AI assistant
Swedish Match — Annual Report 2013
Mar 25, 2014
2979_10-k_2014-03-25_e857ad3a-98d9-4435-a876-31722634c7c6.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
2013 Årsredovisning
Innovation och tradition
INNEHÅLL
- iii Swedish Match i korthet 2 Koncernchefens kommentar 4 Swedish Match affärsmodell 6 Global marknadsöversikt 8 Vision och strategi 10 Swedish Match verksamhet 10 Snus 15 Andra tobaksprodukter 18 Tändprodukter 20 Scandinavian Tobacco Group 22 Hållbarhet 22 Vår syn på hållbarhet 25 Medarbetaransvar 27 Socialt ansvar 31 Miljöansvar 34 Engagemang i regleringsfrågor 36 Information till aktieägare 36 Aktieägarkommunikation 38 Aktien 40 Femårsöversikt 2009–2013 42 Kvartalsdata 2012–2013
- 43 Definitioner av termer i finansiella tabeller
Den formella årsredovisningen presenteras på sidorna 44–94.
44 Finansiella rapporter
- 44 Innehåll
- 45 Förvaltningsberättelse
Koncernens räkenskaper
- 51 Koncernens resultaträkning
- 51 Koncernens rapport över totalresultat
- 52 Koncernens balansräkning
- 53 Förändringar i koncernens eget kapital
- 54 Koncernens kassaflödesanalys
- 55 Noter för koncernen
Moderbolagets räkenskaper
- 82 Moderbolagets resultaträkning
- 82 Moderbolagets rapport över totalresultat
- 83 Moderbolagets balansräkning
- 84 Förändringar i moderbolagets eget kapital
- 85 Moderbolagets kassaflödesanalys
- 86 Noter för moderbolaget
- 93 Styrelsens förslag till vinstdisposition
- 94 Revisionsberättelse
95 Bolagsstyrning
- 95 Bolagsstyrningsrapport
- 101 Riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen
- 102 Styrelse
- 104 Koncernledning
2013 I SIFFROR
NETTOOMSÄTTNING
12 610 MSEK 3 375 MSEK
RESULTAT PER AKTIE, FÖRE UTSPÄDNING MEDARBETARE
RÖRELSERESULTAT1)
1) Från produktområden, exklusive resultatandel i STG och större engångsposter.
FÖR MER INFORMATION
Swedish Match Årsredovisning 2013 finns också tillgänglig som nedladdningsbar PDF-fil på www.swedishmatch.com/arsredovisningar
Swedish Match kommer även att publicera en hållbarhetsredovisning för 2013 som blir tillgänglig på webbplatsen i mitten av 2014. www.swedishmatch.com/ hallbarhet
Swedish Match webbplats är den primära källan till aktuell och historisk information om koncernens verksamhet och aktiviteter.
www.swedishmatch.com
FÖRETAGET
Swedish Match utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer kvalitetsprodukter under marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt Tändprodukter (tändstickor och tändare).
Välkända varumärken är General (svenskt snus), Longhorn (amerikanskt snus), White Owl (cigarrer), Red Man (tuggtobak), Fiat Lux (tändstickor) och Cricket (tändare).
Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Koncernens största marknader är Skandinavien, USA och Brasilien. I Sverige har Swedish Match ett oberoende distributionsbolag. Swedish Match äger även 50 procent av SMPM International (ett joint venture-företag med Philip Morris International för nya snusmarknader utanför Skandinavien och USA). Dessutom äger koncernen 49 procent av Scandinavian Tobacco Group (STG).
Koncernens nettoomsättning för 2013 uppgick till 12 610 MSEK och antalet medarbetare uppgick i genomsnitt till 4 382.
Huvudkontoret är baserat i Stockholm. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
| Nyckeltal, MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 610 | 12 486 11 666 | |
| Rörelseresultat från produktområden1) | 3 375 | 3 666 | 3 365 |
| Rörelseresultat2) | 3 855 | 4 062 | 3 702 |
| Rörelsemarginal från produktområden, %1) | 26,8 | 29,4 | 28,8 |
| Rörelsemarginal, %2) | 29,3 | 32,3 | 31,7 |
| EBITDA från produktområden1) | 3 650 | 3 962 | 3 655 |
| EBITDA2) | 3 968 | 4 328 | 3 992 |
| Periodens resultat | 2 711 | 2 907 | 2 538 |
| Resultat per aktie, före utspädning, exklusive större engångsposter, SEK |
12:82 | 14:18 | 12:14 |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | 13:63 | 14:33 | 12:14 |
| Utdelning per aktie, SEK | 7:303) | 7:30 | 6:50 |
1) Exklusive resultatandel i STG och större engångsposter. 2) Inkluderar resultatandel i STG och större engångsposter.
3) Styrelsens förslag.
RÖRELSERESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE1) NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE
VERKSAMHETSORTER
Swedish Match har verksamhet i nio länder, varav sex har tillverkningsanläggningar.
Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm. Medelantalet medarbetare i koncernen under året var 4 382.
4 382 medarbetare
Belgien
Treasury- och Public Affairs-kontor ~ 5 anställda
Nederländerna
Produktionsanläggning ~ 100 anställda
Norge Försäljningskontor ~ 50 anställda
Sverige
Huvudkontor Produktionsanläggningar Försäljningskontor ~ 1 000 anställda
Turkiet
Försäljningskontor ~ 20 anställda
12 fabriker
Filippinerna
Produktionsanläggning Försäljningskontor ~ 300 anställda
~ 900 anställda Brasilien
Produktionsanläggning
USA
Produktionsanläggningar Försäljningskontor ~ 700 anställda
Produktionsanläggningar Försäljningskontor ~ 1 100 anställda
Dominikanska republiken
KONCERNENS VISION OCH STRATEGI
Swedish Match vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter.
Bolaget kommer fortsätta att dra nytta av styrkan i sin verksamhet och sina produktområden för att bidra till att uppnå visionen. Med sina starka marknadspositioner, inte bara inom Snus, men även inom Andra tobaksprodukter och Tändprodukter, har företaget kompetens och resurser för att utforska nya marknadsmöjligheter, utveckla nya produktkoncept samt utöka företagets geografiska närvaro. Ytterligare stöd för att uppnå visionen kommer från företagets samägda bolag, såsom från joint ventureföretaget SMPM International och företagets 49-procentiga ägande i Scandinavian Tobacco Group (STG).
>> Läs mer om Swedish Match vision och strategi på sidan 8.
PRODUKTOMRÅDEN
Swedish Match verksamhet omfattar produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt Tändprodukter (tändstickor och tändare). Mer än en tredjedel av företagets totala nettoomsättning och mer än halva rörelseresultatet härrör från produktområdet Snus.
SNUS
RÖRELSERESULTAT
Swedish Match är marknadsledande i Skandinavien. I USA är Swedish Match väl positionerat som det tredje största företaget inom svenskt och amerikanskt snus. Genom 50/50 joint venture-företaget SMPM International är Swedish Match väl positionerat för att utveckla nya snusmarknader utanför Skandinavien och USA. Produktion sker i Sverige (svenskt snus) och i USA (amerikanskt snus).
>> Läs mer på sidan 10.
ANDRA TOBAKS-PRODUKTER
2 195 MSEK
RÖRELSERESULTAT
1 029 MSEK
Swedish Match har en betydande närvaro för cigarrer på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer och är den största tillverkaren av tuggtobak i USA. Nästan alla produkter säljs uteslutande på den amerikanska marknaden. Produktion sker i USA (cigarrer och tuggtobak) och i Dominikanska republiken (cigarrer).
>> Läs mer på sidan 15. >> Läs mer på sidan 18.
RÖRELSERESULTAT
TÄND-
230 MSEK
PRODUKTER
Swedish Match har en ledande position på flera marknader runt om i världen för tändstickor med välkända lokala varumärken. För tändare har varumärket Cricket starka marknadspositioner i ett stort antal länder. Tillverkning av tändstickor sker i Sverige och Brasilien och tändare produceras i Filippinerna, Nederländerna och Brasilien.
| Produktområde | Viktiga marknader | Viktiga varumärken |
|---|---|---|
| Snus | Sverige | General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grov, Catch, Kaliber, Kronan |
| Norge | General, Nick and Johnny, The Lab | |
| USA | Longhorn, Timber Wolf, General | |
| Andra tobaksproukter (cigarrer och tuggtobak) |
USA | Cigarrer: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega Tuggtobak: Red Man, Southern Pride |
| Tändprodukter | Brasilien | Tändstickor: Fiat Lux Tändare: Cricket |
| (tändstickor och tändare) | Globalt | Tändstickor: Solstickan (Sverige), Swan (Storbritannien), Tres Estrellas (Spanien), Feudor (Frankrike), Redheads (Australien) Tändare: Cricket |
Utmaningar och möjligheter
Swedish Match strävar efter att erbjuda en hög servicenivå till våra kunder, produkter av högsta kvalitet till våra konsumenter och att, som marknadsledare, kontinuerligt vara innovativa och ligga i utvecklingens framkant.
Swedish Match arbetar kontinuerligt med att utvecklas och stärka sin konkurrenskraft genom innovation, konkurrenskraftiga produkterbjudanden samt en hög produktkvalitet och service till våra kunder. Under 2013 tog vi oss an flera utmaningar och vi har visat att vi har medlen som krävs för att lyckas på en ständigt föränderlig marknad.
Vi har en tydlig vision och strategi som inte bara lägger grunden till framgång för företaget utan också låter oss utvecklas och stärkas. Vår vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. Målet är att på ett ansvarsfullt sätt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja kvalitetsprodukter under marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter, samt att leverera växande och hållbara vinster till våra aktieägare.
På den skandinaviska marknaden har konkurrensen varit fortsatt hård, i synnerhet inom lågprissegmentet i Sverige. Snus utgör en stor och växande andel av den svenska tobaksmarknaden och står för nästan 60 procent av tobaksindustrins försäljning i Sverige (exklusive tobaksskatt). Det är därför inte konstigt att stora internationella cigarettföretag ser detta som ett hot mot sina verksamheter och vill kopiera vår framgång. Det är viktigare än någonsin att vi tar oss an den utmaning detta innebär med beslutsamhet, fokus och hårt målinriktat arbete. Också på marknaden för amerikanskt snus är konkurrensen hård och under året såg vi allt intensivare konkurrens även för cigarrer i USA. Även om konkurrensen påverkar oss negativt finansiellt sporrar den oss till att vilja göra saker
ännu bättre i framtiden och vi har tagit flera initiativ under året som jag är övertygad om kommer att stärka företaget på lång sikt.
Det har skett ett flertal händelser under året avseende regleringsfrågor. EU har arbetat för att färdigställa ändringar i tobaksdirektivet och det verkar som att förbudet mot försäljning av snus inom unionen kommer att kvarstå under överskådlig framtid. Vi hävdar bestämt att det beslutet är fel ur ett folkhälsoperspektiv. Vi anser att snus har en viktig roll i att reducera skador från tobaksanvändning jämfört med cigaretter och ser fram emot när detta officiellt får ett erkännande av regeringar och lagstiftare. I USA tar FDA relativ risk i beaktning och vi ser fram emot att under 2014 lämna in en ansökan om klassificering av svenskt snus som ett tobaksalternativ med en lägre hälsorisk än cigaretter.
I Sverige fortsatte tillväxten för lågprissegmentet i både volym och andel av den totala marknaden. Fullprissegmentet var stabilare under 2013 än under 2012 och även om dess andel av den totala marknaden sjönk var volymerna bara något lägre än året innan. Det finns en rad orsaker till denna stabilitet, bland annat har vi under året introducerat flera produktnyheter och en ny förbättrad förpackning. Exempel på nyheter är General Tailored och Göteborgs Rapé Slim med NATUFIBE®, ett växtfiber som förbättrar snusupplevelsen och som vi kan erbjuda till våra konsumenter till ett attraktivt pris. Samtidigt som vi bibehöll vår starka position inom fullprissegmentet på den svenska marknaden, med en volymandel på 95 procent, var vi mycket aktiva inom lågprissegmentet, som drivit tillväxten på den svenska marknaden under de senaste åren. Vi kommer att fortsätta försvara vår position på marknaden, vilket även innebär en strävan att öka vår marknadsandel inom de lägre prissegmenten.
I Norge fortsatte den starka tillväxten på marknaden. Samtidigt som det traditionella segmentet för lössnus minskat något växte segmentet för portionssnus till följd av innovativa produkterbjudanden och nya varumärkesplattformar. Norge har kommit längre än något annat land i världen med att tillgodose behovet av snusprodukter som appellerar till både män och kvinnor. Vi kommer att fokusera på att fortsätta utveckla högkvalitativa produkter som förbättrar snusupplevelsen. Swedish Match leveransvolymer var något lägre än föregående år vilket var ett resultat av timingeffekter. Försäljning och rörelseresultat för snusvolymerna i Norge påverkades negativt av en svagare norsk krona.
I USA fördubblades distributionen av snusvarumärket General under året. Varumärket fanns i slutet av året i över 21 000 butiker. General har redan en distributionstäckning som motsvarar ungefär en fjärdedel av den största konkurrentens och vi beräknar att General nu står för 9 procent av den totala konsumtionen av svenskt snus i USA, en tredubbling jämfört med 2012. De stora satsningarna för att öka medvetenheten om svenskt snus kommer att fortsätta och vi ser fram emot den dag då svenskt snus i USA kommer att ge ett betydande bidrag till bolagets vinst. För vårt amerikanska snus kunde vi notera fortsatt tillväxt för varumärket Longhorn. Tillväxten kommer till stor del från de större förpackningarna (tubs), som ger konsumenterna mer valuta för pengarna, samt från portionsprodukter. Även våra portionsprodukter under varumärket Timber Wolf har vuxit under året. Portionssegmentet är det snabbast växande segmentet på marknaden för amerikanskt snus och vår ambition är att fortsätta stärka vår position inom detta segment. Övergången till portionssnus speglar den utveckling vi har sett i Skandinavien med rökare som föredrar portionssnus och även
befintliga snuskonsumenter som söker ett mer modernt alternativ.
Vi har även fortsatt med våra testlanseringar för svenskt snus internationellt utanför USA genom vårt joint venture-företag, SMPM International.
Våra verksamheter för cigarrer och tuggtobak i
USA, som utgör vårt produktområde Andra tobaksprodukter, fortsatte att leverera starka volymer och för andra året levererade vi mer än 1 miljard cigarrer under välkända varumärken som White Owl och Garcia y Vega. Under året har vi lanserat ett nytt cigarrvarumärke inom lågprissegmentet, Jackpot, för att kunna konkurrera även inom denna del av marknaden. Under 2013 har marknaden för massmarknadscigarrer blivit mer kampanjinriktad och Swedish Match har anpassat sig till denna förändring. Utvecklingen har påverkat både försäljning och vinst negativt men vi är nu ännu bättre positionerade på denna dynamiska marknad. För tuggtobak såg vi en ökning av rörelseresultatet trots en fortsatt nedåtgående volymtrend sedan flera år. Swedish Match har inte bara det ledande varumärket, Red Man, inom premiumsegmentet av tuggtobaksmarknaden, utan har även gjort betydande inbrytningar på en mängd andra områden, exempelvis större produktförpackningar vilka ger konsumenter mer värde för pengarna.
Vårt produktområde Tändprodukter hade ett bra år med fortsatt tillväxt för vår tändarverksamhet, vilket har kompenserat för minskningarna vi såg för vår tändsticksportfölj – dels till följd av valutafluktuationer och dels på grund av något högre produktionskostnader.
Scandinavian Tobacco Group (STG), i vilket Swedish Match har en 49-procentig ägarandel, är världens största piptobaksbolag och har en betydande verksamhet för finskuren tobak samt är världens största cigarrtillverkare. Vi ser fram emot goda kassaflöden från vårt ägande i detta bolag. För STG var 2013 ett utmanande år men bolaget har vidtagit en rad åtgärder, inklusive viktiga investeringar, för att bättre positionera sig för tillväxt de kommande åren.
I samband med bildandet av STG ingick bolagets aktieägare ett aktieägaravtal som inkluderar en klausul om att ägarstrukturen ska vara oförändrad fram till den 1 oktober 2014. Aktieägarna i STG har nu uppdragit åt en investmentbank att utvärdera alternativen beträffande en framtida ägarstruktur för bolaget.
Swedish Match strävar efter att vara ett
ansvarsfullt tobaksbolag och arbetar ständigt med förbättringar inom socialt och ekonomiskt ansvar samt inom miljöansvar. Ett specifikt område som vi arbetat mycket med under 2013 var relationen med våra leverantörer. Vi har implementerat nya standarder och kontrollförfaranden som hjälper till att utvärdera och säkerställa våra leverantörers fortsatta framsteg för att upprätthålla höga uppförandenormer.
Vårt finansiella resultat under 2013 visade fortsatt försäljningstillväxt i lokala valutor men nedgång i rörelseresultat och resultat per aktie. Den totala nettoomsättningen ökade med 3 procent i lokala valutor och
med 1 procent i svenska kronor. Årets resultat per aktie uppgick till 13:63 SEK jämfört med 14:33 SEK föregående år. För 2013 föreslås en oförändrad utdelning på 7:30 SEK per aktie.
Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet till våra medarbetare, kunder och konsumenter som gör det möjligt för oss att leverera en stark och stabil verksamhet till er, våra aktieägare.
Stockholm i mars 2014
Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef
Kvalitet i fokus
VÄRDEKEDJAN
1. Konsumentinsikt
Som konsumentproduktföretag med starka varumärken måste Swedish Match alltid lyssna på konsumenterna och arbeta för att tillgodose deras behov. Konsumenter vill ha hög kvalitet på varumärken de litar på, tydlig märkning och praktisk förpackning samt ett produktanpassat pris. För att bli ett starkare konsument- och kunskapsstyrt företag använder Swedish Match en strukturerad process för konsumentkännedom som leder till en ökad förståelse för varumärken, konsumenter, kunder, trender och konkurrenter. Det löpande engagemanget gentemot konsumenter bidrar till att ge Swedish Match en bättre förståelse för vad konsumenterna önskar, vilket i sin tur gör att bolaget kan arbeta för att leverera produkter som uppfyller deras önskemål. Konsumentinsikt kommer från många håll inom organisationen men bedrivs huvudsakligen i de operativa enheterna via avdelningar för marknad och affärsutveckling samt från kontakten med kunder/återförsäljare och konsumenter.
2. Forskning & Utveckling
När Swedish Match utvecklar nya eller förbättrar befintliga produkter tittar bolaget på konsumenternas behov men även på en rad andra faktorer i innovationsprocessen, såsom ingredienser och förpackning, lagar
och förordningar, kostnader, tidpunkt för marknadslansering, produktens livslängd, potentiell efterfrågan och volym, samt teknisk genomförbarhet och miljökonsekvenser. Både leverantörer och material till den färdiga produkten måste finnas tillgängliga, kvalitetsnivåer måste kunna garanteras och kvalitetskrav uppfyllas genom hela värdekedjan. I Sverige har Swedish Match en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet för snus. Arbetet omfattar inte enbart utveckling av nya produkter, utan även en fortlöpande uppföljning och förbättring av befintliga produkter inom kvalitetsstandarden GOTHIATEK®.1) Forskning och utveckling av rökfria produkter sker inom Scandinavia Division vid fabriker i både Sverige och USA. Även för tändprodukter och cigarrer sker forskning och utveckling vanligtvis på fabrikerna.
3. Tillverkning
Svenskt snus tillverkas i Göteborg och Kungälv. I Göteborgsfabriken tillverkas lössnus och portionsförpackat snus i formatet original. Fabriken i Kungälv öppnade 2003 och byggdes ut under 2009 och 2010. Den högteknologiska produktionsenheten i Kungälv är inriktad på portionsförpackade produkter och använder sig av Swedish Match egenutvecklade och patentskyddade teknik för tillverkning av formatet white
portion (vit portion). Amerikanskt snus och tuggtobak tillverkas i Owensboro (Kentucky, USA). Fabriken i Owensboro har en flexibel produktionsprocess som möjliggör att resurserna kan fördelas mellan produktgrupperna efter behov. Detta innebär att koncernen effektivt kan genomföra produktionsförändringar. Förutom de egna varumärkena producerar Swedish Match även tuggtobak för en extern part (National Tobacco). Cigarrer för den amerikanska marknaden tillverkas både i Santiago (Dominikanska republiken) och i Dothan (Alabama, USA). Tillverkning av tändstickor sker i Tidaholm och Vetlanda (Sverige) samt i Curitiba och i Piraí do Sul (Brasilien). Tändare tillverkas i Manila (Filippinerna), Assen (Nederländerna) och Manaus (Brasilien).
4. Konsumentmarknadsföring
Swedish Match konsumentmarknadsföring följer högt satta normer och bolaget har processer för att säkerställa att Swedish Match följer lokala lagar, regler och förordningar vad gäller marknadsföring. Swedish Match produkter marknadsförs till vuxna konsumenter. Marknadsavdelningar ansvarar för marknadsföring till konsumenter, alltifrån hur produkten ska vara, hur den ska prissättas och var den ska säljas till hur kommunikationen med konsumenterna
1) Mer information om GOTHIATEK® finns på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/GOTHIATEK/.
Organisation
Swedish Match arbetar kontinuerligt med att ha rätt personer, strategi och struktur på plats för att med flexibilitet och innovation snabbt kunna möta förändrade marknadsförutsättningar. Organisationen upprätthåller en kontinuerlig dialog med kunder, konsumenter och leverantörer, vilket gör det möjligt för Swedish Match att snabbt och effektivt utveckla, tillverka och leverera produkter till vuxna konsumenter.
Under 2013 genomfördes en omstrukturering i företaget där en av företagets operativa enheter, Smokefree Products Division, integrerades i Scandinavia Division. Därigenom sammanfördes produktion, produktutveckling, marknadsföring och försäljning av snus på den skandinaviska marknaden till samma operativa enhet. I Scandinavia Division ligger även ansvaret för leveranskedjan (som innefattar bland annat tillverkning och produktutveckling) för samtliga rökfria tobaksprodukter (svenskt och amerikanskt snus samt tuggtobak). US Division fokuserar på marknadsföring och samarbeten med kunder/återförsäljare för rökfria
produkter på den amerikanska marknaden. För snus utanför Skandinavien och USA hanteras marknadsföringen och försäljningen genom SMPM International, ett joint venture-företag mellan Swedish Match och Philip Morris International.
För cigarrer ansvarar US Division för leveranskedjan och marknadsföringen och motsvarande ansvarsområden för tändstickor och tändare hanteras av de operativa enheterna Lights International och Lights Latin America.
ska se ut. Marknadsföring hanteras vanligtvis på lokal/nationell nivå, förutom för internationella varumärken som General (snus) och Cricket (tändare) där visst marknadsföringsarbete sker centralt.
5. Sales & Trade marketing
Genom marknadsföring till handeln får kunder/återförsäljare ökad förståelse för Swedish Match produkter, vilket underlättar för dem att marknadsföra och sälja produkten till konsumenterna på rätt sätt. Genom dialog med Swedish Match medarbetare kan kunder/återförsäljare dra nytta av företagets verktyg för kategorihantering för att få den produktmix som är bäst lämpad för just deras behov. Marknadsföring till handeln sker oftast på lokal/nationell nivå.
6. Distribution
För den svenska och norska marknaden distribueras Swedish Match produkter genom koncernens distributionsbolag, Swedish Match Distribution AB, som har anläggningar i Stockholm och Göteborg. Swedish Match Distribution AB distribuerar även produkter åt andra företag, bland annat merparten av alla tobaksprodukter i Sverige. I USA levererar Swedish Match produkter både till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet, dels direkt
från egna fabriker, dels via egna eller externa lager. Swedish Match levererar tändprodukter till distributörer i många olika länder och använder även egna försäljnings- och distributionsnätverk där sådana finns. Distributionen av tändprodukter i ett antal europeiska länder samt i Australien och Nya Zeeland hanteras av Scandinavian Tobacco Group, ett bolag som Swedish Match äger till 49 procent.
7. Kunder/återförsäljare
De viktigaste försäljningskanalerna för Swedish Match produkter är dagligvaruhandeln, servicebutiker, tobakister och bensinstationer. Andra viktiga kanaler inkluderar barer och restauranger samt skandinaviska Travel Retail-butiker på bland annat flygplatser och färjor. Kunderna/återförsäljarna prissätter produkterna själva, vilket innebär att priserna kan variera. De operativa enheterna Scandinavia Division, US Division, Lights International och Lights Latin America strävar efter att med hjälp av sina säljorganisationer skapa en nära relation med kunderna för att bygga upp och optimera deras försäljning. Genom en nära relation och en aktiv dialog kan kunder/ återförsäljare arbeta tillsammans med Swedish Match för att utvärdera produktsortiment, skyltning samt placering av produkterna för att förbättra kundernas/återförsäljarnas totala försäljning av företagets rökfria tobaksprodukter, cigarrer och tändprodukter. Detta samarbete är värdefullt för båda parter eftersom det stärker och fördjupar relationen mellan bolaget och dess kunder/återförsäljare. Svenskt snus förvaras och säljs från snuskylar för att säkerställa längre livslängd vad gäller färskhet och kvalitet. Amerikanskt snus, cigarrer och tuggtobak behöver inte kylas utan har egenskaper och speciella förpackningar som gör att de håller sig färska längre. Kunder/återförsäljare är skyldiga att se till att tobaksprodukter endast säljs till de som har laglig rätt att köpa dem. Swedish Match stödjer kunder/återförsäljare i deras ansträngningar att efterfölja Swedish Match "Under 18, No Tobacco" princip1).
8. Konsument
När alla delar av värdekedjan samverkar kan slutkonsumenten i sista ledet välja att köpa en produkt från Swedish Match. Konsumenternas åsikt om och val av produkt kommer att påverka värdekedjan och produktutvecklingscykeln.
1) Mer information om "Under 18, No Tobacco" principen finns på sidan 29.
Swedish Match – en nischaktör, stark inom svenskt snus
Swedish Match är verksamt på marknaderna för rökfri tobak i Skandinavien och USA med svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak. Genom SMPM International (ett joint venture-företag med Philip Morris International) utforskar Swedish Match också möjligheter för svenskt snus på andra marknader. Koncernen är även verksam på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer och på de globala marknaderna för tändstickor och tändare. Swedish Match äger också 49 procent av Scandinavian Tobacco Group som är verksamt på de globala marknaderna för piptobak, finskuren tobak och cigarrer. Swedish Match kan därför anses vara en nischaktör på den globala tobaksmarknaden, eftersom företaget inte är verksamt inom det största segmentet, cigaretter.
Den globala tobaksmarknaden
Cigaretter är det enskilt största segmentet på den globala tobaksmarknaden och svarar för cirka 90 procent av all tobakskonsumtion.1) För ett fåtal stora globala tobaksbolag står cigaretter för merparten av omsättningen och vinsten. Under de senaste tio åren har cigarettkonsumtionen generellt sett minskat i de utvecklade länderna, medan den har fortsatt att öka på många tillväxtmarknader.1)
KORTA FAKTA
- • Den globala tobaksmarknaden utgörs av tobaksprodukter såsom cigaretter, cigarrer, piptobak, svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak.
- • Det största segmentet är cigaretter som står för cirka 90 procent av all tobak som konsumeras globalt.
- • Rökfri tobak är en förhållandevis liten men växande kategori som står för cirka 2 procent av all tobak som konsumeras globalt.
1) Källa: Euromonitor.
Andra typer av röktobaksprodukter på den globala tobaksmarknaden inkluderar finskuren tobak/rulltobak, cigarrer och piptobak. Rökfria tobaksprodukter består främst av olika typer av tuggtobak, svenskt snus, amerikanskt snus, nässnus och icke traditionella produktformat såsom "dissolvables" (upplösningsbara produkter). På senare tid har det skett en snabb utveckling av kategorin för e-cigaretter på vissa marknader.
Den globala tobaksmarknaden påverkas av allt fler restriktioner och regler till följd av att regeringar och andra reglerande organ och ideella organisationer strävar efter att minska tobakskonsumtionen, i synnerhet cigarettkonsumtionen. Dessa regleringar tillsammans med skatteåtgärder har en inverkan på tobaksodling, tobakstillverkning, tillgång på produkter, förpackning och märkning, konsumentpriser samt var produkterna får konsumeras.
Under 2013 har konsolideringen bland tillverkarna på den globala tobaksmarknaden varit begränsad med få fusioner och förvärv bland ledande aktörer i branschen. Bland börsnoterade tobaksbolag är Swedish Match en liten aktör som framför allt är verksamt på tobaksmarknaderna i Skandinavien och USA.
Den globala marknaden för rökfri tobak
Rökfri tobak är en relativt liten tobakskategori jämfört med den betydligt större cigarettkategorin. Rökfri tobak konsumeras i olika typer och format i många delar av världen. I Skandinavien är svenskt snus den dominerade typen av rökfri tobak. I USA är svenskt snus ett litet men växande segment medan amerikanskt snus och tuggtobak dominerar inom rökfri tobak. I andra delar av världen, såsom Indien och vissa länder i Afrika och Asien, konsumeras lokala varianter av mun- och nästobaksprodukter. Inom EU och vissa andra länder är svenskt snus och andra tobaksprodukter för oralt bruk, som inte är avsedda att tuggas, förbjudna, medan det är tillåtet att sälja tuggtobaksprodukter.
Swedish Match marknader Snus
Swedish Match huvudsakliga tobaksmarknader är Skandinavien och USA. Både den skandinaviska snusmarknaden och den amerikanska marknaden för svenskt och amerikanskt snus växer sett till volym. Den totala marknaden för både svenskt och amerikanskt snus uppgår till cirka 1,7 miljarder dosor per år, varav den skandinaviska marknaden uppgår till mer än 325 miljoner dosor medan marknaden för amerikanskt snus i USA står för cirka 1,4 miljarder dosor.2) Både den norska och den svenska marknaden har vuxit i volym under 2013.2) Swedish Match har en ledande position på den skandinaviska snusmarknaden med en volymandel på cirka 71 procent i Sverige och 62 procent i Norge under de tre sista månaderna 2013.2)
Marknaderna för rökfri tobak i USA och Skandinavien har präglats av ökad produktinnovation och ökad aktivitet bland de stora tillverkarna under de senaste åren med lanseringar av nya sorter och format.
Kännedomen om svenskt snus är begränsad i länder utanför Skandinavien och USA. Utanför Skandinavien och USA utforskar Swedish Match andra möjliga snusmarknader genom SMPM International. Aktuella marknader som undersöks är Kanada, Ryssland, Israel och Malaysia.
Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak)
Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer exklusive "little cigars" (ett segment som Swedish Match inte är verksamt i) beräknas av Swedish Match uppgå till strax över 5 miljarder cigarrer. Marknaden för massmarknadscigarrer (exklusive "little cigars") i USA beräknas ha vuxit under 2013 mätt i volym.2) Swedish Match är den tredje största aktören på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer och företagets närvaro ökar.
Enligt Swedish Match beräkningar uppgår tillverkarnas försäljning på den amerikanska marknaden för tuggtobak till 275 miljoner amerikanska dollar. Försäljnings-
2) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.
volymerna har generellt sett minskat med 4–7 procent per år. Swedish Match är marknadsledande i denna kategori med en volymandel i vikt på cirka 40 procent, en viss ökning från föregående år.1) Företaget har även avtal om kontraktstillverkning och tillverkar närmare två tredjedelar av all tuggtobak som säljs i USA.
Tändprodukter (tändstickor och tändare)
Utöver tobaksprodukter är Swedish Match även verksamt på de globala marknaderna för tändstickor och tändare. Några av Swedish Match största tändsticksmarknader i Europa är Storbritannien, de nordiska länderna, Frankrike och Spanien. Swedish Match är även marknadsledande inom tändstickor i Australien och Brasilien.
För tändare har Swedish Match marknadsledande positioner inom premiumsegmentet för engångständare i till exempel Malaysia och Ryssland. Koncernen har även
1) Källa: Swedish Match estimat.
SWEDISH MATCH MARKNADER
både tändstickor och tändare samt en verksamhet inom kompletterande produkter.
Swedish Match är ett globalt företag med starka lokala varumärken. Swedish Match har också internationella varumärken såsom snusvarumärket General och tändarvarumärket Cricket. Koncernens största marknader är i Skandinavien, USA och Brasilien, som tillsammans står för 98 procent av koncernens nettoomsättning och 98 procent av rörelseresultatet från produktområden.
en betydande närvaro för tändare i Brasilien, de nordiska länderna, Storbritannien samt i Frankrike. På flera marknader i Asien fortsatte Swedish Match tändare att visa stark volymutveckling, vilket återspeglar de satsningar som genomförts i denna del av världen.
Swedish Match säljer även tändstickor på en rad marknader i Afrika och Asien.
Marknadsutsikt 2014
Swedish Match förväntar sig att såväl snusmarknaden i Skandinavien som marknaderna för amerikanskt och svenskt snus i USA fortsätter att växa i volym under 2014.
I Sverige och även på marknaden för amerikanskt snus i USA förväntas lågprisprodukter växa snabbare än totalmarknaden. På marknaden för amerikanskt snus består Swedish Match produktportfölj enbart av produkter inom lågprissegmentet. I Sverige konkurrerar Swedish Match inom marknadens samtliga prissegment med en
särskilt stark position inom premiumsegmentet. Den förväntade snabbare tillväxten inom lågprissegmentet i Sverige kommer sannolikt att föra med sig vissa negativa mix-effekter.
Under året kommer Swedish Match att fortsätta att investera för tillväxt för svenskt snus internationellt, framförallt i USA, och även fortsätta att investera för att ta marknadsandelar inom det snabbt växande segmentet för amerikanskt portionssnus.
För cigarrer i USA förväntar sig Swedish Match att konkurrensen på marknaden kommer att fortsätta att vara intensiv under 2014.
Både marknaden för tändstickor och tändare bedöms fortsätta följa den senaste tidens utveckling, vilket innebär att tändsticksmarknaderna generellt minskar, medan marknader för tändare förväntas vara stabila där tillväxt på vissa geografiska marknader väger upp nedgångar på andra.
Swedish Match marknadsposition
| Snus | Nr 1 i Skandinavien Nr 3 i USA |
|---|---|
| Andra tobaks- produkter |
Nr 3 inom massmarknadscigarrer i USA Nr 1 inom tuggtobak i USA |
| Tändprodukter | Nr 1 inom tändstickor i Brasilien Stark närvaro i Australien, Storbritannien, Frankrike och de nordiska länderna |
Sverige och Norge: Marknadsledande för svenskt snus. Företaget har också en stark närvaro inom marknaderna för tändstickor och tändare.
Brasilien: En stark position inom USA: En stark närvaro för massmarknadscigarrer och en ledande position inom tuggtobak. Swedish Match har också en betydande marknadsandel för amerikanskt snus, samt utvecklar sin position inom segmentet för svenskt snus.
Globalt: En stark närvaro för tändstickor på många marknader, i synnerhet i Europa, Afrika, Australien och Nya Zeeland. Swedish Match har en stark position med tändarvarumärket Cricket i delar av Europa, särskilt i Ryssland, och en stark och växande närvaro i delar av Asien.
7
VISION OCH STRATEGI
Dra nytta av styrkan för att skapa värde
Swedish Match vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. Bolaget kommer fortsätta att dra nytta av styrkan i sin verksamhet och sina produktområden för att bidra till att uppnå denna vision. Med sina starka marknadspositioner, inte bara inom Snus, men även inom Andra tobaksprodukter och Tändprodukter, har företaget kompetens och resurser för att utforska nya marknadsmöjligheter, utveckla nya produktkoncept samt utöka företagets geografiska närvaro. Ytterligare stöd för att uppnå visionen kommer från företagets samägda bolag, såsom från joint venture-företaget SMPM International och företagets 49-procentiga ägande i Scandinavian Tobacco Group (STG).
UTVECKLING
| 2009 | 2013 |
|---|---|
| Nettoomsättning från produktområden 10 678 MSEK | 12 610 MSEK |
| Rörelseresultat 3 417 MSEK | 3 855 MSEK |
| Överföring av kapital till Swedish Match aktieägare1) | 15 566 MSEK på 5 år |
| 1) Inkluderar utdelning och nettoaktieåterköp. |
EN FLEXIBEL OCH SMIDIG ORGANISATION
Swedish Match arbetar kontinuerligt med att ha rätt personer, strategi och struktur på plats för att med flexibilitet och innovation snabbt kunna möta förändrade marknadsförutsättningar. Organisationen upprätthåller en kontinuerlig dialog med konsumenter, kunder och leverantörer, vilket gör det möjligt för Swedish Match att snabbt och effektivt utveckla, tillverka och leverera produkter till vuxna konsumenter.
"Swedish Match tillverkar högkvalitativt snus"
Joakim Tilly, President Scandinavia Division
"Vi såg en fortsatt god marknadstillväxt sett till volym i Norge och Sverige till följd av både ökad konsumtion per konsument och konsumenter som tillkommit. Under året har vi vidtagit kraftiga åtgärder för att öka värdet för våra konsumenter bland annat genom att uppgradera våra produkter och förpackningar samt introducera nya produkter. Vi har även lanserat flera nya produkter med vår patentsökta fiberteknologi, NATUFIBE®. Denna nya teknologi gör att vi kan erbjuda produktfördelar, såsom utmärkt smakfrisättning och en mjukare känsla och samtidigt erbjuda det till ett bra pris. Omorganisationen som skedde nyligen då vår tidigare Smokefree Products Division integrerades i vår Scandinavia Division ger oss möjlighet att vara snabbare och mer flexibla på den skandinaviska marknaden."
"Utmaningar för cigarrer och stora möjligheter för svenskt snus"
Richard Flaherty, President US Division
"Sedan 2009 har vi deltagit i förändringen av kategorin för massmarknadscigarrer och varit med i den snabba volymtillväxten. I takt med att marknaden mognar avseende förpackningsinnovationer förväntar vi oss att se en mer stabil marknadsandel- och volymutveckling. Vi bibehåller en stark position inom cigarrkategorin och med vårt nya varumärke Jackpot kommer vi att kunna bli konkurrenskraftiga inom lågprissegmentet. Prisjusteringen för våra produkter inom portionsförpackat amerikansk snus och lanseringen av Longhorn "mini tubs" hjälper oss att stärka vår position inom dessa delsegment av marknaden för amerikanskt snus. Vi avslutade året med att vårt svenska snus, under varumärket General, distribuerades till fler än 21 000 butiker, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Vi kommer att fortsätta att satsa på svenskt snus i USA under 2014."
"Ett mycket bra år för tändare internationellt"
Peter Hedlund, COO Lights Latin America Håkan Söderberg, COO Lights International
"Tändarvarumärket Cricket fortsatte att växa i både Asien, Ryssland och delar av Europa. Vår position på tändsticksmarknaden är fortsatt mycket stark, men valutaomräkningar från både en stark svensk krona och en svagare brasiliansk real har haft en negativ påverkan på resultatet för tändstickor. I Brasilien ser vi en god utveckling i vissa av våra andra produktkategorier som hjälper till att kompensera för minskningar inom vår tändsticksverksamhet. Vi fortsätter att utforska och satsa på nya affärsmöjligheter för både tändstickor och tändare."
SNUS
Svenskt snus ökar i USA
SNUS VIKTIGA HÄNDELSER
- • Nettoomsättningen för snus i Skandinavien minskade med 3 procent.1)
- • Försäljningen av snus i USA mer än fördubblades och nästan 4 miljoner dosor levererades.
- • Antalet butiker i USA där snusvarumärket General finns tillgängligt uppgick till mer än 21 000 i slutet av året.
- • SMPM International testlanserade snus i Kanada, Ryssland, Israel och Malaysia.
1) Jämfört med helåret 2012.
GENERALS LEVERANSVOLYMER I USA
~ 4 miljoner dosor
I Sverige ökade snusmarknaden med mer än 5 procent sett till volym, främst till följd av fortsatt snabb tillväxt inom lågprissegmentet. Premiumsegmentet på den svenska marknaden minskade något i volym medan volymnedgången i mellanprissegmentet var mer tydlig. I Norge har ökningen av snuskonsumtionen dämpats något från den mycket starka tillväxten under tidigare år men tillväxen var fortfarande stark och ökade mer än 8 procent. I USA säljer Swedish Match främst amerikanskt snus men har expanderat i rask takt inom kategorin för svenskt snus.
| Källa: Informationen för marknader och andelar i ingressen ovan är Swedish Match beräkningar, baserade på Nielsen och andra källor. | |
|---|---|
Strategi
Swedish Match strävar efter att vara den globala ledaren inom rökfria produkter.
Swedish Match framgång inom rökfria produkter bygger på högkvalitativa produkter och väletablerade varumärken i kombination med ingående konsumentkännedom.
Swedish Match kommer att dra nytta av den unika positionen försnusför att bygga globalt ledarskap inom rökfria produkter och kommer även att fortsätta innovationsarbetet med att ta fram nya och förbättrade produkter och samtidigt dra nytta av de starka varumärkena för att uppfylla marknadensständigt föränderliga önskemål. Swedish Match kommer attsträva efter att driva kategoritillväxt och bibehålla en ledande position i Skandinavien samt utveckla kategorin försvensktsnusi USA och etablera en stark närvaro på den marknaden. Swedish Match kommer även att sträva efter attstärka positionen på marknaden för amerikansktsnus och – genom SMPM International – utforska möjligheterna försvensktsnus globalt.
Swedish Match strävar efter att vara konsumenternasförstahandsval när det gäller rökfria produkter, att vara kundernas/återförsäljarnas och distributörernas mest uppskattade affärspartnersamt att vara lagstiftares och myndigheters naturliga samtalspartneri branschen.
För att nå framgång ska bolaget och dess medarbetare bygga vidare på den starka
varumärkesportföljen, upprätthålla och utöka det tekniska ledarskapet, dra nytta av det unika svenska arvet och den marknadsledande ställningen i Skandinavien samt ge konsumenterna produkter de uppskattar.
Ekonomisk utveckling
Nettoomsättningen för produktområdet snus minskade med 4 procent till 4 868 MSEK (5 049) under året och rörelseresultatet minskade med 7 procent till 2 195 MSEK (2 349).
På den skandinaviska marknaden minskade Swedish Match nettoomsättning med 3 procent, negativt påverkat av en svagare norsk krona.
För Swedish Match verksamhet för svenskt och amerikansktsnusi USA minskade nettoomsättningen med 3 procent jämfört med föregående år delvis på grund av minskade volymerför amerikansktsnus som inte fullt ut kompenserade för ökade volymer av svensktsnus. Rörelseresultatet varlägre till följd av ökade investeringari samband med de fortsatta satsningarna på svensktsnus på den amerikanska marknaden och investeringarför portionssnus och de större förpackningarna (tubs) av amerikansktsnus.
Rörelsemarginalen för året var 45,1 procent (46,5), påverkat av satsningar på svensktsnus både i USA och genom SMPM International.
| Nyckeltal, MSEK1) | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 868 | 5 049 | 4 726 |
| Rörelseresultat | 2 195 | 2 349 | 2 181 |
| Rörelsemarginal, % | 45,1 | 46,5 | 46,1 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar |
169 | 110 | 123 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
1 955 | 1 929 | 1 965 |
| Medelantal anställda | 1 091 | 1 038 | 1 007 |
S n u s
1) Exklusive större engångsposter.
Nettoomsättning och rörelseresultat
Andel av koncernen
1) Exklusive Övrig verksamhet, resultatandel i STG och större engångsposter.
SWEDISH MATCH LEVERANSVOLYM – ANTAL DOSOR SNUS I SKANDINAVIEN OCH USA1)
~ 235 000 000
Cirka 231 miljoner dosor snus i Skandinavien och 4 miljoner dosor snus i USA.
SNUS I SKANDINAVIEN
Viktiga varumärken:
Sverige: General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grov, Catch, Kaliber, Kronan Norge: General, Nick and Johnny, The Lab
Källa: Swedish Match estimat.
Swedish Match snusvarumärken finns representerade med ett brettsortiment med starka positionerinom premium-, mellanoch lågprissegmentet. I Sverige är General detstörsta varumärket inom premiumsegmentet, Kronan inom mellanprissegmentet och Kaliberinom lågprissegmentet för portionssnus.1) I Norge är Swedish Match snabbast växande varumärke The Lab. Utöver traditionelltsnustillverkar Swedish Match även Onico, det ledande varumärket inom det tobaksfria segmentet,som erbjuder konsumenter ett nikotinfritt alternativ av hög kvalitet.
Marknad
Den skandinaviska snusmarknaden uppgick under 2013 till mer än 325 miljoner dosor, vilket är en ökning med mer än 5 procent jämfört med 2012.1) På senare år har konsumenter alltmer gått överfrån traditionella lössnusproduktertill portionssnus,som islutet av 2013 stod för cirka 80 procent av volymen i Skandinavien.2)
Sverige är den överlägsetstörsta marknaden i Skandinavien med cirka en miljon konsumenter.3) Antaletsnusare under 2013 ökade med cirka 5 procent jämfört med 2012, vilket är en ökning förtredje året i rad.3)
Enligt Swedish Match beräkningar växte den svenska marknaden i volym med mer än 5 procent under 2013 jämfört med föregående år.
Den norska marknaden har vuxit med 10–15 procent per år under de senaste åren och ökade med mer än 8 procent under 2013 jämfört med föregående år.1)
I Norge uppgick Swedish Match volymandel till cirka 62 procent under de tre sista månaderna 2013.1) Antalet män och kvinnorsom snusarregelbundet har ökat i Norge.3)
Uppskattningsvissnusar en av fem svenska män regelbundet, medan andelen i Norge ärlägre men växande.3) Andelen kvinnorsom snusar ärlägre än för män i både Norge och Sverige. I Norge snusar dock en högre andel både män och kvinnor i åldrarna 18–29 årjämfört med Sverige. Bland vuxna över 30 år är andelen snusare lägre i Norge än i Sverige.3)
Konkurrensen inom lågprissegmentet i Sverige varfortsatt intensiv under 2013. Detta har bidragit till en minskning av Swedish Match marknadsandel men endast en mindre minskning i volym förföretagets produkterinom premiumsegmentet. Swedish Match beräknarsin marknadsandel i volym till cirka 95 procent inom premiumsegmentet under de tre sista månaderna 2013. Undersamma period uppgick Swedish Match totala marknadsandel i volym till 71 procent jämfört med 75 procent församma period föregående år.1) Swedish Match beräknar att premiumsegmentets andel av den totala marknaden minskade till 59 procent från 63 procent under de tre sista månaderna av året jämfört med motsvarande period föregående år.1) Swedish Match har bibehållit en stark position inom lågprissegmentet och beräknarsin volymandel till 29 procent.
Viktiga händelser i Skandinavien
Under 2013 har Swedish Match uppgraderat förpackningarna med tydligare grafisk formgivning och ett förbättrat lock för många av företagets varumärken inom premiumsegmentet på den skandinaviska marknaden. Företaget har även lanserat ett antal produkter med en ny patentsökt teknik som ger både en snabbare smakfrisättning och en bättre känsla i munnen. General Tailored, med NATUFIBE®, erbjuder en mjukare prilla med optimerad passform till ett attraktivt pris. Denna nya fiberteknik har använtsför ett antal nya produkter under den senare delen av året och förväntasstödja Swedish Match marknadspositioneri både Sverige och Norge under varumärkena General, Göteborgs Rapé och The Lab.
Mellanprissegmentet fortsatte att minska i proportion till den totala marknaden. Kronan, Swedish Match varumärke inom mellanprissegmentet i Sverige, bibehöllsin marknadsposition.
Inom lågprissegmentet, där konkurrensen är mycket hård, har varumärket Kaliber under den andra hälften av året återtagit en ledande position inom portionssnussegmentet, efter att i början av året ha förlorat marknadsandelar efter en prishöjning som inte matchades av konkurrerande varumärken. En kombination av prisjusteringar och framgångsrika produktlanseringar underförsta hälften av året medförde att varumärkets position förstärktes under de följande månaderna.
På den norska marknaden fortsatte Swedish Match att öka de totala volymerna för portionssnus med tillväxt för varumärkena Nick and Johnny och The Lab. Volymerna förlössnusi Norge, ettsegment där Swedish Match har en mycketstark ställning, minskade (främst under den första hälften av året) vilket bidrog till att Swedish Match totala marknadsandel minskade.
I december 2012 öppnade Swedish Match en snusbutik, Svenskt Snus, i centrala Stockholm. Denna butik,som erbjuder Swedish Match samtliga snusvarumärken, harsnabbt blivit en populär destination för både svenskar och turister.
Via www.swedishmatch.com/konsument och http://kund.swedishmatch.com får svenska konsumenter och kunder/återförsäljare enkelt information om Swedish Match produktsortiment.
Tobaksskatter
Den 1 januari 2013 höjdes den svenska skatten på snus med 1 procent och den 1 januari 2014 var den svenska skatten på snusistort sett oförändrad. I Norge höjdesskatten på snus med 2,2 procent den 1 januari 2013 och med 2,1 procent den 1 januari 2014.
1) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.
2) Källa: Swedish Match estimat. 3) Källa: Ipsos Sverige, marknadsrapport, 2013.
SVENSKT OCH AMERIKANSKT SNUS I USA
Viktiga varumärken: Longhorn, Timber Wolf, General
Källa: Swedish Match och branschestimat.
Produktion av Longhorn "tubs" på fabriken i Owensboro, USA.
Swedish Match varumärkesportfölj för amerikansktsnus består av produkterinom lågprissegmentet, både inom lös- och portionssnus. Swedish Match största varumärke är Longhorn.
Swedish Match säljersvensktsnusi USA under varumärket General med prissättning isamma nivå som amerikanskt premiumsnus.
Marknad
Amerikansktsnussäljs över hela USA, men volymerna ärsärskiltstora i de södra delstaterna samt i de mellersta delstaterna vid Atlanten. Marknaden för amerikansktsnus ärstarkt konkurrensutsatt på grund av stor pris- och produktkonkurrens bland de största varumärkena. De flesta konsumenter av amerikansktsnusi USA är män. Den senaste tidenssnabba tillväxt inom marknadens portionssnussegment och branschens utökade produkterbjudanden har gjort att fler konsumenter uppskattar amerikansktsnus.
Under de senaste fem åren har marknaden för amerikansktsnusi USA vuxit med mer än 4 procent per år mätt i antal dosor.1)
Swedish Match beräknar att marknaden för amerikansktsnus växte med 4 procent under 2013 och marknaden präglas av marknadsföringsaktiviteter och prisförändringar. För helåret 2013 beräknar Swedish Match sin marknadsandelsett till volym till cirka 9 procent, vilket är en liten minskning jämfört med 2012.
Även om marknaden försvensktsnusi USA fortfarande ärrelativt liten finns det
en stortillväxtpotential eftersom snus kan komma att uppskattas av en stor del av den vuxna tobakskonsumerande befolkningen. Snus är ett diskret alternativ till cigaretter och andra tobaksprodukter och branschen har utökat produktutbudetsamt gjort den härtypen av tobak mertillgänglig.
Viktiga händelser i USA
Premiumsegmentet inom amerikansktsnus minskade under 2013, medan lågprissegmentet växte.1) Konkurrensen varfortsatt intensiv bland de stora konkurrenterna, speciellt inom lågprissegmentet. Swedish Match volymer och marknadsandelar minskade för varumärken med högre priser inom lågprissegmentet. Swedish Match har en stark ställning med varumärket Longhorn och breddade under åretsitt produktutbud med "mini tubs" (motsvarande 6 dosor)som tillkommit efter den framgångsrika lanseringen av den större förpackningen Longhorn "tubs" (motsvararande 12 dosor). Båda dessa förpackningsformat ger konsumenterna mer värde för pengarna.
Mer än 85 procent av det amerikanska snuset i USA säljssom traditionellt lössnus.1) Under de senaste åren har dock andelen amerikansktsnussom säljssom portionssnus ökat. Swedish Match uppskattar att portionssnussegmentet ökade med cirka 12 procentsett till volym under 2013. Under 2012 förbättrade Swedish Match sitt produkterbjudande för det portionsförpackade amerikanska snuset och lanserade ett nytt lock – det första av sittslag för
amerikansktsnus. I locket kan använda prillorläggas. Under 2013 ökade Swedish Match investeringarna för att ytterligare stödja positionen inom detta segment genom att erbjuda konsumenterna fördelaktiga priser.
Swedish Match fortsatte med sina satsningarför att öka medvetenheten om svensktsnusi USA och betydande marknadsaktiviteter genomfördes under året för attstödja expansionen av svensktsnus. Swedish Match uppskattar att konsumtionen av svensktsnusi USA uppgick till cirka 50 miljoner dosor under 2013. I USA säljer Swedish Match snus under varumärket General, det äkta svenska snuset, genom tobakister,servicebutiker och andra utvalda butiker. Trenden för General i USA är positiv och distributionen breddades under året. Islutet av 2013 fanns Generalproduktertillgängligt i fler än 21 000 butiker, en ökning från drygt 10 000 butikerislutet av 2012.
1) Källa: Swedish Match estimat.
SNUS UTANFÖR SKANDINAVIEN OCH USA
Genom SMPM International, det av Swedish Match till hälften ägda joint venture-företaget med Philip MorrisInternational, utforskar Swedish Match möjligheterna att nå ut med snustill marknader utanför Skandinavien och USA. SMPM Internationals produktertillverkas av Swedish Match och säljs via Philip Morris Internationalsförsäljnings- och distributionskanaler. SMPM International får på så sätt både tillgång till högkvalitativa produkter och ett globalt distributionsnät.
Under 2013 fortsatte SMPM International testlanseringarna av snusvarumärket General i ett antal utvalda butikeri Kanada. I Ryssland pågår en testlansering av snus under varumärket Parliament och i Israel pågår testlansering undersnusvarumärket Marlboro. Dessutom fortsatte Swedish Match med vissförsäljning av snusvarumärket General i Malaysia.
SNUS OCH HÄLSA
Under de senaste decennierna har det publicerats ett stort antal vetenskapliga studier om hälsoeffekter av snus. Det finns därför idag en omfattande och tillförlitlig kunskapsbas att luta sig mot i dessa frågor. Detta är bakgrunden till att flera internationellt välrenommerade institutioner, som t ex WHO, tydligt uttalat att hälsorisker som förknippas med rökfria produkter i västvärlden är avsevärt lägre än riskerna med cigarettrökning. Bland de rökfria produkterna anses allmänt det svenska snuset inta en särställning med dokumenterat lägst riskprofil, som närmast kan jämföras med kommersiellt tillgängliga nikotinläkemedel.
Det är Swedish Match övertygelse att rökfria tobaksprodukter som tillverkas enligt Swedish Match kvalitetsstandarder, såsom svenskt snus tillverkat enligt GOTHIATEK®-standarden, spelar en viktig roll för att minska hälsoriskerna med tobaksbruk, något som understöds av åtskilliga vetenskapliga rapporter, till exempel från EU-kommissionens expertorgan SCENHIR och den svenska Socialstyrelsen. Rökfri tobak utgör ett bättre alternativ till cigaretter och andra rökprodukter, framför allt därför att den inte släpper ut några giftiga förbränningsämnen. Med rökfri tobak finns heller inte problemet med passiv rökning. Om all tobak som konsumeras i världen skulle vara i form av rökfri tobak tillverkad enligt GOTHIATEK®-standarden, skulle tobaksbruk inte längre vara en av de viktigaste folkhälsofrågorna. Den vetenskapliga världen är idag övertygad om att nikotin inte är någon viktig sjukdomsframkallande faktor, utan att det istället är förbränningsämnena i tobaksrök som är av betydelse ur hälsosynpunkt.
Swedish Match hävdar inte att företagets rökfria produkter helt saknar hälsoeffekter. Det finns knappast någon konsumentprodukt som helt kan frias från oönskade effekter, t ex i vissa situationer eller hos vissa användare. Tobak väcker relevanta frågor om nikotinberoende och nikotinets effekt hos specifika befolkningsgrupper, såsom under graviditet och hos patienter med vissa redan existerande medicinska sjukdomstillstånd. Väsentligt i sammanhanget är dock observationen i vetenskapliga studier att tobaksberoendet hos cigarettrökare är betydligt starkare än hos snusare. Kliniska studier talar t ex för att det är lättare för en snusare att sluta med snus än för en rökare att sluta med cigaretter.
Omfattande forskning som bedrivits av oberoende, mestadels universitetsbaserade, forskargrupper har genomförts med avseende på svenskt snus och hälsa.1)
Några av resultaten från forskningen visar:
- • Snus och munhålecancer det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för munhålecancer.
- • Snus och munhälsa det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för inflammerat tandkött, karies, eller tandlossning.
- • Snus och lungcancer det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för lungcancer.
- • Snus och hjärtinfarkt det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för hjärtinfarkt.
- • Snus och stroke det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för stroke.
- • Rökare som slutar röka genom att gå över till snus minskar avsevärt risken att drabbas av både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Riskreduktionen är lika stor som hos rökare som helt slutar att använda tobak.
- • Snus och mag- och tarmsjukdomar det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för mag- och tarmsjukdomar.
- • Snus och reumatisk sjukdom det finns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för reumatisk sjukdom (vilket däremot rökare har).
- • Snus och rökavvänjning både befolkningsstudier och kontrollerade kliniska prövningar visar att tillgång på snus bidrar till rökstopp.
- • Snusets användande har påverkat förekomsten av rökning vilket har haft positiva effekter på folkhälsan både i Sverige och Norge.
- 1) Mer information och referenser om snus och hälsa finns på företagets webbplats, www. swedishmatch.com/snus-och-hälsa.
ANDRA TOBAKSPRODUKTER: CIGARRER OCH TUGGTOBAK
Ökad konkurrens för cigarrer i USA
ANDRA TOBAKSPRODUKTER VIKTIGA HÄNDELSER
- • Swedish Match levererade över 1 miljard cigarrer – för andra året i rad.
- • Bibehållen ledande position för tuggtobak.1)
- • I lokal valuta var nettoomsättningen oförändrad medan rörelseresultatet minskade med 8 procent.2)
1) Källa: Swedish Match estimat. 2) Jämfört med helåret 2012.
År 2013 levererade Swedish Match över en miljard cigarrer, det näst bästa året någonsin.
A ndra tobaksprod u kter
| Nyckeltal, MSEK1) | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 564 | 2 661 | 2 388 |
| Rörelseresultat | 1 029 | 1 161 | 1 049 |
| Rörelsemarginal, % | 40,1 | 43,6 | 44,0 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar |
62 | 54 | 61 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
1 128 | 1 091 | 1 147 |
| Medelantal anställda | 1 737 | 1 661 | 1 764 |
Andra tobaksprodukter inkluderar cigarrer och tuggtobak för marknaden i USA. Under de senaste åren har Swedish Match haft en snabb tillväxt av både volym och försäljning för cigarrer. Under 2013 har marknadsvillkoren förändrats för cigarrer till att bli mer kampanjinriktad och med lägre prissatta produkter. Inom tuggtobak behåller Swedish Match en ledande ställning med ett stabilt resultat i en minskande produktkategori.
1) Exklusive större engångsposter.
Nettoomsättning och rörelseresultat
Andel av koncernen
1) Exklusive Övrig verksamhet, resultatandel i STG och större engångsposter.
Strategi För produktområdet Andra tobaksprodukter drar Swedish Match nytta av företagets starka positionerför att maximera långsiktig lönsamhet.
För cigarrer kommer Swedish Match att driva lönsam tillväxt genom konsumentdriven innovation och effektiv försäljning. Swedish Match fortsätter med innovation för att kunna leverera de högkvalitativa produktersom konsumenterna uppskattar.
Förtuggtobak kommer Swedish Match att dra nytta av sin ledande ställning inom produktkategorin och ständigt genomföra produktivitetsförbättringar. Med en effektiv produktion, välkända varumärken och en ledande marknadsställning har Swedish Match kunnat dra nytta av sina styrkori en minskande produktkategori och samtidigt möjliggöra hållbarlönsamhet.
Ekonomisk utveckling
Nettoomsättningen för produktområdet för året minskade med 4 procent till 2 564 MSEK (2 661) och rörelseresultatet minskade med 11 procent till 1 029 MSEK (1 161). Nettoomsättningen i lokal valuta var oförändrad för både cigarrer och tuggtobak. Rörelseresultatet i lokal valuta för cigarrer minskade medan rörelseresultatet förtuggtobak ökade jämfört med föregående år. Rörelsemarginalen för produktområdet uppgick till 40,1 procent (43,6).
Under 2013 påverkade ändrad redovisning av pensioner och en ändring i logistikkedjan rörelsemarginalen negativt med 1,6 procentenheter.
CIGARRER
Viktiga varumärken: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega
KONKURRENTER – AMERIKANSKA MASSMARKNADSCIGARRER (EXKLUSIVE "LITTLE CIGARS")
Källa: Swedish Match estimat.
Swedish Match har en stark ställning på marknaden för massmarknadscigarreri USA med välkända varumärken som White Owl och Garcia y Vega.
Marknad och viktiga händelser
Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer exklusive "little cigars"1) (ettsegmentsom Swedish Match inte är verksamt i) beräknas av Swedish Match ha ökat med 3–4 procent under 2013 mätt i volym och uppgick till något mer än 5 miljarder cigarrer. Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer har genomgått en förändring vad avser konsumtionsmönster och återförsäljarinköp och marknaden är nu mer kampanjinriktad med lägre prissatta produkter. Denna utveckling har haft en negativ effekt på Swedish Match leveransvolym och mix och bolaget har vidtagit åtgärderför att öka sin konkurrenskraft på den förändrade marknaden. Företagets marknadsandel mätt i konsumtion uppgick till cirka 22 procent under 2013.2)
I USA lanserar cigarrtillverkarna oftast ett flertal nya produkter varje år under väletablerade varumärken. Under 2013 lanserade Swedish Match flera nya produkter under cigarrvarumärkena Garcia y Vega och White Owl med förpackningskonceptet FoilFresh®. Med FoilFresh®får konsumenterna en mjukare och färskare cigarr.
Isyfte att etablera en närvaro inom det snabbt växande lågprissegmentet lanserade Swedish Match under den senare delen av året ett helt nytt utbud av lägre prissatta cigarrer under det nya varumärket Jackpot.
1) "Little cigars" är en kategori av cigarrer med filter i förpackningar om 20 (i likhet med cigarettförpackningar). 2) Källa: Swedish Match estimat.
SWEDISH MATCH – DEN STÖRSTA TILLVERKAREN AV TUGGTOBAK I USA
Störst på tuggtobak i USA
TUGGTOBAK
Viktiga varumärken: Red Man, Southern Pride
KONKURRENTER – TUGGTOBAK
Källa: Swedish Match estimat.
Swedish Match är den största aktören på den amerikanska marknaden förtuggtobak och Red Man är marknadens mestsålda varumärke.
Marknad och viktiga händelser
Den amerikanska marknaden förtuggtobak har minskat kontinuerligt under de senaste åren. Försäljningsvolymerna har minskat med 4–7 procent per år1) vilket beror på att konsumenterlämnar produktkategorin, delvistill förmån för amerikansktsnus. Den totala marknaden förtuggtobak i USA uppvisade dock en mer modest minskning under 2013 med cirka 4 procent.1)
Swedish Match mest välkända varumärke, Red Man, är det absolutstörsta i USA med en marknadsandel på mer än en tredjedel av marknadenstotala försäljningsvolym. Swedish Match varumärken stårför
1) Källa: Swedish Match estimat.
cirka 40 procent av marknaden räknat i volym.1)
Mot bakgrund av den minskade konsumtionen arbetar producenterna kontinuerligt med attsänka sina kostnader och med prissättning för att upprätthålla lönsamheten. Ett exempel på detta är avtalet om kontraktstillverkning med National Tobacco som innebär att Swedish Match tillverkar tuggtobak åt denna konkurrent vid fabriken i Owensboro, Kentucky, USA.
Även om marknaden förtuggtobak fortsätter att minska är Swedish Match verksamhet förtuggtobak en viktig del av bolagets produktportfölj. Swedish Match betydande marknadsandel gör det möjligt för denna verksamhet att fortsätta att generera stark vinst och lönsamhet.
TÄNDPRODUKTER: TÄNDSTICKOR OCH TÄNDARE
Ökade volymer för tändare
Swedish Match välkända tändstickor och tändare står för kvalitet och pålitlighet och finns på många marknader över hela världen. Många tändsticksvarumärken är lokala med ett klassiskt varumärke i varje land. Cricket är ett välkänt varumärke för engångständare på många marknader och tändaren marknadsförs med betoning på kvalitet, design och säkerhet.
TÄNDPRODUKTER VIKTIGA HÄNDELSER
- • I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 6 procent.1)
- • Ökade volymer för tändarvarumärket Cricket på flera marknader i Asien.
- • Rörelseresultatet ökade med 10 procent i lokala valutor.1)
- 1) Jämfört med helåret 2012.
VOLYMERNA FÖR TÄNDARE HAR ÖKAT MED MER ÄN
20% i Asien
Strategi
Med en välkänd varumärkesportfölj och starka marknadspositionerfortsätter Swedish Match attsträva efter "operational excellence" inom verksamheten för produktområdet Tändprodukter. Koncernen strävar vidare efter att bevara och förbättra en redan effektiv tillverkning samt att optimera leveranskedjan isyfte att upprätthålla en stabil lönsamhet och erbjuda konsumenterna de kvalitetsproduktersom efterfrågas.
Verksamheten för Tändprodukter är organiserad i två operativa enheter: Lights Latin America och LightsInternational, där den sistnämnda omfattar alla marknader utanför Latinamerika.
Ekonomisk utveckling
Viktiga händelser
LATINAMERIKA
Viktiga varumärken: Fiat Lux, Cricket
Nettoomsättningen för produktområdet för året minskade med 1 procent till 1 332 MSEK (1 339). Rörelseresultatet ökade med 4 procent till 230 MSEK (222). I lokala
I Brasilien, den största tändsticksmarknaden i Latinamerika, har Swedish Match en ledande position med varumärket Fiat Lux. I Brasilien fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2013 och Swedish Match beräknarsin marknadsandel till cirka 45 procentsett till volym, en nivå som har varitstabil. På den brasilianska marknaden erbjuder Swedish Match även kompletvalutor ökade nettoomsättningen med 6 procent. Rörelsemarginalen uppgick till 17,3 procent (16,6).
Marknad
Enligt Swedish Match estimat fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2013, i linje med tidigare år, på de marknader därföretaget har verksamhet. Under 2013 var Swedish Match volymerförtändare i många länderi Europa på samma nivå som under 2012 medan volymerna i Ryssland och på flera asiatiska marknader ökade. Swedish Match säljertändstickor och tändare både genom sitt eget och genom tredje parts distributionsnätverk, Scandinavian Tobacco Group inkluderat.
terande produkter, bland annat engångsrakhyvlar, lågenergilampor och batterier
Volymerna förtändarvarumärket Cricket minskade under året iregionen.
under varumärket Fiat Lux.
| Nyckeltal, MSEK1) | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 332 | 1 339 | 1 346 |
| Rörelseresultat | 230 | 222 | 240 |
| Rörelsemarginal, % | 17,3 | 16,6 | 17,9 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar |
64 | 61 | 56 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
782 | 787 | 786 |
| Medelantal anställda | 1 320 | 1 269 | 1 287 |
1) Exklusive större engångsposter.
Nettoomsättning och rörelseresultat
Andel av koncernen
Nettoomsättning Rörelseresultat1)
1) Exklusive Övrig verksamhet, resultatandel i STG och större engångsposter.
EUROPA OCH ÖVRIGA MARKNADER
Viktiga varumärken:
Solstickan (Sverige), Swan (Storbritannien), Tres Estrellas (Spanien), Feudor (Frankrike), Redheads (Australien), Cricket (globalt)
Viktiga händelser
Under året har Swedish Match behållit betydande ellerledande ställningar på sina största marknader, däriblandAustralien (Redheads), Storbritannien (Swan), Frankrike (Feudor), Spanien (Tres Estrellas) och de nordiska länderna (Solstickan, Nitedals och
Tordenkjold). Generelltsett minskade volymerna i linje med utvecklingen på marknaderna. Ökade leveransertill utvecklingsländer kompenserade inte helt för volymnedgångar på utvecklade marknader.
Volymerna förtändarvarumärket Cricket fortsatte att öka i både Ryssland och Asien.
I Asien hartändarvolymerna totalt ökat med mer än 80 procent under de senaste tre åren.
KONKURRENTER: Konkurrensen inom tändstickor skiljer sig åt för olika marknader. Konkurrenter inom tändare är Bic, Tokai, Flamagas samt ett antal andra mindre tillverkare.
SCANDINAVIAN TOBACCO GROUP
Fokus på konsolidering och ökad effektivitet
Scandinavian Tobacco Group (STG), i vilket Swedish Match äger 49 procent, är en världsledande tillverkare av cigarrer och piptobak. Det är världens största cigarrtillverkare, ledande inom premiumcigarrer i USA och maskintillverkade cigarrer i Europa.
Finansiell utveckling
STG:srapporterade nettoomsättning minskade med 1 procent till 5 925 MDKK (5 978) för helåret jämfört med föregående år. I lokala valutor ökade nettoomsättningen justerat förlagerfluktuationer. Jämfört med helåret 2012 ökade nettoomsättningen i lokala valutorför alla produktområden förutom för maskintillverkade cigarrer, med istort sett oförändrade volymerförsamtliga kategorier. Rapporterad EBITDA uppgick till 1 180 MDKK (1 313). Nettoomsättning och EBITDA har påverkats negativt av valutafluktuationer och en planerad lagerreduktion av engångskaraktär hos en betydande europeisk distributörsom genomfördes under det fjärde kvartalet 2013. Det fjärde kvartalet 2013 inkluderar även personalrelaterade omstruktureringskostnader om cirka 20 MDKK. Nettoresultatet för STG,som påverkats positivt av en skattevinst efter en omstrukturering av den legala strukturen i STG islutet av året, uppgick till 564 MDKK (618). Swedish Match resultatandel i STG för 2013 uppgick, efterjusteringar, till 319 MSEK (366).
Under året fortsatte STG sitt integrationsarbete med införlivandet av de tidigare Swedish Match-enheterna samt förvärvet av Lane 2011. Implementeringen av det nya ERP-systemetsom inleddes under 2012 är nu helt på plats och harredan genererat effektiviseringarinom
SCANDINAVIAN TOBACCO GROUP VIKTIGA HÄNDELSER
- • I lokala valutor ökade omsättningen för alla produktområden, med undantag för maskintillverkade cigarrer, med i stort sett oförändrade volymer för samtliga kategorier.
- • EBITDA för helåret minskade främst till följd av en planerad lagerreduktion och högre rörelsekostnader som påverkats negativt av omstruktureringskostnader under fjärde kvartalet 2013.
- • Swedish Match resultatandel i Scandinavian Tobacco Group för 2013 uppgick till 319 MSEK.
NETTORESULTATET FÖR STG 2013
564 MDKK
produktion och leveranskedjan med en förkortad tid för marknadslansering.
Under 2013, fortsatte expansionen av den amerikanska verksamheten som planerat, med en större säljstyrka och ökade marknadsföringsaktivitetersom förväntas underlätta fortsatt tillväxt i USA. Under 2014 kommer STG att fortsätta fokusera på konsolidering och effektivitet, med ytterligare rationaliseringarsom förväntas generera synergieri leveranskedjan. Den utökade sälj- och marknadsorganisation kommersamtidigt att fortsatt fokusera på försäljningstillväxt.
Isamband med bildandet av STG ingick bolagets aktieägare ett aktieägaravtalsom inkluderar en klausul om att ägarstrukturen ska vara oförändrad fram till den 1 oktober 2014. Aktieägarna har därför nu uppdragit åt en investmentbank att utvärdera alternativen beträffande en framtida ägarstruktur för bolaget.
Marknadsutveckling
Marknaden för premiumcigarreri USA beräknas ha varitstabil under 2013 jämfört med 2012.1)Den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer beräknas ha varit något lägre under 2013 räknat i volym och uppgick till närmare 5,5 miljarder cigarrer.1) STG säljer cigarrer under egna varumärken och har dessutom avtal om kontraktstillverkning och tillverkning av varumärken åt externa samarbetspartner. STG är därmed världensstörsta tillverkare av cigarrer. Med bolagets egna varumärken har STG en stark position som världens nästa största cigarrbolag.
Den globala piptobaksmarknaden visar en fortsatt minskande trend. De största
marknaderna är Nordamerika och Europa som tillsammansstårför uppskattningsvis 3 000 ton per år. STG är antingen marknadsledande eller har en av de starkaste positionerna på de flesta marknaderna i dessa regioner. Försäljning sker även inom Travel Retail, kontraktstillverkning och tillverkning av varumärken åt externa samarbetspartners. STG förvärvade i mars 2011 Lane Ltd., en amerikansk tillverkare av piptobak och finskuren tobak, av Reynolds American, för att ytterligare öka täckningsområdet på den amerikanska marknaden.
De tändstickor och tändare som STG distribuerar, främst i vissa delar av Europa samt i Australien och Nya Zeeland, tillverkas av Swedish Match. STG distribuerar sina produkter genom både egna dotterbolag och externa distributörer.
1) Källa: STG estimat.
Viktiga varumärken:
Amerikanska premiumcigarrer: CAO, Cohiba, Excalibur, Hoyo de
Monterey, La Gloria Cubana, Macanudo, Partagas, Punch Maskintillverkade cigarrer:
Café Crème, La Paz, Mercator, Colts, Petit, Salsa, Captain Black Piptobak:
Erinmore, Borkum Riff, Captain Black, Clan, Colts, WØ Larsen, Sweet Dublin, Orlik, Half & Half, Skandinavik
Finskuren tobak:
Tiedemanns, Bugler, Escort, Kite, Bali, Crossroad
FAKTA OM STG
- • Världens största cigarrtillverkare, ledande inom premiumcigarrer i USA och maskintillverkade cigarrer i Europa.
- • Världsledande inom piptobak.
- • Starka marknadspositioner inom finskuren tobak, framförallt i Skandinavien och USA.
- • Cirka 9 200 anställda i 21 länder.
- • Har 17 säljkontor i Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland och exporterar till mer än 100 länder runt om i världen.
-
• Produktionsenheter finns i Belgien, Danmark, Dominikanska republiken, Honduras, Indonesien, Nederländerna, Nicaragua och USA.
-
• Omkring tre fjärdedelar av STG:s nettoomsättning och bruttoresultat kommer från cigarrer.
- • Bolaget tillverkade cirka 2,8 miljarder maskintillverkade cigarrer och 60 miljoner handgjorda cigarrer under 2013.
- • 2 200 ton piptobak och 2 600 ton finskuren tobak tillverkades under 2013.
- • Den största konkurrenten är Imperial Tobacco.
HÅLLBARHET
Vår syn på hållbarhet
Hållbarhet är en integrerad del av Swedish Match företagskultur och affärsverksamhet. För Swedish Match handlar hållbarhet om att generera värde för bolaget och dess intressenter samt hantera frågor om miljöpåverkan i syfte att säkerställa en långsiktig och hållbar tillväxt.
En hållbar och ansvarsfull verksamhet
För att uppnå visionen att vara den globala ledaren inom rökfria produkter fortsätter Swedish Match att arbeta i linje med bolagets affärsidé: att ansvarsfullt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter av hög kvalitet med ledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter och samtidigt leverera hållbara och ökande vinster till företagets aktieägare. Affärsidén visar att en hållbar och ansvarsfull verksamhet går hand i hand för Swedish Match. Hållbarhet innebär att alltid sträva efter att balansera ekonomiskt ansvar med miljöansvar och
socialt ansvar, det vill säga – att leverera hållbara och ökande vinster med omvärlden i åtanke.
För att uppfylla Swedish Match affärsidé arbetar företaget systematiskt med hållbarhet i organisationen. Detta arbete ger många långsiktiga fördelar för företaget: det bidrar till att göra Swedish Match mer konkurrenskraftigt, identifierar och minskar kostnader och risker, stärker företagets anseende och varumärke samt gör det möjligt för bolaget att vara en attraktiv arbetsgivare. Att arbeta med hållbarhet är därför av mycket stor vikt för Swedish Match framtida tillväxt och värdeskapande.
Swedish Match hållbarhetsarbete syftar också till att ge mervärde till företagets intressenter och ta hänsyn till miljön. Detta innefattar till exempel en bättre arbetsmiljö för företagets anställda, en minskad negativ miljöpåverkan samt efterlevnad av strikta uppförandenormer inom leverantörskedjan. Många av dessa aktiviteter gagnar även konsumenterna genom att ge dem möjlighet att fatta väl underbyggda beslut baserade bland annat på den produktinformation som tillhandahålls av bolaget, till exempel om nikotin och snus.
SWEDISH MATCH HÅLLBARHETSMODELL1)
Hållbarhetsredovisning
Framgångsrikt hållbarhetsarbete kräver en metodisk redovisningsprocess. Varje år publicerar Swedish Match en hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på engelska på företagets webbplats. Swedish Match redovisar sin hållbarhetsinformation i enlighet med de riktlinjer som sätts av Global Reporting Initiative (GRI) G3, för att uppnå mätbara, transparenta, tydliga och
jämförbara resultat. Företaget redovisar enligt GRI:s självdeklarerade tillämpningsnivå B. Tredjepartsleverantören Tofuture Oy har granskat och bekräftat att Swedish Match hållbarhetsredovisning för 2012 uppfyller GRI G3:s redovisningskrav för tillämpningsnivå B. Swedish Match hållbarhetsredovisning för 2013 kommer att finnas tillgänglig från mitten av 2014.
1) I detta dokument redovisas företagets Miljöansvar och Medarbetaransvar separat från Socialt ansvar. Medarbetaransvar hänvisar till företagets ansvar gentemot den interna intressentgruppen, medan socialt ansvar avser ansvar gentemot externa intressentgrupper såsom företagets leverantörer, konsumenter och marknader samt gentemot samhället i stort. Ekonomiskt ansvar redovisas inte i ett separat avsnitt. För finansiell information, se sidorna 44–94 av denna årsredovisning. För annan information gällande ekonomiskt ansvar, se Swedish Match hållbarhetsredovisning för 2013 (tillgänglig från mitten av 2014).
Hållbarhet och tobak
Vissa kanske ifrågasätter hur ett tobaksbolag kan vara långsiktigt hållbart. För Swedish Match är hållbarhet och tobak inte oförenligt och bolaget strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt och hållbart sätt gentemot sina intressenter och miljön. Användning av tobaksprodukter är inte helt utan risk, men vissa tobaksprodukter har en lägre risk än andra. Swedish Match anser att snus kan spela en viktig roll i att reducera skador från tobaksanvändning och ge konsumenter hälsofördelar jämfört med cigaretter, vilket överensstämmer med ett samhälle på väg bort från cigarettbruk.
Intressentdialog
Swedish Match upprätthåller en aktiv dialog med sina intressenter. Under de senaste fyra åren har företaget genomfört en hållbarhetsenkät bland prioriterade intressentgrupper (konsumenter, kunder/återförsäljare, anställda, stat/myndighet/politiker, investerare/finansanalytiker, forskare/ hälsosamfund samt leverantörer) i syfte att beakta synpunkter från intressenterna samt att undersöka om bolaget fokuserar på sådana hållbarhetsområden som de bedömer vara väsentliga.
Strategiska fokusområden och övergripande ambitioner inom hållbarhet
Baserat på hållbarhetsenkätens resultat under de senaste åren har Swedish Match beslutat att konceptualisera och fokusera sina hållbarhetsansträngningar på sex strategiska områden, där varje område inbegriper de frågor som bedöms vara väsentliga för bolaget (se Swedish Match hållbarhetsmodell på sidan 22). Swedish Match har satt övergripande ambitioner inom varje område och kommer framgent att fokusera på att sätta tydliga mål.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN
| Övergripande ambition | Prestationer 2013 | |
|---|---|---|
| Ekonomiskt ansvar |
Att leverera hållbara och ökande långsiktiga vinster till aktieägare och samtidigt upprätthålla starka kassaflöden för att främja skapandet av ekonomiskt välstånd bland företagets intressentgrupper. Detta innebär att arbeta för att uppnå långsiktig ägar- och intressentacceptans av affärsmodellen genom hög grad av öppenhet och ansvars full bolagsstyrning, samt en effektiv verksamhet. |
• Direkt tillskapat ekonomiskt värde 2013 uppgick till 13 092 MSEK, en ökning med 2 procent från 2012.1) • Fördelat ekonomiskt värde uppgick till 11 841 MSEK 2013, en ökning med 5 procent från 2012.1) • Behållet ekonomiskt värde uppgick till 1 251 MSEK 2013, en minskning med 20 procent från 2012.1) |
| Medarbetar ansvar |
Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbe tare, att främja en kultur av öppenhet och tillit samt en sund arbetsmiljö. Detta berör frågor såsom etiska affärs metoder, mångfald, talangutveckling, utbildning och utveckling samt hälsa och säkerhet. |
• Företaget har under året ytterligare stärkt sitt medarbetarfokus och det prioriterade arbetet med resultat-, talang- och medarbetarprocesser. • "Employer Branding"-pris som "årets nytänkare" mottaget från Univer sum, ett erkännande för den svenska verksamhetens arbete med "Employer Branding". |
| Leverantörs ansvar |
Att arbeta nära företagets leverantörer för att upprätthålla en efterlevnad av Swedish Match strikta uppförandenor mer samt stödja insatser för att säkerställa att bolagets leverantörer arbetar ansvarsfullt med ekonomiska, miljö mässiga och sociala frågor. Detta innebär ett nära sam arbete med större leverantörer och behandlar frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, barnarbete och tobaksodling, samt att säkerställa ärliga och etiska affärs metoder i leveranskedjan. |
• En uppförandekod för leverantörer färdigställdes. Detta dokument ingår i samtliga nya och omförhandlade kontrakt. • Swedish Match ingick ett avtal om samarbete med LeafTc, en oberoende konsult, för att framöver stärka övervakningen och uppföljningen av tobaksleverantörernas prestationer avseende hållbarhetsfrågor. • Samtliga betydande tobaksleverantörer undertecknade och returnerade dokumentet Social commitment for Swedish Match suppliers som listar krav och rekommendationer vad gäller arbetsetik, mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet.2) |
| Konsument och marknads ansvar |
Att erbjuda högkvalitativa tobaks- och tändprodukter till konsumenter samt att vara ledande med att upprätthålla hög affärsetik på företagets marknader. Detta innebär att märka och marknadsföra alla produkter på ett ansvarsfullt sätt samt att ha ett nära samarbete med kunder/återför säljare för att främja höga uppförandenormer på tobaks marknaden. |
• För att minska den illegala handeln av snus på Östersjön fortsatte Swedish Match det arbete som pågått under senare år genom att utöka den särskilda märkningen av dosor och stockar till att inkludera hela pro duktportföljen. Denna åtgärd hjälper återförsäljare och myndigheter att enkelt upptäcka oegentligheter. |
| Samhälls ansvar |
Att bygga upp och stärka relationer med samhället i stort, till exempel med myndigheter och forskare samt inom lokala samhällen där företaget är verksamt. Förutom att hantera samhällsfrågor såsom mänskliga rättigheter och barnarbete innebär detta också fortlöpande dialog och engagemang samt att gynna lokala samhällen genom pro jektstöd och aktiviteter som är relevanta för de lokala verk samheterna. |
• I november 2013 drabbades Filippinerna av den förödande tyfonen Haiyan. Efter tyfonen donerade Swedish Match katastrofhjälp till en lokal biståndsorganisation, pengar som kommer att gå till att bygga hus till drabbade familjer. Företaget har också hjälpt till med volontärarbete, skänkt tändare till olika hjälporganisationer och givit monetärt stöd till anställda vars släktingar blivit drabbade. |
| Miljöansvar | Att medvetet och aktivt minska de negativa effekter före taget har på miljön. Detta innebär att arbeta effektivt med resurshantering, att minska avfall och energiförbrukning samt att upprätthålla bra miljöhanteringsprocesser. |
• I januari 2013 certifierades Swedish Match tändarfabrik i Manaus, Brasilien, enligt ISO 14001. • Förbättrad "disclosure score" i Carbon Disclosure Projects (CDP) årliga glo bala undersökning där företags koldioxidutsläpp systematiskt kartläggs. • Ungefär 300 anställda genomförde den miljöutbildning som initierades 2012 via företagets intranät med godkänt resultat. |
1) De siffror för ekonomiskt ansvar som upprättats i enlighet med GRI överensstämmer inte med de siffror som rapporterats i Swedish Match årsredovisning då metodologin skiljer sig åt i jämförelse med den rapportering som Swedish Match upprättar i enlighet med IFRS. För mer information, se Swedish Match hållbarhetsredovisning för 2013 (tillgänglig från mitten av 2014). 2) En betydande leverantör är definierad som en leverantör som Swedish Match köper tobak av för mer än 100 000 USD per år.
SWEDISH MATCH UPPFÖRANDEKOD
Swedish Match uppförandekod antogs 2004 och utgör grunden för företagets ställningstagande i hållbarhetsfrågor. Företagets engagemang för hållbarhet och ansvarstagande är direkt knutet till koncernens kärnvärden: kommunikation, teamwork, förtroende, innovation, erkännande och tillväxt.
Swedish Match uppförandekod reflekterar hur koncernen ser på hållbarhetsfrågor vid interaktion med medarbetare (inklusive arbetsplatsprocesser, affärsetik och kommunikation), leverantörer (leverantörskontrakt), kunder och marknader (frågor som specifikt rör tobaksprodukter), samhället (inklusive mänskliga rättigheter och barnarbete) samt miljön (koncernens miljöledningssystem och miljöpolicy). Dessa områden i uppförandekoden följer internationella konventioner och riktlinjer om mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.1) Uppförandekoden finns tillgänglig på företagets webbplats, www.swedishmatch. com/sv/hallbarhet/.
Efterlevnad av uppförandekoden
Uppförandekoden gäller alla medarbetare i koncernen, oavsett position eller geografisk tillhörighet. Policys och riktlinjer hos enskilda företag inom koncernen måste alltid följa principerna i uppförandekoden.
Alla medarbetare har ett personligt ansvar för att deras handlingar inte bara följer ordalydelsen i uppförandekoden, utan också dess andemening. Företagsledningen har även ett ansvar att främja en kultur där uppförandekoden efterlevs. Misstankar om olämpligt uppförande måste omedelbart utredas.
För att ytterligare säkerställa en sund affärsetik inom koncernen, i enlighet med uppförandekoden, har Swedish Match en "whistleblower"-funktion som ger varje enskild medarbetare inom koncernen möjlighet att anmäla misstanke om överträdelse av koncernens policys. En sådan anmälan kan lämnas anonymt till lämplig chef eller till revisionskommitténs ordförande. "Whistleblower"-funktionen kan enkelt nås via Swedish Match intranät. Under 2013 rapporterades en överträdelse av koncernens policys genom "whistleblower"-funktionen.
Uppföljning av uppförandekoden
Koncernen har olika processer för att övervaka och följa upp riktlinjerna i uppförandekoden samt säkerställa att medarbetarna känner till, förstår och följer den.
Uppförandekoden ses över internt och godkänns årligen av Swedish Match styrelse. Minst vartannat år genomförs dessutom uppföljningar inom koncernens operativa enheter på fabriksnivå av den externa parten AON (ett internationellt riskhanteringsföretag).
I uppföljningsarbetet ingår implementering av uppförandekoden med granskning inom områdena socialt ansvar, arbetsplatsprocesser, företagsetik, kommunikation
samt miljöfrågor. Uppföljningen omfattar bland annat områden såsom mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete, leverantörskontrakt samt hälsa och säkerhet i arbetet. AON identifierar förbättringsområden (som utvärderas påföljande år) och presenterar slutsatser till ledningsgrupperna inom de operativa enheterna samt till koncernstaben Investor Relations and Corporate Sustainability.
Cheferna för de operativa enheterna har det operativa ansvaret för att uppförandekoden efterlevs. Chefen för koncernstaben Investor Relations and Corporate Sustainability ansvarar för att komma med förslag vad gäller utveckling och revidering av uppförandekoden.
1) De internationella konventioner och riktlinjer som här åsyftas är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, de åtta kärnkonventionerna från ILO (Nr. 87, 98, 29, 105, 100, 111, 138 och 182) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Medarbetare vid huvudkontoret i Stockholm.
Medarbetaransvar
En av Swedish Match framgångsfaktorer är förmågan att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare och samtidigt driva ett framgångsrikt arbete med att motivera medarbetarna för en stark och hållbar utveckling av koncernen.
Företaget har under 2013 ytterligare stärkt sitt medarbetarfokus och det prioriterade arbetet med resultat-, talang- och medarbetarprocesser. Ett viktigt mål är att kontinuerligt utveckla kompetensen hos både ledare och medarbetare i en strävan att stärka företagets resultatinriktade kultur samt att bidra till koncernens utveckling och tillväxt.
Under 2013 hade Swedish Match i genomsnitt 4 382 medarbetare, varav 38 procent var kvinnor. Flest medarbetare fanns i USA, Sverige och Dominikanska republiken följt av Brasilien, Filippinerna och Nederländerna.
HR-organisation
Majoriteten av Swedish Match HR-arbete hanteras lokalt inom företagets operativa enheter. Lokala enheter företräds av erfaren HR-personal, som säkerställer en tydlig kommunikation och samordning av de insatser som rör koncernens medarbetare.
HR-organisationen stödjer koncernens arbete genom att bland annat ansvara för talang- och ledarskapsutveckling och tillhandahållande av tydlig och konsekvent dokumentation av detta arbete, samt att upprätthålla personalrutiner som följer såväl uppförandekoden som lokala lagar och förordningar.
Arbetsplatsprocesser
Attrahera och rekrytera talanger Swedish Match fokuserar på "Employer Branding" för att upprätthålla sin position som en attraktiv arbetsgivare samt för att behålla och attrahera professionella medarbetare. Under 2013 har arbetet med att rekrytera talanger fortsatt, både internt och externt, i syfte att möta de utmaningar koncernen ställs inför på både kort och lång sikt.
Företagskulturen och ledarskapet inom Swedish Match präglas av delaktighet och delegering. Företaget uppmuntrar egna
initiativ och resultatorienterade handlingar i en professionell och informell företagskultur. Som global aktör strävar företaget efter att skapa ett arbetsklimat där informationsutbyte och kompetensöverföring belönas, för att på så sätt uppmuntra till goda prestationer på alla marknader.
Ledarskap och talangförsörjning
Framgångsrikt ledarskap är ett av Swedish Match fokusområden. Under året har ett antal nyckelpersoner i koncernen följts på nära håll av koncernledningen i syfte att kunna tillgodose koncernens långsiktiga behov av ledande befattningshavare och kritiska befattningar samt att identifiera och utveckla de medarbetare som bedöms ha stor potential.
Denna process, som börjar lokalt, möjliggör för Swedish Match att få en övergripande bild av verksamhetens resurs- och rekryteringsbehov samt den potential som finns inom koncernen. Samtidigt identifieras potentiella chefer, efterträdare och möjliga interna karriärvägar.
Kompetens och karriärutveckling
För att möta nuvarande och framtida kompetensbehov och verksamhetsmål fortsätter Swedish Match att fokusera på att utveckla ledar- och medarbetarkompetenser i syfte att stärka en övergripande resultatorienterad kultur.
Ledare och medarbetare har löpande öppna diskussioner om individuella mål och framtidsplaner samt om de övergripande koncernmålen. Chefer ska agera som goda ledare med förmåga att sätta tydliga mål, löpande ge råd och stöd, hålla medarbetarsamtal samt följa upp och delegera arbetsuppgifter och ansvar.
Företaget utvärderar löpande sina kompetens- och utvecklingsinsatser och behov för att stödja tillväxt- och karriärmöjligheter för företagets medarbetare. Den årliga
MEDARBETARANSVAR
Ambition: Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, att främja en kultur av öppenhet och tillit samt en sund arbetsmiljö. Detta berör frågor såsom etiska affärsmetoder, mångfald, talangutveckling, utbildning och utveckling samt hälsa och säkerhet.
Medarbetare vid cigarrfabriken i Dothan, USA.
processen för prestationsutvärdering är en betydelsefull del i denna karriärutveckling eftersom verktyget hjälper till att identifiera individuella mål och utvecklingsbehov.
En framträdande del av företagskulturen är internrekrytering. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Samtliga medlemmar i Swedish Match koncernledning har rekryterats internt och merparten av de vakanser som uppkommit under året på högre befattningar har också tillsatts genom interna rekryteringar. Extern rekrytering sker framförallt när en viss kompetens saknas internt.
Medarbetarprogram
Sociala projekt varierar från land till land och är nära kopplade till det sociala ramverk där Swedish Match verkar som arbetsgivare. Flera medarbetarprogram drivs i bolagets operativa enheter. Dessa program är främst inriktade på hälsa, utbildning och annat stöd till medarbetarna och deras familjer.
Ett exempel på ett pågående medarbetarprogram i USA är stipendieprogrammet "Sons and Daughters", ett program som företaget har givit den ideella organisationen Scholarship America i uppdrag att administrera. Stipendier delas årligen ut till tolv barn vars föräldrar är anställda på Swedish Match.
I Brasilien fortsatte projektet "Digital Space" i syfte att låta fabriksarbetare bekanta sig med den digitala världen (se fallstudien nedan).
På Dominikanska republiken kan medarbetarna beviljas akutlån av mindre belopp för medicinska skäl, för utbildning eller för flyttkostnader.
Bidrag till medarbetare och deras familjer ges också vid naturkatastrofer, dödlig sjukdom eller andra traumatiska händelser.
Arbetsmiljö
Swedish Match strävar efter att erbjuda en ergonomisk arbetsmiljö utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa. Arbetsmiljökommittéer finns i samtliga produktionsanläggningar och många förebyggande åtgärder såsom säkerhetsutbildningar och friskvårdsprogram genomförs på företagets arbetsplatser. Potentiella säkerhetsproblem identifieras genom regelbundna anläggningsinspektioner som genomförs av det internationella riskhanteringsföretaget AON.
Mötesfora
För att skapa en stark ledarskapskultur och för att implementera koncernens strategier genomför företaget regelbundet ledarskapskonferenser med chefer i nyckelbefattningar.
Inom koncernen finns även samarbeten mellan grupper från olika operativa enheter. Dessa olika grupper träffas regelbundet för att planera, samordna och utvärdera koncerngemensamma aktiviteter inom respektive område, vilket bidrar till att skapa en effektiv kommunikation samt medverkar till utbildningsarbetet.
Medarbetarundersökningar
HR-organisationen samordnar och genomför regelbundet en global medarbetarundersökning i syfte att identifiera koncernens gemensamma utvecklingsområden. Efter att resultaten presenteras utarbetar chefer och medarbetare tillsammans en handlingsplan baserad på undersökningen. Den senaste undersökningen genomfördes i åtta länder på sju olika språk och totalt deltog 88 procent av alla medarbetare. Undersökningen mätte medarbetarnas engagemang, arbetstillfredsställelse samt företagets attraktivitet som arbetsgivare. Den utvärderade också effektiviteten i företagets kommunikation och andra områden som är avgörande för företagets framgång, såsom ledarskap och ledningsförmåga.
Kollektivavtal
Swedish Match stöder ILO:s kärnkonventioner om arbetstagarnas rättigheter och anser att alla medarbetare ska ha rätt att bilda föreningar och att förhandla kollektivt. Enligt företagets uppförandekod kan alla medarbetare fritt hålla möten eller bilda (icke-vålds) föreningar.
"DIGITAL SPACE" I BRASILIEN
"Digital Space" är ett projekt som främjar digital integrering för fabriksanställda i Curitiba, Piraí do Sul och Manaus i Brasilien. Projektet påbörjades 2008 och ger medarbetare tillgång till datorer genom öppna datorplatser.
Datorerna ger tillgång till internet och används till exempel för att söka information och skicka e-post, vilket möjliggör för medarbetarna att erhålla och sprida kunskap samt få tillgång till rekreation och kultur. För Swedish Match är detta viktigt eftersom digital integrering även är ett sätt att uppnå social integrering.
Socialt ansvar
Socialt ansvar består av tre områden i Swedish Match hållbarhetsmodell: leverantörsansvar, konsument- och marknadsansvar och samhällsansvar.
Swedish Match och socialt ansvar
För Swedish Match innebär socialt ansvar att arbeta medvetet och ansvarsfullt gentemot företagets externa intressenter.
Värdeskapande som följer av att arbeta tätt med externa intressenter kan ha direkta positiva fördelar för koncernen samt för de berörda parterna. Swedish Match har valt att strukturera sin kommunikation om socialt ansvar gentemot tre externa intressentgrupper/områden: leverantörsansvar, konsument- och marknadsansvar och samhällsansvar (ansvar gentemot myndigheter, forskare och lokala samhällen)1).
Socialt ansvar – organisation
Företagets sociala ansvar hanteras inom bolagets operativa enheter och koncernfunktioner. Förutom Corporate Sustainability-funktionen är anställda inom de interna funktionerna för HR, juridik, marknadsföring/försäljning, Public Affairs, inköp, Forskning & Utveckling samt Supply Chain engagerade. Samhällsengagemang och sociala projekt hanteras lokalt i de operativa enheterna. Dedikerade resurser för att övervaka och styra verksamheten avseende samhällsengagemang finns på koncernnivå.
1) Engagemang i regleringsfrågor är en viktig del av Swedish Match samhällsansvar och presenteras separat på sidorna 34–35.
LEVERANTÖRSANSVAR
Ambition: Att arbeta nära företagets leverantörer för att upprätthålla efterlevnaden av Swedish Match strikta uppförandenormer samt stödja insatser för att säkerställa att bolagets leverantörer arbetar ansvarsfullt med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Detta innebär ett nära samarbete med större leverantörer och behandlar frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, barnarbete och tobaksodling, samt att säkerställa ärliga och etiska affärsmetoder i leveranskedjan.
LEVERANTÖRSANSVAR
Swedish Match strävar efter att bemöta och behandla sina leverantörer och affärskontakter rättvist och opartiskt. I enlighet med koncernens inköpspolicy strävar bolaget efter att samarbeta med leverantörer som har en sund och långsiktig finansiell ställning. Swedish Match strävar också efter att bygga långsiktiga relationer med leverantörerna för att genom samarbete utveckla produkter och tjänster. Under 2013 har leverantörskontrakt reviderats för att inkludera uppförandenormer.
Leverantörer
Swedish Match största leverantörer är företagets tobaksleverantörer. Företaget köper tobak till sin tillverkning av rökfria produkter och cigarrer från ett fåtal oberoende leverantörer, i huvudsak stora internationella aktörer med egna regelverk och kontroller av etiska, sociala och miljömässiga frågor. Dessa leverantörer köper i sin tur tobak från odlare i länder som till exempel Brasilien, Dominikanska republiken,
Indien, Indonesien och USA, och bearbetar tobaken i enlighet med Swedish Match krav.
Swedish Match införskaffar timmer och pappersprodukter till sin tändsticksproduktion från ett fåtal leverantörer, allt mer från Forest Stewardship Council® (FSC®)-certifierade källor (licenskod: FSC-C037294). Vid företagets tändstickstillverkning i Brasilien är bolagets leverantörer få till antalet eftersom mer än 95 procent av det trä som används i tillverkningsprocessen kommer från bolagets egna skogsplanteringar.
Leverantörsbasen för indirekt material inom företagets olika verksamhetsområden är större och mer lokal.
Enligt koncernens inköpspolicy ska alla förhandlingar konkurrensutsättas vid beslut om vilken leverantör som ska användas. Minst tre anbud ska tas in från utvalda kvalificerade leverantörer. Inköpsavdelningen väljer i första hand leverantörer som kan leva upp till Swedish Match långsiktiga krav när det gäller kvalitet, service, ekonomi, etik och miljö.
Leverantörernas åtagande och etik
Swedish Match strävar efter att stödja och främja pågående aktiviteter vad gäller etiska, sociala och miljömässiga frågor inom leverantörskedjan. Företagets tobaksinköpare besöker leverantörer och tobaksmarknader varje år för att proaktivt diskutera sociala frågor. Utöver att främja respekt för mänskliga rättigheter och andra viktiga frågor samarbetar Swedish Match med leverantörer för att avskaffa barnarbete i leverantörskedjan. Bland tobaksodlare finns en känd risk för barnarbete och företaget arbetar därför kontinuerligt med sina tobaksleverantörer och genom branschsamarbete för att säkerställa att frågan om barnarbete hanteras.
Swedish Match informerar alla sina tobaksleverantörer om bolagets uppförandekod och kräver att samtliga betydande tobaksleverantörer, vilka definieras som sådana leverantörer som Swedish Match köper tobak av för mer än 100 000 USD per år, undertecknar och returnerar dokumentet "Social commitment for suppliers to Swedish Match" som listar krav och rekommendationer vad gäller arbetsetik, mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet. Betydande tobaksleverantörer måste också fylla i ett särskilt frågeformulär gällande jordbruksmetoder och tobakskvalitet samt ge information om hur tobaken har odlats, inklusive inköp av frön samt användning av gödningsmedel och jordbrukskemikalier. Denna process möjliggör för Swedish Match att följa och utvärdera hur dessa leverantörer hanterar etiska, sociala och miljömässiga frågor.
Enligt Swedish Match uppförandekod ska företaget uppmuntra sina leverantörer att upprätta egna uppförandekoder som reglerar områden såsom grundläggande rättigheter för anställda, hälsa och säkerhet i arbetet, förebyggande av barnarbete, etiska affärsprinciper samt miljöfrågor.
Under 2013 färdigställdes en uppförandekod för leverantörer som specificerar vad Swedish Match förväntar sig och kräver av företagets leverantörer med avseende på hållbarhetsfrågor. Detta dokument ingår i samtliga nya och omförhandlade kontrakt. Utöver detta åläggs även leverantörer som har sin verksamhet i riskländer1) att göra en självutvärdering för förbättrad uppföljning och mätning av leverantörernas prestation avseende frågor som rör uppförandekoden för leverantörer.
Som en följd av dialogen med leverantörerna kan Swedish Match rekommendera att vissa åtgärder vidtas för att förbättra deras arbete vad gäller hållbarhetsfrågor. Om en leverantör inte följer bolagets rekommendationer ska Swedish Match försöka lösa situationen genom samarbete och information, alternativt avsluta samarbetet.
Swedish Match utför inga egna kontroller, "social audits", hos tobaksodlarna. Swedish Match är en liten aktör på den globala tobaksmarknaden med tobaksinköp som utgör mindre än en procent av den totala världsproduktionen. Företagets tobaksleverantörer granskas av andra stora internationella tobaksbolag och dessa leverantörer har egna strikta riktlinjer vad gäller mänskliga rättigheter, barnarbete och jordbruksmetoder. Under 2013 har Swedish Match ingått ett avtal om samarbete med LeafTc, en oberoende konsult, för att stärka övervakningen och uppföljningen av tobaksleverantörernas prestationer avseende hållbarhetsfrågor.
Minst en gång vartannat år utvärderas bolagets egna affärsenheter inom områden som leverantörskontrakt, mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete samt hälsa och säkerhet i arbetet. Uppföljningarna genomförs av den externa parten AON (ett internationellt riskhanteringsföretag).
KONSUMENT- OCH MARKNADSANSVAR
Ambition: Att erbjuda högkvalitativa tobaks- och tändprodukter till konsumenter samt att upprätthålla hög affärsetik på företagets marknader. Detta innebär att märka och marknadsföra alla produkter på ett ansvarsfullt sätt samt att ha ett nära samarbete med kunder/återförsäljare för att främja höga uppförandenormer på tobaksmarknaden.
KONSUMENT- OCH MARKNADSANSVAR
Swedish Match tobaks- och tändprodukter är avsedda att användas av vuxna. Konsument- och marknadsansvar innebär ett nära samarbete med kunder/återförsäljare för att upprätthålla hög affärsetik på marknaden i syfte att förhindra försäljning av tobak till minderåriga samt att endast marknadsföra tobaks- och tändprodukter till vuxna. Det innebär också att kontinuerligt arbeta med att reducera eller eliminera oönskade ämnen i tobaksprodukterna samt att öka kunskapen om snusprodukter och dess möjliga påverkan på konsumenterna.
Produktkvalitet och säkerhet Harm reduction (riskreducering) och konsumenthälsa
Swedish Match är övertygad om att rökfria tobaksprodukter, såsom svenskt snus tillverkat i enlighet med Swedish Match kvalitetsstandard GOTHIATEK®, spelar en viktig roll för att minska hälsoriskerna med tobaksbruk.
De negativa hälsoeffekterna av tobaksbruk kan i första hand relateras till rökning. Vetenskapliga fakta visar tydligt att de hälsorisker som kan förknippas med rökfria produkter i västvärlden är avsevärt lägre än riskerna med cigarettrökning. Både skandinaviska och amerikanska undersökningar visar att många rökare använder rökfri tobak som en metod för att sluta röka.
Erfarenheterna från Sverige visar att förekomsten av snus bidrar till att färre människor börjar röka i Sverige, något som ofta omnämns som "the Swedish experience". Svenska män har en mycket låg nivå av tobaksrelaterade sjukdomar trots att totalkonsumtionen av tobak är jämförbar med andra länder.
Produktkvalitet och GOTHIATEK®
Swedish Match snustillverkning är anpassad efter Världshälsoorganisationen WHO:s vetenskapliga rekommendationer om fastställda acceptabla nivåer av oönskade ämnen i rökfri tobak. Swedish Match kvalitetsstandard GOTHIATEK® garanterar konsumenten att Swedish Match svenska snus kontrolleras för att hålla högsta kvalitet i alla led – från tobaksplanta till konsument. Standarden innebär bland annat krav på högsta tillåtna halter av oönskade ämnen som finns naturligt i tobak samt krav på råvaror, tillverkningsprocess och kvalificerad produktinformation till konsument.
Produktsäkerhet för tändstickor och tändare
De flesta av Swedish Match tändstickor är säkerhetständstickor vilket innebär att tändstickan endast kan tändas genom att man stryker den mot en specialbehandlad, kemiskt aktiv friktionsyta på sidan av asken. De viktigaste egenskaperna för säkerhetständstickorna är att de ska vara lätta att tända, inte sprätta eller släppa ifrån sig brinnande partiklar, inte brytas av, inte fortsätta glöda när flamman dött ut, inte innehålla giftiga tungmetaller samt vara ofarliga för miljön. Tändstickor kan inte självantända vid normal hantering.
Vad gäller produktsäkerhet för tändare är Swedish Match största varumärke, Cricket, en av världens säkraste tändare. Den är gjord av självsläckande nylon som inte kan brinna när antändningskällan avlägsnas. Med Cricket uppfanns "fixed flame technology", ett eget patenterat system som innebär att tändarens låga är fixerad vilket ger en likformig och pålitlig låga under produktens hela livslängd för att ge största säkerhet för konsumenten. Nyskapande, avancerad teknik och kvalitet säkerställer att Crickets barnsäkra tändare uppfyller mycket högt ställda krav inkluderat det europeiska direktivet för ISO 13869. Alla tändare av varumärket Cricket tillverkas enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9994:2006 och genomgår fler än 60 tester innan de släpps ut på marknaden.
1) Riskländer definieras utifrån Transparency Internationals korruptionsindex.
Ansvarsfull marknadskommunikation och produktmärkning
Swedish Match strävar alltid efter att marknadsföra sina produkter på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med lagar, förordningar och bolagets uppförandekod. Efterlevnaden av dessa lagar och krav ses över kontinuerligt.
Swedish Match har en "Under 18 No Tobacco"-princip och anser att tobaksprodukter är en produkt för vuxna som enbart ska säljas till och användas av personer över 18 år. För att förhindra tobaksanvändning bland minderåriga samarbetar Swedish Match med kunder/återförsäljare, distributörer och statliga myndigheter. Företaget riktar varken marknadsföring, reklam eller kampanjer av tobaksprodukter till personer under 18 år och kommer att fortsätta ge sina affärspartners inom detaljhandeln utbildning och information för att förhindra tobaksförsäljning till denna grupp.
Bolaget är transparent vad gäller innehållet i det svenska snuset och ingredienser finns listade på bolagets webbplats. Denna information finns även tillgänglig för allmänheten hos tillämplig hälsomyndighet. Det finns lagar och förordningar avseende märkning av tobaksvaror och Swedish Match följer kontinuerligt upp att bolaget följer dessa krav.
SAMHÄLLSANSVAR
Ambition: Att bygga upp och stärka relationer med samhället i stort, till exempel med myndigheter och forskare samt inom samhällen där företaget är verksamt. Förutom att hantera samhällsfrågor såsom mänskliga rättigheter och barnarbete innebär detta också fortlöpande dialog och engagemang samt att gynna lokala samhällen genom projektstöd och aktiviteter som är relevanta för de lokala verksamheterna.
SAMHÄLLSANSVAR
För Swedish Match innebär samhällsansvar att bidra till samhället genom att främja en aktiv och öppen dialog med tillsynsmyndigheter och forskarvärlden samt genom att stödja lokala samhällen som är relevanta för företagets lokala verksamhet.
Mänskliga rättigheter
Företagets policy om mänskliga rättigheter, som ingår i Swedish Match uppförandekod, baseras på internationella konventioner och principer.1) Swedish Match accepterar inte någon form av slaveri, tortyr eller tvångsarbete. Inte heller accepteras någon form av trakasseri eller diskriminering baserat på ras, hudfärg, nationalitet, etnisk tillhörighet, ålder, religion, kön, sexuell läggning, civilstatus, funktionshinder eller annat.
Företaget främjar åsikts- och yttrandefrihet och anser att alla anställda ska ha rätt att delta i eller etablera (icke-vålds) föreningar.
Barnarbete
Swedish Match tolererar inte barnarbete och företagets ståndpunkt i denna fråga följer FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 32.1. Swedish Match anser inte att företagets egna fabriker har en väsentlig risk för barnarbete.
Swedish Match sitter i styrelsen för ECLT Foundation, Eliminating Child Labour in Tobacco Growing (se fallstudie nedan).
Samhällsengagemang
Swedish Match har sedan länge ett samhällsengagemang och är involverat i projekt som har betydelse för det lokala näringslivet. Företaget investerar även i andra oberoende projekt, och bland aktiviteterna finns hjälp till barn, funktionshindrade och andra behövande samt vidtagande av åtgärder för att skydda det kulturella arvet samt berika det offentliga samhällslivet. Detta sker exempelvis genom stöd till konst- och utbildningsinstitutioner samt genom renovering av offentliga platser. Swedish Match beslutar också i vissa fall att ge nödhjälp vid naturkatastrofer.
Stiftelsen Solstickan, grundad år 1936, har som ändamål att verka till förmån för barn och gamla genom att bevilja projektbidrag och forskarstipendier samt ge ut ett årligt Solstickepris. För varje såld produkt av varumärket Solstickan går en del av försäljningspriset till stiftelsen.
Tobaks- och Tändsticksmuseum i Stockholm, grundat år 1938, är ett museum som fyller en viktig del av svensk industrikultur med sina omfattande samlingar och drivs med ekonomiskt stöd från Swedish Match.
I Sverige har många av bolagets anställda valt att ge en liten del av sin lön till förmån
SWEDISH MATCH ENGAGEMANG MOT BARNARBETE
ECLT (Eliminating Child Labour in Tobacco Growing) Foundation, som bildades år 2001, är en internationell allians bestående av flera intressenter som är verksamma inom olika delar av tobaksindustrin (fackföreningar, tobaksodlare och företag) med ILO som rådgivande organ. Styrkan i ECLT består i att medlemmarna representerar olika delar av tobaksindustrin som samarbetar mot ett gemensamt mål. ECLT har finansierat projekt i sju länder:
Kirgizistan, Malawi, Moçambique, Filippinerna, Tanzania, Uganda och Zambia. ECLT-projekten har hjälpt till att få bort mer än 20 000 barn från arbete med tobak och hindrat ännu fler från att hamna i barnarbete. Sedan ett flertal år är Swedish Match medlem i ECLT.
Barnarbete är ett symptom på ett komplext problem som kommer ur fattigdom, traditioner och brist på utbildning. För att långsiktigt lösa problemet med barnarbete måste arbetet
riktas mot orsakerna. Ur ett internationellt perspektiv är Swedish Match en liten aktör på tobaksmarknaden och kan inte lösa frågor om barnarbete på egen hand. ECLT är en unik möjlighet för tobaksindustrin med initiativ som kan stödjas av många parter och som kan ge varaktiga resultat.
Mer information om ECLT finns på ECLT:s webbplats, www.eclt.org.
1) De internationella konventioner och riktlinjer som här åsyftas är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, de åtta kärnkonventionerna från ILO (Nr. 87, 98, 29, 105, 100, 111, 138 och 182) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
KATASTROFHJÄLP I FILIPPINERNA
I november 2013 drabbades Filippinerna av den förödande tyfonen Haiyan med flera tusen döda och skadade som följd. De humanitära konsekvenserna var enorma med tusentals människor i akut behov av mat, rent vatten och tak över huvudet. Efter tyfonen donerade Swedish Match katastrofhjälp till en lokal biståndsorganisation, pengar som kommer att gå till att bygga hus till drabbade familjer.
Företaget har också hjälpt till med volontärarbete samt skänkt tändare till olika hjälporganisationer. Swedish Match i Filippinerna har efter katastrofen också givit monetärt stöd till anställda vars släktingar blivit drabbade. Utöver detta fick medarbetare i Sverige möjligheten att avstå sin julgåva och istället ge motsvarande summa till en biståndsorganisation.
för barn på barnhemmet Chiredzi i Zimbabwe. Barnhemmet, som byggdes av en tidigare affärspartner i Zimbabwe, tar hand om och ger utbildning till barn vars föräldrar gått bort i AIDS. Företaget uppmuntrar ett aktivt deltagande och varje år besöker anställda barnhemmet och rapporterar internt om dess framsteg.
I Brasilien är Swedish Match engagerat i "Bom Menino"-projektet, ett kompetensprogram för ungdomar i åldrarna 14–18 år från låginkomstfamiljer där syftet är att bidra till utbildning, arbete och social kompetens.
I USA bidrar företaget med välgörenhet till olika organisationer med anknytning till de områden där de anställda bor och arbetar. Samhällsengagemang uppmuntras starkt och nästan alla anställda deltar genom donationer, volontärarbete eller andra aktiviteter. Ett exempel är "Wiregrass United Way" i Dothan, Alabama (se fallstudie till höger).
Utöver dessa har Swedish Match under 2013 varit involverad i andra sociala samhällsprojekt såsom:
- • Utveckling av talangeri utsatta områden i Filippinerna. Under ett 18 månader långt utbildningsprogram i Swedish Match regi lär sig ett antal unga studerande baskunskaper inom elektromekanik. Efter att programmet slutförts är deltagarna kvalificerade och har möjlighet till en anställning som tekniker på Swedish Match.
- • Efter den förödande tyfonen Haiyan i Filippinerna donerade Swedish Match katastrofhjälp till en lokal biståndsorganisation (se fallstudie ovan).
- • Städa Sverige, en anti-skräpkampanj för ett renare och säkrare Sverige.
BIDRAG TILL VÄLGÖREN-HET I USA – "WIREGRASS UNITED WAY"
I USA har Swedish Match givit företagsdonationer till "Wiregrass United Way" (WUW) sedan 1999. Dessutom har många anställda även stöttat organisationen.
WUW är en lokal del av organisationen United Way of America med ett nätverk av nästan 1 800 lokalförankrade United Ways. WUW samlar in pengar för att finansiera 37 olika lokala ideella organisationer i sydöstra Alabama. Organisationens mål är att skapa positiv förändring inom utbildning, inkomst och hälsa och använder sig av fyra fokusområden: att hjälpa ungdomar att lyckas, tillgodose individers basbehov, stärka familjer och individer samt att hjälpa människor med speciella behov.
Under 2013 samlades det in 2,6 miljoner amerikanska dollar genom engagemang från lokala invånare och företag.
Medarbetare vid Owensboro fabriken, USA, företagets produktionsanläggning för snus och tuggtobak.
Miljöansvar
För Swedish Match innebär miljöansvar att medvetet och aktivt arbeta för att reducera koncernens negativa miljöpåverkan.
Swedish Match och miljöansvar
Swedish Match miljöansvar sträcker sig över hela värdekedjan, från hållbara tobaksinköp och skogsbruk till effektiv hantering av energi, avfall och vatten i tillverkningsprocessen, till ekoeffektivitet i alla anläggningar.
Även om produktionsprocesser och råmaterial som används inom tobaksindustrin generellt sett har en begränsad miljöpåverkan kan förbättringar och besparingar genom mer effektiv resursanvändning leda till positiva effekter för företagets hållbarhet och lönsamhet samt för miljön.
Miljöorganisation
Chefen för koncernstaben Investor Relations and Corporate Sustainability rapporterar till VD och är ansvarig för koncernens hållbarhetsfunktion samt för att kommunicera miljöfrågor. Chefen för koncernstaben Investor Relations and Corporate Sustainability är också ordförande i koncernens miljöråd och presenterar med jämna mellanrum resultat och statusuppdateringar för styrelsen.
Koncernens miljöråd, med representanter från samtliga Swedish Match fabriker, är ett rådgörande och rapporterande organ för frågor som rör miljön. Till rådets uppgifter hör att hjälpa till vid den interna rapporteringen av miljöresultat samt att säkerställa efterlevnad av Swedish Match miljöpolicy och miljöledningssystem i organisationen. Detta uppnås genom regelbundna sammanträden och genom ett strukturerat informationsutbyte mellan mötena.
Miljöledning (kvalitet och standarder)
Under 2013 var majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar, med produkter som motsvarar över 90 procent av Swedish Match försäljning av egenproducerade produkter, certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 samt enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001. I januari 2013 certifierades Swedish Match tändarfabrik i Manaus, Brasilien, enligt ISO 14001, vilket innebär att de tio mest signifikanta tillverkningsenheterna av företagets tolv fabriker numera har såväl ISO 9001-certifiering som ISO 14001-certifiering.
Grundläggande miljöutbildning är ett krav enligt miljöstandarden ISO 14001 i de enheter som är certifierade enligt standarden. Huvudsyftet med utbildningen är att främja medvetenhet bland medarbetarna samt ökad kunskap om miljöledningssystemet och företagets rutiner. Under 2013 implementerades på Swedish Match intranät det onlineverktyg för miljöutbildning som
MILJÖANSVAR
Ambition: Att medvetet och aktivt minska de negativa effekter företaget har på miljön. Detta innebär att arbeta effektivt med resurshantering, att minska avfall och energiförbrukning samt att upprätthålla bra miljöhanteringsprocesser.
initierades 2012 inom organisationen. Ungefär 300 medarbetare genomförde utbildningen med godkänt resultat.
Miljömässiga nyckeltal och mål
Swedish Match mäter och rapporterar följande sex miljömässiga nyckeltal: total energianvändning, elektricitet, utsläpp av växthusgaser (CO2), totalt avfall, miljöfarligt avfall samt vattenanvändning. Under 2011 satte koncernens miljöråd upp långsiktiga mål på fabriksnivå (fem års sikt till 2016) för varje nyckeltal.
Företaget mäter alla nyckeltal på fabriksnivå både i absoluta tal och per producerad enhet. I företagets hållbarhetsredovisning för 20131) är aggregerade resultat för varje produktområde rapporterade i vikt per producerad enhet för rökfria produkter (svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak) samt per producerad enhet för cigarrer och tändprodukter (tändstickor och tändare). I förekommande fall är totalsummor presenterade i relation till företagets försäljning samt per antal medarbetare.
1) Tillgänglig från mitten av 2014.
KONCERNENS MILJÖPOLICY
Swedish Match har en miljöpolicy som är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som företaget uppfyller interna miljökrav samt krav från intressenter. Miljöpolicyn bygger på principerna i miljöledningsstandarden ISO 14001 och finns tillgänglig på koncernens webbplats och intranät. På grund av verksamheternas mångfald upprättas även underordnade miljöpolicys för varje operativ enhet.
Miljöpolicyns huvudsakliga syfte är att säkerställa att:
- • Företaget har ett miljöledningssystem på koncern-, enhets- och fabriksnivå som säkerställer att miljöarbetet upprätthålls. Med miljöledningssystemet har koncernen verktyg för att identifiera, följa upp och målsätta sina miljömål.
- • Företaget åtar sig att följa all relevant miljölagstiftning, alla förordningar samt andra krav som berör företaget.
- • Företaget utvecklar och kommunicerar miljömässiga nyckeltal som Swedish Match och dess intressenter bedömer vara viktiga för företagets hållbarhetsarbete.
- • Företaget åtar sig att upprätthålla en ständig dialog om och dokumentation av eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster.
- • Företaget vidtar lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på finansiella och miljömässiga kriterier.
Swedish Match miljöpolicy inkluderar också temat biologisk mångfald samt ekoeffektivitet, vilket gör att omfattningen har breddats – från skogen, via fabrikerna och till kontoren. För mer information om Swedish Match miljöpolicy, se hållbarhetssektionen på Swedish Match webbplats: www.swedishmatch.com/hallbarhet.
Energianvändning
Swedish Match arbetar kontinuerligt med energibesparande program och sparprogram för att minska elektricitetsförbrukningen för uppvärmning, nedkylning och belysning. Åtgärder som vidtagits inkluderar installation av lågenergilampor, isolering, värmeåtervinningssystem samt kontrollsystem för energiförbrukning. Varje fabrik har sina egna mål och/eller aktiviteter för att begränsa energiförbrukningen per producerad enhet. Eftersom elektricitet utgör den största delen av Swedish Match totala energianvändning mäter företaget både total energianvändning samt elektricitetsförbrukning. I Sverige åtar sig Swedish Match elproducenter att producera och leverera den mängd elektricitet som Swedish Match köper in och förbrukar utan användning av fossila bränslen.
Utsläpp av växthusgaser (CO2)
Swedish Match arbetar målmedvetet med flera förbättringsaktiviteter och projekt för att begränsa utsläppen av växthusgaser, speciellt vad gäller koldioxidutsläpp. Varje fabrik har sina egna mål och/eller aktiviteter för att begränsa sina utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. På en aggregerad fabriksnivå är företagets mål för koldioxidutsläpp att inte överstiga utgångsvärdet för CDP Scope 1 (direkta utsläpp) och CDP Scope 2 (indirekta utsläpp).
Swedish Match deltar i en årlig global undersökning ledd av organisationen Carbon Disclosure Project (CDP), en undersökning där företags koldioxidutsläpp systematiskt kartläggs. Under mätningen 2013 avseende kalenderåret 2012 förbättrade företaget sin "disclosure score".
Avfallshantering
Swedish Match arbetar systematiskt med att minska avfallsmängden, totalt eller per producerad enhet. Majoriteten av avfallet är icke miljöfarligt. De miljöfarliga ämnen (miljöfarligt avfall) som hanteras är begränsade och förekommer huvudsakligen i tändsticksproduktionen. Under de senaste åren har ett flertal avfallsreducerande projekt initierats i fabrikerna.
Vattenanvändning
Swedish Match använder inte vatten från vattenkällor som kan påverkas väsentligt av uttaget och släpper heller inte ut använt vatten i känsliga vattendrag. Företagets mål för vattenanvändning är därför att bibehålla en noll-nivå vad gäller vatten som tas ifrån eller släpps ut i känsliga vattendrag. Swedish Match vattenanvändning är relativt låg i absoluta tal då företagets produktion inte kräver stora mängder vatten i processerna. Den del av företagets verksamheter som kräver större vattenmängder är poppelplanteringarna i Brasilien (träd planteras för att användas i den brasilianska tillverkningen av tändstickor), där vissa torra perioder under vår och sommar kan leda till ett större behov av bevattning. Genom kanaler pumpas vatten från en flod till poppelskogen och efter användning rinner vattnet ner i dagvattensystemet och tillbaka till floden. Vattenkvaliteten förbättras ofta då poppel är en art som kan användas som biofilter till att sanera förorenade vattenområden.
Andra miljöområden Miljöanpassade produkter och förpackningar
Swedish Match strävar efter att leverera de bästa möjliga produkterna med minsta möjliga avfall. Koncernen arbetar för att minimera förpackningsvolymer samtidigt som man arbetar med kontinuerliga förbättringar som inte bara levererar ett högt konsumentvärde utan också uppfyller kvalitetskrav och reducerar företagets negativa miljöpåverkan. För svenskt snus innebär det att uppfylla krav i enlighet med kvalitetsstandarder såsom GOTHIATEK®, ISO 14001 och ISO 9001.
Swedish Match strävar alltid efter att använda miljöanpassade material i företagets förpackningar. För både det svenska och amerikanska snuset är plastdosorna gjorda av polypropylen. Stockarna krympförpackas oftast i polyeten och plasterna efterlämnar vid fullständig förbränning enbart koldioxid och vatten. Alla färgmedel i plasten är godkända för livsmedelsförpackningar.
I produktionen av amerikanska cigarrer har användningen av förpackningskonceptet FoilFresh® förlängt livslängden för företagets produkter. Detta har minskat behovet av kundreturer som sker på grund av att produkter blivit gamla vilket i sin tur kan minska avfallsmängden till deponi. Användningen av 100 procent återvunnen papp för vissa förpackningsformat har också ökat markant. Alla biprodukter från produktionen i Dothan (Alabama, USA) återsänds till leverantören som sedan omvandlar detta till en energikälla.
I den absolut största delen av produktionen av inre och yttre tändsticksaskar används återvunna fibrer. Forest Stewardship Council® (FSC®)-certifierat material används också allt mer.
Förpackningarna för universaltändare har utvecklats för att minimera materialanvändning och maximera antalet enheter som kan lastas på fraktcontainrar när produkterna distribueras.
ISO-CERTIFIERINGAR
ISO (International Organization for Standardization) är världens största utvecklare av frivilliga internationella standarder. Standarderna syftar till att effektivisera industrier och specificera krav på produkter, tjänster och "good practice". Organisationen grundades 1947 och har sedan dess publicerat mer än 19 500 internationella standarder som täcker en majoritet inom områdena teknologi och företagande. Majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar, med produkter som motsvarar över 90 procent av Swedish Match försäljning av egenproducerade produkter, är certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001
samt enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001.
Mer information om ISO finns på ISO:s webbplats, www.iso.org.
Hållbart jordbruk
Vid Swedish Match produktion av rökfria produkter och cigarrer använder företaget inte tobak som kommer direkt från tobaksodlingar. Istället förlitar sig bolaget på stora välrenommerade internationella leverantörer. Betydande tobaksleverantörer måste kunna visa Swedish Match dokumentation kring sina egna regelverk och verksamhet med anknytning till sociala frågor och miljöfrågor, inklusive policys vad gäller jordbruksmetoder. Dessa leverantörer uppmuntras också att odla tobak i enlighet med riktlinjerna i Good Agricultural Practice (GAP) som syftar till att garantera ansvarsfull och ekonomiskt sund produktion av användbar tobak. Detta innebär att producera kvalitetstobak och att samtidigt skydda, bevara eller förbättra miljön i marken, vattnet, luften samt i djur och växtlivet.
Även om Swedish Match inte har egna tobaksodlingar så avverkar företaget timmer och upprätthåller skogsplanteringar för att använda i tändsticksproduktionen. Detta är därför ett viktigt miljöområde för företaget. I Brasilien där mer än 95 procent av företagets träanvändning kommer från egna planteringar följer bolaget den brasilianska miljöövervakningen och kontrollåtgärder samt ser till att miljöanpassade odlingsmetoder används.
I tändstickstillverkningen använder Swedish Match asp, tall och poppel främst från platser i Sverige och Brasilien som ligger nära företagets produktionsanläggningar. All avverkning måste ske från odlat timmer som uppfyller eller överträffar de minimikrav som följer av myndighetsföreskrifter.
Ekoeffektivitet
Utöver bolagets ansträngningar på fabriksoch leverantörsnivå uppmuntrar koncernen till större ekoeffektivitet i samtliga anläggningar enligt riktlinjer angående användningen av datorer, utskrift av material, användning av elektroniska enheter på kontoren eller i fabrikerna, video- och telefonkonferenser, typ av färdmedel samt åter-vinning.
Medarbetare vid Owensboro fabriken, USA, företagets produktionsanläggning för snus och tuggtobak.
Engagemang i regleringsfrågor
Swedish Match bedömer att hundratals miljoner människor världen över kommer att fortsätta konsumera tobaksprodukter, i de allra flesta fall cigaretter, vilket är en bedömning som antagligen få ifrågasätter. Swedish Match anser att rökare borde få tillgång till ett traditionellt och användbart rökfritt tobaksalternativ, såsom snus. Det är vetenskapligt väldokumenterat att snus har väsentligt lägre negativa hälsoeffekter.
Swedish Match gör även bedömningen att regleringarna inom tobaksområdet kommer att bli allt mer globala och omfattande till sin natur. Swedish Match förhoppning är att man övergår från regleringar som är tänkta att omfatta alla kategorier av tobak till att istället låta regleringen av olika tobakskategorier vara differentierad på ett sätt som avspeglar skillnaderna mellan de olika kategorierna och deras riskprofiler. Regleringen av rökfria tobaksprodukter bör i slutändan baseras på en standard som säkerställer högsta möjliga produktkvalitet och lägsta möjliga hälsorisk. Möjligheten att välja snusprodukter av högsta kvalitet är en av de största förklaringarna till varför förekomsten av cigarettrökning är rekordlåg i Sverige jämfört med andra länder. Svenskar har i decennier föredragit snus framför cigaretter och det är få som ifrågasätter de fördelar för folkhälsan som snus erbjuder. Detta konsumtionsmönster var tidigare unikt för Sverige men syns nu också tydligt i grannlandet Norge.
Sedan 1960-talet har det globala medvetandet kring rökningens påverkan på folkhälsan ökat kontinuerligt. Ytterst få rökare i västvärlden, fortsätter idag att röka på grund av okunskap kring den fara som rökning innebär. Alla produkter som innehåller nikotin kan vara beroendeframkallande, men det är inte nikotinet i sig som utgör en risk för att drabbas av tobaksrelaterade sjukdomar. Mot bakgrund av att riskerna med produkter som innehåller nikotin varierar i mycket hög grad, med nikotinersättningspreparat och svenskt snus nederst på riskskalan, bör regleringar vara differentierade för olika produkter och avspegla deras riskprofil. Det är en självklarhet att gällande regelverk måste respekteras; dessvärre är dessa ramverk inte alltid vare sig effektiva eller tillräckliga. En effektiv reglering måste vara evidensbaserad och kräver ett utbyte av kunskap och erfarenhet mellan myndigheter och branschen. Swedish Match anser att när ingripande åtgärder ska utformas och genomföras uppnås de mest effektiva regleringarna om man i främsta rummet sätter slutanvändarna – de som berörs av regleringen: konsumenter, kunder och tillverkare. Detta är grunden till Swedish Match aktiva engagemang för sina intressenter samtidigt som vi är medvetna om att beslut som rör regelverket alltid är lagstiftarens privilegium.
Utöver gällande regelverk har Swedish Match sedan länge GOTHIATEK® som ett av sina viktigaste åtaganden. GOTHIA-TEK® är en frivillig och långtgående kvalitetsstandard för svenskt snus där man arbetar med att eliminera eller reducera de oönskade ämnen som finns naturligt i tobak. I dag är GOTHIATEK® den vedertagna branschstandarden för tillverkningsprocessen för svenskt snus. Swedish Match anser att produktkvalitet och produktsäkerhet bör vara ett centralt mål vid reglering av alla produkter som är avsedda för oralt bruk, oavsett om de är livsmedel eller rökfria tobaksprodukter.
Swedish Match följer och utvärderar ny vetenskaplig data och samarbetar med forskarsamhället. Swedish Match ser det som sin uppgift att dela med sig av och tillgängliggöra för alla intressenter vedertagen forskning och relevant produktinformation.
Swedish Match arbetar även aktivt med att säkerställa att återförsäljare är helt införstådda med vikten av att efterleva
kravet på åldergräns vid köp av bolagets produkter. Det finns en gemensam förståelse mellan Swedish Match och ledande återförsäljare samt deras intresseorganisationer om nödvändigheten att förhindra minderårigas köp av tobaksprodukter. Swedish Match samarbetar även med sina återförsäljare för att minska det ökade antalet illegala produkter på marknaden som snedvrider konkurrensen.
USA
Den lag, Family Smoking Prevention and Tobacco Control Act, som trädde i kraft i juni 2009, ger den federala tillsynsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) befogenhet att reglera tobaksprodukter som cigaretter, rulltobak och rökfria tobaksprodukter. Lagen omfattar, förutom regleringsbefogenheten för tillverkning, försäljning och marknadsföring av tobaksprodukter, en bestämmelse som tillåter bolag att få en eller flera av sina produkter klassificerade som "produkt med modifierad risk". En produkt som klassificerats på detta sätt av FDA:s Center for Tobacco Products, CTP, kan förses med en varningsmärkning som bättre avspeglar den riskprofil som FDA godkänt, vilket ger utrymme för information om att produkten i fråga är mindre skadlig. I enlighet med lagen utfärdade CTP i samråd med Institute of Medicine, IOM, i april 2012 riktlinjer där det anges vilka vetenskapliga studier som krävs för att kunna ansöka om klassificeringen "produkt med modifierad risk". Bland annat föreskriver dessa riktlinjer att en aktör som vill ha så kallad modifierad risk som produktstatus för en eller fler produkter ska ha en dialog med CTP för att komma överens om detaljerna i ansökan för att den ska uppfylla CTP:s krav. Under 2013 har Swedish Match haft en dialog med CTP och under 2014 räknar företaget med att lämna in en ansökan för att få en del av sina snusprodukter klassificerade som "produkt med modifierad risk".
Lagen ger även FDA befogenhet att reglera andra tobaksprodukter som cigarrer och piptobak. FDA har indikerat att myndigheten avser att utöva sin regleringsbefogenhet beträffande cigarrer men man har ännu inte presenterat något förslag till ett sådant regelverk. Initiala riktlinjer och utkast till regelverk kan komma under första halvåret 2014, för att sedan följas av ett remissförfarande innan de slutgiltiga riktlinjerna kan utfärdas.
Europeiska unionen
Inom EU råder sedan 1992 ett förbud mot tobaksprodukter för oralt bruk som inte är avsedda att rökas eller tuggas. Eftersom svenskt snus varken röks eller tuggas omfattas det av förbudet. När Sverige blev medlem i EU 1995 beviljades landet ett permanent undantag från snusförbudet. Cigaretter, liksom andra typer av traditionella rökfria tobaksprodukter, inklusive asiatiska och afrikanska varianter, tuggtobak och nässnus kan dock säljas lagligt inom EU. Under 2013 genomgick tobaksdirektivet 2001/37/EC en revideringsprocess. De tre EU institutionerna Kommissionen, Parlamentet och Rådet nådde en slutlig överenskommelse i december 2013 som innebar att förbudet mot försäljning av snus inom EU består och enades om att smaker och ingredienser på snus ska regleras i Sverige. Detta var ett viktigt beslut eftersom snus traditionellt är smaksatt. Det är också smaksättningen som har möjliggjort utvecklingen av bland annat GOTHIATEK® och Swedish Match kan nu behålla nuvarande låga nivåer av oönskade substanser och fortsätta arbetet med att reducera dessa ytterligare.
Ökad storlek och förändrad text på snusdosornas varningsetiketter är ytterligare förändringar som den reviderade EU lagstiftningen medför. Snustillverkare får inte heller deklarera innehåll inklusive smaker på dosorna i framtiden. Swedish Match beklagar att det kommande tobaksdirektivet inte har tagit i beaktande konsumenternas rätt till information.
Det slutliga tobaksdirektivet förväntas bli publicerat under första halvåret 2014, därefter har EU:s medlemsstater 24 månader på sig att implementera de lagar, regler och administrativa anpassningar som är nödvändiga för att följa det nya direktivet.
Patrik Hildingsson, Vice President Communications and Public Affairs
Swedish Match anser att:
- • EU:s förbud mot svenskt snus är omotiverat samt diskriminerande och oproportionerligt.
- • EU:s förbud mot svenskt snus strider mot principen om fri handel och snedvrider den inre marknaden.
- • Snusförbudet hindrar vuxna rökare i EU från att få tillgång till ett traditionellt och användbart rökfritt tobaksalternativ, som snus, vilket är vetenskapligt väldokumenterat att ha väsentligt lägre negativa hälsoeffekter.
- • Alla rökfria tobaksprodukter bör omfattas av en konsekvent och konkurrensneutral produktreglering med tonvikt på produktkvalitet och konsumentskydd.
Aktieägarkommunikation
WWW.SWEDISHMATCH.COM – för snabb och aktuell information
Swedish Match webbplats är en effektiv kanal i kommunikationen med bolagets intressenter och den primära källan till information om koncernen. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt och utvecklas för att på ett enkelt sätt tillhandahålla tillförlitlig, aktuell och historisk information om koncernens verksamhet och aktiviteter, såsom information om bolagsstyrning, hållbarhet, aktiedata och finansiering. Pressmeddelanden, presentationsmaterial, webbsändningar, nedladdningsbara årsredovisningar och delårsrapporter, samt information om årsstämman, kan också hittas på bolagets webbplats.
Från maj 2013 har Swedish Match webbplats ett förnyat utseende. Webbplatsen personifierar Swedish Match varumärkesidentitet och fungerar fullt ut på olika plattformar: datorer, surfplattor och mobiltelefoner.
ÅRSSTÄMMA
Årsstämma i Swedish Match AB (publ) äger rum onsdagen den 7 maj 2014, klockan 16:30 på Hotell Rival, Mariatorget 3, i Stockholm. Entrédörrarna till stämman öppnas klockan 15:30.
www.swedishmatch.com Mer information finns på koncernens webbplats
www.swedishmatch.com/stamman.
UTDELNING
Styrelsen föreslår att det till aktieägarna utdelas 7:30 SEK per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 12 maj 2014. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelning ske genom Euroclear Sweden AB den 15 maj 2014.
KALENDER ÅRSSTÄMMA 2014
30 april 2014 Avstämningsdag för årsstämma
7 maj 2014 Årsstämma
8 maj 2014 Aktien handlas exklusive utdelning
12 maj 2014 Föreslagen avstämningsdag för utdelning
15 maj 2014 Föreslagen dag för utbetalning av utdelning
EKONOMISK INFORMATION
Årsredovisningen skickas till de aktieägare som har begärt att få ett tryckt exemplar.
Nya aktieägare får automatiskt Swedish Match delårsrapporter med postutskick tillsammans med en förfrågan om vidare utskick.
Swedish Match finansiella publikationer publiceras på både svenska och engelska och finns som nedladdningsbara PDF-filer på koncernens webbplats. Dessa PDF-filer är tillgänglighetsanpassade så att även personer med funktionsnedsättning, till exempel läs- och skrivsvårigheter, lättare ska kunna tillgodogöra sig informationen. Alla finansiella publikationer finns dessutom tillgängliga i tryckt version på begäran.
Swedish Match tillhandahåller även information via en prenumerationstjänst på koncernens webbplats. Genom denna tjänst kan alla intresserade följa veckans aktieslutkurs och få påminnelser om olika aktiviteter, pressmeddelanden, delårsrapporter och årsredovisningar.
Nya aktieägare får automatiskt inloggningsuppgifter till ett personligt användarkonto, medan andra intressenter själva kan skapa en användarprofil för att erhålla informationen. Ändringar i användarprofilen sker via prenumerationstjänsten www.swedishmatch.com/prenumerera eller genom att skicka e-post till [email protected].
www.swedishmatch.com Besök Swedish Match prenumerationstjänst på: www.swedishmatch.com/prenumerera.
PUBLIKATIONSKALENDER
Swedish Match finansiella rapporter är planerade att publiceras enligt följande:
| Delårsrapport januari–mars 9 maj 2014 | |
|---|---|
| Halvårsrapport januari–juni 18 juli 2014 | |
| Delårsrapport januari–september 24 oktober 2014 | |
| Bokslutsrapport för 2014 18 februari 2015 | |
| Årsredovisning för 2014 april 2015 | |
KONTAKTER
Investor Relations and Corporate Sustainability Emmett Harrison Tel: 08-658 01 73 [email protected]
Emmett Harrison ansvarar för Investor Relations-relaterade frågor, finansiell kommunikation till media, aktieägare, analytiker och andra intressenter. Emmett Harrison ansvarar även för koncernens hållbarhetsfrågor.
External Communications
Djuli Holmgren Tel: 08-658 02 61 [email protected]
Djuli Holmgren är ansvarig för utvecklingen av Swedish Match årsredovisning och koncernens webbplats samt annan extern kommunikation.
Aktien
Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2013 till 390 MSEK, fördelat på 202 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:9283 SEK. Varje aktie har en röst.
Omsättning1)
Under 2013 omsattes totalt 205 394 374 Swedish Match-aktier på NASDAQ OMX Stockholm. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 0,8 miljoner aktier. Aktiens omsättningshastighet på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 99 procent under året, att jämföra med genomsnittet för NASDAQ OMX Stockholm på 67 procent.
Handelsplatser2)
Cirka 60 procent av den totala handeln i Swedish Match-aktien skedde på NASDAQ OMX Stockholm. BATS Chi-X var den handelsplats som hade den näst högsta omsättningen av Swedish Match-aktien under 2013.
Kursutveckling och börsvärde1)
Koncernens börsvärde uppgick vid årets utgång till 41,1 miljarder SEK, en minskning med 2,4 miljarder jämfört med den 31 december 2012.3) Aktiekursen sjönk med 5 procent under året, medan OMXS30 Index steg med 23 procent. Under året noterades den lägsta betalkursen, 191:60 SEK, den 16 december och den högsta betalkursen, 255:60 SEK, den 12 juli.
Ägarstruktur4)
Det utländska ägandet motsvarade vid årets slut 72,6 procent av aktiekapitalet, vilket är en minskning med 3,8 procentenheter jämfört med 2012.3) Det svenska ägandet, 27,4 procent, fördelades mellan institutioner med 8,7 procent, aktiefonder med 9,0 procent och privatpersoner med 9,8 procent av aktiekapitalet.
Utdelning
Enligt Swedish Match utdelningspolicy ska utdelningsandelen ligga i intervallet 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för
större engångsposter. Styrelsen har för avsikt att föreslå årsstämman att för 2013 utdela 7:30 SEK (7:30) per aktie eller sammanlagt 1 453 MSEK (1 459) beräknat på de 199,0 miljoner utestående aktierna vid årets slut (exklusive aktier som innehades av Swedish Match). Utdelningen motsvarar 57 procent (51) av årets resultat per aktie.
Återköp av egna aktier
Återköp av egna aktier är i princip en omvänd nyemission och ger möjlighet att kontinuerligt arbeta med optimering av kapitalstrukturen i balansräkningen. Storleken på och omfattningen av aktieåterköpen är beroende av Swedish Match finansiella ställning, nettoresultat, förväntad framtida lönsamhet, kassaflöde, investeringar och expansionsplaner. Andra faktorer som påverkar återköpen är tillgången på krediter, aktiekursen, koncernens ränteoch skattekostnader samt tillgången på fria vinstmedel. Mer information om Swedish Match aktieåterköpsprogram finns i Förvaltningsberättelsen på sidan 45.
1) Källa: NASDAQ OMX Stockholm.
2) Källa: SIX Financial Information. 3) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match AB, vilka motsvarade 1,46 procent av det totala antalet aktier per den
31 december 2013. 4) Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear
Sweden AB. På grund av avrundning av decimaler kan totalsummor avvika.
| Största aktieägare | |||
|---|---|---|---|
| Största aktieägare1) | Antal aktier | Innehav i procent |
Röster i procent |
| Morgan Stanley Investment Management | 10 099 580 | 5,0 | 5,1 |
| AMF försäkring & fonder | 5 089 702 | 2,5 | 2,6 |
| Fidelity Funds | 3 910 102 | 1,9 | 2,0 |
| Standard Life Investment Funds | 3 572 859 | 1,8 | 1,8 |
| Nordea fonder | 3 250 937 | 1,6 | 1,6 |
| Fjärde AP-fonden | 2 703 702 | 1,3 | 1,4 |
| Swedbank Robur fonder | 2 570 379 | 1,3 | 1,3 |
| Andra AP-fonden | 2 522 149 | 1,2 | 1,3 |
| SHB fonder | 2 457 824 | 1,2 | 1,2 |
| SEB fonder | 2 353 801 | 1,2 | 1,2 |
| Summa 10 största aktieägare | 38 531 035 | 19,1 | 19,4 |
| Övriga | 160 514 486 | 79,5 | 80,6 |
| Delsumma | 199 045 521 | 98,5 | 100,0 |
| Aktier som innehades av Swedish Match | 2 954 479 | 1,5 | 0,0 |
| Totalt | 202 000 000 | 100,0 | 100,0 |
1) Registrerade direktägande och förvaltarregistrerade. Vissa aktieägare kan genom förvaltarregistrering ha haft ett annat aktieinnehav än vad som framgår av aktieboken.
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB per den 31 december 2013. På grund av avrundning av decimaler kan totalsummor avvika.
ÄGARSTRUKTUR – AKTIEKAPITAL PER LAND
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt Euroclear Sweden AB och för Swedish Match kända uppgifter per 31 december 2013. "Övriga" inkluderar även aktieägare med 500 aktier eller färre i USA, Storbritannien och Sverige. Observera att aktier som innehades av Swedish Match efter återköp är exkluderade.
Kursutveckling och omsättning 2009–2013
Totalavkastning 2004–2013
Resultat och utdelning per aktie 2009–2013
Aktiekurs och omsättning 2013
Överföring av kapital till Swedish Match aktieägare
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utbetald utdelning | 1 459 | 1 334 | 1 152 | 1 089 | 1 024 | 6 058 |
| Återköp av egna aktier, netto |
164 | 1 532 | 2 304 2 961 2 547 | 9 508 | ||
| Totalt | 1 623 | 2 866 | 3 456 | 4 050 | 3 571 15 566 |
Föreslagen utdelning för kalenderåret 2013 för utbetalning 2014 är 1 453 MSEK.
Aktiefördelning1)
| Storleksklass | Antal ägare |
Antal ägare, % |
Antal aktier | Innehav, % |
Röster, % |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 44 673 | 90,4 | 9 258 410 | 4,6 | 4,7 | |
| 1 001–5 000 | 3 703 | 7,5 | 7 437 393 | 3,7 | 3,7 | |
| 5 001–20 000 | 555 | 1,1 | 5 169 562 | 2,6 | 2,6 | |
| 20 001–50 000 | 155 | 0,3 | 4 997 759 | 2,5 | 2,5 | |
| 50 001–100 000 | 93 | 0,2 | 6 685 610 | 3,3 | 3,4 | |
| 100 001–1 000 000 | 177 | 0,4 | 57 569 400 | 28,5 | 28,9 | |
| 1 000 001– | 49 | 0,1 | 110 881 866 | 54,9 | 54,2 | |
| Totalt per 31 december 2013 |
49 405 | 100 | 202 000 000 | 100 | 100 | |
| 1) Inklusive aktier som innehades av Swedish Match samt förvaltarregistrerade aktier. |
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear AB.
| Aktiedata | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet, inklusive större engångsposter | 13:63 | 14:33 | 12:14 | 13:12 | 9:67 |
| Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter | 12:82 | 14:18 | 12:14 | 9:92 | 9:67 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 12:88 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet, inklusive större engångsposter | 13:61 | 14:25 | 12:07 | 13:09 | 9:66 |
| Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter | 12:80 | 14:10 | 12:07 | 9:89 | 9:66 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 12:87 |
| Utdelning per aktie, SEK | 7:301) | 7:30 | 6:50 | 5:50 | 4:75 |
| Direktavkastning vid årets slut, % | 3,531) | 3,35 | 2,66 | 2,82 | 3,03 |
| Utdelningsandel, exklusive större engångsposter, % | 571) | 51 | 54 | 55 | 49 |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 206:70 | 218:20 | 244:30 | 194:70 | 156:90 |
| Börsvärde vid årets slut, miljarder SEK2) | 41,1 | 43,5 | 49,9 | 41,8 | 36,3 |
| P/E-tal3) | 15,2 | 15,3 | 20,2 | 14,9 | 12,2 |
| EBIT-multipel3) | 12,8 | 13,0 | 15,9 | 12,6 | 13,6 |
| Totalavkastning, % | –2,3 | –8,5 | 28,8 | 27,7 | 45,1 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning | 198 930 422 | 202 888 955 | 209 001 190 | 225 331 835 | 244 259 880 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning | 199 274 054 | 203 995 039 | 210 296 918 | 225 969 047 | 244 440 057 |
| Antal aktieägare | 49 405 | 51 244 | 51 646 | 53 238 | 55 127 |
1) Styrelsens förslag.
2) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match.
Femårsöversikt 2009–2013
| Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 610 | 12 486 | 11 666 | 13 606 | 14 204 |
| Bruttoresultat | 5 963 | 6 349 | 5 892 | 6 944 | 7 089 |
| Större engångsposter | 161 | 30 | – | 644 | – |
| Rörelseresultat | 3 855 | 4 062 | 3 702 | 4 169 | 3 417 |
| Finansnetto | –544 | –551 | –523 | –562 | –443 |
| Resultat före skatt | 3 310 | 3 511 | 3 180 | 3 607 | 2 974 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 2 711 | 2 907 | 2 538 | 2 958 | 2 361 |
| Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt | – | – | – | – | 785 |
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 | 2 538 | 2 958 | 3 146 |
| EBITDA exklusive resultat från avyttrad verksamhet | 3 968 | 4 328 | 3 992 | 3 813 | 3 885 |
| Koncernens balansräkning i sammandrag, MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 973 | 962 | 992 | 1 027 | 3 792 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 027 | 2 010 | 2 076 | 2 097 | 2 525 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 4 506 | 4 354 | 4 481 | 4 085 | 132 |
| Övriga långfristiga finansiella fordringar1) | 1 165 | 1 140 | 1 395 | 1 368 | 2 061 |
| Kortfristiga operativa tillgångar | 3 038 | 3 080 | 3 031 | 2 886 | 5 286 |
| Övriga kortfristiga placeringar och kortfristiga finansiella tillgångar2) | 8 | – | 0 | 1 | 10 |
| Likvida medel | 3 164 | 2 824 | 2 533 | 3 275 | 2 530 |
| Summa tillgångar | 14 881 | 14 371 | 14 507 | 14 739 | 16 337 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | –786 | –2 053 | –1 602 | –482 | 903 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 | 2 | 2 | 2 | 4 |
| Långfristiga avsättningar | 1 031 | 1 009 | 1 070 | 1 050 | 1 301 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 9 420 | 9 238 | 8 535 | 9 209 | 8 252 |
| Övriga långfristiga finansiella skulder1) | 1 440 | 1 870 | 1 787 | 1 478 | 1 440 |
| Kortfristiga avsättningar | 103 | 102 | 84 | 98 | 125 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 920 | 1 119 | 1 283 | 525 | 1 002 |
| Övriga kortfristiga skulder2) | 2 751 | 3 084 | 3 347 | 2 861 | 3 313 |
| Summa eget kapital och skulder | 14 881 | 14 371 | 14 507 | 14 739 | 16 337 |
| 1) Inkluderar pensionsförpliktelser och finansiella derivatinstrument. 2) Inkluderar kortfristiga finansiella derivatinstrument. |
|||||
| 2013 | |||||
| Koncernens kassaflöde i sammandrag, MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 500 | 2 805 | 2 608 | 2 616 | 2 911 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –240 | –323 | –151 | 959 | 1 043 |
| Kassaflöde som överförts till aktieägarna | –1 623 | –2 866 | –3 456 | –4 050 | –3 571 |
| Kassaflöde från övrig finansieringsverksamhet | –289 | 754 | 237 | 1 403 | –1 135 |
| Ökning/minskning av likvida medel | 348 | 371 | –763 | 928 | –753 |
| Kassaflöde från avyttrad verksamhet | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | – | – | – | – | 219 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | – | – | – | –6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | – | – | – | – | –51 |
| Ökning av likvida medel | – | – | – | – | 162 |
| Likvida medel vid årets början | 2 824 | 2 533 | 3 275 | 2 530 | 3 178 |
Valutakursdifferens i likvida medel –8 –79 21 –183 –58 Likvida medel vid årets slut 3 164 2 824 2 533 3 275 2 530
| Nyckeltal1) | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Operativt kapital vid årets slut, MSEK | 7 729 | 7 253 | 7 224 | 7 099 | 8 494 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 8 388 | 9 289 | 8 886 | 7 650 | 7 188 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK | 306 | 251 | 245 | 311 | 471 |
| Rörelsemarginal, %2) | 29,3 | 32,3 | 31,7 | 25,2 | 24,1 |
| Avkastning på operativt kapital, %2) | 49,3 | 55,7 | 51,7 | 44,0 | 39,4 |
| EBITA räntetäckningsgrad2) | 7,0 | 7,6 | 7,4 | 7,0 | 8,4 |
| Nettolåneskuld/EBITA2),3) | 2,3 | 2,3 | 2,4 | 2,2 | 2,0 |
| Aktiedata | |||||
| Aktiekapital, MSEK | 390 | 390 | 390 | 390 | 390 |
| Utdelning per aktie, SEK | 7:304) | 7:30 | 6:50 | 5:50 | 4:75 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet, inklusive större engångsposter | 13:63 | 14:33 | 12:14 | 13:12 | 9:67 |
| Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter | 12:82 | 14:18 | 12:14 | 9:92 | 9:67 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 12:88 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet, inklusive större engångsposter | 13:61 | 14:25 | 12:07 | 13:09 | 9:66 |
| Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter | 12:80 | 14:10 | 12:07 | 9:89 | 9:66 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | – | – | – | – | 12:87 |
1) Alla nyckeltal, med undantag av aktiedata, har beräknats exklusive större engångsposter och alla effekter från tillgångar och skulder som under perioden 15 januari 2010 till 1 oktober 2010 redovisats som innehav för försäljning.
2) Inklusive omstruktureringskostnader på 73 MSEK under 2009. 3) Uppgifter för 2009 har beräknats pro-forma exklusive den sydafrikanska verksamheten.
| 4) Styrelsens förslag. | ||
|---|---|---|
| Nettoomsättning per produktområde, MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Snus | 4 868 | 5 049 | 4 726 | 4 522 | 4 250 |
| Andra tobaksprodukter | 2 564 | 2 661 | 2 388 | 2 440 | 2 337 |
| Tändprodukter | 1 332 | 1 339 | 1 346 | 1 429 | 1 403 |
| Övrig verksamhet | 3 847 | 3 437 | 3 206 | 2 831 | 2 689 |
| Nettoomsättning från produktområden | 12 610 | 12 486 | 11 666 | 11 222 | 10 678 |
| Verksamheter som överförts till STG | – | – | – | 2 385 | 3 526 |
| Nettoomsättning | 12 610 | 12 486 | 11 666 | 13 606 | 14 204 |
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|
| 2 195 | 2 349 | 2 181 | 2 080 | 1 916 |
| 1 029 | 1 161 | 1 049 | 942 | 804 |
| 230 | 222 | 240 | 279 | 312 |
| –80 | –65 | –105 | –142 | –132 |
| 3 375 | 3 666 | 3 365 | 3 158 | 2 900 |
| 319 | 366 | 337 | –60 | – |
| – | – | – | 334 | 518 |
| 3 693 | 4 032 | 3 702 | 3 433 | 3 417 |
| – | 30 | – | 585 | – |
| – | – | – | 59 | – |
| – | – | – | 93 | – |
| 161 | – | – | – | – |
| 3 855 | 4 062 | 3 702 | 4 169 | 3 417 |
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| 45,1 | 46,5 | 46,1 | 46,0 | 45,1 |
| 40,1 | 43,6 | 44,0 | 38,6 | 34,4 |
| 17,3 | 16,6 | 17,9 | 19,5 | 22,2 |
| 26,8 | 29,4 | 28,8 | 28,1 | 27,2 |
Rörelsemarginal4) 29,3 32,3 31,7 25,2 24,1
1) Exklusive större engångsposter.
2) Inklusive omstruktureringskostnader om 45 MSEK för amerikanska cigarrer under 2009. 3) Exklusive resultatandel i STG.
4) Inklusive resultatandel i STG.
Kvartalsdata 2012–2013
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Nettoomsättning | 3 178 | 3 230 | 3 220 | 2 982 | 3 148 | 3 208 | 3 213 | 2 917 |
| Bruttoresultat | 1 481 | 1 481 | 1 546 | 1 455 | 1 562 | 1 591 | 1 655 | 1 541 |
| Rörelseresultat | 932 | 924 | 968 | 1 031 | 986 | 1 022 | 1 052 | 972 |
| Finansiella poster, netto | –128 | –142 | –138 | –136 | –137 | –141 | –140 | –134 |
| Resultat före skatt | 804 | 782 | 830 | 895 | 850 | 881 | 942 | 838 |
| Periodens resultat | 675 | 628 | 667 | 741 | 787 | 693 | 759 | 668 |
| EBITDA exklusive större engångsposter | 1 009 | 990 | 1 031 | 938 | 1 055 | 1 097 | 1 128 | 1 049 |
| Nyckeltal | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Rörelsemarginal, %1) 2) | 29,3 | 28,6 | 30,0 | 29,2 | 31,3 | 31,9 | 32,7 | 33,3 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK | 74 | 72 | 89 | 70 | 79 | 68 | 64 | 39 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 3:43 | 3:15 | 3:34 | 3:72 | 3:93 | 3:41 | 3:72 | 3:27 |
| Nettoomsättning per produktområde, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Snus | 1 247 | 1 217 | 1 230 | 1 173 | 1 280 | 1 263 | 1 300 | 1 206 |
| Andra tobaksprodukter | 590 | 622 | 687 | 664 | 601 | 689 | 696 | 675 |
| Tändprodukter | 345 | 332 | 326 | 328 | 341 | 311 | 336 | 350 |
| Övrig verksamhet | 996 | 1 058 | 976 | 816 | 926 | 944 | 880 | 687 |
| Nettoomsättning | 3 178 | 3 230 | 3 220 | 2 982 | 3 148 | 3 208 | 3 213 | 2 917 |
| Rörelseresultat per produktområde, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Snus | 562 | 553 | 546 | 534 | 593 | 607 | 581 | 568 |
| Andra tobaksprodukter | 228 | 246 | 295 | 260 | 248 | 300 | 316 | 297 |
| Tändprodukter | 63 | 56 | 53 | 59 | 61 | 44 | 60 | 57 |
| Övrig verksamhet | –18 | –19 | –22 | –20 | –18 | –8 | –20 | –19 |
| Rörelseresultat från produktområden | 835 | 836 | 871 | 832 | 883 | 942 | 938 | 903 |
| Resultatandel i STG | 97 | 88 | 95 | 39 | 103 | 80 | 114 | 69 |
| Delsumma | 932 | 924 | 966 | 872 | 986 | 1 022 | 1 052 | 972 |
| Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG | – | – | – | – | – | – | 30 | – |
| Realisationsvinst från försäljning av tomt | – | – | 2 | 159 | – | – | – | – |
| Summa större engångsposter | – | – | 2 | 159 | – | – | 30 | – |
| Rörelseresultat | 932 | 924 | 968 | 1 031 | 986 | 1 022 | 1 082 | 972 |
| Rörelsemarginal per produktområde, %1) | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 |
| Snus | 45,1 | 45,4 | 44,4 | 45,5 | 46,3 | 48,0 | 44,7 | 47,1 |
| Andra tobaksprodukter | 38,6 | 39,6 | 42,9 | 39,2 | 41,2 | 43,5 | 45,4 | 44,0 |
| Tändprodukter | 18,1 | 16,8 | 16,2 | 17,8 | 17,9 | 14,0 | 17,9 | 16,3 |
| Rörelsemarginal från produktområden3) | 26,3 | 25,9 | 27,1 | 27,9 | 28,0 | 29,4 | 29,2 | 31,0 |
Rörelsemarginal2) 29,3 28,6 30,0 29,2 31,3 31,9 32,7 33,3
1) Exklusive större engångsposter. 2) Inklusive resultatandel i STG
3) Exklusive resultatandel i STG.
Definitioner av termer i finansiella tabeller
AKTIENS OMSÄTTNINGSHASTIGHET
100x
Omsatt antal aktier Totala antalet aktier
AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (%)
100x Rörelseresultat Genomsnittligt operativt kapital
DIREKTAVKASTNING (%)
100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Börskurs vid årets slut
EBIT MULTIPEL
Börsvärde vid årets slut + nettolåneskuld + minoritetsintresse
Rörelseresultat
EBITA
Resultat före större engångsposter, finansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet
EBITA MARGINAL (%)
100x EBITA
Nettoomsättning
EBITA RÄNTETÄCKNINGSGRAD
EBITA Räntekostnader – ränteintäkter
EBITDA Resultat före större engångsposter, finansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet
P/E-TAL
Börskurs vid årets slut Resultat per aktie
RESULTAT PER AKTIE
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Genomsnittligt utestående antal aktier
RÖRELSEMARGINAL (%)
100x Rörelseresultat Nettoomsättning
TOTALAVKASTNING (%)
100x (Börskurs vid årets slut – börskurs vid föregående års slut) + (betald utdelning + avkastning på återinvesterad utdelning) Börskurs vid föregående års slut
UTDELNINGSANDEL (%)
100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet, före utspädning
EBITDA MARGINAL (%) 100x EBITDA Nettoomsättning
GENOMSNITTLIGT OPERATIVT KAPITAL Ingående + utgående operativt kapital
2
NETTOLÅNESKULD
Räntebärande skulder justerat för säkringstransaktioner avseende dessa skulder + nettoavsättningar för pensioner och liknande förpliktelser – likvida medel och kortfristiga placeringar
OPERATIVT KAPITAL
Kortfristiga operativa tillgångar + immateriella anläggningstillgångar + materiella anläggningstillgångar + övriga långfristiga operativa tillgångar – kortfristiga operativa skulder – långfristiga operativa skulder
Nettoomsättningen för helåret ökade med 1 procent till 12 610 MSEK (12 486). Rörelseresultatet från produktområden minskade med 8 procent till 3 375 MSEK (3 666).
I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 3 procent medan rörelseresultatet minskade med 6 procent. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av nettoomsättningen och rörelseresultatet negativt med 260 MSEK respektive 54 MSEK. Rörelseresultatet för 2013 påverkades även av omstruktureringskostnader om 28 MSEK under det tredje kvartalet relaterade till en organisationsförändring i den skandinaviska snusverksamheten. Rörelsemarginalen från produktområden för året var 26,8 procent (29,4).
Innehåll
| Förvaltningsberättelse 45 | ||
|---|---|---|
| Koncernens räkenskaper | ||
| Koncernens resultaträkning 51 | ||
| Koncernens rapport över totalresultat 51 | ||
| Koncernens balansräkning 52 | ||
| Förändringar i koncernens eget kapital 53 | ||
| Koncernens kassaflödesanalys 54 | ||
| Noter för koncernen 55 | ||
| Not 1 | Redovisningsprinciper 55 | |
| Not 2 | Kritiska uppskattningar och bedömningar 60 | |
| Not 3 | Segmentsinformation 60 | |
| Not 4 | Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 62 | |
| Not 5 | Personal 62 | |
| Not 6 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer 66 | |
| Not 7 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 66 | |
| Not 8 | Finansnetto 66 | |
| Not 9 | Skatter 66 | |
| Not 10 | Resultat per aktie 67 | |
| Not 11 | Immateriella anläggningstillgångar 68 | |
| Not 12 | Materiella anläggningstillgångar 69 | |
| Not 13 | Skogsplanteringar 69 | |
| Not 14 | Andelar i intresseföretag och joint ventures 70 | |
| Not 15 | Övriga långfristiga fordringar och övriga fordringar 71 | |
| Not 16 | Varulager 71 | |
| Not 17 | Kundfordringar 71 | |
| Not 18 | Likvida medel 71 | |
| Not 19 | Eget kapital 72 | |
| Not 20 | Räntebärande skulder 73 | |
| Not 21 | Ersättningar till anställda 73 | |
| Not 22 | Avsättningar 76 | |
| Not 23 | Övriga skulder 77 | |
| Not 24 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 77 | |
| Not 25 | Finansiella instrument och finansiella risker 77 | |
| Not 26 | Operationella leasingavtal 80 | |
| Not 27 | Ställda säkerheter 80 | |
| Not 28 | Åtaganden samt ansvarsförbindelser och | |
| eventualtillgångar 80 | ||
| Not 29 | Koncernföretag 81 | |
| Not 30 | Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 81 | |
| Not 31 | Närstående 81 | |
| Not 32 | Uppgifter om moderbolaget 81 |
Moderbolagets räkenskaper
| Moderbolagets resultaträkning 82 | ||
|---|---|---|
| Moderbolagets rapport över totalresultat 82 | ||
| Moderbolagets balansräkning 83 | ||
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 84 | ||
| Moderbolagets kassaflödesanalys 85 | ||
| Noter för moderbolaget 86 | ||
| Not 1 | Nettoomsättning 86 | |
| Not 2 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer 86 | |
| Not 3 | Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 86 | |
| Not 4 | Finansiella poster 86 | |
| Not 5 | Bokslutsdispositioner 86 | |
| Not 6 | Skatter 87 | |
| Not 7 | Immateriella anläggningstillgångar 87 | |
| Not 8 | Materiella anläggningstillgångar 87 | |
| Not 9 | Koncernföretag 88 | |
| Not 10 | Övriga långfristiga fordringar 88 | |
| Not 11 | Övriga fordringar 88 | |
| Not 12 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 89 | |
| Not 13 | Eget kapital 89 | |
| Not 14 | Obeskattade reserver 89 | |
| Not 15 | Övriga avsättningar 90 | |
| Not 16 | Obligationslån 90 | |
| Not 17 | Skulder till koncernföretag 90 | |
| Not 18 | Övriga skulder 90 | |
| Not 19 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 90 | |
| Not 20 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/–tillgångar 90 | |
| Not 21 | Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 90 | |
| Not 22 | Närstående 91 | |
| Not 23 | Bokfört värde och verkligt värde för finansiella | |
| instrument 91 | ||
| Not 24 | Derivat som omfattas av nettingavtal 92 | |
| Not 25 | Ersättningar till anställda 92 | |
| Styrelsens förslag till vinstdisposition 93 | ||
| Revisionsberättelse 94 |
Förvaltningsberättelse
SWEDISH MATCH AB (PUBL) ORGANISATIONSNUMMER 556015-0756
Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer kvalitetsprodukter under marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) och Tändprodukter (tändstickor och tändare). Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (SWMA).
Nettoomsättning
Nettoomsättningen för helåret uppgick till 12 610 MSEK (12 486). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 3 procent.
För helåret minskade nettoomsättningen för produktområdet Snus till 4 868 MSEK (5 049). Nettoomsättningen i Skandinavien minskade med 3 procent jämfört med 2012, med en volymminskning på 1 procent. I USA minskade nettoomsättningen för året jämfört med föregående år med en volymminskning på 3 procent.
För produktområdet Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) uppgick årets nettoomsättning till 2 564 MSEK (2 661). I lokala valutor var nettoomsättningen oförändrad jämfört med föregående år. I lokal valuta var nettoomsättningen för cigarrer i USA oförändrad jämfört med föregående år med en volymminskning på 1 procent. Nettoomsättningen för cigarrer har dessutom påverkats positivt av ändrad redovisning av tobaksskatt. Tobaksskatt klassificeras nu delvis som kostnad för sålda varor till följd av en ändring i logistikkedjan. För tuggtobak var nettoomsättningen under 2013 också oförändrad jämfört med 2012, då högre genomsnittspriser kompenserade för en volymminskning om 9 procent.
Produktområdet Tändprodukter innefattar tändstickor och tändare. För helåret uppgick nettoomsättningen för Tändprodukter till 1 332 MSEK (1 339). Nettoomsättningen för tändare ökade i lokala valutor jämfört med 2012.
Nettoomsättningen för Övrig verksamhet uppgick till 3 847 MSEK (3 437). Övrig verksamhet omfattar främst distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet från produktområden minskade för helåret med 8 procent till 3 375 MSEK jämfört med 3 666 MSEK under 2012. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av rörelseresultatet negativt med 54 MSEK. I lokala valutor minskade rörelseresultatet från produktområden med 6 procent.
Rörelseresultatet för produktområdet Snus minskade med 7 procent till 2 195 MSEK (2 349) jämfört med föregående år, efter smärre volymminskningar och negativ prisutveckling i Skandinavien och USA. Rörelseresultatet för 2013 för snusverksamheten i Skandinavien påverkades av en omstruktureringskostnad om 28 MSEK. Rörelseresultatet inkluderar även en rörelseförlust för den internationella snusexpansionen i USA och genom SMPM International uppgående till 294 MSEK (248).
Rörelseresultatet för Andra tobaksprodukter uppgick till 1 029 MSEK (1 161) vilket är en minskning med 11 procent jämfört med föregående år. I lokala valutor minskade rörelseresultatet med 8 procent. Minskningen under 2013 påverkades av ogynsam prisutveckling till följd av konkurrensen på den amerikanska cigarrmarknaden. Rörelseresultatet för tuggtobak i lokala valutor ökade jämfört med föregående år, medan rörelseresultatet för cigarrer i USA minskade.
Rörelseresultatet för Tändprodukter uppgick till 230 MSEK (222). Rörelseresultatet för tändare ökade och rörelseresultatet för tändstickor minskade jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet för Övrig verksamhet uppgick till –80 MSEK (–65) för året.
Rörelseresultatet, inklusive resultatandel i Scandinavian Tobacco Group (STG) och större engångsposter, uppgick till 3 855 MSEK (4 062) för helåret. Resultatandelen i STG uppgick till 319 MSEK (366) för helåret.
Rörelsemarginalen från produktområden för helåret uppgick till 26,8 procent (29,4). Rörelsemarginalen, inklusive resultatandel i STG och större engångsposter, uppgick till 30,6 procent (32,5).
Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Snus | 4 868 | 5 049 | 2 195 | 2 349 |
| Andra tobaksprodukter | 2 564 | 2 661 | 1 029 | 1 161 |
| Tändprodukter | 1 332 | 1 339 | 230 | 222 |
| Övrig verksamhet | 3 847 | 3 437 | –80 | –65 |
| Nettoomsättning och rörelseresultat från produktområden |
12 610 | 12 486 | 3 375 | 3 666 |
| Resultatandel i STG | 319 | 366 | ||
| Summa | 12 610 | 12 486 | 3 693 | 4 032 |
| Större engångsposter: | ||||
| Justering av realisationsvinst från överförda verksamheter till STG |
– | 30 | ||
| Realisationsvinst från försäljning av tomt | 161 | – | ||
| Summa större engångsposter: | 161 | 30 | ||
| Summa | 3 855 | 4 062 |
Koncernens resultaträkning i sammandrag
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 610 | 12 486 |
| Rörelseresultat | 3 855 | 4 062 |
| Finansnetto | –544 | –551 |
| Skatter | –600 | –604 |
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 2 712 | 2 906 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1 | 0 |
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 13:63 | 14:33 |
Scandinavian Tobacco Group
Scandinavian Tobacco Group (STG) bildades den 1 oktober 2010, efter en sammanslagning av Scandinavian Tobacco Group A/S tobaksverksamheter och Swedish Match verksamheter för maskintillverkade cigarrer i Europa, amerikanska premiumcigarrer och piptobak. Det danska bolaget Skandinavisk Holding A/S äger 51 procent av aktierna i STG och de resterande 49 procenten ägs av Swedish Match. I samband med bildandet av STG ingick bolagets aktieägare ett aktieägaravtal som inkluderar en klausul om att ägarstrukturen ska vara oförändrad fram till den 1 oktober 2014. Aktieägarna har nu uppdragit åt en finansiell rådgivare att utvärdera alternativen beträffande en framtida ägarstruktur för bolaget.
Swedish Match 49-procentiga resultatandel efter finansnetto och skatt i STG uppgick till 319 MSEK (366) för helåret. STGs totala nettoomsättning för året uppgick till 5 925 MDKK (5 978). STGs EBITDA för året uppgick till 1 180 MDKK (1 313).
Större engångsposter
Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsbyggnaden i Stockholm 2007, sålde Swedish Match också en närliggande tomt, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. Detaljplanen godkändes i januari 2013 och resulterade i en tillkommande realisationsvinst om 161 MSEK som redovisades under större engångsposter under första kvartalet 2013. Under 2012 redovisades en realisationsvinst om 30 MSEK för andra kvartalet avseende överförda verksamheter till STG till följd av en återföring av en avsättning för transaktionsgarantier.
Finnansnetto
Finansiella kostnader, netto, för året minskade till 544 MSEK (551) främst på grund av lägre räntor på skuldpositionen under året.
Skatter
Skattekostnaden för året uppgick till 600 MSEK (604), vilket motsvarar en skattesats på 18,1 procent (17,2). Skattesatsen, exklusive större engångsposter och resultatpåverkan från intresseföretag och joint ventures, minskade till 20,9 procent (22) framför allt beroende på att bolagsskatten i Sverige sänktes från 26,3 procent till 22 procent. Engångsposter avser en tillkommande realisationsvinst från försäljningen av en tomt 2007. Resultatet från intresseföretag och joint ventures redovisas netto efter skatt och avser i huvudsak resultatandelen från STG.
Resultat per aktie
Resultat per aktie (före utspädning) för helåret uppgick till 13:63 SEK (14:33). Efter utspädning uppgick resultatet per aktie till 13:61 SEK
(14:25). Resultatet per aktie, före utspädning, för helåret, exklusive större engångsposter, uppgick till 12:82 SEK (14:18), medan resultatet per aktie efter utspädning, exklusive större engångsposter, uppgick till 12:80 SEK (14:10).
Likvida medel
Likvida medel uppgick till 3 164 MSEK vid årets slut jämfört med 2 824 MSEK vid årets början. Swedish Match förfogade den 31 december 2013 över garanterade men outnyttjade kreditlöften på 1 429 MSEK.
Finansiering och kassaflöde
För helåret 2013 uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till 2 500 MSEK jämfört med 2 805 MSEK för föregående år. Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade jämfört med samma period föregående år främst till följd av lägre rörelseresultat och högre skattebetalningar.
Per den 31 december 2013 uppgick nettolåneskulden till 8 388 MSEK jämfört med 9 289 MSEK den 31 december 2012.
Under året upptogs nya obligationslån om 1 225 MSEK. Amortering av lån under samma period uppgick till 1 491 MSEK. Per den 31 december 2013 hade Swedish Match 10 508 MSEK i räntebärande lån exklusive förmånsbestämda pensionsförpliktelser jämfört med 10 796 MSEK per den 31 december 2012. Under 2014 förfaller 948 MSEK av de räntebärande lånen till betalning.
Investeringar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 306 MSEK (251). Investeringar i immateriella tillgångar under 2013 uppgick till 35 MSEK (48) och avsåg en investering i utveckling av ett affärssystem för koncernen. Under 2012 balanserades 44 MSEK hänförlig till utvecklingen av koncernens nya affärssystem.
Avskrivningar och nedskrivningar
Under året uppgick de sammanlagda av- och nedskrivningarna till 275 MSEK (296), varav av- och nedskrivningar på materiella annläggningstillgångar uppgick till 244 MSEK (246) och av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 31 MSEK (50).
Utdelnings- och finanspolicy
Enligt Swedish Match policy ska utdelningsandelen vara 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för större engångsposter. Styrelsen har beslutat att koncernens finanspolicy ska vara att bibehålla en nettoskuld som inte överstiger tre gånger EBITA.
Styrelsen bevakar löpande koncernens finansiella ställning och nettoskulden mot förväntad framtida lönsamhet och kassaflöde,
Koncernens balansräkning i sammandrag
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 8 670 | 8 466 |
| Varulager | 1 304 | 1 288 |
| Övriga omsättningstillgångar | 1 742 | 1 793 |
| Likvida medel | 3 164 | 2 824 |
| Summa tillgångar | 14 881 | 14 371 |
| Eget kapital | –785 | –2 051 |
| Långfristiga finansiella skulder och avsättningar | 2 472 | 2 879 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 9 420 | 9 238 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | 2 854 | 3 186 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 920 | 1 119 |
| Summa eget kapital och skulder | 14 881 | 14 371 |
Koncernens kassaflöde i sammandrag
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 500 | 2 805 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –240 | –323 |
| Kassaflöde som överförts till aktieägarna | –1 623 | –2 866 |
| Kassaflöde från övrig finansieringsverksamhet | –289 | 754 |
| Ökning av likvida medel | 348 | 371 |
| Likvida medel vid årets början | 2 824 | 2 533 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –8 | –79 |
| Likvida medel vid årets slut | 3 164 | 2 824 |
investerings- och expansionsplaner, förvärvsmöjligheter samt utvecklingen på ränte- och kreditmarknaderna. Styrelsen avser att bibehålla en god kreditriskvärdering motsvarande "investment grade".
Föreslagen utdelning per aktie
Styrelsen föreslår oförändrad utdelning om 7:30 SEK per aktie (7:30), motsvarande 57 procent av resultatet per aktie för året, justerat för större engångsposter. Utdelningen uppgår därmed till 1 453 MSEK beräknat på de 199,0 miljoner aktier som var utestående vid årets utgång.
Aktiestruktur
Årsstämman beslutade den 25 april 2013 att bemyndiga styrelsen att besluta om att före nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, förvärva högst så många egna aktier att bolagets totala innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Enligt årsstämmans beslut drogs dessutom 4 miljoner tidigare återköpta aktier in. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningen uppgår till 202,0 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:9283 SEK, vilket motsvarar ett aktiekapital om 389,5 MSEK. Varje aktie har en röst.
I linje med finanspolicyn återköptes 1,6 miljoner aktier under 2013 för 352 MSEK till ett genomsnittspris om 222:69 SEK till följd av bemyndigande från årsstämmorna 2012 och 2013. Syftet med återköpen är främst att Swedish Match ska kunna optimera kapitalstrukturen samt täcka tilldelningen av optioner inom ramen för bolagets optionsprogram. Sedan återköpen inleddes har Swedish Match återköpt aktier till ett genomsnittspris om 106:22 SEK. Under året sålde Swedish Match 1,2 miljoner återköpta aktier till ett genomsnittspris om 154:15 SEK, totalt 187 MSEK, till följd av optionsinlösen. Per den 31 december 2013 var bolagets innehav 3,0 miljoner aktier, motsvarande 1,46 procent av det totala antalet registrerade aktier. Antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick per den 31 december 2013 till 199,0 miljoner. Dessutom hade Swedish Match per den 31 december 2013 utställda köpoptioner motsvarande 1,1 miljoner aktier med lösenperioder under 2014–2015.
Styrelsen kommer att till årsstämman i maj 2014 föreslå förnyelse av mandatet att fram till årsstämman 2015 återköpa egna aktier upp till ett totalt innehav som inte överstiger 10 procent av antalet registrerade aktier i Swedish Match.
Dessutom kommer förslag att lämnas om indragning av 1,5 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier, varigenom bolagets aktiekapital, som minskas genom indragning av aktier, återställs till det belopp som det uppgick till innan minskningen.
Medelantal anställda i koncernen
Medelantalet anställda i koncernen under 2013 var 4 382 jämfört med 4 198 för helåret 2012.
Bolagsstyrningsrapport
Swedish Match har i enlighet med 6 kapitlet 8 § i årsredovisningslagen valt att upprätta en separat bolagsstyrningsrapport istället för som en del av förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten presenteras på sidan 95 och finns också tillgänglig på Swedish Match webbplats www.swedishmatch.com.
I bolagsstyrningsrapporten finns också information om riskhantering och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, se sidan 101.
Hållbarhet
Swedish Match arbetar systematiskt med hållbarhet i organisationen. Hållbarhetsarbetet ger många långsiktiga fördelar för företaget. Det gör Swedish Match mer konkurrenskraftigt och bidrar till att identifiera och minska kostnader och risker. Det stärker också företagets anseende och varumärke. Det hjälper även Swedish Match att vara en attraktiv arbetsgivare. Hållbarhet är därför en viktig del av Swedish Match strategi för att skapa tillväxt och värde. Swedish Match redovisar hållbarhetsinformation enligt G3-riktlinjerna som slagits fast av GRI (Global Reporting Initiative) för att nå mätbara, öppna, tydliga och jämförbara resultat.
Miljöeffekter
Swedish Match strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte äventyrar miljön och i enlighet med gällande lagstiftning, förordningar och andra lokala bestämmelser på miljöområdet.
Swedish Match har en miljöpolicy som ligger till grund för koncernens miljöarbete och som inbegriper alla aspekter av bolagets verksamheter. Koncernens miljöpolicy är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som miljökrav från bolaget och dess intressenter uppfylls.
Syftet med miljöpolicyn är att se till att koncernen förpliktigar sig till ständiga miljöförbättringar samt förebygger och reducerar föroreningar i sin verksamhet. Enligt policyn ska Swedish Match också ha ett miljöledningssystem på koncernnivå, enhetsnivå och fabriksnivå, som säkerställer att miljöarbetet upprätthålls. Med miljöledningssystemet har koncernen verktyg för att identifiera, följa upp och målsätta sina miljömål. Policyn säkerställer också att Swedish Match utvecklar och kommunicerar de indikatorer för miljöfaktorer som anses ha störst vikt för både bolaget och dess intressenter. Policyn påvisar också koncernens åtagande att följa all relevant miljölagstiftning och alla förordningar samt andra krav som berörs av den. Vidare visar policyn på ett åtagande om ständig dialog om och dokumentation kring eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster. Genom policyn åtar sig koncernen att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på finansiella och miljömässiga kriterier.
Under 2013 var majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar, vilka står för mer än 90 procent av koncernens försäljning av egenproducerade produkter, certifierade enligt miljöledningsnormerna i ISO 14001 såväl som enligt kvalitetsledningsnormer i ISO 9001. I januari 2013 certifierades tändarfabriken i Manaus i Brasilien enligt ISO 14001, vilket innebär att koncernens tio största produktionsanläggningar av de totalt tolv anläggningarna är både ISO 14001- och ISO 9001-certifierade.
Tillstånd och anmälningsplikt
Samtliga fabriker har under 2013 levt upp till kraven i sina tillstånd. Snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv är anmälningspliktiga enligt miljöbalken.
Vid fabriken i Vetlanda tillverkas stickor och ytteraskar med plån som används i tändstickstillverkningen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen och tillståndet gäller tills vidare. Bullernivåer, lagring av timmer och utsläpp av lösningsmedel regleras.
Vid fabriken i Tidaholm tillverkas tändstickor och braständare. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen. Tillståndet innebär att fabriken har rätt att utöka produktionen upp till vissa nivåer och begränsar mängden vatten till avlopp, stofthalten i utgående ventilationsluft samt bullernivåer.
För fabriker i övriga länder där Swedish Match har produktion, har koncernen tillstånd enligt lagstiftningen i respektive land.
Organisation och personal
Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm. Organisationsstrukturen är fördelad på följande operativa enheter: Scandinavia Division, US Division, Lights
International, Lights Latin America och Swedish Match Distribution AB.
Swedish Match strävar efter att behålla fokus på medarbetarna och deras utveckling i en prestationsbaserad kultur. Företaget fortsätter aktivt att utveckla kompetens hos såväl ledare och medarbetare för att stärka den resultatinriktade kulturen och samtidigt bidra till förbättring och tillväxt i företaget. Flest medarbetare finns i USA, Sverige och Dominikanska republiken, följt av Brasilien och Filippinerna.
HR-organisationen stöder bland annat koncernens arbete med chefsförsörjning, tillhandahåller tydlig och konsekvent dokumentation av aktiviteter och ser till att personalpolitiken följer koncernens uppförandekod samt lokala lagar och förordningar. Swedish Match satsar även fortsättningsvis på "Employer Branding" ur ett mångfacetterat perspektiv för att se till att koncernen behåller och attraherar en stabil bas av medarbetare och för att göra Swedish Match till en attraktiv arbetsgivare.
HR-organisationen samordnar och genomför regelbundet en internationell medarbetarundersökning för att hitta förbättringsområden. Senaste undersökningen mätte medarbetarengagemang, tillfredsställelse och företaget som attraktiv arbetsgivare. Dessutom utvärderas kommunikationen och andra områden som är viktiga för bolagets resultat, exempelvis ledarskap och ledningsförmåga. Alla medarbetare får ta del av resultatet av undersökningen. Utifrån resultatet utvecklar medarbetare och chefer gemensamt åtgärdsplaner.
Riskfaktorer
På samtliga marknader där Swedish Match finns representerat och för varje produkt står bolaget inför kraftig konkurrens och denna kan komma att öka i framtiden. För att nå framgång måste Swedish Match utveckla produkter och varumärken som svarar på konsumenttrender samt prissätta och marknadsföra sina varumärken konkurrenskraftigt. Restriktioner för reklam och marknadsföring kan dock försvåra motverkandet av förlorad varumärkeslojalitet bland konsumenter. Konkurrenter kan komma att utveckla och marknadsföra nya produkter som blir framgångsrika, vilket kan få en negativ effekt på Swedish Match verksamhet och resultat.
Swedish Match har en betydande del av sin produktion och försäljning i USA, Brasilien, Norge och medlemsländer inom EMU. Därmed kan kursförändringar i euro, norska kronor, brasilianska real och framför allt i amerikanska dollar komma att ha en ogynnsam påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöde, finansiella ställning eller relativa konkurrensförmåga. Sådan påverkan kan förekomma både i lokala valutor eller när valutorna omräknas till svenska kronor för den finansiella rapporteringen.
Tobaksprodukter beskattas också kraftigt i de flesta länder där Swedish Match har betydande försäljning. I många av dessa länder ökar tobaksskatten generellt, men storleken på skattehöjningarna varierar mellan olika typer av tobaksprodukter. Högre punktskatter eller förändringar av de relativa skattesatserna för olika tobaksprodukter kan inverka på den totala försäljningsvolymen för koncernens produkter.
Ändrade lagar och förordningar kan påverka efterfrågan på Swedish Match produkter på marknaden.
Koncernen är involverad i ett antal rättsliga processer, bland annat pågående processer avseende påstådda skador orsakade av tobaksprodukter. Inga garantier kan lämnas om att Swedish Match kommer att vinna målen och försvaret kan komma att innebära stora kostnader. Även om inte företagsledningen med säkerhet kan bedöma eventuella skadestånd i pågående eller kommande tvister, kan dessa processer i sig eller tillsammans påverka Swedish Match resultat negativt.
Swedish Match har en försiktig och konservativ policy avseende finansiella risker, vilken uppdateras årligen av bolagets styrelse.
Refinansieringsrisk är risken att inte kunna uppfylla behovet av framtida finansiering. För att undvika den här risken ska alla lån som förfaller kunna lösas med kassaflödet från den löpande verksamheten. Vidare ska det finnas en likviditetsreserv som består av tillgängliga likvida medel och outnyttjade kreditlöften. Swedish Match försöker ha en jämn förfallostruktur på sina lån och målet för räntebindningsperioderna är att ha en jämn och låg räntekostnad. Eftersom andelen av lånen med rörlig ränta är cirka 5 procent av den totala låneportföljen, bedöms ränterisken i kassaflödet vara låg. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla koncernens lån till SEK och fasta räntor, och säkringsredovisning tillämpas i enlighet med beskrivningen i Not 1 Redovisningsprinciper.
Swedish Match strävar efter att begränsa kreditrisker genom att transaktioner endast får ske i derivat med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match exponering för kreditrisker i kundfordringar är låg med tanke på den diversifierade kundportföljen.
Eftersom valutatransaktionsexponeringen är begränsad sker valutasäkring från fall till fall. Swedish Match har ingen tradingverksamhet, det vill säga att bolaget inte tar särskilda positioner i finansiella instrument för att tjäna på fluktuationer på marknaden. För en närmare beskrivning av koncernens finansiella riskhantering och innehav av finansiella instrument, se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker.
Klausuler avseende ägarförändringar
Swedish Match AB och vissa dotterföretag är parter i avtal med klausuler avseende ägarförändringar. Obligationer emitterade under Swedish Match Global Medium Term Note Program på 1 500 MEUR och den revolverande kreditfaciliteten på 160 MEUR innehåller bestämmelser som kan medföra skyldighet för bolaget att betala tillbaka lån vid ägarförändringar. Vissa distributionsavtal med externa parter inom den svenska tobaksdistributionen kan sägas upp om ägarförhållandet inom Swedish Match förändras. Avtalet med Philip Morris International om att gemensamt sälja svenskt snus och andra rökfria produkter utanför Skandinavien och USA innehåller också klausuler om ändrade ägarförhållanden.
Koncernchefen kan säga upp sin anställning om företaget avnoteras eller vid en större ägarförändring i bolaget, förutsatt att en sådan förändring har en betydande inverkan på koncernchefens arbetsuppgifter och ansvarsområden, jämfört med arbetsuppgifterna och ansvarsområdena omedelbart före förändringen. Koncernchefen har i sådana fall rätt till sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Några ledande befattningshavare i den amerikanska verksamheten har också rätt att säga upp sina anställningsavtal under vissa förutsättningar vid ändrade ägarförhållanden.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsen föreslår att nedanstående riktlinjer för bestämmande av ersättning och andra anställningsvillkor till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning (nedan "Koncernledningen") ska antas av årsstämman 2014.
Riktlinjernas syfte är att säkerställa att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift, adekvat kompetens och kvalifikationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger. Detaljer avseende ersättning och förmåner till Koncernledningen under 2013 framgår av Not 5 Personal.
Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.
1. Fast lön
Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.
2. Rörlig lön
Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga, förutbestämda och mätbara finansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt.
Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.
3.Vinstandelssystem
Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem. För 2014 beräknas den totala kostnaden för avsättningen till Koncernledningen uppgå till 0,3 MSEK.
4.Pensioner och försäkringar
Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.
5.Avgångsvederlag m.m.
För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.
6. Övriga förmåner
Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
7. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna
Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
8. Beredning och beslut
Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.
9. Tidigare icke förfallna åtaganden
Bolaget har inga tidigare icke förfallna åtaganden utöver de som framgår av årsredovisningen för 2013.
Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2014
I syfte att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syfte att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget omfattar den rörliga lönen dels ett ettårigt kontant program, dels ett treårigt kontant program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet ska innefatta en uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet ska vara ett år och för det långsiktiga programmet tre år.
1. Ettårigt program för rörlig lön
För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2014. I syfte att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för en koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2014. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla någon utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt. Kostnaden för rörlig lön enligt det ettåriga incitamentsprogrammet för Koncernledningen för 2014 beräknas1) uppgå till mellan 0 MSEK och 14 MSEK beroende på utfall.
2. Långsiktigt program för rörlig lön
Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till antingen 45 procent av den fasta lönen 2014 eller 750 000 SEK beroende på koncernledningsmedlemmens ansvarsområde. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.
Utfallet av det långsiktiga incitamentsprogrammet beror på ett kriterium som beslutades i början av 2014, men som mäts under hela prestationsperioden 2014–2016. Kriteriet är koncernens totala rörelseresultat för gruppens produktområden under åren 2014– 2016. Ingen utbetalning kommer att ske om ingen förbättring har gjorts jämfört med koncernens jämförbara resultat för 2013.
Kostnaden för Koncernledningens långsiktiga incitamentsprogram beräknas1) uppgå till mellan 0 MSEK och 10 MSEK beroende på utfallet av programmet. För information om de av årsstämman i april 2013 fastställda riktlinjerna för ersättning till koncernledningen se Not 5 Personal.
Framtidsutsikt
Vi förväntar oss att såväl snusmarknaden i Skandinavien som marknaderna för amerikanskt och svenskt snus i USA fortsätter att växa i volym under 2014. I Sverige och även på marknaden för amerikanskt snus i USA förväntar vi oss att lågprisprodukter kommer att växa snabbare än totalmarknaden. På marknaden för amerikanskt snus består Swedish Match produktportfölj enbart av produkter inom lågprissegmentet. I Sverige konkurrerar Swedish Match inom marknadens samtliga prissegment med en särskilt stark position inom premiumsegmentet. Den förväntade snabbare tillväxten inom lågprissegmentet i Sverige kommer sannolikt att föra med sig vissa negativa mixeffekter.
Under året kommer vi att fortsätta investera för tillväxt för svenskt snus internationellt, framförallt i USA, och även fortsätta investera för att ta marknadsandelar inom det snabbt växande segmentet för amerikanskt portionssnus.
För cigarrer i USA förväntar sig Swedish Match att konkurrensen på marknaden kommer att fortsätta vara intensiv under 2014.
Skattesatsen för 2014, exklusive engångsposter samt resultatandel i intresseföretag och joint ventures, förväntas vara cirka 22 procent.
Swedish Match långsiktiga finansiella strategi och utdelningspolicy är oförändrad och Swedish Match avser fortsätta återföra medel som inte behövs inom verksamheten till aktieägarna.
Swedish Match AB (publ)
Swedish Match AB (publ) är moderbolag i Swedish Match-koncernen.
Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 44 MSEK (87). Resultat före skatt uppgick till 2 648 MSEK (4 681) och nettoresultatet för helåret uppgick till 2 607 MSEK (4 586).
Moderbolagets intäkter härrör främst från utdelningar och erhållna koncernbidrag. Under året erhöll moderbolaget utdelningar uppgående till 2 627 MSEK (4 333) och koncernbidrag uppgående till, netto, 1 560 MSEK (2 071). En nedskrivning av aktier i dotterföretag om 1 072 MSEK redovisades i resultaträkningen under året till följd av utdelningar som utbetalats från balanserade vinster i dotterföretag.
Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsfastigheten i Stockholm 2007, sålde moderbolaget också en närliggande tomt, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. Detaljplanen godkändes i januari och betalning av den tillkommande köpeskillingen om 161 MSEK erhölls under andra kvartalet 2013.
En del av koncernens treasury-aktiviteter ingår i moderbolagets verksamhet och inkluderar en väsentlig del av koncernens externa lån. Majoriteten av dessa lån har fasta räntesatser vilket innebär att en förändring av marknadsräntor skulle ha en ringa inverkan på moderbolagets resultat.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 0 MSEK. Under 2012 gjordes inga investeringar. Under året har inga investeringar i immateriella anläggningstillgångar gjorts. Under föregående år uppgick investeringar i immateriella anläggningstillgångar till 44 MSEK avseende en investering i ett affärssystem för koncernen vilket överförts till ett koncernföretag under 2013.
Under året lämnades ett aktieägartillskott om 770 MSEK (2 025) till ett dotterföretag.
Under året har nya obligationslån om 1 225 MSEK upptagits och amortering av obligationslån uppgick till 1 491 MSEK. Under året återköpte moderbolaget 1,6 miljoner (7,4) egna aktier för 352 MSEK (1 946) och sålde 1,2 miljoner (2,7) återköpta egna aktier för 187 MSEK (414).
Utdelning om 1 459 MSEK (1 334) har utbetalats under året.
1) Beräkningen är gjord utifrån antagandet att antalet medlemmar i koncernledningen är oförändrat och en antagen växelkurs mellan SEK och USD om 6:48.
Koncernens resultaträkning
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning inklusive tobaksskatt | 24 991 | 25 449 | |
| Avgår, tobaksskatt | –12 381 | –12 963 | |
| Nettoomsättning | 3 | 12 610 | 12 486 |
| Kostnad för sålda varor | –6 647 | –6 138 | |
| Bruttoresultat | 5 963 | 6 349 | |
| Försäljningskostnader | –1 818 | –1 892 | |
| Administrationskostnader | –728 | –760 | |
| Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader | 4 | –10 | –1 |
| Resultatandel i intresseföretag och joint ventures | 14 | 287 | 337 |
| Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG | – | 30 | |
| Realisationsvinst från försäljning av tomt | 161 | – | |
| Rörelseresultat | 3, 5, 6, 7, 21, 26 | 3 855 | 4 062 |
| Finansiella intäkter | 34 | 38 | |
| Finansiella kostnader | –578 | –589 | |
| Finansnetto | 8 | –544 | –551 |
| Resultat före skatt | 3 310 | 3 511 | |
| Skatt | 9 | –600 | –604 |
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 2 712 | 2 906 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1 | 0 | |
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 | |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | 10 | ||
| Inklusive större engångsposter | 13:63 | 14:33 | |
| Exklusive större engångsposter | 12:82 | 14:18 | |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 10 | ||
| Inklusive större engångsposter | 13:61 | 14:25 | |
| Exklusive större engångsposter | 12:80 | 14:10 |
Koncernens rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 2 711 | 2 907 | |
| Övrigt totalresultat som har eller kommer att omföras till resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | 19 | 127 | –365 |
| Omräkningsdifferens överförd till årets resultat | 19 | 0 | –3 |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
19 | –28 | –16 |
| Andelar i intresseföretags och joint ventures övrigt totalresultat | 19 | –147 | –60 |
| Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat | 9 | 6 | 1 |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt | –42 | –444 | |
| Övrigt totalresultat som inte kommer att omföras till resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner, inkl. särskild löneskatt |
359 | –25 | |
| Andelar i intresseföretags och joint ventures övrigt totalresultat | 5 | –30 | |
| Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat | 9 | –144 | 8 |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt | 221 | –47 | |
| Årets totalresultat | 2 889 | 2 415 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 2 890 | 2 415 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1 | 0 | |
| Årets totalresultat | 2 889 | 2 415 |
Koncernens balansräkning
| Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 973 962 Materiella anläggningstillgångar 12 1 907 1 885 Skogsplanteringar 13 120 125 Andelar i intresseföretag och joint ventures 14 4 506 4 354 Övriga långfristiga fordringar 15 442 429 Uppskjutna skattefordringar 9 723 710 Summa anläggningstillgångar 8 670 8 466 Varulager 16 1 304 1 288 Kundfordringar 17 1 440 1 554 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 89 70 Skattefordringar 74 67 Övriga fordringar 15 139 102 Likvida medel 18 3 164 2 824 Summa omsättningstillgångar 6 211 5 904 SUMMA TILLGÅNGAR 14 881 14 371 Eget kapital 19 Aktiekapital 390 390 Reserver –412 –370 Balanserat resultat inklusive årets resultat –763 –2 072 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare –786 –2 053 Innehav utan bestämmande inflytande 1 2 SUMMA EGET KAPITAL –785 –2 051 Skulder Långfristiga räntebärande skulder 20, 25 9 420 9 238 Övriga långfristiga skulder 23 312 488 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 21 1 128 1 382 Övriga avsättningar 22 464 504 Uppskjutna skatteskulder 9 567 505 Summa långfristiga skulder 11 892 12 117 Kortfristiga räntebärande skulder 20, 25 920 1 119 Leverantörsskulder 559 635 Skatteskulder 51 34 Övriga skulder 23 1 459 1 619 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 682 796 Avsättningar 22 103 102 Summa kortfristiga skulder 3 774 4 305 SUMMA SKULDER 15 666 16 422 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 881 14 371 |
MSEK | Not | 31 december 2013 | 31 december 2012 |
|---|---|---|---|---|
Se Not 27 Ställda säkerheter och Not 28 Åtaganden samt ansvarsförpliktelser och eventualtillgångar för information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
Förändringar i koncernens eget kapital
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Not | Aktie kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Eget kapital vid årets början | 19 | 390 | 74 | –2 065 | –1 602 | 2 | –1 599 |
| Årets resultat | – | – | 2 906 | 2 906 | 0 | 2 907 | |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1) | – | –444 | –47 | –492 | 0 | –492 | |
| Årets totalresultat | – | –444 | 2 859 | 2 415 | 0 | 2 415 | |
| Utdelning | – | – | –1 334 | –1 334 | 0 | –1 334 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –1 946 | –1 946 | – | –1 946 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 414 | 414 | – | 414 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier |
–13 | – | 13 | 0 | – | 0 | |
| Fondemission | 13 | – | –13 | 0 | – | 0 | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –370 | –2 072 | –2 053 | 2 | –2 051 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |
|---|---|
| -- | ------------------------------------------------------- |
| 2013 | Not | Aktie kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital vid årets början | 19 | 390 | –370 | –2 072 | –2 053 | 2 | –2 051 |
| Årets resultat | – | 2 712 | 2 712 | –1 | 2 711 | ||
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1) | – | –42 | 221 | 179 | 0 | 179 | |
| Årets totalresultat | – | –42 | 2 932 | 2 890 | –1 | 2 889 | |
| Utdelning | – | – | –1 459 | –1 459 | 0 | –1 459 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –352 | –352 | – | –352 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 187 | 187 | – | 187 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier |
–8 | – | 8 | 0 | – | 0 | |
| Fondemission | 8 | – | –8 | 0 | – | 0 | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –412 | –763 | –786 | 1 | –785 |
1) Övrigt totalresultat, som ingår i balanserat resultat, består av aktuariella vinster och förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner samt koncernens andel av aktuariella vinster och förluster i intresseföretag och joint ventures, till ett belopp av 221 MSEK (–47), netto efter löne- och inkomstskatter.
Koncernens kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 30 | ||
| Resultat före skatt | 3 310 | 3 511 | |
| Resultatandel i intresseföretag och joint ventures | –287 | –337 | |
| Utdelningar erhållna från intresseföretag | 234 | 218 | |
| Poster som inte ingår i kassaflöden m.m. | 194 | 264 | |
| Betald inkomstskatt | –632 | –563 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
2 820 | 3 093 | |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | –15 | 0 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 24 | –188 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | –328 | –99 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 500 | 2 805 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –306 | –251 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | – | 6 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –35 | –48 | |
| Investeringar i intresseföretag och joint ventures | –57 | –40 | |
| Kassaflöde från avyttrad verksamhet, netto likviditetspåverkan | 158 | 9 | |
| Förändring i finansiella tillgångar m.m | 0 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –240 | –323 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 1 225 | 2 062 | |
| Amortering av lån | –1 502 | –1 315 | |
| Återköp av egna aktier | –352 | –1 946 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | 187 | 414 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | –1 459 | –1 334 | |
| Övrigt | –12 | 8 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 912 | –2 112 | |
| Summa ökning likvida medel | 348 | 371 | |
| Likvida medel vid årets början | 2 824 | 2 533 | |
| Valutadifferens likvida medel | –8 | –79 | |
| Likvida medel vid årets slut | 3 164 | 2 824 |
Noter för koncernen
1. Redovisningsprinciper
Alla belopp i noterna till koncernens finansiella rapporter är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2012.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee som har godkänts av Europeiska kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utfärdat av Rådet för finansiell rapportering, tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes för publicering av styrelsen och koncernens verkställande direktör den 18 februari 2014.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK) som också är moderbolagets rapporteringsvaluta. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Sifforna i rapporten baseras på konsolideringssystemet som är i tusental kronor. Genom avrundning av siffror i tabeller kan det förekomma att totalbelopp inte motsvarar summan av ingående avrundade heltal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Biologiska tillgångar avser skogsplanteringar. Tillgångar och grupper av tillgångar som klassificeras som tillgångar för försäljning redovisas som tillgångar till försäljning från det datum vissa händelser bekräftar att tillgångarna eller grupperna av tillgångar är till försäljning. Tillgångar för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde justerat för försäljningskostnader.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporter
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan dock avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningar och antaganden granskas regelbundet och ändrade bedömningar redovisas under aktuell period. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och de uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar.
Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper
Nedan beskrivna redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Vid undantag från nedan beskrivna redovisningsprinciper beskrivs dessa noggrant i anslutning till de fotnoter där undantaget förekommer.
Nya standarder, ändringar och tolkningsuttalanden
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden har tilllämpats under 2013. Nya standarder och ändringar i standarder som har tillämpats från 1 januari 2013 beskrivs nedan. Andra ändringar i IFRS som trädde i kraft den 1 januari 2013 har inte påverkat koncernens finansiella rapporter.
Från och med 1 januari 2013 har omarbetade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter tillämpats för koncernens finansiella rapporter. Ändringarna i IAS 1 innehåller ändringar beträffande utformningen av övrigt totalresultat. Poster redovisade i övrigt totalresultat ska presenteras i två kategorier: 1) Poster som har eller kommer att omföras till resultaträkningen och 2) Poster som inte kommer att omföras till resultaträkningen. Jämförbara finansiella uppgifter har räknats om enligt den nya klassificeringen av komponenter i övrigt totalresultat.
Från och med 1 januari 2013 har den omarbetade IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpats i koncernens finansiella rapporter. Den omarbetade redovisningen enligt IAS 19 hade begränsad effekt på koncernens finansiella rapporter under 2013 eftersom Swedish Match inte har tillämpat "korridormetoden" tidigare och aktuariella vinster och förluster har redovisats fullt ut under den period de har uppstått. Enligt den omarbetade IAS 19 ska kostnader avseende tjänstgöring, kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och eventuella administrationskostnader som är direkt hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner klassificeras som rörelsekostnader. En finansiell komponent som beräknas utifrån diskonteringsräntan på nettoskulden eller nettotillgången redovisas i finansnettot. Värderingsskillnader som uppstår vid omvärderingen av förmånsbestämda planer redovisas som aktuariella vinster/ förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Omarbetade IAS 19 ger något högre pensionskostnader i resultaträkningen jämfört med föregående redovisningsperioder. Effekten av högre pensionskostnader i resultaträkningen har helt kompenserats av motsvarande intäkter redovisad i övrigt totalresultat. Flytten av intäkter från resultaträkningen till övrigt totalresultat beror på att omarbetade IAS 19 kräver att avkastningen på planens förvaltningstillgångar ska beräknas med samma räntesats som används som diskonteringsränta när pensionsskulden värderas. Eftersom Swedish Match för vissa planer för närvarande räknar med högre avkastning på förvaltningstillgångarna än diskonteringsräntan, ingår dessa skillnader i de aktuariella vinster eller förluster som redovisas i övrigt totalresultat. Jämförbara uppgifter har inte omräknats för att spegla omarbetade IAS 19 på grund av den begränsade effekten på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 13 Värdering till verkligt värde har som syfte att skapa konsekvens och minska komplexiteten genom att tydligt definiera verkligt värde och hur verkligt värde ska fastställas om en annan standard kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. IFRS 13 innehåller också nya upplysningskrav. De nya upplysningskraven, om de är tillämpliga, finns i Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker.
Vidare finns nya upplysningar i enlighet med ändringarna i IFRS 7 Finansiella instrument avseende redovisning av bruttobelopp för finansiella instrument som ingår i nettingavtal.
Följande nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningsuttalanden rörande befintliga standarder som började tillämpas 1 januari 2013 har inte fått någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat eller ställning: ändringar i IAS 12 Inkomstskatter och årliga uppdateringar av IFRS 1, IAS 1, IAS 16, IAS 32 och IAS 34. Ändringar i IAS 36 Nedskrivningar, Upplysningar om återvinningsvärde för icke-finansiella tillgångar har förtidstillämpats.
Nya IFRS och tolkningsuttalanden som ännu inte har börjat tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden gäller från redovisningsåret 2014 eller senare och har inte tillämpats i denna årsredovisning.
IFRS 9 Finansiella instrument som väntas träda ikraft 2017 och ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och Värdering medför förändringar av klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. Hur IFRS 9 kommer att påverka koncernens redovisning har inte bedömts.
Följande nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningsuttalanden rörande befintliga standarder som börjar tillämpas 1 januari 2014 eller senare väntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat eller ställning: IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, ändringar i IAS 27 Separata finansiella rapporter, ändringar i IAS 28 Innehav i intresseföretag och ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i enlighet med nedanstående definitioner. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster och förluster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen.
Dotterföretag
Koncernredovisningen innefattar samtliga dotterföretag som definieras som bolag i vilka Swedish Match innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.
Samtliga förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten till verkligt värde. Transaktionskostnader för förvärv av dotterföretag ingår inte i värdet av de förvärvade tillgångarna. Samtliga förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs i den period de uppstår. Villkorade köpeskillingar relaterade till förvärv redovisas i balansräkningen till verkligt värde vid förvärvsdatumet. Villkorade köpeskillingar klassificerade som skulder omvärderas i efterföljande perioder med eventuella effekter redovisade i resultaträkningen.
Resultatet från avyttring av dotterföretag när det bestämmande inflytandet upphör redovisas i resultaträkningen. Eventuella återstående intressen i avyttrade företag värderas till verkligt värde och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen i den mån avyttringen sker externt.
Med joint ventures avses de bolag i vilka Swedish Match tillsammans med andra parter genom en överenskommelse har gemensam kontroll över verksamheten. Intresseföretag är företag där koncernen har ett betydande inflytande utan att det delvis ägda företaget är ett dotterföretag eller joint venture. Normalt innebär detta att koncernen innehar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder sker på samma sätt som för dotterföretag och det bokförda värdet för intresseföretag och joint ventures innefattar goodwill, transaktionskostnader och övriga koncernjusteringar.
Swedish Match andel av intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt efter förvärvet redovisas på en rad i koncernens resultaträkning och företagets andel av förändringar efter förvärvet i övrigt totalresultat, efter skatt, för intresseföretag och joint ventures redovisas på två rader i koncernens övriga totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet justeras mot investeringens bokförda värde.
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas i koncernens balansräkning under eget kapital, skilt från eget kapital som tillhör moderbolagets ägare. Innehav utan bestämmande inflytande innefattar vinst eller förlust och poster i övrigt totalresultat som är hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Avyttrad verksamhet
Sålda verksamheter redovisas som avyttrad verksamhet om den representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område som består av verksamhet och kassaflöde som tydligt kan avskiljas operativt och i rapporteringssyfte från övriga koncernen. Resultatet efter skatt för avyttrad verksamhet samt resultatet från försäljningen redovisas som en separat post i resultaträkningen på transaktionsdagen eller när ledningen är förpliktigad av en plan att sälja och verksamhet som ska avyttras därmed omklassificeras som tillgångar som innehas för försäljning. När en verksamhet avyttras eller klassificeras som tillgång som innehas för försäljning och redovisas som sådan räknas resultaträkningen för föregående perioder om. Balansräkningen för föregående perioder räknas inte om.
Klassificering m.m.
Långfristiga fordringar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Segmentsrapportering
Koncernens rörelsesegment är baserade på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Koncernens rörelsesegment är Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak), Tändprodukter (tändstickor och tändare) och Övrig verksamhet. Segment har slagits samman när de ekonomiska förutsättningarna är likartade, exempelvis bruttovinstmarginal, andel kapitalinvesteringar och påverkan från variationer i konjunkturcykeln. Även likheter när det gäller typ av produkt, tillverkningsprocess, kunder, distributionsprocess och regleringar har beaktats för att fastställa lämplig sammanslagning av segment. Det finns ingen internförsäljning mellan segmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis.
Utländsk valuta
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen, valutakursdifferenser från icke-monetära tillgångar och skulder redovisas som rörelseintäkter och rörelsekostnader, och valutakursdifferenser från monetära tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs för perioden. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas som en omräkningsreserv i eget kapital via övrigt totalresultat. Omräkningsdifferensen för ett enskilt dotterföretag återförs till resultaträkningen när dotterföretaget avyttras. Ackumulerade omräkningsdifferenser innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004.
Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på övriga kapitalkategorier och särredovisas inte.
Koncernens mest betydelsefulla valutor framgår av tabellen nedan:
| Genomsnittskurs januari–december |
Slutkurs 31 december |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| USA | USD | 6:51 | 6:78 | 6:48 | 6:50 | |
| Euro-länder | EUR | 8:65 | 8:71 | 8:93 | 8:58 | |
| Brasilien | BRL | 3:03 | 3:48 | 2:77 | 3:17 | |
| Norge | NOK | 1:11 | 1:16 | 1:06 | 1:17 |
Intäkter
Intäkterna från försäljning av varor redovisas när överenskommelse med kund föreligger, leverans har skett samt alla väsentliga risker och förmåner har övergått till kunden. Intäkterna omfattar verkligt värde för erhållen likvid eller fordran för försäljning av varor, efter rabatter och returer vid tiden för försäljning.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar, räntebärande värdepapper och utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Kursdifferenser som uppstår för operativa tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet.
Ränteintäkter och räntekostnader beräknas enligt effektivräntemetoden som är en metod för beräkning av upplupet anskaffningsvärde för den finansiella tillgången eller finansiella skulden och periodisering av ränteintäkten eller räntekostnader över relevant period. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av en viss fordran eller skuld och det belopp som erhålls eller erläggs vid förfall.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital redovisas leverantörsskulder, emitterade skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. En finansiell tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
En finansiell tillgång (eller del av finansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassaflöde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En finansiell skuld (eller del av finansiell skuld) avförs från balansräkningen när skulden reglerats eller betalats. Finansiella tillgångar och skulder tas upp och avförs från balansräkningen per likviddagen.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som ingår i säkringsredovisningen. Redovisning sker därefter beroende på hur de har klassificerats enligt de kriterier som anges nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar, exklusive kundfordringar, och derivat värderas till verkligt värde och tas upp i balansräkningen. Verkliga värden fastställs utifrån officiella marknadsnoteringar för tillgångar och skulder som är noterade på finansmarknaderna. I de fall det inte finns några noterade marknadspriser på en viss finansiell tillgång eller skuld fastställs verkligt värde genom diskontering av alla framtida kassaflöden till aktuell marknadsränta för liknande instrument. Kundfordringar värderas till nominellt belopp.
Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar baseras på en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av instrumenten och bestäms vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar i denna kategori innehas för handel. Dessa finansiella instrument, som inkluderar vissa långfristiga fordringar, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, värderas löpande till verkligt värde. Finansiella skulder i denna kategori innefattar även koncernens derivat som inte används för säkringsredovisning. Förändringar avseende finansiella tillgångars och skulders verkliga värde redovisas i resultaträkningen.
Lån och fordringar
Likvida medel ingår i den här kategorin, tillsammans med lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas i balansräkningen till upplupna kostnader.
Den förväntade löptiden för en kundfordran är kort och den redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för potentiella osäkra fordringar, som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
I slutet av varje rapportperiod görs bedömningar om det finns något nedskrivningsbehov för de finansiella tillgångarna. Finansiella tillgångar skrivs ner om det finns sakligt belägg på en värdeminskning till följd av en eller flera händelser efter den initiala redovisningen av tillgången och denna värdeminskande händelse har påverkat de beräknade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången.
Övriga finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel inkluderar leverantörsskulder, räntebärande skulder och upplupen ränta. Skulder klassificeras som övriga finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Derivat som används för säkringsredovisning
Samtliga derivat, inklusive valutakursdifferenser, redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, när kassaflödessäkring tillämpas, redovisas i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori för vilka verkligt värde kan bedömas tillförlitligt värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. När investeringar avförs från balansräkningen omklassificeras tidigare redovisade vinster och förluster i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Tillgångar i denna kategori som saknar noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan bedömas tillförlitligt värderas till anskaffningsvärde och prövas regelbundet för nedskrivning. Eventuella nedskrivningar redovisas som rörelsekostnader.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som nyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. Om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot, beroende på syftet med användningen av derivatinstrumentet och beroende på om användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas den ineffektiva delen på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. I dessa fall då derivat används för att hantera en ränterisk tillämpar Swedish Match säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För säkring av tillgångar eller skulder mot valutakursrisker används terminer för att konvertera utländsk valuta till svenska kronor. Terminer används även för vissa bindande avtal. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde och värdeförändringar på grund av valutakursdifferenser redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. För närvarande har Swedish Match inga säkringar i utländsk valuta.
Kassaflödessäkringar
När derivat används för att konvertera räntebetalningar i utländsk valuta till fasträntebetalningar i svenska kronor, tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för kassaflödessäkring. Förändringar av verkligt värde från omvärdering av derivat som ingår i kassaflödessäkring och som anses vara effektiv enligt definitionen i IAS 39 redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven, och eventuella ineffektiva delar redovisas direkt mot resultatet. Omklassificering från säkringsreserv via övrigt totalresultat mot resultaträkningen görs antingen när den säkrade posten påverkar resultaträkningen eller när den säkrade posten har upphört att existera, till exempel vid förtidsinlösen av skuld.
Säkring av verkligt värde
När fasta räntor omvandlas till rörliga räntor tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för säkring av verkligt värde. Förändringen av verkligt värde som härrör från omvärderingen av derivat redovisas direkt mot resultatet och på samma sätt redovisas även den relaterade värdeförändringen från den säkrade posten i resultatet. Den effektiva delen av säkringen neutraliseras därmed. Swedish Match har för närvarande inga säkringar av verkligt värde.
Derivat som inte används för säkringsredovisning
Vissa derivat kan inte användas för säkringsredovisning. För de derivat där säkringsredovisning inte kan tillämpas redovisas förändringar av verkligt värde direkt i resultaträkningen.
Leasade tillgångar
För leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande, klassificeras som finansiell leasing. Koncernen har dock ingått vissa finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner m.m. som av väsentlighetsskäl redovisas som operationell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare klassificeras som operationell leasing. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Immateriella anläggningstillgångar (i) Goodwill
Goodwill värderas som skillnaden mellan den överförda betalningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt, utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas årligen, eller vid indikation, för eventuell nedskrivning. Mer information om koncernens goodwill och prövning av nedskrivningsbehov finns i Not 11 Immateriella anläggningstillgångar.
(ii) Varumärken och övriga immateriella tillgångar
Varumärken och övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter som kan tillskrivas förvärv av en immateriell tillgång redovisas som kostnad när den uppkommer, under förutsättning att den inte är en del av den immateriella tillgången vilket ökar den framtida ekonomiska förmånen av tillgången. Om det finns låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av materiella tillgångar som tar betydande tid att färdigställa inkluderas dessa kostnader i anskaffningsvärdet.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskning eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som övrig immateriell tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar. Övriga utgifter redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar innefattar även programvara, kundförteckningar osv.
(iii) Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövas med avseende på nedskrivningar årligen eller så snart indikationer uppstår på att tillgången ifråga minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna bedöms individuellt, men är normalt:
- • varumärken 10–20 år
- • övriga immateriella tillgångar och balanserade utvecklingsutgifter 5–7 år
Bedömning av en immateriell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som tar betydande tid att färdigställa inkluderas i anskaffningsvärdet.
Avskrivningar
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och pågående nyanläggningar skrivs inte av. De beräknade nyttjandeperioderna är normalt:
- • byggnader,rörelsefastigheter 12–40 år
- • maskiner och annan teknisk utrustning 5–12 år
- • inventarier, verktyg och installationer 5–10 år
- • större komponenter 3–5 år
Bedömning av en materiell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Skogsplanteringar
Koncernen har skogsplanteringar för att tillgodose en del av behovet av råvara i tändstickstillverkningen. Koncernen värderar växande träd till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar av verkligt värde inkluderas i koncernens resultat för den period under vilken de uppkommer. Verkligt värde för träden baseras på uppskattade marknadsvärden.
Varulager
Varulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in/först ut-metoden (FIFU) eller till vägd genomsnittlig kostnad. Anskaffningsvärdet för färdigvarulager och pågående arbete innefattar råvaror, direkt arbetskostnad, övriga direkta kostnader och produktionsrelaterade gemensamma kostnader, baserat på normal produktionsnivå. Utgifter som uppkommer vid transport av lagertillgångarna till deras nuvarande plats och skick ingår i anskaffningsvärdet för varulagret. Räntekostnader ingår inte i värderingen av inventarier. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset inom ramen för den normala verksamheten minus beräknad kostnad för färdigställande och försäljning av varan.
Anskaffningsvärdet för avverkat timmer uppgår till verkligt värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader vid tidpunkten för avverkning, bestämda i enlighet med redovisningsprincipen för skogsplanteringar.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar, med undantag för finansiella tillgångar, skogsplanteringar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar, prövas i enlighet med IAS 36 vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation föreligger beräknas tillgångens återvinningsvärde.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, eller vid indikation på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärdet fastställs utifrån nyttjandevärdet beräknat med en värderingsmodell som baseras på diskonterade förväntade kassaflöden. En nedskrivning som belastar resultaträkningen görs när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. I samband med prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på den lägsta nivån av grupper av kassagenererande enheter, baserat på produktgrupper och geografiska marknader, som följs upp av ledningen. Mer information om koncernens goodwill och prövning av nedskrivningsbehov finns i Not 11 Immateriella anläggningstillgångar.
Återföring av en nedskrivning som redovisats under tidigare perioder för andra tillgångar än goodwill redovisas när det finns en indikation på att nedskrivningen som redovisats under tidigare perioder inte längre finns eller kan ha minskat. En nedskrivning som redovisats för goodwill återförs inte under kommande perioder.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Belopp som redovisats som avsättning är den bästa uppskattningen av den ersättning som krävs för att reglera den nuvarande förpliktelsen efter rapportperiodens slut, med beaktande av risker och osäkerheter kring förpliktelsen. När en avsättning värderas genom att bedöma kassaflödet för att reglera den nuvarande förpliktelsen är dess redovisade värde nuvärdet av dessa kassaflöden (i de fall där påverkan från pengars tidsvärde är väsentligt).
Aktiekapital
Återköp av egna aktier och försäljning av egna aktier när aktieoptioner löses in redovisas direkt mot eget kapital.
Ersättningar till anställda
Kortfristiga ersättningar till anställda
Kortfristiga förmåner till anställda, exempelvis lön, semester, vinstdelning och övriga förmåner, vilka väntas bli reglerade inom tolv månader redovisas som kostnader i resultaträkningen när tjänsterna erhålls.
Förväntad kostnad för vinstdelning och bonusplaner redovisas när bolaget har en legal eller informell förpliktelse att göra en sådan betalning till följd av en tidigare händelse och när en tillförlitlig bedömning kan göras av förpliktelsen.
Ersättningar vid uppsägning
Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägningar om en händelse ger upphov till en förpliktelse gentemot en anställd när koncernen avslutar en anställning före den normala pensionsdagen eller när en anställd frivilligt accepterar avgång i utbyte mot dessa ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande dagar: (a) när koncernen inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller (b) när företaget redovisar kostnader för en omstrukturering som faller inom ramen för IAS 37 och innefattar betalning av ersättningar vid uppsägning. Om företaget har lämnat ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på hur många anställda som förväntas acceptera erbjudandet.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med förvaltningstillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag och dess anställda. Oberoende aktuarier beräknar storleken på de förpliktelser som respektive plan har och omvärderar pensionsplanernas antaganden varje år.
Pensionsavgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppkommer.
Pensionskostnaden för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden på ett sätt som fördelar kostnaden under
den anställdas återstående yrkesverksamma liv. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Kostnader avseende tjänstgöring, kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och eventuella administrationskostnader som är hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner klassificeras som rörelsekostnader. En finansiell komponent som beräknas utifrån diskonteringsräntan på nettoskulden eller nettotillgången redovisas i finansnettot. Den finansiella komponenten redovisas som räntekostnader eller ränteintäkter, netto per plan.
I Swedish Match koncernbalansräkning redovisas pensionsåtagandet för fonderade planer netto efter avdrag för det verkliga värdet på planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som långfristiga fordringar. När beräkningen leder till en tillgång och det inte finns något lägsta fonderingskrav är det redovisade värdet för tillgången begränsat till det lägre av överskottet i planen och nuvärdet av framtida kostnader avseende tjänstgöring som företaget ska stå för. Beräkning av diskonterat värde på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde kan ge upphov till aktuariella vinster och förluster. Dessa uppstår när det faktiska utfallet avviker från det beräknade resultatet eller när tidigare gjorda antaganden förändras. Värderingsskillnader som uppstår vid omvärderingen av förmånsbestämda planer redovisas som aktuariella vinster/förluster i övrigt totalresultat när de uppstår.
När det föreligger en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs för en juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran för särskild löneskatt är inkluderad i nuvärdet av nettoförpliktelsen eller nettotillgången. Särskild löneskatt avser pensionsplaner i Sverige.
I Sverige har koncernen förmånsbestämda förpliktelser efter avslutad anställning för tjänstemän, vilka är försäkrade av Alecta. Alecta är Sveriges största livförsäkringsbolag och tryggar större delen av den privata sektorns förmånsbestämda pensionsplaner, ITP-planen. Alecta kan inte lämna särskild information för respektive kunds förpliktelser och verkligt värde för tillhörande tillgångar vilket är nödvändig information för Swedish Match för att kunna redovisa förpliktelserna i enlighet med reglerna för förmånsbestämda pensionsplaner. Alla förpliktelser i anslutning till de svenska ITP-planerna redovisas därför som avgiftsbestämda planer i enlighet med reglerna för pensionskassor som omfattar flera arbetsgivare.
Aktierelaterade ersättningar
Fram till 2009 erbjöd företaget optioner för vissa ledande befattningshavare med möjligheten att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisades som personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet kostnadsfördes under intjänandeåret, eftersom rätten att erhålla optioner var oåterkallelig det året om den anställda kvarstod i anställningen vid årsskiftet.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsfördes under det år då optionerna intjänades. För utländska anställda, som beskattas när optionerna löses in, korrigeras beloppet för sociala kostnader fortlöpande med hänsyn till utvecklingen av optionernas verkliga värde.
För 2010 inrättade styrelsen ett nytt långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare som ersätter optionsprogrammet. Enligt det nya programmet kan behöriga ledande befattningshavare efter en prestationsperiod på tre år erhålla en kontant bonus baserad på fastställda resultatmål för prestationsperioden. Kostnaderna för incitamentsprogrammet kostnadsförs under tjänstgöringsåret som är det första året, inbegripet sociala avgifter som är tillämpliga för det land där befattningshavarna arbetar. Kostnaderna för incitamentsprogrammet redovisas som personalkostnader med motsvarande belopp redovisat som en långfristig skuld i balansräkningen. Den förväntade tilldelningen kommer att ses över baserat på faktiskt resultat under prestationsperioden med eventuella förändringar på det förväntade utfallet redovisat i resultaträkningen.
Berättigade deltagare i programmet har accepterat att köpa aktier i Swedish Match AB för hela tilldelningen, netto efter skatt, och ska behålla dessa aktier under minst två år.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller återfås avseende innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är lagstadgade per balansdagen. Här rapporteras även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporära skillnader som uppkommer vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, eller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser eller skatteregler som är beslutade eller beslutade i sak per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag för skatt redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst endast bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas, som skuld eller avsättning, på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Resultat per aktie
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare och det viktade antalet utestående aktier under året. När resultatet per aktie efter utspädning beräknas, justeras antalet aktier för en möjlig utspädning av aktierna på grund av optioner som tilldelats ledningen och vissa nyckelanställda. Utspädningen äger enbart rum om optionernas lösenpris är lägre än aktiens marknadskurs. Utspädningen ökar i takt med skillnaden mellan lösenpriset och aktiens marknadskurs.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och bestämmelserna i RFR 2 Redovisning för juridisk person som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. Enligt RFR 2 ska moderbolaget, i årsredovisningen för den juridiska personen, tillämpa alla IFRS-standarder och uttalanden som godkänts av EU så långt som möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som kan göras från IFRS.
Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan.
Dotterföretag, joint ventures och intresseföretag
Andelar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Det innebär att transaktionskostnader vid förvärv ingår i anskaffningsvärdet. I koncernens redovisning kostnadsförs förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag när de uppstår.
Ersättningar till anställda
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas över resultaträkningen som bokslutsdispositioner i enlighet med RFR 2.
2. Kritiska uppskattningar och bedömningar
För att upprätta finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) krävs att uppskattningar, bedömningar och antaganden görs vilka påverkar de redovisade beloppen och följaktligen kan det faktiska utfallet komma att avvika från gjorda uppskattningar.
Immateriella tillgångar
Enligt IFRS ska immateriella tillgångar definieras som att de antingen har bestämd eller obestämd nyttjandeperiod. Immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av, utan testas istället årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill har enligt IFRS per definition obestämd nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Förvärvade varumärken har ansetts ha bestämda nyttjandeperioder och skrivs i allmänhet av över en period på 10–20 år. Nedskrivningsbehovet för varumärken och immateriella tillgångar som skrivs av prövas när det finns förhållanden som tyder på att värdet på de immateriella tillgångarna har minskat. Nedskrivningsprövningar innebär att ledningen gör väsentliga bedömningar, till exempel antagande om prognostiserade kassaflöden som används vid värdering av tillgångarna. Händelser i framtiden kan innebära att ledningen drar slutsatsen att det finns tecken på nedskrivningsbehov och att en immateriell tillgång har minskat i värde. En nedskrivning till följd av detta kan få en väsentlig effekt på verksamhetens ställning och resultat. Koncernens immateriella tillgångar per den 31 december 2013 uppgick till 973 MSEK och avskrivningar uppgick till 31 MSEK. Beloppet för goodwill, som ingår i immateriella tillgångar, uppgick till 556 MSEK. Se Not 11 Immateriella anläggningstillgångar för ytterligare information om nedskrivningsprövning av immateriella anläggningstillgångar.
Andelar i intresseföretag och joint ventures
Nedskrivningsbehovet för andelar i intresseföretag och joint ventures prövas när det finns tecken på värdeminskning. Per den 31 december 2013 uppgick koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures till 4 506 MSEK. För mer information om koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.
Rättstvister
Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer. Även om det är företagets övertygelse att man har en god position i dessa tvister kan ett oförmånligt utfall inte uteslutas, vilket kan få en väsentlig påverkan på företagets intjäningsförmåga. Koncernens rättstvister förklaras mer ingående i Not 28 Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Kostnader och förpliktelser hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernens finansiella rapporter baserade på aktuariella beräkningar. Aktuariella beräkningar innebär att ledningen gör antaganden om diskonteringsränta, framtida dödlighet, kompensationsökning m.m., ofta för en lång tidsperiod. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda antaganden, vilket kan leda till att det belopp som redovisats i balansräkningen justeras. Förpliktelserna i koncernens förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning per den 31 december 2013 bedömdes överstiga förvaltningstillgångarnas verkliga värde med 1 044 MSEK. Koncernens förmånsbestämda planer beskrivs närmare i Not 21 Ersättningar till anställda.
3. Segmentsinformation
Swedish Match rörelsesegment bygger på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Koncernens rapporteringssegment är Snus, Andra tobaksprodukter, Tändprodukter och Övrig verksamhet.
Snus är en rökfri produkt som tillverkas och säljs i framför allt Sverige, Norge och USA. Sverige är världens största marknad för svenskt snus mätt i konsumtion per capita. Den norska marknaden, som är mindre än den svenska, har under de senaste åren uppvisat en stark tillväxt. USA är världens största snusmarknad mätt i antal dosor och är ungefär fem gånger så stor som den skandinaviska snusmarknaden. I Sverige och Norge är Swedish Match marknadsledande. I USA är Swedish Match den tredje största aktören på marknaden för amerikanskt snus och har en snabbt växande position inom svenskt snus. Några av de största varumärkena är General, Ettan, Grov, Göteborgs Rapé, Catch, Kaliber och Kronan i Sverige, och General, Nick and Johnny och The Lab i Norge samt Longhorn, Timber Wolf och General i USA.
Andra tobaksprodukter består av cigarrer och tuggtobak som tillverkas och säljs i USA. Swedish Match är en av de största aktörerna på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer med välkända varumärken såsom White Owl, Garcia y Vega och Game by Garcia y Vega. Swedish Match är den ledande tillverkaren i USA av tuggtobak och produkten säljs framför allt i de södra delstaterna. Starka varumärken är Red Man och Southern Pride. Marknaden för tuggtobak visar på en nedåtgående trend.
Tändprodukter innefattar tillverkning och distribution av tändstickor och tändare. Swedish Match är marknadsledande på ett flertal marknader för tändstickor. Varumärkena är mestadels lokala och mycket starka på respektive hemmamarknad. Exempel på varumärken är Solstickan, Fiat Lux, Swan, Tres Estrellas, Feudor och Redheads. Swedish Match största varumärke för engångständare är Cricket. Koncernens största marknad för tändare är Ryssland.
Övrig verksamhet omfattar främst distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.
Det finns ingen internförsäljning mellan rörelsesegmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis. För intern rapportering upprättas segmentsrapporteringen i enlighet med IFRS.
| Snus | Andra tobaksprodukter |
Tändprodukter | Övrig verksamhet | Summa rörelse segment |
Resultatandel i STG |
Swedish Match koncernen |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsesegment | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Koncernextern försäljning |
4 868 | 5 049 | 2 564 | 2 661 | 1 332 | 1 339 | 3 847 | 3 437 | 12 610 12 486 | – | – | 12 610 12 486 | ||
| Av- och nedskrivningar | –163 | –169 | –52 | –77 | –33 | –36 | –28 | –13 | –275 | –296 | – | – | –275 | –296 |
| Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures |
–37 | –40 | 7 | 9 | 1 | 1 | –3 | 1 | –32 | –30 | 319 | 366 | 287 | 337 |
| Rörelseresultat | 2 195 | 2 349 | 1 029 | 1 161 | 230 | 222 | –80 | –65 | 3 375 | 3 666 | 319 | 366 | 3 693 | 4 032 |
| Realisationsvinst från överförda verksamheter till STG |
– | – | – | – | – | – | – | 30 | – | 30 | – | – | – | 30 |
| Realisationsvinst från försäljning av tomt |
– | – | – | – | – | – | 161 | – | 161 | – | – | – | 161 | – |
| Rörelseresultat, inkl. större engångsposter |
2 195 | 2 349 | 1 029 | 1 161 | 230 | 222 | 82 | –35 | 3 536 | 3 696 | 319 | 366 | 3 855 | 4 062 |
| Finansiella intäkter | 34 | 38 | ||||||||||||
| Finansiella kostnader | –578 | –589 | ||||||||||||
| Resultat före skatt | 3 310 | 3 511 |
| Snus | Andra tobaksprodukter |
Tändprodukter Övrig verksamhet |
Summa rörelse segment |
Resultatandel i STG |
Swedish Match koncernen |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Omstrukturerings kostnader och resultat från försälj ning av anläggnings tillgångar |
||||||||||||||
| Omstrukturerings kostnader |
–28 | – | – | – | – | – | – | – | –28 | – | –9 | – | –37 | – |
| Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar |
–0 | –1 | 0 | 0 | –0 | 0 | 0 | 0 | –0 | 0 | – | – | –0 | 0 |
| Investeringar | ||||||||||||||
| Materiella anläggnings tillgångar1) |
169 | 110 | 62 | 54 | 64 | 61 | 11 | 26 | 306 | 251 | – | – | 306 | 251 |
| Immateriella anläggningstillgångar |
0 | 3 | – | – | – | – | 35 | 45 | 35 | 48 | – | – | 35 | 48 |
1) Investeringar i materiella anläggningstillgångar för tändproduktsverksamheten inkluderar investeringar i skogsplanteringar.
Geografisk information
I tabellen nedan hänför sig försäljning till externa kunder till det land där kunden har sitt säte och anläggningstillgångar baseras på det land där företaget har sitt säte.
Externa intäkter och anläggningstillgångar fördelas på de största länderna enligt följande:
| Försäljning till externa kunder | Anläggningstillgångar1) | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||||||
| Land | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | ||
| Sverige | 7 028 | 56 | 6 723 | 54 | 6 333 | 81 | 6 180 | 81 | ||
| USA | 3 523 | 28 | 3 691 | 30 | 929 | 12 | 904 | 12 | ||
| Övriga världen | 2 059 | 16 | 2 072 | 17 | 547 | 7 | 576 | 8 | ||
| Totalt | 12 610 | 100 | 12 486 | 100 | 7 808 | 100 | 7 660 | 100 |
1) Andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och pensionstillgångar.
Information om större kunder
Swedish Match försäljning genereras från en diversifierad kundportfölj och koncernen är därför inte beroende av en enskild kund i någon nämnvärd utsträckning. Koncernens enskilt största kund stod för 9 procent av koncernens totala nettoomsättning, varav 4 procent inom Snus och 5 procent inom Övrig verksamhet.
4. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader anges nedan:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster | 12 | 22 |
| Valutakursförluster | –20 | –22 |
| Resultat från försäljning av anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Övrigt | –1 | 0 |
| Totalt | –10 | –1 |
5. Personal
Medelantalet anställda under 2013 uppgick i moderbolaget till 42 och i koncernen till 4 382. För 2012 var motsvarande siffra 46 respektive 4 198. Från 2013 inkluderar medelantalet anställda även tillfälligt anställda. Föregående års uppgifter har därför räknats om för att kunna jämföras.
Koncernens anställda fördelade per land sammanfattas i tabellen nedan:
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda |
(därav män, %) |
Medelantal anställda |
(därav män, %) |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 42 | 50 | 46 | 50 |
| Dotterföretag | ||||
| Belgien | 2 | – | 3 | – |
| Brasilien | 714 | 66 | 718 | 66 |
| Dominikanska republiken | 986 | 53 | 917 | 56 |
| Nederländerna | 101 | 95 | 101 | 95 |
| Norge | 48 | 67 | 47 | 66 |
| Filippinerna | 306 | 52 | 264 | 59 |
| Sverige | 1 008 | 60 | 994 | 62 |
| Turkiet | 15 | 73 | 15 | 73 |
| USA | 1 158 | 68 | 1 092 | 69 |
| Övriga länder | 2 | 50 | 1 | 100 |
| Totalt | 4 382 | 62 | 4 198 | 64 |
Antal styrelseledamöter och ledande befattningshavare uppdelade på kön1):
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Vid perio dens slut |
(därav män, %) |
Vid perio dens slut |
(därav män, %) |
|
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter | 10 | 60 | 9 | 67 |
| VD och övrig ledning | 7 | 86 | 5 | 100 |
| Koncernen | ||||
| Styrelseledamöter | 69 | 83 | 73 | 88 |
| VD och övrig ledning | 39 | 92 | 53 | 91 |
1) Styrelsesuppleanterna ingår inte i tabellen. Verkställande direktörer som sitter i bolagsstyrelse ingår både i kategorin Styrelseledamöter och i VD och övrig ledning.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader sammanfattas nedan:
| 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader | varav pensions kostnader1) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader | varav pensions kostnader1) |
|
| Moderbolaget | 48 | 30 | 13 | 81 | 40 | 16 |
| Dotterföretag | 1 076 | 530 | 174 | 1 175 | 527 | 168 |
| Koncernen totalt | 124 | 560 | 187 | 1 256 | 567 | 184 |
1) Definieras som kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner och inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive särskild löneskatt).
I moderbolagets pensionskostnader ingår 6 MSEK (6) som är hänförliga till verkställande direktör och övrig koncernledning som i genomsnitt bestod av sju personer under 2013 och sex personer under 2012.
I dotterföretagens pensionskostnader ingår 11 MSEK (12) hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning bestående av i genomsnitt 28 personer under 2013 (32 personer 2012). De förmånsbestämda förpliktelserna hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning per den 31 december 2013 uppgick till 57 MSEK (65).
Löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktören samt övrig ledning och anställda sammanfattas nedan:
| 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD och övrig ledning1) |
varav rörlig lön2) | Övriga anställda | Styrelse, VD och övrig ledning1) |
varav rörlig lön2) | Övriga anställda | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 23 | –3 | 25 | 45 | 18 | 36 |
| Dotterföretag | ||||||
| Totalt i dotterföretag | 36 | –5 | 1 041 | 81 | 30 | 1 094 |
| Koncernen totalt | 59 | –7 | 1 066 | 126 | 48 | 1 130 |
1) Styrelsen, VD och övrig ledning bestod i genomsnitt av 14 personer (12) i moderbolaget och 28 personer (32) i dotterföretagen, varav två personer var medlemmar i koncernledningen. För ytterligare information om ersättning till koncernledningen, se tabellen Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen.". 2) Negativa belopp för rörlig lön beror på återföring av avsättningar för långsiktiga incitamentsprogram under det innevarande året, vilka har kostnadsförts tidigare år, på grund av ett förväntat lägre utfall.
Under 2013 har 6 MSEK (48) kostnadsförts till en vinstandelsstiftelse avseende koncernens personal i Sverige.
Ersättning till Swedish Match AB:s styrelse
Årsstämman den 25 april 2013 beslutade att för tiden fram till nästa årsstämma den 7 maj 2014 ska arvode till styrelsens ordförande utgå med 1 710 000 SEK, till vice ordförande ska arvode utgå med 810 000 SEK, till övriga stämmovalda styrelseledamöter ska arvode utgå med 685 000 SEK vardera samt att ersättning för kommittéarbete ska utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén samt att övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. Inget styrelsearvode ska utgå till styrelseledamöter anställda i koncernen.
Inga rörliga löner eller andra förmåner betalades till styrelseledamöterna för styrelsearbete under 2013. Under 2013 utgick en inläsningsersättning till de tre arbetstagarrepresentanterna i styrelsen med 56 483 SEK vardera, och för de tre suppleanterna med 42 276 SEK vardera. Inläsningsersättningen betalades av det bolag i vilket arbetstagarrepresentanten var anställd. Arvoden utbetalda för 2013 och 2012 till årsstämmovalda styrelseledamöter framgår av följande tabeller:
Styrelsearvoden
| 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse arvode |
Kompen sations kommitté |
Revisions kommitté |
Totalt arvode för styrelse arbete |
||
| Conny Karlsson Styrelseordförande |
1 710 | 250 | – | 1 960 | ||
| Andrew Cripps Styrelseledamot |
810 | – | 125 | 935 | ||
| Karen Guerra Styrelseledamot |
685 | 125 | – | 810 | ||
| Wenche Rolfsen Styrelseledamot |
685 | – | 125 | 810 | ||
| Robert F. Sharpe Styrelseledamot |
685 | 125 | – | 810 | ||
| Meg Tivéus Styrelseledamot |
685 | – | 250 | 935 | ||
| Joakim Westh Styrelseledamot |
685 | – | 125 | 810 | ||
| Totalt | 5 945 | 500 | 625 | 7 070 |
| 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse arvode |
Kompen sations kommitté |
Revisions kommitté |
Totalt arvode för styrelse arbete |
|
| Conny Karlsson Styrelseordförande |
1 710 | 250 | – | 1 960 | |
| Andrew Cripps Styrelseledamot |
810 | – | 125 | 935 | |
| Karen Guerra Styrelseledamot |
685 | 125 | – | 810 | |
| Robert F. Sharpe Styrelseledamot |
685 | 125 | – | 810 | |
| Meg Tivéus Styrelseledamot |
685 | – | 250 | 935 | |
| Joakim Westh Styrelseledamot |
685 | – | 125 | 810 | |
| Totalt | 5 260 | 500 | 500 | 6 260 |
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen
Årsstämman den 25 april 2013 fastställde följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. Medlemmarna i koncernledningen omnämns "Koncernledningen".
Riktlinjernas syfte är att säkerställa att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift, adekvat kompetens och kvalifikationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger.
Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.
- 1. Fast lön: Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.
- 2. Rörlig lön: Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga, förutbestämda och mätbara finansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.
- 3. Vinstandelssystem: Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem.
-
4. Pensioner och försäkringar: Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.
-
5. Avgångsvederlag m.m.: För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.
- 6. Övriga förmåner: Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
- 7. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna: Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
- 8. Beredning och beslut: Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.
Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2013
I syfte att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syfte att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget omfattar
den rörliga lönen dels ett ettårigt kontant program, dels ett långsiktigt program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet innefattar en uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet ska vara ett år och för det långsiktiga tre år. Ingen utbetalning kommer att ske under något av programmen till medlem av Koncernledningen som själv avslutat sin anställning under prestationstiden eller om anställningen avslutas till följd av avsked.
Ettårigt program för rörlig lön: För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2013. I syfte att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för en koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2013. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla någon utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt.
Långsiktigt program för rörlig lön: Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen 2013. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen
| TSEK | Fast lön | Rörlig lön | Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa | Förmåns bestämda förpliktelser |
Kostnader för avgångs vederlag |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktören | 2013 | 6 159 | –1 071 | 142 | 2 247 | 7 478 | – | – |
| 2012 | 6 009 | 6 960 | 169 | 2 197 | 15 335 | – | – | |
| Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i moderbolaget |
2013 | 11 261 | –1 547 | 577 | 3 821 | 14 112 | – | – |
| 2012 | 10 722 | 11 252 | 591 | 3 997 | 26 562 | – | 2 353 | |
| Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i dotterföretag |
2013 | 4 667 | –1 929 | 415 | 1 464 | 4 617 | 11 481 | 3 441 |
| 2012 | 5 186 | 6 912 | 758 | 1 585 | 14 440 | 11 182 | – | |
| Totalt | 2013 | 22 087 | –4 547 | 1 134 | 7 532 | 26 207 | 11 481 | 3 441 |
| 2012 | 21 917 | 25 124 | 1 518 | 7 779 | 56 337 | 11 182 | 2 353 |
Kommentarer till tabellen
• Islutet av 2013 bestod Koncernledningen av åtta personerinklusive verkställande direktören. Under 2013 har nio personer, inklusive verkställande direktören, varit medlemmar i Koncernledningen. Vid årsskiftet var verkställande direktören och sex övriga medlemmar i Koncernledningen anställda i moderbolaget och en medlem var anställd i dotterföretag. Under 2013 lämnade en medlem i Koncernledningen, anställd av ett dotterföretag, bolaget. Två medlemmar i Koncernledningen har varit frånvarande delar av 2013 på grund av föräldraledighet. Ställföreträdande medlemmar under denna frånvaro ingår inte i antalet medlemmar i Koncernledningen eller i tabellen ovan.
I slutet av 2012 bestod Koncernledningen av sju personer inklusive verkställande direktören. Under 2012 var åtta personer, inklusive verkställande direktören, medlemmar i Koncernledningen. Verkställande direktören och fyra övriga medlemmar i Koncernledningen var anställda i moderbolaget och två medlemmar i Koncernledningen var anställda i dotterföretag.
- • Rörlig lön hänförsig till upplupna kostnadersom belastar koncernens resultaträkning under året för det kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogrammet. Negativa belopp för rörlig lön beror på återföring av avsättningar för långsiktiga incitamentsprogram under det innevarande året, vilka har kostnadsförts tidigare år, på grund av ett förväntat lägre utfall.
- • Övriga förmåner avser bilförmåner,sjukförsäkring, tandvård, livförsäkring, klubbmedlemskap och andra förmåner.
- • Den redovisade pensionskostnaden avser kostnaden förförmånsbestämda pensionsplaner och avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive särskild löneskatt).
Rörlig lön
Koncernledningen omfattades år 2013 av ett kort- och ett långsiktigt incitamentsprogram (rörlig lön), som beskrivs närmare under presentationen av riktlinjerna för lön och andra ersättningar ovan.
Det främsta prestationskriteriet för VD och stabschefer i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2013 var koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien). VD och två stabschefer hade dessutom ytterligare ett kriterium, avseende maximalt 35 procent av det kortsiktiga incitamentsprogrammet, och som baserades på mål som styrelsen och kompensationskommittén beslutade om. De medlemmar i Koncernledningen som var divisionschefer hade viss andel baserat på samma prestationskriterium som VD och resterande andel baserat på prestationskriterier anpassade till respektive division.
Prestationskriteriet för VD och övriga medlemmar i Koncernledningen för sista året 2013 i det treåriga långsiktiga incitamentsprogram som inleddes 2011 var koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien) reducerat med en kapitalkostnad på 12 procent av genomsnittligt operativt kapital (exklusive andelar i STG). Resultatet för prestationskriteriet fastställdes av kompensationskommittén till 3 368 MSEK för 2013 och 10 039 MSEK för den totala prestationsperioden 2011 till 2013. Tröskelvärdet för utbetalning och målet för att maximal utbetalning ska utgå var 9 368 MSEK respektive 10 474 MSEK för den totala prestationsperioden.
I det treåriga långsiktiga incitamentsprogrammet som inleddes 2013, är det främsta prestationskriteriet för VD och övriga medlemmar i Koncernledningen koncernens ackumulerade rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien) för åren 2013 till 2015. Ingen utbetalning kommer att ske avseende detta kriterium om ingen förbättring har gjorts jämfört med koncernens jämförbara resultat för 2012. Det långsiktiga incitamentsprogrammet innehåller ytterligare ett kriterium, avseende maximalt 25 procent av det långsiktiga kriteriet, som baseras på kvalitativa och kvantitativa mål som fastställts av styrelsen och kompensationskommittén. Då det långsiktiga programmet sträcker sig över tre år kommer det slutliga resultatet att fastställas först i slutet av den treåriga prestationsperioden.
Utöver de ovannämnda programmen deltog divisionschefen för US Division även i ett treårigt lokalt program. Detta lokala program löper över tre år och vartannat år startas ett nytt program. Programmet kan således komma att ge utfall vartannat år. Maximalt möjligt utfall i denna plan motsvarar den fasta årslönen vartannat år.
Optioner
Koncernen hade 2009 ett optionsprogram som kunde ge tilldelning av köpoptioner avseende aktier i Swedish Match AB under 2010. Optionerna tilldelades deltagarna om två ömsesidigt oberoende kriterier uppfylldes: förbättring av rullande treårigt genomsnitt för koncernens resultat per aktie och resultatet av avkastningen efter skatt på operativt justerat kapital, jämfört med genomsnittet för de tre föregående åren. För att tilldelas optioner skulle deltagarna dessutom vara anställda i slutet av 2009. Optionerna i 2009 års program tilldelades i början av 2010 och var oåterkalleliga vid tilldelningen. I länder som exempelvis Sverige där köpoptioner inkomstbeskattas vid tilldelning erhöll deltagaren optioner motsvarande värdet på nettotilldelningen och beloppet motsvarande inkomstskatten utbetalades kontant till deltagaren. Övriga deltagare erhöll optioner till värdet av bruttotilldelningen.
Antal och vägt genomsnittligt lösenpris för optioner
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | Vägt genomsnittligt lösenpris |
Antal underliggande aktier |
Vägt genomsnittligt lösenpris |
Antal underliggande aktier |
||
| Utestående vid årets början | 165:47 | 2 303 920 | 159:74 | 4 980 417 | ||
| Tilldelade under året | – | – | – | – | ||
| Inlösta under året | 154:15 | 1 215 813 | 154:80 | 2 676 496 | ||
| Förfallna under året | 171:60 | 3 | 144:60 | 1 | ||
| Utestående vid årets slut | 178:11 | 1 088 104 | 165:47 | 2 303 920 | ||
| Inlösningsbara vid årets slut | 178:11 | 1 088 104 | 151:11 | 1 590 250 |
För aktieoptioner som lösts in 2013 var den genomsnittliga aktiekursen 211:13 SEK (264:23).
Utestående optioner per den 31 december 2013, av vilka alla är oåterkalleliga, specificeras enligt tabellen nedan:
| Antal underliggande | Netto utestående | |||
|---|---|---|---|---|
| Lösenperiod | Lösenpris per aktie | aktier | Utnyttjade optioner | optioner |
| 2012-03-01–2014-02-28 | 141:24 | 374 434 | 698 707 | 374 434 |
| 2013-03-01–2015-02-28 | 197:45 | 713 670 | – | 713 670 |
| Totalt | 1 088 104 | 698 707 | 1 088 104 |
Pensioner
Verkställande direktören
Verkställande direktören har en pensionsålder på 62 år och omfattas av ITPplanen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. Pensionen enligt ITP-planen ska vara slutbetald vid 62 års ålder. Därutöver erlägger företaget en pensionspremie på 40 procent av den del av den fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp till en avgiftsbestämd pensionsplan som verkställande direktören själv väljer.
Övriga medlemmar av Koncernledningen
De medlemmar av Koncernledningen som är bosatta i Sverige har en pensionsålder på antingen 62 år eller 65 år och omfattas av ITP-planen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. Därutöver erlägger företaget för några av koncernledningsmedlemmarna en pensionspremie motsvarande högst 35 procent av den fasta lönen över 30 gånger inkomstbasbeloppet. En medlem av Koncernledningen, som är bosatt utomlands, omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan med pensionsålder 65 år. För denna medlem uppgår den årliga rörliga lönen till högst 50 procent av den fasta lönen vid beräkning av pensionsförmåner.
Övriga anställningsvillkor
Avgångsvederlag m.m.
För Koncernledningen och verkställande direktören gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag utgår med ett belopp motsvarande maximalt 18 månaders fast lön om bolaget säger upp anställningsavtalet. Avgångsvederlag för Koncernledningen reduceras med inkomster från annan anställning eller uppdrag, dock med maximalt 50 procent.
Den verkställande direktören och två övriga medlemmar i Koncernledningen kan själva säga upp sina anställningar med rätt till avgångsvederlag enligt ovan om en större organisationsförändring inträffar som väsentligt begränsar deras befattningar.
6. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Revisionskostnader ingår i administrationskostnader enligt följande:
| Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 7 | 7 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 1 | 1 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 |
| Totalt | 9 | 9 |
Andra uppdrag innefattar testning av IT-kontroller.
7. Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| Rörelsekostnader | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 1 685 | 1 823 |
| Av- och nedskrivningar | 275 | 296 |
| Direkt material | 1 787 | 1 809 |
| Färdiga varor från externa tillverkare | 3 702 | 3 279 |
| Övriga rörelsekostnader | 1 755 | 1 583 |
| Totalt | 9 204 | 8 790 |
Kostnader för forskning och utveckling redovisas i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. Under 2013 uppgick kostnader för forskning och utveckling till 99 MSEK (99).
8. Finansnetto
| Finansiella intäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter hänförliga till pensionsfordringar | 3 | 2 |
| Ränteintäkter hänförliga till kassa och bank | 31 | 36 |
| Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument som innehas för handel |
0 | 0 |
| Totalt | 34 | 38 |
| Finansiella kostnader | 2013 | 2012 |
| Räntekostnader hänförliga till pensionsskulder | –53 | –63 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–516 | –514 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder avseende verkligt värde |
0 | –1 |
| Netto valutakursförändringar | –2 | –3 |
| Övriga finansiella kostnader | –8 | –9 |
| Vinst vid omvärdering av finansiella skulder till verkligt värde |
1 | 0 |
| Totalt | –578 | –589 |
| Finansnetto | –544 | –551 |
9. Skatter
Väsentliga delbelopp av inkomstskatten för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2013 respektive 2012 fördelas enligt följande:
| Skattekostnad redovisad i resultaträkningen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt: | ||
| Skatt på årets resultat | –667 | –577 |
| Justering för tidigare år | –26 | 24 |
| Total skatt | –693 | –553 |
| Uppskjuten skatt: | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | 94 | –97 |
| Effekt av ändrad skattesats | 0 | 46 |
| Totalt uppskjuten skatt | 94 | –51 |
| Summa skatter | –600 | –604 |
| Inkomstskatt redovisad utanför resultaträkningen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | –138 | 8 |
| Totalt | –138 | 8 |
| Detta innefattar: | ||
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuariella nettovinster och förluster hänförliga till pensioner |
–144 | 8 |
| Omvärdering av vinst/förlust på kassaflödessäkringar | 6 | 4 |
| Effekter av ändrad skattesats | 0 | –4 |
| Total skatt redovisad i övrigt totalresultat | –138 | 8 |
| Total skatt redovisad utanför resultaträkningen | –138 | 8 |
Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader i balansräkningen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2013 respektive 2012 sammanfattas nedan:
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto |
| Förlustavdrag | 13 | – | 13 | 16 | – | 16 |
| Kundfordringar | 2 | – | 2 | 2 | – | 2 |
| Pensioner och övriga förmåner efter avslutad anställning |
439 | 19 | 420 | 547 | 18 | 529 |
| Anställningsförmåner | 84 | – | 84 | 88 | – | 88 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 149 | 246 | –98 | – | 202 | –202 |
| Anläggningstillgångar | 8 | 185 | –177 | 12 | 196 | –184 |
| Periodiseringsfond | – | 98 | –98 | – | 51 | –51 |
| Varulager | 3 | 66 | –63 | 3 | 72 | –69 |
| Källskatt i utländska dotterföretag | – | 7 | –7 | – | 8 | –8 |
| Finansiella tillgångar | 25 | – | 25 | 18 | – | 18 |
| Övrigt | 55 | – | 55 | 66 | – | 66 |
| Totalt | 777 | 621 | 156 | 752 | 547 | 205 |
| Kvittning mot uppskjuten skattefordran/skuld | –54 | –54 | – | –42 | –42 | – |
| Netto uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar |
723 | 567 | 156 | 710 | 505 | 205 |
Nettot av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2013 respektive 2012 sammanfattas nedan:
| Förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, netto |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans, netto | –205 | –280 |
| Uppskjuten skatt redovisad i resultaträkningen | –94 | 51 |
| Uppskjuten skatt redovisad i övrigt totalresultat | 138 | –8 |
| Köp/försäljning av dotterföretag | – | – |
| Valutakursdifferenser | 5 | 32 |
| Utgående balans, netto | –156 | –205 |
Inga uppskjutna skatteskulder redovisas för potentiella temporära skillnader som avser andelar i dotterföretag och intresseföretag. Bolaget kan normalt kontrollera tidpunkten för återföringar av sådana temporära skillnader och inom den närmaste framtiden är det inte troligt att några sådana kommer att göras.
Per den 31 december 2013 uppgick koncernens oredovisade avdragsgilla temporära skillnader till 10 MSEK (15), varav oredovisade förlustavdrag om 0 MSEK (3). Tabellen nedan visar storleken på koncernens förlustavdrag och när de förfaller:
| År | Belopp |
|---|---|
| 2014 | – |
| 2015 | – |
| Därefter eller ingen tidsgräns | 37 |
| Summa redovisade skattemässiga förlustavdrag | 37 |
| Summa skattemässiga förlustavdrag för vilka ingen skattefordran redovisats |
– |
Avstämning mellan skattekostnaden och resultatet före skatt multiplicerat med den svenska skattesatsen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2013 respektive 2012 sammanfattas nedan:
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skattesats | % | MSEK | % | MSEK | |
| Resultat före skatt | 3,310 | 3,511 | |||
| Svensk skattesats | 22,0 | 728 | 26,3 | 923 | |
| Justering för utländska skattesatser |
1,5 | 50 | –3,4 | –120 | |
| Redovisat resultat från intresseföretag, netto efter skatt |
–1,9 | –64 | –2,5 | –87 | |
| Aktuell skatt för tidigare år | 0,2 | 7 | –0,7 | –24 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | –3,8 | –126 | –1,4 | –50 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,1 | 4 | 0,3 | 11 | |
| Utnyttjande av tidigare oredovisade förlustavdrag |
0,0 | –1 | –0,1 | –3 | |
| Effekt av förändring av skattesats | 0,0 | 0 | –1,3 | –46 | |
| Övriga poster | 0,0 | 1 | 0,0 | 0 | |
| Redovisad effektiv skatt | 18,1 | 600 | 17,2 | 604 |
I Sverige har bolagsskatten sänkts från 26,3 procent till 22 procent från den 1 januari 2013. Den främsta orsaken till den procentuella skatteökningen under 2013 är effekten av reglerna om begränsning av ränteavdrag i Sverige uppvägt av effekten av den sänkta bolagsskatten i Sverige från 1 januari 2013. Relevant uppskjuten skatt vid utgången av 2012 har omvärderats med en positiv effekt om 46 MSEK till följd av sänkningen av bolagsskatten i Sverige.
10. Resultat per aktie
| Före utspädning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 712 | 2 906 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive större engångsposter |
2 550 | 2 876 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
198 930 422 | 202 888 955 |
| Efter utspädning | 2013 | 2012 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 712 | 2 906 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive större engångsposter |
2 550 | 2 876 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
198 930 422 | 202 888 955 |
| Effekt av utfärdade aktieoptioner | 343 632 | 1 106 084 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning |
199 274 054 | 203 995 039 |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | 2013 | 2012 |
| Inklusive större engångsposter | 13:63 | 14:33 |
| Exklusive större engångsposter | 12:82 | 14:18 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 2013 | 2012 |
| Inklusive större engångsposter | 13:61 | 14:25 |
| Exklusive större engångsposter | 12:80 | 14:10 |
Bolaget har ställt ut köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, vilka kan ge upphov till utspädningseffekt. Det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning beräknas genom att lägga till utspädningseffekten på utestående köpoptioner till det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Köpoptioner ger endast upphov till utspädningseffekt om den genomsnittliga marknadskursen på aktien under perioden överstiger köpoptionernas lösenpris. Utspädningseffekten på utestående köpoptioner är antalet nya aktier som skulle emitteras om alla optioner med ett lösenpris som understiger den genomsnittliga aktiekursen under året löstes in, minus antalet aktier som skulle kunna förvärvas till denna genomsnittliga aktiekurs för de likvida medel som betalats för inlösen av köpoptionerna.
Samtliga utställda optioner har ett lösenpris som är lägre än den genomsnittliga marknadskursen på aktien under 2013. Per den 31 december 2013 hade bolaget köpoptioner motsvarande 1,1 miljon utestående aktier. Dessa köpoptioner kan lösas in stegvis mellan 2014 och 2015 till lösenpriser som varierar från 141:24 SEK till 197:45 SEK. En tabell över utestående optioner per den 31 december 2013 finns i Not 5 Personal.
11. Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar per den 31 december bestod av följande:
| Goodwill | Varumärken | Övriga immateriella tillgångar1) |
Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 596 | 619 | 976 | 992 | 154 | 108 | 1 726 | 1 719 |
| Inköp/investeringar | – | – | – | – | 35 | 48 | 35 | 48 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | – | – | –1 | – | –1 |
| Omklassficeringar2) | – | – | – | – | 8 | – | 8 | – |
| Justering | – | – | –43 | – | – | – | –43 | – |
| Valutakursdifferenser etc. | –2 | –23 | –1 | –17 | 0 | 0 | –3 | –40 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 595 | 596 | 931 | 976 | 198 | 154 | 1 723 | 1 726 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början | –39 | –39 | –677 | –650 | –48 | –38 | –764 | –727 |
| Årets avskrivningar | – | – | –15 | –39 | –15 | –11 | –30 | –50 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – | –1 | – | –1 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | – | – | 1 | – | 1 |
| Justering | – | – | 43 | – | 0 | 0 | 43 | 0 |
| Valutakursdifferenser etc. | – | – | 1 | 12 | 0 | 0 | 1 | 12 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut | –39 | –39 | –648 | –677 | –64 | –48 | –751 | –764 |
| Bokfört värde vid årets slut | 556 | 557 | 283 | 299 | 134 | 106 | 973 | 962 |
1) Övriga immateriella tillgångar består huvudsakligen av programvara och licenser.
2) Under 2013 omklassificerades 8 MSEK från pågående nyanläggning till mjukvara.
Inga låneutgifter för immateriella tillgångar har aktiverats under 2013. Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för goodwill som per definition i IFRS har obestämd nyttjandeperiod.
Av- och nedskrivningar har kostnadsförts i resultaträkningen enligt nedan;
| Av- och nedskrivningar | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Kostnad för sålda varor | –1 | –1 |
| Försäljningskostnader | –18 | –41 |
| Administrationskostnader | –12 | –7 |
| Totalt | –31 | –50 |
Goodwill
Nedskrivningsbehovet av koncernens goodwill prövas årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov. I samband med prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på den lägsta nivån av grupper av kassagenererande enheter, baserat på de produktgrupper och geografiska marknader, som följs upp av ledningen. De redovisade värdena för dessa grupper av kassagenererande enheter jämförs med deras återvinningsvärde, vilket fastställs utifrån nyttjandevärdet. Om det redovisade värdet är högre kostnadsförs mellanskillnaden i resultaträkningen.
Nyttjandevärdet på en kassagenererande enhet beräknas med en värderingsmodell som baseras på diskonterade förväntade kassaflöden. Kassaflödena prognostiseras explicit för de kommande fem åren och därefter tillämpas en
slutlig tillväxtfaktor för att beräkna slutvärdet. Kassaflöden som används i värderingsmodellen prognostiseras mot bakgrund av historisk erfarenhet och prognoser, och i övrigt på antaganden som ledningen anser vara rimliga. Dessa antaganden kan bli föremål för förändring om förutsättningar förändras eller information blir tillgänglig som påverkar antagandena. De främsta antagandena vid beräkning är försäljningsökning, EBITDA-marginal, rörelsekapital och investeringsbehov, diskonteringsränta och slutlig tillväxtfaktor på det fria kassaflödet. Diskonteringsräntorna beräknas genom att vikta kostnaden för lån och kostnaden för eget kapital med målet för Swedish Match skuldsättningsgrad. Beräkningen av kostnaden för lån baseras på lokala riskfria räntenivåer med en landspecifik riskpremie för tillämpliga marknader, lokala skattesatser och en för Swedish Match specifik räntemarginal. Beräkningen av kostnaden för eget kapital baseras på CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) där genomsnittsbeta för branschen justerat för kapitalstruktur, lokala riskfria räntor och en riskpremie för eget kapital appliceras. I och med att lokala räntor ingår i beräkningen av diskonteringsräntor, är beräkningarna av nyttjandevärdet känsligt för ändrade marknadsförhållanden.
När nedskrivningsbehovet för goodwill prövades under 2013 översteg nyttjandevärdet de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter. För att beräkna kassaflöden efter den explicita prognosperioden har en måttlig tillväxtfaktor om 0 procent (1) använts för verksamheten Andra tobaksprodukter, 2 procent (1) för verksamheten Tändprodukter samt 2 procent (2) för den amerikanska snusverksamheten. Nyttjandevärdena översteg de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter när en känslighetsanalys genomfördes som ökade diskonteringsräntan med 2 procentenheter eller minskade tillväxtfaktorn med 2 procentenheter. Realistiska förändringar i viktiga antaganden visar således inga indikationer på nedskrivningsbehov.
| Goodwill i kassagenererande enheter | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kassagenererande enhet | Genomsnittligt vägd kapitalkostnad före skatt 2013, % |
2013 | Genomsnittligt vägd kapitalkostnad före skatt 2012, % |
2012 | ||||
| Andra tobaksprodukter | 8,0 | 327 | 6,2 | 326 | ||||
| Tändprodukter | 13,8 | 170 | 13,9 | 170 | ||||
| Amerikansk snus | 7,4 | 59 | 6,1 | 62 | ||||
| Totalt | 556 | 557 |
12. Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar per den 31 december bestod av följande:
| Byggnader och mark1) | Maskiner och andra Inventarier, verktyg tekniska anläggningar och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Totalt2) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 975 | 990 | 2 955 | 2 971 | 601 | 724 | 132 | 93 | 4 663 | 4 779 |
| Inköp/investeringar | 5 | 2 | 88 | 54 | 97 | 51 | 97 | 119 | 287 | 226 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 0 | –12 | –36 | –30 | –172 | – | 0 | –42 | –208 |
| Omklassficeringar3) | 21 | 7 | 90 | 68 | 1 | 1 | –121 | –78 | –8 | –1 |
| Valutakursdifferenser etc. | –8 | –25 | –22 | –102 | –11 | –3 | –2 | –2 | –43 | –132 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 994 | 975 | 3 099 | 2 955 | 658 | 601 | 105 | 132 | 4 857 | 4 663 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början |
–371 | –358 | –2 026 | –1 973 | –378 | –497 | –2 | 0 | –2 777 | –2 828 |
| Årets avskrivningar | –25 | –26 | –161 | –164 | –53 | –54 | 2 | –2 | –238 | –246 |
| Årets nedskrivningar | – | – | –3 | – | – | – | –3 | – | –6 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 0 | 11 | 33 | 30 | 169 | – | – | 41 | 203 |
| Omklassficeringar3) | – | – | – | 0 | – | 0 | – | – | – | – |
| Valutakursdifferenser etc. | 3 | 14 | 17 | 78 | 10 | 3 | 0 | 0 | 30 | 94 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut |
–393 | –371 | –2 162 | –2 026 | –392 | –378 | –4 | –2 | –2 950 | –2 777 |
| Bokfört värde vid årets slut | 601 | 604 | 937 | 929 | 267 | 223 | 102 | 129 | 1 907 | 1 885 |
1) I byggnader och mark ingår mark och markförbättringar till ett bokfört värde av 99 MSEK (104).
2) I totala materiella anläggningstillgångar ingår inte skogsplanteringar. 3) I omklassificeringar ingår materiella anläggningstillgångar som omklassificerats från pågående nyanläggningar. Under 2013 omklassificerades 8 MSEK från pågående nyanläggningar till mjukvara.
Pågående nyanläggningar hänför sig främst till investeringar i produktionsanläggningar.
Inga låneutgifter har aktiverats som materiella anläggningstillgångar.
Av- och nedskrivningar under året om totalt 244 MSEK (246) belastade kostnad för sålda varor i resultaträkningen med 193 MSEK (195), administrationskostnader med 13 MSEK (12) och försäljningskostnader med 38 MSEK (39).
13. Skogsplanteringar
Skogsplanteringar per den 31 december bestod av följande:
| Skogsplanteringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 125 | 125 |
| Inköp/investeringar/nyplantering | 18 | 25 |
| Försäljning/utrangering under året | 0 | – |
| Förändring i verkligt värde | 0 | 3 |
| Omklassificeringar till lager | –7 | –9 |
| Valutakursdifferenser etc. | –17 | –19 |
| Bokfört värde vid årets slut | 120 | 125 |
Koncernens skogsplanteringar består av poppel- och barrskog i Brasilien som per den 31 december 2013 uppgick till 5 900 hektar. Trädens ålder varierar från nyplantering upp till 30 år. Skogen innehas i syfte att säkerställa tillgången på virke för delar av produktområdet Tändprodukter.
Den under året avverkade skogen värderades till 7 MSEK vid tidpunkten för avverkning och bestod av 89 000 kubikmeter virke.
Det verkliga värdet på skogsinnehaven baseras på en uppskattning av volym och på marknaden gällande virkespriser med avdrag för försäljningskostnader. Denna uppskattning görs individuellt för varje ålderskategori och virkestyp. Volymuppskattningarna baseras på mätning av höjd och diameter på träd samt antalet träd per areal. Förändringen av verkligt värde var obetydlig under 2013.
Vid avverkning av skog finns krav på återplantering för koncernens barrskog. Vid normal årlig avverkning innebär detta att cirka 150 hektar återplanteras. Under 2013 återplanterades 202 hektar (166) barrskog. För närvarande finns inget motsvarande krav vad gäller poppel.
Skogsplanteringar kan angripas av skadeinsekter, sjukdomar och bränder. För att minska dessa risker tillämpas ett program för skade- och brandbekämpning.
14. Andelar i intresseföretag och joint ventures
Koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Andelar i intresseföretag
Den 27 oktober 2011 förvärvade Swedish Match 49 procent av aktierna i Road Cargo Sweden Holding AB. Genom sina dotterföretag tillhandahåller bolaget åkeritjänster med Swedish Match Distribution AB som en större kund.
Scandinavian Tobacco Group (STG) bildades 1 oktober 2010, efter en sammanslagning av Scandinavian Tobacco Group A/S tobaksverksamheter och Swedish Match verksamheter för maskintillverkade cigarrer i Europa, amerikanska premiumcigarrer och piptobak. Det danska bolaget Skandinavisk Holding A/S äger 51 procent av aktierna i STG och de resterande 49 procenten ägs av Swedish Match. Transaktionskostnader på 19 MSEK hänförliga till investeringen i det nya STG ingår i anskaffningsvärdet. Eftersom Swedish Match även fortsättningsvis äger 49 procent av nettotillgångarna som överförts till det nya bolaget har 49 procent av den totala realisationsvinsten reserverats i koncernens balansräkning. I koncernens redovisning har därför bokfört värde för STG-investeringen justerats med den uppskjutna realisationsvinsten till ett belopp av 543 MSEK.
Andra intresseföretag till Swedish Match är Arnold André GmbH & Co. KG, ett cigarrföretag i Tyskland, och Malaysian Match Co. SDN. BHD. som är distributör av framför allt tändstickor och tändare i Asien.
Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde:
| Intresseföretag | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 4 351 | 4 478 |
| Andel av nettoresultat i intresseföretag | 324 | 377 |
| Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag | –142 | –90 |
| Utdelningar från intresseföretag | –234 | –218 |
| Valutakursdifferenser | 184 | –196 |
| Bokfört värde vid årets slut | 4 482 | 4 351 |
Nedan specificeras investeringar i andelar i intresseföretag. Siffrorna i tabellen avser ägd andel.
| Road Cargo Sweden Holding AB |
Arnold André GmbH & Co. KG |
Malaysian Match Co. SDN. BHD. |
Scandinavian Tobacco Group A/S |
Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land (ägd andel) | Sverige (49%) | Tyskland (40%) | Malaysia (32%) | Danmark (49%) | ||||||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Nettoomsättning | 122 | 134 | 301 | 294 | 27 | 29 | 3 368 | 3 426 | 3 818 | 3 883 |
| Resultat (exklusive övrigt totalresultat) |
–3 | 1 | 7 | 9 | 1 | 1 | 319 | 366 | 324 | 377 |
| Tillgångar | 25 | 48 | 194 | 203 | 14 | 14 | 7 895 | 7 868 | 8 128 | 8 133 |
| Skulder | 25 | 46 | 100 | 105 | 4 | 5 | 2 980 | 3 087 | 3 109 | 3 242 |
| Eget kapital | 0 | 1 | 95 | 98 | 11 | 10 | 4 915 | 4 781 | 5 020 | 4 890 |
| Goodwill | – | – | – | – | 4 | 4 | – | – | 4 | 4 |
| Uppskjuten realisationsvinst netto efter transaktionskostnader |
– | – | – | – | – | – | –543 | –543 | –543 | –543 |
| Bokfört värde vid årets slut | 0 | 1 | 95 | 98 | 15 | 14 | 4 372 | 4 238 | 4 482 | 4 351 |
Andelar i joint ventures
Under 2009 bildade Swedish Match och Philip Morris International ett exklusivt joint venture-företag, SMPM International AB, i syfte att kommersialisera svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter globalt, utanför Skandinavien och USA. Enligt joint venture-avtalet äger vardera parten 50 procent i SMPM International. Swedish Match andel av nettoförlusten under 2013 uppgick till 37 MSEK (40).
Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde:
| Joint ventures | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 3 | 3 |
| Investeringar i joint ventures | 57 | 40 |
| Nettoförlust i joint ventures | –37 | –40 |
| Bokfört värde vid årets slut | 23 | 3 |
I tabellen nedan specificeras andelen av joint venture-företagens försäljning, kostnader, tillgångar och skulder:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 3 |
| Kostnader | –42 | –43 |
| Förlust | –37 | –40 |
| Tillgångar | 40 | 18 |
| Skulder | 16 | 15 |
| Eget kapital | 23 | 3 |
Transaktioner med intresseföretag och joint ventures
Inom ramen för den normala verksamheten genomför Swedish Match transaktioner med intresseföretag och joint ventures. Dessa transaktioner är prissatta enligt marknadsmässiga villkor. Fordringar på dessa bolag uppgick till 28 MSEK (29). Försäljningen till intresseföretag och joint ventures uppgick till 177 MSEK (181). Skulder till dessa bolag uppgick till 5 MSEK (8). Totala inköp från intresseföretag och joint ventures uppgick till 81 MSEK (78).
15. Övriga långfristiga fordringar och övriga fordringar
Långfristiga fordringar, som ingår i anläggningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:
| Långfristiga fordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristiga finansiella fordringar | 302 | 282 |
| Överskott i pensionsplaner | 84 | 65 |
| Övriga långfristiga fordringar | 56 | 83 |
| Totalt | 442 | 429 |
En stor del av de långfristiga finansiella fordringarna hänför sig till livförsäkringar i ett icke-svenskt dotterföretag och en betydande del av det resterande beloppet hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.
Övriga långfristiga fordringar hänför sig främst till kapitalförsäkringar i moderbolaget.
Övriga kortfristiga fordringar, som ingår i omsättningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:
| Övriga kortfristiga fordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kortfristiga finansiella fordringar | 12 | 11 |
| Mervärdesskattefordringar | 18 | 18 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 109 | 73 |
| Totalt | 139 | 102 |
Kreditrisken för koncernens långa och kortfristiga fordringar bedöms som låg.
16. Varulager
Varulager per den 31 december, efter avdrag för inkurans och fördelat på vad som bedöms vara återvinningsbart inom tolv månader (kortfristiga) respektive efter mer än tolv månader (långfristiga), består av följande poster:
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varulager | Kort fristiga |
Lång fristiga |
Totalt | Kort fristiga |
Lång fristiga |
Totalt |
| Färdigvarulager | 504 | – | 504 | 499 | – | 499 |
| Produkter i arbete | 39 | – | 39 | 40 | – | 40 |
| Råtobak | 278 | 249 | 527 | 313 | 234 | 548 |
| Övrigt insats- och förbruknings material |
234 | – | 234 | 201 | – | 201 |
| Totalt | 1 055 | 249 | 1 304 | 1 054 | 234 | 1 288 |
Under 2013 har varulagret skrivits ner med 27 MSEK (25).
I övrigt insats- och förbrukningsmaterial ingår avverkad skog som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avverkad skog utgör en försumbar andel av övrigt insats- och förbrukningsmaterial.
17. Kundfordringar
Kundfordringar per den 31 december bestod av följande:
| Kundfordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 1 463 | 1 578 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | –23 | –25 |
| Kundfordringar netto | 1 440 | 1 554 |
Koncernens avsättning för nedskrivning av kundfordringar har förändrats enligt nedan:
| 2013 | 2012 |
|---|---|
| –25 | –18 |
| –8 | –15 |
| 7 | 6 |
| 1 | 0 |
| – | 0 |
| 2 | 2 |
| –23 | –25 |
Per den 31 december 2013 hade kundfordringar om 53 MSEK (32) förfallit men inte skrivits ned. Åldersanalysen av dessa kundfordringar är fördelad enligt följande:
| Åldersanalys av kundfordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ej förfallna | 1 387 | 1 522 |
| Förfallna < 31 dagar | 35 | 24 |
| Förfallna 31–60 dagar | 6 | 5 |
| Förfallna > 60 dagar | 12 | 3 |
| Totalt | 1 440 | 1 554 |
Swedish Match har vanligtvis inga ställda säkerheter relaterade till kundfordringar. De tio största kunderna står för 39 procent (41) av den totala nettoomsättningen. Kundfordringar är vanligtvis denominerade i lokala valutor, vilket får en obetydlig inverkan på valutakursrisken. Avsättningen för kundfordringar hänför sig främst till osäkra kundfordringar som bolaget riskerar att inte få in. Kreditrisken för koncernens kundfordringar bedöms som låg. För ytterligare information, se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker.
18. Likvida medel
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Likvida medel | ||
| Kassa och bank | 3 164 | 2 824 |
| Totalt | 3 164 | 2 824 |
19. Eget kapital
Mål, policyer och processer för hantering av kapital
För att skapa en god och stabil verksamhet har styrelsen i Swedish Match bedömt att koncernens finanspolicy ska vara att sträva efter en nettoskuld som är högst tre gånger EBITA. Styrelsen har vidare kommit fram till att Swedish Match strategiska position stöder en utdelningspolicy med en utdelningsandel på 40–60 procent av årets resultat per aktie, men nivån kan avvika från detta intervall om resultatet inkluderar större engångsposter. Styrelsen föreslår en utdelning på 7:30 SEK, vilket motsvarar 57 procent av årets resultat per aktie, exklusive större engångsposter. Räknat på antalet utestående aktier vid årets utgång uppgår den totala föreslagna utdelningen till 1 453 MSEK. Utdelningen för 2012, som utbetalades 2013, uppgick till 1 459 MSEK motsvarande 7:30 SEK per aktie, vilket motsvarar 51 procent av årets resultat per aktie, exklusive större engångsposter.
Totala antalet återköpta aktier och ackumulerade återköp som ingår i balanserade vinstmedel redogörs för nedan:
| Antal aktier (tusental) |
Ackumulerad effekt på eget kapital (MSEK) |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Återköpta egna aktier vid årets början |
6 592 | 8 828 | –22 234 | –20 702 | |
| Årets inköp av egna aktier | 1 579 | 7 440 | –352 | –1 946 | |
| Inlösta aktieoptioner under året |
–1 216 | –2 676 | 187 | 414 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier |
–4 000 | –7 000 | –8 | –13 | |
| Fondemission | – | – | 8 | 13 | |
| Återköpta egna aktier vid årets slut |
2 955 | 6 592 | –22 398 | –22 234 |
Sedan återköpen inleddes i juni 2000 uppgår det totala antalet återköpta aktier till 218,5 miljoner aktier och det totala antalet indragna aktier uppgår till 201,9 miljoner aktier. Det totala antalet aktier som sålts som ett resultat av att optionsinnehavare löst in sina optioner uppgår till 13,5 miljoner aktier.
Årsstämman den 25 april 2013 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 4 miljoner tidigare återköpta aktier. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 202,0 miljoner aktier.
Under året återköpte bolaget 1,6 miljoner aktier för 352 MSEK till ett genomsnittspris av 222:69 SEK. Per den 31 december 2013 uppgick bolagets innehav till 3 miljoner återköpta aktier motsvarande 1,46 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match 1,2 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner till ett genomsnittspris om 154:15 SEK, om totalt 187 MSEK. Det totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 199,0 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2013 motsvarande 1,1 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2014–2015.
Förändring av reserver för ackumulerat övrigt totalresultat och innehav utan bestämmande inflytande
| 2012 | Säkringsreserv | Omräknings reserv |
Innehav utan bestämmande inflytande |
|---|---|---|---|
| Balans vid årets början | –76 | 150 | 2 |
| Årets resultat avseende innehav utan bestämmande inflytande | – | – | 0 |
| Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | – | –365 | 0 |
| Omräkningsdifferens överförd till årets resultat | – | –3 | – |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –16 | – | – |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures, netto efter skatt1) | –28 | –32 | – |
| Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat2) | 1 | – | – |
| Balans vid årets slut | –119 | –252 | 2 |
| 2013 | Säkringsreserv | Omräknings reserv |
Innehav utan bestämmande inflytande |
|---|---|---|---|
| Balans vid årets början | –119 | –252 | 2 |
| Årets resultat avseende innehav utan bestämmande inflytande | – | – | –1 |
| Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | – | 127 | 0 |
| Omräkningsdifferens överförd till årets resultat | – | 0 | – |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –28 | – | – |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures, netto efter skatt1) | –17 | –164 | – |
| Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat2) | 6 | – | – |
| Balans vid årets slut | –124 | –288 | 1 |
1) Andelar i intresseföretag och joint ventures innefattar Swedish Match andel av övrigt totalresultat redovisat i intresseföretag och joint ventures finansiella rapporter, såsom justering av verkligt värde på finansiella instrument och hänförlig skatt samt omräkningseffekter från omräkningen av finansiella rapporter i utländska dotterföretag som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än valutan som intresseföretaget eller joint venture redovisar i sin tur.
2) För ytterligare information om skattekomponenter som avser övriga poster i totalresultatet, Se Not 9 Skatter.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar ackumulerade förändringar av verkligt värde på kassaflödessäkringar hänförliga till säkring av ränterisker.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
20. Räntebärande skulder
Koncernens räntebärande skulder består av obligationslån. Förfallostrukturen för koncernens långfristiga räntebärande lån fördelar sig enligt följande:
| År | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| 2013 | – | 6 |
| 2014 | 6 | 1 220 |
| 2015 | 1 999 | 1 998 |
| 2016 | 651 | 651 |
| 2017 | 3 120 | 2 998 |
| 2018 | 1 250 | 1 251 |
| 2019 och senare | 2 394 | 1 114 |
| Total | 9 420 | 9 238 |
Koncernens kortfristiga räntebärande skulder per den 31 december bestod av följande poster:
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kortfristig del av långfristiga lån | 919 | 1 107 |
| Utnyttjade checkräkningskrediter | 1 | 12 |
| Totalt | 920 | 1 119 |
Se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker för ytterligare information om räntebärande skulder.
21. Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotterföretag där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserad på deras pensionsgrundande inkomst samt antal tjänstgöringsår.
Förpliktelser avseende ersättningar efter avslutad anställning per den 31 december redovisas i balansräkningen under följande poster:
| Ersättningar efter avslutad anställning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer, nettoskulder | 398 | 639 |
| Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning, nettoskulder |
723 | 736 |
| Övriga långfristiga ersättningar, nettoskulder | 7 | 7 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 1 128 | 1 382 |
| Förmånsbestämda planer, nettotillgångar | –84 | –65 |
| Inkluderat i långfristiga fordringar | –84 | –65 |
| Ersättningar efter avslutad anställning, nettoskuld | 1 044 | 1 317 |
År 2013 kännetecknades av en generell ökning av diskonteringsräntorna och bra avkastning på förvaltningstillgångarna, vilket framför allt påverkade de amerikanska planerna. Följaktligen minskade koncernens nettopensionsskuld och bolaget har redovisat en aktuariell vinst för året.
Översikt över koncernens förmånsbestämda planer efter avslutad anställning
Tillsammans står förmånsbestämda planer efter avslutad anställning i USA och pensionsplanen i Storbritannien för mer än 90 procent av koncernens totala förmånsbestämda förpliktelse.
I USA har Swedish Match två förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättningar till anställda när de går i pension. I USA finns även en förmånsbestämd plan avseende sjukvårdsersättningar efter avslutad anställning, en kompletterande pensionsplan för vissa ledande befattningshavare samt en långfristig plan för invaliditet. Pensionsplanerna är fonderade och betalningar hanteras av en förvaltaradministrerad fond. Övriga planer är ofonderade och företaget gör betalningar när de förfaller.
Den största pensionsplanen innefattar amerikanska medarbetare som inte omfattas av kollektivförhandlade villkor och är stängd för nya förmånstagare sedan 2008. Planen är en pensionsplan som bygger på en slutlig genomsnittslön och som utbetalas till förmånstagarna i form av en garanterad pensionsnivå med livslång utbetalning. Storleken på utbetalningarna beror på hur länge förmånstagaren har arbetat och lönen de sista åren före pension.
Den andra pensionsplanen omfattar amerikanska medarbetare som berörs av kollektivförhandlingar och är öppen för nya förmånstagare. Planen är en så kallad "dollars times service pension plan", där förmånstagarna får en garanterad pensionsnivå med livslång utbetalning. Nivån på utbetalningarna beror på förmånstagarnas anställningstid och vilken faktor dollarn ska multipliceras med enligt vad som fastställs i planen.
Ordinarie pensionsålder för de amerikanska förmånstagarna är 65 år och utbetalningarna höjs inte med inflationen. Förvaltningstillgångarna är förvaltarregistrerade och det finns särskilda pensionsplansförvaltare i enlighet med amerikansk pensionslagstiftning. Förvaltarna ansvarar gemensamt med Swedish Match för hantering av planerna. Förvaltningstillgångarna investeras i enlighet med investeringsriktlinjerna. Investeringarna är väl diversifierade för att en oförmånlig utveckling i en enskild investering inte ska få någon väsentlig påverkan på de totala tillgångarna. Strategin för att fördela tillgångarna går successivt mot en högre andel räntebärande instrument enligt en räntematchningsstrategi som kallas "Liability Responsive Asset Allocation". I takt med att finansieringsläget förbättras kommer fördelningen mot långfristiga låneobligationer, eller säkrade tillgångar, att öka med en motsvarande minskning av avkastningsinriktade tillgångar såsom aktier, fastigheter och hedgefonder.
Aktuariella värderingar sker årligen för de amerikanska planerna och tidigare har inbetalningar gjorts för att uppfylla kraven på minimifondering om en fonderingsgrad på minst 80 procent i enlighet med amerikansk pensionslagstiftning.
Den amerikanska sjukvårdsplanen erbjuder kraftigt subventionerad sjukvård för medarbetare och deras förmånstagare efter pensionering. För medarbetare som inte omfattas av kollektivförhandlade villkor stängdes planen för nya förmånstagare från 2008. Planen är fortfarande öppen för nya förmånstagare som omfattas av kollektivförhandlade villkor. Utöver sjukvårdsförmåner för pensionärer innefattar planen även livförsäkringsförmåner.
I Storbritannien tillhandahåller Swedish Match en fonderad pensionsplan för tidigare anställda vid Swedish Match UK Limited med förmåner baserade på slutlönen. Mer än två tredjedelar av förpliktelserna är hänförliga till pensionerade förmånstagare som redan får pension, och personer som de har försörjningsansvar för, och resten är hänförlig till förmånstagare som kommer att gå i pension senare. Det finns inga aktiva förmånstagare som får ytterligare förmåner och inga nya förmånstagare kan ansluta sig till planen.
Pensionsplanen utgör en separat legal enhet och ett separat förvaltningsbolag, Swedish Match UK Pension Trustee Limited, som ansvarar för förvaltningen av planen. En tredjedel av ledningen i förvaltningsbolaget utses av förmånstagarna och två tredjedelar av Swedish Match. Efter samråd med Swedish Match fastställer förvaltningsbolagets ledning regelbundet den strategiska fördelningen av tillgångarna utifrån experters råd och med hänsyn till risknivån.
I slutet av 2011 vidtog förvaltningsbolaget omfattande åtgärder för att minska risken genom att teckna livränteavtal som täckte samtliga åtaganden för pensionsutbetalningar vid den tidpunkten. Förvaltningsbolaget följer för närvarande en bred tillväxtstrategi för resterande tillgångar, men letar aktivt efter möjligheter att minska risken ytterligare när och om fonderingssituationen tillåter.
Den senaste aktuariella värderingen av planen visar att tillgångarna överstiger nuvärdet på de upplupna förpliktelserna. Inga inbetalningar görs därför till planen för närvarande.
Övriga pensionsplaner inom koncernen är förmånsbestämda planer där förmånstagaren får en garanterad pension med livslång utbetalning eller en klumpsumma i samband med pensioneringen. Merparten av pensionsutbetalningarna kommer från förvaltaradministrerade fonder. Det finns även ett antal ofonderade planer där koncernen uppfyller pensionsförpliktelserna i takt med att de förfaller. Hanteringen av förvaltningstillgångarna omfattas av lokala bestämmelser och lokal praxis i respektive land, vilket även gäller förhållandet mellan Swedish Match och förvaltningsbolagen (eller motsvarande) och deras sammansättning. Swedish Match och förvaltningsbolagens styrelse ansvarar gemensamt för styrningen av planerna, däribland investeringsbeslut och
inbetalningsschema. Förvaltningsbolagens styrelser består av företrädare för Swedish Match och förmånstagarna i enlighet med planernas stadgar. I tabellen nedan specificeras nettoskulden avseende förmånsbestämda åtaganden efter avslutad anställning:
| pensionsplaner | Förmånsbestämda | avslutad anställning | Ersättningar för sjukvård efter |
|
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser |
2 246 | 2 373 | – | – |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
–2 029 | –1 896 | – | – |
| Underskott (+)/Överskott (–), netto |
217 | 477 | – | – |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser |
88 | 82 | 723 | 736 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
– | – | 0 | 0 |
| Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar |
10 | 15 | – | – |
| Nettotillgång (–)/nettoskuld (+) i balansräkningen |
314 | 574 | 723 | 736 |
| Belopp i balansräkningen | ||||
| Skulder | 398 | 639 | 723 | 736 |
| Tillgångar | –84 | –65 | – | – |
| Nettotillgång (–)/nettoskuld (+) i balansräkningen |
314 | 574 | 723 | 736 |
Aktuariella antaganden
Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner beräknas utifrån aktuariella värderingar. Aktuariella värderingar beräknas utifrån aktuariella antaganden när det diskonterade nuvärdet av förpliktelserna ska fastställas. Viktiga aktuariella antaganden är exempelvis diskonteringsränta, framtida löneökningstakt, inflation, framtida dödlighet och utveckling av sjukvårdskostnader.
Diskonteringsräntan fastställs per land baserat på avkastningen för förstklassiga företagsobligationer med lämplig löptid eller avkastningen på statsobligationer för länder där en fungerande marknad med förstklassiga företagsobligationer inte är tillgänglig. Antaganden avseende framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal från respektive land. Ränteintäkterna på förvaltningstillgångarna baseras på diskonteringsränta och utgör en komponent i avkastningen på förvaltningstillgångarna. Ändrade antaganden kan ge upphov till omvärderingsskillnader, det vill säga aktuariella vinster och förluster, i värderingen av koncernens förmånsbestämda förpliktelser och resultatet från förvaltningstillgångarna. Det totala beloppet på aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat när det uppstår i enlighet med den aktuariella värderingen. Det totala beloppet för aktuariella vinster och förluster redovisas, vilket innebär att koncernens nettopensionsskuld i balansräkningen inkluderar alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster.
Väsentliga risker i koncernens förmånsbestämda planer efter avslutad anställning
Förändringar i avkastningen på företags- och statsobligationer skulle påverka förvaltningsförpliktelserna. Minskad avkastning på obligationer skulle minska diskonteringsräntan och öka pensionspliktelserna. För fonderade planer motverkas emellertid detta delvis av ett ökat värde på fondernas obligationsinnehav. I takt med att Swedish Match går över mot lånebaserade investeringar, kommer denna motverkan att bli större och risken dämpas ytterligare.
Vissa pensionsförvaltare innehar aktier vars tillväxt förväntas överstiga förpliktelserna på lång sikt samtidigt som de på kort sikt medför volatilitet och risk. Svag aktieutveckling minskar det fonderade resultatet och ökar både redovisad kostnad och nödvändig finansiering. Som nämnts ovan avser Swedish Match att på sikt minska risknivån på investeringar i aktier genom att investera mer i räntebärande tillgångar som bättre matchar förpliktelserna i enlighet med den strategi mot lånebaserade investeringar som fastställs i investeringsriktlinjerna. Planerna ger förmånstagarna (och ofta även deras makar) förmåner under sin livstid. Ökad förväntad livslängd leder därmed till ökade pensionsförpliktelser.
Andra risker som planerna är exponerade för är bland annat risken för högre prisinflation, vilket innebär att pensionsutbetalningarna skulle bli högre.
De amerikanska sjukvårdsförpliktelserna innehåller antaganden om ökade sjukvårdskostnader i framtiden i USA (sjukvårdstrenden). Om de faktiska kostnadsökningarna blir större än dessa antaganden kommer sjukvårdsförpliktelserna att öka.
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt):
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
| Aktuariella antaganden | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Diskonteringsränta, % | 4,7 | 3,9 | 4,9 | 3,9 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % |
– | 6,7 | – | – |
| Framtida årliga löneökningar, % |
3,3 | 3,3 | 3,2 | 3,3 |
| Framtida årliga pensionsökningar, % |
3,0 | 2,4 | – | – |
| Årlig utveckling av sjukvårdskostnader, % |
– | – | 8,0 | 8,0 |
Känslighetsanalys för viktigare antaganden
Förändringar i diskonteringsräntan kan få väsentlig effekt på koncernens förmånsbestämda förpliktelser. En ökning av diskonteringsräntan med 0,5 procent skulle minska den totala förmånsbestämda förpliktelsen med 195 MSEK och en minskning av diskonteringsräntan med 0,5 procent skulle öka den totala förmånsbestämda förpliktelsen med 215 MSEK. Effekten av känslighetsanalysen baseras på en förändring av antagandet om diskonteringsränta med övriga antaganden oförändrade och hur detta skulle påverka de förmånsbestämda förpliktelserna.
Förändring av förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar
Förändringarna i den förmånsbestämda förpliktelsen under året bestod av följande:
| pensionsplaner | Förmånsbestämda | avslutad anställning | Ersättningar för sjukvård efter |
|
|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Förmånsbestämd förpliktelse vid årets början |
2 455 | 2 323 | 736 | 843 |
| Justering av ingående balans pga ändrad redovisningsprincip |
–14 | – | – | – |
| Kostnader för tjänstgöring | 54 | 46 | 31 | 34 |
| Ränta på förpliktelse | 93 | 105 | 28 | 36 |
| Administrationskostnader | 0 | – | –1 | – |
| Inbetalningar från planernas förmånstagare |
– | – | 2 | 2 |
| Aktuariella förluster (+)/vinster (–) | –135 | 210 | –47 | –111 |
| Utbetalda ersättningar | –118 | –121 | –22 | –25 |
| Betald skatt | – | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | –1 | –108 | –3 | –44 |
| Förmånsbestämd förpliktelse vid årets slut |
2 334 | 2 455 | 723 | 736 |
Justeringen av ingående balans beror på att redovisningsprincipen har ändrats för löneskatt på pensionsförpliktelser så att den ska inkluderas i beräkningen av förpliktelsens nuvärde. Justeringen avser en omklassificering av en löneskattefordran för de svenska förmånsbestämda planerna, vilket har minskat koncernens nettoskuld med 14 MSEK. Löneskattefordran för 2012 redovisades som långfristig finansiell fordring till ett belopp om 14 MSEK.
Under 2013 uppgick den aktuariella vinsten på den förmånsbestämda förpliktelsen till totalt netto om –182 MSEK. Den aktuariella vinsten utgörs av –265 MSEK från ändrade finansiella antaganden, 72 MSEK från förändringar av demografiska antaganden och 11 MSEK från effekten av erfarenhetsbaserade antagande.
Per den senaste värderingsdagen bestod nuvärdet för den förmånsbestämda förpliktelsen av cirka 1 056 MSEK avseende aktiva medarbetare, 432 MSEK avseende förmånstagare som har lämnat planen men får pension senare och 1 569 MSEK avseende pensionerade förmånstagare.
Per den 31 december 2013 var den viktade genomsnittliga löptiden på de förmånsbestämda förpliktelserna 13 år.
Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde under året bestod av följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
|---|---|---|---|---|
| Förvaltningstillgångar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Verkligt värde vid årets början | 1 896 | 1 808 | 0 | 0 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar |
– | 119 | – | – |
| Ränteintäkter på förvaltningstillgångar |
70 | – | – | – |
| Administrationskostnader | –9 | – | –1 | – |
| Aktuariella förluster (–)/vinster (+) | 175 | 74 | – | – |
| Inbetalningar från arbetsgivare | 12 | 86 | 22 | 23 |
| Inbetalningar från anställda | – | – | 2 | 2 |
| Utbetalda ersättningar | –118 | –120 | –22 | –25 |
| Betald skatt | –1 | – | – | – |
| Valutakursdifferenser | 3 | –71 | – | – |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut |
2 029 | 1 896 | 0 | 0 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna för 2013 uppgick till 245 MSEK jämfört med en avkastning om 180 MSEK för 2012.
Förvaltningstillgångarna per den 31 december bestod av följande:
| Förvaltningstillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktiebaseradeinstrument1) | 1 055 | 799 |
| Skuldinstrument | 385 | 484 |
| Fastigheter | 3 | 57 |
| Andra tillgångar2) | 586 | 556 |
| Totalt | 2 029 | 1 896 |
1) Aktiebaseradeinstrument utgör i all väsentligehet noterade aktier. Koncernens förvaltningstillgågnar omfattar inga egna aktier.
2) En betydande del hänför sig till livränta hos försäkringsbolaget Aviva i Storbritannien.
Intäkter och kostnader för förmånsbestämda planer redovisade i resultaträkningen
Belopp som redovisats i resultaträkningen består av följande:
| pensionsplaner | Förmånsbestämda | Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
||
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kostnader för tjänstgöring | 54 | 46 | 31 | 34 |
| Räntekostnader på förpliktelser | 93 | 105 | 28 | 36 |
| Ränteintäkter på förvaltningstillgångar |
–70 | – | – | – |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar |
– | –119 | – | – |
| Redovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
– | – | 0 | 0 |
| Administrationskostnader | 5 | – | – | – |
| Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen |
83 | 32 | 59 | 70 |
Nettointäkterna/nettokostnaderna för förmånsbestämda planer redovisas under följande rubriker i resultaträkningen:
| pensionsplaner | Förmånsbestämda | avslutad anställning | Ersättningar för sjukvård efter |
|
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kostnad för sålda varor | 15 | 14 | 13 | 15 |
| Administrationskostnader | 23 | –26 | 4 | 4 |
| Försäljningskostnader | 21 | 20 | 14 | 15 |
| Finansiella intäkter | –3 | –2 | – | – |
| Finansiella kostnader | 26 | 26 | 28 | 37 |
| Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen |
83 | 32 | 59 | 70 |
Intäkter och kostnader för förmånsbestämda planer redovisade i övrigt totalresultat
Belopp som redovisats i övrigt totalresultat består av följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
avslutad anställning | Ersättningar för sjukvård efter |
||
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Aktuariella vinster och förluster avseende obligationer, inkl. särskild löneskatt |
–135 | 210 | –47 | –111 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl. ränteintäkter |
–171 | –74 | – | – |
| Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar |
–5 | 0 | – | – |
| Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i övrigt totalresultat |
–312 | 136 | –47 | –111 |
Avgiftsbestämda planer
Koncernen har vissa förpliktelser enligt avgiftsbestämda planer. Inbetalningar till dessa planer bestäms av villkor i respektive plan. Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisade i årets resultaträkning uppgår till 101 MSEK (102).
Plan som omfattar flera arbetsgivare
För tjänstemän i Sverige finns det en försäkringsplan som omfattar flera arbetsgivare i Alecta. Även om planen klassificeras som en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare går det inte att få tillräcklig information om respektive kunds förpliktelser och tillgångarnas verkliga värde för att kunna redovisa den som en förmånsbestämd plan. Därför redovisas den som en avgiftsbestämd plan. Swedish Match inbetalningar till Alecta uppgick per den 31 december 2013 till 52 MSEK (51). Det motsvarar 0,25 procent av de totala inbetalningarna till Alecta. Swedish Match aktiva förmånstagare i planen utgör 0,07 procent av totala antalet aktiva förmånstagare i planen. Alecta hade i december 2013 en kollektiv konsolideringsgrad på 148 procent (129). Kollektiv konsolidering är en buffert för Alectas försäkringsåtaganden mot variationer i kapitalavkastning och försäkringsrisker. Det utgörs av skillnaden mellan Alectas tillgångar och försäkringsåtaganden till försäkringstagare och individuellt försäkrade. Den kollektiva konsolideringsnivån skall normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent, med en målnivå på 140 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent skall åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning per land
Förmånsbestämda pensionsplaner och ersättning för sjukvård efter avslutat anställning per betydande land fördelar sig per den 31 december enligt följande:
| 2013 | Nuvärde av förpliktelsen |
Förvaltnings tillgångarnas verkliga värde |
Nettoskuld/ tillgång |
Tillgångs begränsning |
Nettoskuld/ tillgång i balansräkningen |
|---|---|---|---|---|---|
| USA | 2 268 | 1 175 | 1 093 | – | 1 093 |
| Storbritannien | 617 | 627 | –10 | 10 | 0 |
| Övriga världen | 179 | 227 | –48 | – | –48 |
| Totalt | 3 064 | 2 029 | 1 034 | 10 | 1 044 |
| 2012 | Nuvärde av förpliktelsen |
Förvaltnings tillgångarnas verkliga värde |
Nettoskuld/ tillgång |
Tillgångs begränsning |
Nettoskuld/ tillgång i balansräkningen |
| USA | 2 415 | 1 076 | 1 339 | – | 1 339 |
| Storbritannien | 568 | 584 | –15 | 15 | 0 |
| Övriga världen | 215 | 236 | –22 | – | –22 |
| Totalt |
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen per betydande land (uttryckta som vägda genomsnitt):
| USA Storbritannien |
Övriga världen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
avslutad anställning | Ersättningar för sjukvård efter |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
||||
| Aktuariella antaganden | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Diskonteringsränta, % | 4,8 | 3,9 | 4,9 | 3,9 | 4,2 | 4,0 | 4,3 | 3,9 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % | – | 8,0 | – | – | – | 5,3 | – | 3,9 |
| Framtida årliga löneökningar, % | 3,2 | 3,3 | 3,2 | 3,3 | – | – | 1,7 | 1,4 |
| Framtida årliga pensionsökningar, % | 2,2 | 2,3 | – | – | 3,2 | 2,5 | 1,6 | 1,6 |
| Årlig utveckling av sjukvårdskostnader, % | – | – | 8,0 | 8,0 | – | – | – | – |
Förväntade inbetalningar nästa år
Förväntade inbetalningar till förmånsbestämda planer för ersättning efter avslutad anställning uppgår till 125 MSEK för helåret 2014.
22. Avsättningar
Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:
| Långfristiga avsättningar | 2013 | 2012 | Kortfristiga avsättningar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Inkomstskatter | 128 | 74 | Omstruktureringar | 0 | 1 |
| Omstruktureringar | 3 | – | Övriga rörelseavsättningar | 103 | 102 |
| Övriga rörelseavsättningar | 6 | 34 | Summa kortfristiga avsättningar | 103 | 102 |
| Uppskjuten ersättning | 222 | 281 | Totala långfristiga och kortfristiga avsättningar | 568 | 606 |
| Övriga avsättningar | 105 | 115 | |||
| Summa långfristiga avsättningar | 464 | 504 |
Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:
| Avsättningar för | Avsättningar omstruktur |
Övriga rörelse | Uppskjuten | Övriga | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar | inkomstskatter | eringar | avsättningar | ersättning | avsättningar | Summa |
| Bokfört värde vid årets början | 74 | 1 | 136 | 281 | 115 | 606 |
| Avsättningar1) | 61 | 3 | 31 | 52 | 0 | 146 |
| I anspråktagna avsättningar | – | 0 | –69 | –51 | –10 | –130 |
| Återförda avsättningar under året och ändrade uppskattningar |
– | – | –5 | –27 | – | –32 |
| Omklassificeringar | – | – | 19 | –21 | – | –2 |
| Omräkningsdifferenser etc. | –7 | 0 | –2 | –11 | – | –21 |
| Bokfört värde vid årets slut | 128 | 3 | 109 | 222 | 105 | 568 |
1) Den omstruktureringskostnad på 28 MSEK avseende omorganisation av den skandinaviska snusverksamheten har ökat avsättningar för omstrukturering med 3 MSEK, övriga rörelseavsättningar med 16 MSEK, och uppskjutna ersättningar med 8 MSEK..
Avsättningar för inkomstskatter
Avsättningar för inkomstskatter är hänförliga till skattetvister och andra skatteförpliktelser. Inga avsättningar för inkomstskatter förväntas tas i anspråk inom ett år.
Avsättningar omstruktureringar
Avsättningar för omstruktureringskostnader redovisas som avsättningar för omstruktureringar. Avsättningarna förväntas normalt tas i anspråk inom ett år, men en viss andel väntas dock tas i anspråk inom fem år.
Övriga rörelseavsättningar
Rörelserelaterade avsättningar som inte är hänförliga till omstruktureringar eller uppskjuten ersättning redovisas som övriga rörelseavsättningar. En stor del av övriga rörelseavsättningar är hänförliga till avsättningar för utestående inlösen av kortfristiga produktkuponger och framtida produktreturer. Kuponger och returer förväntas bli realiserade inom ett år men ersätts under den perioden med nya avsättningar. Dessa avsättningar klassificeras därför som långfristiga.
Uppskjuten ersättning
Avsättning för uppskjuten ersättning avser förpliktelser för intjänade ersättningar (löner och/eller bonusar). Uppskjuten ersättning innefattar intjänade ersättningar till vissa anställda och tilldelning enligt den långfristiga incitamentsplanen. Vissa anställda kan välja att skjuta upp en del av ordinarie lön och/eller bonus till ett senare tillfälle och de kan skjuta fram sin ersättning till den dag då de går i pension. Från pensionsdagen kan utbetalningar spridas över en period som inte får överstiga 15 år. Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa ledande befattningshavare, vilken ska regleras inom tre år.
23. Övriga skulder
Övriga långfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:
| Övriga långfristiga skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Icke räntebärande långfristiga skulder | 13 | 15 |
| Långfristiga finansiella skulder, derivat | 299 | 473 |
| Totalt | 312 | 488 |
Övriga kortfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:
| Övriga kortfristiga skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Tobaksskatter | 1 058 | 1 129 |
| Mervärdeskatteskuld | 327 | 364 |
| Kortfristiga finansiella skulder, derivat | 29 | 85 |
| Övrigt | 44 | 42 |
| Totalt | 1 459 | 1 619 |
25. Finansiella instrument och finansiella risker
Verksamhet
Swedish Match är genom sin internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Med finansiella risker menas de fluktuationer i Swedish Match kassaflöde som förklaras av förändringar i valutakurser och räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. För hantering av finansiella risker har Swedish Match en, av styrelsen fastställd, finanspolicy. Koncernens finanspolicy utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten och hanteringen av de finansiella riskerna. Den centrala finansavdelningen ansvarar för koncernens upplåning, hantering av valutor och räntor samt fungerar som internbank för koncernens finansiella transaktioner. Avdelningen ska se till att Swedish Match-koncernen har en säker finansiering, men också att koncernens finansiella risker begränsas vid finansiella transaktioner. Swedish Match-koncernens finansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordriftsfördelar och synergieffekter samt för att minimera operativa risker.
Finansiella instrument
Swedish Match använder olika typer av finansiella instrument för att hantera koncernens finansiella exponering som uppstår i affärsverksamheten och i koncernens tillgångs- och skuldhantering. Förutom lån används även valutaoch derivatinstrument i syfte att reducera Swedish Match finansiella exponering. De mest frekvent nyttjade derivaten är valutaterminer, valutaswappar och ränteswappar. Nedan följer en tabell över samtliga derivat, värderade till verkligt värde, som påverkar koncernens resultat- och balansräkning.
Utestående derivat
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nomi nellt |
Till gångar |
Skuld | Nomi nellt |
Till gångar |
Skuld | |||
| Valutaderivat | – | – | – | 5 | – | 0 | ||
| Räntederivat* | 7 496 | 18 | 253 | 8 863 | 38 | 507 | ||
| Totalt | 7 496 | 18 | 253 | 8 868 | 38 | 507 | ||
| * Varav säkrings redovisning |
||||||||
| Kassaflödesrisk vid finansiering |
||||||||
| Kassaflödes säkringar1) |
5 931 | 10 | 237 | 6 104 | – | 476 |
1) Instrumenten är valuta- och ränteswappar. Det finns inga villkor i dessa transaktioner som kan orsaka väsentliga skillnader i hedgingrelationen mellan dessa derivat och de underliggande skulderna.
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar utgörs av långfristiga legala åtaganden. Tidpunkten för reglering förväntas ligga inom fem år.
Se Not 21 Ersättningar till anställda för ytterligare information om pensionsavsättningar.
24. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bestod per den 31 december av följande:
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Upplupna lönerelaterade kostnader | 112 | 152 |
| Upplupna semesterlöner | 58 | 59 |
| Upplupna sociala avgifter | 48 | 58 |
| Upplupen ränta | 201 | 215 |
| Övrigt | 263 | 312 |
| Totalt | 682 | 796 |
Valutarisker
Förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultat och eget kapital på olika sätt:
- • Resultat närintäkterfrån försäljning och kostnaderför produktion äri olika valutor (transaktionsexponering).
- • Resultat när de utländska dotterföretagensresultaträknas om tillsvenska kronor (omräkningsexponering)
- • Resultat närlån och placeringar äri annan valuta än enhetensfunktionella valuta (omräkningsexponering).
- • Eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångarräknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
I koncernens resultaträkning ingår valutakursförluster med 10 MSEK (2) i rörelseresultatet och med 2 MSEK (3) i finansnettot.
Transaktionsexponering
För koncernen finns en balans mellan in- och utbetalningar i några av de viktigaste valutorna, euro (EUR) och amerikanska dollar (USD), vilket begränsar koncernens transaktionsexponering. Begränsad transaktionsexponering uppkommer då vissa av koncernens tillverkande enheter i Europa gör inköp av råtobak i USD samt genom den europeiska verksamhetens export av tändare och tändstickor i USD. Den största exponeringen är i NOK till följd av att snus som säljs i Norge är tillverkat i Sverige.
Det förväntade kommersiella valutaflödet netto efter motriktade flöden i samma valutor (transaktionsexponeringen) uppgår på årsbasis till cirka 1 050 MSEK. Det är fördelat enligt följande: 670 MSEK i NOK (64 procent), 200 MSEK i USD (19 procent), 65 MSEK i GBP (6 procent), 60 MSEK i PHP (6 procent) och i övriga valutor 55 MSEK (5 procent). Swedish Match policy för hantering av koncernens transaktionsexponering är att göra säkringar inom vissa ramar. Eventuella säkringstransaktioner baseras på riskexponering, rådande marknadsförhållanden och andra strategiska beaktanden. Transaktionerna initieras huvudsakligen via valutaterminer med löptider upp till tolv månader och relateras till prognostiserade valutaflöden. Per den 31 december 2013 var ingen transaktionsexponering för 2014 säkrad. En generell höjning med 10 procent av den svenska kronan gentemot koncernens samtliga transaktionsvalutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 105 MSEK (125), varav 67 i NOK, 20 i USD, 6 i GBP, 6 i PHP och 6 i övriga valutor, för år 2013.
Omräkningsexponering
Valutakursförändringarnas mest signifikanta inverkan på koncernresultatet kommer via omräkningen av dotterföretagens resultat. Resultatet i koncernens bolag räknas om till genomsnittskurser. Betydande effekter hänför sig främst till USD, BRL och EUR. Den enskilt största exponeringsvalutan är USD.
När de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor uppstår omräkningsdifferenser som förs direkt till koncernens egna kapital. Nettoinvesteringens exponering uppgår till 1 910 MSEK i USD (73 procent), 353 MSEK i BRL (14 procent), 240 MSEK i EUR (9 procent) och 95 MSEK (4 procent) i andra valutor. Swedish Match säkrar generellt inte det egna kapitalet i utländska dotterföretag. Om den svenska kronan försvagas med 10 procent mot samtliga valutor i vilka Swedish Match har utländska nettotillgångar, skulle koncernens eget kapital påverkas positivt med cirka 260 MSEK, varav 190 i USD, 35 i BRL, 25 i EUR och 10 i övriga valutor, baserat på exponeringen per den 31 december 2013.
Ränterisk
Swedish Match-koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Räntebärande lån och pensionsförpliktelser exponerar koncernen för ränterisk. Förändringar i räntenivå har en direkt inverkan på Swedish Match räntenetto. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ska vara kortare än fem år. Den tid det tar för en permanent förändring av räntenivån att slå igenom på räntenettot beror på lånens räntebindningstider. Koncernens mål för sin räntebindning är att ha en jämn och låg räntekostnad. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla lån till SEK och fasta räntor. Per den 31 december 2013 uppgick den genomsnittliga räntebindningen på koncernens lån till 3,8 år (3,5) med hänsyn tagen till ränteswappar. Ränteförfallostrukturen per den 31 december 2013 var följande:
| Lån | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Fast | Rörlig | Fast | Rörlig |
| 2014 | 256 | 669 | 702 | 223 |
| 2015 | 1 999 | 1 999 | ||
| 2016 | 651 | 651 | ||
| 2017 | 3 120 | 3 120 | ||
| 2018 | 903 | 347 | 903 | 347 |
| 2019– | 2 195 | 199 | 2,195 | 199 |
| Totalt | 9 124 | 1 215 | 9 570 | 769 |
Per den 31 december 2013 beräknas en generell höjning med 1 procent (100 bp) på den korta rörliga räntan på skulden och överskottslikviditeten höja koncernens resultat före skatt med cirka 24 MSEK (23) årligen. Den räntebärande nettolåneskulden (inklusive pensionsförpliktelse netto) per samma datum uppgick till 8 388 MSEK (9 289). Antagandet grundar sig på nuvarande nettolåneskuldnivå och genomsnittlig räntebindningstid.
En höjning av räntan med 1 procent (100 bp) skulle ge en total effekt på eget kapital till följd av kassaflödessäkringar motsvarande en ökning med 5 MSEK (10).
Refinansieringsrisk och likviditet
Refinansieringsrisk definieras som risken att marknadssituationen vid tillfället för refinansieringen gör upplåningen dyrare än beräknat. Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla löpande betalningar som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Swedish Match har en central finansieringsfunktion, vilket innebär att så stor del som möjligt av koncernens externa upplåning hanteras centralt. Extern upplåning kan dock ske lokalt i länder där regler och skatter gör central finansiering omöjlig eller där en sådan inte är ekonomiskt fördelaktig. Swedish Match försöker begränsa refinansieringsrisken genom att ha en god spridning och en viss längd på sin bruttoupplåning samt att inte bli beroende av enstaka finansieringskällor.
Swedish Match har en syndikerad bankfacilitet om 160 MEUR med slutförfall i januari 2016. Denna var vid årsskiftet outnyttjad och innehåller inga finansiella villkorsbegränsningar. Tillgängliga medel i likvida medel och garanterade kreditfaciliteter vid årets slut uppgick till 4 593 MSEK. Härav utgjorde 1 429 MSEK bekräftade kreditlöften och resterande 3 164 MSEK utgjordes av likvida medel.
Huvuddelen av Swedish Match finansiering utgörs av ett globalt medium term note program (MTN) som har ett rambelopp om 1 500 MEUR. Programmet är ett obekräftat låneprogram och tillgången kan komma att begränsas av koncernens kreditvärdighet och rådande marknadsvillkor. Den 31 december 2013 var det globala programmet utnyttjat med 10 357 MSEK. Den genomsnittliga förfallostrukturen på koncernens obligationsupplåning per den 31 december 2013 uppgick till 4,0 år.
Swedish Match totala odiskonterade kassaflöden avseende lånekällor, inklusive räntebetalningar, negativa derivat (derivat med positiva marknadsvärden ingår inte), leverantörsskulder och deras förfalloprofiler fördelar sig enligt följande:
| År | MTN-lån inkl. ränta |
Negativa derivat |
Leveran törs skulder |
Totala kassa flöden |
Totalt bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 1 312 | 123 | 559 | 1 994 | 1 571 |
| 2015 | 2 374 | 60 | 2 434 | 2 041 | |
| 2016 | 926 | 60 | 986 | 694 | |
| 2017 | 3 372 | 246 | 3 618 | 3 159 | |
| 2018 | 1 369 | 15 | 1 384 | 1 256 | |
| 2019– | 2 688 | 62 | 2 750 | 2 429 | |
| Totalt | 12 041 | 566 | 559 | 13 166 | 11 150 |
Swedish Match har under det globala MTN-programmet emitterat obligationer i SEK, EUR, USD och CHF. Upplåningen i EUR, USD och CHF är säkrad genom valutaränteswappar. Genomsnittliga räntor för utestående upplåning (inklusive derivat) den 31 december 2013 var 4,7 procent (4,8).
Likviditeten inom Swedish Match hanteras centralt genom lokala cash pooler. Koncernens bolag ska placera likviditeten på cash pool-konton eller, om sådana inte finns, hos moderbolagets treasuryfunktion. Undantag medges endast om lagstiftning förbjuder cash pool-konton eller interna deponeringar.
Kassaflödessäkringar och säkring av verkligt värde Kassaflödessäkringar
Tabellen nedan visar den årliga förändringen av marknadsvärdet från ingående balans, vilken redovisas i övrigt totalresultat, och de belopp som omklassificeras i resultaträkningen under året och som tidigare redovisades i övrigt totalresultat. Under 2013 fanns inga ineffektiva delar av kassaflödessäkring.
| 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 jan | Förändring av marknads Allokerat värdet till resultat |
||||||
| Säkringsinstrument, | |||||||
| derivat | –83 | –28 | – | –111 | |||
| Totalt | –83 | –28 | – | –111 |
| 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 jan | Förändring av marknads värdet |
Allokerat till resultat |
31 dec | ||
| Säkringsinstrument, | |||||
| derivat | –67 | –16 | – | –83 | |
| Totalt | –67 | –16 | – | –83 |
Förfalloprofil för räntebetalningar på derivat som omfattas av kassaflödessäkring visas i tabellen nedan.
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019– | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebetalningar | 287 | 262 | 262 | 262 | 96 | 384 |
Säkring av verkligt värde
Vid årets slut fanns inga utestående säkringar av verkligt värde.
Likviditets- och kreditrisker
För att begränsa likviditets- och kreditrisker får placeringar och transaktioner i derivat endast ske i instrument med hög likviditet och med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match överskottslikviditet placeras, förutom på bankkonton, huvudsakligen i bankdeposit och bankcertifikat. Den 31 december 2013 uppgick den genomsnittliga räntebindningen för koncernens kortfristiga placeringar till cirka 0,4 månader.
Koncernens finanspolicy reglerar maximal kreditexponering för olika motparter. Målet är att motparterna till Swedish Match i finansiella transaktioner ska ha ett kreditbetyg om lägst A från Standard & Poor's eller motsvarande från Moody's.
För att reducera kreditrisken i de fordringar som uppstår på banker via derivat har Swedish Match ingått nettingavtal, så kallade ISDA Master Agreements, med samtliga motparter. Dessa avtal ger rätt till nettning av värderingar på tillgångar och skulder, om motparten inte fullgör sina skyldigheter, som vid inställda betalningar. Tabellen visar nettoexponeringar per den 31 december 2013. Inga säkerheter har tagits emot eller ställts.
Derivat som omfattas av nettingavtal
| 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Bruttobelopp för finansiella instrument |
Belopp kvittade i balansräkningen |
Nettobelopp presenterat i balansräkningen |
Belopp för finansiella instrument som inte kvittas i balansräkningen, men som är föremål för nettingavtal |
Netto |
| Derivat – Tillgångar | 59 | 0 | 59 | –44 | 15 |
| Derivat – Skulder | 307 | 0 | 307 | –44 | 263 |
| 2012 | |||||
| MSEK | Bruttobelopp för finansiella instrument |
Belopp kvittade i balansräkningen |
Nettobelopp presenterat i balansräkningen |
Belopp för finansiella instrument som inte kvittas i balansräkningen, men som är föremål för nettingavtal |
Netto |
| Derivat – Tillgångar | 52 | 0 | 52 | –24 | 28 |
| Derivat – Skulder | 532 | 0 | 532 | –24 | 508 |
Per den 31 december 2013 uppgick den totala kreditexponeringen i derivatinstrument till 15 MSEK och i likvida medel till 3 164 MSEK. Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfodringar, reduceras av att Swedish Match kundfodringar är fördelade på många olika kunder. På balansdagen förelåg ingen betydande koncentration av kreditrisk i koncernens kundfordringar. Koncernens kundfordringar uppgick till totalt 1 440 MSEK (1 554). För ytterligare information, se Not 17 Kundfordringar.
Rating
Swedish Match hade per den 31 december 2013 följande kreditrating från Standard & Poor's respektive Moody's Investors Service:
| Standard & Poor's | Moody's | |
|---|---|---|
| Lång rating | BBB | Baa2 |
| Outlook | Stable | Stable |
Bokfört värde och verkligt värde
Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per kategori av räntebärande finansiellt instrument per den 31 december 2013. Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen består av derivat, för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Derivat hänförliga till kassaflödessäkringar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Alla övriga poster, utom räntebärande skulder, har kort löptid och betraktas som icke räntebärande och därför är det totala bokförda värdet på de finansiella instrumenten och det beräknade verkliga värdet detsamma. Det bokförda värdet på räntebärande skulder kan avvika från det verkliga värdet som en följd av förändrade marknadsräntor.
Swedish Match följer IFRS 7 för finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen, vilket innebär att verkliga värden ska klassas enligt en hierarki som reflekterar betydelsen av den indata som används enligt följande nivåer:
- • Nivå 1 Noterade priser(ojusterade) på aktiva marknader.
- • Nivå 2 Annan indata än de noterade prisersom ingåri nivå 1 och som, antingen direkt eller indirekt, är observerbara.
- • Nivå 3 Indata som inte bygger på observerbar marknadsdata.
Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. För att bestämma det verkliga värdet av dessa finansiella tillgångar och skulder har officiella marknadsnoteringar för liknande instrument använts för diskontering av framtida kassaflöden. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
| 2013 | Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | – | 1 440 | – | – | – | 1 440 | 1 440 |
| Långfristiga fordringar | 2 | – | – | 54 | 386 | 442 | 442 |
| Övriga fordringar | 8 | – | – | – | 131 | 139 | 139 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
14 | – | – | – | 75 | 89 | 89 |
| Likvida medel | – | 3 164 | – | – | – | 3 164 | 3 164 |
| Summa tillgångar | 24 | 4 604 | – | 54 | 592 | 5 274 | 5 274 |
| Räntebärande skulder | – | – | 10 340 | – | – | 10 340 | 10 9271) |
| Övriga skulder | 17 | – | – | 326 | 1 428 | 1 771 | 1 771 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
– | – | 173 | 28 | 481 | 682 | 682 |
| Leverantörsskulder | – | – | 559 | – | – | 559 | 559 |
| Summa skulder | 17 | – | 11 072 | 354 | 1 909 | 13 352 | 13 939 |
| 2012 | Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | – | 1 554 | – | – | – | 1 554 | 1 554 |
| Långfristiga fordringar | 28 | – | – | 4 | 397 | 429 | 429 |
| Övriga fordringar | 0 | – | – | 5 | 97 | 102 | 102 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
10 | – | – | – | 60 | 70 | 70 |
| Likvida medel | – | 2 824 | – | – | – | 2 824 | 2 824 |
| Summa tillgångar | 38 | 4 378 | – | 9 | 554 | 4 979 | 4 979 |
| Räntebärande skulder | – | – | 10 357 | – | – | 10 357 | 11 4451) |
| Övriga skulder | 23 | – | 7 | 534 | 1 543 | 2 107 | 2 107 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
– | – | 194 | 21 | 581 | 796 | 796 |
| Leverantörsskulder | – | – | 635 | – | – | 635 | 635 |
| Summa skulder | 23 | – | 11 193 | 555 | 2 124 | 13 895 | 14 983 |
1) Beräknat verkligt värde, som klassificeras enligt nivå 2 i verkligt värde hierarkin, är omvärderingen av räntebärande skulder baserat på marknadskurserna från banker per den 31 december 2013 och 2012.
26. Operationella leasingavtal
Koncernens leasingkostnader för operationella leasingavtal för 2013 uppgick till 46 MSEK (47).
Framtida årliga minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal med initiala eller återstående löptider på ett år eller mer förfaller enligt följande:
| Minimileaseavgifter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 46 | 44 |
| Senare än ett år men inom fem år | 82 | 80 |
| Senare än fem år | 34 | 24 |
| Totalt | 162 | 148 |
Operationella leasingavtal hänför sig främst till hyra av fastighet.
27. Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
Per den 31 december 2013 hade koncernen 50 MSEK (42) i ställda säkerheter hänförliga till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.
28. Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
Borgensförbindelser för dotterföretag avser åtaganden till förmån för bolagen utöver i dotterföretagen nyttjade och skuldförda belopp. Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag hänför sig till åtaganden för dotterföretag som överförts till STG. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser avser åtaganden gentemot tobaksodlare om framtida inköp av råtobak samt garantier ställda gentemot statliga myndigheter för koncernföretags fullgörande av åtaganden i samband med import och betalning av tobaksskatter.
| Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag | 46 | 51 |
| Borgensförbindelser för intresseföretag | 47 | 52 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 143 | 139 |
| Totalt | 235 | 242 |
Rättstvister
Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer av för verksamheten rutinmässig karaktär. Även om utgången av processerna inte med säkerhet kan förutses och följaktligen inga garantier heller kan lämnas, är företagsledningen övertygad om att skyldigheter hänförliga till dessa tvister inte kommer att inverka väsentligt på Swedish Match finansiella ställning eller resultat, om de ens får någon inverkan alls.
Dotterföretag till Swedish Match i USA är svarande i mål där det påstås att bruk av tobaksprodukter orsakat hälsoproblem. Pinkerton Tobacco Company (dotterföretag till Swedish Match North America, Inc.) har angivits som svarande i några av de mer än 1 200 mål mot cigarettillverkare och andra tobaksföretag som anhängiggjorts i delstatsdomstol i West Virginia. Pinkerton har dock avskiljts från den sammanslagna processen i dessa mål och det är inte känt om någon av kärandena i de avskilda målen avser att driva krav separat mot Pinkerton. Swedish Match North America, Inc. och Pinkerton Tobacco Company är angivna som svaranden i en talan väckt i Florida i november 2002 mot flera olika bolag verksamma på den amerikanska marknaden för rökfri tobak och deras gemensamma intresseorganisation. Talan anhängiggjordes ursprungligen som en grupptalan men omvandlades under 2005 till en individuell talan. Även om företagsledningen inte på ett meningsfullt sätt kan uppskatta den betalningsskyldighet pågående eller befarade tvister av detta slag skulle kunna medföra, är det företagsledningens uppfattning att det finns goda försvar mot alla krav och att varje fall ska försvaras med kraft.
Eventualtillgångar
Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsbyggnaden i Stockholm 2007, sålde Swedish Match också två närliggande tomter, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. För den ena tomten erhölls detta godkännande i januari 2013, och Swedish Match erhöll en ytterligare köpeskilling om 161 MSEK under det första halvåret 2013. Även för den andra tomten kan ytterligare köpeskilling erhållas. För närvarande går det inte att göra någon meningsfull uppskattning av storleken på detta belopp.
29. Koncernföretag
| Dotterföretagets | Ägarandel i % | |||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretagsinnehav1) | säte, land | 2013 | 2012 | |
| SM Treasury SEK SA | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Treasury USD SA | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Comercio Importacao e Exportacao Ltda |
Brasilien | 100 | 100 | |
| SM da Amazonia S.A. | Brasilien | 100 | 100 | |
| SM do Brazil S.A. | Brasilien | 99.7 | 99.7 | |
| SM Dominicana, S.A. | Dominikanska republiken |
100 | 100 | |
| SM Deutschland GmbH | Tyskland | 100 | 100 | |
| SM Treasury Lux S.à r.l. | Luxemburg | 100 | – | |
| SM Group BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Lighters BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Overseas BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Distribution A/S | Norge | 100 | 100 | |
| SM Norge A/S | Norge | 100 | 100 | |
| SM Philippines Inc. | Filippinerna | 100 | 100 | |
| SMINT Holdings Corp | Filippinerna | 100 | 100 | |
| Swedmat Corp | Filippinerna | 100 | 100 | |
| SM Distribution AB | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Industries AB | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Intellectual Property AB | Sverige | 100 | – | |
| SM North Europe AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Svenska Tändsticks AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag |
Sverige | 100 | 100 | |
| SM Cigars Holding AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Vinne 14 AB2) | Sverige | – | 100 | |
| Svenska Tobaks AB3) | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Kibrit ve Cakmak Endustri A.S. | Turkiet | 100 | 100 | |
| SM Cigars Inc. | USA | 100 | 100 | |
| SM Leaf Tobacco Company | USA | 100 | 100 | |
| SM North America Inc. | USA | 100 | 100 | |
| The Pinkerton Tobacco Co. | USA | 100 | 100 |
1) Förteckningen innefattar såväl direkt som indirekt ägda bolag. Förteckningen innehåller inte
vilande företag. 2) Företaget bytte namn under året från Svenska Tobaks AB och såldes.
3) Företaget bytte namn under året från GC Sweden AB till Svenska Tobaks AB.
30. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys
Definitionen och sammansättningen av likvida medel är kassa och bank.
| Betalda räntor och erhållna räntor | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 26 | 36 |
| Erlagd ränta | –530 | –497 |
| Totalt | –504 | –461 |
Betalda och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivningar | 275 | 296 |
| Förändrade avsättningar | 20 | 0 |
| Realisationsvinst från avyttrade bolag | –161 | –30 |
| Förändring i förmånsbestämda pensionsplaner | 107 | –8 |
| Förändring upplupna räntor | –20 | 20 |
| Förändring av verkligt värde och orealiserade kursdifferenser |
–4 | –8 |
| Realiserade kursdifferenser, överfört till finansieringsverksamheten |
–2 | 8 |
| Övrigt | –21 | –15 |
| Totalt | 194 | 264 |
Andelar i intresseföretag, joint ventures och övriga bolag
Andelar i joint ventures under 2013 hänför sig till investeringar på 57 SEK i SMPM International AB. Andelar i joint ventures under 2012 hänför sig till investeringar på 40 MSEK i SMPM International AB. För ytterligare information, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.
Inga dotterföretag förvärvades under 2013 eller 2012.
Avyttring av dotterföretag
Kassaflödet från avyttring av dotterföretag under 2013 inkluderar en extra köpeskilling om 161 MSEK avseende försäljning av mark under 2007, en extra köpeskilling om 4 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match UK under 2008 och en extra köpeskilling om 3 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match Bulgaria DA under 2011. En extra betalning om 10 MSEK avseende garantiåtagande i köpeavtalet med STG gjordes under 2013.
Kassaflödet från avyttring av dotterföretag under 2012 inkluderar en extra köpeskilling om 5 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match UK under 2008 och 3 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match Bulgaria DA under 2011.
Under 2013 avyttrades dotterföretaget Svenska Tobaks AB. Swedish Match behöll namnet Svenska Tobaks AB och köparen bytte namnet till Vinne 14. Köpeskillingen erlades kontant och uppgick till 757 MSEK. Avyttrade nettotillgångar uppgick till 651 MSEK, varav 834 MSEK kontant och en aktuell skatteskuld på 183 MSEK. Kassaflödeseffekten från denna transaktion redovisas som betald inkomstskatt.
31. Närstående
Företagets närstående parter är joint ventures, intresseföretag och ledande befattningshavare med betydande inflytande i företaget. Ledande befattningshavare med betydande inflytande omfattar Swedish Match styrelse och koncernledningen. Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. För vidare information om koncernens transaktioner med joint ventures och intresseföretag, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures. Information om ersättningar till styrelsen och koncernledningen framgår av Not 5 Personal. Utöver detta, med undantag för koncerntransaktioner som elimineras i sin helhet i koncernredovisningen, har inga andra transaktioner med närstående parter gjorts under året.
Swedish Match AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm.
Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Huvudkontoret har besöksadress Västra Trädgårdsgatan 15 och postadress Box 7179, 103 88 Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2013 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint ventures.
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 44 | 87 |
| Administrationskostnader | 2, 7, 8, 25 | –213 | –249 |
| Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader | 3 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | –169 | –162 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 4 | 2 463 | 4 335 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 4 | 1 | 2 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | –1 176 | –1 428 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 118 | 2 746 | |
| Bokslutsdispositioner | 5 | 1 530 | 1 935 |
| Resultat före skatt | 2 648 | 4 681 | |
| Skatt | 6 | –41 | –95 |
| Årets resultat | 2 607 | 4 586 |
Moderbolagets rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 2 607 | 4 586 | |
| Övrigt totalresultat som har eller kommer att omföras till resultaträkningen | |||
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –28 | –16 | |
| Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat | 6 | 6 | 1 |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt | –22 | –16 | |
| Årets totalresultat | 2 585 | 4 571 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 31 december, 2013 | 31 december, 2012 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 | 0 | 95 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 | 1 | 1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9 | 50 954 | 51 258 |
| Övriga långfristiga fordringar | 10 | 100 | 69 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 38 | 30 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 51 092 | 51 357 | |
| Summa anläggningstillgångar | 51 093 | 51 452 | |
| Kortfristiga tillgångar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 2 087 | 2 297 | |
| Fordringar på intresseföretag | 1 | 1 | |
| Fordringar på joint venture | 0 | 0 | |
| Skattefordringar | 6 | 13 | – |
| Övriga fordringar | 11 | 15 | 10 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 25 | 24 |
| Summa kortfristiga tillgångar | 2 140 | 2 332 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 53 233 | 53 784 | |
| Eget kapital | 13 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital, 202 000 000 aktier à 1:9283 SEK respektive | |||
| 206 000 000 aktier à 1:8909 SEK | 390 | 390 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | –87 | –65 | |
| Balanserat resultat | 19 283 | 16 319 | |
| Årets resultat | 2,607 | 4 586 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 22 192 | 21 230 | |
| Obeskattade reserver | 14 | 290 | 260 |
| Övriga avsättningar | 15 | 77 | 92 |
| Summa avsättningar | 77 | 92 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 16 | 9 420 | 9 238 |
| Skulder till koncernföretag | 17 | 18 100 | 18 101 |
| Övriga skulder | 18 | 300 | 475 |
| Summa långfristiga skulder | 27 820 | 27 814 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 919 | 1 107 | |
| Leverantörsskulder | 7 | 16 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 665 | 2 914 | |
| Skatteskulder | 6 | – | 5 |
| Övriga skulder | 47 | 100 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 216 | 248 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 853 | 4 388 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 53 233 | 53 784 | |
| Poster inom linjen | |||
| Ställda säkerheter | 20 | 46 | 39 |
| Ansvarsförbindelser | 20 | 92 | 103 |
Förändringar i moderbolagets eget kapital
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt värde1) |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Eget kapital vid årets början | 13 | 390 | –49 | 17 766 | 1 419 | 19 525 |
| Årets resultat | – | – | – | 4 586 | 4 586 | |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt | – | –16 | – | – | –16 | |
| Årets totalresultat | – | –16 | – | 4 586 | 4 571 | |
| Vinstdisposition | – | – | 1 419 | –1 419 | – | |
| Utdelning | – | – | –1 334 | – | –1 334 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –1 946 | – | –1 946 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 414 | – | 414 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier | –13 | – | 13 | – | – | |
| Fondemission | 13 | – | –13 | – | – | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –65 | 16 319 | 4 586 | 21 230 |
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt värde1) |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Eget kapital vid årets början | 13 | 390 | –65 | 16 319 | 4 586 | 21 230 |
| Årets resultat | – | – | – | 2 607 | 2 607 | |
| Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt | – | –22 | – | – | –22 | |
| Årets totalresultat | – | –22 | – | 2 607 | 2 585 | |
| Vinstdisposition | – | – | 4 586 | –4 586 | – | |
| Utdelning | – | – | –1 459 | – | –1 459 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –352 | – | –352 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 187 | – | 187 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier | –8 | – | 8 | – | – | |
| Fondemission | 8 | – | –8 | – | – | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –87 | 19 283 | 2 607 | 22 192 |
1) Fond för verkligt värde består av en säkringsreserv.
Moderbolagets kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 21 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 1 118 | 2 746 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflöden m.m. | –550 | –2 000 | |
| Betald inkomstskatt | –61 | –1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
507 | 745 | |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 13 | –9 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | –47 | 22 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 473 | 757 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | – | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | – | –44 | |
| Avyttring av immateriella anläggningstillgångar | 95 | – | |
| Avyttring av dotterbolag, netto likviditetspåverkan | 1 603 | 1 | |
| Aktieägartillskott | –770 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 928 | –42 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 1 225 | 2 045 | |
| Amortering av lån | –1 491 | –1 315 | |
| Återköp av egna aktier | –352 | –1 946 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | 187 | 414 | |
| Utdelning | –1 459 | –1 334 | |
| Förändringar av finansiella fordringar/skulder koncernföretag | 503 | 1 399 | |
| Övrigt | –14 | 23 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 400 | –715 | |
| Ökning/minskning av kassa och bank | – | – | |
| Kassa och bank vid årets början | – | – | |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – |
Noter för moderbolaget
Alla belopp i noterna till moderbolagets finansiella rapporter är angivna i miljoner svenska kronor (MSEK) om ej annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2012.
För information om löner och andra ersättningar till verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen se koncernens Not 5 Personal på sidan 62.
1. Nettoomsättning
Nettoomsättningen avser tjänster till koncernföretag och intresseföretag.
2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Administrationskostnader inkluderar kostnader för revisionsarvoden enligt nedanstående tabell:
| Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 3 | 3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 |
| Totalt | 4 | 4 |
Andra uppdrag innefattar testning av IT-kontroller.
3. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader avser i huvudsak valutakursvinster och -förluster.
4. Finansiella poster
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Utdelningar | 2 627 | 4 333 |
| Nedskrivningar | –1 072 | – |
| Vinst vid likvidation av koncernföretag | – | 3 |
| Vinst vid försäljning av koncernföretag | 918 | – |
| Förlust vid försäljning av koncernföretag | –10 | –1 |
| Totalt | 2 463 | 4 335 |
Från 31 december 2013 redovisas erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner. Föregående års koncernbidrag, som redovisades i finansiella poster, har omklassificerats i enlighet med den nya principen för 2013.
Nedskrivningen på 1 072 MSEK under 2013 var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag.
Vinst vid försäljning av koncernföretag inkluderar en tilläggsköpeskilling om 161 MSEK avseende försäljningen av en närliggande tomt till det tidigare huvudkontoret. Det inkluderar även en vinst vid försäljning av dotterföretaget Svenska Tobaks AB om 757 MSEK till en extern part efter en intern försäljning och överföring av tillgångarna i företaget.
Förlust vid försäljning av andelar i koncernföretag om –10 MSEK (–1) avser ett extra utlägg för garantier i köpeavtalet för dotterföretag som sålts till STG under 2010.
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter, koncernföretag | 1 | 0 |
| Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument som innehas för handel |
– | 1 |
| Ränteintäkter hänförliga till övriga finansiella instrument som innehas för handel |
0 | 0 |
| Netto valutakursförändringar | – | 1 |
| Totalt | 1 | 2 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 2013 | 2012 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –655 | –907 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–515 | –514 |
| Vinst hänförlig till finansiella skulder som innehas för handel |
1 | 0 |
| Övriga finansiella kostnader | –6 | –7 |
| Netto valutakursförändringar | 0 | – |
| Totalt | –1 176 | –1 428 |
5. Bokslutsdispositioner
| Bokslutsdispositioner | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan |
||
| Programvara och licenser | 30 | –21 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 0 | 0 |
| Periodiseringsfond | ||
| Avsättning innevarande år | –60 | –115 |
| Koncernbidrag | ||
| Erhållna koncernbidrag | 2 074 | 2 270 |
| Lämnade koncernbidrag | –513 | –199 |
| Totalt | 1 530 | 1 935 |
6. Skatter
| Skatt redovisad i resultaträkningen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt för perioden | –43 | –94 |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 2 | 1 |
| Uppskjuten skatt pga förändrad skattesats | – | –2 |
| Totalt | –41 | –95 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | 2013 | 2012 |
| Uppskjuten skatt pga förändrad skattesats | – | –4 |
| Omvärdering av vinst/förlust på kassaflödessäkringar | 6 | 4 |
| Totalt | 6 | 1 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skattesats |
(%) | (%) | ||
| Resultat före skatt | 2 648 | 4 681 | ||
| Svensk skattesats | 22,0 | –583 | 26,3 | –1 231 |
| Ej skattepliktiga utdelningar | –21,8 | 578 | –24,3 | 1 140 |
| Ej skattepliktiga poster | –7,6 | 202 | –0,0 | 1 |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar | 8,9 | –236 | – | – |
| Övriga ej avdragsgilla poster | 0,1 | –2 | 0,0 | –2 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 |
| Effekt av förändring av skattesats |
– | – | 0,1 | –2 |
| Schablonintäkt, periodiseringsfond |
0,0 | –1 | 0,0 | –1 |
| Redovisad effektiv skatt | 1,6 | –41 | 2,0 | –95 |
1 januari 2013 infördes en ny skattesats när bolagsskatten i Sverige sänktes från 26,3 procent till 22 procent.
Förändringen i skattefordringar/skatteskulder under perioden förklaras nedan:
| Skattefordringar | Skatteskulder | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Bokfört värde vid årets början |
– | 88 | 5 | – |
| Aktuell skatt | –43 | – | 0 | 94 |
| Betald skatt/erhållen | 56 | –88 | –4 | –89 |
| Bokfört värde vid årets slut | 13 | – | – | 5 |
Skattefordran uppgående till 13 MSEK (skatteskuld om 5) består av skatt som ska återbetalas/betalas på årets resultat.
Skatteeffekterna av avdragsgilla temporära skillnader, som resulterade i uppskjuten skattefordran per den 31 december, sammanfattas nedan:
| Uppskjutna skattefordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Säkringsreserv | 25 | 18 |
| Avsättningar | 13 | 11 |
| Övrigt | 0 | 1 |
| Totalt | 38 | 30 |
Nedanstående sammanställning visar uppskjutna skattefordringar vid årets början och årets slut.
| 2013 | Ingående balans |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|
| Säkringsreserv | 18 | – | 6 | 25 |
| Avsättningar | 11 | 2 | – | 13 |
| Övrigt | 1 | 0 | – | 0 |
| Totalt | 30 | 2 | 6 | 38 |
| 2012 | Ingående balans |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|
| Säkringsreserv | 18 | – | 1 | 18 |
| Avsättningar | 11 | 0 | – | 11 |
| Övrigt | 1 | 0 | – | 1 |
| Totalt | 30 | 0 | 1 | 30 |
7. Immateriella anläggningstillgångar
| Övriga immateriella tillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde vid årets början | 111 | 68 |
| Inköp/investeringar | – | 43 |
| Försäljningar/utrangeringar | –107 | – |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 4 | 111 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –17 | –9 |
| Årets avskrivningar | 0 | –7 |
| Försäljningar/utrangeringar | 13 | – |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –4 | –17 |
| Bokfört värde vid årets slut | 0 | 95 |
Avskrivningar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 0 MSEK (7).
Samtliga immateriella anläggningstillgångar är förvärvade.
Övriga immateriella tillgångar består av licenser och programvaror och skrivs av under 5–7 år. Under året har en investering i programvaruutveckling av ett nytt affärssystem för koncernen överförts till ett koncernföretag.
Inga lånekostnader för immateriella anläggningstillgångar har aktiverats under 2013 eller 2012.
8. Materiella anläggningstillgångar
| Inventarier, verktyg och installationer | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 |
| Inköp/investeringar | 0 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | – |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 3 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –2 | –1 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | – |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –2 | –2 |
| Bokfört värde vid årets slut | 1 | 1 |
Avskrivningar för materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 0 MSEK (0).
Inga lånekostnader för materiella anläggningstillgångar har aktiverats under 2013 eller 2012.
9. Koncernföretag
| 2013 | Ingående balans | Förvärv | Aktieägartillskott | Nedskrivningar | Avyttringar Utgående balans | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 56 680 | 694 | 7 860 | – | –7 785 | 57 448 |
| Nedskrivningar | –5 422 | – | – | –1 072 | – | –6 494 |
| Bokfört värde | 51 258 | 694 | 7 860 | –1 072 | –7 785 | 50 954 |
| 2012 | Ingående balans | Förvärv | Aktieägartillskott | Nedskrivningar | Avyttringar Utgående balans | |
| Anskaffningsvärde | 54 717 | – | 2 025 | – | –62 | 56 680 |
| Nedskrivningar | –5 483 | – | – | – | 61 | –5 422 |
| Bokfört värde | 49 234 | – | 2 025 | – | –1 | 51 258 |
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag. Nedskrivningen på 1 072 MSEK var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag.
Innehav av direktägda andelar i koncernföretag
| Dotterföretag | Org. nr | Säte | Antal aktier | Andel i % | 2013 | Andel i % | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Swedish Match North Europe AB | 556571-6924 | Stockholm | 1 000 | 100 | 15 750 | 100 | 15 750 |
| Swedish Match Distribution AB | 556571-7039 | Stockholm | 1 000 | 100 | 2 350 | 100 | 2 350 |
| Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag |
556012-2730 | Stockholm | 34 403 000 | 100 | 1 006 | 100 | 236 |
| Swedish Match Cigars Holding AB | 556367-1253 | Stockholm | 2 000 | 100 | 500 | 100 | 500 |
| Swedish Match Industries AB | 556005-0253 | Tidaholm | 30 853 | 100 | 95 | 100 | 95 |
| Swedish Match US AB | 556013-4412 | Stockholm | 96 000 | 100 | 9 | 100 | 9 |
| Svenska Tändsticks AB | 556105-2506 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 100 | 7 |
| Svenska Tobaks AB 1) | 556680-3028 | Stockholm | 100 000 | 100 | 0 | 100 | 0 |
| Vinne 14 AB 2) | 556337-4833 | Stockholm | – | – | – | 100 | 1 |
| Swedish Match Treasury SEK SA 3) | 0890.171.968 | Belgien | 9 999 999 | 99,99 | 23 117 | 99,99 | 23 117 |
| Swedish Match Treasury USD SA | 0894.153.126 | Belgien | – | – | – | 99,99 | 7 090 |
| Swedish Match Treasury Lux S.à r.l. | B175024 | Luxemburg | 20 000 | 100 | 7 090 | – | – |
| Swedish Match Group BV | 17080059 | Nederländerna | 20 900 000 | 100 | 17 | 100 | 1 083 |
| Swedish Match North America Inc | 62-1257378 | USA | 100 | 100 | 849 | 100 | 849 |
| Swedish Match Dominicana S.A. | 05338-2007-STI | Dominikanska republiken | 9 249 907 | 99,99 | 171 | 99,99 | 171 |
| Swedish Match Distribution A/S | 930567647 | Norge | 500 | 100 | 1 | 100 | 1 |
| SA Allumettiére Causemille 4) | Algeriet | 10 000 | 100 | 0 | 100 | 0 | |
| The Burma Match Co Ltd 5) | Burma | 300 000 | 100 | 0 | 100 | 0 | |
| Vulcan Trading Co. Ltd 6) | Burma | 4 000 | 100 | 0 | 100 | 0 | |
| Bokfört värde vid årets slut | 50 954 | 51 258 |
1) Företagets namn ändrat från GC Sweden AB. 2) Företagets namn ändrat från Svenska Tobaks AB. 3) Resterande aktier ägs av dotterföretag. 4) Förstatligat 1963.
5) Förstatligat 1968. 6) Förstatligat 1969.
Härutöver ägs aktier i Union Allumettière Marocaine S.A. Ägandet är endast formellt. Samtliga rättigheter och skyldigheter tillkommer koncernföretag.
10. Övriga långfristiga fordringar
| Övriga långfristiga fordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Derivat | 56 | 32 |
| Kapitalförsäkringar | 44 | 38 |
| Bokfört värde vid årets slut | 100 | 69 |
Långfristiga derivat innefattar valutakursdifferenser och verkligt värde för valuta- och ränteswappar.
Kapitalförsäkringar ställs som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som avsättning i balansräkningen inkluderar även särskild löneskatt.
11. Övriga fordringar
| Övriga fordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Derivat | 8 | 5 |
| Mervärdesskattefordringar | 4 | 4 |
| Kapitalförsäkringar | 2 | 1 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | 1 |
| Bokfört värde vid årets slut | 15 | 10 |
12. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Upplupen ränteintäkt | 14 | 10 |
| Förutbetald bankavgift | 4 | 6 |
| Upplupna intäkter | – | 3 |
| Förutbetald hyra | 2 | 2 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 5 | 3 |
| Bokfört värde vid årets slut | 25 | 24 |
13. Eget kapital
Information om förändringar i moderbolagets eget kapital finns i Förändringar i moderbolagets eget kapitalrapport på sidan 84.
Antal registrerade aktier i moderbolaget:
| Antal registrerade aktier | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 206 000 000 | 213 000 000 |
| Nedsättning | –4 000 000 | –7 000 000 |
| Totalt antal utestående aktier per 31 december |
202 000 000 | 206 000 000 |
| Varav innehades av Swedish Match AB | –2 954 479 | –6 591 665 |
| Totalt antal utestående aktier, exkl. aktier som innehades av Swedish Match AB |
199 045 521 | 199 408 335 |
Återköp av egna aktier
Återköpta egna aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget. Per den 31 december 2013 uppgick moderbolagets innehav av egna aktier till 2 954 479 (6 591 665).
Historisk sammanfattning av återköpta aktier som ingår i balanserade vinstmedel finns nedan:
| Antal aktier (tusental) |
eget kapital (MSEK) | Ackumulerad effekt på | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående balans vid årets början |
6 592 | 8 828 | –22 234 | –20 702 |
| Årets köp av egna aktier | 1 579 | 7 440 | –352 | –1 946 |
| Inlösta aktieoptioner under året |
–1 216 | –2 676 | 187 | 414 |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier |
–4 000 | –7 000 | 8 | 13 |
| Fondemission | – | – | –8 | –13 |
| Utgående balans vid årets slut |
2 954 | 6 592 | –22 398 | –22 234 |
Årsstämman den 25 april 2013 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 4 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 7,6 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 202 miljoner med ett kvotvärde av 1:9283 SEK.
Under året återköpte bolaget 1,6 miljoner aktier för 352 MSEK till ett genomsnittspris av 222:69 SEK. Sedan återköpen inleddes har Swedish Match återköpt aktier till ett genomsnittspris om 106:22 SEK.
Under 2013 sålde Swedish Match även 1,2 miljoner aktier till ett genomsnittspris om 154:15 SEK, om totalt 187 MSEK, i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner.
Per den 31 december 2013 innehade Swedish Match 3,0 miljoner återköpta aktier motsvarande 1,46 procent av totala antalet aktier.
Det totala antalet utestående aktier uppgick till 199,0 miljoner vid årets slut. Bolaget hade utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2013 motsvarande 1,1 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2014–2015.
Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att årets utdelning ska uppgå till 7:30 SEK (7:30) per aktie. Utdelningen motsvarar då 1 453 MSEK baserat på antalet utestående aktier i slutet av 2013. Föregående års totala utdelning uppgick till 1 459 MSEK och motsvarade 199 830 395 aktier.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde består av en säkringsreserv, förändringen under året beskrivs nedan:
| Säkringsreserv | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | –65 | –49 |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
–28 | –16 |
| Skatt | 6 | 4 |
| Effekt av ändrad skattesats | – | –4 |
| Bokfört värde vid årets slut | –87 | –65 |
Säkringsreserven innefattar ackumulerade förändringar av verkligt värde på kassaflödessäkringar hänförliga till säkring av ränterisker.
14. Obeskattade reserver
| Obeskattade reserver | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avskrivningar utöver plan: | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Bokfört värde vid årets början | 30 | 9 |
| Årets avskrivning utöver plan | –30 | 21 |
| Totalt | 0 | 30 |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Bokfört värde vid årets början | 0 | 0 |
| Årets avskrivning utöver plan | 0 | 0 |
| Totalt | 0 | 0 |
| Periodiseringsfond: | ||
| Bokfört värde vid årets början | 230 | 115 |
| Avsättning innevarande år | 60 | 115 |
| Totalt | 290 | 230 |
| Bokfört värde vid årets slut | 290 | 260 |
15. Övriga avsättningar
Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:
| Övriga avsättningar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Pensionsåtaganden | 57 | 48 |
| Långsiktiga incitamentsprogram | 20 | 44 |
| Bokfört värde vid årets slut | 77 | 92 |
| Varav långfristiga | 65 | 77 |
| Varav kortfristiga | 12 | 15 |
Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:
| 2013 | Pensions åtaganden |
Långsiktiga incitaments program |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 48 | 44 | 92 |
| Årets avsättningar | 6 | 3 | 9 |
| Ianspråktagna avsättningar | –3 | –14 | –17 |
| Återförda avsättningar under året och ändrade estimat |
6 | –13 | –8 |
| Bokfört värde vid årets slut | 57 | 20 | 77 |
| 2012 | Pensions åtaganden |
Långsiktiga incitaments program |
Övriga avsättningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början |
41 | 29 | 1 | 71 |
| Årets avsättningar | 6 | 16 | – | 22 |
| Ianspråktagna avsättningar | –1 | – | –1 | –2 |
| Återförda avsättningar under året och ändrade estimat |
2 | 0 | – | 2 |
| Bokfört värde vid årets slut | 48 | 44 | – | 92 |
Pensionsåtaganden
Avsättning för pensionsförpliktelser tryggade i kapitalförsäkringar redovisade som ställda säkerheter i balansräkningen. Betalningar senare än fem år efter balansdagen beräknas uppgå till 47 MSEK.
Långsiktiga incitamentsprogram
Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa chefer, vilken ska regleras inom tre år.
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar är av rörelsekaraktär och inte personalrelaterade.
16. Obligationslån
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 2 372 MSEK (2 377).
17. Skulder till koncernföretag
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 0 MSEK (0).
18. Övriga skulder
Övriga skulder består i huvudsak av förändring i verkligt värde för derivat på grund av ökning eller minskning av räntor och valutakurser. Derivat som förfaller senare än fem år efter balansdagen uppgår till 110 MSEK (63).
19. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Upplupna räntekostnader | 201 | 215 |
| Upplupna incitamentsprogram, inkl. sociala avgifter | 6 | 20 |
| Upplupna sociala avgifter | 4 | 3 |
| Upplupna semesterlöner | 2 | 2 |
| Personalkostnader | 0 | 0 |
| Övriga upplupna kostnader | 3 | 8 |
| Bokfört värde vid årets slut | 216 | 248 |
20. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/-tillgångar
Ställda säkerheter
Ställda säkerheter hänför sig till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser uppgående till 46 MSEK (39). Motsvarande belopp som redovisats som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.
| Ansvarsförbindelser | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag | 46 | 51 |
| Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag | 47 | 52 |
| Totalt | 92 | 103 |
Eventualtillgångar
Per den 31 december 2013 hade inte moderbolaget några eventualtillgångar.
21. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys
| Betalda och erhållna räntor och erhållen utdelning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Erhållen utdelning1) | 1 933 | 2 308 |
| Erhållen ränta, externa | 0 | 1 |
| Erlagd ränta, externa | –535 | –494 |
| Erhållen ränta, koncernföretag | 1 | 0 |
| Erlagd ränta, koncernföretag | –655 | –907 |
| Totalt | 744 | 908 |
1) Beloppet för 2013 anges exklusive 694 MSEK som avser sakutdelningar. Beloppet för föregående år angavs exklusive 2 025 MSEK som avsåg en utdelning tilldelad som aktieägartillskott.
Betalda och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | 0 | 8 |
| Nedskrivningar | 1 072 | – |
| Vinst vid försäljning av dotterföretag | –908 | – |
| Utdelning | –694 | –2 025 |
| Förändring upplupna räntor | –20 | 20 |
| Förändring i verkligt värde | –1 | 0 |
| Vinst vid likvidation av koncernföretag | – | –3 |
| Valutakursdifferenser | 0 | –1 |
| Totalt | –550 | –2 000 |
22. Närstående
| Dotterföretag | Intresseföretag | Joint venture | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sammanställning över närståendetransaktioner | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Intäkter | |||||||
| Utdelningar | 2 627 | 4 333 | – | – | – | – | |
| Koncernbidrag | 2 074 | 2 270 | – | – | – | – | |
| Ränteintäkter | 1 | 0 | – | – | – | – | |
| Försäljning av varor/tjänster | 41 | 81 | 1 | 1 | 1 | 4 | |
| Kostnader | |||||||
| Koncernbidrag | –513 | –199 | – | – | – | – | |
| Räntekostnader | –655 | –907 | – | – | – | – | |
| Inköp av varor/tjänster | –74 | –46 | – | – | – | – | |
| Fordringar | 2 087 | 2 297 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
| Skulder | 19 765 | 21 015 | – | – | – | – | |
| Ansvarsförbindelser | 46 | 51 | 47 | 52 | – | – |
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. För information om ersättning till ledande befattningshavare se koncernens Not 5 Personal. Inom ramen för den normala verksamheten genomför moderbolaget transaktioner med dotterföretag. För information om direktägda dotterföretag se Not 9 Koncernföretag.
23. Bokfört värde och verkligt värde för finansiella instrument
Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per kategori av räntebärande finansiellt instrument per den 31 december 2013. Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen består av derivat, för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Derivat hänförliga till kassaflödessäkringar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Alla övriga poster, utom räntebärande skulder, har kort löptid och betraktas som icke räntebärande och därför är det totala bokförda värdet på de finansiella instrumenten och det beräknade verkliga värdet detsamma. Det bokförda värdet på räntebärande skulder skiljer sig från det verkliga värdet på grund av ändrade marknadsräntor. Swedish Match följer IFRS 7 för finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen, vilket innebär att ett företag ska klassificera värderingen av verkligt värde enligt en hierarki för verkligt värde som speglar betydelsen av den indata som används enligt följande nivåer:
- Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.
- Nivå 2 Annan indata än de noterade priser som ingår i nivå 1 och som, antingen direkt eller indirekt, är observerbara.
- Nivå 3 Indata som inte bygger på observerbar marknadsdata.
Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
| 2013 | Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | 2 | – | 54 | 44 | 100 | 100 |
| Övriga fordringar | 8 | – | – | 7 | 15 | 15 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | – | – | 11 | 25 | 25 |
| Summa tillgångar | 24 | – | 54 | 62 | 140 | 140 |
| Räntebärande skulder | – | 10 339 | – | – | 10 339 | 10 9261) |
| Övriga skulder | 17 | – | 326 | 4 | 347 | 347 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | 173 | 28 | 15 | 216 | 216 |
| Leverantörsskulder | – | 7 | – | – | 7 | 7 |
| Summa skulder | 17 | 10 519 | 354 | 19 | 10 909 | 11 496 |
| 2012 | Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | 28 | – | 4 | 37 | 69 | 69 |
| Övriga fordringar | – | – | 5 | 5 | 10 | 10 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 | – | – | 14 | 24 | 24 |
| Summa tillgångar | 38 | – | 9 | 56 | 103 | 103 |
| Räntebärande skulder | – | 10 345 | – | – | 10 345 | 11 4451) |
| Övriga skulder | 23 | 7 | 535 | 10 | 575 | 575 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | 194 | 21 | 33 | 248 | 248 |
| Leverantörsskulder | – | 16 | – | – | 16 | 16 |
| Summa skulder | 23 | 10 562 | 556 | 43 | 11 184 | 12 284 |
1) Beräknat verkligt värde , som klassificeras enligt nivå 2 i verkligt värde hierarkin, är omvärderingen av räntebärande skulder baserat på marknadskurserna från banker per den 31 december 2013 och 2012.
24. Derivat som omfattas av nettingavtal
För att reducera kreditrisken i de fordringar som uppstår på banker via derivat har Swedish Match ingått nettingavtal, så kallade ISDA Master Agreements, med samtliga motparter. Dessa avtal ger rätt till nettning av värderingar på tillgångar och skulder, om motparten inte fullgör sina skyldigheter, som vid inställda betalningar. Tabellen visar nettoexponeringar per den 31 december. Inga säkerheter har tagits emot eller ställts.
Finansiella instrument som omfattas av nettingavtal
| 2013 | Bruttobelopp för finan siella instrument |
Belopp kvittade i balansräkningen |
Nettobelopp presenterat i balansräkningen |
Belopp för finansiella instrument som inte kvittas i balansräkningen, men som är föremål för nettingavtal |
Netto |
|---|---|---|---|---|---|
| Derivat – Tillgångar | 59 | 0 | 59 | –44 | 15 |
| Derivat – Skulder | 307 | 0 | 307 | –44 | 263 |
| 2012 | Bruttobelopp för finan siella instrument |
Belopp kvittade i balansräkningen |
Nettobelopp presenterat i balansräkningen |
Belopp för finansiella instrument som inte kvittas i balansräkningen, men som är föremål för nettingavtal |
Netto |
|---|---|---|---|---|---|
| Derivat – Tillgångar | 52 | 0 | 52 | –24 | 28 |
| Derivat – Skulder | 532 | 0 | 532 | –24 | 508 |
25. Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Vissa pensionsförpliktelser är försäkrade av svenska pensionsstiftelser. Swedish Match AB har också övertagit ansvaret och uppgiften som huvudsaklig arbetsgivare för en pensionsstiftelse för före detta anställda i det avyttrade Swedish Match UK Ltd.
Per den 31 december 2013 visade de svenska pensionsstiftelserna och pensionsplanen för de brittiska medarbetarna netto ett överskott.
Tabellerna nedan visar pensionsåtaganden för Swedish Match AB:
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 731 | 710 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –821 | – 785 |
| Överskott, netto | –90 | – 75 |
| Överskott netto i pensionsstiftelse som inte redovisas i balansräkningen |
90 | 75 |
| Netto pensionsskuld redovisad i balansräkningen | – | – |
Specifikation av förändringar i nettoskuld redovisad i balansräkningen hänförlig till pensioner:
| Pensionsskuld, netto | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | – | – |
| Utbetalda ersättningar | 10 | 8 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | –10 | – 8 |
| Utgående bokfört värde | – | – |
80 MSEK (–60) av den totala nettopensionstillgången omfattas av Tryggandelagen.
Specifikation av kostnader och intäkter hänförliga till pensioner:
| 2013 | 2012 |
|---|---|
| 0 | –1 |
| –25 | –32 |
| 63 | 80 |
| 38 | 47 |
| –13 | –15 |
| –38 | –48 |
| –16 | |
| –13 |
Kostnaderna hänförliga till pensioner redovisas i resultaträkningen som administrationskostnader.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar var 8 procent (10).
Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelserna består av följande:
| Förvaltningstillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Skuldinstrument | 153 | 192 |
| Aktiebaseradeinstrument | 36 | 172 |
| Andra tillgångar1) | 632 | 421 |
| Totalt | 821 | 785 |
1) Större delen omfattar livränta hos försäkringsbolaget Aviva i Storbritannien.
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen
Förpliktelserna beräknas utifrån en vägd genomsnittlig diskonteringsränta på 4,1 procent (3,9).
För ovanstående pensionsplaner väntas inga inbetalningar göras under det kommande året.
Styrelsens förslag till vinstdisposition
Som framgår av balansräkningen för moderbolaget står följande belopp till årsstämmans förfogande:
| Balanserade vinstmedel inklusive reserv för verkligt värde | SEK | 19 195 633 741 |
|---|---|---|
| Årets resultat | SEK | 2 606 855 487 |
| SEK | 21 802 489 228 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Till aktieägarna utdelas 7:30 SEK per aktie baserat på 199 045 521 aktier utestående vid slutet av 2013 | SEK | 1 453 032 303 |
|---|---|---|
| Vinstmedel att balanseras i ny räkning | SEK | 20 349 456 925 |
| SEK | 21 802 489 228 |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 7 maj 2014 för fastställelse. Styrelsen föreslår vidare att avstämningen av i Euroclear Sweden AB registrerade aktieägare sker den 12 maj 2014.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över moderbolagets och koncernens verksamheter, ställning och resultat, och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 18 februari 2014
| Conny Karlsson | Andrew Cripps | Kenneth Ek | Patrik Engelbrektsson |
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | Vice ordförande | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Karen Guerra Eva Larsson Wenche Rolfsen Robert F. Sharpe
Meg Tivéus Joakim Westh Lars Dahlgren
Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2014
KPMG AB
Cronie Wallquist Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedish Match AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 45–93.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedish Match AB (publ) för år 2013.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 10 mars 2014
KPMG AB
Cronie Wallquist Auktoriserad revisor
BOLAGSSTYRNING
Bolagsstyrningsrapport
Swedish Match AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Föremålet för bolagets verksamhet är, i enlighet med bolagsordningen, att direkt eller indirekt driva rörelse avseende utveckling och tillverkning av samt handel med tobaksvaror, tändstickor och tändare samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.
Swedish Match lyder under flera olika regelverk som berör styrningen av bolaget, till exempel bolagsordningen, aktiebolagslagen, regelverk för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler. Bland de interna regelverk som påverkar Swedish Match bolagsstyrning återfinns bland annat företagets bolagsordning, styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, koncernens uppförandekod och andra policydokument inom koncernen. Bolagsordningen antas av bolagsstämman1).
Swedish Match bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid en bolagsstämma och inte heller några särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Swedish Match tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden")2). Koden bygger på principen "följ eller förklara", vilket innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler, men ska då avge förklaringar där skäl till varje avvikelse redovisas. Bolaget redovisar inte några avvikelser från Koden för 2013, förutom vad gäller Kodens regel att bolagets halvårseller niomånadersrapport översiktligt ska granskas av bolagets revisor. Orsaken till denna avvikelse är att styrelsen, med hänsyn till bolagets stabila verksamhet, inte ansett att den extra kostnad som en sådan granskning skulle innebära har varit motiverad samt att tillräcklig kontroll uppnås genom bolagets interna rapportering och kontrollsystem.
Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisorer, men utgör inte en del av den formella årsredovisningen.
Aktieägare
Swedish Match aktiekapital uppgick i slutet av 2013 till 389 515 417:20 SEK fördelat på 202 000 000 aktier. Varje aktie berättigar till en röst. Bolagets aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Ingen aktieägare har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ytterligare information avseende Swedish Match ägarstruktur, aktiens utveckling etc. presenteras på sidorna 38–39.
Årsstämma 2014
Swedish Match årsstämma 2014 äger rum den 7 maj 2014 i Stockholm. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält sin avsikt att delta i årsstämman inom den tid som anges i kallelsen har rätt att personligen eller genom ombud delta på Swedish Match årsstämma och utöva sin rösträtt. Kallelse till årsstämma kungörs i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat av bolagsstämman måste inge en skriftlig begäran härom till styrelsen i god tid före bolagsstämman3).
Aktieägare som önskar lämna synpunkter eller framlägga förslag till bolagets valberedning kan göra detta när som helst. För att valberedningen ska kunna behandla
inkomna förslag med tillräcklig omsorg inför årsstämman bör emellertid förslag inlämnas senast två månader före stämman.
Valberedningen inför årsstämman 2014
Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2014 offentliggjordes på bolagets webbplats den 9 december 2013. I valberedningen ingår förutom Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson; Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Björn Lind (AMF & AMF fonder) och William von Mueffling (Cantillon Capital Management). Andy Brown är valberedningens ordförande.
Förslag till valberedningen kan lämnas till::
Swedish Match AB Valberedningen c/o chefsjurist Fredrik Peyron Box 7179 103 88 Stockholm E-post: [email protected]
1) Bolagsordningen finns tillgänglig på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/bolagsstyrning. 2) Koden finns tillgänglig på Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats, www.bolagsstyrning.se.
3) Ytterligare information finns på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/stamman.
Swedish Match-koncernens styrning
Revisorer
De externa revisorerna utses årligen av bolagsstämman. Enligt bolagsordningen ska antalet auktoriserade revisorer vara en eller två med högst samma antal revisorssuppleanter eller ett eller två revisionsbolag.
De externa revisorernas uppdrag innefattar granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper. De rapporterar löpande till styrelsens revisionskommitté och i samband med årsbokslutet rapporterar de sina iakttagelser från revisionen till bolagets styrelse.
Årsstämma
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. På bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/stamman, informeras bolagets aktieägare om sin lagenliga rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma. Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet, men vissa beslut ska dock i enlighet med aktiebolagslagens regler fattas med kvalificerad majoritet.
Revisionsionskommitté
Revisionskommittén utses årligen av styrelsen och är ett utskott inom styrelsen. Även om kommitténs arbete i huvudsak är av beredande och rådgivande karaktär har styrelsen delegerat beslutsbefogenheter till kommittén i särskilda fall. Kommittén ska övervaka bolagets och dess dotterbolags processer för redovisning och finansiell rapportering samt, med avseende på den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering.
Kommittén ska även granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och biträda valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval och revisorsarvode. Kommittén ska vidare fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. I samband med revisionskommitténs granskning av den finansiella rapporteringen diskuterar kommitténs medlemmar de olika redovisningsfrågor som kan ha aktualiserats med anledning av rapporteringen. Kommittén ska även hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisionskommittén diskuterar även andra väsentliga frågor som har samband med bolagets finansiella rapportering samt redovisar sina slutsatser till styrelsen.
Kommitténs ordförande ska i samråd med kommitténs ledamöter, besluta om när och hur ofta kommittén ska sammanträda.*
Styrelse
Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan under bolagsstämman. Styrelsen ansvarar för att koncernens organisation är ändamålsenlig och utvärderar fortlöpande bolagets finansiella ställning, handläggningsrutiner samt riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel. Styrelsen säkerställer även bolagets redovisning, interna kontroll och kvaliteten på den finansiella rapporteringen genom det system för intern kontroll som närmare beskrivs under rubriken Riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar i huvudsak för Swedish Match strategiska inriktning och fastställer koncernens långsiktiga finansiella plan, övervakar fortlöpande verksamheten, fattar vidare beslut i frågor rörande investeringar och avyttringar samt granskar och godkänner bokslut. Styrelsen utser verkställande direktör, fastställer instruktioner för den verkställande direktören och övervakar dennes arbete.
Rapporteringsskommitté
Verkställande direktören har tillsatt en rapporteringskommitté med uppgift att i första hand säkerställa att all extern rapportering, inklusive delårsrapporter och årsredovisning, samt pressmeddelanden med innehåll som kan vara kurspåverkande eller som innehåller finansiell information, framtagits enligt koncernens gällande rutiner.
Verkställande direktör
Verkställande direktör utses av styrelsen. Denne leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast.
Verkställande direktören ska bland annat se till att styrelsen inför styrelsesammanträden får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören är även föredragande i styrelsen och avger motiverade förslag till
Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Vid årsstämman beslutas i frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av årsredovisning, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, val av och ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter och revisorer, riktlinjer för bestämmande av ersättning till ledande befattningshavare samt andra för bolaget viktiga angelägenheter.
Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen innehåller bland annat föreskrifter om styrelseordförandens roll, instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören samt instruktioner för ekonomisk rapportering till
Styrelsens ordförande ansvarar för att organisera och leda styrelsens arbete och för att bevaka att styrelsen fullgör sina förpliktelser. Ordföranden ansvarar också bland annat för att
vidarebefordra ägarnas åsikter till styrelsen.
styrelsen.
Valberedning
Valberedningen utses enligt principer som beslutas årligen av årsstämman. Bolagsstämman fastställer även den instruktion som ska gälla för valberedningen. Enligt denna instruktion är det valberedningens uppgift att bereda och till bolagsstämman avge förslag avseende ändringar i instruktionen. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag avseende val av ordförande på årsstämma, val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode uppdelat mellan ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete, samt val och arvodering av revisor i förekommande fall.
Varje höst uppdrar styrelsen åt en extern konsult att genomföra en utvärdering av styrelsens arbete med avseende på dess ledning och funktion. Styrelsens ordförande informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen. Denna utvärdering ligger till grund för valberedningens bedömning av styrelsens sammansättning främst med avseende på kompetens, erfarenhet och framtida behov. Valberedningen sammanträder så ofta som erfordras för att kunna fullgöra sina uppgifter, dock minst en gång per år.
Kompensationskommitté
Kompensationskommittén utses årligen av styrelsen och är ett utskott inom styrelsen. Kommitténs uppgift är att bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen avseende ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör, riktlinjer för bestämmande av ersättning och övriga anställningsvillkor för andra personer i koncernledningen och som styrelsen ska förelägga bolagsstämman, samt övriga ersättnings- eller anställningsvillkor som enligt lag eller andra bestämmelser, Svensk kod för bolagsstyrning eller etablerad praxis ska beslutas av bolagsstämman eller styrelsen.
Styrelsen har delegerat beslutanderätten i vissa frågor till kommittén, såsom exempelvis beräkning och utbetalning av rörlig lön till bolagets verkställande direktör, lön och annan ersättning som, inom ramen för av bolagsstämman beslutade riktlinjer, ska betalas till andra personer i koncernledningen än verkställande direktören, inklusive prestationskriterier och mål avseende långsiktiga incitamentsprogram samt godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser andra medlemmar av koncernledningen än verkställande direktören.
Kommittén ska sammanträda så ofta som erfordras, dock minst två gånger årligen.*
beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsen månatligen den information som krävs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling samt håller styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets och koncernens verksamhet.
* Ytterligare information om exempelvis kommittéernas uppgifter och bemyndiganden, bolagets system för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare samt protokoll från Swedish Match bolagsstämmor finns redovisat på bolagets webbplats.
LIGHTS INTERNATIONAL
SWEDISH MATCH DISTRIBUTION AB
Bolagsstyrning i Swedish Match 2013
Bolagsstämma 2013
Under 2013 hölls årsstämma den 25 april. Protokoll från årsstämman finns tillgängligt på bolagets webbplats, www.swedishmatch. com/stamman.
Årsstämman 2013 fattade bland annat följande beslut:
- • Utdelning om 7:30 SEK per aktie för räkenskapsåret 2012.
- • Omval av Andrew Cripps, Karen Guerra, Conny Karlsson, Robert F. Sharpe, Meg Tivéus och Joakim Westh till ledamöter av styrelsen. Val av Wenche Rolfsen till ny ledamot av styrelsen. Conny Karlsson omvaldes till styrelseordförande och Andrew Cripps omvaldes till styrelsens vice ordförande.
- • Oförändrade styrelsearvoden jämfört med 2012.
- • Indragning av 4 000 000 återköpta aktier i bolaget.
- • Mandat förstyrelsen om att före nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, förvärva högst så många aktier att bolagets innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget.
- • Riktlinjerför bestämmande av ersättning och andra anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning.
- • Fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för 2012 samt ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.
För information vad gäller årsstämmans bemyndigande till styrelsen att förvärva egna aktier, se Förvaltningsberättelsen sidan 45.
Valberedning
Enligt beslut av årsstämman 2011 ska valberedningen, intill dess annat beslutats, bestå av styrelsens ordförande samt fyra representanter utsedda av var och en av de fyra största kända aktieägarna i bolaget som önskar utse en representant i valberedningen. De fyra största aktieägarna ska fastställas på grundval av det kända antalet röster per den 31 augusti året före kommande årsstämma.
Valberedningen inför årsstämman 2013
Valberedningen inför årsstämman 2013 bestod av följande fem personer: Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Björn Lind (AMF & AMF Fonder), William von Mueffling (Cantillon Capital Management) och Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson. Andy Brown var valberedningens ordförande. Valberedningen höll tre möten under perioden mellan årsstämman 2012 och årsstämman 2013 och ledamöterna hade därutöver informella kontakter och diskussioner. På årsstämman 2013 lämnades en redogörelse för valberedningens arbete.
Styrelse
Sammansättning
Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse, förutom av personer som på grund av lag kan komma att utses i annan ordning, bestå av lägst fem och högst tio ledamöter. Swedish Match styrelse bestod vid utgången av 2013 av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt, i enlighet med lag om styrelserepresentation för de privatanställda, tre arbetstagarrepresentanter jämte tre suppleanter för dessa.
Under året har styrelsen bestått av följande ledamöter valda av bolagsstämman: Conny Karlsson, Andrew Cripps, Karen Guerra, Wenche Rolfsen, Robert F. Sharpe, Meg Tivéus och Joakim Westh. Conny Karlsson har varit styrelsens ordförande.
Under året har arbetstagarrepresentanter i styrelsen varit Kenneth Ek, Håkan Johansson (fram till oktober 2013), Eva Larsson och Patrik Engelbrektsson (från oktober 2013) med suppleanterna Eva Norlén-Moritz, Gert-Inge Rang samt Joakim Andersson (från oktober 2013). Ytterligare information om de enskilda styrelseledamöterna och suppleanterna finns på sidorna 102–103.
Styrelsens oberoende
Enligt valberedningen är samtliga styrelseledamöter, enligt de bestämmelser som finns i Svensk kod för bolagsstyrning, att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolaget och bolagsledningen.
Conny Karlsson och Meg Tivéus på årsstämman 2013 i Stockholm.
Sammanträden
Styrelsen kallas till sex ordinarie sammanträden per år samt ett konstituerande sammanträde. Utöver de ordinarie sammanträdena kallas styrelsen till ytterligare sammanträden när styrelseledamot eller verkställande direktören så påkallar.
Vid det styrelsesammanträde där årsbokslutet presenteras deltar revisorerna för att meddela iakttagelser från revisionen. Revisorerna sammanträffar även med styrelsen utan närvaro av verkställande direktören eller övriga representanter från bolagets ledning.
Utvärdering av styrelsens arbete
Under hösten 2013 genomförde styrelsen en utvärdering av sitt arbete med hjälp av ett oberoende konsultbolag. Valberedningen har informerats om resultatet av utvärderingen.
Ersättning till styrelsen
Enligt beslut av årsstämman 2013 ska ersättning till styrelsen, i enlighet med valberedningens förslag, under perioden från årsstämman 2013 till och med årsstämman 2014 utgå med 1 710 000 SEK till ordföranden, 810 000 SEK till vice ordförande och 685 000 SEK vardera till övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver ska ersättning för kommittéarbete utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén och övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. Styrelsearvode har inte utgått till styrelseledamöter anställda i Swedish Match-koncernen.
För mer information om styrelsens arvode under 2013, se Not 5 Personal, sidan 62.
Styrelsens arbete under 2013
Under perioden från 1 januari 2013 till den 31 december 2013, har styrelsen haft sex ordinarie styrelsesammanträden samt ett konstituerande styrelsesammanträde enligt nedan.
Februari: årsbokslut och årsredovisning, genomgång med revisorerna utan koncernledningens närvaro, förslag till årsstämman, HR-strategi, ersättningsfrågor för ledande befattningshavare, uppföljning av investeringar, styrelseutvärdering, strategifrågor.
April: konstituerande styrelsemöte; beslut om firmatecknare, utseende av ledamöter i kompensations- respektive revisionskommittén, fastställande av instruktioner för respektive kommittés arbete, fastställande av arbetsordning för styrelsen samt instruktioner för intern rapportering till styrelsen, upplysning om arvoden till styrelsen, fastställande av instruktion till VD och koncernchefen samt beslut om datum för styrelsemöten under 2013.
Ordinarie styrelsemöte; delårsrapport januari–mars, utnyttjande av mandat att återköpa aktier, strategifrågor, uppföljning av styrelseutvärdering, hållbarhetsredovisning, godkännande av policy för krishantering.
Juni: strategifrågor. Juli: delårsrapport januari–juni.
Oktober: delårsrapport januari–september, strategifrågor. December: affärsplan, finansiell policy,
godkännande av policyer, kompensationsfrågor, strategifrågor, utvärdering av VD:s arbete.
Hittills under 2014 har ett ordinarie styrelsesammanträde ägt rum.
Februari 2014: årsbokslut och årsredovisning, genomgång med revisorerna utan koncernledningens närvaro, förslag till årsstämman, strategifrågor, HRstrategi, frågor avseende ersättning till ledningen, styrelseutvärdering.
Vid samtliga styrelsesammanträden, utom vid det konstituerande styrelsesammanträdet, fick styrelsen en övergripande presentation av VD samt diskuterade styrelsen bolagets, dotterbolagens och joint venture bolagens verksamhet och resultat samt andra projekt och frågor.
Samtliga sammanträden under året har följt en godkänd agenda. Inför varje sammanträde har förslag till agenda, inklusive eventuell dokumentation för varje punkt på agendan, skickats till styrelsen. Bolagets revisorer deltog vid styrelsens sammanträde i februari 2013 för att presentera revisionsrapporten och iakttagelser från revisionen. I samband med styrelsemötet i juni besökte styrelsen fabriken samt bolagets nya anläggning förforskning och analysi Göteborg.
| Styrelsens sammansättning och närvaro 2013 |
Styrelse | Revisions kommitté |
Kompensations kommitté |
Oberoende1) | Ledamot sedan |
Arvode, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 7 | 5 | 3 | |||
| Ledamöter valda av årsstämman | ||||||
| Conny Karlsson (ordförande) | 7 | 3 | Ja | 2006 | 1 960 000 | |
| Andrew Cripps (vice ordförande) | 7 | 5 | Ja | 2006 | 935 000 | |
| Karen Guerra | 7 | 3 | Ja | 2008 | 810 000 | |
| Wenche Rolfsen | 6 | 5 | Ja | 2013 | 810 000 | |
| Robert F. Sharpe | 5 | 3 | Ja | 2011 | 810 000 | |
| Meg Tivéus | 7 | 5 | Ja | 1999 | 935 000 | |
| Joakim Westh | 6 | 5 | Ja | 2011 | 810 000 | |
| Arbetstagarrepresentanter | ||||||
| Kenneth Ek | 7 | 1999 | ||||
| Eva Larsson | 7 | 1999 | ||||
| Patrik Engelbrektsson | 7 | 2012 | ||||
| Håkan Johansson (till oktober 2013) | 4 | 2004 | ||||
| Arbetstagarrepresentanter (suppleanter) | ||||||
| Joakim Andersson (från oktober 2013) | 2 | 2013 | ||||
| Eva Norlén-Moritz | 7 | 2010 | ||||
| Gert-Inge Rang | 7 | 2007 | ||||
| 1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning. |
Revisionskommitté
Ledamöter under 2013 har varit: Meg Tivéus (ordförande), Andrew Cripps, Wenche Rolfsen och Joakim Westh.
Kommitténs ordförande har fortlöpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Antalet sammanträden under 2013 uppgick till fem. Bolagets revisor och chefen för internrevision har deltagit i samtliga sammanträden med revisionskommittén under 2013 och i samband med två av dessa sammanträden även sammanträffat med kommittén utan närvaro av representanter från bolaget.
Kompensationskommitté
Ledamöter under 2013 har varit: Conny Karlsson (ordförande), Karen Guerra samt Robert F. Sharpe. Bolagets verkställande direktör har varit föredragande i vissa frågor, men är inte ledamot av kommittén och är inte närvarande när kommittén bereder beslut om ersättning till den verkställande direktören.
Kommitténs ordförande har löpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Kommittén sammanträder så ofta som det är nödvändigt, dock minst två gånger per år. Antalet sammanträden under 2013 uppgick till tre.
Kommittén har under 2013 ägnat särskild uppmärksamhet åt fastställande av 2012 års rörliga ersättningar för utbetalning under 2013, förslag till styrelsen på löneförändring och rörlig ersättning för verkställande direktören avseende 2014 samt fastställande av löner och rörliga ersättningar
för 2014 för övriga medlemmar av koncernledningen. Vidare förelade kommittén styrelsen förslag avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och övriga medlemmar av bolagets ledning.
Koncernledning
Swedish Match koncernledning har under 2013 utgjorts av Lars Dahlgren, verkställande direktör och koncernchef, Richard Flaherty, chef för US Division, Marlene Forsell, finanschef, (från och med den 9 september 2013), Emmett Harrison, chef för koncernstab Corporate Communications and Sustainability, Fredrik Lagercrantz, chef för koncernstab Business Control, (från och med den 9 september 2013), Lars Olof Löfman, tidigare chef för Smokefree Products Division är från och med den 20 december 2013 Chief Innovation Officer, Scandinavia Division, Jonas Nordquist, chef för Scandinavia Division (till den 9 september 2013), Fredrik Peyron, chef för koncernstab Legal Affairs och Joakim Tilly, finanschef och chef för koncernstab Group Finance and IT och Group Human Resources till den 9 september 2013 och därefter chef för Scandinavia Division.
Ytterligare information om bolagets verkställande direktör och koncernchef Lars Dahlgren finns på sidan 104.
Lars Dahlgren saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med Swedish Match.
Ersättning till koncernledningen
Årsstämman 2013 fastställde vissa riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning. För information om de av årsstämman fastställda riktlinjerna, se Not 5 Personal, sidan 62. För information om ersättning och övriga förmåner till koncernledningen samt bolagets optionsprogram, se Not 5 Personal, sidan 62.
Revision och revisorer
Bolagsstämman utsåg revisionsfirman KPMG AB till bolagetsrevisorför perioden från 2013 fram till och med årsstämman 2014. Under 2013 har KPMG AB, utöver revision, haft konsultuppdrag för koncernen främst avseende skatterådgivning. Därutöver har KPMG AB även bistått med testning av IT-kontroller.
Auktoriserade revisorn Cronie Wallquist är huvudansvarig revisor. För information om ersättning till Swedish Match revisorer under 2013, se Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 66.
Rapporteringskommitté
Under 2013 utgjordes rapporteringskommitténs ledamöter av cheferna för Business Control, Corporate Communications and Sustainability, Group Reporting and Tax samt Legal Affairs.
Riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen för den interna kontrollen. Revisionskommittén har ett särskilt ansvar för att övervaka effektiviteten i riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Kontrollmiljö
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den kontrollmiljö som har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Dessa dokument inkluderar interna policies om affärsetik, delegering av befogenheter, transaktioner med närstående och bedrägerihantering. Därutöver finns policies och instruktioner för redovisning och rapportering samt för intern kontroll och IT-säkerhet. Alla policies uppdateras regelbundet och distribueras genom ett system där nyckelpersoner bekräftar att dessa har implementerats inom deras ansvarsområde. För att skapa en effektiv kontrollmiljö måste det finnas tydliga strukturer för beslutsfattande och övervakning. Swedish Match har etablerat ett system för regelbundna möten som hålls mellan ledningen för koncernen, operativa enheter och lokala bolag där koncernens värderingar betonas.
Riskbedömning
Koncernen tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom det fastställda ramverket. Utifrån riskbedömningen definierar koncernen ett standardiserat
kontrollsystem som syftar till att säkerställa ett effektivt åtgärdande av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Dessa standardiserade kontroller ses över och uppdateras varje år. Varje operativ enhet ansvarar dessutom för att bedöma bolagsspecifika risker och identifiera viktiga internkontroller som inte ingår i det standardiserade kontrollsystemet.
Kontrollaktiviteter
Cheferna för de operativa enheterna ansvarar för att etablera den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån koncernens policies och riktlinjer. Kontrollaktiviteter är implementerade i alla affärsprocesser och system som levererar information till den finansiella rapporteringen för att säkerställa att informationen är tillförlitlig.
Information och kommunikation
Företagsledningen har inrättat kommunikationskanaler och forum för att skapa ett effektivt flöde av information om affärsvillkor och förändringar som påverkar den finansiella rapporteringen.
Övervakning
Koncernen följer upp efterlevnaden av styrande dokument i form av interna policies och riktlinjer samt utvärderar effektiviteten i kontrollstrukturen. Koncernens internrevision är etablerad med huvudsakligt syfte att utifrån ett oberoende perspektiv utvärdera internkontrollens effektivitet. Internrevisionens arbete baseras på riskdrivna planer men initieras också utifrån specifika förändringar och händelser. Chefen för internrevision rapporterar direkt till ordföranden i revisionskommittén och till finanschefen. Finansiella rapporter lämnas varje månad, kvartal och år till ledningen för operativa enheter och koncernen genom ett gemensamt rapporterings- och konsolideringssystem. Ledningen, såväl den finansiella som operativa, går igenom den finansiella informationen och kontrollerar att den är fullständig och korrekt. Styrelsen får månatliga rapporter och vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas koncernens ekonomiska situation. Rapporteringskommittén följer upp fullständigheten avseende upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna.
Stockholm 18 februari 2014
Styrelsen för Swedish Match AB
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 95–101 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 10 mars 2014
KPMG AB Cronie Wallquist Auktoriserad revisor
Styrelse
CONNY KARLSSON
Född 1955. Civilekonom. Styrelsens ordförande sedan 2007. Styrelseledamot sedan 2006. Ordförande i kompensationskommittén.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Cederroth AB och Euroflorist AB.
Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Duni AB; marknadschef, Procter & Gamble UK; marknadschef och regionchef, Procter & Gamble Scandinavia; marknadschef, Procter & Gamble E&SO. Egna och närståendes aktier: 30 000
ANDREW CRIPPS
Född 1957. B.A. University of Cambridge. Chartered Accountant. Styrelseledamot sedan 2006. Vice styrelseordförande och ledamot i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot och ordförande i revisionskommittén i Booker Group Plc., Stock Spirits Group Plc. och 2 Sisters Food Group. Arbetslivserfarenhet: Chef för förvärv och strategisk utveckling, British American Tobacco Plc.; direktör Corporate Finance, Rothmans International Plc.; verkställande direktör, Rothmans Holdings BV; verkställande direktör, Ed. Laurens International SA. Egna och närståendes aktier: 19 200
WENCHE ROLFSEN
Född 1952, Apotekare, disputerad i farmakologi vid Uppsala Universitet. Styrelseledamot sedan 2013. Ledamot i revisionskommittén.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande, Index Pharmaceuticals; Vice styrelseordförande, Moberg Derma; Styrelseledamot i Stiftelsen Industrifonden, Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) och Sarsia Seed.
Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Quintiles Phase I, Europe; verkställande direktör, Quintiles Scandinavia; direktör, Quintiles Sweden; forskningschef inom farmakologi, Pharmacia Upjohn; chef för farmakologi, Pharmacia Opthalmics; chef för farmakologi, Pharmacia Läkemedel.
Egna och närståendes aktier: 1 680
www.swedishmatch.com
För uppdaterad information om styrelsens ledamöter och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.
KAREN GUERRA
Född 1956. B.Sc. Management Science. Styrelseledamot sedan 2008. Ledamot i kompensationskommittén.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Amcor Ltd., Davide Campari-Milano S.p.A och Electrocomponents plc.
Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Colgate Palmolive France SAS; ordförande och verkställande direktör, Colgate Palmolive UK Ltd.; marknadschef, Pepsi Cola International Holland and Irland. Egna och närståendes aktier: 11 677
ROBERT F. SHARPE
Född 1952. J.D. Wake Forest University, B.A. DePauw University och BSE Purdue University. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i kompensationskommittén.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Ameriprise Financial Inc.
Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör Commercial Foods, ConAgra Foods Inc.; vice verkställande direktör och administrativ chef, ConAgra Foods Inc.; partner, Brunswick Group; vice verkställande direktör och chefsjurist, PepsiCo Inc. Egna och närståendes aktier: 11 200
Innehav av egna och närståendes aktier och köpoptioner per 31 december 2013. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till Not 5 Personal.
MEG TIVÉUS
Född 1943. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1999. Ordförande i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Folktandvården Stockholm AB, Arkitektkopia AB och Björn Axén AB. Styrelseledamot i Cloetta AB, Endominus AB och
Nordea Fonder AB. Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Svenska Spel AB; vice verkställande direktör, Posten AB; divisionschef, Holmen AB; divisionschef, Åhléns AB; disponent, AB Nordiska Kompaniet; produktchef, Modo AB; projektledare, McCann Gunther & Bäck. Egna och närståendes aktier: 6 000
JOAKIM WESTH
Född 1961. Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan och M.Sc. Aeronautics and Astronautics Massachusetts Institute of Technology. Ägare och managementkonsult i J. Westh Företagsutveckling AB samt styrelseordförande och delägare i EMA Technology AB. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i
Absolent AB, Saab AB, Intrum Justitia AB och CGI Group Inc.
Arbetslivserfarenhet: Vice verkställande direktör och chef för Group Function Strategy and Operational Excellence samt medlem av koncernledningen, Telefonaktiebolaget LM Ericsson; vice verkställande direktör och medlem av koncernledningen, Assa Abloy AB; ordförande, Absolent AB; partner, McKinsey & Co. Inc. Egna och närståendes aktier: 2 500
REVISORER
KPMG AB Huvudansvarig revisor: Cronie Wallquist. Född 1958. Auktoriserad revisor. Revisor i Swedish Match sedan 2012. Cronie Wallquist's övriga revisionsuppdrag omfattar bland annat Preem, AstraZeneca och Svenska Petroleum Exploration.
Styrelsens oberoende
Samtliga styrelseledamöter är, enligt de bestämmelser som finns i Svensk kod för bolagsstyrning, enligt valberedningen att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolaget och bolagsledningen.
Förändringar i styrelsen till och med mars 2014
Wenche Rolfsen valdes till ny styrelseledamot på årsstämman 2013. Patrik Engelbrektsson ersatte Håkan Johansson som arbetstagarrepresentant från oktober 2013. Joakim Andersson är ny suppleant från oktober 2013.
Styrelsens sekreterare
Sedan 2007 är Fredrik Peyron, Senior Vice President Corporate and Legal Affairs och General Counsel, styrelsens sekreterare.
KENNETH EK
Född 1953. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Styrelseledamot för Ledarna vid snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv. Arbetar med strategiska/industriella projekt vid Swedish Match fabriker i Göteborg och Kungälv.
Arbetslivserfarenhet: Teknisk chef, elchef och elektriker vid Swedish Match snusfabrik i Göteborg.
Egna och närståendes aktier: 0
PATRIK ENGELBREKTSSON
Född 1965. Suppleant sedan 2012. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Ordförande för Livs-klubben vid Göteborgsfabriken. Arbetar på speditionsavdelningen, Göteborgsfabriken.
Arbetslivserfarenhet: Kvarnoperatör, maskinoperatör, truckförare, Göteborgsfabriken. Egna och närståendes aktier: 0
EVA LARSSON
Född 1958. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match Industries. Klubbordförande vid tändsticksfabriken i Tidaholm. Försäkringsansvarig för kollektivanställdas försäkringar vid Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm.
Arbetslivserfarenhet: Linjeoperatör vid Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm. Egna och närståendes aktier: 0
ARBETSTAGARREPRESENTANTER ARBETSTAGARREPRESENTANTER (SUPPLEANTER)
JOAKIM ANDERSSON
Född 1970. Suppleant sedan 2013. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Ordförande för Livs-klubben vid Distributionen i Solna. Modultekniker på Swedish Match Distribution Solna.
Arbetslivserfarenhet: Modultekniker på Swedish Match Distribution Solna. Egna och närståendes aktier: 0
EVA NORLÉN-MORITZ
Född 1960. Suppleant sedan 2010. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Kemist och arbetar med kemiska analyser av tobak och produkter samt med kvalitetsarbete gällande kemiska analysmetoder på R&D-avdelningen inom Scandinavia Division.
Arbetslivserfarenhet: Generaltullstyrelsen Stockholm och Astra Pharmaceutical Production i Södertälje.
Egna och närståendes aktier: 0
GERT-INGE RANG
Född 1954. Suppleant sedan 2007. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match Industries. Arbetsledare vid splintavdelningen, Swedish Match tändsticksfabrik i Vetlanda.
Arbetslivserfarenhet: Arbetsledare, Swedish Match tändsticksfabrik i Vetlanda. Egna och närståendes aktier: 1 000
Koncernledning
LARS DAHLGREN
President och Chief Executive Officer, Swedish Match sedan 2008. Anställd sedan 1996. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President and Chief Financial Officer, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Finance Director, Swedish Match Philippines; finansanalytiker, SBC Warburg.
Egna och närståendes aktier: 30 500
Köpoptioner: 36 818
RICHARD FLAHERTY
President, US Division, Swedish Match sedan 2009. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1958. B.A. Economics, J.D. Law och LLM Taxation. Arbetslivserfarenhet: Chief Operating Officer, Swedish Match North America Division OTP; Chief Financial Officer, Swedish Match North America Division; ekonomichef, Bumble Bee Seafoods; kommersiell direktör, Unilever. Egna och närståendes aktier: 15 000 Köpoptioner: 47 520
MARLENE FORSELL
Senior Vice President and Chief Financial Officer, Swedish Match sedan 2013. Anställd sedan 2004. Medlem i koncernledningen sedan 2013. Född 1976. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Vice President Group Reporting, Swedish Match AB; Vice President Business Control, Swedish Match Smokefree Division; Vice President Corporate Control, Swedish Match AB.
Egna och närståendes aktier: 900 Köpoptioner: 5 403
Tom Hayes, CFO US Division, har utnämnts till tillförordnad Chief Financial Officer under Marlene Forsells pågående föräldraledighet.
FREDRIK LAGERCRANTZ
Senior Vice President, Business Control, Swedish Match sedan 2013. Anställd sedan 2009. Medlem i koncernledningen sedan 2013. Född 1977. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Vice President Group Business Control, Swedish Match AB; managementkonsult, McKinsey & Co. Egna och närståendes aktier: 940 Köpoptioner: 0
LARS OLOF LÖFMAN
Chief Innovation Officer, Scandinavia Division, Swedish Match sedan 2013. Anställd sedan 1987. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1956. Civ.ing. samt Controller DIHM.
Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Product Supply and Marketing, Scandinavia Division; President, Swedish Match Smokefree Products Division; President, Swedish Match Distribution AB; President, Swedish Match North Europe Division; Vice President Production & Development, Swedish Match North Europe Division; Vice President Operations, Swedish Match Snuff Division; fabriks- och produktionschef, Swedish Match North Europe Division. Egna och närståendes aktier: 8 689 Köpoptioner: 20 710
FREDRIK PEYRON
Senior Vice President, Corporate and Legal Affairs och General Counsel, Swedish Match sedan 2007. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen och styrelsens sekreterare sedan 2007. Född 1967. Jur. kand. från Lunds universitet. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Legal Affairs and General Counsel, Swedish Match AB; Vice President Corporate Affairs, Swedish Match AB; bolagsjurist, Akzo Nobel; biträdande jurist, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Egna och närståendes aktier: 7 181 Köpoptioner: 14 278
JOAKIM TILLY
President, Scandinavia Division, Swedish Match sedan 2013. Anställd sedan 1994. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Group Finance and IT, and Chief Financial Officer, Swedish Match AB; Senior Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; verkställande direktör och ekonomichef, Netgiro International; Chief Financial Officer, Swedish Match Lighter Division. Egna och närståendes aktier: 6 240 Köpoptioner: 15 172
Förändringar i koncernledningen under 2013 och till och med mars 2014
Den 9 september 2013 skedde följande förändringar i koncernledningen: Joakim Tilly (tidigare Senior Vice President Group Finance and IT, and Chief Financial Officer) utsågs till President Scandinavia Division. Marlene Forsell (tidigare Vice President Group Reporting) tillträdde som Senior Vice President and Chief Financial Officer. Samma datum blev även Fredrik Lagercrantz, Senior Vice President Business Control, medlem i koncernledningen. Jonas Nordquist, tidigare President Scandinavia Division, lämnade företaget den 9 september 2013. Den 20 December 2013 tillträdde Lars Olof Löfman som Chief Innovation Officer, Scandinavia Division (tidigare President Smokefree Products Division). Den 7 januari 2014 lämnade Emmett Harrison koncernledningen och antog rollen som Senior Vice President Investor Relations and Corporate Sustainability.
Innehav av egna och närståendes aktier och köpoptioner per 31 december 2013. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till Not 5 Personal.
www.swedishmatch.com
För uppdaterad information om koncernledningens medlemmar och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.
Swedish Match affärsidé är att ansvarsfullt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter av hög kvalitet med ledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter och samtidigt leverera hållbara och växande vinster till företagets aktieägare.
Swedish Match AB (publ) Box 7179 103 88 Stockholm
Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 15 Telefon: 08-658 02 00 Organisationsnummer: 556015-0756 www.swedishmatch.com
Omslagsbild
Medarbetare i Swedish Match. Bilden är tagen i Swedish Match snusbutik, Svenskt Snus, i Stockholm.