvecklingen det stora frågetecknet. Samtidigt fortsätter prissättningen att vara en kritisk faktor. Ökad konkurrens är ett hot som vi ska vara ödmjuka inför, men jag tycker att våra utmärkta
globala produktionsförutsättningar, vår koordinerade FoU, vår satsning på lokal produktion och kvaliteten hos våra människor gör oss starkare än konkurrenterna.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel? Innovation kan betyda allt från helt nya lösningar till små, men mycket betydelsefulla förändringar i redan
befintliga lösningar. Ett mycket bra exempel som vi började marknadsföra under året är en så kallad shear plate som bygger på vår unika teknologi för bromsdämpare. Shear plate är framför allt utvecklad för dieselbilar. Marknaden har visat ett stort intresse för denna spännande idé, inte minst med tanke på potentialen; cirka 50 procent av de personbilar som säljs i Europa har dieselmotor.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att uthålligt förbättra lönsamheten! Det viktigaste på kort sikt är att vi har en stark kontroll över våra kostnader.
Vi ska också förbättra synergierna, se över vår samlade portfölj av produkter och produktionsenheter, förbättra de globala inköpsstrukturerna, hitta materialalternativ och effektivt överföra kunskaper till alla delar av organisationen. Ett centralt mål är också att matcha vårt kunnande med våra kunders globala ambitioner och tillfredsställa behovet av lösningar som tätar, dämpar och skyddar.
2008: Lägre resultat och svag försäljning till följd av dramatisk nedgång inom fordonsindustrin
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 9 461 | 10 299 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 30,0 | 33,1 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 57 | 634 |
| EBITDA, % | 0,7 | 6,1 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –381 | 203 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | –1 249 | –179 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | neg | 1,9 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 5 077 | 5 191 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 3,9 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 462 | 441 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 53 | 124 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | neg | 61 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 7 460 | 10 057 |
Marknadsutveckling
Under 2008 sjönk bilproduktionen i Nordamerika med 16 procent jämfört med 2007. I Västeuropa minskade produktionen med 8 procent och i Östeuropa steg den med 9 procent. I Asien ökade bilproduktionen med 4 procent.
Försäljning och resultat
- Den organiska försäljningen minskade med knappt 9 procent för helåret 2008 jämfört med 2007 till följd av en kraftigt minskad efterfrågan, i första hand i Nordamerika och Västeuropa.
- Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster sjönk, negativt påverkat av omfattande kapacitetsneddragningar och personalminskningar, höga råmaterialpriser samt en vikande försäljning.
- Det operativa kassaflödet minskade till följd av ett svagt rörelseresultat som delvis kompenserats av lägre rörelsekapital.
Viktiga händelser
- Under andra halvåret skedde en dramatisk nedgång inom fordonsindustrin i Nordamerika och Europa där Trelleborg har en stor del av sin försäljning.
- •Åtgärder inom ramen för åtgärdsprogram: – Omstrukturering inom affärsområdets enhet Fluid Solutions i Nantes, Frankrike. Betydande delar flyttas, främst till befintlig verksamhet i Turkiet. Cirka 450 personer berörs.
– Stängning av verksamhet i orten Peru, USA, med cirka 200 anställda.
- •Åtgärdsprogram och successiva kapacitetsanpassningar har minskat antalet anställda under året med cirka 2 500 .
- Förstärkt produktionsprocess inom bromsshims genom förvärvet av Presso Nova i Kalmar och övertagandet av Ruukkis ytbehandling av stål i Gävle.
- Inom ramen för affärsområdets joint venture Trelleborg Kunhwa, Korea, har en mindre enhet i Zhangjiagang, Kina, öppnats för produktion av fordonsbälgar för koreanska kunder i Kina.
organisation med effektiva rutiner för bästa villkor.
- Terminssäkrade naturgummileveranser ger möjlighet till prisstabilitet under en längre period.
- Kontinuerlig utvärdering för att hantera en volatil utveckling.
- Global närvaro balanserar regionala prisskillnader och valutadifferenser.
- Nära relationer med världsledande leverantörer ger konkurrenskraftiga priser samt tillgång till marknadsinformation och teknikutveckling.
- Alternativa leverantörer för alla viktiga råvaror.
- Identifikation av alternativa strategiska material sker löpande.
Generellt är priserna för polymerer cykliska, men mer volatila för naturgummi. För att säkerställa en viss prisnivå kan naturgummileveranser terminssäkras under en längre period. Priserna för de flesta syntetiska polymerer är relaterade till utbudoch efterfrågebalansen samt prisutvecklingen på nafta (förädlade oljeprodukter). Marknaderna för syntetiska polymerer är oftast regionala och kan på grund av volymobalanser utvecklas olika. Exempelvis har Asien haft en starkare tillväxt vilket har fått till följd att priserna varit något högre än i Europa och USA. Trelleborg kan med sin globala närvaro till viss del balansera dessa regionala prisskillnader.
Finansiell Riskhantering
Trelleborgkoncernen är i egenskap av nettolåntagare och genom sin omfattande verksamhet utanför Sverige utsatt för olika finansiella risker. Trelleborgs Finanspolicy anger riktlinjer för hur hanteringen av dessa risker ska ske inom koncernen. Policyn anger finansverksamhetens syfte, organisation och ansvarsfördelning och är utformad för att hantera beskrivna risker. Styrelsens finansutskott utvärderar och föreslår förändringar i finanspolicyn årligen, eller vid behov oftare, och därefter fastställs den av styrelsen.
Koncernens finansförvaltning är centraliserad till Koncernstab Finans och fungerar både som rörelsedrivande enhet och
Risker och Policies Kommentarer
Finansieringsrisker och likviditetsrisker
Finansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam och att Trelleborgkoncernen därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden.
Med likviditetsrisk avses risken för svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder.
Policy Kontrakterade
kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas tillgängliga i en omfattning som motsvarar koncernens bruttoskuld, samt en likviditets reserv som ska uppgå till minst 5 procent av koncernens omsättning. Koncernens mål för skuldsättningsgraden är mellan 75 och 125 procent.
Exponering
Under 2008 har koncernen upprätthållit långfristiga lån och kreditfaciliteter till ett belopp som överstiger koncernens bruttoskuld plus en likviditetsreserv enligt policy motsvarande minst 5 procent av koncernens omsättning. Vid utgången av 2008 uppgick Trelleborgkoncernens kortfristiga skulder, som förfaller under 2009, till 2 805 MSEK (3 446) och bestod främst av kortfristiga bilaterala banklån, företagscertifikat och den kortfristiga delen av långfristiga skulder. Dessa kortfristiga förfall täcks av långfristiga bindande bekräftade kreditfaciliteter i form av den outnyttjade delen av koncernens syndikerade lån, varav merparten förfaller under 2012. Vid utgången av 2008 uppgick den outnyttjade delen av det syndikerade lånet till 5 453 MSEK (5 688). Koncernens totala bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 14 236 MSEK (10 993) vid utgången av 2008, varav 5 453 MSEK (5 688) var outnyttjat. Dessutom hade koncernen ej bindande bekräftade kreditfaciliteter för 1 869 MSEK (1 552) vid utgången av 2008, av vilka 1 483 MSEK (1 181) var outnyttjat vid detta datum. Likviditetsanalys för finansiella instrument per den 31 december 2008 redovisas i not 28.
Vid utgången av 2008 var Trelleborgkoncernens skuldsättningsgrad 124 procent (100) vilket är inom intervallet för koncernens mål.
Koncernens kapitalstruktur
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder (not 27) | 13 639 | 10 722 | ||||
| Avgår: räntebärande tillgångar (not 16, 23 och 25) | –933 | –629 | ||||
| Nettoskuld | 12 706 | 10 093 | ||||
| Summa eget kapital | 10 238 | 10 052 | ||||
| Skuldsättningsgrad | 124% | 100% |
Finansiella kreditrisker
Finansiella kreditrisker definieras som risken för förlust om de motparter, med vilka koncernen har investerade likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument som har ett positivt marknadsvärde för koncernen, inte fullgör sina förpliktelser.
Policy Koncernstab Finans ska arbeta med banker som har hög kreditvärdighet och som företrädesvis deltar i koncernens medel- och långfristiga finansiering. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Se vidare not 28.
som ett stabsserviceorgan. Koncernstab Finans ansvarar för koncernbolagens externa bankrelationer, likviditetshantering, finansnetto, räntebärande skulder och tillgångar samt för koncerngemensamma betalningssystem, i egenskap av internbank. Centraliseringen innebär betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnad samt bättre intern kontroll och hantering av koncernens finansiella risker. Inom ramen för Finanspolicyn finns möjlighet till viss affärsmässig handel med valuta och ränteinstrument. Under året har ett positivt resultat uppnåtts från denna handel.
Koncernen har tillgång till lånemarknaden genom såväl banklån som ett svenskt företagscertifikatprogram. Dessutom har koncernen gett ut obligationer emitterade som privatplaceringar. En analys av koncernens räntebärande instrument redovisas i not 27.
Koncernens långfristiga räntebärande skulder inkluderar fyra obligationslån emitterade som privatplaceringar med förfallotid mellan 2010 och 2015. Grundstommen i koncernens finansiella skulder är emellertid ett syndikerat lån som upptogs 2005. Detta lån, i form av en kreditfacilitet som tillåter revolverande upplåning i flera valutor, består av två trancher; 750 MEUR (8 209 MSEK) och 600 MUSD (4 652 MSEK). Merparten av lånet (12 413 MSEK) förfaller i mars 2012, medan en mindre del (448 MSEK) förfaller under 2011. Utöver det syndikerade lånet hade koncernen sex bilaterala banklån med förfallotider mellan 2010 och 2012. Fyra av dessa lån, totalt 1 375 MSEK, var kreditfaciliteter med en möjlighet till flexibelt utnyttjande. Dessa kreditfaciliteter samt det syndikerade lånet utgör den övervägande delen av koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter.
Trelleborgs svenska företagscertifikatprogram om 4 000 MSEK medger löptider på upp till 12 månader. Vid utgången av 2008 var 800 MSEK (2 276) utestående under detta program. Den resterande delen av koncernens kortfristiga räntebärande skulder som bestod av kortfristiga bilaterala banklån och upplåning via checkräkningskrediter och penningmarknad uppgick till totalt 2 005 MSEK (1 170). Dessa checkräkningskrediter utgör koncernens ej bindande bekräftade kreditfaciliteter.
Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av skuldsättningsgraden. Målet för koncernens kapitalstruktur är satt för att få en optimerad balans mellan risk och avkastning. Koncernen har därför bedömt en skuldsättningsgrad mellan 75 och 125 procent rimlig med beaktande av konjunkturkänslighet och god kassagenereringsförmåga. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100) vilket är i målintervallet.
Såväl koncernens skuldsättningsgrad som prognoser för koncernens likviditetsreserv följs upp kontinuerligt på månadsbasis.
Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. Inga kreditförluster till följd av investeringar i likvida medel eller finansiella instrument inträffade 2008.
Utestående finansiell kreditriskexponering per balans dagen redovisas i not 28.
Risker och Policies Exponering Kommentarer
Valutarisker
Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.
Transaktionsexponering
Valutaflöden som uppstår vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive dotter bolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering.
Policy Koncernbolagen kan maximalt säkra 100 procent av 12 månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar, samt maximalt 100 procent av fakturerade nettoflöden per valutapar. Projekt med ordervärde överstigande 1 MEUR ska alltid säkras.
Omräkningsrisk – resultaträkning
Effekterna av valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de utländska koncern bolagens resultaträkningar till SEK. Till följd av att koncernens intjäning i stor utsträckning ligger utanför Sverige, kan effekterna av valuta kursförändringar på koncernens resultaträkning vara betydande.
Policy Koncernen kurssäkrar normalt inte denna risk.
Omräkningsrisk – balansräkning
I samband med omräkning av koncernens investeringar i utländska dotterbolag till SEK, uppstår risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens balansräkning.
Policy Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan kurssäkras med mellan 0 till 100 procent av investeringens värde (vilket på grund av skatte effekten innebär maximal säkring av cirka 70 procent). Beslut om eventuell kurssäkring sker efter en helhetsbedömning av valutakursnivå, kostnads-, likviditets- och skatteeffekter samt påverkan på koncernens skuldsättningsgrad.
* I EUR ingår flöden i valutor som samvarierar med EUR såsom DKK och LTL. ** I USD ingår flöden i valutor som samvarierar med USD såsom LKR,
Valutapar med störst 12-månaders nettoflöde (MSEK)
| Valutapar | MSEK | Valutapar | MSEK |
|---|---|---|---|
| EUR/LKR | 372 | EUR/NOK | 192 |
| EUR/SEK | 352 | GBP/SEK | 159 |
| EUR/DKK | 344 | EUR/PLN | -165 |
| EUR/GBP | 302 | EUR/BRL | -114 |
Omräkningseffekter: valutaeffekter påresultaträkningen, MSEK 2008
| Valuta | Netto–
Trelleborg Sealing Solutions
Tätningar som säkrar tillförlitlighet och livslängd i krävande miljöer
Nettoomsättning per geografisk marknad
Trelleborg Sealing Solutions är en ledande global leverantör av precisionstätningar för industri-, flyg- och fordonsmarknaderna.
Tre affärssegment
Industrial: avancerade tätningslösningar i specialmaterial designade för en rad industriella applikationer. De största produktgrupperna är O-ringar, rotationstätningar och hydrauliska tätningar.
Aerospace: säkerhetskritiska flygplanstätningar som används i praktiskt taget alla större kommersiella och militära flygplansprogram. De huvudsakliga tillämpningsområdena är motorer, kontroller för start och styrning, landningsställ,
flygplansskrov, hjul och bromsar.
Automotive: avancerade och ofta säkerhetskritiska tätningar, främst för bränsle system, styrning, luftkonditionering samt avgassystem.
Trender
Marknaden för industriella tätningar tenderar att följa industriproduktionens nivåer och tillväxten inom kapitalvaror. I Europa och Nordamerika uppgår den till cirka 18 miljarder sek per år. sid 30
Kraven på produkter och lösningar för läkemedelsindustrin ökar och de tätningssystem som används måste vara garanterat pålitliga. Det är en utveckling som gynnar Trelleborg Sealing Solutions som är teknologiledare vad avser tätningslösningar inom segmentet.
Affärsområdeschef: Claus Barsøe Omsättning 2008: 6 022 MSEK (5 844) Rörelseresultat 2008*: 888 MSEK (839) Antal anställda**: 5 492 (5 783) Huvudkontor: Köpenhamn, Danmark
Produktionsenheter:
Brasilien, Danmark, Frankrike, Indien, Italien, Japan, Kina, Malta, Mexiko, Polen, Sverige, Storbritannien och USA.
Marknadskontor:
Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Hongkong, Indien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Kroatien, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakien, Syd korea, Spanien, Sverige, Storbritannien, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Österrike.
Strategiska prioriteringar:
- Konsolidera och utveckla ledande positioner i Europa och växa i Nord- och Sydamerika, Asien samt Östeuropa.
- Vidareutveckla existerande koncept och snabbt bygga nya affärer genom organisk tillväxt och strategiska förvärv, t ex inom nya energikällor och läkemedel.
- Erbjuda marknadens bästa service av hög kvalitet till prioriterade kunder genom ett brett sortiment, service och innovativa lösningar.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer.
- Anpassa produktionskapaciteten och ytterligare förbättra effektiviteten.
Exempel på varumärken:
Busak+Shamban®, American Variseal®, Forsheda®, GNL, Orkot®, Palmer Chenard, Polypac®, Nordex, SF Medical, Shamban®, Skega®, Stefa® och Wills®.
Marknadsposition:
Industrial applications: världsledande inom specifika nischer.
Aerospace: världsledande.
Automotive: ledande inom specifika fordonsnischer som kräver högkvalitativa tätningar.
Nyckelkunder:
ABB, BOC Edwards, Bosch, Caterpillar, GEA Group, Honda, Husky, Liebherr, Rolls Royce, Scania, Siemens, Spirit Aerosystems, Visteon, Volvo och ZF Group.
Huvudkonkurrenter:
Freudenberg-NOK, Parker Hannifin, Greene Tweed och Hutchinson.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Sealing Solutions
Marknaden för polymera flygplanstätningar drivs av trender inom det kommersiella och militära flyget och uppgår i Europa och USA till cirka 3 miljarder sek per år.
Den globala marknaden för polymera fordonstätningar uppgår till cirka 30 miljarder sek per år.
Marknaden för tätningslösningar påverkas av att kunderna ställer allt högre krav på servicenivåer och teknologi. De efterfrågar komplexa lösningar, förväntar sig samma servicenivå över hela världen och strävar efter att minska antalet leverantörer. Detta ger möjligheter för globala koncerner som Trelleborg.
Tätningssystem har ofta säkerhetskritiska funktioner och den tekniska utvecklingen liksom miljölagstiftning och standardisering ökar gradvis kraven på systemen.
Det gäller bland annat tillämpningar som landningsställ, fordons bränslesystem, medicinsk utrustning, hydraulik och
pneumatik. Tätningar måste kunna utstå extrema temperaturer, tryck, friktion och motstå aggressiva vätskor.
De måste också vara hållbara och absolut pålitliga. Sammantaget leder dessa trender till tillväxt för de bolag som är teknologiledare samt en ökad konsolidering i branschen.
Innovation
Trelleborg Sealing Solutions erbjuder kompletta tätningslösningar som kan innefatta produktdesign, materialutveckling, skräddarsydd logistik, specialtillverkning och specialmaterial från externa partners. Varje dag bistår affärsområdets
försäljnings- och applikationsingenjörer kunderna med att lösa komplexa tätningsbehov genom att använda existerande produkter och service eller arbeta direkt med tekniska experter och leverantörer för att utveckla nya lösningar för speciellt komplicerade problem.
För att möta kundernas ökande krav på service, teknologi, pålitlighet och kostnadsnivå strävar affärsområdet efter att vara en världsledande, innovativ organisation. Innovativa idéer drivs kontinuerligt från alla områden inom organisationen och en systematisk och etablerad process säkerställer fortsatt tillväxt.
Trelleborg Sealing Solutions har en stark position på marknaden för vindkraft. Illustrationen visar tätningar i en så kallad pitchcylinder, som reglerar rotorbladens vinkel mot vinden.
frågor till Claus Barsøe Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions g g
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
Den goda utvecklingen inom vår industriella kärnaffär och den mycket starka utvecklingen i Sydostasien. Dessutom det sätt som vi minskat exponeringen mot fordonsindustrin innan den finansiella krisen slog igenom.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
Vi har ett flertal pågående tillväxtinitiativ mot områden med stor potential. Vissa fokuseras mot nyckelsegment i tillväxt, inkluderande alternativ energi, life science samt olja/gas. Andra riktar sig mot produktgrupper med stor tillväxtpotential, till exempel inom mekaniska glidringstätningar, där vi gjorde ett förvärv under året. Geografiskt ser vi möjligheter att stärka vår verksamhet i Nord- och Sydamerika, Östeuropa och Asien.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
Att hantera den nuvarande konjunkturella utvecklingen. Vi är emellertid bra positionerade. Vi har en effektiv kostnadsbas och vidtog tidigt åtgärder för att motverka nedgången. En av våra främsta utmaningar är också att konsolidera och utveckla våra ledande positioner i Väst europa.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel?
Ett bra exempel är de nyligen utvecklade membranerna för luftdrivna membranpumpar som dubblar livslängden och ökar tillförlitligheten, vilket öppnar helt nya marknader.
Innovation kan också innebära nya serviceerbjudanden, till exempel Trelleborg Supply-OnsiteTM. Det innebär att vi hanterar kundens totala tätnings behov; inköp, lager och kan även placera våra maskiner i kundens anläggning. Konceptet används till exempel hos Snecma, Frankrike, som tillverkar motorer för Boeing 737 och Airbus 320.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Det allra viktigaste är att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer. Dessutom ska vi globalt erbjuda marknadens bästa kundservice. Klarar vi det når vi våra strategiska prioriteringar, inklusive global tillväxt. För att nå dit måste vi förstå våra kunders behov genom att arbeta nära dem och till exempel kontinuerligt genomföra kundundersökningar.
2008: God tillväxt inom prioriterade områden till följd av globala tillväxtinitiativ och fortsatt förflyttning mot lönsamma segment
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 6 022 | 5 844 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 19,1 | 18,8 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 1 079 | 1 019 |
| EBITDA, % | 17,9 | 17,4 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 888 | 839 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 856 | 839 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 14,7 | 14,4 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 8 037 | 6 975 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 12,3 | 12,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 257 | 239 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 921 | 751 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive jämförelsestörande poster) | 104 | 90 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 5 492 | 5 783 |
Nettoomsättning och ROS Nettoomsättning, MSEK ROS, %
Marknadsutveckling
Utvecklingen under första halvåret var mycket bra med god organisk tillväxt inom prioriterade industriella segment. Under senare delen av året minskade efterfrågan markant, såväl inom den fordonsrelaterade delen som inom flera industriella segment.
Försäljning och resultat
- •Affärsområdet visade inte någon organisk tillväxt under 2008. Efterfrågan inom segmentet Aerospace var fortsatt mycket bra och utvecklingen inom segment som alternativa energikällor och life science var också positiv. Försäljningen i Asien och Östeuropa ökade med 14 procent.
- Såväl rörelseresultatet som rörelsemarginal stärktes främst tack vare förflyttningen mot lönsamma segment.
- Det operativa kassaflödet stärktes och ökade till 921 MSEK (751).
Viktiga händelser
- •Förvärv av italienska Officine Meccaniche GNL, stärker den globalt ledande positionen inom mekaniska glidringstätningar, det vill säga tätningar som används inom bland annat bygg-, gruv- och lantbruks industrin.
- •Förvärv av kvarvarande minoritetsandel i Trelleborg Sealing Solutions India, ett viktigt steg för fortsatt tillväxt i Indien.
- Kapaciteten vid produktionsenheten i Bangalore, Indien, har utökats.
- •Produktionen i Guelph, Kanada, flyttas till befintlig verksamhet i andra länder för att förbättra affärsområdets produktionsstruktur. Flytten bedöms vara slutförd vid halvårsskiftet 2009.
- •Anläggningen i Eugene, USA, har stängts och produktionen flyttats till fabriken i Streamwood, USA. Åtgärden har möjliggjorts av förvärvet av tätningsföretaget Hydro-Components under 2007 och syftar till att frigöra synergier.
- Successiva kapacitetsanpassningar under året har minskat antalet anställda med cirka 300 personer.
MSEK ROCE, %
Rörelseresultat och ROCE
|
| Årsstämma 43 |
| Valberedning 44 |
| Styrelse 44 |
| Revisor 45 |
| Styrelse 46 |
| Styrelsens sammansättning 2008/2009 46 |
| Styrelseledamöternas närvaro 2008/2009 47 |
| Översikt av styrningen i Trelleborgkoncernen 48 |
| Koncernledning 50 |
| Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare 52 |
| Principer 52 |
| Ersättning till ledningen 2008 52 |
| Långsiktigt incitamentsprogram 53 |
| Ersättning till styrelsen 2008 53 |
| Ersättning till revisor 2008 53 |
| Styrelsens rapport om Intern Kontroll 54 |
Flyt under vattnet
Hundratals kilometer ut till havs arbetar gigantiska borrar för att finna olja. I den extremt tuffa miljön skyddas oljeriggen av specialutvecklade flytmoduler från Trelleborg, som minskar vikten på de långa, tunga oljeledningarna i stål – en annorlunda lösning.
Trelleborg Wheel Systems
Dämpande däck skyddar skördar och skog
Nettoomsättning per geografisk marknad
Nettoomsättning per affärssegment
Trelleborg Wheel Systems är en ledande global leverantör av däck och kompletta hjulsystem för lantbruks- och skogsmaskiner, truckar samt andra transportfordon för materialhantering.
Två affärssegment
Agricultural & Forest Tires: däck och hjulsystem till traktorer och andra fordon inom lant- och skogsbruk. Affärsområdet är ledande i segmentet för extra stora däck, där Trelleborg har ett brett sortiment.
Industrial Tires: hjul och kompletta hjulsystem för materialhanteringsfordon vid verksamheter som flygplatser, hamnar och lagerhallar, till exempel gaffeltruckar
och andra materialhanteringsfordon med hög nyttjandegrad och belastning.
Trender
Även om de europeiska lant- och skogsbruksmarknaderna är mogna, ökar efterfrågan på effektiva redskap och fordon samt stora och högkvalitativa däck i takt med kraven på kostnadseffektiv produktion. Den här trenden har sid 34
Förändringen av varumärket från Pirelli till Trelleborg pågår på ett framgångsrikt sätt. Detta däck med ögon är ett nyckelelement i den pågående annonskampanjen "Quality at first sight" .
Affärsområdeschef: Maurizio Vischi Omsättning 2008: 3 708 MSEK (3 248) Rörelseresultat 2008*: 363 MSEK (288) Antal anställda 2008**: 2 396 (2 285) Huvudkontor: Tivoli, Italien.
Produktionsenheter:
Danmark, Italien, Lettland, Sri Lanka, Sverige samt USA.
Marknadskontor:
Afrika, Asien, Australien, Europa, Mellanöstern samt Nord- och Sydamerika.
Strategiska prioriteringar:
- Konsolidering av den starka positionen inom Agricultural & Forest Tires genom att vidareutveckla kunderbjudandet.
- Utnyttja genomförda strukturåtgärder för att proaktivt växa i attraktiva segment och marknader.
-
Konsolidera produktionen av industridäck från USA till Sri Lanka samt fälgar från Danmark till Lettland.
-
Bibehålla starka positioner med OEMkunder och vidareutveckla eftermarknadskunder genom fortsatt fokuserad och kundnära innovation.
- Fortsatt effektiv och framgångsrik varumärkesförändring från Pirelli till Trelleborg.
- Rekrytera, utveckla och behålla talangfulla personer
Marknadsposition:
Agricultural & Forest Tires: Ledande på lantbruksmarknaden i Europa. Globalt ledande inom skogsdäck.
Industrial Tires: Världsledande inom solida industridäck.
Exempel på varumärken:
Agricultural & Forest Tires: Trelleborg® och Pirelli® (licens).
Industrial Tires: Trelleborg, Bergougnan®, Rota®, Monarch®, Mastersolid® och Orca.
Nyckelkunder:
Agricultural & Forest Tires: Tillverkare av jord- och skogsbruksmaskiner, däck- och maskinförsäljningsföretag samt slutkunder.
Industrial Tires: Originaltillverkare av truckar, transportföretag samt myndigheter och organisationer ansvariga för infrastruktur.
Huvudkonkurrenter:
Agricultural & Forest Tires: Michelin, Goodyear/ Titan, Mitas, Firestone/Bridgestone och Nokian.
Industrial Tires: Solideal, Continental, MITL, Aichi och Watts.
- * Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster.
- ** Vid årets slut, inklusive inhyrda och tillfälligt anställda.
Trelleborg Wheel Systems
segmentet för extra stora däck i Europa.
Trenden är att lantbruk slås ihop, blir mer industrialiserade och bildar större enheter som använder större traktorer och därmed också större däck. I Europa är det också viktigt att ta hänsyn till hur väl däcken klarar landsvägskörning i högre farter, vilket behövs när användarna gör förflyttningar mellan olika arbetsplatser.
Syste Whe msförstärkts under 2008 med god tillväxt i Marknaden för lant- och skogsbruk är delad på radial- och diagonaldäck. Tillväxten sker framförallt inom radial däck där Trelleborg har varit en föregångare. Andelen radialbakdäck i Europa är för närvarande cirka 70 procent, med en ökande marknad för de större dimensionerna där Trelleborg har en stark position. Däremot minskar marknaden för diagonaldäck varje år. Marknaden för industridäck är mogen och utvecklas i linje med den allmänna industrikonjunkturen. Pris blir en allt viktigare konkurrensfaktor.
Företagens ambitioner att minska kapitalbindningen leder till lagerrationaliseringar vilket gör att effektiv materialhantering blir allt viktigare. Det skapar en långsiktigt ökande efterfrågan på industridäck till olika materialhanteringsmaskiner.
Innovation
För att möta marknadens allt strängare krav satsas stora resurser på att vidareutveckla däck för skogs- och lantbruksmaskiner. Vid Trelleborg Wheel Systems utvecklingscenter i Italien sker utveckling av nästa generations högpresterande däck
i samarbete med ledande tillverkare av skogs- och lantbruksmaskiner.
Ett antal prioriterade faktorer är att däcken ska klara höga hastigheter, öka komforten, ha säker väghållning, vara slittåliga och möta högt ställda miljökrav. Samtidigt som maskinerna ska kunna köra i allt högre hastigheter på vägarna krävs att däcken är skonsamma mot jord och skog. Trelleborg har med sina däckdimensioner och radialdäck framgångsrikt skyddat värdefull mark genom att minska skador från tunga maskiner.
Inom Industrial Tires ligger fokus på att öka antalet applikationer baserade på alltmer specifika kundbehov, samt på nya segment inom materialhanteringssektorn som är under utveckling.
Trelleborg T-900 är ett industridäck som är utvecklat för att klara tunga uppdrag i många applikationer. Det har extra brett mönster för ökad stabilitet och bättre grepp samt förstärkt sidovägg för bättre skydd mot tryck från sidorna.
frågor till Maurizio Vischi Affärsområdeschef
1 Vad är du mest nöjd med under 2008?
De goda ekonomiska resultaten som affärsområdet nådde under 2008, tillväxten var 14 procent och rörelseresultatet upp 26 procent. Och det är viktigt att komma ihåg att vi nådde detta trots ett tuffare ekonomiskt klimat under en stor del av perioden. Vi kan nu använda denna nya situation till att ytter ligare utveckla verksamheten.
2 Vilka är de viktigaste möjligheterna du ser för närvarande i er affärsmiljö?
De makroekonomiska trenderna på medellång och på lång sikt ser bra ut för våra affärer, såväl för lantbruksdäck som solida industridäck. De viktigaste skälen för detta är den allt större befolkningen i världen, som driver behovet och därmed produktionen av mat samt den fortsatt ökande produktionen av biobränslen. Oavsett hur oljepriset utvecklas kommer behovet av biobränslen i världen att öka, inte minst tack vare lagstiftning i många regioner.
3 Vilka risker ser du för närvarande i er affärsmiljö?
De långsiktiga trenderna ser gynnsamma ut, men 2009 kommer att bli ett tufft år på grund av den allmänna konjunkturnedgången. Då är det viktigt att arbeta ännu mer fokuserat med kostnadskontroll och kontroll över rörelsekapitalet.
4 Vad betyder innovation i verksamheten? Har du något bra exempel?
För oss är teknisk innovation av våra produkter en kontinuerlig process. Vi utvecklar våra produkter så att de är de bästa på marknaden och jämför hela tiden med de bästa konkurrenterna. Men innovation kan också betyda en ny applikation, en breddning av marknaden. Vi har till exempel utvecklat våra solida industridäck till att även användas som så kallade PBB-däck (PBB = personal boarding bridges), det vill säga däck för att flytta påstigningskorridorerna framförallt på flygplatser. För några år sedan pratade man inte alls om solida däck i samband med denna applikation – idag är vi marknadsledande, tack vare innovativt tänkande.
5 Vilken är den viktigaste strategiska prioriteringen för affärsområdet de närmaste åren?
Att fortsätta att arbeta på den utstakade vägen och att inte frestas att titta åt andra håll som kan störa vår solida utveckling. Denna positiva utveckling bygger framför allt på människorna i organisationen, professionella personer med en gemensam passion för våra produkter. Det är också viktigt att vi fortsätter att kommunicera på ett enhetligt sätt så att vi bygger vidare på vår image och våra produkters goda rykte.
2008: Framgångsrik produktmixstrategi resulterade i både god försäljning och bra resultat
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 708 | 3 248 |
| Andel av koncernens nettoomsättning, % | 11,7 | 10,4 |
| EBITDA, MSEK (exklusive jämförelsestörande poster) | 453 | 374 |
| EBITDA, % | 12,2 | 11,5 |
| Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 363 | 288 |
| Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörande poster, MSEK | 348 | 261 |
| Rörelsemarginal (ROS), % (exklusive jämförelsestörande poster) | 9,8 | 8,9 |
| Sysselsatt kapital,MSEK | 2 145 | 1 679 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | 19,5 | 18,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK | 232 | 171 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 129 | 146 |
| Operativt kassaflöde/ rörelseresultat, % (exklusive | ||
| jämförelsestörande poster) | 36 | 51 |
| Antal anställda vid årets slut inkl. inhyrd och tillfällig personal | 2 396 | 2 285 |
Nettoomsättning och ROS*
Marknadsutveckling
Den positiva globala utvecklingen för större lantbruksdäck var stark under hela året, vilket gynnar Trelleborg vars produkter är väl positionerade inom detta område. Tillväxten inom segmentet industridäck ökade totalt sett något under året, dock med en svag utveckling under senare delen.
Försäljning och resultat
- •Affärsområdet ökade sin försäljning under året och uppvisade en organisk tillväxt på nästan 11 procent (6). Agricultural & Forest Tires visade god tillväxt och tog marknadsandelar. Industrial Tires var i nivå med 2007.
- Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade med 26 procent (19) främst till följd av framgångsrik produktmixstrategi, både inom Agricultural & Forest Tires och inom Industrial Tires. Rörelsemarginalen ökade till 9,8 procent (8,9). Affärsområdet har lyckats kompensera väl för höga råmaterialpriser.
- Det operativa kassaflödet minskade till följd av hög investeringsnivå och högre lagernivå i förhållande till försäljningen
Viktiga händelser
- Konsolidering av produktionen av industridäck till Sri Lanka har fortsatt och kommer att leda till full drift under första halvåret 2009.
- •För att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig tillverkning av fälgar för specialdäck har produktionen flyttats från Hadsten, Danmark till en ny enhet i Liepaja, Lettland.
- Starka underliggande marknader och effektiva marknadsföringsinsatser är de främsta orsakerna till att försäljningen av lantbruksdäck, speciellt större dimensioner, ökat under året.
- •Tillväxtinitiativ har framgångsrikt förstärkt närvaron i Östeuropa, Australien och Sydamerika.
anträdde 5 gånger under 2008. Under 2008 har huvudfrågor varit riskanalys, fastställande och uppföljning av plan för Koncernstab Intern Kontroll, genomgång av bolagsstämmovalda revisorns revisionsplan och resultat av granskningen, genomgång av delårsrapporter, årsredovisning och bokslutskommuniké och principer för den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har tagit del av rapporteringen
inom ramen för Corporate Responsibility och påbörjat arbetet med att bereda frågor avseende Enterprise Risk Management.
Finansutskott
Finansutskottet bestod 2008 av styrelseledamöterna Rolf Kjellman som också är utskottets ordförande, Heléne Bergquist och Anders Narvinger. Koncernens CFO, Bo Jacobsson, och koncernens chefsjurist tillika finansutskottets sekreterare, Ulf Gradén, deltar vid finansutskottets sammanträden. Vid behov har chefen för koncernstab Finans deltagit.
Finansutskottet sammanträdde 6 gånger under 2008. Arbetet har främst fokuserats till interna styrinstrument, finansiell riskhantering och finansieringsfrågor.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet bestod 2008 av styrelseledamöterna Anders Narvinger, som också är utskottets ordförande, Staffan Bohman och Claes Lindqvist.
Ersättningsutskottet sammanträdde 3 gånger under 2008 och hade dessutom löpande kontakter i samband med anställningar och andra lönefrågor. Arbetet under 2008 har främst fokuserats på koncernens chefsförsörjning samt villkor och incitamentsfrågor för ledande befattningshavare.
Revisor
I valberedningens uppgift ingår att föreslå årsstämman revisor som väljs på årsstämma för en period på fyra år. Vid årsstämman 2008 omvaldes auktoriserade revisionsfirman Pricewaterhouse-Coopers AB, med auktoriserade revisorer Göran Tidström och Olov Karlsson. Göran Tidström är huvudansvarig revisor.
GÖRAN TIDSTRÖM
Auktoriserad revisor, huvudansvarig Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2004. Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1976. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 1973.
Uppdrag: Revisor i Telia Sonera, AB Volvo, Meda, Kungliga Operan. Styrelseordförande i EFRAG (European Financial Reporting Group) och deputy president i IFAC (International Federation of Accountants). Född: 1946.
OLOV KARLSSON Auktoriserad revisor
Ordinarie revisor sedan 2004. Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1987. Utbildning: Ekonomutbildning Umeå Universitet, auktoriserad revisor sedan 1980. Uppdrag: Revisor i AB Volvo. Född: 1949.
Fler steg på vägen mot ett integrerat risktänkande
| Affärsidé | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Strategiska risker • Externa risker, såsom klimat förändringar, konflikter, terror aktiviteter, naturkatastrofer • Bolagsspecifika risker, såsom förvärv, avyttringar, kapitalstruktur |
Operativa risker • Risker som påverkar koncernens resultat • Ansvarsrisker • Egendomsrisker • Finansiella risker |
Risker för att inte efterleva lagar och andra regelverk • Lagar t ex den svenska lokala lagar • Interna styrinstrument |
Risker i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella rapporteringen • Risker för felaktig rapporte Aktiebolagslagen och ring till myndigheter • Risker för fel i bolagets rapporterade resultat och till exempel Uppförandekod ställning till aktiemarknaden |
||
| Riskhantering och kontrollstrategier | |||||
| • Policies, manualer och rekommendationer • Avyttra • Acceptera risken • Omförhandla • Interna kontrollaktiviteter antingen • Hedging förebyggande eller upptäckande • Analyser |
• Outsourcing till tredje man | • Försäkra | • Skyddsåtgärder sak, person och ansvar • Beredskap och Krisplaner |
All affärsverksamhet innebär risker att hantera af riske
Syftet med Trelleborgs riskhantering är att identifiera, utvärdera, hantera, kontrollera, rapportera och övervaka väsentliga risker. Riskhanteringen riktas mot strategiska risker, operativa risker, risker att inte efterleva lagar och andra regelverk, och riskerna för fel i Trelleborgs rapportering inklusive den finansiella rapporteringen. Med riskhantering avses olika typer av riskförebyggande och skadebegränsande strategier. identifi rappor Riskha operat o Tre finans av sk
All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Därför är förmågan att hantera risker en viktig del av styrningen och kontrollen av Trelleborgs affärsverksamhet, för att med ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar nå koncernens mål.
Trelleborg arbetar kontinuerligt med att identifiera, utvärdera och hantera risker i koncernens bolag, affärsområden och processer. Under året har en så kallad Enterprise Risk Management-process (ERM-process) etablerats, med det övergripande syftet att säkerställa att vi hanterar våra risker på ett systematiskt sätt, att vi prioriterar rätt och att vi hanterar våra risker så effektivt som möjligt.
Ett viktig syfte med ERM-processen är vidare att skapa ett ramverk för redan etablerade riskhanteringsprocesser och riskhanteringssystem. På så sätt har redan etablerade riskhanteringsprocesser och riskhanteringssystem utan att i grunden förändras blivit en del av ERM-processen. Ytterligare ett viktigt syfte med ERM-processen är att stärka riskhanteringen inom områden som inte är tillräckligt utvecklade.
På sidorna 54-55 beskrivs hur vi arbetar med intern kontroll och på sidorna 38-39 hur vi arbetar med finansiell riskhantering, i båda fallen inom ramen för ERM-processen. Hur vi arbetar med miljö och företagsansvar beskrivs på sidorna 56-69.
ERM-processen drivs centralt och leds av en ERM Board, som är sammansatt av representanter för affärsområdena och koncernstaberna med chefen för koncernstab juridik som primärt ansvarig. Denna organisation möjliggör en tydligare koncernövergripande överblick över koncerns risker samt hur och var de hanteras och av vem. Det dagliga riskarbetet sköts dock liksom tidigare i koncernens bolag och affärsområden och beslut i riskhanteringsfrågor fattas liksom tidigare av koncernledningen men även av ERM Board.
Inom ramen för ERM-processen har vi under året utvecklat en metod där alla bolag och affärsområden i koncernen i strategiprocessen identifierar och rapporterar större risker, så kallade jumborisker. Med jumborisker avses risker som om de resulterar i skador eller förluster kan förväntas få påverkan av betydelse för hela koncernen och därför motiverar att risken hanteras utifrån ett koncernperspektiv. Jumborisker ska därför identifieras för varje bolag och affärsområde i koncernen och inkluderas i den strategiska planen.
Baserat på identifierade jumborisker har Trelleborgs koncernledning och styrelse beslutat att prioritera sju riskområden under 2009 som beskrivs närmare på motstående sida. De riskhanteringsprocesser och riskhanteringssystem som beskrivits i tidigare årsredovisningar, bland annat skydd för produktionsanläggningar, ansvarsskadeförebyggande åtgärder, blue grading och Safety@ work, är fortfarande aktuella och ingår som komponenter i vår ERM-process. Ytterligare information om processer och system avseende riskhantering i Trelleborg, se vidare Trelleborgs webbplats och tidigare årsredovisningar.
Trelleborg har under 2008 etablerat en ERM-process med det övergripande syftet att säkerställa att vi hanterar våra risker på ett systematiskt sätt, att vi prioriterar rätt och att vi hanterar våra risker så effektivt som möjligt. Processen kommer de närmaste åren att kontinuerligt utvecklas.
| Prioriterade riskområden | Processer och hantering |
|---|---|
| Konkurrensrätt | En grundlig översyn och granskning av distributions- och agentavtal har i vissa delar skett under 2008 och kommer att fortsätta under 2009. Nya rutiner för godkännande av medlemsskap i organisationer har införts. Sedan 2006 har mer än 40 utbildningsseminarier kring konkurrensrätt hållits för koncernens chefer samt utvalda funktioner. Dessa utbildningar, som även berör korruptionsbekämpning, kommer att fortsätta även under 2009. |
| Korruptionsbekämpning | Arbetet med implementeringen av Uppförandekoden har fortsatt, dels genom fördjupning i vissa utvalda delar och dels genom att upprätthålla en hög standard på det kontinuerliga implementeringsarbetet. Rutiner med "Acceptance Letter" utställt av koncernens VD där anställda årligen skriver under på att följa koncernens styrinstrument har införts. |
| Riskhanteringsprocesser för produkter och applikationer i miljöer med förhöjd risknivå |
Inom affärsområdet Trelleborg Engineered Systems och delar av Trelleborg Sealing Solutions har identifiering och utvärdering av riskerna i produktportföljerna skett. Olika kriterier har bedömts, bland annat produkters utsatthet, storlek på kontrakt och lansering av nya produkter och teknologier. Den metodik som använts i arbetet kommer att förfinas under 2009 och därefter appliceras på övriga affärsenheter i koncernen. |
| Säkerställande av legal lämplighet och kvalitet i leveransavtal |
Ett flertal processer har initierats för att bättre säkerställa legal lämplighet och kvalitiet i koncernens avtal. Initiativet stödjs av koncernstab juridik men genomförs på plats i affärsenheterna. Exempel är framtagande av standardformulär, utnyttjande av checklistor för riskbedömning och policy om ansvars begränsning samt signeringsrutiner för avtal. |
| Anläggningar som är exponerade för naturkatastrofrisker | Tillsammans med försäkringsgivarna för egendom och produktionsbortfall, FM Global, genomförs en grundlig analys av naturkatastrofriskerna för alla verksamheter. Arbetet har resulterat i olika åtgärds program som syftar till att minska riskerna, bland annat öka anläggningsskyddet, höja medvetandet om riskerna hos den lokala ledningen och skapa rutiner för att vara väl förberedd om en naturkatastrof skulle inträffa. |
| Anläggningar där olycka skulle kunna ha en potentiell ogynnsam miljöpåverkan |
Inom olika delar av koncernen finns bra information om olika risker på våra anläggningar. Genom en för bättrad process som ser till riskerna på en övergripande och ackumulerad nivå är det lättare att bedöma påverkan på koncernen. Riskanalyser genomförs idag på anläggningarna i samband med egendomsför säkringen och certifiering av ISO 14000, insamling och analys av kemikalier i samband med bland annat REACH-arbetet och utvärdering av verksamheten genomförda av lokala myndigheter. |
| Skydd av anläggningar som är av kritisk betydelse för koncernens verksamhet och lönsamhet. |
Vertyg som används är bland annat "Business Impact Analysis" (BIA) där man ser till anläggningens nuvarande risk och strategiplanen som ser till famtida möjligheter och värden. Beroende på olika resultat och bedömningar väljer man vilka åtgärdsprogram som ska tillämpas. Anläggningar av högt strategiskt värde kan t.ex förses med vattensprinkler eller lokalt sprinklerskydd på särskilt kritiska anläggnings områden för att förhindra produktionsstörningar. Arbetet med förbättrad implementering av kontinuitets planer som höjer beredskapen för koncernens verksamheter fortsätter. |
Baserat på identifierade jumborisker har Trelleborgs koncernledning och styrelse beslutat att prioritera sju riskområden under 2009.
Råmaterialrisker
Råmaterialrisker är knutna till försörjning och prisbildning på nödvändiga råvaror för produktionen. Trelleborg köper in stora volymer av polymera material och tillsatsämnen samt prefabricerade metallkomponenter.
I inledningen av 2008 var råmaterialpriserna fortsatt höga till följd av globalt hög efterfrågan. Prisnivåerna kulminerade i mitten av 2008 för att sedan successivt falla i ökande takt mot slutet av 2008. Prisnivåerna får genomslag i Trelleborgs inköpskostnader med cirka tre till sex månaders eftersläpning.
Hantering
- Koncerngemensam inköpsorganisation med effektiva rutiner för bästa villkor.
- Terminssäkrade naturgummileveranser ger möjlighet till prisstabilitet under en längre period.
- Kontinuerlig utvärdering för att hantera en volatil utveckling.
- Global närvaro balanserar regionala prisskillnader och valutadifferenser.
- Nära relationer med världsledande leverantörer ger konkurrenskraftiga priser samt tillgång till marknadsinformation och teknikutveckling.
- Alternativa leverantörer för alla viktiga råvaror.
- Identifikation av alternativa strategiska material sker löpande.
Generellt är priserna för polymerer cykliska, men mer volatila för naturgummi. För att säkerställa en viss prisnivå kan naturgummileveranser terminssäkras under en längre period. Priserna för de flesta syntetiska polymerer är relaterade till utbudoch efterfrågebalansen samt prisutvecklingen på nafta (förädlade oljeprodukter). Marknaderna för syntetiska polymerer är oftast regionala och kan på grund av volymobalanser utvecklas olika. Exempelvis har Asien haft en starkare tillväxt vilket har fått till följd att priserna varit något högre än i Europa och USA. Trelleborg kan med sin globala närvaro till viss del balansera dessa regionala prisskillnader.
Finansiell Riskhantering
Trelleborgkoncernen är i egenskap av nettolåntagare och genom sin omfattande verksamhet utanför Sverige utsatt för olika finansiella risker. Trelleborgs Finanspolicy anger riktlinjer för hur hanteringen av dessa risker ska ske inom koncernen. Policyn anger finansverksamhetens syfte, organisation och ansvarsfördelning och är utformad för att hantera beskrivna risker. Styrelsens finansutskott utvärderar och föreslår förändringar i finanspolicyn årligen, eller vid behov oftare, och därefter fastställs den av styrelsen.
Koncernens finansförvaltning är centraliserad till Koncernstab Finans och fungerar både som rörelsedrivande enhet och
Risker och Policies Kommentarer
Finansieringsrisker och likviditetsrisker
Finansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam och att Trelleborgkoncernen därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden.
Med likviditetsrisk avses risken för svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder.
Policy Kontrakterade
kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas tillgängliga i en omfattning som motsvarar koncernens bruttoskuld, samt en likviditets reserv som ska uppgå till minst 5 procent av koncernens omsättning. Koncernens mål för skuldsättningsgraden är mellan 75 och 125 procent.
Exponering
Under 2008 har koncernen upprätthållit långfristiga lån och kreditfaciliteter till ett belopp som överstiger koncernens bruttoskuld plus en likviditetsreserv enligt policy motsvarande minst 5 procent av koncernens omsättning. Vid utgången av 2008 uppgick Trelleborgkoncernens kortfristiga skulder, som förfaller under 2009, till 2 805 MSEK (3 446) och bestod främst av kortfristiga bilaterala banklån, företagscertifikat och den kortfristiga delen av långfristiga skulder. Dessa kortfristiga förfall täcks av långfristiga bindande bekräftade kreditfaciliteter i form av den outnyttjade delen av koncernens syndikerade lån, varav merparten förfaller under 2012. Vid utgången av 2008 uppgick den outnyttjade delen av det syndikerade lånet till 5 453 MSEK (5 688). Koncernens totala bindande bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 14 236 MSEK (10 993) vid utgången av 2008, varav 5 453 MSEK (5 688) var outnyttjat. Dessutom hade koncernen ej bindande bekräftade kreditfaciliteter för 1 869 MSEK (1 552) vid utgången av 2008, av vilka 1 483 MSEK (1 181) var outnyttjat vid detta datum. Likviditetsanalys för finansiella instrument per den 31 december 2008 redovisas i not 28.
Vid utgången av 2008 var Trelleborgkoncernens skuldsättningsgrad 124 procent (100) vilket är inom intervallet för koncernens mål.
Koncernens kapitalstruktur
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder (not 27) | 13 639 | 10 722 | ||||
| Avgår: räntebärande tillgångar (not 16, 23 och 25) | –933 | –629 | ||||
| Nettoskuld | 12 706 | 10 093 | ||||
| Summa eget kapital | 10 238 | 10 052 | ||||
| Skuldsättningsgrad | 124% | 100% |
Finansiella kreditrisker
Finansiella kreditrisker definieras som risken för förlust om de motparter, med vilka koncernen har investerade likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument som har ett positivt marknadsvärde för koncernen, inte fullgör sina förpliktelser.
Policy Koncernstab Finans ska arbeta med banker som har hög kreditvärdighet och som företrädesvis deltar i koncernens medel- och långfristiga finansiering. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Se vidare not 28.
som ett stabsserviceorgan. Koncernstab Finans ansvarar för koncernbolagens externa bankrelationer, likviditetshantering, finansnetto, räntebärande skulder och tillgångar samt för koncerngemensamma betalningssystem, i egenskap av internbank. Centraliseringen innebär betydande stordriftsfördelar, lägre finansieringskostnad samt bättre intern kontroll och hantering av koncernens finansiella risker. Inom ramen för Finanspolicyn finns möjlighet till viss affärsmässig handel med valuta och ränteinstrument. Under året har ett positivt resultat uppnåtts från denna handel.
Koncernen har tillgång till lånemarknaden genom såväl banklån som ett svenskt företagscertifikatprogram. Dessutom har koncernen gett ut obligationer emitterade som privatplaceringar. En analys av koncernens räntebärande instrument redovisas i not 27.
Koncernens långfristiga räntebärande skulder inkluderar fyra obligationslån emitterade som privatplaceringar med förfallotid mellan 2010 och 2015. Grundstommen i koncernens finansiella skulder är emellertid ett syndikerat lån som upptogs 2005. Detta lån, i form av en kreditfacilitet som tillåter revolverande upplåning i flera valutor, består av två trancher; 750 MEUR (8 209 MSEK) och 600 MUSD (4 652 MSEK). Merparten av lånet (12 413 MSEK) förfaller i mars 2012, medan en mindre del (448 MSEK) förfaller under 2011. Utöver det syndikerade lånet hade koncernen sex bilaterala banklån med förfallotider mellan 2010 och 2012. Fyra av dessa lån, totalt 1 375 MSEK, var kreditfaciliteter med en möjlighet till flexibelt utnyttjande. Dessa kreditfaciliteter samt det syndikerade lånet utgör den övervägande delen av koncernens bindande bekräftade kreditfaciliteter.
Trelleborgs svenska företagscertifikatprogram om 4 000 MSEK medger löptider på upp till 12 månader. Vid utgången av 2008 var 800 MSEK (2 276) utestående under detta program. Den resterande delen av koncernens kortfristiga räntebärande skulder som bestod av kortfristiga bilaterala banklån och upplåning via checkräkningskrediter och penningmarknad uppgick till totalt 2 005 MSEK (1 170). Dessa checkräkningskrediter utgör koncernens ej bindande bekräftade kreditfaciliteter.
Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av skuldsättningsgraden. Målet för koncernens kapitalstruktur är satt för att få en optimerad balans mellan risk och avkastning. Koncernen har därför bedömt en skuldsättningsgrad mellan 75 och 125 procent rimlig med beaktande av konjunkturkänslighet och god kassagenereringsförmåga. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100) vilket är i målintervallet.
Såväl koncernens skuldsättningsgrad som prognoser för koncernens likviditetsreserv följs upp kontinuerligt på månadsbasis.
Koncernen är nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. Inga kreditförluster till följd av investeringar i likvida medel eller finansiella instrument inträffade 2008.
Utestående finansiell kreditriskexponering per balans dagen redovisas i not 28.
Risker och Policies Exponering Kommentarer
Valutarisker
Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.
Transaktionsexponering
Valutaflöden som uppstår vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive dotter bolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering.
Policy Koncernbolagen kan maximalt säkra 100 procent av 12 månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar, samt maximalt 100 procent av fakturerade nettoflöden per valutapar. Projekt med ordervärde överstigande 1 MEUR ska alltid säkras.
Omräkningsrisk – resultaträkning
Effekterna av valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de utländska koncern bolagens resultaträkningar till SEK. Till följd av att koncernens intjäning i stor utsträckning ligger utanför Sverige, kan effekterna av valuta kursförändringar på koncernens resultaträkning vara betydande.
Policy Koncernen kurssäkrar normalt inte denna risk.
Omräkningsrisk – balansräkning
I samband med omräkning av koncernens investeringar i utländska dotterbolag till SEK, uppstår risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens balansräkning.
Policy Investeringar i utländska dotter- och intressebolag kan kurssäkras med mellan 0 till 100 procent av investeringens värde (vilket på grund av skatte effekten innebär maximal säkring av cirka 70 procent). Beslut om eventuell kurssäkring sker efter en helhetsbedömning av valutakursnivå, kostnads-, likviditets- och skatteeffekter samt påverkan på koncernens skuldsättningsgrad.
* I EUR ingår flöden i valutor som samvarierar med EUR såsom DKK och LTL. ** I USD ingår flöden i valutor som samvarierar med USD såsom LKR,
Valutapar med störst 12-månaders nettoflöde (MSEK)
| Valutapar | MSEK | Valutapar | MSEK |
|---|---|---|---|
| EUR/LKR | 372 | EUR/NOK | 192 |
| EUR/SEK | 352 | GBP/SEK | 159 |
| EUR/DKK | 344 | EUR/PLN | -165 |
| EUR/GBP | 302 | EUR/BRL | -114 |
Omräkningseffekter: valutaeffekter påresultaträkningen, MSEK 2008
| Valuta | Netto– omsättning |
Rörelse – resultat |
Resultat efter skatt |
|---|---|---|---|
| EUR | 470 | –30 | –14 |
| GBP | –306 | –29 | –14 |
| USD | –187 | –2 | –9 |
| Övriga | 67 | –8 | –24 |
| Summa | 44 | –69 | –61 |
Känslighetsanalys: omräkningsexponering i balansräkningen, före beaktande av eventuell skatteeffekt
| Valuta | Netto– investering MSEK |
Valuta– säkring % |
Effekt på eget kapital om SEK 1% starkare MSEK |
|---|---|---|---|
| EUR | 10 354 | 58% | –44 |
| GBP | 1 868 | 62% | –7 |
| USD | 2 829 | 37% | –18 |
| Övriga | 4 441 | 25% | –33 |
| Summa | 19 492 | 48% | –102 |
Nettoinvesteringarna i utländska dotter- och intressebolag uppgick vid utgången av 2008 till cirka 19 492 MSEK (16 947). Ökningen i koncernens nettoinvestering jämfört med 2007 beror främst på omräkningseffekter som uppkommit genom försvagning av den svenska kronan. Omräkningsdifferenser uppgick under 2008 till 1 184 MSEK (89). Dessa har beräknats efter kurssäkring som utförts genom lån och derivatinstrument med avdrag för beräknad skatt. Vid utgången av 2008 var 48 procent (43) av nettoinvesteringarna kurssäkrade. Om SEK förstärks med 1 procent mot samtliga valutor där Trelleborgkoncernen har utländska nettoinvesteringar skulle eget kapital i SEK förändras med -102 MSEK (-96) före beaktande av eventuell skatteeffekt.
Ränterisker
Ränterisker avser riskerna för negativ påverkan på koncernens kassaflöde och resultat till följd av förändringar i marknadsräntorna. Eftersom huvuddelen av koncernens krediter har rörlig ränta fokuserar koncernen på ränterelaterad kassaflödesrisk. Genomslaget på koncernens räntenetto beror på upplåningens samt placeringens räntebindningstid. Koncernen efter strävar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring genom att använda räntesäkring där det anses tillämpligt.
Policy Upplåning: Den genomsnittliga räntebindningen på koncernens bruttoupplåning inklusive effekter av derivatinstrument får maximalt uppgå till 4 år.
Placering: Den genomsnittliga räntebindningen på räntebärande placeringar, inklusive effekter av derivatinstrument, får maximalt uppgå till 2 år på ett belopp om maximalt 2 000 MSEK eller dess motvärde i andra valutor.
Ränterisk (1 procent ökning av räntan) 2009
Per den 31 december 2008 uppgick koncernens räntebärande upplåning till 13 639 MSEK (10 722). Den genomsnittliga återstående räntebindningen på lånen var cirka 6 månader (8), inklusive derivat. Utestående placeringar per den 31 december uppgick till 933 MSEK (629), med en genomsnittlig räntebindning om cirka 0,5 månad (0,5). Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick till 12 706 MSEK (10 093) och nettoskuldens genomsnittliga åter stående räntebindning var cirka 6,5 månader (8). Om räntan stiger med en procentenhet i sam tliga valutor där Trelleborgkoncernen har lån eller placeringar, blir effekten på finansnettot 2009, baserat på nettoskulden per årsskiftet, totalt cirka 67 MSEK (34). Koncernens genomsnittliga nettoskuld var under året 11 316 MSEK (9 968). Räntenettot respe ktive finansnettot, i procent av den genomsnittliga nettoskulden uppgick till 4,8 procent (4,4), respektive 4,8 procent (4,4). Utestående räntebärande placeringar redovisas i not 16, 23 och 25. Upp låning samt fördelning per valuta, räntesatser och räntebindning redovisas i not 27.
Trelleborgs globala verksamhet ger upphov till omfattande kassaflöden i utländsk valuta. Koncern stab Finans arbetar aktivt med matchning av dessa flöden för att därmed minska koncernens valutarisk och transaktions kostnader.
Koncernens nettoexponering uppgår till ett årligt värde om cirka 2 400 MSEK (2 700).
Diagrammet intill visar de valutor med störst nettoflöden samt hur stor del av dessa flöden som var säkrade per den 31 december 2008.
Tabellen visar de valutapar med störst årligt nettoflöde utan hänsyn tagen till säkring. Med ett positivt nettoflöde menas att inflöden överstiger utflöden.
Beslut om säkring av operativa kassaflöden fattas av respektive affärsområde. Samtliga koncern bolags valutaaffärer ska göras med Koncernstab Finans som tillser att koncernens totala externa säkringar är upprättade enligt Trelleborgs Finans policy.
Vid säkring av operativa kassaflöden används främst valutaterminer och till viss del valutaoptioner.
Årets rörelseresultat och resultatet efter skatt har vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar påverkats av valutakursförändringar med totalt cirka –69 MSEK (–49) respektive cirka –61 MSEK (–27).
ar för den finansiella rapporteringen*
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen dels genom instruktion för verkställande direktören, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen och genom Kommunikationspolicyn, dels genom att behandla rapport från revisionsutskottet i form av upprättade protokoll samt observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten. Styrelsen har delegerat till bolagsledningen att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.
Styrelsens utskott:
Revisionsutskottet sammanträder vanligen i samband med styrelsemötena och har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls enligt "Instruktion för av styrelsen i Trelleborg AB inrättat revisionsutskott". Revisionsutskottet har också som uppgift att övervaka uppföljning och rapportering av frågor inom ramen för Corporate Responsibility. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Finansutskottet har som huvudsaklig uppgift att stödja och följa finansverksamheten, årligen utvärdera och föreslå förändringar i Finanspolicyn, utvärdera och bereda ärenden som ska tas upp till beslut i styrelsen samt att efter varje sammanträde rapportera sitt arbete vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.
Ersättningsutskottet har som huvudsaklig uppgift att företräda styrelsen i frågor avseende ersättnings och anställningsvillkor för VD samt till denne direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer för ersättning och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt arbete till styrelsen.
direktören som klargör VD:s ansvar för den den löpande förvaltningen, former för rapportering till styrelsen och innehåll i denna, krav på interna styrinstrument och frågor som alltid kräver styrelsens beslut eller anmälan till styrelsen till exempel fastställelse av delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké, beslut om större förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om andra större investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, information om garantier över viss nivå, fastställelse av ersättnings- och anställningsvillkor för VD och till denne direktrapporterande befattningshavare.
Uppförandekod
Verkställande direktör och
Verkställande direktören tillika koncernchef leder verksamheten enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolags ordningen samt inom de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för verkställande direk tören. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut, föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut, samt rapporterar till styrelsen om bolagets utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av chefer för affärs-
Stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Det proaktiva arbetet med kontrollmiljön har haft ett särskilt fokus på att utveckla och förbättra processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, policies med ansvar och befogenheter, samt utveckling av utbildning, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte inom koncernen avseende intern kontroll. Arbetet med att granska hur den interna kontrollen fungerar inkluderar riskbedömningar som underlag för prioriteringar, utvecklande, introduktion, övervakning av genomförande och uppföljning av självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden som kompletterats med internrevision som utförs antingen av koncernstab Intern Kontroll eller av externa konsulter, Deloitte, under ledning av koncernstab Intern Kontroll. Funktionen arbetar efter en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionsutskottet. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll avrapporterar resultatet av funktionens arbete till revisionsutskottet i samband med dess möten.
koncernledning
områden och staber.
Intern Kontroll
Inom Trelleborgkoncernen arbetar vi för att skapa mervärde för våra intressenter utan att kompromissa med våra höga ambitioner vad gäller miljö- och samhällsansvar. I vår Uppförandekod har fastställts hur Trelleborg ska bedriva sin verksamhet inkluderande principer inom områdena Arbetsplats och miljö, Marknadsfrågor, Samhälle och närmiljö samt Bolagsstyrning. Uppförandekoden gäller alla anställda, inklusive chefer och styrelsemedlemmar i Trelleborgkoncernen, på samtliga marknader, alltid och utan undantag. Trelleborg uppmuntrar också leverantörer, försäljningsrepresentanter, konsulter och andra affärspartners att anta såväl Global Compacts principer som de som finns i Trelleborgs egen Uppförandekod.
Värderingar
Trelleborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Kundfokus innebär en ambition att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg. Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och hur dessa uppnås. Kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Dagligen är ambitionen att tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt. Alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, företagets resultat och företagets goda rykte.
valiteten i den finansiella rapporteringen dels genom instruktion för verkställande direktören, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen och genom Kommunikationspolicyn, dels genom att behandla rapport från revisionsutskottet i form av upprättade protokoll samt observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten. Styrelsen har delegerat till bolagsledningen att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.
Styrelsens utskott:
Revisionsutskottet sammanträder vanligen i samband med styrelsemötena och har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls enligt "Instruktion för av styrelsen i Trelleborg AB inrättat revisionsutskott". Revisionsutskottet har också som uppgift att övervaka uppföljning och rapportering av frågor inom ramen för Corporate Responsibility. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Finansutskottet har som huvudsaklig uppgift att stödja och följa finansverksamheten, årligen utvärdera och föreslå förändringar i Finanspolicyn, utvärdera och bereda ärenden som ska tas upp till beslut i styrelsen samt att efter varje sammanträde rapportera sitt arbete vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.
Ersättningsutskottet har som huvudsaklig uppgift att företräda styrelsen i frågor avseende ersättnings och anställningsvillkor för VD samt till denne direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer för ersättning och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt arbete till styrelsen.
direktören som klargör VD:s ansvar för den den löpande förvaltningen, former för rapportering till styrelsen och innehåll i denna, krav på interna styrinstrument och frågor som alltid kräver styrelsens beslut eller anmälan till styrelsen till exempel fastställelse av delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké, beslut om större förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om andra större investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, information om garantier över viss nivå, fastställelse av ersättnings- och anställningsvillkor för VD och till denne direktrapporterande befattningshavare.
Uppförandekod
Verkställande direktör och
Verkställande direktören tillika koncernchef leder verksamheten enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolags ordningen samt inom de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för verkställande direk tören. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut, föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut, samt rapporterar till styrelsen om bolagets utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av chefer för affärs-
Stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Det proaktiva arbetet med kontrollmiljön har haft ett särskilt fokus på att utveckla och förbättra processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, policies med ansvar och befogenheter, samt utveckling av utbildning, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte inom koncernen avseende intern kontroll. Arbetet med att granska hur den interna kontrollen fungerar inkluderar riskbedömningar som underlag för prioriteringar, utvecklande, introduktion, övervakning av genomförande och uppföljning av självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden som kompletterats med internrevision som utförs antingen av koncernstab Intern Kontroll eller av externa konsulter, Deloitte, under ledning av koncernstab Intern Kontroll. Funktionen arbetar efter en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionsutskottet. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll avrapporterar resultatet av funktionens arbete till revisionsutskottet i samband med dess möten.
koncernledning
områden och staber.
Intern Kontroll
Inom Trelleborgkoncernen arbetar vi för att skapa mervärde för våra intressenter utan att kompromissa med våra höga ambitioner vad gäller miljö- och samhällsansvar. I vår Uppförandekod har fastställts hur Trelleborg ska bedriva sin verksamhet inkluderande principer inom områdena Arbetsplats och miljö, Marknadsfrågor, Samhälle och närmiljö samt Bolagsstyrning. Uppförandekoden gäller alla anställda, inklusive chefer och styrelsemedlemmar i Trelleborgkoncernen, på samtliga marknader, alltid och utan undantag. Trelleborg uppmuntrar också leverantörer, försäljningsrepresentanter, konsulter och andra affärspartners att anta såväl Global Compacts principer som de som finns i Trelleborgs egen Uppförandekod.
Värderingar
Trelleborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Kundfokus innebär en ambition att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg. Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och hur dessa uppnås. Kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Dagligen är ambitionen att tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt. Alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, företagets resultat och företagets goda rykte.
Innehåll Bolagsstyrningsrapport
| Styrelseordförandens förord 42 |
|---|
| Fokus på strategifrågor och riskhantering |
| Bolagsstyrning 2008 43 |
| Aktieägare 43 |
| Årsstämma 43 |
| Valberedning 44 |
| Styrelse 44 |
| Revisor 45 |
| Styrelse 46 |
| Styrelsens sammansättning 2008/2009 46 |
| Styrelseledamöternas närvaro 2008/2009 47 |
| Översikt av styrningen i Trelleborgkoncernen 48 |
| Koncernledning 50 |
| Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare 52 |
| Principer 52 |
| Ersättning till ledningen 2008 52 |
| Långsiktigt incitamentsprogram 53 |
| Ersättning till styrelsen 2008 53 |
| Ersättning till revisor 2008 53 |
| Styrelsens rapport om Intern Kontroll 54 |
Flyt under vattnet
Hundratals kilometer ut till havs arbetar gigantiska borrar för att finna olja. I den extremt tuffa miljön skyddas oljeriggen av specialutvecklade flytmoduler från Trelleborg, som minskar vikten på de långa, tunga oljeledningarna i stål – en annorlunda lösning.
leborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Kundfokus innebär en ambition att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg. Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och hur dessa uppnås. Kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Dagligen är ambitionen att tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt. Alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, företagets resultat och företagets goda rykte.
Fokus på strategifrågor och riskhantering
God styrning och kontroll stödjer bra affärer. Det var rubriken till mina inledande ord i Trelleborgs årsredovisning förra året. Jag tycker att detta är än viktigare i den turbulenta omvärld som kännetecknat speciellt sista delen av 2008. Bra bolagsstyrning handlar inte bara om struktur och tydlighet i styrning och ansvarsområden, utan även om en god öppenhet så att ägarna kan förstå och följa bolagets utveckling – något som också är allt viktigare i tider med tuffa marknadsförutsättningar och stora utmaningar. Trelleborg, liksom varje annat bolag, måste förtjäna sina intressenters förtroende, varje dag.
Styrelsens arbete under året har i stor utsträckning handlat om strategifrågor. Hur vi på bästa sätt utvecklar vår verksamhet för framtida förutsättningar. Vi konkurrerar på en krävande marknad där våra strategier ger oss stabilitet och långsiktig inriktning. Samtidigt ger de stöd när vi i den dagliga verksamheten snabbt måste anpassa oss och agera för att hantera den rådande miljön där marknadsförutsättningarna i slutet av 2008 radikalt förändrades.
En annan fråga som också är central i en volatil miljö är riskhantering. Vi har de senaste två åren tagit en mer systematisk ansats till hur vi utvecklar och arbetar med ett integrerat risktänkande i koncernen. Under 2008 har vi lagt stor vikt vid att ytterligare förstärka det vi kallar Enterprise Risk Management och arbetat vidare med att identifiera och utvärdera koncernens risker och hanteringen av dessa. Vi har nu ett ramverk och
en struktur på plats.
Styrning och kontroll, strategier, riskhantering och företagsansvar är nära sammankopplade frågor. I årets årsredovisning tydliggör vi detta genom att lägga avsnitten Riskhantering, Corporate Governance och Corporate Responsibility intill varandra. Vi försöker allt mer utveckla vårt arbete inom dessa områden till en integrerad del av den dagliga verksamheten. Vi har kommit en bit på väg, men har mycket kvar att göra. Och så ska det vara. Detta är inte processer som blir färdiga, de ska ständigt utvecklas och förbättras.
Anders Narvinger Styrelseordförande
Bolagsstyrning 2008
N ANDERSSON
PETER NILSSON VD och Koncernchef
Utbildning: Civilingenjör.
Styrelseledamot i Trelleborg AB (publ), Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handelskammaren. Tidigare bl a affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.
Innehav 2008: 26 500 aktier och 100 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 26 500 aktier. Född: 1966. Anställd: 1995. I nuvarande befattning: 2005.
BO JACOBSS0N
Ekonomi- och finansdirektör (CFO) och vice VD Trelleborg AB
Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi.
Tidigare bl a VD Scancem-koncernen och CFO i Telia AB. Innehav 2008: 5 000 aktier (egna och familjemedlemmars) och 25 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 5 000 aktier (egna och familjemedlemmars). Född: 1951. Anställd: 1975-1997, CFO sedan 2002 samt vice VD sedan 2005.
LENNART JOHANSSON
Affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems Utbildning: Civilingenjör.
Tidigare VD Kemira Kemi, affärsområdeschef inom Kemira OY och Perstorp AB. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*.
Född: 1960. Anställd: 2005. I nuvarande befattning: 2005.
Innehav 2007: –
ROGER JOHANSSON
Affärsområdeschef Trelleborg Automotive
Utbildning: Civilekonom. Tidigare ansvarig för General Motors Powertrain Europe och General Motors Purchasing Europe. Innehav 2008: 5 000 aktier och 25 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 5 000 aktier.
Född: 1965. Anställd: 2007. I nuvarande befattning: 2007.
CLAUS BARSØE
Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions Utbildning: Civilekonom.
Tidigare bl a marknadsdirektör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: –
Född: 1949. Anställd: 2003. I nuvarande befattning: 2003.
MAURIZIO VISCHI Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems
Utbildning: MBA. Tidigare bl a chefspositioner inom Pirelli. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1955. Anställd: 1999. I nuvarande befattning: 2001.
PETER SUTER Chef Inköp och Strategiska projekt
Utbildning: MBA. Tidigare bl a VD på JD Stenqvist och Finess International samt affärsområdeschef Trelleborg Building Systems. Innehav 2008: 10 085 aktier. Innehav 2007: 8 085 aktier. Född: 1943. Anställd: 1991. I nuvarande befattning: 2007.
PETER SVENBURG
Chef koncernstab IT
Utbildning: Jur kand. Tidigare bl a CIO i Scancem/HeidelbergCement. Innehav 2008: 107 aktier. Innehav 2007: 107 aktier. Född: 1949. Anställd: 2006. I nuvarande befattning: 2006.
CLAES JÖRWALL
Chef koncernstab Skatter och koncernstruktur Utbildning: Civilekonom. Tidigare bl a avdelningsdirektör Skatteverket. Innehav 2008: 273 aktier. Innehav 2007: 273 aktier. Född: 1953. Anställd: 1988. I nuvarande befattning: 1988.
ULF GRADÉN
Chef koncernstab Juridik Utbildning: Jur. kand. Hovrättsfiskal. Tidigare bl a bolagsjurist på Mölnlycke och chefsjurist PLM/Rexam. Innehav 2008: 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1954. Anställd: 2001. I nuvarande befattning: 2001.
SÖREN ANDERSSON
Chef koncernstab Personal Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik. Tidigare bl a olika personalchefspositioner inom SCA. Innehav 2008: 2 000 aktier och 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: 2 000 aktier. Född: 1956. Anställd: 1998. I nuvarande befattning: 1998.
VIKTORIA BERGMAN
Chef koncernstab Kommunikation Utbildning: Studier i marknadsföring, kommunikation och PR.
Tidigare bl a Falcon Bryggerier och bitr. informationsdirektör i Trelleborg.
Innehav 2008: 500 aktier (egna och familjemedlemmars) och 10 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 500 aktier (egna och familjemedlemmars). Född: 1965. Anställd: 2002. I nuvarande befattning: 2005.
*Pressrelease från Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 2008-02-26: Köpoptionsprogram i Trelleborg utfärdat av huvud ägare Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 har erbjudit ledande befattningshavare i Trelleborg AB att på marknadsmässiga villkor förvärva köpoptioner i Trelleborg AB. Syftet med köp optionsprogrammet är att främja ledningens långsiktiga delaktighet och engagemang i bolaget. Erbjudandet har utnyttjats maximalt, vilket innebär att nio ledande befattningshavare har förvärvat 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 kronor per köpoption. Varje köp option berättigar till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 kronor.
Trelleborg AB:s styrelse har informerats om erbjudandet. Trelleborg AB medverkar inte i erbjudandet och kommer ej heller att belastas av några kostnader som är hänförliga till erbjudandet.
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 är en av fem juridiska enheter inom de s k "Dunkerintressena" som tillsammans innehar 13,4 procent av kapitalet och 55,5 procent av rösterna i Trelleborg AB.
Helsingborg den 26 februari 2008
HENRY OCH GERDA DUNKERS DONATIONSFOND NR 2
Trelleborg är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Trelleborg tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här 2008 års bolagsstyrningsrapport. Uppföljningen under 2008 har resulterat i att Trelleborg inte har några avvikelser att rapportera. Rapporten har inte granskats av bolagets revisor.
Aktieägare
Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på Nasdaq OMX Stockholm. Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 259 msek, fördelat på 90 357 261 aktier, var och en med ett kvotvärde om 25,00 sek.
Det finns två aktieslag: 9 500 000 A-aktier och 80 857 261 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962.
Antalet aktieägare var vid årsskiftet 42 600 (41 631).
Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för cirka 18 procent (26). Institutioner svarar för huvuddelen av ägandet. 83 procent (85) av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet av juridiska personer och 17 procent (15) av fysiska personer representerande 91 procent (92) respektive 9 procent (8) av antalet röster.
För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 108-109 samt Trelleborgs webbplats.
Årsstämma
Ordinarie årsstämma 2008 ägde rum måndagen den 28 april 2008 i Trelleborg. Vid stämman närvarade 649 aktieägare, personligen eller genom ombud, dessa representerade cirka 70 procent av rösterna. En aktieägare, Dunkerintressen, representerade ensamt cirka 79 procent av rösterna på stämman. Till stämmans ordförande valdes Anders Narvinger.
Samtliga styrelseledamöter valda av stämman var närvarande med undantag av Berthold Lindqvist.
Beslut
Protokollet från årsstämman återfinns på Trelleborgs webbplats. Några av de beslut som stämman fattade var följande:
t "UUJFOMJHIFUNFETUZSFMTFOTPDI7%TGÚSTMBHEFMBVU sek per aktie för verksamhetsåret 2007.
Ytterligare information om bolagsstyrning
På www.trelleborg.com finns bland annat följande information:
- Dokumentet "Översikt av Trelleborg AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning"
- Fördjupad information om interna styrinstrument, till exempel Bolags ordning och Uppförandekod
- Information från Trelleborgs årsstämmor från och med 2004: • Kallelser
- Protokoll
- VD:s anföranden
- Kommuniké
- Tidigare års bolagsstyrningsrapporter, från och med 2004.
Svensk kod för bolagsstyrning återfinns på www.kodkollegiet.se
- t 0NWBMBWTUZSFMTFMFEBNÚUFSOB)FMÏOF#FSHRVJTU
4UBĊBO Bohman, Rolf Kjellman, Claes Lindqvist, Anders Narvinger och Peter Nilsson. Nyval av Sören Mellstig som ersatte Berthold Lindqvist, som avböjt omval. - t 0NWBMBWTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEF"OEFST/BSWJOHFS
- t 0NWBMBW1SJDFXBUFSIPVTF\$PPQFSTTÌTPNCPMBHFUTSFWJTPSGÚS ytterligare en fyraårsperiod.
- t "UUÌSTBSWPEFUJMMTUZSFMTFOFYLMVTJWFSFTFFSTÊUUOJOHBSTLBVUHÌ med 2 750 000 sek, att fördelas med 950 000 sek till ordföranden och med 360 000 sek vardera till styrelseledamöter som inte är anställda i koncernen, att ersättning till revisionsutskottet ska utgå med 150 000 sek till ordföranden och med 100 000 sek till övriga ledamöter i revisionsutskottet, att ersättning för uppdrag i ersättningsutskottet ska utgå med 50 000 sek, samt att revisorns arvode ska baseras på en överenskommelse om en kostnadsnivå för den fyraåriga mandatperioden.
- t 1SJODJQFSGÚSFSTÊUUOJOHTPDIBOTUÊMMOJOHTWJMMLPSGÚS7%PDI övriga ledande befattningshavare.
- t 3VUJOFSGÚSWBMCFSFEOJOHFOTUJMMTÊUUBOEFPDIBSCFUF
ktör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: –
Född: 1949. Anställd: 2003. I nuvarande befattning: 2003.
MAURIZIO VISCHI Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems
Utbildning: MBA. Tidigare bl a chefspositioner inom Pirelli. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1955. Anställd: 1999. I nuvarande befattning: 2001.
PETER SUTER Chef Inköp och Strategiska projekt
Utbildning: MBA. Tidigare bl a VD på JD Stenqvist och Finess International samt affärsområdeschef Trelleborg Building Systems. Innehav 2008: 10 085 aktier. Innehav 2007: 8 085 aktier. Född: 1943. Anställd: 1991. I nuvarande befattning: 2007.
PETER SVENBURG
Chef koncernstab IT
Utbildning: Jur kand. Tidigare bl a CIO i Scancem/HeidelbergCement. Innehav 2008: 107 aktier. Innehav 2007: 107 aktier. Född: 1949. Anställd: 2006. I nuvarande befattning: 2006.
CLAES JÖRWALL
Chef koncernstab Skatter och koncernstruktur Utbildning: Civilekonom. Tidigare bl a avdelningsdirektör Skatteverket. Innehav 2008: 273 aktier. Innehav 2007: 273 aktier. Född: 1953. Anställd: 1988. I nuvarande befattning: 1988.
ULF GRADÉN
Chef koncernstab Juridik Utbildning: Jur. kand. Hovrättsfiskal. Tidigare bl a bolagsjurist på Mölnlycke och chefsjurist PLM/Rexam. Innehav 2008: 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1954. Anställd: 2001. I nuvarande befattning: 2001.
SÖREN ANDERSSON
Chef koncernstab Personal Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik. Tidigare bl a olika personalchefspositioner inom SCA. Innehav 2008: 2 000 aktier och 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: 2 000 aktier. Född: 1956. Anställd: 1998. I nuvarande befattning: 1998.
VIKTORIA BERGMAN
Chef koncernstab Kommunikation Utbildning: Studier i marknadsföring, kommunikation och PR.
Tidigare bl a Falcon Bryggerier och bitr. informationsdirektör i Trelleborg.
Innehav 2008: 500 aktier (egna och familjemedlemmars) och 10 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 500 aktier (egna och familjemedlemmars). Född: 1965. Anställd: 2002. I nuvarande befattning: 2005.
*Pressrelease från Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 2008-02-26: Köpoptionsprogram i Trelleborg utfärdat av huvud ägare Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 har erbjudit ledande befattningshavare i Trelleborg AB att på marknadsmässiga villkor förvärva köpoptioner i Trelleborg AB. Syftet med köp optionsprogrammet är att främja ledningens långsiktiga delaktighet och engagemang i bolaget. Erbjudandet har utnyttjats maximalt, vilket innebär att nio ledande befattningshavare har förvärvat 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 kronor per köpoption. Varje köp option berättigar till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 kronor.
Trelleborg AB:s styrelse har informerats om erbjudandet. Trelleborg AB medverkar inte i erbjudandet och kommer ej heller att belastas av några kostnader som är hänförliga till erbjudandet.
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 är en av fem juridiska enheter inom de s k "Dunkerintressena" som tillsammans innehar 13,4 procent av kapitalet och 55,5 procent av rösterna i Trelleborg AB.
Helsingborg den 26 februari 2008
HENRY OCH GERDA DUNKERS DONATIONSFOND NR 2
Valberedning
I enlighet med beslut vid årsstämman 2008 uppdrogs åt styrelsens ordförande att be fem företrädare för bolagets större aktieägare vid tredje kvartalets utgång ingå i en valberedning. Denna ska arbeta fram förslag till styrelseledamöter och styrelseordförande samt ersättning till styrelseledamöter och styrelseutskott, att föreläggas årsstämman 2009 för beslut. Valberedningens sammansättning meddelades på Trelleborgs webbplats och genom pressmeddelande den 23 oktober 2008.
De största ägarnas riktlinjer för urvalet till nominering är att personerna ska ha kunskaper och erfarenheter som är relevanta för Trelleborg. De regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning iakttas.
2009 års valberedning har haft 2 möten och därutöver ett antal telefonkontakter. Valberedningen bestod av Didrik Normark, Henry och Gerda Dunkers Stiftelse (ordförande), Ramsay Brufer, Alecta (sekreterare) och ledamöterna Lars Öhrstedt, AFA Försäkring, Henrik Didner, Didner & Gerge Fonder och KG Lindvall, Swedbank Robur Fonder. Därutöver ingick styrelsens ordförande Anders Narvinger i 2009 års valberedning. Valberedningen representerade cirka 69 procent av aktieägarnas röster.
Som underlag för valberedningens arbete föredrog VD information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Härutöver redogjorde styrelsens ordförande för den årliga utvärderingen av styrelseledamöternas insatser. Styrelsens ordförande gav också information om styrelsens arbete under året samt arbetet i revisions-, finans- och ersättningsutskotten.
Rolf Kjellman, invald i Trelleborgs styrelse 1997 representerande Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen, har avböjt omval inför årsstämman 2009. Rolf Kjellman, född 1939, har lämnat sitt uppdrag som verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers Stiftelse och Donationsfond Nr 2, men kvarstår som ledamot. Claes Lindqvist, också styrelseledamot i Trelleborg, ersätter Rolf Kjellman som verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers Stiftelse och Donationsfond Nr 2.
Valberedningen föreslår årsstämman 2009 att till ny styrelseledamot utse Hans Biörck.
Hans Biörck, född 1951, civilekonom, är Vice VD, Ekonomi – och finansdirektör i Skanska AB. Han har tidigare bland annat varit CFO i Autoliv Inc, samt CFO i Esselte AB,
| Valberedningen inför årsstämman 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Representerande | Andel av röster 2008-12-31 |
|||||
| Didrik Normark | Dunkerintressen | 55,6% | |||||
| Ramsay Brufer | Alecta | 4,8% | |||||
| Lars Öhrstedt | AFA Försäkring | 4,5% | |||||
| Henrik Didner | Didner & Gerge Fonder | 3,6% | |||||
| KG Lindvall | Swedbank Robur Fonder | 0,9% | |||||
| Totalt | 69,4% |
där han även innehaft andra positioner. Hans Biörck är ledamot i Henry och Gerda Dunkers Stiftelse och Donationsfond Nr 2 sedan 2003. Hans Biörck är även ledamot i Rådet för Finansiell rapportering.
Därutöver föreslås omval av övriga styrelseledamöter med Anders Narvinger som ordförande.
Styrelse
Trelleborgs styrelse består av sju ledamöter valda av årsstämman vari inkluderas verkställande direktören tillika koncernchefen.
Till styrelsen 2008 nyvaldes Sören Mellstig. Berthold Lindqvist avböjde omval. Övriga ledamöter omvaldes. Samtliga personalrepresentanter omvaldes, Kim Davidsson och Karin Linsjö representerande LO, samt Alf Fredlund och Rolf Larsson (suppleant) representerande PTK. Under året ersattes Rolf Larsson, som gick i pension, av Birgitta Håkansson som suppleant. Koncernens CFO, Bo Jacobsson, deltar vid styrelsemöten liksom LPODFSOFOTDIFGTKVSJTU6MG(SBEÏOTPNÊSTUZSFMTFOT sekreterare. Andra tjänstemän i koncernen deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande av särskilda frågor.
Styrelsens oberoende
Styrelsens bedömning, som delas av valberedningen, rörande ledamöternas beroendeställning i förhållande till bolaget och aktieägarna framgår av tabellen "Styrelsens sammansättning 2008/2009". Som framgår uppfyller Trelleborg Nasdaq OMX Stockholms regelverk och Svensk kod för bolagsstyrnings krav på att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Styrelsens arbete
Antalet styrelsemöten uppgick under 2008 till 12, varav 3 var FYUSBNÚUFO)VWVEGSÌHPSIBSWBSJU
- t Nr 1.'FCSVBSJ#PLTMVUTLPNNVOJLÏ
GPSFDBTU rapport från revisor, Enterprise Risk Management, strukturoch förvärvsfrågor. Revisor närvarande. - t Nr 2: Februari: Årsredovisning 2007.
- t Nr 3. April: Delårsrapport första kvartalet, genomgång av pågående aktiviteter inom Trelleborg Automotive, investeringar, struktur- och förvärvsfrågor.
- t Nr 4. April: Konstituerande sammanträde efter årsstämma. Firmateckningsrätt, interna styrinstrument, styrelseutskott.
- t Nr 5. Juni: Forecast 2 2008, kassaflödes- och finansieringsfrågor, investeringar, struktur- och förvärvsfrågor.
-
t Nr 6. Juli: Halvårsrapport, investeringar, struktur- och förvärvsfrågor.
-
>t Nr 7. September: Strategiplan, investeringar, struktur- och förvärvsfrågor, interna styrinstrument, Enterprise Risk Management. Besök Trelleborg Engineered Systems i Mjöndalen, Norge.
- t Nr 8. September: Konjunkturutvecklingen, resultatfrågor, strukturfrågor avseende Trelleborg Automotive i Frankrike.
- t Nr 9. Oktober: Konjunkturutvecklingen, resultatfrågor.
- t Nr 10. Oktober: Delårsrapport tredje kvartalet, konjunkturutvecklingen, resultatfrågor, råmaterialpriser, strukturfrågor avseende Trelleborg Automotive, strukturprojekt, forecast 2009, kassaflödes- och finansieringsfrågor.
- t Nr 11. November: Rapport från revisor, forecast 1 2009, strukturfrågor avseende Trelleborg Automotive. Revisor närvarande.
- t Nr 12. December: Konjunkturutvecklingen, resultatfrågor.
Styrelsen har genomgångar med revisorn dels då plan för revisionsarbetet presenteras, dels då rapporter från revisionen behandlas. Samtliga affärsområden ges vanligtvis minst en gång per år möjlighet att göra en fördjupad presentation av sin verksamhet vid ett styrelsemöte.
Utvärdering av styrelsens ledamöter 2008
Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inkluderande enskilda ledamöters insatser. Detta sker årligen enligt en etablerad process. Med viss periodicitet sker utvärdering även med hjälp av extern konsult. Under 2008 har utvärderingen skett genom intervjuer och diskussioner mellan styrelsens ordförande och enskilda styrelseledamöter, samt återkoppling och diskussion i hela styrelsen. Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Utvärderingen utgör även underlag för valberedningen vad avser förslag till styrelseledamöter samt ersättningsnivåer.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet bestod 2008 av styrelseledamöterna Rolf Kjellman som också är utskottets ordförande, Heléne Bergquist och Anders Narvinger. Koncernens CFO, Bo Jacobsson, koncernens chefsjurist tillika revisionsutskottets sekreterare, Ulf Gradén, och chefen för Koncernstab Intern Kontroll, deltar vid revisionsutskottets sammanträden, liksom bolagets revisor.
Revisionsutskottet sammanträdde 5 gånger under 2008. Under 2008 har huvudfrågor varit riskanalys, fastställande och uppföljning av plan för Koncernstab Intern Kontroll, genomgång av bolagsstämmovalda revisorns revisionsplan och resultat av granskningen, genomgång av delårsrapporter, årsredovisning och bokslutskommuniké och principer för den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har tagit del av rapporteringen
inom ramen för Corporate Responsibility och påbörjat arbetet med att bereda frågor avseende Enterprise Risk Management.
Finansutskott
Finansutskottet bestod 2008 av styrelseledamöterna Rolf Kjellman som också är utskottets ordförande, Heléne Bergquist och Anders Narvinger. Koncernens CFO, Bo Jacobsson, och koncernens chefsjurist tillika finansutskottets sekreterare, Ulf Gradén, deltar vid finansutskottets sammanträden. Vid behov har chefen för koncernstab Finans deltagit.
Finansutskottet sammanträdde 6 gånger under 2008. Arbetet har främst fokuserats till interna styrinstrument, finansiell riskhantering och finansieringsfrågor.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet bestod 2008 av styrelseledamöterna Anders Narvinger, som också är utskottets ordförande, Staffan Bohman och Claes Lindqvist.
Ersättningsutskottet sammanträdde 3 gånger under 2008 och hade dessutom löpande kontakter i samband med anställningar och andra lönefrågor. Arbetet under 2008 har främst fokuserats på koncernens chefsförsörjning samt villkor och incitamentsfrågor för ledande befattningshavare.
Revisor
I valberedningens uppgift ingår att föreslå årsstämman revisor som väljs på årsstämma för en period på fyra år. Vid årsstämman 2008 omvaldes auktoriserade revisionsfirman Pricewaterhouse-Coopers AB, med auktoriserade revisorer Göran Tidström och Olov Karlsson. Göran Tidström är huvudansvarig revisor.
GÖRAN TIDSTRÖM
Auktoriserad revisor, huvudansvarig Ordinarie revisor i Trelleborgkoncernen sedan 2004. Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1976. Utbildning: Civilekonom, auktoriserad revisor sedan 1973.
Uppdrag: Revisor i Telia Sonera, AB Volvo, Meda, Kungliga Operan. Styrelseordförande i EFRAG (European Financial Reporting Group) och deputy president i IFAC (International Federation of Accountants). Född: 1946.
OLOV KARLSSON Auktoriserad revisor
Ordinarie revisor sedan 2004. Delägare i PricewaterhouseCoopers sedan 1987. Utbildning: Ekonomutbildning Umeå Universitet, auktoriserad revisor sedan 1980. Uppdrag: Revisor i AB Volvo. Född: 1949.
sen att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och vissa ledande befattningshavare som har en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Styrelsen har också för 2006, 2007, 2008 och 2009 beslutat om införande av liknande program. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och antal deltagare.
Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren är anställd i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.
Syfte
Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.
Måltal
Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens WJOTUQFSBLUJFNFEFOÌSMJHGÚSCÊUUSJOHPNQSPDFOU
FYLMVTJWF jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.
För 2006 beslutade styrelsen målet 14,10 sek i vinst per aktie, för 2007 målet 11,90 sek i vinst per aktie, och för 2008 målet 14,40 sek i vinst per aktie. För samtliga program är ut-GBMMFUNBYJNFSBUUJMMQSPDFOUBWEFONBYJNBMBÌSMJHBSÚSMJHB lönen per år.
Utfall och utbetalning
Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1
året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades 2005 skedde således utbetalning kvartal 1, 2008, för programmet som beslutats 2006 sker utbetalning kvartal 1, 2009, för programmet som beslutats 2007 sker utbetalning kvartal 1, 2010 och för programmet som beslutats 2008 sker utbetalning kvartal 1, 2011.
Utfallen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2008 har resultatet belastats med – tsek (9 964).
Övriga incitamentsprogram
För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.
Ersättning till styrelsen 2008
Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2008 har ersättningar utgått enligt tabellen nedan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej.
Ersättning till revisor 2008
Ersättning för tjänster utöver revision avser främst skattekonsultation och företagsförvärv. För 2008 har ersättningar utgått enligt tabell nedan.
Ersättning till revisorer 2008
| MSEK | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Ersättning för revisionsuppdrag | 37 | 35 | 30 |
| Ersättning för övriga tjänster | 9 | 12 | 14 |
| Totalt | 46 | 47 | 44 |
Ersättning till styrelsen (SEK) för perioden maj 2008 – april 2009
Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått.
| TSEK | Styrelsearvode | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anders Narvinger | ordförande | 950 000 | 900 000 | 100 000 | 90 000 | 50 000 | – | 1 100 000 | 990 000 |
| Heléne Bergquist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 100 000 | 90 000 | 460 000 | 430 000 | ||
| Staffan Bohman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Rolf Kjellman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 150 000 | 125 000 | 510 000 | 465 000 | ||
| Claes Lindqvist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Berthold Lindqvist | ledamot | 340 000 | 340 000 | ||||||
| Sören Mellstig | ledamot | 360 000 | 360 000 | ||||||
| Peter Nilsson | VD | – | – | – | – | ||||
| Totalt | 2 750 000 | 2 600 000 | 350 000 | 305 000 | 150 000 | – | 3 250 000 | 2 905 000 |
Styrelse
ANDERS NARVINGER
STAFFAN BOHMAN
PETER NILSSON ROLF KJELLMAN ALF FREDLUND
CLAES LINDQVIST
KIM DAVIDSSON
Rolf Kjellman har avböjt omval inför årsstämman 2009. Valberedningen, bestående av styrelsens ordförande samt företrädare från de större ägarna som representerar cirka 69 procent av rösterna i Trelleborg, har beslutat föreslå årsstämman Hans Biörck till ny styrelseledamot. Se vidare sidan 44.
| Styrelsens sammansättning 2008/2009 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Född | Funktion | Invald | Beroende | Revisions- utskott |
Finans- utskott |
Ersättnings- utskott |
|
| Anders Narvinger | 1948 | ordförande | 1999 | Nej | Ledamot | Ledamot | Ordförande | |
| Heléne Bergquist | 1958 | ledamot | 2004 | Nej | Ledamot | Ledamot | – | |
| Staffan Bohman | 1949 | ledamot | 2000 | Nej | – | – | Ledamot | |
| Rolf Kjellman | 1939 | ledamot | 1997 | Ja* | Ordförande | Ordförande | – | |
| Claes Lindqvist | 1950 | ledamot | 2004 | Ja* | – | – | Ledamot | |
| Sören Mellstig | 1951 | ledamot | 2008 | Nej | – | – | – | |
| Peter Nilsson | 1966 | ledamot | 2006 | Ja* | – | – | – | |
| Kim Davidsson** | 1947 | ledamot | 1994 | |||||
| Alf Fredlund** | 1946 | ledamot | 2001 | |||||
| Karin Linsjö** | 1954 | ledamot | 2000 | |||||
| Birgitta Håkansson** | 1950 | suppleant*** | 2008 |
* Rolf Kjellman och Claes Lindqvist är beroende i förhållande till bolagets större ägare då de båda innehar uppdrag av Trelleborgs huvudägare Dunkerintressen. Peter Nilsson är beroende i förhållande till bolaget till följd av sin ställning som Trelleborgs VD.
** Av de anställda utsedd ledamot/suppleant.
*** Ersatte Rolf Larsson som gick i pension i oktober 2008.
orer 2008
| MSEK | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Ersättning för revisionsuppdrag | 37 | 35 | 30 |
| Ersättning för övriga tjänster | 9 | 12 | 14 |
| Totalt | 46 | 47 | 44 |
Ersättning till styrelsen (SEK) för perioden maj 2008 – april 2009
Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått.
| TSEK | Styrelsearvode | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anders Narvinger | ordförande | 950 000 | 900 000 | 100 000 | 90 000 | 50 000 | – | 1 100 000 | 990 000 |
| Heléne Bergquist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 100 000 | 90 000 | 460 000 | 430 000 | ||
| Staffan Bohman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Rolf Kjellman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 150 000 | 125 000 | 510 000 | 465 000 | ||
| Claes Lindqvist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Berthold Lindqvist | ledamot | 340 000 | 340 000 | ||||||
| Sören Mellstig | ledamot | 360 000 | 360 000 | ||||||
| Peter Nilsson | VD | – | – | – | – | ||||
| Totalt | 2 750 000 | 2 600 000 | 350 000 | 305 000 | 150 000 | – | 3 250 000 | 2 905 000 |
ANDERS NARVINGER
Styrelseordförande VD för Teknikföretagen. Styrelseordförande i Alfa Laval AB (publ), Vin & Sprit AB, Coor Service Management AB och Lund University Development AB. Styrelseledamot i Volvo Car Corporation. Utbildning: Civilingenjör och civilekonom. Har tidigare haft ett antal ledande befattningar inom ABB koncernen, bl a VD och koncernchef ABB Sverige. Innehav 2008: 10 000 aktier. Innehav 2007: 10 000 aktier.
PETER NILSSON VD och Koncernchef
Styrelseledamot Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handelskammaren.
Utbildning: Civilingenjör.
Tidigare bl a affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.
Innehav 2008: 26 500 aktier och 100 000 köpoptioner (se sidan 51).
Innehav 2007: 26 500 aktier.
HELÉNE BERGQUIST Styrelseledamot
Managementkonsult.
Styrelseordförande i INVISIO Headsets AB (publ). Styrelseledamot i Nordic Growth Market NGM AB. Utbildning: Civilekonom.
Tidigare bl a Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux, auktoriserad revisor, partner och ledamot i styrelsen för PricewaterhouseCoopers i Sverige.
Innehav 2008: 1 500 aktier. Innehav 2007: 1 500 aktier.
STAFFAN BOHMAN Styrelseledamot
Vice ordförande i Scania AB (publ) och EDB Business Partner ASA, Oslo (publ). Styrelseledamot i Atlas Copco AB (publ), Boliden AB (publ), Inter IKEA Holding SA, Ratos AB (publ) och OSM AB. Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm och Stanford Business School i USA. Tidigare bl a koncernchef DeLaval, Gränges samt SAPA. Innehav 2008: 25 000 aktier.
Innehav 2007: 20 000 aktier.
ROLF KJELLMAN Styrelseledamot
VD i Henry Dunkers Förvaltnings AB. Verkställande ledamot i Henry och Gerda Dunkers stiftelse och Donationsfond Nr 2. Utbildning: Handelsgymnasium och högre bankutbildning. Tidigare bl a regionchef SEB Malmö och Skåne. Innehav 2008: 8 000 aktier. Innehav 2007: 2 000 aktier.
CLAES LINDQVIST Styrelseledamot
Styrelseledamot i Dunkerska Stiftelserna, Svenska Handels banken södra regionen, Novotek AB (publ), Connect Skåne m fl. Utbildning: Civilekonom och civilingenjör.
Tidigare bl a olika chefsbefattningar inom ASEA och Åkerlund & Rausing samt VD och koncernchef för Höganäs AB och Öresundskraft AB. Innehav 2008: 10 000 aktier. Innehav 2007: 10 000 aktier.
SÖREN MELLSTIG Styrelseledamot
Styrelseordförande i Aleris AB, Vatus Medical AB och Textilia AB. Styrelseledamot i Munters AB (publ), Ferrosan A/S, PaloDex Oy, Dako A/S och Rindi Energi AB.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare bl a VD och koncernchef i Gambro samt CFO och vice VD i Incentive.
Innehav 2008: 20 000 aktier. Innehav 2007: 10 000 aktier.
Ledamöter valda av de anställda
KIM DAVIDSSON Arbetstagarrepresentant
Verkstadsarbetare, utsedd av det fackliga koncernrådet (LO). Ordförande i Svenska koncernrådet (LO) och ordförande i Trelleborg European Work Council. Utbildning: Verktygsmakare, utbildning i arbetsrätt, personalpolitik och ekonomi. Innehav 2008: – Innehav 2007: –
ALF FREDLUND
Arbetstagarrepresentant Ingenjör, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK). Ordförande i Unionen Trelleborg AB. Utbildning: Ingenjör. Innehav 2008: 7 600 aktier (egna och familjemedlemmars). Innehav 2007: 2 710 aktier (egna och familjemedlemmars).
KARIN LINSJÖ
Arbetstagarrepresentant Utsedd av det fackliga koncernrådet (LO). Styrelseledamot i Socialnämnden i Trelleborg. Utbildning: Grundskola och verkstadsutbildning. Innehav 2008: 167 aktier. Innehav 2007: 167 aktier.
BIRGITTA HÅKANSSON
Arbetstagarrepresentant, suppleant Tjänsteman, utsedd av det fackliga koncernrådet (PTK). Vice ordf i Unionen Trelleborg AB. Utbildning: sekreterareutbildning, utbildning inom IT och ekonomi. Innehav 2008: 527 aktier. Innehav 2007: 527 aktier
| Namn | Funktion | Styrelsemöte | Finansutskott | Revisionsutskott | Ersättningsutskott |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Narvinger | ordförande | 12 av 12 | 6 av 6 | 5 av 5 | 3 av 3 |
| Heléne Bergquist | ledamot | 12 av 12 | 6 av 6 | 5 av 5 | – |
| Staffan Bohman | ledamot | 12 av 12 | – | – | 3 av 3 |
| Rolf Kjellman | ledamot | 11 av 12 | 6 av 6 | 5 av 5 | – |
| Claes Lindqvist | ledamot | 12 av 12 | – | – | 3 av 3 |
| Sören Mellstig | ledamot | 10 av 10* | – | – | – |
| Peter Nilsson | ledamot | 12 av 12 | – | – | – |
| Kim Davidsson | ledamot | 12 av 12 | – | – | – |
| Alf Fredlund | ledamot | 12 av 12 | – | – | – |
| Karin Linsjö | ledamot | 11 av 12 | – | – | – |
| Birgitta Håkansson | suppleant | 4 av 4** | – | – | – |
Karin Linsjö var frånvarande vid styrelsemöte Nr 5 i juni. Rolf Kjellman var frånvarande vid styrelsemöte Nr 9 i oktober. – Ledamot ingår ej i aktuellt utskott. * Invald vid stämman 2008. **Utsedd under året.
v koncernstab Intern Kontroll. Koncernstab Intern Kontroll arbetar efter en årlig plan som godkänns av revisionsutskottet. Planen tar sin utgångspunkt i riskanalysen och PNGBUUBSQSJPSJUFSBEFCPMBH
BĊÊSTPNSÌEFOPDIQSPDFTTFSTBNU arbetsprogram och budget. Fokusområden för koncernstab Intern Kontroll har under 2008 varit försäljningsprocessen, ITsäkerhetsprocessen och utbildning i försäljningsprocessen och lagerprocessen. Fokusområden under 2009 kommer bland annat att vara inköpsprocessen och boksluts- och rapporteringsprocessen samt införandet av en ny intranätdel med standardiserade WFSLUZHPDIEPLVNFOUTBNUFYFNQFMQÌWFSLTBNIFUTMÚTOJOHBS
Trelleborg den 10 februari 2009 Styrelsen i Trelleborg
| Väsentliga processer
Översikt av styrningen i Trelleborgkoncernen
Aktieägare
Aktieägares rätt att besluta i Trelleborgs angelägenheter utövas vid årsstämman, eller i förekommande fall extra bolagsstämma, som är Trelleborgs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april månad i Trelleborg. Stämman beslutar om bolagsordningen, utser styrelsens ledamöter och styrelsens ordförande, väljer revisor, beslutar om fastställande av resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition beträffande bolagets vinst och ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören, fattar beslut om valberedningens tillsättande och arbete, samt principer för ersättnings- och anställningsvillkor för VD och övriga befattningshavare med mera.
Revisor
Trelleborgs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året och till styrelsen dels efter den så kallade hard close-granskningen under hösten, dels i samband med att halvårsrapporten och årsredovisningen fastställs av styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Trelleborgs risker som beaktas i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Valberedning
Trelleborgs årsstämma fattar beslut om rutiner för valberedningens tillsättande och arbete. Årsstämman 2008 beslutade att det ska finnas en valberedning för beredande och framläggande av förslag för aktieägarna på stämman avseende val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisor samt ersättning till styrelse, ledamöter i styrelseutskott och revisor. Valberedningen ska bestå av fem ledamöter, vilka ska utgöras av representanter för fem större aktieägare vid tredje kvartalets utgång. Styrelsens ordförande ska vid tredje kvartalets utgång kontakta fem större aktieägare i bolaget, vilka sedan äger att utse en ledamot var. Där utöver kan valberedningen besluta att styrelsens ordförande ska ingå i valberedningen, men inte utses till ordförande. För fullständig redogörelse av årsstämmans beslut se protokollet från årsstämman som återfinns på www.trelleborg.com.
Externa styrinstrument
Till de externa styrinstrument som utgör ramar för bolagsstyrning inom Trelleborg hör den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq OMX Stockholms regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta lagar.
Interna styrinstrument
Till de interna bindande styrinstrumenten hör den av stämman fastställda bolagsordningen och de av styrelsen fastställda Arbetsordning för styrelsen i Trelleborg, Instruktion för verkställande direktören i Trelleborg, Instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg, Instruktion för av styrelsen i Trelleborg inrättat revisionsutskott, Uppförandekod, Kommunikationspolicy och Finanspolicy. Utöver dessa styrinstrument finns ett antal policies och manualer som innehåller bindande regler, samt rekommendationer som anger riktlinjer och handledning för koncernens verksamhet och medarbetare. Bland dessa märks till exempel Värderingar, Finansmanual (redovisnings- och rapporteringsregler), Kompensationspolicy samt definition av processer och minimikrav för god intern kontroll inklusive intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. På Trelleborgs webbplats finns fullständiga versioner av många av våra styrinstrument.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning inklusive ordförandens roll, beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan, kallelse till styrelsemöten, dagordning och protokoll, samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor och den finansiella rapporteringen. Arbetsordningen reglerar även hur styrelsen ska erhålla information och dokumentation som underlag för dess arbete och för att kunna fatta väl underbyggda beslut.
Instruktion för verkställande direktören
Styrelsen fastställer också årligen en skriftlig instruktion för verkställande
Styrelse
Styrelsens sammansättning
Trelleborg AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till tio ledamöter valda av årsstämman årligen för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Bolagsordningen tillåter val av suppleanter men för närvarande finns inga suppleanter valda av stämman. Under senare år har stämman valt sju personer vari ingår verkställande direktören tillika koncernchefen. Enligt lag utser de anställda tre ledamöter och en suppleant till styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat tre utskott, revisionsutskottet, ersättningsutskottet och finansutskottet.
Ordförandes ansvar
Ordföranden leder styrelsens arbete så att detta utövas enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och styrelsens och dess utskotts interna styrinstrument.
Ordföranden följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och att valberedningen får del av bedömningarna. Ordföranden är även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsens arbete och ansvar
Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten under året, att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta om större förvärv och avyttringar av verksamheter, att besluta om andra större investeringar, att besluta om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, att avge finansiella rapporter samt utvärdera den operativa ledningen och tillse efterträdarplanering. Styrelsen sammanträder vid minst sju tillfällen per år och därutöver när så erfordras.
Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen dels genom instruktion för verkställande direktören, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen och genom Kommunikationspolicyn, dels genom att behandla rapport från revisionsutskottet i form av upprättade protokoll samt observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten. Styrelsen har delegerat till bolagsledningen att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner.
Styrelsens utskott:
Revisionsutskottet sammanträder vanligen i samband med styrelsemötena och har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls enligt "Instruktion för av styrelsen i Trelleborg AB inrättat revisionsutskott". Revisionsutskottet har också som uppgift att övervaka uppföljning och rapportering av frågor inom ramen för Corporate Responsibility. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Finansutskottet har som huvudsaklig uppgift att stödja och följa finansverksamheten, årligen utvärdera och föreslå förändringar i Finanspolicyn, utvärdera och bereda ärenden som ska tas upp till beslut i styrelsen samt att efter varje sammanträde rapportera sitt arbete vid närmast efterföljande styrelsesammanträde.
Ersättningsutskottet har som huvudsaklig uppgift att företräda styrelsen i frågor avseende ersättnings och anställningsvillkor för VD samt till denne direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer för ersättning och anställningsvillkor för VD och övriga ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt arbete till styrelsen.
direktören som klargör VD:s ansvar för den den löpande förvaltningen, former för rapportering till styrelsen och innehåll i denna, krav på interna styrinstrument och frågor som alltid kräver styrelsens beslut eller anmälan till styrelsen till exempel fastställelse av delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké, beslut om större förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om andra större investeringar, beslut om placeringar och lån i enlighet med Finanspolicyn, information om garantier över viss nivå, fastställelse av ersättnings- och anställningsvillkor för VD och till denne direktrapporterande befattningshavare.
Uppförandekod
Verkställande direktör och
Verkställande direktören tillika koncernchef leder verksamheten enligt den svenska aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag inklusive svensk kod för bolagsstyrning, bolags ordningen samt inom de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för verkställande direk tören. VD tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut, föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut, samt rapporterar till styrelsen om bolagets utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen. Denna består av chefer för affärs-
Stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Det proaktiva arbetet med kontrollmiljön har haft ett särskilt fokus på att utveckla och förbättra processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, policies med ansvar och befogenheter, samt utveckling av utbildning, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte inom koncernen avseende intern kontroll. Arbetet med att granska hur den interna kontrollen fungerar inkluderar riskbedömningar som underlag för prioriteringar, utvecklande, introduktion, övervakning av genomförande och uppföljning av självutvärderingar i koncernens bolag och affärsområden som kompletterats med internrevision som utförs antingen av koncernstab Intern Kontroll eller av externa konsulter, Deloitte, under ledning av koncernstab Intern Kontroll. Funktionen arbetar efter en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionsutskottet. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll avrapporterar resultatet av funktionens arbete till revisionsutskottet i samband med dess möten.
koncernledning
områden och staber.
Intern Kontroll
Inom Trelleborgkoncernen arbetar vi för att skapa mervärde för våra intressenter utan att kompromissa med våra höga ambitioner vad gäller miljö- och samhällsansvar. I vår Uppförandekod har fastställts hur Trelleborg ska bedriva sin verksamhet inkluderande principer inom områdena Arbetsplats och miljö, Marknadsfrågor, Samhälle och närmiljö samt Bolagsstyrning. Uppförandekoden gäller alla anställda, inklusive chefer och styrelsemedlemmar i Trelleborgkoncernen, på samtliga marknader, alltid och utan undantag. Trelleborg uppmuntrar också leverantörer, försäljningsrepresentanter, konsulter och andra affärspartners att anta såväl Global Compacts principer som de som finns i Trelleborgs egen Uppförandekod.
Värderingar
Trelleborgs värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Kundfokus innebär en ambition att vara förstahandsleverantör av lösningar på utvalda marknader. Alla beslut fattas med kunden i fokus med målet att i nära samarbete skapa mervärde för kunderna och för Trelleborg. Prestation innebär att prestera bättre än konkurrenterna, och handlar både om att uppnå resultat, och hur dessa uppnås. Kultur och attityder inom Trelleborg ska främja Innovation. Dagligen är ambitionen att tänka annorlunda, nytt och kreativt. Innovation är en viktig drivkraft för tillväxt. Alla medarbetare har också ett Ansvar för Trelleborg i sin helhet, företagets resultat och företagets goda rykte.
svarstagande i frågor som rör arbetsmiljö, miljöpåverkan, affärsetik och samhällsansvar visar vi på många olika sätt. Genom våra polymerlösningar som tätar, dämpar och skyddar ger vår verksamhet många positiva effekter och bidrar till samhällsutvecklingen på miljö- och arbetsmiljöområdena. Detta kan du läsa mer om på sidan 61. Samtidigt arbetar vi systematiskt med att förebygga och minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi har under de senaste åren tagit tydliga steg för att effektivisera koncernens energianvändning. Vi fortsätter detta arbete och reducerar samtidigt klimatrelaterade effekter av vår verksamhet.
Ett år som 2008 har inneburit utmaningar i form av nödvändiga omstruktureringar av vår verksamhet. Med den marknadssituation som rått har detta varit nödvändigt, men det är alltid ett tungt arbete som vi försöker genomföra så ansvarsfullt som det är möjligt.
Vårt arbete på hela ansvarsområdet Corporate Responsibility redovisar vi enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer för att våra intressenter ska få en så transparent bild av Trelleborgs verksamhet som möjligt.
Vår Uppförandekod, som är det viktigaste övergripande dokumentet för våra anställda när det gäller företagsansvar, är baserad på internationella konventioner och överenskommelser. Vi är anslutna till FN:s initiativ Global Compact för ansvarsfull affärspraxis och uppmuntrar våra leverantörer att arbeta efter dessa principer.
Med stöd i principen om ständig förbättring utvecklar vi steg för steg vårt företagsansvar och redovisningen av hur vi hanterar det. På de följande sidorna summerar vi årets CR-arbete. Fördjupad information hittar du på www.trelleborg.com/cr. Med önskan om intressant läsning,
Peter Nilsson VD och koncernchef
Extern granskning 2008
I denna redovisning av Trelleborgs Corporate Responsibility-arbete 2008 har Pricewaterhouse-Coopers granskat utvalda resultatindikatorer. Bestyrkanderapporten återfinns på sidan 71.
GRI-nivå 2008
Tillämpningsnivå enligt Global Reporting Initiative för 2008 års redovisning med bestyrkande av PricewaterhouseCoopers återfinns på www.trelleborg.com/cr. Enligt GRIs kriterier placerades Trelleborgs Corporate Responsibility-redovisning 2007 på tillämpningsnivå B+. Denna nivå granskades och bestyrktes av PricewaterhouseCoopers.
Strategi, styrning och dialog
Koncernledning
VD och Koncernledning
Trelleborgs verksamhet är organiserad i fyra affärsområden. Dessa omfattar 20 affärsenheter bestående av cirka 40 produktområden. Trelleborg har en decentraliserad struktur, med starkt fokus på ansvar och prestation, som kombineras med tydliga koncerngemensamma processer med syfte att realisera synergier.
VD tillika koncernchef leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen, som består av affärsområdeschefer och chefer för stabsfunktioner. Vid utgången av 2008 bestod koncernledningen av 12 personer.
Under 2008 hade ledningen 7 möten. Mötena är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Utöver dessa möten sker ett nära dagligt samarbete i olika frågor mellan den operativa verksamheten och företrädare för staber. En öppen, tydlig och rak arbetskultur eftersträvas, med korta beslutsvägar.
MAURIZIO VISCHI
ROGER JOHANSSON
SÖREN ANDERSSON
PETER NILSSON VD och Koncernchef
Utbildning: Civilingenjör.
Styrelseledamot i Trelleborg AB (publ), Beijer Alma AB (publ), Trioplast Industrier AB och Sydsvenska Handelskammaren. Tidigare bl a affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems och andra positioner inom Trelleborgkoncernen samt organisationskonsult BSI.
Innehav 2008: 26 500 aktier och 100 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 26 500 aktier. Född: 1966. Anställd: 1995. I nuvarande befattning: 2005.
BO JACOBSS0N
Ekonomi- och finansdirektör (CFO) och vice VD Trelleborg AB
Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi.
Tidigare bl a VD Scancem-koncernen och CFO i Telia AB. Innehav 2008: 5 000 aktier (egna och familjemedlemmars) och 25 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 5 000 aktier (egna och familjemedlemmars). Född: 1951. Anställd: 1975-1997, CFO sedan 2002 samt vice VD sedan 2005.
LENNART JOHANSSON
Affärsområdeschef Trelleborg Engineered Systems Utbildning: Civilingenjör.
Tidigare VD Kemira Kemi, affärsområdeschef inom Kemira OY och Perstorp AB. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*.
Född: 1960. Anställd: 2005. I nuvarande befattning: 2005.
Innehav 2007: –
ROGER JOHANSSON
Affärsområdeschef Trelleborg Automotive
Utbildning: Civilekonom. Tidigare ansvarig för General Motors Powertrain Europe och General Motors Purchasing Europe. Innehav 2008: 5 000 aktier och 25 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 5 000 aktier.
Född: 1965. Anställd: 2007. I nuvarande befattning: 2007.
CLAUS BARSØE
Affärsområdeschef Trelleborg Sealing Solutions Utbildning: Civilekonom.
Tidigare bl a marknadsdirektör Alfa Laval, olika befattningar inom Busak+Shamban och Polymer Sealing Solutions. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: –
Född: 1949. Anställd: 2003. I nuvarande befattning: 2003.
MAURIZIO VISCHI Affärsområdeschef Trelleborg Wheel Systems
Utbildning: MBA. Tidigare bl a chefspositioner inom Pirelli. Innehav 2008: 25 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1955. Anställd: 1999. I nuvarande befattning: 2001.
PETER SUTER Chef Inköp och Strategiska projekt
Utbildning: MBA. Tidigare bl a VD på JD Stenqvist och Finess International samt affärsområdeschef Trelleborg Building Systems. Innehav 2008: 10 085 aktier. Innehav 2007: 8 085 aktier. Född: 1943. Anställd: 1991. I nuvarande befattning: 2007.
PETER SVENBURG
Chef koncernstab IT
Utbildning: Jur kand. Tidigare bl a CIO i Scancem/HeidelbergCement. Innehav 2008: 107 aktier. Innehav 2007: 107 aktier. Född: 1949. Anställd: 2006. I nuvarande befattning: 2006.
CLAES JÖRWALL
Chef koncernstab Skatter och koncernstruktur Utbildning: Civilekonom. Tidigare bl a avdelningsdirektör Skatteverket. Innehav 2008: 273 aktier. Innehav 2007: 273 aktier. Född: 1953. Anställd: 1988. I nuvarande befattning: 1988.
ULF GRADÉN
Chef koncernstab Juridik Utbildning: Jur. kand. Hovrättsfiskal. Tidigare bl a bolagsjurist på Mölnlycke och chefsjurist PLM/Rexam. Innehav 2008: 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: – Född: 1954. Anställd: 2001. I nuvarande befattning: 2001.
SÖREN ANDERSSON
Chef koncernstab Personal Utbildning: Universitetsstudier i ekonomi, sociologi och pedagogik. Tidigare bl a olika personalchefspositioner inom SCA. Innehav 2008: 2 000 aktier och 10 000 köpoptioner*. Innehav 2007: 2 000 aktier. Född: 1956. Anställd: 1998. I nuvarande befattning: 1998.
VIKTORIA BERGMAN
Chef koncernstab Kommunikation Utbildning: Studier i marknadsföring, kommunikation och PR.
Tidigare bl a Falcon Bryggerier och bitr. informationsdirektör i Trelleborg.
Innehav 2008: 500 aktier (egna och familjemedlemmars) och 10 000 köpoptioner*.
Innehav 2007: 500 aktier (egna och familjemedlemmars). Född: 1965. Anställd: 2002. I nuvarande befattning: 2005.
*Pressrelease från Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 2008-02-26: Köpoptionsprogram i Trelleborg utfärdat av huvud ägare Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 har erbjudit ledande befattningshavare i Trelleborg AB att på marknadsmässiga villkor förvärva köpoptioner i Trelleborg AB. Syftet med köp optionsprogrammet är att främja ledningens långsiktiga delaktighet och engagemang i bolaget. Erbjudandet har utnyttjats maximalt, vilket innebär att nio ledande befattningshavare har förvärvat 255 000 köpoptioner i Trelleborg till ett pris om 10,98 kronor per köpoption. Varje köp option berättigar till köp av en aktie av serie B under perioden 15 mars 2008 – 15 mars 2012 till ett lösenpris om 125,50 kronor.
Trelleborg AB:s styrelse har informerats om erbjudandet. Trelleborg AB medverkar inte i erbjudandet och kommer ej heller att belastas av några kostnader som är hänförliga till erbjudandet.
Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 är en av fem juridiska enheter inom de s k "Dunkerintressena" som tillsammans innehar 13,4 procent av kapitalet och 55,5 procent av rösterna i Trelleborg AB.
Helsingborg den 26 februari 2008
HENRY OCH GERDA DUNKERS DONATIONSFOND NR 2
TJPOTVUTLPUUFUTPNIBSUJMMVQQHJGU BUUÚWFSWBLBVQQGÚMKOJOHPDISFEPWJTOJOHBWGSÌHPSJOPNSBNFO GÚS\$PSQPSBUF3FTQPOTJCJMJUZ
3FEPWJTOJOHFOBW\$3GSÌHPSIBOUFSBTBWFOHSVQQTBNNBO TBUUBWSFQSFTFOUBOUFSGSÌOLPODFSOTUBCFSOB,PNNVOJLBUJPO +VSJEJL
.JMKÚ
1FSTPOBMPDI*OLÚQ"OTWBSJHGÚSLPPSEJOBUJPOBW SFEPWJTOJOHFOÊSLPODFSOTUBC,PNNVOJLBUJPO
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
1.1, 1.2, 2.10, 3.5, 4.9, 4.13, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17, EC2
Väsentlighetsanalys visar vägen
En analys grundad på såväl externa som interna intressenters åsikter med syftet att fastställa vilka CR-/hållbarhetsaspekter som är väsentligast för Trelleborg genomfördes 2007. Ett tjugotal aspekter identifierades inledningsvis via en genomgång av dokument såsom Trelleborgs Uppförandekod, Global Compact, Global Reporting Initiatives riktlinjer och Dow Jones Sustainability Index. Ett urval externa och interna intressenter fick ange hur viktiga de tyckte att dessa aspekter var för Trelleborg.
Undersökningens resultat presenteras i figuren till höger. Miljöaspekter såsom Förbrukning av energi och råmaterial, Användning av kemikalier i tillverkningen och Utsläpp till luft och vatten var högt prioriterade aspekter såväl från externt perspektiv som internt. Resultatet ger stöd för prioriteringar i CR-arbete och CR-redovisning samt för ytterligare fördjupad intressentdialog. Analysen kommer med jämna intervall att uppdateras.
Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare
Principer
Nedanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgkoncernen fastställdes vid årsstämma 2008. Styrelsens förslag till principer för ersättning inför årsstämma 2009, se not 3 sidan 90, är desamma som antogs vid stämman 2008.
Trelleborgs principer för ersättning till ledande befattningshavare är att bolaget ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera, utveckla och behålla ledande befattningshavare. Kompensationsstrukturen ska bestå av fast och rörlig lön, pension och övriga ersättningar vilka tillsammans utgör individens totala kompensation. Trelleborg inhämtar och utvärderar kontinuerligt information om marknadsmässiga ersättningsnivåer för relevanta branscher och marknader. Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden. Se vidare www.trelleborg.com, bolagsstyrning, årstämma: "Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare".
Ersättning till ledningen 2008
Verkställande Direktör
Under 2008 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen hade en fastställd övre gräns för helåret 2008 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen och baseras till 100 procent på Trelleborg-LPODFSOFOTSFTVMUBUGÚSFTLBUU
FYLMVTJWFQÌWFSLBOGSÌOTUSVLUVSförändringar enligt styrelsens godkännande. Den rörliga lönen utgör ej pensionsgrundande inkomst. Rörlig lön har ej utgått till VD under 2008 då måltalen ej nåddes.
VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av den fasta årslönen. För 2008 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell.
VD har i sitt anställningsavtal en uppsägningstid från bolagets sida om 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från VD:s sida är 6 månader.
Övriga ledande befattningshavare
Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och rörlig lön. Den rörliga lönen har en fast-TUÊMMEÚWSFHSÊOTPDIVUHÚSNBYJNBMUoQSPDFOUBWEFOGBTUB lönen, baserat främst på resultatutveckling.
För vissa befattningshavare finns avtal om ömsesidig rätt att påkalla förtida avgång ur tjänst från och med 60 års ålder. Härvid utgör ersättning 60 procent av den fasta lönen fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår. Ålderspensionen är premiebestämd, där pensionspremien beräknas till 30 procent av den fasta årslönen.
För vissa ledande befattningshavare tillämpas också förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. För VD och övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till förmån av fri bil.
Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.
| TSEK | Bonus avseende | Incitaments | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Funktion | År | Fast lön | Rörlig lön | verksamhets- året 2006 |
program | Pension | Förmåner | Totalt |
| VD | 2008 | 6 693 | 2 402 | 153 | 9 248 | |||
| 2007 | 5 937 | 3 300 | 1 275 | 825 | 2 185 | 100 | 13 622 | |
| Vice VD | 2008 | 3 211 | 2 024 | 127 | 5 362 | |||
| 2007 | 3 101 | 1 324 | 312 | 1 850 | 115 | 6 702 | ||
| Koncernledning, övriga (10 st)1) | 2008 | 28 168 | 5 228 | 8 046 | 817 | 42 259 | ||
| 2007 | 25 599 | 8 533 | 2 286 | 9 540 | 623 | 46 581 | ||
| Totalt | 2008 | 38 072 | 5 228 | – | – | 12 472 | 1 097 | 56 869 |
| Totalt | 2007 | 34 637 | 13 157 | 1 275 | 3 423 | 13 575 | 838 | 66 905 |
Ersättning till koncernledningen 2008
1) Under 2007 skedde förändringar i koncernledningen. Under 2008 har samtliga personer varit anställda under hela räkenskapsåret.
tillverkare av isolerande tätningsprofiler för fönster och dörrar, vilket minskar energikonsumtionen och förbättrar inomhusklimatet genom att hålla värmen inne på vintern och kylan på sommaren. Ett oisolerat hus kan läcka upp till 15 procent av den totala energikonsumtionen per år.
Jordbruksdäck från Trelleborg är utvecklade för att förebygga kompaktering av jordar, vilket ökar avkastningen per ytenhet och svarar mot det ökande behovet av jordbruksmark globalt.
Risker
Trelleborgs egna bidrag till samhällets koldioxidutsläpp kommer huvudsakligen från direkta energikällor (förbränning av fossila bränslen i främst ångpannor), och indirekta källor (i huvudsak el, men även externt producerad ånga och fjärrvärme).
Affärs- och egendomsrisker som hör samman med extrema väderförhållanden utvärderas regelbundet tillsammans med våra försäkringsleverantörer. Förebyggande insatser görs för att reducera risknivån. Nya produktionsplatser utreds alltid med hänsyn till väderrelaterade risker och risk för naturkatastrof. Trelleborgs exponering för sådana risker är låg.
Trelleborg köper stora volymer polymera material, tillsatsämnen och prefabricerade metallkomponenter. Förbättrad resurshantering reducerar exponeringen för ökande priser, till exempel minskad avfallsmängd från produktionen, ökad återvinning och obligatoriska energisparplaner. Skatter och avgifter som av koldioxidreduktions- eller klimatskäl införs i energi- och transportsektorn kan påverka tillverknings- och distributionskostnader negativt.
Ansvarsarbete med resultat
För andra året i rad finns Trelleborg med som en av de utvalda indexkomponenterna av Dow Jones STOXX Sustainability Index när indexet för 2008 presenterades. Dow Jones STOXX Sustainability Index identifierar ledande företag på hållbarhetsområdet och innefattar de bästa 20 procenten av Europas storföretag. Totalt sex svenska företag är inkluderade i detta index.
Trelleborg ingår även i OMX GES Sustainability Index, en serie jämförelseindex avsedda för ansvarsfulla investerare. Indexen kalkyleras av NASDAQ OMX i samarbete med GES Investment Services. De innefattar de i Norden ledande företagen på hållbarhetsområdet och är baserade på hur väl de uppfyller miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade frågor.
Trelleborg har också behållit sin status i det holländska företaget Kempen/ SNS "SRI universe" som innehåller europeiska företag som uppfyller eller överträffar etiska, sociala och miljömässiga standarder.
PricewaterhouseCoopers har i sin genomgång av 2007 års bolagsstyrningsrapporter, totalt 123 stycken, utsett Trelleborgs till den bästa på den svenska börsen. Motiveringen lyder: "Trelleborgs bolagsstyrningsrapport visar på en tydlig inställning av att bolagsstyrning är viktigt och skapar värde för bolaget. Engagemang, motivation och ett samlat tankesätt om hur en bra styrning ska se ut förmedlas av styrelsen och VD. Styrelsens ordförande slår an tonen på ett vägledande sätt och visar på att "god styrning och kontroll stödjer bra affärer".
Långsiktigt incitamentsprogram
År 2005 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och vissa ledande befattningshavare som har en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Styrelsen har också för 2006, 2007, 2008 och 2009 beslutat om införande av liknande program. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och antal deltagare.
Incitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter att befattningshavaren är anställd i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.
Syfte
Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.
Måltal
Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens WJOTUQFSBLUJFNFEFOÌSMJHGÚSCÊUUSJOHPNQSPDFOU
FYLMVTJWF jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.
För 2006 beslutade styrelsen målet 14,10 sek i vinst per aktie, för 2007 målet 11,90 sek i vinst per aktie, och för 2008 målet 14,40 sek i vinst per aktie. För samtliga program är ut-GBMMFUNBYJNFSBUUJMMQSPDFOUBWEFONBYJNBMBÌSMJHBSÚSMJHB lönen per år.
Utfall och utbetalning
Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3-årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1
året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades 2005 skedde således utbetalning kvartal 1, 2008, för programmet som beslutats 2006 sker utbetalning kvartal 1, 2009, för programmet som beslutats 2007 sker utbetalning kvartal 1, 2010 och för programmet som beslutats 2008 sker utbetalning kvartal 1, 2011.
Utfallen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2008 har resultatet belastats med – tsek (9 964).
Övriga incitamentsprogram
För närvarande har koncernen inga pågående konvertibel- eller optionsprogram.
Ersättning till styrelsen 2008
Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För 2008 har ersättningar utgått enligt tabellen nedan. Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej.
Ersättning till revisor 2008
Ersättning för tjänster utöver revision avser främst skattekonsultation och företagsförvärv. För 2008 har ersättningar utgått enligt tabell nedan.
Ersättning till revisorer 2008
| MSEK | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Ersättning för revisionsuppdrag | 37 | 35 | 30 |
| Ersättning för övriga tjänster | 9 | 12 | 14 |
| Totalt | 46 | 47 | 44 |
Ersättning till styrelsen (SEK) för perioden maj 2008 – april 2009
Ersättning till ledamöter av finansutskottet utgår ej. Konsultarvoden till styrelseledamöter har ej utgått.
| TSEK | Styrelsearvode | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Anders Narvinger | ordförande | 950 000 | 900 000 | 100 000 | 90 000 | 50 000 | – | 1 100 000 | 990 000 |
| Heléne Bergquist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 100 000 | 90 000 | 460 000 | 430 000 | ||
| Staffan Bohman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Rolf Kjellman | ledamot | 360 000 | 340 000 | 150 000 | 125 000 | 510 000 | 465 000 | ||
| Claes Lindqvist | ledamot | 360 000 | 340 000 | 50 000 | – | 410 000 | 340 000 | ||
| Berthold Lindqvist | ledamot | 340 000 | 340 000 | ||||||
| Sören Mellstig | ledamot | 360 000 | 360 000 | ||||||
| Peter Nilsson | VD | – | – | – | – | ||||
| Totalt | 2 750 000 | 2 600 000 | 350 000 | 305 000 | 150 000 | – | 3 250 000 | 2 905 000 |
PDIUPUBMGÚSCSVLOJOHFOMJHHFS LWBSLPNNFSEFUÚLBEFFOFSHJNFEWFUBOEFUBUUIBÊOOVNFSQPTJUJWB NJMKÚFĊFLUFSPDINJOTLBQÌWFSLBOBWÚLBEFFOFSHJLPTUOBEFS
,PODFSOFOTUPUBMBFOFSHJLPTUOBEFSGÚSÌSFUVQQHJDL UJMMĞĤĖĜ
"OEFMFOGÚSOZCBSFOFSHJVQQHJDLUJMMQSPDFOU
Klimatpåverkan
Direkta koldioxidutsläpp: 132 000 ton (146 200) Indirekta koldioxidutsläpp: 134 800 ton (123 400)
5SFMMFCPSHIBSUBHJUUZEMJHBTUFHGÚSBUUGÚSFCZHHBPDISFEVDFSB LMJNBUSFMBUFSBEFFĊFLUFSBWWFSLTBNIFUFO
CMBOEBOOBUHFOPN FOFSHJFĊFLUJWJTFSJOHPDILBSUMÊHHOJOHFOMJHUCSJUUJTLB\$BSCPO 5SVTUTSJLUMJOKFS7JEFMUBSTFEBOJ\$BSCPO%JTDMPTVSF 1SPKFDUT \$%1T GSJWJMMJHBSFEPWJTOJOH\$%1TBNMBSQÌVQQESBH BWHMPCBMBJOWFTUFSBSFJOJOGPSNBUJPOPNJOEVTUSJOTVUTMÊQQBW WÊYUIVTHBTFSPDIPNÌUHÊSEFSTPNGÚSFUBHFOWJEUBSGÚSBUUGÚS IJOESBOFHBUJWBLMJNBUFĊFLUFS\$%1IBSWÊSMEFOTNFTUPNGBU UBOEFSFHJTUFSÚWFSVUTMÊQQTEBUB
TFXXXDEQSPKFDUOFU
,PODFSOFOTLMJNBUQÌWFSLBOPSTBLBTGSÊNTUBWLPMEJPYJEVU TMÊQQGSÌOGÚSCSÊOOJOHBWGPTTJMBCSÊOTMFOTBNUJOEJSFLUHFOPN GÚSCSVLOJOHBWFMPDIÌOHB&OEBTUUSFBOMÊHHOJOHBSÊSCFSÚSEB BW&6TEJSFLUJWGÚSIBOEFMNFEVUTMÊQQTSÊUUFSJCFHSÊOTBE PNGBUUOJOH.JOTLBEFVUTMÊQQJ#SFVCFSHPDIJ5SFMMFCPSHHÚS BUUJOHFOUJMMEFMOJOHBWVUTMÊQQTSÊUUFSHKPSUTEÊS
6OEFSÌSFUHFOPNHJDLnFSBBW5SFMMFCPSHTWFSLTBNIFUFSJ 4UPSCSJUBOOJFOFUUQSPHSBNBWTFFOEFLMJNBUQÌWFSLBOPDIFOFSHJ FĊFLUJWJTFSJOHWBSTSFTVMUBULPNNFSBUUESJWBTWJEBSFJTUÚSSF TLBMBVOEFS TFPWBOVOEFSSVCSJLFOEnergiTBNUTrelleborg och klimatetQÌTJEBO
Ut med de farliga kemikalierna
Arbetet inom Trelleborg med kemikalieregistrering enligt EUs förordning REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) har pågått sedan ett par år tillbaka. EUs mål är att bara ämnen som är registrerade hos EUs Kemibyrå ska vara tillåtna att använda inom EU och EEA.
Inventeringsfasen har handlat om att fastställa exakt vilka kemikalier som ingår i Trelleborgs processer: beteckningar, mängder, farlighet osv. José Luis Losa som arbetar på koncernens miljöavdelning med att samordna REACHinsatserna beskriver utvecklingen: "Sedan inköpsavdelningen informerats om vad som krävs av oss har vi genomfört två omgångar av kemikalieinventeringar, i första omgången i våra europeiska enheter, sedan globalt". Trelleborg har haft hjälp av det arbete som bedrivits inom ramen för ETRMA, industrigummiproducenternas samarbetsorganisation. Där har man listat samtliga kemikalier som kan ingå i den här typen av tillverkning.
Resultaten från alla produktionsenheterna är första steget. I Trelleborg har en handfull ämnen utkristalliserat sig såsom kandidater till att bytas ut eftersom de finns på den så kallade kandidatlistan för särskilt farliga ämnen (Substances of Very High Concern).
En grupp av kemikaliekunniga utsedda under 2008 av respektive affärsområde, REACH-forumet, hjälper Trelleborgenheterna med råd om vilka alternativ som kan finnas till dessa ämnen. "Det är vad vi kommer att fokusera på under 2009, så att vi kan fasa ut alla icke önskvärda kemikalier från Trelleborgs produkter", säger José Luis. Kommunikationen med leverantörer och kunder kring dessa frågor pågår.
Styrelsens rapport om Intern Kontroll
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen, och i svensk kod för bolagsstyrning som innehåller krav på årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Trelleborg vars process tar sin utgångspunkt i COSO-modellen, se översikt nedan, och är en central komponent i Trelleborgs bolagsstyrning. Intern kontroll är också en del av koncernens Enterprise Risk Management-process, se sidan 36.
Den följande beskrivningen har upprättats i enlighet med svensk kod för bolagsstyrning och utgör styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Denna beskrivning utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor.
Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen
Intern Kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar UJMMBUUHFSJNMJHTÊLFSIFUBWTFFOEFUJMMGÚSMJUMJHIFUFOJEFOFYUFSOB finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovis-OJOHBSPDICPLTMVUTLPNNVOJLÏFSPDIBUUEFOFYUFSOBmOBOTJFMMB rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Trelleborg har definierat intern kontroll som en process, som påverkas av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen och övriga medarbetare och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att Trelleborgs mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Processen baseras på kontrollmiljön som skapar disciplin och struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. Processen tar sin utgångspunkt i ramverket för intern kontroll utgivet av the Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.
Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och dess utskotts inbördes arbetsfördelning.
Styrelsen har vidare utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls. Styrelsen har även upprättat en instruktion för VD och instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Trelleborg. "OTWBSFUGÚSBUUVQQSÊUUIÌMMBFOFĊFLUJWLPOUSPMMNJMKÚPDIEFU löpande arbetet med den interna kontrollen är delegerat till VD. Koncernens stabsfunktion Intern Kontroll fungerar som koncernens internrevisionfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens CFO. Funktionen arbetar med att utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar.
Interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs framförallt av koncernens Finanspolicy, Kommunikationspolicy, Finansmanual som definierar redovisnings- och rappporteringsregler samt av koncernens definition av processer och minimikrav för god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Kontrollmiljön är de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter, ansvar samt den kompetens som medarbetarna besitter. En översikt av koncernens organisation och styrning, inklusive externa och interna styrinstrument som är viktiga inslag i Trelleborgs kontrollmiljö, beskrivs på sidorna 10–11 och 48–49. Trelleborgs värderingar utgör ett långsiktigt åtagande som kopplat till affärsidé, mål och strategier, vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Trelleborgs uppförandekod omfattar principer för hur verksamheten ska bedrivas. Trelleborg kännetecknas av en decentraliserad organisation som drivs utifrån målstyrt ledarskap med tydliga mål och belöning efter prestation.
Riskbedömning beskrivs på sidorna 36–39.
Intern Kontroll – en process som stödjer
verksamhetens måluppfyllelse
Kontrollstrukturer handlar om vilka kontroller som valts för att hantera koncernens risker. Exempel på kontrollstrategier som tillämpas i koncernen återfinns på sidorna 36–39 samt sidan 55.
Information och kommunikation, extern och intern. Extern information och kommunikation består till exempel av rapportering till myndigheter och extern finansiell rapportering. Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetenhet hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Viktiga verktyg för detta är Trelleborgs intranät och utbildningar. En process finns där koncernens medarbetare intygar att de efterlever koncernens policies. Trelleborg har även en whistleblowerpolicy som innebär att varje medarbetare har rätt att utan några efterver kningar rapportera om misstanke om lag- eller regelbrott. Intern information och kommunikation handlar också om att den information som genereras i Trelleborgs process för intern kontroll återkopplas till Trelleborgs styrelse, revisionsutskott, VD och koncernledning som underlag för att kunna fatta väl grundade beslut. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll lämnar rapport till revisionsutskottet som i sin tur lämnar rapport till styrelsen.
Uppföljning ska säkerställa effektiviteten i processen genom en mängd olika aktiviteter, så som uppföljning av verksamheten mot fastställda mål, själv utvärderingar, internrevision och andra uppföljningar.
Riskbedömning
Trelleborgs riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den mOBOTJFMMBSBQQPSUFSJOHFOJLPODFSOFOTCPMBH
BĊÊSTPNSÌEFO och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som TUÚEKFSBUUEFHSVOEMÊHHBOEFLSBWFOQÌEFOFYUFSOBmOBOTJFMMB rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet.
Kontrollstrukturer
De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella SBQQPSUFSJOHFOIBOUFSBTHFOPNLPOUSPMMTUSVLUVSFSJCPMBH
BĊÊSTområden och processer. Hanteringen kan ske genom att riskerna accepteras alternativt reduceras eller elimineras. Kontrollstruktu-SFSOBTLBTÊLFSTUÊMMBTÌWÊMFĊFLUJWJUFUJLPODFSOFOTQSPDFTTFSTPN en god intern kontroll och bygger på koncernens minimikrav för god intern kontroll i definierade väsentliga processer som framgår av bilden nedan. Minimikraven består av mera övergripande liksom detaljerade kontroller och kan vara både förebyggande och upptäckande till sin karaktär och har delats in i A- och B-nivåer där A-nivån ska tillämpas av koncernens samtliga bolag och B-nivån endast av koncernens största bolag.
En genomgripande omarbetning av minimikraven för ITsäkerhetskontroller har gjorts under 2008. Inköpsprocessen och boksluts- och rapporteringsprocessen med tillhörande minimikrav för god intern kontroll har utvecklats under 2008 och kommer att introduceras i koncernen under 2009.
Information och Kommunikation
Information och kommunikation om interna styrinstrument för den finansiella rapporteringen finns tillgängligt för alla berörda medarbetare på Trelleborgs intranät.
Under 2008 har flera utbildningar för försäljningsprocessen och lagerprocessen genomförts under ledning av koncernstab *OUFSO,POUSPMMGÚSFUUTFYUJPUBMOZDLFMQFSTPOFS'MÚEFTTDIFNBO över definierade processer kopplade till minimikrav för god
intern kontroll har distribuerats och diskuterats under utbildningstillfällena. En ny intranätdel är under utveckling och kommer i början av 2009 att ge medarbetare möjlighet att hämta verktyg och dokument som stödjer god intern kontroll PDITUZSOJOHTBNUHFFYFNQFMQÌCSBWFSLTBNIFUTMÚTOJOHBS
I koncernen finns en process där alla berörda medarbetare årligen bekräftar efterlevnad av koncernens policies. Koncernens CFO och chefen för koncernstab Intern Kontroll har som en stående punkt på agendan för revisionsutskottets möten rapporterat resultatet av sitt arbete med intern kontroll. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen. %FOFYUFSOBmOBOTJFMMBSBQQPSUFSJOHFOTLFSJFOMJHIFUNFE SFMFWBOUBFYUFSOBPDIJOUFSOBTUZSJOTUSVNFOU
Uppföljning
6QQGÚMKOJOHGÚSBUUTÊLFSTUÊMMBFĊFLUJWJUFUFOJEFOJOUFSOBLPOUSPMMFO avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, revisionsutskottet, VD, koncernledningen, koncernstab Intern ,POUSPMMPDIBWLPODFSOFOTCPMBHPDIBĊÊSTPNSÌEFO6QQGÚMKning inbegriper såväl uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot budget och mål som kvartalsvisa rapporter med SFTVMUBUGSÌOTKÊMWVUWÊSEFSJOHBSJLPODFSOFOTCPMBHPDIBĊÊSTPNSÌEFO och med resultat av internrevisioner utförda antingen av koncern-TUBC*OUFSO,POUSPMMFMMFSBWFYUFSOBLPOTVMUFS
%FMPJUUF
VOEFS ledning av koncernstab Intern Kontroll. Koncernstab Intern Kontroll arbetar efter en årlig plan som godkänns av revisionsutskottet. Planen tar sin utgångspunkt i riskanalysen och PNGBUUBSQSJPSJUFSBEFCPMBH
BĊÊSTPNSÌEFOPDIQSPDFTTFSTBNU arbetsprogram och budget. Fokusområden för koncernstab Intern Kontroll har under 2008 varit försäljningsprocessen, ITsäkerhetsprocessen och utbildning i försäljningsprocessen och lagerprocessen. Fokusområden under 2009 kommer bland annat att vara inköpsprocessen och boksluts- och rapporteringsprocessen samt införandet av en ny intranätdel med standardiserade WFSLUZHPDIEPLVNFOUTBNUFYFNQFMQÌWFSLTBNIFUTMÚTOJOHBS
Trelleborg den 10 februari 2009 Styrelsen i Trelleborg
| Väsentliga processer – självutvärdering, internrevision, utbildning/verktyg |
Bolag 2 Bolag 1 |
Inköp Affärsområde 2 Affärsområde 1 |
Etc. Treasury |
|---|---|---|---|
| Självutvärdering | Internrevision | Utbildning/Verktyg | |
| Inköpsprocessen | • Koncerngemensamt rapporterings system med kvartalsvis återrappor tering från dotterbolagen |
• Granskning av cirka 20 dotterbolag med hjälp av externa konsulter, Deloitte, under 2008 |
•Utbildningar i definierade processer kopplade till minimikrav för god intern kontroll för ett sextiotal medarbetare under 2008 |
| Lagerprocessen | • Dotterbolagen besvarar hur de lever upp till koncernens minimikrav för god intern kontroll i utvalda processer |
•Granskning av ett antal dotterbolag av koncernstab Intern Kontroll under 2008 •Omfattar utvalda processer och |
•Syfte med utbildningarna är att höja kunskapsnivå och förståelsen kring effektiva processer och god intern |
| Försäljningsprocessen | •Brister identifieras, åtgärder plane ras och genomförs av bolagen •Omfattar cirka 100 dotterbolag, |
minimikrav för god intern kontroll •Resultatet av granskningarna inkluderar förslag på åtgärder |
kontroll •Utbildningarna är ett forum för erfarenhetsutbyte och för att dela |
| Processen för materiella anläggningstillgångar |
varav de största cirka 40 bolagen ska tillämpa både A- och B-nivån avseende minimikrav för god intern kontroll och de cirka 60 |
•Identifierade brister följs upp kvar talsvis av affärsområdescontrollers och koncernstab Intern Kontroll. |
med sig av best practice •En ny intranätsida kommer i början av 2009 att ge medarbetare till gång till standardiserade verktyg |
| Boksluts- och rapporteringsprocessen |
mindre bolagen endast A-nivån •Upp till 270 minimikrav för god intern kontroll |
och dokument samt exempel på verksamhetslösningar. |
|
| IT-säkerhetsprocessen | • Alla berörda medarbetare bekräftar årligen efterlevnad av koncernens policies. |
0,04 0,05 0,06 0,07 0,08
GWh/Nettoomsättning, MSEK
GWh GWh/MSEK
Klimatpåverkan: De direkta koldioxidutsläppen har 2008 minskat såväl i absoluta tal som relativt omsättning.
VOC (t) VOC (t)/Nettoomsättning, MSEK
Utsläpp till luft: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen har minskat trots förvärv av lösningsmedelintensiv tryckduksproduktion, vilket beror på bättre utrustning. Relativt omsättning har utsläppen minskat tydligt.
Avfall: Avfallsmängden har minskat både i absoluta och i relativa tal.
EK
GWh GWh/MSEK
Klimatpåverkan: De direkta koldioxidutsläppen har 2008 minskat såväl i absoluta tal som relativt omsättning.
VOC (t) VOC (t)/Nettoomsättning, MSEK
Utsläpp till luft: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen har minskat trots förvärv av lösningsmedelintensiv tryckduksproduktion, vilket beror på bättre utrustning. Relativt omsättning har utsläppen minskat tydligt.
Avfall: Avfallsmängden har minskat både i absoluta och i relativa tal.
Innehåll Corporate Responsibility
| VD och koncernchefens förord 58 | |
|---|---|
| Extern granskning 2008/GRI-nivå 2008 58 | |
| Strategi, styrning och dialog 59 | |
| CR-redovisning på internet 59 | |
| Systematiskt Corporate Responsibility-arbete i | |
| Trelleborg 59 | |
| Nyckeltal för Trelleborgs Corporate | |
| Responsibility-arbete 2008 59 | |
| Aktiv intressentdialog 60 | |
| Väsentlighetsanalys visar vägen 60 | |
| Corporate Responsibility-organisationen 60 | |
| Trelleborgs lösningar ger skydd för miljö och | |
| människor 61 | |
| Trelleborg och klimatet: möjligheter och risker 61 | |
| Ansvarsarbete med resultat 61 | |
| Ansvar för miljön 62 | |
| Miljöledning 62 | |
| Energi 62 | |
| Klimatpåverkan 62 | |
| Utsläpp till luft 63 | |
| Råmaterial 63 | |
| Vatten 63 | |
| Avfall 63 | |
| Tillstånd och överträdelser 64 | |
| Miljöskulder 64 | |
| Ansvar för arbetsplatsen 65 | |
| Arbetsmiljö – Hälsa och säkerhet 65 | |
| Arbetsplatsrelationer 65 | |
| Mångfald och jämställdhet 65 | |
| Medelantal anställda 2008 – 2007 65 | |
| Mänskliga rättigheter 66 | |
| Utbildning och utveckling 66 | |
| Utvecklingssamtal 66 | |
| Talent management 66 | |
| Ledarskapsutbildning. 66 | |
| Lön och belöning 66 | |
| Trelleborgs värderingar 66 | |
| Trelleborgs Uppförandekod 66 | |
| Ansvar mot kunder och leverantörer 67 | |
| Konkurrens 67 | |
| Leverantörer 67 | |
| Transporter 67 | |
| Produkter 67 | |
| Åtgärdsprogram på konkurrensområdet 67 | |
| Ansvar för samhälle och närmiljö 68 | |
| Samhällsengagemang 68 | |
| Kommunikation 68 | |
| Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde 68 | |
| Miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar | |
| och kostnader 68 | |
| Bestyrkanderapport 69 | |
Naturkraft i rörelse
Vindkraftverkens rotorblad snurrar långsamt, men i navet sitter en växel som ökar hastigheten till generatorn 20-30 gånger. Gigantiska tätningar från Trelleborg skyddar växelns kugghjul från regn, smuts och saltvatten, och hindrar samtidigt den smörjande oljan från att läcka ut - en annorlunda lösning.
| 2 850 | 3 079 | | | | | |
| Sverige | 2 243 | 2 322 | | | | | |
| Storbritannien | 1 787 | 2 128 | | | | | |
| Italien | 1 528 | 1 523 | | | | | |
| Spanien | 1 302 | 1 519 | | | | | |
| Polen | 1 285 | 1 304 | | | | | |
| Tyskland | 1 266 | 1 342 | | | | | |
| Kina | 1 103 | 1 090 | | | | | |
| Brasilien | 1 065 | 942 | | | | | |
| Sri Lanka | 762 | 706 | | | | | |
| Tjeckien | 727 | 670 | | | | | |
| Malta | 588 | 621 | | | | | |
| Danmark | 515 | 554 | | | | | |
| Mexiko | 502 | 616 | | | | | |
| Indien | 437 | 464 | | | | | |
| Sydkorea | 381 | 430 | | | | | |
| Norge | 328 | 342 | | | | | |
| Turkiet | 314 | 283 | | | | | |
| Nederländerna | 254 | 278 | | | | | |
| Singapore | 243 | 233 | | | | | |
| Rumänien | 193 | 119 | | | | | |
| Litauen | 163 | 111 | | | | | |
| Australien | 162 | 118 | | | | | |
| Finland | 135 | 145 | | | | | |
| Övriga Europa | 404 | 301 | | | | | |
| Övriga Nord- och Sydamerika | 111 | 135 | | | | | |
| Övriga marknader | 198 | 177 | | | | | |
| Totalt | 24 347 | 25 158 | –3,2 % | | | | |
| Män | 18 053 | 18 727 | –3,6 % | | | | |
| Kvinnor | 6 294 | 6 431 | –2,1 % | | | | |
Trelleborg har verksamhet i mer än 40 länder. Cirka 90 procent av de anställda arbetar utanför Sverige.
Medelantalet anställda minskade under året till 24 347 (25 158), varav andelen kvinnor var 26 procent (26). Antal anställda vid årets utgång inklusive inhyrda och tillfälligt anställda var 23 202 (25 869).
Löner och andra ersättningar uppgick till 6 437 MSEK (6 662).
Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen. Personalomsättningen var 8 procent (9,5) under 2008. Majoriteten av enheterna uppvisar en personalomsättning under 5 procent.
'SBNUJMMOVIBSTLBEPSPDITKVLEPNWJTBUFOOFEÌUHÌFOEFUSFOE JTBNUMJHBMÊOEFSEÊSQSPHSBNNFUIBSUJMMÊNQBUT
5SFMMFCPSHTBOMÊHHOJOHBSGPSUTÊUUFSBUUWJTBFOOFEÌUHÌFOEF USFOEWBEHÊMMFSGBMMBWBSCFUTSFMBUFSBETLBEBTKVLEPN6OEFS SBQQPSUFSBEFT GBMMTPNMFEEFUJMMNFSÊOFOEBHT GSÌOWBSP%FUUBJOOFCÊSFONJOTLOJOHNFEQSPDFOUKÊNGÚSU NFE\$JSLBQSPDFOUIBOEMBEFPNTLBEPSWJENBUFSJBM IBOUFSJOH
QSPDFOUPNTLBEPSBWLPOUBLUNFENBTLJOFSFMMFS VUSVTUOJOHPDIQSPDFOUPNGBMMFMMFSIBMLTLBEPS
'ÚSIBSOZBOZDLFMUBMJOGÚSUTTPNTZGUBSUJMMNJOTLOJOH BWBOUBMFUTLBEPSTÌWÊMTPNBOUBMFUGSÌOWBSPEBHBS
%FOUPUBMBGSÌOWBSPOGÚSWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOT FOIFUFSWBSQSPDFOUBWOPSNBMBSCFUTUJE
.ÌMFUÊSBUUBMMBBOMÊHHOJOHBSTLBIBFOWÊMGVOHFSBOEF TLZEETLPNNJUUϯSGBOOTTÌEBOBLPNNJUUÏFSNFEGBCSJLT MFEOJOHFOSFQSFTFOUFSBEWJEBWBOMÊHHOJOHBS
Arbetsplatsrelationer
5SFMMFCPSHTQPMJDZÊSBUUFSLÊOOBGBDLLMVCCBSEÊSNFEBSCFUBSFTÌ ÚOTLBS
MJLTPNSÊUUFOUJMMLPMMFLUJWBBWUBM.FSÊOQSPDFOUBW 5SFMMFCPSHTBOTUÊMMEBWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOTFOIFUFSÊS GBDLMJHUSFQSFTFOUFSBEFWJBLPMMFLUJWBWUBM
*OPN5SFMMFCPSHQÌHÌSLPOUJOVFSMJHUGÚSÊOESJOHTQSPDFTTFSJ TBNCBOENFEGÚSWÊSW
BWZUUSJOHBSPDISBUJPOBMJTFSJOHBS&OIVWVE VQQHJGUÊSEÊSGÚSBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSGÚSÊOESJOHBSPDINFE SFTQFLUGÚSWBSKFNFEBSCFUBSFNJOTLBPTÊLFSIFUPDIPUSZHHIFU TBNUJEJHUTPNGÚSFUBHFUTGPSUTBUUBLPOLVSSFOTLSBGUTÊLFSTUÊMMT 5SFMMFCPSHGÚMKFSBMMUJEMPLBMMBHTUJGUOJOHFMMFSLPMMFLUJWBWUBM CFUSÊĊBOEFWBSTFMUJEFS¯SFUTNBSLOBETTJUVBUJPOIBSWBSJUFYDFQ UJPOFMMWJMLFUMFUUUJMMTUPSBQFSTPOBMNJOTLOJOHBS"OUBMFUNFE BSCFUBSFIBSNJOTLBUNFENFEBSCFUBSFVOEFSÌSFU
GSÊNTUJ 64"
4UPSCSJUBOOJFO
5ZTLMBOE
'SBOLSJLF
4QBOJFOPDI4WFSJHF
Mångfald och jämställdhet
5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPEBOHFSBUUJOHFOTÊSCFIBOEMJOHBW BOTUÊMMEBGÌSTLFWBEHÊMMFSBOTUÊMMOJOHFMMFSBSCFUTVQQHJGUFSQÌ HSVOEBWLÚO
SFMJHJPO
ÌMEFS
IBOEJLBQQ
TFYVFMMMÊHHOJOH
OBUJP OBMJUFU
QPMJUJTLÌTJLUFMMFSTPDJBMUFMMFSFUOJTLUVSTQSVOH6OEFS IBSJOHFUGBMM BWEJTLSJNJOFSJOHBONÊMUTPDIHSBOTLBUT
Åldersstruktur och personalkategorier i produktionsenheterna
Ålderskategorierna hos Trelleborganställda i produktionsenheter är i diagrammet uppdelade på Ledning som utgörs av chefer och arbetsledare, Produktionsmedarbetare, respektive SAR som består av sälj-, administration och forskningspersonal.
Ständig förbättring leder till positiv utveckling för människor och miljö
Trelleborgkoncernens ansvarstagande i frågor som rör arbetsmiljö, miljöpåverkan, affärsetik och samhällsansvar visar vi på många olika sätt. Genom våra polymerlösningar som tätar, dämpar och skyddar ger vår verksamhet många positiva effekter och bidrar till samhällsutvecklingen på miljö- och arbetsmiljöområdena. Detta kan du läsa mer om på sidan 61. Samtidigt arbetar vi systematiskt med att förebygga och minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi har under de senaste åren tagit tydliga steg för att effektivisera koncernens energianvändning. Vi fortsätter detta arbete och reducerar samtidigt klimatrelaterade effekter av vår verksamhet.
Ett år som 2008 har inneburit utmaningar i form av nödvändiga omstruktureringar av vår verksamhet. Med den marknadssituation som rått har detta varit nödvändigt, men det är alltid ett tungt arbete som vi försöker genomföra så ansvarsfullt som det är möjligt.
Vårt arbete på hela ansvarsområdet Corporate Responsibility redovisar vi enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer för att våra intressenter ska få en så transparent bild av Trelleborgs verksamhet som möjligt.
Vår Uppförandekod, som är det viktigaste övergripande dokumentet för våra anställda när det gäller företagsansvar, är baserad på internationella konventioner och överenskommelser. Vi är anslutna till FN:s initiativ Global Compact för ansvarsfull affärspraxis och uppmuntrar våra leverantörer att arbeta efter dessa principer.
Med stöd i principen om ständig förbättring utvecklar vi steg för steg vårt företagsansvar och redovisningen av hur vi hanterar det. På de följande sidorna summerar vi årets CR-arbete. Fördjupad information hittar du på www.trelleborg.com/cr. Med önskan om intressant läsning,
Peter Nilsson VD och koncernchef
Extern granskning 2008
I denna redovisning av Trelleborgs Corporate Responsibility-arbete 2008 har Pricewaterhouse-Coopers granskat utvalda resultatindikatorer. Bestyrkanderapporten återfinns på sidan 71.
GRI-nivå 2008
Tillämpningsnivå enligt Global Reporting Initiative för 2008 års redovisning med bestyrkande av PricewaterhouseCoopers återfinns på www.trelleborg.com/cr. Enligt GRIs kriterier placerades Trelleborgs Corporate Responsibility-redovisning 2007 på tillämpningsnivå B+. Denna nivå granskades och bestyrktes av PricewaterhouseCoopers.
Strategi, styrning och dialog
| 404 | 301 | | | | | |
| Övriga Nord- och Sydamerika | 111 | 135 | | | | | |
| Övriga marknader | 198 | 177 | | | | | |
| Totalt | 24 347 | 25 158 | –3,2 % | | | | |
| Män | 18 053 | 18 727 | –3,6 % | | | | |
| Kvinnor | 6 294 | 6 431 | –2,1 % | | | | |
Trelleborg har verksamhet i mer än 40 länder. Cirka 90 procent av de anställda arbetar utanför Sverige.
Medelantalet anställda minskade under året till 24 347 (25 158), varav andelen kvinnor var 26 procent (26). Antal anställda vid årets utgång inklusive inhyrda och tillfälligt anställda var 23 202 (25 869).
Löner och andra ersättningar uppgick till 6 437 MSEK (6 662).
Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen. Personalomsättningen var 8 procent (9,5) under 2008. Majoriteten av enheterna uppvisar en personalomsättning under 5 procent.
'SBNUJMMOVIBSTLBEPSPDITKVLEPNWJTBUFOOFEÌUHÌFOEFUSFOE JTBNUMJHBMÊOEFSEÊSQSPHSBNNFUIBSUJMMÊNQBUT
5SFMMFCPSHTBOMÊHHOJOHBSGPSUTÊUUFSBUUWJTBFOOFEÌUHÌFOEF USFOEWBEHÊMMFSGBMMBWBSCFUTSFMBUFSBETLBEBTKVLEPN6OEFS SBQQPSUFSBEFT GBMMTPNMFEEFUJMMNFSÊOFOEBHT GSÌOWBSP%FUUBJOOFCÊSFONJOTLOJOHNFEQSPDFOUKÊNGÚSU NFE\$JSLBQSPDFOUIBOEMBEFPNTLBEPSWJENBUFSJBM IBOUFSJOH
QSPDFOUPNTLBEPSBWLPOUBLUNFENBTLJOFSFMMFS VUSVTUOJOHPDIQSPDFOUPNGBMMFMMFSIBMLTLBEPS
'ÚSIBSOZBOZDLFMUBMJOGÚSUTTPNTZGUBSUJMMNJOTLOJOH BWBOUBMFUTLBEPSTÌWÊMTPNBOUBMFUGSÌOWBSPEBHBS
%FOUPUBMBGSÌOWBSPOGÚSWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOT FOIFUFSWBSQSPDFOUBWOPSNBMBSCFUTUJE
.ÌMFUÊSBUUBMMBBOMÊHHOJOHBSTLBIBFOWÊMGVOHFSBOEF TLZEETLPNNJUUϯSGBOOTTÌEBOBLPNNJUUÏFSNFEGBCSJLT MFEOJOHFOSFQSFTFOUFSBEWJEBWBOMÊHHOJOHBS
Arbetsplatsrelationer
5SFMMFCPSHTQPMJDZÊSBUUFSLÊOOBGBDLLMVCCBSEÊSNFEBSCFUBSFTÌ ÚOTLBS
MJLTPNSÊUUFOUJMMLPMMFLUJWBBWUBM.FSÊOQSPDFOUBW 5SFMMFCPSHTBOTUÊMMEBWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOTFOIFUFSÊS GBDLMJHUSFQSFTFOUFSBEFWJBLPMMFLUJWBWUBM
*OPN5SFMMFCPSHQÌHÌSLPOUJOVFSMJHUGÚSÊOESJOHTQSPDFTTFSJ TBNCBOENFEGÚSWÊSW
BWZUUSJOHBSPDISBUJPOBMJTFSJOHBS&OIVWVE VQQHJGUÊSEÊSGÚSBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSGÚSÊOESJOHBSPDINFE SFTQFLUGÚSWBSKFNFEBSCFUBSFNJOTLBPTÊLFSIFUPDIPUSZHHIFU TBNUJEJHUTPNGÚSFUBHFUTGPSUTBUUBLPOLVSSFOTLSBGUTÊLFSTUÊMMT 5SFMMFCPSHGÚMKFSBMMUJEMPLBMMBHTUJGUOJOHFMMFSLPMMFLUJWBWUBM CFUSÊĊBOEFWBSTFMUJEFS¯SFUTNBSLOBETTJUVBUJPOIBSWBSJUFYDFQ UJPOFMMWJMLFUMFUUUJMMTUPSBQFSTPOBMNJOTLOJOHBS"OUBMFUNFE BSCFUBSFIBSNJOTLBUNFENFEBSCFUBSFVOEFSÌSFU
GSÊNTUJ 64"
4UPSCSJUBOOJFO
5ZTLMBOE
'SBOLSJLF
4QBOJFOPDI4WFSJHF
Mångfald och jämställdhet
5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPEBOHFSBUUJOHFOTÊSCFIBOEMJOHBW BOTUÊMMEBGÌSTLFWBEHÊMMFSBOTUÊMMOJOHFMMFSBSCFUTVQQHJGUFSQÌ HSVOEBWLÚO
SFMJHJPO
ÌMEFS
IBOEJLBQQ
TFYVFMMMÊHHOJOH
OBUJP OBMJUFU
QPMJUJTLÌTJLUFMMFSTPDJBMUFMMFSFUOJTLUVSTQSVOH6OEFS IBSJOHFUGBMM BWEJTLSJNJOFSJOHBONÊMUTPDIHSBOTLBUT
Åldersstruktur och personalkategorier i produktionsenheterna
Ålderskategorierna hos Trelleborganställda i produktionsenheter är i diagrammet uppdelade på Ledning som utgörs av chefer och arbetsledare, Produktionsmedarbetare, respektive SAR som består av sälj-, administration och forskningspersonal.
Med bas i affärskonceptet spänner Trelleborgs arbete med Corporate Responsibility (CR) över hela hållbarhetsområdet, det vill säga över miljö- och arbetsmiljöfrågor och etiken i våra relationer med medarbetare, marknad och samhälle.
(FOPN5SFMMFCPSHTBĊÊSTLPODFQUoQPMZNFSMÚTOJOHBSTPNUÊUBS EÊNQBSPDITLZEEBSoCJESBSWFSLTBNIFUFOJNÌOHBBWTFFOEFO QPTJUJWUPDIJOOPWBUJWUNFEQSPEVLUFSPDIMÚTOJOHBSUJMMTBNIÊMMT VUWFDLMJOHFOQÌNJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚPNSÌEFOB5SFMMFCPSHT MÚTOJOHBSHFSTLZEEGÚSTÌWÊMNJMKÚTPNNÊOOJTLPS
TFTJEBO
5SFMMFCPSHTÌSMJHBSFEPWJTOJOHBWEFTTB\$PSQPSBUF 3FTQPOTJCJMJUZGSÌHPSTLFSFOMJHUEFNFTUFUBCMFSBEFJOUFSOBUJPOFMMB SJLUMJOKFSOBQÌPNSÌEFU(MPCBM3FQPSUJOH*OJUJBUJWFTSJLUMJOKFS
5SFMMFCPSHÊSTFEBOBOTMVUFUUJMM'/TOÊUWFSL(MPCBM \$PNQBDU
FUUJOJUJBUJWGÚSBOTWBSTGVMMBĊÊSTQSBYJTNFEGPLVT QÌNJMKÚ
BSCFUTGÚSIÌMMBOEFO
NÊOTLMJHBSÊUUJHIFUFSPDI BOUJLPSSVQUJPO
5SFMMFCPSHTDFOUSBMBQPMJDJFTJOPNPNSÌEFOBNJMKÚ
BSCFUT NJMKÚPDIFUJLÊSWÌS6QQGÚSBOEFLPE%FOHÊMMFSBMMBBOTUÊMMEB VUBOVOEBOUBH
PDIÊSCBTFSBEQÌJOUFSOBUJPOFMMUFSLÊOEBSJLU
MJOKFS
TÌTPN'/TLPOWFOUJPOFSPNNÊOTLMJHB SÊUUJHIFUFS
*-0TLPOWFOUJPOFS
0&\$%TSJLU MJOKFSPDI'/T(MPCBM\$PNQBDU
6UCJMEOJOHJVQQGÚSBOEFLPEFOÊSPCMJHBUP SJTLGÚSBMMBNFEBSCFUBSF
PDITKÊMWVUWÊSEFSJOH
HFOUFNPUEFTTSJLUMJOKFSÊSCBTFOGÚSWÌSUBSCFUF NFE\$3GSÌHPS TFmHVSOFEBO 1ÌWJTTBBWLPEFOTPNSÌEFOÊS
Nyckeltal 2008
- t "OEFM*40DFSUJmFSBEFBOMÊHHOJOHBSQSPDFOU CFSPFOEFQÌUJMMLPNNBOEF
ÊOOVFKDFSUJmFSBEF BOMÊHHOJOHBSPDIOFEMÊHHOJOHBWFUUBOUBMDFSUJmFSBEF - t 5PUBMFOFSHJGÚSCSVLOJOH(8I
- t %JSFLUBLPMEJPYJEVUTMÊQQUPO
- t *OEJSFLUBLPMEJPYJEVUTMÊQQUPO
- t 5PUBMBWGBMMTNÊOHEUPO
- t "OEFMÌUFSWVOOFUSÌNBUFSJBM
QSPDFOU - t "SCFUTTLBEBTKVLEPN TPNSFTVMUFSBEFJNFSÊOFOEBHT GSÌOWBSP FONJOTLOJOHNFEQSPDFOU
TKÊMWVUWÊSEFSJOHFOGÚSTUÊSLUNFEFYUFSOBSFWJTJPOFS
TÌTPN*40 SFWJTJPOFSQÌNJMKÚPNSÌEFU
7BSKFNFEBSCFUBSFIBSSÊUUBUUVUBOOÌHSBTPNIFMTUFGUFS WFSLOJOHBSSBQQPSUFSBNJTTUBOLFPNBMMWBSMJHBMBHFMMFSSFHFM CSPUUWJBLPODFSOFOTTÌLBMMBEFXIJTUMFCMPXFSQPMJDZ
CR-redovisning på internet
Besök www.trelleborg.com/cr för att få tillgång till Trelleborgs redovisning av företagsansvar på internet. Ansvarsrelaterad information för 2008 har samlats in från koncernens produktionsanläggningar samt ur annan tillgänglig statistik enligt koncernens standard för CR-rapportering. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj på www.trelleborg.com/cr. Där finns även ett index som klargör hur rapporteringen följer GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer.
MMFSFUOJTLUVSTQSVOH6OEFS IBSJOHFUGBMM BWEJTLSJNJOFSJOHBONÊMUTPDIHSBOTLBUT
Åldersstruktur och personalkategorier i produktionsenheterna
Ålderskategorierna hos Trelleborganställda i produktionsenheter är i diagrammet uppdelade på Ledning som utgörs av chefer och arbetsledare, Produktionsmedarbetare, respektive SAR som består av sälj-, administration och forskningspersonal.
Aktiv intressentdialog
5SFMMFCPSHTJOUSFTTFOULPNNVOJLBUJPOTLBQSÊHMBTBWÚQQOBSFMB UJPOFS
SFHFMCVOEFOEJBMPH
UZEMJHIFUPDIIÚHFUJTLOJWÌ%JBMPHFO NFE5SFMMFCPSHTJOUSFTTFOUHSVQQFSIBSVOEFSÌSFUZUUFSMJHBSF JOUFOTJmFSBUT
CMBOEBOOBUNFEFUJTLBGPOEFS
TUVEFOUFS
GSJTUÌFOEF PSHBOJTBUJPOFSPDINZOEJHIFUFS
%FWJLUJHBTUFJOUSFTTFOUFSOBGÚS5SFMMFCPSHÊSkunder, leverantörer och partners, aktieägare och investerare, anställda, myndigheter respektive samhälle&UUVSWBMBWEFTTBJOUSFTTFOUFSIBSWÊSEFSBU WJMLBGÚSFUBHTBOTWBSTBTQFLUFSTPNEFBOTFSWÊTFOUMJHBTUGÚS5SFMMF CPSH
WJMLFUIBSHFUUTUÚEGÚSQSJPSJUFSJOHBSJ\$3BSCFUFUPDI \$3SFEPWJTOJOHFO TFSFTVMUBUJSVUBOOFEBO
5SFMMFCPSHÊSNFEMFNJOBUJPOFMMBCSBOTDIPSHBOJTBUJPOFSJ FUUnFSUBMMÊOEFS
WJMLFUPDLTÌPNGBUUBSTBNWFSLBOJNJMKÚPDI BSCFUTNJMKÚGSÌHPS1ÌFVSPQFJTLOJWÌÊS5SFMMFCPSHWJBEPUUFS CPMBHNFEMFNJ&53."
EFOFVSPQFJTLBHVNNJJOEVTUSJOT JOUSFTTFPSHBOJTBUJPOPDIEFMUBSEÊSJBSCFUTHSVQQFSGÚSCMBOE BOOBUNJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚTBNULFNJLBMJFS*4WFSJHFÊS 5SFMMFCPSHNFEMFNJ1MBTUPDI,FNJGÚSFUBHFO
Kanaler för regelbunden intressentdialog:
&OIVWVELBOBMGÚSTBNUMJHB5SFMMFCPSHTJOUSFTTFOUFSÊSIFNTJEBO XXXUSFMMFCPSHDPNNFEUJMMIÚSBOEFDJSLBXFCCQMBUTFS
- t ,VOEFS.ÚUFONFMMBO5SFMMFCPSHTSFQSFTFOUBOUFSPDI LVOEFS5SFMMFCPSHTLVOEUJEOJOH55JNF
- t -FWFSBOUÚSFSPDIQBSUOFST-FWFSBOUÚSTCFTÚLPDIMFWFSBOUÚST HSBOTLOJOHBS
- t "LUJFÊHBSFPDIJOWFTUFSBSF"LUJFÊHBSTFSWJDF UFMFGPOPDI FQPTULBOBM ÌSTTUÊNNB
BOBMZUJLFSUSÊĊBS
NÚUFONFEFUJTLB QMBDFSBSF - t "OTUÊMMEB*OUFSOLPNNVOJLBUJPOTLBOBMFS
UJMMFYFNQFM 5SFMM/FU JOUSBOÊU \$POOFDU JOUFSOUJEOJOH GBDLGÚSFOJOHT TBNBSCFUFOPDIBSSBOHFNBOH - t 4BNIÊMMF-PLBMB0QFO)PVTFPDITQPOTSJOHTBLUJWJUFUFS TBNBSCFUFONFEVOJWFSTJUFUPDIIÚHTLPMPS
- t .ZOEJHIFUFS%JBMPHNFEMPLBMBUJMMTZOTNZOEJHIFUFSPN TQFDJmLBGSÌHPS5SFMMFCPSHBSCFUBSÊWFOWJBCSBOTDIPSHBOJTB UJPOFSQÌOBUJPOFMMPDIFVSPQFJTLOJWÌ
/ÌHSBFYFNQFMQÌJOUSFTTFOUNÚUFOGSÌOÌSFUTPNHÌUU
- t *GFCSVBSJPDIPLUPCFSHFOPNGÚSEFTTFNJOBSJFSNFE TUVEFOUFSWJE*OUFSOBUJPOFMMB.JMKÚJOTUJUVUFUJ-VOE
EÊSEF MÊNOBEFÌUFSLPQQMJOHQÌ5SFMMFCPSHT\$3SFEPWJTOJOH - t &OBLUJWEJBMPHNFEFUJTLBGPOEFSPDIJOWFTUFSBSFGPSUTBUUF VOEFSÌSFUPDIJOLMVEFSBEFNÚUFONFE3PCVS
#BODP PDI'PMLTBN
Corporate Responsibility-organisationen
%FUEJSFLUBBOTWBSFUGÚSNJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚGSÌHPSMJHHFSMPLBMU IPTWBSKFFOIFU7JEWBSKFQSPEVLUJPOTBOMÊHHOJOHmOOTFONJMKÚ TBNPSEOBSFPDIFOBOTWBSJHGÚSBSCFUTNJMKÚGSÌHPS%FOLPODFSO DFOUSBMBNJMKÚGVOLUJPOFOÊSFOEFMBW,PODFSOTUBC+VSJEJLPDI BOTWBSBSGÚSTUZSOJOHPDITBNPSEOJOHJNJMKÚGSÌHPSNFEVUHÌOHT QVOLUGSÌOLPODFSOFOTNJMKÚQPMJDZPDIEFDFOUSBMBNJMKÚNÌMFO 4PNTUÚEUJMMEFODFOUSBMBNJMKÚGVOLUJPOFOGVOHFSBSLPODFSOFOT .JMKÚGPSVN
FOHSVQQTPNTBNMBTGZSBHÌOHFSQFSÌSPDICFTUÌS BWNJMKÚBOTWBSJHBGSÌOEFGZSBBĊÊSTPNSÌEFOB
1ÌTUZSFMTFOJWÌÊSEFUSFWJTJPOTVUTLPUUFUTPNIBSUJMMVQQHJGU BUUÚWFSWBLBVQQGÚMKOJOHPDISFEPWJTOJOHBWGSÌHPSJOPNSBNFO GÚS\$PSQPSBUF3FTQPOTJCJMJUZ
3FEPWJTOJOHFOBW\$3GSÌHPSIBOUFSBTBWFOHSVQQTBNNBO TBUUBWSFQSFTFOUBOUFSGSÌOLPODFSOTUBCFSOB,PNNVOJLBUJPO +VSJEJL
.JMKÚ
1FSTPOBMPDI*OLÚQ"OTWBSJHGÚSLPPSEJOBUJPOBW SFEPWJTOJOHFOÊSLPODFSOTUBC,PNNVOJLBUJPO
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
1.1, 1.2, 2.10, 3.5, 4.9, 4.13, 4.14, 4.15, 4.16, 4.17, EC2
Väsentlighetsanalys visar vägen
En analys grundad på såväl externa som interna intressenters åsikter med syftet att fastställa vilka CR-/hållbarhetsaspekter som är väsentligast för Trelleborg genomfördes 2007. Ett tjugotal aspekter identifierades inledningsvis via en genomgång av dokument såsom Trelleborgs Uppförandekod, Global Compact, Global Reporting Initiatives riktlinjer och Dow Jones Sustainability Index. Ett urval externa och interna intressenter fick ange hur viktiga de tyckte att dessa aspekter var för Trelleborg.
Undersökningens resultat presenteras i figuren till höger. Miljöaspekter såsom Förbrukning av energi och råmaterial, Användning av kemikalier i tillverkningen och Utsläpp till luft och vatten var högt prioriterade aspekter såväl från externt perspektiv som internt. Resultatet ger stöd för prioriteringar i CR-arbete och CR-redovisning samt för ytterligare fördjupad intressentdialog. Analysen kommer med jämna intervall att uppdateras.
&O5SFMMFCPSHBOQBTTBEVUCJMEOJOHJQSPKFLUMFEOJOHTBNMBEF UPUBMUEFMUBHBSF)JUUJMMTIBSQFSTPOFS NÊOPDI LWJOOPS HÌUULVSTFO
Lön och belöning
&OWJLUJHGBLUPSGÚSBUUTÊLFSTUÊMMBLPODFSOFOTMÌOHTJLUJHBGSBN HÌOHÊSBUUIBCFMÚOJOHTTZTUFNTPNCFBLUBSNFEBSCFUBSOBT QSFTUBUJPO3BNBSOBGÚSEFUUBBOHFTBWEFOHMPCBMBPDILPODFSO HFNFOTBNNBLPNQFOTBUJPOTQPMJDZO(SVOEFOJQPMJDZOÊSBUU LPNQFOTBUJPOTTUSVLUVSFOCBTFSBTQÌFUUTZTUFNBUJTLUVUWÊSEF SJOHTTZTUFNGÚSBSCFUTJOOFIÌMMPDIQSFTUBUJPO
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
EC7, LA1, LA2, LA4, LA5, LA6, LA7, LA10, LA11, LA12, LA13, HR4, HR5, HR6, HR7, SO3
Trelleborgs värderingar
Trelleborgs fyra grundläggande värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – är den röda tråden i våra aktiviteter för utveckling av chefer och medarbetare. Företaget har under året fortsatt satsningen på börjad 2007 med att integrera värderingarna i var och en av koncernens enheter, med hjälp av presentationer och tryckt material. r
Trelleborgs Uppförandekod
Trelleborgs Uppförandekod är det viktigaste policydokumentet på området Corporate Responsibility för alla anställda i koncernen. Utbildning i kodens innehåll är obligatorisk och har genomförts av 77 procent av de anställda vid produktionsenheterna och av 85-90 procent av tjänstemännen.
Ansvar mot kunder och leverantörer
Trelleborgs lösningar ger skydd för miljö och människor
Skyddar byggnader och människor Särskilda lager isolerar byggnader från vibrationer och minskar risken för skador vid exempelvis jordbävningar.
Tätar byggnader Tätningar till fönster och dörrar förbättrar inomhusklimatet och minskar energiåtgången.
Alternativa energilösningar Tätningar till vindkraftverk, biobränsleapplikationer och solcellsapplikationer hjälper till att skydda miljön och klimatet.
Skyddar värdefull jordbruksjord Breda specialkonstruerade traktordäck
minimerar kompaktering av jordmånen och påverkan på avkastningen.
Dämpar vibrationer i fordon Vibrationsdämpande lösningar i bilar, lastbilar och andra fordon ger för bättrad arbetsmiljö för såväl förare
Tätar hydraulik
som passagerare.
Tätningar för hydrauliska applikationer hindrar skadliga kemikalier från att läcka ut i den omgivande miljön.
Trelleborg och klimatet: möjligheter och risker
Möjligheter
Striktare miljökrav som följer av klimatförändringen kommer högst sannolikt att öka efterfrågan för lösningar inom våra huvudområden täta, dämpa och skydda i krävande industriella miljöer.
Trelleborg utvecklar exempelvis tätningslösningar för utrustning inom området förnybara energikällor. Globala tillväxtinitiativ för företaget har inletts på områdena vindkraft och biobränslen för att försäkra högre än genomsnittlig tillväxt. Ytterligare exempel på sådana tätningslösningar är för solceller och värmepumpar. Vi är även långt framme med tätningar för miljömässigt positiva lösningar såsom fordonsdrift med vätgas.
Ett annat område är förebyggande av översvämning: Trelleborgs tunneltätningar används i flodfördämningsprojekt, som exempelvis i floden Neva i S:t Petersburg, Ryssland. Ett ytterligare exempel är Hamburg, Tyskland, där gummimembran från Trelleborg skyddar vägar och infrastruktur när floden Elbe svämmar över.
Trelleborg är en ledande tillverkare av isolerande tätningsprofiler för fönster och dörrar, vilket minskar energikonsumtionen och förbättrar inomhusklimatet genom att hålla värmen inne på vintern och kylan på sommaren. Ett oisolerat hus kan läcka upp till 15 procent av den totala energikonsumtionen per år.
Jordbruksdäck från Trelleborg är utvecklade för att förebygga kompaktering av jordar, vilket ökar avkastningen per ytenhet och svarar mot det ökande behovet av jordbruksmark globalt.
Risker
Trelleborgs egna bidrag till samhällets koldioxidutsläpp kommer huvudsakligen från direkta energikällor (förbränning av fossila bränslen i främst ångpannor), och indirekta källor (i huvudsak el, men även externt producerad ånga och fjärrvärme).
Affärs- och egendomsrisker som hör samman med extrema väderförhållanden utvärderas regelbundet tillsammans med våra försäkringsleverantörer. Förebyggande insatser görs för att reducera risknivån. Nya produktionsplatser utreds alltid med hänsyn till väderrelaterade risker och risk för naturkatastrof. Trelleborgs exponering för sådana risker är låg.
Trelleborg köper stora volymer polymera material, tillsatsämnen och prefabricerade metallkomponenter. Förbättrad resurshantering reducerar exponeringen för ökande priser, till exempel minskad avfallsmängd från produktionen, ökad återvinning och obligatoriska energisparplaner. Skatter och avgifter som av koldioxidreduktions- eller klimatskäl införs i energi- och transportsektorn kan påverka tillverknings- och distributionskostnader negativt.
Ansvarsarbete med resultat
För andra året i rad finns Trelleborg med som en av de utvalda indexkomponenterna av Dow Jones STOXX Sustainability Index när indexet för 2008 presenterades. Dow Jones STOXX Sustainability Index identifierar ledande företag på hållbarhetsområdet och innefattar de bästa 20 procenten av Europas storföretag. Totalt sex svenska företag är inkluderade i detta index.
Trelleborg ingår även i OMX GES Sustainability Index, en serie jämförelseindex avsedda för ansvarsfulla investerare. Indexen kalkyleras av NASDAQ OMX i samarbete med GES Investment Services. De innefattar de i Norden ledande företagen på hållbarhetsområdet och är baserade på hur väl de uppfyller miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade frågor.
Trelleborg har också behållit sin status i det holländska företaget Kempen/ SNS "SRI universe" som innehåller europeiska företag som uppfyller eller överträffar etiska, sociala och miljömässiga standarder.
PricewaterhouseCoopers har i sin genomgång av 2007 års bolagsstyrningsrapporter, totalt 123 stycken, utsett Trelleborgs till den bästa på den svenska börsen. Motiveringen lyder: "Trelleborgs bolagsstyrningsrapport visar på en tydlig inställning av att bolagsstyrning är viktigt och skapar värde för bolaget. Engagemang, motivation och ett samlat tankesätt om hur en bra styrning ska se ut förmedlas av styrelsen och VD. Styrelsens ordförande slår an tonen på ett vägledande sätt och visar på att "god styrning och kontroll stödjer bra affärer".
SUFSFUUWFSLUZH 4ZTUPMF GÚSNFSIÌMMCBSBUSBOTQPSUFS CZHHEBQÌGFNCFEÚNOJOHTHSVOEFSFLPOPNJ
USBOTQPSULSBW NJMKÚ
TÊLFSIFUPDIWFSLOJOHTHSBE1ÌXFCCQMBUTFO XXXUSBOTQPSUVQQIBOEMJOHTF
ÊWFOFOHFMTLWFSTJPOmOOTEÊS LBOUSBOTQPSULÚQBSFVUWÊYMBFSGBSFOIFUFSBWTJOBCFEÚNOJOHBS PDIUSBOTQPSUMFWFSBOUÚSFSEFLMBSFSBTJOBIÌMMCBSIFUTQSFTUBOEB
Produkter
'ÚSQPTJUJWBFĊFLUFSQÌNJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚBW5SFMMFCPSHTQSP EVLUFSPDIMÚTOJOHBSTFTJEPSOBPDI7JEVUWFDLMJOHBWOZB QSPEVLUFSUBTBMMUJEIÊOTZOUJMMMBHPDILVOELSBWTBNUNJMKÚ PDIBSCFUTNJMKÚBTQFLUFSJUJMMWFSLOJOHTTLFEFTBNUCSVLBSTLFEF EÊSEFUÊSSFMFWBOU&UUQÌHÌFOEFBSCFUFÊSBUUJTBNSÌENFE LVOEFSFSTÊUUBTÊSTLJMUGBSMJHBÊNOFOFOMJHU&6TLFNJLBMJFMBH TUJGUOJOH3&"\$)JCFmOUMJHBQSPEVLUGPSNVMFSJOHBS TFÊWFO TJEBO
1SPEVLUVUWFDLMJOHFOTLFSWBOMJHFOJOÊSBTBNBSCFUFNFE LVOEFO5SFMMFCPSHUJMMIBOEBIÌMMFSQSPEVLUJOGPSNBUJPOJGPSN BWNÊSLOJOH
TÊLFSIFUTEBUBCMBE
*.%4EFLMBSBUJPOFSPDINJMKÚ EFLMBSBUJPOFS
NPUTWBSBOEFEFLSBWTPNTUÊMMTBWSFTQFLUJWF LVOEFMMFSNBSLOBE.ÌOHBLVOEFSIBSTQFDJmLBLSBWBWTFFOEF QSPEVLUFSOBTNJMKÚFHFOTLBQFSPDIJOHÌFOEFLPNQPOFOUFS
UJMM FYFNQFMGPSEPOTPDICZHHJOEVTUSJO%FUGÚSFLPNNFSPDLTÌ JOEVTUSJFMMFSLVOETQFDJmLBCFHSÊOTOJOHTMJTUPSGÚSLFNJLBMJFS
&OMJHUEFUFVSPQFJTLBEJSFLUJWFUGÚSVUUKÊOUBCJMBS &-7 EJSFLUJWFU TUÊMMTLSBWQÌÌUFSWJOOJOHTCBSIFUIPTJOHÌFOEFLPN QPOFOUFSJCJMBS5SFMMFCPSHMFWFSFSBSEÊSGÚS
FOMJHULSBWFOGSÌO WÊSMEFOTMFEBOEFCJMUJMMWFSLBSF
NJMKÚEFLMBSBUJPOFSFOMJHU("%4- (MPCBM"VUPNPUJWF%FDMBSBCMF4VCTUBODFT-JTU JEFUHFNFO TBNNBEBUBTZTUFNFU*.%4 *OUFSOBUJPOBM.BUFSJBM%BUB4ZTUFN GÚSTBNUMJHBQSPEVLUFSTPNMFWFSFSBTJOPNEFUUBTFHNFOU
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
SO4, SO7, HR2, EN26, PR1, PR3
Åtgärdsprogram på konkurrensområdet
Trelleborgs Uppförandekod och utbildningen i densamma för samtliga anställda innehåller särskilda avsnitt om konkurrensfrågor. Koncernen har dessutom ett specifikt program kring konkurrenslagsfrågor (Trelleborg Competition Law Compliance Program) som bland annat innehåller kommunikation av koncernens tydligt formulerade policies, utbildning, e-learning på intranätet och nyhetsbrev. Företaget har vidare en generell whistleblowerpolicy som kan användas av samtliga anställda vid misstänkta oegentligheter.
Koncernens chefsjurist är även Compliance Officer med ansvar för att implementera, stödja och utveckla koncernens åtgärdsprogram på konkurrensområdet. Programmet, som följs upp och rapporteras tillbaka till styrelsen, innehåller bland annat genomgång av avtal i särskilt utsatta miljöer, legala
genomgångar av dotterbolagen samt genomgång av branschorganisationer. Därutöver fokuserar programmet på att säkerställa att samtliga i organisationen förstår hur konkurrensrätt fungerar, vad som är lagligt/olagligt samt att kartellbeteende är fullständigt oacceptabelt i Trelleborgkoncernen.
- Koncernens högsta chefer (cirka 150) har erhållit särskild genomgång av dessa regler.
- Alla relevanta anställda intygar skriftligen att man läst och förstått företagets policy.
- Alla chefer måste delta i konkurrensseminarier och individuella certifikat utfärdas. Hittills har mer än 50 heldagsseminarier och utbildning av mer än 1 100 chefer i huvudmålgruppen genomförts (december 2008).
- Alla nya chefer måste delta inom sex månader efter anställning.
Ansvar för miljön
5SFMMFCPSHIBSFOPNGBUUBOEFQSPEVLUJPOTWFSLTBNIFUJFUUUBM MÊOEFSPDINJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚGSÌHPSVUHÚSEÊSGÚSFODFOUSBM EFMBWGÚSFUBHFUTBOTWBSTBSCFUF%FNFTUCFUZEBOEFNJMKÚBTQFL UFSOBÊSGÚSCSVLOJOHBWFOFSHJPDISÌWBSPS
VUTMÊQQUJMMMVGUPDI WBUUFOTBNUBWGBMM7FSLTBNIFUFOÊSPDLTÌGÚSLOJQQBENFE PNGBUUBOEFUSBOTQPSUFS.JMKÚCFMBTUOJOHFOIPTFOTLJMEBBOMÊHH OJOHBSWBSJFSBSTUPSUCFSPFOEFQÌTUPSMFLPDIQSPDFTTFS6OEFS CFESFWTQSPEVLUJPOWJEBOMÊHHOJOHBS
WBSBWJ&VSPQB J/PSEPDI4ZEBNFSJLB
J"TJFOPDIJ"VTUSBMJFO
*OPNLPODFSOFOQÌHÌSFUUQSPBLUJWUBSCFUFNFEBUUNJOTLB NJMKÚQÌWFSLBOPDINJMKÚSJTLFS
TBNUBUUÚLBSFTVSTFĊFLUJWJUFUFO %FUUBBSCFUFCFESJWTCÌEFQÌDFOUSBMPDIMPLBMOJWÌ%FQSJPSJUF SBEFPNSÌEFOB
TPNPDLTÌCFUPOBTJLPODFSOFOTNJMKÚQPMJDZ
ÊS NJMKÚMFEOJOH
FOFSHJPDINBUFSJBMFĊFLUJWJUFUTBNUNJMKÚBOQBTTBE QSPEVLUPDIQSPDFTTVUWFDLMJOH0DLTÌLMJNBUGSÌHBOÊSJUZEMJHU GPLVT TFSVUBQÌTJEBO
5SFMMFCPSHTJOUFSOBNJMKÚIBOECPLJOOFIÌMMFSSFLPNNFOEB UJPOFSTPNBESFTTFSBSEFUJPNFTUDFOUSBMBNJMKÚGSÌHPSOBNFE BWTFFOEFQÌQPMJDZPDISJTLPDIJNQMFNFOUFSBTHMPCBMUJOPN IFMBWFSLTBNIFUFO&ONPEFMMGÚSNJMKÚSJTLLBSUMÊHHOJOH Environmental Blue GradingÊSPDLTÌVOEFSJOGÚSBOEFHMPCBMU.PEFMMFO CZHHFSQÌNJMKÚIBOECPLFOPDIHFSTUÚEGÚSLBSUMÊHHOJOHPDI FMJNJOFSJOHBWNJMKÚSJTLFSTPNÊSLPQQMBEFUJMMWFSLTBNIFUFO
5SPUTFYQBOTJPOFOBWWFSLTBNIFUFO
CÌEFHFOPNGÚSWÊSW PDIPSHBOJTLUJMMWÊYU
IBSNJMKÚQÌWFSLBONJOTLBUJGÚSIÌMMBOEF UJMMWFSLTBNIFUFOTPNGBUUOJOH
NFOÊWFOJBCTPMVUBUFSNFS *GÚSIÌMMBOEFUJMMUJMMWÊYUFOWJTBSEFnFTUBOZDLFMUBMFOFOQPTJUJW USFOE
FOVUWFDLMJOHTPNTUÚETBWGPSUTBUUFĊFLUJWJTFSJOHBW WFSLTBNIFUPDISFTVSTGÚSCSVLOJOH
Miljöledning
Andel ISO 14001-certifierade anläggningar: 70 procent (74)
&OWJLUJHIÚSOQFMBSFJNJMKÚBSCFUFUÊSNJMKÚMFEOJOHTTUBOEBSEFO *40TPNÊSFUUPCMJHBUPSJTLULSBWQÌBMMBQSPEVLUJPOTBO MÊHHOJOHBSJLPODFSOFO7JEVUHÌOHFOBWÌSWBSUPUBMU BOMÊHHOJOHBSDFSUJmFSBEF
WJMLFUNPUTWBSBSDJSLBQSPDFOU BWTBNUMJHBBOMÊHHOJOHBS/ZGÚSWÊSWBEFFOIFUFSTLBFOMJHU LPODFSOQPMJDZOJOGÚSBTZTUFNFUJOPNÌS
PDIEFOTUPSBBOEFMFO OZGÚSWÊSWBWEFUUPUBMBBOUBMFUBOMÊHHOJOHBSQÌWFSLBSGÚSOÊS WBSBOEFOZDLFMUBMFUJQSPDFOUOFHBUJWU
Energi
Total energiförbrukning: 1 521 GWh (1 519)
&OFSHJCFTQBSJOHÊSFUUGPLVTFSBUPNSÌEFJ5SFMMFCPSHTNJMKÚQPMJDZ PDINÌMFUÊSBUUBMMBQSPEVDFSBOEFFOIFUFSTLBIBFOCFTQBSJOHT QMBO.FSÊOQSPDFOUBWBOMÊHHOJOHBSOBIBSSFEBOFOTÌEBO QMBO7JEBSFQÌCÚSKBEFTVOEFSFUUBSCFUFQÌLPODFSOOJWÌ NFETZTUFNBUJTLFOFSHJFĊFLUJWJTFSJOH
&OFSHZ&YDFMMFODF
WJMLFU JOMFNNBTJQSPHSBNNFU.BOVGBDUVSJOH&YDFMMFODFTPNTUBSUBUQÌ BMMBQSPEVLUJPOTFOIFUFSPDIGPSUTÊUUFSVOEFS&OFSHZ&YDFM MFODF
TPNCZHHFSQÌTKÊMWVUWÊSEFSJOHPDIJEFOUJmFSJOHHFOPNGÚS BOEFBWGÚSCÊUUSJOHTQSPKFLU
CFSÊLOBTHFOFSFSBUZEMJHBCFTQBSJOHBS
WFOPNBOUBMFUFOIFUFSÚLBUPDIUPUBMGÚSCSVLOJOHFOMJHHFS LWBSLPNNFSEFUÚLBEFFOFSHJNFEWFUBOEFUBUUIBÊOOVNFSQPTJUJWB NJMKÚFĊFLUFSPDINJOTLBQÌWFSLBOBWÚLBEFFOFSHJLPTUOBEFS
,PODFSOFOTUPUBMBFOFSHJLPTUOBEFSGÚSÌSFUVQQHJDL UJMMĞĤĖĜ
"OEFMFOGÚSOZCBSFOFSHJVQQHJDLUJMMQSPDFOU
Klimatpåverkan
Direkta koldioxidutsläpp: 132 000 ton (146 200) Indirekta koldioxidutsläpp: 134 800 ton (123 400)
5SFMMFCPSHIBSUBHJUUZEMJHBTUFHGÚSBUUGÚSFCZHHBPDISFEVDFSB LMJNBUSFMBUFSBEFFĊFLUFSBWWFSLTBNIFUFO
CMBOEBOOBUHFOPN FOFSHJFĊFLUJWJTFSJOHPDILBSUMÊHHOJOHFOMJHUCSJUUJTLB\$BSCPO 5SVTUTSJLUMJOKFS7JEFMUBSTFEBOJ\$BSCPO%JTDMPTVSF 1SPKFDUT \$%1T GSJWJMMJHBSFEPWJTOJOH\$%1TBNMBSQÌVQQESBH BWHMPCBMBJOWFTUFSBSFJOJOGPSNBUJPOPNJOEVTUSJOTVUTMÊQQBW WÊYUIVTHBTFSPDIPNÌUHÊSEFSTPNGÚSFUBHFOWJEUBSGÚSBUUGÚS IJOESBOFHBUJWBLMJNBUFĊFLUFS\$%1IBSWÊSMEFOTNFTUPNGBU UBOEFSFHJTUFSÚWFSVUTMÊQQTEBUB
TFXXXDEQSPKFDUOFU
,PODFSOFOTLMJNBUQÌWFSLBOPSTBLBTGSÊNTUBWLPMEJPYJEVU TMÊQQGSÌOGÚSCSÊOOJOHBWGPTTJMBCSÊOTMFOTBNUJOEJSFLUHFOPN GÚSCSVLOJOHBWFMPDIÌOHB&OEBTUUSFBOMÊHHOJOHBSÊSCFSÚSEB BW&6TEJSFLUJWGÚSIBOEFMNFEVUTMÊQQTSÊUUFSJCFHSÊOTBE PNGBUUOJOH.JOTLBEFVUTMÊQQJ#SFVCFSHPDIJ5SFMMFCPSHHÚS BUUJOHFOUJMMEFMOJOHBWVUTMÊQQTSÊUUFSHKPSUTEÊS
6OEFSÌSFUHFOPNHJDLnFSBBW5SFMMFCPSHTWFSLTBNIFUFSJ 4UPSCSJUBOOJFOFUUQSPHSBNBWTFFOEFLMJNBUQÌWFSLBOPDIFOFSHJ FĊFLUJWJTFSJOHWBSTSFTVMUBULPNNFSBUUESJWBTWJEBSFJTUÚSSF TLBMBVOEFS TFPWBOVOEFSSVCSJLFOEnergiTBNUTrelleborg och klimatetQÌTJEBO
Ut med de farliga kemikalierna
Arbetet inom Trelleborg med kemikalieregistrering enligt EUs förordning REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) har pågått sedan ett par år tillbaka. EUs mål är att bara ämnen som är registrerade hos EUs Kemibyrå ska vara tillåtna att använda inom EU och EEA.
Inventeringsfasen har handlat om att fastställa exakt vilka kemikalier som ingår i Trelleborgs processer: beteckningar, mängder, farlighet osv. José Luis Losa som arbetar på koncernens miljöavdelning med att samordna REACHinsatserna beskriver utvecklingen: "Sedan inköpsavdelningen informerats om vad som krävs av oss har vi genomfört två omgångar av kemikalieinventeringar, i första omgången i våra europeiska enheter, sedan globalt". Trelleborg har haft hjälp av det arbete som bedrivits inom ramen för ETRMA, industrigummiproducenternas samarbetsorganisation. Där har man listat samtliga kemikalier som kan ingå i den här typen av tillverkning.
Resultaten från alla produktionsenheterna är första steget. I Trelleborg har en handfull ämnen utkristalliserat sig såsom kandidater till att bytas ut eftersom de finns på den så kallade kandidatlistan för särskilt farliga ämnen (Substances of Very High Concern).
En grupp av kemikaliekunniga utsedda under 2008 av respektive affärsområde, REACH-forumet, hjälper Trelleborgenheterna med råd om vilka alternativ som kan finnas till dessa ämnen. "Det är vad vi kommer att fokusera på under 2009, så att vi kan fasa ut alla icke önskvärda kemikalier från Trelleborgs produkter", säger José Luis. Kommunikationen med leverantörer och kunder kring dessa frågor pågår.
jörelaterade investeringar och kostnader
Under 2008 investerades totalt 97 MSEK (96) i åtgärder för förbättrad miljö och arbetsmiljö. Miljö- och arbetsmiljörelaterade kostnader uppgick till 144 MSEK (133). Samtidigt genererade miljöförbättrande åtgärder kostnadsbesparingar på 34 MSEK (21).
Bestyrkanderapport
Utsläpp till luft
Flyktiga organiska ämnen: 1 375 ton (1 556)
Förutom energirelaterade utsläpp som koldioxid, svaveldioxid, 298 ton, och kväveoxider, 64 ton, utgörs utsläpp till luft huvudsakligen av flyktiga organiska ämnen, VOC (Volatile Organic Compounds).
Utsläpp av VOC kommer främst från användningen av lösningsmedelshaltiga vidhäftningsmedel samt tillverkningen av tryckdukar. Ett flertal projekt pågår för att ersätta lösningsmedelsbaserade produkter inom flera områden, med positiva effekter på både miljö och arbetsmiljö.
Råmaterial
Förbrukad gummiråvara: 147 200 ton (183 100) Övriga polymerer: 71 300 ton (34 700)
Viktigaste råvaror är polymerer och metallkomponenter samt tillsatsämnen såsom mjukgörare (oljor), fyllmedel som kimrök samt vulkmedel (svavel, peroxider). Av den gummiråvara som förbrukas utgörs cirka 34 procent av naturgummi och 66 procent av syntetgummi.
Som kemikalieanvändare berörs Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH.
Arbetet med REACH fortsatte under 2008 med bildandet av ett koncernforum där alla REACH-aktiviteter samordnas. Viktiga punkter under året har inkluderat analys inför ersättandet av Substances of Very High Concern (särskilt farliga ämnen), utbildning av samordnare, samt påbörjad kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor (se ruta på sidan 62).
Vatten
Vattenförbrukning i produktion: 3,9 miljoner m3 (4,6)
Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. Utsläppen till vatten är begränsade och utgörs framför allt av organiskt material mätt i COD (Chemical Oxygen Demand),
Avfall
Total avfallsmängd: 75 500 ton (76 600)
466 ton samt näringsämnen, 10 ton.
Återvinningsgrad: 52 procent (52)
Det pågår ett kontinuerligt arbete inom de lokala verksamheterna med att finna avsättningsmöjligheter för avfallet med en högre återvinningsgrad och till lägre kostnad.
Koncernens totala avfallshanteringskostnad uppgick 2008 till 60 msek (55). Av det totala avfallet utgjorde gummi drygt 35 procent.
Mängden farligt avfall uppgick till 4 500 ton (4 600).
Miljöledning: Antalet certifierade enheter har ökat jämfört med 2007, men andelen har minskat på grund av senare års nyförvärv, och att vissa certifierade enheter lagts ner. Totalt certifierades två enheter 2008.
Energi: Total energiförbrukning ligger på samma nivå som 2007. Värdet inkluderar förbrukning av inköpt ånga och fjärrvärme, cirka 210 GWh.
Utsläpp av koldioxid
GWh
Energiförbrukning
2004 2005 2006 2007 2008
0,00 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08
GWh/Nettoomsättning, MSEK
GWh GWh/MSEK
Klimatpåverkan: De direkta koldioxidutsläppen har 2008 minskat såväl i absoluta tal som relativt omsättning.
VOC (t) VOC (t)/Nettoomsättning, MSEK
Utsläpp till luft: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen har minskat trots förvärv av lösningsmedelintensiv tryckduksproduktion, vilket beror på bättre utrustning. Relativt omsättning har utsläppen minskat tydligt.
Avfall: Avfallsmängden har minskat både i absoluta och i relativa tal.
ag 94 | |
| Not 18 Övriga aktier 94 | |
| Not 19 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 95 | |
| Not 20 Varulager 95 | |
| Not 21 Kortfristiga rörelsefordringar 95 | |
| Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 95 | |
| Not 23 Räntebärande fordringar 95 | |
| Not 24 Finansiella derivatinstrument 96 | |
| Not 25 Likvida medel 96 | |
| Not 26 Eget kapital 96 | |
| Not 27 Räntebärande skulder 96 | |
| Not 28 Finansiell riskhantering 97 | |
| Not 29 Finansiella instrument per kategori 98 | |
| Not 30 Icke räntebärande skulder 98 | |
| Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande 98 | |
| Not 32 Övriga avsättningar 99 | |
| Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 99 | |
| Not 34 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter 99 | |
| Not 35 Förvärv och avvecklade verksamheter 99 | |
| Not 36 Händelser efter balansdagen 99 | |
| Moderbolagets resultaträkningar och kassaflödesanalyser . 100 | |
| Moderbolagets balansräkningar 101 | |
| Förändring av eget kapital 101 | |
| Moderbolagets noter 102 | |
| Förslag till vinstdisposition. 105 | |
| Revisionsberättelse. 106 | |
| Flerårsöversikt. 107 | |
| Trelleborgaktien 108 | |
| | |
Våra liv färgas
av våra synintryck. För att få fram rätt färgnyanser i en annons, tidning eller en broschyr krävs extrem precision i tryckprocessen. Polymerbelagda tryckdukar från Trelleborg Printing Blankets överför färgen till pappret och säkrar det rätta intrycket, gång på gång - en annorlunda lösning.
Tillstånd och överträdelser
QSPDFOUBWBOMÊHHOJOHBSOBÊSUJMMTUÌOETQMJLUJHBFOMJHUMPLBM MBHTUJGUOJOH4BNUMJHBBOMÊHHOJOHBSJ4WFSJHF
TUZDLFO
ÊSUJMM TUÌOETFMMFSBONÊMOJOHTQMJLUJHB"OTÚLBOPNGÚSOZBEFNJMKÚ UJMMTUÌOEQÌHÌSGÚSOÊSWBSBOEFWJEBOMÊHHOJOHBS J4WFSJHF WBSBWTBNUMJHBCFEÚNTFSIÌMMBFGUFSGSÌHBEFUJMMTUÌOE
6OEFSÌSFUTLFEEFOÌHPOUZQBWÚWFSUSÊEFMTFHFOUFNPUUJMM TUÌOETWJMMLPSFOFMMFSMPLBMNJMKÚFMMFSBSCFUTNJMKÚMBHTUJGUOJOHWJE BOMÊHHOJOHBS"WEFTTBIBSGBMMSFTVMUFSBUJCÚUFS5PUBM CÚUFTLPTUOBEVQQHJDLUJMMDJSLB msekWBSBW msekBWTFS BOMÊHHOJOHFOJ4QBSUBOCVSH
64"½WSJHBPSTBLFSUJMMÚWFSUSÊEFMTFS WBSCVMMFSPDIMVGUVUTMÊQQ,MBHPNÌMGSÌOHSBOOBSPDIBOESB CFSÚSEBIBSSJLUBUTNPU BOMÊHHOJOHBS7BOMJHBTUFPSTBLFSÊS CVMMFSPDIMVLU
Miljörelaterad risk och miljöskulder
&OEBTU PGÚSVUTFEEBVUTMÊQQIBSTLFUUVOEFS
NPU TWBSBOEFDJSLB
N
)BOUFSJOHBWPMKBPDIMÚTOJOHTNFEFMIBSIJTUPSJTLUHFUUVQQIPW UJMMGÚSPSFOJOHBWNBSLPDIHSVOEWBUUFO4BOFSJOHBWGÚSPSFOBE NBSLQÌHÌSGÚSOÊSWBSBOEFWJEFOIFUFS:UUFSMJHBSFBOMÊHH OJOHBSCFEÚNTLPNNBBUUPNGBUUBTBWTBOFSJOHTLSBW
NFEÊOOV JOUFGBTUTUÊMMEPNGBUUOJOH5SFMMFCPSHÊSEÊSVUÚWFSEFMBLUJHUTPN FOBWnFSBGPSNFMMBQBSUFSJZUUFSMJHBSFTBOFSJOHTGBMM J4WFSJHF PDIJ64" EPDLNFEFUUNBSHJOFMMULPTUOBETBOTWBS,PODFS OFOTBWTÊUUOJOHBSGÚSNJMKÚÌUBHBOEFOVQQHJDLWJEÌSTTLJGUFUUJMM ĞĤĖĜ
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
EN1, EN2, EN3, EN4, EN8, EN16, EN18, EN20, EN21, EN22, EN23, EN28, SO8
Prestation och ansvar går hand i hand för Trelleborgmedarbetare
Företag som eftersträvar kompetenta nya medarbetare måste tydligt klargöra vad man står för, såväl vad gäller kärnaffären som företagets samhällsansvar. Trelleborgs varumärke som arbetsgivare (employer brand) är en förlängning av de interna kärnvärdena Kundfokus, Prestation, Innovation och Ansvar.
Trelleborganställda förväntas tidigt ta stort ansvar, vilket leder till stort utrymme att utvecklas. En positiv effekt kopplat till detta är att vi utvecklar solida företagsledare, en plantskola såväl inom som utanför Trelleborgskoncernen.
– Vår gemensamma värdering "ansvar" innebär att vi förutom att leva upp till de finansiella resultatkraven även tar ett tydligt miljö- och samhällsansvar. Vårt employer brand är ett sätt att visa vad Trelleborg står för, nu och i framtiden, säger Patrik Romberg, som samordnar koncernens arbete inom employer branding.
Ett arbete pågår för att ytterligare stärka Trelleborg som attraktiv arbetsgivare. Med syfte att attrahera, utveckla och behålla medarbetare sker en rad aktiviteter inom alla dessa tre nämnda områden. Bland aktiviteterna kan nämnas ett traineeprogram som löper 2009-10, medverkan på arbetsmarknadsdagar, och direkt samarbete med universitet och högskolor.
Ansvar för arbetsplatsen
span>Arbetsmiljö – Hälsa och säkerhet
5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPEVOEFSTUSZLFSNÌMFUBUUGÚSFCZHHB BSCFUTSFMBUFSBEFTLBEPSPDITKVLEPNBSQÌBMMBWÌSBBSCFUTQMBUTFS HMPCBMU5SFMMFCPSHTQSPHSBN4BGFUZ!8PSLTUÚEFSEFOPSHBOJTB UPSJTLBGÚSÊOESJOHTPNCFIÚWTGÚSBUUTLBQBFOTÊLFSIFUTLVMUVS PDITUÊSLBWÌSTUSÊWBOBUUBUUSBIFSB
VUWFDLMBPDICFIÌMMBHPEB NFEBSCFUBSFJBMMBLPODFSOFOTFOIFUFS
6OEFSIBSTBNUMJHBBLUJWBQSPEVLUJPOTFOIFUFSHFOPN HÌUUVUCJMEOJOHJ4BGFUZ!8PSL
HFOPNGÚSUTKÊMWVUWÊSEFSJOHPDI VUWFDLMBUFOQMBOGÚSGÚSFCZHHBOEFPDILPSSJHFSBOEFÌUHÊSEFS ½WFSVUCJMEBEFJOUFSOSFWJTPSFSIBSHFOPNGÚSUSFWJTJPOFSWJE ÚWFSIÊMGUFOBWFOIFUFSOB4BNNBOUBHFUIBSEFTTBBLUJWJUFUFSMFUU UJMMGÚSCÊUUSJOHTQSPHSBNTPNTZGUBSUJMMBUUNJOTLBSJTLFSOBWJE EFTTBFOIFUFS
%FUUBJOOFCÊSBUUQSPHSBNNFU4BGFUZ!8PSLGSÌOÊS JOGÚSUWJEBMMBBLUJWBQSPEVLUJPOTFOIFUFSHMPCBMU6UWFDLMJOHFO BW5SFMMFCPSHT4BGFUZ!8PSLQSPHSBNGÚMKTVQQWJBGÚSFUBHFUT \$3SFEPWJTOJOHTTUSVLUVS
| Medelantal anställda 2008 – 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fördelning per land | 2008 | 2007 | Förändring | ||||
| USA | 3 501 | 3 606 | |||||
| Frankrike | 2 850 | 3 079 | |||||
| Sverige | 2 243 | 2 322 | |||||
| Storbritannien | 1 787 | 2 128 | |||||
| Italien | 1 528 | 1 523 | |||||
| Spanien | 1 302 | 1 519 | |||||
| Polen | 1 285 | 1 304 | |||||
| Tyskland | 1 266 | 1 342 | |||||
| Kina | 1 103 | 1 090 | |||||
| Brasilien | 1 065 | 942 | |||||
| Sri Lanka | 762 | 706 | |||||
| Tjeckien | 727 | 670 | |||||
| Malta | 588 | 621 | |||||
| Danmark | 515 | 554 | |||||
| Mexiko | 502 | 616 | |||||
| Indien | 437 | 464 | |||||
| Sydkorea | 381 | 430 | |||||
| Norge | 328 | 342 | |||||
| Turkiet | 314 | 283 | |||||
| Nederländerna | 254 | 278 | |||||
| Singapore | 243 | 233 | |||||
| Rumänien | 193 | 119 | |||||
| Litauen | 163 | 111 | |||||
| Australien | 162 | 118 | |||||
| Finland | 135 | 145 | |||||
| Övriga Europa | 404 | 301 | |||||
| Övriga Nord- och Sydamerika | 111 | 135 | |||||
| Övriga marknader | 198 | 177 | |||||
| Totalt | 24 347 | 25 158 | –3,2 % | ||||
| Män | 18 053 | 18 727 | –3,6 % | ||||
| Kvinnor | 6 294 | 6 431 | –2,1 % |
Trelleborg har verksamhet i mer än 40 länder. Cirka 90 procent av de anställda arbetar utanför Sverige.
Medelantalet anställda minskade under året till 24 347 (25 158), varav andelen kvinnor var 26 procent (26). Antal anställda vid årets utgång inklusive inhyrda och tillfälligt anställda var 23 202 (25 869).
Löner och andra ersättningar uppgick till 6 437 MSEK (6 662).
Personalomsättningen (uppsägningar och pensionsavgångar ej inräknade) varierar mellan olika länder och anläggningar och återspeglar ofta den lokala arbetskraftssituationen. Personalomsättningen var 8 procent (9,5) under 2008. Majoriteten av enheterna uppvisar en personalomsättning under 5 procent.
'SBNUJMMOVIBSTLBEPSPDITKVLEPNWJTBUFOOFEÌUHÌFOEFUSFOE JTBNUMJHBMÊOEFSEÊSQSPHSBNNFUIBSUJMMÊNQBUT
5SFMMFCPSHTBOMÊHHOJOHBSGPSUTÊUUFSBUUWJTBFOOFEÌUHÌFOEF USFOEWBEHÊMMFSGBMMBWBSCFUTSFMBUFSBETLBEBTKVLEPN6OEFS SBQQPSUFSBEFT GBMMTPNMFEEFUJMMNFSÊOFOEBHT GSÌOWBSP%FUUBJOOFCÊSFONJOTLOJOHNFEQSPDFOUKÊNGÚSU NFE\$JSLBQSPDFOUIBOEMBEFPNTLBEPSWJENBUFSJBM IBOUFSJOH
QSPDFOUPNTLBEPSBWLPOUBLUNFENBTLJOFSFMMFS VUSVTUOJOHPDIQSPDFOUPNGBMMFMMFSIBMLTLBEPS
'ÚSIBSOZBOZDLFMUBMJOGÚSUTTPNTZGUBSUJMMNJOTLOJOH BWBOUBMFUTLBEPSTÌWÊMTPNBOUBMFUGSÌOWBSPEBHBS
%FOUPUBMBGSÌOWBSPOGÚSWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOT FOIFUFSWBSQSPDFOUBWOPSNBMBSCFUTUJE
.ÌMFUÊSBUUBMMBBOMÊHHOJOHBSTLBIBFOWÊMGVOHFSBOEF TLZEETLPNNJUUϯSGBOOTTÌEBOBLPNNJUUÏFSNFEGBCSJLT MFEOJOHFOSFQSFTFOUFSBEWJEBWBOMÊHHOJOHBS
Arbetsplatsrelationer
5SFMMFCPSHTQPMJDZÊSBUUFSLÊOOBGBDLLMVCCBSEÊSNFEBSCFUBSFTÌ ÚOTLBS
MJLTPNSÊUUFOUJMMLPMMFLUJWBBWUBM.FSÊOQSPDFOUBW 5SFMMFCPSHTBOTUÊMMEBWJELPODFSOFOTQSPEVLUJPOTFOIFUFSÊS GBDLMJHUSFQSFTFOUFSBEFWJBLPMMFLUJWBWUBM
*OPN5SFMMFCPSHQÌHÌSLPOUJOVFSMJHUGÚSÊOESJOHTQSPDFTTFSJ TBNCBOENFEGÚSWÊSW
BWZUUSJOHBSPDISBUJPOBMJTFSJOHBS&OIVWVE VQQHJGUÊSEÊSGÚSBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSGÚSÊOESJOHBSPDINFE SFTQFLUGÚSWBSKFNFEBSCFUBSFNJOTLBPTÊLFSIFUPDIPUSZHHIFU TBNUJEJHUTPNGÚSFUBHFUTGPSUTBUUBLPOLVSSFOTLSBGUTÊLFSTUÊMMT 5SFMMFCPSHGÚMKFSBMMUJEMPLBMMBHTUJGUOJOHFMMFSLPMMFLUJWBWUBM CFUSÊĊBOEFWBSTFMUJEFS¯SFUTNBSLOBETTJUVBUJPOIBSWBSJUFYDFQ UJPOFMMWJMLFUMFUUUJMMTUPSBQFSTPOBMNJOTLOJOHBS"OUBMFUNFE BSCFUBSFIBSNJOTLBUNFENFEBSCFUBSFVOEFSÌSFU
GSÊNTUJ 64"
4UPSCSJUBOOJFO
5ZTLMBOE
'SBOLSJLF
4QBOJFOPDI4WFSJHF
Mångfald och jämställdhet
5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPEBOHFSBUUJOHFOTÊSCFIBOEMJOHBW BOTUÊMMEBGÌSTLFWBEHÊMMFSBOTUÊMMOJOHFMMFSBSCFUTVQQHJGUFSQÌ HSVOEBWLÚO
SFMJHJPO
ÌMEFS
IBOEJLBQQ
TFYVFMMMÊHHOJOH
OBUJP OBMJUFU
QPMJUJTLÌTJLUFMMFSTPDJBMUFMMFSFUOJTLUVSTQSVOH6OEFS IBSJOHFUGBMM BWEJTLSJNJOFSJOHBONÊMUTPDIHSBOTLBUT
Åldersstruktur och personalkategorier i produktionsenheterna
Ålderskategorierna hos Trelleborganställda i produktionsenheter är i diagrammet uppdelade på Ledning som utgörs av chefer och arbetsledare, Produktionsmedarbetare, respektive SAR som består av sälj-, administration och forskningspersonal.
|
| –2,95 | 9,10 |
| –2,95 | 9,10 |
| – | 6,50 |
| | |
| 90 357 261 | 90 357 261 |
| 90 357 261 | 90 357 261 |
| –1 148 | –435 |
| | |
2) Enligt styrelsens och VD's förslag
För Trelleborg Sealing Solutions var utvecklingen under första halvåret mycket bra med god organisk tillväxt inom prioriterade industriella segment. Under senare delen av året minskade efterfrågan, speciellt inom den fordonsrelaterade delen, markant. Totalt uppvisades därmed ingen organisk tillväxt under 2008. Efterfrågan inom segmentet Aerospace var fortsatt mycket bra och utvecklingen inom segment som alternativa energikällor och life science var också positiv.
Trelleborg Wheel Systems ökade sin totala försäljning under året och uppvisade en organisk tillväxt på nästan 11 procent. Den positiva globala utvecklingen för större lantbruksdäck var stark under hela året, vilket gynnar Trelleborg vars produkter är väl positionerade inom detta område. Tillväxten inom segmentet industridäck ökade också något under året dock med en tydlig avmattning i efterfrågan under det fjärde kvartalet.
Nettoomsättning per marknad
Europa är fortsatt den viktigaste marknaden för Trelleborgkoncernen med en andel på 67 procent av den totala försäljningen. Koncernen har dock under året ytterligare stärkt sin närvaro på de nya tillväxtmarknaderna. Försäljningen i Europa och i Nordoch Sydamerika låg på samma nivå som föregående år medan försäljningstillväxten i Asien och resten av världen uppgick till 11 procent.
Trelleborg gör fortsatta satsningar på tillväxtmarknader. För att möta den ökande efterfrågan i Asien har Trelleborg Engineered Systems uppfört en ny fabrik i Wuxi i Kina som invigdes i april. Enheten ska tillverka produkter primärt för elektronik- och telekomindustrin och initialt sysselsätta 100 personer. Affärsområdet har också för att stärka positionen på den växande grafiska marknaden i Asien förvärvat återstående aktier i Shanghai Reeves New Printing Consumables Co Ltd, och är därmed helägare av bolaget. Trelleborg Automotive har, inom ramen för sitt joint venture Trelleborg Kunhwa, Korea, öppnat en mindre enhet i Zhangjiagang, Kina, för produktion av fordonsbälgar för koreanska kunder i Kina. Inom Trelleborg Sealing Solutions har en flytt av produktion från Kanada till Brasilien och Mexico utförts och affärsområdet har också förvärvat kvarvarande minoritetsandel i en indisk tätningsverksamhet.
Försäljningen på marknader utanför Västeuropa, Nordamerika, Japan och Oceanien har under året ökat med 14 procent.
Nettoomsättning per geografisk marknad, kvarvarande verksamheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Europa | 20 976 | 20 849 |
| Nord– och Sydamerika | 7 143 | 7 126 |
| Asien och övriga marknader | 3 144 | 2 835 |
| Summa | 31 263 | 30 810 |
För kvarvarande enheter sker expansionen snabbast i Asien och övriga marknader
| Försäljnings- | Andel av | |
|---|---|---|
| ökning 2008 | total försäljning | |
| Europa, % | + 1 | 67 |
| Nord– och Sydamerika, % | 0 | 23 |
| Asien och övriga marknader, % | + 11 | 10 |
| Totalt | 100 |
Koncernens resultat
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 374 msek (1 707). Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till -540 msek (-439), motsvarande en genomsnittlig räntesats på 4,75 procent (4,40). Årets skattekostnad uppgick till 92 msek (430). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster uppgick skattesatsen till 29 procent (30). Den totala skattekostnaden påverkades av skatteeffekter på jämförelsestörande poster. Resultatet efter skatt var -258 msek (838), och resultatet per aktie uppgick till -2,95 sek (9,10). Rörelseresultatet påverkades negativt av omstruktureringskostnader och nedskrivningar från åtgärdsprogram om totalt -994 msek (-498) före skatt. Engångskostnader relaterade till pågående konkurrensutredning avseende vissa typer av marina slangar påverkade rörelseresultatet med -430 msek. De jämförelsestörande posterna som totalt belastade årets rörelseresultat med 1 424 msek (558) före skatt, respektive 1 148 msek (435) efter skatt, har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet negativt med cirka 69 msek jämfört med föregående år.
Avvecklade enheter
Under avvecklade enheter redovisas:
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat i Trelleborg Automotives | ||
| verksamhet i Coventry | – | –7 |
| Rörelseresultat i Goodall Rubber Company | – | –2 |
| Rörelseresultat | – | –9 |
| Resultat före skatt | – | –9 |
| Resultat efter skatt | – | –9 |
Operativt resultat
För kvarvarande verksamheter, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick rörelseresultatet till 1 798 msek (2 274). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet negativt med cirka 40 msek jämfört med föregående år. Sealing Solutions och Wheel Systems ökade sina operativa rörelseresultat jämfört med 2007 medan Engineered Systems rörelseresultat försämrades något. Resultatet inom Trelleborg Automotive påverkades fortsatt negativt av den kraftiga nedgången inom fordonsindustrin.
Rörelseresultat – Kvarvarande verksamheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Exklusive jämförelsestörande poster | ||
| Trelleborg Engineered Systems | 1 087 | 1 168 |
| Trelleborg Automotive | –381 | 203 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 888 | 839 |
| Trelleborg Wheel Systems | 363 | 288 |
| Övriga bolag | –9 | –8 |
| Koncernposter | –150 | –216 |
| Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster | 1 798 | 2 274 |
| Jämförelsestörande poster | ||
| Trelleborg Engineered Systems | –79 | –89 |
| Trelleborg Automotive | –868 | –382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | –15 | –27 |
| Fastighetsförsäljning | – | 26 |
| Legala engångskostnader | –430 | –86 |
| Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster | 374 | 1 716 |
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 31 263 | 30 810 |
| EBITDA | 2 868 | 3 276 |
| Rörelseresultat | 1 798 | 2 274 |
| Resultat före skatt | 1 258 | 1 836 |
| Resultat efter skatt | 889 | 1 282 |
EBITDA-marginalen uppgick till 9,1 procent (10,6) och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (7,3). Rörelsemarginalen har förbättrats jämfört med föregående år inom Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems mycket tack vare förbättrad produktmix och fortsatt prioritering mot attraktiva segment. Rörelsemarginalen inom Trelleborg Engineered Systems sjönk under året främst påverkat av en lägre efterfrågan inom vissa segment och produktionsstörningar inom segmentet offshore olja/gas, vilket påverkat årets rörelseresulat med cirka 110 msek. Trelleborg Automotive redovisade en negativ rörelsemarginal drivet av den tydliga nedgången inom fordonsindustrin.
Sammantaget inom koncernen har kostnader redovisats avseende kapacitetsanpassningar och personalreduktioner om totalt cirka 200 msek varav merparten inom Trelleborg Automotive.
Kostnader för utveckling, inklusive aktivering på 55 msek (81), uppgick under året till 513 msek (520). Årets avskrivningar och nedskrivningar av kapitaliserade utgifter för utveckling uppgick till 118 msek (94).
Resultatet före skatt uppgick till 1 258 msek (1 836), och resultatet efter skatt till 889 msek (1 282). Resultatet per aktie var 9,75 sek (14,00).
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster om totalt -1 424 msek (-558) före skatt har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Dessa jämförelsestörande poster utgörs av nedan nämnda omstruktureringskostnader inom affärsområdena om totalt -994 msek och engångskostnader avseende pågående konkurrensutredning vid dotterbolag om -430 msek.
Jämförelsestörande poster har belastat rörelseresultatet med 1 424 MSEK fördelat enligt följande
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –16 | –70 |
| Försäljningskostnader | – | –117 |
| Administrationskostnader | –99 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | –1 310 | –394 |
| Andelar i intressebolags resultat | – | –3 |
| Totalt | –1 424 | –558 |
Åtgärdsprogram inom affärsområdena
Inom Trelleborg Engineered Systems har man under året påbörjat ett projekt för konsolidering och fokusering av produktion för specialslang. Projektet innebär en koncentration av tillverkningen till koncernens franska enhet i Clermont-Ferrand. Kostnaden för detta projekt har under året uppgått till cirka 36 msek varav cirka 30 msek påverkat kassaflödet. Ytterligare 5 msek förväntas påverka rörelseresultatet och kassaflöde under 2009. Vidare har man i affärsenheten för tätningsprofiler under året fattat beslut om ett åtgärdsprogram för att ytterligare förbättra enhetens effektivitet, där huvuddelen är hänförlig till en effektivisering i Tyskland. Kostnader om 19 msek har belastat årets rörelseresultat utan kassapåverkande effekt under 2008. Åtgärdsprogrammet bedöms totalt omfatta kostnader och kasseffekt om cirka 30 msek.
I syfte att utvinna synergier från förvärvet av MacDermid
Mänskliga rättigheter
*5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPECFIBOEMBTNÊOTLMJHBSÊUUJHIFUFS
UJMM FYFNQFMCBSOBSCFUF
UWÌOHTBSCFUFPDISÊUUUJMMGBDLMJHSFQSFTFOUBUJPO 7BEHÊMMFSNÊOTLMJHBSÊUUJHIFUFSJOHJDL5SFMMFCPSHJ"NOFTUZ #VTJOFTT(SPVQTSBUJOHTPNNÊUFSSJTLGÚSLSÊOLOJOHBSBWNÊOTLMJHB SÊUUJHIFUFS5SFMMFCPSHTSFTVMUBU
QÌFOGFNHSBEJHTLBMB
WBSLMBSU CÊUUSFÊOHFOPNTOJUUFUGÚSTWFOTLBJOEVTUSJGÚSFUBHTPNWBS
6OEFSÌSFUIBSJOHBÚWFSUSÊEFMTFS TLFUUWBEHÊMMFSUWÌOHTBS CFUFFMMFSCBSOBSCFUF
Utbildning och utveckling
5SFMMFCPSHTHSVOEMÊHHBOEFQSJODJQGÚSQFSTPOBMVUWFDLMJOHÊSBUU WJUJMMIBOEBIÌMMFSMÊNQMJHVUCJMEOJOHGÚSBUUIÚKBZSLFTTLJDLMJH IFUFO4BNUJEJHUTUÊSLFSWJWÌSBNFEBSCFUBSFTTPDJBMBPDIFLPOP NJTLBNÚKMJHIFUFS"OUBMVUCJMEOJOHTUJNNBSQFSBOTUÊMMEWBSWJE LPODFSOFOTQSPEVLUJPOTFOIFUFSVOEFSJNFEFMUBM "OEFMFOBWEFBOTUÊMMEBJQSPEVLUJPOTFOIFUFSTPNHFOPN HÌUUVUCJMEOJOHPNLPODFSOFOT6QQGÚSBOEFLPE WÌSUBOTWBSGÚS NJMKÚ
BSCFUTNJMKÚ
FUJLPDITPDJBMBGSÌHPS ÊSQSPDFOU6UCJME OJOHFOIBSCFESJWJUTCÌEFJFMFBSOJOHGPSN JGÚSTUBIBOEGÚS UKÊOTUFNÊO PDITPNLPOWFOUJPOFMMLMBTTSVNTVUCJMEOJOH
Utvecklingssamtal
7JEVUWFDLMJOHTTBNUBMJ5SFMMFCPSHLPODFSOFOÊSGPLVTJOTUÊMMUQÌ BUUTÊUUBVQQNÌM
TPNTFEBOGÚMKTVQQ6QQOÌEEBQSFTUBUJPOFSPDI LBSSJÊSNÌMEJTLVUFSBT
PDIJOEJWJEVFMMBVUWFDLMJOHTQMBOFSUBTGSBN
'ÚSBUUTUÚEKBLPODFSOFOTDIFGFSJGÚSCFSFEFMTFSGÚSPDI HFOPNGÚSBOEFOBWVUWFDLMJOHTTBNUBMNFENFEBSCFUBSFIBSFO LPNQFUFOTQPSUBMVUWFDLMBUT*EFOOBQPSUBMLBOTBNUBMGÚSCFSFEBT PDIMBHSBTPOMJOF6OEFSHFOPNGÚSEFTFUUQJMPUGÚSTÚL JVUWBMEBBĊÊSTFOIFUFS%FUÚWFSHSJQBOEFNÌMFUÊSBUUFSCKVEB TBNUMJHBUKÊOTUFNÊOEPLVNFOUFSBEFVUWFDLMJOHTTBNUBMÌS
Talent management
5SFMMFCPSHIBSFOPNGBUUBOEFPDITUSVLUVSFSBEQSPDFTTGÚSUBMFOU NBOBHFNFOU LPNQFUFOTGÚSTÚSKOJOH JTZGUFBUUTÊLFSTUÊMMBFO TUBSLUBMBOHCBTGÚSMFEBSFJOPNLPODFSOFO1SPDFTTFOGPLVTFSBS QÌBUUBOBMZTFSBQSFTUBUJPOFSPDIQPUFOUJBM%ÊSVUÚWFSQMBOFSBT ÊWFOGÚSGSBNUJEBMFEBSTVDDFTTJPO1SPDFTTFOÊSPCMJHBUPSJTLPDI VUGÚSTQÌTBNNBTÊUUJIFMBPSHBOJTBUJPOFO6OEFSEFMUPH DJSLBQFSTPOFS
&OWJLUJHEFMBWQSPDFTTFOÊSBUUÚLBBOUBMFUJOUFSOBBSCFUT CZUFONFMMBOWÌSBBĊÊSTPNSÌEFO7JWJMMÚLBLPODFSOFOT NÚKMJHIFUFSBUUGSJHÚSBQPUFOUJBMFOCMBOENFEBSCFUBSOBPDI VUOZUUKBEFOJOUFSOBLPNQFUFOTFOQÌCÊTUBNÚKMJHBTÊUU1SPDFTTFO TBNNBOGBUUBTHFOPNBUULPODFSOFOIÌMMFSLPNQFUFOTGÚSTÚSK OJOHTNÚUFONFESFTQFLUJWFBĊÊSTPNSÌEF3FTVMUBUFOQSFTFOUFSBT EÊSFGUFSGÚS5SFMMFCPSHTTUZSFMTF.ÌMFUÊSBUUIBFOJOUFSOSFLSZUF SJOHTHSBEQÌQSPDFOUUJMMEFGZSBIÚHTUBMFEOJOHTOJWÌFSOB *EBHWBSJFSBSEFOOBTJĊSBGSÌOBĊÊSTPNSÌEFUJMMBĊÊSTPNSÌEF NFOMJHHFSQÌPNLSJOHQSPDFOUUPUBMU
+PC.BSLFUÊSFUUOÊUCBTFSBUWFSLUZHEÊSMFEJHBUKÊOTUFS VUBOOPOTFSBTWJBLPODFSOFOTJOUSBOÊU6OEFSBOOPOTFSBEFT UKÊOTUFSVUQÌ+PC.BSLFU7FSLUZHFUÊSFUUMFEJBUUÚLB EZOBNJLFOJGPSNBWJOUFSOSFLSZUFSJOHPDIBSCFUTSPUBUJPOJOPN LPODFSOFO
&UUUKVHPUBMDIFGFSGSÌOEFGZSBIÚHTUBMFEOJOHTOJWÌFSOBIBS
VOEFSEFMUBHJUJVUWFDLMJOHTDFOUFS
TPNHFOPNGÚSTBW FYUFSOBLPOTVMUFS\$IFGFSOBIBSJOUFSWKVBUT
HFOPNGÚSUQFSTPO MJHIFUTBOBMZTFSPDIHKPSUPMJLBÚWOJOHBS3FTVMUBUFOIBSTBNNBO GBUUBUTJVUWFDLMJOHTQMBOFS
TPNGBTUTUÊMMFSIVSNBOCÊTUCÚS QMBOFSBGÚSDIFGFSOBTGSBNUJE
Ledarskapsutbildning
¯STUBSUBEFLPODFSOFOFUUOZUUPCMJHBUPSJTLUVUWFDLMJOHT QSPHSBNGÚSIÚHSFDIFGFSTPNLBMMBT4&1 4FOJPS&YFDVUJWF 1SPHSBN 6OEFSIBSTBNNBOMBHUDIFGFSWBSBWLWJOOPS EFMUBHJU"NCJUJPOFOÊSBUUVUWFDLMBGÚSNÌHBOBUUUÊOLBTUSBUF HJTLUPDIBUUHFOPNGÚSBCFTMVUBEFÌUHÊSEFS
5*.1 5SFMMFCPSH*OUFSOBUJPOBM.BOBHFNFOU1SPHSBN ÊS FUUWÊMFUBCMFSBUVUCJMEOJOHTQSPHSBNGÚSNFMMBODIFGFSJOPN5SFMMF CPSH1SPHSBNNFUSFWJEFSBEFTJOGÚS.ÌMFUÊSBUUEFMUBHBSOB TLBGÌFOJOCMJDLJBMMBHFOFSFMMBMFEOJOHTVQQHJGUFS
UJMMFYFNQFM TUSBUFHJ
FLPOPNJ
NBSLOBETGÚSJOH
WFSLTBNIFU
MFEBSTLBQPDI QFSTPOBMGSÌHPS6OEFSIBSQFSTPOFS NÊOPDI LWJOOPS TMVUGÚSUQSPHSBNNFU
&UUJOUFSOUNFOUPSQSPHSBNGÚSBUUTUÚEKBDIFGTVUWFDLMJOH GSÊNTUBWLWJOOMJHBDIFGFS
JOJUJFSBEFTGÚSTUBSUVOEFS
&O5SFMMFCPSHBOQBTTBEVUCJMEOJOHJQSPKFLUMFEOJOHTBNMBEF UPUBMUEFMUBHBSF)JUUJMMTIBSQFSTPOFS NÊOPDI LWJOOPS HÌUULVSTFO
Lön och belöning
&OWJLUJHGBLUPSGÚSBUUTÊLFSTUÊMMBLPODFSOFOTMÌOHTJLUJHBGSBN HÌOHÊSBUUIBCFMÚOJOHTTZTUFNTPNCFBLUBSNFEBSCFUBSOBT QSFTUBUJPO3BNBSOBGÚSEFUUBBOHFTBWEFOHMPCBMBPDILPODFSO HFNFOTBNNBLPNQFOTBUJPOTQPMJDZO(SVOEFOJQPMJDZOÊSBUU LPNQFOTBUJPOTTUSVLUVSFOCBTFSBTQÌFUUTZTUFNBUJTLUVUWÊSEF SJOHTTZTUFNGÚSBSCFUTJOOFIÌMMPDIQSFTUBUJPO
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
EC7, LA1, LA2, LA4, LA5, LA6, LA7, LA10, LA11, LA12, LA13, HR4, HR5, HR6, HR7, SO3
Trelleborgs värderingar
Trelleborgs fyra grundläggande värderingar – kundfokus, prestation, innovation och ansvar – är den röda tråden i våra aktiviteter för utveckling av chefer och medarbetare. Företaget har under året fortsatt satsningen på börjad 2007 med att integrera värderingarna i var och en av koncernens enheter, med hjälp av presentationer och tryckt material. r
Trelleborgs Uppförandekod
Trelleborgs Uppförandekod är det viktigaste policydokumentet på området Corporate Responsibility för alla anställda i koncernen. Utbildning i kodens innehåll är obligatorisk och har genomförts av 77 procent av de anställda vid produktionsenheterna och av 85-90 procent av tjänstemännen.
Ansvar mot kunder och leverantörer
| –150 | –216 |
| Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster | 1 798 | 2 274 |
| Jämförelsestörande poster | | |
| Trelleborg Engineered Systems | –79 | –89 |
| Trelleborg Automotive | –868 | –382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | –15 | –27 |
| Fastighetsförsäljning | – | 26 |
| Legala engångskostnader | –430 | –86 |
| Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster | 374 | 1 716 |
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 31 263 | 30 810 |
| EBITDA | 2 868 | 3 276 |
| Rörelseresultat | 1 798 | 2 274 |
| Resultat före skatt | 1 258 | 1 836 |
| Resultat efter skatt | 889 | 1 282 |
EBITDA-marginalen uppgick till 9,1 procent (10,6) och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (7,3). Rörelsemarginalen har förbättrats jämfört med föregående år inom Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems mycket tack vare förbättrad produktmix och fortsatt prioritering mot attraktiva segment. Rörelsemarginalen inom Trelleborg Engineered Systems sjönk under året främst påverkat av en lägre efterfrågan inom vissa segment och produktionsstörningar inom segmentet offshore olja/gas, vilket påverkat årets rörelseresulat med cirka 110 msek. Trelleborg Automotive redovisade en negativ rörelsemarginal drivet av den tydliga nedgången inom fordonsindustrin.
Sammantaget inom koncernen har kostnader redovisats avseende kapacitetsanpassningar och personalreduktioner om totalt cirka 200 msek varav merparten inom Trelleborg Automotive.
Kostnader för utveckling, inklusive aktivering på 55 msek (81), uppgick under året till 513 msek (520). Årets avskrivningar och nedskrivningar av kapitaliserade utgifter för utveckling uppgick till 118 msek (94).
Resultatet före skatt uppgick till 1 258 msek (1 836), och resultatet efter skatt till 889 msek (1 282). Resultatet per aktie var 9,75 sek (14,00).
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster om totalt -1 424 msek (-558) före skatt har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Dessa jämförelsestörande poster utgörs av nedan nämnda omstruktureringskostnader inom affärsområdena om totalt -994 msek och engångskostnader avseende pågående konkurrensutredning vid dotterbolag om -430 msek.
Jämförelsestörande poster har belastat rörelseresultatet med 1 424 MSEK fördelat enligt följande
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –16 | –70 |
| Försäljningskostnader | – | –117 |
| Administrationskostnader | –99 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | –1 310 | –394 |
| Andelar i intressebolags resultat | – | –3 |
| Totalt | –1 424 | –558 |
Åtgärdsprogram inom affärsområdena
Inom Trelleborg Engineered Systems har man under året påbörjat ett projekt för konsolidering och fokusering av produktion för specialslang. Projektet innebär en koncentration av tillverkningen till koncernens franska enhet i Clermont-Ferrand. Kostnaden för detta projekt har under året uppgått till cirka 36 msek varav cirka 30 msek påverkat kassaflödet. Ytterligare 5 msek förväntas påverka rörelseresultatet och kassaflöde under 2009. Vidare har man i affärsenheten för tätningsprofiler under året fattat beslut om ett åtgärdsprogram för att ytterligare förbättra enhetens effektivitet, där huvuddelen är hänförlig till en effektivisering i Tyskland. Kostnader om 19 msek har belastat årets rörelseresultat utan kassapåverkande effekt under 2008. Åtgärdsprogrammet bedöms totalt omfatta kostnader och kasseffekt om cirka 30 msek.
I syfte att utvinna synergier från förvärvet av MacDermid
Konkurrens
&UUBW5SFMMFCPSHTEPUUFSCPMBHJ'SBOLSJLFÊSTFEBOGÚSFNÌM GÚSVOEFSTÚLOJOHBSBWLPOLVSSFOTNZOEJHIFUFSJ&6
64"PDI #SBTJMJFO*+BQBOIBSNZOEJHIFUFSOBBWTMVUBUFOVUSFEOJOHVUBO BUUWJEUBÌUHÊSEFSNPU5SFMMFCPSH&6LPNNJTTJPOFONFEEFMBEF TJUUCFTMVUJÊSFOEFUJKBOVBSJ&OMJHUNFEEFMBOEFUIBSFUU BW5SFMMFCPSHLPODFSOFOTGSBOTLBEPUUFSCPMBHEFMUBHJUJPUJMMÌUFU QSJTTBNBSCFUFBWTFFOEFWJTTBUZQFSBWNBSJOBPMKFTMBOHBS&6 LPNNJTTJPOFOIBSGBTUTUÊMMUCÚUFTCFMPQQFUGÚSEFUCFSÚSEBEPUUFS CPMBHFUUJMM
.&63
4FEBOÊSÊWFOFUUBW5SFMMFCPSHTEPUUFSCPMBHJ64" GÚSFNÌMGÚSVOEFSTÚLOJOHBWBNFSJLBOTLBKVTUJUJFEFQBSUFNFOUFU JOPNWJTTBUZQFSBWNBSJOBPMKFTMBOHBSPDIWJTTBUZQFSBWNBSJOB GFOESBS&6LPNNJTTJPOFOTCFTMVUFOMJHUPWBOÊSIFMUGSJTUÌFOEF GSÌOEFBNFSJLBOTLBNZOEJHIFUFSOBTCFTMVU5SFMMFCPSHIBSGPSU MÚQBOEFCJTUÌUUEFBNFSJLBOTLBNZOEJHIFUFSOBJEFSBTVOEFS TÚLOJOHBSPDIJOWÊOUBSEFSBTCFTMVUJÊSFOEFU
,PODFSOFOIBSFUUUZEMJHUPDIWÊMLPNNVOJDFSBUSFHFMWFSL BUUJBLUUBHÊMMBOEFLPOLVSSFOTSFHMFSTPNGÚSTUÊSLUTLSBGUGVMMU TF SVUBOFEBO GÚSBUUZUUFSMJHBSFÚLBLVOTLBQFOPNHÊMMBOEFLPO LVSSFOTSÊUUTSFHMFSPDITUÊSLBLPODFSOFOTJOUFSOBQSPDFTTFSPDI LPOUSPMMTZTUFN
4FWJEBSFVOEFSLPNNFOUBSFSUJMMLPODFSOFOTSFTVMUBUSÊL OJOHQÌTJEBO
Leverantörer
5SFMMFCPSHTNÌMTÊUUOJOHÊSBUUFOCBSUBSCFUBNFEMFWFSBOUÚSFS TPNBOTMVUFSTJHUJMMWÌSBLWBMJUFUTLSBWPDIBĊÊSTQSJODJQFS .ÌOHBBWLPODFSOFOTFOIFUFSHSBOTLBSMFWFSBOUÚSFSTNJMKÚ IÌMMCBSIFUTQSFTUBOEB
WBOMJHFOWJBMPLBMUVUGPSNBEFSVUJOFSPDI FOLÊUFS'SÌOLPNNFSMFWFSBOUÚSFSTFGUFSMFWOBEBWSFMFWBOUB EFMBSBW5SFMMFCPSHT6QQGÚSBOEFLPEBUUHSBOTLBTWJBFOTKÊMW EFLMBSBUJPONFEGPLVTQÌBSCFUTNJMKÚ
NJMKÚPDITPDJBMUBOTWBS -FWFSBOUÚSFSTPNCFEÚNTIBSJTLFSGÚSBMMWBSMJHBCSPUUNPU LPEFOTSFHMFSLPNNFSBUUHSBOTLBTHFOPNMFWFSBOUÚSTSFWJTJPOFS (SBOTLOJOHFOBWMFWFSBOUÚSFSQMBOFSBTTÌBUUEFUZEMJHBTUFSJTL PNSÌEFOBJOMFEOJOHTWJTQSJPSJUFSBT6UCJMEOJOHBW5SFMMFCPSHT JOLÚQTBOTWBSJHBQÌEFUUBPNSÌEFQÌCÚSKBEFTVOEFS
6OEFSÌSFUBWTMVUBEFTSFMBUJPOFSNFEMFWFSBOUÚSFSWJETKV FOIFUFSJPMJLBMÊOEFSBWNJMKÚNÊTTJHBFMMFSTPDJBMBPSTBLFS
Transporter
½WFSQSPDFOUBW5SFMMFCPSHTSÌWBSPSPDIGÊSEJHBQSPEVLUFS USBOTQPSUFSBTNFEMBTUCJM5SFMMFCPSHBOMJUBSUSBOTQPSUGÚSFUBH
TPNLBOTLÚUBGSBLUFOQÌFUUFĊFLUJWUPDITÊLFSUTÊUU%FOWJLUJ HBTUFNJMKÚQÌWFSLBOBWUSBOTQPSUFSOBÊSVUTMÊQQBWLPMEJPYJEQÌ HSVOEBWGÚSCSVLOJOHBWGPTTJMBCSÊOTMFO
.FEVUHÌOHTQVOLUJ4WFSJHFIBS5SFMMFCPSHWJBFUUBWEF TWFOTLBEPUUFSCPMBHFO
5SFMMFCPSH*OEVTUSJ"#
TFEBOEFMUBHJU JTBNBSCFUTQSPKFLUFU'PSVNGÚS)ÌMMCBSB5SBOTQPSUFS
EÊS BLUÚSFSOBBSCFUBUGÚSBUUGÚSBOLSBUSBOTQPSUFSQÌGÚSFUBHTIÌMMCBS IFUTBHFOEB1SPKFLUFUIBSVOEFSOÌUUNÌMFU
BUUHFLÚQBSF BWWÊHUSBOTQPSUFSFUUWFSLUZH 4ZTUPMF GÚSNFSIÌMMCBSBUSBOTQPSUFS CZHHEBQÌGFNCFEÚNOJOHTHSVOEFSFLPOPNJ
USBOTQPSULSBW NJMKÚ
TÊLFSIFUPDIWFSLOJOHTHSBE1ÌXFCCQMBUTFO XXXUSBOTQPSUVQQIBOEMJOHTF
ÊWFOFOHFMTLWFSTJPOmOOTEÊS LBOUSBOTQPSULÚQBSFVUWÊYMBFSGBSFOIFUFSBWTJOBCFEÚNOJOHBS PDIUSBOTQPSUMFWFSBOUÚSFSEFLMBSFSBTJOBIÌMMCBSIFUTQSFTUBOEB
Produkter
'ÚSQPTJUJWBFĊFLUFSQÌNJMKÚPDIBSCFUTNJMKÚBW5SFMMFCPSHTQSP EVLUFSPDIMÚTOJOHBSTFTJEPSOBPDI7JEVUWFDLMJOHBWOZB QSPEVLUFSUBTBMMUJEIÊOTZOUJMMMBHPDILVOELSBWTBNUNJMKÚ PDIBSCFUTNJMKÚBTQFLUFSJUJMMWFSLOJOHTTLFEFTBNUCSVLBSTLFEF EÊSEFUÊSSFMFWBOU&UUQÌHÌFOEFBSCFUFÊSBUUJTBNSÌENFE LVOEFSFSTÊUUBTÊSTLJMUGBSMJHBÊNOFOFOMJHU&6TLFNJLBMJFMBH TUJGUOJOH3&"\$)JCFmOUMJHBQSPEVLUGPSNVMFSJOHBS TFÊWFO TJEBO
1SPEVLUVUWFDLMJOHFOTLFSWBOMJHFOJOÊSBTBNBSCFUFNFE LVOEFO5SFMMFCPSHUJMMIBOEBIÌMMFSQSPEVLUJOGPSNBUJPOJGPSN BWNÊSLOJOH
TÊLFSIFUTEBUBCMBE
*.%4EFLMBSBUJPOFSPDINJMKÚ EFLMBSBUJPOFS
NPUTWBSBOEFEFLSBWTPNTUÊMMTBWSFTQFLUJWF LVOEFMMFSNBSLOBE.ÌOHBLVOEFSIBSTQFDJmLBLSBWBWTFFOEF QSPEVLUFSOBTNJMKÚFHFOTLBQFSPDIJOHÌFOEFLPNQPOFOUFS
UJMM FYFNQFMGPSEPOTPDICZHHJOEVTUSJO%FUGÚSFLPNNFSPDLTÌ JOEVTUSJFMMFSLVOETQFDJmLBCFHSÊOTOJOHTMJTUPSGÚSLFNJLBMJFS
&OMJHUEFUFVSPQFJTLBEJSFLUJWFUGÚSVUUKÊOUBCJMBS &-7 EJSFLUJWFU TUÊMMTLSBWQÌÌUFSWJOOJOHTCBSIFUIPTJOHÌFOEFLPN QPOFOUFSJCJMBS5SFMMFCPSHMFWFSFSBSEÊSGÚS
FOMJHULSBWFOGSÌO WÊSMEFOTMFEBOEFCJMUJMMWFSLBSF
NJMKÚEFLMBSBUJPOFSFOMJHU("%4- (MPCBM"VUPNPUJWF%FDMBSBCMF4VCTUBODFT-JTU JEFUHFNFO TBNNBEBUBTZTUFNFU*.%4 *OUFSOBUJPOBM.BUFSJBM%BUB4ZTUFN GÚSTBNUMJHBQSPEVLUFSTPNMFWFSFSBTJOPNEFUUBTFHNFOU
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
SO4, SO7, HR2, EN26, PR1, PR3
Åtgärdsprogram på konkurrensområdet
Trelleborgs Uppförandekod och utbildningen i densamma för samtliga anställda innehåller särskilda avsnitt om konkurrensfrågor. Koncernen har dessutom ett specifikt program kring konkurrenslagsfrågor (Trelleborg Competition Law Compliance Program) som bland annat innehåller kommunikation av koncernens tydligt formulerade policies, utbildning, e-learning på intranätet och nyhetsbrev. Företaget har vidare en generell whistleblowerpolicy som kan användas av samtliga anställda vid misstänkta oegentligheter.
Koncernens chefsjurist är även Compliance Officer med ansvar för att implementera, stödja och utveckla koncernens åtgärdsprogram på konkurrensområdet. Programmet, som följs upp och rapporteras tillbaka till styrelsen, innehåller bland annat genomgång av avtal i särskilt utsatta miljöer, legala
genomgångar av dotterbolagen samt genomgång av branschorganisationer. Därutöver fokuserar programmet på att säkerställa att samtliga i organisationen förstår hur konkurrensrätt fungerar, vad som är lagligt/olagligt samt att kartellbeteende är fullständigt oacceptabelt i Trelleborgkoncernen.
- Koncernens högsta chefer (cirka 150) har erhållit särskild genomgång av dessa regler.
- Alla relevanta anställda intygar skriftligen att man läst och förstått företagets policy.
- Alla chefer måste delta i konkurrensseminarier och individuella certifikat utfärdas. Hittills har mer än 50 heldagsseminarier och utbildning av mer än 1 100 chefer i huvudmålgruppen genomförts (december 2008).
- Alla nya chefer måste delta inom sex månader efter anställning.
| 868 | 382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | 15 | 27 |
| Totalt före skatt | 994 | 498 |
| Totalt efter skatt | 733 | 389 |
samheten i Västeuropa. Sammantaget har åtgärderna inom Trelleborg Automotive under året belastat röresleresultatet med cirka 868 msek varav 386 msek avsett nedskrivningar av tillgångar. Kassaflödet har negativt belastats med 279 msek. Återstående kostnader för redan beslutade åtgärder beräknas till cirka 50 msek, varav merparten beräknas belasta 2009 års resultat.
Affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions har under året beslutat om flytt av produktionen i Guelph, Kanada, med cirka 100 anställda främst till befintlig verksamhet i Brasilien och Mexiko samtidigt som en del befintliga produktgrupper fasas ut. Åtgärden är en del i förbättringen av affärsområdets produktionsstruktur och fokuseringen av produktportföljen i linje med förflyttningen mot lönsammare segment. 32 msek har belastat årets rörelseresultat och ytterligare 7 msek förväntas under 2009. Endast 2 msek påverkade årets kassaflöde medan resterande effekt om cirka 33 msek förväntas under 2009.
Inom Trelleborg Wheel Systems har flytten av Trelleborgs produktion av fälgar för specialdäck från affärsområdets enhet i Hadsten i Danmark till en ny enhet i Liepaja, Lettland, i det närmaste avslutats under året. Produktionsflytten skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig tillverkning av dessa relativt små serier av specialprodukter. Inga kostnader för detta projekt har tagits i årets rörelseresultat medan cirka 10 msek belastat årets kassaflöde. Den sedan tidigare år annonserade stängningen av affärsområdets anläggning för industridäck i Hartville, USA fortgår också som planerat. Industridäckskapaciteten ska istället koncentreras till Sri Lanka där investeringar och effektiviseringar pågår. Under året har cirka 13 msek belastat årets rörelseresultat och operativa kassaflöde.
Konkurrensutredningar avseende dotterbolag
Ett av Trelleborgs dotterbolag i Frankrike är sedan 2007 föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i USA, EU och Brasilien. Myndigheterna i Japan har avslutat utredningen utan att vidta åtgärder mot Trelleborg.
Den 28 januari 2009 meddelade EU-kommissionen beslut i ärendet. Utredningen påbörjades i maj 2007 och Trelleborg har inväntat besked från myndigheterna under en längre tid. Enligt kommissionens meddelande har ett av Trelleborgkoncernens franska dotterbolag deltagit i otillåtet prissamarbete avseende vissa typer av marina oljeslangar. EU-kommissionen har fastställt bötesbeloppet för det berörda dotterbolaget till 24,5 meur. Trelleborg berörs även av pågående utredningar av bland annat Justitiedepartementet i USA kring konkurrensförhållandena inom vissa typer av marina oljeslangar och vissa typer av marina fendrar. EU-kommissionens beslut är dock helt fristående från de amerikanska myndigheternas beslut. Trelleborg har fortlöpande bistått de amerikanska myndigheterna och inväntar deras beslut i ärendet.
Med kännedom om EU-kommissionens ovan nämnda beslut har i 2008 års bokslut 430 msek kostnadsförts. Inklusive de legala kostnader om 86 msek som belastade föregående års resultat så beräknas den totala kostnaden uppgå till 516 msek. Häri inkluderas t ex ovan nämnda EU-böter och böter och kostnader i USA och andra berörda länder samt skadestånd och ombudskostnader. Denna bedömning är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.
Resultaträkning per kvartal
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning | 8 067 | 7 729 | 8 326 | 7 904 | 7 527 | 7 415 | 7 343 | 7 762 | ||
| EBITDA | 871 | 835 | 989 | 869 | 719 | 779 | 289 | 793 | ||
| Rörelseresultat | 622 | 607 | 734 | 596 | 450 | 547 | –8 | 524 | ||
| Resultat före skatt | 490 | 510 | 609 | 495 | 320 | 428 | –161 | 403 | ||
| Resultat efter skatt | 343 | 354 | 442 | 342 | 231 | 308 | –127 | 278 |
Koncernen, totalt
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning | 8 067 | 7 776 | 8 326 | 7 943 | 7 527 | 7 453 | 7 343 | 7 799 | ||
| Rörelseresulat | 574 | 445 | 337 | 489 | 263 | 431 | –800 | 342 | ||
| Resultat före skatt | 442 | 348 | 212 | 388 | 133 | 312 | –953 | 220 | ||
| Resultat efter skatt | 309 | 222 | 173 | 259 | 102 | 217 | –842 | 140 |
Nuvarande bedömning innebär, jämfört med vad som tidigare kommunicerats, att det möjliga utfallet väsentligt reducerats.
(Tidigare bedömning, från juni 2007: I dagsläget är alla uppskattningar om tänkbara ekonomiska effekter förenade med stor osäkerhet, men möjligen kan den potentiella finansiella påverkan sammantaget komma att uppgå till belopp i en storleksordning som motsvarar en övervägande del av koncernens resultat före skatt 2006.)
Trelleborg ser mycket allvarligt på brott mot konkurrensrättslagarna och har sedan tidigare ett mycket klart och välkommunicerat regelverk att iaktta gällande konkurrensregler. Till följd av det inträffade har därför en kraftfull förstärkning av redan existerande åtgärdsprogram utförts med syfte att ytterligare öka kunskapen om gällande konkurrensrättsregler och att stärka koncernens interna processer och kontrollsystem.
Händelser efter periodens utgång
Konkurrensutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike
Den 28 januari 2009 meddelade EU-kommissionen beslut i den pågående, tidigare kommunicerade konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. För ytterligare information se ovan.
Utsikter för första kvartalet 2009, lämnade i bokslutskommunikén den 11 februari 2009
Sammantaget förväntas en lägre efterfrågan jämfört med fjärde kvartalet 2008.
Ansvar för samhälle och närmiljö
Samhällsengagemang
Trelleborg deltar i en mängd olika samhällsaktiviteter, ofta lokala sådana som innebär samarbete med grannar, intresseorganisationer, myndigheter och idrottsklubbar. I de sistnämnda finns många exempel på hur företaget stöttar ungdomsarbete, vilket sker även via stöd till handikappade barn, scouter, förskolor och festivaler.
Trelleborg sponsrar inte politiska eller religiösa organisationer. Trelleborgs riktlinjer för sponsring fastslår att vi prioriterar sponsringsåtaganden som är till nytta för samhället och den omgivning där vi är verksamma. Sponsring ska stödja våra värderingar och stärka våra relationer med kunder och andra partners.
Inom utbildningsområdet pågår samarbeten med flera universitet och skolor, vilket medför löpande kontakter med forskare och studenter. Bland annat samarbetar Trelleborg med Université de Nantes, Frankrike, Fachhochschule Koblenz, Tyskland, LUISS i Rom, Italien, Western Michigan University, USA, Malta University, Malta, University of Derby och Trent Technical College, Storbritannien samt Internationella Miljöinstitutet och Chalmers, Sverige. Under årens lopp har många examens- och forskningsarbeten utförts vid Trelleborgs anläggningar, till exempel med miljöinriktning. Utöver detta kan nämnas ett så kallat "learning partnership" med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet som innebär finansiering av två doktorandtjänster.
Kommunikation
Ett av de centrala kommunikationsmålen är att bidra till att Trelleborg agerar som god samhällsmedborgare, och i linje med detta förmedla en relevant bild av verksamheten. Vår kommunikation ska följa relevanta lagar, regler och normer, präglas av en
Trelleborgs verksamhet genererar ett ekonomiskt värde som i stor utsträckning fördelas mellan olika intressenter, såsom leverantörer av varor och tjänster, anställda, aktieägare, banker och andra kreditgivare samt samhället i form av skatter. Under 2008 generades 31 311 MSEK (30 848) varav 30 988 MSEK (29 480) fördelades på de olika intressentgrupperna enligt diagrammet nedan. Näst leverantörer av material och tjänster kommer den största delen av det genererade värdet de anställda tillgodo i form av löner och andra förmåner.
Koncernens utdelningspolicy till aktieägarna innebär att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30–50 procent av årets nettoresultat.
nära relation till bolagets intressenter och baseras på frekventa kontakter, tydlighet och god etik. Den ska vara transparent och ärlig, planerad och systematisk.
När det gäller marknadskommunikation följer företaget Sveriges Annonsörförenings etiska regler, som sträcker sig längre än till affärsrelationen mellan annonsör och byrå. Reklamen ska vara förenlig med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Referenser till GRI (Global Reporting Initiative)
EC1, EN30, SO5, PR6
Trelleborg och Rädda Barnen
Ett flerårigt samarbete som inleddes 2006 med Rädda Barnen och som innefattar ett årligt stöd är en del av Trelleborgs strävan att ta ett ökat
globalt samhällsansvar genom att bidra till barns utveckling och utbildning. Rädda Barnens program "Rewrite the Future" är en femårig global satsning för att barn i konfliktdrabbade länder ska få gå i skola.
Miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar och kostnader
Under 2008 investerades totalt 97 MSEK (96) i åtgärder för förbättrad miljö och arbetsmiljö. Miljö- och arbetsmiljörelaterade kostnader uppgick till 144 MSEK (133). Samtidigt genererade miljöförbättrande åtgärder kostnadsbesparingar på 34 MSEK (21).
Bestyrkanderapport
067 | 7 776 | 8 326 | 7 943 | 7 527 | 7 453 | 7 343 | 7 799 | | |
| Rörelseresulat | 574 | 445 | 337 | 489 | 263 | 431 | –800 | 342 | | |
| Resultat före skatt | 442 | 348 | 212 | 388 | 133 | 312 | –953 | 220 | | |
| Resultat efter skatt | 309 | 222 | 173 | 259 | 102 | 217 | –842 | 140 | | |
Nuvarande bedömning innebär, jämfört med vad som tidigare kommunicerats, att det möjliga utfallet väsentligt reducerats.
(Tidigare bedömning, från juni 2007: I dagsläget är alla uppskattningar om tänkbara ekonomiska effekter förenade med stor osäkerhet, men möjligen kan den potentiella finansiella påverkan sammantaget komma att uppgå till belopp i en storleksordning som motsvarar en övervägande del av koncernens resultat före skatt 2006.)
Trelleborg ser mycket allvarligt på brott mot konkurrensrättslagarna och har sedan tidigare ett mycket klart och välkommunicerat regelverk att iaktta gällande konkurrensregler. Till följd av det inträffade har därför en kraftfull förstärkning av redan existerande åtgärdsprogram utförts med syfte att ytterligare öka kunskapen om gällande konkurrensrättsregler och att stärka koncernens interna processer och kontrollsystem.
Händelser efter periodens utgång
Konkurrensutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike
Den 28 januari 2009 meddelade EU-kommissionen beslut i den pågående, tidigare kommunicerade konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. För ytterligare information se ovan.
Utsikter för första kvartalet 2009, lämnade i bokslutskommunikén den 11 februari 2009
Sammantaget förväntas en lägre efterfrågan jämfört med fjärde kvartalet 2008.
Till läsarna av Trelleborgs årsredovisning 2008
7JIBSQÌVQQESBHBWMFEOJOHFOJ5SFMMFCPSH"# QVCM ÚWFSTJLUMJHUHSBOTLBUEFBWPTTVUWBMEBSFTVMUBU JOEJLBUPSFSOB6UTMÊQQBWLPMEJPYJE TJEBO 6UTMÊQQBWnZLUJHBPSHBOJTLBÊNOFO TJEBO "WGBMMT NÊOHE TJEBO "SCFUTSFMBUFSBEFTLBEPSTKVLEPNBS TJEBO 6UCJMEOJOHTUJNNBSQFSBOTUÊMME TJEBO TBNU"OEFMBOTUÊMMEBTPNVUCJMEBUTJLPODFSOFOTVQQGÚSBOEFLPE TJEBO JBWTOJUUFU \$PSQPSBUF3FTQPOTJCJMJUZ
4ZGUFUNFEEFOÚWFSTJLUMJHBHSBOTLOJOHFOÊSBUUWJTLBMMVUUBMBPTTPNIVSVWJEBWJGVOOJUOÌHSB PNTUÊOEJHIFUFSTPNUZEFSQÌBUUSFEPWJTOJOHFOJOUFJBMMUWÊTFOUMJHUÊSVQQSÊUUBEFOMJHUBW5SFMMFCPSH GSBNUBHOBPDIBOHJWOBLSJUFSJFS%FOÚWFSTJLUMJHBHSBOTLOJOHFOIBSVUGÚSUTJFOMJHIFUNFEEFUGÚSTMBH UJMMSFLPNNFOEBUJPOPNÚWFSTJLUMJHPCFSPFOEFHSBOTLOJOHBWGSJWJMMJHTFQBSBUIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOH TPNVUHJWJUTBW'"3434 EFOTWFOTLBCSBOTDIPSHBOJTBUJPOFOGÚSSFWJTPSFSPDISÌEHJWBSF
,PODFSOMFEOJOHFOJ5SFMMFCPSHBOTWBSBSGÚSBSCFUFUNFEIÌMMCBSIFUTGSÌHPSOBPDISFEPWJTOJOHFOBW EFUTBNNB7ÌSVQQHJGUÊSBUUVUUBMBPTTPNEFBOHJWOBSFTVMUBUJOEJLBUPSFSOBQÌPWBOOÊNOEBTJEPSJ 5SFMMFCPSHTÌSTSFEPWJTOJOHCBTFSBUQÌWÌSVUGÚSEBÚWFSTJLUMJHBHSBOTLOJOH
%FBOHJWOBSFTVMUBUJOEJLBUPSFSOBÊSVQQSÊUUBEFVUJGSÌOUJMMÊNQMJHB
BW5SFMMFCPSHTQFDJmLUGSBNUBHOB PDIBOHJWOBSFEPWJTOJOHTPDICFSÊLOJOHTQSJODJQFS
WJMLBUJMMTBNNBOTVUHÚSEFLSJUFSJFSNPUWJMLBWÌS ÚWFSTJLUMJHBHSBOTLOJOHHFOPNGÚSUT
Den översiktliga granskningen har bland annat omfattat:
- t 4BNUBMNFEBOTWBSJHBGÚSBUUTBNMBJOJOGPSNBUJPOPNWÊTFOUMJHBIÊOEFMTFSPDIBLUJWJUFUFS VOEFSEFOUJETQFSJPETPNSFEPWJTOJOHFOPNGBUUBS
- t (FOPNHÌOHBWCFSÊLOJOHTPDISFEPWJTOJOHTQSJODJQFS
TBNUTZTUFNPDIJOTUSVLUJPOFSGÚS SFHJTUSFSJOHPDISFEPWJTOJOHBWSFTVMUBUJOEJLBUPSFSOB - t #FTÚLQÌUWÌVUWBMEBFOIFUFS 4LFMNFSTEBMF
4UPSCSJUBOOJFOPDI5JWPMJ
*UBMJFO PDICFSÚSEB TUBCTGVOLUJPOFSQÌLPODFSOOJWÌJTZGUFBUUHSBOTLBSVUJOFSGÚSSFEPWJTOJOH
TBNNBOTUÊMMOJOH PDIJOUFSOLPOUSPMMBWSFTVMUBUJOEJLBUPSFSOB - t (SBOTLOJOHBWVOEFSMJHHBOEFEPLVNFOUBUJPOHFOPNTUJDLQSPWGÚSBUUCFEÚNBIVSVWJEB SFTVMUBUJOEJLBUPSFSOBSBQQPSUFSBUTPDIBHHSFHFSBUTQÌFUUJBMMUWÊTFOUMJHUFOIFUMJHUTÊUUPDI JÚWFSFOTTUÊNNFMTFNFEBW5SFMMFCPSHGBTUTUÊMMEBQSJODJQFS
7JIBSSBQQPSUFSBUUJMM5SFMMFCPSHTLPODFSOTUBC,PNNVOJLBUJPOPDIUJMM.JMKÚJOPNLPODFSOTUBC +VSJEJLPNEFMÚQBOEFSFTVMUBUFOBWWÌSHSBOTLOJOH
%FUIBSWJEWÌSÚWFSTJLUMJHBHSBOTLOJOHJOUFGSBNLPNNJUOÌHSBPNTUÊOEJHIFUFSTPNUZEFSQÌ BUUSFEPWJTOJOHFOBWEFPWBOOÊNOEBSFTVMUBUJOEJLBUPSFSOBQÌBOHJWOBTJEPSJBWTOJUUFU\$PSQPSBUF 3FTQPOTJCJMJUZJOUFJBMMUWÊTFOUMJHUÊSVQQSÊUUBEFOMJHUBOHJWOBLSJUFSJFS
Trelleborg den 19 februari 2009 PricewaterhouseCoopers AB
Olov Karlsson Fredrik Ljungdahl Auktoriserad revisor Specialistledamot FAR SRS
| –8 399 | –7 456 |
| Summa rörelsekapital | 3 172 | 3 387 |
| Anläggningstillgångar | 18 970 | 16 391 |
| Andelar i intressebolag | 96 | 75 |
| Sysselsatt kapital | 22 238 | 19 853 |
Koncernens sysselsatta kapital ökade till 22 238 msek (19 853), en ökning med 2 385 msek, hänförlig till:
| MSEK | |
|---|---|
| Företagsförvärv | 803 |
| Förändring rörelsekapital och anläggningstillgångar | –785 |
| Förändring andelar intressebolag | 8 |
| Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolag | 2 359 |
Den minskade kapitalbindningen i rörelsekapital är främst hänförlig till ökade rörelseskulder och minskande rörelsefordringar vilket till viss del motverkas av en ökning av varulager.
Valutakurseffekter har ökat värdet av anläggningstillgångar med 1 969 msek. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 1 526 msek (1 336), varav 159 msek i immateriella anläggningstillgångar och 1 367 msek i materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar under året var 1 054 msek (992). De totala nedskrivningarna uppgick till 424 msek (87) varav 408 msek är relaterade till de i koncernen pågående omstruktureringsprogrammen.
Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) för koncernen minskade till 1,8 procent (8,7). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster så minskade avkastningen på sysselsatt kapital till 8,4 procent (11,5).
Det totala egna kapitalet ökade under året med 186 msek till 10 238 msek (10 052). Omräkningsdifferensen uppgick till netto 1 183 msek inklusive kursdifferenser (netto efter skatt) på säkringsinstrument. Den totala utdelningen uppgick till 590 msek (545) varav till minoritetsintressen 3 msek (3).
Trelleborgkoncernen, förändring av eget kapital
| Eget kapital | Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Minoritetsintressen | Totalt | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver | Balanserad vinst | ||||||||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans den 1 januari | 2 259 | 2 259 | 226 | 226 | –41 | –114 | 7 488 | 7 209 | 120 | 107 | 10 052 | 9 687 |
| Årets förändringar | ||||||||||||
| Kassaflödessäkringar netto efter skatt | –109 | –16 | –109 | –16 | ||||||||
| Omräkningsdifferens | 2 066 | 172 | –1 | –5 | 2 065 | 167 | ||||||
| Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag | ||||||||||||
| efter skatt | –882 | –83 | –882 | –83 | ||||||||
| Summa förändringar redovisade direkt i eget kapital | 1 075 | 73 | –1 | –5 | 1 074 | 68 | ||||||
| Resultat efter skatt | –267 | 821 | 9 | 17 | –258 | 838 | ||||||
| Förvärv | –40 | 4 | –40 | 4 | ||||||||
| Utdelning | –587 | –542 | –3 | –3 | –590 | –545 | ||||||
| Utgående balans den 31 december | 2 259 | 2 259 | 226 | 226 | 1 034 | –41 | 6 634 | 7 488 | 85 | 120 | 10 238 | 10 052 |
För andra reserver, se vidare not 26.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2008 (utdelning 2007: 6,50 SEK per aktie), totalt - MSEK (587).
Koncernens balansräkningar
Innehåll Finansiell rapportering
| Kommentarer till koncernens resultaträkningar 72 | |
|---|---|
| Koncernens resultaträkningar 73 | |
| Kommentarer till koncernens balansräkningar 78 | |
| Koncernens balansräkningar 79 | |
| Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 81 | |
| Koncernens kassaflödesanalyser 82 | |
| Not 1 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 83 | |
| Not 2 Segmentsredovisning 89 | |
| Not 3 Anställda och kostnader 90 | |
| Not 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 91 | |
| Not 5 Jämförelsestörande poster 91 | |
| Not 6 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 91 | |
| Not 7 Andelar i intressebolags resultat 91 | |
| Not 8 Kostnadsslagsindelad resultaträkning 91 | |
| Not 9 Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet 91 | |
| Not 10 Statliga stöd 91 | |
| Not 11 Finansiella intäkter och kostnader 92 | |
| Not 12 Skatt på årets resultat 92 | |
| Not 13 Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital 92 | |
| Not 14 Materiella anläggningstillgångar 92 | |
| Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 93 | |
| Not 16 Finansiella anläggningstillgångar 94 | |
| Not 17 Moderbolagets och koncernens innehav av aktier | |
| och andelar i koncernbolag 94 | |
| Not 18 Övriga aktier 94 | |
| Not 19 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 95 | |
| Not 20 Varulager 95 | |
| Not 21 Kortfristiga rörelsefordringar 95 | |
| Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 95 | |
| Not 23 Räntebärande fordringar 95 | |
| Not 24 Finansiella derivatinstrument 96 | |
| Not 25 Likvida medel 96 | |
| Not 26 Eget kapital 96 | |
| Not 27 Räntebärande skulder 96 | |
| Not 28 Finansiell riskhantering 97 | |
| Not 29 Finansiella instrument per kategori 98 | |
| Not 30 Icke räntebärande skulder 98 | |
| Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande 98 | |
| Not 32 Övriga avsättningar 99 | |
| Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 99 | |
| Not 34 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter 99 | |
| Not 35 Förvärv och avvecklade verksamheter 99 | |
| Not 36 Händelser efter balansdagen 99 | |
| Moderbolagets resultaträkningar och kassaflödesanalyser . 100 | |
| Moderbolagets balansräkningar 101 | |
| Förändring av eget kapital 101 | |
| Moderbolagets noter 102 | |
| Förslag till vinstdisposition. 105 | |
| Revisionsberättelse. 106 | |
| Flerårsöversikt. 107 | |
| Trelleborgaktien 108 | |
Våra liv färgas
av våra synintryck. För att få fram rätt färgnyanser i en annons, tidning eller en broschyr krävs extrem precision i tryckprocessen. Polymerbelagda tryckdukar från Trelleborg Printing Blankets överför färgen till pappret och säkrar det rätta intrycket, gång på gång - en annorlunda lösning.
| | | |
| Varulager | 20 | 4 775 | 4 012 |
| Kortfristiga rörelsefordringar | 21,22 | 6 735 | 6 842 |
| Aktuell skattefordran | | 770 | 497 |
| Räntebärande fordringar | 23 | 178 | 95 |
| Likvida medel | 25 | 749 | 530 |
| Summa omsättningstillgångar | | 13 207 | 11 976 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | | 33 763 | 29 334 |
| | | | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | | | |
| Eget kapital | 26 | | |
| Aktiekapital | | 2 259 | 2 259 |
| Övrigt tillskjutet kapital | | 226 | 226 |
| Andra reserver | | 1 034 | –41 |
| Balanserad vinst | | 6 901 | 6 667 |
| Årets resultat | | –267 | 821 |
| Summa | | 10 153 | 9 932 |
| Minoritetsintressen | 13 | 85 | 120 |
| Summa eget kapital | | 10 238 | 10 052 |
| Långfristiga skulder | | | |
| Räntebärande långfristiga skulder | 27 | 10 834 | 7 276 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 141 | 75 |
| Pensionsförpliktelser | 31 | 856 | 802 |
| Övriga avsättningar | 32 | 670 | 332 |
| Uppskjutna skatteskulder | 19 | 310 | 389 |
| Summa långfristiga skulder | | 12 811 | 8 874 |
| Kortfristiga skulder | | | |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 27 | 2 805 | 3 446 |
| Aktuell skatteskuld | | 780 | 563 |
| Övriga kortfristiga skulder | 30,33 | 6 426 | 6 140 |
| Övriga avsättningar | 32 | 703 | 259 |
| Summa kortfristiga skulder | | 10 714 | 10 408 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | | 33 763 | 29 334 |
| Ansvarsförbindelser | 34 | 10 | 12 |
| Ställda säkerheter | 34 | 34 | 39 |
Nettoskuld
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande placeringar och fordringar | 6 | 4 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 178 | 95 |
| Likvida medel | 749 | 530 |
| Summa räntebärande tillgångar | 933 | 629 |
| Räntebärande långfristiga skulder | –10 834 | –7 276 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | –2 805 | –3 446 |
| Summa räntebärande skulder | –13 639 | –10 722 |
| Nettoskuld | –12 706 | –10 093 |
| Förändring av nettoskuld: | ||
| Nettoskuld vid årets början | –10 093 | –9 350 |
| Årets nettokassaflöde | –977 | –513 |
| Låneavgift | 0 | 2 |
| Kursdifferenser | –1 636 | –232 |
| Nettoskuld vid årets slut | –12 706 | –10 093 |
| 2008 | 2007 | |
| Nettoskuld/EBITDA1), ggr | 4,4 | 3,1 |
| EBITDA1), finansnetto, ggr | 5,3 | 7,5 |
| 1) Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster. |
Nettoskulden ökade under året och uppgick till 12 706 msek (10 093). Köpeskillingen för årets förvärv var 802 msek inklusive förvärvskostnader. Kursdifferensernsa ökade nettoskulden med 1 636 msek.
Trelleborg har en långsiktig basfinansiering som sträcker sig in i 2012 via ett syndikerat lån. Långfristiga kreditfaciliteter och övriga långfristiga lån uppgick vid utgången av 2008 till cirka 16 300 msek. Den outnyttjade delen uppgick till cirka 5 500 msek. Den kortfristiga finansieringen uppgick totalt till cirka 2 800 msek.
Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100). Soliditeten var 30 procent (34). Eget kapital per aktie (90,4 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 112 sek (110). Avkastningen på eget kapital var negativ (8,4). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster minskade avkastningen på eget kapital till 8,8 procent (13,0).
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser
Kommentarer till koncernens resultaträkningar
Koncernens marknadssituation under 2008 var mycket varierande. Den totala utvecklingen under det första halvåret var god med relativt hög organisk tillväxt. Marknadsläget under senare hälften av tredje kvartalet präglades av ökad osäkerhet inom flera segment, vilket accentuerades under årets sista kvartal med en kraftigt negativ utveckling. Den tydliga nedgången inom fordonsindustrin, byggindustrin samt vissa generella industrisegment påverkade då delar av koncernens verksamheter kraftigt.
Samtidigt har ett flertal av koncernens segment såsom flygindustri, offshore olja/gas, infrastruktur samt lantbruk utvecklats väl med en stark efterfrågan. Här har koncernens positioner på marknaden blivit starkare och inom många delsegment har vi tagit marknadsandelar. Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems ökade sina operativa rörelseresultat jämfört med 2007 medan Trelleborg Engineered Systems rörelseresultat försämrades något. Resultatet inom Trelleborg Automotive påverkades fortsatt negativt av den kraftiga nedgången inom fordonsindustrin.
För att öka konkurrenskraften och frigöra synergier har under 2008 ett flertal omstruktureringsprojekt initierats och arbetet med de från tidigare år annonserade projekten har fortsatt, främst inom Trelleborg Automotive. Sammantaget har dessa omstrukteringsprojekt belastat koncernens totala rörelseresultat under året med 994 msek. Ytterligare åtgärder har också påbörjats för att anpassa koncernens organisation efter rådande marknadsförutsättningar. Detta sker i alla affärsområden i form av tillfälliga produktionsstopp, skiftreduktioner och personalneddragningar. Dessa åtgärder har under året belastat koncernens operativa rörelseresultat med cirka 200 msek.
Som en följd av EU kommisionens beslut i pågående konkurrensutredning avseende vissa typer av marina slangar har rörelseresultatet under 2008 belastats med 430 msek.
Nettoomsättning
Marknadsförutsättningarna har varit mycket varierande under året med en god utveckling under första halvåret inom flertalet av koncernens marknadssegment. Den finansiella turbulensen under senare delen av året påverkade många områden med följd att koncernens nettoomsättning sjönk, inte minst inom fordonsrelaterade segment där nedgången var dramatisk. Inom segment såsom flygindustri, offshore olja/gas, infrastruktur samt lantbruk har dock marknadsutvecklingen varit fortsatt god.
Omsättningen ökade för samtliga affärsområden förutom för Trelleborg Automotive. Trelleborgkoncernens nettoomsättning uppgick för helåret 2008 till 31 263 msek (30 971), en ökning med 1 procent. Den organiska försäljningen minskade med 1 procent. Omsättningsökningen vid jämförbara valutakurser uppgick till 1 procent.
För att inom utvalda segment kunna möta en ökande efterfrågan har under året ett antal investeringar i nya anläggningar gjorts bland annat inom utvalda segment som offshore och lantbruk och på geografiska marknader som Kina, Sri Lanka, Turkiet, USA, Italien och Sverige. Trelleborgkoncernens strategi att växa inom attraktiva segment, med god tillväxt och lönsamhetspotential, och där de tre primära kundbehoven täta, dämpa och skydda spelar en huvudroll, har lett till att ett antal förvärv genomförts under året med en sammanlagd årlig omsättning om cirka 1 215 msek och 970 anställda.
Koncernens nettoomsättning uppgick till
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter, MSEK | 31 263 | 30 810 |
| Avvecklade verksamheter, MSEK | – | 161 |
| Totalt | 31 263 | 30 971 |
2008 års nettoomsättning jämfört med 2007
| Förändring, % Kvarvarande verksamheter |
|
|---|---|
| Organisk tillväxt | –1 |
| Strukturella förändringar | +2 |
| Valutakursförändringar | 0 |
| Totalt | +1 |
Nettoomsättning per affärsområde, kvarvarande verksamheter
| MSEK | 2008 | 2007 | Nominell förändring, % |
|---|---|---|---|
| Trelleborg Engineered Systems | 12 378 | 11 745 | 5 |
| Trelleborg Automotive | 9 461 | 10 299 | –8 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 6 022 | 5 844 | 3 |
| Trelleborg Wheel Systems | 3 708 | 3 248 | 14 |
| Eliminering | –306 | –326 | |
| Koncernen | 31 263 | 30 810 | 1 |
Trelleborg Engineered Systems hade under året en organisk tillväxt som uppgick till 3 procent. Efterfrågan varierade stort inom affärsområdets olika marknadssegment. Inom de industriella segmenten och de byggrelaterade verksamheterna har utvecklingen, speciellt under senare delen av året, varit svag medan efterfrågan inom de projektorienterade segmenten, speciellt inom offshore olja/gas och infrastruktur har varit fortsatt god.
För Trelleborg Automotive minskade den organiska försäljningen med nästan 9 procent för helåret 2008 jämfört med 2007. Detta som följd av en kraftigt minskad efterfrågan, främst i Nordamerika och Västeuropa, samt omfattande kapacitetsneddragningar och personalminskningar.
Koncernens resultaträkningar
de | –977 | –513 |
| Låneavgift | 0 | 2 |
| Kursdifferenser | –1 636 | –232 |
| Nettoskuld vid årets slut | –12 706 | –10 093 |
| | | |
| | 2008 | 2007 |
| Nettoskuld/EBITDA1), ggr | 4,4 | 3,1 |
| EBITDA1), finansnetto, ggr | 5,3 | 7,5 |
| 1) Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster. | | |
Nettoskulden ökade under året och uppgick till 12 706 msek (10 093). Köpeskillingen för årets förvärv var 802 msek inklusive förvärvskostnader. Kursdifferensernsa ökade nettoskulden med 1 636 msek.
Trelleborg har en långsiktig basfinansiering som sträcker sig in i 2012 via ett syndikerat lån. Långfristiga kreditfaciliteter och övriga långfristiga lån uppgick vid utgången av 2008 till cirka 16 300 msek. Den outnyttjade delen uppgick till cirka 5 500 msek. Den kortfristiga finansieringen uppgick totalt till cirka 2 800 msek.
Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100). Soliditeten var 30 procent (34). Eget kapital per aktie (90,4 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 112 sek (110). Avkastningen på eget kapital var negativ (8,4). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster minskade avkastningen på eget kapital till 8,8 procent (13,0).
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | |||
| Nettoomsättning | 2 | 31 263 | 30 810 |
| Kostnad för sålda varor | –23 603 | –23 151 | |
| Bruttoresultat | 7 660 | 7 659 | |
| Försäljningskostnader | –2 437 | –2 244 | |
| Administrationskostnader | –2 982 | –3 002 | |
| Forsknings– och utvecklingskostnader | –603 | –550 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 389 | 404 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –1 671 | –563 |
| Andelar i intressebolags resultat | 7 | 18 | 12 |
| Rörelseresultat | 3,4,5,8,9,10 | 374 | 1 716 |
| Finansiella intäkter | 11 | 30 | 26 |
| Finansiella kostnader | 11 | –570 | –465 |
| Resultat före skatt | –166 | 1 277 | |
| Skatt | 12 | –92 | –430 |
| Resultat efter skatt | –258 | 847 | |
| Avvecklade verksamheter Nettoomsättning |
– | 161 | |
| Rörelseresultat | – | –9 | |
| Resultat före skatt | – | –9 | |
| Resultat efter skatt | – | –9 | |
| Summa nettoomsättning | 31 263 | 30 971 | |
| Summa rörelseresultat | 374 | 1 707 | |
| Summa resultat före skatt Summa resultat efter skatt |
–166 –258 |
1 268 838 |
|
| – varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | –267 | 821 | |
| – varav minoritetens andel | 13 | 9 | 17 |
| Resultat per aktie, SEK | 2008 | 2007 | |
| Kvarvarande verksamheter | |||
| –2,95 | 9,20 |
|---|---|
| –2,95 | 9,20 |
| 9,75 | 14,00 |
| –2,95 | 9,10 |
| –2,95 | 9,10 |
| – | 6,50 |
| 90 357 261 | 90 357 261 |
| 90 357 261 | 90 357 261 |
| –1 148 | –435 |
2) Enligt styrelsens och VD's förslag
För Trelleborg Sealing Solutions var utvecklingen under första halvåret mycket bra med god organisk tillväxt inom prioriterade industriella segment. Under senare delen av året minskade efterfrågan, speciellt inom den fordonsrelaterade delen, markant. Totalt uppvisades därmed ingen organisk tillväxt under 2008. Efterfrågan inom segmentet Aerospace var fortsatt mycket bra och utvecklingen inom segment som alternativa energikällor och life science var också positiv.
Trelleborg Wheel Systems ökade sin totala försäljning under året och uppvisade en organisk tillväxt på nästan 11 procent. Den positiva globala utvecklingen för större lantbruksdäck var stark under hela året, vilket gynnar Trelleborg vars produkter är väl positionerade inom detta område. Tillväxten inom segmentet industridäck ökade också något under året dock med en tydlig avmattning i efterfrågan under det fjärde kvartalet.
Nettoomsättning per marknad
Europa är fortsatt den viktigaste marknaden för Trelleborgkoncernen med en andel på 67 procent av den totala försäljningen. Koncernen har dock under året ytterligare stärkt sin närvaro på de nya tillväxtmarknaderna. Försäljningen i Europa och i Nordoch Sydamerika låg på samma nivå som föregående år medan försäljningstillväxten i Asien och resten av världen uppgick till 11 procent.
Trelleborg gör fortsatta satsningar på tillväxtmarknader. För att möta den ökande efterfrågan i Asien har Trelleborg Engineered Systems uppfört en ny fabrik i Wuxi i Kina som invigdes i april. Enheten ska tillverka produkter primärt för elektronik- och telekomindustrin och initialt sysselsätta 100 personer. Affärsområdet har också för att stärka positionen på den växande grafiska marknaden i Asien förvärvat återstående aktier i Shanghai Reeves New Printing Consumables Co Ltd, och är därmed helägare av bolaget. Trelleborg Automotive har, inom ramen för sitt joint venture Trelleborg Kunhwa, Korea, öppnat en mindre enhet i Zhangjiagang, Kina, för produktion av fordonsbälgar för koreanska kunder i Kina. Inom Trelleborg Sealing Solutions har en flytt av produktion från Kanada till Brasilien och Mexico utförts och affärsområdet har också förvärvat kvarvarande minoritetsandel i en indisk tätningsverksamhet.
Försäljningen på marknader utanför Västeuropa, Nordamerika, Japan och Oceanien har under året ökat med 14 procent.
Nettoomsättning per geografisk marknad, kvarvarande verksamheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Europa | 20 976 | 20 849 |
| Nord– och Sydamerika | 7 143 | 7 126 |
| Asien och övriga marknader | 3 144 | 2 835 |
| Summa | 31 263 | 30 810 |
För kvarvarande enheter sker expansionen snabbast i Asien och övriga marknader
| Försäljnings- | Andel av | |
|---|---|---|
| ökning 2008 | total försäljning | |
| Europa, % | + 1 | 67 |
| Nord– och Sydamerika, % | 0 | 23 |
| Asien och övriga marknader, % | + 11 | 10 |
| Totalt | 100 |
Koncernens resultat
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 374 msek (1 707). Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till -540 msek (-439), motsvarande en genomsnittlig räntesats på 4,75 procent (4,40). Årets skattekostnad uppgick till 92 msek (430). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster uppgick skattesatsen till 29 procent (30). Den totala skattekostnaden påverkades av skatteeffekter på jämförelsestörande poster. Resultatet efter skatt var -258 msek (838), och resultatet per aktie uppgick till -2,95 sek (9,10). Rörelseresultatet påverkades negativt av omstruktureringskostnader och nedskrivningar från åtgärdsprogram om totalt -994 msek (-498) före skatt. Engångskostnader relaterade till pågående konkurrensutredning avseende vissa typer av marina slangar påverkade rörelseresultatet med -430 msek. De jämförelsestörande posterna som totalt belastade årets rörelseresultat med 1 424 msek (558) före skatt, respektive 1 148 msek (435) efter skatt, har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet negativt med cirka 69 msek jämfört med föregående år.
Avvecklade enheter
Under avvecklade enheter redovisas:
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat i Trelleborg Automotives | ||
| verksamhet i Coventry | – | –7 |
| Rörelseresultat i Goodall Rubber Company | – | –2 |
| Rörelseresultat | – | –9 |
| Resultat före skatt | – | –9 |
| Resultat efter skatt | – | –9 |
Operativt resultat
För kvarvarande verksamheter, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick rörelseresultatet till 1 798 msek (2 274). Valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernbolags resultat har påverkat rörelseresultatet negativt med cirka 40 msek jämfört med föregående år. Sealing Solutions och Wheel Systems ökade sina operativa rörelseresultat jämfört med 2007 medan Engineered Systems rörelseresultat försämrades något. Resultatet inom Trelleborg Automotive påverkades fortsatt negativt av den kraftiga nedgången inom fordonsindustrin.
Rörelseresultat – Kvarvarande verksamheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Exklusive jämförelsestörande poster | ||
| Trelleborg Engineered Systems | 1 087 | 1 168 |
| Trelleborg Automotive | –381 | 203 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 888 | 839 |
| Trelleborg Wheel Systems | 363 | 288 |
| Övriga bolag | –9 | –8 |
| Koncernposter | –150 | –216 |
| Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster | 1 798 | 2 274 |
| Jämförelsestörande poster | ||
| Trelleborg Engineered Systems | –79 | –89 |
| Trelleborg Automotive | –868 | –382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | –15 | –27 |
| Fastighetsförsäljning | – | 26 |
| Legala engångskostnader | –430 | –86 |
| Rörelseresultat inkl jämförelsestörande poster | 374 | 1 716 |
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 31 263 | 30 810 |
| EBITDA | 2 868 | 3 276 |
| Rörelseresultat | 1 798 | 2 274 |
| Resultat före skatt | 1 258 | 1 836 |
| Resultat efter skatt | 889 | 1 282 |
EBITDA-marginalen uppgick till 9,1 procent (10,6) och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (7,3). Rörelsemarginalen har förbättrats jämfört med föregående år inom Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems mycket tack vare förbättrad produktmix och fortsatt prioritering mot attraktiva segment. Rörelsemarginalen inom Trelleborg Engineered Systems sjönk under året främst påverkat av en lägre efterfrågan inom vissa segment och produktionsstörningar inom segmentet offshore olja/gas, vilket påverkat årets rörelseresulat med cirka 110 msek. Trelleborg Automotive redovisade en negativ rörelsemarginal drivet av den tydliga nedgången inom fordonsindustrin.
Sammantaget inom koncernen har kostnader redovisats avseende kapacitetsanpassningar och personalreduktioner om totalt cirka 200 msek varav merparten inom Trelleborg Automotive.
Kostnader för utveckling, inklusive aktivering på 55 msek (81), uppgick under året till 513 msek (520). Årets avskrivningar och nedskrivningar av kapitaliserade utgifter för utveckling uppgick till 118 msek (94).
Resultatet före skatt uppgick till 1 258 msek (1 836), och resultatet efter skatt till 889 msek (1 282). Resultatet per aktie var 9,75 sek (14,00).
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster om totalt -1 424 msek (-558) före skatt har exkluderats i redovisningen av koncernens operativa nyckeltal. Dessa jämförelsestörande poster utgörs av nedan nämnda omstruktureringskostnader inom affärsområdena om totalt -994 msek och engångskostnader avseende pågående konkurrensutredning vid dotterbolag om -430 msek.
Jämförelsestörande poster har belastat rörelseresultatet med 1 424 MSEK fördelat enligt följande
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –16 | –70 |
| Försäljningskostnader | – | –117 |
| Administrationskostnader | –99 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | –1 310 | –394 |
| Andelar i intressebolags resultat | – | –3 |
| Totalt | –1 424 | –558 |
Åtgärdsprogram inom affärsområdena
Inom Trelleborg Engineered Systems har man under året påbörjat ett projekt för konsolidering och fokusering av produktion för specialslang. Projektet innebär en koncentration av tillverkningen till koncernens franska enhet i Clermont-Ferrand. Kostnaden för detta projekt har under året uppgått till cirka 36 msek varav cirka 30 msek påverkat kassaflödet. Ytterligare 5 msek förväntas påverka rörelseresultatet och kassaflöde under 2009. Vidare har man i affärsenheten för tätningsprofiler under året fattat beslut om ett åtgärdsprogram för att ytterligare förbättra enhetens effektivitet, där huvuddelen är hänförlig till en effektivisering i Tyskland. Kostnader om 19 msek har belastat årets rörelseresultat utan kassapåverkande effekt under 2008. Åtgärdsprogrammet bedöms totalt omfatta kostnader och kasseffekt om cirka 30 msek.
I syfte att utvinna synergier från förvärvet av MacDermid
sandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagens nettotillgångar.
Avyttring av andelar till minoriteten resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning.
Verksamheter under avyttring
Verksamheter under avyttring utgörs av mindre verksamheter och tillgångar som koncernen, helt eller till huvudsaklig del, beslutat att avyttra respektive har avyttrat genom försäljning eller utdelning. Dessa tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar sker inte på dessa tillgångar från omklassificeringstidpunkten.
Omräkning av utländsk valuta
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.
Dotterbolag
Resultat och finansiell ställning för koncernens dotterbolag och intressebolag (av vilka ingen har en höginflationsvaluta) upprättas i respektive bolags funktionella valuta. I koncernredovisningen omräknas de utländska dotterbolagens resultat och finansiella ställning till svenska kronor (SEK) enligt följande: Intäkter och kostnader i dotterbolags resultaträkningar räknas om till genomsnittlig valutakurs för respektive år, medan tillgångar, eget kapital och skulder i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital.
Omräkningsdifferenser som uppstår på finansiella instrument, som innehas för att säkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs också som en separat post direkt till koncernens egna kapital.
Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Inkomstskatter
Inkomstskatter i resultaträkningen inkluderar såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som betalas eller erhålls avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet och beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av skattesatser och -lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.
Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, som ej är hänförliga till företagsförvärv och inte har påverkat redovisat eller skattemässigt resultat, medför inte en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i balansräkningen. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intressebolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Segmentsredovisning
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras primärt per affärsområde och sekundärt per geografisk enhet. Segmenten konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Koncernintern försäljning sker på marknadsmässiga villkor. Vad gäller beskrivning av de olika segmenten hänvisas till sidorna 20-35.
Primära segment:
Koncernens affärsområden utgörs av tillgångar och verksamheter som
tillhandahåller produkter som är utsatta för risker och möjligheter som är olika för respektive affärsområde. Koncernen är indelad i fyra affärsområden; Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Automotive, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.
Segmentsredovisningen för affärsområdena inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat samt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital omfattar samtliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, andelar i intressebolag, förvaltningstillgångar, varulager och rörelsefordringar reducerat med rörelseskulder inklusive pensionsskulder.
Affärsområdena belastas med koncernövergripande kostnader med 0,4 procent av extern omsättning, vilket ej påverkar redovisade kassaflöden.
Sekundära segment:
Geografiska marknader tillhandahåller produkter inom ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som är varierande mellan olika marknader. För redovisning av sekundära segment har verksamheten delats upp i koncernens viktigaste geografiska marknader, som är Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och övriga marknader.
Nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade, medan tillgångar och investeringar redovisas efter var dessa är fysiskt lokaliserade.
Övriga redovisnings- och värderingsprinciper
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.
Intäktsredovisning
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:
Försäljning av varor:
Försäljning av varor intäktsredovisas i den period produkten levereras och då alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till köparen. Koncernen har därmed inte kvar något engagemang som förknippas med ägandet eller utövar någon reell kontroll. Försäljning redovisas exklusive moms och justerad för eventuella rabatter samt kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.
Entreprenaduppdrag och tjänsteuppdrag:
Intäktsredovisning sker i enlighet med principen om successiv vinstavräkning.
Intäkten redovisas baserat på färdigställandegraden när koncernen sannolikt kommer att få ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget och tillförlitlig beräkning kan ske. Färdigställandegraden bestäms utifrån nedlagda kostnader i förhållande till beräknade totala kostnader. Befarade förluster kostnadsförs direkt.
Royaltyintäkter:
Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Ränteintäkter:
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter:
Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag.
Lånekostnader
Lånekostnader kostnadsförs i den period de hänförs till. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar då vinster respektive förluster redovisas direkt i eget kapital efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. Koncernen baserar beräkningen på uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens primära segment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återföres inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenerande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:
- det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
- ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
- adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period.
Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar. Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.
Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.
Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.
| De årliga avskrivningssatserna är följande: | |
|---|---|
| --------------------------------------------- | -- |
| Mark | Ingen avskrivning |
|---|---|
| Byggnader | 1,5–6 procent |
| Maskiner | 5–33 procent |
| Verktyg och formar | 33 procent |
| Kontorsutrustning | 10–20 procent |
Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.
Leasing
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella
kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar
Klassificering av finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.
Beräkning av verkligt värde
Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är
derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar, Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.
Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-förstutmetoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
Offset Printing Blankets som skedde under året så har för vissa av de förvärvade enheterna beslutats om en specialisering och effektivisering av produktionsstrukturen. Kostnader om 11 msek har belastat årets rörelseresultat varav 3 msek varit kassapåverkande under året. Åtgärdsprogrammet bedöms totalt omfatta kostnader och kasseffekt om cirka 30 msek.
Utöver ovanstående löper inom affärsområdet sedan tidigare ett antal omstruktureringsprojekt som under året belastat det operativa resultatet med cirka 10 msek.
Inom affärsområdet Trelleborg Automotive löper sedan tidigare åtgärdsprogram som innebär såväl en strategisk som operationell översyn som syftar till att förbättra lönsamheten likväl som affärsområdets strategiska position. Under 2008 har detta arbete fortsatt och förstärkts med ytterligare åtgärder. Betydande delar inom Fluid Solutions i Nantes, Frankrike, flyttas till befintlig verksamhet främst i Turkiet. Åtgärdsprogrammet berör cirka 450 personer, varav cirka 310 är tillsvidareanställda och cirka 140 temporärt anställda. Utöver personalreduktioner så skedde inom ramen för projektet i Nantes en nedskrivning av tillgångar på 112 msek. Dessutom har ytterligare nedskrivningar av både materiella och immateriella tillgångar skett på totalt 223 msek. De totala kostnaderna för åtgärderna inom affärsenheten Fluid Solutions har under 2008 uppgått till cirka 595 msek varav cirka 30 msek belastat årets kassaflöde. Totala nedskrivningar av tillgångar uppgick till 335 msek. Under 2009 förväntas ytterligare cirka 25 msek belasta rörelseresultatet. Åtgärderna bedöms ha en kassapåverkande återbetalningstid på cirka tre år. Den positiva resultateffekten bedöms till cirka 110 msek före skatt årligen vid fullt genomslag 2011, men där huvuddelen av förbättringarna väntas komma under 2010.
Därutöver, som ett sista led i det initiala åtgärdsprogrammet, beslutades under året om en flytt av verksamheten från orten Peru, USA, till andra anläggningar inom Trelleborg Automotive. Produktionen i Peru avslutades under fjärde kvartalet 2008. Beslutet påverkar cirka 200 anställda vid anläggningen. Kostnader hänförliga till detta om 110 msek har belastat årets resultat. Inga ytterligare kostnader förväntas. Totalt cirka 65 msek av kostnaderna är kassapåverkande varav 31 msek belastade 2008. Den positiva resultateffekten beräknas uppgå till cirka 40 msek före skatt på årsbasis, med fullt genomslag från 2009.
Utöver ovannämnda projekt har arbetet fortsatt i sedan tidigare annonserade åtgärdsprogram. Dessa har belastat rörelseresultatet med 163 msek. Framför allt har åtgärder gjorts för att ytterligare rationalisera och minska personalstyrkan inom verk-
Kostnader för omstruktureringsprogram
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Trelleborg Engineered Systems | 79 | 89 |
| Trelleborg Automotive | 868 | 382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | 15 | 27 |
| Totalt före skatt | 994 | 498 |
| Totalt efter skatt | 733 | 389 |
samheten i Västeuropa. Sammantaget har åtgärderna inom Trelleborg Automotive under året belastat röresleresultatet med cirka 868 msek varav 386 msek avsett nedskrivningar av tillgångar. Kassaflödet har negativt belastats med 279 msek. Återstående kostnader för redan beslutade åtgärder beräknas till cirka 50 msek, varav merparten beräknas belasta 2009 års resultat.
Affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions har under året beslutat om flytt av produktionen i Guelph, Kanada, med cirka 100 anställda främst till befintlig verksamhet i Brasilien och Mexiko samtidigt som en del befintliga produktgrupper fasas ut. Åtgärden är en del i förbättringen av affärsområdets produktionsstruktur och fokuseringen av produktportföljen i linje med förflyttningen mot lönsammare segment. 32 msek har belastat årets rörelseresultat och ytterligare 7 msek förväntas under 2009. Endast 2 msek påverkade årets kassaflöde medan resterande effekt om cirka 33 msek förväntas under 2009.
Inom Trelleborg Wheel Systems har flytten av Trelleborgs produktion av fälgar för specialdäck från affärsområdets enhet i Hadsten i Danmark till en ny enhet i Liepaja, Lettland, i det närmaste avslutats under året. Produktionsflytten skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig tillverkning av dessa relativt små serier av specialprodukter. Inga kostnader för detta projekt har tagits i årets rörelseresultat medan cirka 10 msek belastat årets kassaflöde. Den sedan tidigare år annonserade stängningen av affärsområdets anläggning för industridäck i Hartville, USA fortgår också som planerat. Industridäckskapaciteten ska istället koncentreras till Sri Lanka där investeringar och effektiviseringar pågår. Under året har cirka 13 msek belastat årets rörelseresultat och operativa kassaflöde.
Konkurrensutredningar avseende dotterbolag
Ett av Trelleborgs dotterbolag i Frankrike är sedan 2007 föremål för undersökningar av konkurrensmyndigheter i USA, EU och Brasilien. Myndigheterna i Japan har avslutat utredningen utan att vidta åtgärder mot Trelleborg.
Den 28 januari 2009 meddelade EU-kommissionen beslut i ärendet. Utredningen påbörjades i maj 2007 och Trelleborg har inväntat besked från myndigheterna under en längre tid. Enligt kommissionens meddelande har ett av Trelleborgkoncernens franska dotterbolag deltagit i otillåtet prissamarbete avseende vissa typer av marina oljeslangar. EU-kommissionen har fastställt bötesbeloppet för det berörda dotterbolaget till 24,5 meur. Trelleborg berörs även av pågående utredningar av bland annat Justitiedepartementet i USA kring konkurrensförhållandena inom vissa typer av marina oljeslangar och vissa typer av marina fendrar. EU-kommissionens beslut är dock helt fristående från de amerikanska myndigheternas beslut. Trelleborg har fortlöpande bistått de amerikanska myndigheterna och inväntar deras beslut i ärendet.
Med kännedom om EU-kommissionens ovan nämnda beslut har i 2008 års bokslut 430 msek kostnadsförts. Inklusive de legala kostnader om 86 msek som belastade föregående års resultat så beräknas den totala kostnaden uppgå till 516 msek. Häri inkluderas t ex ovan nämnda EU-böter och böter och kostnader i USA och andra berörda länder samt skadestånd och ombudskostnader. Denna bedömning är fortsatt förenad med viss osäkerhet relaterad till längd och utfall i pågående processer.
Resultaträkning per kvartal
Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning | 8 067 | 7 729 | 8 326 | 7 904 | 7 527 | 7 415 | 7 343 | 7 762 | ||
| EBITDA | 871 | 835 | 989 | 869 | 719 | 779 | 289 | 793 | ||
| Rörelseresultat | 622 | 607 | 734 | 596 | 450 | 547 | –8 | 524 | ||
| Resultat före skatt | 490 | 510 | 609 | 495 | 320 | 428 | –161 | 403 | ||
| Resultat efter skatt | 343 | 354 | 442 | 342 | 231 | 308 | –127 | 278 |
Koncernen, totalt
| jan-mar | apr-jun | jul-sep | okt-dec | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning | 8 067 | 7 776 | 8 326 | 7 943 | 7 527 | 7 453 | 7 343 | 7 799 | ||
| Rörelseresulat | 574 | 445 | 337 | 489 | 263 | 431 | –800 | 342 | ||
| Resultat före skatt | 442 | 348 | 212 | 388 | 133 | 312 | –953 | 220 | ||
| Resultat efter skatt | 309 | 222 | 173 | 259 | 102 | 217 | –842 | 140 |
Nuvarande bedömning innebär, jämfört med vad som tidigare kommunicerats, att det möjliga utfallet väsentligt reducerats.
(Tidigare bedömning, från juni 2007: I dagsläget är alla uppskattningar om tänkbara ekonomiska effekter förenade med stor osäkerhet, men möjligen kan den potentiella finansiella påverkan sammantaget komma att uppgå till belopp i en storleksordning som motsvarar en övervägande del av koncernens resultat före skatt 2006.)
Trelleborg ser mycket allvarligt på brott mot konkurrensrättslagarna och har sedan tidigare ett mycket klart och välkommunicerat regelverk att iaktta gällande konkurrensregler. Till följd av det inträffade har därför en kraftfull förstärkning av redan existerande åtgärdsprogram utförts med syfte att ytterligare öka kunskapen om gällande konkurrensrättsregler och att stärka koncernens interna processer och kontrollsystem.
Händelser efter periodens utgång
Konkurrensutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike
Den 28 januari 2009 meddelade EU-kommissionen beslut i den pågående, tidigare kommunicerade konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. För ytterligare information se ovan.
Utsikter för första kvartalet 2009, lämnade i bokslutskommunikén den 11 februari 2009
Sammantaget förväntas en lägre efterfrågan jämfört med fjärde kvartalet 2008.
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter:
Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag.
Lånekostnader
Lånekostnader kostnadsförs i den period de hänförs till. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar då vinster respektive förluster redovisas direkt i eget kapital efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. Koncernen baserar beräkningen på uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens primära segment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återföres inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenerande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:
- det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
- ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
- adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period.
Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar. Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.
Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.
Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.
| De årliga avskrivningssatserna är följande: | |
|---|---|
| --------------------------------------------- | -- |
| Mark | Ingen avskrivning |
|---|---|
| Byggnader | 1,5–6 procent |
| Maskiner | 5–33 procent |
| Verktyg och formar | 33 procent |
| Kontorsutrustning | 10–20 procent |
Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.
Leasing
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella
kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar
Klassificering av finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.
Beräkning av verkligt värde
Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är
derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar, Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.
Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-förstutmetoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
Kommentarer till koncernens balansräkningar
Koncernens totala tillgångar uppgick till 33 763 msek (29 334), en ökning med 4 429 msek eller 15 procent.
Sysselsatt kapital fördelas enligt följande:
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Varulager | 4 775 | 4 012 |
| Rörelsefordringar | 6 796 | 6 831 |
| Rörelseskulder | –8 399 | –7 456 |
| Summa rörelsekapital | 3 172 | 3 387 |
| Anläggningstillgångar | 18 970 | 16 391 |
| Andelar i intressebolag | 96 | 75 |
| Sysselsatt kapital | 22 238 | 19 853 |
Koncernens sysselsatta kapital ökade till 22 238 msek (19 853), en ökning med 2 385 msek, hänförlig till:
| MSEK | |
|---|---|
| Företagsförvärv | 803 |
| Förändring rörelsekapital och anläggningstillgångar | –785 |
| Förändring andelar intressebolag | 8 |
| Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolag | 2 359 |
Den minskade kapitalbindningen i rörelsekapital är främst hänförlig till ökade rörelseskulder och minskande rörelsefordringar vilket till viss del motverkas av en ökning av varulager.
Valutakurseffekter har ökat värdet av anläggningstillgångar med 1 969 msek. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 1 526 msek (1 336), varav 159 msek i immateriella anläggningstillgångar och 1 367 msek i materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar under året var 1 054 msek (992). De totala nedskrivningarna uppgick till 424 msek (87) varav 408 msek är relaterade till de i koncernen pågående omstruktureringsprogrammen.
Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) för koncernen minskade till 1,8 procent (8,7). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster så minskade avkastningen på sysselsatt kapital till 8,4 procent (11,5).
Det totala egna kapitalet ökade under året med 186 msek till 10 238 msek (10 052). Omräkningsdifferensen uppgick till netto 1 183 msek inklusive kursdifferenser (netto efter skatt) på säkringsinstrument. Den totala utdelningen uppgick till 590 msek (545) varav till minoritetsintressen 3 msek (3).
Trelleborgkoncernen, förändring av eget kapital
| Eget kapital | Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Minoritetsintressen | Totalt | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver | Balanserad vinst | ||||||||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans den 1 januari | 2 259 | 2 259 | 226 | 226 | –41 | –114 | 7 488 | 7 209 | 120 | 107 | 10 052 | 9 687 |
| Årets förändringar | ||||||||||||
| Kassaflödessäkringar netto efter skatt | –109 | –16 | –109 | –16 | ||||||||
| Omräkningsdifferens | 2 066 | 172 | –1 | –5 | 2 065 | 167 | ||||||
| Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag | ||||||||||||
| efter skatt | –882 | –83 | –882 | –83 | ||||||||
| Summa förändringar redovisade direkt i eget kapital | 1 075 | 73 | –1 | –5 | 1 074 | 68 | ||||||
| Resultat efter skatt | –267 | 821 | 9 | 17 | –258 | 838 | ||||||
| Förvärv | –40 | 4 | –40 | 4 | ||||||||
| Utdelning | –587 | –542 | –3 | –3 | –590 | –545 | ||||||
| Utgående balans den 31 december | 2 259 | 2 259 | 226 | 226 | 1 034 | –41 | 6 634 | 7 488 | 85 | 120 | 10 238 | 10 052 |
För andra reserver, se vidare not 26.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2008 (utdelning 2007: 6,50 SEK per aktie), totalt - MSEK (587).
Koncernens balansräkningar
på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.
| De årliga avskrivningssatserna är följande: | |
|---|---|
| --------------------------------------------- | -- |
| Mark | Ingen avskrivning |
|---|---|
| Byggnader | 1,5–6 procent |
| Maskiner | 5–33 procent |
| Verktyg och formar | 33 procent |
| Kontorsutrustning | 10–20 procent |
Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.
Leasing
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella
kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar
Klassificering av finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.
Beräkning av verkligt värde
Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är
derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar, Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.
Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-förstutmetoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
| 31 december, MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 7 137 | 6 293 |
| Goodwill | 15 | 10 901 | 9 381 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 15 | 932 | 717 |
| Andelar i intressebolag | 7 | 96 | 75 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 16-18 | 83 | 63 |
| Uppskjutna skattefordringar | 19 | 1 407 | 829 |
| Summa anläggningstillgångar | 20 556 | 17 358 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 4 775 | 4 012 |
| Kortfristiga rörelsefordringar | 21,22 | 6 735 | 6 842 |
| Aktuell skattefordran | 770 | 497 | |
| Räntebärande fordringar | 23 | 178 | 95 |
| Likvida medel | 25 | 749 | 530 |
| Summa omsättningstillgångar | 13 207 | 11 976 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 33 763 | 29 334 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 2 259 | 2 259 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 226 | 226 | |
| Andra reserver | 1 034 | –41 | |
| Balanserad vinst | 6 901 | 6 667 | |
| Årets resultat | –267 | 821 | |
| Summa | 10 153 | 9 932 | |
| Minoritetsintressen | 13 | 85 | 120 |
| Summa eget kapital | 10 238 | 10 052 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga skulder | 27 | 10 834 | 7 276 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 141 | 75 |
| Pensionsförpliktelser | 31 | 856 | 802 |
| Övriga avsättningar | 32 | 670 | 332 |
| Uppskjutna skatteskulder | 19 | 310 | 389 |
| Summa långfristiga skulder | 12 811 | 8 874 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande kortfristiga skulder | 27 | 2 805 | 3 446 |
| Aktuell skatteskuld | 780 | 563 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30,33 | 6 426 | 6 140 |
| Övriga avsättningar | 32 | 703 | 259 |
| Summa kortfristiga skulder | 10 714 | 10 408 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 33 763 | 29 334 | |
| Ansvarsförbindelser | 34 | 10 | 12 |
| Ställda säkerheter | 34 | 34 | 39 |
Nettoskuld
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande placeringar och fordringar | 6 | 4 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 178 | 95 |
| Likvida medel | 749 | 530 |
| Summa räntebärande tillgångar | 933 | 629 |
| Räntebärande långfristiga skulder | –10 834 | –7 276 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | –2 805 | –3 446 |
| Summa räntebärande skulder | –13 639 | –10 722 |
| Nettoskuld | –12 706 | –10 093 |
| Förändring av nettoskuld: | ||
| Nettoskuld vid årets början | –10 093 | –9 350 |
| Årets nettokassaflöde | –977 | –513 |
| Låneavgift | 0 | 2 |
| Kursdifferenser | –1 636 | –232 |
| Nettoskuld vid årets slut | –12 706 | –10 093 |
| 2008 | 2007 | |
| Nettoskuld/EBITDA1), ggr | 4,4 | 3,1 |
| EBITDA1), finansnetto, ggr | 5,3 | 7,5 |
| 1) Kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster. |
Nettoskulden ökade under året och uppgick till 12 706 msek (10 093). Köpeskillingen för årets förvärv var 802 msek inklusive förvärvskostnader. Kursdifferensernsa ökade nettoskulden med 1 636 msek.
Trelleborg har en långsiktig basfinansiering som sträcker sig in i 2012 via ett syndikerat lån. Långfristiga kreditfaciliteter och övriga långfristiga lån uppgick vid utgången av 2008 till cirka 16 300 msek. Den outnyttjade delen uppgick till cirka 5 500 msek. Den kortfristiga finansieringen uppgick totalt till cirka 2 800 msek.
Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 124 procent (100). Soliditeten var 30 procent (34). Eget kapital per aktie (90,4 miljoner aktier) uppgick vid periodens utgång till 112 sek (110). Avkastningen på eget kapital var negativ (8,4). För kvarvarande verksamheter exklusive jämförelsestörande poster minskade avkastningen på eget kapital till 8,8 procent (13,0).
Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser
äkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.
Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-förstutmetoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 1 594 msek (1 718). Minskningen jämfört med föregående år var främst kopplad till resultatförsämringen och en högre investeringsnivå än föregående år. En effektivare hantering av röreslekapitalet samt en lägre försäljningstakt under fjärde kvartalet påverkade utvecklingen av rörelsekapitalet positivt vilket därmed till stor del kompenserade det sämre resultatet. Investeringsnivån uppgick till 1 526 msek (1 333) exklusive avyttrade enheter, vilket utgör 4,9 procent av försäljningen (4,3).
Det operativa kassaflödet uppgick till 89 procent av rörelse-
resultat exklusive jämförelsestörande poster och är därmed inom koncernens måltal om 80 – 90 procent av rörelseresultatet.
Efter avdrag för utbetalningar avseende struktureringsåtgärder, utdelning till minoritetsägare, finansiella betalningar och betalda skatter uppgick det fria kassaflödet till 414 msek (518), motsvarande 4,60 sek (5,75) per aktie. Genomförda förvärv under året belastade kassaflödet med 802 msek (616). Årets utdelning till aktieägarna uppgick till 587 msek, motsvarande 142 procent av årets fria kassaflöde. Totala nettokassaflödet uppgick till -977 msek (-513).
Kassaflödesrapport
| 2008 | EBITDA exkl ej utdelade Bruttoinves– Sålda anlägg– Förändring i |
Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| andelar i intressebolag | teringar | ningstillgångar rörelsekapital |
kassaflöde | |||||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Trelleborg Engineered Systems | 1 459 | 1 503 | –564 | –432 | 17 | 17 | –110 | –17 | 802 | 1 071 |
| Trelleborg Automotive | 107 | 688 | –462 | –441 | 6 | 25 | 402 | –148 | 53 | 124 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 1 104 | 1 041 | –257 | –239 | 6 | 28 | 68 | –79 | 921 | 751 |
| Trelleborg Wheel Systems | 468 | 385 | –232 | –171 | 8 | 2 | –115 | –70 | 129 | 146 |
| Övriga bolag | –8 | –7 | 0 | – | – | 33 | 3 | –28 | –5 | –2 |
| Koncernposter | –277 | –325 | –11 | –50 | 43 | 2 | –61 | 1 | –306 | –372 |
| Operativt kassaflöde | 2 853 | 3 285 | –1 526 | –1 333 | 80 | 107 | 187 | –341 | 1 594 | 1 718 |
| Utnyttjande av strukturreserver | –447 | –325 | ||||||||
| Utbetald utdelning till minoritetsägare | –3 | –3 | ||||||||
| Finansiella poster | –328 | –426 | ||||||||
| Skatter | –402 | –446 | ||||||||
| Fritt kassaflöde | 414 | 518 | ||||||||
| Förvärv | –802 | –616 | ||||||||
| Avvecklade verksamheter | –2 | 127 | ||||||||
| Utbetald utdelning till aktieägare | –587 | –542 | ||||||||
| Summa nettokassaflöde | –977 | –513 | ||||||||
| IB Nettoskuld | –10 093 | –9 350 | ||||||||
| Periodens nettokassaflöde | –977 | –513 | ||||||||
| Låneavgift | 0 | 2 | ||||||||
| Kursdifferenser | –1 636 | –232 | ||||||||
| UB Nettoskuld | –12 706 | –10 093 |
r dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
Koncernens kassaflödesanalyser
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 374 | 1 716 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 14 | 897 | 836 |
| Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 15 | 157 | 149 |
| Nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 14 | 392 | 18 |
| Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 15 | 32 | 69 |
| Avsättningar för omstruktureringskostnader | 1 016 | 484 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intressebolag | –15 | 10 | |
| 2 853 | 3 282 | ||
| Erhållen ränta och andra finansiella poster | 185 | 61 | |
| Erlagd ränta och andra finansiella poster | –513 | –487 | |
| Betald skatt | –402 | –446 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 2 123 | 2 410 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Förändring av varulager | –134 | –324 | |
| Förändring av rörelsefordringar | 1 069 | –359 | |
| Förändring av rörelseskulder | –748 | 343 | |
| Utnyttjande av strukturreserver | –447 | –320 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 863 | 1 750 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärvade enheter | 35 | –802 | –616 |
| Omstruktureringsåtgärder i förvärvade enheter | – | –5 | |
| Avvecklade verksamheter 1) | 35 | –2 | 127 |
| Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar 2) | 14 | –1 367 | –1 212 |
| Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar | 15 | –159 | –121 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 80 | 107 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2 250 | –1 720 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Förändring av räntebärande placeringar | –332 | 19 | |
| Förändring av räntebärande skulder | 1 488 | 400 | |
| Utbetald utdelning | –587 | –542 | |
| Utdelning till minoritet | –3 | –3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 566 | –126 | |
| Årets kassaflöde | 179 | –96 | |
| Likvida medel: | |||
| Vid periodens början | 530 | 616 | |
| Kursdifferens | 40 | 10 | |
| Likvida medel vid årets slut | 749 | 530 |
1) Inklusive kassaflöde i enheter där avtal träffats om avyttring samt fastighetsförsäljning
2) Avser kvarvarande verksamheter
ärstående*
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
Allmän information
Moderbolaget, Trelleborg AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Trelleborg i Sverige. Moderbolaget är noterad på Nasdaq OMX Stockholm.
Styrelsen har den 10 februari 2009 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Grund för upprättande
Trelleborgkoncernens koncernredovisning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits inom EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Åren 2003 och tidigare år i koncernens flerårsöversikt har inte upprättats enligt IFRS utan redovisas enligt tidigare svensk redovisningsstandard.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framför allt till följd av ÅRL.
Ändringar av publicerade standarder och tolkningar som trätt i kraft 2009
Under 2009 kommer ett stort antal ändringar av befintliga standarder, nya tolkningar samt en ny standard (IFRS 8) träda i kraft. Följande tolkningar samt ändringar förväntas ha inverkan på koncernens resultat och ställning:
– IAS 23, "Lånekostnader". Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Ändring har även gjorts i definitionen av lånekostnader så att räntekostnader beräknas med hjälp av effektivräntemetoden så som den definieras i IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Ändringarna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
– IFRS 8, Rörelsesegment, ersätter IAS 14, "Segmentrapportering". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.
– IFRS 5, "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksam heter". Ändringen klargör att ett dotterföretags samtliga tillgångar och skulder klassificeras som innehav för försäljning om en plan för partiell avyttring leder till att det bestämmande inflytandet förloras. Erforderliga upplysningar ska lämnas om detta dotterföretag om definitionen av avvecklad verksamhet är uppfylld.
– IFRS 3 (Reviderad), "Rörelseförvärv". Den reviderade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv, men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Minoritetsintresset i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till minoritetsaktieägarnas proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
Standarder som Koncernen tillämpar i förtid
Trelleborgkoncernen tillämpar ingen standard i förtid.
Koncernredovisning Koncernens omfattning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga dotterbolag och intressebolag.
Dotterbolag
Med dotterbolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i bolaget.
Samtliga dotterbolag konsolideras enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som direkt hänförs till förvärvet. Förvärvsmetoden innebär att verkligt värde för förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse, värderas till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för de förvärvade nettotillgångarna redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Dotterbolag som förvärvas under räkenskapsåret medtages i koncernredovisningen från den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförts till koncernen.
Dotterbolag som avyttrats under räkenskapsåret ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten då det bestämmande inflytandet upphör.
Samtliga koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och koncernbidrag har eliminerats. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Intressebolag
Med intressebolag avses de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna.
Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretagen inkluderar goodwill som identifierats vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Intressebolagen bedriver i princip samma verksamhet som koncernen i övrigt och resultatandelar redovisas därför i rörelseresultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen på raden "Andelar i intressebolags resultat" och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller har gjort betalningar för intressebolagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången
Joint venture-bolag
Joint venture avser ett avtalsbaserat förhållande där två eller flera parter gemensamt bedriver en ekonomisk verksamhet och har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Innehav i joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden i likhet med innehav i intressebolag.
Minoritetsandelar
Transaktioner med minoriteten redovisas på samma sätt som transaktioner med externa parter.
Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagens nettotillgångar.
Avyttring av andelar till minoriteten resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning.
Verksamheter under avyttring
Verksamheter under avyttring utgörs av mindre verksamheter och tillgångar som koncernen, helt eller till huvudsaklig del, beslutat att avyttra respektive har avyttrat genom försäljning eller utdelning. Dessa tillgångar redovisas till det lägre av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningar sker inte på dessa tillgångar från omklassificeringstidpunkten.
Omräkning av utländsk valuta
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.
Dotterbolag
Resultat och finansiell ställning för koncernens dotterbolag och intressebolag (av vilka ingen har en höginflationsvaluta) upprättas i respektive bolags funktionella valuta. I koncernredovisningen omräknas de utländska dotterbolagens resultat och finansiella ställning till svenska kronor (SEK) enligt följande: Intäkter och kostnader i dotterbolags resultaträkningar räknas om till genomsnittlig valutakurs för respektive år, medan tillgångar, eget kapital och skulder i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital.
Omräkningsdifferenser som uppstår på finansiella instrument, som innehas för att säkra nettotillgångar i utländska dotterbolag förs också som en separat post direkt till koncernens egna kapital.
Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats direkt mot eget kapital, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Inkomstskatter
Inkomstskatter i resultaträkningen inkluderar såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatt också redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som betalas eller erhålls avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet och beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av skattesatser och -lagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader på avvikelsen mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.
Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, som ej är hänförliga till företagsförvärv och inte har påverkat redovisat eller skattemässigt resultat, medför inte en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i balansräkningen. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intressebolag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Segmentsredovisning
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras primärt per affärsområde och sekundärt per geografisk enhet. Segmenten konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Koncernintern försäljning sker på marknadsmässiga villkor. Vad gäller beskrivning av de olika segmenten hänvisas till sidorna 20-35.
Primära segment:
Koncernens affärsområden utgörs av tillgångar och verksamheter som
tillhandahåller produkter som är utsatta för risker och möjligheter som är olika för respektive affärsområde. Koncernen är indelad i fyra affärsområden; Trelleborg Engineered Systems, Trelleborg Automotive, Trelleborg Sealing Solutions och Trelleborg Wheel Systems.
Segmentsredovisningen för affärsområdena inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat samt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital omfattar samtliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, andelar i intressebolag, förvaltningstillgångar, varulager och rörelsefordringar reducerat med rörelseskulder inklusive pensionsskulder.
Affärsområdena belastas med koncernövergripande kostnader med 0,4 procent av extern omsättning, vilket ej påverkar redovisade kassaflöden.
Sekundära segment:
Geografiska marknader tillhandahåller produkter inom ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som är varierande mellan olika marknader. För redovisning av sekundära segment har verksamheten delats upp i koncernens viktigaste geografiska marknader, som är Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och övriga marknader.
Nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade, medan tillgångar och investeringar redovisas efter var dessa är fysiskt lokaliserade.
Övriga redovisnings- och värderingsprinciper
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder utgörs av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.
Intäktsredovisning
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:
Försäljning av varor:
Försäljning av varor intäktsredovisas i den period produkten levereras och då alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till köparen. Koncernen har därmed inte kvar något engagemang som förknippas med ägandet eller utövar någon reell kontroll. Försäljning redovisas exklusive moms och justerad för eventuella rabatter samt kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.
Entreprenaduppdrag och tjänsteuppdrag:
Intäktsredovisning sker i enlighet med principen om successiv vinstavräkning.
Intäkten redovisas baserat på färdigställandegraden när koncernen sannolikt kommer att få ekonomiska fördelar som är förknippade med uppdraget och tillförlitlig beräkning kan ske. Färdigställandegraden bestäms utifrån nedlagda kostnader i förhållande till beräknade totala kostnader. Befarade förluster kostnadsförs direkt.
Royaltyintäkter:
Intäkter från royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Ränteintäkter:
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter:
Erhållna utdelningar intäktsredovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Som övriga rörelseintäkter respektive rörelsekostnader redovisas bland annat externa hyresintäkter, resultat vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar och verktyg samt resultat vid avyttring av intressebolag.
Lånekostnader
Lånekostnader kostnadsförs i den period de hänförs till. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med effektivräntemetoden.
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar då vinster respektive förluster redovisas direkt i eget kapital efter justering för uppskjuten skatt. Återföring sker till resultaträkningen samtidigt som den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde, vilket är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Med nyttjandevärde avses summan av nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som beaktar marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. Koncernen baserar beräkningen på uppnådda resultat, prognoser, affärsplaner samt ekonomiska prognoser och marknadsdata. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens primära segment. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring av återvinningsvärdet, undantaget nedskrivning av goodwill.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återföres inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning görs på de kassagenerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Dessa kassagenerande enheter utgör koncernens investeringar i varje primärt segment.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling och test av nya eller väsentligt förbättrade material, produkter, processer eller system aktiveras när följande kriterier är uppfyllda:
- det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas,
- ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar,
- adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, och
• de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har kostnadsförts redovisas inte som en tillgång i efterföljande period.
Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas som immateriella tillgångar. Aktiverade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av linjärt från den tidpunkt då den kommersiella produktionen av produkten påbörjas. Avskrivningar sker baserat på bedömd nyttjandetid, normalt cirka fem år.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar avser externt förvärvade tillgångar såsom balanserade utgifter för IT, patent, varumärken och licenser. De tillgångar som har en bestämbar nyttjandeperiod värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandetid, normalt 5 – 10 år.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar och i förekommande fall nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. I anskaffningsvärdet kan också ingå överföringar från eget kapital av vinster respektive förluster från kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta, om dessa uppfyller kraven för säkringsredovisning.
Avskrivningar sker ner till det beräknade restvärdet. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger det bedömda återvinningsvärdet. Se avsnittet avseende nedskrivningar.
Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och fördelas linjärt över den beräknade nyttjandeperioden.
| De årliga avskrivningssatserna är följande: | |
|---|---|
| --------------------------------------------- | -- |
| Mark | Ingen avskrivning |
|---|---|
| Byggnader | 1,5–6 procent |
| Maskiner | 5–33 procent |
| Verktyg och formar | 33 procent |
| Kontorsutrustning | 10–20 procent |
Tillkommande utgifter som avser en materiell anläggningstillgång ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad.
Leasing
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till koncernen. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av leasingavgifterna. Den leasade tillgången redovisas som anläggningstillgång.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella
kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden, så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan enligt samma principer som gäller för övriga tillgångar av samma slag. Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal. Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar följande tillgångar och skulder: likvida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Finansiella instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende på klassificering. Samtliga finansiella derivatinstrument redovisas löpande till verkligt värde. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilken är den dag då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Koncernen bedömer varje balansdag om det finns nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar
Klassificering av finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar och kundfordringar.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporteringstillfälle.
Beräkning av verkligt värde
Verkliga värden på noterade finansiella instrument baseras på aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställes värdet genom tillämpning av värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar enligt denna kategori utgörs av långfristiga och kortfristiga värdepappersinnehav och derivatinstrument som inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Under året har endast derivatinstrument redovisats i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är
derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med fordrans effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar, Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbelopp redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som räntebärande långfristiga eller kortfristiga skulder i balansräkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivatinstrument
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och för att säkra sin exponering för ränterisker. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar, ränte- och valutaterminer samt ränte- och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra följande finansiella risker; framtida kommersiella kassaflöden såväl externa som interna i utländsk valuta, kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, såväl externa som interna inom koncernen, upptar koncernen valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen.
Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande som ränteintäkt eller räntekostnad.
Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Koncernen har tagit upp lån alternativt valutatermins- eller valutaoptionskontrakt i främmande valutor som säkring av investeringar i utländska dotterbolag. Lånen respektive kontrakten värderas till balansdagens kurs. I koncernens balansräkning värderas de till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser efter justering för skattedelen förs direkt till eget kapital.
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Denna utlåning kurssäkras på samma sätt som investeringar i de utländska dotterbolagen. Lånen respektive säkringen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen respektive säkringsinstrumenten redovisas direkt i eget kapital. Eventuell ineffektiv del av kursdifferensen redovisas direkt i resultaträkningen som en finansiell post.
Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
Realiserade kursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen under avsnittet "Finansieringsverksamheten".
Varulager
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-förstutmetoden (FIFU). I färdiga varor och pågående arbeten består anskaffningsvärdet av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normal tillverkningskapacitet. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Avdrag görs för internvinster som uppstått vid koncernintern försäljning.
Eget kapital
Kostnader som uppstår i samband med nyemission och återköp av eget kapitalinstrument förs direkt till eget kapital.
Inlösen av konvertibler samt utnyttjande av teckningsoptioner medför nyemission av aktier medan utnyttjande av köpoptioner kan medföra utnyttjande av egna aktier.
Försäljningslikviden för dessa aktier förs direkt till eget kapital. Innehav av egna aktier reducerar balanserade vinstmedel. Vid makulering av egna aktier minskas aktiekapitalet med ett belopp motsvarande nominellt värde för aktierna och balanserade vinstmedel ökas med motsvarande belopp.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelserna, samt att beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för omstrukturering innefattar framför allt kostnader för avgångsersättningar och övriga kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband med omstruktureringar av koncernens verksamheter. Avsättningar görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med rimlig precision. Avsättningar fördelas på långfristiga avsättningar respektive kortfristiga avsättningar.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning görs.
Koncernbidrag lämnas för att minimera koncernens skattekostnad. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital efter justering för aktuell skatt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det är sannolikt att villkoren som är förknippade med bidragen kommer att uppfyllas och att bidragen kommer att erhållas. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar reducerar anskaffningsvärdet för dessa. Statliga stöd där kostnader kompenseras, redovisas systematiskt över samma perioder som de kostnader bidragen ska kompensera.
Ersättning till anställda
Pensionsförpliktelser
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav ett fåtal med tillgångar i stiftelser eller motsvarande.
En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, baserat på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsplanerna finansieras vanligen genom inbetalningar från respektive koncernföretag och från de anställda till en separat juridisk enhet.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna och med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster för tjänstgöring under tidigare perioder.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas skulden med hjälp av den så kallade Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden över de anställdas yrkesverksamma liv. Beräkningarna görs av aktuarier, som även omvärderar pensionsplanernas åtagande. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade pensionsåtagandet. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som förvaltningstillgångar. Då ackumulerade aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstiger 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstetid. En del av ITPplanerna i Sverige finansieras genom försäkringspremier till Alecta. Detta är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Då koncernen inte haft tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas denna därför som en avgiftsbestämd plan.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i samtliga funktioner i resultaträkningen under den period de avser. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Övriga förmåner efter avslutad anställning
Vissa koncernföretag, huvudsakligen i USA, tillhandahåller sjukvårdsförmåner efter pensioneringen till sina anställda. Rätten till dessa förmåner baseras vanligen på att den anställde kvarstår i tjänst fram till pensioneringen och att anställningen varat ett visst antal år. Den förväntade kostnaden för dessa förmåner periodiseras över anställningstiden genom användning av en redovisningsmetod som liknar den som används för förmånsbestämda pensionsplaner. Aktuariella vinster och förluster resultatförs fördelat över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för berörda anställda. Värderingen av dessa förpliktelser görs av kvalificerad aktuarie.
Bonuslöner
Reservationer kostnadsföres löpande för bonuslöner i enlighet med den ekonomiska innebörden i avtalet.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell plan presenterats.
Transaktioner med närstående
Koncernens transaktioner till närstående avser inköp och försäljning till intressebolag. Prissättning sker till marknadsmässiga priser och villkor.
Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder i de fall dessa inte kan fastställas genom annan information. Verkliga utfall kan avvika från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar uppstår. Områden som inkluderar dylika bedömningar och antaganden som kan ge betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning är till exempel:
- Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar: Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen i samband med årsbokslutet eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel ändrat affärsklimat eller beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivning sker om det beräknade nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Se vidare not 15. Koncernens goodwill uppgår till cirka 106 procent av koncernens egna kapital.
-
Övriga materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Koncernen har inga immateriella anläggningstillgångar utöver goodwill med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar sker över den beräknade nyttjandeperioden ned till ett bedömt restvärde. Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas så snart ändrade förutsättningar visar att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde primärt från den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör men i specifika fall även avseende enskilda tillgångar. En prövning av det redovisade värdet av en tillgång aktualiseras också i samband med att beslut fattats om avveckling. Tillgången tas upp till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Materiella och immateriella tillgångar förutom goodwill uppgår till cirka 79 procent av koncernens egna kapital.
-
Beräkning av uppskjuten skattefordran respektive skatteskuld: Bedömningar görs för att bestämma både aktuella och uppskjutna skattetillgångar eller -skulder, särskilt vad avser uppskjutna skattetillgångar. Härvid bedöms sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga värdet på dessa framtida beskattningsbara vinster kan avvika vad avser framtida affärsklimat och intjäningsförmåga eller förändrade skatteregler. Se vidare not 19.
- Beräkningar avseende ersättningar till anställda: Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Koncernens förmånsbaserade förpliktelser uppgick vid årsskiftet till 789 MSEK. Gällande redovisningsprinciper medger att aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner resultatförs endast till den del de överskrider eller underskrider 10 procent av det högre av nuvärdet av det verkliga värdet på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Nettot av oredovisade aktuariella vinster och förluster uppgick vid årsskiftet till –108 MSEK.
- Beräkningar avseende rättstvister och ansvarsförbindelser: Koncernen är inblandad i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen anlitar såväl extern som intern juridisk expertis i dessa frågor. Enligt gjorda bedömningar är koncernen inte inblandad i några rättsliga tvister som kan ha någon större negativ effekt på verksamheten eller den finansiella ställningen, undantaget är utredningar av konkurrensfrågor vid dotterbolag i USA och Frankrike, se sidan 76. Se även vidare avsnitt avseende Risker och riskhantering, sidan 36.
- Beräkning av avsättningar för omstruktureringsåtgärder, övriga avsättningar och upplupna kostnader: Storleken på avsättningar för omstruktureringar är baserad på antaganden och uppskattningar om tidpunkten och kostnaden för kommande aktiviteter, såsom storleken på avgångsvederlag eller övriga förpliktelser i samband med uppsägning. Denna typ av kostnader beräknas utifrån aktuellt läge i förhandlingarna med de berörda parterna.
Kassaflödesanalyser
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt den indirekta metoden.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1.
Redovisning för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL samt med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
- Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
- Vid långfristig utlåning till dotterbolag, som utgör en del av företagets nettoinvestering i dotterbolaget redovisas värdeförändringen i en fond för verkligt värde inom eget kapital. Värdeförändringar i säkringsinstrument redovisas därmed i fond för verkligt värde. Återföring av ackumulerade värdeförändringar på utlåning respektive säkringsinstrument sker i samband med avyttring respektive reduktion av respektive investering, varvid ackumulerade värdeförändringar på såväl utlåning som säkringstransaktioner avseende samma utlåning förs till resultaträkningen. Justering sker på koncernnivå för att eliminera denna resultatpåverkan i moderbolaget, det vill säga ingen förändring sker av koncernens resultat- och balansräkningar.
110 | 212 | 335 | 14 | 5 | 49 | 48 |
| Övriga | 95 | 59 | 1 100 | 602 | 56 | 22 | 47 | 27 |
| Summa | 193 | 169 | 1 312 | 937 | 70 | 27 | 96 | 75 |
Aktier och andelar i intressebolag
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 75 | 98 |
| Försäljningar | –2 | –3 |
| Utdelning | –7 | –29 |
| Resultatandel i intressebolag | 18 | 12 |
| Omräkningsdifferenser | 12 | –3 |
| Bokfört värde vid årets utgång | 96 | 75 |
Not 8
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnader för råmaterial, komponenter, färdigvaror, | ||
| förpackningsmaterial samt energi– och transportkostnader | –17 963 | –17 202 |
| Ersättningar till personal | –8 171 | –8 428 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –1 478 | –1 079 |
| Övriga externa kostnader avseende försäljning, administration, | ||
| forskning och utveckling | –2 421 | –2 319 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | –874 | –78 |
| Andelar i intressebolags resultat | 18 | 12 |
| Summa | –30 889 | –29 094 |
Not 9
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 274 | 9 |
| Kostnad för sålda varor | –267 | –10 |
| Försäljnings–, administrations– och FoU kostnader | –8 | 1 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | –39 | –11 |
| Summa | –40 | –11 |
Not 10
Statliga stöd
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Erhållna bidrag | 6 | 7 |
| Summa | 6 | 7 |
Segmentsredovisning
Primära segment
Beskrivning av koncernens primära segment finns på sidorna 20–35. Nettoomsättning och rörelseresultat per rörelsegren
| 2008 | 2007 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Nettoomsättning | |||||||||||
| MSEK | Extern | Intern | Summa | Rörelseresultat | Varav jämf.– störande poster |
Varav resultat i intressebolag |
Extern | Intern | Summa | Rörelseresultat | Varav jämf.– poster |
Varav resultat störande i intressebolag |
| Trelleborg Engineered Systems | 12 130 | 248 | 12 378 | 1 008 | –79 | 26 | 11 465 | 280 | 11 745 | 1 079 | –89 | 8 |
| Trelleborg Automotive | 9 441 | 20 | 9 461 | –1 249 | –868 | –8 | 10 288 | 11 | 10 299 | –179 | –382 | 4 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 5 986 | 36 | 6 022 | 856 | –32 | 5 814 | 30 | 5 844 | 839 | |||
| Trelleborg Wheel Systems | 3 706 | 2 | 3 708 | 348 | –15 | 3 243 | 5 | 3 248 | 261 | –27 | ||
| Övrig verksamhet | –589 | –430 | –284 | –60 | ||||||||
| Avvecklade verksamheter | 161 | 161 | –9 | |||||||||
| Elim internförsäljning | –306 | –306 | –326 | –326 | ||||||||
| Trelleborgkoncernen | 31 263 | 0 | 31 263 | 374 | –1 424 | 18 | 30 971 | 0 | 30 971 | 1 707 | –558 | 12 |
| Finansiella intäkter | 30 | 26 | ||||||||||
| Finansiella kostnader | –570 | –465 | ||||||||||
| Skatt | –92 | –430 | ||||||||||
| Årets resultat | –258 | 838 |
Tillgångar och skulder per rörelsegren
| 2008 | 2007 | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tillgångar | skulder | Varav intresse– bolag |
eringar | ningar | skriv– ningar |
kassa– flöde* |
tillgångar | skulder | Varav intresse– bolag |
eringar | ningar | skriv– ning |
Ned– Operativt kassa– flöde |
||
| 10 897 | 3 051 | 7 846 | 47 | 564 | 338 | 20 | 802 | 8 943 | 2 742 | 6 201 | 26 | 432 | 289 | 10 | 1 071 |
| 7 306 | 2 229 | 5 077 | 49 | 462 | 428 | 397 | 53 | 7 694 | 2 503 | 5 191 | 48 | 441 | 422 | 76 | 124 |
| 9 040 | 1 003 | 8 037 | –3 | 257 | 190 | 7 | 921 | 7 932 | 957 | 6 975 | –2 | 239 | 180 | 751 | |
| 3 084 | 939 | 2 145 | 3 | 232 | 90 | 129 | 2 490 | 811 | 1 679 | 3 | 171 | 85 | 1 | 146 | |
| 310 | 294 | 16 | 11 | 8 | –311 | 238 | 175 | 63 | 50 | 9 | –374 | ||||
| 2 | –2 | 3 | 7 | ||||||||||||
| 883 | –883 | 15 | 269 | –254 | |||||||||||
| –3 | –3 | ||||||||||||||
| 30 637 | 8 399 | 22 238 | 96 | 1 526 | 1 054 | 424 | 1 594 | 27 309 | 7 456 | 19 853 | 75 | 1 336 | 992 | 87 | 1 718 |
| Rörelse– Rörelse– Sysselsatt | kapital andelar i | Invest– Avskriv– | Ned– Operativt | Rörelse– Rörelse– Sysselsatt | kapital andelar i | Invest– Avskriv– |
* Operativt kassaflöde avser kvarvarande verksamhet, exklusive avsättningar till omstruktureringsåtgärder.
Segmentsredovisning
Sekundära segment
| Extern nettoomsättning per geografisk marknad | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |||||
| Europa | 20 976 | 20 958 | |||||
| Nord– och Sydamerika | 7 143 | 7 163 | |||||
| Asien och övriga marknader | 3 144 | 2 850 | |||||
| Trelleborgkoncernen | 31 263 | 30 971 |
Tillgångar per geografisk marknad
| Rörelsetillgångar | Investeringar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Europa | 22 200 | 20 554 | 979 | 921 | |
| Nord– och Sydamerika | 6 148 | 5 025 | 287 | 255 | |
| Asien och övriga marknader | 2 703 | 2 085 | 260 | 160 | |
| Eliminering | –414 | –355 | |||
| Trelleborgkoncernen | 30 637 | 27 309 | 1 526 | 1 336 |
Nettoomsättning
kvarvarande verksamheter
| Per geografisk marknad | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Sverige | 2 091 | 2 079 |
| Frankrike | 3 071 | 3 444 |
| Italien | 1 707 | 1 577 |
| Spanien | 1 155 | 1 200 |
| Storbritannien | 2 306 | 2 588 |
| Tyskland | 4 550 | 4 305 |
| Övriga Europa | 6 096 | 5 656 |
| Summa Europa | 20 976 | 20 849 |
| USA | 5 044 | 5 098 |
| Brasilien | 1 198 | 931 |
| Övriga Nord– och Sydamerika | 901 | 1 097 |
| Summa Nord– och Sydamerika | 7 143 | 7 126 |
| Asien och övriga marknader | 3 144 | 2 835 |
| Summa | 31 263 | 30 810 |
| varav | ||
| försäljning av varor | 31 082 | 30 726 |
| tjänster | 181 | 84 |
Förändringen i valutakurser jämfört med 2007 har, vid omräkning av utländska dotterbolag, inte påverkat omsättningen.
De viktigaste valutorna har haft följande utveckling;
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnitts– kurs |
Balansdagens kurs |
kurs | Genomsnitts– Balansdagens kurs |
||||
| EUR | 9,6046 | 10,9448 | 9,2494 | 9,4828 | |||
| USD | 6,5787 | 7,7538 | 6,7612 | 6,4688 | |||
| GBP | 12,0902 | 11,2538 | 13,5288 | 12,9113 |
Sedan 1 januari 2007 räknas varje månads isolerade resultat om till den månadsgenomsnittliga valutakursen. De isolerade månadsvärdena summeras sedan till ackumulerade värden.
ttesatser för utländska dotterföretag | 20 | –71 |
| Icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | –118 | –12 |
| Avskrivning av goodwill | 31 | 24 |
| Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler | –26 | 0 |
| Omvärdering av underskottsavdrag/ temporära skillnader | 36 | 25 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –30 | 12 |
| Summa | –41 | –377 |
| Övriga skatter | –51 | –53 |
| Redovisad skatt i koncernen | –92 | –430 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 7 200 MSEK (4 100), varav ca 3 300 MSEK (1 300) har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. De underskottsavdrag som inte beaktats avser fall där osäkerhet beträffande avdragens skattemässiga värde föreligger. Av underskottsavdragen förfaller 2 136 MSEK inom den närmaste 5–års perioden.
Not 13
Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital
| | | Minoritetens
Anställda och kostnader
Medelantal anställda
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | |
| Sverige | 725 | 1 518 | 2 243 | 747 | 1 575 | 2 322 |
| Frankrike | 711 | 2 139 | 2 850 | 716 | 2 363 | 3 079 |
| Italien | 280 | 1 248 | 1 528 | 267 | 1 256 | 1 523 |
| Polen | 537 | 748 | 1 285 | 577 | 727 | 1 304 |
| Spanien | 270 | 1 032 | 1 302 | 310 | 1 209 | 1 519 |
| Storbritannien | 373 | 1 414 | 1 787 | 463 | 1 665 | 2 128 |
| Tyskland | 343 | 923 | 1 266 | 329 | 1 013 | 1 342 |
| Övriga Europa | 1 076 | 2 545 | 3 621 | 1 014 | 2 410 | 3 424 |
| Summa Europa | 4 315 | 11 567 | 15 882 | 4 423 | 12 218 | 16 641 |
| USA | 1 075 | 2 426 | 3 501 | 1 070 | 2 536 | 3 606 |
| Brasilien | 102 | 963 | 1 065 | 85 | 857 | 942 |
| Övriga marknader | 287 | 326 | 613 | 389 | 362 | 751 |
| Summa Nord– och Sydamerika |
1 464 | 3 715 | 5 179 | 1 544 | 3 755 | 5 299 |
| Kina | 277 | 826 | 1 103 | 233 | 857 | 1 090 |
| Sri Lanka | 33 | 729 | 762 | 31 | 675 | 706 |
| Övriga marknader | 205 | 1 216 | 1 421 | 200 | 1 222 | 1 422 |
| Summa Asien och övriga marknader |
515 | 2 771 | 3 286 | 464 | 2 754 | 3 218 |
| Summa | 6 294 | 18 053 | 24 347 | 6 431 | 18 727 | 25 158 |
Andel kvinnor i högsta ledningen är 8 % (7) och andel kvinnor i styrelsen är 14 % (14)
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| MSEK | 2008 Löner och andra ersättningar |
2007 Löner och andra ersättningar |
|---|---|---|
| Sverige | 824 | 839 |
| Frankrike | 750 | 832 |
| Italien | 512 | 505 |
| Polen | 124 | 109 |
| Spanien | 338 | 379 |
| Storbritannien | 601 | 798 |
| Tyskland | 592 | 610 |
| Övriga Europa | 956 | 884 |
| Summa Europa | 4 697 | 4 956 |
| USA | 1 198 | 1 194 |
| Brasilien | 134 | 113 |
| Övriga marknader | 71 | 95 |
| Summa Nord– och Sydamerika | 1 403 | 1 402 |
| Kina | 61 | 52 |
| Sri Lanka | 22 | 19 |
| Övriga marknader | 254 | 233 |
| Summa Asien och övriga marknader | 337 | 304 |
| Summa | 6 437 | 6 662 |
| Varav | ||
| till styrelse, VD:ar och vice VD inklusive rörlig lön | 183 | 198 |
| till övriga befattningshavare i högsta ledningen | 16 | 29 |
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Sociala kostnader | 1 525 | 1 494 |
| Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer | 200 | 168 |
| Pensionskostnader – förmånsbaserade planer | 9 | 53 |
Fullständig förteckning bifogas årsredovisningen till Bolagsverket.
Ersättning till ledningen 2008
Verkställande Direktör
Under 2008 har VD, tillika koncernchef, uppburit fast lön samt andra ersättningar i enlighet med nedanstående tabell. VD har enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen hade en fastställd övre gräns för helåret 2008 vilken motsvarar 65 procent av den fasta lönen och baseras till 100 procent på Trelleborgkoncernens resultat före skatt, exklusive påverkan från strukturförändringar enligt styrelsens godkännande. Den rörliga lönen utgör ej pensionsgrundande inkomst. Rörlig lön har ej utgått till VD under 2008 då måltalen ej nåddes.
VD har ett pensionsavtal med pensionsålder 65 år. Pensionsavtalet ger dock både bolaget och VD möjlighet, att utan särskild motivering, påkalla förtida pension från och med 60 års ålder, med en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Från den tidpunkt VD går i förtida pension upphör anställningsavtal och pensionsavtal att gälla. Pensionsavtalet är i sin helhet premiebaserat där premien beräknas till 40 procent av den fasta årslönen. För 2008 har pensionspremie kostnadsförts i enlighet med nedanstående tabell.
VD har i sitt anställningsavtal en uppsägningstid från bolagets sida om 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från VD:s sida är 6 månader.
Övriga ledande befattningshavare
Principen för ersättning till övriga ledande befattningshavare bygger på både fast och rörlig lön. Den rörliga lönen har en fastställd övre gräns och utgör maximalt 25–65 procent av den fasta lönen, baserat främst på resultatutveckling.
För vissa befattningshavare finns avtal om ömsesidig rätt att påkalla förtida avgång ur tjänst från och med 60 års ålder. Härvid utgör ersättning 60 procent av den fasta lönen fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår. Ålderspensionen är premiebestämd, där pensionspremien beräknas till 30 procent av den fasta årslönen. För vissa ledande befattningshavare tillämpas också förlängda uppsägningstider från bolagets sida, vanligtvis 12, 18 eller 24 månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. För VD och övriga ledande befattningshavare finns möjlighet till förmån av fri bil.
Koncernen har en global kompensationspolicy omfattande alla chefer och högre tjänstemän. Därutöver finns en policy avseende vissa villkor för ledande befattningshavares förmåner som bland annat omfattar pensionsvillkor, sjukvårdsförsäkringar och förmånsbilar.
Långsiktigt incitamentsprogram
År 2005 beslutade styrelsen att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för VD och vissa ledande befattningshavare som har en betydande påverkan på Trelleborgkoncernens vinst per aktie. Styrelsen har också för 2006, 2007, 2008 och 2009 beslutat om införande av liknande program. Programmen är rullande treårsprogram där styrelsen årligen beslutar om eventuella nya program och deras omfattning, mål och antal deltagare. I ncitamentsprogrammen är kontantbaserade och utgör ett tillägg till den årliga rörliga lönen och förutsätter
att befattningshavaren är anställd i Trelleborgkoncernen per den 31 december det år programmet löper ut.
Syfte
Incitamentsprogrammen är riktade och har ett långsiktigt innehåll, med syfte att fortsatt främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare.
Måltal
Måltalet för incitamentsprogrammen är Trelleborgkoncernens vinst per aktie med en årlig förbättring om 10 procent, exklusive jämförelsestörande poster och påverkan av eventuella aktieåterköpsprogram och inklusive kostnaden för programmen.
För 2006 beslutade styrelsen målet 14,10 SEK i vinst per aktie, för 2007 målet 11,90 SEK i vinst per aktie, och för 2008 målet 14,40 SEK i vinst per aktie. För samtliga program är utfallet maximerat till 25 procent av den maximala årliga rörliga lönen per år.
Utfall och utbetalning
Utfallen för programmen kalkyleras årligen och ackumuleras över 3–årsperioden och eventuellt utfall utbetalas kvartal 1 året efter det att programmet löpt ut. För det program som beslutades 2005 skedde således utbetalning kvartal 1, 2008, för programmet som beslutats 2006 sker utbetalning kvartal 1, 2009, för programmet som beslutats 2007 sker utbetalning kvartal 1, 2010 och för programmet som beslutats 2008 sker utbetalning kvartal 1, 2011.
Utfallen utgör ej pensionsgrundande inkomst. För 2008 har resultatet belastats med – TSEK (9 964).
Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter, löner till VD, vVD och andra befattningshavare i högsta ledningen
| 2008 TSEK |
Styrelsearvode/ | Grundlön ersättning | Rörlig Incitaments– | program förmåner | Övriga Pensions– Summa kostnad |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Narvinger, | ||||||
| styrelsens ordförande | 1 063 | 1 063 | ||||
| Heléne Bergquist, styrelseledamot | 450 | 450 | ||||
| Staffan Bohman, styrelseledamot | 387 | 387 | ||||
| Rolf Kjellman, styrelseledamot | 495 | 495 | ||||
| Claes Lindqvist, styrelseledamot | 387 | 387 | ||||
| Berthold Lindkvist, styrelseledamot | 113 | 113 | ||||
| Sören Mellstig, styrelseledamot | 240 | 240 | ||||
| Verkställande direktör | 6 693 | 153 | 2 402 | 9 248 | ||
| Vice verkställande direktör | 3 211 | 127 | 2 024 | 5 362 | ||
| Andra ledande befattningshavare, | ||||||
| antällda i Trelleborg AB, 6 st | 11 075 | 38 | 686 | 4 348 16 147 | ||
| anställda i andra koncernbolag, 4 st | 17 093 | 5 190 | 131 | 3 698 26 112 | ||
| Summa | 41 207 | 5 228 | – | 1 097 | 12 472 60 004 |
För förändringar i styrelsen under året, se sidan 43. Under 2007 skedde förändringar i koncernledningen. Under 2008 har samtliga personer varit anställda under hela räkenskapsåret.
| 2007 TSEK |
Styrelsearvode/ | Rörlig Grundlön ersättning |
kommande bonus för 2006 |
Till– Incitaments– | Övriga Pensions– Summa program förmåner kostnad |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Narvinger, | |||||||
| styrelsens ordförande | 952 | 952 | |||||
| Heléne Bergquist, | |||||||
| styrelseledamot | 412 | 412 | |||||
| Staffan Bohman, | |||||||
| styrelseledamot | 327 | 327 | |||||
| Rolf Kjellman, styrelseledamot 452 | 452 | ||||||
| Claes Lindqvist, | |||||||
| styrelseledamot | 327 | 327 | |||||
| Berthold Lindkvist, | |||||||
| styrelseledamot | 327 | 327 | |||||
| Verkställande direktör | 5 937 | 3 300 | 1 275 | 825 | 100 | 2 185 13 622 | |
| Vice verkställande direktör | 3 101 | 1 324 | 312 | 115 | 1 850 6 702 | ||
| Andra ledande befattnings– havare, i högsta |
|||||||
| ledningen, 11 st | 25 599 | 8 533 | 2 286 | 623 | 9 540 46 581 | ||
| Summa | 37 434 | 13 157 | 1 275 | 3 423 | 838 | 13 575 69 702 |
Ovanstående principer för ersättning till ledande befattningshavare i Trelleborgskoncernen fastställdes vid årsstämma 2008. Styrelsens förslag till årsstämma 2009 baseras på samma principer.
stems | 3 194 | 2 728 |
| Trelleborg Automotive | 1 653 | 1 405 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 5 698 | 4 923 |
| Trelleborg Wheel Systems | 356 | 325 |
| Summa | 10 901 | 9 381 |
| | | Internt genererade
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 37 | 34 |
| Andra uppdrag | 8 | 11 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | 1 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 |
| Summa | 46 | 47 |
Not 5
Jämförelsestörande poster
| Fördelade per affärsområde | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Trelleborg Engineered Systems | –79 | –89 |
| Trelleborg Automotive | –868 | –382 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –32 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | –15 | –27 |
| Fastighetsförsäljning | – | 26 |
| Legala engångskostnader 1) | –430 | –86 |
| Summa | –1 424 | –558 |
1) varav –401 MSEK redovisats som övriga rörelsekostnader och –29 MSEK som administrationskostnader
Fördelade per funktion
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –16 | –70 |
| Försäljningskostnader | – | –117 |
| Administrationskostnader | –99 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | –1 310 | –394 |
| Andelar i intressebolags resultat | – | –3 |
| Summa | –1 424 | –558 |
Varav omstrukteringskostnader/nedskrivningar
| MSEK | 2008 | 2007 Nedskrivningar |
2008 | 2007 Omstruktureringskostnader |
|---|---|---|---|---|
| Trelleborg Engineered Systems | –16 | –3 | –63 | –86 |
| Trelleborg Automotive | –386 | –67 | –482 | –315 |
| Trelleborg Sealing Solutions | –6 | – | –26 | – |
| Trelleborg Wheel Systems | – | – | –15 | –27 |
| Summa | –408 | –70 | –586 | –428 |
Nedskrivningar av anläggningtillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.
Not 6
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| Kvarvarande verksamheter | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Hyresintäkter | 13 | 10 |
| Kursdifferenser | 115 | 59 |
| Kund–/Leverantörsrelaterade intäkter | 49 | 63 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 44 | 47 |
| Försäljning av verktyg m.m. | 105 | 123 |
| Försäljning av tjänster | 21 | 19 |
| Övrigt | 42 | 83 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 389 | 404 |
| Royalty | –11 | –15 |
| Driftskostnader för uthyrning | –23 | –23 |
| Kursdifferenser | –154 | –70 |
| Kund–/Leverantörsrelaterade kostnader | –39 | –31 |
| Försäljning/utrangering av anläggningstillgångar | –12 | –3 |
| Omstruktureringskostnader | –909 | –394 |
| Legala engångskostnader | –401 | – |
| Övrigt | –122 | –27 |
| Summa övriga rörelsekostnader | –1 671 | –563 |
| Summa kvarvarande verksamheter | –1 282 | –159 |
| Avvecklade verksamheter | ||
| Övriga rörelseintäkter | – | 2 |
| Övriga rörelsekostnader | – | –4 |
| Summa Koncernen | –1 282 | –161 |
Not 7
Andelar i intressebolags resultat
| Resultat före skatt |
Skatt | Resultat efter skatt |
Erhållen utdelning |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Dawson Manu.Co | –12 | 5 | 4 | –2 | –8 | 3 | 0 | 23 |
| Övriga intressebolag | 34 | 12 | –8 | –3 | 26 | 9 | 7 | 6 |
| Summa | 22 | 17 | –4 | –5 | 18 | 12 | 7 | 29 |
| Fordringar på intressebolag |
intressebolag | Skulder till | Försäljning till intressebolag |
Rörelseintäkter från intressebolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Dawson Manu.Co | 4 | 8 | 0 | 0 | 30 | 49 | 13 | 23 | |
| Övriga intressebolag | 4 | 2 | 0 | 0 | 204 | 111 | 9 | 8 | |
| Summa | 8 | 10 | 0 | 0 | 234 | 160 | 22 | 31 | |
| Bolag | Säte | Kapital– andel, % |
Tillgångar | Skulder | |||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||||
| Indirekt ägda | |||||||||
| Dawson Manu.Co | USA | 45 | 162 | 163 | 64 | 53 | |||
| Övriga | 270 | 151 | 175 | 92 | |||||
| Summa | 432 | 314 | 239 | 145 |
| Bolag | Eget kapital | Nettoomsättning | Årets resultat | Bokfört värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Indirekt ägda | ||||||||
| Dawson Manu.Co | 98 | 110 | 212 | 335 | 14 | 5 | 49 | 48 |
| Övriga | 95 | 59 | 1 100 | 602 | 56 | 22 | 47 | 27 |
| Summa | 193 | 169 | 1 312 | 937 | 70 | 27 | 96 | 75 |
Aktier och andelar i intressebolag
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 75 | 98 |
| Försäljningar | –2 | –3 |
| Utdelning | –7 | –29 |
| Resultatandel i intressebolag | 18 | 12 |
| Omräkningsdifferenser | 12 | –3 |
| Bokfört värde vid årets utgång | 96 | 75 |
Not 8
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnader för råmaterial, komponenter, färdigvaror, | ||
| förpackningsmaterial samt energi– och transportkostnader | –17 963 | –17 202 |
| Ersättningar till personal | –8 171 | –8 428 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –1 478 | –1 079 |
| Övriga externa kostnader avseende försäljning, administration, | ||
| forskning och utveckling | –2 421 | –2 319 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | –874 | –78 |
| Andelar i intressebolags resultat | 18 | 12 |
| Summa | –30 889 | –29 094 |
Not 9
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 274 | 9 |
| Kostnad för sålda varor | –267 | –10 |
| Försäljnings–, administrations– och FoU kostnader | –8 | 1 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | –39 | –11 |
| Summa | –40 | –11 |
Not 10
Statliga stöd
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Erhållna bidrag | 6 | 7 |
| Summa | 6 | 7 |
nsstämmelse med verkligt värde.
Not 11
Finansiella intäkter och kostnader
Kvarvarande verksamheter
Finansiella intäkter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter från räntebärande fordringar | 20 | 11 |
| Valutakursvinster, netto | 10 | 15 |
| Summa finansiella intäkter | 30 | 26 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader från räntebärande skulder | –570 | –465 |
| Summa finansiella kostnader | –570 | –465 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –540 | –439 |
| Avvecklade verksamheter | ||
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 0 | 0 |
| Totalt summa finansiella intäkter och kostnader | –540 | –439 |
Not 12
Skatt på årets resultat
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –322 | –377 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 38 | 16 |
| Summa | –284 | –361 |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| Utnyttjande/omvärdering av underskottsavdrag | 455 | 65 |
| Uppskjuten skattekostnad/–intäkt från förändringar i | ||
| temporära skillnader | –212 | –80 |
| Summa | 243 | –15 |
| Övriga skatter | –51 | –54 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –92 | –430 |
| Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt på säkringsinstrument | 353 | 39 |
| Avstämning av skatt i koncernen | ||
| Resultat före skatt | –166 | 1 268 |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 28% | 46 | –355 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 20 | –71 |
| Icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | –118 | –12 |
| Avskrivning av goodwill | 31 | 24 |
| Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler | –26 | 0 |
| Omvärdering av underskottsavdrag/ temporära skillnader | 36 | 25 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –30 | 12 |
| Summa | –41 | –377 |
| Övriga skatter | –51 | –53 |
| Redovisad skatt i koncernen | –92 | –430 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 7 200 MSEK (4 100), varav ca 3 300 MSEK (1 300) har beaktats vid beräkning av uppskjuten skatt. De underskottsavdrag som inte beaktats avser fall där osäkerhet beträffande avdragens skattemässiga värde föreligger. Av underskottsavdragen förfaller 2 136 MSEK inom den närmaste 5–års perioden.
Not 13
Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital
| Minoritetens andel i årets resultat |
Minoritetets– intressen |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Trelleborg Kunhwa Co Ltd | 8 | 15 | 78 | 79 | |||
| Övriga bolag | 1 | 2 | 7 | 41 | |||
| Summa | 9 | 17 | 85 | 120 |
Not 14
Materiella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Byggnader | 1 866 | 1 690 |
| Mark och markanläggningar | 543 | 489 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3 499 | 3 124 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 499 | 442 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende | ||
| materiella tillgångar | 730 | 548 |
| Summa | 7 137 | 6 293 |
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –791 | –748 |
| Försäljningskostnader | –16 | –15 |
| Administrationskostnader | –49 | –39 |
| Forsknings– och utvecklingskostnader | –27 | –27 |
| Övriga rörelsekostnader | –14 | –14 |
| Summa | –897 | –843 |
Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar fördelade per funktion
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –6 | –3 |
| Övriga rörelsekostnader | –377 | –15 |
| Omräkningsdifferens | –9 | – |
| Summa | –392 | –18 |
Nedskrivning av anläggningstillgångar har skett till beräknat nyttjandevärde.
Leasingavtal
Koncernen har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Beträffande finansiella leasingavtal redovisas de förhyrda anläggningstillgångarna som materiella anläggningstillgångar och de framtida betalningsförpliktelserna som en finansiell skuld.
Leasingkostnaden för tillgångar som innehas via finansiella leasingavtal uppgick till 1 MSEK (1). Framtida betalningsåtagande för finansiella leasingkontrakt fördelar sig enligt följande:
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| År 1 | 3 | 3 |
| År 2–5 | 8 | 10 |
| Senare än 5 år | – | 0 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 154 MSEK (148). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgick till 699 MSEK (742) och förfaller enligt följande;
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| År 1 | 157 | 125 |
| År 2–5 | 333 | 278 |
| Senare än 5 år | 209 | 339 |
| derivat i balansräkningen, MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 13 |
| Kortfristiga rörelsefordringar ingående i arbetande kapital | 20 | 11 |
| Övriga kortfristiga rörelsefordringar | 1 | 43 |
| Räntebärande fordringar | 177 | 95 |
| Summa fordringar, finansiella derivat | 198 | 162 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 0 | 17 |
| Övriga långfristiga skulder | 89 | 7 |
| Kortfristiga rörelseskulder ingående i arbetande kapital | 98 | 17 |
| Övriga kortfristiga rörelseskulder | 201 | 63 |
| Räntebärande skulder | 155 | 153 |
| Summa skulder, finansiella derivat | 543 | 257 |
Kreditriskexponering i derivatinstrument, se not 28.
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Typ samt ändamål med |
| Byggnader | Mark och mark– anläggningar |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar och förskott |
Summa materiella anläggnings– tillgångar |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 3 629 | 3 104 | 588 | 516 | 10 925 | 9 420 | 1 931 | 1 649 | 787 | 547 | 17 860 | 15 236 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | –1 352 | –1 133 | –52 | –44 | –7 157 | –6 243 | –1 400 | –1 196 | –22 | 1 | –9 983 | –8 615 |
| Ackumulerade uppskrivningar | 21 | 19 | 37 | 32 | 16 | 11 | 1 | 1 | – | – | 75 | 63 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –432 | –300 | –30 | –15 | –285 | –64 | –33 | –12 | –35 | – | –815 | –391 |
| Bokfört värde | 1 866 | 1 690 | 543 | 489 | 3 499 | 3 124 | 499 | 442 | 730 | 548 | 7 137 | 6 293 |
| Vid årets början | 1 690 | 1 697 | 489 | 568 | 3 124 | 2 950 | 442 | 358 | 548 | 435 | 6 293 | 6 008 |
| Förvärv | 80 | 17 | 16 | 5 | 86 | 29 | 1 | 7 | 4 | 8 | 187 | 66 |
| Investeringar | 150 | 96 | 11 | 9 | 593 | 485 | 139 | 138 | 474 | 487 | 1 367 | 1 215 |
| Investeringar, Finansiell leasing | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 2 | – | 0 | 0 | 2 |
| Avyttringar och utrangeringar | –49 | –45 | –2 | –92 | –7 | –32 | –5 | –6 | –8 | –15 | –71 | –190 |
| Årets avskrivning enligt plan | –110 | –107 | –3 | –3 | –655 | –617 | –128 | –116 | –1 | 0 | –897 | –843 |
| Årets nedskrivning | –119 | –12 | –14 | – | –205 | 5 | –19 | –3 | –35 | –8 | –392 | –18 |
| Interna omföringar | 65 | 26 | –1 | –9 | 247 | 268 | 24 | 52 | –342 | –363 | –7 | –26 |
| Årets omräkningsdifferens | 159 | 18 | 47 | 11 | 316 | 36 | 45 | 10 | 90 | 4 | 657 | 79 |
| Bokfört värde | 1 866 | 1 690 | 543 | 489 | 3 499 | 3 124 | 499 | 442 | 730 | 548 | 7 137 | 6 293 |
Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgick till 475 MSEK (500) varav för byggnader 384 MSEK (407).
Not 15
Immateriella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 330 | 348 |
| Balanserade utgifter för IT | 138 | 137 |
| Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter |
368 | 206 |
| Goodwill | 10 901 | 9 381 |
| Marknads– och kundrelaterade immateriella tillgångar | 22 | 16 |
| Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar | 74 | 10 |
| Summa | 11 833 | 10 098 |
Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och andra tillgångar.
Goodwill och andra tillgångar testas årligen för nedskrivning och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Denna prövning baseras på definerade kassagenererade enheter, som sammanfaller med de affärsområden som används i segmentsredovisningen. För ytterligare presentation av koncernens affärsområden hänvisas till sidorna 20–35.
Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från en intern bedömning av de närmaste fem åren och därefter med en antagen tillväxttakt om 2 % (2 %). Förväntade framtida kassaflöden enligt dessa bedömningar utgör grunden för beräkningen. Härvid har rörelsekapitalförändringar och investeringsbehov beaktats. Vid nuvärdesberäkningen av de framtida kassaflödena har använts en kapitalkostnad (WACC) på 7,7 % efter skatt (7,7). Avstämning har gjorts mot extern bedömning av rimlig kapitalkostnad. Skuldsättningsgraden har antagits vara 100 %.
Beräkningarna har visat att nedskrivningsbehov inte föreligger för något affärsområde. En känslighetsanalys visar att vid en halverad tillväxttakt efter de första fem åren samt en ökning av kapitalkostanden med 1 %– enhet till 8,7 % efter skatt skulle fortfarande inget nedskrivningsbehov föreligga förutom för affärsområdet Trelleborg Automotive.
Under året har materiella tillgångar och balanserade utgifter för utvecklingsarbeten på totalt 386 MSEK skrivits ned inom affärsområdet Trelleborg Automotive.
Nedskrivningar av immateriella tillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utvecklingskostnader | –25 | –16 |
| Övriga rörelsekostnader | –4 | –53 |
| Omräkningsdifferens | –3 | – |
| Summa | –32 | –69 |
Fördelning av goodwill per segment
Planenligt restvärde
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Trelleborg Enginereed Systems | 3 194 | 2 728 |
| Trelleborg Automotive | 1 653 | 1 405 |
| Trelleborg Sealing Solutions | 5 698 | 4 923 |
| Trelleborg Wheel Systems | 356 | 325 |
| Summa | 10 901 | 9 381 |
| Internt genererade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar |
|||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Balanserade utgifter för IT |
Koncessioner, patent, licenser och varumärken |
Goodwill | Marknads– och kundrelaterade immateriella tillgångar |
Förskott avseende immateriella anläggnings– tillgångar |
Summa immateriella anläggnings– tillgångar |
||||||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 685 | 546 | 486 | 414 | 659 | 442 | 11 124 | 9 591 | 35 | 22 | 81 | 16 | 13 070 | 11 031 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | –307 | –181 | –347 | –276 | –287 | –236 | – | – | –13 | –6 | –7 | –6 | –961 | –705 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –48 | –17 | –1 | –1 | –4 | – | –223 | –210 | – | – | – | – | –276 | –228 |
| Bokfört värde | 330 | 348 | 138 | 137 | 368 | 206 | 10 901 | 9 381 | 22 | 16 | 74 | 10 | 11 833 | 10 098 |
| Vid årets början | 348 | 347 | 137 | 139 | 206 | 55 | 9 381 | 8 968 | 16 | 23 | 10 | 3 | 10 098 | 9 535 |
| Förvärv | – | 0 | – | 0 | 123 | 2 | 322 | 480 | 4 | – | – | – | 449 | 482 |
| Investeringar | 55 | 81 | 30 | 32 | 10 | 1 | – | – | 3 | – | 61 | 7 | 159 | 121 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | –1 | 0 | – | –1 | –1 | – | – | – | – | –2 | – | –3 | –2 |
| Årets avskrivning enligt plan | –90 | –77 | –48 | –57 | –15 | –9 | – | – | –4 | –6 | – | – | –157 | –149 |
| Årets nedskrivning | –28 | –16 | – | 0 | –4 | – | – | –53 | – | – | – | – | –32 | –69 |
| Interna omföringar | – | – | 6 | 18 | 1 | 154 | 0 | –146 | – | – | – | – | 7 | 26 |
| Årets omräkningsdifferens | 45 | 14 | 13 | 5 | 48 | 4 | 1 198 | 132 | 3 | –1 | 5 | – | 1 312 | 154 |
| Bokfört värde | 330 | 348 | 138 | 137 | 368 | 206 | 10 901 | 9 381 | 22 | 16 | 74 | 10 | 11 833 | 10 098 |
| Fördelning av årets avskrivningar | ||||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | –1 | 0 | –5 | –5 | –4 | –1 | – | – | – | – | – | – | –10 | –6 |
| Försäljningskostnader | – | 0 | –2 | –8 | –7 | –5 | – | – | –4 | –6 | – | – | –13 | –19 |
| Administrationskostnader | 0 | 0 | –40 | –43 | –1 | –1 | – | – | – | – | – | – | –41 | –44 |
| Forsknings– och utvecklingskostnader | –89 | –77 | –1 | –1 | –2 | –2 | – | – | – | – | – | – | –92 | –80 |
| Övriga rörelsekostnader | – | – | 0 | – | –1 | 0 | – | – | – | – | – | – | –1 | 0 |
| Summa avskrivningar | –90 | –77 | –48 | –57 | –15 | –9 | – | – | –4 | –6 | – | – | –157 | –149 |
| #### tal aktier | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående antal Finansiella anläggningstillgångar |
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga aktier (not 18) | 15 | 13 |
| Förvaltningstillgångar | 43 | 20 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 6 | 4 |
| Lånefordran | – | – |
| Derivatinstrument (not 24) | – | 13 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 13 |
| Summa | 83 | 63 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Not 17
Moderbolagets och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernbolag 1)
| Bolag | Organisationsnr Säte/Land | Antal | procent | Ägar Bokfört värde, |
|
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | |||||
| Trelleborg Sealing Solutions Belgium SA | Belgien | 100 | 100 | 51 | |
| Trelleborg do Brasil Solucões em Vedacão Ltda | Brasilien | 8 307 200 | 100 | 19 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Bulgaria EOOD | Bulgarien | 10 000 | 100 | 16 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Czech s.r.o | Tjeckien | 0 | 100 | 48 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Hong Kong Ltd | Kina | 484 675 | 100 | 1 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Hungary Kft Trelleborg Sealing Solutions o.o.o. |
Ungern Ryssland |
0 0 |
100 100 |
1 2 |
|
| Trelleborg Sealing Solutions Korea | Sydkorea | 57 750 | 75 | 4 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Japan KK | Japan | 333 | 100 | 99 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Polska Sp.zo.o | Polen | 12 800 | 100 | 6 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Finland | Finland | 15 | 100 | 75 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Switzerland | Schweiz | 1 000 | 100 | 47 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Sweden AB | 556204-8370 | Jönköping | 2 500 | 100 | 167 |
| Trebolit AB | 556054-1533 | Trelleborg | 60 000 | 100 | 75 |
| Trelleborg Sealing Solutions Austria GmbH Trelleborg Tigveni SRL |
Österrike Rumänien |
0 700 |
100 100 |
28 8 |
|
| Trelleborg Tyres Lanka (Private) Ltd | Sri Lanka | 16 272 537 | 100 | 91 | |
| Trelleborg Wheel Systems Liepaja SIA | Lettland | 2 000 | 100 | 0 | |
| Trelleborg Wheel Systems S.A | Argentina | 1 850 000 | 100 | 3 | |
| Chemtrading Alpha Holding AG | Schweiz | 100 | 100 | 3 | |
| Dormvilnio AB | 556742-8767 | Trelleborg | 1 000 | 100 | |
| Dormvilsex AB | 556739-6998 | Trelleborg | 1 000 | 100 | |
| Dormvilsju AB | 556742-8742 | Trelleborg | 1 000 | 100 | |
| Dormviltio AB | 556742-8775 | Trelleborg | 1 000 | 100 | |
| Dormviltre AB Dormvilåtta AB |
556728-8716 556742-8759 |
Trelleborg Trelleborg |
1 000 1 000 |
100 100 |
|
| Mar-Con Polymers Ltd Oy | Finland | 100 | 100 | 203 | |
| MHT Takentreprenören i Malmö AB | 556054-9759 | Malmö | 1 000 | 100 | |
| Trelleborg Automotive Czech Republic S.r.o | Tjeckien | 100 000 | 100 | 3 | |
| Trelleborg Automotive China Holding AB | 556052-1485 | Trelleborg | 4 500 000 | 100 | 19 |
| Trelleborg Automotive Group AB | 556730-4448 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 2 |
| Trelleborg Automotive Poland Sp.zo.o | Polen | 350 | 100 | 93 | |
| Trelleborg Automotive S.R.L | Rumänien | 2 775 | 100 | 191 | |
| Trelleborg Automotive Slovakia s.r.o. Trelleborg Engineered Systems Lithuania UAB |
Slovakien Litauen |
0 232 600 |
100 100 |
8 70 |
|
| Trelleborg Corporation | USA | 2 592 | 100 | 3 211 | |
| Trelleborg Coated Systems US Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Engineered Systems Italy SpA | Italien | 25 600 000 | 100 | ||
| Trelleborg Sealing Solutions US, Inc | USA | 7 450 | 100 | ||
| Trelleborg CRP Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems Americas Inc | USA | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg YSH Inc | USA | 100 000 | 100 | ||
| Trelleborg YSH SA de CV Trelleborg Sealing Profiles US Inc |
USA | Mexiko 108 963 373 0 |
100 100 |
||
| Trelleborg Croatia D.O.O | Kroatien | 0 | 100 | 2 | |
| Trelleborg Engineered Systems China Holding AB | 556223-5910 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 11 |
| Trelleborg Engineered Systems Group AB | 556055-7711 | Trelleborg | 1 250 | 100 | 5 |
| Trelleborg Engineered Systems Qingdao Holding AB 556715-4991 | Trelleborg | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Fluid Solutions Czech Republic s.r.o. | Tjeckien | 0 | 100 | 0 | |
| Trelleborg Holding AB | 556212-8255 | Trelleborg | 1 000 | 100 | 741 |
| Trelleborg Building Systems AB | 556026-2148 | Trelleborg | 12 000 | 100 | |
| Trelleborg Automotive do Brasil Industria e Comercio de autopecas Ltda |
Brasilien | 48 214 017 | 100 | ||
| Trelleborg Automotive Spain SA | Spanien | 600 000 | 100 | ||
| Trelleborg Izarra SA | Spanien | 3 826 956 | 100 | ||
| Trelleborg Industrial AVS AB | 556020-2862 | Sjöbo | 500 | 100 | 10 |
| Trelleborg International AB | Trelleborg | 1 500 | 100 | 3 152 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Germany GmbH | Tyskland | 1 | 100 | ||
| Trelleborg Automotive Germany GmbH | Tyskland | 2 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems GmbH Trelleborg Wheel Systems Belgium NV |
Tyskland Belgien |
2 11 075 114 |
100 100 |
||
| Trelleborg ETM GmbH | Tyskland | 2 | 100 |
| Bolag | Organisationsnr Säte/Land | Antal | procent | Ägar Bokfört värde, MSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Trelleborg Holding Danmark A/S | Danmark | 21 000 | 100 | 631 | |
| Trelleborg Phoenix A/S | Danmark | 80 000 | 100 | ||
| Trelleborg Holding France SAS | Frankrike | 586 782 | 100 | 693 | |
| Trelleborg Sealing Solutions France SAS | Frankrike | 8 427 | 100 | ||
| Trelleborg Industrie SAS | Frankrike | 649 800 | 100 | ||
| Trelleborg Reims SAS | Frankrike | 100 200 | 100 | ||
| Trelleborg Nantes SAS | Frankrike | 100 342 | 100 | ||
| Trelleborg Kunhwa Co Ltd | Sydkorea | 3 570 000 | 51 | ||
| Trelleborg Modyn SAS | Frankrike | 720 000 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems France SAS | Frankrike | 9 060 | 100 | ||
| Trelleborg Holdings Italy S.r.l | Italien | 0 | 100 | 591 | |
| Trelleborg Sealing Solutions Italia SpA | Italien | 843 000 | 100 | ||
| Trelleborg Automotive Italia Spa | Italien | 200 000 | 100 | ||
| Trelleborg Holding Norge AS | Norge | 10 000 | 100 | ||
| Trelleborg Viking AS | Norge | 7 000 | 100 | ||
| Trelleborg Holdings (UK) Ltd | Storbritannien | 20 000 000 | 100 | 2 987 | |
| Trelleborg Sealing Solutions UK Ltd | Storbritannien | 10 050 000 | 100 | ||
| Trelleborg Automotive (UK) Ltd | Storbritannien | 100 | 100 | ||
| Trelleborg CRP Ltd | Storbritannien | 41 590 | 100 | ||
| Trelleborg Hong Kong Holdings Ltd | Kina | 10 000 | 100 | 61 | |
| Trelleborg Industri AB | 556129-7267 | Trelleborg | 725 000 | 100 | 197 |
| Trelleborg Insurance Ltd | Bermuda | 50 000 | 100 | 118 | |
| Trelleborg International BV | Nederländerna | 41 | 100 | 3 150 | |
| Trelleborg Forsheda Netherlands BV | Nederländerna | 30 000 | 100 | ||
| Trelleborg Wheel Systems SpA | Italien | 200 000 | 100 | ||
| Trelleborg Lesina s.r.o. | Tjeckien | 0 | 100 | 8 | |
| Trelleborg Moulded Components Wuxi Holding AB 556715-4983 | Trelleborg | 1 000 | 100 | ||
| Trelleborg Protective Products AB | 556010-7145 | Trelleborg | 100 000 | 100 | 26 |
| Trelleborg Treasury AB | 556064-2646 | Stockholm | 5 000 | 100 | 15 001 |
| Trelleborg Waterproofing AB | 556739-6980 | Trelleborg | 1 000 | 100 | |
| Trelleborg Wheels AB | 556056-2620 | Sävsjö | 40 000 | 100 | 10 |
| Trelleborg Wuxi Holding AB | 556119-8820 | Trelleborg | 25 000 | 100 | 96 |
| Trelleborg Rubore AB | 556325-7442 | Kalmar | 60 000 | 100 | 200 |
| Trelleborg China Holding AB | 556030-7398 | Trelleborg | 200 000 | 100 | 43 |
| TSS Holdings Sweden AB | 556528-2737 | Göteborg | 2 501 000 | 100 | 157 |
| Trelleborg Forsheda Sweden AB | 556052-2996 | Värnamo | 8 640 000 | 100 | |
| Totalt moderbolaget | 32 434 |
1) Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag med omsättning överstigande 250 MSEK.
Fullständig bolagsförteckning bifogas årsredovisning till Bolagsverket.
Not 18
Övriga aktier
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 13 | 12 |
| Förvärv | – | 1 |
| Omräkningsdifferens | 2 | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 15 | 13 |
| Bokfört värde vid årets utgång | 15 | 13 |
| Varav svenska aktier | 1 | 1 |
| utländska aktier | 14 | 12 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
| –6 806 | –11 217 | –551 | –18 574 |
| Kundfordringar | 5 383 | – | – | 5 383 |
| Ränteswappar med positivt verkligt värde | 90 | 7 | – | 97 |
| Nettoflöde | –1 333 | –11 210 | –551 | –13 094 |
Per 31 december 2007
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning inkl räntor | –3 779 | –7 999 | –501 | –12 279 |
| Ränteswappar med negativt verkligt värde | –26 | 0 | – | –26 |
| Leverantörsskulder | –3 732 | – | – | –3 732 |
| Summa | –7 537 | –7 999 | –501 | –16 037 |
| Kundfordringar | 5 661 | – | – | 5 661 |
| Ränteswappar med positivt verkligt värde | 20 | 1 | – | 21 |
| Nettoflöde | –1 856 | –7 998 | –501 | –10 355 |
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2008
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Valutatermins– och valutaoptionskontrakt | ||||
| –utflöde | –6 802 | – | – | –6 802 |
| –inflöde | 6 744 | – | – | 6 744 |
| Summa | –58 | 0 | 0 | –58 |
Per 31 december 2007
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Valutatermins– och valutaoptionskontrakt | ||||
| –utflöde | –16 654 | –474 | – | –17 128 |
| –inflöde | 16 596 | 458 | – | 17 054 |
| Summa | –58 | –16 | – | –74 |
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld
| MSEK 2008 |
2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | ||
| Immateriella tillgångar | 9 | 251 | –242 | 6 | 213 | –207 | |
| Byggnader och mark | 104 | 170 | –66 | 94 | 152 | –58 | |
| Maskiner och inventarier | 166 | 238 | –72 | 197 | 285 | –88 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 12 | 11 | 1 | 9 | 19 | –10 | |
| Varulager | 98 | 9 | 89 | 84 | 21 | 63 | |
| Kortfristiga fordringar | 15 | 7 | 8 | 14 | 5 | 9 | |
| Pensionsavsättningar | 148 | 16 | 132 | 146 | 12 | 134 | |
| Övriga avsättningar | 225 | 27 | 198 | 114 | 26 | 88 | |
| Långfristiga skulder | 18 | 4 | 14 | 21 | 1 | 20 | |
| Kortfristiga skulder | 106 | 14 | 92 | 93 | 5 | 88 | |
| Underskottsavdrag | 954 | 11 | 943 | 414 | 13 | 401 | |
| Summa | 1 855 | 758 | 1 097 | 1 192 | 752 | 440 | |
| Kvittning av fordringar/skulder | –448 | –448 | –363 | –363 | |||
| Summa | 1 407 | 310 | 829 | 389 | |||
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat direkt mot eget kapital |
Förvärvade/ avyttrade skattefordringar/skulder |
Omräknings– differenser |
Belopp vid årets utgång |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Immateriella tillgångar | –207 | –201 | 20 | –2 | –28 | 4 | –27 | –8 | –242 | –207 | ||
| Byggnader och mark | –58 | –58 | –4 | –2 | 6 | –2 | –4 | –2 | –66 | –58 | ||
| Maskiner och inventarier | –88 | –90 | 44 | –2 | –8 | 6 | –20 | –2 | –72 | –88 | ||
| Finansiella anläggnings– tillgångar |
–10 | –22 | –309 | 320 | 11 | 0 | 1 | 1 | –10 | |||
| Lager | 63 | 69 | 12 | 15 | 2 | –21 | 12 | 89 | 63 | |||
| Kortfristiga fordringar | 9 | 13 | –7 | –51 | 5 | 49 | –1 | 1 | –1 | 8 | 9 | |
| Pensionsavsättningar | 134 | 116 | –18 | –3 | 16 | 16 | 5 | 132 | 134 | |||
| Övriga avsättningar | 88 | 34 | 93 | 52 | –11 | 28 | 2 | 198 | 88 | |||
| Långfristiga skulder | 20 | 63 | –14 | –46 | 9 | 4 | –1 | –1 | 14 | 20 | ||
| Kortfristiga skulder | 88 | 119 | –37 | –42 | 38 | 6 | –8 | 8 | 11 | –3 | 92 | 88 |
| Underskottsavdrag | 401 | 331 | 455 | 65 | 2 | 4 | 85 | 1 | 943 | 401 | ||
| Kursdifferenser | 8 | 1 | –8 | –1 | ||||||||
| Summa | 440 | 374 | 243 | –15 | 363 | 72 | –42 | 18 | 93 | –9 | 1 097 | 440 |
Not 20
Varulager
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 1 488 | 1 379 |
| Varor under tillverkning | 525 | 496 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 2 745 | 2 118 |
| Pågående entreprenadarbeten | 1 | 0 |
| Förskott till leverantörer | 16 | 19 |
| Summa | 4 775 | 4 012 |
Nedskrivning för inkurans i utgående varulager uppgår till 334 MSEK (261).
Not 21
Kortfristiga rörelsefordringar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 5 507 | 5 754 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –124 | –93 |
| Växelfordringar | 81 | 32 |
| Rörelsefordran intressebolag | 7 | 10 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 521 | 484 |
| Derivatinstrument (not 24) | 1 | 43 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 22) | 742 | 612 |
| Summa | 6 735 | 6 842 |
Fordringarna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Åldersanalys för kundfordringar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 4 448 | 4 555 |
| Förfallna men ej nedskrivna: | ||
| <30 dagar | 672 | 723 |
| 31–60 dagar | 170 | 211 |
| 61–90 dagar | 55 | 77 |
| >90 dagar | 162 | 188 |
| Summa | 5 507 | 5 754 |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –124 | –93 |
| Summa | 5 383 | 5 661 |
Not 22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntor | 1 | 0 |
| Pensionskostnader | 11 | 6 |
| Verktyg | 238 | 180 |
| Derivatinstrument (not 24) | 20 | 11 |
| Övrigt | 472 | 415 |
| Summa | 742 | 612 |
Not 23
Räntebärande fordringar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar | 1 | – |
| Lånefordran | – | – |
| Derivatinstrument (not 24) | 177 | 95 |
| Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | – | – |
| Summa | 178 | 95 |
Redovisade belopp utgör en god approximation av dess verkliga värde.
ar och regleringar | –60 | –23 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | | 53 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 200 | 168 |
| Summa pensionskostnader | 209 | 221 |
Faktisk avkastning på förvaltningtillgångar uppgår till –123 MSEK (+76).
Förändring av pensionskuld i balansräkningen
| Förmånsbestämda planer | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | 765 | 790 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 9 | 53 |
| Utbetalningar av förmåner | –107 | –106 |
| Ökning genom förvärv | 16 | 0 |
| Övriga förändringar | 8 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 98 | 28 |
| Utgående balans | 789 | 765 |
| varav ofonderade pensionsförpliktelser | 731 | 672 |
| varav fonderade pensionsförpliktelser | 58 | 93 |
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 1 544 | 1 572 |
| –645 | –838 |
| 899 | 734 |
| 104 | 116 |
| –212 | –85 |
| –2 | – |
| 789 | 765 |
| 24 | 17 |
| 813 | 782 |
| 43 | 20 |
| 856 | 802 |
| Viktiga aktuariella antaganden | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| på balansdagen, % | Frankrike Tyskland Italien Sverige | USA | Norge | |||
| Diskonteringsränta den Not 24 |
Finansiella derivatinstrument
Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser och räntor. Koncernen använder också derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som fastställs av styrelsen. I de fall tillgänglig upplåningsform ränte– och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används olika former av derivat. Valutaswappar används för att erhålla önskad finansiering anpassad till dotterbolagens valuta. Ränteswappar, FRA:s eller andra liknande instrument används för att erhålla önskad räntebindning.
Valutaterminskontrakt och valutaoptioner är finansiella derivatinstrument som används för att säkra valutaexponeringen i såväl fasta kommersiella åtaganden som beräknande framtida kommersiella flöden.
Investeringar i utländska dotter– och intressebolag kan vara valutasäkrade. Valutasäkring sker främst genom motsvarande upplåning av samma valuta men kan alternativt ske genom termins– eller optionskontrakt. I nedanstånde tabell visas en sammanställning över var i balansräkningen koncernens derivat är upptagna.
| Specifikation över derivat i balansräkningen, MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 13 |
| Kortfristiga rörelsefordringar ingående i arbetande kapital | 20 | 11 |
| Övriga kortfristiga rörelsefordringar | 1 | 43 |
| Räntebärande fordringar | 177 | 95 |
| Summa fordringar, finansiella derivat | 198 | 162 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 0 | 17 |
| Övriga långfristiga skulder | 89 | 7 |
| Kortfristiga rörelseskulder ingående i arbetande kapital | 98 | 17 |
| Övriga kortfristiga rörelseskulder | 201 | 63 |
| Räntebärande skulder | 155 | 153 |
| Summa skulder, finansiella derivat | 543 | 257 |
Kreditriskexponering i derivatinstrument, se not 28.
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Typ samt ändamål med koncernens derivatinstrument |
Tillgångar | Skulder Verkligt värde Verkligt värde |
Tillgångar Verkligt värde Verkligt värde |
Skulder | ||
| Ränteswappar – kassaflödessäkringar | – | 299 | 13 | 36 | ||
| Ränteoptioner – kassaflödessäkringar | 1 | – | 4 | – | ||
| Valutaterminskontrakt/valutaoptioner – kassaflödessäkringar |
20 | 98 | 11 | 18 | ||
| Valutaterminskontrakt – innehav för handel | – | – | 28 | 28 | ||
| Valutaterminskontrakt – säkring nettoinvestering | 103 | 31 | 11 | 128 | ||
| Valutaoption – säkring nettoinvestering | – | – | 17 | 17 | ||
| Valutaterminskontrakt – finansiering av dotterbolag |
74 | 115 | 78 | 30 | ||
| Summa | 198 | 543 | 162 | 257 |
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick till 11 726 MSEK (8 011).
Derivat med säkringsredovisning
Kassaflödessäkringar – ränteswappar
I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –94 MSEK (5) före skatt verkliga värdet för ränteswappar. Med oförändrade räntor och valutakurser kommer detta värde att försämra resultatet med 9 MSEK 2009 och 85 MSEK 2010.
Kassaflödessäkringar – valutaterminer och valutaoptioner
Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valutaterminer och valutaoptioner redovisade i säkringsreserven uppgick till netto –54 MSEK (–6).
Med oförändrade valutakurser kommer detta värde att försämra det operativa resultatet med 54 MSEK (6) 2009.
Känslighetsanalys finansiella instrument
Känslighetsanalyser avseende ränterisker samt omräkningsexponering beskrivs i avsnittet finansiell riskhantering sid 38–39.
Om kassaflödessäkringar hänförliga till transaktionsexponeringen värderas till valutakurs per den 31 december 2007 skulle det verkliga värdet i säkringsreserven uppgå till 28 MSEK (9).
Om utgående balanser avseende kundfordringar och leverantörsskulder efter hänsyn till gjorda säkringar värderas till valutakurser per 2007–12–31 skulle nettoskulden minska med 5 (5) MSEK. I övriga finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, efter hänsyn till gjorda säkringar, har
koncernen ingen valutarisk.
Not 25
Likvida medel
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kortfristiga bankplaceringar | – | – |
| Kassa– och bankmedel | 749 | 530 |
| Summa | 749 | 530 |
Kreditriskexponering i likvida medel, se not 28.
Not 26
Eget kapital
Specifikation av andra reserver
| Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans, omräkningsdifferenser Kassaflödessäkringar |
–1 | 15 | –40 | –129 | –41 | –114 |
| Verkligt värde | –151 | –2 | –151 | –2 | ||
| Skatt på verkligt värde | 39 | 1 | 39 | 1 | ||
| Överföringar till resultaträkningen | 4 | –21 | 4 | –21 | ||
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | –1 | 6 | –1 | 6 | ||
| Årets förändring från omräkning av bolag | 2 066 | 172 | 2 066 | 172 | ||
| Säkring av nettoinvestering efter skatt | –882 | –83 | –882 | –83 | ||
| Utgående balans | –110 | –1 | 1 144 | –40 | 1 034 | –41 |
Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas fr.o.m. den 1 januari 2004.
Av överföringar från säkringsreserven till resultaträkningen under 2008 har 2 MSEK (21) förbättrat koncernens finansiella räntekostnader och 6 MSEK (0) försämrat det operativa resultatet.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2008 (utdelning 2007: 6,50 SEK per aktie), totalt – MSEK (587).
Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2008 till 2 258 931 525 SEK, fördelat på 90 357 261 aktier med kvotvärde 25 SEK.
| Aktieslag | Antal aktier | Procent | Antal röster | Procent |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 9 500 000 | 10,51 | 95 000 000 | 54,02 |
| Serie B | 80 857 261 | 89,49 | 80 857 261 | 45,98 |
| Summa | 90 357 261 | 100,00 | 175 857 261 | 100,00 |
| Förändring av totalt antal aktier | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående antal Årets förändring |
90 357 261 – |
90 357 261 – |
| Utgående antal | 90 357 261 | 90 357 261 |
Inga aktier finns i eget förvar.
Not 27
Räntebärande skulder
| Räntebärande långfristiga skulder | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 10 825 | 7 249 | |||||
| Övriga räntebärande skulder | 9 | 10 | |||||
| Derivatinstrument (not 24) | – | 17 | |||||
| Summa | 10 834 | 7 276 |
Räntebärande kortfristiga skulder
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut | 2 262 | 2 911 |
| Checkräkningskrediter | 386 | 371 |
| Övriga räntebärande skulder | 2 | 11 |
| Derivatinstrument (not 24) | 155 | 153 |
| Summa | 2 805 | 3 446 |
| Summa räntebärande skulder | 13 639 | 10 722 |
Redovisade belopp för räntebärande skulder utgör en god approximation av dess verkliga värde.
Koncernens utestående räntebärande skulder per den 31 december 2008 justerat för ev derivatinstrument har följande valutafördelning, effektiv ränta och räntebindning
| Volym Effektiv ränta MSEK % |
Räntebindning justerat för ev. derivatinstrument. Antal dagar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| SEK | 1 563 | 1 583 | 5,1 | 4,2 | 0 | 168 |
| USD | 2 793 | 2 003 | 4,2 | 5,2 | 367 | 281 |
| EUR | 7 216 | 5 914 | 5,1 | 4,4 | 171 | 274 |
| GBP | 945 | 671 | 2,7 | 7,1 | 128 | 91 |
| Other | 1 122 | 551 | 6,0 | 6,4 | 56 | 39 |
| Summa | 13 639 | 10 722 | 4,8 | 4,8 | 179 | 236 |
| #### | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntor | 106 | 81 |
| Löner | 573 | 600 |
| Sociala avgifter | 172 | 179 |
| Pensionkostnader | 28 | 20 |
| Verktyg | 7 | 5 |
| Derivatinstrument (not 24) | 98 | 17 |
| Övrigt | 548 | 615 |
| Summa | 1 532 | 1 517 |
Not 34
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 8 | 7 |
| Borgens– och övriga ansvarsförbindelser | 2 | 5 |
| Summa | 10 | 12 |
| Ställda säkerheter | ||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 34 | 39 |
| Summa | 34 | 39 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Not 36
Händelser efter balansdagen
Konkurrensutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike
Den 28 januari 2009 meddelade EU–kommissionen beslut i den pågående, tidigare kommunicerade konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. För ytterligare information se sidan 76.
Koncernens räntebärande skulder (utnyttjat belopp per balansdagen)
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Volym MSEK | Förfaller år | Volym MSEK | Förfaller år | |
| Långfristiga | ||||
| Syndikerat lån EUR tranche 723M | 4 010 | 2012 | 4 617 | 2012 |
| Syndikerat lån USD tranche 580M | 3 142 | 2012 | 499 | 2012 |
| Syndikerat lån EUR tranche 27M | 149 | 2011 | 172 | 2011 |
| Syndikerat lån USD tranche 20M | 107 | 2011 | 17 | 2011 |
| Obligationslån EUR 50M | 547 | 2015 | 474 | 2015 |
| Obligationslån EUR 40M | 438 | 2011 | 379 | 2011 |
| Obligationslån SEK 100M | 100 | 2011 | – | – |
| Obligationslån SEK 260M | 260 | 2010 | 260 | 2010 |
| Obligationslån SEK 500M | – | – | 500 | 2009 |
| Bilateralt lån EUR 30M | 328 | 2012 | 284 | 2012 |
| Bilateralt lån EUR 30M | 328 | 2011 | – | – |
| Bilateral kreditfacilitet EUR 50M | 547 | 2011 | – | – |
| Bilateral kreditfacilitet EUR 30M | 328 | 2011 | – | – |
| Bilateral kreditfacilitet SEK 100M | 100 | 2010 | – | – |
| Bilateral kreditfacilitet SEK 400M | 400 | 2010 | – | – |
| Övriga långfristiga lån | 41 2010–2012 | 47 | 2012 | |
| Övriga räntebärande skulder | 9 | 2010 | 10 | |
| Derivatinstrument | – | – | 17 | 2009 |
| Summa långfristiga | 10 834 | 7 276 | ||
| Kortfristiga | ||||
| Obligationslån SEK 500M | 500 | 2009 | – | – |
| Obligationslån SEK 100M | 100 | 2009 | – | – |
| Obligationslån SEK 400M | – | – | 400 | 2008 |
| Bilateralt lån SEK 300M | 300 | 2009 | – | – |
| Bilateralt lån SEK 300M | 300 | 2009 | – | – |
| Företagscertifikat | 800 | 2009 | 2 276 | 2008 |
| Checkräkningskrediter | 386 | 2009 | 371 | 2008 |
| Övriga kortfristiga lån | 262 | 2009 | 235 | 2008 |
| Övriga räntebärande skulder | 2 | 2009 | 11 | 2008 |
| Derivatinstrument | 155 | 2009 | 153 | 2008 |
| Summa kortfristiga | 2 805 | 3 446 | ||
| Summa | 13 639 | 10 722 |
Bindande bekräftade och ej bindande bekräftade kreditfaciliteter
| MSEK | 2008 Totalt Utnyttjat Outnyttjat |
2007 Totalt Utnyttjat Outnyttjat |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bindande bekräftade kreditfaciliteter | ||||||
| Syndikerat lån (förfaller 2011/2012) | 12 861 | 7 408 | 5 453 | 10 993 | 5 305 | 5 688 |
| Bilaterala kreditfaciliteter (förfaller 2010/2011) | 1 375 | 1 375 | 0 | – | – | – |
| Summa | 14 236 | 8 783 | 5 453 | 10 993 | 5 305 | 5 688 |
| Ej bindande bekräftade kreditfaciliteter Checkräkningskrediter |
1 869 | 386 | 1 483 | 1 552 | 371 | 1 181 |
I tillägg till ovanstående kreditfaciliteter förfogade koncernen även över obekräftade lånelöften om ca 500 MSEK vid utgången av 2008.
Det syndikerade låneavtalet innehåller vissa finansiella klausuler avseende maximal skuldsättningsgrad samt vilken räntetäckningsgrad som måste upprätthållas om en viss skuldsättningsgrad överskrids.
Samma finansiella klausuler återfinns även i några av koncernens låne– och kreditfacilitetsavtal. Vid utgången av 2008 fanns fullt tillräckligt utrymme i relation till dessa villkor.
Not 28
Finansiell riskhantering
För beskrivning av koncernens finansiella risker och policies avseende de finansiella riskerna, se avsnitt Finansiell riskhantering sid 38–39.
Finansiell kreditriskexponering
Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika motparter anges. Uppföljning mot kreditgränser sker löpande.
Motparterna har delats upp i tre kategorier, A, B respektive C. Kategori A innehåller utvalda nationalstater samt några av de största långivarna till koncernen vilka samtidigt har hög kreditvärdighet. Maximal kreditgräns uppgår till 1 000 MSEK, inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument. Kategori B består av långivare till koncernen samt institutioner med en lägsta kortfristig rating av P1 enligt Moody's eller A1 enligt Standard & Poor's. Avseende placeringar med längre löptid än ett år, ingår institutioner med långfristig rating med minst A1 enligt Moody's eller A enligt Standard & Poor's. Maximal kreditgräns uppgår till 500 MSEK inklusive värdet av orealiserade derivatinstrument. Kategori C är motparter utanför A respektive B som företrädesvis används av koncernbolag i utvecklingsländer, där det antingen inte finns eller av annat skäl inte anses lämpligt att använda någon institutition från kategori A eller B. Exponeringen får ej överstiga 50 MSEK per motpart.
Nedanstående tabell visar koncernens kreditriskexponering för räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument per den 31 december, uppdelad per kategori (MSEK)
| Kategori | Räntebärande fordringar |
Likvida medel | Derivatinstrument orealiserade vinster, brutto |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| A | 6 | 0 | 133 | 104 | 151 | 156 | 290 | 260 |
| B | 0 | 0 | 394 | 250 | 47 | 6 | 441 | 256 |
| C | 1 | 5 | 222 | 176 | 0 | 0 | 223 | 181 |
| Summa | 7 | 5 | 749 | 530 | 198 | 162 | 954 | 697 |
De totala kreditexponeringen i kategori C var vid utgången av 2008 fördelad på mer än 30 motparter. Den enskilt största exponeringen i kategori C uppgick till 39 MSEK (30).
Kreditriskexponering i derivatinstrument bestäms som det verkliga värdet på balansdagen. Per den 31 december 2008 uppgick den totala motpartsrisken i derivatinstrument (beräknat som nettofordran per motpart) till 54 MSEK (14) med hänsyn tagen till ISDA–avtal.
Ingen av dessa fullgoda finansiella tillgångar har omförhandlats under det senaste året och har vare sig förfallit eller nedskrivits. Inga kreditgränser överskreds under 2008, eller 2007, och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av uteblivna betalningar från dessa motparter.
Likviditetsanalys för finansiella instrument
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenligta förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2008
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning inkl räntor | –3 058 | –11 047 | –551 | –14 656 |
| Ränteswappar med negativt verkligt värde | –230 | –170 | – | –400 |
| Leverantörsskulder | –3 518 | – | – | –3 518 |
| Summa | –6 806 | –11 217 | –551 | –18 574 |
| Kundfordringar | 5 383 | – | – | 5 383 |
| Ränteswappar med positivt verkligt värde | 90 | 7 | – | 97 |
| Nettoflöde | –1 333 | –11 210 | –551 | –13 094 |
Per 31 december 2007
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning inkl räntor | –3 779 | –7 999 | –501 | –12 279 |
| Ränteswappar med negativt verkligt värde | –26 | 0 | – | –26 |
| Leverantörsskulder | –3 732 | – | – | –3 732 |
| Summa | –7 537 | –7 999 | –501 | –16 037 |
| Kundfordringar | 5 661 | – | – | 5 661 |
| Ränteswappar med positivt verkligt värde | 20 | 1 | – | 21 |
| Nettoflöde | –1 856 | –7 998 | –501 | –10 355 |
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2008
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Valutatermins– och valutaoptionskontrakt | ||||
| –utflöde | –6 802 | – | – | –6 802 |
| –inflöde | 6 744 | – | – | 6 744 |
| Summa | –58 | 0 | 0 | –58 |
Per 31 december 2007
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Valutatermins– och valutaoptionskontrakt | ||||
| –utflöde | –16 654 | –474 | – | –17 128 |
| –inflöde | 16 596 | 458 | – | 17 054 |
| Summa | –58 | –16 | – | –74 |
er | 57,58 | 72 | 90 |
| Summa kortfristiga skulder | | 26 471 | 24 163 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | | 35 174 | 34 515 |
| Ansvarsförbindelser | 59 | 14 455 | 9 816 |
| Ställda säkerheter | 59 | – | – |
Förändring av eget kapital
| Eget kapital | Bundet eget kapital
Finansiella instrument per kategori
Beskrivning av respektive kategori framgår under avsnittet redovisningsprinciper.
| Per 31 december 2008 MSEK |
Låne– och kund– fordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Derivatinstrument | – | 74 | 124 | 198 |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 6 | – | 6 |
| Kundfordringar | 5 383 | – | – | 5 383 |
| Räntebärande fordringar | – | 1 | – | 1 |
| Likvida medel | 749 | – | – | 749 |
| Summa | 6 132 | 81 | 124 | 6 337 |
| MSEK | Övriga finansiella skulder |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Derivatinstrument | – | 115 | 428 | 543 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 10 834 | – | – | 10 834 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 2 650 | – | – | 2 650 |
| Leverantörsskulder | 3 518 | – | – | 3 518 |
| Summa | 17 002 | 115 | 428 | 17 545 |
| Per 31 december 2007 MSEK |
Låne– och kund– fordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Derivatinstrument | – | 106 | 56 | 162 |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 4 | – | 4 |
| Kundfordringar | 5 661 | – | – | 5 661 |
| Likvida medel | 530 | – | – | 530 |
| Summa | 6 191 | 110 | 56 | 6 357 |
| MSEK | Övriga finansiella skulder |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Derivatinstrument | – | 58 | 199 | 257 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 7 259 | – | – | 7 259 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 3 293 | – | – | 3 293 |
| Leverantörsskulder | 3 732 | – | – | 3 732 |
| Summa | 14 284 | 58 | 199 | 14 541 |
Not 30
Icke räntebärande skulder
| Övriga långfristiga skulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
| Övriga icke räntebärande skulder | 52 | 68 | ||||
| Derivatinstrument (not 24) | 89 | 7 | ||||
| Summa | 141 | 75 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Förskott från kunder | 516 | 330 | ||
| Leverantörsskulder | 3 518 | 3 732 | ||
| Växelskulder | 68 | 13 | ||
| Skuld till intressebolag | – | 0 | ||
| Övriga icke räntebärande skulder | 591 | 485 | ||
| Derivatinstrument (not 24) | 201 | 63 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 33) | 1 532 | 1 517 | ||
| Summa | 6 426 | 6 140 | ||
| Summa icke räntebärande skulder | 6 567 | 6 215 |
Skulderna är redovisade till belopp som överenstämmer med verkligt värde.
Not 31
Avsättningar för pensioner och liknande
Specifikation över kostnader
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad för förmånsbestämda planer | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevararande år | 43 | 45 |
| Ränta på förpliktelsen | 80 | 77 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –52 | –53 |
| Akturiella intäkter och kostnader redovisade under året | –2 | 7 |
| Effekter av reduceringar och regleringar | –60 | –23 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 53 | |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 200 | 168 |
| Summa pensionskostnader | 209 | 221 |
Faktisk avkastning på förvaltningtillgångar uppgår till –123 MSEK (+76).
Förändring av pensionskuld i balansräkningen
| Förmånsbestämda planer | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | 765 | 790 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 9 | 53 |
| Utbetalningar av förmåner | –107 | –106 |
| Ökning genom förvärv | 16 | 0 |
| Övriga förändringar | 8 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 98 | 28 |
| Utgående balans | 789 | 765 |
| varav ofonderade pensionsförpliktelser | 731 | 672 |
| varav fonderade pensionsförpliktelser | 58 | 93 |
Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 1 544 | 1 572 |
| –645 | –838 |
| 899 | 734 |
| 104 | 116 |
| –212 | –85 |
| –2 | – |
| 789 | 765 |
| 24 | 17 |
| 813 | 782 |
| 43 | 20 |
| 856 | 802 |
| Viktiga aktuariella antaganden | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| på balansdagen, % | Frankrike Tyskland Italien Sverige | USA | Norge | |||
| Diskonteringsränta den 31 december |
6,00 | 6,30 | 5,50 | 3,75 | 7,08 | 4,30 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar den 31 december |
– | – | – | 3,75 | 7,08 | 6,30 |
| Inflation | 2,00 | 2,50 | 2,50 | 2,00 3,00 | 2,25 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,5–3,5 | 2,40 | 3,50 | 3,00 3,50 | 4,25 |
Förmånsbestämda planer
Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda planer, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De största planerna finns i Frankrike, Tyskland, Italien, Sverige, USA och Norge.
Pensionsförsäkring i Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 12 MSEK (17). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av december 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152%. Motsvarande uppgift per december 2008 föreligger ännu inte. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.
| 2 | – |
| Summa | 2 | – |
|---|---|---|
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Ränteintäkter, koncernbolag | 79 | 77 |
| Ränteintäkter, övriga | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | 0 | 189 |
| Summa | 79 | 266 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Räntekostnader, koncernbolag | –1 303 | –1 083 |
| Räntekostnader, övriga | –1 | – |
| Summa | –1 304 | –1 083 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –1 452 | 2 392 |
Not 44
Skatt på årets resultat
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –1 | 0 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –22 | – |
| Summa | –23 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad (–) [/skatteintäkt (+)] | ||
| Förändring av underskottsavdrag | 345 | 323 |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 15 | –11 |
| Uppskjuten skattekostnad/–intäkt från förändringar i temporära skillnader | –9 | –48 |
| Summa | 351 | 264 |
| Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt | 328 | 264 |
| Avstämning av skatt | ||
| Resultat före skatt | –1 528 | 2 207 |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 28% | 428 | –618 |
| Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterföretag | 18 | 898 |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar | –82 | 0 |
| Övriga icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | –11 | –5 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändring i skattesatsen | –17 | – |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 15 | –11 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –22 | 0 |
| Övriga skatter | –1 | 0 |
| Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt | 328 | 264 |
| Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster | 5 | 48 |
| Uppskjuten skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag | –92 | –312 |
Den gällande skattesatsen är 28% (2007: 28%). Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28% till 26,3% som kommer att gälla från 2009–01–01 har redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om med tillämpning av den nya skattesatsen
Materiella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 23 | 25 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 7 | 7 |
| Summa | 30 | 32 |
| | | Förbättringsutgifter på Inventarier, verktyg
Övriga avsättningar
| Omstrukturerings– program |
Övriga avsättningar |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | 262 | 113 | 329 | 273 | 591 | 386 |
| Omklassificering | 5 | –9 | 15 | 10 | 20 | 1 |
| Reverseringar | –11 | – | –16 | –24 | –27 | –24 |
| Årets avsättningar | 524 | 287 | 636 | 185 | 1 160 | 472 |
| Årets utnyttjande | –331 | –126 | –145 | –127 | –476 | –253 |
| Omräkningsdifferens | 49 | –3 | 56 | 12 | 105 | 9 |
| Utgående balans | 498 | 262 | 875 | 329 | 1 373 | 591 |
| Varav långfristiga avsättningar | 670 | 332 | ||||
| Varav kortfristiga avsättningar | 703 | 259 | ||||
Varav avsättningar för miljöåtaganden 84 71
Avsättningar för omstruktureringsprogram avser främst följande omstruktureringsprogram: Stängning av fabrik i West Thurrock, Storbritannien.
Flyttning av betydande delar inom Fluid Solutions, Nantes till befintlig verksamhet i Turkiet.
Automotives verksamhet i orten Peru, Indiana, USA stängs. Valda delar flyttas till övriga anläggningar i
USA.
Åtgärdsprogram avseende belagda vävar och tryckdukar för att utvinna synergier i samband med förvärven av Reeves Brothers och MacDermid Offsett Printing Blanket.
Åtgärdsprogram inom affärsenheten för tätningsprofiler.
Produktionen i Guelph, Kanada flyttas till befintlig verksamheter i andra länder.
Nedläggning av produktion av fälgar för specialdäck i Hadsten, Danmark. Flyttas till Liepaja i Lettland. Flyttning av verksamhet från Hartville, USA till Sri Lanka.
Övriga avsättningar avser:
Avsättningar av varierande storlek i ett flertal enheter avseende förutom miljöåtaganden t ex garanti– avsättningar, försäkringsåtaganden och leasingavtal för fastigheter som ej utnyttjas samt avsättning avseende pågående kartellutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike.
Not 35
Förvärv och avvecklade verksamheter
Förvärv
Under året har sex förvärv genomförts. Dessutom har återstående minoritetsposter förvärvats i två enheter. Se vidare sidan 16.
Trelleborg Engineered Systems förvärvade:
Hetag Takdaekning A/S i Danmark, MacDermid Offset Printing Blankets i USA, NPC Inc i USA samt resterande minoritespost i Shanghai Reeves i Kina.
Trelleborg Sealing Solutions förvärvade:
Resterande minoritetspost i Trelleborg Sealing Solutions India samt Officine Meccaniche GNL i Italien.
Trelleborg Automotive förvärvade:
PressoNova i Kalmar samt Ruukkis produktionsanläggning i Gävle.
| Förvärv MSEK |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Köpeskilling | 790 | 598 |
| Direkta kostnader vid förvärv | 12 | 18 |
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar | –480 | –136 |
| Goodwill | 322 | 480 |
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade tillgångar och skulder: | Verkligt värde |
Förvärvat redovisat värde |
Verkligt värde |
Förvärvat redovisat värde |
|
| Materiella anläggningstillgångar | 187 | 187 | 66 | 62 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 128 | 53 | 2 | 2 | |
| Uppskjuten skatt | –39 | –14 | 20 | 20 | |
| Intressebolag | – | – | –4 | –4 | |
| Rörelsetillgångar | 261 | 254 | 107 | 107 | |
| Likvida medel | 14 | 14 | 8 | 8 | |
| Minoritetsandel | 38 | 38 | – | – | |
| Rörelseskulder | –95 | –95 | –55 | –55 | |
| 494 | 437 | 144 | 140 | ||
| Varav likvida medel i förvärvade enheter | –14 | –8 | |||
| Totalt | –480 | –136 | |||
| Resultat efter skatt under innehavsperiod | 4 | 12 | |||
| Resultat efter skatt i förvärvade enheter | |||||
| januari–december | 6 | 13 | |||
| Avvecklade enheter | |||||
| MSEK | 2008 | 2007 | |||
| Rörelseresultat i Trelleborg Automotives verksamhet i Coventry | – | –7 | |||
| Rörelseresultat i Goodall Rubber Company | – | –2 | |||
| Rörelseresultat | – | –9 | |||
| Resultat före skatt | – | –9 | |||
| Resultat efter skatt | – | –9 |
Not 33
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntor | 106 | 81 |
| Löner | 573 | 600 |
| Sociala avgifter | 172 | 179 |
| Pensionkostnader | 28 | 20 |
| Verktyg | 7 | 5 |
| Derivatinstrument (not 24) | 98 | 17 |
| Övrigt | 548 | 615 |
| Summa | 1 532 | 1 517 |
Not 34
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 8 | 7 |
| Borgens– och övriga ansvarsförbindelser | 2 | 5 |
| Summa | 10 | 12 |
| Ställda säkerheter | ||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 34 | 39 |
| Summa | 34 | 39 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Not 36
Händelser efter balansdagen
Konkurrensutredningar vid dotterbolag i USA och Frankrike
Den 28 januari 2009 meddelade EU–kommissionen beslut i den pågående, tidigare kommunicerade konkurrensutredningen avseende vissa typer av marina oljeslangar. För ytterligare information se sidan 76.
| –293 | – |
| Bokfört värde | 32 434 | 32 233 |
Se även not 17.
Not 49
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Temporära skilllnader: | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskotts– Moderbolaget Trelleborg AB |
Resultaträkningar
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 37,38,42 | –339 | –439 |
| Övriga rörelseintäkter | 39 | 263 | 254 |
| Övriga rörelsekostnader | 39 | – | – |
| Rörelseresultat | 40–41 | –76 | –185 |
| Finansiella intäkter och kostnader | 43 | –1 452 | 2 392 |
| Resultat före skatt | –1 528 | 2 207 | |
| Skatt | 44 | 328 | 264 |
| Resultat efter skatt | –1 200 | 2 471 |
Kassaflödesanalyser
| MSEK | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –76 | –185 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 42 | 3 | 2 |
| Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 42 | 2 | 2 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | |
| Övriga poster som inte ingår i kassaflödet | 3 | 0 | |
| –68 | –181 | ||
| Kontant erhållen utdelning | 64 | 57 | |
| Erhållen ränta och andra finansiella poster | 81 | 266 | |
| Erlagd ränta och andra finansiella poster | –1 304 | –1 083 | |
| Betald skatt | –23 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | –1 250 | –941 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar | –18 | 4 | |
| Förändring av rörelseskulder | –21 | 18 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –1 289 | –919 | |
| Förvärv av dotterföretag / Kapitaltillskott | –499 | –2 572 | |
| Avyttring av dotterföretag | 3 | – | |
| Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar | 45 | –1 | –29 |
| Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar | 46 | –4 | –2 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 0 | 2 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –501 | –2 601 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Förändring av räntebärande placeringar | 140 | 1 818 | |
| Förändring av räntebärande skulder | 2 237 | 2 244 | |
| Utbetald utdelning | –587 | –542 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 790 | 3 520 | |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 | |
| Vid periodens början | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 0 | 0 | |
| 1) Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Belopp vid årets slut | 0 | 0 |
Moderbolaget Trelleborg AB
| | |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Eget kapital
| | | Bundet eget
Balansräkningar
| 31 december, MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 45 | 30 | 32 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 46 | 12 | 10 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 47,48 | 32 820 | 32 520 |
| Uppskjutna skattefordringar | 49 | 264 | – |
| Summa anläggningstillgångar | 33 126 | 32 562 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | 50,51 | 92 | 76 |
| Räntebärande fordringar | 52 | 1 956 | 1 877 |
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 048 | 1 953 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 35 174 | 34 515 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 53 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 2 259 | 2 259 | |
| Reservfond | 1 130 | 1 130 | |
| Summa bundet eget kapital | 3 389 | 3 389 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | –5 | 7 | |
| Balanserat resultat | 6 461 | 4 342 | |
| Årets resultat | –1 200 | 2 471 | |
| Summa fritt eget kapital | 5 256 | 6 820 | |
| Summa eget kapital | 8 645 | 10 209 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga skulder | 56 | 52 | 137 |
| Avsättningar för pensioner och liknande | 54 | 3 | 3 |
| Övriga avsättningar | 55 | 3 | 3 |
| Summa långfristiga skulder | 58 | 143 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande kortfristiga skulder | 56 | 26 399 | 24 073 |
| Övriga kortfristiga skulder | 57,58 | 72 | 90 |
| Summa kortfristiga skulder | 26 471 | 24 163 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 35 174 | 34 515 | |
| Ansvarsförbindelser | 59 | 14 455 | 9 816 |
| Ställda säkerheter | 59 | – | – |
Förändring av eget kapital
| Eget kapital | Bundet eget kapital Fritt eget kapital |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans den 1 januari | 3 389 | 3 389 | 6 820 | 4 212 | 10 209 | 7 601 |
| Årets förändringar: | ||||||
| Utdelning | – | – | –587 | –542 | –587 | –542 |
| Verkligt värde, vinster | – | – | –18 | –173 | –18 | –173 |
| Skatt på verkligt värde, vinster | – | – | 5 | 48 | 5 | 48 |
| Koncernbidrag | – | – | 328 | 1 116 | 328 | 1 116 |
| Skatt på koncernbidrag | – | – | –92 | –312 | –92 | –312 |
| Årets resultat | – | – | –1 200 | 2 471 | –1 200 | 2 471 |
| Utgående balans den 31 december | 3 389 | 3 389 | 5 256 | 6 820 | 8 645 | 10 209 |
Se även not 53.
| #### | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avsättningar för övriga pensioner | 3 | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Pensioner och liknade kostnader uppgick till 16 MSEK (25) .
Not 55
Övriga avsättningar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avsättning för avtalsåtagande | 3 | – |
| Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram | – | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Not 59
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 1 | 1 |
| Borgens– och övriga ansvarsförbindelser | 14 454 | 9 815 |
| Summa | 14 455 | 9 816 |
| Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB | 13 702 | 9 281 |
| Därav för andra dotterbolag | 753 | 535 |
| Ställda säkerheter | – | – |
Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per balansdagen till 13 157 MSEK (9 027) avseende direkta lån samt 545 MSEK (254) avseende verkligt värde i derivatinstrument.
Not 56
Räntebärande skulder
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
| Övriga räntebärande skulder till koncernbolag | 52 | 137 | ||||
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 52 | 137 |
Räntebärande kortfristiga skulder
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga räntebärande skulder, koncernbolag | 26 399 | 24 073 |
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 26 399 | 24 073 |
| Summa räntebärande skulder | 26 451 | 24 210 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Anställda och kostnader
Medelantal anställda
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | Antal kvinnor |
Antal män |
Totalt | |
| Sverige | 31 | 42 | 73 | 37 | 45 | 82 |
| Sjukfrånvaro | 2008 | 2007 | ||||
| Sjukfrånvaro i % som andel av ordinarie arbetstid för | ||||||
| –kvinnor | 5,2 | 4,8 | ||||
| –män | 1,2 | 0,3 | ||||
| –anställda under 30 år | 0,7 | 0,0 | ||||
| –anställda 30–49 år | 1,1 | 0,9 | ||||
| –anställda över 49 år | 6,4 | 5,1 | ||||
| –samtliga anställda | 2,9 | 2,2 | ||||
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande | ||||||
| sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer | 73,2 | 68,4 | ||||
| Könsfördelning i % inom företagsledningen | 2008 | 2007 | ||||
| Andelen kvinnor i |
–ledande befattningar 13 9 –styrelsen 14 14
Fasta och rörliga löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| MSEK | Styrelse, VD och Vice VD |
Övriga befattnings– havare i högsta ledningen |
Övriga anställda |
Summa löner |
Sociala kostnader |
varav pensions– kostnad |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 13 | 11 | 43 | 67 | 40 | 16 |
2007
| Styrelse, VD och Vice VD |
Övriga befattnings– havare i |
Övriga anställda |
Summa löner |
Sociala kostnader |
varav pensions– kostnad |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | högsta ledningen | |||||
| Sverige | 19 | 23 | 53 | 95 | 60 | 25 |
Se även not 3.
Not 38
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 5 | 5 |
| Andra uppdrag | 5 | 3 |
| Summa | 10 | 8 |
Not 39
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Försäljning av tjänster till övriga koncernbolag | 257 | 249 |
| Försäljning av externa tjänster | 2 | 3 |
| Övrigt | 4 | 2 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 263 | 254 |
| Övrigt | – | – |
| Summa övriga rörelsekostnader | – | – |
| Summa | 263 | 254 |
Not 40
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ersättningar till anställda | –107 | –155 |
| Avskrivningar | –5 | –4 |
| Övriga externa kostnader | –227 | –278 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 263 | 252 |
| Summa | –76 | –185 |
Not 41
Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | –3 | –2 |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 4 | 2 |
| Summa | 1 | 0 |
Not 42
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | –2 | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | –1 | –2 |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande | –2 | –2 |
| Summa | –5 | –4 |
Not 43
Finansiella intäkter och kostnader
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelning | 64 | 3 209 |
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | –293 | – |
| Resultat vid försäljning/likvidation av dotterbolag | 0 | 0 |
| Summa | –229 | 3 209 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Kursdifferenser | – | – |
| Resultat vid försäljning | 2 | – |
| Summa | 2 | – |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Ränteintäkter, koncernbolag | 79 | 77 |
| Ränteintäkter, övriga | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | 0 | 189 |
| Summa | 79 | 266 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Räntekostnader, koncernbolag | –1 303 | –1 083 |
| Räntekostnader, övriga | –1 | – |
| Summa | –1 304 | –1 083 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –1 452 | 2 392 |
Not 44
Skatt på årets resultat
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –1 | 0 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –22 | – |
| Summa | –23 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad (–) [/skatteintäkt (+)] | ||
| Förändring av underskottsavdrag | 345 | 323 |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 15 | –11 |
| Uppskjuten skattekostnad/–intäkt från förändringar i temporära skillnader | –9 | –48 |
| Summa | 351 | 264 |
| Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt | 328 | 264 |
| Avstämning av skatt | ||
| Resultat före skatt | –1 528 | 2 207 |
| Beräknad svensk inkomstskatt, 28% | 428 | –618 |
| Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterföretag | 18 | 898 |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar | –82 | 0 |
| Övriga icke–avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter | –11 | –5 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändring i skattesatsen | –17 | – |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 15 | –11 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –22 | 0 |
| Övriga skatter | –1 | 0 |
| Totalt redovisad skattekostnad / –intäkt | 328 | 264 |
| Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt på verkligt värde, vinster | 5 | 48 |
| Uppskjuten skatt på erhållna/lämnade koncernbidrag | –92 | –312 |
Den gällande skattesatsen är 28% (2007: 28%). Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28% till 26,3% som kommer att gälla från 2009–01–01 har redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om med tillämpning av den nya skattesatsen
Materiella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 23 | 25 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 7 | 7 |
| Summa | 30 | 32 |
| Förbättringsutgifter på Inventarier, verktyg annans fastighet |
och installationer | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 25 | 6 | 17 | 14 | 42 | 20 |
| Nyanskaffningar | 0 | 25 | 1 | 4 | 1 | 29 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | –6 | 0 | –1 | 0 | –7 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
25 | 25 | 18 | 17 | 43 | 42 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | – | –3 | –10 | –10 | –10 | –13 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 3 | 0 | 2 | 0 | 5 |
| Årets avskrivning enligt plan | –2 | – | –1 | –2 | –3 | –2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –2 | – | –11 | –10 | –13 | –10 |
| Bokfört värde | 23 | 25 | 7 | 7 | 30 | 32 |
Trelleborg AB har ingått operationella leasingavtal. Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick till 4 MSEK (5). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 4 MSEK (5) och förfaller enligt följande:
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| År 1 | 2 | 3 |
| År 2–5 | 2 | 2 |
| Summa | 4 | 5 |
Not 46
Immateriella anläggningstillgångar
| 2007 | 2008 | MSEK |
|---|---|---|
| 10 | 12 | Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande |
| 10 | 12 | Summa |
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 12 | 10 | ||
| Investeringar | 4 | 2 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | 0 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 16 | 12 | ||
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||
| Vid årets början | –2 | – | ||
| Avyttringar och utrangeringar | – | 0 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –2 | –2 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4 | –2 | ||
| Bokfört värde | 12 | 10 |
Not 47
Finansiella anläggningstillgångar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Andelar i koncernbolag (not 17 och not 48) | 32 434 | 32 233 |
| Fordringar hos koncernbolag | 384 | 287 |
| Andelar i övriga bolag | 0 | 0 |
| Andra långfristiga fordringar | 2 | – |
| Summa | 32 820 | 32 520 |
Not 48
Andelar i koncernbolag
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 32 233 | 26 509 |
| Tillkommer | ||
| Nyförvärv | 8 | 23 |
| Kapitaltillskott | 494 | 2 549 |
| Erhållit genom utdelning | – | 3 152 |
| Avgår | ||
| Försäljning / Likvidation | –8 | 0 |
| Nedskrivning | –293 | – |
| Bokfört värde | 32 434 | 32 233 |
Se även not 17.
Not 49
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Temporära skilllnader: | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Underskotts– avdrag |
Långfristig fordran |
tillgångar | Anläggnings– Summa uppskjuten skattefordran |
|||||
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Belopp vid årets ingång | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Redovisat över resultaträkningen: | ||||||||
| –Förändring av underskottsavdrag | 345 | 323 | – | – | – | – | 345 | 323 |
| –Omvärdering av underskottsavdrag | 15 | –11 | – | – | – | – | 15 | –11 |
| –Temporära skillnader | – | – | –5 | –48 | –4 | – | –9 | –48 |
| Redovisat direkt mot eget kapital: | ||||||||
| –Uppskjuten skatt på verkligt | ||||||||
| värde, vinster | – | – | 5 | 48 | – | – | 5 | 48 |
| –Skatt på erhållna/lämnade | ||||||||
| koncernbidrag | –92 | –312 | – | – | – | – | –92 | –312 |
| 268 | – | 0 | – | –4 | – | 264 | – |
Se även not 44.
Not 50
Kortfristiga fordringar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelsefordran koncernbolag | 15 | 27 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 58 | 37 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 51) | 19 | 12 |
| Summa | 92 | 76 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Not 51
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntor och övriga finansiella poster | – | – |
| Övrigt | 19 | 12 |
| Summa | 19 | 12 |
Not 52
Räntebärande fordringar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiell fordran koncernbolag | 1 956 | 1 877 |
| Summa räntebärande fordringar | 1 956 | 1 877 |
Bokfört värde är i överensstämmelse med verkligt värde.
Eget kapital
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans den 1 januari Årets förändringar: |
3 389 | 3 389 | 6 820 | 4 212 | 10 209 | 7 601 |
| Utdelning | – | – | –587 | –542 | –587 | –542 |
| Verkligt värde, vinster | – | – | –18 | –173 | –18 | –173 |
| Skatt på verkligt värde, vinster | – | – | 5 | 48 | 5 | 48 |
| Koncernbidrag | – | – | 328 | 1 116 | 328 | 1 116 |
| Skatt på koncernbidrag | – | – | –92 | –312 | –92 | –312 |
| Årets resultat | – | – | –1 200 | 2 471 | –1 200 | 2 471 |
| Utgående balans den 31 december | 3 389 | 3 389 | 5 256 | 6 820 | 8 645 | 10 209 |
Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2008 till 2 258 931 525 SEK, fördelat på 90 357 261 aktier med kvotvärde 25 SEK.
| Aktieslag | Antal aktier | Procent | Antal röster | Procent |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 9 500 000 | 10,51 | 95 000 000 | 54,02 |
| Serie B | 80 857 261 | 89,49 | 80 857 261 | 45,98 |
| Summa | 90 357 261 | 100,00 | 175 857 261 | 100,00 |
Se även not 26.
Not 57
Övriga kortfristiga skulder
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 32 | 28 |
| Rörelseskulder, koncernbolag | 3 | 0 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 3 | 6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 58) | 34 | 56 |
| Summa | 72 | 90 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
Not 58
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntor och övriga finansiella poster | – | – |
| Löner | 18 | 32 |
| Sociala avgifter | 5 | 13 |
| Avgångsvederlag | 2 | 1 |
| Övrigt | 9 | 10 |
| Summa | 34 | 56 |
Not 54
Avsättningar för pensioner och liknande
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avsättningar för övriga pensioner | 3 | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Pensioner och liknade kostnader uppgick till 16 MSEK (25) .
Not 55
Övriga avsättningar
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avsättning för avtalsåtagande | 3 | – |
| Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram | – | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Not 59
Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Pensionsåtaganden | 1 | 1 |
| Borgens– och övriga ansvarsförbindelser | 14 454 | 9 815 |
| Summa | 14 455 | 9 816 |
| Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB | 13 702 | 9 281 |
| Därav för andra dotterbolag | 753 | 535 |
| Ställda säkerheter | – | – |
Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per balansdagen till 13 157 MSEK (9 027) avseende direkta lån samt 545 MSEK (254) avseende verkligt värde i derivatinstrument.
Not 56
Räntebärande skulder
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||||
| Övriga räntebärande skulder till koncernbolag | 52 | 137 | ||||
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 52 | 137 |
Räntebärande kortfristiga skulder
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga räntebärande skulder, koncernbolag | 26 399 | 24 073 |
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 26 399 | 24 073 |
| Summa räntebärande skulder | 26 451 | 24 210 |
Skulderna är redovisade till belopp som överensstämmer med verkligt värde.
ovisning för 2007 till delades priset som bästa års redovisning i kategorin Stora bolag vid Stockholmsbörsens tävling "Bästa års redovisning 2007.
Trelleborgkoncernens årsredovisning för 2007 valdes också ut som en av de 35 främsta i världen när undersökningsföretaget e.com genomförde sin världsomspännande årliga undersökning.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående balanserade vinstmedel, TSEK 6 456 195 samt årets resultat, TSEK –1 199 699 Summa, TSEK 5 256 496
disponeras på följande sätt:
| utdelning till aktieägarna | – |
|---|---|
| i ny räkning överföres | 5 256 496 |
| Summa, TSEK | 5 256 496 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Trelleborg den 10 februari 2009
Anders Narvinger Heléne Bergquist Staffan Bohman Ordförande
Birgitta Håkansson Kim Davidsson Alf Fredlund
Karin Linsjö Peter Nilsson
Heléne Berg
Mellstig an Kjellma
Linsjö Nilsson
Verkställande direktör
Narvinger gquist Bohman
Sören Mellstig Rolf Kjellman Claes Lindqvist
Håkansson Davidsson Alf Fredlund
Revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Göran Tidström Olov Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
*)
Antal anställda vid årets slut
Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal.
Avkastning på eget kapital
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE – Return On Capital Employed)
EBIT i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBIT
Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.
EBITA
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar och exklusive jämförelsestörande poster.
EBITDA
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster.
EBITDA-marginal
EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuld dividerat med EBITDA.
Operativt kassaflöde
EBITDA exklusive ej utdelade andelar i intressebolags resultat, investeringar och förändringar i rörelsekapital men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.
Operativt kassaflöde/EBIT
Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
Operativt kassaflöde per aktie
Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal (ROS – Return On Sales)
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat inklusive jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus räntebärande finansiella tillgångar och likvida medel och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Resultat per aktie
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
*) För kvarvarande verksamheter
Ordlista
AVS Antivibrationssystem.
Bar Enhet för mätning av tryck. 1 bar = atmosfärtrycket vid jordytan.
Bitumenbaserad Asfaltbaserad.
Boots Fordonsbälgar.
- Bromsshims Dämparplattor i gummi/metal lami nat som sätts på broms belägg för att motverka skrikljud.
- Carbon Trust Ett privat företag som upprättats av Storbritanniens regering för att accelerera landets förändring mot en ekonomi med låg koldioxidförbrukning.
- CR (Corporate responsibility) Företagsansvar. Syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
- Diagonaldäck Förr dominerande däck där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen diagonalt in mot däckets centrum i färdriktningen.
- Drivlinesystem Framdrivningssystemet på fordon, framför allt motorn och dess komponenter.
- Elastomer Polymer med hög elastisk töjbarhet som kan sträckas till minst den dubbla längden. Vid avlastning går deformationen nästan helt tillbaka.
-
EMC (Electromagnetic Compatibility) Benämning på hur elektronik i olika apparater påverkar (eller själva blir påverkade) sin omgivning genom elektromagnetisk strålning. EMC-skärmande detaljer uppfyller vissa regler för elektronisk utrustning, till exempel EU- direktiv.
-
EPM/EPDM (Etenpropengummi) Gummisort med god värme- och väderresistens, som gör det väl lämpat för tätningslister, slangmaterial och fordonskomponenter.
- Extrudering/strängsprutning Kontinuerlig tillverkningsprocess där materialet sprutas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister och slangar.
- FFKM är en elastomerfamilj som tillhör perfluor elastomererna och har hög värme- och kemikalieresistens.
- Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
- GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
- NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
- OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slut producent av till exempel en bil.
- Perfluorelastomer Mycket exklusiv elastomer med hög värme- och kemi kalie resistens.
-
Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.
-
Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". En polymer består av en lång mole kylkedja av sammanbundna likadana enheter. Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – till långa kedjor. Exempel på polymerer är plaster och gummi.
- Polymerteknologi Teknologin runt poly merernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.
- Polyuretan En polymer som bland annat används till beläggningar och "slitprodukter".
- PTFE (polytetrafluoreten) Termoplast med hög kemikalie- och temperaturbeständighet.
- PVC (polyvinylklorid) En termoplast, används till slangar.
- Radialdäck Alltmer dominerande däcktyp där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen radiellt in mot däckets centrum.
- Tier 1 Underleverantör med högsta för äd lingsgraden och direktleverantör till OEM. Har ofta egna underleverantörer (Tier 2).
- TPE/TPO (termoplastisk elastomer/ter moplastisk polyolefin) Material som är en kombination av plast och gummi och som är återvinningsbart.
- VOC (Volatile Organic Compounds) Lättflyktiga organiska ämnen. Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter.
- Vulkanisering Process där gummi polymeren tvärbinds vilket gör gummit elastiskt. Oftast sker vulkaniseringen vid förhöjd temperatur.
- Vulkmedel Tillsatsämne avsett för vulkning/vulkanisering av gummi. Det vanligaste vulkmedlet är svavel. Organiska peroxider används då transparens, ickemissfärgning eller hög elasticitet eftersträvas.
Revisionsberättelse för Trelleborg AB Org. nr 556006-3421
Till årsstämman i Trelleborg AB:
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Trelleborg AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 8-39 samt 70-109. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upp rättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncern redovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Trelleborg den 19 februari 2009 PricewaterhouseCoopers AB
Göran Tidström Olov Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
8-årsöversikt
resultat exklusive avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar och exklusive jämförelsestörande poster.
EBITDA
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster.
EBITDA-marginal
EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuld dividerat med EBITDA.
Operativt kassaflöde
EBITDA exklusive ej utdelade andelar i intressebolags resultat, investeringar och förändringar i rörelsekapital men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.
Operativt kassaflöde/EBIT
Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
Operativt kassaflöde per aktie
Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal (ROS – Return On Sales)
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat inklusive jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus räntebärande finansiella tillgångar och likvida medel och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Resultat per aktie
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
*) För kvarvarande verksamheter
Ordlista
AVS Antivibrationssystem.
Bar Enhet för mätning av tryck. 1 bar = atmosfärtrycket vid jordytan.
Bitumenbaserad Asfaltbaserad.
Boots Fordonsbälgar.
- Bromsshims Dämparplattor i gummi/metal lami nat som sätts på broms belägg för att motverka skrikljud.
- Carbon Trust Ett privat företag som upprättats av Storbritanniens regering för att accelerera landets förändring mot en ekonomi med låg koldioxidförbrukning.
- CR (Corporate responsibility) Företagsansvar. Syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
- Diagonaldäck Förr dominerande däck där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen diagonalt in mot däckets centrum i färdriktningen.
- Drivlinesystem Framdrivningssystemet på fordon, framför allt motorn och dess komponenter.
- Elastomer Polymer med hög elastisk töjbarhet som kan sträckas till minst den dubbla längden. Vid avlastning går deformationen nästan helt tillbaka.
-
EMC (Electromagnetic Compatibility) Benämning på hur elektronik i olika apparater påverkar (eller själva blir påverkade) sin omgivning genom elektromagnetisk strålning. EMC-skärmande detaljer uppfyller vissa regler för elektronisk utrustning, till exempel EU- direktiv.
-
EPM/EPDM (Etenpropengummi) Gummisort med god värme- och väderresistens, som gör det väl lämpat för tätningslister, slangmaterial och fordonskomponenter.
- Extrudering/strängsprutning Kontinuerlig tillverkningsprocess där materialet sprutas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister och slangar.
- FFKM är en elastomerfamilj som tillhör perfluor elastomererna och har hög värme- och kemikalieresistens.
- Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
- GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
- NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
- OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slut producent av till exempel en bil.
- Perfluorelastomer Mycket exklusiv elastomer med hög värme- och kemi kalie resistens.
-
Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.
-
Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". En polymer består av en lång mole kylkedja av sammanbundna likadana enheter. Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – till långa kedjor. Exempel på polymerer är plaster och gummi.
- Polymerteknologi Teknologin runt poly merernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.
- Polyuretan En polymer som bland annat används till beläggningar och "slitprodukter".
- PTFE (polytetrafluoreten) Termoplast med hög kemikalie- och temperaturbeständighet.
- PVC (polyvinylklorid) En termoplast, används till slangar.
- Radialdäck Alltmer dominerande däcktyp där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen radiellt in mot däckets centrum.
- Tier 1 Underleverantör med högsta för äd lingsgraden och direktleverantör till OEM. Har ofta egna underleverantörer (Tier 2).
- TPE/TPO (termoplastisk elastomer/ter moplastisk polyolefin) Material som är en kombination av plast och gummi och som är återvinningsbart.
- VOC (Volatile Organic Compounds) Lättflyktiga organiska ämnen. Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter.
- Vulkanisering Process där gummi polymeren tvärbinds vilket gör gummit elastiskt. Oftast sker vulkaniseringen vid förhöjd temperatur.
- Vulkmedel Tillsatsämne avsett för vulkning/vulkanisering av gummi. Det vanligaste vulkmedlet är svavel. Organiska peroxider används då transparens, ickemissfärgning eller hög elasticitet eftersträvas.
| Trelleborgkoncernen (MSEK om inte annat anges) *) | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | ||||||||
| Nettoomsättning | 31 263 | 30 810 | 26 875 | 23 307 | 22 136 | 17 127 | 16 183 | 16 514 |
| Rörelseresultat | 374 | 1 716 | 1 483 | 1 729 | 1 218 | 1 052 | 860 | 758 |
| Resultat före skatt | –166 | 1 277 | 1 170 | 1 521 | 935 | 940 | 596 | 593 |
| Resultat efter skatt | –258 | 847 | 768 | 1 143 | 713 | 626 | 388 | 462 |
| Avvecklade verksamheter | ||||||||
| Nettoomsättning | 0 | 161 | 409 | 863 | 776 | 833 | 1 447 | 2 246 |
| Rörelseresultat | 0 | –9 | 24 | 50 | 673 | 156 | 86 | 168 |
| Resultat före skatt | 0 | –9 | 23 | 46 | 669 | 151 | 81 | 134 |
| Resultat efter skatt | 0 | –9 | –2 | 34 | 673 | 94 | 36 | 65 |
| Summa nettoomsättning | 31 263 | 30 971 | 27 284 | 24 170 | 22 912 | 17 960 | 17 630 | 18 760 |
| Summa rörelseresultat | 374 | 1 707 | 1 507 | 1 779 | 1 891 | 1 208 | 946 | 926 |
| Summa resultat före skatt | –166 | 1 268 | 1 193 | 1 567 | 1 604 | 1 091 | 677 | 727 |
| Summa resultat efter skatt | –258 | 838 | 766 | 1 177 | 1 386 | 720 | 424 | 527 |
| – varav koncernens andel | –267 | 821 | 751 | 1 161 | 1 372 | 702 | 410 | 515 |
| – varav minoritetens andel | 9 | 17 | 15 | 16 | 14 | 18 | 14 | 12 |
| Eget kapital | 10 238 | 10 052 | 9 687 | 10 113 | 8 603 | 7 452 | 7 284 | 7 690 |
| Sysselsatt kapital, utgående balans | 22 238 | 19 853 | 18 818 | 16 922 | 15 112 | 15 810 | 9 886 | 10 451 |
| Nettoskuld | 12 706 | 10 093 | 9 350 | 7 236 | 6 951 | 8 447 | 2 962 | 3 267 |
| Balansomslutning | 33 763 | 29 334 | 27 557 | 24 960 | 22 152 | 22 856 | 15 400 | 17 722 |
| Soliditet, % | 30 | 34 | 35 | 41 | 39 | 33 | 48 | 44 |
| Skuldsättningsgrad , % | 124 | 100 | 96 | 72 | 81 | 111 | 40 | 42 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,5 | 1,6 | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 1,5 | 1,7 | 1,8 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 1 367 | 1 215 | 980 | 689 | 841 | 572 | 735 | 634 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 159 | 121 | 132 | 184 | 170 | 115 | 4 | 8 |
| Förvärv | 802 | 616 | 3 095 | 368 | 346 | 6 141 | 133 | 322 |
| Avvecklade verksamheter | – | 127 | 188 | 20 | 1 161 | –87 | 105 | 88 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | 8,4 | 7,6 | 12,5 | 17,2 | 9,5 | 5,5 | 6,3 |
| Resultat per aktie, SEK | –2,95 | 9,10 | 8,30 | 12,90 | 15,55 | 8,40 | 4,75 | 5,35 |
| Fritt kassaflöde | 414 | 518 | 905 | 930 | 472 | 1 032 | 763 | 259 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK | 4,60 | 5,75 | 10,00 | 10,30 | 5,35 | 12,35 | 8,85 | 2,70 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 112,35 | 109,90 | 106,00 | 111,15 | 94,45 | 88,40 | 87,05 | 88,70 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 112,35 | 109,90 | 106,00 | 111,15 | 94,45 | 87,60 | 86,15 | 87,85 |
| Medelantal anställda | 24 347 | 25 158 | 22 506 | 21 694 | 21 675 | 15 855 | 14 885 | 16 179 |
| – varav utlandet | 22 104 | 22 836 | 20 268 | 19 243 | 19 117 | 13 773 | 12 919 | 14 125 |
*) År 2001–2003 redovisade enligt tidigare redovisningsprinciper. År 2004–2008 redovisade enligt IFRS.
| Kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster **) | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| EBITDA | 2 868 | 3 276 | 2 726 | 2 560 | 2 600 | 1 918 | 1 754 | 1 803 |
| EBITDA, % | 9,1 | 10,6 | 10,1 | 10,8 | 11,6 | 11,0 | 10,3 | 11,0 |
| EBITA | 1 961 | 2 441 | 1 933 | 1 791 | 1 811 | 1 278 | 1 099 | 1 105 |
| Rörelseresultat | 1 798 | 2 274 | 1 820 | 1 729 | 1 778 | 1 271 | 1 028 | 1 105 |
| Resultat före skatt | 1 258 | 1 836 | 1 507 | 1 521 | 1 495 | 1 159 | 764 | 940 |
| Resultat efter skatt | 889 | 1 282 | 1 072 | 1 143 | 1 105 | 828 | 536 | 731 |
| Rörelsemarginal (ROS), % | 5,7 | 7,3 | 6,7 | 7,3 | 7,9 | 7,2 | 6,1 | 6,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 8,4 | 11,5 | 9,9 | 10,7 | 11,3 | 11,7 | 11,4 | 11,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 13,0 | 10,8 | 12,2 | 13,9 | 10,5 | 6,8 | 5,5 |
| Resultat per aktie, SEK | 9,75 | 14,00 | 11,70 | 12,50 | 12,40 | 9,70 | 6,05 | 7,30 |
| Operativt kassaflöde | 1 594 | 1 718 | 1 594 | 1 751 | 1 421 | 1 202 | 1 047 | 1 388 |
| Operativt kassaflöde per aktie, SEK | 17,65 | 19,00 | 17,65 | 19,45 | 16,10 | 13,70 | 12,20 | 14,45 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 89 | 76 | 88 | 102 | 84 | 91 | 105 | 111 |
| Medelantal anställda | 24 347 | 25 042 | 22 227 | 21 318 | 21 294 | 15 453 | 14 370 | 15 449 |
**) För jämförbarhet har historiska värden justerats för avvecklade verksamheter och åren 2001–2003 redovisats exklusive goodwillavskrivningar.
inerande däck där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen diagonalt in mot däckets centrum i färdriktningen.
- Drivlinesystem Framdrivningssystemet på fordon, framför allt motorn och dess komponenter.
- Elastomer Polymer med hög elastisk töjbarhet som kan sträckas till minst den dubbla längden. Vid avlastning går deformationen nästan helt tillbaka.
-
EMC (Electromagnetic Compatibility) Benämning på hur elektronik i olika apparater påverkar (eller själva blir påverkade) sin omgivning genom elektromagnetisk strålning. EMC-skärmande detaljer uppfyller vissa regler för elektronisk utrustning, till exempel EU- direktiv.
-
EPM/EPDM (Etenpropengummi) Gummisort med god värme- och väderresistens, som gör det väl lämpat för tätningslister, slangmaterial och fordonskomponenter.
- Extrudering/strängsprutning Kontinuerlig tillverkningsprocess där materialet sprutas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister och slangar.
- FFKM är en elastomerfamilj som tillhör perfluor elastomererna och har hög värme- och kemikalieresistens.
- Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
- GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
- NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
- OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slut producent av till exempel en bil.
- Perfluorelastomer Mycket exklusiv elastomer med hög värme- och kemi kalie resistens.
-
Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.
-
Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". En polymer består av en lång mole kylkedja av sammanbundna likadana enheter. Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – till långa kedjor. Exempel på polymerer är plaster och gummi.
- Polymerteknologi Teknologin runt poly merernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.
- Polyuretan En polymer som bland annat används till beläggningar och "slitprodukter".
- PTFE (polytetrafluoreten) Termoplast med hög kemikalie- och temperaturbeständighet.
- PVC (polyvinylklorid) En termoplast, används till slangar.
- Radialdäck Alltmer dominerande däcktyp där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen radiellt in mot däckets centrum.
- Tier 1 Underleverantör med högsta för äd lingsgraden och direktleverantör till OEM. Har ofta egna underleverantörer (Tier 2).
- TPE/TPO (termoplastisk elastomer/ter moplastisk polyolefin) Material som är en kombination av plast och gummi och som är återvinningsbart.
- VOC (Volatile Organic Compounds) Lättflyktiga organiska ämnen. Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter.
- Vulkanisering Process där gummi polymeren tvärbinds vilket gör gummit elastiskt. Oftast sker vulkaniseringen vid förhöjd temperatur.
- Vulkmedel Tillsatsämne avsett för vulkning/vulkanisering av gummi. Det vanligaste vulkmedlet är svavel. Organiska peroxider används då transparens, ickemissfärgning eller hög elasticitet eftersträvas.
Trelleborg Aktien
Trelleborgs B-aktie är sedan 1964 noterad på Stockholmsbörsen. Aktien är listad på Nasdaq OMX Stockholm.
Aktiekapitalet i Trelleborg uppgår till 2 259 msek, fördelat på 90 357 261 aktier, var och en med ett kvotvärde om 25,00 sek. Det finns två aktieslag: 9 500 000 A-aktier och 80 857 261 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och av serie B en röst. Samtliga A-aktier ägs av Dunkerintressen, som består av ett antal stiftelser, fonder och förvaltningsbolag skapade genom testamentariska förordnanden av förre ägaren och grundaren av Helsingborgs och Trelleborgs gummifabriker, Henry Dunker, som avled 1962. För ytterligare information om Dunkerintressen och dess innehav i Trelleborg AB, se www.trelleborg.com.
Köpkurs och omsättning
Betalkursen för Trelleborgs B-aktie sjönk under 2008 med 64 procent (-17). OMX Stockholm sjönk under året med 42 procent (-6). Högsta betalkurs under året noterades den 2 januari med 134,25 sek och lägsta den 21 november med 36,40 sek. Trelleborgs marknadsvärde per den 31 december 2008 var 3,9 miljarder sek (10,9).
Under 2008 omsattes 170,5 miljoner (163,3) Trelleborgaktier på Stockholmsbörsen, vilket motsvarar 189 procent (181) av det totala antalet aktier i bolaget, till ett värde av 16 222 msek (28 710).
Trelleborg var under 2008 den 41:a (40) värdemässigt mest omsatta aktien på Stockholmsbörsen.
Den genomsnittliga dagsomsättningen uppgick till cirka 677 000 aktier (656 000) eller 64,4 msek (115,3). Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare vid årsskiftet 2008/2009 för cirka 18 procent (26). Institutioner svarar för huvuddelen av det totala ägandet. Av det totala antalet aktier ägdes vid årsskiftet 83 procent (85) av juridiska personer och 17 procent (15) av fysiska personer representerande 91 procent (92) respektive 9 procent (8) av antalet röster.
Uppgifterna baseras bland annat på offentlig aktiebok och förvaltarförteckning den 31 december 2008.
Under de senaste fem åren har Trelleborgaktien haft en genomsnittlig direktavkastning på 3,3 procent per år.
Styrelsen föreslår ingen utdelning
Mot bakgrund av 2008 års resultat, bolagets balansräkning samt den stora osäkerhet som råder avseende framtida marknadsutveckling föreslår styrelsen ingen utdelning för 2008.
Styrelsen anser att beslutet är försvarbart gentemot policyn som anger att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat. Utdelning 2007 var 6:50 SEK per aktie.
Juridiska och fysiska personer, baserat på innehav,
Svenskt och utländskt ägande, baserat på innehav,
Trelleborg AB:s 10 största aktieägare per 31 december 2008
| Nr | Ägare | Antal aktier |
Andel av kapital, % |
Andel av röster, % |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Dunkerintressen | 12 269 774 | 13,6 | 55,6 |
| 2 | Alecta | 8 450 000 | 9,4 | 4,8 |
| 3 | AFA Försäkringar | 7 975 080 | 8,8 | 4,5 |
| 4 | Didner & Gerge aktiefond | 6 267 209 | 6,9 | 3,6 |
| 5 | Unionen | 1 646 600 | 1,8 | 0,9 |
| 6 | DFA Fonder (USA) | 1 608 709 | 1,8 | 0,9 |
| 7 | Swedbank Robur fonder | 1 595 863 | 1,8 | 0,9 |
| 8 | Odin fonder | 1 292 732 | 1,4 | 0,7 |
| 9 | Skandia Liv | 1 261 973 | 1,4 | 0,7 |
| 10 | SEB fonder | 1 039 055 | 1,1 | 0,6 |
| Övriga 42 590 aktieägare | 46 950 266 | 52,0 | 26,8 | |
| Summa aktier | 90 357 261 | 100,0 | ||
| Summa röster | 175 857 261 | 100,0 |
Aktiefördelning per 31 december 2008
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2008/2009 till 42 600 (41 631), varav 22 821 (22 913) direktregistrerade och 19 779 (18 718) förvaltarregistrerade.
| Antal aktier |
Antal aktieägare |
Andel av totalt antal aktier, % |
Förändring mot 28 dec 2007, %-enheter |
|---|---|---|---|
| 1 – 1 000 | 38 805 | 10,14 | 0,47 |
| 1 001 – 5 000 | 3 075 | 7,55 | 0,58 |
| 5 001 – 50 000 | 577 | 8,74 | –0,04 |
| 50 001 – | 143 | 73,57 | –1,01 |
| Summa | 42 600 | 100,00 |
Antal aktier, röster och aktieslag
| Aktieslag | Antal aktier | Procent | Antal röster | Procent |
|---|---|---|---|---|
| A-aktier | 9 500 000 | 10,51 | 95 000 000 | 54,02 |
| B-aktier | 80 857 261 | 89,49 | 80 857 261 | 45,98 |
| Summa | 90 357 261 | 100,00 | 175 857 261 | 100,00 |
Nyckeltal per aktie
| SEK (om inget annat anges) | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | |||||
| Resultat | –2,95 | 9,20 | 8,30 | 12,50 | 7,95 |
| Resultat efter utspädning | –2,95 | 9,20 | 8,30 | 12,50 | 7,95 |
| Resultat exklusive jämförelsestörande poster | 9,75 | 14,00 | 11,70 | 12,50 | 12,40 |
| Totalt | |||||
| Resultat | –2,95 | 9,10 | 8,30 | 12,90 | 15,55 |
| Resultat efter utspädning | –2,95 | 9,10 | 8,30 | 12,90 | 15,55 |
| Eget kapital per aktie | 112,35 | 109,90 | 106,00 | 111,15 | 94,45 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 112,35 | 109,90 | 106,00 | 111,15 | 94,45 |
| Utdelning 1) | – | 6,50 | 6,00 | 5,50 | 5,00 |
| Direktavkastning, % | 0 | 4,8 | 3,7 | 3,5 | 4,4 |
| Börskurs B-aktien 31 dec, senaste betalkurs | 48,20 | 135,50 | 164,00 | 158,50 | 113,00 |
| P/E-tal | neg | 15 | 20 | 12 | 7 |
| Omsättningshastighet för B-aktien, räknat | |||||
| på värdet, % | 211 | 204 | 163 | 170 | 139 |
| Antal aktier (exklusive Trelleborg AB:s egna) | |||||
| per 31/12 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 89 717 261 |
| i genomsnitt | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 160 338 | 88 315 113 |
| efter utspädning, per 31/12 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 89 728 866 |
| efter utspädning i genomsnitt | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 357 261 | 90 160 338 | 88 326 738 |
1) Enligt styrelsens och VD:s förslag.
ÅRSREDOVISNING 2008 TRELLEBORG AB 109
Analytiker som följer Trelleborg: ABG Sundal Collier
Erik Pettersson, 08-566 286 35
CA Cheuvreux Patrik Sjöblom, 08-723 51 15
Carnegie
Björn Enarson, 08-676 86 82 Danske Markets Carl Holmquist, 08-568 805 42
Deutsche Bank Johan Wettergren, 08-463 55 18
EVLI Bank Magnus Axén, 08-407 80 38
HQ Bank Patric Lindqvist, 08-696 20 84
Handelsbanken Capital Markets Hampus Engellau, 08-701 35 76
Nordea Markets Johan Trocmé, 08-534 913 99
SEB Enskilda Daniel Schmidt, 08-522 296 75
Standard & Poor's Equity Research Heenal Patel, +44 207 176 3641
Swedbank Markets Mats Liss, 08-585 912 62
jöndalen Utvecklingsenheter: Mjöndalen Marknadskontor: Leirdal, Mjöndalen, Oslo, Siggerud, Spydeberg, Stavanger Antal anställda: 328
• Marknadskontor • Produktion • Utvecklingsenheter
Polen
Produktion: Bielsko-Biala, Czechowice-Dziedzice, Walbrzych Marknadskontor: Lódz, Warszawa Antal anställda: 1 285
Rumänien
Produktion: Dej Antal anställda: 193
Ryssland
Marknadskontor: Moskva, St Petersburg Antal anställda: 24
Schweiz
Marknadskontor: Crissier Antal anställda: 27
Singapore
Produktion: Singapore Utvecklingsenheter: Singapore Marknadskontor: Singapore Antal anställda: 243
Slovakien
Produktion: Nova Bana Antal anställda: 93
Spanien
Produktion: Burgos, Cascante, Izarra, Martorell, Pamplona, Santander, Tarazona Utvecklingsenheter: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid Antal anställda: 1 302
Sri Lanka
Produktion: Kelanyia, Malwana Utvecklingsenheter: Kelanyia Antal anställda: 762
Storbritannien
Produktion: Barrow-in-Furness, Bridgewater, Cadley Hill, Hull, Knaresborough, Leicester, Manchester, Newtown, Rotherham, Scunthorpe, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Ashchurch, Bridgewater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Barrow-in-Furness, Bellshill, Cadley Hill, Edinburgh, Hull, Knaresborough, Leicester, Malmesbury, Manchester, Minworth, Rotherham, Runcorn, Skelmersdale, Solihull, St Alban Antal anställda: 1 787
Sverige
Produktion: Bor, Bålsta, Ersmark, Forsheda, Gävle, Havdhem, Hemse, Höganäs, Kalmar, Rydaholm, Sjöbo, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro
Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda, Höganäs, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro Marknadskontor: Bromma, Göteborg, Höganäs, Jönköping, Kalmar, Värnamo Antal anställda: 2 243
Sydafrika Marknadskontor: Johannesburg Antal anställda: 35
Sydkorea
Produktion: GyungBuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 381
Taiwan
Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 19
Thailand
Marknadskontor: Bangkok Antal anställda: 4
Tjeckien
Produktion: Hrádek nad Nisou, Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 727
Turkiet
Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 314
Tyskland
Produktion: Breuberg, Lathen, Mosbach, Rechlin Utvecklingsenheter: Höhr-Grenzhausen, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Hamburg, Stuttgart, Mettmann, Lathen Antal anställda: 1 266
Ungern
Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 13
USA
Produktion: Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fort Wayne, Hartville , Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, North borough, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Hartville, Northborough, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Houston, Lombard, North Charleston, Portland, Portsmouth, Torrance Antal anställda: 3 501
Österrike
Marknadskontor: Wien Antal anställda: 19
Följ Trelleborgkoncernen på webben året om
Prenumerera på information
Du kan kostnadsfritt, via e-post eller sms, prenumerera på våra finansiella rapporter, pressmeddelanden och aktieinformation. Vår prenumerationstjänst når du via länken "Prenumerera på nyheter via sms och e-post".
Kontakter
Här finns adresser till våra enheter och olika kontaktpersoner. Du finner även länkar till alla Trelleborgs webbplatser.
Belönad webbplats
www.trelleborg.com rankades 2008 som den femte bästa koncernwebbplatsen bland bolagen på Stockholmsbörsen i kommunikationskonsulten Hallvarsson & Halvarssons årliga webbranking. Undersökningen omfattar över hundra kriterier med fokus på finansiell information och investerarrelationer. Trelleborgs webbplats har de senaste åtta åren rankats bland de tio bästa webbplatserna i undersökningen.
skontor: Moskva, St Petersburg Antal anställda: 24
Schweiz
Marknadskontor: Crissier Antal anställda: 27
Singapore
Produktion: Singapore Utvecklingsenheter: Singapore Marknadskontor: Singapore Antal anställda: 243
Slovakien
Produktion: Nova Bana Antal anställda: 93
Spanien
Produktion: Burgos, Cascante, Izarra, Martorell, Pamplona, Santander, Tarazona Utvecklingsenheter: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid Antal anställda: 1 302
Sri Lanka
Produktion: Kelanyia, Malwana Utvecklingsenheter: Kelanyia Antal anställda: 762
Storbritannien
Produktion: Barrow-in-Furness, Bridgewater, Cadley Hill, Hull, Knaresborough, Leicester, Manchester, Newtown, Rotherham, Scunthorpe, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Ashchurch, Bridgewater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Barrow-in-Furness, Bellshill, Cadley Hill, Edinburgh, Hull, Knaresborough, Leicester, Malmesbury, Manchester, Minworth, Rotherham, Runcorn, Skelmersdale, Solihull, St Alban Antal anställda: 1 787
Sverige
Produktion: Bor, Bålsta, Ersmark, Forsheda, Gävle, Havdhem, Hemse, Höganäs, Kalmar, Rydaholm, Sjöbo, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro
Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda, Höganäs, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro Marknadskontor: Bromma, Göteborg, Höganäs, Jönköping, Kalmar, Värnamo Antal anställda: 2 243
Sydafrika Marknadskontor: Johannesburg Antal anställda: 35
Sydkorea
Produktion: GyungBuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 381
Taiwan
Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 19
Thailand
Marknadskontor: Bangkok Antal anställda: 4
Tjeckien
Produktion: Hrádek nad Nisou, Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 727
Turkiet
Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 314
Tyskland
Produktion: Breuberg, Lathen, Mosbach, Rechlin Utvecklingsenheter: Höhr-Grenzhausen, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Hamburg, Stuttgart, Mettmann, Lathen Antal anställda: 1 266
Ungern
Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 13
USA
Produktion: Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fort Wayne, Hartville , Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, North borough, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Hartville, Northborough, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Houston, Lombard, North Charleston, Portland, Portsmouth, Torrance Antal anställda: 3 501
Österrike
Marknadskontor: Wien Antal anställda: 19
Årsstämman i Trelleborg AB (publ) äger rum torsdagen den 23 april 2009 klockan 17.00 i Söderslättshallen i Trelleborg.
Stämmoprogram
Kl. 15.00 Registrering och lätt förtäring Kl. 16.00 Stämmolokalen öppnar Kl. 17.00 Årsstämman börjar
Anmälan om deltagande
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast fredagen den 17 april 2009, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast samma dag klockan 15.00.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast fredagen den 17 april 2009 tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
Anmälan om deltagande lämnas till:
- t 5SFMMFCPSH"#
,PODFSOTUBC+VSJEJL
#PY 231 22 Trelleborg - t HFOPNFQPTUUJMM [email protected]
- t QFSGBY
- t QFSUFMFGPO
- t QÌWÌSIFNTJEBXXXUSFMMFCPSHDPN
Vid anmälan ska namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker del tagandet med stöd av fullmakt ska fullmakten jämte – för det fall full makts givaren är juridisk person – handling utvisande firmatecknarens behörighet insändas till bolaget före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas i samband med årsstämman och bearbetning för upprättande av röstlängd.
Förslag till årsstämma 2009 Förslag till utdelning
Mot bakgrund av 2008 års resultat, bolagets balansräkning samt den stora osäkerhet som råder avseende framtida marknadsutveckling föreslår styrelsen ingen utdelning för 2008. Styrelsen anser att beslutet är försvarbart gentemot policyn som anger att utdelningen långsiktigt ska uppgå till 30-50 procent av årets nettoresultat.
Styrelseledamöter
Rolf Kjellman (invald i Trelleborgs styrelse 1997) har avböjt omval inför årsstämman 2009. Valberedningen föreslår Hans Biörck till ny styrelseledamot. Därutöver föreslås omval av övriga styrelse ledamöterna Heléne Bergquist, Staffan Bohman, Claes Lindqvist, Sören Mellstig, Peter Nilsson samt Anders Narvinger som styrelsens ordförande.
Aktieägare som tillsammans representerar cirka 69 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget har meddelat att de kommer att stödja förslagen.
ohannesburg Antal anställda: 35
Sydkorea
Produktion: GyungBuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 381
Taiwan
Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 19
Thailand
Marknadskontor: Bangkok Antal anställda: 4
Tjeckien
Produktion: Hrádek nad Nisou, Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 727
Turkiet
Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 314
Tyskland
Produktion: Breuberg, Lathen, Mosbach, Rechlin Utvecklingsenheter: Höhr-Grenzhausen, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Hamburg, Stuttgart, Mettmann, Lathen Antal anställda: 1 266
Ungern
Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 13
USA
Produktion: Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fort Wayne, Hartville , Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, North borough, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Hartville, Northborough, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Houston, Lombard, North Charleston, Portland, Portsmouth, Torrance Antal anställda: 3 501
Österrike
Marknadskontor: Wien Antal anställda: 19
Adresser
Huvudkontor
Trelleborg AB (publ)
Box 153 231 22 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–670 00 Fax: 0410–427 63 Internet: www.trelleborg.com e-post: [email protected]
Trelleborg Treasury
Box 7365 103 90 Stockholm Besöksadress: Jakobsbergsgatan 22 Tel: 08– 440 35 00 Fax: 08–440 35 48 e-post: [email protected]
Affärsområden
Trelleborg Engineered Systems
231 81 Trelleborg Besöksadress: Henry Dunkers gata 1 Tel: 0410–510 00 Fax: 0410–71 15 21 e-post: [email protected]
Trelleborg Automotive
231 81 Trelleborg Besöksadress: Johan Kocksgatan 10 Tel: 0410–510 00 Fax: 0410–511 15 e-post: [email protected]
Trelleborg Sealing Solutions
Pilestræde 58 DK-1112 Köpenhamn, Danmark Tel: +45 33 34 96 00 Fax: +45 33 96 20 e-post: [email protected]
Trelleborg Wheel Systems
Via Naz, Tiburtina, 143 IT-00010 Villa Adriana (Roma), Italien Tel: +39 0774 38 41 Fax: +39 0774 38 48 02 e-post: [email protected]
Trelleborg satsar på årsredovisningen på webben!
I år inleder Trelleborg en långsiktig satsning på årsredovisningen på webben. Vi kommer successivt att satsa på läsvänligare och interaktiva delar i årsredovisningen så att du kan hitta din information på nätet istället för i en tryckt årsredovisning. Det gör det enklare att hitta i årsredovisningen, samtidigt som vi gör en mer kostnadseffektiv produkt och sparar miljön.
Denna satsning gör att vi från och med årsredovisningen 2009, det vill säga nästkommande år, kommer att vara redo för att ta nästa steg i denna utveckling. Då kommer vi att utveckla nätversionen av årsredovisningen ytterligare och kommer då inte att skicka ut någon tryckt svensk version av årsredovisning till aktieägare som vi gjort under tidigare år.
Ekonomisk information
Delårsrapporter, årsredovisningar, koncernens intressenttidning T-TIME med mera kan beställas från Trelleborg AB, kommunikationsavdelningen, Box 153, 231 22 Trelleborg, tel: 0410-670 00, e-post: [email protected] eller på www.trelleborg.com.
Årsredovisningen finns ständigt tillgänglig på www.trelleborg.com
Adressändring
Adressändring avseende fysiska personer som är folkbokförda i Sverige sker automatiskt hos VPC.
Observera att aktieägare som valt att inte ha automatisk adressuppdatering själv måste anmäla ny adress till kontoförande institut. Aktie ägare som har förvaltarregistrerade aktier bör snarast anmäla ändring av namn, adress och kontonummer till sin förvaltare. Särskild blankett för anmälan tillhandahålls av bankerna.
Övriga aktieägare måste anmäla adressändring och ändringar av kontonummer till VPC AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, tel: 08-402 90 00.
Kalender
| Årsstämma 2009 | 23 april |
|---|---|
| Delårsrapport januari-mars | 23 april |
| Delårsrapport januari-juni | 24 juli |
| Delårsrapport januari-september | 29 oktober |
Bo Jacobsson, Ekonomi- och finansdirektör, tel: 0410-670 99, mobil: 070-685 65 60, e-post: [email protected] Conny Torstensson, IR-ansvarig, tel: 0410-670 70, mobil: 073-408 70 70, e-post: [email protected] Viktoria Bergman, Kommunikationsdirektör, tel: 0410-670 94, mobil: 0708-47 57 33, e-post: [email protected]
Ge oss dina synpunkter
Kan vi göra årsredovisningen bättre? Vi tar gärna emot dina förslag och synpunkter, e-post: [email protected].
Årsredovisningen 2007 prisad
Trelleborgkoncernens årsredovisning för 2007 till delades priset som bästa års redovisning i kategorin Stora bolag vid Stockholmsbörsens tävling "Bästa års redovisning 2007.
Trelleborgkoncernens årsredovisning för 2007 valdes också ut som en av de 35 främsta i världen när undersökningsföretaget e.com genomförde sin världsomspännande årliga undersökning.
fter recessionen tar fart. Försäljningen av bland annat hårdgummiprodukter och kappor ökar kraftigt. Årsomsättningen är g g
5,6 MSEK och antalet anställda nästan 500. "T" i triangeln moderniseras och symbolen får det utseende som det med mycket små justeringar haft sedan dess.
1995
Konjunkturläget försämras kraftigt. På nytt blir huvudmålet att förstärka den Ɓnansiella basen. Stora delar av verksamheten avyttras och återstoden koncentreras till ett antal kärnområden. I slutet av 1995 är Trelleborg i praktiken skuldfritt och ett stort utrymme för nya satsningar skapas. 1994 kompletteras logotypen med tre ofyllda trianglar, som symboliserar den expansiva utvecklingen inom koncernen. Idag påminner de också om koncernens fyra grundvärderingar kundfokus, prestation, innovation och ansvar.
2000
Med en ny strategisk inriktning organiseras koncernen i tre sektorer: Industri, Handel och Övrigt. I nästa steg avyttras huvuddelen av sektor Övrigt och 51 procent av Handelssektorn. Verksamheten koncentreras till Industrisektorn som expanderar genom företagsförvärv. Vid utgången av år 2000 omsätter koncernen 13,7 miljarder SEK och har 12 400 anställda.
2003
Förvärv av Smiths Group Plc:s verksamhet inom polymerbaserade precisionstätningar som bildar affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions.
1935
Den världsomfattande djupgående ekonomiska krisen i början av 1930-talet påverkar Gummifabriken i Trelleborg förvånansvärt lite. En av orsakerna är bilismens snabba utveckling. Den leder till fördubblad omsättning av bildäck, som nu blir bolagets största enskilda produktgrupp. Antalet anställda överskrider för första gången 1 000.
1945
Gummifabriken går ur kriget med Ƃaggan i topp, pengar på banken, en väl utbyggd fabrik, ett stort tekniskt kunnande, produkter av hög kvalitet och en vältrimmad försäljningsorganisation. Förhoppningarna inför framtiden är stora.
1955
Det råder högkonjunktur och överfull sysselsättning. Internationaliseringen ökar och exporten växer. Omsättningen är 124 MSEK och antalet anställda är cirka 3 200.
1975
Tillverkningen av person- och lastbilsdäck läggs ner. Bakom ligger den kostsamma övergången till radialdäck, en våldsam överproduktion i hela världen och priser som pressats i botten.
2005
Trelleborg AB fyller 100 år! Den resterande delen av Handelssektorn har avvecklats. Industrisektorn har vuxit framför allt genom tre stora förvärv från engelska företag: Invensys antivibrationsverksamhet, Laird Groups fordonskomponentverksamhet och Smiths Group Plc:s verksamhet inom polymerbaserade precisionstätningar. Trelleborg är nu ett av världens största industrigummiföretag med tillverkning i ett 100-tal fabriker i 40 länder. Omsättningen uppgår till drygt 24 miljarder SEK och antalet anställda är cirka 21 700.
2008
Varumärket Trelleborg fyller 100 år! Koncernen marknadsför och producerar lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer över hela världen. Trelleborg är världens största industrigummiföretag. Omsättningen uppgår till cirka 31 miljarder SEK och antalet anställda är cirka 24 000.
Finansiella nyckeltal
Avkastning på eget kapital
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.
Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs.
Nettoskuld
Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.
Fritt kassaflöde
Operativt kassaflöde och kassaflöde avseende finansiella poster och skatter samt kassaflödeseffekt av omstruktureringsåtgärder.
Fritt kassaflöde per aktie
Fritt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
P/E-tal
Börskurs i förhållande till resultat per aktie.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuld i förhållande till summa eget kapital.
Soliditet
Summa eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Resultat per aktie
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Resultat per aktie efter utspädning
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier med tillägg för genomsnittligt antal aktier som tillkommer vid konvertering av utestående antal konvertibler och optioner.
Operativa nyckeltal *)
Antal anställda vid årets slut
Inkluderar inhyrd och visstidsanställd personal.
Avkastning på eget kapital
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE – Return On Capital Employed)
EBIT i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
EBIT
Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.
EBITA
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar och exklusive jämförelsestörande poster.
EBITDA
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster.
EBITDA-marginal
EBITDA exklusive andelar i intressebolags resultat i förhållande till nettoomsättning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuld dividerat med EBITDA.
Operativt kassaflöde
EBITDA exklusive ej utdelade andelar i intressebolags resultat, investeringar och förändringar i rörelsekapital men exklusive kassaflöde avseende omstruktureringar.
Operativt kassaflöde/EBIT
Operativt kassaflöde i förhållande till rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster.
Operativt kassaflöde per aktie
Operativt kassaflöde i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal (ROS – Return On Sales)
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat och jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
– Rörelseresultat exklusive andelar i intressebolags resultat inklusive jämförelsestörande poster i förhållande till nettoomsättning.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus räntebärande finansiella tillgångar och likvida medel och icke räntebärande rörelseskulder (inklusive pensionsskuld) samt exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Resultat per aktie
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare exklusive jämförelsestörande poster netto efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
*) För kvarvarande verksamheter
Ordlista
AVS Antivibrationssystem.
Bar Enhet för mätning av tryck. 1 bar = atmosfärtrycket vid jordytan.
Bitumenbaserad Asfaltbaserad.
Boots Fordonsbälgar.
- Bromsshims Dämparplattor i gummi/metal lami nat som sätts på broms belägg för att motverka skrikljud.
- Carbon Trust Ett privat företag som upprättats av Storbritanniens regering för att accelerera landets förändring mot en ekonomi med låg koldioxidförbrukning.
- CR (Corporate responsibility) Företagsansvar. Syftar på företags ansvar mot sina viktigaste intressenter såsom anställda, ägare, kunder, leverantörer, lokalsamhälle och miljö. Ofta avses samma områden som inryms i begreppet hållbarhet (sustainability) eller Corporate Social Responsibility (CSR).
- Diagonaldäck Förr dominerande däck där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen diagonalt in mot däckets centrum i färdriktningen.
- Drivlinesystem Framdrivningssystemet på fordon, framför allt motorn och dess komponenter.
- Elastomer Polymer med hög elastisk töjbarhet som kan sträckas till minst den dubbla längden. Vid avlastning går deformationen nästan helt tillbaka.
-
EMC (Electromagnetic Compatibility) Benämning på hur elektronik i olika apparater påverkar (eller själva blir påverkade) sin omgivning genom elektromagnetisk strålning. EMC-skärmande detaljer uppfyller vissa regler för elektronisk utrustning, till exempel EU- direktiv.
-
EPM/EPDM (Etenpropengummi) Gummisort med god värme- och väderresistens, som gör det väl lämpat för tätningslister, slangmaterial och fordonskomponenter.
- Extrudering/strängsprutning Kontinuerlig tillverkningsprocess där materialet sprutas ut genom ett munstycke, till exempel till tätningslister och slangar.
- FFKM är en elastomerfamilj som tillhör perfluor elastomererna och har hög värme- och kemikalieresistens.
- Global Compact FN-initiativ som förenar företag och samhällsinstitutioner runt universellt giltiga principer för miljö och samhälle. Avsikten är att företagen ska bli samhällsmedborgare som är med och skapar lösningar på utmaningar som uppstår med ökande globalisering.
- GRI (Global Reporting Initiative) Ett globalt nätverk där samhällsföreträdare, industrin, placerare och andra samarbetar för att på konsensusbasis skapa och förbättra ansatser inom hållbarhetsrapportering.
- NVH (Noise, Vibration, Harshness) Ett sammanfattande begrepp för buller, vibrationer och häftiga rörelser som bilföraren och passagerarna upplever som otrevliga. En bil med låga NVH-värden upplevs som komfortabel.
- OEM (Original Equipment Manufacturer) Originaldelstillverkare, det vill säga slut producent av till exempel en bil.
- Perfluorelastomer Mycket exklusiv elastomer med hög värme- och kemi kalie resistens.
-
Plaster Kan delas in i två huvudgrupper. Termoplaster är icke tvärbundna plaster som är fasta i rumstemperatur och blir mjuka och formbara när de värms upp. Härdplaster är tvärbundna plaster som sönderfaller vid upphettning och inte återfår sina egenskaper.
-
Polymer Ordet kommer från grekiskans poly som betyder "många" och meros som betyder "delar". En polymer består av en lång mole kylkedja av sammanbundna likadana enheter. Polymerer byggs upp av många små molekyler – monomerer – till långa kedjor. Exempel på polymerer är plaster och gummi.
- Polymerteknologi Teknologin runt poly merernas tillverkningsprocesser i kombination med deras unika egenskaper.
- Polyuretan En polymer som bland annat används till beläggningar och "slitprodukter".
- PTFE (polytetrafluoreten) Termoplast med hög kemikalie- och temperaturbeständighet.
- PVC (polyvinylklorid) En termoplast, används till slangar.
- Radialdäck Alltmer dominerande däcktyp där den inre armeringen, korden, är lagd med fiberriktningen radiellt in mot däckets centrum.
- Tier 1 Underleverantör med högsta för äd lingsgraden och direktleverantör till OEM. Har ofta egna underleverantörer (Tier 2).
- TPE/TPO (termoplastisk elastomer/ter moplastisk polyolefin) Material som är en kombination av plast och gummi och som är återvinningsbart.
- VOC (Volatile Organic Compounds) Lättflyktiga organiska ämnen. Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter.
- Vulkanisering Process där gummi polymeren tvärbinds vilket gör gummit elastiskt. Oftast sker vulkaniseringen vid förhöjd temperatur.
- Vulkmedel Tillsatsämne avsett för vulkning/vulkanisering av gummi. Det vanligaste vulkmedlet är svavel. Organiska peroxider används då transparens, ickemissfärgning eller hög elasticitet eftersträvas.
al | 77 |
| Resultaträkningar, koncernen | 73 |
| Resultaträkningar, moderbolaget | 100 |
| Räntebärande fordringar, koncernen | 95 |
| Räntebärande fordringar, moderbolaget | 103 |
| Räntebärande skulder, koncernen | 96 |
| Räntebärande skulder, moderbolaget | 104 |
| Ränterisk
TRELLEBORG I VÄRLDEN
Innehåll
Listan inkluderar Trelleborgs enheter i januari 2009. Antal anställda i respektive land avser medelantal anställda under 2008.
Argentina
Marknadskontor: Buenos Aires Antal anställda: 3
Australien
Produktion: Brisbane, East Bentleigh Utvecklingsenheter: Zillmere Marknadskontor: Bibra Lake, Brisbane, East Bentleigh, Melbourne Antal anställda: 162
Belgien
Marknadskontor: Bryssel, Dion-Valmont, Evergem, Zaventem Antal anställda: 79
Brasilien
Produktion: Guarulhos, São José dos Campos Utvecklingsenheter: Guarulhos Marknadskontor: Lencois Paulista, São Paulo Antal anställda: 1 065
Bulgarien
Marknadskontor: Sofia Antal anställda: 18
Danmark
Produktion: Hadsten, Helsingør, Vejen Utvecklingsenheter: Hadsten, Helsingør Marknadskontor: Hadsten, Hedensted, Hillerød Antal anställda: 515
Estland
Produktion: Kuressaare Antal anställda: 96
Finland
Produktion: Keikyä, Kiikka, Vihti Marknadskontor: Nokia, Vantaa Antal anställda: 135
Frankrike
Produktion: Carquefou, Cernay, Chemaudin, Clermont-Ferrand, Condé-sur-Noireau, Mirambeau, Nantes, Poix-Terron, Rethel, Sancheville, Steinbach, Witry lès Reims Utvecklingsenheter: Carquefou-Modyn, Carquefou-Prodyn, Clermont-Ferrand, Nantes, Witry lès Reims Marknadskontor: Clermont-Ferrand, Compiegne, Maisons-Laffitte, Paris, Rochefort Antal anställda: 2 850
Förenade Arabemiraten
Marknadskontor: Dubai Antal anställda: 10
Indonesien
Marknadskontor: Jakarta Antal anställda: 8
Indien
Produktion: Bangalore, Noida Marknadskontor: Ahmedabad, Jayanagar Antal anställda: 437
Italien
Produktion: Cirié, Livorno, Lodi Vecchio, Modena, Pieltelo, Rio Saliceto, Spilamberto, Tivoli, Torino Utvecklingsenheter: Livorno, Lodi Vecchio, Tivoli, Torino Marknadskontor: Cuneo, Cinisello Balsamo, Livorno, Rom, Sesto San Giovanni, Tivoli Antal anställda: 1 528
Japan
Utvecklingsenheter: Toyo Koto-ku Marknadskontor: Toyo Koto-ku, Tokyo, Yokohama Antal anställda: 119
Kanada
Marknadskontor: Etobicoke Antal anställda: 108
Kina
Produktion: Caoheijing, Chang Chun, Shanghai, Shangyu City, Wuxi Utvecklingsenheter: Shanghai Marknadskontor: Chengdu, Dalian, Guangzhou, Hongkong, Shanghai, Wuhan Antal anställda: 1 103
Kroatien
Marknadskontor: Zagreb Antal anställda: 4
Lettland
Produktion: Liepaja Antal anställda: 30
Litauen
Produktion: Tauragé Antal anställda: 163
Malaysia Marknadskontor: Kuala Lumpur Antal anställda: 3
Malta
Produktion: Hal Far Utvecklingsenheter: Hal Far Antal anställda: 588
Mexiko
Produktion: Tijuana, Toluca Marknadskontor: Col. Trabajadores de Hierro Antal anställda: 502
Nederländerna
Produktion: Ede, Hoogezand, Ridderkerk Utvecklingsenheter: Ede, Ridderkerk Marknadskontor: Barendrecht, Ede, Ridderkerk, Lelystad Antal anställda: 254
Norge
Produktion: Mjöndalen Utvecklingsenheter: Mjöndalen Marknadskontor: Leirdal, Mjöndalen, Oslo, Siggerud, Spydeberg, Stavanger Antal anställda: 328
• Marknadskontor • Produktion • Utvecklingsenheter
Polen
Produktion: Bielsko-Biala, Czechowice-Dziedzice, Walbrzych Marknadskontor: Lódz, Warszawa Antal anställda: 1 285
Rumänien
Produktion: Dej Antal anställda: 193
Ryssland
Marknadskontor: Moskva, St Petersburg Antal anställda: 24
Schweiz
Marknadskontor: Crissier Antal anställda: 27
Singapore
Produktion: Singapore Utvecklingsenheter: Singapore Marknadskontor: Singapore Antal anställda: 243
Slovakien
Produktion: Nova Bana Antal anställda: 93
Spanien
Produktion: Burgos, Cascante, Izarra, Martorell, Pamplona, Santander, Tarazona Utvecklingsenheter: Izarra Marknadskontor: Barcelona, Madrid Antal anställda: 1 302
Sri Lanka
Produktion: Kelanyia, Malwana Utvecklingsenheter: Kelanyia Antal anställda: 762
Storbritannien
Produktion: Barrow-in-Furness, Bridgewater, Cadley Hill, Hull, Knaresborough, Leicester, Manchester, Newtown, Rotherham, Scunthorpe, Skelmersdale, Tewkesbury Utvecklingsenheter: Ashchurch, Bridgewater, Leicester, Malmesbury, Rotherham, Skelmersdale Marknadskontor: Ashby de la Zouch, Bakewell, Barrow-in-Furness, Bellshill, Cadley Hill, Edinburgh, Hull, Knaresborough, Leicester, Malmesbury, Manchester, Minworth, Rotherham, Runcorn, Skelmersdale, Solihull, St Alban Antal anställda: 1 787
Sverige
Produktion: Bor, Bålsta, Ersmark, Forsheda, Gävle, Havdhem, Hemse, Höganäs, Kalmar, Rydaholm, Sjöbo, Sävsjö, Trelleborg, Värnamo, Örebro
Utvecklingsenheter: Ersmark, Forsheda, Höganäs, Kalmar, Sävsjö, Trelleborg, Örebro Marknadskontor: Bromma, Göteborg, Höganäs, Jönköping, Kalmar, Värnamo Antal anställda: 2 243
Sydafrika Marknadskontor: Johannesburg Antal anställda: 35
Sydkorea
Produktion: GyungBuk Utvecklingsenheter: Gyeong San Marknadskontor: Seoul Antal anställda: 381
Taiwan
Marknadskontor: Taichung Antal anställda: 19
Thailand
Marknadskontor: Bangkok Antal anställda: 4
Tjeckien
Produktion: Hrádek nad Nisou, Lesina, Mladà Boleslav Marknadskontor: Rakovnik, Prag Antal anställda: 727
Turkiet
Produktion: Çerkesköy Antal anställda: 314
Tyskland
Produktion: Breuberg, Lathen, Mosbach, Rechlin Utvecklingsenheter: Höhr-Grenzhausen, Mannheim, Mosbach, Stuttgart Marknadskontor: Duisburg, Erbach/Odenwald, Hamburg, Stuttgart, Mettmann, Lathen Antal anställda: 1 266
Ungern
Marknadskontor: Budapest, Budaörs Antal anställda: 13
USA
Produktion: Aurora, Benton Harbor, Bristol, Broomfield, Canton, Carmi, Clearbrook, Fort Wayne, Hartville , Hudson, Houston, Mansfield, Milford, Morganfield, Morristown, North borough, Park Hills, Randolph, Rutherfordton, Salisbury, Sandusky, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Winchester Utvecklingsenheter: Bloomfield Hills, Broomfield, Fort Wayne, Hartville, Northborough, Somersworth, South Haven, Spartanburg, Streamwood, Suwanee Marknadskontor: Bloomfield Hills, Broomfield, Castro Valley, Colmar, Conshohocken, Fort Wayne, Houston, Lombard, North Charleston, Portland, Portsmouth, Torrance Antal anställda: 3 501
Österrike
Marknadskontor: Wien Antal anställda: 19
Ett starkt varumärke fyller 100 år
Innehåll
Annorlunda lösningar i mer än 100 år. Varumärket Trelleborg är välkänt över hela världen inom en rad olika marknadssegment. Det sammanfattar Trelleborgs löften och erbjudanden – innovativa och tillförlitliga lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande miljöer.
Varumärkesstrategin innebär att Trelleborg är huvud varumärket inom hela koncernen, ibland kompletterat med dottervarumärken riktade till specifika kundsegment. Strategin syftar till att stärka varumärket Trelleborg globalt, ta tillvara synergier och maximera genomslagskraften för verksam heten för att driva långsiktig och lönsam tillväxt.
1905
Trelleborgs Gummifabriks AB bildas på initiativ av Henry Dunker, VD i Helsingborgs Gummifabrik. Det nya bolaget ägs till 51 procent av Dunker och till 49 procent av grosshandlaren Johan Kock i Trelleborg. Produk-
tionen delas upp: galoscher och andra fotbeklädnader av gummi ska enbart tillverkas i Helsingborg, allt annat i Trelleborg.
1977
Effekterna av kraftiga satsningar på industrigummisidan för att kompensera däckbortfallet försenas av en djup och utbredd lågkonjunktur. Finansieringsfrågan blir bekymmersam och flera företag avyttras. Bolagets namn förkortas till Trelleborg AB.
1985
Omsättningen har vuxit till 2,1 miljarder SEK och vinsten till 167 MSEK. På kort tid skär företaget bort förlustkällor, frigör kapital och startar en kraftig expansion främst genom förvärv.
1990
Trelleborg är nu ett konglomerat med cirka 22 000 anställda, varav drygt 40 procent utanför Sverige. Omsättningen är 25,2 miljarder SEK. Nu dominerar gruvor och metaller (Boliden), följt av grosshandel inom vvs (Ahlsell) och stål (Bröderna Edstrand). Först på tredje plats kommer gummi och plast, som omsätter cirka 3,2 miljarder SEK.
1908
Bokstaven "T" i en triangel. En enkel och karaktäristisk symbol. Den används för första gången i en prislista 1908. Året därpå,
1909, registreras "T i triangel" som varumärke i Sverige och de övriga nordiska länderna. Enligt Henry Dunker hade T-märket ryskt påbrå. En av de svåraste konkurrenterna på galoschmarknaden var den ryska gummifabriken "Treugolnik" i S:t Petersburg. Som varumärke använde de en röd stämpel i en svart triangel. Det ryska ordet "treugolnik" betyder "triangel". För att inte råka i gräl med ryssarna vänder Trelleborg triangeln upp och ner så att den står på spetsen – och i den sätts ett stort och dominerande "T". triangel" varumärke
1924
Återhämtningen efter recessionen tar fart. Försäljningen av bland annat hårdgummiprodukter och kappor ökar kraftigt. Årsomsättningen är g g
5,6 MSEK och antalet anställda nästan 500. "T" i triangeln moderniseras och symbolen får det utseende som det med mycket små justeringar haft sedan dess.
1995
Konjunkturläget försämras kraftigt. På nytt blir huvudmålet att förstärka den Ɓnansiella basen. Stora delar av verksamheten avyttras och återstoden koncentreras till ett antal kärnområden. I slutet av 1995 är Trelleborg i praktiken skuldfritt och ett stort utrymme för nya satsningar skapas. 1994 kompletteras logotypen med tre ofyllda trianglar, som symboliserar den expansiva utvecklingen inom koncernen. Idag påminner de också om koncernens fyra grundvärderingar kundfokus, prestation, innovation och ansvar.
2000
Med en ny strategisk inriktning organiseras koncernen i tre sektorer: Industri, Handel och Övrigt. I nästa steg avyttras huvuddelen av sektor Övrigt och 51 procent av Handelssektorn. Verksamheten koncentreras till Industrisektorn som expanderar genom företagsförvärv. Vid utgången av år 2000 omsätter koncernen 13,7 miljarder SEK och har 12 400 anställda.
2003
Förvärv av Smiths Group Plc:s verksamhet inom polymerbaserade precisionstätningar som bildar affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions.
1935
Den världsomfattande djupgående ekonomiska krisen i början av 1930-talet påverkar Gummifabriken i Trelleborg förvånansvärt lite. En av orsakerna är bilismens snabba utveckling. Den leder till fördubblad omsättning av bildäck, som nu blir bolagets största enskilda produktgrupp. Antalet anställda överskrider för första gången 1 000.
1945
Gummifabriken går ur kriget med Ƃaggan i topp, pengar på banken, en väl utbyggd fabrik, ett stort tekniskt kunnande, produkter av hög kvalitet och en vältrimmad försäljningsorganisation. Förhoppningarna inför framtiden är stora.
1955
Det råder högkonjunktur och överfull sysselsättning. Internationaliseringen ökar och exporten växer. Omsättningen är 124 MSEK och antalet anställda är cirka 3 200.
1975
Tillverkningen av person- och lastbilsdäck läggs ner. Bakom ligger den kostsamma övergången till radialdäck, en våldsam överproduktion i hela världen och priser som pressats i botten.
2005
Trelleborg AB fyller 100 år! Den resterande delen av Handelssektorn har avvecklats. Industrisektorn har vuxit framför allt genom tre stora förvärv från engelska företag: Invensys antivibrationsverksamhet, Laird Groups fordonskomponentverksamhet och Smiths Group Plc:s verksamhet inom polymerbaserade precisionstätningar. Trelleborg är nu ett av världens största industrigummiföretag med tillverkning i ett 100-tal fabriker i 40 länder. Omsättningen uppgår till drygt 24 miljarder SEK och antalet anställda är cirka 21 700.
2008
Varumärket Trelleborg fyller 100 år! Koncernen marknadsför och producerar lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer över hela världen. Trelleborg är världens största industrigummiföretag. Omsättningen uppgår till cirka 31 miljarder SEK och antalet anställda är cirka 24 000.
Hitta rätt snabbt
| Tabeller/Diagram | Sida |
|---|---|
| Aktiefördelning Aktier och andelar i intressebolag |
109 91 |
| Aktieägarstruktur | 43, 109 |
| Andel av operativt kassaƂöde per affärsområde | omslagets insida |
| Andel av sysselsatt kapital per affärsområde Andelar i intressebolags resultat |
omslagets insida 91 |
| Anställda och kostnader, koncernen | 90 |
| Anställda och kostnader, moderbolaget Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter, koncernen |
102 99 |
| Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter, moderbolaget | 104 |
| Antal aktieägare | 43 |
| Antal anställda på tillväxtmarknader Antal anställda vid årets slut per affärsområde |
13 omslagets insida |
| Antal ISO 14001-certiƁerade anläggningar | 63 |
| Arvode och kostnadsersättning till revisorer, koncernen Arvode och kostnadsersättning till revisorer, moderbolaget |
91 102 |
| Avfallshantering | 63 |
| Avfallsmängd Avkastning på eget kapital |
63 1,12 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 1,12 |
| Avskrivningar av materiella och immaterialla anläggningstillgångar, moderbolaget | 102 |
| Avsättningar för pensioner och liknande, koncernen Avsättningar för pensioner och liknande, moderbolaget |
98 104 |
| Avvecklade enheter | 74 |
| Balansräkningar, koncernen Balansräkningar, moderbolaget |
79 101 |
| Direkt råvaruexponering | 37 |
| EBITDA | 1, 12 |
| Eget kapital, koncernen Eget kapital, moderbolaget |
78,96 101, 104 |
| Energiförbrukning | 63 |
| Ersättning till koncernledningen | 52 |
| Ersättning till revisorerna Ersättning till styrelsen |
53 53 |
| Finansiell riskhantering | 38,97 |
| Finansiella anläggningstillgångar, koncernen Finansiella anläggningstillgångar, moderbolaget |
94 103 |
| Finansiella derivatinstrument | 96 |
| Finansiella instrument per kategori | 98 |
| Finansiella intäkter och kostnader, koncernen Finansiella intäkter och kostnader, moderbolaget |
92 102 |
| Flerårsöversikt | 107 |
| Forskning och utveckling, utgifter Fördelning av hållbarhetsrelaterade kostnader |
17 68 |
| Fördelning av miljö- och arbetsmiljörelaterade investeringar | 68 |
| Förfallostruktur för koncernens räntebärande skulder | 38 |
| Förslag till vinstdisposition Försäljning per marknadssegment |
105 omslagets insida |
| Försäljning på tillväxtmarknader | 13 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, koncernen Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, moderbolaget |
95 103 |
| Förvärv | 16 |
| Förvärv och avvecklade verksamheter Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, konc |
99 95 |
| Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, mb | 103 |
| GeograƁsk placering per affärsområde | omslagets insida |
| Globala industrigummileverantörer Händelser efter balansdagen |
13 77,99 |
| Icke räntebärande skulder, koncernen | 98 |
| Immateriella anläggningstillgångar, koncernen Immateriella anläggningstillgångar, moderbolaget |
93 103 |
| Innehav av aktier och andelar i koncernbolag | 94 |
| Investeringar och avskrivningar, koncernen | 81 |
| Jämförelsestörande poster Kapitalstruktur |
91 78 |
| KassaƂöde per aktie | 81 |
| KassaƂödesanalyser, koncernen KassaƂödesanalyser, moderbolaget |
82 100 |
| KassaƂödesrapport, koncernen | 81 |
| Koncernens kapitalstruktur | 78 |
| Kortfristiga fordringar, moderbolaget Kortfristiga rörelsefordringar, koncernen |
103 95 |
| Kostnader för omstruktureringsprogram | 76 |
| Kostnadsslagsindelad resultaträkning, koncernen Kostnadsslagsindelad resultaträkning, moderbolaget |
91 102 |
| Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet, koncernen | 91 |
| Kursdifferenser som påverkar rörelseresultatet, moderbolaget | 102 |
| Kursutveckling och aktieomsättning Kvarvarande verksamheter, exkl jämförelsestörande poster |
108 75 |
| Känslighetsanalys (omräkningsexponering) | 39 |
| Ledande marknadspositioner per affärsområde Likvida medel |
omslagets insida 96 |
| Likviditetsanalys för Ɓnansiella instrument | 97 |
| Materiella anläggningstillgångar, koncernen | 92 |
| Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget Medelantal anställda |
103 65, 90 |
| Tabeller/Diagram | Sida |
|---|---|
| Minoritetsintresse i dotterföretags resultat och kapital NettoƂöde och säkring per valuta |
92 39 |
| Nettoomsättning | 12, 19, 72, 89 |
| Nettoomsättning andel koncernen per affärsområde | omslagets insida |
| Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Automotive | 27 |
| Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Engineered Systems | 23 |
| Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Sealing Solutions | 31 |
| Nettoomsättning och ROS, Trelleborg Wheel Systems | 35 |
| Nettoomsättning och rörelseresultat, kvarvarande verksamheter | 19 |
| Nettoomsättning per affärsområde, kvarvarande verksamheter | 72 |
| Nettoomsättning per affärssegment Nettoomsättning per affärssegment, Trelleborg Automotive |
18 24 |
| Nettoomsättning per affärssegment, Trelleborg Engineered Systems | 20 |
| Nettoomsättning per affärssegment, Trelleborg Sealing Solutions | 28 |
| Nettoomsättning per affärssegment, Trelleborg Wheel Systems | 32 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad | 1 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad, kvarvarande verksamheter | 89 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad, Trelleborg Automotive | 24 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad, Trelleborg Engineered Systems | 20 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad, Trelleborg Sealing Solutions | 28 |
| Nettoomsättning per geograƁsk marknad, Trelleborg Wheel Systems | 32 |
| Nettoomsättning, kvarvarande verksamheter Nettoskuld |
19, 74 80 |
| Nyckeltal per aktie | 109 |
| Nyckeltal, koncernen | 18 |
| Nyckeltal, Trelleborg Automotive | 27 |
| Nyckeltal, Trelleborg Engineered Systems | 23 |
| Nyckeltal, Trelleborg Sealing Solutions | 31 |
| Nyckeltal, Trelleborg Wheel Systems | 35 |
| Närvaro årsstämma 2006-2008 | 43 |
| Omräkningseffekter | 39 |
| Operativa nyckeltal, kvarvarande verksamheter | 18, 19 |
| Operativt kassaƂöde | 1, 81 |
| Operativt kassaƂöde, Trelleborg Automotive | 27 |
| Operativt kassaƂöde, Trelleborg Engineered Systems Operativt kassaƂöde, Trelleborg Sealing Solutions |
23 31 |
| Operativt kassaƂöde, Trelleborg Wheel Systems | 35 |
| Operativt kassaƂöde/Rörelseresultat | 1, 12 |
| Redovisningsprinciper | 83 |
| Resultat per aktie | 73, 75, 108 |
| Resultaträkning per kvartal | 77 |
| Resultaträkningar, koncernen | 73 |
| Resultaträkningar, moderbolaget | 100 |
| Räntebärande fordringar, koncernen | 95 |
| Räntebärande fordringar, moderbolaget | 103 |
| Räntebärande skulder, koncernen | 96 |
| Räntebärande skulder, moderbolaget | 104 |
| Ränterisk Rörelseresultat |
39 75 |
| Rörelseresultat andel koncernen per affärsområde | omslagets insida |
| Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Automotive | 27 |
| Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Engineered Systems | 23 |
| Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Sealing Solutions | 31 |
| Rörelseresultat och ROCE, Trelleborg Wheel Systems | 35 |
| Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter | 19 |
| Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter exkl jämförelsestörande poster | 19 |
| Segmentredovisning, primära segment | 89 |
| Segmentredovisning, sekundära segment | 89 |
| Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde Skatt på årets resultat, koncernen |
68 92 |
| Skatt på årets resultat, moderbolaget | 102 |
| Skuldsättningsgrad | 1, 12 |
| Statliga stöd | 91 |
| Styrelseledamöternas närvaro | 47 |
| Styrelsens sammansättning | 46 |
| Största aktieägare | 109 |
| Svenskt och utländskt ägande, baserat på röster | 109 |
| Sysselsatt kapital | 78 |
| Tillväxt | 1 |
| Total tillväxt och organisk tillväxt | 15 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, koncernen | 99 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, moderbolaget Uppskjuten skattefordan/skatteskuld |
104 95 |
| Utdelning per aktie/direktavkastning | 108 |
| Utsläpp av koldioxid | 63 |
| Valberedningen inför årsstämman | 44 |
| Valutapar med störst nettoƂöden | 39 |
| Varulager | 95 |
| VOC-utsläpp | 63 |
| Åldersstruktur och personalkategorier | 65 |
| Övriga avsättningar, koncernen | 99 |
| Övriga avsättningar, moderbolaget | 104 |
| Övriga kortfristiga skulder, moderbolaget | 104 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, koncernen | 91 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, moderbolaget | 102 |
En annorlunda lösning. Earthrace är en 24 meters höghastighetsbåt, som under 2008 slog världsrekordet för jorden-runt-färder – helt utan koldioxidutsläpp. De två kraftfulla biodieselmotorerna är monterade med Trelleborgs dämpande upphängningssystem, som genom maximal vibrationsdämpning skyddar både båt och besättning på den långa, snabba färden över världens oceaner.
Trelleborg AB (publ), Box 153, 231 22 Trelleborg 5FMtXXXUSFMMFCPSHDPN
341080