Annual Report • Mar 13, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Vi vill hjälpa våra kunder att vara uppkopplade Vi erbjuder högkvalitativa tjänster, som mobilt bredband via 4G, det digitala hemmet och tjänster baserade på fiber, för att säkerställa framtidens kommunikationsbehov.
Antalet abonnemang i TeliaSoneras majoritetsägda verksamheter uppgick till fler än 71 miljoner vid slutet av 2012.
Innehåll
| TeliaSonera i korthet | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Koncernchefens kommentarer | 5 |
| Marknader och varumärken | 8 |
| Förvaltningsberättelse | 11 |
| Bolagsstyrningsrapport | 30 |
| Styrelse | 43 |
| Koncernledning | 45 |
| Koncernens totalresultatrapporter | 47 |
| Koncernens balansrapporter | 48 |
| Koncernens kassaflödesrapporter | 49 |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital | 50 |
| Koncernens noter | 51 |
| Moderbolagets resultaträkningar | 108 |
| Moderbolagets totalresultatrapporter | 109 |
| Moderbolagets balansräkningar | 110 |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser | 111 |
| Förändringar av moderbolagets eget kapital | 112 |
| Moderbolagets noter | 113 |
| Förslag till vinstdisposition | 130 |
| Revisionsberättelse | 131 |
| Tio år i sammandrag − finansiell information | 133 |
| Tio år i sammandrag − operativ information | 134 |
| Definitioner | 135 |
| Årsstämma 2013 | 137 |
| Kontaktinformation | 138 |
TeliaSonera AB (publ), 106 63 Stockholm Org.nr 556103-4249, Säte: Stockholm, Telefon: 08 504 550 00, www.teliasonera.com
TeliaSonera har sina rötter i den nordiska telekommarknaden och har en stark position i Norden, Baltikum, Eurasien och Spanien. Vår kärnverksamhet är att skapa bättre kommunikationsmöjligheter för privatpersoner och företag genom mobil- och bredbandslösningar.
Vi hjälper människor att kommunicera med familj, vänner och affärskontakter på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi gör det genom att erbjuda högkvalitativa telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet samt i Spanien. Målet är att vara den ledande operatören på alla våra marknader, genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen, högkvalitativa nät och en kostnadseffektiv verksamhet.
Vi har majoritetsägda verksamheter från Norden till Nepal där antalet abonnemang uppgick till fler än 71 miljoner vid slutet av 2012 och nästan 112 miljoner abonnemang i intressebolagen, främst i Ryssland och Turkiet. Vi är också den ledande grossisten av bredbandskapacitet i Europa med ett helägt internationellt carriernät.
Våra affärsområden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien. I Norden och Baltikum erbjuder vi mobila och fasta tjänster, inklusive tv. I Eurasien och Spanien erbjuder vi mobila tjänster.
Vi erbjuder högkvalitativa tjänster, som mobilt bredband via 4G, det digitala hemmet och tjänster baserade på fiber, för att säkerställa framtidens kommunikationsbehov.
Vi hade 27 838 medarbetare vid årets slut.
27 838
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och marginaler |
2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 104 898 | 104 804 | 106 979 |
| EBITDA före engångsposter | 36 059 | 37 222 | 36 897 |
| marginal (%) | 34,4 | 35,5 | 34,5 |
| Rörelseresultat | 28 288 | 29 720 | 32 003 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 28 570 | 29 889 | 31 935 |
| Årets resultat | 21 168 | 21 119 | 23 562 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare |
19 886 | 18 388 | 21 257 |
| Resultat per aktie (SEK) | 4,59 | 4,21 | 4,73 |
| Räntabilitet på eget kapital | |||
| (%, rullande 12 månader) | 19,8 | 17,1 | 17,8 |
| CAPEX i procent av nettoomsättning (%) | 15,0 | 16,6 | 14,0 |
| Fritt kassaflöde | 23 740 | 9 415 | 12 901 |
n Nettoomsättning n EBITDA-marginal
Resultat per aktie och utdelningar, 2010–2012
n Resultat per aktie n Ordinarie utdelning
n Föreslagen utdelning
Året 2012 var starkt, både finansiellt och operativt. Vi levererade ett bra resultat trots nedgång i den globala ekonomin. Vi löste den mångåriga ägarkonflikten i MegaFon och genomförde börsintroduktioner som bidrog till ett starkt kassaflöde. Samtidigt var det ett år då några av våra investeringar i Eurasien också kritiserades.
Vi har mycket att vara stolta över. Trots ett osäkert och besvärligt makroekonomiskt klimat nådde vi i fjol det näst högsta resultatet under de tio år som gått sedan Telia och Sonera fusionerades. I den globala ekonomiska nedgången har vi lyckats konsolidera och stärka vår ställning. Alla verksamheter i affärsområde Eurasien ökade sin försäljning och skapade en tillväxt på 14 procent, vilket kompenserade för en något lägre omsättning inom affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster.
Sedan fusionen 2002 har TeliaSonera levererat en sammanlagd utdelning om 117 miljarder kronor, motsvarande 26 kronor per aktie, exklusive återköp av egna aktier. Antalet abonnemang har ökat från 19 miljoner till närmare 71 miljoner i våra majoritetsägda verksamheter och till totalt 183 miljoner när vi inkluderar de minoritetsägda verksamheterna.
Kundernas behov av bandbredd är i det närmaste omättligt. I snart sagt varje hem och på varje arbetsplats växer behovet av mobil och fast datakommunikation, när nya tjänster och kommunikationsverktyg används i vardagen.
För tio år sedan användes telefoner uteslutande för röstsamtal och sms. På arbetsplatserna var e-post den enda formen av elektronisk kommunikation, och datorn var den enda internetanslutna terminalen. På kvällarna samlades hela familjen framför samma tv.
Idag använder varje familjemedlem bredbandstjänster via sin egen dator, smarta telefon eller surfplatta. Företag och organisationer kommunicerar med kunder och medarbetare via "appar", sociala medier, videokonferenser och twitter.
Under 2012 ökade den mobila datatrafiken i TeliaSoneras nät med närmare 80 procent. Det är en mycket kraftig uppgång men intäkterna följer inte med. De
ökade endast med strax över 20 procent. Intäkterna från mobila röstsamtal minskade med 10 procent med en i stort sett oförändrad volym.
Att möta prispress och en ständigt ökande efterfrågan på kapacitet, och samtidigt parera minskande intäkter från röstsamtal, är TeliaSoneras och hela branschens stora utmaning. Vi möter utmaningen på tre sätt:
Vi fortsätter att investera i våra nät och tjänster för att alltid ha marknadens mest attraktiva erbjudanden. Vi inför ny prissättning som bättre återspeglar kundernas konsumtionsmönster och vi sänker våra kostnader.
Under 2012 investerade vi närmare 16 miljarder kronor i infrastruktur, licenser för mobilnät och fiber. Vi har nu lanserat 4G på samtliga marknader i Norden och Baltikum och på flera marknader i Eurasien. Under 2013 fortsätter vi utbyggnaden av 4G-näten. Inget annat företag investerar mer i infrastruktur i Sverige än TeliaSonera gör.
Vi fortsätter att utveckla nya applikationer och tjänster tillsammans med marknadens ledande aktörer. Under året har vi som första nordiska operatör ingått avtal med den amerikanska kanalen HBO, som erbjuder nya serier dagen efter de visats i USA. Tillsammans med Samsung har vi utvecklat en teknik för iptv som gör det möjligt för våra kunder att använda tv utan en så kallad set-top-box.
Under 2012 påbörjades ett besparingsprogram om 2 miljarder kronor. Besparingarna realiseras dels genom att införa nya och mer effektiva arbetssätt, dels genom att dra fördel av ny teknik.
Det höga förändringstrycket i branschen är inte negativt, utan en möjlighet att skapa konkurrenskraft. TeliaSonera har en unik kombination av affärsvolym, finansiell styrka, kompetens och långsiktigt perspektiv. Vi är en av Europas största teleoperatörer. Vi har en mycket stark balansräkning. Vi har kompetenta medarbetare och en lång tradition av att ligga i teknikens framkant.
Under året lyckades vi bryta den låsta ägarsituationen i MegaFon som varat under många år. I och med att vi nu har tydliga ägarförhållanden och att vi introducerat bolaget på börserna i London och Moskva har vi uppnått vårt mål om ett transparent direktägande i Rysslands näst största mobiloperatör. Vår investering på 1,2 miljarder kronor, sedan bolaget bildades 1994, har vuxit till cirka 55 miljarder kronor, vilket är en synnerligen god avkastning.
I enlighet med strategin att öka ägandet i våra kärninnehav förvärvade vi i början av året minoriteten i Kcell, vår största operatör i Eurasien. Precis före årsskiftet fullföljde vi också åtagandet att börsnotera bolaget i London och Almaty i Kazakstan.
Börsintroduktionerna bidrog till ett rekordhögt kassaflöde, som i första hand användes för att minska skuldsättningen. Dessutom har vi för 2012 kunnat behålla en oförändrad utdelning om 2,85 kronor per aktie. Detta i en tid när många operatörer minskar eller helt avstår från aktieutdelning.
TeliaSoneras sju bolag i Eurasien förblir vår tillväxtmotor, med höga marginaler och med fyra gånger fler abonnemang idag jämfört med 2007.
Genom vår närvaro i Eurasien skapar vi värde för aktieägarna, men än viktigare är de möjligheter våra tjänster ger i de länder vi har etablerat oss. Få verktyg är bättre för ekonomisk och individuell utveckling än tillgång till internet och mobiltelefoni. Det ger människor möjlighet att kommunicera med varandra och omvärlden på ett sätt som inte var möjligt för bara några år sedan och öppnar tidigare slutna samhällen mot omvärlden. Vi bidrar genom att investera i viktig infrastruktur och tillhandahålla kommunikationstjänster som är överkomliga i pris för de allra flesta.
I september framfördes i media anklagelser om att TeliaSonera begått mutbrott i samband med etableringen i Uzbekistan 2007. Styrelsen tog då omedelbart initiativ till en extern utredning med hjälp av advokatbyrån Mannheimer Swartling. Resultatet, som presenterades den 1 februari i år, fann inga belägg för brottsanklagelserna. Däremot riktades kritik mot bolaget för hur investeringarna genomfördes.
I ett uttalande som gjordes i samband med att rapporten presenterades instämde styrelsen i slutsatserna.
Överåklagaren vid riksenheten mot korruption påbörjade en förundersökning i september som fortfarande pågår.
Arbetet med att leva upp till de förväntningar som omvärlden har på oss, är ingenting vi uppnår en gång för alla. Det är en ständigt pågående process. Sedan flera år pågår en rad åtgärder för att förstärka vårt hållbarhetsarbete. Bland annat har vi utvecklat våra processer och skärpt vår riskbedömning i samband
med nya investeringar och inkluderat hållbarhetsrisker i beslutsunderlagen. Motpartsrisker och värderingsunderlag analyseras både av oss och av kvalificerade oberoende experter.
Tillsammans med andra ledande internationella företag inom telekom har vi tagit fram principer för hur vi kan respektera rätten till yttrandefrihet och integritet. Genom att samarbeta med varandra och med Global Network Initiative (GNI), kommer vi ha bättre möjligheter att värna grundläggande rättigheter.
Vi har också, med hjälp av det danska institutet för mänskliga rättigheter (DIHR), analyserat vilka områden vi behöver förbättra oss inom för att leva upp till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Under 2013 kommer vi att ha fortsatt stort fokus på hållbarhetsfrågorna. I januari antog vi för första gången gemensamma miljömål för hela koncernen. Vår ambition är att senast 2020 minska våra koldioxidutsläpp och vår energiförbrukning med 20 procent per abonnemang jämfört med idag. I februari undertecknade vi "The Global Compact" som innefattar FN:s principer
"Vi har mycket att vara stolta över. Trots ett osäkert och besvärligt makroekonomiskt klimat nådde vi i fjol det näst högsta resultatet under de tio år som gått sedan Telia och Sonera fusionerades."
kring bland annat mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö.
Frågor om hållbarhet, affärsetik och ansvar ska vara en naturlig del i allt vi gör. Den dyrbara kunskap och erfarenhet vi nu förvärvat kommer att skärpa vårt arbete med ett hållbart och affärsetisk förhållningssätt i hela organisationen.
Vi är stolta över att driva utvecklingen av kommunikationssamhället som gör att ännu fler människor kan kommunicera med varandra.
Stockholm den 6 mars 2013
Per-Arne Blomquist VD och koncernchef
När kunderna möter oss på respektive marknad ser de en gemensam identitet. Vår symbol speglar TeliaSoneras internationella verksamhet i kombination med välkända lokala varumärkesnamn. På de flesta marknader har vi även olika lågprisvarumärken med en annan marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder våra tjänster genom majoritetsägda bolag i Norden och Baltikum samt i Eurasien och Spanien och genom minoritetsägda bolag i Ryssland, Turkiet och Lettland. Målet är att vara den ledande aktören på alla våra marknader.
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | |||||
| Telia, Halebop | 100% | Mobil | 1 | 40% | |
| Telia | 100% | Bredband | 1 | 38% | |
| Telia | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 61% | |
| Telia | 100% | Tv | 4 | 13% | |
| Finland | |||||
| Sonera, TeleFinland | 100% | Mobil | 2 | 34% | |
| Sonera | 100% | Bredband | 2 | 30% | |
| Sonera | 100% | Fast telefoni | 2 | 22% | |
| Sonera | 100% | Tv | 2 | 21% | |
| Norge | |||||
| NetCom, Chess | 100% | Mobil | 2 | 25% | |
| Danmark | |||||
| Telia, Call me, DLG Tele2 | 100% | Mobil | 3 | 18% | |
| Telia, DLG Tele2 | 100% | Bredband | 5 | 3% | |
| Telia, Call me, DLG Tele2 | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 2 | 8% | |
| Telia | 100% | Tv | >5 | <1% | |
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Litauen | |||||
| Omnitel, Ezys | 100% | Mobil | 1 | 39% | |
| TEO | 88,2% | Bredband | 1 | 50% | |
| TEO | 88,2% | Fast telefoni | 1 | 90% | |
| TEO | 88,2% | Tv | 1 | 24% | |
| Lettland | |||||
| LMT, Okarte, Amigo | 60,3% | Mobil | 1 | 43% | |
| Estland | |||||
| EMT, Diil | 100% | Mobil | 1 | 44% | |
| Elion | 100% | Bredband | 1 | 58% | |
| Elion | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 78% | |
| Elion | 100% | Tv | 1 | 34% | |
| Spanien | |||||
| Yoigo | 76,6% | Mobil | 4 | 5% | |
| Kazakstan | |||||
| Kcell, Activ | 61,9% | Mobil | 1 | 47% | |
| Azerbajdzjan | |||||
| Azercell | 38,1% | Mobil | 1 | 52% | |
| Uzbekistan | |||||
| Ucell | 94% | Mobil | 2 | 43% | |
| Tadzjikistan | |||||
| Tcell | 60% | Mobil | 1 | 36% | |
| Georgien | |||||
| Geocell, Lailai | 74,3% | Mobil | 1 | 42% | |
| Moldavien | |||||
| Moldcell | 74,3% | Mobil | 2 | 33% | |
| Nepal | |||||
| Ncell | 60,4% | Mobil | 1 | 53% |
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Lettland | |||||
| Lattelecom | 49% | Bredband | 1 | 67% | |
| Lattelecom | 49% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 74% | |
| Lattelecom | 49% | Tv | 1 | 34% | |
| Ryssland | |||||
| MegaFon | 25,2% | Mobil | 2 | 27% | |
| Turkiet | |||||
| Turkcell | 38% | Mobil | 1 | 52% |
¹ För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel om omsättningen där data finns, i annat fall på antal abonnemang. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik. För tv baseras marknadsandelen på antal betal-tv abonnemang för kabel-tv, satellit-tv, marksänd tv och iptv. För Ryssland är marknadsandelen baserad på information från ACM Consulting. För Turkiet är marknadsandelen baserad på information från ICTA.
² TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget.
TeliaSonera rapporterar sitt ekonomiska resultat fördelat på de tre affärsområdena Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien och segmentet Övrig verksamhet. Affärsområdena baseras på affärsenheter som i de flesta fall är landsorganisationer, och för vilka viss finansiell information redovisas. Området Övrig verksamhet omfattar enheterna Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSoneras koncernfunktioner är Kommunikation, Ekonomi och finans (inklusive Fusioner och förvärv (M&A) och Inköp), Personal, It, Juridik och Internrevision.
Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2011.
Kunderna värdesätter friheten och flexibiliteten att göra mer och komma närmare. Vi erbjuder tillgång till nätverk och telekommunikationstjänster där våra kunder – både privatpersoner och företag – kan utnyttja de tjänster som passar deras behov allra bäst. Att förstå helheten är viktigt, men det är de små detaljerna som gör skillnaden.
TeliaSoneras affärsidé är att erbjuda nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vårt fokus ligger på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur. TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men vi agerar med stark lokal förankring på våra olika marknader.
TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en branschledande aktör. Vi är stolta över att vara pionjärer i telekombranschen, en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga. Oavsett var vi verkar, agerar vi på ett ansvarsfullt sätt utifrån ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper. Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv, i arbetslivet och för utbildning och nöje.
Idag är kommunikationstjänster en naturlig del av människors dagliga liv. Sedan smartphonens och surfplattans intåg på marknaden förlitar vi oss alltmer på digital kommunikation, både privat och på jobbet. Det här är en trend som bara kommer växa de kommande åren. Kommunikationstjänster har gått från att vara dyra och exklusiva till att bli tillgängliga, prisvärda och personliga. Vår ambition är att överföra vår strategi till att erbjuda en kundupplevelse i världsklass, branschens bästa nätverkskvalitet och att ha en effektiv kostnadsstruktur.
Vi är övertygade om att den snabba utvecklingen innebär tre viktiga utmaningar för vår bransch:
Vi leder och driver på utvecklingen av prismodeller som bättre återspeglar hur kunderna använder sina mobiler. Konvergens är ett nyckelord i vårt erbjudande. I dag kan våra kunder till exempel prenumerera på tv-kanaler och få tillgång till dem både via datorer och mobila enheter. Filmtjänster, som exempelvis HBO och Netflix finns tillgängliga i mobilen och Spotifys utbud finns både i mobilen och på tv:n.
Vår viktigaste roll är att se till att våra kunder snabbt, enkelt och flexibelt får tillgång till olika typer av tjänster. Samtidigt flyttar vi gränserna och erbjuder mervärden som till exempel molntjänster och virtuella möten. Fokus ligger på applikationer tydligt kopplade till nätet för att öka kundnöjdhet och -lojalitet och samtidigt öka datatrafik i våra nät.
Vår strategi utgår från att datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder och att efterfrågan på bandbredd i princip är obegränsad. Det medför att:
Det är kundens behov som styr utvecklingen av våra nätverk och våra tjänster. Det här är vårt kundlöfte:
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Dessutom är vissa av de marknader som TeliaSonera verkar på besvärliga med avseende på korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentligt negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera verksamhetsrisker, finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. De främsta riskerna är relaterade till bransch- och marknadsförhållanden, verksamheten och strategiska aktiviteter, intressebolag och joint ventures, hållbarhet, ägandet av TeliaSoneras aktier, finansförvaltning och finansiell rapportering.
Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten och till aktieägarfrågor beskrivs i not K35, osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden i not K2 och finansiella risker i not K27 i koncernredovisningen. Kontrollmiljö och riskhantering med avseende på intern kontroll över finansiell rapportering beskrivs i bolagsstyrningsrapporten.
TeliaSonera redovisar årligen sitt hållbarhetsarbete i en Sustainability Report. Från 2012 lämnade revisorerna en granskningsrapport över Sustainability Report. TeliaSonera tillämpar riktlinjerna i Global Reporting Initiative för rapportering av hållbarhetsarbetet inklusive de särskilda riktlinjerna för telekommunikationssektorn. Rapporten avser att tillgodose interna och externa intressenters intresse för information och deras önskemål om ökad öppenhet avseende hållbarhetsarbetet. Internt använder TeliaSonera rapporten för att samla in, belysa och sprida information om gott hållbarhetsarbete inom koncernen. TeliaSoneras Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| MSEK, förutom nyckeltal, | Förändring | ||
|---|---|---|---|
| uppgifter per aktie och förändringar | 2012 | 2011 | (%) |
| Nettoomsättning | 104 898 | 104 804 | 0,1 |
| Påverkbar kostnadsmassa1 | -29 671 | -30 113 | -1,5 |
| EBITDA2 före engångsposter3 | 36 059 | 37 222 | -3,1 |
| Marginal (%) | 34,4 | 35,5 | |
| Av- och nedskrivningar | -20 542 | -13 263 | 54,9 |
| Resultat från intressebolag | 13 868 | 5 802 | 139,0 |
| Engångsposter3 inom EBITDA | -1 097 | -41 | |
| Rörelseresultat | 28 288 | 29 720 | -4,8 |
| Finansiella intäkter och | |||
| kostnader, netto | -3 806 | -2 848 | 33,6 |
| Skatter | -3 314 | -5 753 | -42,4 |
| Årets resultat | 21 168 | 21 119 | 0,2 |
| varav hänförligt till moderbolagets | |||
| ägare | 19 886 | 18 388 | 8,1 |
| Resultat per aktie (SEK) | 4,59 | 4,21 | 9,0 |
| Rörelseresultat före engångsposter3 | 28 570 | 29 889 | -4,4 |
| Marginal (%) | 27,2 | 28,5 | |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 19,8 | 17,1 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning4 | 15,0 | 16,6 | |
| Fritt kassaflöde | 23 740 | 9 415 | 152,2 |
¹Se avsnittet "Kostnader" för information om påverkbar kostnadsmassa
² EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization och TeliaSonera definierar det som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag
³Se avsnittet "Engångsposter" för detaljerad information om engångsposter ⁴Inklusive kostnader för licenser och frekvenser
I denna rapport har tidigare perioder räknats om för att avspegla (a) bytet av redovisningsprincip för andelar i joint ventures (JV) från kapitalandelsmetoden till klyvningsmetoden vilket påverkar affärsområde Mobilitetstjänster, (b) förändringen till redovisning med ett kvartals fördöjning avseende intressebolaget OAO MegaFon inom affärsområde Eurasien, (c) korrigering av vissa klassificeringsfel avseende viss försäljning av utrustning i affärsområde Mobilitetstjänster och (d) flytten av verksamheten "Server Operations" från affärsområde Bredbandstjänster till Övrig verksamhet. För ytterligare information, se not K1 i koncernredovisningen.
I februari lanserades den första 4G-telefonen från Samsung. TeliaSonera har nu fler än 400 000 4Ganvändare, via mobilt bredband eller en smartphone, i Norden och Baltikum. TeliaSonera uppskattar att en genomsnittlig smartphoneanvändare kommer att använda mer än 3 Gigabyte data varje månad om fem år, att jämföra med 0,5 Gigabyte idag.
I juni lanserade TeliaSonera de första kommersiella 4G-tjänsterna i Azerbajdzjan och i november lanserades de första 4G-tjänsterna i Moldavien. TeliaSonera var den första operatören i världen att lansera 4G, 2009 och för närvarande erbjuds 4G-tjänster i nio länder; Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Estland, Lettland, Azerbajdzjan och Moldavien. TeliaSonera har också 4G-uppkopplingar i Kazakstan och Uzbekistan, och fortsätter att bygga ut supersnabbt mobilt internet överallt, för kundernas bästa.
I juli tillkännagav TeliaSonera att man inlett ett samarbete med det danska institutet för mänskliga rättigheter (DIHR) för att få hjälp med kartläggning och analys av risker för brott mot mänskliga rättigheter inom TeliaSoneras verksamheter. DIHR utvecklade tillsammans med TeliaSonera ett verktyg anpassat för TeliaSonera och dess riskprofil för mänskliga rättigheter i telekomsektorn. Det omfattar yttrandefrihet och integritetsfrågor och är avstämt mot FN:s riktlinjer för affärsverksamhet och mänskliga rättigheter. DIHR ska också utvärdera TeliaSoneras åtgärdsplan under 2013. Övriga pågående hållbarhetsaktiviteter som påbörjades 2012, omfattade bland annat:
I september bekräftade TeliaSonera att den svenska riksenheten mot korruption hade inlett en separat utredning avseende TeliaSoneras investeringar i Uzbekistan, och i oktober uppdrog TeliaSonera åt Mannheimer Swartling, en av Sverige mest ansedda advokatbyråer, att genomföra en extern granskning av dessa investeringar. TeliaSoneras exponering netto i Uzbekistan uppgår till cirka 6 GSEK. Mannheimer Swartling presenterade sin granskningsrapport den 1 februari 2013 (se "Viktiga händelser efter årets slut 2012").
I det tredje kvartalet 2012 meddelade TeliaSonera sin avsikt att ändra sin verksamhet i grunden genom att förenkla arbetssättet. Dessa effektiviseringsåtgärder, inklusive personalneddragningar med 2 000 medarbetare netto, ska minska kostnadsbasen med 2 GSEK netto de kommande två åren.
I november beslutade den svenska regeringen om en sänkning av bolagsskatten i Sverige från 26,3 procent till 22,0 procent vilket kommer att medföra en positiv effekt på TeliaSoneras skattesats. En engångseffekt hänförlig till den uppskjutna skatteskulden netto om 1 225 MSEK redovisades i det fjärde kvartalet 2012 och koncernens framtida effektiva skattesats kommer att sänkas med cirka 1,5 procentenheter, till cirka 20 procent, baserat på nuvarande resultatfördelning.
I november var Telia i Sverige den första operatören att erbjuda HBO i sitt tv-erbjudande. Det innebär att Telias närmare 600 000 tv-kunder har möjligheten att titta på HBOs populära tv-serier, textade på svenska, redan dagen efter världspremiären. Tjänsten innehåller också föregående säsongers klassiska HBO-serier och ett filmbibliotek och denna tjänst är tillgänglig på ett flertal apparater, på tv och då även i hd-kvalitet, såväl som datorer, smartphones och läsplattor. Sent i december lanserades också tjänsten i Finland. Målet är att utöka erbjudandet även till Norge och Danmark.
Under 2012 nåddes några betydande milstolpar inom affärsområdena:
Under 2012 genomförde TeliaSonera ett antal förvärv och avyttringar (ytterligare information återfinns i avsnittet "Förvärv och avyttringar").
I linje med lånefinansieringsstrategin att bredda och förlänga löptiden på skuldportföljen emitterade TeliaSonera ett antal obligationer under 2012 inom ramen för sitt befintliga 11 GEUR EMTN-program (Euro Medium Term Note):
Under 2012 gjordes följande förändringar i TeliaSoneras koncernledning:
Förvaltningsberättelse
| Föränd | Föränd | Förändring (%), varav | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning MSEK |
2012 | 2011 | ring (MSEK) |
ring (%), totalt |
Lokal organisk1 |
M&A effekter |
FX effekter² |
| Mobilitetstjänster | 50 637 | 51 556 | -919 | -1,8 | 0,1 | 0,0 | -1,9 |
| Bredbandstjänster | 35 723 | 36 677 | -954 | -2,6 | -1,7 | 0,2 | -1,1 |
| Eurasien | 19 731 | 17 330 | 2 401 | 13,9 | 13,5 | 0,0 | 0,4 |
| Övrig verksamhet | 3 799 | 3 992 | -193 | -4,8 | -3,3 | -0,8 | -0,7 |
| Eliminering av internförsäljning | -4 992 | -4 751 | -241 | 5,1 | n/a | n/a | n/a |
| Koncernen | 104 898 | 104 804 | 94 | 0,1 | 1,2 | 0,0 | -1,1 |
¹I lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar (M&A-effekter)
² Effekter av valutakursförändringar
Nettoomsättningen steg 0,1 procent till 104 898 MSEK (104 804). I lokala valutor och exklusive förvärv steg nettoomsättningen 1,2 procent (2,6). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 1,1 procent (4,2). Tillväxten drevs av en fortsatt positiv utveckling i Eurasien, medan andra positiva bidrag från mobiltelefonförsäljning i Norden och Baltikum, Yoigo i Spanien och den internationella carrier-verksamheten inte uppvägde avmattningen inom andra områden.
Sett över året var nettoomsättningstillväxten, i lokala valutor och exklusive förvärv, hög i det första kvartalet, sjönk i det andra och tredje kvartalet och återhämtade sig i det fjärde kvartalet.
Totalt antal abonnemang steg med 14,8 miljoner till 183,0 miljoner. I de konsoliderade verksamheterna steg antalet abonnemang med 8,4 miljoner till 71,2 miljoner, varav Eurasien steg med 7,7 miljoner till 42,5 miljoner. I intressebolagen steg antalet abonnemang med 6,4 miljoner till 111,8 miljoner.
Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 39 590 MSEK (38 284), en ökning med 3,4 procent jämfört med 2011, med den största påverkan från högre hårdvaruförsäljning i Sverige och Spanien, och den generella nettoomsättningstillväxten i Eurasien. Tillväxten i kostnad sålda varor och tjänster var högre än nettoomsättningstillväxten, vilket sänkte bruttomarginalen till 62,3 procent (63,5).
| Kostnader | Föränd ring |
Föränd ring |
||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | (MSEK) | (%) |
| Kostnad sålda varor och tjänster | -39 590 | -38 284 | -1 306 | 3,4 |
| Inköp av varor och entreprenadtjänster |
-17 690 | -15 289 | -2 401 | 15,7 |
| Samtrafik- och roaming kostnader |
-12 671 | -13 387 | 716 | -5,3 |
| Övriga nätkostnader | -5 821 | -5 932 | 111 | -1,9 |
| Förändring i varulager | -3 408 | -3 676 | 268 | -7,3 |
| Påverkbar kostnadsmassa | -29 671 | -30 113 | 442 | -1,5 |
| Personalkostnader | -12 550 | -12 636 | 86 | -0,7 |
| Marknadsföringskostnader | -6 829 | -7 554 | 725 | -9,6 |
| Övriga kostnader | -10 292 | -9 923 | -369 | 3,7 |
| Summa | -69 261 | -68 397 | -864 | 1,3 |
| Av- och nedskrivningar | -20 542 | -13 263 | -7 279 | 54,9 |
| Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto1 |
-675 | 774 | -1 449 | |
| Summa | -90 478 | -80 886 | -9 592 | 11,9 |
¹Inklusive övriga engångskostnader och exklusive av- och nedskrivningar
Påverkbar kostnadsmassa, i lokala valutor och exklusive förvärv, sjönk 0,3 procent jämfört med föregående år. Ökningarna inom Eurasien kompenserades främst av sänkningarna inom Mobilitetstjänster och i viss mån även av sänkningar inom Bredbandstjänster och Huvudkontorsfunktioner.
Personalkostnader, i lokala valutor och exklusive förvärv, steg 0,3 procent jämfört med 2011. Trots ökningar inom såväl Bredbandstjänster som Mobilitetstjänster, blev den övergripande nivån oförändrad tack vare minskningen inom Huvudkontorsfunktioner, med smärre ökningar inom Eurasien.
Marknadsföringskostnader, i lokala valutor och exklusive förvärv, sjönk 8,4 procent, främst tack vare minskade subventioner för hårdvara inom Mobilitetstjänster. Övriga kostnader såsom lokalkostnader, it, resor och konsulter steg.
Av- och nedskrivningar steg 54,9 procent till 20 542 MSEK (13 263), då nedskrivningar om 7 534 MSEK hänförliga till Mobilitetstjänsters verksamheter i Norge och Litauen samt Bredbandstjänsters verksamheter i Norge gjordes 2012. Avskrivningar före engångsposter sjönk 1,7 procent till 12 977 MSEK (13 197). I lokala valutor och exklusive förvärv var sänkningen 0,6 procent.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto var negativ och uppgick till 675 MSEK (positiv 774).
Engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -282 MSEK (-170), främst hänförliga till försäljningen av aktier i MegaFon, vilken resulterade i en kapitalvinst på 8 391 MSEK, nedskrivningar i Mobilitetstjänster Norge och Litauen om 5 984 MSEK och en goodwillnedskrivning i Bredbandstjänster Norge om 1 550 MSEK. Omstruktureringskostnader, främst hänförliga till personalneddragningar, uppgick till 917 MSEK (934).
I tabellen nedan redovisas engångsposter för 2012 och 2011. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter" men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och för respektive affärsområde.
| Engångsposter | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Inom EBITDA | -1 097 | -41 |
| Omstruktureringskostnader, implementerings kostnader för att utvinna synergier m m |
||
| Mobilitetstjänster | -228 | -221 |
| Bredbandstjänster | -633 | -575 |
| Eurasien | -287 | -19 |
| Övrig verksamhet | -147 | -177 |
| varav TeliaSonera Holding | -48 | 28 |
| Kapitalvinster/-förluster | 198 | 951 |
| Inom av- och nedskrivningar | -7 565 | -66 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider | ||
| Mobilitetstjänster | -5 984 | – |
| Bredbandstjänster | -1 555 | -66 |
| Övrig verksamhet | -26 | – |
| Inom resultat från intressebolag | 8 380 | -63 |
| Nedskrivningar | – | -63 |
| Kapitalvinster/-förluster | 8 380 | – |
| Inom Finansiellt netto | – | – |
| Summa | -282 | -170 |
EBITDA före engångsposter sjönk 3,1 procent till 36 059 MSEK (37 222). I lokala valutor och exklusive förvärv var nedgången 2,4 procent. De främsta skälen var minskade tjänsteintäkter med hög marginal i Mobilitetstjänster och lägre nettoomsättning i Bredbandstjänster, delvis motverkad av nettoomsättningsökningen i Eurasien. EBITDA-marginlen sjönk till 34,4 procent (35,5).
| EBITDA före engångsposter MSEK |
2012 | 2011 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 14 689 | 16 053 | -1 364 | -8,5 |
| Bredbandstjänster | 10 953 | 11 961 | -1 008 | -8,4 |
| Eurasien | 9 976 | 8 850 | 1 126 | 12,7 |
| Övrig verksamhet | 451 | 397 | 54 | 13,6 |
| Elimineringar | -10 | -39 | 29 | -74,4 |
| Koncernen | 36 059 | 37 222 | -1 163 | -3,1 |
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk 4,4 procent till 28 570 MSEK (29 889) främst på grund av lägre EBITDA och lägre resultat från intressebolag som, före engångsposter, sjönk 6,4 procent till 5 488 MSEK (5 864). Resultat från intressebolag påverkades negativt av valutakursförändringar, medan högre underliggande resultat i Turkcell kompenserade för de negativa effekterna av en förändrad kapitalstruktur och av ett lägre effektivt ägande i MegaFon. Rörelsemarginalen före engångsposter sjönk till 27,2 procent (28,5).
| Rörelseresultat före engångsposter MSEK |
2012 | 2011 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 10 400 | 11 322 | -922 | -8,1 |
| Bredbandstjänster | 6 191 | 7 168 | -977 | -13,6 |
| Eurasien | 12 340 | 11 842 | 498 | 4,2 |
| Övrig verksamhet | -351 | -408 | 57 | 14,0 |
| Elimineringar | -10 | -35 | 25 | 71,4 |
| Koncernen | 28 570 | 29 889 | -1 319 | -4,4 |
Finansnetto, skatter och minoritetsintressen Finansiella poster uppgick till -3 806 MSEK (-2 848). Räntekostnaderna steg till -3 069 MSEK (-2 419) på grund av högre genomsnittlig skuldsättning. Finansiella poster påverkades även negativt av valutakursförändringar hänförliga till verksamheterna i Eurasien.
Skattekostnader sjönk till 3 314 MSEK (5 753). Den effektiva skattesatsen var 13,6 procent (21,4). Till följd av den svenska regeringens beslut i november 2012, att sänka bolagsskatten i Sverige från 26,3 procent till 22,0 procent, redovisades en engångsupplösning netto av uppskjutna skatteskulder om 1 225 MSEK i det fjärde kvartalet 2012. Framtida effektiv skattesats beräknas bli cirka 20 procent.
Främst till följd av ökat ägande i Kcell i Kazakstan och TEO LT i Litauen under året, sjönk årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag till 1 282 MSEK (2 731), varav 1 042 MSEK (2 420) hänförligt till verksamheter i Eurasien och 197 MSEK (262) till LMT och TEO.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare steg 8,1 procent till 19 886 MSEK (18 388) och vinst per aktie till 4,59 SEK (4,21).
CAPEX (investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar) sjönk till 15 685 MSEK (17 384) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 15,0 procent (16,6). I CAPEX ingick fortsatta investeringar i nätkapacitet, täckning och modernisering samt ökade investeringar i fiberutbyggnad, medan investeringarna i licenser och frekvenser sjönk avsevärt. CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 15 333 MSEK (14 701) och CAPEX i relation till nettoomsättningen var 14,6 procent (14,0).
Under 2012 minskade antalet anställda 0,5 procent från 27 983 till 27 838 vid utgången av året. 41 anställda tillkom genom mindre företagsförvärv under 2012.
Genomsnittligt antal heltidsanställda uppgick till 26 793 (27 005) 2012. Verksamhet bedrevs i totalt 29 länder (30). Se även not K32 i koncernredovisningen.
För ytterligare information avseende arbetsrätt samt anställningsförhållanden och arbetsvillkor, se TeliaSonera Sustainability Report som finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Den finansiella ställningen förblev stabil mellan åren, även om vissa balansposter uppvisade betydande ökningar eller minskningar.
| Finansiell ställning | Föränd ring |
Föränd ring |
||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | (MSEK) | (%) |
| Goodwill och övriga | ||||
| immateriella tillgångar | 83 278 | 92 016 | -8 738 | -9,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 62 657 | 61 292 | 1 365 | 2,2 |
| Finansiella tillgångar | 51 033 | 62 865 | -11 832 | -18,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 196 968 | 216 173 -19 205 | -8,9 | |
| Omsättningstillgångar | 27 568 | 24 079 | 3 489 | 14,5 |
| Likvida medel | 29 805 | 12 631 | 17 174 | 136,0 |
| Summa omsättningstillgångar | 57 373 | 36 710 | 20 663 | 56,3 |
| Summa tillgångar | 254 341 252 883 | 1 458 | 0,6 | |
| Summa eget kapital | 113 396 | 122 942 | -9 546 | -7,8 |
| Upplåning | 91 587 | 79 842 | 11 745 | 14,7 |
| Avsättningar och övriga skulder | 49 358 | 50 099 | -741 | -1,5 |
| Summa eget kapital | ||||
| och skulder | 254 341 252 883 | 1 458 | 0,6 |
Goodwill minskade med 7,7 GSEK till 69,2 GSEK, främst på grund av nedskrivningar om 7,5 GSEK hänförlig till verksamheterna i Norge och Litauen och negativa valutakursdifferenser om 2,1 GSEK. Tillkommande gooodwill genom förvärv uppgick till 1,2 GSEK.
Övriga immateriella tillgångar minskade med 1,0 GSEK till 14,1 GSEK. CAPEX (investeringar) i övriga immateriella tillgångar uppgick 2,2 GSEK och avskrivningar till 2,7 GSEK. Valutaeffekter påverkade negativt om 0,5 GSEK.
Materiella anläggningstillgångar ökade med 1,4 GSEK genom CAPEX om 13,5 GSEK och minskade på grund av negativa valutakursdifferenser om 2,1 GSEK. Av- och nedskrivningar uppgick till 10,3 GSEK.
Finansiella tillgångar består av investeringar i intressebolag, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar. Redovisat värde på intressebolag minskade till 29,4 GSEK (46,3). Främst till följd av ryska OAO MegaFon-transaktionerna minskade värdet genom erhållna utdelningar om totalt 12,5 GSEK och genom effekten av ett lägre effektivt ägande om totalt 10,7 GSEK, delvis uppvägt av resultat från bolagen om 5,8 GSEK. Valutaeffekter hade en liten positiv effekt på 0,4 GSEK.
Uppskjutna skattefordringar minskade på grund av utnyttjande av förlustavdrag och uppskjutna skatteskulder (ingår i Avsättningar) sjönk till följd av transaktionerna hänförliga till MegaFon. Den beslutade bolagsskattesänkningen i Sverige från och med 2013 medförde en engångsupplösning netto av uppskjutna skatteskulder om 1,2 GSEK. Allt som allt minskade uppskjuten nettoskatteskuld från 5,3 GSEK 2011 till 4,0 GSEK vid utgången av 2012.
I övriga anläggningstillgångar ingår en fordran på AF Telecom om 5 675 MSEK (0), som utgör en icke erlagd betalning för försäljningen av aktier i intressebolaget OAO Telecominvest i Ryssland. Den kortfristiga delen av den icke erlagda betalningen uppgick till 1 884 MSEK (0).
Rörelsekapital netto (varulager och ej räntebärande fordringar, minus icke räntebärande skulder exklusive valutaderivat samt upplupen ränta) var -0,1 GSEK (-0,2).
Summa eget kapital minskade 7,8 procent till 113,4 GSEK (122,9). Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare sjönk till 109,4 GSEK (115,6) positivt påverkat av årets resultat om 19,9 GSEK (18,3) och negativt påverkat av utdelningar om 12,3 GSEK (12,3), effekter av transaktioner med övriga ägare i dotterbolag och intressebolag om totalt 11,0 GSEK (0) samt negativa valutakursförändringar om 2,6 GSEK (5,2). Eget kapital hänförligt till ägare utan bestämmande inflytande sjönk till 4,0 GSEK (7,4) påverkat av effekterna av ett ökat ägande i Kcell i Kazakstan och TEO LT i Litauen. Utdelningar till ägare utan bestämmande inflytande uppgick till 3,1 GSEK (2,0).
Summa upplåning steg till 82,2 GSEK (68,1) med en övergång mot upplåning med längre löptider. Kortfristig upplåning uppgick till 9,4 GSEK (11,7). Likvida medel mer än fördubblades till 29,8 GSEK positivt påverkade av intäkter från MegaFon-relaterade transaktioner. Till följd av detta sjönk nettoskulden från 65,0 GSEK till 59,4 GSEK.
NETTOlåneSKULD OCH NETTOlåneSKULD/EBITDA Nettoskuld (GSEK) Nettoskuld/ EBITDA* (multipel) 75 2,5
Soliditeten justerad för föreslagen utdelning sjönk till 39,7 procent (43,7). Måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA sjönk till 1,65 (1,75) och ligger nu i den nedre delen av TeliaSoneras målspann, vilket är mellan 1,5 och 2,0. Skuldsättningsgraden var oförändrad på 58,8 procent.
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Från och med 2013 kommer TeliaSoneras pensionsskuldsredovisning att ändras genom införandet av vissa förändringar i IFRS (IAS 19). Bland ett antal ändringar som påverkar TeliaSonera är den mest betydelsefulla avskaffandet av "korridormetoden". Som en följd kommer historiska ackumulerade försäkringstekniska vinster och förluster att öka redovisad pensionsskuld och minska eget kapital. Framtida omräkningar (inklusive försäkringstekniska vinster och förluster) kommer inte att periodiseras utan omedelbart påverka eget kapital via övrigt totalresultat. Vidare ska förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna, vilken påverkar årets resultat, inte bedömas separat utan överensstämma med den ränta som används vid diskontering av pensionsåtagandena. Från och med 2013 har TeliaSonera valt att klassificera dessa räntekomponenter som finansiella poster i totalresultatrapporten. I sammandrag skulle tilllämpning av bestämmelserna i den reviderade IAS 19 redan under 2012 ge följande beräknade effekter.
| Koncernens totalresultatrapporter MSEK |
Förändring, Jan-dec 2012 |
|---|---|
| EBITDA före engångsposter | 112 |
| Rörelseresultat | 112 |
| Resultat efter finansiella poster | 0 |
| Årets resultat | 0 |
| Övrigt totalresultat | -1 274 |
| Summa totalresultat | -1 274 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare: | |
| Årets resultat | 0 |
| Summa totalresultat | -1 274 |
| Koncernens balansrapporter MSEK |
Förändring, 31 dec 2012 |
|---|---|
| Anläggningstillgångar | -1 286 |
| Summa tillgångar | -1 286 |
| Summa eget kapital | -4 281 |
| Hänförligt till moderbolagets ägare | -4 281 |
| Långfristiga avsättningar | 3 023 |
| Kortfristiga skulder | -28 |
| Summa eget kapital och skulder | -1 286 |
TeliaSonera bedömer att dess befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Vid årsskiftet uppgick TeliaSoneras överskottslikviditet (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 30,0 GSEK (12,7). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 11,3 GSEK vid årets slut (17,7).
LIKVIDITET OCH OCH SKULDPORTFÖLJENS FÖRFALLOTID
TeliaSonera behöll sina goda kreditbetyg. Under våren ändrade Moody's Investors Service "outlook" från negativ tillbaka till stabil för sin kreditvärdering av TeliaSonera AB som är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning. Standars & Poor's Ratings Services bekräftade sin kreditvärdering som är A- för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning, med stabil "outlook".
TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27 i koncernredovisningen. Under 2012 emitterade TeliaSonera AB motsvarande omkring 19,9 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Merparten av den nya finansieringen denominerades i EUR och GBP och majoriteten upplånades med lång löptid. Återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj var cirka 7,9 år vid utgången av året.
Vid utgången av 2012 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.
Transaktioner hänförliga till intressebolaget OAO MegaFon bidrog till ett mer än fördubblat fritt kassaflöde under 2012 jämfört med föregående år.
| Kassaflöde MSEK |
2012 | 2011 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verk | ||||
| samhet | 38 879 | 26 950 | 11 929 | 44,3 |
| Betald CAPEX | -15 139 | -17 535 | 2 396 | -13,7 |
| Fritt kassaflöde | 23 740 | 9 415 | 14 325 | 152,2 |
| Kassaflöde från övrig investeringverksamhet |
8 780 | 1 568 | 7 212 | |
| Kassaflöde före investeringsverksamhet |
32 520 | 10 983 | 21 537 | 196,1 |
| Kassaflöde från | ||||
| finansieringsverksamhet | -15 231 | -13 295 | -1 936 | 14,6 |
| Likvida medel vid årets början | 12 631 | 15 369 | -2 738 | -17,8 |
| Perioden kassaflöde, netto | 17 289 | -2 312 | 19 601 | |
| Kursdifferenser | -115 | -426 | 311 | -73,0 |
| Likvida medel vid årets slut | 29 805 | 12 631 | 17 174 | 136,0 |
Kassaflöde från löpande verksamhet steg avsevärt till 38,9 GSEK (27,0), främst positivt påverkat av utdelningar från intressebolag som ökade till 12,5 GSEK (0,1) varav MegaFon bidrog med 11,7 GSEK netto efter skatt (0). Minskat kassainflöde från underliggande verksamhet uppvägdes av främst lägre skattebetalningar och en positiv påverkan av förändringar i rörelsekapital. Kassaflöde från förändring i rörelsekapital förblev dock negativt om -1,2 GSEK (-1,8).
Betald CAPEX (kassautföde från investeringar) sjönk med 2,4 GSEK eller 13,7 procent, främst tack vare lägre investeringar i licenser och frekvenser. Till följd av detta ökade fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) till totalt 23,7 GSEK (9,4). Förbättringen under 2012 var främst hänförlig till MegaFon-relaterade transaktioner som genererade inbetalningar om 9,2 GSEK från avyttringen av aktier i OAO Telecominvest i april och från minskningen i ägande till 25,2 procent (35,6) i samband med börsintroduktionen i november. Betalningar för förvärv uppgick till 0,6 GSEK (0,3) och nettokassautflödet för lämnade lån uppgick till 0,2 GSEK (0,5).
Kassautflöde från finansieringsverksamheten 2012 uppgick till 15,2 GSEK (13,3) och inkluderar utdelningar till moderbolagets ägare som erhöll 12,3 GSEK (12,3) och 3,9 GSEK (2,5) till innehav utan bestämmande inflytande. Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande resulterade i ett nettoutflöde om 8,8 GSEK 2012, varav transaktioner hänförliga till Kcell i Kazakstan, dvs förvärv av 49 procent i januari och avyttring av 25 procent i samband med börsintroduktionen i december, samt till TEO LT i Litauen uppgick netto till 7,9 GSEK. Nettoinflödet från ny upplåning var 11,9 GSEK (12,5). Under 2011 hade återköp av aktier en negativ påverkan om 10,0 GSEK.
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Omsättningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli oförändrad. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.
EBITDA-marginalen före engångsposter förväntas öka något jämfört med föregående år. (2012: 34,4 procent).
CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli cirka 14 procent, exklusive kostnader för licenser och frekvenser (2012: 14,6 procent).
Som meddelats i det tredje kvartalet 2012, ska effektiviseringsåtgärder inklusive personalneddragningar med 2 000 medarbetare netto, sänka kostnadsbasen med 2 GSEK netto de kommande två åren, varav cirka 0,2 GSEK redovisades i det fjärde kvartalet 2012. 2013 förväntas påverkbar kostnadsmassa exklusive Mobilitetstjänster Spanien sänkas till 26,3 GSEK i lokala valutor och exklusive förvärv (påverkbar kostnadsmassa exklusive Mobilitetstjänster Spanien 2012: 27,1 GSEK). 2014 ska den sänkas till 25,3 GSEK.
Under 2013 kommer 1 800 medarbetare i Norden och Baltikum att omfattas (totalt antal anställda 2012: 27 838 varav 22 537 i Norden och Baltikum). Dessa effektiviseringsåtgärder ska slutföras senast i början av 2014. Total kostnad för dessa neddragningar 2013 förväntas uppgå till 1,7 GSEK. Samtidigt ser TeliaSonera behovet av att rekrytera ny kompetens.
För 2012 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,85 SEK (2,85) per aktie, totalt 12 341 MSEK (12 341) eller 62 procent (68) av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 3 april 2013 och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 4 april 2013. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 8 april 2013. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 11 april 2013.
VINST PER AKTIE OCH UTDELNINGSANDEL
* Utdelningsandel för 2012 i enlighet med styrelsens utdelningsförslag
Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska kapitalstrukturen baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden. Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman. Se även Förslag till vinstdisposition.
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/AGM (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av
denna förvaltningsberättelse)
För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om bemyndigande om återköp av högst 10 procent av totalt antal utestående egna aktier med avsikt att dra in återköpta aktier.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. Aktiekursen sjönk 5,8 procent till 44,06 SEK under året. Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index 11,8 procent och STOXX 600 Telecommunications Index sjönk 10,7 procent.
Vid årsskiftet 2012 uppgick TeliaSoneras börsvärde till 190,8 GSEK. Aktien handlades även på andra handelsplattformar utanför NASDAQ OMX Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på BATS Chi-X CXE och Boat xoff.
Ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 18,2 procent till 22,4 procent under året och antalet aktieägare var 553 631 vid årsskiftet varav två aktieägare ägde mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 11,7 procent.
| Antal aktieägare |
Antal utestående aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|
|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 469 342 | 84 165 974 | 1,94 |
| 501 – 1000 | 34 467 | 27 049 872 | 0,62 |
| 1 001 – 5 000 | 40 247 | 89 905 319 | 2,08 |
| 5 001 – 10 000 | 5 002 | 37 015 995 | 0,85 |
| 10 001 – 15 000 | 1 398 | 17 363 896 | 0,40 |
| 15 001 – 20 000 | 752 | 13 661 566 | 0,32 |
| 20 001 – | 2 423 | 4 060 922 159 | 93,78 |
| Totalt | 553 631 | 4 330 084 781 | 100,00 |
| Antal utestående |
Procent av utestående |
|
|---|---|---|
| Aktieägare | aktier | aktier/röster |
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 37,3 |
| Finska staten | 505 123 642 | 11,7 |
| Capital Group Funds | 153 876 977 | 3,6 |
| Alecta | 112 272 322 | 2,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 111 387 612 | 2,6 |
| AMF Försäkring och Fonder | 80 445 164 | 1,9 |
| SHB Fonder | 53 624 855 | 1,2 |
| SEB Fonder | 51 063 691 | 1,2 |
| Fjärde AP-fonden | 45 541 893 | 1,1 |
| Norges Bank Investment | ||
| Management | 33 957 410 | 0,8 |
| Övriga aktieägare, totalt | 1 568 277 487 | 36,0 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 330 084 781 | 100,0 |
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Shareholdings (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| Data per aktie | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut (SEK) | 44,06 | 46,77 |
| Högsta betalkurs under året (SEK) | 49,33 | 55,70 |
| Lägsta betalkurs under året (SEK) | 41,43 | 40,60 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 553 631 | 580 076 |
| Vinst per aktie (SEK) | 4,59 | 4,21 |
| Utdelning per aktie (SEK)1 | 2,85 | 2,85 |
| Utdelningsandel (%)1 | 62 | 68 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,27 | 26,69 |
1 För 2012 enligt styrelsens förslag.
Källor: Euroclear Sweden och SIS Ägarservice
Den 31 december 2012 uppgick TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital till 13 856 271 299 SEK fördelat på 4 330 084 781 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. TeliaSonera innehar inte några egna aktier. Den 31 december 2012 innehade TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 0,01 procent procent av bolagets aktier och röster.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheterna att överföra aktier i TeliaSonera. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående TeliaSonera-aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i TeliaSonera AB ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av TeliaSoneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering.
Att alltid vara uppkopplad driver ökning av mobildata inom Mobilitetstjänster
Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster för konsument- och företagsmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilt innehåll, WLAN Hotspots, mobilt bredband samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamheten i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
| MSEK förutom marginaler, operativ | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| information och förändringar | 2012 | 2011 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 50 637 | 51 556 | -1,8 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 16 053 | -8,5 |
| Marginal (%) | 29,0 | 31,1 | |
| Rörelseresultat | 4 200 | 11 122 | -62,2 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 10 400 | 11 322 | -8,1 |
| CAPEX | 4 496 | 6 742 | -33,3 |
| Abonnemang, periodens utgång | |||
| (tusental) | 20 537 | 19 520 | 5,2 |
| Anställda, periodens utgång | 7 245 | 7 456 | -2,8 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2012" för information om omräknad finansiell information
Året karaktäriserades av en fortsatt ökning i datatrafik. Kundernas efterfrågan på bandbredd tycks vara obegränsad. Samtidigt minskar kundernas vilja att betala för röstsamtal och hela branschen brottas med utmaningen att dra nytta av den ökande datatrafiken för att kompensera för minskade röstintäkter. Under året blev 4G en nyckelfaktor för möjliggörandet av en fortsatt datatillväxt med en fortsatt god kundupplevelse med tillräckligt bra hastighet. Priskrig uppstod på flera marknader under året vilket medförde pressade marginaler.
Efter en framgångsrik lansering av läsplattor för 4G innan jul 2011, lanserades den första smartphonen från Samsung för 4G i februari 2012. I Sverige utgjorde 4G-mobiler10 procent av alla sålda mobiler vid slutet av året.
Under andra kvartalet 2012 etablerades TT-Netværket i Danmark, det gemensamma nätbolaget med Telenor, och vi säkerställde därmed 800 MHz-frekvenser för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av 4G-nätet.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv var oförändrad. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 1,8 procent till 50 637 MSEK (51 556). Den negativa effekten av valutakursförändringar var 1,9 procent. Antalet abonnemang ökade med 5,2 procent och passerade 20 miljoner medan priserna sjönk generellt sett, vilket gjorde att tjänsteintäkterna förblev mer eller mindre oförändrade (+0,5 procent). Även sänkta samtrafikpriser ledde till en minskning i nettoomsättning.
Endast verksamheterna i Sverige och Spanien växte under året. I Sverige kom tillväxten både från tjänsteintäkter och hårdvaruförsäljning. Att omvandla datavolymer till intäkter sjönk under året men stabilserades mot slutet av året.
Ett starkt abonnemangsintag netto om 668 000, en ökning av abonnemangsbasen med 22,0 procent skapade tillväxt i Spanien. Marknadsförutsättningarna i Danmark var fortsatt utmanande och trots att abonnemangsbasen ökade orsakade en nedgång i ARPU fallande nettoomsättning.
EBITDA före engångsposter sjönk 7,4 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta sjönk EBITDA före engångsposter 8,5 procent till 14 689 MSEK (16 053). EBITDA-marginalen sjönk till 29,0 procent (31,1).
Nedgången i EBITDA var störst i Finland och Norge, där man på båda marknaderna såg fallande volymer i tjänsteintäkter. I Finland stärktes tjänstemarginalen men i Norge sjönk tjänstemarginalen men uppvägdes av sänkt påverkbar kostnadsmassa. I Spanien var bruttomarginalen och EBITDA fortsatt förbättrade. Danmark hade ett utmanade år med förlust av nettoomsättning vilket motverkades av förbättrade marginaler på hårdvara och minskad påverkbar kostnadsmassa, men utvecklingen i EBITDA var fortsatt negativ.
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk till 10 400 MSEK (11 322) främst på grund av den negativa utvecklingen i EBITDA. Av- och nedskrivningar var lägre än föregående år i Norge och Baltikum, då graden av investeringar anpassades till de försämrade marknadsvillkoren.
Engångsposter uppgick till -6 200 MSEK (-200) främst bestående av goodwillnedskrivningar i de norska verksamheterna hänförlig till det stora goodwillvärde som uppkom i samband med förvärvet av Netcom ASA år 2000 och nuvarande bedöming av möjligheten att nå långsiktig lönsamhet på investeringen. Mot slutet av året ökade engångsposterna relaterade till kostnadsbesparingsprogrammet.
CAPEX sjönk till 4 496 MSEK (6 742) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen sjönk till 8,9 procent (13,1). CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 4 397 MSEK (4 468) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var oförändrad på 8,7 procent (8,7). Kassaflöde mätt som EBITDA före engångsposter minus CAPEX steg till 10 193 MSEK (9 311).
| MSEK, förutom marginaler och förändringar |
2012 | 2011 | Föränd ring(%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 50 637 | 51 556 | -1,8 |
| varav Sverige | 17 297 | 16 695 | 3,6 |
| varav Finland | 8 173 | 8 885 | -8,0 |
| varav Norge | 7 582 | 8 261 | -8,2 |
| varav Danmark | 4 835 | 5 525 | -12,5 |
| varav Litauen | 1 277 | 1 451 | -12,0 |
| varav Lettland | 1 608 | 1 722 | -6,6 |
| varav Estland | 1 515 | 1 608 | -5,8 |
| varav Spanien | 8 382 | 7 451 | 12,5 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 16 053 | -8,5 |
| varav Sverige | 7 367 | 7 545 | -2,4 |
| varav Finland | 2 438 | 2 843 | -14,2 |
| varav Norge | 2 409 | 2 891 | -16,7 |
| varav Danmark | 549 | 744 | -26,2 |
| varav Litauen | 339 | 405 | -16,3 |
| varav Lettland | 543 | 653 | -16,8 |
| varav Estland | 417 | 553 | -24,6 |
| varav Spanien | 627 | 420 | 49,3 |
| Marginal (%), totalt | 29,0 | 31,1 | |
| Marginal (%), Sverige | 42,6 | 45,2 | |
| Marginal (%), Finland | 29,8 | 32,0 | |
| Marginal (%), Norge | 31,8 | 35,0 | |
| Marginal (%), Danmark | 11,4 | 13,5 | |
| Marginal (%), Litauen | 26,5 | 27,9 | |
| Marginal (%), Lettland | 33,8 | 37,9 | |
| Marginal (%), Estland | 27,5 | 34,4 | |
| Marginal (%), Spanien | 7,5 | 5,6 |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv |
2012 |
|---|---|
| Förändring (%), totalt | 0,1 |
| Förändring (%), Sverige | 3,6 |
| Förändring (%), Finland | -4,1 |
| Förändring (%), Norge | -8,6 |
| Förändring (%), Danmark | -9,2 |
| Förändring (%), Litauen | -8,6 |
| Förändring (%), Lettland | -4,3 |
| Förändring (%), Estland | -2,1 |
| Förändring (%), Spanien | 16,9 |
Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för att ansluta bostäder och kontor till telekommunikation. Tjänsterna omfattar bredband via koppar, fiber och kabel, tv, bredbandstelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ip-vpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrier-verksamhetens datanät. Affärsområdet omfattar verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2012 | 2011 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 35 723 | 36 677 | -2,6 |
| EBITDA före engångsposter | 10 953 | 11 961 | -8,4 |
| Marginal (%) | 30,7 | 32,6 | |
| Rörelseresultat | 4 003 | 6 582 | -39,2 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 6 191 | 7 168 | -13,6 |
| CAPEX | 5 445 | 5 263 | 3,5 |
| Abonnemang, periodens utgång | |||
| (tusental) | |||
| Bredband | 2 532 | 2 481 | 2,1 |
| Fast telefoni och ip-telefoni | 4 269 | 4 805 | -11,2 |
| Tv | 1 332 | 1 177 | 13,2 |
| Anställda, periodens utgång | 13 277 | 13 071 | 1,6 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på
www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2012" för information om omräknad finansiell information
Kunderna fortsätter att flytta över från traditionella till ip-baserade tjänster och under året översteg de ip-baserade intäkterna de från traditionella tjänster. I Sverige steg ARPU (genomsnittlig intäkt per användare) från tv och bredband mer än 5 procent under 2012.
I augusti lanserade TeliaSonera och Samsung en Smart tv-lösning, unik med avseende på lättanvänd och kundvänlig, då den inte kräver en separat set-top box. Smart tv-lösningen lanserades i Estland mot slutet av 2012 och kommer att lanseras i Sverige och Finland under 2013. Under 2012 tecknade TeliaSonera även ett avtal med HBO Nordic som innebär att TeliaSoneras tv-kunder kommer att kunna se en rad av världens bästa tv-serier redan dagen efter att avsnittet visats i USA. Vid årsskiftet använde hälften av TeliaSoneras svenska bredbandskunder inom konsumentsegmentet tv-tjänsterna.
TeliaSonera fortsätter att investera i utbyggnaden av fiber och under året anslöts nästan 200 000 nya hem med en fiberanslutning. I Sverige beställer fyra av tio villahushåll fiber när möjligheten erbjuds. Utbyggnaden sker selektivt för att säkerställa god avkastning på investeringen. Vid utgången av 2014 avser TeliaSonera att utöka täckningen av fiber till 2,3 miljoner anslutna hem i Norden och Baltikum, varav närmare en miljon i Sverige. För närvarande använder den genomsnittliga fiberkunden i TeliaSonera två tjänster.
I december beslutade TeliaSonera att dess norska dotterbolag inte hade en tillräckligt stark plattform för att konkurrera framgångsrikt på den norska bredbandsmarknaden och att andra delar av verksamheten skulle prioriteras. Till följd av avyttringen redovisade TeliaSonera en förlust på 1,6 GSEK i det fjärde kvartalet 2012 på grund av nedskrivning av goodwillvärde.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 1,7 procent. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 2,6 procent till 35 723 MSEK (36 677). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 1,1 procent och den positiva effekten från förvärv och avyttringar var 0,2 procent.
Antalt bredbandsabonnemang steg till fler än 2,5 miljoner, en ökning med 51 000 under året. Förändringen i produktmix från traditionella tjänster till ip-baserade leder till press på såväl nettoomsättningen som på marginalen. Sverige och Finland utgör den största andelen av nedgången. Antalet tv-abonnemang steg med 155 000 till 1,3 miljoner varav 0,6 miljoner i Sverige. Totalt antal fasttelefoniabonnemang sjönk med 673 000 till 3,6 miljoner, motverkad av en ökning av abonnemang för bredbandstelefoni med 137 000 till 0,7 miljoner.
EBITDA före engångsposter sjönk 7,8 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta sjönk EBITDA-marginalen före engångsposter 8,4 procent
till 10 953 MSEK (11 961). EBITDA-marginalen sjönk till 30,7 procent (32,6).
EBITDA-nedgången var störst i Sverige, ned med 8,9 procent, då minskningen i nettoomsättning och bruttomarginal till följd av den ofördelaktiga förändringen i produktmix inte kunde mötas med lägre påverkbar kostnadsmassa. I Norge, Danmark, Litauen och International Carrier lyckades man förbättra EBITDA, i lokal valuta exklusive förvärv. I Finland förlorades 14,3 procent av 2011 års EBITDA till följd av såväl lägre nettoomsättning som lägre bruttomarginal.
Rörelseresultatet sjönk till 4 003 MSEK (6 582). En stor andel av nedgången orsakades av goodwillnedskrivningen hänförlig till NextGenTel. Rörelseresultat före engångsposter uppgick till 6 191 MSEK (7 168), i linje med nedgången i EBITDA. Av- och nedskringar var något högre än föregående år på grund av fiberinvesteringar.
CAPEX steg till 5 445 MSEK (5 263) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen steg till 15,2 procent (14,3). Cirka 1,7 GSEK spenderades på fiberinvesteringar. Kassaflöde mätt som EBITDA före engångsposter minus CAPEX sjönk till 5 508 MSEK (6 698).
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler och förändringar |
2012 | 2011 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 35 723 | 36 677 | -2,6 |
| varav Sverige | 20 043 | 20 767 | -3,5 |
| varav Finland | 5 584 | 6 055 | -7,8 |
| varav Norge | 1 083 | 1 063 | 1,9 |
| varav Danmark | 1 092 | 1 150 | -5,0 |
| varav Litauen | 1 915 | 1 962 | -2,4 |
| varav Estland | 1 761 | 1 903 | -7,5 |
| varav International Carrier | 5 388 | 5 036 | 7,0 |
| EBITDA före engångsposter | 10 953 | 11 961 | -8,4 |
| varav Sverige | 7 715 | 8 473 | -8,9 |
| varav Finland | 1 336 | 1 608 | -16,9 |
| varav Norge | 183 | 174 | 5,2 |
| varav Danmark | 125 | 83 | 50,6 |
| varav Litauen | 774 | 791 | -2,1 |
| varav Estland | 463 | 539 | -14,1 |
| varav International Carrier | 357 | 293 | 21,8 |
| Marginal (%), totalt | 30,7 | 32,6 | |
| Marginal (%), Sverige | 38,5 | 40,8 | |
| Marginal (%), Finland | 23,9 | 26,6 | |
| Marginal (%), Norge | 16,9 | 16,4 | |
| Marginal (%), Danmark | 11,4 | 7,2 | |
| Marginal (%), Litauen | 40,4 | 40,3 | |
| Marginal (%), Estland | 26,3 | 28,3 | |
| Marginal (%), International Carrier | 6,6 | 5,8 |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv |
2012 |
|---|---|
| Förändring (%), totalt | -1,7 |
| Förändring (%), Sverige | -3,7 |
| Förändring (%), Finland | -4,4 |
| Förändring (%), Norge | 1,5 |
| Förändring (%), Danmark | -1,4 |
| Förändring (%), Litauen | 1,4 |
| Förändring (%), Estland | -3,9 |
| Förändring (%), International Carrier | 6,8 |
Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon (25 procent) och turkiska Turkcell (38 procent). Strategin är att skapa värde för aktieägarna genom att öka mobilpenetrationen och introducera nya tjänster i respektive land.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2012 | 2011 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 19 731 | 17 330 | 13,9 |
| EBITDA före engångsposter | 9 976 | 8 850 | 12,7 |
| Marginal (%) | 50,6 | 51,1 | |
| Resultat från intressebolag | 13 815 | 5 828 | 137,0 |
| Ryssland | 11 542 | 4 504 | 156,3 |
| Turkiet | 2 280 | 1 331 | 71,3 |
| Rörelseresultat | 20 629 | 12 593 | 63,8 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 12 340 | 11 842 | 4,2 |
| CAPEX | 4 739 | 4 538 | 4,4 |
| Abonnemang, periodens utgång | |||
| (tusental) | |||
| Dotterbolag | 42 535 | 34 840 | 22,1 |
| Intressebolag | 110 700 | 104 325 | 6,1 |
| Anställda, periodens utgång | 4 980 | 4 994 | -0,3 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2012" för information om omräknad finansiell information
24
Antalet abonnemang i de konsoliderade verksamheterna nådde 40 miljoner under det tredje kvartalet 2012. Alla marknader växte i lokal valuta.
För att möta den ökande efterfrågan på mobildatatjänster i Kazakstan, tecknade TeliaSonera under fjärde kvartalet ett avtal om att förvärva värdefulla frekvenser i 2,5/2,6 GHz-banden som är lämpliga för WiMax och andra transmissionsteknologier för mobildata. Dessutom avtalade TeliaSonera att göra en indirekt minoritetsinvestering i KazTransCom, ett börsnoterat bolag som äger, bland annat, ett fiberoptiskt nät i Kazakstan.
Villkoren på den uzbekiska marknaden förändrades kraftigt under andra halvåret. Konkurrenten MTS förlorade sin licens, vilket medförde ett massivt inflöde av före detta MTS-kunder, både till Ucell och till den andra kvarvarande aktören. Det är oklart hur länge dessa marknadsförutsättningar kommer att råda.
Som förväntat var mobildatatillväxten fortsatt stark på en hög nivå. Dataintäkterna ökade med 46 procent under året och datavolymerna med cirka 300 procent.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 13,5 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 13,9 procent till 19 731 MSEK (17 330). Den positiva effekten från valutakursförändringar var 0,4 procent.
I Kazakstan, den största marknaden inom affärsområdet, steg försäljningen med 1,8 procent i lokal valuta. Tillväxten kom från en fortsatt stark ökning av abonnemangsbasen med 2,6 miljoner till 13,5 miljoner samt ökat användande. Minskningen i genomsnittlig intäkt per användare till följd av prispress på röst- och datatjänster kompenserades av ökningen i antal abonnemang och en 38-procentig tillväxt i trafikminuter. De tre största mobiloperatörerna i Kazakstan kom överens om en 15-procentig årlig sänkning i samtrafikavgifterna de kommande tre åren.
I Azerbajdzjan steg nettoomsättningen 9,4 procent i lokal valuta trots en relativt liten tillväxt i kundbasen men trafikminuter ökade 36 procent. Azercell har framgångsrikt lanserat flera nya erbjudanden i syfte att marknadsföra och öka datapenetrationen och dataintäkterna utgjorde 9 procent av totala intäkter i det fjärde kvartalet.
I Uzbekistan resulterade den nya marknadssituationen, till följd av att konkurrenten MTS förlorat sin licens, i ett högt inflöde av nya kunder under andra halvåret. Intäkterna växte med 44,1 procent i lokal valuta då kundtillväxten var 23 procent och genomsnittlig intäkt per användare ökade samtidigt.
I Nepal steg nettoomsättningen i lokal valuta 51,3 procent till motsvarande 2 716 MSEK (1 916) till följd av en högre abonnemangsbas, vilken ökade 32 procent, samt i en ökning i genomsnittlig intäkt per användare.
EBITDA före engångsposter steg 12,7 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta steg EBITDA före engångsposter 12,7 procent till 9 976 MSEK (8 850). EBITDA-marginalen var 50,6 procent (51,1). Tillväxten i EBITDA i lokal valuta var främst driven av en ökad nettoomsättning i Azerbajdzjan, Uzbekistan och Nepal. I Kazakstan var bruttomarginalen under press på grund av höga samtrafikkostnader. Uzbekistan och Nepal påverkades negativt av skatter och avgifter som införts under året.
Rörelseresultat före engångsposter steg till 12 340 MSEK (11 842). Förbättringen i EBITDA motverkades av ökade av- och nedskrivningar, främst i Azarbajdzjan och Uzbekistan. Resultat från intressebolag sjönk, främst på grund av lägre resultat från MegaFon till följd av den ändrade kapitalstrukturen i bolaget och valutaeffekter i kombination med en lägre ägarandel. Turkcell redovisade stabil förbättring.
Engångsposter uppgick till 8 289 MSEK (750) varav 8 391 MSEK hänförligt till MegaFon-transaktionerna under året.
CAPEX steg till 4 739 MSEK (4 538) och CAPEX i relation till nettoomsättningen sjönk till 24,0 procent (26,2). CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 4 486 MSEK (4 129) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 22,7 procent (23,8). CAPEX användes för att förbättra kapacitet och täckning och speciellt för att stödja den snabba tillväxten i Uzbekistan och Nepal. Kassaflöde mätt som EBITDA före engångsposter minus CAPEX steg till 5 237 MSEK (4 312).
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler | ring | ||
| och förändringar | 2012 | 2011 | (%) |
| Nettoomsättning | 19 731 | 17 330 | 13,9 |
| varav Kazakstan | 8 256 | 7 913 | 4,3 |
| varav Azerbajdzjan | 3 934 | 3 449 | 14,1 |
| varav Uzbekistan | 2 369 | 1 738 | 36,3 |
| varav Tadzjikistan | 927 | 834 | 11,2 |
| varav Georgien | 1 011 | 926 | 9,2 |
| varav Moldavien | 536 | 518 | 3,5 |
| varav Nepal | 2 716 | 1 960 | 38,6 |
| EBITDA före engångsposter | 9 976 | 8 850 | 12,7 |
| varav Kazakstan | 4 602 | 4 687 | -1,8 |
| varav Azerbajdzjan | 1 964 | 1 682 | 16,8 |
| varav Uzbekistan | 904 | 688 | 31,4 |
| varav Tadzjikistan | 470 | 384 | 22,4 |
| varav Georgien | 397 | 362 | 9,7 |
| varav Moldavien | 193 | 179 | 7,8 |
| varav Nepal | 1 614 | 1 084 | 48,9 |
| Marginal (%), totalt | 50,6 | 51,1 | |
| Marginal (%), Kazakstan | 55,7 | 59,2 | |
| Marginal (%), Azerbajdzjan | 49,9 | 48,8 | |
| Marginal (%), Uzbekistan | 38,2 | 39,6 | |
| Marginal (%), Tadzjikistan | 50,7 | 46,0 | |
| Marginal (%), Georgien | 39,3 | 39,1 | |
| Marginal (%), Moldavien | 36,0 | 34,6 | |
| Marginal (%), Nepal | 59,4 | 55,3 |
| Nettoomsättning i lokala valutor | |
|---|---|
| och exklusive förvärv | 2012 |
| Förändring (%), totalt | 13,5 |
| Förändring (%), Kazakstan | 1,8 |
| Förändring (%), Azerbajdzjan | 9,4 |
| Förändring (%), Uzbekistan | 44,1 |
| Förändring (%), Tadzjikistan | 8,8 |
| Förändring (%), Georgien | 3,0 |
| Förändring (%), Moldavien | 2,9 |
| Förändring (%), Nepal | 51,3 |
MegaFon (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 25,2 procent och konsoliderar 27,6 procent, redovisat med ett kvartals eftersläpning sedan fjärde kvartalet 2012; historiska värden har omräknats i Ryssland rapporterade en abonnemangsbas om 64,8 miljoner, en ökning med 4,2 miljoner.
TeliaSoneras resultat från Ryssland ökade till 11 542 MSEK (4 504), inklusive kapitalvinster netto om 8 391 MSEK. Exklusive kapitalvinsterna sjönk TeliaSoneras resultat från Ryssland till 3 151 MSEK (4 504) negativt påverkat av en förändrad kapitalstruktur och en lägre ägarandel. Den ryska rubeln försvagades 2,7 procent mot svenska kronan vilket hade en negativ effekt om 85 MSEK.
Turkcell (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 38,0 procent, redovisat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet rapporterade en abonnemangsbas om 35,2 miljoner, en ökning med 0,8 miljoner. I Ukraina steg antalet abonnemang med 1,4 miljoner till 10,7 miljoner.
TeliaSoneras resultat från Turkiet steg till 2 280 MSEK (1 331). Den turkiska liran försvagades 9,1 procent mot svenska kronan, vilket hade en negativ påverkan om 209 MSEK.
I likhet med föregående år beslutades eller utbetalades ingen utdelning från Turkcell under 2012.
Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, TeliaSonera Holding samt Koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder i de nordiska länderna.
| MSEK, förutom förändringar | 2012 | 2011 | Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 799 | 3 992 | -4,8 |
| EBITDA före engångsposter | 451 | 397 | 13,6 |
| Resultat från intressebolag | -50 | -114 | 56,1 |
| Rörelseresultat | -534 | -541 | 1,3 |
| Rörelseresultat före engångsposter | -351 | -408 | 14,0 |
| CAPEX | 1 014 | 842 | 20,4 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på
www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2012"
för information om omräknad finansiell information
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 3,3 procent främst till följd av nedläggningen av återförsäljarkedjan Veikon Kone. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen till 3 799 MSEK (3 992).
EBITDA före engångsposter steg till 451 MSEK (397) i rapporterad valuta främst tack vare förbättringar i kundfinansieringsbolaget TeliaSonera Finans.
Resultat från intressebolag steg till -50 MSEK (-114). 2011 var påverkat av en nedskrivnng om 63 MSEK.
Rörelseresultatet var -534 MSEK (-541). En förbättrad EBITDA före engångsposter utjämnades av effektiviseringskostnader och nedskrivningar i samband med nedläggningen av Veikon Kone.
| Datum | Land | Kommentarer |
|---|---|---|
| Februari/ december 2012 |
Kazakstan | Den 1 februari slutförde TeliaSonera den första fasen av den tidigare kommunicerade överenskommelsen om ökat ägande i Kcell, (då TOO GSM Kazakstan, senare ändrat till AO Kcell) genom att förvärva 49 procent av aktierna från Kazakhtelecom till ett pris om 1 519 MUSD (cirka 10,5 GSEK). Dessutom kom man överens om att TeliaSonera skulle sälja 25 procent i Kcell vid en börsnotering. Den 12 december bekräftade TeliaSonera börsnoteringen av Kcell i och erhöll en betal-ning om 525 MUSD (cirka 3,5 GSEK) till följd av erbjudandet. TeliaSonera äger nu direkt och indirekt 61,9 procent (37,9) i Kcell. |
| 29 februari 2012 |
Sverige | TeliaSonera förvärvade samtliga aktier i Svenska Stadsnät AB, ett företag som erbjuder fiber till kommuner, företag och hushåll. |
| 5 april 2012 |
Kambodja/ Nepal |
TeliaSonera tillkännagav att man avyttrat sin ägarandel om 18,6 procent i Smart Mobile (Latelz Co. Ltd.) i Kambodja och tecknat ett avtal om ökat ägande i Ncell Pvt. Ltd i Nepal. |
| April/ november 2012 |
Ryssland | Den 24 april 2012 tillkännagav TeliaSonera att OAO MegaFons ägare, TeliaSonera, AF Telecom och Altimo hade löst ägartvisterna i Rysslands näst största mobiloperatör och kommit överens om att bolaget skulle betala en utdelning om 5,15 GUSD samt förbereda för en börsintroduktion. I det andra kvartalet 2012 redovisade TeliaSonera en kapital vinst netto om 3 013 MSEK samt erhöll en engångsutdelning om 12 366 MSEK. Den 28 november 2012 bekräftade TeliaSonera börs introduktionen av MegaFon och redovisade en kapitalvinst netto om 5 378 MSEK till följd av erbjudandet. TeliaSoneras ägarandel i MegaFon uppgår nu till 25,2 procent (35,6). |
| 26 april 2012 |
Nepal | TeliaSonera förvärvade, genom det 75,45 procent ägda holländska dotterbolaget TeliaSonera Holding B.V., återstående 49 procent av aktierna och rösterna i det cypriotiska holdingbolaget Airbell Services Ltd., vilket i anslutning härtill ökat sitt innehav från 50 till 75 procent i Nepal Satellite Pvt. Ltd., en regional operatör i Nepal. I enlighet med avtalet erlades en del av köpeskillingen kontant, medan det återstående beloppet var beroende av att vissa villkor uppfylldes. Samtliga villkor är ännu inte uppfyllda. Efter avtalets undertecknande har vidare nya bestämmelser tillkännagivits i Nepal avseende korsägande i telekommunikations bolag. TeliaSonera är också ägare i Ncell Pvt. Ltd., vilket innebär att ett formellt godkän nade av de nepalesiska myndigheterna krävs. Detta godkännande har ännu inte erhållits men diskussioner och förhandlingar med myndighetemna pågår för närvarande. Ytterligare information om den preliminära förvärvsvärdeanalysen återfinns i not K34 i |
|---|---|---|
| Maj-juli 2012 |
Litauen | koncernredovisningen. Den 10 maj tillkännagav TeliaSonera avtalet om att förvärva 7,87 procent av aktierna i TEO LT, AB från East Capital för 0,637 EUR (2,20 LTL) per aktie och transaktionen slut fördes den 10 maj. Från och med den 8 maj förvärvade också TeliaSonera ytterligare 6,55 procent av utestående aktier i TEO via tran saktioner över börsen. Den 5 juni lämnade TeliaSonera ett frivilligt uppköpserbjudande för de kvarvarande utestående aktierna i TEO LT till ett pris om 0,637 EUR kontant per aktie. Efter uppköpserbjudandets avslutande och inklusive börstransaktionerna äger TeliaSonera sedan den 4 juli 88,15 procent av TEO LT. Värdet av aktieförvärven uppgick till totalt 875 MSEK. |
| 31 augusti 2012 |
Sverige | TeliaSonera förvärvade, genom sitt dot terbolag Cygate Group AB, Information Infrastructure Management Nordic AB, en svensk systemintegratör specialiserad på datacentermarknaden. |
| 20 december 2012 |
Norge | TeliaSonera tillkännagav att man tecknat ett avtal om försäljning av sitt dotterbolag NextGenTel AS till Telio Holding, ett bolag noterat på Oslobörsen. Försäljningspriset var 601 MNOK (cirka 700 MSEK) på kassa- och skuldfri bas. Transaktionen slutförden den 31 januari 2013. |
| 28 december 2012 |
Kazakstan | TeliaSonera tillkännagav att de formella villkoren för att slutföra förvärvet av WiMax verksamheten inom det kazakiska företaget Alem Communications från dess ägare Mi das Telecom, och en indirekt minoritetsinve stering i TOO KazTranzCom, ett bolag noterat på den kazakiska börsen, som bl a äger ett fiberopriskt nätverk i Kazakstan, genom köp av aktier från dess ägare Alatau, hade uppfyllts. Transaktionerna slutfördes i början av januari 2013. I enlighet med villkoren i avtalen uppgick köpeskillingen, främst efter justeringar av nettoskuld, till 106 MUSD för WiMax-verksamheten, TOO KazNet Media, vilket också erhöll ett aktieägartillskott om 64 MUSD från TeliaSonera respektive 22 MUSD för det indirekta ägandet i KazTransCom. |
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. Ytterligare information återfinns i not K30 i koncernredovisningen.
TeliaSoneras huvudfokus för innovation, forskning och utveckling (FoU) är att säkerställa vår position som föregångare i telekombranschen samt att stödja framtida lönsam tillväxt och kostnadseffektivitet. FoU-arbetet fokuserar på att utveckla kärnkommunikationen och accessverksamheten samt telekommunikationstjänster. För att stötta kärnverksamheten tas mervärdestjänster fram i samarbeten med andra parter, med ledande varumärken, och aktörer för att förädla erbjudandena till olika kundsegment.
Ett viktigt verktyg för innovation är samarbete med externa aktörer. Möjligheten att dra nytta av ett sådant samarbete genom att investera i partnern återinfördes 2012 och två investeringar gjordes. Innovation och FoU-aktiviteter stävar efter att utveckla högkvalitativa och innovativa tjänster, produkter och system som innebär en unik kundupplevelse. Kundfokus, samarbete med partners och innovationsgrupper, öppen standard, integration av tredjepartslösningar, helhetssyn och affärsmodeller beaktas speciellt i innovationsoch FoU-arbetet.
Under 2012 låg främsta fokus för innovation och FoU på nätkvalitet i världsklass avseende såväl mobilt som fiber, utveckling inom mobildata, markant förbättrade affärsstödssystem och att förstärka TeliaSoneras marknadsledande position. OTT-kommunikation (over-the-top) och filmlösningar i kombination med den ständigt växande dataanvändningen har ökat uppmärksamheten på nya lösningar och affärsmodeller för att balansera intäkterna från röst till data. Produktportföljen till konsument är utvecklad med ny funkionalitet och tjänster avseende det digitala hemmet, iptv, media och applikationer. Produktportföljen till företag har utvecklats ytterligare med betoning på molnbaserade tjänster, applikationer och nätbaserade kommmunikationslösningar där TeliaSonera avser att fortsätta utforska möjligheterna att arbeta tätt tillsammans med partners. TeliaSonera arbetar även med partners för att utveckla M2M-området (maskin-till-maskin) för att ta fram nya användbara tjänster.
Den 31 december 2012 hade TeliaSonera cirka 446 "patentfamiljer" och cirka 2 628 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten. TeliaSonera har ökat sina insatser avseende kommersialisering avseende patentportföljen.
TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick under 2012 till 385 MSEK (508).
TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder. TeliaSoneras övergripande policydokument Kod för etik och uppförande utgör vägledning i arbetet och omfattar alla majoritetsägda bolag. TeliaSonera redovisar årligen sitt miljöarbete i den separata rapporten, Sustainability Report.
TeliaSonera Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter är främst kopplad till energi- och materialförbrukning. Kundernas förväntan på att mobilnäten och internetuppkopplingar ska hållas tillgängliga dygnet runt alla dagar i veckan och den energi som krävs för att uppfylla dessa krav, även med hjälp av långt framskriden teknik, och för att bedriva verksamheterna utgör den största delen av TeliaSoneras beräknade koldioxidutsläpp idag. En av de ständiga prioriteringarna är att alltid försöka hitta mer energieffektiva lösningar för nätverk och datacenter. Med 2012 som basår, är de koncerngemensamma målen:
Måluppfyllelsen kommer att rapporteras till koncernledningen halvårsvis.
TeliaSonera verksamheter producerar också spill av olika slag inklusive farligt avfall, elektronisk utrustning, nätverksutrustning och kablar och avfall från fastigheter. Teknikskiften utgör för närvarande en stor utmaning i termer av avfallshantering, speciellt med avseende på hanteringen av nedmonterade telefonstolpar, vilka innehåller farliga ämnen samt för återvinning av värdefulla kopparkablar.
TeliaSoneras indirekta miljöpåverkan omfattar olika sätt på vilka kunderna kan använda TeliaSoneras tjänster för att minska de egna koldioxidutsläppen. Övrig indirekt miljöpåverkan relaterad till TeliaSoneras värdekedja omfattar aktiviteter såsom tillverkning av utrustning och förbrukad kundutrustning och TeliaSoneras egen nätutrustning såväl som hantering av dessa produkter när de är uttjänta.
TeliaSoneras samtliga bolag ska som ett minimum följa lokala lagkrav var de än är verksamma. TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna i enlighet med den svenska miljöbalkens kapitel 9.
Styrelsens förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare, som kommer att behandlas på årsstämman den 3 april 2013, beskrivs nedan.
TeliaSoneras mål är att erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor i syfte att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är marknadsanpassad – men inte marknadsledande. Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande komponenter:
Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad.
Pensioner och övriga pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.
Uppsägningstiden för befattningshavare i koncernledningen kan vara upp till sex månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och tolv månader vid uppsägning från bolagets sida (sex månader för koncernchefen). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv månadslöner (för koncernchefen 24 månadslöner). Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och ska reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet.
Befattningshavaren kan vara berättigad till bilförmån, erhålla sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis.
Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Vid årsstämman som hölls den 3 april 2012 beslutades att införa ett långsiktigt rörligt löneprogram som omfattar cirka 100 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt rörligt löneprogram ska vara utformat så att det säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av företaget samt säkerställer ett gemensamt intresse av ökat aktieägarvärde för nyckelpersonen och aktieägarna genom delad risk och belöning för TeliaSonera-aktiens värdeutveckling.
Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till 37,5 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (investering och leverans ska ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier ska vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd i bolaget vid intjänandeperiodens slut. Det långsiktiga programmet ska mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie (vikt 50 procent) och totalavkastning för TeliaSonera-aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag (vikt 50 procent). Programmet kan förnyas årligen. 2011 infördes ett likvärdigt program för cirka 90 nyckelpersoner. Införandet av ett långsiktigt rörligt löneprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma. Ytterligare information återfinns i not K32 i koncernredovisningen.
Moderbolaget TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.
Nettoomsättningen steg till 61 MSEK (30) varav 58 MSEK (30) fakturerades till dotterbolag. Resultat efter finansiella poster uppgick till 13 414 MSEK (11 034) till följd av lägre övriga rörelsekostnader och ett förbättrat finansnetto. Resultat före skatt uppgick till 13 954 MSEK (10 972) och årets resultat till 12 327 MSEK (9 691).
Totala investeringar uppgick till 21 723 MSEK (4 042), varav 20 695 MSEK avsåg aktieägartillskott till dotterbolag. Likvida medel uppgick till 26 803 MSEK (8 847) vid årets slut. Balansomslutningen ökade till 265 965 MSEK (221 309). Eget kapital uppgick till 81 871 MSEK (81 848) varav fritt eget kapital 66 160 MSEK (66 137). Soliditeten var 29,9 procent (35,8). Nettolåneskulden uppgick till 140 152 MSEK (112 574).
Den 31 december 2012 var antalet anställa 241 (249).
• Den 1 februari slutförde Mannheimer Swartling (MSA) uppdraget som de fått av TeliaSonera i oktober 2012 och presenterade sin rapport om Telia-Soneras investeringar i Uzbekistan. MSA fann inga belägg för att TeliaSonera begått något mutbrott eller deltagit i penningtvätt i samband med dessa investeringar men framförde kritik att TeliSonera brustit i investeringsprocessen och att den interna kontrollen inte var tillräcklig.
Samma dag gjorde TeliaSoneras styrelse ett uttalande som sammanfattade att investeringarna inte genomförts på ett tillfredsställande sätt och att styrelsen instämde i och delade kritiken som MSA förde fram. Vidare framförde styrelsen att de vill lägga kraft på att utveckla bolagets principer och metoder för att respektera mänskliga rättigheter och skydda verksamheten från korruption. Målsättningen är att säkerställa att TeliaSoneras antikorruptionsarbete ska hålla hög klass vid en internationell jämförelse.
Det kompletta uttalandet från styrelsen finns tillgängligt på: http://bit.ly/162XSuj (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Bolagsstyrningsrapport
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 6 mars 2013. Den presenterar en översikt av TeliaSoneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för interna kontroller samt riskhantering relaterad till finansiell rapportering.
2012 års bolagsstyrningsrapport har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia-Soneras revisorer.
Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2012 utan avvikelser. Med avseende på paragraf 8.1 i Koden, genomfördes dock den årliga utvärderingen av styrelsens arbete av valberedningen och inte av styrelsen själv. Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterad av NASDAQ OMX Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
TeliaSoneras strategi innebär att bolaget bedriver verksamhet på några av världens mest utmanande marknader avseende korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Vikten av nolltolerans inom hela organisationen mot korruption och överträdelser av mänskliga rättigheter kan därför inte underskattas. Under 2012 lade såväl styrelsen som koncernledningen mycket tid på att öka fokus på dessa hållbarhetsrisker och ett stort antal åtgärder vidtogs och kommunicerades.
Därutöver har, i utvecklingen av bolagsstyrning under 2012, primärt fokus lagts på riskhantering relaterad till it-risker och processförbättringar i den finansiella rapporteringen, speciellt med avseende på harmoniserade processer och kassaflödesrapportering.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
Bolagsstyrningsrapport
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2012 hade TeliaSonera 553 631 aktieägare. För ytterligare information om ägarstrukturen, se Förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2012 hölls den 3 april 2012 i Stockholm. Årsstämman 2012 fattade bland annat beslut om följande:
TeliaSoneras bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/, samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliasonera.com/AGM
(Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSoneras valberedning består av representanter från bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet samt styrelsens ordförande. Valberedningen består för närvarande av:
Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:
Valberedningen erhåller information från styrelsens ordförande och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning. Utifrån den informationen bedömer valberedningen de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet samt utvärderat de nuvarande styrelseledamöternas kompetenser. Valberedningen föreslår därefter styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för återval. Valberedningen har meddelat att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets webbplats.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, styrelseordförandens uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.
Bolagsstyrningsrapport
TeliaSoneras styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Anders Narvinger är styrelseordförande. Övriga styrelseledamöter valda vid årsstämman är Timo Peltola (vice ordförande), Maija-Liisa Friman, Ingrid Jonasson Blank, Olli-Pekka Kallasvuo, Lars Renström, Jon Risfelt och Per-Arne Sandström.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2012 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna återfinns i slutet av denna rapport.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel. Detta möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Den årliga cykeln inleds med det konstituerande styrelsemötet, vilket hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte utses ledamöter i utskotten och styrelsen beslutar om frågor som exempelvis attesträtt.
Vid nästa ordinarie möte godkänner styrelsen delårsrapporten och granskar riskrapporten för årets första kvartal.
Styrelsen sammankallas för att godkänna delårsrapporten och granska riskrapporten för årets andra kvartal.
Ett styrelsemöte med fokus på första steget av den strategiska planeringsprocessen med diskussioner avseende omfattning och huvudsakliga antaganden. Detta möte kombineras också med utbildningsaktiviteter så som besök på bestämda orter etc.
Ett styrelsemöte för godkännande av delårsrapporten och granskning av riskrapporten för årets tredje kvartal samt för att diskutera det andra steget i den strategiska planeringsprocessen – de strategiska möjligheterna. Detta möte ägnas också åt den årliga utvärderingen av styrelsens interna arbete.
Som ett avslutande steg i den strategiska planeringsprocessen hålls ett möte då styrelsen ska godkänna ledningens affärsplan och finansiella plan samt diskutera och fastställa mål för ledande befattningshavare. Detta möte omfattar även en årlig granskning av kapitalstrukturen och utdelningspolicy.
Efter kalenderårets utgång fokuseras styrelsemötet åt det finansiella resultatet för helåret och för fjärde kvartalet samt riskrapporten. Mötet behandlar även ett slutligt beslut för fastställande av mål för ledande befattningshavare samt utdelningsförslaget för året.
Detta möte avslutar den årliga arbetscykeln för styrelsen genom godkännande av årsredovisningen och granskning av hållbarhetsrapporten.
Då styrelsen är ansvarig för den finansiella översikten, presenteras och utvärderas den finansiella ställningen på varje styrelsemöte. Därtill behandlas vanligtvis vid varje styrelsemöte rapporter från utskottsarbetet, presenterat av ordföranden för respektive utskott. Vid varje styrelsemöte rapporterar VD och koncernchefen utvecklingen av verksamheten och marknaden, såväl som det finansiella resultatet. Styrelsen informeras regelbundet om "whistle-blower"-ärenden och utvecklingen i omfattande legala och regulatoriska ärenden.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen. Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras koncernledning förutom koncernchefen. Revisionsutskottet granskar bland annat bolagets externa finansiella rapportering, redovisning, interna kontroller och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga revisionstjänster.
Under 2012 höll styrelsen åtta ordinarie möten och nio extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
• Noggrann uppföljning och uppmärksamhet av de allvarliga anklagelserna avseende korruption och penningtvätt relaterade till investeringar i Uzbekistan samt initierande av en extern granskning av en välrenommerad advokatbyrå
• Granskning av effektiviseringsprogram med syfte att sänka kostnaderna med cirka 2 GSEK netto de kommande två åren
Enligt paragraf 8.1 i den svenska koden för bolagsstyrning, ska styrelsen årligen utvärdera sitt arbete, genom en systematisk och strukturerad process och delge valberedningen relevant information. I TeliaSonera initierar och genomför valberedningen själv en sådan utvärdering av styrelsearbetet.
Anders Narvinger är ersättningsutskottets ordförande. Utskottet behandlade bland annat följande frågor under 2012:
2012 höll ersättningsutskottet sju protokollförda möten och två extra möten ägnade åt rekryteringen av koncernchef. Utöver detta intervjuade utskottets ledamöter ett antal koncernchefskandidater.
Maija-Liisa Friman är revisionsutskottets ordförande och under 2012 höll utskottet sex möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisar revisionsutskottets ordförande en sammanfattning av de frågor som tagits upp, förslag såväl som utvärderingar och granskning som gjorts av utskottet. I arbetet med att identifiera riskområden relaterade till finansiell rapportering samarbetar utskottet med koncernchefen, finansdirektören, revisorer såväl som med internrevision och internkontroll. Resultatet utgör grunden för när beslut om framtida fokusområden ska fattas. Under 2012 identifierades fem fokusområden av revisionsutskottet för kontroll och utvärdering:
Arbetet under 2012 behandlade bland annat följande frågor:
• Utvärdering av kvalitet och öppenhet i rapporteringen av verksamhetsrisker
• Granskning av den externa finansiella rapporteringen
Under 2012 lades uppföljning av de största projekten och hantering av hållbarhetsrisker upp som permanenta ärenden på dagordningen för revisionsutskottets möten 2013.
2012 deltog utskottet i en intern specialutbildning inriktad på redovisning av finansiella transaktioner och säkringstransaktioner såväl som transaktioner hänförliga till fusioner och förvärv (M&A). Utskottet fick också en uppdatering i IFRS av koncernens finansfunktion och bolagets externa revisorer.
Revisionsutskottet tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för styrelsen. En sammanfattning av utvärderingen presenterades också för valberedningen.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens beslut. Koncernledningen leds av koncernchefen och består av elva ledamöter: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chief information officer, cheferna för de tre affärsområdena, chefen för enheten för försäljning till företagskunder, Business Services samt chefen för TeliaSonera Finland. Koncernledningen sammanträder varje månad. Dessa möten ägnas åt uppföljning av utvecklingen strategiskt och verksamhetsmässigt, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
En mer detaljerad presentation av ledamöterna i koncernledningen återfinns i slutet av denna rapport. > Bolagsstyrningsrapport
TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera. Denna modell har beslutats av styrelsen.
För att alla medarbetare ska få en allmän vägledning, har styrelsen utfärdat vision och affärsidé. Utöver detta beslutar styrelsen årligen en strategi för en treårsperiod med mer detaljerad inriktning, såväl som årliga operationella och finansiella mål.
TeliaSoneras affärsidé är att erbjuda nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vårt fokus ligger på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur. TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men vi agerar med stark lokal förankring på våra olika marknader.
Vision – att bidra till en värld med bättre möjligheter TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och
erkänt som en branschledande aktör. Vi är stolta över att vara pionjärer i telekombranschen, en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga. Oavsett var vi verkar, agerar vi på ett ansvarsfullt sätt utifrån ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper. Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv, i arbetslivet och för utbildning och nöje.
I dag har kommunikationstjänster blivit en naturlig, integrerad del av vår vardag. Tillkomsten av smartphones och läsplattor gör att vi använder oss alltmer av digital kommunikation, såväl socialt som affärsrelaterat. Denna trend kommer bara att växa sig starkare de kommande åren. Kommunikationstjänster har gått från att vara dyra och exklusiva till att bli tillgängliga, överkomliga i pris och personliga. Vår ambition är att överföra vår strategi till att erbjuda en kundupplevelse i världsklass, branschens bästa nätverkskvalitet och att ha en effektiv kostnadsstruktur.
Operationella och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje affärsområde, affärsenhet och gränsöverskridande verksamhet.
Styrelsen upprättar ramverket för hur de anställda ska agera. De grundläggande delarna för upprättande av ramverket är gemensamma värderingar, koden för etik och uppförande, aktiviteter inom ansvarsfullt företagande, koncernriktlinjer, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
TeliaSoneras gemensamma värderingar – "Skapa värde," "Visa respekt" och "Få det att hända" – formar oss i vårt dagliga arbete.
Vi är kundfokuserade och affärsinriktade. Att vara innovativ och agera som pionjärer är en del av vårt arv. Genom att samarbeta i team från olika länder delar vi kunskap och använder våra resurser på ett effektivt sätt. Vi för utvecklingen framåt, följer upp och ger återkoppling för att säkerställa att vi främjar enkla och hållbara lösningar som ger mervärde åt våra kunder.
Vi visar tillit, mod och integritet i allt vi gör. Våra medarbetares kunnande och mångfald värderas högt och vi ansvarar alla för att skapa ett bra arbetsklimat. Vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade – på ett professionellt och rättvist sätt. Vi värnar om såväl kund- som nätverksintegritet och vi agerar alltid i kundernas och i företagets intresse.
Vi fattar ständigt beslut för att få till stånd utveckling och förändring. Planering och snabb implementering är avgörande i vår bransch. Vi främjar ett vitalt arbetsklimat där alla kan bidra och där medarbetarnas kompetens och engagemang tas till vara. Det ska vara enkelt och givande att göra affärer med oss och vi ska alltid hålla vad vi lovar.
TeliaSonera arbetar för hållbarhet genom hela värdekedjan med syftet att leva upp till alla åtaganden gentemot sina intressenter. Uttrycket hållbarhet används som ett övergripande begrepp för alla ansträngningar för att åstadkomma ekonomisk såväl som miljömässig och samhällelig hållbarhet genom en ansvarsfull affärsverksamhet.
TeliaSoneras hållbarhetsarbete omfattar att säkerställa miljömässig och samhällelig hållbarhet i leverantörsledet, att värna om de anställdas välmående, att minska såväl eget som kunders koldioxidutsläpp, att respektera mänskliga rättigheter, att följa etiska affärsregler på varje marknad, att förstärka kunders integritetsskydd, att skydda barn på internet och stödja forskningen om påverkan från elektromagnetiska fält.
Hanteringen av hållbarhetsrisker och -möjligheter är en integrerad del av TeliaSoneras verksamhet och ett av de huvudsakliga riskområdena inom ramverket för hantering av verksamhetsrisker. Efterlevnaden av hållbarhetsrelaterade krav såväl som styrning av hållbarhetsrisker är ett permanent ärende på revisionsutskottets agenda sedan 2012. TeliaSonera arbetar för att praxis för styrning av hållbarhet alltid är uppdaterade avseende nuvarande och framtida ämnesområden och utveckling samt att intressenter kan ta en aktiv roll.
I hållbarhetsarbetet är TeliaSoneras Kod för etik och uppförande vägledande och tjänar som ett övergripande policydokument. Koden beskriver hur TeliaSoneras anställda ska samspela med olika intressenter inklusive kunder, affärskollegor, konkurrenter, samarbetspartners, aktieägare, regeringar och myndigheter samt lokala intressenter där TeliaSonera har verksamhet. Dokumentet gäller för alla enheter i vilka TeliaSonera äger mer än 50 procent och finns tillgängligt på 21 språk.
För att fortsätta arbetet med införandet, vilket påbörjades 2011, och för att säkerställa fullständig efterlevnad av koden, har ett internetbaserat verktyg tagits fram, vilket ska införas under 2013. Utbildningsverktyget är främst inriktat på anti-korruption och mänskliga rättigheter.
TeliaSoneras Kod för etik och uppförande finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSonera har tagit tydlig ställning mot korruption och prioriterar arbetet mot korruption. Under 2012 förberedde TeliaSonera nya koncernprinciper avseende antikorruption, vilka ska slutföras i början av 2013. För att ytterligare utveckla praxis för anti-korruption, inleddes samarbete med Transparency International, med syfte att uppnå internationell standard och branschpraxis.
För att säkerställa hållbarhet i leverantörskedjan beskriver TeliaSonera Supplier Code grundläggande, förväntat agerande av leverantörerna med avseende på att skydda mänskliga rättigheter och arbetsrätt, att stödja anställdas hälsa och säkerhet, miljöarbete och affärsetiskt agerande. Reglerna är obligatoriska för de större leverantörerna.
TeliaSoneras Supplier Code finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Supplier-Code (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSonera redovisar årligen sitt hållbarhetsarbete i en Sustainability Report. Från och med 2012 lämnade de externa revisorerna en granskningsrapport över Sustainability Report. TeliaSonera tillämpar riktlinjerna i Global Reporting Initiative för rapportering av hållbarhetsarbetet inklusive de särskilda riktlinjerna för telekommunikationssektorn. Rapporten avser att tillgodose interna och externa intressenters intresse för information och deras önskemål om ökad öppenhet avseende hållbarhetsarbetet. Internt använder TeliaSonera rapporten för att samla in, belysa och sprida information om gott hållbarhetsarbete inom koncernen.
TeliaSoneras Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Styrelsen har infört en process så att medarbetarna anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering eller interna kontroller, såväl som efterlevnaden av koncernens Kod för etik och uppförande, en så kallad "whistle-blower"-process. Medarbetarverktyget för denna process är baserat på en intranätslösning.
Till läsaren: Om du anser att det finns brister i TeliaSoneras finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom TeliaSonera-koncernen, kan du anmäla detta till: TeliaSonera AB, Styrelsen Att: Jan Henrik Ahrnell, styrelsens sekreterare
106 63 Stockholm
Bolagsstyrningsrapport
De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga principer, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Koncernprinciper beslutas av styrelsen och den har för närvarande – utöver TeliaSoneras Kod för etik och uppförande – utfärdat följande koncernprinciper.
| ■ Finansiell styrning |
Att fastlägga regler för kreditvärdering och hur finansiella risker ska styras |
|---|---|
| ■ Riskhantering | Att beskriva ramverket för hantering av risker inom verksamheten |
| ■ Inköp | Att minimera kostnaderna av köpta varor och tjänster genom upprättande av regler för att använda koncernens styrka som inköpare |
| ■ Försäkring | Att ha ett försäkringsskydd för ledande befattningshavare, medarbetare och verk samheten i linje med liknande bolag inom telekommunikationsbranschen |
| ■ Integritet | Att respektera och värna kunders integ ritet genom att sätta höga och kon sekventa normer |
| ■ Säkerhet | Att beskriva såväl styrningen som kontroll, främjande och införande av säkerhetsåt gärder |
| ■ Kommunikation Att säkerställa att all kommunikation från koncernen är korrekt och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt |
|
| ■ Ersättning | Att ange den strategiska riktningen och klargöra samt tydliggöra hållningen och införande av ersättningspraxis för medar betare på alla nivåer |
| ■ Rekrytering | Att säkerställa att rekrytering möjliggör för fortsatta framgångar i verksamheten |
| ■ Pensioner | Att vara behjälplig med att erbjuda pensionsförmåner genom att tydliggöra strukturen, avsikten samt hantering av pensionsplaner |
| ■ Anti-korruption Att ange praxis för affärsetiskt beteende inom hela verksamheten |
|
| ■ Insiderhandel | Att säkerställa en god etisk hantering gentemot kapitalmarknaden genom att beskriva handels- och rapporteringskrav |
| ■ Patent | Att skydda investeringarna i forskning och utveckling och att utnyttja patentportföljen på ett effektivt sätt |
TeliaSoneras största områden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt TeliaSoneras innehav i Eurasien, Ryssland och Turkiet. För att säkerställa en stark utväxling för lönsam tillväxt och gränsöverskridande synergier är TeliaSonera organiserat i tre internationella affärsområden. Affärsområdena har fullt resultatansvar för sina respektive verksamheter. Den finska verksamheten är också avskild som en separat rapporteringsenhet, en matris bestående av Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster. En separat försäljningsenhet för all försäljning till företagskunder har inrättats i Sverige och Finland.
Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland samt internationell carrier-verksamhet.
Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell.
Huvudkontorsfunktionerna bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter för affärsområdena och förser affärsområdena med visst stöd i processutveckling och gemensamma plattformar för kommunikation, finansiering (inklusive fusioner och förvärv (M&A) och inköp), personalfrågor, it och juridik.
Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, säljdivisionen Business Services, TeliaSonera Finland och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut.
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterad med prognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på affärsenhets- och affärsområdesnivå. Verksamhetsmötena är fysiska möten och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av verksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod. Genomgång sker till exempel även av risker samt operationella mål avseende nätkvalitet och kundservicenivåer. Vid verksamhetsmötena deltar koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, kon
cerncontrollern samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver affärsområdesansvariga.
Styrelsen erhåller rapporter över operationella resultat månatligen och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Affärsområdescheferna redovisar också regelbundet för styrelsen sin syn på utvecklingen i verksamheten.
För att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål utvecklar TeliaSonera en högpresterande företagskultur. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer. Telia-Sonera har infört en koncernövergripande modell för mål- och resultatstyrning, som för närvarande omfattar chefer på de fem högsta nivåerna i organisationen.
Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika affärsområdena, är tänkt att:
TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet. Ett koncerngemensamt kompetensramverk har etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer. Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare. TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma principer och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden.
TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.
Styrelsen ersättningsutskott granskar de individuella prestationerna inom koncernledningen årligen.
Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhet, planeringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmål identifieras, och åtgärder implementeras för att begränsa och övervaka de identifierade riskerna. Syftet är att inte fokusera endast på de negativa riskerna utan också att bekräfta att framgångsrik riskhantering är nödvändig för att ta vara på affärsmöjligheter och tillväxt.
Rollerna och ansvaret för hantering av verksamhetsrisk, övervakning och efterlevnad såväl som säkringsaktiviteter är följande:
Enligt TeliaSoneras riskhanteringspolicy är samtliga medarbetare i TeliaSonera ansvariga för att känna till de risker som är förknippade med det dagliga arbetet. Ledarna är ansvariga för att införa riskhantering i den ordinarie linjeorganisationen. För att stötta ledarna och för att möjliggöra en förenlig riskuppfattning inom hela koncernen har arbetet med riskhantering delats upp i tre funktionsbaserade riskområden, vilka är:
De funktionsbaserade riskomådena är ansvariga för att besluta hur man ska hantera risker, till exempel ta fram riktlinjer avseende identifiering, begränsning, genomförande och rapportering. Dessa riskområden är även ansvariga för att övervaka riskerna såväl som att övervaka utvärdering av efterlevnad och rapportering till Chief Risk Officer (CRO).
CRO är ansvarig för koordinering och övervakning av riskhanteringsprocesserna i koncernen, övervakning av efterlevnad av koncernens policy för riskhantering samt för rapportering till koncernledningen och styrelsen. CRO koordinerar arbetet genom riskhanteringskommitté med ledamöter från juridik, säkerhet, hållbarhet och internrevision.
De främsta delarna i riskhanteringsprocessen är utvärdering av risk, riskhantering och löpande övervakning. Formella rutiner och processer tas fram inom respektive funktionsbaserade riskområde och ledarna i linjen är ansvariga för att följa upp vad som beslutats avseende rapporterade riskhanteringsaktiviteter.
Utvärdering och bedömning av efterlevnad ska göras aktivt, återkommande och i rätt tid av ledarna för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och utvecklas för att uppfylla gällande krav. Efterlevnad innebär att anpassa sig till både externa och interna krav såsom gällande lagstiftning, överenskommelser för internationella normer samt interna principer, instruktioner och riktlinjer.
Under 2012 genomförde eller påbörjade de funktionsbaserade riskområdena och riskhanteringskommittén bland annat:
Målet med den pågående riskhanteringsprocessen är att regelbundet utvärdera, åtgärda och övervaka risker inom verksamhet/finans, hållbarhet och it/säkerhet som kan hindra uppfyllandet av TeliaSoneras mål. Linjeorganisationen är ansvarig för utvärdering, begränsning och rapportering av risker. Rapporteringen och uppföljningen stöds av respektive riskområde. CRO sammanställer riskrapporteringen till koncernledningen och styrelsen kvartalsvis. Rapporten är indelad i risker som rör det finansiella, affärsverksamheten, länder, juridik och reglering samt hållbarhet.
Det finns en process för att regelbundet identifiera risker som skulle kunna leda till väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Riskerna rapporteras från varje underenhet, dvs nedifrån och upp och framläggs på verksamhetsmötena som hålls kvartalsvis.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågor och TeliaSoneras Kod för etik och uppförande. I operativa termer är ledare på alla nivåer ansvariga för att se till att koden blir verklighet. På koncernnivå ligger ansvaret för hållbarhetsfrågor hos kommunikationsdirektören, som ingår i koncernledningen. De funktionsrelaterade aktiviteterna styrs av chefen för hållbarhetsfrågor, som också rapporterar till kommunikationsdirektören.
Styrningen av hållbarhetsrisker är en integrerad del i linjeorganisationen. En hållbarhetsrisk är en händelse, osäkerhet eller hotsituation som skulle kunna hindra TeliaSoneras mål att ta ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvar inom samtliga verksamheter. Riskerna är förknippade med att misslyckas med att till exempel respektera mänskliga rättigheter, agera affärsetiskt, värna om medarbetarnas välmående, förstärka kunders integritetsskydd och yttrandefrihet såväl som att skydda barn på internet.
Bolagsstyrningsrapport
Frågor relaterade till mänskliga rättigheter såsom laglig avlyssning, nedstängning av nät, blockering av innehåll på internet, lagring av personliga data, relationer med regeringar samt licensavtal utgör en stor risk för telekommunikationsbranschen. TeliaSonera är en av initiativtagarna till en branschdialog för telekombolag med syfte att utveckla riktlinjer för åtgärder som ska vidtas om deras verksamheter skulle utnyttjas för brott mot yttrandefrihet och integritet.
Risker kan även uppkomma från fusioner och förvärv (M&A-aktiviteter) och från leverantörsledet. För att minska risker som kan uppkomma vid M&A-aktiviteter, har TeliaSonera utvecklat ett hållbarhetsrelaterat arbete för due diligence, till exempel genom att förbättra riskbedömningen med avseende på länder och potentiella affärspartners. TeliaSoneras Supplier Code reglerar hållbarhetsarbete och agerande i leverantörsledet. För att höja kvaliteten och effektiviteten av säkerställande av efterlevnaden av koden anslöt sig TeliaSonera till Joint Audit Cooperation (JAC)-systemet för ICT-sektorn 2012.
Hantering av hållbarhetsrisker prioriteras inom tre tre undergrupper: Integritet och yttrandefrihet, antikorruption och leverantörsledet. Under 2013 kommer risk- och efterlevnadsarbetet att fokuseras på förbättringar inom samtliga tre områden.
Inom it och säkerhet identifieras och begränsas potentiella risker och hot kontinuerligt för att säkerställa att TeliaSoneras affärsstrategier och mål inte äventyras på grund av säkerhets- och it-risker.
Risk och säkerhetsarbetet syftar till att kontrollera, underlätta och införa välavvägda säkerhetsåtgärder i verksamheten. Inom TeliaSonera karaktäriseras säkerhetsåtgärder av lämplig säkerhets- och riskmedvetenhet, förebyggande, förberedelse och förmågan att reagera på och återhämta sig från incidenter och förändringar i omvärlden. Produkter, tjänster och viktiga strategiska och operationella processer måste kontinuerligt, under deras hela livscykler, genomgå noggranna analyser för att identifiera risker och hot som kan påverka verksamheten. Analyserna syftar till att vägleda beslutsfattande och säkerställa ett korrekt införande av åtgärder för att uppnå efterlevnad och balansera riskexponeringen.
Risker och osäkerheter relaterad till verksamheten, hållbarhet och aktieägare beskrivs ytterligare i not K35 och finansiella risker i not K27 i koncernredovisningen.
Enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
TeliaSoneras ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och är organiserad i enlighet med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskutvärdering, kontrollaktiviteter, information samt kommunikation och övervakning.
Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, ledande befattningshavare och övriga medarbetare. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i TeliaSoneras kontrollmiljö är koncernprinciperna. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att koncernprinciperna och kraven implementeras och efterlevs. Koncernövergripande kontroller är etablerade och revideras årligen. Syftet med denna typ av kontroller är att säkerställa att delegering av ansvar och att befogenheter, finansiella riktlinjer och ramverket för rapportering efterlevs inom organisationen.
Ledningen för varje affärsenhet eller huvudkontorsfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
TeliaSoneras enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
TeliaSonera har en riskbaserad inställning till interna kontroller över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är införlivad i ramverket för hantering av verksamhetsrisker inom riskområdet verksamhet & finans, som beskrivits i avsnittet "Hantering av verksamhetsrisker". Därför är utvärdering och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet. Riskutvärdering genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och upp-perspektiv.
Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller (även it-kontroller) beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. På senare år har personal på huvudkontorsfunktionerna ökat den interna utbildningen väsentligt för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Verksamhetens prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga affärsenhetschefer och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.
TeliaSonera stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner medföra fel eller oriktigheter i redovisningen.
TeliaSonera har infört en strukturerad, månatlig process för övervakning av hur väl de interna kontrollerna fungerar. Denna process omfattar alla större affärsenheter, affärsområden och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av alla kontroller inom koncernen. På uppdrag av ledningen genomförs en
riskbaserad test av nyckelkontroller för att analysera de interna kontrollernas kvalitet.
Resultatet av testningen förmedlas till alla berörda affärsenheter och till revisionsutskottet. Revisionsutskottet får rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljning görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena. Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Syftet med intern kontroll av affärsverksamheten är att övervaka och stödja utvecklingen av bolagets strategiska fokusområden. Övervakningen av affärsenheternas prestationsmål baseras på det etablerade mätsystemet Six Sigma. Måluppföljningen mäter, bland annat, nätkvalitet och kundservicenivåer inom TeliaSonera.
Styrelsen får en sammanfattning varje månad av måluppföljningen per affärsenhet.
Six Sigma är en metod för systematisk problemlösning i vilken verktyg och statistikanalyser används för att mäta och förbättra ett företags operativa prestationer, rutiner och system. Six Sigma är fokuserat på att undanröja onödigheter och fel i verksamheterna med hjälp av statistisk analys. Det är också inriktat på att finna och angripa grundorsakerna till problemen. Vid utgången av 2012 fanns det fler än 60 certifierade Six Sigma med svart bälte och 370 med grönt bälte. Under året arrangerades 13 kurser för grönt bälte och en kurs för svart bälte med resultatet att 93 nya gröna bälten och fyra nya svarta bälten certifierades.
| Förstå problemet | Undanröja problemet och bevara nyttan |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Definiera | Mäta | Analysera | Förbättra | Kontrollera | |
| Definiera problemet som ska lösas |
Mäta & analysera befintliga prestationsnivåer för beslutsfattande av aktiviteter för att undanröja grundorsaken |
Införa förbätt ringsåtgärder i linjeorganisa tionen över akuella funktioner |
Etablera kontroll mekanismer för att bevara nyttan |
Koncernens it-strategi, som utvecklades ytterligare under 2012, beskriver hur it ska möjliggöra affärsframgång, speciellt med avseende på de krav som ställs för förbättrade kundupplevelser, tillväxt, kostnadseffektivitet och inriktningen på Ett TeliaSonera.
It-leveranser styrs med hjälp av följande fyra strategiska fokusområden:
It-styrningen anger berörda beslutsorgan och dess roller och ansvar inom TeliaSonera och möjliggör samstämmiga beslut och effektiv kommunikation.
It-styrgruppen består av koncernledningen. Det finns områdesgemensamma styrgrupper för områdena företag, kund och generell it. En av dessa, styrgruppen för området företag, vilken leds av ekonomi- och finansdirektören, ska fokusera på övergripande processtyrning och den övergripande inriktningen för processutveckling. Två av styrgrupperna på affärsområdesnivå är styrgruppen för mobila produkter respektive styrgruppen för bredbandsutveckling. Här ska exempelvis styrgruppen för mobila produkter övervaka och leda affärsområdets samtliga globala och lokala produktoch erbjudandeprojekt samt processprojekt.
Enheten för internrevision granskar koncernens verksamheter och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön och effektiviteten i processer och system. Genom operativt inriktade granskningar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen. Verksamheterna i Eurasien utgör en viktig del av revisionsinriktningen, inklusive på platsen-granskningar med särskilt fokus på intäktssäkring, processer och styrning.
Arbetet inom koncernens internrevision definieras i den årliga revisionsinriktningen, vilken bestämmer prioriteringar och som också är avstämd med affärsplan och strategi för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker. Revisionsinriktningen godkänns av revisionsutskottet och presenteras för de externa revisorerna årligen. De detaljerade internrevisionsuppdragen, inom ramen för revisionsinriktningen, definieras kvartalsvis. De kvartalsvisa revisionsuppdragen diskuteras med externrevisorerna för att identifiera områden för ömsesidig utnyttjande och för att undvika dubbelarbete.
Chefen för koncernens enhet för internrevision rapporterar administrativt till koncernchefen samt ekonomi- och finansdirektören, och därtill funktionsbaserat till revisionsutskottet kvartalsvis. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna.
Chefen för koncernens enhet för internrevision ingår även, tillsammans med två externa ledamöter, i Equality of Access Board, som är ansvarigt för att övervaka utvecklingen avseende likabehandlingen av interna och externa grossistkunder i Sverige.
Enligt bolagsordningen ska TeliaSonera AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till årsstämman. I revisorernas uppdrag ingår:
Revisorerna lämnar en rapport till revisionsutskottet och koncernledningen avseende TeliaSoneras kvartalsrapporter och upprättar en granskningsrapport för tredje kvartalets koncernredovisning. För ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna, se avsnitten "Styrelse" och "Intern kontroll över finansiell rapportering".
Vid årsstämman 2012 omvaldes Pricewaterhouse-Cooper AB som revisorer till utgången av årsstämma 2013. PricewaterhouseCooper AB har utsett Anders Lundin (född 1956), auktoriserad revisor och Jeanette Skoglund (född 1958), auktoriserad revisor att vara bolagets revisorer med Anders Lundin som huvudansvarig revisor. PricewaterhouseCoopers AB är ofta anlitad av TeliaSoneras största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Anders Lundin är även revisor i AarhusKarlshamn AB, AB Electrolux, Husqvarna AB, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa AB SCA. Jeanette Skoglund är även revisor i Ratos AB. Varken Anders Lundin eller Jeanette Skoglund äger aktier i TeliaSonera.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K33 i koncernredovisningen.
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2010. Han är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och ledamot i revisionsutskottet. Anders Narvinger har varit VD för Teknikföretagen och han har tidigare även varit VD och koncernchef för ABB AB och är styrelseordförande i Trelleborg AB, Alfa Laval AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Han är även styrelseledamot i JM AB, Pernod Ricard S.A. och ÅF AB. Anders Narvinger är civilingenjör och civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 20 000.
Timo Peltola (Född 1946)
Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2004. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Timo Peltola är styrelseledamot i SAS AB, AW-Energy Oy och Securities Market Association. Han är även ledamot i advisory boards i CVC Capital Partners Svenska AB och Citigroup Nordic. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 7 140.
Maija-Liisa Friman (Född 1952)
Invaldes i styrelsen 2007. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Maija-Liisa Friman är styrelseordförande i Ekokem och Helsingfors Diakonissanstalt samt vice styrelseordförande i Neste Oil Oyj. Hon innehar även styrelseuppdrag i Finnair Oyj och LKAB samt är styrelseledamot och partner i Boardman Oy. Hon var tidigare VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj. Maija-Liisa Friman är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 5 597.
Invaldes i styrelsen 2010. Hon är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott. Ingrid Jonasson Blank har varit vice VD i ICA Sverige AB och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom ICA-koncernen. Hon är även styrelseledamot i Bilia AB, Fiskars Oy, ZetaDisplay AB, Forex Bank AB, TravelSupport AB, Ambea Group och Hellefors Bryggeri AB. Ingrid Jonasson Blank är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 000.
Invaldes i styrelsen 2012. Olli-Pekka Kallasvuo var VD och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006-2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är idag vice styrelseordförande i SRV Group Plc. och styrelseledamot i Aperios Group, Zenterio AB och i Foundation for Economic Education. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand och hedersdoktor.
Antal aktier i TeliaSonera: 35 896.
Lars Renström (Född 1951)
Invaldes i styrelsen 2009. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Lars Renström är sedan 2004 VD och koncernchef i Alfa Laval AB. Dessförinnan var han VD och koncernchef i Seco Tools AB och har innehaft ledande befattningar inom Atlas Copco AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson och ABB AB. Lars Renström är styrelseordförande i ASSA ABLOY AB och styrelseledamot i Alfa Laval AB. Lars Renström är civilingenjör och civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Jon Risfelt (Född 1961)
Invaldes i styrelsen 2007. Han är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott. Jon Risfelt innehar även styrelseuppdrag i Ortivus AB, Bilia AB, Braganza AS, och ordförande i dess dotterbolag Ticket Business Travel AB, samt Vanna AB. Han har tidigare varit VD i Europolitan AB, Nyman & Schultz AB och Gambro Renal, samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Per-Arne Sandström (Född 1947)
Invaldes i styrelsen 2010. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Per-Arne Sandström har varit vice koncernchef och Chief Operating Officer i Telefonaktiebolaget L M Ericsson och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen. Han är styrelseledamot i SAAB AB. Per-Arne Sandström är gymnasieingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Bolagsstyrningsrapport
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i Telia-Sonera 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele och har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier.
Antal aktier i TeliaSonera: 200.
Magnus Brattström (Född 1953)
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2009. Magnus Brattström är ordförande i SEKO klubb TeliaSonera och i europeiska företagsrådet inom Telia-Sonera samt styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse. Antal aktier i TeliaSonera: 20.
Stefan Carlsson (Född 1956)
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i TeliaSonera: 650.
Marianne Johansson (född 1957), Unionen-Tele. Antal aktier i TeliaSonera:1 500. Arja Kovin (född 1964), Unionen-Tele. Antal aktier i TeliaSonera: 0. Peter Wiklund (född 1968), SEKO klubb TeliaSonera. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Information om styrelseledamöterna finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
| Namn | Invald år |
Oberoende¹ | Befattning | Närvaro styrelse möten |
Utskott | Närvaro utskotts möten |
Summa ersättningar och förmåner (SEK) |
Antal aktier i Telia Sonera |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande och ordfö | Ersättning | 9/9 | ||||||
| Anders Narvinger | 2010 | Ja | rande i ersättningsutskottet | 17/17 | Revision | 6/6 | 1 255 020 | 20 000 |
| Timo Peltola | 2004 | Ja | Vice styrelseordförande | 17/17 | Ersättning | 9/9 | 485 004 | 7 140 |
| Ledamot och ordförande i | ||||||||
| Maija-Liisa Friman | 2007 | Ja | revisionsutskottet | 17/17 | Revision | 6/6 | 600 000 | 5 597 |
| Ingrid Jonasson Blank 2010 | Ja | Ledamot | 17/17 | Revision | 4/4 | 525 006 | 1 000 | |
| Olli-Pekka Kallasvuo² | 2012 | Ja | Ledamot | 12/13 | 334 650 | 35 896 | ||
| Conny Karlsson³ | 2007 | Ja | Ledamot | 3/4 | Revision | 2/2 | 142 040 | – |
| Lars Renström | 2009 | Ja | Ledamot | 15/17 | Ersättning | 9/9 | 485 004 | 10 000 |
| Jon Risfelt | 2007 | Ja | Ledamot | 17/17 | Revision | 6/6 | 550 008 | 10 000 |
| Per-Arne Sandström | 2010 | Ja | Ledamot | 15/17 | Ersättning | 9/9 | 485 004 | 400 |
| Agneta Ahlström | 2007 | – | Arbetstagarrepresentant | 17/17 | 200 | |||
| Magnus Brattström | 2009 | – | Arbetstagarrepresentant | 13/17 | 20 | |||
| Stefan Carlsson | 2009 | – | Arbetstagarrepresentant | 15/17 | 650 |
¹ Oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
² Styrelseledamot från den 3 april 2012.
³ Styrelseledamot till den 3 april 2012.
Se även not K32 i koncernredovisningen.
Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
Bolagsstyrningsrapport
Verkställande direktör och koncernchef sedan 2007. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Corp. och i Autoliv Inc. och styrelseledamot i OAO MegaFon¹, GSMA och Stockholms Universitet. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 50 000².
Lars Nyberg lämnade sin befattning som VD och koncernchef den 1 februari 2013.
Per-Arne Blomquist (Född 1962)
Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i Telia-Sonera sedan september 2008. Per-Arne Blomquist kommer närmast från SEB där han var vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör sedan 2006 och chef för koncernstab Ekonomi & Finans från 2001 till 2006. Mellan 1997 och 2000 innehade han ett antal befattningar inom Telia, bland annat verkställande direktör för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär 1989 på Alfa Laval. Han är styrelseledamot i Lernia AB och Djurgården Hockey AB. Per-Arne Blomquist är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 50 300.
Per-Arne Blomquist utsågs till tillförordnad VD och koncernchef den 1 februari 2013. Christian Luiga, chef för Corporate Control, utsågs till t.f. ekonomi- och finansdirektör samt ledamot av koncernledningen den 6 februari 2013.
Jan Henrik Ahrnell (Född 1959)
Senior Vice President, chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera. Han har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och verkat som chefsjurist sedan 1999. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom TeliaSonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är ledamot i styrelsen för IT & Telekomföretagen. Jan Henrik Ahrnell är jur.kand. Antal aktier i TeliaSonera: 12 000.
President och Chief Executive Officer i Sonera i Finland sedan maj 2012. Innan han började på TeliaSonera arbetade han inom Nokia på ett flertal positioner inom internationell verksamhet och support inklusive Executive Vice President of Customer and Market Operations, Executive Vice President, Devices Finance, Strategy and Sourcing samt Senior Vice President Corporate Alliances and Business Development. Han är styrelseledamot i Enea AB. Robert Andersson är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Cecilia Edström (Född 1966)
Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernstab kommunikation sedan maj 2008. Cecilia Edström var tidigare kommunikationsdirektör i Scania AB, där hon innehaft ett antal chefsbefattningar sedan 1995. Hon började sin yrkesbana inom corporate finance i SEB 1989. Hon är styrelseledamot i OAO MegaFon och BE Group AB. Cecilia Edström är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 2 8003.
Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Karin Eliasson är styrelseledamot i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor. Antal aktier i TeliaSonera: 2 100.
Malin Frenning (Född 1967)
Chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan januari 2011, och dessförinnan ställföreträdande chef sedan februari 2010. Malin Frenning har mer än tio års erfarenhet från ledande befattningar i TeliaSonera med fokus på carrier-verksamheten, affärsstrategi och produktledning. Malin Frenning är civilingenjör och hon är teknologie hedersdoktor vid Luleå Tekniska Universitet. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan 2008. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Bolagsstyrningsrapport
Chef för affärsområdena Mobilitetstjänster (sedan 2012) och Eurasien (sedan 2007). Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i SmartTrust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Oyjs International Operations. Han är styrelseledamot i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Fintur Holdings B.V. och i Nurminen Logistics Oyj. Tero Kivisaari är civilingenjör och magister i ekonomi. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Veysel Aral, VD i Kcell och regionchef Centralasien, utsågs till chef för affärsområde Eurasien och ledamot av koncernledningen den 6 februari 2013.
Åke Södermark (Född 1954)
Senior Vice President och Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på Nasdaq OMX Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1984 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi. Antal aktier i TeliaSonera: 6 000.
¹ Per den 31 december 2012 innehade Lars Nyberg 100 000 aktier i OAO MegaFon
² Via pensionsförsäkring
3 Delvis via pensionsförsäkring
Information om ledamöterna i koncernledningen finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
| SEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars Nyberg, koncernchef | 10 504 008 | 3 064 776 | 81 727 | 9 046 776 | 22 697 287 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD | 5 278 524 | 2 247 356 | 86 195 | 2 006 984 | 9 619 059 | – |
| Övriga ledamöter i koncern ledningen (8 personer) |
25 254 661 | 8 496 848 | 678 360 | 10 291 669 | 44 721 538 | 16 355 779 |
Se även not K32 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | K1, K5, K6 | 104 898 | 104 804 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K1, K7 | -58 388 | -57 362 |
| Bruttoresultat | K1 | 46 510 | 47 442 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K7 | -17 039 | -17 318 |
| Administrationskostnader | K7 | -6 687 | -6 461 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -385 | -508 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 1 007 | 2 443 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -8 986 | -1 680 |
| Resultat från intressebolag | K1, K9 | 13 868 | 5 802 |
| Rörelseresultat | K1, K5 | 28 288 | 29 720 |
| Finansieringskostnader | K1, K10 | -4 603 | -3 631 |
| Övriga finansiella poster | K1, K10 | 797 | 783 |
| Resultat efter finansiella poster | K1 | 24 482 | 26 872 |
| Skatter | K1, K11 | -3 314 | -5 753 |
| Årets resultat | K1 | 21 168 | 21 119 |
| Valutakursdifferenser | K12 | -2 432 | -5 319 |
| Resultat från intressebolag | K1,K12 | -260 | 92 |
| Kassaflödessäkringar | K12 | 28 | -118 |
| Finansiella instrument som kan säljas | K12 | 24 | -1 |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | K11, K12 | -439 | 5 |
| Övrigt totalresultat | K1 | -3 079 | -5 341 |
| Summa totalresultat | K1 | 18 089 | 15 778 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | K1 | 19 886 | 18 388 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 1 282 | 2 731 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | K1 | 17 071 | 13 167 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 018 | 2 611 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | K1, K20 | 4,59 | 4,21 |
| MSEK | Not | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | K13 | 69 162 | 76 850 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K1, K13 | 14 116 | 15 167 |
| Materiella anläggningstillgångar | K1, K14 | 62 657 | 61 291 |
| Kapitalandelar i intressebolag | K1, K15 | 29 350 | 46 323 |
| Uppskjutna skattefordringar | K1, K11 | 6 722 | 8 164 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K22 | 1 571 | 1 031 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K16 | 10 880 | 5 407 |
| Övriga anläggningstillgångar | K1, K16 | 2 510 | 1 940 |
| Summa anläggningstillgångar | K1 | 196 968 | 216 173 |
| Lager | K17 | 1 623 | 1 475 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | K1, K18 | 22 189 | 21 040 |
| Aktuella skattefordringar | 109 | 111 | |
| Räntebärande fordringar | K1, K19 | 3 647 | 1 453 |
| Likvida medel | K1, K19 | 29 805 | 12 631 |
| Summa omsättningstillgångar | K1 | 57 373 | 36 710 |
| Summa tillgångar | K1 | 254 341 | 252 883 |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | K1 | 109 440 | 115 589 |
| varav tillskjutet kapital | 35 444 | 35 444 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | K1 | 73 996 | 80 145 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 3 956 | 7 353 | |
| Summa eget kapital | K1 | 113 396 | 122 942 |
| Långfristiga lån | K21 | 82 184 | 68 108 |
| Uppskjutna skatteskulder | K1, K11 | 10 758 | 13 414 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | K22 | 1 209 | 1 030 |
| Övriga avsättningar | K23 | 10 045 | 9 696 |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | 1 190 | 1 409 |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | K1 | 105 386 | 93 657 |
| Kortfristiga lån | K21 | 9 403 | 11 734 |
| Kortfristiga avsättningar | K23 | 1 348 | 725 |
| Aktuella skatteskulder | 247 | 318 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K1, K25 | 24 561 | 23 507 |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | K1 | 35 559 | 36 284 |
| Summa eget kapital och skulder | K1 | 254 341 | 252 883 |
| Eventualtillgångar | K30 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | K30 | 344 | 305 |
| Ställda säkerheter | K30 | 387 | 259 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | K1 | 21 169 | 21 119 |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | K1 | 20 556 | 13 207 |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -81 | -230 | |
| Övriga poster hänförliga till investeringsverksamheten | 0 | -636 | |
| Resultat från intressebolag med avdrag för utdelningar | K1 | -1 356 | -5 681 |
| Pensioner, övriga avsättningar | -384 | -668 | |
| Finansiella poster | 1 489 | 875 | |
| Skatter | K1 | -1 279 | 754 |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | K1 | -26 | -8 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | K1 | 40 088 | 28 732 |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | K1 | -1 835 | -852 |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | -194 | -80 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | K1 | 820 | -850 |
| Förändring av rörelsekapital | K1 | -1 209 | -1 782 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | K1, K31 | 38 879 | 26 950 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | K1, K31 | -15 139 | -17 535 |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 56 | 304 | |
| Rörelseförvärv | K31 | -423 | -79 |
| Övriga förvärv av egetkapitalinstrument och verksamheter | K31 | -200 | -207 |
| Avyttring av dotterbolag | K31 | -2 | 188 |
| Övrig avyttring av egetkapitalinstrument och verksamheter | K31 | 9 320 | 670 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | K1 | -674 | -927 |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 515 | 399 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 195 | 170 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | K1 | -7 | 1 050 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | K1 | -6 359 | -15 967 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | K1 | 32 520 | 10 983 |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | – | -9 983 | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -12 341 | -12 349 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -3 929 | -2 490 | |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | K31 | -12 031 | -9 |
| Avyttring av andel i dotterbolag till ägare av innehav utan bestämmande inflytande |
3 406 | – | |
| Kapitaltillskott från ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -187 | 155 | |
| Upptagna lån | 20 723 | 17 912 | |
| Amorterade lån | K1 | -10 614 | -5 666 |
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid | 1 832 | 264 | |
| Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar | |||
| koncernkontosaldon | -2 090 | -1 129 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | K1 | -15 231 | -13 295 |
| Årets kassaflöde | K1 | 17 289 | -2 312 |
| Likvida medel vid årets början | 12 631 | 15 344 | |
| Byte av redovisningsprincip | K1 | – | 25 |
| Årets kassaflöde | K1 | 17 289 | -2 312 |
| Kursdifferens i likvida medel | -115 | -426 | |
| Likvida medel vid årets slut | K1, K19 | 29 805 | 12 631 |
| Erhållna utdelningar | K31 | 12 513 | 121 |
| Erhållna räntor | K31 | 480 | 439 |
| Betalda räntor | K31 | 2 897 | -2 587 |
| Betalda skatter | K31 | -4 593 | -4 999 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kursre serv |
Om värde rings reserv |
Reserv för infla tionsju steringar |
Eget-ka pitaltran saktioner i intresse bolag |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan be stäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2010 |
14 369 | 31 047 | -132 | -19 | -7 350 | 548 | 4 909 | – | 82 535 125 907 | 6 758 132 665 | |||
| Byte av redovisnings | |||||||||||||
| princip | K1 | – | – | – | – | -249 | – | – | – | -913 | -1 162 | – | -1 162 |
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 349 | -12 349 | -2 018 -14 367 | |
| Återköpta och indragna egna aktier |
K20 | -513 | -9 470 | – | – | – | – | – | – | – | -9 983 | – | -9 983 |
| Förvärvade innehav utan bestämmande |
K20, | ||||||||||||
| inflytande Summa transaktioner med ägare |
K4 | – -513 |
– -9 470 |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
-2 -12 351 |
-2 -22 334 |
2 | 0 -2 016 -24 350 |
| Årets resultat | K1, K20 |
– | – | – | – | – | – | – | – | 18 388 | 18 388 | 2 731 | 21 119 |
| Övrigt totalresultat | K1, K12, |
||||||||||||
| K20 | – | – | -87 | 2 | -5 136 | – | – | – | – | -5 221 | -120 | -5 341 | |
| Summa totalresultat | K1 | – | – | -87 | 2 | -5 136 | – | – | – | 18 388 | 13 167 | 2 611 | 15 778 |
| Aktierelaterade ersättningar |
– | 11 | – | – | – | – | – | – | – | 11 | – | 11 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -125 | – | – | 125 | – | – | – | |
| Utgående balans | |||||||||||||
| 31 december 2011 | K1 | 13 856 | 21 588 | -219 | -17 -12 735 | 423 | 4 909 | – | 87 784 | 115 589 | 7 353 122 942 | ||
| Justerad ingående bal ans avseende Turkcell (inflationsredovisning i |
|||||||||||||
| Vitryssland) | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | 110 | 110 | – | 110 |
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 341 | -12 341 | -3 127 -15 468 | |
| Rörelseförvärv | K20, K34 |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | -9 | -9 |
| Förvärvade innehav | |||||||||||||
| utan bestämmande | K20, | ||||||||||||
| inflytande | K4 | – | – | – | – | – | – | – | – | -10 724 | -10 724 | -1 970 -12 695 | |
| Avyttrade innehav utan bestämmande |
K20, | ||||||||||||
| inflytande | K4 | – | – | – | – | – | – | – | – | 2 639 0 |
2 638 0 |
748 -57 |
3 387 -57 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | – | – | – | – | – | – | – | -20 426 | -20 426 | -4 415 -24 841 | ||
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | 19 886 | 19 886 | 1 282 | 21 168 |
| Övrigt totalresultat | K12, K20 |
– | – | 8 | 22 | -2 845 | – | – | – | – | -2 815 | -264 | -3 079 |
| Summa totalresultat | – | – | 8 | 22 | -2 845 | – | – | – | – | 17 071 | 1 018 | 18 089 | |
| Aktierelaterade ersättningar |
– | 16 | – | – | – | – | – | – | – | 16 | – | 16 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -121 | – | – | 121 | – | – | 0 | |
| Effekt av MegaFons transaktioner med egna |
K4, | ||||||||||||
| aktier | K15 | – | – | – | – | – | – | – | -2 920 | – | -2 920 | – | -2 920 |
| Utgående balans 31 december 2012 |
13 856 | 21 604 | -211 | 5 -15 580 | 302 | 4 909 | -2 920 | 87 474 109 440 | 3 956 113 396 |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 52 |
| K2. | Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 56 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 58 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
66 |
| K5. | Segmentinformation | 67 |
| K6. | Nettoomsättning | 69 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 69 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 70 |
| K9. | Resultat från intressebolag | 70 |
| K10. | Finansieringskostnader och övriga finansiella poster | 70 |
| K11. | Skatter | 71 |
| K12. | Övrigt totalresultat | 73 |
| K13. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 74 |
| K14. | Materiella anläggningstillgångar | 76 |
| K15. | Kapitalandelar i intressebolag | 76 |
| K16. | Övriga anläggningstillgångar | 78 |
| K17. | Lager | 79 |
| K18. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 79 |
| K19. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 80 |
| K20. | Eget kapital och resultat per aktie | 81 |
| K21. | Långfristiga och kortfristiga lån | 82 |
| K22. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 83 |
| K23. | Övriga avsättningar | 85 |
| K24. | Övriga långfristiga skulder | 87 |
| K25. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 87 |
| K26. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 88 |
| K27. | Finansiell riskhantering | 89 |
| K28. | Leasingavtal | 95 |
| K29. | Transaktioner med närstående | 96 |
| K30. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 97 |
| K31. | Kassaflödesinformation | 98 |
| K32. | Personal | 99 |
| K33. | Arvoden till revisionsföretag | 102 |
| K34. | Rörelseförvärv | 103 |
| K35. | Risker och osäkerheter | 104 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 mars 2013. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 april 2013.
De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.
Per den 1 januari 2012 bytte TeliaSonera redovisningsprincip för andelar i joint ventures från kapitalandelsmetoden till klyvningsmetoden. Bytet av redovisningsprincip förväntas ge mer relevant information, och bättre återspegla den ekonomiska innebörden av samäganden. Den övervägande delen av de joint ventures som ägs av TeliaSonera kommer att klassificeras som "joint operations" enligt den nyligen publicerade IFRS11 "Joint Arrangements". Kapitalandelsmetoden kommer inte att vara tillåten för joint operations utan istället ska TeliaSonera redovisa sin andel av de samägda företagens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Klyvningsmetoden beskrivs inte i detalj i nu gällande IFRS, men i likhet med metoden i IFRS11 har TeliaSonera inkluderat sin andel post för post av de samägda bolagens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Tidigare redovisade TeliaSonera enbart sin andel av nettoresultatet i joint ventures som en separat post. Principbytet kommer inte att påverka årets resultat. Jämförelseinformation för tidigare perioder har omräknats och hänför sig till affärsområde Mobilitetstjänster.
I fjärde kvartalet 2012 ändrade TeliaSonera sin redovisning enligt kapitalandelsmetoden för innehavet i det ryska intressebolaget OAO MegaFon på så sätt att TeliaSoneras koncernredovisning för ett visst kvartal baseras på MegaFons senast tillgängliga kvartalsredovisning, dvs TeliaSoneras andel av MegaFons nettoresultat redovisas med ett kvartals förskjutning. Tidigare ingick i TeliaSoneras koncernredovisning för kvartalet dess andel av det preliminärt uppskattade nettoresultatet i MegaFon för samma period. Principbytet gjordes till följd av MegaFons notering på fondbörserna i Moskva och London i november 2012, efter vilken TeliaSonera vid upprättande av koncernredovisningen inte längre har någon annan information tillgänglig än den information som MegaFon publicerar samtidigt till alla sina aktieägare. Jämförelseinformation har omarbetats och avser affärsområde Eurasien. Under andra kvartalet 2012 avyttrade TeliaSonera sin investering i OAO Telecominvest som ägde aktier i OAO MegaFon. Jämförelseinformation har inte omarbetats avseende nettoresultatet från denna del då den såldes innan börsnoteringen.
Vidare har i koncernräkenskaperna tidigare perioder omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel avseende viss försäljning av utrustning i affärsområde Mobilitetstjänster. Slutligen överfördes den interna serververksamheten från affärsområde Bredbandstjänster till rapportsegmentet Övrig verksamhet, vilket endast påverkar fördelningen mellan segmenten.
Den kombinerade effekten på koncernens totalresultatrapporter av bytet av redovisningsprincip för andelar i joint ventures och för innehavet i MegaFon samt rättelse av klassificeringsfel framgår nedan. Koncernens kassaflödesrapporter påverkades inte av ändringen i redovisningsprincip gällande MegaFon.
| Koncernens totalresultatrapporter | Jan−dec 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Rapporterat | Omräknat | Förändring | ||||
| Nettoomsättning | 104 354 | 104 804 | 450 | ||||
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -56 980 | -57 362 | -382 | ||||
| Bruttoresultat | 47 374 | 47 442 | 68 | ||||
| Försäljnings-/administrations-/FoU-kostnader | -24 287 | -24 287 | – | ||||
| Övriga rörelseintäkter/-kostnader, netto | 6 480 | 6 565 | 85 | ||||
| Rörelseresultat | 29 567 | 29 720 | 153 | ||||
| Finansieringskostnader och övriga finansiella poster, netto | -2 793 | -2 848 | -55 | ||||
| Resultat efter finansiella poster | 26 774 | 26 872 | 98 | ||||
| Skatter | -5 702 | -5 753 | -51 | ||||
| Årets resultat | 21 072 | 21 119 | 47 | ||||
| Övrigt totalresultat | -5 365 | -5 341 | 24 | ||||
| Summa totalresultat | 15 707 | 15 778 | 71 | ||||
| Hänförligt till moderbolagets ägare: | |||||||
| Årets resultat | 18 341 | 18 388 | 47 | ||||
| Totalresultat | 13 096 | 13 167 | 71 | ||||
| Resultat per aktie, före och efter utspädning (SEK) | 4,20 | 4,21 | 0,01 |
Effekterna enskilt och totalt av bytet av redovisningsprincip för andelar i joint ventures och för innehavet i MegaFon framgår av följande.
| Koncernens totalresultatrapporter | Jan-dec 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Joint ventures | MegaFon | Summa | |||
| Nettoomsättning | -113 | – | -113 | |||
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 181 | – | 181 | |||
| Bruttoresultat | 68 | – | 68 | |||
| Resultat från intressebolag | -9 | 94 | 85 | |||
| Övriga rörelseintäkter/-kostnader, netto | – | – | – | |||
| Rörelseresultat | 59 | 94 | 153 | |||
| Finansieringskostnader och övriga finansiella poster, netto | -55 | – | -55 | |||
| Resultat efter finansiella poster | 4 | 94 | 98 | |||
| Skatter | -4 | -47 | -51 | |||
| Årets resultat | – | 47 | 47 | |||
| Valutakursdifferenser | – | 20 | 20 | |||
| Resultat från intressebolag | – | 4 | 4 | |||
| Övrigt totalresultat | – | 24 | 24 | |||
| Summa totalresultat | – | 71 | 71 | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare: | ||||||
| Årets resultat | – | 47 | 47 | |||
| Totalresultat | – | 71 | 71 | |||
| Resultat per aktie, före och efter utspädning (SEK) | – | 0,01 | 0,01 |
| Koncernens balansrapporter | 31 dec 2011 | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Joint ventures | MegaFon | Summa |
| Tillgångar | |||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 102 | – | 102 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 711 | – | 1 711 |
| Andelar i intressebolag, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar | -1 764 | -1 114 | -2 878 |
| Summa anläggningstillgångar | 49 | -1 114 | -1 065 |
| Kundfordringar, aktuella skattefordringar och övriga fordringar | 116 | – | 116 |
| Räntebärande fordringar | -80 | – | -80 |
| Likvida medel | 31 | – | 31 |
| Summa omsättningstillgångar | 67 | – | 67 |
| Summa tillgångar | 116 | -1 114 | -998 |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | – | -1 091 | -1 091 |
| Summa eget kapital | – | -1 091 | -1 091 |
| Uppskjutna skatteskulder, övriga långfristiga avsättningar | – | -23 | -23 |
| Summa långfristiga skulder | – | -23 | -23 |
| Kortfristiga lån | – | – | – |
| Leverantörsskulder, aktuella skatteskulder, kortfristiga avsättningar och övriga kortfristiga | |||
| skulder | 116 | – | 116 |
| Summa kortfristiga skulder | 116 | – | 116 |
| Summa eget kapital och skulder | 116 | -1 114 | -998 |
| Jan-dec 2011 | |
|---|---|
| Koncernens kassaflödesrapporter MSEK |
Joint ventures |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | -123 |
| Förändring av rörelsekapital | 50 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -73 |
| Betald CAPEX | -141 |
| Fritt kassaflöde | -214 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | 1 480 |
| Summa kassaflöde från investeringsverksamhet | 1 339 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 1 266 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -1 260 |
| Periodens kassaflöde | 6 |
| Likvida medel, IB | 25 |
| Periodens kassaflöde | 6 |
| Likvida medel, UB | 31 |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning.
Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar träder i kraft för TeliaSonera den 1 januari 2013 eller senare.
• Ändringar avseende nettoredovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder i IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare samt för delårsperioder inom dess räkenskapsår; retroaktiv tillämpning), som också behandlar rapportering av hur kreditrisker begränsas, inklusive upplysningar om tillhörande ställda eller erhållna säkerheter.
• IFRS 9 "Financial Instruments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2015 eller senare; tidigare tillämpning tillåten; ytterligare övergångsupplysningar krävs vid första tillämpning). När IFRS 9 är komplett kommer standarden att ersätta IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement".
För finansiella tillgångar drivs klassificering enligt IFRS 9 av företagets affärsmodell för hantering av dessa tillgångar och avtalsenliga egenskaper hos tillgångarna. IFRS 9 ersätter nuvarande flerkategoriklassificering med de två kategorierna "upplupet anskaffningsvärde" och "verkligt värde". Huvudprincipen är att en finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om följande två villkor samtidigt uppfylls: (a) målet är att inneha den finansiella tillgången för att erhålla avtalsenliga kassaflöden och (b) avtalsvillkoren ger vid specificerade tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart motsvarar betalning av kapitalbelopp och ränta. Alla andra finansiella tillgångar inom tillämpningsområdet värderas till verkligt värde. Omklassificering mellan kategorierna tillåts endast när företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar förändras. IFRS 9 kräver att alla egetkapitalinstrument inom tillämpningsområdet ska värderas till verkligt värde och slopar anskaffningsvärdeundantaget för noterade värdepapper. Fortfarande anges att anskaffningsvärde i begränsad omfattning kan utgöra en skälig skattning av verkligt värde och ges en tabell över indikatorer på att anskaffningsvärde inte är representativt för verkligt värde. Det finns också ett oåterkalleligt val att i övrigt totalresultat redovisa orealiserade och realiserade vinster/förluster från verkligt värde på egetkapitalinstrument som inte innehas för försäljning. Ingen efterföljande återvinning till årets resultat görs, men utdelningar från sådana investeringar resultatförs även fortsättningsvis.
För finansiella skulder behålls den redan tillämpade värderingen till upplupet anskaffningsvärde för flertalet skulder, vilket begränsar förändringen till att hantera den volatilitet i nettoresultatet som uppstår till följd av att egna skulder värderas till verkligt värde. För skulder som hänförts till kategorin verkligt värde via årets resultat krävs att den del av förändringen i skuldens verkliga värde som beror på förändring av företagets kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat i stället för i nettoresultatet. IFRS 9 ändrar också ett flertal andra standarder, inklusive upplysningskraven i IFRS 7.
TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av publicerade delar av IFRS 9. Bedömningsvis kommer för finansiella tillgångar förändringen till två kategorier i de flesta fall inte att avsevärt påverka värderingen av en specifik finansiell tillgång då värderingsgrunderna redan nu är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, även om IAS 39 anger mer än två kategorier och för finansiella skulder påverkas TeliaSonera inte av förändringarna.
• IFRS 10 "Consolidated Financial Statements", som ersätter konsolideringsanvisningarna i IAS 27 "Consolidated and Separate Financial Statements" och SIC-12 "Consolidation – Special Purpose Entities" genom att införa en enda konsolideringsmodell för alla företag baserad på kontroll oavsett om ett företag kontrolleras genom ägarnas rösträtt eller genom andra kontraktsreglerade arrangemang. Enligt IFRS 10 ska kontroll baseras på om ägaren 1) har inflytande
över investeringsobjektet, 2) erhåller, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och 3) har förmågan att använda sitt inflytande över investeringsobjektet för att påverka avkastningens storlek.
IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12 (inklusive vissa senare tillkomna ändringar av övergångsreglerna) samt de sammanhängande ändringarna i IAS 27 och IAS 28 (se nedan) träder i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att övriga fyra standarder också tillämpas i förtid och om IFRS 9 inte tillämpas i förtid ska en referens till IFRS 9 läsas som IAS 39. Det är dock tillåtet att införliva ett tilläggsupplysningskrav från IFRS 12 i finansiella rapporter utan att tekniskt förtidstillämpa bestämmelserna i IFRS 12 (och därmed var och en av de övriga fyra standarderna). Vid tillämpning av de nya standarderna kommer TeliaSoneras nuvarande klassificering av dotterbolag och intressebolag inte att ändras. Emellertid har en noggrann analys av avtalsvillkoren avseende TeliaSoneras gemensamt styrda företag som varande antingen gemensamma verksamheter eller joint ventures enligt IFRS 11 föranlett vissa redovisningsförändringar redan per den 1 januari 2012. Ytterligare information återfinns i avsnittet "Byte av redovisningsprincip och rättelse av klassificeringsfel i tidigare perioder" ovan.
• IFRS 13 "Fair Value Measurement" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare; tidigare tillämpning tillåten), vilken ersätter anvisningarna om värdering av verkligt värde i existerande IFRS. IFRS 13 definierar verkligt värde, ger anvisningar om hur verkligt värde ska bestämmas och kräver tillläggsupplysningar om värderingar till verklig värde men ändrar inte kraven på vilka poster som ska värderas eller visas till verkligt värde. TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna av en tilllämpning av IFRS 13. Bedömningsvis kommer nuvarande värderingsprinciper inte att ändras. Beräkningsmetoderna kommer dock att granskas och justeras om så krävs.
• Ändringar avseende presentation av poster i övrigt totalresultat i IAS 1 "Presentation of Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2012 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) vilka kräver att sådana poster grupperas baserat på om de senare kan komma att omklassificeras till nettoresultatet eller ej och om skatteeffekten presenteras separat i övrigt totalresultat måste den fördelas mellan de poster som kan komma att omklassificeras till nettoresultatet och de som inte omklassificeras. Ändringarna i IAS 1 kommer endast att få begränsad redaktionell inverkan på TeliaSoneras nuvarande presentation av poster i övrigt totalresultat.
I början av mars 2013 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 9, ändringar av övergångsreglerna i IFRS 10,12 och 12, ändringar avseende "investment entities" i IFRS 10, IFRS 12 och IAS 27 samt"Improvements to IFRSs (2009-2011)". EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behand-
las som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
För att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter ska redovisas i en telekomoperatörs verksamhet krävs företagsledningens bedömningar i ett antal fall, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är TeliaSonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use
(IRU) samt vid bestämning av färdigställandegrad för serviceoch entreprenadkontrakt.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K11 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.
För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20-33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2-10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5-20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10-20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5-10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2-33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10-33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
Under 2012 och 2011 uppgick totala av- och nedskrivningar till 20 542 MSEK respektive 13 263 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K14 "Materiella anläggningstillgångar".
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K18 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
Faktorn diskonteringsränta avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Den räntesats som används för diskontering av pensionsförpliktelserna ska fastställas genom hänvisning till den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer vid rap-
not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
portperiodens slut. För länder i vilka ingen fungerande marknad existerar för sådana obligationer ska den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer användas. Valuta och löptid för företagsobligationer eller statsobligationer ska stämma överens med valuta och uppskattad löptid för pensionsförpliktelserna. För Sverige, vilket svarar för cirka 85 procent av TeliaSoneras pensionsförpliktelser, har praxis historiskt varit att referera till långfristiga nominella statsobligationer vid bestämning av diskonteringsräntan till följd av uppfattningen att ingen fungerande marknad funnits för förstklassiga företagsobligationer. Under 2010 genomfördes emellertid en granskning av den svenska marknaden för säkerställda bostadsobligationer i syfte att fastställa huruvida denna marknad uppfyller kraven i IAS 19 vad avser att utgöra grund för bestämning av diskonteringsräntan. Marknaden för säkerställda bostadsobligationer, vilken har vuxit stadigt under de senaste åren, består av obligationer som emitterats av bostadsinstitut som i huvudsak är ägda av svenska banker och är säkrade genom en så kallad säkerhetsmassa som kan bestå av hypotekskrediter och offentliga krediter samt omfattar ett stort antal obligationer som av de större kreditvärderingsinstituten åsatts en kreditrating om AA eller högre. Till följd av denna granskning drog ledningen slutsatsen, i likhet med många andra arbetsgivare i Sverige, att marknaden för säkerställda bostadsobligationer de facto är en fungerande företagsobligationsmarknad enligt definitionen i IAS 19 punkt 78 och som sådan är en lämplig referens för fastställande av diskonteringsräntan. Ledningen justerar referensräntan härledd från avkastningen på säkerställda bostadsobligationer för att avspegla skillnaden mellan den inflationstakt som används för att bestämma årlig pensionsuppräkning (se nedan) och den implicita inflationstakt som finansmarknaden indikerar vid rapportperiodens slut.
I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys med avseende på en förändring av den genomsnittliga diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättningarna.
Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.
Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.
Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.
Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.
Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som svarar för cirka 85 procent av de
totala förvaltningstillgångarna, är för närvarande 4,1 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2,0 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på tillgångarna baserad på följande antaganden: inhemska och globala räntebärande tillgångar 3,0 procent, inhemska och globala aktier 7,0 procent samt övriga investeringar 7,0 procent. I pensionsstiftelserna utanför Sverige används likartade antaganden.
Från 1 januari 2013, när den ändrade IAS 19 ska tillämpas, kommer den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas i årets resultat till samma procenttal som den diskonteringsränta som används för pensionsförpliktelser.
Fastställande av lösenbelopp för säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta viktiga faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall och kassaflöden.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 "Övriga avsättningar" respektive not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än hälften av röstetalet. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde (vanligtvis verkligt värde) netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är
negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna (se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan).
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med utomstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger TeliaSonera rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill.
Åtaganden ingångna from 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om TeliaSonera har ett åtagande avseende en säljoption och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran,
då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överenstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet.
Joint ventures är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Joint ventures konsolideras med tillämpning av klyvningsmetoden, vilken innebär att TeliaSoneras andel av de samägda bolagens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader intas post för post i koncernredovisningen. Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade joint ventures ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Försäljning och övriga mellanhavanden med joint ventures har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av transaktioner med joint ventures elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag ingår också avskrivningar på verkligt värdejusteringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags egetkapitaltransaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska marknader. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation".
Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till
periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värdejusteringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om TeliaSonera emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutningsoch installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och data-tjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande kostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forskningsoch utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen
Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner redovisas som personalkostnader. Kostnader för egetkapitalreglerade aktierelaterade ersättningar till anställda, som till exempel TeliaSoneras Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Finansiella komponenter i kostnader för pensionsförmåner, såsom räntekostnad och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, redovisas i Rörelsens kostnader (se ovan).
Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när Telia-Soneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya
eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhållsoch utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earningsmetoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/ eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, d v s är kopplade till företagets löpande prestationer i form av redovisade intäkter, betalda löner, etc aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillgång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande egetkapitalinstrument samt konvertibla skuldebrev. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K16), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K18) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K19).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K21), Övriga avsättningar (not K23), Övriga långfristiga skulder (not K24) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K25).
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.
| Nivå Bestämning av verkligt värde | Omfattar | ||
|---|---|---|---|
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel |
|
| 2 | Ingångsdata som inte är no terade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för till gången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säk ringsinstrument eller innehavda för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
|
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) |
Onoterade egetkapitalinstru ment klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Noterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat egetkapitalinstrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade egetkapitalinstrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade egetkapitalinstrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av egetkapitalinstrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålles till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden
och med avdrag för nedskrivningar. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på economic hedges redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, egetkapitaltransaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2012 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda
pensionsplanen ITP-Tele. Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP1). TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.
Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs per rapportperiodens slut. Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatredovisas det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde. I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel
åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnads-minskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
Den 26 april 2012 förvärvade TeliaSonera genom det 75,45 procent ägda dotterbolaget TeliaSonera Holding B.V., resterande 49 procent av aktierna i det cypriotiska holdingbolaget Airbell Services Ltd. som i samband därmed ökat sitt ägande från 50 till 75 procent av aktierna i den nepalesiska regionala mobiloperatören Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd. (Se också not K34 "Rörelseförvärv")
För att stärka sin marknadsposition förvärvade TeliaSonera under 2012 samtliga aktier i Svenska Stadsnät AB, som tillhandahåller fiberkapacitet till kommuner, företag och hushåll, och den svenska nischade systemintegratören inom datacenter Information Infrastructure Management Nordic AB.
För ytterligare upplysningar se också not K34 "Rörelseförvärv"
Den 2 februari 2012 tillkännagav TeliaSonera att man hade slutfört den första fasen av den tidigare kommunicerade överenskommelsen om ökat ägande i GSM Kazakhstan LLP, verksamt under varumärket Kcell, genom att förvärva 49 procent av aktierna från Kazakhtelecom till ett pris om 1,519 GUSD (cirka 10,5 GSEK). Dessutom kom man överens om att TeliaSonera skulle sälja 25 procent minus en aktie i Kcell vid en börsnotering. Den 12 december 2012 bekräftade TeliaSonera börsnoteringen av Kcell i Kazakstan och erhöll 525 MUSD (cirka 3,5 GSEK) i intäkter till följd av erbjudandet. TeliaSoneras ägarandel direkt och indirekt uppgår nu till 61,9 procent (37.9) i Kcell.
Den 10 maj 2012 tillkännagav TeliaSonera avtalet om att förvärva 7,87 procent av aktierna i TEO LT från East Capital för 0,637 EUR (2,20 LTL) per aktie och transaktionen slutfördes den 10 maj. Sedan den 8 maj har TeliaSonera också förvärvat ytterligare 6,55 procent av utestående aktier i TEO LT genom förvärv direkt över börsen till samma pris (0,637 EUR/2,20 LTL) som betalades till East Capital. Den 5 juni lanserade TeliaSonera ett frivilligt uppköpserbjudande för de kvarvarande utestående aktierna till ett pris om 0,637 EUR kontant per aktie. TeliaSonera innehar 88,15 procent av TEO LT inklusive gjorda transaktioner över börsen. Hela värdet av förvärven uppgår till 875 MSEK. För ytterligare upplysningar om förvärv av andelar utan bestämmande inflytande, se not 31 "Kassaflödesinformation"
Den 5 april 2012, tillkännagav TeliaSonera att man avyttrat sitt innehav om 18,6 procent i Smart Mobile, Kambodja och tecknat ett avtal om ökat ägande i Ncell i Nepal.
Den 24 april 2012, tillkännagav TeliaSonera att MegaFons ägare, TeliaSonera, AF Telecom och Altimo hade löst ägartvisterna och kommit överens om att bolaget skulle betala en utdelning om 5,15 GUSD samt förbereda en börsintroduktion. Parterna hade också kommit överens om att AF Telecom skulle få majoritetsägande i MegaFon, att Altimo skulle sälja sin andel i bolaget samt att TeliaSonera skulle minska sin ägarandel men behålla ett långsiktigt strategiskt innehav om 25 procent i MegaFon efter en börsnotering. TeliaSonera har också kommit överens om att betala 200 miljoner USD till Altimo för att slutföra transaktionen. Till följd av av avtalet och börsintroduktionen i november 2012, redovisade TeliaSonera en kapitalvinst på 8,391 MSEK och erhöll en utdelning om 12,366 MSEK. Kapitalvinsten inkluderar en negativ icke kassaflödespåverkande valutaeffekt om 1,441 MSEK till följd av det minskade ägandet till 25,2 procent (43,8). Altimo sålde delvis sina aktier till MegaFon som redovisade återköpta egna aktier i eget kapital. Ytterligare upplysningar om avyttringar återfinns i not K31 "Kassaflödesinformation" samt koncernens rapporter över förändringar i eget kapital.
TeliaSonera tecknade 2012 ett avtal om försäljning av sitt norska dotterbolag NextGenTel till Telio, ett bolag noterat på Oslobörsen. Avtalet var villkorat av godkännande från myndigheter. Transaktionen slutfördes den 31 januari 2013.
Den 28 december 2012 tillkännagav TeliaSonera att de formella villkoren för att slutföra förvärvet av WiMax-verksamheten inom det kazakiska företaget Alem Communications från dess ägare Midas Telecom, och en indirekt minoritetsinvestering i KazTranzCom genom köp av aktier från Alatau LLP, hade uppfyllts. Transaktionerna slutfördes i början av januari 2013. (Se också not K34 "Rörelseförvärv")
Se förvaltningsberättelsen, avsnittet "Viktiga händelser efter årets slut 2012".
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde enligt nedan.
Koncernredovisning
| Januari–december 2012 eller 31 december 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitets | Bredbands | Övrig verk | ||||
| MSEK | tjänster | tjänster | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 50 637 | 35 723 | 19 731 | 3 799 | -4 992 | 104 898 |
| Extern nettoomsättning | 49 281 | 33 370 | 19 302 | 2 945 | – | 104 898 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 10 953 | 9 976 | 451 | -10 | 36 059 |
| Engångsposter | -216 | -633 | -102 | -147 | 1 | -1 097 |
| Av- och nedskrivningar | -10 263 | -6 431 | -3 059 | -788 | -1 | -20 542 |
| Resultat från intressebolag | -10 | 114 | 13 815 | -50 | -1 | 13 868 |
| Rörelseresultat | 4 200 | 4 003 | 20 629 | -534 | -10 | 28 288 |
| Finansiella poster, netto | -3 806 | |||||
| Skatter | -3 314 | |||||
| Årets resultat | 21 168 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag | 30 | 673 | 28 417 | 229 | 1 | 29 350 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 84 563 | 49 194 | 32 906 | 14 250 | -1 715 | 179 198 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 6 830 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 38 963 | |||||
| Summa tillgångar | 254 341 | |||||
| Operativa segmentskulder | 14 009 | 10 529 | 9 991 | 4 247 | -1 796 | 36 980 |
| Ofördelade operativa skulder | 23 346 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 92 961 | |||||
| Justerat eget kapital | 101 054 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 254 341 | |||||
| Investeringar | 4 973 | 5 730 | 5 831 | 1 064 | -9 | 17 590 |
| varav CAPEX | 4 496 | 5 445 | 4 739 | 1 014 | -9 | 15 685 |
| Antal anställda | 7 245 | 13 277 | 4 980 | 2 336 | 27 838 | |
| Medelantal anställda | 7 161 | 12 381 | 4 933 | 2 318 | 26 793 |
| Januari–december 2011 eller 31 december 2011 (omräknad) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitets | Bredbands | Övrig verk | ||||
| MSEK | tjänster | tjänster | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 51 556 | 36 677 | 17 330 | 3 992 | -4 751 | 104 804 |
| Extern nettoomsättning | 50 092 | 34 230 | 17 247 | 3 235 | – | 104 804 |
| EBITDA före engångsposter | 16 053 | 11 961 | 8 850 | 397 | -39 | 37 222 |
| Engångsposter | -199 | -520 | 750 | -72 | – | -41 |
| Av- och nedskrivningar | -4 735 | -4 943 | -2 836 | -753 | 4 | -13 263 |
| Resultat från intressebolag | 3 | 85 | 5 828 | -114 | – | 5 802 |
| Rörelseresultat | 11 122 | 6 583 | 12 592 | -542 | -35 | 29 720 |
| Finansiella poster, netto | -2 848 | |||||
| Skatter | -5 753 | |||||
| Årets resultat | 21 119 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag | 15 | 678 | 45 301 | 329 | – | 46 323 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 89 608 | 50 738 | 32 292 | 5 844 | -1 032 | 177 450 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 8 275 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 20 835 | |||||
| Summa tillgångar | 252 883 | |||||
| Operativa segmentskulder | 12 590 | 10 502 | 9 175 | 3 561 | -1 085 | 34 743 |
| Ofördelade operativa skulder | 26 074 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 81 466 | |||||
| Justerat eget kapital | 110 600 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 252 883 | |||||
| Investeringar | 6 809 | 5 579 | 4 808 | 861 | -1 | 18 056 |
| varav CAPEX | 6 742 | 5 263 | 4 538 | 841 | – | 17 384 |
| Antal anställda | 7 456 | 13 071 | 4 994 | 2 462 | – | 27 983 |
| Medelantal anställda | 7 252 | 12 519 | 4 762 | 2 472 | – | 27 005 |
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Mobil kommunikation | 59 136 | 59 161 |
| Fast kommunikation | 32 662 | 33 613 |
| Övriga tjänster | 13 100 | 12 030 |
| Summa | 104 898 | 104 804 |
I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster samt managed services. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning och finansiella tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 36 715 | 35,0 | 36 509 | 34,8 | 28 425 | 19,3 | 28 137 | 18,3 |
| Finland | 13 600 | 13,0 | 15 079 | 14,4 | 36 224 | 24,6 | 38 953 | 25,3 |
| Norge | 8 699 | 8,3 | 9 378 | 9,0 | 22 158 | 15,1 | 28 706 | 18,6 |
| Alla övriga länder | 45 884 | 43,7 | 43 838 | 41,8 | 60 384 | 41,0 | 58 221 | 37,8 |
| Summa | 104 898 | 100,0 | 104 804 | 100,0 | 147 191 | 100,0 | 154 017 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
83 525 | 79,6 | 85 826 | 81,9 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
74 777 | 71,3 | 76 431 | 72,9 |
| Övriga Europa | 3 039 | 2,9 | 2 220 | 2,1 |
| North-American Free Trade | ||||
| Agreement (NAFTA) | 489 | 0,5 | 487 | 0,5 |
| Övriga länder | 17 845 | 17,0 | 16 271 | 15,5 |
| Summa | 104 898 | 100,0 | 104 804 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, pris-, struktur-, och valutaeffekter på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Omsättningsförändring, totalt | 0,1 | -2,3 |
| volymtillväxt – |
11,8 | 8,7 |
| – prissänkningar | -10,6 | -6,0 |
| struktureffekter – |
0,0 | -0,8 |
| valutaeffekter – |
-1,1 | -4,2 |
TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation. Vid sidan om en stark utveckling i Sverige var volymtillväxten särskilt god i Spanien och i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Under 2012 och 2011 motverkades emellertid den totala volymtillväxten av fortsatt allmän prispress på telekomtjänster och valutaeffekter.
2012 års struktureffekter avsåg främst förvärven av Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd i Nepal samt de svenska företagen Svenska Stadsnät AB och Information Infrastructure Management Nordic AB, samt 2011 års förvärv av Oy Turun Kaapelitelevisio – Åbo Kabeltelevision Ab i Finland och 2011 års avyttring av North Sea Communications AS i Norge, medan 2011 också påverkades av 2010 års avyttringar av Telia Stofa A/S i Danmark och Applifone Company Ltd. i Kambodja.
Nettoomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not K5 "Segmentinformation".
Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -17 690 | -15 289 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -12 671 | -13 387 |
| Övriga nätkostnader | -5 821 | -5 932 |
| Förändring i varulager | -3 408 | -3 676 |
| Personalkostnader (se även not K32) | -12 550 | -12 636 |
| Marknadsföringskostnader | -6 829 | -7 554 |
| Övriga kostnader | -10 534 | -9 923 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -12 996 | -13 252 |
| Summa | -82 499 | -81 649 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt resekostnader. I samband med mätning av utfallet av effektiviseringsåtgärder använder TeliaSonera begreppet Påverkbar kostnadsmassa, vilken inbegriper Personalkostnader, Marknadsföringskostnader samt Övriga kostnader, exklusive jämförelsestörande poster, och totalt uppgick till 29 671 MSEK under 2012 och 30 113 MSEK under 2011.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt. Neskrivningar av goodwill inom Mobilitetstjänster Norge och Litauen samt Bredbandstjänster Norge finns beskrivna i not K8, Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -11 111 | -11 087 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -1 305 | -1 287 |
| Administrationskostnader | -545 | -847 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -36 | -31 |
| Summa | -12 996 | -13 252 |
Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 82 | 439 |
| Kursvinster | 279 | 407 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 92 | 295 |
| Bidrag | 19 | 23 |
| Vinster från rörelseförvärv | 209 | – |
| Återvunna kundfordringar | 119 | 303 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 140 | 300 |
| Erhållna skadestånd | 67 | 676 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 007 | 2 443 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -141 | -212 |
| Transaktionskostnader vid rörelseförvärv | – | -10 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -9 | -2 |
| Kursförluster | -303 | -429 |
| Omstruktureringskostnader | -938 | -930 |
| Av- och nedskrivningar | -7 545 | -11 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | – | -50 |
| Lämnade skadestånd | -50 | -36 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -8 986 | -1 680 |
| Resultateffekt, netto | -7 979 | 763 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument | ||
| som innehas för handel | -11 | 5 |
I Av-och nedskrivning ingår 2012 Nedskrivningar inom Mobilitetstjänster i Norge och Litauen med 5 984 MSEK och inom Brebandstjänster i Norge med 1 550 MSEK, se även not K13. I vinster från rörelseförvärv ingår 185 MSEK som uppstått av en vinst vid omvärdering av det existerande innehavet i Nepal Sattelite Pvt.Ltd. när de återstående 49% av aktierna i dess holdingbolag (Airbell Services Ltd.) förvärvade samtidigt som det direkta innehavet i Nepal Satellite ökades från 50 till 75 procent. Återstående 24 MSEK uppstår vid en försäljning av det mobila nätverket inom Mobilitetstjänster i Danmark till TT Netvaerket P/S, ett Joint Venture samägt med Telenor. Under 2011 ingick i erhållna skadestånd 617 MSEK som ersättning för att vissa milstolpar nåtts avseende uppfyllandet av det avtal som tecknades med Altimo i november 2009. Omstruktureringskostnader avsåg främst kostnader för övertalig personal.
Innehaven av intressebolag gav följande resultateffekt, netto.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Andel i årets resultat | 5 560 | 5 881 |
| Avskrivning av koncernmässiga övervärden | -76 | -90 |
| Kapitalvinster/kapitalförluster, netto | 8 384 | 11 |
| Resultateffekt, netto | 13 868 | 5 802 |
Resultatfördelningen på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/-förluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| SIA Lattelecom, Lettland | 111 | 82 |
| OAO MegaFon, Ryssland | 11 542 | 4 504 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 2 280 | 1 331 |
| Overseas Telecom AB, Sverige | -12 | -120 |
| Glasswold Holdings Ltd. | -32 | -6 |
| FT Sverige AB | -9 | 0 |
| Övriga innehav | -12 | 11 |
| Resultateffekt, netto | 13 868 | 5 802 |
MegaFon och Turkcell är börsnoterade bolag vilka tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning.
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Finansieringskostnader | ||
| Räntekostnader | -3 849 | -3 014 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -3 | -4 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -103 | -181 |
| Aktiverade ränteutgifter | 75 | 73 |
| Netto kursvinster/kursförluster | -723 | -505 |
| Summa finansieringskostnader | -4 603 | -3 631 |
| Övriga finansiella poster | ||
| Ränteintäkter | 694 | 611 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 98 | 96 |
| Kreditförluster på finansiell leasing | -14 | -12 |
| Kapitalförluster på egetkapitalinstrument som | ||
| kan säljas | -24 | − |
| Utdelningar på venture capital-investeringar Kapitalvinster på venture capital-investeringar |
1 28 |
17 − |
| Förändringar i verkligt värde på venture capital | ||
| investeringar | 2 | -10 |
| Återförda avsättningar för ställda säkerheter | − | 79 |
| Förändring i nuvärdet av fordringar | 19 | − |
| Förluster på finansiella instrument | -7 | − |
| Efterskänkt långfristig leverantörsfinansiering | − | 2 |
| Summa övriga finansiella poster | 797 | 783 |
| Resultateffekt, netto | -3 806 | -2 848 |
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Räntekostnader | Ränteintäkter | ||||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 482 | 239 | -129 | 66 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -156 | -72 | -71 | 5 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | -921 | -217 | -2 149 | 74 | − | − |
| Placeringar som hålls till förfall | − | − | − | – | 4 | − |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | 1 776 | 43 | 667 | 602 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -1 055 | -1 206 | 129 | -66 | − | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-2 188 | -1 732 | -279 | -627 | − | − |
| Övrigt | -11 | -26 | − | – | 23 | 9 |
| Summa | -3 849 | -3 014 | -723 | -505 | 694 | 611 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -3 950 | -3 404 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | -34 | -10 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -449 | -2 556 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | -105 | 527 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 1 224 | -310 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -3 314 | -5 753 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -419 | -26 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -20 | 31 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | -439 | 5 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Aktuell skatt hänförlig till transaktionskostnader vid återköp av egna aktier | − | 14 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till ett intressebolags återköp av egna aktier | -39 | − |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | -39 | 14 |
Resultat före skatt uppgick till 24 482 MSEK under 2012 respektive 26 872 MSEK under 2011. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 26,3 | 26,3 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -1,4 | -1,0 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 1,0 | 2,7 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | 0,1 | 0,0 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | 0,4 | -1,9 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | -5,0 | 1,2 |
| Resultat från intressebolag | -14,9 | -5,7 |
| Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | 0,6 | 0,8 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 8,0 | 0,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -1,6 | -1,3 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 13,5 | 21,4 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag | 28,3 | 24,8 |
Följande nyligen beslutade förändringar av skattelagstiftning påverkar TeliaSonera.
| Land | Beslutad | Förändring av bolagsskattelagstiftning | Ikraftträdande |
|---|---|---|---|
| Sverige | November 2012 | Skattesatssänkning från 26,3 procent till 22,0 procent | 1 januari 2013 |
| Danmark | Juni 2012 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 7,5 MDKK kan för taxeringsår som påbörjas den 1 juli 2012 eller senare maximalt 60 procent av den beskatt ningsbara inkomsten kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år |
1 januari 2013 |
| Moldavien | December 2011 | Skattesatshöjning från 0 procent till 12 procent | 1 januari 2012 |
| Finland | December 2011 | Skattesatssänkning från 26 procent till 24,5 procent | 1 januari 2012 |
| Frankrike | September 2011/ December 2012 |
Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 1 MEUR kan maximalt 60 procent (2011) och 50% (2013) av årets beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumule rade skattemässiga underskott från tidigare år |
1 januari 2011/2013 |
| Spanien | Augusti 2011/ Juli 2012 |
Om omsättningen överstiger 60 MEUR kan maximalt 50 procent (2011) respek tive 25 procent (2012) av årets beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumu lerade skattemässiga underskott från tidigare år. För taxeringsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare har därutöver förfallotiden för skattemässiga underskottsavdrag förlängts från 15 år till 18 år. Förlängningen är tillämplig på skattemässiga underskott ackumulerade under tidigare år |
1 januari 2011/2012 |
| Storbritannien | Mars/juli 2011/ Mars/juli 2012 |
Skattesatssänkning från 28 procent till 26 procent 2011 med en ytterligare sänk ning till 24 procent 2012 och till 23 procent 2013 |
1 april 2011/2012/2013 |
| Kazakstan | November 2009/ November 2010 |
Ikraftträdandet av tidigare lagstiftade sänkningar av bolagsskattesatsen senarelagt från 2010 respektive 2011 till 2013 (från 20 procent till 17,5 procent) respektive 2014 (till 15 procent). Beslutade skattesatssänkningar har blivit tillbakadragna |
1 januari 2011 |
Den beslutade sänkningen av den svenska bolagsskattesatsen från och med den 1 januari 2013 föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till TeliaSoneras svenska verksamhet och medförde en uppskjuten skatteintäkt om 1 225 MSEK under 2012.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
MSEK 31 dec 2012 31 dec 2011 Uppskjutna skattefordringar Ingående redovisat värde 8 164 9 048 Byte av redovisningsprincip − 95 Periodens förändring över totalresultatet -1 277 -1 028 Avyttrad verksamhet − 1 Reverserad kvittning av skatteskulder/ -fordringar, övriga omklassificeringar 76 76 Kursdifferenser -241 -28 Utgående redovisat värde 6 722 8 164 Uppskjutna skatteskulder Ingående redovisat värde 13 414 12 526 Byte av redovisningsprincip − -70 Periodens förändring över totalresultatet -1 927 1 280 Förändring av källskatt redovisad direkt mot eget kapital 39 − Förvärvad verksamhet 64 17 Avyttrad verksamhet -829 -21 Reverserad kvittning av skattefordringar/ -skulder, övriga omklassificeringar 106 -74 Kursdifferenser -109 -244 Utgående redovisat värde 10 758 13 414
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och | ||
| verkligt värde-justeringar, övriga anläggnings | ||
| tillgångar | 5 215 | 6 111 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 1 155 | 1 118 |
| Osäkra kundfordringar | 91 | 121 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 4 525 | 5 396 |
| Summa | 10 986 | 12 746 |
| Värderingsreserv | ||
| Skattemässiga underskottsavdrag | -3 697 | -3 927 |
| Summa | -3 697 | -3 927 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -567 | -655 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 6 722 | 8 164 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag | 1 999 | 3 430 |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde | ||
| justeringar, övriga anläggningstillgångar | 5 319 | 5 948 |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 1 143 | 1 132 |
| Senarelagd intäktsredovisning, | ||
| omsättningstillgångar | 39 | 38 |
| Periodiseringsfonder | 2 825 | 3 521 |
| Summa | 11 325 | 14 069 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -567 | -655 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 10 758 | 13 414 |
| Netto uppskjutna skattefordringar | -4 036 | -5 250 |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) | ||
| av värderingsreserv | -230 | 142 |
Koncernredovisning
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2012, förväntades förfalla enligt nedan.
| Obegrän | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018-2030 | sade | Summa |
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 20 | 12 | 20 | 39 | 46 | 2 913 | 647 | 3 697 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 677 MSEK och 679 MSEK per den 31 december 2012 respektive 2011.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Spanien och den internationella carrier-verksamheten.
De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. (Yoigo) som förvärvades under 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2012 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 11,1 GSEK.
Med rådande förutsättningar på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 18 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2012 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 552 MSEK.
Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Merparten av dessa underskottsavdrag är icke tidsbegränsade.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 16 307 MSEK och 19 459 MSEK för åren 2012 respektive 2011. Underskottsavdrag per den 31 december 2012 förväntades förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018-2030 | Obegrän sade |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga underskottsavdrag | 245 | 134 | 221 | 431 | 511 | 11 616 | 3 149 | 16 307 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -5 197 | -5 305 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande | -264 | -120 | |
| Avyttringar, överfört till årets resultat | Valutakursreserv | 1 435 | 9 |
| varav till raderna övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | -6 | 9 | |
| varav till raden resultat från intressebolag | 1 441 | – | |
| Säkring av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 1 594 | 97 |
| Skatteeffekt | Valutakursreserv | -419 | -26 |
| Summa valutakursdifferenser | -2 851 | -5 345 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | -2 588 | -5 225 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Nettoförändring i verkligt värde av finansiella instrument som kan säljas |
Reserv för verkligt värde | -2 | 3 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -258 | 89 |
| Summa resultat från intressebolag | -260 | 92 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -51 | -120 |
| Överfört till finansieringskostnader i årets resultat | Säkringsreserv | 79 | 2 |
| Effekter av ändrad skattesats | -12 | – | |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | -8 | 31 |
| Summa kassaflödessäkringar | 8 | -87 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | 0 | -1 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat Reserv för verkligt värde | 24 | – | |
| Summa finansiella instrument som kan säljas | 24 | -1 | |
| Summa övrigt totalresultat | -3 079 | -5 341 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K11) | -439 | 5 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | -264 | -120 | |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en positiv nettoeffekt i eget kapital om 8 MSEK per den 31 december 2012. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2013–2014, 2016–2017 och 2019 då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateri ella anläggnings tillgångar |
|||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 76 997 | 77 143 | 36 816 | 36 113 | |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -21 785 | -19 933 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -7 835 | -293 | -957 | -1 025 | |
| Förskott | – | – | 42 | 12 | |
| Redovisat värde | 69 162 | 76 850 | 14 116 | 15 167 | |
| varav pågående arbeten | – | − | 1 385 | 1 249 | |
| Ingående redovisat värde | 76 850 | 77 207 | 15 167 | 13 324 | |
| Byte av redovisningsprincip | – | – | – | 113 | |
| Investeringar | 1 206 | 17 | 2 136 | 4 591 | |
| varav aktiverade räntor | – | – | 39 | 32 | |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -73 | -9 | |
| Förvärvad verksamhet | – | 33 | – | 63 | |
| Avyttrad verksamhet | -21 | – | -1 | -4 | |
| Omklassificeringar | 255 | -10 | 78 | 373 | |
| Justeringar hänförliga till säljoptioner |
544 | -107 | – | – | |
| Årets avskrivningar | – | – | -2 723 | -2 729 | |
| Årets nedskrivningar | -7 552 | – | -7 | -9 | |
| Förskott | – | – | 30 | -236 | |
| Kursdifferenser | -2 120 | -290 | -491 | -310 | |
| Utgående redovisat värde | 69 162 | 76 850 | 14 116 | 15 167 |
För kommentarer avseende nedskrivningsbehov se nedan under avsnittet "Prövning av nedskrivningsbehov".
Under 2012 och 2011 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 352 MSEK respektive 2 682 MSEK.
Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2012. För tilllämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.
Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | 46 956 | 53 640 |
| varav Finland | 19 371 | 20 109 |
| varav Norge | 18 236 | 23 568 |
| varav Danmark | 4 381 | 4 462 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | 10 182 | 12 038 |
| varav Finland | 7 781 | 8 077 |
| Affärsområde Eurasien | 11 341 | 10 495 |
| varav Azerbajdzjan | 5 115 | 4 894 |
| varav Uzbekistan | 1 706 | 1 951 |
| varav Nepal | 3 565 | 2 636 |
| Övrig verksamhet | 683 | 677 |
| Summa goodwill | 69 162 | 76 850 |
Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Varumärken | 171 | 328 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 6 763 | 8 360 |
| Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal | 2 446 | 2 253 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 2 335 | 2 044 |
| Patent m m | 8 | 11 |
| Hyresrätter m m | 966 | 912 |
| Pågående arbete, förskott | 1 427 | 1 259 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar |
14 116 | 15 167 |
Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt kapital och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.
Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Prognosperioden var 5 år. För kassagenererande enheter där investeringen har karaktär av nyetablering och/ eller säljoptioner har tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande användes dock en prognosperiod om 10 år.
Använda prognosperioder samt de diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland | Spanien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | 5,2 | 5,3 | 5,8 | 5,1 | 8,9 | 7,9 | 7,6 | 10,0 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | – |
| WACC (%) | 5,0 | 5,1 | 6,5 | 5,8 | 8,6 | 7,6 | 7,2 | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 0,5 | 1,0 | 0,5 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | – |
| Övrig verksamhet | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 5,0 | 5,1 | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 1,0 | – | – | – | – | – | – |
| Grossist | ||||||||
| År/Procent | verksamhet | Kazakstan Azerbajdzjan Uzbekistan Tadzjikistan | Georgien | Moldavien | Nepal | |||
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | – | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 5,9 | – | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | – | – | – | – | – | – | – |
| Affärsområde Eurasien | ||||||||
| Prognosperiod (år) | – | 5 | 10 | 10 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | – | 14,1 | 13,9 | 19,7 | 20,6 | 15,1 | 16,1 | 17,7 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | – | 3,0 | 3,0 | 10,2 | 6,6 | 6,1 | 4,4 | 7,6 |
I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.
Efter en prövning av nedskrivningsbehov vid halvårsskiftet 2012 gjordes nedskrivningar av Goodwill med 2 752 MSEK inom Mobilitetstjänster Norge och 318 MSEK inom Mobilitetstjänster Litauen. I Q4 2012 gjordes ytterligare nedskrivningar inom Mobilitetstjänster Norge med 2 914 MSEK och inom Bredbandstjänster Norge med 1 550 MSEK. Den sammanlagda nedskrivningen inom Mobilitetstjänster Norge, med 5 666 MSEK, avser i första hand den goodwill som uppstod vid förvärvet av Netcom ASA under år 2000 och den nuvarande bedömning som görs av den långsiktiga avkastningen på denna investering. Nedskrivningen i Litauen grundar sig på den fortsatt negativa tillväxten inom den litauiska marknaden för mobilitetstjänster, kännetecknad av hård konkurrens och
prispress. Nedskrivningen inom Bredbandstjänster Norge avser dotterbolaget NextGen Tel AS. Ett avtal har slutits om försäljning av aktierna i detta bolag till Telio Holding, ett bolag noterat på Oslobörsen. Försäljningen har skett den 31 januari 2013.
För de kassagenererande enheterna Mobilitetstjänster Danmark, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 7 854 MSEK (varav goodwill 4 436 MSEK) och Bredbandstjänster Danmark, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 939 MSEK (varav goodwill 289 MSEK), motsvarade bedömt återvinningsvärde det redovisade värdet. Vid prövningen av nedskrivningsbehov antogs, i tillägg till de WACC-värden efter skatt och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt och EBITDA-marginaler under de kommande 5 åren variera på följande sätt.
| Mobilitetstjänster Danmark | Bredbandstjänster Danmark | Mobilitetstjänster Norge | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Från | Till | Från | Till | Från | Till | |
| Försäljningstillväxt | -10,2 | +0,1 | -4,3 | +0,2 | -5,8 | +1,0 | |
| EBITDA-marginal | +9,9 | +18,7 | +5,6 | +14,6 | +27,1 | +30,0 |
Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning varje enskilt nyckelantagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet skulle förändras för Mobilitetstjänster Danmark med -12,5 procent, eller med -1,1 GSEK och för
Bredbandstjänster Danmark med -7,1 procent, eller med -0,1 GSEK. Mobilitetstjänster Norge är inte inkluderat i tabellen då det bokförda värdet efter nedskrivningar motsvarar återvinningsvärdet.
| Procentenheter | Mobilitetstjänster Danmark |
Bredbandstjänster Danmark |
|---|---|---|
| Försäljningstillväxten under 5-årsperioden | -4,4 | -1,1 |
| EBITDA-marginalen under 5-årsperioden och därefter | -1,5 | -0,5 |
| Slutvärdet för tillväxten i fritt kassaflöde | -0,5 | -0,4 |
| WACC efter skatt | +0,5 | +0,3 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg |
||||||||||
| MSEK | Fastigheter | Mobila nät | Fasta nät | och installationer | Summa | |||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 557 | 8 289 | 71 652 | 69 778 | 125 800 | 123 994 | 10 394 | 11 891 | 216 403 | 213 952 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 086 | -3 985 | -44 543 | -43 858 | -86 643 | -84 906 | -7 420 | -8 932 -142 692 | -141 681 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -394 | -410 | -406 | -404 | -10 266 | -10 444 | -317 | -325 | -11 384 | -11 583 |
| Förskott | 40 | − | 285 | 594 | − | 9 | 5 | − | 330 | 603 |
| Redovisat värde | 4 117 | 3 894 | 26 988 | 26 110 | 28 891 | 28 653 | 2 662 | 2 634 | 62 657 | 61 291 |
| varav pågående nyanläggningar | − | − | 4 840 | 5 434 | 1 729 | 1 689 | − | − | 6 569 | 7 123 |
| Ingående redovisat värde | 3 894 | 3 762 | 26 110 | 23 214 | 28 653 | 29 205 | 2 634 | 2 172 | 61 291 | 58 353 |
| Byte av redovisningsprincip | − | − | − | 1 797 | − | − | − | 1 | − | 1 798 |
| Investeringar | 179 | 116 | 7 821 | 6 977 | 4 346 | 4 152 | 823 | 960 | 13 168 | 12 205 |
| varav aktiverade räntor | 2 | 3 | 9 | 14 | 21 | 20 | 4 | 4 | 36 | 41 |
| Försäljningar/utrangeringar | -11 | -182 | -1 445 | -65 | -34 | -73 | -16 | -16 | -1 506 | -336 |
| Nedmontering/återställning | − | − | 406 | 69 | 211 | -505 | − | − | 617 | -436 |
| Förvärvad verksamhet | 1 | − | 1 209 | − | − | − | 250 | 7 | 1 460 | 7 |
| Avyttrad verksamhet | − | − | − | − | − | -137 | − | − | − | -137 |
| Erhållna bidrag | − | − | -1 | -1 | -4 | -19 | − | − | -5 | -20 |
| Omklassificeringar | 485 | 511 | 50 | 267 | -300 | -160 | -14 | 547 | 221 | 1 165 |
| Årets avskrivningar | -290 | -322 | -5 304 | -5 437 | -3 668 | -3 681 | -962 | -972 | -10 224 | -10 412 |
| Årets nedskrivningar | -4 | − | -34 | -39 | 9 | -13 | -6 | -54 | -35 | -106 |
| Förskott | 40 | − | -309 | -475 | -9 | -64 | 5 | − | -273 | -539 |
| Kursdifferenser | -177 | 9 | -1 515 | -197 | -313 | -52 | -52 | -11 | -2 057 | -251 |
| Utgående redovisat värde | 4 117 | 3 894 | 26 988 | 26 110 | 28 891 | 28 653 | 2 662 | 2 634 | 62 657 | 61 291 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2012. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 600 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar | ||
| (byggnader m m) | 3 539 | 3 539 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 578 | 355 |
| Summa fastigheter | 4 117 | 3 894 |
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Goodwill och andra koncernmässiga övervärden | 5 328 | 6 167 |
| Andel i eget kapital | 24 022 | 40 156 |
| Redovisat värde | 29 350 | 46 323 |
| Ingående redovisat värde | 46 323 | 46 458 |
| Byte av redovisningsprincip | – | -1 852 |
| Aktieägartillskott | 18 | – |
| Andel i årets resultat | 5 560 | 5 881 |
| Andel i övrigt totalresultat för året | -261 | 92 |
| Av- och nedskrivningar på goodwill och andra | ||
| koncernmässiga övervärden | -76 | -90 |
| Erhållna utdelningar | -12 512 | -121 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 10 | 221 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | -7 784 | -4 |
| Transaktioner i Eget kapital | -2 889 | – |
| Omklassificeringar | 597 | 172 |
| Kursdifferenser | 364 | -4 434 |
| Utgående redovisat värde | 29 350 | 46 323 |
Mottagna utdelningar, Försäljningar och avyttrad verksamhet och Transaktioner i eget kapital avser i huvudsak MegaFon.
Koncernredovisning
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 228 | 170 | 198 | 198 |
| 4T Sverige AB, 556857-8495, Stockholm | 25 | 25 000 | 11 | 2 | 20 | 2 |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, | ||||||
| 556595-2925, Stockholm | 20 | 400 | 4 | 3 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| MPAYMENT AS, 999504655, Oslo | 33 | 1 000 | 4 | – | 4 | – |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 4 847 | 0 | 700 | ||
| Summa moderbolaget | 223 | 901 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 9 | 7 | 4 | 5 |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 663 | 670 | 979 | 1 344 |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 13 913 | 12 653 | 1 682 | 1 747 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul | 14 | 308 531 984 | 7 885 | 6 786 | 1 765 | 1 833 |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 25 | 155 020 400 | 6 619 | 20 842 | 6 785 | 470 |
| OCH A/S, 18936909, Köpenhamn | 33 | 1 333 | 4 | 7 | 4 | 4 |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | – | 2 | 1 | 1 | 1 |
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 8 | 333 | 0 | 221 | ||
| Summa koncernen | 29 350 | 46 323 |
Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.
Jämförelseårets värden för moderbolagets och dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag i Sverige och utanför Sverige (redovisat värde i koncernen 5 180 MSEK och i respektive moderbolag 921 MSEK) avser OAO Telecominvest och Glasswool Holdings Ltd., vilka avyttrades, Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd, som blev dotterbolag samt AUCS Communications Services v.o.f. som likviderades under 2012.
Börsnoterade intressebolag tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning. Marknadsvärdena var:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| OAO MegaFon, Ryssland | 24 230 | – |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 35 451 | 26 824 |
I sammandrag var de sammantagna resultat- och balansrapporterna för intressebolag (100 procent):
| Januari–december eller 31 december |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | |||
| Nettoomsättning | 96 884 | 94 128 | |||
| Bruttoresultat | 62 743 | 62 190 | |||
| Rörelseresultat | 18 163 | 18 917 | |||
| Årets resultat | 15 546 | 17 900 | |||
| Anläggningstillgångar | 132 368 | 143 581 | |||
| Omsättningstillgångar | 48 482 | 65 779 | |||
| Avsättningar och långfristiga skulder | 35 907 | 22 598 | |||
| Kortfristiga skulder | 33 781 | 26 433 |
Ytterligare information avseende intressebolag återfinns i not K29 "Transaktioner med närstående", not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister" .
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde | |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 189 | 189 | 202 | 202 | |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 69 | 69 | 52 | 52 | |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 1 927 | 1 927 | 1 910 | 1 910 | |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 782 | 1 782 | 1 742 | 1 742 | |
| varav som innehas för handel | 145 | 145 | 168 | 168 | |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 1 | 1 | 2 | 2 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26) | 2 190 | 2 190 | 2 170 | 2 170 | |
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 60 | 60 | 62 | 62 | |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 9 228 | 9 228 | 3 327 | 3 683 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 11 478 | 11 478 | 5 559 | 5 915 | |
| Finansiella leasingavtal | 608 | 608 | 671 | 671 | |
| Delsumma (se Kreditrisk – Not K27)/Summa verkligt värde | 12 086 | 12 086 | 6 230 | 6 586 | |
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 49 | 52 | |||
| Förutbetalda kostnader | 1 255 | 1 065 | |||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 13 390 | 7 347 | |||
| varav räntebärande | 10 880 | 5 407 | |||
| varav icke räntebärande | 2 510 | 1 940 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut. För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar | 29 | 6 | 15 | 10 | – | 60 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 5 027 | 2 217 | 1 934 | 20 | 30 | 9 228 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".
Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.
| värde i koncernen | Redovisat/verkligt | Redovisat värde i resp. moderbolag |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm | 18 | – | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Accumulate AB, 556583-7118, Stockholm | 13 | 54 365 | 11 | – | 11 | – |
| NorthID Oy, 2155137-0, Helsinki | 13 | 18 387 | 3 | – | 3 | – |
| Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg | 9 | 90 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE | 2 | – | 15 | 12 | 15 | 12 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 3 | 0 | 3 | ||
| Summa moderbolaget | 34 | 21 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | – | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn | 13 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, | ||||||
| Amsterdam | 12 | 1 225 | 189 | 200 | 189 | 200 |
| Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands | 7 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors | 5 | 0 | 12 | 13 | 12 | 13 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 3 | 7 | 3 | 7 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA | 0 | – | 34 | 28 | 34 | 28 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA | 0 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 22 | 23 | 22 | 23 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 3 | 5 | 3 | 5 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 306 | 306 |
Jämförelseårets värden för moderbolagets och dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag i Sverige och utanför Sverige (redovisat värde i koncernen 3 MSEK och i respektive moderbolag 3 MSEK) avser Ullna Golf AB och Birdstep Technology ASA, vilka avyttrades under 2012.
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 47 MSEK för 2012 och 4 MSEK för 2011, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 485 | 1 300 |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för | ||
| entreprenader | 138 | 175 |
| Summa | 1 623 | 1 475 |
I övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 247 MSEK för 2012 respektive 243 MSEK för 2011.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
412 | 247 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26) |
412 | 247 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 13 509 | 13 051 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
4 634 | 4 246 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27) |
18 555 | 17 544 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2 488 | 1 980 |
| Förutbetalda kostnader | 1 146 | 1 516 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
22 189 | 21 040 |
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj
av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat. För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 12 742 | 12 876 |
| Baltikum | 1 484 | 1 373 |
| Eurasien | 795 | 1 163 |
| Övriga länder | 3 122 | 1 885 |
| Summa redovisat värde | 18 143 | 17 297 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 6 716 | 5 514 |
| Företagskunder | 7 265 | 7 213 |
| Andra operatörer | 3 392 | 4 021 |
| Återförsäljare | 770 | 549 |
| Summa redovisat värde | 18 143 | 17 297 |
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 14 794 | 14 280 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -1 285 | -1 229 |
| Summa kundfordringar | 13 509 | 13 051 |
| Ej förfallna kundfordringar | 10 033 | 9 157 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 3 476 | 3 894 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 746 | 1 717 |
| varav 30–180 dagar | 989 | 1 407 |
| varav mer än 180 dagar | 741 | 770 |
| Summa kundfordringar | 13 509 | 13 051 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra kundfordringar som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 788 | 2 828 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 1 846 | 1 418 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 825 | 1 358 |
| varav 30–180 dagar | 2 | 56 |
| varav mer än 180 dagar | 19 | 4 |
| Summa lånefordringar och andra | ||
| kundfordringar | 4 634 | 4 246 |
Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 628 MSEK under 2012 och 508 MSEK under 2011. Återvunna kundfordringar för dessa år var 119 MSEK respektive 303 MSEK. Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.
| 31 dec | 31 dec | |
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ingående redovisat värde | 1 229 | 1 207 |
| Periodens avsättningar för osäkra fordringar | 37 | 135 |
| Avyttrad verksamhet | -29 | -9 |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara | 97 | -59 |
| Återförda avsättningar | -5 | -44 |
| Kursdifferenser | -44 | -1 |
| Utgående redovisat värde | 1 285 | 1 229 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt | ||
| värde | 20 | 174 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde |
8 | – |
| varav som innehas för handel | 12 | 174 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26) |
20 | 174 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över | ||
| 3 månader | 163 | 78 |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall |
150 | 78 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
13 | – |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 3 136 | 884 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 3 319 | 1 136 |
| Finansiella leasingavtal | 328 | 317 |
| Summa (se Kreditrisk – Not K27) | 3 647 | 1 453 |
Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 25 762 | 7 596 |
| varav bankcertifikat som hålls till förfall varav bankdepositioner till upplupet |
– | 28 |
| anskaffningsvärde | 25 762 | 7 568 |
| Kassa och bank | 4 043 | 5 035 |
| Summa (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27) |
29 805 | 12 631 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2006 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2007, 2008 och 2009 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2011 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2012 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
Genom ett återköpserbjudande riktat till TeliaSoneras aktieägare återköptes totalt 160 372 432 aktier i mars 2011. För varje återköpt aktie erlades kontant 62,00 SEK och transaktionskostnaderna före skatt uppgick till 54 MSEK. De återköpta aktierna indrogs i juli 2011.
Inga TeliaSonera-aktier innehades per den 31 december 2012 av bolaget eller bolagets dotterbolag.
Denna reserv avser TeliaSoneras verksamhet i Turkiet. Från och med den 1 januari 2006 betraktas Turkiet ur redovisningssynvinkel inte längre som ett höginflationsland.
Valutakursdifferenser i innehav utan bestämmande inflytande förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | -725 | -605 |
| Omräkning av utländsk verksamhet (Not K12) | -264 | -120 |
| Utgående redovisat värde | -989 | -725 |
Innehav utan bestämmande inflytande fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||||||
| MSEK | Innehav utan bestämmande inflytande (%) |
Årets resultat |
Eget kapital |
Innehav utan bestämmande inflytande (%) |
Årets resultat |
Eget kapital |
||
| TEO LT, AB, Litauen | 11,85 | 78 | 309 | 31,71 | 128 | 855 | ||
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland | 39,73 | 133 | 499 | 39,73 | 134 | 594 | ||
| AO Kcell, Kazakstan | 38,10 | 492 | 1 088 | 62,10 | 1 830 | 3 480 | ||
| Azercell Telekom B.M, Azerbajdzjan | 30,30 | 340 | 719 | 30,30 | 288 | 973 | ||
| Ncell Pvt. Ltd., Nepal | 19,64 | 236 | 134 | 39,64 | 184 | 229 | ||
| Övriga dotterbolag | – | 3 | 1 207 | – | 167 | 1 222 | ||
| Summa | 1 282 | 3 956 | 2 731 | 7 353 |
Under 2012, genom förvärv, minskades koncernens innehav utan bestämmande inflytande i TEO och Kcell med 19,86 respektive 24 procent. För information om ägarförändringar i AO Kcell see avsnittet "Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande" i not K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen". Minskningen i Ncell beror på ändrade avtal. Baserat på en utställd säljoption reduceras redovisningsmässigt innehavet utan bestämmande inflytande i Azercell till 30,3 procent. På motsvarande sätt och baserat på en säljoption utställd på 6 procent av aktiekapitalet behandlas OOO Coscom (Ucell) i Uzbekistan redovisningsmässigt som ett helägt dotterbolag till TeliaSonera (ytterligare information återfinns i avsnittet "Säljoptioner och villkorad köpeskilling" i not K23 "Övriga avsättningar").
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | |||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | |||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | |||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Internatio nell, Långfristig |
EUR | 11 000 | 9 744 | 1 559 | 8 185 | 8,0 | 10 000 | 8 121 |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Internatio nell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 12 000 | – | – | – | – | 12 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 17 600 | 17 600 | 17 896 | 17 896 |
| Ränteswappar till verkligt värde | 340 | 340 | 421 | 421 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 340 | 340 | 377 | 377 |
| varav som innehas för handel | – | – | 44 | 44 |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 956 | 1 956 | 1 005 | 1 005 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 225 | 225 | 41 | 41 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 193 | 193 | – | – |
| varav som innehas för handel | 1 538 | 1 538 | 964 | 964 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26) | 19 896 | 19 896 | 19 322 | 19 322 |
| Marknadsfinansiering | 59 915 | 71 146 | 46 958 | 53 396 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 54 379 | 53 786 | 33 377 | 38 868 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 5 536 | 17 360 | 13 581 | 14 528 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 2 311 | 2 311 | 1 755 | 1 756 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 82 122 | 93 353 | 68 035 | 74 474 |
| Finansiella leasingavtal | 62 | 62 | 73 | 73 |
| Summa långfristiga lån | 82 184 | 93 415 | 68 108 | 74 547 |
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 401 | 401 | – | – |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 29 | 29 | 8 | 8 |
| Ränteswappar som innehas för handel | 42 | 42 | – | – |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 343 | 343 | 655 | 655 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26) | 815 | 815 | 663 | 663 |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till | ||||
| upplupet anskaffningsvärde | 423 | 423 | 246 | 246 |
| Marknadsfinansiering | 5 204 | 5 285 | 9 713 | 9 754 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | – | – | 5 050 | 5 073 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 5 204 | 5 285 | 4 663 | 4 681 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 2 958 | 2 909 | 1 106 | 1 107 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 9 400 | 9 432 | 11 728 | 11 770 |
| Finansiella leasingavtal | 3 | 3 | 6 | 6 |
| Summa kortfristiga lån | 9 403 | 9 435 | 11 734 | 11 776 |
| Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| ägare (MSEK) | 19 886 | 18 388 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||
| (1000-tal), före och efter utspädning | 4 330 085 | 4 366 992 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före | ||
| och efter utspädning | 4,59 | 4,21 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2012 enligt | ||
| styrelsens förslag) | ||
| – per aktie (SEK) | 2,85 | 2,85 |
| – totalt (MSEK) | 12 341 | 12 341 |
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar ingick per den 31 december 2012 lån som även ingick i säkringsförhållanden avseende verkligt värde. Dessa lån har slutligt förfall 2014 (2 662 MSEK), 2017 (4 328 MSEK) och efter 2017 (509 MSEK).
Det nominella värdet på TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Nominellt portföljvärde | 74 500 | 72 000 |
| varav avsett för övergripande styrning av finansieringsportföljens struktur och därmed |
||
| inte ingående i säkringsförhållanden | 300 | 300 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27 "Finansiell riskhantering".
Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Summa tillgångar (avsättningar) för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser fonderade i | ||
| pensionsstiftelser | 24 156 | 21 889 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -21 002 | -19 774 |
| Underskott avseende fonderade pensions planer |
3 154 | 2 115 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser ej fonderade i pensionsstiftelser |
1 155 | 1 053 |
| Summa pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar ("funded status") |
4 309 | 3 168 |
| Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-32 | -37 |
| Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/ förluster (-) |
-4 639 | -3 132 |
| Netto tillgångar (-)/avsättningar (+) för | ||
| pensionsförpliktelser | -362 | -1 |
| varav redovisade som avsättningar | 1 209 | 1 030 |
| varav redovisade som tillgångar | -1 571 | -1 031 |
Se kommentarer i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 443 | 424 |
| Ränta på pensionsavsättning | 902 | 962 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -912 | -971 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -43 | -38 |
| Avskrivning på balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
4 | -2 |
| Avskrivning på balanserade försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) |
100 | 7 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer | 494 | 382 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl. premiekostnader och löneskatt) |
151 | 170 |
| Pensionspremier för förmåns- och premie bestämda planer samt direktpensioner |
638 | 584 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader |
178 | 164 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) |
||
| redovisade som omstruktureringskostnader | -198 | -220 |
| Totala pensionskostnader | 1 263 | 1 080 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 73 | 74 |
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna.
| Procent, förutom tjänstgöringstid | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,5 | 4,0 |
| Förväntad löneökning | 3,2 | 3,2 |
| Personalomsättning | 2,9 | 2,9 |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 12,8 | 13,3 |
| Ökning av inkomstbasbelopp (endast för svenska | ||
| enheter) | 2,8 | 2,8 |
| Pensionsuppräkning | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 3,5 | 4,6 |
Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettotillgångar för pensionsförpliktelser samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | ||
| Ingående balans | 22 942 | 21 015 |
| Förmåner intjänade under året | 443 | 424 |
| Räntekostnader | 902 | 962 |
| Betalda förmåner | -1 180 | -1 167 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -14 | -14 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 151 | 170 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -54 | -57 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) | 2 216 | 1 629 |
| Kursdifferenser | -95 | -20 |
| Utgående balans | 25 311 | 22 942 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| Ingående balans | 19 774 | 19 840 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 912 | 971 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 72 | 87 |
| Utbetalda medel | -251 | -221 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | 0 | -9 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | 580 | -877 |
| Kursdifferenser | -85 | -17 |
| Utgående balans | 21 002 | 19 774 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 912 | 971 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | 580 | -877 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 1 492 | 94 |
| Nettotillgångar/-avsättningar för pensionsförpliktelser |
||
| Ingående balans | -1 | 489 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 494 | 382 |
| Betalda förmåner | -1 180 | -1 167 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -14 | -14 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | -72 | -87 |
| Utbetalda medel | 251 | 221 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 151 | 170 |
| Kursdifferenser | 9 | 5 |
| Utgående balans, nettotillgångar (-)/ -avsättningar (+) för pensionsförpliktelser |
-362 | -1 |
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Försäkringstekniska nettovinster/-förluster | ||
| Ingående balans, försäkringstekniska | ||
| vinster (+)/förluster (-) | -3 132 | -645 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) att redovisa |
100 | 7 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+), reglering av pensionsförpliktelser |
10 | 7 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+), förvärvad/avyttrad verksamhet |
1 | 1 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser |
-2 216 | -1 629 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar |
580 | -877 |
| Kursdifferenser | 18 | 4 |
| Utgående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-4 639 | -3 132 |
| Avyttrad verksamhet | ||
| Minskning av förvaltningstillgångar | 0 | 9 |
| Förändring av balanserade försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) |
1 | 1 |
| Netto avyttrad verksamhet | 1 | 10 |
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK Procent | MSEK Procent | |||
| Räntebärande värdepapper, | |||||
| likvida medel | 10 714 | 51,0 | 10 021 | 50,7 | |
| Aktier och övriga investeringar | 10 288 | 49,0 | 9 753 | 49,3 | |
| Summa | 21 002 | 100,0 | 19 774 | 100,0 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB | 15 | 0,1 | 84 | 0,4 |
Under den senaste 5-årsperioden utvecklades de förmånsbaserade planerna på följande sätt.
| MSEK, förutom procenttal | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 31 dec 2009 31 dec 2008 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 25 311 | 22 942 | 21 015 | 23 503 | 22 814 |
| Förvaltningstillgångar | -21 002 | -19 774 | -19 840 | -19 401 | -18 068 |
| Underskott ("funded status") | 4 309 | 3 168 | 1 175 | 4 102 | 4 746 |
| Pensionsförpliktelser | |||||
| Effekter av skillnaden mellan använda försäkringstekniska antaganden och verkligt utfall (%) |
-0,5 | 0,9 | 2,6 | -1,0 | -0,2 |
| Effekter av förändrade försäkringstekniska antaganden (%) | -8,3 | -8,0 | 8,4 | -1,1 | -4,6 |
| Förvaltningstillgångar | |||||
| Avkastning utöver använda försäkringstekniska antaganden (%) | 2,9 | -4,4 | 4,0 | 7,8 | -13,6 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 7,5 | 0,5 | 8,9 | 12,5 | -8,5 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 84 MSEK under 2013.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2012 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Säljoptioner och villkorad köpeskilling |
Avsättningar för omstruk turering |
Avsättningar för åter ställning |
Garanti avsättningar |
Övriga av sättningar |
Summa | ||||
| Ingående redovisat värde | 7 089 | 538 | 2 188 | 218 | 388 | 10 421 | ||||
| varav finansiella skulder till upplupet | ||||||||||
| anskaffningsvärde | – | – | – | 4 | – | 4 | ||||
| Årets avsättningar, netto | 1 246 | 938 | 617 | 5 | 307 | 3 113 | ||||
| Ianspråktagna avsättningar | -919 | -586 | -146 | 0 | -105 | -1 756 | ||||
| Återförda avsättningar | – | 0 | -150 | -6 | -150 | -306 | ||||
| Omklassificeringar | 544 | -198 | − | − | -9 | 337 | ||||
| Tids- och ränteeffekter | 26 | 0 | 39 | − | − | 65 | ||||
| Kursdifferenser | -445 | -6 | -19 | -9 | -2 | -481 | ||||
| Utgående redovisat värde | 7 541 | 686 | 2 529 | 208 | 429 | 11 393 | ||||
| varav långfristig del | 7 011 | 278 | 2 523 | 204 | 29 | 10 045 | ||||
| varav kortfristig del | 530 | 408 | 6 | 4 | 400 | 1 348 | ||||
| varav finansiella skulder till upplupet | ||||||||||
| anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26) | 532 | – | – | – | – | 532 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.
| Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | Redovi | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Total | sat värde |
| Finansiella skulder | 521 | – | – | 8 | – | 3 | – | – | – | 532 | 532 |
Den långfristiga delen av avsättningar för säljoptioner och villkorad köpeskilling avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).
För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 381 MSEK (1 408 MSEK för 2011) avseende dels en villkorad tillägsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga ägare av innehav utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sina aktier till Telia-Sonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 10,0 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar
i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 146 MSEK (5 174 MSEK) avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till TeliaSonera. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 13,9 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 3,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 482 MSEK (495 MSEK) avseende en säljoption ursprungligen
utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen gav befintlig ägare till innehavet utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera. Under 2010 förvärvade TeliaSonera 20 procent av aktierna i Uzbek Holding och ägde därmed totalt 94 procent. Till följd av denna transaktion ändrades optionsvillkoren. Optionen omfattar 6 procent av aktierna och kan utnyttjas efter den 15 februari 2013. Lösenpriset utgörs av det högre av antingen ett fastställt belopp uppgående till 75 MUSD eller verkligt värde vid lösentidpunkten fastställt genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om verkligt värde på Uzbek Holding vid den tidpunkten, utgående från Coscoms 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 19,7 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 10,2 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
Under 2012 förvärvade TeliaSonera, genom det 75,45 procent ägda dotterbolaget TeliaSonera Holding B.V., återstående 49 procent av aktierna och rösterna i det Cypriotiska Holdingbolaget Airbell Services Ltd., vilket i sin tur ökade sitt ägande i den Nepalesiska regionala operatören Nepal Satellite Pvt. Ltd.. Enligt köpeavtalet betalades del av köpeskillingen kontant, återstoden av köpeskillingen är villkorad vissa förutsättningar. Samtliga förutsättningar är ännu ej uppfyllda, se vidare information i förvaltningsberättelsen. Utgående balans för den villkorade köpeskillingen uppgår till 521 MSEK.
Verkligt värde för säljoptionsavsättningarna respektive villkorad köpeskilling baseras på TeliaSoneras långsiktiga affärsplaner för berörda affärsenheter. Under nedgången i världsekonomin har värderingen på aktiemarknaderna globalt fallit och skulle, om tillämpad på TeliaSoneras kassagenererande enheter som ett multipelvärde för en grupp jämförbara företag, i några fall understiga det från TeliaSoneras egna långsiktiga affärsplaner härledda verkliga värdet. Jämfört med rådande marknadsvärdering är ledningens bedömning att verkligt värde baserat på egna affärsplaner ger en bättre bild av värdet för TeliaSonera och av den långsiktiga värderingen.
Säljoptioner och finansiella fordringar kvittas när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att reglera säljoptionen och den finansiella fordran samtidigt.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Effektiviseringsåtgärder har initierats framför allt i Norden och Baltikum, vilka kommer att omfatta 2 000 medarbetare och
sänka kostnadsbasen med 2 GSEK netto de kommande två åren. Dessa avsättningar förväntas bli fullt utnyttjande under perioden 2013–2014. Under 2013 kommer 1 800 medabetare att omfattas och kostnaden för personalneddragningarna beräknas till 1,7 GSEK.
Under 2005 och 2008 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena. 2008 års program omfattade effektiviseringsåtgärder genomförda under 2008 och 2009 och som bland annat syftade till en personalminskning med cirka 2 900 anställda i Sverige och Finland. Som koncernövergripande initiativ har programmen avslutats, men omställningsaktiviteter fortsatte under 2011 och 2010 på affärsområdesnivå. Återstående avsättning per den 31 december 2012 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2013.
Ett flertal omstruktureringsåtgärder har vidtagits avseende TeliaSoneras danska verksamhet. Återstående avsättning per den 31 december 2012 är 7 MSEK.
Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Återstående avsättning per den 31 december 2012 är 10 MSEK.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2012 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2014–2062, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Garantiavsättningar innefattar huvudsakligen uppskattade framtida utgifter för uppfyllande av garantiåtaganden avseende sålda produkter och tjänster. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2013-2014.
Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar liksom uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier samt för eventuella rättsliga tvister m.m. i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2013–2024.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Skulder för danska licensavgifter till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 171 | 206 |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 3 | 4 |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde | ||
| (se Kategorier – Not K26) | 174 | 210 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 397 | 422 |
| Övriga skulder | 619 | 777 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 1 190 | 1 409 |
För Skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering".
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK |
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år |
Sum ma |
Redo visat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upp lupet anskaff |
|||||||
| ningsvärde | – | 39 | 39 | 39 | 80 | 197 | 174 |
Beträffande leasingavtal, se not K28 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 567 | 465 |
| Tillkommande vinster | 123 | 124 |
| Redovisat i årets resultat | -18 | -18 |
| Kursdifferenser | -21 | -4 |
| Utgående redovisat värde | 651 | 567 |
| varav kortfristig del | 454 | 363 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
135 | 577 |
| varav säkring av nettoinvesteringar | 15 | - |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26) |
135 | 577 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
10 433 | 8 957 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde |
2 406 | 2 240 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 12 974 | 11 774 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 899 | 6 944 |
| Förutbetalda intäkter | 4 688 | 4 789 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
24 561 | 23 507 |
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt–dec | 2013 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet | |||||
| anskaffningsvärde | 11 556 | 1 141 | 71 | 71 | 12 839 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not K24 "Övriga långfristiga skulder").
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K15 "Intressebolag", not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K28 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 1 790 | 1 742 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat | 639 | 643 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K16, K18, K19 | 570 | 591 |
| varav investeringar som innehas för handel | K16 | 69 | 52 |
| Investeringar som hålls till förfall | K16, K19 | 210 | 168 |
| Lånefordringar och kundfordringar | K16, K18, K19 | 60 326 | 34 467 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | K16 | 193 | 206 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 63 158 | 37 226 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 802 | 426 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 2 044 | 2 240 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | K21 | 18 001 | 17 896 |
| Upplåning som säkrar nettoinvesteringar | K21 | 54 379 | 38 427 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | K21, K23, K24, K25 | 29 977 | 32 762 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 105 203 | 91 751 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2012 | 31 december 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | K16 | 189 | – | – | 189 | 202 | 2 | – | 200 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel |
K16 | 69 | – | – | 69 | 52 | – | – | 52 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | K16 | 4 | – | – | 4 | 4 | – | – | 4 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 1 790 | – | 1 790 | – | 1 742 | – | 1 742 | – |
| Derivat som innehas för handel | K16, K18, K19 | 570 | – | 569 | – | 591 | – | 591 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå |
2 622 | – | 2 359 | 262 | 2 591 | 2 | 2 333 | 256 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
K21 | 18 001 | – | 18 001 | – | 17 896 | – | 17 896 | – |
| Derivat som betecknade som säkringsinstrument | K21 | 802 | – | 802 | – | 426 | – | 426 | – |
| Derivat som innehas för handel | K21, K25 | 2 044 | – | 2 044 | – | 2 240 | – | 2 240 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
20 847 | – | 20 847 | – | 20 562 | – | 20 562 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2012 och 2011.
Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2012 | 31 december 2011 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Kon vertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Kon vertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | |||
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 200 | 52 | 4 | 256 | 197 | 50 | 4 | 251 | |||
| Förändringar i verkligt värde | – | 2 | − | 2 | – | -10 | − | -10 | |||
| varav redovisade i årets resultat | – | 2 | – | 2 | – | -10 | – | -10 | |||
| varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång |
– | – | − | – | – | -10 | − | -10 | |||
| Förvärv/kapitaltillskott | – | 16 | − | 16 | – | 13 | − | 13 | |||
| Kursdifferenser | -11 | -1 | − | -12 | 3 | -1 | − | 2 | |||
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 189 | 69 | 4 | 262 | 200 | 52 | 4 | 256 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K10 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".
Principer för finansiering och finansiell riskhantering TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som Telia-Soneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.
Group Treasury ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFO ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket var maximerat till motvärdet av nominellt +/-500 MSEK, uttryckt som det långa/ korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer.
SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.
TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.
| MSEK | Not | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar | K16 | 12 086 | 6 230 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga | |||
| fordringar | K18 | 18 555 | 17 544 |
| Räntebärande fordringar | K19 | 3 647 | 1 453 |
| Likvida medel | K19 | 29 805 | 12 631 |
| Summa | 64 093 | 38 214 |
Vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner, accepterar TeliaSonera AB endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Standard & Poor's på följande sätt. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Motpartens kreditvärdering AA- | 245 | 238 |
| Motpartens kreditvärdering A+ | 571 | 584 |
| Motpartens kreditvärdering A | 943 | 1 195 |
| Motpartens kreditvärdering A- | 242 | – |
| Motpartens kreditvärdering BBB+ | 7 | 36 |
| Summa motpartsexponering i derivatinstrument | 2 008 | 2 053 |
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kreditoch affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,6 procent under 2012 och 0,5 procent under 2011.
Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan endast placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och/eller i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. För löptider överstigande 1 månad är exponeringen per bank därutöver begränsad till 2 500 MSEK.
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för TeliaSonera att hantera över- eller underskottslikviditet alltefter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kortfristiga placeringar (se även not K19) | 25 925 | 7 674 |
| Kassa och bank (se även not K19) | 4 043 | 5 035 |
| Summa överskottslikviditet | 29 968 | 12 709 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolving credit-faciliteter (rambelopp) | 10 017 | 16 293 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaci | ||
| liteter (rambelopp) | 1 718 | 1 658 |
| Utnyttjade kreditlöften | -388 | -246 |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkredit | ||
| löften | 11 347 | 17 705 |
| Likviditetsposition | 41 315 | 30 414 |
TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Per den 31 december 2012 hade TeliaSonera AB kortfristiga placeringar i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader på 75 MSEK (2011, inga). Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 0,4 procent för 2012 och 1,2 procent för 2011.
TeliaSoneras bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| I miljoner av respektive valuta | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Ram belopp |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | December 2017 | EUR | 1 000 | 1 000 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | September 2013 (avslutad i förtid) | EUR | − | 665 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, bilateral | April 2013 | SEK | 1 400 | 1 400 |
| TeliaSonera AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | – | SEK (flera) | 1 718 | 1 658 |
För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut.
Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
Koncernredovisning
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | ||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | 195 | 193 | − | − | − | − | − | − | − | 388 |
| Marknadsfinansiering | 5 416 | 784 | 1 572 | 938 | 11 209 | 10 787 | 6 552 | 9 741 | 62 137 | 109 136 |
| Övrig upplåning | 768 | 551 | 2 101 | 526 | 259 | 1 127 | 335 | 283 | 229 | 6 179 |
| Finansiella leasingavtal | 3 | 2 | 2 | 2 | 14 | 12 | 10 | 10 | 27 | 82 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 4 094 | 1 952 | 687 | 789 | 4 085 | 11 985 | 5 395 | 1 851 | 19 863 | 50 701 |
| Fordringar | -4 010 | -2 064 | -605 | -765 | -4 303 | -11 558 | -5 445 | -1 977 | -20 500 | -51 227 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 80 582 | 26 | 7 | 4 932 | 6 | − | – | – | – | 85 553 |
| Fordringar | -80 565 | -26 | -7 | -4 872 | -6 | − | – | – | – | -85 476 |
| Summa, netto | 6 483 | 1 418 | 3 757 | 1 550 | 11 264 | 12 353 | 6 847 | 9 908 | 61 756 | 115 336 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K23 "Övriga avsättningar", K24 "Övriga långfristiga skulder" och K25 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Tansaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Denna säkring initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Säkring av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan kan även valutaoptioner användas.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2012 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt– dec 2013 |
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Köp EUR | 3 450 | 1 107 | – | – | 1 646 | 8 907 | 2 459 | 961 | 452 | 18 982 |
| Köp GBP | − | − | − | − | − | − | − | − | 5 948 | 5 948 |
| Köp JPY | − | – | − | − | − | – | − | 363 | 767 | 1 130 |
| Köp NOK | – | − | − | − | − | – | − | – | 462 | 462 |
| Summa köp utländska valutor | 3 450 | 1 107 | − | − | 1 646 | 8 907 | 2 459 | 1 324 | 7 629 | 26 522 |
| Köp SEK | − | 378 | − | − | 1 215 | 1 237 | 3 387 | − | 7 290 | 13 507 |
| Summa köp | 3 450 | 1 485 | − | – | 2 861 | 10 144 | 5 846 | 1 324 | 14 919 | 40 029 |
| Sälj NOK | − | -1 185 | − | − | -2 447 | -3 755 | -5 174 | -1 003 | − | -13 564 |
| Sälj EUR | − | -366 | − | − | − | − | − | − | -7 320 | -7 686 |
| Sälj USD | − | − | − | − | − | − | -762 | − | − | -762 |
| Summa sälj utländska valutor | − | -1 551 | − | − | -2 447 | -3 755 | -5 936 | -1 003 | -7 320 | -22 012 |
| Sälj SEK | -3 715 | – | − | – | -573 | -7 466 | − | -418 | -7 872 | -20 044 |
| Summa sälj | -3 715 | -1 551 | − | – | -3 020 | -11 221 | -5 936 | -1 421 | -15 192 | -42 056 |
| Netto, valutaränteswappar | -265 | -66 | − | – | -159 | -1 077 | -90 | -97 | -273 | -2 027 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2012, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Förväntade förfall | Jan–Mar | Apr–Jun | Jul–Sep | Okt– Dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Köp EUR | 40 768 | − | – | 4 748 | – | – | – | – | – | 45 516 |
| Köp USD | 2 606 | − | − | − | − | − | − | − | − | 2 606 |
| Köp DKK | 2 418 | − | – | – | – | – | – | – | – | 2 418 |
| Köp GBP | 1 016 | − | − | – | − | − | − | − | − | 1 016 |
| Köp NOK | 845 | − | – | – | – | – | – | – | – | 845 |
| Köp övriga valutor | 10 | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 |
| Summa köp utländska valutor | 47 663 | – | – | 4 748 | – | – | – | – | – | 52 411 |
| Köp SEK | 32 904 | 26 | 7 | 124 | 6 | – | – | – | – | 33 067 |
| Summa köp | 80 567 | 26 | 7 | 4 872 | 6 | – | – | – | – | 85 478 |
| Sälj USD | -13 270 | -18 | – | -4 925 | – | – | – | – | – | -18 213 |
| Sälj EUR | -13 730 | -1 | -1 | -1 | -1 | – | – | – | – | -13 734 |
| Sälj NOK | -9 209 | -2 | -2 | -2 | − | – | – | – | – | -9 215 |
| Sälj LTL | -726 | − | − | − | − | − | − | − | − | -726 |
| Sälj GBP | -491 | − | − | – | − | − | − | − | − | -491 |
| Sell LVL | -146 | − | – | – | – | – | – | – | – | -146 |
| Sälj CZK | -142 | − | – | − | – | – | – | – | – | -142 |
| Sälj övriga valutor | -78 | -4 | -4 | -4 | -4 | – | – | – | – | -94 |
| Summa sälj utländska valutor | -37 792 | -25 | -7 | -4 932 | -5 | – | – | – | – | -42 761 |
| Sälj SEK | -42 790 | – | – | – | – | – | – | – | – | -42 790 |
| Summa sälj | -80 582 | -25 | -7 | -4 932 | -5 | – | – | – | – | -85 551 |
| Netto, valutaswappar och | ||||||||||
| valutaterminer | -15 | 1 | 0 | -60 | 1 | – | – | – | – | -73 |
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSoneras grundprincip är att inte säkra sin omräkningsexponering. Koncernchefen har dock mandat att verkställa säkring upp till ett specifikt nominellt belopp. TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp i MSEK |
Procent | Belopp i MSEK |
Procent | ||
| EUR | 108 652 | 63,8 | 83 937 | 49,6 | ||
| varav säkrad genom upplåning |
41 084 | 24,1 | 29 992 | 17,7 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| derivat | 7 281 | 4,3 | 599 | 0,4 | ||
| RUB | 6 259 | 3,7 | 24 579 | 14,5 | ||
| TRY | 21 306 | 12,5 | 18 922 | 11,2 | ||
| DKK | 11 154 | 6,5 | 12 085 | 7,2 | ||
| NOK | 2 858 | 1,7 | 7 912 | 4,7 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| derivat | 430 | 0,3 | – | – | ||
| LTL | 5 481 | 3,2 | 5 483 | 3,2 | ||
| UZS | 3 109 | 1,8 | 4 283 | 2,5 | ||
| NPR | 5 320 | 3,1 | 3 839 | 2,3 | ||
| USD | -4 068 | -2,4 | -3 269 | -1,9 | ||
| AZN | 2 759 | 1,6 | 3 114 | 1,8 | ||
| KZT | 2 031 | 1,2 | 2 597 | 1,5 | ||
| LVL | 2 190 | 1,3 | 2 288 | 1,4 | ||
| GEL | 1 204 | 0,7 | 1 409 | 0,8 | ||
| TJS | 772 | 0,5 | 735 | 0,4 | ||
| GBP | 690 | 0,4 | 689 | 0,4 | ||
| Övriga valutor | 696 | 0,4 | 647 | 0,4 | ||
| Summa | 170 413 | 100,0 | 169 250 | 100,0 |
TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.
Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 390 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2012 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell påverkan vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Under motsvarande förutsättningar skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 300 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan, den litauiska litas och den lettiska lats försvagades med 10 procentenheter mot den svenska kronan och samtliga övriga transaktionsvalutor.
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 12,2 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2012 inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.
TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:
| Procent | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 3,73 | 4,07 |
| Kortfristig upplåning | 2,80 | 3,14 |
Per den 31 december 2012 var cirka 41 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.
TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 3 och 7 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2012 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt–dec 2013 |
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållen ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | – | 1 107 | 402 | – | 5 529 | 12 405 | 5 014 | 5 336 | 14 155 | 43 948 |
| Rörlig räntesats | 3 710 | 604 | 654 | – | 703 | 6 562 | 2 118 | 878 | 3 253 | 18 481 |
| Summa erhållet | 3 710 | 1 711 | 1 056 | – | 6 232 | 18 967 | 7 132 | 6 214 | 17 408 | 62 430 |
| Betald ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | -303 | -232 | -676 | – | -2 563 | – | -1 405 | -1 599 | -13 711 | -20 488 |
| Rörlig räntesats | -3 715 | -1 552 | -394 | – | -3 707 | -19 097 | -5 936 | -4 219 | -3 985 | -42 605 |
| Summa betalt | -4 018 | -1 784 | -1 070 | – | -6 270 | -19 097 | -7 341 | -5 818 | -17 696 | -63 092 |
| Netto | -308 | -73 | -14 | – | -38 | -130 | -209 | 396 | -288 | -664 |
TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder (även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21 "Långfristiga och kortfristiga lån"). Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital (se not K12 "Övrigt totalresultat"). Under 2012 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera AB hade den 31 december 2012 räntebärande lån om 87,3 GSEK med en räntebindning om cirka 6 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 31,3 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2013 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2012 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 324 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 6 270 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2012.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 4 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2012 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 7,9 år.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. I maj 2012 ändrade Moody's Investors Service "outlook" från "negative" till "stable" för sin rating av TeliaSonera AB vilken är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning. I juli 2012 bekräftade Standard & Poor's Ratings Services sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Telia-Sonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2012 motsvarade cirka 3 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2012 till 25 311 MSEK (se not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 21 002 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2012. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensions-förpliktelser och bestod per den 31 december 2012 av cirka 51 procent räntebärande tillgångar och cirka 49 procent aktier och andra tillgångar. Från 1 januari 2013 kommer den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar uppgå till samma procentsats som diskonteringsräntan på pensionsförpliktelserna, för 2013 3,5 procentenheter per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporten, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.
Under 2012 ökade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 3 132 MSEK till 4 639 MSEK, i huvudsak drivet av en lägre diskonteringsränta som ökar nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Därutöver var den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna 7,5 procent, 2,9 procentenheter högre än den förväntade avkastningen.
Per den 31 december 2012 var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av räntebärande tillgångar utgör svenska statsobligationer 40 procentenheter och svenska bostadsobligationer 20 procentenheter. Av aktieandelen utgör svenska aktier 10 procentenheter och globala aktier 22 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +15/-15 procentenheter för räntebärande tillgångar och med +10/-10 procentenheter för aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.
Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 4,5 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 3,5 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar per den 31 december 2012, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 0,6 GSEK.
Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av TeliaSoneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan itutrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
MSEK 31 dec 2012 31 dec 2011 Anskaffningsvärde 163 169 Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar -111 -110 Nettovärde av finansiella leasingavtal 52 59
Av- och nedskrivningar uppgick till 10 MSEK respektive 32 MSEK för åren 2012 och 2011. Totalt erlagda lease-avgifter under dessa år var 12 MSEK respektive 22 MSEK.
Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Totala framtida minimileaseavgifter | 83 | 95 |
| Avgår räntebelastning | -13 | -16 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 70 | 79 |
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2012 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt–dec 2013 |
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 3 | 2 | 2 | 2 | 14 | 12 | 10 | 10 | 27 | 82 |
| Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter |
2 | 2 | 2 | 2 | 8 | 9 | 7 | 7 | 27 | 66 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2012 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 682 | 433 | 425 | 630 | 1 248 | 1 090 | 966 | 766 | 1 378 | 7 618 |
| Vidareuthyrningar | 4 | 4 | 4 | 4 | 9 | 8 | 8 | 2 | 0 | 43 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 1 300 MSEK respektive 1 535 MSEK för åren 2012 och 2011. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 16 MSEK och 10 MSEK för respektive år.
Vid utgången av 2012 omfattade lokalhyresavtalen cirka 718 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 700 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor på Stureplan 8 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 1 år och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produktoch tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2012 var löptiden 12 kvartal. 62 procent av samtliga avtal löper med fast ränta
och 38 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal | 1 072 | 1 133 |
| Ej garanterade restvärden som tillfaller lease givaren |
0 | -6 |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 072 | 1 127 |
| Ej intjänade finansiella intäkter | -136 | -140 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida mini mileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella |
||
| leasingavtal) | 936 | 987 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2012 uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt–dec 2013 |
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | 93 | 94 | 93 | 93 | 235 | 156 | 68 | 48 | 192 | 1 072 |
| Nuvärde av fordran avseende | ||||||||||
| framtida minimileaseavgifter | 81 | 82 | 82 | 82 | 208 | 141 | 59 | 39 | 162 | 936 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2012 och 2011 till 0 MSEK respektive 17 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrierverksamheten och omfattar 19 avtal med andra internationella operatörer och 77 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är 328 operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 3 485 | 4 034 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -2 210 | -2 421 |
| Bruttoredovisat värde | 1 275 | 1 613 |
| Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader | 0 | 0 |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -418 | -435 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 857 | 1 178 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 585 MSEK under 2012 och med 267 MSEK under 2011.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2012 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 152 | 123 | 104 | 83 | 180 | 103 | 24 | 2 | 1 | 772 |
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten äger för närvarande 11,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 51,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 44 MSEK under 2012 respektive 45 MSEK under 2011. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 49 MSEK under 2012 respektive 44 MSEK under 2011.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2012 och 2011 betalade TeliaSonera 2,3 MEUR respektive 2,5 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2012 och 2011 betalade TeliaSonera 0,2 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 1,0 MEUR respektive 1,0 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | ||
| Försäljning av varor och tjänster | ||||
| OAO MegaFon | 73 | 62 | ||
| Övriga | 41 | 26 | ||
| Summa försäljning av varor och tjänster | 114 | 88 | ||
| Summa köp av varor och tjänster | 88 | 49 | ||
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||||
| fordringar | 37 | 71 | ||
| Summa lånefordringar | 0 | 35 | ||
| Summa leverantörsskulder och övriga | ||||
| kortfristiga skulder | 60 | 136 |
Per den 31 december 2012 ägde TeliaSoneras Finska pensionsstiftelse 330 896 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,01 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag och intressebolag. Ytterligare information återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 "Personal" för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 26 | 32 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K27) | 26 | 32 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 318 | 273 |
| Summa ansvarsförbindelser | 344 | 305 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2012 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | – | – | – | – | 18 | – | – | 8 | 26 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Under 2012 sålde TeliaSonera samtliga sina aktier i OAO Telecominvest (TCI) till AF Telecom Holding (AFT). Köpeskillingen har inte betalts i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras fordran, för närvarande 7 599 MSEK (varav kortfristig del 1 884 MSEK), är OAO MegaFon-aktier som ägs av TCI, motsvarande 6,53 procent av aktierna i MegaFon, pantsatta till förmån för TeliaSonera. Fullständig betalning av fordran är också garanterad av vissa bolag inom AFT-koncernen och de bankkonton som TCI kommer att erhålla utdelning till avseende de pantsatta aktierna är också ställda som säkerhet till förmån för TeliaSonera.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Avseende långfristiga skulder: Företags | ||
| inteckningar | 8 | – |
| Avseende pensionsförpliktelser: Fastighets inteckningar |
9 | 9 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga fordringar |
35 | 35 |
| Avseende övriga avsättningar: Spärrade bankmedel |
– | 10 |
| Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar |
247 | 106 |
| Avseende operationella leasingavtal: Fastighets inteckningar |
2 | 2 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel |
42 | 75 |
| Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel |
24 | 20 |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier i 4T Sverige AB |
20 | 2 |
| Summa ställda säkerheter | 387 | 259 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ställt sina aktier i bolaget som säkerhet till förmån för bolagets övriga aktieägare.
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2012 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | 198 | 119 | 6 | – | – | – | – | – | – | 323 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 054 | 405 | 171 | 161 | 321 | 9 | 2 | – | – | 2 123 |
| Övriga aktierelaterade innehav | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 4 | 3 | – | – | 16 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not K27) | 1 253 | 525 | 178 | 162 | 325 | 13 | 5 | – | – | 2 462 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras fasta nät i Sverige.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. (Yoigo) betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2013 fastställd till 392 MSEK (46 MEUR).
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia-Sonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är Telia-Sonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSLtjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. I december 2011 beslutade Stockholms tingsrätt i enlighet med Konkurrensverkets krav. TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning och har överklagat tingsrättens beslut. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 i april 2005 respektive Spray Network i juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan TeliaSonera och Konkurrensverket.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande Primavs avyttring av sitt innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Betalningar från kunder | 103 623 | 103 629 |
| Betalningar till anställda och leverantörer | -70 248 | -69 653 |
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 33 375 | 33 976 |
| Erhållna utdelningar | 12 513 | 121 |
| Erhållna räntor | 480 | 493 |
| Betalda räntor | -2 897 | -2 587 |
| Betalda inkomstskatter | -4 593 | -4 999 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 38 878 | 26 950 |
Återställningsåtaganden
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 651 MSEK och 323 MSEK under åren 2012 respektive 2011.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2012 och 2011 icke-kontanta byten om 346 MSEK respektive 296 MSEK.
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder vid rörelseförvärv och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.
| Förvärv MSEK |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Investeringsverksamhet | ||
| Goodwill och övriga immateriella anläggnings | ||
| tillgångar | -1 354 | -100 |
| Materiella anläggningstillgångar | -272 | -10 |
| Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, | ||
| varulager m m | 259 | -3 |
| Likvida medel | -7 | -32 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -8 | -0 |
| Avsättningar | 551 | 27 |
| Långfristiga skulder | 213 | − |
| Kortfristiga skulder | 188 | 25 |
| Summa köpeskilling | -430 | -93 |
| Avgår förvärvade likvida medel | 7 | 32 |
| Erlagd tilläggsköpeskilling för förvärv under | ||
| tidigare perioder | 0 | -18 |
| Kassautflöde från rörelseförvärv, netto | -423 | -79 |
| Köpeskilling för övriga förvärv | -200 | -207 |
| Summa kassautflöde, investeringsverksamhet | -623 | -286 |
| Finansieringsverksamhet | ||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | -12 031 | -9 |
| Summa kassautflöde, finansieringsverksamhet | -12 031 | -9 |
| Summa kassautflöde, förvärv | -12 654 | -295 |
Under 2012 ingick i netto kassautflöde från rörelseförvärv 293 MSEK avseende förvärvet av Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd. i Nepal och kassutflöde inom finansieringsverksamheten avsåg
huvudsakligen förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i AO Kcell med 10 541 MSEK och TEO LT 875 MSEK. Under 2011 ingick i kassautflödet från övriga förvärv 191 MSEK avseende det indirekta förvärvet av den dåvarande intressebolagsandelen i Nepal Satellite Telecom.
Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.
| Avyttringar MSEK |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Investeringsverksamhet | ||
| Goodwill och övriga immateriella anläggnings | ||
| tillgångar | 2 | 102 |
| Materiella anläggningstillgångar | 0 | 140 |
| Finansiella anläggningstillgångar, | ||
| kundfordringar, varulager m m | 0 | 23 |
| Likvida medel | 4 | 0 |
| Avsättningar | -4 | -21 |
| Långfristiga skulder | – | -38 |
| Kortfristiga skulder | 0 | -18 |
| Summa försäljningspris | 2 | 188 |
| Avgår avyttrade likvida medel | -4 | -0 |
| Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto | -2 | 188 |
| Försäljningspris för övriga avyttringar | 9 320 | 670 |
| Summa kassainflöde, investeringsverksamhet | 9 318 | 858 |
| Summa kassainflöde, finansieringsverksamhet | 3 406 | − |
| Summa kassainflöde, avyttringar | 12 724 | 858 |
Under 2012 ingick i kassinflöde från övriga avyttringar 9 170 MSEK avseende tvåstegsförsäljningen av aktier i intressebolaget OAO MegaFon i Ryssland och kassaflöde från finansieringsverksamheten är ersättning för avyttringen av AO Kcell. Under 2011 avsåg kassainflöde från avyttrade dotterbolag North Sea Communications AS i Norge. Vidare ingick i försäljningspris för övriga avyttringar 577 MSEK avseende en ersättning för att vissa milstolpar nåtts avseende uppfyllandet av det avtal som tecknades med Altimo i november 2009.
Under 2012 minskade antalet anställda med 145 till 27 838 vid årsskiftet från 27 983 vid föregående årsskifte. Ett ökat antal anställda i några av verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning uppvägdes av vidtagna effektiviseringsåtgärder i verksamheterna i Norden. Smärre rörelseförvärv och avyttringar under 2012 tillförde netto 41 anställda.
Genomsnittligt medelantal anställda per land var:
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
| Sverige | 8 486 | 55,9 | 8 378 | 54,5 |
| Finland | 4 231 | 61,8 | 4 497 | 61,1 |
| Norge | 1 144 | 70,2 | 1 183 | 70,7 |
| Danmark | 1 099 | 68,1 | 1 241 | 64,4 |
| Litauen | 3 503 | 50,6 | 3 657 | 51,0 |
| Lettland | 927 | 49,1 | 913 | 48,4 |
| Estland | 2 079 | 57,8 | 2 043 | 56,7 |
| Spanien | 107 | 69,2 | 102 | 68,6 |
| Kazakstan | 1 573 | 42,7 | 1 526 | 41,0 |
| Azerbajdzjan | 833 | 60,1 | 812 | 60,1 |
| Uzbekistan | 854 | 61,4 | 831 | 60,9 |
| Tadzjikistan | 466 | 67,0 | 327 | 67,0 |
| Georgien | 321 | 48,0 | 333 | 43,2 |
| Moldavien | 364 | 47,3 | 353 | 46,5 |
| Nepal | 507 | 75,1 | 528 | 76,3 |
| Ryssland | 39 | 59,0 | 50 | 58,0 |
| Storbritannien | 45 | 73,3 | 40 | 70,0 |
| Övriga länder | 215 | 70,2 | 191 | 71,7 |
| Summa | 26 793 | 57,2 | 27 005 | 56,4 |
Totalt bedrevs verksamhet i 29 länder under 2012 och i 30 länder under 2011.
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelser | Övriga ledande befattnings havare |
Styrelser | Övriga ledande befattnings havare |
||
| Kvinnor | 29,9 | 27,3 | 31,1 | 32,7 | ||
| Män | 70,1 | 72,7 | 68,9 | 67,3 | ||
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 863 | 9 979 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 1 834 | 1 821 |
| Pensionskostnader | 1 263 | 1 080 |
| Summa sociala kostnader | 3 097 | 2 901 |
| Aktiverat eget arbete | -938 | -800 |
| Övriga personalkostnader | 528 | 556 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 12 550 | 12 636 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar | 171 (18) | 9 692 | 176 (13) | 9 803 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 32 MSEK för 2012 och 33 MSEK för 2011.
Under 2012 och 2011 hade TeliaSoneras finska dotterbolag kostnader för vinstdelning med de anställda uppgående till 0 MSEK respektive 44 MSEK.
Årsstämmorna 2010, 2011 och 2012 i TeliaSonera AB beslutade att inrätta prestationsaktieprogram (PSP), vilka ska omfatta vissa ledande befattningshavare i koncernen (koncernledningens medlemmar är dock undantagna). Förutsatt att vissa prestationskrav, bestående av finansiella mål relaterade till resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR), uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagare i programmen möjlighet att vederlagsfritt erhålla slutlig tilldelning av TeliaSonera-aktier (prestationsaktier). De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå som måste överskridas för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 1 560 000 (PSP 2010), 1 560 000 (PSP 2011) och 1 400 000 (PSP 2012) Telia-Sonera-aktier, motsvarande cirka 0,03 procent av det totala antalet utestående aktier för varje program. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av de tre åren under prestationsperioden i förhållande till EPS för föregående år samt till 50 procent på TSR under hela prestationsperioden i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Deltagande i programmet förutsätter att deltagaren har förvärvat TeliaSonera-aktier eller allokerat redan innehavda TeliaSonera-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2012.
| Prestationsaktieprogram | 2012/2015 | 2011/2014 | 2010/2013 |
|---|---|---|---|
| Deltagare | |||
| Antal deltagare per den 31 december 2011 | – | 95 | 80 |
| Nytillkomna deltagare under 2012 | 89 | – | – |
| Avslutade anställningar under 2012 | 3 | 3 | 4 |
| Antal deltagare per den 31 december 2012 | 86 | 92 | 76 |
| Tilldelade aktier | |||
| Preliminär tilldelning per den 31 december 2011 | – | – | 114 131 |
| Preliminär tilldelning under 2012 | – | – | – |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2012 | – | – | 114 131 |
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:
| Prestationsaktieprogram | 2012/2015 | 2011/2014 | 2010/2013 |
|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | 16 | 18 | 18 |
| Använda antaganden (procentsatser) | |||
| Måluppfyllelse för det EPS-baserade prestationsvillkoret | 50 | 50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | |||
| Bedömd volatilitet, TeliaSonera | 24 | 29 | 31 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen | 20–31 | 24–41 | 25–40 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan TeliaSonera och bolagen i jämförelsegruppen | 44 | 45 | 45 |
| Riskfri ränta | 2,1 | 2,7 | 1,8 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell.
Det beräknade verkliga värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 16 | 11 |
| Sociala kostnader | 4 | 2 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram |
20 | 13 |
Styrelsen
Enligt beslut av årsstämman 2012 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 100 000 SEK för ordföranden och med 450 000 SEK per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott med 55 000 SEK till ordföranden och med 35 000 SEK per person till övriga ledamöter. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
Årsstämman 2012 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
TeliaSoneras mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för företaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast lön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida (för koncernchefen sex månader). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till
avgångsvederlag med upp till 12 månader (för koncernchefen 24 månader). Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet. Befattningshavaren kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av koncernledningen utgörs av grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2012 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen. Med "övriga medlemmar av koncernledningen" avses de 8 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSoneras koncernledning den 31 december 2012.
Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen enligt beskrivningen ovan utgör en del av det samlade ersättningspaketet.
| SEK | Styrelsearvode/ Grundlön1 |
Övrig ersättning2 |
Övriga förmåner3 |
Pensions kostnad4 |
Summa er sättningar och förmåner5 |
Kapitalvärde av pensions åtagande6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | ||||||
| Anders Narvinger, ordförande | 1 255 020 | – | – | – | 1 255 020 | – |
| Timo Peltola, vice ordförande | 485 004 | – | – | – | 485 004 | – |
| Maija-Liisa Friman | 600 000 | – | – | – | 600 000 | – |
| Ingrid Jonasson Blank | 525 006 | – | – | – | 525 006 | – |
| Olli-Pekka Kallasvuo | 334 650 | – | – | – | 334 650 | – |
| Conny Karlsson | 142 040 | – | – | – | 142 040 | – |
| Lars Renström | 485 004 | – | – | – | 485 004 | – |
| Jon Risfelt | 550 008 | – | – | – | 550 008 | – |
| Per-Arne Sandström | 485 004 | – | – | – | 485 004 | – |
| Koncernledningen | ||||||
| Lars Nyberg, koncernchef | 10 504 008 | 3 064 776 | 81 727 | 9 046 776 | 22 697 287 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD | 5 278 524 | 2 247 356 | 86 195 | 2 006 984 | 9 619 059 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen | ||||||
| (8 personer) | 25 254 661 | 8 496 848 | 678 360 | 10 291 669 | 44 721 538 | 16 355 779 |
| Tidigare koncernchefer och vVD | ||||||
| (7 personer) | − | − | − | – | − | 183 434 626 |
| Summa | 45 898 929 | 13 808 980 | 846 282 | 21 345 429 | 81 899 620 | 199 790 405 |
Kommentarer till tabellen:
av koncernledningen i form av ett årligt fast belopp vilket också ingår i Övrig ersättning. Kompensationen upphör om och när en möjlig belöning från ett långsiktigt program för rörlig ersättning införs.
TeliaSonera erbjuder koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader.
Koncernchefens pensionsplan utgör en tvådelad premiebestämd lösning. Den första delen ger på grundlönen baserade premier om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 54 600 SEK för 2012. Den andra delen är en fast årlig premie om 6 000 000 SEK. För vVD uppgår premierna till 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp samt en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Företaget kan dock begära att koncernchefen går i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder och koncernchefen kan på egen begäran gå i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen har individuella pensionslösningar. Samtliga svenska medlemmar omfattas av premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. En finsk medlem är berättigad till den lagstadgade finska Tyel-planen. För tre medlemmar utges ytterligare premier om 20 procent av grundlönen, för en medlem en ytterligare premie om 15 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 14 procent av grundlönen. En medlem erhåller ett fast årligt belopp på SEK 478 000. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år.
Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg av endera parten. Om en uppsägning av anställningsförhållandet skulle initieras från företagets sida mer än två år innan koncernchefen har fyllt 62 år är koncernchefen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till två års grundlön utbetalt månadsvis i 24 lika delar. Om mindre än 24 månader återstår till dess att koncernchefen fyller 62 år, upphör lön under uppsägningstid eller avgångsvederlag vid 62 års ålder. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag.
Avslutning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av koncernledningen kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida. Vid uppsägning från företagets sida är medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till ett års grundlön utbetalt månadsvis i 12 lika delar. Avgångsvederlaget är ej pensionsgrundande. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 1 år vid årsstämman 2012. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PwC | ||
| Revision | 36 | 37 |
| Revisionsnära tjänster | 10 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | 2 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa PwC | 48 | 41 |
| Ernst &Young (E&Y) | ||
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 2 | 9 |
| Summa E&Y | 2 | 9 |
| KPMG | ||
| Skatterådgivning | 2 | 9 |
| Övriga tjänster | 2 | 1 |
| Summa KPMG | 4 | 10 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 6 | 1 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | 2 | 4 |
| Summa övriga revisionsföretag | 8 | 5 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 62 | 65 |
| Arvoden redovisade i eget kapital | ||
| PwC | ||
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Summa PwC | 0 | 0 |
| Summa arvoden redovisade i eget kapital | 0 | 0 |
| Totalsumma arvoden | 62 | 65 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
Den 26 april 2012 tog TeliaSonera ett ytterligare steg i genomförandet av sin strategi att expandera på nya tillväxtmarknader genom att förvärva resterande 49 procent av aktier och röster i det cypriotiska holdingbolaget Airbell Services Ltd., som i samband därmed ökat sitt ägande från 50 till 75 procent av aktier och röster i Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd., som innehar operatörslicenser i vissa regioner i Nepal. Goodwill förklaras av synergier från efterföljande omstrukturering av verksamheterna och möjligheter att marknadsmässigt utnyttja licenserna och kundbasen.
Resultatet från verksamheten i Nepal Satellite ingår i koncernräkenskaperna från och med den 26 april 2012.
Förvärvsvärde, verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt goodwill tillkom på följande sätt.
| MSEK | Nepal Satellite |
|---|---|
| Förvärvsvärde | |
| Kontant erlagd köpeskilling | 295 |
| Villkorad köpeskilling | 536 |
| Verkligt värde på befintligt ägande i Nepal Satellite | 359 |
| Summa förvärvsvärde | 1 190 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |
| Mobilnät | 82 |
| Lager, fordringar och övriga omsättningstillgångar | 60 |
| Likvida medel | 2 |
| Summa förvärvade tillgångar | 144 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 25 |
| Uppskjutna skatteskulder | -1 |
| Övriga långfristiga skulder | -126 |
| Kortfristiga skulder | -122 |
| Summa övertagna skulder | -224 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | -80 |
| Goodwill (allokerad till affärsområde Eurasien) | 1 270 |
Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att finjusteras.
Kassaflödeseffekterna var:
| MSEK | Nepal Satellite |
|---|---|
| Summa kontant erlagt förvärvsvärde | 295 |
| Avgår förvärvade likvida medel | -2 |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 293 |
Inga ansvarsförbindelser övertogs eller ställda säkerheter uppstod till följd av förvärvet.
Omvärderingen av det existerande innehavet i Airbell and Nepal Satellite Telecom resulterade i en vinst på 185 MSEK. Beloppet ingår i övriga rörelseintäkter i koncernens totalresultat.
För smärre rörelseförvärv under 2012 var anskaffningsvärdet sammantaget 134 MSEK och netto kassautflöde 130 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 84 MSEK, varav 52 MSEK allokerad till affärsområde Bredbandstjänster och 32 MSEK allokerad till rapportsegment Övrig verksamhet.
Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Den 11 januari, 2013 bekräftade TeliaSonera sitt strategiska engagemang för att utveckla mobila teknologier och tjänster i Kazakstan genom att förvärva 100 procent av TOO KazNet Media, som driver ett WiMAX-nätverk i Kazakstan. Goodwill förklaras av de förväntade framtida kassaflöden från den förvärvade verksamheten, den stärkta marknadspositionen och möjligheter för TeliaSonera i Kazakhstan. Resultatet från KazNet Medias verksamhet kommer att ingå i koncernredovisningen från och med januari 2013.
| MSEK | KazNet Media |
|---|---|
| Förvärvsvärde | |
| Kontant erlagd köpeskilling | 714 |
| Villkorad köpeskilling | 6 |
| Summa förvärvsvärde | 720 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |
| Immateriella tillgångar (huvudsakligen frekevenser) | 344 |
| Materiella anläggningtillgångar | 580 |
| Lager, fordringar och övriga omsättningstillgångar | 68 |
| Likvida medel | 40 |
| Summa förvärvade tillgångar | 1 032 |
| Uppskjutna skatteskulder | -142 |
| Övriga långfristiga skulder | -445 |
| Summa övertagna skulder | -587 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 445 |
| Goodwill (allokerad till affärsområde Eurasien) | 275 |
| MSEK | KazNet Media |
|---|---|
| Summa kontant erlagt förvärvsvärde | 714 |
| Avgår förvärvade likvida medel | -40 |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 674 |
Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att finjusteras.
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera risker och osäkerhetsfaktorer förknippade med affärsverksamheten, finansförvaltningen och hållbarhet, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan. Ytterligare information om riskhantering och kontrollmiljö återfinns i bolagsstyrningsrapporten, hållbarhetsredovisning och information om finansiell riskhantering i not K27.
Förändringar på de globala finansmarknaderna och i världsekonomin är svåra att förutspå. TeliaSonera strävar efter att ha en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen recession i de länder där TeliaSonera är verksamt påverka företagets kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.
Målsättningen är att förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. TeliaSoneras finansieringskostnader kan dock bli högre om förändringar på de globala finansmarknaderna eller i världsekonomin skulle inträffa.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på Telia-Soneras resultat. Konkurrensen har från tid till annan lett till ökad churn, minskade kundbaser samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I ett antal länder har TeliaSonera-enheter betecknats som en part med betydande marknadsinflytande på en eller flera telekommunikationsdelmarknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka
det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster. Effekter av regleringsmyndigheters ingrepp kan vara såväl retroaktiva som framåtriktade.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den framtida politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar, eller att avyttra sina investeringar. Ett exempel på detta är Telia-Soneras verksamhet i Uzbekistan i vilken nettoexponeringen uppgår till 6 GSEK. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.
Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat.
TeliaSonera avser inte att gå in i länder som är föremål för investeringssanktioner utfärdade av FN eller EU, men kan komma att gå in i länder med skiftande politisk stabilitet under förutsättning att affärsverksamheten kan bedrivas på ett sätt som är etiskt och ekonomiskt hållbart. Under due diligenceprocessen görs en riskutvärdering för att säkerställa att den affärsrörelse som avses förvärvas eller den avsedda nya marknaden i sinom tid kan hanteras i enlighet med TeliaSoneras hållbarhetsriktlinjer.
Nedskrivningar och omstruktureringskostnader Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden.
TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka i huvudsak berört verksamheterna i Norden samt den internationella carrierverksamheten och lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader.
TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön
samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och omstruktureringskostnader kunna negativt påverka TeliaSoneras förmåga att lämna utdelning. En större nedskrivning av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att TeliaSoneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät samt telekomlicenser och frekvenstillstånd och räknar även med att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Ofta måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana. För att attrahera nya kunder kan TeliaSonera även komma att starta nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien och Ncell Pvt. Ltd. i Nepal, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
TeliaSonera ser löpande över sin tillgångsportfölj i linje med strategin att öka ägandet i kärninnehav. Under årens lopp har TeliaSonera genomfört ett antal målinriktade förvärv i enlighet med sin strategi. TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. En effektiv integration av dessa förvärv samt realisering av tillhörande kostnads- och intäktssynergier är, liksom en positiv utveckling för de förvärvade verksamheterna, betydelsefull för resultatutvecklingen på både lång och kort sikt. Om TeliaSonera skulle misslyckas med att integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians finns risken att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSoneras aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har ägarna till innehav utan bestämmande inflytande skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Ett exempel där TeliaSonera är beroende av en minoritetsägare är Fintur Holdings B.V (Finturs minoritetsägare är Turkcell) i som äger verksamheterna i Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien. Härav följer att åtgärder som ligger utanför
TeliaSoneras kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka TeliaSoneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.
Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, omfattar TeliaSoneras fokusområden en högkvalitativ service till kunderna och en hög kvalitet i näten. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i Telia-Soneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste Telia-Sonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.
Begränsat inflytande i intressebolag och joint ventures TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka TeliaSonera inte har ägarkontroll, såsom OAO MegaFon i Ryssland, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och Lattelecom SIA i Lettland. Till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen,
är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Ett exempel på detta är det nuvarande dödläget i Turkcells styrelse.
Därutöver kan TeliaSonera kanske inte säkerställa att intressebolagen tillämpar samma hållbarhetsprinciper, vilket ökar risken för såväl förseelser som anseenderelaterade och ekonomiska förluster. TeliaSonera strävar efter att använda sin styrelsenärvaro och rutiner för aktivt ägarskap för att stödja införande av sina hållbarhetsprinciper.
Resultatsvängningar i dessa intressebolag påverkar Telia-Soneras resultat även i det korta perspektivet.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför Telia-Soneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.
I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägt joint venture, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. I Danmark har TeliaSonera ingått ett liknande avtal med Telenor om att bygga och driva ett gemensamt radioaccessnät genom ett till 50 procent ägt joint venture, TT-Netværket P/S. TeliaSonera har gjort omfattande finansiella investeringar i dessa verksamheter. Eftersom det är gemensamt kontrollerade verksamheter finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive finansiering av företagen. Denna risk kan öka då TeliaSonera och Tele2 respektive Telenor är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende företagen eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att negativt påverka TeliaSonera.
Mänskliga rättigheter - Nätintegritet och datasäkerhet Frågor kring mänskliga rättigheter utgör en hög risk inom telekomindustrin. De huvudsakliga riskerna består av medverkan till brott mot mänskliga rättigheter till följd av brister i arbetet med att skydda kundernas personliga integritet samt att upprätthålla säkerheten i näten; för långtgående krav från myndigheter till förfång för personlig integritet och yttrandefrihet; samt risken att telekommunikationstjänster används för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn.
TeliaSonera hanterar omfattande nät- och datavolymer vilket medför risker för medverkan till kränkning av mänskliga rättigheter genom oförmåga att skydda kunders privatliv och upprätthålla nätintegritet och för att telekomtjänster används som ett verktyg för exploatering av barn. TeliaSonera strävar därför efter att säkerställa nätintegritet och datasäkerhet samt skydda kundernas personuppgifter. TeliaSonera kommer endast att förse myndigheter med personuppgifter i den utsträckning lagen kräver det eller med kundens tillåtelse. För att säkerställa att privatlivet värnas, är TeliaSoneras målsättning att skydda tillgångar som personal, kunder, information, it-infrastruktur, interna och publika nät liksom kontorsbyggnader och tekniska inrättningar. TeliaSonera genomför åtgärder för att förebygga och upptäcka att känslig information sprids
till obehöriga. TeliaSonera vidtar åtgärder för att upptäcka och omgående reagera på säkerhetsincidenter.
TeliaSonera har en nolltoleranspolicy avseende kriminella aktiviteter och bedrägerier. Samtidigt som TeliaSonera genom lämpliga åtgärder undviker misslyckanden i arbetet med att säkra nätintegritet och datasäkerhet kan externa eller interna faktorer inverka ogynnsamt på säkerheten och förorsaka negativa effekter på kundernas uppfattning om hur TeliaSonera hanterar dessa frågor vilket i sin tur eventuellt kan leda till att TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat påverkas negativt.
Vissa av de länder i vilka TeliaSonera har verksamhet klassificeras i Transparency Internationals "corruption perception index", som länder med hög risk. Transparency International har också rapporterat att korruption är en hög risk för telekombranschen utifrån sannolikheten för illegitima finansiella transaktioner eller olämpliga politiska bidrag eller mutbrott i samband med förhandlingar om licenser. Korruption eller misstankar om korruption eller oetiska affärsmetoder kan ha skadlig inverkan på hur kunder eller andra intressenter uppfattar TeliaSonera och därmed negativt påverka TeliaSonera's affärsverksamhet och varumärke.
TeliaSonera måste säkerställa att dess principer för ansvarsfullt företagande, miljömål, mänskliga rättigheter följs av TeliaSoneras leverantörer. Misslyckande eller upplevelse av misslyckande av TeliaSoneras leverantörer att följa principer för ansvarsfullt företagande, miljömål, mänskliga rättigheter kan skada kunder och andra intressenters uppfattning av TeliaSonera och därmed negativt påverka TeliaSoneras verksamhet och varumärke.
Nödlägen, energibrist och fluktuerande energipriser är väsentliga klimatrisker som kan, om de inträffar, ge en väsentlig negativ finansiell effekt på TeliaSoneras verksamhet. Som en konsekvens av klimatförändringar kan extrema väderlekslägen som stormar, kraftiga regnväder och snöstormar medföra att TeliaSonera inte kan hålla nätverken öppna för sina kunder. Väderleksförhållanden och ökad reglering och skatt relaterad till klimatförändringar kan påverka oljepriset och tillgången på el, vilket kan medföra ökade kostnader eller minskade intäkter för TeliaSonera.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller utsätta TeliaSonera för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.
Enligt TeliaSoneras riskbedömning är risken för brott mot föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar samt även tvångsarbete högst inom Eurasien. Rätt till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar kan i dessa länder vara begränsade av nationella myndigheter. Ett land som har ratificerat de grundläggande konventionerna från den Internationella arbetsorganisationen (ILO) gör ett offentligt grundläggande åtagande att respektera arbetstagarnas rättigheter, såsom föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar. Det är dock i sig ingen garanti för att dessa åtaganden uppfylls fullt ut.
Länder med låg social utveckling är utarmade och har låg utbildningsnivå. Detta ökar risken för olika brott mot mänskliga rättigheter, särskilt risken för förekomsten av barnarbete. Nepal är det enda land med låg social utveckling där TeliaSonera har verksamhet.
TeliaSonera följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner. Detta innebär till exempel att de anställda, oavsett arbetsställe, garanteras de rättigheter som definieras i ILOs konvention.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil
i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, Telia-Soneras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten äger för närvarande 11,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras övriga aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka väsentliga fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs. TeliaSonera är inte medvetet om att svenska staten och finska staten för närvarande skulle ha någon avtalsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.
| MSEK | Not | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 61 | 30 |
| Produktionskostnader | M3 | -3 | -15 |
| Bruttoresultat | 58 | 15 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -54 | -27 |
| Administrationskostnader | M3 | -430 | -207 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | M3 | 0 | 0 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 16 | 79 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -25 | -1 476 |
| Rörelseresultat | -435 | -1 616 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | M5 | 13 849 | 12 650 |
| Resultat efter finansiella poster | 13 413 | 11 034 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | 541 | -62 |
| Resultat före skatt | 13 954 | 10 972 | |
| Skatter | M6 | -1 627 | -1 281 |
| Årets resultat | 12 327 | 9 691 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 327 | 9 691 | |
| Kassaflödessäkringar | 24 | -118 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | 25 | -1 | |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | -18 | 31 | |
| Övrigt totalresultat för året | M7 | 31 | -88 |
| Summa totalresultat för året | 12 358 | 9 603 |
| Tillgångar Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar M8 21 26 Materiella anläggningstillgångar M9 11 15 Uppskjutna skattefordringar M6 226 280 Övriga finansiella anläggningstillgångar M10 201 831 177 327 Summa anläggningstillgångar 202 089 177 648 Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar M11 36 744 34 571 Aktuella skattefordringar 329 243 Kortfristiga placeringar M12 25 496 7 255 Kassa och bank M12 1 307 1 592 Summa omsättningstillgångar 63 876 43 661 Summa tillgångar 265 965 221 309 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Aktiekapital 13 856 13 856 Andra fonder 1 855 1 855 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 53 833 56 446 Årets resultat 12 327 9 691 Summa eget kapital 81 871 81 848 Obeskattade reserver 12 730 13 271 M6 Avsatt för pensioner och anställningsvillkor M14 469 490 Övriga avsättningar M15 70 80 Summa avsättningar 539 570 Räntebärande skulder Långfristiga lån M16 93 511 80 072 Kortfristiga lån M16 75 619 43 434 Ej räntebärande skulder Långfristiga skulder M17 5 8 |
MSEK | Not | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M18 | 1 690 | 2 106 | |
| Summa skulder 170 825 125 620 |
||||
| Summa eget kapital och skulder 265 965 221 309 |
||||
| Eventualtillgångar M23 – – |
||||
| Ansvarsförbindelser M23 4 647 4 915 Ställda säkerheter M23 20 2 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 327 | 9 691 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 663 | 370 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -7 699 | 1 762 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -221 | -219 | |
| Finansiella poster | -763 | 155 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -7 769 | -8 466 | |
| Skatter | -50 | -1 147 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | -3 512 | 2 146 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 282 | 2 218 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | 0 | 0 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -201 | -28 | |
| Förändring av rörelsekapital | 81 | 2 190 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -3 431 | 4 336 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | -10 | -6 | |
| Förvärvade egetkapitalinstrument | M24 | -21 485 | -4 035 |
| Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 691 | 12 998 | |
| Lämnade lån och andra investeringar | 37 720 | -25 714 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 195 | 170 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 0 | 1 045 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 17 111 | -15 542 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 13 680 | -11 206 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | 0 | -9 983 | |
| Utdelning till aktieägare | -12 341 | -12 349 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 8 528 | 17 949 | |
| Upptagna lån | 20 722 | 17 864 | |
| Amorterade lån | -10 213 | -4 321 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | -540 | 197 | |
| Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosal | |||
| don | -2 090 | -1 129 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 4 066 | 8 228 | |
| Årets kassaflöde | 17 746 | -2 978 | |
| Likvida medel vid årets början | 8 847 | 11 773 | |
| Årets kassaflöde | 17 746 | -2 978 | |
| Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut |
M12 | 209 26 802 |
52 8 847 |
| Erhållna utdelningar | 1 010 | 7 029 | |
| Erhållna räntor | 2 910 | 2 687 | |
| Betalda räntor | -5 038 | -4 831 | |
| Betalda skatter | -1 680 | -2 428 |
| Fond för | Balanse | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
verkligt värde |
rade vinst medel |
eget kapital |
| Utgående balans 31 december 2010 | 14 369 | 1 855 | -156 | 78 505 | 94 573 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 349 | -12 349 |
| Återköpta och indragna egna aktier | M13 | -513 | – | – | -9 470 | -9 983 |
| Summa totalresultat för året | – | – | -88 | 9 691 | 9 603 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 4 | 4 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 13 856 | 1 855 | -244 | 66 381 | 81 848 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 341 | -12 341 |
| Summa totalresultat för året | – | – | -31 | 12 327 | 12 358 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 6 | 6 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 13 856 | 1 855 | -213 | 66 373 | 81 871 |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 114 |
| M2. | Nettoomsättning | 114 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 114 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 115 |
| M5. | Finansiella intäkter och kostnader | 115 |
| M6. | Skatter | 116 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 117 |
| M8. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 117 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 118 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 118 |
| M11. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 121 |
| M12. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 122 |
| M13. | Eget kapital | 122 |
| M14. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 122 |
| M15. | Övriga avsättningar | 123 |
| M16. | Långfristiga och kortfristiga lån | 124 |
| M17. | Långfristiga skulder | 124 |
| M18. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
124 |
| M19. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 125 |
| M20. | Finansiell riskhantering | 126 |
| M21. | Operationella leasingavtal | 127 |
| M22. | Transaktioner med närstående | 127 |
| M23. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 127 |
| M24. | Kassaflödesinformation | 128 |
| M25. | Personal | 128 |
| M26. | Arvoden till revisionsföretag | 129 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens noter (not K3).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | M5 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottaga ren. Koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter och kostnader från andelar i dotterbolag. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 |
Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncern bolag och intres sebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebo lag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pen sioner och anställ ningsvillkor |
M5, M14 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR redovis ningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Obeskattade reserver och bok slutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdis positioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Goodwill | M8 | Goodwill skrivs av systematiskt över maximalt 5 år. |
| Leasingavtal | M21 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
Nyligen publicerade redovisningsstandarder För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K1).
För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (not K2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) | 61 | 30 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 27 | 30 |
| varav Sverige | 27 | 30 |
| Summa | 61 | 30 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Övrigt | 61 | 30 |
| Summa | 61 | 30 |
Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2012 och 2011.
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och tjänster | 0 | -30 |
| Övriga nätkostnader | 0 | -83 |
| Personalkostnader (se även not M26) | -405 | -368 |
| Hyres- och leasingavgifter | -39 | -42 |
| Konsulttjänster | -119 | -149 |
| It-kostnader | -150 | -78 |
| Fakturerade och övriga kostnader, netto | 244 | 520 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -18 | -19 |
| Summa | -487 | -249 |
Administrativa och andra moderbolagskostnader som inte klassificeras som aktieägarkostnader faktureras till dotterbolagen redovisade som kostnadsreduktioner.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | -4 | -5 |
| Administrationskostnader | -14 | -14 |
| Summa | -18 | -19 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 0 | 5 |
| Kursvinster | 10 | 1 |
| Sålda patent, provisioner m m | 0 | 5 |
| Erhållna skadestånd | 6 | 68 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 16 | 79 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | 0 | -1 459 |
| Kursförluster | -8 | -13 |
| Omstruktureringskostnader | -17 | -4 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -25 | -1 476 |
| varav avskrivningar och nedskrivningar | − | − |
| Resultateffekt, netto | -9 | -1 397 |
| varav netto kursförluster/-vinster på | ||
| derivatinstrument som innehas för handel | − | 0 |
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar | 1 010 | 7 029 |
| Mottagna koncernbidrag | 16 829 | 16 085 |
| Kapitalvinster | 64 | 1 922 |
| Nedskrivningar | -644 | -348 |
| Lämnade koncernbidrag | -9 601 | -7 557 |
| Kapitalförluster | -2 | -2 246 |
| Summa | 7 656 | 14 885 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Kapitalvinster | 7 660 | 12 |
| Nedskrivningar | -1 | -1 |
| Summa | 7 659 | 11 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Utdelningar | 1 | 3 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | -24 | 5 |
| Förändringar i verkligt värde | 1 | -3 |
| Summa | -22 | 5 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 1 133 | 1 084 |
| Övriga ränteintäkter | 335 | 204 |
| Kursvinster | 1 436 | 427 |
| Summa | 2 904 | 1 715 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -545 | -675 |
| Övriga räntekostnader | -3 771 | -2 727 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | ||
| (se även not M14) | -20 | -23 |
| Kursförluster | -12 | -541 |
| Summa | - 4 348 | -3 966 |
| Resultateffekt, netto | 13 849 | 12 650 |
Till följd av en fortsatt minskning av det totala värdet av den litauiska mobilmarknaden på grund av konkurrens och prispress skrevs under 2012 värdet på aktierna i dotterbolaget UAB Omnitel ned med 674 MSEK. Av kapitalvinster från andelar i intressebolag avsåg 7 481 MSEK försäljningen av aktierna i OAO Telecominvest till AF Telecom Holding.
Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | -482 | 239 | -129 | 66 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | 156 | -72 | -71 | 5 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | 921 | -217 | -2 149 | 112 | − | − |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | 1 496 | 89 | 335 | 201 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 930 | -1 206 | 129 | -66 | − | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
2 179 | -1 463 | 2 149 | -320 | − | − |
| Övrigt | 67 | -8 | − | − | − | 3 |
| Summa | 3 771 | -2 727 | 1 425 | -114 | 335 | 204 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -1 590 | -1 259 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
-1 | 1 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-36 | -23 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat |
-1 627 | -1 281 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-18 | 31 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | -18 | 31 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Aktuell skatt hänförlig till transaktionskostnader vid återköp av egna aktier |
− | 14 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | − | 14 |
Resultat före skatt uppgick till 13 954 MSEK under 2012 respektive 10 972 MSEK under 2011. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 26,3 | 26,3 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
0,0 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrad skat tesats |
0,2 | − |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,4 | 10,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -15,2 | -25,3 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 11,7 | 11,7 |
Under 2012 utgjordes ej skattepliktiga intäkter främst av kapitalvinsten på försäljningen av intressebolaget OAO Telecominvest och under 2011 främst av utdelningar från dotterbolag.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 280 | 271 |
| Periodens förändring över totalresultatet | -54 | 11 |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar | − | -2 |
| Utgående redovisat värde | 226 | 280 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | − | − |
| Periodens förändring över totalresultatet | − | 2 |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder | − | -2 |
| Utgående redovisat värde | − | − |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Verkligt värde-justeringar avseende övriga finansiella anläggningstillgångar |
60 | 78 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 166 | 204 |
| Summa | 226 | 282 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | − | -2 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 226 | 280 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Snabbare avskrivningstakt, anläggningstillgångar | − | 2 |
| Summa | − | 2 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | − | -2 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | − | − |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 226 | 280 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2012 och 2011. Oredovisad uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2012 och 2011 till 2 801 MSEK respektive 3 490 MSEK.
Per den 31 december 2012 och 2011 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 12 730 MSEK respektive 13 271 MSEK.
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag vilket påverkade överavskrivningar på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Imma teriella tillgångar |
Maskiner | Imma teriella tillgångar |
Maskiner | |
| Ingående | |||||
| redovisat värde | − | − | 113 | 1 399 | |
| Upplösningar | − | − | -113 | -1 399 | |
| Utgående redovisat värde |
− | − | − | − |
Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | 541 | -1 574 |
| Förändring av ackumulerade överavskrivningar | − | 1 512 |
| Resultateffekt, netto | 541 | -62 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Eget kapital komponent |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde |
Reserv för verkligt värde |
-55 | -120 |
| Överfört till finansierings kostnader i årets resultat |
Reserv för verkligt värde |
79 | 2 |
| Effekt av ändrad skattesats | -12 | − | |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde |
-6 | 31 |
| Summa kassaflödes säkringar |
6 | -87 | |
| Finansiella instrument som kan säljas |
25 | − | |
| Nettoförändring i verkligt värde |
Reserv för verkligt värde |
− | -1 |
| Summa finansiella instrument som kan säljas |
25 | -1 | |
| Summa övrigt totalresultat | 31 | -88 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) |
-18 | 31 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga tillgångar | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | − | − | 83 | 77 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | − | -62 | -51 |
| Redovisat värde | − | − | 21 | 26 |
| varav pågående arbeten | − | 8 | 3 | |
| Ingående redovisat värde | − | 1 | 26 | 434 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet |
− | − | 8 | 3 |
| Försäljningar/utrangeringar | − | -1 | − | -399 |
| Omklassificeringar | − | − | − | 1 |
| Årets avskrivningar | − | − | -13 | -13 |
| Årets nedskrivningar | − | − | − | -0 |
| Utgående redovisat värde | − | − | 21 | 26 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2012. Goodwill skrevs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 13 | 23 |
| Pågående arbeten | 8 | 3 |
| Utgående redovisat värde | 21 | 26 |
Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | tekniska anläggningar | Maskiner och andra | och installationer | Inventarier, verktyg | Summa | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | − | − | 5 | 8 | 22 | 22 | 27 | 30 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | − | − | -3 | -16 | -12 | -16 | -15 |
| Redovisat värde | − | − | 5 | 5 | 6 | 10 | 11 | 15 |
| Ingående redovisat värde | − | 310 | 5 | 3 571 | 10 | 109 | 15 | 3 990 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | − | − | 5 | 2 | − | 1 | 5 | 3 |
| Försäljningar/utrangeringar | − | -317 | -4 | -3 559 | − | -95 | -4 | -3 971 |
| Omklassificeringar | − | 7 | − | -8 | − | -0 | − | -1 |
| Årets avskrivningar | − | − | -1 | -1 | -4 | -5 | -5 | -6 |
| Utgående redovisat värde | − | − | 5 | 5 | 6 | 10 | 11 | 15 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2012. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i
raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i intressebolag | utomstående bolag | Andelar i | tillgångar | Andelar i koncernbolag och övriga finansiella |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 901 | 899 | 21 | 18 | 176 405 | 168 679 | 177 327 | 169 596 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 18 | 2 | 2 | 6 | 20 695 | 4 014 | 20 715 | 4 022 |
| Investeringar | 4 | – | 15 | – | 6 779 | 15 085 | 6 798 | 15 085 |
| Avyttringar | -700 | – | -4 | – | -37 | -11 210 | -741 | -11 210 |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | -644 | 108 | -644 | 108 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | -1 654 | -271 | -1 654 | -271 |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | – | -3 | 30 | – | 30 | -3 |
| Utgående redovisat värde | 223 | 901 | 34 | 21 | 201 574 | 176 405 | 201 831 | 177 327 |
Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig per klass på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | – | – | 2 | 2 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 31 | 31 | 15 | 15 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 1 927 | 1 927 | 1 910 | 1 910 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 782 | 1 782 | 1 742 | 1 742 |
| varav betecknade som cashflow hedges | 40 | 40 | − | − |
| varav som innehas för handel | 105 | 105 | 168 | 168 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 1 | 1 | 2 | 2 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 1 963 | 1 963 | 1 933 | 1 933 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 5 678 | 5 678 | 1 603 | 1 744 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)/ | ||||
| Summa verkligt värde | 7 641 | 7 641 | 3 536 | 3 677 |
| Andelar i koncernbolag | 180 697 | 159 705 | ||
| Fordringar hos koncernbolag | 13 266 | 13 181 | ||
| Andelar i intressebolag | 223 | 901 | ||
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 4 | 4 | ||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 201 831 | 177 327 | ||
| varav räntebärande | 26 586 | 16 719 | ||
| varav icke räntebärande | 175 245 | 160 608 |
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut.
exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tilllämpas för fordringar hos koncernbolag.
Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i koncernens noter (not K15 och K16).
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om
| Dotterbolag, | Redovisat värde (MSEK) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |
| Svenska bolag | |||||
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 21 255 000 | 34 003 | 34 003 | |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 7 006 | 7 006 | |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 968 | 2 898 | |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka | 100 | 550 000 | 2 698 | 2 698 | |
| TeliaSonera Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm | 100 | 1 000 | 2 255 | 2 255 | |
| Telia International AB, 556352-1284, Stockholm | 100 | 20 000 | 1 722 | 1 722 | |
| Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 815 | 681 | |
| TeliaSonera Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 476 | 0 | |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 | |
| TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 1 000 | 229 | 229 | |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 | |
| Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Landskrona | 100 | 100 000 | 100 | – | |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5 000 | 8 | 8 | |
| Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm | 100 | 1 000 | 5 | 5 | |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 22 | 4 | |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 3 | 3 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 |
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | ||
|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 31 dec 2012 | 31 dec 2011 |
| Bolag utanför Sverige | ||||
| TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 97 202 | 77 206 |
| Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors | 100 | 267 966 000 | 277 | 277 |
| TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 |
| TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 6 835 | 6 835 |
| TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 |
| TEO LT, AB, 121215434, Vilnius | 88,2 | 684 791 575 | 3 760 | 2 884 |
| UAB Omnitel, 110305282, Vilnius | 100 | 39 688 889 | 2 153 | 2 797 |
| UAB Sergel, 125026242, Vilnius | 100 | 1 500 | 7 | 7 |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 328 300 | 123 | 123 |
| TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 205 190 | 13 | 13 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga | 24,5 | 140 679 | 2 | 2 |
| SIA Sergel, 010318318, Riga | 100 | 1 000 | 1 | 1 |
| AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn | 100 | 137 954 528 | 6 702 | 6 702 |
| Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid | 76,6 | 517 025 247 | 2 549 | 2 549 |
| ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul | 99 | 79 193 | 10 | 10 |
| TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul | 100 | 55 919 | 8 | 8 |
| TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | – | 1 329 | 1 329 |
| TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 2 700 000 | 681 | 681 |
| TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien | 100 | – | 118 | 118 |
| TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 |
| Telia Telecommunications International B.V., 34135584, Rotterdam | 100 | 45 000 | 4 785 | 4 785 |
| TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 60 | 60 |
| TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam | 100 | 1 810 719 000 | 1 | 1 |
| TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 20 | 20 |
| TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 |
| TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 |
| TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | – | 6 | 6 |
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa | 100 | 52 500 | 58 | 58 |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 126 |
| TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | – | 7 | 7 |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest | 100 | – | 19 | 19 |
| TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 40 050 | 19 | 19 |
| TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 20 001 | 10 | 10 |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 100 | 136 | 136 |
| TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 34 | ||
| Summa | 180 697 | 159 705 |
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia-Soneras andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via TeliaSonera Mobile Networks AB respektive TeliaSonera Mobile Holding AB.
TeliaSonera Norge Holding AB äger genom sin norska filial det absoluta flertalet av TeliaSonera-bolagen i Norge. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av övriga bolag utanför Sverige för jämförelseåret (34 MSEK) avser Sense Communications AB som likviderades under 2012. Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar | ||
| betecknade som säkringar av verkligt värde | 8 | − |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel |
425 | 421 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde | ||
| hierarkin – Not M19) | 433 | 421 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 16 | 5 |
| Fordringar hos joint ventures till upplupet anskaf | ||
| fningsvärde | 0 | 80 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 2 327 | 30 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och | ||
| Kreditrisk – Not M20) | 2 776 | 536 |
| Fordringar hos koncernbolag | 33 754 | 33 808 |
| varav koncernkontofordringar och | ||
| kortfristiga placeringar | 26 402 | 24 870 |
| varav kundfordringar m m | 7 352 | 8 938 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 167 | 169 |
| Förutbetalda kostnader | 47 | 58 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||
| fordringar | 36 744 | 34 571 |
| varav räntebärande | 26 495 | 24 901 |
| varav icke räntebärande | 10 249 | 9 670 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 5 | 115 |
| Övriga länder | 2 337 | 0 |
| Summa redovisat värde | 2 343 | 115 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 2 343 | 115 |
| Summa redovisat värde | 2 343 | 115 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 16 | 13 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | 0 | -8 |
| Summa kundfordringar | 16 | 5 |
| Ej förfallna kundfordringar | 15 | 3 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 1 | 2 |
| varav 30–180 dagar | 1 | − |
| varav mer än 180 dagar | − | 2 |
| Summa kundfordringar | 16 | 5 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos joint ventures) som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 327 | 110 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 0 | − |
| Summa lånefordringar och andra | ||
| kundfordringar | 2 327 | 110 |
För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dessa fordringar. Se även koncernens noter (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2012 och 2011. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 8 | 25 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | -8 | 8 |
| Återförda avsättningar | − | -25 |
| Utgående redovisat värde | 0 | 8 |
Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
25 496 | 7 255 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
25 496 | 7 255 |
| Summa kortfristiga placeringar | 25 496 | 7 255 |
| Kassa och bank | 1 307 | 1 592 |
| Summa (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk | ||
| – Not M20) | 26 802 | 8 847 |
| varav Likvida medel | 26 802 | 8 847 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2012 fanns inga spärrade medel på TeliaSonera AB:s bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).
Merparten av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, på försäkringstekniska grunder.
Moderbolagets verksamhet och personal inom fasta nät och bredband överfördes till ett dotterbolag per den 1 januari 2011. Följaktligen och efter myndighetstillstånd överfördes därmed sammanhängande pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar till dotterbolaget under 2011.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 1 591 | 9 633 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 490 | 524 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 081 | 10 157 |
| Pensioner intjänade under året | 38 | 36 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 108 | 111 |
| Utbetalning av pensioner | -154 | -153 |
| Avyttrad verksamhet | -1 | -8 105 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -15 | 35 |
| Förtida avgångspensioner | -5 | – |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 1 593 | 1 591 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 469 | 490 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 062 | 2 081 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 375 | 1 366 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 2 052 | 10 853 |
| Årets avkastning | 145 | 30 |
| Avyttrad verksamhet | 0 | -8 661 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | -195 | -170 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 002 | 2 052 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 7,1 | 1,3 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 2 062 | 2 081 |
| Förvaltningstillgångar | -2 002 | -2 052 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 409 | 461 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 469 | 490 |
Redovisade pensionsintäkter framkom på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 38 | 36 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 108 | 111 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad |
-20 | -23 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | -145 | -30 |
| Avyttrad verksamhet, förvaltningstillgångar | 0 | 8 661 |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | -1 | -8 105 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -15 | 35 |
| Förtida avgångspensioner | 5 | – |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i | ||
| egen regi | -30 | 685 |
| Försäkringspremier, administrationskostnader mm | 55 | 47 |
| Ändrade bedömningar | -3 | -6 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som |
||
| omstruktureringskostnader | -5 | – |
| Pensionskostnader (+)/-intäkter (-) | 17 | 726 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvalt ningstillgångar |
-51 | -760 |
| Redovisade pensionsintäkter | -34 | -34 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 6 | 6 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
de olika pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt var 3,7 procent under 2012 respektive 3,7 procent under 2011. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2012 respektive 2011.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 993 | 49,6 | 1 010 | 49,2 | |
| Aktier och övriga investeringar | 1 009 | 50,4 | 1 042 | 50,8 | |
| Summa | 2 002 | 100,0 | 2 052 | 100,0 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB | – | – | 8 | 0,4 |
Den 31 december 2012 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2013
skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas under 2013 uppgå till 155 MSEK.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| December 31, 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensions utbetalningar |
Omstruktu reringsav sättningar |
Garanti avsättningar |
Rättstvister | Försäkrings avsättningar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 45 | 5 | 4 | 240 | 35 | 329 | ||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
– | – | 4 | – | – | 4 | ||
| Årets avsättningar | 4 | 17 | – | – | – | 21 | ||
| Ianspråktagna avsättningar | -11 | -7 | − | – | -3 | -21 | ||
| Återförda avsättningar | – | – | -4 | – | – | -4 | ||
| Omklassificeringar | – | -5 | – | – | – | -5 | ||
| Utgående redovisat värde | 38 | 10 | 0 | 240 | 32 | 320 | ||
| varav långfristig del | 38 | – | – | – | 32 | 70 | ||
| varav kortfristig del | – | 10 | – | 240 | – | 250 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december 2012 förväntas bli fullt utnyttjad under 2013-2014. I garantiavsättningar ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2013-2024.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K21).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 17 600 | 17 600 | 17 896 | 17 896 | |
| Ränteswappar till verkligt värde | 340 | 340 | 421 | 421 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 340 | 340 | 377 | 377 | |
| varav som innehas för handel | 0 | 0 | 44 | 44 | |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 956 | 1 956 | 1 005 | 1 005 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 193 | 193 | – | – | |
| varav som innehas för handel | 1 764 | 1 764 | 1 005 | 1 005 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 19 896 | 19 896 | 19 322 | 19 322 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 60 690 | 71 147 | 46 958 | 53 396 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 0 | 0 | 375 | 376 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19)/Summa verkligt värde | 80 586 | 91 043 | 66 655 | 73 094 | |
| Lån från koncernbolag | 12 925 | 13 417 | |||
| varav övriga lån | 12 925 | 13 417 | |||
| Summa långfristiga lån | 93 511 | 80 072 | |||
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 401 | 401 | – | – | |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 29 | 29 | 8 | 8 | |
| Ränteswappar som innehas för handel | 42 | 42 | – | – | |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 343 | 343 | 655 | 655 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 815 | 815 | 663 | 663 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 5 271 | 5 271 | 9 703 | 9 744 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 652 | 652 | 697 | 698 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19)/Summa verkligt värde | 6 738 | 6 738 | 11 063 | 11 105 | |
| Lån från koncernbolag | 68 881 | 32 371 | |||
| varav koncernkontoskulder | 67 085 | 30 704 | |||
| varav övriga lån | 1 796 | 1 667 | |||
| Summa kortfristiga lån | 75 619 | 43 434 |
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2012 och 2011 till 1 065 MSEK respektive 1 038 MSEK.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K21) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Skulder till koncernbolag | 2 | 6 |
| Övriga skulder | 3 | 2 |
| Summa långfristiga skulder | 5 | 8 |
Inga långfristiga skulder för åren 2012 och 2011 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
135 | 577 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M19) |
135 | 577 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
198 | 172 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde |
48 | – |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19) | 381 | 749 |
| Skulder till koncernbolag | 753 | 959 |
| Övriga kortfristiga skulder | 556 | 398 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörs skulder och övriga kortfristiga skulder |
1 690 | 2 106 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2012 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2013 |
Apr–jun 2013 |
Jul–sep 2013 |
Okt–dec | 2013 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde |
246 | – | – | – | 246 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag. Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak kortfristiga avsättningar (se not M15 "Övriga avsättningar") samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M14 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| MSEK | Not | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M10, M11 | 1830 | 1 742 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat |
561 | 606 | |
| Derivat ej betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M10, M11 | 530 | 591 |
| Investeringar som innehas för | |||
| handel | M10 | 31 | 15 |
| Lånefordringar och kundfordringar | M10, M11, | ||
| M12 | 34 823 | 10 565 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | M10 | 5 | 6 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori |
37 219 | 12 919 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M16 | 562 | 385 |
| Derivat ej betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M16, M18 | 2 284 | 2 281 |
| Upplåning i säkringsförhållanden | |||
| avseende verkligt värde | M16 | 18 001 | 17 896 |
| Finansiella skulder värderade till | M15, M16, | ||
| upplupet anskaffningsvärde | M18 | 66 859 | 57 909 |
| Summa finansiella skulder per | |||
| kategori | 87 706 | 78 471 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2012 | 31 december 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | M10 | – | – | – | – | 2 | 2 | – | – |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för | |||||||||
| handel | M10 | 31 | – | – | 31 | 15 | – | – | 15 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | M10 | 4 | – | – | 4 | 4 | – | – | 4 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 1 830 | – | 1 830 | – | 1 742 | – | 1 742 | – |
| Derivat som innehas för handel | M10, M11 | 530 | – | 530 | – | 591 | – | 591 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt | |||||||||
| värde per nivå | 2 395 | – | 2 360 | 35 | 2 354 | 2 | 2 333 | 19 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende | |||||||||
| verkligt värde | M16 | 18 000 | – | 18 000 | – | 17 896 | – | 17 896 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 562 | – | 562 | – | 385 | – | 385 | – |
| Derivat som innehas för handel | M16, M18 | 2 284 | – | 2 284 | – | 2 281 | – | 2 281 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| per nivå | 20 846 | – | 20 846 | – | 20 562 | – | 20 562 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2012 och 2011.
Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2012 | 31 december 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 15 | 4 | 19 | 12 | 4 | 16 |
| Förändringar i verkligt värde | – | – | – | -3 | – | -3 |
| varav redovisade i årets resultat | – | – | – | -3 | – | -3 |
| varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång |
– | – | – | -3 | – | -3 |
| Förvärv | 16 | – | 16 | 6 | – | 6 |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 31 | 4 | 35 | 15 | 4 | 19 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella kostnader och intäkter".
Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (not K27).
TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| MSEK | Not | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggningstill gångar |
M10 | 7 641 | 3 536 |
| Kundfordringar och övriga kortfris tiga fordringar |
M11 | 2 776 | 536 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel |
M12 | 26 802 | 8 847 |
| Summa | 37 219 | 12 919 |
Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K27).
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K27).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2012 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Marknadsfinansiering | -5 416 | -784 | -1 572 | -938 | -11 209 | -10 787 | -6 552 | -9 741 -62 137 | -109 136 | |
| Övrig upplåning | -376 | -274 | – | – | – | – | – | – | – | -650 |
| Valutaränte- och ränteswappar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Skulder | -80 582 | -26 | -7 | -4 932 | -6 | – | – | – | – | -85 553 |
| Fordringar | 80 565 | 26 | 7 | 4 872 | 6 | − | − | − | − | 85 476 |
| Valutaswappar och valutaterminer | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Skulder | -4 094 | -1 952 | -687 | -789 | -4 085 | -11 985 | -5 395 | -1 851 -19 863 | -50 701 | |
| Fordringar | 4 010 | 2 064 | 605 | 765 | 4 303 | 11 558 | 5 445 | 1 977 | 20 500 | 51 227 |
| Summa, netto | - 5 893 | -946 | -1 654 | -1 022 | -10 991 | -11 214 | -6 502 | -9 615 -61 500 -109 337 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M15 "Övriga avsättningar", M18 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSonera AB förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2012 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 8 | 8 | 6 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | – | 24 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 38 MSEK respektive 42 MSEK för åren 2012 och 2011.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 58 MSEK under 2012 och 30 MSEK under 2011 medan inköp från koncernbolag uppgick till 230 MSEK och 487 MSEK för respektive år.
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till koncernens noter (not K29).
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera AB inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag |
4 609 | 4 877 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 38 |
| Summa ansvarsförbindelser | 4 647 | 4 915 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 3 418 MSEK (397 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav motförbindelser uppgående till 346 MEUR bestående av TeliaSoneras andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de villkor som är förknippade med bolagets telekomlicenser och frekvenstillstånd samt en motförbindelse om 44 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 697 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Under 2012 sålde TeliaSonera AB samtliga sina aktier i OAO Telecominvest till AF Telecom Holding. Köpeskillingen har inte betalts i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras AB:s fordran har vissa pantsättningar gjorts till förmån för moderbolaget, se vidare koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2012 |
31 dec 2011 |
|---|---|---|
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier | ||
| i 4T Sverige AB | 20 | 2 |
| Summa ställda säkerheter | 20 | 2 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ömsesidigt ställt sina aktier som säkerhet till förmån för övriga aktieägare.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2012 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2013 | 2013 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | år Summa | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | 1 | 2 | 4 | 4 | 3 | – | – | 16 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not M20) | 1 | 1 | 1 | 2 | 4 | 4 | 3 | – | – | 16 |
Angivna åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i koncernens noter (not K30).
Under 2011 likviderades mellanliggande holdingbolag för dotterbolagen Telia Nättjänster Norden AB i Sverige respektive TEO LT, AB i Litauen vilket medförde icke-kontanta aktiebytestransaktioner till ett verkligt värde uppgående till 4 106 MSEK.
Antalet anställda minskade till 241 per den 31 december 2012 (249 vid utgången av 2011).
Medelantalet anställda var:
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
||
| Sverige | 234 | 48,7 | 239 | 50,6 | ||
| Summa | 234 | 48,7 | 239 | 50,6 |
Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 7 medlemmar (2011: 8 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2012 | 31 dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattnings havare |
Styrelsen | Övriga ledande befattnings havare |
| Kvinnor | 27,3 | 30 | 27,3 | 30,0 |
| Män | 72,7 | 70 | 72,7 | 70,0 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 305 | 281 |
| varav prestationsaktieprogram | 6 | 4 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 99 | 86 |
| varav prestationsaktieprogram | 2 | 1 |
| Pensionskostnader | -34 | -34 |
| Summa sociala kostnader | 65 | 52 |
| Övriga personalkostnader | 35 | 35 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 405 | 368 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2012 | Jan–dec 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 56 (−) | 249 | 58 (−) | 223 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 7 medlemmar (2011: 8 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 2011 |
|||
| Pensionskostnader | 20 | 20 | ||
| Utestående pensionsförpliktelser | 154 | 156 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i koncernens noter (not K32).
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i koncernens noter (not K33).
| MSEK | Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2011 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PricewaterhouseCoopers AB (PwC) | ||
| Revision | 8 | 8 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 0 | 1 |
| Summa PwC | 9 | 9 |
| Ernst & Young AB (E&Y) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 1 | 8 |
| Summa E&Y | 1 | 8 |
| KPMG AB (KPMG) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 2 | 1 |
| Summa KPMG | 2 | 1 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 3 | 3 |
| Summa övriga revisionsföretag | 3 | 3 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 15 | 21 |
| Arvoden redovisade i eget kapital | ||
| PwC | ||
| Revisionsnära tjänster | 0 | 0 |
| Summa PwC | 0 | 0 |
| Summa arvoden redovisade i eget kapital | 0 | 0 |
| Totalsumma arvoden | 15 | 21 |
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 53 795 890 149 |
| Årets resultat | 12 327 390 108 |
| Summa | 66 123 280 257 |
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 2,85 SEK per aktie till ägarna | 12 340 741 626 |
| I ny räkning överförs | 53 782 538 631 |
| Summa | 66 123 280 257 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och
moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 6 mars 2013
Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Timo Peltola Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Maija-Liisa Friman Styrelseledamot
Magnus Brattström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Ingrid Jonasson Blank Styrelseledamot
Olli-Pekka Kallasvuo Styrelseledamot
Lars Renström Styrelseledamot
Jon Risfelt Styrelseledamot Per-Arne Sandström Styrelseledamot
Per-Arne Blomquist VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ) Org.nr 556103-4249
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för TeliaSonera AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 11-130.
årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för TeliaSonera AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat: styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 7 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
| TeliaSonera-koncernen Finansiell information (IFRS) |
2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat (MSEK) | ||||||||||
| Nettoomsättning | 104 898 | 104 804 | 106 979 | 109 550 | 103 585 | 96 344 | 91 060 | 87 661 | 81 937 | 82 425 |
| Rörelseresultat | 28 288 | 29 720 | 32 003 | 30 242 | 28 648 | 26 155 | 25 489 | 17 549 | 18 793 | 14 710 |
| Resultat efter finansiella poster | 24 482 | 26 872 | 29 936 | 27 614 | 26 411 | 25 251 | 25 226 | 17 019 | 17 448 | 13 899 |
| Årets resultat | 21 168 | 21 119 | 23 562 | 21 280 | 21 442 | 20 298 | 19 283 | 13 694 | 14 264 | 10 049 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 19 886 | 18 388 | 21 257 | 18 854 | 19 011 | 17 674 | 16 987 | 11 697 | 12 964 | 9 080 |
| EBITDA före engångsposter | 36 059 | 37 222 | 36 897 | 36 584 | 32 954 | 31 021 | 32 266 | 29 411 | 30 196 | 30 700 |
| EBITDA Av- och nedskrivningar |
34 962 20 542 |
37 181 13 263 |
37 661 13 479 |
35 159 12 932 |
31 658 12 106 |
30 333 11 875 |
31 113 11 203 |
27 508 13 188 |
30 841 15 596 |
32 035 17 707 |
| Finansiell ställning (MSEK) Goodwill och övriga immateriella anläggningstill |
||||||||||
| gångar | 83 278 | 92 017 | 90 531 | 100 239 | 100 968 | 83 909 | 74 172 | 74 367 | 69 534 | 61 820 |
| Materiella anläggningstillgångar | 62 657 | 61 291 | 58 353 | 61 222 | 61 946 | 52 602 | 48 195 | 48 201 | 47 212 | 49 161 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 51 034 | 62 865 | 62 458 | 60 849 | 62 265 | 48 633 | 41 826 | 40 526 | 35 353 | 42 061 |
| Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar | ||||||||||
| som innehas för försäljning | 57 373 | 36 710 | 39 209 | 47 360 | 39 107 | 31 558 | 35 199 | 40 681 | 39 873 | 37 018 |
| Summa tillgångar | 254 341 | 252 883 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 |
| Summa eget kapital | 113 396 | 122 871 | 132 665 | 142 499 | 141 448 | 127 057 | 127 717 | 135 694 | 128 067 | 115 834 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 109 440 | 115 518 | 125 907 | 135 372 | 130 387 | 117 274 | 119 217 | 127 049 | 121 133 | 112 393 |
| Avsättningar | 23 359 | 24 211 | 23 230 | 25 625 | 24 594 | 16 748 | 15 471 | 15 564 | 13 402 | 15 297 |
| Räntebärande skulder | 91 586 | 79 842 | 65 436 | 71 833 | 65 799 | 43 579 | 27 729 | 26 735 | 24 675 | 30 554 |
| Ej räntebärande skulder | 25 998 | 25 959 | 29 220 | 29 713 | 32 445 | 29 318 | 28 475 | 25 782 | 25 828 | 28 375 |
| Summa eget kapital och skulder | 254 341 | 252 883 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 |
| Sysselsatt kapital | 193 851 | 191 402 | 186 509 | 204 908 | 199 186 | 153 090 | 127 195 | 146 712 | 147 132 | 142 235 |
| Operativt kapital | 148 310 | 170 880 | 163 889 | 175 063 | 178 017 | 140 925 | 110 163 | 125 299 | 126 198 | 120 006 |
| Nettolåneskuld | 59 444 | 65 048 | 47 309 | 46 175 | 48 614 | 34 155 | 14 892 | 7 879 | 6 580 | 17 648 |
| Räntebärande nettoskuld | 47 254 | 60 350 | 43 573 | 42 668 | 44 652 | 31 830 | 10 736 | 5 320 | 3 741 | 8 847 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 38 879 | 26 950 | 27 434 | 30 610 | 25 091 | 26 529 | 27 501 | 26 990 | 24 403 | 26 443 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -6 359 32 520 |
-15 967 10 983 |
-16 476 10 958 |
-17 627 12 983 |
-19 634 5 457 |
-15 705 10 824 |
-13 084 14 417 |
-12 236 14 754 |
-7 991 16 412 |
-3 443 23 000 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | ||||||||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde |
-15 231 | -13 295 | -17 736 | -2 187 | -2 364 | -14 726 | -19 382 | -15 653 | -11 102 | -16 412 |
| Fritt kassaflöde | 17 289 23 740 |
-2 312 9 415 |
-6 778 12 901 |
10 796 16 643 |
3 093 9 333 |
-3 902 13 004 |
-4 965 16 596 |
-899 15 594 |
5 310 14 118 |
6 588 17 351 |
| Investeringar (MSEK) CAPEX |
15 685 | 17 384 | 14 934 | 14 007 | 15 795 | 13 531 | 11 101 | 11 583 | 10 331 | 9 267 |
| Förvärv och övriga investeringar | 1 905 | 672 | 1 735 | 2 842 | 9 060 | 7 171 | 3 951 | 2 732 | 9 099 | 2 851 |
| Summa investeringar | 17 590 | 18 056 | 16 669 | 16 849 | 24 855 | 20 702 | 15 052 | 14 315 | 19 430 | 12 118 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 34,4 | 35,5 | 34,5 | 33,4 | 31,8 | 32,2 | 35,4 | 33,6 | 36,9 | 37,2 |
| Rörelsemarginal (%) | 27,0 | 28,4 | 29,9 | 27,6 | 27,7 | 27,1 | 28,0 | 20,0 | 22,9 | 17,8 |
| Vinstmarginal (%) | 20,2 | 20,2 | 22,0 | 19,4 | 20,7 | 21,1 | 21,2 | 15,6 | 17,4 | 12,2 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 19,6 | 12,7 | 12,6 | 11,8 | 11,7 | 12,3 | 12,3 | 15,0 | 19,0 | 21,5 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 15,0 | 16,6 | 14,0 | 12,8 | 15,2 | 14,0 | 12,2 | 13,2 | 12,6 | 11,2 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,43 | 0,46 | 0,45 | 0,44 | 0,43 | 0,42 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,54 | 0,55 | 0,55 | 0,54 | 0,59 | 0,69 | 0,67 | 0,60 | 0,57 | 0,55 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 11,5 | 12,3 | 12,7 | 11,8 | 12,7 | 13,1 | 13,2 | 9,4 | 10,5 | 8,7 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 15,1 | 16,4 | 16,9 | 15,5 | 17,3 | 19,4 | 19,5 | 12,6 | 13,9 | 11,6 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 19,9 | 16,8 | 17,8 | 15,2 | 17,2 | 18,6 | 17,2 | 10,3 | 11,6 | 8,5 |
| Soliditet (%) | 39,7 | 44,0 | 48,0 | 49,1 | 50,5 | 50,3 | 49,9 | 58,9 | 63,8 | 58,5 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 58,8 | 58,2 | 39,3 | 34,9 | 36,5 | 31,3 | 15,0 | 6,6 | 5,4 | 15,9 |
| Nettolåneskuld/EBITDA (ggr) | 1,65 | 1,75 | 1,28 | 1,26 | 1,48 | 1,10 | 0,46 | 0,27 | 0,22 | 0,57 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 6,4 | 7,2 | 10,7 | 8,3 | 7,6 | 14,2 | 18,1 | 11,7 | 7,6 | 5,1 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 2,21 | 1,50 | 1,65 | 1,82 | 1,01 | 1,28 | 1,83 | 1,89 | 1,26 | 2,18 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| – vid periodens utgång | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 675,2 | 4 675,2 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 667,6 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 668,4 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) | 4,59 | 4,21 | 4,73 | 4,20 | 4,23 | 3,94 | 3,78 | 2,56 | 2,77 | 1,95 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK) 1), 2) | 2,85 | 2,85 | 2,75 | 2,25 | 1,80 | 4,00 | 6,30 | 3,50 | 1,20 | 1,00 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) 1), 2) | 12 341 | 12 341 | 12 349 | 10 104 | 8 083 | 17 962 | 28 290 | 15 717 | 5 610 | 4 675 |
| Utdelningsandel (%) | 62,1 | 67,7 | 58,1 | 53,6 | 42,5 | 101,6 | 166,5 | 136,9 | 43,3 | 51,4 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,27 | 26,69 | 28,04 | 30,15 | 29,04 | 26,12 | 26,55 | 28,29 | 25,91 | 24,04 |
1) För 2012 enligt styrelsens förslag.
2) För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
| Operativ information 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Mobilitetstjänster Abonnemang totalt (1000-tal) 20 537 19 520 18 384 16 963 15 900 14 501 13 434 13 000 11 545 9 519 varav Sverige Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 6 587 6 290 5 869 5 666 5 334 4 807 4 603 4 387 4 243 3 838 Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) 10 060 9 854 9 499 8 493 7 849 6 635 5 335 4 456 3 814 3 313 Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) 4 459 4 354 4 220 3 983 3 815 3 474 3 058 2 750 2 573 2 400 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 244 242 237 218 191 178 157 139 131 128 Mobil telefoni, churn totalt (%) 15 15 17 13 14 15 17 15 11 13 Mobil telefoni, ARPU (SEK) 190 196 196 192 189 194 204 213 227 252 varav Finland Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 3 249 3 231 3 237 2 874 2 676 2 449 2 407 2 507 2 297 2 428 Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) 5 476 5 471 5 575 5 604 5 618 5 473 5 936 5 642 4 820 4 743 Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) 2 827 2 840 2 896 2 831 2 911 2 656 2 554 2 405 2 147 2 090 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 268 255 266 280 276 284 285 277 253 232 Mobil telefoni, churn totalt (%) 26 28 25 22 17 16 19 24 28 17 Mobil telefoni, ARPU (EUR) 19 21 22 24 26 29 29 30 38 38 varav Norge Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 1 641 1 657 1 680 1 658 1 581 1 577 1 641 1 651 1 308 1 195 Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) 285 279 276 279 247 236 218 192 175 164 Mobil telefoni, ARPU (NOK) 248 259 291 309 330 348 352 333 339 342 varav Danmark Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 1 462 1 426 1 450 1 460 1 493 1 449 1 123 1 154 1 115 472 varav Baltikum Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) 1 953 1 990 2 000 1 991 2 012 2 012 2 074 1 889 1 338 1 052 Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) 1 070 1 092 1 068 1 042 1 056 1 015 803 735 649 534 Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) 868 795 797 766 778 765 759 677 595 – varav Spanien Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) 3 707 3 039 2 283 1 506 970 427 24 – – – Bredbandstjänster Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) 2 532 2 481 2 402 2 348 2 284 2 164 1 828 1 278 897 571 Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 3 594 4 267 4 666 5 212 5 806 6 218 6 497 7 064 8 312 8 087 varav Sverige Bredband, abonnemang (1000-tal) 1 175 1 149 1 129 1 125 1 122 1 061 915 711 526 394 Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 2 415 2 948 3 214 3 604 4 000 4 295 4 586 5 036 6 115 6 283 varav Finland Bredband, abonnemang (1000-tal) 501 491 476 458 478 473 412 350 243 150 Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 204 239 277 324 420 497 580 647 740 804 varav Norge Bredband, abonnemang (1000-tal) 184 188 195 223 176 177 172 – – – varav Danmark Bredband, abonnemang (1000-tal) 74 80 67 47 34 31 7 5 1 2 Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal) 132 148 153 205 226 251 165 195 212 172 varav Baltikum Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) 385 372 345 313 298 259 181 105 50 25 Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) 605 647 689 722 769 789 785 798 819 828 Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) 213 201 190 182 176 163 141 107 77 – Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) 238 285 333 357 391 386 381 388 426 – Eurasien Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 42 535 34 840 28 505 22 363 18 272 12 147 7 352 6 146 3 866 2 385 Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) 13 463 10 850 8 921 7 165 7 083 6 017 3 539 3 320 1 795 990 Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) 4 417 4 166 3 994 3 847 3 471 3 029 2 333 1 741 1 291 912 Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal) 9 475 7 688 6 832 5 074 2 683 690 – – – – Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal) 2 809 2 139 1 723 1 523 1 154 611 – – – – Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal) 2 074 2 066 2 044 1 892 1 582 1 296 1 032 715 481 307 Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) 1 251 1 089 907 660 550 504 448 370 299 176 Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal) 9 046 6 842 4 084 2 202 1 749 – – – – – Personal Antal anställda den 31 december 27 838 27 983 28 945 29 734 32 171 31 292 28 528 28 175 29 082 26 694 Medelantal anställda under året 26 793 27 005 27 697 28 815 30 037 28 561 26 969 27 403 25 381 26 188 varav i Sverige 8 486 8 378 8 937 9 170 10 152 10 002 10 427 11 061 10 948 11 321 varav i Finland 4 231 4 497 4 686 4 981 5 258 5 697 5 936 6 369 6 750 6 408 varav i övriga länder 14 076 14 130 14 074 14 664 14 627 12 862 10 606 9 973 7 683 8 459 varav kvinnor 11 465 11 786 12 212 13 111 13 251 12 571 12 164 11 934 11 427 10 936 varav män 15 328 15 219 15 485 15 704 16 786 15 990 14 805 15 469 13 954 15 252 Löner och ersättningar (MSEK) 9 863 9 979 10 405 11 152 11 011 9 632 8 918 9 023 8 674 8 460 Arbetsgivaravgifter (MSEK) 1 835 1 821 1 900 1 995 2 134 1 971 1 903 1 970 1 902 1 950 Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader 14,2 14,5 14,8 15,3 15,8 14,8 15,2 15,5 16,4 14,9 Nettoomsättning per anställd (kSEK) 3 915 3 881 3 862 3 802 3 449 3 373 3 376 3 199 3 228 3 147 Rörelseresultat per anställd (kSEK) 1 056 1 101 1 155 1 050 954 916 945 640 740 562 Förändring av arbetsproduktivitet (%) 14.1 11,2 10,8 11,1 7,8 7,1 11,2 8,3 10,8 -4,9 Nettoresultat per anställd (kSEK) 790 782 851 738 714 711 715 500 511 347 |
TeliaSonera-koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Innefattar personalkostnader, marknadsföringskostnader samt alla övriga rörelsekostnader som inte är inköp av varor och entreprenadtjänster eller samtrafik-, roaming- och övriga nätkostnader. Påverkbar kostnadsmassa innefattar inte engångsposter.
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.
Engångsposter omfattar kapitalvinster och kapitalförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader av engångskaraktär.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristiga lån och därtill kopplade säkerheter samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig summa tillgångar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stam-
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.
| k | tusen | M | miljoner G |
miljarder | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutakoder | ||||||
| SEK | Svenska kronor | GEL | Georgiska lari | NPR | Nepalesiska rupier | |
| AZN | Azerbajdzjanska manat | JPY | Japanska yen | RUB | Ryska rubler | |
| CZK | Tjeckiska koruny | KZT | Kazakstanska tenge | TJS | Tadzjikistanska somoni | |
| DKK | Danska kronor | LTL | Litauiska litas | TRY | Turkiska lira | |
| EUR | Europeiska euro | LVL | Lettiska lats | USD | US-dollar | |
| GBP | Brittiska pund | NOK | Norska kronor | UZS | Uzbekistanska som |
aktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 3 april 2013, klockan 4.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Kallelse publicerades på Telia-Soneras webbplats www.teliasonera.com i slutet av februari. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 26 mars 2013 och anmäla sig till bolaget senast onsdagen den 26 mars 2013.
Anmälan om deltagande kan ske skriftligen under adress TeliaSonera AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige, per telefon 08 402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00, eller via TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.com (endast privatpersoner).
Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/organisationsnummer, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 26 mars 2013 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade
hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 26 mars 2013.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliasonera.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast onsdagen den 26 mars 2013.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,85 kronor per aktie och att den 8 april 2013 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 11 april 2013.
VD:s tal kommer att finnas på webbplatsen www.teliasonera.com efter stämman.
Övrig information
Kontakta TeliaSonera Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Besöksadress: Stureplan 8, Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Investor Relations Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: TeliaSonera
TeliaSonera hjälper miljontals kunder att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt genom att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster. Internationell styrka och lokal förankring är kombinationen som gör oss unika och som skapar en kundupplevelse i världsklass – hela vägen från Norden till Nepal.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.