Telia Company

Annual Report • Mar 11, 2021

BETTER CONNECTED LIVING

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

INNEHÅLL

VÅRT FÖRETAG

Kort om Telia Company 4
2020 i korthet6
Styrelseordförandes kommentar10
Koncernchefens kommentar12
Trender och strategi14

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Koncernutveckling 20
Utveckling per land 38
Hållbarhet 48
Risker och osäkerhetsfaktorer 80

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport 90
Styrelse 104
Koncernledning 106

RÄKENSKAPER

Koncernens totalresultatrapporter 108
Koncernens balansrapporter 109
Koncernens kassaflödesrapporter 110
Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 111
Koncernens noter 112
Moderbolagets resultaträkningar197
Moderbolagets totalresultatrapporter198
Moderbolagets balansräkningar 199
Moderbolagets kassflödesanalyser 200
Förändringar i moderbolagets eget kapital 201
Moderbolagets noter 202

HÅLLBARHETSNOTER

	Hållbarhetsnoter 226
--	----------------------

ÖVRIG INFORMATION

Styrelsens och verkställande direktörens intygande243
Revisionsberättelse244
Revisors rapport över översiktlig granskning av
hållbarhetsredovisningen 248
Fem år i sammandrag 249
Alternativa nyckeltal 251
Definitioner 255
Årsstämma 2021257

Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar sidorna 20-225 och 243. Den granskade bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 90-107.

Den av revisorerna översiktligt granskade hållbarhetsinformationen (vilken också utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten) omfattar sidorna 48-79 och 226-242.

"UPPKOPPLING HAR BLIVIT EN DEL AV VÅR LIVSNERV"

Allison Kirkby, Vd och koncernchef

KORT OM TELIA COMPANY

VAD VI GÖR

Vi sammanför företag, individer, familjer och samhällen via kommunikationstjänster, teknik, information och underderhållningstjänster. Vår verksamhet har en positiv påverkan på den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen och banar väg för ett inkluderande samhälle där alla kan ta del av digitaliseringen. Vi hjälper människor att hålla kontakten även när det geografiska avståndet är stort. Genom att vara uppkopplade kan de upptäcka, skapa och dela. Detta är vår verksamhet. Vår passion. Allt vi gör handlar om "Reinventing better connected living". Våra värderingar – Dare, Care, Simplify guidar oss i hur vi ska leva upp till vårt syfte i vårt dagliga arbete.

VILKA VI ÄR

Vi är Telia Company, knutpunkten i det digitala ekosystemet som gör det möjligt för människor, företag och samhällen att få tillgång till allt som är viktigt för dem, på deras villkor - dygnet runt, året om.

20 700 89,2

VI ERBJUDER

HÄR ÄR VI VERKSAMMA

Telia Company har sina rötter i Sverige och Finland. Idag står vi stadigt i Norden och Baltikum. Alla våra mobilverksamheter i Eurasien är avyttrade, inklusive Moldcell i Moldavien som avyttrades under första kvartalet 2020. I oktober såldes alla våra aktier i Turkcell Holding.

SVERIGE SVERIGE	FINLAND	NORGE
#1 34% #1 49% #1 31% #2 19%	#2 31% #3 25% #3 20%	#2 33% #2 11% #2 12% #2 14%
Ägarandel1 : 100%	Ägarandel1 : 100%	Ägarandel1 : 100%

DANMARK	ESTLAND	LITAUEN	LETTLAND	TV OCH MEDIA
#3 18% #3 7% #5 3% #4 1%	#1 50% #1 83% #1 51% #2 38%	#2 29% #1 80% #1 52% #1 37%	#1 46%
Ägarandel1 : 100%	Ägarandel1 : 100%	Ägarandel1 : 88,2%	Ägarandel1 : 60,3%	Ägarandel1 : 100%

och är lika med konsoliderad andel.

1) Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande Telia Companys marknadsandelsprognoser är baserade på antal abonnemang.

Fast telefon Bredband TV # Marknadsposition % Marknadsandel Mobil

2020 I KORTHET

2020 har varit ett år som präglats av stora förändringar och tuffa utmaningar och då inte minst covid-19. Telia har genom hela pandemin visat motståndskraft, hållit verksamheterna igång och arbetsplatser i drift samt möjliggjort för människor att upprätthålla kontakten med sina nära och kära. Samtidigt har vi rekryterat en ny vd, genomfört flera avyttringar, inlett strategiska 5G-partnerskap, gjort betydande förändringar i koncernledningen samt påbörjat arbetet med att förnya Telias syfte och strategi.

TJÄNSTEINTÄKTER JUSTERAD EBITDA OP. FRITT KASSAFLÖDE UTDELNING

s

Föreslagen utdelning per aktie, SEK (2,45)

NETTOOMSÄTTNING

FLER VIKTIGA HÄNDELSER 2020

2020 I KORTHET

2020 highlights

2020

FÖRSTA GRÖNA OBLIGATIONERNA EMITTERADE

Som första nordiska telekombolag emitterade vi i februari en grön hybridobligation om 500 MEUR som följdes av en 750 MSEK grön senior obligation i juni. Likviden användes primärt till att finansiera mer energieffektiva nät, framförallt genom att byta ut koppar till mer energieffektiv fiber.

FÖRSÄLJNINGEN AV MOLDCELL AVSLUTAD

FLERA NYA MEDLEMMAR I KONCERNLEDNINGEN

I maj tillträde Allison Kirkby som vd och koncernchef för Telia Company. Allison har en gedigen erfarenhet från ett flertal positioner inom telekombranschen, senast som vd och koncernchef för TDC Group. Vi genomförde ett flertal förändringar i koncernledningen. Markus Messerer utsågs till SVP och chef för Strategy & Commercial Office och Telia Global, Rachel Samrén som SVP och Chief External Affairs, Governance & Trust Officer, Heli Partanen som SVP och vd för Telia Finland och Dan Strömberg som SVP och chef för LED. Per Christian Mørland utsågs till SVP och ekonomi- och finansdirektör och Rainer Deutschmann som SVP och Group Chief Operating Officer. Den 1 januari 2021 började Per Carleö som SVP och Varumärkeschef.

FÖRSTA STÖRRE 5G-NÄTVERKET TAS I DRIFT I STOCKHOLM

ATT HÅLLA SAMHÄLLET UPPKOPPLAT UNDER COVID-19

I dessa utmanande tider är det vår högsta prioritet att hjälpa samhället hantera de följdverkningar som följer i spåren av covid-19-pandemin. Alla inom Telia har under året arbetat oförtröttligt med att hålla människor och företag i Norden och Baltikum uppkopplade, informerade och underhållna. Pandemin har satt fokus på det digitala utanförskapet och då särskilt bland äldre med låg kännedom om ny

teknik liksom bland de som på grund av en ojämlik kunskapsnivå saknar uppkoppling eller teknisk utrustning. Telia möter detta genom programmet "Mer digital" som stöttar kommunerna i deras arbete att bygga digital kompetens. Under pandemin har vi också tagit fram ett liknande program riktat mot små och medelstora företag, "Bli digital", för att stötta dem i deras digitaliseringsresor.

NORDEN OCH BALTIKUM I FOKUS

Vi tillkännagav vår försäljning av Telia Carrier till Polhem Infra för 9 450, MSEK, en värdefull hävstång för aktieägarna tack vare Telia Carriers långvariga kundrelationer och digitala infrastruktur. Tillsammans med avyttringen av Turkcell Holding och av Moldcell, ger försäljningen oss större möjlighet att strategiskt och operativt koncentrera oss på Norden och Baltikum.

UTSEDDA TILL DEN MEST LGBTQI-VÄNLIGA ARBETSGIVAREN

VETENSKAPLIGT BASERADE MÅL ANTAGNA

Som ett led i vårt åtagande om noll CO2-utsläpp till 2030 antog vi vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) som ska uppnås till 2025. Målen täcker hela värdekedjan med fokus på leverantörskedjan eftersom vår utvärdering visar att just leverantörskedjan genererar 86 procent av utsläppen, att jämföra med sex procent från den egna verksamheten.

EXTRA BOLAGSSTÄMMA

Den extra bolagsstämman beslutade om en extra utdelning till aktieägarna om 0,65 kronor per aktie.

STRATEGISKA PARTNERSKAP

De strategiska partnerskapen med Nokia och Ericsson som ingicks under året innebär att tre av regionens pionjärer inom trådlöst nu kan erbjuda tio miljoner kunder i Sverige, Finland och Estland högkvalitativa nät med 5G- och 4G-teknologi som bas. Telias nät har under den pågående pandemin haft en viktig roll för människors liv och levebröd eftersom de är grundläggande för den digitala ekonomin där innovation, hållbarhet och säkerhet är själva kärnan.

STYRELSEORDFÖRANDES KOMMENTARER

VI LÄGGER GRUNDEN FÖR ETT KUNDCENTRERAT BÄTTRE TELIA

2020 var mitt första helår som styrelseordförande i Telia Company (Telia) – och vilket händelserikt år det har varit! Knappt hade året börjat innan covid-19 drabbade världen och Telias marknader. Som styrelseordförande är jag stolt över hur väl Telia har lyckats hantera de utmaningar pandemin har fört med sig. Våra solida nät har visat sig viktigare än någonsin. De har gjort det möjligt för människor att arbeta effektivt från hemmet och att hålla kontakten på säkert avstånd med vänner, kollegor, nära och kära.

I maj hade jag glädjen att välkomna Telias nya vd Allison Kirkby. Under året fick hon sällskap av ytterligare medlemmar i ledningsgruppen och styrelsen har med stort intresse stöttat Allison och hennes team i arbetet med att lägga grunden för det vi kallar ett Bättre Telia – ett Telia som har en genuin förståelse för sina kunder och ger dem den bästa tänkbara digitala upplevelsen. Att sätta kunden i centrum har alltid varit en av mina ledstjärnor, liksom enkelhet, snabbt verkställande och att leverera ökat aktieägarvärde.

Telia står inför enorma möjligheter. Som den marknadsledande operatören i Norden och Baltikum är vi ytterst välpositionerade att ta ledningen även inom den snabba teknologiska utveckling som sker inom 5G, fiber och digitalisering, samtidigt som vi gynnas av betydande trender såsom kundernas ökande efterfrågan på mer konvergerade och molnbaserade lösningar.

Våra främsta styrkor är storleken och värdet på vår kundbas, både inom konsument- och företagssegmentet, och den ledande kvaliteten på våra mobilnät, vår uppkoppling och våra underhållningserbjudanden. Vi ska förbättra upplevelsen av att vara uppkopplad ytterligare, oberoende av plattform eller

teknologi. Jag vill att vi – och jag säger vi eftersom vi ska göra det tillsammans – bygger vidare på dessa styrkor för att ge våra kunder ännu bättre service och upplevelser, öka våra intäkter och skapa uthållig lönsamhet.

För att lyckas med detta krävs ett nytt arbetssätt. Här kommer alla Telias medarbetare att involveras, från styrelserummet till våra butiker och allt däremellan. Vårt nya syfte, Reinvent better connected living, kommer att vägleda oss tillsammans med en uppdaterad strategi och ett program som ska omvandla Telia till ett mer digitalt, snabbare, bättre och mer kostnadseffektivt företag. Och framför allt kundcentrerat.

Kunderna kräver mer än att vi levererar uppkoppling och digitala upplevelser i världsklass. De vill att vi gör det på ett hållbart sätt. Därför är jag glad att vi i allt större utsträckning har integrerat våra hållbarhetsambitioner i vår strategi och därmed framtidssäkrat företaget, samtidigt som vi erbjuder hållbara lösningar även till våra kunder. Att använda våra teknologier för att leverera hållbara lösningar gynnar samhället i stort och gör det möjligt för Telia att attrahera ännu fler talanger.

"Jag är stolt över hur väl Telia har lyckats hantera de utmaningar pandemin har fört med sig. Våra solida nät har visat sig viktigare än någonsin. De har gjort det möjligt för människor att arbeta effektivt från hemmet och att hålla kontakten på säkert avstånd med vänner, kollegor, nära och kära."

Under pandemin har tilliten till vår uppkoppling hamnat särskilt i fokus och styrelsen har lagt tid på vikten av kritisk nationell infrastruktur och på vårt ansvar gentemot regeringar och samhällen för att säkerställa att våra nät är säkra och tillförlitliga.

En attraktiv ersättning till aktieägarna kommer att vara avgörande framöver. Trots utmaningarna under 2020 lyckades styrelsen återställa den utdelning om 2,45 kronor per aktie som vi ursprungligen föreslog genom att betala en extra utdelning om 0,65 kronor per aktie, vilken godkändes av den extra bolagsstämman i december. Under de kommande åren kommer vi att öka investeringarna för att förbättra kundernas upplevelse, utveckla våra ledande tillgångar inom uppkoppling och säkerställa en uthållig ökning av vårt operationella fria kassaflöde. Det kommer i sin tur att möjliggöra god avkastning till våra aktieägare samtidigt som vi bibehåller en robust kapitalstruktur. Styrelsen har därför föreslagit en uppdaterad utdelningspolicy som innebär att Telia ska dela ut minst 2,00 kronor per aktie med en stark ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt av utdelningen.

Till sist vill styrelsen och jag själv tacka våra aktieägare för att vi har fått förtroendet att leda bolaget under ett exceptionellt år. Jag vill också tacka vår vd och koncernchef Allison Kirkby och alla Telias medarbetare för deras hårda arbete.

Nu är det dags att spänna fast oss inför vår kommande resa – att hantera utmaningarna och utnyttja de enorma möjligheterna – för att skapa ett Bättre Telia. Jag ser fram emot det!

Stockholm 10 mars 2021

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseordförande

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR

REINVENTING TELIA

2020 var mitt första år på Telia, om än inte ett helt år då jag började i maj. Det har varit åtta mycket händelserika och utmanande månader och den största utmaningen var förstås covid-19-pandemin. Hälsan och välbefinnandet för våra kollegor, kunder och partner var och förblir vår främsta prioritet. Trots omständigheterna kunde vi leverera den nödvändiga uppkopplingen med endast mindre störningar. Vi lyckades hålla igång verksamheten och våra arbetsplatser, och gjorde det möjligt för människor att hålla kontakt med sina nära och kära. Telias tjänster, såsom Crowd Insights, bidrog också med information till myndigheter och länder som hjälpt dem att bekämpa pandemin – ett tydligt exempel på hur vår teknik kan nyttjas för allmänhetens bästa.

När jag kom till företaget i maj insåg jag direkt vilka enorma möjligheter en marknadsledande operatör som Telia Company har – som att dra nytta av den snabba teknologiska utvecklingen inom 5G, fiber och digitalisering, och av betydande trender som en ökande efterfrågan på OTT-tjänster och på konvergerade och molnbaserade lösningar. Jag definierade fem områden som Telia ska fokusera på: uppkoppling, konvergens, kundupplevelse, kostnadskontroll och kapitalallokering, och under året gjorde vi framsteg inom samtliga områden.

Vårt nätverksledarskap i Sverige bekräftades genom Umlaut/ P3s undersökning som fastslog, för fjärde året i rad, att Telia har landets bästa nät. Tack vare att vi säkrade det största blocket av 5G-spektrum i den attraktivaste delen av det tillgängliga svenska frekvensbandet kan vi fortsätta stärka och bygga vidare på vår marknadsledande ställning. I Finland täcker vi nu 40 procent av befolkningen med 5G och ser en viktig positiv effekt på den genomsnittliga intäkten per 5G-abonnemang. Vi har även gjort stora framsteg i Norge, både vad gäller 5G-täckning och uppgraderingen av vårt kabelnät.

För att erbjuda våra kunder nätupplevelser i världsklass över 5G, och stärka vår kärnverksamhet ingick vi viktiga partnerskap med Ericsson och Nokia och kopplar därmed samman tre av regionens trådlösa pionjärer. Jag är övertygad om att våra investeringar i 5G kommer att leda till en ny våg av innovationer i Norden och Baltikum.

Konvergens har visat sig öka kundernas lojalitet och livstidsvärde och det har varit den strategiska logiken bakom förvärven av Bonniers Tv- och media-enhet, GET och andra mindre IKT-förvärv vi gjort de senaste åren. Under 2020 fortsatte vi att utöka antalet konvergerade kunder på våra marknader. I Sverige uppgår de nu till totalt 309 000. I Baltikum har vi sett en liknande trend och där kombinerar vi vårt nätverksledarskap med Tv inom konsumentsegmentet och med IKT i företagssegmentet. Och i Norge har vi, efter

att ha slagit ihop GET-varumärket med Telias i september, ett helt konvergerat erbjudande och vågar nu utmana den dominerande operatören. Telias anseende har ökat markant sedan sammanslagningen av de båda varumärkena.

Under året utmanade vi oss själva och vidtog åtgärder för att minska vår kostnadsbas för att motverka effekterna av covid-19 som inneburit minskad roaming, direktsänd sport och lägre reklamintäkter. Sammantaget gjorde vi ett bra arbete men en hel del återstår. Vi har därför tagit fram en ambitiös plan som ska göra oss till en mer flexibel, slimmad och effektivare operatör de närmaste åren – en plan som vi presenterade i detalj vid vår digitala investerarinformation i slutet av januari.

När det gäller kapitalallokering har vi genomfört de strukturförändringar som krävs för att etablera Telia som en fokuserad nordisk och baltisk operatör då vi avyttrat vårt innehav i Turkcell Holding till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för 530 MUSD. Transaktionen innebär att Telia helt avvecklar sitt engagemang i Turkiet, samt ett fullständigt och globalt avslut på de ägardispyter och tvister som kopplats till Turkcell och Turkcell Holding. I oktober nådde vi också en överenskommelse med Polhem Infra om försäljning av vår internationella carrier-verksamhet, Telia Carrier för 9 450 MSEK på skuldfri bas. Affären väntas slutföras under första halvåret 2021.

Trots att covid-19 hade en betydande påverkan på våra intäkter under året, främst inom Tv- och media-enheten, visade sig den traditionella telekomverksamheten motståndskraftig. Efter en tuff inledning lyckades vi åstadkomma ett starkt operationellt fritt kassaflöde för helåret, som överträffade den prognos vi lämnade i början av året. Det visar att Telia har en solid och uthållig tillgångsbas och att verksamheten leds av ett engagerat team som lever upp till våra åtaganden gentemot våra kunder, ägare och samhället även i en exceptionell tid som den vi nu upplever.

Vår ambition är dock att vara mer än motståndskraftig i en snabbt föränderlig miljö. Uppkoppling har blivit en del av vår

"i början av 2021 lanserade vi en förnyad strategi som syftar till att skapa "ett bättre telia" som ska bli bättre för våra kunder och de behov som uppstår av att vi lever i en ständigt mer uppkopplad värld."

livsnerv. Det framgår tydligt av att trafiken i våra nät fördubblas vartannat år. Och vår förflyttning till media, underhållning och IKT gör Telia väl positionerat för att erbjuda ett mer komplett, konvergerat utbud av digitala tjänster till den starkt digitaliserade befolkningen i Norden och Baltikum.

Det är bakgrunden till att vi i början av 2021 lanserade en förnyad strategi som syftar till att skapa "ett Bättre Telia" som ska bli bättre för våra kunder och de behov som uppstår av att vi lever i en ständigt mer uppkopplad värld. Vårt nya syfte, Reinvent better connected living, kommer att vägleda oss i det arbetet. Vi ska ändra riktning från en att vara en något passiv facilitator för uppkoppling till en aktiv möjliggörare för ett uppkopplat liv. Och det ska vi göra genom att återuppfinna Telia för att kunna leverera ännu bättre till våra kunder, medarbetare, ägare och samhällena i Norden och Baltikum. Vår förnyade strategi ska återföra Telia till tillväxt och som resultat kommer vi att kunna leverera uthålligt värdeskapande till våra aktieägare framöver.

Till stöd för vår strategi har vi fyra huvudpelare där vi siktar på att överträffa våra konkurrenter:

• Inspirera våra kunder, med varumärken och upplevelser som går utöver uppkoppling
• Koppla upp alla, via de mest tillförlitliga, pålitliga och moderna nätverken
• Transformera till digitalt, för att bli enklare, snabbare, mer datadrivet och sänka våra kostnader
• Leverera hållbart, genom en ansvarstagande organisation med mandat att agera

För att vi ska kunna verkställa vår strategi krävs tre viktiga saker. För det första kommer vår strategi att möjliggöras av ett djärvt och kundupplevelsebaserat transformationsprogram som kommer att resultera i bättre produkter och upplevelser för våra kunder och i 5 GSEK lägre OPEX och CAPEX till 2025.

För det andra ser vi det strategiska värdet av Telias infrastruktur och har bildat en ny affärsenhet, Telia Asset Management, som kommer att äga och förvalta utvalda tillgångar. Det öppnar för möjligheten att ta in externa investerare och påskynda utvecklingen av infrastrukturen. Affärsenheten kommer i förlängningen att möjliggöra bättre avkastning på vårt kapital och synliggöra och öka värdet på vår infrastrukturtillgångar framöver.

Slutligen har vi integrerat vår ambitiösa hållbarhetsagenda i de fyra pelarna i vår strategi. Vi har fastställt utmanande mål för våra prioriterade områden inom miljö – digital inkludering och integritet och säkerhet – samtidigt som vi upprätthåller en stark styrning, en inkluderande arbetsmiljö och höga placeringar i hållbarhetsrankingar.

Sammantaget skapar detta en stark grund från vilken Telia återigen kan växa och leverera hållbart värdeskapande till våra aktieägare, samtidigt som vi bibehåller en robust kapitalstruktur.

Innan jag avslutar vill jag uttrycka min tacksamhet till hela Teliateamet för det hårda arbete och engagemang de visat under ett exceptionellt år när de till största delen arbetat hemifrån. Deras engagemang fyller mig med energi och tillförsikt inför framtiden. Jag vill också tacka våra nära 500 000 aktieägare för det förtroende och stöd ni visat oss.

Det är en ära att få leda Telia och jag är övertygad om att Telia nu har en tydlig färdplan som gör det möjligt för oss att växa, utveckla våra tillgångar och återställa kostnadsbasen, och att leverera ännu bättre till våra kunder, medarbetare, aktieägare och för samhällena i Norden och Baltikum.

Jag hoppas att ni alla känner er lika förväntansfulla inför framtiden som jag!

Stockholm 10 mars 2021

Allison Kirkby

Vd och koncernchef

VÅR DIGITALA VÄRLD

Teknik, samhällen och företag är under förändring. Det gemensamma för förändringarna är att de leder till ett ökat behov av uppkoppling, något som förstärkts ytterligare av covid-19 pandemin. Norden och Baltikum är ledande inom digitaliseringen som revolutionerar vårt sätt att leva, arbeta och driva företag. Samtidigt medför digitaliseringen utmaningar, som digitalt utanförskap, en omstrukturering av arbetsmarknaden, ökade mängder elektroniskt avfall och att personlig integritet samt trovärdighet blir allt viktigare. Dessa trender gör att Telia Company är väl positionerat för framgång.

AFFÄRSTRENDER

Digitaliseringens effekter

Affärsmodeller och processer förändras i snabb takt, delvis drivet av möjligheter inom IT och uppkopplade saker (Internet of Things). Nya aktörer dyker upp i alla branscher och företagen måste anpassa sig till nya krav från kunderna för att överleva och nå sin fulla potential. Det resulterar i ett ökat behov av tjänster som underlättar och möjliggör fortsatt digitalisering.

Media- och underhållningsbranschen förändras

Streaming håller på att ta över från traditionell mediedistribution och spelplanen förändras med globala företag som i större utsträckning distribuerar innehåll direkt till konsumenten. Den ökande efterfrågan på så kallat originalinnehåll har satt fokus på värdet av egna innehållsrättigheter. Innehållet distribueras via allt fler olika slags enheter, inklusive mobiltelefoner.

Nya databaserade affärsmodeller

Allt större datamängder genereras och används vilket ger upphov till nya möjligheter, som till exempel dataanalystjänster (crowd-based insights). Det finns en efterfrågan på uppkoppling av produkter som ger tillgång till realtidsdata och möjliggör ett smartare och mer hållbart beslutsfattande inom exempelvis transportnäringen och stadsplanering. Det möjliggör också nya affärsmodeller såsom möjligheten att ta betalt för hur mycket man använder en viss produkt, proaktivt underhåll eller att helt enkelt skapa en realtids-återkoppling från användaren till utvecklaren.

TEKNIK

Moln- och edgelösningar

Två viktiga drivkrafter för förändring är tillväxten av molnbaserade tjänster, som frikopplar hårdvara från mjukvara, och så kallad tjänstefiering, det vill säga att gå från att leverera produkter till att leverera tjänster. Molnbaserade lösningar ger flexibilitet och skalfördelar. Nya öppna standarder gör tjänster mer kostnadseffektiva men kräver samordning av olika teknologier och tjänster. Molnbaserad mjukvara som tjänst har också fått ett ökat genomslag.

Dataanalys, AI och automatisering

Dataanalys möjliggör storskalig personalisering med hjälp av algoritmer med artificiell intelligens (AI) och maskininlärning på stora datamängder. Det skapar nya möjligheter för intelligent automatisering som ger bättre upplevelser och smartare utnyttjande av resurser. Samtidigt medför det ökade krav på kundintegritet och etik vid datahantering, för att vinna och behålla kundernas förtroende.

Säkerhet och trovärdighet

Säkerhetshoten mot såväl fysisk som digital infrastruktur ökar. Antalet allvarliga IT-incidenter som kommer upp till ytan ökar i takt med att antalet uppkopplade (och sårbara) enheter ökar. De geopolitiska spänningarna i världen blir mer påtagliga. Detta gör att säkra och pålitliga nät och lösningar blir ännu viktigare. Utvecklingen märks såväl på samhällsnivå, som inom företag och för privatpersoner och skapar en större efterfrågan på säkerhetsrelaterade produkter och tjänster.

SAMHÄLLE

Ständigt uppkopplad

Dagens samhällen är ständigt uppkopplade och gränsen mellan den digitala och fysiska tillvaron suddas ut. Människor lever och arbetar på språng. Allt fler processer och prylar blir uppkopplade och behovet av robusta nät ökar. Utvecklingen höjer ribban och leder till nya krav när det gäller tjänster för att vara uppkopplad.

Pandemins inverkan

Covid-19-pandemin har ökat osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen och drabbat olika sektorer i olika utsträckning, ökat polariseringen av ekonomin och gett upphov till nya affärsmöjligheter. Pandemin har också lett till ökad ojämlikhet och betonat vikten av digital inkludering som säkerställer att alla har möjlighet att använda digitala tjänster.

Hållbarhet i fokus

Konsumenter och beslutsfattare har allt högre förväntningar på att företag bidrar till samhällsutvecklingen och hanterar sina risker med öppenhet. Klimatförändringar, cirkulära affärsmodeller, mångfald och inkludering, säkerhet, integritet och etisk hantering av data är några av de viktigaste frågorna i vår bransch.

VI MÖJLIGGÖR DIGITALISERING

Norden och Baltikum ligger i framkant inom digitalisering och är attraktiva regioner att driva företag i. Med affärs-, teknik- och samhällstrender som alltmer kretsar kring uppkoppling och digitalisering är Telia väl positionerat för att visa vägen i vår region.

Telias roll är att säkerställa att alla är uppkopplade via pålitliga, säkra och moderna nät. Vi ska också underhålla och möjliggöra digitalisering genom att erbjuda tjänster inom moln, uppkopplade saker (IoT), datainsikter och säkerhet, som kompletterar våra tjänster inom uppkoppling.

ATT SKAPA ETT BÄTTRE TELIA

I januari 2021 lanserade vi vårt nya syfte och vår nya strategi för att skapa ett bättre Telia, som möter de behov som växer fram när vi lever i en värld som blir mer och mer uppkopplad. Vi skall förbättra Telia och ta digital uppkoppling, digitala upplevelser och digitala infrastruktur, till en ny nivå.

Ett bättre uppkopplat liv kan handla om olika saker; till vardags kan det vara streaming, spelande, arbete, studier eller att utföra bankärenden online. Vi påverkar också människors liv genom digitalisering av bland annat industrianläggningar, sjukvård, transporter och utbildning. Genom att förnya oss som företag ska vi erbjuda ännu bättre tjänster för ett uppkopplat liv. Ständiga innovationer och utmaningar ska göra oss till ett bättre Telia för våra kunder, aktieägare och de samhällen där vi är verksamma.

WE REINVENT BETTER CONNECTED LIVING

FYRA STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN

Med utgångspunkt i vårt syfte har vi ambitionen att skapa tillväxt och leverera uthålligt och hållbart värdeskapande för våra aktieägare genom våra fyra strategiska fokusområden, Inspirera (Inspire), Koppla upp (Connect), Transformera (Transform) och Leverera (Deliver).

Vi ska inspirera kunder genom att bygga vidare på de premiumupplevelser vi är kända för och erbjuda värdeskapande som kompletterar och förstärker själva uppkopplingen. Vi kommer att erbjuda våra engagerande mediatjänster på nya och innovativa sätt, för att underhålla kunderna både i och utanför hemmet. Vi kommer att agera på möjligheter som uppkommer i skärningspunkten mellan innovation, digitalisering och hållbarhet för att stötta och möjliggöra digitalisering hos våra företagskunder. Det kommer vi att göra med lösningar som inkluderar IoT, crowd analytics, säkerhetslösningar med mera. Vi kommer också att förenkla interaktionen med våra kunder för att göra det enklare att bli och att fortsätta vara en passionerad Teliakund.

Vi ska koppla upp alla; genom de mest tillförlitliga och effektiva moderna näten, som ska driva digital inkludering, samt säkerställa integritet och säkerhet för kunderna. Vi kommer att fortsätta bygga gigabit-nätverk, inklusive fiber och 5G, där vi kommer att utnyttja modern mjukvarudriven teknik. Vi kommer också att stänga ner gammal teknik och system för att reducera komplexitet och kostnader. Utöver detta så kommer vi selektivt att

använda externa infrastukturpartners för att förbättra effektiviteten och utöka omfattningen på vår nätverksutbyggnad.

Vi ska transformera till digitalt; och därmed avsevärt förenkla vår verksamhet för at bli snabbare, arbeta mer agilt och sänka våra kostnader. Vi ska minska komplexiteten i vår produktportfölj genom att röra oss mot att bli modulbaserade och driva agil utveckling, för att skapa bättre tjänster och upplevelser. På liknande sätt kommer vi också att digitalisera och automatisera våra processer ytterligare med hjälp av AI och maskininlärning. Vi ska också accelerera utvecklingen av våra data och dataanalysförmågor för att förbättra våra produkter, processer, beslut och kundinteraktioner i realtid. Vi ska integrera hållbarhet i våra kärnprocesser, som en del i vår transformation.

Slutligen så ska vi leverera hållbart; och bygger därför en exekveringsmuskel samt använder ett transformationsprogram för att säkerställa framdriften och exekvering av strategin. Vi ska fortsätta att utveckla våra medarbetare med digital fortbildning och ett engagerande ledarskapsprogram för att ge förutsättningarna för att leverera på strategin samt att få individerna att växa. Vi kommer att hålla vår agenda kring miljöfrågor, etik och mänskliga rättighetsfrågor högt, för att leverera på såväl interna ambitioner som externa löften. Detta sammantaget kommer att ge oss de mest lojala kunderna, de mest engagerade anställda, de mest nöjda aktieägarna och ett stärkt samhälle där vi bevarar planeten för kommande generationer.

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden förutom segmentet Tv och media. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån följande rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Litauen, Danmark, Estland och Tv och media. I Övrig verksamhet ingår Telia Global (bestående av Division X, Telia Carrier, Global business och Telia Ventures), Telia Finance, verksamheten i Lettland samt koncernfunktioner. Telia Carrier är klassificerad som innehav för försäljning sedan 30 september 2020. Telia Companys ägande i turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. Koncernfunktionerna omfattar External Affairs, Governvance och Trust, Corporate affairs

(inklusive fusioner och förvärv), ekonomi och finans (inklusive inköp och fastigheter), Common Products & Services, Strategy & Innovation samt People & Brand. Sedan den 31 december 2015 klassificerades det tidigare affärssegmentet region Eurasien som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet. Efter avyttringen av Moldcell den 24 mars 2020, har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet. För ytterligare information om innehav för försäljning och avvecklad verksamhet, se not K35. Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2019.

KONCERNUTVECKLING UNDER 2020

FINANSIELL ÖVERSIKT

MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	89 191	85 965	3,8
Förändring (%) jämförbar bas1	-3,4
varav tjänsteintäkter (externa)1, 4	77 342	73 455	5,3
förändring (%) jämförbar bas	-3,4
Justerad² EBITDA1	30 702	31 017	-1,0
Förändring (%) jämförbar bas	-3,0
Marginal (%)	34,4	36,1
Justerat² rörelseresultat1	11 560	13 452	-14,1
Rörelseresultat	-17 747	12 293
Resultat efter finansiella poster	-21 065	9 354
Nettoresultat från kvarvarande verksamhet	-22 477	7 601
Nettoresultat från avvecklad verksamhet3	-279	-341	-18,0
Totalt nettoresultat	-22 756	7 261
varav hänförligt till moderbolagets ägare	-22 912	7 093
Totalt resultat per aktie (SEK)	-5,60	1,70
Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet1	12 095	12 571	-3,8
CAPEX1 exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar	13 640	14 113	-3,3

1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.

2) Se avsnittet Justeringsposter.

3) För Avvecklad verksamhet, se not K35.

4) Se not K6.

NETTOOMSÄTTNING

Nettoomsättningen ökade med 3,8 procent till 89 191 MSEK (85 965) drivet av konsolideringen av Bonnier Broadcasting. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,9 procent.

Nettomsättnigen på jämförbar bas sjönk 3,4 procent delvis som en följd av lägre försäljning av hårdvara men främst på grund av lägre tjänsteintäkter i alla nordiska marknader såväl som i Tv- och Media-enheten.

Tjänsteintäkter på jämförbar bas minskade 3,4 procent genom en kombination av fortsatt press på intäkter från fast telefoni och andra kopparbaserade intäktsslag, likväl som en följd av covid-19-pandemin vilken hade en negativ påverkan på intäkterna från roaming, tv samt reklam. Totalt hade covid-19 en negativ effekt på tjänsteintäkterna om 2,0 GSEK.

ABONNEMANGSTILLVÄXT

Det totala antalet abonnemang var ökade med 0.1 miljoner till 24,3 miljoner då främst en tillväxt för antalet och mobilbasen kompenserade för en fortsatt minskning av antalet fast telefoniabonnemang.

Nettoomsättning			Förändring	Förändring
MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	(MSEK)	(%)
Sverige	33 740	34 905	-1 165	-3,3
Finland	15 260	15 969	-708	-4,4
Norge	13 373	14 666	-1 292	-8,8
Danmark	5 464	5 675	-211	-3,7
Litauen	4 151	4 045	106	2,6
Estland	3 321	3 333	-12	-0,4
Tv och media	7 429	751	6 678
Övrig verksamhet	8 715	8 889	-174	-2,0
varav Telia Carrier	5 235	5 388	-154	-2,8
varav Lettland	2 381	2 408	-28	-1,2
Elimineringar och övrigt	-2 263	-2 268	5	-0,2
Summa, kvarvarande verksamhet	89 191	85 965	3 225	3,8

RÖRELSEKOSTNADER

Rörelsekostnaderna ökade med 16,7 procent till 87 938 MSEK (75 375) främst som en följd av konsolideringen av Bonnier Broadcasting vilket förvärvades i december 2019 samt en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland.

Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ökade med 12,3 procent till 25 016 MSEK (22 269) då konsolideringen av Bonnier Broadcasting

motverkade lägre rörselkostnader i främst Sverige, Finland och Norge.

Personalkostnaderna ökade 6,7 procent som en följd av konsolideringen av Bonnier Broadcasting.

Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 47,7 procent till 27 861 MSEK (18 861) delvis drivet av konsolideringen av Bonnier Broadcasting, men främst på grund av den icke kassaflödespåverkande nedskrivningen uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland.

Rörelsekostnader
MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager	25 016	22 269
Samtrafik- och roamingkostnader	5 132	5 728
Övriga nätkostnader	1 957	2 369
Personalkostnader	14 680	13 753
Marknadsföringskostnader	3 343	3 262
Övriga omkostnader	8 671	8 017
Avskrivningar och nedskrivningar	27 861	18 861
Delsumma	86 660	74 260
Övriga rörelsekostnader	1 278	1 117
Summa, kvarvarande verksamhet	87 938	75 375

JUSTERINGSPOSTER

Justeringsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -29 307 MSEK (-1 159) och var främst hänförliga till en nedskrivning av goodwill i Finland, en nedskrivning netto samt en realisationsförlust från försäljningen av Turkcell

främst hänförlig till omklassificerade ackumulerade valutakursförluster och en nedskrivning hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen. För definition av justeringsposter se avsnitt Definitioner.

Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
-508	-1 000
-10	-255
-37	-168
-161	-227
-17	-41
-13	-22
-7	-5
-64	-86
-164	-211
-35	15
-7 910	-151
-20 889	-8
-29 307	-1 159

Justerad EBITDA1 MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Sverige	13 506	13 932	-426	-3,1
Finland	4 812	4 900	-88	-1,8
Norge	6 064	6 394	-330	-5,2
Danmark	1 029	1 056	-27	-2,6
Litauen	1 497	1 430	67	4,7
Estland	1 153	1 146	7	0,6
Tv och media	758	108	650
Övrig verksamhet	1 881	2 052	-171	-8,3
varav Telia Carrier	909	888	21	2,4
varav Lettland	778	799	-21	-2,6
Elimineringar	–	–	–	–
Summa, kvarvarande verksamhet1	30 702	31 017	-316	-1,0

1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.

Rörelseresultat MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (MSEK)	Förändring (%)
Sverige	6 790	7 346	-555	-7,6
justerat rörelseresultat1	6 800	7 600	-800	-10,5
Finland	-6 328	1 489	-7 817
justerat rörelseresultat1	1 591	1 657	-66	-4,0
Norge	1 502	1 934	-432	-22,3
justerat rörelseresultat1	1 663	2 184	-521	-23,9
Danmark	-25	-45	20	-44,4
justerat rörelseresultat1	-8	-4	-4	111,2
Litauen	756	714	42	5,9
justerat rörelseresultat1	776	744	31	4,2
Estland	446	512	-65	-12,7
justerat rörelseresultat1	453	502	-48	-9,6
Tv och media	-120	-44	-76	172,7
justerat rörelseresultat1	-55	42	-97
Övrig verksamhet	-20 770	388	-21 158
justerat rörelseresultat1	340	727	-387	-53,2
Elimineringar	–	–	–	–
Summa rörelseresultat, kvarvarande verksamhet	-17 747	12 293	-30 040
summa justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet1	11 560	13 452	-1 892	-14,1

1) Se sektionerna Alternativa nyckeltal och Definitioner.

RESULTAT

Justerad EBITDA föll 1,0 procent till 30 702 MSEK (31 017) då den positiva effekten från konsolideringen Bonnier Broadcasting, förvärvat i december 2019, motverkades av press på justerad EBITDA i främst de nordiska marknaderna.

Justerad EBITDA på jämförbar bas föll med 3,0 procent främst drivet av Sverige and Tv- och media-enheten. I Sverige föll justerad EBITDA med 3,1 procent då realiserade effektiviseringar inte var tillräckligt för att kompensera för en nedgång av tjänsteintäkter främst hänförligt till lägre tjänsteintäkter från mobil samt fast telefoni och fiberinstallationer. I Tv och media föll justerad EBITDA med 47,9 procent då främst covid-19-pandemin hade en signifikant negativ påverkan på både tv och reklamintäkter. Totalt för koncernen hade covid-19 en negativ effekt på om 1,0 GSEK på justerad EBITDA främst hänförligt till lägre intäkter från roaming, tv och reklamintäkter.

Justerat rörelseresultat föll till 11 560 GSEK (13 452), främst som ett resultat av lägre justerad EBITDA och högre av och nedskrivningar i Norge och Sverige samt försäljningen av ägandet i Turkcell Holding vilket resulterade i ett lägre resultat från intressebolag.

FINANSIELLA POSTER, SKATTER OCH NETTORESULTAT

Finansiella poster uppgick till -3 318 MSEK (-2 938) varav -3 161 MSEK (-2 778) hänförliga till räntenettot.

Skattekostnader uppgick till -1 412 MSEK (-1 753). Den effektiva skattesatsen var -6,7 procent (18,7). Den effektiva skattesatsen var främst påverkad av ej avdragsgill realisationsförlust relaterad till avyttringen av Turkcell och ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i Finland.

Totalt nettoresultat uppgick till -22 756 MSEK (7 261) varav -22 477 MSEK (7 601) från kvarvarande verksamhet och -279 MSEK (-341) från avvecklad verksamhet.

AVVECKLAD VERKSAMHET

Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) klassificerades som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Efter avyttringen av Moldcell under 2020 har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet.

FINANSIELL STÄLLNING, KAPITAL-RESURSER OCH LIKVIDITET

Finansiell ställning

Goodwill minskade till 63 313 MSEK (75 696) främst på grund av en nedskrivning i Finland om 7 800 MSEK och förändringar i valutakurser.

Övriga immateriella anläggningstillgångar minskade till 23 208 MSEK (26 242), positivt påverkat av CAPEX (investeringar) om 2 911 MSEK, men negativt påverkade av avskrivningar samt förändringar i valutakurser.

Materiella anläggningstillgångar uppgick till 70 893 MSEK (78 163). Materiella anläggningstillgångar minskade på grund av att investeringar motverkades av avskrivningar, förändringar i valutakurser och på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning.

Nyttjanderättstillgångar minskade till 14 814 MSEK (15 640), negativt påverkat av avskrivningar samt av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning, men positivt påverkat av nya avtal samt omprövade leasingperioder för befintliga avtal.

Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar minskade till 3 445 MSEK (14 567) främst på grund av försäljningen av Telia Company's innehav i Turkcell samt omvärderingar av pensionsåtaganden.

Långfristiga räntebärande fordringar ökade till 11 233 MSEK (10 869) främst på grund av ökade nettoinvesteringar i obligationer och en omvärdering av derivat, delvis motverkat av en omklassificering till Kortfristiga räntebärande fordringar.

Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar minskade till 13 815 MSEK (16 738), huvudsakligen på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning samt minskade kundfordringsbalanser i de Nordiska marknaderna.

Kortfristiga räntebärande fordringar minskade till 5 486 MSEK (12 300) främst på grund av nettoförsäljning av obligationer delvis motverkat av en omklassificering från Långfristiga räntebärande fordringar.

Likvida medel ökade till 8 133 MSEK (6 116).

Tillgångar som innehas för försäljning ökade till 4 957 MSEK (875) på grund av att Telia Carrier klassificerats som innehav för försäljning, delvis motverkat av försäljningen av Moldcell. Dessa effekter har även påverkat Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning.

Totalt eget kapital minskade till 63 954 MSEK (92 455), negativt påverkat av totalresultatet, utbetalda utdelningar samt återköp av aktier.

Långfristiga lån ökade till 100 239 MSEK (99 899) huvudsakligen till följd av utgivna obligationer, motverkat av amorterad skuld samt en omklassificering till Kortfristiga lån.

Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar steg till 11 787 MSEK (8 407) främst på grund av omvärdering av pensionsåtaganden, delvis motverkat av Telia Carrier som klassificerats som innehav för försäljning.

Kortfristiga lån minskade till 8 345 MSEK (19 779) huvudsakligen till följd av förfallen skuld och en återbetalning av lån under den revolverande kreditfaciliteten, delvis motverkat en omklassificering från Långfristiga lån.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar uppgick till 28 430 MSEK (29 904).

Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens kassaflödesrapporter, Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.

Koncernens balansrapporter i sammandrag

63 313	75 696	-12 383	-16,4
23 208	26 242	-3 034	-11,6
70 893	78 163	-7 270	-9,3
1 312	1 063	249	23,5
14 814	15 640	-826	-5,3
3 445	14 567	-11 122	-76,3
1 449	1 849	-401	-21,7
11 233	10 869	364	3,4
189 668	224 088	-34 420	-15,4
2 706	1 990	716	36,0
1 918	1 966	-48	-2,5
13 815	16 738	-2 923	-17,5
5 486	12 300	-6 814	-55,4
8 133	6 116	2 017	33,0
4 957	875	4 082	466,5
37 014	39 984	-2 970	-7,4
226 683	264 072	-37 389	-14,2
63 954	92 455	-28 501	-30,8
100 239	99 899	340	0,3
9 845	11 647	-1 802	-15,5
11 787	8 407	3 380	40,2
757	1 377	-620	-45,0
122 627	121 330	1 297	1,1
8 345	19 779	-11 434	-57,8
28 430	29 904	-1 474	-4,9
3 325	604	2 721	450,4
40 101	50 287	-10 186	-20,3
226 683	264 072	-37 389	-14,2

20

CAPEX

CAPEX exklusive kostnader för nyttjanderättstillgångar föll till 13 782 MSEK (14 355) och CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 13 640 MSEK (14 113).

De främsta CAPEX-komponenterna var relaterade till investeringar i mobilnäten, kundspecifika installationer samt fiberutrullning. Dessutom gjordes investeringar i licenser och frekvenser i Finland, Norge och Danmark om totalt 142 MSEK.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar (GSEK)

MSEK

31 dec 2020

Förändring (MSEK)

31 dec 2019

Förändring (%)

Kreditfaciliteter

Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och finansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Telia Companys överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar) uppgick vid årsskiftet till totalt 16,3 GSEK (20,0 GSEK). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 16,4 GSEK (8,9) vid årets slut. Telia Companys kapitalstruktur skall fortsatt baseras på en solid kreditvärdering, A- till BBB+, på lång sikt. Kreditvärderingen av Telia Company kvarstod oförändrad under 2020. Moody's värdering för långfristig upplåning är Baa1 med en stabil utsikt. Standard & Poor's långfristiga kreditvärdering är BBB+ samt A-2 för kortfristig upplåning, båda med stabila utsikter. Den 29 Januari 2021 återinfördes också ett mål för nettoskuld i relation till Ebitda på 2,0x – 2,5x. Telia Company har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall ske genom moderbolaget Telia Company AB och främst under ett EMTN (Euro Medium Term Note) program om 12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27.

NETTOLÅNESKULD OCH NETTOLÅNESKULD/EBITDA1, 2, 3, 4, 5 LIKVIDITET OCH FÖRFALLOTID1

1) Exklusive justeringsposter.

2) Inkluderar kvarvarande och avvecklad verksamhet samt tillgångar som innehas för försäljning.

3) 2018 omräknad för jämförbarhet.

4) 2016 ej omräknad för IFRS 15.

5) Ökningen 2019 är hänförlig till implementeringen av IFRS 16.

SKULDPORTFÖLJENS FÖRFALLOPROFIL – 2021 OCH FRAMÅT

Under 2020 emitterades seniora, icke efterställda obligationer vid tre tillfällen till ett sammantaget värde av 6,8 GSEK. Dessa emissioner gjordes under bolagets befintliga 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note). Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en hybridobligation om 500 MEUR (5,3 GSEK) med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år.

Som en del i Telia Companys hållbarhetsstrategi etablerades under 2019 ett ramverk för att kunna emittera gröna företagsobligationer. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla kraven, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Både hybridobligationen om 500 MEUR samt en senior obligation om nominellt 750 MSEK (inkluderad i emissionen under EMTN-programmet nämnd ovan) emitterades under det gröna ramverket under året. Likviden från de gröna obligationerna används till att finansiera mer energieffektiva nät samt till gröna digitala kundlösningar. Bolagets första Green Bond Report publicerades i februari 2021.

Emitterad skuld till ett värde av 11,6 GSEK återbetalades under året, liksom den utnyttjade finansieringen om 750

1) Likviditeten omfattar kassabalanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter.

miljoner EUR (7,9 GSEK) under Telia Companys revolverande kreditfacilitet.

Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Company AB:s samlade låneportfölj cirka 6,9 år (6,5). Vid utgången av 2019 samt 2020 hade Telia Company AB inga utestående företagscertifikat.

Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Kassaflöde från löpande verksamhet uppgick till 28 824 MSEK (27 594) och Fritt kassaflöde uppgick till 15 114 MSEK (12 369), 2019 var påverkat av högre betald CAPEX.

Operationellt fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet minskade till 12 095 MSEK (12 571).

Kassaflöde från investeringsverksamhet uppgick till -3 466 MSEK (-30 543). 2020 var positivt påverkat av avyttringen av Turkcell medan 2019 var påverkat av förvärvet av Bonnier Broadcasting, nettoinvesteringar i kortfristiga placeringar samt högre betald CAPEX.

Kassaflöde från finansieringsverksamhet uppgick till -23 098 MSEK (-14 712). 2020 var påverkat av högre återbetalningar hänförliga till förfallen skuld. 2019 var påverkat ökad belåning, netto, motverkat av förvärvet av Turkcells andel om 41,45 procent i Fintur samt högre återköp av egna aktier.

Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.

INTRESSEBOLAG

Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.. Transaktionen slutfördes den 22 oktober 2020, se not K15.

Information om vissa tvister avseende aktier i Turkcell Holding återfinns i not K30.

Kassaflöde MSEK	Jan-dec 2020	Jan-dec 2019	Förändring (MSEK)
Kassaflöde från löpande verksamhet	28 824	27 594	1 230
Betald CAPEX	-13 710	-15 224	1 514
Fritt kassaflöde	15 114	12 369	2 745
varav operationellt fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet1	12 095	12 571	-476
Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet	10 243	-15 319	25 562
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-3 466	-30 543	27 076
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-23 098	-14 712	-8 386
Likvida medel vid årets början	6 210	22 591	-16 381
Periodens kassaflöde	2 259	-17 661	19 920
varav kvarvarande verksamhet1	2 244	-15 785	18 029
Kursdifferenser	-137	1 280	-1 417
Likvida medel vid årets slut	8 332	6 210	2 122
varav kvarvarande verksamhet	8 332	6 116	2 216

1) Omräknad, se not K1.

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2020

• Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company, som det första nordiska tele-kombolaget, en grön hybridobligation om 500 MEUR. Den nya obligationen har en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år. Kupongen är 1,375 procent och räntekostnaden 1,50 procent.
• Den 4 februari 2020 tillkännagav Telia Company att Transparency Inter-national Sverige hade antagit Telia Company som ny medlem i organisa-tionens Corporate Supporters Forum (CSF), ett näringslivsforum för svenska storföretag med erfarenhet av att verka internationellt och i miljöer med hög korruptionsrisk.
• Den 4 mars 2020 meddelade Telia Company att Allison Kirkby kommer tillträda som vd och koncernchef den 4 maj 2020.
• Den 26 mars 2020 tillkännagav Telia Company att utsikterna för 2020 inte kommer uppnås och att bolaget kommer att återkomma med en uppdaterad syn på utsikterna för 2020 snarast möjligt. Detta var relaterat till ökad osäkerhet med anledning av att covid-19 påverkar segmentet Tv och media. Samtidigt justerade styrelsen utdelningsförslaget från tidigare 2,45 SEK per aktie till 1,80 SEK.
• Den 2 april 2020 höll Telia Company sin årsstämma och meddelade att styrelseledamöterna Rickard Gustafson, Lars-Johan Jarnheimer, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus omvaldes till styrelsen. Ingrid Bonde och Jeanette Jäger valdes in som nya ledamöter. Lars-Johan Jarnheimer omvaldes till ordförande i styrelsen och Ingrid Bonde valdes till vice ordförande i styrelsen.
• Årsstämman beslutade om en utdelning till aktieägarna om 1,80 kronor per aktie och att utbetalningen skulle delas upp i två delar om 0,90 kronor vardera och utbetalas i april respektive oktober.
• Årsstämman godkände även minskningen av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Dessa beslut genomfördes den 15 april 2020 genom registrering hos Bolagsverket varefter antalet aktier i bolaget uppgår till 4 089 631 702 mot tidigare 4 209 540 375. Vidare beslutade årsstämman om inrättande av ett långsiktigt incitamentsprogram 2020/2023.
• Den 9 april 2020 tillkännagav Telia Company att Heli Partanen utsetts till ny vd för Telia Finland och medlem av Telia Companys koncernledning.
• Den 21 april 2020 tecknades en ny bilateral revolverande kreditfacilitet mellan Telia Company och Nordea Bank Abp, Filial i Sverige.
• Den 30 april 2020 tillkännagavs att 119 908 673 egna aktier som tidigare återköpts av bolaget, i enlighet med beslutet fattat av årsstämman den 2 april 2020, hade dragits in.
• Den 4 maj 2020 meddelades att Christian Luiga, finansdirektör och tidigare tillförordnad vd och koncernchef beslutat sig för att lämna bolaget.
• Den 18 maj 2020 meddelades att EU-kommissionen godkänt Telia Companys beslut att licensiera fristående internet tv-rättigheter, så kallade OTT rättig-heter, i Sverige och Finland till Discovery Networks.
• Den 24 maj tillkännagavs att Telias första 5Gnätverk skulle invigas i Stockholm nästföljande dag.
• Den 8 juni 2020 meddelades att Telia Finland har säkrat ett 800 MHz frekvensblock på 26 GHzbandet för 7 MEUR.
• Den 22 juni 2020 tillkännagav Telia Company ett flertal förändringar i koncernledningen.
• Den 16 juli 2020 tillkännagavs att Dr. Rainer Deutschmann hade blivit utsedd till Group Chief Operating Officer (COO) samt att Per Christian Mørland blivit utsedd till Group Chief Financial Officer (CFO) för Telia Company.
• Den 29 september 2020 meddelades att representanten för AMF meddelat valberedningens ordförande en önskan om att avgå från valberedningen som en följd av minskat ägande i Telia Company. Som ett resultat av detta beslutade valberedningen att erbjuda platsen till Handelsbanken Fonder som accepterade erbjudandet.
• Den 6 oktober 2020 tillkännagavs att Telia Company säljer Telia Carrier-verksamheten till Polhem Infra för 9 450 MSEK på kassa- och skuldfri bas. Transaktionen är föremål för myndighetsgodkännanden och förväntas slutföras under första halvåret 2021.
• Den 6 oktober 2020 meddelades att styrelsen beslutat att föreslå en ytterligare utdelning på 0,65 SEK per aktie vilket kommer att återföra den totala utdelningen för 2019 till 2,45 SEK per aktie som ursprungligen föreslogs i januari i år.
• Den 21 oktober 2020 tillkännagavs att Telia Company ingått strategiska partnerskap med Ericsson respektive Nokia. Avtalen som båda löper på fem år är relaterade till modernisering av Telia Companys 4G-nätverk samt uppgradering till 5G i Sverige, Finland och Estland.
• Den 21 oktober 2020 tillkännagavs att Per Carleö utsetts till Head of Brand och medlem av Telia Companys koncernledning.
• Den 2 november 2020 kallade Telia Company till extra bolagsstämma, att hållas onsdagen den 2 december 2020 i Stockholm.
• Den 20 november 2020 tillkännagav Telia Company utgivandet av en 10-årig obligation om 500 MEUR, med förfall i november 2030, inom ramen för befintligt 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note).
• Den 2 december 2020 beslutade den extra bolagsstämman om en extra utdelning till aktieägarna om 0,65 kronor per aktie.

För information om avslutade förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag, se avsnittet Förvärv och avyttringar.

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

En sammanfattning av Telia Companys betydande förvärv och avyttringar av dotterbolag och intressebolag under

2020 återfinns i tabellen nedan. För ytterligare information om förvärv se noterna K4, K15, K34 och K35.

Slutförandedatum	Land	Kommentar
24 mars 2020	Moldavien	• Telia Company avslutade avyttringen av 100% av aktierna i Moldcell S.A. till CG Cell Technologies DAC.
1 april 2020	Finland	• Telia Company slutförde transaktionen med CapMan Infra och förvärvade 40% av aktierna i Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy.
22 oktober 2020	Turkiet	• Telia Company avslutade avyttringen av sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som ägde 51 procent av det listade bolaget Turkcell Iletism Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund.

UTSIKTER FÖR 2021

• Tjänsteintäkterna, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier, förväntas vara oförändrade till att visa en låg ensiffrig tillväxt.
• Justerad EBITDA, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier, förväntas vara oförändrad till att visa en låg ensiffrig tillväxt.
• •Betald CAPEX, exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, förväntas vara i spannet 14,5-15,5 GSEK.

AMBITION FÖR 2021-2023

• Tjänsteintäkterna, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier, förväntas att visa en låg ensiffrig tillväxt.
• Justerad EBITDA, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier, förväntas att visa en låg till medelhög ensiffrig tillväxt.
• •Betald CAPEX i förhållande till nettoomsättning, exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, förväntas återgå till omkring 15 procent till 2023.

UTDELNINGSPOLICY

• Telia Company ämnar att följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2.00 kronor per aktie med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt.
• Operationellt fritt kassaflöde förväntas att täcka miniminivån över perioden 2021–2023.
• Den strukturella delen1 av operationellt fritt kassaflöde förväntas täcka miniminivån av utdelning från 2022.

KREDITVÄRDERINGSMÅL

Telia Companys mål är en nettolåneskuld/justerad EBITDA i spannet 2,0–2,5× samt en solid kreditvärdering om A- till BBB+.

TELIA COMPANY-AKTIEN

Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm 2020 sjönk 15,6 procent och stängde vid årsskiftet 2020 på 33,96 SEK (40,25). OMX Stockholm 30 Index steg under samma period 5,8 procent och STOXX 600 Telecommunications Index föll 16,0 procent.

Vid årsskiftet 2020 uppgick Telia Companys börsvärde till 138,9 GSEK. Aktien handlades även på andra plattformar utanför Nasdaq Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Chi-X och BATS.

Den 31 december 2020 uppgick Telia Companys emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK fördelat på 4 089 631 702 aktier med ett kvotvärde om 3,39 SEK per aktie. Ytterligare information återfinns i avsnitten "Aktiekapital" och "Egna aktier" i not K20 i koncernredovisningen. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger, förutom egna aktier, samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.

Den 31 december 2020 innehade Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 834 704 aktier i bolaget, representerande totalt 0,03 procent av utestående aktier.

Varken svensk lagstiftning eller Telia Companys bolagsordning begränsar möjligheten att handla med aktier i Telia Company. Telia Company känner inte till några avtal rörande Telia Companys aktier mellan större aktieägare i bolaget.

1) Telia Company anser att den strukturella delen av operationellt fritt kassaflöde utgörs av operationellt fritt kassaflöde minus bidrag från förändringar i rörelsekapital Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia Company-aktier före årsstämman 2021. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 12 april 2021 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2022. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av det totala antalet aktier.

Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Companys kreditvärdering.

För 2020 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK (2,45) per aktie, totalt 8,2 GSEK (10,0). Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar om 1,00 SEK per aktie i april 2021 och en del om 1,00 SEK per aktie att utbetalas i november 2021. Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga aktier per den 31 december 2020 som uppgick till 4 089 631 702. Se även Förslag till vinstdisposition.

DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA 31 DECEMBER 2020

		Procent av
Aktieägare	Totalt antal aktier	totalt antal aktier
Svenska staten	1 614 513 748	39,5
BlackRock	112 598 459	2,8
Vanguard	72 930 825	1,8
Swedbank Robur Fonder	67 683 036	1,7
Nordea Fonder	56 168 917	1,4
Handelsbanken Fonder	50 696 877	1,2
Folksam	36 756 669	0,9
Mondrian Investment Partners	31 345 073	0,8
Livförsäkringsbolaget Skandia	30 277 962	0,7
SPP Fonder	29 990 204	0,7
Övriga aktieägare	1 986 669 932	48,6
Totalt antal aktier1	4 089 631 702	100,0

1) Per den 31 december 2020 ägde Telia Company inga egna aktier och det totala

antalet registrerade och utestående aktier uppgick till 4 089 631 702.

AKTIEINNEHAV PER LAND DEN 31 DECEMBER 2020 (% AV TOTALT ANTAL AKTIER)

n Sverige, 62,3% n USA, 10,2% n Finland, 8,6% n Storbritannien, 1,3% n Norge, 1,0% n Kanada, 0,7%

• n Japan, 0,6% n Tyskland, 0,5%
• n Frankrike, 0,5%
• n Holland, 0,4% n Övriga länder,
  • 13,0%

Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på www.teliacompany.com/ägarstruktur (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)

2020	2019
33,96	40,25
42,41	44,70
30,29	38,97
4 089,6	4 209,5
490 434	471 959
-5,60	1,70
-5,53	1,77
2,00	2,45
67	80
15,36	22,14

1) För 2020 enligt styrelsens förslag.

2) Baserat på operationellt fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt, justerat för gottgörelse på pensioner under fjärde kvartalet 2019. Källor: Euroclear Sweden och Modular Finance.

ORDINARIE UTDELNING PER AKTIE OCH FÖRÄNDRING MOT FÖREGÅENDE ÅR (%)

Utdelning per aktie (SEK)

1) För 2020 enligt styrelsens förslag.

KUNDINSIKT

Insikter för att möta framtida behov

Att skapa kundvärde förutsätter att vi förstår och kan förutse de förväntningar och krav som ställs av kunder. Alla kundens interaktioner med Telia Company påverkar dess uppfattning om och förtroende för oss. För att säkerställa att vi kontinuerligt förstår och förbättrar kundupplevelsen, har vi implementerat ett holistiskt insiktsramverk som inkluderar allt från framtida trender och behov, till uppfattningen av varumärket och den faktiska kundupplevelsen i olika kanaler.

Vårt insiktsramverk är uppbyggt av ett brett spektrum av undersökningar och modeller, som tillsammans bidrar till en helhetsbild av kunden, likväl som djupare förståelse av specifika perspektiv.

Mätningar och modeller för att följa upp prestation

En viktig del av vårt insiktsramverk är att kontinuerligt mäta perceptionen av vårt varumärke. Detta hjälper oss att följa vår marknadsposition samt utvecklingen av våra och våra konkurrenters varumärken, vilket ligger till grund för vår varumärkesstrategi.

Vi har en segmenteringsmodell baserad på insikter om de målgrupper vi vill attrahera, för att säkerställa att vi har ett relevant erbjudande. Vi följer även framväxande konsumenttrender, för att vara redo att möta framtida förväntningar likväl som nuvarande.

Den faktiska kundnöjdheten följs kontinuerligt i många olika interaktionspunkter med kunden. Vi använder Net Promoter Score (NPS) för att mäta kundlojalitet och identifierar också löpande de faktorer som har störst möjlighet att förbättra denna.

Genom att kontinuerligt identifiera likheter och skillnader mellan marknader och affärsenheter kan vi urskilja var det finns störst potential att driva fram synergier. För att bidra till ökat kundfokus, kommer vi att fortsätta investera i och utveckla sådana gemensamma områden.

INNOVATION, FORSKNING OCH UTVECKLING

På Telia Company anser vi att alla medarbetare är delaktiga i att driva innovation, oavsett vilken befattning man har. Vi ser gärna att innovation sträcker sig över affärer och verksamheter, från utvecklingen av nya produkter och tjänster till processförbättringar eller förbättring av våra arbetsmetoder.

Division X är den primära enheten för innovation med uppgift att vara spjutspetsen och öka antalet aktiviteter inom nya affärsområden som uppkopplade saker (Internet of Things, IoT) och datainsikter. Enheten för innovation omfattar hela innovationsområdet och driver arbetet tillsammans med och inom hela koncernen. Tillsammans fungerar de som katalysatorer som stödjer och underlättar innovationsarbetet i hela koncernen, som utforskare som omvandlar idéer till nya affärer eller som inkubatorer när det finns ett behov av att skapa helt nya team eller affärsenheter.

Ett spektrum av innovationsinitiativ

Innovationsinitiativen omfattar ett brett spektrum av tilllämpningar för att möta dagens kundbehov, från avancerade lösningar för uppkoppling med stöd av 5G till informationstjänster, där vissa är särskilt inriktade på hållbarhet. Några exempel från 2020 beskrivs nedan.

Kunddriven innovation

Inom 5G pågår ett flertal utvecklingsinitiativ, till exempel: Telia bygger och förvaltar ett dedikerat lokalt 5G-redo mobilnät åt gruvbolaget Boliden i Aitik, ett koppardagbrott i norra Sverige. Mobilnätet ska användas för övervakning och styrning av maskiner i gruvdriften. Målet är att förbättra produktiviteten, arbetsmiljön och säkerheten i verksamheten.

KEY AREAS OF INNOVATION IN TELIA COMPANY

En ny självkörande elektrisk 5G-uppkopplad busslinje på Djurgården i Stockholm invigdes av Prins Daniel tillsammans med representanter för staden och branschen. Telia deltar i projektet 5G Ride som syftar till att undersöka hur 5G och kontrolltorn kan underlätta införandet av självkörande eldrivna bussar i stadsmiljöer.

Forsknings- och innovationsprojekt med Konecranes i Finland inom användningen av algoritmer för visionsystem, 360° videoanalys och 5G-teknik för att öka säkerheten och effektiviteten av tung utrustning i hamnarna och framtidens logistikhubbar.

5G-teknik vid köpcentrum i samarbete med Mall of Tripla och byggbolaget YIT i Finland, som via sensorer möjliggör analys av dataflöden, om miljöförhållanden, samt trafikens och kundernas rörelsemönster.

Efterfrågan ökar på fast bredband via mobilnätet

Telia har länge haft en växande bas fast mobilt bredband (FWA) över 4G. Sedan lanseringen av 5G ser vi en ökad efterfrågan på höghastighetsbredband och under 2020 har antalet FWA-abonnemang vuxit tvåsiffrigt för varje kvartal. Under året har Telia lanserat FWA genom en utomhusantenn i kombination med en inomhusrouter på ytterligare marknader och lanserade även 5G FWA i både Norge och Finland.

Analysverktyg

Crowd insights, det vill säga baserad på stora datamängder, startade som ett utvecklingsprojekt och har nu utvecklats till en mogen produkt som är tillgänglig i hela Norden. Analysverktyget möjliggör insikter baserade på anonymiserad mobildata och används till att skapa smartare och mer hållbar kollektivtrafik och effektivare städer. Under 2020 har verktyget använts som allmän referens för att förklara förändrade rörelsemönster under covid-19-pandemin och har bland annat använts av Folkhälsomyndigheten som stöd i pandemihanteringen.

Smart Family

Telia Smart Family är en digital tjänst som vi har utvecklat från grunden. Det är egentligen en assistent som gör vardagen enklare med hjälp av notiser när barnen kommit hem, en tjänst för att se var familjemedlemmar befinner sig och smarta påminnelser. Appen är också en mjukstart för det smarta hemmet eftersom den gör automatiseringen mer familjevänlig. I Sverige har appen laddats ner 100 000 gånger och vi ser redan ett minskat kundbortfall. Nu lanseras appen i övriga Norden. Varför inte ladda ner den och testa själv?

Telia och Oslo Sporveier först ut i världen

Oslo Sporveier, kollektivtrafikföretaget som driver tunnelbanan i Oslo, kommer under de närmaste åren att uppgradera systemet för tågstyrning. I stället för att bygga ett eget dedikerat mobilnät har de valt Telia som partner och kommer att använda det befintliga mobilnätet som ryggrad i signalsystemet. Datalänktjänsten kommer att ange tågvagnarnas exakta position vid varje given tidpunkt och skicka informationen vidare till styrsystemet genom

Telias mobilnät, med prioriterad åtkomst och garanterad tillgänglighet.

Detta medför tydliga fördelar för Oslo Sporveier som får en pålitlig och skalbar tjänst, till avsevärt lägre kostnad än om de hade installerat och drivit ett eget dedikerat nätverk. Dessutom är det första gången någonsin som en tunnelbane- eller tågoperatör förlitar sig på det offentliga mobilnätet som en del i sitt signalsystem.

Patent och FoU-investeringar

Den 31 december 2020 hade Telia Company 273 "patentfamiljer" i sin portfölj samt 1 370 patent och patentansökningar utan några markanta förändringar jämfört med föregående år. Under 2020 fortsatte Telia Company att modernisera portföljen med fokus på utvecklingsteknologi, såsom smarta hem, säkerhet och autentisering, och 5G/IoT.

Telia Companys FoU-investeringar uppgick under 2020 till SEK 298 miljoner (152) i kvarvarande verksamhet.

MEDARBETARE

Vår förändringsresa

Telia Company befinner sig på en förändringsresa mot att bli ett värdeorienterat och syftesdrivet företag. Utgångspunkten för att lyckas med denna förändring är våra gemensamma värderingar, processer och en digitalt driven verksamhetsmodell som möjliggör flexibilitet och skalbarhet så att vi ska kunna leverera värde till våra kunder och intressenter. "Home to your next big opportunity" är vårt löfte till nuvarande och potentiella medarbetare. Vi vet att våra medarbetare drivs av viljan att följa sin egen väg mot nästa stora möjlighet; att växa professionellt och som individ, på en trygg och hälsosam arbetsplats där de känner stark tillhörighet och omger sig med kollegor, verktyg och teknik som skapar möjligheter att påverka de samhällen där vi är verksamma.

Medarbetarstrategin och -agendan har en central roll i omvandlingen av Telia Company. För att leva upp till vårt syfte måste vi vara banbrytande och omvandla såväl kundupplevelse som medarbetarupplevelse. Att attrahera de bästa talangerna och samtidigt som vi radikalt skiftar om våra kompetensprofiler mot automatisering, digitalisering och agila arbetssätt (bland annat) är avgörande. Under året har vi utökat vårt fokus på kontinuerlig innovation och resultat, samt anpassat arbetssätt och organisationens struktur till framtida behov.

Att utveckla en hållbar arbetskraft

Konkurrensen om duktiga medarbetare ökar. För att vara framgångsrika fortsätter vi att fokusera på att attrahera och behålla rätt medarbetare idag och i framtiden. Vi har börjat framtidssäkra vår arbetsstyrka med hjälp av strategisk planering baserad på analyser av kompetenstrender för att säkerställa att vi har den kompetens och de förmågor vi kommer att behöva. Vi har även genomfört aktiviteter för att stärka vårt arbetsgivarvarumärke och rekryteringsinsatser med inriktning på särskilda målgrupper med nyckelkompetens.

Vi har ett ramverk för mångfald och jämställdhet som vägleder oss i vårt arbete. De lokala ledningsgrupperna beslutar om aktiviteter och mål utifrån lokala utmaningar, såsom målet att anställa fler kvinnliga ingenjörer och chefer, samt LGBTQI-initiativ och integrering av flyktingar och invandrare. Läs mer i Hållbarhet, mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.

Under 2020 har vi arbetat med att anpassa verksamheten och infört åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19, med bibehållen mental och fysisk hälsa för våra medarbetare och fortsatt fokus på engagemang och motivation. Läs mer i Hållbarhet, hälsa och välbefinnande. Vi fortsätter att utvärdera våra lärdomar från covid-19 ur ett medarbetarperspektiv och vilka möjligheter vi kan ta med oss när vi övergår i det "nya normala" genom att utveckla ett "bättre uppkopplat arbetsliv" anpassat till vårt nya syfte.

Lärande och utveckling

Telia Companys omvandling mot ett syftesdriven och kundfixerad kultur fortsätter. Under året har vi erbjudit ytterligare stöd till våra medarbetares utveckling inom självledarskap och omfattande stöd för utveckling av team. Sedan lanseringen av vår plattform för lärande och utveckling under 2017 har vi gjort stora insatser för att förbättra den ytterligare med särskilda program som ska stärka kunskapen om ledarskap och självledarskap samt om utveckling av högpresterande team. Sammanlagt har över 10 000 medarbetare deltagit i utbildning i självledarskap och mer än 500 team med över 6 000 medarbetare har deltagit i ett initiativ för teamutveckling.

Under året låg fokus på fortsatt digitalisering av vårt utbildningserbjudande inom ledarskap och kompetensutveckling, med särskilt syfte att säkerställa hållbar leverans under pandemin, samt på att stärka vår professionella kompetensplattform så att vi är förberedda för mer omfattande omskolnings- och utvecklingssatsningar, samt på lanseringen av en ny ledarskapsmodell baserad på 5E.

YouFirst

YouFirst är vårt koncerngemensamma arbetssätt inom medarbetarprestation och utveckling. Det är centralt för att säkerställa att "Vad" och "Hur" värderas och belönas lika. Det säkerställer också att förväntningar och prioriteringar kopplas till strategin, samt utmanande mål och personligt ansvar för resultat. YouFirst är integrerat i det dagliga arbetet genom regelbundna samtal mellan ledare och medarbetare, liksom stöttning och återkoppling till samtliga medarbetare. YouFirst har visat sig vara ett viktigt verktyg för att åstadkomma förändring. Resultatet av medarbetarundersökningar visar att de som har en löpande dialog med sin ledare arbetar bättre mot målen och uppfattar Telia Company som ett innovativt företag som står för ständig förbättring.

People insight

Vi vet att ett ökat medarbetarengagemang ger en bättre kundupplevelse, vilket i sin tur leder till bättre resultat för företaget. Under året har vi ändrat vårt arbetssätt för att förstå våra medarbetare och infört en plattform som ger snabbare och enklare insikter som ligger till grund för åtgärder som ökar medarbetarnas engagemang.

People insight-programmet fokuserar på:

• Medarbetarengagemang, inklusive drivkrafter såsom kultur, erkännande och företagets riktning
• Medarbetarens livscykel, inklusive upplevelsen vid rekrytering och när anställningen upphör
• Effektivt ledarskap, inklusive 360-graders feedback och ledares förmåga att engagera och vägleda

Medarbetarnas synpunkter inhämtas genom regelbundna, så kallade pulsundersökningar. Cheferna får snabbt ta del av resultaten som visar deras egna och teamens styrkor och förbättringsområden. Resultaten kan enkelt brytas ned utifrån parametrar som ålder, land och befattning. Vid öppna frågor används AI-baserad naturlig språkbehandling för att bättre sätt fånga medarbetarnas egna ord och förstå vad som driver deras engagemang.

Vi mäter medarbetarnas engagemang och nöjdhet med hjälp av ett standardiserat nyckeltal som möjliggör externa jämförelser. Resultatet på koncernnivå för 2020 var 78/100, vilket är högre än referensvärdet och placerar oss i den översta femtedelen i branschen. Resultatet var särskilt högt när det gäller respektfullt bemötande, karriärvägar och samarbete, men vi såg även att vi kan göra mer för att skapa en bättre kundupplevelse.

Under året deltog medarbetarna i tre pulsundersökningar om sina erfarenheter av att arbeta på distans och hur de upplevde att Telia Company hanterade covid-19-restriktionerna. Läs mer om resultatet i Hållbarhet, hälsa och välbefinnande. I pulsundersökningarna ingick även frågor om mångfald och lika möjligheter. Läs mer i Hållbarhet, mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.

Younite

Younite är Telia Companys volontärprogram med inriktning på hållbarhet. Programmet syftar till att öka kunskapen internt om vår hållbarhetsagenda och att ge våra medarbetare ökad förståelse för den påverkan Telia Company har på våra marknader. En dag per år ges medarbetarna möjlighet att delta i aktiviteter kopplat till digitalisering och vårt bidrag till FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Varje kvartal anordnas en koncerngemensam aktivitet med koppling till Telia Companys hållbarhetsagenda i samband med internationellt erkända dagar som Safer Internet Day eller FN:s Global Goals Week. Under 2020 genomfördes bland annat följande aktiviteter som bidrog till FN:s hållbarhetsmål (SDG:er):

Q1: Global spel- och internetsäkerhet (SDG-mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen)

Q2: Välbefinnande för medarbetare under covid-19 (SDG 3: God hälsa och välbefinnande)

Q3: Medborgarforskning för att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål (Samtliga SDG:er men särskilt fokus på nummer 13: Bekämpa klimatförändringarna)

Q4: Grundläggande digital utbildning för att främja inkludering (SDG 10: Minskad ojämlikhet)

Även Telia Companys lokala bolag och team anordnar aktiviteter i lokalsamhället utifrån lokala behov och utmaningar och med koppling till koncernens hållbarhetsagenda. Under året deltog mer än 2 700 medarbetare i olika Younite-aktiviteter.

Arbetsrätt

I enlighet med koncernpolicyn för medarbetare har alla medarbetare, oavsett anställningsort eller anställningsform, rätten att välja om de vill representeras av en fackförening i kollektivavtalssyfte. Ingen anställd ska utsättas för diskriminering för att ha utövat denna rättighet. Dessa principer återfinns även i leverantörsuppförandekoden vilket innebär att vi förväntar oss att samtliga leverantörer erkänner rättigheterna. Vid årets slut omfattades 84 (74) procent av medarbetarna av ett kollektivavtal.

Telia Company samarbetar med arbetstagarrepresentanter och lokala fackföreningar i enlighet med lokal lagstiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans med anställda i Norden och Baltikum har Telia Company etablerat ett European Works Council (EWC). EWC fungerar som ett forum för medarbetarrepresentanter för information och konsultation med koncernledningen i överstatliga frågor. Dessutom samverkar de lokala bolagen med lokala fackföreningar. Under året förekom inga arbetstvister som resulterade i strejk eller strejkvarning.

Under året genomförde Telia Company ett antal omorganisationer som huvudsakligen påverkade medarbetare i Sverige, Norge och Finland. I samtliga fall efterlevde de lokala bolagen relevanta lagkrav när det gäller information till, och konsultation med, fackföreningar.

ANTAL ANSTÄLLDA TOTALT (TUSENTAL)

Anställda vid årets slut Medelantal anställda

Under 2020 minskade det totala antalet anställda till 20 741 vid utgången av året från 20 845 vid utgången av 2019 (i kvarvarande verksamhet).

I kvarvarande verksamhet uppgick det totala genomsnittliga antalet heltidsanställda under 2020 till 20 473 (19 984). Telia Company hade anställda i 23 länder (22).

Könsfördelningen var vid årsskiftet:

• Av totalt antal anställda var 37 procent kvinnor (38)
• Koncernledningen bestod av 33 procent kvinnor (25)
• Styrelsen bestod av 42 procent kvinnor (27)
• Den utökade ledningsgruppen, som omfattar koncernledningen och andra ledande befattningshavare (cirka 130 medlemmar), bestod av 38 procent kvinnor (41).
• Andelen kvinnliga chefer var 36 procent (34)

För mer information om medarbetare, se Not K32 i koncernredovisningen.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Föreslagna ersättningsprinciper för koncernledningen 2021

Styrelsen föreslår att årsstämman den 12 april 2021 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till koncernchefen. Riktlinjerna skall gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. En framgångsrik implementering av riktlinjerna säkerställer att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås och tillvarata bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. De föreslagna riktlinjerna gäller från och med årsstämmans beslut.

Total ersättning

Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga

förmåner. Bolaget erbjuder ingen rörlig kontantersättning till koncernledningen. Beträffande anställningsförhållanden, som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Fast grundlön

Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen. Den individuella prestationen utvärderas och ligger till grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen utvärderas i förhållande till hur de årliga, förutbestämda målen har uppnåtts (inklusive finansiella-, medarbetar-, och hållbarhets mål).

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredning av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärdering av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer. Ersättningsutskottet rådgör med koncernchefen och Head of People & Brand gällande anställdas löner och villkor.

Pension

Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie, om inte annat anges i lag eller kollektivavtal. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år. Premien till premiebestämd pension kan inte överstiga 40 procent av den fasta årliga grundlönen.

Övriga förmåner

Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis vid var gällande tidpunkt. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälsooch sjukvårdsförmån, etc. Sådana övriga förmåner kan inte överstiga 10 procent av den fasta årliga grundlönen. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta årliga grundlönen.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv månader (12) för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara två års fast grundlön.

Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.

Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta kontantlönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett Ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Beslut gällande ersättning hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverade i beslut gällande sin egen ersättning.

Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning som beslutas av årsstämman beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån Ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av Ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i Ersättningsutskottet uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattat beslut om avsteg från riktlinjerna.

Ersättningsriktlinjerna för 2020 återges i not K32 i koncernredovisningen.

Långsiktigt incitamentsprogram 2020/2023

Vid årsstämman som hölls den 2 april 2020 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 200 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka företagets möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Programmet belönar prestationer över en tidsperiod om tre år, är maximerat till ett värde av 60 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company AB aktier). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd och inte under uppsägning.

Finansiella mål består av rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures (earnings before interest, taxes, depreciation and amortisation, EBITDA) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig tilldelning av Telia Company AB aktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på total avkastning för Telia Company-aktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag.

Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas är baserat på 30 procent av deltagarens grundlön och relaterat till aktiekursen. Ackumulerad EBITDA representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):

• Om 100 procent (eller mer) av EBITDA-målet nås, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna under EBITDA-delen.
• Om utfallet är mellan 97,5 till 100 procent, tilldelas en proportionerlig del av prestationsaktier.
• Om 97,5 procent (eller mindre) av målet nås, tilldelas 0 procent av prestationsaktierna.

TSR representerar 50 procent av antalet prestationsaktier (eller 15 procent av deltagarens grundlön):

• Om Telia Company:s TSR rankas etta eller tvåa jämfört med den definierade gruppen av jämförbara bolag, tilldelas 100 procent av prestationsaktierna under TSR-delen.
• Om Telia Company:s TSR rankas trea eller fyra, tilldelas 75 procent av prestationsaktierna under TSR-delen.
• Om Telia Company:s TSR rankas femma eller sexa, tilldelas 50 procent av prestationsaktierna.
• Om Telia Company:s TSR rankas sjua eller lägre, tilldelas inga prestationsaktier.

Programmet kan förnyas årligen. 2010–2019 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av bolagets årsstämma. För ytterligare information om Telia Company:s långsiktiga incitamentsprogram, se not K32 i koncernredovisningen.

RÄTTSLIGA OCH ADMINISTRATIVA TVISTER

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information om rättsliga och administrativa tvister se not K30.

MODERBOLAGET

Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.

Nettoomsättningen var 564 MSEK (500) varav 560 MSEK (500) fakturerades till dotterbolag.

Rörelseresultatet minskade till -507 MSEK (1 252). 2019 påverkades av en upplösning av en kortfristig avsättning avseende utredningarna i Uzbekistan, vilket resulterade i en positiv effekt netto om 1 931 MSEK. Finansiella intäkter och kostnader netto uppgick till -8 634 MSEK (6 147) negativt påverkade av nedskrivningar med -14 965 MSEK (-24 016) huvudsakligen hänförlig till dotterbolaget Telia Finland Oyj, motverkade av utdelningar från dotterbolag med 6 269 MSEK (33 027). Resultat före skatt minskade till -5 470 MSEK (12 794) och årets resultat minskade till -6 176 MSEK (12 243).

Anläggningstillgångar minskade till 178 700 MSEK (199 830), huvudsakligen påverkade av nedskrivningar av dotterbolaget Telia Finland Oyj och minskade långfristiga räntebärande koncerninterna fordringar.

Eget kapital minskade till 75 487 MSEK (92 612), påverkad av de beslutade utdelningarna till aktieägarna, återköpta aktier relaterade till återköpspro-grammet och negativt nettoresultat.

Soliditeten var 33,9 (med ett antagande om utdelning 2 kr/aktie) procent (36,0).

Genomsnittligt antal anställda var 267 (271).

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

• Den 19 januari 2021 tillkännagavs att Telia Company i Sverige säkrade 120 MHz i 3,5 GHz-bandet för 75 MEUR.
• Den 20 januari 2021 tillkännagav Telia Company att operationellt fritt kassaflöde för helåret 2020 uppgick till 12,1 GSEK, vilket är högre än prognosen om att "nå den övre delen av intervallet 9,5-10,5 GSEK" samt att styrelsen avser att föreslå en utdelning om 2,00 kronor per aktie för 2020. Vidare kommunicerades en icke kassaflödespåverkande nedskrivning om 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland.
• Den 11 februari 2021 tillkännagav Telia Company att nomineringskommittén hade informerats av Olaf Swantee att han inte är ställer upp för omval till Telia Companys styrelse.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Fritt eget kapital exklusive årets resultat	65,950,705,739
Årets resultat	-6,175,792,975
Summa	59,774,912,764

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

Summa	59,774,912,764
I ny räkning överförs	51,595,649,360
per aktie till ägarna1	8,179,263,404
Ordinarie utdelning om 2,00 SEK
	SEK

1) Baserat på utestående aktier per 31 december 2020.

Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en i april 2021 om 1,00 SEK per aktie och en i november 2021 om 1,00 SEK per aktie.

Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utgivning av den föreslagna utdelningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning.

Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation.

Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på:

www.teliacompany.com

(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)

UTVECKLING PER LAND UNDER 2020

SVERIGE

Efter invigningen av Sveriges första kommersiella 5G-nät i Stockholm i det tredje kvartalet, så fortsatte utrullningen av 5G under det fjärde kvartalet och vid årsskiftet hade runt 20 städer, från Luleå i norr till Malmö i söder, tillgång till 5G. Dessutom tecknades i det fjärde kvartalet ett femårigt avtal med Ericsson vilket kommer att möjliggöra för Telia att fortsätta rulla ut 5G på ett effektivt sätt och samtidigt genomföra en hållbar digitalisering som erbjuder både ultrasnabb uppkoppling och nya digitala möjligheter för Telias kunder. Dessutom vann Telia utmärkelsen för bästa digitala tvtjänst enligt Svenskt kvalitetsindex (SKI), detta för det sjätte året i rad. Enligt samma studie hade Telia även igen de mest nöjda företagskunderna samt de mest nöjda konsumenterna genom Halebop-varumärket. Slutligen vann Telia för det fjärde året i rad priset för bästa mobilnät enligt det världsledande och oberoende mätföretaget Umlaut (före detta P3).

I konsumentsegmentet växte intäkterna från fast bredband med 3,0 procent drivet av prisjusteringar och intäkterna från mobiltelefoni växte med 1,3 procent. Tillväxten för intäkter från mobiltelefoni samt fast bredband var dock inte tillräckligt för att fullt ut kompensera för en fortsatt press på intäkterna från fast telefoni samt fiberinstallationer, och som ett resultat föll intäkterna i konsumentsegmentet med 1,2 procent. I företagssegmentet fortsatte den hårda konkurrensen vilket resulterade i en fortsatt press på den genomsnittliga intäkten per abonnemang, vilket i kombination med att intäkterna från roaming föll på grund lägre resande på grund av covid-19-pandemin resulterade i att tjänsteintäkterna föll med 3,1 procent, jämfört med ett fall om 1,4 procent föregående år.

Nettoomsättningen föll med 3,3 procent till 33 740 MSEK (34 905) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,4 procent relativt jämt fördelat mellan lägre försäljning av hårdvara och fallande tjänsteintäkter.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll med 1,8 procent från en fortsatt press på främst fast telefoni och fiberinstallationsintäkter, men även från att intäkterna från mobiltelefoni föll med 1,7 procent. De sistnämnda drivet av fortsatt nedgång för den genomsnittliga intäkten per abonnemang i företagssegmentet, lägre intäkter från samtrafik som en följd av sänkta samtrafiksavgifter samt även lägre intäkter från roaming då covid-19-pandemin hade en negativ påverkan på resandet.

Justerad EBITDA minskade 3,1 procent till 13 506 MSEK (13 932) och justerad EBITDA-marginal förblev relativt oförändrat om 40,0 procent (39,9). Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 3,1 procent då realiserade kostnadseffektiviseringar inte var tillräckligt för att motverka den negativa effekten från lägre tjänsteintäkter.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	33 740	34 905	-3,3
Förändring (%) jämförbar bas	-3,4
varav tjänsteintäkter (externa)2	29 734	30 274	-1,8
förändring (%) jämförbar bas	-1,8
Justerad EBITDA2	13 506	13 932	-3,1
Marginal (%)2	40,0	39,9
förändring (%) jämförbar bas	-3,1
Justerat rörelseresultat2	6 800	7 600	-10,5
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar2	2 806	3 548	-20,9
Abonnemang, (tusental)
Mobil	6 246	6 132	1,9
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	1 306	1 123	16,3
Fast telefoni	665	853	-22,0
Bredband	1 242	1 263	-1,7
Tv	929	861	7,9
Anställda1	4 504	4 724	-4,7

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar minskade till 2 806 MSEK (3 548), främst drivet av lägre investeringar förknippade med fiberutrullningen. De främsta CAPEX-komponenterna var relaterade till utrullningen av fiber samt mobilnätet. Antalet mobilabonnemang ökade under året med

114 000 från en ökning om 183 000 avtalsabonnemang

avseende maskin till maskin-relaterade tjänster, vilket mer än kompenserade för en minskning om 83 000 förutbetalda abonnemang. Tv-abonnemangen ökade med 68 000 främst drivet av adderande av omkring 55 000 abonnemang vilka tidigare inte var redovisade. Antalet fasta bredbandsabonnemang minskade med 21 000 under året.

FINLAND

Utrullningen av 5G accelererade över året och vid årsskiftet hade runt 40 procent av befolkningen tillgång till ultrasnabbt 5G från Telia. Och för att möjliggöra för en fortsatt effektiv utrullning av det bästa tänkbara 5G-nätverket tecknades i det fjärde kvartalet ett femårigt avtal med Nokia. Avseende andra kommersiella aktiviteter så fortsatte Telia att vara lyckosamma i företagssegmentet och ett flertal långa kontrakt säkrades under året genom Telias överlägsna produktportfölj. Kontrakten som avser kunder inom ett flertal olika branscher innehåller utöver uppkoppling även diverse ICT-relaterade tjänster inom områden så som lagring av data och säkerhet.

Efter att ha genomfört den sedvanliga årliga granskningen av redovisade värden har en icke-kassaflödespåverkande nedskrivning uppgående till 7 800 MSEK hänförlig till goodwill i Finland redovisats.

Nettoomsättningen föll 4,4 procent till 15 260 MSEK (15 969) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,5 procent främst drivet av press på tjänsteintäkter och till en viss del även lägre försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 0,9 procent.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 2,9 procent då intäkterna från mobila och fasta tjänster föll med 2,6 procent respektive 3,1 procent. Det sistnämnda främst som ett resultat från lägre intäkter från fast telefoni som en följd av nedmonteringen av det fasta kopparnätet, samt lägre tv-intäkter då covid-19-pandemin resulterade i inställda sportevent.

Justerad EBITDA minskade 1,8 procent till 4 812 MSEK (4 900) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 31,5 procent (30,7). Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 1,0 procent då realiserade kostnadseffektiviseringar inte var tillräckligt för att fullt ut motverka den negative effekten från lägre tjänsteintäkter.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 1 689 MSEK (1 493), främst drivet av högre investeringar förknippade med mobilnätet inklusive utrullning av 5G.

Antalet mobilabonnemang föll med 19 000 och antalet fasta bredbandsabonnemang föll med 11 000 under året. Antalet tv-abonnemangen minskade under året med 42 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	15 260	15 969	-4,4
Förändring (%) jämförbar bas	-3,5
varav tjänsteintäkter (externa)2	12 851	13 359	-3,8
förändring (%) jämförbar bas	-2,9
Justerad EBITDA2	4 812	4 900	-1,8
Marginal (%)2	31,5	30,7
förändring (%) jämförbar bas	-1,0
Justerat rörelseresultat2	1 591	1 657	-4,0
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar2	1 689	1 493	13,1
Abonnemang, (tusental)
Mobil	3 165	3 184	-0,6
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	277	270	2,6
Fast telefoni	20	23	-13,0
Bredband	462	473	-2,3
Tv	558	600	-7,0
Anställda1	2 928	2 907	0,7

NORGE

Arbetet med att generera kostnadssynergier från förvärvet av Get och TDC Norge fortsatte framgångsrikt under året. Dessutom togs även de nästa stegen att materiellt generera intäktssynergier från förvärvet genom implementeringen av en strategi baserad på ett varumärke samt lanseringen av en ny och förenklad portfölj med mobilabonnemang. Detta i kombination med the pågående moderniseringen av 4G nätet, utrullning av 5G så väl som uppgradering av det fasta nätverket kommer bli viktiga byggstenar för att ytterligare stärka kundupplevelsen likväl som Telias varumärke och position i marknaden.

Nettoomsättningen föll 8,8 procent till 13 373 MSEK (14 666) och på jämförbar bas steg nettoomsättningen 0,1 procent då lägre tjänsteintäkter mer än motverkades av en ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 8,9 procent.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 3,4 procent drivet av både mobila och fasta intäkter. De mobila intäkterna föll från ett minskat antal abonnemang och lägre roamingintäkter då resandet var begränsat på grund av COVID-19 pandemin. De fasta intäkterna föll främst på grund av lägre intäkter från tv vilka föll från ett minskat antal tvabonnemang samt inställda sportevenemang i spåren av COVID-19 pandemin.

Justerad EBITDA minskade 5,2 procent till 6 064 MSEK (6 394) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 45,3 procent (43,6). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 4,1 procent då kostnadssynergier så väl som generella effektiviseringar mer än kompenserade för minskningen av tjänsteintäkterna.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 2 441 MSEK (2 421).

Antalet mobilabonnemang sjönk med 29 000 drivet av ett minskat antal förutbetalda abonnemang och antalet fasta bredbandsabonnemang ökade med 24 000 under året. Antalet tv-abonnemang minskade under året med 11 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	13 373	14 666	-8,8
Förändring (%) jämförbar bas	0,1
varav tjänsteintäkter (externa)2	11 338	12 884	-12,0
förändring (%) jämförbar bas	-3,4
Justerad EBITDA2	6 064	6 394	-5,2
Marginal (%)2	45,3	43,6
förändring (%) jämförbar bas	4,1
Justerat rörelseresultat2	1 663	2 184	-23,9
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar12	2 441	2 421	0,8
Abonnemang, (tusental)
Mobil	2 247	2 276	-1,3
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	107	85	25,1
Fast telefoni	40	49	-18,4
Bredband	469	445	5,4
Tv	469	480	-2,3
Anställda1	1 633	1 626	0,4

DANMARK

I Danmark fortsatte mobilmarknaden att vara utmanande men Telia lyckades ändå väl med abonnemangsintaget och adderade 59 000 abonnemang netto för året. Avseende den operationella och kommersiella delen av verksamheten fortsatte arbetet med att förbättra kundupplevelsen och ytterligare öka effektiviteten, vilket bland annat resulterade i lanseringen av en ny nätbutik samt i att ett stort antal produkter, tjänster och prisplaner stängdes ner.

Nettoomsättningen föll 3,7 procent till 5 464 MSEK (5 675) och på jämförbar bas föll nettoomsättningen 3,0 procent då lägre tjänsteintäkter mer än motverkade en ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 0,7 procent.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 6,0 procent delvis från press på fasta intäkter men främst drivet av att mobilintäkterna minskade 5,2 procent hänförligt till att den genomsnittliga intäkten per abonnemang föll med 6,1 procent, till stor del drivet av lägre intäkter från roaming.

Justerad EBITDA minskade 2,6 procent till 1 029 MSEK (1 056) och den justerade EBITDA-marginalen ökade något till 18,8 procent (18,6). Justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 1,6 procent då ett framgångsrikt arbete med att främst minska de operationella kostnaderna inte var tillräckligt för att fullt ut motverka den negativa påverkan från lägre tjänsteintäkter.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 288 MSEK (286).

Antalet mobilabonnemang ökade med 59 000 under året varav 31 000 avseende maskin till maskin-relaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 13 000 och antalet tv-abonnemangen ökade under året med 8 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	5 464	5 675	-3,7
Förändring (%) jämförbar bas	-3,0
varav tjänsteintäkter (externa)2	3 976	4 262	-6,7
förändring (%) jämförbar bas	-6,0
Justerad EBITDA2	1 029	1 056	-2,6
Marginal (%)2	18,8	18,6
förändring (%) jämförbar bas	-1,6
Justerat rörelseresultat2	-8	-4	111,2
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2	288	286	0,8
Abonnemang, (tusental)
Mobil	1 494	1 435	4,1
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	113	82	38,4
Fast telefoni	66	72	-8,3
Bredband	68	81	-16,0
Tv	29	21	38,1
Anställda1	731	710	3,0

LITAUEN

I konsumentsegmentet fortsatte aktiviteterna runt konvergens vilket resulterade i att andelen bredbandskunder med även en mobil tjänst för första gången nådde över 30 procent. Dessutom ingicks ett strategiskt partnerskap över fem år med Ericsson för att modernisera mobilnätet samt över tid även rulla ut 5G över landet.

Nettoomsättningen steg 2,6 procent till 4 151 MSEK (4 045) och på jämförbar bas steg nettoomsättningen 3,6 procent främst på grund av ökade tjänsteintäkter men till viss del även ökad försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,0 procent.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas steg 3,3 procent stöttat av tillväxt för både mobila och fasta intäkter. För mobilintäkterna kom tillväxten som ett resultat från en växande kundbas samt ökad genomsnittlig intäkt per abonnemang, medans de fasta intäkterna främst ökade från en stark utveckling avseende intäkter från tv samt företagslösningar.

Justerad EBITDA ökade 4,7 procent till 1 497 MSEK (1 430) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 36,1 procent (35,4). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 5,7 procent hänförligt till tillväxten för tjänsteintäkterna.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 368 MSEK (424).

Antalet mobilabonnemang ökade med 51 000 under året varav 29 000 abonnemang avseende maskin till maskinrelaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 2 000 och antalet tv-abonnemangen ökade under året med 9 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	4 151	4 045	2,6
Förändring (%) jämförbar bas	3,6
varav tjänsteintäkter (externa)2	3 167	3 096	2,3
förändring (%) jämförbar bas	3,3
Justerad EBITDA2	1 497	1 430	4,7
Marginal (%)2	36,1	35,4
förändring (%) jämförbar bas	5,7
Justerat rörelseresultat2	776	744	4,2
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2	368	424	-13,2
Abonnemang, (tusental)
Mobil	1 398	1 347	3,8
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	204	175	16,7
Fast telefoni	230	261	-11,9
Bredband	417	419	-0,5
Tv	253	244	3,7
Anställda1	1 598	1 737	-8,0

ESTLAND

Det konvergenta erbjudandet Telia 1 fortsatte att visa en god utveckling och sett över året ökade antalet kunder på erbjudandet med runt 40 procent. Dessutom tecknades ett femårskontrakt med Ericsson avseende 5G-utrullning och tillsammans med Ericsson lanserade även Telia som första operatör 5G i landets tre största städer.

Nettoomsättningen ökade 0,4 procent till 3 321 MSEK (3 333) och på jämförbar bas ökade nettoomsättningen 0,6 procent då tillväxt för tjänsteintäkterna mer än kompenserade för lägre försäljning av hårdvara. Effekten från valutakursförändringar var negativ om 1,0 procent.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas steg 2,0 procent som ett resultat av en stark utveckling för fasta tjänsteintäkter vilka växte med 4,2 procent från en god utveckling för framför allt intäkter från fast bredband, tv samt företagslösningar. Mobilintäkterna växte 0,2 procent stöttat av en växande abonnemangsbas vilken kompenserade för en smärre minskning för den genomsnittliga intäkten per abonnemang som en följd av lägre roamingintäkter.

Justerad EBITDA ökade 0,6 procent till 1 153 MSEK (1 146) och den justerade EBITDA-marginalen ökade till 34,7 procent (34,4). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 1,6 procent hänförligt till tillväxten för tjänsteintäkterna.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar föll till 366 MSEK (422).

Antalet mobilabonnemang ökade med 44 000 under året varav 57 000 abonnemang avseende för maskin till maskinrelaterade tjänster. Antalet fasta bredbandsabonnemang sjönk med 2 000 och antalet tv-abonnemangen föll under året med 4 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	3 321	3 333	-0,4
Förändring (%) jämförbar bas	0,6
varav tjänsteintäkter (externa)2	2 627	2 600	1,0
förändring (%) jämförbar bas	2,0
Justerad EBITDA2	1 153	1 146	0,6
Marginal (%)2	34,7	34,4
förändring (%) jämförbar bas	1,6
Justerat rörelseresultat2	453	502	-9,6
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1 , 2	366	422	-13,2
Abonnemang, (tusental)
Mobil	1 112	1 068	4,1
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	353	305	15,7
Fast telefoni	226	245	-7,8
Bredband	242	244	-0,8
Tv	208	212	-1,9
Anställda1	1 463	1 568	-6,7

TV OCH MEDIA

Segmentet Tv och media hade ett utmanade finansiellt år då covid-19-pandemin hade en signifikant negativ påverkan på både tv och reklamintäkterna. På den positiva sidan innebar pandemin även att tv-tittandet överlag ökade, något som tillsammans med ett fortsatt starkt fokus på att fortsätta erbjuda tittarna kvalitetsinnehåll resulterade i ett flertal rekord vad gäller tittande under året. I Sverige exempelvis, noterade Tv och medias reklambaserade tvstationer som ett aggregat de högsta tittarsiffrorna sedan mätningarna startade 1994.

Under året stärkte Tv och media sin portfölj med sporträttigheter från bland annat säkrandet av sändningsrättigheterna till UEFA Champions League i Sverige och Finland för perioden 2021-2024 samt genom att förlänga sändningsrättigheterna till svenska hockeyligan, SHL, till 2030.

Nettoomsättningen uppgick till 7 429 MSEK och nettoomsättningen på jämförbar bas föll 14,5 procent då främst tjänsteintäkterna var starkt påverkade av COVID-19 pandemin. I fallet tv-intäkter som minskade med 12,1 procent var påverkan ett resultat av lägre intäkter från betal-tv vilka föll som en konsekvens av inställda eller framskjutna sportevent som en följd av covid-19-pandemin. Och för reklamintäkterna som föll 15,3 procent var minskningen främst hänförligt till en lägre efterfrågan på tv-reklam, även det främst som ett följd av covid-19-pandemin.

Justerad EBITDA uppgick till 758 MSEK och den justerade EBITDA-marginalen var 10,2 procent. Justerad EBITDA på jämförbar bas föll 47,9 procent som en följd av de minskade tjänsteintäkterna.

CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar uppgick till 356 MSEK.

Antalet direkta tv-abonnemang för betald streamingtjänst (SVOD) växte med 136 000 till 789 000 under året.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–Dec 2020	Jan–Dec 20192	Change (%)
Nettoomsättning	7 429	751
Förändring (%) jämförbar bas	-14,5
varav tjänsteintäkter (externa)1	7 429	711
förändring (%) jämförbar bas	-14,5
Justerad EBITDA1	758	108
Marginal (%)1	10,2	14,3
förändring (%) jämförbar bas	-47,9
Justerat rörelseresultat1	-55	42
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar1	356	13
Abonnemang, (tusental)
Tv	789	653	20,8
Anställda	1 484	1 261	17,7

1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

2) Segmentet Tv och media, som omfattar tidigare Bonnier Broadcastings verksamhet, etablerades i fjärde kvartalet 2019 och således innehåller jämförelseperioderna föregående år en månads utfall.

ÖVRIG VERKSAMHET

I Övrig verksamhet ingår Telia Global (bestående av Division X, Telia Carrier, Global Business och Telia Ventures), Telia Finans, verksamheten i Lettland samt koncernfunktionerna. Telia Companys ägande i turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. Under året tecknades ett avtal avseende en försäljning av Telia Carrier och transaktionen förväntas att slutföras under det första halvåret av 2021.

Nettoomsättningen minskade 2,0 procent till 8 715 MSEK (8 889) då en tillväxt i Telia Finans mer motverkades av minskade intäkter i främst Telia Carrier och Division X.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas föll 0,3 procent då främst högre tjänsteintäkter i Lettland motverkades av en negativ utveckling för Telia Carrier.

Justerad EBITDA minskade 8,3 procent till 1 1881 MSEK (2 052) och den justerad EBITDA-marginalen sjönk till 21,6 procent (23,1). Justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 6,5 procent hänförligt till minskningen av nettoomsättningen samt högre operationella kostnader.

I Telia Carrier föll nettoomsättningen 2,8 procent till 5 235 MSEK (5 338) och nettoomsättningen på jämförbar bas minskade 1,0 procent från lägre tjänsteintäkter. Justerad EBITDA ökade 2,4 procent till 909 MSEK (888) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 3,7 procent på grund av en fördelaktig utveckling avseende försäljningsmixen.

I Lettland föll nettoomsättningen 1,2 procent till 2 381 MSEK (2 408) och nettoomsättningen på jämförbar bas föll 0,2 procent då lägre försäljning av hårdvara motverkade en ökning för tjänsteintäkterna. Justerad EBITDA föll med 2,6 procent till 778 MSEK (799) och justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 1,7 procent då tillväxten i tjänsteintäkter inte kunde kompensera för den negativa effekten från högre kostnader. Antalet mobilabonnemang ökade med 8 000 under året.

Resultat från intressebolag sjönk till -20 073 MSEK (1 150) drivet av en nettonedskrivning om -2 928 MSEK och kapitalförlust om -17 955 MSEK, båda som ett resultat från försäljning av Turkcell Holding.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till 5 323 MSEK (5 499) av vilket 0,9 GSEK var relaterat till Telia Carrier och Lettland och 3,6 GSEK till den centrala funktionen Common Services and Products (CPS) och hänfördes till saker som IT-system, mobilnät och produktplattformar, för segmenten att dra nytta av.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Förändring (%)
Nettoomsättning	8 715	8 889	-2,0
Förändring (%) jämförbar bas	-1,4
varav Telia Carrier	5 235	5 388	-2,8
varav Lettland	2 381	2 408	-1,2
Justerad EBITDA2	1 881	2 052	-8,3
varav Telia Carrier	909	888	2,4
varav Lettland	778	799	-2,6
Marginal (%)2	21,6	23,1
Resultat från intressebolag	-20 073	1 150
varav Turkiet	-20 246	990
varav Lettland	179	164	9,1
Justerat rörelseresultat2	340	727	-53,2
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderätts tillgångar12	5 323	5 499	-3,2
Abonnemang, (tusental)
Mobil Lettland	1 307	1 299	0,6
varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang)	341	325	5,1
Anställda1	6 400	6 312	1,4

TELIA COMPANY ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

HÅLLBARHET

VÅRT ARBETSSÄTT

Som verksamt inom digitalisering är Telia Companys produkter och tjänster avgörande för att skapa mer hållbara samhällen. Digitaliseringen är en katalysator för innovation och konkurrenskraft. Den banar väg för minskad ojämlikhet och för ett hållbart nyttjande av naturresurser. Genom att sätta människor och planeten i centrum för utvecklingen kan vi minimera riskerna och maximera vårt bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål genom att skapa delat värde som gynnar såväl vår verksamhet som de samhällen där vi är verksamma.

Vårt arbete utgår ifrån företagets intressenter för att förstå, hantera och kommunicera vår positiva och negativa påverkan inom ett brett spektrum av frågor. Vi strävar efter att vara helt transparenta och ansvarstagande genom att lyfta fram våra framsteg likväl som våra utmaningar.

För information om risker och riskhantering, se Risker och osäkerhetsfaktorer. För information om hållbarhetsstyrning, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell.

Telia Company är övertygat om att integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i hela verksamheten och strategin är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt värde för aktieägare och främjar en hållbar utveckling.

Telia Companys Uttalande rörande väsentlighet

VÅRT ARBETSSÄTT INOM HÅLLBARHET

INTRESSENTSAMVERKAN OCH VÄSENTLIGHET

Telia Company arbetar med hållbarhet med utgångspunkt i företagets intressenter, för att förstå och hantera både möjligheter och risker. Vi följer upp och samverkar regelbundet med viktiga intressentgrupper för att säkerställa att våra hållbarhetsprioriteringar är i linje med deras förväntningar.

I centrum för vårt hållbarhetsarbete står åtta fokusområden. Vårt arbete inom mänskliga rättigheter spänner över flera av dessa områden. Läs mer om vårt arbete och våra resultat inom dessa områden i följande kapitel. Dessutom finns ett antal andra frågor, som arbetsvillkor, ansvarsfull skattehantering och elektromagnetiska fält (EMF) som är centrala för att upprätthålla våra intressenters förtroende. Läs mer om vårt arbete med dessa frågor i Hållbarhetsnoterna.

ÅTTA FOKUSOMRÅDEN

• Ansvarsfulla inköp
• Anti-korruption
• Barns rättigheter
• Hälsa och välbefinnande
• Miljö
• Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering
• Personlig integritet och informationssäkerhet
• Yttrandefrihet och övervakningsintegritet

Omvärdering av intressenters förväntningar Vi har sett ett flertal stora förändringar i vår verksamhet liksom i omvärlden på senare år, såsom:

• Ett nytt geografiskt fotavtryck: Under 2020 avyttrades våra sista innehav i Eurasien, vilket markerade slutet på den avyttringsprocess som inleddes 2015. I och med slutförandet av avyttringen av Telia Carrier under 2021 kommer Telia Company att vara ett verkligt regionalt, nordiskt och baltiskt, digitalt telekombolag.
• Ökad påverkan på samhället: I Norden och Baltikum blir vår roll i samhället allt viktigare då digitalisering och snabb uppkoppling driver förändringar i alla delar av samhället.
• Nya möjligheter och risker: Med den teknologiska utvecklingen följer stora möjligheter såsom smartare användning av naturresurser och potentialen att minska ojämlikheter i samhället, men den medför även ökade risker kopplat till till exempel integritet och etisk användning av AI.
• Pandemins följder: Covid-19-pandemin har förändrat många aspekter av tillvaron liksom arbetssätt både i den privata och offentliga sektorn. Vissa förändringar och digitala genombrott väntas bli bestående i samhället även efter pandemin.

För att säkerställa att vi fångar upp de mest väsentliga möjligheterna och riskerna genomförde vi under året en omfattande väsentlighetsbedömning. Då vi tidigare genomfört ett omfattande arbete för att definiera våra miljömål på noll CO2 och noll avfall låg fokus vid årets bedömning på att förstå sociala trender, påverkan och förväntningar. Arbetet omfattade bland annat:

• Trendanalys med hjälp av interna och externa konsumentundersökningar såsom Sustainable Brand Index
• Granskning av investeraranalyser och -rankningar inom hållbarhet, med särskilt fokus på hur väsentliga frågor viktas
• Intervjuer med interna specialister inom funktioner som Public Affairs, vår innovationsenhet Division X och lokala hållbarhetsteam
• Rådgivning från den icke-vinstdrivande hållbarhetsorganisationen BSR för ökad förståelse kring trender och väsentliga frågor
• Rundabordssamtal med representanter för civilsamhället, investerare och konsumentorganisationer för att verifiera resultaten

VÅR AGENDA SKRIVS OM 2021

Resultatet av analysen användes vid framtagandet av årets rapport och som viktig del i arbetet med att utveckla en ny affärsstrategi, som kommer att påverka vårt arbete från 2021 och framåt. Läs mer om den nya strategin i Om företaget.

Viktiga frågor för våra intressenter

Resultatet av väsentlighetsbedömningen visar att Telia Companys nuvarande fokusområden fortsatt är relevanta för våra mest betydande intressenter. Vissa områden, som digital inkludering, integritet och säkerhet, har ökat i betydelse. Några av de viktigaste frågorna för våra mest betydande intressentgrupper listas nedan (i alfabetisk ordning).

MEDARBETARE

• Hälsa och välbefinnande
• Icke-diskriminering
• Mångfald och lika möjligheter

FÖRETAGSKUNDER

• Ansvarsfulla inköp
• Anti-korruption
• Hållbara digitala lösningar
• Integritet och säkerhet
• Miljöansvar

BESLUTSFATTARE

• Ansvarsfulla inköp
• Digital inkludering
• Etisk användning av AI
• Integritet och säkerhet
• Koldioxidutsläpp, energieffektivitet och cirkularitet
• Mångfald och lika möjligheter

AKTIEÄGARE OCH INVESTERARE

• Anti-korruption
• Digital inkludering
• Hållbara digitala lösningar
• Integritet och säkerhet
• Koldioxidutsläpp, energi och elektroniskt avfall (e-avfall)
• KONSUMENTER
• Ansvarsfulla inköp
• Barns säkerhet på nätet
• Integritet och säkerhet
• Tillförlitlig uppkoppling
• Återvinning och återbruk av mobiltelefoner

PARTNERSKAP OCH BRANSCH-SAMARBETEN

Partnerskap och samarbeten inom och utanför vår bransch är centrala för att säkerställa att vi får maximal nytta av vårt arbete och att vi arbetar i linje med och bidrar till bästa praxis. Telia Company har åtagit sig att bidra till att att nå globala målet 17: Genomförande och globalt partnerskap. Vi ingår i nationella, regionala och globala partnerskap inom en rad olika områden. Några av de viktigaste är:

GSMA: Den globala telekomindustrins branschorganisation arbetar med utvecklingen av riktlinjer inom ett antal hållbarhetsområden, främst mänskliga rättigheter och klimat. GSMA var drivande i utvecklingen av telekombranschens

utvecklingsplan (sector pathway) för vetenskapligt baserade mål (science-based targets), den hittills enda utvecklingsplanen som anpassats till 1.5°C-målet. Tillsammans med Ericsson bidrog vi med delar av den bakomliggande forskningen.

ETNO: Den europeiska branschorganisationen för telekomoperatörer, där Telia Company ingår i styrelsen, har tagit en ambitiös position inom policyutveckling kopplat till till EU:s gröna giv (Green Deal). Arbetet omfattar utveckling av vägledning

för telekombolag kopplat till EU-taxonomin för hållbara aktiviteter och olika initiativ inom cirkularitet. Vi bidrar även till ETNO:s arbetsgrupper och positionspapper rörande hållbarhet.

Nordic CEOs for a Sustainable Future: Detta initiativ startade 2018 och består av

13 av de största nordiska företagen. Genom ett personligt åtagande från företagens vd:ar syftar initiativet till att omvandla företag för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål och utveckla syftesinriktade affärsmodeller, samtidigt som man lyfter fram nordiska erfarenheter och värderingar. Telia Company är aktivt engagerat i implementeringen av medlemmarnas åtaganden inom klimatförändringar samt mångfald och inkludering.

Global Network Initiative (GNI) är en organisation som sammanför intressenter från ett antal intressentgrupper, bland annat IKT-bolag, människorätts-och pressfrihetsgrupper, akademia och investerare, i syfte att skydda och främja yttrandefrihet och integritet i IKT-branschen globalt. Delat lärande och gemensam påverkan

när regeringar kränker yttrandefrihet och integritet står i centrum för dess arbete. Telia Company sitter i styrelsen och är aktivt i flertalet kommittéer.

Utöver dessa är vi medlemmar i ett flertal organisationer verksamma inom specifika områden. Läs mer i följande kapitel.

HÖJDPUNKT

STARKT HÅLLBARHETSRESULTAT

Vi behöll och förbättrade våra starka resultat i olika hållbarhetsrankingar och -index, inklusive:

• Fortsatt "AAA"-betyg i MSCI:s ESG-ranking
• Gold Supplier i EcoVadis leverantörsutvärdering
• Inkludering i hållbarhetsindexet FTSE4Good
• B i CDP:s klimatbedömning, en ökning från B- 2019, och A- i CDP:s leverantörsbedömning, en förbättring från B- 2019
• Bland topp 20 i World Benchmarking Alliance Digital Inclusion Benchmark

PÅVERKAN PÅ FN:S GLOBALA MÅL

Enligt GSMA:s rapport Mobile Industry Impact ger telekommunikations- och IKT-tjänster ett mätbart positivt bidrag till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG). Men branschen har även en negativ påverkan och risker som behöver hanteras.

Vårt arbete med de globala hållbarhetsmålen baseras på såväl faktisk och potentiell, som nuvarande och framtida, påverkan. Det är också starkt kopplat till förutsättningarna på våra marknader.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Det mål där vår bransch har störst påverkan då uppfyllandet av målet är direkt kopplat till tillgång till telekommunikationstjänster och digitalisering av samhället. Utvecklingen av hållbar infrastruktur bygger på säkra digitala lösningar för övervakning och effektiv styrning.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Att stödja denna utveckling är en viktig del i vår affärsstrategi. Sakernas internet (Internet of Things, IoT), dataanalystjänster och ett ökande antal 5G-baserade lösningar möjliggör smarta, hållbara lösningarinom områden som kollektivtrafik, trafikövervakning och realtidsmätning av luftkvalitet.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Internet ger konsumenter direkt tillgång till tjänster som ersätter fysiska produkter, och bidrar till växande tjänstesektorer. Samtidigt behöver hela branschen omgående ställa om till en utgångspunkt i att erbjuda konsumenter elektronik utifrån ett cirkulärt tankesätt.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Digitala lösningar är avgörande för att skapa ekonomiska system med låga koldioxidutsläpp tack vare ett stort antal möjliga tillämpningar inom transporter, jordbruk, fastigheter, industrin med mera. IKT-branschen måste också ta ansvar för branschens egen negativa klimatpåverkan.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Tillgången till telekommunikation och internet har medfört oöverträffade möjligheter kopplat till tillgång till information och lärande. Men dessa möjligheter medför även risker och negativa effekter, som cyberattacker och spridning av material på nätet som visar sexuella övergrepp på barn – risker som är en utmaning för förverkligandet av mål 16. Dessa risker och negativa påverkan måste hanteras proaktivt med full transparens.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

IKT-branschen arbetar allt mer utifrån ekosystem och samverkar med olika intressenter för att frigöra potentialen av digitala lösningar som drivkraft för en hållbar utveckling och för att hantera gemensamma utmaningar inom och mellan branscher.

STRATEGISK KOPPLING

SVAG

MELLAN

Mellanstark koppling till verksamheten och påverkan

STARK

Stark strategisk koppling, stor påverkan

PÅVERKAN

ÖVERSIKT AV VÅRT ARBETE

Tabellen nedan ger en översikt över våra fokusområden*, vad vi uppnått under året samt hur vårt arbete bidrar till de globala målen. På efterföljande sidor återfinns mer utförlig information om bland annat ambitioner, mål, arbetssätt och resultat för 2020.

OMRÅDE	HÖJDPUNKTER UNDER ÅRET	BIDRAG TILL GLOBALA MÅL
Mänskliga rättigheter¹	• Stöttade nationella hälsomyndigheter och sjukvården under pandemin, bland annat genom att utöka möjlighe terna till sjukvård på distans • Nådde runt 120 000 personer genom initiativ kopplade till digital inkludering • Publicerade åtaganden som mediaägare, för att stödja och skydda oberoende publicering med ansvarsfullt redaktörsskap som grund
Miljö	• Antog vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) som täcker hela värdekedjan • Uppnådde klimatneutralitet i vår egen verksamhet genom utsläppsminskningar samt klimatkompensation • Vid årets slut hade leverantörer som stod för 16 procent av leverantörers utsläpp av växthusgaser satt vetenskap ligt baserade mål
Yttrandefrihet och övervakningsintegritet	• Transparensrapportering rörande covid-19-relaterade myndighetsförfrågningar och deras potentiella påverkan på användares yttrandefrihet och övervakningsintegritet
Personlig integritet och informations säkerhet	• Utökade ISO 27001-certifikatet för informationssäker het. Vid årets slut täckte certifikatet produkter som Telia Touchpoint Plus och Telia ACE samt kritiska informationssäkerhetsprocesser
Barns rättigheter	• Samverkade med över 7 000 barn via vår Barnpanel på ämnet distansutbildning under pandemin
Mångfald, lika möjlig heter och icke-diskri minering	• 38 procent kvinnor i den utökade ledningsgruppen • Som del av arbetet med att implementera ett ramverk för lika lön genomfördes en lönegapsanalys på samtliga marknader • Utnämndes till årets LGBTQI-arbetsgivare i Sverige av Unionen
Hälsa och välbefinnande	• Starkt resultat (85/100) i "covid-19-medarbetarindex", som mäter bland annat medarbetarnas bild av fjärrarbete och hur Telia Company hanterat restriktioner
Ansvarsfulla inköp	• Genomförde cirka 2 500 leverantörsbedömningar och 106 leverantörsrevisioner på plats eller på distans
Anti-korruption	• Genomförde en omfattande anti-korruptionsriskbedöm ning av den nya Tv- och mediaverksamheten samt anti korruptionsutbildning för dess 400 medarbetare.

1) Vårt bredare arbete med mänskliga rättigheter spänner över flera fokusområden och listas inte som ett fokusområde i sig.

53

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Vårt ansvar och arbetssätt

I enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har Telia Company åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Genom uppkoppling och digitala lösningar möjliggör vi också förverkligandet av vissa rättigheter och samverkar med affärspartners, regeringar och andra intressenter för att främja mänskliga rättigheter i ett vidare perspektiv.

VÅRT ARBETSSÄTT– FÖRSTÅ, VISA OCH AGERA

Förstå: Genom att genomföra löpande konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter för att känna till vår påverkan, våra risker och möjligheter

Visa: Genom publicering av rapporter och annan information

Agera: Genom att utifrån våra kunskaper agera för att respektera och främja individers rättigheter

Våra viktigaste frågor inom mänskliga rättigheter

Vårt arbete fokuserar på de områden och frågor inom mänskliga rättigheter som vi identifierat som de mest väsentliga på våra marknader och i vår värdekedja. Dessa överensstämmer med de frågor som identifierats i GSMA:s rapport som de mest betydande för branschen som helhet.

Område	Mest väsentlig fråga
Barns rättigheter	Förekomst av övergreppsmaterial på barn på nätet
Kundintegritet	Efterlevnad av integritet när kunddata används för avancerad affärsanalys
Diskriminering	Diskriminering kopplat till bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning eller könsuttryck vid rekrytering, befordringar och uppsägningar
Yttrandefrihet och övervakningsinte gritet	Myndigheters övervakning av individer genom direkt tillgång till Telia Companys nätverk och system
Arbetsrätt	Kränkningar av arbetsrätt, inklusive tvångsarbete och barnarbete, i delar av vår värdekedja
Frihet i medier	Yttrandefrihet och reglering av innehåll

Utöver dessa områden finns även andra områden med koppling till mänskliga rättigheter såsom korruption, miljö, frågor kopplade till leverantörskedjan som konfliktmineraler, jämlikhetsfrågor kopplat till digitalt utanförskap och handelssanktioner. Ytterligare information kring hur flera av dessa områden hanteras återfinns i efterföljande avsnitt. För mer information kring riskhanteringen inom dessa områden, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer.

Förändrade risker

Under 2020 lämnade Telia Company fullt ut Eurasien samt vår globala verksamhet i och med den aviserade avyttringen av Telia Carrier (i avvaktan på godkännande 2021). Dessa avyttringar har minskat risknivån kopplat till vissa människorättsrisker såsom yttrandefrihet och övervakningsintegritet, samt frågor kring arbetsvillkor i lokala leverantörers verksamheter. Samtidigt har andra människorättsrisker som kundintegritet ökat till följd av teknisk utveckling och digitalisering. Som en följd av förvärvet av Bonnier Broadcasting har vårt riskuniversum utökats med frågor kring mediefrihet.

ÅTAGANDEN SOM MEDIEÄGARE

2019 förvärvade Telia Company det nordiska mediebolaget Bonnier Broadcasting. En konsekvensbedömning gällande mänskliga rättigheter som genomfördes före undertecknandet av avtalet visade att Bonnier Broadcastings ägande i medier medförde nya människorättsrisker såsom reglering av yttrandefrihet och innehåll samt politisk annonsering. Efter undertecknandet av avtalet publicerade Telia Company sina åtaganden rörande att främja och försvara oberoende publicering med ansvarsfullt redaktörskap som grund. Under 2020 har dessa åtaganden varit en viktig utgångspunkt vid integrationen av Bonnier Broadcasting i Telia Company.

Åtagandena utgjorde även grunden för de interna utbildningar som hölls av experter vid Tv- och media-enheten för mer än 400 medarbetare i hela Telia Company, om innebörden av grundlagsskyddad redaktionell frihet och redaktionellt oberoende.

Klagomålsförfarande

Telia Companys Speak-Up Line, som inkluderar ett klagomålsförfarande (grievance mechanism), är tillgänglig för att såväl medarbetare som externa intressenter ska kunna flagga för oegentligheter utan rädsla för bestraffning eller repressalier och för att erbjuda rättvisa utredningar. Rapporter som rör barns rättigheter samt yttrandefrihet och övervakningsintegritet hanteras av människorättsexperter. Inga sådana rapporter inkom under året. Rapporter som rör medarbetarfrågor som disrkiminering och arbetsvillkor hanteras av personalorganisationen. Läs mer om sådana ärenden under året i Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.

Utbildning

Åtaganden gällande mänskliga rättigheter återfinns i den Affärsetiska uppförandekoden. Samtliga medarbetare och resurskonsulter ska känna till Kodens innehåll genom en obligatorisk tvådelars e-utbildning. Av målgruppen om cirka 20 700 medarbetare och resurskonsulter har cirka 18 800 genomfört utbildningens första del och cirka 17 300 den andra delen. Under året utvecklade vi ett särskilt utbildningsprogram kring mänskliga rättigheter för samtliga medarbetare som ska lanseras 2021.

Konsekvensbedömningar

Vi har åtagit oss att där det är relevant genomföra utvärderingar (due diligence) och mer djupgående konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments, HRIA), för att bättre förstå lokal och koncernövergripande påverkan samt risker och möjligheter kopplat till individers rättigheter. Mellan 2015 och 2017 genomförde vi lokala konsekvensbedömningar som en del i arbetet med att säkerställa en ansvarsfull avyttringsprocess i Eurasien, samt av Telia Sverige och Telia Litauen för en bättre övergripande förståelse av påverkan, risker och möjligheter i Norden och Baltikum. Sedan dess har vi bedömt risker kopplat till mänskliga rättigheter innan avyttring från marknader i Eurasien, och åtgärder har vidtagits för att hantera de risker som identifierats. Under 2020 gjordes sådana bedömningar vid avyttringen av Moldcell och Telia Carrier. För ytterligare information, se not H21 i Hållbarhetsnoterna.

Under 2019 började vi anpassa vårt arbetssätt inom konsekvensbedömningar till det förändrade risklandskap som nämnts tidigare, med särskilt fokus på affärsutveckling som involverar artificiell intelligens (AI). Telia Company är en av grundarna och medlem i det Stockholmsbaserade AI Sustainability Center (AISC), ett tvärvetenskapligt samarbete som främjar etisk användning av AI. Vi har deltagit i utvecklingen av AISC:s verktyg för identifiering av etiska och människorättsliga risker, vilket vi testade under året på nya affärsmöjligheter kopplat till Crowd insights.

Under året utvecklade vi också i samarbete med den ickevinstdrivande hållbarhetsorganisationen BSR ett verktyg för konsekvensbedömning av barns rättigheter, vilket ska användas vid utveckling av produkter som riktar sig till barn. Läs mer i Barns rättigheter.

För att förstå de potentiella riskerna och möjligheterna kopplade till mänskliga rättigheter som utvecklingen av 5G medför inledde Telia Company en dialog med Ericsson kring deras arbete med en konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter av 5G-teknologi. Under 2021 avser vi använda oss av kunskaperna från Ericssons arbete när vi fattar betydande affärsbeslut kopplat till 5G.

Utmaningar och nästa steg

Trots att vi gjort betydande framsteg de senaste åren när det gäller att definiera och stärka vårt arbete inom mänskliga rättigheter återstår ett flertal utmaningar. Några av dessa gäller förväntningarna på branschen att hantera risker kopplat till situationer där ett telekommunikationsföretag endast har begränsat inflytande. Ett annat utvecklingsområde är att proaktivt bedöma och begränsa människorättsrisker vid utvecklingen av produkter och tjänster. Vår ambition är att erbjuda eller samarbeta inom förbättrande åtgärder (remedy) inom mänskliga rättigheter och under 2021 kommer vi att fördjupa oss inom området.

Våra åtaganden styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter.

VI MÖJLIGGÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

GSMA:s rapport 2020 Mobile Industry Impact Report: Sustainable Development Goals visar att uppkoppling och digitalisering är viktiga möjliggörare inom mänskliga rättigheter och kan bidra till att påskynda framstegen i förhållande till samtliga av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Under pandemin har Telia Companys infrastruktur och lösningar visat sig mer värdefulla än någonsin. Vi har bidragit till att hålla samhällen igång genom att möjliggöra för företag att fortsätta bedriva sina verksamheter digitalt och säkerställa tillgång till offentliga tjänster. Två områden där vårt arbete väsentligt bidrog till att minska de negativa konsekvenserna av covid-19 är sjukvård och digital inkludering.

FÖRBÄTTRAD TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD

I samband med att pandemin började påverka sjukvårdssystemen ökade efterfrågan på tjänster inom ehälsa. Ett exempel är tjänsten Telia Health Monitoring, som finns tillgänglig vid 54 kliniker i nio av Sveriges regioner. Med hjälp av tjänsten kan klinikerna bedriva vård på distans och löpande övervaka patienter, inklusive kontakter via chatt och video för stöd och behandling av patienter med kroniska sjukdomar som diabetes. Patienter som använder tjänsten kan mäta sina värden i hemmet och skicka informationen till sin läkare med hjälp av en app, vilket minskar behovet av resor och kontakt med andra. När antalet covid-

19-smittade ökade infördes en särskild vårdplan i tjänsten för att övervaka patienter som satt i karantän i sina hem.

En annan tjänst som vidareutvecklades under pandemin är Telia Crowd Insights, som analyserar aggregerade rörelsemönster med hjälp av information från mobila nätverk. Tjänsten anpassades så att nationella hälsovårdsmyndigheter och andra offentliga aktörer, samt städer och kommuner i Norden och Baltikum, ska kunna bedöma efterlevnaden av reserestriktioner och rekommendationer för social distansering. Tjänsten är framtagen utifrån starka integritetskrav vilket innebär att all data automatiskt anonymiseras och aggregeras innan den används för att skydda den personliga integriteten.

Framöver ser vi stora möjligheter att öka tillgängligheten till vård med hjälp av nya teknik såsom 5G. I samarbete med Ericsson och Karolinska Institutet har vi testat nödhjälpslösningar med hjälp av drönare på landsbygden där ambulans kan dröja flera timmar, samt mobila 5G-uppkopplade mammografibussar som minskar behovet av att resa långa sträckor för att genomgå potentiellt livräddande medicinska undersökningar. Genom dessa lösningar bidrar Telia Company väsentligt till uppfyllandet av mål 3: God hälsa och välbefinnande.

Digitaliseringen omformar samhällen och för med sig både nya möjligheter och risker. De digitalt inkluderade kan utnyttja möjligheterna till sin fulla potential medan de som är exkluderade riskerar att halka efter när samhällstjänster digitaliseras och utbildning och sociala arenor flyttar ut på nätet.

Väsentlighetsbedömningen vi genomförde under året visade att digital inkludering har blivit allt viktigt för flera av våra viktigaste intressentgrupper. Att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig uppkoppling och de rätta digitala färdigheterna är avgörande för att ingen ska hamna på efterkälken. Vårt arbete bidrar till jämlikhet och inkludering så att Norden och Baltikum kan utnyttja digitaliseringens fulla potential, vilket i sin tur stödjer de globala målen 5, 9 och 10.

Exemplen nedan visar på del av vårt arbete under året. Totalt nådde våra initiativ nästan 120 000 individer, bland annat runt 30 000 barn, 65 000 föräldrar och 10 000 seniorer.

• I Sverige och Norge har vi sedan 2017 drivit initiativet Mer digital. Mer digital är ett samarbete med kommuner som vill stärka seniorers digitala färdigheter. Sedan initiativets start har runt 35 kommuner och 10 000 seniorer i Sverige och Norge deltagit, och fler står på tur när pandemirestriktionerna väl kan lättas.

• I Estland nådde ett tv-program i tio delar som lär ut digitala färdigheter till seniorer cirka 10 000 seniorer. Dessutom lärde 200 medarbetare ut digitala färdighet till seniorer genom utbildningar i butiker, genom webinarier eller via stödlinjer.
• Telia Estland fortsatte driva sitt initiativ "Greatest Courage" i syfte att utbilda barn, familjer och lärare hur man kan motverka nätmobbning. Vi utbildade 1 000 barn direkt genom workshops och webinarier och nådde en stor del av befolkningen via mediakampanjer för att skapa bred medvetenhet. 18 000 barn, lärare och föräldrar använde råden och stödmaterial tillgängligt på initiativets hemsida.
• Sedan 2015 har Telia Litauen drivit initiativet "Growing up on the internet" i syfte att utbilda barn och föräldrar i säkerhet på nätet. Sedan dess början har det nått nära 90 000 barn totalt. 2020 deltog över 1 500 barn i workshops på nätet och nästan 10 000 föräldrar och lärare besökte initiativets hemsida för material och råd när det gäller säkerhet på nätet.

För mer information om vårt fokus och definitioner, se Not H13 i Hållbarhetsnoterna.

DIGITAL INCLUSION INDEX

För att uppmuntra mer handling mot att nå FN:s globala mål har World Benchmark Alliance bedömt 100 digitala teknikföretag globalt när det gäller deras arbete med digital inkludering. I sin första jämförelserapport som släpptes i december 2020 hamnade Telia Company på 19:e plats av 100.

Studien har bedömt teknikföretagens arbete med att förbättra tillgång till teknik, stärka digitala färdigheter, främja säker användning samt öppen och etisk innovation. Telia Company fick särskilt höga resultat i områden som cybersäkerhet och stöd för barns rättigheter på nätet.

MILJÖ

Ambitioner:

• Noll CO2-utsläpp i värdekedjan och noll avfall från vår egen verksamhet inklusive nätutbyggnad och underhåll 2030, genom 100 procent medarbetarengagemang
• Ett strukturerat och vetenskapligt baserat arbetssätt för att bedöma och hantera vår verksamhets påverkan

• Klimatneutralitet inom vår egen verksamhet (energiförbrukning och tjänsteresor)
• 100 procent förnybar elförbrukning 100 procent förnybar elförbrukning
• 5 procent lägre energiförbrukning per abonnemangsekvivalent (basår 2018)
• Samverka med alla leverantörer så att dessa har en plan för att nå noll CO2-utsläpp år 2030, inklusive sina underleverantörer
• Väsentlig ökning av återanvändning av kund- och nätverksutrustning
• Omfattande gröna erbjudanden på samtliga marknader Modell för att bedöma kunders klimat- och energibe-

2022 MÅL 2020 STATUS

- Uppnådde klimatneutralitet i vår egen verksamhet genom utsläppsminskningar och klimatkompensation

• Energiförbrukningen per abonnemangsekvivalent var en procent under basårets resultat
• En modell för leverantörssamverkan har implementerats, och vid årets slut hade 16 procent av leverantörerna sett till utsläpp satt vetenskapligt baserade mål
• Koncernövergripande process för återanvändning och återförsäljning av nätverksutrustning på plats
• Åtta procent av antalet sålda eller leasade telefoner togs tillbaka
• sparingar av att använda våra fjärrmötes- och IoT-tjänster togs fram; under året minskades utsläpp med cirka 490 000 ton CO2e och 290 GWh el sparades
• Renoverade telefoner säljs på fyra marknader; två procent av sålda telefoner under året var renoverade
• 18 procent av telefoner som såldes till affärskunder (exklusive Danmark) såldes som en tjänst

Vårt arbetssätt

För att kraftfullt hantera klimatkrisen och den ohållbara användningen av naturresurser antog Telia Company 2019 två ambitiösa miljömål: noll CO2 och noll avfall till 2030.

Målet om noll CO2 fokuserar på att uppnå en klimatneutral värdekedja till 2030 och samtidigt möjliggöra för våra kunder att minska sina växthusgaser. Målet om noll avfall fokuserar på vår egen verksamhet inklusive nätutbyggnad och underhåll och att samtidigt möjliggöra för utvecklingen av en cirkulär ekonomi genom våra erbjudanden. För att konkretisera 2030-målen har vi utvecklat mer specifika mål att uppnå till 2022 samt vetenskapligt baserade mål att uppnå till 2025.

Att nå dessa mål kommer att kräva att samtliga medarbetare involveras.

Resan till noll omfattar att vi arbetar med hela värdekedjan för att främja snabb förändring. Vi vet att vi inte kan uppnå våra mål på egen hand och därför har vi åtagit oss att samarbeta med våra leverantörer, kunder och andra partners och vara tydliga med både utmaningar och positiva resultat längs vägen.

Ett strukturerat och proaktivt arbetssätt är nyckeln till resultat. Fyra av sex marknader täcks av ISO 14001-certifiering. Miljökonsekvensbedömningar som täcker energieffektivitet, avfall och växthusgaser infördes under året för vissa investeringar. Omfattningen ska utökas under 2021.

NOLL CO2 – ARBETET UNDER ÅRET

Den pågående pandemin har visat hur kostsam en systemchock kan vara och tydliggjort behovet av att påskynda klimatåtgärder. Under 2020 har EU:s gröna giv och återhämtningsplan efter covid-19 samt nationella initiativ på våra marknader satt ljuset på nödvändigheten med en grön omställning och på digitaliseringens roll för att möjliggöra den.

Ett vetenskapligt arbetssätt

Under året konkretiserade vi vår väg mot att nå noll koldioxidutsläpp genom att anta mål för 2022 och 2025. För att säkerställa en vetenskapligt förankrad ambitionsnivå formulerade vi vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets) för 2025 enligt den utvecklingsplan för att nå 1,5°Cmålet som utvecklats för telekomsektorn. Målen godkändes av Science Based Targets initiative i december.

Vetenskapligt baserade mål för 2025:

• Halvera utsläppen från vår egen verksamhet
• Minska utsläppen från användning av sålda och leasade produkter med 29 procent
• Arbeta med leverantörer för att 72 procent av dessa i förhållande till leverantörers utsläpp ska ha satt vetenskapligt baserade mål

Utvärdering av våra utsläpp i värdekedjan För att bättre förstå vårt totala koldioxidavtryck och för att kunna fastställa vetenskapligt baserade mål för scope 3 genomförde vi en utvärdering av utsläppen i hela värdekedjan baserat på 2018 data. 2018 uppgick vårt totala koldioxidavtryck till 1 270 000 ton CO2e. Vår egen verksamhet (scope 1 och 2 samt scope 3 kategori 6: tjänsteresor) står för endast sex procent medan 86 procent kan härledas till leverantörskedjan, främst nätutbyggnad, infrastrukturutrustning, mobiltelefoner, produkter för uppkoppling, samt produktion av medieinnehåll. Åtta procent av utsläppen är hänförliga elförbrukningen från när våra kunderna använder våra produkter.

För detaljerad information om scope 3-utsläpp i de mest väsentliga kategorierna, se Not H5 i Hållbarhetsnoterna.

NOLL CO2 – ARBETET UNDER ÅRET, FORTS.

Klimatneutral egen verksamhet

Tack vare väsentliga utsläppsminskningar huvudsakligen kopplade till användningen av 100 procent förnybar el uppnådde vi 2020 klimatneutralitet i vår egen verksamhet (scope 1 och 2 samt scope 3 kategori 6: tjänsteresor), två år före uppsatt mål.

Klimatkompensation användes för att täcka övriga utsläpp från källor som reservkraft, fjärrvärme, tjänsteresor och tjänstebilar medan vi fortsatte arbetet att minska utsläppen. Vi valde att täcka övriga utsläpp med klimatkrediter som industriellt och biologiskt avlägsnar koldioxid från atmosfären. Certifikat för industriell borttagning inhandlades genom puro.earth, för att stödja ny teknik. Certifikaten för biologisk borttagning är certifierade av Verra enligt VCS- och CCBS och stödjer skogsprojekt.

För ytterligare information om växthusgasutsläpp och hur vi implementerar TCFD:s rekommendationer, se not H5 i Hållbarhetsnoterna.

CDP-resultat från D till B

2020 uppnådde vi betyget B i CDP:s klimatbedömning – en tydlig förbättring från betyget D 2018. Vi uppnådde högsta poäng inom ett flertal områden, exempelvis inom styrning och initiativ för utsläppsminskningar. Den största förbättringen var inom redovisning av klimatrelaterade risker och möjligheter. möjligheter. Vi förbättrade även vårt leverantörsbetyg till A-.

Energi

Energieffektivisering blir allt viktigare för att kontrollera kostnader och minska miljöpåverkan. Vi arbetar med energieffektivitet på i huvudsak två sätt:

• Genom att byta ut eller avveckla mindre energieffektiv teknik, särskilt äldre kopparbaserade fasta nät
• Implementering av energieffektiviseringsåtgärder i befintliga och nya nätverk, exempelvis energibesparande mjukvara i mobilnät och högeffektiv kylning av datacenter

Vårt kortsiktiga energieffektiviseringsmål är att minska energiförbrukningen per abonnemangsekvivalent med 5 procent till 2022 jämfört med 2018 års resultat. Utfallet 2020 blev 30,0 kWh per abonnemangsekvivalent, en förbättring mot 31,3 2019. Utfallet för 2020 är en procent under basårets resultat, vilket visar att vi är på rätt väg att nå målet.

Hantering av leverantörskedjan

86 procent av utsläppen i vår värdekedja uppstår i leverantörskedjan och därför är nära samverkan med våra leverantörer kritiskt. Vårt arbetssätt bygger på tre delar:

• Använda vårt inflytande: Växthusgasutsläpp är ett av våra kriterier vid val av leverantörer och vi samverkar med branschkollegor och företag i andra branscher för att en koldioxidsnål verksamhet och tillverkning ska bli det nya normala
• Främja fastställandet av vetenskapligt baserade mål: Telia Company manar sina leverantörer att fastställa vetenskapligt baserade mål eller motsvarande för att minska sina absoluta växthusgasutsläpp med minst 50 procent till 2030
• Samverkan och stöd: Vi samverkar med våra leverantörer och uppmuntrar dem att ta ytterligare steg och utveckla planer för att deras egna värdekedjor ska bli klimatneutrala till år 2030 (inklusive underleverantörer)

I slutet av 2020 hade leverantörer som motsvarar 16 procent av leverantörers utsläpp satt vetenskapligt baserade mål.

Vi deltar i och bidrar också till initiativ som ska underlätta för företag att anpassa sina verksamheter till 1,5°C-målet, såsom Exponential Roadmap, the 1.5°C Business Playbook och SME Climate Hub. I september bildade Telia Company 1.5°C Supply Chain Leaders tillsammans med Ericsson, BT Group, IKEA och Unilever med målet att verka för kraftiga klimatåtgärder i globala leverantörskedjor. I december anslöt sig även Nestlé, Telefoníca och Ragn-Sells till initiativet.

Gröna obligationer

Som första nordiska telekombolag emitterade Telia Company i februari 2020 sin första gröna hybridobligation om 500 MEUR, följt av en grön obligation om 750 MSEK i juni. Medlen har använts för att finansiera energieffektivisering av de svenska näten genom en övergång från koppar till fiber, samt till gröna digitala lösningar som gör det möjligt för kunder att minska sina utsläpp och spara energi. Läs mer i vår obligationsrapport.

UTSLÄPPSMINSKNINGAR OCH ENERGIBESPARINGAR FÖR VÅRA KUNDER

Ett flertal rapporter såsom GSMA:s Enablement Effect visar hur uppkoppling och digitala lösningar ökar resurseffektivitet och minskar växthusgasutsläpp i andra branscher genom ökad effektivitet , till exempel logistikoptimering, eller ersätter fysiska produkter eller resande. Den framtida potentialen är omfattande och långtgående: 5G kommer att möjliggöra för samhällen att skala upp befintliga lösningar och lägga till nya. Digitala lösningar särskilt kopplat till IoT och dataanalys kommer att vara avgörande för mer effektiv användning av naturresurser, fossilfria elnät och mer effektiva transporter och logistik.

Under 2020 utvecklade vi en modell för att uppskatta hur mycket växthusgasutsläpp och energiförbrukning som våra kunder kan minska genom att använda några av våra produkter och tjänster med tydlig sådan potential. Baserat på produkter och tjänster som levererats innan och under 2020 uppskattar vi att dessa produkter och tjänster bidrog

FJÄRRMÖTEN

Tele- och videokonferenser, onlinemöten: undvek 447 000 ton CO2e genom fjärrmötestjänster som minskar eller eliminerar behovet av fysiska resor och som dessutom möjliggör säkert arbete från hemmet.

till att minska växthusgasutsläpp med över 490 000 ton, lika mycket som över 3,5 miljoner tur- och returresor med flyg mellan Stockholm och Helsingfors.

Klimatnyttan från vissa tjänster, som uppkopplade elmätare, ska ses i sammanhanget av elen består av en hög andel förnybart på de flesta av våra marknader. Därför är även elbesparingar viktiga att mäta för att förstå fulla nyttan. Vi uppskattar att vi under 2020 hjälpte till att spara nästan 290 GWh el, vilket motsvarar den årliga förbrukningen hos 30 000 genomsnittliga svenska hushåll.

Framgent avser vi utvidga modellen till att täcka fler av våra tjänster samt aktivt medverka i branschsamarbete för att ta fram gemensamma beräkningsmodeller.

Läs mer om modellen, metodologin samt resultaten i not H5 i Hållbarhetsnoterna.

SMARTA NÄT

Uppkopplade elmätare: sparade 212 GWh och 24 000 ton CO2e tack vare 900 000 uppkopplade elmätare i Finland, där bättre tillgång till förbrukningsdata bidrar till ändrat beteende.

SMARTA TRANSPORTER

Uppkopplade bilar, smart logistik, smart kollektivtrafik: undvek 17 000 ton CO2e genom lösningar för eko-körning och positionering samt Telia Sense.

SMARTA FASTIGHETER

Smarta sensorer som kontrollerar värme, belysning med mera: sparade 75 GWh el och undvek 5 000 ton CO2e tack vare tiotusentals sensorer som optimerar uppvärmning, belysningar och mer.

SMARTA FASTIGHETER

Tjänsten Telia Smart Building som baseras på Telias IoT-plattform gör det möjligt för kunder att samla data från samtliga system i en fastighet till en enda enhet och finjustera system för värme, ventilation och luftkonditionering i realtid. Detta ger inte bara sänkta kostnader och ett lägre klimatavtryck utan även en bättre upplevelse för de som använder fastigheten.

För att effektivisera fastighetsförvaltningen och erbjuda hyresgästerna en bättre upplevelse arbetar Rikshem, ett av Sveriges största fastighetsbolag, med att digitalisera sina fastigheter med hjälp av uppkoppling och nya digitaliseringslösningar från Telia Company. Rikshem kopplar nu upp samtliga sina 30 000 lägenheter till sensorer som möjliggör övervakning av temperatur och luftfuktighet. Datan samlas in med hjälp av Telias IoT-plattform och görs tillgänglig för Rikshem för samlad övervakning.

SMARTA NÄT

Produktionen av förnybar elektricitet från vind- och solkraft fortsätter att växa. Vanliga kraftnät är dock utformade för konstanta energikällor vilket innebär att de inte alltid kan hantera kraftiga fluktuationer i energiproduktion. Digitalisering av kraftnät är en del av lösningen som ger nätägare överblick i realtid av nätkapaciteten per område.

Telia Company bidrar till att digitalisera kraftnät genom att leverera IoT-lösningar till Heimdall Power. Med hjälp av utrustning för smarta nät skickas data från kraftledningar till molnet vilket gör det möjligt att följa nätkapaciteten i realtid. Som ett resultat kan kraftnätskapaciteten öka med 25 procent och el från förnybara källor kan prioriteras över fossila bränslekällor.

SMARTA TRANSPORTER

Telia Companys Smart Public Transport är en omfattande lösning som erbjuder en rad tjänster som hjälper transportföretag att bli mer effektiva, lönsamma och hållbara.

Nobina, den nordiska marknadsledaren inom kollektivtrafik, har kopplat upp över 3 000 bussar i Sverige med hjälp av Telia Companys lösning. Det som började 2010 med grundläggande mätvärden som bränsleförbrukning och positionering har utökats till att omfatta mer avancerade tjänster som feedback om eco-driving i realtid för förare, effektiv uppvärmning av bussar i depå och realtidsinformation för hantering av bussflottan och en mer effektiv övergripande logistik. Enligt Nobina har enbart tjänsten för eco-driving bidragit till bränslebesparingar på upp till 15 procent.

Smart Public Transport kan kombineras med Telia Companys tjänst Crowd Insights för ännu bättre insyn i passagerarnas beteenden. Data kan visualiseras för att visa exakt var pendlare påbörjar sin resa hela vägen till hur de byter rutt vid stationerna. Användardata är helt anonymiserad och kan inte spåras till enskilda individer.

NOLL AVFALL – ARBETET UNDER ÅRET

Dagens icke-cirkulära tankesätt i kombination med en växande befolkning och ökad levnadsstandard medför stora påfrestningar för miljön. Under nästa decennium kommer övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi att vara avgörande för om vi ska hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av. I en cirkulär ekonomi ses avfall som en ny resurs och förnybara resurser prioriteras som insatsvara vilket skapar möjligheter för företag som Telia Company att minska såväl utsläpp som avfall. Allt fler beslutsfattare inser detta och Sustainable Brand Index-undersökningar visar att konsumenterna på våra marknader anser att återanvändning och återvinning av mobiltelefoner är den fråga som är viktigast för oss att hantera.

Bedömning av vår cirkulära potential och avfallsfotavtryck

Under 2020 genomförde vi en bedömning av vårt avfallsfotavtryck och en kartläggning av cirkulära möjligheter som är relevanta för vår bransch. Vi såg att det största avtrycket uppstod i början och slutet av värdekedjan, det vill säga vid produkternas utformning och i slutet av livscykeln. Vi utvärderade fem cirkulära affärsmodeller som illustrerar metoder som kan skalas upp. Telia Company kan anta tre olika roller inom området:

• Integrera cirkuläritet i verksamheten: Realisera cirkulära fördelar internt i vår befintliga verksamhet
• Erbjuda cirkulära produkter och tjänster: Utveckla innovativa produkter och omvandla tjänster för att sluta kretsloppet
• Möjliggöra cirkulära ekosystem: Leda övergången till cirkularitet i större skala inom och mellan branscher

Under 2021 kommer vi att fortsätta att utveckla arbetet inom dessa områden. Vi fokuserar på att minska avfallen i vår egen verksamhet inklusive nätutbyggnad och underhåll för att uppnå noll avfall till år 2030. Vi ser också att Telia Company har möjligheter att utveckla cirkulära erbjudanden till kunder och göra det möjligt för dem att med digitaliseringens hjälp minska sina utsläpp, avfall och kostnader.

Minskat avfall i den egna verksamheten

Återanvända och återvinna nätverksutrustning E-avfall är vårt främsta avfallsflöde att hantera. 2020 uppgick e-avfall till 730 ton, där allt återvanns. Vi arbetar aktivt med att förlänga livslängden på nätverksutrustning, vilket i sin tur hjälper oss minska såväl miljöpåverkan som kostnader. Grunden i arbetetet är ett koncernövergripande program för återanvändning och -försäljning. Använd utrustning återanvänds främst i andra bolag inom koncernen. Det som inte kan återanvändas säljs externt för återanvändning eller återvinning. Under året såldes nästan 120 ton externt.

Cirkulära erbjudanden

Återköpsprogram för mobiltelefoner Forskning visar att tillverkningen av en mobiltelefon genererar 86 kilo avfall och 55 kilo växthusgasutsläpp. Återköpsprogram bidrar till att förlänga produkternas livslängd, vilket begränsar sådana utsläpp och avfall.

Genom återköpsprogram kan kunder sälja tillbaka eller lämna in använda enheter i utbyte mot en rabatt när de köper en ny produkt. Mobiltelefoner och andra enheter som är i gott skick rensas på data, renoveras och säljs på andrahandsmarknaden eller i våra egna kanaler. Enheter som inte kan återanvändas skickas till återvinning. Alla marknader har återköpsprogram på plats och under 2020 återköptes åtta procent av det antal telefoner som såldes eller leasades ut. På så vis undveks 6 600 ton växthusutsläpp.

Vid årets slut erbjöds kunder i Estland, Finland, Norge och Sverige renoverade telefoner. Två procent av sålda telefoner under året var renoverade, vilket i sin tur undvek ytterligare 2 000 ton växthusgasutsläpp.

Device as a Service

Device as a Service (enhet som tjänst) är ett "payfor-use"-upplägg med försäkrings- och reparationstjänster som valbara tillägg. DaaS erbjuds för närvarande till företagskunder i Finland, Norge och Sverige. Upplägget gör det möjligt för oss att maximera återanvändningen av ett ökande antal enheter genom reparation, uppgradering och återanvändning. Vid serviceavtalets slut garanterar Telia Company att enheterna renoveras på ett säkert sätt och återvinns om det behövs. 2020 såldes 18 procent av alla telefoner som såldes till affärskunder (exklusive Danmark) som en tjänst.

Återtagsprogram för routrar och TV-boxar

Routrar och TV-boxar erbjuds enbart genom "payfor-use"-upplägg, alltså att Telia Company äger enheten. Vid avtalets slut tar vi tillbaka hårdvaran för renovering och återanvändning. Hårdvaruportföljen är standardiserad över våra marknader vilket innebör att vi kan maximera möjligheterna till renovering och återanvändning.

YTTRANDEFRIHET OCH ÖVERVAKNINGSINTEGRITET

Ambitioner:

• Förstå vår påverkan och möjliggöra, respektera och stödja yttrandefrihet och integritet i samband med övervakning
• Främja transparens rörande övervakningslagstiftning samt regeringars förfrågningar

• Implementerat processer för att bedöma påverkan på, samt i möjligaste mån främja, yttrandefrihet och integritet kopplat till övervakning i potentiellt icke-konventionella förfrågningar*
• Aktivt bidra till arbetet inom Global Network Initiative (GNI)
• Kontinuerligt arbete inklusive förbättringar över tid med att implementera GNI:s principer
• Rapportering rörande myndighetsförfrågningar gällande antal konventionella myndighetsförfrågningar, information om lokal lagstiftning inom direkt åtkomst och datainhämtning

2022 MÅL 2020 STATUS

• Stängde nästan 20 icke-konventionella förfrågningar, där vi främjade yttrandefrihet och övervakningsintegritet i cirka tre av fyra fall
• Bidrog aktivt till GNI:s arbete, främst gemensamt lärande kopplat till bland annat covid-19 och integritet
• Genomförde åtgärder som identifierades vid 2019 års oberoende utvärdering av hur vi implementerar GNI:s principer, exempelvis behovet av processer och verktyg för konsekvensbedömningar av mänskliga rättigheter
• Publicerade rapporter gällande myndighetsförfrågningar
• Regelbunden transparensrapportering kring covid-19-relaterade myndighetsförfrågningar

* En icke-konventionell förfrågan är en förfrågan eller ett krav som kan ha allvarlig påverkan på användares yttrandefrihet eller integritet.

Vårt arbetssätt

Våra nät och tjänster ger tillgång till information och möjlighet att utbyta idéer på ett sätt som främjar yttrandefrihet, öppenhet, transparens och demokrati. Vi ser en pågående trend där beslutsfattare inför övervakningsmetoder som ett led i kampen mot brottslighet, terrorism, näthat med mera – åtgärder som riskerar att begränsa användarnas yttrandefrihet och övervakningsintegritet.

Telia Company har åtagit sig att respektera användarnas yttrandefrihet och rätt till integritet samtidigt som vi följer lagarna i de länder där vi är verksamma. Vårt arbetssätt utgår ifrån att ha tydliga policyåtaganden samt säkerställa implementeringen genom processer som granskas regelbundet av tredje part. Genom lagstiftning och myndighetsbeslut bestämmer stater omfattningen av övervakning och begränsningar i det fria informationsflödet. Vi följer dessa lagar och regleringar men utmanar förfrågningar som saknar eller bygger på oklara rättsliga grunder. När internationellt erkända mänskliga rättigheter och lokal lagstiftning står i konflikt med varandra försöker vi hitta sätt att lyfta frågan med myndigheter eller i vår publika kommunikation.

Bedömning och eskalering av icke-konventionella förfrågningar

Vår koncerninstruktion beskriver de konkreta steg för bedömning och eskalering som ska utföras varje gång ett lokalt bolag tar emot en förfrågan eller krav med potentiellt allvarlig påverkan på användares yttrandefrihet och integritet ("icke-konventionell förfrågan").

Potentiellt icke-konventionella förfrågningar ska bedömas av det lokala bolaget och eskaleras till koncernnivå för slutgiltigt beslut gällande om och hur den ska utmanas för att begränsa människorättsrisker. På detta sätt kan vi följa lokala lagar samtidigt som vi vidtar åtgärder för att respektera och stödja individers rättigheter. Dessutom strävar vi efter att offentliggöra så mycket information som möjligt om förfrågningar.

Även om vår process syftar till att identifiera och begränsa potentiella kränkningar av individers rättigheter beror det faktiska utfallet till stor del på lokala lagar och under utmanande förutsättningar även säkerheten för lokala medarbetare.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för yttrandefrihet och övervakningsintegritet.

ARBETET UNDER ÅRET

Global Network Initiative

Telia Company är aktiv medlem i Global Network Initiative (GNI), en organisation bestående av IKT-företag, människorätts- och tryckfrihetsgrupper, representanter för akademin och investerare. Nätverkets syfte är att skydda och främja global yttrandefrihet och integritet inom IKT-branschen. Gemensamt lärande och samlad påverkanskraft är grunden för arbetet. Telia Company är styrelsemedlem och deltar i olika kommittéer.

I april släppte GNI rapporten The GNI Principles at Work som innehåller en oberoende utvärdering av Telia Companys och tio andra medlemsföretags arbete för att respektera och stödja yttrandefrihet och integritet. Rapporten omfattar 86 konkreta fallstudier kring medlemsföretagens tillämpning av GNI:s principer.

Som en del av det gemensamma lärandet inom GNI bidrog vi i arbetet på områden som covid-19 och integritet, övervakningslagstiftning i Ryssland samt handelssanktioner och fri kommunikation. GNI:s påverkansarbete under året inkluderade:

• Inlämnandet av ett samrådssvar gällande EU:s Digital Services Act
• En rapport där mänskliga rättigheter använts som utgångspunkt vid analysen av över 20 nya regeringsinitiativ där man hävdar att hänsyn tagits till olika former av digitala faror
• Yttrande om förslag till ny lag som rörande sociala medier i Turkiet

GNI-utvärdering

Som medlemmar har vi åtagit oss att implementera GNI:s principer genom konkreta åtgärder för att stödja och främja yttrandefrihet och rätten till integritet. Samtliga företag inom GNI genomgår regelbundet en oberoende utvärdering av hur de implementerar principerna. Resultatet av utvärderingarna delas med GNI:s styrelse som gör en slutlig bedömning av medlemsföretagens förbättring över tid.

Den första utvärderingen av Telia Company genomfördes 2018/2019. Mot bakgrund av rapporten fastslog GNI:s styrelse 2019 att Telia Company kontinuerligt arbetar med ständiga förbättringar över tid för att implementera GNI:s principer. Ytterligare information om utvärderingen och resultatet finns på Telia Companys webbplats.

Det främsta förbättringsområdet som noterades i rapporten gällde implementeringen av en formaliserad process för att identifiera risker kopplat till yttrandefrihet och integritet i nya produkter och tjänster. Rätten till kundintegritet anses i allmänhet som grundläggande för rätten till yttrandefrihet. Aspekter kring integritet ingår i vårt integritetsarbete där vi lägger särskild vikt vid hur vi som företag samlar in, hanterar och rensar data. Åtgärderna är viktiga även för att skydda användares rättigheter i samband med myndigheters övervakningsförfrågningar. Läs mer under Personlig integritet och informationssäkerhet.

Främjande av transparens

Vi anser att transparent rapportering gällande myndigheters övervakning och åtgärder för att begränsa yttrandefriheten bidrar till ett starkare skydd av användarnas rättigheter. Genom rapporteringen kan vi informera grupper vars rättigheter riskerar att kränkas samt aktörer i civilsamhället som arbetar för att skydda dessa rättigheter. Därför publicerar vi rapporter rörande myndighetsförfrågningar (Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR). Dessa innehåller:

• Statistik över konventionella förfrågningar
• Statistik och detaljer kring myndigheters ickekonventionella förfrågningar
• Länkar till nationella lagar som ger myndigheter direkt tillgång till information om våra kunder och deras kommunikation
• Länkar till nationella lagar om datainhämtning för brottsbekämpande myndigheter

Statistiken återfinns i Not H6 i Hållbarhetsnoterna.

Vår redovisning av nationell lagstiftning rörande yttrandefrihet och övervakningsintegritet inom telekom sker genom vårt bidrag till GNI:s databas över lokal lagstiftning. Databasen ger alla deltagare, inklusive människorätts- och yttrandefrihetsgrupper, ökad förståelse för riskerna för användare, vilket möjliggör ytterligare åtgärder och fortsatt diskussion.

Icke-konventionella förfrågningar under året Under året stängde vi nästan 20 icke-konventionella förfrågningar eller krav på våra marknader. Förfrågningarna gällde områden som ny lagstiftning, blockering av webbsidor och frivilliga åtgärder. Cirka en tredjedel av förfrågningarna rörde covid-19. I cirka tre av fyra fall vidtog vi åtgärder för att främja yttrandefrihet eller integritet på något sätt, till exempel genom kommentarer till lagstiftare, transparens, överklagande av domstolsbeslut eller vädjande att säkerställa att rätsstatens regler följs. Åtgärderna bestämdes i samråd mellan de lokala bolagen och representanter för koncernledningen.

SAMVERKAN MED EUROPEISKA UNIONEN FÖR ATT BEKÄMPA COVID-19

I samband med spridningen av covid-19 under våren begärde EU-kommissionen tillgång till data från operatörer i hela unionen för att bekämpa pandemin. Bland de potentiella riskerna med sådana förfrågningar ingår missbruk eller "överanvändning" av data, det vill säga att den används för andra ändamål eller under en längre period än den definierade. Begäran granskades i detalj och hanterades via den etablerade eskaleringsprocessen som en icke-konventionell förfrågan. Koncernledningen fattade beslutet att godkänna förfrågan och inleda ett samarbete med kommissionen genom att tillhandahålla vår Crowd Insights-lösning.

Telia Crowd Insights använder anonymiserad och aggregerad användardata från våra nätverk för att visualisera och analysera folkmassors rörelsemönster. Den ger information om exempelvis resmönster och ger på så sätt underlag för datadrivet beslutsfattande. Datauppgifterna kan aldrig spåras tillbaka till en enskild individ.

Som svar på förfrågan erbjöds datauppgifterna exklusivt till EU-kommissionen med det uteslutande ändamålet att användas i bekämpningen av covid-19. Samarbetet mellan mobiloperatörerna och

EU-kommissionen att använda mobildata i kampen mot covid-19 har tydliggjorts i ett samarbetsdokument. Dokumentet tydliggör behovet av integritetsskydd och offentlig transparens rörande datainsamling och vidare användning. Telia Company avser fortsätta samverka med EU-kommissionen under avtalet för säkerställa dessa skydd och uppföljning av resultat.

Som ett led i vårt åtagande att vara transparenta har vi under året kontinuerligt publicerat information om covid-19-relaterade initiativ och myndighetsförfrågningar såsom förfrågan från EU-kommissionen, och hur vi har svarat på dessa. Förfrågningar har rört områden som att lämna ut data för att övervaka spridningen av viruset, blockering av hemsidor med till exempel vilseledande information, massutskick av SMS samt initiativ kopplade till ny lagstiftning.

PERSONLIG INTEGRITET OCH INFORMATIONSSÄKERHET

Ambitioner:

• Att ständigt ses som en pålitlig aktör när det gäller hantering av personuppgifter på kundens villkor
• Ett proaktivt arbete med att införliva säkerhet och integritet
• Skapa en kultur av säkerhetsmedvetenhet bland medarbetare och kunder

- Säkerställa intressenternas förståelse för hur deras data hanteras

• Regelbunden utbildning för medarbetare i personlig integritet och säkerhet
• Aktiv samverkan med intressenter för att öka medvetenheten gällande säkerhetsfrågor

2022 MÅL 2020 STATUS

• Transparent information om hur vi hanterar kunddata finns tillgängligt på samtliga relevanta språk
• Utöka ISO 27001-certifieringens omfattning Utökade omfattningen av ISO 27001 till fler produkter
• Införa automatiserade kontroller av säkerhetsrisker Automatiserade säkerhetskontroller införda i arbetet att upptäcka hot
  • Lanserade obligatorisk e-utbildning för samtliga medarbetare om dataskydd i det dagliga arbetet
  • Presenterade vårt säkerhetsarbete på seminarier och konferenser hos t.ex. Försvarshögskolan

Vårt arbetssätt

Kundintegritet och informationssäkerhet – grunderna för att skydda kundinformation – är tätt sammanlänkade och av yttersta vikt för att bygga och upprätthålla intressenternas förtroende. Varje individ och organisation måste känna att deras uppgifter är trygga i Telia Companys händer och att de endast används som avtalat och enligt deras förväntningar.

Informationssäkerhet

Risker kopplade till cyberattacker är en utmaning för vår bransch liksom för samhället i stort. För att hantera sådana risker arbetar vi med både proaktiva och reaktiva åtgärder. Viktiga proaktiva åtgärder är bland annat arbetet med "security by design" samt utbildning i säkerhetsmedvetenhet. Security by design innebär att vi säkerställer att produkter, system och infrastruktur redan från början utvecklas och implementeras med inbyggda säkerhetskontroller för att minimera riskerna kopplat till cybersäkerhet. En särskild rutin för att bedöma och verifiera säkerheten (Security Design Assessment and Validation) tillämpas vid utvecklingen av nya IT-system och kontinuerligt för system som omfattas av ISO 27001-certifieringen.

Vårt koncernövergripande Global Security Operations Centre (GSOC) ansvarar för reaktiva åtgärder genom konstant övervakning och hantering av incidenter kopplat till cybersäkerhet. GSOC är medlem i Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).

Telia Company har infört ett ledningssystem för informationssäkerhet som är certifierat enligt ISO 27001. Ledningssystemet omfattar processerna för koncernens styrning av informationssäkerhet och verksamhetshantering av informationssäkerhetsrisker och deras stödsystem, och specificerar kraven inom informationssäkerhet och relaterad riskhantering inom koncernfunktioner och lokala verksamheter. Externa revisioner genomförs årsvis för att säkerställa att vi har en robust säkerhetsorganisation och åtgärder på plats för ständiga förbättringar rörande ISO 27001-certifieringen. Vi genomför också särskilda informationssäkerhetsrelaterade revisioner av leverantörer som hanterar kunddata och annan affärskänslig information. Läs mer om arbetet med leverantörer i Ansvarsfulla inköp.

Styrningen av informationssäkerhet koordineras av koncernens säkerhetsfunktion och implementeras i verksamheten av lokala säkerhetsansvariga. Koncernens säkerhetschef rapporterar regelbundet till koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad samt till styrelsen.

Kundintegritet

Telia Company har en "privacy by design"-metod för att säkerställa efterlevnad och transparent hantering av personuppgifter i alla nya produkter och tjänster. De viktigaste områdena för metoden är:

• Integrera dataskydd i vår verksamhet inklusive produkter, processer och IT-system ifrån designstadiet och genom hela livscykeln
• Analys av parametrar gällande dataskydd redan på de inledande stadierna vid planeringen av en databearbetning
• Screening rörande integritet vid all bearbetning av personuppgifter

• En konsekvensbedömning gällande dataskydd (Data Protection Impact Assessment, DPIA) genomförs innan data bearbetas om bearbetningen medför en sannolik risk för individers rätt och frihet

Vidare har vi infört obligatoriska kontroller i relevanta processer som testas kontinuerligt. Dessa omfattar bland annat att definiera och dokumentera legitima ändamål för databearbetning och säkerställandet av att radering och anonymisering sker.

Vi ser regelbundet över och uppdaterar vår dokumentation kring integritet baserat på bästa praxis, tillämpliga lagar, rättspraxis och myndigheters rekommendationer. Information om hur vi använder kunduppgifter finns tillgänglig på alla relevanta språk.

Ansvaret för kundintegritet delas mellan en integritetsgrupp och koncernenheten för dataskyddsombud (Data Protection Officer's Office). Integritetsgruppen ger juridisk rådgivning och proaktivt stöd till verksamheten inom privacy by design. Koncernenheten för dataskyddsombud har en särskild roll till följd av kraven i dataskyddsförordningen (GDPR) och anses oberoende för att förhindra intressekonflikter. Koncernenheten för dataskyddsombud genomför granskningar och kontroller av efterlevnaden av GDPR och e-integritetsdirektivet, svarar på individers förfrågningar gällande dataskydd och samverkar med myndigheter i kundintegritetsärenden. Chefen för koncernenheten för dataskyddsombud rapporterar regelbundet till till koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad samt till styrelsen.

Krav rörande informationssäkerhet anges i koncernpolicyn för säkerhet. Krav kopplade till att respektera och upprätthålla kunders och medarbetares integritet, samt hantering av personuppgifter, styrs av koncernpolicyn för kundintegritet och dataskydd.

ARBETET UNDER ÅRET

ISO 27001-certifiering

Att utöka omfattningen av ISO 27001-certifieringen är ett viktigt steg för att stärka arbetet med informationssäkerhet och leva upp till ökade kundkrav. Under året utökades certifieringen till att även täcka vår molnbaserade växellösning Touchpoint Plus. Vid årets slut omfattade certifieringen centrala informationssäkerhets- och incidenthanteringsprocesser samt produkter som kontaktcentertjänsterna Telia TouchPoint Plus och Telia ACE.

Hantering av individers rättigheter

Individer kan utöva sina rättigheter enligt GDPR genom flera olika kanaler. De viktigaste är portaler för självbetjäning där individerna har lätt åtkomst till sina konton och kan utöva sina rättigheter gällande integritet, till exempel korrigering eller borttagnnig av data. De kan även kontakta kundtjänst eller besöka Telias butiker.

Under 2020 mottog vi cirka 3 500 förfrågningar från kunder som begärde en kopia av sina personuppgifter och annan kompletterande information. Detta ger kunderna insikt i hur och varför vi använder deras uppgifter och möjlighet att kontrollera att vi gör det på ett lagligt sätt.

Överträdelser gällande hantering av personuppgifter

Telia Company arbetar ständigt för att identifiera och förebygga situationer som kan orsaka överträdelser gällande hantering av personuppgifter samt öka medvetenheten och kapaciteten att identifiera misstänka överträdelser. Koncernens bolag följer en gemensam utrednings- och rapporteringsprocess vid samtliga misstänkta överträdelser. Vi rapporterar samtliga överträdelser till tillsynsmyndigheter och informerar individer inom rimlig tid när så är relevant.

2020 kunde vi bekräfta 701 överträdelser på våra marknader. De flesta rörde mänskliga eller tekniska fel som ledde till att persondata visades eller kunde kommas åt på ett otillbörligt sätt, till exempel genom att kunddata av misstag skickades till fel kund. I samtliga rapporterade fall samverkade det lokala bolag med nationella tillsynsmyndigheter för att rätta till misstagen.

Under året förbättrades de interna processerna rörande rapportering och utredning av överträdelser. Ett nytt mer användarvänligt verktyg för att rapportera misstänkta överträdelser infördes.

Utbildning och medvetenhet

Vår e-utbildning inom informationssäkerhet är obligatorisk för samtliga medarbetare och utgör grunden för att skapa och upprätthålla en kultur av medvetenhet rörande säkerhet. Utbildningen omfattar praktisk information inom områden som lösenordshantering, rapportering av säkerhetsincidenter, it-säkerhet och fysisk säkerhet.

Utbildning i kundintegritet sker via en obligatorisk e-utbildning för nyanställda. Det finns även särskilda utbildningar för medarbetare som arbetar med direkt hantering av kunddata eller som har direkt kundkontakt, såsom kundtjänst- och butiksmedarbetare samt IT-systemägare. En obligatorisk e-utbildning i dataskydd i det vardagliga arbetet lanserades under året för att ge medarbetare praktisk utbildning.

BARNS RÄTTIGHETER

Ambitioner:

• Förstå vår påverkan och respektera barns rättigheter i relevanta affärsaktiviteter
• Stödja barns rättigheter genom medarbetarengagemang, informationsspridning och partnerskap

• Kontinuerligt bedöma relevanta affärsaktiviteters påverkan på barns rättigheter
• Blockera webbplatser som innehåller övergreppsmaterial på barn
• Upptäcka och rapportera övergreppsmaterial i våra egna IT-system
• Erbjuda kunder och medarbetare verktyg för att stödja barns rättigheter
• Aktivt bidra till relevanta initiativ för att främja barns rättigheter

2022 MÅL 2020 STATUS

• Lanserade riktlinjer för marknadsföring utifrån barnrättsperspektivet inklusive utbildning för alla medarbetare i marknadsföringsfunktioner
• Fortsatte att blockera övergreppsmaterial i våra nätverk
• Fortsatte att upptäcka och blockera övergreppsmaterial i våra egna it-miljöer
• Regelbundet samverka med barn genom Barnpanelen Samverkade med över 7 000 barn via Barnpanelen kring distansutbildning under pandemin
  • Utvecklade och testade ett verktyg för konsekvensbedömning gällande barns rättigheter
  • Deltog i koncernövergripande och lokala partnerskap med organisationer som Childhood och Rädda Barnen Finland

Vårt arbetssätt

Telia Company har åtagit sig att erkänna, respektera och stödja barns rättigheter med fokus på skydd, delaktighet och välbefinnande. Vår främsta utmaning handlar om att balansera intressenternas förväntningar om att skydda barn online med att skapa möjligheter för barn att utvecklas, kommunicera, leka, lära och göra sina röster hörda på nätet. Inom detta arbete har vi antagit Barnrättsprinciperna för företag (Children's Rights and Business Principles) som vår vägledning.

Branschinitiativ och partnerskap

Samarbeten med barnrättsorganisationer och branschkollegor är en central del i vår strategi. Vi har undertecknat ett flertal självreglerande branschinitiativ som GSMA Mobile Alliance against Child Sexual Abuse Content, ICT Coalition for Children Online och Alliance to better protect minors online. Genom att delta i dessa initiativ delar vi med oss av våra erfarenheter av att arbeta med barns rättigheter och vår rådgivande Barnpanel.

Telia Company är medgrundare av World Childhood Foundation som verkar för varje barns rätt till en barndom fri från våld och sexuella övergrepp. Samarbetet med Childhood sker inom ett av organisationens fokusområden – barns säkerhet på nätet. Tillsammans har vi utvecklat en e-utbildning om barns rättigheter som är tillgänglig för alla medarbetare och resurskonsulter. Vi samarbetar också kring genomförandet av den årliga rådgivande Barnpanelen. Som en del i GSMA:s samarbete med Child Helpline International stödjer vi också lokala hjälplinjer med anonyma och kostnadsfria telefontjänster för barn.

Utöver samarbeten på koncernnivå samverkar de lokala bolagen regelbundet med lokala barnrättsorganisationer. I Estland fortsatte Telia att i samarbete med en lokal barnrättsorganisation bedriva anti-mobbningskampanjen "Greatest Courage" vars syfte är att uppmuntra åtgärder mot nätmobbning. I Litauen har Telias initiativ "Growing up on the internet" nu genomfört workshops på ämnen som säkerhet på nätet i fem år. Läs mer om dessa initiativ i Mänskliga rättigheter.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för mänskliga rättigheter. Krav gällande barnarbete i leverantörskedjan styrs av vår leverantörsuppförandekod.

ARBETET UNDER ÅRET

Integrera och främja barns rättigheter För att anpassa vår verksamhet till Barnrättsprinciperna för företag lanserade vi interna riktlinjer om ansvarsfull marknadsföring och reklam med hänsyn till barns rättigheter. Riktlinjerna togs fram i samarbete med Save the Children Centre for Child Rights and Business som även tillhandahöll utbildning inom barns rättigheter och marknadsföring för samtliga medarbetare i marknadsföringsfunktioner. Telia Finland och Rädda Barnen utvecklade en e-utbildning för kundtjänstmedarbetare angående barns rättigheter och en vägledning för föräldrar hur man kan stödja barns digitala väbefinnande.

Baserat på FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt Barnrättsprinciperna för företag utvecklade vi i samarbete med den ickevinstdrivande hållbarhetsorganisationen BSR ett verktyg för konsekvensbedömning gällande barns rättigheter. Verktyget kommer att användas vid utvecklingen av produkter och tjänster riktade till barn för att identifiera faktisk och potentiell påverkan på mänskliga rättigheter, såväl risker som möjligheter. Under 2020 testades verktyget på "smarta klockor" för barn och kommer att integreras ytterligare i väsentliga affärsprocesser under 2021.

Tjänster som skyddar barn

En del av vårt erbjudande för familjer är mjukvara som möjliggör för föräldrar och vårdnadshavare att sätta gränser för barnens skärmtid och blockera webbsajter med olämpligt innehåll. Vår TV-tjänst har en PIN-kodsfunktion som gör det möjligt för föräldrar att begränsa tillgången till exempelvis program med vuxet innehåll eller hyrfilmstjänster.

Bekämpning av övergreppsmaterial

Vi deltar aktivt i kampen mot spridning av material som skildrar sexuella övergrepp på barn på nätet. Arbetet sker genom åtgärder som blockering och samarbete med branschkollegor, brottsbekämpande myndigheter och frivilligorganisationer som ECPAT och Childhood. Vi blockerar webbsidor som klassats som illegala av brottsbekämpande myndigheter då de innehåller övergreppsmaterial. Eftersom vi främjar ett öppet internet är detta det enda

område där vi tagit aktiv ställning för att frivilligt blockera innehåll.

Vi använder oss även av en teknisk lösning som slår larm om övergreppsmaterial upptäcks i Telia Companys egna it-system. Om sådant innehåll upptäcks görs en polisanmälan och en brottsutredning inleds. Under året gjordes ett antal upptäckter med efterföljande polisutredningar, varav några resulterade i brottsutredningar.

Lokala initiativ för att stödja barn som påverkas av covid-19

Under årets ökade risken för barn på grund av pandemin. På flera marknader drev de lokala bolagen kampanjer eller stöttade lokala organisationer för att stödja barn som påverkades av covid-19, som:

• Telia Company donerade tre miljoner kronor uppdelat på tre år till den svenska barnrättsorganisationen Bris, för att ge fler barn möjlighet att kontakta och bli hjälpta genom deras hjälplinje. Två miljoner kronor donerades till Childhood.
• Telia Litauen tillhandahöll utrustning och internetuppkoppling till 500 behövande familjer så att barnen kunde studera hemifrån när skolorna i Litauen stängdes till följd av pandemin.
• I samarbete med Estlands utbildnings- och forskningsdepartement livesände Telia i Estland programmet "Interactive Classroom" i sin TVkanal Inspira. I programmet delade experter med sig av sina erfarenheter och bästa praxis inom distansutbildning.

Rådgivande barnpanel

För att kunna integrera barnrättsperspektivet ytterligare i vår verksamhet och för att kunna vägleda föräldrar behöver vi förstå barnens egna erfarenheter. Varje år anordnar vi därför en rådgivande barnpanel där vi tillsammans med barnrättsorganisationer och i samarbete med skolor ställer frågor till unga internetanvändare om deras liv på nätet. Under 2020 samlade undersökningen in synpunkter från mer än 7 000 barn och ungdomar i Norden och Baltikum om deras erfarenheter av distansundervisning under pandemin.

VÄLBEFINNANDE OCH SÄKERHET ÖVERGRIPANDE UPPLEVELSE TILLGÄNGLIGHET LÄRANDE • Så gott som samtliga barn hade tillgång till en dator, varav många tillhandahölls av skolorna, främst i Norden • Majoriteten tyckte att deras uppkoppling fungerade bra • Övergripande nöjdhet var starkt kopplad till tillgången till bra internetuppkoppling och de nödvändiga verktygen för att delta i skoluppgifterna • Ökad förmåga att genomföra skoluppgifter på egen hand • Merparten av barnen utvecklade nya metoder för inlärning och studerande • Barnen upplevde mindre stöd från lärare, mindre grupparbeten med klasskamrater, men ökat stöd från föräldrar • Minskat sportande och fysisk aktivitet, ökad skärmtid • De vanligast förekommande säkerhetsproblemen var bedrägerier (phishing) eller att se störande innehåll • En av tio hade blivit kontaktade av en okänd vuxen på nätet • Över hälften var generellt nöjda med erfarenheten av distansundervisning i hemmet • Barn var öppna för fortsatt distansundervisning i någon form i framtiden • Barnen uppgav att de kände sig glada och avslappnade men även tröttare och uttråkade i samband med undervisning i hemmet

BARNPANELEN - BARNS SYN PÅ DIGITALT LÄRANDE

MÅNGFALD, LIKA MÖJLIGHETER OCH ICKE-DISKRIMINERING

Ambitioner*:

• Uppmuntra och möjliggöra för alla att visa sina bästa och mest autentiska jag
• Arbeta för att bistå med lika möjligheter för att säkerställa att våra kunder mångfald återspeglas i våra medarbetare

• MInst 45 procent kvinnor i den utökade ledningsgruppen 38 procent kvinnor i den utökade ledningsgruppen
• Obligatoriska utbildningar i omedveten diskriminering och inklusiv rekrytering för ledare
• Partnerskap för att stärka och främja mångfald och inkludering genom digital vidareutbildning
• Genomföra frivilliga undersökningar rörande medarbetares mångfald och upplevelse av tillhörighet, inklusion och lika möjligheter

2023 MÅL* 2020 STATUS

• 33 procent kvinnor i koncernledningen
• Obligatorisk utbildning i omedveten rekrytering har genomförts för 20 procent av ledare
• Kontinuerligt bedöma och minska lönegapet Genomförde den första koncernövergripande analysen av lönegap mellan könen på samtliga marknader

*Antogs i februari 2021.

Vårt arbetssätt

Vi ser mångfald och inkludering som avgörande för att skapa en högpresterande, innovativ organisation som förstår och är fortsatt relevant för alla våra kunder. För att säkerställa att alla känner sig säkra, respekterade och rättvist behandlade accepterar vi inte att någon på något sätt diskrimineras, görs till syndabock, trakasseras eller mobbas. Telia Company främjar en kultur av mångfald, inkludering och lika möjligheter och ingen medarbetare ska behandlas annorlunda på grund av kön, könstillhörighet eller -uttryck, etnicitet, religion, ålder, funktionsvariation, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, facklig tillhörighet, social bakgrund och/eller annan egenskap angiven i lag. Enligt koncernens instruktion för rekrytering ska all rekrytering ske utifrån kompetens, erfarenhet och prestation. I samtliga rekryteringar ska förslaget till slutkandidater omfatta minst en kvinnlig och en manlig kandidat.

Vårt arbete med mångfald, lika möjligheter och ickediskriminering bygger på tre delar:

• Medarbetar- och ledarengagemang: Öka medvetenheten genom utbildning och stöd till interna nätverk med inriktning på mångfald
• Processer: Motverka jäv och integrera mångfaldsperspektivet i centrala HR-processer

• Initiativ och partnerskap: Medverka aktivt i lokala mångfaldsnätverk, Nordic CEO Coalition for a Sustainable Future och andra relevanta organisationer

2019 antog Telia Company ett ramverk för könsbalans som utgjorde grunden för mycket arbetet under 2020. I februari 2021 antog koncernledningen ambitioner och mål att nå 2030 som bredare täcker mångfaldsområdet.

Arbetet koordineras av en styrgrupp som rapporterar till koncernledningen. Koncernens mångfaldsansvarig leder ett nätverk av lokala ansvariga för implementering.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för medarbetare.

ARBETET UNDER ÅRET

Externa utmärkelser

Telia Company behöll sin plats i Equileap Gender Equality Ranking. I november tilldelades Telia Company pris som den mest hbtqi-vänliga arbetsplatsen 2020 av Unionen.

"Telia Company tilldelas Unionens hbtqipris 2020 för sitt starka engagemang för en inkluderande arbetsplats där alla medarbetare kan vara sig själva. I en tid då hbtqipersoners rättigheter starkt hotas på vissa håll i Europa står Telia Company upp för sina medarbetares rätt att bestämma över sina kroppar, sin identitet och att älska den de vill, i samhällen där hot och ringaktning fortfarande förekommer."

Utbildning

En e-utbildning inom omedvetet diskriminering erbjuds samtliga medarbetare. Samtliga rekryteringsspecialister utbildades i inkluderande rekrytering för att säkerställa att det första urvalet samt interaktion och intervjuer genomförs med inkludering i fokus. Samma utbildning startade för chefer med rekryteringsansvar, med särskilt fokus på enheter där könsfördelningen är ojämn. Det obligatoriska utbildningsprogrammet för nya chefer utökades till att även omfatta inkluderande ledarskap.

Reviderade utvärderingsprocesser

Viktiga HR-processer som rekrytering, medarbetarutvärdering, talanghantering och ersättning reviderades för att bättre främja mångfald och säkerställa lika möjligheter. Som en del av teamutvärderingar på samtliga nivåer i koncernen fick ledare statistik över köns- och åldersbalansen i sina team samt frågor med syftet att identifiera möjligt omedveten diskriminering rörande kön och andra karakteristika såsom ålder och bakgrund.

Analys av lönegap mellan könen

Som en del i införandet av ett ramverk för lika lön analyserades löneskillnader på samtliga marknader. Resultatet visade att löneskillnader mellan könen förekom i varierande grad på samtliga marknader. Skillnaderna kan till stor del förklaras av könssegregering inom vissa yrkeskategorier (exempelvis fler män inom tekniska områden och fler kvinnor i stödfunktioner) samt av en obalans mellan manliga och kvinnliga medarbetare när det handlar om befordran. Framtida åtgärder för att nå lika lön kommer att fokusera på initiativ kopplat till att rekrytera, stödja och behålla kvinnliga chefer och på att minska könssegregering inom vissa yrkeskategorier.

Initiativ och partnerskap

Under året deltog Telia Company i ett antal partnerskap och initiativ:

• Lokala bolag i Norden och Baltikum är aktiva medlemmar i lokala Diversity Charters. Nätverken erbjuder utbildning och underlättar för medlemmarna, både privata företag och statliga institutioner, att dela med sig av goda exempel inom området mångfald och inkludering.
• Vi deltog aktivt i planeringen av Nordic CEO Coalitions färdplan för främjande av mångfald och inkludering på arbetsplatsen.
• Medarbetare i hela företaget deltog i ett virtuellt, globalt Pride-evenemang då fysiska evenemang ställdes in på grund av covid-19.
• Som en del av volontärprogrammet Younite organiserades för tredje året i rad en dag med syfte att lyfta fram kvinnliga förebilder. Till evenemanget bjöds unga kvinnliga studenter in för att lära sig mer om hur det är att arbeta inom IKT-branschen. Ytterligare ett evenemang, Investing in Women, genomfördes virtuellt.
• Ett internt evenemang med fokus på åldersdiskriminering genomfördes för att öka medvetenheten.

Under året erbjöd Telia Sverige, Finland och Norge praktikplatser och mentorskap till invandrare. Totalt resulterade de 21 praktikplatserna och mentorskapen i tio jobberbjudanden.

Diskriminering och trakasserier

Under året registrerades cirka 20 rapporter rörande diskriminering och/eller trakasserier. Efterföljande utredningar resulterade i 13 mindre disciplinära åtgärder och två uppsägningar.

För statistik rörande könsbalans bland medarbetare och ledning, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Ambitioner:

• Erbjuda en arbetsplats och arbetssätt som är fysiskt och psykosocialt säkra
• Erbjuda verktyg och resurser för att möta personliga mål och skapa engagemang

• Samtliga medarbetare omfattas av regelbundna medarbetarsamtal
• Sjukfrånvaro som är lägre än branschgenomsnittet Sjukfrånvaro: 2,5 procent (2,7)
• Implementerade processer för leverantörers rapportering inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt korrigerande åtgärder

2022 MÅL 2020 STATUS

• Lokala bolag redo för certifiering enligt ISO 45001 Lokala bolag i Estland, Finland, Litauen och Norge, som omfattar 40 procent av medarbetarna, certifierade enligt ISO 45001

  - Samtliga medarbetare omfattas av processen YouFirst för medarbetarutvärdering och -utveckling

  • Olycksfallsfrekvens: 0,21 (0,26)
  • Inga dödsolyckor bland medarbetare eller entreprenörer

Vårt arbetssätt

Hälsa och välbefinnande är grundläggande för en positiv medarbetarupplevelse. Syftet med vårt arbete inom hälsa och säkerhet är att säkerställa att alla medarbetare i Telia Company kan prestera sitt bästa i det dagliga arbetet. Detta förutsätter en trygg och hälsosam arbetsplats med arbetssätt som baseras på flexibilitet och balans mellan arbete och fritid.

Våra medarbetare arbetar huvudsakligen i kontors- eller butiksmiljö där de främsta hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och ergonomi. Våra största utmaningar handlar där om att säkerställa rätt balans mellan arbete och fritid samt tillräcklig återhämtning mellan perioder av intensivt arbete.

Väsentliga hälso- och säkerhetsrisker återfinns inom arbeten på hög höjd eller elarbete som utförs vid nätutbygganad och underhåll, arbeten som huvudsakligen utförs av entreprenörer. För att minska sådana risker inkluderar vi leverantörsuppförandekoden i samtliga avtal, främjar öppen kommunikation och rapportering från leverantörer och genomför revisioner på plats. Telia Companys verktyg för visselblåsning, Speak-Up Line, är tillgängligt på alla marknader för tredjeparter som entreprenörer för rapportering av incidenter. Under året rapporterades händelser in från entreprenörer på alla marknader. Samtliga fall rörde smärre incidenter utan allvarliga skador.

De lokala bolagen använder en gemensam modell för hälsa och välbefinnande som syftar till att skapa en säker arbetsmiljö och främja balans mellan arbete och fritid. Modellen inkluderar bland annat:

• Ett kontinuerligt arbetssätt för förbättringar inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet genom användning av ledningssystemet ISO 45001
• Koncernövergripande digitala aktiviteter inom hälsa och välbefinnande baserat på "gamification"
• Förebyggande åtgärder som riskbedömningar och medarbetarundersökningar
• Frågor kring hälsa och välbefinnande som del av medarbetarsamtal
• Utbildning inom hälsa och välbefinnande för samtliga chefer

Arbetet samordnas av koncernansvarig för hälsa och välbefinnande. Alla lokala bolag har en eller flera samordnare som rapporterar till den lokala ledningen och till koncernansvarig.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för medarbetare. Kraven på leverantörer inom hälsa och säkerhet framgår av leverantörsuppförandekoden.

ARBETET UNDER ÅRET

Åtgärder mot covid-19

Till följd av hälsomyndigheternas rekommendationer för att begränsa spridningen av covid-19 arbetade majoriteten av medarbetarna hemifrån under långa perioder av året. För att minska risken för smitta bland medarbetarna tog vi fram interna riktlinjer och tillhandahöll obligatorisk utbildning i hur virusspridningen kan begränsas samt när och hur skyddsutrustning bör användas.

Riskerna med att arbeta hemifrån under långa perioder handlar främst om bristen på sociala kontakter samt dålig ergonomi. Vi vidtog ett flertal åtgärder för att begränsa dessa risker, till exempel:

• Ökad tillgång till stöd för att främja psykisk hälsa
• Arrangerade digitala aktiviteter för medarbetare för att minska social isolering och främja hälsosamma vanor
• Erbjöd medarbetare och chefer information kring psykisk och fysisk hälsa och välbefinnande med utgångspunkt i WHO:s riktlinjer

För att få en ökad förståelse för medarbetarnas åsikter genomförde vi tre korta undersökningar där vi frågade dem hur de upplevde att arbeta på distans och hur väl de kunnat utföra sina arbetsuppgifter, hur de ansåg att Telia Company hanterade covid-19-restriktionerna med mera.

Covid-19 medarbetarindex: 85¹ Övergripande välbefinnande: 80²

Huvudsakliga utmaningar:³

• Ökad stress
• Ökad arbetsbelastning
• Fysiska obehag
• 1) Andel i genomsnitt av deltagarna som svarade "Instämmer" eller "Instämmer helt" på ett antal påståenden.
• 2) Andel av deltagarna som angav 4 eller 5 på en skala 1–5 gällande påståendet "Hur skulle du beskriva ditt generella välbefinnande just nu?"
• 3) De vanligaste utmaningarna rörande hälsa och välbefinnande bland de deltagare som angav 1–3 som svar på frågan om sitt generella välbefinnande.

Mätning av hälsa och välbefinnande

Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå mäts som del av medarbetarundersökningen. I undersökningen frågas medarbetarna om de anser att de kan ha en god balans mellan arbete och fritid. 74 procent av respondenterna höll med om påståendet vilket placerar Telia Company nära den översta femtedelen i den externa jämförelsen.

ISO 45001-certifierng

Telia Company ser ledningssystemet ISO 45001 för hälsa och välbefinnande som ett värdefullt verktyg för att säkerställa systematisk utvärdering och uppföljning av risker. Under året behöll de lokala bolagen i Finland och Norge sina ISO 45001-certifieringar och lokala bolag i Estland och Litauen certifierades enligt ISO 45001. Vid årets slut omfattades 40 procent av alla medarbetare av ISO 45001-certifiering. De lokala bolagen i Sverige och Danmark är inte ISO 45001-certifierade men har infört ledningssystem som baseras på samma principer.

ANSVARSFULLA INKÖP

Ambitioner:

• Ansvarsfulla inköp genomsyrar tankesätt och beteende
• Proaktiv hantering av leverantörsrisker
• Värdeskapande bransch- och leverantörssamarbeten

- Samtliga nya och förnyade leverantörskontrakt screenas enligt processen för leverantörsutvärdering

• Regelbunden utbildning i ansvarsfulla inköp för inköpsansvariga

2022 MÅL 2020 STATUS

• Genomförde cirka 2 500 leverantörsutvärderingar
• Genomföra minst 100 revisioner årligen Genomförde 106 revisioner på plats och på distans
• Aktivt deltagande i branschsamarbeten kring revisioner 78 revisioner genomfördes inom branschsamarbetet Joint Audit Cooperation (JAC)
  • Utbildade cirka 300 medarbetare i leverantörsutvärderingar

Vårt arbetssätt

Arbetet med ansvarsfulla inköp är avgörande för att Telia Company ska kunna uppfylla sina verksamhetsmål samtidigt som man begränsar riskerna gällande kränkningar av mänskliga rättigheter, negativ miljöpåverkan med mera. Vårt arbetssätt syftar till att skapa en riskbaserad livscykelhantering av leverantörernas hållbarhetsarbete.

En särskild funktion för ansvarsfulla inköp är ansvarig för leverantörsutvärderingar och revisioner samt för utvecklingen av styrdokument, verktyg och utbildningar. Dessutom finns områdesexperter i de lokala bolagen eller inom koncernfunktioner till stöd vid revisionerna.

Process för leverantörsutvärderingar Leverantörskrav

Vi förväntar oss att våra leverantörer följer vår leverantörsuppförandekod som är obligatorisk vid alla avtal. Vissa leverantörer måste även följa våra "svarta och grå listor" över substanser som är förbjudna eller skadliga. Leverantörer som hanterar personuppgifter eller annan känslig data måste också följa kraven gällande säkerhet och integritet som anges i säkerhetsdirektivet (Supplier Security Directive). Samtliga tillämpliga krav gäller även leverantörernas underleverantörer.

Leverantörsutvärdering

Samtliga leverantörer omfattas av en obligatorisk utvärdering innan avtal tecknas och en obligatorisk uppföljning görs under avtalets löptid. Processen som omfattar ett stort antal områden är kontinuerlig vilket innebär att riskbedömningens giltighetstid baseras på de identifierade riskerna, oavsett avtalets längd.

Processen för leverantörsutvärdering utgår ifrån en riskbaserad metod som gör att vi kan fokusera resurserna till leverantörer som potentiellt kan utsätta Telia Company för förhöjda risker. En initial riskbedömning görs för att identifiera högriskfaktorer kopplat till exempelvis handelssanktioner, mutor och korruption eller integritet. Om risken bedöms vara hög genomgår leverantören en fördjupad utvärdering bestående av en självutvärdering i förhållande till leverantörsuppförandekoden och andra relevanta krav samt en databassökning kopplat till exempelvis slutgiltigt ägarskap och sanktioner. Revisioner på plats krävs då större avvikelser identifierats, såsom potentiella överträdelser av mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor. Högriskleverantörer som identifieras vid leverantörsutvärdering och leverantörer med kritiska avvikelser som identifierats vid revisioner rapporteras till koncerninköpsledningen för beslut kring mitigerande åtgärder.

PROCESS FÖR LEVERANTÖRSUTVÄRDERINGAR

Revisioner och leverantörsdialog

Revisioner av leverantörer har en avgörande roll i utvärderingen och den kontinuerliga utvecklingen av leverantörer. Revisionerna resulterar i rapporter med identifierade avvikelser kopplat till våra krav liksom en gemensamt överenskommen handlingsplan för korrigerande åtgärder.

LEVERANTÖRSUTVÄRDERINGENS OMFATTNING

LEGALT	SOCIALT	ÖVRIGT
• Företags information • Ägande • Ledning • Anti-korruption	• Mänskliga rättigheter • Arbetsvillkor	• Säkerhet • Integritet • Miljö • Hälsa och säkerhet
• Handels sanktioner

Telia Company är medlem i Joint Audit Cooperation (JAC), ett branschsamarbete för telekomföretag som syftar till att utvärdera och utveckla hållbara arbetssätt i de olika leden i branschens globala leverantörskedja. Medlemmarna delar resurser och bästa praxis för att koordinera revisioner och gemensamma krav inom fem områden: arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, miljö, etik och ledningssystem.

Som en del i arbetet för vi dessutom en löpande dialog med leverantörerna under utvärderingsprocessen och vid revisioner. Dialogen ger oss möjlighet att öka leverantörernas medvetenhet och utbilda dem inom hållbarhetsrelaterade frågor. För att ge leverantörerna en grundläggande förståelse för kraven i leverantörsuppförandekoden finns en informationsfilm på Telia Companys webbplats.

ARBETET UNDER ÅRET

Leverantörsutvärdering

Under året genomfördes cirka 2 500 leverantörsutvärderingar. Dessa resulterade i cirka 1 100 fördjupade utvärderingar. Merparten av leverantörerna tilldelades en lägre riskprofil, medan cirka sex procent bedömdes ha en högre riskprofil främst på grund av identifierade avvikelser kopplat till mutor och korruption, arbetsvillkor och integritet.

Under året utbildades cirka 300 medarbetare i leverantörsutvärderingar.

Revisioner

Till följd av restriktioner kopplat till covid-19 utvecklades och infördes en process för revisioner på distans som komplement till revisioner på plats vilket annars är standard. Sammanlagt genomförde Telia Company 106 revisioner under året, främst av direkta leverantörer (tier 1) på distans. De reviderade leverantörerna hade relativt sett bättre resultat inom arbetsvillkor, mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet. Den största identifierade avvikelsen gällde leverantörernas arbete med att säkerställa att kraven i Telia Companys leverantörsuppförandekod efterlevs i deras egen leverantörskedja. Resultatet stödjer vår ambition att framöver genomföra revisioner även av underleverantörer. Revisionerna kompletterades av ytterligare 78 revisioner av gemensamma leverantörer som genomfördes av andra medlemmar i Joint Audit Cooperation (JAC). Dessa revisioner täckte totalt 120 000 medarbetare.

Leverantörssamverkan

Några av våra lokala bolag organiserade leverantörsdagar, dit nyckelleverantörer bjöds in för att diskutera arbetet med ansvarsfulla inköp. Telia Sverige arrangerade en stor leverantörsdag i november där stora lokala och internationella entreprenadleverantörer fick lära sig mer om bland annat Telia Companys miljömål och förväntningar på leverantörer. Telia Finland bjöd in sina största leverantörer för att diskutera en rad miljöfrågor, exempelvis utvecklingen av en plan för noll CO2-utsläpp, avfallshantering och logistik.

För information om leverantörsutvärdering och samverkan kopplat till växthusgasutsläpp, se Miljö.

ANTI-KORRUPTION

Ambitioner:

• Affärsetiskt uppförande baserat på nolltolerans
• Medarbetare och partner förstår och efterlever våra krav inom anti-korruption och är trygga med att rapportera misstankar

• Ett anti-korruptionsprogram utformat för att effektivt upptäcka och förhindra korruption och överträdelser av anti-korruptionslagar
• Uppvisa efterlevnad av kraven inom anti-korruption och säkerställa tillräcklig hantering av korruptionsrisker
• Robust ramverk för effektiv rapportering, utredning och hantering av felaktigt beteende och korrupta affärsmetoder
• Regelbunden utbildning inom anti-korruption för medarbetare och tredjeparter med arbetsuppgifter som medför hög korruptionsrisk

2022 MÅL 2020 STATUS

• Utökade resurser till anti-korruptionsprogrammet
• Betydande framsteg inom implementeringen av anti-korruptionsprogrammet
• Införde anti-korruptionsprogrammet i den nya Tv- och mediaenheten, inklusive riskbedömning och utbildning
• 1 200 medarbetare deltog i särskild anti-korruptionsutbildning

Vårt arbetssätt

Anti-korruptionsprogrammet

Anti-korruptionsprogrammet är ett systematiskt sätt att implementera koncernens efterlevnadsprogram och följa upp de framsteg som görs. Genom programmet kan vi förstå och stärka kontrollen över de korruptionsrisker och -utmaningar som enligt organisationer som Transparency International ses som förhöjda för vår bransch. Läs mer om dessa i avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer.

Anti-korruptionsprogrammet implementeras och utvecklas kontinuerligt med stöd av ett riskbaserat arbetssätt genom:

• Regelbundna riskutvärderingar inom anti-korruption för att identifiera och hantera de viktigaste riskerna
• Årlig utvärdering av implementeringen för att följa upp arbetet och sätta årliga mål
• Implementering och testning av processkontroller för att effektivt förhindra förekomsten av korruption
• Utbildning för att säkerställa medvetenhet rörande korruptionsrisker
• Hantering av risker i leverantörskedjan genom utvärdering, övervakning och revision av leverantörer

Etik- och efterlevnadsnätverket

Anti-korruptionsprogrammet förvaltas av koncernenheten för etik och efterlevnad, som ansvarar för programmets utformning och för koordinering av aktiviteter. Ansvarig fär anti-korruptionsprogrammet följer arbetet och styrningen kopplat till implementeringen.

Den praktiska implementeringen av anti-korruptionsprogrammet hanteras av lokala etik -och efterlevnadsansvariga som även är kontaktpunkter för efterlevnadsaktiviteter inklusive rapportering till den lokala ledningen.

Koncernens enhet för särskilda utredningar, som ingår i koncernenheten för etik och efterlevnad, hanterar internutredningar rörande potentiell korruption, bedrägeri eller andra betydande risker såsom vedergällning. Läs mer om fall under året i Not H20 i Hållbarhetsnoterna.

Vårt arbete styrs av koncernpolicyn för anti-korruption och tillhörande instruktion, kompletterat med tillämpliga riktlinjer.

ARBETET UNDER ÅRET

Förbättrad implementering av anti-korruptionsprogrammet

Under 2019 införde Telia Company en metod för att bedöma implementering vilken möjliggör en övergripande och trovärdig utvärdering och uppföljning av huvudsakliga risker. Bedömningar av antikorruptionsprogrammets implementering genomfördes på samtliga marknader och på koncernnivå. Under 2020 stärktes implementeringen avsevärt jämfört med 2019, främst tack vare förbättrade riskhanteringsprocesser och rapporteringsrutiner.

Organisationen som arbetar med antikorruptionsprogrammet förstärktes för att möjliggöra bättre hantering av betydande riskområden såsom tredjepartshantering, medarbetarnas medvetenhet och intressekonflikter. Under året infördes också ett verktyg och en process för att registrera intressekonflikter.

Bedömning av korruptionsrisker

Bedömningar av korruptionsrisker inriktade på tredjepartshantering (leverantörer, agenter och affärspartners) påbörjades på samtliga marknader och kommer att slutföras i början av 2021. Sådana risker bedömdes som förhöjda under året på grund av minskade intäkter i globala leverantörskedjor till följd av covid-19. Riskutvärderingarna kommer att kompletteras med riktad prövning av tredjeparters efterlevnad.

Utvärdering av den nya Tv- och mediaenheten

Under 2020 implementerades anti-korruptionsprogrammet i den nya Tv- och mediaenheten. En noggrann riskutvärdering genomfördes och en särskild utbildning för att öka medvetenheten genomfördes i enheten. Cirka 400 medarbetare utbildades inom antikorruption.

Utbildning

Sammanlagt genomgick cirka 1 200 medarbetare inom identifierade målgrupper särskild utbildning inom anti-korruption. Utbildningen omfattar generell information om vikten av vår nolltolerans gällande korruption och om hur vi säkerställer full efterlevnad av vår policy och tillhörande instruktioner samt information särskilt anpassad till enheterna.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Telia Company verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Telia Company har definierat risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig ogynnsam effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.

Risker kan vara hot, osäkerheter eller förlorade möjligheter som rör Telia Companys nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

Telia Company har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera affärs- och finansiella risker såväl som etik- och hållbarhetsrisker och osäkerheter, och hantera dessa när så är lämpligt. Telia Companys riskuniversum bestående av fyra kategorier och över trettio riskområden används för att aggregera och kategorisera risker identifierade i hela organisationen inom ramen för riskhantering.

TELIA COMPANYS RISKUNIVERSUM

Strategiska och	Finansiella	Operativa och	Legala och regula
tillväxtrisker	risker	samhällsrisker	toriska risker
Risker som kan ha en materiell inverkan på de strategiska mål som uppstår genom interna eller externa faktorer.	Risker som kan orsaka oförutsedd variabilitet eller volati litet i nettoomsättning, marginaler, vinst per aktie, avkastning eller marknadsvärde.	Risker som kan påverka eller äventyra genomförandet av affärsfunktioner eller påverka samhället.	Risker relaterade till juridiska eller statliga åtgärder som kan ha en väsentlig inverkan på uppnåendet av affärsmål.

Riskhantering är en integrerad del av Telia Companys affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Risker och osäkerhetsfaktorer som specifikt kan påverkas av Telia Companys verksamhet inkluderar, men kan inte begränsas till, följande:

Strategiska och tillväxtrisker
	Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
	Investeringar i verksamhets omvandling och framtida tillväxt	Telia Company investerar i dagsläget i verksamhetsomvandling för att bli snabbare och mer flexibla, minska kostnader och kom plexitet för att förbättra konkurrenskraft, möjligheterna att möta kundernas förväntningar, samt stärka våra finansiella resultat. Utöver detta så investerar vi i tillväxt både inom accessnäts affären, media samt ett utökat samarbete med partners för att komplettera våra erbjudanden och därmed kunna möta förändrade kundpreferenser. Verksamhetsomvandlingen och tillväxtinitiativen är beroende av framgång i projekt med kom plexa beroenden, leverantörs- och partnerleveranser, utökning och förflyttning av interna förmågor, konkurrenters reaktioner, samt dynamiken i snabbt skiftande kundbeteende. Tillväxten i accessaffären är också beroende av reglering samt pris vid tilldelning i kommande spektrumauktioner. Potentiell påverkan Hur framgångsrik verksamhetsomvandlingen och tillväxten	• Program för kostnadsbesparingar och verksamhetsomvandling med tydliga syften och uppföljning för att säker ställa leverans • Utökade förmågor för att jobba tillsammans med partners i både B2B och B2C • Aktiv regleringsbevakning

blir påverkar hur snabbt vi kan se nya intäkter, och hur snabbt effektivisering kan ge besparingar. Förändrad reglering kan ha en direkt påverkan på intäkter, såväl som delar av vår kostnadsbas, kostnader för spektrum inkluderade.

Strategiska och tillväxtrisker
Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Tillväxt marknader	I september 2015 tillkännagav Telia Company sitt beslut att minska närvaron i och över tid lämna region Eurasien där betydande investeringar hade gjorts. Telia Company hade också gjort betydande investeringar i Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i mer utvecklade marknader. Karaktären på dessa marknader, inklusive potentiell statlig inblandning, kombinerat med det faktum att Telia Companys tillgångar inte är helägda och att det finns åtaganden och skyldigheter i olika aktieägaravtal, negativt renommé avseende risk kring tillgångarna samt färre potentiella köpare än i mer mogna marknader, gör komplexiteten i dessa försäljningsprocesser hög.	• Avyttringen av verksamheten i Moldavien avslutades under 2020 efter att ett avtal om försäljning under tecknades i februari 2020. Detta har minskat risken väsentligt • I oktober 2020 slutfördes också avytt ring av intressebolaget Turkcell • Åtgärder för att säkerställa skatte-, legal och regulatorisk efterlevnad på lokal nivå, med översyn på regional och koncernnivå
	Potentiell påverkan Negativ utveckling eller försvagande av lokala ekonomier eller valutor har tidigare haft en avsevärd negativ effekt på Telia Companys resultat. I Turkiet har Telia Company gjort signifikanta investeringar i intressebolaget Turkcell. Turkiet har historiskt haft en omfattande finansiell turbulens med markant lägre värde på den turkiska liran som konsekvens. Effekten av denna risk har minskat avsevärt eftersom Telia Company, till väsentlig del, har lämnat dessa marknader.
Förmåga att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare	Medarbetare är kärnan i allt vi gör på Telia Company och det är alla medarbetare med sina förmågor som möjliggör att vi kan leverera i enlighet med vår strategi. Det är en ökande efterfrågan på talanger inom it- och telekombranschen och konkurrensen ökar. För att säkerställa att vi har rätt kompetens måste Telia Company attrahera, rekrytera och behålla mycket kompetenta medarbetare. Potentiell påverkan Misslyckande att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare med nödvändig kompetens, kan påverka förmågan att utveckla nya eller snabbt växande verksamhetsområden och därigenom leverera enligt strategin.	• Arbete med att bygga ett starkt varumärke som arbetsgivare för att säkerställa förmågan att attrahera relevanta talanger • Implementera en modern och effektiv global rekryteringsprocess och eta blera kritiska talangpooler • Erbjuda interna utvecklingsmöjligheter • Löpande förbättringar och uppföljning av den årliga medarbetarundersökningen • Processer för hantering av presta tion och talanger för att utveckla och behålla kritiska kompetenser och talanger för framtiden

Finansiella risker
Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Intressebolag och samägda verksamheter	Telia Company bedriver en del av sin verksamhet genom intres sebolag, där det största är Turkcell i Turkiet. Den 17:e juni 2020 meddelade Telia Company en överenskommelse om att avyttra sin andel om 47,1 procent i Turkcell Holding, som totalt äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri, till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för 530 MUSD. Transak tionen genomfördes den 22:a oktober 2020. Telia Company äger också andelar i LMT och Tet, vilka är de ledande lettiska mobil- och fasttelefonioperatörerna. Våra intressebolag äger i sin tur andelar i ett stort antal andra bolag. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa intressebolag har Telia Companys partners kontroll eller delar kontrollen över kritiska frågor som godkännande av affärsplaner och budgetar, beslut avseende tidpunkt för betalning av beslutade utdelningar, såväl som vetorätter i frågor såsom godkännande av utdelningar, förändring i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Risken för åtgärder som ligger utanför Telia Companys eller dess intressebolags kontroll och som motverkar deras intressen är inneboende i intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Potentiell påverkan Den finansiella utvecklingen i dessa intressebolag kan ha en omfattande påverkan på Telia Companys resultat, kort- och långsiktigt.	• Bevakning av intressebolagens utveckling • Aktivt styrelsearbete i våra intresse bolag, för att driva frågor som är av stor vikt för Telia Company
Nedskriv ningar och omstruk turerings kostnader	Faktorer som generellt påverkar telekommarknaderna och mark naderna Telia verkar på liksom förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska och samhälleliga miljön kan komma att negativt påverka ledningens förväntningar rörande vissa tillgångars framtida kassaflöden. Telia Company kan då tvingas skriva ned dessa tillgångsvärden vilka omfattar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som redovisats i samband med tidigare eller framtida förvärv. Potentiell påverkan Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska och samhälleliga miljön såväl som i Telia Companys affärsplaner kan påverka Telia Companys finansiella ställning och resultat, nedskrivningar och omstruk tureringskostnader negativt vilket kan påverka Telia Companys förmåga att betala utdelning.	• Ledningen utvärderar och förfinar affärsplanerna löpande och kan fatta beslut om avyttring eller vidta andra åtgärder för att effektivt styra verk samheten enligt affärsstrategin
Konkurrens och prispress	Vår bransch genomgår en historisk transformation och är utsatt för ny och väsentligt ökad konkurrens bland annat från nya typer av konkurrenter som globala storbolag inom underhållning/ streaming, kommunikationslösningar, och IT. Utöver detta är det en fortsatt prispress på tjänsterna. Potentiell påverkan Oförmåga att förutse och reagera på branschförändringar samt att driva förändringsaktiviteter för att möta befintliga och nya krav från marknaden som kan påverka Telia Companys kund relationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan. Konkurrens från ett antal källor, inklusive nuvarande och nya marknads aktörer samt nya produkter och tjänster, kan också ha negativ	• Aktiv bevakning av förändringar i kund- och marknadsbeteende, för att utforma och implementera handlingsplaner • Program och initiativ för verksamhets omvandling och nya affärsmöjligheter i linje med vår affärsstrategi • Ständigt utforska möjligheter nära kärnverksamheten för att skapa nya intäkter samt bredda våra kundrelationer

För information om förvaltning av kapital och hantering av kredit-, likviditets-, valuta-, ränte- och refinansieringsrisker samt hantering av försäkringsbara risker, se not K27. Pensionsskuldsrisker finns beskrivna i not K22.

inverkan på resultatet.

våra kunder.

Operativa och samhällsrisker
Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Covid-19	Covid-19-pandemin har en påverkan på Telia Company och dess verksamhet. Telia Company driver nät och levererar tjänster som är kritiska för samhället och våra kunder. Behovet av att tillhanda hålla tillförlitliga och snabba nät för att stödja hemarbete har ökat under pandemin. Telia Company är också starkt beroende av en pålitlig leverantörskedja för att säkra planerad infrastrukturutveck ling och reservdelsförsörjning.	• Strikta rese- och mötesrestriktioner har införts • Förstärkta skyddsåtgärder på arbetsplatsen har genomförts såsom förbättrade städrutiner, ökad distanse ring, tillgänglighet av handsprit, etc. • En majoritet av medarbetarna arbetar hemifrån
	Potentiell påverkan Våra medarbetares säkerhet och trygghet är avgörande och en majoritet arbetar hemifrån med undantag för personal i affärskri tiska funktioner. Att säkerställa driften av vår verksamhet, även med ökade sjuktal, är en prioriterad uppgift. Det ökade behovet av nätverkskapacitet i samhället i allmänhet kan leda till störningar och försämrad servicekvalitet. Pandemins påverkan på de globala transport- och produktionssystemen skapar ytterligare belastning på vår leverantörskedja som kan påverka leveranser av planerad infrastruktur och tillhandahållande av reservdelar. Införda begräns ningar i samhället resulterar i minskande intäkter (t.ex. roaming). Den allmänna nedgången i samhällsekonomin kan negativt påverka tjänsteintäkterna samt orsaka ökade kreditförluster eller konkurser, vilket kan leda till ekonomiska förluster.	• Beredskapsplaner för kritiska funk tioner och tjänster har förberetts för att kunna hantera en situation där verksamheten måste drivas med en minimal bemanning • Riskbedömningar och förberedelse av beredskapsplaner för att säkerställa leverans av varor och tjänster från viktiga leverantörer • Ökad uppföljning av viktiga nyckeltal för att tidigt lindra eventuell negativ påverkan på vårt resultat • Organiserad och samordnad fördel ning av kontorspersonal på våra kontor i linje med rekommendationer från lokala myndigheter
Säkerhet och nätkvalitet	Telia Companys förmåga att leverera högkvalitativa och säkra tjänster och nät är avgörande för våra kunder och kritiskt för vår kommersiella framgång. Cyberattacker riktade direkt mot Telia Company och våra kunder blir allt mer sofistikerade och hotar tillgängligheten till data eller vår utrustning och infrastruktur. Potentiell påverkan Bristande förmåga att uppnå eller bibehålla våra kunders kvali tetskrav och förväntningar kan inverka negativt på förmågan att behålla och attrahera kunder och kan också resultera i oförmåga att växa och ligga före konkurrenterna. Om våra skyddsåtgärder inte hindrar eller begränsar en allvarlig säkerhetsincident kan det medföra böter, skadestånd, väsentlig ekonomisk förlust, skada på vårt anseende och förlust av marknadsandelar.	• Implementering av Telia Companys säkerhetsstrategi som säkerställer att vi håller jämna steg med förändringar i vår omvärld • Investeringar i kunskap, teknik och processer för att förhindra, upptäcka och övervaka olika säkerhetshot • Kontinuerliga förbättringar av ope rativa processer som säkerställer att kundernas och myndigheternas säkerhetskrav uppfylls. • Stärka säkerhetsmedvetenhet och säkerhetskultur • De koncernövergripande krishante ringsorganisationerna sattes under hård press 2020 på grund av covid-19. Fokus var att skydda våra medarbeta re, säkra våra arbetsplatsers säkerhet

Operativa och samhällsrisker
Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Kundintegritet	Att säkerställa kundintegritet för våra kunders data är avgö rande för vår verksamhet. Stora datamängder genereras i och hanteras av Telia Companys tjänster och nät och vi har ansvar för att skydda dessa mot missbruk, förlust, otillåten spridning och skada. Nya sätt att ansluta till olika tjänster samt datadrivna af färsmodeller ökar komplexiteten för att förstå och behålla kontroll över hur data samlas in och används. Potentiell påverkan Faktiska eller uppfattade ärenden att upprätthålla nätsäkerhet, datasäkerhet och kundintegritet kan leda till en negativ före ställning av Telia Companys hantering av dessa frågor, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på verksamheten och/eller användarnas integritetsrättigheter. Att inte uppfylla nationella eller EU-lagar och krav kan leda till avsevärda böter.	• Utföra kontinuerliga granskningar av efterlevnaden av genomförandet av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) • Fokusera på nya verktyg för att sä kerställa en än högre nivå av kvalitet, kontroll och medvetenhet • Stärkande av arbetssätten med tydligt mandat och uppgifter för dataskyddsombuden såväl som integritetsadvokaterna • Obligatorisk utbildning i data säkerhet och kundintegritet för alla medarbetare
Yttrande frihet och övervaknings integritet	Risker kopplade till användares yttrandefrihet och kundintegritet utgör väsentliga utmaningar för telekomindustrin. Myndigheter kan komma med förfrågningar som helt eller tydligt saknar laglig grund. Telekomföretag riskerar att bli medskyldiga i kränkningar som rör omfattande och problematiska myndighetsförfrågningar. Telia Company kan enligt lag tvingas att följa sådana förfråg ningar och har, liksom övriga operatörer, begränsade möjligheter att undersöka, utmana eller avvisa sådana ofta strikt konfiden tiella förfrågningar. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande att respektera yttrandefrihet och över vakningsintegritet kan skada rättighetsinnehavare. Faktiskt eller uppfattat misslyckade kan även skada Telia Companys rykte, vilket kan leda till uteslutning från upphandlingsprocesser eller från institutionella investeringar. Nedstänging av nät samt blockering begränsar också kärnverksamheten, vilket kan leda till intäktsbortfall.	• Strukturerad process för att bedöma och eskalera myndighetsförfråg ningar, inklusive att definiera sätt att utmana förfrågningar för att potentiellt begränsa skada • Bygga inflytande för att kunna påver ka nationell lagstiftning och reglering genom samarbete med andra it- och telekomföretag och intressentorga nisationen Global Network Initiative (GNI) • Transparensrapportering som omfat tar statistik rörande myndighetsför frågningar samt icke-konventionella förfrågningar
Skydd av barn	Barn och unga är aktiva användare av Telia Companys tjänster. Barn är särskilt sårbara för hot på nätet som nätmobbning, grooming och olämpligt innehåll. Telia Companys tjänster kan användas för distribution av material som skildrar sexuella övergrepp på barn. Potentiell påverkan Telia Company kan orsaka, bidra till eller kopplas till kränkningar av barns rättigheter om produkter och tjänster samt nätfilter ej utformas och bedöms på rätt sätt. Detta kan resulta i fysisk, känslomässig eller psykologisk skada på barn. Faktiskt eller uppfattat misslyckande att skapa en säker upplevelse för barn och unga på nätet kan negativt påverka Telia Companys varu märke, vilket kan leda till intäktsbortfall.	• Regelbunden bedömning av hur rele vanta affärsprocesser som marknads föring och produktutveckling påverkar barns rättigheter • Blockering av övergreppsmaterial samt system för att upptäcka och rapportera övergreppsmaterial i vår egen it-miljö • Samarbete inom branschinitiativ på områden som att utveckla bästa praxis och effektiva styrmedel • Skapa förståelse för barns perspektiv på livet på nätet genom en barnpanel

Operativa och samhällsrisker

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Korruption och oetiska affärsmetoder	Telekomindustrin är särskilt utsatt för flertalet korruptionsrisker kopplade till behovet av myndighetsgodkännanden samt stora investeringar. Områden där korruptionsrisken är särskilt hög omfattar bland annat licensförvärvsprocesser, marknadsregle ring, prissättning, leverantörskedjan, tredjepartshantering och kundhantering. Förvärvs- och avyttringsprocesser kan leda till risk för korruption, förskinging och oetiska affärsmetoder och kräver omfattande bedömning av köpare/säljare. Vissa av de länder där Telia Company är verksamt, huvudsak ligen genom Telia Carrier, klassas av Transparency Internationals Corruption Perceptions Index som högriskländer när det gäller korruptionsrisk. Risken i Telia Companys huvudmarknader i Nor den och Baltikum bedöms som låg eller medelhög. Potentiell påverkan Faktisk eller misstänkt korruption eller oetiska affärsmetoder kan skada uppfattningen om Telia Company. Faktisk korruption kan utöver detta leda till förlust av kunder, böter samt uteslutning från upphandlingsprocesser och investeringsprocesser. Försking ring kan ha väsentlig påverkan på finansiella resultat. Eftersom korruption ofta är ett hinder för mänskliga rättigheter och lika möjligheter kan faktisk korruption eller förskingring leda till att Telia Company förknippas med människorättskränkningar.	• Anti-korruptionsprogram implemente rat i samtliga delar av företaget • Regelbunden utveckling och test ning av anti-korruptionsrelaterade kontroller, inklusive implementring av åtgärder för att förbättra automatiska kontroller • Bedömning av köpare/säljare samt överlämning av handlingsplaner som täcker bland annat tredjepartsut värdering som del av förvärvs- och avyttringsprocesser • Riktad utbildning och information rö rande anti-korruption till medarbetare särskilt med högriskroller eller som tillhör nyligen förvärvade verksamheter
Ansvarsfulla inköp	Telia Company förlitar sig på ett mycket stort antal leverantörer och underleverantörer, varav många är verksamma i länder eller branscher med utmaningar att upprätthålla etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter, arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljö ansvar. Trots arbetet med leverantörsutvärderingar och revisioner kan leverantörer och underleverantörer bryta mot Telia Compa nys leverantörskrav och/eller nationella och internationella lagar, regler och konventioner. Vissa leverantörer har tillgång till känslig information såsom persondata för Telia Companys kunder, vilket ökar risker kopplade till säkerhet och integritet. Potentiell påverkan Faktiskt misslyckande av Telia Companys leverantörer att efter leva relevanta krav och lagar kan leda till att leverantörers eller underleverantörers anställdas mänskliga eller arbetsrättsliga rät tigheter riskeras eller kränks. Sådant misslyckande eller uppfattat misslyckande kan även skada kunders eller andra intressenters bild av Telia Company. Brott mot lagar och regler innebär risk för leverantörer och underleverantörer att behöva begränsa eller stänga ner sin verksamhet, vilket negativt kan påverka hur Telia Company levererar sina tjänster. Allvarliga överträdelser eller andra störningar av leverantörsutvärderingar eller själva verk samheter orsakade av restriktioner kan leda till att Telia Company behöver finna nya leverantörer, vilket kan ha negativ inverkan på	• Säkerhetsdirektiv ingår i avtal där leverantörer hanterar kunddata • Leverantörsuppförandekoden som beskriver våra förväntningar rörande hållbara affärsmetoder inkluderas i samtliga leverantörsavtal. Dessutom inkluderas säkerhetsdirektivet för leve rantör i avtal där leverantörer hanterar känslig information • Standardiserad process för att genomföra riskbaserade leverantörs utvärderingar innan nya eller omför handlade avtal sluts • Regelbunden bedömning och utvär dering av högriskleverantörer • Revisioner, antingen på plats eller fjärrgenomförda, utförda av Telia Company eller genom branschsamar betet Joint Audit Cooperation (JAC)

inköpskostnader och leveranstider.

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Miljö	Telia Companys verksamhet och värdekedja ger upphov till negativ miljöpåverkan, i synnerhet växthusgasutsläpp och elavfall. Den överlägset största delen av växthusgasutsläppen kommer från leverantörskedjan medan elavfall huvudsakligen rör mobilenheter, routrar, nätverksutrustning etc. som inte längre går att använda. Vi ser ökande krav och förväntningar från kunder, beslutsfat tare, investerare och andra att hantera denna negativa påverkan. Vi ser även ökat tryck rörande lagstiftning och självreglering på både nationell och EU-nivå inom områden som energieffektivitet i datacenter och hur livslängden på elektronik kan förlängas. Telekommunikations- och it-tjänster blir ständigt viktigare för att samhället ska fungera. Klimatförändringarna ökar sannolik heten för, och längden på, extremväder som värmeböljor och åskoväder som kan orsaka svåra störningar. Potentiell påverkan Misslyckande att möta intressenters krav eller förväntningar kan leda till försämrat anseende, att kunder väljer att lämna eller begränsad tillgång till "grönt kapital". Ökande elpriser, tillgång till certifikat för förnybar el samt koldioxidskatt skulle kunna öka de rörliga kostnaderna. Ytterligare extremväder kan leda till behov av ytterligare investeringar i kylning eller för att stärka nätinfra strukturen. Misslyckande att implementera cirkulära affärsmo deller såsom leasingprogram för elektronik som mobiltelefoner och routrar eller återanvändning av nätverksutrustning kan leda till missade möjligheter till både kostnadsbesparingar och yt terligare intäkter.	• Ambitiösa kort-, mellan och långsik tiga mål rörande växthusgaslutsläpp och avfall, såsom vetenskapligt base rade mål (Science Based Targets) • 100 procent förnybar elanvändning samt klimatkompensation • Certifiering enligt miljöledningssyste met ISO 14001 • Leasingprogram som möjliggör åter användning och återvinning av konsu mentelektronik och nätverksutrustning • Strikta leverantörskrav samt imple mentering av en modell för bedömning av leverantörers klimatprestanda • Utöka omfattningen av processer för nätplanering och kontinuitetshante ring så att dessa omfattar risken för extremväder

För att bedöma och hantera klimatrelaterade risker implementerar vi TCFD:s rekommendationer. Mer information rörande identifierade övergångs- och fysiska risker samt motverkande åtgärder, se Not H5 i Hållbarhetsnoterna.

Legala och regulatoriska risker

Risk	Beskrivning	Motverkande åtgärder
Reglering och licenser	Telia Company verkar i en starkt reglerad bransch och regle ringar innebär betydande begränsningar avseende hur Telia Company kan utföra sin verksamhet. I ett antal länder anses Telia Companys enheter ha betydande marknadsinflytande i en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste Telia Company erbjuda vissa tjänster med reglerade villkor och priser, vilka kan skilja sig mot hur de annars hade erbjudits. Effekter av regleringsförändringar kan vara både retroaktiva och framåtriktade.	• Proaktivt arbeta gentemot myndig heter när de utvärderar hur telekom marknader ska regleras och vilka rättsmedel som ska tillämpas
	Potentiell påverkan Förändringar i reglering som påverkar Telia Companys affärs verksamhet, såväl som beslut av myndigheter eller domstolar inklusive utfärdande, ändringar av telekomlicenser och frekven ser samt ökande krav relaterat till nationell säkerhet kan nega tivt påverka Telia Companys möjlighet att bedriva verksamheten och som en följd av detta, resultatet från verksamheten.

BOLAGSSTYRNINGS– RAPPORT

UTTALANDE RÖRANDE VÄSENTLIGHET OCH BETYDANDE INTRESSENTER

Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Telia Company är av den tydliga åsikten att integration av hållbarhet och ansvarsfullt företagande i samtliga delar av företagets verksamhet och strategi är en förutsättning för hållbar tillväxt och lönsamhet, vilket i sin tur skapar långsiktigt aktieägarvärde och bidrar till en hållbar utveckling.

Telia Company har en viktig roll i arbetet att hantera dagens och morgondagens samhälleliga och miljömässiga utmaningar; utmaningar som i sin tur i ökande omfattning definierar förutsättningarna för ekonomisk verksamhet. Företaget har även en förpliktelse att hantera risker och negativ påverkan. Därför har Telia Company antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön. Sådan påverkan styr Telia Companys arbete och återspeglar åtagandet att väsentligt bidra till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). Telia Company utvärderar och redovisar regelbundet arbetet och utvecklingen genom denna kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning.

Betydande intressentgrupper omfattar:

• Konsumenter
• Företagskunder
• Medarbetare
• Aktieägare och investerare
• Leverantörer och partners
• Samhället

Telia Company har åtagit sig att följa ett antal internationella riktlinjer och initiativ rörande anti-korruption, arbetsrätt, miljöansvar och mänskliga rättigheter, bland annat:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s Global Compact
• FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter
• •Barnrättsprinciperna för företag

Dessa riktlinjer utgör grunden i den affärsetiska uppförandekoden, som godkänts av styrelsen. Kraven i koden, som sträcker sig bortom lagefterlevnad och som gäller för samtliga medarbetare, beskriver hur vi samverkar med intressenter på ett sätt som säkerställer etiska affärsmetoder och -uppförande.

BOLAGSSTYRNING

Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 10 mars 2021. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Companys revisorer. Den presenterar en översikt av Telia Companys modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering avseende finansiell rapportering.

Enligt styrelsens uppfattning har Telia Company i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2020. Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterats av Nasdaq Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: https://www.teliacompany. com/en/about-the-company/corporate-governance/(Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)

BESLUTSORGAN

Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan är:

• Aktieägarna vid bolagsstämma
• Styrelsen
• Koncernchefen, assisterad av koncernledningen

AKTIEÄGARE

Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nasdaq Stockholms

TELIA COMPANYS STYRANDE ORGAN PER DEN 10 MARS 2021

Intern revision Aktieägare Ersättningsutskott Styrelse Revisions- och hållbarhetsutskott VD och koncernchef Valberedning Bolagsstämma Externa revisorer Corporate Affairs Brand Finance External Affairs, Governance & Trust Common Products & Services People, Experience & Culture

regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning , företagets bolagsordning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och förordningar. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.

Ytterligare information: Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.riksdagen.se, www.regeringen.se, Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): www.nasdaq.com/solutions/rules-regulations-stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.corporategovernanceboard.se

Telia Company har en typ av aktier där varje aktie motsvarar en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2020 hade Telia Company 490 434 aktieägare.

Svenska staten är den störste aktieägaren vid årsskiftet 2020, med en ägarandel om 39,5 procent av totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy, som uppställer krav med avseende på bland annat ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn.

Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information om Telia Company-aktien och ägarstrukturen återfinns i Förvaltningsberättelsen.

Årsstämman 2020

Årsstämman 2020 hölls den 12 april 2020 i Stockholm och fattade bland annat beslut om följande:

• Fastställande av resultat- och balansräkningen
• Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och koncernchef
• Val av styrelseledamöter

Telia Global Litauen,

Estland, Danmark Sverige Norge Finland TV & Media

• Val av revisorer
• Val av valberedning
• Vinstdisposition
• Ersättningspolicy för ledande befattningshavare
• Långsiktigt incitamentsprogram för nyckelpersoner och överlåtelse av egna aktier
• •Bemyndigande för styrelsen att besluta om återköp av bolagets aktier samt överlåtelse av dessa
• Minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission

Extra bolagsstämma 2020

En extra bolagsstämma hölls den 2 december 2020. Stämman, som hölls som en "poströstningsstämma", i enlighet med särskilda tillämpningsföreskrifter med anledning av covid-19, beslutade om en extra utdelning om 0,65 kronor per aktie, i enlighet med styrelsens förslag.

Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig på: https:// www.teliacompany.com/en/about-the-company/corporategovernance/articles-of-association/ samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliacompany.com/en/investors/annual-general-meeting/ (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)

VALBEREDNING

Telia Companys valberedning skall bestå av representanter från bolagets fyra röstmässigt största aktieägare vid det månadsskifte som infaller närmast 30 dagar innan utfärdandet av kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet. Valberedningen består för närvarande av:

• Daniel Kristiansson, ordförande (svenska staten)
• Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder)
• Lilian Fossum Biner (Handelsbanken Fonder)
• Javiera Ragnartz (SEB Fonder)

Årsstämman 2020 har antagit anvisningar för valberedningens arbete, vilket innefattar att:

• Föreslå antalet styrelsemedlemmar som ska väljas på årsstämman
• Nominera ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelseledamöter
• Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelseledamöter samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott
• Nominera årsstämmans ordförande
• Nominera de externa revisorerna och föreslå arvode till revisorerna
• Nominera ledamöter till valberedningen fram till nästa årsstämma

Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen gällande arbetet i styrelsen, Telia Companys ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter samt tar del av en internt utförd skriftlig styrelseutvärdering. Utifrån denna information bedömer valberedningen

hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:

• Telekommunikationsbranschen och närliggande branscher
• Digitalisering
• •Relevanta marknader
• Konsumentorienterade verksamheter och marknader
• Hållbarhetsarbete
• Styrelsearbete i börsnoterade bolag
• Media
• Företagsledande erfarenhet
• Transformation och förändringsprocesser
• Finansiella frågor

Baserat på dessa identifierade kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens samlade sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för stämman med hänsyn till de kompetenser och erfarenheter som behövs i framtiden, mångfald, inklusive kön, yrkesbakgrund i styrelsen och de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter.

Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på bolagets webbplats. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i den svenska koden för bolagsstyrning som sin mångfaldspolicy. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har särskilt diskuterat jämställdhet i sin strävan att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen och att sätta samman en så kompetent styrelse som möjligt. Styrelsen består i dagsläget av fyra kvinnor och fem män. Årsstämman beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag.

Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman.

Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: forslagtillstyrelseledamot@teliacompany.com

STYRELSEN

Ansvar

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens uppgifter innefattar, bland annat, att:

• Fastställa affärsmål och strategi
• Utse och regelbundet utvärdera och, vid behov, entlediga koncernchefen

STYRELSENS ÅRLIGA ARBETSCYKEL

• Säkerställa att det finns effektiva system på plats avseende koncernens övervakning och kontroll av bolagets verksamhet och finansiella ställning i förhållande till uttalade mål
• Säkerställa att det finns tillfredsställande kontroll vad gäller efterlevnad av lagar och regler som är tillämpliga på bolagets verksamhet
• Säkerställa att policyer rörande affärsetik för bolaget och koncernen antas
• Säkerställa att koncernens externa informationshantering präglas av öppenhet och transparens, är korrekt, relevant och tillförlitlig genom att, bland annat, anta en kommunikationspolicy

Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Den innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt rapportering till styrelsen.

Ledamöter och oberoende

Telia Companys styrelse består av nio ledamöter, valda för ett år i taget av stämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Lars-Johan Jarnheimer, är styrelsens ordförande. Övriga styrelseledamöter, valda vid årsstämman 2020, är Ingrid Bonde (vice ordförande), Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus. Olli–Pekka Kallasvuo lämnade styrelsen i april 2020.

I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga bolagsstämmovalda ledamöter som oberoende i förhållande till bolaget, till koncernledningen och till större aktieägare.

En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.

Årlig arbetscykel

Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.

Styrelsemöten hålls normalt i Solna, Sverige, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte på annan ort för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc.

Styrelsemöten

Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och avslutas med årsstämman. Under året hålls cirka sju ordinarie möten, inklusive konstituerande styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. På mötena behandlas bland annat följande:

• Godkännande av finansiella rapporter och Års- och hållbarhetsredovisningen
• Granskning och utvärdering av finansiella prognoser, investeringar, affärsplaner och hållbarhetsaktiviteter
• Granskning och godkännande av budget
• Strategigenomgång och utvärdering
• Granskning och godkännande av policyer samt bolagsstyrningsdokument
• Förslag om utdelning
• Frågor som ska hänskjutas till styrelsen i enlighet med, bland annat, lag och bolagsstyrningsdokument
• Självutvärdering av styrelsens arbete och styrelsens medlemmar
• Fastställande av mål
• •Riskrapporter
• Granskning av den verkställande direktörens prestation
• Organisations- och ledningsfrågor
• Diskussion med bolagets revisor utan närvaro av den verkställande direktören eller koncernledningen

Styrelsens arbete under 2020

Under 2020 höll styrelsen nio (9) ordinarie möten (varav ett konstituerande) och tre (3) extra möten. På grund av covid-19-restriktioner genomfördes 2020 års möten digitalt. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:

• Strategiska alternativ, med särskild genomgång av den förändrade affärslogiken inom telekommunikationsbranschen
• Uppföljning av större strategiska initiativ i affärsenheterna
• Uppföljning av integrationsarbetet relaterat till förvärvet av Bonnier Broadcasting
• Strategiskt 5G-samarbete och lansering av 5G-nätet
• Verksamhetsmodell och organisationsfrågor, inklusive implementering av den nya operativa modellen
• Granskning av de generella hållbarhetsriskerna för koncernen
• Utnämning av Allison Kirkby till koncernchef och verkställande direktör för Telia Company
• Covid-19-relaterade frågor
• Övervakning av det globala uppgörelseavtalet med det amerikanska justitiedepartementet
• Övervakning av utvecklingen i Turkcell, Turkiet, till dess att bolaget avyttrades
• M&A aktiviteter inklusive försäljning av aktierna i Telia Carrier, Roshan, Turkcell Holding och Moldcell
• Granskning av effektiviseringssatsningar och kostnadsbesparingsprogram
• Den regulatoriska utvecklingen i telekombranschen
• Potentiella förvärv och joint ventures
• Investeringar i telekomlicenser och frekvenstillstånd
• Uppföljning av investeringskostnader speciellt avseende nätinvesteringar
• Koncernens kapitalstruktur inklusive att inte utnyttja SEK 5 miljoner av koncernens återköpsprogram av aktier samt emission av en grön hybridobligation om 500 MEUR och en 10-årig obligation om 500 MEUR, med förfall i november 2030, inom ramen för befintligt 12-miljarder euro EMTN-program (Euro Medium Term Note)
• Personalfrågor, främst ersättarplanering samt mål- och resultatstyrningsmodell

Vidare utvärderades styrelsen arbete under 2020 och resultatet rapporterades till valberedningen.

Styrelseutskott

För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisions- och hållbarhetsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen där styrelsebeslut krävs och håller även styrelsen löpande informerad om sitt arbete.

STYRELSENS ORGANISATION

Styrelse

12 ledamöter (varav 3 arbetstagarrepresentanter) Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande

Revisions- och hållbarhetsutskott 3 ledamöter

• Ingrid Bonde • Jimmy Maymann

• Nina Linander (ordförande)

Ersättningsutskott

2 ledamöter

• Lars-Johan Jarnheimer (ordförande)
• Rickard Gustafson

Ersättningsutskottet

företag) samt övervakning av företagets efterlevnad av väsentliga risker och kontroll av motverkande åtgärder.

Ersättningsutskottets arbete under 2020

Revisions- och hållbarhetsutskottet

Lars-Johan Jarnheimer är ersättningsutskottets ordförande. Olli-Pekka Kallasvuo lämnade utskottet i April 2020. Under 2020 höll utskottet tre (3) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:

Revisions- och hållbarhetsutskottet hjälper bland annat styrelsen för att uppfylla sina åtaganden gällande finansiell rapportering, intern kontroll, intern och extern revision, hantering av verksamhetsrisker samt att tillse att bolaget har processer för att kunna uppfylla lagar och regler (inklusive lagar och förordningar inom finansiell rapportering, redovisningsstandarder och andra krav för börsnoterade

• •Riktlinjer för ersättning och utvärdering av ersättningspolicyer och program liksom att förbereda ersättningsrapporten
• •Rörlig lön och långsiktigt incitamentsprogram
• Ersättningsplanering samt kompetenshantering
• Mål- och resultatstyrningsmodell
• Ersättning till koncernchef och koncernledning
• Godkännande av rekrytering av befattningar på ledningsnivå

Revisions- och hållbarhetsutskottets arbete under 2020

Nina Linander är revisions- och hållbarhetsutskottets ordförande. Ingrid Bonde valdes in som medlem i utskottet i april 2020 då hon ersatte Lars-Johan Jarnheimer. Under 2020 höll utskottet sju (7) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor:

• Övervakning och granskning av företagets finansiella rapporteringsprocesser och rutiner för finansiell information och årsbokslut
• Granskning och godkännande av redovisningsprinciper avseende finansiell rapportering
• Granskning av årsbokslut, styrelserapport, bolagsstyrningsrapport samt hållbarhetsrapportering
• Granskning av utvärdering avseende värdering av tillgångar, upplåning och verksamhetsrisker (inklusive utvärdering av och vidtagna åtgärder avseende visselbåsarrapportering)
• Övervakning av bokslut och delårsrapporter samt tillhandahållande av rekommendationer och förslag för att säkerställa korrekt rapportering
• Övervakning av effektiviteten i de interna kontroll- och riskhanteringssystemen med avseende på finansiell rapportering
• Granskning av risk och frågor om riskhanteringssystem att presenteras i Års- och hållbarhetsredovisningen samt finansiella rapporter
• Med avseende på de externa revisorerna: övervakning och granskning av revisionen av finansiella rapporter samt uppföljning av rekommenderade åtgärder, granskning, utvärdering och godkännande av revisionsplaner, granskning av externa revisorers opartiskhet, oberoende och prestation samt framläggande av nomineringsförslag för val av extern revisor liksom slutna möten med externa revisorer utan koncernledningens deltagande

Ersättningsutskottet hjälper bland annat styrelsen genom att förbereda förslag om ersättning och regelbundet följa upp och utvärdera struktur och nivåer för ersättning för den verkställande direktören och andra medlemmar i koncernledningen.

• Med avseende på de interna revisorerna: granskning och godkännande av stadgar för internrevision och internrevisionsplaner, granskning av revisionsrapporter samt uppföljningsprocess för att övervaka genomförandet, utvärdering av internrevisionens prestation samt slutet möte med chefen för internrevision utan koncernledningens deltagande
• Med avseende på GREC (styrning, risk, etik och efterlevnad): granskning av företagets risk aptit, granskning av riskhanteringssystemet, granskning av riskportföljen och dess utveckling, granskning av efterlevnadsprogram, utredningar avseende speak-up line-ärenden, övervakning av företagets säkerställande av efterlevnad av nyckelrisker och kontroll av motverkande åtgärder samt slutet möte med chefen för etik och efterlevnad utan koncernledningens deltagande

Ersättningsutskottet och revisions- och hållbarhetsutskottet genomförde en självutvärdering av sitt interna arbete under 2020.

KONCERNCHEFEN OCH KONCERNLEDNINGEN

Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen.

Koncernledningen som leds av koncernchefen har under 2020 bestått av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefen för den operationella verksamheten, chefsjuristen och chefen för Corporate Affairs, chefen för Group People and Brand, chefen för Strategy/Innovation och chefen för Global Business, chefen för External Affairs, Governance och Trust Officer, chefen för Telia Sverige, vd för Telia Norge, vd för Telia Finland, chefen för Litauen, Estland och Danmark, samt chefen för Tv och media.

Från 10 mars, 2021 består koncernledningen av koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen och chefen för Corporate Affairs, chefen för People Experience & Culture, chefen för Strategy & Commercial Office och Telia Global, operativa chefen för Common Products & Services, chefen för External Affairs, Governance & Trust, varumärkeschefen, vd för Telia Sverige, vd för Telia Norge, vd för Telia Finland, chefen för Litauen, Estland och Danmark samt chefen för Tv och media.

Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk och verksamhetsmässig utveckling, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.

Allison Kirkby är sedan maj 2020 koncernchef och verkställande direktör för Telia Company. Innan dess var Christian Luiga ställföreträdande verkställande direktör. En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL

Telia Companys koncernövergripande styrningsmodell, som godkänts av styrelsen, syftar till att säkerställa att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut. Den är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för koncernens syfte, värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.

KONCERNÖVERGRIPANDE STYRNINGSMODELL

• 1 Besluta vad vi ska uppnå
• Syfte
• Strategiska prioriteringar

• Operativa och finansiella mål

• 2 Sätta ramarna för hur vi agerar

• Värdegrunder
• Affärsetisk uppförandekod
• Styrning av hållbarhetsarbete
• Ramverk för policyer
• Organisation

• Delegering av ansvar och befogenheter

• 3 Följa upp våra prestationer

• Verksamhetsgenomgångar
• Genomgångar av risk och efterlevnad
• Individuell mål- och resultatstyrning YouFirst

Besluta vad vi skall uppnå

För att ge alla medarbetare en övergripande vägledning har styrelsen godkänt ett uttryck om bolagets syfte: "Bringing the world closer". Den 29 januari 2021 lanserades ett nytt syfte "Reinvent a better connected living" tillsammans med en ny strategi. Styrelsen har antagit strategin som visar riktningen kommande år såväl som årliga operativa och finansiella mål. Operativa och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje land och affärsenhet. Läs mer om vår strategi i Vårt företag.

Sätta ramarna för hur vi agerar

Styrelsen och koncernledningen sätter ramarna för de anställdas agerande. Telia Companys värderingar – "Dare, Care and Simplify" – är en kompass för hur vi ska agera och bete oss i det dagliga arbetet. Grundläggande beståndsdelar är Telia Companys värdegrund, den affärsetiska uppförandekoden, koncernpolicyer, koncerninstruktioner, ramverk för efterlevnad, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.

Styrning av hållbarhetsarbetet

Styrelsen har det yttersta ansvaret för översyn av hållbarhetsarbete, och beslutar även kring övergripande hållbarhetsinriktning och policyåtaganden. Koncernlednings- och GREC-möten är de huvudsakliga beslutsfora för hållbarhetsrelaterade frågor. Koncernledningen, GREC och styrelsen får kvartalsvisa uppdateringar av hållbarhetsarbetet omfattande fokusområdena inom hållbarhet samt andra relevanta frågor och resultat.

Inom koncernledningen och GREC har Chefen för External Affairs, Governance och Trust Officer, det övergripande ansvaret för hållbarhetsrelaterade frågor. Koncernchefen för hållbarhet som rapporterar till Chefen för External Affairs, Governance and Trust Officer har det övergripande operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet. Koncernens etikoch efterlevnadschef som rapporterar till Chefen för External Affairs, Governance and Trust Officer leder koncernens etik- och efterlevnadsfunktion och har operativt ansvar och översyn över efterlevnadsarbetet samt anti-korruptionsprogrammet. Enheten för särskilda utredningar som är del av koncernens etik- och efterlevnadsfunktion ansvarar för översyn av och visselblåsning och liknande ärenden, och genomför tillsammans med andra funktioner utredningar.

Det finns även specifika koordinerings- och beslutsorgan kopplade till de respektive fokusområdena inom hållbarhet. Läs mer i respektive kapitel i förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet. För mer information om Telia Companys hållbarhetsarbete, se förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet samt hållbarhetsnoterna.

Affärsetisk uppförandekod

Den affärsetiska uppförandekoden, som utfärdats av styrelsen, ger vägledning på hög nivå i ramverk av policyer och instruktioner. Den hjälper till att skapa ett tillvägagångssätt för Telia genom att definiera en gemensam etisk kompass, med tydliga riktlinjer och förväntningar på agerande och genom att lyfta fram att det är ett gemensamt ansvar att affärer görs med integritet. Kodens olika kapitel återspeglar Telia Companys policyer och instruktioner och de tillhandahåller praktisk och utbildande information med hänvisning till vart man kan hitta mer information. Koden gäller för alla på Telia Company - anställda, chefer, styrelseledamöter, underleverantörer, konsulter och frilansare. Koden finns tillgänglig för alla interna och externa intressenter.

Den affärsetiska uppförandekoden granskas årligen och revideras om så är nödvändigt. Revideringen leds av enheten för etik och efterlevnad i samarbete med lämpliga ämnesexperter.

Ramverk för policyer

Ramverket för policyer består av de styrande dokumenten koncernpolicyer, koncerninstruktioner och dokumentet "Policy framework description and General Principles for Governance Documents".

Koncernfunktionscheferna säkerställer att nödvändiga policyer och instruktioner utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Alla koncernpolicyer och koncerninstruktioner är bindande för de enheter där Telia Company har ledningsansvar.

Koncernpolicyer godkänns av styrelsen, åtminstone årligen, efter en förberedande granskning av berört styrelseutskott. Koncerninstruktioner beslutas av koncernchefen eller koncernfunktionschef efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Styrelsen har delegerat till koncernchefen att utfärda mer detaljerade styrningsinstruktioner inom områden av övergripande vikt för verksamheten. Koncerninstruktioner granskas och revideras årligen vid behov och godkänns av koncernchefen eller av chefen för berörd koncernfunktion efter att ha granskats i ett GREC-möte eller i ett koncernledningsmöte. Efterlevnad jämförs mot uppställda krav i koncerninstruktionen.

Samtliga gällande koncernpolicyer och -instruktioner sparas och publiceras i en databas för styrdokument som är tillgänglig för alla anställda och vissa kategorier av tillfälligt anställda. Gruppolicyerna är listade nedan.

Koncernpolicyer är offentliga dokument och finns tillgängliga på: www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/public-policy/publicpolicy/ (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport)

Organisation – landsbaserad och koncernfunktioner

För styrnings ändamål är koncernen uppdelad i länder och koncernfunktioner. Koncernfunktioner ansvarar för att driva utvecklingen inom sina respektive områden för att säkerställa effektivitet och gränsöverskridande synergier. Alla länder och koncernfunktioner arbetar i nära samarbete med varandra. De ger råd och vägledning för att upprätthålla hög teknisk och kommersiell kompetens, säkerställa god ledning och regelefterlevnad, användning av skalfördelar samt uppnå ett företag som är hållbart på lång sikt.

Under 2019 implementerades en ny verksamhetsmodell i hela Telia Company i syfte att ytterligare driva skalbarhet, effektivitet och konsolidering över hela företaget genom introduktion av gemensamma produktområden samt gemensamma teknik- och leveransmöjligheter. Från och med den 1 januari 2020 har alla sex länder - Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland och Litauen - införlivats med den nya verksamhetsmodellen.

Affärsområde Tv och media bildades efter Telia Companys förvärv av Bonnier Broadcasting, inklusive TV4, C More och finska MTV under fjärde kvartalet 2019. Affärsområdet är en kombination av en affärsenhet och ett produktområde. Affärsområdets Tv och media verksamhet karaktäriseras som massmediaverksamhet och skyddas av konstitutionell lag om yttrandefrihet. Enligt konstitutionen och koncernpolicyn för medieägareåtaganden fattas alla redaktionella beslut enbart av personal inom den redaktionella verksamheten vilken är skild från andra delar av Telia Company. Detsamma gäller för tystnadsplikten för massmedier inklusive källskydd, integritet och sekretess för redaktionellt arbete och beslut. Koncernpolicyn garanterar att oberoende publicering upprätthålls gentemot Telia Companys ägare, styrelse och ledning.1

1) För mer information, se styrelsens uttalande ang. Telia Company´s roll som media ägare (www. Teliacompany.com)

KONCERNPOLICYER

Koncernpolicy	Beskrivning
Anti-korruption	Att fastställa gemensamma normer avseende etiskt affärsbeteende i koncernen.
Elektromagnetiska fält (EMF)	Att säkerställa att Telia Company uppfyller sina åtaganden om att ha en seriös inställning avseende elektromagnetiska fält (EMF).
Ersättning	Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och införande av ersätt ningspraxis för medarbetare på alla nivåer.
Finansiell styrning	Att fastlägga regler för hur finansiella risker ska hanteras samt motparters kreditbetyg.
Hantering av verksamhetsrisker	Att beskriva ramverket för hantering av verksamhetsrisker
Inköp	Att tillhandahålla en referenspunkt och inriktning för inköpsaktiviteter och en tydlig förståelse för inköpsprinciperna.
Insiderinformation och insiderhandel	Att säkerställa etiskt beteende gentemot kapitalmarknaden genom att sätta regler kring handel och rapportering.
Kommunikation	Att säkerställa att all kommunikation är noggrann och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt.
Kundintegritet och datasäkerhet	Att respektera och värna kunders integritet och datasäkerhet genom att sätta höga och konsekventa normer.
Kvalitet	Att definiera vårt åtagande att alltid tillhandahålla produkter och tjänster av hög kvalitet som uppfyller kundernas behov.
Medarbetare	Att ge våra anställda en överblick över bolagets värderingar och förväntningar på medarbetarna samt ge samtliga anställda förutsättningar att agera i enlighet med dessa, i frågor relaterade till medarbetare, hälsa, säkerhet och välmående.
Miljö	Att säkerställa proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln för leveransen av produkter och tjänster.
Mänskliga rättigheter	Att respektera och stödja de mänskliga rättigheterna, att undvika medverkan till kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt att sträva efter att samarbeta för eller avhjälpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Säkerhet	Att beskriva styrningen liksom kontroll, beredskap samt implementering av säkerhetsåtgärder.
Yttrandefrihet och övervakningsintegritet	Att definiera våra åtaganden vid förfrågningar om eller krav på kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig påverkan på yttrandefrihet eller övervakningsintegritet.
Medieägaråtaganden	Att definiera Telia Companys åtaganden i förhållande till ett fritt flöde av information, yttrandefri het, massmedias frihet och oberoende och ett öppet och demokratiskt samhälle. Som medieägare bekräftar vi att allt massmedieinnehåll ska skyddas av traditionella redaktionella integritetsprinciper, etablerad journalistisk praxis och suveräniteten hos den ansvariga utgivaren enligt konstitutionell lag om yttrandefrihet.

Delegering av ansvar och befogenheter

Koncernchefen har utfärdat en delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligations and Authority – DoA), vilken definierar skyldigheterna för medlemmarna i koncernledningen och beskriver principerna för styrning. I dokumentet finns även generella beskrivningar avseende ansvar och befogenheter samt förväntan på ledande befattningshavare.

Följa upp våra prestationer

Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå. Individuell resultatuppföljning beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Medarbetare.

Verksamhetsgenomgångar

Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserade på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sin respektive verksamhet. Dessa följs upp varje månad och kompletteras med kvartalsvisa prognoser.

Verksamhetsgenomgångarna hålls varje månad och innefattar såväl finansiell genomgång som genomgång av affärsverksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operativa mål avseende kundservicenivåer, nätkvalitet m m. Verksamhetsgenomgångarna ger möjlighet till frekvent uppföljning av operativa prestationsnyckeltal (KPI) på landsnivå. Operativa KPI:er är en betydelsefull del av uppföljningen och består av flera mätetal som ger ledningen en god överblick av aktuell

situation och utvecklingen över tid. Ramverket Net Promoter Score (NPS®) används för att följa och förbättra den kundupplevelse som Telia Company presterar.

Vid ländernas verksamhetsgenomgångar deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, COO, koncerncontrollern, chefen för investerarrelationer samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver respektive landschef.

Styrelsen erhåller månatligen rapporter över operativa resultat och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Se även avsnittet Styrelsen.

Genomgångar av risk och efterlevnad

GREC-kommittén är det primära ledningsorganet för uppföljning av risker och efterlevnad. Ytterligare information återfinns i avsnittet Möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC).

RAMVERK FÖR HANTERING AV VERKSAMHETSRISKER

Risker och osäkerhetsfaktorer

Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att Telia Company exponerasför ett stort antal risker och osäkerhetsfaktorer. Telia Company har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av Telia Companys mål.

Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamhet och hållbarhet samt till aktieägarfrågor beskrivs i Förvaltningsberättelsen avsnittet Risker och osäkerheter och finansiella risker i not K27 i koncernredovisningen.

Riskhantering – tre försvarslinjer

Telia Companys riskhantering är en fundamental och en väl etablerad komponent av det försvar i tre led för att hantera och kontrollera risker. Riskhantering är en integrerad del av koncernens operativa verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker identifieras och utvärderas kontinuerligt och åtgärder vidtas för att begränsa och övervaka riskerna.

Roller och ansvar i försvarslinjerna inbegriper:

• Första linjens försvar: Linjeorganisationen äger sina operativa risker och utkrävs ansvar för riskbedömning, riskkontroll och risklindring samt för interna kontrollaktiviteter och tillförsäkran.
• •Andra linjens försvar: Omfattar funktionen för hantering av verksamhetsrisker (ERM) på koncernnivå, koncernriskområdeskoordinatorer, internkontrollfunktionen inom koncernfinans, koncernenheten för etik och efterlevnad, Chief External Affairs, Governance & Trust Officer samt möten för hantering av styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC).

• Tredje linjens försvar: Koncernens internrevisionsenhet ger oberoende och objektiv tillförsäkran avseende riskhantering och intern styrning och kontroll.

Utöver detta ger utomstående parter, som externrevisorerna och regulatoriska myndigheter, tillförsäkran med avseende på specifika lagstadgade krav, till exempel information som presenteras i koncernredovisningen eller rapporteras till Finansinspektionen.

Målsättningen med den kontinuerliga riskhanteringsprocessen är att alla risker som kan hjälpa eller hindra uppfyllandet av Telia Companys mål regelbundet bedöms, åtgärdas och övervakas. Riskhanteringsprocesserna ska vara transparenta, genomförbara och spårbara och Telia Company strävar efter att riskhanteringen ska vara helt integrerad i affärsprocesserna. Ledningen ska försäkra sig om att en personlig känsla för ansvar och en gemensam syn på och medvetenhet om risk skapas hos medarbetarna samt främja ansvarsutkrävande för risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker ska granskas på verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationen.

Ledningen ska aktivt, regelbundet och i rätt tid utvärdera och bedöma risk och efterlevnad för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och vidtar åtgärder för att efterleva gällande krav. Efterlevnad innebär anpassning till såväl externa som interna krav såsom:

• Gällande lagstiftning och reglering
• Internationella standarder och normer
• Koncernpolicyer och koncerninstruktioner

Samordnad riskhantering

Telia Company har antagit en samordnad riskhantering och ett arbetssätt där enheterna för riskhantering, etik och efterlevnad samt internrevision arbetar tillsammans med planering, genomförande och rapportering av efterlevnad. Grundläggande mål för den samordnade riskhanteringen är att säkerställa att riskerna hanteras inom ramen för företagets riskapitit samt att ge styrelsen, ledningen, regulatorer och konsumenter en övergripande syn och tillförsäkran.

GREC och revisions- och hållbarhetsutskottet förses med informationen som samlas in genom den samordnade efterlevnaden. Den samlade informationen från funktionen för efterlevnad stödjer ledningens beslutsfattande genom att ge en helhetssyn av företagets övergripande risker, nuvarande kontrollnivåer samt effektivitet av förmildrande åtgärder.

Ramverk för efterlevnad

Det har, för att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt arbete med efterlevnadsfrågor, införts ett ramverk för efterlevnad. Ramverket består av sex element som är grundade på en tydlig inriktning från ledningen. Det är utformat för att följa internationell standard och är baserat på principerna förebygga, upptäcka och undersöka. Ramverket används för att säkerställa lämplig styrning av efterlevnad av nyckelrisker i vårt riskuniversum.

RAMVERK FÖR EFTERLEVNAD

Fokus inom efterlevnadsarbetet på de prioriterade riskområdena är för närvarande följande sex områ den, som har identifierats genom riskbedömningar och väsentlighetsanalys:

• Anti-korruption och mutor
• Säkerhet
• Kundintegritet
• Kontinuitetshantering
• Sanktioner och exportkontroll
• Finansiell rapportering

Risker avseende finansiell rapportering inkluderas då dess kontrollramverk är väl inarbetat och kan användas för andra riskområden.

Halvårsvis riskrapportering

Revisions- och hållbarhetsutskottet samt styrelsen erhåller halvårsvis en samlad riskrapport, samordnad med styrelsens årliga arbetscykel. Riskerna presenteras ur koncern-, land- eller grupperspektiv inom följande fyra riskkategorier: • Strategiska och tillväxtrisker

• Finansiella risker
• Operativa och samhällsrisker
• Legala och regulatoriska risker

Därutöver erhåller revisions- och hållbarhetsutskottet kvartalsvis en samlad rapport över rättstvister med kortfattade detaljer avseende större legala och administrativa processer som är pågående, i vänteläge och hotade. Varje fallbeskrivning innehåller även nominell och uppskattad finansiell påverkan när så är möjligt samt en sannolikhetsgradering. Styrelsen erhåller en sammanfattning över rättvisetvister.

Funktion för hantering av verksamhetsrisker på koncernnivå

Chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management - ERM) rapporterar till Chief External Affairs, Governance & Trust Officer och agerar som ägare av den koncerngemensamma ERM-processen för att säkerställa en strukturerad hållning avseende riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen. Funktionsansvaret omfattar att:

• Äga, förvalta, koordinera och övervaka ERM-processen för att säkerställa ett strukturerat förhållningssätt gentemot riskhantering, efterlevnad och rapportering inom koncernen
• Äga koncernens ramverk för ERM, policyer och instruktioner inom hans/hennes ansvarsområde samt övervaka efterlevnad och stödja implementering inom koncernen
• Övervaka den operativa effektiviteten av ERM-processen inom koncernen och föreslå förbättringsåtgärder
• Övervaka risknivåer såväl som karaktären av specifika riskområden inom koncernen. Som en del av detta ansvarsområde kommer chefen för funktionen för hantering av verksamhetsrisker inhämta och sammanställa rapporter från respektive land och koncernfunktion för att kunna ge koncernchefen och styrelsen en konsoliderad och holistisk bild av koncernens risknivå och enskilda väsentliga risker
• Möjliggöra och organisera GREC-möten på koncernnivå

Enheten för etik och efterlevnad

Syftet med Telia Companys enhet för etik och efterlevnad är bland annat att främja en kultur som uppmuntrar ett etiskt uppförande och ett engagemang för efterlevnad samt att hjälpa, ge råd och förse objektiv och rimlig säkerhet att Telia Company hanterar riskerna inom etik och efterlevnad på ett adekvat sätt.

Chefen för etik och efterlevnad rapporterar och eskalerar frågor till chefen för externa affärer, styrning och förtroende. För att säkerställa självständighet finns också en ovillkorlig rätt för chefen för etik och efterlevnad att rapportera och/eller lyfta frågor eller andra ärenden som anses nödvändiga, direkt till revisions och hållbarhetsutskottet, koncernchefen, medlemmar i koncernledningen eller medlemmar av grupp GREC.

Kommittén för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC)

GREC-kommitténs syfte är att agera som det främsta styrande organet inom risk och efterlevnad inom Telia Company.

GREC-kommittéer finns etablerade på landsnivå och i vissa utvalda koncernfunktioner samt i dotterbolag (Common Products and Service samt Telia Carrier). GRECmöten hålls, för samtliga nivåer, minst kvartalsvis. Mötena skapar ett forum för att uppdatera ledningen, ha diskussioner, fatta beslut, följa upp motverkande och kontrollaktiviteter samt satsningar inom de olika riskområdena och fokusområdena inom hållbarhet.

På koncernnivå leder koncernchefen GREC-mötena som består av koncernledningen, chefen för hantering av verksamhetsrisker, chefen för etik och efterlevnad samt chefen för internrevision. Syfte, agenda och deltagare på lokala GREC-möten speglar mötena på koncernnivå.

Visselblåsning och Speak-up line

2020 var det sjätte verksamhetsåret för Telia Companys Speak-up line, ett visselblåsarverktyg tillgängligt på elva språk som gör det möjligt för medarbetare och andra att anonymt och konfidentiellt rapportera kränkningar av god redovisningssed, korrekt rapportering eller god intern kontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, koncernpolicyer och instruktioner. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares privatliv; samt att säkerställa att sekretess och icke-vedergällning alltid respekteras. Konsoliderade ärenderapporter har presenterats fortlöpande för revisions- och hållbarhetsutskottet under året. Rapporterna innefattade ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.

För mer information om visselblåsarärenden, interna utredningar samt disciplinära beslut under 2020, se not H13 i Hållbarhetsnoterna.

Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telia Companys finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company-koncernen kan du anmäla detta till: www.speakupline.ethicspoint.com

INTERN KONTROLL ÖVER FINANSIELL RAPPORTERING

Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.

Telia Companys ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och ligger i linje med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en konsekvent hållning till och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering har koncernövergripande riskregister införts i alla större enheter där Telia Company har ledningsansvar. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans är ansvarig för att utveckla och underhålla det it-baserade verktyget för att hantera riskregistren.

Intern kontroll är en integrerad del av Telia Companys bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, koncernledningen och övriga medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:

• Skydda koncernens tillgångar
• Säkerställa att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och korrekt
• Säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och riktlinjer
• Säkerställa måluppfyllelse i verksamheten och ständiga förbättringar av den operativa effektiviteten

Målsättningen för Telia Companys finansiella rapportering är att den ska ligga i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.

Kontrollmiljö

De viktigaste delarna i Telia Companys kontrollmiljö är koncernpolicyer med tillhörande koncerninstruktioner och detaljerade koncerndirektiv. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att organisationen följer den av koncernchefen utfärdade Delegering av ansvar och befogenheter, de finansiella styrningsdokumenten, ramverket för rapportering samt övriga koncernkrav.

Personal på koncernfinans är ansvariga för att månatligen följa, och om väsentliga, kommunicera förändringar i lagstiftning, noteringskrav samt finansiell rapportering som kan påverka koncernens finansiella instruktioner och direktiv.

Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:

• Den månatliga och kvartalsvisa finansiella rapporteringen följer Telia Companys redovisningsprinciper
• Finansiella rapporter levereras i tid
• Åtgärder för att mildra riskerna, som de beskrivits i koncernens riskregister, har införts och genomförs
• Större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras

Telia Companys enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.

Riskbedömning

Telia Company har en riskbaserad inställning till intern kontroll över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är integrerad i det koncerngemensamma ramverket för riskhantering som beskrivs i Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM). Därför är bedömning och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskbedömning genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och upp-perspektiv. Utfallet av riskbedömningarna dokumenteras i koncernens riskregister.

Kontrollaktiviteter

Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia Company inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Större processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.

Information och kommunikation

Koncernpolicyer, instruktioner och direktiv avseende redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via Telia Companys normala interna kommunikationskanaler. Personal på huvudkontorsfunktionerna ägnar sig kontinuerligt åt interna utbildningsinsatser för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.

Telia Company stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner orsaka fel eller oriktigheter i redovisningen.

Övervakning

Telia Company har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar. Denna process omfattar länder och koncernfunktioner, och består av självutvärderingar av åtgärder för riskminimering. Internkontrollfunktionen inom koncernfinans övervakar processen på månadsbasis.

På uppdrag av koncernledningen genomför internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att bedöma kvaliteten i självutvärderingarna, riskminimeringen och den övergripande interna kontrollmiljön.

Resultatet av självutvärderingen och efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen för alla berörda enheter och till styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Utskottet får också rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljningsnoteringar görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.

Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.

KONCERNENHETEN FÖR INTERNREVISION

Koncernenheten för internrevision utarbetar oberoende, objektiv tillförsäkran och rådgivningstjänster utformade för att tillföra värde och förbättra Telia Companys verksamhet. Enheten hjälper Telia Company att nå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i styrningen av

koncernen, riskhantering och internkontroll.

Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision anges i revisionsplanen, vilken för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker också är avstämd mot koncernens affärsplan och strategi. Revisionsplanen fastställer prioriteringar och resursallokering. Den godkänns av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott och presenteras löpande för de externa revisorerna.

Revisionsuppdragen diskuteras kvartalsvis med externrevisorerna för att dela riskbedömningar och rön från revisionsarbetet.

Under 2020 utfördes revisioner i koncernfunktioner och i länderna. Viktiga fokusområden var:

• Implementeringen av den nya operationella modellen
• Informations- och IT-säkerhet
• Förvärv, avyttringar och integration
• Distributionskedjan

Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar funktionellt till revisions- och hållbarhetsutskottet och administrativt till chefen för externa affärer, styrning och förtroende.. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisions- och hållbarhetsutskottet.

REVISORER

Antal revisorer och uppdrag Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett publikt revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på årsstämman.

Uppdraget för de externa revisorerna är att granska Telia Companys årsbokslut och redovisningspraxis såväl som att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag ingår bland annat att:

• Presentera för revisions- och hållbarhetsutskottet planering, omfattning och innehåll i den årliga revisionen
• Granska finansiella rapporter i enlighet med internationell redovisningsstandard och av tillämpliga redovisningsstandarder i Sverige vilket bland annat inkluderar att bedöma riktigheten, fullständigheten i räkenskaperna och efterlevnaden samt genomgång av intern kontroll över finansiell rapportering
• Utföra en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten
• Utföra en genomgång av den lagstadgade hållbarhetsredovisningen

Därutöver genomför revisorerna en översiktlig granskning av Telia Companys hållbarhetsredovisning.

Förutom revisionsberättelsen som presenteras för aktieägarna på varje årsstämma avger revisorerna också en rapport över granskningen av andra kvartalets koncernredovisning. Vidare rapporterar revisorerna varje kvartal till revisions- och hållbarhetsutskottet och koncernledningen om hur man genomfört granskningen av Telia Companys bokslut och i november eller december varje år rapporteras om internkontrollen över finansiell rapportering och it. Ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten Styrelse och Intern kontroll över finansiell rapportering.

När revisorerna skall tillhandhålla tjänster utöver revisionstjänster görs det i enlighet med regler upprättade av revisions- och hållbarhetsutskottet hänförliga till förhandsgodkända tjänster och arvoden. Revisorerna presenterar för revisions- och hållbarhetsutskottet genomförda övriga revisionstjänster, utbetalda arvoden och övriga frågor som avgör revisorernas oberoende kvartalsvis.

Nuvarande revisorer och arvoden

Vid årsstämman 2020 valdes Deloitte AB som revisorer till utgången av årsstämman 2021. Deloitte AB har utsett den auktoriserade revisorn Jan Nilsson (född 1962) att vara huvudansvarig revisor. Deloitte AB är ofta anlitad av Telia Companys största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Jan Nilsson äger inga aktier i Telia Company.

Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K33 i koncernredovisningen.

STYRELSE

Lars-Johan Jarnheimer Ingrid Bonde Rickard Gustafson Jeanette Jäger

Född 1960. Styrelsens ordförande. Invald till styrelsen 2019. Lars-Johan Jarnheimer är styrelseordförande i Ingka Holding B.V (IKEA), Egmont International Holding AS, Arvid Nordqvist HAB och Polar Music Award Board samt styrelseledamot i SAS AB, Point Properties AB och Elite Hotels. Han var tidigare vd för Tele2 (1999-2008), vice vd och vd för Comviq samt har haft olika befattningar inom H&M. Lars-Johan Jarnheimer är civilekonom. Antal aktier in Telia Company: 20 097

Född 1959. Vice ordförande. Invald i styrelsen 2020. Ingrid Bonde är styrelseordförande i Alecta, Apoteket AB och Hoist Finance samt styrelseledamot i Securitas AB. Ingrid Bonde har varit finansdirektör och ställföreträdande koncernchef på Vattenfall, vd och koncernchef på AMF, generaldirektör på Finansinspektionen, överdirektör på Riksgäldskontoret och finanschef på SAS. Ingrid Bonde är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 10 000

Född 1964. Invald i styrelsen 2019. Rickard Gustafson är vd och koncernchef i SAS. Dessförinnan hade han olika ledande befattningar inom GE Capital, både i Europa och USA och var 2006–2011 vd på Codan/Trygg-Hansa. Rickard Gustafson är styrelseledamot i FAM AB och i Svenskt Näringsliv. Rickard Gustafson är civilingenjör.

Antal aktier i Telia Company: 14 075

Född 1969. Invald i styrelsen 2020. Jeanette Jäger är vd för Bankgirot och styrelseledamot i ICA-gruppen. Dessförinnan har hon haft flera ledande befattningar på Tieto och hon har även varit produkt- och marknadsdirektör på TDC. Jeanette Jäger har studerat företagsekonomi. Antal aktier i Telia Company: 4 000

Arbetstagarrepresentanter

Martin Tivéus

Född 1970. Invald i styrelsen 2018. Martin Tivéus är vd för Attendo. Dessförinnan var han Nordenchef på Klarna och han har haft ledande befattningar, bland annat som vd på Avanza och Glocalnet. Martin Tivéus är fil kand.

Antal aktier i Telia Company: 2 550

Född 1960. Agneta Ahlström är ordförande i Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 200

Agneta Ahlström Stefan Carlsson Hans Gustavsson

Född 1956. Stefan Carlsson är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1954. Hans Gustavsson är ordförande i SEKO klubb Telia. Antal aktier i Telia Company: 110

Suppleanter för arbetstagarrepresentanter

Arja Kovin (född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i Telia Company: 0² Rickard Wäst (född 1964), SEKO klubb Telia Company. Antal aktier i Telia Company:0² Martin Sääf (född 1957), Akademikerna i Telia (AiT). Antal aktier i Telia Company: 100²

Född 1959. Invald i styrelsen 2013. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB (2001-2005). Nina Linander är idag styrelseordförande för Awa Holding AB och GreenIron H2 AB samt styrelseledamot i Castellum AB, Swedavia AB och Suominen Corporation. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD).

Antal aktier i Telia Company: 5 700

Jimmy Maymann

Född 1971. Invald i styrelsen 2018. Jimmy Maymann är en dansk entreprenör och investerare med fokus på digital annonsering och teknologi samt ny mediastrategi. Han är styrelseordförande för TV2 Danmark, AirHelp Inc. och för FN:s plattform - UN Live Online samt styrelseledamot i Maternity Foundation. Jimmy Maymann har varit ansvarig för Content & Consumer Brands på mediebolaget AOL och vd för Huffington Post. Jimmy Maymann innhar en EMBA och en Master of Science. Antal aktier i Telia Company: 0

Nina Linander Anna Settman Olaf Swantee

Född 1970. Invald i styrelsen 2016. Anna Settman är vd för Liber AB och styrelseordförande i Dreams Nordic AB. Hon har stor erfarenhet att driva nystartade bolag som grundare av investmentbolaget The Springfield Project samt betydande erfarenhet inom media, främst från Aftonbladet där hon var vd. Anna Settman har studerat strategisk kommunikation och ekonomi vid Berghs School of Communication och har en examen från IFL-programmet vid Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1966. Invald i styrelsen 2016. Olaf Swantee har varit vd för Sunrise och dessförinnan vd för det brittiska telekombolaget EE. Innan han började på EE hade han ett flertal befattningar på koncernledningsnivå inom Orange Group samt chefsbefattningar inom Hewlett Packard, Compaq och Digital Equipment Corporation i Europa och USA. Olaf Swantee innehar en MBA. Antal aktier i Telia Company: 1 300

ERSÄTTNINGAR UNDER 2020, NÄRVARO OCH AKTIEINNEHAV

		Befattning		Mötesnärvaro
Namn	Invald år		Styrelse	Ersättnings utskott	Revisions- och hållbarhets utskott	Summa ersättningar (kSEK)1	Antal aktier i Telia Company2
Lars-Johan Jarnheimer	2019	Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättningsutskottet	12/12	3/3	2/7	1 933	20 097
Ingrid Bonde	2020	Vice styrelseordförande	9/12		5/7	755	10 000
Rickard Gustafson	2019		12/12	3/3		660	14 075
Jeanette Jäger	2020		9/12			456	4 000
Olli-Pekka Kallasvuo (Lämnade i april 2020)	2012		2/12	1/3		233	35 896
Nina Linander	2013	Ledamot och ordförande i Revisions- och hållbarhets utskottet	12/12		7/7	885	5 700
Jimmy Maymann	2018		12/12		7/7	760	0
Anna Settman	2016		11/12			610	0
Olaf Swantee	2016		12/12			610	1 300
Martin Tivéus	2018		12/12			610	2 550
Agneta Ahlström	2007	Arbetstagarrepresentant	10/12			-	200
Stefan Carlsson	2009	Arbetstagarrepresentant	11/12			-	0
Hans Gustavsson	2019	Arbetstagarrepresentant	12/12			-	110

Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.

1) Se även not K32 i koncernredovisningen.

2) Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.

KONCERNLEDNING

Född 1967. Vd och koncernchef sedan maj 2020. Fram till oktober 2019 var Allison Kirkby koncernchef på TDC Group. Från 2014 till 2018 var hon på Tele2, som vd och koncernchef (2015-2018) och innan dess som finansdirektör. Hon började inom teknik, medie- och telekombranschen 2010, först på Virgin och därefter som finandirektör på Shine Group, en del av 21st Century Fox. Dessförinnan arbetade hon under två decennier på Procter & Gamble i olika finansiella och operationella roller. Allison Kirkby är ledamot i Brittiska BT Group plc samt Fellow of the Chartered Institute of Management Accountants. Antal aktier i Telia Company: 175 000

Född 1962. Senior Vice President och chef för Tv och media sedan december 2019. Vd på TV4 sedan 2011. Innan han började på Telia Company var han vd för Bonnier Broadcasting sedan 2013. Dessförinnan var han vd för affärsenheterna Bonnier Business Press respektive Dagens Industri. Utöver detta har Casten Almqvist stor erfarenhet från olika ledande positioner inom tv-branschen. Casten Almqvist är utbildad journalist. Antal aktier i Telia Company: 20 000

Född 1970. Executive Vice President, chefsjurist och chef för Corporate Affairs. Jonas Bengtsson har varit på Telia Company sedan 2014. Innan han började på Telia Company var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har nästan 25 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 20 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal aktier i Telia Company: 23 000

Allison Kirkby Casten Almqvist Jonas Bengtsson Rainer Deutschmann

Född 1970. Senior Vice President och operativ chef och chef för Common Products & Services sedan september 2020. Rainer Deutschmann har erfarenhet av att forma och leda företag i den digitala sektorn, inom telekommunikation, B2B och IT-tjänster, TV/media och underhållning samt fintech, i mogna och i tlllväxtmarknader. Han var närmast COO för Dialog Axiata i Sri Lanka och innan dess Chief Product & Innovation Officer på Reliance Jios i Indien och har också haft ledande befattningar i Deutsche Telekom AG och på McKinsey. Rainer Deutschman har också varit Non Executive Director på Sydafrikanska telekombolaget Rain. Han är fil.dr vid University of Technology in Munich. Antal aktier i Telia Company: 0

Heli Partanen

Född 1972. Senior Vice President och vd för Telia Finland sedan april 2020. Heli Partanen har varit på Telia Company sedan 1998 i olika ledande roller, närmast som chef för den finska konsumentaffären sedan 2016. Heli Partanen har examen från Helsinki Business College. Antal aktier i Telia Company: 8 113

Rachel Samrén Dan Strömberg Stein-Erik Vellan

Född 1974. Senior Vice President och chef för External Affairs, Governance & Trust sedan oktober 2020. Innan Rachel Samrén började på Telia Company var hon Chief External Affairs Officer på Millicom. Dessförinnan var hon chef för Business Intelligence på The Risk Advisory Group och har arbetat med företagsbanktjänster på Citigroup. Rachel Samrén har en kandidatexamen i internationella relationer från London School of Economics and Political Science, en magisterexamen i internationella säkerhetsstudier från University of St Andrews och ingår i den rådgivande styrelsen vid University of Miami Herbert Business School's Latin America and Caribbean Initiative. Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1958. Senior Vice President och chef för LED (Litauen, Estland och Danmark) och vd för Telia Litauen sedan 2018. Mellan 2016–2018 var Dan Strömberg vd för Telia Eesti, 2013–2015 vd för Omnitel i Litauen och 2009–2012 vd för Telia Danmark. Dan Strömberg har haft flera seniora poster på Telia Company sedan i slutet av 1990-talet.

Antal aktier i Telia Company: 46 018

Född 1965. Senior Vice President och vd för Telia Norge sedan december 2019. Stein-Erik Vellan har varit på Telia Company sedan 2017. Han har arbetat inom Telenor Group sedan 2001 i olika chefspositioner i Norge och internationellt, bland annat som vd för Telenors verksamhet i Indien, Serbien och Bulgarien. Stein-Erik Vellan är styrelseordförande i Onsagers A/S. Han har studerat marknadsföring och är marketing candidate.

Antal aktier i Telia Company: 0

Född 1970. Executive Vice President och chef för People Experience & Culture. Cecila Lundin har varit på Telia Company sedan 2014 och innan dess var hon personalchef på Investment AB Kinnevik. Cecilia Lundin har närmare 20 års erfarenhet av chefsbefattningar inom human resources på Tele2, Billerud AB och Novartis Nordics. Hon har även erfarenhet av olika verksamhetsbefattningar från Ericson och Connecta AB. Cecilia Lundin är civilekonom.

Antal aktier i Telia Company: 1 000

Markus Messerer

Född 1981. Senior Vice President och chef för Strategy & Commercial Office och Telia Global sedan december 2020. Innan dess var han vd för Alltron, ett av Schweiz främsta e-handelsbolag. Från 2013 till 2018 var han strategichef på Swisscom och innan dess strategichef på Telekom Austria. Markus Messerer har jobbat med teknik och digitalisering sedan 2005. Han är rådgivare och styrelseledamot i onoterade företag och är fil.dr i International management, har en Executive MBA från Harvard Business School och är en CFA charterholder.

Antal aktier i Telia Company: 0

Cecilia Lundin Anders Olsson Per Christian Mørland

Född 1979. Executive Vice President och ekonomi- och finansdirektör sedan augusti 2020. Innan dess, från 2015 var Per Christian Mørlan CFO för Telia Norge och dessförinnan Senior Financial Advisor för region Europa i Telia Company. Tidigare har han arbetat som CFO på Telenor i Danmark samt haft flera seniora positioner inom Telenor, exempelvis i Malasyia, Thailand och Norge. Per Christian Mørland har en masterexamen från Norges Handelshoyskole.

Antal aktier i Telia Company: 5 379

Född 1969. Executive VIce President och vd för Telia Sverige. Anders Olsson har varit på Telia Company sedan 2016 och innehaft rollen som COO och chef för Global Services and Operations. Innan han började på Telia Company arbetade han på Tele2 i 19 år, varav 14 i koncernledningen. Anders Olsson hade flera ledande befattningar i Tele2, bland annat som EVP CCO och chef för Region Central Europe och Benelux. Anders Olsson är civilekonom. Antal aktier i Telia Company: 155 000

Per Carleö

Född 1976. Senior Vice President och varumärkeshcef. Per Carleö började på Telia Company i januari 2021.

ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2020, SAMT KAPITALVÄRDE AV PENSIONSÅTAGANDEN

kSEK	Grundlön	Övrig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa ersättning och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Allison Kirkby, koncernchef
sedan 4 maj	11 886	0	131	4 658	16 674	-
Christian Luiga, tillförordnad
koncernchef till 4 maj	4 931	51	37	1 112	6 131	-
Övriga ledamöter i koncern
ledningen (11 personer)	47 281	896	1 229	13 602	63 008	25 112

Se även not K32 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen, avsnittet Ersättning till ledande befattningshavare.

Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company. Aktieinnehav per datum för fastställande av denna Års- och hållbarhetsredovisning.

KONCERNENS TOTALRESULTATRAPPORTER

MSEK, förutom uppgifter per aktie	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Kvarvarande verksamhet
Nettoomsättning	K5, K6	89 191	85 965
Kostnader för sålda tjänster och varor	K7	-57 035	-54 082
Bruttoresultat		32 156	31 884
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	K7	-15 051	-14 153
Administrationskostnader	K7	-6 353	-5 873
Forsknings- och utvecklingskostnader	K7	-298	-152
Övriga rörelseintäkter	K8	1 080	565
Övriga rörelsekostnader	K8	-9 202	-1 117
Resultat från intressebolag och joint ventures	K15	-20 080	1 138
Rörelseresultat	K5	-17 747	12 293
Finansiella intäkter	K9	275	353
Finansiella kostnader	K9	-3 593	-3 291
Resultat efter finansiella poster		-21 065	9 354
Skatter	K10	-1 412	-1 753
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		-22 477	7 601
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet	K35	-279	-341
Summa årets resultat		-22 756	7 261
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat:
Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet	K11	10 936	624
Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet	K11, K35	433	146
Övrigt totalresultat från intressebolag	K11, K15	-111	382
Kassaflödessäkringar	K11	14	-93
Kostnad för säkring		-100	54
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K11	32	-28
Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras	K10, K11	-125	361
Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat:
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K11	63	47
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K11, K22	-7 166	-323
Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras	K10, K11	1 457	64
Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K11, K15	-12	4
Övrigt totalresultat		5 422	1 237
Summa totalresultat		-17 335	8 498
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		-22 912	7 093
Innehav utan bestämmande inflytande	K20	156	167
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		-17 237	8 161
Innehav utan bestämmande inflytande		-99	337
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt	K20	-5,60	1,70
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet		-5,53	1,77
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet	K35	-0,07	-0,07

KONCERNENS BALANSRAPPORTER

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Tillgångar
Goodwill	K12	63 313	75 696
Övriga immateriella anläggningstillgångar	K12	23 208	26 242
Materiella anläggningstillgångar	K13	70 893	78 163
Långfristiga film- och programrättigheter	K14	1 312	1 063
Nyttjanderättstillgångar	K28	14 814	15 640
Andelar i intressebolag och joint ventures	K15	950	10 165
Uppskjutna skattefordringar	K10	1 449	1 849
Tillgångar för pensionsåtaganden	K22	158	2 234
Långfristiga räntebärande fordringar	K16	11 233	10 869
Övriga anläggningstillgångar	K16	2 338	2 168
Summa anläggningstillgångar		189 668	224 088
Kortfristiga film- och programrättigheter	K14	2 706	1 990
Varulager	K17	1 918	1 966
Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar	K18	13 722	16 648
Aktuella skattefordringar		92	90
Räntebärande fordringar	K19	5 486	12 300
Likvida medel	K19	8 133	6 116
Tillgångar som innehas för försäljning	K35	4 957	875
Summa omsättningstillgångar		37 014	39 984
Summa tillgångar		226 683	264 072
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		62 836	91 047
varav tillskjutet kapital		26 336	26 881
varav reserver och balanserade vinstmedel		36 500	64 166
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	K20	1 118	1 409
Summa eget kapital		63 954	92 455
Långfristiga lån	K21	100 239	99 899
Uppskjutna skatteskulder	K10	9 845	11 647
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	K22	7 428	3 334
Övriga långfristiga avsättningar	K23	4 359	5 073
Övriga långfristiga skulder	K24	757	1 377
Summa långfristiga skulder		122 627	121 330
Kortfristiga lån	K21	8 345	19 779
Kortfristiga avsättningar	K23	555	658
Aktuella skatteskulder		886	959
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	K25	26 990	28 286
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	K35	3 325	604
Summa kortfristiga skulder		40 101	50 287
Summa eget kapital och skulder		226 683	264 072

KONCERNENS KASSAFLÖDESRAPPORTER

MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 20191
Årets resultat		-22 756	7 261
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		27 861	19 149
Avskrivningar film- och programrättigheter		4 057	541
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar och verksamheter		400	-93
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar	K15	20 298	-773
Pensioner och övriga avsättningar		-1 235	-715
Gottgörelse från pensionsstiftelse		500	1 247
Finansiella poster		615	401
Skatter		37	892
Övrigt icke likviditetspåverkande		-70	0
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		29 707	27 909
Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter		-1 021	72
Ökning (-)/Minskning (+), skulder hänförliga till film- och programrättigheter		-127	80
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		2 909	2 646
Ökning (-)/Minskning (+), varulager		4	-99
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		1 409	-2 474
Förändring av rörelsekapital		3 173	225
Justering för avskrivningar film- och programrättigheter		-4 057	-541
Kassaflöde från löpande verksamhet		28 824	27 594
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		22	-1 983
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar		-13 710	-15 224
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		20	89
Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument	K34	-717	-9 274
Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument		5 285	6
Lämnade lån och andra liknande investeringar		-3 704	-8 175
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar		2 739	9 214
Nettoförändring kortfristiga placeringar		6 620	-7 180
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-3 466	-30 543
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-5	122
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		25 358	-2 949
Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader		-1 002	-5 013
Köp av innehav utan bestämmande inflytande		–	-3 684
Utdelning betald till moderbolagets ägare		-10 020	-9 850
Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande		-240	-178
Upptagna lån		12 026	6 308
Amorterade lån		-15 132	-7 429
Nettoförändring av lån med kort löptid		-8 175	4 321
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA		-555	814
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal		18 233	9 910
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal		-18 233	-9 910
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-23 098	-14 712
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-2	-3 699
Årets kassaflöde		2 259	-17 661
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		15	-5 559
Likvida medel vid årets början		6 210	22 591
Årets kassaflöde		2 259	-17 661
Kursdifferens i likvida medel		-137	1 280
Likvida medel vid årets slut	K19	8 332	6 210
varav hänförliga till kvarvarande verksamhet		8 332	6 116
varav hänförliga till avvecklad verksamhet (Eurasien)		–	94

1) Omräknad, se not K1.

För mer information om kassaflöde se not K31.

KONCERNENS RAPPORTER ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Säk rings reserv	Reserv för säk rings kost nader	Reserv för verkligt värde	Valuta kurs reserv	Om värde rings reserv	Reserv för infla tionsju steringar	Eget kapi taltrans aktioner i intresse bolag	Balan serade vinst medel	Summa moder bolagets ägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2018		13 856	17 582	-183	35	1 355	-6 533	266	3 099	-2 922	70 833	97 387		5 050 102 438
Utdelningar	K20	–	–	–	–	–	–	–	–	–	-9 850	-9 850		-166 -10 016
Aktierelaterade ersättningar	K32	–	32	–	–	–	–	–	–	–	–	32	–	32
Köp och överföring av egna aktier	K20	–	-4 974	–	–	–	–	–	–	–	–	-4 974	–	-4 974
Köp av innehav utan bestämmande inflytande1	K35	–	–	–	–	–	–	–	–	–	311	311	-3 831	-3 520
Innehav utan bestäm mande inflytande från omklassificering till dotterbolag		–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	19	19
Indragning av
egna aktier	K20	-386	386	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Fondemisson	K20	386	–	–	–	–	–	–	–	–	-386	–	–	–
Summa transaktioner med ägare		–	-4 557	–	–	–	–	–	–	–	-9 925	-14 482	-3 978	-18 460
Årets resultat	K20	–	–	–	–	–	–	–	–	–	7 093	7 093	167	7 261
Övrigt totalresultat	K11, K20	–	–	8	87	25	1 203	–	–	–	-256	1 068	169	1 237
Summa totalresultat		–	–	8	87	25	1 203	–	–	–	6 838	8 161	337	8 498
Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier	K15	–	–	–	–	–	–	–	–	-20	–	-20	–	-20
Utgående balans 31 december 2019		13 856	13 025	-175	123	1 380	-5 330	266	3 099	-2 943	67 745	91 047	1 409	92 455
Förändring av redovis ningsprinciper i intressebolag2		–	–	–	–	–	–	–	–	–	-12	-12	–	-12
Justerad ingående balans 1 januari 2020		13 856	13 025	-175	123	1 380	-5 330	266	3 099	-2 943	67 733	91 035	1 409	92 443
Utdelningar	K20	–	–	–	–	–	–	–	–		– -10 020 -10 020			-192 -10 212
Aktierelaterade ersättningar	K32	–	16	–	–	–	–	–	–	–	–	16	–	16
Köp och överföring av egna aktier	K20	–	-956	–	–	–	–	–	–	–	–	-956	–	-956
Indragning av egna aktier	K20	-395	395	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Fondemisson	K20	395	–	–	–	–	–	–	–	–	-395	–	–	–
Omklassificering av reserv för inflationsjus teringar3		–	–	–	–	–	–	–	-3 099	–	3 099	–	–	–
Summa transaktioner med ägare		–	-545	–	–	–	–	–	–	–	-7 315	-10 959	-192	-11 151
Årets resultat	K20	–	–	–				–	–		– -22 912 -22 912			156 -22 756
Övrigt totalresultat	K11, K20	–	–	-8	-160		89 11 476	–	–	–	-5 720	5 677	-255	5 422
Summa totalresultat		–	–	-8	-160	89	11 476	–	–	–	-28 634	-17 237	-99	-17 335
Effekt av Turkcells förvärv av egna aktier	K15	–	–	–	–	–	–	–	–	-2	–	-2	–	-2
Utgående balans 31 december 2020		13 856	12 480	-183	-37	1 469	6 146	266	–	-2 945	31 784	62 836	1 118	63 954

1) Avser främst köp av Turkcells 41,45 procentiga andel i Fintur. 2) Övergångseffekt av IFRS 15 och 9 avseende Turkcell, som är ett börsnoterat bolag och därför inkluderat med ett kvartals fördröjning 3) Omklassificering av reserv för inflationsjusteringar hänförlig till försäljningen av Turkcell.

KONCERNENS NOTER

INNEHÅLL

Not		Sida
K1.	Redovisningsnorm	113
K2.	Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden	115
K3.	Betydelsefulla redovisningsprinciper	119
K4.	Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen	131
K5.	Segmentinformation	132
K6.	Nettoomsättning	135
K7.	Kostnadsslagsredovisning	137
K8.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	138
K9.	Finansiella intäkter och finansiella kostnader	138
K10.	Skatter	139
K11.	Övrigt totalresultat	143
K12.	Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	144
K13.	Materiella anläggningstillgångar	148
K14.	Film- och programrättigheter	150
K15.	Andelar i intressebolag och joint ventures	151
K16.	Övriga anläggningstillgångar	154
K17.	Varulager	154
K18.	Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar	155
K19.	Räntebärande fordringar och likvida medel	157
K20.	Eget kapital och resultat per aktie	158
K21.	Långfristiga och kortfristiga lån	160
K22.	Avsatt för pensioner och anställningsavtal	161
K23.	Övriga avsättningar	165
K24.	Övriga långfristiga skulder	165
K25.	Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	166
K26.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå	167
K27.	Finansiell riskhantering	169
K28.	Leasingavtal	179
K29.	Transaktioner med närstående	181
K30.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister	182
K31.	Kassaflödesinformation	183
K32.	Personal	186
K33.	Arvoden till revisionsföretag	193
K34.	Rörelseförvärv	194
K35.	Avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning	195

K1 REDOVISNINGSNORM

Allmänt

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2021. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2021.

De finansiella rapporterna för Telia Company-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Därutöver, avseende enbart svenska förhållanden, har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Värderingsgrunder och redovisningsprinciper

Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas i not K3.

Belopp och datum

Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat- och kassaflödes-relaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.

Ändring i bedömningar

Under 2020 ändrade Telia Company metod för att beräkna diskonteringsränta för de förmånsbestämda pensionsplanerna i den svenska verksamheten. Telia Company justerar inte längre diskonteringsräntan med skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation. Telia Company ändrade också mortalitetstabellen som används vid beräkning av pensionsåtagandet. Förändringarna ledde till en nettoökning av pensionsåtagandet och en motsvarande minskning av övrigt totalresultat om sammanlagt 4 387 MSEK under 2020, varav 2 628 MSEK avsåg metod för diskonteringsränta och 1 758 MSEK avsåg mortalitetstabellen, se not K22.

Segment

Från den 1 juli 2020 består segmentet Tv och media, utöver de förvärvade Bonnier Broadcastingverksamheterna (TV4/ MTV/C More), även av Telia Companys före detta produktområde Media och Underhållning (tidigare del av Övrig verksamhet).

Det före detta segmentet region Eurasien är klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingick därför inte i segmentinformationen. Se not K5. För information om avvecklad verksamhet, se not K35.

Omräkning av finansiell och operativ data

I första kvartalet 2020 omklassificerades de kvarvarande holdingbolagen i avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet. Till följd av omklassificeringen har kassaflöde från finansieringsverksamheten för 2019 omklassificerats med -3 684 MSEK från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet. Det omklassificerade beloppet hänför sig till kassaflödeseffekten från förvärvet av minoritetsintresset i Fintur under 2019, se not K35. Totalt kassaflöde från finansieringsverksamheten för 2019 är oförändrat.

Som ett resultat av implementeringen av den nya operativa modellen i Norge, Danmark, Litauen och Estland i januari 2020 har CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar och Segmentstillgångar och skulder samt anställda omräknats och presenteras i tabellen nedan.

Intäkter hänförliga till fakturaavgifter avseende både mobila och fasta tjänster har för den historiska perioden omräknats. Detta innebär att intäkter från fakturaavgifter har omklassificerats från mobila och fasta tjänsteintäkter till övriga tjänsteintäkter. Totala tjänsteintäkter är oförändrade.

	2019
Belopp i MSEK, förutom anställda	Sverige	Finland		Norge Danmark	Litauen	Estland	Tv och media	Övrig verksamhet Koncernen
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar	–	–	-462	-116	-102	-127	–	807	–
Anställda, 31 dec 2019	-9	-19	-248	-84	-222	-228	–	810	–
Fördelning av intäkter, (fakturaavgifter)
Mobila abonnemangsintäkter	-348	-89	-137	-67	-8	–	–	–	-649
Övriga mobila tjänsteintäkter	-37	-75	–	–	–	–	–	–	-113
Summa mobila tjänsteintäkter	-385	-164	-137	-67	-8	–	–	–	-761
Övriga fasta tjänsteintäkter	-259	-99	–	–	-10	–	–	–	-368
Summa fasta tjänsteintäkter	-259	-99	–	–	-10	–	–	–	-368
Övriga tjänsteintäkter	644	263	137	67	18	–	–	–	1 129
Segmenttillgångar, 31 dec 2019	–	-7	-1 181	-399	-506	-262	–	2 354	–
Segmentskulder, 31 dec 2019	–	–	-324	-133	–	–	–	458	–

Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2020

Per den 1 januari 2020 blev följande ändrade standarder och tokningar tillämpliga:

• Ändringar av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 ( förtidstillämpad av Telia Company under 2019)
• Ändring av IFRS 3
• Ändringar av föreställningsramen till IFRS standarder
• Ändring av IAS 1 och IAS 8, "Definition av väsentlighet"

Därutöver trädde en ändring av IFRS 16 "Leasing covid-19-relaterade hyreslättnader" i kraft under 2020. Ändringen hade ingen väsentlig effekt på de finansiella rapporterna eftersom Telia Company inte har erhållit några väsentliga hyreslättnader på grund av covid-19.

De ändrade standarderna och tolkningarna som är relevanta för Telia Company är i vissa fall redan i linje med tilllämpade tolkningar och har i annat fall inte haft någon eller mycket begränsad inverkan på de finansiella rapporterna.

Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar som träder i kraft den 1 januari 2021 eller senare Telia Company har inte förtidstillämpat någon av de nya el-

ler ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2021 eller senare.

IFRS 17 "Försäkringsavtal", en ny redovisningsstandard som täcker redovisning och värdering, presentation och upplysningar, ersätter IFRS 4 och gäller från 1 januari 2023, förtida tillämpning är tillåten. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal oavsett vilken typ av bolag som utger dem. Några undantag föreligger. IFRS 17 inför ett huvudalternativ för värdering av försäkringsavtal, kompletterat av en förenklad värderingsmodell samt specifika anpassningar. Värdet av försäkringsavtalet är summan av de framtida kassaflödena, dvs de nuvärdesberäknade, sannolikhetsviktade framtida kassaflödena samt en explicit riskjustering för icke-finansiella risker, och en kontraktsmässig servicemarginal motsvarande ointjänad vinst på kontraktet, vilken redovisas som intäkt under perioden för åtagandet. Kassaflödena omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Telia Company har för närvarande begränsad försäkringsverksamhet och utvärderar eventuella effekter av IFRS 17.

Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller väldigt begränsad påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången:

• Ändring av IFRS 4 uppskjutande av IFRS 9, träder i kraft den 1 januari 2021
• Ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7 m.fl. "Reform för referensränta - fas 2", träder i kraft den 1 januari 2021
• Ändring av IFRS 3, träder i kraft den 1 januari 2022
• Ändring av IAS 16, träder i kraft den 1 januari 2022
• Ändring av IAS 37, träder i kraft den 1 januari 2022
• Den årliga förbättringscykeln 2018-2020, träder i kraft den 1 januari 2022
• Ändring av IAS 1 "Klassificering av tillgångar som kortfristiga och långfristiga", träder i kraft den 1 januari 2023
• Ändringar av IAS 1 och IFRS Practice statement 2, träder i kraft den 1 januari 2023.
• Ändring av IAS 8, träder i kraft den 1 januari 2023

Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company.

Antaganden av EU

I början av mars 2021 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 17, ändring av IFRS 3, ändring av IAS 16, ändring av IAS 37, den årliga förbättringscykeln 2018-2020, ändring av IAS 1, ändringar av IAS 1 och IFRS Practice statement 2 och ändring av IAS 8.

K2 BEDÖMNINGAR OCH OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR - KRITISKA OMRÅDEN

Upprättandet av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen och styrelsen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och flera andra antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiska utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på Telia Companys resultat och finansiella ställning.

Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna.

Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3.

Intäktsredovisning

I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning i ett antal fall för att bestämma om och när intäkter skall redovisas.

Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redovisas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som nettoomsättning respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under nettoomsättning och representerar den marginal/kommission som intjänats.

Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redovisad nettoomsättning och rörelsekostnader men påverkar inte årets resultat eller kassaflöden.

Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt

som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten.

Paketering av produkter och tjänster

Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestationsåtaganden och bestämma fristående försäljningspriser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata prestationsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestationsåtagande kan kräva komplicerade bedömningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljningspriser som inte är direkt observerbara är huvudsakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal.

Leasing

Definitionen av en lease

Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal eller ett serviceavtal. För att avgöra om ett avtal är ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden under användningsperioden både har rätten att i allt väsentligt erhålla samtliga ekonomiska fördelarna från användningen av den identifierade tillgången samt rätten att styra användningen av den identifierade tillgången. Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där avtalet avser användningen av en del av en större tillgång kräver denna bedömning betydande bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som till exempel tillgångens teknologiska aspekter.

Leasingperiod

Fastställande av leasingperioden kräver ledningens bedömning då den uppskattade leasingperioden inkluderar leasingavtalets icke-uppsägningsbara period samt både perioder som täcks av förlängningsoptioner, om leasetagaren är rimligt säker att nyttja optionen, och perioder som täcks av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker bedöms vara högre än "mer sannolikt än inte", men lägre än "så gott som säkert" i IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar". Förlängnings- och uppsägningsoptioner ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängningsoption, eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiska förändringar, vikten av

den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. Cirka 45 procent av Telia Companys leasingskuld avser förlängningsperioder.

Diskonteringsränta

De framtida leasingbetalningarna diskonteras med användning av antingen den implicita räntan i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller leasetagarens marginella låneränta. Den marginella låneräntan är definierad som den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under en motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har Telia Company diskonterat de framtida leasingbetalningarna med den marginella låneräntan. Att fastställa den marginella låneräntan kräver ledningens bedömning. Den marginella låneräntan baseras på Telia Companys externa finansieringsränta per valuta och löptid för den uppskattade leasingperioden. Räntan justeras även för geografiska risker och kreditrisker för dotterbolagen.

För mer information om leasing och redovisade värden se not K28.

Inkomstskatter

För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att

vissa tillgångar och skulder värderas olika i de finansiella rapporterna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.

Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10.

Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar

Immateriella, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar, film- och programrättigheter och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar.

Nyttjandeperioder

Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende.

Under 2020 och 2019 uppgick totala av- och nedskrivningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar till 27 861 MSEK respektive 18 863 MSEK. Av- och nedskrivningar för film- och programrättigheter och kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till 4 057 MSEK (541) respektive 1 239 MSEK (1 266). Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar, film- och pro-

För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.

Varumärken	Individuell prövning, minst 10 procent, förutom varumärken med obestämbara nyttjandeperioder
Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter	Återstående licensperiod, minst 5 procent
Samtrafik- och roamingavtal	Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens
Kundkontrakt	Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
Aktiverade utvecklingsutgifter	20 procent eller individuell prövning
Övriga immateriella anläggningstillgångar	20–33 procent eller individuell prövning
Byggnader	2–10 procent
Markanläggningar	2 procent
Förbättringsutgifter på annans fastighet	Hyreskontraktets återstående löptid
Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar)	14,5–20 procent
Fasta nät
– Kopplings- och transmissionssystem	10–20 procent
– Transmissionsmedia (kabel)	5–10 procent
– Utrustning för specialnät	10 procent
– Tidsbestämda nyttjanderättsavtal	Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång
– Övriga anläggningar	2–33 procent
Inventarier, verktyg och installationer	10–33 procent
Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal	33 procent, eller avtalets löptid om längre
Film- och programrättigheter	20-100 procent
Utgifter för att erhålla ett avtal	Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn
Nyttjanderätter	Förväntad leasingperiod, 3-50 procent

gramrättigheter samt kostnader för att erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i noterna K6, K7, K12, K13, K14 och K28.

Prövning av nedskrivningsbehov

Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisions- och hållbarhetsutskott. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. För Danmark, Norge och Finland avviker försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta på grund av att Telia Company för prognosperioden har tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ och kostnadsreduceringar netto, som understöds av investeringar i digital transformation. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12.

Avsättningar för pensioner och anställningsavtal

De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, inflation och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.

Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22.

Avsättningar för omstruktureringsåtgärder, ansvarsförbindelser och rättstvister

Telia Company har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.

Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.

Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 respektive not K30.

Klassificering som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion snarare än fortlöpande användning. Avgörande för om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatser inom ramen för IFRS.

Ett av villkoren som måste vara uppfyllt för klassificering som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik inom ett år. Ett krav för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att en behörig del av företagsledningen har fattat beslut om en plan för att sälja tillgångarna eller avyttringsgruppen i dess nuvarande tillstånd. I telekombranschen krävs ofta myndighetstillstånd för förvärv. Om förvärvaren är en telekomoperatör på samma marknad behöver ofta ett antal eftergifter accepteras för att få godkännande. Om köparen förväntas vara en telekomoperatör på samma marknad och väsentliga eftergifter är förväntade, anses vanligen inte en försäljning vara mycket sannolik och följaktligen klassificerar Telia Company inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är överenskomna eller accepterade av företagsledningen.

Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang

Telia Company har ett arrangemang med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2020 till 8 535 MSEK (5 923). Se not K25.

Påverkan av covid-19

Covid-19-pandemin har haft en väsentlig påverkan på hur vi lever och arbetar, den globala ekonomin samt de globala finansiella marknaderna.

I det första kvartalet 2020 påverkades Telia Company av covid-19 genom lägre intäkter från betal-tv på grund av sänkta priser, både i segmentet Tv och media och de övriga segmenten till följd av inställd sport samt lägre annonsintäkter. Vidare, till följd av de inställda och uppskjutna sportevenemangen och säsongerna på grund av covid-19, skrevs tillgångar avseende film- och programrättigheter ner med 256 MSEK. Dock var det ingen väsentlig nettoeffekt på EBITDA eller Rörelseresultat från nedskrivningen av sporträttigheterna på grund av de motverkande effekterna från förväntad kompensation och lägre kostnader från sporträttigheter där evenemang och säsonger sköts upp. Ledningens bedömning är att kompensationen kommer att täcka minskningarna av sporträttigheternas värde.

Under det andra kvartalet 2020 påverkades Telia Company av lägre roamingintäkter på grund av reserestriktioner, och lägre intäkter från betal-tv på grund av lägre priser, både i segmentet Tv och media och de övriga segmenten, till följd av inställd och uppskjuten sport samt lägre annonsintäkter. De inställda och uppskjutna sportevenemangen och säsongerna ledde till både lägre intäkter och lägre avskrivning på sporträttigheter. Under andra halvåret av 2020 var Telia Company fortsatt påverkat, men mindre än under det första halvåret. Tjänsteintäkter påverkades negativt främst genom lägre roamingintäkter och annonsintäkter. Den negativa påverkan på tjänsteintäkter för året 2020 är uppskattad till ca 2,0 GSEK och den negativa påverkan på EBITDA såväl som Rörelseresultatet är uppskattad till ca 1,0 GSEK.

De årliga nedskrivningsprövningarna för alla kassagenererande enheter (KGE) resulterade i en nedskrivning av KGE Finland. KGE Tv och media, Norge och Danmark har återvinningsvärden nära deras redovisade värden och är känsliga för förändringar i de långsiktiga planerna eller WACC. Se not K12. Osäkerheten kring covid-19 och hur den andra vågen av pandemin utvecklas innebär en risk också framöver. För 2021 förväntar vi oss en fortsatt gradvis förbättring av annonsintäkterna och den negativa påverkan på roamingintäkterna uppskattas till omkring 0,2 GSEK för det första kvartalet 2021 jämfört med roamingintäkterna för det första kvartalet 2020. För helåret 2021 uppskattar vi att roamingintäkterna kommer att återhämta sig till en liknande nivå som för 2020.

Finansmarknaderna har haft en stark återhämtning från dess låga nivåer under det första halvåret 2020, volatiliteten har normaliserats och likviditeten i de flesta marknader har återhämtats. Telia Companys finansiella riskhantering är i allt väsentligt oförändrad men med ytterligare fokus för att upprätthålla en fortsatt stark likviditetsposition. Även kapitalmarknaden har återhämtat sig och erbjuder finansieringskostnad i nivåer med innan utbrottet av covid-19 för Telia Company-krediten. Refinansieringsbehovet 12 månader framåt är fortsatt begränsat.

Den allmänt ökande kreditrisken under den första delen av året har minskat något och det har inte funnits något behov av att göra några väsentliga ökningar i Telia Companys reserver för förväntade kreditförluster under 2020. För mer information om risker relaterade till utbrottet av covid-19, se "Risker och osäkerheter",

K3 BETYDELSEFULLA REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisning

Allmänt – Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehas av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om Telia Company har bestämmande inflytande eller inte. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika rösträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna, se noterna K4 och K20.

Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.

Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan.

Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.

Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.

Innehav utan bestämmande inflytande

Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med icke närstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande

inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger Telia Company rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.

Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill. Åtaganden ingångna från och med 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om Telia Company har ett åtagande avseende en säljoption rörande ett minoritetsintresse och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överensstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet, se not K27.

Samarbetsarrangemang

Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsarrangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. De gemensamma verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla aktieägarna med produkter och tjänster. Joint ventures å andra sidan är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se avsnitt om intressebolag nedan). Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.

Intressebolag

Intressebolag är bolag i vilka Telia Company-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20 procent av rösterna i investeringsobjektet anses koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till Telia Companys bokslutsdag.

I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom eventuell efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar, samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. Telia Companys andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.

Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.

Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.

Kassaflödesrapportering

Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tilllämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten innehåller också kassaflöden från film- och programrättigheter.

I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures,

intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader.

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex).

I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare innhåller kassaflödet från finansieringsverksamhten återbetalning av leasingskulder.

Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre.

En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.

Segmentrapportering

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de sju rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment, Lettland, Telia Carrier, Telia Companys aktieinnehav i intressebolaget turkiska Turkcell (fram till avyttringen) samt koncernfunktioner har sammanförts i Övrig verksamhet. Det före detta segmentet Eurasien klassificeras som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015 och ingick därför inte i segmentinformationen. För ytterligare information se not K5. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.

Omräkning av utländsk valuta och inflationsjustering Valutaomräkning baseras på marknadskurser med information från stora marknadsaktörer och fixeras dagligen.

De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, dvs den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum.

Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs.

Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värdejusteringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.

När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om Telia Company emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.

För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.

Intäktsredovisning

Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter, annonsintäkter och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av kundutrustning och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden.

Försäljningsintäkter redovisas baserat på en enda principbaserad femstegsmodell som ska tillämpas på alla avtal med kunder. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestationsåtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden.

Intäkter värderas baserat på ersättningen specificerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Den utlovade ersättningen i ett avtal med en kund kan inkludera fasta belopp, rörliga belopp eller båda. För rörliga ersättningar används samlad erfarenhet för att beräkna och tillhandahålla den rörliga ersättningen, och intäkter redovisas endast i den utsträckning det är högst sannolikt att en betydande återbetalning inte kommer att inträffa.

Tjänsteintäkter

Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras som en avtalsskuld och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande.

Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.

Installationstjänster anses i många fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontrollen överförs till kunden.

För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras.

Telia Company erbjuder sina företagskunder komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan innehålla abonnemangstjänster för telefoni- och datakommunikation, installationstjänster kopplade till telefoni- och datakommunikation samt andra skräddarsydda tjänster. Telefonioch datakommunikationstjänster anses vanligen utgöra separata prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt prestationsåtagande redovisas över den tidperiod som abonnemangstjänsten utförs och prestationsåtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjänsterna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis, över samma period, redovisas dessa tjänster i praktikten på samma sätt som om de var ett prestationsåtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal anses i de flesta fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontroll överförs till kunden. För de flesta installationstjänster överförs kontroll och intäkt redovisas när installationen är slutförd. Funktionsavtal inkluderar ofta även hårdvara, se nedan. I funktionsavtal ingår också ofta variabla nyttjandebaserade tjänster och tilläggstjänster. Var och en av dessa tjänster utgör separata prestationsåtaganden. Intäkter från nyttjandebaserade tjänster redovisas över den period som tjänsten används i takt med att åtagandet uppfylls och kontroll överförs över tid. Intäkter från tilläggstjänster redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typen av tilläggstjänst och hur och när kontroll överförs till kunden.

Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden.

Hårdvaruintäkter

Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data. Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering.

Funktionsavtal med företagskunder innehåller ofta hårdvara såsom försäljning eller finansiell leasing av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/LAN-utrustning etc.). Hårdvaran anses vara separata prestationsåtaganden och intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då prestationsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts (när hårdvaran har levererats). När hårdvaran hyrs ut till kunden klassificeras uthyrningen vanligen som en finansiell lease och den finansiella leasingintäkten redovisas i enlighet med IFRS 16.

Annonsintäkter

Prestationsåtagandet för annonser uppfylls när annonsen faktiskt publiceras eller visas och intäkterna redovisas vid denna tidpunkt. Intäkterna reduceras för rabatter.

Paketerade produkter och tjänster

Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av den. När transaktionspriset är bestämt för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), övervägs den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskomponenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktionspriset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationsåtagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet.

Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasingkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl som icke-leasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och icke-leasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som ett operationellt leasingavtal eller som ett finansiellt leasingavtal beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet "leasingavtal,

Telia Company som leasegivare" nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena är uppfyllda.

Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routers, redovisas inte som ett separat prestationsåtagande. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset är fördelad till hårdvaran. Ersättning som är erhållen i förskott, när hårdvaran är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden är uppfyllda.

Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en "rätt att få åtkomst till" eller "rätt att använda" Telia Companys immateriella rättighet. En licens är klassificerad som en "rätt att få åtkomst till" om Telia Company kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den immateriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av separata prestationsåtaganden till kunden, och, kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att få åtkomst till", redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en "rätt att använda", redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden.

Huvudman eller agent

En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster till kunder i paketerade erbjudanden.

I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redovisas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytterligare information, se not K2.

Andra intäktsrelaterade transaktioner

Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor, och belöningar baserade på deras relativa fristående försäljningspriser. Det fristående försäljningspriset för belöningarna är beräknat baserat på rabatten som beviljats när belöningen är intjänad och på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills dess att belöningarna är intjänade eller utgångna.

Några avtal innehåller en finansieringskomponent eftersom betalningstidpunkten ger kunden eller Telia Company en finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande finansieringskomponenter om perioden mellan överföring av varor och tjänster till en kund och betalning är 12 månader eller kortare.

Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av det paketerade erbjudandet till kund, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det vill säga när det enda som återstår är att tid passerar innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder hänför sig främst till förskottsbetalningar erhållna från kunder såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar.

Om försäljningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras de över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Tillgången (inkluderad i balansräkningen på raden Övriga anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivningen klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen. Telia Company tillämpar den praktiska lättnadsregeln att redovisa tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal som en kostnad när de uppkommer, om tillgångens avskrivningsperiod är ett år eller kortare.

Rörelsens kostnader

Telia Companys kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Kreditförluster liksom reservering för kreditförluster ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella och materiella anläggningstillgångar eller nyttjanderättstillgångar använda i funktionen i fråga. Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen administrationskostnader.

Utgifter för annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.

Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redovisas som personalkostnader. Kostnader för aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument som till exempel Telia Companys Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik-och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka.

Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till rörelsen inkluderar även effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder (ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter samt ränta på lesaingskulder redovisas som räntekostnader.

I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper också förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.

Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia Companys rätt att erhålla betalning har konstaterats.

Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers. Dessutom ingår nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången) som en del av finansieringskostnader.

Skatter

Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar Telia Company en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.

Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.

Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.

Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Värderingsgrunder

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.

Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.

Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade "multiperiod excess earnings"-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/ vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma Telia Company till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde

på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat. Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.

Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om det kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.

Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.

Avskrivningar

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill och varumärken med obestämdbar nyttjandeperiod) och på materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.

Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.

Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).

Film- och programrättigheter

Tillgångar och skulder avseende film- och programrättigheter redovisas i balansrapporten när licensperioden börjar, anskaffningsvärdet kan mätas tillförlitligt, innehållet har accepterats av koncernen i enlighet med licensavtalet och filmen eller programmet är tillgängligt för den första visningen/sändningen. Tillgångarna presenteras på separata rader i koncernens balansrapporter, som långoch kortfristiga film- och programrättigheter. Film- och programrättigheter redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Framtida betalningsåtaganden för kontraktuella film- och programrättigheter som inte redovisas i balansrapporten presenteras som kontraktsförpliktelser. Film- och programrättigheter skrivs av över nyttjandeperioden vilken baseras på licensperioden eller antal visningar. Avskrivning på filmoch programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och klassificeras som rörelsekostnader inom EBITDA. Kassaflöden hänförliga till programrättigheter klassificeras inom löpande verksamheten.

Finansiella instrument

Klassificering av finansiella tillgångar

I värderingssyfte indelas finansiella instrument initialt i en av tre kategorier. Klassificeringen avgörs av hur tillgången hanteras (affärsmodell) och karaktären av tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna för finansiella tillgångar är följande:

• Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet
• Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat
• Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda av följande villkor är uppfyllda:

• Den finansiella tillgången innehas inom en affärsmodell vars syfte är att erhålla kassaflödena från de finansiella tillgångarna genom att inneha dessa och erhålla de kontraktsenliga kassaflödena under tillgångarnas löptid och
• Avtalsvillkoren för den finansiella tillgången ger upphov till, på angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital

En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda av följande villkor är uppfyllda:

• Den finansiella tillgången innehas inom en affärsmodell vars syfte är att realisera kassaflödena från de finansiella tillgångarna både genom att erhålla de kontraktsmässiga kassaflödena och att sälja de finansiella tillgångarna och
• Avtalsvillkoren för den finansiella tillgången ger upphov till på, angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital

En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Eget kapitalinstrument och derivat ger inte upphov till, på angivna datum, kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på utestående kapital och värderas därför till verkligt värde via resultatet. För eget kapitalinstrument som inte innehas för handel finns dock en oåterkallelig

möjlighet att initialt värdera tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta görs på instrumentbasis. Beloppet som redovisas i övrigt totalresultat överförs inte i ett senare skede till resultatet.

Telia Company gör en bedömning av målet för affärsmodellen för en finansiell tillgång som innehas på portföljnivå, då detta bäst reflekterar hur bolaget bedriver verksamheten samt hur information rapporteras till ledningen. Den information som beaktas omfattar:

• De angivna strategierna och avsikterna för portföljen och dessa följs i praktiken
• Hur portföljens utveckling utvärderas och rapporteras till ledningen i Telia Company
• De risker som påverkar affärsmodellens utveckling och hur dessa risker hanteras
• Hur företagets chefer kompenseras
• Frekvens, volym och tidpunkt för försäljning av finansiella tillgångar under tidigare perioder, anledningar till försäljning och förväntningar om framtida försäljning

Transaktionskostnader

Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel kostnadsförs emellertid direkt.

Borttagande av finansiella tillgångar och skulder

En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när Telia Company har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.

Nedskrivning

En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till värkligt värde via övrigt totalresultat och för avtalstillgångar. Förlustreserven beräknas till ett belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för återstående löptid, med undantag för följande, för vilka förlustreserven beräknas till förväntade kreditförluster för de kommande 12 månaderna:

• Finansiella tillgångar vilka har låg kreditrisk vid rapporteringsdagen
• Finansiella tillgångar för vilka en väsentlig ökning av kreditrisken inte föreligger sedan första redovisningstillfället

Beräkningen för förlustreserven avseende kundfordringar och avtalstillgångar är alltid baserad på förväntade kreditförluster för återstående löptid när den förenklade metoden under IFRS 9 används. Den allmänna modellen tillämpas för alla andra finansiella tillgångar.

Vid bedömning av huruvida en väsentlig ökning av kreditrisk uppstått sedan det första redovisningstillfället för uppskattning av förväntade kreditförluster tar koncernen hänsyn till rimliga och underbygda uppgifter som är tillgängliga utan orimlig kostnad eller ansträngning.

Förväntade kreditförluster är sannolikhetsvägda uppskattningar av kreditförluster. Kreditförluster värderas som nuvärdet av alla uteblivna kassaflöden, det vill säga skillnaden mellan de kassaflöden som är hänförliga till företaget i enlighet med avtalet och de kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla.

Uppskattning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd

Nivåer i verkligt värde-hierarki

De bokförda värdena av klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fastställs baserat på en verkligt värde-hierarki i tre nivåer.

Nivå	Bestämning av verkligt värde	Omfattar
1	Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder	Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet
2	Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser)	Derivat betecknade som säkringsinstrument eller värderade till verkligt värde via resultatet samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde
3	Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata)	Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet

För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångsdata som hänförs till verkligt värde nivå 2.

metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.

För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som förväntade diskonterade kassaflöden (DCFanalyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.

För kundfordringar och leverantörsskulder antas redovisat värde efter avdrag för reserver för förväntade kreditförluster, i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. Verkliga värden som används i upplysningssyfte för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade Telia Company-obligationer. Använda verkliga värden för kategorin finansiella tillgångar som används i upplysningssyfte värderade till upplupet anskaffningsvärde uppskattas genom diskontering av framtida kontraktsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.

Gränsdragning mellan kortfristiga och långfristiga poster, nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning. Finansiella skulder redovisas när Telia Company erhåller betalning från motparten och tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Värdering av finansiella tillgångar

Eget kapitalinstrument värderas till värkligt värde. Orealiserade vinster och förluster som uppstår från förändringar i verkligt värde innan försäljning redovisas via övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Noterade eget kapitalinstrument värderas till det noterade marknadspriset. Telia Companys primära värderingsteknik för onoterade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika bolaget om en sådan transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat värde görs för att

återspegla väsentliga förändringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen om Telia Company bedömer att förändringen kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde. Det uppskattade verkliga värdet för materiella onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom att tillämpa andra värderingstekniker i form av multipelvärdering som ställs i relation till jämförbara bolag på relevanta finansiella och operativa mätvärden.

Innehav i venture capital-bolag värderas till verkligt värde där förändringar redovisas i resultatet. Obligationer värderas till verkligt värde (dvs marknadspriser) där förändringar i verkligt värde redovisas via övrigt totalresultat. Fordringar från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden med hänsyn taget till nedskrivning. Nedskrivning på fordringar från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan det redovisade värdet och nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan.

Kortfristiga placeringar med löptider som överstiger 3 månader består av bankinlåning, kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker, obligationer och investeringar. Likvida medel inkluderar kassa och bankinlåning samt kortfristiga placeringar med löptider upp till 3 månader, exempelvis kortfristiga skuldinstrument utgivna av banker. Samtliga instrument värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde, därefter redovisas de till antingen verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – värdering

Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till säkrat verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som en skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader som är direkt hänförliga till utställandet av garantin.

Den finansiella garantin värderas därefter till det högsta av reserven vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.

Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för reserveringar för förväntade kreditförluster, vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren

generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En uppskattning av storleken på reserven för förväntade kreditförluster görs vilken reducerar värdet på det redovisade beloppet för kundfordringarna. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.

Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang är nära relaterade till verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder klassificeras därför som leverantörsskulder men specificeras i upplysningarna. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.

Derivat och säkringsredovisning – värdering och klassificering

Telia Company använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet använder Telia Company även finansiella skulder.

Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Swappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.

Säkringsinstrument betecknas antingen som ekonomiska säkringar, se nedan eller som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten. För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta (ekonomiska säkringar) eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på ekonomiska säkringar redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.

Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i valutakursreserven i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.

I de fall terminskomponenten i ett terminsavtal eller valutabasisspreaden exkluderas från säkringsförhållandet, redovisas värdeförändringen av den exkluderade komponenten som en säkringskostnad. Värdeförändringen av den exkluderade komponenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent av eget kapital.

Återköpstransaktioner

Återköpstransaktioner, innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Då koncernen under transaktionens löptid förblir exponerad för risker och förmånerar av tillgången kvarstår sålda värdepapper i balansräkningen som finansiell tillgång. Erhållen likvid redovisas som skuld i balansräkningen. Sålt värdepapper redovisas även som ställd säkerhet.

Lager

Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.

Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.

Tillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgångarna (avyttringsgruppen) är tillgängliga för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Ett kriterium för att försäljningen ska anses vara mycket sannolik är att behörig nivå i företagsledningen är bunden till en plan för att sälja anläggstillgångarna i sitt nuvarande skick. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndigheter. Om köparen är en telekomoperatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga eftergifter inte är överenskomna eller accepterade av företagsledningen anser inte Telia Company att försäljningen är mycket sannolik och följaktligen redovisas inte tillgångarna som innehav för försäljning. Att bestämma om och när anläggningstillgångar och avyttringsgrupper ska klassificeras som innehav för försäljning kräver uppskattningar från företagsledningen avseende all information och alla omständigheter kopplade till transaktionen, dess parter och marknaden och företag kan komma till olika slutsatserinom ramen för IFRS.

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för säkringskostnader och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Reserv för verkligt värde inkluderar både skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som omklassificeras till årets resultat, och andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven

används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.

Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.

Avsatt för pensioner och anställningsavtal

Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridiska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premiebestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.

Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade "projected unit credit"-metoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster.

Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.

Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.

I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.

Övriga avsättningar och eventualposter

En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om

en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är väsentlig.

Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.

I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.

I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.

Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.

Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.

Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.

Leasingavtal

Telia Company som leasetagare

Telia Company redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansrapporten när den underliggande tillgången är tillgänglig för Telia Company, dvs vid inledningsdatumet. Telia Company tillämpar de praktiska undantagen att redovisa betalningar hänförliga till korttidsleasingavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella tillgångar.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingavgifterna under den uppskattade leasingperioden som

inte är betalda vid inledningsdatumet. I beräkningen av leasingavgifterna ingår fasta avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter, variabla avgifter som är beroende av ett index eller pris, belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier och betalningar som är hänförliga till optioner som Telia Company är rimligt säker att nyttja. I samtliga tillgångsklasser är avgifter hänförliga till ickeleasingkomponenter separerade från leasingavgifterna och kostnadsförs när de uppstår.

Den uppskattade leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både perioder som omfattas av förlängningsoptioner (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att nyttja optionen) och perioder som omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att nyttja optionen). Att fastställa den uppskattade leasingperioden, inklusive förlängnings- och uppsägningsoptioner kräver väsentliga bedömningar, se not K2.

Leasingskulden omvärderas om det sker ändringar i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kassaflödet som är baserade på de ursprungliga kontraktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden baserade på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia Company ändrar sin initiala bedömning huruvida optioner för förlängning och/eller uppsägning kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas, leasingavgifter ändras på grund av förändringar i index eller pris, eller om det sker förändringar i bedömningar avseende belopp som förväntas betalas under restvärdegarantier.

Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavtalets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan fastställas, Telia Companys marginella låneränta. För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia Company sin marginella låneränta, då den implicita räntan i leasingavtalet vanligen inte lätt kan fastställas.

Vissa leasingavtal, t ex för butiker kan innehålla variabla avgifter som är sammankopplade med försäljningen från butiken. Variabla leasingavgifter redovisas i resultaträkningen i samma period som den händelse som utlöser dessa avgifter inträffar.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventuella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader för återställande som uppskattats med vägledning av IAS 37, är också inkluderade i värderingen av nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsättningen redovisas separat från leasingskulden.

Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell omvärdering av leasingskulden leder i de flesta fall till en motsvarande justering av nyttjanderättstillgången. Om det redovisade värdet på nyttjanderättstillgången redan har reducerats till noll, redovisas den återstående omvärderingen i resultaträkningen. Nyttjanderättstillgången nedskrivningsprövas närhelst händelser eller förändringar i förutsättningar indikerar att det redovisade värdet för en tillgång inte kan återvinnas.

Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i balansrapporten och leasingskulder redovisas på raderna långoch kortfristiga lån i balansrapporten.

I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderättstillgångar inom olika funktioner beroende på typ av leasad tillgång. Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som finansiell kostnad. Leasingavgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde och korttidsleasingavtal redovisas inom de olika funktionerna beroende på typ av leasad tillgång.

Återbetalningar av leasingskulder redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Betalningar av ränta samt betalningar av korttidsleasingavtal och leasingavtal av lågt värde redovisas som kassaflöde från den löpande verksamheten.

Telia Company som leasegivare

I de fall när Telia Company är leasegivare, görs en bedömning vid avtalets början för varje leasingavtal, huruvida avtalet är ett finansiellt eller operationellt leasingavtal. För att klassificera varje leasingavtal görs en övergripande bedömning huruvida leasingen i allt väsentligt överför alla risker och fördelar förknippade med ägandet av den underliggande tillgången. Om risker och fördelar i allt väsentligt är överförda, är leasingavtalet ett finansiellt leasingavtal. Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om ett avtal innehåller både leasingkomponenter och icke-leasingkomponenter, fördelar Telia Company ersättningen på de identifierade komponenterna baserat på relativa fristående försäljningspriser (se avsnittet "intäktsredovisning" ovan).

I de fall Telia Company är en mellanliggande leasgivare, bedöms klassificering av avtal om vidareuthyrning med hänvisning till den nyttjanderätt som uppstår från huvudleasingavtalet.

Telia Company som finansiell leasegivare

Telia Company äger tillgångar som hyrs ut till kunder enligt finansiella leasingavtal. Förfallna belopp från leasetagare redovisas som fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet. Initiala direkta utgifter är inkluderade i den initiala värderingen av den finansiella leasingfordran och minskar det intäktsbelopp som redovisas över leasingperioden. Ränteintäkter redovisas över leasingperioden på annuitetsbasis.

Telia Company som operationell leasegivare

Hyresintäkter från operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden för det tillämpliga leasingavtalet. Initiala direkta utgifter uppkomna vid förhandling av ett operationellt leasingavtal adderas till det redovisade värdet av leasingtillgången och redovisas på samma sätt som leasingintäkter.

K4 FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS SAMMANSÄTTNING OCH HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Koncernens sammansättning Dotterbolag

Telia Companys huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2020 framgår av "Här är vi verksamma". Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K20.

Rörelseförvärv

Telia Company gjorde inga förvärv under 2020. Under 2019 förvärvade Telia Company Bonnier Broadcasting och Fello AB. Se not K34 för ytterligare information om förvärvet av Bonnier Broadcasting.

Avyttring av dotterbolag

Under 2020 avyttrade Telia Company sitt innehav i Moldcell i Moldavien. För mer information se not K35.

Intressebolag

Under 2020 avyttrade Telia Company sitt innehav i Turkcell Holding. För ytterligare information om intressebolag, se not K15.

Samarbetsarrangemang

Telia Company är delägare i fyra samarbetsarrangemang som är klassificerade som gemensamma verksamheter, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, TT-Netværket P/S (TT) i Danmark, Suomen Yhteisverkko Oy i Finland och Springworks International i Övrig verksamhet. Följande bolag är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB), Telenor (TT) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Springworks International är en teknologiverksamhet som delas med autoSense. Telia Company äger 50 procent av aktierna i SUNAB, TT och Springworks International. Telia Company äger 51 procent av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägaravtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens.

Händelser efter balansdagen

Den 19 januari 2021 tillkännagavs att Telia Company i Sverige säkrade 120 MHz i 3,5 GHz-bandet för 75 MEUR.

K5 SEGMENTINFORMATION

Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden med undantag av segmentet Tv och media som bildades i december 2019 i och med förvärvet av Bonnier Broadcasting. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland och Tv och media. Organisationerna är landsbaserade, förutom segmentet Tv och media som är baserat på verksamhetens art. Cheferna för Sverige, Finland, Norge och Tv och media rapporterar direkt till vd, medan chefen för Danmark, Litauen och Estland rapporterar till chefen för Cluster (Litauen, Estland, Danmark) som rapporterar till vd. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. Sedan den 31 december 2015 var det tidigare segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och inkluderades därmed inte i segmentinformationen. Se not K35 för mer information.

• Sverige består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Sverige.
• Finland består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Finland.
• Norge består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tvoch fastnätsverksamheter i Norge.
• Danmark består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Danmark.
• Litauen består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Litauen.
• Estland består av Telia Companys mobil-, bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i Estland.
• Tv och media består av verksamheten för tv-sändning och produktion av innehåll i det förvärvade bolaget Bonnier Broadcasting, huvudsakligen bestående av TV4 och C More i Sverige och MTV i Finland. Från den 1 juli 2020 ingår Telia Companys tidigare produktområde Media och Underhållning (tidigare del av Övrig verksamhet) i Tv och media.

• Övrig verksamhet omfattar främst verksamheterna i Lettland, kundfinansieringsverksamheterna, så väl som Common Products & Services och koncernfunktioner. De internationella carrier-verksamheterna inkluderas i Övrig verksamhet, men är klassificerade som innehav för försäljning sedan den 30 september 2020, se not K35. Telia Companys innehav i det turkiska intressebolaget Turkcell ingick också i Övrig verksamhet, men avyttrades den 22 oktober 2020. För ytterligare information, se not K15.

Segmentinformationen baseras på samma redovisningsprinciper som för koncernen som helhet, med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Utöver Nettoomsättning och Rörelseresultat är centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp EBITDA exklusive justeringsposter, Investeringar i intressebolag och joint ventures, Övriga operativa segmenttillgångar och Operativa segmentskulder (se Definitioner).

Operativa segmenttillgångar består av totala tillgångar minskat med ej rörelserelaterade räntebärande fordringar, lång- och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensionsåtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatteskulder. För information om fördelning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per segment, se not K12.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

		Januari-december 2020 eller 31 december 2020
MSEK	Sverige Finland		Norge	Dan	mark Litauen Estland		Tv och media	Övrig verk samhet	Elimine ringar och	övrigt Koncernen
Nettoomsättning	33 740	15 260	13 373	5 464	4 151	3 321	7 429	8 715	-2 263	89 191
Extern nettoomsättning	33 581	15 026	13 356	5 385	4 089	3 223	7 429	7 103	–	89 191
Justerad EBITDA	13 506	4 812	6 064	1 029	1 497	1 153	758	1 881	1	30 702
varav nedskrivningar	–	-58	–	–	–	–	-198	–	–	-256
Justeringsposter	-10	-9	-161	-17	-13	-7	-64	-227	–	-508
Av- och nedskrivningar		-6 706 -11 123	-4 407	-1 038	-718	-705	-814	-2 351	0	-27 861
varav nedskrivningar	–	-7 906	-111	–	-3	–	–	-30	–	-8 050
Resultat från intressebolag och joint ventures	0	-9	5	1	-9	4	1	-20 073	–	-20 080
Rörelseresultat	6 790	-6 328	1 502	-25	756	446	-120	-20 770	1	-17 747
Finansiella poster, netto										-3 318
Skatter										-1 412
Årets resultat från kvarvarande verksamhet										-22 477
Andelar i intressebolag och joint ventures	3	14	30	4	–	31	7	861	–	950
Övriga operativa segmenttillgångar	46 820	44 234	51 739	7 500	6 425	5 452	13 271	22 951	-2 995	195 398
Aktuella och uppskjutna skattefordringar										1 541
Övriga ofördelade tillgångar										23 838
Tillgångar som innehas för försäljning1								4 957	–	4 957
Summa tillgångar										226 683
Operativa segmentskulder	12 273	4 784	5 128	1 870	1 330	971	1 900	6 452	-2 987	31 720
Aktuella och uppskjutna skatteskulder										10 730
Övriga ofördelade skulder										116 952
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning1								3 325	–	3 325
Summa långfristiga och kortfristiga skulder										162 727
Investeringar, kvarvarande verksamhet varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar, kvarva	4 395	3 520	3 277	493	503	493	371	5 941	4	18 996
rande verksamhet	2 806	1 689	2 441	288	368	366	356	5 323	4	13 640

Antal anställda 4 504 2 928 1 633 731 1 598 1 463 1 484 6 400 – 20 741

1) Avser de internationella carrier-verksamheterna, se not K35.

	Januari-december 2019 eller 31 december 2019
MSEK		Sverige Finland	Norge	Dan	mark Litauen Estland		Tv och media	Övrig verk samhet	Avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning	Elimine ringar och	övrigt Koncernen
Nettoomsättning	34 905	15 969	14 666	5 675	4 045	3 333	751	8 889	–	-2 268	85 965
Extern nettoomsättning	34 762	15 763	14 650	5 585	3 981	3 235	711	7 278	–	–	85 965
Justerad EBITDA	13 932	4 900	6 394	1 056	1 430	1 146	108	2 051	–	–	31 017
Justeringsposter	-255	-168	-227	-41	-22	10	-86	-211	–	–	-1 000
Av- och nedskrivningar	-6 332	-3 247	-4 232	-1 061	-678	-645	-65	-2 603	–	–	-18 863
varav nedskrivningar	-3	–	-10	–	-9	–	–	-130	–	–	-153
Resultat från intressebolag och joint ventures	0	3	0	1	-16	1	–	1 150	–	–	1 138
Rörelseresultat	7 346	1 489	1 934	-45	714	512	-44	387	–	–	12 293
Finansiella poster, netto											-2 938
Skatter											-1 753
Årets resultat från kvarvarande verksamhet											7 601
Andelar i intressebolag och joint
ventures	3	3	27	3	0	28	6	10 095	–	–	10 165
Övriga operativa segmenttillgångar1	48 689	54 300	58 342	8 575	7 207	5 769	13 671	28 683	–	-2 444	222 792
Aktuella och uppskjutna skattefordringar											1 939
Övriga ofördelade tillgångar											28 302
Tillgångar som innehas för försäljning									875	–	875
Summa tillgångar											264 072
Operativa segmentskulder1	12 403	4 808	4 543	1 636	1 120	878	2 716	9 305	–	-2 442	34 966
Aktuella och uppskjutna skatte skulder											12 606
Övriga ofördelade skulder											123 440
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning									604	–	604
Summa långfristiga och kortfristiga skulder											171 616
Investeringar, kvarvarande verk samhet1	5 881	2 141	2 869	323	709	489	10 929	5 865	–	8	29 214
varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nytt janderättstillgångar, kvarvarande verksamhet1	3 548	1 493	2 421	285	424	422	13	5 499	–	8	14 113
Antal anställda1	4 724	2 907	1 626	710	1 737	1 568	1 261	6 312	387	–	21 232

1) Omräknad för jämförbarhet, se not K1.

K6 NETTOOMSÄTTNING

Uppdelning av intäkter

Koncernen genererar intäkter från överförandet av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och segment under 2020 respektive 2019. Fasta tjänster innefattar huvudsakligen telefoni-, bredbands-, tv-, och datatjänster. Uppdelning av intäkter har baserats på Telia Companys rapporterbara segment.

	2020
MSEK	Sverige	Finland		Norge Danmark	Litauen	Estland	Tv och media	Övrig verk samhet	Elimine ringar	Summa
Mobila abonnemangsintäkter	12 600	6 408	6 367	2 586	1 151	946	–	1 267	–	31 325
Samtrafik	520	411	406	225	169	72	–	121	–	1 924
Övriga mobila tjänsteintäkter	522	569	884	335	39	11	–	43	–	2 403
Summa mobila tjänsteintäkter	13 643	7 388	7 656	3 146	1 359	1 030	–	1 430	–	35 652
Telefoni	1 927	102	138	191	229	115	–	2	–	2 703
Bredband	4 704	706	1 260	208	572	583	4	11	–	8 048
Tv	1 810	555	1 613	82	364	281	2 460	–	–	7 165
Företagslösningar	2 874	2 579	439	192	235	249	–	87	–	6 656
Övriga fasta tjänsteintäkter	3 700	1 248	74	47	386	356	1	4 277	–	10 088
Summa fasta tjänsteintäkter	15 015	5 190	3 524	719	1 786	1 585	2 464	4 375	–	34 659
Annonsintäkter	–	2	–	–	–	–	4 822	–	–	4 825
Övriga tjänsteintäkter	1 075	271	159	110	21	13	142	415	–	2 206
Summa tjänsteintäkter1	29 734	12 851	11 338	3 976	3 167	2 627	7 429	6 221	–	77 342
Summa hårdvaruintäkter1	3 848	2 175	2 017	1 409	922	596	–	882	–	11 848
Summa extern nettoomsättning	33 581	15 026	13 356	5 385	4 089	3 223	7 429	7 103	–	89 191
Internförsäljning	158	234	18	80	63	98	0	1 612	-2 263	–
Summa nettoomsättning	33 740	15 260	13 373	5 464	4 151	3 321	7 429	8 715	-2 263	89 191

	2019
MSEK	Sverige2	Finland2	Norge2	Danmark2	Litauen2	Estland	Tv och media	Övrig verk samhet	Elimine ringar	Summa2
Mobila abonnemangsintäkter	12 661	6 559	7 085	2 820	1 102	947	–	1 294	–	32 469
Samtrafik	646	403	485	201	157	72	–	126	–	2 090
Övriga mobila tjänsteintäkter	564	696	1 007	322	42	18	–	51	–	2 700
Summa mobila tjänsteintäkter	13 871	7 657	8 578	3 343	1 301	1 038	–	1 471	–	37 259
Telefoni	2 286	138	187	184	268	124	–	0	–	3 188
Bredband	4 585	735	1 359	239	569	575	1	0	–	8 063
Tv	1 843	645	1 922	143	326	258	229	–	–	5 366
Företagslösningar	2 808	2 551	495	190	216	236	–	73	–	6 568
Övriga fasta tjänsteintäkter	3 773	1 340	132	62	398	341	–	4 400	–	10 445
Summa fasta tjänsteintäkter	15 295	5 408	4 095	818	1 776	1 534	230	4 474	–	33 631
Annonsintäkter	–	4	–	–	–	–	473	–	–	477
Övriga tjänsteintäkter	1 108	289	211	101	18	28	8	324	–	2 088
Summa tjänsteintäkter1	30 274	13 359	12 884	4 262	3 096	2 600	711	6 270	–	73 455
Summa hårdvaruintäkter1	4 488	2 404	1 766	1 322	886	635	–	1 008	–	12 510
Summa extern nettoomsättning	34 762	15 763	14 650	5 585	3 981	3 235	711	7 278	–	85 965
Internförsäljning	142	206	15	91	64	98	40	1 611	-2 268	–
Summa nettoomsättning	34 905	15 969	14 666	5 675	4 045	3 333	751	8 889	-2 268	85 965

1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.

2) Omräknad, se not K1.

	31 dec 2020		31 dec 2019		31 dec 2020		31 dec 2019
	Nettoomsättning					Anläggningstillgångar1
	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	41 103	46,1	37 034	43,1	59 295	33,9	61 693	31,1
Finland	16 801	18,8	15 998	18,6	43 800	25,0	53 892	27,2
Norge	13 372	15,0	14 672	17,1	51 289	29,3	57 476	29,0
Danmark	5 417	6,1	5 604	6,5	6 419	3,7	7 084	3,6
Litauen	4 089	4,6	3 981	4,6	6 591	3,8	6 899	3,5
Estland	3 226	3,6	3 263	3,8	5 033	2,9	5 273	2,7
Alla övriga länder	5 185	5,8	5 413	6,3	2 609	1,5	6 029	3,0
Summa	89 191	100,0	85 965	100,0	175 035	100,0	198 345	100,0

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar¹ fördelade sig per enskilt betydande länder på följande sätt.

1) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal, långfristiga avtalstillgångar, nyttjanderättstillgångar och långfristiga film- och programrättigheter.

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (EEA)	86 579	83 311
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	73 311	68 606
Övriga Europa	400	533
North-American Free Trade Agreement (NAFTA)	1 516	1 116
Övriga länder	696	1 005
Summa	89 191	85 965

Telia Company-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.

Tillgångar och skulder hänförliga till avtal med kunder

Utgifter för att erhålla ett avtal

Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal med en kund som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om kontraktet inte hade erhållits. Dessa kostnader är vanligen betalda externa kommissioner, intern kommission eller betald bonus hänförlig till erhållandet av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för att erhålla ett avtal uppgick till 1 376 MSEK (1 446). Avskrivningar under 2020 uppgick till 1 257 MSEK (1 266). Andra förändringar under året var främst hänförliga till nya avtal om 1 213 MSEK (1 254). Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övriga anläggningstillgångar. Avskrivningar klassificeras som rörelsekostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen, se not K7.

Avtalstillgångar

Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestationsåtagande att överföra hårdvara, som är en del av ett paketerat erbjudande till kunden, men betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet, exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstillgångar uppgick till 488 MSEK (485) varav 117 MSEK (96) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 370 MSEK (389) ingår i Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar.

Avtalsskulder

Avtalsskulder hänför sig främst till förutbetalda intäkter såsom förutbetalda kort, förutbetalda abonnemang, lojalitetsprogram och rörliga ersättningar. Totala avtalsskulder uppgick till 3 091 MSEK (4 402) varav 10 MSEK (9) ingår i Övriga långfristiga skulder och 3 081 MSEK (4 393) ingår i Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Ingående balans för avtalsskulder har i allt väsentligt redovisats som intäkter under året.

För information om intäkter från leasing, se not K28.

Ouppfyllda prestationsåtaganden

Tabellen nedan visar den del av transaktionspriset i långfristiga avtal, som är hänförligt till prestationsåtaganden som är helt eller delvis ouppfyllda per 31 december 2020.

MSEK, Förväntad intäktsredovisning av ouppfyllda prestationsåtaganden	2021	2022	2023	2024 och framåt	Summa 31 dec 2020	Summa 31 dec 2019
Summa ouppfyllda prestationsåtaganden	10 808	4 757	1 561	995	18 122	19 919

Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersättning från en kund baserat på nedlagd tid.

K7 KOSTNADSSLAGSREDOVISNING

Rörelsekostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager	-25 016	-22 269
varav avskrivningar på film- och programrättigheter1	-4 057	-541
Samtrafik- och roamingkostnader	-5 132	-5 728
Övriga nätkostnader	-1,957	-2 369
Personalkostnader (se även not K32)	-14 680	-13 753
Marknadsföringskostnader	-3 343	-3 262
varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal	-1 257	-1 266
Övriga kostnader	-8 671	-8 017
Avskrivningar och nedskrivningar2	-19 937	-18 861
Summa	-78 736	-74 260

1) För förändringar i film- och programrättigheter, se not K14.

2) Avser immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar.

Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av konsultkostnader, it-kostnader samt energikostnader.

Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Kostnader för sålda tjänster och varor	-16 664	-15 802
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	-2 021	-1 835
Administrationskostnader	-1 134	-1 106
Forsknings- och utvecklingskostnader	-118	-118
Summa funktioner	-19 937	-18 861
Övriga rörelsekostnader1	-7 924	-1
Summa	-27 861	-18 862

1) 2020 inkluderar främst en nedskrivning på -7 800 MSEK relaterad till goodwill i Finland, se not K12, samt en nedskrivning på -110 MSEK hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen, se not K13.

Avskrivningar på film- och programrättigheter är inkluderade i funktionen kostnader för sålda tjänster och varor. Avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal är inkluderade i funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader.

För mer information om avskrivningar och nedskrivningar se noterna K12, K13, K14 och K28. Avskrivningar och nedskrivningar fördelat per rapporterbart segment presenteras i not K5.

K8 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	58	31
Kursvinster	699	288
Provisioner, licens- och patentintäkter, m m	65	92
Bidrag	8	11
Vinster/förluster rörelseförvärv	1	1
Återvunna kundfordringar	21	115
Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer	111	0
Erhållna skadestånd	116	28
Summa övriga rörelseintäkter	1 080	565
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	-153	-56
Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv	-154	-98
Avsättningar för förlustkontrakt	0	-9
Kursförluster	-564	-304
Omstruktureringskostnader	-401	-584
Nedskrivningar	-7 924	-1
Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer	0	-56
Lämnade skadestånd	-6	-9
Summa övriga rörelsekostnader	-9 202	-1 117
Resultateffekt, netto	-8 122	-551
varav netto kursvinster på derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	45	3

2020 inkluderar en nedskrivning på -7 800 MSEK relaterad till goodwill i Finland, se not K12, samt en nedskrivning på -110 MSEK hänförlig till omvärderingen av de finska fastighetsbolagen, se not K13.

K9 FINANSIELLA INTÄKTER OCH FINANSIELLA KOSTNADER

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	100	162
Ränteintäkter på finansiell leasing	91	95
Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången)	1	10
Övriga finansiella intäkter	0	4
Förändringar i nuvärdet av fordringar	83	82
Summa finansiella intäkter	275	353
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-3 022	-2 738
Räntekostnader på leasingskuld	-439	-436
Förändring i nuvärdet av avsättningar	-73	-57
Aktiverade ränteutgifter	109	128
Netto kursförluster	-136	-104
Realisationsförluster på övriga finansiella investeringar	-32	-84
Summa finansiella kostnader	-3 593	-3 291
Resultateffekt netto	-3 318	-2 938

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Räntekostnader, kursvinster/kursförluster netto och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, finansiella tillgångar och finansiella skulder fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
MSEK	Ränterelaterade kostnader		Kursvinster/ kursförluster netto		Ränterelaterade intäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	868	488	–	–	–	–
Derivat för säkring av kassaflöde	-451	-334	-1 125	535	–	–
Derivat till verkligt värde via resultaträkningen	-284	132	1 042	-420	0	–
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	–	–	-2 263	-358	54	65
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	-2 637	-2 842	3 093	-865	–	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-542	-230	-884	1 006	–	–
Ränta på leasingskulder och leasingfordringar	-439	-436	–	–	91	95
Övrigt	133	176	1	-2	46	108
Summa	-3 352	-3 046	-136	-104	191	268

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

K10 SKATTER

Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital

Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt	-1 364	-1 861
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	56	31
Uppskjuten skatt	27	84
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-130	-7
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	0	0
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-1 412	-1 753
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt	-143	338
Uppskjuten skatt	1 475	72
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	1 332	410
Skatt redovisad direkt mot eget kapital
Uppskjuten skatt	–	–
Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital	–	–

Resultat före skatt uppgick till -21 065 MSEK under 2020 respektive 9 354 MSEK under 2019. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Svensk inkomstskattesats	21,4	21,4
Skillnader i skattesats i dotterbolag	0,2	-0,8
Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag	0,7	0,7
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	0,3	-0,3
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-0,6	0,1
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	0,0	-0,1
Resultat från intressebolag	0,8	-2,6
Årets underskott samt förändring av temporär skillnad för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats1	0,0	-0,1
Ej avdragsgilla kostnader2	-29,9	1,5
Ej skattepliktiga intäkter	0,4	-0,9
Effektiv skattesats i årets resultat	-6,7	18,7
Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag3	-158,4	20,5

1) Inkluderar inte värderingsreserv av uppskjuten skattefordran relaterad till underskott, vilken uppkom som en följd av avyttringen av Moldcell S.A., i det holländska holdingbolaget Fintur Holding B.V.

2) Ej avdragsgilla kostnader för 2020 är främst påverkade av ej avdragsgill kapitalförlust relaterat till avyttringen av Turkcell Holding och ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i segmentet Finland.

3) Ej avdragsgilla kostnader för 2020 är främst påverkade av ej avdragsgill nedskrivning relaterad till goodwill i segmentet Finland.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	1 849	2 670
Ändrade redovisningsprinciper	–	89
Justerat ingående redovisat värde	–	2 759
Förändring redovisad i totalresultatet	358	-34
Förvärvad verksamhet	–	230
Avyttrad verksamhet	-11	–
Kvittning av skatteskulder/-fordringar, övriga omklassificeringar	-188	-1 141
Förändrade skattesatser	0	0
Kursdifferenser	-81	35
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-478	–
Uppskjutna skattefordringar, utgående redovisat värde	1 449	1 849
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	11 647	11 382
Ändrade redovisningsprinciper	–	89
Justerat ingående redovisat värde	–	11 471
Förändring redovisad i totalresultatet	-1 013	-183
Förvärvad verksamhet	–	1 302
Avyttrad verksamhet	-10	0
Kvittning av skattefordringar/-skulder, övriga omklassificeringar	-188	-1 141
Förändrade skattesatser	0	0
Kursdifferenser	-381	199
Omklassificering till skulder relaterade till tillgångar som innehas för försäljning	-210	–
Uppskjutna skatteskulder, utgående redovisat värde	9 845	11 647

Minskningen av uppskjutna skattefordringar 2020 är huvudsakligen relaterad till omklassificering av uppskjutna skattefordringar till tillgångar som innehas för försäljning hänförliga till internationella carrier-verksamheten samt ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge. Minskningen uppvägs delvis av ökade uppskjutna skattefordringar relaterade till omvärderingar av pensionsåtaganden, vilken också

minskade uppskjutna skatteskulder 2020. Uppskjutna skatteskulder har också huvudsakligen minskat på grund av ytterligare nettoredovisning av uppskjutna skattefordringar och skulder i Sverige, Finland och Norge, avskrivningar av övervärden samt förändringar i allokering av köpeskillning avseende tidigare års förvärv.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokeras till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.

	2020
MSEK	Ingående redovisat värde	Förändring redovisad i resultat räkningen	Förändring redovisad i övrigt total resultat	Förvärvad/ avyttrad verksamhet	Omklas sificering till tillgångar som innehas för försäljning	Kurs diffe renser	Andra omklassi ficeringar	Utgående redovisat värde
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Anläggningstillgångar	2 867	1 912	–	-11	-242	61	–	4 587
Avsättningar	1 442	435	328	–	-405	-38	–	1 762
Skulder	3 028	-2 508	–	–	-74	-102	–	344
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	228	-200	–	–	-13	0	–	13
Outnyttjade ränteavdrag	194	-37	–	–	–	-6	–	151
Skattemässiga underskottsavdrag	1 593	435	–	–	-1 024	-119	–	885
Delsumma	9 351	37	328	-11	-1 758	-205	–	7 742
Värderingsreserv
Anläggningstillgångar	-113	-2	–	–	15	1	–	-99
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	-5	3	–	–	0	–	–	-2
Skattemässiga underskottsavdrag	-1 273	-492	–	–	818	123	–	-824
Delsumma	-1 391	-491	–	–	833	124	–	-925
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar	-6 110	483	–	–	447	–	-188	-5 368
Summa uppskjutna skattefordringar	1 850	29	328	-11	-478	-81	-188	1 449
Uppskjutna skatteskulder
Källskatter dotterbolag och intressebolag1	341	-103	–	–	0	-25	–	213
Anläggningstillgångar	14 825	-750	–	-10	-345	-348	–	13 372
Avsättningar	987	520	-1 147	–	-312	0	–	49
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	98	-46	–	–	0	-8	–	45
Periodiseringsfonder	1 506	28	–	–	–	–	–	1 534
Delsumma	17 757	-350	-1 147	-10	-657	-381	–	15 213
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/ -skulder	-6 110	483	–	–	447	–	-188	-5 368
Summa uppskjutna skatteskulder	11 647	133	-1 147	-10	-210	-381	-188	9 845
Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-)	-9 797	-104	1 475	-1	-268	300	0	-8 396

1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.

	2019
MSEK	Ingående redovisat värde	Ändrade redovis nings principer1	Justerat ingående redovisat värde	Förändring redovisad i resultat räkningen	Förändring redovisad i övrigt total resultat	Förvärvad/ avyttrad verksamhet	Kurs diffe renser	Andra omklassi ficeringar	Utgående redovisat värde
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Anläggningstillgångar	2 864	–	2 864	-266	–	216	53	–	2 867
Avsättningar	1 016	–	1 016	300	106	14	5	–	1 442
Skulder	–	2 869	2 869	167	–	–	-9	–	3 028
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	53	–	53	177	–	0	-2	–	228
Outnyttjade ränteavdrag	169	–	169	22	–	–	3	–	194
Skattemässiga underskottsavdrag	1 490	–	1 490	23	–	49	31	–	1 593
Delsumma	5 592	2 869	8 461	423	106	279	81	–	9 351
Värderingsreserv
Anläggningstillgångar	-33	–	-33	-80	–	–	-1	–	-113
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	-3	–	-3	-2	–	–	-	–	-5
Skattemässiga underskottsavdrag	-1 214	–	-1 214	35	–	-49	-45	–	-1 273
Delsumma	-1 250	–	-1 250	-47	–	-49	-46	–	-1 392
Kvittning av uppskjutna skatte skulder/-fordringar	-1 672	-2 780	-4 452	-517	–	–	–	-1 141	-6 110
Summa uppskjutna skattefordringar	2 670	89	2 759	-141	106	230	36	-1 141	1 849
Uppskjutna skatteskulder
Källskatter dotterbolag och intressebolag1	144	–	144	214	–	–	-16	–	341
Anläggningstillgångar	10 328	2 869	13 197	120	–	1 302	206	–	14 825
Avsättningar	807	–	807	146	34	–	-1	–	987
Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar	256	–	256	-168	–	–	10	–	98
Periodiseringsfonder	1 519	–	1 519	-13	–	–	0	–	1 506
Delsumma	13 054	2 869	15 923	299	34	1 302	199	–	17 757
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-1 672	-2 780	-4 452	-517	–	–	–	-1 141	-6 110
Summa uppskjutna skatteskulder	11 382	89	11 471	-218	34	1 302	199	-1 141	11 647
Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-)	-8 712	0	-8 712	77	72	-1 072	-164	0	-9 798

1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.

Oredovisad uppskjuten skatt

Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2020 förväntades förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall, MSEK	2021	2022	2023	2024	2025		2026-2029 Obegränsade	Summa
Oredovisade uppskjutna skattefordringar	31	34	38	43	416	230	32	824
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, tillgångar som innehas för försäljning	0	0	0	0	0	0	818	818

Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 2 MSEK och 4 MSEK per den 31 december 2020 respektive 2019.

Skattemässiga underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag i kvarvarande verksamhet avser huvudsakligen nederländska holdingbolags kapitalförluster på lånefordringar relaterade till tidigare ägda dotterbolag, fullt

ut föremål för värderingsreserv. Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag, tillgångar som innehas för försäljning, avser internationella carrierverksamheten och är främst relaterade till nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Telia Companys ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag i kvarvarande verksamhet uppgick till 3 593 MSEK för 2020 (6 451).

Underskottsavdrag per den 31 december 2020 förväntades förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall, MSEK	2021	2022	2023	2024	2025		2026-2037 Obegränsade	Summa
Skattemässiga underskottsavdrag	124	137	152	169	1 655	950	406	3 593
Skattemässiga underskottsavdrag, tillgångar som innehas för försäljning	0	0	10	1	0	201	3 635	3 847

K11 ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Komponent i eget kapital	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat
Valutakursdifferenser
Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	-7 473	2 142
Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet	Valutakursreserv	-51	82
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet	Innehav utan bestämmande inflytande	-739	32
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet	Innehav utan bestämmande inflytande	484	137
Överfört till nettoresultat från avyttrade verksamheter	Valutakursreserv	18 513	−
Säkring av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	635	-1 551
Säkring av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet	Valutakursreserv	−	-73
Skatteeffekt, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	-136	332
Skatteeffekt, avvecklad verksamhet	Valutakursreserv	−	16
Summa valutakursdifferenser		11 233	1 117
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-255	169
Övrigt totalresultat från intressebolag
Kassaflödessäkringar	Säkringsreserv	-19	82
Kostnad för säkring	Reserv för säkringskostnader	-81	45
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	-12	255
Summa övrigt totalresultat från intressebolag		-111	382
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Säkringsreserv	11	-99
Överfört till finansiella poster i årets resultat	Säkringsreserv	2	6
Skatteeffekt	Säkringsreserv	-3	19
Summa kassaflödessäkringar		11	-74
Kostnad för säkring
Förändringar i verkligt värde	Reserv för säkringskostnader	-100	54
Skatteeffekt	Reserv för säkringskostnader	21	-11
Summa kostnad för säkring		-79	43
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	32	-28
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	-7	6
Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		26	-22
Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat		11 079	1 446
varav summa skatteeffekt (se även not K10)		-125	361
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		-255	169
Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	63	47
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	−	−
Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		63	47
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
Omvärderingar	Balanserade vinstmedel	-7 166	-323
Skatteeffekt	Balanserade vinstmedel	1 457	64
Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		-5 709	-260
Intressebolags omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	Balanserade vinstmedel	-12	4
Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat		-5 657	-209
varav summa skatteeffekt (se även not K10)		1 457	64
Summa övrigt totalresultat		5 422	1 237
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet		-739	32
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, avvecklad verksamhet		484	137

Övrigt totalresultat ökade till 5 422 MSEK (1 237). 2020 var främst påverkat av omklassificerade ackumulerade valutakursförluster från avyttringen av Turkcell (se not K15), delvis motverkat av negativa valutakurseffekter i kvarvarande

verksamhet relaterade till EUR och NOK, samt negativa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Se not K22 för omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en nettoeffekt i eget kapital om 11 MSEK per den 31 december 2020 och -74 MSEK per den 31 december 2019. Framtida

vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2021, 2022, 2023 och senare då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3.

K12 GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK	Goodwill		Övriga immateriella anläggningstillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	79 898	85 111	60 476	61 622
Ackumulerade avskrivningar	–	–	-35 646	-33 627
Ackumulerade nedskrivningar	-16 585	-9 415	-1 622	-1 753
Redovisat värde	63 313	75 696	23 208	26 242
varav pågående arbeten	–	–	2 012	1 764
Ingående redovisat värde	75 696	71 514	26 242	20 343
Ändrade redovisningsprinciper¹	–	–	–	-284
Justerat ingående redovisat värde	75 696	71 514	26 242	20 059
Investeringar	–	–	2 911	3 124
varav aktiverade räntor	–	–	28	37
Förvärvad verksamhet	–	2 655	–	6 649
Justerad förvärvsredovisning Bonnier Broadcasting	-184	–	-55	–
Omklassificeringar	–	–	7	487
Årets avskrivningar	–	–	-4 932	-4 283
Årets nedskrivningar	-7 835	–	-30	-130
Kursdifferenser	-4 363	1 526	-850	338
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	-86	–
Utgående redovisat värde	63 313	75 696	23 208	26 242

1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16.

Förvärvad verksamhet under 2019 avsåg främst förvärven av Bonnier Broadcasting och Fello i Sverige. Övriga immateriella anläggningstillgångar från förvärvad verksamhet var främst hänförliga till kundrelationer och varumärken från förvärvet av Bonnier Broadcasting samt kundrelationer från förvärvet av Fello. Under 2020 har förvärvsredovisningen för Bonnier Broadcasting justerats, se not K34 för ytterligare information.

Det redovisade värdet för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppgick till 2 124 MSEK (2 160) och avsåg varumärken som förvärvats som en del av förvärvet av Bonnier Broadcasting. Dessa varumärken är övergripande varumärken under vilka de olika tv- och medieverksamheterna bedrivs. Varumärkena anses vara varaktiga i den meningen att varumärkena förväntas finnas kvar så länge det finns ett kommersiellt intresse från annonsörer, tittare och Telia Company. Dessutom har varumärkena en lång historik, är välkända och etablerade i Sverige och Finland. Därför har de återstående nyttjandeperioderna för

dessa varumärken bedömts vara obestämbara.

Frånsett goodwill, och varumärken från förvärvet i Bonnier Broadcasting, finns det för närvarande inga immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.

Nedskrivningar under 2020 avser goodwill i Finland om 7 800 MSEK, se avsnitt Prövning av nedskrivningsbehov nedan. Utöver detta är 35 MSEK hänförligt till avyttringen av de finska fastighetsbolagen, se vidare not K13.

Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp på följande sätt.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Sverige	2 031	1 209
Finland	25 803	34 929
Norge	25 097	27 731
Danmark	2 223	2 307
Litauen	2 824	2 943
Estland	2 568	2 675
Tv och media	1 503	–
Övrig verksamhet	1 264	1 307
varav Lettland	1 026	1 068
varav Övrigt	238	240
Ofördelat (Bonnier Broadcasting)	–	2 595
Summa goodwill	63 313	75 696

Goodwill från förvärvet av Bonnier Broadcasting har allokerats till kassagenererande enheter och rapporterbara segment, se not K5 och K34 för ytterligare information.

Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Varumärken	2 245	2 292
Telekomlicenser och frekvenstillstånd	5 210	6 097
Kund- och leverantörsavtal, samtrafik- och roamingavtal	7 911	10 170
Aktiverade utvecklingsutgifter¹	5 701	5 824
Patent m m	0	–
Övrigt	150	95
Pågående arbete, förskott¹	1 991	1 765
Summa övriga immateriella anläggningstillgångar	23 208	26 242

1) Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.

Prövning av nedskrivningsbehov

Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land, Tv och media samt Telia Carrier utgör en separat kassagenererande enhet. Redovisade värden för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov, eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. Baserat på den årliga nedskrivningsprövningen för den kassagenererade enheten Finland har en nedskrivning på goodwill om 7 800 MSEK redovisats under 2020. Känslighetsanalysen för både 2018 och 2019 visade att återvinningsvärdet för Finland var mycket nära det redovisade värdet. Covid-19, ett något svagare underliggande resultat samt ökade nätverksinvesteringar jämfört med den ursprungliga verksamhetsplanen har resulterat i nedskrivningsbehovet av goodwill i Finland. Återvinningsvärdet för den kassagenererade enheten Finland per 31 december 2020 var efter nedskrivningen 41 570 MSEK.

I samband med prövning av nedskrivningsbehov definieras redovisade värden som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktionen Common Products and Services med avdrag för uppskjuten skatt på verkligt värdejusteringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill. I operativt segmentkapital ingår nyttjanderättstillgångar men inte leasingskulder. Se not K5 samt "Definitioner" för definition av operativt segmentkapital.

Återvinningsvärdena (dvs det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. För Telia Carrier som är klassificerat som tillgångar som innehas för försäljning har återvinningsvärdet fastställts baserat på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Det verkliga värdet är fastställt baserat på priset i det undertecknade avtalet för Telia Carrier, se not C35.

Beräkningarna av återvinningsvärden baseras alla på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig.

De mest väsentliga antagandena i beräkningarna av nyttjandevärden var försäljningstillväxt, utveckling av EBITDAmarginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till nettoomsättning och slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde. Leasingkostnader ingår inte i EBITDA och CAPEX för nyttjanderättstillgångar har beaktats i modellen för nedskrivningsprövning. Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information.

För Danmark, Norge och Finland avviker försäljningstillväxt och EBITDA-marginalens utveckling i prognosperioden från historisk utveckling. Detta på grund av att Telia Company för prognosperioden har tydliga och fastställda planer avseende försäljningsinitiativ och kostnadsreduceringar netto, som understöds av investeringar i digital transformation.

Ledningen anser att nyttjandevärdet baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för Telia Company, samt en mer långsiktig värdering jämfört med aktuella marknadsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de återvinningsvärden som härleds från Telia Companys interna långsiktiga affärsplaner.

Förväntade kassaflöden har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan

normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF-beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjandevärde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF-beräkningen efter skatt.

Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC), och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för de marknader där Telia Company verkar.

År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland	Estland Tv och media
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	5
WACC efter skatt (%)	4,3	4,5	4,9	4,3	5,7	5,3	5,3	7,1
WACC före skatt (%)	5,6	5,8	6,3	5,7	6,8	7,5	6,4	8,5
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,8	1,9	2,0	1,6	2,1	2,2	1,9	1,8

År/Procent				2019
	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland		Estland Telia Carrier
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	5
WACC efter skatt (%)	4,1	4,4	5,2	3,6	5,4	5,0	5,0	5,1
WACC före skatt (%)	5,3	5,5	6,7	4,9	6,3	6,9	6,0	6,9
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	2,0	2,0	2,5	2,3	2,1	2,0

Återvinningsvärdena för varumärken med obestämbara nyttjandeperioder i Tv och media har fastställts baserat på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Varumärkena prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov, eller mer frekvent om det finns indikationer att varumärkena har minskat i värde. Verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader har uppskattats baserat på relief of royalty metoden enligt en avkastningsvärdeansats. Enligt denna metod är verkligt värde på varumärkena beräknad till nuvärdet av royaltybesparingar efter skatt i och med ägandet av varumärkena.

De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för varumärkena var försäljningstillväxt, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), slutvärde för försäljningstillväxt och royaltyersättning. Försäljningstillväxten över en prognosticerad kassaflödesperiod om tio år är baserad på historiskt utfall och ledningens bedömning av marknadsutvecklingen. På grund av de negativa effekterna hänförliga till covid-19, är en relativt hög tillväxt prognosticerad under de inledande åren av perioden. Den totala försäljningstillväxten förväntas stabiliseras på en långsiktig tillväxtnivå i linje med det långsiktiga inflationsmålet för utvecklade länder. Förväntade kassaflöden från försäljning har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC). WACC var beräknad på samma sätt som beskrivet för goodwill ovan,

men med tillägg för specifika riskfaktorer hänförliga till immateriella anläggningstillgångar jämfört med Tv och medias affärsverksamhet som helhet. Royaltyersättning bestämdes baserat på licensavtal för andra starka varumärken inom medieindustrin och varumärkeskännedom för Tv och medias varumärken. Varumärkesvärderingen är kategoriserad i nivå 3 i verkligt värde hierarkin. (Se not K3 för beskrivning av verkligt värde hierarkierna).

De mest väsentliga antagandena vid beräkningen av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för varumärkena är presenterade i tabellen nedan.

År/Procent	2020
Prognosticerade kassaflödesperioder (år)	10
Försäljningstillväxt (%)	1,1-13,4
WACC efter skatt (%)	9,2
Slutvärde för försäljningstillväxt (%)	2
Royaltyersättning (vägt genomsnitt) (%)	2,5-2,7

Känslighetsanalys

De beräknade återvinningsvärdena för Finland, Norge, Danmark och Tv och media var nära de redovisade värdena per den 31 december 2020. Per den 31 december 2019 var de beräknade återvinningsvärdena nära de redovisade värdena för Finland, Norge och Danmark.

Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver de diskonteringsräntor efter skatt (WACC) och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, EBITDA-marginaler och CAPEX i relation till nettoomsättning under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för de kassagenererande enheter som är känsliga för rimliga förändringar i antaganden.

5-årsperioden/Procent	Finland	Norge	Danmark	Tv och media
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	1,3	1,4	1,4	2,4
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	2,5	3,7	2,3	13,4
EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	32,1	46,3	20,5	6,3
EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	35,3	49,5	26,5	14,2
CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%)	16,0	20,6	8,9	1,7
CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%)	17,7	28,6	22,3	3,6

	2019
5-årsperioden/Procent	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	1,2	1,2	0,1
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	2,4	3,1	0,8
EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	30,3	46,8	19,6
EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	34,2	51,4	22,8
CAPEX i % av nettoomsättning, lägsta under perioden (%)	13,6	21,2	8,4
CAPEX i % av nettoomsättning, högsta under perioden (%)	16,5	29,1	28,7

I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för respektive kassagenererande enhet. Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de kassagenererande enheternas

återvinningsvärden om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med enprocentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i respektive kassagenererande enhet.

		2020
Procentenheter, GSEK	Finland	Norge	Danmark	Tv och media
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)	0,0	-1,4	-1,2	-0,1
EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)	0,0	-2,7	-1,2	-0,1
CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%)	0,0	2,5	1,1	0,0
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	0,0	-1,6	-0,8	-0,4
WACC efter skatt (%)	0,0	0,7	1,1	0,0
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)	-6,6	-8,5	-1,2	-1,4
Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK)	0,0	-6,4	-1,3	0,0

	2019
Procentenheter, GSEK	Finland	Norge	Danmark
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)	-0,5	-0,8	-0,9
EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)	-0,3	-0,9	-0,7
CAPEX i % av nettoomsättning varje år i 5-årsperioden och därefter (%)	0,3	0,8	0,6
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	0,0	-0,2	-0,3
WACC efter skatt (%)	0,1	0,2	0,6
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)	-9,2	-8,1	-1,3
Förändring av återvinningsvärde för att att motsvara redovisat värde (GSEK)	-0,8	-1,9	-0,7

K13 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 december 2020
MSEK	Fastigheter	Varav uthyrda fastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier verktyg och installationer	Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer	Summa	Varav summa uthyrda1
Ackumulerat anskaffningsvärde	6 438	7	201 275	6 662	10 168	2 051	217 881	8 720
Ackumulerade avskrivningar	-4 156	-5	-132 487	-4 566	-6 720	-1 147	-143 363	-5 718
Ackumulerade nedskrivningar	-221	–	-3 219	-31	-203	–	-3 642	-31
Förskott	–	–	17	–	–	–	17	–
Redovisat värde	2 062	1	65 587	2 066	3 245	904	70 893	2 971
varav pågående nyanläggningar	–	–	7 410	–	–	–	7 410	–
Ingående redovisat värde	3 196	2	71 765	2 427	3 202	928	78 163	3 357
Investeringar	52	–	9 392	623	1 428	585	10 871	1 208
varav aktiverade räntor	–	–	81	–	–	–	81	–
Försäljningar/utrangeringar	0	–	-529	0	-17	-12	-546	-12
Nedmontering/återställning/ utrangering	0	–	33	0	-4	0	29	0
Förvärvad verksamhet	0	–	0	–	0	–	0	–
Avyttrad verksamhet	-552	–	–	–	-1	–	-553	–
Erhållna bidrag	–	–	11	–	–	–	11	–
Omklassificeringar	-85	0	-470	-2	364	24	-190	22
Årets avskrivningar	-265	0	-9 907	-834	-1 482	-582	-11 653	-1 417
Årets nedskrivningar	-80	–	-56	-2	-50	–	-186	-2
Förskott	–	–	17	–	–	–	17	–
Kursdifferenser	-90	0	-2 729	-146	-102	-38	-2 922	-184
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-114	–	-1 941	–	-93	–	-2 148	–
Utgående redovisat värde	2 062	1	65 587	2 066	3 245	904	70 893	2 971

1) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).

	31 december 2019
MSEK	Fastigheter	Varav uthyrda fastigheter	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier verktyg och installationer	Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer	Summa	Varav summa uthyrda2
Ackumulerat anskaffningsvärde	8 940	8	223 346	6 592	10 434	1 991	242 719	8 569
Ackumulerade avskrivningar	-5 197	-6	-140 242	-4 142	-7 025	-1 063	-152 464	-5 188
Ackumulerade nedskrivningar	-547	–	-11 339	-23	-207	–	-12 093	-20
Förskott	–	–	–	–	–	–	–	–
Redovisat värde	3 196	2	71 765	2 427	3 202	928	78 163	3 357
varav pågående nyanläggningar	–	–	6 800	–	–	–	6 800	–
Ingående redovisat värde	3 993	2	71 532	961	2 695	835	78 220	1 798
Omklassificering till nyttjanderätts tillgångar1	-820	–	-453	–	–	–	-1 273	–
Justerat ingående redovisat värde	3 173	2	71 079	961	2 695	835	76 947	1 798
Investeringar	132	–	10 069	1 226	1 030	604	11 231	1 831
varav aktiverade räntor	–	–	91	–	–	–	91	–
Försäljningar/utrangeringar	-37	–	-18	–	-8	-5	-63	-5
Nedmontering/återställning	-1	–	916	0	-1	0	915	0
Förvärvad verksamhet	1	–	16	0	36	–	52	0
Avyttrad verksamhet	–	–	–	–	0	–	0	–
Erhållna bidrag	–	–	-1	–	–	–	-1	–
Omklassificeringar	154	–	-1 450	928	820	0	-474	928
Årets avskrivningar	-278	0	-9 812	-673	-1 400	-528	-11 490	-1 201
Årets nedskrivningar	-1	–	-21	-9	0	–	-22	-9
Förskott	–	–	–	–	–	–	–	–
Kursdifferenser	53	–	988	-6	29	22	1 070	16
Utgående redovisat värde	3 196	2	71 765	2 427	3 202	928	78 163	3 361

1) Omklassificering i samband med implementationen av IFRS 16.

2) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).

Under 2020 avyttrade Telia Company de finska fastighetsbolagen Kiinteistö Oy Sturenportti och Helsingin Teollisuukatu 13 Oy till YIT Rakennus Oy (YIT) för ett kassaoch skuldfritt värde om 0,6 GSEK. Transaktionen innebär också att Telia Company kommer att hyra nya fastigheter från YIT. Fastighetsbolagen blev i samband med undertecknandet av avtalet klassificerade som tillgångar som innehas för försäljning och omvärderades till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, vilket resulterade i en nedskrivning om 110 MSEK, varav 35 MSEK avsåg goodwill se not K12. Dessutom har nedskrivningar på 56 MSEK och 50 MSEK redovisats inom maskiner och andra tekniska anläggningar respektive inventarier, verktyg och installationer, till följd av en översyn av värdering av tillgångar främst i den norska verksamheten.

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2. I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader, se noterna K7 och K8.

Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30.

Fastigheter

Telia Companys fastighetsbestånd omfattar omkring 4 000 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.

Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader mm)	1 695	2 710
Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark)	367	485
Summa fastigheter	2 062	3 196

K14 FILM- OCH PROGRAMRÄTTIGHETER

Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK	Film- och programrättigheter
Ackumulerat anskaffningsvärde	8 540	7 510
Ackumulerade avskrivningar	-6 282	-5 610
Ackumulerade nedskrivningar	-250	–
Förskott	2 010	1 153
Redovisat värde	4 019	3 053
varav långfristig del	1 312	1 063
varav kortfristig del	2 706	1 990
Ingående redovisat värde	3 053	110
Inköp	5 009	465
Förvärvad verksamhet	–	3 006
Årets avskrivningar (inkulderade inom EBTIDA)	-3 801	-541
Årets nedskrivningar (inkulderade inom EBTIDA)	-256	–
Kursdifferenser	13	13
Utgående redovisat värde	4 019	3 053

Avskrivningar av film- och programrättigheter ingår i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor och är klassificerad som Kostnader för film- och programrättigheter (inom EBITDA) i fördelningen av rörelsekostnader per kostnadsslag i not K7.

Till följd av inställda och uppskjutna sportevenemang och säsonger på grund av covid-19 har tillgångar avseende film- och programrättigheter skrivits ner med 256 MSEK under 2020, varav 198 MSEK i segmentet Tv och media och 58 MSEK i Finland (Liiga). Dock innebar nedskrivningen av sporträttigheterna ingen väsentlig nettopåverkan på årets resultat (eller EBITDA) på grund av de motverkande effekterna från förväntad kompensation samt lägre kostnader från sporträttigheter där evenemang och säsonger har sjutits upp. Ledningens bedömning är att den förväntade kompensationen kommer täcka minskningen av sporträttigheternas värde.

Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallostruktur.

	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK		Åtaganden för film- och programrättigheter
Inom 1-3 år	8 351	6 116
Inom 4-10 år	7 377	1 643
Summa	15 728	7 760

För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30.

K15 ANDELAR I INTRESSEBOLAG OCH JOINT VENTURES

Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Andelar i intressebolag	916	10 133
Andelar i joint ventures	34	33
Summa redovisat värde	950	10 165

Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.

		Januari–december
MSEK	2020	2019
Resultat från intressebolag	804	1 143
Nedskrivning	-3 488	-8
Återföring av nedskrivning	560	–
Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag	-17 962	3
Resultat från joint ventures	5	0
Redovisat i årets resultat	-20 080	1 138
Övrigt totalresultat från intressebolag	-123	386
Redovisat i totalresultatet	-20 203	1 524

Information om väsentliga intressebolag

Telia Company's väsentliga intressebolag, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. där såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgick till 24 procent (24 procent) avyttrades under 2020. Turkcell har sin verksamhet som mobiloperatör i Turkiet, Ukraina och Belarus. Turkcell, som i Telia Companys finansiella rapporter redovisades enligt kapitalandelsmetoden fram till avyttringen, är ett börsnoterat bolag och intogs därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffat mellan Telia Companys bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter.

Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för ett pris om 530 MUSD. Innehavet var från juni 2020 klassificerat som innehav för försäljning och omvärderades till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, vilket var uppskattat till 530 MUSD (4 771 MSEK)

baserat på försäljningspriset i det undertecknade avtalet. Omvärderingen resulterade i en nedskrivning om 3 488 MSEK i det andra kvartalet 2020. På grund av förändringar i valutakurser återfördes 560 MSEK av nedskrivningen under det tredje kvartalet 2020. Transaktionen slutfördes den 22 oktober 2020 och ledde till en realisationsförlust om 17 955 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat om 18 019 MSEK. Omklassificering av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på totalt eget kapital. Realisationsförlusten är redovisad på raden Resultat från intressebolag och joint ventures i koncernens totalresultatrapporter. Transaktionen hade en positiv kassaflödeseffekt under 2020 om 4 641 MSEK. Transaktionen innebar ett komplett och globalt avslut på samtliga ägardispyter och tvister hänförliga till Turkcell och Turkcell Holding.

Börsvärdet för Telia Companys innehav per den 31 December 2019 uppgick till 11 399 MSEK.

Följande tabell sammanfattar Turkcells finansiella information, så som den redovisas i bolagets egna finansiella rapporter justerat för verkligt värde-justeringar vid förvärv och skillnader i redovisningsprinciper. Tabellen visar också en avstämning mellan den finansiella informationen och

koncernens bokförda värde på bolagen. Information om övriga, icke väsentliga, intressebolag och joint ventures presenteras inte separat. Telia Company har fyra samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4.

Balansrapporter, MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Turkcell
Anläggningstillgångar	–	39 782
Omsättningstillgångar	–	31 535
Långfristiga avsättningar och skulder	−	23 487
Kortfristiga avsättningar och skulder	–	20 605
Nettotillgångar (100 procent)	–	27 224
Innehav utan bestämmande inflytande	–	85
Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande	–	27 309
Justering för skillnader i redovisningsprinciper	–	-58
Justering för förvärv av egna aktier	–	-26
Nettotillgångar efter justering	–	27 225
Koncernens andel	–	6 586
Verkligt värde-justeringar	–	2 607
Redovisat värde för andelar i Turkcell	–	9 192
Redovisat värde för övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp (koncernens andel)	916	940
Redovisat värde för joint ventures (koncernens andel)	34	33
Summa redovisat värde för andelar i intressebolag och joint ventures	950	10 165

Totalresultatrapporter, MSEK	Jan-dec 2020	Jan-dec 2019
Turkcell
Nettoomsättning	20 045	39 901
Årets resultat	2 630	5 357
Övrigt totalresultat	-508	1 595
Totalresultat (100 procent)	2 122	6 952
Totalresultat (koncernens andel)	513	1 682
Turkcells vinst vid försäljning av Fintur, omklassificerad till förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	−	-310
Nedskrivning	-3 488	−
Återföring av nedskrivning	560	−
Kapitalförlust vid avyttring av Turkcell	-17 955	−
Totalresultat efter justeringar (koncernens andel)	-20 370	1 372
Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp
Nettoomsättning (100 procent)	2 712	2 699
Årets resultat (koncernens andel)	168	149
Totalresultat från intressebolag (koncernens andel)	168	149
Kapitalvinster/förluster från avyttringar i övriga intressebolag	-6	3
Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp
Årets resultat (koncernens andel)	5	0
Totalresultat från joint ventures (koncernens andel)	5	0
Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures	-20 203	1 524
Utdelningar erhållna från Turkcell	−	198
Utdelningar erhållna från övriga intressebolag	218	168
Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures	218	365

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Goodwill och verkligt värde-justeringar	24	1 286
Andel i eget kapital	926	8 880
Redovisat värde	950	10 165
Ingående redovisat värde	10 165	9 555
Andel i årets resultat	809	1 138
Andel i övrigt totalresultat för året, pensioner	-12	4
Andel i övrigt totalresultat för året, kassaflödessäkring	-19	82
Andel i övrigt totalresultat för året, kostnad för säkring	-81	45
Andel i övrigt totalresultat för året, valutakursdifferenser	-11	255
Nedskrivning	-3 488	-8
Återföring av nedskrivning	560	−
Erhållna utdelningar	-218	-368
Investeringar och förvärvad verksamhet	21	5
Försäljningar och avyttrad verksamhet	-5 526	3
Egetkapitaltransaktioner	−	-20
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Fintur¹	−	164
Omklassificeringar	39	20
Förändringar i redovisningsprinciper	-12	−
Kursdifferenser	-1 277	-709
Utgående redovisat värde	950	10 165

1) För mer information, se not K35.

Fördelning av redovisat värde per rapporterbart segment återfinns i not K5 och per bolag nedan.

			Kapitalandel i koncernen		Redovisat värde i moderbolaget
	Ägarandel	Antal	2020	2019	2020	2019
Bolag, organisationsnummer, säte	(%)	aktier	MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm	20	400	3	3	1	1
Solidtango AB, 556671-5586, Stockholm	25	3 333	16	16	20	20
Bolag utanför Sverige
Kivra Oy, 2918721-9, Helsingfors	27	300 000	2	7	12	12
Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy, 3101702-4, Helsingfors	40	1 617 335	11	−	21	−
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa moderbolaget					54	33
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Mediamätning i Skandinavien MMS AB, 556353-3032, Stockholm	24	5 100	6	6
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0
Bolag utanför Sverige
SK ID Solutions, 10747013, Tallinn	50	32	31	28
SIA Tet, 000305278, Riga	49	71 581 000	843	876
4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn	25	–	6	6
Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors	25	3 000	2	2
Strex AS, 985867569, Oslo	49	49 001	28	26
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag¹			1	9 194
Summa koncernen			950	10 165

1) För 2019 avsåg 9 192 MSEK Turkcell Holding A.S. som avyttrades 2020.

För ytterligare information avseende intressebolag, se not K29 och not K30.

K16 ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Verkligt värde för övriga anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Redovisat värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

		Redovisat värde
MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat1,	473	319
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	18	13
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	5 296	5 450
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	3 989	3 335
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	1 475	1 205
varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen	930	66
varav betecknade som kassaflödessäkring	1 583	2 064
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	9 776	9 117
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	1 854	1 834
Finansiella leasingfordringar till upplupet anskaffningsvärde	379	483
Delsumma (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27)	12 009	11 435
Utgifter för att erhålla ett avtal	1 376	1 446
Avtalstillgångar	117	96
Förutbetalda kostnader	68	62
Summa övriga anläggningstillgångar	13 571	13 037
varav räntebärande	11 233	10 869
varav icke räntebärande	2 338	2 168

1) För ytterligare information om Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26.

För lånefordringar och fordringar uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För lånefordringar och fordringar per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall, MSEK	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Lånefordringar och fordringar	1 531	244	39	22	17	1 854

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 och avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.

K17 VARULAGER

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Produkter till försäljning	1 872	1 910
Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader	46	55
Summa	1 918	1 966

I övrigt lager ingår inköpt material som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av Telia Companys egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Inga väsentliga belopp är redovisade till nettoförsäljningsvärde.

K18 KUND- OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH TILLGÅNGAR

Summa redovisat värde för kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner värderade till verkligt värde via resultaträkningen	21	105
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	21	105
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	8 117	10 405
Lånefordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde	2 494	3 370
Delsumma (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27)	10 632	13 880
Övriga kortfristiga fordringar	1 500	953
Kortfristiga avtalstillgångar	370	389
Förutbetalda kostnader	1 220	1 426
Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar1	13 722	16 648

1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.

För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra fordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-,

samtrafik- och roamingavgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.

För kundfordringar respektive lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Geografiskt område
Norden	8 714	10 363
Baltikum	1 652	1 867
Övriga länder	245	1 545
Summa redovisat värde	10 611	13 775
Kundsegment
Konsumenter	3 572	5 076
Företagskunder	6 337	7 450
Andra operatörer	586	1 113
Återförsäljare	116	136
Summa redovisat värde	10 611	13 775

Avtalstillgångar är främst hänförliga till de nordiska länderna och företagssegmentet.

Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27.

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar samt åldersfördelningen hos kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Fakturerade kundfordringar	9 112	11 450
Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar	-995	-1 045
Summa kundfordringar	8 117	10 405
Ej förfallna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster	5 792	5 756
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster	2 325	4 649
varav mindre än 30 dagar	1 525	3 065
varav 30–180 dagar	445	1 078
varav mer än 180 dagar	355	506
Summa kundfordringar	8 117	10 405

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra fordringar som följer. Reserven för kreditförluster för lån och fordringar anses obetydlig.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ej förfallna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster	2 442	2 756
Förfallna ej nedskrivna fordringar, minskat med reservering för förväntade kreditförluster	52	614
varav mindre än 30 dagar	52	565
varav 30–180 dagar	0	49
varav mer än 180 dagar	0	0
Summa lånefordringar och andra fordringar	2 494	3 370

Det finns inga väsentliga förfallna avtalstillgångar eller väsentlig reservering för förväntade kreditförluster hänförliga till avtalstillgångar.

Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Totala kostnader för kreditförluster på kundfordringar uppgick till 669 MSEK under 2020 och 608 MSEK under 2019. Återvunna kundfordringar var 21 MSEK under 2020 respektive 115 MSEK under 2019. Se not K8 för mer information om återvunna kundfordringar.

Reserven för förväntade kreditförluster i kundfordringar förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ingående redovisat värde	1 045	995
Periodens avsättningar för förväntade kreditförluster i fordringar samt avskrivna fordringar	20	262
Förvärvad och avyttrad verksamhet	-2	-133
Återförda avsättningar	-10	-95
Kursdifferenser	-31	15
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-27	–
Utgående redovisat värde	995	1 045

K19 RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR OCH LIKVIDA MEDEL

Räntebärande fordringar

Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	167	382
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	50	77
varav betecknade som säkringar av kassaflöde	20	305
varav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	97	–
Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader	2 832	8 426
varav obligationer som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat	2 832	8 426
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	2 999	8 808
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	2 060	3 043
Finansiella leasingfordringar till upplupet anskaffningsvärde	426	448
Summa (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27)	5 486	12 300

Räntebärande fordringar har minskat till 5 486 MSEK (12 300), främst på grund av nettoförsäljning av obligationer. Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. För information om leasing, se not K28.

Likvida medel

Likvida medel fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	419	806
varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	385	800
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	34	6
Kassa och bank	7 714	5 310
Summa (se Kategorier – not K26 och Kreditrisk – not K27)	8 133	6 116

Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27. Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30.

K20 EGET KAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.

	Registrerat aktiekapital (SEK)	Registrerat antal aktier	Kvotvärde (SEK/aktie)
Registrerat aktiekapital 31 december 2005	14 960 742 621	4 675 232 069	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006	-591 279 539	-184 774 856	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011	-513 191 783	-160 372 432	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018	13 856 271 299	4 330 084 781	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2018 och 2019, 3 maj 2019	-385 742 099	-120 544 406
Fondemission, 3 maj 2019	385 742 099
Registrerat aktiekapital 31 december 2019	13 856 271 299	4 209 540 375	3,29
Indragning av aktier som återköptes 2020, 15 april 2020	-394 695 610	-119 908 673
Fondemission, 15 april 2020	394 695 610
Registrerat aktiekapital 31 december 2020	13 856 271 299	4 089 631 702	3,39

Egna aktier

Vid tidpunkten för årsstämman som hölls den 2 april 2020 ägde Telia Company 119 908 673 egna aktier (120 544 406). Årsstämman godkände en reducering av aktiekapitalet om -395 MSEK (-386) genom indragning av samtliga egna aktier och en motsvarande ökning av aktiekapitalet om 395 MSEK (386) genom fondemission, vilka genomfördes den 15 april 2020 (3 maj 2019).

Det totala erlagda priset för de återköpta aktierna inom återköpsprogrammet under 2020 uppgick till 945 MSEK (4 930) och transaktionskostnader, netto efter skatt, uppgick till 1 MSEK (3).

Under maj 2020 överförde Telia Company via ett aktieswap-avtal med en extern part 380 741 aktier till deltagarna i Långsiktigt incitamentsprogram (LTI) 2017/2020 (1 002 363 aktier till deltagarna i LTI-programmet 2016/2019), till ett genomsnittligt pris om 32,30 SEK per aktie (40,5568 per aktie). Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 12 MSEK (41) och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK (0).

Totalt reducerade förvärven av egna aktier under återköpsprogrammet och överföringen av aktier under LTI-programmet, övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med 956 MSEK (4 974).

Per den 31 december 2020 ägde Telia Company inga egna aktier (96 859 759) och det totala antalet registrerade och utestående aktier uppgick till 4 089 631 702 (4 209 540 375 respektive 4 112 680 616).

Dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande

Finansiell information i sammandrag för dotterbolag i kvarvarande verksamhet med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestämmande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK.

Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB) uppgår till 11,8 procent. Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktieägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget SIA Tet vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.

Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K31 "Kassaflödesinformation".

DUFTONOTED

OVEIGT

31 december 2020 MSEK, förutom procent	Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen	Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet	Avvecklad verksamhet	Summa
Tillgångar
Anläggningstillgångar	4 751	1 876
Omsättningstillgångar	1 406	651
Skulder
Långfristiga skulder	-1 374	-542
Kortfristiga skulder	-1 296	-639
Nettotillgångar	3 488	1 345
Innehav utan bestämmande inflytande procent	11,8	39,7
Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	413	535	0	170	1 118
Nettoomsättning	4 188	1 536
Årets resultat	560	396
Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	66	157	–	-66	156
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 643	660
Fritt kassaflöde	1 067	379

31 december 2019 MSEK, förutom procent	Telia Lietuva, AB (tidigare TEO LT, AB), Litauen	Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	Övriga dotterbolag, kvarvarande verksamhet	Avvecklad verksamhet	Summa
Tillgångar
Anläggningstillgångar	4 878	1 973
Omsättningstillgångar	1 557	955
Skulder
Långfristiga skulder	-1 464	-461
Kortfristiga skulder	-1 373	-1 160
Nettotillgångar	3 597	1 307
Innehav utan bestämmande inflytande procent	11,8	39,7
Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	426	519	248	215	1 409
Nettoomsättning	4 182	1 543
Årets resultat	622	157
Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	74	62	66	-35	167
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 636	821
Fritt kassaflöde	1 102	527

Resultat per aktie och utdelningar

	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK)	-22 912	7 093
Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal), före och efter utspädning	4 090 367	4 172 356
Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning	-5.60	1.70
Kontant ordinarie utdelning (för 2020 enligt styrelsens förslag)
– Per aktie (SEK)	2.00	2.45
– Summa (MSEK)	8 179	10 020

Ordinarie utdelning enligt styrelsens förslag för 2019 var 2,45 SEK per aktie. I mars 2020 tillkänagavs att styrelsen beslutat att justera sitt utdelningsförslag till 1,80 SEK per aktie, vilket beslutades på årsstämman i april 2020. I oktober 2020 tillkännagavs att styrelsen beslutat att föreslå en

extra utdelning om 0,65 SEK per aktie, vilket beslutades på en extra bolagsstämma i december 2020. Total utdelning per aktie uppgick till 2,45 SEK per aktie för räkenskapsåret 2019.

K21 LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA LÅN

Marknadsfinansieringsprogram

Telia Company har följande marknadsfinansieringsprogram.

				31 dec 2020						31 dec 2019
						Räntetyp		Genom
		Ram		Ram Utnyttjat	Rörlig Fast		snittlig löptid		Ram Utnyttjat
Program		Egenskaper	valuta		(miljoner)				(miljoner)
Telia Company AB	Euro Medium Term Note (EMTN)	Obekräftat, Inter nationell, Långfristig	EUR	12 000	6 304	110	6 194	8,2	12 000	6 767
Telia Company AB	SEK Commercial Paper (ECP)	Obekräftat, Inter nationell, Grön möjlig het, Kortfristig	SEK	10 000	–	–	–	–	–	–

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2020		31 dec 2019
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Räntederivat till verkligt värde	134	134	230	230
varav betecknade som säkringsinstrument	134	134	230	230
Valutaräntederivat till verkligt värde	3 907	3 907	2 694	2 694
varav betecknade som säkring av nettoinvesteringar	1 924	1 924	1 892	1 892
varav betecknade som säkringsinstrument	1 593	1 593	647	647
varav till verkligt värde via resultaträkningen	391	391	155	155
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	4 041	4 041	2 924	2 924
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	51 628	55 249	50 945	55 574
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	31 345	41 992	32 475	42 255
varav som säkring av nettoinvesteringar	11 419	15 910	11 833	15 740
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	1 042	1 042	1 508	1 420
Leasingskulder till upplupet anskaffningsvärde	12 183		12 046
Summa långfristiga lån (se Kategorier – not K26)	100 239		99 899
Kortfristiga lån
Räntederivat till verkligt värde	8	8	22	22
varav betecknade som säkringsinstrument	8	8	22	22
Valutaräntederivat till verkligt värde	143	143	–	–
varav betecknade som säkringsinstrument	143	143	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	151	151	22	22
Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till upplupet anskaffningsvärde	213	213	7 838	7 846
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	5 131	5 317	6 807	6 841
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	–	–	1 422	1 431
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	179	179	723	783
Leasingskulder till upplupet anskaffningsvärde	2 671		2 968
Summa kortfristiga lån (se Kategorier – not K26)	8 345		19 779

Verkligt värde avseende lånen ovan relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se not K3 avsnittet "Uppskattning av verkligt värde".

Normalt swappas den del av upplåningen som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27.

K22 AVSATT FÖR PENSIONER OCH ANSTÄLLNINGSAVTAL

Ersättning efter avslutad anställning

Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.

Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Companys andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,06 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,73 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2021 uppgår till 47 MSEK.

Telia Companys anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning i förskott och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.

Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nya inträden 2011.

Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.

Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 24 procent aktiva medlemmar, 39 procent fribrevshavare och 37 procent pensionärer.

Telia Companys anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2020				31 dec 2019
MSEK	Sverige	Finland		Norge Summa	Sverige	Finland		Norge Summa
Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser	26 154	8 156	497	34 807	21 326	7 054	540	28 920
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-23 492	-5 467	-405	-29 364	-23 648	-5 650	-417	-29 715
Överskott (-)/ underskott (+) avseende fonderade pensionsplaner	2 662	2 689	92	5 443	-2 322	1 404	124	-794
Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser	1 827	–	–	1 827	1 894	–	–	1 894
Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser	4 489	2 689	92	7 270	-428	1 404	124	1 099
varav redovisade som avsättningar	4 647	2 689	92	7 428	1 806	1 404	124	3 334
varav redovisade som tillgångar	-158	–	–	-158	-2 234	–	–	-2 234

De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.

		Jan–dec 2020			Jan–dec 2019
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Kostnader avseende tjänstgöring under året	180	210	14	405	149	145	16	310
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–	-1	–	-1	-27	-5	-16	-48
Vinst/förlust från regleringar3	–	–	–	–	7	140	–	147
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet från förmånsbestämda förpliktelser	180	209	14	403	129	280	1	410
Räntekostnader	477	91	10	578	548	120	14	682
Ränteintäkter	-497	-73	-8	-578	-579	-103	-11	-692
Summa räntenetto i finansiella poster	-19	18	2	0	-31	18	3	-10
Summa pensionskostnader från förmånsbestämda förpliktelser	161	226	17	404	98	298	3	399
Pensionskostnader i rörelseresultatet från premiebestämda planer				1 200				965
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden1	3 085	1 059	6	4 150	2 068	887	11	2 966
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	898	238	-5	1 132	-63	4	-5	-64
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden2	1 758	-9	–	1 749	–	-40	–	-40
Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt)	153	-6	-11	135	-2 058	-491	10	-2 539
Summa vinster/förluster redovisat i övrigt totalresultat, förmånsbestämda pensionsplaner	5 894	1 282	-10	7 166	-52	360	16	323

Specifikationer till pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.

		2020			2019
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Ingående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser	23 220	7 054	540	30 813	21 545	5 353	512	27 410
Kostnader avseende tjänstgöring under året	180	210	14	405	149	145	16	310
Räntekostnader	477	91	10	578	548	120	14	682
Betalda förmåner	-1 019	-139	-8	-1 166	-1 007	-116	-8	-1 130
Planöverföring3	–	–	–	–	–	380	–	380
Regleringar	–	–	–	–	7	140	–	147
Reduktion av pensionsförpliktelser	–	-1	–	-1	-27	-5	-16	-48
Förvärvade verksamheter	–	–	–	–	–	105	0	105
Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-619	–	–	-619	–	–	–	–
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden1	3 085	1 059	6	4 150	2 068	887	11	2 966
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	898	238	-5	1 132	-63	4	-5	-64
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden2	1 758	-9	–	1 749	–	-40	–	-40
Kursdifferenser	–	-346	-61	-407	–	80	15	95
Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser	27 981	8 156	497	36 634	23 220	7 054	540	30 813

1) Förlust från förändring i finansiella antaganden i Sverige under 2020 inkluderar en förlust om 2 628 MSEK hänförlig till ändrad metod för beräkning av diskonteringsränta, se avsnitt Väsentliga aktuariella åtaganden nedan.

2) Förlust från förändring i demografiska antaganden i Sverige under 2020 är hänförlig till ändrad dödlighetstabell, se avsnitt Väsentliga aktuariella åtaganden nedan.

3) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive

förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.

Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.

		2020			2019
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar	23 648	5 650	416	29 715	22 259	4 533	385	27 176
Ränteintäkter	497	73	8	578	579	103	11	692
Tillskjutna medel till pensionsstiftelsen	–	105	17	122	–	87	29	116
Utbetalda medel från pensionsstiftelsen	-500	–	–	-500	-1 247	–	–	-1 247
Betalda förmåner	–	-139	-8	-147	–	-116	-8	-123
Planöverföring1	–	–	–	–	–	380	–	380
Förvärvade verksamheter	–	–	–	–	–	101	–	101
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt)	-153	6	11	-135	2 058	491	-10	2 539
Kursdifferenser	-	-229	-40	-269	–	72	10	82

Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar 23 492 5 467 405 29 364 23 648 5 650 416 29 715

1) I Finland har en avgiftsbestämd plan överförts till en förmånsbestämd plan under 2019. Överföringen resulterade i en ökning av pensionsåtaganden respektive förvaltningstillgångar med 380 MSEK. Överföringen ledde också till en förlust från reglering i resultaträkningen på 140 MSEK.

Väsentliga aktuariella antaganden

Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risk för förändringar i Telia Companys pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna.

I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre löptid än de flesta bostadsobligationer görs en extrapolering av räntekurvan, varpå den läses av motsvarande durationen på Telia Companys pensionsåtagande. Under 2020 ändrade Telia Company metod för att beräkna diskonteringsränta i den svenska verksamheten. Telia Company justerar inte längre diskonteringsräntan med skillnaden mellan Riksbankens långsiktiga inflationsmål och faktisk marknadsinflation. Telia Company ändrade också till DUS14 dödlighetstabell i den svenska verksamheten. Ändringarna ledde till

en total nettoökning av pensionsskulden och motsvarande minskning i övrigt totalresultat om 4 387 MSEK, varav 2 628 MSEK avsåg ändrad metod för diskonteringsränta och 1 758 MSEK avsåg dödlighetstabellen. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång löptid. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.

Faktorerna inflation och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. Från 2020 sätter ledningen det långsiktiga inflationsantagandet baserat på en kombination av måltalet som sätts av Sveriges Riksbank, verklig inflation och prognoser. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. För Norge baseras inflationsantagandet främst på estimat från den norska redovisningsnämnden (Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.

I Sverige, har Telia Company inte justerat för löneökningar under 2020 då justeringen inte skulle ha haft en väsentlig påverkan på pensionsskulden.

			31 dec 2020			31 dec 2019
Procent, förutom livslängd	Sverige	Finland	Norge	Sammanvägda medelvärden	Sverige	Finland	Norge	Sammanvägda medelvärden
Diskonteringsränta	1,3	0,6	1,8	1,2	2,1	1,3	2,1	1,9
Inflation	1,8	1,4	1,5	1,7	2,0	1,4	1,4	1,9
Livslängd
förväntad livslängd 65-årig man (år)	22	21	22	21	21	21	22	21
förväntad livslängd 65-årig kvinna (år)	25	25	26	25	24	25	26	24

Känsligheten i pensionsförpliktelserna av förändring i antaganden presenteras nedan.

		31 dec 2020			31 dec 2019
		Påverkan på pensionsförpliktelsen			Påverkan på pensionsförpliktelsen
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Diskonteringsränta +0,5 p.p.	-2 706	-860	-45	-3 610	-2 085	-703	-50	-2 838
Diskonteringsränta -0,5 p.p.	3 000	1 011	50	4 061	2 354	820	58	3 232
Inflation +0,5 p.p.1	3 051	966	45	4 061	2 354	791	37	3 182
Inflation -0,5 p.p.1	-2 713	-966	-40	-3 719	-2 085	-710	-32	-2 827
Livslängd +1 år	1 209	296	11	1 515	1 594	235	12	1 841

1) Förändringen i inflation inkluderar pensionsökning och löneökning.

Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.

Investeringsstrategi

Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar används som huvudsaklig finansieringskälla för pensionsförpliktelserna och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pensionsstiftelserna är säkrad. Investeringshorisonten är långsiktig och ämnar täcka Telia Companys pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktelsen är ungefär 20 år. Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftelsernas styrelser. Investeringsverksamheten följer de lager och förordningar som utfärdas av tillsynsmyndigheterna som reglerar pensionsstiftelser.

För den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 80 procent av koncernens totala förvaltningstillgångar, tilllämpar Telia Company ett lägsta fonderingskrav.

Portföljsammansättningen har varit framgångsrik och portföljen har genererat en årlig avkastning om 6,4 procent sedan starten. Per den 31 december 2020 var den strategiska tillgångsfördelningen, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, 49 procent räntebärande tillgångar, 34 procent aktier och 17 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av fastigheter, hedgefonder och "private equity" (onoterade innehav). Den faktiska portföljsammansättningen kan avvika från den strategiska fördelningen inom bestämda risklimiter. Det är viktigt att finna en bra avvägning mellan risk och avkastning. För att hantera stigande volatilitet i marknaderna under våren 2020, orsakad av covid-19 pandemin, minskades tillgångar med hög risk något. Under hösten har portföljsammansättningen återgått till önskad strategisk fördelning.

Fördelning av totala förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.

MSEK		31 december 2020			31 december 2019
Tillgångsslag	Noterat	Onoterat	Summa	Procent	Noterat	Onoterat	Summa	Procent
Egetkapitalinstrument	9 676	451	10 126	34	9 791	381	10 172	34
Skuldinstrument	12 784	305	13 089	45	13 290	580	13 870	47
Fastigheter	364	1 574	1 937	7	–	1 678	1 678	6
Likvida medel	458	–	458	2	153	494	647	2
Alternativa investeringar	594	2 843	3 437	12	207	2 838	3 045	10
Övrigt	–	315	315	1	–	303	303	1
Summa	23 876	5 488	29 364	100	23 441	6 274	29 715	100
varav aktier i Telia Company	12	–	12	0,04	15	–	15	0,05

Framtida tillskott

För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 144 MSEK under 2021.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

K23 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

	31 december 2020
MSEK	Avsättningar för omstrukturering	Avsättningar för återställning	Övriga avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	336	3 608	1 787	5 731
Årets avsättningar	438	311	195	944
Ianspråktagna avsättningar	-471	-582	-31	-1 085
Återförda avsättningar	-37	-83	-157	-277
Omklassificeringar	-3	13	-8	2
Tids- och ränteeffekter	–	60	–	60
Kursdifferenser	-5	-60	-158	-223
Omklassificerat till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-4	-234	0	-238
Utgående redovisat värde	254	3 033	1 627	4 914
varav långfristig del	61	3 033	1 265	4 359
varav kortfristig del	193	–	362	555

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningarna för omstrukturering motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personalminskning till följd av pågående optimering av verksamheten i Norden och koncernfunktioner.

Avsättningar för återställning

Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2020 förväntas bli fullt utnyttjade

under perioden 2021–2099 beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2021–2054. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.

K24 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Skuld för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde	171	151
Skuld för finska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde	166	163
Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde	142	162
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – not K26)	480	476
Förskottsbetalda operationella leasingavtal	–	444
Övriga skulder	277	458
Summa övriga långfristiga skulder1	757	1 377

1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.

För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde, då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella

instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27.

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa	Redovisat värde
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	255	94	66	16	84	515	480

För information om leasingavtal, se not K28.

K25 LEVERANTÖRSSKULDER OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	526	377
Villkorade köpeskillingar till verkligt värde2	–	41
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not K26)	526	418
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	14 312	12 697
varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang	8 535	5 923
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde2	2 298	3 016
Delsumma (se Kategorier – not K26)	17 136	16 131
Övriga kortfristiga skulder	6 773	7 761
Avtalsskulder (Förutbetalda intäkter)	3 081	4 393
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder1	26 990	28 286

1) Telia Carrier är klassificerat som innehav för försäljning per 31 december 2020 och är därför inte inkluderad i 2020 års siffror.

2) Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde 2019 har justerats så att villkorade köpeskillingar till verkligt värde presenteras separat i tabellen.

För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 respektive K27. Telia Company har ett arrangemang

med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrangemanget betalar en kreditavgift till banken. Telia Company betalar ingen kreditavgift och ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till banken.

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec	Summa
MSEK	2021	2021	2021	2021
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	8 986	2 456	2 467	2 700	16 610

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27.

Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och

roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter.

K26 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI OCH NIVÅ

Kategorier

Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig på följande sätt per kategori.

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K16, K19	3 129	3 651
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		1 066	184
varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	K16, K18, K19	1 049	170
varav övriga investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	K16	18	13
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K16, K19	8 986	14 995
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde		13 181	18 830
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde1	K16, K18, K19	23 078	24 899
Summa finansiella tillgångar per kategori		36 258	43 729
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K21	3 802	2 791
Derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	K21, K25	917	532
Villkorade köpeskillingar	K25	–	41
Summa finansiella skulder till verkligt värde		4 719	3 365
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde1	K21, K24, K25	121 482	132 922
Summa finansiella skulder per kategori		126 201	136 287

1) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 2019 har justerats med 931 MSEK respektive 36 862 MSEK.

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

		31 december 2020			31 december 2019
		Redovi		varav		Redovi		varav
MSEK	Not	sat värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	sat värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K16	473	–	–	473	319	–	–	319
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	K16	18	–	–	18	13	–	–	13
Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K16, K19	8 513	7 263	1 250	–	14 677	12 667	2 010	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K16, K19	3 129	–	3 129	–	3 651	–	3 651	–
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	K16, K18, K19	1 049	–	1 049	–	170	–	170	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		13 181	7 263	5 427	490	18 830	12 667	5 831	332
Finansiella skulder till verkligt värde
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K21, K25	3 802	–	3 802	–	2 791	–	2 791	–
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	K21, K25	917	–	917	–	532	–	532	–
Villkorade köpeskillingar		–	–	–	–	41	–	–	41
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		4 719	–	4 719	–	3 365	–	3 323	41

Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under 2020 eller 2019.

Värdering av finansiella instrument i Nivå 3 till verkligt värde

Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde.

Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onoterade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste

transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar.

De verkliga värdena för skulder avseende villkorade köpeskillingar har uppskattats med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod, där nuvärdet av de förväntade framtida betalningarna beaktas. Skulder avseende villkorade köpeskillingar per 31 december 2019 var främst relaterade till förvärvet av Fello, vilken betalades under 2020. Andra villkorade köpeskillingar är inte väsentliga.

Tabellen nedan visar förändringar i nivå 3-instrument under året.

	Tillångar, 31 december 2020	Skulder, 31 december 2020
MSEK	Andelar i utomstående Andelar i utomstående bolag värderade bolag värderade till verkligt värde via till verkligt värde via övrigt totalresultat resultaträkningen		Summa	Villkorade köpeskillingar
Nivå 3, ingående redovisat värde	319	13	332	41
Förändringar i verkligt värde	63	–	63	–
varav redovisade i övrigt totalresultat	63	–	63	–
Förvärv/kapitaltillskott	99	5	104	–
Regleringar	-7	–	-7	-41
Valutakursdifferenser	-2	–	-2	–
Nivå 3, utgående redovisat värde	473	18	491	–

		Tillångar, 31 december 2019
MSEK	Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa	Villkorade köpeskillingar
Nivå 3, ingående redovisat värde	272	13	286	–
Förändringar i verkligt värde	46	–	46	–
varav redovisade i övrigt totalresultat	46	–	46	–
Förvärv/kapitaltillskott	70	–	70	41
Avyttringar	-69	–	-69	–
Nivå 3, utgående redovisat värde	319	13	332	41

K27 FINANSIELL RISKHANTERING

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

Telia Companys finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company. Telia Companys finansieringsverksamhet är centraliserad till enheten Group Treasury som fungerar som Telia Companys internbank och ansvarar för hantering av finansiering, kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury ansvarar också för koncerngemensam finansiell riskhantering avseende implementering av policyer och instruktioner, identifiering och övervakning av finansiella risker samt implementering av säkringstrategier av dessa risker. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är kreditrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och (re)finansieringsrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för riskhanteringen.

Telia Company finansierar sig i huvudsak genom upplåning via marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Den kommunicerade finansieringsstrategin är att bibehålla löptiden, diversifiera koncernens finansieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära finansieringskällan medan bankupplåning betraktas som ett komplement. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering. Det fjärde kvartalet 2019 tillkännagav Telia Company ett "Green Bond Framework" som en del av sitt hållbarhetsarbete. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla ramverkets krav, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Sustainalytics har gett ett andrahandsutlåtande på ramverket. Den 4 februari 2020 emitterade Telia Company en grön hybridobligation om 500 MEUR med en löptid på 61,25 år med första lösenmöjlighet efter 6,25 år. Kupongen var 1,375 procent och räntekostnaden 1,50 procent. I maj 2020 emitterades 750 MSEK av en 5-årig grön obligation. I februari 2021 släpptes den första rapporten "Green Bond Report".

Förvaltning av kapital

Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. En uppdaterad policy meddelades den 29:e januari 2021. Policyn är att dela ut minst 2,00 SEK per aktie med en stark ambition att öka utdelningen med låg till medel ensiffrig procent. Telia Company har som mål att ha en långsiktig kreditvärdering på A- till BBB+ för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Dessutom återinfördesden 29:e januari 2021 ett mål om att ha en belåningsgrad på 2,0-2,5x Nettoskuld i förhållande till EBITDA.

Standard & Poor's långsiktiga kreditvärdighet för Telia Company var BBB+ med stabila utsikter under året. De bekräftade sin kreditvärdering om A-2 för kortsiktig upplåning med stabila utsikter. Den långsiktiga kreditvärderingen från Moody's kvarstår på Baa1 med stabila utsikter. De bägge institutens kreditvärdering motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmarknaderna.

Telia Company är inte föremål för några externt påtvingade kapitalkrav.

Avseende förvaltning av kapital definierar Telia Company kapital som eget kapital och 50 procent av hybridupplåning, vilket är i enlighet med marknadspraxis för denna typ av instrument. Per den 31 december 2020 uppgick Telia Companys kapital till 74 221 MSEK (100 402), varav eget kapital utgjorde 63 954 MSEK (95 455) och 50 procent av hybridupplåning uppgick till 10 267 MSEK (7 947).

Hantering av kreditrisk

Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det bokförda värdet av Telia Companys instrument med kreditriskexponering är följande.

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Övriga anläggningstillgångar exklusive Andelar i utomstående bolag, Utgifter för att erhålla ett avtal, Avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader	K16	12 009	11 435
Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar exklusive Övriga kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader	K18	10 632	13 880
Räntebärande fordringar	K19	5 486	12 300
Likvida medel	K19	8 133	6 116
Summa		36 260	43 731

Vid ingående av finansiella transaktioner som ränte- och valutaränteswappar samt andra derivattransaktioner accepterar Telia Company endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company kräver att varje motpart har ett avtal enligt International Swaps and Derivatives Association Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten har.

Den sammanlagda nettomotpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december fördelades på motpartens kreditvärdering i nedanstående tabell. Erhållen likvid föreskriven i Credit Support Annex enligt ISDA-avtal är avdragen från exponeringen.

Telia Company kan placera överskottslikviditet i bankdepositioner och värdepapper utgivna av banker med en kreditvärdering om minst A- (Standard & Poor's) eller A3 (Moody's). Placeringar kan dessutom göras i värdepapper utgivna av företag med en kreditvärdering om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver kan likviditet också placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten samt svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en kreditvärdering om AAA/Aaa. Förväntad kreditförlust för bankdepositioner och investeringar till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat bedöms regelbundet och baseras på extern kreditvärdering av motparten eller utgivaren av värdepapperet. Den förväntade kreditförlusten vid rapportperiodens slut anses försumbar och reflekterar den höga kreditvärdigheten hos motparterna. Exponeringen för bankdepositioner och investeringar i värdepapper fördelar sig enligt tabellen nedan.

Vad gäller Telia Companys kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder såväl privatpersoner som företag i olika branscher.

Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kreditförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kostnader för kreditförluster i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,8 procent under 2020 och 0,7 procent under 2019.

Telia Company tillämpar en förenklad ansats för att beräkna den förväntade kreditförlusten för kundfordringar, vilket betyder att förlustreserven reflekterar förväntad kreditförlust över livstiden för tillgångarna även om kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan tillgången redovisades för första gången. Reserven för förväntade kreditförluster beräknas genom en matris baserad på åldern för tillgången och erfarenhet av historiska förluster. Den historiska information som används i matrisen genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden. För kvantitativ information om förlustreserven för förväntad kreditförlust för kundfordringar, se not K18.

Reserven för förväntade kreditförluster för konsumentfinansieringsfordringar är beräknad på statistik för kreditförluster för varje land. Statistiken är baserad på hur mycket av varje månads utlåning som är föremål för indrivning över livstiden på kontrakten. Den historiska statistiken som används för att beräkna förlustreserven genomgår regelbundna analyser så att den reflekterar information om nuvarande förhållanden och understödjer rimliga framtida förhållanden.

En reserv för förväntade kreditförluster beräknas även för leasingtillgångar. Beräkningen av förlustreserven baseras på riskklassificeringar från en kreditupplysningsföretag som representerar sannolikheten att en motpart kommer få finansiella problem. För att täcka kreditförlusten

	2020
MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's)	Kassa och bank	Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	Lång- och kortfristiga placeringar	Motparts exponering i derivat instrument
AAA / Aaa	–	–	6 033	–
AA+ till AA- / Aa1 till Aa3	4 824	234	316	46
A+ till A- / A1 till A3	2 890	85	1 279	171
BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3	–	100	500	–
Icke-solid nivå (Non-investment grade)	–	–	–	–
Summa	7 714	419	8 128	217

	2019
MSEK Kreditvärderingskategori (S&P/Moody's)	Kassa och bank	Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	Lång- och kortfristiga placeringar	Motparts exponering i derivat instrument
AAA / Aaa	–	–	7 663	–
AA+ till AA- / Aa1 till Aa3	4 574	100	4 019	37
A+ till A- / A1 till A3	735	706	677	147
BBB+ till BBB- / Baa1 till Baa3	–	–	906	–
Icke-solid nivå (Non-investment grade)	–	–	–	–
Summa	5 310	806	13 265	184

tillgången till en extern part. För kvantitativ information om förlustreserven för leasing-

tillgångar, se not K28.

inom leasing finns alternativet att sälja den underliggande

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med likvida medel eller någon annan finansiell tillgång.

Telia Company har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.

En centraliserad daglig process för cash-pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå.

Telia Companys policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Telia Company hanterar sin kortfristiga likviditetsrisk (åtaganden som förfaller till betalning under 2021, se tabell Förväntade förfall) med den likviditetsreserv som beskrivs nedan.

Telia Company's leverantörsfinansieringsarrangemang beskrivs i not K25. Ett oväntat avslut av dessa arrangemang skulle temporärt öka likviditetsrisken.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Överskottslikviditet
Kassa och bank	7 714	5 310
Kortfristiga placeringar1	419	806
Likvida medel (se även not K19)	8 133	6 116
Kortfristiga placeringar2 (se även not K19)	2 832	8 426
Summa	10 965	14 542
Långfristiga placeringar3 (se även not K16)	5 296	5 450
Summa överskottslikviditet	16 261	19 992
Bekräftade bankkreditlöften
Revolverande kreditfaciliteter (rambelopp)	15 036	15 664
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp)	1 605	1 036
Utnyttjade kreditlöften	-213	-7 838
Summa outnyttjade bekräftade bankkreditlöften	16 428	8 862
Likviditetsposition	32 689	28 854

1) Bankdepositioner och värdepapper som förfaller inom 3 månader från förvärvstillfället.

2) Bankdepositioner och värdepapper med förfall mellan 3 och 12 månader. Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, dv s exklusive kortfristiga placeringar som på grund av regelverk inte är konverterbara till likvida medel inom 2 dagar.

3) Långfristiga placeringar med löptid över 12 månader. Konvertibla till likvida medel inom 2 dagar.

Telia Companys bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.

MSEK					31 dec 2020	31 dec 2019
Koncernenhet	Typ	Egenskaper	Slutförfall	Valuta	Rambelopp	Rambelopp
Telia Company AB	Revolverande kreditfacilitet	Bekräftad, syndikerad	September 2023	EUR	15 035	15 664
Telia Company AB och dotterbolag	Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter	Bekräftade, bilaterala	Förlängs årligen	(diverse valutor)	1 605	1 036

171 TELIA COMPANY ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och derivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Hybridobligationen i SEK förfaller 2077, 2078 förfaller hybridobligationen i EUR och 2081 förfaller den gröna hybridobligationen. Telia Company har en option att förtidsinlösa obligationerna. Dessa så kallade

call dates infaller första gången 2022 för obligationen i SEK, 2023 för obligationen i EUR och 2026 för den gröna obligationen i EUR. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto.

Förväntade förfall MSEK	Not	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter		-213	–	–	–	–	–	–	–	–	-213
Marknadsfinansiering		-732	-475	-412	-5 856	-14 423	-13 132	-8 267	-8 697		-50 162 -102 156
Övrig upplåning		-176	-10	0	0	-312	-11	-602	–	–	-1 112
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder		-365	-505	-360	-8 721	-8 483	-12 935	-13 262	-7 570	-28 901	-81 102
Fordringar		288	579	293	8 861	8 250	12 633	13 809	7 404	28 443	80 560
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder		-21 713	-243	-69	-17	–	–	–	–	–	-22 042
Fordringar		21 210	236	66	17	–	–	–	–	–	21 529
Finansiella garantier	K23	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	K24	–	–	–	–	-255	-94	-66	-16	-84	-515
Leverantörsskulder och övriga kort
fristiga skulder	K25	-8 986	-2 456	-2 467	-2 700	–	–	–	–	–	-16 610
Leasingskulder	K28	-941	-610	-621	-730	-2 330	-2 152	-1 670	-1 580	-6 259	-16 893
Kredit- och fullgörandegarantier	K30	–	–	–	–	-16	–	–	–	–	-16
Summa		-11 628	-3 484	-3 570	-9 146	-17 569	-15 691	-10 058	-10 459		-56 963 -138 569

Hantering av valutarisk

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat negativt, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Telia Companys allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader.

Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har finansdirektören ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på utestående långa/korta positioner exponerade för valutafluktuationer. SEK är Telia Companys funktionella valuta. Den upplåning som Telia Company har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Finansiell transaktionsexponeringsrisk

Per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden, fördelat per valuta, för koncernens räntebärande upplåning, tillgångar och derivat följande förväntade förfallostruktur inklusive amorteringar

och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta.

MSEK		Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
	AUD Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	-6	–	-6	–	-13	-13	-13	-13	-577	-641
	Derivat	6	–	6	–	13	13	13	13	577	641
	Netto	0	–	0	–	0	0	0	0	0	0
DKK	Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Derivat	-2 890	–	–	–	–	–	–	–	–	-2 890
	Netto	-3 943	–	–	–	–	–	–	–	–	-2 890
EUR	Räntebärande tillgångar	1	–	–	–	–	–	–	–	–	1
	Räntebärande skulder	-629	-362	-353	-5 555	-5 439	-10 475	-7 466	-7 678	-39 499	-77 456
	Derivat	18 250	595	137	4 277	1 567	9 502	6 237	4 629	252	45 446
	Netto	17 622	233	-216	-1 278	-3 827	-973	-1 229	-3 049	-39 247	-32 009
	GBP Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	–	–	-120	-120	-120	-120	-120	-4 783	-5 383
	Derivat	4	–	–	120	120	120	120	120	4 782	5 386
	Netto	4	–	–	0	0	0	0	0	-1	3
JPY	Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	-8	–	-8	–	-1 442	-8	-8	-8	-908	-2 390
	Derivat	8	–	8	–	1 442	8	8	8	908	2 390
	Netto	0	–	0	–	0	0	0	0	0	0
	NOK Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	-18	-66	-6	-44	-613	-113	-113	-113	-4 146	-5 232
	Derivat	-1 633	-99	-67	-40	-179	-2 138	-6 129	-1 939	20	-12 204
	Netto	-1 651	-165	-73	-84	-792	-2 251	-6 242	-2 052	-4 126	-17 436
	USD Räntebärande tillgångar	60	–	–	–	–	–	–	–	–	60
	Räntebärande skulder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Derivat	-222	30	45	17	–	–	–	–	–	-130
	Netto	-162	30	45	17	–	–	–	–	–	70
	Övrigt Räntebärande tillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Räntebärande skulder	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	Derivat	-162	-20	–	–	–	–	–	–	-415	-597
	Netto	-162	-20	–	–	–	–	–	–	-415	-597
	Summa, netto	12 761	78	-244	-1 345	-4 664	-3 224	-7 471	-5 101	-43 789	-52 999

Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även minskade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR, se avsnittet "Omräkningsexponering".

Känslighet för transaktionsexponering i verksamheten Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler.

Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av utrustning. De huvudsakliga transaktionsexponeringarna kommer från de nordiska verksamheterna och involverar EUR, NOK och DKK.

Valuta	Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2020	Påverkan på årets resultat om valutan försvagas med 10 procent 2019
EUR	2,0	1,0
NOK	9,3	0,1
DKK	1,0	-0,1
Övriga	-1,5	2,6

Känslighetanalysen är baserad på exponeringen vid periodens slut och efter säkringsåtgärder.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Companys nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.

		2020			2019
MSEK	Netto investering	Säkrad genom upplåning eller derivat	Netto	Netto investering	Säkrad genom upplåning eller derivat	Netto
DKK	2 917	–	2 917	3 218	–	3 218
EUR	47 512	-17 104	30 498	56 935	-20 712	36 223
GBP	105	–	105	107	–	107
NOK	28 630	–	28 630	32 748	–	32 748
RUB	75	–	75	98	–	98
TRY	–	–	–	8 793	–	8 793
USD	365	–	365	357	–	357
Övriga valutor	625	–	625	816	–	816
Summa	80 229	-17 104	63 125	103 072	-20 712	82 360

Känslighet för omräkningsexponering

Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 8,2 miljarder SEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga valutor i vilka Telia Company har omräkningsexponering och vice versa. Beräkningen baseras på exponeringen per den 31 december 2020, inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av Telia Companys operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Förändringar i exponeringen under 2020 är främst hänförliga till en nedskrivning relaterat till Finland (EUR) och avyttring av aktier i Turkcell Holding (TRY).

Hantering av ränterisk

Telia Companys finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. Ränterisken avseende Telia Companys leasingavtal bedöms vara oväsentlig. Leasing omfattas inte av den löpande ränteriskhanteringen och ingår därför inte i avsnittet nedan.

Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för Telia Companys utestående lång- respektive kortfristig upplåning var vid rapportperiodens slut.

Procent	31 dec 20201	31 dec 20191
Långfristig upplåning	2,57	2,61
Kortfristig upplåning	4,53	3,43

1) Exklusive leasingskulder.

Nyckeltal för skuldportföljen var vid rapportperiodens slut följande. Angivna belopp avser redovisade värden exklusive leasingskuld.

MSEK	31 dec 20201	31 dec 20191
Duration (ränterisk)	4,4	4,1
Genomsnittlig löptid (år)	6,9	6,5
Kortfristiga lån	5 674	16 811
Långfristiga lån	88 055	87 852
Räntejustering <1 år	60 159	83 731
Räntejustering >1 år	33 570	20 932

1) Exklusive leasingskulder.

Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens genomsnittliga löptid normalt ska ligga mellan 1 och 5 år.

I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd struktur används olika former av derivat till exempel ränteswappar och valutaränteswappar för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.

Per den 31 december 2020 motsvarade räntebindningstiden för Telia Company-koncernens räntebärande tillgångar, skulder och derivat följande räntetyper och förväntade löptider. Angivna belopp avser nominella värden.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Fast ränta
Räntebärande tillgångar1	1 397	100	150	138	1 399	771	1 315	356	459	6 085
Räntebärande skulder1	-116	–	–	-5 052	-6 938	-10 222	-6 783	-7 466	-42 841	-79 417
Derivat	–	–	–	5 052	2 238	10 222	6 783	6 263	17 884	48 442
Netto	1 281	100	150	138	-3 300	771	1 315	-847	-24 498	-24 890
Rörlig ränta
Räntebärande tillgångar1	1 458	–	–	–	–	–	–	–	–	1 458
Räntebärande skulder1	-1 100	-5 000	–	–	–	–	-601	–	–	-6 701
Derivat	-34 553	-14 681	–	–	–	–	–	–	–	-49 233
Netto	-34 195	-19 681	–	–	–	–	-601	–	–	-54 477
Summa, netto	-32 913	-19 581	150	138	-3 300	771	714	-847	-24 498	-79 367

1) Exklusive leasingfordringar och leasingskulder.

Telia Company har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder, även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital, se not K11. Under 2020 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.

Känslighet för ränterisk

Telia Company hade den 31 december 2020 räntebärande skulder om 93,7 GSEK, redovisat värde, med en löptid om cirka 4,4 år, inklusive derivat. Lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick till cirka 60,1 GSEK, redovisat värde, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat.

Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar estimatet.

Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2021 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2020 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 472 MSEK. Samtidigt skulle effekten på eget kapital vara en minskning om 50 MSEK på grund av kassaflödessäkringar.

Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 2,3 GSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid som gällde den 31 december 2020.

Hantering av refinansieringsrisk

I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden skall överstiga 4 år, samt att maximalt 25 procent av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Per den 31 december 2020 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden för Telia Companys upplåning 7,0 år och 13 procent av upplåningen förfaller inom 2 år.

Pensionsskuldrisk

Se not K22 för detaljer rörande pensionsskuldsrisk samt känslighetsanalys.

Hantering av försäkringsbara risker

Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.

Ramavtal om nettning och liknande avtal

Telia Company har ingått ISDA-ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning. CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att veckovis utväxla likviditet grundat på aktuell exponering som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet.

		31 december 2020
MSEK	Not	Bruttobelopp finansiella tillgångar	Bruttobelopp finansiella skulder	Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen	Finansiella tillgångar som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K16, K19	4 156	–	4 156	940	861	78
Valutaswappar och valutaterminer	K16, K18	21	–	21	5	–	5
Övriga fordringar		2	-10	–	–	–	–
Summa		4 179	-10	4 177	945	861	84

		31 december 2020
MSEK	Not	Bruttobelopp finansiella skulder	Bruttobelopp finansiella tillgångar	Netto av finansiella skulder i balansräkningen	Finansiella skulder som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K21	4 193	–	4 193	976	909	67
Valutaswappar och valutaterminer	K24, K25	526	–	526	510	–	510
Övriga skulder		7	-38	–	–	–	–
Summa		4 726	-38	4 719	1 486	909	577

MSEK	Not	Bruttobelopp finansiella tillgångar	Bruttobelopp finansiella skulder	Netto av finansiella tillgångar i balansräkningen	Finansiella tillgångar som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K16, K19	3 717	–	3 717	1 709	1 487	222
Valutaswappar och valutaterminer	K16, K18	105	–	105	24	–	24
Övriga fordringar		39	-29	10	10	–	10
Summa		3 861	-29	3 831	1 743	1 487	246

		31 december 2019
MSEK	Not	Bruttobelopp finansiella skulder	Bruttobelopp finansiella tillgångar	Netto av finansiella skulder i balansräkningen	Finansiella tillgångar som inte har nettats	CSA	Netto
Ränte- och valutaränteswappar	K21	2 946	–	2 946	938	773	165
Valutaswappar och valutaterminer	K24, K25	377	–	99	297	–	297
Övriga skulder		23	-18	5	5	–	5
Summa		3 346	-18	3 329	1 240	773	468

Säkringsredovisning

Telia Company tillämpar säkringsredovisning vid hedgning (säkring) av ränterisk och valutarisk i finansieringsverksamheten. Telia Companys mål med säkringsstrategierna är att minska osäkerheten i framtida betalningar. Osäkerheten beror på förändringar i räntor och valutakursförändringar mot SEK.

En säkringsrelation kommer vara perfekt matchad genom kritiska kriterier. Det betyder att kriterierna för den säkrade posten och säkringsinstrumentet kommer att vara

identiska. Kriterier som kan användas är nominellt belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongutbetalningar, framtida kupongfixeringsdatum eller räntefixeringsindex.

För att utvärdera om en hedge är fortsatt effektiv beräknas kassaflödet baserat på de kritiska kriterierna och jämförs mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om kassaflödet neutraliseras av säkringsinstrumentet kan säkringen betecknas som fortsatt effektiv.

För mer information om principer för säkringsredovisning se not K3.

Säkringsinstrument 2020

				Tillgångar			Skulder
MSEK	Instrument	Post i balans räkningen	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Förändring av värde under året	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Förändring av värde under året
Verkligt värdesäkringar
Ränterisk	Derivat	Lång/kortfristiga fordringar/lån	52 802	1 525	243	9 936	65	-186
Kassaflödessäkringar
Valutarisk	Derivat	Lång/kortfristiga fordringar/lån	8 869	52	-1 588	31 089	1 812	1 165
Nettoinvesterings säkringar
Valutarisk	Obligationer	Lång/kortfristiga	–	–	–	18 681	15 001	4 209
Valutarisk	Derivat	fordringar/lån	–	–	–	7 670	1 923	31

Säkringsinstrument 2019

			Tillgångar			Skulder
MSEK	Instrument	Post i balans räkningen	Nominellt belopp	Redovisat belopp	Förändring av värde under året	Nominellt belopp	Redovisat belopp	Förändring av värde under året
Verkligt värdesäkringar
Ränterisk	Derivat	Lång/kortfristiga räntebärande ford ringar/lån	48 495	1 282	216	19 402	251	44
Kassaflödessäkringar
Valutarisk	Derivat	Lång/kortfristiga fordringar/lån	32 467	1 641	851	9 951	647	381
Nettoinvesterings säkringar
Valutarisk	Obligationer	Lång/kortfristiga	–	–	–	18 861	19 210	-31 319
Valutarisk	Derivat	fordringar/lån	–	–	–	1 892	1 892	474

Säkrade poster 2020

	Skulder
MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk	Totalt Redovisat belopp	Upplupet värde på skuld	Ackumulerad värdejustering på säkrad post	Värdejustering på säkrad post under året	Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar	Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen
Post i balansräkningen
Lång/kortfristiga lån	56 759	54 393	2 366	397	1 065	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	-27

Säkrade poster 2019

MSEK Verkligt värdesäkringar, ränterisk
	Totalt Redovisat belopp	Upplupet värde på skuld	Ackumulerad värdejustering på säkrad post	Värdejustering på säkrad post under året	Ackumulerade värde justeringar på avslutade säkringar	Ineffektivitet redovisad via resultaträkningen
Post i balansräkningen
Lång/kortfristiga lån	57 752	55 783	1 969	512	1 104	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	16

Säkrade poster 2020

	Skulder
MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk	Förändring av värde på säkrad post under året	Säkringsreserv för löpande säkringar	Säkringsreserv för avslutade säkringar	Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året	Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen	Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen
Post i balansräkningen
Lång/kortfristiga lån
Eget kapital	–	-128	-3	–	–	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	-3
Övrigt totalresultat	-1 813	–	–	-1 813	–	–

Säkrade poster 2019

	Skulder
MSEK Kassafödessäkringar, valutarisk	Förändring av värde på justerad post under året	Säkringsreserv för löpande säkringar	Säkringsreserv för avslutade säkringar	Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året	Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen	Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen
Post i balansräkningen
Lång/kortfristiga lån
Eget kapital	–	-212	6	–	–	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	6
Övrigt totalresultat	-382	–	–	-382	–	–

Säkrade poster 2020

	Tillgångar
MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk	Förändring av värde på säkrad post under året	Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar	Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar	Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året	Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen	Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen
Post i balansräkningen
Eget kapital	–	4 081	–	–	–	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	–
Övrigt totalresultat	-635	–	–	-635	–	–

Säkrade poster 2019

	Tillgångar
MSEK Nettoinvesteringssäkringar, valutarisk	Förändring av värde på säkrad post under året	Valutaomräk ningsreserv för löpande säkringar	Valutaomräk ningsreserv för avslutade säkringar	Värdejusteringar på säkringar via övrigt total resultat under året	Ineffektivitet redovisat via resultaträkningen	Belopp som om klassifierats från säkringsreserv till resultaträkningen
Post i balansräkningen
Eget kapital	–	4 579	–	–	–	–
Post i resultaträkningen
Finansnetto	–	–	–	–	–	–
Övrigt totalresultat	1 623	–	–	1 623	–	–

K28 LEASINGAVTAL

Telia Company som leasetagare

Koncernen hyr olika typer av tillgångar, såsom teknisk yta (t ex lokaler för teknik, yta på tak, samlokalisering, plats på torn och datacenter), teknisk utrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer, torn, basstationer och servrar), icke-teknisk yta (t ex kontorslokaler, butiker och parkeringsplatser) samt mark. Övriga leasingavtal avser främst bilar, kontorsutrustning och it-utrustning. Leasingavtal förhandlas på individuell bas och innehåller en stor spridning av olika leasingperioder och villkor. Leasingavtalen innehåller ofta förlängningsoptioner för olika tidsperioder. Leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) omfattar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både förlängningsperioder (om Telia Company är rimligt säker på att nyttja förlängningsoptionen) och uppsägningsbara

perioder (om Telia Company är rimligt säker på att inte nyttja uppsägningsoptionen). Fastställande av leasingperioden kräver därför ledningens bedömning, se not K2. Förutom vad gäller korttidsleasingavtal, varierar uppskattade leasingperioder inklusive uppskattade förlängningsperioder och uppsägningsbara perioder mellan 2 och 41 år. Den genomsnittliga nyttjandeperioden för nyttjanderättstillgångar för 2020 varierar mellan 3 och 13 år. Ungefär 45 procent av de totala leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) är hänförliga till förlängningsperioder där Telia Company har gjort en bedömning att det är rimligt säkert att förlängningsoptionerna kommer att nyttjas. Denna del av leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) avser främst teknisk yta och teknisk utrustning.

Belopp som redovisats i koncernens balansrapport

Redovisat värde för nyttjanderättstillgångar fördelade sig på fölljande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Nyttjanderättstillgångar
Teknisk yta	7 235	7 419
Tekninsk utrustning	2 820	3 704
Icke-teknisk yta	3 613	3 416
Mark	940	852
Övrigt	206	248
Summa	14 814	15 640

Under 2020 har 1 097 MSEK av nyttjanderättstillgångar hänförliga till Carrier omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning, se not K35. Ökningar av nyttjanderättstillgångar under 2020 uppgick till 4 573 MSEK, (1 719), varav 2 385 MSEK avsåg nya avtal främst hänförliga till

teknisk och icke-teknisk yta samt teknisk utrustning. 2 188 MSEK avsåg ändringar av leasingavtal främst på grund av omprövade leasingperioder för befintliga avtal för teknisk yta och teknisk utrustning.

Redovisat värde för leasingskulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Leasingskulder1
Långfristiga	12 183	12 046
Kortfristiga	2 671	2 968
Summa	14 854	15 015

1) Ingår i raderna lång- och kortfristiga lån i koncernens balansrapport.

Under 2020 har 692 MSEK av totala leasingskulder hänförliga till Carrier omklassificerats till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning, se not K35. För förväntad förfallostruktur på leasingskulderna se not K27.

Belopp som redovisats i koncernens totalresultatrapport

Koncernens totalresultatrapport innehåller följande belopp hänförliga till leasing.

MSEK, förutom genomsnittlig nyttjandeperiod	Genomsnittlig nyttjande period (år) 2020	31 dec 2020	31 dec 2019
Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar
Teknisk yta	7	1 294	1 298
Teknisk utrustning	5	815	708
Icke-teknisk yta	6	883	737
Mark	13	80	69
Övrigt	3	132	125
Summa avskrivningar		3 205	2 938
Räntekostnad (ingår i finansiella kostnader)		441	436
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter1		68	62
Summa kostnader		3 714	3 435

1) Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, hyra av tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ingår i raderna Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader och Administrationskostnader.

Det fanns inga väsentliga intäkter hänförliga till vidareuthyrning eller sale and leaseback-transaktioner under 2020 eller 2019.

Belopp redovisade i koncernens kassaflödesrapporter Totalt kassautflöde för leasingavtal uppgick under 2020 till 3 490 (3 144) MSEK. Återbetalningar av leasingskulder har redovisats som kassaflöde från finansieringsverksamheten och betald ränta har redovisats som kassaflöde från den löpande verksamheten.

ring inom ramen för Telia Companys produkterbjudande avseende hårdvaror och kundplacerad utrustning.

Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2020 var löptiden 12 kvartal. 72 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 28 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller Telia Company enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med sim-kort för automatiserad avsläsning till ett energiföretag som en del av Telia Companys paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta och löper ut 2023.

Telia Company som leasegivare

Finansiell leasing

Leasingportföljen inom Telia Companys kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland och Norge omfattar finansie-

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Försäljningsvinst	30	39
Finansiella intäkter från nettoinvesteringen i leasingavtalet	91	95
Summa	121	134

Finansiell lease löptidsanalys

Leasingfordringar har följande löptider.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kortare än 1 år	463	494
1-2 år	215	308
2-3 år	88	120
3-4 år	55	57
4-5 år	44	38
5 år+	8	7
Summa odiskonterade leasingfordringar	874	1 024
Ej intjänad finansiell intäkt	-68	-93
Nettoinvestering i leasingavtalet	806	931

Reserv för förväntade kreditförluster på leasingfordringar uppgick den 31 december 2020 till 0 MSEK (0). Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.

Operationell leasing

Telia Company som leasegivare, hyr ut olika typer av tillgångar till kunder så som teknisk utrustning och yta (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer och plats på torn). Leasingportföljen innehåller också den internationella carrier-verksamheten och omfattar avtal med andra internationella operatörer samt andra avtal. Avtalstiderna med operatörer varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. För övriga avtal varierar avtalstiderna mellan 3 och 10 år med en genomsnittlig avtalslängd

om cirka 5 år. Utöver detta har Telia Company operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 2 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år. Telia Company har också operationella lesingavtal avseende telefoner i Norge, vilka innhåller en rätt för kunden att byta till en ny telefon genom att återlämna sin existerande telefon och ingå ett nytt leasingavtal. Avtalsperioden är mellan 1 och 2 år. För mer information om tillgångar som är föremål för operationell leasing, se not K13.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Leasingintäkter	2 780	2 341

Det var inga väsentliga variabla leasingavgifter hänförliga till operationella leasingavtal under 2020 eller 2019.

Löptidsanalys för operationella leasingavgifter

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kortare än 1 år	2 276	2 207
1-2 år	1 602	1 302
2-3 år	991	1 022
3-4 år	701	728
4-5 år	521	551
5 år+	480	774
Summa odiskonterade framtida leasingavgifter	6 570	6 585

I summa odiskonterade famtida leasingavgifter för 2020 ingår Carrier som är klassificerade som tillgångar som innehas för försäljning med 817 MSEK.

K29 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Svenska staten

Vid årsskiftet ägde svenska staten 39,5 procent av totala aktier i Telia Company. Resterande 60,5 procent av totala aktierna har ett spritt ägande.

Telia Company-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag bedriver konkurrerande verksamhet med Telia Company. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statligt ägda bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Companys nettoomsättning eller resultat.

Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Companys avgift uppgick till 36 MSEK under 2020 respektive 38 MSEK under 2019. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 39 MSEK under 2020 respektive 41 MSEK under 2019.

Intressebolag och joint ventures

Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.

I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.

		Januari–december eller 31 december
MSEK	2020	2019
Försäljning av varor och tjänster
Operators Clearing House	3	3
Turkcell	0	1
Tet (f d Lattelecom)	1	3
Övriga	2	0
Summa försäljning av varor och tjänster	6	7
Köp av varor och tjänster
Mediamätning i Skandinavien	23	2
Turkcell	0	3
Tet (f d Lattelecom)	4	3
Övriga	0	2
Summa köp av varor och tjänster	27	9
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	2	1
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	5	7

Pensions- och personalstiftelser

Per den 31 december 2020 ägde Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 834 704 aktier i Telia Company sammantaget 0,03 procent av totala aktier. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22.

Nyckelpersoner i ledande ställning

Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 för ytterligare information.

K30 EVENTUALPOSTER, ÖVRIGA KONTRAKTSFÖRPLIKTELSER OCH RÄTTSTVISTER

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 20191
Kredit- och fullgörandegarantier m m	16	16
Delsumma (se Likviditetsrisk – not K27)	16	16
Garantier för pensionsförpliktelser	295	294
Summa ansvarsförbindelser	311	309

1) 2019 kvarvarande verksamhet.

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2020 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Kredit- och fullgörandegarantier	-	-	-	-	16	-	-	-	-	16

Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company, bland annat även medförande en sänkning av Telia Companys officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.

Ställda säkerheter

Vid rapportperiodens slut var ställda säkerheter på spärrade bankmedel 43 MSEK (45).

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2020 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar (exklusive film- och programrättigheter) hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntad investeringsperiod MSEK	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Immateriella tillgångar	60	15	2	26	-	-	-	-	-	104
Materiella tillgångar	1 631	1 323	527	633	870	566	110	78	-	5 738
Leasar	2	1	1	1	5	16	21	20	129	196
Summa (se Likviditetsrisk – not K27)	1 693	1 339	530	660	875	582	131	98	129	6 037

Kontraktsförpliktelser uppgick per den 31 december 2020 till 21 765 MSEK (10 990 vid utgången av 2019, kvarvarande verksamhet), varav 15 728 MSEK (7 760 vid utgången av 2019) avsåg film- och programrättigheter. Ökningen i kontraktsförpliktelser avser till största delen film- och programrättigheter samt modernisering av nätverk i Norge. Se not K14 för ytterligare information.

Rättsliga och administrativa tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån avtalsrättsliga och affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och immaterialrätt.

Förutom här beskrivna tvister är Telia Company eller dess dotterbolag inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.

Under 2005 ingick Telia Company och Çukurova ett avtal om Telia Companys förvärv av aktier i Turkcell Holding A.S. från Çukurova. Då Çukurova därefter inte fullföljde avtalet vidtog Telia Company rättsliga åtgärder. En skiljenämnd inom den internationella handelskammaren (ICC) tillerkände den 1 september 2011 Telia Company ett skadestånd

om 932 MUSD, samt ränta och kostnader, för Çukurovas underlåtenhet att överlämna de Turkcell Holding-aktier som aktieöverlåtelseavtalet krävde. Telia Company har varit involverad i flera rättsliga åtgärder relaterat till detta, inklusive rättsliga åtgärder i strävan att driva in skadeståndet. Den 17 juni 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sitt innehav om 47,1 procent i Turkcell Holding A.S., som äger 51,0 procent av det noterade bolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., till det statligt ägda Turkey Wealth Fund för ett pris om 530 MUSD. Transaktionen innebär även ett komplett och globalt avslut på samtliga ägardispyter och tvister hänförliga till Turkcell och Turkcell Holding.

I september 2019 inleddes ett skiljedomsförfarande i London mot Telia Company och Turkcell under aktieöverlåtelseavtalet avseende försäljningen av dotterbolaget Kcell i Kazakstan 2018. Det totala kravet mot Telia Company och Turkcell uppgår till 66 MUSD (motsvarande 594 MSEK) plus ränta, varav Telia Company:s andel uppgår till 45 MUSD (motsvarande 405 MSEK). Skiljedomsförfarandet är fortfarande i ett tidigt skede och innefattar väsentliga osäkerheter. Under december 2020 har parterna fört diskussioner om förlikning, men ingen överenskommelse har ännu nåtts. Per den 31 december 2020 har en avsättning redovisats. Kostnaden är redovisad inom avvecklad verksamhet, se not K35.

K31 KASSAFLÖDESINFORMATION

Icke-kontanta transaktioner, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Återställningsåtaganden

Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 311 MSEK och 954 MSEK under åren 2020 respektive 2019, se not K23.

Bytestransaktioner avseende fastighetsnät

Telia Company tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2020 och 2019 icke-kontanta byten om 36 MSEK respektive 112 MSEK.

Utdelning, ränta och inkomstskatter, kvarvarande och avvecklad verksamhet

MSEK	Jan-dec 2020	Jan-dec 2019
Erhållna utdelningar	219	366
Erhållna räntor	375	344
Betalda räntor	-3 009	-2 841
Betalda skatter	-1 374	-911

MSEK	Jan-dec 2020	Jan-dec 2019
Dotterbolag
Latvijas Mobilais Telefons SIA	-156	-119
Telia Lietuva, AB	-66	-59
Övriga dotterbolag	-18	0
Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande	-240	-178

Utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande och avvecklad verksamhet

Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter

				Icke likviditetspåverkande förändringar
MSEK	31 dec 2019	Kassa flöden	Förvärv/ avyttringar	Nya och förändrade leasing kontrakt	Föränd ringar i valuta kurser	Föränd ringar i verkligt värde	Övriga föränd ringar¹	Omklass till Tillg. som innehas för försäljning3	31 dec 2020
Långfristiga lån	99 899	7 866	-27	3 925	-3 257	723	-8 474	-416	100 239
Långfristiga leasingskulder	12 046	−	-27	3 925	-414	−	-2 930	-416	12 183
Långfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för	87 853	7 866	−	−	-2 843	723	-5 544	−	88 055
att säkra långfristiga lån	2 770	24	−	−	901	99	-144	−	3 650
Kortfristiga lån		19 779 -19 865	135	−	-1 199	78	9 692	-275	8 345
Kortfristiga leasingskulder	2 968	-2 955	135	−	-104	−	2 902	-275	2 671
Kortfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för		16 811 -16 910	−	−	-1 096	78	6 790	−	5 674
att säkra kortfristiga lån	22	−	−	−	185	18	-73	−	151
Lån avvecklad verksamhet	124	-2	-130	−	-2	−	10	−	−
Långfristiga leasingskulder	81	−	-85	−	-1	−	5	−	−
Kortfristiga leasingskulder	43	-2	-45	−	-1	−	5	−	−
Kortfristiga lån	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Summa skulder från finansieringsverksamheten		119 803 -12 001	-23	3 925	-4 458	802	1 227	-692	108 584
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2	-3 717	165	−	−	-389	-509	245	−	-4 205
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	-3 269	-31	−	−	585	-432	88	−	-3 059
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	-382	175	−	−	-56	-28	222	−	-70
Summa skulder från finansierings verksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2		116 086 -11 836	-23	3 925	-4 847	293	1 473	-692	104 379

1) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

3) Omklasssificering av leasingskulder Telia Carrier till "Tillgångar som innehas för försäljning".

		ÖVRIGT

					Icke likviditetspåverkande förändringar
MSEK	31 dec 2018	Över gångs effekt IFRS 163	Justerad 1 jan 2019	Kassa flöden	Förvärv/ avyttringar	Nya leasing kontrakt	Föränd ringar i valuta kurser	Föränd ringar i verkligt värde	Övriga föränd ringar¹	31 dec 2019
Långfristiga lån	86 990	11 810	98 800	6 004	331	1 719	1 945	942	-9 842	99 899
Långfristiga leasingskulder	1 363	11 810	13 173	−	330	1 719	171	−	-3 347	12 046
Långfristiga lån exkl. leasingskulder varav derivat som innehas för	85 627	−	85 627	6 004	1	−	1 774	942	-6 495	87 853
att säkra långfristiga lån	1 954	−	1 954	-30	−	−	268	604	-26	2 770
Kortfristiga lån	9 552	2 529	12 081	-2 513	105	−	-27	23	10 110	19 779
Kortfristiga leasingskulder	46	2 529	2 575	-2 651	105	−	−		2 939	2 968
Kortfristiga lån exkl. leasingskulder	9 506	−	9 506	138	−	−	-27	23	7 171	16 811
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	45	−	45	−	−	−	−	-7	-17	22
Lån avvecklad verksamhet	−	133	133	-14	−	16	5	−	-15	124
Långfristiga leasingskulder	−	104	104	−	−	16	4	−	-42	81
Kortfristiga leasingskulder	−	29	29	-21	−	−	1	−	34	43
Kortfristiga lån	−	−	−	7	−	−	−	−	-7	−
Summa skulder från finansieringsverksamheten	96 541	14 472	111 013	3 477	436	1 735	1 923	965	254	119 803
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2	-2 923		-2 923	537	−	−	-774	-553	-4	-3 717
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	-2 321	−	-2 321	-41	−	−	-522	-553	169	-3 269
varav derivat som innehas för
att säkra kortfristiga lån	-81	−	-81	−	−	−	-135	9	-175	-382
Summa skulder från finansierings verksamheten netto efter avdrag för tillgångar som
säkrar upplåning2	93 618	14 472	108 090	4 014	436	1 735	1 149	412	250	116 086

1) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att dessa ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

3) Övergångseffekt av IFRS 16.

Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar

Telia Company-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter.

Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2020 uppgick till 717 MSEK främst hänförligt till en tilläggsköpeskilling (uppskjuten) i samband med förvärvet av Bonnier Broadcasting.

Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 9 274 MSEK och var främst hänförligt till förvärven

av Bonnier Broadcasting och Fello. För information om rörelseförvärv, se not K34.

Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2020 uppgick till 5 285 MSEK främst hänförligt till avyttringarna av Turkcell och Moldcell.

Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2019 uppgick till 6 MSEK. För ytterligare information om avyttrade verksamheter, se not K15 och K35.

K32 PERSONAL

Anställda, löner och sociala kostnader

Under 2020 minskade antalet anställda i kvarvarande verksamhet med 104 till 20 741 vid årsskiftet från 20 845 vid årsskiftet 2019. Antal anställda i avvecklad verksamhet minskade med 387 till 0 från 387 vid årsskiftet 2019.

Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2020		Jan–dec 2019
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige1	7 654	63,4	7 337	64,1
Finland	4 144	68,1	3 890	68,1
Norge	1 960	73,2	1 928	72,8
Danmark	929	68,2	930	67,1
Litauen	2 778	53,8	2 903	53,5
Lettland	1 018	48,3	998	48,6
Estland	1 630	55,0	1 675	54,0
Ryssland	34	50,0	35	51,4
Storbritannien	58	60,1	53	62,3
Övriga länder1	268	72,8	235	69,0
Summa, kvarvarande verksamhet	20 473	62,9	19 984	62,7
Moldavien	30	33,3	224	39,3
Övriga länder	2	100,0	7	57,1
Summa, avvecklad verksamhet	32	37,5	231	39,8
Summa	20 505	62,8	20 215	62,5

1) 2019 har omräknats då 46 anställda har flyttats från Sverige till Övriga länder.

Under både 2020 och 2019, bedrevs verksamhet i 24 länder varav kvarvarande verksamhet bedrevs i 23 respektive 22 länder under 2020 och 2019.

Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i Telia Company-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå.

		31 dec 2020	31 dec 2019
Procent	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	33,8	34,4	30,1	36,6
Män	66,2	65,6	69,9	63,4
Summa, kvarvarande verksamhet	100,0	100,0	100,0	100,0
Kvinnor	–	–	–	77,8
Män	–	–	100,0	22,2
Summa, avvecklad verksamhet	–	–	100,0	100,0

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Löner och andra ersättningar	12 077	11 503
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	2 291	2 168
Pensionskostnader	1 648	1 433
Summa sociala kostnader	3 939	3 601
Aktiverat eget arbete	-1 221	-1 105
Övriga personalkostnader	287	338
Summa personalkostnader per kostnadsslag, kvarvarande verksamhet1	15 081	14 337
Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet	24	95

1) Varav 401 MSEK (584) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.

Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.

	Jan–dec 2020		Jan–dec 2019
MSEK	Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet1	231 (91)	11 846	139 (88)	11 363
Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet	–(–)	22	11(1)	79

1) Varav ledande befattningshavare 54 MSEK (-) och övriga anställda 267 MSEK (468) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.

Pensionskostnaderna för samtliga ledande befattningshavare var 34 MSEK för 2020 och 39 MSEK för 2019.

Under 2020 och 2019 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 7 MSEK respektive 23 MSEK. Utöver detta vinstdelningssystem tillämpar alla regioner inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare.

Långsiktigt incitamentsprogram (LTI)

Årsstämmorna 2010 till 2020 i Telia Company beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbestämda prestationskraven, bestående av finansiella mål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 2 491 202 (PSP 2017), 2 413 597 (PSP 2018), 2 194 830 (PSP 2019) och 2 355 802 (PSP 2020). Telia Company-aktier, motsvarande cirka 0,06 procent av det totala antalet utestående aktier för PSP 2017, 0,06 procent för PSP 2018, 0,05 procent för PSP 2019 och 0,06 procent för PSP 2020.

Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.

Prestationsaktieprogram 2015 till 2020

Finansiella mål består av EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30 procent av deltagarens årliga grundlön. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på ackumulerad EBITDA och till 50 procent baseras på TSR under hela prestationsperioden på tre år. TSR mäts i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag.

Deltagande i programmet kräver ingen egen investering av deltagarna i Telia Company-aktier. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60 procent av deltagarens grundlön.

PSP 2017 avslutades våren 2020 och slutlig tilldelning har gjorts till de 135 kvarvarande deltagarna i programmet. Tre deltagare fick kontant utbetalning motsvarande värdet av totalt 9 184 aktier. Under maj 2020 överförde Telia Company via ett aktieswap-avtal med en extern part 380 741 aktier till 132 deltagare till ett genomsnittligt pris om 32,30 SEK per aktie. Den totala kostnaden för de överförda aktierna var 12 MSEK och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK.

Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2020.

Prestationsaktieprogram	2020/2023	2019/2022	2018/2021	2017/2020
Deltagare
Antal deltagare per den 31 december 20191	–	196	174	146
Nytillkomna deltagare under 2020	210	–	–	–
Avslutade anställningar under 2020	-5	-21	-21	-11
Slutlig tilldelning under 2020	–	–	–	-135
Antal deltagare per den 31 december 2020	205	175	153
Tilldelade aktier
Preliminär tilldelning 31 december 2019	–	0	745 350	424 656
Preliminär tilldelning 2020	2 418 336	–	–	–
Förverkade aktier	-2 361 657	–	–	–
Återkallade aktier	-56 679	0	-94 791	-34 729
Slutlig tilldelning	–	–	–	-389 925
Antal tilldelade aktier per den 31 december 2020	0	0	650 559	–

1) En deltagare, totalt för alla prestationsaktieprogram, tillhörde avvecklad verksamhet.

Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren var enligt följande.

Prestationsaktieprogram	2020/2023	2019/2022	2018/2021	2017/2020
Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK)	-11	10	45	35
Använda antaganden (procentsatser)
Måluppfyllelse för det EBITDA-baserade prestationsvillkoret	0	0	0	0
Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på
Bedömd volatilitet, Telia Company	20	18	20	21
Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen	16-39	14-28	16-26	17-28
Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen	50	41	54	49
Riskfri ränta	-0,3	-0,6	-0,5	-0,5

Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det beräknade värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till följande.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Löner och andra ersättningar	16	32
Sociala kostnader	4	8
Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram	21	40

Ersättningar till ledande befattningshavare Styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2020 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 825 000 SEK (1 825 000) för ordföranden, 860 000 SEK (860 000) till vice ordföranden och med 610 000 SEK (610 000) för övriga av stämman valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode

till ledamöterna i styrelsens Revisions- och hållbarhetsutskott med 275 000 SEK (275 000) till ordföranden och med 150 000 SEK (150 000) per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens Ersättningsutskott med 70 000 SEK (70 000) till ordföranden och med 50 000 SEK (50 000) per person till övriga ledamöter.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Ersättningar till styrelsen

kSEK	Styrelse1	Revisions- och hållbarhets utskott	Ersättnings utskott	Summa ersättningar
Styrelse 2020
Lars-Johan Jarnheimer	1 825	38	70	1 933
Ingrid Bonde, vice ordförande från 2 april	643	112		755
Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande till 2 april	220		13	233
Rickard Gustafson	610		50	660
Jeanette Jäger från 2 april	456			456
Nina Linander	610	275		885
Jimmy Maymann	610	150		760
Anna Settman	610			610
Olaf Swantee	610			610
Martin Tivéus	610			610
Summa	6 803	575	133	7 511

		Revisions- och
kSEK	Styrelse1	hållbarhets utskott	Ersättnings utskott	Summa ersättningar
Styrelse 2019
Lars-Johan Jarnheimer, ordförande från 26 november	177	15	7	199
Marie Ehrling, ordförande till 26 november	1 628	136	63	1 827
Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande	848	–	50	898
Susanna Campbell till 18 januari	28	–	2	30
Rickard Gustafson från 10 april	442	–	36	478
Nina Linander	601	268	–	869
Jimmy Maymann	601	109	–	710
Anna Settman	601	41	–	642
Olaf Swantee	601	41	–	642
Martin Tivéus	601	–	–	601
Summa	6 129	609	159	6 897

1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisions- och hållbarhetsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättningen betalas månatligen. Lars-Johan Jarnheimer, Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settman, Olaf Swantee och Martin Tivéus omvaldes på bolagsstämman 2020. Nya ledamöter är Ingrid Bonde och Jeanette Jäger. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.

Koncernledningen

Telia Companys koncernledning utgörs av koncernchefen, fyra EVPs och sju SVPs. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen. Allison Kirkby tillträdde tjänsten som Telia Companys vd och koncernchef den 4 maj 2020.

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Styrelsen föreslår att årsstämman 2020 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till koncernchefen. Riktlinjerna ska gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. En framgångsrik implementering av riktlinjerna säkerställer att Bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås och tillvarata Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsmål¹ .

Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. De föreslagna riktlinjerna gäller från och med årsstämmans beslut.

Total ersättning

Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, industri och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner. Bolaget erbjuder ingen rörlig kontantersättning till koncernledningen.

Beträffande anställningsförhållanden, som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

1) För mer information gällande företagets strategi, se https://www.teliacompany.com/sv/om-foretaget/strategi/

Fast grundlön

Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning och ansvar använder Bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen. Den individuella prestationen utvärderas och ligger till grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen utvärderas i förhållande till hur de årliga, förutbestämda målen har uppnåtts (inklusive finansiella-, medarbetar-, och hållbarhetsmål).

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredning av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för Bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärdering av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer. Ersättningsutskottet rådgör regelbundet med koncernchefen och Head of People & Brand gällande anställdas löner och villkor.

Pension

Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie, om inte annat anges i lag eller kollektivavtal. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år men kan variera beroende regulatoriska krav. Premien till premiebestämd pension ska inte överstiga 40 procent av den fasta årliga grundlönen.

Övriga förmåner

Bolaget tillhandahåller övriga förmåner och program i enlighet med marknadspraxis vid var gällande tidpunkt. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Sådana övriga förmåner ska inte överstiga 10 procent av den fasta årliga grundlönen.

Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25 procent av den fasta årliga grundlönen.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex (6) månader (tolv (12) månader för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida och upp till tolv (12) månader vid uppsägning från Bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från Bolagets sida kan individen

vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag kan maximalt motsvara två års fast grundlön.

Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.

Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta kontantlönen vid tidpunkten för uppsägningen, uppgå till högst 60 procent av månadsinkomsten vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget.

Beslut gällande ersättning hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverade i beslut gällande sin egen ersättning.

Med tillämpning av dessa riktlinjer beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av ersättningsutskottet baserat på koncernchefens rekommendationer.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottet uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

Ersättningar och övriga förmåner intjänade som medlem av koncernledningen under året, kapitalvärden av pensionsåtaganden

kSEK	Fast grundlön	Övrig ersättning1	Övriga förmåner 2	Pensions- kostnad3	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande4
Koncernledningen, 2020
Allison Kirkby, koncernchef från 4 maj	11 886	0	131	4 658	16 674	–
Christian Luiga, koncernchef till 4 maj	4 931	51	37	1 112	6 131	–
Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 4 EVPs och 7 SVPs)	47 281	896	1 229	13 602	63 008	25 112
Summa	64 098	948	1 397	19 372	85 814	25 112
Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen
Johan Dennelind, uppsägningstid till 31 januari	1 567	1 392	2	616	3 577	–
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (7 personer)5	67 203	3 229	948	12 582	83 962	–
Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer)						164 736
Summa	68 770	4 620	949	13 199	87 539	164 736
Totalsumma	132 868	5 568	2 346	32 571	173 353	189 847

kSEK	Fast grundlön	Övrig ersättning1	Övriga förmåner 2	Pensions- kostnad3	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande4
Koncernledningen, 2019
Christian Luiga, koncernchef från 12 september	4 371	–	33	1 714	6 119	–
Johan Dennelind, koncernchef till 12 september	13 112	325	45	5 159	18 641	–
Övriga medlemmar av koncernledningen (inklusive 3 EVPs, 7 SVPs och 1 övrig medlem)	55 978	2 132	1 631	15 302	75 043	1 966
Summa	73 461	2 457	1 710	22 175	99 803	1 966
Övriga tidigare medlemmar av koncern ledningen
Johan Dennelind, uppsägningstid från 12 september	5 694	63	16	2 240	8 013	–
Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (2 personer)5	14 358	890	352	2 552	18 152	–
Tidigare koncernchefer och vVD:ar (8 personer)	–	–	–	–	–	168 423
Summa	20 052	953	368	4 792	26 165	168 423
Totalsumma	93 513	3 409	2 077	26 968	125 968	170 388

1) Övrig ersättning för övriga medlemmar av koncernledningen är huvudsakligen semestertillägg och semesterersättning.

2) Övriga förmåner avser bilförmån, förmåner kopplade till utlandstjänst samt ett antal andra beskattningsbara förmåner. Övriga förmåner för både Allison Kirkby och

Christian Luiga avser huvudsakligen bilförmån och sjukvårdsförsäkring.

3) Ytterligare information om pensionsvillkor återfinns nedan.

4) Kapitalvärdet för pensionsåtaganden inkluderar förmånsbestämda planer för åtta tidigare koncernchefer och vVD (lämnade Telia Company före 2020) och en nuvarande SVP.

5) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar personer som har slutat på Telia Company. Avsättning för ersättning under uppsägningstid avseende fast grundlön, förmåner och pensionskostnader samt avsättning för avgångsvederlag ingår i beloppet. Ersättning under uppsägning och avgångsvederlag reduceras med inkomst från annat håll, avsättningen reduceras då.

Kommentarer gällande 2019 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2019. Summering stämmer inte alltid på grund av avrundning.

Pensionsförmåner

Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön eller som ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader.

För förmånsbestämda pensionsplaner är de huvudsakliga orsakerna till förändringen i åtagandet förändringen i diskonteringsränta, utbetalda pensionspremier samt att en ny medlem av koncernledningen omfattas av en förmånsbestämd pension.

Koncernchef

Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger premier om 14,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 40 procent av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie för Allison Kirkby som vd på 4 657 796 SEK (utgör 39,2 procent av grundlönen på 11 886 000 SEK). För Christian Luiga ger det en total pensionspremie för 2020 på 1 112 221 SEK (utgör 22,6 procent av grundlönen på 4 930 937 SEK), för perioden som tillförordnad vd.

Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 66 800 SEK för 2020. Pensionsåldern är rörlig. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.

Övriga medlemmar av koncernledningen

Övriga medlemmar av koncernledningen baserade i Sverige har premiebestämda pensionslösningar med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För två medlemmar av koncernledningen betalas en ytterligare premie om 5 procent och för en medlem av koncernledningen en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Medlemmar av koncernledningen som omfattas av ITP-planen omfattas även av samtliga kollektivavtalade förmåner kopplade till ITP-planen. En koncernledningsmedlem omfattas av förmånsbestämd pension. Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga länder har också premiebestämda pensionslösningar (med undantag för lagstadgade förmånsbestämda pensionslösningar i Finland). För en koncernledningsmedlem utanför Sverige ersätts delar av pensionspremien kontant. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig.

Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen

Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncernchefen eller koncernledningen.

K33 ARVODEN TILL REVISIONSFÖRETAG

Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra lokala revisionsföretag inom områdena skatt/juridik och Corporate Finance

samt andra konsulttjänster. Deloitte AB omvaldes till Telia Companys revisionsföretag vid årsstämman. Arvoden till Deloitte var enligt följande. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.

Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Arvoden, kvarvarande och avvecklad verksamhet
Deloitte
Revision	38	35
Revisionsnära tjänster	3	1
Skatterådgivning	1	2
Övriga tjänster	1	0
Summa Deloitte	43	38
Övriga revisionsföretag
Revision	1	2
Revisionsnära tjänster	0	0
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	–	0
Summa Övriga revisionsföretag	1	2

K34 RÖRELSEFÖRVÄRV

Bonnier Broadcasting

Den 2 december 2019 förvärvade Telia Company Bonnier Broadcasting med varumärkena TV4, C More och finländska MTV av Bonnier AB för 9,2 GSEK på kassa- och skuldfri bas, med en tilläggsköpeskilling på maximalt 1 GSEK. Tilläggsköpeskillingen (uppskjuten) baserades på intäktsoch EBITDA-utveckling för perioden 1 juli 2018 till 30 juni 2019 (det vill säga inte en villkorad tilläggsköpeskilling). Per den 31 december 2019 var tilläggsköpeskillingen uppskattad till 800 MSEK. Den preliminära förvärvsredovisningen som presenterades i Års- och hållbarhetsredovisningen

2019 har justerats under 2020. Totalt anskaffningsvärde för förvärvet minskades med -223 MSEK, varav -285 MSEK hänfördes till tilläggsköpeskillingen. Utöver det minskades goodwill med -184 MSEK och verkligt värde på immateriella tillgångar minskades med -55 MSEK (varav kundrelationer med -22 MSEK och varumärken med -32 MSEK). Vidare minskades hänförlig uppskjuten skatteskuld med -9 MSEK och kortfristiga skulder med -7 MSEK

Anskaffningsvärden, verkliga värden på förvärvade nettotillgångar och goodwill för förvärvet presenteras i nedanstående tabell.

MSEK	Bonnier Broadcasting
Anskaffningsvärde	10 447
varav kontant köpeskilling	10 447
Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	6 513
varav kundrelationer	4 072
varav varumärken	2 128
varav mjukvara	313
Långfristiga film- och programrättigheter	1 029
Övriga anläggningstillgångar	753
Anläggningstillgångar	8 295
Kortfristiga film- och programrättigheter	1 977
Övriga omsättningstillgångar	1 109
Likvida medel	715
Omsättningstillgångar	3 802
Summa förvärvade tillgångar	12 096
Uppskjutna skatteskulder	-1 278
Övriga långfristiga skulder	-349
Långfristiga skulder	-1 627
Kortfristiga skulder	-2 433
Summa övertagna skulder	-4 060
Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar	8 036
Goodwill	2 410

Kassaflödeseffekten netto från rörelseförvärvet var 9 155 MSEK (kontant köpeskilling 9 870 MSEK betalad vid förvärvstillfället minus likvida medel 715 MSEK) i det fjärde kvartalet 2019. Kassaflödeseffekten under 2020 var 577 MSEK, varav 515 MSEK hänfördes till tilläggsköpeskillingen och 61 MSEK hänfördes till det ursprungliga anskaffningsvärdet. Goodwill är bland annat hänförlig till framtida kunder, marknadsposition samt personal. Ingen del av goodwill förväntas bli skattemässigt avdragsgill.

Förvärvsrelaterade kostnader om 170 MSEK har redovisats som övriga rörelsekostnader, varav 15 MSEK under 2020.

Allokering av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Goodwill från förvävet av Bonnier Broadcasting har allokerats till följande kassagenererande enheter och rapporterbara segment:

MSEK	31 dec 2020	Andel, %
Tv och media	1 477	61
Sverige	824	34
Finland	109	5
Summa	2 410	100

Goodwill allokerades proportionellt baserat på det diskonterade nuvärdet av prognostiserade synergier per kassagenererande enhet. Varumärken med obestämbara nyttjandeperioder om 2 128 MSEK allokerades till Tv och media.

K35 AVVECKLAD VERKSAMHET OCH TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Klassificering

Region Eurasien

Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag) klassificerades som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 31 december 2015. Ncell i Nepal avyttrades under 2016 och Tcell i Tadzjikistan avyttrades 2017. Azercell i Azerbajdzjan, Geocell i Georgien, intressebolaget Rodnik i Kazakstan, Ucell i Uzbekistan och Kcell i Kazakstan avyttrades 2018. Moldcell i Moldavien avyttrades den 24 mars, 2020. Efter avyttringen av Moldcell har Telia Company inga verksamheter klassificerade som avvecklad verksamhet.

Presentation

Före detta segment region Eurasien (inklusive holdingbolag), vilket klassificerades som avvecklad verksamhet, presenteras som ett separat belopp i koncernens totalresultatrapporter. Koncernens kassaflödesrapport presenteras inklusive region Eurasien, men med tilläggsinformation avseende kassaflöden från löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamhet och fritt kassaflöde för region Eurasien. Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder avseende avyttringsgrupper som klassificeras som innehav för försäljning separat på två rader i koncernens balansrapport. Beloppen för avvecklad verksamhet och innehav för försäljning i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna transaktioner och koncerninterna mellanhavanden.

Nettoresultat från avvecklad verksamhet (region Eurasien)

MSEK, förutom uppgifter per aktie	Jan-dec 2020	Jan-dec 2019
Nettoomsättning	96	603
Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto	-79	-604
Rörelseresultat	16	-1
Finansiella poster, netto	-22	1
Resultat efter finansiella poster	-6	0
Skatter	–	-50
Nettoresultat före omvärdering och realisationsresultat	-6	-51
Nedskrivningsförlust vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader1	–	-290
Realisationsförlust vid försäljning av Moldcell i Moldavien (inklusive ackumulerad valutakursförlust i eget kapital för Moldcell omklassificerad till nettoresultatet om -172MSEK)2	-193	–
Förlust från nettoförändringar i avsättningar för transaktionsgarantier	-80	–
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	-279	-341
Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK)	-0,07	-0,07
Justerad EBITDA	30	157

1) Ej skattemässigt avdragsgill.

2) Ej skattepliktig vinst/förlust.

Tillgångar och skulder klassificerade som innehav för försäljning

	Telia Carrier 31 dec 2020	Eurasia 31 dec 2019
Goodwill och övriga immateriella tillgångar	86	129
Materiella anläggningstillgångar	2 148	327
Nyttjanderättstillgångar	1 097	95
Övriga anläggningstillgångar	534	29
Övriga omsättningstillgångar	891	200
Likvida medel	199	94
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning	4 957	875
Långfristiga lån	416	81
Långfristiga avsättningar	848	10
Övriga långfristiga skulder	620	131
Kortfristiga lån	275	43
Övriga kortfristiga skulder	1 166	338
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	3 325	604
Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning	1 631	271

Avyttringar

Moldcell i Moldavien

Den 14 februari 2020 undertecknade Telia Company ett avtal om att avyttra sitt innehav i Moldcell S.A. (Moldcell) i Moldavien till CG Cell Technologies DAC för ett transaktionspris om 323 MSEK (31,5 MUSD), motsvarande ett kassa- och skuldfritt värde på 0,4 GSEK. Transaktionen var inte föremål för några villkor och slutfördes den 24 mars 2020. Avyttringen resulterade i en realisationsförlust för koncernen om -193 MSEK, varav ackumulerade valutakursförluster som omklassificerats från eget kapital till nettoresultat från avvecklad verksamhet om -172 MSEK. Omklassificeringen av ackumulerade valutakursförluster hade ingen påverkan på eget kapital. Transaktionen hade en positiv effekt på koncernens kassaflöde om 312 MSEK (erhållet pris med avdrag för likvida medel i det avyttrade bolaget).

Roshan

Den 31 juli 2020 avyttrade Telia Company hela sitt innehav om 12,25 procent i den afganska mobiloperatören Roshan till Aga Khan Fund for Economic Development. Transaktionen medförde inga väsentliga effekter på de finansiella rapporterna.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Fintur

Den 2 april 2019 förvärvade Telia Company Turkcells minoritetsandel om 41,45 procent i Fintur för ett pris om 353 MEUR (3 684 MSEK), baserat på deras proportionerliga andel av likvida medel i Fintur. Till följd av transaktionen blev Telia Company ensam ägare av Fintur Holdings B.V. (Fintur) och Moldcell i Moldavien fram till avyttringen.

Samtliga effekter hänförliga till förvärvet var redovisade direkt i eget kapital, inklusive Telia Companys andel om 24 procent av Turkcells rapporterade effekter från transaktionen, då den totala transaktionen var hanterad som en transaktion med ägare i deras egenskap av ägare. Transaktionen resulterade i en nettoökning av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare (balanserade vinstmedel) om 295 MSEK och en minskning av eget kapital hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande om 3 815 MSEK i det andra kvartalet 2019. Kassaflödeseffekten från transaktionen (betalat pris) om -3 684 MSEK var redovisad inom finansieringsverksamheten. Kassaflödeseffekten är omklassificerad i jämförelsesiffrorna för 2019, från avvecklad verksamhet till kvarvarande verksamhet på grund av omklassificeringen av holdingbolagen till kvarvarande verksamhet i det första kvartalet 2020.

Avsättning för förlikningsbelopp överenskommet med myndigheter i USA och Nederländerna

Amerikanska och nederländska myndigheter har utrett historiska transaktioner rörande Telia Companys etablering i Uzbekistan 2007. Den 21 september 2017 nådde Telia Company en global uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter avseende utredningarna i Uzbekistan. Som en del av uppgörelsen, accepterade Telia Company att betala böter och förverkande om totalt 965 MUSD, varav 757 MUSD (6 129 MSEK) betalades under det tredje kvartalet 2017.

Den 19 mars 2019 betalade Telia Company den sista återstående delen av det förverkande beloppet, 208,5 MUSD (1 920 MSEK) till den holländska åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie, OM). Den svenska åklagaren har meddelat att överklagandet av Stockholms tingsrätts dom den 15 februari 2019 har återkallats vad gäller talan om förverkande mot Telia Company AB. I och med det har Telia Company uppfyllt alla finansiella förpliktelser i enlighet med de globala förlikningsavtalen och ingen ytterligare förverkandetalan kommer att väckas mot Telia Company av den svenska åklagaren eller av någon annan myndighet i detta ärende. Det var ingen väsentlig effekt på resultatet under 2019.

Tillgångar som innehas för försäljning Telia Carrier

Den 5 oktober 2020 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sin internationella carrier-verksamhet Telia Carrier till Polhem Infra för 9 450 MSEK på kassa och skuldfri bas. Polhem Infra ägs gemensamt av de svenska pensionsfonderna; Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden. Sedan den 30 September 2020 är Telia Carrier klassificerat som innehav för försäljning. Transaktionen förväntas generera en realisationsvinst om cirka 7 GSEK vid slutförande. För 2020 rapporterade Telia Carrier en extern nettoomsättning om 4 352 MSEK, en justerad EBITDA om 909 MSEK samt ett rörelseresultat om 375 MSEK. Under 2020 har -310 MSEK redovisats i Övrigt totalresultat avseende Telia Carrier, varav -180 MSEK hänförligt till valutakursdifferenser och -130 MSEK till omvärderingar av förmånsbestämda pensionsåtaganden.

I samband med avyttringen har Telia Company etablerat ett långsiktigt strategiskt partnerskap med Telia Carrier för att säkerställa fortsatt förmåga att tillhandahålla och utveckla nätverkslösningar till Telias kunder. Transaktionen är föremål för myndighetsgodkännanden (relaterade till t.ex. konkurrens och utländska direktinvesteringar) i bland annat EU och USA och förväntas slutföras under första halvåret 2021.

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR

MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Nettoomsättning	M2	564	500
Kostnader för sålda tjänster		–	–
Bruttoresultat		564	500
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	M3	-43	-67
Administrationskostnader	M3	-792	-994
Övriga rörelseintäkter	M4	194	1 943
Övriga rörelsekostnader	M4	-430	-131
Rörelseresultat		-507	1 252
Finansiella intäkter	M5	9 294	34 844
Finansiella kostnader	M5	-17 927	-28 698
Resultat efter finansiella poster		-9 140	7 399
Bokslutsdispositioner	M6	3 670	5 395
Resultat före skatt		-5 470	12 794
Skatter	M6	-706	-551
Årets resultat		-6 176	12 243

MODERBOLAGETS TOTALRESULTATRAPPORTER

MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Årets resultat		-6 176	12 243
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat
Kassaflödessäkringar, nettoförändring i verkligt värde		11	-99
Kassaflödessäkringar överfört till finansieringskostnader i årets resultat		2	6
Kostnad för säkring		-100	54
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		32	-28
Skatter avseende poster som kan komma att omklassificeras		11	14
Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		63	47
Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras		–	–
Övrigt totalresultat	M7	20	-6
Summa totalresultat		-6 156	12 237

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	M8	3	4
Materiella anläggningstillgångar	M9	0	0
Uppskjutna skattefordringar	M6	110	121
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M11	178 588	199 705
Summa anläggningstillgångar		178 700	199 830
Kortfristiga film- och programrättigheter	M10	531	–
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	26 960	29 884
Aktuella skattefordringar		–	–
Kortfristiga placeringar	M13	2 621	9 226
Kassa och bank	M13	6 000	3 649
Summa omsättningstillgångar		36 111	42 759
Summa tillgångar		214 811	242 589
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
Aktiekapital		13 856	13 856
Reservfond		1 855	1 855
Fond för aktiverade utvecklingsutgifter		1	1
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		1 520	1 500
Balanserade vinstmedel	64 431	63 157
Årets resultat		-6 176	12 243
Summa eget kapital		75 487	92 612
Obeskattade reserver	M6	7 002	6 246
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	M13	371	379
Uppskjutna skatteskulder	M6	–	–
Övriga avsättningar	M16	187	196
Summa avsättningar		557	575
Räntebärande skulder
Långfristiga lån	M17	87 014	86 348
Kortfristiga lån	M17	41 827	53 533
Aktuella skatteskulder		279	19
Ej räntebärande skulder
Långfristiga skulder	M18	4	9
Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	M16, M19	2 642	3 246
Summa skulder		131 765	143 155
Summa eget kapital och skulder		214 811	242 589

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYSER

MSEK	Not	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Årets resultat		-6 176	12 243
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		14 975	24 098
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		5	5
Pensioner och övriga avsättningar		197	-2 019
Finansiella poster		-293	1 696
Koncernbidrag och bokslutsdispositioner		-3 670	-5 395
Skatter		282	231
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		5 319	30 860
Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter		-531	–
Ökning (-)/Minskning (+) rörelsefordringar		-346	-1 190
Ökning (+)/Minskning (-) rörelseskulder		17	1 193
Förändring av rörelsekapital		-859	3
Kassaflöde från löpande verksamhet		4 459	30 863
Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar		–	–
Återbetalning av kapital från dotterbolag		–	–
Förvärvade egetkapitalinstrument		-855	-20 138
Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet		81	24 976
Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar		3 948	-47 016
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar		6 616	-7 180
Återbetalning av långfristiga lån		2 125	8 471
Kassaflöde från investeringsverksamhet		11 915	-40 888
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		16 374	-10 025
Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader		-1 003	-5 013
Utdelning till aktieägare		-10 020	-9 850
Erhållna/lämnade koncernbidrag		4 748	6 137
Upptagna lån		12 010	14 456
Amorterade lån		-19 678	-4 412
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA		-516	814
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal		18 233	9 910
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal		-18 233	-9 910
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-14 458	2 131
Årets kassaflöde		1 916	-7 894
Likvida medel vid årets början		4 449	12 222
Årets kassaflöde		1 916	-7 894
Kursdifferens i likvida medel		20	121
Likvida medel vid årets slut	M13	6 385	4 449
Erhållna utdelningar		6 269	33 027
Erhållna räntor		2 434	1 339
Betalda räntor		-2 596	-2 429
Betalda skatter		-424	-319

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

				Fond för aktiverade	Fond för	Balanse
		Aktie	Reserv	utvecklings	verkligt	rade vinst	Summa
MSEK	Not	kapital	fond	utgifter	värde	medel	eget kapital
Utgående balans 31 december 2018		13 856	1 855	1	1 506	77 970	95 189
Utdelning	M14	–	–	–	–	-9 850	-9 850
Aktierelaterade ersättningar	M26	–	–	–	–	10	10
Egna aktier		–	–	–	–	-4 588	-4 588
Indragning av egna aktier		-386	–	–	–	–	-386
Fondemission		386	–	–	–	-386	–
Aktiverade utvecklingsutgifter	M8	–	–	0	–	0	–
Summa totalresultat för året		–	–	–	-6	12 243	12 237
Utgående balans 31 december 2019		13 856	1 855	1	1 500	75 400	92 612
Utdelning	M14	–	–	–	–	-10 020	-10 020
Aktierelaterade ersättningar	M26	–	–	–	–	7	7
Egna aktier		–	–	–	–	-562	-562
Indragning av egna aktier		-395	–	–	–	–	-395
Fondemission		395	–	–	–	-395	–
Aktiverade utvecklingsutgifter	M8	–	–	0	–	0	–
Summa totalresultat för året		–	–	–	20	-6 176	-6 156
Utgående balans 31 december 2020		13 856	1 855	1	1 520	58 256	75 487

MODERBOLAGETS NOTER

INNEHÅLL

Not		Sida
M1.	Redovisningsnorm	203
M2.	Nettoomsättning	203
M3.	Kostnadsslagsredovisning	204
M4.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	204
M5.	Finansiella intäkter och finansiella kostnader	205
M6.	Skatter	206
M7.	Övrigt totalresultat	208
M8.	Immateriella anläggningstillgångar	208
M9.	Materiella anläggningstillgångar	209
M10.	Film- och programrättigheter	209
M11.	Övriga finansiella anläggningstillgångar	210
M12.	Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	213
M13.	Kortfristiga placeringar, likvida medel	214
M14.	Eget kapital	214
M15.	Avsatt för pensioner och anställningsavtal	215
M16.	Övriga avsättningar	216
M17.	Långfristiga och kortfristiga lån	217
M18.	Långfristiga skulder	218
M19.	Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	218
M20.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå	219
M21.	Finansiell riskhantering	220
M22.	Operationella leasingavtal	221
M23.	Transaktioner med närstående	221
M24.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister	222
M25.	Kassaflödesinformation	223
M26.	Personal	224
M27.	Arvoden till revisionsföretag	225

M1 REDOVISNINGSNORM

Allmänt

De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska

tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige.

Värderingsgrunder och betydelsefulla redovisningsprinciper

Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i noterna K1 och K3.

Post	Not	Redovisningstillämpning
Utlåning till bolag inom kon cernen och kreditvärdighet	M5, M17	Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Modellen har fyra riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva som adderas till en referensränta vid utlåning till dotterbolag. Modellen är baserad på prissättning av koncernintern utlåning på armlängds avstånd och om kreditspridningskurvan som an vänts representerar en opartisk prissättning av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på koncerninterna fordringar.
Koncernbidrag	M6	Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Lånekostnader	M5, M8, M9	Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
Andelar i koncernbolag och intressebolag	M5, M11	Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde inklusive hänförliga transak tionskostnader med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde.
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	M5, M15	Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	M6	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hän förlig till de temporära skillnaderna.
Aktiverade utvecklingsutgifter	M8	Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balansräkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital.
Leasingavtal	M22	Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Belopp och datum

Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder

För information av relevans för Telia Company, se not K1.

Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

För information av relevans för Telia Company, se not K2.

M2 NETTOOMSÄTTNING

Nettoomsättningen avsåg främst koncerngemensamma tjänster till dotterbolag och fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Sverige	280	247
Finland	109	102
Norge	89	77
Danmark	38	35
Övriga länder	49	40
Summa	564	500

M3 KOSTNADSSLAGSREDOVISNING

Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", samt "Administrationskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Övriga nätkostnader	-9	-18
Personalkostnader (se även not M26)	-632	-798
Hyres- och leasingavgifter	-3	-26
Konsulttjänster	-132	-116
It-kostnader	-7	-9
Övriga kostnader och netto av koncernintern fakturering	-51	-92
Avskrivningar och nedskrivningar	-1	-2
Summa	-835	-1 061

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Administrationskostnader	-1	-2
Summa	-1	-2

M4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Övriga rörelseintäkter
Återförda avsättningar1	-	1 931
Kursvinster	83	12
Övriga rörelseintäkter	112	0
Summa övriga rörelseintäkter	194	1 943
Kursförluster	-58	-41
Realisationsförluster	0	0
Förändring i nuvärde på avsättningar	-	-11
Omstruktureringskostnader - uppsägningskostnader	-86	-15
Övriga rörelsekostnader	-286	-63
Summa övriga rörelsekostnader	-430	-131
Resultateffekt netto	235	1 812

1) Under 2019 gjordes en justering av avsättningen för den globala uppgörelsen med myndigheterna avseende utredningarna i Uzbekistan då Telia Company ABs dotterbolag i Nederländerna, Sonera Holding B.V., betalade den sista delen av uppgörelsen.

Övriga rörelsekostnader 2020 och 2019 avser främst transaktionskostnader samt transaktionsgarantier i samband med rörelseförvärv.

M5 FINANSIELLA INTÄKTER OCH FINANSIELLA KOSTNADER

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Finansiella intäkter
Utdelningar från dotterbolag	6 269	33 027
Kapitalvinster från dotterbolag	–	–
Utdelningar från intressebolag	–	–
Räntor från dotterbolag	2 188	1 777
Övriga ränteintäkter	47	39
Kursvinster, netto	790	–
Övriga finansiella intäkter	0	1
Summa finansiella intäkter	9 294	34 844
Finansiella kostnader
Nedskrivningar från dotterbolag	-14 740	-24 251
Realisationsförluster från dotterbolag	-5	-5
Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar	-8	-81
Övriga räntekostnader	-3 065	-2 802
Räntekostnader hänförliga till dotterbolag	-14	-33
Räntekomponent i pensionskostnader	-15	-16
Kursförluster, netto	–	-1 449
Övriga finansiella kostnader	-80	-61
Summa finansiella kostnader	-17 927	-28 698
Resultateffekt netto	-8 634	6 146

Nedskrivningar från dotterbolag inkluderar nedskrivningar/reverserade nedskrivningar om 225 MSEK (-235) i enlighet med IFRS 9. För mer information om Nedskrivningar från koncernbolag se noterna M11 och M12.

Detaljer avseende ränterelaterade kostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränterelaterade intäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar, obligationer och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
MSEK	Ränterelaterade kostnader		Netto kursvinster/ kursförluster		Ränterelaterade intäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	868	488	–	–	–	–
Derivat för säkring av kassaflöde	-452	-334	-1 127	536	–	–
Derivat till verkligt värde via resultaträkningen	-284	132	1 086	-420	–	–
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	–	–	-2 133	-278	13	2
Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat	–	–	–	–	34	37
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde1	-2 637	-2 842	3 093	-865	2 188	1 777
Upplåning och andra finansiella skulder
till upplupet anskaffningsvärde1	-573	-278	-130	-421	–	–
Övrigt1	-95	-76	–	–	–	–
Summa	-3 174	-2 911	790	-1 449	2 234	1 815

1) 2019 omräknat.

M6 SKATTER

Skatt redovisad i totalresultatet

Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt	-671	-579
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-6	0
Uppskjuten skatt	-30	29
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1	1	-1
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-706	-551
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt	-7	6
Uppskjuten skatt	18	8
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	11	14
Skatt redovisad direkt i eget kapital
Uppskjuten skatt	–	–
Summa skatt redovisad direkt i eget kapital	–	–

1) Effekten avser ändrad bedömning när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/ reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.

Resultat före skatt uppgick till -5 470 MSEK 2020 (12 794). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Svensk inkomstskattesats	21,4	21,4
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-0,1	0,0
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser1	0,0	0,0
Ej avdragsgilla kostnader	-59,3	41,1
Ej skattepliktiga intäkter	25,0	-58,2
Effektiv skattesats i årets resultat	-12,9	4,3

1) Effekten avser ändrad bedömning när i tiden realisering/reglering av uppskjutna skattefordringar/skulder kommer att ske. Skattesats 21,4 procent används för realisering/ reglering innan 2021, skattesats 20,6 procent används för realisering/reglering från 2021 och framåt.

Ej avdragsgilla kostnader 2020 och 2019 påverkades huvudsakligen av nedskrivningar av dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2020 och 2019 utgjordes i huvudsak av utdelningar från dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2019 bestod även av upplösningen av avsättning för förlikningsbelopp som föreslagits av myndigheterna i USA och Nederländerna.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

	2020
MSEK	Ingående redovisat värde	Förändring redovisad i resultat räkningen	Förändring redovisad i övrigt totalresultat	Utgående redovisat värde
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Anläggningstillgångar	1	0	-	1
Avsättningar	124	1	-	125
Outnyttjade ränteavdrag	30	-30	-	-
Delsumma	156	-29	-	126
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar	-36	-	18	-17
Summa uppskjutna skattefordringar	121	-29	18	110
Uppskjutna skatteskulder
Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat	36	-	-18	17
Delsumma	36	-	-18	17
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-36	-	18	-17
Summa uppskjutna skatteskulder	-	-	-	-
Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-)	121	-29	18	110

		2019
MSEK	Ingående redovisat värde	Förändring redovisad i resultat räkningen	Förändring redovisad i övrigt totalresultat	Utgående redovisat värde
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Anläggningstillgångar	2	0	–	1
Avsättningar	126	-2	–	124
Outnyttjade ränteavdrag	–	30	–	30
Delsumma	128	28	–	156
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar	-44	–	8	-36
Summa uppskjutna skattefordringar	85	28	8	121
Uppskjutna skatteskulder
Verkligt värdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat	45	–	-8	36
Delsumma	45	–	-8	36
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-45	–	8	-36
Summa uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–
Netto uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (-)	85	28	8	121

Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2020 och 2019. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2020 till 1 442 MSEK (1 337).

Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Per den 31 december 2020 och 2019 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 7 002 MSEK (6 246).

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Förändring av periodiseringsfonder	-756	636
Erhållna koncernbidrag	4 879	5 444
Lämnade koncernbidrag	-453	-685
Resultateffekt, netto	3 670	5 395

M7 ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Komponent i eget kapital	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till årets resultat
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Säkringsreserv	11	-99
Överfört till finansiella poster i årets resultat	Säkringsreserv	2	6
Skatteeffekt	Säkringsreserv	-3	19
Summa kassaflödessäkringar		11	-74
Kostnad för säkring
Förändringar i verkligt värde	Reserv för säkringskostnader	-100	54
Skatteeffekt	Reserv för säkringskostnader	21	-11
Summa kostnad för säkring		-79	43
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	32	-28
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	-7	6
Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		25	-22
Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till årets resultat
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	63	47
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	–	–
Summa andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat		63	47
Summa övrigt totalresultat		20	-6
varav summa skatteeffekt (se även not M6)		11	14

M8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6.

Summa utgående redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

		Övriga immateriella anläggningstillgångar
MSEK		31 dec 2019
Ackumulerat anskafningsvärde	22	39
Ackumulerade avskrivningar	-19	-35
Redovisat värde	3	4
varav pågående arbete	–	0
Ingående redovisat värde	4	6
Investeringar	–	0
Avyttringar	–	0
Årets avskrivning	-1	-2
Utgående redovisat värde	3	4

Övriga immateriella anläggningstillgångar är främst relaterade till IT-system. Per den 31 december 2020 uppgick bokfört värde för aktiverade utvecklingsutgifter till 1 MSEK (1).

M9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK		Maskiner och andra tekniska anläggningar		Inventarier, verktyg och installationer		Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	6	6	–	17	6	23
Ackumulerade avskrivningar	-6	-6	–	-17	-6	-23
Redovisat värde	–	–	0	0	0	0
Ingående redovisat värde	–	0	0	0	0	0
Årets avskrivningar	–	0	0	–	0	0
Utgående redovisat värde	–	–	0	0	0	0

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2020. För tillämpade avskrivningstider, se not K2. I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se not M6.

M10 FILM- OCH PROGRAMRÄTTIGHETER

Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK		Film- och programrättigheter
Förskott (förutbetalda)	531	–
Redovisat värde	531	–
varav långfristig del	–	–
varav kortfristig del	531	–
Ingående redovisat värde	–	–
Inköp	531	–
Utgående redovisat värde	531	–

Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallostruktur.

	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK		Åtaganden för film- och programrättigheter
Inom 1-3 år	2,161	–
Inom 4-10 år	534	–
Summa	2,694	–

För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not M24.

M11 ÖVRIGA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Redovisat värde förändrades på följande sätt.

	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019
MSEK	Andelar i intressebolag och joint operations			Andelar i koncernbolag Andelar i och övriga utomstående bolag finansiella tillgångar			Summa
Ingående redovisat värde	35	27	267	234	199 403	175 712	199 705	175 974
Nyemissioner och aktieägartillskott	13	8	–	–	12	11 549	25	11 556
Återbetalning av kapital	–	–	–	–	–	–	–	–
Investeringar	8	1	100	55	9 555	72 258	9 673	72 314
Avyttringar	–	–	–	-28	-8 089	-30 087	-8 089	-30 114
Nedskrivningar	–	–	–	–	-14 965	-24 066	-14 965	-24 066
Omklassificeringar till kortfristiga placeringar	–	–	–	–	-6 643	-7 017	-6 643	-7 018
Övriga omklassificeringar	–	-1	10	–	293	1	293	1
Förändringar av verkligt värde	–	–	63	6	-1 475	1 053	-1 411	1 059
Utgående redovisat värde	56	35	440	267	178 092	199 403	178 588	199 705

Verkligt värde för övriga finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med redovisat värde. Nedskrivningar under 2020 var främst hänförlig till nedskrivningar av Telia Finland Oyj uppgående till 14 955 MSEK. 2019 års nedskrivningar var främst hänförliga till nedskrivningar av Telia Finland Oyj uppgående till 22 837 MSEK och TeliaSonera

Kazakhstan Holding B.V. uppgående till 1 180 MSEK. För mer information avseende Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not K26. Redovisat värde för övriga finansiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK		Redovisat värde
		31 dec 2019
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	422	253
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	18	13
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat	5 086	4 849
Räntederivat och valutaräntederivat till verkligt värde	3 989	3 335
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	1 476	1 205
varav värderade till verkligt värde via resultaträkningen	930	66
varav betecknade som säkring av kassaflöde	1 583	2 064
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20)	9 516	8 451
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	394	19
Delsumma (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21)	9 910	8 470
Andelar i koncernbolag	111 401	126 573
Fordringar hos koncernbolag (se not M23)	57 221	64 627
Andelar i intressebolag och joint operations	56	35
Summa övriga finansiella anläggningstillgångar	178 588	199 705
varav räntebärande	66 690	72 822
varav icke räntebärande	111 897	126 882

För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20

respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos dotterbolag.

Andelar i dotterbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i noterna K15 och K16.

Dotterbolag, organisationsnummer, säte		Antal aktier	Redovisat värde (MSEK)
	Ägarandel (%)		31 dec 2020	31 dec 2019
Svenska bolag
Telia Sverige AB, 556430-0142, Stockholm	100	3 000 000	9 389	9 224
TV4 Media Holding AB, 556906-0824, Stockholm	100	50 000	9 207	9 415
Telia Towers AB, 559196-5164, Stockholm	100	133 050 000	6 634	6 634
Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm	100	68 512	3 146	3 146
Cygate AB, 556549-8952, Solna	100	61 000	765	765
TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Stockholm	100	550 000	663	663
Telia Finance AB, 556404-6661, Solna	100	45 000	659	659
Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm	100	50 000	511	511
Telia Carrier AB, 556583-2226, Stockholm	100	1 000 000	453	453
Zitius Service Delivery AB,556642-8339, Göteborg	100	2 079 000	353	353
Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm	100	2 000 000	200	200
Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm	100	5 000	169	169
Fält Communications AB, 556556-1999, Umeå	100	31 857 538	150	150
Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna	100	1 000	22	22
Styx012 AB, 556577-9195, Lund	100	100 000	13	23
Telia Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm	100	10 000	7	7
Fello AB, 556921-7648, Göteborg	100	180 656	2	105
We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm	100	500	2	2
Styx010 AB, 556669-1704, Umeå	100	8 500	2	31
Styx011 AB, 556848-4249, Mellerud	100	50 000	1	14
Styx009 AB, 556426-1716, Lund	100	1 000	1	5
isMobile AB, 556575-0014, Luleå	67	8 255 975	1	1
Axelerate Solutions AB, 556988-3076, Stockholm	100	1 000	0	16
Styx008 AB, 556663-4514, Växjö	-	-	-	1
Styx007 AB, 556419-9908, Löddeköpinge	-	-	-	1
Styx006 AB, 559028-4153, Stockholm	-	-	-	4
Styx005 AB, 556612-1686, Sala	-	-	-	7
Styx004 AB, 556606-6055, Göteborg	-	-	-	7
Styx003 AB, 556569-7314, Stockholm	-	-	-	3
Styx002 AB, 556628-1498, Gnesta	-	-	-	2
Styx001 AB, 556672-3275, Stockholm	-	-	-	1

Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0

Dotterbolag, organisationsnummer, säte	Ägarandel (%)	Antal aktier	Redovisat värde (MSEK)
			31 dec 2020	31 dec 2019
Bolag utanför Sverige
Telia Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors	100	1 417 360 515	31 886	46 646
Telia Inmics-Nebula Oy, 2546028-1, Helsingfors	100	46 921 852	2 049	2 049
Telia Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors	100	1 500 000	416	416
Telia Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors	100	100	98	98
Assembly Organizing Oy, 2245136-3, Helsingfors	80,1	1 006	23	23
Telia Payment Oy, 1636595-2, Hämeenlinna	100	7 673	14	-
Telia Communication Oy, 0962834-7, Hämeenlinna	-	-	-	195
Telia Norge AS, 981929055, Oslo	100	30 000	32 675	32 675
Telia Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn	100	1 000	172	172
Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn	100	14 500	32	19
Argon A/S, 36462272, Köpenhamn	100	500 000	1	1
Telia Lietuva, AB, 121215434, Vilnius	88,2	513 594 774	4 144	4 144
Telia Global Services Lithuania, UAB, 134517169, Vilnius	100	192 414	12	12
SIA Telia Latvija, 000305757, Riga	100	353 500	24	24
Telia Carrier Latvia SIA, 40003251354, Riga	100	108 542	7	7
Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga	24,5	200 165	2	2
Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn	100	137 954 528	5 691	5 690
Telia Carrier Estonia OÜ, 12606073, Tallinn	100	1	11	11
Telia Carrier France S.A.S., B421204793, Paris	100	1 366 667	482	482
Telia Carrier UK Ltd, 02796345, London	100	1 010 000	268	268
Telia Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main	100	0	249	249
AO Telia Carrier Russia, 1027809197327, Moskva	100	220 807 825	200	200
Telia Carrier U.S. Inc., 541837195, Herndon	100	3 000 100	136	136
Telia Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag	100	20 000	126	126
Telia Carrier Austria GmbH, FN191783i, Wien	99,6	0	118	118
Telia Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam	100	910	59	59
Telia Carrier Switzerland AG, CHE-105.398.242, Zürich	100	997	54	54
Telia Carrier Poland Sp.z.o.o., KRS0000018616, Warszawa	100	22 500	37	37
Telia Carrier Italy S.p.A., 07893960018, Turin	100	530 211	17	17
Telia Carrier Hungary Kft, 01-09-688192, Budapest	100	0	13	13
Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S., 609188, Istanbul	99,5	55 919	8	8
Telia Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin	100	27	6	6
TOV Telia Carrier Ukraine, 34716440, Kiev	100	0	6	6
Telia Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest	100	10 001	3	3
Telia Carrier Slovakia s.r.o., 36709913, Bratislava	100	0	3	3
Telia Carrier Belgium S.A., 0469422293, Bryssel	100	50 619	3	3
Telia Carrier Canada Inc., BC0968600, Vancouver, British Columbia	100	100	1	1
Telia Carrier Singapore Pte. Ltd., 200005728N, Singapore	100	1 200 002	1	1
Telia Carrier d.o.o. Beograd-Stari Grad, 21372820, Belgrad	100	0	1	1
Telia Carrier Communications Mexico S.A. de C.V., TCC1707186Y6, Mexico City	99,9	1 079 200	1	1
Telia Carrier Croatia d.o.o., 081061252, Zagreb	100	112 500	0	0
Telia Carrier Japan Godo-Kaisha, 10403018587, Tokyo	100	1	0	0
TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul	99,0	79 193	10	10
Övriga aktiva, vilade och avyttrade bolag			1	1
Summa			111 401	126 573

I maj 2020 fusionerades det helägda dotterbolaget Telia Communication Oy in i det helägda dotterbolaget Telia Finland Oyj. De helägda dotterbolagen Styx001 AB, Styx002 AB, Syx003 AB, Styx004 AB, Styx005 AB, Styx006 AB, Styx007 AB och Styx008 AB likviderades under år 2020.

För ytterligare information om förvärv se not K34. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Companys andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via Telia Sverige AB respektive Telia Mobile Holding AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Resterande andelar i Telia Carrier Austria GmbH, Telia Carrier Turkey Telekomunikasyon L.S. och Telia Carrier Communications Mexico S. A. de C.V. ägs av Telia Carrier AB. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon

Hizmetleri A.S. ägs av Telia Finland Oyj som också kontrollerar Sonera Holding B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel.

Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia Company indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.

M12 KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	70	382
Valutaswappar och valutaterminer värderade till verkligt värde via resutaträkningen	118	104
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20)	188	487
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	7	32
Lånefordringar och fordringar till upplupet anskaffningsvärde	0	2
Delsumma (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21)	195	521
Fordringar hos koncernbolag (se not M23)	26 404	29 197
varav cashpool och kortfristiga placeringar	20 366	23 076
varav kundfordringar och övriga fordringar	6 038	6 122
Övriga kortfristiga fordringar	341	145
Förutbetalda kostnader	20	21
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	26 960	29 884
varav räntebärande	20 636	23 500
varav icke räntebärande	6 325	6 385

Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och fordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Fordringar hos dotterbolag inkluderar nedskrivningar i enlighet med IFRS 9, se not M5. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra

fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Geografiskt område
Sverige	3	11
Övriga länder	4	23
Summa redovisat värde	7	34
Kundsegment
Övriga kunder	7	34
Summa redovisat värde	7	34

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till följande.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Fakturerade kundfordringar	7	32
Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar	–	–
Summa kundfordringar	7	32
Ej förfallna kundfordringar	3	31
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	4	1
varav 30–180 dagar	4	1
varav mer än 180 dagar	0	0
Summa kundfordringar	7	32

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) som följer.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ej förfallna fordringar	0	2
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	0	2

Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns inom Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde under 2020 och 2019.

M13 KORTFRISTIGA PLACERINGAR, LIKVIDA MEDEL

Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader	2 235	8 426
varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat	2 235	8 426
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	385	800
varav obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat	385	800
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	–	–
Summa kortfristiga placeringar	2 621	9 226
Kassa och bank	6 000	3 649
Summa (se Kategorier – not M20 och Kreditrisk – not M21)	8 620	12 875
varav likvida medel	6 385	4 449

Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2020 fanns inga spärrade medel på Telia

Companys bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21.

M14 EGET KAPITAL

Aktiekapital, egna aktier, resultat per aktie och utdelningar

Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Fritt eget kapital exklusive årets resultat	65 950 705 739
Årets resultat	-6 175 792 975
Summa	59 774 912 764

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

	SEK
Ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie till ägarna¹	8 179 263 404
I ny räkning överförs	51 595 649 360
Summa	59 774 912 764

¹) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2020.

Utdelningen ska delas upp och betalas ut i två delar, en om 1,00 SEK per aktie i april 2021 och en om 1,00 SEK per aktie i november 2021.

Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utgivning av den föreslagna utdelningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning.

Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation.

M15 AVSATT FÖR PENSIONER OCH ANSTÄLLNINGSAVTAL

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

De anställda i Telia Company AB omfattas av en av tre kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna ITP1, ITP2 eller ITP-Tele. ITP2 och ITP-Tele är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket betyder att individen är garanterad pensionsbelopp beräknade som en procentsats baserad på lön. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av ITP1. Merparten av Telia Companys pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, enligt försäkringstekniska grunder.

Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 558 Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 379 Ingående balans, summa pensionsförpliktelser 1 937 Kostnader avseende tjänstgöring under året 11 Räntekostnader, fribrevsuppräkning 105	MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
			1 551
			403
			1 954
			16
			94
	Utbetalning av pensioner	-120	-125
Annan förändring av kapitalvärdet -15			-3
Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 549			1 558
Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 371			379
Utgående balans, summa pensionsförpliktelser 1 920			1 937
varav PRI Pensionsgaranti-pensioner 1 351			1 360

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.

MSEK, förutom avkastning	31 dec 2020	31 dec 2019
Ingående balans, förvaltningstillgångar	3 005	2 680
Betalning från pensionsstiftelse	-100	–
Årets avkastning	39	325
Utgående balans, förvaltningstillgångar	2 944	3 005
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%)	1,3	12,1

Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Nuvärde av pensionsförpliktelser	1 920	1 937
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-2 944	-3 005
Övervärde på förvaltningstillgångar	1 395	1 446
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	371	379

Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kostnader avseende tjänstgöring under året	11	16
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	105	94
Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad	-15	-16
Årets avkastning på förvaltningstillgångar	60	-325
Avyttrad verksamhet, kapitalvärde	0	0
Annan förändring av kapitalvärdet	-15	-3
Förtida avgångspensioner	1	1
Betalning från pensionsstiftelse	-100	–
Kostnader (+)/intäkter (-) för förmånsbestämda pensionsplaner	47	-233
Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader	81	88
Löneskatt på pensionskostnader	20	46
Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt)
redovisade som omstruktureringskostnader	-2	-1
Pensionskostnader (+)/intäkter (-)	99	134
Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar	-51	318
Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-)	94	219
varav pensionspremier betalda till ITP-planen	5	8

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.

Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 3,3 procent under 2020 (3,4). Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2020 respektive 2019.

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var.

	31 dec 2020		31 dec 2019
Tillgångsslag	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Räntebärande värdepapper, likvida medel	1 436	48,8	1 411	47,0
Aktier och övriga investeringar	1 508	51,2	1 594	53,0
Summa	2 944	100,0	3 005	100,0

Framtida tillskott och pensionsutbetalningar

Den 31 december 2020 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna

under 2021 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.

M16 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

		31 december 2020
MSEK	Löneskatt på framtida pensions utbetalningar	Omstruk turerings - avsättningar	Övriga avsättningar	Försäkrings avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	49	7	211	17	285
Årets avsättningar	4	86	161	–	251
Utnyttjade avsättningar	-1	-29	-8	-2	-40
Omklassificeringar	1	–	-32	5	-26
Kursdifferenser	–	–	-22	–	-22
Utgående redovisat värde	53	65	310	20	448
varav långfristig del	53	20	94	20	187
varav kortfristig del	–	45	216	–	261

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M20 för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.

För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2021–2054. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal. Återstående avsättning per den 31 december 2020 förväntas bli fullt utnyttjad under 2022. Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skadestånd och rättstvister, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till åtaganden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, och för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag.

M17 LÅNGFRISTIGA OCH KORTFRISTIGA LÅN

Marknadsfinansieringsprogram

Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K21.

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2020		31 dec 2019
MSEK	Redovisat värde		Verkligt värde Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	51 628	55 249	50 945	55 574
Räntederivat till verkligt värde	134	134	230	230
varav betecknade som säkringsinstrument	134	134	230	230
Valutaräntederivat till verkligt värde	3 907	3 907	2 694	2 694
varav betecknade som säkringsinstrument	1 593	1 593	647	647
varav till verkligt värde via resultaträkningen	2 314	2 314	2 047	2 047
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20)	55 669	59 290	53 870	58 498
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	31 345	41 992	32 475	42 255
Delsumma (se Kategorier – not M20)	87 014	101 282	86 345	100 753
Summa långfristiga lån	87 014	101 282	86 345	100 753
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	5 127	5 313	6 807	6 841
Räntederivat betecknade som säkringsinstrument	8	8	22	22
Valutaräntederivat betecknade som säkringsinstrument	143	143	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20)	5 278	5 465	6 828	6 863
Utnyttjad kortfristig kreditfacilitet	–	–	7 833	7 841
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	–	–	1 422	1 431
Delsumma (se Kategorier – not M20)	5 278	5 465	16 083	16 134
Lån från dotterbolag (se not M23)	36 549		37 450
varav koncernkontoskulder	36 434		35 447
varav övriga lån	115		2 003
Summa kortfristiga lån	41 827		53 533

Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2020 till 1 011 MSEK (1 036).

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M20 och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21. Se not K21 för ytterligare information om upplåning och om swap-portföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från dotterbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.

M18 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Redovisat värde för långfristiga skulder var 4 MSEK (9). För skulder till dotterbolag, se not M23. Inga långfristiga skulder för åren 2020 och 2019 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.

M19 KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR, LEVERANTÖRSSKULDER OCH ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	526	377
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – not M20)	526	377
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	101	111
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde	12	13
Delsumma (se Kategorier – not M20)	639	501
Skulder till dotterbolag (se not M23)	1 598	1 257
Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar	404	1 489
Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	2 642	3 246

Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M20 respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21. För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2020 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec	Summa
MSEK	2021	2021	2021	2021
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	112	0	0	0	112

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21.

Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med dotterbolag.

M20 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KATEGORI OCH NIVÅ

Kategorier

Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella skulder exkluderar pensionsåtaganden som behandlas i not M15.

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M11, M12	3 129	3 651
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		1 066	183
varav derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	M11, M12	1 049	170
varav investeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	M11	18	13
Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	M11, M13	7 706	14 075
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	M11, M12, M13	84 367	94 023
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	M11, M13	422	253
Summa finansiella tillgångar per kategori		96 691	112 185
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M17	3 802	2 791
Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	M17, M19	917	532
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	M17, M19	126 360	138 316
Summa finansiella skulder per kategori		131 079	141 639

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

		31 december 2020				31 december 2019
		Verkligt		varav		Verkligt		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde1
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	M11	422	–	–	422	253	–	–	253
Andelar i utomstående bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	M11	18	–	–	18	13	–	–	13
Lång- och kortfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	M11, M13	7 706	6 457	1 250	–	14 075	12 066	2 010	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M11, M12	3 129	–	3 129	–	3 651	–	3 651	–
Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen	M11, M12	1 049	–	1 049	–	170	–	170	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		12 323	6 457	5 427	440	18 163	12 066	5 831	266
Finansiella skulder till verkligt värde
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M17	3 802	–	3 802	–	2 791	–	2 791	–
Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen	M17, M19	917	–	917	–	532	–	532	–
Kontraktsförpliktelser		–	–	–	–	41	–	–	41
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		4 719	–	4 719	–	3 365	–	3 323	41

1) Information om verkligt värde-hierarkin och uppskattning av verkligt värde återfinns i not K3.

Inga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under år 2020 och 2019.

Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.

Tillgångar 31 dec 2020
MSEK	Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa	Villkorade köpe skillingar
Nivå 3, ingående redovisat värde	253	13	–	266	41
Förändringar i verkligt värde	63	–	–	63
varav redovisade i övrigt totalresultat	63	–	–	63
Förvärv/kapitaltillskott	96	5	–	100
Avyttringar	0	–	–	0
Avräkningar	–	–	–	–	-41
Övriga omklassificeringar	10	–	–	10
Nivå 3, utgående redovisat värde	422	18	–	440	–

		Skulder 31 dec 2019
MSEK	Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	Andelar i utomstå ende bolag värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Summa	Villkorade köpe skillingar
Nivå 3, ingående redovisat värde	220	13	–	234	–
Förändringar i verkligt värde	46	–	–	46	–
varav redovisade i övrigt totalresultat	46	–	–	46	–
Förvärv/kapitaltillskott	55	–	–	55	41
Avyttringar	-69	–	–	-69	–
Nivå 3, utgående redovisat värde	253	13	–	266	41

Förändringar i verkligt värde i utomstående bolag avser huvudsakligen Volterra Inc, Subspace Inc., Swappie Oy och Soundtrack your brand Sweden AB för 2020 och Aporeto Inc. för 2019. Förvärv 2020 inkluderar köpet av Volterra Inc., Varjo Technologies Oy och Challengermode AB. Avyttringar avser Aporeto Inc. för 2019.

Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5. För ytterligare information se not K26.

M21 FINANSIELL RISKHANTERING

Principer, förvaltning av kapital och hantering av finansiella risker

Information av relevans för Telia Company återfinns i not K27.

Hantering av kreditrisk

Telia Companys exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos dotterbolag).

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Övriga finansiella anläggningstillgångar exklusive investeringar och fordringar på dotterbolag och intressebolag och investeringar i övriga utomstående bolag	M11	9 469	8 204
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	195	521
Kortfristiga placeringar, likvida medel	M13	8 620	12 875
Summa		18 284	21 600

Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Ytterligare information om denna modell

återfinns i not M1 och information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia Company återfinns i not K27.

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2020 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Marknadsfinansiering Valutaränte- och ränteswappar	-732	-475	-412	-5 856	-14 423	-13 132	-8 267	-8 697	-50 162	-102 156
Skulder	-365	-505	-360	-8 721	-8 483	-12 935	-13 262	-7 570	-28 901	-81 102
Fordringar	288	579	293	8 861	8 250	12 633	13 809	7 404	28 443	80 560
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder	-21 713	-243	-69	-17	–	–	–	–	–	-22 042
Fordringar	21 210	236	66	17	–	–	–	–	–	21 529
Summa, netto	-1 312	-408	-482	-5 716	-14 656	-13 434	-7 720	-8 863	-50 620	-103 211

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i noterna M16, M19 och M24.

M22 OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Telia Company förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2020 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2021	Apr–jun 2021	Jul–sep 2021	Okt–dec 2021	2022	2023	2024	2025	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	33	1	1	1	2	2	-	-	-	39

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2020 uppgick till 37 MSEK (36).

M23 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Allmänt

Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från dotterbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.

Dotterbolag

Försäljningen till dotterbolag under 2020 var 560 MSEK (500) medan inköp från dotterbolag uppgick till 68 MSEK (26). För information om fordringar och skulder till dotterbolag se noterna M11, M12, M17, M18 och M19.

Åtaganden till förmån för närstående

Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån för koncernbolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M24.

Övriga transaktioner

För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till not K29.

M24 EVENTUALPOSTER, ÖVRIGA KONTRAKTSFÖRPLIKTELSER OCH RÄTTSTVISTER

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag	23 686	6 424
Garantier för pensionsförpliktelser	38	38
Summa ansvarsförbindelser	23 724	6 462

Ökningen i borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag är främst relaterad till garantier för pensionsförpliktelser om 12 848 MSEK varav 12 052 MSEK täcks av stiftelsens förvaltningstillgångar och garantier för programrättigheter. Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change-of-control i några av Telia Companys senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Ställda säkerheter och övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Vid rapportperiodens slut fanns inga ställda säkerheter eller övriga oredovisade kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar. För ytterligare information se not M10.

Rättsliga och administrativa tvister

För ytterligare information med relevans för Telia Company, se not K30.

M25 KASSAFLÖDESINFORMATION

Icke-kontanta transaktioner

Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2020 eller 2019.

Skulder och kassaflöden uppkomna från finansieringsverksamhet

			Icke likviditetspåverkande
MSEK	31 dec 2019	Kassa flöden	Förändringar i valutakurser	Förändringar i verkligt värde	Övriga för ändringar¹	31 dec 2020
Långfristiga lån	86 348	8 251	-2 843	723	-5 465	87 014
Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag)	86 348	8 251	-2 843	723	-5 465	87 014
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	2 770	24	901	99	-144	3 650
Kortfristiga lån	53 533	-16 600	-1 096	78	5 911	41 827
Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag)	16 083	-16 600	-1 096	78	6 813	5 278
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	22	–	185	18	-73	151
Lån från från dotterbolag	37 450	–	–	–	-902	36 549
Summa skulder från finansieringsverksamhet	139 881	-8 349	-3 939	802	445	128 841
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2	-3 717	165	-389	-509	245	-4 205
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	-3 269	-31	585	-432	88	-3 059
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	-382	175	-56	-28	222	-70
Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2	136 164	-8 184	-4 328	293	691	124 636

1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att tillhörande kassaflöde ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

			Icke likviditetspåverkande
MSEK	31 dec 2018	Kassa flöden	Förändringar i valutakurser	Förändringar i verkligt värde	Övriga för ändringar¹	31 dec 2019
Långfristiga lån	84 184	6 620	1 774	942	-7 171	86 348
Långfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag)	84 184	6 620	1 774	942	-7 171	86 348
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	1 954	-30	268	604	-26	2 770
Kortfristiga lån	33 943	3 700	-27	23	15 894	53 533
Kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag)	5 127	3 700	-27	23	7 260	16 083
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	45	–	–	-7	-17	22
Lån från dotterbolag	28 816	–	–	–	8 634	37 450
Summa skulder från finansieringsverksamhet	118 127	10 320	1 747	965	8 723	139 881
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning2	-2 923	537	-774	-553	-4	-3 717
varav derivat som innehas för att säkra långfristiga lån	-2 321	-41	-522	-553	169	-3 269
varav derivat som innehas för att säkra kortfristiga lån	-81	–	-135	9	-175	-382
Summa skulder från finansieringsverksamhet netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning2	115 204	10 858	973	412	8 719	136 164

1) Övriga förändringar avser främst förändring i upplåning från dotterbolag samt omklassificeringar från långt till kort då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning har adderats till tabellen för att tydliggöra att tillhörande kassaflöde ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

M26 PERSONAL

Antalet anställda uppgick till 286 per den 31 december 2020 (288). Medelantalet anställda var som följer.

	Jan–dec 2020		Jan–dec 2019
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	267	48%	271	48
Summa	267	48%	271	48

Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 6 medlemmar (8) av koncernledningen som var anställda i moderbolaget.

	31 dec 2020		31 dec 2019
Procent	Övriga ledande Styrelsen befattningshavare		Styrelsen	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	41,7%	42,9%	27,3	33,3
Män	58,3%	57,1%	72,7	66,7
Summa	100,0%	100,0%	100,0	100,0

Totala personalkostnader fördelades på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Löner och andra ersättningar	440	421
varav prestationsaktieprogram	7	10
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	134	129
varav prestationsaktieprogram	2	3
Pensionskostnader	102	220
Summa sociala kostnader	235	349
Övriga personalkostnader	44	43
Summa personalkostnader¹	719	814

1) Varav 86 MSEK (15) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:

	Jan–dec 2020		Jan–dec 2019
MSEK	Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Löner och andra ersättningar¹	122 (–)	318	74 (−)	336

1) Varav ledande befattningshavare 54 MSEK (-) och övriga anställda 10 MSEK (11) redovisade inom Övriga rörelsekostnader. 2019 omräknat.

Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande direktören och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 6 medlemmar (8) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2020	2019
Pensionskostnader¹	25	23
Utestående pensionsförpliktelser	165	168

1) Varav 7 MSEK (-) redovisat inom Övriga rörelsekostnader.

Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i K32.

M27 ARVODEN TILL REVISIONSFÖRETAG

Följande arvoden har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i not K33.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Arvoden
Deloitte
Revision	7	7
Revisionsnära tjänster	2	1
Skatterådgivning	–	–
Övriga tjänster	–	–
Summa	9	8

HÅLLBARHETSNOTER

INNEHÅLL

Not		Sida
H1.	Allmän information	227
H2.	Hållbarhetsstyrning	227
H3.	Intressentsamverkan och väsentlighetsanalys	228
H4.	Mänskliga rättigheter	229
H5.	Miljö	229
H6.	Yttrandefrihet och övervakningsintegritet	233
H7.	Personlig integritet och informationssäkerhet	234
H8.	Barns rättigheter	234
H9.	Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering	234
H10.	Hälsa och välbefinnande	235
H11.	Ansvarsfulla inköp	235
H12.	Anti-korruption	236
H13.	Digital inkludering	236
H14.	Lagefterlevnad	237
H15.	Fackliga relationer	237
H16.	Barn- och tvångsarbete	238
H17.	Ansvarsfull skattehantering	239
H18.	Elektromagnetiska fält (EMF)	240
H19.	Sponsring, donationer och katastrofhjälp	240
H20.	Visselblåsarärenden	241
H21.	Förvärv och avyttringar	242

Telia Companys hållbarhetsrapporteringsramverk. Ramverket innehåller rapporteringsprinciper och generell vägled-

ning rörande innehåll samt detaljerad information angående hur information tagits fram och definitioner. Ramverket är tillgängligt (på engelska) på www.teliacompany.com/ sustainability/reporting.

Notera följande:

• För att underlätta jämförbarhet innehåller Hållbarhetsnoterna hänvisningar till andra vanliga hållbarhetsrapporteringsramverk. Denna hållbarhetsredovisning ska ej ses som framtagen och utformad i fullständig enlighet med något av dessa ramverk

H1 ALLMÄN INFORMATION

samtliga dotterbolags Global Compact-rapport.

Förvaltningsberättelsens avsnitt Hållbarhet samt Hållbarhetsnoterna utgör tillsammans Telia Companys hållbarhetsredovisning och lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen. Den utgör även Telia Companys och

Hållbarhetsredovisningen har tagits fram i enlighet med

• Informationen omfattar kvarvarande verksamhet, alltså verksamheten i Norden och Baltikum, Telia Carrier samt LMT i Lettland. Under året avyttrades Avvecklad verksamhet; historisk data redovisas när så är relevant för att ge en fullständig bild av Telia Companys resultat över tid

• Väsentlig utelämnad information eller begränsad omfattning av information förklaras i respektive not

Deloitte har anlitats för att genomföra översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen, se Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen för mer information. All information i hållbarhetsredovisningen täcks av den översiktliga granskningen.

Utöver års- och hållbarhetsredovisningen publicerar vi kvartalsvisa hållbarhetsuppdateringar (på engelska) där vi lyfter fram resultat och händelser under kvartalet.

Kommentarer och återkoppling hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete och -redovisning. Kontakta oss på sustainability-group (at) teliacompany.com.

Hänvisningar:

GRI 102-10 Väsentliga förändringar rörande organisationen och dess leverantörskedja

GRI 102-48 Omräkning av information

GRI 102-53 Kontaktinformation för frågor rörande hållbarhetsredovisningen

GRI 102-56 Externt bestyrkande

H2 HÅLLBARHETSSTYRNING

Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnitten Styrelsen, Koncernchefen och koncernledningen samt Koncernövergripande styrningsmodell för beskrivning av koncernledningens och styrelsens roller och ansvar. Styrning av fokusområdena inom Ansvarsfulla affärer såväl som mänskliga rättigheter beskrivs i respektive delar i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet.

Mer information rörande riskhantering, identifierade risker och osäkerhetsfaktorer samt mildrande åtgärder finns i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker (ERM) samt i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer. Den Affärsetiska uppförandekoden och andra styrdokument finns tillgängliga på Telia Companys webbplats.

Telia Company har undertecknat eller åtagit sig att följa ett antal internationella ramverk. Se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter. Vi är även på koncern- eller lokal nivå medlemmar av diverse branschinitiativ. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Partnerskap och branschsamarbeten.

Hänvisningar:

GRI 102-12 Externa initiativ GRI 102-15 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter GRI 102-16 Värderingar, principer, standarder och normer GRI 102-18 Styrning och organisation GRI 102-26 Högsta styrorgans roll rörande syfte, värderingar och strategi GRI 102-29 Identifiering och hantering av ekonomisk, miljömässig och social påverkan

H3 INTRESSENTSAMVERKAN OCH VÄSENTLIGHETSANALYS

Telia Company har antagit en intressentdriven ansats till hållbarhet. Ansatsen bygger på kontinuerlig samverkan med betydande intressentgrupper i syfte att identifiera, förstå och hantera den mest väsentliga nuvarande och framtida påverkan på företagets intressenter, samhället och miljön.

Vår redovisning utgår ifrån den dubbla väsentlighetsprincipen som återfinns i EU:s icke-finansiella rapporteringsdirektiv. Viss information i hållbarhetsredovisningen har ej bedömts som väsentlig men ingår ändå i redovisningen då den efterfrågas i olika hållbarhetsutvärderingar.

Samverkan sker med intressenter som generellt sett antingen representerar en större grupp (till exempel enkätrespondenter) eller för att de anses inflytelserika eller viktiga för att förstå vår påverkan samt förväntningarna på oss (till exempel branschorganisationer eller vissa institutionella investerare).

Samverkan under året

Väsentlighetsbedömning

Under året genomfördes en väsentlighetsbedömning vars resultat användes som vägledning i utformningen av den nya affärsstrategin och hållbarhetsansatsen. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Intressentsamverkan och väsentlighet.

Samverkan med investerare

Vi samverkar aktivt med både traditionella finansiella analytiker och portföljansvariga samt ESG-analytiker rörande vårt hållbarhetsarbete och -resultat. Viktiga frågor under året var bland annat:

• Efterlevnad och redovisning avseende EU-taxonomin
• Implementering av TCFD:s rekommendationer
• Kommunikation kring de emitterade gröna obligationerna

Hänvisningar:

	GRI 102-43 Intressentsamverkan
--	--------------------------------

GRI 102-44 Väsentliga frågor

GRI 102-46 Definiering av hållbarhetsredovisningens innehåll och avgränsningar

H4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter för mer information.

Hänvisningar:

GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter

Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter

Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter

Rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter och företag

EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Mänskliga rättigheter

H5 MILJÖ

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö för mer information. För mer information om beräkningsmetoder, utsläppsfaktorer med mera, se hållbarhetsrapporteringsramverket. Notera:

• Eftersom Moldcell i Moldavien, som var det sista kvarvarande majoritetsägda bolaget som redovisades som del av Avvecklad verksamhet, såldes i början av 2020 finns ingen relevant data för Avvecklad verksamhet för 2020. För att ge en fullständig bild kvarstår Avvecklad verksamhet i tabellerna nedan eftersom de utgjorde en väsentlig del av total miljöpåverkan. 2018 och 2019 års data för Avvecklad verksamhet är ej direkt jämförbar på grund av avyttringar under dessa år
• Elektroniskt avfall som mobiltelefoner, laddare och batterier som samlas in i butiker och omfattas av det lokala producentansvaret ingår ej i redovisade siffror rörande elektroniskt avfall
• På grund av korrigerade utsläppsfaktorer har 2019 års platsbaserade scope 2-utsläpp räknats om. Omräkningen har resulterat i en minskning med 12 procent av totala platsbaserade scope 2-utsläpp jämfört med vad som redovisades i 2019 års Års- och hållbarhetsredovisning.

Energi

ENERGIFÖRBRUKNING

Direkt energiförbrukning (scope 1),
GWh	2020	2019	2018
Kvarvarande verksamhet	21	26	27
Avvecklad verksamhet	-	2	56
Summa	21	28	83

100 procent av scope 1-energiförbrukningen var icke-förnybar. Runt 80 av scope 1-energiförbrukningen är hänförlig fordonsanvändning, huvudsakligen bensin och diesel. Återstående energiförbrukning är hänförlig reservkraftgeneratorer som använder diesel.

Indirekt energiförbrukning (scope 2),
GWh	2020	2019	2018
Kvarvarande verksamhet	1 195	1 147	1 122
Avvecklad verksamhet	-	20	297
Summa	1 195	1 167	1 419

Cirka 95 procent av scope 2-energiförbrukningen var elektricitet, som är 100 procent förnybar. Återstående fem procent är huvudsakligen hänförlig icke-förnybar fjärrvärme.

Växthusgasutsläpp

2020 uppnådde Telia Company klimatneutralitet i sin egen verksamhet (scope 1, 2 och scope 3 kategori 6: tjänsteresor) genom en kombination av utsläppsminskningar, användning av 100 procent förnybar el (Guarantees of Origin och I-REC) samt klimatkompensation av återstående utsläpp. Klimatkompensation täckte scope 1-utsläpp, scope 2-utsläpp ej hänförliga elektricitet samt scope 3 kategori 6, totalt 15 kton CO2e. Växthusgasutsläpp för dessa kategorier 2020 ska anses vara 0 (noll). För att kunna följa absoluta utsläppsminskningar redovisas scope 1- och 2-utsläpp utan klimatkompensation.

DIREKTA OCH INDIREKTA VÄXTHUSGASUTSLÄPP - SCOPE 1, 2

Direkta växthusgasutsläpp (scope 1),
kton CO2e	2020	2019	2018
Kvarvarande verksamhet	7	7	7
Avvecklad verksamhet	-	0	13
Summa	7	7	20

2020 täcktes 100 procent av scope 1-utsläppen, totalt 7 kton CO2e, av klimatkompensation.

Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, marknadsbaserade), kton CO2e	2020	2019	2018
Kvarvarande verksamhet	6	37	56
Avvecklad verksamhet	-	10	138
Summa	6	47	194

2020 användes 100 procent förnybar elektricitet vilket innebär att de marknadsbaserade utsläppen från elektricitet var 0. Övriga marknadsbaserade scope 2-utsläpp, totalt 6 kton CO2e, är huvudsakligen hänförliga fjärrvärme. 100 procent av dessa övriga utsläpp täcktes av klimatkompensation.

Indirekta växthusgasutsläpp (scope 2, platsbaserade), kton CO2e	2020	2019	2018
Kvarvarande verksamhet	128	122	136
Avvecklad verksamhet	-	10	138
Summa	128	132	274

ÖVRIGA INDIREKTA VÄXTHUSGASUTSLÄPP – SCOPE 3

Övriga indirekta växthusgasutsläpp (scope 3)	20181
	Kton CO² e	%
Köpta varor och tjänster; kapitalvaror (katego rierna 1 och 2)	1 005	83,4
Användning av sålda produkter; nedströms leasade tillgångar (kategorierna 11 och 13)	100	8,3
Övriga väsentliga kategorier, totalt	100	8,3
Summa	1 205	100

1) Omfattar enbart Kvarvarande verksamhet.

För att få en fullständig bild av vårt totala klimatavtryck och kunna sätta vetenskapligt baserade mål genomförde vi under 2020 en fullständig värdekedjeanalys utifrån 2018-data. Corporate Value Chain (Scope 3) Standard användes för att beräkna samtliga 15 scope 3-utsläppskategorier. De mest väsentliga kategorierna är:

• Köpta varor och tjänster (kategori 1) OPEX inklusive inköpta mobilenheter
• Kapitalvaror (kategori 2) CAPEX inklusive nätutrustning
• Användning av sålda produkter och nedströms leasade tillgångar (kategorier 11 och 13) – växthusgasutsläpp hänförliga användningen av sålda eller leasade produkter som mobiltelefoner och routrar

"Övriga väsentliga kategorier" omfattar de nio andra kategorier som bedöms väsentliga. 2020 var växthusgasutsläppen från tjänsteresor 2 (6) kton CO2e. Dessa utsläpp täcktes av klimatkompensation.

Köldmedia

2020 lade vi till köldmedia till redovisningen av scope 1-utsläpp. Totala mängden påfylld köldmedia var 1 350 kg av olika sorter. Hänförliga utsläpp var cirka 2 kton CO2e, runt 30 procent av totala scope 1-utsläpp.

Avfall

Avfall är en betydande miljöaspekt och vi har åtagit oss att minska vår totala avfallsmängd, både farligt och icke-farligt avfall. Läs mer om återvinning, återanvändning och återköpsprogram i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Miljö.

Vatten

Vatten anses inte vara en väsentlig miljöaspekt. Vår vattenförbrukning är enbart "kontorsförbrukning". Vatten används inte för kylning av nätutrustning eller datacenter på ett sätt som har väsentlig påverkan på vattenkvalitet.

Uträkning av klimat- och energinytta

Uträkningsmodellen utvecklades tillsammans med Carbon Trust. Utgångspunkterna för modellens omfattning var GSMA:s Enablement Effect-rapport samt våra affärskundsoch IoT-lösningar. Vi har exkluderat kategorier där våra produkter och tjänster skulle ha mer indirekt påverkan, till exempel kopplade till konsumentanvändning som bodelning eller näthandel och mer grundläggande uppkoppling. Läs mer om metodologin samt underliggande antaganden i ett metodpapper tillgängligt på Telia Companys webbplats. Angående resultaten, notera:

• Beräkningar är generellt baserade på antaganden från marknadsrapporter eller andra studier, inte Telia Companyspecifik kunddata

• Källdata kan vara ofullständig eller strukturerad på ett sätt så att den inte kan användas för beräkning, vilket innebär att total nytta av de produkter och tjänster vi levererar förmodligen är högre än vad som redovisas

• Med tanke på modellens begränsade omfång samt marknadsförutsättningar som nationella utsläppsfaktorer för el ska resultaten inte ses som direkt jämförbara med resultaten från andra operatörers liknande modeller

• Beräknad klimatnytta för fjärrmöten är baserad på studier som genomfördes innan 2020 och speglar därför inte potentiella effekter av reserestriktioner kopplade till covid-19

Redovisning avseende EU-taxonomin

Telia Company följer noga utvecklingen av EU-taxonomin. Under året har vi tillsammans med andra europeiska operatörer samarbetat i en av ETNO:s arbetsgrupper för att förbättra EU-taxonomins bedömningskriterier för telekombranschen, eftersom dessa i nuvarande form är svåra eller omöjliga att applicera eller fullständigt saknas för delar av vår verksamhet. ETNO:s positionspapper tydliggör organisationens syn på kriterierna och belyser i synnerhet behovet av att utveckla kriterier avseende produkter och tjänster som hjälper andra branscher att minska sin miljöpåverkan, eftersom sådana i nuläget saknas. Framgent kommer ETNO att fortsätta samverka med relevanta intressenter i EU:s institutioner och grupperingar såsom högnivåexpertgruppen för hållbara finanser.

Klimatriskbedömning enligt TCFD

Telia Company ser hantering av klimatförändringarna som en kritisk faktor för framtida framgång för verksamheten, och förstår vikten av att tillhandahålla information till investerare och andra intressenter om hur vi adresserar både risker och möjligheter. Av dessa anledningar ser vi TCFD:s rekommendationer inte bara som rapporteringsrekommendationer utan även som användbar vägledning i hur vi strukturerar vårt arbete.

Styrning

Styrelsens översyn och ledningens roll

Styrelsen har strategisk översyn och det yttersta ansvaret för hållbarhetsstyrning, inklusive klimatrelaterade risker och möjligheter. 2019 godkände styrelsen Telia Companys 2030-mål rörande klimat och cirkularitet, och får regelbundna uppdateringar hur arbetet fortskrider.

Koncernens hållbarhetschef har det operativa ansvaret och översyn av miljöarbetet, inklusive klimatrelaterade risker och möjligheter. Hållbarhetschefen rapporterar till SVP, Chief External Affairs, Governance & Trust Officer som sitter i koncernledningen. Koncernledningen är ansvarig för strategiska affärsbeslut inklusive målsättningar. Koncernens forum för styrning, etik och efterlevnad får regelbundna uppdateringar om riskhantering, inklusive klimatrelaterade risker när så är relevant.

Läs mer om hållbarhetsstyrning i Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Koncernövergripande styrningsmodell.

Strategi

Identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter

2019 genomförde vi en klimatriskanalys utifrån ett 2025-perspektiv - se tabell på följande sida. Avseende övergångsrisker såg vi under 2020 väsentligt ökande aktivitet gällande lagstiftning, och ökande förväntningar från investerare att redovisa klimatrelaterad information i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Avseende fysiska risker såg vi inga väsentliga skillnader.

Vi anser att de huvudsakliga riskerna är marknads-, policy- och lagrelaterade. Vi avser revidera analysen på regelbunden basis och ständigt utvärdera hur effektiva de mitigerande åtgärderna är.

2021 har vi som avsikt att genomföra scenarioanalyser av både fysiska risker och övergångsrisker.

Påverkan på strategi och finansiell planering

I januari 2021 lanserade Telia Company en ny affärsstrategi inklusive en ny hållbarhetsansats. Hållbarhet är integrerat i strategin, och miljö (klimat och cirkularitet) är ett av tre prioriterade områden. Klimatmålet är att nå noll CO2 genom värdekedjan till 2030. Cirkularitetsmålet, noll avfall till 2030, har påverkan bortom klimatförändringar men kommer också möjliggöra för Telia Company att minska växthusgasutsläpp genom att använda olika cirkulära affärsmodeller, till exempel att förlänga livsstiden på enheter och nätverksutrustning genom återanvändning.

Både risker och möjligheter är med som faktorer i den nya affärsstrategin. Väsentlighetsbedömningen som vi genomförde under 2020 visar tydligt att klimatförändringar är ett av de viktigaste områdena för flera intressentgrupper. Möjligheter bedöms löpande inom ordinarie affärsprocesser och beslutsfattande. 2020 beräknade vi för första gången klimatnyttan av några av de produkter och tjänster vi erbjuder, vilket möjliggör för verksamheten att på ett bättre sätt kunna förstå och kommunicera miljönytta. Vi ser också starkt intresse från konsumenter, där återanvändning och återvinning är den viktigaste frågan för konsumenter på samtliga våra marknader när dessa får rangordna hållbarhetsfrågor.

Vi har ännu inte genomfört en specifik sårbarhets- eller känslighetsanalys av strategin avseende, eller i detalj kvantifierat de finansiella effekterna av, klimatrelaterade risker och möjligheter, men avser att göra så i syfte att bidra till beslutsfattande.

Riskhantering

Processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker, samt integrering i övergripande riskhantering Klimatrisker omfattas av det övergripande ramverket för riskhantering. Som del av ramverket utvärderas klimatrisker regelbundet. Klimatförändringar ses i nuläget inte som en prioriterad risk i ramverket eftersom vi anser att risken är tillräckligt mitigerad. Styrelsens revisionsutskott får löpande uppdateringar kring risker, inklusive klimatrelaterade risker när så är relevant.

Processer för att hantera klimatrelaterade risker

Övergångsrisker anses tillräckligt mitigerade genom företagets omfattande miljöarbete samt andra pågående processer som intressentsamverkan för att förstå intressenters förväntan, public affairs-relaterade aktiviteter för att bevaka kommande lagstiftning och mer. Framgent ser vi ett fortsatt behov av att aktivt delta i nationella och internationella branschorganisationer som ETNO och GSMA, i synnerhet när det gäller kommande lagstiftning och vägledning såsom EU-taxonomin.

Efter att ha genomfört en scenarioanalys kommer fysiska risker att hanteras genom integrering i processer för affärskontinuitetsplanering (business continuity management). Även om de nordiska och baltiska länderna delar övergripande risker kopplat till stigande temperatur, ökad nederbörd och stigande havsnivåer beräknas vissa regioner påverkas mer än andra vilket kan komma att kräva särskilda lokala åtgärder för riskhantering.

Mätetal och mål

Mätetal som används för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter kopplat till strategi och riskhantering Telia Company har antagit korta, medellånga och långsiktiga klimatrelaterade mål, inklusive resultatindikatorer som vetenskapligt baserade mål (Science Based Targets). Dessutom använder vi oss av externa utvärderingar som Sustainable Brand Index och CDP för att se hur vi värderas av externa intressenter.

Scope 1-, 2- och 3-utsläpp

Se föregående sidor i denna Not.

Mål och resultat

Ersättning kopplad till klimatrelaterade resultat Rörlig ersättning är i nuläget inte kopplad till klimatrelaterade resultat.

Notera: koncernledningen har ingen prestationsbaserad ersättning och är exkluderade från program för rörlig ersättning. Klimatrelaterad ersättning ska därför ses som ej applicerbar för koncernledningen.

KLIMATRISKBEDÖMNING

	Mest väsentliga risker och potentiell påverkan	Mitigerande åtgärder - Befintliga (B) och planerade (P)
Övergångsrisker
Policy och legala	Högre skatter och avgifter på "klimatintensiva" produkter och tjänster - kan leda till ökade kostnader	Ständigt pågående arbete inom energieffektivitet och åtgärder för att minska växthusgasutsläpp (B)
	Otydliga tekniska bedömningskriterier i EU-taxonomin - kan leda till utmaningar att möta rapporteringskrav	Proaktiv samverkan i branschorganisationer som ETNO för att säkerställa utveckling av bättre bedömningskriterier (B)
Teknik	Krav rörande energieffektivitet och förnybar energi - kan kräva ersättning av teknik såsom reservkraft	Energieffektivitet och växthusgasutsläpp inkluderade som kriterier vid väsentliga investerings- och leverantörsbeslut (B)
Marknadsmässiga	Stigande efterfrågan på förnybar el - kan leda till ökande kostnader kopplat till att köpa certifikat	Energistyrgrupp har skapats för att fatta strategiska beslut och besluta om åtgärder kopplat till energi (B)
	Ökande kundförväntningar och -krav rörande att erbjuda klimatsmarta produkter och tjänster, samt produkter och tjänster som hjälper kunder att minska sina utsläpp - kan leda till intäktsförluster eller att vi går miste om intäkter	Pågående marknadsundersökningar och kundsamverkan (B) Innovation, forskning och utveckling av tjänster med tydlig positiv miljöpåverkan (B)
Rykte och varumärke	Ökande intressentförväntningar och -krav att minska växt husgasutsläpp från egen verksamhet - kan leda till svagare varumärke, intäktsförluster eller försämrad tillgång till kapital	Klimatneutralitet uppnått 2020 genom utsläppsminskningar, användning av enbart förnybar el samt klimatkompensation (B) Implementering av vetenskapliga baserade mål (B)
	Ökande intressentförväntningar och -krav att minska växt husgasutsläpp i leverantörs-/värdekedjan - kan leda till sva gare varumärke, intäktsförluster eller uteblivna investeringar	Leverantörssamverkan och krav att ta fram handingsplaner för att minska utsläpp, även för underleverantörer (B) Implementering av vetenskapligt baserade mål (B)
	Felaktig information eller uppfattning om IKT-branschens faktiska energiförbrukning och växthusgasutsläpp - kan leda till negativ bild av branschens faktiska miljöpåverkan och potential att minska andras negativa miljöpåverkan	Delta i akademisk och branschorganisationers forskning, pro aktiv samverkan med viktiga intressenter som lagstiftare (B)
Fysiska risker
Närtid/akuta	Extremt väder - värmeböljor	Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P)
	Extremt väder - stormar och nederbörd	Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P)
Lång tid/kroniska	Stigande genomsnittlig temperatur	Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P)
	Stigande genomsnittlig nederbörd	Implementeras i processer för affärskontinuitetsplanering (P)

Hänvisningar:

GRI 201-2 Finansiella implikationer, risker och möjligheter rörande klimatförändringarna
GRI 302 Energi
GRI 303 Vatten
GRI 305 Utsläpp
GRI 306 Avfall
Global Compact princip 7: Stödja försiktighetsprincipen rörande miljöpåverkan
Global Compact princip 8: Arbeta för större miljöansvar
Global Compact princip 9: Stödja utveckling och spridning av miljövänlig teknik
Rekommendationerna från Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD)
EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Miljö

H6 YTTRANDEFRIHET OCH ÖVERVAKNINGSINTEGRITET

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Yttrandefrihet och övervakningsintegritet för mer information. Definitioner av kategorierna som rapporteras nedan återfinns i hållbarhetsrapporteringsramverket.

MYNDIGHETSFÖRFRÅGNINGAR 2020 (2019)

				Utmanade/avslagna förfrågningar
Land	Övervakning	Historisk data	Abonnemangsdata
Danmark	5 871 (8 547)	1 947 (2 229)	8 924 (12 895)	0 (0)
Estland	Direkt tillgång – ingen statistik1	19 269 (16 827)	1 078 670 (851 301)2	24 (19)3
Finland	5 218 (4 767)	3 230 (2 951)	10 647 (10 950)	88 (71)
Litauen	Ej tillåtelse att publicera4	43 6495	55 7805	225
Norge6	1 603 (1 239)	6 282 (5 051)	9 496 (10 426)	31 (37)7
Sverige	3 695 (3 658)	7 137 (5 308)	2 599 (1 736)	212 (361)

1) I Estland används ett system för direkt tillgång i enlighet med lagen. Fram till och med 2018 hade Telia Estland full insikt i antalet förfrågningar. Sedan 2019 har Telia Estland på grund av ett teknikbyte inte längre insyn i siffrorna rörande Övervakning.

2) Inkluderar samtliga förfrågningar rörande abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som härrör en brottsutredning.

3) 2019 ändrades rapporteringen så att förfrågningar angående abonnenter som är kunder till andra operatörer ej längre omfattas.

4) Telia Company och Telia Litauen har ej fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen statistik rörande antalet förfrågningar om övervakning i Litauen. Se sida 10 i den fullständiga rapporten av myndighetsförfrågningar för mer information.

5) Statistiken omfattar enbart andra halvåret 2020.

6) 2018 förvärvade Telia Norge operatören Get. Get är integrerade i statistiken sedan juli 2020.

7) Ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa fel i förfrågningen.

Förfrågningar till Telia Carrier på en av ovanstående marknader, om sådana förekommer, vidarebefordras till den lokala Telia Company-operatören och hanteras därmed av den lokala Telia Company-operatören och inkluderas i dess statistik.

Rapportering av myndighetsförfrågningar

Ett flertal faktorer försvårar jämförelsen av statistik rörande myndighetsförfrågningar mellan länder. För att underlätta jämförelse inkluderas föregående års siffror. Telia Company har olika marknadsandelar i olika länder, vilket troligen reflekteras i statistiken. Telia Company har inte kunskap om de olika ländernas myndigheters arbetssätt och prioriteringar, men det är troligt att metoderna skiljer sig åt. Inom koncernen har vi olika interna metoder för att samla in data, vilket medför konsekvenser kopplat till fullständighet och noggrannhet av rapporterad statistik. Notera även att statistiken avser antalet förfrågningar från myndigheter, inte antalet individer som berörs. Inte ens vi som operatör som tillhandahåller informationen har kännedom om

detta. Högst troligt är att statistiken rörande övervakning omfattar fler förfrågningar än antalet individer som berörs. Rörande förfrågningar om basstationstömningar ("cell tower dumps"), alltså förfrågningar som tvingar operatören att bistå med data rörande identitet, aktivitet och plats för samtliga enheter som kopplats upp mot de berörda basstationerna under en bestämd tidsram, är antalet berörda individer av naturliga skäl större än antalet förfrågningar. Beroende på förfrågningens omfattning är Telia Company tvungen att bistå med olika mängd kundinformation. Mängden beror på förfrågningens tidsram samt var basstationerna befinner sig. I tätbefolkade områden är mängden data som omfattas av naturliga skäl högre.

Hänvisningar:

GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter

Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter

Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter

H7 PERSONLIG INTEGRITET OCH INFORMATIONSSÄKERHET

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Personlig integritet och informationssäkerhet för mer information. Eftersom vissa dotterbolags (TV4, CMore och MTV Oy) processer skiljer sig åt från koncernprocesserna rörande

hantering av till exempel personuppgiftsförfrågningar samt överträdelser gällande hantering av personuppgifter inkluderar redovisad statistik ej förfrågningar från dessa bolag.

Hänvisningar:

GRI 418 Kundintegritet

Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter

Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter

H8 BARNS RÄTTIGHETER

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter för mer information. För mer information om vårt arbete med att avskaffa barnarbete, se not H16.

Hänvisningar:

Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter

Global Compact princip 2: Icke-inblandning i kränkning av mänskliga rättigheter

H9 MÅNGFALD, LIKA MÖJLIGHETER OCH ICKE-DISKRIMINERING

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering för mer information. Statistik rörande könsbalans finns i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.

Hänvisningar:

GRI 102-8 Information rörande medarbetare

GRI 102-22 Ledningens och styrelsens sammansättning

GRI 405 Mångfald och lika möjligheter

GRI 406 Icke-diskriminering

EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar

H10 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Hälsa och välbefinnande för mer information. Notera:

• Som resultat av att olika HR-system används saknas jämförbar statistik rörande sjukfrånvaro för Litauen samt LMT i Lettland

Se hållbarhetsrapporteringsramverket för mer information om beräkningsmetoder och definitioner.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro (%)	2020	2019
Danmark	2,6	2,6
Estland	1,4	1,4
Finland	2,1	2,1
Norge	4,2	3,8
Sverige	2,6	3,0
Övriga länder1	0,9	1,4
Viktat genomsnitt, samtliga länder	2,5	2,7

1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.

Hänvisningar:

GRI 403 Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar

H11 ANSVARSFULLA INKÖP

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Ansvarsfulla inköp för mer information. Se not H16 för mer information om risker och vårt arbete att avskaffa barn- och tvångsarbete i leverantörskedjan. Processen att integrera leverantörer till de bolag som tidigare tillhörde Bonnier

Broadcasting pågick under 2020. Av skäl kopplade till leverantörsklassificering är det utmanande att redovisa relativa resultat såsom andel aktiva leverantörer som genomgick riskutvärdering under året.

Hänvisningar:

GRI 204 Inköp

GRI 308 Utvärdering rörande leverantörers miljöansvar

GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar

Olycksfall

Olycksfallsfrekvens	2020	2019
Danmark	0,00	0,00
Estland	0,27	0,26
Finland	0,00	0,00
Lettland	0,00	0,47
Litauen	0,60	0,39
Norge	0,97	0,47
Sverige	0,06	0,24
Övriga länder1	0,00	0,00
Viktat genomsnitt, samtliga länder	0,21	0,26

1) Telia Carriers verksamhet utanför ovanstående länder.

Under perioden 2018–2020 har inga dödsolyckor där Telia Company-anställda varit inblandade skett. Under 2020 skedde inga allvarliga olyckor eller dödsfall hos entreprenörer som arbetade åte Telia Company.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

H12 ANTI-KORRUPTION

Se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Anti-korruption för mer information.

Hänvisningar:

GRI 205 Anti-korruption

GRI 415 Offentlig politik

Global Compact princip 10: Motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor

EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Anti-korruption

H13 DIGITAL INKLUDERING

Se Förvaltningsberättensen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheteter för mer information.

Digital inkludering har hittils inte varit ett specifikt koncernövergripande fokusområde men arbetet med att säkerställa tillgång till tillförlitlig uppkoppling och rätt digitala färdigheter har pågått lokalt i många år. I den nya affärsstrategin som gäller för 2021-2023 kommer digital inkludering att vara ett prioriterat område eftersom digitaliseringen förväntas påverka alla aspekter av våra liv och samhällen de kommande åren. I början av 2021 kommunicerade vi vårt mål att nå en miljon personer med initiativ kopplade till digital inkludering till 2025. Mer information om strategin för att nå målet kommer att presenteras i nästa Års- och hållbarhetsredovisning.

Tillgång till uppkoppling

Graden av digitalisering i länderna där vi är verksamma är mycket hög, vilket innebär höga krav på nätkvalitet. Att vara digital inkluderad handlar därför mindre om att ha tillgång till grundläggande digitala tjänster och enheter och mer om om kvalitén på uppkopplingen (t.ex. skillnaden

mellan städer och landsbygd).

När det gäller tillgång till uppkoppling levererar vi 4Gtäckning till över 99 procent av befolkningen på samtliga marknader. Under 2020 lanserade vi kommersiella 5G-nät på samtliga marknader och vid årets slut var 5G-täckningen högst i Finland och Sverige med cirka 25 procent av befolkningen täckt. Målet är att nå över 90 procents 5Gtäckning på samtliga marknader (utom Estland) till 2023.

Som del av nättransformationen investerar vi i att gå från koppar- till fibernät. Totalt har 4 500 000 hem på samtliga marknader tillgång till vår fiber. I områden där fibertillgång inte är ett alternativt levererar vi i ökande takt Fixed Wireless Access (FWA) baserat på 4G- och 5G-näten. Vid årets slut hade 250 000 hem tillgång till FWA.

Digitala färdigheter

Under året nådde initiativ på samtliga marknader för att stärka digitala färdigheter nästan 120 000 individer. Med "nådde" menas antalet individer som deltog i workshops eller liknande aktiviteter samt unika besökare på särskilda webbplatser, program eller liknande.

Hänvisningar:

Global Compact princip 1: Stödja och respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter

H14 LAGEFTERLEVNAD

För mer information om legala processer, se not K30 i koncernredovisningen. Noten omfattar även väsentliga legala processer kopplade till affärsetik, miljö- eller social efterlevnad ifall sådana finns.

Hänvisningar:

GRI 307 Miljömässig lagefterlevnad

GRI 419 Socio-ekonomisk lagefterlevnad

H15 FACKLIGA RELATIONER

För mer information, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.

Hänvisningar:

GRI 102-41 Kollektivavtal

GRI 402 Arbetstagar-/arbetsgivarrelationer

GRI 407 Förenings- och kollektivavtalsfrihet

Global Compact princip 3: Respektera rätten till förenings- och kollektivavtalsfrihet

Global Compact princip 6: Bekämpa diskriminering kopplat till anställning

EU-direktivet gällande redovisning av icke-finansiell information: Socialt- och arbetsgivaransvar

H16 BARN- OCH TVÅNGSARBETE

Oberoende konsekvensbedömningar rörande mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) som genomfördes på en av våra verksamheter i Norden (Telia Sverige) och en i Baltikum (Telia Litauen) 2017 omfattade även bedömning av sannolikheten för barn- eller tvångsarbete i vår verksamhet på dessa marknader. Sannolikheten bedömdes som mycket låg.

Leverantörskrav rörande barn- och tvångsarbete är del av leverantörsuppförandekoden och därmed obligatoriska vid riskbedömning av leverantörer. Leverantörer förväntas efterleva Telia Companys krav i sin egen verksamhet och i sin leverantörskedja. I Telia Companys kontinuerliga leverantörsriskbedömningar är avvikelser på dessa områden mycket sällsynta.

Barn- och tvångsarbete är del av revisioner på plats som genomförs av tredjepartsexperter på uppdrag av Joint Audit Cooperation (JAC). Under året stod brist på kravefterlevnad kopplat till barn- och tvångsarbete för en låg andel av JAC-revisionernas avvikelser. Dessa avvikelser är mest tydligt kopplade till geografi samt leverantörer längre ner i leverantörskedjan. JAC-medlemmen som är ansvarig för revisionen ansvarar även för att följa upp och säkerställa att leverantören åtgärdar sådana fall av icke-efterlevnad.

I avvaktan på att avyttringen av Telia Carrier slutförs har Telia Company verksamhet i Storbritannien genom ett Telia Carrier-dotterbolag. Ett generellt uttalande rörande UK Modern Slavery Act är tillgängligt på Telia Companys hemsida.

Detta uttalande är ej del av hållbarhetsredovisningen och omfattas ej av den översiktliga granskningen.

Hänvisningar:

GRI 408 Barnarbete GRI 409 Tvångsarbete GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter GRI 414 Utvärdering rörande leverantörers sociala ansvar Global Compact princip 4: Avskaffandet av alla former av tvångsarbete Global Compact princip 5: Avskaffandet av alla former av barnarbete

H17 ANSVARSFULL SKATTEHANTERING

Skatt är en viktig hållbarhetsfråga med höga förväntningar från våra intressenter. Telia Company är en ansvarsfull skattebetalare som stödjer vikten av att hantera skatt på ett transparent, rättvist och etiskt sätt. I enlighet med vår koncerninstruktion för skatt betalar vi skatt på ett korrekt sätt i alla länder enligt lokal lagstiftning och internationellt överenskomna principer.

Utöver bolagsskatt genererar Telia Companys verksamhet
miljarder SEK i andra skatter. Det totala skattebidraget (to
tal tax contribution) omfattande både egna och uppburna
skatter uppgick 2020 till 19,1 (17,6) GSEK.

Betald bolagsskatt, MSEK	2020	2019	2018
Danmark	2	-15	-7
Estland	67	79	117
Finland	15	23	37
Lettland	1	1	-33
Litauen	62	79	65
Norge	496	250	382
Ryssland	5	4	4
Sverige	743	415	416
Turkiet	1	10	41
Övriga länder	-18	28	33
Summa, kvarvarande verksamhet	1 374	875	1 054
Azerbajdjzan1	–	–	17
Kazakstan1	–	–	52
Uzbekistan1	–	–	27
Övriga länder	0	36	91
Summa, avvecklad verksamhet	0	36	188
Summa	1 374	911	1 242

Totalt skattebidrag

1) Inkluderar till exempel skatter avseende miljö, fastigheter och telekommunikation. Övriga skatter, samt totalt skattebidrag som sådant, inkluderar inte tull eller licenser.

2) Om ett av Telia Companys bolag varit i en återbetalningssituation avseende mervärdesskatt har detta reducerat den totala nettomervärdesskatten. Den betalda nettomervärdesskatten, samt totalt skattebidrag som sådant, fångar inte vår ej avdragna mervärdesskatt.

1) Verksamheten avyttrad 2018.

Hänvisningar:

GRI 203 Indirekt ekonomisk påverkan

H18 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT (EMF)

Hälsa och säkerhet för våra kunder, medarbetare och entreprenörer kommer i första hand när vi bygger våra mobilnät. Vårt arbete styrs av koncernens EMF-policy. Vi följer lokala myndighetsnormer samt de som utfärdas av Världshälsoorganisationen WHO och följer ICNIRP:s riktlinjer vid byggande av mobilnät och för de mobiltelefoner vi säljer. I den pågående 5G-utrullningen i Norden och Baltikum följer vi ICNIRP:s riktlinjer som uppdaterades under 2020 för att också täcka 5G-frekvenser (5G-spektrum). 5G-tekniken byggs till stor del på samma infrastruktur som tidigare mobilnätsgenerationer som 3G och 4G, och utrustningen som används följer samma strikta EMF-krav

Hänvisningar:

GRI 413 Lokalsamhällen

GRI 416 Konsumentansvar rörande hälsa och säkerhet

H19 SPONSRING, DONATIONER OCH KATASTROFHJÄLP

Sponsring och donationer

I syfte att bygga och stärka bilden av Telia-varumärket har Telia Company implementerat ett varumärkesramverk som består av ett antal partnerskapskategorier. En av kategorierna - sponsring - har även en direkt påverkan på Telia Companys samhällsbidrag.

Sponsring och donationer styrs av en relevant koncerninstruktion. Eftersom sponsring och donationer kan användas som verktyg för korruption omfattar instruktionen strikta krav när det gäller utvärdering (due diligence) och dokumentation. Sponsring och donationer måste dokumenteras på ett sätt som tydliggör deras syfte, och mottagare genomgår utvärdering. Politiska donationer är helt förbjudna.

Den generella principen är att sponsra eller ingå partnerskap med organisationer för att stödja aktiviteter som är långsiktiga samt kopplade till digitalisering och vårt geografiska avtryck. Sponsring avgörs generellt sett av lokala bolag.

Donationer

efterlevs.

webbplats.

I sällsynta fall gör Telia Company donationer i form av pengar eller tjänster som bidrag till katastrofhjälp eller under andra särskilda omständigheter. Väsentliga finansiella donationer under året gick till de svenska barnrättsorganisationerna Bris och World Childhood Foundation. Läs mer i Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Barns rättigheter.

och exponeringsgränser. Under nätplaneringen säkerställer vi att utrustning placeras på ett sådant sätt att vi möter relevanta krav på exponeringsbegränsningar. Vid behov genomför vi mätningar på plats för att säkerställa att kraven

Vi samverkar regelbundet själva och inom branschorganisationer med viktiga intressenter såsom lokala och nationella myndigheter för att svara på frågor från allmänheten och säkerställa att myndigheter har relevant information om hur vi bygger våra nåt enligt EMF-riktlinjer. Mer information om EMF finns på lokala webbplatser samt Telia Companys

Katastrofhjälp

Telia Company och lokala bolag är alltid redo att bidra med katastrofhjälp och krisstöd huvudsakligen genom våra nät, produkter och tjänster. Vanliga sätt att stödja är gratis samtal eller trafik för att hjälpa drabbade nå familj och vänner, eller stödja med utökad nätkapacitet för att säkerställa fungerande kommunikation i krisdrabbade områden.

Hänvisningar:

GRI 413 Lokalsamhällen

GRI 415 Offentlig policy

H20 VISSELBLÅSARÄRENDEN

För mer information om visselblåsarprocessen och visselblåsarkanalen Speak-Up Line, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet Ramverk för hantering av verksamhetsrisker. För mer information om människorättsärenden (grievance), se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mänskliga rättigheter.

Tv- och mediaenheten använder en annan leverantör för visselblåsarärenden. Rapportering och utredningar genomförs i enligt med Telia Companys definierade visselblåsarprocess men Telia Company har ingen insikt i de genomförda utredningarna. Alla visselblåsarärenden från Tv- och mediaenheten ingår i statistiken här.

96 (118) rapporter inkom genom visselblåsarkanalen Speak-Up Line under året. 55 (56) procent av dessa var icke-anonyma. De vanligast förekommande ärendena gällde dåligt ledarskap och bedrägeri. Rapporterna kom från Speak-Up Lineportalen eller e-postadress som är tillgängliga för både anställda och tredjeparter, genom direktkontakt med koncern- eller lokala etik- och efterlevnadsansvariga och genom linjechefer.

Konsoliderade ärenderapporter presenterades fortlöpande för revisionsutskottet under året. Rapporterna omfattade ärenden av särskild betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar.

Under året vidtogs ett antal disciplinära åtgärder. Inga ärenden som hanterades av enheten för särskilda utredningar resulterade i uppsägningar. För mer information

Hänvisningar:

GRI 102-17 Processer rörande etiska ärenden

om ärenden som hanterades av HR-organisationen, se Förvaltningsberättelsen, avsnittet Hållbarhet, Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering.

Antal visselblåsarärenden	2020		2019
Affärsetikrelaterade (t. ex. förskingring, korrup tion), utredda av enheten för särskilda utredningar		43	47
Medarbetarrelaterade (t.ex. trakasserier, dåligt ledarskap), utredda av koncern- eller lokala HR utredare		28	34
Övriga eller inkorrekt rapporterade (t.ex. kund- el ler leverantörsklagomål), skickade för hantering av relevant enhet		25	37
Summa		96	118
Rapporteringskanal (%)	2020		2019
Speak-Up Lineportalen		70	63
Skickat till Speak-Up Lines e-postadress		16	25
Direktkontakt med ansvariga för etik och efterlev nad på koncern- eller lokal nivå		12	11
Linjechefer		2	1
Nyckeltal för interna utredningar (%) Mål	2020		2019
Visselblåsarärenden stängda inom åtta veckor 80		69	71

H21 FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

Vårt arbete vägleds av handboken för förvärv och avyttringar (M&A). Handboken beskriver M&A-processen och används vid majoritetstransaktioner, både förvärv och avyttringar. Handboken innehåller generell vägledning rörande etik- och efterlevnadsområden.

Ansvarsfull exit från region Eurasien

Med början 2015 har Telia Company över tid avyttrat sina tillgång i tidigare affärsregion Eurasien. Som del av åtagandet att genomföra en ansvarsfull exit har vi med hjälp av både intern och extern expertis genomfört omfattande motpartsbedömningar (Know Your Counterpart due diligence) som omfattat bland annat databaskontroller. Områden som bedömts är bland annat:

• Implementering av uppförandekod och leverantörsuppförandekod
• Implementering av anti-korruptionsprogram inklusive pengatvättskontroller
• Huruvida motparten eller dessa affärspartners omfattades av internationella sanktioner
• Aktieägarstruktur och slutgiltiga ägare (Ultimate Beneficiary Owners, UBO)
• Politiskt utsatta personer (Politically Exposed Persons, PEP) och andra politiska kopplingar

Dessutom genomfördes under 2015-2017, innan avyttringar, konsekvensbedömningar avseende mänskliga rättigheter (human rights impact assessments) av våra lokala verksamheter i Eurasien. Mitigerande åtgärder identifierades och genomfördes i den utsträckning det var möjligt. I vissa fall omfattade avyttringen en avsiktsförklaring från köparen rörande mänskliga rättigheter samt kunskapsöverlämning till köparen rörande påverkan, risker och möjligheter kopplade till mänskliga rättigheter.

2020 avyttrades Moldcell i Moldavien vilket blev slutet på avyttringsprocessen från affärsregion Eurasien. Dessutom genomfördes ett antal andra väsentliga avyttringar under året som ledde till att Telia Company nu har begränsat sitt geografiska avtryck till Norden och Baltikum.

Dessutom avyttrade Telia Company sitt minoritetsägande i Roshan i Afghanistan till majoritetsägaren Aga Khan Fund for Economic Development (AKFED) för ett icke-publikt men obetydligt belopp. Eftersom AKFED var majoritetsägare i Roshan och även 2017 köpte Telia Companys andel av Tcell i Tadzjikistan, då omfattande motpartsbedömning genomfördes, genomgick AKFED inte utökad bedömning.

Väsentliga avyttringar under året

Moldcell i Moldavien - undertecknat, tillkännagivet och avslutat 2020

Telia Company avyttrade sitt 100-procentiga ägande i Moldcell i Moldavien till CG Cell Technologies DAC. Innan undertecknandet av avtalet genomförde Telia Company omfattande köparbedömning, även med hjälp av extern expertis, eftersom vissa risker bedöms som förhöjda i regionen. Telia Company arbetade tillsammans extern människorättsexpertis för att ta fram rekommendationer rörande bedömning att genomföra innan, under och efter försäljning. Köparen har åtagit sig att genomföra ett överlämningsmöte där Telia Company delar information om till exempel sina policyer och processer rörande etik och efterlevnad samt resultat och rekommendationer från konsekvensbedömningen rörande mänskliga rättigheter. Mötet ska ske någon gång 2021 (försenades på grund av covid-19-restriktioner).

Telia Carrier - undertecknat och tillkännagivet 2020, ska avslutas 2021

Telia Company avyttrade sitt 100-procentiga ägande i Telia Carrier till svenska Polhem Infra. Grundläggande motpartsbedömning genomfördes eftersom riskerna bedömdes som små. Som del av ett överlämningsmöte med Polhem Infra fick den nya ägaren en omfattande genomgång av Telia Companys styrningsramverk och pågående arbete kopplat till bland annat tredjepartsutvärdering och projekt kopplade till mänskliga rättigheter. Eftersom Telia Company avser använda Polhem Infra som leverantör kommer företaget att omfattas av samma leverantörskrav som övriga leverantörer.

Turkcell - undertecknat, tillkännagivet och avslutat 2020 Telia Companys indirekta ägande såldes till den statligt ägda Turkey Wealth Fund. Sett till den komplexa ägarstrukturen var detta den enda potentiella köparen. Telia Company genomförde efterlevnads- och köparbedömning med hjälp av intern expertis med fokus på UBO och sanktioner.

Under sitt ägarskap har Telia Company regelbundet delat information med Turkcell avseende sitt arbete med att respektera och främja yttrandefrihet och övervakningsintegritet, och lyft vikten av god bolagsstyrning genom sin styrelseplats i Turkcells styrelse.

Hänvisningar:

GRI 412 Bedömning rörande mänskliga rättigheter

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS INTYGANDE

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 10 mars 2021

Lars-Johan Jarnheimer Styrelsens ordförande

Ingrid Bonde Styrelsens vice ordförande

Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Rickard Gustafson Styrelseledamot

Hans Gustavsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant

Jeanette Jäger Styrelseledamot

Nina Linander Styrelseledamot Jimmy Maymann Styrelseledamot

Anna Settman Styrelseledamot

Olof Swantee Styrelseledamot

Martin Tivéus Styrelseledamot

Allison Kirkby VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2021

Deloitte AB

Jan Nilsson Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Telia Company AB (publ) organisationsnummer 556103-4249

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2020-01-01 - 2020-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90-107 och hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 20-225 och 243 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90-107 eller hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning

Beskrivning av risk

Det finns en inneboende risk avseende riktigheten i redovisade intäkter givet komplexiteten i systemen som genererar intäkterna samt hur ändrade prismodeller (prisplaner, incitament, rabatter etc.) och nya intäktsströmmar påverkar intäktsredovisningen.

Telia Companys intäkter består av ett antal olika intäktsströmmar såsom trafikavgifter, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, övriga serviceavgifter samt försäljning av kundutrustning. Telia Company kan paketera produkter och tjänster till ett kunderbjudande vilket kan omfatta tillhandahållande eller leverans av flera tjänster, produkter eller rättigheter att använda tillgångar vilket kräver väsentliga uppskattningar och bedömningar av företagsledningen avseende när i tiden, och till vilket belopp intäkterna ska redovisas.

Från och med 2020 inkluderar Telia Companys kunderbjudanden även 12 månaders intäkter från TV och Mediasegmentet. Intäkter från TV och Media består till största delen av annonsintäkter där prestationsåtagandet uppfylls när annonsen faktiskt publiceras eller visas.

Trots att telekommunikationsbranschenn, inom vilken Telia Company framförallt bedriver sin verksamhet, inte har väsentligt påverkats av den pågående Covid-19 pandemin så har många av de branscher som Telia Companys kunder verkar i drabbats negativt, vilket påverkat vissa av Telia Companys intäktsströmmar såsom roaming, annonsintäkter och abonnemangsavgifter. Detta kan påverka redovisningen av intäkter och finansiella tillgångar, särskilt en förhöjd risk för förväntade kundförluster på kundfordringar.

För ytterligare information hänvisas till noterna K1 "Redovisningsnorm", K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper", K6 "Nettoomsättning" och K18 "Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar" i koncernredovisningen.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av tillämpningen av koncernens redovis-

ningsprinciper avseende genomförd leverans av tjänster, produkter och annonsering samt redovisningsmässiga konsekvenser av nya affärsmodeller i syfte att säkerställa att redovisningsprinciperna varit ändamålsenliga för verksamheten och att de efterlevts;

• utvärdering av design och testning av implementation av relevanta kontroller för intäktsredovisning;
• med stöd av våra IT-specialister, granskning av IT-miljön inom vilken fakturering, prissättning och andra relevanta stödsystem opererar, inklusive kontroller för ändringar i system för fakturering av väsentliga intäktsströmmar;
• analytisk och detaljerad substansgranskning för ett urval av redovisade intäkter;
• granskning av förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar, inklusive reserv för förväntade kreditförluster; och
• utvärdering av huruvida lämnade upplysningar avseende intäkter och förväntade kreditförluster i de finansiella rapporterna, är tillräckliga.

Redovisat värde på goodwill och övriga immateriella tillgångar

Beskrivning av risk

Telia Company´s goodwill och övriga anläggningstillgångar inklusive film- och programrättigheter utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Telia Company ska pröva goodwill tillgångar för nedskrivningsbehov minst årligen och alla tillgångar när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde för tillgången kan understiga återvinningsvärdet. Bedömning av återvinningsvärde, definierat som det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet, involverar uppskattningar av företagsledningen vad gäller att identifiera och värdera kassagenererande enheter. Företagsledningen bestämmer normalt sett återvinningsvärdet baserat på dess nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde baseras på företagsledningens bedömning av faktorer som försäljningstillväxt, utveckling av EBITDA-marginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, nivå på framtida investeringar och evig tillväxttakt.

Den långsiktiga påverkan av Covid-19 är fortsatt osäker vilket leder till ytterligare osäkerhet i bedömningen av framtida tillväxttakt och vägd genomsnittlig kapitalkostnad vid beräkningen av återvinningsvärdet.

För ytterligare information hänvisas till noterna K2 "Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden", "K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och "K14 Film- och programrättigheter" i koncernredovisningen.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:

• utvärdering av rimligheten i företagsledningens identifierade kassagenererande enheter;
• tillsammans med våra värderingsspecialister, jämföra och utmana väsentliga antaganden i företagsledningens värderingsmodell för beräkning av återvinningsvärde, inklusive bedömning av försäljningstillväxt, utveckling av EBITDA-marginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, nivå på framtida investeringar och evig tillväxttakt;
• utvärdering av företagsledningens bedömning av Covid-19s påverkan på framtida kassaflöden;
• jämförelse av historiska prognoser mot faktiskt utfall;
• aritmetisk testning av kassaflödesmodeller och avstämning av antaganden mot godkända affärsplaner;
• utvärdering av lämnade upplysningar främst avseende de antaganden och kassagenererande enheter för vilka resultaten av nedskrivningsprövning är mest känsliga; och
• utvärdering av redovisningsprinciper för film- och programrättigheter avseende anskaffningsvärde, tidpunkt för redovisning i balansräkningen och principer för avskrivningar samt utvärdering av nedskrivningsbehov på individuella tillgångar.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av ersättningsrapporten samt sidorna 4-19, 48-79, 226-242 och 249-257 i detta dokument men innefattar inte årsredovisningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende dessa.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionenswebbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för räkenskapsåret 2020-01-01 - 2020-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionenswebbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–107 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 48-79 och 226-242 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats.

Deloitte AB, utsågs till Telia Company ABs revisor av bolagsstämman 2020-04-02 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-02.

Stockholm den 10 mars 2021 Deloitte AB

Jan Nilsson Auktoriserad revisor

REVISORS RAPPORT

ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV TELIA COMPANY AB:S (PUBL) HÅLLBARHETSREDOVISNING

Till Telia Company AB (publ), org.nr 556103-4249.

Inledning

Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Telia Company AB (publ) att översiktligt granska Telia Company AB:s hållbarhetsredovisning för år 2020. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 47-79 och 226-242 i detta dokument.

STYRELSENS OCH FÖRETAGS-LEDNINGENS ANSVAR FÖR HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tilllämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 227 i hållbarhetsredovisningen och i Telia Companys ramverk för hållbarhetsrapportering 2020 (Telia Company Sustainability Reporting Framework) som finns tillgängligt på www. teliacompany. com/sustainability/reporting, företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.

Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm den 10 mars 2021

Deloitte AB

Jan Nilsson Lennart Nordqvist Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Telia Company-koncernen
Finansiell information	2020	2019	2018	2017	2016
Resultaträkning (MSEK)1, 8
Nettoomsättning	89 191	85 965	83 559	79 790	84 178
Rörelseresultat	-17 747	12 293	13 238	13 768	21 090
EBITDA före justeringsposter	30 702	31 017	26 540	25 151	25 836
EBITDA	30 194	30 017	25 933	25 519	29 813
Årets resultat från kvarvarande verksamhet	-22 477	7 601	9 523	8 492	16 433
Årets resultat från avvecklad verksamhet	-279	-341	-6 399	1 751	-9 937
Årets resultat	-22 756	7 261	3 124	10 243	6 496
Finansiell ställning (MSEK)2, 8
Anläggningstillgångar	189 667	224 088	199 860	176 002	180 739
Omsättningstillgångar	37 014	39 983	47 681	69 365	74 071
Summa tillgångar	226 683	264 072	247 541	245 367	254 811
Summa eget kapital	63 954	92 455	102 438	106 517	96 059
varav hänförligt till moderbolagets ägare	62 836	91 047	97 387	101 226	90 991
Långfristiga skulder	122 627	121 330	106 250	106 946	101 920
Kortfristiga skulder	40 101	50 287	38 853	31 904	56 832
Summa eget kapital och skulder	226 683	264 072	247 541	245 367	254 811
Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet	78 343	88 052	55 363	33 823	50 756
Kassaflöden (MSEK)3
Kassaflöde från löpande verksamhet	28 824	27 594	26 696	23 204	25 970
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-3 466	-30 543	-14 041	-9 750	-7 428
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-23 098	-14 712	-12 446	-13 905	-22 491
Årets kassaflöde	2 259	-17 661	209	-451	-3 949
Fritt kassaflöde	15 114	12 369	11 902	7 164	7 267
varav från avvecklad verksamhet	17	-2 047	347	-4 640	116
Investeringar (MSEK)4
CAPEX	18 355	16 076	16 361	15 307	15 625
Förvärv och övriga investeringar	641	13 140	30 186	4 973	483
Summa investeringar	18 996	29 214	46 547	22 066	16 108
Nyckeltal5, 8
Räntabilitet på eget kapital (%)	neg.	8,4	3,6	11,2	4,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	neg.	6,6	4,8	9,2	7,7
Soliditet (%)	24,6	31,3	37,3	39,4	34,0
Nettolåneskuld/EBITDA före justeringsposter	2,55	2,82	2,08	1,15	1,69
Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK)	15,4	22,1	23,0	23,4	20,8
Aktiedata
Antal utestående aktier (miljoner)
– vid periodens utgång	4 089,6	4 112,7	4 230,8	4 330,1	4 330,1
– genomsnitt, före och efter utspädning	4 090,4	4 172,4	4 292,7	4 330,1	4 330,1
Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)8	-5,60	1,70	0,75	2,22	0,86
Kontant utdelning per aktie (SEK)6	2.00	2,45	2,36	2,30	2,00
Summa kontant utdelning (MSEK)6	8 179	10 020	9 985	9 959	8 660
Utdelningsandel (%)7	66	78	85	81	115

1) Sedan den 31 december 2015 är det före detta segmentet region Eurasien klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och redovisas därför på en rad i koncernens resultatrapport 2020–2016. Resultatinformationen för 2020-2016 ovan avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges.

2) Tillgångar och skulder i före detta segmentet region Eurasien redovisas på två rader i koncernens balansrapporter per 31 december 2019, 2018, 2017 och 2016. Sergelbolagen (Sergel) klassificerades som innehav för försäljning från den 30 juni 2016. Telia Carrier klassificerades som innehav för försäljning från den 30 september 2020. I balansräkningsinformationen ovan ingår tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

3) Kassaflödesinformation presenteras inklusive avvecklad verksamhet.

4) 2020–2016 enbart inklusive kvarvarande verksamhet.

5) Nyckeltal för 2020–2016 baseras på hela Telia Company-koncernen inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

6) För 2020 enligt styrelsens förslag. För 2019 inklusive utdelning beslutad på extra bolagsstämma 2 december 2020.

7) Notera att utdelningspolicyn ändrades under 2017.

8) Enbart 2018 har omräknats för ändrade redovisningsprinciper för film- och programrättigheter under 2019.

Telia Company-koncernen
Operativ information	2020	2019	2018	2017	2016
Mobila tjänster
Abonnemang totalt (1000-tal)	16 968	16 741	16 804	16 734	16 695
varav Sverige
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	6 246	6 132	6 095	6 118	6 207
Mobil telefoni, churn totalt (%)	17	18	19	19	17
Mobil telefoni, ARPU (SEK)4	215	214	213	213	209
varav Finland
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)3	3 165	3 184	3 278	3 278	3 253
Mobil telefoni, churn totalt (%) Mobil telefoni, ARPU (EUR)4	22	24	24	26	23
varav Norge	19	18	18	18	17
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)	2 247	2 276	2 324	2 345	2 211
Mobil telefoni, churn totalt (%)	24	27	31	32	33
Mobil telefoni, ARPU (NOK)4	253	253	251	256	252
varav övriga länder
Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal)	1 494	1 435	1 451	1 479	1 606
Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	1 398	1 347	1 389	1 352	1 318
Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal)	1 307	1 299	1 281	1 237	1 200
Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	1 112	1 068	986	925	901
Mobil telefoni, abonnemang, Spanien (1000-tal)
Fasta tjänster	2 900	2 925	2 916	2 512	2 559
Bredband, abonnemang totalt (1000-tal)
varav	1 242	1 263	1 287	1 286	1 299
Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal)	462	473	457	464	497
Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal)	469	445	417	–	–
Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal)	68	81	104	114	128
Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal)	417	419	409	410	402
Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal)	242	244	242	238	233
	1 247	1 503	1 855	2 182	2 565
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)1
varav	665	853	1 102	1 381	1 675
Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal)	20	23	38	50	65
Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal)	40	49	59	11	–
Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000-tal)	66	72	78	90	101
Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal)	230	261	315	371	417
Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	226	245	263	279	307
Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	3 235	3 071	2 400	1 778	1 688
Tv, abonnemang totalt (1000-tal) varav
Tv, abonnemang, Sverige (1000-tal)
Tv, abonnemang, Finland (1000-tal)	929 558	861 600	865 553	797 508	765 489
Tv, abonnemang, Norge (1000-tal)	469	480	504	-	-
Tv, abonnemang, Danmark (1000-tal)	29	21	24	31	28
Tv, abonnemang, Litauen (1000-tal)	253	244	242	242	229
Tv, abonnemang, Estland (1000-tal)	208	212	212	200	177
Tv, abonnemang, Tv och media (1000-tal)	789	653	–	–	–
Personal2
Antal anställda den 31 december	20 741	21 232	20 836	25 021	26 017
Medelantal anställda under året	20 505	20 215	23 814	24 468	24 898
varav i Sverige	7 654	7 383	7 525	7 955	8 109
varav i Finland	4 144	3 890	3 899	3 463	3 276
varav i övriga länder	8 707	8 942	12 390	13 050	13 513
varav kvinnor	7 607	7 581	9 461	9 990	10 227
varav män	12 898	12 634	14 353	14 478	14 670
Löner och ersättningar (MSEK)	12 077	11 034	9 918	9 661	9 534
Arbetsgivaravgifter (MSEK)	2 291	2 080	2 134	2 144	2 056
Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader	16,5	17,3	14,5	15,5	13,2
Nettoomsättning per anställd (kSEK)	4 354	4 282	3 790	3 722	3 929
Rörelseresultat per anställd (kSEK)	neg.	594	323	907	518
Nettoresultat per anställd (kSEK)	neg.	359	131	419	261

1) Fast telefoniabonnemang inkluderar PSTN och VoIP.

2) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

3) Som ett resultat av en genomgång under första kvartalet 2018 har ytterligare avtalsabonnemang avseende maskin-till-maskin i Finland inkluderats i rapporteringen.

Endast abonnemangsbasen för 2017 har omräknats.

4) Intäkter från fakturaavgifter har omklassificerats för 2018 och 2019 vilket har påverkat mobil ARPU.

ALTERNATIVA NYCKELTAL

Alternativa nyckeltal

Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS, till exempel EBITDA, Justerad EBITDA, Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, CAPEX, Betald CAPEX, Fritt kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde, Nettolåneskuld, Nettolåneskuld/ Justerad EBITDA (multipel) och Justerad EBITDA-marginal. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat- och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Companys definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs i denna not och i Definitionerna. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag.

Tjänsteintäkter

Från 2021 är tjänsteintäkter, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier en del av Telia Companys utsikter, se Utsikter för 2021 i Förvaltningsberättelsen.

Kvarvarande verksamhet

MSEK	Jan–dec 2020
Summa nettoomsättning	89,191
Exkluderat: hårdvaruintäkter	-11,848
Summa tjänsteintäkter	77,342
Exkluderat: Telia Carriers externa tjänsteintäkter	-4,352
Tjänsteintäkter exklusive Telia Carrier	72,991

EBITDA och Justerad EBITDA

Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Companys underliggande resultat anser vi att det

också är relevant att analysera Justerad EBITDA. Justeringsposter inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter". Från 2021 är justerad EBITDA, i konstant valuta och exklusive Telia Carrier en del av Telia Companys utsikter, se Utsikter för 2021 i Förvaltningsberättelsen.

Kvarvarande verksamhet

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Rörelseresultat	-17 747	12 293
Resultat från intressebolag och joint ventures	20 080	-1 138
Avskrivningar och nedskrivningar	27 861	18 863
EBITDA	30 194	30 017
Justeringsposter inom EBITDA	508	1 000
Justerad EBITDA	30 702	31 017
Exkluderat: Telia Carrier justerad EBITDA	-909
Justerad EBITDA exklusive Telia Carrier	29 792

Avvecklad verksamhet

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Rörelseresultat	16	-1
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	0
Avskrivningar och nedskrivningar	–	-3
Realisationsvinst/realisationsförlust vid avyttring	-193	0
Förlust från nettoförändringar i avsättningar för transaktionsgarantier	-80	–
EBITDA	-257	-4
Justeringsposter inom EBITDA	287	161
Justerad EBITDA	30	157

Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet

Telia Company anser att Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet, är ett relevant mått för att kunna förstå resultatgenereringen hos Telia Company. Justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt "Justeringsposter".

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Rörelseresultat	-17 747	12 293
Justeringsposter inom rörelseresultat	29 307	1 159
Justerat rörelseresultat, kvarvarande verksamhet	11 560	13 452

CAPEX, CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar, CAPEX exklusive licenser och frekvenser och Betald CAPEX

Telia Company anser att CAPEX och Betald CAPEX måttten nedan är relevanta mått för att förstå koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande). Från 2021 är betald CAPEX, exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar en del av Telia Companys utsikter. Från 2021 är betald CAPEX i förhållande till nettoomsättning exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar en del av Telia Companys ambitioner för 2021-2023, se Ambition för 2021-2023 i Förvaltningsberättelsen.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Kvarvarande verksamhet
Investeringar i immateriella tillgångar	2 911	3 124
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	10 871	11 231
CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar	13 782	14 355
Investeringar i nyttjanderättstillgångar	4 573	1 721
CAPEX	18 355	16 076
Exkluderat: Nyttjanderättstillgångar	-4 573	-1 721
Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder1	-77	805
Betald CAPEX	13 705	15 160
CAPEX	18 355	16 076
Exkluderat: Investeringar i licenser och frekvenser	-142	-242
CAPEX exklusive licenser och frekvenser	18 213	15 834
Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar	-4 573	-1 721
CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar	13 640	14 113

1) Helåret 2019 avser främst frekvenser i Sverige, som köptes 2018 och betalades i början av 2019.

VÅRT FÖRETAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING RÄKENSKAPER HÅLLBARHETSNOTER ÖVRIGT

MSEK Jan–dec 2020
Kvarvarande verksamhet
Betald CAPEX	13,705
Exkluderat: Betald CAPEX för kostnader för licenser och frekvenser från kvarvarande verksamhet	-172
Exkluderat: Telia Carrier Betald CAPEX	-493
Betald CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar	13,038
Nettoomsättning	89,191
Exkluderat: Telia Carriers externa tjänsteintäkter	-4,352
Nettoomsättning exklusive Telia Carrier	84,839
Betald CAPEX i förhållande till nettoomsättning exklusive Telia Carrier samt kostnader för licenser, frekvenser och nyttjande
rättstillgångar	15.4

Fritt kassaflöde

Telia Company anser att Fritt kassaflöde är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten och efter CAPEX.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten	28 824	27 594
Betald CAPEX (betalda immateriella och materiella anläggningstillgångar)	-13 710	-15 224
Fritt kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet	15 114	12 369

Operationellt fritt kassaflöde

Telia Company anser Operationellt fritt kassaflöde vara ett relevant mått för att kunna förstå kassaflödena som Telia Company kontrollerar. Från rapporterat fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet avgår utdelningar från intressebolag då dessa är beroende av godkännande av styrelser och årsstämmor i dessa intressebolag. Betalningar för licenser och frekvenser är exkluderade då de vanligtvis hänförs till en längre period än ett år. Operationellt fritt kassaflöde från

kvarvarande verksamhet utgjorde tidigare Telia Companys utsikter och Telia Company avsåg att dela ut minst 80 procent av fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt. Från 2021 är utdelningspolicyn uppdaterad, se Utdelningspolicy i Förvaltningsberättelsen. Telia Company anser att den strukturella delen av operationellt fritt kassaflöde utgörs av operationellt fritt kassaflöde minus bidrag från förändringar i rörelsekapital.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten från kvarvarande verksamhet	28 802	29 576
Betald CAPEX från kvarvarande verksamhet	-13 705	-15 160
Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet	15 097	14 415
Exkluderat: Betald CAPEX för licenser från kvarvarande verksamhet	172	1 161
Exkluderat: Utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet	-218	-365
Exkluderat: Betald skatt på utdelningar från intressebolag från kvarvarande verksamhet	–	10
Återbetalning av leasingskulder	-2 955	-2 651
Operationellt fritt kassaflöde	12 095	12 571
Utdelningar från intressebolag netto efter skatt	218	355
Operationellt fritt kassaflöde som utgör basen för utdelning	12 314	12 926

Nettolåneskuld

Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning. Nedan presenterad nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

MSEK	31 dec 20202	31 dec 20192
Långfristig upplåning	100 655	99 980
varav leasingskulder, långfristiga	12 600	12 127
Avgår 50 procent av hybridkapital1	-10 267	-7 947
Kortfristig upplåning	8 620	19 823
varav leasingskulder, kortfristiga	2 946	3 012
Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex)	-4 205	-3 717
Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	-5 297	-5 450
Avgår kortfristiga placeringar	-2 832	-8 426
Avgår likvida medel	-8 332	-6 210
Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet	78 343	88 052

1) 50 procent av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld.

2) Nettolåneskuld är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar nettolåneskulden för avvecklad verksamhet och tillgångar som innehas för försäljning.

Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital ingår i balansräkningsraden Långfristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är del av balansräkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balansräkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar.

Nettolåneskuld/Justerad EBITDA (multipel, rullande 12 månader)

Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning.

MSEK, förutom multipel	Jan–dec 2020 Jan–dec 2019
Nettolåneskuld	78 343	88 052
Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet	30 702	31 017
Justerad EBITDA, avvecklad verksamhet	30	157
Avgår avyttrade verksamheter	-30	–
Justerad EBITDA rullande 12 månader exklusive avyttrade verksamheter	30 702	31 174
Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel)	2,55x	2,82x

Justerad EBITDA-marginal

Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till nettoomsättning som ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark-syfte.

MSEK	Jan–dec 2020	Jan–dec 2019
Nettoomsättning	89 191	85 965
Justerad EBITDA	30 702	31 017
Justerad EBITDA-marginal (%), kvarvarande verksamhet	34,4	36,1

DEFINITIONER

BEGREPP OCH NYCKELTAL

Annonsintäkter

Extern nettoomsättning relaterad till linjär eller digital mediaannonsering i video-on-demand, media, sponsring och andra typer annonsering.

ARPU (Average revenue per user)

Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.

Betald CAPEX

CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder.

Bredbandsintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta bredbandstjänster.

CAPEX

En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar, men exklusive goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv, film- och programrättigheter och åtaganden för återställning.

CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar

CAPEX med avdrag för nyttjanderättstillgångar.

CAPEX exklusive licenser och frekvenser

CAPEX avdraget för licenser och frekvenser.

Churn total

Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang).

EBITDA

En förkortning av "Earnings before Interest Tax Depreciation and Amortization." Motsvarar rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures men inklusive avskrivningar och nedskrivningar av film- och programrättigheter.

EBITDA-marginal

EBITDA uttryckt i procent av nettoomsättning.

Fritt kassaflöde

Summan av kassaflöde från löpande verksamhet och betald CAPEX.

Företagslösningar

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta företagslösningar avseende nätverk och kommunikation.

Förvärv och övriga investeringar

Investeringar i goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.

Intern försäljning

Försäljning inom koncernen.

Justerad EBITDA

EBITDA justerad med justeringsposter inom EBITDA.

Justerad EBITDA-marginal

Justerad EBITDA i procent av nettoomsättning.

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom rörelseresultat.

Justeringsposter

Justeringsposter omfattar realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamheter och för övertalig personal) eller andra kostnader som till sin natur inte är del av normal daglig verksamhet.

Jämförbar bas (%)

Förändringen i nettoomsättning, externa tjänsteintäkter och justerad EBITDA exklusive effekter från förändringar i valutakurser och baserat på nuvarande koncernstruktur. Det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärv och exklusive effekten av eventuella avyttringar i både nuvarande och jämförande period.

Mobila abonnemangsintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av röst, meddelanden, data och innehållstjänster (inklusive maskin-tillmaskin-relaterade tjänster).

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar (och säkrar lång- och kortfristiga lån) samt därtill kopplade Credit Support Annex (CSA), minskade med 50 procent av hybridkapital (som, enligt marknadspraxis för typen av instrument, betraktas som eget kapital), minskade med kortfristiga placeringar, långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt likvida medel.

Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel)

Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA rullande 12 månader och exklusive avyttrade verksamheter.

Operationellt fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter och inklusive återbetalning av leasingskulder.

Operativt kapital

Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.

Resultat och eget kapital per aktie

Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/ förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklusive kursvinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Samtrafikintäkter

Externa intäkter relaterade till terminering av mobil samtrafik.

Segmenttillgångar och segmentskulder (Operativt segmentkapital)

Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.

Soliditet

Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.

Summa hårdvaruintäkter

Externa intäkter avseende försäljning av hårdvara.

Summa tjänsteintäkter

Externa intäkter exklusive försäljning av hårdvara/utrustning.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.

Telefoniintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta telefonitjänster.

Total aktieägaravkastning

Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhållande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i procent.

Tv-intäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av tv-tjänster.

Utdelningsandel

Föreslagen utdelning dividerad med fritt kassaflöde inklusive utdelningar från intressebolag, netto efter skatt.

Övriga fasta tjänsteintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta tjänster inklusive fiberinstallation, grossisttjänster och övriga tjänster inom infrastruktur.

Övriga mobila tjänsteintäkter

Externa intäkter relaterade till besökares roaming, grossisttjänster och övriga tjänster.

VALUTABETECKNINGAR OCH PREFIX

I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:

k	tusen	M	miljoner	G	miljarder
SEK	Svenska kronor	JPY	Japanska yen
DKK	Danska kronor	NOK	Norska kronor
EUR	Europeiska euro	TRY	Turkiska lira
GBP	Brittiska pund	USD	US-dollar

ÅRSSTÄMMA 2021

Telia Companys årsstämma äger rum måndagen den 12 april 2021. Kallelse publicerades på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com i början av mars 2021.

För att minska risken för smittspridning av covid-19 genomförs årsstämman genom poströstning, med stöd av tillfälliga lagregler. Någon stämma med möjlighet att närvara personligen eller genom ombud kommer inte att äga rum.

Telia Company välkomnar alla aktieägare att utnyttja sin rösträtt vid årsstämman genom poströstning. Information om de vid årsstämman fattade besluten offentliggörs måndagen den 12 april 2021 så snart utfallet av röstningen är slutligt sammanställt.

RÄTT ATT DELTA

Den som önskar att delta i årsstämman genom poströstning ska dels vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 31 mars 2021, och dels anmäla sitt deltagande genom att ha avgett sin poströst enligt instruktionerna nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast fredagen den 9 april 2021.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy) måste för att få delta i årsstämman omregistrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir införd i aktieboken per avstämningsdagen onsdagen den 31 mars 2021. Sådan registrering, som kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering), begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som av aktieägare begärts i sådan tid att registreringen gjorts av förvaltaren senast tisdagen den 6 april 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

POSTRÖSTNING

Aktieägare får utöva sin rösträtt vid årsstämman endast genom att rösta på förhand, s.k. poströstning, enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Ett särskilt formulär ska användas för poströstningen. Formuläret finns tillgängligt på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com. Poströstningsformuläret gäller som anmälan till årsstämman.

Det ifyllda och signerade formuläret måste vara Euroclear Sweden AB (som administrerar formulären å Telia Companys vägnar) tillhanda senast fredagen den 9 april 2021. Formuläret kan skickas per e-post till generalmeetingservices@euroclear.com eller per post till Telia Company AB, "Årsstämma 2021", c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Aktieägare som är fysiska personer kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Swedens webbplats, https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy.

Aktieägare får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är rösten (dvs. poströstningen i sin helhet) ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor framgår av poströstningsformuläret.

Om aktieägare är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling biläggas formuläret. Om aktieägare poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas formuläret. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats www.teliacompany.com.

BESLUT PÅ ÅRSSTÄMMAN

Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår utdelning med 2,00 kronor per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen om vardera 1,00 krona per aktie och att onsdagen den 14 april 2021 respektive torsdagen den 28 oktober 2021 skall vara avstämningsdagar för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske måndagen den 19 april 2021 respektive tisdagen den 2 november 2021.

Telia Company AB (publ) Postadress: 169 94 Solna Besöksadress Stjärntorget 1, Solna Org.nr: 556103-4249 Säte: Stockholm Telefon: 08 504 550 00 www.teliacompany.com Produktion: Telia Company AB i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Telia Company