Annual Report • Mar 18, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet 4 Koncernchefens kommentarer 5 TeliaSonera-aktien 7 Koncernstrategi 9 Marknad och kunder 10 En översikt av våra verksamheter 18 Företaget i samhället 25 Förvaltningsberättelse 29 Koncernens resultaträkningar 41 Koncernens balansräkningar 42 Koncernens kassaflödesanalyser 43 Förändringar av koncernens eget kapital 44 Koncernens noter 45 Moderbolagets resultaträkningar 88 Moderbolagets balansräkningar 89 Moderbolagets kassaflödesanalyser 90 Förändringar av moderbolagets eget kapital 91 Moderbolagets noter 92 Förslag till vinstdisposition 107 Revisionsberättelse 108 Tio år i sammandrag – finansiell information 109 |
|---|
| Tio år i sammandrag – operativ information 110 |
| Definitioner 112 |
| Bolagsstyrningsrapport 114 |
| Styrelse inklusive ersättningar 118 |
| Leadership Team inklusive ersättningar 120 |
| Ordlista 122 |
| Årsstämma 2009 123 |
| Kontaktinformation 124 |
TeliaSonera tillhandahåller telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien.
Vi erbjuder tjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.
Vår främsta uppgift är att möta våra kunders behov på bästa sätt och skapa värde för våra aktieägare genom att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster och generera uthålliga och förbättrade resultat och kassaflöden.
Vi utvecklar vår konkurrenskraft genom att sträva efter att skapa ett serviceföretag av världsklass, säkerställa kvalitet i våra nät och uppnå en kostnadsstruktur som är i nivå med de bästa. Det är så vi skapar värde.
TeliaSonera är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och Helsingfors.
Kundnöjdheten ökade i flertalet nordiska och baltiska verksamheter och medarbetarnas engagemang nådde den högsta nivån hittills.
Vi befäste våra marknadspositioner ytterligare i Eurasien och expanderade till två nya tillväxtmarknader, Nepal och Kambodja.
Apple iPhone 3G stärkte våra varumärken avsevärt och ökade tillsammans med mobilt bredband användandet av mobil data kraftigt.
Vi har 4G-licenser i Sverige och Norge och planerar att som en av världens första operatörer lansera 4G kommersiellt 2010.
Antalet abonnemang ökade 17 procent till 135 miljoner under 2008. Vi finns nu på 20 marknader med 450 miljoner invånare.
Resultat per aktie Ordinarie utdelning Extra utdelning
TeliaSonera fortsatte att växa 2008 och finns nu på 20 marknader med en total befolkning på 450 miljoner och med 135 miljoner abonnemang. Vi redovisade ett rekordhögt resultat 2008.
Nettoresultatet steg 5,6 procent till 21,4 miljarder kronor, ett nytt rekord för TeliaSonera. Utvecklingen drevs av Mobilitetstjänster som uppvisade tillväxt och ökad lönsamhet trots myndighetsinverkan och hård konkurrens på de nordiska och baltiska marknaderna, samt av ett starkt resultat i affärsområde Eurasien.
Eurasien är TeliaSoneras tillväxtmotor. Med mindre utvecklad infrastruktur för fast telefoni och relativt låg mobilpenetration ligger tillväxtpotentialen i att utöka kundbasen avsevärt, öka mobilanvändandet och framöver också användandet av mobil data.
På våra mer mogna marknader har användandet av mobilt bredband och mobil data ökat explosionsartat. Mobil datatrafik i våra nordiska och baltiska verksamheter ökade närmare 500 procent 2008. Mer avancerade och attraktiva terminaler som förenklar nätsurfande bidrar starkt till denna trend.
Apple iPhone 3G introducerades 2008 och stärkte våra varumärken avsevärt i Norden och Baltikum. Dataanvändande bland Apple iPhone 3G kunder är betydligt högre än bland användare av andra mobiltelefoner.
Inom Bredbandstjänster minskade lönsamheten då en fortsatt nedgång i försäljningen av fast telefoni inte kompenserades fullt ut av ökad försäljning av nya ip-baserade tjänster och kostnadseffektivisering. Därför uppnådde vi inte fullt ut vår ambition att bibehålla EBITDA-marginalen för koncernen. Detta bekräftar att våra aviserade och pågående kostnadseffektiviseringar i denna del av verksamheten är nödvändiga.
År 2008 karaktäriserades av finansiell oro och konjunkturnedgång. Nedgången blev allt allvarligare under året och den globala ekonomin var exceptionellt svag i fjärde kvartalet. TeliaSonera verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln och vi såg ingen påtaglig effekt på vårt resultat.
Vår kärnverksamhet är att erbjuda tjänster som hjälper privatpersoner och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vår avsikt är att möta våra kunders behov på bästa sätt och skapa värde för våra aktieägare genom att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster liksom att generera hållbara och ökande vinster och kassaflöden.
Vi verkar i en av världens mest föränderliga, krävande och konkurrensutsatta branscher. När jag började i TeliaSonera 2007 insåg jag att för att vi ska nå framgång och agera som ett företag måste vi förändra företagskulturen och vårt beteende, särskilt i den svenska och finska verksamheten. Våra diskussioner måste alltid utgå från kunden och vi måste agera snabbare. Jag börjar nu ana ett förändrat beteende. Denna förändring är ett resultat av att vi har förstärkt vårt Leadership Team, infört ett mer resultat- och konsekvensinriktat ledarskap och fokuserat hårt på våra sex fokusområden.
Detta område är kanske vår största utmaning eftersom det är komplext och kräver en rejäl förändring av våra processer, vår attityd och fokus i flera delar av företaget. Det gläder mig att kundnöjdheten, enligt European Performance Satisfaction Index (EPSI), ökade i de flesta av våra nordiska och baltiska verksamheter under 2008. I Eurasien befäste vi vår marknadsställning ytterligare. En drivkraft bakom förbättrad service är medarbetarengagemang. Därför är det uppmuntrande att våra medarbetares nöjdhet och engagemang ökade under 2008 till den högsta nivå sedan TeliaSonera införde dessa mätningar 2004.
Efterfrågan på kapacitet är i princip obegränsad och kräver uppgraderingar av näten. Våra kapitalutgifter uppgick till 15,8 miljarder kronor 2008 och omfattade investeringar i ökad nätkapacitet och täckning samt uppgraderingar för nya mervärdestjänster.
Den starka trenden för mobil data och mobilt bredband kommer att öka kraven ytterligare på kapacitet i våra nät. Vi har nu 4Glicenser i Sverige och Norge och planerar att bli en av de första operatörerna i världen att lansera 4G kommersiellt 2010. 4G kommer att öka kapaciteten dramatiskt, och möjliggöra avsevärt mycket snabbare nedladdning av stora mängder multimedia.
Vi har Sveriges bästa mobilnät, enligt EPSI, och under 2008 minskade vi antalet brutna mobilsamtal. I Eurasien förbättrade vi servicekvaliteten i näten, särskilt i Uzbekistan, Tadzjikistan och Nepal.
TeliaSonera kan inte ha strukturellt högre kostnader än sina konkurrenter. Intensifierade effektivitetsförbättringar är nödvändiga för att TeliaSonera ska kunna anpassa kostnadsmassan till den minskade volymen traditionella tjänster och avspegla migrationen från fast telefoni till mobila och ip-baserade tjänster. Vi går noggrant igenom våra verksamheter för att minska komplexiteten och antalet produkter och tjänster.
Vår fasttelefoniaffär i Sverige har varit på nedåtgående under flera år då alltfler kunder väljer att inte längre ha kvar sin traditionella tjänst för fast telefoni. Vår bästa tillgång är vår stora kundbas och utmaningen är att behålla den. Vi utvecklar vår verksamhet genom att tillhandahålla ip-baserade kommunikations- och innehållstjänster till konkurrenskraftiga kostnader och med den bästa servicen. Vi har en verklig möjlighet att erbjuda marknaden kombinationstjänster och en rad mervärdestjänster. Sedan vår lansering av iptv i början av 2007 har antalet iptv-abonnemang i Sverige ökat till 324 000 och inräknat samtliga nordiska och baltiska marknader till 477 000.
Vår avsikt är att öka våra tillgångar i Eurasien, båda organiskt och genom förvärv. Vi vill expandera och söker investeringsmöjligheter i närliggande områden. Vi riktar in oss på marknader med låg penetration, relativt stora befolkningar och växande ekonomier.
Våra förvärv i Uzbekistan och Tadzjikistan 2007 har visat sig vara framgångsrika – försäljningen mer än fördubblades i Uzbekistan i fjärde kvartalet 2008 och ökade mer än 80 procent i Tadzjikistan, där vi också blev marknadsledare. Vi befäste våra positioner på de andra eurasiska marknaderna och är nu den största operatören också i Georgien, utöver Kazakstan och Azerbajdzjan – där vi redan sedan tidigare är marknadsledare. Under året expanderade vi till två nya tillväxtmarknader, Nepal och Kambodja, genom att förvärva kontrollposter i mobiloperatörerna Spice Nepal och Applifone.
När vi investerar i denna region är det med ambitionen att kontrollera och därmed konsolidera verksamheterna. Men det är inte alltid möjligt att få en majoritetspost. TeliaSonera har minoritetsposter i MegaFon, den tredje största operatören i Ryssland, och i Turkcell, den ledande operatören i Turkiet. Där vi är villiga att ha ett minoritetsägande kommer vi att sträva efter likviditet och kontroll, till exempel genom utdelningar, inflytande över verksamhetens ledning, styrelseposter och börsnotering.
Ytterligare en prioritering är att förbättra servicen till våra företagskunder och öka försäljningstillväxten och effektiviteten, främst i Finland och Sverige. Vi förändrar vår säljverksamhet till företagsmarknaden och har från och med den 1 januari 2008 slagit ihop samtliga säljresurser till en enhet. Denna renodlade säljenhet mäts efter tillväxt, marknadsandel och effektivitet.
Nu i början av 2009 står vi inför ett antal utmaningar men också möjligheter.
Blickar vi framåt måste vi förbereda oss på en potentiellt utdragen konjunkturnedgång som kan komma att påverka beteendet hos konsumenter och företag. Samtidigt påverkas vår utveckling mycket mer av myndighetsinverkan och hård konkurrens.
Vi förväntar oss att nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv ökar 2009 jämfört med 2008. Men valutakursförändringar kan i ökad utsträckning komma att påverka redovisade belopp i kronor. TeliaSonera kommer att fortsätta investera i framtida tillväxt och i kvalitet i nät och tjänster, men ambitionen är att hålla påverkbara kostnader på en oförändrad nivå 2009 jämfört med 2008. Kapitalutgifter kommer att drivas av fortsatta investeringar i bredbands- och mobilkapacitet liksom i nätexpansion i våra förvärvade verksamheter. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas vara något lägre 2009 än 2008.
TeliaSonera är ett starkt och finansiellt balanserat företag med stor kompetens och många kompetenta och motiverade människor. Vi har ledande positioner i Norden och Baltikum och på flera tillväxtmarknader med hög tillväxtpotential. Vi står mycket väl rustade att ta tillvara de möjligheter som kan uppstå.
Stockholm den 9 mars 2009
Lars Nyberg VD och koncernchef
Under 2008 omsattes i genomsnitt 22,0 miljoner TeliaSonera-aktier per handelsdag, motsvarande ett värde om 1 042 MSEK per dag. TeliaSoneras aktiekurs föll 36 procent under året till 38,90 SEK.
Sedan början av 2003, just efter samgåendet mellan Telia och Sonera, har TeliaSoneras aktiekurs stigit från cirka 25 SEK men i genomsnitt överträffats av NASDAQ OMX Stockholms All Share Index. TeliaSoneras aktie har utvecklats i stort sett i linje med Dow Jones STOXX Telecommunications Index, som omfattar de större teleoperatörerna i Europa.
TeliaSoneras börsvärde var vid utgången av året 175 GSEK motsvarande 8 procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. Sett till börsvärde var TeliaSonera det tredje största bolaget på Stockholmsbörsen vid utgången av 2008 och Europas sjunde största teleoperatör.
För 2008 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie (1,80), totalt 8,1 GSEK, eller 43 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Förslaget följer TeliaSoneras beslut om kapitalstruktur och utdelningspolicy, som är oförändrat från 2007.
TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+, från Standard & Poor's) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida
medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 1 april 2009, och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 2 april 2009. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden (tidigare VPC) för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 6 april 2009. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 9 april 2009.
För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman bemyndigar styrelsen att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående egna aktier. Hittills finns inga planer om utnyttjande av det föreslagna bemyndigandet.
Styrelsen föreslår även att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om försäljning av delar av eller samtliga återköpta aktier över aktiemarknaden.
Styrelsen avser vidare att föreslå årsstämman 2010 att besluta om indragning av egna återköpta icke överlåtna aktier genom minskning av bolagets aktiekapital utan återbetalning till aktieägare.
Antalet aktieägare minskade under året från 655 247 till 651 816. Svenska statens ägande som andel av utestående aktier var 37,3 procent och finska statens ägande 13,7 procent. Ägandet utanför Sverige och Finland minskade från 22,4 procent till 15,6 procent. Vid utgången av året ägde svenska institutioner 24,2 procent (18,2) av utestående aktier och finska institutioner 3,2 procent (3,0). Svenska privatpersoner ägde 3,2 procent (3,0) och finska privatpersoner 2,8 procent (2,4) av utestående aktier.
Antal omsatta aktier per månad (miljoner)
Antal omsatta aktier
TeliaSonera
Dow Jones STOXX Telecommunications Index
NASDAQ OMX Stockholm All Share Index
| Antal | ||
|---|---|---|
| Aktieägare | utestående aktier¹ |
Procent av antal utestående aktier |
| Svenska staten | 1 674 310 553 | 37,3 |
| Finska staten | 616 128 221 | 13,7 |
| Swedbank Robur fonder | 145 833 721 | 3,2 |
| Alecta | 78 050 000 | 1,7 |
| Cevian Capital LP | 71 698 500 | 1,6 |
| AMF Pension | 67 200 000 | 1,5 |
| SEB fonder | 66 469 958 | 1,5 |
| SHB/SPP fonder | 65 549 693 | 1,5 |
| Fjärde AP-fonden | 62 215 300 | 1,4 |
| Nordea fonder | 61 072 985 | 1,4 |
| Skandia Liv | 53 933 830 | 1,2 |
| AFA Försäkring | 46 596 300 | 1,0 |
| Aktieägare utanför Sverige och Finland |
629 442 585 | 14,1 |
| Övriga aktieägare, totalt | 851 955 567 | 18,9 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 490 457 213 | 100,0 |
Källa: SIS Ägarservice, Euroclear Sweden
¹ Varje TeliaSonera-aktie representerar en röst på bolagsstämman och ingen aktieägare har någon särskild rösträtt.
| Kortnamn | TLSN |
|---|---|
| Högsta kurs 2008 | 62,00 SEK |
| Lägsta kurs 2008 | 30,80 SEK |
| Vid årets slut 2008 | 38,90 SEK |
| Omsatta aktier 2008, volym | 5 550 miljoner |
| Omsatta aktier 2008, värde | 263 GSEK |
| Börsvärde 31 december 2008 | 175 GSEK |
| Kortnamn | TLS1V |
|---|---|
| Omsatta aktier 2008, volym | 575 miljoner |
| Omsatta aktier 2008, värde | 2,8 GEUR |
| Antal | ||
|---|---|---|
| utestående | Procent av antal | |
| Land | aktier | utestående aktier |
| Sverige | 2 903 099 124 | 64,6 |
| Finland | 886 217 004 | 19,7 |
| USA | 225 442 273 | 5,0 |
| Storbritannien | 161 926 500 | 3,6 |
| Luxemburg | 86 870 594 | 1,9 |
| Jersey | 52 880 690 | 1,2 |
| Belgien | 33 510 999 | 0,8 |
| Frankrike | 20 977 861 | 0,5 |
| Norge | 15 866 318 | 0,4 |
| Irland | 14 560 932 | 0,3 |
| Övriga, totalt | 89 104 918 | 2,0 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 490 457 213 | 100,0 |
Källa: Euroclear Sweden
| Nominellt | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital, tusen SEK |
Antal aktier |
värde, SEK/aktie |
|
| Aktiekapital, 31 december 2001 |
9 603 840 | 3 001 200 000 | 3,20 |
| – Nyemission, 3 december 2002 |
5 134 582 | 1 604 556 725 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2002 |
14 738 422 | 4 605 756 725 | 3,20 |
| – Nyemission, 10 februari 2003 |
222 321 | 69 475 344 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2003 |
14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2004 |
14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2005 |
14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av under 2005 återköpta aktier, 6 september 2006 |
-591 280 | -184 774 856 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2006 |
14 369 463 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2007 |
14 369 463 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Aktiekapital, 31 december 2008 |
14 369 463 | 4 490 457 213 | 3,20 |
TeliaSonera erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av röst, bild, data, information, transaktioner och underhållning. TeliaSonera finns i de nordiska och baltiska länderna, på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien. TeliaSonera är också Europas ledande grossist av högkvalitativa, gränsöverskridande röst-, ip- och kapacitetstjänster, som levereras via bolagets internationella carriernät.
Beroende på marknadsposition erbjuder TeliaSonera antingen en komplett tjänsteportfölj eller ett mer fokuserat tjänstesortiment.
TeliaSoneras målsättning är att skapa värde för kunderna genom överlägsen kundservice, infrastruktur och kunskap om kundernas behov.
TeliaSoneras vision är att enkelhet gör allting möjligt. TeliaSoneras gemensamma värderingar tjänar som riktlinjer i den dagliga verksamheten och handlar om att skapa värde, visa respekt och få det att hända.
TeliaSoneras övergripande strategi är att leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse om rådande och framtida kundbehov. För att skapa aktieägarvärde genom uthålliga och förbättrade lönsamhets- och kassaflödesnivåer ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och uthålligt sätt.
Sex fokusområden har definierats för att agera på externa trender och uppnå effektivitet i verksamheten:
TeliaSoneras målsättning är att växa i linje med marknaderna och upprätthålla lönsamheten i Norden och Baltikum. Alla nordiska och baltiska marknader är utsatta för prispress orsakad av hård konkurrens och myndighetsinverkan. Under dessa förutsättningar är
effektivitet i organisationen en av TeliaSoneras främsta prioriteringar. TeliaSonera strävar efter att konstant öka effektiviteten för att kunna utveckla nya mobilitets- och ip-baserade tjänster.
TeliaSonera vill expandera i Eurasien och dess omgivning. Vi kommer att koncentrera oss på marknader med låg mobilpenetration, relativt stora befolkningar och växande ekonomier, samt utnyttja vår management-erfarenhet av att driva verksamhet i området. Vår målsättning är att konsolidera våra andelar i MegaFon och Turkcell där vi är minoritetsägare, eller om detta skulle visa sig omöjligt, öka likviditeten till exempel genom inflytande över verksamhetens ledning, börsnotering och utdelningar.
På den spanska marknaden har TeliaSonera som målsättning att tillsammans med sin lokala partner, skapa en effektiv lågkostnadsmobiloperatör med en marknadsposition som uppnår varaktigt goda resultat och kassaflöden och därmed höjer verksamhetens värde.
TeliaSoneras gemensamma värderingar fungerar som riktlinjer i det dagliga arbetet:
TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+ från Standard & Poor's) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
TeliaSonera tillhandahåller telekommunikationstjänster av hög kvalitet, paketerar och överför innehåll som ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Vi verkar i en av världens mest dynamiska branscher, på marknader av olika mognadsgrad.
Vi lever i ett kommunikationsintensivt samhälle där vi vill kunna koppla upp oss var och när som helst och på vilken terminal som helst. Ny teknik växer fram som bärare av vår kommunikation och efterfrågan på kapacitet är i princip obegränsad.
TeliaSoneras uppfattning är att fast anslutning kommer att vara den mest effektiva tekniken många år framöver för fasta punkter, som hem och kontor, i områden där fasta nät redan finns. Kompletterande trådlös teknologi implementeras för ökad täckning och räckvidd på alla våra marknader och där fasta nät inte är ekonomiskt försvarbart.
TeliaSonera erbjuder telekommunikationstjänster i de nordiska och baltiska länderna, på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien. Trenderna är på flera sätt liknande på tillväxtmarknaderna och de mer utvecklade marknaderna, men det finns skillnader. Potentialen på tillväxtmarknaderna, med mindre utvecklade fasta nät och endast delvis penetrerade mobilmarknader, ligger i att öka antalet kunder avsevärt och även i att öka mobilanvändandet.
"Myndighetsinverkan, hård konkurrens och kundmigrering är fortsatt de största utmaningarna." Lars Nyberg, VD och koncernchef, TeliaSonera
Kommunikationstjänster har vuxit som andel av bruttonationalprodukt och disponibel inkomst över tiden på mer utvecklade marknader såväl som på tillväxtmarknader. På tillväxtmarknaderna är kopplingen stark mellan telekommunikations-penetration och ekonomisk tillväxt.
Telekommunikation är en tillväxtbransch i kraftig förändring. Människor blir alltmer beroende av att alltid ha tillgång till elektronisk kommunikation i sitt arbete, och för underhållning, umgänge och omsorg. Människor vill kunna komma åt sina kommunikationstjänster var och när som helst och via sin egen personliga terminal. Företag strävar efter att bli mer effektiva, lönsamma och samtidigt mer miljövänliga. Modern telekommunikation ger företag dessa möjligheter.
Förändrat kundbeteende och ny teknologi som möjliggör attraktiva och lättanvända tjänster driver en migration från traditionella faströsttjänster till nya mobil- och ip-baserade tjänster, på de mer utvecklade marknaderna. På tillväxtmarknaderna – med unga och stora befolkningar, låg mobilpenetration och växande ekonomier – ökar både mobilanvändandet och antal abonnemang snabbt.
Behovet att alltid vara uppkopplad skapar en efterfrågan på ökad bandbredd. Fast bredbandsöverföring har ökat snabbt de senaste fem åren och efterfrågan på högre näthastigheter stiger brant.
Därmed står teleoperatörer inför ett antal möjligheter men också utmaningar. Under 2008 rådde fortsatt prispress på våra marknader, orsakad av hård konkurrens och regulatorisk inverkan.
Året präglades också av global finansiell kris och konjunkturnedgång. Nedgången i ekonomin blev alltmer allvarlig under året och den globala ekonomin var exceptionellt svag i det fjärde kvartalet. TeliaSonera verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln och vi såg ingen påtaglig effekt på vårt resultat. Framöver måste vi dock förbereda oss på en potentiellt utdragen konjunkturnedgång som kan komma att påverka beteende hos konsumenter och företag.
Generellt förväntas kundernas utgifter för bastjänster, till exempel telefoni, att vara relativt oförändrade även om migrationen till mobiltjänster skulle kunna komma att skyndas på. Kundernas aptit på nya och innovativa tjänster skulle dock kunna hämmas, särskilt om konjunkturnedgången skulle bli utdragen.
Utgifter för telekommunikation som andel av BNP på några av TeliaSoneras marknader, 1975–2006
Kunderna blir alltmer beroende av att ha konstant tillgång till elektronisk kommunikation: i arbetet och umgänget, för underhållning, inköp och information. Marknaden konvergerar både för tjänster och terminaler, och kunderna förväntar sig att ha tillgång till samma tjänster oavsett terminal. Enkelhet är en viktig faktor bakom kundnöjdhet.
Dessa trender gäller främst våra mer utvecklade marknader. Våra tillväxtmarknader uppvisar delvis samma mönster men det finns underliggande skillnader i demografi, ekonomi och infrastruktur.
Nya sätt att umgås vinner terräng samtidigt som telefonerandet generellt sett ökar eller är stabilt. Användandet av nya icke-rösttjänster som SMS, chat, e-post och nätgemenskaper ökar.
Den enskilt viktigaste drivkraften bakom icke-rösttrafik är det ökande användandet av mobilt bredband, som utvecklats till ett komplement, och i vissa fall substitut, till fast bredband. Om några år kommer troligen allt fler familjer att ha mobila bredbandsuppkopplingar till varje familjemedlem, som ett tillägg till hemmets fasta bredbandsuppkoppling. En av de viktigaste drivkrafterna bakom denna trend är utvecklingen av bärbara datorer med inbyggda SIM-kort.
Utvecklingen av telekommunikations-tjänster går alltmer mot att varje skärm – tv, pc eller mobiltelefon – ska kunna ge användarna tillgång till alla digitala applikationer och filer, och allt innehåll. Mer avancerade mobiltelefoner med nya attraktiva användargränssnitt, såsom Apple iPhone 3G och andra så kallade smarta mobiler, gör kunderna mer benägna att använda avancerade tjänster vilket i sin tur driver datatrafik.
Antal mobiltelefoner per generation telefon
Ökningen i användandet av företagstjänster, som så kallad fleet management och andra logistiktjänster kan förväntas att accelerera. Ett tillväxtområde är mobila applikationer, till exempel lösningar för elektroniska lås och tillträdesrättigheter för anställda.
Icke-rösttjänster representerade 2008 cirka 20 procent av mobilintäkterna i Västeuropa och förväntas öka till 30 procent 2013 (AnalysysMason, 2008). De främsta drivkrafterna är enkelhet, vad gäller tjänster och mobiltelefoner, och högre överföringshastigheter.
Källa: AnalysysMason, 2008, Western European Mobile Market: Trends and forecasts 2008–2013. Se Ordlista för definitioner.
Virtuella gemenskaper och umgänges-sajter är populära verktyg för social interaktion och har fått stor genomslagskraft. Konsumenternas makt ökar och internetbaserade tjänster blir allt viktigare för både privata och offentliga företag.
Nätgemenskaper uppstod i början av 2000-talet och därefter har användandet ökat dramatiskt. Sajterna används i flera syften men de största nätgemenskaperna är inriktade på personliga kontakter och socialt umgänge som ett komplement till att träffas fysiskt eller tala i telefon. Ett viktigt användningsområde är att dela med sig av fotografier. Andra gemenskaper är inriktade på att skapa kontaktnät i yrkeslivet, underlätta för användarna att uppehålla sina kontakter, samt förenkla rekrytering och karriärplanering. En annan kategori omfattar spridning av innehåll, såsom musik och videofilmer. Ytterligare en är sajter för intressegrupper, vars mål är att utbyta expertiskunskap och utöva inflytande.
Användandet av interaktiva sajter har potential att kraftigt öka konsumenternas inflytande, främst hos den så kallade messenger-generationen, i åldrarna 35 år och yngre. Den enskilde individen kan vitt och snabbt sprida och dela med sig av sina åsikter och attityder på ett sätt som bara stora mediaföretag kunde tidigare. Samtidigt gör nätgemenskaper det möjligt för företag att använda sajterna som marknadsföringskanaler, inte bara för annonsering utan också för att skapa profiler eller virtuella platser där de kan presentera sina erbjudanden.
Bloggande är en annan form av interaktion på nätet som ökar snabbt. Idag sker bloggande till största delen via dator men allteftersom mobilskärmar, internetuppkopplingar och prisplaner blir mer användarvänliga förväntas bloggande via mobilen att öka.
Flera stora nätgemenskaper har lagt till mobilegenskaper och skapat mobilgränssnitt som gör att kunderna kan ladda upp eget innehåll till sajterna. På så sätt är umgänge på nätet en viktig drivkraft bakom det ökade användandet av mobil data, enligt AnalysysMasons Mobile social networking and case studies, augusti 2008.
Modern kommunikation ändrar i grunden vårt sätt att konsumera media. Information och underhållning har länge varit de mest attraktiva tjänsterna på internet. Med hjälp av lösningar för det så kallade "smarta hemmet" kopplas tv:n och datorn ihop genom att båda är anslutna till internet. Internet flyttar in i vardagsrummet och utvecklas till en tjänst kring vilken vänner och familj kan spela onlinespel, titta på fotografier eller lyssna på musik tillsammans med andra uppkopplade vänner, förutom att se på tv och film.
Kunder är särskilt intresserade av att ha tillgång till musik via datorn eller mobilen. Digital distribution av musik ökar stadigt på bekostnad av fysisk distribution eftersom den möjliggör ögonblicklig tillgång, när- och varhelst kunden önskar. Kopplat till detta är möjligheten till så kallat Track-ID som gör att kunden kan identifiera både artist och titel genom att helt enkelt klicka på mobilen. Samtidigt skapas kundnytta med så kallad "video-on-demand", VoD, vilket möjliggör för kunden att hyra en film digitalt, utan att besöka videobutiken, och se den direkt på den uppkopplade tv:n närhelst kunden önskar.
Telefoni är alltjämt kärnaffären inom telekommunikation. Men telefoni som affär befinner sig i en övergångsfas i form av att ett ökande antal kunder väljer att ha endast mobil uppkoppling. Det högre priset för mobiltelefoni har länge varit ett hinder för migration från fast- till mobiltelefoni på vissa av våra marknader. Idag har prisskillnaden minskat till nivåer där mobiltelefoni är alltmer överkomlig och i vissa länder är mobiltelefoni redan billigare än fast telefoni.
Mobiltelefoni – prisskillnad gentemot fast telefoni
Telecom Market Matrix Eastern Europe Western European Mobile Market: Trends and forecasts 2008
I Finland kommer endast cirka 20 procent av samtalsminuterna från det fasta nätet medan motsvarande andel i Sverige är cirka 60 procent. På alla våra marknader finns i varierande grad en potential att öka intäkterna genom att flytta trafik till mobilnätet där kunder kan ringa upp och ta emot samtal på sina personliga telefoner, var- eller närhelst det passar dem.
Samtidigt migrerar kunder också från traditionell fast-telefoni till internet-telefoni, så kallad VoIP. Utvecklingen mot ip-teknologi driver på en förändring i så väl pris- som affärsmodeller.
Bredbandspenetrationen bland europeiska hushåll ökar stadigt med de nordiska länderna i framkant. Bredband utgör grunden från vilken kunden kan tillgå en mängd tjänster, inte bara telefoni och internetuppkoppling utan också mediatjänster som tv och VoD. Samtidigt ökar efterfrågan både från privatkunder och företag på att nå tjänsterna oavsett teknologi, och förekomsten av ihopkopplade tjänster fortsätter att öka.
Triple play, eller trippeltjänster – med bredband, tv och telefoni ihopkopplade – är ett steg i den riktningen. Penetrationen av trippeltjänster är förhållandevis låg idag men allteftersom attraktiva tjänster utvecklas upptäcker fler människor möjligheterna och fördelarna. Över 15 procent av Västeuropas hushåll förväntas ha trippeltjänster 2013 (AnalysysMason 2008).
I takt med att teknologin utvecklas och allt fler tjänster kopplas ihop till ett erbjudande, det så kallade "smarta hemmet", blir enkelhet alltmer avgörande för att få kundernas uppmärksamhet.
I takt med att bredbandsinfrastrukturen uppgraderas för vidareutvecklade multimediatjänster som erbjuder en förbättrad upplevelse för användaren, vinner digital bredbands-tv, så kallad iptv, terräng. Efter att ha lärt sig interaktion på internet ser kunderna värdet i att kunna interagera och detta är en viktig drivkraft bakom den ökande efterfrågan på iptv. Antalet iptv-kunder som en andel av det totala antalet betal-tv-hushåll i Västeuropa, förväntas öka till runt 15 procent 2013 från 9 procent 2008 (AnalysysMason, 2008).
Digitaliseringen av tv-näten öppnar för ökad interaktivitet liksom för nya typer av tjänster. För konsumenten ökar valmöjligheten eftersom man kan se det tv-program eller den film man önskar när man vill. VoD förväntas ha den största potentialen att generera extra intäkter. Med ip-baserad tv blir möjligheten att konsumera media på ett flertal terminaler ett faktum.
Alltmer utrustning såsom tv-apparater, datorer, spelkonsoler och MP3-spelare förses med inbyggd anslutning för att enkelt kunna kopplas till online-tjänster. Kunder vill ha så få boxar och sladdar som möjligt hemma och är beredda att betala för att få hjälp med att installera elektronisk utrustning.
Kundefterfrågan och teknisk utveckling gör att skillnaden mellan mobiltelefonen och den bärbara datorn blir allt mindre. Idag är funktionerna hos en mobiltelefon inte mycket annorlunda än hos en dator och samtidigt utvecklas nya modeller av datorer, till exempel netbooks, som är optimerade för internet. En annan trend är att idag köper också privatkunder dyrare terminaler som bara företagskunder efterfrågade tidigare.
Modern telekommunikation öppnar nya möjligheter för privata företag och offentlig sektor att driva sina verksamheter mer effektivt. Företag använder sig av mer integrerade funktioner som kräver snabba, stabila och säkra anslutningar och därtill säkra och pålitliga applikationer. Företagskunder efterfrågar tjänster som kombinerar uppkopplingar med nät- och tjänsteintegration.
Behovet att komma åt samma tjänst oavsett terminal är tydligt också hos företagskunderna. Sådana tjänster kan vara allt från vanlig e-post, till intranät och särskilda applikationer som ordersystem.
Arbete hemifrån blir allt vanligare. Säkra internet- och intranätsanslutningar medför att anställda kan sköta sitt arbete precis lika effektivt utanför kontoret. Anledningar till att vilja arbeta hemifrån är möjligheten till flexibel arbetstid och minskat resande. Dessutom gör en säker och snabb uppkoppling att affärsresenärer, underhållstekniker och andra som spenderar mycket arbetstid utanför kontoret kan bli mer effektiva.
För att öka effektiviteten i processer och hos de anställda köper företag hellre kompletta kommunikationslösningar än uppkoppling som en tjänst och applikation som en annan oberoende komponent. Många företagskunder köper idag ett komplett tjänsteerbjudande, till exempel utlagda plattformar varifrån säkerhet, telefoni, data, video och andra applikationer sköts.
Den negativa påverkan på miljön från telekomtjänster är blygsam jämfört med andra branschers. Istället ger nät och tjänster möjligheter för företag och individer att minska sin negativa inverkan på miljön.
Omsorg om miljön är en nyckelfråga för privatkunder och företag och har utvecklats till ett viktigt inköpskriterium. Många investeringar kommer att göras med miljön i åtanke.
En växande trend som är nära kopplad till telekombranschen är att ersätta affärsresande med tjänster som telefonsamtal, telekonferenser och -möten. Modern kommunikation kan med andra ord resultera i färre affärsresor samtidigt som den möjliggör ökad kontakt inom och mellan företag. Kostnaderna är dessutom extremt låga jämfört med affärsresande. Individen ser också ett värde i möjligheten att kunna arbeta till exempel hemifrån.
Eurasien är TeliaSoneras tillväxtmotor. I många avseenden är kundefterfrågan densamma på våra tillväxtmarknader som på våra nordiska och baltiska marknader, och samma teknologi- och tjänsteutveckling sker. Men det finns underliggande skillnader i demografi, ekonomisk utveckling och tillgång till telekommunikationstjänster.
Eftersom infrastrukturen för fast kommunikation är begränsad på våra tillväxtmarknader och mobilmarknaderna är endast delvis penetrerade, ligger tillväxtpotentialen på dessa marknader i att öka kundbasen avsevärt, öka mobilanvändandet och i framtiden även användandet av mobil data.
TeliaSonera finns i Eurasien med majoritetsägda bolag på åtta marknader samt, via intressebolagen MegaFon och Turkcell, i Ryssland och Turkiet, inklusive Turkcells dotterbolag i Ukraina och Vitryssland. TeliaSonera har även ett finansiellt innehav i en operatör i Afghanistan.
Redogörelsen nedan rör Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Kambodja, det vill säga de länder i vilka TeliaSonera har majoritetsägda verksamheter.
Våra majoritetsägda operatörers marknader varierar i storlek från Moldavien med 4,3 miljoner invånare till Nepal med 29,5 miljoner. Den totala befolkningsmängden är 110,8 miljoner, mer än tre gånger så stor som den sammanlagda folkmängden på 31,8 miljoner i Norden och Baltikum.
De demografiska skillnaderna är stora med åldrande befolkningar i Norden och Baltikum och avsevärt mycket yngre invånare på tillväxtmarknaderna. I Eurasien utgör åldersgruppen 15 år och yngre i genomsnitt 30 procent av befolkningen medan motsvarande andel i Norden och Baltikum är 17 procent respektive 14 procent. Gruppen 65 år och äldre representerar 17 procent i Norden och Baltikum men bara 6 procent i Eurasien. Demografin i Eurasien öppnar för en snabb ökning i efterfrågan av telekommunikationstjänster eftersom det vanligtvis är unga personer som först börjar använda nya teknikbaserade tjänster.
Framväxten av en medelklass med högre reallöner, bidrar tillsammans med ökad inhemsk konsumtion, direktinvesteringar från utlandet och mer öppna regelverk till den positiva utvecklingen på våra mobilmarknader i Eurasien. På flera av dem är export av naturresurser, såsom olja och gas, de viktigaste underliggande drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt. Korrelationen mellan ökad telekommunikation och ekonomisk tillväxt är stark.
Mobilpenetrationen på de marknader där TeliaSonera har majoritetsägda verksamheter är fortfarande relativt låg med undantag för Kazakstan. Den genomsnittliga penetrationen uppgick 2008 till
omkring 44 procent, jämfört med 130 procent i Baltikum och 117 procent i Norden.
Allteftersom levnadsstandarden förbättras kommer efterfrågan och användandet av telekomtjänster att öka snabbare och märkas, inte bara i antalet mobilabonnemang utan också i användandet av mervärdestjänster och internet, samt även i antalet bredbandsabonnemang. Ännu är internet- och datorpenetrationen låg i Eurasien.
Antalet bredbandsabonnemang som andel av befolkningen uppgick till 36 procent i Norden 2008 och 17 procent i Baltikum men bara omkring 1 procent i Eurasien. Den låga bredbandspenetrationen i Eurasien öppnar för framtida möjligheter att expandera inom mobilt bredband. På de nordiska marknaderna i synnerhet och till viss del på de baltiska utgör mobilt bredband ett substitut eller komplement till en redan existerande tjänst, men i Eurasien representerar anslutning för mobilt bredband en ny marknad med hög tillväxtpotential.
Källa: TeliaSonera, prognoser 2008, baserade på ITU World Communication/ICT Indicators Database, 2007. Penetration per folkmängd.
En telefonimarknad med ökad efterfrågan på datatjänster Eftersom BNP per capita är lägre på våra tillväxtmarknader än på västerländska marknader är priskänsligheten högre. Därför är lågprismobiler och lättillgängliga kontantkortserbjudanden ett måste i operatörernas sortiment.
Kunderna efterfrågar inte bara grundläggande kvalitet, som täckning, utan också SMS-baserade informationstjänster, MMS och ringsignaler. Sådana mervärdestjänster ökar som andel av totala intäkter och uppgår på de mest penetrerade marknaderna – Georgien och Azerbajdzjan – till mellan 10 och 15 procent. 3G-nät och -tjänster finns hos några av operatörerna i Moldavien, Georgien, Tadzjikistan, Uzbekistan och Kambodja och förväntas lanseras även i andra länder för att möta en ökande efterfrågan på data-kommunikation via bredband.
Kunder vill ha täckning och snabbt internet hemma och på jobbet, inomhus såväl som utomhus. Efterfrågan på kapacitet är i princip obegränsad. Teknologiutvecklingen som äger rum i Norden och Baltikum förväntas ske också i Eurasien men när och i vilken utsträckning återstår att se.
"Var 18:e månad fördubblas kapaciteten." Moores lag, som fått sitt namn efter en av Intels grundare, Gordon E. Moore, har haft stor betydelse i beskrivningen av dator- och it-teknologins historia. Den kan numera tillämpas också för att beskriva utvecklingen av telekommunikation.
Överföring med fast bredband har ökat snabbt de senaste fem åren. Till exempel uppnådde trafiken till TeliaSoneras svenska ip-nät en hastighet av 100 Gigabit per sekund i oktober 2008, vilket är
hundra gånger hastigheten 2000. Medan fildelning utgör en stor del av ökningen ställs nya krav på näten från ökningen av så kallad strömmande trafik, direktöverföring av ljud och bild över internet, inklusive webb-tv. Moores lag har kommit att gälla också för beskrivningen av utvecklingen av mobilkommunikation. Den snabba teknikutvecklingen för trådlös uppkoppling bidrar till en kraftig ökning av mobil datatrafik.
Kraven på bandbredd kommer att bestämmas av det totala användandet av terminaler som är uppkopplade samtidigt på en viss plats, till exempel en bostad eller ett kontor. Kraftig trafikökning skapar behov av uppgraderingar av och investeringar i näten. För många användare är bredband via existerande kopparnät eller via mobilnätet tillräckligt. Men för mycket kapacitetsintensiva platser tillgodoses framtidens behov bäst av fiberkabel, ofta kallad FTTx – fiber till bostad, byggnad eller kopplingsskåp.
En ny global generation mobilnät är på väg att införas, så kallad 4G eller Long Term Evolution, LTE. Teknologin möjliggör mobilt bredband med hög hastighet och medför en migration till ip-baserade tjänster också i mobilnäten. Denna övergång öppnar nya möjligheter för tjänsteutveckling, kvalitet och produktionseffektivitet.
Källa: Ericsson – TeliaSonera, gemensam teknologistudie, oktober 2008
Moores lag beskriver inte bara ökad prestation utan också ökad kostnadseffektivitet. En operatör måste förse varje radiosändare med kapacitet på flera hundra Megabit per sekund snarare än några få Mbps som har varit allmänt rådande tills nyligen. För att tillgodose detta krav och ta tillvara ny affärsmöjligheter, till en rimlig kostnad per Megabit, behövs en uppgradering av existerande transportnät.
Två huvudteknologier stöder dels konvergerade fasta och mobila tjänster, dels förbättrad mobiltäckning och kapacitet för vissa inomhusmiljöer. Unlicensed Mobile Access, UMA, är en standard för utvidgning av mobiltjänster som utnyttjar en WLAN-radioförbindelse och anslutningsplats i kundens fastighet. UMA kräver särskilda mobiltelefoner. Den andra, femtoceller, utgörs av små trådlösa, energisnåla basstationer som fungerar i 3G-spektrat för att ansluta vanliga mobiltelefoner till ett mobilt kärnnät genom att använda digital abonnentanslutning, DSL.
Telekommunikation håller på att utvecklas till en ip-värld. För förbättrad prestanda, effektivitet och kvalitet hos ip-baserade tjänster, är specifikationer för ett nytt mobilt kärnnät under fastställande av det internationella standardiseringsorganet 3GPP under första kvartalet 2009. Det nya nätet, kallat Evolved Packet Core, och tillhörande standarder, kommer att vara av avgörande betydelse eftersom det minskar fördröjningar och effektivt kan erbjuda helt sömlös hantering av ip-anslutningar mellan olika accessnät.
En teknologi besläktad med tillhandahållande av ip-baserade mobiltjänster är telekomarkitekturen IP Multimedia Subsystem. IMSlösningar utvecklas och accepteras av fast- och mobilkommunikations- samt kabeloperatörer som framtidens allmänt använda plattform för ip-baserade kommunikationstjänster såsom VoIP.
Peer-to-Peer är en teknologi som möjliggör bland annat fildelning. P2P används redan för flera kommersiella ändamål, till exempel Skype, en mjukvara för telefonsamtal via internet, och Joost, ett system för att sprida inspelade tv-program och andra former av video-innehåll.
Webb-tjänster, web 2.0 och därtill relaterade verktyg spelar en extremt viktig roll för att göra tjänsteutveckling möjlig för många människor. Slutanvändaren kan därmed styra öppen tjänsteutveckling. Mjukvaror som möjliggör nätgemenskaper och media-kommunikation omfattar Rich Site Summary, RSS, för nyheter online, podcasts, videocasts, bloggar och sajter, och Wikis, webbplatser vars sidor användarna själva kan redigera.
Near Field Communication, NFC, är en standard för trådlös, enkel och säker ihopkoppling av elektronisk utrustning på mycket korta avstånd. NFC kommer att ge avsevärt ökad enkelhet och kan användas bland annat för information och betalning för allmänna kommunikationsmedel, för betalning i detaljhandel, vid evenemang och för företagsprocesser.
Möjligheterna kommer att öka när nästa generations SIM-kort blir tillgängliga. Kortet Universal Integrated Circuit Card, UICC, kommer att ge ökade lagringsmöjligheter och förbättra möjligheterna för operatörer att konfigurera och uppdatera tjänster. Som ett resultat kommer nya affärsmodeller att uppstå som i sin tur skapar nya möjligheter för mobiloperatörer att erbjuda andra företag en kanal till slutanvändaren.
Reglering är en del av miljön TeliaSonera verkar i och vi måste anpassa oss till förändringar som sker. Reglering är tillsammans med hård konkurrens och kundmigrering fortsatt en av våra största utmaningar. Eftersom TeliaSonera är en stor aktör på flera marknader, påverkas vi avsevärt av förändrad reglering då denna kan ändra marknadsförutsättningarna.
TeliaSoneras ståndpunkt är att branschspecifik reglering, framför allt på de utvecklade nordiska marknaderna, bör minskas gradvis för att stimulera investeringar och innovation. Vi anser att telekombranschen slutligen bör regleras enligt allmän konkurrenslagstiftning.
Telekommunikation är dock alltjämt en reglerad marknad. I november 2007 lade EU-kommissionen fram sitt förslag på ett reviderat regelverk för elektronisk kommunikation. Efter beslut i ministerrådet och Europaparlamentet förväntas ett reviderat regelverk tas i bruk. Förslaget innehåller en ny marknadsbaserad strategi för fördelning av frekvenser med ökad flexibilitet i användandet och handeln med frekvenser.
Kommissionen föreslog också att utrusta reglerande myndigheter med möjligheten att ålägga funktionell separation. Detta inbegriper att myndigheter som en exceptionell åtgärd skulle få makt att begära av aktörer med en dominerande ställning på marknaden att separera sina accessnätsverksamheter under kommissionens översyn. I Sverige trädde sådan lagstiftning i kraft redan den 1 juli 2008.
På EU-nivå och nationellt framskrider utvecklingen hur regleringen ska anpassas till vad som ofta benämns nästa generations accessnät, Next Generation Access Networks. TeliaSoneras ståndpunkt är att den regulatoriska miljön ska ge rätt incitament för operatörer att investera i modernisering av näten, och framför allt i införande av fiber i accessnäten.
EU-regler infördes 2007 för att reglera priser och villkor för internationell roaming, till exempel mobilanvändande utomlands. Regleringen kräver en gradvis reducering av både detaljist- och grossistpriser över en treårsperiod, men bara för röstsamtal. I september 2008 föreslog kommissionen en utökning av roamingregleringen till att omfatta även SMS-tjänster och data-roaming. Regleringens varaktighet för röstsamtal kommer att förlängas tre år med ytterligare gradvisa prissänkningar. De föreslagna förändringarna har lämnats till Europaparlamentet och till Europarådet som båda måste samtycka innan förslaget kan vinna laga kraft. Samma regler gäller för Norge som EEA-land men tidplanen för införandet kan bli annorlunda.
De regulatoriska förhållandena i Eurasien skiljer sig från de inom EU. Av naturliga skäl finns ingen övergripande reglering likt EUs regelverk och regleringarna är specifika för varje land. De handlar ofta om spektrumallokering och reglering av samtrafikavgifter.
Det kan nämnas att i Ryssland styr regulatorn både slutkundspriser och samtrafikavgifter för samtal fast-till-mobil. Tre landsomfattande ryska 3G-licenser delades ut i en så kallad skönhetstävling 2007. Frekvenserna är ännu inte helt tillgängliga men används av olika regeringsorgan till exempel i Moskva. Mobil nummerportabilitet, MNP, och mobiloperatörer utan egna nät, MVNOs, har ännu inte införts i Ryssland.
I Turkiet reformerades lagen om telekommunikation år 2000 och 2001. Reformernas mål var att modernisera det legala och institutionella regelverket för tillhandahållande av infrastruktur och tjänster för telekommunikation i Turkiet. Myndigheten för telekommunikation är en finansiellt och administrativt oberoende regulator, med befogenhet att dela ut licenser och fastställa avgifter i telesektorn. 2008 infördes MNP och tre 3G-licenser auktionerades ut. Varje aktör, inklusive Turkcell, erhöll licens för olika bandbredder.
Telekombranschen är i kraftig förändring. I takt med att kundernas beteende utvecklas och ny teknologi möjliggör attraktiva och lättanvända tjänster, växer branschen ihop med andra sektorer såsom media, underhållning och it. Därmed står teleoperatörer inför ett antal möjligheter men också flera utmaningar.
Nya konkurrenssammanhang uppstår där värdekedjan sträcker sig över ett större antal tjänster, samarbetpartners och konkurrenter. På privatmarknaden kretsar konvergensen kring media, innehåll och terminaler. Konvergensen har gjort att flera teleoperatörer har tagit på sig en mer aktiv roll i mediabranschen liksom inom utrustning genom att rikta in sig inte bara på mobiler utan också på datorer, tv-boxar och så kallade "gateways" för det smarta hemmet.
Marknadskonvergensen öppnar möjligheter för operatörer att utvidga sin marknad genom att gå in på nya tjänsteområden. Den öppnar också för nya affärsmodeller där andra än operatörer stärker sina roller. Flera nya aktörer gör sig redo att ta andelar på innehålls- och tjänstemarknaderna. Mobiltillverkare och företag som Apple, liksom starka internetvarumärken, strävar efter att ta andelar, i synnerhet på mobilmarknaden.
Annonsbaserade affärsmodeller är redan väl etablerade på internet med marknadsledare som Google. Allteftersom internetsurfandet ökar börjar samma logik gälla också på mobilmarknaden och de stora internetvarumärkena kommer att bli bland de första att gå in på mobilområdet.
Annonsering och m-handel, handel via mobilen, möjliggör också för nya intäktsströmmar för operatörer. Båda dessa marknader kommer att växa men deras andel av totala intäkter förväntas vara relativt liten för flertalet operatörer.
Annonsering på internet vinner dock terräng på bekostnad av traditionell media. När intresset ökar för mobiltelefoner som mediakanal får mobiloperatörer möjlighet att sälja annonsutrymme.
Källa: Strategy Analytics, 2008
Sambanden på marknaden håller på att förändras både i privat- och företagssegmenten. På företagsmarknaden hör förändringen samman med konvergensen mellan de tidigare åtskilda marknaderna för telekom- respektive it-tjänster. Både telekom- och it-företag utvidgar sina erbjudanden till att täcka båda områdena och spelar en större roll i fler delar av värdekedjan. Branscher som är relaterade till varandra på olika sätt fungerar tillsammans i ett ekosystem där de är beroende av varandra för samarbete men också konkurrerar med varandra.
En drivkraft bakom denna utveckling är behovet hos privata liksom offentliga företag att driva sina verksamheter mer effektivt med hjälp av elektronisk kommunikation och tillhörande applikationer. Samtidigt blir gränsen mellan arbetsliv och privatliv mer otydlig. Telekom- och it-företag närmar sig varandra för att tillgodose det ökande behovet av effektivitet och produktivitet, och för att möta kraven på ökad nytta och snabb avkastning på kommunikations- och it-investeringar.
TeliaSonera finns i 20 länder, inräknat intressebolag. Konkurrensen är hård och pressar tillsammans med myndighetsinverkan priserna nedat på samtliga marknader.
Konkurrensen på mobilmarknaderna är särskilt hård i Norden och Baltikum där antalet nya kunder, men inte nödvändigtvis antalet nya SIM-kort, är få. På dessa marknader är konkurrensen inriktad på att öka utbudet och användandet av tjänster. Priserna på
mobilmarknaden i Norden har gått ned under ett antal år. Viss konsolidering har dock ägt rum vilket resulterat i färre aktörer på de flesta marknader. De stora aktörerna med egna nät har tjänat på bekostnad av mindre spelare som är beroende av att hyra nätkapacitet. Men å andra sidan har reglering pressat ned priserna.
Samtidigt har genomsnittlig intäkt per kund varit ganska stabil eftersom prisnedgångarna motverkats av ökat telefonerande och av att kunderna har spenderat mer pengar på mervärdestjänster och mobilt internet. En osäkerhetsfaktor i sammanhanget är fasta priser för mobil data vilket skulle kunna hämma potentiella intäktsökningar och resultera i högre kostnader på grund av ökad datakonsumtion. Operatörer börjar introducera nya prismodeller som på ett bättre sätt reflekterar olika nivåer av användande.
Våra tillväxtmarknader karaktäriseras också av intensiv konkurrens.
På bredbandsmarknaden där tjänsterna i allmänhet har ett fast pris per månad har genomsnittlig intäkt per användare varit stabil och till och med stigit något. Men dataanvändandet ökar stadigt eftersom kunderna efterfrågar mer bandbredd i takt med ökat användande. Denna ökning motverkas sällan av prisökningar i motsvarande grad. För att kompensera för detta erbjuder bredbandsleverantörer en rad individuellt prissatta tjänster som lagring, tv och VoD.
| Ägarandel | Antal abonnemang |
Mark nads |
Marknads andel |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Varumärke | (procent) | Tjänst | (tusental) | position | (procent)¹ | Huvudkonkurrenter | Logotyper |
| Majoritetsägda bolag | ||||||||
| Sverige | Telia, Halebop | 100 | Mobil | 5 334 | 1 | 40 | Tele2, Telenor, "3" | |
| Telia Telia |
100 100 |
Bredband Fast telefoni |
1 122 4 000 |
1 1 |
41 65 |
Telenor, Com Hem Tele2, Telenor, |
||
| Com Hem | ||||||||
| Finland | Sonera, TeleFinland | 100 | Mobil | 2 676 | 1 | 39 | Elisa, DNA | |
| Sonera | 100 | Bredband | 478 | 2 | 32 | Elisa, DNA, Welho | ||
| Sonera | 100 | Fast telefoni | 420 | 2 | 27 | Elisa, Finnet | ||
| Norge | NetCom, Chess | 100 | Mobil | 1 581 | 2 | 28 | Telenor, Tele2 | |
| NextGenTel | 100 | Bredband | 176 | 2 | 11 | Telenor, Get, Tele2 | ||
| Danmark | Telia, Call me | 100 | Mobil | 1 493 | 3 | 22 | TDC, Telenor, "3" | |
| Telia, Stofa, DLG Tele² |
100 | Bredband | 184 | 3 | 11 | TDC, Telenor | ||
| Telia, Call me, DLG Tele² |
100 | Fast telefoni | 226 | 2 | 8 | TDC, Tele2 | ||
| Litauen | Omnitel, Ezys | 100 | Mobil | 2 012 | 1 | 39 | Bité GSM, Tele2 | |
| TEO | 60 | Bredband | 298 | 1 | 49 | LRTC, Balticum TV | ||
| TEO | 60 | Fast telefoni | 769 | 1 | 95 | Telekomuniaciju grupa, Cubio |
||
| Lettland | LMT, Okarte, Amigo | 60,3 | Mobil | 1 056 | 1 | 44 | Tele2, Bité Latvia | |
| Estland | EMT, Diil | 60,1 | Mobil | 778 | 1 | 47 | Tele2, Elisa | |
| Elion | 60,1 | Bredband | 176 | 1 | 65 | Starman, STV | ||
| Elion | 60,1 | Fast telefoni | 391 | 1 | 85 | Starman, Tele2 | ||
| Spanien | Yoigo | 76,6 | Mobil | 970 | 4 | 2 | Telefónica, Vodafone, Orange |
|
| Kazakstan³ | K'cell | 51 | Mobil | 7 083 | 1 | 47 | VimpelCom | |
| Azerbajdzjan³ | Azercell | 51,3 | Mobil | 3 471 | 1 | 59 | Bakcell | |
| Uzbekistan | UCell | 74 | Mobil | 2 683 | 2 | 22 | MTS, VimpelCom | |
| Tadzjikistan | Indigo Tajikistan, Somoncom |
60 59,4 |
Mobil | 1 154 | 1 | 33 | Babilon Mobile | |
| Georgien³ | Geocell | 100 | Mobil | 1 582 | 1 | 49 | Magticom, VimpelCom |
|
| Moldavien³ | Moldcell | 100 | Mobil | 550 | 2 | 24 | Orange | |
| Nepal4 | Mero Mobile | 80 | Mobil | 1 749 | 2 | 41 | NTC | |
| Kambodja4 | Star-Cell | 100 | Mobil | 144 | 4 | 4 | Mobitel, TMIC | |
| Lettland | Lattelecom | 49 | Bredband | 180 | 1 | 75 | Baltkom TV, Izzi | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lattelecom | 49 | Fast telefoni | 597 | 1 | 95 | Telecom Baltija, Teledialogs SIA |
||
| Ryssland | MegaFon | 43,8 | Mobil | 43 558 | 3 | 23 | MTS, VimpelCom | |
| Turkiet | Turkcell | 37,3 | Mobil | 36 300 | 1 | 56 | Vodafone, Avea | |
| Ukraina5 | Life | Mobil | 10 700 | 3 | 20 | Kyivstar, MTS, VimpelCom |
||
| Vitryssland5 | Life | Mobil | 200 | 3 | 3 | Velcom, MTS |
¹ För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel av omsättningen. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik.
² TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget.
³ För Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien avser procentsiffran Fintur
Holdings B.V.s ägarandel i de fyra bolagen. TeliaSonera äger direkt och indirekt 74 procent i Fintur Holdings.
4 För Nepal och Kambodja avser procentsiffran TeliaSonera Asia Holding B.V.s ägarandel. TeliaSonera äger 51 procent i TeliaSonera Asia Holding B.V.
5 Turkcells dotterbolag i Ukraina och Vitryssland, i vilka Turkcell äger 55 procent respektive 80 procent.
TeliaSonera erbjuder tjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Möjligheten att koppla upp sig var, när och på vilken terminal som helst efterfrågas alltmer. Det gäller för underhållning, umgänge, arbete och omsorg.
Vi bedriver verksamhet på marknader med olika mognad. I Norden och Baltikum ökar användandet av mobil data kraftigt, liksom ip-trafiken. Vi fortsätter att migrera våra fasttelefonikunder till mobilitets- och ip-baserade tjänster och investerar
för att erbjuda tv och andra mervärdestjänster som driver tillväxt inom bredband.
På marknaderna i Eurasien utgör regionens unga och växande befolkningar, låg mobilpenetration och växande ekonomier en värdefull tillväxtmöjlighet. Under 2008 expanderade vi till två nya tillväxtmarknader.
Vår framgång bygger på att vi tillhandahåller förstklassig service och hög kvalitet i våra nät.
TeliaSonera Mobilitetstjänster omfattar ledande varumärken i Norden och Baltikum. Våra mobiloperatörer i Sverige, Finland, Litauen, Lettland och Estland är marknadsledare. Vi är näst störst i Norge och nummer tre i Danmark. Sedan 2006 har vi verksamhet också i Spanien.
Under 2008 visade kunder på alla våra marknader i Norden och Baltikum att de värdesätter rörelsefrihet inte bara för telefoni utan också för data och information – dels i arbetet, dels för underhållning, umgänge och omsorg. Användandet av mobil data ökade explosionsartat under året och samtidigt fortsatte framgångarna för vår tjänst med mobilt bredband inbyggt i bärbara datorer. Lösningen med SIM-kortsutrustade bärbara datorer ligger helt i linje med vår strategi att erbjuda tjänster som är lätta att använda och tillgå oberoende av plats. Vi lanserade tjänsten redan 2007 som första operatör i Europa. Medan telefoni alltjämt genererar den dominerande delen av mobilintäkterna är det datatrafiken som driver tillväxten.
TeliaSonera började försäljningen av Apple iPhone 3G i Sverige, Finland, Norge och Danmark i juli 2008 och senare i Lettland, Litauen och Estland. Lanseringen stärkte vår varumärken avsevärt. I Sverige toppade till exempel Apple iPhone 3G, tillsammans med USB-modem för mobilt bredband, försäljningen i Telias butiker resten av året. iPhone har drivit datatrafik genom att underlätta surfande. Användandet av mobil data är betydligt högre bland iPhoneanvändare än bland kunder i genomsnitt.
Framtagande av ny teknologi som gör att mobiltelefoner, bärbara datorer och andra mobilterminaler passar utmärkt också för dataanvändning, är en av anledningarna till den snabba uppgången i mobil datatrafik. Attraktiv prissättning liksom erbjudanden om fast avgift för mobilt bredband har också bidragit. Försäljningskampanjer för mobilt bredband har gjort att ett växande antal kunder har upptäckt möjligheten att surfa, ladda ned data och skicka e-post till högre hastigheter också när de är på resande fot, i sitt arbete eller på semestern. Samtidigt genererar en liten andel av vår kundbas en stor andel av trafiken. Därför ser vi över prissättningen av mobilt bredband för att hitta modeller som bättre avspeglar det faktiska användandet.
En tredje och grundläggande faktor bakom den explosionsartade ökningen i användandet av mobil data är utvecklingen av underliggande teknologi som medger ökad nätkapacitet och hastighet.
TeliaSonera rullade ut turbo-3G på alla nordiska och baltiska marknader redan 2007. Den starka trenden för bredband kommer att ställa ytterligare krav på ökad nätkapacitet. Därför ser vi fram emot nästa generation mobilnät. Vi har nu 4G-licenser i Sverige och Norge och planerar att bli en av världens första operatörer att lansera 4G kommersiellt 2010. De nya frekvenserna gör att TeliaSonera kan bygga ett mobilnät som ger uppkopplingshastigheter på upp till 100 Megabit per sekund, mer än tio gånger snabbare än i dagens nät, och som väsentligt förbättrar kundernas upplevelse när de använder interaktiva eller kapacitetskrävande tjänster. TeliaSonera har valt Ericsson för utbyggnaden av 4G-nätet i Stockholm och Huawei för Oslo. På flertalet övriga nordiska och baltiska marknader förväntas utdelning av licenser för 4G under 2009.
Våra kunder visar att de också i hemmet uppskattar den rörelsefrihet som mobiltjänster erbjuder. Liksom mobiltelefonen blir den bärbara datorn alltmer en personlig ägodel. Trenden går också mot mindre datorer, netbooks, som är optimerade för internetanvändande.
Människor bär med sig sina personliga datorer till olika platser i hemmet - för att se på tv medan de lagar mat, skicka e-post från vardagsrumssoffan eller läsa nättidningar i sängen. För kunden spelar det ingen roll om uppkopplingen kommer via ett fast nät, ett radionät eller WLAN, ett trådlöst nätverk för sammankoppling av datorer. En i princip obegränsad efterfrågan på kapacitet och ökande efterfrågan på mobilitet kräver nät som är fullt ut ip-baserade. Avsevärt högre näthastigheter kommer att gå ut till basstationerna för att säkra täckning och kapacitet både utomhus och inomhus.
Vi utvärderar olika nya teknologier för förbättrad kundupplevelse och för att möta framtidens krav på ökad räckvidd och kapacitet i bostäder och kontor, liksom utomhus. En sådan lösning kan vara 3G femto-teknologi som vi testar i Litauen och Danmark. Den innebär att 3G femtoceller, eller små 3G-basstationer, är anslutna till det mobila kärnnätet via kundens fasta bredband, i hemmet eller på det lilla kontoret.
Som en del av vår tillväxtstrategi strävar vi efter att hela tiden förbättra förhållandet till våra kunder. Under 2008 fick vi höjt kundbetyg på nästan alla våra marknader i Norden och Baltikum, enligt EPSI, European Performance Satisfaction Index. För att skapa en närmare relation till våra kunder stärkte vi också vårt distributionsnät. Vi ökade ägandet i butikskedjan ComHouse i Norge till 100 procent i juli 2008 och har därmed egna distributionskanaler på alla våra nordiska och baltiska marknader. För mer information om EPSI se avsnittet Ansvarsfullt företagande.
Myndighetsinverkan är en av våra största utmaningar. Att hantera effekterna av regleringar – inklusive samtrafik- och roamingavgifter – är en del av vår vardag och effekterna skiftar från land till land.
Se avsnittet Marknad och kunder för mer information om marknadsandelar, varumärken och reglering.
Företag visar ett ökat behov av mobilitet. Via vår nya säljenhet Business Services, erbjuder vi mobilitetstjänster som hjälper företag att spara tid, öka sin effektivitet och förbättra servicen till sina kunder.
Ett sådant verktyg är Telia Kvittens som används av fältarbetare i flera branscher, från äldrevård i offentlig sektor till privata tjänsteföretag. Reneriet, ett Stockholmsföretag som städar färjorna som trafikerar Östersjön, är en av våra kunder. Moderna färjor innebär stora investeringar för rederierna och tiden de tillbringar i hamn måste vara så kort som möjligt. På mindre än två timmar städar Reneriets personal de 900 hytterna på Viking Lines passagerarfartyg M/S Cinderella. För att säkerställa att alla hytter är städade och redo att välkomna nya passagerare använder Reneriet Telia Kvittens. Baserat på Near Field Communication skickar systemet automatiskt ett kvitto som bekräftar att städningen har utförts, och av vem, eller rapporterar eventuella skador direkt till en hantverkare. Systemet kan automatiskt dirigera om inkommande passagerare till nya hytter. Tjänster som Telia Kvittens ger Reneriet och dess kunder en fördel.
"Användandet av mobil data exploderar och då vill vi erbjuda privatkunder och företag tjänster som är lätta att tillgå och använda var och när som helst. Oöverträffade i erfarenhet och med god geografisk spridning siktar vi på att vara drivkraften i utvecklingen av mobilitetstjänster i Norden och Baltikum." Kenneth Karlberg, chef för Mobilitetstjänster
TeliaSonera Bredbandstjänster omfattar ledande varumärken i Norden och Baltikum. Vi är marknadsledare i Sverige, Litauen, Estland och via vårt intressebolag i Lettland. I Finland, Norge och Danmark är vi nummer två eller tre på respektive marknad. TeliaSonera har också en stark ställning på den internationella carrier-marknaden.
Under 2008 fortsatte vi migrationen av våra fasttelefonikunder till mobilitets- och ip-baserade tjänster. Allt fler kunder väljer att inte längre ha abonnemang för traditionell fast telefoni, till förmån för mobil- och internettelefoni, VoIP. Större bandbredd och nya plattformar behövs eftersom människor och företag använder internet för en mängd nya tjänster och aktiviteter. Exempel på sådana tjänster är tv, spel, nätgemenskaper, övervakning, säker lagring, företagsmöten och kundtjänst.
Under 2008 ökade efterfrågan från både privatkunder och företag på att kunna tillgå tjänsterna oavsett typ av utrustning och anslutning. Intresset för kombinationstjänster ökade också. Därför är våra investeringar i trippeltjänster – röst, bredband och tv i ett paket – och i ökad bandbredd viktiga för vår framtid.
TeliaSoneras uppfattning är att fast anslutning kommer att vara den mest effektiva tekniken flera år framöver för fasta punkter, såsom bostäder och kontor i områden där fasta nät redan finns. Trådlös teknik introduceras för ökad täckning och räckvidd på alla våra marknader och där fasta nät inte är ekonomiskt försvarbara.
Vi erbjuder trippeltjänster på flertalet av våra nordiska och baltiska marknader. För oss utgör tv hjärtat i det digitala hemmet för all möjlig interaktion över internet. Tv är också en drivkraft för framtida bredbandstillväxt.
Totalt antal tv-abonnemang nådde 867 000 2008. Vår satsning på iptv, eller digital-tv via bredband, ökade antalet abonnemang till 324 000 i Sverige, vår enskilt största marknad. Under 2008 lade vi ytterligare 17 kanaler till vårt redan omfattande utbud av kanaler och så kallade "on-demand"-tjänster, till exempel digital videobutik. Vår nyförsäljning kompenserade för mer än kundbortfallet på marknaden och efter en första avgiftsfri period valde 70 procent av våra svenska iptv-kunder att stanna kvar som betalande kunder.
Tv öppnar för en ny rad tjänster som användare är villiga att betala för, inklusive "video-on-demand", VoD, och "time-shift-tv", som möjliggör för tittarna att själva välja när de vill se ett program. Liksom
VoD, är "time-shift" en tjänst som ökar värdet för kunderna och driver tillväxt. Telias digitala videobutik i Sverige har blivit en stor succé.
För att möta framtidens efterfrågan på ökad räckvidd och kapacitet i bostäder och kontor liksom utomhus, prövar vi olika teknologier och lösningar för att erbjuda kunden en trådlös förlängning av den fasta anslutningen. Smart Bredband är en sådan lösning och erbjuds i Sverige. En intelligent låda kopplar ihop data-, ljud-, bild- och telefoniutrustning och gör att kunden enkelt kan använda sin anslutning till mer än att bara surfa. Smart Bredband gör att kunderna slipper krångliga installationer och trasslande sladdar. TeliaSonera var den första operatören i världen att erbjuda Smart Bredband 2007.
För våra företagskunder innebär nya kommunikationsverktyg också nya möjligheter, som videopresentationer och gemensam tillgång till dokument. Våra tjänster genererar fördelar som obegränsad tillgänglighet, lägre resekostnader och minskade koldioxidutsläpp. Användandet av virtuella mötestjänster accelererade under 2008 i takt med mer krävande ekonomiska villkor och en ökad medvetenhet om affärsresandets skadlighet för miljön.
TeliaSonera tillhandahåller en rad telekonferenstjänster, inklusive videokonferens-tjänster i samarbete med Tandberg, och TelePresence i samarbete med Cisco. TeliaSonera introducerade TelePresence redan 2007. Lösningen tillhör en ny generation virtuella mötestjänster och bygger på avancerad teknologi och utrustning som gör att mötesdeltagare som närvarar via en länk framstår som närvarande i samma rum.
För att företagskunder ska kunna använda sådana mötestjänster och tjänster som så kallad "unified communication", behöver de en leverantör som tillhandahåller säkra teleoperatörstjänster. Vår säkra infrastruktur för datakommunikation ger företag möjlighet att också tillhandahålla förstklassig kundtjänst via video och andra virtuella mötestjänster.
TeliaSonera har en stark ställning på den internationella carriermarknaden. TeliaSonera International Carrier förser kommunikationsbranschen med ip- och gränsöverskridande tjänster av hög kvalitet och är Europas ledande carrier med 43 000 kilometer nät och den snabbaste ip-tillväxten i Europa. Vi tillhandahåller direkta internetförbindelser via vårt globala ip-nät till 85 procent av alla Europas leverantörer av bredbandstjänster. TeliaSonera International Carrier nominerades till kategorin Best Wholesale Carrier och The Green Award vid World Communications Awards 2008. En avgörande faktor var genomgående hög kvalitet i näten.
Läs mer om Europas ledande internationella carrier på www.teliasoneraic.com.
TeliaSonera International Carrier försåg 2008 återigen Dreamhack med internetanslutningar via en 40-gigabitsanslutning. Dreamhackfestivalen i Sverige är världens största LAN-party.
Spel tillhör de ip-baserade tjänster som ingår i det digitala hemmet. TeliaSonera lanserade under 2008 en ny, unik tjänst, Telia Spelprenumeration, som gör att användarna inte längre behöver köpa sina datorspel utan enkelt kan ladda ned dem på sin dator från Telias spelportal och spela så mycket de vill till en fast månadsavgift. Tjänsten är inte begränsad till Telias kunder, vem som helst kan prenumerera.
Det är av avgörande betydelse för TeliaSonera att vi på ett framgångsrikt sätt hanterar migrationen från traditionella fasta tjänster till nya mobilitets- och ip-baserade tjänster, inklusive investeringar och kostnader. Detta gäller särskilt i Sverige. Övergången måste hanteras på ett kostnadseffektivt sätt eftersom TeliaSonera inte kan ha strukturellt högre kostnader än konkurrenterna. En av våra främsta prioriteringar är att öka effektiviteten i organisationen.
Vi fortsätter att modernisera våra bredbandsnät i tätbefolkade områden där vi ser en efterfrågan. I sådana områden i Sverige ökar vi tillgången till snabbt fiber i flerfamiljs-, enfamiljs- och företagsfastigheter och vi ökar kapaciteten i transportnätet. I Finland startade byggandet av ett optiskt fibernät redan 2007 i landets 15 största städer. Investeringarna inom affärsområde Bredbandstjänster i transport- och transmissionsnäten är nödvändiga också för att trådlöst internet ställer allt högre krav på ökad hastighet. Telekommunikation har bidragit till utvecklingen av nya tjänster i andra branscher, till exempel i bank- och flygsektorn. Genom våra fibernät kan vi hjälpa företagskunder att erbjuda sina kunder tjänster som är anslutna till hög bandbredd. Ett sådant exempel kan vara högupplöst video med möjlighet till interaktion.
Nordea, Nordens största bank, har valt TeliaSonera DataNet för snabb och säker datakommunikation mellan sina kontor och bankomater över hela Norden, utom Finland. Fiberanslutningar kommer att medge hög kapacitet och hastighet. Med DataNet som plattform kan Nordea bygga på med ip-baserade kommunikationstjänster, till exempel ip-telefoni och video samt integrering av kommunikationstjänster i it-system – så kallad "unified communication".
Samtidigt ersätter vi på glesbygden i Finland fasta telefoner med trådlösa tjänster. Vi kommer att säkerställa tjänsterna genom att migrera dem på ett säkert och kontrollerat sätt till mobilnätet. Ingen fast telefoni kommer att avvecklas förrän de nya tjänsterna fungerar fullt ut.
Vår viktigaste tillgång är vår stora kundbas och vi arbetar hårt för att förbättra servicen till våra kunder. TeliaSonera fick höjt kundbetyg på de flesta av marknaderna i Norden och Baltikum 2008, enligt EPSI. Vår bredbandsoperatör NextGenTel fick pris för bästa kundtjänst i Norge i konkurrens med företag i åtta branscher. För mer information om EPSI se avsnittet Ansvarsfullt företagande.
Se avsnittet Marknad och kunder för mer information om marknadsandelar, varumärken och reglering.
"Vårt mål är att utveckla vår affär genom att tillhandahålla ipbaserade kommunikations- och innehållstjänster med den bästa kundservicen och samtidigt ha konkurrenskraftiga kostnader. Vår stora kundbas är vår viktigaste tillgång och vi har mycket goda möjligheter att stärka våra positioner. Vår framgång bygger på att vi tillhandahåller hög kvalitet i tjänster och nät." Håkan Dahlström, chef för Bredbandstjänster
TeliaSonera har majoritetsägda operatörer med starka varumärken i åtta länder: Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien, samt Nepal och Kambodja till vilka vi expanderade 2008. Vi är minoritetsägare i MegaFon i Ryssland och Turkcell i Turkiet, inklusive Turkcells dotterbolag i Ukraina och Vitryssland. Vi har ett finansiellt innehav i en operatör i Afghanistan. En av våra främsta prioriteringar är att utveckla TeliaSoneras affär i Eurasien. Affärsområdet bidrar starkt till koncernens resultat och fokus framöver ligger på att bibehålla hög lönsamhet.
Med sina unga och stora befolkningar, låga mobilpenetration och växande ekonomier utgör länderna i denna del av världen en värdefull tillväxtmöjlighet. Här verkar vi i en av världens mest dynamiska regioner och vi har för avsikt att fortsätta att dra nytta av tillväxten och skapa värde för våra aktieägare. Vårt mål är att skapa ledande marknadspositioner genom organisk tillväxt och förvärv. Tillväxtpotentialen ligger i att öka kundbasen och
mobiltelefonianvändandet. Framöver förväntas också mobil data ta fart tillsammans med en växande efterfrågan på mobilt bredband. Vår framgång bygger på att vi tillhandahåller hög kvalitet i våra tjänster och nät.
På marknader med en sammanlagd folkmängd om mer än 380 miljoner människor, inklusive Ryssland och Turkiet, fortsatte TeliaSoneras majoritets- och minoritetsägda verksamheter sin starka utveckling 2008. Tillväxten i våra konsoliderade bolag drevs av stigande abonnemangssiffror, ökad trafik, ökat användande av telefoni och icke-rösttjänster, samt förvärv.
Under årens lopp har vi visat att vi kan skapa värde i denna region. Redan tidigt på 1990-talet, långt före samgåendet mellan Telia och Sonera 2002, var vi med och grundade några av de verksamheter i Eurasien som sedan bidragit starkt till TeliaSoneras goda resultat och avkastning till aktieägarna. Genom att kombinera lokal expertis med vår internationella erfarenhet utvecklar vi verksamheten till att bli den ledande teleoperatören i denna del av världen.
Vi expanderade till Nepal och Kambodja 2008 och tog därmed ytterligare ett viktigt steg i genomförandet av vår strategi att expandera till nya tillväxtmarknader. TeliasSonera förvärvade kontrollposter i Nepals näst största mobiloperatör Spice Nepal, som erbjuder tjänster under varumärket Mero Mobile, och i kambodjanska nyetablerade Applifone, som verkar under varumärket Star-Cell.
Nepal och Kambodja har en sammanlagd folkmängd om 43 miljoner invånare, växande ekonomier och låg mobilpenetration – 14 procent respektive 21 procent. Spice Nepal startade sin verksamhet 2005 och har en marknadsandel på cirka 41 procent. Applifone startade sin verksamhet i oktober 2007 och är den fjärde största mobiloperatören i Kambodja med en marknadsandel på cirka 4 procent.
De nya förvärven slutfördes i oktober 2008 och följde på våra framgångsrika investeringar i Uzbekistan och Tadzjikistan 2007. På dessa två marknader har vi tagit marknadsandelar i snabb takt trots hård konkurrens och blev under 2008 marknadsledare i Tadzjikistan.
Framväxten av en medelklass med stigande reallöner bidrar tillsammans med växande inhemsk konsumtion, högre direktinvesteringar från utlandet och regleringslättnader till utvecklingen på våra tillväxtmarknader. På flera av dem är export av naturresurser som olja och gas de största underliggande ekonomiska drivkrafterna. Telekommunikation utgör fortfarande en låg andel av bruttonationalprodukten och därför också en tillväxtmöjlighet. Det gör även den svaga infrastrukturen för fasta nät eftersom den ger utrymme för hög efterfrågan på mobiltjänster.
Intensiv konkurrens och regulatorisk inverkan pressar marginalerna och är tillsammans vår främsta utmaning. Samtidigt befinner sig världen i en period av finansiell oro och allvarlig ekonomisk nedgång och det är mycket svårt att förutspå hur länge detta kommer att pågå. Telekommunikation är en relativt icke-cyklisk bransch men kunderna i denna del av världen mycket priskänsliga. Genom vår inriktning på balanserad tillväxt har vi kunnat bibehålla en hög lönsamhet.
Vår framgång bygger på att vi tillhandahåller hög kvalitet i våra tjänster och nät. Stark tillväxt innebär också investeringsbehov. Vårt investeringsfokus inom affärsområde Eurasien är täckning, kapacitet, 3G-licenser och nät, och längre fram också utveckling av våra transmissions- och transportnät, för att tillmötesgå en ökande efterfrågan på mobil data och internet.
Mobilitetstjänster har ökat dramatiskt i popularitet tack vare större nättäckning, mer utvecklad internationell roaming, tillgång till mervärdestjänster och attraktiv prissättning. 3G-tjänster lanserades i Georgien 2007, följt av Moldavien 2008. Geocell och Moldcell erbjuder nu 3,5G som ger tillgång till tjänster som snabbt mobilt internet, videosamtal, och längre fram, mobil-tv. 3G-licenser har erhållits i Uzbekistan, Tadzjikistan, Nepal och Kambodja, och väntas i Azerbajdzjan under 2009.
Efterfrågan på internet förväntas öka och kommer att kräva inte bara investeringar i nät utan också rätt utrustning eftersom penetrationen av bärbara datorer fortfarande är låg, även om det redan finns en efterfrågan på USB-modem. Mobiltelefoner kommer att vara vägen till internet och framtiden för mobilt bredband ser lovande ut.
TeliaSonera erbjuder tjänster som kan bidra till ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster. Människor som aldrig har haft tillgång till telekommunikation får ökade möjligheter att komma i kontakt med andra och tillgå information.
Men att vara en god samhällsmedborgare betyder mer. Våra bolag bidrar till samhället de verkar i. TeliaSonera är en stor investerare i regionen och spelar en viktig roll som infrastrukturbyggare, arbetsgivare och skattebetalare. För att lyckas i regionen krävs att företaget är en del av den lokala samhällsstrukturen, har djup kunskap om och förmåga att hantera den lokala kulturen, och upprätthålla en noggrann intern kontroll.
God etik är en förutsättning för oss när vi leder våra verksamheter. God etik är utgångspunkten för våra beslut och vårt agerande. Goda etiska normer och kontinuerlig uppföljning av uppförande är vår väg för ansvarsfullt och uthålligt företagande. För mer information se avsnittet Ansvarsfullt företagande.
Politisk och ekonomisk risk skulle kunna vara en utmaning men TeliaSonera är väl rustat för att hantera sådan risk, vilken dessutom överträffas av möjligheterna i regionen. När vi expanderar till nya
snabbväxande och lönsamma marknader gör vi det i samarbete med starka lokala partners. Vi har en gedigen bolagsstyrning och riskhantering.
TeliaSonera äger direkt och indirekt 44 procent av MegaFon, Rysslands tredje största mobiloperatör, och 37 procent av Turkcell, den största operatören i Turkiet. Dessa tillgångar har genererat betydande värde åt våra aktieägare under många år genom kraftig försäljnings- och resultattillväxt. Vi strävar efter att kontrollera och därmed konsolidera våra minoritetsandelar i MegaFon och Turkcell eller, om detta skulle visa sig vara omöjligt, uppnå likviditet och kontroll, till exempel genom utdelningar, inflytande över verksamheternas ledning, styrelseposter eller börsnotering. För mer information se www.megafon.ru och www.turkcell.com.
Se avsnittet Marknad och kunder för mer information om marknadsandelar, varumärken och reglering.
"En av TeliaSoneras främsta prioriteringar är att växa i Eurasien. Vi utvecklar, i en av världens mest dynamiska regioner, en verksamhet som är under vår kontroll och som växer till en stark, solid och betydelsefull tillgång för TeliaSonera." Tero Kivisaari, chef för Eurasien
TeliaSonera är som ledande leverantör av telekommunikationstjänster en viktig del av den sociala och ekonomiska infrastrukturen på de marknader där vi verkar. Våra kommunikationstjänster driver tillväxt, konkurrenskraft och övergången till ett kunskapsbaserat samhälle. Våra tjänster hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.
TeliaSonera har förbundit sig att driva sina verksamheter ansvarsfullt och etiskt, med målsättningen att ta tillvara affärsmöjligheter och hantera risker.
Vi har identifierat följande fyra områden som de viktigaste i upprätthållandet av våra intressenters förtroende och säkerställandet av vår verksamhets framgång:
TeliaSoneras ståndpunkt är att tillgång till informations- och kommunikationsteknologi – oberoende av inkomst, ålder, kön eller geografi – bidrar starkt till ekonomisk och social utveckling liksom förbättrade möjligheter i livet för individen. Vi bidrar till att överbrygga den digitala klyftan på flera sätt; genom att utöka täckning, tillhandahålla tjänster som är enkla att använda och investera på tillväxtmarknader. Våra tjänster når människor på 20 marknader, inklusive intressebolag. Totalt antal abonnemang var 135 miljoner vid utgången av 2008 varav 109 miljoner i Eurasien, inklusive majoritets- och minoritetsägda verksamheter. Genom vår närvaro på tillväxtmarknader bidrar vi till att förbättra tillgången på informations- och kommunikationsteknologi i några av världens minst utvecklade länder.
Ökad oro för klimatförändringar driver på efterfrågan på tjänster som bidrar till hållbarhet. Vi hjälper till att minska klimatpåverkan genom att tillhandahålla nya kommunikationstjänster. Telefon-, internet- eller videomöten kan minska behovet att resa avsevärt, medan andra tjänster kan bidra till hållbarhet genom att optimera trafikflöden, elkonsumtion och logistik.
Vår framgång bygger på att vi tillhandahåller förstklassig service och hög kvalitet i våra nät, vilket vi också utpekat som två av våra sex fokusområden. Vi fortsätter att investera i uppgraderingar av våra nät och stärka vår övervakning och våra back-up system. Under 2008 introducerade vi den brett erkända metoden Six Sigma för att säkerställa hög kvalitet och kontinuerlig förbättring av våra verksamhetsprocesser. Vi inser också att utan rätt ledarskap och utan våra medarbetares rätta kundfokus kan vi inte förvänta oss att behålla det förtroende vi har uppnått.
TeliaSoneras etiska kod, i kombination med en gedigen intern kontroll, håller cheferna personligen ansvariga för att viktiga riktlinjer och processer efterlevs. Marknaderna i Eurasien utgör en utmärkt möjlighet till tillväxt men det finns också utmaningar och risker relaterade till regionen. För att ytterligare stärka kontrollmiljön låter vi cheferna regelbundet byta befattningar.
Utgångspunkten för ansvarsfullt företagande för TeliaSonera är att var och en av våra medarbetare förbinder sig till gott uppförande. Medarbetarnas åtagande att vårda vårt rykte och förbättra kundens upplevelse återfinns i vår vision om enkelhet, våra gemensamma värderingar och vår etiska kod.
Våra gemensamma värderingar vägleder våra medarbetare i det dagliga arbetet och beslutsfattandet. De är:
Den andra värderingen, Visa respekt, definierar TeliaSoneras relation med olika intressenter och utgör grunden för vårt sätt att se på Ansvarsfullt företagande.
Vi visar respekt genom att:
Inom TeliaSonera anser vi att ansvarsfullt företagande måste integreras i det dagliga arbetet för att det ska få effekt och vara trovärdigt. Vi strävar efter kontinuerlig förbättring, steg för steg.
Under 2008 påbörjade vi en översyn av policy och processer för ansvarsfullt företagande för att införa ett integrerat ramverk för alla majoritetsägda bolag, och integrera och anpassa arbetet med ansvarsfullt företagande till TeliaSoneras övergripande verksamhetsmål. Detta arbete fortsätter 2009.
Inom TeliaSonera har vi länge nått framgång genom etiskt och rättvist företagande. Gemensamma normer för uppträdande har definierats i den etiska kod som gäller alla medarbetare i majoritetsägda verksamheter liksom för våra entreprenörer, underleverantörer och tjänsteleverantörer. En särskild Etisk kod och Uppförandekod för verksamheterna i Eurasien fokuserar på utmaningar som finns framförallt på dessa marknader.
Viktiga punkter i dessa koder är:
TeliaSonera kräver hög nivå på ansvarfullt företagande hos våra leverantörer. 2008 införde vi koncernövergripande normer för leverantörskedjan rörande miljö, sociala och etiska frågor, inklusive mänskliga rättigheter. Kraven används både som ett redskap i valet av leverantörer och som grund för att aktivt och tillsammans med
dem stödja god sed för ansvarsfullt företagande. Vi förväntar oss att våra leverantörer uppvisar kontinuerlig förbättring.
Med ambitionen att förbättra upplevelsen för kunden införde vi under 2008 Six Sigma, en metod för att identifiera och avlägsna orsaker till fel och brister i processer.
Vi strävar efter att skydda våra kunder från illegalt nyttjande eller annat missbruk av våra nät, såsom barnpornografi. Vi tillhandahåller teknologi och information för att hjälpa våra kunder att skydda sig själva från e-mobbning och oönskat innehåll.
Några av våra initiativ:
För att mäta och jämföra vår prestation ur ett kundperspektiv använder vi European Performance Satisfaction Index, EPSI. Enligt resultaten från EPSI-mätningarna 2008 fick vi ökat kundbetyg för de flesta av våra verksamheter i Norden och Baltikum. Överlag var mobilkunder mer nöjda än bredbandskunder. Bäst betyg fick Omnitel i Litauen som med 79,3 poäng i det närmaste uppnådde nivån "utmärkt".
EPSI är en väletablerad metod för mätning av kundnöjdhet och lojalitet. Uppgifterna är offentliga, från tillförlitliga källor och statisktiskt säkerställd data. EPSIvärderingen är baserad på internationella undersökningar från studier i flera branscher under de senaste 15 åren med variationer marknader emellan.
Tillgång till kommunikationsteknologi uppmuntrar yttrandefriheten och öppenheten i annars slutna samhällen. Men teknologiska framsteg betyder också att människors personuppgifter processas och lagras mer frekvent än någonsin tidigare. Dessa förändringar skapar stora utmaningar för yttrandefrihet, skyddet av personlig integritet och dataskydd.
TeliaSonera följer de lagar om dataskydd som styr våra marknader och gör inom rimliga gränser allt för att hindra otillåtet tillträde till persondata. The Global Network Initiative – ett forum av flera intressenter som TeliaSonera till en början deltog i – antog under 2008 Principles on Protecting and Advancing Freedom of Expression and Privacy in Information and Communications Technologies. Principerna undertecknades av amerikanska Internetföretag. TeliaSonera och andra teleoperatörer undertecknade inte principerna men kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor individuellt och genom branschorganisationer.
Den direkta påverkan på miljön från TeliaSoneras verksamheter är begränsad i förhållande till det ekonomiska värdet genererat av våra tjänster. Vad som är viktigare är att genom att ersätta behovet att resa hjälper TeliaSoneras tjänster kunderna att minska sin egen negativa inverkan på miljön, inklusive utsläpp av växthusgaser.
| Corporate | |
|---|---|
| Responsibility | Prime |
| rated by | |
| oekom research |
TeliaSonera har erhållit "Prime" status av oekom reseach, ett av världens ledande värderingsinstitut för hållbara investeringar. TeliaSonera rankas bland världens bästa företag inom telekommunikation och kvalificerar sig därmed för investeringar ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Bland TeliaSoneras styrkor framhåller oekom våra åtgärder för att minska miljöpåverkan från affärsresande, både bland medarbetare och kunder, genom att vi befrämjar ett ökat användande av telemötestjänster. Åtgärder för att minimera elektromagnetism från mobiltelefoner och basstationer gavs betyget "utmärkt", eller A+. http://www.oekom-research.com/index_en.php
Ökad energieffektivitet och minskade CO2-utsläpp
Internt strävar vi efter att minska vår påverkan på miljön genom att kontinuerligt förbättra vår resursanvändning. Minskade koldioxidutsläpp är en prioritering för oss och vi uppnår detta genom en övergång till miljömärkt elektricitet, där detta är möjligt, för att minska utsläppen från vår energikonsumtion. I Sverige och Finland kommer till exempel 100 procent av elkonsumtionen från miljömärkt elektricitet.
Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen
För att fortsätta begränsa konsumtionen av fossila bränslen undersöker TeliaSonera möjligheten att använda bränslecellteknologi för reservenergi till basstationer. Testplatserna finns i Sverige och under 2008 ökade dessa från fyra till sex.
Den totala mängden koldioxidutsläpp från helägda verksamheter minskade 11 procent under 2008 i förhållande till antal abonnemang i samma verksamheter. Den största delen av nedgången är hänförlig till ökat användande av förnyelsebar energi och höjd energieffektivitet.
Inom TeliaSonera vill vi ta ledningen i utnyttjandet av telemöten som alternativ till fysiska möten och på så sätt minska behovet av att resa. Till exempel uppnådde TeliaSonera genom att ersätta resande med den virtuella mötestjänsten TelePresence i Sverige och Finland under 2008 tidsbesparingar motsvarande 40 månaders heltidsarbete, besparingar i resekostnader motsvarande 5,8 MSEK och i utsläpp 170 ton koldioxid.
TeliaSonera har strävat efter att vara pionjär inom klimatrapportering. Vår ambition uppmärksammades 2008 av Carbon Disclosure Project som utsåg TeliaSoneras klimatrapportering till den bästa i Sverige bland storbolag. För mer information om klimatrapportering se www.cdproject.net.
Systematisk hantering av miljö- och kvalitetsfrågor I Sverige har TeliaSonera haft certifierade miljöledningssystem sedan 1992. Ett integrerat ledningssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 infördes 2001. Verksamheten i Finland har varit certifierad enligt ISO 9001 sedan 2007. Certifieringsprogrammen syftar till att säkra ett systematiskt förhållningssätt till hanteringen av miljö- och kvalitetsfrågor i våra verksamheter.
Som en internationell teleoperatör med cirka 32 000 medarbetare är TeliaSonera starkt förbunden att utveckla medarbetarnas kompetens och ledarskap. För oss är det viktigt att arbeta gränsöverskridande och hitta internationella lösningar.
Mål- och resultatstyrning och kompetensutveckling TeliaSonera strävar efter att bli ett ännu mer affärsmässigt och kundorienterat företag och därför är det av största vikt att våra medarbetare besitter rätt kompetens. Kundmigreringen från traditionella tjänster för fast telefoni till nya mobilitets- och ipbaserade tjänster på våra mer utvecklade marknader, särskilt i Sverige och Finland, gör att detta behov ökar. Vi genomförde ett antal kompetensutvecklande aktiviteter 2008 med målet att ytterligare utveckla vår förmåga att möta våra affärsmål.
En modell för mål- och resultatstyrning, Performance Management, är under införande i TeliaSonera för att maximera prestation och resultat och på ett strukturerat sätt uppmuntra alla medarbetare att sträva mot samma mål. Modellen ska:
Modellen för mål- och resultatstyrning kommer att införas för TeliaSoneras 300 högsta chefer 2009 och avsikten är att införa den för samtliga medarbetare 2010.
För att tillgodose vårt behov av medarbetare som kan ta ansvar för att driva utveckling, genomför TeliaSonera koncernövergripande utbildningar:
TeliaSoneras Leadership Team genomför årligen ledar- och ersättarplanering, under ledning av koncernchefen. Denna planering svarar mot verksamhetens kortsiktiga såväl som långsiktiga behov av ledare och specialistkompetens.
Syftet med planeringen är att tillhandahålla en god överblick över befintlig ledarkompetens och ersättarplanering, säkerställa en framtida pool av talanger och följa upp aktiviteter för ersättarplanering i varje affärsområde och funktion.
Målet med ledar- och ersättarplaneringen är att säkerställa konstant fokus på att höja antalet potentiella kandidater som är redo att ta ett kliv uppåt och efterträda nuvarande chefer, och förbättra fördelningen av nationaliteter och mellan könen. Idag kommer
majoriteten av ledande befattningshavare från Sverige eller Finland. Detta är naturligt givet företagets historia och att huvudkontoret är placerat i Sverige, men i och med företagets geografiska expansion håller detta på att förändras.
I de majoritetsägda verksamheterna har andelen kvinnor ökat från 42 till 44 procent sedan samgåendet mellan Telia och Sonera i slutet av 2002. Samtidigt har antalet kvinnliga chefer ökat från 18 till 32 procent. Se även not 32 i koncernredovisningen.
Andelen kvinnor är högst i Kazakstan och Azerbajdzjan (båda 54 procent), men betydligt lägre i Norge och Kambodja (båda 32 procent).
Ett av TeliaSoneras sex fokusområden är att bli ett serviceföretag av världsklass. Nöjda och engagerade medarbetare är en viktig drivkraft bakom förbättrad service.
Medarbetarindex förbättrades 2008 och nådde den högsta nivån sedan mätningarna påbörjades 2004, enligt TeliaSoneras Employee Commitment Score, ECS. TeliaSoneras ambition är att nå index 67 år 2010.
Vi bevakar hur väl vi lyckas i vårt hållbarhetsarbete genom gedigna interna rapporteringssystem och presenterar våra resultat och våra framsteg årligen i en digital rapport om ansvarsfullt företagande, som finns på vår hemsida www.teliasonera.se. Vi utvidgar hållbarhetsrapporteringen gradvis till att täcka inte bara våra helägda verksamheter. Under 2008 började vi inkludera även majoritetsägda verksamheter.
Rapporteringen baseras på riktlinjer enligt The Global Reporting Initiative (www.globalreporting.org) och tillägg för telekomsektorn. Vi lägger också ut ett GRI-rapporteringsindex på vår hemsida.
TeliaSonera stöder följande internationella riktlinjer för ansvarsfullt företagande:
Trots oron på de globala finansmarknaderna och den snabba nedgången i världsekonomin redovisade TeliaSonera högre försäljning och resultat 2008, och ökade nettoomsättningen med 8 procent till 103,6 GSEK och nettoresultatet med 6 procent till 21,4 GSEK. Antalet abonnemang ökade 20 procent till 43 miljoner i de majoritetsägda verksamheterna och 16 procent till 91 miljoner i TeliaSoneras intressebolag.
EBITDA-marginalen före engångsposter bibehölls på nästan samma nivå som 2007 och uppgick till 31,8 procent. I absoluta tal ökade EBITDA med 6 procent till 33,0 GSEK.
Rörelseresultatet före engångsposter ökade med 9 procent till 30,0 GSEK beroende på högre EBITDA och ytterligare förbättrade resultat i intressebolagen. Verksamheterna i Eurasien ökade till mer än 45 procent av TeliaSoneras rörelseresultat (40 procent 2007).
Resultat per aktie ökade med 7 procent till 4,23 SEK.
TeliaSonera förändrade sin organisation den 1 januari 2008 då Integrererade företagstjänster upphörde som affärsområde och dess verksamheter började redovisas som del av Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt Övrig verksamhet.
I januari 2008 etablerade TeliaSonera ett separat helägt dotterbolag för nätinfrastruktur i Sverige, TeliaSonera Skanova Access AB, med syfte att höja effektiviteten och öka marknadens tilltro till Telia-Sonera som en leverantör av grossistprodukter.
I juni 2008 avvisade styrelsen ett icke-bindande indikativt bud från France Telecom om ett potentiellt förvärv av TeliaSonera. De största aktieägarna i TeliaSonera gav därefter beslutet sitt stöd.
I oktober 2008 fortsatte TeliaSonera sin expansion på tillväxtmarknaderna i Eurasien genom förvärv av operatörer i Nepal och Kambodja.
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie motsvarande totalt 8,1 GSEK.
| MSEK, | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| förutom uppgifter per aktie och marginaler | 2008 | 2007 | ring, % |
| Nettoomsättning | 103 585 | 96 344 | +8 |
| Rörelsekostnader (före av- och nedskrivningar) | -71 196 | -66 803 | +7 |
| Av- och nedskrivningar | -12 057 | -11 704 | +3 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | -780 | 621 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 9 096 | 7 697 | +18 |
| Rörelseresultat | 28 648 | 26 155 | +10 |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -2 237 | -904 | +147 |
| Resultat efter finansiella poster | 26 411 | 25 251 | +5 |
| Skatter | -4 969 | -4 953 | +0 |
| Nettoresultat | 21 442 | 20 298 | +6 |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 19 011 | 17 674 | +8 |
| Minoritetsandelar i dotterbolag | 2 431 | 2 624 | -7 |
| Resultat per aktie (SEK) | 4,23 | 3,94 | +7 |
| EBITDA före engångsposter¹, ² |
32 954 | 31 021 | +6 |
| Marginal (%) | 31,8 | 32,2 | |
| Rörelseresultat före engångsposter² | 30 041 | 27 478 | +9 |
| Marginal (%) | 29,0 | 28,5 |
¹ EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. TeliaSonera definierar EBITDA som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och samägda bolag.
² För detaljerad information om engångsposter se "Engångsposter".
Nettoomsättningen steg 7,5 procent till 103 585 MSEK (96 344 MSEK 2007). Organisk tillväxt i lokala valutor ökade till 3,9 procent (3,6). Den positiva nettoeffekten från förvärv och avyttringar var 1,5 procent och 2,1 procent från valutakursförändringar. Cirka hälften av koncernens organiska tillväxt i lokala valutor kom från Mobilitetstjänster, särskilt från Spanien, och hälften från Eurasien. Detta motverkades delvis av en organisk försäljningsminskning i lokala valutor inom Bredbandstjänster.
| MSEK | 2008 | 2007 | Föränd ring, MSEK |
Föränd ring, % |
Föränd ring, organiskt i lokal valuta, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 48 673 | 45 115 | +3 558 | +8 | +4 |
| Bredbandstjänster | 44 943 | 44 478 | +465 | +1 | -1 |
| Eurasien | 13 204 | 10 338 | +2 866 | +28 | +20 |
| Övrig verksamhet | 2 538 | 2 049 | +489 | +24 | +12 |
| Elimineringar av internförsäljning |
-5 773 | -5 636 | -137 | ||
| Koncernen | 103 585 | 96 344 | +7 241 | +8 | +4 |
Antalet abonnemang steg med 19,9 miljoner till 134,8 miljoner. Antalet abonnemang i de majoritetsägda verksamheterna steg till 43,4 miljoner och i intressebolagen till 91,4 miljoner.
Överlag ökade kostnaderna 7,9 procent 2008, ungefär i linje med ökningen i nettoomsättningen.
| Kostnader MSEK |
2008 | 2007 | Föränd ring, MSEK |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Varu- och tjänsteinköp | -16 102 | -17 271 | +1 169 | -7 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -16 663 | -14 998 | -1 665 | +11 |
| Övriga nätkostnader | -4 602 | -3 727 | -875 | +23 |
| Förändring i varulager | -56 | -81 | +25 | -31 |
| Personalkostnader | -15 056 | -13 477 | -1 579 | +12 |
| Marknadsföringskostnader | -7 423 | -6 941 | -482 | +7 |
| Övriga kostnader | -11 294 | -10 308 | -986 | +10 |
| Totalt före av- och nedskrivningar | -71 196 | -66 803 | -4 393 | +7 |
| Av- och nedskrivningar | -12 057 | -11 704 | -353 | +3 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader |
-780 | 621 | -1 401 | |
| Totalt | -84 033 | -77 886 | -6 147 | +8 |
Varu- och tjänsteinköp minskade 2008 främst beroende på minskat användande av underleverantörer inom Bredbandstjänster. Samtrafik- och roamingavgifter ökade främst beroende på ökade volymer i International Carrier inom Bredbandstjänster och ökade volymer i Eurasien. Övriga nätkostnader ökade i alla affärsområden på grund av ökade trafikvolymer.
Personalkostnader ökade 12 procent beroende på förvärv, löneökningar och valutaeffekter som inte fullt ut kompenserades av nedskärningar i antalet anställda särskilt i Sverige och Finland. Genomsnittligt antal anställda ökade 5 procent från 28 561 2007 till 30 037 2008.
Marknadsföringskostnader steg beroende på ökade subventioner och försäljningsprovisioner för att behålla och ta in kunder, särskilt i Mobilitetstjänster i Norge och Spanien, samt i Eurasien. Övriga kostnader ökade främst som ett resultat av ökade it-kostnader. Avoch nedskrivningar ökade främst beroende på tillväxt i Eurasien samt valutaeffekter. 2007 inkluderade beloppet nedskrivningar om 635 MSEK inom Bredbandstjänster, hänförliga till det fasta nätet i Finland och vissa produkt- och it-plattformar i Sverige.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto, var negativt 2008 främst på grund av avsättningar om cirka 1 630 MSEK för pågående omstruktureringsaktiviteter. Nettobeloppet för 2007 var positivt då vissa avsättningar för historiska samtrafikavgifter i Sverige återfördes (vilket påverkade rörelseresultatet positivt med 653 MSEK och samtrafikkostnader med 118 MSEK). Se not 9 till koncernredovisningen för mer information.
EBITDA före engångsposter ökade till 32 954 MSEK (31 021 MSEK 2007) på grund av ökad försäljning och kostnadseffektivitet inom Mobilitetstjänster och fortsatt hög tillväxt i Eurasien. EBITDAmarginalen var 31,8 procent (32,2). Marginalen ökade i Mobilitetstjänster trots negativa effekter från myndighetsinverkan. Marginalen minskade i Bredbandstjänster på grund av fortsatt förändring i produktmixen och återföring av samtrafikavsättningar i föregående års resultat som inte fullt ut kompenserades av besparingseffekter från effektiviseringar. Marginalen i Eurasien var något lägre på grund av investeringar i tillväxt på de nya marknaderna.
| EBITDA före engångsposter MSEK |
2008 | 2007 | Föränd ring, MSEK |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 14 399 | 13 084 | +1 315 | +10 |
| Bredbandstjänster | 11 922 | 12 821 | -899 | -7 |
| Eurasien | 6 553 | 5 255 | +1 298 | +25 |
| Övrig verksamhet | 116 | -161 | +277 | |
| Elimineringar | -36 | 22 | -58 | |
| Koncernen | 32 954 | 31 021 | +1 933 | +6 |
Rörelseresultatet före engångsposter ökade till 30 041 MSEK (27 478) på grund av högre EBITDA före engångsposter och högre resultat från intressebolagen i Ryssland och Turkiet. På grund av lönsam tillväxt både i Ryssland och Turkiet ökade resultatet från intressebolag med 18 procent till 9 096 MSEK trots att beloppet 2007 inkluderade en kapitalvinst om 631 MSEK inom "Övrig verksamhet" samt positiva poster av engångskaraktär om 240 MSEK i Ryssland.
| Rörelseresultat före engångsposter MSEK |
2008 | 2007 | Föränd ring, MSEK |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 9 926 | 8 751 | +1 175 | +13 |
| Bredbandstjänster | 6 684 | 7 515 | -831 | -11 |
| Eurasien | 13 731 | 10 883 | +2 848 | +26 |
| Övrig verksamhet | -300 | 264 | -564 | |
| Elimineringar | 0 | 65 | -65 | |
| Koncernen | 30 041 | 27 478 | +2 563 | +9 |
Finansiella poster uppgick till -2 237 MSEK (-904) varav -2 110 MSEK (-1 174) var hänförliga till räntenettot. Medan en högre nettoskuld väsentligt ökade räntekostnaderna påverkades finansiella poster positivt av en dröjsmålsränta av engångskaraktär om 290 MSEK, hänförlig till ett domstolsbeslut rörande historiska samtrafikavgifter i Sverige.
Skattekostnader uppgick till -4 969 MSEK (-4 953). Den effektiva skattesatsen minskade till 18,8 procent (19,6). Skattesatsen drogs ned av positiva poster av engångskaraktär både 2008 och 2007. En sänkning av svensk bolagsskatt från 28,0 procent till 26,3 procent den 1 januari 2009 resulterade i en omvärdering av uppskjutna skattefordringar och -skulder hänförliga till de svenska verksamheterna och en positiv post av engångskaraktär om cirka 400 MSEK 2008. Nya uppskjutna skattefordringar uppgående till cirka 650 MSEK redovisades 2008, hänförliga till Finland, Nederländerna och International Carrier (850 MSEK i nya uppskjutna skattefordringar 2007 främst i Finland).
Minoritetsandelar i dotterbolag var 2 431 MSEK (2 624) varav 1 705 MSEK (1 895) var hänförliga till de eurasiska verksamheterna och 692 MSEK (702) till de baltiska verksamheterna inom Bredbandstjänster och Mobilitetstjänster.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare ökade till 19 011 MSEK (17 674) och resultat per aktie till 4,23 SEK (3,94).
Räntabilitet på sysselsatt kapital var 17,3 procent (19,4) och räntabilitet på eget kapital 17,2 procent (18,6).
Mer information finns i koncernens resultaträkningar och relaterade noter till koncernredovisningen.
I följande tabell redovisas engångsposter för 2008 och 2007. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter" som analyserats ovan, men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och varje affärsområde.
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Inom EBITDA | -1 296 | -688 |
| Omstrukturering, kostnader för synergi implementering m m: |
||
| Mobilitetstjänster | -397 | -363 |
| Bredbandstjänster | -1 194 | -599 |
| Övrig verksamhet | 295 | 142 |
| Kapitalvinster: | ||
| Bredbandstjänster | – | 132 |
| Inom Av- och nedskrivningar | -97 | -635 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider: | ||
| Mobilitetstjänster | -3 | – |
| Bredbandstjänster | -94 | -635 |
| Inom Resultat från intressebolag och joint ventures |
– | – |
| Inom Finansieringskostnader och övriga finansiella poster, netto |
290 | – |
| Dröjsmålsräntor | 290 | – |
| Summa | -1 103 | -1 323 |
Pågående omstrukturerings- och rationaliseringsprogram ledde till avsevärda implementeringskostnader och reserveringar 2007 och 2008, främst hänförliga till verksamheterna i Sverige och Finland, och påverkar affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster. 2007 påverkades resultatet för Bredbandstjänster också av nedskrivningar hänförliga till det fasta nätet i Finland och vissa produktoch it-plattformar i Sverige.
För en detaljerad beskrivning av omstrukturerings- och rationaliseringsåtgärder se not 24 i koncernredovisningen.
Engångsposter för Övrig verksamhet har påverkats positivt av återföringar av reserveringar hänförliga till viss gammal internationell carrier-verksamhet under omstrukturering. Under 2008 återfördes en avsättning om 360 MSEK för förlustbringande hyres- och underhållskontrakt i Frankrike på grund av att nätet avyttrades. Under 2007 återfördes 155 MSEK av omstruktureringsavsättningarna då omstruktureringsaktiviteterna gick bättre än väntat.
Kapitalvinster under 2007 inkluderade en vinst om 132 MSEK från avyttringen av delar av TeliaSoneras internationella carrier-nät i Storbritannien. En intäkt 2008 i form av dröjsmålsränta om 290 MSEK från Tele2 var hänförlig till ett domstolsbeslut om historiska samtrafikavgifter i Sverige.
Intensifierade effektivitetsförbättringar är nödvändiga för att TeliaSonera ska kunna fortsätta att förändra produktmixen genom investeringar i mobilitets- och ip-baserade tjänster. Effektiviseringsåtgärder som implementeras i de svenska och finska verksamheterna under 2008 och 2009 förväntas totalt ge årliga bruttobesparingseffekter på cirka 5 GSEK jämfört med kostnadsbasen 2007.
Drygt hälften av dessa effektiviseringsåtgärder implementerades under 2008 och återstående hälft kommer att implementeras 2009. Effektiviseringsåtgärderna förväntas resultera i en minskning av antalet medarbetare med cirka 2 900, av vilka omkring två tredjedelar i Sverige och en tredjedel i Finland. Relaterade omstruktureringskostnader, rapporterade som engångsposter, beräknas till mindre än 3 GSEK, varav cirka 1,6 GSEK redovisades 2008.
Bruttobesparingseffekten för 2008 från pågående effektiviseringsåtgärder var cirka 2 GSEK, jämfört med kostnadsbasen 2007.
Vid utgången av 2008 hade 270 medarbetare antagit erbjudandet om avtalspension och överenskommelse har nåtts med 1 064 medarbetare om att de flyttas till omställningsenheten i Sverige respektive kompetenspoolen i Finland. I januari 2009 varslade TeliaSonera om
ytterligare neddragningar (se "Viktiga händelser efter årets slut 2008").
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas öka 2009 jämfört med 2008. Valutakursförändringar kan i ökad utsträckning komma att påverka redovisade belopp i svenska kronor.
TeliaSonera kommer att fortsätta att investera i framtida tillväxt och kvalitet i nät och tjänster, fastän strävan är att hålla den påverkbara kostnadsmassan för 2009 oförändrad jämfört med 2008 års 33,8 GSEK. Ambitionen för 2009 är att bibehålla 2008 års EBITDAmarginalnivå, före engångsposter.
CAPEX kommer att drivas av fortsatta investeringar i bredbandsoch mobilkapacitet och av nätutbyggnad i förvärvade verksamheter. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas vara något lägre 2009 än 2008.
För 2008 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 1,80 SEK (1,80 SEK för 2007) per aktie, totalt 8,1 GSEK, eller 43 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska bolagets kapitalstruktur baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+ från Standard & Poor's) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
Styrelsen föreslår ingen extrautdelning för 2008 till årsstämman. För 2007 återfördes utöver ordinarie utdelning 2,20 SEK per aktie, motsvarande totalt 9,9 GSEK, till aktieägarna i form av extrautdelning.
Styrelsen har gjort ett övervägande enligt kapitel 18 paragraf 4 i svenska aktiebolagslagen att bedöma huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten för årsstämman.
Se även "Förslag till vinstdisposition".
TeliaSonera förändrade sin organisation den 1 januari 2008 då Integrerade företagstjänster upphörde som affärsområde. Dess verksamheter redovisas som del av Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Övrig verksamhet sedan dess.
Mobilmarknaderna fortsatte att uppvisa volymtillväxt med stor efterfrågan på mobilutrustning inklusive mobilt bredband och Apple iPhone 3G. Hård konkurrens och regulatorisk inverkan fortsatte att pressa priserna på alla marknader. Ett ökat behov av högre näthastigheter, som krävs för mobildatatjänster, styrde branschens investeringar.
| MSEK, förutom marginaler, operativ | Föränd ring, |
||
|---|---|---|---|
| information och förändringar | 2008 | 2007 | % |
| Nettoomsättning | 48 673 | 45 115 | +8 |
| EBITDA före engångsposter | 14 399 | 13 084 | +10 |
| Marginal (%) | 29,6 | 29,0 | |
| Rörelseresultat | 9 526 | 8 386 | +14 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 9 926 | 8 751 | +13 |
| CAPEX | 4 467 | 4 168 | +7 |
| Trafikminuter per abonnemang och månad | 195 | 190 | +3 |
| ARPU, totalt (SEK) | 223 | 230 | -3 |
| Churn, totalt (%) | 27 | 28 | |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | 15 900 | 14 501 | +10 |
| Anställda, periodens utgång | 8 339 | 8 052 | +4 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen ökade 7,9 procent till 48 673 MSEK (45 115). Organisk tillväxt i lokala valutor var 4,4 procent varav två tredjedelar kom från Spanien. Den positiva effekten från valutakursförändringar var 2,4 procent. Försäljningsökningen drevs av generell abonnemangstillväxt och ökat användande av mobilt bredband, data och telefoni. Myndighetsinverkan på samtrafik och roaming uppvägdes av ökad försäljning på flertalet marknader.
I lokala valutor kom försäljningstillväxten främst från en kraftig abonnemangstillväxt i Spanien samt fortsatt ökat användande och abonnemangstillväxt i Sverige. En framgångsrik överföring av kunder hos Call me (tidigare debitel) och en förbättrad produktmix i Danmark, samt konsolideringen av ComHouse i Norge lyfte också omsättningen. Konjunkturförsvagning påverkade försäljningen i Lettland och Estland. Nedgången i dessa länder berodde dock främst på lägre priser och i Estland på en sänkning av samtrafikavgifterna.
Under året sänktes samtrafikavgifter som TeliaSonera erhåller från andra mobiloperatörer med 22 procent i Sverige och med 14 procent i Norge och Danmark. I Finland sänktes avgifterna med 23 procent den 1 januari 2008 och med ytterligare 4 procent den 1 januari 2009.
I Norge ger sänkningen av samtrafikavgifter och prissymmetrin med Telenor, från och med den 1 juli 2008, samt effekten av förlusten av ett nationellt roamingavtal med Network Norway en sammanlagd årlig negativ effekt om cirka 600 MSEK på omsättningen från och med fjärde kvartalet 2008.
EBITDA före engångsposter steg till 14 399 MSEK (13 084) och marginalen till 29,6 procent (29,0). EBITDA-ökningen kom främst från högre nettoomsättning och kostnadseffektivitet. Ändrade samtrafikavgifter på de nordiska och baltiska marknaderna påverkade EBITDA negativt med netto cirka 630 MSEK.
I Sverige steg EBITDA till 4 949 MSEK (4 827). EBITDA 2007 påverkades positivt av återföringar av reserveringar om 325 MSEK hänförliga till historiska samtrafikavgifter.
I Danmark steg EBITDA till 1 374 MSEK (841). Marginalen i Danmark steg främst som ett resultat av förbättrad produktmix och framgångsrik överföring av kunder hos Call me. EBITDA 2007 inkluderade negativa poster av engångskaraktär om 160 MSEK hänförliga till justeringar i balansräkningen.
I Litauen och Lettland uppvägdes prispressen inte fullt ut av lägre kostnader. I Estland steg dock marginalen till 38,1 procent (34,9)
beroende på lägre kostnader för samtrafik och roaming samt lägre försäljning av utrustning med låga marginaler.
EBITDA-förlusten i Spanien minskade till -1 269 MSEK (-1 443) trots en kostnad av engångskaraktär om 100 MSEK i tredje kvartalet 2008, hänförlig till uppsägningen av tidigare avtal om nationell roaming. Verksamheten i Spanien är föremål för översyn och olika vägar framåt övervägs.
CAPEX ökade till 4 467 MSEK (4 168) främst beroende på en engångsbetalning om 563 MSEK för 2,6 GHz-licensen i Sverige i andra kvartalet. I CAPEX ingick i övrigt fortsatta investeringar i nättäckning och kapacitet, bland annat uppgraderingar för mobilt bredband. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 9,2 procent (9,2).
| MSEK, förutom marginaler och | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| förändringar | 2008 | 2007 | ring,% |
| Nettoomsättning | 48 673 | 45 115 | +8 |
| varav Sverige | 13 334 | 12 905 | +3 |
| varav Finland | 9 917 | 9 786 | +1 |
| varav Norge | 9 433 | 9 001 | +5 |
| varav Danmark | 6 845 | 6 138 | +12 |
| varav Litauen | 2 722 | 2 484 | +10 |
| varav Lettland | 2 635 | 2 654 | -1 |
| varav Estland | 2 262 | 2 305 | -2 |
| varav Spanien | 2 050 | 589 | +248 |
| EBITDA före engångsposter | 14 399 | 13 084 | +10 |
| Marginal (%), totalt | 29,6 | 29,0 | |
| Marginal (%), Sverige | 37,1 | 37,4 | |
| Marginal (%), Finland | 31,0 | 29,4 | |
| Marginal (%), Norge | 35,3 | 34,1 | |
| Marginal (%), Danmark | 20,1 | 13,7 | |
| Marginal (%), Litauen | 34,6 | 36,8 | |
| Marginal (%), Lettland | 43,0 | 45,2 | |
| Marginal (%), Estland | 38,1 | 34,9 | |
| Marginal (%), Spanien | neg | neg |
Priserosionen är påtaglig på alla marknader och migrationen från traditionella fasttelefoni-tjänster fortsätter. Penetrationstillväxten i DSL påverkades av marknadsmättning, konkurrens och kampanjer för mobilt bredband. Investeringar görs i stam- och transmissionsnäten för att tillgodose kraven från tjänster som iptv och bredband på ökad bandbredd.
| MSEK, förutom marginaler, operativ | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| information och förändringar | 2008 | 2007 | ring,% |
| Nettoomsättning | 44 943 | 44 478 | +1 |
| EBITDA före engångsposter | 11 922 | 12 821 | -7 |
| Marginal (%) | 26,5 | 28,8 | |
| Rörelseresultat | 5 396 | 6 413 | -16 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 6 684 | 7 515 | -11 |
| CAPEX | 5 934 | 5 722 | +4 |
| ARPU, bredband (SEK) | 274 | 270 | +1 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | |||
| Bredband | 2 434 | 2 326 | +5 |
| Fast telefoni | 5 806 | 6 218 | -7 |
| Intressebolag, totalt | 777 | 757 | +3 |
| Anställda, periodens utgång | 16 171 | 17 294 | -6 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen ökade 1,0 procent till 44 943 MSEK (44 478). Nedgången i organisk försäljning var 0,8 procent i lokala valutor. Den positiva effekten från valutakursförändringar var 1,5 procent. I redovisad valuta ökade försäljningen på alla marknader utom Sverige. Den positiva utvecklingen i den internationella carrier-verksamheten inom Grossistverksamheten och förvärvet av DLG-Tele i Danmark bidrog till den ökade omsättningen.
EBITDA före engångsposter minskade till 11 922 MSEK (12 821) och marginalen till 26,5 procent (28,8). Kostnadseffektiviseringsåtgärder uppvägde inte effekterna av en förändrad intäktsmix. EBITDA 2007 påverkades positivt av poster av engångskaraktär om cirka 200 MSEK netto. Förändringen i intäktsmix påverkade marginalen negativt, då produkter från international carrier och ip-baserade tjänster, inklusive tv, ersätter traditionell fast telefoni. Jämfört med traditionell fast telefoni har dessa tjänster lägre marginaler och ARPU.
2007 påverkades EBITDA positivt av återföringar av avsättningar om 446 MSEK hänförliga till historiska samtrafikavgifter och negativt av stormrelaterade kostnader om 130 MSEK, båda i Sverige, samt även negativt av en avsättning om 120 MSEK för ändrad LLUB-prissättning inom Grossistverksamheten.
CAPEX uppgick till 5 934 MSEK (5 722) med fortsatta investeringar i bredbandsplattformar och gemensam infrastruktur, inklusive transport- och transmissionsnät. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen uppgick till 13,2 procent (12,9).
| MSEK, förutom marginaler och | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| förändringar | 2008 | 2007 | ring, % |
| Nettoomsättning | 44 943 | 44 478 | +1 |
| varav Sverige | 19 536 | 20 343 | -4 |
| varav Finland | 7 736 | 7 598 | +2 |
| varav Norge | 913 | 891 | +2 |
| varav Danmark | 2 352 | 1 998 | +18 |
| varav Litauen | 2 302 | 2 124 | +8 |
| varav Estland | 2 163 | 1 926 | +12 |
| varav Grossistverksamhet | 11 302 | 10 495 | +8 |
| EBITDA före engångsposter | 11 922 | 12 821 | -7 |
| Marginal (%), totalt | 26,5 | 28,8 | |
| Marginal (%), Sverige | 27,6 | 31,1 | |
| Marginal (%), Finland | 21,7 | 23,4 | |
| Marginal (%), Norge | 20,0 | 22,1 | |
| Marginal (%), Danmark | 4,4 | 12,1 | |
| Marginal (%), Litauen | 42,7 | 43,9 | |
| Marginal (%), Estland | 26,7 | 24,4 | |
| Marginal (%), Grossistverksamhet | 26,7 | 27,5 |
Affärsområdet fortsatte att uppvisa god volymtillväxt. Myndighetsinverkan, högre penetration och ökad konkurrens satte press på priser och marginaler i regionen. Framåt sett försämras visibiliteten av det rådande osäkra ekonomiska läget. Valutakursförändringar kan också komma att få en negativ effekt på intäkter och marginaler.
TeliaSonera är fortsatt marknadsledare i Kazakstan och Azerbajdzjan, och stärkte sin ställning och blev marknadsledare även i Tadzjikistan och Georgien samt bibehöll sina positioner på övriga marknader.
I oktober 2008 fortsatte TeliaSonera sin expansion på de växande mobilmarknaderna i Eurasien genom att förvärva operatörer i Nepal och Kambodja.
| MSEK, förutom marginaler, operativ | Föränd | ||
|---|---|---|---|
| information och förändringar | 2008 | 2007 | ring,% |
| Nettoomsättning | 13 204 | 10 338 | +28 |
| EBITDA före engångsposter | 6 553 | 5 255 | +25 |
| Marginal (%) | 49,6 | 50,8 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Ryssland | 5 070 | 4 181 | +21 |
| Turkiet | 3 991 | 2 725 | +46 |
| Rörelseresultat | 13 731 | 10 883 | +26 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 13 731 | 10 883 | +26 |
| CAPEX | 4 595 | 3 114 | +48 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | |||
| Dotterbolag | 18 416 | 12 147 | +52 |
| Intressebolag | 90 558 | 78 056 | +16 |
| Anställda, periodens utgång | 4 780 | 3 862 | +24 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen steg 27,7 procent till 13 204 MSEK (10 338) med försäljningstillväxt på alla marknader. Organisk tillväxt i lokala valutor var 20,3 procent, varav hälften från Kazakstan och en fjärdedel från Azerbajdzjan. Förvärven i Uzbekistan och Tadzjikistan, konsoliderade från och med den 1 juli 2007, samt i Nepal och Kambodja, konsoliderade från och med den 1 oktober 2008, påverkade nettoomsättningen positivt med 5,1 procent. Den positiva effekten från valutakursförändringar var 2,3 procent.
EBITDA före engångsposter ökade 25 procent till 6 553 MSEK (5 255) som ett resultat av ökad nettoomsättning. Marginalen minskade till 49,6 procent (50,8) på grund av lägre genomsnittlig intäkt per minut, och högre kostnader hänförliga till nät, försäljning och marknadsföring. Inflation bidrog också till högre kostnader särskilt för löner, hyror och energi.
CAPEX ökade till 4 595 MSEK (3 114) beroende på investeringar i utökad kapacitet, täckning och kvalitet i näten, särskilt i Uzbekistan och Tadzjikistan. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 34,8 procent (30,1).
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom förändringar | 2008 | 2007 | ring,% |
| Nettoomsättning | 13 204 | 10 338 | +28 |
| varav Kazakstan | 6 673 | 5 582 | +20 |
| varav Azerbajdzjan | 3 563 | 2 958 | +20 |
| varav Uzbekistan | 496 | 139 | +257 |
| varav Tadzjikistan | 516 | 184 | +180 |
| varav Georgien | 1 393 | 1 123 | +24 |
| varav Moldavien | 420 | 365 | +15 |
| varav Nepal | 158 | – | |
| varav Kambodja | 10 | – |
MegaFon (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 43,8 procent) i Ryssland fortsatte att uppvisa en stark utveckling och ökade sin abonnemangsbas med 7,9 miljoner till 43,6 miljoner. MegaFon ökade sin marknadsandel räknat i abonnemang från 20 till 23 procent. Volym- och intäktstillväxt på den ryska mobilmarknaden var fortsatt stark.
TeliaSoneras resultat från Ryssland steg till 5 070 MSEK (4 181) beroende på fortsatt stark försäljnings- och resultattillväxt i MegaFon. Resultatet 2007 påverkades positivt med 240 MSEK i form av en vinst från Telecominvests avyttring av Petersburg Transit Telecom och en delåterföring av nedskrivningar av gammal utrustning i MegaFon. Den ryska rubeln var i genomsnitt stabil mot den svenska kronan.
Turkcell (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 37,3 procent, redovisat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet ökade sin abonnemangsbas med 1,5 miljoner till 36,3 MSEK som ett resultat av attraktiv prissättning, ökad effektivitet i försäljningskanalerna, incitament för återförsäljare och fortsatt positiv effekt av pågående kampanjer. I
Ukraina steg antalet abonnemang med 3,1 miljoner till 10,7 miljoner. TeliaSoneras resultat från Turkiet steg till 3 991 MSEK (2 725).
Den turkiska liran var i genomsnitt stabil mot den svenska kronan. Turkcell återförde cirka 649 MTRY (2,9 GSEK) i utdelning till sina aktieägare 2008, motsvarande 50 procent av till förfogande stående vinstmedel för räkenskapsåret 2007. TeliaSoneras andel uppgick till
cirka 1,1 GSEK (1,0). Turkcell offentliggjorde i augusti 2008 förvärvet av 80 procent av aktierna i BeST, Vitrysslands tredje största mobiloperatör (numera verksam under varumärket Life).
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom förändringar | 2008 | 2007 | ring, % |
| Nettoomsättning | 2 538 | 2 049 | +24 |
| EBITDA före engångsposter | 116 | -161 | |
| Resultat från intressebolag | 6 | 740 | |
| Rörelseresultat | -5 | 406 | |
| Rörelseresultat före engångsposter | -300 | 264 | |
| CAPEX | 795 | 527 | +51 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen i Övrig verksamhet ökade främst beroende på Other Business Services konsolidering av Avansys och en god utveckling i TeliaSonera Holding.
2007 påverkades resultatet från intressebolag (och rörelseresultatet) positivt av en kapitalvinst om 631 MSEK från intressebolaget Telefos avyttring av Eltel.
| Föränd ring, |
Föränd ring, |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | MSEK | % |
| Tillgångar | ||||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar |
100 968 | 83 909 +17 059 | +20 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 61 946 | 52 602 | +9 344 | +18 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar |
62 265 | 48 633 +13 632 | +28 | |
| Summa anläggningstillgångar | 225 179 185 144 +40 035 | +22 | ||
| Omsättningstillgångar (utom likvida medel) |
27 254 | 23 750 | +3 504 | +15 |
| Likvida medel | 11 826 | 7 802 | +4 024 | +52 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 080 | 31 552 | +7 528 | +24 |
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning |
27 | 6 | +21 | +350 |
| Summa tillgångar | 264 286 216 702 +47 584 | +22 | ||
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital | 130 387 117 274 +13 113 | +11 | ||
| Minoritetsandelar | 11 061 | 9 783 | +1 278 | +13 |
| Summa eget kapital | 141 448 127 057 +14 391 | +11 | ||
| Långfristiga lån | 54 178 | 41 030 +13 148 | +32 | |
| Övriga långfristiga skulder | 27 159 | 19 114 | +8 045 | +42 |
| Summa långfristiga skulder | 81 337 | 60 144 +21 193 | +35 | |
| Kortfristiga lån | 11 621 | 2 549 | +9 072 | +356 |
| Övriga kortfristiga skulder | 29 880 | 26 952 | +2 928 | +11 |
| Summa kortfristiga skulder | 41 501 | 29 501 +12 000 | +41 | |
| Summa eget kapital och skulder | 264 286 216 702 +47 584 | +22 |
Överlag steg posterna i balansräkningen under 2008 på grund av försvagningen av den svenska kronan mot de flesta andra valutor då icke-svenska dotterbolag omvandlades till svenska kronor till högre växelkurser. Närmare hälften av ökningen i balansomslutningen berodde på valutakursförändringar.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar ökade 2008 främst beroende på förvärv av verksamheter i Nepal och Kambodja (4,4 GSEK), utställande av en minoritetssäljoption i Azertel (3,6 GSEK), och på grund av valutaeffekter (8,3 GSEK).
Materiella tillgångar ökade genom kapitalutgifter (CAPEX) och förvärv samt på grund av positiva valutakursförändringar om 4,8 GSEK, vilka delvis motverkades av avskrivningar.
Intressebolagens och joint ventures redovisade värde ökade på grund av inkomster från dessa bolag (9,1 GSEK) och motverkades delvis av erhållna utdelningar från intressebolag, främst Turkcell (1,4 GSEK) och av negativa valutakursförändringar (1,5 GSEK).
Både uppskjutna skattefordringar och -skulder ökade på grund av valutaeffekter. Därutöver minskades uppskjutna skattefordringar av utnyttjande av skattefordringar, vilket delvis motverkades av nya redovisade fordringar om 650 MSEK. Uppskjutna skatteskulder i Sverige drogs delvis ned på grund av förändringen i den svenska skattesatsen. Netto uppskjutna skattefordringar minskade till 1,9 GSEK (2,4).
Övriga anläggningstillgångar ökade främst beroende på ökat positivt resultat från ränteswappar och valutaränteswappar som säkringar (3,8 GSEK), långfristiga fordringar bokade i samband med privatiseringen av Azercell (0,8 GSEK) samt valutaeffekter.
Netto rörelsekapital (varulager och ej räntebärande fordringar, minus ej räntebärande skulder) förblev negativt om -4,1 GSEK (-4,3 GSEK 2007). Uppgångar på grund av försäljningstillväxt och förvärv motverkades av nedgångar på grund av ökade rörelsekostnader och tidseffekter.
Eget kapital ökade till 130,4 GSEK beroende på nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare om 19,0 GSEK och positiva valutakursförändringar om 12,4 GSEK. Betalning av utdelningar om 18,0 GSEK till aktieägare i april 2008 motverkade delvis. Soliditeten, justerad för föreslagna utdelningar, var stabil på 50,5 procent (50,3). Mer information finns i Förändringar i koncernens eget kapital.
Nettolåneskulden ökade från 34,2 GSEK till 48,6 GSEK på grund av utdelningsbetalningar, kontant betalning för förvärv samt valutaeffekter, som endast delvis kompenserades av fritt kassaflöde. Skuldsättningsgraden ökade till 36,5 procent (31,3).
Övriga långfristiga skulder ökade främst beroende på en ökning i uppskjutna skatteskulder (1,7 GSEK), en skuld redovisad för en säljoption utställd till den störste minoritetsägaren i Azertel (5,0 GSEK), samt valutakursförändringar (1,6 GSEK).
Mer information finns i koncernens balansräkningar och relaterade noter till koncernredovisningen.
| Föränd ring, |
Föränd ring, |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | MSEK | % |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 086 | 26 529 | +557 | +2 |
| Betald CAPEX | -15 758 | -13 525 | -2 233 | +17 |
| Fritt kassaflöde | 11 328 | 13 004 | -1 676 | -13 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet |
-3 876 | -2 180 | -1 696 | +78 |
| Kassaflöde före finansierings verksamhet |
7 452 | 10 824 | -3 372 | -31 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
-4 359 | -14 726 | +10 367 | -70 |
| Likvida medel vid årets början | 7 802 | 11 603 | -3 801 | -33 |
| Årets kassaflöde | 3 093 | -3 902 | +6 995 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 931 | 101 | +830 | |
| Likvida medel vid årets slut | 11 826 | 7 802 | +4 024 | +52 |
Kassaflöde från löpande verksamhet ökade något 2008. Kassaflödet påverkades positivt av högre EBITDA och lägre kontantbetalningar av skatter, och negativt av högre finansieringskostnader och lägre utdelningar från intressebolag. Kassaflöde från löpande verksamhet 2007 inkluderade engångsutdelningar om cirka 1,4 GSEK från intressebolagen Telefos och Overseas Telecom.
Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar (betald CAPEX) ökade avsevärt 2008. Som en följd därav minskade fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) med 13 procent 2008.
Ökningen av betald CAPEX till 15,8 GSEK (13,5 GSEK 2007) och ökningen av CAPEX som andel av nettoomsättningen till 15,2 procent (14,0) berodde främst på förvärvet av en 4G-licens i Sverige inom Mobilitetstjänster, ökade investeringar i nätkapacitet för att stödja ökad mobiltrafik i transitnäten inom Bredbandstjänster samt investeringar i kapacitet, täckning och högre servicekvalitet i Eurasien, särskilt i Uzbekistan.
Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet består av förvärv, avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar, samt gottgörelser från eller extra tillskott till pensionsfonder. Betalningar för förvärv av aktier, andelar och verksamhet var 4,1 GSEK (4,6), och nettoutflödet för lämnade lån var 0,2 GSEK (2007 nettoinflöde om 1,1 GSEK genom återbetalningar). I 2007 års kassaflöde från övrig investeringsverksamhet ingick en gottgörelse om 0,5 MSEK från TeliaSoneras svenska pensionsstiftelse.
Kassautflödet från finansieringsverksamheten minskade 2008, främst beroende på lägre återföring av kapital till aktieägare än 2007. Betalda utdelningar till moderbolagets aktieägare uppgick till 18,0 GSEK (28,3) och till minoritetsägare till 1,9 GSEK (1,4). Nytillkommen nettoupplåning var 15,5 GSEK (15,0).
Mer information finns i koncernens kassaflödesanalyser och relaterade noter till koncernredovisningen.
Under 2008 har TeliaSonera genomfört ett antal förvärv och avyttringar.
TeliaSonera bedömer att dess bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. TeliaSoneras likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 12,9 GSEK vid utgången av året (8,9 GSEK vid utgången av 2007). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade och bekräftade bankkreditlöften till 14,1 GSEK vid årets slut (12,6).
TeliaSoneras kreditbetyg var oförändrade 2008. Moody's Investors Services kreditbetyg är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning med stabila utsikter. TeliaSoneras betyg hos Standard & Poor's Ratings Services är A- för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning, också med stabila utsikter.
TeliaSonera har som utgångspunkt att koncernens externa lånefinansiering ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. Den huvudsakliga externa upplåningen beskrivs i not 22 till koncernredovisningen.
TeliaSoneras huvudfokus för forskning och utveckling (FoU) är att stödja framtida lönsam tillväxt genom utveckling av säkra, innovativa och användarvänliga tjänster baserade på öppen standard, integration av tredjepartslösningar och samarbete med externa innovationsgrupper. Viktigast input till FoU-processen är rådande och prognostiserad efterfrågan. Slutanvändare engageras obligatoriskt proaktivt i alla delar av FoU för att minska risker och tillförsäkra att tjänsterna är lätta att använda.
Exempel på viktiga framväxande områden är Mobile Wallet (biljetter, betalningar och id i mobilen), Mobil 2.0 innehållstjänster, Rich Communication Services (RCS), trådlöst kontor, interaktiv och personaliserad iptv samt tjänster för det så kallade smarta hemmet. Fokus är på kostnadseffektiva teknolologier för högkvalitativa nät och tjänster. Ett högprioriterat område under 2008 var utvecklingen av nästa fas av marknaden för mobilt bredband och tillhörande förberedelser för utrullning av 4G/LTE (Long Term Evolution).
Den 31 december 2008 hade TeliaSonera cirka 540 "patentfamiljer" och cirka 2 100 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten.
TeliaSoneras FoU-utgifter uppgick 2008 till 1 178 MSEK (1 731 MSEK 2007).
Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter kommer främst från energiförbrukning, resor, transporter och materialförbrukning. Under 2008 inkluderade TeliaSonera miljö som en grundläggande aspekt för verksamhetens utveckling och investerade i teknologi för ökad energieffektivitet, samt minskat resande och materialbehov. Ny teknologi har reducerat behovet av serverutrymme liksom behovet av mer än en dator och telefon per anställd, och pappersfakturor har ersatts med e-fakturor. Därutöver har nya teletjänster lett till ökad flexibilitet i arbetet.
TeliaSonera i Sverige driver inga verksamheter som kräver miljötillstånd från myndigheter enligt svensk miljölagstiftning, kapitel 9.
Moderbolaget TeliaSonera AB med säte i Stockholm består av koncernens svenska verksamheter för utveckling och drift av fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband. I moderbolaget ingår även koncernledningsfunktioner, vissa koncerngemensamma verksamheter samt koncernens internbanksverksamhet. Per den 1 januari 2008 överfördes viss verksamhet till det nya helägda dotterbolaget för telekom-infrastuktur, TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova Access).
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.
Nettoomsättningen under året minskade till 16 132 MSEK (17 809 MSEK 2007), till följd av migrering till mobila tjänster och ipbaserade tjänster med en lägre prisnivå samt på grund av verksamhetsöverföringen till Skanova Access. Till dotterbolag fakturerades 12 644 MSEK (12 811). Rörelseresultatet ökade kraftigt genom kapitalvinster på tillgångar överförda till Skanova Access och uppgick till 21 697 MSEK (6 304). Under 2007 påverkades resultat efter finansiella poster positivt genom utdelningar från dotterbolag. Nettoresultatet uppgick till 30 306 MSEK (20 001).
Balansomslutningen ökade till 211 098 MSEK (182 436). Eget kapital ökade till 75 017 MSEK (63 013) och balanserade vinstmedel till 58 790 MSEK (44 848) då det starka resultatet mer än kompenserade för utbetalningen av ordinarie och extra utdelning om 17 962 MSEK under 2008.
Fritt kassaflöde var negativt med 3 370 MSEK (positivt med 20 668) och kassaflöde före finansieringsverksamhet var 4 011 MSEK (7 916). Nettolåneskulden ökade till 112 435 MSEK (87 647). Likvida medel uppgick till 6 202 MSEK (2 790) vid årets slut.
Soliditeten (inklusive eget kapital-delen av obeskattade reserver och justerat för föreslagen utdelning) var 34,5 procent (32,6).
Investeringarna uppgick under året till totalt 40 280 MSEK (13 269), varav 1 276 MSEK (2 705) i materiella anläggningstillgångar främst för det fasta nätet. Övriga investeringar uppgick till 39 004 MSEK (10 564), varav 34 000 MSEK utgjorde ett kapitaltillskott i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i Skanova Access. Under 2007 ingick i övriga investeringar förvärven av Cygate och debitel Danmark (2 024 MSEK) samt koncerninterna omföringar av aktieinnehav (8 015 MSEK).
Antalet anställda minskade netto till 2 160 per den 31 december 2008 (2 565 vid utgången av 2007), huvudsakligen till följd av verksamhetsöverföringen till Skanova Access.
TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital uppgick den 31 december 2008 till 14 369 463 081,60 SEK fördelat på 4 490 457 213 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i TeliaSonera.
Den 31 december 2008 hade bolaget två aktieägare med mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 13,7 procent. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.
Den 31 december 2008 innehade TeliaSoneras pensionsstiftelse 0,04 procent av bolagets aktier och röster. Inga TeliaSonera-aktier ägs av bolagets dotterbolag.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier eller återköpa TeliaSonera-aktier.
I fall av omfattande förändring i ägandet i TeliaSonera AB ("change of control"), skulle bolaget kunna komma att tvingas återbetala vissa lån på kort varsel eftersom vissa av TeliaSoneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler för förändrat ägande. Dessa klausuler inkluderar i allmänhet även andra villkor, till exempel att förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditbetyg, för att de ska gälla. I fall av omfattande förändringar i ägandet ("change of control") utgår avgångsvederlag till koncernchefen och vice verkställande direktören om de avgår inom en månad respektive tre månader efter ägarförändringen. Se not 32 i koncernredovisningen för vidare beskrivning. Till övriga medlemmar i Leadership Team utgår engångskompensation om de fortsätter sin anställning efter ägarförändringen. Se not 32 i koncernredovisningen för vidare beskrivning.
TeliaSonera AB:s bolagsordning innehåller inga regler relaterade till utnämning eller entledigande av styrelseledamöter, eller några regler relaterade till tillägg till bolagets bolagsordning, på bolagsstämman.
Den 5 juni 2008 avvisade TeliaSoneras styrelse ett icke-bindande, indikativt bud från France Telecom angående ett möjligt förvärv TeliaSonera AB. De största aktieägarna i TeliaSonera gav därefter beslutet sitt stöd. Det indikativa budet bestod av en kombination av kontanter och aktier i France Telecom och motsvarade ett totalt spotvärde om cirka 56 SEK per aktie i TeliaSonera. Principen om lika behandling av samtliga aktieägare omöjliggjorde för France Telecom att erbjuda små aktieägare ett rent kontantbud. Den 29 juni 2008 presenterade France Telecom ett reviderat indikativt bud. Strukturen, villkoren och förutsättningarna i detta reviderade indikativa bud var i stort oförändrade. Som en följd av en lägre aktiekurs i France Telecom den 29 juni 2008 var det totala spotvärdet på kombinationen av kontanter och aktier i France Telecom den 29 juni 2008 något lägre än 56 SEK per aktie. TeliaSoneras styrelse vidhöll därför sin
uppfattning att förslaget väsentligt undervärderar bolaget. France Telecom drog tillbaka sitt indikativa bud den 30 juni 2008.
Se även avsnittet "TeliaSoneras aktie" och not 21 i koncernredovisningen.
För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman bemyndigar styrelsen att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående egna aktier genom köp över aktiemarknaden eller ett direkt erbjudande till samtliga aktieägare. Hittills finns inga planer om utnyttjande av det föreslagna bemyndigandet.
Styrelsen föreslår även att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om försäljning av delar av eller samtliga återköpta aktier över aktiemarknaden.
Styrelsen avser vidare att föreslå årsstämman 2010 att besluta om indragning av egna återköpta icke överlåtna aktier genom minskning av bolagets aktiekapital utan återbetalning till aktieägare.
Se not 32 i koncernredovisningen för information om ersättning till ledande befattningshavare som beslutades av årsstämman i mars 2008.
Styrelsens förslag till beslut av årsstämman den 1 april 2009 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka är likalydande med de ersättningsriktlinjer som beslutades av årsstämman den 31 mars 2008, är följande:
Den övergripande principen är att ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftiga för att säkerställa att TeliaSonera kan attrahera och behålla kvalificerade befattningshavare.
Den totala ersättningen ska bestå av grundlön, rörliga delar i en årlig rörlig ersättning, långsiktig rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Grundlönen sätts individuellt och ska ligga i linje med lönenivåerna på den marknad där den aktuella befattningshavaren är anställd. Den årliga rörliga ersättningen ska definieras i en plan för en angiven period med exakta fastställda mål som främjar TeliaSoneras affärsmål. Den årliga rörliga ersättningen kan variera mellan olika ledande befattningshavare och får ej överstiga 50 procent av den årliga grundlönen.
TeliaSonera har för närvarande inte något aktierelaterat program för långsiktig rörlig ersättning.
Pensionsplaner ska följa praxis på den lokala marknaden och om möjligt vara premiebestämda för nyutnämnda ledande befattningshavare.
Avtal med ledande befattningshavare ska innehålla en uppsägningstid på minst 6 månader från den anställde och högst 12 månader (6 månader för koncernchefen) från bolaget. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under högst 12 månader (24 månader för koncernchefen). Övriga förmåner ska vara konkurrenskraftiga på den lokala marknaden. Vid uppsägning från en ledande befattningshavares sida utgår inte avgångsvederlag.
Styrelsen får göra mindre avvikelser på individuell basis från dessa riktlinjer.
Den 15 januari 2008 tillträdde Karin Eliasson som Group Vice President och personaldirektör, och efterträdde Rune Nyberg som pensionerades i januari 2008. Karin Eliasson innehade dessförinnan motsvarande roll i SCA, ett globalt konsumentvaru- och pappersföretag.
Den 12 maj 2008 tillträdde Cecilia Edström som Group Vice President och kommunikationsdirektör, och efterträdde Ewa Lagerqvist som lämnade bolaget i oktober 2007. Cecilia Edström var dessförinnan Senior Vice President, Corporate Relations i Scania, en global tillverkare av lastbilar, bussar och motorer.
Den 1 augusti 2008 tillträdde Sverker Hannervall som Senior Vice President och chef för säljdivision Business Services i Sverige och Finland, och efterträdde Juho Lipsanen som lämnade bolaget den 31 juli 2008. Sverker Hannervall var dessförinnan General Manager för Cisco Systems i Sverige.
Den 1 september 2008 tillträdde Per-Arne Blomquist som Executive Vice President och finansdirektör i TeliaSonera, och efterträdde Kim Ignatius som efter åtta år lämnade bolaget den 31 juli 2008 för att tillträda en liknande tjänst utanför TeliaSonera. Per-Arne Blomquist var dessförinnan Executive Vice President och finansdirektör i den nordeuropeiska banken SEB.
Den 1 november 2008 tillträdde Håkan Dahlström som chef för affärsområde Bredbandstjänster, och efterträdde Ander Bruse som istället tillträdde som Senior Vice President, Program Office i TeliaSonera. Håkan Dahlström var dessförinnan chef för Mobilitetstjänster i Sverige.
Den 1 december 2008 tillträdde Åke Södermark befattningen som Chief Information Officer i TeliaSonera. Han var tidigare Senior Vice President i Nasdaq OMX Group. I februari 2009 utsågs han också till medlem i Leadership Team.
Den 12 januari 2009 varslade TeliaSonera 1 200 medarbetare i Sverige, inom det effektiviseringsprogram som påbörjades i februari 2008. Inom samma program offentliggjorde TeliaSonera den 14 januari 2009 neddragning av 390 arbetstillfällen i Bredbandstjänster i Finland.
Den 15 januari 2009 offentliggjorde TeliaSonera valet av Ericsson som leverantör av TeliaSoneras första 4G-nät i Stockholm och Huawei som leverantör av det första 4G-nätet i Oslo. Utvärdering pågår av leverantörer av 4G-nät i andra nordiska och baltiska länder.
Den 30 januari 2009 ökade TeliaSonera genom dotterbolaget Fintur Holdings B.V. sitt innehav i Geocell från 97,5 procent till 100 procent genom förvärv av 2,5 procent av aktierna i den georgiska mobiloperatören från Georgiens regering.
TeliaSonera verkar inom en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera omfattas av ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. Ledningen har definierat risk som något som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera, bedöma och rapportera verksamhetsrelaterade och finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt att minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras process för verksamhetsplanering.
Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras verksamhet och resultat, finansiella ställning eller aktiekurs från tid till annan.
Hur länge den rådande oron på de globala finansmarknaderna och nedgången i världsekonomin kommer att bestå är svårt att förutspå. TeliaSonera har en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig och långdragen nedgång i ekonomin påverka TeliaSoneras kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.
Förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj är jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. Finansieringskostnaderna kan dock bli högre i det fall den finansiella oron och den ekonomiska nedgången skulle fortsätta under lång tid eller förstärkas ytterligare.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Konkurrensen har lett till ökat kundbortfall, minskad kundtillväxt samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
För att möta den ökade konkurrensen och prispressen har TeliaSonera genomfört och fortsätter att genomföra effektiviseringsprogram för att anpassa sin kostnadsbas. Det finns dock en risk att TeliaSonera inte kommer att lyckas införa sina program av operativa eller regulatoriska skäl, eller av någon annan orsak.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I både Sverige och Finland har det exempelvis fastställts att TeliaSonera har betydande marknadsinflytande på vissa av sina marknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring av eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Kambodja, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den politiska situationen i vart och ett av de eurasiska länder där TeliaSonera har verksamhet har dessutom tidigare varit instabil och kan också bli det i framtiden.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att få vinster eller avyttra sina investeringar, om sådana restriktioner skulle införas i länder där TeliaSonera har omfattande verksamhet. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av det utländska ägandet eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.
En stor del av TeliaSoneras resultat genereras från tillväxtmarknader, och särskilt från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Över 45 procent av rörelseresultatet och cirka 50 procent av nettoresultatet härrörde 2008 från investeringar på tillväxtmarknader. Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat och verksamhet.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Denna oro kan förstärkas med tiden och allt eftersom nya produkter lanseras. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till betydande restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller göra TeliaSonera till föremål för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Faktorer som generellt påverkar telekom- och teknologimarknaderna, förändringar i den ekonomiska miljön, den regulatoriska miljön, affärsmiljön eller den politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förbättring av sina affärsplaner kan få en negativ effekt på verksamheten. TeliaSonera kan behöva göra nedskrivningar av sina tillgångar med hänsyn till förändring i förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte är begränsat till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras in framtiden. Genom samgåendet mellan Telia och Sonera, förvärvet av NetCom samt andra förvärv, har TeliaSonera en avsevärd goodwill-post i sin balansräkning som uppgår till 84 GSEK per 31 december 2008, som inte skrivs av men nedskrivningsbehovet testas årligen.
TeliaSonera har tidigare också genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, inklusive omstruktureringen och rationaliseringen av den svenska och finska verksamheten och omstruktureringen av den internationella carrier-verksamheten och den danska verksamheten, vilka har lett till höga omstruktureringsoch rationaliseringskostnader. Liknande initiativ kan genomföras i framtiden.
TeliaSonera har även stora uppskjutna skattefordringar från tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska miljön, den
regulatoriska miljön, affärsmiljön eller den politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska sina skatteskulder i framtiden, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras rörelseresultat skulle sådana nedskrivningar och kostnader kunna få en negativ effekt på TeliaSoneras förmåga att betala utdelning. Eventuella avsevärda nedskrivningar av immateriella eller andra tillgångar skulle ha effekten att minska eller till och med eliminera TeliaSoneras utdelningsförmåga.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät och licenser och beräknar även att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Emellanåt måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser eller för att förnya eller upprätthålla existerande licenser, för att tjäna sina kunder.
Emellanåt kommer TeliaSonera även att starta nya verksamheter såsom Xfera Móviles S.A. i Spanien och Applifone Co. Ltd. i Kambodja, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Framgången med dessa investeringar och nystartade verksamheter beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar och nystartade verksamheter inte kan realiseras kan det få en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet och rörelseresultat.
TeliaSonera kan komma att delta i konsolideringen av telekomindustrin genom förvärv, strategiska allianser eller sammanslagningar av verksamheter. Om sådana transaktioner misslyckas kan det skada TeliaSoneras verksamhet och rörelseresultat. På grund av konkurrens vid identifieringen av förvärvsmöjligheter eller strategiska partners skulle TeliaSonera exempelvis kunna göra ett förvärv eller gå in i en strategisk allians på ogynnsamma villkor. Det finns också en risk att TeliaSonera inte kommer att kunna integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians med framgång, att förvärvet eller den strategiska alliansen inte lyckas uppnå de strategiska fördelar eller synergier som eftersträvas och att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning, inklusive dess kreditbetyg, eller, om det görs med hjälp av TeliaSoneras aktier, späda ut ägandet för de befintliga aktieägarna.
Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter och lönsam tillväxt på tillväxtmarknader, omfattar TeliaSoneras fokusområden en hög service-kvalitet till kunderna, en hög kvalitet i nät och tjänster samt enkelhet i tjänster och erbjudanden. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i flera delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras verksamhet.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätverksutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte
vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, liksom sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i de flesta av dess verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att begränsa dess flexibilitet.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi, och för att anpassa sig till förändrad teknologi, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kunniga medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kunnig personal inom sina tillväxtområden och ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på dess förmåga att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera inte har konkurrenskraftiga anställningsvillkor är det möjligt att det inte kan rekrytera och behålla kunniga anställda, vilket kan begränsa dess förmåga att utveckla sina tillväxtområden, utveckla nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i sina traditionella verksamhetsområden.
Begränsat inflytande i intressebolag och joint ventures TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka det inte har ägarkontroll, såsom Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet, OAO MegaFon i Ryssland och Lattelecom SIA i Lettland, och till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt styrdokumenten för vissa av dessa verksamheter har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av verksamhetsplaner och budgetar samt beslut som rör tidplanen och storleken för utdelning. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som är negativa för TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är inneboende för intressebolag och verksamheter som styrs gemensamt.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget, när det är praktiskt möjligt, öka sitt aktieinnehav i intressebolagen. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och, om TeliaSonera får större kontroll, dess förmåga att framgångsrikt leda de relevanta verksamheterna.
TeliaSonera har ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät i Sverige genom ett joint venture med 50-procentigt ägande, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. TeliaSonera har gjort stora investeringar och finansiella åtaganden avseende denna verksamhet. Eftersom detta är en gemensamt kontrollerad verksamhet finns det en risk att TeliaSoneras partner inte är överens med TeliaSonera i viktiga frågor, inklusive företagets finansiering. Denna risk kan öka eftersom TeliaSonera och Tele2 är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende företaget eller ena partens brott mot samarbetsavtalens väsentliga bestämmelser kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet i Sverige.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till följande: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i konsolideringen av branschen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande utdelningspolicyn.
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras andra aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en uppfattning hos allmänheten om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka en väsentlig fluktuation i TeliaSoneras aktiekurs. TeliaSonera är inte medvetet om att svenska staten och finska staten för närvarande skulle ha någon kontraktsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.
TeliaSonera är exponerat mot finansiella risker såsom kreditrisker, likviditetsrisker, valutarisker, ränterisker, finansieringsrisker och pensionsförpliktelser. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till enheten Corporate Finance och Treasury.
Motpartsrisken vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Kundförlusterna i förhållande till koncernens nettoomsättning uppgick till 0,4 procent 2008 (0,5 procent 2007).
TeliaSonera hanterar likviditetsrisk genom placering av överskottslikviditet i bank eller kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Förutom likvida medel har TeliaSonera en bekräftad syndikerad bankkreditfacilitet och vissa kortfristiga bankkrediter. Totalt fanns per balansdagen tillgängliga outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgående till 14 GSEK.
TeliaSoneras transaktionsexponering är inte betydande. TeliaSoneras omräkningsexponering är emellertid betydande och beräknas öka med tiden på grund av den pågående expansionen av verksamheter utanför Sverige. TeliaSonera valutasäkrar normalt inte omräkningsexponeringen. Vid årets slut uppgick omräkningsexponeringen till 207 GSEK (170 GSEK vid utgången av 2007). En
förstärkning av den svenska kronan med tio procentenheter mot alla valutor som TeliaSonera har omräkningsexponering mot, skulle innebära en negativ påverkan om 20 GSEK (17) på koncernens eget kapital per den 31 december 2008.
TeliaSonera hanterar ränterisk genom att eftersträva en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. TeliaSoneras policy är att låneskuldens räntebindningstid normalt ska ligga mellan 6 månader och 4 år.
Genom att ha en betydande del av sin upplåning med längre löptid än räntebindning, får TeliaSonera den önskvärda ränterisken utan att behöva anta en hög finansiell risk. För att ytterligare minska finansieringsrisken, verkar TeliaSonera för att sprida upplåningens förfallodatum över en längre period. TeliaSonera innehar en stark kreditvärdighet enligt bedömning av ratinginstituten Moody's och Standard & Poors.
TeliaSonera har betydande pensionsförpliktelser till ett nuvärde av 22,8 GSEK (20,8) vid årsskiftet. TeliaSonera har pensionsstiftelser för att säkra dessa förpliktelser, med tillgångar på totalt 18,1 GSEK (19,3) baserat på gällande marknadsvärden vid utgången av året. En minskning med 1 procentenhet av den genomsnittliga diskonteringsräntan skulle ha ökat pensionsförpliktelserna med cirka 3,9 GSEK (3,5) per den 31 december 2008. Effekten skulle dock delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsens räntebärande tillgångar. En motsvarande räntenedgång skulle ha ökat värdet på räntebärande plantillgångar med 1,0 GSEK (1,0).
Den finansiella riskhanteringen beskrivs mer detaljerat i not 28 i koncernredovisningen.
Uppföljningen av TeliaSoneras verksamhetsresultat och finansiella ställning grundas på intern och extern finansiell rapportering som ska vara punktlig, tillförlitlig, korrekt och fullständig. Den interna kontrollen av denna rapportering är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning. Den innefattar metoder och processer för att säkerställa koncernens tillgångar och för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt och i enlighet med gällande lagar och regler, samt förbättra effektiviteten i verksamheten och kontrollera risknivån i verksamheten.
Hanteringen av risker som rör finansiell rapportering finns ytterligare beskriven i Bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyrningsrapporten, inklusive beskrivningen av interna kontroller, utgör inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av revisorer.
| Januari-december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | 2008 | 2007 | |
| Nettoomsättning | 6, 7 | 103 585 | 96 344 | |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 8 | -57 853 | -54 196 | |
| Bruttoresultat | 45 732 | 42 148 | ||
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 8 | -16 670 | -15 819 | |
| Administrationskostnader | 8 | -7 552 | -6 760 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 8 | -1 178 | -1 732 | |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 755 | 1 349 | |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -1 535 | -728 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 6, 12 | 9 096 | 7 697 | |
| Rörelseresultat | 6 | 28 648 | 26 155 | |
| Finansieringskostnader | 13 | -3 683 | -1 736 | |
| Övriga finansiella poster | 13 | 1 446 | 832 | |
| Resultat efter finansiella poster | 26 411 | 25 251 | ||
| Skatter | 14 | -4 969 | -4 953 | |
| Årets resultat | 21 442 | 20 298 | ||
| Hänförligt till: | 0 | |||
| Moderbolagets aktieägare | 19 011 | 17 674 | ||
| Minoritetsandelar i dotterbolag | 2 431 | 2 624 | ||
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | 21 | 4,23 | 3,94 |
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 | |
| Tillgångar | ||||
| Goodwill | 15 | 84 431 | 71 172 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 15 | 16 537 | 12 737 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 61 946 | 52 602 | |
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 6, 12 | 39 543 | 33 065 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 14 | 13 206 | 12 017 | |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | 23 | 330 | 187 | |
| Övriga anläggningstillgångar | 17 | 9 186 | 3 364 | |
| Summa anläggningstillgångar | 225 179 | 185 144 | ||
| Lager | 18 | 1 673 | 1 168 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 19 | 23 243 | 20 787 | |
| Aktuella skattefordringar | 191 | 94 | ||
| Räntebärande fordringar | 20 | 2 147 | 1 701 | |
| Likvida medel | 20 | 11 826 | 7 802 | |
| Summa omsättningstillgångar | 39 080 | 31 552 | ||
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning | 27 | 6 | ||
| Summa tillgångar | 264 286 | 216 702 | ||
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital | 130 387 | 117 274 | ||
| Minoritetsandelar i eget kapital | 11 061 | 9 783 | ||
| Summa eget kapital | 141 448 | 127 057 | ||
| Långfristiga lån | 22 | 54 178 | 41 030 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 14 | 11 260 | 9 577 | |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 23 | 22 | 416 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 13 312 | 6 755 | |
| Övriga långfristiga skulder | 25 | 2 565 | 2 366 | |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | 81 337 | 60 144 | ||
| Kortfristiga lån | 22 | 11 621 | 2 549 | |
| Kortfristiga avsättningar | 24 | 849 | 137 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 254 | 2 212 | ||
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 26 | 27 777 | 24 603 | |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | 41 501 | 29 501 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 264 286 | 216 702 | ||
| Eventualtillgångar | 30 | – | – | |
| Ansvarsförbindelser | 30 | 2 303 | 2 146 | |
| Ställda säkerheter | 30 | 1 854 | 1 484 |
| Januari-december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Årets resultat | 21 442 | 20 298 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 12 111 | 11 879 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -17 | -84 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | -7 686 | -5 012 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -294 | -847 | |
| Finansiella poster | 1 924 | 1 495 | |
| Skatter | 1 077 | -189 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | -77 | 1 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 28 480 | 27 541 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | -1 824 | 427 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | -325 | -86 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | 755 | -1 353 | |
| Förändring av rörelsekapital | -1 394 | -1 012 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 31 | 27 086 | 26 529 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 31 | -15 758 | -13 525 |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 40 | 176 | |
| Förvärv av aktier, andelar och verksamhet | 31 | -4 079 | -4 597 |
| Avyttring av aktier, andelar och verksamhet | 31 | 32 | 116 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -472 | -740 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 309 | 1 863 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | – | 525 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | 294 | 477 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -19 634 | -15 705 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 7 452 | 10 824 | |
| Utdelning betald till moderbolagets aktieägare | -17 962 | -28 290 | |
| Utdelning betald till och kapitaltillskott gjorda av minoritetsägare, netto | -1 902 | -1 415 | |
| Upptagna lån | 11 776 | 17 075 | |
| Amorterade lån | -1 261 | -2 853 | |
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid | 4 990 | 757 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -4 359 | -14 726 | |
| Årets kassaflöde | 3 093 | -3 902 | |
| Likvida medel vid årets början | 7 802 | 11 603 | |
| Årets kassaflöde | 3 093 | -3 902 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 931 | 101 | |
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 11 826 | 7 802 |
| Erhållna räntor | 31 | 787 | 571 |
| Betalda räntor | 31 | -2 569 | -1 457 |
| Erhållna utdelningar | 31 | 1 410 | 2 684 |
| Betalda skatter | 31 | -3 892 | -5 142 |
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Återvinnings | Övriga | Balanserade | Minoritets andelar i |
Summa eget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK Utgående balans 31 december 2006 |
Not | kapital 14 369 |
kapital 51 026 |
reserver -2 887 |
reserver 6 047 |
vinstmedel 50 662 |
Eget kapital 119 217 |
eget kapital 8 500 |
kapital 127 717 |
| Avskrivningar på verkligt värde av omvärderade nettotillgångar vid stegvisa förvärv |
21 | – | – | – | -166 | 166 | – | – | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
21 | – | – | 39 | – | – | 39 | – | 39 |
| Valutakursdifferenser | 21 | – | – | 8 634 | – | – | 8 634 | 160 | 8 794 |
| Summa intäkter och kostnader som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | 8 673 | -166 | 166 | 8 673 | 160 | 8 833 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 17 674 | 17 674 | 2 624 | 20 298 | |
| Summa resultat för året | – | – | 8 673 | -166 | 17 840 | 26 347 | 2 784 | 29 131 | |
| Transaktioner med minoritetsägare | 21 | – | – | – | – | – | – | -42 | -42 |
| Utdelningar | 21 | – | -10 104 | – | – | -18 186 | -28 290 | -1 459 | -29 749 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 14 369 | 40 922 | 5 786 | 5 881 | 50 316 | 117 274 | 9 783 | 127 057 | |
| Avskrivningar på verkligt värde av omvärderade nettotillgångar vid stegvisa förvärv |
21 | – | – | – | -153 | 153 | – | – | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
21 | – | – | -341 | – | – | -341 | – | -341 |
| Valutakursdifferenser | 21 | – | – | 12 405 | – | – | 12 405 | 1 675 | 14 080 |
| Summa intäkter och kostnader som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | 12 064 | -153 | 153 | 12 064 | 1 675 | 13 739 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 19 011 | 19 011 | 2 431 | 21 442 | |
| Summa resultat för året | – | – | 12 064 | -153 | 19 164 | 31 075 | 4 106 | 35 181 | |
| Transaktioner med minoritetsägare | 21 | – | – | – | – | – | – | -842 | -842 |
| Utdelningar | 21 | – | -9 879 | – | – | -8 083 | -17 962 | -1 986 | -19 948 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 14 369 | 31 043 | 17 850 | 5 728 | 61 397 | 130 387 | 11 061 | 141 448 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2009. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 april 2009.
De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1.2 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 1.2 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper på balansdagen är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av tillämpade värderingsgrunder i övrigt liksom av principer för koncernredovisning och övriga redovisningsprinciper lämnas nedan.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2008 eller tillämpade i förtid
ringar och kundfordringar om den inte hade betecknats som "kan säljas". Ändringarna av IFRS 7 kräver ytterligare upplysningar i samband med en sådan omklassificering som nu tillåts. TeliaSonera överväger för närvarande inte omklassificering av några finansiella tillgångar.
Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar kommer att påverka TeliaSoneras koncernräkenskaper från den 1 januari 2009 eller senare.
av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som en eget kapital-transaktion med ägarna och (f) att en delavyttring av andelar i ett dotterbolag som innebär att det bestämmande inflytandet upphör framtvingar en ny värdering av det återstående innehavet till verkligt värde varvid en eventuell skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde utgör en vinst eller förlust, vilken resultatförs. TeliaSonera bedömer att tillämpning av den reviderade IFRS 3 och den ändrade IAS 27 kommer att medföra ökad volatilitet i resultatredovisningen.
Företaget ska fördela viss del av ursprungliga försäljningsbelopp till belöningar och kan intäktsredovisa dessa endast när motsvarande åtaganden infriats, antingen genom att själv eller genom utomstående tillhandahålla belöningarna. TeliaSonera periodiserar redan intäkter hänförliga till lojalitetsprogram enligt kraven i IFRIC 13. IFRIC 13 kräver emellertid att den uppskjutna intäkten upptas till det verkliga värdet av de i framtiden levererade varorna eller tjänsterna, medan TeliaSonera baserar periodiseringen på bedömda kostnader. Den förändring som tilllämpning av IFRIC 13 medför bedöms inte materiellt påverka TeliaSoneras resultat eller finansiella ställning.
Per början av mars 2009 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för reviderad IFRS 1, reviderad IFRS 3, ändringar avseende förbättrade upplysningar i IFRS 7, ändring avseende rörelseförvärv i IAS 27, ändring avseende kvalificerande säkringsposter i IAS 39, IFRIC 12, IFRIC 15, IFRIC 16, IFRIC 17 och IFRIC 18.
EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter balansdagen men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden, vilka samtliga beskrivs och är särskilt markerade i respektive avsnitt i not 4 "Betydelsefulla redovisningsprinciper", inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna: intäktsredovisning (sid. 48), inkomstskatter (sid. 49), värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar (sid. 50), osäkerhet i kundfordringar (sid. 51), avsättningar för pensioner (sid. 53) samt avsättningar för omstruktureringsåtgärder, minoritetsägares säljoptioner, ansvarsförbindelser och rättstvister (sid. 54).
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än 50 procent av röstetalet. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade per 31 december för samtliga bolag som står under bestämmande inflytande av Telia-Sonera och har upprättats enligt förvärvsmetoden. Enligt denna metod utgör anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv summan av de verkliga värdena, på transaktionsdagen, för erhållna tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de eget kapital-instrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten samt alla kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualposter redovisas inledningsvis till verkligt värde. Den del av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet för förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
I koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade eller avyttrade dotterbolag från det datum det bestämmande inflytandet övergår till TeliaSonera eller undantas från det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av interna transaktioner inom koncernen elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Transaktioner med minoritetsdelägare behandlas som transaktioner med utomstående. Avyttringar till minoritetsdelägare leder till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisas över resultaträkningen. Förvärv från minoritetsdelägare leder till goodwill, vilken utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Åtaganden att förvärva minoritetsintressen och säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i samband med rörelseförvärv (inklusive eventuella efterföljande kapitaltillskott från minoritetsägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av åtagandet överstiger värdet på minoritetsintresset redovisas skillnaden som goodwill. Förändringar i verkligt värde på säljoptioner som tilldelats i anslutning till rörelseförvärv redovisas som en justering av goodwill, medan förändringar i verkligt värde på säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i befintliga dotterföretag redovisas i resultaträkningen.
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet upprättas i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. Vid omräkning till SEK av resultat-och balansräkningar för utlandsverksamheter (dotterbolag, intressebolag och joint ventures samt filialer) omräknas balansräkningsposterna till balansdagens kurser förutom komponenterna i eget kapital, vilka omräknas till historisk kurs. Resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Kursdifferenserna vid omräkning påverkar inte resultatet utan förs direkt till eget kapital. När en utländsk verksamhet avyttras redovisas eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens i resultaträkningen som del av vinsten eller förlusten på avyttringen.
För dotterbolag samt intressebolag och joint ventures vilkas funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital innan såväl resultat- som balansräkningar omräknas till SEK till balansdagens kurs. Effekterna av inflationsjusteringen redovisas som finansiell intäkt eller kostnad respektive som resultat från intressebolag och joint ventures. För närvarande är inget dotterbolag, intressebolag eller joint venture verksamt i ett höginflationsland.
Goodwill och justeringar av verkligt värde till följd av förvärv av utländsk verksamhet betraktas som denominerad i berörd utländsk valuta.
Bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet, redovisas som intressebolag. Bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande redovisas som joint ventures.
Innehav i intressebolag och joint ventures redovisas i koncernens resultat- och balansräkningar enligt kapitalandelsmetoden och upptas initialt till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas koncernens andel av nettoresultat i intressebolag och joint ventures inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I resultaträkningsposten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag och
joint ventures liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag och joint ventures elimineras.
Negativa resultatandelar i intressebolag och joint ventures redovisas endast om avtalsbunden förpliktelse att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska områden. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not 6 "Segmentinformation". Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Intäkter från försäljning redovisas till verkligt värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla koncernen och när inkomsten samt därtill relaterade utgifter som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni - och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter som härrör från samtrafik avseende telefoni och data med andra telekomoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobil telefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när anslutningsarbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte innehåller någon del som avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser efterföljande tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, det vill säga vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Enligt villkoren för kundlojalitetsprogram är kunderna berättigade till vissa rabatter hänförliga till tjänster och varor som tillhandhålls av TeliaSonera. En avsättning görs avseende totalt uppskattat belopp för intjänade rabatter och redovisas som intäktsreduktion. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Om verkligt värde inte kan fastställas för levererade komponenter men däremot för ej levererade komponenter tillämpas residualmetoden. Enligt denna hänförs till levererade komponenter ett intäktsbelopp motsvarande totalt avtalat belopp minskat med verkligt värde för olevererade komponenter. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobil telefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrier-verksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
I en telekomoperatörs verksamhet krävs att företagsledningen i ett antal fall gör bedömningar för att bestämma om och hur intäkter ska redovisas och för att bedöma verkligt värde, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är TeliaSonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use samt vid bestämning av färdigställandegrad för service- och entreprenadkontrakt.
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring resultatförs löpande.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag och joint ventures" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader resultatförs i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet " Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas som Övrig ränteintäkt. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på eget kapital-instrument intäktsförs när TeliaSoneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen eller mot eget kapital i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsmetoden, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga förluster, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag och joint ventures redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder tar dock ut källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas uppskjuten skatteskuld beräknad utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder tas inkomstskatt inte ut på redovisad vinst utan den beräknas på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för icke utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade per balansdagen och
som förväntas gälla för den period då relaterad uppskjuten skattefordran realiseras eller uppskjuten skatteskuld regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden per balansdagen återfinns i not 14 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande. Licenser för mobil och fast kommunikation ses som en integrerad del av nätet och en licens börjar inte skrivas av förrän med licensen sammanhörande nät är färdigt att tas i drift. Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och deras verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är
sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över resultaträkningen. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd, som vid första redovisningstillfället tas upp till verkligt värde, minskar anskaffningsvärdet för berörda tillgångar och intäktsförs genom lägre avskrivningar över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden liksom om de för närvarande tillämpade avskrivningstiderna och om årets totala avskrivningar återfinns i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar", not 16 "Materiella anläggningstillgångar" respektive not 11 "Avskrivningar och nedskrivningar".
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som det av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflödet (DCF-modell).
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras vid användning av DCF-modeller för att prognostisera framtida kassaflöden, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde per balansdagen återfinns i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande eget kapital-instrument. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not 17), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not 19) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not 20).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde samt säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i befintliga dotterföretag. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not 22), Övriga avsättningar (not 24), Övriga långfristiga skulder (not 25) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not 26).
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansräkningen när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena resultatförs.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser per balansdagen. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användande av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar per balansdagen. För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, såsom uppskattade diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Vid fastställande av verkligt värde för valutaterminer används noterade terminskurser per balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av de framtida avtalsenliga kassaflödena till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter balansdagen redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansräkningen med tillämpning av likviddagsredovisning.
Noterade eget kapital-instrument värderas till verkligt värde, vilket överensstämmer med noterade marknadspriser. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i reserv för verkligt värde som en komponent i eget kapital. Om det verkliga värdet på ett noterat eget kapital-instrument sjunker gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är av sådan art att den ska resultatföras. En nedskrivning beräknas genom jämförelse med aktuellt verkligt värde. Onoterade eget kapital-instrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning för onoterade eget kapital-instrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar på eget kapital-instrument redovisade till anskaffningsvärde reverseras inte.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Om de inte hålles till förfall redovisas de därefter till verkligt värde, vilket är det noterade marknadspriset, och förändringen i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultaträkningen som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Motpartsrisk" i not 22 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde per balansdagen återfinns i not 19 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
Derivat och säkringsredovisning – värdering och klassificering TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränteoch valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i resultaträkningen framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde resultatförs den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas direkt mot säkringsreserven som en komponent i eget kapital till dess att underliggande transaktion avspeglas i resultaträkningen, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster resultatförs. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring resultatförs. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld överförs vinsterna och förlusterna från eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i valutakursreserven som en separat komponent i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinster och förluster resultatförs. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven resultatförs i samband med avyttring av utlandsverksamheten.
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas över resultaträkningen.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på "economic hedges" redovisas som kursdifferenser i resultaträkningen och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas som finansieringskostnader i resultaträkningen.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, återvinningsreserver, övriga reserver och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Återvinningsreserver omfattar reserv för verkligt värde, säkringsreserv och valutakursreserv vilka återvinns genom resultaträkningen, medan övriga reserver avser omvärderingsreserv (i samband med successiva förvärv) och reserv för inflationsjusteringar. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2008 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till i det närmaste samtliga anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i Telia-Sonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP-Tele. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 och senare. TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansräkningen i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
Koncernens anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.
Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs på balansdagen. Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
I balansräkningen upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig löneökningstakt, förväntad personalomsättning, förväntad återstående tjänstgöringstid, förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångarna. Antagandena framtas av en koncernintern pensionskommitté och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde per balansdagen återfinns i not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Faktorn diskonteringsränta avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Historiskt har ledningen valt att basera den uppskattade diskonteringsräntan på en avkastning antingen härledd från förstklassiga företagsobligationer eller härledd från inhemska statsobligationer för länder i vilka ingen fungerande marknad existerar för sådana obligationer. För Sverige, vilket svarar för cirka 87 procent av TeliaSoneras pensionsförpliktelser, baserades räntan på nominella statsobligationer med anpassning till konsistenta löptider genom en extrapolering av avkastningskurvan.
I slutet av 2008 var emellertid finansmarknadsbetingelserna sådana att avkastningen på svenska statsobligationer låg betydligt under historiska nivåer. Mätt som skillnaden mellan reala och nominella statsobligationer låg dessutom den underförstådda långsiktiga inflationstakten på onormalt låga nivåer och understeg markant Riksbankens långsiktiga mål om 2 procent vilket hade utgjort basen för ledningens långsiktiga inflationsantagande. IAS 19 "Ersättningar till anställda" kräver att det ekonomiska sambandet mellan diskonteringsränta och inflationsantagande ska beaktas och då ledningen har valt att bibehålla sitt 2 procentsantagande för den långsiktiga inflationen valdes 4,0 procent som antagande om diskonteringsränta i syfte att bevara ett rimligt samband mellan antagandena.
Som en del i bedömningen av en realistisk värdering av pensionsförpliktelserna undersökte ledningen också i vad mån andra svenska marknadsindikatorer kunde vara användbara och drog slutsatsen att nuvarande svenska swappräntekurva stöder valet av uppskattad diskonteringsränta. I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not 28 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys med avseende på en förändring av den genomsnittliga diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättningarna.
Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.
Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.
Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de inflationsmåltal som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.
Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.
Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, är 4,6 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2,0 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar baserad på följande antaganden: inhemska räntebärande tillgångar 4,0 procent, inhemska och globala aktier 7,5 procent samt övriga investeringar 7,5 procent. Antagandena i övriga pensionsstiftelser är likartade de som används i den svenska stiftelsen.
Avsättningar för omstruktureringskostnader inkluderar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till omställningsprogram, program för integrering efter samgåenden, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Övriga avsättningar inkluderar även villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade minoritetsägare i befintliga dotterbolag, garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, kundlojalitetsprogram, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Sådana avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader, med undantag för kundlojalitetsprogram som redovisas som en minskning av nettoomsättningen. Avsättningar för villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv redovisas inte i resultaträkningen utan ökar goodwill.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när TeliaSonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör omfattande bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller inte längre användbara (se avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Fastställande av lösenbelopp för minoritetsägares säljoptioner innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och minoritetsägares säljoptioner, inklusive deras redovisade värden per balansdagen, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not 24 "Övriga avsättningar" respektive not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal upptas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld i balansräkningen, redovisade vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntan kostnadsförs löpande. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden resultatförs jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, varvid eventuella kursdifferenser resultatförs. Såväl realiserade som orealiserade kursdifferenser redovisas således över resultaträkningen. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader.
Den 1 oktober 2008 förvärvade TeliaSonera 51 procent av aktier och röster i TeliaSonera Asia Holding B.V. (Asia Holding), vilket äger kontrollposter i de två mobiloperatörerna Spice Nepal Pvt. Ltd. i Nepal (80 procent) och Applifone Co. Ltd. i Kambodja (100 procent).
Under 2008 och för att stärka sin marknadsposition förvärvade Telia-Sonera även samtliga utestående aktier i den norska butikskedjan ComHouse AS (tidigare intressebolag), vidare den svenska systemintegratören Avansys AB med dotterbolag (100 procent), inkassoföretaget UAB Creditcollect (numera UAB Sergel) i Litauen (100 procent) och det estniska it-utbildningsföretaget IT Koolituskeskuse OÜ med dotterbolag i Estland, Lettland och Litauen (83 procent).
Ytterligare upplysningar återfinns i not 34 "Rörelseförvärv m m".
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde (AO) enligt nedan.
vien, Nepal och Kambodja. Affärsområdet ansvarar också för att utveckla TeliaSoneras innehav i mobiloperatörerna Mega-Fon (44 procent) i Ryssland och Turkcell (37 procent) i Turkiet.
Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning och produktion av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder. TeliaSonera Holding ansvarar för koncernens verksamhet utanför kärnaffärerna. Koncernfunktioner omfattar koncernkontoret samt vissa gemensamma servicefunktioner på koncern-, AO- och landsnivå.
Segmentkonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan AO baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom Nettoomsättning och Rörelseresultat är EBITDA före engångsposter och Operativt segmentkapital centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se "Definitioner"). Värden för jämförelseåret 2007 har omräknats för att avspegla den organisationsförändring som genomfördes per den 1 januari 2008 (se förvaltningsberättelsen, avsnittet "Affärsområdesöversikt").
| Januari–december 2008 eller 31 december 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mobilitets tjänster |
Bredbands tjänster |
Eurasien | Övrig verksamhet |
Elimineringar | Koncernen | |
| Nettoomsättning | 48 673 | 44 943 | 13 204 | 2 538 | -5 773 | 103 585 | |
| Extern nettoomsättning | 46 259 | 42 015 | 13 196 | 2 115 | – | 103 585 | |
| EBITDA före engångsposter | 14 399 | 11 922 | 6 553 | 116 | -36 | 32 954 | |
| Engångsposter | -397 | -1 194 | – | 295 | – | -1 296 | |
| Av- och nedskrivningar | -4 354 | -5 483 | -1 883 | -422 | 36 | -12 106 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -122 | 151 | 9 061 | 6 | – | 9 096 | |
| Rörelseresultat | 9 526 | 5 396 | 13 731 | -5 | 0 | 28 648 | |
| Finansiella poster, netto | -2 237 | ||||||
| Skatter | -4 969 | ||||||
| Nettoresultat | 21 442 | ||||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 96 | 974 | 38 100 | 373 | – | 39 543 | |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 93 159 | 57 996 | 34 088 | 6 309 | -1 375 | 190 177 | |
| Ofördelade operativa tillgångar | 13 397 | ||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 21 169 | ||||||
| Summa tillgångar | 264 286 | ||||||
| Operativa segmentskulder | 12 795 | 14 529 | 13 141 | 5 434 | -1 396 | 44 503 | |
| Ofördelade operativa skulder | 20 597 | ||||||
| Övriga ofördelade skulder | 65 821 | ||||||
| Justerat eget kapital | 133 365 | ||||||
| Summa eget kapital och skulder | 264 286 | ||||||
| Investeringar | 4 771 | 6 435 | 12 691 | 955 | 3 | 24 855 | |
| varav CAPEX | 4 467 | 5 934 | 4 595 | 795 | 4 | 15 795 | |
| Antal anställda | 8 339 | 16 171 | 4 780 | 2 881 | – | 32 171 | |
| Medelantal anställda | 7 777 | 15 270 | 4 276 | 2 714 | – | 30 037 |
| Januari–december 2007 eller 31 december 2007 (omräknat) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mobilitets tjänster |
Bredbands tjänster |
Eurasien | Övrig verksamhet |
Elimineringar | Koncernen | |
| Nettoomsättning | 45 115 | 44 478 | 10 338 | 2 049 | -5 636 | 96 344 | |
| Extern nettoomsättning | 42 738 | 41 547 | 10 332 | 1 727 | – | 96 344 | |
| EBITDA före engångsposter | 13 084 | 12 821 | 5 255 | -161 | 22 | 31 021 | |
| Engångsposter | -364 | -468 | – | 142 | 2 | -688 | |
| Av- och nedskrivningar | -4 162 | -6 162 | -1 278 | -315 | 42 | -11 875 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -172 | 222 | 6 906 | 740 | 1 | 7 697 | |
| Rörelseresultat | 8 386 | 6 413 | 10 883 | 406 | 67 | 26 155 | |
| Finansiella poster, netto | -904 | ||||||
| Skatter | -4 953 | ||||||
| Nettoresultat | 20 298 | ||||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 274 | 885 | 31 572 | 334 | – | 33 065 | |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 86 076 | 54 332 | 16 008 | 4 734 | -1 789 | 159 361 | |
| Ofördelade operativa tillgångar | 12 111 | ||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 12 165 | ||||||
| Summa tillgångar | 216 702 | ||||||
| Operativa segmentskulder | 13 145 | 13 904 | 3 708 | 4 904 | -1 800 | 33 861 | |
| Ofördelade operativa skulder | 29 751 | ||||||
| Övriga ofördelade skulder | 43 995 | ||||||
| Justerat eget kapital | 109 095 | ||||||
| Summa eget kapital och skulder | 216 702 | ||||||
| Investeringar | 5 468 | 6 264 | 7 679 | 1 301 | -10 | 20 702 | |
| varav CAPEX | 4 168 | 5 722 | 3 114 | 527 | – | 13 531 | |
| Antal anställda | 8 052 | 17 294 | 3 862 | 2 084 | – | 31 292 | |
| Medelantal anställda | 7 186 | 16 197 | 3 051 | 2 127 | – | 28 561 |
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Januari–december | |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Mobil kommunikation | 56 213 | 50 418 |
| Fast kommunikation | 39 473 | 38 535 |
| Övriga tjänster | 7 899 | 7 391 |
| Summa | 103 585 | 96 344 |
I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning, managed services och finansiella tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Januari–december | 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||||
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 35 890 | 34,7 | 36 046 | 37,4 | 22 373 | 13,7 | 23 336 | 17,0 |
| Finland | 16 781 | 16,2 | 16 735 | 17,4 | 48 604 | 29,8 | 41 982 | 30,7 |
| Norge | 10 287 | 9,9 | 9 603 | 10,0 | 28 455 | 17,5 | 29 941 | 21,9 |
| Alla övriga länder | 40 627 | 39,2 | 33 960 | 35,2 | 63 671 | 39,0 | 41 604 | 30,4 |
| Summa | 103 585 | 100,0 | 96 344 | 100,0 | 163 103 | 100,0 | 136 863 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Europeiska ekonomiska samar betsområdet (EES) |
88 448 | 85,4 | 84 452 | 87,6 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
78 108 | 75,4 | 74 817 | 77,7 |
| Övriga Europa | 1 419 | 1,4 | 1 068 | 1,1 |
| North-American Free Trade Agree ment (NAFTA) |
688 | 0,6 | 555 | 0,6 |
| Övriga länder | 13 030 | 12,6 | 10 269 | 10,7 |
| Summa | 103 585 | 100,0 | 96 344 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, struktur-, valutaoch priseffekter på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2007 |
| Omsättningsförändring, totalt | 7,5 | 5,8 |
| – volymtillväxt | 9,8 | 9,7 |
| – struktureffekter | 1,5 | 2,7 |
| – valutaeffekter | 2,1 | -0,5 |
| – prissänkningar | -5,8 | -6,1 |
TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation och bredband på nästan samtliga geografiska marknader. Tillväxten är särskilt god i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Effekten av volymtillväxt motverkas emellertid delvis av en allmän prispress på telekomtjänster.
2008 års struktureffekter avsåg främst förvärven av Avansys och ComHouse samt mobilverksamheterna i Nepal och Kambodja respektive förvärven under 2007 av Cygate och debitel Danmark samt mobilverksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan, medan 2007 också påverkades av förvärvet av NextGenTel under 2006.
Nettoomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not 6 "Segmentinformation".
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Varuinköp | 16 102 | 17 271 | ||
| Samtrafik- och roamingkostnader | 16 663 | 14 998 | ||
| Övriga nätkostnader | 4 602 | 3 727 | ||
| Förändring i varulager | 56 | 81 | ||
| Personalkostnader (se även not 32) | 15 056 | 13 477 | ||
| Marknadsföringskostnader | 7 423 | 6 941 | ||
| Övriga kostnader | 11 294 | 10 308 | ||
| Av- och nedskrivningar (se även not 11) | 12 057 | 11 704 | ||
| Totalt | 83 253 | 78 507 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt rese- och logikostnader.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 64 | 232 |
| Kursvinster | 267 | 49 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 265 | 311 |
| Bidrag | 37 | 24 |
| Återvunna kundfordringar, upplösta leveran törsskulder |
25 | 680 |
| Erhållna skadestånd | 97 | 53 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 755 | 1 349 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -97 | -44 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | 0 | 4 |
| Kursförluster | -341 | -114 |
| Omstruktureringskostnader | -986 | -366 |
| Nedskrivningar | -49 | -171 |
| Lämnade skadestånd | -62 | -37 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -1 535 | -728 |
| Resultateffekt, netto | -780 | 621 |
| varav netto kursförluster på derivatinstrument som innehas för handel |
-13 | -45 |
I upplösta leverantörsskulder för 2007 ingår 653 MSEK avseende ett antal domstolsutslag medförande sänkningar av vissa historiska samtrafikpriser i Sverige. Omstruktureringskostnader avser huvudsakligen kostnader för övertalig personal. Under 2008 innehåller denna post även en återföring med 360 MSEK av en avsättning för förlustbringande hyres- och underhållsavtal avseende ett fibernät i Frankrike.
Svenska staten äger för närvarande 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 49,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 46 MSEK under 2008 och 57 MSEK under 2007. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 47 MSEK under 2008 och 48 MSEK under 2007.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av
dessa lagar. Under 2008 och 2007 betalade TeliaSonera 2,0 MEUR respektive 1,7 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2008 och 2007 betalade TeliaSonera 0,1 MEUR respektive 0,1 MEUR för dataintegritetsövervakning och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag och joint ventures. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor. Såväl försäljning till som köp från dessa bolag avsåg i huvudsak Svenska UMTS-nät AB i Sverige och, fram till augusti 2007, Telefos AB genom dess tidigare dotterbolag inom Eltelgruppen i Sverige och Finland och omfattade köpta och sålda 3Gkapacitets- respektive nätbyggnadstjänster.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag och joint ventures på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Försäljning av varor och tjänster | |||
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 357 | 212 | |
| Övriga | 145 | 124 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 502 | 336 | |
| Köp av varor och tjänster | |||
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 550 | 551 | |
| Telefos AB (inklusive Eltel-gruppen t o m 9 augusti 2007) |
– | 1 079 | |
| Övriga | 159 | 184 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 709 | 1 814 | |
| Summa kundfordringar och övriga kortfris tiga fordringar |
61 | 63 | |
| Lånefordringar | |||
| OAO MegaFon | 362 | 301 | |
| Summa lånefordringar | 362 | 301 | |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
206 | 186 |
Per den 31 december 2008 ägde TeliaSoneras pensionsstiftelser 1 746 948 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,04 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures och har erhållit säkerheter i form av aktier i intressebolag. Ytterligare information återfinns i not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se avsnittet " Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not 32 "Personal" för ytterligare information.
Inga generella förändringar av avskrivningstider genomfördes under 2008. Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar". Följande avskrivningssatser tillämpades.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 % |
|---|---|
| Telekomlicenser, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 %. Licenser betraktas som integrerade med nätet och en licens börjar skrivas av först när tillhörande nät kan använ das. |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återståen de nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Övriga immateriella anläggnings tillgångar |
20–33 % eller individuell prövning |
| Byggnader | 2–10 % |
| Markanläggningar | 2 % |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) |
14,5 % |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10–33 % |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5–10 % |
| – Utrustning för specialnät | 20–33 % |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid mot svarande underliggande anläggnings tillgång |
| – Övriga anläggningar | 2–33 % |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10–33 % |
| Inventarier placerade hos kunder enligt serviceavtal |
Avtalets löptid, annuitetsbasis |
Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande funktioner.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom andelar | 2008 | 2007 | |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 10 136 | 9 660 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 1 133 | 1 400 | |
| Administrationskostnader | 737 | 495 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 51 | 149 | |
| Summa funktioner | 12 057 | 11 704 | |
| Övriga rörelsekostnader | 49 | 171 | |
| Summa | 12 106 | 11 875 | |
| Andel av nettoomsättning (%) | 11,7 | 12,3 |
Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation".
Av- och nedskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 2 545 | 2 837 | |
| Byggnader och markanläggningar | 335 | 318 | |
| Mobila nät | 4 270 | 3 599 | |
| Fasta nät | 4 060 | 4 378 | |
| Övriga maskiner och inventarier | 896 | 743 | |
| Summa | 12 106 | 11 875 |
Innehaven av intressebolag och joint ventures gav följande resultateffekt, netto.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Andel i årets resultat | 9 257 | 7 677 | |
| Avskrivning av koncernmässiga övervärden | -146 | -54 | |
| Nedskrivning av goodwill, andra övervärden, m m |
– | -0 | |
| Kapitalvinster/kapitalförluster, netto | -15 | 74 | |
| Resultateffekt, netto | 9 096 | 7 697 |
Resultatets fördelning på rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/kapitalförluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Svenska UMTS-nät AB, Sverige (joint venture) | -120 | -156 | |
| SIA Lattelecom, Lettland | 151 | 225 | |
| OAO MegaFon, Ryssland | 5 070 | 4 181 | |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 3 991 | 2 725 | |
| Telefos AB, Sverige | 1 | 640 | |
| Övriga innehav | 3 | 82 | |
| Resultateffekt, netto | 9 096 | 7 697 |
Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning. Telefos avyttrade sitt återstående dotterbolag Eltel Group Oy under 2007.
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Goodwill och andra koncernmässiga över värden |
7 925 | 8 655 | ||
| Andel i eget kapital | 31 618 | 24 410 | ||
| Redovisat värde | 39 543 | 33 065 | ||
| Ingående redovisat värde | 33 065 | 25 536 | ||
| Andel i årets resultat | 9 257 | 7 677 | ||
| Av- och nedskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden |
-146 | -54 | ||
| Erhållna utdelningar | -1 410 | -2 684 | ||
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 11 | 389 | ||
| Omklassificeringar | 248 | -314 | ||
| Kursdifferenser | -1 482 | 2 515 | ||
| Utgående redovisat värde | 39 543 | 33 065 |
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation" och per bolag av not 35 "Specifikation av aktier och andelar". Marknadsvärdet på koncernens innehav i det börsnoterade Turkcell var 36 687 MSEK och 57 871 MSEK per den 31 december 2008 respektive 2007.
I sammandrag var de sammantagna balans- och resultaträkningarna för intressebolag och joint ventures (100 procent):
| 31 december eller januari–december |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Anläggningstillgångar | 135 433 | 125 270 | ||
| Omsättningstillgångar | 56 096 | 39 976 | ||
| Avsättningar och långfristiga skulder | 20 348 | 17 691 | ||
| Kortfristiga skulder | 23 691 | 23 508 | ||
| Nettoomsättning | 96 302 | 85 195 | ||
| Bruttoresultat | 66 450 | 56 158 | ||
| Nettoresultat | 30 992 | 24 638 |
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Finansieringskostnader | ||||
| Räntekostnader | -3 477 | -1 948 | ||
| Räntekostnader på finansiell leasing | -2 | -5 | ||
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -147 | -26 | ||
| Aktiverade ränteutgifter | 58 | 17 | ||
| Netto kursvinster/kursförluster | -115 | 226 | ||
| Summa finansieringskostnader | -3 683 | -1 736 | ||
| Övriga finansiella poster | ||||
| Ränteintäkter | 1 429 | 736 | ||
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 29 | 52 | ||
| Utdelningar på finansiella investeringar | 0 | 0 | ||
| Kapitalvinster på finansiella investeringar som kan säljas |
5 | 49 | ||
| Kapitalförluster på finansiella investeringar till anskaffningsvärde |
-13 | – | ||
| Nedskrivningar av finansiella investeringar | -4 | -5 | ||
| Summa övriga finansiella poster | 1 446 | 832 | ||
| Resultateffekt, netto | -2 237 | -904 |
I ränteintäkter för 2008 ingår erhållna dröjsmålsräntor om 290 MSEK till följd av domstolsutslag avseende vissa historiska samtrafikpriser.
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| MSEK | Netto kursvinster/ Räntekostnader kursförluster |
Ränteintäkter | ||||
| Derivat för säkring av verkligt värde | -173 | -57 | 2 047 | 272 | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -245 | -46 | -75 | 145 | – | – |
| Derivat som innehas för handel | -2 | 97 | 3 850 | 192 | – | – |
| Placeringar som hålls till förfall | – | – | – | – | 5 | 15 |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | – | -2 514 | – | 1 428 | 711 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -656 | -611 | -2 047 | -272 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-2 396 | -1 284 | -1 376 | -111 | – | – |
| Övrigt | -5 | -47 | – | 0 | -4 | 10 |
| Summa | -3 477 | -1 948 | -115 | 226 | 1 429 | 736 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Resultat före skatt uppgick till 26 411 MSEK under 2008 respektive 25 251 MSEK under 2007. Den redovisade skattekostnaden fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Skatt redovisad i resultaträkningen | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -3 083 | -5 623 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
-36 | -158 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-2 926 | 88 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter |
625 | 845 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skatte satser |
451 | -105 |
| Summa skattekostnad redovisad i resultat räkningen |
-4 969 | -4 953 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Aktuell skatt | 303 | 44 |
| Uppskjuten skatt | 87 | -14 |
| Summa skatteintäkt redovisad direkt mot eget kapital |
390 | 30 |
Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2007 | |
| Svensk inkomstskattesats | 28,0 | 28,0 | |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -2,4 | -1,7 | |
| Källskatt på utdelningar från dotterbolag, intressebolag och joint ventures |
4,8 | 2,2 | |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
0,1 | 0,6 | |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter |
-2,4 | -3,4 | |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skat tesatser |
-1,7 | 0,4 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -9,7 | -8,5 | |
| Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats |
1,9 | 2,2 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,4 | 0,1 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,2 | -0,3 | |
| Skattesats enligt resultaträkningen | 18,8 | 19,6 | |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | -1,5 | -0,1 | |
| Effektiv skattesats | 17,3 | 19,5 |
I december 2008 antog den svenska riksdagen förändringar i skattelagstiftningen, bland annat innebärande en sänkning av den svenska bolagsskattesatsen från 28 procent till 26,3 procent från och med den 1 januari 2009. Detta föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till TeliaSoneras svenska verksamhet och medförde en uppskjuten skatteintäkt om 395 MSEK under 2008. Motsvarande engångseffekt av övriga under 2008 beslutade förändringar av bolagsskattesatser (Georgien, Italien, Kazakstan, Litauen, Ryssland, Storbritannien och Tjeckien) var en uppskjuten skatteintäkt om totalt 56 MSEK.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Ingående redovisat värde | 12 017 | 12 054 | ||
| Förvärvad verksamhet | 22 | 66 | ||
| Förändring över resultaträkningen | -1 013 | -950 | ||
| Redovisat direkt mot eget kapital | 87 | -14 | ||
| Omklassificeringar | 379 | 334 | ||
| Kursdifferenser | 1 714 | 527 | ||
| Utgående redovisat värde | 13 206 | 12 017 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| Ingående redovisat värde | 9 577 | 10 121 | ||
| Förvärvad verksamhet | 464 | 774 | ||
| Avyttrad verksamhet | -563 | – | ||
| Förändring över resultaträkningen | 837 | -1 778 | ||
| Omklassificeringar | 353 | 431 | ||
| Kursdifferenser | 592 | 29 | ||
| Utgående redovisat värde | 11 260 | 9 577 |
Ytterligare information om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende under 2008 förvärvad verksamhet återfinns i not 34 "Rörelseförvärv m m".
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||
| Orealiserad vinst, intressebolag | 48 | 48 | |
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde-justeringar, övriga anlägg ningstillgångar |
6 654 | 5 782 | |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 655 | 255 | |
| Osäkra kundfordringar | 135 | 191 | |
| Skattemässiga förlustavdrag | 10 151 | 9 481 | |
| Summa | 17 643 | 15 757 | |
| Värderingsreserv | |||
| Senarelagda avskrivningar, övriga anlägg ningstillgångar |
-40 | -132 | |
| Skattemässiga förlustavdrag | -3 927 | -2 918 | |
| Summa | -3 967 | -3 050 | |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/- fordringar |
-470 | -690 | |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 13 206 | 12 017 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||
| Källskatter och nedskrivningar, dotterbolag och intressebolag |
2 082 | 1 322 | |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde justeringar, övriga omsättningstillgångar |
6 535 | 6 094 | |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 1 521 | 653 | |
| Senarelagd intäktsredovisning, omsättnings tillgångar |
34 | 52 | |
| Periodiseringsfonder | 1 558 | 2 146 | |
| Summa | 11 730 | 10 267 | |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/- skulder |
-470 | -690 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 11 260 | 9 577 | |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 1 946 | 2 440 | |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv |
917 | -52 |
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014– 2026 |
Obe grän sade |
Sum ma |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade uppskjutna skatte fordringar |
3 | 6 | 405 | 13 | 61 2 549 | 890 3 927 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 1 031 MSEK och 963 MSEK för åren 2008 respektive 2007.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga förlustavdrag avser huvudsakligen Finland och Spanien.
De finska förlustavdragen avser nedskrivningar av de europeiska 3G-investeringarna som redovisades av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) under 2002 samt kapitalförluster på aktier som avyttrades under 2003 av ett annat dotterbolag inom den finska skattemässiga koncernen. Till följd av ett positivt förhandsbesked från de finska skattemyndigheterna avseende förluster uppkomna i Telias tidigare mobilverksamhet i Finland under 2001, 2002 och 2004 redovisades en tillkommande uppskjuten skattefordran, per den 31 december 2008 uppgående till 234 MSEK.
De spanska förlustavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera som förvärvades under 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga förluster sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter fakturerade av de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra förluster under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2008 uppgick Xferas skattemässiga förluster och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 10,7 GSEK. Som brukligt är för uppstartsverksamheter räknar ledningen med fortsatta skattemässiga förluster under ytterligare några år.
I rådande situation på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga förlusterna kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 15 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2008 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 772 MSEK.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga förlustavdrag uppgick till 36 822 MSEK och 35 277 MSEK för åren 2008 respektive 2007. Förlustavdrag per den 31 december 2008 förväntas förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014– 2026 |
Obe grän sade |
Sum ma |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skattemässiga förlustavdrag |
20 | 26 1 929 15 503 3 107 11 851 4 386 36 822 |
Merparten av de finska förlustavdragen förfaller under 2012.
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| MSEK | Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar |
||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 84 847 | 71 515 | 33 553 | 26 350 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -16 157 | -12 858 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | -416 | -343 | -861 | -756 | ||
| Förskott | – | – | 2 | 1 | ||
| Redovisat värde | 84 431 | 71 172 | 16 537 | 12 737 | ||
| varav pågående arbeten | – | – | 1 380 | 716 | ||
| Ingående redovisat värde | 71 172 | 62 638 | 12 737 | 11 534 | ||
| Investeringar | 6 882 | 4 653 | 4 195 | 3 332 | ||
| varav aktiverade räntor | – | – | 29 | 10 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -22 | -13 | ||
| Förvärvad verksamhet | – | – | 112 | 248 | ||
| Avyttrad verksamhet | – | -1 | 0 | -1 | ||
| Erhållna bidrag | – | – | -3 | – | ||
| Omklassificeringar | -122 | 109 | 255 | -7 | ||
| Årets avskrivningar | – | – | -2 450 | -2 615 | ||
| Årets nedskrivningar/återförda nedskrivningar | – | -10 | -95 | -212 | ||
| Förskott | – | – | 1 | -2 | ||
| Kursdifferenser | 6 499 | 3 783 | 1 807 | 473 | ||
| Utgående redovisat värde | 84 431 | 71 172 | 16 537 | 12 737 |
Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. I resultaträkningen ingår av- och nedskrivningar på övriga immateriella anläggningstillgångar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Ytterligare information om betydande transaktioner under 2008 återfinns i not 34 "Rörelseförvärv m m".
Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Affärsområde Mobilitetstjänster | 58 256 | 54 883 | ||
| varav Finland | 24 584 | 21 297 | ||
| varav Norge | 22 591 | 23 973 | ||
| varav Danmark | 5 427 | 4 723 | ||
| Affärsområde Bredbandstjänster | 13 548 | 12 030 | ||
| varav Finland | 9 814 | 8 502 | ||
| Affärsområde Eurasien | 12 028 | 3 777 | ||
| varav Azerbajdzjan | 4 845 | 18 | ||
| varav Uzbekistan och Tadzjikistan | 2 818 | 3 221 | ||
| varav Nepal och Kambodja | 3 190 | – | ||
| Övrig verksamhet | 599 | 482 | ||
| Summa goodwill | 84 431 | 71 172 |
Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Varumärken | 365 | 398 | ||
| Licenser | 5 091 | 3 903 | ||
| Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal | 6 231 | 4 694 | ||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 2 052 | 1 584 | ||
| Patent m m | 1 378 | 1 324 | ||
| Hyresrätter m m | 38 | 117 | ||
| Pågående arbete, förskott | 1 382 | 717 | ||
| Summa övriga immateriella anläggningstill gångar |
16 537 | 12 737 |
Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisade värden för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.
Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information per balansdagen. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända 5-årsprognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Till följd av investeringens karaktär av nyetablering var prognosperioden 10 år för de kassagenererande enheterna Mobilitetstjänster – Spanien respektive Eurasien – Uzbekistan.
Affärsområde Eurasiens verksamheter i Nepal och Kambodja, vilka vardera utgör en kassagenererande enhet, förvärvades i oktober 2008. Investeringsbeslutet och förvärvsanalysen baserades på diskonterat kassaflöde utifrån ledningens prognoser. Inga händelser har inträffat efter förvärvet som föranlett ledningen att göra mer betydande förändringar i tidigare kassaflödesprognoser. Följaktligen utgör de ursprungliga prognoserna också basen för 2008 års prövning av nedskrivningsbehov.
De diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom 5-årsprognoserna (för Spanien och Uzbekistan 10-årsprognosen) varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.
| Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Baltikum | Spanien | Eurasien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | |||||||
| WACC | 7,0 | 7,3 | 7,4 | 7,9 | 10,5–11,5 | 11,1 | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | – |
| Affärsområde Bredbandstjänster | |||||||
| WACC | 7,0 | 7,3 | 7,4 | 7,9 | 7,4–8,7 | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | – | – |
| Affärsområde Eurasien | |||||||
| WACC | – | – | – | – | – | – | 11,5–18,0 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde | – | – | – | – | – | – | 1,0–2,5 |
| Övrig verksamhet | |||||||
| WACC | 7,4–10,0 | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde | 1,0 | – | – | – | – | – | – |
I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.
Per den 31 december 2008 befanns återvinningsvärdena baserade på nyttjandevärde för de kassagenererande enheterna att inte i något fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande goodwillposter ej var nödvändig. För den kassagenererande enheten Bredbandstjänster – Norge, med en redovisad goodwill om 1 545 MSEK, motsvarade bedömt återvinningsvärde det redovisade värdet. Vid prövningen av nedskrivningsbehov för Bredbandstjänster – Norge antogs försäljningstillväxten för de kommande 5 åren vara mellan 5 och 9 procent. EBITDA-marginalen under samma period antogs vara mellan 20 och 22 procent och slutvärdet för tillväxten i fritt kassaflöde efter 5-årsperioden antogs vara 1,0 procent. I prövningen använd WACC efter skatt var 7,4 procent.
Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning varje enskilt nyckelantagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska förändras med 10 procent, eller med 0,2 GSEK.
| Försäljningstillväxten under 5-årsperioden |
+1,5 procentenheter |
|---|---|
| EBITDA-marginalen under 5-årsperioden |
+1,4 procentenheter |
| Slutvärdet för tillväxten i fritt kassaflöde | +0,7 procentenheter |
| WACC efter skatt | -0,6 procentenheter |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||||||||
| MSEK | Byggnader och mark |
Mobila nät | Fasta nät | Inventarier, verktyg och installationer |
Summa | |||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 9 048 | 7 542 | 58 333 | 47 386 | 127 983 | 119 656 | 8 592 | 7 434 | 203 956 | 182 018 |
| Ackumulerade avskrivningar | -3 831 | -3 078 | -33 630 | -28 154 | -84 314 | -77 482 | -6 026 | -5 514 | -127 801 | -114 228 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -509 | -426 | -405 | -384 | -13 544 | -14 644 | -257 | -246 | -14 715 | -15 700 |
| Förskott | – | 24 | 506 | 486 | – | 1 | – | 1 | 506 | 512 |
| Redovisat värde | 4 708 | 4 062 | 24 804 | 19 334 | 30 125 | 27 531 | 2 309 | 1 675 | 61 946 | 52 602 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 3 753 | 3 033 | 1 792 | 2 087 | – | – | 5 545 | 5 120 |
| Ingående redovisat värde | 4 062 | 4 095 | 19 334 | 16 043 | 27 531 | 26 652 | 1 675 | 1 405 | 52 602 | 48 195 |
| Investeringar | 415 | 155 | 6 805 | 5 895 | 5 012 | 4 914 | 905 | 709 | 13 137 | 11 673 |
| varav aktiverade räntor | 1 | – | 10 | 2 | 17 | 5 | 1 | – | 29 | 7 |
| Försäljningar/utrangeringar | -18 | -20 | -116 | -49 | -3 | -57 | -18 | -35 | -155 | -161 |
| Nedmontering/återställning | – | – | 2 | 29 | 418 | 53 | – | – | 420 | 82 |
| Förvärvad verksamhet | – | 59 | 125 | 68 | 326 | 355 | 83 | 55 | 534 | 537 |
| Avyttrad verksamhet | – | – | – | – | -2 | -46 | – | -20 | -2 | -66 |
| Erhållna bidrag | – | – | – | – | -5 | – | – | – | -5 | – |
| Omklassificeringar | 90 | -33 | -191 | 148 | -235 | -463 | 492 | 251 | 156 | -97 |
| Årets avskrivningar | -324 | -318 | -4 178 | -3 580 | -4 035 | -4 164 | -889 | -738 | -9 426 | -8 800 |
| Årets nedskrivningar/återförda nedskrivningar |
-11 | – | -17 | -19 | -100 | -214 | -7 | -5 | -135 | -238 |
| Förskott | -24 | -4 | 20 | 385 | -1 | -2 | -1 | -9 | -6 | 370 |
| Kursdifferenser | 518 | 128 | 3 020 | 414 | 1 219 | 503 | 69 | 62 | 4 826 | 1 107 |
| Utgående redovisat värde | 4 708 | 4 062 | 24 804 | 19 334 | 30 125 | 27 531 | 2 309 | 1 675 | 61 946 | 52 602 |
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 4 000 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forskningsoch utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Koncernens svenska fastigheter har åsatts följande taxeringsvärden.
| MSEK | 31 december | |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Byggnader | 308 | 289 |
| Mark och markanläggningar | 70 | 56 |
| Taxeringsvärde | 378 | 345 |
Vid fastighetstaxeringar under 2008 har ett antal enheter åsatts taxeringsvärden och taxeringsvärden justerats för vissa enheter. Under 2008 avyttrades eller utrangerades ett antal taxerade enheter.
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | ||
| Eget kapital-instrument som kan säljas | 325 | 325 | 385 | 385 | ||
| Eget kapital-instrument som innehas för handel | 76 | 76 | 51 | 51 | ||
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 99 | 99 | 132 | 132 | ||
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 171 | 3 171 | 1 144 | 1 144 | ||
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | – | – | 39 | 39 | ||
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 691 | 691 | 9 | 9 | ||
| Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 462 | 462 | 35 | 35 | ||
| Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel | 3 173 | 3 173 | 480 | 480 | ||
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 7 997 | 7 997 | 2 275 | 2 275 | ||
| Finansiella leasingavtal | 938 | 938 | 677 | 677 | ||
| Delsumma (se Motpartsrisk – Not 28)/Summa verkligt värde | 8 935 | 8 935 | 2 952 | 2 952 | ||
| Eget kapital-instrument till anskaffningsvärde | 61 | 59 | ||||
| Förutbetalda kostnader | 190 | 353 | ||||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 9 186 | 3 364 | ||||
| varav räntebärande | 6 866 | 2 475 | ||||
| varav icke räntebärande | 2 320 | 889 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per balansdagen. För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2008 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2010 2011 2012 2013 | Sena re år |
Sum ma |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Statsobligationer och statsskulds växlar |
34 | 23 | – | 32 | 10 | 99 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 2 090 | 451 | 10 | 153 | 467 3 171 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier respektive exponerade för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" och 28 "Finansiell riskhantering". Eget kapital-instrument specificeras i not 35 "Specifikation av aktier och andelar." För information om leasing, se not 29 "Leasingavtal".
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 4 MSEK för 2008 och 10 MSEK för 2007, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Produkter till försäljning | 1 171 | 952 | |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för entre prenader |
502 | 216 | |
| Summa | 1 673 | 1 168 |
I Övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 101 MSEK för 2008 respektive 31 MSEK för 2007.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Kundfordringar | ||
| Fakturerade fordringar | 14 094 | 13 771 |
| Reserv för osäkra fordringar | -968 | -729 |
| Summa kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
13 126 | 13 042 |
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptio ner som innehas för handel |
1 072 | 141 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
6 089 | 5 162 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27 och Mot partsrisk – Not 28) |
20 287 | 18 345 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 763 | 1 283 |
| Förutbetalda kostnader | 1 193 | 1 159 |
| Summa kundfordringar och övriga kort fristiga fordringar |
23 243 | 20 787 |
För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar var per balansdagen koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| Geografiskt område MSEK |
31 december 2008 |
|---|---|
| Norden | 13 591 |
| Baltikum | 1 484 |
| Eurasien | 1 716 |
| Övriga länder | 2 424 |
| Summa redovisat värde | 19 215 |
| Kundsegment MSEK |
31 december 2008 |
|---|---|
| Privatkunder | 6 278 |
| Företagskunder | 6 325 |
| Andra operatörer | 5 770 |
| Återförsäljare | 842 |
| Summa redovisat värde | 19 215 |
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier respektive exponerade för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" och 28 "Finansiell riskhantering".
Per balansdagen hade Kundfordringar samt Lånefordringar och andra kundfordringar följande åldersfördelning.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kund fordringar |
Lånefordringar och andra kund fordringar |
||
| Ej förfallna | 8 504 | 4 196 | ||
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | ||||
| Mindre än 30 dagar | 2 414 | 1 665 | ||
| 30 – 180 dagar | 1 073 | 85 | ||
| Mer än 180 dagar | 1 135 | 143 | ||
| Summa förfallna ej nedskrivna fordringar | 4 622 | 1 893 | ||
| Summa redovisat värde | 13 126 | 6 089 |
För fordringar som per balansdagen var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28 "Finansiell riskhantering" för information om hur motpartsrisker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 433 MSEK under 2008 och 448 MSEK under 2007. Återvunna kundfordringar för dessa år var 29 MSEK respektive 27 MSEK.
Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Ingående redovisat värde | 729 | 791 | |
| Avsättningar för osäkra fordringar | 254 | 345 | |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinnings bara |
-24 | -336 | |
| Återförda avsättningar | -50 | -77 | |
| Kursdifferenser | 59 | 6 | |
| Utgående redovisat värde | 968 | 729 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
921 | 385 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader |
1 031 | 1 059 |
| varav investeringar som innehas för handel | 50 | 95 |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall |
564 | 358 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff ningsvärde |
417 | 606 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 1 952 | 1 444 |
| Finansiella leasingavtal | 195 | 257 |
| Summa (se Motpartsrisk – Not 28) | 2 147 | 1 701 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not 29 "Leasingavtal".
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
5 277 | 2 261 | ||
| varav bankcertifikat som hålls till förfall | 244 | 1 189 | ||
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff ningsvärde |
5 033 | 1 072 | ||
| Kassa och bank | 6 549 | 5 541 | ||
| Summa (se Kategorier – Not 27 och Motparts risk – Not 28) |
11 826 | 7 802 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2006 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2007 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2008 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
Årsstämman 2005 fattade beslut om ett aktieåterköpsprogram med möjlighet till handel i återköpsrätter. Efter programmets genomförande beslutade årsstämman 2006 att minska aktiekapitalet genom indragning av de återköpta aktierna. Indragningen genomfördes den 6 september 2006.
Inga TeliaSonera-aktier innehas av bolagets dotterbolag.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Återvinningsreserver | |||
| Reserv för verkligt värde – noterade eget | |||
| kapital-instrument | |||
| Ingående redovisat värde | 128 | 124 | |
| Nettoförändring i verkligt värde | -97 | 4 | |
| Utgående redovisat värde | 31 | 128 | |
| Säkringsreserv – kassaflödessäkringar | |||
| Ingående redovisat värde | 0 | -35 | |
| Nettoförändring i verkligt värde | -349 | -13 | |
| Överfört till finansieringskostnader i resultat räkningen |
18 | 62 | |
| Skatteeffekt | 87 | -14 | |
| Utgående redovisat värde | -244 | 0 | |
| Valutakursreserv | |||
| Ingående redovisat värde | 5 658 | -2 976 | |
| Omräkning av utländsk verksamhet | 13 185 | 8 741 | |
| Avyttrad utländsk verksamhet | – | 7 | |
| Säkring av utländsk verksamhet | -1 083 | -158 | |
| Skatteeffekt | 303 | 44 | |
| Utgående redovisat värde | 18 063 | 5 658 | |
| Summa återvinningsreserver, utgående redovisat värde |
17 850 | 5 786 | |
| Övriga reserver | |||
| Omvärderingsreserv | |||
| Ingående redovisat värde | 972 | 1 138 | |
| Överföring av avskrivningar för perioden | -153 | -166 | |
| Utgående redovisat värde | 819 | 972 | |
| Reserv för inflationsjusteringar | |||
| Ingående redovisat värde | 4 909 | 4 909 | |
| Utgående redovisat värde | 4 909 | 4 909 | |
| Summa övriga reserver, utgående redovisat värde |
5 728 | 5 881 | |
| Summa reserver, utgående redovisat värde | 23 578 | 11 667 | |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en negativ nettoeffekt i eget kapital om 244 MSEK per den 31 december 2008. Framtida vinster eller förluster påverkar resultaträkningen under 2010-2011, 2013- 2014, 2016-2017 och 2019 då de säkrade posterna förfaller. Ingen
säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not 4 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Reserven för inflationsjusteringar avser Turkiet, som från och med den 1 januari 2006 ur redovisningssynpunkt inte längre betraktades som ett höginflationsland.
Valutakursdifferenser i minoritetsandelar i eget kapital förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Ingående redovisat värde | -266 | -426 | ||
| Omräkning av utländsk verksamhet | 1 675 | 160 | ||
| Utgående redovisat värde | 1 409 | -266 |
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt (i förekommande fall inklusive mellanliggande holdingbolag).
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| DLG-debitel I/S, Danmark | 66 | 60 | |
| TEO LT, AB, Litauen | 1 319 | 1 178 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland | 864 | 764 | |
| AS Eesti Telekom, Estland | 2 203 | 2 175 | |
| Fintur Holdings B.V., Nederländerna | 5 615 | 5 356 | |
| TeliaSonera UTA Holding B.V., Nederländerna | 987 | 233 | |
| Övriga dotterbolag | 7 | 17 | |
| Summa | 11 061 | 9 783 |
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Nettoresultat hänförligt till moderbolagets | |||
| aktieägare (MSEK) | 19 011 | 17 674 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1000- tal), före och efter utspädning |
4 490 457 | 4 490 457 | |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning |
4,23 | 3,94 | |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2008 enligt | |||
| styrelsens förslag) | |||
| – per aktie (SEK) | 1,80 | 1,80 | |
| – totalt (MSEK) | 8 083 | 8 083 | |
| Kontant extra utdelning | |||
| – per aktie (SEK) | – | 2,20 | |
| – totalt (MSEK) | – | 9 879 |
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 december | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||||||
| Räntetyp | ||||||||||
| Ram | Utnyttjat | Rörlig | Fast | Genom snittlig löptid |
Ram | Utnyttjat | ||||
| Program | Egenskaper | Ramvaluta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | |||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat Internationell, Långfristig |
EUR | 7 000 | 4 652 | 1 497 | 3 155 | 4,1 | 7 000 | 4 067 |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat Internationell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat Svensk, Kort- och långfris tig |
SEK | 12 000 | 4 591 | – | 4 591 | 0,3 | 12 000 | 992 |
| TeliaSonera Finland Oyj |
EMTN | Obekräftat Internationell, Långfristig Vilande |
EUR | 3 000 | 203 | – | 203 | 0,3 | 3 000 | 203 |
TeliaSonera Finland Oyj:s EMTN-program kommer inte att utnyttjas för framtida ny- eller refinansiering. Avsikten är att TeliaSonera AB fortsatt svarar för refinansiering av TeliaSonera Finlands utestående lån.
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |||
| Långfristiga lån | |||||||
| Marknadsfinansiering | 49 834 | 51 723 | 39 993 | 40 263 | |||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 24 563 | 25 700 | 20 343 | 20 544 | |||
| varav i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 16 623 | 16 623 | 13 856 | 13 856 | |||
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 8 648 | 9 400 | 5 794 | 5 863 | |||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 3 894 | 3 894 | 699 | 699 | |||
| Ränteswappar till verkligt värde | 375 | 375 | 188 | 188 | |||
| varav betecknade som säkringsinstrument | 288 | 288 | 188 | 188 | |||
| varav som innehas för handel | 87 | 87 | – | – | |||
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 20 | 20 | 77 | 77 | |||
| varav betecknade som säkringsinstrument | 20 | 20 | – | – | |||
| varav som innehas för handel | – | – | 77 | 77 | |||
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 54 123 | 56 012 | 40 957 | 41 227 | |||
| Finansiella leasingavtal | 55 | 55 | 73 | 73 | |||
| Summa långfristiga lån | 54 178 | 56 067 | 41 030 | 41 300 | |||
| Kortfristiga lån | |||||||
| Utnyttjad checkräkningskredit till upplupet anskaffningsvärde | 7 | 7 | 5 | 5 | |||
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 9 550 | 9 590 | 1 444 | 1 440 | |||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 9 550 | 9 590 | 1 444 | 1 440 | |||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 2 030 | 2 030 | 1 045 | 1 045 | |||
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 11 587 | 11 627 | 2 494 | 2 490 | |||
| Finansiella leasingavtal | 34 | 34 | 55 | 55 | |||
| Summa kortfristiga lån | 11 621 | 11 661 | 2 549 | 2 545 |
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgick till 1 204 MSEK och 1 163 MSEK för åren 2008 respektive 2007.
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar
uppgick per den 31 december 2008 och 2007 till nominellt cirka 38 500 MSEK respektive 37 600 MSEK. Per den 31 december 2008 innehöll portföljen ränteswappar med ett värde av nominellt cirka 900 MSEK avsedda för övergripande styrning av finansieringsportföljens struktur och därmed inte ingående i säkringsförhållanden.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för utestående lång- respektive kortfristig upplåning var på balansdagen:
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2007 | ||
| TeliaSonera AB (SEK) | ||||
| Långfristig upplåning | 4,91 | 4,89 | ||
| Kortfristig upplåning | 5,30 | 4,58 | ||
| TeliaSonera Finland Oyj (EUR) | ||||
| Långfristig upplåning | 4,18 | 4,63 | ||
| Kortfristig upplåning | 4,63 | 3,86 |
Summa tillgångar (avsättningar) för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 22 814 | 20 807 | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -18 068 | -19 265 | |
| Pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar |
4 746 | 1 542 | |
| Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-19 | -2 | |
| Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-5 035 | -1 311 | |
| Nettotillgångar (-)/-avsättningar (+) för pensionsförpliktelser |
-308 | 229 | |
| varav redovisat som avsättningar | 22 | 416 | |
| varav redovisat som tillgångar | -330 | -187 |
Se kommentarer i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not 28 "Finansiell riskhantering".
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Pensioner intjänade under året | 441 | 461 |
| Ränta på pensionsavsättning | 925 | 814 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -996 | -865 |
| Avskrivning på balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-14 | -13 |
| Avskrivning på balanserade försäkringsteknis ka vinster (-)/förluster (+) |
52 | 83 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer |
408 | 480 |
| Reglering av pensionsförpliktelser | 3 | – |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl. premiekostnader och löneskatt) |
408 | 182 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebe stämda planer samt direktpensioner |
690 | 490 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensions kostnader |
206 | 309 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader |
-543 | -240 |
| Totala pensionskostnader | 1 172 | 1 221 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 92 | 105 |
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| Procent, förutom tjänstgöringstid | 2008 | 2007 | |
| Diskonteringsränta | 4,2 | 4,6 | |
| Förväntad löneökning | 3,2 | 3,2 | |
| Personalomsättning | 2,9 | 2,9 | |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 14,4 | 14,4 | |
| Ökning av inkomstbasbelopp | 2,8 | 2,8 | |
| Pensionsuppräkning | 2,1 | 2,1 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,7 | 5,1 |
Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettotillgångar (nettoavsättningar) för pensionsförpliktelser samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna utvecklades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom procenttal | 2008 | 2007 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | ||
| Ingående balans | 20 807 | 21 495 |
| Förmåner intjänade under året | 441 | 461 |
| Räntekostnader | 925 | 814 |
| Betalda förmåner | -1 181 | -1 143 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -23 | -48 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 408 | 182 |
| Omklassificeringar | – | 435 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -22 | -25 |
| Reglering av pensionsförpliktelser | -3 | – |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) | 1 104 | -1 489 |
| Kursdifferenser | 358 | 125 |
| Utgående balans | 22 814 | 20 807 |
| Effekter av skillnaden mellan använda försäkrings tekniska antaganden och verkligt utfall (%) |
-0,2 | 0,6 |
| Effekter av förändrade försäkringstekniska anta ganden (%) |
-4,6 | 6,5 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| Ingående balans | 19 265 | 18 977 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 996 | 865 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 645 | 573 |
| Utbetalda medel | -536 | -982 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -23 | -24 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | -2 633 | -272 |
| Kursdifferenser | 354 | 128 |
| Utgående balans | 18 068 | 19 265 |
| Avkastning utöver använda försäkringstekniska antaganden (%) |
-13,6 | -1,4 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 996 | 865 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | -2 633 | -272 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | -1 637 | 593 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | -8,5 | 3,1 |
| Nettotillgångar/-avsättningar för pensionsförplik telser |
||
| Ingående balans | 229 | -82 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 408 | 480 |
| Betalda förmåner | -1 181 | -1 143 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -23 | -48 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | -645 | -573 |
| Utbetalda medel | 536 | 982 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 408 | 182 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet, netto | -3 | – |
| Omklassificeringar | – | 435 |
| Kursdifferenser | -37 | -4 |
| Utgående balans, nettotillgångar (-)/-avsättningar (+) för pensionsförpliktelser |
-308 | 229 |
| Försäkringstekniska nettovinster/-förluster | ||
| Ingående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-1 311 | -2 611 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) att redovisa |
52 | 83 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+), förvärvad/avyttrad verksamhet |
2 | – |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser |
-1 104 | 1 489 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar |
-2 633 | -272 |
| Kursdifferenser | -41 | 0 |
| Utgående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-5 035 | -1 311 |
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom procenttal | 2008 | 2007 | |
| Avyttrad verksamhet | |||
| Minskning av pensionsförpliktelser | -22 | -25 | |
| Minskning av förvaltningstillgångar | 23 | 24 | |
| Förändring av balanserade försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) |
2 | – | |
| Netto avyttrad verksamhet | 3 | -1 |
Förvaltningstillgångarnas fördelning på balansdagen var:
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||
| Tillgångsslag | MSEK Procent | MSEK Procent | ||||
| Räntebärande värdepapper, likvida medel |
12 598 | 69,7 | 12 269 | 63,7 | ||
| Aktier och övriga investeringar | 5 470 | 30,3 | 6 996 | 36,3 | ||
| Summa | 18 068 | 100,0 | 19 265 | 100,0 | ||
| varav aktier i TeliaSonera AB | 68 | 0,4 | 88 | 0,5 |
För svenska företag tryggas pensionsåtagandena i sin helhet även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall göra en avsättning i balansräkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 154 MSEK under 2009.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Avsättningar för omstrukturering |
Villkorad köpe skilling m m |
Garanti avsättningar |
Avsättningar för återställning |
Övriga avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde varav finansiella skulder till: |
1 058 | 3 206 | 1 021 | 779 | 828 | 6 892 |
| – verkligt värde via resultaträkningen | – | 1 884 | – | – | – | 1 884 |
| – upplupet anskaffningsvärde | – | – | 85 | – | – | 85 |
| Årets avsättningar | 1 473 | 4 986 | 82 | 477 | 482 | 7 500 |
| Ianspråktagna avsättningar | -398 | – | -52 | -53 | -155 | -658 |
| Återförda avsättningar | -478 | – | -28 | – | -92 | -598 |
| Omklassificeringar | -543 | – | 71 | – | -63 | -535 |
| Tids- och ränteeffekter | 28 | -107 | 19 | 17 | 11 | -32 |
| Kursdifferenser | 59 | 1 015 | 341 | 75 | 102 | 1 592 |
| Utgående redovisat värde | 1 199 | 9 100 | 1 454 | 1 295 | 1 113 | 14 161 |
| varav långfristig del | 633 | 9 100 | 1 209 | 1 289 | 1 081 | 13 312 |
| varav kortfristig del | 566 | – | 245 | 6 | 32 | 849 |
| varav finansiella skulder till (se Kategorier – Not 27): |
||||||
| – verkligt värde via resultaträkningen | – | 7 900 | – | – | – | 7 900 |
| – upplupet anskaffningsvärde | – | – | 12 | – | – | 12 |
För Garantiavsättningar motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2008 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Se | Redo | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall | 2012– | nare | Sum | visat | |||
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2013 | år | ma | värde |
| Finansiella skulder | 4 | 5 765 | 2 438 | – | 7 8 214 | 7 912 |
Förväntade förfall under 2010 och 2011 avser huvudsakligen vissa säljoptioner utställda till minoritetsägare. Med förväntat förfall avses i detta fall den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken TeliaSonera bedömer att minoritetsägaren kan komma att påkalla sin lösenrätt. Verklig tidpunkt för lösen, om någon, är beroende av motpartsbeslut. Ytterligare information återfinns i avsnittet "Villkorad köpeskilling m m" nedan.
Avsättningar för omstrukturering förändrades på följande sätt.
| 31 december 2008 eller januari–december 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Internationell carrier-verksamhet | Övriga omstruk | Summa | ||||||
| MSEK | Verksamhet i Danmark |
Ny strategisk inriktning |
Integrering efter samgåendet |
Omställnings program |
turerings avsättningar |
|||
| Ingående redovisat värde | 83 | 589 | 168 | 218 | – | 1 058 | ||
| Årets avsättningar | 8 | 3 | – | 1 461 | 1 | 1 473 | ||
| Ianspråktagna avsättningar (kassautflöde) | -38 | -22 | -21 | -316 | -1 | -398 | ||
| Återförda avsättningar | -4 | -417 | -4 | -53 | – | -478 | ||
| Omklassificering till pensionsavsättning | – | – | – | -543 | – | -543 | ||
| Tids- och ränteeffekter | – | 21 | 7 | – | – | 28 | ||
| Kursdifferenser | 8 | 27 | 18 | 6 | – | 59 | ||
| Utgående redovisat värde | 57 | 201 | 168 | 773 | 0 | 1 199 | ||
| varav kortfristig del | – | 19 | 49 | 498 | – | 566 | ||
| Kassautflöde under året | -38 | -22 | -21 | -316 | -1 | -398 | ||
| Kassutflöde under tidigare år | -748 | -2 215 | -207 | -1 314 | -70 | -4 554 | ||
| Summa kassautflöde | -786 | -2 237 | -228 | -1 630 | -71 | -4 952 |
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Ett flertal omstruktureringsåtgärder har vidtagits avseende TeliaSoneras danska verksamhet: under 2002 i samband med fokusering av den danska fastnätsverksamheten, under 2004 i samband med förvärvet av Orange Danmark i avsikt att realisera synergivinster från förvärvet, under 2005 i samband med integrering av mobilverksamheten och fastnätsverksamheten samt under 2006 i samband med ytterligare effektiviseringsåtgärder. Återstående avsättning per den 31 december 2008 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.
Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Som en del av omstruktureringsprogrammet avvecklades Telia International Carrriers verksamhet i Asien, liksom försäljning av nationell telefoni via återförsäljare i Storbritannien och Tyskland. Vidare erbjöds inte längre nationella nättjänster i USA och samlokaliseringsaffären avvecklades. Vidare centraliserades resurserna inom försäljning, administration och kundtjänst och den ursprungliga personalstyrkan om cirka 800 personer reducerades med mer än 50 procent, främst under 2002 och 2003. Under 2008 återfördes 360 MSEK avseende ett förlustbringande hyres- och underhållskontrakt för ett fibernät i Frankrike till följd av större än förväntad framgång vid förhandlingar om kontraktets upphörande. Återstående avsättning per den 31 december 2008 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2019.
I avsikt att efter samgåendet realisera synergivinster fattade ledningen under 2003 beslut om att integrera de internationella carrierverksamheter som tidigare bedrevs av Telia respektive Sonera. Överlappande verksamheter avvecklades och trafiken flyttades över från hyrd kapacitet till det egna nätet. Delar av Soneras verksamheter i Storbritannien, USA, Sverige och Tyskland avvecklades. Återstående avsättning per den 31 december 2008 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2016.
Under 2005 och 2008 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena. 2008 års program omfattar effektiviseringsåtgärder som bland annat förväntas resultera i en personalminskning med cirka 2 900 anställda, av vilka ungefär två tredjedelar i Sverige och en tredjedel i Finland. Återstående avsättning per den 31 december 2008 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2012.
Villkorad köpeskilling m m avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Telia-Sonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding) och Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel).
För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 200 MSEK avseende dels en villkorad tillägsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga minoritetsägare rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 11,1 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 2 139 MSEK avseende en säljoption utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen ger den befintlige minoritetsägaren rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera efter den 31 december 2009. Lösenpriset är villkorat av antalet aktiva abonnenter i Coscom och av om optionen löses under 2010 eller efter den 31 december 2010. I det senare fallet utgörs lösenpriset av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om verkligt värde på Uzbek Holding vid den tidpunkten, utgående från Coscoms 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 17,0 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 761 MSEK avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste aktieägaren rätt att sälja sin 42 procentiga andel i Azertel till TeliaSonera. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 5 åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 12,6 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 1,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
Skattningarna av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen respektive avsättningarna för minoritetsägarnas säljoptioner baseras på TeliaSoneras långsiktiga affärsplaner för berörda affärsenheter. Under 2008 års finansmarknadsturbulens har värdenedgången på aktiemarknaderna globalt varit betydande och skulle om tillämpad på TeliaSoneras kassagenererande enheter som ett multipelvärde för en grupp jämförbara företag i många fall understiga det från TeliaSoneras egna långsiktiga affärsplaner härledda verkliga värdet. Jämfört med en marknadsvärdering i rådande finansiella turbulens är ledningens bedömning att verkligt värde baserat på egna affärsplaner ger en bättre bild av värdet för TeliaSonera och av den långsiktiga värderingen.
I garantiavsättningar ingår 997 MSEK avseende ett garantiåtagande till förmån för det minoritetsägda Ipse 2000 S.p.A. Avsättningen motsvarar TeliaSoneras andel av nuvärdet av de återstående UMTSlicensavgifter som Ipse var skyldig att betala till den italienska staten för perioden 2006-2010. I början av 2006 återkallades licensen av den italienska staten på grund av att Ipse inte uppfyllt licensvillkoren. Ipses inställning var att inga ytterligare licensavgifter skulle betalas men TeliaSonera har fortsatt att redovisa en total avsättning då utgången av Ipses krav på staten bedömdes vara osäker. TeliaSonera ställde också säkerhet i form av spärrade bankmedel för de återstående licensbetalningarna (se not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister"). Till följd av ett nyligen fattat ofördelaktigt domstolsbeslut och ny lagstiftning i Italien har Ipse beslutat att betala avgifter belöpande på åren 2006-2008. Betalningen gjordes i början av januari 2009.
Avsättningar för återställning avser främst nedmontering och återställning av mobila och fasta stationer samt hantering av miljöfarligt avfall såsom uttjänta arsenikimpregnerade telefonstolpar. Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, kundlojalitetsprogram, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Långfristiga leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
175 | 223 | ||
| 3G-licensavgifter i Danmark till upplupet an skaffningsvärde |
193 | 244 | ||
| Köpeskilling för aktieförvärv i Azercell till upplupet anskaffningsvärde |
541 | – | ||
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 261 | – | ||
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not 27) |
1 170 | 467 | ||
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 449 | 800 | ||
| Övriga skulder | 946 | 1 099 | ||
| Summa övriga långfristiga skulder | 2 565 | 2 366 |
För skulder till upplupet anskaffningsvärde motsvarar redovisat värde verkligt värde då beloppen diskonteras till nuvärde med marknadsmässiga räntesatser. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive 28 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2008 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2010 | 2011 | 2012 2013 | 2014 | Senare år |
Sum ma |
Redo visat värde |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplu pet anskaffnings värde |
414 | 396 | 20 | 16 | 16 | 330 1 192 1 170 |
Beträffande leasingavtal, se not 29 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Ingående redovisat värde | 209 | – | |
| Tillkommande vinster | 56 | 209 | |
| Redovisat i resultaträkningen | -13 | – | |
| Kursdifferenser | 38 | – | |
| Utgående redovisat värde | 290 | 209 | |
| varav kortfristig del | 98 | 16 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffnings värde |
9 401 | 9 600 |
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaop tioner som innehas för handel |
338 | 1 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffnings värde |
5 603 | 4 855 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 15 342 | 14 456 |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 629 | 5 895 |
| Förutbetalda intäkter | 4 806 | 4 252 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
27 777 | 24 603 |
För Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Återstående tid till avtalsenligt förfall är huvudsakligen mindre än 3 månader. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive 28 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser huvudsakligen abonnemangsoch andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not 25 "Övriga långfristiga skulder").
Nedanstående tabell visar redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder indelade i kategorier, förutom de finansiella instrument som behandlas i not 12 "Intressebolag och joint ventures", not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not 29 "Leasingavtal".
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsin strument |
17 | 1 153 | 83 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen |
4 371 | 767 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
17, 19 | 4 245 | 621 |
| varav investeringar som innehas för handel |
17, 20 | 126 | 146 |
| Investeringar som hålls till förfall | 17, 20 | 907 | 1 679 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 17, 19, 20 | 35 306 | 26 952 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 17 | 325 | 385 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori |
42 062 | 29 866 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsin strument |
22 | 308 | 188 |
| Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen |
8 325 | 1 962 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
22, 26 | 425 | 78 |
| varav skulder betecknade vid första redovisningstillfället |
24 | 7 900 | 1 884 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
22 | 16 623 | 13 856 |
| Upplåning som säkrar nettoinvester ingar |
22 | 8 648 | 5 794 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
22, 24, 25, 26 |
56 281 | 38 543 |
| Summa finansiella skulder per kategori |
90 185 | 60 343 |
TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Corporate Finance and Treasury (CFT) inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som Telia-Soneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.
CFT ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. CFT strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFT ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket för närvarande är maximerat till motvärdet av nominellt +/-200 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer. Per den
31 december 2008 var avvikelsemandatet utnyttjat till mindre än 50 MSEK.
SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar. TeliaSonera Finland Oyj:s upplåning är denominerad i EUR.
TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.
TeliaSoneras exponering för motpartsrisk härrör från motpartens oförmåga att betala, med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Övriga anläggningstillgångar | 17 | 8 935 | 2 952 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
19 | 20 287 | 18 345 |
| Räntebärande fordringar | 20 | 2 147 | 1 701 |
| Likvida medel | 20 | 11 826 | 7 802 |
| Summa | 43 195 | 30 800 |
TeliaSonera AB accepterar endast kreditvärdiga motparter vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Beräknad som nettofordran per motpart, uppgick den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december 2008 och 2007 till 4 475 MSEK respektive 532 MSEK.
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,4 procent under 2008 och 0,5 procent under 2007.
Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan endast placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och/eller i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. Därutöver är exponeringen per bank begränsad till 1 000 MSEK för löptider överstigande 10 arbetsdagar.
Likviditetsrisk utgör risken att koncernen kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder. TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Per den 31 december 2008 uppgick överskottslikviditeten (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 12 858 MSEK. TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Vid årsskiftet hade inga sådana placeringar gjorts i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar per balansdagen var 3.4 procent för 2008 och 4,3 procent för 2007.
Förutom likvida medel har TeliaSonera bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade på följande sätt.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| I miljoner av respektive valuta | 2008 | 2007 | ||||
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Rambelopp | Rambelopp |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | December 2011 | EUR | 1 000 | 1 000 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, bilateral | September 2010 | SEK | 2 000 | 2 000 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, bilateral | April 2013 | SEK | 1 400 | – |
| TeliaSonera AB och dotterbolag | Checkräkningskrediter | Bekräftad, bilateral | – | SEK (flera) | 1 204 | 1 163 |
Per den 31 december 2008 var 1 407 MSEK av de totala kreditlöftena utnyttjade (inget utnyttjande vid utgången av 2007). Totalt fanns per den 31 december 2008 respektive 2007 tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter uppgående till 14 133 MSEK respektive till 12 636 MSEK.
För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2008 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs per balansdagen. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig. Motsvarande upplysningar om icke räntebärande skulder återfinns i not 25 "Övriga långfristiga skulder" och 26 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder".
| Förväntade förfall | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år | Summa |
| Utnyttjad checkräkningskredit | 7 | – | – | – | – | – | 7 |
| Marknadsfinansiering | 4 592 | 8 949 | 6 129 | 8 433 | 7 646 | 25 990 | 61 739 |
| Övrig upplåning | 6 263 | 121 | 1 576 | 519 | 377 | – | 8 856 |
| Finansiella leasingavtal | 34 | 24 | 14 | 6 | 4 | 7 | 89 |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||
| Skulder | 1 508 | 3 625 | 2 442 | 6 156 | 4 470 | 8 794 | 26 995 |
| Fordringar | -1 678 | -4 165 | -2 656 | -7 254 | -5 201 | -10 538 | -31 492 |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||
| Skulder | 36 528 | – | – | – | – | – | 36 528 |
| Fordringar | -36 386 | – | – | – | – | – | -36 386 |
| Summa, netto | 10 868 | 8 554 | 7 505 | 7 860 | 7 296 | 24 253 | 66 336 |
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. Omräkningsexponering uppkommer i utländska dotterbolags, intressebolags och joint ventures eget kapital i utländsk valuta samt i goodwill och verkligt värde-justeringar i samband med förvärv.
TeliaSoneras allmänna policy är att skydda merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Skydd av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till
annan används även valutaoptioner. TeliaSonera säkrar normalt inte sin omräkningsexponering.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2008 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållna valutaränteswappar | |||||||
| Köp EUR | – | 2 848 | – | 6 150 | 4 444 | 8 563 | 22 005 |
| Köp USD | – | – | 1 287 | – | – | 592 | 1 879 |
| Köp JPY | – | 262 | – | – | – | 262 | |
| Summa erhållet | – | 2 848 | 1 549 | 6 150 | 4 444 | 9 155 | 24 146 |
| Betalda valutaränteswappar | |||||||
| Summa betalt | – | -2 348 | -1 302 | -5 248 | -3 762 | -7 813 | -20 473 |
| Netto | – | 500 | 247 | 902 | 682 | 1 342 | 3 673 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2008, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Förväntade förfall | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | Senare år | Summa |
| Sälj USD | 1 418 | – | 1 418 |
| Sälj EUR | 611 | – | 611 |
| Sälj DKK | 210 | – | 210 |
| Sälj NOK | 91 | – | 91 |
| Sälj GBP | 56 | – | 56 |
| Sälj övriga valutor | 98 | – | 98 |
| Summa sälj | 2 484 | – | 2 484 |
| Köp USD | -1 485 | – | -1 485 |
| Köp EUR | -563 | – | -563 |
| Köp DKK | -195 | – | -195 |
| Köp NOK | -93 | – | -93 |
| Köp GBP | -59 | – | -59 |
| Köp övriga valutor | -96 | – | -96 |
| Summa köp | -2 491 | – | -2 491 |
| Netto | -7 | – | -7 |
TeliaSoneras omräkningsexponering fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| Valuta | Belopp i MSEK |
Procent | Belopp i MSEK |
Procent | |||
| EUR | 81 321 | 39,4 | 67 281 | 39,5 | |||
| varav säkrad genom upplåning | 6 149 | 3,0 | 4 045 | 2,4 | |||
| NOK | 32 142 | 15,6 | 32 555 | 19,1 | |||
| TRY | 26 704 | 12,9 | 20 258 | 11,9 | |||
| RUB | 16 946 | 8,2 | 9 456 | 5,6 | |||
| DKK | 15 700 | 7,6 | 12 178 | 7,2 | |||
| LTL | 8 098 | 3,9 | 8 317 | 4,9 | |||
| EEK | 5 438 | 2,6 | 4 963 | 2,9 | |||
| USD | 4 984 | 2,4 | 4 073 | 2,4 | |||
| LVL | 4 132 | 2,0 | 3 759 | 2,2 | |||
| NPR | 2 747 | 1,3 | – | – | |||
| KZT | 2 416 | 1,2 | 1 741 | 1,0 | |||
| UZS | 1 267 | 0,6 | 1 628 | 1,0 | |||
| AZN | 1 205 | 0,6 | 1 194 | 0,7 | |||
| TJS | 1 020 | 0,5 | 839 | 0,5 | |||
| GEL | 898 | 0,4 | 364 | 0,2 | |||
| GBP | 847 | 0,4 | 947 | 0,6 | |||
| Övriga valutor | 817 | 0,4 | 575 | 0,3 | |||
| Summa | 206 682 | 100,0 | 170 128 | 100,0 |
TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.
Resultatet efter skatt skulle påverkas negativt med cirka 130 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2008 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell resultateffekt vid valutaomräkning av andra resultaträkningsposter. Under motsvarande förutsättningar skulle resultatet efter skatt påverkas positivt med cirka 120 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan och de baltiska valutorna försvagades med 10 procentenheter mot den svenska kronan och samtliga övriga transaktionsvalutor.
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 20,1 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2008 inklusive säkringar men exklusive eventuella eget kapital-effekter till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra resultaträkningsposter. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas fortsätta att öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.
TeliaSonera-koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 6 månader och 4 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2008 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållen ränta | |||||||
| Fast räntesats | – | 1 740 | 1 767 | 5 692 | – | 10 325 | 19 524 |
| Rörlig räntesats | – | 1 780 | 668 | 6 150 | 5 082 | 11 655 | 25 335 |
| Summa erhållet | – | 3 520 | 2 435 | 11 842 | 5 082 | 21 980 | 44 859 |
| Betald ränta | |||||||
| Fast räntesats | – | -2 387 | -1 269 | – | -729 | -2 789 | -7 174 |
| Rörlig räntesats | – | -671 | -904 | -10 839 | -3 762 | -17 916 | -34 092 |
| Summa betalt | – | -3 058 | -2 173 | -10 839 | -4 491 | -20 705 | -41 266 |
| Erhållen ränta | – | 462 | 262 | 1 003 | 591 | 1 275 | 3 593 |
TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades över resultaträkningen under året. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade direkt mot eget kapital särredovisas i en säkringsreserv (se avsnittet "Reserver" i not 21 "Eget kapital och resultat per aktie"). Under 2008 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera AB och TeliaSonera Finland Oyj hade den 31 december 2008 räntebärande lån om 59,3 GSEK med en räntebindning om cirka 2.0 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till 33,9 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2009 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2008 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med cirka 250 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 1 100 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2008.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 2 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. Under 2008 bekräftade Standard & Poor's sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med så kallad "Stable outlook". Moody's rating av TeliaSonera AB förblev oförändrat A-3 för långfristig upplåning och P-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". Ratingen motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. TeliaSonera utnyttjar även
viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2008 motsvarade cirka 6 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2008 till 22 814 MSEK (se not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 18 068 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2008. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och bestod per den 31 december 2008 av cirka 70 procent räntebärande tillgångar och cirka 30 procent aktier och andra tillgångar. Den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar är 4,7 procent per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansräkningen, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.
Under 2008 ökade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 1 311 MSEK till 5 035 MSEK. Den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna var minus 8,5 procent (plus 3,1 procent under 2007), huvudsakligen beroende på fallande kurser på eget kapital-instrument. Därtill ökade nuvärdet av pensionsförpliktelserna genom lägre diskonteringsräntor.
Per den 31 december 2008 var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av de totala strategiska tillgångarna utgörs 40 procent av svenska statens realränteobligationer och 20 procent avser andra typer av svenska räntebärande tillgångar med låg kreditrisk. Av aktieandelen utgör svenska aktier 10 procentenheter och globala aktier 22 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +/-10 procent för räntebärande tillgångar och aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.
Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 3,9 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 4,2 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar (inklusive realränteobligationer) per den 31 december 2008, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 1,0 GSEK.
Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av TeliaSoneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan it-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick på balansdagen till:
| MSEK | 31 december | ||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Anskaffningsvärde | 623 | 665 | |
| Avgår ackumulerade avskrivningar | -491 | -477 | |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 132 | 188 |
Av- och nedskrivningar uppgick till 88 MSEK respektive 84 MSEK för åren 2008 och 2007. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 63 MSEK respektive 82 MSEK.
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2008 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Senare | Sum | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | år | ma |
| Framtida minimilea seavgifter |
45 | 30 | 17 | 7 | 5 | 10 | 114 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
43 | 28 | 15 | 6 | 4 | 8 | 104 |
Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Totala framtida minimileaseavgifter | 114 | 141 | ||
| Avgår räntebelastning | -10 | -13 | ||
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 104 | 128 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2008 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Senare | Sum | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | år | ma |
| Framtida minimilea seavgifter |
1 889 | 1 634 | 1 221 | 1 016 | 889 | 1 994 | 8 643 |
| Vidareuthyrningar | 23 | 18 | 10 | 5 | 2 | 0 | 58 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 2 592 MSEK respektive 2 678 MSEK för åren 2008 och 2007. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 23 MSEK och 27 MSEK för respektive år.
Vid utgången av 2008 omfattade lokalhyresavtalen cirka 786 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 000 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor (utökad med 700 kvadratmeter i början av 2009) på Sturegatan 1 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna huvudsakligen mellan 3 och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Estland omfattar finansiering av produkter och tjänster ingående i TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 13 kvartal. För nytecknade avtal under 2008 var löptiden 12 kvartal. 77 procent av samtliga avtal har fast ränta och 23 procent rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller därutöver Telia-Sonera enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick på balansdagen till:
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 344 | 1 125 | |
| Avgår ej intjänade finansiella intäkter | -210 | -188 | |
| Nettoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 134 | 937 | |
| Avgår ej garanterade, diskonterade restvärden som tillfaller leasegivaren |
-1 | -3 | |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter |
1 133 | 934 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2008 uppgick till:
| Förväntade förfall | Senare | Sum | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | år | ma |
| Bruttoinvestering | 322 | 229 | 158 | 75 | 57 | 503 1 344 | |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter |
307 | 208 | 137 | 61 | 45 | 375 1 133 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2008 och 2007 till 8 MSEK respektive 6 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser den internationella carrier-verksamheten och omfattar ett tjugotal avtal med andra internationella operatörer och 88 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Anskaffningsvärde | 4 013 | 3 689 | ||
| Avgår ackumulerade avskrivningar | -2 596 | -2 211 | ||
| Avgår ackumulerade nedskrivningar | -300 | -300 | ||
| Bruttoredovisat värde | 1 117 | 1 178 | ||
| Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader | 0 | 2 | ||
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -449 | -800 | ||
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 668 | 380 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 286 MSEK under 2008 och med 346 MSEK under 2007.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2008 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år |
Sum ma |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimi leaseavgifter |
311 | 132 | 77 | 39 | 19 | 19 | 597 |
Per balansdagen hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB | 2 021 | 1 838 | |
| Kreditgarantier till förmån för övriga intressebolag | – | 13 | |
| Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m | 39 | 61 | |
| Garantier för pensionsförplilktelser | 243 | 234 | |
| Summa ansvarsförbindelser | 2 303 | 2 146 |
Summa ansvarsförbindelser per den 31 december 2008 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012– 2013 |
Senare | år Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | 39 | 496 | 1 525 | – | 243 | 2 303 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om finansieringsprogram ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla programmet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("noninvestment grade").
För samtliga ansvarsförbindelser, med undantag för kreditgarantin till förmån Svenska UMTS-nät AB, avser angivna värden de maximala framtida belopp som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas att betala enligt respektive förbindelse.
Som säkerhet för vissa lån upptagna av TeliaSoneras hälftenägda joint venture Svenska UMTS-nät AB enligt en till 4 800 MSEK uppgående kreditfacilitet beviljad av tredje part, har TeliaSonera och Tele2, den andre delägaren, vardera men inte solidariskt utställt garantier på maximalt 2 400 MSEK till långivarna och pantsatt sina aktier i Svenska UMTS-nät. Under kreditfaciliteten upptagna lånebelopp kan under vissa omständigheter, inkluderande det fall att antingen TeliaSonera eller Tele2 direkt eller indirekt upphör att äga 50 procent av aktierna i bolaget, förfalla till förtida återbetalning om inte långivarna i förväg lämnat sitt medgivande. TeliaSonera har inga avtalsenliga förpliktelser att lämna ytterligare kapitaltillskott till eller garantier till förmån för Svenska UMTS-nät. Per den 31 december 2008 hade Svenska UMTS-nät via kreditfaciliteten lånat 4 041 MSEK, varav TeliaSonera garanterar 50 procent eller 2 021 MSEK.
TeliaSonera har ingått ett så kallat cross-border finance leaseleaseback-avtal avseende nätutrustning för mobil telekommunikation i Finland. Utrustningen hade per den 31 december 2008 inget återstående redovisat värde. Avtalet ingicks 1998 av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) och har en löptid om 15 år med en option om förtida avslut efter 11 år. TeliaSonera har fastställt att transaktionerna i allt väsentligt inte är leasingtransaktioner enligt IAS 17 och värdena upptas netto i balansräkningen. Såväl leasingfordringarna som leasingskulderna reglerades vid leasingavtalens ingående och TeliaSonera Finland erhöll netto en ersättning om 11 MUSD (9 MEUR) vilken upptogs i balansräkningen som ett erhållet förskott och resultatförs som finansiell intäkt över leasingperioden. Under 2008 gjordes några förändringar av strukturen varigenom Telia-Sonera tillhandahöll ytterligare säkerhet gentemot vissa intressenter i leasingavtalen. TeliaSonera har frånsagt sig alla förpliktelser enligt avtalet men behåller äganderätten till utrustningen. Under avtalstiden kan TeliaSonera dock inte avyttra utrustningen men utbyten kan göras.
OAO Telecominvest (TCI), till 26,1 procent ägt av TeliaSonera, äger 31,3 procent av aktierna i TeliaSonera's intressebolag OAO Mega-Fon. I avsikt att säkerställa TeliaSoneras ägande i MegaFon har TeliaSonera tecknat avtal med TCI och en aktieägare i TCI, inklusive ett avtal enligt vilket TCI har pantsatt 8,2 procent av aktierna i Mega-Fon till TeliaSonera. TCI har pantsatt sina återstående aktier i Mega-Fon, motsvarande ett 23,1-procentigt innehav i MegaFon, som säkerhet för ett lån till AF Telecom Holding, som är en av aktieägarna i TCI.
Per balansdagen fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Avseende långfristig upplåning: Aktier i Svens ka UMTS-nät AB |
84 | 204 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Fastighets inteckningar |
23 | 18 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga fordringar |
46 | 40 |
| Avseende garantiavsättningar: Spärrade bankmedel |
1 158 | 960 |
| Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar |
140 | 132 |
| Avseende checkräkningskrediter: Företags inteckningar |
18 | 16 |
| Avseende operationella leasingavtal: Fastig hetsinteckningar |
3 | 4 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel |
1 | 1 |
| Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel |
119 | 109 |
| Avseende kapitalandelar i intressebolag: Spärrade bankmedel |
37 | – |
| Avseende domstolsförhandlingar: Spärrade bankmedel |
225 | – |
| Summa ställda säkerheter | 1 854 | 1 484 |
Per den 31 december 2008 hade TeliaSonera i balansräkningen, som garantiavsättning, redovisat samtliga åtaganden till förmån för Ipse 2000 S.p.A. Ipses betalningar till italienska staten för dess 3Glicens har säkerställts genom bankgarantier. I enlighet med avtal med banken har Ipse och bolagets aktieägare, däribland TeliaSonera, ställt säkerhet i form av spärrade bankmedel för återstående licensbetalningar från 2006 till 2010. TeliaSoneras andel av ställda säkerheter uppgår till 1 147 MSEK (105 MEUR). Härav betalades 62 MEUR i januari 2009 (se not 24 "Övriga avsättningar" för ytterligare information).
Dessutom var per den 31 december 2008 aktier i Applifone Co. Ltd. och samtliga anläggningstillgångar i Applifone pantsatta för lån på sammanlagt 136 MSEK (18 MUSD) och framtida kundinbetalningar till Spice Nepal Pvt. Ltd. var pantsatta för lån på sammanlagt 144 MSEK (19 MUSD). Dessa lån återbetalades under februari 2009 och pantsättningarna har upphört.
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2008 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 Senare år | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggnings tillgångar |
112 | – | – | 112 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
1 695 | 28 | – | 1 723 |
| Utomstående bolag | 8 | – | – | 8 |
| Summa | 1 815 | 28 | – | 1 843 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras mobila nät i Sverige, Finland och Spanien samt fasta nät i Sverige.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera betalar också årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2009 fastställd till 297 MSEK (27 MEUR).
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter och i regulatoriska frågor. TeliaSonera är också part i administrativa tvister huvudsakligen avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
De svenska förvaltningsdomstolarna har slagit fast att TeliaSonera ska ersätta Tele2 för all trafik förmedlad av TeliaSonera till Tele2:s mobilnät samt att TeliaSonera har rätt till ersättning från originerande operatörer som har förmedlat trafik via TeliaSoneras nät. I anslutning till ovannämnda process stämde Tele2 TeliaSonera inför tingsrätten med krav på ersättning om för närvarande 846 MSEK plus upplupen ränta för samtrafikavgifter för perioden september 1998–januari 2004. TeliaSonera har betalat delar av den summa som Tele2 har krävt och har för resterande exponering bokfört reserver som ledningen bedömer vara tillräckliga.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSL-tjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 den 1 april 2005 respektive Spray Network den 29 juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan TeliaSonera och Konkurrensverket.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio och Telmig, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande dessa aktieägares avyttring av sina innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Betalningar från kunder | 103 143 | 97 276 | ||
| Betalningar till anställda och leverantörer | -71 793 | -67 403 | ||
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 31 350 | 29 873 | ||
| Erhållna utdelningar | 1 410 | 2 684 | ||
| Erhållna räntor | 787 | 571 | ||
| Betalda räntor | -2 569 | -1 457 | ||
| Betalda inkomstskatter | -3 892 | -5 142 | ||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 086 | 26 529 |
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 443 MSEK och 82 MSEK under åren 2008 respektive 2007.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2008 och 2007 icke-kontanta byten om 141 MSEK respektive 47 MSEK.
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av dotterbolag eller verksamhetsgrenar respektive intressebolag, joint ventures och utomstående bolag. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 5 132 | 4 346 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 464 | 622 | |
| Finansiella anläggningstillgångar, kundford ringar, varulager m m |
268 | 1 183 | |
| Likvida medel | 105 | 292 | |
| Eget kapital-justeringar avseende transaktioner före rörelseförvärvet |
8 | – | |
| Minoritetsandelar | -478 | 65 | |
| Avsättningar | -408 | -762 | |
| Långfristiga skulder | -294 | -598 | |
| Kortfristiga skulder | -612 | -678 | |
| Summa köpeskilling | 4 185 | 4 470 | |
| Avgår återbetalning av vissa lån | 40 | 419 | |
| Avgår köpeskilling erlagd före rörelseförvärvet | -75 | – | |
| Avgår likvida medel i förvärvade dotterbolag | -105 | -292 | |
| Kassautflöde från förvärvade dotterbolag, netto |
4 045 | 4 597 | |
| Köpeskilling för övriga förvärv | 34 | – | |
| Summa kassautflöde från förvärv | 4 079 | 4 597 |
Ytterligare information om betydande förvärv under 2008 återfinns i not 34 "Rörelseförvärv m m".
Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Finansiella anläggningstillgångar, kund fordringar, varulager m m |
6 | – |
| Anläggningstillgångar som innehas för försälj ning |
1 | 1 |
| Skulder avseende anläggningstillgångar som innehas för försäljning |
-1 | -1 |
| Summa försäljningspris | 6 | 0 |
| Avgår likvida medel i avyttrade dotterbolag | – | – |
| Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto |
6 | 0 |
| Försäljningspris för övriga avyttringar | 26 | 116 |
| Summa kassainflöde från avyttringar | 32 | 116 |
Genom förvärvade verksamheter under 2008 tillkom 1 116 anställda, varav 416 i Nepal, 412 i Norge och 172 i Kambodja. I de befintliga verksamheterna kompenserade effektiviseringsåtgärder i Sverige och Finland nyrekryteringar huvudsakligen i Eurasien för att hantera
tillväxten i kundbasen, vilket resulterade i en nettominskning av antalet anställda med 237. Sammantaget blev därför förändringen under 2008 en ökning med 879 anställda till 32 171 vid årsskiftet (31 292 vid föregående årsskifte).
| Januari–december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| Land | Totalt (antal) | varav män (%) | Totalt (antal) | varav män (%) | |||
| Sverige | 10 152 | 52,1 | 10 002 | 54,2 | |||
| Finland | 5 258 | 59,9 | 5 697 | 59,0 | |||
| Norge | 1 245 | 67,9 | 945 | 69,7 | |||
| Danmark | 1 736 | 65,5 | 1 559 | 66,6 | |||
| Litauen | 3 694 | 51,6 | 3 672 | 52,1 | |||
| Lettland | 1 064 | 47,6 | 1 010 | 57,1 | |||
| Estland | 2 310 | 58,8 | 2 322 | 56,8 | |||
| Spanien | 79 | 70,9 | 72 | 65,3 | |||
| Kazakstan | 1 483 | 40,6 | 1 278 | 45,9 | |||
| Azerbajdzjan | 622 | 43,1 | 613 | 46,3 | |||
| Uzbekistan | 806 | 64,0 | 358 | 64,8 | |||
| Tadzjikistan | 605 | 64,8 | 255 | 49,4 | |||
| Georgien | 275 | 49,1 | 227 | 49,3 | |||
| Moldavien | 313 | 47,0 | 293 | 45,1 | |||
| Nepal | 92 | 54,0 | – | – | |||
| Kambodja | 44 | 67,6 | – | – | |||
| Ryssland | 56 | 62,5 | 60 | 63,3 | |||
| Storbritannien | 45 | 64,4 | 51 | 74,5 | |||
| Övriga länder | 158 | 73,0 | 147 | 72,8 | |||
| Summa | 30 037 | 55,9 | 28 561 | 56,0 |
Totalt bedrevs verksamheten under 2008 och 2007 i 32 respektive 28 länder.
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses ordinarie styrelseledamöter, verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.
| Procent | 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||
| Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelser | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Kvinnor | 19,2 | 32,1 | 22,9 | 23,4 | |
| Män | 80,8 | 67,9 | 77,1 | 76,6 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Löner och andra ersättningar | 11 011 | 9 632 | |
| Sociala kostnader | |||
| Arbetsgivaravgifter | 2 134 | 1 971 | |
| Pensionskostnader | 1 172 | 1 221 | |
| Summa sociala kostnader | 3 306 | 3 192 | |
| Aktiverat eget arbete | -360 | -208 | |
| Övriga personalkostnader | 1 099 | 861 | |
| Summa personalkostnader per kostnads slag |
15 056 | 13 477 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||
| Ledande befatt ningshavare (varav |
Ledande befatt ningshavare (varav |
||||
| MSEK | rörlig ersättning) | Övriga anställda | rörlig ersättning) | Övriga anställda | |
| Löner och andra ersättningar | 155 (27) | 10 856 | 179 (30) | 9 453 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 25 MSEK och 36 MSEK för åren 2008 respektive 2007.
Enligt beslut av årsstämman 2008 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 000 000 SEK (årsstämman 2007: 900 000 SEK) för ordföranden och med 425 000 SEK (400 000 SEK) per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ordföranden i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter i revisionsutskottet. Vidare utgår årligt arvode till ordföranden i styrelsens ersättningsutskott med 40 000 SEK och med 20 000 SEK per person till övriga ledamöter i ersättningsutskottet. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av Leadership Team utgörs av grundlön, årlig rörlig ersättning, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2008 inget aktierelaterat incitamentsprogram. Med "övriga medlemmar av Leadership Team" avses de 7 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSonera Leadership Team den 31 december 2008.
För koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av Leadership Team är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på koncernens finansiella resultat, det egna ansvarsområdets finansiella resultat och individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av Leadership Team enligt beskrivningen ovan utgör en del av det samlade ersättningspaketet.
| SEK | Styrelsearvode/ Grundlön |
Rörlig ersättning |
Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa ersätt ningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | |||||||
| Tom von Weymarn, ordförande | 1 090 000 | – | – | – | – | 1 090 000 | – |
| Maija-Liisa Friman | 493 750 | – | – | – | – | 493 750 | – |
| Conny Karlsson | 458 750 | – | – | – | – | 458 750 | – |
| Lars G Nordström | 438 750 | – | – | – | – | 438 750 | – |
| Timo Peltola | 438 750 | – | – | – | – | 438 750 | – |
| Jon Risfelt | 518 750 | – | – | – | – | 518 750 | – |
| Caroline Sundewall | 568 750 | – | – | – | – | 568 750 | – |
| Leadership Team | |||||||
| Lars Nyberg, koncernchef | 8 160 000 | 3 100 800 | – | 147 394 | 8 356 200 | 19 764 394 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD | 1 533 340 | 766 667 | – | 166 001 | 582 733 | 3 048 741 | 158 847 |
| Övriga medlemmar av Leadership Team (7 personer) |
17 593 685 | 6 436 949 | 646 929 | 2 725 517 | 6 128 149 | 33 531 229 | 32 744 285 |
| Tidigare koncernchefer, vVD | |||||||
| Anders Igel | – | – | – | – | 664 683 | 664 683 | 44 243 695 |
| Marianne Nivert | – | – | – | – | – | – | 35 237 011 |
| Jan-Åke Kark | – | – | – | – | – | – | 35 284 107 |
| Stig-Arne Larsson | – | – | – | – | – | – | 25 483 109 |
| Lars Berg | – | – | – | – | – | – | 20 962 033 |
| Tony Hagström | – | – | – | – | – | – | 8 329 443 |
| Kim Ignatius | 2 420 831 | 677 833 | 462 313 | 93 159 | 1 269 035 | 4 923 171 | 10 514 054 |
| Summa | 33 715 356 | 10 982 249 | 1 109 242 | 3 132 071 | 17 000 800 | 65 939 718 | 212 956 584 |
Kommentarer till tabellen:
för Övriga förmåner. Kompensationen upphör om och när en möjlig belöning från ett långsiktigt program för rörlig ersättning införs.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Ytterligare information om pensionsvillkoren återfinns nedan.
TeliaSonera har såväl förmånsbestämda som premiebestämda pensionslösningar för ledande befattningshavare. En förmånsbestämd lösning ger en pensionsnivå som är förutbestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön vid pensionsavgång. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Från och med juli 2006 är den förmånsbestämda planen stängd för nyanställda i koncernen och ledande befattningshavare erbjuds endast premiebestämda pensionslösningar.
Koncernchefens pensionsplan utgör en tvådelad premiebestämd lösning. Den första delen ger en grundlönebaserad premie om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 48 000 SEK för 2008. Den andra delen är en fast årlig premie om 6 000 000 SEK. För vVD betalas i stället en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Företaget kan dock begära att koncernchefen går i förtida pension tidigast från och med 60 års ålder och koncernchefen kan på egen begäran gå i förtida pension tidigast från och med 60 års ålder. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av Leadership Team har individuella pensionslösningar. Fyra medlemmar omfattas av förmånsbestämda pensionslösningar och tre medlemmar av premiebestämda pensionslösningar. Två av medlemmarna med förmånsbestämda pensionslösningar har pensionsålder 62 respektive 60 år. Pensionsåldern för återstående fem medlemmar är 65 år. En medlem omfattas av den finska lagstadgade pensionsplanen TyEL.
Den förmånsbestämda pensionsplanen för de två medlemmar som har pensionsålder understigande 65 år ger 70 procent av pensionsgrundande lön fram till 65 års ålder. För alla medlemmar som omfattas av förmånsbestämda pensionslösningar (exklusive TyEL) utgår ålderspensionen från 65 års ålder och livslångt i enlighet med ITP2 med en ytterligare förmån om 32,5 procent av pensionsgrundande lön överstigande 20 inkomstbasbelopp för två medlemmar och 32,5 procent av pensionsgrundande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för en medlem. Pensionsgrundande lön inkluderar grundlön och rörlig ersättning för de medlemmar som var anställda före den 1 juli 2002. För de som anställts efter den 1 juli 2002 är endast grundlönen pensionsgrundande.
ITP2 ger 10 procent av pensionsgrundande lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent av den del av pensionsgrundande lön som ligger mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent av den del av pensionsgrundande lön som ligger mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Lön överstigande 30 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande. Förmånerna är oantastbara.
Den premiebestämda pensionslösningen för ledande befattningshavare ger för två medlemmar grundlönebaserade premier om 24,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 50 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För en medlem utges premier i enlighet med ITP1 om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp beräknat på såväl grundlön som rörlig ersättning. För denna medlem utges också en ytterligare premie motsvarande 15 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart.
Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg av endera parten. Om en uppsägning av anställningsförhållandet skulle initieras från företagets sida innan koncernchefen har hunnit fylla 60 år är koncernchefen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till två årsgrundlöner utbetalt månadsvis i 24 lika delar. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlaget reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag. I fall av en förändring av det bestämmande inflytandet i TeliaSonera ("change of control") är dock koncernchefen berättigad till avgångsvederlag om han säger upp sig inom en månad från ägarförändringen. Därutöver är koncernchefen, om han av detta skäl säger upp sig före den 3 september 2009, berättigad till en engångspremie om 6 000 000 SEK till sin pensionslösning vid utgången av uppsägningstiden.
Uppsägning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av Leadership Team kräver skriftligt varsel 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida är medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till en årsgrundlön utbetalt månadsvis i
lika delar. Lön under uppsägningstiden och avgångsvederlaget reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag. I fall av en "change of control" är dock vVD berättigad till avgångsvederlag om han säger upp sig inom 3 månader från ägarförändringen.
Övriga medlemmar av Leadership Team är berättigade till ersättning om en "change of control" skulle inträffa. Om en köpare förvärvar aktier i TeliaSonera och uppnår ett inte mindre än 51-procentigt ägande och om en medlem fortsätter sin anställning under mer än 30 dagar från ägarförändringen och inte har lämnat in en anmälan om uppsägning utgår en ersättning motsvarande 12 månaders grundlön.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av Leadership Team godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.
Följande ersättningar har utgått till revisorer och revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Ersättning har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag eller intressebolag och joint ventures som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 3 år vid årsstämman 2008.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| PwC | |||
| Revision | 46 | 37 | |
| Revisionsnära tjänster | 2 | 6 | |
| Skatterådgivning | 0 | 0 | |
| Övriga tjänster | 1 | 10 | |
| Summa | 49 | 53 | |
| Ernst &Young (E&Y) | |||
| Revision, revisionsnära tjänster | – | 1 | |
| Skatterådgivning | 1 | 1 | |
| Övriga tjänster | 7 | 2 | |
| Summa | 8 | 4 | |
| KPMG | |||
| Revision, revisionsnära tjänster | – | 2 | |
| Skatterådgivning | 5 | 4 | |
| Övriga tjänster | 2 | 2 | |
| Summa | 7 | 8 | |
| Övriga revisionsföretag | |||
| Revision | 2 | 0 | |
| Revisionsnära tjänster, skatterådgivning och övriga tjänster |
5 | 5 | |
| Summa | 7 | 5 | |
| Totalt | 71 | 70 |
Därutöver uppgick ersättningar till revisionsföretag aktiverade som transaktionskostnader vid rörelseförvärv och liknande transaktioner totalt till 5 MSEK under 2008 (övriga tjänster utförda av KPMG uppgående till 1 MSEK respektive av Övriga revisionsföretag uppgående till 4 MSEK) och till 3 MSEK under 2007 (övriga tjänster utförda av Övriga revisionsföretag).
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
TeliaSonera tog den 1 oktober 2008 ytterligare ett steg i genomförandet av sin strategi att expandera på nya tillväxtmarknader genom att förvärva 51 procent av aktier och röster i TeliaSonera Asia Holding B.V. (Asia Holding), vilket äger kontrollposter i:
Nepal och Kambodja har växande ekonomier. Mobilpenetrationen i Nepal, med 28,4 miljoner invånare, är cirka 13 procent medan mobilpenetrationen i Kambodja, med 14,6 miljoner invånare, är cirka 21 procent. Goodwill förklaras av förväntad tillväxt i antalet abonnemang, en stark marknadsposition i Nepal samt synergier från efterföljande omstrukturering av verksamheterna. Resultatet från verksamheterna i Asia Holding ingår i koncernräkenskaperna från och med den 1 oktober 2008.
De förvärvade verksamheterna påverkade koncernens nettoomsättning och nettoresultat, inklusive koncernmässiga övervärden, på följande sätt.
| MSEK | Nettoomsättning | Nettoresultat |
|---|---|---|
| 1 oktober–31 december 2008 | 168 | 16 |
Nedanstående tabell visar koncernens nettoomsättning, nettoresultat och resultat per aktie pro forma (inklusive koncernmässiga övervärden) som om förvärven hade gjorts per den 1 januari 2008.
| Januari–december 2008 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | TeliaSonera koncernen |
Asia Holding |
TeliaSonera koncernen pro forma |
| Nettoomsättning | 103 585 | 398 | 103 983 |
| Nettoresultat | 21 442 | -14 | 21 428 |
| Nettoresultat före och efter utspädning (SEK) |
4,23 | 4,23 |
Anskaffningsvärde, goodwill och kassaflödeseffekter Anskaffningsvärde och goodwill tillkom på följande sätt.
| MSEK | |
|---|---|
| Anskaffningsvärde | |
| Kontant erlagd köpeskilling | 3 328 |
| Direkta transaktionskostnader | 54 |
| Summa anskaffningsvärde | 3 382 |
| Avgår verkligt värde på förvärvade nettotillgångar (enligt specifikation nedan) |
-663 |
| Goodwill (fördelad till affärsområde Eurasien) | 2 719 |
Angivet totalt anskaffningsvärde och angivna verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Kassaflödeseffekterna var:
| MSEK | |
|---|---|
| Kontant erlagd del av anskaffningsvärdet | 3 382 |
| Avgår förvärvade likvida medel | -56 |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 3 326 |
Redovisade och verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder fördelade sig på följande sätt.
| Justering | |||
|---|---|---|---|
| Redovisat | till verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | värde | värde |
| Goodwill | 5 227 | -5 227 | – |
| Licenser | 664 | – | 664 |
| Samtrafikavtal | 881 | – | 881 |
| Kundrelationer | 158 | – | 158 |
| Mobila nät | 427 | – | 427 |
| Övriga finansiella anläggnings tillgångar |
9 | – | 9 |
| Lager, fordringar, andra omsätt ningstillgångar |
108 | – | 108 |
| Likvida medel | 56 | – | 56 |
| Summa förvärvade tillgångar | 7 530 | -5 227 | 2 303 |
| Minoritetsandelar | -18 | -637 | -655 |
| Uppskjutna skatteskulder | -398 | – | -398 |
| Övriga långfristiga skulder | -189 | – | -189 |
| Kortfristiga skulder | -398 | – | -398 |
| Summa övertagna skulder | -1 003 | -637 | -1 640 |
| Förvärvade tillgångar, netto | 6 527 | -5 864 | 663 |
Förvärven omfattade inga tillgångar i pågående forsknings- och utvecklingsarbete och inga ansvarsförbindelser. Information om övertagna ställda säkerheter återfinns i avsnittet "Ställda säkerheter" i not 30 " Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För ett antal smärre rörelseförvärv under 2008 var anskaffningsvärdet sammantaget 437 MSEK (varav 75 MSEK erlagda före förvärvet) och netto kassautflöde 353 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 450 MSEK, varav 335 MSEK allokerades till affärsområde Mobilitetstjänster, 11 MSEK till affärsområde Bredbandstjänster och 104 MSEK till rapportsegmentet Övrig verksamhet. De förvärvade verksamheterna påverkade koncernens nettoomsättning och nettoresultat, inklusive koncernmässiga övervärden, med 348 MSEK respektive -20 MSEK.
Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Under tredje kvartalet 2008 slutfördes förvärvsanalysen för MCT Corp., det amerikanska bolaget med aktieinnehav i mobiloperatörer i Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan vilket förvärvades i juli 2007. Ett smärre antal justeringar gjordes och nettoeffekten blev att goodwill minskade med 193 MSEK, huvudsakligen beroende på högre nettoskuldsättning och lägre uppskjutna skatteskulder.
Inom ramen för TeliaSoneras verksamhet i Azerbajdzjan utställde TeliaSonera under 2008 en säljoption till den störste minoritetsaktieägaren. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av Telia-Sonera. Under sådana omständigheter ger optionen aktieägaren rätt att till verkligt värde sälja sin 42-procentiga andel till TeliaSonera. TeliaSonera redovisade nuvärdet av det bedömda lösenbeloppet för
optionen som en avsättning (se avsnittet "Villkorad köpeskilling m m" i not 24 "Övriga avsättningar") och tog bort minoritetsandelen, vilket ökade goodwill med 3 608 MSEK. Alla framtida förändringar av det bedömda lösenbeloppet kommer att resultatredovisas, däremot
kommer ingen minoritetsandel att redovisas.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolag, | Ägarandel | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 325 | 321 | 198 | 198 |
| Lokomo Systems AB, 556580-3326, Stockholm | 44 | 734 241 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Telefos AB, 556523-6865, Stockholm | 26 | 2 560 439 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595- 2925, Stockholm |
20 | 400 | 4 | 4 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| OAO Telecominvest, S:t Petersburg | 26 | 4 262 165 | 3 423 | 2 446 | 700 | 700 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 59 | 0 | 75 | ||
| Summa moderbolaget | 899 | 974 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm (joint venture) | 50 | 501 000 | 84 | 204 | 500 | 500 |
| SmartTrust AB, 556179-5161, Stockholm | 30 | 70 991 460 | 22 | 0 | 18 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 16 | 6 | 7 | 6 | 18 |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 964 | 876 | 1 650 | 1 428 |
| Kiinteistö Oy Pietarsaaren Isokatu 8, 0181832-2, Pietarsaari | 48 | 12 851 | 3 | 0 | 7 | 8 |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 7 084 | 6 974 | 2 136 | 1 850 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul | 13 | 292 485 209 | 14 101 | 12 720 | 1 371 | 1 188 |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 36 | 2 207 234 | 13 492 | 9 432 | 470 | 422 |
| AUCS Communications Services v.o.f., 34097149, Hoofddorp | 33 | – | 21 | 12 | 0 | 0 |
| Johtotieto Oy, 0875145-8, Helsingfors | 33 | 170 | 3 | 1 | 0 | 0 |
| Operators Clearing House A/S, 18936909, Köpenhamn | 33 | 1 333 | 7 | 7 | 5 | 5 |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa | 39 543 | 33 065 |
Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. OAO Telecominvest äger ytterligare 31 procent av aktierna i OAO MegaFon. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.
Jämförelseårets värden för moderbolagets innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag (redovisat värde i koncernen 59 MSEK och i moderbolaget 75 MSEK) avser ComHouse AS, som blev dotterbolag under 2008.
| Redovisat/verkligt värde i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolag, | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm | 18 | – | 7 | 6 | 7 | 6 |
| Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg | 10 | 90 | 2 | 0 | 2 | 0 |
| Ullna Golf AB, 556042-8095, Österåker | 1 | 3 500 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 1 | 0 | 1 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Digital Telecommunications Phils., Inc., 000-449-918-000, Quezon City | 9 | 600 000 000 | 96 | 173 | 96 | 173 |
| Birdstep Technology ASA, 977037093, Oslo | 2 | 1 722 594 | 3 | 22 | 3 | 22 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 110 | 204 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, Amsterdam | 12 | 1,225 | 225 | 187 | 225 | 187 |
| Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands | 7 | – | 1 | – | 1 | – |
| Magma Venture Capital I, L.P., Cayman Islands | 7 | – | 24 | 19 | 24 | 19 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors | 5 | 0 | 15 | 10 | 15 | 10 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 6 | 5 | 6 | 5 |
| Santapark Oy, 1095079-8, Rovaniemi | 3 | 10 000 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 5 | 4 | 5 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA | 0 | – | 33 | 13 | 33 | 13 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA | 0 | – | 7 | 6 | 7 | 6 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Kiinteistö Oy Turun Monitoimihalli, 0816425-3, Åbo | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 28 | 23 | 28 | 23 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 5 | 7 | 5 | 7 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 12 | 0 | 12 | ||
| Summa | 462 | 495 |
Jämförelseårets värden för moderbolagets och dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag (redovisat värde i koncernen 13 MSEK och i respektive moderbolag 13 MSEK) avser OMX AB och iVision AS, vilka avyttrades under 2008.
| Januari-december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 2 | 16 132 | 17 809 |
| Produktionskostnader | 3 | -13 354 | -10 725 |
| Bruttoresultat | 2 778 | 7 084 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 3 | -154 | -213 |
| Administrationskostnader | 3 | -753 | -448 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 3 | -439 | -377 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 20 606 | 578 |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -341 | -320 |
| Rörelseresultat | 21 697 | 6 304 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | 7 | -3 417 | 17 541 |
| Resultat efter finansiella poster | 18 280 | 23 845 | |
| Bokslutsdispositioner | 8 | 12 037 | -2 586 |
| Resultat före skatt | 30 317 | 21 259 | |
| Skatter | 8 | -11 | -1 258 |
| Årets resultat | 30 306 | 20 001 |
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Tillgångar | |||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 9 | 1 257 | 1 235 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 5 090 | 18 654 |
| Uppskjutna skattefordringar | 8 | 311 | 235 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 11 | 164 194 | 122 345 |
| Summa anläggningstillgångar | 170 852 | 142 469 | |
| Lager | 12 | 6 | 1 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 13 | 34 038 | 37 176 |
| Kortfristiga placeringar | 14 | 4 730 | 1 611 |
| Kassa och bank | 14 | 1 472 | 1 179 |
| Summa omsättningstillgångar | 40 246 | 39 967 | |
| Summa tillgångar | 211 098 | 182 436 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 14 369 | 14 369 | |
| Andra fonder | 1 858 | 3 796 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 28 484 | 24 847 | |
| Årets resultat | 30 306 | 20 001 | |
| Summa eget kapital | 75 017 | 63 013 | |
| Obeskattade reserver | 8 | 8 024 | 20 061 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 16 | 551 | 538 |
| Övriga avsättningar | 17 | 157 | 406 |
| Summa avsättningar | 708 | 944 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | 18 | 52 629 | 38 305 |
| Kortfristiga lån | 18 | 70 335 | 52 695 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | 19 | 620 | 814 |
| Aktuella skatteskulder | – | 752 | |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skuld | 20 | 3 765 | 5 852 |
| Summa skulder | 127 349 | 98 418 | |
| Summa eget kapital och skulder | 211 098 | 182 436 | |
| Eventualtillgångar | 24 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | 24 | 5 489 | 4 669 |
| Ställda säkerheter | 24 | – | 1 |
| Januari-december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Årets resultat | 30 306 | 20 001 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 1 756 | 3 295 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -21 221 | 89 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -499 | -1 173 | |
| Finansiella poster | 1 357 | 777 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -12 037 | 2 585 | |
| Skatter | -1 029 | -2 182 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | -1 367 | 23 392 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 1 715 | 903 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | -5 | 6 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -2 062 | -559 | |
| Förändring av rörelsekapital | -352 | 350 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | -1 719 | 23 742 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -1 651 | -3 074 | |
| Aktier och andelar | -3 591 | -10 673 | |
| Avyttring av anläggningstillgångar m m | – | -228 | |
| Lämnade lån och andra investeringar | 10 354 | -2 912 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 500 | 950 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 118 | 111 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 5 730 | -15 826 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 4 011 | 7 916 | |
| Utdelning till aktieägare | -17 962 | -28 290 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 2 148 | -1 091 | |
| Upptagna lån | 11 430 | 16 460 | |
| Amorterade lån | -1 231 | -777 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | 5 016 | 979 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -599 | -12 718 | |
| Årets kassaflöde | 3 412 | -4 803 | |
| Likvida medel vid årets början | 2 790 | 7 593 | |
| Årets kassaflöde | 3 412 | -4 803 | |
| Likvida medel vid årets slut | 14 | 6 202 | 2 790 |
| Erhållna räntor | 6 091 | 3 517 | |
| Betalda räntor | -9 430 | -5 408 | |
| Erhållna utdelningar | 231 | 16 841 | |
| Betalda skatter | -751 | -2 600 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reservfond | Uppskriv ningsfond |
Fritt eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2006 | 14 369 | 1 855 | 2 443 | 52 595 | 71 262 | |
| Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar |
15 | – | – | -502 | 502 | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
15 | – | – | – | 40 | 40 |
| Summa intäkter och kostnader som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | -502 | 542 | 40 | |
| Årets resultat | – | – | – | 20 001 | 20 001 | |
| Summa resultat för året | – | – | -502 | 20 543 | 20 041 | |
| Utdelning | – | – | – | -28 290 | -28 290 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 14 369 | 1 855 | 1 941 | 44 848 | 63 013 | |
| Avskrivningar på och avyttring av uppskrivna anläggningstillgångar |
15 | – | – | -1 938 | 1 938 | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
15 | – | – | – | -340 | -340 |
| Summa intäkter och kostnader som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | -1 938 | 1 598 | -340 | |
| Årets resultat | – | – | – | 30 306 | 30 306 | |
| Summa resultat för året | – | – | -1 938 | 31 904 | 29 966 | |
| Utdelning | – | – | – | -17 962 | -17 962 | |
| Utgående balans 31 december 2008 | 14 369 | 1 855 | 3 | 58 790 | 75 017 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 2.2 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper på balansdagen är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2.2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i "Koncernens noter" (not 4).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Goodwill | 6, 9 | Goodwill skrivs av systematiskt over maximalt 5 år. |
| Koncernbidrag/Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
7, 8 | Netto mottagna koncernbidrag redovisas som utdelningar från koncernbolag, medan netto lämnade bidrag redovisas direkt mot eget kapital, efter skatt. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Lånekostnader | 7, 9, 10 | Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag | 7, 11 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas. |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 7, 16 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR SRS redovisningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Leasingavtal | 23 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 1).
För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (not 2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
16 129 | 17 807 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
16 119 | 17 804 |
| varav Sverige | 16 051 | 17 676 |
| Övriga Europa | 3 | 2 |
| Summa | 16 132 | 17 809 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Fast telefoni | 9 263 | 9 892 | |
| Internet | 3 183 | 3 000 | |
| Nätkapacitet | 2 204 | 3 348 | |
| Datakommunikation | 865 | 957 | |
| Övrigt | 617 | 612 | |
| Summa | 16 132 | 17 809 |
Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2008 och 2007.
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Varuinköp | 31 | 103 | |
| Samtrafik- och roamingkostnader | 1 388 | 1 630 | |
| Övriga nätkostnader | 7 326 | 3 345 | |
| Förändring i varulager | 10 | 6 | |
| Personalkostnader (se även not 26) | 2 064 | 1 419 | |
| Hyres- och leasingavgifter | 455 | 493 | |
| Konsulttjänster | 203 | 373 | |
| It-kostnader | 1 509 | 1 084 | |
| Övriga kostnader | 0 | 297 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar (se även not 6) | 1 714 | 3 013 | |
| Summa | 14 700 | 11 763 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 20 483 | 2 |
| Kursvinster | 116 | 118 |
| Sålda patent, provisioner m m | 0 | 48 |
| Återvunna kundfordringar, upplösta leveran törsskulder |
0 | 372 |
| Erhållna skadestånd | 7 | 38 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 20 606 | 578 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -5 | -12 |
| Kursförluster | -90 | -91 |
| Omstruktureringskostnader | -181 | -19 |
| Nedskrivningar | -32 | -180 |
| Lämnade skadestånd | -33 | -18 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -341 | -320 |
| Resultateffekt, netto | 20 265 | 258 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel |
40 | 33 |
Kapitalvinster för 2008 avser tillgångar överförda till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (se även not 10 "Materiella anläggningstillgångar"). I upplösta leverantörsskulder för 2007 ingick 372 MSEK till följd av domstolsutslag medförande sänkningar av vissa historiska samtrafikpriser.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 12 644 MSEK under 2008 och 12 811 MSEK under 2007 medan inköp från koncernbolag uppgick till 7 383 MSEK och 1 221 MSEK för respektive år.
Per den 31 december 2008 ägde Telia Pensionsstiftelse 1 393 189 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,03 procent av röstetalet. TeliaSonera AB:s andel av stiftelsens tillgångar är 69 procent. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not 16 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not 24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till "Koncernens noter" (not 10).
Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande funktioner.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom andelar | 2008 | 2007 | |
| Produktionskostnader | 1 645 | 2 956 | |
| Administrationskostnader | 69 | 57 | |
| Summa funktioner | 1 714 | 3 013 | |
| Övriga rörelsekostnader | 32 | 180 | |
| Summa | 1 746 | 3 193 | |
| Andel av nettoomsättning (%) | 10,8 | 17,9 |
Av- och nedskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag.
| MSEK | Januari–december | ||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Goodwill | 23 | 23 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 384 | 320 | |
| Fasta nät | 1 316 | 2 814 | |
| Övriga maskiner och inventarier | 23 | 36 | |
| Summa | 1 746 | 3 193 |
Goodwill skrivs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (not 11). I den mån skattelagstiftningen tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not 8 "Skatter").
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 2008 | Januari–december 2007 |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar m m | 231 | 15 408 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 22 | 46 |
| Nedskrivningar | -4 | – |
| Koncernbidrag m m, netto | 1 031 | 2 991 |
| Summa | 1 280 | 18 445 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Utdelningar | 0 | 1 432 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 2 | 83 |
| Nedskrivningar | -12 | -113 |
| Summa | -10 | 1 402 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 1 | 32 |
| Summa | 1 | 32 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 1 432 | 976 |
| Övriga ränteintäkter | 649 | 234 |
| Kursvinster | 9 | 4 |
| Summa | 2 090 | 1 214 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -2 622 | -1 921 |
| Övriga räntekostnader | -3 073 | -1 567 |
| Kapitalkostnadsandel i årets pensionsavsätt ning |
-31 | -24 |
| Kursförluster | -1 052 | -40 |
| Summa | -6 778 | -3 552 |
| Resultateffekt, netto | -3 417 | 17 541 |
I övriga ränteintäkter för 2008 ingår erhållna dröjsmålsräntor om 290 MSEK till följd av domstolsutslag avseende vissa historiska samtrafikpriser. I utdelningar från koncernbolag under 2007 ingick engångstransaktioner om 14 998 MSEK. Beträffande koncernbidrag, se avsnittet "Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag" i not 8 "Skatter". Beträffande kapitalkostnadsandel i årets pensionsavsättning, se även not 16 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Övriga räntekostnader |
Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter |
||||
| Derivat för säkring av verkligt värde | -173 | -57 | 2 047 | 272 | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -211 | -17 | -75 | 145 | – | – |
| Derivat som innehas för handel | -2 | 97 | 3 857 | 123 | – | – |
| Placeringar som hålls till förfall | – | – | – | – | – | 5 |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | – | -2 538 | – | 630 | 210 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -572 | -525 | -2 047 | -272 | – | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-2 083 | -1 061 | -2 287 | -304 | – | – |
| Övrigt | -32 | -4 | – | -0 | 19 | 19 |
| Summa | -3 073 | -1 567 | -1 043 | -36 | 649 | 234 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Resultat före skatt uppgick till 30 317 MSEK under 2008 respektive 21 259 MSEK under 2007. Den redovisade skattekostnaden fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Skatt redovisad i resultaträkningen | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | 0 | -2 539 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
0 | 2 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-11 | 1 279 |
| Summa skattekostnad redovisad i resultat räkningen |
-11 | -1 258 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | 87 | -14 |
| Summa skatteintäkt (+)/skattekostnad (-) redovisad direkt mot eget kapital |
87 | -14 |
Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2007 |
| Svensk inkomstskattesats | 28,0 | 28,0 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
0,0 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrad skatte sats |
0,0 | – |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,3 | 0,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -28,3 | -22,5 |
| Skattesats enligt resultaträkningen | 0,0 | 5,9 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | -0,3 | 0,1 |
| Effektiv skattesats | -0,3 | 6,0 |
Ej skattepliktiga intäkter under 2008 avser huvudsakligen en överföring av tillgångar till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova Access) vilken gjordes till marknadsvärde i utbyte mot nyemitterade aktier i Skanova Access. Skattemässigt överfördes tillgångarna emellertid till skattemässigt restvärde och ersättningen behandlades som en ej skattepliktig intäkt i TeliaSonera AB. Under 2007 avsåg ej skattepliktiga intäkter i huvudsak utdelningar från koncernbolag och intressebolag. I december 2008 antog den svenska riksdagen förändringar i skattelagstiftningen, bland annat innebärande en sänkning av den svenska bolagsskattesatsen från 28 procent till 26,3 procent från och med den 1 januari 2009. Detta föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och medförde en uppskjuten skattekostnad om 15 MSEK under 2008.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||
| Ingående redovisat värde | 235 | 307 | |
| Förändring över resultaträkningen | -11 | -58 | |
| Redovisat mot eget kapital | 87 | -14 | |
| Utgående redovisat värde | 311 | 235 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||
| Ingående redovisat värde | – | 1 337 | |
| Förändring över resultaträkningen | – | -1 337 | |
| Utgående redovisat värde | – | – |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||
| Verkligt värde-justeringar avseende övriga finansiella anläggningstillgångar |
87 | 0 | |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 224 | 235 | |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 311 | 235 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | – | |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 311 | 235 |
Ackumulerade skattemässiga förlustavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2008 och 2007. Moderbolagets oredovisade uppskjutna skatteskuld i obeskattade reserver uppgick för åren 2008 och 2007 till 2 110 MSEK respektive 5 617 MSEK.
Obeskattade reserver i balansräkningen fördelar sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Periodiseringsfonder | 5 625 | 7 281 |
| Ackumulerade överavskrivningar | 2 399 | 12 780 |
| Summa | 8 024 | 20 061 |
Överavskrivningarna förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| MSEK | Immateriella tillgångar Maskiner |
Immateriella tillgångar Maskiner |
|||||
| Ingående redovisat värde | 108 | 12 672 | 134 | 13 083 | |||
| Upplösningar | 35 | -10 416 | -26 | -411 | |||
| Utgående redovisat värde |
143 | 2 256 | 108 | 12 672 |
Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Förändring av periodiseringsfonder | 1 656 | -3 022 |
| Förändring av ackumulerade överavskrivningar | 10 381 | 437 |
| Resultateffekt, netto | 12 037 | -2 585 |
Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Lämnade bidrag är normalt avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidragen uppgick till:
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Koncernbidrag, före skatt – netto mottagna (redovisade i resultaträkningen) |
1 031 | 2 991 |
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| MSEK | Goodwill | Övriga tillgångar | ||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 114 | 114 | 3 447 | 3 019 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | -103 | -80 | -1 665 | -1 359 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | – | – | -536 | -459 | ||
| Redovisat värde | 11 | 34 | 1 246 | 1 201 | ||
| varav pågående arbeten | – | – | 415 | 544 | ||
| Ingående redovisat värde | 34 | 54 | 1 201 | 391 | ||
| Investeringar och förvärvad verksamhet |
– | 3 | 368 | 1 130 | ||
| Erhållna bidrag | – | – | -3 | – | ||
| Omklassificeringar | – | – | 64 | – | ||
| Årets avskrivningar | -23 | -23 | -306 | -185 | ||
| Årets nedskrivningar | – | – | -78 | -135 | ||
| Utgående redovisat värde | 11 | 34 | 1 246 | 1 201 |
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| MSEK | Maskiner och Byggnader andra tekniska |
Inventarier, verk tyg och installa och mark anläggningar |
tioner | Summa | |||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 442 | 406 | 40 750 | 72 541 | 695 | 511 | 41 887 | 73 458 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -197 | -173 | -35 439 | -55 575 | -608 | -446 | -36 244 | -56 194 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | – | – | -551 | -546 | -5 | -5 | -556 | -551 | |
| Ackumulerade uppskrivningar | – | – | 3 | 1 941 | – | – | 3 | 1 941 | |
| Redovisat värde | 245 | 233 | 4 763 | 18 361 | 82 | 60 | 5 090 | 18 654 | |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 851 | 1 260 | – | – | 851 | 1 260 | |
| Ingående redovisat värde | 233 | 203 | 18 361 | 18 704 | 60 | 96 | 18 654 | 19 003 | |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 36 | 58 | 1 190 | 2 599 | 50 | 48 | 1 276 | 2 705 | |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -13 432 | -149 | 0 | -41 | -13 432 | -190 | |
| Erhållna bidrag | – | – | -5 | – | – | – | -5 | – | |
| Omklassificeringar | – | -10 | -59 | 3 | -5 | -7 | -64 | -14 | |
| Årets avskrivningar | -24 | -18 | -1 292 | -2 796 | -23 | -36 | -1 339 | -2 850 | |
| Utgående redovisat värde | 245 | 233 | 4 763 | 18 361 | 82 | 60 | 5 090 | 18 654 |
Inga av moderbolaget ägda fastigheter har åsatts taxeringsvärde.
Maskiner och andra tekniska anläggningar omfattar kopplingssystem och kringutrustning, transmissionssystem samt transmissionsmedia och mediabärare i det svenska fasta nätet. Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag. Överföring av tillgångar till
Övriga immateriella tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.
Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 december | ||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 825 | 597 | |
| Licenser, avtal, patent m m | 6 | 60 | |
| Pågående arbeten | 415 | 544 | |
| Utgående redovisat värde | 1 246 | 1 201 |
Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.
ningsvärde 32 952 MSEK, ackumulerade avskrivningar
Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.
dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB under 2008 reducerade redovisat värde med netto 13 427 MSEK (ackumulerat anskaff-
21 440 MSEK, ackumulerade nedskrivningar 12 MSEK samt acku-
Redovisat värde för andelar i intressebolag förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 december | |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Ingående redovisat värde | 974 | 1 085 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 6 | 4 |
| Nedskrivningar | -6 | -108 |
| Avyttringar | – | -7 |
| Omklassificeringar | -75 | – |
| Utgående redovisat värde | 899 | 974 |
Redovisat värde för innehav av andelar i utomstående bolag förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 december | ||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Ingående redovisat värde | 204 | 172 | |
| Förvärv | 2 | 27 | |
| Förändringar av verkligt värde | -97 | 5 | |
| Utgående redovisat värde | 109 | 204 |
Redovisat värde för övriga finansiella tillgångar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 december | ||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Ingående redovisat värde | 121 167 | 110 627 | |
| Investeringar | 38 707 | 10 059 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -330 | -13 | |
| Nedskrivningar | -83 | -4 | |
| Förändringar av verkligt värde | 3 725 | 498 | |
| Utgående redovisat värde | 163 186 | 121 167 |
Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 102 | 102 | 196 | 196 | |||
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 8 | 8 | 8 | 8 | |||
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 1 | 1 | 5 | 5 | |||
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 691 | 691 | 39 | 39 | |||
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | – | – | 9 | 9 | |||
| Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 462 | 462 | 35 | 35 | |||
| Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel | 3 173 | 3 173 | 480 | 480 | |||
| Delsumma (se Kategorier – Not 21 och Motpartsrisk – Not 22)/Summa verkligt värde | 4 437 | 4 437 | 772 | 772 | |||
| Andelar i koncernbolag | 158 858 | 120 488 | |||||
| Fordringar hos koncernbolag | – | 111 | |||||
| Andelar i intressebolag | 899 | 974 | |||||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 164 194 | 122 345 | |||||
| varav räntebärande | 4 436 | 767 | |||||
| varav icke räntebärande | 159 758 | 121 578 |
Ökningen under 2008 av redovisat värde för andelar i koncernbolag avser i huvudsak ett lämnat kapitaltillskott om 34 000 MSEK i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB. För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per balansdagen. För Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2008 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2010–2013 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar | – | 1 | 1 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 22 "Finansiell riskhantering". Andelar i koncernbolag specificeras i not 28 "Specifikation av aktier och andelar", medan uppgifter om intressebolag och andra värdepappersinnehav återfinns i "Koncernens noter" (not 35). Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Inga avdrag för inkurans erfordrades för åren 2008 respektive 2007. Redovisat värde avser förnödenheter och uppgick till 6 MSEK och 1 MSEK för respektive år.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Kundfordringar | ||
| Fakturerade fordringar | 889 | 1 809 |
| Reserv för osäkra fordringar | -200 | -209 |
| Summa kundfordringar till upplupet anskaff ningsvärde |
689 | 1 600 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel |
1 072 | 141 |
| Fordringar hos intressebolag till upplupet anskaff ningsvärde |
3 | 4 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
81 | 145 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 21 och Motparts risk – Not 22) |
1 845 | 1 890 |
| Fordringar hos koncernbolag | 31 827 | 34 688 |
| varav koncernkontofordringar | 27 104 | 26 339 |
| varav kundfordringar m m | 4 723 | 8 349 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 213 | 453 |
| Förutbetalda kostnader | 153 | 145 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
34 038 | 37 176 |
| varav räntebärande | 27 282 | 26 635 |
| varav icke räntebärande | 6 756 | 10 541 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) var per balansdagen koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| 31 december 2008 |
|---|
| 766 |
| 7 |
| 773 |
| Kundsegment MSEK |
31 december 2008 |
|---|---|
| Andra operatörer | 576 |
| Övriga kunder | 197 |
| Summa redovisat värde | 773 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 22 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Per balansdagen hade Kundfordringar samt Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) följande åldersfördelning.
| 31 december 2008 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Kundfordringar | Lånefordringar och andra kundfordringar |
|
| Ej förfallna | 297 | 16 | |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | |||
| Mindre än 30 dagar | 145 | – | |
| 30 – 180 dagar | 4 | – | |
| Mer än 180 dagar | 243 | 68 | |
| Summa förfallna ej nedskrivna fordringar |
392 | 68 | |
| Summa redovisat värde | 689 | 84 |
För fordringar som per balansdagen var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dessa fordringar. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak avräkningar med andra operatörer avseende trafik transiterad genom TeliaSoneras fasta nät. Se även "Koncernens noter" (avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28) för information om hur motpartsrisker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick totalt till 34 MSEK under 2008 och till 23 MSEK under 2007, medan inga kundfordringar återvanns under dessa år. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.
| MSEK | 31 december | |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Ingående redovisat värde | 209 | 181 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | 34 | 72 |
| Återförda avsättningar | -43 | -44 |
| Utgående redovisat värde | 200 | 209 |
Inga av moderbolagets kortfristiga placeringar per den 31 december 2008 eller 2007 hade löptider överstigande 3 månader.
Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader definieras tillsammans med balansposten Kassa och bank som Likvida medel, vilka uppgick till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
4 730 | 1 611 |
| varav bankcertifikat som hålls till förfall | – | 1 189 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff ningsvärde |
4 730 | 422 |
| Kassa och bank | 1 472 | 1 179 |
| Summa (se Kategorier – Not 21 och Motpartsrisk – Not 22) |
6 202 | 2 790 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 22 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not 24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 21).
Uppskrivningsfonden förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Ingående redovisat värde | 1 941 | 2 443 |
| Avyttring av tillgångar till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB |
-1 927 | – |
| Avskrivningar | -11 | -502 |
| Utgående redovisat värde | 3 | 1 941 |
Fonden för verkligt värde förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| MSEK | Värde papper |
Derivat instrument |
Värde papper |
Derivat instrument |
| Ingående redovisat värde | 129 | 0 | 124 | -35 |
| Nettoförändring i verkligt värde | -98 | -348 | 5 | -13 |
| Överfört till räntekostnader i resultaträkningen |
– | 18 | – | 62 |
| Skatteeffekt | – | 87 | – | -14 |
| Utgående redovisat värde | 31 | -243 | 129 | 0 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 eller senare.
Befintliga pensionsutfästelser som TeliaSonera AB övertog vid bolagiseringen den 1 juli 1993 och moderbolagets övriga pensionsutfästelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa anställningsvillkor, huvudsakligen en avtalad rättighet för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom en beskattad reserv i balansräkningen.
Värdet av pensionsutfästelserna beräknas årligen, per balansdagen, på försäkringstekniska grunder.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar |
10 281 | 10 404 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar |
538 | 555 |
| Ingående balans, summa pensionsför pliktelser |
10 819 | 10 959 |
| Pensioner intjänade under året | 122 | 109 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 447 | 448 |
| Utbetalning av pensioner | -816 | -849 |
| Avyttrad verksamhet | -69 | – |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 47 | -1 |
| Förtida avgångspensioner | 52 | 153 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar |
10 051 | 10 281 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar |
551 | 538 |
| Utgående balans, summa pensionsför pliktelser |
10 602 | 10 819 |
| varav FPG/PRI-pensioner | 6 025 | 5 985 |
Under 2008 medförde förlängda livslängdsantaganden modifieringar av de försäkringstekniska beräkningarna, vilket ökade nuvärdet av pensionsförpliktelserna, vilket emellertid mer än motverkades av ett sänkt schablonpåslag för beräkning av ITP-planens konsolideringsreserv.
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 11 797 | 12 335 |
| Årets avkastning | -835 | 412 |
| Avyttrad verksamhet | -69 | – |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | -500 | -950 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 10 393 | 11 797 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar (%) |
-7,1 | 3,3 |
Förvaltningstillgångarnas fördelning på balansdagen var:
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel |
7 158 | 68,9 | 7 622 | 64,6 |
| Aktier och övriga investeringar | 3 235 | 31,1 | 4 175 | 35,4 |
| Summa | 10 393 | 100,0 | 11 797 | 100,0 |
| varav aktier i TeliaSonera AB | 37 | 0,4 | 41 | 0,3 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 |
| Pensionsförpliktelser | 10 602 | 10 819 |
| Förvaltningstillgångar | -10 393 | -11 797 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 342 | 1 516 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 551 | 538 |
Redovisade pensionskostnader (pensionsintäkter) framkom på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Pensioner intjänade under året | 122 | 109 | |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 447 | 448 | |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad |
-31 | -24 | |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | 835 | -412 | |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -22 | -1 | |
| Förtida avgångspensioner | 52 | 153 | |
| Kostnad för pensionering i egen regi | 1 403 | 273 | |
| Försäkringspremier, administrationskostnader m m |
81 | 62 | |
| Ändrade bedömningar | 4 | -19 | |
| Löne- och avkastningsskatt på pensionskostnader | 69 | – | |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pen sionspremier och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader |
-73 | -189 | |
| Årets pensionskostnad | 1 484 | 127 | |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvalt ningstillgångar |
-1 105 | -415 | |
| Redovisad pensionskostnad (+)/pensionsintäkt (-) |
379 | -288 | |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 28 | 33 |
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av FPG/PRI respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt var 3,0 procent under 2008 respektive 3,2 procent under 2007. Förpliktelserna beräknades utifrån gällande lönenivåer per den 31 december 2008 respektive 2007.
Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 23).
Den 31 december 2008 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2009 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Pensionsutbetalningar avseende TeliaSonera AB:s förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till 780 MSEK under 2009.
| 31 december 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensionsutbetalningar |
Omstrukturerings avsättningar |
Garanti avsättningar |
Rätts tvister |
Försäkrings avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 60 | 47 | 78 | 240 | 55 | 480 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
– | – | 78 | – | – | 78 |
| Årets avsättningar | 3 | 224 | 3 | – | – | 230 |
| Ianspråktagna avsättningar | – | -53 | -41 | – | -4 | -98 |
| Återförda avsättningar | – | -45 | -28 | – | – | -73 |
| Omklassificeringar | – | -73 | – | – | – | -73 |
| Tids- och ränteeffekter | – | -2 | -0 | – | – | -2 |
| Utgående redovisat värde | 63 | 98 | 12 | 240 | 51 | 464 |
| varav långfristig del | 63 | 35 | 8 | – | 51 | 157 |
| varav kortfristig del | – | 63 | 4 | 240 | – | 307 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not 21) |
– | – | 12 | – | – | 12 |
Avsättningar diskonteras till nuvärde vilket motsvarar verkligt värde. Se vidare not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2008 följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | 2011– | Senare | Redovisat | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2013 | år Summa | värde | |
| Finansiella skulder | 4 | 4 | – | 7 | 15 | 12 |
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till de omställningsprogram i den svenska verksamheten som lanserades av ledningen under 2005 och 2008. Återstående avsättning per den 31 december 2008 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2012. I garantiavsättningar ingår även avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 22).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering | 49 834 | 51 723 | 38 034 | 38 294 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 33 211 | 35 100 | 24 178 | 24 438 |
| varav i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 16 623 | 16 623 | 13 856 | 13 856 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 2 400 | 2 400 | 6 | 6 |
| Ränteswappar till verkligt värde | 375 | 375 | 188 | 188 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 288 | 288 | 188 | 188 |
| varav som innehas för handel | 87 | 87 | – | – |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 20 | 20 | 77 | 77 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 20 | 20 | – | – |
| varav som innehas för handel | – | – | 77 | 77 |
| Summa långfristiga lån (se Kategorier – Not 21) | 52 629 | 54 518 | 38 305 | 38 565 |
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering | 7 323 | 7 333 | 1 444 | 1 440 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 7 323 | 7 333 | 1 444 | 1 440 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 419 | 1 419 | 777 | 775 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 21)/Summa verkligt värde | 8 742 | 8 752 | 2 221 | 2 215 |
| Lån från koncernbolag | 61 593 | 50 474 | ||
| varav koncernkontoskulder | 27 105 | 26 339 | ||
| varav övriga lån | 34 488 | 24 135 | ||
| Summa kortfristiga lån | 70 335 | 52 695 |
Beviljat, i sin helhet outnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgick till 1 067 MSEK och 1 053 MSEK för åren 2008 respektive 2007.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier återfinns i not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisker" i not 22 "Finansiell riskhantering". Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 22) för information om swapportföljen och genomsnittliga räntesatser för utestående upplåning. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Skulder till koncernbolag | 38 | 160 | |
| Förutbetalda avtal om bredbandsutbyggnad | 573 | 654 | |
| Övriga skulder | 9 | – | |
| Summa långfristiga skulder | 620 | 814 |
Av skulderna för åren 2008 och 2007 förföll 573 MSEK respektive 233 MSEK till betalning senare än 5 år efter balansdagen.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffnings värde |
1 223 | 2 069 | |
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptio ner som innehas för handel |
338 | 1 | |
| Kortfristiga skulder till intressebolag till upplupet anskaffningsvärde |
31 | 38 | |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffnings värde |
762 | 934 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not 21) | 2 354 | 3 042 | |
| Skulder till koncernbolag | 680 | 1,499 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 244 | 451 | |
| Förutbetalda intäkter | 487 | 860 | |
| Summa kortfristiga avsättningar, leveran törsskulder och övriga kortfristiga skulder |
3 765 | 5 852 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Kvarstående tid till avtalsenligt förfall är i huvudsak mindre än 3 månader. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om likviditetsrisker återfinns i not 21 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisker" i not 22 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder omfattar i huvudsak upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingavgifter, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen omfattar mervärdeskatt, förskott från kunder samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter. Förutbetalda intäkter avser främst nätkapacitetsavgifter. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.
Tabellen nedan visar redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder indelade i kategorier. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not 11 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not 16 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsin strument |
11 | 1 153 | 83 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkrings instrument |
11, 13 | 4 245 | 621 |
| Investeringar som innehas för handel | 11 | 8 | 8 |
| Investeringar som hålls till förfall | 14 | – | 1 189 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 11, 13, 14 | 6 976 | 3 355 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 11 | 102 | 196 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori |
12 484 | 5 452 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsin strument |
18 | 308 | 188 |
| Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkrings instrument |
18, 20 | 425 | 78 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
18 | 16 623 | 13 856 |
| Finansiella skulder värderade till upplu pet anskaffningsvärde |
17, 18, 20 | 46 381 | 29 524 |
| Summa finansiella skulder per kategori |
63 737 | 43 646 |
Allmän information om finansiell riskhantering av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (not 28).
TeliaSonera AB:s exponering för motpartsrisk härrör från motpartens oförmåga att betala, med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 11 | 4 437 | 772 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
13 | 1 845 | 1 890 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel | 14 | 6 202 | 2 790 |
| Summa | 12 484 | 5 452 |
Ytterligare information om hantering av motpartsrisker av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 28).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2008 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig. Motsvarande information om icke räntebärande skulder återfinns i not 20 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder".
| Förväntade förfall | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år | Summa |
| Marknadsfinansiering | 4 592 | 8 949 | 6 129 | 8 433 | 7 646 | 25 990 | 61 739 |
| Övrig upplåning | 6 264 | 121 | 1 576 | 519 | 377 | – | 8 857 |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||
| Skulder | 1 507 | 3 625 | 2 442 | 6 156 | 4 470 | 8 794 | 26 994 |
| Fordringar | -1 678 | -4 165 | -2 656 | -7 254 | -5 201 | -10 538 | -31 492 |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||
| Skulder | 36 528 | – | – | – | – | – | 36 528 |
| Fordringar | -36 386 | – | – | – | – | – | -36 386 |
| Summa, netto | 10 827 | 8 530 | 7 491 | 7 854 | 7 292 | 24 246 | 66 240 |
Ytterligare information om hantering av likviditetsrisker av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 28).
TeliaSonera AB förhyr främst lokaler och mark. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2008 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Senare år |
Sum ma |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimi leaseavgifter |
402 | 359 | 164 | 90 | 79 | 57 | 1 151 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 455 MSEK respektive 493 MSEK för åren 2008 och 2007.
Per balansdagen hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser och ställda säkerheter fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |
| Ansvarsförbindelser | |||
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag |
3 336 | 2 686 | |
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB | 2 021 | 1 838 | |
| Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m | – | 13 | |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 132 | 132 | |
| Summa ansvarsförbindelser | 5 489 | 4 669 | |
| Ställda säkerheter | – | 1 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om finansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 30).
För samtliga ansvarsförbindelser, med undantag för kreditgarantin till förmån för det indirekt hälftenägda Svenska UMTS-nät AB (joint venture), avser angivna värden de maximala framtida belopp som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas att betala enligt respektive förbindelse. Upplysningar om kreditgarantin till förmån för Svenska UMTS-nät återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 30).
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 2 030 MSEK (178 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A. och bestående av Telia-Soneras andel av en motförbindelse uppgående till 135 MEUR avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de licensvillkor som är förknippade med bolagets UMTS-licens samt av en motförbindelse om 43 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 646 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser samt 314 MSEK avseende den danska 3G-licensen.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Per balansdagen fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2008 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| MSEK | 2009 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|
| Övriga immateriella anläggningstill gångar |
31 | – | 31 |
| Materiella anläggningstillgångar | 240 | – | 240 |
| Summa | 271 | – | 271 |
Åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar avser fortsatt utbyggnad av transmissionskapaciteten i det svenska fastnätet.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i "Koncernens noter" (not 30).
Under 2008 lämnades ett kapitaltillskott om 34 000 MSEK i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (information om denna ickekontanta överföring av tillgångar återfinnas också i not 10 "Materiella anläggningstillgångar", avsnittet "Maskiner och andra tekniska anläggningar"). Under 2008 och 2007 konverterades fordringar på dotterbolag om 25 MSEK respektive 4 MSEK till eget kapital i bolagen.
Antalet anställda minskade till 2 160 per den 31 december 2008 (2 565 vid utgången av 2007), huvudsakligen till följd av verksamhetsöverföring till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB. Medelantalet anställda var:
| Januari–december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||||
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|||
| Sverige | 2 117 | 68,4 | 2 501 | 69,2 | |||
| Summa | 2 117 | 68,4 | 2 501 | 69,2 |
Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 6 medlemmar (2007: 5 medlemmar) av Leadership Team som är anställda i moderbolaget.
| 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattnings havare |
Styrelsen | Övriga ledande befattnings havare |
|
| Kvinnor | 40,0 | 25,0 | 40,0 | 14,3 | |
| Män | 60,0 | 75,0 | 60,0 | 85,7 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Sjukfrånvaron, mätt i procent av ordinarie arbetstid exklusive tjänstledighet och semester, fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2007 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,1 | 2,6 | |
| Långtidssjukfrånvaro (frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer) |
1,0 | 1,5 | |
| Total sjukfrånvaro för män | 1,6 | 2,0 | |
| Total sjukfrånvaro för kvinnor | 3,2 | 3,8 | |
| Total sjukfrånvaro, anställda 29 år gamla eller yngre |
1,9 | 1,1 | |
| Total sjukfrånvaro, anställda 30-49 år gamla | 2,0 | 2,2 | |
| Total sjukfrånvaro, anställda 50 år gamla eller äldre |
2,3 | 3,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |||
| Löner och andra ersättningar | 1 215 | 1 218 | |||
| Sociala kostnader | |||||
| Arbetsgivaravgifter | 398 | 403 | |||
| Pensionskostnader | 379 | -288 | |||
| Summa sociala kostnader | 777 | 115 | |||
| Övriga personalkostnader | 72 | 86 | |||
| Summa personalkostnader per kostnadsslag |
2 064 | 1 419 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| MSEK Land |
Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | ||||||
| Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|||
| Sverige | 41 (9) | 1 174 | 58 (7) | 1 160 | ||
| Summa | 41 (9) | 1 174 | 58 (7) | 1 160 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt övriga 6 medlemmar (2007: 5 medlemmar) av Leadership Team anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | |||
| Pensionskostnader | 15 | 18 | |||
| Utestående pensionsförpliktelser | 168 | 184 |
Se vidare avsnittet " Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i "Koncernens noter" (not 32).
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i "Koncernens noter" (not 33).
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| PricewaterhouseCoopers AB (PwC) | ||||
| Revision | 9 | 9 | ||
| Revisionsnära tjänster | 0 | 1 | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 0 | 1 | ||
| Summa | 9 | 11 | ||
| Ernst & Young AB (E&Y) | ||||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 4 | 1 | ||
| Summa | 4 | 1 | ||
| KPMG Bohlins AB (KPMG) | ||||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 5 | 6 | ||
| Summa | 5 | 6 | ||
| Övriga revisionsföretag | ||||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 3 | 4 | ||
| Summa | 3 | 4 | ||
| Totalt | 21 | 22 |
Under 2008 och 2007 aktiverades inga ersättningar till revisionsföretag som transaktionskostnader vid företagsaffärer och liknande transaktioner.
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 2008 | 2007 | |
| Svenska bolag | |||||
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 21 255 000 | 34 003 | 3 | |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 10 000 | 5 557 | 5 557 | |
| Baltic Tele AB, 556454-0085, Stockholm | 100 | 100 000 | 3 096 | 3 096 | |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 898 | 2 898 | |
| Amber Mobile Teleholding AB, 556554-7774, Stockholm | 100 | 1 000 | 2 806 | 2 806 | |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka | 100 | 550 000 | 2 698 | 2 683 | |
| Telia International AB, 556352-1284, Stockholm | 100 | 20 000 | 1 722 | 1 722 | |
| Telia Fastigheter Telaris AB, 556343-6434, Stockholm | 100 | 50 000 000 | 731 | 731 | |
| Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 681 | 681 | |
| Telia International Holdings AB, 556572-1486, Stockholm | 100 | 1 000 | 508 | 508 | |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 | |
| TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 1 000 | 229 | 229 | |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 | |
| IKT II Holding AB, 556635-7306, Stockholm | 100 | 1 822 791 | 120 | 120 | |
| Sonera Sverige AB, 556476-3133, Stockholm | 100 | 52 000 | 75 | 75 | |
| Telia Electronic Commerce AB, 556228-8976, Stockholm | 100 | 27 500 | 45 | 45 | |
| Sense Communications AB, 556582-8968, Stockholm | 100 | 250 000 | 34 | 34 | |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5 000 | 8 | 8 | |
| Telia InfoMedia Interactive AB, 556138-5781, Stockholm | 100 | 250 000 | 8 | 8 | |
| Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm | 100 | 1 000 | 5 | 5 | |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 3 | 3 | |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 3 | 3 | |
| Telia Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm | 100 | 1 000 | 0 | 0 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 304 |
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 2008 | 2007 | |
| Bolag utanför Sverige | |||||
| TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 375 | 75 448 | 71 184 | |
| Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors | 100 | 267 966 000 | 277 | 277 | |
| TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 37 | 37 | |
| Telia NetCom Holding AS, 954393232, Oslo | 100 | 100 | 4 596 | 4 596 | |
| NextGenTel AS, 981649141, Bergen | 100 | 3 750 000 000 | 2 335 | 2 335 | |
| TeliaSonera Chess Holding AS, 980107760, Bergen | 100 | 160 959 656 | 2 315 | 2 315 | |
| ComHouse AS, 988755656, Larvik | 100 | 181 700 000 | 239 | – | |
| Telia Norge AS, 975961176, Oslo | 100 | 2 000 | 189 | 189 | |
| TeliaSonera International Carrier Norway AS, 981946685, Oslo | 100 | 32 666 | 80 | 80 | |
| TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 6 835 | 6 835 | |
| Amber Teleholding A/S, 20758694, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 3 048 | 3 048 | |
| debitel Danmark A/S, 19670996, Albertslund | 100 | 200 000 000 | 1 344 | 1 344 | |
| TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 | |
| UAB Sergel, 125026242, Vilnius | 100 | 1 500 | 4 | – | |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 328 300 | 123 | 13 | |
| TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 205 190 | 13 | 13 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga | 24,5 | 140 679 | 2 | 2 | |
| SIA Sergel, 010318318, Riga | 100 | 1 000 | 1 | – | |
| Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid | 76,6 | 517 025 247 | 2 523 | 2 523 | |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul | 99 | 79 133 | 10 | – | |
| TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main |
100 | – | 1 329 | 1 329 | |
| TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 2 700 000 | 681 | 681 | |
| TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 | |
| TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 60 | 60 | |
| TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 20 | 20 | |
| TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 | |
| ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa | 100 | 52 500 | 63 | 63 | |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 182 | 182 | |
| TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | – | 7 | 0 | |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest |
100 | – | 32 | 15 | |
| TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 40 050 | 19 | – | |
| TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 20 001 | 10 | 0 | |
| TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul |
100 | 55 919 | 8 | 0 | |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 100 | 530 | 530 | |
| TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 5 | |
| Telia Swedtel (Philippines), Inc., AS095-003695, Manila | 100 | 124 995 | 2 | 2 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 26 | |||
| Summa | 158 858 | 120 488 |
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Norge Holding AB och Telia NetCom Holding AS äger tillsammans samtliga aktier i NetCom AS. Baltic Tele AB äger 60 procent av aktierna i AS Eesti Telekom och Amber Teleholding A/S 60 procent av aktierna i TEO LT, AB (63 procent av röstetalet med beaktande av bolagets innehav av egna aktier). Amber Mobile Teleholding AB äger samtliga aktier i UAB Omnitel. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera
Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.
Under 2008 blev det tidigare intressebolaget ComHouse AS dotterbolag, medan innehavet i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. överfördes från ett dotterbolag. Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av Övriga svenska och utländska bolag för jämförelseåret (304 MSEK respektive 26 MSEK) avser de under 2008 likviderade IKT I Holding AB, Infonet Svenska AB, Telia Holding Personal AB och Telefos II B.V.
Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 28 483 266 524 |
| Arets resultat | 30 306 233 346 |
| Summa | 58 789 499 870 |
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie till ägarna | 8 0 8 2 8 2 2 9 8 3 |
| I ny räkning överförs | 50 706 676 887 |
| Summa | 58 789 499 870 |
| TeliaSonera-koncernen Finansiell information (IFRS) |
2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningar (MSEK) | ||||||||||
| Nettoomsättning | 103 585 | 96 344 | 91 060 | 87 661 | 81 937 | 82 425 | 59 483 | 57 196 | 54 064 | 52 121 |
| Rörelseresultat | 28 648 | 26 155 | 25 489 | 17 549 | 18 793 | 14 710 | -10 895 | 5 460 | 12 006 | 5 946 |
| Resultat efter finansiella poster | 26 411 | 25 251 | 25 226 | 17 019 | 17 448 | 13 899 | -11 616 | 4 808 | 11 717 | 5 980 |
| Nettoresultat | 21 442 | 20 298 | 19 283 | 13 694 | 14 264 | 10 049 | -7 997 | 1 891 | 10 270 | 4 226 |
| varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 19 011 | 17 674 | 16 987 | 11 697 | 12 964 | 9 080 | -8 067 | 1 869 | 10 278 | 4 222 |
| EBITDA före engångsposter | 32 954 | 31 021 | 32 266 | 29 411 | 30 196 | 30 700 | 15 692 | 12 915 | 13 087 | 14 059 |
| EBITDA | 31 658 | 30 333 | 31 113 | 27 508 | 30 841 | 32 035 | 9 421 | 13 299 | 21 425 | 12 875 |
| Av- och nedskrivningar | 12 106 | 11 875 | 11 203 | 13 188 | 15 596 | 17 707 | 20 844 | 13 975 | 8 222 | 7 652 |
| Balansräkningar (MSEK) | ||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar |
100 968 | 83 909 | 74 172 | 74 367 | 69 534 | 61 820 | 68 106 | 26 816 | 25 198 | 2 146 |
| Materiella anläggningstillgångar | 61 946 | 52 602 | 48 195 | 48 201 | 47 212 | 49 161 | 56 172 | 47 314 | 43 807 | 33 318 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 62 265 | 48 633 | 41 826 | 40 526 | 35 353 | 42 061 | 48 534 | 20 784 | 22 335 | 18 023 |
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och omsättningstillgångar |
39 107 | 31 558 | 35 199 | 40 681 | 39 873 | 37 018 | 33 844 | 33 277 | 31 375 | 23 117 |
| Summa tillgångar | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 | 206 656 | 128 191 | 122 715 | 76 604 |
| Summa eget kapital | 141 448 | 127 057 | 127 717 | 135 694 | 128 067 | 115 834 | 113 949 | 60 089 | 56 308 | 33 103 |
| varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 130 387 | 117 274 | 119 217 | 127 049 | 121 133 | 112 393 | 108 829 | 59 885 | 55 988 | 32 893 |
| Avsättningar | 24 594 | 16 748 | 15 471 | 15 564 | 13 402 | 15 297 | 18 406 | 13 107 | 11 351 | 10 488 |
| Räntebärande skulder | 65 799 | 43 579 | 27 729 | 26 735 | 24 675 | 30 554 | 44 732 | 29 124 | 34 042 | 16 057 |
| Ej räntebärande skulder | 32 445 | 29 318 | 28 475 | 25 782 | 25 828 | 28 375 | 29 569 | 25 871 | 21 014 | 16 956 |
| Summa eget kapital och skulder | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 | 206 656 | 128 191 | 122 715 | 76 604 |
| Sysselsatt kapital | 199 186 | 153 090 | 127 195 | 146 712 | 147 132 | 142 235 | 157 035 | 90 971 | 92 374 | 50 936 |
| Operativt kapital | 178 017 | 140 925 | 110 163 | 125 299 | 126 198 | 120 006 | 137 113 | 70 150 | 75 042 | 39 160 |
| Nettolåneskuld | 48 614 | 34 155 | 14 892 | 7 879 | 6 580 | 17 648 | 38 075 | 20 004 | 32 512 | 14 280 |
| Räntebärande nettoskuld | 44 652 | 31 830 | 10 736 | 5 320 | 3 741 | 8 847 | 25 034 | 10 661 | 20 235 | 7 527 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 086 | 26 529 | 27 501 | 26 990 | 24 403 | 26 443 | 12 449 | 10 416 | 10 152 | 10 715 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -19 634 | -15 705 | -13 084 | -12 236 | -7 991 | -3 443 | -5 553 | 3 632 | -37 121 | -10 701 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 7 452 | 10 824 | 14 417 | 14 754 | 16 412 | 23 000 | 6 896 | 14 048 | -26 969 | 14 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -4 359 | -14 726 | -19 382 | -15 653 | -11 102 | -16 412 | -10 344 | -6 608 | 26 818 | 1 005 |
| Årets kassaflöde | 3 093 | -3 902 | -4 965 | -899 | 5 310 | 6 588 | -3 448 | 7 440 | -151 | 1 019 |
| Fritt kassaflöde | 11 328 | 13 004 | 16 596 | 15 594 | 14 118 | 17 351 | 3 877 | -6 506 | -5 845 | 2 828 |
| Investeringar (MSEK) | ||||||||||
| CAPEX | 15 795 | 13 531 | 11 101 | 11 583 | 10 331 | 9 267 | 14 345 | 17 713 | 16 580 | 7 701 |
| Förvärv och övriga investeringar | 9 060 | 7 171 | 3 951 | 2 732 | 9 099 | 2 851 | 40 093 | 3 022 | 31 162 | 4 444 |
| Summa investeringar | 24 855 | 20 702 | 15 052 | 14 315 | 19 430 | 12 118 | 54 438 | 20 735 | 47 742 | 12 145 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 31,8 | 32,2 | 35,4 | 33,6 | 36,9 | 37,2 | 26,4 | 22,6 | 24,2 | 27,0 |
| Rörelsemarginal (%) | 27,7 | 27,1 | 28,0 | 20,0 | 22,9 | 17,8 | -18,3 | 9,5 | 22,2 | 11,4 |
| Vinstmarginal (%) | 20,7 | 21,1 | 21,2 | 15,6 | 17,4 | 12,2 | -13,4 | 3,3 | 19,0 | 8,1 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 11,7 | 12,3 | 12,3 | 15,0 | 19,0 | 21,5 | 35,0 | 24,4 | 15,2 | 14,7 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 15,2 | 14,0 | 12,2 | 13,2 | 12,6 | 11,2 | 24,1 | 31,0 | 30,7 | 14,8 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,43 | 0,46 | 0,45 | 0,44 | 0,43 | 0,42 | 0,36 | 0,46 | 0,54 | 0,72 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,59 | 0,69 | 0,67 | 0,60 | 0,57 | 0,55 | 0,48 | 0,62 | 0,75 | 1,10 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 12,7 | 13,1 | 13,2 | 9,4 | 10,5 | 8,7 | -5,7 | 5,7 | 13,6 | 9,4 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 17,3 | 19,4 | 19,5 | 12,6 | 13,9 | 11,6 | -7,7 | 7,8 | 18,9 | 14,4 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 17,2 | 18,6 | 17,2 | 10,3 | 11,6 | 8,5 | -9,7 | 3,3 | 23,9 | 14,2 |
| Soliditet (%) | 50,5 | 50,3 | 49,9 | 58,9 | 63,8 | 58,5 | 54,2 | 46,4 | 44,7 | 41,3 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 36,5 | 31,3 | 15,0 | 6,6 | 5,4 | 15,9 | 34,0 | 33,6 | 59,3 | 45,1 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 7,6 | 14,2 | 18,1 | 11,7 | 7,6 | 5,1 | -4,7 | 3,0 | 7,3 | 8,5 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 1,09 | 1,28 | 1,83 | 1,89 | 1,26 | 2,18 | 0,23 | 0,50 | 0,21 | 0,88 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| – vid periodens utgång | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 675,2 | 4 675,2 | 4 605,8 | 3 001,2 | 3 001,2 | 8,8 |
| – genomsnitt, före utspädning¹ | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 667,6 | 3 124,3 | 3 001,2 | 2 932,8 | 2 851,2 |
| – genomsnitt, efter utspädning¹ | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574 0 | 4 675,2 | 4 668,4 | 3 125,3 | 3 001,2 | 2 932,8 | 2 851,2 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) |
4,23 | 3,94 | 3,78 | 2,56 | 2,77 | 1,95 | -2,58 | 0,62 | 3,50 | 1,48 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK)², ³ | 1,80 | 4,00 | 6,30 | 3,50 | 1,20 | 1,00 | 0,40 | 0,20 | 0,50 | 0,52 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) ², ³ | 8 083 | 17 962 | 28 290 | 15 717 | 5 610 | 4 675 | 1 870 | 600 | 1 501 | 1 470 |
| Utdelningsandel (%) | 42,5 | 101,6 | 166,5 | 136,9 | 43,3 | 51,4 | n/a | 32,1 | 14,3 | 34,8 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 29,04 | 26,12 | 26,55 | 28,29 | 25,91 | 24,04 | 23,63 | 19,95 | 18,66 | 11,54 |
¹ Justerat för 324:1 aktiesplit 2000.
² För 2008 enligt styrelsens förslag. ³ För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
| TeliaSonera-koncernen Operativ information |
2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | ||||||||||
| Abonnemang totalt (1 000-tal) | 15 900 | 14 501 | 13 434 | 13 000 | 11 545 | 9 519 | 9 202 | 4 936 | 4 519 | 2 841 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 5 334 | 4 807 | 4 603 | 4 387 | 4 243 | 3 838 | 3 604 | 3 439 | 3 257 | 2 638 |
| Mobil telefoni, GSM/UMTS totalt (1 000-tal) | 5 334 | 4 807 | 4 489 | 4 267 | 4 117 | 3 706 | 3 467 | 3 295 | 3 076 | 2 348 |
| Mobil telefoni, NMT totalt (1 000-tal) | – | – | 114 | 120 | 126 | 132 | 137 | 144 | 181 | 290 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 7 849 | 6 635 | 5 335 | 4 456 | 3 814 | 3 313 | 3 201 | 3 016 | 2 591 | 2 089 |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 3 815 | 3 474 | 3 058 | 2 750 | 2 573 | 2 400 | 2 272 | 2 067 | 1 766 | 1 416 |
| Mobil telefoni, trafik per kund och månad (min) | 191 | 178 | 157 | 139 | 131 | 128 | 131 | 127 | 123 | 121 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 14 | 15 | 17 | 15 | 11 | 13 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 189 | 194 | 204 | 213 | 227 | 252 | 262 | 285 | 308 | 332 |
| varav Finland | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 2 676 | 2 449 | 2 407 | 2 507 | 2 297 | 2 428 | 2 790 | 239 | 149 | 33 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 5 618 | 5 473 | 5 936 | 5 642 | 4 820 | 4 743 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 2 911 | 2 656 | 2 554 | 2 405 | 2 147 | 2 090 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad | 276 | 284 | 285 | 277 | 253 | 232 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| (min) | ||||||||||
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 17 | 16 | 19 | 24 | 28 | 17 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 26 | 29 | 29 | 30 | 38 | 38 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| varav Norge | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 1 581 | 1 577 | 1 641 | 1 651 | 1 308 | 1 195 | 1 089 | 970 | 850 | – |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad | 247 | 236 | 218 | 192 | 175 | 164 | 156 | 133 | 130 | – |
| (min) | ||||||||||
| Mobil telefoni, ARPU (NOK) | 330 | 348 | 352 | 333 | 339 | 342 | 330 | 310 | 308 | – |
| varav Danmark | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 1 493 | 1 449 | 1 123 | 1 154 | 1 115 | 472 | 421 | 288 | 263 | 170 |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1 000-tal) | 2 012 | 2 012 | 2 074 | 1 889 | 1 338 | 1 052 | 851 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1 000-tal) | 1 056 | 1 015 | 803 | 735 | 649 | 534 | 447 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1 000-tal) | 778 | 765 | 759 | 677 | 595 | – | – | – | – | – |
| varav Spanien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1 000-tal) | 970 | 427 | 24 | – | – | – | – | – | – | – |
| Bredbandstjänster | ||||||||||
| Bredband, abonnemang totalt (1 000-tal) | 2 434 | 2 326 | 1 990 | 1 430 | 1 029 | 678 | 495 | 255 | 59 | 14 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 5 806 | 6 218 | 6 497 | 7 064 | 8 312 | 8 087 | 8 296 | 6 585 | 6 621 | 6 519 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1 000-tal) | 1 122 | 1 061 | 915 | 711 | 526 | 394 | 317 | 194 | 27 | 2 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 4 000 | 4 295 | 4 586 | 5 036 | 6 115 | 6 283 | 6 415 | 6 585 | 6 621 | 6 519 |
| varav Finland | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1 000-tal) | 478 | 473 | 412 | 350 | 243 | 150 | 82 | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 420 | 497 | 580 | 647 | 740 | 804 | 722 | – | – | – |
| varav Norge | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1 000-tal) | 176 | 177 | 172 | – | – | – | – | – | – | – |
| varav Danmark | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1 000-tal) | 184 | 187 | 162 | 151 | 126 | 104 | 81 | 58 | 30 | 11 |
| Kabel-tv, abonnemang (1 000-tal) | 210 | 210 | 210 | 204 | 201 | 195 | 188 | 179 | 175 | 170 |
| Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1 000-tal) | 226 | 251 | 165 | 195 | 212 | 172 | 223 | n/a | n/a | n/a |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Bredband, abonnemang, Litauen (1 000-tal) | 298 | 259 | 181 | 105 | 50 | 25 | 11 | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1 000-tal) | 769 | 789 | 785 | 798 | 819 | 828 | 936 | – | – | – |
| Bredband, abonnemang, Estland (1 000-tal) | 176 | 163 | 141 | 107 | 77 | – | – | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1 000-tal) | 391 | 386 | 381 | 388 | 426 | – | – | – | – | – |
| Eurasien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1 000-tal) | 18 416 | 12 147 | 7 352 | 6 146 | 3 866 | 2 385 | 1 614 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1 000-tal) | 7 083 | 6 017 | 3 539 | 3 320 | 1 795 | 990 | 615 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1 000-tal) | 3 471 | 3 029 | 2 333 | 1 741 | 1 291 | 912 | 669 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1 000-tal) | 2 683 | 690 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1 000-tal) | 1 154 | 611 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1 000-tal) | 1 582 | 1 296 | 1 032 | 715 | 481 | 307 | 198 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1 000-tal) | 550 | 504 | 448 | 370 | 299 | 176 | 132 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1 000-tal) | 1 749 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Kambodja (1 000-tal) | 144 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Operativ information | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Personal | ||||||||||
| Antal anställda den 31 december | 32 171 | 31 292 | 28 528 | 28 175 | 29 082 | 26 694 | 29 173 | 17 149 | 29 868 | 30 643 |
| Medelantal anställda under året | 30 037 | 28 561 | 26 969 | 27 403 | 25 381 | 26 188 | 17 277 | 24 979 | 30 307 | 29 546 |
| varav i Sverige | 10 152 | 10 002 | 10 427 | 11 061 | 10 948 | 11 321 | 12 593 | 20 922 | 25 383 | 25 414 |
| varav i Finland | 5 258 | 5 697 | 5 936 | 6 369 | 6 750 | 6 408 | 1 142 | 775 | 999 | 662 |
| varav i övriga länder | 14 627 | 12 862 | 10 606 | 9 973 | 7 683 | 8 459 | 3 542 | 3 282 | 3 925 | 3 470 |
| varav kvinnor | 13 251 | 12 571 | 12 164 | 11 934 | 11 427 | 10 936 | 7 546 | 9 196 | 11 521 | 11 268 |
| varav män | 16 786 | 15 990 | 14 805 | 15 469 | 13 954 | 15 252 | 9 731 | 15 783 | 18 786 | 18 278 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 11 011 | 9 632 | 8 918 | 9 023 | 8 674 | 8 460 | 6 732 | 8 852 | 9 543 | 9 184 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 2 134 | 1 971 | 1 903 | 1 970 | 1 902 | 1 950 | 1 804 | 2 614 | 3 055 | 2 895 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 16,0 | 14,8 | 15,2 | 15,5 | 16,4 | 14,9 | 14,9 | 19,4 | 25,5 | 26,2 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 3 449 | 3 373 | 3 376 | 3 199 | 3 228 | 3 147 | 3 443 | 2 290 | 1 784 | 1 764 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 954 | 916 | 945 | 640 | 740 | 562 | -631 | 219 | 396 | 201 |
| Förändring av arbetsproduktivitet (%) | 7,8 | 7,1 | 11,2 | 8,3 | 10,8 | -4,9 | 53,5 | 31,9 | 8,3 | 17,9 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 714 | 711 | 715 | 500 | 511 | 347 | -467 | 75 | 339 | 143 |
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.
Engångsposter utgörs av kapitalvinster/-förluster, kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal samt ej aktiverade kostnader i samband med samgåendet med Sonera under 2002. Som engångsposter redovisas, med verkan från 1 januari 2003, kapitalvinster/-förluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram och liknande endast om de per enskild transaktion uppgår till mer än 100 MSEK. Tidigare perioder har ej omräknats.
Redovisat eget kapital (exklusive minoritetsandelar) minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristiga lån samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoresultat (inklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoresultat (exklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av balansomslutningen.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och minoritetsandelar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:
| K | tusen | M | miljoner | G | miljarder | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutakoder | ||||||
| SEK | Svenska kronor | GEL | Georgiska lari | NPR | Nepalesiska rupier | |
| AZN | Azerbajdzjanska manat | JPY | Japanska yen | RUB | Ryska rubler | |
| DKK | Danska kronor | KZT | Kazakstanska tenge | TJS | Tadzjikistanska somoni | |
| EEK | Estniska kroon | LTL | Litauiska litas | TRY | Turkiska lira | |
| EUR | Europeiska euro | LVL | Lettiska lat | USD | US-dollar | |
| GBP | Brittiska pund | NOK | Norska kronor | UZS | Uzbekistanska som |
TeliaSonera har enligt styrelsens uppfattning tillämpat Svensk kod för bolagsstyrning under 2008.
Bolagsstyrningsrapporten, inklusive beskrivningen av interna kontroller, ingår inte i den officiella årsredovisningen och har inte granskats av koncernens revisorer.
Rapporten inleds med en översikt över TeliaSoneras modell och ramverk för koncernens styrning, följt av en beskrivning av bolagets organ och processer för beslutsfattande. Rapporten avslutas med en beskrivning av de interna kontrollerna av den finansiella rapporteringen.
TeliaSoneras bolagsstyrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse av inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Bolagsstämman har bland annat till uppgift att utse styrelsens ledamöter. Styrelsen är ansvarig för bolagets styrning och till dess ansvarsområden hör bland annat att utnämna och avskeda koncernchefen, som är ansvarig för bolagets affärsutveckling.
Ramverket för koncernens styrning omfattar gemensam inriktning och gemensamma värderingar, ledningsmodell och delegering av skyldigheter och befogenheter samt riktlinjer utfärdade av huvudkontorsfunktionerna.
Följande styrdokument har utfärdats som en allmän vägledning till alla medarbetare i koncernen.
Vår koncernstrategi anger koncernens allmänna inriktning och definierar vår affärsidé.
TeliaSonera erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av röst, bild, data, information, transaktioner och underhållning. TeliaSonera bedriver verksamhet i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknaderna i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien. TeliaSonera är även den ledande europeiska grossistleverantören av gränsöverskridande kvalitetstjänster för röst, ip och kapacitet, vilka tillhandahålls genom ett helägt internationellt carrier-nät.
För att skapa aktieägarvärde genom uthållig och förbättrad lönsamhet och uthålliga och växande kassaflöden ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Se även avsnittet Koncernstrategi (sid 9).
Vision
Vår vision, "Enkelhet gör allting möjligt", definierar hur vi ser på vår framtid.
Våra gemensamma värderingar, "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända", är inriktade på det beteende som vi vill främja.
Vår etiska kod innehåller de etiska normer som vi följer i vårt arbete. Beslut om gemensam inriktning och gemensamma värderingar fattas av styrelsen.
Ledningsmodellen beskriver
Beslut om ledningsmodell fattas av styrelsen.
Definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, inklusive ansvarig för säljdivisionen Business Services, och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut.
Beslut om delegering fattas av koncernchefen inom ramar fastställda av styrelsen.
Beskriver årliga mål för koncernen som helhet samt för varje affärsområde, och riktas till de ansvariga för affärsområdena och koncernfunktionerna.
Beslut om verksamhetsmål fattas av styrelsen.
Anger hur beslut fattas av koncernchefen i enskilda fall.
De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga principer, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina ansvarsområden.
De olika affärsområdenas övergripande styrningsramverk ska fastställas inom gränserna för ramverket för koncernens styrning. Affärsidén, visionen, de gemensamma värderingarna och den etiska koden är gemensamma för hela koncernen.
Bolagets huvudkontor hjälper koncernchefen att ange ramen för affärsområdenas verksamhet. Huvudkontoret förser också affärsområdena med vissa stödfunktioner rörande till exempel juridiska frågor och kommunikationsfrågor.
En modell för mål- och resultatstyrning, Performance Management Model, är under införande inom TeliaSonera för att maximera prestationerna och på ett strukturerat sätt uppmuntra alla medarbetare att sträva mot samma mål. Modellen ska:
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag och lyder under den svenska aktiebolagslagen och bolagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ, där ägarna utövar sitt inflytande.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2008 hade TeliaSonera 651 816 aktieägare.
Bolaget informerade i samband med delårsrapporten för januariseptember 2008 att bolaget håller årsstämma den 1 april 2009 i Stockholm. Information om aktieägarnas rätt att få ett ärende behandlat på stämman, samt vid vilken tidpunkt en sådan begäran måste ha nått bolaget för att med säkerhet kunna tas in i kallelsen till årsstämman, finns på bolagets hemsida.
Aktieägarna hade möjlighet att anmäla sig till årsstämman 2008 på flera sätt, bland annat via bolagets hemsida.
Årsstämman 2008 hölls den 31 mars 2008 i Stockholm. Dagen efter hölls ett informationsmöte för aktieägarna i Helsingfors, där bolagets ledning och delar av styrelsen medverkade.
Vid årsstämman 2008 var hela styrelsen, medlemmar i Leadership Team och den huvudansvarige revisorn närvarande. Efter förslag från valberedningen valdes advokat Sven Unger till ordförande på stämman. Till justeringsmän utsågs Peter Rudman, representerande Nordea Fonder, och Thomas Andersson, representerande Handelsbanken Fonder. Ingen av dessa personer var styrelseledamot eller anställd i bolaget.
Årsstämman hölls på svenska och simultantolkades till finska och engelska med hänsyn till bolagets internationella ägarkrets. Stämmomaterialet fanns tillgängligt på svenska, finska och engelska.
TeliaSonera tillhandahöll även de aktieägare som inte kunde närvara vid årsstämman möjligheten att följa stämman via internet och rösta via fullmakter framtagna av TeliaSonera. De aktieägare som deltog vid årsstämman gavs möjlighet att ställa frågor, kommentera och lämna förslag till beslut.
Protokollet från stämman finns tillgängligt på bolagets hemsida på svenska, finska och engelska.
Sedan årsstämman 2008 består TeliaSoneras valberedning av bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till bolagsstämman samt styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade att valberedningen ska bestå av Viktoria Aastrup (svenska staten), Markku Tapio (finska staten), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder), Lennart Ribohn (SEB Fonder) samt styrelsens ordförande Tom von Weymarn.
Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion
Valberedningen har meddelat bolaget att den följer riktlinjerna för Svensk kod för bolagsstyrning och avser att informera om sitt arbete på årsstämman samt på bolagets hemsida. Aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan skickas med e-post till "[email protected]".
Valberedningens förslag ska enligt instruktionen offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämman.
Styrelsen ansvarar för koncernens styrning, val av strategisk inriktning liksom huvudinnehållet i koncernens externa kommunikation. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
Sedan årsstämman 2008 har TeliaSoneras styrelse bestått av sju ledamöter valda för ett år i taget av bolagsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten. Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Vid årsstämman 2008 omvaldes Tom von Weymarn till styrelseordförande.
De stämmovalda ledamöterna betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och aktieägarna. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, arbetsfördelningen inom styrelsen inklusive styrelseordförandens
uppgifter, arbetsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.
Ersättningsutskottet behandlar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och Leadership Team, samt incitamentsprogram för en vidare krets av anställda.
Revisionsutskottet granskar bolagets externa finansiella rapporterings-, revisions- och redovisningsprocesser samt interna finansiella rapporteringsprocesser, inklusive redovisningsprinciper som är av betydelse för bolaget. Revisionsutskottet granskar även förutsättningarna för intern kontroll av den finansiella rapporteringen och verksamheterna. Granskningarna omfattar dessutom bolagets revisorers arbete och oberoende.
Revisionsutskottet sammanträdde sex gånger under 2008
Styrelsens utskott förbereder ärenden för beslut i styrelsen. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras Leadership Team. Revisionsutskottet – och i vissa fall dess ordförande – har rätt att besluta om inköp av tjänster från bolagets revisorer inom av styrelsen angivna ramar.
TeliaSoneras chefsjurist Jan Henrik Ahrnell har varit sekreterare vid styrelse- och utskottsmötena.
Styrelsen har under 2008 hållit åtta ordinarie och sex extra sammanträden. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt:
Styrelsen tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete, även med hjälp av externa konsulter från Active Owner Partners AB. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för valberedningen.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Leadership Team leds av koncernchefen och består av tio medlemmar: koncernchefen, finanschefen, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chief information officer, cheferna för de tre affärsområdena samt chefen för enheten för försäljning till företagskunder, Business Services.
Leadership Team sammanträder varje månad. Vid dessa möten behandlas frågor av strategisk art och betydelse för hela koncernen. Genomgångar av verksamheten görs varje kvartal med affärsområdescheferna.
Enligt den ersättningspolicy för Leadership Team som fastställts av årsstämman ska TeliaSonera erbjuda ett konkurrenskraftigt ersättningspaket. Lönen består av en fast del och en rörlig del. Den fasta lönen följer lönestrukturen i varje land, medan målen för den rörliga ersättningen fastställs i en plan för varje kalenderår och baseras på koncernens finansiella resultat, resultatenhetens finansiella resultat och individuellt uppsatta prestationsmål. Nivån på den rörliga ersättningen för medlemmar i Leadership Team kan uppgå till högst 50 procent av den fasta lönen.
För närvarande finns inga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram i TeliaSonera.
Styrelsen fastställer grundlön och annan ersättning för koncernchefen. Ersättningsutskottet godkänner, efter förslag från koncernchefen, grundlön och annan ersättning för de personer som rapporterar till koncernchefen.
Lars Nyberg hade en årlig grundlön på 8 160 000 SEK. Koncernchefens rörliga ersättning kan uppgå till högst 50 procent av grundlönen. Under 2008 uppgick Lars Nybergs rörliga ersättning till 3 100 800 SEK.
Styrelsen är enligt aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning ansvarig för den interna kontrollen. Under 2008 har styrelsen eftersträvat att ytterligare utveckla bolagets interna kontroller av verksamheten och avser att fortsätta att utveckla dessa interna kontroller under 2009.
Intern kontroll av finansiell rapportering är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning. Den innefattar metoder och processer för att säkerställa koncernens tillgångar och för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt och i enlighet med gällande lagar och regler, samt förbättra effektiviteten i verksamheten och kontrollera risknivån i verksamheten.
Enligt den av styrelsen fastställda företagspolicyn ska TeliaSoneras finansiella rapportering följa hög professionell standard, vara fullständig, rättvis, noggrann, punktlig och begriplig. TeliaSoneras policy för intern kontroll av finansiell rapportering är baserad på COSO, ett internationellt ramverk för intern kontroll.
Styrelsen eftersträvar en fullgod intern kontrollmiljö inom koncernen. Denna miljö ska vara stabil och oberoende av externa kontrollkrav.
Styrelsen granskar bolagets etiska kod varje år. Syftet med koden är bland annat att ytterligare stimulera ärligt och etiskt beteende, tydlig kommunikation, efterlevnad av gällande lagstiftning och myndighetsbestämmelser, omedelbar intern rapportering av överträdelser mot koden samt ansvarsskyldighet att följa koden.
Verksamhetsplaneringen baseras på årliga verksamhetsplaner med uppföljning varje månad, kompletterat med rullande sjukvartalsprognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten. Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på riktlinjer från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter.
Varje verksamhetsenhet har en controller ansvarig för att säkerställa att den månatliga och kvartalsmässiga finansiella rapporteringen följer riktlinjerna, att rapporter levereras i tid, att tillräckliga interna kontroller är införda och genomförs, att nödvändiga avstämningar utförs på rätt sätt samt att större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras.
TeliaSonera har ett gemensamt system för standardiserad kontroll och rapportering i alla stora helägda verksamhetsenheter. TeliaSonera har även inrättat en enhet för gemensamma finansiella
tjänster som hanterar de standardiserade finansiella redovisningsprocesserna i alla stora helägda verksamhetsenheter.
Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning. Risker som kan vara ett hot mot att nå affärsmässiga mål identifieras och åtgärder för att kontrollera dessa risker införs.
Det finns en process för att regelbundet upptäcka risker som kan leda till väsentligt felaktig redovisning av finansiell information.
Koncernens säkerhetsenhet arbetar med preventiva säkerhetsåtgärder och krishantering för att skydda koncernens tillgångar, itsystem och personal samt skydda telenät, tjänster och kunder mot intrång och bedrägerier.
För att begränsa risker genomför TeliaSonera kontrollåtgärder, både automatiska och manuella, för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar.
Processer har beskrivits på ett gemensamt och strukturerat sätt, och nyckelkontroller som är nödvändiga för att minska risker relaterade till den finansiella rapporteringen har identifierats och dokumenterats. Under 2008 utfördes tillräckliga riskbaserade testaktiviteter för att säkerställa att dessa nyckelkontroller fungerar som avsett. Korrigeringar har gjorts för att rätta till eller förbättra kontrollerna när sådana aktiviteter var nödvändiga.
Styrelsen övervakar aktivt den interna kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen, framför allt via revisionsutskottet.
Styrelsen mottar varje månad finansiella rapporter från koncernchefen.
Styrelsen och dess revisionsutskott granskar alla externa finansiella rapporter innan de offentliggörs. Revisionsutskottet mottar rapporter från de externa och interna revisorerna samt diskuterar och följer upp deras synpunkter. Både de externa och de interna revisorerna är representerade på utskottets möten. Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan att bolagsledningen närvarar.
Styrelsen mottar regelbundet riskrapporter sammanställda av ledningen. Revisionsutskottet granskar även på individuell basis enheter såsom exempelvis Corporate Risk Management, Corporate Business Control och Corporate Finance and Treasury. Syftet med dessa utvärderingar är att öka styrelsens förståelse av alla viktigare frågor relaterade till TeliaSoneras riskhantering och riskkontroller.
Revisionsutskottet hanterar bland annat den interna kontrollmiljön, värdering av nedskrivningar, tolkning av redovisningsprinciper av särskild betydelse för koncernen, juridiska frågor som kan ha betydande inverkan på koncernredovisningen samt utvärdering av revisorernas arbete.
TeliaSonera har även en intern Disclosure Committee som rapporterar till koncernchefen och finanschefen och som utövar ytterligare kontroll över TeliaSoneras skyldigheter avseende extern finansiell rapportering. I denna kommitté ingår ansvariga personer för corporate control, juridik och investor relations.
TeliaSonera har infört en strukturerad övervakningsprocess, systematiska tester av nyckelkontroller och regelbunden övervakning av interna kontrollers funktion på både affärsenhets- och koncernnivå. Vid mötena på koncernnivå avseende övervakning av den interna kontrollen är finansdirektören ordförande och alla finanschefer med ansvar för affärsenheterna deltar, liksom de ansvariga personerna för corporate control, internrevision, juridik, it, koncernens säkerhet samt riskhantering. Även de externa revisorerna deltar vid mötena på koncernnivå.
Finansdirektören rapporterar regelbundet till revisionsutskottet om övervakningen av de interna kontrollerna. Både revisionsutskottet och styrelsen har gått igenom och diskuterat ledningens bedömning av bolagets interna kontroller, och har aktivt följt upp relaterade förbättringsåtgärder vidtagna av ledningen.
Ledningen har identifierat ett behov av att utöka den interna kontrollmiljön till att även omfatta intern kontroll av verksamheten. Syftet med den interna kontrollen av verksamheten är att övervaka prestationsmått relaterade till fastställda mått, och som ett resultat av detta främja lämpliga och effektiva verksamheter.
Måtten är inriktade på att eliminera misstag, spill och brister från verksamheten med hjälp av statistisk analys. De är inte bara inriktade på att eliminera problem, utan även på att hitta och åtgärda grundorsakerna till dessa.
Koncernen har en enhet för internrevision som går igenom koncernens verksamhet och lämnar förslag i syfte att förbättra den interna kontrollen, förbättra verksamhetsprocesser och öka effektiviteten. För att uppnå integritet i mätningarna genomför internrevisionen en kvalitetsanalys av underliggande data. Chefen för Corporate Internal Audit rapporterar till koncernchefen, som fattar beslut om funktionens uppgifter och prioriteringar i samråd med revisionsutskottet.
Internrevisionens uppgifter och prioriteringar samt resultat rapporteras till och diskuteras regelbundet vid revisionsutskottets sammanträden.
På årsstämman 2008 omvaldes PricewaterhouseCoopers AB som revisor till och med årsstämman 2011. Göran Tidström (född 1946) är huvudsansvarig revisor.
PricewaterhouseCoopers AB anlitas av bolagets största aktieägare, svenska staten, för både revisionsuppdrag och rådgivning. Nuvarande revisionsuppdrag inkluderar Svenska Spel och Samhall.
Göran Tidström är också revisor i Meda, Trelleborg och Volvo. Han är vice ordförande för International Federation of Accountants (IFAC) och ordförande för European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG).
Från vänster: Timo Peltola, Elof Isaksson, Maija-Liisa Friman, Conny Karlsson, Tom von Weymarn, Caroline Sundewall, Jon Risfelt, Agneta Ahlström, Lars G Nordström och Berith Westman.
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2002. Tom von Weymarn är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott. Han är även ledamot av TeliaSoneras revisionsutskott sedan den 31 mars 2008. Därutöver är Tom von Weymarn styrelseordförande i Lännen Tehtaat Oyj och Turku Science Park Oy, styrelseledamot i Pohjola Bank Plc, Hydrios Biotechnology Oy, Sibelius Academy, Senior Advisor och ledamot av IndustriKapitals Supervisory Board och partner i Boardman Oy. Han var verkställande direktör och koncernchef i Oy Rettig Ab mellan 1997 och 2004, vice verkställande direktör i Cultor Oyj mellan 1991 och 1997 och direktör i Oy Karl Fazer Ab mellan 1983 och 1991, varav de två senaste åren som VD och koncernchef. Tom von Weymarn är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 30 316
Invaldes i styrelsen 2007. Maija-Liisa Friman är ledamot av TeliaSoneras revisionsutskott sedan den 31 mars 2008. Hon är styrelseordförande i Ekokem, styrelseledamot i Metso Oyj, Suomen Lääketieteen Säätiö och LKAB samt ledamot av förvaltningsrådet för pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen. Maija-Liisa Friman var tidigare VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj. Maija-Liisa Friman är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 5 5971
Invaldes i styrelsen 2007. Conny Karlsson var ledamot av TeliaSoneras revisionsutskott till och med den 31 mars 2008. Sedan dess är han ledamot av TeliaSoneras ersättningsutskott. Han är även styrelseordförande i Swedish Match AB och styrelseledamot i Capman Oyj. Han har tidigare varit VD i Duni AB och innehaft ett flertal ledande befattningar inom Procter & Gamble. Conny Karlsson är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 000
Invaldes i styrelsen 2007. Lars G Nordström är ledamot av TeliaSoneras ersättningsutskott. Han är även VD och koncernchef för Posten AB, samt styrelseledamot i Nordea Bank AB i vilken han var VD och koncernchef mellan 2002 och 2007. Han är ordförande i Finsk-svenska handelskammaren, the European Financial Management & Marketing Association (EFMA) och Kungliga Operan i Stockholm. Därutöver är han styrelseledamot i Svensk-amerikanska handelskammaren och Viking Line Abp. Lars G Nordström har studerat juridik vid Uppsala Universitet.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 000
Invaldes i styrelsen 2004. Timo Peltola är ledamot av TeliaSoneras ersättningsutskott. Han är även styrelseordförande i Neste Oil Oyj och AW-Energy Oy, vice ordförande i Nordea Bank AB och styrelseledamot i SAS AB. Han är ledamot av CVC Capital Partners och Sveafastigheter Abs Advisory Boards. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor.
Antal aktier i TeliaSonera: 3 000
Invaldes i styrelsen 2007. Jon Risfelt är ledamot av TeliaSoneras revisionsutskott sedan den 24 april 2007. Han är även styrelseordförande i Ortivus AB. Han innehar styrelseuppdrag i Enea Data AB, Bilia AB och ÅF AB. Han har tidigare varit VD i Europolitan AB och Nyman & Schultz AB och Gambro Renal, samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 500
Invaldes i styrelsen 2001. Caroline Sundewall är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Caroline Sundewall är även styrelseledamot i Electrolux AB, Haldex AB, Lifco AB, Pågengruppen AB, Aktiemarknadsbolagens Förening och Ahlsell AB. Hon har tidigare varit affärsredaktör på Finanstidningen, ekonomisk kommentator och affärsredaktör på Sydsvenska Dagbladet samt business controller på Ratos AB. Caroline Sundewall är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 0001
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 2007. Agneta Ahlström är vice ordförande i Unionen-Tele. Hon har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELES sektion på TeliaSonera International Carrier.
Antal aktier i TeliaSonera: 200
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2000. Elof Isaksson är ordförande i SEKO TELE och i europeiska företagsrådet inom TeliaSonera. Elof Isaksson är även styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 7501
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 1993. Berith Westman är även ordförande i Unionen-Tele och styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 000
Ersättningar och närvaro, se nedan.
¹ Inklusive aktier ägda av make/maka och/eller närstående personer.
| Namn | Invald år Befattning | Utskott | Närvaro styrelse möten |
Närvaro utskotts möten |
Summa ersättningar och förmåner (SEK) |
Antal aktier i TeliaSonera |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tom von Weymarn¹ | 2002 | Styrelseordförande, och ordförande i ersättningsutskottet |
Ersättning Revision |
100% | 100% | 1 090 000 | 30 316 |
| Maija-Liisa Friman¹ | 2007 | Ledamot | Revision | 93% | 100% | 493 750 | 5 5973 |
| Conny Karlsson² | 2007 | Ledamot | Ersättning | 100% | 100% | 458 750 | 10 000 |
| Lars G Nordström | 2007 | Ledamot | Ersättning | 100% | 100% | 438 750 | 4 000 |
| Timo Peltola | 2004 | Ledamot | Ersättning | 100% | 100% | 438 750 | 3 000 |
| Jon Risfelt | 2007 | Ledamot | Revision | 100% | 100% | 518 750 | 4 500 |
| Caroline Sundewall | 2001 | Ledamot, och ordförande i revisionsutskottet |
Revision | 100% | 100% | 568 750 | 4 0003 |
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 93% | 200 | |||
| Elof Isaksson | 2000 | Arbetstagarrepresentant | 100% | 1 7503 | |||
| Berith Westman | 1993 | Arbetstagarrepresentant | 80% | 1 000 |
Se även not 32 i koncernredovisningen.
¹ Ledamot av revisionsutskottet sedan 31 mars 2008.
2 Ledamot av revisionsutskottet till och med 31 mars 2008 och sedan dess ledamot av ersättningsutskottet.
3 Inklusive aktier ägda av make/maka och/eller närstående personer.
Verkställande direktör och koncernchef. Lars Nyberg utnämndes till VD och koncernchef den 27 juli 2007 och tillträdde den 3 september 2007. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Inc. och styrelseledamot i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 200 0001
Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i TeliaSonera sedan september 2008. Per-Arne Blomquist kommer närmast från SEB där han var vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör sedan 2006 och chef för koncernstab Ekonomi & Finans under åren 2001 till 2006. Mellan 1997 och 2000 innehade han ett flertal befattningar inom Telia, bland annat verkställande direktör för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär 1989 på Alfa Laval och är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 300²
Chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och verkat som chefsjurist sedan 1999. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom TeliaSonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är jur.kand. Antal aktier i TeliaSonera: 8 500
Personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan januari 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Hon är styrelseledamot i Proffice AB, Pensionsgaranti och PRI Pensionstjänst AB. Karin Eliasson är fil. kand. i personal och arbetslivsfrågor.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 100
Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan augusti 2008. Sverker Hannervall är också styrelseledamot i Teligent AB och senior advisor i InnovationsKapital AB. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 0
Kenneth Karlberg (född 1954)
Antal aktier i TeliaSonera: 1 600²
Chef för affärsområde Eurasien sedan maj 2007. Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han är styrelseordförande och VD i Fintur Holdings B.V. och styrelseledamot i Turkcell och MegaFon samt har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i SmartTrust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Corporation's International Operations. Tero Kivisaari har en MBA i finans. Aktier i TeliaSonera: 0
Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008 och utsågs till medlem i Leadership Team i februari 2009. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på OMX Nasdaq Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1985 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi.
Antal aktier i TeliaSonera: 6 000
Chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan november 2008. Dessförinnan chef för Mobilitetstjänster i Sverige sedan januari 2007. Håkan Dahlström kom till Telia 1998 och har innehaft ett antal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som chef för Corporate Networks & Technology. Han var tidigare sjöofficer med omfattande erfarenhet från upphandling och utveckling av informations- och kommunikationssystem för Försvarsmakten. Håkan Dahlström är civilingenjör och har en Master of Science in Digital Technology. Antal aktier i TeliaSonera: 4 000²
Cecilia Edström (född 1966)
Kommunikationsdirektör sedan maj 2008. Cecilia Edström var tidigare kommunikationsdirektör i Scania AB, där hon innehaft ett antal chefsbefattningar sedan 1995. Hon började sin yrkesbana inom corporate finance i SEB 1989. Hon är styrelseledamot i BE Group AB. Cecilia Edström är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 300²
¹ Via pensionsförsäkring.
² Inklusive aktier ägda av make/maka och/eller närstående personer.
| SEK | Grundlön | Rörlig ersättning |
Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars Nyberg, koncernchef | 8 160 000 | 3 100 800 | – | 147 394 | 8 356 200 | 19 764 394 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD¹ | 1 533 340 | 766 667 | – | 166 001 | 582 733 | 3 048 741 | 158 847 |
| Övriga medlemmar i Leadership Team (7 personer)2 |
17 593 685 | 6 436 949 | 646 929 | 2 725 517 | 6 128 149 | 33 531 229 | 32 744 285 |
Se även not 32 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (ersättningar till ledande befattningshavare).
¹ Per-Arne Blomquist tillträdde sin befattning den 1 september 2008.
² Leadership Team hade 9 medlemmar 2008.
3G Tredje generations mobiltelefonistandard och -teknologi.
4G Nästa generations mobilstandard och -teknologi.
ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line, asymmetrisk digital abonnentanslutning, en form av DSL, en snabbare internetanslutning genom kopparnätet än vad uppringt modem medger.
ADSL2+ Utökar möjligheterna för ADSL. Datahastigheterna kan komma upp ända till 24 Mbit/sekund.
Blogg Webbsida där personliga kommentarer är skrivna i kronologisk ordning men vanligtvis uppvisad i omvänd ordning.
DSL Digital Subscriber Line, digital abonnentanslutning, ett samlingsbegrepp för tekniker för överföring av data genom det vanliga telenätet.
EDGE Enhanced Data rates for GSM Evolution, eller Enhanced GPRS (EGPRS), en digital teknik för mobiltelefoni över gsm som medger större överföringsmöjlighet av data och förbättrad tillförlitlighet i överföringen.
Femtocell Ursprungligen benämnt Access Point Base Station är en liten basstation för mobiltelefon, avsedd för en bostad eller litet kontor.
GPRS General Packet Radio Service, en teknik för snabb dataöverföring för mobilanvändare via gsm-nätet.
GPS Global Positioning System, globalt satellitbaserat positioneringssystem.
GSM Global System for Mobile communications, det dominerande globala standardsystemet i världen för mobilkommunikation.
HDTV High-definition tv, digital tv med högre upplösning än traditionell standardupplöst tv.
HSDPA High-Speed Downlink Packet Access, är ett kommunikationsprotokoll inom samlingen av HSPA-protokoll för 3G-mobiltelefoni. HSDPA medger näten baserade på UMTS betydligt högre hastighet nedströms. HSDPA kallas även turbo-3G.
HSPA High-Speed Packet Access är en samling av protokoll för mobil data för utökad och förbättrad dataöverföringshastighet enligt gällande UMTS-protokoll.
ICT Information and communications technology, informations- och kommunikationsteknik.
IMS IP Multimedia Subsystem är en teknisk plattform för överföring med internetprotokoll av multimedia-tjänster.
IP Internet Protokoll är ett kommunikationsprotokoll för överföring av information i datanätverk. IP medger möjligheten att överföra unika adresser mellan datorer globalt.
IPTV Internet Protocol Television, en digital tv-tjänst som levereras med hjälp av internetprotokoll, via ett nätverk som också kan leverera bredband. En generell definition av iptv-innehåll är att i stället för marksänd tv eller kabel-tv, är den mottagen med hjälp av samma teknik som för en dator.
Java Avser ett antal programspråk från Sun Microsystems, utvecklat för att man ska kunna skriva utrymmessnåla program och som fungerar oberoende av datortyp och operativsystem. Java används på en mängd dataplattformar och spänner från att vara inbyggt i apparater och mobiltelefoner i det billigare spannet till mer kostsamma företagsservrar och stordatorer. Java är allmänt utbrett i mobiltelefoner, webb-servrar och företagsapplikationer men något mindre vanligt i stationära datorer även om användare stött på Java applets när de surfat på internet.
LAN Local Area Network, lokalt nätverk, ett datanätverk som täcker ett mindre geografiskt område t.ex. ett hem, ett kontor eller en skolbyggnad.
LTE Long Term Evolution (även kallat 4G), ett projekt för vidareutveckling av standard för och framtida krav på 3G-tekniken för mobiltelefoni. Målet är bland annat att öka effektiviteten, sänka kostnaderna, förbättra tjänsterna, utnyttja möjligheterna för nya spektrum samt förbättra integrationen med andra öppna standarder. LTE är ingen standard, men kommer att resultera i utvecklingen av release 8 av UMTSstandarden innefattande helt eller delvis utvidgningen och modifieringen av UMTSsystem.
Mbps Megabit per sekund, en beteckning på överföringshastighet av data motsvarande 1 miljon bitar per sekund.
Mobile 2.0 Avser nästa generations mobiltjänster.
Mobilt bredband Uttrycket används för att beskriva olika typer av trådlös höghastighetsanslutning till internet via modem, mobiltelefon eller annan mobilterminal.
MNP Mobile Number Portability, nummerportabilitet möjliggör för användare att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperator.
MVNO Mobile Virtual Network Operator, mobiloperatör som inte har sitt eget radionät.
Netbook En typ av liten bärbara dator utformad för trådlös kommunikation och internet.
NFC Near Field Communication, teknik för trådlös ihopkoppling av utrustning för överföring av data på mycket nära håll – cirka 10 centimeter.
P2P Peer-to-peer, så kallade icke-hierarkiska nät där anslutna användare kommunicerar direkt med varandra istället för via centrala servrar.
PDA Personal Digital Assistant, handdator också benämnd fickdator och palmtopdator.
PSTN Public Switched Telephone Network, det allmänna telefonnätet, bestående av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser, avsett för analog teknik.
RSS En grupp webbflöden som används för att publicera ofta uppdaterat innehåll - till exempel bloggar, nyhetsrubriker, ljud och bildsändningar – i ett standardformat.
SIM Subscriber Identity Module, en del av ett löstagbart smart kort, ICC (Integrated Circuit Card) också känt under namnet SIM-kort, för såväl mobiltelefoner som bärbara datorer.
Smartphone Mobiltelefon med avancerade funktioner, ofta pc-funktioner. Smartphone är ingen standarddefiniton.
SOHO Small Office Home Office, ett marknadssegment.
Time-shift tv Möjlighet att med tidförskjutning titta på ett tv-program samtidigt som programmet spelas in och lagras.
Triple Play Trippeltjänst – abonnemang på internet, tv och telefoni genom en bredbandsanslutning.
UICC Universal Integrated Circuit Card, smart kort för mobilterminaler i GSM- och UMTS-nät. UICC tillförsäkrar integritet och säkerhet för alla typer av personlig data och med kapacitet om några hundra kilobytes.
UMA Unlicensed Mobile Access, kommersiell benämning på standarden 3GPP Generic Access Network. GAN är ett telekommunikationssystem som ökar räckvidden för mobil telefoni, data och multimedia-applikationer via ip-accessnät.
UMTS Universal Mobile Telecommunications System, en teknik för 3G-telefoni.
VDSL2 Very High Speed Digital Subscriber Line 2, den senaste och mest avancerade standarder för bredbandskommunikation via DSL. Utformad för att stödja utvecklingen av trippeltjänster såsom röst, video, data, HDTV och interaktiva spel.
VoD Video-on-demand, videobutik på nätet som möjliggör för tittaren att själv välja vid vilken tidpunkt filmen ska sändas.
VoIP Voice over Internet Protocol. Telefoni över internetprotokoll (ip).
WAP Wireless Application Protocol, en öppen internationell standard för trådlösa applikationer. Dess huvudsakliga applikation är att möjliggöra åtkomst till internet från en mobiltelefon eller handdator.
Web 2.0 Avser nästa generations webbaserade sociala nätverk och utlagda tjänster vilka syftar till att underlätta kreativiteten, samverkan och möjligheten att dela med sig till andra användare.
WiMAX Worldwide Interoperability for Microwave Access, standard för trådlöst bredband i större områden från en punkt till en annan.
WLAN Wireless LAN, trådlöst nätverk för sammankoppling av två eller fler datorer utan att använda kablar.
Definitioner i diagrammet Mobilmarknadens intäktskällor (Avsnitt Marknad och kunder, Kundtrender)
Data networking Delade applikationer, användandet av delade applikationer (såsom applikationer för kundservice, resursplanering för företag eller personalplaneringssystem för fältverksamhet) liksom access till företagsintranät; data networking avser endast företagssegmentet.
Infotainment Informationsbaserade program, till exempel nyheter, som även innehåller underhållning.
M-annonsering Mobilannonsering, en form av annonsering via mobiltelefoner eller andra mobilterminaler.
M-handel Mobilhandel, biljettköp via mobilen, handel via mobilen, bankärenden via mobilen, försäljning och annonsering via mobilen; M-commerce omfattar inte intäkter för digitalt innehåll som kommer från operatörers eller tredjeparts mobil-portaler (såsom spel och ringtoner).
Övriga P2P meddelanden Kommunikation mellan personer utöver SMS och e-post, främst MMS (bild- och videomeddelanden) och MIM (mobila direktmeddelanden) men exklusive meddelanden med tredjeparts-innehåll.
Videotelefoni Direktsänd audiovisuell kommunikation mellan personer.
TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 1 april 2009, klockan 15.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43-45, Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras hemsida www.teliasonera.se i mitten av februari. Stämman kommer att tolkas till finska och engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall
Anmälan om deltagande kan ske
Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/organisationsnummer, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 26 mars 2009 i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid.
Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy (tidigare APK) är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB), måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy (tidigare APK), per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 26 mars 2009.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida www.teliasonera.se. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 27 mars 2009.
Aktieägare har också möjlighet att följa stämman på distans via internet. Aktieägare som önskar följa stämman på distans via internet skall vara införd som ägare i den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) gör redan den 28 februari 2009 och ska ha anmält till bolaget sin avsikt att följa stämman på distans senast torsdagen den 26 mars 2009 klockan 16.00. Aktieägare som följer stämman på distans via internet anses som gäst på stämman och kan således bara följa stämman och kan varken rösta, lämna förslag eller yttra sig. Aktieägare som uppfyller kriterierna ovan erhåller uppgifter om inloggning och individuella lösenord före stämman. I de fall aktieägare vill delta i stämman genom ombud och personligen följa stämman på distans via internet, måste aktieägaren fullfölja anmälningsprocessen i sin helhet.
Notera att för att kunna följa stämman på distans via internet rekommenderas följande avseende förbindelse och utrustning: PC, Operativsystem: Windows XP, Webbläsare: Internet Explorer 6 eller senare, Mediaspelare: Windows Media Player 9 eller senare, internetförbindelse för god kvalitet: Bredband med en hastighet av 1 Mbit/s eller högre (ej krav).
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 1,80 kronor per aktie och att den 6 april 2009 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) ske den 9 april 2009.
VD:s tal kommer att finnas på hemsidan www.teliasonera.se under avsnittet Investor Relations efter stämman.
Ett särskilt möte för de finska aktieägarna kommer att anordnas den 30 mars 2009 klockan 15:00, finsk tid, i Marina Congress Center i Helsingfors. De finska aktieägarna ges där möjlighet att möta representanter från TeliaSoneras ledning och styrelse.
Anmälan om deltagande på aktieägarmötet kan ske tidigast den 2 mars, dock senast den 16 mars på följande sätt:
Information och länk till anmälan per e-post finns på TeliaSoneras hemsida:
www.teliasonera.se avsnittet Investor Relations.
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Besöksadress: Sturegatan 1, Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01 E-post: [email protected]
Lars Nyberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14
Cecilia Edström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Andreas Ekström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42 E-post: [email protected]
Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Textuppläsning: VoiceCorp Filmproduktion: Producenterna Foto: Peter Moore, Victor Brott, Dick Clevestam och Jeppe Wikström
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.