Innehåll

TeliaSonera i korthet	3
Året i korthet	4
Koncernchefens kommentarer	5
Marknader och varumärken	7
Förvaltningsberättelse	9
Bolagsstyrningsrapport	21
Styrelse inklusive ersättningar	28
Koncernledning inklusive ersättningar	30
Koncernens totalresultatrapporter	32
Koncernens balansrapporter	33
Koncernens kassaflödesrapporter	34
Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital	35
Koncernens noter	36
Moderbolagets resultaträkningar	86
Moderbolagets totalresultatrapporter	87
Moderbolagets balansräkningar	88
Moderbolagets kassaflödesanalyser	89
Förändringar av moderbolagets eget kapital	90
Moderbolagets noter	91
Förslag till vinstdisposition	107
Revisionsberättelse	108
Tio år i sammandrag – finansiell information	109
Tio år i sammandrag – operativ information	110
Definitioner	111
Årsstämma 2011	113
Kontaktinformation	114

TeliaSonera i korthet

TeliaSonera är en global pionjär inom telekom. Vi tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

Vår vision är att vara ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen. Vi är stolta över att vara pionjär inom telekombranschen – en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.

Våra produkter och tjänster levereras på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt baserat på en djup förståelse för kundens behov. Genom varaktigt förbättrad lönsamhet och kassaflöden ökar vi aktieägarvärdet.

TeliaSonera är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors.

Ett tjänsteföretag i världsklass

Våra fokusområden är:

Att bygga ett tjänsteföretag i världsklass
Att säkerställa hög kvalitet i våra nät
Att ha en effektiv kostnadsstruktur

En global pionjär inom telekom

TeliaSonera är ett internationellt företag med en global strategi. Vi agerar som ett lokalt företag på de marknader där vi verkar. Vi erbjuder våra tjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien.

Vår verksamhet

TeliaSoneras verksamhet är organiserad i tre affärsområden: Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien.

Mobilitetstjänster Bredbandstjänster Eurasien

Nettoomsättning och EBITDA-marginal före engångsposter, 2008–2010

Året i korthet

TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

Finansiell översikt

MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och marginaler	2010	2009	2008
Nettoomsättning	106 582	109 161	103 585
EBITDA före engångsposter	36 977	36 666	32 954
Marginal (%)	34,7	33,6	31,8
Rörelseresultat	32 083	30 324	28 648
Rörelseresultat före engångsposter	32 015	31 679	30 041
Nettoresultat	23 562	21 280	21 442
varav hänförligt till moderbolagets ägare	21 257	18 854	19 011
Resultat per aktie (SEK)	4,73	4,20	4,23
Räntabilitet på eget kapital (%, rullande
12 månader)	17,8	15,2	17,2
CAPEX i procent av nettoomsättning	14,0	12,8	15,2
Fritt kassaflöde	12 901	16 643	9 333

Nettoomsättning och EBITDA-marginal före engångsposter, 2008–2010

Höjdpunkter och framsteg

Stark finansiell utveckling

Den organiska omsättningstillväxten förbättrades under året och vinst per aktie steg 13 procent till rekordhöga 4,73 SEK per aktie.

TeliaSonera – en pionjär i branschen

Under året var vi den första operatören att lansera kommersiella 4G-tjänster även i Finland, Danmark och Estland. Redan i december 2009 lanserades 4G-tjänster i Sverige och Norge och utrullningen fortsätter under 2011.

Fortsatt tillväxt inom Eurasien

Ett stort kundintag och en förbättrad konjunktur ledde till en organisk omsättningstillväxt på 16 procent. I linje med vår strategi ökade vi vår ägarandel i UCell i Uzbekistan och Ncell i Nepal under året.

Ökad marknadsandel i Spanien

Vår spanska mobiloperatör, Yoigo, uppfyllde målet och redovisade positivt EBITDA-resultat i det fjärde kvartalet, endast fyra år efter lanseringen 2006. Yoigo har nått en marknadsandel på fyra procent.

Efterfrågan på on-demand-tjänster börjar ta fart

Tjänster som film börjar ta fart och under året hyrde vi ut mer än 2 miljoner filmer via vår tvtjänst i Sverige.

Resultat per aktie och utdelningar, 2008–2010

SEK per aktie

Koncernchefens kommentarer

Bästa aktieägare,

TeliaSonera fortsätter att växa och vara en pionjär i telekommunikationsbranschen genom att ligga i framkant med att introducera ny teknik och erbjuda nya tjänster till kunder på alla våra marknader.

Under 2010 fortsatte vi utrullningen av 4G-tjänster, som påbörjades sent under 2009 till kunder i Sverige och Norge. Vi var också den första operatören som lanserade kommersiella 4G-tjänster i Finland, Danmark och Estland. Vi ökade våra investeringar i fibertransmission och i fasta nätverksaccesser i Norden. I Eurasien startade utbyggnaden av 3G-nät i Uzbekistan och Nepal och vi förvärvade en sedan länge eftertraktad 3G-licens i Kazakstan.

Genom att lansera nya tjänster och investera i högkvalitativa nät med förbättrad kapacitet och täckning, fortsätter vi att tillgodose människors ständigt ökande behov av bandbredd och uppkoppling.

Marknadskrafter

Vi kan dela upp våra marknader i mogna marknader, där i princip alla har en mobiltelefon och den största delen av tillväxten kommer från mervärdestjänster, som fast och mobil internetaccess. På tillväxtmarknaderna bygger vi fortfarande ut täckning och kapacitet, då en mindre del av befolkningen har en mobiltelefon eller tillgång till internet.

I norra Europa ökar efterfrågan på smarttelefoner dramatiskt. Sju av tio sålda mobiltelefoner i våra svenska butiker var smarttelefoner under 2010. Dessa telefoner används mer och mer för uppkoppling till internet för att ta del av en mängd olika tjänster utöver att ringa och sända text- och e-postmeddelanden.

Dessutom ökar efterfrågan stadigt på on demand-tjänster, som film och vi hyrde ut fler än 2 miljoner filmer via vår tv-tjänst i Sverige förra året.

I Eurasien är befolkningarna större och yngre än i Europa, mobilpenetrationen är lägre och de fasta näten är begränsade. Vi hjälper kunderna i dessa länder att hoppa över utvecklingssteg direkt till framkanten av mobil telekommunikation, genom att erbjuda nya tjänster till rimliga priser. Utvecklingstakten är imponerande.

TeliaSonera har lång erfarenhet och en stark position i Eurasien. Redan i början av 1990-talet var vi grundare till vissa av verksamheterna. Genom att kombinera lokal expertis med internationell erfarenhet, utvecklar vi vår verksamhet tillsammans med våra lokala samarbetspartners, till att bli den ledande telekomoperatören på varje marknad, som tillsammans har en total befolkning på mer än 380 miljoner, inklusive Ryssland och Turkiet.

Efterfrågan på mobila tjänster har ökat dramatiskt under de senaste åren på grund av begränsade fasta nät, bättre geografisk täckning i näten, en mer utvecklad internationell roaming, populära mervärdestjänster och attraktiv prissättning. Att växa i regionen är av högsta prioritet för TeliaSonera och tillväxtpotentialen ligger i att utöka kundbasen samt ökad mobiltelefoni och dataanvändning.

"Överallt där vi är verksamma har vi samma mål: att bli nummer ett eller två på marknaden genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen, ha hög kvalitet i näten och en kostnadseffektiv struktur."

Lars Nyberg, VD och koncernchef, TeliaSonera

Våra tillgångar

Vi avser också att växa genom att öka innehavet i våra kärnverksamheter och vi fortsätter att söka nya möjligheter inom våra befintliga marknader eller i deras närhet.

Under första kvartalet 2010, ökade vi vårt ägande i UCell i Uzbekistan, en marknad som vi etablerade oss på 2007, och i det fjärde kvartalet ökade vi vårt ägande i Ncell i Nepal. Båda dessa marknader har uppvisat stark tillväxt med en ökande penetration och kundbasen ökade med 35 respektive 85 procent jämfört med föregående år.

Vi ser över vår tillgångsportfölj kontinuerligt och under året avyttrade vi Telia Stofa i Danmark, då det inte betraktades som kärnverksamhet.

Vår spanska mobiloperatör, Yoigo, uppfyllde målet som sattes upp 2006 och redovisade ett positivt EBITDA-resultat i det fjärde kvartalet, endast fyra år efter lanseringen. Yoigo är väl positionerad som utmanare i Spanien och har nått en marknadsandel på fyra procent. För att maximera aktieägarvärdet kommer vi nu att fortsätta utveckla verksamheten och nästa milstolpe är att visa positivt kassaflöde vid slutet av 2011.

Fokusområden

Överallt där vi är verksamma har vi samma mål: att bli nummer ett eller två på marknaden genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen, ha hög kvalitet i näten och en kostnadseffektiv struktur.

Under 2010 fortsatte vi att bygga ut högkvalitativa fasta och mobila nät med förbättrad kapacitet och täckning. Vi gjorde också framsteg i att arbeta mer integrerat inom hela företaget. Inom Mobilitets- och Bredbandstjänster infördes en gemensam verksamhetsmodell för att tillmötesgå kundernas behov på ett bättre sätt och för att skapa kostnads- och skalfördelar. I Eurasien har alla verksamheter, förutom UCell i Uzbekistan, omprofilerats med ett gemensamt varumärke, vilket ytterligare förstärker deras integrering i TeliaSonera-koncernen.

Agera lokalt baserat på en global strategi

TeliaSonera har utvecklats till en internationell koncern med en global strategi. Samtidigt arbetar vi som en lokal operatör på varje marknad. Genom att kombinera detta kan vi bygga vidare på våra gemensamma styrkor när vi introducerar nya teknologier och tjänster. Vi kan dra fördel av synergier och erfarenheter från alla våra marknader för att erbjuda det bästa till varje kund på varje marknad avseende kunskap och kompetens. Genom att agera lokalt kommer vi nära kunderna och försäkrar oss om att erbjudanden, försäljning och marknadsföring är anpassade för deras specifika behov oavsett om det gäller att införa en ny prisplan i Spanien, ett tverbjudande i Estland eller en molnbaserad tjänst till ett svenskt offentligt eller privat företag. Denna strategi utgör en stark grund för den framtida utvecklingen av vår verksamhet.

Ett framgångsrikt år

2010 var ett framgångsrikt år för TeliaSonera. Den organiska omsättningstillväxten förbättrades under hela året och resultatet per aktie steg 13 procent 2010. Lägger man därtill en stark finansiell ställning, kunde styrelsen föreslå en 22-procentig höjning av ordinarie utdelning. Utöver detta har de beslutat att utnyttja bemyndigandet från årsstämman om återköp av aktier. TeliaSonera kommer att återköpa utestående aktier för ett totalt värde av cirka 10 miljarder kronor.

Ett av våra fokusområden är att ha en kostnadseffektiv verksamhet för att säkerställa vår konkurrenskraft. Vi drog fördel av tidigare kostnadsneddragningar under första hälften av 2010. Under det andra halvåret identifierade organisationen ytterligare besparingar som kommer att implementeras under 2011. Vi räknar med att den gemensamma verksamhetsmodellen och den landsöverskridande organisationen inom Mobilitets- och Bredbandstjänster kommer att leda till synergier, men det finns också behov av att rekrytera ny kompetens.

Blickar vi framåt förväntar vi oss att omsättningstillväxten i lokala valutor kommer att bli cirka 4 procent 2011. Detta kommer främst att drivas av mobildata i Norden, ökad marknadsandel i Spanien och högre mobilpenetration i Eurasien.

Stockholm den 8 mars 2011

Lars Nyberg VD och koncernchef

Marknader och varumärken

		Ägar		Antal		Marknads
		andel		abonnemang	Marknads	andel	Huvud
Land	Varumärke	(procent)	Tjänst	(tusental)	position	(procent)¹	konkurrenter	Logotyper
Majoritetsägda bolag
Sverige	Telia, Halebop	100	Mobil	5 869	1	41	Tele2, Telenor,
							"3"
	Telia	100	Bredband	1 129	1	44	Telenor, Com Hem
	Telia	100	Fast telefoni	3 491	1	65	Tele2, Telenor,
			inkl. voip				Com Hem
	Telia	100	Tv	450	4	10	Com Hem, Boxer,
							Telenor, Tele2
Finland	Sonera,	100	Mobil	3 237	2	37	Elisa, DNA
	TeleFinland
	Sonera Sonera	100 100	Bredband Fast telefoni	476 278	2 2	30 24	Elisa, DNA Elisa, Finnet, DNA
			inkl. voip

	Sonera	100	Tv	218	4	12	DNA, PlusTV, Elisa
Norge	NetCom, Chess	100	Mobil	1 680	2	27	Telenor, Tele2




	NextGenTel	100	Bredband	195	2	14	Telenor, Get,
							Ventelo
	NextGenTel	100	Fast telefoni	36	5	1	Telenor, Ventelo,
			(voip)				Telio
	NextGenTel	100	Tv	6	10	<1	Telenor, Get,
							RiksTV, Viasat
Danmark	Telia, Call me	100	Mobil	1 450	3	18	TDC, Telenor, "3"
	Telia, DLG Tele²	100	Bredband	67	4	3	TDC, Telenor, Stofa
	Telia, Call me,	100	Fast telefoni	181	3	5	TDC, Telenor
	DLG Tele²		inkl. voip

	Telia	100	Tv	5	10	<1	TDC, Stofa,
							Viasat, Telenor
Litauen	Omnitel, Ezys	100	Mobil	2 000	1	40	Bité GSM, Tele2
	TEO	68,1	Bredband	345	1	50	Dokeda, Viginta,
	TEO	68,1	Fast telefoni	690	1	94	Penkiu Baltnetos
			inkl. voip				komunikacijos,
							Eurocom SIP
	TEO	68,1	Tv	131	1	19	Viasat, Vinita,
							Balticum TV
Lettland	LMT, Okarte,	60,3	Mobil	1 068	1	44	Tele2, Bité Latvia
	Amigo


Estland	EMT, Diil	100	Mobil	797	1	47	Tele2, Elisa
	Elion	100	Bredband	190	1	52	Starman, STV
	Elion	100	Fast telefoni	364	1	80	Starman, Elisa
			inkl. voip
	Elion	100	Tv	125	2	30	Starman, STV,
							Viasat
Spanien	Yoigo	76,6	Mobil	2 283	4	4	Telefónica,
							Vodafone, Orange
Kazakstan³	Kcell	51	Mobil	8 921	1	50	VimpelCom, Tele2
Azerbajdzjan³	Azercell	51,3	Mobil	3 994	1	55	Bakcell, Azerfon

Uzbekistan	UCell	94	Mobil	6 832	2	32	MTS, VimpelCom

Tadzjikistan	Tcell4	60	Mobil	1 723	1	36	Babilon Mobile,
		59,4					VimpelCom
Georgien³	Geocell	100	Mobil	2 044	1	44	Magticom, VimpelCom
Moldavien³	Moldcell	100	Mobil	907	2	32	Orange

Nepal5	Ncell	80	Mobil	4 084	2	42	NTC

Intressebolag
Lettland	Lattelecom	49	Bredband	227	1	50	Balticom, Izzi
	Lattelecom	49	Fast telefoni inkl. voip	548	1	75	Balticom, Izzi
	Lattelecom	49	Tv	170	1	25	BaltkomTV, Izzi, Viasat
Ryssland	MegaFon	43,8	Mobil	57 200	2	26	MTS, VimpelCom
Turkiet	Turkcell	38,0	Mobil	33 900	1	55	Vodafone, Avea
Ukraina6	Life		Mobil	9 800	3	17	Kyivstar, MTS
Vitryssland6	Life		Mobil	1 200	3	6	Velcom, MTS

¹ För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel om omsättningen. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik. För tv baseras marknadsandelen på antal betal-tv abonnemang för kabel-tv, satellittv, marksänd tv och ip-tv.

² TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget.

³ För Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, avser procentsiffran i Fintur Holdings B.V.s ägarandel i de fyra bolagen. TeliaSonera äger direkt och indirekt 74 procent i Fintur Holdings.

4 Omfattar Indigo Tajikistan (60 procent) och Somoncom (59,4 procent).

För Nepal avser procentsiffran TeliaSonera Asia Holding B.V.s ägarandel.

TeliaSonera äger 75,45 procent i TeliaSonera Asia Holding B.V.

6 Turkcells dotterbolag i Ukraina och Vitryssland, i vilka Turkcell äger 55 procent respektive 80 procent.

Förvaltningsberättelse

TeliaSonera redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på affärsområdessegmenten Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien och Övrig verksamhet. Affärsområdena baseras på affärsenheter som i de flesta fall är landsorganisationer, och för vilka viss finansiell information redovisas. Området Övrig verksamhet omfattar enheterna Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSonera har koncernfunktioner för Kommunikation, Ekonomi och finans (inklusive M&A och Inköp), Human Resources, Internrevision, IT och Juridik.

Vision och strategi

Affärsidé – att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster

TeliaSoneras affärsidé är att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi skapar värde genom att fokusera på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och uppnå en effektiv kostnadsstruktur.

TeliaSonera är ett internationellt företag med en global strategi, men varhelst vi verkar, agerar vi som ett lokalt företag.

Vision - ett tjänsteföretag i världsklass och en ledande aktör i branschen

TeliaSoneras vision är att vara ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen. Vi är stolta över att vara pionjär inom telekombranschen – en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.

Vi agerar på ett ansvarsfullt sätt, baserat på ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper.

Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv – i arbetslivet och för utbildning och nöje.

Vi bidrar på så sätt till en värld med bättre möjligheter.

Gemensamma värderingar - en grund för vårt dagliga arbete

Våra gemensamma värderingar skapar en grund för vårt dagliga arbete. De är:

Skapa värde

Nyckeln till att skapa värde ligger i att vara kundfokuserad och affärsinriktad. Att vara innovativ och agera som pionjär är en del av vårt arv. Vi delar med oss av kunskap, samarbetar i team och över gränser samt använder våra resurser på ett effektivt sätt. Vi tar ägarskap, följer upp och ger återkoppling för att säkerställa att vi främjar enkla och hållbara lösningar som ger mervärde åt våra kunder.

Visa respekt

Vi visar tillit, mod och integritet. Våra medarbetares kunnande och mångfald värderas högt och vi ansvarar alla för att skapa ett bra arbetsklimat. Vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade – på ett professionellt och rättvist sätt. Vi värnar om såväl kund- som nätverksintegritet och vi agerar alltid i kundernas och företagets intresse.

Få det att hända

Vi fattar beslut för att få till stånd utveckling och förändring. Planering och snabb implementering är avgörande. Vi främjar ett vitalt arbetsklimat där alla kan bidra och vi tar tillvara medarbetarnas kompetens och engagemang. Våra kunder ska känna att det är enkelt och givande att göra affärer med oss och kunderna ska uppleva att vi håller våra löften.

TeliaSoneras tre fokusområden

TeliaSonera har identifierat tre fokusområden som omfattar alla affärsområden. De är:

Ett tjänsteföretag i världsklass

Allt handlar om kunder. Alla våra diskussioner måste utgå från kundernas behov och vårt mervärde i relation till våra konkurrenter.

Kvalitet i våra nät

TeliaSoneras verksamhet och varumärke bygger på tillförlitlighet. Det är grundläggande att vi har hög kvalitet i våra nät på alla våra marknader. Varje misslyckande påverkar vårt varumärke negativt. Efterfrågan på bandbredd är så gott som obegränsad och kräver uppgradering av näten för att stödja nya mervärdestjänster. CAPEX uppgick till 14,9 GSEK under 2010 och inkluderade investeringar i ökad nätkapacitet och uppgraderingar för att stödja nya mervärdestjänster. God kvalitet kostar inte mer än dålig kvalitet – det kostar faktiskt mindre.

Kostnadseffektivitet

TeliaSonera kan inte bli ett tjänsteföretag i världsklass med högre strukturella kostnader än konkurrenterna. Fortsatta effektiviseringar är avgörande för att TeliaSonera skall kunna anpassa kostnadsbasen till övergången från traditionella tjänster till nya mervärdestjänster. Detta är den enda möjligheten för att TeliaSonera skall vara en bra arbetsgivare på lång sikt och vara intressant för sina kunder.

Övergripande strategi

TeliaSoneras övergripande strategi är att leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse av nuvarande och framtida kundbehov.

För att skapa aktieägarvärde genom uthållig och förbättrad lönsamhet och kassaflöden, ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Norden och Baltikum – fokus på marginaler och kassaflöde

Norden och Baltikum är mogna marknader med hög mobilpenetration och här har TeliaSonera en ledande marknadsposition. Målet är att växa i linje med marknaderna eller bättre, dra fördel av tillväxten i mobil data och att bibehålla lönsamheten. De

nordiska och baltiska marknaderna är utsatta för prispress orsakad av hård konkurrens och myndighetsinverkan. Under dessa förutsättningar är effektivitet i organisationen en av TeliaSoneras främsta prioriteringar. TeliaSonera strävar konstant efter att öka effektiviteten för att kunna utveckla nya mobilitets- och ip-baserade tjänster.

Vår strategi i Norden och Baltikum är att fokusera på:

Stark tillväxt inom mobil data
Migration till ip-baserade tjänster
Marginaler och kassaflöde

Eurasien – tillväxt och höga marginaler

TeliaSoneras målsättning är att expandera i Eurasien och dess omgivning. Därför strävar vi efter att växa organiskt såväl som att öka ägarandelen i våra icke-helägda verksamheter och göra kompletterande förvärv på befintliga marknader.

Vi koncentrerar oss på marknader med låg mobilpenetration, relativt stora befolkningar och växande ekonomier där vi kan utnyttja vår managementerfarenhet av att driva verksamhet i området.

I Eurasien är mobilpenetrationen lägre än på TeliaSoneras övriga marknader och de fasta näten inte lika utbyggda. Det innebär att dessa länder förlitar sig på mobila nät, vilket skapar en stor potential för TeliaSonera.

Våra strategiska prioriteringar i Eurasien de kommande åren är:

Stärka och skapa ledande marknadspositioner
Säkerställa hög kvalitet i våra nät och tjänster
Uppnå balanserad tillväxt och lönsamhet
Erbjuda nya tjänster som mobilt bredband
Säkerställa stark bolagsstyrning och riskhantering

Spanien – utveckling av Yoigo

På den spanska marknaden har TeliaSonera som målsättning att, tillsammans med sina lokala partners, skapa en effektiv lågkostnadsmobiloperatör med en marknadsposition som uppnår varaktigt goda resultat och kassaflöden och därmed höjer verksamhetens värde.

Datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder

Vår strategi är byggd på antagandet att datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder och att efterfrågan på bandbredd är obegränsad. Detta har två konsekvenser:

Fasta nät fortsätter att vara konkurrenskraftiga där det redan finns en etablerad infrastruktur med stark tillväxt inom nya tjänster såsom ip-tv, video-on-demand och ip-baserat bredband.
Prismodellerna kommer att utvecklas. Vi kommer att röra oss från en röstbaserad prismodell till att börja ta betalt för access, konsumtion och hastighet.

Risker och riskhantering

TeliaSonera är verksamt på många geografiska marknader med en rad olika produkter och tjänster, i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera omfattas av ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat risk som något som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera, bedöma och rapportera verksamhetsrelaterade och finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt att minska dessa risker när det är möjligt. Riskhantering är en del av TeliaSoneras verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. De främsta riskerna är relaterade till bransch- och marknadsförhållanden, verksamheten och strategiska aktiviteter, intressebolag och joint ventures, ägandet av TeliaSoneras aktier, finansförvaltning, finansiell rapportering och ansvarsfullt företagande. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten och till aktieägarfrågor beskrivs i not K35, och finansiella risker i not K27 till koncernredovisningen. Kontrollmiljö och riskhantering med avseende på intern kontroll av finansiell rapportering beskrivs i bolagsstyrningsrapporten. Risker relaterade till ansvarsfullt företagande beskrivs i Corporate Responsibility-rapporten.

Utvecklingen under 2010

Under 2010 ökade nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv 3,5 procent. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 2,4 procent till 106,6 GSEK. I början av året var utsikterna som bolaget gett, att nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv förväntades bli något högre 2010 jämfört med 2009. Under året steg tillväxten i nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv. Tillväxten drevs av den positiva utvecklingen i mobildata, Yoigo i Spanien och Eurasien.

Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv	Kv 1 2010	Kv 2 2010	Kv 3 2010	Kv 4 2010	2010
Kvartalsvis tillväxt* %,	2,5	3,3	4,3	4,2	3,5

*) Jämfört med samma kvartal föregående år.

EBITDA före engångsposter var den högsta som någonsin rapporterats och uppgick till 37,0 GSEK (36,7). Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare var 21,3 GSEK (18,9) och resultat per aktie 4,73 SEK (4,20). Fritt kassaflöde sjönk till 12,9 GSEK (16,6) på grund av högre betald skatt om 2,9 GSEK och högre betald CAPEX om 0,6 GSEK.

Konjunkturläget i de baltiska länderna hade en stark negativ påverkan på nettoomsättningen. Omsättningsutvecklingen har dock stabiliserats under året medan marginalerna har upprätthållits på alla marknader.

I Eurasien förbättrades marginalen på alla marknader och marknadspositionerna försvarades eller förbättrades. Nätutbyggnaden fortsatte med fokus på Nepal och Uzbekistan, vilket medverkade till tillväxten på marknader med lägre mobilpenetration.

TeliaSonera var den första operatören att lansera kommersiella 4G-tjänster i Finland, Danmark och Estland under det fjärde kvartalet 2010. Idag erbjuds tjänsterna i Finland till kunder i Åbo och Helsingfors. I Danmark i Köpenhamn, Århus, Odense och Ålborg och i Estland erbjuds tjänsterna i de centrala delarna av Tallin, Tartu och Kohila samt IT College of Tallinn University of Technology. Nätutbyggnaden fortsätter under 2011.

I oktober lanserade Ncell i Nepal världens högst belägna mobildatatjänster när de började erbjuda 3G-tjänster vid Mount Everest.

Den 11 maj 2010 tilldelades TeliaSonera en 4G-licens i Danmark. Licensen var för 2 * 20 MHz parat spektrum och 10 MHz oparat spektrum i frekvensbandet 2,5 GHz och gäller i 20 år.

Den 23 september 2010 emitterade TeliaSonera AB en 15-årig euro-obligation om 500 MEUR som förfaller till betalning i oktober 2025, inom ramen för befintligt 9 GEUR EMTN (Euro Medium Term Note) program. Räntekostnaden blev 3,928 procent per år motsvarande Euro Mid-swaps +100 räntepunkter.

I tredje kvartalet 2010 gjorde TeliaSonera en nedskrivning om 678 MSEK av bokfört värde avseende den kambodjanska verksamheten. 2008 förvärvade TeliaSonera Applifone i Kambodja (varumärke Star-Cell) som en del av förvärvet av Spice Nepal i Nepal. Marknaden präglas av stark konkurrens och hög omsättning av kunder. Under det första kvartalet 2010 stod det klart att TeliaSoneras ambitioner på den kambodjanska marknaden måste ses över och segmentsansvaret flyttades från affärsområde Eurasien till TeliaSonera Holding inom Övrig verksamhet. Efter ytterligare analys av marknadspositionen omprövades värdet på Applifone under tredje kvartalet 2010.

Under fjärde kvartalet slog Applifone ihop sin verksamhet med Latelz Co. Ltd. (varumärke Smart Mobile) för att bli en större operatör på den kambodjanska marknaden. För ytterligare information, se avsnittet Förvärv och avyttringar.

Den 2 december 2010 förlängde TeliaSoneras styrelse anställningskontraktet för Lars Nyberg, VD och koncernchef, till december 2013.

Den 20 december 2010 tecknade TeliaSonera en ny kreditfacilitet på 1 GEUR med 7 års löptid.

Den 25 december 2010 erhöll TeliaSoneras dotterbolag Kcell i Kazakstan en permanent 3G-licens som ersatte den tillfälliga 3G-licensen som tilldelades i december då 3G-tjänster lanserades i Almaty och Astana.

			Föränd
MSEK, förutom resultat per aktie och marginal	2010	2009	ring, %
Nettoomsättning	106 582	109 161	-2
Påverkbar kostnadsmassa¹	-31 700	-33 241	-5
EBITDA² före engångsposter³	36 977	36 666	1
Marginal (%)	34,7	33,6
Av- och nedskrivningar	-13 479	-12 932	4
Resultat från intressebolag och joint ventures	7 821	8 015	-2
Engångsposter³, inom EBITDA	764	-1 425
Rörelseresultat	32 083	30 324	6
Finansiella intäkter och kostnader,
netto	-2 147	-2 710	-21
Skatter	-6 374	-6 334	1
Nettoresultat	23 562	21 280	11
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	21 257	18 854	13
Innehav utan bestämmande inflytande	2 305	2 426	-5
Resultat per aktie (SEK)	4,73	4,20	13
Nettoresultat före engångsposter³	32 015	31 679	1
Marginal (%)	30,0	29,0
¹ Se "Kostnader" nedan för information om den påverkbara kostnadsmassan.

² EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. TeliaSonera definierar EBITDA som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och samägda bolag.

³ Se "Engångsposter" nedan för detaljerad information om engångsposter.

Nettoomsättning

MSEK	2010	2009	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %
Mobilitetstjänster	50 597	50 671	-74	-0
Bredbandstjänster	39 875	43 326	-3 451	-8
Eurasien	16 043	14 836	+1 207	8
Övrig verksamhet	5 181	5 706	-525	-9
Eliminering av internförsäljning	-5 114	-5 378	+264	5
Koncernen	106 582	109 161	-2 579	-2

Nettoomsättningen sjönk 2,4 procent till 106 582 MSEK (109 161). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv ökade 3,5 procent. Den negativa påverkan från avyttringar var 0,4 procent och den negativa effekten av valutakursförändringar var 5,5 procent.

Nettoomsättning i lokala valutor och
exklusive förvärv	2010
Förändring (%), Mobilitetstjänster	6,2
Förändring (%), Bredbandstjänster	-4,6
Förändring (%), Eurasien	16,4
Förändring (%), Övrig verksamhet	7,2
Förändring (%), Koncernen	3,5

Inom Mobiltetstjänster sjönk nettoomsättningen 0,1 procent till 50 597 MSEK (50 671). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 6,2 procent. Den negativa effekten av valutakursförändringar var 6,3 procent.

Inom Bredbandstjänster sjönk nettoomsättningen 8,0 procent till 39 875 MSEK (43 326). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 4,6 procent. Den positiva effekten av förvärv var 0,4 procent och den negativa effekten från valutakursförändringar var 3,8 procent.

Inom Eurasien steg nettoomsättningen 8,1 procent till 16 043 MSEK (14 836). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 16,4 procent. Den negativa effekten från valutakursförändringar var 8,3 procent.

Antalet abonnemang steg med 10,1 miljoner till 157,1 miljoner. Antalet abonnemang i de majoritetsägda verksamheterna steg till 55,3 miljoner och i intressebolagen till 101,8 miljoner.

Kostnader

Varu- och tjänsteinköp¹ uppgick till 38,4 GSEK och sjönk 2,8 procent jämfört med 2009 vilket var i linje med omsättningsutvecklingen och bruttomarginalen var stabil mellan 2009 och 2010.

Påverkbar kostnadsmassa i lokala valutor och exklusive förvärv steg 1,3 procent jämfört med föregående år, med ökningar inom Mobilitetstjänster och Eurasien som delvis uppvägdes av kostnadsbesparingar inom Bredbandstjänster och huvudkontoret.

Personalkostnader sjönk jämfört med 2009. I Eurasien, där TeliaSonera växer, steg personalkostnaderna. Kostnaderna var oförändrade inom Mobilitetstjänster (i lokala valutor) och sjönk inom Bredbandstjänster och koncernfunktioner.

Marknadsföringskostnader ökade till följd av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter. Uppskjutna marknadsföringsaktiviteter i vissa affärsenheter under 2009 påverkade också skillnaden mellan åren.

Övriga kostnader bland annat för lokaler, it, resor och konsulter sjönk, till följd av en rad löpande aktiviteter för en bättre kostnads- och stödstruktur. TeliaSoneras egna produkter såsom konferenssamtal och videokonferenser har använts i större utsträckning än tidigare.

Av- och nedskrivningar ökade 4,2 procent till 13 479 MSEK (12 932) inkluderande en nedskrivning om 678 MSEK avseende den kambodjanska verksamheten. Avskrivningar före engångsposter sjönk till 12 787 MSEK (12 861) till följd av valutakursförändringar.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto var positiva och uppgick till 578 MSEK under 2010. Positiva effekter från kapitalvinster från försäljningen av det danska dotterbolaget Telia Stofa och upplösning av en holländsk holdingbolagsstruktur motverkades endast delvis av omstruktureringskostnader under 2010.

Kostnader MSEK	2010	2009	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %

Varu- och tjänsteinköp		-17 015 -16 744	-271	2
Samtrafik- och roamingkostnader		-15 630 -17 308	+1 678	-10
Övriga nätkostnader	-5 378	-5 245	-133	3
Förändring i varulager	-384	-213	-171
Påverkbar kostnadsmassa		-31 700 -33 241	+1 541	-5
Personalkostnader		-13 685 -14 806	+1 122	-8
Marknadsföringskostnader	-7 318	-6 880	-438	6
Övriga kostnader		-10 697 -11 555	+857	-7
Totalt före av- och nedskrivningar		-70 107 -72 751	+2 644	-4
Av- och nedskrivningar		-13 479 -12 932	-547	4
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	578	-1 169	+1 747	-149
Totalt		-83 008 -86 852	+3 844	-4

¹ Varu- och tjänsteinköp består av köpta varor och tjänster, samtrafik- och roamingavgifter, nätverkskapacitet och förändring i inventarier.

Engångsposter

Engångsposter som påverkade rörelseresultatet uppgick till 68 MSEK (-1 355) och inkluderade en kapitalvinst om 830 MSEK från försäljningen av Telia Stofa i Danmark, en icke kassapåverkande positiv valutakurseffekt om 347 MSEK i Övrig verksamhet, hänförlig till slutlig upplösning av en holländsk holdingbolagsstruktur, kostnader om 373 MSEK relaterade till effektiviseringsåtgärder och nedskrivning om 678 MSEK avseende den kambodjanska verksamheten.

I följande tabell redovisas engångsposter för 2010 och 2009. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller "Rörelseresultat före engångsposter". Dessa poster ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och för varje affärsområde.

MSEK	2010	2009
Inom EBITDA	764	-1 425
Omstruktureringskostnader,
implementeringskostnader för att utvinna synergier
m m:
Mobilitetstjänster	-26	-452
Bredbandstjänster	-142	-1 158
Eurasien	-47	282
Övriga verksamheter	-144	-97
varav TeliaSonera Holding	-37	-33
Kapitalvinster/-förluster
Telia Stofa	830	-
Övriga enheter	293	-
Inom av- och nedskrivningar	-692	-71
Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider:
Bredbandstjänster	-14	-71
Övriga verksamheter	-678	-
Inom Resultat från intressebolag och joint ventures	-4	141
Kapitalvinster	-4	141
Inom Finansiellt netto	–	–
Summa	68	-1 355

Resultat

EBITDA före engångsposter steg 0,8 procent till 36 977 MSEK (36 666). Ökningen i lokala valutor och exklusive förvärv var 6,1 procent. Ökningen i EBITDA drevs av stark omsättningstillväxt inom Mobilitetstjänster och Eurasien såväl som marginalförbättringar inom Eurasien. Marginalen steg till 34,7 procent (33,6).

EBITDA före engångsposter,			Föränd ring,	Föränd ring,
MSEK	2010	2009	MSEK	%
Mobilitetstjänster	14 928	14 916	+12	-0
Bredbandstjänster	13 035	13 903	-868	-6
Eurasien	8 348	7 536	+812	11
Övrig verksamhet	640	310	+330	106
Elimineringar	26	1	+25
Koncernen	36 977	36 666	+311	1

Rörelseresultatet före engångsposter steg till 32 015 MSEK (31 679) främst tack vare högre EBITDA. Resultatet från intressebolag sjönk 2,4 procent till 7 821 MSEK (8 015) särskilt drivet av valutakursförändringar, -1,9 procent, och lägre bidrag från Turkcell om 500 MSEK. Trots en positiv utveckling i MegaFon, kompenserade inte detta för nedgången.

Rörelseresultat före engångsposter, MSEK	2010	2009	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %
Mobilitetstjänster	10 776	10 543	+233	2
Bredbandstjänster	7 969	8 622	-653	-8
Eurasien	13 314	12 963	+351	3
Övrig verksamhet	-74	-468	+394	-84
Elimineringar	30	19	+11	58
Koncernen	32 015	31 679	+336	1

Finansnetto, skatter och minoritetsintressen

Finansiella poster uppgick till -2 147 MSEK (-2 710) varav -1 863 MSEK (-2 346) hänförliga till räntenettot.

Skattekostnader uppgick till -6 374 MSEK (-6 334). Den effektiva skattesatsen var lägre än föregående år på 21,3 procent (22,9). De största skillnaderna hänförs till lägre utdelning från Eesti Telekom i Estland och följaktligen lägre utdelningsskatt och en positiv skattefri engångseffekt relaterad till kapitalvinsten från försäljningen av Telia Stofa delvis motverkad av icke avdragsgill nedskrivning i den kambodjanska verksamheten.

Redovisade uppskjutna skattefordringar sjönk till 9 048 MSEK (11 177) till följd av utnyttjande men även till följd av valutaeffekter.

Innehav utan bestämmande inflytande uppgick till 2 305 MSEK (2 426) varav 2 237 MSEK (1 994) hänförligt till verksamheter inom Eurasien, 302 MSEK (424) till verksamheter i Lettland och Litauen. Därutöver uppgick förluster i verksamheten och nedskrivning av den kambodjanska verksamheten till -279 MSEK.

Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare steg till 21 257 MSEK (18 854) och resultat per aktie till 4,73 SEK (4,20) främst tack vare högre EBITDA, lägre engångsposter och förbättrade finansiella intäkter och kostnader netto.

Finansiell ställning, kapitalresurser och likviditet

Finansiell ställning

			Föränd	Föränd
			ring,	ring,
MSEK	2010	2009	MSEK	%
Tillgångar
Goodwill och övriga immateriella tillgångar		90 531 100 239	-9 708	-10
Materiella anläggningstillgångar	58 353	61 222	-2 869	-5
Andelar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar	62 458	60 849	1 609	3
Summa anläggningstillgångar		211 342 222 310 -10 968		-5
Omsättningstillgångar (utom likvida medel)	23 865	24 872	-1 007	-4
Likvida medel	15 344	22 488	-7 144	-32
Summa omsättningstillgångar	39 209	47 360	-8 151	-17
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	0
Summa tillgångar		250 551 269 670 -19 119		-7
Eget kapital och skulder
Eget kapital		125 907 135 372	-9 465	-7
Innehav utan bestämmande inflytande	6 758	7 127	-369	-5
Summa eget kapital		132 665 142 499	-9 834	-7
Långfristig upplåning	60 563	63 664	-3 101	-5
Övriga långfristiga skulder	24 823	27 214	-2 391	-9
Summa långfristiga avsättningar och skulder	85 386	90 878	-5 492	-6
Kortfristig upplåning	4 873	8 169	-3 296	-40
Övriga kortfristiga skulder	27 627	28 124	-497	-2
Summa kortfristiga avsättningar och skulder	32 500	36 293	-3 793	-10
Summa eget kapital och skulder 250 551 269 670 -19 119				-7

Balansomslutningen var oförändrad jämfört med föregående år. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar minskade under 2010. Valutaeffekterna hade en negativ påverkan om 8,7 GSEK. Materiella anläggningstillgångar ökade genom investeringar (CAPEX) om 11,8 GSEK och minskade på grund av negativa valutakursdifferenser om 4,1 GSEK (-3,2). Av- och nedskrivningar uppgick till 10,3 GSEK. Det redovisade värdet på intressebolag och joint ventures uppgick till 46,5 GSEK (42,5). Värdet ökade med nettoresultat från dessa bolag (7,8 GSEK) och motverkades delvis av erhållna utdelningar från intressebolag, främst Turkcell, (1,7 GSEK) samt av negativa valutakursförändringar (3,5 GSEK).

Både uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder minskade till följd av valutaeffekter. Utnyttjade skatteförluster minskade på grund av återförandet av överavskrivningar och tillfälliga skillnader hänförliga till framförallt den svenska verksamheten. Totalt ökade skattefordringar netto om 2,0 GSEK 2009 till skattefordringar netto om 3,5 GSEK vid utgången av 2010.

Netto rörelsekapital (varulager och ej räntebärande fordringar minus ej räntebärande skulder) förblev negativt om -3,2 GSEK (-2,6).

Eget kapital sjönk till 125,9 GSEK (135,4) beroende på nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare om 21,3 GSEK (18,9) och negativa valutakursförändringar om -19,5 GSEK (-5,9) och utdelningar om10,1 GSEK till aktieägare i april 2010.

Soliditeten justerad för föreslagna utdelningar förblev stabil på 48,0 procent (49,1).

Synlig nettolåneskuld ökade från 46,2 GSEK till 47,3 GSEK. Betalning av utdelning inverkade negativt med 13,0 GSEK. Nettoskulden i relation till EBITDA ökade till 1,28 (1,26) och skuldsättningsgraden ökade till 39,3 procent (34,9).

Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.

Kreditfaciliteter

TeliaSonera bedömer att dess befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. TeliaSoneras likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 16,4 GSEK vid utgången av året (22,8). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter till 11,9 GSEK vid årets slut (13,1).

TeliaSoneras kreditbetyg var oförändrade under 2010. Moody's Investors Services kreditbetyg är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". TeliaSoneras betyg hos Standard & Poor's Ratings Services är A– för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning också med "Stable outlook".

TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27 till koncernredovisningen. Under 2010 emitterade Telia-Sonera AB motsvarande omkring 7,3 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Merparten av den nya finansieringen denominerades i EUR och allt upplånades med lång löptid vilket bidrog till en förlängning av återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj till närmare 5,6 år (5 år vid utgången av 2009).

Vid utgången av 2010 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.

Kassaflöde

			Föränd ring,	Föränd ring,
MSEK	2010	2009	MSEK	%
Kassaflöde från löpande verksamhet	27 434	30 610	-3 176	-10
Kassaflöde från CAPEX		-14 533 -13 967	-566	-4
Fritt kassaflöde	12 901	16 643	-3 742	-22
Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet	-1 943	-3 660	+1 717	47
Kassaflöde före investeringsverksamhet	10 958	12 983	-2 025	-16
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-17 736		-2 187 -15 549
Likvida medel vid årets början	22 488		11 826 +10 662	90
Periodens kassaflöde, netto	-6 778		10 796 -17 754	-163
Kursdifferenser	-366	-134	-232	-173
Likvida medel vid årets slut	15 344	22 488	-7 144	-32

Kassaflödet från löpande verksamhet sjönk 10 procent 2010 till 27,4 GSEK. Kassaflödet påverkades positivt av högre EBITDA och lägre betalningar hänförliga till avsättningar för omstrukturering. Högre betald skatt (2,9 GSEK), lägre utdelning från intressebolag (0,4 GSEK) och förändring i rörelsekapital (-1,4 GSEK) påverkade kassaflödet negativt. Kassautflödet från CAPEX (betald CAPEX) ökade med 0,6 GSEK eller 4 procent. Som en följd därav sjönk det fria kassaflödet (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) 22 procent till totalt 12,9 GSEK 2010.

Kassaflödet från övrig investeringsverksamhet består av förvärv, avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller kapitaltillskott till pensionsstiftelser. Kontanta betalningar för förvärv uppgick till 3,2 GSEK (5,1) och nettoutflödet för lämnade lån uppgick till 0,8 GSEK (0,4).

Kassautflödet från finansieringsverksamheten 2010 inkluderar utdelningar på 13,0 GSEK av vilket aktieägarna i moderbolaget erhöll 10,1 GSEK (8,1) och minoritetsägarna 2,9 GSEK (3,1). Nytillkommen nettoupplåning uppgick till -0,8 GSEK (8,6).

Mer information finns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.

Utsikter för 2011

Omsättningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli cirka 4 procent. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.

Vi förväntar oss att ökningen i påverkbar kostnadsmassa under 2011 kommer att understiga tillväxten i nettoomsättning, i lokala valutor och exklusive förvärv. EBITDA-marginalen 2011 förväntas förbättras jämfört med 2010.

CAPEX kommer att drivas av fortsatta investeringar i såväl bredbands- och mobilkapacitet som nätutbyggnad i Eurasien. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli 13-14 procent, exklusive kostnader för licenser och spektrum.

Ordinarie utdelning till aktieägarna

För 2010 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,75 SEK (2,25) per aktie, totalt 12,3 GSEK eller 58 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare (utdelningsandel).

			Föränd ring,
Utdelning	2010¹	2009	%
Utdelning per aktie (SEK)	2,75	2,25	22
Total utdelning (GSEK)	12,3	10,1	22
Utdelningsandel (%)	58,0	53,6

¹ Av styrelsen föreslagen utdelning.

Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 6 april 2011 och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 7 april 2011. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 11 april 2011. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 14 april 2011.

Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska kapitalstruktur baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.

Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:

Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet.
Den föreslagna utdelningen inte äventyrar moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga.
Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.

Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman. Se även "Förslag till vinstdisposition".

Återköpsprogram

Den 18 februari 2011 beslutade TeliaSoneras styrelse, baserat på bemyndigandet från årsstämman 2010, att återköpa högst 160 373 471 aktier, vilket motsvarar högst 3,6 procent av antalet aktier i bolaget, genom ett återköpserbjudande riktat till Telia-Soneras aktieägare. Aktieägarna i TeliaSonera erbjöds att sälja var 28:e aktie till TeliaSonera mot kontant betalning om 62 SEK per aktie, vilket motsvarade en premie om cirka 15,5 procent i förhållande till den genomsnittliga volymviktade betalkursen på NASDAQ OMX Stockholm under perioden 19 januari – 17 februari 2011.

Cirka 10 miljarder kronor kommer att överföras till Telia-Soneras aktieägare som likvid för återköpta aktier.

TeliaSoneras styrelse har utvärderat förväntade framtida kassaflöden och förväntad utveckling av den finansiella ställningen. Starka kassaflöden och de möjliga förvärv som kan förutses tillåter bolaget att medge detta återköpserbjudande till aktieägarna i år, utöver den föreslagna ordinarie utdelningen.

Aktier som är föremål för anmälan om deltagande i återköpserbjudandet, berättigar till rösträtt vid årsstämman 2011 samt rätt till utdelning för räkenskapsåret 2010.

Förslag till bemyndigande

För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om bemyndigande om återköp av högst 10 procent av totalt antal utestående egna aktier med avsikt att dra in återköpta aktier.

Affärsområden – utveckling 2010

Mobilitetstjänster

Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster till privat- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilapplikationer, WLAN Hotspots, mobilt bredband, konvergens mellan mobil och PC samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.

Konjunkturutvecklingen stabiliserades under 2010 och tillväxten förbättrades på samtliga marknader i Norden och Baltikum. Den starka efterfrågan på mobilt bredband och datatjänster samt terminaler, som smarttelefoner, fortsatte. iPhone 4 var den mest sålda smarttelefonen under 2010 men andelen smarttelefoner baserade på Android-plattformen börjar ta fart. Den mobila datatrafiken ökade med närmare 100 procent och antal bredbandsabonnemang steg med 44 procent 2010.

I december 2009 öppnade TeliaSonera världens första kommersiella 4G-nät i de centrala delarna av Stockholm och Oslo. Utbyggnaden av 4G fortsatte under 2010 och har lanserats kommersiellt i de fyra nordiska länderna och i Estland.

Hård konkurrens och regulatorisk inverkan fortsatte att pressa priserna och marginalerna på alla marknader.

Ett ökat behov av högre hastigheter och kapacitet som krävs för mobildatatjänster styrde branschens investeringar.

Vår spanska mobiloperatör, Yoigo, uppfyllde målet att redovisa positivt EBITDA-resultat i det fjärde kvartalet, endast fyra år efter lanseringen. Under 2010 var Yoigo den klara vinnaren avseende nummerportabilitet och en marknadsandel på fyra procent uppnåddes vid årets slut.

MSEK, förutom marginaler, operativ information och			Föränd ring,
förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	50 597	50 671	-0
EBITDA före engångsposter	14 928	14 916	0
Marginal (%)	29,5	29,4
Rörelseresultat	10 750	10 091	7
Rörelseresultat före engångsposter	10 776	10 543	2
CAPEX	3 879	3 819	2
Trafikminuter per abonnemang och månad	216	209	3
ARPU, totalt (SEK)	199	222	-10
Churn, totalt (%)	28	27
Abonnemang, periodens utgång (tusental)	18 384	16 963	8
Anställda, periodens utgång	7 488	7 465	0

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av Förvaltningsberättelsen.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv ökade 6,2 procent. I rapporterad valuta var nettoomsättningen oförändrad på 50 597 MSEK (50 671). Den negativa effekten av valutakursförändringar var 6,3 procent. Såväl abonnemangstillväxt, högre användande av mobilt bredband och datatjänster som hårdvaruförsäljning drev försäljningsökningen. Tillväxten motverkades av priskonkurrens och myndighetsregleringar, inklusive prissättning på samtrafik och roaming. Mervärdestjänster som andel av nettoomsättningen ökade till 22,8 procent 2010 (19,7).

Verksamheterna i Sverige, Finland och Spanien växte under året. I Sverige steg tillväxten från en fortsatt ökning i rösttrafik och bredbandsabonnemang samt ökat användande och hårdvaruförsäljning. Den höga andelen smarttelefoner av försäljningen ledde till att mervärdestjänster som andel av nettoomsättningen ökade och uppgick till 26,2 procent 2010 (21,0).

Ett starkt nettointag på 777 000 abonnemang, en ökning av abonnemangsbasen med 51,6 procent skapade tillväxt i Spanien. I Finland kom tillväxten från intäkter från mobilt bredband och hårdvaruförsäljning. På övriga marknader minskade verksamheterna under 2010, men i mindre omfattning än under 2009, tack vare ett stabiliserat konjunkturläge.

I Norge och Danmark uppvägde inte tillväxten i data och hårdvaruförsäljning för nedgången i röstintäkter.

Nedgången i de baltiska länderna fortsatte, men i lägre grad än tidigare. De baltiska verksamheterna sjönk i genomsnitt med 10,8 procent under 2010 (21,6).

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade 4,8 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta var EBITDA före engångsposter oförändrad på 14 928 MSEK (14 916) och marginalen 29,5 procent (29,4). Tillväxten i EBITDA före engångsposter drevs främst av Sverige och Spanien. I Sverige steg EBITDA före engångsposter tack vare omsättningstillväxt samt förbättrad bruttomarginal och måttlig ökning av rörelsekostnader. I Spanien redovisade Yoigo positivt EBITDA-resultat i det fjärde kvartalet och förlusten för helåret var mindre än hälften av förlusten 2009. Resultatförbättringen i Spanien uppnåddes genom förbättrad bruttomarginal till följd av mer trafik i eget nät och en balanserad ökning av personal- och marknadsföringskostnader. Försäljningsnedgången på övriga marknader påverkar marginalen negativt liksom ökningen av hårdvaruförsäljning.

Rörelseresultatet förbättrades till 10 750 MSEK (10 091). Avskrivningar var något lägre än föregående år, delvis beroende på ändrade valutakurser och delvis på minskad CAPEX under föregående år. Ökat resultat från intressebolag bidrog positivt till rörelseresultatet.

Engångskostnader som uppgick till 25 MSEK (452) bidrog mest till förbättringen. Kostnaderna hänfördes främst till omstruktureringskostnader.

CAPEX

CAPEX ökade till 3 879 MSEK (3 819). I investeringar under 2010 ingick en engångsbetalning om 336 MDKK för förvärvet av en 4G-licens i Danmark i det andra kvartalet 2010. I CAPEX ingick fortsatta investeringar i nättäckning och kapacitet, främst för 3G-nät (UMTS). Utbyggnaden av 4G-nät (LTE) fortsatte under 2010 medan investeringar i 2G-nät (GSM) sjönk ytterligare under året. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 7,7 procent (7,5).

MSEK, förutom marginaler och			Föränd ring,
förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	50 597	50 671	-0
varav Sverige	15 218	14 114	8
varav Finland	9 652	10 280	-6
varav Norge	8 657	8 977	-4
varav Danmark	6 353	7 278	-13
varav Litauen	1 671	2 220	-25
varav Lettland	1 817	2 286	-21
varav Estland	1 670	1 934	-14
varav Spanien	5 979	4 086	46
EBITDA före engångsposter	14 928	14 916
Marginal (%), totalt	29,5	29,4
Marginal (%), Sverige	40,7	39,2
Marginal (%), Finland	30,9	32,4
Marginal (%), Norge	35,3	35,2
Marginal (%), Danmark	19,0	19,6
Marginal (%), Litauen	33,2	34,6
Marginal (%), Lettland	39,6	40,9
Marginal (%), Estland	39,0	39,3
Marginal (%), Spanien	neg	neg

Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive
förvärv	2010
Förändring (%), totalt	6
Förändring (%), Sverige	8
Förändring (%), Finland	4
Förändring (%), Norge	-2
Förändring (%), Danmark	-3
Förändring (%), Litauen	-16
Förändring (%), Lettland	-11
Förändring (%), Estland	-4
Förändring (%), Spanien	63

Bredbandstjänster

Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för anslutning av hem och kontor till telekommunikation. Tjänsterna inkluderar bredband via koppar, fiber, kabel, ip-tv, internettelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ipvpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrier-verksamhetens datanät. Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.

Nedgången i abonnemang för fasttelefoni fortsatte under 2010 med uppvägdes delvis av en stark efterfrågan på paketerade erbjudanden inklusive ip-tv och bredbandstelefoni. I Sverige har 40 procent av bredbandskunderna även tv-tjänster från TeliaSonera. Under 2010 hyrdes fler än 2 miljoner filmer on demand ut att jämföra med 1,2 miljoner för 2009. DSL-tjänsterna ökade under året, men tillväxten påverkades negativt av mogna marknader, konkurrens och kampanjer för mobilt bredband.

Kundnöjdheten förbättrades under året och TeliaSonera rankades som den bästa telekomoperatören inom både fasttelefoni- och bredbandssegmentet i Sverige.

Investeringarna gjordes i stam- och transmissionsnäten och accessnäten för bredband inklusive fiber för att tillgodose kraven på ökad bandbredd från tjänster som ip-tv och bredband.

MSEK, förutom marginaler, operativ information och			Föränd ring,
förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	39 875	43 326	-8
EBITDA före engångsposter	13 035	13 903	-6
Marginal (%)	32,7	32,1
Rörelseresultat	7 813	7 393	6
Rörelseresultat före engångsposter	7 969	8 622	-8
CAPEX	4 928	4 953	-1
ARPU, bredband (SEK)	308	312	-1
Abonnemang, periodens utgång (tusental)
Bredband	2 402	2 348	2
Fast telefoni	5 040	5 440	-7
Intressebolag, totalt	935	798	17
Anställda, periodens utgång	13 901	13 645	2

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av Förvaltningsberättelsen.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 4,6 procent. Nettoomsättningen i rapporterad valuta sjönk 8,0 procent till 39 875 MSEK (43 326). Den positiva effekten av förvärv var 0,4 procent och den negativa effekten från valutakursförändringar var 3,8 procent.

Antalet abonnemang för bredbandsaccesser ökade till 2,4 miljoner, en ökning med 54 000 under året och antalet tvabonnemang steg med 137 000 till 0,9 miljoner medan antalet fasttelefoniabonnemang sjönk med 546 000 till 4,7 miljoner.

Ip-baserade tjänsters andel av nettoomsättningen ökade till 37 procent 2010 (34). På de flesta marknader påverkades nettoomsättningen negativt av nedgången inom traditionell fasttelefoni vilket endast delvis uppvägdes av tillväxten i ip-baserade tjänster.

I Norge var nedgången i lokal valuta och exklusive förvärv relaterad till högre andel förlorade bredbandskunder. Att utveckla attraktiva bredbandstjänster och nätet för att bättre stödja tjänster som kräver högre bandbredd, har stått i fokus.

Satsningarna på att stärka kundlojaliteten under den senare delen av 2010 har varit märkbara och ökningen i antal abonnemang var positiv tack vare ökningstakten i bredbands- och tvabonnemang samt abonnemang för bredbandstelefoni. I det fjärde kvartalet 2010 kompenserade antal nya abonnemang för bredbandstelefoni för mer än 50 procent av nedgången i fasttelefoni-abonnemang.

Resultat

EBITDA före engångsposter minskade 2,8 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta sjönk EBITDA före engångsposter 6,2 procent till 13 035 MSEK (13 903) och marginalen var 32,7 procent (32,1). Resultatförsämringen, till följd av omsättningsnedgången, uppvägdes inte fullt ut av de kostnadsneddragningar som genomförts på flera marknader.

I Sverige steg resultatet 5,0 procent till följd av kostnadsbesparingsprogrammen som infördes 2009 samt fortsatta satsningar på förbättrad effektivitet i nätunderhåll. I Finland sjönk resultatet till följd av såväl högre marknadsföringskostnader för tv-kampanjer som av en tillfällig ökning av antalet anställda i kundtjänst.

I Estland förbättrades resultatet i lokal valuta 2010 till följd av kostnadsbesparingar och stabil omsättningsutveckling.

Under 2010 ökade antal anställda med 256 till 13 901 främst på grund av insourcing med fler än 300 anställda i Litauen under 2010.

Rörelseresultatet förbättrades till 7 813 MSEK (7 393). Försämringen i EBITDA motverkades av minskade engångskostnader om 156 MSEK (1 229). Även avskrivningar sjönk 2010 främst till följd av valutakursförändringar.

CAPEX

CAPEX var oförändrad och uppgick till 4 928 MSEK (4 953). En övervägande del av CAPEX användes till drifttagning av fiber, ipbaserad infrastruktur och ip-baserade tjänster. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen uppgick till 12,4 procent (11,4).

			Föränd
MSEK, förutom marginaler och förändringar	2010	2009	ring, %
Nettoomsättning	39 875	43 326	-8
varav Sverige	18 085	18 667	-3
varav Finland	5 820	6 782	-14
varav Norge	1 157	1 114	4
varav Danmark	983	1 086	-9
varav Litauen	2 139	2 508	-15
varav Estland	1 910	2 128	-10
varav Grossistverksamhet	11 214	12 415	-10
EBITDA före engångsposter	13 035	13 903	-6
Marginal (%), totalt	32,7	32,1
Marginal (%), Sverige	38,2	35,2
Marginal (%), Finland	29,5	32,9
Marginal (%), Norge	15,8	17,9
Marginal (%), Danmark	10,0	8,0
Marginal (%), Litauen	39,8	42,5
Marginal (%), Estland	30,7	29,3
Marginal (%), Grossistverksamhet	24,0	25,2

Nettoomsättning i lokala valutor
och exklusive förvärv	2010
Förändring (%), totalt	-5
Förändring (%), Sverige	-3
Förändring (%), Finland	-5
Förändring (%), Norge	-9
Förändring (%), Danmark	1
Förändring (%), Litauen	-5
Förändring (%,) Estland	0
Förändring (%), Grossistverksamhet	-6

Eurasien

Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för att utveckla TeliaSoneras aktieinnehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell. Huvudstrategin är att skapa aktieägarvärde genom att öka mobilpenetrationen och introducera nya tjänster i respektive land.

Affärsområdet rapporterade stark tillväxt under 2010 tack vare ett stort kundintag och förbättrat konjunkturläge på flera marknader. Kcell i Kazakstan erhöll en 3G-licens och lanserade 3Gtjänster i december. Ncell i Nepal nådde 4 miljoner abonnenter. Totalt antal abonnemang i de konsoliderade verksamheterna ökade 27 procent till 28,5 miljoner och antalet abonnemang i intressebolagen ökade med 3 procent till 100,9 miljoner.

TeliaSonera förblev marknadsledare i Kazakstan, Azerbajdzan, Tadzjikistan och Georgien och förbättrade eller upprätthöll sin position på övriga marknader. I Ryssland förstärkte MegaFon sin position och blev den näst största mobiloperatören mätt i intäkter. Turkcell i Turkiet behöll sin ledande position.

MSEK, förutom marginaler, operativ information och			Föränd ring,
förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	16 043	14 836	8
EBITDA före engångsposter	8 348	7 536	11
Marginal (%)	52,0	50,8
Resultat från intressebolag
Ryssland	5 053	4 691	8
Turkiet	2 550	3 056	-17
Rörelseresultat	13 267	13 245	0
Rörelseresultat före engångsposter	13 314	12 963	3
CAPEX	5 473	4 314	27
Abonnemang, periodens utgång (tusental)
Dotterbolag	28 505	22 363	27
Intressebolag	100 286	98 342	2
Anställda, periodens utgång	4 853	4 712	3

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av Förvaltningsberättelsen.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 16,4 procent. Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 8,1 procent till 16 043 MSEK (14 836). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 8,3 procent. I Kazakstan, den största marknaden inom affärsområdet, steg försäljningen 17,5 procent i lokal valuta. Ökningen kom från stark abonnemangstillväxt med 1,8 till 8,9 miljoner och ökad användning. Omsättningstillväxten var främst driven av röstintäkter men efter lanseringen av 3G-tjänster var mängden datatrafik tre gånger större i fjärde kvartalet jämfört med samma period föregående år.

Nettoomsättningen i Azerbajdzan var oförändrad i lokal valuta. Återhämtningen i Azerbajdzan har varit långsammare än i övriga verksamheter i Eurasien. Azerbajdzan rapporterade dock tillväxt i tredje och fjärde kvartalet 2010. I Uzbekistan steg tillväxten i nettoomsättning i lokal valuta 54 procent tack var en ökning i abonnemangstillväxten med 1,8 miljoner till 6,8 miljoner och stark tillväxt i både röst och mervärdestjänster. Antalet abonnemang i Nepal steg med 1,9 miljoner till 4,1 miljoner och nettoomsättningen steg 64 procent i lokal valuta.

Nettoomsättningen steg även i Tadzjikistan och Moldavien under 2010 i lokala valutor, främst tack vare ökning i abonnemangsbasen. I Georgien sjönk försäljningen 7 procent i lokal valuta. Såväl den 46-procentiga sänkningen i samtrafikavgifter från 1 augusti 2010 som punktskatten på 10 procent på intäkterna från 1 september 2010 påverkade nettoomsättningen negativt.

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade 18,9 procent i lokala valutor och exklusive förvärv till följd av ökad försäljning och fortsatt höga marginaler. I rapporterad valuta ökade EBITDA före engångsposter 10,8 procent till 8 348 MSEK (7 536). Tillväxten i EBITDA i lokala valutor drevs främst av ökad nettoomsättning tillsammans med fortsatta marginalförbättringar i Kazakstan och Uzbekistan. Även Nepal bidrog starkt till resultattillväxten trots det stora antalet nya abonnemang. Marginalen steg till 52,0 procent (50,8).

Rörelseresultatet var oförändrat och uppgick till 13 267 MSEK (13 245). Förbättringen i EBITDA motverkades av ökade avskrivningar och lägre resultat från intressebolag.

2010 hade Eurasien en engångsintäkt om 282 MSEK.

CAPEX

CAPEX steg till 5 473 MSEK (4 313). CAPEX drevs av investeringar för ytterligare kapacitet och för att förbättra täckning samt upprätthålla hög servicekvalitet i näten, främst i Kazakstan, Uzbekistan och Nepal. Under 2010 omfattade CAPEX cirka 500 MSEK för förvärvet av en 3G-licens i Kazakstan och LTEfrekvenser i Uzbekistan. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 34,1 procent (29,1).

			Föränd ring,
MSEK, förutom förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	16 043	14 836	8
varav Kazakstan	7 293	6 593	11
varav Azerbajdzan	3 635	3 829	-5
varav Uzbekistan	1 607	1 200	34
varav Tadzjikistan	819	735	11
varav Georgien	1 096	1 331	-18
varav Moldavien	479	486	-1
varav Nepal	1 123	687	63
Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv			2010
Förändring (%), totalt			16
Förändring (%), Kazakstan			17
Förändring (%), Azerbajdzan			0
Förändring (%), Uzbekistan			54
Förändring (%), Tadzjikistan			26
Förändring (%), Georgien			-7

Intressebolag – Ryssland

MegaFon (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 43,8 procent) i Ryssland fortsatte att uppvisa en fortsatt stark volymtillväxt och ökade sin abonnemangsbas med 6,7 miljoner till 57,2 miljoner. MegaFon ökade sin marknadsandel från 24 till 26 procent.

Förändring (%), Moldavien 17 Förändring (%), Nepal 64

TeliaSoneras resultat från Ryssland ökade till 5 053 MSEK (4 691) tack vare stark omsättningstillväxt. Den ryska rubeln försvagades 1,4 procent mot den svenska kronan vilket hade en negativ effekt om 72 MSEK.

Intressebolag – Turkiet

Turkcell (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 38,0 procent, rapporterat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet rapporterade en minskad abonnemangsbas med 2,1 miljoner till 33,9 miljoner. I Ukraina sjönk antalet abonnemang med 2 miljoner till 9,8 miljoner.

TeliaSoneras resultat från Turkiet sjönk till 2 550 MSEK (3 056), främst på grund av negativ påverkan från avsättningar, nedskrivningar av goodwill och anläggningstillgångar samt rättsliga kostnader. Den turkiska liran försvagade 2,6 procent mot den svenska kronan vilket hade en negativ effekt om 69 MSEK.

Under 2010 lämnade Turkcell cirka 4,1 GSEK (0,9 GTRY) i utdelning till sina aktieägare motsvarande 50 procent av Turkcells totalresultat för räkenskapsåret 2009. TeliaSoneras andel var cirka 1,5 GSEK (1,9).

Övrig verksamhet

Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning och produktion av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder.

			Föränd ring,
MSEK, förutom förändringar	2010	2009	%
Nettoomsättning	5 181	5 706	-9
EBITDA före engångsposter	640	310	106
Resultat från intressebolag	-23	191
Rörelseresultat	223	-424
Rörelseresultat före engångsposter	-74	-468	-84
CAPEX	654	921	-29

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av Förvaltningsberättelsen.

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar steg 7,2 procent tack vare Cygate inom Other Business Services. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen till 5 181 MSEK (5 706). I juli 2010 såldes det danska dotterbolaget Telia Stofa och ingår inte i TeliaSonera-koncernen sedan den 1 augusti 2010. TeliaSonera gjorde en kapitalvinst om 830 MSEK.

EBITDA före engångsposter steg till 640 MSEK (310), främst på grund av lägre kostnader för huvudkontorsfunktioner.

Resultat från intressebolag sjönk till -23 MSEK (191) främst på grund av en kapitalvinst om 141 MSEK under 2009.

Rörelseresultatet ökade till 223 MSEK (-424) till följd av förbättringen i EBITDA, kapitalvinsten från försäljningen av Telia Stofa och ytterligare en icke kassapåverkande kapitalvinst om 347 MSEK, hänförlig till slutlig upplösning av en holländsk holdingbolagsstruktur, motverkad av nedskrivningen om 678 MSEK relaterad till verksamheten i Kambodja.

Omräknad finansiell information

I denna rapport har viss finansiell segmentinformation för 2009 omräknats till följd av begränsade organisatoriska förändringar som genomfördes den 1 januari 2010. Verksamheten i Kambodja överfördes från affärsområde Eurasien till TeliaSonera Holding inom rapportsegmentet Övrig verksamhet. Internt genomfördes ett antal smärre operativa förändringar inom affärsområdena samt mellan affärsområdena och Koncernfunktioner inom Övrig verksamhet. Förändringarna avser i huvudsak omflyttning av till exempel produkt- eller kundansvar i avsikt att ytterligare förbättra processer och öka effektiviteten.

Förvärv och avyttringar

Under 2010 genomförde TeliaSonera ett antal förvärv och avyttringar.

Den 2 februari 2010 meddelade TeliaSonera att man ökat sitt ägande i UCell (OOO Coscom) från 74 procent till 94 procent genom att förvärva 20 procent av aktierna i det samägda TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. från Takilant Limited. TeliaSonera betalade omkring 1 600 MSEK (220 MUSD) för aktieposten under första kvartalet 2010. TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. är ett holländskt holdingbolag som äger 100 procent av OOO Coscom i Uzbekistan.
Den 8 juli 2010 tillkännagav TeliaSonera att man hade tecknat ett avtal om försäljning av det danska dotterbolaget Telia Stofa till Ratos, ett börsnoterat private equity-företag med nordiskt fokus. Försäljningspriset var 1,1 GDKK (på kassa- och skuldfri basis). Telia Stofas omsättning uppgick 2009 till 1 024 MDKK, EBITDA-resultatet var 166 MDKK och rörelseresultatet 92 MDKK. Telia Stofa har cirka 500 anställda. Telia Stofa ingår inte i TeliaSonera-koncernen sedan den 1 augusti 2010 och TeliaSonera gjorde en kapitalvinst om 830 MSEK.
TeliaSonera avyttrade sitt innehav om 9,44 procent i filippinska Digitel under det andra och tredje kvartalet 2010. Värdet på transaktionen uppgick till 140 MSEK och resulterade i en kapitalvinst om 76 MSEK.
Den 8 december 2010 ökade TeliaSonera sitt ägande i TeliaSonera Asia Holding B.V.från 51 procent till 75,45 procent. TeliaSonera Asia Holding B.V. är ett holländskt holdingbolag som äger 80 procent i Ncell i Nepal och 100 procent i Applifone (varumärke Star-Cell) i Kambodja. Telia-Sonera betalade 1 105 MSEK (160 MUSD) för aktierna i det fjärde kvartalet 2010. TeliaSonera förvärvade också rätten att öka sin ägarandel ytterligare i Ncell till 72,9 procent, förutsatt att vissa villkor infrias. Den 20 december slog Applifone ihop sin verksamhet med Latelz Co. Ltd. (varumärke Smart Mobile) för att bli en större operatör på den kambodjanska marknaden. Den nya operatören kommer att arbeta under varumärket Smart Mobile med mer än 850 000 mobilkunder. Efter transaktionen äger TeliaSonera Asia Holding B.V. 25 procent av det nya bolaget. I tredje kvartalet 2010 gjorde TeliaSonera en nedskrivning om 678 MSEK av bokfört värde avseende den kambodjanska verksamheten.

Forskning och utveckling

TeliaSoneras huvudfokus för forskning och utveckling (FoU) är att säkerställa vår position som föregångare i telekombranschen samt att stödja framtida lönsam tillväxt och kostnadseffektivitet.

FoU-arbetet fokuserar på att utveckla säkra, innovativa och användarvänliga tjänster baserade på öppen standard, integration av tredjepartslösningar och samarbete med externa innovationsgrupper. Viktigast input till FoU-processen är rådande och förväntad efterfrågan. För att minska risker och tillförsäkra att tjänsterna är lätta att använda engageras slutanvändare i alla delar av FoU.

En central inriktning för FoU-arbetet under 2010 har varit nät kvalitet i världsklass för att stärka TeliaSoneras tekniska ledarskap, inklusive support för utbyggnaden av 4G. Insatser har även gjorts för att förbättra plattformen för framtida tillväxt genom nya affärsmodeller inklusive innovativa pilotprojekt. Ett exempel där vi är pionjärer är i pilotprojektet NFC Hotell (Near Field Communication) tillsammans med samarbetspartners, där man använder mobiltelefonen för incheckning, betalning och som nyckel till rummet. Inom FoU Bredbandstjänster har stora ansträngningar gjorts för att möjliggöra den omfattande utbyggnaden av fiber i Sverige och Finland med bandbredd upp till 1 000 Mbit/s. FoU har varit behjälpliga i den framgångsrika lanseringen av musiktjänsten Spotify i Sverige och Finland. Tjänsten har utvecklats på så sätt att den kan erbjudas såväl via mobilen och bredband som via ip-tv. Tv-tjänsterna har också utvecklats med innehåll och on-demand-bibliotek. För företagskunder har nya tjänster utvecklats för videokonferens och för små och medelstora företag ip-baserade gemensamma kommunikationslösningar, som Sonera VIP. Produktportföljen för företagskunder utvecklas nu ytterligare med tonvikt på molnbaserade funktioner.

Den 31 december 2010 hade TeliaSonera cirka 440 "patentfamiljer" och cirka 2 550 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten. TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick till 801 MSEK (1 008) 2010.

Miljö

TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder i bolagets egna verksamheter och samtidigt erbjuda produkter och tjänster för kommunikation som kan minska våra kunders miljöpåverkan. Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter är främst kopplad till energiförbrukning, resor, transporter och materialförbrukning. Anpassat till olika förutsättningar på våra marknader, förespråkar TeliaSonera genomgående miljömedvetenhet och investerar i modern teknik för att förbättra energieffektiviteten och miljöarbetet.

TeliaSoneras miljörapportering omfattar alla majoritetsägda verksamheter. På samtliga marknader arbetar TeliaSonera för att hitta mer energieffektiva lösningar så att näten kan hållas tillgängliga för kunderna dygnet runt alla dagar i veckan. TeliaSonera har även i stor utsträckning minskat sina affärsresor genom ökad användning av telemöten och videokonferenser vilket leder till lägre koldioxidutsläpp. Pappersfakturor har i allt högre grad ersatts av e-fakturor till kunderna, vilket både har minskat TeliaSoneras pappersförbrukning och transporter.

TeliaSoneras samtliga bolag ska följa lokala lagstadgade krav som ett minimum var de än är verksamma. TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna enligt kapitel 9 i den svenska miljölagstiftningen.

TeliaSonera-aktien

TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors. Aktiekursen ökade 2,8 procent till 53,30 SEK under 2010. Under samma period ökade OMX Stockholm 30 Index 21,4 procent och Dow Jones Euro Stoxx Telecommunications Index sjönk 9,8 procent. Högsta betalkurs

2010 noterades den 9 november och uppgick till 56,90 SEK. Lägsta betalkurs noterades den 8 maj och uppgick till 44,00 SEK.

TeliaSoneras börsvärde uppgick till 239 GSEK vid slutet av 2010, motsvarande 5 procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. Sett till börsvärde var TeliaSonera det femte största företaget på Stockholmsbörsen vid utgången av 2010 och Europas femte största teleoperatör.

Antalet aktieägare minskade under 2010 från 635 799 till 601 736.

Ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 13,8 procent till 17,6 procent.

TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital uppgick den 31 december 2010 till 14 369 463 081,60 SEK fördelat på 4 490 457 213 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.

Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i TeliaSonera.

Den 31 december 2010 hade bolaget två aktieägare med mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 13,7 procent. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.

Den 31 december 2010 innehade TeliaSoneras pensionsstiftelse och TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 0,03 procent respektive 0,02 procent av bolagets aktier och röster.

Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia-Sonera-aktier.

I fall av omfattande förändring i ägandet i TeliaSonera AB ("change of control"), skulle bolaget kunna komma att tvingas återbetala vissa lån på kort varsel eftersom vissa av TeliaSoneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler för förändrat ägande. Dessa klausuler inkluderar i allmänhet även andra villkor, till exempel att förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering, för att de ska gälla.

Ersättning till ledande befattningshavare

Förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare 2011

Styrelsens förslag som kommer att beslutas av årsstämman den 6 april 2011 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beskrivs nedan.

Ersättningsprinciper:

TeliaSoneras mål är att erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor i syfte att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen skall bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig – marknadsrelevant, men inte marknadsledande. Ersättningsstrukturen skall vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande komponenter:

1. Fast lön
1. Pension
1. Övriga förmåner

Den fasta lönen skall återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen skall

också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad.

Pensioner och övriga pensionsförmåner skall vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.

Uppsägningstiden för befattningshavare i koncernledningen kan vara upp till sex månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och tolv månader vid uppsägning från bolagets sida (sex månader för koncernchefen). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv månadslöner (för koncernchefen 24 månadslöner).

Avgångsvederlag skall inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet.

Befattningshavaren kan vara berättigad till bilförmån, erhålla sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis.

Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.

Långsiktigt rörligt löneprogram

Vid av årsstämman som hölls den 7 april 2010 beslutades att införa ett långsiktigt rörligt löneprogram som omfattar cirka 90 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt rörligt löneprogram skall vara utformat så att det säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av företaget samt säkerställer ett gemensamt intresse av ökat aktieägarvärde för nyckelpersonen och aktieägarna genom delad risk och belöning för TeliaSonera-aktiens värdeutveckling.

Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till 37,5 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (investering och leverans skall ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier skall vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet skall vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd i bolaget vid intjänandeperiodens slut. Det långsiktiga programmet skall mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie (vikt 50 procent) och totalavkastning för TeliaSonera-aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag (vikt 50 procent). Programmet kan förnyas årligen. Införandet av ett långsiktigt rörligt löneprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma. För ytterligare information se not K32.

Moderbolaget

Moderbolaget TeliaSonera AB med säte i Stockholm innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget håller på att renodlas. Som ett första steg överfördes vissa koncerngemensamma tjänster till dotterbolaget TeliaSonera Sverige AB under 2010 och det andra steget genomfördes den 1 januari 2011 när även verksamheterna inom det fasta nätet och bredband överfördes till samma dotterbolag.

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.

Nettoomsättningen under året minskade till 13 236 MSEK (15 135 MSEK under 2009) till följd av migrering till mobila tjänster och ip-baserade tjänster med en lägre prisnivå. Till dotterbolag fakturerades 10 375 MSEK (12 058). Rörelseresultatet ökade till 1 803 MSEK (1 439). Finansnettot förbättrades kraftigt till följd av högre utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och resultat efter finansiella poster uppgick till 34 761 MSEK (12 964). Resultat före skatt var 29 798 MSEK (12 743) och årets resultat uppgick till 25 422 MSEK (12 264).

Balansomslutningen ökade till 239 336 MSEK (222 837) främst tack vare högre koncernbidragsfordringar vid årets utgång.

Eget kapital ökade till 94 573 MSEK (79 280) och balanserade vinstmedel till 78 349 MSEK (63 055) då det goda resultatet mer än kompenserade för utbetalningen av ordinarie utdelning om 10 104 MSEK under 2010.

Fritt kassaflöde förbättrades till 19 470 MSEK (9 707) genom erhållna utdelningar och positiva rörelsekapitalförändringar. Markant högre investeringar i dotterbolag påverkade kassaflöde före finansieringsverksamhet vilket slutade på 6 467 MSEK (7 505). Nettolåneskulden var 112 172 MSEK (111 391). Likvida medel uppgick vid årets slut till 11 773 MSEK (16 962).

Soliditeten (inklusive eget kapital-delen av obeskattade reserver och justerat för föreslagen utdelning) var 38,4 procent (33,8).

Investeringarna uppgick under året till totalt 11 898 MSEK (4 879), varav 633 MSEK (914) i materiella anläggningstillgångar främst för det fasta nätet. Övriga investeringar uppgick till 11 265 MSEK (3 965), varav 10 967 MSEK avsåg förvärv av aktier i UAB Omnitel, AS Eesti Telekom och Telia Telecommunications International B.V. vilka nu är direkt helägda dotterbolag till moderbolaget.

Antalet anställda minskade till 1 255 per den 31 december 2010 från 1 937 vid utgången av 2009, huvudsakligen till följd av överföring av verksamheter till ett dotterbolag under året.

Viktiga händelser efter årets slut 2010

TeliaSonera bygger ett helt nytt och modernt radionät i Norge för att erbjuda kunderna ökad täckning och hastighet. Huawei och Ericsson kommer att leverera det kombinerade 2G/3G/4G-nätet. Huawei levererar utrustning till de södra delarna av nätet och Ericsson till de norra delarna.
Den 10 februari 2011 emitterade TeliaSonera en 9-årig euroobligation om 750 miljoner euro, med förfall februari 2020, inom ramen för befintligt 9 GEUR EMTN (Euro Medium Term Note) program. Räntekostnaden blev 4,365 procent per år motsvarande Euro Mid-swaps + 90 räntepunkter.
Den 18 februari 2011 beslutade TeliaSoneras styrelse, baserat på bemyndigandet från årsstämman 2010, att återköpa högst 160 373 471 aktier, vilket motsvarar högst 3,6 procent av antalet aktier i bolaget, genom ett återköpserbjudande riktat till TeliaSoneras aktieägare. Cirka 10 GSEK kommer att överföras till TeliaSoneras aktieägare som likvid för återköpta aktier.
Den 22 februari 2011 tillkännagav TeliaSonera att valberedningen föreslår omval av Anders Narvinger, Maija-Liisa Friman, Ingrid Jonasson Blank, Conny Karlsson, Timo Peltola, Lars Renström, Jon Risfelt och Per-Arne Sandström som styrelseledamöter. Till posten som styrelsens ordförande föreslås omval av Anders Narvinger.
Den 4 mars 2011 tilldelades TeliaSonera rikstäckande frekvenser i 800 MHz-bandet. Frekvenstillstånden om totalt 2 * 10 Mhz gäller i 25 år och licenskostnaden uppgick till 854 MSEK.

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 8 mars 2011 och presenterar en översikt av Telia-Soneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för interna kontroller samt riskhantering relaterat till finansiell rapportering.

Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera tillämpat den svenska koden för bolagsstyrning under 2010 utan några avvikelser.

2010 års Bolagsstyrningsrapport har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av TeliaSoneras revisorer.

Utvecklingen av bolagsstyrning inom TeliaSonera under 2010 har främst varit inriktat på it-styrning, rapportering av riskhantering i verksamheten, verksamhetsstyrda prestationsmått samt processförbättringar i den finansiella rapporteringen.

Beslutsorgan

De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:

Bolagsstämman
Styrelsen
VD, assisterad av koncernledningen

Aktieägare

Bolagsstämma

TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, NASDAQ OMX - Regelverk för emittenter och företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.

TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2010 hade TeliaSonera 601 736 aktieägare. För ytterligare information avseende ägarstrukturen se sidan 18.

Årsstämman 2010 hölls den 7 april 2010 i Stockholm.

Årsstämman 2010 fattade bland annat beslut om följande:

Styrelsens sammansättning
Bolagets vinstfördelning
Ersättningspolicy för ledande befattningshavare
Styrelsens befogenhet att besluta om förvärv av bolagets aktier inom vissa gränser
Långsiktigt incitamentsprogram för nyckelpersoner

De aktieägare som deltog vid årsstämman gavs möjlighet att ställa frågor, kommentera och lämna förslag till beslut.

Protokollet från stämman finns tillgängligt på bolagets webbplats på svenska, finska och engelska.

Externa revisorer

Vid årsstämman 2008 omvaldes PricewaterhouseCoopers AB som revisorer fram till årsstämman 2011. Bo Hjalmarsson (född 1960) är huvudansvarig revisor.

PricewaterhouseCoopers AB anlitas av bolagets största aktieägare, svenska staten, för revisorsuppdrag samt för rådgivningstjänster. Bo Hjalmarsson är även revisor i Duni, Eniro, Lundin Petroleum och Vostok Nafta. Han är också ordförande i FAR SRS Revisionskommitté.

Valberedning

TeliaSoneras valberedning består av representanter från bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman samt styrelsens ordförande. Valberedningen består av Kristina Ekengren (svenska staten), Kari Järvinen (finska staten genom Solidium Oy), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder), Lennart Ribohn (SEB Fonder) samt styrelsens ordförande Anders Narvinger.

Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:

Nominera ordföranden och övriga styrelseledamöter Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan
ordföranden och övriga ledamöter samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott
Nominera årsstämmans ordförande
Nominera de externa revisorerna

Valberedningen har erhållit information från styrelsens ordförande och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning. Utifrån den informationen har valberedningen bedömt de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet samt utvärderat de nuvarande styrelseledamöternas kompetenser. Valberedningen föreslår därefter styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för återval.

Valberedningen har meddelat bolaget att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets webbplats. Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till "[email protected]".

Valberedningens förslag ska enligt instruktionen offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämman.

Styrelse

Ansvar och utskott

Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och styrning av bolagets åtaganden. Styrelsen skall kontinuerligt utvärdera bolagets finansiella ställning och skall försäkra sig om att bolaget är organiserat för att säkerställa att redovisning, upplåning och bolagets övergripande ekonomi följs upp på ett tillfredsställande sätt. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:

Koncernens strategiska inriktning samt viktigare strategiska beslut
Utnämning och avskedande av koncernchefen
Koncernens övergripande organisation
Delegering av befogenheter
Koncernens system för interna kontroller och riskhantering
Riktlinjer och instruktioner för koncernchefen
Det centrala innehållet i koncernens externa kommunikation

TeliaSoneras styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten. Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Vid årsstämman 2010 valdes Anders Narvinger till styrelseordförande. En mer detaljerad presentation av styrelsemedlemmarna återfinns på sidan 28-29.

I enlighet med riktlinjerna för koden för svensk bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2010 som oberoende i förhållande till bolaget och aktieägarna. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, arbetsfördelningen inom styrelsen inklusive styrelseordförandens uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.

För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen. Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras koncernledning förutom koncernchefen.

Revisionsutskottet granskar bland annat bolagets externa finansiella rapportering, redovisning, interna kontroller och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga revisionstjänster.

Styrelsens arbete under 2010

Styrelsen har under 2010 hållit åtta ordinarie och tre extra sammanträden. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt:

Värdeskapande strategiska alternativ
Fastställande av verksamhetsmål
Ersättningsstruktur för ledande befattningshavare och nyckelpersoner
Fortlöpande utvärdering av koncernchefens arbete
Investeringar av större omfattning i nät och frekvenser
Förvärv och avyttringar, främst i Eurasien
Utveckling av investeringar i intressebolag i Turkiet och Ryssland
Finansierings- och lånestruktur
Personalfrågor, inklusive mål- och resultatstyrningsmodell samt ersättarplanering
Koncernens it-strategi
Den regulatoriska utvecklingen i telekommunikationsbranschen
Uppföljning av större verksamheter och investeringar

Styrelsen tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för valberedningen.

Ersättningsutskottet

Anders Narvinger är ersättningsutskottets ordförande. Under 2010 höll utskottet sex möten och extra fokus lades på ersättningsstruktur för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Under 2010 behandlade utskottet bland annat följande frågor:

Modell för målstyrning och upprättande av mål
Långsiktigt incitamentsprogram
Ersättningspolicy för ledande befattningshavare
Omförhandling av anställningskontrakt för medlemmarna i koncernledningen med anledning av förändrade ersättningsprinciper beslutade på årsstämman 2010

Revisionsutskottet

Maija-Liisa Friman är revisionsutskottets ordförande och under 2010 hölls sex möten. Under 2010 behandlade utskottet bland annat följande frågor:

Granskning av bolagets externa finansiella rapportering
Granskning av redovisningsprinciper som är av betydelse för företaget
Granskning av den interna kontrollmiljön beträffande såväl den finansiell rapporteringen som affärsverksamheten
Utvärdering av kvalitet och oberoende i rapporteringen av verksamhetsrisker
Utvärdering av koncernens kapitalstruktur
Granskning av enheter som till exempel Corporate Control, Corporate Treasury, Corporate Tax och Group Procurement
Granskning av rapporter från TeliaSoneras revisorer
Bevakning av större verksamhetsrisker t ex inom verksamheterna i Eurasien, inköp, stora projekt och förbättringar i finansiella processer
Utvärdering och godkännande av revisionsplaner för såväl externa som interna revisorer
Utvärdering av bolagets revisorers oberoende och arbete samt framtagande av underlag för val av externa revisorer

Revisionsutskottet tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för styrelsen.

Koncernchefen och koncernledningen

Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Koncernledningen leds av koncernchefen och består av tio medlemmar: koncernchefen, finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chief information officer, cheferna för de tre affärsområdena samt chefen för enheten för försäljning till företagskunder, Business Services.

Koncernledningen sammanträder varje månad. Vid dessa möten behandlas frågor av strategisk art och av betydelse för hela koncernen.

Koncerngemensam styrningsmodell

TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.

Fundament för styrning

Följande styrdokument har utfärdats av styrelsen och är riktade till alla medarbetare i koncernen som ett fundament för koncernens aktiviteter.

Affärsidé

TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi skapar värde genom att fokusera på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och uppnå en effektiv kostnadsstruktur.

TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men varhelst vi verkar agerar vi som ett lokalt företag.

Vision

TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen.

Vi är stolta över att vara pionjärer inom telekombranschen – en position som vi uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.

Vi agerar på ett ansvarsfullt sätt baserat på ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper.

Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv – i arbetslivet och för utbildning och nöje.

Vi bidrar på så sätt till en värld med bättre möjligheter.

Gemensamma värderingar

Våra gemensamma värderingar, "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända", är inriktade på det beteende som vi vill främja.

Gemensam inriktning

Styrelsen har fattat beslut om strategin för koncernen och satt upp mål för bolagets aktiviteter.

Koncernstrategi

TeliaSoneras övergripande strategi är att leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse av rådande och framtida kundbehov. För att skapa aktieägarvärde genom uthållig och förbättrad lönsamhet och kassaflöden, ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Våra fokusområden är att:

Skapa ett tjänsteföretag i världsklass
Säkerställa hög kvalitet i våra nät
Ha en effektiv kostnadsstruktur

Affärsmål

Årliga mål sätts upp för koncernen som helhet samt för varje affärsområde och affärsenhet.

Styrningsmodell

Styrelsen har upprättat en styrningsmodell för koncernen som till exempel omfattar organisationsstruktur, struktur för upprättande av koncernprinciper och en modell för mål- och resultatstyrning.

TeliaSoneras organisation

TeliaSoneras största områden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt TeliaSoneras innehav i Ryssland, Turkiet och Eurasien. För att säkerställa en stark utväxling för lönsam tillväxt och gränsöverskridande synergier är Telia-Sonera organiserat i tre internationella affärsområden. Affärsområdena har fullt resultatansvar för sina respektive verksamheter. En separat försäljningsenhet för all försäljning till företagskunder har inrättats i Sverige och Finland.

Affärsområde Mobilitetstjänster

Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.

Affärsområde Bredbandstjänster

Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland samt internationell carrier-verksamhet.

Affärsområde Eurasien

Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell.

Huvudkontor

Huvudkontoret bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter för affärsområdena och förser affärsområdena med visst stöd.

Delegering av ansvar och befogenheter

Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, säljdivisionen Business Services och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut. Beslut om delegering fattas av koncernchefen inom ramar

fastställda av styrelsen.

Principer utfärdade av huvudkontorsfunktionerna De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga principer, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden.

Koncernprinciper är relativt korta och är bindande för samtliga helägda bolag. Koncernprinciper godkänns av styrelsen.
Koncerninstruktioner är normalt mer detaljerade och operationella. De ska vara i linje med koncernprinciperna och är bindande för samtliga helägda bolag. Koncerninstruktioner godkänns av koncernchefen.
Koncernriktlinjer är rekommendationer som skall vara i linje med koncernprinciper och instruktioner. De godkänns av cheferna för koncernfunktioner.

TeliaSonera strävar efter att införa vissa koncernövergripande principer, instruktioner och riktlinjer även i delägda bolag.

Dokument utfärdade inom ramen för Teliasoneras koncerngemensamma styrningsmodell granskas och uppdateras minst årligen.

Modell för mål- och resultatstyrning

För att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål utvecklar TeliaSonera en högpresterande företagskultur. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer.

TeliaSonera har infört en koncernövergripande modell för mål- och resultatstyrning, som för närvarande omfattar chefer på de fyra högsta nivåerna i organisationen. Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika affärsområdena, är tänkt att:

Hjälpa chefer fastställa och föra ut affärsmål
Granska individuella prestationer
Utveckla och belöna goda prestationer
Åtgärda svaga prestationer

TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet.

TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma principer och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden. Tillsammans med detta har ett koncerngemensamt kompetensramverk etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer.

Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare.

TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.

Ansvarsfullt företagande

Styrningen av Ansvarsfullt företagande (Corporate Responsibility) är en integrerad del av den koncerngemensamma styrningsmodellen i TeliaSonera. Vi följer globala principer och standarder och agerar lokalt för att hantera de risker, utmaningar och möjligheter som marknaden ställer oss inför i den dagliga verksamheten.

Koden för etik och uppförande inom TeliaSonera, som ger en gemensam inriktning inom vilken vi agerar, granskas årligen av styrelsen. Koden för etik och uppförande är översatt till 21 språk och införd i alla våra majoritets- och helägda bolag. Under 2010 har fokus varit på internkommunikation, utbildning, diskussioner samt anpassning till lokalt ledarskap och anställda. En kompletterande kod för leverantörer och en uppdaterad koncerninstruktion - Koden för etik och uppförande för högre befattningshavare, involverade i den finansiella rapporteringen, introducerades 2010.

Rapporteringen rörande ansvarsfullt företagande omfattar alla hel- och majoritetsägda bolag och de är också är delaktiga i regelbundna intressentdialoger.

TeliaSonera har befäst sin position i olika index, till exempel FTSE4Good responsible investment index, och i Swedbank Robur Fonder samt Banco Etisk fond. TeliaSonera har fortsatt rapporteringen avseende vår miljömässiga förbättring i Carbon Disclosure Project (CDP) där TeliaSonera är rankad nummer ett i Norden och bland de fyra främsta telekombolagen globalt. TeliaSoneras arbete med ansvarsfullt företagande bygger på de mest väsentliga frågeställningarna för vår verksamhet och intressenter, baserad på en omfattande materialitetsanalys som genomfördes 2009. Arbetet med Ansvarsfullt företagande

är koncentrerat till våra tio mest väsentliga frågeställningar vilka vi prioriterar i vårt globala arbete med Ansvarsfullt företagande och som utgör fundamentet för långsiktig framgång för vårt företag:

Digital delaktighet; Kompetens hos ledare och medarbetare; God affärssed; Integritet och nätsäkerhet; Skydd av barn på nätet; Ansvarsfull leverantörsrelation; Ansvarsfull marknadsföring; Ansvarsfull arbetsgivare; Miljö; Mobila utrustningar, master och hälsa.

TeliaSonera är beroende av medarbetarnas skicklighet, kunskap och erfarenhet för att säkerställa fortsatt framgång. Därför görs stora satsningar på rekrytering, utbildning och kompetensutveckling av medarbetarna.

Modern kommunikationsteknik kan erbjuda goda miljömässiga alternativ i människors och företags vardag. Telia-Sonera stävar efter att minimera påverkan på miljön genom våra verksamheter och att hjälpa kunder att minska deras miljöpåverkan genom att erbjuda våra tjänster.

Riskhantering i verksamheten och kontrollmiljö

I enlighet med aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för den interna kontrollmiljön. Styrelsen granskar fortlöpande de interna kontrollernas funktion och tar initiativ till kontinuerliga förbättringar av dem.

Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning. Det är en process som involverar styrelsen, högsta ledningen och andra medarbetare, och som omfattar metoder och aktiviteter som syftar till att:

Skydda koncernens tillgångar och aktieägarvärde
Säkerställa att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och korrekt i enlighet med gällande lagar och riktlinjer
Säkerställa att målen uppfylls i verksamheten för att därigenom förbättra den operativa effektiviteten

Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, noggrann, punktlig och begriplig.

TeliaSoneras interna kontroll av den finansiella rapporteringen är organiserad i enlighet med COSO:s ramverk för intern kontroll. Det omfattar därmed de sammanhängande områdena riskhantering, kontrollmiljö, styrning av koncern-it, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning enligt vad som sägs nedan.

Riskhantering

Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmässiga mål identifieras, och kontroller för att begränsa dessa risker utarbetas, implementeras och övervakas.

Linjeorganisationen har det främsta ansvaret för att hantera affärsrisker. De har ansvaret att identifiera alla affärsrisker av vikt, övervaka, införa åtgärder och rapportera dem. De funktionella organisationsenheterna stödjer linjeorganisationen med sin kunskap om risk.

Den koncernövergripande riskhanteringen är ansvarig för koordinering och övervakning av riskhanteringsprocesserna inom koncernen, övervakar om de överensstämmer med koncernens principer för riskhantering och sammanställer de kvartalsvisa riskrapporterna till koncernledningen och styrelsen.

Rapportering och styrning av riskhantering i verksamheten

Finansiella risker

Det finns en process för att regelbundet identifiera risker som skulle kunna leda till väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Riskerna rapporteras från varje underenhet, dvs nedifrån och upp och framläggs på verksamhetsmötena som hålls kvartalsvis. Styrelsen får en sammanfattning kvartalsvis i samband med genomgången av den externa finansiella rapporteringen, där de främsta riskerna identifieras.

Ansvarsfullt företagande

TeliaSoneras uppfattning är att ansvarsfullt företagande måste vara en del i det dagliga arbetet för att få genomslag. Ansvarsfullt företagande är en del av TeliaSoneras riskhantering och hanteras lika seriöst som andra delar av affärsverksamheten.

It-säkerhet och krisplanering i verksamheten

Affärsenheter och koncernfunktioner hanterar den fortlöpande krisplaneringen inom sin verksamhetsdel baserat på ställda krav. Detta innefattar att identifiera potentiella hot mot verksamheten och säkerställa planer för att förebygga och korrigera problem i den fortlöpande verksamheten. Syftet med krisplaneringen i verksamheten är att addera aktieägarvärde genom att förhindra störningar och försäkra sig om att vår förmåga att leverera överenskomna servicenivåer inte försämras av interna eller externa störningar.

Koncernens säkerhetsorganisation arbetar med förebyggande säkerhetsåtgärder och krishantering i syfte att skydda koncernens tillgångar, it-system, information, personal och att skydda telekommunikationsnäten, tjänster och kunder från överträdelser och missbruk.

Intern kontroll över finansiell rapportering och verksamhet

Styrelsen har infört ett ledningssystem som baseras på tre delar:

Gemensam inriktning och gemensamma värderingar, inklusive koden för etik och uppförande – som ger TeliaSonera-koncernen en gemensam inriktning.
Delegering av ansvar och befogenheter definierar koncernledningens befogenheter och ansvar.
Koncernövergripande principer, instruktioner och riktlinjer dokumenterar bolagets organisation och arbetssätt.

Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på riktlinjer från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterad med prognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på affärsenhets- och affärsområdesnivå.

Verksamhetsmötena är fysiska möten och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av verksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperioden, risker, operationella prestationsmått på nätkvalitet och kundservicenivåer. Vid verksamhetsmötena deltar VD, finansdirektör, koncerncontroller samt utvalda medlemmar i koncernledningen utöver affärsområdesansvariga.

Kontrollmiljöns viktigaste delar relaterade till finansiell planering, redovisning, finansiell rapportering och kontroll av den finansiella rapporteringen är inkluderade i styrdokument och processer som reglerar dessa områden. Ledningen för varje affärsenhet eller funktion är ansvarig för att säkerställa att den månatliga och kvartalsmässiga finansiella rapporteringen följer TeliaSoneras principer, att rapporter levereras i tid, att tillräckliga interna kontroller är införda och genomförs, att nödvändiga avstämningar utförs på rätt sätt samt att större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras.

Som en del av TeliaSoneras kontrollmiljö är ledningen på alla nivåer ansvarig för att säkerställa att koncernprinciper (inklusive koden för etik och uppförande) och krav implementeras och tillämpas.

Under 2010 definierades och implementerades ett antal nya kontroller på respektive enhetsnivå. Syftet med denna typ av kontroll är att säkerställa att delegering av ansvar och befogenheter, finansiella riktlinjer och ramverket för rapportering efterlevs inom organisationen.

En integrerad del av TeliaSoneras kontrollmiljö är inrättandet av en enhet för gemensamma finansiella tjänster som hanterar de standardiserade finansiella redovisningsprocesserna i alla stora helägda affärsenheter.

Inriktning för styrning av koncern-it

Inriktningen för styrning av koncernens it-frågor har under 2010 anpassats till de övergripande fokusområdena och tydliggjorts.

En skärpt och kompletterad styrningsstruktur för it-organisationen med fokus på Ett företag – En it-styrning, inkluderar såväl leverantörsstyrning, gemensamma projektmodeller, övergripande it-arkitektur och masterdata som it-kostnader.

Styrning av koncern-it

IT-styrgrupp	• Äger it-riktlinjer · Godkänner investeringar och verksamhetsinriktningar
CIO	• Äger och övervakar it-styrning • Föreslår medlemmar till strategiska styrgrupper
Strategiska styrgrupper	• Äger verksamhetsinriktningar för it · Styr införandet av verksamhetsinriktningar för it
Operationella styrgrupper	• Inför verksamhetsinriktningar för it · Genomför operationell övervakning

Kontrollaktiviteter

Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, risker och nyckelkontroller (inklusive it-kontroller) beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och utlämnande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroll av it-system som används för redovisning och rapportering.

De större enheterna inom TeliaSonera har egna controllerfunktioner som är delaktiga i den finansiella planeringen och analys av respektive enhets utfall. Under 2010 skapade och införde TeliaSonera kontroller för genomgång av affärsresultat, s k Business Performance Review kontroller, i ett antal affärsenheter. Dessa kontroller utgörs av analyser av intäkter, volymer, kostnader för såld vara, rörliga kostnader, tillgångar och rörelsekapital. Resultaten av införandet är en bättre kontrollmiljö på affärsenhetsnivå. Denna typ av kontroller fortsätter att införas under 2011.

Ett fokusområde under 2010 har varit att anpassa och förbättra finansiella processer i koncernens enhet för gemensamma finansiella tjänster, så kallad financial services center. En särskild process och organisation har upprättats för att fortsätta utveckla enhetliga processer och effektivitetsåtgärder de kommande åren. I enheterna i Eurasien har anpassning och kompetensutveckling påbörjats, med fokus på att förbättra den finansiella rapporteringen och effektiviteten i kontrollmiljön. Åtgärderna 2010 innefattade utbildning av personal inom ekonomienheterna och införandet av ett gemensamt ekonomisystem.

Kontrollaktiviteter i verksamheten

Syftet med internkontroll av affärsverksamheterna är att övervaka och stödja utvecklingen av bolagets strategiska fokusområden. Övervakningen av affärsenheternas prestationsmål baseras på det etablerade mätsystemet Six Sigma. Måluppföljningen mäter, bland annat, nätkvalitet och kundservicenivåer. Styrelsen får en sammanfattning varje månad av måluppföljningen per affärsenhet.

Six Sigma är en metod för systematisk problemlösning i vilken verktyg och statistikanalyser används för att mäta och förbättra ett företags operationella prestation, rutiner och system.

Six Sigma är fokuserat på att undanröja misstag, spill/slöseri och fel i verksamheterna med hjälp av statistisk analys. Det är också inriktat på att inte bara undanröja problem utan också finna och angripa grundorsakerna till problemen.

Ramverket för problemlösning - definiera, mäta, analysera, förbättra och kontrollera - är det tillvägagångssätt för statistisk problemlösning i Six Sigma som används för att lösa problem i befintliga processer.

Information och kommunikation

Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. Verksamhetens prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga affärsenhetschefer och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.

TeliaSonera stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om de interna kontrollernas funktion. De som utför kontrollerna uppmanas meddela alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner medföra fel eller oriktigheter i redovisningen.

"Whistleblower-process"

Styrelsen har infört en process så att medarbetarna anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering eller interna kontroller, såväl som efterlevnaden av koncernens kod för etik och uppförande, en så kallad "whistleblower-process". Under 2010 utvecklade TeliaSonera denna process med en förbättrad och mer tillgänglig och användarvänlig intranätslösning. Utvärdering av förändringar i den lokala lagstiftningen har gjorts under året och processen har uppdaterats därefter.

Övervakning av kontrollaktiviteter

Styrelsen övervakar aktivt den interna kontrollmiljön och effektiviteten av den finansiella rapporteringen, framför allt via revisionsutskottet. Styrelsen mottar varje månad finansiella rapporter från koncernchefen.

Styrelsen och dess revisionsutskott granskar alla externa finansiella rapporter innan de offentliggörs. Revisionsutskottet mottar rapporter från såväl de externa som de interna revisorerna samt diskuterar och följer upp deras iakttagelser. Både de externa och de interna revisorerna är representerade på utskottets möten. Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan att någon från ledningen närvarar.

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen men också effektiviteten inom internkontrollen. Detta genomförs genom regelbundna genomgångar av den externa och interna revisionen, värdering av nedskrivningar, finansiella riktlinjer och tolkning av redovisningsprinciper av särskild betydelse för koncernen. Arbetet omfattar också granskning av utvalda ämnen som kan påverka den finansiella rapporteringen.

Utförande- och övervakningsprocess för internkontroll

TeliaSonera har infört en strukturerad, månatlig process för övervakning av de interna kontrollernas funktion. Denna process omfattar alla större affärsenheter, affärsområden och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av funktionen hos alla kontroller inom koncernen. Möten kring övervakningen av de interna kontrollerna genomförs regelbundet på affärsområdesnivå samt vid behov på koncernnivå. På koncernnivå leds dessa möten av finansdirektören. De interna kontrollernas funktion granskas och analyseras på dessa möten och åtgärder beslutas om det bedöms nödvändigt.

På uppdrag av ledningen genomförs en riskbaserad testning av nyckelkontroller för att analysera de interna kontrollernas kvalitet. Den riskbaserade testningen omfattar omkring 40 procent av kontrollerna varje år och målsättningen är att testa varje kontroll minst en gång vart tredje år. Testningen utförs av interna resurser och de externa revisorerna, där båda grupperna tar del av varandras arbete för att optimera revisionsarbetet. Resultatet av testningen förmedlas till alla berörda affärsenheter där åtgärder eller förbättringar initieras och genomförs. Minst en gång per år presenterar dessutom TeliaSonera och revisorerna en gemensam rapport för revisionsutskottet.

Finansdirektören rapporterar regelbundet till revisionsutskottet om övervakningen av de interna kontrollerna. Både revisionsutskottet och styrelsen har gått igenom och diskuterat ledningens bedömning av bolagets interna kontroller, och har aktivt följt upp relaterade förbättringsåtgärder vidtagna av ledningen. En gång per år har revisionsutskottet ett separat möte med de externa revisorerna och internrevision för uppföljning av interna kontrolltester, granskning av effektiviteten, uppföljning av genomförda aktiviteter under det gånga året samt planering för det kommande året.

Internrevision

Koncernen har en enhet för internrevision som går igenom koncernens verksamhet och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön och effektiviteten i processer och system. Genom operationella genomgångar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen. För att uppnå oberoende i mätningarna av verksamhetens prestationsmått genomför koncernens enhet för internrevision en kvalitetsanalys av underliggande data.

Under året har en ökande del av arbetet omfattat verksamheterna i Eurasien. I arbetet har ingått platsbesök med granskning av intäktssäkring, processer och styrning.

Tillsammans med två externa ledamöter, verksamma inom Equality of Access Board, är chefen för koncernens enhet för internrevision även ansvarig för att övervaka utvecklingen avseende likabehandlingen av interna och externa grossistkunder i Sverige.

Chefen för koncernens enhet för internrevision rapporterar till koncernchefen, som fattar beslut om funktionens uppgifter och prioriteringar i samråd med revisionsutskottet.

Ersättningsstruktur inom TeliaSonera

TeliaSoneras ersättningsstruktur baseras på principerna om att:

Belöna efter prestation
Vara konkurrenskraftig och rättvis internt
Ta hänsyn till kostnaden för verksamheten

Enligt den svenska aktiebolagslagen skall årsstämman fatta beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2010 beslutade stämman att anta riktlinjer vilka föreslagits av den svenska staten. De antagna riktlinjerna innebär att TeliaSoneras mål är att erbjuda de ersättningsnivåer och övriga anställningsvillkor som krävs för att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättning skall bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig - marknadsrelevant, men inte marknadsledande och sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt. De antagna riktlinjerna om ersättningsstruktur för koncernledningen tillåter inte rörlig lön.

Styrelse inklusive ersättningar

Anders Narvinger (Född 1948)

Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2010. Han är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och medlem i revisionsutskottet. Anders Narvinger har varit VD för Teknikföretagen och han har tidigare även varit VD och koncernchef för ABB AB och är styrelseordförande i Trelleborg AB, Alfa Laval AB och Coor Service Management AB. Han är även styrelseledamot i JM AB och Pernod Ricard SA samt ledamot av IVA och Svenska ICC. Anders Narvinger är civilingenjör och civilekonom.

Antal aktier i TeliaSonera: 20 000.

Maija-Liisa Friman (Född 1952) Invaldes i styrelsen 2007. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Maija-Liisa Friman är styrelseordförande i Ekokem och vice styrelseordförande i Metso Oyj. Hon innehar även styrelseuppdrag i Neste Oil, Suomen Lääketieteen Säätiö, LKAB och Helsingfors Diakonissanstalt samt styrelsemedlem och partner i Boardman Oy. Hon var tidigare VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj. Maija-Liisa Friman är civilingenjör i kemi.

Antal aktier i TeliaSonera: 5 597.

Conny Karlsson (Född 1955)

Invaldes i styrelsen 2007. Han är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott. Han är även styrelseordförande i Swedish Match AB samt styrelseledamot i Capman Oyj. Han har tidigare varit VD i Duni AB och innehaft ett flertal ledande befattningar inom Procter & Gamble. Conny Karlsson är civilekonom.

Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.

Lars Renström (Född 1951)

Ingrid Jonasson Blank (Född 1962)

Invaldes i styrelsen 2010. Ingrid Jonasson Blank har varit vice VD i ICA Sverige AB och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom ICA-koncernen. Hon är även styrelseledamot i Bilia AB, Forma Publishing Group, Fiskars, ZetaDisplay AB, ONOFF AB och TravelSupport AB. Ingrid Jonasson Blank är civilekonom.

Antal aktier i TeliaSonera: 0.

Timo Peltola (Född 1946)

Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2004. Timo Peltola är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Timo Peltola är även styrelseordförande i Neste Oil Oyj, styrelsemedlem i SAS AB och AW-Energy Oy. Han är även ledamot i advisory boards i CVC Capital Partners Svenska AB, Sveafastigheter AB, CapMan Public Market Fund och Citigroup Nordic. Utöver detta även styrelsemedlem i Securities Market Association samt ordförande i förbundsfullmäktige för Finlands Orienteringsförbund. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 7 140.

Jon Risfelt (Född 1961)

Invaldes i styrelsen 2007. Han är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott. Jon Risfelt är även styrelseordförande Ortivus AB, Mawell Oy och C3 Technologies AB. Han innehar styrelseuppdrag i Bilia AB, Karo Bio AB, Braganza AS, Ticket Travel Group AB inklusive vissa dotterbolag, ÅF AB och Vanna AB. Han har tidigare varit VD i Europolitan AB, Nyman & Schultz AB och Gambro Renal, samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi. Antal aktier i TeliaSonera: 8 250.

Invaldes i styrelsen 2009. Han är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Lars Renström är sedan 2004 VD och koncernchef i Alfa Laval AB. Dessförinnan var han VD och koncernchef i Seco Tools AB och har innehaft ledande befattningar inom Atlas Copco AB, Ericsson AB och ABB AB. Lars Renström är styrelsemedlem i ASSA ABLOY AB och Alfa Laval AB. Lars Renström är civilingenjör och civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.

Per-Arne Sandström (Född 1947) Invaldes i styrelsen 2010. Han är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Per-Arne Sandström har varit vice koncernchef och Chief Operating Officer i Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen. Han är styrelseordförande i Infocare A/S och styrelseledamot i SAAB AB och Cellmax AB. Per-Arne Sandström är gymnasieingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 400.

Agneta Ahlström (Född 1960)

Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele och har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier.

Antal aktier i TeliaSonera: 200.

Magnus Brattström (Född 1953) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2009. Magnus Brattström är ordförande i SEKO TELE och i europeiska företagsrådet inom TeliaSonera samt styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse.

Antal aktier i TeliaSonera: 20.

Stefan Carlsson (Född 1956)

Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen.

Antal aktier i TeliaSonera: 650.

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Ersättningar och närvaro, se nedan.

Ersättningar under året samt närvaro och aktieinnehav

			Närvaro	Närvaro	Summa ersättningar
		Utskott	möten	möten	(SEK)	Antal aktier i TeliaSonera
2010	i ersättningsutskottet	Ersättning Revision	100%	100% 100%	835 259	20 000
2007	revisionsutskottet	Revision	100%	100%	575 004	5 597
Ingrid Jonasson Blank 2010			100%		326 043	0
2007		Revision	100%	100%	525 012	10 000
2004		Ersättning	100%	100%	445 008	7 140
2009		Ersättning	91%	100%	445 008	10 000
2007		Revision	100%	83%	525 012	8 250
2010		Ersättning	100%	100%	311 386	400
2007			91%			200
2009			91%			20
2009			91%			650
		Invald år Oberoende Befattning Ja Styrelseordförande och ordförande Ja Ledamot och ordförande i Ja Ledamot Ja Ledamot Ja Ledamot Ja Ledamot Ja Ledamot Ja Ledamot - Arbetstagarrepresentant - Arbetstagarrepresentant - Arbetstagarrepresentant		styrelse	utskotts	och förmåner

Se även not K32 till koncernredovisningen.

¹ Utskottsledamot sedan den 7 april 2010.

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Koncernledning inklusive ersättningar

Lars Nyberg (Född 1951)

Verkställande direktör och koncernchef sedan 2007. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Corp. och styrelseledamot i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 250 000¹.

Senior Vice President, chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och verkat som chefsjurist sedan 1999. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom TeliaSonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är jur.kand.

Antal aktier i TeliaSonera: 12 000.

Per-Arne Blomquist (Född 1962)

Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i TeliaSonera sedan september 2008. Per-Arne Blomquist kommer närmast från SEB där han var vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör sedan 2006 och chef för koncernstab Ekonomi & Finans under åren 2001 till 2006. Mellan 1997 och 2000 innehade han ett flertal befattningar inom Telia, bland annat verkställande direktör för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär 1989 på Alfa Laval. Per-Arne Blomquist är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 30 300.

Håkan Dahlström (Född 1962)

Chef för affärsområde Mobilitetstjänster sedan februari 2010. Dessförinnan chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan november 2008. Håkan Dahlström kom till Telia 1998 och har innehaft ett antal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som chef för Mobilitetstjänster Sverige och chef för Corporate Networks & Technology. Han var tidigare sjöofficer med omfattande erfarenhet från upphandling och utveckling av informations- och kommunikationssystem för Försvarsmakten. Håkan Dahlström har en civilingenjörsexamen och en Master of Science in Digital Technology. Antal aktier i TeliaSonera: 10 600.

Karin Eliasson (Född 1961)

Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Karin Eliasson är styrelseledamot i Turkcell. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor.

Antal aktier i TeliaSonera: 2 100.

Sverker Hannervall (Född 1960)

Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan 1 augusti 2008. Sverker Hannervall är också senior advisor i InnovationsKapital AB. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör.

Antal aktier i TeliaSonera: 0.

Cecilia Edström (Född 1966)

maj 2008. Cecilia Edström var tidigare kommunikationsdirektör i Scania AB, där hon innehaft ett antal chefsbefattningar sedan 1995. Hon började sin yrkesbana inom corporate finance i SEB 1989. Hon är styrelsemedlem i BE Group AB. Cecilia Edström är civilekonom.

Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernens kommunikation sedan

Antal aktier i TeliaSonera: 2 800².

Malin Frenning (Född 1967)

Chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan januari 2011, och dessförinnan ställföreträdande chef sedan februari 2010. Malin Frenning har mer än tio års erfarenhet i ledande befattningar i TeliaSonera med fokus på carrier-verksamheten, affärsstrategi och produktledning. Malin Frenning är civilingenjör.

Antal aktier i TeliaSonera: 400.

Tero Kivisaari (Född 1972)

Chef för affärsområde Eurasien sedan 2007. Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han är styrelseledamot i Turkcell, MegaFon, Fintur Holdings B.V. och i Nurminen Logistics Plc och har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i SmartTrust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Corporation's International Operations. Tero Kivisaari är civilingenjör och magister i ekonomi. Antal aktier i TeliaSonera: 0.

Åke Södermark (Född 1954)

Senior Vice President och Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på OMX Nasdaq Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1984 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi.

Antal aktier i TeliaSonera: 6 000.

¹ Via pensionsförsäkring

2 Delvis via pensionsförsäkring

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Ersättningar och övriga förmåner under året samt kapitalvärde av pensionsåtaganden

SEK	Grundlön	Övrig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Lars Nyberg, koncernchef	8 825 004	3 269 824	75 235	8 549 783	20 719 846	−
Per-Arne Blomquist, vVD	4 903 836	2 169 622	91 730	1 863 803	9 028 991	−
Övriga medlemmar i koncern ledningen (9 personer)	24 938 732	8 644 343	1 184 693	10 559 610	45 327 378	39 798 104

Se även not K32 till koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).

Koncernens totalresultatrapporter

MSEK, förutom uppgifter per aktie Not 2010 2009 Nettoomsättning K5, K6 106 582 109 161 Kostnader för sålda tjänster och varor K7 -57 604 -60 965 Bruttoresultat 48 978 48 196 Försäljnings- och marknadsföringskostnader K7 -16 591 -15 647 Administrationskostnader K7 -7 902 -8 063 Forsknings- och utvecklingskostnader K7 -801 -1 008 Övriga rörelseintäkter K8 2 072 1 106 Övriga rörelsekostnader K8 -1 494 -2 275 Resultat från intressebolag och joint ventures K9 7 821 8 015 Rörelseresultat K5 32 083 30 324 Finansieringskostnader K10 -2 677 -3 191 Övriga finansiella poster K10 530 481 Resultat efter finansiella poster 29 936 27 614 Skatter K11 -6 374 -6 334 Årets resultat 23 562 21 280 Valutakursdifferenser K12 -18 959 -7 355 Resultat från intressebolag K12 -103 188 Kassaflödessäkringar K12 63 89 Finansiella instrument som kan säljas K12 -90 34 Skatter avseende övrigt totalresultat K11, K12 -936 -296 Övrigt totalresultat -20 025 -7 340 Summa totalresultat 3 537 13 940






















Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 21 257 18 854
Innehav utan bestämmande inflytande 2 305 2 426
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 1 692 13 068
Innehav utan bestämmande inflytande 1 845 872
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning K20 4,73 4,20

Koncernens balansrapporter

MSEK	Not	31 dec 2010	31 dec 2009

Tillgångar Goodwill	K13	77 207	85 737
Övriga immateriella anläggningstillgångar	K13	13 324	14 502
Materiella anläggningstillgångar	K14	58 353	61 222
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	K15	46 458	42 518
Uppskjutna skattefordringar	K11	9 048	11 177
Tillgångar för pensionsåtaganden	K22	268	501
Övriga anläggningstillgångar	K16	6 684	6 653
Summa anläggningstillgångar		211 342	222 310
Lager	K17	1 395	1 551
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	K18	19 905	21 390
Aktuella skattefordringar		88	205

Räntebärande fordringar	K19	2 477	1 726
Likvida medel	K19	15 344	22 488
Summa omsättningstillgångar		39 209	47 360
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning		−	0
Summa tillgångar		250 551	269 670
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		125 907	135 372
varav tillskjutet kapital		45 416	45 412
varav reserver och balanserade vinstmedel		80 491	89 960
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		6 758	7 127
Summa eget kapital		132 665	142 499
Långfristiga lån	K21	60 563	63 664
Uppskjutna skatteskulder	K11	12 526	13 210
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	K22	757	680
Övriga avsättningar	K23	9 947	11 735
Övriga långfristiga skulder	K24	1 593	1 589
Summa långfristiga avsättningar och skulder		85 386	90 878
Kortfristiga lån	K21	4 873	8 169
Kortfristiga avsättningar	K23	850	1 246
Aktuella skatteskulder		1 891	1 439
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	K25	24 886	25 439
Summa kortfristiga avsättningar och skulder		32 500	36 293
Summa eget kapital och skulder		250 551	269 670

Eventualtillgångar	K30	−	–
Ansvarsförbindelser	K30	1 644	2 306
Ställda säkerheter	K30	905	822

Koncernens kassaflödesrapporter

MSEK	Not	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Årets resultat		23 562	21 280
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		13 481	13 020
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		-1 148	150
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar		-6 100	-5 863
Pensioner, övriga avsättningar		-1 281	-934
Finansiella poster		-85	638
Skatter		379	3 279
Övrigt icke likviditetspåverkande		23	14
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		28 831	31 584
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		-1 228	563
Ökning (-)/Minskning (+), lager		-25	33
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-144	-1 570
Förändring av rörelsekapital		-1 397	-974
Kassaflöde från löpande verksamhet	K31	27 434	30 610
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	K31	-14 533	-13 967
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		87	82
Rörelseförvärv	K31	-2 031	-4 838
Övriga förvärv av egetkapitalinstrument och verksamheter	K31	-1 151	-264
Avyttring av dotterbolag	K31	1 406	–
Övrig avyttring av egetkapitalinstrument och verksamheter	K31	278	887
Betalning till förmån för Ipse 2000 S.p.A.	K23	-182	-878
Lämnade lån och andra liknande investeringar		-764	-471
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar		402	637
Gottgörelse från pensionsstiftelse		850	870
Nettoförändring kortfristiga placeringar		-838	315
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-16 476	-17 627
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		10 958	12 983
Utdelning betald till moderbolagets ägare		-10 104	-8 083
Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande		-2 859	-3 070
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	K31	-1 333	–
Kapitaltillskott från ägare av innehav utan bestämmande inflytande		150	–
Upptagna lån		7 937	19 240
Amorterade lån		-8 091	-3 136
Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid		-632	-7 519
Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon		-2 804	381
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-17 736	-2 187
Årets kassaflöde		-6 778	10 796

Likvida medel vid årets början		22 488	11 826
Årets kassaflöde		-6 778	10 796
Kursdifferens i likvida medel		-366	-134
Likvida medel vid årets slut	K19	15 344	22 488

Erhållna utdelningar	K31	1 721	2 153
Erhållna räntor	K31	260	371
Betalda räntor	K31	-2 301	-2 141
Betalda skatter	K31	-5 995	-3 056

Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Säkrings reserv	Reserv för verkligt värde	Valutakurs reserv	Om värderings reserv	Reserv för inflations justeringar	Balan serade vinst medel	Summa moder bolagets ägare	Innehav utan be stämmande inflytande	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2008		14 369	31 043	-244	31	18 063	819	4 909	61 397	130 387	11 061	141 448
Utdelningar	K20	–	–	–	–	–	–	–	-8 083	-8 083	-2 817	-10 900
Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–	–	-1 989	-1 989
Summa transaktioner med ägare		–	–	–	–	–	–	–	-8 083	-8 083	-4 806	-12 889
Årets resultat	K20	–	–	–	–	–	–	–	18 854	18 854	2 426	21 280
Övrigt totalresultat	K12, K20	–	–	72	45	-5 903	–	–	–	-5 786	-1 554	-7 340
Summa totalresultat		–	–	72	45	-5 903	–	–	18 854	13 068	872	13 940
Omföring av årets avskrivningar		–	–	–	–	–	-145	–	145	–	–	–
Utgående balans 31 december 2009		14 369	31 043	-172	76	12 160	674	4 909	72 313	135 372	7 127	142 499
Utdelningar	K20	–	–	–	–	–	–	–	-10 104	-10 104	-2 037	-12 141
Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande	K20, K34	–	–	–	–	–	–	–	-1 057	-1 057	-356	-1 413
Avyttrade innehav utan bestämmande inflytande	K20	–	–	–	–	–	–	–	–	–	179	179
Summa transaktioner med ägare		–	–	–	–	–	–	–	-11 161	-11 161	-2 214	-13 375
Årets resultat	K20	–	–	–	–	–	–	–	21 257	21 257	2 305	23 562
Övrigt totalresultat	K12, K20	–	–	40	-95	-19 510	–	–	–	-19 565	-460	-20 025
Summa totalresultat		–	–	40	-95	-19 510	–	–	21 257	1 692	1 845	3 537
Aktierelaterade ersättningar		–	4	–	–	–	–	–	–	4	–	4
Omföring av årets avskrivningar		–	–	–	–	–	-126	–	126	–	–	–
Utgående balans 31 december 2010		14 369	31 047	-132	-19	-7 350	548	4 909	82 535	125 907	6 758	132 665

K1.	Redovisningsnorm 37
K2.	Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden 39
K3.	Betydelsefulla redovisningsprinciper 41
K4.	Förändringar i koncernens sammansättning 48
K5.	Segmentinformation 48
K6.	Nettoomsättning 50
K7.	Kostnadsslagsredovisning 50
K8.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 51
K9.	Resultat från intressebolag och joint ventures 51
K10.	Finansieringskostnader och övriga finansiella poster 51
K11.	Skatter 52
K12.	Övrigt totalresultat 54
K13.	Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 55
K14.	Materiella anläggningstillgångar 56
K15.	Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures 57
K16.	Övriga anläggningstillgångar 59
K17.	Lager 60
K18.	Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar 60
K19.	Räntebärande fordringar och likvida medel 61
K20.	Eget kapital och resultat per aktie 62
K21.	Långfristiga och kortfristiga lån 63
K22.	Avsatt för pensioner och anställningsvillkor 64
K23.	Övriga avsättningar 65
K24.	Övriga långfristiga skulder 67
K25.	Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 68
K26.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 68
K27.	Finansiell riskhantering 69
K28.	Leasingavtal 74
K29.	Transaktioner med närstående 75
K30.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 76
K31.	Kassaflödesinformation 78
K32.	Personal 78
K33.	Arvoden till revisionsföretag 82
K34.	Rörelseförvärv m m 82

Koncernens noter

K1. Redovisningsnorm

Allmänt

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2011. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 april 2011.

De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).

Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Värderingsgrunder och redovisningsprinciper

Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.

Förändrade redovisningsprinciper

Från och med den 1 januari 2010 tillämpar TeliaSonera framåtriktat den reviderade IFRS 3 "Business Combinations" och den ändrade IAS 27 "Consolidated and Separate Financial Statements" inklusive följdändringar i andra standards (se avsnittet "Nyligen publicerade redovisningsstandarder" nedan). Under 2010 har följande förändringar påverkat de finansiella rapporterna. Betald ersättning till minoritetsägare för förvärv av aktier i dotterbolag (inklusive förvärvsrelaterade kostnader) har redovisats i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare till den del ersättningen överstiger den relativa andelen av innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolaget. Tidigare skulle en sådan mellanskillnad ha ökat goodwill. I kassaflödesrapporten ingår ersättningen i finansieringsverksamheten. Till och med 2009 skulle den ha redovisats i investeringsverksamheten. Omarbetningarna av IAS 27 ändrade också termen "minoritetsintresse" till "innehav utan bestämmande inflytande". Terminologiändringen avspeglar det faktum att ägaren av ett minoritetsinnehav i ett företag kan ha bestämmande inflytande över detta företag och omvänt att ett majoritetsinnehav inte nödvändigtvis ger ett bestämmande inflytande över företaget. "Innehav utan bestämmande inflytande" är därför en mer precis beskrivning än "minoritetsintresse".

Kassaflöden från reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon redovisas från och med den 1 januari 2010 inom finansieringsverksamheten i kassaflödesrapporten, vilket bättre avspeglar karaktären hos de underliggande aktiviteterna, som är att hantera den totala exponeringen för utländska valutor hänförlig till koncernintern likviditet. Sådana kassaflöden redovisades tidigare inom den löpande verksamheten. Värden för jämförelseperioden har omräknats.

Belopp och datum

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar

med ikraftträdande 2010 eller tillämpade i förtid

Ändringar avseende koncernmässigt kontantreglerade aktiebaserade ersättningstransaktioner i IFRS 2 "Share-based Payment" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt). Ändringarna omfattar även anvisningar som tidigare ingick i IFRIC 8 "Scope of IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2–Group and Treasury Share Transactions", vilka därför upphävs. Tillämpning av ändringarna påverkade inte TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Reviderad IFRS 3 "Business Combinations" och ändrad IAS 27 "Consolidated and Separate Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). Ändringarna innebär bland annat: (a) att transaktionsutgifter kostnadsförs när de uppstår, (b) att villkorad tilläggsköpeskilling alltid redovisas till verkligt värde och för tilläggsköpeskilling som inte utgörs av eget kapital resultatförs förändringar i verkligt värde efter förvärvet, (c) att ett alternativ införs som på transaktionsbasis tillåter redovisning av 100 procent av goodwill för den förvärvade enheten där det ökade goodwillbeloppet också ökar innehavet utan bestämmande inflytande, (d) att vid det datum då bestämmande inflytande uppnås värderas den förvärvade enhetens tillgångar och skulder, inklusive goodwill, till verkligt värde och eventuella justeringar av tidigare redovisade värden på tillgångar och skulder resultatförs, (e) att förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom en delavyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som en transaktion med ägarna i eget kapital och (f) att en delavyttring av andelar i ett dotterbolag som innebär att det bestämmande inflytandet upphör framtvingar en ny värdering av det återstående innehavet till verkligt värde varvid en eventuell skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde utgör en vinst eller förlust, vilken resultatförs. TeliaSonera konstaterar att tillämpning av den reviderade IFRS 3 och den ändrade IAS 27 kommer att medföra ökad volatilitet i resultatredovisningen. Se även avsnittet "Förändrade redovisningsprinciper" ovan.
Reviderad IAS 24 "Related Party Disclosures" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare; tidigare tillämpning tillåten), vilken förenklar upplysningskraven för statligt anknutna företag och ändrar definitionen av en närstående part. Revideringen förändrar också upplysningskraven i separata finansiella rapporter för dotterbolag eller intressebolag. Tidigare omfattade upplysningskraven endast direkt eller indirekt ägda innehav i intressebolag medan numera alla intressebolag inom hela koncernen betraktas som närstående part även i separata finansiella rapporter. Därutöver adderas "åtaganden" till förteckningen över de transaktioner med närstående för vilka upplysningar ska lämnas. TeliaSonera tillämpar den reviderade IAS 24 från och med 2010.
Ändring avseende kvalificerande säkringsposter i IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt), vilken begränsar/klargör de risker som kvalificerar för säkringsredovisning i två speciella fall: (a) en ensidig risk i en säkrad post (säkring med optioner) och (b) inflation i en finansiell säkringspost (inflation identifierad som en säkrad risk eller del). TeliaSonera berörs för närvarande inte av ändringen.
"Improvements to IFRSs (april 2009)" (huvudsakligen med ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) införde ändringar av

12 IFRS som inte omfattats av andra större projekt. De ändringar som berör TeliaSonera överensstämde i vissa fall med redan tillämpade tolkningar och fick i övrigt ingen eller mycket begränsad påverkan på resultat eller finansiell ställning.

IFRIC 17 "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas framåtriktat), som klargör hur pro rata-utdelningar av sakvärden med undantag för transaktioner avseende gemensamt styrda företag ska redovisas och kräver ytterligare upplysningar i de fall de nettotillgångar som innehas för utdelning till ägarna ska definieras som en avvecklad verksamhet. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 17.

Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft

Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar träder i kraft för TeliaSonera den 1 januari 2011 eller senare.

Ändringar avseende överföringar av finansiella tillgångar i IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2011 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, värden för jämförelseperioder krävs ej vid första tillämpning), vilka kräver utökade upplysningar om riskexponering avseende överförda finansiella tillgångar i de fall företaget har en fortsatt anknytning till dessa tillgångar (avtalsbundna åtaganden att utge eller erhålla kassaflöden). Exempel är garantier och optioner (dock inte sådana som upptas till verkligt värde) enligt avtal avseende factoring av fordringar, värdepapperisering samt försäljning eller lån av finansiella tillgångar. Ändringarna kräver också upplysningar om ett oproportionerligt antal transaktioner genomförs nära slutet av en rapportperiod.
IFRS 9 "Financial Instruments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare; tidigare tillämpning tillåten; ska tillämpas retroaktivt men vid tillämpning före 1 januari 2012 krävs ingen omräkning av tidigare perioder). De publicerade delarna av IFRS 9 behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder och utgör första steget i att ersätta IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". Arbete med att fullfölja IFRS 9 pågår och omfattar behandling av nedskrivningsmetod för finansiella tillgångar samt säkringsredovisning. För finansiella tillgångar drivs klassificering enligt IFRS 9 av företagets affärsmodell för hantering av dessa tillgångar och avtalsenliga egenskaper hos tillgångarna. IFRS 9 ersätter nuvarande flerkategoriklassificering med de två kategorierna "upplupet anskaffningsvärde" och "verkligt värde". Huvudprincipen är att en finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om följande två villkor samtidigt uppfylls: (a) målet är att inneha den finansiella tillgången för att erhålla avtalsenliga kassaflöden och (b) avtalsvillkoren ger vid specificerade tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart motsvarar betalning av kapitalbelopp och ränta. Alla andra finansiella tillgångar inom tillämpningsområdet värderas till verkligt värde. Omklassificering mellan kategorierna tillåts endast när företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar förändras. IFRS 9 kräver att alla egetkapitalinstrument inom tillämpningsområdet ska värderas till verkligt värde och slopar anskaffningsvärdeundantaget för noterade värdepapper. Fortfarande anges att anskaffningsvärde i begränsad omfattning kan utgöra en skälig skattning av verkligt värde och ges en tabell över indikatorer på att anskaffningsvärde inte är representativt för verkligt värde. Det finns också ett oåterkalleligt val att i övrigt totalresultat redovisa orealiserade och realiserade vinster/förluster från verkligt värde på egetkapitalinstrument som inte innehas för försäljning. Ingen efterföljande återvinning till årets resultat görs, men utdelningar från sådana investeringar resultatförs även fortsättningsvis. För finansiella skulder behålls den redan tillämpade värderingen till upplupet anskaffningsvärde

för flertalet skulder, vilket begränsar förändringen till att hantera den volatilitet i nettoresultatet som uppstår till följd av att egna skulder värderas till verkligt värde. För skulder som hänförts till kategorin verkligt värde via årets resultat krävs att den del av förändringen i skuldens verkliga värde som beror på förändring av företagets kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat i stället för i nettoresultatet. IFRS 9 ändrar också ett flertal andra standarder, inklusive upplysningskraven i IFRS 7. TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av publicerade delar av IFRS 9. Bedömningsvis kommer för finansiella tillgångar förändringen till två kategorier i de flesta fall inte att avsevärt påverka värderingen av en specifik finansiell tillgång då värderingsgrunderna redan nu är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, även om IAS 39 anger mer än två kategorier och för finansiella skulder påverkas TeliaSonera inte av förändringarna.

Ändringar avseende uppskjuten skatt: återvinning av underliggande tillgångar i IAS 12 "Income Taxes" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare, tidigare tillämpning tillåten; innebär att SIC-21 "Income Taxes − Recovery of Revalued Non-Depreciable Assets" samtidigt upphävs). IAS 12 kräver att uppskjuten skatt avseende en tillgång ska värderas beroende på om återvinning av tillgångens redovisade värde förväntas ske genom användning eller försäljning. Ändringarna i IAS 12 avser tillgångar redovisade enligt IAS 40 "Investment Property" respektive omvärderade tillgångar redovisade enligt IAS 16 "Property, Plant and Equipment". TeliaSonera berörs inte av IAS 40 och omvärderingsmetoden i IAS 16 används inte. Sålunda berörs TeliaSonera inte av ändringarna i IAS 12.
Ändring avseende klassificering av nyemissioner i IAS 32 "Financial Instruments: Presentation" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 februari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt), vilken behandlar redovisning av nyemissioner av rätter, optioner eller warranter som inte denominerats i emittentens funktionella valuta. Medan de tidigare redovisades som derivatskulder ska sådana nyemissioner, givet att vissa villkor uppfylls, nu klassificeras som eget kapital oavsett i vilken valuta lösenpriset denominerats. TeliaSonera berörs för närvarande inte av ändringen.
"Improvements to IFRSs (maj 2010)" (huvudsakligen med ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) inför ändringar av 7 IFRS som inte omfattats av andra större projekt. De ändringar som berör TeliaSonera överensstämmer i vissa fall med redan tillämpade tolkningar och får i övrigt ingen eller mycket begränsad påverkan på resultat eller finansiell ställning.
Ändring avseende förtida betalning av krav på minsta fondering i IFRIC 14 "IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction" (ikraftträdande 1 januari 2011; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt). TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 14.
IFRIC 19 "Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tilllämpas retroaktivt), vilken klargör redovisningen när ett företag omförhandlar villkoren för en finansiell skuld med sin kreditgivare och denne går med på att acceptera företagets aktier eller andra egetkapitalinstrument som en hel eller delvis reglering av skulden. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 19.

Antagande av EU

I början av mars 2011 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för ändringarna i IFRS 7, IFRS 9 och ändringarna i IAS 12.

EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.

K2. Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.

Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".

Intäktsredovisning

För att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter ska redovisas i en telekomoperatörs verksamhet krävs företagsledningens bedömningar i ett antal fall, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är Telia-Sonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodi-

För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.

sera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) samt vid bestämning av färdigställandegrad för service- och entreprenadkontrakt.

Inkomstskatter

För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.

Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K11 "Skatter".

Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör 59 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.

Nyttjandeperioder

Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.

Varumärken	Individuell prövning, minst 10 procent
Telekomlicenser, nummerrättigheter	Återstående licensperiod, minst 5 procent. Licenser betraktas som integrerade med nätet och en licens börjar skrivas av först när tillhörande nät är redo att användas
Samtrafik- och roamingavtal	Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens
Kundkontrakt	Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
Aktiverade utvecklingsutgifter	20 procent
Övriga immateriella anläggningstillgångar	20-33 procent eller individuell prövning
Byggnader	2-10 procent
Markanläggningar	2 procent
Förbättringsutgifter på annans fastighet	Hyreskontraktets återstående löptid
Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar)	14,5-20 procent
Fasta nät
– Kopplings- och transmissionssystem	10-20 procent
– Transmissionsmedia (kabel)	5-10 procent
– Utrustning för specialnät	10 procent
– Tidsbestämda nyttjanderättsavtal	Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång
– Övriga anläggningar	2-33 procent
Inventarier, verktyg och installationer	10-33 procent
Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal	33 procent, eller avtalets löptid om längre

Under 2010 och 2009 uppgick totala av- och nedskrivningar till 13 479 MSEK respektive 12 932 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K14 "Materiella anläggningstillgångar".

Prövning av nedskrivningsbehov

Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

Osäkerhet i kundfordringar

TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K18 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".

Avsättningar för pensioner och anställningsvillkor

De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig löneökningstakt, förväntad personalomsättning, förväntad återstående tjänstgöringstid, förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet (endast för svenska enheter), förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångarna. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Faktorn diskonteringsränta avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Den räntesats som används för diskontering av pensionsförpliktelserna ska fastställas genom hänvisning till den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer vid rapportperiodens slut. För länder i vilka ingen fungerande marknad existerar för sådana obligationer ska den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer användas. Valuta och löptid för företagsobligationer eller statsobligationer ska stämma överens med valuta och uppskattad löptid för pensionsförpliktelserna. För Sverige, vilket svarar för cirka 85 procent av TeliaSoneras pensionsförpliktelser, har praxis historiskt varit att referera till långfristiga nominella statsobligationer vid bestämning av diskonteringsräntan till följd av uppfattningen att ingen fungerande marknad funnits för förstklassiga företagsobligationer. Under 2010 genomfördes emellertid en granskning av den svenska marknaden för säkerställda bostadsobligationer i syfte att fastställa huruvida denna marknad uppfyller kraven i IAS 19 vad avser att utgöra grund för bestämning av diskonteringsräntan. Marknaden för säkerställda bostadsobligationer, vilken har vuxit stadigt under de senaste åren, består av obligationer som emitterats av bostadsinstitut som i huvudsak är ägda av svenska banker och är säkrade genom en så kallad säkerhetsmassa som kan bestå av hypotekskrediter och offentliga krediter samt omfattar ett stort antal obligationer som av de större kreditvärderingsinstituten åsatts en kreditrating om AA eller högre. Till följd av denna

granskning anser ledningen, i likhet med många andra arbetsgivare i Sverige, att marknaden för säkerställda bostadsobligations de facto är en fungerande företagsobligationsmarknad enligt definitionen i IAS 19 punkt 78 och som sådan är en lämplig referens för fastställande av diskonteringsräntan. I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys med avseende på en förändring av den genomsnittliga diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättningarna.

Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.

Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.

Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.

Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.

Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, är för närvarande 4,8 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2,0 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på tillgångarna baserad på följande antaganden: inhemska räntebärande tillgångar 4,5 procent, inhemska och globala aktier 7,0 procent samt övriga investeringar 7,0 procent. I pensionsstiftelserna utanför Sverige används likartade antaganden.

Avsättningar för omstruktureringsåtgärder, säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, ansvarsförbindelser och rättstvister

TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.

Fastställande av lösenbelopp för säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall.

Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som

utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.

Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 "Övriga avsättningar" respektive not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K3. Betydelsefulla redovisningsprinciper

Koncernredovisning Allmänt

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än hälften av röstetalet. Före 2010 upprättades koncernbokslutet enligt dåvarande förvärvsmetod. Enligt denna metod utgör anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv summan av de verkliga värdena, på förvärvsdagen, för erhållna tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten samt alla kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualposter redovisas inledningsvis till verkligt värde. Den del av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet för förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Framåtriktat från och med 2010 redovisas förvärv enligt en förändrad förvärvsmetod, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde (vanligtvis verkligt värde) netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.

Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna (se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan).

Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.

Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.

Innehav utan bestämmande inflytande

Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med utomstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger TeliaSonera rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.

Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill.

Intressebolag och joint ventures

Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande är joint ventures.

Innehav i intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag och joint ventures redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.

I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag och joint ventures liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag och joint ventures elimineras.

Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag och joint ventures redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.

Kassaflödesrapportering

Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet.

Betalningar för förvärvade eller avyttrade egetkapitalinstrument och verksamheter klassificeras som kassaflöden från investeringsverksamhet, netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel. Till och med 2009 klassificerades förvärv eller avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande (inklusive förvärvsrelaterade kostnader) som kassaflöden från investeringsverksamhet, men framåtriktat från och med 2010 redovisas sådana transaktioner i finansieringsverksamheten. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.

Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.

En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.

Segmentrapportering

Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska marknader. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation". Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.

Omräkning av utlandsverksamhet och inflationsjustering

Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).

De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, intressebolag och joint ventures samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.

När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om TeliaSonera emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.

För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut. För närvarande är inget dotterbolag, intressebolag eller joint venture verksamt i ett höginflationsland.

Intäktsredovisning

Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.

Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.

Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.

Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.

Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.

TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.

TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).

För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.

Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "Telia-Sonera som operationell leasegivare" nedan).

Rörelsens kostnader

TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.

Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.

Kostnader för egetkapitalreglerade aktierelaterade ersättningar till anställda, som till exempel Prestationsaktieprogram 2010/- 2013, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag och joint ventures" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader. I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.

Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när TeliaSoneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.

Skatter

Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.

Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag och joint ventures redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.

Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.

Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Värderingsgrunder

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.

Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande. Licenser för mobil och fast kommunikation ses som en integrerad del av nätet och en licens börjar inte skrivas av förrän med licensen sammanhörande nät kan tas i drift. Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.

Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earnings-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständligheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.

Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.

Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.

Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.

Avskrivningar

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.

Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).

Finansiella instrument

Kategorier

I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande egetkapitalinstrument samt konvertibla skuldebrev. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K16), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K18) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K19).

Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna

redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K21), Övriga avsättningar (not K23), Övriga långfristiga skulder (not K24) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K25).

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.

Nivå	Bestämning av verkligt värde	Omfattar
1	Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identi ska tillgångar eller skulder	Huvudsakligen noterade egetkapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel
2	Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser)	Derivat betecknade som säkringsinstrument eller innehavda för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde
3	Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata)	Onoterade egetkapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel

Transaktionskostnader, nedskrivningar och borttagande från balansrapporten

Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.

En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången.

En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.

Uppskattning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.

För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och

diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.

För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.

Gränsdragning mellan kortfristiga och långfristiga poster, nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar – värdering

Noterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat egetkapitalinstrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade egetkapitalinstrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade egetkapitalinstrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av egetkapitalinstrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.

Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålles till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.

Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – värdering

Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.

Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering

Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljningsoch marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.

Derivat och säkringsredovisning – värdering och klassificering

TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.

Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.

Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.

För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten.

Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.

Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på economic hedges redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.

Lager

Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar

försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en icke-finansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.

Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2010 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.

Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele. Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP1). TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.

Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.

TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.

Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs per rapportperiodens slut. Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.

Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på

pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatredovisas det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.

Övriga avsättningar och eventualposter

Avsättningar för omstruktureringskostnader inkluderar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.

Övriga avsättningar inkluderar även villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. De sistnämnda avsättningarna redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader. Avsättningar för villkorad köpeskilling resultatredovisas inte utan ökar goodwill.

En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.

Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.

Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.

Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.

I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.

Leasingavtal

Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.

TeliaSonera som leasetagare

Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.

TeliaSonera som finansiell leasegivare

TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.

TeliaSonera som operationell leasegivare

Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.

Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.

K4. Förändringar i koncernens sammansättning

Smärre rörelseförvärv

Under 2010 och för att stärka sin marknadsposition förvärvade TeliaSonera samtliga aktier i webbhotellföretaget UAB Hostex i Litauen.

Ytterligare upplysningar återfinns i not K34 "Rörelseförvärv m m".

Avyttringar

TeliaSonera sålde den 30 juli 2010 det helägda danska kabel-TV-bolaget Telia Stofa A/S. I december 2010 avyttrade Telia-Sonera den delägda mobiloperatören Applifone Company Ltd. i Kambodja i utbyte mot en indirekt 25-procentig andel i en annan kambodjansk mobiloperatör, Latelz Company Ltd.

K5. Segmentinformation

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde (AO) enligt nedan.

Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster för konsument- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilt innehåll, WLAN Hotspots, mobilt bredband samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för att ansluta bostäder och kontor till telekommunikation. Tjänsterna omfattar bredband via koppar, fiber och kabel, tv, bredbandstelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ip-vpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrierverksamhetens datanät och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrierverksamhet.
Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamhet i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet ansvarar också för utveckling av TeliaSoneras innehav i mobiloperatörerna MegaFon (44 procent) i Ryssland och Turkcell (38 procent) i Turkiet.
Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder i de nordiska länderna. TeliaSonera Holding ansvarar för koncernens verksamhet utanför kärnaffärerna. Koncernfunktioner omfattar koncernkontoret samt vissa gemensamma servicefunktioner på koncern-, AO- och landsnivå.

Segmentkonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom Nettoomsättning och Rörelseresultat är EBITDA före engångsposter och Operativt segmentkapital centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se "Definitioner"). Segmentvärden för 2009 har omräknats för att avspegla de begränsade organisationsförändringar som genomfördes per den 1 januari 2010. Verksamheten i Kambodja överfördes från AO Eurasien till rapportsegmentet Övrig verksamhet. Dessutom genomfördes ett antal smärre operativa förändringar inom AO samt mellan AO och Koncernfunktioner inom Övrig verksamhet, vilka i huvudsak avsåg omflyttning av till exempel produkt- eller kundansvar i avsikt att ytterligare förbättra processer och öka effektiviteten. Information om nedskrivningar under 2010 avseende verksamheten i Kambodja återfinns i noterna K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" samt K14 "Materiella anläggningstillgångar".

	Januari–december 2010 eller 31 december 2010
	Mobilitets	Bredbands		Övrig verk	Elimine
MSEK	tjänster	tjänster	Eurasien	samhet	ringar	Koncernen
Nettoomsättning	50 597	39 875	16 043	5 181	-5 114	106 582
Extern nettoomsättning	48 957	37 150	16 036	4 439	−	106 582
EBITDA före engångsposter	14 928	13 035	8 348	640	26	36 977
Engångsposter	-26	-142	-47	979	−	764
Av- och nedskrivningar	-4 316	-5 157	-2 637	-1 373	4	-13 479
Resultat från intressebolag och joint ventures	164	77	7 603	-23	−	7 821
Rörelseresultat	10 750	7 813	13 267	223	30	32 083
Finansiella poster, netto						-2 147
Skatter						-6 374
Årets resultat						23 562
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	631	673	44 689	465	−	46 458
Övriga operativa segmenttillgångar	84 861	50 833	31 185	6 665	-1 207	172 337
Ofördelade operativa tillgångar						9 136
Övriga ofördelade tillgångar						22 620
Summa tillgångar						250 551
Operativa segmentskulder	12 470	11 421	10 134	4 530	-1 279	37 276
Ofördelade operativa skulder						26 766
Övriga ofördelade skulder						66 193
Justerat eget kapital						120 316
Summa eget kapital och skulder						250 551
Investeringar	4 312	5 208	6 261	888	−	16 669
varav CAPEX	3 879	4 928	5 473	654	−	14 934
Antal anställda	7 488	13 901	4 853	2 703	−	28 945
Medelantal anställda	7 076	12 926	4 550	3 145	−	27 697

	Januari–december 2009 eller 31 december 2009 (omräknad)
MSEK	Mobilitets tjänster	Bredbands tjänster	Eurasien	Övrig verk samhet	Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	50 671	43 326	14 836	5 706	-5 378	109 161
Extern nettoomsättning	48 680	40 472	14 832	5 177	–	109 161
EBITDA före engångsposter	14 916	13 903	7 536	310	1	36 666
Engångsposter	-452	-1 158	282	-97	–	-1 425
Av- och nedskrivningar	-4 372	-5 430	-2 320	-828	18	-12 932
Resultat från intressebolag och joint ventures	-1	78	7 747	191	–	8 015
Rörelseresultat	10 091	7 393	13 245	-424	19	30 324
Finansiella poster, netto						-2 710
Skatter						-6 334
Årets resultat						21 280
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	345	854	40 964	355	–	42 518
Övriga operativa segmenttillgångar	94 828	55 542	29 844	8 090	-2 379	185 925
Ofördelade operativa tillgångar						11 382
Övriga ofördelade tillgångar						29 845
Summa tillgångar						269 670
Operativa segmentskulder	12 427	14 172	10 443	5 389	-2 422	40 009
Ofördelade operativa skulder						24 753
Övriga ofördelade skulder						72 513
Justerat eget kapital						132 395
Summa eget kapital och skulder						269 670
Investeringar	4 847	6 683	4 384	952	-17	16 849
varav CAPEX	3 819	4 953	4 314	921	–	14 007
Antal anställda	7 465	13 645	4 712	3 912	–	29 734
Medelantal anställda	7 378	13 161	4 580	3 696	–	28 815

Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Mobil kommunikation	59 282	59 521
Fast kommunikation	37 684	41 399
Övriga tjänster	9 616	8 241
Summa	106 582	109 161

I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster samt managed services. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning och finansiella tjänster.

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.

	Jan–dec 2010		Jan–dec 2009		31 dec 2010		31 dec 2009
		Nettoomsättning				Anläggningstillgångar
	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	36 709	34,4	36 323	33,3	25 868	17,3	26 316	16,2
Finland	16 170	15,2	17 891	16,4	38 992	26,1	45 537	28,1
Norge	9 864	9,3	10 162	9,3	28 760	19,2	31 555	19,5
Alla övriga länder	43 839	41,1	44 785	41,0	55 905	37,4	58 646	36,2
Summa	106 582	100,0	109 161	100,0	149 525	100,0	162 054	100,0

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.

		Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)	88 378	82,9	92 029	84,3
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	78 479	73,6	81 845	75,0
Övriga Europa	2 680	2,5	2 968	2,7
North-American Free Trade Agreement (NAFTA)	597	0,6	714	0,7
Övriga länder	14 927	14,0	13 450	12,3
Summa	106 582		100,0 109 161	100,0

TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.

K6. Nettoomsättning

Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, pris-, strukturoch valutaeffekter på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Omsättningsförändring, totalt	-2,4	5,4
– volymtillväxt	6,6	6,2
– prissänkningar	-3,1	-6,5
– struktureffekter	-0,4	1,1
– valutaeffekter	-5,5	4,6

TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation på samtliga geografiska marknader utom Baltikum. Volymtillväxten är särskilt god i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Under 2010 motverkades emellertid den totala volymtillväxten av valutaeffekter och fortsatt allmän prispress på telekomtjänster.

2010 års struktureffekter avsåg främst avyttringen av Telia Stofa A/S respektive 2009 års förvärv av Tele2:s bredbands- och voip-verksamhet i Norge, medan 2009 också påverkades av

2008 års förvärv av Avansys i Sverige och ComHouse i Norge samt mobilverksamheterna i Nepal och Kambodja.

Nettoomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not K5 "Segmentinformation".

K7. Kostnadsslagsredovisning

Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Inköp av varor och entreprenadtjänster	-17 015	-16 744
Samtrafik- och roamingkostnader	-15 630	-17 308
Övriga nätkostnader	-5 378	-5 245
Förändring i varulager	-384	-213
Personalkostnader (se även not K32)	-13 685	-14 806
Marknadsföringskostnader	-7 318	-6 880
Övriga kostnader	-10 697	-11 555
Avskrivningar och nedskrivningar	-12 791	-12 932
Summa	-82 898	-85 683

Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt resekostnader. I samband med mätning av utfallet av effektiviseringsåtgärder använder TeliaSonera begreppet Påverkbar kostnadsmassa, vilken inbegriper Personalkostnader, Marknadsföringskostnader samt Övriga kostnader och totalt uppgick till 31 700 MSEK respektive 33 241 MSEK under 2010 och 2009.

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Kostnader för sålda tjänster och varor	-10 914	-10 946
Försäljnings- och marknadsförings kostnader	-1 041	-1 108
Administrationskostnader	-792	-813
Forsknings- och utvecklingskostnader	-44	-65
Summa	-12 791	-12 932

Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

K8. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	1 207	34
Kursvinster	391	216
Provisioner, licens- och patentintäkter, m m	129	219
Bidrag	26	27
Återvunna kundfordringar, upplösta leverantörsskulder	238	267
Erhållna skadestånd	81	343
Summa övriga rörelseintäkter	2 072	1 106
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	-139	-182
Avsättningar för förlustkontrakt	−	-11
Kursförluster	-405	-266
Omstruktureringskostnader	-192	-1 458
Av- och nedskrivningar	-688	-0
Lämnade skadestånd	-70	-358
Summa övriga rörelsekostnader	-1 494	-2 275
Resultateffekt, netto	578	-1 169
varav netto kursvinster/kursförluster på derivatinstrument som innehas för handel	51	-0

Under 2010 ingår i kapitalvinster 830 MSEK avseende avyttringen av Telia Stofa A/S och i nedskrivningar ingår 678 MSEK avseende verksamheten i Kambodja. I erhållna skadestånd under 2009 ingick 282 MSEK som en följd av överenskommelsen med Altimo att kombinera de två företagens ägarintressen i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och OAO MegaFon i Ryssland i ett nytt bolag. Omstruktureringskostnader avser främst kostnader för övertalig personal.

K9. Resultat från intressebolag och joint ventures

Innehaven av intressebolag och joint ventures gav följande resultateffekt, netto.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Andel i årets resultat	7 937	7 995
Avskrivning av koncernmässiga övervärden	-112	-121
Kapitalvinster/kapitalförluster, netto	-4	141
Resultateffekt, netto	7 821	8 015

Resultatfördelningen på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/-förluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Svenska UMTS-nät AB, Sverige (joint venture)	163	0
SIA Lattelecom, Lettland	76	77
OAO MegaFon, Ryssland	5 053	4 691
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet	2 550	3 056
SmartTrust AB, Sverige	−	149
Övriga innehav	-21	42
Resultateffekt, netto	7 821	8 015

Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning. SmartTrust AB avyttrades under 2009.

K10. Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Finansieringskostnader
Räntekostnader	-2 167	-2 672

Räntekostnader på finansiell leasing	-6	-10
Förändring i nuvärdet av avsättningar	-181	-190
Aktiverade ränteutgifter	57	94
Netto kursvinster/kursförluster	-380	-413
Summa finansieringskostnader	-2 677	-3 191
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter	420	413
Ränteintäkter på finansiell leasing	13	21
Kreditförluster på finansiell leasing	-2	0
Utdelningar på egetkapitalinstrument som kan säljas	0	1
Kapitalvinster på egetkapitalinstrument som kan säljas	99	−
Utdelningar på venture capital-investeringar	7	−
Förändringar i verkligt värde på venture capital-investeringar	-5	-21
Kapitalförluster på finansiella investeringar till anskaffningsvärde	-2	-1
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument till anskaffningsvärde	−	-69
Efterskänkt långfristig leverantörs finansiering	−	137
Summa övriga finansiella poster	530	481
Resultateffekt, netto	-2 147	-2 710

Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
	Netto kursvinster/kurs
MSEK	Räntekostnader		förluster		Ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	369	245	-2 786	-1 348	−	–
Derivat för kassaflödessäkring	-147	-118	-106	-81	−	–
Derivat som innehas för handel	19	97	-3 336	-456	−	–
Placeringar som hålls till förfall	−	–	−	–	0	0
Lånefordringar och kundfordringar	−	–	2 848	559	418	405
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	-978	-988	2 786	1 348	−	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-1 418	-1 894	214	-435	−	–
Övrigt	-12	-14	–	–	2	8
Summa	-2 167	-2 672	-380	-413	420	413

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

K11. Skatter

Skatt redovisad i årets resultat och i övrigt totalresultat

Skatt redovisad i årets resultat och i övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	-5 867	-3 315
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	-61	262
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	-569	-3 262
Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter	124	19
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	-1	-38
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-6 374	-6 334
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	-913	-279
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	-23	-17
Summa skatt redovisad i övrigt total resultat	-936	-296

Resultat före skatt uppgick till 29 936 MSEK under 2010 respektive 27 614 MSEK under 2009. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009

Svensk inkomstskattesats	26,3	26,3
Skillnader i skattesats i dotterbolag	-1,2	-0,5
Källskatt på vinstmedel i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	2,6	3,5
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	0,2	-0,9
Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter	-0,4	-0,1
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	0,0	0,1
Resultat från intressebolag och joint ventures	-6,9	-7,6
Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats	1,4	1,6
Ej avdragsgilla kostnader	0,2	0,6
Ej skattepliktiga intäkter	-0,9	-0,1
Effektiv skattesats i årets resultat	21,3	22,9
Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag och joint ventures	26,0	28,1

Följande nyligen beslutade förändringar av skattelagstiftning påverkar TeliaSonera.

Land	Beslutad	Förändring av bolagsskattesats	Ikraftträdande
Storbritannien	Juli 2010	Sänkning från 28 procent till 27 procent med en ytterligare sänkning om 1 procentenhet varje år fram till och med 2014 då skattesatsen slutligen kommer att bli 24 procent	1 april 2011
Nederländerna	December 2010	Sänkning från 25,5 procent till 25 procent	1 januari 2011
Kazakstan	November 2009	Ikraftträdandet av tidigare lagstiftade sänkningar av bolagsskattesatsen senarelagt från 2010 respektive 2011 till 2013 (från 20 procent till 17,5 procent) respektive 2014 (till 15 procent)	1 januari 2010
Litauen	December 2009	Sänkning från 20 procent till 15 procent	1 januari 2010

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	11 177	13 206
Periodens förändring över totalresultatet	-723	-943
Avyttrad verksamhet	-68	–
Reverserad kvittning av skatteskulder/-	-30	-264
fordringar, övriga omklassificeringar
Kursdifferenser	-1 308	-822
Utgående redovisat värde	9 048	11 177
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	13 210	11 260
Periodens förändring över totalresultatet	-254	2 355
Avyttrad verksamhet	-95	–
Reverserad kvittning av skattefordringar/- skulder, övriga omklassificeringar	58	-40
Kursdifferenser	-393	-365
Utgående redovisat värde	12 526	13 210

Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Orealiserad vinst, intressebolag	48	48
Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde-justeringar, övriga anläggningstillgångar	6 094	6 604
Senarelagda kostnader för avsättningar	504	251
Osäkra kundfordringar	166	196
Skattemässiga underskottsavdrag	6 465	8 527
Summa Värderingsreserv	13 277	15 626
Skattemässiga underskottsavdrag	-3 785	-4 137
Summa	-3 785	-4 137
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/- fordringar	-444	-312
Summa uppskjutna skattefordringar	9 048	11 177
Uppskjutna skatteskulder
Källskatter och nedskrivningar, dotterbolag och intressebolag	3 075	2 643
Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde-justeringar, övriga omsättningstill gångar	5 995	8 040
Verkligt värde-justeringar, avsättningar	722	1 098
Senarelagd intäktsredovisning, omsätt ningstillgångar	77	34
Periodiseringsfonder	3 101	1 707
Summa	12 970	13 522
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/- skulder	-444	-312
Summa uppskjutna skatteskulder	12 526	13 210
Netto uppskjutna skattefordringar	-3 478	-2 033
Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv	-352	170

Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2010, förväntas förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall
MSEK	2011	2012	2013	2014		2015 2016-2026	Obegränsade	Summa
Oredovisade uppskjutna skattefordringar	208	34	2	0	8	2 837	696	3 785

Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 669 MSEK och 762 MSEK per den 31 december 2010 respektive 2009.

Skattemässiga underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Finland och Spanien.

De finska underskottsavdragen avser nedskrivningar av de europeiska 3G-investeringarna som redovisades av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) under 2002 samt kapitalförluster på aktier som avyttrades under 2003 av ett annat dotterbolag inom den finska skattemässiga koncernen. Finska underskottsavdrag förfaller efter 10 år.

De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. som förvärvades under 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2010 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 11,4 GSEK.

Med rådande förutsättningar på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 15 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2010 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 611 MSEK.

TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 22 735 MSEK och 30 436 MSEK för åren 2010 respektive 2009. Underskottsavdrag per den 31 december 2010 förväntas förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall MSEK	2011	2012	2013	2014		2015 2016-2026	Obegränsade	Summa
Skattemässiga underskottsavdrag	1 015	3 516	3 030	13	98	11 642	3 421	22 735

K12. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Komponent i eget kapital	2010	2009
Valutakursdifferenser
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	-21 626	-6 853
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande	Innehav utan bestämmande inflytande	-460	-1 554
Avyttringar, överfört till årets resultat	Valutakursreserv	-345	-9
varav till raderna övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader		-345	−
varav till raden resultat från intressebolag		−	-9
Säkring av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	3 472	1 061
Skatteeffekt	Valutakursreserv	-913	-279
Summa valutakursdifferenser		-19 872	-7 634
varav hänförligt till moderbolagets ägare		-19 412	-6 080
Resultat från intressebolag
Nettoförändring i verkligt värde av finansiella instrument som kan säljas	Reserv för verkligt värde	-5	11
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	-98	177
Summa resultat från intressebolag		-103	188
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Säkringsreserv	109	16
Överfört till finansieringskostnader i årets resultat	Säkringsreserv	-46	73
Skatteeffekt	Säkringsreserv	-23	-17
Summa kassaflödessäkringar		40	72
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	15	34
Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat	Reserv för verkligt värde	-105	−
Summa finansiella instrument som kan säljas		-90	34
Summa övrigt totalresultat		-20 025	-7 340
varav summa skatteeffekt (se även not K11)		-936	-296

Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en positiv nettoeffekt i eget kapital om 40 MSEK per den 31 december 2010. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2011, 2013-2014, 2016-2017 och 2019 då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".

K13. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009
MSEK	Goodwill		Övriga immateri ella anläggnings tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	77 500	86 137	32 044	33 143
Ackumulerade avskrivningar	−	–	-17 947	-17 728
Ackumulerade nedskrivningar	-293	-400	-1 021	-955
Förskott	−	–	248	42
Redovisat värde	77 207	85 737	13 324	14 502
varav pågående arbeten	−	–	950	1 215
Ingående redovisat värde	85 737	84 431	14 502	16 537
Investeringar	70	1 776	2 580	1 923
varav aktiverade räntor	−	–	22	50
Försäljningar/utrangeringar	−	-11	-18	-17
Förvärvad verksamhet	−	–	−	67
Avyttrad verksamhet	-40	–	-30	0
Omklassificeringar	−	201	423	-139
Justeringar hänförliga till säljoptioner	482	38	−	–
Årets avskrivningar	−	–	-2 581	-2 688
Årets nedskrivningar	-174	-4	-468	-109
Förskott	−	–	206	39
Kursdifferenser	-8 868	-694	-1 290	-1 111
Utgående redovisat värde	77 207	85 737	13 324	14 502

TeliaSonera förvärvade Applifone i Kambodja under 2008. Under det första kvartalet 2010, då Applifone var den sjunde av nio mobiloperatörer och marknaden generellt präglades av stark konkurrens och hög omsättning av kunder, stod det klart att TeliaSoneras ambitioner på den kambodjanska marknaden måste ses över och segmentsansvaret flyttades från affärsområde Eurasien till rapportsegmentet Övrig verksamhet. Efter ytterligare analys av marknadspositionen omprövades värdet på Applifone under tredje kvartalet 2010, varvid all goodwill (174 MSEK) och merparten av värdet på övriga immateriella anläggningstillgångar (411 MSEK) skrevs ned (se även not K14 "Materiella anläggningstillgångar" och K5 "Segmentinformation").

Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2010. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.

Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Affärsområde Mobilitetstjänster	53 829	60 242
varav Finland	20 230	23 267
varav Norge	23 599	25 464
varav Danmark	4 475	5 154
Affärsområde Bredbandstjänster	12 094	13 769
varav Finland	8 104	9 270
Affärsområde Eurasien	10 606	10 867
varav Azerbajdzjan	4 802	4 727
varav Uzbekistan och Tadzjikistan	2 145	2 365
varav Nepal	2 875	2 939
Övrig verksamhet	678	859
Summa goodwill	77 207	85 737

Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Varumärken	153	241
Licenser	5 635	5 812
Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal	3 137	4 151
Aktiverade utvecklingsutgifter	2 031	2 038
Patent m m	502	460
Hyresrätter m m	668	543
Pågående arbete, förskott	1 198	1 257
Summa övriga immateriella anläggnings tillgångar	13 324	14 502

Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.

Prövning av nedskrivningsbehov

Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt kapital och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.

Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Prognosperioden var 5 år. För kassagenererande enheter där investeringen har karaktär av nyetablering och/eller säljoptioner har tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande användes dock en prognosperiod om 10 år.

Använda prognosperioder samt de diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.

År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland	Estland	Spanien
Affärsområde Mobilitetstjänster
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	10
WACC (%)	5,3	5,3	5,8	5,6	8,1	9,4	8,7	8,2
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0
Affärsområde Bredbandstjänster
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	–
WACC (%)	5,0	5,4	6,7	6,5	7,7	9,1	8,3	–
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	–
Övrig verksamhet
Prognosperiod (år)	5	5	–	–	–	–	–	–
WACC (%)	5,0	5,4	–	–	–	–	–	–
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,0	1,0-2,0	–	–	–	–	–	–
	Grossist		Azer
År/Procent	verksamhet	Kazakstan	bajdzjan		Uzbekistan Tadzjikistan	Georgien	Moldavien	Nepal
Affärsområde Bredbandstjänster
Prognosperiod (år)	5	–	–	–	–	–	–	–
WACC (%)	5,8	–	–	–	–	–	–	–
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,0	–	–	–	–	–	–	–
Affärsområde Eurasien
Prognosperiod (år)	–	5	10	10	5	5	5	10
WACC (%)	–	16,2	17,4	18,4	15,7	16,2	16,5	17,5
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	–	2,0	4,0	4,0	2,0	2,0	2,0	5,0

I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.

I 2010 års prövningar av nedskrivningsbehov befanns återvinningsvärdena baserade på nyttjandevärde för de kassagenererande enheterna att inte i något fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande goodwillposter ej var nödvändig.

K14. Materiella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009
				Maskiner och andra tekniska anläggningar				Inventarier, verktyg och
MSEK	Fastigheter		Mobila nät		Fasta nät			installationer	Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	8 132	8 861	60 887	59 760	123 229	129 112	10 656	9 959	202 904	207 692
Ackumulerade avskrivningar	-3 957	-4 050	-38 369	-36 708	-83 293	-85 769	-8 131		-7 209 -133 750	-133 736
Ackumulerade nedskrivningar	-413	-494	-372	-408	-10 805	-12 238	-353	-512	-11 943	-13 652
Förskott	−	–	1 068	918	74	–	−	–	1 142	918
Redovisat värde	3 762	4 317	23 214	23 562	29 205	31 105	2 172	2 238	58 353	61 222
varav pågående nyanläggningar	−	–	4 381	4 018	1 541	1 583	−	–	5 923	5 601
Ingående redovisat värde	4 317	4 708	23 562	24 804	31 105	30 125	2 238	2 309	61 222	61 946
Investeringar	162	166	6 992	6 392	3 698	4 072	935	860	11 787	11 490
varav aktiverade räntor	2	3	8	16	19	24	6	1	35	44
Försäljningar/utrangeringar	-39	-36	-37	-46	-34	-49	-57	-33	-167	-164
Nedmontering/återställning	−	–	314	9	213	1 045	−	–	527	1 054
Förvärvad verksamhet	−	–	−	–	3	2	−	30	3	32
Avyttrad verksamhet	-9	–	-76	–	-434	–	0	–	-519	–
Erhållna bidrag	−	–	-1	–	-1	0	−	–	-2	–
Omklassificeringar	73	82	-332	-922	-375	500	270	133	-364	-207
Årets avskrivningar	-340	-359	-4 968	-4 644	-3 772	-4 005	-1 016	-1 020	-10 096	-10 028
Årets nedskrivningar	−	–	-139	-40	-13	-61	-8	-2	-160	-103
Förskott	−	–	150	412	74	–	−	–	224	412
Kursdifferenser	-402	-244	-2 251	-2 403	-1 259	-524	-190	-39	-4 102	-3 210
Utgående redovisat värde	3 762	4 317	23 214	23 562	29 205	31 105	2 172	2 238	58 353	61 222

Av 2010 års nedskrivningar avsåg 87 MSEK inom Maskiner och andra tekniska anläggningar – Mobila nät samt 6 MSEK inom Inventarier, verktyg och installationer verksamheten i Kambodja inom rapportsegmentet Övrig verksamhet (se även not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" samt K5 "Segmentinformation").

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2010. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Fastigheter

TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 800 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.

Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Avskrivningsbara fastighetstillgångar (bygg nader m m)	3 353	3 830
Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark)	409	487
Summa fastigheter	3 762	4 317

Koncernens svenska fastigheter har åsatts följande taxeringsvärden.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Byggnader	344	307
Mark och markanläggningar	78	70
Taxeringsvärde	422	377

Vid fastighetstaxeringar under 2010 påfördes ett antal enheter taxeringsvärden för första gången och justerades taxeringsvärden för vissa enheter. Under 2010 avyttrades eller utrangerades ett antal taxerade enheter.

K15. Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures

Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Goodwill och andra koncernmässiga övervärden	7 029	7 195
Andel i eget kapital	39 429	35 323
Redovisat värde	46 458	42 518
Ingående redovisat värde	42 518	39 543
Aktieägartillskott	125	250
Andel i årets resultat	7 937	7 995
Andel i övrigt totalresultat för året	-103	188
Av- och nedskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden	-112	-121
Erhållna utdelningar	-1 721	-2 153
Återbetalning av långfristiga lån klassifice rade som kapitalandelar i intressebolag	−	-170
Investeringar och förvärvad verksamhet	998	1
Försäljningar och avyttrad verksamhet	−	-31
Omklassificeringar	272	115
Kursdifferenser	-3 456	-3 099
Utgående redovisat värde	46 458	42 518

Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.

			Kapitalandel i koncernen		Redovisat värde i resp. moderbolag
Bolag,	Ägarandel		2010	2009	2010	2009
organisationsnummer, säte	(%)	Antal aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm	65	1 180 575	294	333	198	198
Telefos AB, 556523-6865, Stockholm	26	2 560 439	12	10	0	0
SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm	20	400	3	3	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
OAO Telecominvest, S:t Petersburg	26	4 262 165	4 261	3 842	700	700
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa moderbolaget					899	899
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm (joint venture)	50	501 000	621	334	875	750
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn	50	16	7	7	5	5
SIA Lattelecom, 00030527, Riga	49	71 581 000	663	844	1 349	1 554
Kiinteistö Oy Pietarsaaren Isokatu 8, 0181832-2, Pietarsaari	48	12 851	3	3	6	7
Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul	47	214 871 670	13 931	13 744	1 758	2 022
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul	14	308 531 984	7 447	7 357	1 845	1 298
OAO MegaFon, 7812014560, Moskva	36	2 207 234	19 050	16 021	407	451
AUCS Communications Services v.o.f., 34097149, Hoofddorp	33	–	9	9	0	0
Johtotieto Oy, 0875145-8, Helsingfors	33	170	2	2	0	0
OCH A/S, 18936909, Köpenhamn	33	1 333	5	6	4	5
Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn	26	–	1	1	1	1
Glasswool Holdings Ltd., C205765, Nicosia	25	1 350	147	−	208	−
Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors	25	3 000	1	1	0	0
SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa	20	20	1	1	0	0
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa koncernen			46 458	42 518

Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. OAO Telecominvest äger ytterligare 31 procent av aktierna i OAO MegaFon. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.

Marknadsvärdet på koncernens direkta och indirekta innehav i det börsnoterade Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. var 38 618 MSEK och 40 278 MSEK per den 31 december 2010 respektive 2009.

I sammandrag var de sammantagna resultat- och balansrapporterna för intressebolag och joint ventures (100 procent):

		Januari–december eller 31 december
MSEK	2010	2009
Nettoomsättning	98 646	93 166
Bruttoresultat	65 435	62 492
Årets resultat	23 640	25 571
Anläggningstillgångar	152 960	144 292
Omsättningstillgångar	58 447	56 919
Avsättningar och långfristiga skulder	24 131	20 043
Kortfristiga skulder	25 808	25 896

Ytterligare information avseende intressebolag och joint ventures återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K16. Övriga anläggningstillgångar

Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2010		31 dec 2009
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	199	199	341	341
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	50	50	57	57
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	4	4	4	4
Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	1 275	1 275	957	957
Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel	322	322	1 576	1 576
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	3	3	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	1 853	1 853	2 935	2 935
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall	41	41	81	81
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	3 315	3 315	2 145	2 145
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	5 209	5 209	5 161	5 161
Finansiella leasingavtal	782	782	838	838
Delsumma (se Kreditrisk – Not K27)/Summa verkligt värde	5 991	5 991	5 999	5 999
Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde	52		61
Förutbetalda kostnader	641		593
Summa övriga anläggningstillgångar	6 684		6 653
varav räntebärande	4 531		5 130
varav icke räntebärande	2 153		1 523

För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut. För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	2012	2013	2014	2015	Senare år	Sum ma
Statsobligationer och statsskuldsväxlar	11	−	20	−	10	41
Lånefordringar och kundfordringar	2 201	472	189	68	385	3 315

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".

Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.

			Redovisat/verkligt värde i koncernen		Redovisat värde i resp.
					moderbolag
Bolag,	Ägarandel		2010	2009	2010	2009
organisationsnummer, säte	(%)	Antal aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm	18	–	1	4	1	4
Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg	9	90	3	3	3	3
Ullna Golf AB, 556042-8095, Österåker	1	3 500	1	1	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE	2	–	10	7	10	7
Birdstep Technology ASA, 977037093, Oslo	2	1 722 594	2	5	2	5
Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey	2	–	1	1	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	127	0	127
Summa moderbolaget					18	148
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag		0	0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn	13	–	1	1	1	1
Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, Amsterdam	12	1 225	197	209	197	209
Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands	7	–	1	2	1	2
Magma Venture Capital I, L.P., Cayman Islands	7	–	0	11	0	11
Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa	6	800	1	1	1	1
Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors	5	0	13	15	13	15
Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA	4	–	10	10	10	10
Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors	1	42	4	5	4	5
Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA	0	–	26	21	26	21
Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA	0	–	1	1	1	1
Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors	0	280	1	1	1	1
Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland	–	–	24	28	24	28
Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland	–	–	4	4	4	4
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	2	0	2
Summa koncernen			301	459

Jämförelseårets värden för moderbolagets respektive dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag utanför Sverige (redovisat värde i koncernen 129 MSEK och i respektive moderbolag 129 MSEK) avser Digital Telecommunications Phils., Inc. och Santapark Oy, vilka avyttrades under 2010.

K17. Lager

Efter avdrag för inkurans, uppgående till 5 MSEK för 2010 och 13 MSEK för 2009, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Produkter till försäljning	1 187	1 111
Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader	208	440
Summa	1 395	1 551

I Övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 0 MSEK för 2010 respektive 82 MSEK för 2009.

K18. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Valutaswappar, valutaterminer och valuta optioner som innehas för handel	228	135
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26)	228	135
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	11 877	12 298
Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	4 437	4 797
Delsumma (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27)	16 542	17 230
Övriga kortfristiga fordringar	1 802	2 478
Förutbetalda kostnader	1 561	1 682
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	19 905	21 390

För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.

För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Geografiskt område
Norden	12 620	13 475
Baltikum	1 136	1 311
Eurasien	949	833
Övriga länder	1 609	1 476
Summa redovisat värde	16 314	17 095
Kundsegment
Privatkunder	5 806	5 912
Företagskunder	6 708	6 873
Andra operatörer	3 406	3 879
Återförsäljare	394	431
Summa redovisat värde	16 314	17 095

Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Fakturerade kundfordringar	13 084	14 250
Reserv för osäkra kundfordringar	-1 207	-1 952
Summa kundfordringar	11 877	12 298
Ej förfallna kundfordringar	8 413	8 544
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	3 464	3 754
varav mindre än 30 dagar	1 641	1 753
varav 30–180 dagar	919	1 118
varav mer än 180 dagar	904	883
Summa kundfordringar	11 877	12 298

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar som följer.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ej förfallna fordringar	2 949	3 357
Förfallna ej nedskrivna fordringar	1 488	1 440
varav mindre än 30 dagar	1 252	1 283
varav 30–180 dagar	59	64
varav mer än 180 dagar	177	93
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	4 437	4 797

Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 560 MSEK under 2010 och 590 MSEK under 2009. Återvunna kundfordringar för dessa år var 73 MSEK respektive 79 MSEK.

Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående redovisat värde	1 952	1 260
Avsättningar för osäkra fordringar	127	665
Avyttrad verksamhet	-55	−
Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara	-578	-95
Återförda avsättningar	-84	-16
Omklassificeringar	−	194
Kursdifferenser	-155	-56
Utgående redovisat värde	1 207	1 952

K19. Räntebärande fordringar och likvida medel

Räntebärande fordringar

Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	134	329
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	13	−
varav betecknade som kassaflödes säkringar	−	329
varav som innehas för handel	121	−
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	134	329
Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader	1 052	309
varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall	152	302
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	900	7
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	922	737
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	2 108	1 375
Finansiella leasingavtal	369	351
Summa (se Kreditrisk – Not K27)	2 477	1 726

Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".

Likvida medel

Likvida medel fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	7 383	10 904
varav bankcertifikat som hålls till förfall	−	12
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	7 383	10 892
Kassa och bank	7 961	11 584
Summa (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27)	15 344	22 488

Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och

skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K20. Eget kapital och resultat per aktie

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.

Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.

	Registrerat aktiekapital (SEK)	Registrerat antal aktier	Kvotvärde (SEK/aktie)
Registrerat aktiekapital, 31 december 2005	14 960 742 621	4 675 232 069	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006	-591 279 539	-184 774 856	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2006	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2007	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2008	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2009	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2010	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20

Egna aktier

Inga TeliaSonera-aktier innehades per den 31 december 2010 av bolaget eller bolagets dotterbolag.

Den 18 februari 2011 beslutade TeliaSoneras styrelse, baserat på bemyndigandet från årsstämman 2010, att återköpa högst 160 373 471 aktier, vilket motsvarar högst 3,6 procent av antalet utestående aktier, genom ett återköpserbjudande riktat till Telia-Soneras aktieägare. Styrelsen beslutade även att föreslå årsstämman 2011 att besluta om indragning av de aktier som kommer att förvärvas i återköpserbjudandet.

Reserv för inflationsjusteringar

Denna reserv avser TeliaSoneras verksamhet i Turkiet. Från och med den 1 januari 2006 betraktas Turkiet ur redovisningssynvinkel inte längre som ett höginflationsland.

Innehav utan bestämmande inflytande

Valutakursdifferenser i innehav utan bestämmande inflytande förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående redovisat värde	-145	1 409
Omräkning av utländsk verksamhet	-460	-1 554
Utgående redovisat värde	-605	-145

Innehav utan bestämmande inflytande fördelade sig på följande sätt (i förekommande fall inklusive mellanliggande holdingbolag).

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
DLG-debitel I/S, Danmark	28	62
TEO LT, AB, Litauen	855	1 089
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	607	686
AS Eesti Telekom, Estland	−	19
Fintur Holdings B.V., Nederländerna	4 587	4 598
TeliaSonera UTA Holding B.V., Nederländerna	660	646
Övriga dotterbolag	21	27
Summa	6 758	7 127

AS Eesti Telekom blev ett helägt dotterbolag den 12 januari 2010. TeliaSonera UTA Holding B.V. ökade innehavet i Telia-Sonera Uzbek Telecom Holding B.V. från 74 procent till 94 procent den 2 februari 2010 och i TeliaSonera Asia Holding B.V. från 51 procent till 75,45 procent den 8 december 2010 (se även not K34 "Rörelseförvärv m m").

Resultat per aktie och utdelningar

	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK)	21 257	18 854
Genomsnittligt antal utestående aktier (1000-tal), före och efter utspädning	4 490 457	4 490 457
Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning	4,73	4,20
Kontant ordinarie utdelning (för 2010 enligt styrelsens förslag)
– per aktie (SEK)	2,75	2,25
– totalt (MSEK)	12 349	10 104

K21. Långfristiga och kortfristiga lån

Marknadsfinansieringsprogram

TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.

						31 dec 2010			31 dec 2009
					Ut-	Räntetyp		Genomsnitt-		Ut-
			Ram-	Ram	nyttjat	Rörlig	Fast	lig löptid		Ram nyttjat
Program		Egenskaper	valuta		(miljoner)			(år)	(miljoner)
TeliaSonera AB	Euro Medium Term Note (EMTN)	Obekräftat Internationell, Långfristig	EUR	9 000	6 511	1 289	5 222	5,7	7 000	6 155
TeliaSonera AB	Euro Commercial Paper (ECP)	Obekräftat Internationell, Kortfristig	EUR	1 000	–	–	–	–	1 000	–
TeliaSonera AB	Flexible Term Note (FTN)	Obekräftat Svensk, Kort- och lång fristig	SEK	12 000	–	–	–	–	12 000	–

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2010		31 dec 2009
MSEK	Redovisat värde		Verkligt värde Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	9 342	9 342	10 775	10 775
Ränteswappar till verkligt värde	276	276	416	416
varav betecknade som säkringsinstrument	252	252	328	328
varav som innehas för handel	24	24	88	88
Valutaränteswappar till verkligt värde	1 448	1 448	172	172
varav betecknade som säkringsinstrument	4	4	–	–
varav som innehas för handel	1 444	1 444	172	172
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	11 066	11 066	11 363	11 363
Marknadsfinansiering	46 935	49 948	48 111	50 934
varav som säkring av nettoinvesteringar	26 731	28 760	25 038	26 818
varav till upplupet anskaffningsvärde	20 204	21 188	23 073	24 116
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	2 478	2 478	4 149	4 149
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	60 479	63 492	63 623	66 446
Finansiella leasingavtal	84	84	41	41
Summa långfristiga lån	60 563	63 576	63 664	66 487
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	464	464	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument	7	7	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	471	471	–	–
Utnyttjad checkräkningskredit till upplupet anskaffningsvärde	71	71	524	524
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	3 983	3 995	7 024	7 092
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	330	330	593	593
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	4 855	4 867	8 141	8 209
Finansiella leasingavtal	18	18	28	28
Summa kortfristiga lån	4 873	4 885	8 169	8 237

Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar ingick per den 31 december 2010 lån som även ingick i säkringsförhållanden avseende verkligt värde. Dessa lån har slutligt förfall 2014 (3 210 MSEK) och efter 2015 (4 760 MSEK).

Det nominella värdet på TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Nominellt portföljvärde	59 000	48 000
varav avsett för övergripande styrning av finansieringsportföljens struktur och där med inte ingående i säkringsförhållanden	300	900

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27 "Finansiell riskhantering".

K22. Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Summa avsättningar (tillgångar) för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Nuvärde av pensionsförpliktelser	21 015	23 503
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-19 840	-19 401
Pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar ("funded status")	1 175	4 102
Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder	-41	-33
Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-)	-645	-3 890
Netto avsättningar (+)/tillgångar (-) för pensionsförpliktelser	489	179
varav redovisade som avsättningar	757	680
varav redovisade som tillgångar	-268	-501

Se kommentarer i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Pensioner intjänade under året	451	455
Ränta på pensionsavsättning	928	928
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar	-935	-857
Avskrivning på balanserade intäkter avse ende intjänande under tidigare perioder	-13	-15
Avskrivning på balanserade försäkrings tekniska vinster (-)/förluster (+)	120	206
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	551	717
Reglering av pensionsförpliktelser	-3	-14
Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl. premiekostnader och löneskatt)	42	212
Pensionspremier för förmåns- och premie bestämda planer samt direktpensioner	640	679
Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader	197	243
Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) redo visade som omstruktureringskostnader	-73	-280
Totala pensionskostnader	1 354	1 557
varav pensionspremier betalda till ITP planen	120	112

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna.

	31 dec	31 dec
Procent, förutom tjänstgöringstid	2010	2009
Diskonteringsränta	4,7	4,1
Förväntad löneökning	3,2	3,2
Personalomsättning	2,9	2,9
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	14,7	14,5
Ökning av inkomstbasbelopp (endast för svenska enheter)	2,8	2,8
Pensionsuppräkning	2,0	2,0
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar	4,9	4,9

Specifikationer till pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettoavsättningar för pensionsförpliktelser samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna förändrades på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Nuvärde av pensionsförpliktelser
Ingående balans	23 503	22 814
Förmåner intjänade under året	451	455
Räntekostnader	928	928
Betalda förmåner	-1 175	-1 217
Betalda förmåner, anställningsvillkor	-15	-16
Kostnader för förtida avgångspensioner	42	212
Omklassificeringar	59	−
Förvärvad/avyttrad verksamhet	−	-7
Reglering av pensionsförpliktelser	-38	-18
Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+)	-2 311	488
Kursdifferenser	-429	-136
Utgående balans	21 015	23 503
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Ingående balans	19 401	18 068
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar	935	857
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	83	131
Utbetalda medel	-900	-915
Förvärvad/avyttrad verksamhet	-20	-11
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-)	761	1 413
Kursdifferenser	-420	-142
Utgående balans	19 840	19 401
Avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar	935	857
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-)	761	1 413
Verklig avkastning på förvaltningstill	1 696	2 270
gångar
Nettotillgångar/-avsättningar för
pensionsförpliktelser
Ingående balans	179	-308
Pensionskostnader, förmånsbestämda planer	551	717
Betalda förmåner	-1 175	-1 217
Betalda förmåner, anställningsvillkor	-15	-16
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	-83	-131
Utbetalda medel	900	915
Kostnader för förtida avgångspensioner	42	212
Förvärvad/avyttrad verksamhet, netto	3	-6
Omklassificeringar	59	−
Kursdifferenser	28	13
Utgående balans, nettotillgångar (-)/-	489	179
avsättningar (+) för pensionsförpliktelser Försäkringstekniska nettovinster/-
förluster
Ingående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-)	-3 890	-5 035
Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) att redovisa	120	206
Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+), förvärvad/avyttrad verksamhet	15	2
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser	2 311	-488
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar	761	1 413
Kursdifferenser	38	12
Utgående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-)	-645	-3 890

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Avyttrad verksamhet
Minskning av pensionsförpliktelser	-38	-7
Minskning av förvaltningstillgångar	20	11
Förändring av balanserade försäkringstek niska vinster (–)/förluster (+)	15	2
Netto avyttrad verksamhet	-3	6

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:

	31 dec 2010		31 dec 2009
Tillgångsslag	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Räntebärande värde papper, likvida medel	9 933	50,1	10 264	52,9
Aktier och övriga investe ringar	9 907	49,9	9 137	47,1
Summa	19 840	100,0	19 401	100,0
varav aktier i Telia Sonera AB	99	0,5	113	0,6

Historisk utveckling

Under den senaste 5-årsperioden utvecklades de förmånsbaserade planerna på följande sätt.

MSEK, förutom procenttal	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2007	31 dec 2006
Pensionsförpliktelser	21 015	23 503	22 814	20 807	21 495
Förvaltningstillgångar	-19 840	-19 401	-18 068	-19 265	-18 977
Underskott ("funded status")	1 175	4 102	4 746	1 542	2 518
Pensionsförpliktelser
Effekter av skillnaden mellan använda försäkringstekniska anta ganden och verkligt utfall (%)	2,6	-1,0	-0,2	0,6	-0,3
Effekter av förändrade försäkringstekniska antaganden (%)	8,4	-1,1	-4,6	6,5	4,4
Förvaltningstillgångar
Avkastning utöver använda försäkringstekniska antaganden (%)	4,0	7,8	-13,6	-1,4	2,1
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%)	8,9	12,5	-8,5	3,1	6,4

Framtida tillskott

För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna i sin helhet även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 84 MSEK under 2011.

K23. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

	31 december 2010
MSEK	Avsättningar för omstruk turering	Säljoptioner och villkorad köpeskilling	Avsättningar för åter ställning	Garanti avsättningar	Övriga avsätt ningar	Summa
Ingående redovisat värde	1 274	8 564	2 270	413	460	12 981
varav finansiella skulder till upplupet anskaff ningsvärde	–	–	–	9	–	9
Årets avsättningar	295	59	527	50	134	1 065
Avyttrad verlsamhet	−	–	–	–	-19	-19
Ianspråktagna avsättningar	-789	-1 735	-78	-171	-121	-2 894
Återförda avsättningar	-98	–	-45	-4	-4	-151
Omklassificeringar	-136	479	−	−	3	346
Tids- och ränteeffekter	3	127	71	−	2	203
Kursdifferenser	-27	-574	-77	-25	-31	-734
Utgående redovisat värde	522	6 920	2 668	263	424	10 797
varav långfristig del	123	6 920	2 662	210	32	9 947
varav kortfristig del	399	–	6	53	392	850
varav finansiella skulder till upplupet anskaff ningsvärde (se Kategorier – Not K26)	–	–	–	4	–	4

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.

Förväntade förfall MSEK	Jan─sep 2011	Okt─dec 2011	Senare	år Summa	Redo visat värde
Finansiella skulder	−	4	−	4	4

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering förändrades på följande sätt.

	31 december 2010 eller januari–december 2010
		Internationell carrierverksamhet
	Verksamhet i	Ny strategisk	Integrering efter	Omställnings
MSEK	Danmark	inriktning	samgåendet	program	Summa
Ingående redovisat värde	26	61	54	1 133	1 274
Årets avsättningar	–	–	–	295	295
Ianspråktagna avsättningar (kassautflöde)	-8	−	−	-781	-789
Återförda avsättningar	−	-35	-27	-36	-98
Omklassificering till pensionsavsättning	–	–	–	-136	-136
Tids- och ränteeffekter	–	1	2	–	3
Kursdifferenser	-2	-4	3	-24	-27
Utgående redovisat värde	16	23	32	451	522
varav kortfristig del	4	20	9	366	399
Kassautflöde under året	-8	−	−	-781	-789
Kassutflöde under tidigare år	-793	-2 358	-319	-2 520	-5 990
Summa kassautflöde	-801	-2 358	-319	-3 301	-6 779

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

Affärsområdena Mobilitetstjänsters och Bredbandstjänsters verksamheter i Danmark

Ett flertal omstruktureringsåtgärder har vidtagits avseende Telia-Soneras danska verksamhet: under 2002 i samband med fokusering av den danska fastnätsverksamheten, under 2004 i samband med förvärvet av Orange Danmark i avsikt att realisera synergivinster från förvärvet, under 2005 i samband med integrering av mobilverksamheten och fastnätsverksamheten samt under 2006 i samband med ytterligare effektiviseringsåtgärder. Återstående avsättning per den 31 december 2010 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2025.

Affärsområde Bredbandstjänsters internationella carrierverksamhet

Ny strategisk inriktning

Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Som en del av omstruktureringsprogrammet avvecklades Telia International Carrriers verksamhet i Asien, liksom försäljning av nationell telefoni via återförsäljare i Storbritannien och Tyskland. Vidare erbjöds inte längre nationella nättjänster i USA och samlokaliseringsaffären avvecklades. Vidare centraliserades resurserna inom försäljning, administration och kundtjänst och den ursprungliga personalstyrkan om cirka 800 personer reducerades med mer än 50 procent, främst under 2002 och 2003. Återstående avsättning per den 31 december 2010 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.

Integrering efter samgåendet

I avsikt att efter samgåendet realisera synergivinster fattade ledningen under 2003 beslut om att integrera de internationella carrierverksamheter som tidigare bedrevs av Telia respektive Sonera. Överlappande verksamheter avvecklades och trafiken flyttades över från hyrd kapacitet till det egna nätet. Delar av Soneras verksamheter i Storbritannien, USA, Sverige och Tyskland avvecklades. Återstående avsättning per den 31 december 2010 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2017.

Omställningsprogram inom affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster

Under 2005 och 2008 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena. 2008 års program omfattade effektiviseringsåtgärder som bland annat syftade till en personalminskning med cirka 2 900 anställda i Sverige och Finland. Som koncernövergripande initiativ har programmen avslutats, men omställningsaktiviteter fortsatte under 2010 på affärsområdesnivå. Återstående avsättning per den 31 december 2010 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2013.

Säljoptioner och villkorad köpeskilling

Avsättningar för säljoptioner och villkorad köpeskilling avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).

För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 371 MSEK avseende dels en villkorad tillägsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga ägare av innehav utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 8,2 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 072 MSEK avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42 procentiga andel i Azertel till TeliaSonera. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 17,4 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 4,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 477 MSEK avseende en säljoption ursprungligen utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen gav befintlig ägare till innehavet utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera. Den 2 februari 2010 förvärvade TeliaSonera 20 procent av aktierna i Uzbek Holding och ägde därmed totalt 94 procent. Till följd av denna transaktion ändrades optionsvillkoren. Optionen omfattar 6 procent av aktierna och kan utnyttjas efter den 15 februari 2013. Lösenpriset utgörs av det högre av antingen ett fastställt belopp eller verkligt värde vid lösentidpunkten fastställt genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om verkligt värde på Uzbek Holding vid den tidpunkten, utgående från Coscoms 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 18,4 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 4,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

Verkligt värde för säljoptionsavsättningarna respektive villkorad köpeskilling baseras på TeliaSoneras långsiktiga affärsplaner för berörda affärsenheter. Under nedgången i världsekonomin har värderingen på aktiemarknaderna globalt fallit och

skulle, om tillämpad på TeliaSoneras kassagenererande enheter som ett multipelvärde för en grupp jämförbara företag, i några fall understiga det från TeliaSoneras egna långsiktiga affärsplaner härledda verkliga värdet. Jämfört med rådande marknadsvärdering är ledningens bedömning att verkligt värde baserat på egna affärsplaner ger en bättre bild av värdet för TeliaSonera och av den långsiktiga värderingen.

Avsättningar för återställning, Garantiavsättningar, Övriga avsättningar

Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall såsom uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2010 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2018-2060, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.

Garantiavsättningar omfattar uppskattade framtida utgifter för uppfyllande av garantiåtaganden avseende sålda produkter och tjänster liksom uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier samt för eventuella rättsliga tvister m.m. i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2011-2012. I denna post ingår även ett garantiåtagande om 73 MSEK till förmån för det minoritetsägda Ipse 2000 S.p.A. Avsättningen motsvarade ursprungligen Telia-Soneras andel av de 3G-licensavgifter som Ipse var skyldig att betala till den italienska staten och för vilka TeliaSonera också ställde säkerhet i form av spärrade bankmedel (se not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister"). Licensavgifterna betalades under 2009 och 2010. Redovisad avsättning per den 31 december avser Ipses återstående åtaganden i Italien och förväntas bli fullt utnyttjad under 2011.

Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2011-2024.

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

K24. Övriga långfristiga skulder

Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Långfristiga leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	0	2
Skulder för danska licensavgifter till upplu pet anskaffningsvärde	239	−
Övriga skulder till upplupet anskaffnings värde	39	109
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	278	111
(se Kategorier – Not K26)
Förskottsbetalda operationella leasingavtal	464	629
Övriga skulder	851	849
Summa övriga långfristiga skulder	1 593	1 589

För Skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering".

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK		2012 2013 2014		2015	Senare	år Summa	Redo visat värde
Skulder till upp lupet anskaff ningsvärde	47	51	42	42	134	316	278

Beträffande leasingavtal, se not K28 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående redovisat värde	418	290
Tillkommande vinster	127	151
Redovisat i årets resultat	-19	-18
Kursdifferenser	-61	-5
Utgående redovisat värde	465	418
varav kortfristig del	259	189

K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Valutaswappar, valutaterminer och valuta optioner som innehas för handel	1 048	175
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26)	1 048	175
Leverantörsskulder till upplupet anskaff ningsvärde	8 573	8 153
Kortfristiga skulder till upplupet anskaff ningsvärde	3 398	4 558
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	13 019	12 886
Övriga kortfristiga skulder	6 874	7 339
Förutbetalda intäkter	4 993	5 214
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	24 886	25 439

För Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan─mar 2011	Apr─jun 2011	Jul─sep 2011	Okt─dec	2011 Summa
Skulder till upplu pet anskaffnings värde	10 874	904	102	91	11 971

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser huvudsakligen abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not K24 "Övriga långfristiga skulder").

K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Kategorier

Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K15 "Intressebolag och joint ventures", not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K28 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.

MSEK	Not	31 dec 2010	31 dec 2009
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkrings instrument	K16, K19	1 288	1 286
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		724	1 768
varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument	K16, K18, K19	674	1 711
varav investeringar som innehas för handel	K16	50	57
Investeringar som hålls till förfall	K16, K19	193	395
Lånefordringar och kundfordringar	K16,	36 795	42 460
	K18, K19
Finansiella tillgångar som kan säljas	K16	203	345
Summa finansiella tillgångar per kategori		39 203	46 254
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkrings instrument	K21	263	328
Derivat ej betecknade som säkrings instrument	K21, K25	2 516	435
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	K21	9 806	10 775
Upplåning som säkrar netto investeringar	K21	26 731	25 038
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	K21, K23, K24, K25	39 319	48 194
Summa finansiella skulder per kategori		78 635	84 770

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2010				31 december 2009
		Redovisat		varav		Redovisat		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	K16	199	2	–	197	341	132	–	209
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	K16	50	–	–	50	57	–	–	57
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	K16	4	–	–	4	4	–	–	4
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K16, K19	1 288	–	1 288	–	1 286	–	1 286	–
Derivat som innehas för handel	K16, K18, K19	674	–	674	–	1 711	–	1 711	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		2 215	2	1 962	251	3 399	132	2 997	270
Finansiella skulder till verkligt värde
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	K21	9 806	–	9 806	–	10 775	–	10 775	–
Derivat som betecknade som säkrings instrument	K21	263	–	263	–	328	–	328	–
Derivat som innehas för handel	K21, K25	2 516	–	2 516	–	435	–	435	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		12 585	–	12 585	–	11 538	–	11 538	–

Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2010 och 2009. Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.

		31 december 2010			31 december 2009
MSEK	Andelar i utomstående bolag som kan säljas	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Konvertibla skuldebrev som kan säljas	Summa	Andelar i utomstående bolag som kan säljas	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Konvertibla skuldebrev som kan säljas	Summa
Nivå 3, ingående redovisat värde	209	57	4	270	225	73	–	298
Förändringar i verkligt värde	–	-5	−	-5	–	-21	–	-21
varav redovisade i årets resultat	–	-5	−	-5	–	-21	–	-21
varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång	–	-5	−	-5	–	-21	–	-21
Förvärv/kapitaltillskott	–	5	−	5	–	10	4	14
Kursdifferenser	-12	-7	−	-19	-16	-5	–	-21
Nivå 3, utgående redovisat värde	197	50	4	251	209	57	4	270

Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K10 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".

K27. Finansiell riskhantering

Principer för finansiering och finansiell riskhantering TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som TeliaSoneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.

Group Treasury ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.

Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har Group Treasury ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket under

2010 var maximerat till motvärdet av nominellt +/-200 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer. I februari 2011 höjdes avvikelsemandatet till +/-500 MSEK.

SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.

Förvaltning av kapital

TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.

Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.

TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.

Hantering av kreditrisk

TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.

MSEK	Not	31 dec 2010	31 dec 2009
Övriga anläggningstillgångar	K16	5 991	5 999
Kundfordringar och övriga kort fristiga fordringar	K18	16 542	17 230
Räntebärande fordringar	K19	2 477	1 726
Likvida medel	K19	15 344	22 488
Summa		40 354	47 443

TeliaSonera AB accepterar endast kreditvärdiga motparter vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Standard & Poor's på följande sätt. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Motpartens kreditvärdering AA-	355	1 049
Motpartens kreditvärdering A+	433	2 068
Motpartens kreditvärdering A	402	218
Summa motpartsexponering i derivatinstrument	1 190	3 335

Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,5 procent under 2010 och 0,5 procent under 2009.

Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan endast placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och/eller i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. För löptider överstigande 1 månad har exponeringen per bank därutöver varit begränsad till 1 000 MSEK. I februari 2011 höjdes denna begränsning till 2 500 MSEK.

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för Telia-Sonera att hantera över- eller underskottslikviditet alltefter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå. Den kortoch medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten. TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.

Per den 31 december 2010 och 2009 uppgick överskottslikviditeten (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 16 396 MSEK respektive 22 797 MSEK. TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Per den 31 december 2010 och 2009 uppgick TeliaSonera AB:s kortfristiga placeringar i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader till ett motvärde om 900 MSEK respektive − MSEK. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 1,5 procent för 2010 och 0,4 procent för 2009.

Förutom likvida medel har TeliaSonera bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade på följande sätt.

					31 dec	31 dec
I miljoner av respektive valuta					2010	2009
Koncernenhet	Typ	Egenskaper	Slutförfall	Valuta	Rambelopp Rambelopp
TeliaSonera AB	Revolving credit-facilitet	Bekräftad, syndikerad	December 2017	EUR	1 000	–
TeliaSonera AB	Revolving credit-facilitet	Bekräftad, syndikerad	December 2011	EUR	–	1 000
TeliaSonera AB	Revolving credit-facilitet	Bekräftad, bilateral	April 2013	SEK	1 400	1 400
TeliaSonera AB och dotterbolag	Checkräkningskrediter	Bekräftad, bilateral	–	SEK (flera)	1 520	1 853

Per den 31 december 2010 och 2009 var 71 MSEK respektive 532 MSEK av de totala kreditlöftena utnyttjade. Totalt fanns per den 31 december 2010 och 2009 tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter uppgående till 11 851 MSEK respektive 13 074 MSEK.

För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec					Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	2015	år	Summa
Utnyttjad checkräkningskredit	21	50	−	−	−	−	−	−	−	71
Marknadsfinansiering	3 961	1 186	93	1 452	7 818	7 773	10 330	9 953	31 790	74 356
Övrig upplåning	135	64	40	160	769	411	148	296	866	2 889
Finansiella leasingavtal	6	5	5	5	15	11	10	11	53	121
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder	1 511	557	243	1 458	5 977	4 857	816	7 759	1 719	24 897
Fordringar	-1 652	-837	-105	-1 376	-5 567	-4 876	-1 037	-7 641	-1 865	-24 956
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder	22 932	14 388	2 359	9	30	25	4	−	−	39 747
Fordringar	-22 965	-14 303	-2 358	-9	-30	-25	-5	−	−	-39 695
Summa, netto	3 949	1 110	277	1 699	9 012	8 176	10 266	10 378	32 563	77 430

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K23 "Övriga avsättningar", K24 "Övriga långfristiga skulder" och K25 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Hantering av valutarisk

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att skydda merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Skydd av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan kan även valutaoptioner användas.

TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2010 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.

Förväntade förfall MSEK	Jan─mar 2011	Apr─sep 2011	Okt─dec 2011	2012	2013	2014	2015	Senare år	Summa
Köp EUR	–	–	222	4 084	3 628	1 204	6 939	479	16 556
Köp USD	1 068	–	–	−	−	−	–	−	1 068
Köp JPY	252	−	−	−	–	−	–	410	662
Köp NOK	–	−	−	−	–	−	–	453	453
Summa köp utländska valutor	1 320	−	222	4 084	3 628	1 204	6 939	1 342	18 739
Köp SEK	–	–	929	−	−	−	–	−	929
Summa köp	1 320	−	1 151	4 084	3 628	1 204	6 939	1 342	19 668
Sälj EUR	–	−	-903	−	–	−	–	−	-903
Sälj USD	–	−	-205	−	–	−	–	−	-205
Summa sälj utländska valutor	−	−	-1 108	−	−	−	−	−	-1 108
Sälj SEK	-1 242	−	–	-4 693	-3 735	-1 291	-7 542	-1 385	-19 888
Summa sälj	-1 242	−	-1 108	-4 693	-3 735	-1 291	-7 542	-1 385	-20 996
Netto, valutaränteswappar	78	−	43	-609	-107	-87	-603	-43	-1 328

TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2010, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec				Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	år	Summa
Köp EUR	10 829	14 063	2 352	–	–	–	–	–	27 244
Köp USD	2 082	−	–	–	–	–	–	–	2 082
Köp DKK	1 824	−	–	–	–	–	–	–	1 824
Köp GBP	490	–	–	–	–	–	–	–	490
Köp övriga valutor	38	–	–	–	–	–	–	–	38
Summa köp utländska valutor	15 263	14 063	2 352	−	−	−	−	−	31 678
Köp SEK	7 702	240	6	9	30	25	4	–	8 016
Summa köp	22 965	14 303	2 358	9	30	25	4	–	39 694
Sälj USD	-5 476	-2 231	–	-2	-5	–	–	–	-7 714
Sälj EUR	-1 524	-6	–	–	–	–	–	–	-1 530
Sälj LTL	-564	-106	–	–	–	–	–	–	-670
Sälj övriga valutor	-192	-6	-6	-7	-25	-25	-5	–	-266
Summa sälj utländska valutor	-7 756	-2 349	-6	-9	-30	-25	-5	−	-10 180
Sälj SEK	-15 176	-12 039	-2 353	−	−	−	−	−	-29 568
Summa sälj	-22 932	-14 388	-2 359	-9	-30	-25	-5	–	-39 748
Netto, valutaswappar och valutaterminer	33	-85	-1	−	−	−	-1	−	-54

Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSonera säkrar normalt inte sin omräkningsexponering. TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.

		31 dec 2010		31 dec 2009
	Belopp		Belopp
Valuta	i MSEK	Procent	i MSEK	Procent
EUR	74 520	40,2	82 300	41,0
varav säkrad genom upplåning	20 905	11,3	17 900	8,9
NOK	29 268	15,8	34 560	17,2
RUB	21 397	11,6	18 247	9,1
TRY	20 789	11,2	20 896	10,4
DKK	12 060	6,5	14 247	7,1
LTL	5 642	3,0	6 948	3,5
EEK	5 317	2,9	6 135	3,1
NPR	3 927	2,1	3 273	1,6
AZN	2 531	1,4	1 330	0,7
KZT	2 396	1,3	1 915	0,9
LVL	2 319	1,2	3 499	1,7
UZS	1 652	0,9	558	0,3
GEL	1 293	0,7	1 082	0,5
TJS	679	0,4	603	0,3
GBP	659	0,4	882	0,4
USD	-182	-0,1	3 598	1,8
Övriga valutor	844	0,5	780	0,4
Summa	185 111	100,0	200 853	100,0

Känslighet för transaktionsexponering

TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.

Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 300 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2010 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell påverkan vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Under motsvarande förutsättningar skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 240 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan och de baltiska valutorna försvagades med 10 procentenheter mot den svenska kronan och samtliga övriga transaktionsvalutor.

Känslighet för omräkningsexponering

Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 16,4 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2010 inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.

Hantering av ränterisk

TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/ eller kassaflöden negativt.

Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:

Procent	31 dec 2010	31 dec 2009
Långfristig upplåning	3,54	2,99
Kortfristig upplåning	4,21	3,91

Per den 31 december 2010 var cirka 56 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.

TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 6 månader och 4 år.

I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.

TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2010 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec					Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	2015	år	Summa
Erhållen ränta
Fast räntesats	1 068	464	–	1 151	4 731	423	4 277	9 071	5 127	26 312
Rörlig räntesats	252	200	–	201	4 084	4 266	707	6 939	2 697	19 346
Summa erhållet	1 320	664	–	1 352	8 815	4 689	4 984	16 010	7 824	45 658
Betald ränta
Fast räntesats	-999	-208	–	-205	−	-701	-2 057	−	-1 961	-6 131
Rörlig räntesats	-243	-451	–	-1 104	-9 150	-4 155	-2 906	-15 736	-5 781	-39 526
Summa betalt	-1 242	-659	–	-1 309	-9 150	-4 856	-4 963	-15 736	-7 742	-45 657
Netto	78	5	–	43	-335	-167	21	274	82	1

TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder (även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21 "Långfristiga och kortfristiga lån"). Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital (se not K12 "Övrigt totalresultat"). Under 2010 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.

Känslighet för ränterisk

TeliaSonera AB hade den 31 december 2010 räntebärande lån om 59,5 GSEK med en räntebindning om cirka 3,2 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 34,0 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2011 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2010 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 250 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 2 200 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2010.

Hantering av finansieringsrisk

TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 2 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2010 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 5,6 år.

TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. Under 2010 bekräftade Standard & Poor's sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". Moody's rating av TeliaSonera AB förblev oförändrat A3 för långfristig upplåning och P-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.

TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. TeliaSonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2010 motsvarade cirka 4 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.

Pensionsskuldrisk

Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2010 till 21 015 MSEK (se not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 19 840 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2010. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och bestod per den 31 december 2010 av cirka 50 procent räntebärande tillgångar och cirka 50 procent aktier och andra tillgångar. Den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar är 4,9 procent per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporten, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.

Under 2010 minskade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 3 890 MSEK till 645 MSEK, i huvudsak drivet en högre diskonteringsränta som minskar nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Därutöver var den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna 8,9 procent, 4,0 procentenheter högre än den förväntade avkastningen.

Per den 31 december 2010 var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av de totala strategiska tillgångarna utgörs 40 procent av svenska statens realränteobligationer och 20 procent avser andra typer av svenska räntebärande tillgångar med låg kreditrisk. Av aktieandelen utgör svenska aktier 10 procentenheter och globala aktier 22 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +/-10 procent för räntebärande tillgångar och aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.

Känslighet för pensionsskuldrisk

Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 3,6 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 4,7 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar (inklusive realränteobligationer) per den 31 december 2010, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 0,8 GSEK.

Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av Telia-Soneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.

Hantering av försäkringsbara risker

Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.

K28. Leasingavtal

TeliaSonera som leasetagare Finansiell leasing

Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan it-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Anskaffningsvärde	194	217
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	-121	-148
Nettovärde av finansiella leasingavtal	73	69

Av- och nedskrivningar uppgick till 27 MSEK respektive 107 MSEK för åren 2010 och 2009. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 29 MSEK respektive 37 MSEK.

Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Totala framtida minimileaseavgifter	121	75
Avgår räntebelastning	-19	-6
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter	102	69

Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2010 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan─mar 2011	Apr─jun 2011	Jul─sep 2011	Okt─dec 2011	2012	2013	2014	2015	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	6	5	5	5	15	11	10	11	53	121
Nuvärde av framtida minimilease avgifter	6	4	4	4	14	10	9	9	42	102

Operationell leasing

Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2010 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall Senare
MSEK	2011	2012	2013	2014	2015	år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	2 007	1 550	1 208	1 018	904	1 298	7 985
Vidareuthyrningar	12	4	2	−	−	−	18

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 2 243 MSEK respektive 2 627 MSEK för åren 2010 och 2009. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 12 MSEK och 21 MSEK för respektive år.

Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen cirka 712 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 700 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor på Stureplan 8 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna huvudsakligen mellan 1 och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.

TeliaSonera som leasegivare

Finansiell leasing

Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Estland omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2010 var löptiden 12 kvartal. 65 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 35 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.

Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal	1 322	1 373
Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren	-4	-1
Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal	1 318	1 372
Ej intjänade finansiella intäkter	-167	-183
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella leasingavtal)	1 151	1 189

Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2010 uppgick till:

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec					Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	2015	år	Summa
Bruttoinvestering	105	104	105	103	291	177	88	55	290	1 318
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	93	92	93	91	253	160	79	49	241	1 151

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2010 och 2009 till 6 MSEK respektive 9 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.

Operationell leasing

Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrierverksamheten och omfattar 20 avtal med andra internationella operatörer och 79 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är 291 operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Anskaffningsvärde	4 093	4 417
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	-2 483	-2 902
Bruttoredovisat värde	1 610	1 515
Tillkommer förutbetalda försäljnings kostnader	0	0
Avgår förskottsbetalda leaseavgifter	-520	-551
Nettovärde av operationella leasingavtal	1 090	964

Av- och nedskrivningar gjordes med 295 MSEK under 2010 och med 329 MSEK under 2009.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2010 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec					Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	2015	år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	44	44	44	44	150	87	23	4	3	443

K29. Transaktioner med närstående

Svenska och finska staten

Svenska staten äger för närvarande 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 49,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.

TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper Telia-Sonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.

Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 46 MSEK under 2010 respektive 47 MSEK under 2009. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 44 MSEK under 2010 respektive 45 MSEK under 2009.

Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2010 och 2009 betalade TeliaSonera 2,4 MEUR respektive 2,0 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2010 och 2009 betalade TeliaSonera 0,2 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 1,0 MEUR respektive 0,9 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.

Intressebolag och joint ventures

TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag och joint ventures. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor. Såväl försäljning till som köp från dessa bolag avsåg i huvudsak Svenska UMTS-nät AB i Sverige och omfattade köpta och sålda 3G-kapacitets- respektive nätbyggnadstjänster.

I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag och joint ventures på följande sätt.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2010	2009
Försäljning av varor och tjänster
Svenska UMTS-nät AB (joint venture)	257	320
OAO MegaFon	244	163
Övriga	54	89
Summa försäljning av varor och tjänster	555	572
Köp av varor och tjänster
Svenska UMTS-nät AB (joint venture)	727	725
Övriga	147	192
Summa köp av varor och tjänster	874	917
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	42	52
Lånefordringar
Svenska UMTS-nät AB (joint venture)	200	–
Summa lånefordringar	200	–
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	154	177

Pensions- och personalstiftelser

Per den 31 december 2010 ägde TeliaSoneras pensionsstiftelser 1 865 872 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,04 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Per samma datum ägde TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 889 196 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,02 procent av röstetalet. Stiftelsen hanterar ett vinstdelningssystem i TeliaSoneras finska dotterbolag och enligt stadgarna ska 30 procent av årets erhållna betalning för vinstdelning investeras i Telia Sonera-aktier. Information om kostnader relaterade till vinstdelningssystemet återfinns i not K32 "Personal".

Åtaganden

TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Nyckelpersoner i ledande ställning

Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 "Personal" för ytterligare information.

K30. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB	1 375	2 025
Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m	16	33
Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K27)	1 391	2 058
Garantier för pensionsförplilktelser	253	248
Summa ansvarsförbindelser	1 644	2 306

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2010 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan─jun 2011	Jul─sep 2011	Okt─dec 2011	2012	2013	2014─2015	Senare år	Summa
Kredit- och fullgörandegarantier	−	1 375	5	−	2	−	9	1 391

Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.

Som säkerhet för vissa lån upptagna av TeliaSoneras hälftenägda joint venture Svenska UMTS-nät AB enligt en till 2 750 MSEK uppgående kreditfacilitet beviljad av tredje part, har Telia-Sonera och Tele2, den andre delägaren, vardera men inte solidariskt utställt kreditgarantier på maximalt 1 375 MSEK till långivarna och pantsatt sina aktier i Svenska UMTS-nät. Under kreditfaciliteten upptagna lånebelopp kan under vissa omständigheter, inkluderande det fall att antingen TeliaSonera eller Tele2 direkt eller indirekt upphör att äga 50 procent av aktierna i bolaget, förfalla till förtida återbetalning om inte långivarna i förväg lämnat sitt medgivande. TeliaSonera har inga avtalsenliga förpliktelser att lämna ytterligare kapitaltillskott till eller kreditgarantier till förmån för Svenska UMTS-nät. Per den 31 december 2010 hade Svenska UMTS-nät via kreditfaciliteten lånat 2 520 MSEK, varav TeliaSonera garanterade 50 procent eller 1 260 MSEK.

Ställda säkerheter

Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Avseende långfristig upplåning: Aktier i Svenska UMTS-nät AB	621	334
Avseende pensionsförpliktelser: Fastighetsinteckningar	19	21
Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga fordringar	37	30
Avseende garantiavsättningar: Spärrade bankmedel	82	269
Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar	100	101
Avseende operationella leasingavtal: Fastighetsinteckningar	2	3
Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel	1	1
Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel	43	63
Summa ställda säkerheter	905	822

I spärrade bankmedel avseende garantiavsättningar för 2010 ingick 73 MSEK (8 MEUR) som TeliaSoneras andel av ställda säkerheter för Ipse 2000 S.p.A.:s återstående åtaganden i Italien. Per den 31 december 2010 hade TeliaSonera redovisat samtliga åtaganden till förmån för Ipse 2000 S.p.A. som en garantiavsättning. Ytterligare information återfinns i not K23 "Övriga avsättningar".

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2010 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntad investeringsperiod MSEK	Jan─mar 2011	Apr─jun 2011	Jul─sep 2011	Okt─dec 2011	2012	2013	2014	2015	Senare år	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	99	1	0	0	1	1	1	1	1	105
Materiella anläggningstillgångar	340	108	34	152	49	−	−	−	−	683
Summa (se Likviditetsrisk – Not K27)	439	109	34	152	50	1	1	1	1	788

Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras mobila och fasta nät i Sverige.

TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3Glicens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2011 fastställd till 244 MSEK (27 MEUR).

I december 1998 ingick TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) ett "cross-border finance lease-leaseback"-avtal avseende nätutrustning för mobil telekommunikation. Utrustningen hade per den 31 december 2010 inget återstående redovisat värde. Avtalets löptid var 15 år med en förtida utköpsoption i januari 2010. TeliaSonera fastställde att transaktionerna i allt väsentligt inte var leasingtransaktioner och upptog värdena netto i balansrapporten. Såväl leasingfordringarna som leasingskulderna reglerades vid avtalets ingående och TeliaSonera erhöll netto en ersättning om 11 MUSD (9 MEUR) vilken upptogs som ett erhållet förskott och resultatredovisades som finansiell intäkt över avtalsperioden. Under 2008 gjordes några förändringar av strukturen varigenom TeliaSonera tillhandahöll ytterligare säkerhet gentemot vissa avtalsintressenter. TeliaSonera frånsade sig alla förpliktelser enligt avtalet men behöll äganderätten till utrustningen. Under avtalstiden kunde TeliaSonera byta ut men inte avyttra utrustningen. Utköpsoptionen utnyttjades i januari 2010 vilket avslutade avtalet och under 2010 uppfyllde Telia-Sonera samtliga återstående betalningsåtaganden.

Rättsliga och administrativa tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som

kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.

Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSLtjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 i april 2005 respektive Spray Network i juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan TeliaSonera och Konkurrensverket.

TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio och Telmig, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande dessa aktieägares avyttring av sina innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.

K31. Kassaflödesinformation

Kassaflöde från löpande verksamhet enligt den direkta metoden

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Betalningar från kunder	113 242	109 903
Betalningar till anställda och leverantörer	-79 493	-76 239
Kassaflöde genererat av verksamheten	33 749	33 664
Erhållna utdelningar	1 721	2 153
Erhållna räntor	260	371
Betalda räntor	-2 301	-2 141
Betalda inkomstskatter	-5 995	-3 056
Kassaflöde från löpande verksamhet	27 434	30 991

Icke-kontanta transaktioner

Återställningsåtaganden

Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 527 MSEK och 1 055 MSEK under åren 2010 respektive 2009.

Bytestransaktioner avseende fastighetsnät

TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2010 och 2009 icke-kontanta byten om 295 MSEK respektive 391 MSEK.

Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar

TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder vid rörelseförvärv och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.

Förvärv	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2010	2009
Investeringsverksamhet
Goodwill och övriga immateriella	-75	-1 899
anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	−	-28
Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, varulager m m	-4	-19
Likvida medel	-0	-3
Innehav utan bestämmande inflytande	−	-1 853
Avsättningar	−	-13
Långfristiga skulder	4	-1 047
Kortfristiga skulder	−	21
Summa köpeskilling	-75	-4 841
Avgår förvärvade likvida medel	0	3
Erlagd tilläggsköpeskilling för förvärv under tidigare perioder	-1 956	–
Kassautflöde från rörelseförvärv, netto	-2 031	-4 838
Köpeskilling för övriga förvärv	-1 151	-264
Summa kassautflöde, investerings verksamhet	-3 182	-5 102
Finansieringsverksamhet
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-1 333	−
Summa kassautflöde, finansierings verksamhet	-1 333	−
Summa kassautflöde, förvärv	-4 515	-5 102

Under 2010 ingick i kassautflödet tilläggsköpeskilling relaterad till OOO Coscom i Uzbekistan och Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan, erlagd köpeskilling om 815 MSEK för ytterligare aktier i intressebolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och det indirekta förvärvet av innehav utan bestämmande inflytande i Ncell Pvt. Ltd. i Nepal. Under 2009 avsåg kassautflödet i huvudsak förvärvet av ytterligare aktier i AS Eesti Telekom i Estland.

Ytterligare upplysningar återfinns i not K34 "Rörelseförvärv m m".

Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.

Avyttringar MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Investeringsverksamhet
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	841	–
Materiella anläggningstillgångar	545	–
Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, varulager m m	393	–
Likvida medel	120	–
Avsättningar	-18	–
Kortfristiga skulder	-355	–
Summa försäljningspris	1 526	–
Avgår avyttrade likvida medel	-120	–
Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto	1 406	–
Försäljningspris för övriga avyttringar	278	887
Summa kassainflöde, investerings verksamhet	1 684	887
Finansieringsverksamhet
Summa kassainflöde, finansierings verksamhet	−	−
Summa kassainflöde, avyttringar	1 684	−

Under 2010 avsåg kassainflödet i huvudsak avyttringen av Telia Stofa A/S i Danmark. Försäljningspris för övriga avyttringar under 2009 innefattade 724 MSEK avseende vissa teckningsrätter sålda i samband med privatiseringen av Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan.

K32. Personal

Anställda, löner och sociala kostnader

Under 2010 minskade antalet anställda med 789 till 28 945 vid årsskiftet från 29 734 vid föregående årsskifte. Ett ökat antal i flertalet av verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning uppvägdes av vidtagna effektiviseringsåtgärder i verksamheterna i Norden och Baltikum. Smärre rörelseförvärv under 2010 tillförde 20 anställda, medan avyttring av Telia Stofa A/S och Applifone Co. Ltd. minskade antalet anställda med 631.

Genomsnittligt medelantal anställda per land var:

	Jan–dec 2010		Jan–dec 2009
	Totalt	varav män	Totalt	varav män
Land	(antal)	(%)	(antal)	(%)
Sverige	8 937	54,4	9 170	50,5
Finland	4 686	60,9	4 981	60,6
Norge	1 219	65,5	1 181	68,9
Danmark	1 328	66,6	1 759	64,1
Litauen	3 598	50,0	3 605	49,9
Lettland	893	47,1	960	45,6
Estland	1 994	56,2	2 094	55,6
Spanien	90	68,9	84	71,4
Kazakstan	1 417	40,2	1 368	40,7
Azerbajdzjan	781	58,0	692	62,0
Uzbekistan	777	60,1	744	62,6
Tadzjikistan	349	59,6	605	66,9
Georgien	331	42,3	304	43,2
Moldavien	345	66,7	334	63,7
Nepal	489	81,8	471	75,4
Kambodja	165	64,8	179	64,8
Ryssland	57	66,7	53	65,5
Storbritannien	50	78,3	48	78,6
Övriga länder	191	71,2	183	72,0
Summa	27 697	55,9	28 815	54,5

Totalt bedrevs verksamhet i 33 länder under 2010 och i 32 länder under 2009.

Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses ordinarie styrelseledamöter, verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.

	31 dec 2010		31 dec 2009
Procent	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	30,7	39,2	27,1	36,3
Män	69,3	60,8	72,9	63,7
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Löner och andra ersättningar	10 405	11 152
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	1 900	1 995
Pensionskostnader	1 354	1 557
Summa sociala kostnader	3 254	3 552
Aktiverat eget arbete	-601	-598
Övriga personalkostnader	627	700
Summa personalkostnader per kostnadsslag	13 685	14 806

Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.

	Jan–dec 2010		Jan–dec 2009
	Ledande befattningshavare	Övriga	Ledande befattningshavare	Övriga
MSEK	(varav rörlig ersättning)	anställda	(varav rörlig ersättning)	anställda
Löner och andra ersättningar	172 (15)	10 233	179 (30)	10 973

Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 32 MSEK och 33 MSEK för åren 2010 respektive 2009.

Under 2010 och 2009 hade TeliaSoneras finska dotterbolag kostnader för vinstdelning med de anställda uppgående till 102 MSEK respektive 40 MSEK.

Prestationsaktieprogram 2010/2013

Enligt beslut av årsstämman 2010 i TeliaSonera AB ska Prestationsaktieprogram 2010/2013 (PSP 2010) omfatta vissa ledande befattningshavare i koncernen (koncernledningens medlemmar är dock undantagna). Förutsatt att vissa prestationskrav, bestående av finansiella mål relaterade till resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR), uppnås under 2010-2012 (prestationsperioden), ges deltagare i PSP 2010 möjlighet att vederlagsfritt erhålla slutlig tilldelning av TeliaSonera-aktier (prestationsaktier). De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå som måste överskridas för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. PSP 2010 ska omfatta totalt högst 1 560 000 TeliaSonera-aktier, motsvarande cirka 0,03 procent av det totala antalet utestående aktier. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av åren 2010, 2011 och 2012 i förhållande till EPS för föregående år samt till 50 procent på TSR under hela prestationsperioden i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Deltagande i programmet förutsätter att deltagaren har förvärvat TeliaSonera-aktier eller allokerat redan innehavda TeliaSonera-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.

Under 2010 deltog 86 personer i PSP 2010. Verkligt värde för PSP 2010, beräknat per tilldelningsdagen, var 18 MSEK. För det EPS-baserade prestationsvillkoret antogs en 50-procentig måluppfyllelse. Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSRbaserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlosimuleringsmodell med följande nyckelantaganden.

Procent	2010
Bedömd volatilitet, TeliaSonera	31
Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen	25-40
Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan TeliaSonera och bolagen i jämförelsegruppen	45
Riskfri ränta	1,8

Det beräknade verkliga värdet för PSP 2010 och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden på följande sätt.

	Jan–dec
MSEK	2010
Löner och andra ersättningar	4
Sociala kostnader	1
Summa personalkostnader	5

Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå

Styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2010 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 000 000 SEK för ordföranden och med 425 000 SEK per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott med 40 000 SEK till ordföranden och med 20 000 SEK per person till övriga ledamöter. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

Koncernledningen

Årsstämman beslutade i april 2010 att ersättningskomponenterna för chefsavtal får bestå av grundlön, pension och andra förmåner.

Den övergripande principen i "Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" är att ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsanpassade men inte marknadsledande för att säkerställa att Telia-Sonera kan attrahera och behålla kvalificerade ledande befattningshavare. Den totala ersättningen ska bestå av grundlön, pension och övriga förmåner. Med förmåner avses bilförmån, bostadsförmån, kompensation för frånvaron av program för rörliga ersättningar samt andra skattepliktiga förmåner. Grundlönen sätts individuellt och ska ligga i linje med lönenivåerna på den marknad där den aktuella befattningshavaren är anställd. Pensionsplaner ska följa praxis på den lokala marknaden och om möjligt vara premiebaserade. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare ska inte överstiga 6 månader vid uppsägning från den anställdes sida och inte överstiga 12 månader (6 månader för koncernchefen) vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålles ett avgångsvederlag motsvarande den månatliga grundlönen under högst 12 månader (24 månader för koncernchefen). Styrelsen får göra mindre avvikelser på individuell basis från riktlinjerna.

Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av koncernledningen utgörs av grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2010 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen. Med "övriga medlemmar av koncernledningen" avses de 9 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSoneras koncernledning den 31 december 2010.

Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen enligt beskrivningen ovan utgör en del av det samlade ersättningspaketet.

Ersättningar och övriga förmåner under året, kapitalvärde av pensionsåtaganden

SEK	Styrelsearvode/ Grundlön	Övrig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa ersätt ningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Styrelsen
Anders Narvinger, ordförande	835 259	–	–	–	835 259	–
Maija-Liisa Friman	575 004	–	–	–	575 004	–
Ingrid Jonasson Blank	326 043	–	–	–	326 043	–
Conny Karlsson	525 012	–	–	–	525 012	–
Timo Peltola	445 008	–	–	–	445 008	–
Lars Renström	445 008	–	–	–	445 008	–
Jon Risfelt	525 012	–	–	–	525 012	–
Per-Arne Sandström	311 386	–	–	–	311 386	–
Tom von Weymarn	306 951	–	–	–	306 951	–
Lars G Nordström	119 818	–	–	–	119 818	–
Caroline Sundewall	119 818	–	–	–	119 818	–
Koncernledningen
Lars Nyberg, koncernchef	8 825 004	3 269 824	75 235	8 549 783	20 719 846	–
Per-Arne Blomquist, vVD	4 903 836	2 169 622	91 730	1 863 803	9 028 991	–
Övriga medlemmar av koncern ledningen (9 personer)	24 938 732	8 644 343	1 184 693	10 559 610	45 327 378	39 798 104
Tidigare koncernchefer och vVD (7 personer)	−	−	−	−	−	163 826 651
Summa	43 201 891	14 083 789	1 351 658	20 973 196	79 610 534	203 624 755

Kommentarer till tabellen:

Med styrelsearvode avses i förekommande fall också ersättning för arbete i revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Arvode utbetalas månadsvis. Styrelseledamöterna Narvinger, Jonasson Blank och Sandström invaldes vid årsstämman 2010. Samtidigt avgick von Weymarn, Nordström och Sundewall ur styrelsen.
I frånvaron av ett kortsiktigt program för rörlig ersättning kompenseras samtliga medlemmar i koncernledningen med ett årligt fast belopp om 30 procent av grundlönen vilket ingår i Övrig ersättning. Kompensationen upphör om och när en möjlig belöning från ett kortsiktigt program för rörlig ersättning införs. I frånvaron av ett långsiktigt program för rörlig ersättning kompenseras vVD och en övrig medlem av koncernledningen i form av ett årligt fast belopp vilket också ingår i Övrig ersättning. Kompensationen upphör om och när en möjlig belöning från ett långsiktigt program för rörlig ersättning införs. Under 2009 redovisades rörlig ersättning avseende prestationer under detta år uppgående till 3 235 848 SEK för koncernchefen, 1 824 130 SEK för vVD och 7 974 154 SEK för övriga medlemmar av nuvarande koncernledning.
Övriga förmåner avser förmånsbil samt ett antal andra beskattningsbara förmåner. En övrig medlem av koncernledningen har rätt till ersättning för bostadskostnad.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. För 3 övriga medlemmar av koncernledningen avser pensionskostnaden förmånsbestämda pensionslösningar. Ytterligare information om pensionsvillkoren återfinns nedan.

Pensionsförmåner

TeliaSonera har såväl förmånsbestämda som premiebestämda pensionslösningar för ledande befattningshavare. En förmånsbestämd lösning ger en pensionsnivå som är förutbestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön vid pensionsavgång. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Från och med juli 2006 är den förmånsbestämda planen stängd för nyanställda i koncernen och ledande befattningshavare erbjuds endast premiebestämda pensionslösningar.

Koncernchefen och vVD

Koncernchefens pensionsplan utgör en tvådelad premiebestämd lösning. Den första delen ger en på grundlönen baserad premie om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 51 100 SEK för 2010. Den andra delen är en fast årlig premie om 6 000 000 SEK. För vVD betalas i stället en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Företaget kan dock begära att koncernchefen går i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder och koncernchefen kan på egen begäran gå i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.

Övriga medlemmar av koncernledningen

Övriga medlemmar av koncernledningen har individuella pensionslösningar. Från och med den 1 januari 2011 omfattas samtliga medlemmar av premiebestämda pensionslösningar i enlighet med ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För tre medlemmar utges ytterligare premier om 20 procent av grundlönen, för en medlem en ytterligare premie om 15 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 14 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år.

Avgångsvederlag

Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg av endera parten. Om en uppsägning av anställningsförhållandet skulle initieras från företagets sida mer än två år innan koncernchefen har fyllt 62 år är koncernchefen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till två års grundlön utbetalt månadsvis i 24 lika delar. Om mindre än 24 månader återstår till dess att koncernchefen fyller 62 år, upphör lön under uppsägningstid eller avgångsvederlag vid 62 år ålder. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag.

Avslutning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av koncernledningen kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida. Vid uppsägning från företagets sida är medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till ett års grundlön utbetalt månadsvis i 12 lika delar. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.

K33. Arvoden till revisionsföretag

Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag eller intressebolag och joint ventures som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman. Indelningen av arvoden till revisionsföretag baseras på nya krav i årsredovisningslagen. 2009 års värden har omräknats i enlighet därmed.

PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 3 år vid årsstämman 2008. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Kostnadsförda arvoden
PwC
Revision	44	48
Revisionsnära tjänster	1	1
Skatterådgivning	3	1
Övriga tjänster	6	8
Summa PwC	54	58
Ernst &Young (E&Y)
Skatterådgivning	0	1
Övriga tjänster	4	4
Summa E&Y	4	5
KPMG
Skatterådgivning	11	15
Övriga tjänster	0	–
Summa KPMG	11	15
Övriga revisionsföretag
Revision, revisionsnära tjänster	2	2
Skatterådgivning och övriga tjänster	1	5
Summa övriga revisionsföretag	3	7
Summa kostnadsförda arvoden	72	85
Summa arvoden redovisade i eget kapital	−	−
Aktiverade arvoden
E&Y
Övriga tjänster	−	1
Summa E&Y	−	1
Summa aktiverade arvoden	−	1
Totalsumma arvoden	72	86

Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.

K34. Rörelseförvärv m m

Smärre rörelseförvärv

För två smärre rörelseförvärv under 2010 var anskaffningsvärdet sammantaget 75 MSEK och netto kassautflöde 75 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 68 MSEK, allokerad till affärsområde Bredbandstjänster.

Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande

I december 2010 ökade TeliaSonera sitt ägande till 75,45 procent genom att förvärva 24,45 procent av aktierna i TeliaSonera Asia Holding B.V. (Asia Holding) som äger 80 procent av mobiloperatören Ncell Pvt. Ltd. i Nepal. En kontant köpeskilling om 1 105 MSEK betalades till ägaren av innehavet utan bestämmande inflytande. Redovisat värde på nettotillgångarna i Asia Holding (exklusive goodwill på befintligt innehav) per förvärvsdatum var 1 170 MSEK och redovisat värde på det förvärvade tillkommande innehavet var 286 MSEK. Skillnaden om 819 MSEK mellan betald köpeskilling och redovisat värde på det förvärvade innehavet redovisades mot balanserade vinstmedel.

Reglering av skulder för tilläggsköpeskilling avseende förvärv i tidigare perioder

I första kvartalet 2010 ökade TeliaSonera sitt ägande till 94 procent genom att förvärva 20 procent av aktierna i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Telecom Holding) som äger 100 procent av mobiloperatören OOO Coscom (varumärke UCell) i Uzbekistan. En kontant ersättning om 1 615 MSEK betalades till ägaren av innehavet utan bestämmande inflytande vilket reducerade den existerande säljoptionsskulden.

Under 2010 betalade TeliaSonera 341 MSEK som slutlig amortering av den skuld för tilläggsköpeskilling som redovisades i enlighet med de avtal som upprättades i samband med privatiseringen av Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan under 2008.

Ytterligare information återfinns i avsnittet "Säljoptioner och villkorad köpeskilling" i not K23 "Övriga avsättningar".

K35. Risker och osäkerheter

TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera verksamhetsrisker, finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan.

Risker förknippade med branschen och marknadsvillkoren

Förändringar i världsekonomin

Förändringar på de globala finansmarknaderna och i världsekonomin är svåra att förutspå. TeliaSonera har en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen recession i de länder där TeliaSonera är verksamt påverka företagets kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.

Målsättningen är att förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. TeliaSoneras finansieringskostnader kan dock bli högre om förändringar på de globala finansmarknaderna eller i världsekonomin skulle inträffa.

Konkurrens och prispress

TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Konkurrensen har lett till ökat kundbortfall, minskad kundtillväxt samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.

Reglering

TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I ett antal länder har TeliaSonera-enheter betecknats som en part med betydande marknadsinflytande på en eller flera telekommunikationsdelmarknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster.

Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.

Tillväxtmarknader

TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den framtida politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila.

Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att erhålla utdelningar eller avyttra sina investeringar. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.

En stor del av TeliaSoneras resultat genereras från tillväxtmarknader, och särskilt från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Över 40 procent av rörelseresultatet och 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare härrörde 2010 från investeringar på tillväxtmarknader. Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Variationer i hur dessa intressebolag, i vilka TeliaSonera inte har kontroll, presterar ekonomiskt påverkar TeliaSoneras resultat också på kort sikt.

Påstådda möjliga hälsorisker

Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Denna oro kan förstärkas allt eftersom ny teknik och nya produkter lanseras. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller utsätta TeliaSonera för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på Telia-Soneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.

Nätintegritet och datasäkerhet

TeliaSonera hanterar omfattande nät- och datavolymer och strävar därför efter att säkerställa nätintegritet och datasäkerhet samt skydda kundernas personuppgifter. TeliaSonera kommer endast att förse myndigheter med personuppgifter i den utsträckning lagen kräver det eller med kundens tillåtelse. För att säkerställa att privatlivet värnas, skyddar TeliaSonera tillgångar som personal, kunder, information, it-infrastruktur, interna och publika nät liksom kontorsbyggnader och tekniska inrättningar. TeliaSonera genomför åtgärder för att förebygga och upptäcka att känslig information sprids till obehöriga. TeliaSonera vidtar åtgärder för att upptäcka och omgående reagera på säkerhetsincidenter. TeliaSonera har en nolltoleranspolicy avseende kriminella aktiviteter och bedrägerier. Samtidigt som TeliaSonera genom lämpliga åtgärder undviker misslyckanden i arbetet med att säkra nätintegritet och datasäkerhet kan externa eller interna faktorer inverka ogynnsamt på säkerheten och förorsaka negativa effekter på kundernas uppfattning om hur TeliaSonera

hanterar dessa frågor vilket i sin tur eventuellt kan leda till att TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat påverkas negativt.

Risker förknippade med TeliaSoneras verksamhet och strategiska aktiviteter

Nedskrivningar och omstruktureringskostnader Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden. Genom samgåendet mellan Telia och Sonera, förvärvet av NetCom samt andra förvärv, har TeliaSonera i sin balansräkning en avsevärd goodwillpost, uppgående till cirka 77 GSEK per 31 december 2010, vilken inte skrivs av men där nedskrivningsbehovet testas årligen.

TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka berört den svenska och finska verksamheten, den internationella carrierverksamheten samt den danska verksamheten och har lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader. Liknande initiativ kan komma att genomföras i framtiden.

TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att Telia-Sonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.

Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och kostnader kunna få en negativ effekt på Telia-Soneras förmåga att betala utdelning. Eventuella avsevärda nedskrivningar av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att TeliaSoneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.

Investeringar i nät, licenser, ny teknik och nystartade verksamheter

TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät och licenser och beräknar även att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Ofta måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser eller för att förnya eller behålla existerande licenser. För tjäna sina kunder kan TeliaSonera även komma att starta nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.

Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.

Förvärv, strategiska allianser och sammanslagningar av verksamheter

TeliaSonera ser löpande över sin tillgångsportfölj och ökade under 2010 sitt ägande i UCell i Uzbekistan och Ncell i Nepal i linje med strategin att öka ägandet i kärninnehav. Under årens lopp har TeliaSonera genomfört ett antal målinriktade förvärv i enlighet med sin strategi. TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. En effektiv integration av dessa förvärv samt realisering av tillhörande kostnads- och intäktssynergier är,

liksom en positiv utveckling för de förvärvade verksamheterna, betydelsefull för resultatutvecklingen på både lång och kort sikt. Om TeliaSonera skulle misslyckas med att integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians finns risken att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSoneras aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.

Aktieägarfrågor i ej helägda dotterbolag

TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har ägarna till innehav utan bestämmande inflytande skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Därav följer att åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras kontroll och som är negativa för TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka Telia-Soneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.

Kundservice och kvalitet i näten

Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, omfattar Telia-Soneras fokusområden en högkvalitativ service till kunderna och en hög kvalitet i näten. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.

Begränsat antal leverantörer

TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.

Förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.

Risker förknippade med intressebolag och joint ventures

Begränsat inflytande i intressebolag och joint ventures TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka TeliaSonera inte har ägarkontroll, såsom Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet, OAO MegaFon i Ryssland och Lattelecom SIA i Lettland. Till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som är negativa för Telia-Soneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter.

Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.

I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägt joint venture, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. TeliaSonera har gjort stora investeringar och finansiella åtaganden avseende denna verksamhet. Eftersom detta är en gemensamt kontrollerad verksamhet finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive företagets finansiering. Denna risk kan öka då Telia-Sonera och Tele2 är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende företaget eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att påverka TeliaSoneras verksamhet negativt.

Risker förknippade med ägandet av TeliaSonera-aktier

Volatilitet i aktiekursen

TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.

Agerande från de största aktieägarnas sida

Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från Telia-Soneras övriga aktieägares intressen.

Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka väsentliga fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs. TeliaSonera är inte medvetet om att svenska staten och finska staten för närvarande skulle ha någon avtalsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.

Moderbolagets resultaträkningar

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2010	2009
Nettoomsättning	M2	13 236	15 135
Produktionskostnader	M3	-10 347	-12 015
Bruttoresultat		2 889	3 120
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	M3	-157	-102
Administrationskostnader	M3	-856	-740
Forsknings- och utvecklingskostnader	M3	-88	-305
Övriga rörelseintäkter	M4	81	86
Övriga rörelsekostnader	M4	-66	-620
Rörelseresultat		1 803	1 439
Finansiella intäkter och kostnader	M5	32 958	11 525
Resultat efter finansiella poster		34 761	12 964
Bokslutsdispositioner	M6	-4 963	-221
Resultat före skatt		29 798	12 743
Skatter	M6	-4 376	-479
Årets resultat		25 422	12 264

Moderbolagets totalresultatrapporter

MSEK	Not	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Årets resultat		25 422	12 264
Kassaflödessäkringar		87	65
Finansiella instrument som kan säljas		-90	34
Skatter avseende övrigt totalresultat		-23	-17
Övrigt totalresultat för året	M7	-26	82
Summa totalresultat för året		25 396	12 346

Moderbolagets balansräkningar

MSEK	Not	31 dec 2010	31 dec 2009

Tillgångar
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	M8	435	1 032
Materiella anläggningstillgångar	M9	3 990	4 749
Uppskjutna skattefordringar	M6	271	289
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M10	169 596	165 090
Summa anläggningstillgångar		174 292	171 160
Lager	M11	2	3
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	52 369	34 712
Kortfristiga placeringar	M13	7 940	8 787
Kassa och bank	M13	4 733	8 175
Summa omsättningstillgångar		65 044	51 677
Summa tillgångar		239 336	222 837
Eget kapital och skulder Bundet eget kapital

Aktiekapital		14 369	14 369
Andra fonder		1 855	1 856
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel		52 927	50 791
Årets resultat		25 422	12 264
Summa eget kapital		94 573	79 280
Obeskattade reserver	M6	13 209	8 245
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	M15	524	533
Övriga avsättningar	M16	96	165
Summa avsättningar		620	698
Räntebärande skulder
Långfristiga lån	M17	72 379	61 849
Kortfristiga lån	M17	54 197	69 365
Ej räntebärande skulder
Långfristiga skulder	M18	264	364
Aktuella skatteskulder		941	382
Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	M19	3 153	2 654
Summa skulder		130 934	134 614
Summa eget kapital och skulder		239 336	222 837
Eventualtillgångar	M24	–	–
Ansvarsförbindelser	M24	4 205	5 030
Ställda säkerheter	M24	–	–

Moderbolagets kassaflödesanalyser

MSEK	Not	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Årets resultat		25 422	12 264
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		6 498	2 781
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		-114	-11
Pensioner, övriga avsättningar		-1 048	-829
Finansiella poster		-506	-988
Koncernbidrag och bokslutsdispositioner		-12 985	-1 317
Skatter		555	387
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		17 822	12 287
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		2 995	-340
Ökning (-)/Minskning (+), lager		2	2
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-427	-1 121
Förändring av rörelsekapital		2 570	-1 459
Kassaflöde från löpande verksamhet		20 392	10 828
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar		-922	-1 121
Förvärv av egetkapitalinstrument	M25	-10 975	-3 772
Avyttring av egetkapitalinstrument		430	497
Avyttring av anläggningstillgångar m m		2	29
Lämnade lån och andra investeringar		-2 209	175
Gottgörelse från pensionsstiftelse		850	870
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar		-1 101	-1
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-13 925	-3 323
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		6 467	7 505
Utdelning till aktieägare		-10 104	-8 083
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 538	1 017
Upptagna lån		7 658	18 706
Amorterade lån		-7 945	-2 775
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder		1	-5 991
Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon		-2 804	381
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-11 656	3 255
Årets kassaflöde		-5 189	10 760

Likvida medel vid årets början		16 962	6 202
Årets kassaflöde		-5 189	10 760
Likvida medel vid årets slut	M13	11 773	16 962

Erhållna utdelningar		18 393	11 768
Erhållna räntor		1 339	1 635
Betalda räntor		-3 506	-3 689
Betalda skatter		-3 822	-92

Förändringar av moderbolagets eget kapital

MSEK	Not	Aktie kapital	Reservfond	Uppskriv ningsfond	Fond för verkligt värde	Balanserade vinstmedel	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2008		14 369	1 855	3	-212	59 002	75 017
Utdelning		–	–	–	–	-8 083	-8 083
Summa totalresultat för året		–	–	–	82	12 264	12 346
Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar	M14	–	–	-2	–	2	–
Utgående balans 31 december 2009		14 369	1 855	1	-130	63 185	79 280
Utdelning		–	–	–	–	-10 104	-10 104
Summa totalresultat för året		–	–	–	-26	25 422	25 396
Aktierelaterade ersättningar	M26	–	–	–	–	1	1
Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar	M14	–	–	-1	–	1	–
Utgående balans 31 december 2010		14 369	1 855	–	-156	78 505	94 573

M1.	Redovisningsnorm 92
M2.	Nettoomsättning 92
M3.	Kostnadsslagsredovisning 93
M4.	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 93
M5.	Finansiella intäkter och kostnader 93
M6.	Skatter 94
M7.	Övrigt totalresultat 95
M8.	Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 95
M9.	Materiella anläggningstillgångar 96
M10.	Övriga finansiella anläggningstillgångar 96
M11.	Lager 99
M12.	Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar 99
M13.	Kortfristiga placeringar, likvida medel 100
M14.	Eget kapital 100
M15.	Avsatt för pensioner och anställningsvillkor 100
M16.	Övriga avsättningar 101
M17.	Långfristiga och kortfristiga lån 102
M18.	Långfristiga skulder 102
M19.	Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 102
M20.	Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 103
M21.	Finansiell riskhantering 104
M22.	Operationella leasingavtal 104
M23.	Transaktioner med närstående 105
M24.	Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 105
M25.	Kassaflödesinformation 106
M26.	Personal 106
M27.	Arvoden till revisionsföretag 106

Moderbolagets noter

M1. Redovisningsnorm

Allmänt

De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan

de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Värderingsgrunder och betydelsefulla redovisningsprinciper

Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i "Koncernens noter" (not K3).

Post	Not	Redovisningstillämpning
Goodwill	M8	Goodwill skrivs av systematiskt över maximalt 5 år.
Koncernbidrag/Obeskattade reserver och bok slutsdispositioner	M5, M6	Netto mottagna koncernbidrag redovisas som utdelningar från koncernbolag, medan netto lämnade bidrag redovisas direkt mot eget kapital, efter skatt. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna.
Lånekostnader	M5, M8, M9	Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiv eras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
Andelar i koncernbolag och intressebolag	M5, M10	Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde.
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	M5, M15	Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR SRS redovisningsre kommendation Nr 4 (RedR 4).
Leasingavtal	M22	Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Belopp och datum

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.

Förändrade redovisningsprinciper

Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K1, andra stycket).

Nyligen publicerade redovisningsstandarder

För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K1).

Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (not K2).

M2. Nettoomsättning

Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)	13 236	15 135
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	13 234	15 132
varav Sverige	13 221	15 088
Summa	13 236	15 135

Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Fast telefoni	7 836	8 614
Internet	2 619	3 206
Nätkapacitet	1 567	2 053
Datakommunikation	819	840
Övrigt	395	422
Summa	13 236	15 135

Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2010 och 2009.

M3. Kostnadsslagsredovisning

Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader".

Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Varuinköp	-2	-26
Samtrafik- och roamingkostnader	-856	-1 072
Övriga nätkostnader	-7 450	-7 447
Förändring i varulager	-0	-0
Personalkostnader (se även not M26)	-1 146	-1 453
Hyres- och leasingavgifter	-103	-295
Konsulttjänster	-67	-80
It-kostnader	-207	-765
Övriga kostnader	-277	-372
Avskrivningar och nedskrivningar	-1 340	-1 652
Summa	-11 448	-13 162

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Produktionskostnader	-1 312	-1 652
Administrationskostnader	-28	-0
Forsknings- och utvecklingskostnader	-0	−
Summa	-1 340	-1 652

M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	22	7
Kursvinster	17	78
Sålda patent, provisioner m m	0	0
Återvunna kundfordringar, upplösta leverantörsskulder	0	0
Erhållna skadestånd	42	1
Summa övriga rörelseintäkter	81	86
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	-10	-7
Kursförluster	-25	-92
Omstruktureringskostnader	-31	-268
Lämnade skadestånd	−	-253
Summa övriga rörelsekostnader	-66	-620
varav avskrivningar och nedskrivningar	−	–
Resultateffekt, netto	15	-534
varav netto kursförluster på derivat instrument som innehas för handel	-3	-7

M5. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelningar m m	18 393	11 768
Kapitalvinster/-förluster, netto	23	16
Nedskrivningar	-5 158	-731
Koncernbidrag m m, netto	17 948	1 538
Summa	31 206	12 591
Resultat från andelar i intressebolag
Nedskrivningar	-1	-1
Summa	-1	-1
Resultat från övriga finansiella
investeringar
Utdelningar	7	−
Kapitalvinster/-förluster, netto	79	−
Förändringar i verkligt värde	-5	-4
Summa	81	-4
Övriga finansiella intäkter
Räntor från koncernbolag	360	506
Övriga ränteintäkter	156	127
Kursvinster	3 658	1 223
Summa	4 174	1 856
Övriga finansiella kostnader
Räntor till koncernbolag	-467	-606
Övriga räntekostnader	-1 818	-2 158
Räntekomponent i pensionskostnader (se även not M15)	-27	-21
Kursförluster	-190	-132
Summa	-2 502	-2 917
Resultateffekt, netto	32 958	11 525

Beträffande koncernbidrag, se avsnittet "Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag" i not M6 "Skatter".

Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec	Jan–dec	Jan–dec	Jan–dec	Jan–dec
	2010	2009	2010	2009	2010	2009
		Övriga		Netto kursvinster/	Övriga
MSEK		räntekostnader	kursförluster		ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	368	245	-2 786	-1 348	–	–
Derivat för kassaflödessäkring	-142	-118	-106	-81	–	–
Derivat som innehas för handel	19	97	-3 339	-366	–	–
Lånefordringar och kundfordringar	−	–	2 873	599	156	127
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	-947	-988	2 786	1 348	–	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-1 093	-1 373	4 040	939	–	–
Övrigt	-24	-21	−	–	–	–
Summa	-1 818	-2 158	3 468	1 091	156	127

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

M6. Skatter

Skatt redovisad i årets resultat och i övrigt totalresultat

Skatt redovisad i årets resultat och i övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	-4 357	-474
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	-24	–
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	5	-5
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-4 376	-479
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	-23	-17
Summa skatt redovisad i övrigt total resultat	-23	-17

Resultat före skatt uppgick till 29 798 MSEK under 2010 respektive 12 743 MSEK under 2009. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Svensk inkomstskattesats	26,3	26,3
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	0,1	0,0
Ej avdragsgilla kostnader	4,7	1,9
Ej skattepliktiga intäkter	-16,4	-24,4
Effektiv skattesats i årets resultat	14,7	3,8

Under 2010 liksom under 2009 utgjordes ej skattepliktiga intäkter främst av utdelningar från dotterbolag.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	289	311
Periodens förändring över totalresultatet	-18	-22
Utgående redovisat värde	271	289
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	−	–
Utgående redovisat värde	−	–

Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2010	2009
Uppskjutna skattefordringar
Verkligt värde-justeringar avseende övriga
finansiella anläggningstillgångar	47	70
Senarelagda kostnader för avsättningar	224	219
Summa uppskjutna skattefordringar	271	289
Summa uppskjutna skatteskulder	−	–
Netto uppskjutna skattefordringar	271	289

Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2010 och 2009. Oredovisad uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2010 och 2009 till 3 474 MSEK respektive 2 168 MSEK.

Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag

Obeskattade reserver i balansräkningen fördelar sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Periodiseringsfonder	11 697	6 224
Ackumulerade överavskrivningar	1 512	2 021
Summa	13 209	8 245

Överavskrivningarna förändrades på följande sätt.

	31 dec 2010		31 dec 2009
MSEK	Immateriella	tillgångar Maskiner	Immateriella tillgångar Maskiner
Ingående redovisat värde	142	1 879	143	2 256
Upplösningar	-29	-480	-1	-377
Utgående redo visat värde	113	1 399	142	1 879

Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Förändring av periodiseringsfonder Förändring av ackumulerade överavskriv ningar	-5 472 509	-599 378
Resultateffekt, netto	-4 963	-221

Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Lämnade bidrag är normalt avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidragen uppgick till:

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Koncernbidrag, före skatt – netto mottagna (redovisade i resultaträkningen)	17 948	1 538

M7. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Eget kapital komponent	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	-22	-8
Överfört till finansieringskostnader i årets resultat	Reserv för verkligt värde	109	73
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	-23	-17
Summa kassaflödessäkringar		64	48
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	-90	34
Summa finansiella instrument som kan säljas		-90	34
Summa övrigt totalresultat		-26	82
varav summa skatteeffekt (se även not M6)		-23	-17

Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.

M8. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009
MSEK	Goodwill		Övriga tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	114	114	887	3 680
Ackumulerade avskrivningar	-113	-112	-329	-2 013
Ackumulerade nedskrivningar	−	–	-124	-637
Redovisat värde	1	2	434	1 030
varav pågående arbeten	−	–	167	279
Ingående redovisat värde	2	11	1 030	1 246
Investeringar och förvärvad verksamhet	−	–	290	232
Försäljningar/utrangeringar	−	–	-827	–
Omklassificeringar	−	–	185	1
Årets avskrivningar	-1	-9	-196	-348
Årets nedskrivningar	−	–	-48	-101
Utgående redovisat värde	1	2	434	1 030

Under 2010 överfördes nätrelaterad it-verksamhet till ett dotterbolag till bruttobokförda värden. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2010. Goodwill skrivs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter"). Övriga immateriella tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.

Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Aktiverade utvecklingsutgifter	266	751
Licenser, avtal, patent m m	1	–
Pågående arbeten	167	279
Utgående redovisat värde	434	1 030

Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.

M9. Materiella anläggningstillgångar

Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009	31 dec 2010	31 dec 2009
				Maskiner och andra		Inventarier, verktyg och
MSEK		Fastigheter		tekniska anläggningar		installationer	Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	569	537	41 009	41 437	482	748	42 060	42 722
Ackumulerade avskrivningar	-259	-226	-36 957	-36 546	-368	-636	-37 584	-37 408
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	-552	-566	-5	-5	-557	-571
Ackumulerade uppskrivningar	–	–	6	6	–	–	6	6
Förskott	–	–	65	–	–	–	65	–
Redovisat värde	310	311	3 571	4 331	109	107	3 990	4 749
varav pågående nyanläggningar	−	–	511	681	−	–	511	681
Ingående redovisat värde	311	245	4 331	4 763	107	82	4 749	5 090
Investeringar och förvärvad verksamhet	12	53	543	831	13	30	568	914
Försäljningar/utrangeringar	–	–	-85	-36	-26	–	-111	-36
Omklassificeringar	20	42	-256	-69	51	26	-185	-1
Årets avskrivningar	-33	-29	-1 027	-1 158	-36	-31	-1 096	-1 218
Förskott	−	–	65	–	−	–	65	–
Utgående redovisat värde	310	311	3 571	4 331	109	107	3 990	4 749

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2010. För tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Maskiner och andra tekniska anläggningar omfattar kopplingssystem och kringutrustning, transmissionssystem samt transmissionsmedia och mediabärare i det svenska fasta nätet. Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.

Inventarier, verktyg och installationer

Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.

Fastigheter

Per den 31 december 2010 ingick ingen icke avskrivningsbar mark i summa utgående redovisat värde för fastigheter. Inga av TeliaSonera AB ägda fastigheter hade åsatts taxeringsvärde.

M10. Övriga finansiella anläggningstillgångar

Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.

	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
						Andelar i koncernbolag
		Andelar i		Andelar i utomstående		och övriga finansiella
MSEK		intressebolag		bolag		tillgångar	Summa
Ingående redovisat värde	899	899	148	110	164 043	163 185	165 090	164 194
Nyemissioner och aktieägartillskott	–	–	–	2	5	186	5	188
Investeringar	–	–	–	3	11 007	3 716	11 007	3 719
Avyttringar	–	–	-40	–	-282	-83	-322	-83
Nedskrivningar	–	–	–	–	-6 094	-2 494	-6 094	-2 494
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	-467	−	-467
Förändringar av verkligt värde	–	–	-90	33	–	–	-90	33
Utgående redovisat värde	899	899	18	148	168 679	164 043	169 596	165 090

Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig per klass på följande sätt.

	31 dec 2010		31 dec 2009
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	2	2	132	132
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	12	12	12	12
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	4	4	4	4
Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	1 275	1 275	957	957
Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel	322	322	1 576	1 576
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	3	3	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20)	1 618	1 618	2 681	2 681
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	0	0	0	0
Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)/ Summa verkligt värde	1 618	1 618	2 681	2 681
Andelar i koncernbolag	166 925		161 395
Fordringar hos koncernbolag	150		111
Andelar i intressebolag	899		899
Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde	4		4
Summa övriga finansiella anläggningstillgångar	169 596		165 090
varav räntebärande	1 768		2 796
varav icke räntebärande	167 828		162 294

För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.

Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i "Koncernens noter" (not K15 och K16).

Dotterbolag,	Ägarandel	Antal	Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	(%)	aktier	31 dec 2010	31 dec 2009
Svenska bolag
TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm	100	21 255 000	34 003	34 003
Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm	81	55 201	5 557	5 557
TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm	100	3 000 000	2 898	2 898
TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka	100	550 000	2 698	2 698
Telia International AB, 556352-1284, Stockholm	100	20 000	1 722	1 722
Amber Mobile Teleholding AB, 556554-7774, Stockholm	100	1 000	734	2 806
Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna	100	532 724 280	681	681
Telia International Holdings AB, 556572-1486, Stockholm	100	1 000	508	508
TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm	100	1 000 000	453	453
TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm	100	1 000	229	229
TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm	100	1 000 000	200	200
TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm	100	5 000	169	169
IKT II Holding AB, 556635-7306, Stockholm	100	1 822 791	120	120
Sense Communications AB, 556582-8968, Stockholm	100	250 000	34	34
Baltic Tele AB, 556454-0085, Stockholm	100	100 000	10	3 096
Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm	100	5 000	8	8
Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm	100	1 000	5	5
TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm	100	1 000	4	4
TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm	100	10 000	3	3
TeliaSonera Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm	100	1 000	0	0
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	47

Dotterbolag,		Antal	Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	Ägarandel (%)	aktier	31 dec 2010	31 dec 2009
Bolag utanför Sverige
TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors		100 1 417 360 375	75 448	75 448
Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors	100	267 966 000	277	277
TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors	100	100	98	98
Telia NetCom Holding AS, 954393232, Oslo	100	100	4 596	4 596
NextGenTel AS, 981649141, Bergen		100 3 750 000 000	2 335	2 335
TeliaSonera Chess Holding AS, 980107760, Bergen	100	160 959 656	2 315	2 315
Telia Norge AS, 975961176, Oslo	100	2 000	189	189
TeliaSonera International Carrier Norway AS, 981946685, Oslo	100	32 666	80	80
TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn	100	14 500	6 835	6 835
Amber Teleholding A/S, 20758694, Köpenhamn	100	1 000	3 049	3 049
Holmbladsgade 140 A/S, 19670996, Köpenhamn	100	200 000 000	1 344	1 344
TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn	100	1 000	172	172
TEO LT, AB, 121215434, Vilnius	5,1	39 895 616	218	218
UAB Omnitel, 110305282, Vilnius	100	39 688 889	2 797	–
UAB Sergel, 125026242, Vilnius	100	1 500	7	7
SIA Telia Latvija, 000305757, Riga	100	328 300	123	123
TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga	100	205 190	13	13
Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga	24,5	140 679	2	2
SIA Sergel, 010318318, Riga	100	1 000	1	1
AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn	100	137 954 528	6 702	3 317
Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid	76,6	517 025 247	2 549	2 549
ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva	100	220 807 825	200	200
TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul	99	79 193	10	10
TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul	100	55 919	8	8
TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main	100	–	1 329	1 329
TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris	100	2 700 000	681	681
TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien	100	–	118	118
TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich	100	1 000	54	54
Telia Telecommunications International B.V., 34135584, Rotterdam	100	45 000	4 785	−
TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam	100	910	60	60
TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel	100	50 620	20	20
TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin	100	530 211	17	17
TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin	100	27	6	6
TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev	100	–	6	1
TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa	100	52 500	58	58
TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag	100	20 000	182	182
TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava	100	–	7	7
TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest	100	–	32	32
TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia	100	40 050	19	19
TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest	100	20 001	10	10
TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA	100	100	136	136
TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore	100	1 200 002	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	237
Summa			166 925	161 395

TeliaSonera Norge Holding AB och Telia NetCom Holding AS äger tillsammans samtliga aktier i NetCom AS. Ett helägt dotterbolag äger resterande 19 procent av aktierna i Telia Nättjänster Norden AB. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Amber Teleholding A/S äger ytterligare 63 procent av aktierna i TEO LT, AB. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.

I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.

Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av Övriga svenska bolag och Övriga bolag utanför Sverige för jämförelseåret (47 MSEK respektive 237 MSEK) avser de under 2010 likviderade Telia Electronic Commerce AB och Telia Fastigheter Telaris AB respektive ComHouse AS, som under 2010 överfördes till ett dotterbolag.

Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.

M11. Lager

Inga avdrag för inkurans erfordrades för åren 2010 respektive 2009. Redovisat värde avser förnödenheter och uppgick per den 31 december 2010 och 2009 till 2 MSEK respektive 3 MSEK.

M12. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde	13	329
varav betecknade som säkringar av verkligt värde	13	−
varav betecknade som kassaflödes säkringar	−	329
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	349	123
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20)	362	452
Kundfordringar till upplupet anskaffnings värde	117	138
Fordringar hos intressebolag och joint ventures till upplupet anskaffningsvärde	203	4
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	17	31
Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)	699	625
Fordringar hos koncernbolag	51 328	33 600
varav koncernkontofordringar och kort fristiga placeringar	30 643	27 565
varav kundfordringar m m	20 685	6 035
Övriga kortfristiga fordringar	174	352
Förutbetalda kostnader	168	135
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	52 369	34 712
varav räntebärande	31 145	28 063
varav icke räntebärande	21 224	6 649

Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Geografiskt område
Sverige	336	172
Övriga länder	1	1
Summa redovisat värde	337	173
Kundsegment
Andra operatörer	248	134
Övriga kunder	89	39
Summa redovisat värde	337	173

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Fakturerade kundfordringar	142	583
Reserv för osäkra kundfordringar	-25	-445
Summa kundfordringar	117	138
Ej förfallna kundfordringar	109	18
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	8	120
varav mindre än 30 dagar	0	0
varav 30–180 dagar	1	47
varav mer än 180 dagar	7	73
Summa kundfordringar	117	138

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) som följer.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ej förfallna fordringar	13	26
Förfallna ej nedskrivna fordringar	208	9
varav mindre än 30 dagar	–	–
varav 30–180 dagar	–	–
varav mer än 180 dagar	208	9
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	220	35

För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dessa fordringar. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak avräkningar med andra operatörer avseende trafik transiterad genom TeliaSoneras fasta nät. Se även "Koncernens noter" (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2010 och 2009. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående redovisat värde	445	200
Avsättningar för osäkra fordringar	−	226
Avyttrad verksamhet	–	-175
Fordringar nedskrivna som icke återvin ningsbara	-420	−
Återförda avsättningar	-0	–
Omklassificeringar	−	194
Utgående redovisat värde	25	445

M13. Kortfristiga placeringar, likvida medel

Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader	900	−
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	900	−
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	7 040	8 787
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	7 040	8 787
Summa kortfristiga placeringar	7 940	8 787
Kassa och bank	4 733	8 175
Summa (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)	12 673	16 962
varav Likvida medel	11 773	16 962

Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Per den 31 december 2010 fanns inga spärrade medel på Telia-Sonera AB:s bankkonton.

M14. Eget kapital

Aktiekapital och egna aktier

Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K20).

Uppskrivningsfond

Uppskrivningsfonden förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående redovisat värde	1	3
Avskrivningar	-1	-2
Utgående redovisat värde	−	1

M15. Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).

TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa anställningsvillkor, huvudsakligen en avtalad rättighet för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom en beskattad reserv i balansräkningen.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, på försäkringstekniska grunder.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	9 949	10 051
Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	533	551
Ingående balans, summa pensions förpliktelser	10 482	10 602
Pensioner intjänade under året	96	101
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	315	600
Utbetalning av pensioner	-744	-778
Avyttrad verksamhet	-2	-2
Annan förändring av kapitalvärdet	-6	-91
Förtida avgångspensioner	16	50
Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	9 633	9 949
Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	524	533
Utgående balans, summa pensions förpliktelser	10 157	10 482
varav FPG/PRI-pensioner	6 156	6 107

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.

MSEK, förutom avkastning	31 dec 2010	31 dec 2009
Ingående balans, förvaltningstillgångar	10 775	10 393
Årets avkastning	928	1 252
Gottgörelse från pensionsstiftelse	-850	-870
Utgående balans, förvaltningstillgångar	10 853	10 775
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%)	8,6	12,0

Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Pensionsförpliktelser	10 157	10 482
Förvaltningstillgångar	-10 853	-10 775
Övervärde på förvaltningstillgångar	1 220	826
Avsatt för pensioner och anställnings villkor	524	533

Redovisade pensionsintäkter framkom på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Pensioner intjänade under året	96	101
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	315	600
Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad	-27	-21
Årets avkastning på förvaltningstillgångar	-928	-1 252
Annan förändring av kapitalvärdet	-8	-93
Förtida avgångspensioner	16	50
Intäkter för pensionering i egen regi	-536	-615
Försäkringspremier, administrations kostnader m m	89	102
Ändrade bedömningar	-16	-3
Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader	-23	-66
Pensionsintäkter	-486	-582
Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar	395	484
Redovisade pensionsintäkter	-91	-98
varav pensionspremier betalda till ITP planen	33	35

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen. Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonterings-

räntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:

		31 dec 2010		31 dec 2009
Tillgångsslag	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Räntebärande värdepapper, likvida medel	5 340	49,2	5 495	51,0
Aktier och övriga investeringar	5 513	50,8	5 280	49,0
Summa	10 853	100,0	10 775	100,0
varav aktier i TeliaSonera AB	53	0,5	62	0,6

Framtida tillskott och pensionsutbetalningar

Den 31 december 2010 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2011 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.

Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas under 2011 uppgå till 740 MSEK.

M16. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

	31 december 2010
MSEK	Löneskatt på framtida pensionsut betalningar	Omstrukture ringsavsätt ningar	Garanti avsätt ningar	Rätts tvister	Försäkrings avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	59	171	9	240	48	527
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–	–	9	–	–	9
Årets avsättningar	6	31	–	–	–	37
Ianspråktagna avsättningar	-13	-119	−	–	-7	-139
Återförda avsättningar	–	–	-5	–	–	-5
Omklassificeringar	–	-35	–	–	–	-35
Utgående redovisat värde	52	48	4	240	41	385
varav långfristig del	52	3	–	–	41	96
varav kortfristig del	–	45	4	240	–	289
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not M20)	–	–	4	–	–	4

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2010 följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.

Förväntade förfall MSEK	Jan─sep 2011	Okt─dec 2011	Se nare år	Sum ma	Redovi sat värde
Finansiella skulder	−	4	−	4	4

Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram i den svenska verksamheten som lanserades av ledningen under 2005 och 2008. Som koncernövergripande initiativ har programmen avslutats, men besparingsaktiviteter fortsatte under 2010 på affärsområdesnivå. Återstående avsättning per den 31 december 2010 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2012. I garantiavsättningar ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2011- 2024.

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt var 3,0 procent under 2010 respektive 2,9 procent under 2009. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2010 respektive 2009.

M17. Långfristiga och kortfristiga lån

Marknadsfinansieringsprogram

Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K21).

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2010		31 dec 2009
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	16 253	16 253	18 745	18 745
Ränteswappar till verkligt värde	276	276	416	416
varav betecknade som säkringsinstrument	252	252	328	328
varav som innehas för handel	24	24	88	88
Valutaränteswappar till verkligt värde	1 448	1 448	172	172
varav betecknade som säkringsinstrument	4	4	–	–
varav som innehas för handel	1 444 1 444		172	172
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20)	17 977	17 977	19 333	19 333
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	40 023	43 036	40 140	42 964
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	876	881	2 376	2 391
Delsumma (se Kategorier – Not M20)/Summa verkligt värde	58 876	61 894	61 849	64 688
Lån från koncernbolag	13 503		−
varav övriga lån	13 503		−
Summa långfristiga lån	72 379		61 849
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	464	464	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument	7	7	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20)	471	471	–	–
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	3 983	3 995	7 024	7 092
Delsumma (se Kategorier – Not M20)/Summa verkligt värde	4 454	4 466	7 024	7 092
Lån från koncernbolag	49 743		62 341
varav koncernkontoskulder	48 004		60 883
varav övriga lån	1 739		1 458
Summa kortfristiga lån	54 197		69 365

Beviljat, i sin helhet outnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgick per den 31 december 2010 och 2009 till 1 089 MSEK respektive 1 077 MSEK.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K21) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och kortfristiga placeringar.

M18. Långfristiga skulder

Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Skulder till koncernbolag	−	2
Förutbetalda avtal om bredbandsutbyggnad	254	353
Övriga skulder	10	9
Summa långfristiga skulder	264	364

Av summa långfristiga skulder för åren 2010 och 2009 förföll 27 MSEK respektive 46 MSEK till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.

M19. Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Valutaswappar, valutaterminer och valuta optioner som innehas för handel	1 048	175
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20)	1 048	175
Leverantörsskulder till upplupet anskaffning svärde	495	860
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffning svärde	112	227
Delsumma (se Kategorier – Not M20)	1 655	1 262
Skulder till koncernbolag	833	553
Övriga kortfristiga skulder	568	730
Förutbetalda intäkter	97	109
Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	3 153	2 654

Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2010 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan─mar 2011	Apr─jun 2011	Jul─sep 2011	Okt─dec 2011	Summa
Skulder till upplupet anskaff ningsvärde	582	3	4	18	607

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering".

Kortfristiga skulder omfattar i huvudsak upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingavgifter, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen omfattar mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter. Förutbetalda intäkter avser främst nätkapacitetsavgifter. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.

M20. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Kategorier

Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2010	2009
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkrings instrument	M10, M12	1 288	1 286
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		686	1 711
Derivat ej betecknade som säkrings instrument	M10, M12	674	1 699
Investeringar som innehas för handel	M10	12	12
Lånefordringar och kundfordringar	M12, M13	13 010	17 135
Finansiella tillgångar som kan säljas	M10	6	136
Summa finansiella tillgångar per kategori		14 990	20 268
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkrings instrument	M17	263	328
Derivat ej betecknade som säkrings instrument	M17, M19	2 516	435
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	M17	16 717	18 745
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	M16, M17, M19	45 493	50 636
Summa finansiella skulder per kategori		64 989	70 144

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2010				31 december 2009
		Verkligt		varav		Verkligt		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	M10	2	2	–	–	132	132	–	–
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	M10	12	–	–	12	12	–	–	12
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	M10	4	–	–	4	4	–	–	4
Derivat betecknade som säkrings instrument	M10, M12	1 288	–	1 288	–	1 286	–	1 286	–
Derivat som innehas för handel	M10, M12	674	–	674	–	1 699	–	1 699	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		1 980	2	1 962	16	3 133	132	2 985	16
Finansiella skulder till verkligt värde
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	M17	16 717	–	16 717	–	18 745	–	18 745	–
Derivat betecknade som säkrings		263	–	263	–	328	–	328	–
instrument	M17
Derivat som innehas för handel	M17, M19	2 516	–	2 516	–	435	–	435	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		19 496	–	19 496	–	19 508	–	19 508	–

Finansiella tillgångar på nivå 3 förändrades på följande sätt.

		31 december 2010		31 december 2009
MSEK	Andelar i utom stående bolag som innehas för handel	Konvertibla skuldebrev som kan säljas	Summa	Andelar i utom stående bolag som innehas för handel	Konvertibla skuldebrev som kan säljas	Summa
Nivå 3, ingående redovisat värde	12	4	16	8	–	8
Förändringar i verkligt värde	-5	–	-5	-4	–	-4
varav redovisade i årets resultat	-5	–	-5	-4	–	-4
varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång	-5	–	-5	-4	–	-4
Förvärv	5	–	5	8	4	12
Nivå 3, utgående redovisat värde	12	4	16	12	4	16

Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella kostnader och intäkter".

M21. Finansiell riskhantering

Principer, förvaltning av kapital och hantering av finansiella risker

Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (not K27).

Hantering av kreditrisk

TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).

MSEK	Not	31 dec 2010	31 dec 2009
Övriga finansiella anläggningstill gångar	M10	1 618	2 681
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	699	625
Kortfristiga placeringar, likvida medel	M13	12 673	16 962
Summa		14 990	20 268

Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K27).

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K27).

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2010 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014		2015 Senare år	Summa
Marknadsfinansiering	3 961	1 186	93	1 452	7 818	7 773	10 330	9 953	31 790	74 356
Övrig upplåning	4	4	4	4	509	377	−	−	−	902
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder	1 511	557	243	1 458	5 977	4 857	816	7 759	1 719	24 897
Fordringar	-1 652	-837	-105	-1 376	-5 567	-4 876	-1 037	-7 641	-1 865	-24 956
Valutaswappar och valuta terminer
Skulder	22 932	14 388	2 359	9	30	25	4	−	−	39 747
Fordringar	-22 965	-14 303	-2 358	-9	-30	-25	-5	−	−	-39 695
Summa, netto	3 791	995	236	1 538	8 737	8 131	10 108	10 071	31 644	75 251

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M16 "Övriga avsättningar", M19 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

M22. Operationella leasingavtal

TeliaSonera AB förhyr främst lokaler och mark. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2010 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall	Jan─mar	Apr─jun	Jul─sep	Okt─dec				Senare
MSEK	2011	2011	2011	2011	2012	2013	2014	år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	79	78	79	78	279	66	20	−	679

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 176 MSEK respektive 502 MSEK för åren 2010 och 2009.

M23. Transaktioner med närstående

Allmänt

Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.

Koncernbolag

Försäljningen till koncernbolag var 10 375 MSEK under 2010 och 12 058 MSEK under 2009 medan inköp från koncernbolag uppgick till 6 647 MSEK och 7 222 MSEK för respektive år.

Pensionsstiftelse

Per den 31 december 2010 ägde Telia Pensionsstiftelse 1 549 253 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,03 procent av röstetalet. TeliaSonera AB:s andel av stiftelsens tillgångar är 64 procent. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Åtaganden till förmån för närstående

TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Övriga transaktioner

För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till "Koncernens noter" (not K29).

M24. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister

Eventualtillgångar, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera AB inga eventualtillgångar eller ställda säkerheter, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2010	31 dec 2009
Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB	1 375	2 025
Delsumma (se Likviditetsrisk – Not M21)	1 375	2 025
Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag	2 695	2 872
Garantier för pensionsförpliktelser	135	133
Summa ansvarsförbindelser	4 205	5 030

Kreditgarantier per den 31 december 2010 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall	Jan─jun	Jul─sep	Oct─dec	Senare	Sum
MSEK	2011	2011	2011	år	ma
Kreditgarantier	−	1 375	−	−	1 375

Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K30).

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Upplysningar om kreditgarantin till förmån för Svenska UMTS-nät återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K30).

I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 1 257 MSEK (140 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav en motförbindelse uppgående till 89 MEUR bestående av Telia-Soneras andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de licensvillkor som är förknippade med bolagets UMTS-licens samt en motförbindelse om 44 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 525 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser samt 231 MSEK avseende de danska 3G- och 4G-licenserna.

Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2010 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan─mar 2011	Apr─jun 2011	Jul─dec 2011	Senare år	Sum ma
Övriga immateriella anläggningstill gångar	24	1	−	−	25
Summa (se Likvidi tetsrisk – Not M21)	24	1	−	−	25

Redovisade åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.

Rättsliga och administrativa tvister

För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i "Koncernens noter" (not K30).

M25. Kassaflödesinformation

Icke-kontanta transaktioner

Under 2010 och 2009 konverterades fordringar på dotterbolag om − MSEK respektive 67 MSEK till eget kapital i bolagen.

M26. Personal

Antalet anställda minskade till 1 255 per den 31 december 2010 (1 937 vid utgången av 2009), huvudsakligen till följd av att verksamhet under året överfördes till ett dotterbolag.

Medelantalet anställda var:

	Jan–dec 2010		Jan–dec 2009
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	1 396	69,6	1 843	66,6
Summa	1 396	69,6	1 843	66,6

Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 9 medlemmar (2009: 8 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

	31 dec 2010		31 dec 2009
Procent	Styrelsen	Övriga ledande befatt nings	havare Styrelsen	Övriga ledande befatt nings havare
Kvinnor	27,3	27,3	27,3	20,0
Män	72,7	72,7	72,7	80,0
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0

Sjukfrånvaron, mätt i procent av ordinarie arbetstid exklusive tjänstledighet och semester, fördelade sig på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Total sjukfrånvaro	2,1	1,7
Långtidssjukfrånvaro (frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer)	0,9	0,7
Total sjukfrånvaro för män	1,6	1,4
Total sjukfrånvaro för kvinnor	3,0	2,3
Total sjukfrånvaro, anställda 29 år gamla eller yngre	2,4	2,3
Total sjukfrånvaro, anställda 30-49 år gamla	1,9	1,4
Total sjukfrånvaro, anställda 50 år gamla eller äldre	2,3	2,0

Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Löner och andra ersättningar	913	1 143
varav prestationsaktieprogram	1	−
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	286	359
varav prestationsaktieprogram	0	−
Pensionskostnader	-91	-98
Summa sociala kostnader	195	261
Övriga personalkostnader	38	49
Summa personalkostnader per kostnadsslag	1 146	1 453

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:

MSEK	Jan–dec 2010		Jan–dec 2009
	Ledande		Ledande
	befattnings havare		befattnings havare
Land	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	(varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Sverige	58 (−)	855	56 (13)	1 087
Summa	58 (−)	855	56 (13)	1 087

Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 9 medlemmar (2009: 8 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2010	2009
Pensionskostnader	21	20
Utestående pensionsförpliktelser	176	171

Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram 2010/2013" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i "Koncernens noter" (not K32).

M27. Arvoden till revisionsföretag

Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i "Koncernens noter" (not K33).

MSEK	Jan–dec 2010	Jan–dec 2009
Kostnadsförda arvoden
PricewaterhouseCoopers AB (PwC)
Revision	12	8
Revisionsnära tjänster	1	1
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	1	0
Summa PwC	14	9
Ernst & Young AB (E&Y)
Skatterådgivning, övriga tjänster	2	1
Summa E&Y	2	1
KPMG AB (KPMG)
Skatterådgivning, övriga tjänster	2	2
Summa KPMG	2	2
Övriga revisionsföretag
Skatterådgivning, övriga tjänster	0	2
Summa övriga revisionsföretag	0	2
Summa kostnadsförda arvoden	18	14
Arvoden ingående i redovisning av kapitalförlust
E&Y
Övriga tjänster	0	–
Summa E&Y	0	–
Summa arvoden ingående i redovisning av kapitalförlust	0	–
Totalsumma arvoden	18	14

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Balanserade vinstmedel	52 926 974 146

Årets resultat	25 422 032 719
Summa	78 349 006 865

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

	SEK
Ordinarie utdelning om 2,75 SEK per aktie till ägarna	12 348 757 336
I ny räkning överförs	66 000 249 529
Summa	78 349 006 865

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 8 mars 2011

Anders Narvinger Ordförande Timo Peltola Vice ordförande Agneta Ahlström Magnus Brattström Stefan Carlsson Maija-Liisa Friman Ingrid Jonasson Blank Conny Karlsson Lars Renström Jon Risfelt Per-Arne Sandström

Lars Nyberg VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ) Org.nr 556103-4249

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i TeliaSonera AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 9-107. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 9 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Tio år i sammandrag – finansiell information

TeliaSonera-koncernen Finansiell information (IFRS)	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001
Resultat (MSEK)
Nettoomsättning	106 582	109 161	103 585	96 344	91 060	87 661	81 937	82 425	59 483	57 196
Rörelseresultat	32 083	30 324	28 648	26 155	25 489	17 549	18 793	14 710	-10 895	5 460
Resultat efter finansiella poster	29 936	27 614	26 411	25 251	25 226	17 019	17 448	13 899	-11 616	4 808
Årets resultat	23 562	21 280	21 442	20 298	19 283	13 694	14 264	10 049	-7 997	1 891
varav hänförligt till moderbolagets ägare	21 257	18 854	19 011	17 674	16 987	11 697	12 964	9 080	-8 067	1 869
EBITDA före engångsposter	36 977	36 666	32 954	31 021	32 266	29 411	30 196	30 700	15 692	12 915
EBITDA Av- och nedskrivningar	37 741 13 479	35 241 12 932	31 658 12 106	30 333 11 875	31 113 11 203	27 508 13 188	30 841 15 596	32 035 17 707	9 421 20 844	13 299 13 975
Finansiell ställning (MSEK)
Goodwill och övriga immateriella anlägg ningstillgångar	90 531	100 239	100 968	83 909	74 172	74 367	69 534	61 820	68 106	26 816
Materiella anläggningstillgångar	58 353	61 222	61 946	52 602	48 195	48 201	47 212	49 161	56 172	47 314
Finansiella anläggningstillgångar	62 458	60 849	62 265	48 633	41 826	40 526	35 353	42 061	48 534	20 784
Anläggningstillgångar som innehas för för	39 209	47 360	39 107	31 558	35 199	40 681	39 873	37 018	33 844	33 277
säljning och omsättningstillgångar Summa tillgångar	250 551	269 670	264 286	216 702	199 392	203 775	191 972	190 060	206 656	128 191
Summa eget kapital	132 665	142 499	141 448	127 057	127 717	135 694	128 067	115 834	113 949	60 089
varav hänförligt till moderbolagets ägare	125 907	135 372	130 387	117 274	119 217	127 049	121 133	112 393	108 829	59 885
Avsättningar	23 230	25 625	24 594	16 748	15 471	15 564	13 402	15 297	18 406	13 107
Räntebärande skulder	65 436	71 833	65 799	43 579	27 729	26 735	24 675	30 554	44 732	29 124
Ej räntebärande skulder	29 220	29 713	32 445	29 318	28 475	25 782	25 828	28 375	29 569	25 871
Summa eget kapital och skulder	250 551	269 670	264 286	216 702	199 392	203 775	191 972	190 060	206 656	128 191
Sysselsatt kapital	186 509	204 908	199 186	153 090	127 195	146 712	147 132	142 235	157 035	90 971
Operativt kapital	163 889	175 063	178 017	140 925	110 163	125 299	126 198	120 006	137 113	70 150
Nettolåneskuld Räntebärande nettoskuld	47 309 43 573	46 175 42 668	48 614 44 652	34 155 31 830	14 892 10 736	7 879 5 320	6 580 3 741	17 648 8 847	38 075 25 034	20 004 10 661
Kassaflöden (MSEK)
Kassaflöde från löpande verksamhet	27 434	30 610	25 091	26 529	27 501	26 990	24 403	26 443	12 449	10 416
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-16 476	-17 627	-19 634	-15 705	-13 084	-12 236	-7 991	-3 443	-5 553	3 632
Kassaflöde före finansieringsverksamhet	10 958	12 983	5 457	10 824	14 417	14 754	16 412	23 000	6 896	14 048
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-17 736	-2 187	-2 364	-14 726	-19 382	-15 653	-11 102	-16 412	-10 344	-6 608
Årets kassaflöde	-6 778	10 796	3 093	-3 902	-4 965	-899	5 310	6 588	-3 448	7 440
Fritt kassaflöde	12 901	16 643	9 333	13 004	16 596	15 594	14 118	17 351	3 877	-6 506
Investeringar (MSEK)
CAPEX	14 934	14 007	15 795	13 531	11 101	11 583	10 331	9 267	14 345	17 713
Förvärv och övriga investeringar Summa investeringar	1 735 16 669	2 842 16 849	9 060 24 855	7 171 20 702	3 951 15 052	2 732 14 315	9 099 19 430	2 851 12 118	40 093 54 438	3 022 20 735

Nyckeltal EBITDA-marginal (%)	34,7	33,6	31,8	32,2	35,4	33,6	36,9	37,2	26,4	22,6
Rörelsemarginal (%)	30,1	27,8	27,7	27,1	28,0	20,0	22,9	17,8	-18,3	9,5
Vinstmarginal (%)	22,1	19,5	20,7	21,1	21,2	15,6	17,4	12,2	-13,4	3,3
Av- och nedskrivningar i % av nettoomsätt	12,6	11,8	11,7	12,3	12,3	15,0	19,0	21,5	35,0	24,4
ning
CAPEX i % av nettoomsättning Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr)	14,0 0,41	12,8 0,41	15,2 0,43	14,0 0,46	12,2 0,45	13,2 0,44	12,6 0,43	11,2 0,42	24,1 0,36	31,0 0,46
Sysselsatt kapitals omsättningshastighet	0,54	0,54	0,59	0,69	0,67	0,60	0,57	0,55	0,48	0,62
Räntabilitet på totalt kapital (%)	12,7	11,8	12,7	13,1	13,2	9,4	10,5	8,7	-5,7	5,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	16,9	15,5	17,3	19,4	19,5	12,6	13,9	11,6	-7,7	7,8
Räntabilitet på eget kapital (%)	17,8	15,2	17,2	18,6	17,2	10,3	11,6	8,5	-9,7	3,3
Soliditet (%)	48,0	49,1	50,5	50,3	49,9	58,9	63,8	58,5	54,2	46,4
Skuldsättningsgrad (%) Nettolåneskuld/EBITDA (ggr)	39,3 1,28	34,9 1,26	36,5 1,48	31,3 1,10	15,0 0,46	6,6 0,27	5,4 0,22	15,9 0,57	34,0 2,43	33,6 1,55
Räntetäckningsgrad (ggr)	10,7	8,3	7,6	14,2	18,1	11,7	7,6	5,1	-4,7	3,0
Självfinansieringsgrad (ggr)	1,65	1,85	1,09	1,28	1,83	1,89	1,26	2,18	0,23	0,50
Aktiedata
Antal utestående aktier (miljoner)
– vid periodens utgång	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 675,2	4 675,2	4 605,8	3,001,2
– genomsnitt, före utspädning	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 574,0	4 675,2	4 667,6	3 124,3	3 001,2
– genomsnitt, efter utspädning	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 574,0	4 675,2	4 668,4	3 125,3	3 001,2
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	4,73	4,20	4,23	3,94	3,78	2,56	2,77	1,95	-2,58	0,62
Kontant utdelning per aktie (SEK) 1), 2)	2,75	2,25	1,80	4,00	6,30	3,50	1,20	1,00	0,40	0,20
Kontant utdelning totalt (MSEK) 1), 2)	12 349	10 104	8 083	17 962	28 290	15 717	5 610	4 675	1 870	600
Utdelningsandel (%)	58,1	53,6	42,5	101,6	166,5	136,9	43,3	51,4	n/a	32,1
Eget kapital per aktie (SEK)	28,04	30,15	29,04	26,12	26,55	28,29	25,91	24,04	23,63	19,95

1) För 2010 enligt styrelsens förslag.

2) För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).

Tio år i sammandrag – operativ information

TeliaSonera-koncernen Operativ information	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001
Mobilitetstjänster
Abonnemang totalt (1000-tal)	18 384	16 963	15 900	14 501	13 434		13 000 11 545	9 519	9 202	4 936
varav Sverige
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	5 869	5 666	5 334	4 807	4 603	4 387	4 243	3 838	3 604	3 439
Mobil telefoni, GSM/UMTS totalt (1000-tal)	5 869	5 666	5 334	4 807	4 489	4 267	4 117	3 706	3 467	3 295
Mobil telefoni, NMT totalt (1000-tal) Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin)	– 9 499	– 8 493	– 7 849	– 6 635	114 5 335	120 4 456	126 3 814	132 3 313	137 3 201	144 3 016
Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin)	4 220	3 983	3 815	3 474	3 058	2 750	2 573	2 400	2 272	2 067
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min)	237	189	191	178	157	139	131	128	131	127
Mobil telefoni, churn totalt (%)	17	13	14	15	17	15	11	13	n/a	n/a
Mobil telefoni, ARPU (SEK) varav Finland	196	182	189	194	204	213	227	252	262	285
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	3 237	2 874	2 676	2 449	2 407	2 507	2 297	2 428	2 790	239
Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin)	5 575	5 604	5 618	5 473	5 936	5 642	4 820	4 743	n/a	n/a
Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin)	2 896	2 831	2 911	2 656	2 554	2 405	2 147	2 090	n/a	n/a
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) Mobil telefoni, churn totalt (%)	266 25	255 22	276 17	284 16	285 19	277 24	253 28	232 17	n/a n/a	n/a n/a
Mobil telefoni, ARPU (EUR)	22	24	26	29	29	30	38	38	n/a	n/a
varav Norge
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	1 680	1 658	1 581	1 577	1 641	1 651	1 308	1 195	1 089	970
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min)	276	250	247	236	218	192	175	164	156	133
Mobil telefoni, ARPU (NOK) varav Danmark	291	298	330	348	352	333	339	342	330	310
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	1 450	1 460	1 493	1 449	1 123	1 154	1 115	472	421	288
varav Baltikum
Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	2 000	1 991	2 012	2 012	2 074	1 889	1 338	1 052	851	–
Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	1 068 797	1 042 766	1 056 778	1 015 765	803 759	735 677	649 595	534 –	447 –	– –
varav Spanien
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)	2 283	1 506	970	427	24	–	–	–	–	–
Bredbandstjänster
Bredband, abonnemang totalt (1000-tal)	2 402	2 348	2 284	2 164	1 828	1 278	897	571	411	194
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	4 666	5 212	5 806	6 218	6 497	7 064	8 312	8 087	8 296	6 585
varav Sverige
Bredband, abonnemang (1000-tal) Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	1 129 3 214	1 125 3 604	1 122 4 000	1 061 4 295	915 4 586	711 5 036	526 6 115	394 6 283	317 6 415	194 6 585
varav Finland
Bredband, abonnemang (1000-tal)	476	458	478	473	412	350	243	150	82	–
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	277	324	420	497	580	647	740	804	722	–
varav Norge Bredband, abonnemang (1000-tal)	195	223	176	177	172	–	–	–	–	–
varav Danmark
Bredband, abonnemang (1000-tal)	67	47	34	31	7	5	1	2	1	–
Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal)	153	205	226	251	165	195	212	172	223	n/a
varav Baltikum Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal)	345	313	298	259	181	105	50	25	11	–
Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	689	722	769	789	785	798	819	828	936	–
Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal)	190	182	176	163	141	107	77	–	–	–
Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	333	357	391	386	381	388	426	–	–	–
Eurasien
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	28 505	22 363	18 272	12 147	7 352	6 146	3 866	2 385	1 614	–
Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal)	8 921 3 994	7 165 3 847	7 083 3 471	6 017 3 029	3 539 2 333	3 320 1 741	1 795 1 291	990 912	615 669	– –
Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal)	6 832	5 074	2 683	690	–	–	–	–	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal)	1 723	1 523	1 154	611	–	–	–	–	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal)	2 044	1 892	1 582	1 296	1 032	715	481	307	198	–
Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal)	907 4 084	660 2 202	550 1 749	504 –	448 –	370 –	299 –	176 –	132 –	– –

Personal Antal anställda den 31 december	28 945	29 734	32 171	31 292	28 528		28 175 29 082 26 694 29 173			17 149
Medelantal anställda under året	27 697	28 815	30 037	28 561	26 969		27 403 25 381 26 188 17 277			24 979
varav i Sverige	8 937	9 170	10 152	10 002	10 427		11 061 10 948 11 321 12 593			20 922
varav i Finland	4 686	4 981	5 258	5 697	5 936	6 369	6 750	6 408	1 142	775
varav i övriga länder varav kvinnor	14 074 12 212	14 664 13 111	14 627 13 251	12 862 12 571	10 606 12 164	9 973	7 683 11 934 11 427 10 936	8 459	3 542 7 546	3 282 9 196
varav män	15 485	15 704	16 786	15 990	14 805		15 469 13 954 15 252		9 731	15 783
Löner och ersättningar (MSEK)	10 405	11 152	11 011	9 632	8 918	9 023	8 674	8 460	6 732	8 852
Arbetsgivaravgifter (MSEK)	1 900	1 995	2 134	1 971	1 903	1 970	1 902	1 950	1 804	2 614
Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader	14,8	15,3	15,8	14,8	15,2	15,5	16,4	14,9	14,9	19,4
Nettoomsättning per anställd (kSEK) Rörelseresultat per anställd (kSEK)	3 848 1 158	3 788 1 052	3 449 954	3 373 916	3 376 945	3 199 640	3 228 740	3 147 562	3 443 -631	2 290 219
Förändring av arbetsproduktivitet (%)	10,7	10,7	7,8	7,1	11,2	8,3	10,8	-4,9	53,5	31,9
Nettoresultat per anställd (kSEK)	851	738	714	711	715	500	511	347	-467	75

Definitioner

Begrepp och nyckeltal

Påverkbar kostnadsmassa

Innefattar personalkostnader, marknadsföringskostnader samt alla övriga rörelsekostnader som inte är inköp av varor och entreprenadtjänster eller samtrafik-, roaming- och övriga nätkostnader.

EBITDA

En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.

Engångsposter

Engångsposter utgörs av kapitalvinster/-förluster, kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal samt ej aktiverade kostnader i samband med samgåendet med Sonera under 2002. Som engångsposter redovisas, med verkan från 1 januari 2003, kapitalvinster/-förluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram och liknande endast om de per enskild transaktion uppgår till mer än 100 MSEK. Tidigare perioder har ej omräknats.

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.

Operativt kapital

Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.

Segmenttillgångar och segmentskulder (Operativt segmentkapital)

Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristiga lån samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.

Fritt kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).

CAPEX

En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.

Förvärv och övriga investeringar

Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.

EBITDA-marginal

EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Vinstmarginal

Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Totalkapitalets omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittliga summa tillgångar.

Sysselsatt kapitals omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittliga summa tillgångar.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Soliditet

Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av summa tillgångar.

Skuldsättningsgrad

Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och minoritetsandelar.

Nettolåneskuld/EBITDA

Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.

Resultat och eget kapital per aktie

Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.

Utdelningsandel

Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).

Antals- och beloppsuppgifter

I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.

Prefix

k	tusen	M	miljoner	G	miljarder

Valutakoder

SEK	Svenska kronor	GEL	Georgiska lari	NPR	Nepalesiska rupier
AZN	Azerbajdzjanska manat	JPY	Japanska yen	RUB	Ryska rubler
DKK	Danska kronor	KZT	Kazakstanska tenge	TJS	Tadzjikistanska somoni
EEK	Estniska kroon	LTL	Litauiska litas	TRY	Turkiska lira
EUR	Europeiska euro	LVL	Lettiska lats	USD	US-dollar
GBP	Brittiska pund	NOK	Norska kronor	UZS	Uzbekistanska som

Churn totalt

Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.

ARPU

Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.

Arbetsproduktivitet

Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.

Årsstämma 2011

TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 6 april 2011, klockan 14.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.se i slutet av februari. Stämman kommer att tolkas till engelska.

Rätt att delta

Aktieägare som önskar delta i stämman skall

vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 31 mars 2011 och
anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 31 mars 2011.

Anmälan till bolaget

Anmälan om deltagande kan ske

skriftligen under adress TeliaSonera AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige,
per telefon 08–402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00,
eller via TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.se (endast privatpersoner).

Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/ organisationsnummer, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 31 mars 2011 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet

hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 31 mars 2011.

Ombud

Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliasonera.se. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 1 april 2011.

Vad kommer årsstämman att besluta om?

Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,75 kronor per aktie och att den 11 april 2011 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 14 april 2011.

Övrigt

VD:s tal kommer att finnas på webbplatsen www.teliasonera.se efter stämman.

Kontaktinformation

Kontakta TeliaSonera Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Besöksadress: Stureplan 8, Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01

Verkställande direktör och koncernchef

Lars Nyberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14

Kommunikation

Cecilia Edström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42

Investor Relations

Andreas Ekström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42 E-post: [email protected]

Produktion

Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Textuppläsning: VoiceCorp Foto av styrelse, koncernchef och koncernledning: Victor Brott Filmproduktion: Creo Media Group

AI Terminal

Telia Company

2982_10-k_2011-03-16_2f73e389-cc2d-4b82-9a45-a3337588c43e.pdf

Innehåll

TeliaSonera i korthet

Ett tjänsteföretag i världsklass

En global pionjär inom telekom

Vår verksamhet

Mobilitetstjänster Bredbandstjänster Eurasien

Året i korthet

Finansiell översikt

Höjdpunkter och framsteg

Stark finansiell utveckling

TeliaSonera – en pionjär i branschen

Fortsatt tillväxt inom Eurasien

Ökad marknadsandel i Spanien

Efterfrågan på on-demand-tjänster börjar ta fart

Resultat per aktie och utdelningar, 2008–2010

Koncernchefens kommentarer

Bästa aktieägare,

Marknadskrafter

Våra tillgångar

Fokusområden

Agera lokalt baserat på en global strategi

Ett framgångsrikt år

Marknader och varumärken

Förvaltningsberättelse

Vision och strategi

Affärsidé – att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster

Vision - ett tjänsteföretag i världsklass och en ledande aktör i branschen

Gemensamma värderingar - en grund för vårt dagliga arbete

Visa respekt

Få det att hända

TeliaSoneras tre fokusområden

Kvalitet i våra nät

Kostnadseffektivitet

Övergripande strategi

Norden och Baltikum – fokus på marginaler och kassaflöde

Eurasien – tillväxt och höga marginaler

Spanien – utveckling av Yoigo

Datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder

Risker och riskhantering

Utvecklingen under 2010

Nettoomsättning

Kostnader

Engångsposter

Resultat

Finansnetto, skatter och minoritetsintressen

Finansiell ställning, kapitalresurser och likviditet

Finansiell ställning

Kreditfaciliteter

Kassaflöde

Utsikter för 2011

Ordinarie utdelning till aktieägarna

Återköpsprogram

Förslag till bemyndigande

Affärsområden – utveckling 2010

Mobilitetstjänster

Nettoomsättning

Resultat

CAPEX

Bredbandstjänster

Nettoomsättning

Resultat

CAPEX

Eurasien

Nettoomsättning

Resultat

CAPEX

Intressebolag – Ryssland

Intressebolag – Turkiet

Övrig verksamhet

Omräknad finansiell information

Förvärv och avyttringar

Forskning och utveckling

Miljö

TeliaSonera-aktien

Ersättning till ledande befattningshavare

Förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare 2011

Ersättningsprinciper: