Swedish Match — Annual Report 2012

Mar 25, 2013

2012 Årsredovisning

På väg mot vår vision

INNEHÅLL SIFFROR

• 1 Swedish Match i korthet
• 2 Koncernchefens kommentar
• 4 Swedish Match aff ärsmodell
• 6 Global marknadsöversikt

8 Swedish Match verksamhet

• 8 Snus
• 12 Andra tobaksprodukter
• 14 Tändprodukter
• 16 Scandinavian Tobacco Group

18 Hållbarhet

• 18 Vår syn på hållbarhet
• 21 Medarbetaransvar
• 23 Socialt ansvar
• 27 Miljöansvar
• 30 Engagemang i regleringsfrågor
• 32 Information till aktieägare
• 32 Aktieägarkommunikation
• 34 Aktien
• 36 Femårsöversikt 2008–2012
• 38 Kvartalsdata 2011–2012
• 39 Defi nitioner av termer i fi nansiella tabeller

40 Finansiella rapporter

• 40 Innehåll
• 41 Förvaltningsberättelse

Koncernens räkenskaper

• 47 Resultaträkning
• 47 Rapport över totalresultat
• 48 Balansräkning
• 49 Rapport över förändringar i eget kapital
• 50 Kassafl ödesanalys
• 51 Noter för koncernen

Moderbolagets räkenskaper

• 77 Resultaträkning
• 77 Rapport över totalresultat
• 78 Balansräkning
• 79 Rapport över förändringar i eget kapital
• 80 Kassafl ödesanalys
• 81 Noter för moderbolaget
• 89 Styrelsens förslag till vinstdisposition
• 90 Revisionsberättelse

91 Bolagsstyrning

• 91 Bolagsstyrningsrapport
• 97 Riskhantering och internkontroll avseende den fi nansiella rapporteringen
• 98 Styrelse
• 100 Koncernledning

NETTOOMSÄTTNING

RÖRELSERESULTAT FRÅN PRODUKTOMRÅDEN

12 486 MSEK 3 666 MSEK

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE

RÖRELSERESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE1)

1) Exklusive Övrig verksamhet och resultatandel i STG och större engångskostnader.

Nyckeltal, MSEK	2012	2011	2010
Nettoomsättning1)	12 486	11 666 11 222
Rörelseresultat från produktområden2)	3 666	3 365	3 158
Rörelseresultat3)	4 062	3 702	4 169
Rörelsemarginal från produktområden, %2)	29,4	28,8	28,1
Rörelsemarginal, %3)	32,3	31,7	25,2
EBITDA från produktområden2)	3 962	3 655	3 441
EBITDA3)	4 328	3 992	3 813
Periodens resultat	2 907	2 538	2 958
Resultat per aktie, före utspädning, exklusive större engångsposter, SEK	14:18	12:14	9:92
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	14:33	12:14	13:12
Utdelning per aktie, SEK	7:304)	6:50	5:50

1) Nettoomsättning exklusive verksamheter som överförts till STG efter 1 oktober 2010.

2) Exklusive verksamheter som överförts till STG, resultatandel i STG och större engångsposter.

3) Inkluderar större engångsposter och rörelseresultat från verksamheter som överförts till STG fram till 1 oktober 2010 samt resultatandel i

STG efter 1 oktober 2010. 4) Styrelsens förslag.

www.swedishmatch.com

Mer information fi nns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/vartforetag.

Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer kvalitetsprodukter under marknadsledande varumärken inom områdena Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt Tändprodukter (tändstickor och tändare). Välkända varumärken är General (svenskt snus), Longhorn (amerikanskt snus), White Owl (cigarrer), Red Man (tugg tobak), Fiat Lux (tändstickor) och Cricket (tändare).

Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Mer än en tredjedel av företagets totala nettoomsättning och mer än halva rörelseresultatet härrör från produktområdet Snus.

I Sverige har Swedish Match ett oberoende distributionsbolag. Swedish Match äger även 50 procent av SMPM International (ett joint venture-företag med Philip Morris International för nya snusmarknader utanför Skandinavien och USA). Dessutom äger koncernen 49 procent av Scandinavian Tobacco Group (STG).

Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm.

Koncernens nettoomsättning 2012 var 12 486 MSEK och antalet medarbetare uppgick i genomsnitt till 3 848.

Swedish Match vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. Bolaget kommer fortsätta att dra nytta av styrkan i sin verksamhet och sina produktområden för att bidra till att uppnå denna vision. Med sina starka marknadspositioner, inte bara inom Snus, men även inom Andra tobaksprodukter och Tändprodukter, har företaget kompetens och resurser för att utforska nya

marknads möjligheter, utveckla nya produktkoncept samt utöka företagets geografi ska närvaro. Ytterligare stöd för att uppnå visionen kommer från före tagets samägda bolag, såsom från joint venture-företaget SMPM International och företagets 49-procentiga ägande i Scandinavian Tobacco Group (STG).

Mål	Produktområdet Snus			Andra produktområden
	- Vara konsumenternas förstahandsval - Fortsätta vara lagstiftares och myndigheters	naturliga samarbetspartner i branschen	- Vara den mest uppskattade affärspartnern för handeln		- Maximera långsiktigt värdeskapande - Realisera synergier inom distribution, kompetens och skalfördelar för att stödja företagets vision
Strategi	Dra nytta av vår unika position för snus för		att bygga globalt ledarskap inom rökfria produkter	Dra nytta av starka marknadspositioner och varumärken
	- Driva kategoritillväxt och bibehålla en ledande position i Skandinavien - Utveckla kategorin för svenskt snus i USA och etablera en stark närvaro på marknaden - Stärka vår position på marknaden för amerikanskt snus - Utforska globala möjligheter för svenskt snus genom SMPM International			- Dra nytta av starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet inom Andra tobaksprodukter - Fortsätta att fokusera på "operational excellence" och lönsamhet inom Tändprodukter - Realisera potentialen i STG genom aktivt ägande
Affärsidé	vinster till företagets aktieägare		Att ansvarsfullt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter av hög kvalitet med ledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter och samtidigt leverera hållbara och växande
Kärnvärden	Kommunikation	Teamwork	Förtroende	Innovation	Erkännande	Tillväxt

Swedish Match är marknadsledande i Skandinavien. I USA är Swedish Match väl positionerat som det tredje största företaget inom svenskt och amerikanskt snus. Swedish Match har också ett 50/50 joint venture med Philip Morris International för att utveckla nya snusmarknader utanför Skandinavien och USA. Swedish Matchär marknadsledande ^{i I} Swedish Match som det störstaföretagetinom svenskt och amerikansktsnus.

TÄNDPRODUKTER

Swedish Match har en ledande position på fl era marknader runt om i världen för tändstickor med välkända lokala varumärken. För tändare har varumärket Cricket starka marknadspositioner i ett stort antal länder, framför allt i delar av Europa och Asien.

ANDRA TOBAKSPRODUKTER

RÖRELSERESULTAT

Swedish Match har en betydande närvaro för cigarrer på den amerikanska marknaden samt är den största tillverkaren av tuggtobak i USA.

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR

Fortsatta framsteg i USA

Vår vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. Målet är att på ett ansvarsfullt sätt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja kvalitetsprodukter av marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter, samt att leverera hållbara och växande vinster till våra aktieägare.

Under 2012 gjorde Swedish Match betydande insatser i arbetet mot att uppnå visionen. Swedish Match är världens största snustillverkare och vi har möjlighet att dra nytta av vårt tekniska försprång, unika arv, kompetenta organisation och marknadsledande snusvarumärken i vår satsning på att expandera snusverksamheten utanför Skandinaviens hemmamarknader.

Vi ser tillbaka på ett år när Swedish Match uppnådde en rad framgångar vilka jag kommer att gå närmare in på. Men vi mötte även ut maningar, i synnerhet på den svenska snusmarknaden med den ökade aktiviteten inom lågprissegmentet.

I Skandinavien ökade Swedish Match sin snusförsäljning under 2012, med ännu ett år av volymökningar på den norska marknaden med populära varumärken såsom General, Nick and Johnny och Th e Lab Series. I Sverige fortsatte den snabba tillväxten inom lågprissegmentet på bekostnad av premium- och mellanprissegmenten. Swedish Match behöll sin starka position inom premiumprissegmentet på den svenska marknaden med en volymandel på cirka 95 procent och vi var även mycket aktiva inom andra segment.

Vi är fast beslutna om att vara en stark och aktiv aktör inom samtliga segment och erbjuda konsumenterna hög kvalitet och värde för pengarna. Våra välkända varumärken General, Ettan, Grov och Göteborgs Rapé, som alla har uppskattats i fl era generationer, har under de senaste åren fått sällskap av varumärken som Kronan och Kaliber. De sistnämnda varumärkena är för den mer prismedvetna konsumenten som ändå vill ha en kvalitetsprodukt. På kort sikt utgör övergången till lågprisprodukter en utmaning vad gäller tillväxt i försäljning och lönsamhet. På lång sikt innebär dock vårt heltäckande produkterbjudande fördelar för Swedish Match eft ersom portföljen både stödjer marknadstillväxt och gör det möjligt för oss att möta behoven på en föränderlig marknad.

HÄNDELSER 2012

Q1 JANUARI–MARS Q2 APRIL–JUNI

Nettoomsättningen i lokala valutor ökade för alla produktområden.1)

Cigarrvolymerna i USA ökade med 36 procent.1)

Cigarrvolymerna i USA ökade med 11 procent.1)

Nettoomsättningen för snus i Skandinavien ökade med 8 procent.1)

1) Jämfört med samma kvartal 2011.

I USA nästan tredubblades distributionen av snusvarumärket General under 2012 och General fanns vid slutet av året tillgängligt på fl er än 10 000 försäljningsställen. Trots att marknaden för svenskt snus i USA är relativt liten anser vi att det fi nns mycket goda möjligheter för att den ska växa under de kommande åren och att Swedish Match är väl positionerat för att bli en viktig aktör inom detta tillväxtsegment. General står redan för en betydande andel av snusvolymerna i ett antal butikskedjor och vi ser en god utveckling av tillväxten vad gäller försäljning per vecka i de butiker där vi fi nns representerade. I takt med att vi fortsätter att bygga ut vår distribution av snus i USA, avser vi under de kommande åren fortsätta att göra betydande investeringar både vad gäller produktplacering i butik samt andra kännedomshöjande aktiviteter. Vi ser fram emot den dag då försäljningen av svenskt snus i USA ger ett betydande bidrag till resultatet.

För vårt amerikanska snus i USA såg vi under 2012 en god tillväxt för varumärket Longhorn. En bidragande faktor till ökningen var lanseringen av Longhorn tubs, ett förpackningskoncept med en större förpackning som erbjuder mervärde för konsumenterna. Vi har även lagt stort fokus på vårt portionssnussortiment med en ny förpackning som innebär tydliga fördelar för konsumenterna. Portionssnussegmentet är ett av de snabbast växande segmenten i USA för amerikanskt snus och ytterligare satsningar kommer att göras för att stärka vår position.

Vi utökade även våra internationella testlanseringar av svenskt snus på marknader utanför USA och Skandinavien via vårt joint venture-företag SMPM International. SMPM International har testlanserat snus i Kanada och Ryssland och under 2012 inleddes en testlansering för att marknadsföra snus i Israel. Testlansering pågår även i Asien på den Malaysiska marknaden. Erfaren heter från dessa testlanseringar ger en större förståelse för vilka potentiella aff ärsmöjligheter det fi nns globalt för svenskt snus under de kommande åren.

Swedish Match svenska snus tillverkas enligt kvalitetsstandarden GOTHIATEK® och i enlighet med rekommendationerna som Världshälsoorganisationen, WHO, har fastställt avseende godtagbara nivåer av

oönskade ämnen i rökfria tobaksprodukter. Vårt svenska snus, som har nått en milstolpe i och med att det uppfyller WHO:s rekommendationer, bidrar ytterligare till vår övertygelse om att snus kan spela en viktig roll för att minska hälsoriskerna med tobaksbruk ("harm reduction") i takt med att allt fl er konsumenter letar eft er ett mindre skadligt alternativ till cigarettrökning.

Som tobaksbolag följer Swedish Match omfattande och föränderliga regelverk, specifi ka för vår bransch. Vi tror att eff ektiv reglering måste vara baserad på fakta och kräver ett utbyte av kunskap och erfarenheter mellan beslutsfattare och industrin. EU är nu i färd med att revidera sitt direktiv om tobaksprodukter. Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag om ändring av direktivet i slutet av december 2012. Slut resultatet och tidpunkten för antagandet är svårt att förutsäga. Processen kan pågå under lång tid och dess innehåll kan komma att ändras innan ett färdigt direktiv antagits. Vi hoppas innerligt att det nya reviderade direktivet kommer att ta hänsyn till det väldokumenterade vetenskapliga stöd som fi nns för svenskt snus som ett mindre skadligt alternativ till cigaretter.

Vår cigarr- och tuggtobaksverksamhet i USA, som utgör produktområdet Andra tobaksprodukter, var fortsatt starkt lönsamt. För cigarrer nådde vi en viktig milstolpe genom att under ett enda år leverera fl er än en miljard cigarrer av kända varumärken som White Owl och Garcia y Vega. Volymerna ökade med mer än 18 procent till följd av nya innovativa produkter såsom White Owl Silver och Garcia y Vega Black. Vi ser fram emot ytterligare tillväxt under det kommande året som ett resultat av nya produkterbjudanden och fl er distributionsmöjligheter. Verksamheten för tuggtobak redovisade en stabil försäljning trots en fortsatt och långvarig nedgång på marknaden och rörelseresultatet låg endast något under 2011 års nivå.

Verksamheterna inom Tändprodukter levererade ett blandat resultat där ökad tillväxt för vår tändarverksamhet, framförallt i Asien, uppvägde ett svagt resultat för tändsticksverksamheten i vissa delar av världen. Tändsticksverksamheten påverkades av valutafl uktuationer men även av något högre kostnader.

Scandinavian Tobacco Group (STG), ett bolag som Swedish Match äger till 49 procent, är den största aktören inom massmarknadscigarrer på den europeiska marknaden, världens största piptobaksbolag samt en betydande aktör inom fi nskuren tobak. Under året gjorde STG stora insatser för att stärka den amerikanska organisationen och företaget implementerade även ett nytt aff ärssystem för order och produktion. Vi fi ck vår första utdelning från STG under 2012 och ser fram emot goda kassafl öden från vårt ägande i bolaget.

Swedish Match arbetar för att vara ett hållbart och ansvarsfullt tobaksbolag och strävar kontinuerligt eft er att förbättra sitt sociala, miljömässiga och ekonomiska engagemang. Vi är övertygade om att dessa ansträngningar skapar värdefulla fördelar, inte bara för Swedish Match och våra verksamhetsorter, utan även för samhället i stort. Vi letar ständigt eft er sätt att eff ektivisera vår resursanvändning och minska våra kostnader samtidigt som vi stärker företagets anseende och varumärke samt gör det möjligt för bolaget att vara en attraktiv arbetsgivare.

Vårt fi nansiella resultat under 2012 visade fortsatt tillväxt både inom försäljning och resultat per aktie. Den totala nettoomsättningen ökade med 7 procent till 12 486 MSEK. Årets resultat per aktie uppgick till 14:33 SEK, vilket är en ökning med 18 procent från föregående år. För 2012 föreslås en utdelning på 7:30 SEK, en ökning på 12 procent. Swedish Match återköpte 7,4 miljoner egna aktier inom ramen för det fortlöpande aktieåterköpsprogrammet.

Jag skulle vilja uttrycka min tacksamhet till våra medarbetare, kunder och lojala konsumenter som gör det möjligt för oss att leverera en stark och stabil verksamhet till er, våra aktieägare.

Stockholm i mars 2013

Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef

Nettoomsättningen för cigarrer i USA ökade med 14 procent.1)

Snusvarumärket General tillgängligt i 9 000 butiker i USA.

Q3 JULI–SEPTEMBER Q4 OKTOBER–DECEMBER

Svenskt snus i USA ökade markant.1)

Nettoomsättningen ökade med 3 procent.1)

SWEDISH MATCH AFFÄRSMODELL

Kvalitet i fokus

VÄRDEKEDJAN

Konsumentinsikt Forskning & Utveckling Tillverkning Konsumentmarknadsföring

1. Konsumentinsikt

Som ett konsumentproduktföretag med starka varumärken måste Swedish Match först och främst lyssna på konsumenterna och arbeta för att tillgodose deras behov. Konsumenter vill inte bara ha hög kvalitet utan också varumärken de litar på, tydlig märkning och praktisk förpackning samt ett produktanpassat pris. För att bli ett starkare konsument- och kunskapsstyrt företag använder Swedish Match en strukturerad process för konsumentkännedom som leder till en ökad förståelse för varumärken, konsumenter, kunder, trender och konkurrenter. Det löpande engagemanget gentemot konsumenter ger Swedish Match bättre förståelse för vad konsumenterna önskar och kan arbeta för att leverera produkter som uppfyller deras önskemål. Konsumentinsikt kommer från många håll inom organisationen men bedrivs huvudsakligen i de operativa enheterna via avdelningar för marknad och aff ärsutveckling samt från kontakten med kunder/återförsäljare och konsumenter.

2. Forskning & Utveckling

När Swedish Match utvecklar nya eller förbättrar befi ntliga produkter tittar bolaget på konsumenternas behov men även på en rad andra faktorer i innovationsprocessen, såsom ingredienser och förpackning, lagar och förordningar, kostnad, tidpunkt för marknadslansering, produktens livslängd,

potentiell eft erfrågan och volym, samt teknisk genomförbarhet och miljökonsekvenser. Både leverantörer och material till den färdiga produkten måste fi nnas tillgängliga, kvalitetsnivåer måste kunna garanteras och kvalitetskrav uppfyllas genom hela värdekedjan. I Sverige har Swedish Match omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet för snus. Arbetet omfattar inte enbart utveckling av nya produkter, utan även uppföljning och förbättring av befi ntliga produkter fortlöpande inom kvalitetsstandarden GOTHIATEK®. 1) Forskning och utveckling av rökfria produkter sker inom Smokefree Products Division vid fabriker i både Sverige och USA. Under 2012 fl yttade avdelningen för forskning och utveckling av snus i Göteborg till nya lokaler. Även för tändprodukter och cigarrer sker forskning och utveckling vanligtvis i anslutning till fabrikerna.

3. Tillverkning

Svenskt snus tillverkas i Göteborg och Kungälv. I Göteborgsfabriken tillverkas lössnus och portionsförpackat snus i formatet original. Fabriken i Kungälv öppnade 2003 och byggdes ut under 2009 och 2010. Den högteknologiska produktionsenheten i Kungälv är inriktad på portionsförpackade produkter och använder sig av Swedish Match egenutvecklade och patentskyddade teknik för tillverkning av formatet white portion (vit portion). Amerikanskt snus

och tuggtobak tillverkas i Owensboro (Kentucky, USA). Fabriken i Owensboro har utvecklat en fl exibel produktionsprocess som möjliggör att resurserna kan fördelas mellan produktgrupperna eft er behov. Detta innebär att koncernen eff ektivt kan genomföra produktionsförändringar. Förutom de egna varumärkena producerar Swedish Match även tuggtobak för en extern part (National Tobacco). Cigarrer för den amerikanska marknaden tillverkas både i Santiago (Dominikanska republiken) och i Dothan (Alabama, USA). Tillverkning av tändstickor sker i Tidaholm och Vetlanda (Sverige) samt Curitiba och Piraí do Sul (Brasilien). Tändare och andra tändprodukter tillverkas i Manila (Filippinerna), Assen (Nederländerna) och Manaus (Brasilien).

4. Konsumentmarknadsföring

Swedish Match konsumentmarknadsföring följer högt satta normer och bolaget arbetar för att säkerställa att Swedish Match följer lokala lagar, regler och förordningar vad gäller marknads förings praxis. Swedish Match produkter marknadsförs till vuxna konsumenter. Marknadsavdelningar ansvarar för marknadsföring till konsumenter alltifrån hur produkten ska vara, hur den ska prissättas, var den ska säljas samt hur kommunikationen med konsumenterna ska se ut. Marknadsföring hanteras vanligtvis på lokal/nationell nivå, förutom för

1) Mer information om GOTHIATEK® fi nns på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/GOTHIATEK/.

Organisation

För att snabbt möta förändrade marknadsförutsättningar och för att kunna erbjuda kunder och konsumenter de produkter som efterfrågas, har Swedish Match en organisationsstruktur som möjliggör fl exibilitet och innovation. Genom att upprätthålla en kontinuerlig dialog och ett gott samarbete med såväl kunder och leverantörer kan Swedish Match snabbt och eff ektivt utveckla, tillverka och leverera produkter till konsumenterna.

För rökfria tobaksprodukter (svenskt och amerikanskt snus samt tuggtobak) ligger ansvaret för leveranskedjan (som innefattar bland annat tillverkning och produktutveckling) hos företagets Smokefree Products Division medan lokal marknadsföring och samarbeten med kunder/återförsäljare hanteras av Scandinavia Division respektive US Division. För snus utanför Skandinavien och USA hanteras marknadsföringen genom SMPM International, ett joint ventureföretag med Philip Morris International där Swedish Match har en ägarandel om 50 procent.

Ansvaret för att nya produkter tillverkas och utvecklas i linje med konsumentpreferenser ligger hos Smokefree Products Division som har ett nära samarbete med US Division, Scandinavia Division och SMPM International. För cigarrer ansvarar US Division för leveranskedjan och marknadsföringen och motsvarande ansvarsområden för tändstickor och tändare hanteras av de två operativa enheterna Lights International och Lights Latin America.

internationella varumärken som General (snus) och Cricket (tändare) där viss marknadsföring sker centralt.

5. Sales & Trade marketing

Genom försäljning och marknadsföring till handeln får kunder/återförsäljare ökad förståelse för Swedish Match produkter, vilket underlättar för kunderna/återförsäljarna att marknadsföra och sälja produkten till konsumenterna på rätt sätt. Genom dialog med Swedish Match medarbetare kan kunder/ återförsäljare dra nytta av företagets verktyg för kategorihantering för att få den produktmix som är bäst lämpad för just deras behov. Marknadsföring till handeln sker oft ast på lokal/nationell nivå.

6. Distribution

För den svenska och norska marknaden distribueras Swedish Match produkter genom koncernens distributionsbolag, Swedish Match Distribution AB, som har anläggningar i Stockholm och Göteborg. Anläggningarna distribuerar även andra produkter, bland annat merparten av alla tobaksprodukter i Sverige. I USA levererar Swedish Match produkter både till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet, dels direkt från egna fabriker, dels via egna eller externa lager. Swedish Match levererar tändprodukter till distributörer i många olika länder och använder även egna försäljnings- och distributionsnätverk där

sådana fi nns. Sedan den 1 oktober 2010 hanteras distributionen av tändprodukter i ett antal europeiska länder samt i Australien och Nya Zeeland av Scandinavian Tobacco Group, ett bolag som Swedish Match äger till 49 procent.

7. Kunder/återförsäljare

De viktigaste försäljningskanalerna för Swedish Match produkter är dagligvaruhandeln, servicebutiker, tobaksaff ärer och bensinstationer. Andra viktiga kanaler inkluderar barer och restauranger samt skandinaviska Travel Retail-butiker på bland annat fl ygplatser och färjor. Kunderna/återförsäljarna prissätter produkterna själva, vilket innebär att priserna kan variera. De operativa enheterna Scandinavia Division, US Division, Lights International och Lights Latin America strävar eft er att med hjälp av sina säljorganisationer skapa en nära relation med kunderna för att bygga upp och optimera deras försäljning. Genom en nära relation och en aktiv dialog kan kunder/återförsäljare arbeta tillsammans med Swedish Match för att utvärdera produktsortiment, skyltning samt placering av produkterna för att förbättra kundernas/ återförsäljarnas totala försäljning av företagets rökfria tobaksprodukter, cigarrer och tändprodukter. Detta samarbete är värdefullt för båda parter eft ersom det stärker och fördjupar relationen mellan bolaget och dess kunder/återförsäljare. Svenskt snus

förvaras och säljs från snuskylar för att säkerställa längre livslängd vad gäller färskhet och kvalitet. Amerikanskt snus, cigarrer och tuggtobak behöver inte kylas utan har egenskaper och speciella förpackningar som gör att de håller sig färska längre. Kunder/återförsäljare är skyldiga att se till att tobaksprodukter endast säljs till de som har laglig rätt att köpa dem. Swedish Match stödjer kunder/återförsäljare i deras ansträngningar att eft erfölja Swedish Match "Under 18, No Tobacco" princip1).

8. Konsument

När alla delar av värdekedjan samverkar kan slutkonsumenten i sista ledet välja att köpa en produkt från Swedish Match. Konsumenternas åsikt om och val av produkt kommer att påverka värdekedjan och produkt utvecklings cykeln.

¹⁾ Mer information om "Under 18, No Tobacco" principen fi nns på sidan 25.

GLOBAL MARKNADSÖVERSIKT

Swedish Match – en tillväxtaktör inom tobak

Swedish Match är verksamt på marknaderna för rökfri tobak i Skandinavien och USA med svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak. Genom SMPM International (ett joint venture-företag med Philip Morris International) undersöker Swedish Match också möjligheter för svenskt snus på andra marknader. Företaget är även verksamt på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer och på de globala marknaderna för tändstickor och tändare. Swedish Match äger också 49 procent av Scandinavian Tobacco Group som är verksamt på de globala marknaderna för piptobak, fi nskuren tobak och cigarrer. Swedish Match kan därför anses vara en nischaktör på den globala tobaksmarknaden, eftersom företaget inte är verksamt inom det största segmentet, cigaretter.

Den globala tobaksmarknaden

Cigaretter är det enskilt största segmentet på den globala tobaksmarknaden och står för cirka 90 procent av all tobakskonsumtion.1) För ett fåtal stora globala tobaksbolag står cigaretter för merparten av omsättningen och vinsten. Under de senaste tio åren har cigarettkonsumtionen generellt

sett minskat i de utvecklade länderna, medan den har fortsatt att öka på många tillväxtmarknader.

Utöver cigaretter (och liknande produkter såsom fi nskuren tobak/rulltobak) består den globala tobaksmarknaden av andra röktobaksprodukter och rökfria tobaksprodukter såsom piptobak, olika typer av tuggtobak, svenskt snus, amerikanskt snus och nässnus.

Den globala tobaksmarknaden påverkas av allt fl er restriktioner och regler till följd av att regeringar och andra reglerande organ och ideella organisationer strävar eft er att minska tobakskonsumtionen, i synnerhet cigarettkonsumtionen. Dessa regleringar tillsammans med skatteåtgärder har en inverkan på tobaksodling, tobakstillverkning, tillgång på produkter, förpackning och märkning, konsumentpriser samt platsen där produkterna får konsumeras.

Under 2012 har konsolidering bland tillverkarna på den globala tobaksmarknaden varit begränsad med mycket få fusioner och förvärv bland ledande aktörer i branschen. Bland börsnoterade tobaksbolag är Swedish Match globalt sett en liten aktör som framför allt är verksam på marknaderna i Skandinavien och USA.

Den globala marknaden för rökfri tobak

Rökfri tobak är en relativt liten tobakskategori jämfört med den betydligt större cigarettkategorin. Rökfri tobak konsumeras i många delar av världen i olika typer och format. I Skandinavien är svenskt snus den dominerade typen av rökfri tobak. I USA är svenskt snus ett litet men växande segment medan amerikanskt snus och tuggtobak dominerar inom rökfri tobak. I andra delar av världen, såsom Indien och vissa länder i Afrika och Asien, konsumeras lokala varianter av mun- och nästobaksprodukter. Inom EU och vissa andra länder är svenskt snus och andra tobaksprodukter för oralt bruk, som inte är avsedda att tuggas, förbjudna, medan det är tillåtet att sälja tuggtobaksprodukter.

1) Källa: Euromonitor.

KORTA FAKTA

• Den globala tobaksmarknaden utgörs av tobaksprodukter såsom cigaretter, cigarrer, piptobak, svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak.
• Det största segmentet är cigaretter som står för cirka 90 procent av all tobak som konsumeras globalt.
• Rökfri tobak är en förhållandevis liten men växande kategori som står för cirka två procent av all tobak som konsumeras globalt.

Källa: Euromonitor.

Swedish Match marknader Snus

Swedish Match huvudsakliga tobaksmarknader är Skandinavien och USA. Både den skandinaviska snusmarknaden och den amerikanska marknaden för svenskt och amerikanskt snus växer sett till volym. Den totala marknaden för både svenskt och amerikanskt snus uppgår till cirka 1,7 miljarder dosor per år varav den skandinaviska marknaden uppgår till cirka 310 miljoner dosor medan marknaden för amerikanskt snus i USA står för drygt 1,3 miljarder dosor.1) Både den norska och den svenska marknaden har vuxit i volym under 2012.1) Swedish Match har en ledande position på den skandinaviska snusmarknaden med en volym andel på cirka 75 procent i Sverige och 66 procent i Norge under de tre sista månaderna 2012.2)

Marknaderna för rökfri tobak i USA och Skandinavien har präglats av ökad produktinnovation och ökad aktivitet bland stora cigarettillverkare under de senaste åren med lansering av nya sorter och format, bland annat icke traditionella format såsom upplösningsbara produkter.

Kännedomen om svenskt snus är inte särskilt utbredd i länder utanför Skandinavien och USA. Utanför Skandinavien och USA under söker Swedish Match andra möjliga snusmarknader genom SMPM International. Aktuella marknader som undersöks är Kanada, Ryssland, Israel och Malaysia.

Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak)

Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer exklusive "little cigars" (ett segment som Swedish Match inte är verksamt i) beräknas av Swedish Match uppgå till cirka 5 miljarder cigarrer. Marknaden för massmarknadscigarrer i USA beräknas ha varit stabil under 2012 mätt i volym.1) Swedish Match är den tredje största aktören på den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer och företagets närvaro ökar.1)

Enligt Swedish Match beräkningar uppgår tillverkarnas försäljning på den amerikanska marknaden för tuggtobak till 250 miljoner amerikanska dollar och försäljningsvolymerna har minskat med 6–8 procent i genomsnitt per år under de tre senaste åren. Swedish Match är marknadsledande i denna kategori med en volymandel på mer än 45 procent.3) Företaget har även avtal om kontraktstillverkning och tillverkar närmare två tredjedelar av all tuggtobak som säljs i USA.

Tändprodukter (tändstickor och tändare)

Utöver tobaksprodukter är Swedish Match även verksamt på de globala marknaderna för tändstickor och tändare. Några av Swedish Match största tändsticksmarknader i Europa är Storbritannien, de nordiska länderna, Frankrike och Spanien.

Swedish Match är även marknadsledande inom tändstickor i Australien och Brasilien.

För tändare har Swedish Match en ledande ställning inom premiumsegmentet för engångständare i Ryssland. Koncernen har även en betydande närvaro i Brasilien, de nordiska länderna, Storbritannien samt i Frankrike. På fl era marknader i Asien fortsatte Swedish Match tändare att visa stark volymutveckling, vilket återspeglar de satsningar som genomförts inom denna del av världen.

Swedish Match säljer även tändstickor på en rad marknader i Afrika och Asien.

Marknadsutsikt 2013

För helåret 2013 räknar Swedish Match med en fortsatt tillväxt på den skandinaviska snusmarknaden ledd av volymtillväxt både på den norska marknaden och inom lågprissegmentet på den svenska marknaden. I USA förväntas marknaderna för både amerikanskt och svenskt snus växa, med de största volymökningarna från lågprissegmentet inom amerikanskt snus. Marknaden för amerikanska massmarknadscigarrer förväntas bli relativt stabil sett till volym. Marknaderna för tändstickor och tändare kommer att fortsätta följa den senaste tidens utveckling, där tändsticksmarknaderna generellt minskar medan marknaden för tändare i de fl esta fall är stabil. På en del marknader för tändare förväntas viss fortsatt tillväxt.

1) Källa: Swedish Match estimat.

• 2) Källa: Nielsen,12-veckorsdata till 30 december 2012. Estimat för Sverige exkluderar tobaksaff ärer.
• 3) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.

SWEDISH MATCH MARKNADER

Swedish Match är ett globalt företag med starka lokala varumärken. Swedish Match har också internationella varumärken såsom snusvarumärket General och tändarvarumärket Cricket. Koncernens största marknader är i Skandinavien, USA och Brasilien, som tillsammans står för 98 procent av koncernens nettoomsättning och 98 procent av rörelseresultatet från produktområden.

Sverige och Norge: Marknadsledande för svenskt snus. Företaget har också en stark närvaro inom marknaderna för tändstickor och tändare.

USA: En stark och växande närvaro för massmarknadscigarrer och en ledande position inom tuggtobak. Swedish Match har också en betydande marknadsandel för amerikanskt snus, samt utvecklar sin position inom segmentet för svenskt snus.

Brasilien: En stark position inom både tändstickor och tändare.

Globalt: En stark närvaro för tändstickor på många marknader, i synnerhet i Europa, Afrika och Australien/Nya Zeeland. Swedish Match har en stark position med tändarvarumärket Cricket i delar av Europa, särskilt i Ryssland, och en stark och växande närvaro i delar av Asien.

SNUS

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

• Nettoomsättningen i Skandinavien ökade med 8 procent.1)
• Rörelseresultatet för amerikanskt snus var i stort sett oförändrat.1)
• Antalet butiker där snusvarumärket General fi nns tillgängligt uppgick till mer än 10 000 i slutet av året.
• SMPM International testlanserade snus i Kanada, Ryssland, Israel och Malaysia.
• Rörelseresultatet ökade med 8 procent.1)

1) Jämfört med helåret 2011.

Fortsatta investeringar för tillväxt

I Sverige bidrog den snabba ökningen av marknadens lågprissegment till marknadstillväxt. I Norge har snuskonsumtionen ökat snabbt under de senaste åren då fl er konsumenter väljer snus framför cigaretter. I USA säljer Swedish Match främst amerikanskt snus, och allt större resurser läggs på att marknadsföra det svenska snuset. Vid årets slut hade Swedish Match utökat distributionen av svenskt snus till över 10 000 butiker.

Strategi

Swedish Match strävar eft er att vara den globala ledaren inom rökfria produkter.

Swedish Match framgång inom rökfria produkter bygger på högkvalitativa produkter och väletablerade varumärken i kombination med ingående konsumentkännedom.

Swedish Match kommer att dra nytta av den unika positionen för snus för att bygga globalt ledarskap inom rökfria produkter och kommer att fortsätta innovationsarbetet med att ta fram nya och förbättrade produkter och samtidigt dra nytta av de starka varumärkena för att uppfylla marknadens ständigt föränderliga önskemål. Swedish Match kommer att sträva eft er att driva kategoritillväxt och bibehålla en ledande position i Skandinavien, utveckla kategorin för svenskt snus i USA och etablera en stark närvaro på marknaden, stärka positionen på marknaden för amerikanskt snus och utforska globala möjligheter för svenskt snus genom SMPM International.

Swedish Match strävar eft er att vara konsumenternas förstahandsval när det gäller

rökfria produkter, att vara kundernas/återförsäljarnas och distributörernas mest uppskattade aff ärspartner samt att vara lagstiftares och myndigheters naturliga samtalspartner i branschen. kf d k k d /å På d k d k k d k d

För att nå framgång ska bolaget och dess medarbetare bygga vidare på den starka varumärkesportföljen, upprätthålla och utöka det tekniska ledarskapet, dra nytta av det unika svenska arvet och den marknadsledande ställningen i Skandinavien samt ge konsumenterna produkter de uppskattar.

Ekonomisk utveckling

Nettoomsättningen för produktområdet snus ökade med 7 procent till 5 049 MSEK (4 726) under året. Rörelseresultatet ökade med 8 procent till 2 349 MSEK (2 181).

På den skandinaviska marknaden ökade Swedish Match nettoomsättningen med 8 procent till följd av förbättrade priser.

Under året ökade leveransvolymerna i Norge.

I USA, minskade nettoomsättningen något för amerikanskt snus på grund av minskade volymer. Rörelseresultatet var i stort sett oförändrat.

Rörelsemarginalen för året var 46,5 procent (46,1), påverkat av satsningar på svenskt snus både i USA och genom SMPM International.

Nyckeltal, MSEK1)	2012	2011	2010
Nettoomsättning	5 049		4 726 4 522
Rörelseresultat	2 349		2 181 2 080
Rörelsemarginal, %	46,5	46,1	46,0
Investeringar i materiella tillgångar	110	123	192
Genomsnittligt operativt kapital	1 929		1 965 1 957
Medelantal anställda	991	972	969

1) Exklusive större engångskostnader.

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %

1) Exklusive Övrig verksamhet och resultatandel i STG och större engångskostnader.

SNUS I SKANDINAVIEN

Viktiga varumärken:

Sverige: General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grovsnus, Catch, Kronan, Kaliber

Norge: General, Nick and Johnny, e Lab Series, Catch, Göteborgs Rapé

KONKURRENTER – SVERIGE

Källa: Nielsen, 12-veckorsdata till 30 december 2012. Estimat för Sverige exkluderar tobaksaff ärer.

Swedish Match snusvarumärken fi nns representerade med ett brett sortiment och inom olika prissegment. I Sverige är General det största varumärket inom premiumsegmentet, Kronan inom mellanprissegmentet och Kaliber inom lågpris segmentet för portionssnus. Utöver traditionellt snus tillverkar Swedish Match även Onico, som är det ledande varumärket inom det tobaksfria segmentet och som erbjuder konsumenter ett nikotinfritt alternativ av hög kvalitet.

Marknad

Den skandinaviska snusmarknaden uppgick under 2012 till cirka 310 miljoner dosor vilket är en ökning med 4–5 procent jämfört med 2011.1) Under de senaste åren har konsumenter övergått från traditionella lössnusprodukter till portionssnus, som i slutet av 2012 stod för mer än 75 procent av volymen i Skandinavien.2)

Sverige är den överlägset största marknaden i Skandinavien med cirka en miljon konsumenter. Antalet snusare under de tre sista månaderna 2012 ökade med cirka 4 procent jämfört med samma period 2011, vilket är en ökning för andra året i rad.3)

1) Källa: Swedish Match estimat.

2) Källa: Nielsen, 12-veckorsdata till 30 december 2012.

Estimat för Sverige exkluderar tobaksaff ärer. 3) Källa: Ipsos Sverige, marknadsrapport, 2012. Enligt Swedish Match beräkningar växte den svenska marknaden i volym med cirka 3 procent under 2012 jämfört med föregående år. Swedish Match är den största tillverkaren av snus med en volymandel i Sverige på cirka 75 procent under de tre sista månaderna 2012.2)

Den norska marknaden har vuxit med mer än 10 procent under de senaste åren och enligt beräkningar ökade den med 14 procent under 2012 jämfört med föregående år.4) I Norge uppgick Swedish Match volymandel till cirka 66 procent under de tre sista månaderna 2012.2) Antalet män och kvinnor som snusar regelbundet ökar i Norge.3)

Uppskattningsvis snusar en av fem svenska män regelbundet medan andelen i Norge är lägre men växande.3) Andelen kvinnor som snusar är lägre än för män i både Norge och Sverige. I Norge snusar dock en högre andel både män och kvinnor i åldrarna 18–29 år jämfört med Sverige. Bland vuxna över 30 år är andelen snusare lägre i Norge än i Sverige.3)

Konkurrensen inom lågprissegmentet i Sverige intensifi erades under året, vilket resulterade i en minskning av Swedish Match marknadsandel och bidrog till en volymminskning inom premiumsegmentet. Swedish Match hade en marknadsandel i volym på mer än 95 procent inom premiumsegmentet under de tre sista månaderna 2012, enligt Nielsen. Under samma period uppgick Swedish Match totala marknadsandel i volym till 75 procent jämfört med 82 procent för samma period före gående år.2) Premiumsegmentets volym andel av totalmarknaden minskade till 64 procent jämfört med 71 procent för föregående år. Swedish Match har också etablerat en stark position inom lågprissegmentet med en volymandel på 29 procent.2)

Viktiga händelser i Skandinavien

Under 2012 har Swedish Match förnyat förpackningen för företagets bäst säljande varumärke, General, på den skandinaviska marknaden. Den nya grafi ska formgivningen av General är ett led i arbetet med att visuellt stärka och stödja detta premiumvarumärke.

Under året lanserade Swedish Match ett antal nya produkter. I Sverige lanserades bland annat nya produkter under varumärket Nick and Johnny, ett varumärke som redan blivit en stor framgång på den norska marknaden.

Kronan, Swedish Match ledande varumärke inom mellanprissegmentet i Sverige, har under året fått ett nytt utseende. Kaliber har snabbt blivit ett av de ledande varumärkena inom lågprissegmentet.

På den norska marknaden fortsatte Swedish Match att stärka sin närvaro med både starka klassiska varumärken såsom General samt med nyare varumärken som Nick and Johnny och Th e Lab Series. Under året stärkte fl era produktförbättringar ytterligare produktutbudet. Exempelvis lanserades Th e Lab Series 07.

"Swedish Match snus håller en mycket hög kvalitet"

"Den skandinaviska snusmarknaden påverkades kraftigt av ökad konkurrens och betydande volymökning för lågprisprodukter på den svenska marknaden. I Norge var volymtillväxten på marknaden fortsatt stabil och Swedish Match volymer ökade. Swedish Match snus håller en mycket hög kvalitet och ger valuta för pengarna, och vi ser fram emot att erbjuda våra kunder fl er produkter och tjänster av högsta kvalitet."

Jonas Nordquist, President Scandinavia Division

⁴⁾ Källa: Nielsen.

I december 2012 öppnade Swedish Match en snusbutik, Svenskt snus, i centrala Stockholm.

Via www.swedishmatch.com/konsument och http://kund.swedishmatch.com får svenska konsumenter och kunder/återförsäljare enkelt information om Swedish Match produktsortiment.

Tobaksskatter

Den 1 januari 2012 höjdes den svenska skatten på snus med 13,7 procent. Kunderna/ återförsäljarna kalkylerade för högre priser och beställde uppskattningsvis 2 miljoner extra dosor före utgången av 2011. Den 1 januari 2013 höjdes den svenska skatten på snus med 1,0 procent.

I Norge höjdes skatten på snus med 1,1 procent den 1 januari 2012. Den 1 januari 2013 höjdes skatten i Norge med 2,2 procent.

SVENSKT OCH AMERIKANSKT SNUS I USA

Viktiga varumärken: Longhorn, Timber Wolf, Red Man, General

Källa: Swedish Match estimat.

Swedish Match varumärkesportfölj för amerikanskt snus består nästan uteslutande av produkter inom lågprissegmentet, både inom lös- och portionssnus. Swedish Match största varumärke inom lågprissegmentet är Longhorn.

Swedish Match säljer svenskt snus i USA under varumärket General med prissättning i samma nivå som amerikanskt premiumsnus.

Marknad

Amerikanskt snus säljs över hela USA, men volymerna är särskilt stora i de södra delstaterna samt i de mellersta delstaterna vid Atlanten. Marknaden för amerikanskt snus

är starkt konkurrensbetonad på grund av stor pris- och produktkonkurrens bland de största varumärkena. De fl esta konsumenter av amerikanskt snus i USA är män. Den senaste tidens snabba tillväxt inom portionssnussegmentet och branschens ut ökade produkterbjudande har gjort att fl er konsumenter uppskattar amerikanskt snus.

Under de senaste fem åren har marknaden för amerikanskt snus i USA vuxit med mer än 5 procent per år mätt i antal dosor.1)

Swedish Match beräknar att marknaden för amerikanskt snus växte med 4–5 procent under 2012, på en marknad med intensiva marknadsföringsaktiviteter och prisförändringar.För helåret 2012 beräknar Swedish

General är både Sveriges mest populära snus och det mest utbredda snusvarumärket internationellt sett. snu sett

Match sin marknadsandel sett till volym till cirka 10 procent, en liten minskning jämfört med 2011.

Även om marknaden för svenskt snus i USA fortfarande är relativt liten fi nns det en stark tillväxtpotential, eft ersom snus kan komma att uppskattas av ett brett segment av den vuxna tobakskonsumerande befolkningen. Snus är ett diskret alternativ till cigaretter och andra tobaksprodukter, och branschen har ökat produktutbudet samt gjort den här typen av tobak mer tillgänglig.

1) Källa: Swedish Match estimat.

SNUS – FRÅN FRÖ TILL DOSA

Hela processen för tillverkning av företagets svenska snus sker i enlighet med Swedish Match kvalitetsstandard, GOTHIATEK®. GOTHIATEK® är den vedertagna branschstandarden för tillverkningsprocessen för svenskt snus.

TOBAK Svenskt snus tillverkas av lufttorkad tobak av högsta kvalitet. För att uppfylla kraven enligt GOTHIATEK® sker systematiska kontroller av tobakens sammansättning. Swedish Match har utvecklat särskilda metoder för att odla och torka tobak.

INGREDIENSER Utöver mald tobak, utgörs huvudingredienserna vid beredning av snus av vatten, salt (koksalt) och natriumkarbonat. Dessutom ingår aromämnen och fuktbevarande ämnen.

TILLVERKNING Tillverkningen av svenskt snus enligt GOTHIATEK® sker i tre huvudsakliga steg: malning, beredning och packning.

1. MALNING Tobaken luckras upp, torkas och matas sedan in i en kvarn där den mals. Den malda tobaken siktas i grov-, mellan- och fi nmjöl.

2. BEREDNING Processen startar med att tobaksmjölet vägs och transporteras till en sluten blandare. Vatten och salt tillsätts under omrörning varefter snuset värms upp. Snusblandningens temperatur och omrörning datastyrs. Denna del av processen kan liknas vid pastörisering. Därefter kyls snuset och övriga ingredienser tillsätts. Prover tas för kvalitetskontroll. Om alla mätvärden är godkända är satsen klar att packas.

3. PACKNING Fyllning av dosor sker i automatiska packmaskiner. De fyllda dosorna försluts med ett lock. Därefter vägs de och förses med etiketter.

Packning av portionssnus är en mer komplicerad process än packning av lössnus. Portionerna mäts upp och förs in i cellulosafi ber i form av en tub som sedan förseglas och klipps isär till prillor. Färdiga portionsprillor fylls i en dosa varefter lock sätts på. Slutligen vägs och etiketteras dosorna.

Förpackningsmaterial: Lössnus förpackas till största delen i paraffi nbelagda pappdosor. Vid tillverkning av pappdosorna används papp av två olika kvaliteter, en för sargen och en för dosans

Viktiga händelser i USA

Premiumsegmentet inom amerikanskt snus minskade under 2012 medan lågprissegmentet växte.1) Tillsammans med en ökad konkurrens för traditionella lågprisvarumärken, är den främsta anledningen till den snabba ökningen inom lågprissegmentet att en stor aktör har sänkt priserna på många av sina premiumprodukter till samma nivå som lågprisprodukter. Denna aggressiva satsning bland de stora konkurrenterna gjorde att Swedish Match volymer och marknadsandel minskade för varumärken med högre priser inom lågprissegmentet. Swedish Match har en stark och växande ställning med varumärket Longhorn och breddade under året sitt produktutbud med den större förpackningen Longhorn "tubs", som ger konsumenterna mer valuta för pengarna.

Cirka 90 procent av det amerikanska snuset i USA säljs som traditionellt lössnus.1) Under de senaste åren har dock andelen amerikanskt snus som säljs som portionssnus ökat. Swedish Match estimerar att portionssnussegmentet har ökat med cirka 20 procent sett till volym under 2012. Under 2012 förbättrade Swedish Match sitt produkterbjudande för det portionsförpackade amerikanska snuset och lanserade ett "disposal"-lock – det första av sitt slag för amerikanskt snus i USA.

Swedish Match fortsatte med sina satsningar för att öka medvetenheten om svenskt snus i USA och betydande marknadsaktiviteter genomfördes under året för att stödja expansionen av svenskt snus. Swedish Match estimerar att konsumtionen av svenskt snus i USA uppgick till cirka 50

1) Källa: Swedish Match estimat.

Produktion vid Kungälvfabriken av den nikotinfria produkten Onico, ett av de varumärken som är förpackade i stjärnläggning.

miljoner dosor under 2012. I USA säljer Swedish Match snus under varumärket General, det äkta svenska snuset, som fi nns tillgängligt i tobaksaff ärer, servicebutiker och andra utvalda butiker.

Trenden för General i USA är positiv och distributionen breddades under året. I slutet av 2012 fanns varumärket General tillgängligt i fl er än 10 000 butiker, en ökning från cirka 3 500 butiker i slutet av 2011.

SNUS UTANFÖR SKANDINAVIEN OCH USA

Genom SMPM International, det av Swedish Match till hälft en ägda joint venture-företaget med Philip Morris International, utforskar Swedish Match möjligheterna att nå ut med snus till marknader utanför Skandinavien och USA. SMPM Internationals produkter tillverkas av Swedish Match och säljs via Philip Morris Internationals försäljnings- och distributionskanaler. SMPM International får på så sätt både tillgång till högkvalitativa produkter och ett globalt distributionsnät.

Under 2012 fortsatte SMPM International testlanseringarna av snusvarumärket General i ett antal utvalda butiker i Kanada. I Sankt Petersburg, Ryssland, pågår en testlansering av snus under varumärket Parliament. Uppbyggnaden av en ny produktkategori tar tid, men testmarknaderna visar positiva tecken och antalet försäljningsställen har utökats på båda marknaderna.

En ny testlansering inleddes under andra halvåret i Israel med snusvarumärket Marlboro. Under våren 2012 avslutades en testlansering i Taiwan.

Swedish Match fortsatte också med viss försäljning av snusvarumärket General i Malaysia.

botten. Plastlocken är av polypropenplast. För portionssnus används framför allt plastdosor av polypropylen. Portionssnuset är mer känsligt för uttorkning än lössnuset. Användandet av plastdosa för portionssnuset är i första hand betingat av hållbarhetsskäl.

KYLFÖRVARING Allt färdigpackat snus förvaras i kylrum ett antal dagar innan det distribueras till handeln. Kylförvaringen är viktig för att bibehålla produktens fräschhet samt för att snuset ska mogna och erhålla sin karakteristiska arom och smak.

SNUS OCH HÄLSA

Vetenskapliga fakta visar tydligt att de hälsorisker som förknippas med rökfria produkter i västvärlden är avsevärt lägre än riskerna med cigarettrökning.

Det är Swedish Match övertygelse att rökfria tobaksprodukter som tillverkas enligt Swedish Match kvalitetsstandarder, såsom svenskt snus tillverkat enligt GOTHIATEK®-standarden, spelar en viktig roll för att minska hälsoriskerna med tobaksbruk, något som understöds av åtskilliga vetenskapliga studier. Rökfri tobak utgör ett bättre alternativ till cigaretter och andra rökprodukter, framför allt därför att den inte släpper ut några toxiska förbränningsämnen. Med rökfri tobak fi nns heller inte problemet med passiv rökning.

Swedish Match hävdar inte att företagets rökfria produkter helt saknar negativa hälsoeff ekter. Användning av tobak väcker relevanta frågor om nikotinberoende och nikotinets eff ekt hos specifi ka befolkningsgrupper, såsom under graviditet och hos patienter med vissa redan existerande medicinska tillstånd.

Omfattande forskning som bedrivits av oberoende (mestadels universitetsbaserade) forskargrupper har genomförts med avseende på svenskt snus och hälsa.1) Några av resultaten från denna forskning visar:

• Snus och munhålecancer det fi nns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för munhålecancer.
• Snus och hjärtinfarkt det fi nns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för hjärtinfarkt.
• Snus och stroke det fi nns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för stroke.
• Snus och mag- och tarmsjukdomar det fi nns inga belägg för samband mellan snus och ökad risk för magoch tarmsjukdomar.
• Snus och rökavvänjning ett stort antal studier visar att tillgången på snus bidrar till lägre frekvens av rökning.
• 1) Mer information och referenser om snus och hälsa fi nns på företagets webbplats, www.swedishmatch.com/snus-och-hälsa.

ANDRA TOBAKSPRODUKTER: CIGARRER OCH TUGGTOBAK

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

• Swedish Match levererade över 1 miljard cigarrer en ökning med 18 procent.1)
• Fortsatt ökning av marknadsandel för cigarrer.2)
• Bibehållen ledande position för tuggtobak.2)
• I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 7 procent och rörelseresultatet med 6 procent.1)

1) Jämfört med helåret 2011. 2) Källa: Nielsen, 1 januari–22 december 2012 jämfört med samma period föregående år.

Ännu ett framgångsrikt år för cigarrer

Andra tobaksprodukter inkluderar cigarrer och tuggtobak för marknaden i USA. Under de senaste åren har Swedish Match haft en snabb tillväxt både i volym och försäljning för cigarrer. Inom tuggtobak behåller Swedish Match sin ledande ställning med ett stabilt resultat i en minskande produktkategori. toba markn ha cig

Strategi

För produktområdet Andra tobaksprodukter drar Swedish Match nytta av företagets starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet.

För cigarrer kommer Swedish Match att driva lönsam tillväxt genom konsumentdriven innovation och eff ektiv försäljning. Swedish Match fortsätter med innovation för att kunna leverera de högkvalitativa produkter som konsumenterna uppskattar.

För tuggtobak kommer Swedish Match att dra nytta av sin ledande ställning inom produktkategorin och ständigt genomföra produktivitetsförbättringar. Med en eff ektiv produktion, välkända varumärken och en ledande marknadsställning har Swedish Match kunnat dra nytta av sina styrkor i en minskande produktkategori och samtidigt möjliggöra hållbar lönsamhet.

Nettoomsättningen för produktområdet för året ökade med 11 procent till 2 661 MSEK (2 388) och rörelseresultatet ökade med 11 procent till 1 161 MSEK (1 049). I lokal valuta ökade nettoomsättningen med 7 procent. För cigarrer i USA ökade nettoomsättning och volymer kraft igt medan nettoomsättningen för tuggtobak var oförändrad. Rörelsemarginalen för produktområdet uppgick till 43,6 procent (44,0).

"Stark tillväxt för den amerikanska verksamheten" mheten"

"Våra framgångsrika produktinnovationer bidrog till en stark tillväxt för den amerikanska verksamheten under 2012. Vi fortsatte att öka vår marknads andel inom cigarrkategorin genom de nya cigarrsorterna Silver och Black. För vårt portionsförpackade amerikanska snus lanserade vi ett "disposal"-lock som inte tidigare funnits i USA och portföljen utökades med storförpackningen Longhorn "tubs". Vi avslutade året med att snusvarumärket General distribuerades till fl er än 10 000 butiker, omkring tre gånger så många som i början av 2012. Det här arbetet har gjort att vi har ett utmärkt utgångsläge för att få verksam heten att växa ytterligare under 2013 och därefter." r er ett usre re Ekonomisk utveckling

Richard Flaherty, President US Division

Nyckeltal, MSEK1)	2012	2011	2010
Nettoomsättning	2 661	2 388	2 440
Rörelseresultat	1 161	1 049	942
Rörelsemarginal, %	43,6	44,0	38,6
Investeringar i materiella tillgångar	54	61	30
Genomsnittligt operativt kapital	1 091	1 147	1 175
Medelantal anställda	1 486	1 470	1 407

1) Exklusive större engångskostnader.

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %

1) Exklusive Övrig verksamhet och resultatandel i STG och större engångskostnader.

CIGARRER

Viktiga varumärken: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega

KONKURRENTER – AMERIKANSKA MASSMARKNADS-CIGARRER (EXKLUSIVE "LITTLE CIGARS")

Källa: Nielsen, 12-veckorsdata till 22 december 2012.

Swedish Match fortsätter att öka sin andel på marknaden för maskintillverkade massmarknadscigarrer i USA med välkända varumärken som White Owl och Garcia y Vega.

Marknad och viktiga händelser

Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer exklusive "little cigars"1) (ett segment som Swedish Match inte är verksamt i) beräknas av Swedish Match ha varit stabil under 2012 mätt i volym och uppgick till cirka 5 miljarder cigarrer. Företagets marknadsandel uppgick till cirka 20 procent under 2012, en uppgång från cirka 17 procent 2011.2)

I USA lanserar cigarrtillverkarna oft ast ett fl ertal nya produkter varje år under väletablerade varumärken. Under 2012 lanserade Swedish Match fl era nya produkter under varumärkena Garcia y Vega och White Owl med förpackningskonceptet FoilFresh®. Med FoilFresh® får konsumenterna en mjukare och färskare cigarr. Under våren 2012 lanserades cigarrerna White Owl Silver och Game by Garcia y Vega Silver och under sommaren lanserades White Owl Black och Game by Garcia y

Vega Black. Dessa nya produkter följer de mycket lyckade lanseringarna inom segmentet för "sweets"-cigarrer3) under 2010 och 2011. De nya sorterna Silver och Black har en mjuk och len smak som många konsumenter föredrar. Under 2012 nådde Swedish Match en viktig milstolpe och levererade fl er än 1 miljard cigarrer till den amerikanska massmarknaden på ett år.

3) "Sweets"-cigarrer är en kategori av mildare cigarrer med lite sötma, vanligtvis utan någon karakteristisk smak.

TUGGTOBAK

Viktiga varumärken: Red Man, Southern Pride

Källa: Nielsen, 12-veckorsdata till 22 december 2012.

Swedish Match är den största aktören på den amerikanska marknaden för tuggtobak och företagets mest välkända varumärke är Red Man.

Marknad och viktiga händelser

Den amerikanska marknaden för tuggtobak har minskat kontinuerligt under de senaste åren. Försäljningsvolymerna minskar normalt med 6–8 procent per år1), till viss del beroende på att konsumenter lämnar produktkategorin till förmån för amerikanskt snus. Den totala marknadsvolymen för tuggtobak i USA minskade med mer än 5 procent under 2012.1)

Swedish Match mest välkända varumärke, Red Man, är det absolut största i USA med en marknadsandel på mer än en tredjedel av marknadens totala försäljningsvolym. Swedish Match varumärken står för mer än 45 procent av marknaden räknat i volym.1)

Mot bakgrund av den minskade konsumtionen arbetar producenterna kontinuerligt med att sänka sina kostnader och med prissättning för att upprätthålla lönsamheten. Ett

1) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.

exempel på detta är avtalet om kontraktstillverkning med National Tobacco som innebär att Swedish Match tillverkar tuggtobak åt den tredje största konkurrenten vid fabriken i Owensboro, Kentucky, USA.

Samtidigt som marknaden för tuggtobak fortsätter att minska har Swedish Match en stark marknadsandel som gör att denna verksamhet fortsätter att generera stark vinst och lönsamhet, och är en viktig del av Swedish Match portfölj.

13

^{1) &}quot;Little cigars" är en kategori av cigarrer med fi lter i förpackningar om 20 (i likhet med cigarettförpackningar). 2) Källa: Swedish Match estimat.

TÄNDPRODUKTER: TÄNDSTICKOR OCH TÄNDARE

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

• I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 4 procent.1)
• Ökade volymer för tändarvarumärket Cricket på fl era marknader i Asien.
• Kraftiga valutafl uktuationer och en stark svensk krona påverkade rörelseresultatet för tändstickor negativt.
• Rörelseresultatet minskade med 8 procent och i lokala valutor var minskningen 4 procent.1)

1) Jämfört med helåret 2011.

Volymer för tändare fortsätter att öka

Swedish Match välkända varumärken inom tändstickor och tändare står för kvalitet och pålitlighet och fi nns på många marknader över hela världen. Många tändsticksvarumärken är lokala med ett klassiskt varumärke i varje land. Cricket är ett välkänt varumärke för engångständare på många marknader och tändaren marknadsförs med betoning på kvalitet, design och säkerhet.

Produktion av tändstickor av varumärket Redheads i Tidaholmsfabriken.

Strategi

Med en välkänd varumärkesportfölj och starka marknadspositioner fortsätter Swedish Match att sträva eft er "operational excellence" inom verksamheten för produktområdet Tändprodukter. Koncernen strävar vidare eft er att bevara och förbättra en redan eff ektiv tillverkning samt att optimera leveranskedjan i syft e att upprätthålla en stabil lönsamhet och erbjuda konsumenterna de kvalitetsprodukter som eft erfrågas.

Verksamheten för Tändprodukter är organiserad i två operativa enheter: Lights Latin America och Lights International, där den sistnämnda omfattar alla marknader utanför Latinamerika. Swedish Match säljer tändstickor och tändare både genom sitt eget och genom tredje parts distributionsnätverk, Scandinavian Tobacco Group inkluderat.

Ekonomisk utveckling

Nettoomsättningen för produktområdet för året minskade med 1 procent till 1 339 MSEK (1 346). Rörelseresultatet minskade med 8 procent till 222 MSEK (240). Rörelsemarginalen uppgick till 16,6 procent (17,9).

Marknad

Enligt Swedish Match estimat fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2012, i linje med tidigare år, på de marknader där företaget har verksamhet. Under 2012 var Swedish Match volymer för tändare i många länder i Europa på samma nivå som under 2011 medan volymerna i Ryssland och på fl era asiatiska marknader ökade.

Nyckeltal, MSEK1)	2012	2011	2010
Nettoomsättning	1 339	1 346	1 429
Rörelseresultat	222	240	279
Rörelsemarginal, %	16,6	17,9	19,5
Investeringar i materiella tillgångar	61	56	52
Genomsnittligt operativt kapital	787	786	790
Medelantal anställda	1 141	1 187	1 271

1) Exklusive större engångskostnader.

Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncernen

Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %

1) Exklusive Övrig verksamhet och resultatandel i STG och större engångskostnader.

LATINAMERIKA

Viktiga varumärken: Fiat Lux, Cricket

Viktiga händelser

I Brasilien, den största tändsticksmarknaden i Latinamerika, har Swedish Match en ledande position med varumärket Fiat Lux. I Brasilien fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2012 och Swedish Match beräknar sin marknadsandel till cirka 45 procent sett till volym, en nivå som har varit stabil. På den brasilianska marknaden erbjuder Swedish Match även kompletterande produkter, bland annat engångsrakhyvlar och batterier under varumärket Fiat Lux.

Volymerna för tändarvarumärket Cricket minskade något under året i regionen.

EUROPA OCH ÖVRIGA MARKNADER

Viktiga varumärken:

Solstickan (Sverige), Swan (Storbritannien), Tres Estrellas (Spanien), Feudor (Frankrike), Redheads (Australien), Cricket (globalt)

Viktiga händelser

Under året har Swedish Match behållit betydande eller ledande ställningar på sina största marknader, däribland Australien (Redheads), Storbritannien (Swan), Frankrike (Feudor), Spanien (Tres Estrellas) och Norden (Solstickan, Nitedals och Tordenkjold). Generellt sett minskade

volymerna i linje med utvecklingen på marknaderna. De minskade tändsticksvolymerna på utvecklade marknader kompenseras mer än väl av ökade leveranser till utvecklingsländer.

Volymerna för tändarvarumärket Cricket fortsatte att öka i både Ryssland och Asien. I Asien har tändarvolymerna ökat med mer än 50 procent under de senaste tre åren. Swedish Match använder sig av Scandinavian Tobacco Groups distributionsnät i ett antal länder i Europa och vissa andra marknader för distribution av tändstickor och tändare.

KONKURRENTER:

Konkurrensen inom tändstickor skiljer sig åt för olika marknader. Konkurrenter inom tändare är Bic, Tokai, Flamagas samt ett antal andra mindre tillverkare.

"Vår position på tändsticksmarknaden är fortsatt mycket stark"

"Vår position på tändsticksmarknaden är fortsatt mycket stark med framstående lokala varumärken världen över. Tändarvarumärket Cricket fortsatte att växa i Asien och visade där en mycket bra volymutveckling och vi räknar med en varaktig tillväxt i den här mycket viktiga och dynamiska regionen. I Östeuropa, framför allt i Ryssland, har vi stärkt vår marknadsposition för tändare ytterligare. Vi fortsätter att utforska och satsa på nya aff ärsmöjligheter för både tändstickor och tändare." kala sade ycket r a

Håkan Söderberg, COO Lights International Peter Hedlund, COO Lights Latin America

SCANDINAVIAN TOBACCO GROUP

VIKTIGA HÄNDELSER

• Nettoomsättningen ökade med 4 procent i jämförbara termer1) till följd av större volymer för cigarrer och fi nskuren tobak och förbättrade mixeff ekter.
• Justerat EBITDA2) ökade med 1 procent.
• Swedish Match resultatandel i Scandinavian Tobacco Group för 2012 uppgick till 366 MSEK.
• 1) Jämfört med helåret 2011, exklusive valutaeff ekter, avyttringar av vissa varumärken i Australien i början av 2011 och efter justeringar för förvärvet av bolaget Lane den
• 1 mars 2011. 2) Jämfört med helåret 2011, exklusive valutaeff ekter, omstruktureringskostnader under föregående år, avyttringar av vissa varumärken i Australien i början av 2011 och efter justeringar för förvärvet av bolaget Lane den 1 mars 2011.

Nettoomsättningen ökade med 4 procent

Scandinavian Tobacco Group (STG), i vilket Swedish Match äger 49 procent, är en världsledande tillverkare av cigarrer och piptobak. Det är världens största cigarrbolag för europeiska maskintillverkade cigarrer med marknadsledande positioner på många marknader i Västeuropa.

Viktiga varumärken:

Amerikanska premiumcigarrer: CAO, Cohiba, Excalibur, Hoyo de Monterey, La Gloria Cubana, Macanudo, Partagas, Punch

Maskintillverkade cigarrer:

Café Crème, La Paz, Mercator, Colts, Petit, Salsa, Captain Black

Piptobak:

Erinmore, Borkum Riff , Captain Black, Clan, Colts, WØ Larsen, Sweet Dublin, Orlik, Half & Half, Skandinavik

Finskuren tobak:

Tiedemanns, Bugler, Escort, Kite, Bali, Crossroad

Finansiell utveckling

Årets nettoomsättning för STG ökade med 4 procent, som ett resultat av högre volymer både inom verksamheterna för cigarrer och för fi nskuren tobak. Nettoresultatet för STG uppgick till 622 MDKK (578), en ökning med 8 procent. Swedish Match resultatandel i STG för 2012 uppgick, eft er justeringar, till 366 MSEK (377). I resultatandelen för 2011 ingick omstruktureringskostnader på 66 MSEK före skatt.

STG har tagit en rad initiativ under året för att eff ektivisera sina order- och produktionssystem. Bolaget investerade även i den amerikanska verksamheten för att underlätta framtida tillväxt och utökade sin marknadsförings- och säljstyrka för cigarr-, piptobak- och fi nskuren tobaksverksamheten. Koncernen implementerade ett nytt ERP-system för den europeiska cigarrverksamheten. Trots att implementeringen av systemet orsakade en tillfällig orderbacklog och leveransproblem under tredje kvartalet löstes många av problemen före årets slut. Med detta nya ERP-system kan bolaget mer eff ektivt matcha order med produktion och leverans, vilket förkortar Time To Market. STG fortsatte att införliva de före detta enheterna Swedish Match och Lane, ett arbete som påbörjades 2010/2011 och arbe-

FAKTA STG

• Världens största cigarrtillverkare, ledande inom premiumcigarrer i USA och maskintillverkade cigarrer i Europa.
• Världsledande inom piptobak.
• Starka marknadspositioner inom fi nskuren tobak, framförallt i Skandinavien och USA.
• Cirka 9 500 anställda i 20 länder.
• Säljbolag i 16 länder.
• Produktionsenheter fi nns i Belgien, Danmark, Dominikanska republiken, Honduras, Indonesien, Nederländerna, Nicaragua och USA.
• Omkring tre ärdedelar av STG:s nettoomsättning och bruttoresultat kommer från cigarrer.
• Bolaget tillverkade cirka 2,7 miljarder maskintillverkade cigarrer och 140 miljoner handgjorda cigarrer under 2012.
• 2 200 ton piptobak och 2 900 ton fi nskuren tobak tillverkades under 2012.
• Den största konkurrenten är Imperial Tobacco.

tar med att rationalisera verksamheterna, inklusive produktionsenheterna. Rationaliseringsprogrammet innebär ytterligare synergier som uppskattas till cirka 9 MEUR under 2014/2015.

Marknadsutveckling

Marknaden för premiumcigarrer i USA beräknas ha varit stabil under 2012 jämfört med 2011.1) Den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer beräknas ha varit stabil till något lägre under 2012 räknat i volym, och uppgick till närmare fem miljarder cigarrer.1) STG säljer cigarrer under egna varumärken och har dessutom

avtal om kontraktstillverkning och tillverkning av varumärken åt externa samarbetspartner. STG är därmed världens största tillverkare av cigarrer. Bolagets egna varumärken har en stark position som världens nästa största cigarrbolag.

Den globala piptobaksmarknaden visar en fortsatt minskande trend. De största marknaderna är Nordamerika och Europa som tillsammans står för uppskattningsvis 3 500 ton per år. STG är antingen marknadsledande eller har en av de starkaste positionerna på de fl esta marknaderna i dessa regioner. Försäljning sker även inom Travel Retail, kontraktstillverkning och tillverkning av varumärken åt externa samarbetspartner. STG förvärvade i mars 2011 Lane Ltd., en amerikansk tillverkare av piptobak och fi nskuren tobak, av Reynolds American, för att ytterligare öka täckningsområdet på den amerikanska marknaden.

De tändstickor och tändare som STG distribuerar, främst i vissa delar av Europa och Australien/Nya Zeeland, tillverkas av Swedish Match. STG distribuerar sina produkter genom både egna dotterbolag och externa distributörer.

HÅLLBARHET

Vår syn på hållbarhet

Hållbarhet är en integrerad del av Swedish Match företagskultur och aff ärsverksamhet. För Swedish Match handlar hållbarhet om att generera värde för bolaget, dess intressenter samt för miljön – för att säkerställa en långsiktig och hållbar tillväxt. Under 2012 utökade Swedish Match sitt systematiska arbete inom hållbarhet för att åstadkomma förbättrad transparens och fokus på aff ärsverksamheten. Insatser ägnades åt att ytterligare stärka kopplingen till företagets vision och strategi samt att implementera och förbättra de system och processer som är kritiska för att stödja företagets långsiktiga hållbarhetsarbete.

En hållbar och ansvarsfull verksamhet

För att uppnå visionen att vara den globala ledaren inom rökfria produkter måste Swedish Match fortsätta att arbeta i linje med bolagets aff ärsidé: att ansvarsfullt utvecka, tillverka, marknadsföra och sälja produkter av hög kvalitet med ledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter och samtidigt leverera hållbara och växande vinster till företagets aktie ägare. Aff ärsidén visar att en hållbar och ansvarsfull verksamhet går hand i hand för Swedish Match. Hållbarhet innebär att alltid sträva eft er att balansera ekonomiskt ansvar med miljöansvar och socialt ansvar, det vill säga – att leverera hållbara och växande vinster med omvärlden i åtanke.

För att uppfylla Swedish Match aff ärsidé arbetar företaget systematiskt med hållbarhet i organisationen. Detta arbete ger många långsiktiga fördelar för företaget: det bidrar till att göra Swedish

Match mer konkurrenskraft igt, identifi erar och minskar kostnader och risker, stärker företagets anseende och varumärke samt gör det möjligt för bolaget att vara en attraktiv arbetsgivare. Att arbeta med hållbarhet är därför av mycket stor vikt för Swedish Match framtida tillväxt och värdeskapande.

Swedish Match hållbarhetsarbete syft ar också till att ge mervärde till företagets intressenter och för miljön. Detta innefattar till exempel en bättre arbetsmiljö för företagets anställda, en minskad negativ miljöpåverkan samt eft erlevnad av strikta uppförandenormer inom leverantörskedjan. Många av dessa aktiviteter gagnar även konsumenterna genom att ge dem möjlighet att fatta väl underbyggda beslut baserade på den produktinformation som tillhandahålls av bolaget (till exempel om nikotin och snus).

STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN OCH ÖVERGRIPANDE AMBITIONER INOM HÅLLBARHET1)

Ekonomiskt ansvar

Att leverera hållbara och växande långsiktiga vinster till aktieägare och samtidigt upprätthålla starka kassafl öden för att främja skapandet av ekonomiskt välstånd bland företagets intressentgrupper. Detta innebär att arbeta för att uppnå långsiktig ägar- och intressentacceptans av aff ärsmodellen genom hög grad av öppenhet och ansvarsfull bolagsstyrning, samt en eff ektiv verksamhet.

Miljöansvar

Att medvetet och aktivt minska de negativa eff ekter företaget har på miljön. Detta innebär att arbeta eff ektivt med resurshantering, att minska avfall och energiförbrukning samt att upprätthålla bra miljöhanteringsprocesser.

Samhällsansvar

Att bygga upp och stärka relationer med samhället i stort, till exempel med myndigheter och forskare samt inom lokala sam hällen där företaget är verksamt. Förutom att hantera samhällsfrågor såsom mänskliga rättigheter och barnarbete innebär detta också fortlöpande dialog och engagemang samt att gynna lokala samhällen genom projektstöd och aktiviteter som är relevanta för de lokala verksamheterna.

Hållbarhet och tobak

Vissa kanske ifrågasätter hur ett tobaksbolag kan vara långsiktigt hållbart. För Swedish Match är hållbarhet och tobak inte oförenligt. Även om företaget producerar och säljer tobaksprodukter, måste bolaget fort farande bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt och hållbart sätt gentemot sina intressenter och miljön. Användning av tobaks produkter är inte helt utan risk, men vissa tobaksprodukter har en högre risk än andra. Swedish Match anser att snus kan spela en viktig roll i att reducera skador från tobaksanvändning och ge konsumenter hälsofördelar jämfört med cigaretter, vilket överensstämmer med ett samhälle på väg bort från cigarettbruk.

Intressentdialog

Swedish Match upprätthåller en aktiv dialog med sina intressenter. Under de senaste tre åren har företaget genomfört en hållbarhetsenkät bland prioriterade intressentgrupper (konsumenter, kunder/ återförsäljare, anställda, stat/myndighet/politiker, investerare/ fi nansanalytiker, forskare/hälsosamfund samt leverantörer) i syft e att beakta synpunkter från intressenterna samt att undersöka om (och bekräft a att) bolaget fokuserar på sådana hållbarhetsområden som de bedömer vara väsentliga.

Baserat på enkätresultaten för 2012 beslöt Swedish Match att ytterligare konceptualisera och fokusera sina hållbarhetsansträngningar på sex strategiska fokusområden, där varje område inbegriper de frågor som bedöms vara väsentliga för bolaget (se Swedish Match hållbarhetsmodell nedan). Swedish Match har satt övergripande ambitioner inom varje område och kommer framöver att fokusera på att sätta tydliga mål. Swedish Match arbetar för att uppmuntra positiva förändringar genom sina aktiviteter i förhållande till varje intressentgrupp.

HÖJDPUNKTER 2012

• Ny programvara för hantering av hållbarhetsdata implementerad, för att mer tillförlitligt kunna hållbarhetsredovisa globalt.
• Nytt onlineverktyg för miljöutbildning initierat internt på företagets intranät.
• Ökad intern kommunikation gällande hållbarhetsfrågor.
• Ökad omfattning av hållbarhetsundersökningen bland företagets prioriterade intressentgrupper.
• Förbättrad poäng avseende koldioxidrapportering i "Carbon Disclosure Project" (CDP).
• Ökad omfattning av den globala medarbetarundersökningen.
• Tredjepartsgranskning av Swedish Match 2011 års självdeklarerade GRI-tillämpningsnivå C.

Medarbetaransvar

Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, att främja en kultur av öppenhet och tillit samt en sund arbetsmiljö. Detta berör frågor såsom etiska aff ärsmetoder, mångfald, talangutveckling, utbildning och utveckling samt hälsa och säkerhet.

Leverantörsansvar

Att arbeta nära företagets leverantörer för att upprätthålla en efterlevnad av Swedish Match strikta uppförandenormer samt stödja insatser för att säkerställa att bolagets leverantörer arbetar ansvarsfullt med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Detta innebär ett nära samarbete med större leverantörer och behandlar frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, barnarbete och tobaksodling, samt att säkerställa ärliga och etiska aff ärsmetoder i leveranskedjan.

Konsument- och marknadsansvar

Att erbjuda högkvalitativa tobaks- och tändprodukter till konsumenter samt att vara ledande med att upprätthålla hög aff ärsetik på företagets marknader. Detta innebär att märka och marknadsföra alla produkter på ett ansvarsfullt sätt samt att ha ett nära samarbete med kunder/återförsäljare för att främja höga uppförandenormer på tobaksmarknaden.

Hållbarhetsredovisning

Framgångsrikt hållbarhetsarbete kräver en metodisk redovisnings process. Swedish Match redovisar sin hållbarhetsinformation i enlighet med de riktlinjer som sätts av Global Reporting Initiative (GRI) G3, för att uppnå mätbara, transparenta, tydliga och jämförbara resultat. Företaget redovisar enligt GRI:s självdeklarerade tillämpningsnivå B. Tredjeparts leverantören Tofuture Oy har granskat och bekräftat att

Swedish Match Hållbarhets redovisning 2012 uppfyller GRI G3:s redovisningskrav för tillämpningsnivå B.

www.swedishmatch.com

Mer information om företagets hållbarhetsarbete fi nns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/hallbarhet.

1) I detta dokument redovisas företagets Miljöansvar och Medarbetaransvar separat från Socialt ansvar. Medarbetaransvar hänvisar till företagets ansvar gentemot den interna intressentgruppen, medan socialt ansvar avser ansvar gentemot externa intressentgrupper såsom före tagets leverantörer, konsumenter och marknader samt gentemot samhället i stort. Ekonomiskt ansvar redovisas inte i ett separat avsnitt. För fi nansiell information, se sidorna 40-90 av denna årsredovisning. För annan information gällande ekonomiskt ansvar, se Swedish Match Hållbarhetsredovisning 2012.

Swedish Match uppförandekod

Swedish Match uppförandekod antogs 2004 och utgör grunden för företagets ställningstagande i hållbarhetsfrågor. Företagets engagemang för hållbarhet och ansvarstagande är direkt knutet till koncernens kärnvärden: kommunikation, teamwork, förtroende, innovation, erkännande och tillväxt. Dessa värden är centrala i Swedish Match vision kring hur företaget vill bedriva sin verksamhet. Alla värden återspeglas i arbetet internt bland anställda, liksom i relationen med aff ärspartners och andra viktiga målgrupper i företagets omvärld. Varje kärnvärde åtföljs av ett påstående som beskriver hur Swedish Match medarbetare kan agera i enlighet med kärnvärdena.

Kommunikation – Sträva eft er en aktiv, öppen och ärlig dialog.

Teamwork – Utveckla bättre lösningar genom teamwork och gemensamma erfarenheter.

Förtroende – Visa tillit till arbetskamrater och uppmuntra en öppen och förtroendefull miljö där varje medarbetare säger och handlar för Swedish Match bästa.

Innovation – Upprätthåll en miljö som på alla sätt uppmuntrar till nya idéer och en vilja att förverkliga dem.

Erkännande – Visa ständigt intresse för varje medarbetare och deras prestationer, och uppmuntra deras insatser.

Swedish Match uppförandekod refl ekterar hur koncernen ser på hållbarhetsfrågor vid interaktion med anställda (inklusive arbetsplatsprocesser, aff ärsetik och kommunikation), leverantörer (leverantörs kontrakt), kunder och marknader (frågor som specifi kt rör tobaksprodukter), samhället (inklusive mänskliga rättigheter och barnarbete) samt miljön (koncernens miljöledningssystem och miljö policy). Dessa områden i uppförandekoden följer internationella konventioner och riktlinjer om mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.1) Uppförandekoden fi nns tillgänglig på företagets webbplats, www.swedishmatch.com/sv/hallbarhet/.

Efterlevnad av uppförandekoden

Uppförandekoden gäller alla medarbetare i koncernen, oavsett position och geografi sk tillhörighet. Policys och riktlinjer hos enskilda företag inom koncernen måste alltid följa principerna i uppförandekoden.

Alla medarbetare har ett personligt ansvar för att deras handlingar inte bara följer ordalydelsen i uppförandekoden, utan också dess andemening. Företagsledningen har även ett ansvar att främja en kultur där uppförandekoden eft erlevs. Misstankar om olämpligt uppförande måste omedelbart utredas.

För att ytterligare säkerställa en sund aff ärsetik inom koncernen, i enlighet med uppförandekoden, har Swedish Match inrättat en "whistleblower"-funktion som ger varje enskild medarbetare inom koncernen möjlighet att anmäla misstanke om överträdelse av koncernens policys. En sådan anmälan kan lämnas anonymt till lämplig chef eller till revisionskommitténs ordförande. "Whistleblower" funktionen kan enkelt nås via Swedish Match intranät. Under 2012 rapporterades inga överträdelser av koncernens policys genom "whistleblower"-funktionen.

Uppföljning av uppförandekoden

Koncernen har olika processer för att övervaka och följa upp riktlinjerna i uppförandekoden och syft et med uppföljningen är att säkerställa att medarbetarna känner till, förstår och följer den.

Uppförandekoden ses över internt och godkänns årligen av Swedish Match styrelse. Minst vartannat år genomförs dessutom uppföljningar inom koncernens operativa enheter på fabriksnivå av den externa parten AON (ett internationellt riskhanteringsföretag). I uppföljningsarbetet ingår implementering av uppförandekoden med granskning inom områdena socialt ansvar, arbetsplatsprocesser, företagsetik, kommunikation samt miljöfrågor. Uppföljningen omfattar bland annat områden såsom mänskliga rättigheter, barnoch tvångsarbete, leverantörskontrakt samt hälsa och säkerhet i arbetet. AON identifi erar förbättringsområden (som utvärderas påföljande år) och presenterar slutsatser till ledningsgrupperna inom de operativa enheterna samt till koncernstaben Corporate Communications and Sustainability.

Cheferna för de operativa enheterna har det operativa ansvaret för att uppförandekoden eft erlevs. Chefen för koncernstaben Corporate Communications and Sustainability ansvarar för att komma med förslag vad gäller utveckling och revidering av uppförandekoden.

1) De internationella konventioner och riktlinjer som här åsyftas är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, de åtta kärnkonventionerna från ILO (Nr. 87, 98, 29, 105, 100, 111, 138 och 182) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

HÅLLBARHET

Medarbetaransvar

En av Swedish Match framgångsfaktorer är förmågan att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare och samtidigt driva ett framgångsrikt arbete med att motivera medarbetarna för en stark och hållbar utveckling av koncernen.

Företaget har under 2012 ytterligare stärkt sitt medarbetarfokus och det prioriterade arbetet med resultat-, talang- och medarbetarprocesser. Ett viktigt mål är att kontinuerligt utveckla både ledarskaps- och medarbetarkompetenser i en strävan att stärka företagets resultatinriktade kultur samt att bidra till koncernens utveckling och tillväxt.

Under 2012 hade Swedish Match i genomsnitt 3 848 medarbetare, varav 35 procent var kvinnor. Flest medarbetare fanns i USA, Sverige och Dominikanska republiken följt av Brasilien, Filippinerna och Nederländerna.

HR-organisation

Majoriteten av Swedish Match HR-arbete hanteras lokalt inom företagets operativa enheter. Lokala enheter företräds av dedikerad HR-personal som ingår i Swedish

Match HR-råd. Detta råd säkerställer att tydlig kommunikation och samordning av de insatser som rör koncernens medarbetare sker. På koncernnivå ligger ansvaret för HR-frågor på företagets CFO & Senior Vice President Group Finance & IT, som är medlem i koncernledningen och rapporterar till koncernchefen.

HR-organisationen stödjer koncernens arbete genom att bland annat ansvara för talang- och ledarskapsutveckling och tillhandahållande av tydlig och konsekvent dokumentation av detta arbete, samt att upprätthålla personalrutiner som följer såväl uppförandekoden som lokala lagar och förordningar.

HR-organisationen samordnar och genomför årligen en global medarbetarundersökning i syft e att identifi era koncernens gemensamma utvecklingsområden. I oktober 2012 genomfördes undersökningen i

Ambition: Att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, att främja en kultur av öppenhet och tillit samt en sund arbetsmiljö.

åtta länder på sju olika språk och totalt sett deltog 88 procent av alla medarbetare. Undersökningen mätte medarbetarnas engagemang, arbetstillfredsställelse samt företagets attraktivitet som arbetsgivare. Den utvärderade också eff ektiviteten i företagets kommunikation och andra områden som är avgörande för företagets framgång, såsom ledarskap och ledningsförmåga. Resultaten presenterades för medarbetarna i slutet av året.

Arbetsplatsprocesser

Attrahera och rekrytera talanger

Swedish Match fokuserar på "Employer Branding" för att upprätthålla sin position som en attraktiv arbetsgivare samt för att behålla och attrahera professionella medarbetare. Under 2012 har arbetet med att rekrytera talanger fortsatt, både internt och externt, i syft e att möta de utmaningar koncernen ställs inför på både kort och lång sikt.

Företagskulturen och ledarskapet inom Swedish Match präglas av delaktighet och delegering. Företaget uppmuntrar egna initiativ och resultatorienterade handlingar i en professionell och informell företagskultur. Som global aktör strävar företaget eft er att skapa ett arbetsklimat där informationsutbyte och kompetensöverföring belönas, för att på så sätt uppmuntra till goda prestationer på alla marknader.

Produktion av snus i Göteborgsfabriken.

ANSTÄLLDA PER LAND

Källa: Swedish Match.

Ledarskap och talangförsörjning

Framgångsrikt ledarskap är ett av Swedish Match fokusområden. Under året har ett antal nyckelpersoner i koncernen följts på nära håll av koncernledningen i syft e att kunna tillgodose koncernens långsiktiga behov av ledande befattningshavare och kritiska befattningar samt att identifi era och utveckla de medarbetare som bedöms ha stor potential.

Denna process, som börjar lokalt, möjliggör för Swedish Match att få en övergripande bild av verksamhetens resurs- och rekryteringsbehov samt den potential som fi nns inom koncernen. Samtidigt identifi eras potentiella chefer, eft erträdare och möjliga interna karriärvägar.

Kompetens och karriärutveckling

För att möta nuvarande och framtida kompetensbehov och verksamhetsmål fortsätter Swedish Match att fokusera på att utveckla ledar- och medarbetarkompetenser i syft e att stärka företagets övergripande resultatorienterade kultur.

Ledare och medarbetare har löpande öppna diskussioner om individuella mål och framtidsplaner samt om de övergripande koncernmålen. Chefer ska agera som goda ledare med förmåga att sätta tydliga mål, löpande ge råd och stöd, hålla medarbetarsamtal samt följa upp och delegera arbetsuppgift er och ansvar.

Företaget utvärderar löpande sina kompetens- och utvecklingsinsatser och behov för att stödja tillväxt- och karriärmöjligheter för företagets medarbetare. Den årliga processen för prestationsutvärdering är en betydelsefull del i denna karriärutveckling eft ersom verktyget hjälper till att identifi era individuella mål och utvecklingsbehov.

En framträdande del av företagskulturen är internrekrytering. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Samtliga medlemmar i Swedish Match koncernledning har rekryterats internt och merparten av de vakanser som uppkommit under året på högre befattningar har också tillsatts genom interna rekryteringar. Extern rekrytering sker framförallt när en viss kompetens saknas internt.

Medarbetarprogram

Sociala projekt varierar från land till land och är nära kopplade till det sociala ramverk där Swedish Match verkar som arbetsgivare. Flera medarbetarprogram drivs i bolagets operativa enheter. Dessa program är främst inriktade på hälsa, utbildning och annat stöd till medarbetarna och deras familjer.

Ett exempel på ett pågående medarbetarprogram i USA är stipendieprogrammet "Sons and Daughters", ett program som företaget har givit den ideella organisationen Scholarship America i uppdrag att administrera. Stipendier delas årligen ut till tolv barn vars föräldrar är anställda på Swedish Match.

I Brasilien fortsatte projektet "Digital Space" i syft e att låta fabriksarbetare bekanta sig med den digitala världen.

På Dominikanska republiken kan medarbetarna beviljas akutlån av mindre belopp för medicinska skäl, för utbildning eller för fl yttkostnader.

Bidrag till medarbetare och deras familjer görs också vid naturkatastrofer, dödlig sjukdom eller andra traumatiska händelser.

Arbetsmiljö

Swedish Match strävar eft er att erbjuda en ergonomisk arbetsmiljö utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa. Arbetsmiljökommittéer fi nns i samtliga produktionsanläggningar och många förebyggande åtgärder såsom säkerhetsutbildningar och friskvårdsprogram genomförs på företagets arbetsplatser. Potentiella säkerhetsproblem identifi eras genom regelbundna anläggningsinspektioner som genomförs av det internationella riskhanteringsföretaget AON.

Mötesfora

För att skapa en stark ledarskapskultur och för att implementera koncernens strategier genomför företaget regelbundet ledarskapskonferenser med chefer i nyckelbefattningar.

Inom koncernen fi nns även samarbeten mellan grupper från olika operativa enheter. Dessa olika grupper träff as regelbundet för att planera, samordna och utvärdera koncerngemensamma aktiviteter inom respektive område, vilket bidrar till att skapa en eff ektiv kommunikation samt medverkar till utbildningsarbetet.

Kollektivavtal

Swedish Match stöder ILO:s kärnkonventioner om arbetstagarnas rättigheter och anser att alla medarbetare ska ha rätt att bilda föreningar och att förhandla kollektivt. Enligt företagets uppförandekod kan alla medarbetare fritt hålla möten eller bilda (icke-vålds) föreningar.

Anställda vid huvudkontoret i Stockholm.

HÅLLBARHET

Socialt ansvar

Socialt ansvar är ett brett och mångfacetterat område som för Swedish Match innebär att arbeta medvetet och ansvarsfullt gentemot företagets externa intressenter.

Swedish Match och socialt ansvar

För Swedish Match handlar socialt ansvar om att arbeta gentemot företagets externa intressentgruppers intressen. Värdeskapande som härrör från att arbeta tätt med dessa intressenter kan ha positiva direkta fördelar för koncernen samt för de berörda parterna. Swedish Match har valt att strukturera sin kommunikation om socialt ansvar eft er ansvar gentemot tre externa intressentgrupper/områden: leverantörsansvar, konsument- och marknadsansvar och samhällsansvar (ansvar gentemot myndigheter, forskare och lokala samhällen)1).

Socialt ansvar – organisation

Företagets sociala ansvar hanteras inom bolagets operativa enheter och koncernfunktioner. Förutom Corporate Sustainability-funktionen är anställda inom de interna funktionerna för HR, juridik, marknadsföring/försäljning, Public Aff airs, inköp, Forskning & Utveckling samt Supply Chain engagerade. Samhällsengagemang och sociala projekt hanteras lokalt i de operativa enheterna. Dedikerade resurser för att övervaka och styra verksamheten avseende samhällsengagemang fi nns på koncernnivå.

1) Engagemang i regleringsfrågor presenteras på sidorna 30–31. 2) En betydande leverantör är defi nierad som en leverantör som Swedish Match köper tobak av för mer än 100 000 USD per år.

LEVERANTÖRSANSVAR

Ambition: Att arbeta nära företagets leverantörer för att upprätthålla en efterlevnad av Swedish Match strikta uppförandenormer samt stödja insatser för att säkerställa att bolagets leverantörer arbetar ansvarsfullt med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor.

LEVERANTÖRSANSVAR

Swedish Match strävar eft er att bemöta och behandla sina leverantörer och aff ärskontakter rättvist och opartiskt. I enlighet med koncernens inköpspolicy strävar bolaget eft er att samarbeta med leverantörer som har en sund och långsiktig fi nansiell ställning. Swedish Match strävar också eft er att bygga långsiktiga relationer med leverantörerna för att genom samarbete utveckla produkter och tjänster.

Leverantörer

Swedish Match största leverantörer är företagets tobaksleverantörer. Företaget köper tobak till sin tillverkning av rökfria produkter och cigarrer från ett fåtal oberoende leverantörer, i huvudsak stora internationella aktörer med egna regelverk och kontroller av etiska, sociala och miljömässiga frågor. Dessa leverantörer köper i sin tur tobak från odlare i länder som till exempel Brasilien, Dominikanska republiken, Indien, Indonesien och USA, och bearbetar tobaken i enlighet med Swedish Match krav.

Swedish Match införskaff ar timmer och pappersprodukter till sin tändsticksproduktion från ett fåtal leverantörer, allt mer från Forest Stewardship Council® (FSC®) certifi erade källor (licenskod: FSC-C037294). Vid företagets tändstickstillverkning i Brasilien är bolagets leverantörer få

till antalet eft ersom mer än 95 procent av det trä som används i tillverkningsprocessen kommer från bolagets egna skogsplanteringar.

Leverantörsbasen för indirekt material inom företagets olika verksamhetsområden är större och mer lokal.

Enligt koncernens inköpspolicy ska alla förhandlingar konkurrensutsättas vid beslut om vilken leverantör som ska användas. Minst tre anbud ska tas in från utvalda kvalifi cerade leverantörer. Inköpsavdelningen väljer i första hand leverantörer som kan leva upp till Swedish Match långsiktiga krav när det gäller kvalitet, service, ekonomi, etik och miljö.

Leverantörernas åtagande och etik

Swedish Match strävar eft er att stödja och främja pågående aktiviteter vad gäller etiska, sociala och miljömässiga frågor inom leverantörskedjan. Företagets tobaksinköpare besöker leverantörer och tobaksmarknader varje år för att proaktivt diskutera sociala frågor såsom till exempel barnarbete och mänskliga rättigheter. Swedish Match informerar alla tobaksleverantörer om bolagets uppförandekod och kräver att samtliga betydande tobaksleverantörer2) undertecknar och returnerar dokumentet "Social commitment for suppliers to Swedish Match" som listar krav och rekommendationer vad gäller arbetsetik, mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet. Betydande tobaksleverantörer måste också fylla i ett särskilt fråge formulär gällande jordbruksmetoder och tobakskvalitet samt ge information om hur tobaken har odlats (inklusive inköp av frön samt användning av gödningsmedel och jordbrukskemikalier). Denna process möjliggör för Swedish Match att följa och utvärdera hur dessa leverantörer hanterar etiska, sociala och miljömässiga frågor.

Enligt Swedish Match uppförandekod ska företaget uppmuntra sina leverantörer att upprätta egna uppförandekoder som reglerar områden såsom grundläggande rättigheter för anställda, hälsa och säkerhet i arbetet, förebyggande av barnarbete, etiska aff ärsprinciper samt miljöfrågor. Om en leverantör inte följer Swedish Match rekommendationer ska bolaget försöka lösa situationen genom samarbete och information, alternativt avsluta samarbetet.

Företaget utför inga egna sociala kontroller hos tobaksodlarna. Swedish Match är en liten aktör på den globala tobaksmarknaden med tobaksinköp som utgör mindre än en procent av den totala världsproduktionen. Företagets tobaksleverantörer granskas av andra stora internationella tobaksbolag och dessa leverantörer har egna strikta riktlinjer vad gäller mänskliga rättigheter, barnarbete och jordbruksmetoder.

Minst en gång vartannat år utvärderas bolagets egna aff ärsenheter inom områden som leverantörskontrakt, mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete samt hälsa och säkerhet i arbetet. Uppföljningarna genomförs av den externa parten AON (ett internationellt riskhanteringsföretag).

Kvalitetskontroll vid tändsticksfabriken i Tidaholm.

KONSUMENT- OCH MARK-NADSANSVAR

Ambition: Att erbjuda högkvalitativa tobaks- och tändprodukter till konsumenter samt att vara ledande med att upprätthålla hög aff ärsetik på företagets marknader.

KONSUMENT- OCH MARKNADSANSVAR

Swedish Match tobaks- och tändprodukter är avsedda att användas av vuxna. Konsument- och marknadsansvar innebär ett nära samarbete med kunder/återförsäljare för att upprätthålla hög aff ärsetik på marknaden – för att förhindra försäljning av tobak till minderåriga samt att endast marknadsföra tobaks- och tändprodukter till vuxna. Det innebär också att kontinuerligt arbeta med att reducera eller eliminera oönskade ämnen i tobaksprodukterna samt att öka kunskapen om snusprodukter och dess möjliga påverkan på konsumenterna.

Produktkvalitet och säkerhet Harm reduction (riskreducering) och konsumenthälsa

Swedish Match är övertygad om att rökfria tobaksprodukter, såsom svenskt snus tillverkat i enlighet med Swedish Match kvalitetsstandard GOTHIATEK®, spelar en viktig roll för att minska hälsoriskerna med tobaksbruk.

De negativa hälsoeff ekterna av tobaksbruk kan i första hand relateras till rökning. Vetenskapliga fakta visar tydligt att de hälsorisker som kan förknippas med rökfria produkter i västvärlden är avsevärt lägre än riskerna med cigarettrökning. Både skandinaviska och amerikanska undersökningar visar att många rökare använder rökfri tobak som en metod för att sluta röka.

Erfarenheterna från Sverige visar att förekomsten av snus bidrar till att färre människor börjar röka i Sverige, något som oft a omnämns som "the Swedish experience". Svenska män har en mycket låg nivå av tobaksrelaterade sjukdomar trots att totalkonsumtionen av tobak är jämförbar med andra länder.

Produktkvalitet och GOTHIATEK®

Swedish Match snustillverkning är anpassad eft er Världshälsoorganisationen WHO:s vetenskapliga rekommendationer om fastställda acceptabla nivåer av oönskade ämnen i rökfri tobak. Swedish Match kvalitetsstandard GOTHIATEK® garanterar konsumenten att Swedish Match svenska snus kontrolleras för att hålla högsta kvalitet i alla led – från tobaksplanta till konsument. Standarden innebär bland annat krav på högsta tillåtna halter av oönskade ämnen som fi nns naturligt i tobak samt krav på råvaror, tillverkningsprocess och kvalifi cerad produktinformation till konsument.

Produktsäkerhet för tändstickor och tändare

De fl esta av Swedish Match tändstickor är säkerhetständstickor vilket innebär att tändstickan endast kan tändas genom att man stryker den mot en specialbehandlad, kemiskt aktiv friktionsyta på sidan av asken. De viktigaste egenskaperna för säkerhetständstickorna är att de ska vara lätta att tända, inte sprätta eller släppa ifrån sig brinnande partiklar, inte brytas av, inte fortsätta glöda när fl amman dött ut, inte innehålla gift iga tungmetaller samt vara ofarliga för miljön. Tändstickor kan inte självantända vid normal hantering.

Vad gäller produktsäkerhet för tändare är Swedish Match största varumärke, Cricket, en av världens säkraste tändare. Den är gjord av självsläckande nylon som inte kan brinna när antändningskällan avlägsnas. Med Cricket uppfanns "fi xed fl ame technology", ett eget patenterat system som innebär att tändarens låga är fi xerad vilket ger en likformig och pålitlig låga under produktens hela livslängd för att ge största säkerhet för konsumenten. Tack vare den helautomatiska tillverkningsprocessen håller tändaren alltid samma höga kvalitet. Nyskapande, avancerad teknik och kvalitet säkerställer att Crickets barnsäkra tändare uppfyller mycket högt ställda krav. Alla tändare av varumärket Cricket tillverkas enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9994:2006 och genomgår fl er än 60 tester innan de släpps ut på marknaden.

En kund/återförsäljare i Göteborg.

Ansvarsfull marknadskommunikation och produktmärkning

Swedish Match strävar alltid eft er att marknadsföra sina produkter på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med lagar, förordningar och bolagets uppförandekod. Eft erlevnaden av dessa lagar och krav ses över kontinuerligt.

Swedish Match har en "Under 18 No Tobacco"-princip och anser att tobaksprodukter är en produkt för vuxna som enbart ska säljas till och användas av personer över 18 år. För att förhindra tobaksanvändning bland minderåriga samarbetar Swedish Match med kunder/återförsäljare, distributörer och statliga myndigheter. Företaget riktar varken marknadsföring, reklam eller kampanjer av tobaksprodukter till personer under 18 år och kommer att fortsätta ge sina aff ärspartners inom detaljhandeln utbildning och information för att förhindra tobaksförsäljning till denna grupp.

Bolaget är transparent vad gäller innehållet i det svenska snuset och ingredienser fi nns listade på bolagets webbplats. Denna information fi nns även tillgänglig för allmänheten hos tillämplig hälsomyndighet. Det fi nns lagar och förordningar avseende märkning av tobaksvaror och Swedish Match följer kontinuerligt upp att bolaget följer dessa krav.

SAMHÄLLSANSVAR1)

Ambition: Att bygga upp och stärka relationer med samhället i stort, till exempel med myndigheter och forskare samt inom lokala samhällen där företaget är verksamt.

SAMHÄLLSANSVAR

För Swedish Match innebär samhällsansvar att bidra till samhället på olika sätt: genom att samarbeta med leverantörer för att främja respekt för mänskliga rättigheter samt avskaff ande av barnarbete i leverantörskedjan, genom att främja en aktiv och öppen dialog med tillsynsmyndigheter och forskarvärlden samt genom att stödja lokala samhällen som är relevanta för företagets lokala verksamhet.

Mänskliga rättigheter

Företagets policy om mänskliga rättigheter, som ingår i Swedish Match uppförandekod, baseras på internationella konventioner och principer.2) Swedish Match respekterar och

främjar frågor som rör mänskliga rättigheter. Detta innebär att företaget inte accepterar någon form av slaveri, tortyr eller tvångsarbete. Inte heller accepteras någon form av trakasseri eller diskriminering baserat på ras, hudfärg, nationalitet, etisk tillhörighet, ålder, religion, kön, sexuell läggning, civilstatus, funktionshinder eller annat.

Företaget främjar åsikts- och yttrandefrihet och anser att alla anställda ska ha rätt att delta i eller etablera (icke-vålds) föreningar.

Barnarbete

Swedish Match tolererar inte barnarbete och företagets ståndpunkt i denna fråga följer FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 32.1.

Swedish Match anser inte att företagets egna fabriker har en väsentlig risk för barnarbete. Däremot fi nns en högre risk i företagets leverantörskedja, särskilt bland tobaksodlare. Företaget arbetar därför kontinuerligt med sina tobaksleverantörer och genom branschsamarbete för att säkerställa att frågan om barnarbete hanteras.

Swedish Match sitter i styrelsen för ECLT Foundation, Eliminating Child Labour in Tobacco-growing (se fallstudie nedan). Swedish Match största tobaksleverantörer är också medlemmar i ECLT och har i många fall egna sociala program som möjliggör att barn och ungdomar får utbildning.

1) Engagemang i regleringsfrågor är en viktig del av Swedish Match samhällsansvar och presenteras separat på sidorna 30–31. 2) De internationella konventioner och riktlinjer som här åsyftas är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, de åtta kärnkonventionerna från ILO (Nr. 87, 98, 29, 105, 100, 111, 138 och 182) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

SWEDISH MATCH ENGAGEMANG MOT BARNARBETE

ECLT (Eliminating Child Labour in Tobaccogrowing) Foundation, som bildades år 2001, är en internationell allians bestående av fl era intressenter verksamma inom olika delar av tobaksindustrin (fackföreningar, tobaksodlare och företag). Styrkan i ECLT består i att medlemmarna representerar olika delar av tobaksindustrin som samarbetar mot ett gemensamt mål. ECLT har fi nansierat projekt i sju länder: Kirgizistan, Malawi, Moçambique, Filippinerna, Tanzania, Uganda och Zambia. ECLT-projekten har hjälpt till att få bort 18 000 barn från arbete med tobak och hindrat ännu fl er från att hamna i barnarbete. Swedish Match är medlem i ECLT sedan fl era år tillbaka.

Barnarbete är ett symptom på ett komplext problem som kommer ur fattigdom, brist på utbildning och traditioner. För att långsiktigt lösa problemet med barnarbete måste arbetet riktas mot orsakerna. Ur ett internationellt perspektiv är Swedish Match en liten aktör på tobaksmarknaden och har därmed svårt att lösa frågor om barnarbete på egen hand. ECLT är en unik möjlighet för tobaksindustrin med initiativ som kan stödjas av många parter och som kan ge varaktiga resultat.

Mer information om ECLT och vad stiftelsen gör fi nns på ECLT:s webbplats, www.eclt.org.

"BOM MENINO"-PROJEKTET I BRASILIEN

Swedish Match började sitt engagemang i det brasilianska projektet "Bom Menino" (Ung Pojke) redan på 1990-talet. Projektet omfattar ungdomar i åldern 14–18 år som kommer från fattiga områden. Syftet med projektet är att introducera deltagarna för näringslivet där de får utveckla yrkesskicklighet i ett brett perspektiv. Deltagarna instrueras och utbildas för att hantera administrativa uppgifter och tjänster. Swedish Match är alltid noga med att förstärka inlärningen av beteendemässiga aspekter – både personliga och professionella – och få dem att känna sig respekterade och att de har ett yrkesmässigt värde i företaget. När möjlighet fi nns erbjuder Swedish Match de deltagare som har visat gott resultat, intresse och engagemang, en tjänst inom företaget.

Tidigare deltagare i "Bom Menino"-projektet, nu anställda av Swedish Match.

Samhällsengagemang

Swedish Match har sedan länge ett samhällsengagemang och är involverat i projekt som har betydelse för det lokala näringslivet. Företaget investerar även i andra oberoende projekt; bland aktiviteterna fi nns hjälp till barn, funktionshindrade och andra behövande samt åtgärder för att skydda det kulturella arvet samt berika det off entliga samhällslivet. Detta sker exempelvis genom stöd till konst- och utbildningsinstitutioner samt genom renovering av off entliga platser. Swedish Match beslutar också i vissa fall att ge nödhjälp vid naturkatastrofer.

Under 2012 har Swedish Match varit involverad i olika sociala samhällsprojekt, till exempel:

• Stift elsen Solstickan, grundad år 1936, som har som ändamål att verka till förmån för barn och gamla genom att bevilja projektbidrag och forskarstipendier samt ge ut ett årligt Solstickepris. För varje såld produkt av varumärket Solstickan går en del av försäljningspriset till stift elsen.
• Städa Sverige, en anti-skräpkampanj för ett renare och säkrare Sverige.

• "Bom Menino"-projektet, Brasilien, ett kompetensprogram för ungdomar från låginkomstfamiljer i åldern 14–18 år som syft ar till att bidra till utbildning, arbete och social kompetens. Läs mer om detta projekt i fallstudien ovan.

• Utveckling av talanger i utsatta områden i Filippinerna. Under ett 18 månader långt utbildningsprogram på fabriken lär sig utvalda unga studerande baskunskaper inom elektromekanik. Eft er att programmet avslutats är deltagarna kvalifi cerade till att heltidsanställas som tekniker på Swedish Match.

• Tobaks- och Tändsticksmuseum i Stockholm, grundat år 1938. Ett museum som fyller en viktig del av svensk industrikultur med sina omfattande samlingar.

I USA bidrar företaget med välgörenhet till olika organisationer i de geografi ska områden där de anställda bor och arbetar. Bidragen fokuserar på barn, samhällstjänst, konst/kultur, härbärgen, utbildning och miljö. Samhällsengagemang uppmuntras starkt och nästan alla anställda deltar genom donationer, volontärarbete eller andra aktiviteter.

Många av bolagets anställda i Sverige har valt att ge en liten del av sin lön till förmån för barn på barnhemmet Chiredzi i Zimbabwe. Barnhemmet byggdes av en tidigare aff ärspartner i Zimbabwe och barnhemmet tar hand om och ger utbildning till barn vars föräldrar gått bort i AIDS.

Tobaks- och Tändsticksmuseum i Stockholm.

HÅLLBARHET

Miljöansvar

För Swedish Match innebär miljöansvar att medvetet och aktivt arbeta för att reducera koncernens negativa miljöpåverkan.

MILJÖANSVAR

Ambition: Att medvetet och aktivt minska de negativa eff ekter företaget har på miljön.

Swedish Match och miljöansvar

Swedish Match miljöansvar sträcker sig över hela värdekedjan, från hållbara tobaksinköp och skogsbruk till eff ektiv hantering av energi, avfall och vatten i tillverkningsprocessen, till ekoeff ektivitet i alla anläggningar. Även om produktions processer och råmaterial som används inom tobaksindustrin generellt sett har en begränsad miljöpåverkan kan förbättringar och besparingar genom mer eff ektiv resursanvändning leda till positiva eff ekter för företagets hållbarhet och lönsamhet samt för miljön.

Miljöorganisation

Chefen för koncernstaben Corporate Communications and Sustainability rapporterar till VD och är ansvarig för koncernens hållbarhetsfunktion samt för att kommunicera miljöfrågor. Chefen för koncernstaben Corporate Communications and Sustainability är också ordförande i koncernens miljöråd och presenterar med jämna mellanrum resultat och statusuppdateringar till styrelsen.

Koncernens miljöråd, med representanter från samtliga Swedish Match fabriker, är ett råd görande och rapporterande organ för frågor som rör miljön. Till rådets uppgift er hör att hjälpa till vid den interna rapporteringen av miljöresultat samt att säkerställa eft erlevnad av Swedish Match miljöpolicy och miljöledningssystem i organisationen. Detta uppnås genom regelbundna sammanträden och genom ett strukturerat informations utbyte mellan mötena.

Miljöledning (kvalitet och standarder)

Under 2012 var majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar, med produkter som motsvarar över 90 procent av Swedish Match försäljning av egenproducerade produkter, certifi erade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 samt enligt kvalitetsledningsstandarden ISO 9001. Av tolv produktionsanläggningar hade tio ISO 9001-certifi ering och nio ISO 14001-certifi ering.

I januari 2013 certifi erades Swedish Match tändarfabrik i Manaus, Brasilien, enligt ISO 14001, vilket innebär totalt tio tillverkningsenheter med ISO 9001-certifi ering och tio med ISO 14001-certifi ering.

Grundläggande miljöutbildning är ett krav enligt miljöstandarden ISO 14001 i de enheter som är certifi erade enligt standarden. Huvudsyft et med utbildningen är att främja medvetenhet bland personalen samt ökad kunskap om miljöledningssystemet och företagets rutiner. Under 2012 initierades ett nytt miljöutbildningsprogram online inom valda delar av organisationen.

Miljömässiga nyckeltal och mål

Swedish Match mäter och rapporterar följande sex miljömässiga nyckeltal: total energianvändning, elektricitet, utsläpp av växthusgaser (CO2), totalt avfall, miljöfarligt avfall samt vattenanvändning. Under 2011 satte koncernens miljöråd upp långsiktiga mål på fabriksnivå (fem års sikt till 2016) för varje nyckeltal och 2012 har varit det första året som nyckeltalen har kunnat mätas och följas upp. Under 2012 lanserade och implementerade miljörådet dessutom

KONCERNENS MILJÖPOLICY

Swedish Match har en miljöpolicy som är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som företaget uppfyller interna miljökrav samt krav från intressenter. Miljöpolicyn bygger på principerna i miljöledningsstandarden ISO 14001 och fi nns tillgänglig på koncernens webbplats och intranät. På grund av verksamheternas mångfald upprättas även underordnade miljöpolicys för varje operativ enhet.

Miljöpolicyns huvudsakliga syfte är att se till att koncernen förpliktigar sig till ständiga miljöförbättringar samt förebygger och reducerar negativ miljöpåverkan i sin verksamhet. Andra syften med policyn är att säkerställa:

• Att företaget har ett miljöledningssystem på koncern-, enhets- och fabriksnivå som säkerställer att miljöarbetet upprätthålls. Med miljöledningssystemet har koncernen verktyg för att identifi era, följa upp och målsätta sina miljömål.
• Att företaget åtar sig att följa all relevant miljölagstiftning, alla förordningar samt andra krav som berör företaget.
• Att företaget utvecklar och kommunicerar miljömässiga nyckeltal som Swedish Match och dess intressenter bedömer vara viktiga för företagets hållbarhetsarbete.
• Att företaget åtar sig en ständig dialog om och dokumentation av eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster.

• Att företaget vidtar lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på fi nansiella och miljömässiga kriterier.

Swedish Match miljöpolicy inkluderar också temat biologisk mångfald samt ekoeff ektivitet, vilket gör att omfattningen har breddats – från skogen, via fabrikerna och till kontoren.

För mer information om Swedish Match miljö policy, se hållbarhetssektionen på Swedish Match webbplats: www.swedishmatch.com/hallbarhet.

en ny programvara för hantering av företagets miljödata med mål att möjliggöra en mer strukturerad uppföljning och rapportering av nyckeltal och mål över tid.

Företaget mäter alla nyckeltal på fabriksnivå både i absoluta tal och per producerad enhet. I företagets Hållbarhetsredovisning 2012 är aggregerade resultat för varje produktområde rapporterade, i vikt per producerad enhet för rökfria produkter (svenskt snus, amerikanskt snus och tuggtobak) samt per producerad enhet för cigarrer och tändprodukter (tändstickor och tändare). I förekommande fall är totalsummor presenterade i relation till företagets försäljning samt per antal anställda.

Energianvändning

Swedish Match arbetar kontinuerligt med energibesparande program och sparprogram för att minska elektricitetsförbrukningen för uppvärmning, nedkylning och belysning. Åtgärder som vidtagits inkluderar installation av lågenergilampor, isolering, värmeåtervinningssystem samt kontrollsystem för energiförbrukning. Varje fabrik har sina egna mål och/eller aktiviteter för att begränsa energiförbrukningen per producerad enhet. Eft ersom elektricitet utgör den största delen av Swedish Match totala energianvändning mäter företaget både total energianvändning samt elektricitetsförbrukning. I Sverige åtar sig Swedish Match elproducenter att producera och leverera den mängd elektricitet som Swedish Match köper in och förbrukar utan användning av fossila bränslen.

Utsläpp av växthusgaser (CO2)

Swedish Match arbetar målmedvetet med fl era förbättringsaktiviteter och projekt för att begränsa utsläppen av växthusgaser, speciellt vad gäller koldioxidutsläpp. Varje fabrik har sina egna mål och/eller aktiviteter för att begränsa sina utsläpp av växthusgaser per producerad enhet.

Swedish Match deltar i Carbon Disclosure Project (CDP) som systematiskt kartlägger företags koldioxidutsläpp. På en aggregerad fabriksnivå är företagets mål för koldioxidutsläpp att inte överstiga utgångsvärdet för CDP Scope 1 (direkta utsläpp) och CDP Scope 2 (indirekta utsläpp). Under 2012 förbättrade företaget sin poäng i CDP för kalenderåret 2011.

Avfallshantering

Swedish Match arbetar systematiskt med att minska avfallsmängden, totalt eller per producerad enhet. Majoriteten av avfallet är

icke miljöfarligt och miljöfarliga ämnen (miljöfarligt avfall) förekommer endast i begränsad omfattning i tändsticksproduktionen. Ett fl ertal avfallsreducerande projekt initierades i fabrikerna under 2012. Ett framgångsrikt projekt genomfördes i snusfabriken i Kungälv, där förbättrad avfallshantering resulterade i miljöbesparingar, reducerade kostnader samt ökad kunskap om återvinning och miljön bland fabriksanställda (se fallstudie till höger). Swedish Match arbetar också för att underlätta konsumenternas bortskaff ande av företagets produkter eft er användning.

Vattenanvändning

Swedish Match använder inte vatten från vattenkällor som kan påverkas väsentligt av uttaget och släpper heller inte ut använt vatten i känsliga vattendrag. Företagets mål för vattenanvändning är därför att bibehålla en noll-nivå vad gäller vatten som tas ifrån eller släpps ut i känsliga vattendrag. Swedish Match vattenanvändning är relativt låg i absoluta tal då företagets produktion inte kräver stora mängder vatten i processerna. Den del av företagets verksamheter som kräver större vattenmängder är poppelplanteringarna i Brasilien (träd planteras för att användas i den brasilianska tillverkningen av tändstickor) där det torra klimatet under vissa år leder till ett större behov av bevattning.

Andra miljöområden Miljöanpassade produkter och förpackningar

Swedish Match strävar eft er att leverera de bästa möjliga produkterna med minsta möjliga avfall. Koncernen arbetar för att minimera förpackningsvolymer samtidigt som man arbetar med kontinuerliga förbättringar som inte bara levererar ett högt konsumentvärde utan också uppfyller kvalitetskrav och reducerar företagets negativa miljöpåverkan. För svenskt snus innebär det att minimera förpackningsvolymer och avfall men även att uppfylla krav i enlighet med kvalitetsstandarder såsom GOTHIA-TEK®, ISO 14001 och ISO 9001.

Swedish Match strävar alltid eft er att använda miljöanpassade material i företagets förpackningar. För både det svenska och amerikanska snuset är plastdosorna gjorda av polypropylen. Stockarna krympförpackas oft ast i polyeten och plasterna eft erlämnar vid fullständig förbränning enbart koldioxid och vatten. Alla färgmedel i plasten är godkända för livsmedelsförpackningar.

MILJÖANPASSAD AVFALLSHANTERING I KUNGÄLV

Under 2012 initierades ett miljö/avfallsprojekt i Kungälvfabriken. Projektet började som ett examensarbete ihop med studenter från Chalmers tekniska högskola. Swedish Match ville utveckla sin avfallshantering med fokus på att öka sorteringen, bli mer miljövänliga samt att reducera kostnaderna. Företaget ville även öka förståelsen för avfallshantering och återvinning bland personalen. Många förändringar har gjorts, bland annat följande:

• Produktionsspillet från prillor och dosor särsorteras numera på linjerna istället för att gå till förbränning. Plasten återvinns och blir till ny råvara medan prillorna går till biologisk nedbrytning.
• En ny destruktionskvarn har installerats. Kvarnen används för att mala ner plasten som ska återvinnas. Detta gör att densiteten på materialet ökar vilket i sin tur reducerar antalet transporter.
• Transporterna har reducerats kraftigt med hjälp av att man nu använder sig av en sms-funktion på avfallskomprimatorerna. Detta ökar eff ektiviteten vad gäller tömningen av komprimatorerna samtidigt som fyllnadsgraden optimeras.
• Containern för "osorterat avfall" har tagits bort eftersom det var enkelt att bara slänga diverse material i denna; material som i själva verket skulle sorteras i en annan avfallsgrupp.
• För att öka tydligheten och förståelsen bland personalen har nya skyltar och dekaler utvecklats och standardiserats för Swedish Match egna avfallsgrupper. Samtliga anställda i Kungälvfabriken har gått en kortare avfallsutbildning för att öka kunskapen om återvinning och varför sortering är viktigt.

Anställd vid snusfabriken i Kungälv med de nya dekalerna.

I produktionen av amerikanska cigarrer har användningen av förpackningskonceptet FoilFresh® kraft igt minskat antalet kundreturer och därmed avfallsmängden till deponi. Användningen av 100 procent återvunnen papp för vissa förpackningsformat har också ökat markant. Alla biprodukter från produktionen i Dothan (Alabama, USA) återsänds till leverantören som sedan omvandlar detta till en energikälla.

I majoriteten av produktionen av inre och yttre tändsticksaskar används återvunna fi brer. Forest Stewardship Council® (FSC®)-certifi erat material används också allt mer.

Hållbart jordbruk

Vid Swedish Match produktion av rökfria produkter och cigarrer använder företaget inte tobak som kommer direkt från tobaksodlingar. Istället förlitar sig bolaget på stora välrenommerade internationella leverantörer. Betydande tobaksleverantörer måste kunna visa Swedish Match dokumentation kring sina egna regelverk och verksamhet med anknytning till sociala frågor och miljöfrågor, inklusive policys vad gäller jordbruksmetoder. Dessa leverantörer uppmuntras också att odla tobak i enlighet med riktlinjerna i Good Agricultural Practice (GAP) som syft ar till att garantera ansvarsfull och ekonomiskt sund produktion av användbar tobak. Detta innebär att producera kvalitetstobak och att samtidigt skydda, bevara eller förbättra miljön i marken, vattnet, luft en samt i djur-och växtlivet.

Även om Swedish Match inte har egna tobaksodlingar så avverkar företaget timmer och upprätthåller skogsplanteringar för att använda i tändsticksproduktionen. Detta är därför ett viktigt miljöområde för företaget. I Brasilien, där mer än 95 procent av företagets träanvändning kommer från egna planteringar, följer bolaget den brasilianska miljöövervakningen och kontrollåtgärder samt ser till att miljövänliga odlingsmetoder används.

I tändstickstillverkningen använder Swedish Match asp, tall och poppel främst från platser i Sverige och Brasilien som ligger nära företagets produktionsanläggningar. All avverkning måste ske från odlat timmer som uppfyller eller överträff ar de minimikrav som följer av myndighetsföreskrift er.

Ekoeff ektivitet

Utöver bolagets ansträngningar på fabriksoch leverantörsnivå, uppmuntrar koncernen till större ekoeff ektivitet i samtliga anläggningar enligt riktlinjer angående användningen av datorer, utskrift av material, användning av elektroniska enheter på kontoren eller i fabrikerna, video- och telefon konferenser, typ av resemedel samt återvinning.

Swedish Match plantering av poppel i Brasilien. Poppel används i tillverkningen av tändstickor.

HÅLLBARHET

Engagemang i regleringsfrågor

Swedish Match bedömer att hundratals miljoner människor i världen fortsätter att konsumera tobaksprodukter, i de allra fl esta fall cigaretter, en bedömning av den överskådliga framtiden som få torde ifrågasätta. Swedish Match gör vidare bedömningen att regleringarna på tobaksområdet kommer att bli allt mer globala och omfattande till sin natur. Swedish Match önskar se en situation där regleringen av olika tobakskategorier diff erentieras på ett sätt som avspeglar skillnaderna mellan de olika kategorierna. Regleringen av rökfria tobaksprodukter bör baseras på en standard som säkerställer konsumenten högsta möjliga produktkvalitet och bästa möjliga konsumentskydd.

Folk blir allt mer medvetna om rökningens påverkan på folkhälsan och ytterst få rökare fortsätter att röka till följd av okunskap eller bristande information, åtminstone i västvärlden. Alla produkter som innehåller nikotin riskerar att framkalla ett beroende. Även om riskerna med produkter som innehåller nikotin varierar i mycket hög grad – med nikotinersättningspreparat och svenskt snus nederst på riskskalan – ser Swedish Match att det föreligger ett behov av och ett värde i både transparenta och tydliga lagar och förordningar samt frivilliga restriktioner.

Swedish Match strävar kontinuerligt eft er att förbättra aff ärsmodellerna samt utveckla nya produkter och marknader i syft e att optimera värdet för aktieägaren. Att respektera och följa gällande regelverk är en självklarhet – det är dock inte nödvändigtvis alltid tillräckligt eller ens eff ektivt. Verkligt eff ektiv reglering måste vara evidensbaserad och kräver ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter och bolag. Swedish Match anser att slutanvändarna –

de som berörs av regleringen: konsumenter, kunder, anställda, tillverkare och andra intressenter – bör sättas i främsta rummet vid val, utformning och genomförande av ingripande åtgärder och att detta är nyckeln till bättre fungerande regleringar. Detta är grunden till Swedish Match aktiva och mångsidiga engagemang för sina intressenter samtidigt som bolaget är medvetet om att beslut som rör regelverket alltid är lagstift arens privilegium.

I tillägg till gällande regelverk har Swedish Match sedan länge GOTHIATEK® som ett av sina viktigaste åtaganden. GOTHIATEK® är en frivillig och långtgående kvalitetsstandard för svenskt snus där man arbetar med att eliminera eller reducera de kontroversiella ämnen som fi nns naturligt i tobaken. I dag är GOTHIATEK® den vedertagna branschstandarden för tillverkningsprocessen för svenskt snus. Swedish Match anser att produktkvalitet, produktsäkerhet och konsumentskydd, bör vara ett centralt mål vid reglering av alla produkter som är avsedda för oralt bruk, oavsett om de är livsmedel eller rökfria tobaksprodukter.

Swedish Match följer och utvärderar nya vetenskapliga data tillsammans med forskarsamhället. Det är Swedish Match skyldighet att vara väl insatt i nya forskningsrön och resultat om potentiella hälsoeff ekter som i förlängningen kan komma att kopplas till bolagets produkter. Det är också Swedish Match skyldighet att till alla intressenter dela med sig av, kommunicera och tillgängliggöra vedertagen forskning rörande bolagets produkter samt nya vetenskapliga rön och relevant produktinformation.

USA

En ny amerikansk lag, Family Smoking Prevention and Tobacco Control Act, som trädde i kraft i juni 2009, ger den federala tillsynsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) regleringsbefogenhet avseende tobaksprodukter som cigaretter, rulltobak och rökfria tobaksprodukter. Lagen omfattar, förutom regleringsbefogenheten för tillverkning, försäljning och marknadsföring av tobaksprodukter, en bestämmelse som tillåter bolag att få en eller fl era av sina produkter klassifi cerade som produkt med modifi erad risk. En produkt som klassifi cerats på detta sätt av FDA:s Center for Tobacco Products, CTP, kan förses med en varningsmärkning som bättre avspeglar den riskprofi l som FDA godkänt, vilket ger utrymme för information om att produkten i fråga är mindre skadlig. I enlighet med lagen utfärdade CTP i april 2012 riktlinjer i samråd med Institute of Medicine, IOM, där det anges vilka vetenskapliga studier som krävs för att kunna ansöka om klassifi ceringen "produkt med modifi erad risk". Bland annat föreskriver dessa riktlinjer att en aktör som vill ha så kallad modifi erad risk som produktstatus för en eller fl er produkter ska ha fl era möten med CTP för att komma överens om detaljerna i ansökan för att den ska uppfylla CTP:s krav.

Lagen ger även FDA regleringsbefogenhet avseende andra tobaksprodukter som cigarrer och piptobak. FDA har indikerat att myndigheten avser att utöva sin regleringsbefogenhet beträff ande cigarrer, men man har ännu inte presenterat något förslag till sådant regelverk. Initiala riktlinjer och utkast till regelverk kan komma under 2013, för att sedan följas av ett remissförfarande innan de slutgiltiga riktlinjerna kan utfärdas.

Europeiska unionen

Inom EU råder sedan 1992 ett förbud mot tobaksprodukter för oralt bruk, bortsett från sådana tobaksvaror som är avsedda att rökas eller tuggas. Eft ersom svenskt snus varken röks eller tuggas omfattas det av förbudet. När Sverige blev medlem i EU 1995 beviljades landet ett permanent undantag från snusförbudet. Cigaretter, liksom andra typer av traditionella rökfria tobaksprodukter, inklusive asiatiska och afrikanska varianter, tuggtobak och nässnus kan dock säljas lagligt inom EU. För närvarande genomför kommissionen en översyn av tobaksdirektivet 2001/37/EG. EU-kommissionen presenterade i slutet av december 2012 ett nytt lagförslag eft er att ha reviderat tobaksdirektivet. I lagförslaget återfi nns inget utrymme för att snus ska göras kommersiellt gångbart på EU:s övriga marknader. Vidare föreslås hårdare regleringar vad gäller innehållet i tobaksprodukter, inklusive begränsningar av vilka slags smakämnen som kan tillsättas. Svenskt snus är enligt tradition smaksatt och dessa smaksättningar har möjliggjort utvecklingen av GOTHIA-TEK®. Förslaget ses nu över av Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringar. Detta är en process som kan ta lång tid och en stor del av innehållet kan komma att ändras innan ett färdigt direktiv vinner laga kraft . Till följd därav är såväl slutresultatet som tidpunkten för när förslaget kan antas svåra att förutse.

Kommissionens förslag har lagts fram under en period av politisk oro där EU:s hälsokommissionär avgick eft er att ha varit inblandad i en mutskandal, en händelse som rapporterades till kommissionen av Swedish Match. Denna händelse utgör nu en del av en rättsprocess i Malta där Swedish Match inte är involverat, förutom att Swedish Match fullt ut samarbetar med polisen i Malta.

Skandinavien

Swedish Match och dess kunder är mycket oroade över den snabbt växande illegala handeln med svenskt snus. En av de viktigaste åtgärderna för att minska den illegala handeln under 2012 var att sätta särskilda etiketter på snusdosor som säljs på färjorna i Östersjön. Denna åtgärd hjälper återförsäljare och myndigheter att enkelt upptäcka oegentligheter. Åtgärden var frivillig och uppskattades av ansvariga myndigheter, inklusive Tullverket och Socialdepartementet.

Bolaget arbetar även aktivt med att säkerställa att svenska och norska återförsäljare är helt införstådda med och eft erlever kravet på åldergräns vid köp av produkterna för att minska minderårigas tillgång på tobak. Det fi nns en gemensam överenskommelse mellan Swedish Match och ledande återförsäljare samt deras handelsorganisationer om nödvändigheten att minska både minderårigas faktiska antal köp samt att samarbeta för att minska det ökade antalet illegala produkter som kan snedvrida marknadsutvecklingen.

Patrik Hildingsson, VP Group Public Aff airs

Swedish Match anser att:

• EU:s förbud mot svenskt snus är omotiverat samt diskriminerande och oproportionerligt.
• EU:s förbud mot svenskt snus strider mot principen om fri handel och snedvrider den inre marknaden.
• Snusförbudet hindrar vuxna rökare i EU från att få tillgång till ett traditionellt och praktiskt rökfritt tobaksalternativ, som är vetenskapligt väldokumenterat att ha väsentligt lägre negativa hälsoeff ekter.
• Alla rökfria tobaksprodukter bör omfattas av en konsekvent och konkurrensneutral produktreglering med tonvikt på produktkvalitet och konsumentskydd.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Aktieägarkommunikation

Bild av www.swedishmatch.com reviderade utseende.

WWW.SWEDISHMATCH.COM – en aktuell källa

Swedish Match webbplats är den mest eff ektiva kanalen i kommunikationen med koncernens intressenter och den primära källan till information om koncernen. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt och utvecklas för att på ett enkelt sätt tillhandahålla tillförlitlig, aktuell och historisk information om koncernens verksamhet och aktiviteter. På koncernens webbplats fi nns exempelvis information om bolagsstyrning, hållbarhet, aktiedata, lånesituationen, pressmeddelanden, presentationer, telefonkonferenser, nedladdningsbara årsredovisningar och delårsrapporter samt information om årsstämman.

Från maj 2013 kommer Swedish Match webbplats att ha ett förnyat utseende.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma i Swedish Match AB (publ) äger rum torsdagen den 25 april 2013, klockan 16:30 på Hotell Rival, Mariatorget 3, i Stockholm. Entrédörrarna till stämman öppnas klockan 15:30.

www.swedishmatch.com

Mer information fi nns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/stamman.

UTDELNING

Styrelsen föreslår att det till aktieägarna utdelas 7:30 SEK per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 30 april 2013. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelning ske genom Euroclear Sweden AB den 6 maj 2013.

KALENDER ÅRSSTÄMMA 2013

19 april 2013 Avstämningsdag för årsstämma

25 april 2013 Årsstämma

26 april 2013 Aktien handlas exklusive utdelning

30 april 2013 Avstämningsdag för utdelning

6 maj 2013 Utbetalning av utdelning

EKONOMISK INFORMATION

Årsredovisningen skickas till de aktieägare som har begärt att få ett tryckt exemplar. Nya aktieägare får automatiskt Swedish Match delårsrapporter med postutskick tillsammans med en förfrågan om vidare utskick.

Swedish Match fi nansiella publikationer utkommer på både svenska och engelska och fi nns som nedladdningsbara PDF-fi ler på koncernens webbplats. Dessa PDF-fi ler är tillgänglighetsanpassade så att även personer med funktionsnedsättning, till exempel läs- och skrivsvårigheter, lättare ska kunna tillgodogöra sig informationen. Alla fi nansiella publikationer fi nns dessutom tillgängliga i tryckt version på begäran.

Swedish Match tillhandahåller även information via en prenumerationstjänst på koncernens webbplats. Genom denna tjänst kan alla intresserade följa veckans aktieslutkurs och få påminnelser om olika aktiviteter, pressmeddelanden, delårsrapporter och årsredovisningar.

Nya aktieägare får automatiskt inloggningsuppgift er till ett personligt användarkonto, medan andra intressenter själva kan skapa en användarprofi l för att erhålla informationen. Ändringar i användarprofi len sker via prenumerationstjänsten www.swedishmatch.com/prenumerera eller genom att skicka e-post till investorrelations@swedishmatch.com.

www.swedishmatch.com Besök Swedish Match prenumerationstjänst på: www.swedishmatch.com/prenumerera.

PUBLIKATIONSKALENDER

Swedish Match fi nansiella rapporter är planerade att publiceras enligt följande:

Delårsrapport januari–mars 29 april 2013
Halvårsrapport januari–juni 19 juli 2013
Delårsrapport januari–september 29 oktober 2013
Bokslutsrapport för 2013 19 februari 2014
Årsredovisning för 2013 april 2014

KONTAKTER

Corporate Communications and Sustainability

Emmett Harrison Tel: 08-658 01 73 investorrelations@swedishmatch.com

Emmett Harrison ansvarar för Group Communications-relaterade frågor, fi nansiell kommunikation till media, aktieägare, analytiker och andra intressenter. Emmett Harrison ansvarar även för koncernens hållbarhetsfrågor.

Corporate Communications

Djuli Holmgren Tel: 08-658 02 61 contactus@swedishmatch.com

Djuli Holmgren är ansvarig för utvecklingen av Swedish Match årsredovisning och koncernens webbplats samt annan extern kommunikation.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Aktien

Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 390 MSEK, fördelat på 206 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:8909 SEK. Varje aktie har en röst.

Omsättning1)

Under 2012 omsattes totalt 191 701 963 Swedish Match-aktier på NASDAQ OMX Stockholm. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 0,8 miljoner aktier. Aktiens omsättningshastighet på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 89 procent under året, att jämföra med genomsnittet för NASDAQ OMX Stockholm på 74 procent.

Handelsplatser2)

Cirka 35 procent av den totala handeln i Swedish Match-aktien skedde på NASDAQ OMX Stockholm. BATS Chi-X var den handelsplats som hade den näst högsta omsättningen av Swedish Match-aktien under 2012 med cirka 23 procent av handeln.

Kursutveckling och börsvärde1)

Koncernens börsvärde uppgick vid årets utgång till 43,5 miljarder SEK, en minskning med 6,4 miljarder jämfört med den 31 december 2011.3) Aktiekursen sjönk med 11 procent under året, medan OMXS30 Index steg med 12 procent. Under året noterades den lägsta betalkursen, 214:60 SEK, den 16 november och den högsta betalkursen, 294:50 SEK, den 20 juli.

Ägarstruktur4)

Det utländska ägandet motsvarade vid årets slut 76,4 procent av aktiekapitalet, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2011.3) Det svenska ägandet, 23,6 procent, fördelades mellan institutioner med 8,1 procent, aktiefonder med 5,6 procent och privatpersoner med 9,9 procent av aktiekapitalet.

Utdelning

Enligt Swedish Match utdelningspolicy ska utdelningsandelen ligga i intervallet 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för

större engångsposter. Styrelsen har för avsikt att föreslå årsstämman att för 2012 utdela 7:30 SEK (6:50) per aktie eller sammanlagt 1 456 MSEK (1 334) beräknat på de 199,4 miljoner utestående aktierna vid årets slut (exklusive aktier som innehades av Swedish Match). Utdelningen motsvarar 51 procent (54) av årets resultat per aktie.

Återköp av egna aktier

Återköp av egna aktier är i princip en omvänd nyemission och ger möjlighet att kontinuerligt arbeta med optimering av kapitalstrukturen i balansräkningen. Storleken på och omfattningen av aktieåterköpen är beroende av Swedish Match fi nansiella ställning, nettoresultat, förväntad framtida lönsamhet, kassafl öde, investeringar och expansionsplaner. Andra faktorer som påverkar återköpen är tillgången på krediter, aktiekursen, koncernens ränte- och skattekostnader samt tillgången på fria vinstmedel. Mer information om Swedish Match aktieåterköpsprogram fi nns i Förvaltningsberättelsen på sidan 41.

1) Källa: NASDAQ OMX Stockholm.

2) Källa: Fidessa. 3) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match AB, vilka motsvarade 3,20 procent av det totala antalet aktier per den 31

december 2012. 4) Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB.

Största aktieägare		Innehav	Röster
Största aktieägare1)	Antal aktier	i procent	i procent
Morgan Stanley Investment Management	13 144 520	6,4	6,6
AMF försäkring & fonder	5 802 900	2,8	2,9
Fidelity Funds	5 762 901	2,8	2,9
Swedbank Robur fonder	4 839 470	2,3	2,4
Standard Life Investment Funds	4 361 387	2,1	2,2
Capital Group Funds	3 179 000	1,5	1,6
SHB fonder	2 782 587	1,4	1,4
Fjärde AP-fonden	2 358 888	1,1	1,2
Andra AP-fonden	2 006 107	1,0	1,0
Parvus Asset Management	1 943 000	0,9	1,0
Summa 10 största aktieägare	46 180 760	22,4	23,2
Övriga	153 227 575	74,4	76,8
Delsumma	199 408 335	96,8	100,0
Aktier som innehades av Swedish Match	6 591 665	3,2	0,0
Totalt	206 000 000	100,0	100,0

1) Registrerade direktägande och förvaltarregistrerade. Vissa aktieägare kan genom förvaltarregistrering ha haft ett annat aktieinnehav än vad som framgår av aktieboken.

Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB per den 31 december 2012. På grund av avrundning av decimaler kan totalsummor avvika.

AKTIEKAPITAL PER LAND

Källa: SIS Ägarservice AB, enligt Euroclear Sweden AB och för Swedish Match kända uppgifter per 31 december 2012. "Övriga" inkluderar även aktieägare med 500 aktier eller färre i USA, Storbritannien och Sverige. Observera att aktier som innehades av Swedish Match efter återköp är exkluderade.

Kursutveckling och omsättning 2008–2012

Totalavkastning 2003–2012

Resultat och utdelning per aktie 2008–2012

Aktiekurs och omsättning 2012

Överföring av kapital till Swedish Match aktieägare

MSEK	2012	2011	2010	2009	2008	Totalt
Utdelning	1 4561) 1 334		1 152	1 089	1 024	6 055
Återköp av egna aktier, netto	1 532		2 304 2 961 2 547			934 10 278
Totalt	2 988	3 638	4 113	3 636		1 958 16 333

1) Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2012.

Aktiefördelning1)

Storleksklass	Antal ägare	Antal ägare, %	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1–1 000	46 369	90,6	9 704 693	4,8	4,9
1 001–5 000	3 876	7,5	7 692 343	3,8	3,8
5 001–20 000	562	1,1	5 338 258	2,6	2,7
20 001–50 000	157	0,3	5 024 207	2,4	2,5
50 001–100 000	65	0,1	4 552 635	2,2	2,3
100 001–1 000 000	163	0,4	50 692 575	24,6	25,4
1 000 001–	52	0,1	122 995 289	59,7	58,4
Totalt per 31 december 2012	51 244	100,0	206 000 000	100,0	100,0

1) Inklusive aktier som innehades av Swedish Match samt förvaltarregistrerade aktier. Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear AB.

Aktiedata	2012	2011	2010	2009	2008
Resultat per aktie, före utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	14:33	12:14	13:12	9:67	8:30
Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter	14:18	12:14	9:92	9:67	8:01
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	–	12:88	8:98
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	14:25	12:07	13:09	9:66	8:29
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	–	12:87	8:96
Utdelning per aktie, SEK	7:301)	6:50	5:50	4:75	4:10
Direktavkastning vid årets slut, %	3,351)	2,66	2,82	3,03	3,67
Utdelningsandel, exklusive större engångsposter, %	511)	54	55	49	51
Börskurs vid årets slut, SEK	218:20	244:30	194:70	156:90	111:75
Börsvärde vid årets slut, miljarder SEK2)	43,5	49,9	41,8	36,3	27,8
P/E-tal3)	15,3	20,2	14,9	12,2	12,4
EBIT-multipel3)	13,0	15,9	12,6	13,6	11,7
Totalavkastning, %	–8,5	28,8	27,7	45,1	–25,8
Genomsnittligt antal aktier, före utspädning	202 888 955	209 001 190	225 331 835	244 259 880	251 867 479
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	203 995 039	210 296 918	225 969 047	244 440 057	252 211 733
Antal aktieägare2)	51 244	51 646	53 238	55 127	53 215
1) Styrelsens förslag.

2) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match.

3) Inklusive avyttrad verksamhet till och med 2009.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Femårsöversikt 2008–2012

Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Nettoomsättning	12 486	11 666	13 606	14 204	12 611
Bruttoresultat	6 349	5 892	6 944	7 089	6 174
Större engångsposter	30	–	644	–	73
Rörelseresultat	4 062	3 702	4 169	3 417	2 874
Finansnetto	–551	–523	–562	–443	–441
Resultat före skatt	3 511	3 180	3 607	2 974	2 433
Årets resultat från kvarvarande verksamhet	2 907	2 538	2 958	2 361	2 091
Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt	–	–	–	785	170
Årets resultat	2 907	2 538	2 958	3 146	2 261
EBITDA exklusive resultat från avyttrad verksamhet	4 328	3 992	3 813	3 885	3 222
Koncernens balansräkning i sammandrag, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	962	992	1 027	3 792	4 702
Materiella anläggningstillgångar	2 010	2 076	2 097	2 525	2 458
Andelar i intresseföretag och joint ventures	4 354	4 481	4 085	132	117
Övriga långfristiga fi nansiella fordringar1)	1 140	1 395	1 368	2 061	2,167
Kortfristiga operativa tillgångar	3 080	3 031	2 886	5 286	5 698
Övriga kortfristiga placeringar och kortfristiga fi nansiella tillgångar	–	0	1	10	34
Likvida medel	2 824	2 533	3 275	2 530	3 178
Summa tillgångar	14 371	14 507	14 739	16 337	18 355
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	–2 053	–1 602	–482	903	1 381
Innehav utan bestämmande infl ytande	2	2	2	4	4
Långfristiga avsättningar	1 009	1 070	1 050	1 301	1 281
Långfristiga räntebärande skulder	9 238	8 535	9 209	8 252	9 975
Övriga långfristiga fi nansiella skulder1)	1 870	1 787	1 478	1 440	1 337
Kortfristiga avsättningar	102	84	98	125	29
Kortfristiga räntebärande skulder	1 119	1 283	525	1,002	743
Övriga kortfristiga skulder	3 084	3 347	2 861	3 313	3 609
Summa eget kapital och skulder	14 371	14 507	14 739	16 337	18 355
1) Inkluderar pensionsförpliktelser och fi nansiella derivatinstrument.
Koncernens kassafl öde i sammandrag, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Kassafl öde från den löpande verksamheten	2 805	2 608	2 616	2 911	1 838
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–323	–151	959	1 043	–61
Kassafl öde som överförts till aktieägarna	–2 866	–3 456	–4 050	–3 571	–1 820
Kassafl öde från övrig fi nansieringsverksamhet	754	237	1 403	–1 135	–448
Ökning/minskning av likvida medel	371	–763	928	–753	–491
Kassafl öde från avyttrad verksamhet
Kassafl öde från den löpande verksamheten	–	–	–	219	142
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–	–	–	–6	13
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	–	–	–	–51	42
Ökning av likvida medel	–	–	–	162	196
Likvida medel vid årets början	2 533	3 275	2 530	3 178	3 439
Valutakursdiff erens i likvida medel	–79	21	–183	–58	34
Likvida medel vid årets slut	2 824	2 533	3 275	2 530	3 178

Nyckeltal1)	2012	2011	2010	2009	2008
Operativt kapital vid årets slut, MSEK	7 253	7 224	7 099	8 494	8 841
Nettolåneskuld, MSEK	9 289	8 886	7 650	7 188	7 640
Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK	251	245	311	471	319
Rörelsemarginal, %2)	32,3	31,7	25,2	24,1	22,2
Avkastning på operativt kapital, %2)	55,7	51,7	44,0	39,4	34,0
EBITA räntetäckningsgrad2)	7,6	7,4	7,0	8,4	7,0
Nettolåneskuld/EBITA2),3)	2,3	2,4	2,2	2,0	2,6
Aktiedata
Aktiekapital, MSEK	390	390	390	390	390
Utdelning per aktie, SEK	7:304)	6:50	5:50	4:75	4:10
Resultat per aktie före utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	14:33	12:14	13:12	9:67	8:30
Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter	14:18	12:14	9:92	9:67	8:01
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	–	12:88	8:98
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	14:25	12:07	13:09	9:66	8:29
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	–	12:87	8:96

1) Alla nyckeltal, med undantag av aktiedata, har beräknats exklusive större engångsposter och alla eff ekter från tillgångar och skulder som under perioden 15 januari 2010 till 1 oktober 2010 redovisats som innehav för försäljning.

2) Inklusive omstruktureringskostnader på 73 MSEK under 2009.

3) Uppgifter från 2009 och tidigare har beräknats pro-forma exklusive den sydafrikanska verksamheten. 4) Styrelsens förslag.

Nettoomsättning per produktområde, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Snus	5 049	4 726	4 522	4 250	3 711
Andra tobaksprodukter	2 661	2 388	2,440	2 337	1 811
Tändprodukter	1 339	1 346	1 429	1 403	1 375
Övrig verksamhet	3 437	3 206	2 831	2 689	2 663
Nettoomsättning från produktområden	12 486	11 666	11 222	10 678	9 559
Verksamheter som överförts till STG	–	–	2 385	3 526	3 052
Nettoomsättning	12 486	11 666	13 606	14 204	12 611

Rörelseresultat per produktområde, MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Snus	2 349	2 181	2 080	1 916	1 667
Andra tobaksprodukter	1 161	1 049	942	804	569
Tändprodukter	222	240	279	312	294
Övrig verksamhet	–65	–105	–142	–132	–155
Rörelseresultat från produktområden	3 666	3 365	3 158	2,900	2 375
Resultatandel i STG1)	366	337	–60	–	–
Verksamhet som överförts till STG	–	–	334	518	426
Delsumma	4 032	3 702	3 433	3 417	2 801
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	30	–	585	–	–
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	–	–	59	–	–
Återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning	–	–	93	–	–
Vinst från försäljning av dotterföretag och tillhörande tillgångar	–	–	–	–	73
Rörelseresultat	4 062	3 702	4 169	3 417	2 874
1) Verksamheterna har överförts till STG den 1 oktober 2010.
Rörelsemarginal per produktområde, %1)	2012	2011	2010	2009	2008
Snus	46,5	46,1	46,0	45,1	44,9
Andra tobaksprodukter2)	43,6	44,0	38,6	34,4	31,4
Tändprodukter	16,6	17,9	19,5	22,2	21,4

Rörelsemarginal från produktområden3) 29,4 28,8 28,1 27,2 24,8

Rörelsemarginal4) 32,3 31,7 25,2 24,1 22,2

1) Exklusive större engångsposter.

2) Inklusiveomstruktureringskostnader om 45 MSEK för amerikanska cigarrer under 2009. 3) Exklusive resultatandel i STG.

4) Inklusive resultatandel i STG.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Kvartalsdata 2011–2012

	2012				2011
Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Nettoomsättning	3 148	3 208	3 213	2 917	3 064	3 011	2 944	2 646
Bruttoresultat	1 562	1 591	1 655	1 541	1 549	1 516	1 478	1 348
Rörelseresultat	986	1 022	1 052	972	1 022	983	904	793
Finansiella poster, netto	–137	–141	–140	–134	–134	–130	–131	–128
Resultat före skatt	850	881	942	838	888	853	773	665
Periodens resultat	787	693	759	668	705	684	616	533
EBITDA exklusive större engångsposter	1 055	1 097	1 128	1 049	1 100	1 056	974	862
Nyckeltal	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Rörelsemarginal, %1)	31,3	31,9	32,7	33,3	33,4	32,7	30,7	30,0
Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK	79	68	64	39	75	38	80	52
Resultat per aktie före utspädning, SEK	3:93	3:41	3:72	3:27	3:42	3:28	2:94	2:50
1) Exklusive större engångsposter.
Nettoomsättning per produktområde, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Snus	1 280	1 263	1 300	1 206	1 266	1 199	1 193	1 068
Andra tobaksprodukter	601	689	696	675	578	613	613	583
Tändprodukter	341	311	336	350	364	333	313	336
Övrig verksamhet	926	944	880	687	856	866	826	659
Nettoomsättning	3 148	3 208	3 213	2 917	3 064	3 011	2 944	2 646
Rörelseresultat per produktområde, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Snus	593	607	581	568	581	590	540	469
Andra tobaksprodukter	248	300	316	297	255	278	272	245
Tändprodukter	61	44	60	57	80	59	44	58
Övrig verksamhet	–18	–8	–20	–19	–18	–18	–26	–43
Rörelseresultat från produktområden	883	942	938	903	898	909	829	729
Resultatandel i STG	103	80	114	69	124	74	74	65
Delsumma	986	1 022	1 052	972	1 022	983	904	793
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	–	30	–	–	–	–	–
Summa större engångsposter	–	–	30	–	–	–	–	–
Rörelseresultat	986	1 022	1 082	972	1 022	983	904	793
Rörelsemarginal per produktområde, %1)	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Snus	46,3	48,0	44,7	47,1	45,9	49,2	45,3	44,0
Andra tobaksprodukter	41,2	43,5	45,4	44,0	44,1	45,3	44,4	41,9
Tändprodukter	17,9	14,0	17,9	16,3	21,9	17,7	13,9	17,3
Rörelsemarginal från produktområden2)	28,0	29,4	29,2	31,0	29,3	30,2	28,2	27,5
Rörelsemarginal3)	31,3	31,9	32,7	33,3	33,4	32,7	30,7	30,0

1) Exklusive större engångsposter.

2) Exklusive resultatandel i STG. 3) Inklusive resultatandel i STG.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Defi nitioner av termer i fi nansiella tabeller

AKTIENS OMSÄTTNINGSHASTIGHET

100x Omsatt antal aktier Totala antalet aktier

AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (%)

100x

Rörelseresultat Genomsnittligt operativt kapital

DIREKTAVKASTNING (%)

100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Börskurs vid årets slut

EBIT MULTIPEL

Börsvärde vid årets slut + nettolåneskuld + minoritetsintresse Rörelseresultat

EBITA

Resultat före större engångsposter, fi nansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet

EBITA MARGINAL (%)

100x EBITA Nettoomsättning

EBITA RÄNTETÄCKNINGSGRAD

EBITA Räntekostnader – ränteintäkter

EBITDA

Resultat före större engångsposter, fi nansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet

GENOMSNITTLIGT OPERATIVT KAPITAL

Ingående + utgående operativt kapital

2

NETTOLÅNESKULD

Räntebärande skulder justerat för säkringstransaktioner avseende dessa skulder + nettoavsättningar för pensioner och liknande förpliktelser – likvida medel och kortfristiga placeringar

UTDELNINGSANDEL (%)

100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet

OPERATIVT KAPITAL

Kortfristiga operativa tillgångar + immateriella anläggningstillgångar + materiella anläggningstillgångar + övriga långfristiga operativa tillgångar – kortfristiga operativa skulder – långfristiga operativa skulder

P/E-TAL

Börskurs vid årets slut

Resultat per aktie

RESULTAT PER AKTIE

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Genomsnittligt utestående antal aktier

RÖRELSEMARGINAL (%)

100x Rörelseresultat

Nettoomsättning

TOTALAVKASTNING (%)

100x (Börskurs vid årets slut – börskurs vid föregående års slut) + (betald utdelning + avkastning på återinvesterad utdelning) Börskurs vid föregående års slut

FINANSIELLA RAPPORTER

Fortsatt tillväxt

Nettoomsättningen för helåret uppgick till 12 486 MSEK (11 666). Rörelseresultatet från produktområden ökade till 3 666 MSEK (3 365). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 6 procent och rörelseresultatet ökade med 8 procent. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av rörelseresultatet positivt med 39 MSEK. Rörelsemarginalen från produktområden för helåret var 29,4 procent (28,8). Rörelseresultat, inklusive resultatandel i STG och större engångsposter, uppgick till 4 062 MSEK (3 702). Resultatandelen i STG uppgick till 366 MSEK (337) för helåret. Större engångsposter under det andra kvartalet avsåg en positiv justering om 30 MSEK av realisationsvinsten från överförda verksamheter till STG till följd av en återföring av en avsättning för transaktionsgarantier. Rörelsemarginalen inklusive resultatandel i STG var 32,3 procent (31,7). Resultat per aktie, före utspädning, för helåret ökade med 18 procent till 14:33 SEK (12:14), och resultat per aktie, efter utspädning, ökade också med 18 procent till 14:25 SEK (12:07).

Innehåll

	Förvaltningsberättelse 41
	Koncernens räkenskaper
	Koncernens resultaträkning 47
	Koncernens rapport över totalresultat 47
	Koncernens balansräkning 48
	Förändringar i koncernens eget kapital 49
	Koncernens kassafl ödesanalys 50
	Noter för koncernen 51
Not 1	Redovisningsprinciper 51
Not 2	Kritiska uppskattningar och bedömningar 56
Not 3	Segmentinformation 56
Not 4	Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 58
Not 5	Personal 58
Not 6	Arvode och kostnadsersättning till revisorer 62
Not 7	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 62
Not 8	Finansnetto 62
Not 9	Skatter 62
Not 10	Resultat per aktie 63
Not 11	Immateriella anläggningstillgångar 64
Not 12	Materiella anläggningstillgångar 65
Not 13	Skogsplanteringar 65
Not 14	Andelar i intresseföretag och joint ventures 66
Not 15	Övriga långfristiga fordringar och övriga fordringar 67
Not 16	Varulager 67
Not 17	Kundfordringar 67
Not 18	Likvida medel 67
Not 19	Eget kapital 68
Not 20	Räntebärande skulder 69
Not 21	Ersättningar till anställda 69
Not 22	Avsättningar 71
Not 23	Övriga skulder 71
Not 24	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 71
Not 25	Finansiella instrument och fi nansiella risker 72
Not 26	Operationella leasingavtal 74
Not 27	Ställda säkerheter 74
Not 28	Åtaganden samt ansvarsförbindelser och
	eventualtillgångar 75
Not 29	Koncernföretag 75
Not 30	Tilläggsupplysningar till kassafl ödesanalys 76
Not 31	Närstående 76
Not 32	Händelser efter rapportperiodens slut 76
Not 33	Uppgifter om moderbolaget 76

Moderbolagets räkenskaper

	Moderbolagets resultaträkning 77
	Moderbolagets rapport över totalresultat 77
	Moderbolagets balansräkning 78
	Förändringar i moderbolagets eget kapital 79
	Moderbolagets kassafl ödesanalys 80
	Noter för moderbolaget 81
Not 1	Nettoomsättning 81
Not 2	Arvode och kostnadsersättning till revisorer 81
Not 3	Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 81
Not 4	Finansiella poster 81
Not 5	Bokslutsdispositioner 81
Not 6	Skatter 82
Not 7	Immateriella anläggningstillgångar 82
Not 8	Materiella anläggningstillgångar 82
Not 9	Koncernföretag 83
Not 10	Övriga långfristiga fordringar 84
Not 11	Övriga fordringar 84
Not 12	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 84
Not 13	Eget kapital 84
Not 14	Obeskattade reserver 85
Not 15	Övriga avsättningar 85
Not 16	Obligationslån 85
Not 17	Skulder till koncernföretag 85
Not 18	Övriga skulder 85
Not 19	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 86
Not 20	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/–tillgångar 86
Not 21	Tilläggsupplysningar till kassafl ödesanalys 86
Not 22	Närstående 86
Not 23	Bokfört värde och verkligt värde för fi nansiella
	instrument 87
Not 24	Ersättningar till anställda 88
	Styrelsens förslag till vinstdisposition 89
	Revisionsberättelse 90

Förvaltningsberättelse

SWEDISH MATCH AB (PUBL) ORGANISATIONSNUMMER 556015-0756

Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer kvalitetsprodukter under marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) och Tändprodukter (tändstickor och tändare). Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (SWMA).

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för helåret uppgick till 12 486 MSEK (11 666). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 6 procent. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av nettoomsättningen positivt med 99 MSEK.

För helåret ökade nettoomsättningen för produktområdet Snus till 5 049 MSEK (4 726). Nettoomsättningen i Skandinavien ökade med 8 procent jämfört med 2011, med en volymminskning på 2 procent. I USA minskade nettoomsättningen för året med 3 procent jämfört med föregående år medan volymerna var i stort sett oförändrade.

För produktområdet Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) uppgick årets nettoomsättning till 2 661 MSEK (2 388). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 7 procent jämfört med föregående år. För cigarrer ökade nettoomsättningen med 12 procent i lokal valuta och med 18 procent sett till volym. Bakom den starka utvecklingen för cigarrer ligger fortsatta framgångar för bolagets nyare produkter. År 2012 var lanseringen av cigarrerna White Owl Black och Game by Garcia y Vega Black ett viktigt bidrag till den starka volymtillväxten. Tuggtobak säljs främst i USA:s södra delstater. Nettoomsättningen för tuggtobak var oförändrad under 2012.

Produktområdet Tändprodukter innefattar tändstickor och tändare. För helåret uppgick nettoomsättningen för Tändprodukter till 1 339 MSEK (1 346). Nettoomsättningen för tändare ökade jämfört med 2011 medan den minskade för tändstickor.

Nettoomsättningen för Övrig verksamhet uppgick till 3 437 MSEK (3 206). Övrig verksamhet omfattar främst distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet för produktområden ökade för helåret med 9 procent till 3 666 MSEK jämfört med 3 365 MSEK under 2011. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av rörelseresultatet positivt med 39 MSEK. I lokala valutor ökade rörelseresultatet från produktområden med 8 procent.

Rörelseresultatet, inklusive resultatandelen i STG men exklusive större engångsposter, för helåret uppgick till 4 032 MSEK. Rörelseresultatet för 2011 inklusive resultatandelen i STG uppgick till 3 702 MSEK. Resultatandelen i STG uppgick till 366 MSEK (337) under 2012. Föregående års resultatandel från STG inkluderade omstruktureringskostnader om 66 MSEK före skatt. Rörelseresultatet ökade för alla produktområden utom Tändprodukter jämfört med föregående år.

Rörelseresultatet för produktområdet Snus ökade med 8 procent till 2 349 MSEK (2 181) jämfört med föregående år. Rörelseresultatet för snusverksamheten i Skandinavien var högre än föregående år medan rörelseresultatet för amerikanskt snus (i lokal valuta) var oförändrat. Rörelseresultatet för verksamheterna för svenskt och amerikanskt snus i USA tillsammans minskade till följd av ökade marknadsföringssatsningar för svenskt snus i USA. Under 2012 ökade marknadsinvesteringarna för svenskt snus i USA och genom SMPM International med cirka 100 MSEK jämfört med 2011.

Rörelseresultatet för Andra tobaksprodukter uppgick till 1 161 MSEK (1 049) vilket är en ökning med 11 procent jämfört med föregående år till följd av en stark tillväxt för cigarrer.

Rörelseresultatet för Tändprodukter uppgick till 222 MSEK (240). Rörelseresultatet för Övrig verksamhet uppgick till –65 MSEK (–105) för året. Rörelseresultatet för 2011 inkluderar uppsägningskostnader till följd av en organisationsförändring och en positiv engångspost till följd av ändrade villkor i en pensionsplan. Inga liknande poster har påverkat resultatet för 2012.

Rörelsemarginalen från produktområdena för helåret uppgick till 29,4 procent (28,8). Rörelsemarginalen, inklusive verksamheter som överförts till STG, resultatandel i STG och större engångsposter, var 32,3 procent (31,7).

Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde

	Nettoomsättning		Rörelseresultat
MSEK	2012	2011	2012	2011
Snus	5 049	4 726	2 349	2 181
Andra tobaksprodukter	2 661	2 388	1 161	1 049
Tändprodukter	1 339	1 346	222	240
Övrig verksamhet	3 437	3 206	–65	–105
Nettoomsättning och rörelseresultat från produktområden	12 486	11 666	3 666	3 365
Resultatandel i STG			366	337
Summa	12 486	11 666	4 032	3 702
Större engångsposter:
Justering av realisationsvinst från överförda verksamheter till STG	30	–
Summa större engångsposter:	30	–
Summa			4 062	3 702

Koncernens resultaträkning i sammandrag

MSEK	2012	2011
Nettoomsättning	12 486	11 666
Rörelseresultat	4 062	3 702
Finansnetto	–551	–523
Skatter	–604	–642
Årets resultat	2 907	2 538
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	2 906	2 538
Innehav utan bestämmande infl ytande	0	1
Årets resultat	2 907	2 538
Resultat per aktie före utspädning, SEK	14:33	12:14

Scandinavian Tobacco Group

Swedish Match 49-procentiga resultatandel eft er fi nansnetto och skatt i Scandinavian Tobacco Group uppgick till 366 (337) MSEK för helåret. Scandinavian Tobacco Groups totala nettoomsättning för året uppgick till 5 978 MDKK. Exklusive omstruktureringskostnader och större engångsposter uppgick EBITDA till 1 307 MDKK (1 275) för året. EBITDA för hela Scandinavian Tobacco Group för året uppgick till 1 307 MDKK (1 178) inklusive omstruktureringskostnader och större engångsposter.

Större engångsposter

Under 2012 redovisades en realisationsvinst om 30 MSEK för andra kvartalet avseende överförda verksamheter till STG till följd av en återföring av en avsättning för transaktionsgarantier. Under 2011 redovisades inga större engångsposter i resultaträkningen.

Finansnetto

Finansiella kostnader, netto, för året ökade till 551 MSEK (523) främst på grund av högre genomsnittlig skuldposition under året.

Skatter

Skattekostnaden för året uppgick till 604 MSEK (642), vilket motsvarar en skattesats på 17,2 procent (20,2). Skattesatsen, exklusive engångseff ekter och resultatpåverkan från intresseföretag och joint ventures, var 22 procent (22). Engångseff ekterna på skattesatsen beror på en omräkning av uppskjutna skatter med anledning av sänkningen av bolagsskatten i Sverige från 26,3 procent till 22 procent samt utländska skatteärenden som avslutats fördelaktigt.

Resultat per aktie

Resultat per aktie (före utspädning) för helåret uppgick till 14:33 SEK (12:14). Eft er utspädning uppgick resultatet per aktie till 14:25 SEK (12:07).

Likvida medel

Likvida medel uppgick till 2 824 MSEK vid årets slut jämfört med 2 533 MSEK vid årets början. Swedish Match förfogade den 31 december 2012 över garanterade men outnyttjade kreditlöft en på 1 373 MSEK.

Finansiering och kassafl öde

För helåret 2012 uppgick kassafl ödet från den löpande verksamheten till 2 805 MSEK jämfört med 2 608 MSEK för föregående år. Kassafl ödet från den löpande verksamheten ökade jämfört med

föregående år till följd av förbättrad EBITDA, lägre betald skatt och erhållna utdelningar från intresseföretag, men påverkades negativt av högre tobaksskattebetalningar i Sverige i början av året relaterade till hamstringen i slutet av 2011.

Per den 31 december 2012 uppgick nettolåneskulden till 9 289 MSEK jämfört med 8 886 MSEK per den 31 december 2011.

Under året upptogs nya obligationslån på 2 045 MSEK. Amortering av lån under samma period uppgick till 1 315 MSEK. Per den 31 december 2012 hade Swedish Match 10 796 MSEK i räntebärande lån exklusive förmånsbestämda pensionsförpliktelser jämfört med 10 038 MSEK per den 31 december 2011. Under 2013 förfaller 1 191 MSEK av de räntebärande lånen till betalning.

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 251 MSEK (245). Investeringar i immateriella tillgångar under 2012 uppgick till 48 MSEK. Under året har en investering i materiella tillgångar om 44 MSEK (22) gjorts avseende införande av ett nytt aff ärssystem för koncernen.

Avskrivningar

Under året uppgick de sammanlagda avskrivningarna till 296 MSEK (290), varav avskrivningar på materiella anläggningstillgångar uppgick till 246 MSEK (233) och avskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 50 MSEK (57).

Utdelnings- och fi nanspolicy

Enligt Swedish Match policy ska utdelningsandelen vara 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för större engångsposter. Styrelsen har beslutat att koncernens fi nanspolicy ska vara att bibehålla en nettoskuld som inte överstiger tre gånger EBITA.

Styrelsen bevakar löpande koncernens fi nansiella ställning och nettoskulden mot förväntad framtida lönsamhet och kassafl öde, investerings- och expansionsplaner, förvärvsmöjligheter samt utvecklingen på ränte- och kreditmarknaderna. Styrelsen avser att bibehålla en god kreditriskvärdering motsvarande "investment grade".

Föreslagen utdelning per aktie

Styrelsen föreslår en höjd utdelning till 7:30 SEK (6:50), motsvarande 51 procent av resultatet per aktie för året. Utdelningen uppgår därmed till 1 456 MSEK beräknat på de 199,4 miljoner utestående aktierna vid årets utgång.

Koncernens balansräkning i sammandrag

MSEK	2012	2011
Anläggningstillgångar	8 466	8 943
Varulager	1 288	1 339
Övriga omsättningstillgångar	1 793	1 692
Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar	2 824	2 533
Summa tillgångar	14 371	14 507
Eget kapital	–2 051	–1 599
Långfristiga fi nansiella skulder och avsättningar	2 879	2 857
Långfristiga räntebärande skulder	9 238	8 535
Kortfristiga skulder och avsättningar	3 186	3 431
Kortfristiga räntebärande skulder	1 119	1 283
Summa eget kapital och skulder	14 371	14 507

Koncernens kassafl öde i sammandrag

MSEK	2012	2011
Kassafl öde från den löpande verksamheten	2 805	2 608
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–323	–151
Kassafl öde som överförts till aktieägarna	–2 866	–3 456
Kassafl öde från övrig fi nansieringsverksamhet	754	237
Nettoökning/-minskning av likvida medel	371	–763
Likvida medel vid årets början	2 533	3 275
Valutakursdiff erens i likvida medel	–79	21
Likvida medel vid årets slut	2 824	2 533

Aktiestruktur

Årsstämman beslutade den 2 maj 2012 att bemyndiga styrelsen att besluta om att före nästa årsstämma, vid ett eller fl era tillfällen, förvärva högst så många egna aktier att bolagets totala innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Enligt årsstämmans beslut drogs dessutom 7 miljoner tidigare återköpta aktier in. Det totala antalet aktier i bolaget eft er indragningarna uppgår till 206,0 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:8909 SEK, vilket motsvarar ett aktiekapital om 389,5 MSEK. Varje aktie har en röst.

I linje med fi nanspolicyn återköptes 7,4 miljoner aktier under 2012 för 1 946 MSEK till en genomsnittskurs om 261:61 SEK till följd av bemyndigande från årsstämmorna 2012 och 2011. Syft et med återköpen är främst att Swedish Match ska kunna optimera kapitalstrukturen samt täcka tilldelningen av optioner inom ramen för bolagets optionsprogram. Sedan återköpen inleddes har Swedish Match återköpt aktier till en genomsnittskurs om 105:37 SEK. Under året sålde Swedish Match 2,7 miljoner återköpta egna aktier till ett genomsnittspris om 154:80 SEK, totalt 414 MSEK, till följd av optionsinlösen. Per den 31 december 2012 var bolagets innehav 6,6 miljoner aktier, motsvarande 3,2 procent av det totala antalet registrerade aktier. Antalet utestående aktier, eft er återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick per den 31 december 2012 till 199,4 miljoner. Dessutom har Swedish Match per den 31 december 2012 utställda köpoptioner motsvarande 2,3 miljoner aktier med lösenperioder successivt under 2013–2015.

I januari 2013 återköptes ytterligare 303 500 egna aktier för 69 MSEK till ett genomsnittspris av 228:35 SEK.

Styrelsen kommer att till årsstämman i april 2013 föreslå förnyelse av mandatet att fram till årsstämman 2014 återköpa egna aktier upp till ett totalt innehav som inte överstiger 10 procent av antalet registrerade aktier i Swedish Match.

Dessutom kommer förslag att lämnas om indragning av 4 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier, varigenom bolagets aktiekapital, som minskas genom indragning av aktier, återställs till det belopp som det uppgick till innan minskningen.

Medelantal anställda i koncernen

Medelantalet anställda i koncernen under 2012 var 3 848 jämfört med 3 880 för helåret 2011.

Bolagsstyrningsrapport

Swedish Match har i enlighet med 6 kapitlet 8 § i årsredovisningslagen valt att upprätta en separat bolagsstyrningsrapport istället för som en del av förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten presenteras på sidorna 91–97 och fi nns också tillgänglig på Swedish Match webbplats www.swedishmatch.com.

I bolagsstyrningsrapporten fi nns också information om riskhantering och intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen, se sidan 97.

Hållbarhet

Swedish Match arbetar systematiskt med hållbarhet i organisationen. Hållbarhetsarbetet ger många fördelar för företaget. Det gör Swedish Match mer konkurrenskraft igt och bidrar till att identifi era och minska kostnader och risker på sikt. Det stärker också företagets anseende och varumärke. Det hjälper även Swedish Match att vara en attraktiv arbetsgivare. Hållbarhet är därför en viktig del av Swedish Match strategi för att skapa tillväxt och värde.

Swedish Match redovisar hållbarhetsinformation enligt G3-riktlinjerna som slagits fast av GRI (Global Reporting Initiative) för att nå mätbara, öppna, tydliga och jämförbara resultat.

Miljöeff ekter

Swedish Match strävar eft er att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte äventyrar miljön och i enlighet med gällande lagstift ning, förordningar och andra lokala bestämmelser på miljöområdet.

Swedish Match har en miljöpolicy som ligger till grund för koncernens miljöarbete och som inbegriper alla aspekter av bolagets verksamheter. Koncernens miljöpolicy är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som miljökrav från bolaget och dess intressenter uppfylls.

Syft et med miljöpolicyn är att se till att koncernen förpliktigar sig till ständiga miljöförbättringar samt förebygger och reducerar föroreningar i sin verksamhet. Enligt policyn ska Swedish Match också ha ett miljöledningssystem på koncernnivå, enhetsnivå och fabriksnivå, och som säkerställer att miljöarbetet upprätthålls. Med miljöledningssystemet har koncernen verktyg för att identifi era, följa upp och målsätta sina miljömål. Policyn säkerställer också att Swedish Match utvecklar och kommunicerar de indikatorer för miljöfaktorer som anses ha störst vikt för både bolaget och dess intressenter. Policyn påvisar också koncernens åtagande att följa all relevant miljölagstift ning och alla förordningar samt andra krav som berörs av den. Vidare visar policyn på ett åtagande om ständig dialog om och dokumentation kring eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster. Genom policyn åtar sig koncernen att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på fi nansiella och miljömässiga kriterier.

Majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar, vilka står för mer än 90 procent av koncernens försäljning av egenproducerade produkter, är certifi erade enligt miljöledningsnormerna i ISO 14001 såväl som enligt kvalitetsledningsnormer i ISO 9001. Av tolv produktionsanläggningar var tio ISO 9001-certifi erade och nio ISO 14001-certifi erade 2012. I januari 2013 certifi erades tändarfabriken i Manaus enligt ISO 14001, vilket innebär att totalt tio produktionsanläggningar är ISO 9001-certifi erade och tio är ISO 14001-certifi erade.

Tillstånd och anmälningsplikt

Samtliga fabriker har under 2012 levt upp till kraven i sina tillstånd. Snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv är anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Vid fabriken i Vetlanda tillverkas stickor och ytteraskar med plån som används i tändstickstillverkningen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen och tillståndet gäller tills vidare. Bullernivåer, lagring av timmer och utsläpp av lösningsmedel regleras.

Vid fabriken i Tidaholm tillverkas tändstickor och braständare. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen. Tillståndet innebär att fabriken har rätt att utöka produktionen upp till vissa nivåer och begränsar mängden vatten till avlopp, stoft halten i utgående ventilationsluft samt bullernivåer.

För fabriker i övriga länder där Swedish Match har produktion, har koncernen tillstånd enligt lagstift ningen i respektive land.

Organisation och personal

Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm. Organisationsstrukturen är fördelad på följande operativa enheter: Smokefree Products Division, Scandinavia Division, US Division, Lights International, Lights Latin America och Swedish Match Distribution AB.

Swedish Match strävar eft er att behålla fokus på medarbetarna och deras utveckling i en prestationsbaserad kultur. Företaget fortsätter att utveckla talanger samt förbättra personalprocesser så att de passar Swedish Match under de kommande åren.

HR-organisationen stöder bland annat koncernens arbete med chefsförsörjning, tillhandahåller tydlig och konsekvent dokumentation av aktiviteter och ser till att personalpolitiken följer koncernens uppförandekod samt lokala lagar och förordningar. Swedish Match satsar även fortsättningsvis på "Employer Branding" ur ett mångfacetterat perspektiv för att se till att koncernen behåller och attraherar en stabil bas av medarbetare och för att göra Swedish Match till en attraktiv arbetsgivare.

I oktober 2012 genomförde koncernen en internationell medarbetarundersökning i hela organisationen, vilken möjliggjorde för koncernen att hitta förbättringsområden. Undersökningen mätte medarbetarengagemang, tillfredsställelse och företaget som attraktiv arbetsgivare. Dessutom undersöktes kommunikationen och andra områden som är viktiga för bolagets resultat, exempelvis ledarskap och ledningsförmåga. Medarbetarna fi ck ta del av resultatet av undersökningen i slutet av året.

Över 50 procent av Swedish Match medarbetare omfattas av kollektivavtal.

Riskfaktorer

På samtliga marknader där Swedish Match fi nns representerat och för varje produkt står bolaget inför kraft ig konkurrens och denna kan komma att öka i framtiden. För att nå framgång måste Swedish Match framgångsrikt prissätta och marknadsföra sina varumärken samt förutse och svara på nya konsumenttrender. Restriktioner för reklam och marknadsföring kan dock försvåra motverkandet av förlorad varumärkeslojalitet bland konsumenter. Konkurrenter kan komma att utveckla och marknadsföra nya produkter som blir framgångsrika, vilket kan få en negativ eff ekt på Swedish Match verksamhet och resultat.

Swedish Match har en betydande del av sin produktion och försäljning i USA, Brasilien, Norge och medlemsländer inom EMU. Därmed kan kursförändringar i euro, norska kronor, brasilianska real och framför allt i amerikanska dollar komma att ha en ogynnsam påverkan på koncernens framtida resultat, kassafl öde, fi nansiella ställning eller relativa konkurrensförmåga. Sådan påverkan kan förekomma både i lokala valutor eller när valutorna omräknas till svenska kronor för den fi nansiella rapporteringen.

Tobaksprodukter beskattas också kraft igt i de fl esta länder där Swedish Match har betydande försäljning. I många av dessa länder ökar tobaksskatten generellt, men storleken på skattehöjningarna varierar mellan olika typer av tobaksprodukter. Högre punktskatter eller förändringar av de relativa skattesatserna för olika tobaksprodukter kan inverka på den totala försäljningsvolymen för koncernens produkter.

Ändrade lagar och förordningar kan påverka eft erfrågan på Swedish Match produkter på marknaden.

Koncernen är involverad i ett antal rättsliga processer, bland annat pågående processer avseende påstådda skador orsakade av tobaksprodukter. Inga garantier kan lämnas om att Swedish Match kommer att vinna målen och försvaret kan komma att innebära stora kostnader. Även om inte företagsledningen med säkerhet kan bedöma eventuella skadestånd i pågående eller kommande tvister, kan dessa processer i sig eller tillsammans påverka Swedish Match resultat negativt.

Swedish Match har en försiktig policy avseende fi nansiella risker, vilken uppdateras årligen av bolagets styrelse.

Refi nansieringsrisk är risken att inte kunna uppfylla behovet av framtida fi nansiering. För att undvika den här risken ska alla lån som förfaller kunna lösas med kassafl ödet från den löpande verksamheten. Vidare ska det fi nnas en likviditetsreserv som består av tillgängliga likvida medel och outnyttjade kreditlöft en. Swedish Match försöker ha en jämn förfallostruktur på sina lån och målet för räntebindningsperioderna är att ha en jämn och låg räntekostnad. Eft ersom andelen av lånen med rörlig ränta är cirka 5 procent av den totala låneportföljen, bedöms ränterisken i kassafl ödet vara låg. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla koncernens lån till SEK och fasta räntor, och säkringsredovisning tillämpas i enlighet med beskrivningen i Not 1 Redovisningsprinciper.

Swedish Match strävar eft er att begränsa kreditrisker genom att transaktioner endast får ske i derivat med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match exponering för kreditrisker i kundfordringar är låg med tanke på den diversifi erade kundportföljen.

Eft ersom valutatransaktionsexponeringen är begränsad sker valutasäkring från fall till fall. Swedish Match har ingen tradingverksamhet, det vill säga att bolaget inte tar särskilda positioner i fi nansiella instrument för att tjäna på fl uktuationer på marknaden. För en närmare beskrivning av koncernens fi nansiella riskhantering och innehav av fi nansiella instrument, se Not 25 Finansiella instrument och fi nansiella risker.

Klausuler avseende ägarförändringar

Swedish Match AB och vissa dotterföretag är parter i avtal med klausuler avseende ägarförändringar. Obligationer emitterade under Swedish Match Global Medium Term Note Program på 1 500 MEUR och den revolverande kreditfaciliteten på 160 MEUR innehåller bestämmelser som kan medföra skyldighet för bolaget att betala tillbaka lån vid ägarförändringar. Vissa distributionsavtal med externa parter inom den svenska tobaksdistributionen kan sägas upp om ägarförhållandet inom Swedish Match förändras. Avtalet med Philip Morris International om att gemensamt sälja svenskt snus och andra rökfria produkter utanför Skandinavien och USA innehåller också klau suler om ändrade ägarförhållanden.

Koncernchefen kan säga upp sin anställning om företaget av noteras eller vid en större ägarförändring i bolaget, förutsatt att en sådan förändring har en betydande inverkan på koncernchefens arbetsuppgift er och ansvarsområden, jämfört med arbetsuppgifterna och ansvarsområdena omedelbart före förändringen. Koncernchefen har i sådana fall rätt till sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Några ledande befattningshavare i den amerikanska verksamheten har också rätt att säga upp sina anställningsavtal under vissa förutsättningar vid ändrade ägarförhållanden.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att nedanstående riktlinjer för bestämmande av ersättning och andra anställningsvillkor till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning (nedan "Koncernledningen") ska antas av årsstämman 2013.

Riktlinjernas syft e är att säkerställa att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift , adekvat kompetens och kvalifi kationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses eft er riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger. Detaljer avseende ersättning och förmåner till Koncernledningen under 2012 framgår av Not 5 Personal.

Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.

1. Fast lön

Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.

2. Rörlig lön

Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifi ka, tydliga, förutbestämda och mätbara fi nansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska refl ektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.

Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgift er som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.

3. Vinstandelssystem

Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem. För 2013 beräknas den totala kostnaden för avsättningen till Koncernledningen uppgå till 0,3 MSEK.

4. Pensioner och försäkringar

Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilda koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.

5. Avgångsvederlag m.m.

För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraft iga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.

6. Övriga förmåner

Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.

7. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna

Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.

8. Beredning och beslut

Det ska inom Swedish Match styrelse fi nnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.

9. Tidigare icke förfallna åtaganden

Bolaget har inga tidigare icke förfallna åtaganden utöver de som framgår av årsredovisningen för 2012.

Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2013

I syft e att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syft e att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget kommer den rörliga lönen att omfatta dels ett ettårigt kontant program, dels ett treårigt kontant program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet ska innefatta en uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet ska vara ett år och för det långsiktiga programmet tre år. Ingen utbetalning kommer att ske under något av programmen till medlem av Koncernledningen som själv avslutat sin anställning under prestationstiden eller om anställningen avslutas till följd av avsked.

1. Ettårigt program för rörlig lön

För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2013. I syft e att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för en koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2013. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen eft er skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla någon utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt. Kostnaden för rörlig lön enligt det ettåriga incitamentsprogrammet till Koncernledningen för 2013 beräknas uppgå till mellan 0 MSEK och 14 MSEK beroende på utfall.

2. Långsiktigt program för rörlig lön

Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen 2013. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen eft er skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.

Utfallet av det långsiktiga incitamentsprogrammet beror på två kriterier som beslutades i början av 2013, men som mäts under hela prestationsperioden 2013–2015. Det främsta kriteriet (75 procent) är koncernens totala rörelseresultat i fasta valutor exklusive vinster/förluster relaterade till svenskt snus utanför Skandinavien och exklusive resultatandel i Scandinavian Tobacco Group för åren 2013–2015. Ingen utbetalning kommer att ske avseende detta kriterium om ingen förbättring har gjorts jämfört med koncernens jämförbara resultat för 2012.

Det andra kriteriet (25 procent) är en kvalitativ och kvantitativ bedömning som styrelsen gör av koncernens utveckling för svenskt snus utanför Skandinavien under perioden 2013–2015.

Kostnaden för Koncernledningens långsiktiga incitamentsprogram beräknas1) uppgå till mellan 0 MSEK och 11 MSEK beroende på utfallet av programmet. För information om de av årsstämman i maj 2012 fastställda riktlinjerna för ersättning till koncernledningen se Not 5 Personal.

Händelser efter rapporteringsperiodens slut

Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsbyggnaden i Stockholm 2007, sålde Swedish Match också en närliggande tomt, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. Detta godkännande erhölls i januari 2013, och Swedish Match kommer därmed att erhålla en ytterligare köpeskilling om cirka 150 MSEK under det första halvåret 2013.

Framtidsutsikt

Swedish Match förväntar sig att både snusmarknaden i Skandinavien och marknaden för amerikanskt snus i USA fortsätter att växa i volym under 2013.

För helåret 2013 förväntar vi oss ökad nettoomsättning och ökat rörelseresultat för amerikanska massmarknadscigarrer, främst till följd av stark volymtillväxt.

Under året kommer Swedish Match fortsätta att investera för tillväxt för svenskt snus internationellt, framförallt i USA, och även öka satsningarna för att ta marknadsandelar inom det snabbt växande segmentet för amerikanskt portionssnus. I Skandinavien kommer vi att lägga större resurser på nya marknadsinitiativ, i synnerhet i Sverige där mixförändringen mellan prissegmenten har påverkat marknaden negativt. Till följd av den senaste tidens ökade priskonkurrens på den svenska marknaden, har vi beslutat att genomföra nödvändiga prisjusteringar inom vår lågprisportfölj för att stärka vår konkurrenskraft .

På grund av de ökade marknadsinvesteringarna i USA och konkurrenssituationen i Sverige är det troligt att rörelseresultatet från produktområdet Snus för helåret 2013 kommer att vara lägre än under 2012.

Skattesatsen för 2013, exklusive engångsposter samt resultatandel i intresseföretag och joint ventures, förväntas vara mellan 22 och 23 procent.

Swedish Match långsiktiga fi nansiella strategi och utdelningspolicy är oförändrad och vi avser att även framledes återföra medel som inte behövs inom verksamheten till aktieägarna.

Swedish Match AB (publ)

Swedish Match AB (publ) är moderbolag i Swedish Match-koncernen.

Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 87 MSEK (51). Resultat före skatt uppgick till 4 681 MSEK (1 526) och nettoresultatet för helåret uppgick till 4 586 MSEK (1 419).

Moderbolagets intäkter härrör främst från utdelningar och erhållna koncernbidrag. Under året erhöll moderbolaget utdelningar uppgående till 4 333 MSEK (2 492) och koncernbidrag netto om 2 071 MSEK (1 839).

En del av koncernens treasury-aktiviteter ingår i moderbolagets verksamhet och inkluderar en väsentlig del av koncernens externa lån. Majoriteten av dessa lån har fasta räntesatser vilket innebär att en förändring av marknadsräntor följaktligen skulle ha en ringa inverkan på moderbolagets resultat.

Inga investeringar i materiella anläggningstillgångar har gjorts under 2012. Under 2012 har en investering i immateriella tillgångar för koncernen gjorts om 44 MSEK. Under 2011 gjordes en investering i immateriella tillgångar om 22 MSEK avseende införande av ett nytt aff ärssystem för koncernen. Ett aktieägartillskott om 2 025 MSEK har gjorts till ett dotterbolag inom koncernen under året. Kassafl ödet för både 2012 och 2011 var noll då moderbolaget inte har behållningar i kassa och bank.

Under året har nya obligationslån om 2 045 MSEK upptagits och amortering av lån uppgick till 1 315 MSEK. Under året har moderbolaget återköpt 7,4 miljoner (11,1) egna aktier för 1 946 MSEK (2 371) och sålt 2,7 miljoner (0,5) återköpta egna aktier för 414 MSEK (67). Utdelning om 1 334 MSEK (1 152) har utbetalats under året.

Styrelsens förslag till vinstdisposition fi nns på sidan 89.

¹⁾ Beräkningen är gjord utifrån antagandet att antalet medlemmar i koncernledningen är oförändrat och en antagen växelkurs mellan SEK och USD om 6:68.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011
Nettoomsättning inklusive tobaksskatt		25 449	23 662
Avgår, tobaksskatt		–12 963	–11 997
Nettoomsättning	3	12 486	11 666
Kostnad för sålda varor		–6 138	–5 774
Bruttoresultat		6 349	5 892
Försäljningskostnader		–1 892	–1 769
Administrationskostnader		–760	–736
Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader	4	–1	–12
Resultatandel i intresseföretag och joint ventures	14	337	327
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG		30	–
Rörelseresultat	3, 5, 6, 7, 21, 26	4 062	3 702
Finansiella intäkter		38	37
Finansiella kostnader		–589	–560
Finansnetto	8	–551	–523
Resultat före skatt		3 511	3 180
Skatt	9	–604	–642
Årets resultat		2 907	2 538
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 906	2 538
Innehav utan bestämmande infl ytande		0	1
Årets resultat		2 907	2 538
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	10	14:33	12:14
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK	10	14:25	12:07

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2012	2011
Årets resultat		2 907	2 538
Övrigt totalresultat	19
Omräkningsdiff erens i utländsk verksamhet		–365	–57
Omräkningsdiff erens överförd till årets resultat		–3	0
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar		–16	–22
Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat		–	0
Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner, inkl. särskild löneskatt		–25	–353
Andel i intresseföretags och joint ventures övrigt totalresultat		–90	90
Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat	9	8	143
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–492	–199
Årets totalresultat		2 415	2 340
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 415	2 339
Innehav utan bestämmande infl ytande		0	1
Årets totalresultat		2 415	2 340

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	31 december 2012	31 december 2011
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	962	992
Materiella anläggningstillgångar	12	1 885	1 950
Skogsplanteringar	13	125	125
Andelar i intresseföretag och joint ventures	14	4 354	4 481
Övriga långfristiga fordringar	15	429	617
Uppskjutna skattefordringar	9	710	778
Summa anläggningstillgångar		8 466	8 943
Varulager	16	1 288	1 339
Kundfordringar	17	1 554	1 398
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		70	76
Skattefordringar		67	132
Övriga fordringar	15	102	86
Likvida medel	18	2 824	2 533
Summa omsättningstillgångar		5 904	5 564
SUMMA TILLGÅNGAR		14 371	14 507
Eget kapital	19
Aktiekapital		390	390
Reserver		–465	–81
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–1 978	–1 911
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		–2 053	–1 602
Innehav utan bestämmande infl ytande		2	2
SUMMA EGET KAPITAL		–2 051	–1 599
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	20, 25	9 238	8 535
Övriga långfristiga skulder	23	488	338
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	21	1 382	1 449
Övriga avsättningar	22	504	572
Uppskjutna skatteskulder	9	505	498
Summa långfristiga skulder		12 117	11 392
Kortfristiga räntebärande skulder	20, 25	1 119	1 283
Leverantörsskulder		635	651
Skatteskulder		34	95
Övriga skulder	23	1 619	1 786
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	796	815
Avsättningar	22	102	84
Summa kortfristiga skulder		4 305	4 714
SUMMA SKULDER		16 422	16 107
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		14 371	14 507

Se Not 27 Ställda säkerheter och Not 28 Åtaganden samt ansvarsförpliktelser och eventualtillgångar för information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Förändringar i koncernens eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

2011	Not	Aktie kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande infl ytande	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	19	390	–7	–867	–484	2	–482
Årets resultat		–	–	2 538	2 538	1	2 538
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1)		–	–73	–125	–199	0	–199
Årets totalresultat		–	–73	2 412	2 339	0	2 340
Utdelning		–	–	–1 152	–1 152	0	–1 152
Återköp av egna aktier		–	–	–2 371	–2 371	–	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	67	67	–	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–30	–	30	0	–	0
Fondemission		30	–	–30	0	–	0
Eget kapital vid årets slut		390	–81	–1 911	–1 602	2	–1 599

			Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
2012	Not	Aktie kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande infl ytande	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	19	390	–81	–1 911	–1 602	2	–1 599
Årets resultat		–	–	2 906	2 906	0	2 907
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1)		–	–384	–107	–492	0	–492
Årets totalresultat		–	–384	2 799	2 415	0	2 415
Utdelning		–	–	–1 334	–1 334	0	–1 334
Återköp av egna aktier		–	–	–1 946	–1 946	–	–1 946
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	414	414	–	414
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–13	–	13	0	–	0
Fondemission		13	–	–13	0	–	0
Eget kapital vid årets slut		390	–465	–1 978	–2 053	2	–2 051

1) Övrigt totalresultat, som ingår i balanserat resultat, består av aktuariella vinster och förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner till ett belopp av –18 MSEK (–215), netto efter löne skatter och inkomstskatter.

Koncernens kassafl ödesanalys

MSEK	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten	30
Resultat före skatt		3 511	3 180
Resultatandel i intresseföretag och joint ventures		–337	–327
Utdelningar erhållna från intresseföretag		218	14
Poster som inte ingår i kassafl öden m.m.		264	240
Betald inkomstskatt		–563	–662
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		3 093	2 445
Kassafl öde från förändringar av rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		0	–191
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–188	–247
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–99	602
Kassafl öde från den löpande verksamheten		2 805	2 608
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–251	–245
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		6	3
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–48	–22
Investeringar i intresseföretag och joint ventures		–40	–28
Investeringar i övriga bolag		–	– 4
Avyttrad verksamhet		9	143
Förändring i fi nansiella tillgångar m.m.		–	1
Förändring i övriga kortfristiga placeringar		–	1
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–323	–151
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		2 055	1 002
Amortering av lån		–1 315	–853
Återköp av egna aktier		–1 946	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		414	67
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		–1 334	–1 152
Övrigt		14	88
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–2 112	–3 219
Summa minskning/ökning likvida medel		371	–763
Likvida medel vid årets början		2 533	3 275
Valutadiff erens likvida medel		–79	21
Likvida medel vid årets slut		2 824	2 533

Noter för koncernen

1. Redovisningsprinciper

Alla belopp i noterna till koncernens fi nansiella rapporter är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2011.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee som har godkänts av Europeiska kommissionen för tilllämpning inom EU. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utfärdat av Rådet för fi nansiell rapportering, tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes för publicering av styrelsen och koncernens verkställande direktör den 19 februari 2013.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens fi nansiella rapporter

De fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK) som också är moderbolagets rapporteringsvaluta. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Siff orna i rapporten baseras på konsolideringssystemet som är i tusental kronor. Genom avrundning av siff ror i tabeller kan det förekomma att totalbelopp inte motsvarar summan av ingående avrundade heltal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff ningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. De fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och fi nansiella tillgångar klassifi cerade som fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som fi nansiella tillgångar som kan säljas. Biologiska tillgångar avser skogsplanteringar. Tillgångar och grupper av tillgångar som klassifi ceras som tillgångar för försäljning redovisas som tillgångar till försäljning från det datum vissa händelser bekräft ar att tillgångarna eller grupperna av tillgångar är till försäljning. Tillgångar för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde justerat för försäljningskostnader.

Bedömningar och uppskattningar i de fi nansiella rapporterna

Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan dock avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningar och antaganden granskas regelbundet och ändrade bedömningar redovisas under aktuell period. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och de uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare i Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

Nedan beskrivna redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter. Vid undantag från nedan beskrivna redovisningsprinciper beskrivs dessa noggrant i anslutning till de fi nansiella rapporter där undantaget förekommer.

Nya standarder, ändringar och tolkningsuttalanden

Inga nya eller ändrade redovisningsprinciper och beräkningsgrunder har tillämpats i denna årsredovisning.

Nya IFRS och tolkningsuttalanden som ännu inte har börjat tillämpas

Från och med räkenskapsåret 2013 börjar omarbetade IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas inom EU. Eft ersom inte Swedish Match har tillämpat "korridormetoden" får inte den nya standarden någon väsentlig inverkan på koncernen. Swedish Match räknar med att ha högre rörelsekostnader på cirka 35 MSEK, vilket helt kompenseras av motsvarande intäkter redovisade i övrigt totalresultat.

Flytten av intäkter mellan rörelseresultatet och övrigt totalresultat beror på att IAS 19 kräver att avkastningen på planens förvaltningstillgångar skall beräknas med samma räntesats som används som diskonteringsränta när pensionsskulden värderas. Skillnader mellan verklig avkastning, som för vissa planer förväntas vara högre än diskonteringsräntan, och den med diskonteringsräntan beräknade förväntade avkastningen kommer att redovisas som aktuariella vinster/förluster i övrigt totalresultat.

Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden gäller från redovisningsåret 2013 eller senare och har inte tillämpats i denna årsredovisning. Ändringar i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter innehåller ändringar beträff ande utformningen av övrigt totalresultat. Poster redovisade i övrigt totalresultat ska presenteras i två kategorier: 1) poster som senare omklassifi ceras till resultaträkningen och 2) poster som inte kommer att omklassifi ceras till resultaträkningen. Den omarbetade standarden gäller från och med den 1 juli 2012 och tillämpas i Swedish Match fi nansiella rapporter från och med den 1 januari 2013.

IFRS 9 Finansiella instrument som väntas ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och Värdering medför förändringar av klassifi cering och värdering av fi nansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 förväntas träda i kraft 2015. Hur IFRS 9 påverkar koncernens redovisning har inte bedömts.

Följande nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningsuttalanden rörande befi ntliga standarder som börjar tillämpas 2013 eller senare väntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens fi nansiella resultat eller ställning: IFRS 10 Consolidated Financial Statements, IFRS 11 Joint Arrangements, IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities, IFRS 13 Fair Value Measurements, ändringar i IAS 12 Inkomstskatter, ändringar i IAS 27 Separata fi nansiella rapporter, ändringar i IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures samt ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassifi cering.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i enlighet med nedanstående defi nitioner. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster och förluster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen.

Dotterföretag

Koncernredovisningen innefattar samtliga dotterföretag som defi nieras som bolag i vilka Swedish Match innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande.

Samtliga förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten till verkligt värde. Transaktionskostnader för förvärv av dotterföretag ingår inte i värdet av de förvärvade tillgångarna. Samtliga förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs i den period de uppstår. Villkorade köpeskillingar relaterade till förvärv redovisas i balansräkningen till verkligt värde vid förvärvsdatumet. Villkorade köpeskillingar klassifi cerade som skulder omvärderas i eft erföljande perioder med eventuella eff ekter redovisade i resultaträkningen.

Resultatet från avyttring av dotterföretag när det bestämmande infl ytandet upphör redovisas i resultaträkningen. Eventuella återstående intressen i avyttrade företag värderas till verkligt värde och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen i den mån avyttringen sker externt.

Med joint ventures avses de bolag i vilka Swedish Match tillsammans med andra parter genom en överenskommelse har gemensam kontroll över verksamheten. Intresseföretag är företag där koncernen har ett betydande infl ytande utan att det delvis ägda företaget är ett dotterföretag eller joint venture. Normalt innebär detta att koncernen innehar 20–50 procent av rösterna.

Innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaff ningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder sker på samma sätt som för dotterföretag och det bokförda värdet för intresseföretag och joint ventures innefattar goodwill, transaktionskostnader och övriga koncernjusteringar.

Swedish Match andel av intresseföretags och joint ventures resultat eft er skatt eft er förvärvet redovisas på en rad i koncernens resultaträkning och företagets andel av förändringar eft er förvärvet i övrigt totalresultat, eft er skatt, för intresseföretag och joint ventures redovisas på en rad i koncernens övriga totalresultat. Ackumulerade förändringar eft er förvärvet justeras mot investeringens bokförda värde.

Innehav utan bestämmande infl ytande

Innehav utan bestämmande infl ytande redovisas i koncernens balansräkning under eget kapital, skilt från eget kapital som tillhör moderbolagets ägare. Innehav utan bestämmande infl ytande innefattar vinst eller förlust och poster i övrigt totalresultat som är hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande.

Avyttrad verksamhet

Sålda verksamheter redovisas som avyttrad verksamhet om den representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografi skt område som består av verksamhet och kassafl öde som tydligt kan avskiljas operativt och i rapporteringssyft e från övriga koncernen. Resultatet eft er skatt för avyttrad verksamhet samt resultatet från försäljningen redovisas som en separat post i resultaträkningen på transaktionsdagen eller när ledningen är förpliktigad av en plan att sälja och verksamhet som ska avyttras därmed omklassifi ceras som tillgångar som innehas för försäljning. När en verksamhet avyttras eller klassifi ceras som tillgång som innehas för försäljning och redovisas som sådan räknas resultaträkningen för föregående perioder om. Balansräkningen för föregående perioder räknas inte om.

Klassifi cering m.m.

Långfristiga fordringar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas eft er mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Segmentsrapportering

Koncernens rörelsesegment är baserade på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Koncernens rörelsesegment är Snus, Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak), Tändprodukter och Övrig verksamhet. Segment har slagits samman när de ekonomiska förutsättningarna är likartade, exempelvis bruttovinstmarginal, andel kapitalinvesteringar och påverkan från variationer i konjunkturcykeln. Även likheter när det gäller typ av produkt, tillverkningsprocess, kunder, distributionsprocess och regleringar har beaktats för att fastställa lämplig sammanslagning av segment. Det fi nns ingen internförsäljning mellan segmenten, och koncernens fi nansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis.

Utländsk valuta

(i) Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaff ningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Valutakursdiff erenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen, valutakursdiff erenser från icke-monetära tillgångar och skulder redovisas som rörelseintäkter och rörelsekostnader och valutakursdiff erenser från monetära tillgångar och skulder redovisas i fi nansnettot.

(ii) Utländska verksamheters fi nansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs för perioden. Omräkningsdiff erenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas som en omräkningsreserv i eget kapital via övrigt totalresultat. Omräkningsdiff erensen för ett enskilt dotterföretag återförs till resultaträkningen när dotterföretaget avyttras. Ackumulerade omräkningsdiff erenser innehåller omräkningsdiff erenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004.

Ackumulerade omräkningsdiff erenser före den 1 januari 2004 är fördelade på övriga kapitalkategorier och särredovisas inte.

Koncernens mest betydelsefulla valutor framgår av tabellen nedan:

		Genomsnittskurs januari–december		Slutkurs 31 december
Land	Valuta	2012	2011	2012	2011
USA	USD	6:78	6:50	6:50	6:89
Euro-länder	EUR	8:71	9:03	8:58	8:91
Brasilien	BRL	3:48	3:88	3:17	3:69
Norge	NOK	1:16	1:16	1:17	1:15

Intäkter

Intäkterna från försäljning av varor redovisas när överenskommelse med kund föreligger, leverans har skett samt alla väsentliga risker och förmåner har övergått till kunden. Intäkterna omfattar verkligt värde för erhållen likvid eller fordran för försäljning av varor, eft er rabatter och returer vid tiden för försäljning.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar, räntebärande värdepapper och utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, valutakursdiff erenser, orealiserade och realiserade vinster på fi nansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den fi nansiella verksamheten. Kursdiff erenser som uppstår för operativa tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet.

Ränteintäkter och räntekostnader beräknas enligt eff ektivräntemetoden som är en metod för beräkning av upplupet anskaff ningsvärde för den fi nansiella tillgången eller fi nansiella skulden och periodisering av ränteintäkten eller räntekostnader över relevant period. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av en viss fordran eller skuld och det belopp som erhålls eller erläggs vid förfall.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital redovisas leverantörsskulder, emitterade skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. En fi nansiell tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt det fi nns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

En fi nansiell tillgång (eller del av fi nansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassafl öde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En fi nansiell skuld (eller del av fi nansiell skuld) avförs från balansräkningen när skulden reglerats eller betalats. Finansiella tillgångar och skulder tas upp och avförs från balansräkningen per likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaff ningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom de som ingår i säkringsredovisningen. Redovisning sker däreft er beroende på hur de har klassifi cerats

enligt de kriterier som anges nedan. Verkligt värde på noterade fi nansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

Finansiella tillgångar, exklusive kundfordringar, och derivat värderas till verkligt värde och tas upp i balansräkningen. Verkliga värden fastställs utifrån offi ciella marknadsnoteringar för tillgångar och skulder som är noterade på fi nansmarknaderna. I de fall det inte fi nns några noterade marknadspriser på en viss fi nansiell tillgång eller skuld fastställs verkligt värde genom diskontering av alla framtida kassafl öden till aktuell marknadsränta för liknande instrument. Kundfordringar värderas till nominellt belopp.

Verkligt värde på onoterade fi nansiella tillgångar baseras på en nuvärdesberäkning av framtida kassafl öden. IAS 39 klassifi cerar fi nansiella instrument i kategorier. Klassifi ceringen beror på avsikten med förvärvet av instrumenten och bestäms vid ursprunglig anskaff ningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar i denna kategori innehas för handel. Dessa fi nansiella instrument, som inkluderar vissa långfristiga fordringar, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, värderas löpande till verkligt värde. Finansiella skulder i denna kategori innefattar även koncernens derivat som inte används för säkringsredovisning. Förändringar avseende fi nansiella tillgångars och skulders verkliga värde redovisas i resultaträkningen.

Lån och fordringar

Likvida medel ingår i den här kategorin, tillsammans med lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas i balansräkningen till upplupna kostnader.

Den förväntade löptiden för en kundfordran är kort och den redovisas till det belopp som förväntas infl yta eft er avdrag för potentiella osäkra fordringar, som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

I slutet av varje rapportperiod görs bedömningar om det fi nns något nedskrivningsbehov för de fi nansiella tillgångarna. Finansiella tillgångar skrivs ner om det fi nns sakligt belägg på en värdeminskning till följd av en eller fl era händelser eft er den initiala redovisningen av tillgången och denna värdeminskande händelse har påverkat de beräknade framtida kassafl ödena för den fi nansiella tillgången.

Övriga fi nansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel inkluderar leverantörsskulder, räntebärande skulder och upplupen ränta. Skulder klassifi ceras som övriga fi nansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp eft er avdrag för transaktionskostnader. Eft er anskaff ningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaff ningsvärde enligt eff ektivräntemetoden.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat, inklusive valutakursdiff erenser, redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, när kassafl ödessäkring tillämpas, redovisas i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassifi cera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori för vilka verkligt värde kan bedömas tillförlitligt värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. När investeringar avförs från balansräkningen omklassifi ceras tidigare redovisade vinster och förluster i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Tillgångar i denna kategori som saknar noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan bedömas tillförlitligt värderas till anskaff ningsvärde och prövas regelbundet för nedskrivning. Eventuella nedskrivningar redovisas som rörelsekostnader.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som nyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syft et med innehavet. Om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom fi nansnettot, beroende på syft et med användningen av derivatinstrumentet och beroende på om användningen relateras till en rörelsepost eller en fi nansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas den ineff ektiva delen på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. I dessa fall då derivat används för att hantera en ränterisk tillämpar Swedish Match säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgångar eller skulder mot valutakursrisker används terminer för att konvertera utländsk valuta till svenska kronor. Terminer används även för vissa bindande avtal. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde och värdeförändringar på grund av valutakursdiff erenser redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende fi nansiella fordringar och skulder redovisas i fi nansnettot. För närvarande har Swedish Match inga säkringar i utländsk valuta.

Kassafl ödessäkringar

När derivat används för att konvertera räntebetalningar i utländsk valuta till fasträntebetalningar i svenska kronor, tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för kassafl ödessäkring. Förändringar av verkligt värde från omvärdering av derivat som ingår i kassafl ödessäkring och som anses vara eff ektiv enligt defi nitionen i IAS 39 redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven, och eventuella ineff ektiva delar redovisas direkt mot resultatet. Omklassifi cering från säkringsreserv via övrigt totalresultat mot resultaträkningen görs antingen när den säkrade posten påverkar resultaträkningen eller när den säkrade posten har upphört att existera, till exempel vid förtidsinlösen av skuld.

Säkring av verkligt värde

När fasta räntor omvandlas till rörliga räntor tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för säkring av verkligt värde. Förändringen av verkligt värde som härrör från omvärderingen av derivat redovisas direkt mot resultatet och på samma sätt redovisas även den relaterade värdeförändringen från den säkrade posten i resultatet. Den eff ektiva delen av säkringen neutraliseras därmed. Swedish Match har för närvarande inga säkringar av verkligt värde.

Derivat som inte används för säkringsredovisning

Vissa derivat kan inte användas för säkringsredovisning. För de derivat där säkringsredovisning inte kan tillämpas redovisas förändringar av verkligt värde direkt i resultaträkningen.

Leasade tillgångar

För leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande, klassifi ceras som fi nansiell leasing. Koncernen har dock ingått vissa fi nansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner m.m. som av väsentlighetsskäl redovisas som operationell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare klassifi ceras som operationell leasing. Leasingavgift erna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Immateriella anläggningstillgångar

(i) Goodwill

Goodwill värderas som skillnaden mellan den överförda betalningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Beträff ande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tilllämpat IFRS retroaktivt, utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaff ningsvärde eft er nedskrivningsprövning, se Not 11 Immateriella anläggningstillgångar.

Goodwill värderas till anskaff ningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas årligen, eller vid indikation, för eventuell nedskrivning. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

(ii) Varumärken och övriga immateriella tillgångar

Varumärken och övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaff ningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och

nedskrivningar. Utgift er som kan tillskrivas förvärv av en immateriell tillgång redovisas som kostnad när den uppkommer, under förutsättning att den inte är en del av den immateriella tillgången vilket ökar den framtida ekonomiska förmånen av tillgången. Om det fi nns låneutgift er som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av materiella tillgångar som tar betydande tid att färdigställa inkluderas dessa kostnader i anskaff ningsvärdet.

Utgift er för forskning som syft ar till att erhålla ny teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgift er för utveckling, där forskning eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som övrig immateriell tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar. Övriga utgift er redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar innefattar även programvara, kundförteckningar osv.

(iii) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövas med avseende på nedskrivningar årligen eller så snart indikationer uppstår på att tillgången ifråga minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna bedöms individuellt, men är normalt: • varumärken 10–20 år

• övriga immateriella tillgångar och balanserade utvecklingsutgift er 5–7 år

Bedömning av en immateriell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaff ningsvärde eft er avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaff ningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syft et med anskaff ningen. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som tar betydande tid att färdigställa inkluderas i anskaff ningsvärdet.

Avskrivningar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och pågående nyanläggningar skrivs inte av. De beräknade nyttjandeperioderna är normalt:

• byggnader, rörelsefastigheter 40 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar 5–12 år
• inventarier, verktyg och installationer 5–10 år
• större komponenter 3–5 år

Bedömning av en materiell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Skogsplanteringar

Koncernen har skogsplanteringar för att tillgodose en del av behovet av råvara i tändstickstillverkningen. Koncernen värderar växande träd till verkligt värde eft er avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar av verkligt värde inkluderas i koncernens resultat för den period under vilken de uppkommer. Verkligt värde för träden baseras på uppskattade marknadsvärden.

Varulager

Varulager redovisas till det lägsta av anskaff ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaff ningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in/först ut-metoden (FIFU) eller till vägd genomsnittlig kostnad. Anskaff ningsvärdet för färdigvarulager och pågående arbete innefattar råvaror, direkt arbetskostnad, övriga direkta kostnader och produktionsrelaterade gemensamma kostnader, baserat på normal produktionsnivå. Utgifter som uppkommer vid transport av lagertillgångarna till deras nuvarande plats och skick ingår i anskaff ningsvärdet för varulagret. Räntekostnader ingår inte i värderingen av inventarier. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset inom ramen för den normala verksamheten minus beräknad kostnad för färdigställande och försäljning av varan.

Anskaff ningsvärdet för avverkat timmer uppgår till verkligt värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader vid tidpunkten för avverkning, bestämda i enlighet med redovisningsprincipen för skogsplanteringar.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar, med undantag för fi nansiella tillgångar, skogsplanteringar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för fi nansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar, prövas i enlighet med IAS 36 vid varje balansdag för att bedöma om det fi nns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation föreligger beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, eller vid indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning som belastar resultaträkningen görs när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

Återföring av en nedskrivning som redovisats under tidigare perioder för andra tillgångar än goodwill redovisas när det fi nns en indikation på att nedskrivningen som redovisats under tidigare perioder inte längre fi nns eller kan ha minskat. En nedskrivning som redovisats för goodwill återförs inte under kommande perioder.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträff ad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Belopp som redovisats som avsättning är den bästa uppskattningen av den ersättning som krävs för att reglera den nuvarande förpliktelsen eft er rapportperiodens slut, med beaktande av risker och osäkerheter kring förpliktelsen. När en avsättning värderas genom att bedöma kassafl ödet för att reglera den nuvarande förpliktelsen är dess redovisade värde det aktuella värdet av dessa kassafl öden (där påverkan från pengars tidsvärde är väsentligt).

Aktiekapital

Återköp av egna aktier och försäljning av egna aktier när aktieoptioner löses in redovisas direkt mot eget kapital.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgift sbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med förvaltningstillgångar i särskilda stift elser eller motsvarande. Pensionsplanerna fi nansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag och dess anställda. Oberoende aktuarier beräknar storleken på de förpliktelser som respektive plan har och omvärderar pensionsplanernas antaganden varje år.

Pensionsavgift er för avgift sbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppkommer. Pensionskostnaden för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes återstående yrkesverksamma liv. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. I Swedish Match koncernbalansräkning redovisas pensionsåtagandet för fonderade planer netto eft er avdrag för det verkliga värdet på planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som långfristiga fordringar. När beräkningen leder till en tillgång och det inte fi nns något lägsta fonderingskrav är det redovisade värdet för tillgången begränsat till det lägre av överskottet i planen och nuvärdet av framtida kostnader avseende tjänstgöring som företaget ska stå för. Beräkning av diskonterat värde på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde kan ge upphov till aktuariella vinster och förluster. Dessa uppstår när det faktiska utfallet avviker från det beräknade resultatet eller när tidigare gjorda antaganden förändras. Aktuariella vinster och förluster som uppstår under året redovisas i sin helhet i övrigt totalresultat.

När det föreligger en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs för en juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

I Sverige har koncernen förmånsbestämda förpliktelser eft er avslutad anställning för tjänstemän, vilka är försäkrade av Alecta. Alecta är Sveriges största livförsäkringsbolag och tryggar större delen av den privata sektorns förmånsbestämda pensionsplaner, ITP-planen. Alecta kan inte lämna särskild information för respektive kunds förpliktelser och verkligt värde för tillhörande tillgångar vilket är nödvändig information för Swedish Match för att kunna redovisa förpliktelserna i enlighet med reglerna för förmånsbestämda pensionsplaner. Alla förpliktelser i anslutning till de svenska ITPplanerna redovisas därför som avgift sbestämda planer i enlighet med reglerna för pensionskassor som omfattar fl era arbetsgivare.

Aktierelaterade ersättningar

Fram till 2009 erbjöd företaget optioner för vissa ledande befattningshavare med möjligheten att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisades som personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet kostnadsfördes under intjänandeåret, eft ersom rätten att erhålla optioner var oåterkallelig det året om den anställde kvarstod i anställningen vid årsskift et.

Sociala avgift er hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsfördes under det år då optionerna intjänades. För utländska anställda, som beskattas när optionerna löses in, korrigeras beloppet för sociala kostnader fortlöpande med hänsyn till utvecklingen av optionernas verkliga värde.

För 2010 inrättade styrelsen ett nytt långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare som ersätter optionsprogrammet. Enligt det nya programmet kan behöriga ledande befattningshavare eft er en prestationsperiod på tre år erhålla en kontant bonus baserad på fastställda resultatmål för prestationsperioden. Kostnaderna för incitamentsprogrammet kostnadsförs under tjänstgöringsåret som är det första året, inbegripet sociala avgift er som är tillämpliga för det land där befattningshavarna arbetar. Kostnaderna för incitamentsprogrammet redovisas som personalkostnader med motsvarande belopp redovisat som en långfristig skuld i balansräkningen. Den förväntade tilldelningen kommer att ses över baserat på faktiskt resultat under prestationsperioden med eventuella förändringar på det förväntade utfallet redovisat i resultaträkningen.

Berättigade deltagare i programmet har accepterat att köpa aktier i Swedish Match AB för hela tilldelningen, netto eft er skatt, och ska behålla dessa aktier under minst två år.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeff ekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller återfås avseende innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är lagstadgade per balansdagen. Här rapporteras även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporära skillnader som uppkommer vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, eller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser eller skatteregler som är beslutade eller beslutade i sak per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag för skatt redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträff ade händelser och vars förekomst endast bekräft as av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas, som skuld eller avsättning, på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas.

Resultat per aktie

Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare och det viktade antalet utestående aktier under året. När resultatet per aktie eft er utspädning beräknas, justeras antalet aktier för en möjlig utspädning av aktierna på grund av optioner som tilldelats ledningen och vissa nyckelanställda. Utspädningen äger enbart rum om optionernas lösenpris är lägre än aktiens marknadskurs. Utspädningen ökar i takt med skillnaden mellan lösenpriset och aktiens marknadskurs.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och bestämmelserna i RFR 2 Redovisning för juridisk person som utfärdats av Rådet för fi nansiell rapportering. Enligt RFR 2 ska moderbolaget, i årsredovisningen för den juridiska personen, tillämpa alla IFRSstandarder och uttalanden som godkänts av EU så långt som möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som kan göras från IFRS.

Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan.

Dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

Andelar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag värderas till anskaff ningsvärde. Det innebär att transaktionskostnader vid förvärv ingår i anskaff ningsvärdet. I koncernens redovisning kostnadsförs förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag när de uppstår.

Ersättningar till anställda

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrift er, eft ersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna och lämnade koncern bidrag och deras aktuella skatteeff ekt redovisas över resultaträkningen.

2. Kritiska uppskattningar och bedömningar

För att upprätta fi nansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) krävs att uppskattningar, bedömningar och antaganden görs vilka påverkar de redovisade beloppen och följaktligen kan det faktiska utfallet komma att avvika från gjorda uppskattningar.

Immateriella tillgångar

Enligt IFRS ska immateriella tillgångar defi nieras som att de antingen har bestämd eller obestämd nyttjandeperiod. Immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av, utan testas istället årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill har enligt IFRS per defi nition obestämd nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Förvärvade varumärken har ansetts ha bestämda nyttjandeperioder och skrivs i allmänhet av över en period på 10–20 år. Nedskrivningsbehovet för varumärken och immateriella tillgångar som skrivs av prövas när det fi nns förhållanden som tyder på att värdet på de immateriella tillgångarna har minskat. Nedskrivningsprövningar innebär att ledningen gör väsentliga bedömningar, till exempel antagande om prognostiserade kassafl öden som används vid värdering av tillgångarna. Händelser i framtiden kan innebära att ledningen drar slutsatsen att det fi nns tecken på nedskrivningsbehov och att en immateriell tillgång har minskat i värde. En nedskrivning till följd av detta kan få en väsentlig eff ekt på verksamhetens ställning och resultat. Koncernens immateriella tillgångar per den 31 december 2012 uppgick till 962 MSEK och avskrivningar uppgick till 50 MSEK. Beloppet för goodwill, som ingår i immateriella tillgångar, uppgick till 557 MSEK. Se Not 11 Immateriella anläggningstillgångar för ytterligare information om nedskrivningsprövning av immateriella anläggningstillgångar.

Andelar i intresseföretag och joint ventures

Nedskrivningsbehovet för andelar i intresseföretag och joint ventures prövas när det fi nns tecken på värdeminskning. Per den 31 december 2012 uppgick koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures till 4 354 MSEK. För mer information om koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.

Rättstvister

Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer. Även om det är företagets övertygelse att man har en god position i dessa tvister kan ett oförmånligt utfall inte uteslutas, vilket kan få en väsentlig påverkan på företagets intjäningsförmåga. Koncernens rättstvister förklaras mer ingående i Not 28 Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar.

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Kostnader och förpliktelser hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernens fi nansiella rapporter baserade på aktuariella beräkningar. Aktuariella beräkningar innebär att ledningen gör antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna, framtida dödlighet, kompensationsökning m.m., oft a för en lång tidsperiod. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda antaganden, vilket kan leda till att det belopp som redovisats i balansräkningen justeras. Förpliktelserna i koncernens förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner eft er avslutad anställning per den 31 december 2012 bedömdes överstiga förvaltningstillgångarnas verkliga värde med 1 317 MSEK. Koncernens förmånsbestämda planer beskrivs närmare i Not 21 Ersättningar till anställda.

3. Segmentsinformation

Swedish Match rörelsesegment bygger på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Koncernens rapporteringssegment är Snus, Andra tobaksprodukter, Tändprodukter och Övrig verksamhet.

Snus är en rökfri produkt som tillverkas och säljs i framför allt Sverige, Norge och USA. Sverige är världens största marknad för svenskt snus mätt i konsumtion per capita. Den norska marknaden är mindre än den svenska, men under de senaste åren har volymerna ökat kraft igt. USA är världens största marknad för amerikanskt snus och nästan fem gånger större än den skandinaviska snusmarknaden sett till volym. Några av de mest kända varumärkena i Sverige är General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grovsnus, Catch och Kronan. I USA är Longhorn, Timber Wolf och Red Man kända varumärken.

Andra tobaksprodukter innefattar massmarknadscigarrer och tuggtobak som tillverkas och säljs i USA. Massmarknadscigarrer är maskintillverkade cigarrer. Välkända varumärken är White Owl, Garcia y Vega och Game by Garcia y Vega. Tuggtobak är en rökfri produkt. Välkända varumärken är bland annat Red Man och Southern Pride.

Tändprodukter innefattar tillverkning och distribution av tändstickor och tändare. Swedish Match huvudmarknader är Ryssland, Brasilien, Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien och Spanien, men produkterna fi nns i stor utsträckning även i andra delar av Europa samt Asien och Afrika. Konsumtionen av tändstickor minskar på de fl esta utvecklade marknader, medan trenden för tändare skift ar. Några av de största tändsticksvarumärkena är Solstickan i Sverige, Fiat Lux i Brasilien, Swan i Storbritannien, Tres Estrellas i Spanien, Feudor i Frankrike och Redheads i Australien. Swedish Match största varumärke inom tändare är Cricket.

Övrig verksamhet inkluderar huvudsakligen distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.

Det fi nns ingen internförsäljning mellan rörelsesegmenten, och koncernens fi nansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis. För intern rapportering upprättas segmentsrapporteringen i enlighet med IFRS.

										Summa
	Snus		tobaksprodukter	Andra	Tändprodukter		Övrig verksamhet			rapporterings segment	Resultatandel i STG			Swedish Match koncernen
Rörelsesegment	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Koncernextern försäljning	5 049	4 726	2 661	2 388	1 339	1 346	3 437	3 206	12 486 11 666		–	–	12 486 11 666
Av- och nedskrivningar	–169	–156	–77	–81	–36	–41	–13	–12	–296	–290	–	–	–296	–290
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	–40	–30	9	18	1	2	1	0	–30	–11	366	337	337	327
Rörelseresultat	2 349	2 181	1 161	1 049	222	240	–65	–105	3 666	3 365	366	337	4 032	3 702
Realisationsvinst från överförda verksam heter till STG	–	–	–	–	–	–	30	–	30	–	–	–	30	–
Rörelseresultat, inkl. större engångsposter	2 349	2 181	1 161	1 049	222	240	–35	–105	3 696	3 365	366	337	4 062	3 702
Finansiella intäkter													38	37
Finansiella kostnader													–589	–560
Resultat före skatt													3 511	3 180

			Andra						Summa rapporterings		Resultatandel		Swedish Match
	Snus		tobaksprodukter		Tändprodukter		Övrig verksamhet		segment		i STG		koncernen
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Omstrukturerings kostnader och resul tat från försäljning av anläggningstillgångar
Omstrukturerings kostnader	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–66	–	–66
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anlägg ningstillgångar	–1	1	0	0	0	0	0	0	0	0	–	–	0	0
Investeringar
Materiella anlägg ningstillgångar1)	110	123	54	61	61	56	26	5	251	245	–	–	251	245
Immateriella anlägg ningstillgångar	3	–	–	–	0	–	45	22	48	22	–	–	48	22

1) Investeringar i materiella anläggningstillgångar för tändproduktsverksamheten inkluderar investeringar i skogsplanteringar.

Geografi sk information

I tabellen nedan hänför sig försäljning till externa kunder till det land där kunden har sitt säte och anläggningstillgångar baseras på det land där företaget har sitt säte.

Externa intäkter och anläggningstillgångar fördelas på de största länderna enligt följande:

	Försäljning till externa kunder				Anläggningstillgångar1)
	2012		2011		2012		2011
Land	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	6 723	54	6 313	54	6 180	81	6 348	79
USA	3 691	30	3 417	29	904	12	951	12
Övriga världen	2 072	17	1 935	17	576	8	737	9
Totalt	12 486	100	11 666	100	7 660	100	8 036	100

1) Andra anläggningstillgångar än fi nansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och pensionstillgångar.

Information om större kunder

Swedish Match försäljning genereras från en diversifi erad kundportfölj och koncernen är därför inte beroende av en enskild kund i någon nämnvärd utsträckning. Koncernens enskilt största kund stod för 9 procent av koncernens totala nettoomsättning, varav 4 procent inom Snus och 5 procent inom Övrig verksamhet.

4. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader anges nedan:

	2012	2011
Valutakursvinster	22	10
Valutakursförluster	–22	–19
Övrigt	0	–3
Totalt	–1	–12

5. Personal

Medelantalet anställda under 2012 uppgick i moderbolaget till 46 och i koncernen till 3 848. För 2011 var motsvarande siff ra 43 respektive 3 880.

Koncernens anställda fördelade per land sammanfattas i tabellen nedan:

	2012		2011
	Medelantal anställda	(därav män, %)	Medelantal anställda	(därav män, %)
Moderbolaget
Sverige	46	50	43	52
Dotterföretag
Belgien	3	–	3	–
Brasilien	718	66	712	66
Bulgarien	–	–	41	39
Dominikanska republiken	815	56	831	52
Nederländerna	99	95	101	95
Norge	47	66	47	70
Filippinerna	139	73	150	69
Sverige	964	62	954	61
Turkiet	15	73	15	73
USA	1 001	70	981	69
Övriga länder	1	100	2	100
Totalt	3 848	65	3 880	63

Antal styrelseledamöter och ledande befattningshavare uppdelade på kön1):

	2012		2011
	Vid perio dens slut	(därav män, %)	Vid perio dens slut	(därav män, %)
Moderbolaget
Styrelseledamöter	9	67	9	67
VD och övrig ledning	5	100	6	83
Koncernen
Styrelseledamöter	73	88	66	86
VD och övrig ledning	53	91	53	89

1) Styrelsesuppleanterna ingår inte i tabellen. Verkställande direktörer som sitter i bolagsstyrelse ingår både i kategorin Styrelseledamöter och i VD och övrig ledning.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader sammanfattas nedan:

		2012			2011
	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader1)	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader1)
Moderbolaget	81	40	16	77	39	14
Dotterföretag	1 175	527	168	1 143	490	160
Koncernen totalt	1 256	567	184	1 220	528	173

1) Defi nieras som kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner och inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive särskild löneskatt).

I moderbolagets pensionskostnader ingår 6 MSEK (6) som är hänförliga till verkställande direktör och övrig koncernledning som bestod av sex personer under 2012 och sex personer under 2011.

I dotterföretagens pensionskostnader ingår 12 MSEK (13) hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning bestående av 32 personer 2012 (34 personer 2011). De förmånsbestämda förpliktelserna hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning per den 31 december 2012 uppgick till 65 MSEK (61).

Löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktören samt övrig ledning och anställda sammanfattas nedan:

	2012				2011
	Styrelse, VD och övrig ledning1)	varav rörlig lön	Övriga anställda	Styrelse, VD och övrig ledning1)	varav rörlig lön	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	45	18	36	42	18	35
Dotterföretag
Totalt i dotterföretag	81	30	1 094	92	38	1 051
Koncernen totalt	126	48	1 130	134	56	1 086

1) Styrelsen, VD och övrig ledning bestod i genomsnitt av 12 personer (12) i moderbolaget och 32 personer (34) i dotterföretagen, varav två personer var medlemmar i koncernledningen. För ytterligare information om ersättning till koncernledningen, se tabellen Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen.

Under 2012 har 48 MSEK (49) kostnadsförts till en vinstandelsstift else avseende koncernens personal i Sverige.

Ersättning till Swedish Match AB:s styrelse

Årsstämman den 2 maj 2012 beslutade att för tiden fram till nästa årsstämma den 25 april 2013 ska arvode till styrelsens ordförande utgå med 1 710 000 SEK, till vice ordförande ska arvode utgå med 810 000 SEK, till övriga stämmovalda styrelseledamöter ska arvode utgå med 685 000 SEK vardera samt att ersättning för kommittéarbete ska utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén samt att övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. Inget styrelsearvode ska utgå till styrelseledamöter anställda i koncernen.

Inga rörliga löner eller andra förmåner betalades till styrelseledamöterna för styrelsearbete under 2012. Under 2012 utgick en inläsningsersättning till de tre arbetstagarrepresentanterna i styrelsen med 55 979 SEK vardera, och för de tre suppleanterna med 41 899 SEK vardera. Inläsningsersättningen betalades av det bolag i vilket arbetstagarrepresentanten var anställd. Arvoden utbetalda för 2012 och 2011 till årsstämmovalda styrelseledamöter framgår av följande tabeller:

Styrelsearvoden

	2012
TSEK	Styrelse arvode	Kompen sations kommitté	Revisions kommitté	Totalt arvode för styrelse arbete
Conny Karlsson Styrelseordförande	1 710	250	–	1 960
Andrew Cripps Styrelseledamot	810	–	125	935
Karen Guerra Styrelseledamot	685	125	–	810
Robert F. Sharpe Styrelseledamot	685	125	–	810
Meg Tivéus Styrelseledamot	685	–	250	935
Joakim Westh Styrelseledamot	685	–	125	810
Totalt	5 260	500	500	6 260

Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen

Årsstämman den 2 maj 2012 fastställde följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. Medlemmarna i koncernledningen omnämns "Koncernledningen".

Riktlinjernas syft e är att säkerställa att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift , adekvat kompetens och kvalifi kationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses eft er riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger.

Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.

	2011
TSEK	Styrelse arvode	Kompen sations kommitté	Revisions kommitté	Totalt arvode för styrelse arbete
Conny Karlsson Styrelseordförande	1 710	250	–	1 960
Andrew Cripps Styrelseledamot	810	–	125	935
Karen Guerra Styrelseledamot	685	125	–	810
Robert F. Sharpe Styrelseledamot	685	125	–	810
Meg Tivéus Styrelseledamot	685	–	250	935
Joakim Westh Styrelseledamot	685	–	125	810
Totalt	5 260	500	500	6 260

1. Fast lön: Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.

2. Rörlig lön: Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifi ka, tydliga, förutbestämda och mätbara fi nansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska refl ektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.

Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgift er som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.

1. Vinstandelssystem: Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem.

2. 1. Pensioner och försäkringar: Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.
3. 1. Avgångsvederlag m.m.: För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraft iga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.
4. 1. Övriga förmåner: Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
5. 1. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna: Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
6. 1. Beredning och beslut: Det ska inom Swedish Match styrelse fi nnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.

Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2012

I syft e att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syft e att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget omfattar den rörliga lönen dels ett ettårigt kontant program, dels ett treårigt kontant program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet innefattar en uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet är ett år och för det långsiktiga tre år.

Ettårigt program för rörlig lön: För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2012. I syft e att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för en koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2012. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen eft er skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt.

Långsiktigt program för rörlig lön: Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen 2012. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen eft er skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.

Ersättning och övriga förmåner till Koncernledningen

TSEK		Fast lön	Rörlig lön	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa	Förmåns bestämda förpliktelser	Kostnader för avgångs vederlag
Verkställande direktören	2012	6 009	6 960	169	2 197	15 335	–	–
	2011	5 723	6 729	167	2 089	14 708	–	–
Övriga medlemmar i Koncernledningen anställda i moderbolaget	2012	10 722	11 252	591	3 997	26 562	–	2 353
	2011	11 041	11 711	621	3 438	26 810	–	–
Övriga medlemmar i Koncernledningen anställda i dotterföretag	2012	5 186	6 912	758	1 585	14 440	11 182	–
	2011	7 014	6 948	851	2 237	17 050	8 050	4 434
Totalt	2012	21 917	25 124	1 518	7 779	56 337	11 182	2 353
	2011	23 778	25 388	1 638	7 764	58 568	8 050	4 434

Kommentarer till tabellen

• I slutet av 2012 bestod Koncernledningen av sju personer inklusive verkställande direktören. Under 2012 har åtta personer, inklusive verkställande direktören, varit medlemmar i Koncernledningen. Vid årsskift et var verkställande direktören och fyra övriga medlemmar i Koncernledningen anställda i moderbolaget och två medlemmar var anställda i dotterföretag.
• I slutet av 2011 bestod Koncernledningen av åtta personer inklusive verkställande direktören. Under 2011 var nio personer, inklusive verkställande direktören, medlemmar i Koncernledningen. Verkställande direktören och fem övriga medlemmar i Koncernledningen var anställda i moderbolaget och två medlemmar i Koncernledningen var anställda i dotterföretag.
• Rörlig lön hänför sig till upplupna kostnader som belastar koncernens resultaträkning baserat på uppnådda resultat under året för det kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogrammet.
• Övriga förmåner avser bilförmåner, sjukförsäkring, tandvård, livförsäkring, klubbmedlemskap och andra förmåner.
• Den redovisade pensionskostnaden avser kostnaden för förmånsbestämda pensionsplaner och avgift er till avgift sbestämda pensionsplaner (exklusive löneskatt).

Rörlig lön

Koncernledningen omfattades år 2012 av ett kort- och ett långsiktigt incitamentsprogram (rörlig lön), som beskrivs närmare under presentationen av riktlinjerna för lön och andra ersättningar ovan.

Prestationskriteriet för VD och stabschefer i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2012 var koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien). VD och två stabschefer hade dessutom ytterligare ett kriterium, avseende maximalt 10 procent av det kortsiktiga incitamentsprogrammet, och som baserades på mål som styrelsen och kompensationskommittén beslutade om. De två medlemmarna i Koncernledningen som var divisionschefer hade viss andel baserat på samma prestationskriterium som VD och resterande andel baserat på prestationskriterier anpassade till respektive division. Resultatet för prestationskriteriet koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien) för 2012 fastställdes till 3 893 MSEK av kompensationskommittén. Tröskelvärdet för utbetalning och målet för att maximal utbetalning ska utgå var 3 511 MSEK respektive 3 970 MSEK.

Prestationskriteriet för VD och övriga medlemmar i Koncernledningen för sista året 2012 i det treåriga långsiktiga incitamentsprogram som inleddes 2010 var koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien) reducerat med en kapitalkostnad på 12 procent av genomsnittligt operativt kapital (exklusive andelar i STG). Resultatet för prestationskriteriet fastställdes av kompensationskommittén till 3 527 MSEK för 2012 och 9 228 MSEK för den totala prestationsperioden 2010 till 2012. Tröskelvärdet för utbetalning och målet för att maximal utbetalning ska utgå var 8 163 MSEK respektive 9 034 MSEK för den totala prestationsperioden.

I det treåriga långsiktiga incitamentsprogrammet som inleddes 2012, är det främsta prestationskriteriet för VD och övriga medlemmar i Koncernledningen koncernens ackumulerade rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG och investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien) för åren 2012 till 2014. Ingen utbetalning kommer att ske avseende detta kriterium om ingen förbättring har gjorts jämfört med koncernens jämförbara resultat för 2011. Det långsiktiga incitamentsprogrammet innehåller ytterligare ett kriterium, avseende maximalt 25 procent av det långsiktiga kriteriet, som baseras på kvalitativa och kvantitativa mål som fastställts av styrelsen och kompensationskommittén. Då det långsiktiga programmet sträcker sig over tre år kommer det slutliga resultatet att fastställas först i slutet av den treåriga prestationsperioden.

Utöver de ovannämnda programmen deltog divisionschefen för US Division även i ett treårigt lokalt program. Detta lokala program löper över tre år och vartannat år startas ett nytt program. Programmet kan således komma att ge utfall vartannat år. Maximalt möjligt utfall i denna plan motsvarar den fasta årslönen vartannat år.

Optioner

Koncernen hade 2009 ett optionsprogram som kunde ge tilldelning av köpoptioner avseende aktier i Swedish Match AB under 2010. Optionerna tilldelades deltagarna om två ömsesidigt oberoende kriterier uppfylldes: förbättring av rullande treårigt genomsnitt för koncernens resultat per aktie och resultatet av avkastningen eft er skatt på operativt justerat kapital, jämfört med genomsnittet för de tre föregående åren. För att tilldelas optioner skulle deltagarna dessutom vara anställda i slutet av 2009. Optionerna i 2009 års program tilldelades i början av 2010 och var oåterkalleliga vid tilldelningen. I länder som exempelvis Sverige där köpoptioner inkomstbeskattas vid tilldelning erhöll deltagaren optioner motsvarande värdet på nettotilldelningen och beloppet motsvarande inkomstskatten utbetalades kontant till deltagaren. Övriga deltagare erhöll optioner till värdet av bruttotilldelningen.

Antal och vägt genomsnittligt lösenpris för optioner

	2012		2011
SEK	Vägt genom snittligt lösenpris	Antal under liggande aktier	Vägt genom snittligt lösenpris	Antal under liggande aktier
Utestående vid årets början	159:74	4 980 417	156:63	5 504 234
Tilldelade under året	–	–	–	–
Inlösta under året	154:80	2 676 496	127:10	523 817
Förfallna under året	144:60	1	–	–
Utestående vid årets slut	165:47	2 303 920	159:74	4 980 417
Inlösningsbara vid årets slut	151:11	1 590 250	161:64	2 549 799

För aktieoptioner som lösts in 2012 var den genomsnittliga aktiekursen 264:23 SEK (195:74).

Utestående optioner per den 31 december 2012, av vilka alla är oåterkalleliga, specifi ceras enligt tabellen nedan:

Lösenperiod	Lösenpris per aktie	Antal under liggande aktier	Utnyttjade optioner	Netto utestående optioner
2011-03-01–2013-02-28	171:60	517 109	1 080 863	511 988
2012-03-01–2014-02-28	141:24	1 073 141	643 807	1 073 141
2013-03-01–2015-02-28	197:45	713 670	–	713 670
Totalt		2 303 920	1 724 670	2 298 799

Pensioner

Verkställande direktören

Verkställande direktören har en pensionsålder på 62 år och omfattas av ITPplanen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. Pensionen enligt ITPplanen ska vara slutbetald vid 62 års ålder. Därutöver erlägger företaget en pensionspremie på 40 procent av den del av den fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp till en avgift sbestämd pensionsplan som verkställande direktören själv väljer.

Övriga medlemmar av Koncernledningen

De medlemmar av Koncernledningen som är bosatta i Sverige har alla villkor enligt de ovannämnda principerna för ersättning. Utöver ITP-planen betalar företaget en pensionspremie motsvarande 35 procent av den fasta lönen över 30 gånger inkomstbasbeloppet. En medlem av Koncernledningen, som är bosatt utomlands, omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan med pensionsålder 65 år. För denna medlem uppgår den årliga rörliga lönen till högst 50 procent av den fasta lönen vid beräkning av pensionsförmåner.

Övriga anställningsvillkor

Avgångsvederlag m.m.

För Koncernledningen och verkställande direktören gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag utgår med ett belopp motsvarande maximalt 18 månaders fast lön om bolaget säger upp anställningsavtalet. Avgångsvederlag för Koncernledningen reduceras med inkomster från annan anställning eller uppdrag, dock med maximalt 50 procent av dessa och högst ner till halva avgångsvederlaget.

Den verkställande direktören kan själv säga upp sin anställning med rätt till avgångsvederlag enligt ovan om en större organisationsförändring inträffar som väsentligt begränsar hans befattning. En medlem i Koncernledningen, som är bosatt utomlands, har rätt att säga upp sin anställning vid ändrade ägarförhållanden om hans anställningsvillkor ändras betydligt med sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag i upp till 18 månader.

6. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Revisionskostnader ingår i administrationskostnader enligt följande:

Arvode och kostnadsersättning till revisorer	2012	2011
KPMG
Revisionsuppdrag	7	8
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0
Skatterådgivning	1	1
Andra uppdrag	1	3
Totalt	9	11

Andra uppdrag innefattar testning av IT-kontroller.

7. Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Rörelsekostnader	2012	2011
Personalkostnader	1 823	1 749
Avskrivningar	296	290
Direkt material	1 809	1 766
Färdiga varor från externa tillverkare	3 279	3 008
Övriga rörelsekostnader	1 583	1 477
Totalt	8 790	8 290

Kostnader för forskning och utveckling redovisas i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. Under 2012 uppgick kostnader för forskning och utveckling till 99 MSEK (80).

8. Finansnetto

Finansiella intäkter	2012	2011
Ränteintäkter hänförliga till pensionsfordringar	2	1
Ränteintäkter hänförliga till fi nansiella instrument som innehas för handel	19	17
Ränteintäkter hänförliga till kassa och bank	17	17
Vinst vid omvärdering av fi nansiella skulder till verkligt värde	0	2
Totalt	38	37
Finansiella kostnader	2012	2011
Räntekostnader hänförliga till pensionsskulder	–63	–56
Räntekostnader hänförliga till fi nansiella skulder värderade till upplupet anskaff ningsvärde	–514	–476
Räntekostnader hänförliga till kassafl ödessäkringar överförda från eget kapital1)	–	0
Räntekostnader hänförliga till fi nansiella skulder avseende verkligt värde	–1	–8
Netto valutakursförändringar	–3	–1
Övriga fi nansiella kostnader	–9	–19
Totalt	–589	–560
Finansnetto	–551	–523

1) Totalt realiserat räntevärde för 2011 till följd av återköpet av obligationer om 50 MSEK.

9. Skatter

Väsentliga delbelopp av inkomstskatten för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2012 respektive 2011 fördelas enligt följande:

Skattekostnad redovisad i resultaträkningen	2012	2011
Aktuell skatt:
Skatt på årets resultat	–577	–612
Justering för tidigare år	24	16
Total skatt	–553	–596
Uppskjuten skatt:
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–97	–46
Eff ekt av ändrad skattesats	46	–
Totalt uppskjuten skatt	–51	–46
Summa skatter	–604	–642

Inkomstskatt redovisad utanför resultaträkningen	2012	2011
Uppskjuten skatt	8	143
Totalt	8	143
Detta innefattar:
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster hänförliga till pensioner	8	138
Omvärdering av vinst/förlust på kassafl ödessäkringar	4	6
Eff ekt av ändrad skattesats	–4	–
Total skatt redovisad i övrigt totalresultat	8	143
Total skatt redovisad utanför resultaträkningen	8	143

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader i balansräkningen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2012 respektive 2011 sammanfattas nedan:

		2012		2011
Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder	Netto	Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder	Netto
Förlustavdrag	16	–	16	–	–	–
Kundfordringar	2	–	2	2	–	2
Pensioner och övriga förmåner efter avslutad anställning	547	18	529	588	23	565
Anställningsförmåner	88	–	88	98	–	98
Immateriella anläggningstillgångar	–	202	–202	–	232	–232
Anläggningstillgångar	12	196	–184	14	192	–178
Periodiseringsfond	–	51	–51	–	30	–30
Varulager	3	72	–69	2	70	–68
Källskatt i utländska dotterföretag	–	8	–8	–	8	–8
Finansiella tillgångar	18	–	18	18	–	18
Övrigt	66	–	66	114	–	114
Totalt	752	547	205	835	555	280
Kvittning mot uppskjuten skattefordran/skuld	–42	–42		–57	–57	–
Netto uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar	710	505	205	778	498	280

Nettot av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2012 respektive 2011 sammanfattas nedan:

Förändring av uppskjutna skatteskulder och

skattefordringar, netto	2012	2011
Ingående balans, netto	–280	–180
Uppskjuten skatt redovisad i resultaträkningen	51	46
Uppskjuten skatt redovisad i övrigt totalresultat	–8	–143
Köp/försäljning av dotterföretag	–	–
Valutakursdiff erenser	32	–3
Utgående balans, netto	–205	–280

Inga uppskjutna skatteskulder redovisas för potentiella temporära skillnader som avser andelar i dotterföretag och intresseföretag. Bolaget kan normalt kontrollera tidpunkten för återföringar av sådana temporära skillnader och inom den närmaste framtiden är det inte troligt att några sådana kommer att göras.

Per den 31 december 2012 uppgick koncernens oredovisade avdragsgilla temporära skillnader till 15 MSEK, varav oredovisade förlustavdrag om 3 MSEK. Tabellen visar storleken på koncernens förlustavdrag och när de förfaller:

År	Belopp
2013	3
2014	–
Därefter eller ingen tidsgräns	47
Summa redovisade skattemässiga förlustavdrag	47
Summa skattemässiga förlustavdrag för vilka ingen skattefordran redovisats

Avstämning mellan skattekostnaden och resultatet före skatt multiplicerat med den svenska skattesatsen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2012 respektive 2011 sammanfattas nedan:

	2012			2011
Avstämning av eff ektiv skattesats	%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt		3 511		3 180
Svensk skattesats	26,3	923	26,3	836
Justering för utländska skatte satser	–3,4	–120	–2,5	–81
Redovisat resultat från intresse företag, netto efter skatt	–2,5	–87	–2,7	–86
Aktuell skatt för tidigare år	–0,7	–24	0,2	6
Ej skattepliktiga intäkter	–1,4	–50	–1,5	–47
Ej avdragsgilla kostnader	0,3	11	0,5	15
Utnyttjande av tidigare oredovisade förlustavdrag	–0,1	–3	0,0	0
Eff ekt av förändring av skattesats	–1,3	–46	–	–
Övriga poster	0,0	0	0,0	–1
Redovisad eff ektiv skatt	17,2	604	20,2	642

I Sverige har bolagsskatten sänkts från 26,3 procent till 22 procent från den 1 januari 2013. Relevant uppskjuten skatt vid utgången av 2012 har omvärderats med en positiv eff ekt om 46 MSEK.

10. Resultat per aktie

Före utspädning	2012	2011
Årets resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare	2 906	2 538
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning	202 888 955	209 001 190
Efter utspädning	2012	2011
Årets resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare	2 906	2 538
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning	202 888 955	209 001 190
Eff ekt av utfärdade aktieoptioner	1 106 084	1 295 728
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning	203 995 039	210 296 918
Resultat per aktie, SEK	2012	2011
Före utspädning	14:33	12:14
Efter utspädning	14:25	12:07

Bolaget har ställt ut köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, vilka kan ge upphov till utspädningseff ekt. Det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier eft er utspädning beräknas genom att lägga till utspädningseff ekten på utestående köpoptioner till det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Köpoptioner ger endast upphov till utspädningseff ekt om den genomsnittliga marknadskursen på aktien under perioden överstiger köpoptionernas lösenpris. Utspädningseff ekten på utestående köpoptioner är antalet nya aktier som skulle emitteras om alla optioner med ett lösenpris som understiger den genomsnittliga aktiekursen under året löstes in, minus antalet aktier som skulle kunna förvärvas till denna genomsnittliga aktiekurs för de likvida medel som betalats för inlösen av köpoptionerna.

Samtliga utställda optioner har ett lösenpris som är lägre än den genomsnittliga marknadskursen på aktien under 2012. Per den 31 december 2012 hade bolaget köpoptioner motsvarande 2,3 miljoner utestående aktier. Dessa köpoptioner kan lösas in stegvis mellan 2013 och 2015 till lösenpriser som varierar från 141:24 SEK till 197:45 SEK. En tabell över utestående optioner per den 31 december 2012 fi nns i Not 5 Personal.

11. Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar per den 31 december bestod av följande:

	Goodwill		Varumärken		Övriga immateriella tillgångar1)		Totalt
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Anskaff ningsvärde vid årets början	619	620	992	988	108	86	1 719	1 694
Inköp/investeringar	–	–	–	–	48	22	48	22
Rörelseförvärv	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	–	–	–	–	–	0	–	0
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–1	–	–1	–
Valutakursdiff erenser etc.	–23	–1	–17	4	0	0	–40	3
Anskaff ningsvärde vid årets slut	596	619	976	992	154	108	1 726	1 719
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början	–39	–39	–650	–599	–38	–28	–727	–667
Årets avskrivningar	–	–	–39	–47	–11	–10	–50	–57
Avyttringar	–	–	–	–	–	0	–	0
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	1	–	1	–
Valutakursdiff erenser etc.	–	–	12	–4	0	0	12	–4
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut	–39	–39	–677	–650	–48	–38	–764	–727
Bokfört värde vid årets slut	557	580	299	343	106	69	962	992

1) Övriga immateriella tillgångar består huvudsakligen av programvara och licenser.

Inga låneutgift er för immateriella tillgångar har aktiverats under 2012.

Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för goodwill som per defi nition i IFRS har obestämd nyttjandeperiod.

Avskrivningar har kostnadsförts i resultaträkningen enligt nedan:

	Avskrivningar
	2012	2011
Kostnad för sålda varor	–1	–1
Försäljningskostnader	–41	–49
Administrationskostnader	–7	–6
Totalt	–50	–57

Goodwill

Nedskrivningsbehovet av koncernens goodwill prövas årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov. I samband med prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på den lägsta nivån av grupper av kassagenererande enheter, baserat på produktgrupper och geografi ska marknader, som följs upp av ledningen. De redovisade värdena för dessa grupper av kassagenererande enheter jämförs med deras nyttjandevärde. Om det redovisade värdet är högre kostnadsförs mellanskillnaden i resultaträkningen. Nyttjandevärdet beräknas med en värderingsmodell som baseras på diskonterade förväntade kassafl öden. Kassafl öden som används i värderingsmodellen prognostiseras mot bakgrund av marknadsförhållanden och historisk erfarenhet och baseras på av ledningen ansedda rimliga antaganden. Dessa antaganden kan bli föremål för förändring om förutsättningar förändras eller information blir

tillgänglig som påverkar antagandena. De kassafl öden som ligger till grund för beräkningen av nyttjandevärdet på en kassagenererande enhet är explicit prognostiserade för de kommande fem åren och däreft er har en tillväxtfaktor tillämpats för att beräkna slutvärdet. Det första året i prognosen i 2012 års test baseras på budgeten för 2013. Försäljningsökning och kostnadsstruktur, som anses vara viktiga antaganden för de prognostiserade kassafl ödena under den explicita prognosperioden, ligger i linje med den tidigare utvecklingen. Diskonteringsräntorna beräknas genom att vikta skuldkostnaden och kostnaden för eget kapital med målet för Swedish Match skuldsättningsgrad. Beräkningen av skuldkostnaden baseras på lokala riskfria räntenivåer med en landspecifi k riskpremie för tillämpliga marknader, lokala skattesatser och en för Swedish Match specifi k räntemarginal. Beräkningen av kostnaden för eget kapital baseras på CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) där genomsnittsbeta för branschen justerat för kapitalstruktur, lokala riskfria räntor och en riskpremie för eget kapital appliceras. I och med att lokala räntor ingår i beräkningen av diskonteringsräntor, är beräkningarna av nyttjandevärdet känsligt för ändrade marknadsförhållanden.

När nedskrivningsbehovet för goodwill prövades under 2012 översteg nyttjandevärdet de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter. För cigarr- och tuggtobaksverksamheten samt tändsticks- och tändarverksamheten, som står för majoriteten av koncernens goodwill, har en måttlig tillväxtfaktor om 1 procent (1) respektive 1 procent (1) använts för att beräkna kassafl ödena eft er den explicita prognosperioden. Nyttjandevärdena översteg de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter även när en känslighetsanalys genomfördes som ökade diskonterings räntan med 2 procentenheter.

		Goodwill i kassagenererande enheter
Kassagenererande enhet	Rörelsesegment	Genomsnittligt vägd kapitalkostnad före 2012 skatt 2012, %		Genomsnittligt vägd kapitalkostnad före skatt 2011, %	2011
Verksamhet för cigarrer och tuggtobak, USA	Andra tobaksprodukter	6,2	326	7,5	351
Verksamhet för tändstickor och tändare	Tändprodukter	13,9	170	15,2	170
Verksamhet för amerikanskt snus, USA	Snus	6,1	62	9,3	59
Totalt			557		580

12. Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar per den 31 december omfattade följande:

	mark1)	Byggnader och	Maskiner och andra tekniska anläggningar		och installationer	Inventarier, verktyg	Pågående nyanläggningar		Totalt2)
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Anskaff ningsvärde vid årets början	990	901	2 971	2 755	724	650	93	362	4 779	4 668
Inköp/investeringar	2	92	54	190	51	88	119	–148	226	221
Rörelseförvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	–	–2	–	–4	–	0	–	–1	–	–7
Försäljningar/utrangeringar	0	–2	–36	–74	–172	–10	0	–1	–208	–87
Omklassfi ceringar3)	7	7	68	113	1	1	–78	–120	–2	0
Valutakursdiff erenser etc.	–25	–4	–102	–9	–3	–4	–2	0	–132	–17
Anskaff ningsvärde vid årets slut	975	990	2 955	2 971	601	724	132	93	4 663	4 779
Ackumulerade av- och ned skrivningar vid årets början	–358	–338	–1 973	–1 901	–497	–458	0	0	–2 828	–2 697
Årets avskrivningar	–26	–24	–164	–158	–54	–51	–2	–	–246	–233
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	–	0	–	3	–	0	–	0	–	4
Försäljningar/utrangeringar	0	2	33	73	169	9	–	–	203	85
Omklassfi ceringar3)	–	–	0	0	0	0	–	–	–	0
Valutakursdiff erenser etc.	14	1	78	9	3	4	0	0	94	13
Ackumulerade av- och ned skrivningar vid årets slut	–371	–358	–2 026	–1 973	–378	–497	–2	0	–2 777	–2 828
Bokfört värde vid årets slut	604	632	929	998	223	228	129	92	1 885	1 950

1) I byggnader och mark ingår mark och markförbättringar till ett bokfört värde av 104 MSEK (111). 2) I totala materiella anläggningstillgångar ingår inte skogsplanteringar.

3) I omklassifi ceringar ingår materiella anläggningstillgångar som omklassifi cerats från pågående nyanläggningar.

Pågående nyanläggningar hänför sig främst till investeringar i produktionsanläggningar.

Inga låneutgift er har aktiverats som materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningar under året om totalt 246 MSEK (233) belastade kostnad för sålda varor i resultaträkningen med 195 MSEK (183), administrationskostnader med 12 MSEK (11) och försäljningskostnader med 39 MSEK (40).

13. Skogsplanteringar

Skogsplanteringar per den 31 december bestod av följande:

Skogsplanteringar	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	125	126
Inköp/investeringar/nyplantering	25	24
Försäljning/utrangering under året	–	–
Förändring i verkligt värde	3	–3
Omklassifi ceringar till lager	–9	–9
Valutakursdiff erenser etc.	–19	–12
Bokfört värde vid årets slut	125	125

Koncernens skogsplanteringar består av poppel- och barrskog som per den 31 december 2012 uppgick till 5 800 hektar. Trädens ålder varierar från nyplantering upp till 35 år. Skogen innehas i syft e att säkerställa tillgången på virke för delar av produktområdet Tändprodukter.

Den under året avverkade skogen värderades till 9 MSEK vid tidpunkten för avverkning och bestod av 85 000 kubikmeter virke.

Det verkliga värdet på skogsinnehaven baseras på en uppskattning av volym och på marknaden gällande virkespriser med avdrag för försäljningskostnader. Denna uppskattning görs individuellt för varje ålderskategori och virkestyp. Volymuppskattningarna baseras på mätning av höjd och diameter på träd samt antalet träd per areal. Volymökningen under 2012 hade en negativ inverkan om 7 MSEK på det verkliga värdet, medan högre marknadspriser på virke fi ck en positiv inverkan om 10 MSEK på det verkliga värdet.

Vid avverkning av skog fi nns krav på återplantering för koncernens barrskog. Vid normal årlig avverkning innebär detta att cirka 150 hektar återplanteras. Under 2012 återplanterades 166 hektar (98) barrskog. För närvarande fi nns inget motsvarande krav vad gäller poppel.

Skogsplanteringar kan angripas av skadeinsekter, sjukdomar och bränder. För att minska dessa risker tillämpas ett program för skade- och brandbekämpning.

14. Andelar i intresseföretag och joint ventures

Koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Andelar i intresseföretag

Den 27 oktober 2011 förvärvade Swedish Match 49 procent av aktierna i Road Cargo Sweden Holding AB. Genom sina dotterföretag tillhandahåller bolaget åkeritjänster med Swedish Match Distribution AB som en större kund.

Siff rorna i tabellen nedan avser förändringen i redovisat värde:

Intresseföretag	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	4 478	4 079
Andelar i intresseföretag	0	0
Andel av nettoresultat i intresseföretag	377	357
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	–90	90
Utdelningar från intresseföretag	–218	–3
Valutakursdiff erenser	–196	–45
Bokfört värde vid årets slut	4 351	4 478

Nedan specifi ceras investeringar i andelar i intresseföretag. Siff rorna i tabellen avser ägd andel.

	Road Cargo Sweden Holding AB		Arnold André GmbH & Co. KG		Malaysian Match Co. SDN. BHD.		Scandinavian Tobacco Group A/S		Totalt
Land (ägd andel)	Sverige (49 %)		Tyskland (40 %)		Malaysia (32 %)		Danmark (49 %)
MSEK	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Nettoomsättning	134	11	294	249	29	24	3 426	3 235	3 883	3 519
Resultat (exklusive övrigt total resultat)	1	0	9	18	1	2	366	337	377	357
Tillgångar	48	52	203	184	14	15	7 868	8 184	8 133	8 435
Skulder	46	52	105	82	5	5	3 087	3 278	3 242	3 416
Eget kapital	1	1	98	102	10	10	4 781	4 906	4 890	5 018
Goodwill	–	–	–	–	3	3	–	–	3	3
Uppskjuten realisationsvinst netto efter transaktionskostnader	–	–	–	–	–	–	–543	–543	–543	–543
Bokfört värde vid årets slut	1	1	98	102	13	13	4 238	4 362	4 351	4 478

Andelar i joint ventures

Under 2009 bildade Swedish Match och Philip Morris International ett exklusivt joint venture-företag, SMPM International AB, i syft e att kommersialisera svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter globalt, utanför Skandinavien och USA. Enligt joint venture-avtalet äger vardera parten 50 procent i SMPM International. Swedish Match andel av nettoförlusten under 2012 uppgick till 40 MSEK (30).

Transaktioner med intresseföretag och joint ventures

Inom ramen för den normala verksamheten genomför Swedish Match transaktioner med intresseföretag och joint ventures. Dessa transaktioner är prissatta enligt marknadsmässiga villkor. Fordringar på dessa bolag uppgick till 29 MSEK (35). Försäljningen till intresseföretag och joint ventures uppgick till 181 MSEK (171). Skulder till dessa bolag uppgick till 8 MSEK (30). Totala inköp från intresseföretag och joint ventures uppgick till 78 MSEK (139).

Siff rorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde.

Joint ventures	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	3	6
Investeringar i joint ventures	40	28
Nettoförlust i joint ventures	–40	–30
Bokfört värde vid årets slut	3	3

I tabellen nedan specifi ceras andelen av joint venture-företagens försäljning, kostnader, tillgångar och skulder.

	2012	2011
Nettoomsättning	3	1
Kostnader	–43	–31
Förlust	–40	–30
Tillgångar	18	14
Skulder	15	10
Eget kapital	3	3

15. Övriga långfristiga f ordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar, som ingår i anläggningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:

Långfristiga fordringar	2012	2011
Långfristiga fi nansiella fordringar	282	340
Överskott i pensionsplaner	65	67
Övriga långfristiga fordringar	83	209
Totalt	429	617

En stor del av de långfristiga fi nansiella fordringarna hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.

Övriga långfristiga fordringar hänför sig främst till deponerade medel för mervärdeskattetvister i ett utländskt dotterföretag.

Övriga kortfristiga fordringar, som ingår i omsättningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:

Övriga kortfristiga fordringar	2012	2011
Kortfristiga fi nansiella fordringar	11	9
Mervärdesskattefordringar	18	11
Övriga kortfristiga fordringar	73	66
Totalt	102	86

Kreditrisken för koncernens långa och kortfristiga fordringar bedöms som låg.

16. Varulager

Varulager per den 31 december, eft er avdrag för inkurans och fördelat på vad som bedöms vara återvinningsbart inom tolv månader (kortfristiga) respektive eft er mer än tolv månader (långfristiga), består av följande poster:

		2012			2011
Varulager	Kort fristiga	Lång fristiga	Totalt	Kort fristiga	Lång fristiga	Totalt
Färdigvarulager	499	–	499	535	–	535
Produkter i arbete	40	–	40	42	–	42
Råtobak	313	234	548	314	254	568
Övrigt insats- och förbruknings material	201	–	201	195	–	195
Totalt	1 054	234	1 288	1 085	254	1 339

Under 2012 har varulagret skrivits ner med 25 MSEK.

I övrigt insats- och förbrukningsmaterial ingår avverkad skog som redovisas till verkligt värde. Avverkad skog utgör en försumbar andel av övrigt insats- och förbrukningsmaterial.

17. Kundfordringar

Kundfordringar per den 31 december bestod av följande:

Kundfordringar	2012	2011
Kundfordringar	1 578	1 416
Reserv för osäkra kundfordringar	–25	–18
Kundfordringar netto	1 554	1 398

Koncernens avsättning för nedskrivning av kundfordringar har förändrats enligt nedan:

Reserv för osäkra kundfordringar	2012	2011
Bokfört värde vid årets ingång	–18	–21
Avsättning	–15	–9
Återvinning	6	9
Nedskrivning	0	2
Avyttring	0	0
Valutakursdiff erenser, övriga avdrag eller tillskott etc.	2	1
Bokfört värde vid årets utgång	–25	–18

Per den 31 december 2012 hade kundfordringar om 32 MSEK (37) förfallit men inte skrivits ned. Åldersanalysen av dessa kundfordringar är fördelad enligt följande:

Åldersanalys av kundfordringar	2012	2011
Ej förfallna	1 522	1 360
Förfallna < 31 dagar	24	28
Förfallna 31–60 dagar	5	6
Förfallna > 60 dagar	3	3
Totalt	1 554	1 398

Swedish Match har vanligtvis inga ställda säkerheter relaterade till kundfordringar. Koncernen har en bred kundbas och kundfordringsstocken är inte koncentrerad till ett fåtal större kunder. De tio största kunderna står för 41 procent (39) av den totala nettoomsättningen. Kundfordringar är vanligtvis denominerade i lokala valutor, vilket får en obetydlig inverkan på valutakursrisken. Avsättningen för kundfordringar hänför sig främst till osäkra kundfordringar som bolaget riskerar att inte få in. Kreditrisken för koncernens kundfordringar bedöms som låg. För ytterligare information, se Not 25 Finansiella instrument och fi nansiella risker.

18. Likvida medel

	2012	2011
Likvida medel
Kassa och bank	2 824	2 533
Totalt	2 824	2 533

19. Eget kapital

Mål, policyer och processer för hantering av kapital

För att skapa en god och stabil verksamhet har styrelsen i Swedish Match bedömt att koncernens fi nanspolicy ska vara att sträva eft er en nettoskuld som är högst tre gånger EBITA. Styrelsen har vidare kommit fram till att Swedish Match strategiska position stöder en utdelningspolicy med en utdelningsandel på 40–60 procent av årets resultat per aktie, men nivån kan avvika från detta intervall om resultatet inkluderar större engångsposter. Styrelsen föreslår en utdelning på 7:30 SEK, vilket motsvarar 51 procent av årets resultat per aktie, exklusive större engångsposter. Räknat på antalet utestående aktier vid årets utgång uppgår den totala föreslagna utdelningen till 1 456 MSEK. Utdelningen för 2011, som utbetalades 2012, uppgick till 1 334 MSEK motsvarande 6:50 per aktie, vilket motsvarar 54 procent av årets resultat per aktie.

Totala antalet återköpta aktier och ackumulerade återköp som ingår i balanserade vinstmedel redogörs för nedan:

	Antal aktier (tusental)			Ackumulerad eff ekt på eget kapital (MSEK)
	2012	2011	2012	2011
Återköpta egna aktier vid årets början	8 828	16 203	–20 702	–18 398
Årets inköp av egna aktier	7 440	11 149	–1 946	–2 371
Inlösta aktieoptioner under året	–2 676	–524	414	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av aktier	–7 000	–18 000	13	30
Fondemission	–	–	–13	–30
Återköpta egna aktier vid årets slut	6 592	8 828	–22 234	–20 702

Sedan återköpen inleddes i juni 2000 uppgår det totala antalet återköpta aktier till 216,9 miljoner aktier och det totala antalet indragna aktier uppgår till 197,9 aktier. Det totala antalet aktier som sålts som ett resultat av att optionsinnehavare löst in sina optioner uppgår till 12,3 miljoner aktier.

Årsstämman den 2 maj 2012 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 7 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 12,8 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget eft er indragningarna uppgår till 206,0 miljoner med ett kvotvärde av 1:8909 SEK.

Under året återköpte bolaget 7,4 miljoner aktier för 1 946 MSEK till ett genomsnittspris av 261:61 SEK. Per den 31 december 2012 uppgick bolagets innehav till 6,6 miljoner återköpta aktier motsvarande 3,20 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 2,7 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det totala antalet utestående aktier, eft er återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 199,4 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2012 motsvarande 2,3 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2013–2015.

Förändring av reserver för ackumulerat övrigt totalresultat och innehav utan bestämmande infl ytande

2011	Säkringsreserv	Omräknings reserv	Innehav utan bestämmande infl ytande
Balans vid årets början	–34	26	2
Årets resultat avseende innehav utan bestämmande infl ytande	–	–	1
Årets omräkningsdiff erens i utländsk verksamhet	–	–57	0
Omräkningsdiff erens överförd till årets resultat	–	0	–
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar	–22	–	–
Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat	0	–	–
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1)	6	–	–
Balans vid årets slut	–49	–31	2

2012	Säkringsreserv	Omräknings reserv	Innehav utan bestämmande infl ytande
Balans vid årets början	–49	–31	2
Årets resultat avseende innehav utan bestämmande infl ytande	–	–	0
Årets omräkningsdiff erens i utländsk verksamhet	–	–365	0
Omräkningsdiff erens överförd till årets resultat	–	–3	–
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar	–16	–	–
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1)	1	–	–
Balans vid årets slut	–65	–400	2

1) För ytterligare information om skattekomponenter som avser övriga poster i totalresultatet, se Not 9 Skatter.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar ackumulerade förändringar av verkligt värde på kassafl ödessäkringar hänförliga till säkring av ränterisker.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdiff erenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.

20. Räntebärande skulder

Förfallostrukturen för koncernens långfristiga räntebärande lån fördelar sig enligt följande:

År	2012	2011
2012	–	1
2013	6	1 160
2014	1 220	1 266
2015	1 998	1 997
2016	651	453
2017	2 998	3 111
2018 och senare	2 365	547
Totalt	9 238	8 535

Koncernens kortfristiga räntebärande skulder per den 31 december bestod av följande poster:

Kortfristiga räntebärande skulder	2012	2011
Kortfristig del av långfristiga lån	1 107	1 281
Utnyttjade checkräkningskrediter	12	2
Totalt	1 119	1 283

Se Not 25 Finansiella instrument och fi nansiella risker för ytterligare information om räntebärande skulder.

21. Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotterföretag där de anställda har rätt till ersättning eft er avslutad anställning baserad på deras pensionsgrundande inkomst samt antal tjänstgöringsår. Koncernens största förmånsbestämda planer omfattar anställda i USA, Storbritannien och Sverige. I USA fi nns även planer som tillhandahåller sjukvård till tidigare anställda eft er pensionering.

Avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner redovisas baserade på aktuariella värderingar. Koncernen redovisar det totala beloppet för aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat, det vill säga att nettopensionsskulden i balansräkningen inkluderar alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster.

Förpliktelser avseende ersättningar eft er avslutad anställning per den 31 december redovisas i balansräkningen under följande poster:

Ersättningar efter avslutad anställning	2012	2011
Förmånsbestämda planer, nettoskulder	639	598
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning, nettoskulder	736	844
Övriga långfristiga ersättningar, nettoskulder	7	7
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	1 382	1 449
Förmånsbestämda planer, nettotillgångar	–65	–67
Inkluderat i långfristiga fordringar	–65	–67
Ersättningar efter avslutad anställning, nettoskuld	1 317	1 382

I tabellen nedan specifi ceras nettoskulden avseende förmånsbaserade åtaganden eft er avslutad anställning:

	Förmånsbestämda pensionsplaner		Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställning	2012	2011	2012	2011
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	2 373	2 242	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–1 896	–1 808	–	–
Underskott (+)/Överskott (–), netto	477	434	–	–
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	82	81	736	843
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–	–	0	1
Eff ekt av begränsningsregel för nettotillgångar	15	15	–	–
Nettotillgång (–)/nettoskuld (+) i balansräkningen	574	530	736	844
Belopp i balansräkningen
Skulder	639	598	736	844
Tillgångar	–65	–67	–	–
Nettotillgång (–)/nettoskuld (+) i balansräkningen	574 530		736	844

Aktuariella antaganden

Förmånsbestämda pensionsplaner beräknas utifrån aktuariella antaganden. Diskonteringsräntan fastställs per land baserat på avkastningen för förstklassiga företagsobligationer med lämplig löptid eller avkastningen på statsobligationer för länder där en fungerande marknad med förstklassiga företagsobligationer inte är tillgänglig. Antaganden avseende framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal från respektive land. Antagandena avseende förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna baseras på de tillgångsgrupper som ingår i enlighet med vad som defi nierats i respektive investeringspolicy. Antagandena avseende förväntad avkastning beräknas i varje land och utifrån portföljen som helhet, med hänsyn tagen till historiskt resultat och långsiktiga prognoser. För förmånsbestämda pensionsplaner redovisas alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår i enlighet med den aktuariella värderingen.

Åren 2012 och 2011 kännetecknades av en generell minskning av diskonteringsräntorna. Följaktligen ökade koncernens nettopensionsskuld och bolaget har redovisat en aktuariell förlust för året.

Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt):

	pensionsplaner	Förmånsbestämda	avslutad anställning	Ersättningar för sjukvård efter
Aktuariella antaganden	2012	2011	2012	2011
Diskonteringsränta, %	3,9	4,5	3,9	4,5
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, %	6,7	7,0	–	–
Framtida årliga löneökningar, %	3,3	3,2	3,3	3,1
Framtida årliga pensions ökningar, %	2,4	2,7	–	–
Årlig utveckling av sjukvårdskostnader, %	–	–	8,0	8,5

Känslighetsanalys för sjukvårdsplaner

För sjukvårdsplaner gällande ersättningar eft er avslutad anställning skulle en ökning med 1 procentenhet av sjukvårdskostnaderna innebära att de totala kostnaderna avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnaderna ökar med 12 MSEK (11) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 108 MSEK (75). En minskning med 1 procent av sjukvårdskostnaderna skulle minska de totala tjänstgörings- och räntekostnaderna med 9 MSEK (9) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 88 MSEK (95).

Förändring av förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar

Förändringarna i den förmånsbestämda förpliktelsen under året bestod av följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner		Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Förmånsbestämda förpliktelser	2012	2011	2012	2011
Förmånsbestämd förpliktelse vid årets början	2 323	2 124	843	704
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	46	40	34	30
Ränta på förpliktelser	105	103	36	34
Inbetalningar från planernas deltagare	–	–	2	2
Aktuariella förluster (+)/vinster (–)	210	124	–111	108
Utbetalda ersättningar	–121	–114	–25	–29
Överförda skulder	–	6	–	–24
Valutakursdiff erenser	–108	40	–44	18
Förmånsbestämd förpliktelse vid årets slut	2 455	2 323	736	843

Under 2012 uppgick den aktuariella förlusten på den förmånsbestämda förpliktelsen till totalt 98 MSEK. Den främsta orsaken till den aktuariella förlusten är de lägre diskonteringsräntor som använts för att värdera förpliktelserna. För sjukvårdsplanen för ersättning eft er avslutad anställning i USA redovisades en aktuariell vinst om 25 MUSD till följd av övergången till en helförsäkringsplan för medlemmar över 65 år. Vinsten motverkas delvis av eff ekten av lägre diskonteringsräntor.

Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde under året bestod av följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner		Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Förvaltningstillgångar	2012	2011	2012	2011
Verkligt värde vid årets början	1 808	1 845	0	0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	119	117	–	–
Aktuariella förluster (–)/vinster (+)	74	–154	–	–
Inbetalningar från arbetsgivare	86	94	23	27
Inbetalningar från anställda	–	–	2	2
Utbetalda ersättningar	–120	–114	–25	–29
Tillgångar fördelade överförda skulder	–	–6	–	–
Valutakursdiff erenser	–71	25	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut	1 896	1 808	0	0

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2012 uppgick till 180 MSEK jämfört med en negativ avkastning om 36 MSEK 2011. Förvaltningstillgångarna per den 31 december bestod av följande:

Förvaltningstillgångar	2012	2011
Egetkapitalinstrument	799	771
Skuldinstrument	484	468
Fastigheter	57	54
Andra tillgångar	556	515
Totalt	1 896	1 808

Kostnader för förmånsbestämda planer redovisade i resultaträkningen

Belopp som redovisats i resultaträkningen består av följande:

	pensionsplaner	Förmånsbestämda	Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställ ning, intäkter och kostnader	2012	2011	2012	2011
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	46	40	34	30
Räntekostnader på förpliktelser	105	103	36	34
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–119	–117	–	–
Redovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–	6	0	0
Vinster på reduceringar	–	–	–	–24
Kostnad för överförda skulder	–	6	–	–
Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen	32	37	70	40

Under 2011 redovisades en vinst vid omräknade pensionsvillkor i resultaträkningen med ett belopp på 24 MSEK avseende sjukvårdsplan för tidigare anställda i USA.

Nettointäkterna/nettokostnaderna för förmånsbestämda planer redovisas under följande rubriker i resultaträkningen:

			Ersättningar för
	pensionsplaner	Förmånsbestämda	sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställ ning, intäkter och kostnader	2012	2011	2012	2011
Kostnad för sålda varor	14	12	15	13
Administrationskostnader	–26	–12	4	–20
Försäljningskostnader	20	18	15	13
Finansiella intäkter	–2	–1	–	–
Finansiella kostnader	26	19	37	35
Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen	32	37	70	40

Aktuariella vinster och förluster

Koncernens ackumulerade aktuariella vinster och förluster per den 31 december:

Ackumulerade aktuariella vinster och förluster, redovisade i övrigt totalresultat1)	2012	2011
Ackumulerade aktuariella förluster (+)/vinster (–) vid årets början	1 004	588
Aktuariella förluster (+)/vinster (–) under året	23	386
Valutakursdiff erenser	–51	30
Ackumulerade aktuariella förluster (+)/vinster (–) vid årets slut	976	1 004

1) Ackumulerade aktuariella vinster och förluster innefattar inte eff ekter från begränsningsregler samt särskild löneskatt.

Förväntade inbetalningar nästa år

Förväntade inbetalningar till förmånsbestämda planer för ersättning eft er avslutad anställning uppgår till 112 MSEK (126) för helåret 2013.

Femårsöversikt

Historisk information	2012	2011	2010	2009	2008
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	2 373	2 242	2 025	4 405	4 180
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde				–1 896 –1 808 –1 845 –4 197 –3 908
Underskott (+)/Överskott (–)	477	434	180	208	272
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	818	924	803	804	730
Tillgång (–)/ skuld (+) efter avslutad anställning	1 295	1 358	983	1012	1002
Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltningsskulderna, förlust (–)/vinst (+)	7	–56	–185	–54	–35
Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltningstill gångarna, förlust (–)/vinst (+)	74	–154	139	252	–768

Avgiftsbestämda planer

Koncernen har vissa förpliktelser enligt avgift sbestämda planer. Inbetalningar till dessa planer bestäms av villkor i respektive plan. Kostnaderna för avgift sbestämda planer redovisade i årets resultaträkning uppgår till 102 MSEK (101).

Plan som omfattar fl era arbetsgivare

År 2010 överfördes pensionsförpliktelserna för tjänstemännens ITP-plan i Sverige till Alecta. ITP-planen är en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare, men Alecta kan inte lämna särskild information för respektive kunds förpliktelser och verkligt värde för tillhörande tillgångar. Därför redovisas ITP-planen som en avgift sbestämd plan.

22. Avsättningar

Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:

Långfristiga avsättningar	2012	2011	Kortfristiga avsättningar	2012	2011
Inkomstskatter	74	93	Omstruktureringar	1	0
Omstruktureringar	–	0	Övriga rörelseavsättningar	102	83
Övriga rörelseavsättningar	34	169	Summa kortfristiga avsättningar	102	84
Uppskjuten ersättning	281	250	Totala långfristiga och kortfristiga avsättningar	606	656
Övriga avsättningar	115	60
Summa långfristiga avsättningar	504	572

Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:

Avsättningar	Avsättningar för inkomstskatter	Avsättningar omstruktureringar	Övriga rörelse avsättningar	Uppskjuten ersättning	Övriga avsättningar	Summa
Bokfört värde vid årets början	93	1	252	250	60	656
Avsättningar	9	0	32	87	14	142
Ianspråktagna avsättningar	–	0	–141	–29	–1	–172
Återförda avsättningar under året och ändrade estimat	–21	–	–5	0	–45	–71
Omklassifi ceringar	–	0	15	–16	87	86
Omräkningsdiff erenser etc.	–8	0	–17	–10	–	–35
Bokfört värde vid årets slut	74	1	136	281	115	606

Avsättningar för inkomstskatter

Avsättningar för inkomstskatter är hänförliga till skattetvister och andra skatteförpliktelser. Inga avsättningar för inkomstskatter förväntas tas i anspråk inom ett år.

Avsättningar omstruktureringar

Avsättningar för omstruktureringskostnader redovisas som avsättningar för omstruktureringar. Avsättningarna förväntas normalt tas i anspråk inom ett år, men en viss andel väntas dock tas i anspråk inom fem år.

Övriga rörelseavsättningar

Rörelserelaterade avsättningar som inte är hänförliga till omstruktureringar eller uppskjuten ersättning redovisas som övriga rörelseavsättningar. En stor del av övriga rörelseavsättningar är hänförliga till avsättningar för utestående inlösen av kortfristiga produktkuponger och framtida produktreturer. Kuponger och returer förväntas bli realiserade inom ett år men ersätts under den perioden med nya avsättningar. Dessa avsättningar klassifi ceras därför som långfristiga. En annan betydande del av övriga rörelseavsättningar är avsättningar för tvistiga omsättningsskatter. Tidpunkten för reglering är svår att förutsäga och kan ligga längre fram än fem år.

23. Övriga skulder

Övriga långfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:

Övriga långfristiga skulder	2012	2011
Icke räntebärande långfristiga skulder	15	17
Långfristiga fi nansiella skulder, derivat	473	321
Totalt	488	338

Övriga kortfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:

Övriga kortfristiga skulder	2012	2011
Tobaksskatter	1 129	1 235
Mervärdeskatteskuld	364	382
Kortfristiga fi nansiella skulder, derivat	85	33
Övrigt	42	135
Totalt	1 619	1 786

Uppskjuten ersättning

Avsättning för uppskjuten ersättning avser förpliktelser för intjänade ersättningar (löner och/eller bonusar). Uppskjuten ersättning innefattar intjänade ersättningar till vissa anställda och tilldelning enligt den långfristiga incitamentsplanen. Vissa anställda kan välja att skjuta upp en del av ordinarie lön och/eller bonus till ett senare tillfälle och de kan skjuta fram sin ersättning till den dag då de går i pension. Från pensionsdagen kan utbetalningar spridas över en period som inte får överstiga 15 år. Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa ledande befattningshavare, vilken ska regleras inom tre år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar utgörs av långfristiga legala åtaganden. Tidpunkten för reglering förväntas ligga inom fem år.

Se Not 21 Ersättningar till anställda för ytterligare information om pensionsavsättningar.

24. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bestod per den 31 december av följande:

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2012	2011
Upplupna lönerelaterade kostnader	152	199
Upplupna semesterlöner	59	56
Upplupna sociala avgifter	58	57
Upplupen ränta	215	198
Övrigt	312	305
Totalt	796	815

25. Finansiella instrument och fi nansiella risker

Verksamhet

Swedish Match är genom sin internationella verksamhet exponerat för fi nansiella risker. Med fi nansiella risker menas de fl uktuationer i Swedish Match kassafl öde som förklaras av förändringar i valutakurser och räntenivåer samt refi nansierings- och kreditrisker. För hantering av fi nansiella risker har Swedish Match en, av styrelsen fastställd, fi nanspolicy. Koncernens fi nanspolicy utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för fi nansverksamheten och hanteringen av de fi nansiella riskerna. Den centrala fi nansavdelningen ansvarar för koncernens upplåning, hantering av valutor och räntor samt fungerar som internbank för koncernens fi nansiella transaktioner. Avdelningen ska se till att Swedish Match-koncernen har en säker fi nansiering, men också att koncernens fi nansiella risker begränsas vid fi nansiella transaktioner. Swedish Match-koncernens fi nansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordrift sfördelar och synergieff ekter samt för att minimera operativa risker.

Finansiella instrument

Swedish Match använder olika typer av fi nansiella instrument för att hantera koncernens fi nansiella exponering som uppstår i aff ärsverksamheten och i koncernens tillgångs- och skuldhantering. Förutom lån, placeringar och avistainstrument används även derivat i syft e att reducera Swedish Match fi nansiella exponering. De mest frekvent nyttjade derivaten är valutaterminer, valutaswappar och ränteswappar. Nedan följer en tabell över samtliga derivat, värderade till verkligt värde, som påverkar koncernens resultat- och balansräkning.

Utestående derivat

	2012				2011
	Nomi nellt	Till gångar	Skuld	Nomi nellt	Till gångar	Skuld
Valutaderivat	5	–	0	207	–	0
Räntederivat*	8 863	38	507	8 687	62	313
Totalt	8 868	38	507	8 894	62	313
*Varav säkrings redovisning
Kassafl ödesrisk vid fi nansiering
Kassafl ödes säkringar1)	6 104	–	476	6 846	–	279

1) Instrumenten är ränteswappar. Det fi nns inga villkor i dessa transaktioner som kan orsaka skillnader i hedgingrelationen mellan dessa derivat och de underliggande skulderna.

Valutarisker

Förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultat och eget kapital på olika sätt:

• Resultat när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (transaktionsexponering).
• Resultat när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
• Resultat när lån och placeringar är i annan valuta än enhetens funktionella valuta (omräkningsexponering).
• Eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

I koncernens resultaträkning ingår valutakursförluster med 2 MSEK (11) i rörelseresultatet och med 3 MSEK (1) i fi nansnettot.

Transaktionsexponering

För koncernen fi nns en balans mellan in- och utbetalningar i de viktiga valutorna euro (EUR) och amerikanska dollar (USD), vilket begränsar koncernens transaktionsexponering. Begränsad transaktionsexponering uppkommer då vissa av koncernens tillverkande enheter i Europa gör inköp av råtobak i USD samt genom den europeiska verksamhetens export av tändare och tändstickor i USD. Den största exponeringen är i NOK till följd av att snus som säljs i Norge är tillverkat i Sverige.

Det förväntade kommersiella valutafl ödet netto eft er motriktade fl öden i samma valutor (transaktionsexponeringen) uppgår på årsbasis till cirka 1 250 MSEK. Det är fördelat enligt följande: 890 MSEK i NOK (71 procent), 120 MSEK i USD (10 procent), 70 MSEK i PHP (6 procent), 70 MSEK i GBP (6 procent), 30 MSEK i EUR (2 procent), 30 MSEK i JPY (2 procent) och i övriga valutor 40 MSEK (3 procent). Swedish Match policy för hantering av koncernens transaktionsexponering är att göra säkringar inom vissa ramar. Eventuella säkringstransaktioner baseras på riskexponering, rådande marknadsförhållanden och andra strategiska beaktanden. Transaktionerna initieras huvudsakligen via valutaterminer med löptider upp till tolv månader och relateras till prognostiserade valutafl öden. Per den 31 december 2012 var ingen transaktionsexponering för 2013 säkrad. En generell höjning med 10 procent av den svenska kronan gentemot koncernens samtliga transaktionsvalutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 125 MSEK (90), varav 89 i NOK, 12 i USD, 7 i PHP, 7 i GBP och nio övriga valutor, för år 2012.

Omräkningsexponering

Valutakursförändringarnas mest signifi kanta inverkan på koncernresultatet kommer via omräkningen av dotterföretagens resultat. Resultatet i koncernens bolag räknas om till genomsnittskurser. Betydande eff ekter hänför sig främst till USD, EUR och BRL. Den enskilt största exponeringsvalutan är USD.

När de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor uppstår omräkningsdiff erenser som förs direkt till koncernens egna kapital. Nettoinvesteringens exponering uppgår till 1 445 MSEK i USD (68 procent), 378 MSEK i BRL (18 procent), 208 MSEK i EUR (10 procent) och 94 MSEK (4 procent) i andra valutor. Swedish Match säkrar generellt inte det egna kapitalet i utländska dotterföretag. Om den svenska kronan försvagas med 10 procent mot samtliga valutor i vilka Swedish Match har utländska nettotillgångar, skulle koncernens eget kapital påverkas positivt med cirka 210 MSEK, varav 140 i USD, 40 i BRL, 20 i EUR och 10 i övriga valutor, baserat på exponeringen per den 31 december 2012.

Ränterisk

Swedish Match-koncernens fi nansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassafl öde från löpande verksamhet och upplåning. Räntebärande lån och pensionsförpliktelser exponerar koncernen för ränterisk. Förändringar i räntenivå har en direkt inverkan på Swedish Match räntenetto. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ska vara kortare än fem år. Den tid det tar för en permanent förändring av räntenivån att slå igenom på räntenettot beror på lånens räntebindningstider. Koncernens mål för sin räntebindning är att ha en jämn och låg räntekostnad. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla lån till SEK och fasta räntor. Per den 31 december 2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningen på koncernens lån till 3,5 år (3,6) med hänsyn tagen till ränteswappar. Ränteförfallostrukturen per den 31 december 2012 var följande:

	Lån		Lån och eff ekter av derivat
År	Fast	Rörlig	Fast	Rörlig
2013	1 113		1 113
2014	577	644	1 006	215
2015	1 998		1 998
2016	651		651
2017	2 998		2 998
2018–	2 017	347	2 017	347
Totalt	9 354	991	9 783	562

Per den 31 december 2012 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procent (100 bp) höja koncernens resultat före skatt med cirka 23 MSEK (20) årligen. Den räntebärande nettolåneskulden (inklusive pensionsförpliktelse netto) per samma datum uppgick till 9 289 MSEK (8 886). Antagandet grundar sig på nuvarande nettolåneskuldnivå och genomsnittlig räntebindningstid.

En höjning av räntan med 1 procent (100 bp) skulle ge en total eff ekt på eget kapital till följd av kassafl ödessäkringar motsvarande en ökning med 224 MSEK (206).

Refi nansieringsrisk och likviditet

Refi nansieringsrisk defi nieras som risken att marknadssituationen vid tillfället för refi nansieringen gör upplåningen dyrare än beräknat. Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla löpande betalningar som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Swedish Match har en central fi nansieringsfunktion, vilket innebär att så stor del som möjligt av koncernens externa upplåning hanteras centralt. Extern upplåning kan dock ske lokalt i länder där regler och skatter gör central fi nansiering omöjlig eller där en sådan inte är ekonomiskt fördelaktig. Swedish Match försöker begränsa refi nansieringsrisken genom att ha en god spridning och en viss längd på sin bruttoupplåning samt att inte bli beroende av enstaka fi nansieringskällor.

Swedish Match har en syndikerad bankfacilitet om 160 MEUR med slutförfall i januari 2016. Denna var vid årsskift et outnyttjad och innehåller inga fi nansiella villkorsbegränsningar. Tillgängliga medel i likvida medel och garanterade kreditfaciliteter vid årets slut uppgick till 4 197 MSEK. Härav utgjorde 1 373 MSEK bekräft ade kreditlöft en och resterande 2 824 MSEK utgjordes av likvida medel.

Huvuddelen av Swedish Match fi nansiering utgörs av ett globalt medium term note program (MTN) som har ett rambelopp om 1 500 MEUR. Programmet är ett obekräft at låneprogram och tillgången kan komma att begränsas av koncernens kreditvärdighet och rådande marknadsvillkor. Den 31 december 2012 var det globala programmet utnyttjat med 10 324 MSEK. Den genomsnittliga förfallostrukturen på koncernens obligationsupplåning per den 31 december 2012 uppgick till 3,7 år.

Swedish Match totala odiskonterade kassafl öden avseende lånekällor, inklusive räntebetalningar, negativa derivat (derivat med positiva marknadsvärden ingår inte), leverantörsskulder och deras förfalloprofi ler fördelar sig enligt följande:

År	MTN-lån inkl. ränta	Negativa derivat	Leverantörs skulder	Totala kassafl öden	Totalt bokfört värde
2013	1 529	195	648	2 372	1 966
2014	1 562	156		1 718	1 319
2015	2 333	67		2 400	2 063
2016	881	66		947	717
2017	3 189	375		3 564	3 057
2018–	2 503	90		2 593	2 378
Totalt	11 997	949	648	13 594	11 500

Swedish Match har under det globala MTN-programmet emitterat obligationer i euro och svenska kronor. Upplåningen i euro är säkrad genom valutaswappar och valutaränteswappar. Genomsnittliga räntor för utestående upplåning (inklusive derivat) den 31 december 2012 var 4,8 procent (4,9).

Likviditeten inom Swedish Match hanteras centralt genom lokala cash pooler. Koncernens bolag ska placera likviditeten på cash pool-konton eller, om sådana inte fi nns, hos moderbolagets treasuryfunktion. Undantag medges endast om lagstift ning förbjuder cash pool-konton eller interna deponeringar.

Kassafl ödessäkringar och säkring av verkligt värde Kassafl ödessäkringar

Tabellen nedan visar den årliga förändringen av marknadsvärdet från ingående balans, vilken redovisas i övrigt totalresultat, och de belopp som omklassifi ceras i resultaträkningen under året och som tidigare redovisades i övrigt totalresultat. Under 2012 fanns inga ineff ektiva delar av kassa fl ödessäkring.

	2012
	1 jan	Förändring av marknads värdet	Allokerat till resultat	31 dec
Säkringsinstrument, derivat	–67	–16	–	–83
Totalt	–67	–16	–	–83

	2011
	1 jan	Förändring av marknads värdet	Allokerat till resultat	31 dec
Säkringsinstrument,
derivat	–46	–21	0	–67
Totalt	–46	–21	0	–67

Förfalloprofi l för räntebetalningar på lån som omfattas av kassafl ödessäkring och marknadsvärde på derivaten visas i tabellen nedan.

	2013	2014	2015	2016	2017	2018–
Räntebetalningar från lån	302	244	219	218	218	146
Derivat till marknadsvärde	–22	–24	–11	–11	–10	–5

Säkring av verkligt värde

Vid årets slut fanns inga utestående säkringar av verkligt värde.

Likviditets- och kreditrisker

För att begränsa likviditets- och kreditrisker får placeringar och transaktioner i derivat endast ske i instrument med hög likviditet och med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match överskottslikviditet placeras, förutom på bankräkning, huvudsakligen i statsobligationer, statsskuldväxlar, bank- och bostadscertifi kat samt vissa godkända värdepapper med godkända motparter. Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningen för koncernens kortfristiga placeringar till cirka 0,1 månad.

Koncernens fi nanspolicy reglerar maximal kreditexponering för olika motparter. Målet är att motparterna till Swedish Match i fi nansiella transaktioner ska ha ett kreditbetyg om lägst A från Standard & Poor's eller motsvarande från Moody's. För att reducera kreditrisken i de fordringar som uppstår på banker via derivat har Swedish Match ingått nettingavtal, så kallade ISDA Master Agreements, med samtliga motparter. Per den 31 december 2012 uppgick den totala kreditexponeringen i derivatinstrument till 28 MSEK och i likvida medel till 2 824 MSEK. Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfodringar, reduceras av att Swedish Match kundfodringar är fördelade på många olika kunder. På balansdagen förelåg ingen betydande koncentration av kreditrisk i koncernens kundfordringar. Koncernens kundfordringar uppgick till totalt 1 554 MSEK (1 398). För ytterligare information, se Not 17 Kundfordringar.

Rating

Swedish Match hade per den 31 december 2012 följande kreditrating från Standard & Poor's respektive Moody's Investors Service:

	Standard & Poor's	Moody's
Lång rating	BBB	Baa2
Outlook	Stable	Stable

Bokfört värde och verkligt värde

Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per kategori av räntebärande fi nansiellt instrument per den 31 december 2012. Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen består av derivat, för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Derivat hänförliga till kassafl ödessäkringar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Alla övriga poster, utom räntebärande skulder, har kort löptid och betraktas som icke räntebärande och därför är det totala bokförda värdet på de fi nansiella instrumenten och det beräknade verkliga värdet detsamma. Det bokförda värdet på räntebärande skulder kan avvika från det verkliga värdet som en följd av förändrade marknadsräntor.

Swedish Match följer IFRS 7 för fi nansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen, vilket innebär att verkliga värden ska klassas enligt en hierarki som refl ekterar betydelsen av den indata som används enligt följande nivåer:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.
• Nivå 2 Annan indata än de noterade priser som ingår i nivå 1 och som, antingen direkt eller indirekt, är observerbara.
• Nivå 3 Indata som inte bygger på observerbar marknadsdata.

Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. För att bestämma det verkliga värdet av dessa fi nansiella tillgångar och skulder har offi ciella marknadsnoteringar för liknande instrument använts för diskontering av framtida kassafl öden. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

2012	Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen	Lån och fordringar	Övriga fi nansiella skulder	Kassa fl ödes säkringar	Icke fi nansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Kundfordringar	–	1 554	–	–	–	1 554	1 554
Långfristiga fordringar	28	–	–	4	3972)	429	429
Övriga fordringar	0	–	–	5	97	102	102
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	–	–	–	60	70	70
Likvida medel	–	2 824	–	–	–	2 824	2 824
Summa tillgångar	38	4 378	–	9	554	4 979	4 979
Räntebärande skulder	–	–	10 357	–	–	10 357	11 4451)
Övriga skulder	23	–	7	534	1 543	2 107	2 107
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	–	194	21	581	796	796
Leverantörsskulder	–	–	635	–	–	635	635
Summa skulder	23	–	11 193	555	2 124	13 895	14 983

2011	Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen	Lån och fordringar	Övriga fi nansiella skulder	Kassa fl ödes säkringar	Icke fi nansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Kundfordringar	–	1 398	–	–	–	1 398	1 398
Långfristiga fordringar	58	–	–	18	5412)	617	617
Övriga fordringar	0	–	–	–	86	86	86
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	–	65	76	76
Övriga kortfristiga placeringar	–	–	–	–	–	–	–
Likvida medel	807	1 726	–	–	–	2 533	2 533
Summa tillgångar	876	3 124	–	18	692	4 710	4 710
Räntebärande skulder	–	–	9 818	–	–	9 818	10 2521)
Övriga skulder	27	–	–	336	1 761	2 124	2 124
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	–	173	24	618	815	815
Leverantörsskulder	–	–	651	–	–	651	651
Summa skulder	27	–	10 642	360	2 379	13 408	13 842

1) Beräknat verkligt värde är omvärderingen av räntebärande skulder till verkligt värde baserat på marknadskurserna per den 31 december 2012 och 2011. 2) Inkluderar andelar i andra bolag om 13 MSEK (16), klassifi cerade som fi nansiella tillgångar som kan säljas, vilka är värderade till anskaff ningsvärde.

26. Operationella leasingavtal

Koncernens leasingkostnader för operationella leasingavtal för 2012 uppgick till 47 MSEK (45).

Framtida årliga minimileaseavgift er för kvarvarande verksamhet enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal med initiala eller återstående löptider på ett år eller mer förfaller enligt följande:

Minimileaseavgifter	2012	2011
Inom ett år	44	45
Senare än ett år men inom fem år	80	97
Senare än fem år	24	29
Totalt	148	172

Operationella leasingavtal hänför sig främst till hyra av fastighet.

27. Ställda säkerheter

Ställda säkerheter

Per den 31 december 2012 hade koncernen 42 MSEK (35) i ställda säkerheter hänförliga till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.

28. Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

Borgensförbindelser för dotterföretag avser åtaganden till förmån för bolagen utöver i dotterföretagen nyttjade och skuldförda belopp. Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag hänför sig till åtaganden för dotterföretag som överförts till STG. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser avser åtaganden gentemot tobaksodlare om framtida inköp av råtobak samt garantier ställda gentemot statliga myndigheter för koncernföretags fullgörande av åtaganden i samband med import och betalning av tobaksskatter.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)	2012	2011
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	51	52
Borgensförbindelser för intresseföretag	52	61
Övriga ansvarsförbindelser	139	170
Totalt	242	282

Rättstvister

Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer av för verksamheten rutinmässig karaktär. Även om utgången av processerna inte med säkerhet kan förutses och följaktligen inga garantier heller kan lämnas, är företagsledningen övertygad om att skyldigheter hänförliga till dessa tvister inte kommer att inverka väsentligt på Swedish Match fi nansiella ställning eller resultat, om de ens får någon inverkan alls.

Dotterföretag till Swedish Match i USA är svarande i mål där det påstås att bruk av tobaksprodukter orsakat hälsoproblem. Pinkerton Tobacco Company (dotterföretag till Swedish Match North America, Inc.) har angivits som svarande i några av de mer än 1 200 mål mot cigarettillverkare och andra tobaksföretag som anhängiggjorts i delstatsdomstol i West Virginia. Pinkerton har dock avskiljts från den sammanslagna processen i dessa mål och det är inte känt om någon av kärandena i de avskilda målen avser att driva krav separat mot Pinkerton. Swedish Match North America, Inc. och Pinkerton Tobacco Company är angivna som svaranden i en talan väckt i Florida i november 2002 mot fl era olika bolag verksamma på den amerikanska marknaden för rökfri tobak och deras gemensamma intresseorganisation. Talan anhängiggjordes ursprungligen som en grupptalan men omvandlades under 2005 till en individuell talan. Swedish Match North America, Inc. är också angivet som en av fl era svarande i en individuell talan väckt i federal domstol i Mississippi i oktober 2011 relaterad till påstådda hälsoeff ekter från användande av tuggtobak. Även om företagsledningen inte på ett meningsfullt sätt kan uppskatta den betalningsskyldighet pågående eller befarade tvister av detta slag skulle kunna medföra, är det företagsledningens uppfattning att det fi nns goda försvar mot alla krav och att varje fall ska försvaras med kraft .

Eventualtillgångar

Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsbyggnaden i Stockholm 2007, sålde Swedish Match också två närliggande tomter, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. För den ena tomten erhölls detta godkännande i januari 2013, och Swedish Match kommer därmed att erhålla en ytterligare köpeskilling om cirka 150 MSEK under det första halvåret 2013. Även för den andra tomten kan ytterligare köpeskilling erhållas. För närvarande går det inte att göra någon meningsfull uppskattning av storleken på detta belopp.

29. Koncernföretag

	Dotterföretagets		Ägarandel i %
Dotterföretagsinnehav1)	säte, land	2012	2011
SM Treasury SEK SA	Belgien	100	100
SM Treasury EUR SA2)	Belgien	–	100
SM Treasury USD SA	Belgien	100	100
SM Comercio Importacao e Exportacao Ltda	Brasilien	100	100
SM da Amazonia S.A.	Brasilien	100	100
SM do Brazil S.A.	Brasilien	99,4	99,4
SM Dominicana, S.A.	Dominikanska republiken	100	100
SM Deutschland GmbH	Tyskland	100	100
SM Group BV	Nederländerna	100	100
SM Lighters BV	Nederländerna	100	100
SM Overseas BV	Nederländerna	100	100
SM Distribution A/S	Norge	100	100
SM Norge A/S	Norge	100	100
SM Philippines Inc.	Filippinerna	100	100
SMINT Holdings Corp	Filippinerna	100	100
Swedmat Corp	Filippinerna	100	100
SM Distribution AB	Sverige	100	100
SM Industries Aktiebolag	Sverige	100	100
SM North Europe AB	Sverige	100	100
Svenska Tändsticks Aktiebolaget	Sverige	100	100
Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag	Sverige	100	100
SM Cigars Holding AB	Sverige	100	100
Svenska Tobaks Aktiebolag	Sverige	100	100
SM Suisse SA3)	Schweiz	–	100
SM Kibrit ve Cakmak Endustri A.S.	Turkiet	100	100
SM Cigars Inc.	USA	100	100
SM Leaf Tobacco Company	USA	100	100
SM North America Inc.	USA	100	100
e Pinkerton Tobacco Co.	USA	100	100

1) Förteckningen innefattar såväl direkt som indirekt ägda bolag. Förteckningen innehåller inte

vilande företag. 2) Fusionerat företag till SM Treasury SEK SA.

3) Likviderat företag.

30. Tilläggsupplysningar till kassafl ödesanalys

Likvida medel defi nieras i Not 18 Likvida medel. Noten beskriver även fördelningen av likvida medel.

Betalda räntor och erhållna räntor	2012	2011
Erhållen ränta	36	35
Erlagd ränta	–497	–479
Totalt	–461	–444

Betalda och erhållna räntor redovisas som kassafl öden från den löpande verksamheten.

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	2012	2011
Avskrivningar	296	290
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	–337	–327
Erhållen utdelning från intresseföretag och joint ventures	218	14
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	0	0
Realisationsvinst från avyttrade bolag	–30	–1
Förändrad ersättning till anställda	–8	–43
Förändring upplupna räntor	20	8
Förändring av verkligt värde och orealiserade kursdiff erenser	–8	88
Realiserade kursdiff erenser, överfört till fi nansierings verksamheten	8	–94
Övrigt	–15	–8
Totalt	145	–73

Andelar i intresseföretag, joint ventures och övriga bolag

Andelar i joint ventures under 2012 hänför sig till investeringar på 40 MSEK i SMPM International. Andelar i joint ventures under 2011 hänförde sig till investeringar på 28 MSEK i SMPM International, 1 MSEK i VMSM Holding AB och 4 MSEK i Secure Vending AB. För ytterligare information, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.

Inga dotterföretag förvärvades under 2012 eller 2011.

Avyttring av dotterföretag

Kassafl ödet från avyttring av dotterföretag under 2012 inkluderar en extra köpeskilling om 5 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match UK under 2008 och 3 MSEK avseende avyttringen av Swedish Match Bulgaria DA under 2011. Kassafl ödet från avyttring av dotterföretag under 2011 hänför sig till återbetalning av lån från STG om 140 MSEK eft er slutliga transaktionsjusteringar. I juni 2011 avyttrades dessutom dotterföretaget SM Plam Bulgaria till en total köpeskilling om 12 MSEK, varav 6 MSEK erhölls kontant när transaktionen slutfördes.

Avyttring av dotterföretag	2012	2011
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	–	0
Materiella anläggningstillgångar	–	3
Varulager	–	8
Kundfordringar	–	4
Övriga fordringar	–	1
Likvida medel	–	3
Summa tillgångar	–	18
Leverantörsskulder	–	–1
Långfristiga fi nansiella skulder	–	–1
Övriga skulder	–	–6
Summa skulder	–	–7
Avyttrade tillgångar, netto	–	12
Erhållen säljlikvid netto	–	6
Avgår transaktionskostnader avseende avyttrad verksamhet	–	0
Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter	–	–3
Påverkan på koncernens likvida medel	–	3

31. Närstående

Företagets närstående parter är joint ventures, intresseföretag och ledande befattningshavare med betydande infl ytande i företaget. Ledande befattningshavare med betydande infl ytande omfattar Swedish Match styrelse och koncernledningen. Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. För vidare information om koncernens transaktioner med joint ventures och intresseföretag, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures. Information om ersättningar till styrelsen och koncernledningen framgår av Not 5 Personal. Utöver detta, med undantag för koncerntransaktioner som elimineras i sin helhet i koncernredovisningen, har inga andra transaktioner med närstående parter gjorts under året.

32. Händelser efter rapportperiodens slut

Vid försäljningen av den tidigare huvudkontorsbyggnaden i Stockholm 2007, sålde Swedish Match också en närliggande tomt, vars slutliga försäljningspris var beroende av godkännandet av en reviderad detaljplan. Detta godkännande erhölls i januari 2013, och Swedish Match kommer därmed att erhålla en ytterligare köpeskilling om cirka 150 MSEK under det första halvåret 2013.

33. Uppgifter om moderbolaget

Swedish Match AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm.

Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Huvudkontoret har besöksadress Västra Trädgårdsgatan 15 och postadress Box 7179, 103 88 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2012 består av moderbolaget och dess dotter företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint ventures.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011
Nettoomsättning	1	87	51
Administrationskostnader	2, 7, 8, 24	–249	–165
Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader	3	0	–1
Rörelseresultat		–162	–115
Resultat från andelar i koncernföretag	4	6 405	2 974
Resultat från andelar i joint venture	4	–	–12
Ränteintäkter från fordringar redovisade som långfristiga tillgångar	4	–	133
Ränteintäkter och liknande resultatposter	4	2	0
Räntekostnader och liknande resultatposter	4	–1 428	–1 330
Resultat efter fi nansiella poster		4 817	1 650
Bokslutsdispositioner	5	–136	–124
Resultat före skatt		4 681	1 526
Skatt	6	–95	–107
Årets resultat		4 586	1 419

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	Not	2012	2011
Årets resultat		4 586	1 419
Övrigt totalresultat
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar		–16	–22
Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till periodens resultat		–	0
Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat	6	1	6
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–16	–16
Årets totalresultat		4 571	1 403

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	31 december, 2012	31 december, 2011
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	95	58
Materiella anläggningstillgångar	8	1	2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	9	51 258	49 234
Övriga långfristiga fordringar	10	69	109
Uppskjutna skattefordringar	6	30	30
Summa fi nansiella anläggningstillgångar		51 357	49 373
Summa anläggningstillgångar		51 452	49 433
Kortfristiga tillgångar
Fordringar på koncernföretag		2 297	2 051
Fordringar på intresseföretag		1	2
Fordringar på joint venture		0	1
Skattefordringar	6	–	88
Övriga fordringar	11	10	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	24	27
Summa kortfristiga tillgångar		2 332	2 172
SUMMA TILLGÅNGAR		53 784	51 605
Eget kapital	13
Bundet eget kapital
Aktiekapital, 206 000 000 aktier à 1:8909 respektive 213 000 000 à 1:8287		390	390
Fritt eget kapital
Säkringsreserv		–65	–49
Balanserat resultat		16 319	17 766
Årets resultat		4 586	1 419
SUMMA EGET KAPITAL		21 230	19 525
Obeskattade reserver	14	260	124
Övriga avsättningar	15	92	71
Summa avsättningar		92	71
Långfristiga skulder
Obligationslån	16	9 238	8 535
Skulder till koncernföretag	17	18 101	18 101
Övriga skulder	18	475	324
Summa långfristiga skulder		27 814	26 960
Kortfristiga skulder
Obligationslån		1 107	1 281
Leverantörsskulder		16	17
Skulder till koncernföretag		2 914	3 348
Skulder till intresseföretag		–	3
Skatteskulder	6	5	–
Övriga skulder		100	49
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19	248	225
Summa kortfristiga skulder		4 388	4 924
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		53 784	51 605
Ställda säkerheter	20	39	33
Eventualförpliktelser	20	103	112

Förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
2011	Not	Aktiekapital	Säkrings reserv	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	13	390	–34	18 863	2 359	21 578
Årets resultat		–	–	–	1 419	1 419
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–	–16	–	–	–16
Årets totalresultat		–	–16	–	1 419	1 403
Vinstdisposition		–	–	2 359	–2 359	–
Utdelning		–	–	–1 152	–	–1 152
Återköp av egna aktier		–	–	–2 371	–	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	67	–	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–30	–	30	–	–
Fondemission		30	–	–30	–	–
Eget kapital vid årets slut		390	–49	17 766	1 419	19 525

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
2012	Not	Aktiekapital	Säkrings reserv	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	13	390	–49	17 766	1 419	19 525
Årets resultat		–	–	–	4 586	4 586
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–	–16	–	–	–16
Årets totalresultat		–	–16	–	4 586	4 571
Vinstdisposition		–	–	1 419	–1 419	–
Utdelning		–	–	–1 334	–	–1 334
Återköp av egna aktier		–	–	–1 946	–	–1 946
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	414	–	414
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–13	–	13	–	–
Fondemission		13	–	–13	–	–
Eget kapital vid årets slut		390	–65	16 319	4 586	21 230

Moderbolagets kassafl ödesanalys

MSEK	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten	21
Resultat efter fi nansiella poster		4 817	1 650
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet		–4 071	–475
Betald inkomstskatt		–1	–221
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		745	954
Kassafl öde från förändringar av rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–9	48
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		22	–13
Kassafl öde från den löpande verksamheten		757	989
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–44	–22
Avyttring av dotterföretag, netto likviditetspåverkan		1	140
Aktieägartillskott till joint venture		–	–15
Avyttring av joint venture, netto likviditetspåverkan		–	9
Investeringar i övriga bolag		–	–4
Avyttring av övriga bolag, netto likviditetspåverkan		–	4
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–42	111
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		–1 946	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		414	67
Upptagna lån		2 045	1 000
Amortering av lån		–1 315	–853
Utdelning		–1 334	–1 152
Förändringar av fi nansiella fordringar/skulder koncernföretag		1 399	2 205
Övrigt		23	3
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–715	–1 100
Ökning/minskning av kassa och bank		–	–
Kassa och bank vid årets början		–	–
Kassa och bank vid årets slut		–	–

Noter för moderbolaget

Alla belopp i noterna till moderbolagets fi nansiella rapporter är angivna i miljoner svenska kronor (MSEK) om ej annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2011.

För information om löner och andra ersättningar till verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen se koncernens Not 5 Personal på sidan 58.

1. Nettoomsättning

Nettoomsättningen avser tjänster till koncernföretag och intresseföretag.

2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Administrationskostnader inkluderar kostnader för revisionsarvoden enligt nedanstående tabell:

Arvode och kostnadsersättning till revisorer	2012	2011
KPMG
Revisionsuppdrag	3	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	–
Skatterådgivning	0	0
Andra uppdrag	1	3
Totalt	4	7

Andra uppdrag innefattar testning av IT-kontroller.

3. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader avser i huvudsak valutakursvinster och -förluster.

4. Finansiella poster

	Resultat från andelar i koncernföretag		Resultat från andelar i joint ventures
	2012	2011	2012	2011
Utdelningar	4 333	2 492	–	–
Erhållna koncernbidrag	2 270	2 038	–	–
Beviljade koncernbidrag	–199	–199	–	–
Nedskrivningar	–	–1 241	–	–12
Vinst vid försäljning av koncernföretag	3	–	–	–
Förlust vid försäljning av koncernföretag	–1	–116	–	–
Totalt	6 405	2 974	–	–12

Nedskrivningen på 1 241 MSEK under 2011 var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag. Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag om –1 MSEK (–116) avser dotterföretag som sålts till STG under 2010.

Resultatet på –12 MSEK under 2011 hänför sig till SMPM International AB, Swedish Match joint venture med Philip Morris International. Under 2011 överfördes andelarna till ett annat koncernföretag.

	Ränteintäkter från fordringar redovisade som långfristiga tillgångar		Ränteintäkter och liknande resultatposter
	2012	2011	2012	2011
Ränteintäkter, koncernföretag	–	133	0	0
Ränteintäkter hänförliga till fi nansiella instrument som innehas för handel	–	–	1	0
Ränteintäkter hänförliga till övriga fi nansiella instrument som innehas för handel	–	–	0	–
Netto valutakursförändringar	–	–	1	0
Totalt	–	133	2	0
Räntekostnader och liknande resultatposter			2012	2011
Räntekostnader, koncernföretag			–907	–847
Räntekostnader hänförliga till fi nansiella skulder värderade till upplupet anskaff ningsvärde			–514	–475
Räntekostnader hänförliga till kassafl ödessäkringar överförda från eget kapital1)			–	0
Räntekostnader hänförliga till fi nansiella skulder avseende säkring av verkligt värde		–	0
Vinst hänförlig till fi nansiella skulder som innehas för handel		0	2
Övriga fi nansiella kostnader			–7	–11
Totalt			–1 428	–1 330

1) Totalt realiserat räntevärde för 2011 till följd av återköpet av obligationer om 50 MSEK.

5. Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner	2012	2011
Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan
Programvara och licenser	–21	–9
Inventarier, verktyg och installationer	0	0
Delsumma	–21	–9
Avsättning till periodiseringsfond
Periodiseringsfond, avsättning innevarande år	–115	–115
Delsumma	–115	–115
Totalt	–136	–124

6. Skatter

Skatt redovisad i resultaträkningen	2012	2011
Aktuell skatt	–94	–92
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	1	–15
Uppskjuten skatt pga förändrad skattesats	–2	–
Totalt	–95	–107
Skatt redovisad i övrigt totalresultat	2012	2011
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar	4	6
Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till periodens resultat	–	0
Eff ekt av ändrad skattesats	–4	–
Totalt	1	6

	2012		2011
Avstämning av eff ektiv skattesats	(%)		(%)
Resultat före skatt		4 681		1 526
Svensk skattesats	26,3	–1 231	26,3	–402
Ej skattepliktiga utdelningar	–24,3	1 140	–42,9	655
Ej skattepliktiga poster	–0,0	1	–0,1	1
Ej avdragsgilla nedskrivningar	–	–	21,6	–330
Övriga ej avdragsgilla poster	0,0	–2	2,1	–31
Skatt hänförlig till tidigare år	0,0	0	0,0	0
Eff ekt av antagen förändring av skattesats	0,1	–2	–	–
Antagen ränteintäkt, periodiseringsfond	0,0	–1	–	–
Redovisad eff ektiv skatt	2,0	–95	7,0	–107

Förändringen i skattefordringar/skatteskulder under perioden förklaras nedan:

		Skattefordringar	Skatteskulder
	2012	2011	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	88	–	–	41
Aktuell skatt	–	–98	94	–5
Erhållen/betald skatt	–88	186	–89	–35
Bokfört värde vid årets slut	–	88	5	–

Skatteskulden uppgick till 5 MSEK (skattefordring om 88) och utgjordes av skatt som ska betalas/återbetalas på årets resultat.

Skatteeff ekterna av avdragsgilla temporära skillnader, som resulterade i uppskjuten skattefordran/skatteskuld per den 31 december, sammanfattas nedan:

	Uppskjutna skattefordringar		Uppskjutna skatteskulder
	2012	2011	2012	2011
Säkringsreserv	18	18	–	–
Avsättningar	11	11	–	–
Övrigt	1	1	–	–
Totalt	30	30	–	–

Nedanstående sammanställning visar förändringen för uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (–) vid årets början och årets slut.

2012	Ingående balans	Redovisat i årets resultat	Redovisat i övrigt totalresultat	Utgående balans
Säkringsreserv	18	–	1	18
Avsättningar	11	0	–	11
Övrigt	1	0	–	1
Totalt	30	0	1	30

2011	Ingående balans	Redovisat i årets resultat	Redovisat i övrigt totalresultat	Utgående balans
Säkringsreserv	12	–	6	18
Avsättningar	13	–2	–	11
Avsättningar till pensioner och liknande
förpliktelser	12	–12	–	–
Övrigt	2	–1	–	1
Totalt	39	–15	6	30

7. Immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella tillgångar	2012	2011
Anskaff ningsvärde vid årets början	68	45
Inköp/investeringar	43	22
Anskaff ningsvärde vid årets slut	111	68
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–9	–3
Årets avskrivningar	–7	–6
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–17	–9
Bokfört värde vid årets slut	95	58

Avskrivningar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 7 MSEK (6).

Samtliga immateriella anläggningstillgångar är förvärvade.

Övriga immateriella tillgångar består av licenser och programvaror och skrivs av under 5–7 år. Under året har en investering gjorts i programvaruutveckling av ett nytt aff ärssystem för koncernen.

Inga lånekostnader för immateriella anläggningstillgångar har aktiverats under 2012 eller 2011.

8. Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer	2012	2011
Anskaff ningsvärde vid årets början	3	3
Inköp/investeringar	–	–
Anskaff ningsvärde vid årets slut	3	3
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–1	–1
Årets avskrivningar	0	0
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–2	–1
Bokfört värde vid årets slut	1	2

Avskrivningar för materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 0 MSEK (0).

Inga lånekostnader för materiella anläggningstillgångar har aktiverats under 2012 eller 2011.

9. Koncernföretag

2012	Ingående balans	Aktieägar tillskott	Likvidation	Nedskrivningar	Avyttringar	Utgående balans
Anskaff ningsvärde	54 717	2 025	–	–	–62	56 680
Nedskrivningar	–5 483	–	–	–	61	–5 422
Bokfört värde	49 234	2 025	–	–	–1	51 258
2011	Ingående balans	Aktieägar tillskott	Likvidation	Nedskrivningar	Avyttringar	Utgående balans
Anskaff ningsvärde	51 025	8 850	–5 158	–	–	54 717
Nedskrivningar	–9 399	–	5 158	–1 241	–	–5 483
Bokfört värde	41 626	8 850	–	–1 241	–	49 234

Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.

Nedskrivningen på 1 241 MSEK under föregående år var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag.

Innehav av direktägda andelar i koncernföretag

Dotterföretag	Org. nr	Säte	Antal aktier	Andel i %	2012	Andel i %	2011
Swedish Match North Europe AB	556571-6924	Stockholm	1 000	100	15 750	100	15 750
Swedish Match Distribution AB	556571-7039	Stockholm	1 000	100	2 350	100	2 350
Swedish Match Cigars Holding AB	556367-1253	Stockholm	2 000	100	500	100	500
Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag	556012-2730	Stockholm	34 403 000	100	236	100	236
Swedish Match Industries AB	556005-0253	Tidaholm	30 853	100	95	100	95
Swedish Match US AB	556013-4412	Stockholm	96 000	100	9	100	9
Svenska Tändsticks AB	556105-2506	Stockholm	1 000	100	7	100	7
Svenskt Snus AB1)	556367-1261	Stockholm	–	–	–	100	1
Svenska Tobaks AB	556337-4833	Stockholm	8 000	100	1	100	1
GC Sweden AB	556680-3028	Stockholm	100 000	100	0	100	0
Swedish Match Treasury SEK SA2)	0890.171.968	Belgien	9 999 999	99,99	23 117	99,99	22 688
Swedish Match Treasury USD SA2)	0894.153.126	Belgien	1 001 268	99,99	7 090	99,99	5 065
Swedish Match Treasury EUR SA3)	0440.934.581	Belgien	–	–	–	99,99	429
Swedish Match Group BV	17080059	Nederländerna	20 900 000	100	1 083	100	1 083
Swedish Match North America Inc	62-1257378	USA	100	100	849	100	849
Swedish Match Dominicana S.A.	05338-2007-STI	Dominikanska republiken	9 249 907	99,99	171	99,99	171
Swedish Match Distribution A/S	930567647	Norge	500	100	1	100	1
SA Allumettiére Causemille4)		Algeriet	10 000	100	0	100	0
e Burma Match Co Ltd5)		Burma	300 000	100	0	100	0
Vulcan Trading Co. Ltd6)		Burma	4 000	100	0	100	0
Bokfört värde vid årets slut					51 258		49 234

1) Överfört till ett koncernföretag. 2) Resterande aktier ägs av dotterföretag.

3) Fusionerades med Swedish Match Treasury SEK SA.

4) Förstatligat 1963.

5) Förstatligat 1968. 6) Förstatligat 1969.

Härutöver ägs aktier i Union Allumettière Marocaine S.A. Ägandet är endast formellt. Samtliga rättigheter och skyldigheter tillkommer koncernföretag.

10. Övriga långfristiga fordringar

Övriga långfristiga fordringar	2012	2011
Derivat	32	76
Kapitalförsäkringar	38	33
Bokfört värde vid årets slut	69	109

En stor del av de långfristiga derivaten hänför sig till ändrat verkligt värde på ränteswappar.

Kapitalförsäkringar ställs som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som en avsättning i balansräkningen inkluderar även särskild löneskatt.

11. Övriga fordringar

Övriga fordringar	2012	2011
Derivat	5	–
Mervärdesskattefordringar	4	2
Kapitalförsäkringar	1	–
Övriga kortfristiga fordringar	1	1
Bokfört värde vid årets slut	10	3

12. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2012	2011
Upplupen ränteintäkt	10	11
Förutbetald bankavgift	6	8
Upplupna intäkter	3	–
Förutbetald hyra	2	1
Förutbetalda försäkringspremier	–	0
Övriga förutbetalda kostnader	3	7
Bokfört värde vid årets slut	24	27

13. Eget kapital

Information om förändringar i moderbolagets eget kapital fi nns i Förändringar i moderbolagets eget kapital.

Antal registrerade aktier i moderbolaget:

Antal registrerade aktier	2012	2011
Emitterade per 1 januari	213 000 000	231 000 000
Nedsättning	–7 000 000	–18 000 000
Totalt antal utestående aktier per 31december	206 000 000	213 000 000
Varav innehades av Swedish Match AB	–6 591 665	–8 827 859
Totalt antal utestående aktier, exkl. aktier som innehades av Swedish Match AB	199 408 335	204 172 141

Återköp av egna aktier

Återköpta egna aktier innefattar anskaff ningskostnaden för egna aktier som innehades av moderbolaget. Per den 31 december 2012 uppgick moderbolagets innehav av egna aktier till 6 591 665 (8 827 859).

Historisk sammanfattning av återköpta aktier som ingår i balanserade vinstmedel fi nns nedan:

Eff ekt på eget kapital	2012	2011
Ackumulerad eff ekt på eget kapital vid årets början	–20 702	–18 398
Årets köp av egna aktier	–1 946	–2 371
Inlösta aktieoptioner under året	414	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier	13	30
Fondemission	–13	–30
Ackumulerad eff ekt på eget kapital vid årets slut	–22 234	–20 702

Årsstämman den 2 maj 2012 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 7 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 12,8 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget eft er indragningarna uppgår till 206 miljoner med ett kvotvärde av 1:8909 SEK.

Under året återköpte bolaget 7,4 miljoner aktier för 1 946 MSEK till ett genomsnittspris av 261:61 SEK. Per den 31 december 2012 innehade Swedish Match 6,6 miljoner återköpta aktier motsvarande 3,20 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 2,7 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det totala antalet utestående aktier, eft er återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 199,4 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2012 motsvarande 2,3 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2013–2015.

Utdelning

Eft er balansdagen har styrelsen föreslagit att årets utdelning ska uppgå till 7:30 SEK (6:50) per aktie. Utdelningen motsvarar då 1 456 MSEK baserat på antalet utestående aktier i slutet av 2012. Föregående års totala utdelning uppgick till 1 334 MSEK och motsvarade 205 261 243 aktier.

Säkringsreserv

Säkringsreservens förändring under året beskrivs nedan:

Säkringsreserv	2012	2011
Bokfört värde vid årets början	–49	–34
Eff ektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar	–16	–22
Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till periodens resultat	–	0
Skatt	4	6
Eff ekt av ändrad skattesats	–4	–
Bokfört värde vid årets slut	–65	–49

14. Obeskattade reserver

Obeskattade reserver	2012	2011
Avskrivningar utöver plan
Immateriella anläggningstillgångar
Bokfört värde vid årets början	9	0
Årets avskrivning utöver plan	21	9
Totalt	30	9
Materiella anläggningstillgångar
Bokfört värde vid årets början	0	0
Årets avskrivning utöver plan	0	0
Totalt	0	0
Periodiseringsfond
Bokfört värde vid årets början	115	–
Avsättning innevarande år	115	115
Totalt	230	115
Bokfört värde vid årets slut	260	124

15. Övriga avsättningar

Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:

Övriga avsättningar	2012	2011
Kapitalförsäkringar	48	41
Långsiktiga incitament	44	29
Övriga avsättningar	–	1
Bokfört värde vid årets slut	92	71
Varav långfristiga	77	70
Varav kortfristiga	15	1

Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:

2012	Kapital försäkringar	Långsiktiga incitament	Övriga avsättningar	Totalt
Bokfört värde vid årets början	41	29	1	71
Årets avsättningar	6	16	–	22
Ianspråktagna avsättningar	–1	–	–1	–2
Återförda avsättningar under året och ändrade estimat	2	0	–	2
Bokfört värde vid årets slut	48	44	–	92

2011	Kapital försäkringar	Långsiktiga incitament	Övriga avsättningar	Totalt
Bokfört värde vid årets början	36	15	26	77
Årets avsättningar	6	15	–	21
Ianspråktagna avsättningar	–	–1	–13	–14
Återförda avsättningar under året och ändrade estimat	–1	0	–12	–13
Bokfört värde vid årets slut	41	29	1	71

Kapitalförsäkringar

Avsättningar avser kapitalförsäkringar. Motsvarande belopp redovisas som ställd säkerhet i balansräkningen, exklusive särskild löneskatt. Betalningar om 29 MSEK väntas ske eft er fem år.

Långsiktiga incitament

Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa chefer, vilken ska regleras inom tre år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar är av rörelsekaraktär och inte personalrelaterade.

16. Obligationslån

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år eft er balansdagen uppgår till 2 377 MSEK (3 658).

17. Skulder till koncernföretag

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år eft er balansdagen uppgår till 0 MSEK (18 100).

18. Övriga skulder

Övriga skulder består i huvudsak av förändring i verkligt värde för derivat på grund av ökning eller minskning av räntor och valutor. Derivat som förfaller senare än fem år eft er balansdagen uppgår till 63 MSEK (215).

19. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2012	2011
Upplupna räntekostnader	215	197
Upplupna incitament, inkl. sociala avgifter	20	19
Upplupna sociala avgifter	3	2
Upplupna semesterlöner	2	2
Personalkostnader	0	1
Övriga upplupna kostnader	8	4
Bokfört värde vid årets slut	248	225

20. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/-tillgångar

Ställda säkerheter

Ställda säkerheter hänför sig till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser uppgående till 39 MSEK (33). Motsvarande belopp som redovisats som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.

Eventualförpliktelser	2012	2011
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	51	52
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	52	61
Totalt	103	112

Eventualtillgångar

Per den 31 december 2012 hade inte moderbolaget några eventualtillgångar.

21. Tilläggsupplysningar till kassafl ödesanalys

Betalda och erhållna räntor och erhållen utdelning	2012	2011
Erhållen utdelning1)	2 308	2 492
Erhållen ränta, externa	1	1
Erlagd ränta, externa	–494	–468
Erhållen ränta, koncernföretag	0	181
Erlagd ränta, koncernföretag	–907	–847
Totalt	908	1 359
1) Beloppet för 2012 anges exklusive 2 025 MSEK som avser utdelningar i form av aktieägar

tillskott.

Betalda och erhållna räntor redovisas som kassafl öden från den löpande verksamheten.

Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	2012	2011
Avskrivningar	8	7
Nedskrivningar	–	1 253
Resultat vid försäljning av dotterföretag	–	96
Förändring upplupna räntor	20	54
Förändring i verkligt värde	0	–2
Utdelning	–2 025	–
Koncernbidrag	–2 071	–1 839
Förändring i pensionsavsättningar	–	– 46
Resultat vid försäljning av koncernföretag	–3	–
Kursdiff erenser	–1	0
Övrigt	–	2
Totalt	–4 071	–475

22. Närstående

	Dotterföretag		Intresseföretag		Joint ventures
Sammanställning över närståendetransaktioner	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Intäkter
Utdelningar	4 333	2 492	–	–	–	–
Koncernbidrag	2 270	2 038	–	–	–	–
Ränteintäkter	0	133	–	–	–	–
Försäljning av varor/tjänster	81	44	1	1	4	5
Kostnader
Koncernbidrag	–199	–199	–	–	–	–
Räntekostnader	–907	–847	–	–	–	–
Inköp av varor/tjänster	–46	–13	–	–	–	–
Fordringar	2 297	2 051	1	2	0	1
Skulder	21 015	21 450	–	3	–	–
Eventualförpliktelser	51	52	52	61	–	–

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. För information om ersättning till ledande befattningshavare se koncernens Not 5 Personal. Inom ramen för den normala verksamheten genomför moderbolaget transaktioner med dotterföretag. För information om direktägda dotterföretag se Not 9 Koncernföretag.

23. Bokfört värde och verkligt värde för fi nansiella instrument

Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per kategori av räntebärande fi nansiellt instrument per den 31 december 2012. Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen består av derivat, för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Derivat hänförliga till kassafl ödessäkringar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Alla övriga poster, utom räntebärande skulder, har kort löptid och betraktas som icke räntebärande och därför är det totala bokförda värdet på de fi nansiella instrumenten och det beräknade verkliga värdet detsamma. Det bokförda värdet på räntebärande skulder skiljer sig från det verkliga värdet på grund av ändrade marknadsräntor. Swedish Match följer IFRS 7 för fi nansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen, vilket innebär att ett företag ska klassifi cera värderingen av verkligt värde enligt en hierarki för verkligt värde som speglar betydelsen av den indata som används enligt följande nivåer:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader.
• Nivå 2 Annan indata än de noterade priser som ingår i nivå 1 och som, antingen direkt eller indirekt, är observerbara.
• Nivå 3 Indata som inte bygger på observerbar marknadsdata.

Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

För ytterligare information om utestående derivat se koncernens Not 25 Finansiella instrument och fi nansiella risker.

2012	Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Kassafl ödes säkringar	Icke fi nansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Långfristiga fordringar	28	–	4	37	69	69
Övriga fordringar	–	–	5	5	10	10
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	–	–	14	24	24
Summa tillgångar	38	–	9	56	103	103
Räntebärande skulder	–	10 345	–	–	10 345	11 4451)
Övriga skulder	23	7	535	10	575	575
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	194	21	33	248	248
Leverantörsskulder	–	16	–	–	16	16
Summa skulder	23	10 562	556	43	11 184	12 284

2011	Poster redovisade till verkligt värde i resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Kassafl ödes säkringar	Icke fi nansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Långfristiga fordringar	58	–	18	33	109	109
Övriga fordringar	0	–	–	3	3	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	16	27	27
Summa tillgångar	69	–	18	52	139	139
Räntebärande skulder	–	9 816	–	–	9 816	10 2501)
Övriga skulder	26	–	336	11	373	373
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	173	24	28	225	225
Leverantörsskulder	–	20	–	–	20	20
Summa skulder	26	10 009	360	39	10 434	10 868

1) Beräknat verkligt värde är omvärderingen av räntebärande skulder till verkligt värde baserat på marknadskurserna per den 31 december 2012 och 2011.

24. Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Vissa pensionsförpliktelser är försäkrade av en svensk pensionsstift else. Ansvaret för delar av pensionsförpliktelserna hos PSF som inte omfattades av den överlåtelse till externa försäkringsbolag som gjordes under 2010 överfördes under 2011 till Swedish Match AB men omfattas nu av den svenska pensionsstift elsen.

I avvaktan på slutlig likvidation av pensionsstift elsen PSF har de återstående förvaltningstillgångarna i PSF överförts till den svenska pensionsstift elsen.

I december 2008 övertog Swedish Match AB ansvaret för en pensionsstift else för före detta anställda i det avyttrade Swedish Match UK Ltd.

Per den 31 december 2012 visade den svenska pensionsstift elsen och pensions planen för de brittiska medarbetarna ett nettoöverskott.

Tabellerna nedan visar pensionsåtaganden för Swedish Match AB:

Förmånsbestämda pensionsplaner	2012	2011
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	710	675
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	– 785	– 752
Överskott, netto	– 75	– 77
Överskott netto i pensionsstiftelse som inte redovisas i balansräkningen	75	77
Nettopensionsskuld redovisad i balansräkningen	–	–

Specifi kation av förändringar i nettoskuld redovisad i balansräkningen hänförlig till pensioner:

Pensionsskuld, netto	2012	2011
Ingående bokfört värde	–	37
Återföring av överförda pensionsskulder	–	– 37
Utbetalda ersättningar	8	5
Utbetalningar från pensionsstiftelse	– 8	– 5
Utgående bokfört värde	–	–

–60 MSEK (–62) av den totala nettopensionstillgången omfattas av Tryggandelagen.

Specifi kation av kostnader och intäkter hänförliga till pensioner:

Kostnader och intäkter hänförliga till pension	2012	2011
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	–	–
Skillnad mellan utbetalda pensioner och gottgörelse från pensionsstiftelse	–1	0
Räntekostnad på förpliktelse	–32	–33
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	80	–43
Nettointäkter/kostnader för pension	47	–76
Pensioner som omfattas av försäkringspremier:
Inlösen	–	37
Kostnader för försäkringspremier redovisade i resultaträkningen	–15	–14
Kostnader som täcks av överskott/underskott i förvaltningstillgångar	–48	76
Kostnader/intäkter netto hänförliga till pensioner, redovisade i resultaträkningen	–16	23

Kostnaderna hänförliga till pensioner redovisas i resultaträkningen som administrationskostnader.

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar var 10 procent (6).

Förvaltningstillgångar i pensionsstift elser består av följande:

Förvaltningstillgångar	2012	2011
Skuldinstrument	192	153
Egetkapitalinstrument	172	192
Andra tillgångar	421	407
Totalt	785	752

Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen

Förpliktelserna beräknas utifrån en viktad genomsnittlig diskonteringsränta på 3,9 procent (4,7).

För ovanstående pensionsplaner väntas inga inbetalningar göras under det kommande året.

Styrelsens förslag till vinstdisposition

Enligt moderbolagets balansräkning står följande medel till årsstämmans förfogande för disponering:

Balanserade vinstmedel inklusive säkringsreserv	SEK	16 254 060 231
Årets resultat	SEK	4 586 324 299
	SEK	20 840 384 530

Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande:

Till aktieägarna en utdelning om 7:30 SEK per aktie (räknat på 199 408 335 utestående aktier vid utgången av 2012)	SEK	1 455 680 846
Balanserade vinstmedel	SEK	19 384 703 684
	SEK	20 840 384 530

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2013 för fastställelse. Styrelsen föreslår vidare att avstämningen av i Euroclear Sweden AB registrerade aktieägare sker den 30 april 2013.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över moderbolagets och koncernens verksamheter, ställning och resultat, och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 19 februari 2013

Conny Karlsson Andrew Cripps Kenneth Ek Karen Guerra Styrelsens ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Johansson Eva Larsson Robert F. Sharpe Meg Tivéus

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Joakim Westh Lars Dahlgren

Styrelseledamot Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2013

KPMG AB

Cronie Wallquist Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedish Match AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–90.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisan de bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syft e att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syft e att göra ett uttalande om eff ektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedish Match AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträff ande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 8 mars 2013

KPMG AB

Cronie Wallquist Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningsrapport

Swedish Match AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Föremålet för bolagets verksamhet är, i enlighet med bolagsordningen, att direkt eller indirekt driva rörelse avseende utveckling och tillverkning av samt handel med tobaksvaror, tändstickor och tändare samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Swedish Match lyder under fl era olika regelverk som berör styrningen av bolaget, till exempel bolagsordningen, aktiebolagslagen, regelverk för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler. Bland de interna regelverk som påverkar Swedish Match bolagsstyrning återfi nns bland annat företagets bolagsordning, styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, koncernens uppförandekod och andra policydokument inom koncernen. Bolagsordningen antas av bolagsstämman1). Swedish Match bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid en bolagsstämma och inte heller några särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolags ordningen.

Swedish Match tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden")2). Koden bygger på principen "följ eller förklara", vilket innebär att ett företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler, men ska då avge förklaringar där skäl till varje avvikelse redovisas. Bolaget redovisar inte några av vikelser från Koden för 2012, förutom vad gäller Kodens regel att bolagets halvårseller niomånadersrapport översiktligt ska granskas av bolagets revisor. Orsaken till denna avvikelse är att styrelsen, med hänsyn till bolagets stabila verksamhet, inte ansett att den extra kostnad som en sådan granskning skulle innebära har varit motiverad samt att tillräcklig kontroll uppnås genom bolagets interna rapportering och kontrollsystem.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisorer, men utgör inte en del av den formella årsredovisningen.

Aktieägare

Swedish Match aktiekapital uppgick i slutet av 2012 till 389 515 417:20 SEK fördelat på 206 000 000 aktier. Varje aktie berättigar till en röst. Bolagets aktier är noterade på NAS-DAQ OMX Stockholm. Ingen aktie ägare har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ytterligare information avseende Swedish Match ägarstruktur, aktiens utveckling etc. presenteras på sidorna 34–35.

Årsstämma 2013

Swedish Match årsstämma 2013 äger rum den 25 april 2013 i Stockholm. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält sin avsikt att delta i årsstämman inom den tid som anges i kallelsen har rätt att personligen eller genom ombud delta på Swedish Match årsstämma och utöva sin rösträtt. Kallelse till årsstämma kungörs i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Information om att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat av bolagsstämman måste inge en skrift lig begäran härom till styrelsen i god tid före bolagsstämman3).

Aktieägare som önskar lämna synpunkter eller framlägga förslag till bolagets valberedning kan göra detta när som helst. För att valberedningen ska kunna behandla inkomna förslag med tillräcklig omsorg

inför årsstämman bör emellertid förslag inlämnas senast två månader i förväg.

Valberedningen inför årsstämman 2013

Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2013 off entliggjordes på bolagets webbplats den 30 oktober 2012 i samband med att bolagets rapport för det tredje kvartalet publicerades. I valberedningen ingår förutom Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson; Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Björn Lind (AMF & AMF fonder) och William von Mueffl ing (Cantillon Capital Management). Andy Brown är valberedningens ordförande.

Förslag till valberedningen kan lämnas till: Swedish Match AB Valberedningen c/o chefsjurist Fredrik Peyron Box 7179 103 88 Stockholm E-post: nominating.committee@swedishmatch.com

¹⁾ Bolagsordningen fi nns tillgänglig på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/bolagsstyrning. 2) Koden fi nns tillgänglig på Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats, www.bolagsstyrning.se.

³⁾ Ytterligare information fi nns på bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/stamman.

BOLAGSSTYRNING

Swedish Match-koncernens styrning

Revisorer

De externa revisorerna utses årligen av bolagsstämman. Enligt bolagsordningen ska antalet auktoriserade revisorer vara en eller två med högst samma antal revisorssuppleanter eller ett eller två revisionsbolag.

De externa revisorernas uppdrag innefattar granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper. De rapporterar löpande till styrelsens revisionskommitté och i samband med årsbokslutet rapporterar de sina iakttagelser från revisionen till bolagets styrelse.

Årsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. På bolagets webbplats, www.swedishmatch.com/stamman, informeras bolagets aktieägare om sin lagenliga rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma. Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet, men vissa beslut ska dock i enlighet med aktiebolagslagens regler fattas med kvalifi cerad majoritet.

Revisionsionskommitté

Revisionskommittén utses årligen av styrelsen och är ett utskott inom styrelsen. Även om kommitténs arbete i huvudsak är av beredande och rådgivande karaktär har styrelsen delegerat beslutsbefogenheter till kommittén i särskilda fall. Kommittén ska övervaka bolagets och dess dotterbolags processer för redovisning och fi nansiell rapportering samt, med avseende på den fi nansiella rapporteringen, eff ektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering.

Kommittén ska även granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och biträda valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval och revisorsarvode. Kommittén ska vidare fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. I samband med revisionskommitténs granskning av den fi nansiella rapporteringen diskuterar kommitténs medlemmar de olika redovisningsfrågor som kan ha aktualiserats med anledning av rapporteringen. Kommittén ska även hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisionskommittén diskuterar även andra väsentliga frågor som har samband med bolagets fi nansiella rapportering samt redovisar sina slutsatser till styrelsen.

Kommitténs ordförande ska i samråd med kommitténs ledamöter, besluta om när och hur oft a kommittén ska sammanträda.*

Styrelse

Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan under bolagsstämman. Styrelsen ansvarar för att koncernens organisation är ändamålsenlig och utvärderar fortlöpande bolagets fi nansiella ställning, handläggningsrutiner samt riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel. Styrelsen säkerställer även bolagets redovisning, interna kontroll och kvaliteten på den fi nansiella rapporteringen genom det system för intern kontroll som närmare beskrivs under rubriken Riskhantering och internkontroll avseende den fi nansiella rapporteringen. Styrelsen ansvarar i huvudsak för Swedish Match strategiska inriktning och fastställer koncernens långsiktiga fi nansiella plan, övervakar fortlöpande verksamheten, fattar vidare beslut i frågor rörande investeringar och avyttringar samt granskar och godkänner bokslut. Styrelsen utser verkställande direktör, fastställer instruktioner för den verkställande direktören och övervakar dennes arbete.

Rapporteringsskommitté

Verkställande direktören har tillsatt en rapporteringskommitté med uppgift att i första hand säkerställa att all extern rapportering, inklusive bokslutsrapporter och årsredovisning, samt pressmeddelanden med innehåll som kan vara kurspåverkande eller som innehåller fi nansiell information, framtagits enligt koncernens gällande rutiner.

Verkställande direktör

Verkställande direktör utses av styrelsen. Denne leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast.

Verkställande direktören ska bland annat se till att styrelsen inför styrelsesammanträden får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören är även föredragande i styrelsen och avger motiverade förslag till

SMOKEFREE PRODUCTS DIVISION

SCANDINAVIA DIVISION

US DIVISION

Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader eft er räkenskapsårets slut. Vid årsstämman beslutas i frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av årsredovisning, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, val av och ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter och revisorer, riktlinjer för bestämmande av ersättning till ledande befattningshavare samt andra för bolaget viktiga angelägenheter.

Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen innehåller bland annat föreskrift er om styrelseordförandens roll, instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören samt instruktioner för ekonomisk rapportering till

Styrelsens ordförande ansvarar för att organisera och leda styrelsens arbete och för att bevaka att styrelsen fullgör sina förpliktelser. Ordföranden ansvarar också bland annat för att

vidarebefordra ägarnas åsikter till styrelsen.

styrelsen.

Valberedning

Valberedningen utses enligt principer som beslutas årligen av årsstämman. Bolagsstämman fastställer även den instruktion som ska gälla för valberedningen. Enligt denna instruktion är det valberedningens uppgift att bereda och till bolagsstämman avge förslag avseende ändringar i instruktionen. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag avseende val av ordförande på årsstämma, val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode uppdelat mellan ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete, samt val och arvodering av revisor i förekommande fall.

Varje höst uppdrar styrelsen åt en extern konsult att genomföra en utvärdering av styrelsens arbete med avseende på dess ledning och funktion. Styrelsens ordförande informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen. Denna utvärdering ligger till grund för valberedningens bedömning av styrelsens sammansättning främst med avseende på kompetens, erfarenhet och framtida behov. Valberedningen sammanträder så oft a som erfordras för att kunna fullgöra sina uppgift er, dock minst en gång per år.

Kompensationskommitté

Kompensationskommittén utses årligen av styrelsen och är ett utskott inom styrelsen. Kommitténs uppgift är att bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen avseende ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör, riktlinjer för bestämmande av ersättning och övriga anställningsvillkor för andra personer i koncernledningen och som styrelsen ska förelägga bolagsstämman, samt övriga ersättnings- eller anställningsvillkor som enligt lag eller andra bestämmelser, Svensk kod för bolagsstyrning eller etablerad praxis ska beslutas av bolagsstämman eller styrelsen.

Styrelsen har delegerat beslutanderätten i vissa frågor till kommittén, såsom exempelvis beräkning och utbetalning av rörlig lön till bolagets verkställande direktör, lön och annan ersättning som, inom ramen för av bolagsstämman beslutade riktlinjer, ska betalas till andra personer i koncernledningen än verkställande direktören, inklusive prestationskriterier och mål avseende långsiktiga incitamentsprogram samt godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser andra medlemmar av koncernledningen än verkställande direktören.

Kommittén ska sammanträda så oft a som erfordras, dock minst två gånger årligen.*

beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsen månatligen den information som krävs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling samt håller styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets och koncernens verksamhet.

* Ytterligare information om exempelvis kommittéernas uppgifter och bemyndiganden, bolagets system för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare samt protokoll från Swedish Match bolagsstämmor fi nns redovisat på bolagets webbplats.

LIGHTS LATIN AMERICA

LIGHTS INTERNATIONAL

SWEDISH MATCH DISTRIBUTION AB

BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrning i Swedish Match 2012

Bolagsstämma 2012

Under 2012 hölls årsstämma den 2 maj. Protokoll från årsstämman fi nns tillgängligt på bolagets webbplats, www.swedishmatch. com/stamman.

Årsstämman 2012 fattade bland annat följande beslut:

• Utdelning om 6:50 SEK per aktie för räkenskapsåret 2011.
• Omval av Andrew Cripps, Karen Guerra, Conny Karlsson, Robert F. Sharpe, Meg Tivéus och Joakim Westh till ledamöter av styrelsen. Conny Karlsson omvaldes till styrelseordförande och Andrew Cripps omvaldes till styrelsens vice ordförande.
• Oförändrade styrelsearvoden jämfört med 2011.
• Indragning av 7 000 000 återköpta aktier i bolaget.
• Mandat för styrelsen om att före nästa årsstämma, vid ett eller fl era tillfällen, förvärva högst så många aktier att bolagets innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget.
• Riktlinjer för bestämmande av ersättning och andra anställningsvillkor för den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning.
• Fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för 2011 samt ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.

För information vad gäller årsstämmans bemyndigande till styrelsen att förvärva egna aktier, se Förvaltningsberättelsen sidan 41.

Valberedning

Enligt beslut av årsstämman 2012 ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt fyra representanter utsedda av var och en av de fyra största kända aktieägarna i bolaget som önskar utse en representant i valberedningen. De fyra största aktieägarna ska fastställas på grundval av det kända antalet röster per den 31 augusti året före kommande årsstämma.

Valberedningen inför årsstämman 2012

Valberedningen inför årsstämman 2012 bestod av följande fem personer: Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Björn Lind (AMF & AMF Fonder), William von Mueffl ing (Cantillon Capital Management) och Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson. Andy Brown var valberedningens ordförande. Valberedningen höll tre möten under perioden mellan årsstämman 2011 och årsstämman 2012 och ledamöterna hade därutöver informella kontakter och diskussioner. På årsstämman 2012 lämnades en redogörelse för valberedningens arbete.

Styrelse

Sammansättning

Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse, förutom av personer som på grund av lag kan komma att utses i annan ordning, bestå av lägst fem och högst tio ledamöter. Swedish Match styrelse bestod vid utgången av 2012 av sex ledamöter valda av bolagsstämman samt, i enlighet med lag om styrelserepresentation för de privatanställda, tre arbetstagarrepresentanter jämte tre suppleanter för dessa.

Under året har styrelsen bestått av följande ledamöter valda av bolagsstämman: Conny Karlsson, Andrew Cripps, Karen Guerra, Robert F. Sharpe, Meg Tivéus och Joakim Westh. Conny Karlsson har varit styrelsens ordförande.

Under året har arbetstagarrepresentanter i styrelsen varit Kenneth Ek, Håkan Johansson (ordinarie ledamot från mars 2012), Eva Larsson och Joakim Lindström (fram till mars 2012) med suppleanterna, Patrik Engelbrektsson (från mars 2012), Håkan Johansson (suppleant fram till mars 2012), Eva Norlén-Moritz samt Gert-Inge Rang. Ytterligare information om de enskilda styrelseledamöterna och suppleanterna fi nns på sidorna 98–99.

Styrelsens oberoende

Enligt valberedningen är samtliga styrelseledamöter, enligt de bestämmelser som fi nns i Svensk kod för bolagsstyrning, att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolaget och bolagsledningen.

Sammanträden

Styrelsen kallas till sex ordinarie sammanträden per år samt ett konstituerande sammanträde. Utöver de ordinarie sammanträdena kallas styrelsen till ytterligare sammanträden när styrelseledamot eller verkställande direktören så påkallar.

Vid det styrelsesammanträde där årsbokslutet presenteras deltar revisorerna för att meddela iakttagelser från revisionen. Revisorerna sammanträff ar även med styrelsen utan närvaro av verkställande direktören eller övriga representanter från bolagets ledning.

Utvärdering av styrelsens arbete

Under hösten 2012 genomförde styrelsen en utvärdering av sitt arbete med hjälp av ett oberoende konsultbolag. Valberedningen har informerats om resultatet av utvärderingen.

Ersättning till styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2012 ska ersättning till styrelsen, i enlighet med valberedningens förslag, under perioden från årsstämman 2012 till och med årsstämman 2013 utgå med 1 710 000 SEK till ordföranden, 810 000 SEK till vice ordförande och 685 000 SEK vardera till övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver ska ersättning för kommittéarbete utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén och övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. Styrelsearvode har inte utgått till styrelseledamöter anställda i Swedish Match-koncernen.

För mer information om styrelsens arvode under 2012, se Not 5 Personal, sidan 58.

Styrelsens arbete under 2012

Antalet styrelsesammanträden under 2012 uppgick till sju, varav sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde.

Den vid årsstämman 2012 valda styrelsen höll sitt konstituerande sammanträde för 2012 samma dag som årsstämman, varvid styrelsen fattade beslut om styrelsens arbetsordning och instruktioner för kompensations- respektive revisionskommittén. Vidare fattade styrelsen sedvanliga beslut om att utse sekreterare (chefsjurist Fredrik Peyron) och fi rmatecknare samt att utse ledamöter i kompensations- respektive revisionskommittén.

Förutom uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och fördelning av överskottsmedel har styrelsen i sitt arbete ägnat betydande tid åt bolagets organisation och åt uppföljning av bolagets verksamhetsmål och strategi.

Samtliga sammanträden under året har följt en godkänd agenda. Inför varje sammanträde har förslag till agenda, inklusive eventuell dokumentation för varje punkt på agendan, skickats till styrelsen. Bolagets revisorer deltog vid styrelsens sammanträde i februari 2012 för att presentera revisionsrapporten och iakttagelser från revisionen. I samband med styrelsemötet i juni besökte styrelsen New York i USA, för att få en bättre förståelse för den amerikanska marknaden.

Revisionskommitté

Ledamöter under 2012 har varit: Meg Tivéus (ordförande), Andrew Cripps och Joakim Westh.

Kommitténs ordförande har fortlöpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Antalet sammanträden under 2012 uppgick till fem. Bolagets revisor och chefen för internrevision har deltagit i samtliga sammanträden med revisionskommittén under 2012, och i samband med två av dessa sammanträden även sammanträff at med kommittén utan närvaro av representanter från bolaget.

Kompensationskommitté

Ledamöter under 2012 har varit: Conny Karlsson (ordförande), Karen Guerra samt Robert F. Sharpe. Bolagets verkställande direktör har varit föredragande i vissa frågor, men är inte ledamot av kommittén och är inte närvarande när kommittén bereder beslut om ersättning till den verkställande direktören.

Kommitténs ordförande har löpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Kommittén sammanträder så oft a som det är nödvändigt, dock minst två gånger per år. Antalet sammanträden under 2012 uppgick till två.

Kommittén har under 2012 ägnat särskild uppmärksamhet åt fastställande av 2011 års rörliga ersättningar för utbetalning under 2012, förslag till styrelsen på löneförändring och rörlig ersättning för verkställande direktören avseende 2013 samt fastställande av löner och rörliga ersättningar för 2013 för övriga medlemmar av koncernledningen. Vidare förelade kommittén styrelsen förslag avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och övriga medlemmar av bolagets ledning.

Koncernledning

Swedish Match koncernledning har under 2012 utgjorts av Lars Dahlgren, verkställande direktör och koncernchef, Richard Flaherty, chef för US Division, Emmett Harrison, chef för koncernstab Corporate Communications and Sustainability, Elisabeth Hellberg, chef för koncernstab Group Human Resources till och med den 3 juni 2012, Lars Olof Löfman, chef för Smokefree Products Division, Jonas Nordquist, chef för Scandinavia Division, Fredrik Peyron, chef för koncernstab Legal Aff airs och Joakim Tilly, fi nanschef och chef för koncernstab Group Finance and IT och Group Human Resources.

Ytterligare information om bolagets verkställande direktör och koncernchef Lars Dahlgren fi nns på sidan 100.

Styrelsens sammansättning		Revisions	Kompensations		Ledamot
och närvaro 2012 Totalt antal möten	Styrelse 7	kommitté 5	kommitté 3	Oberoende1)	sedan	Arvode, SEK
Ledamöter valda av årsstämman
Conny Karlsson (ordförande)	7		3	Ja	2006	1 960 000
Andrew Cripps (vice ordförande)	7	5		Ja	2006	935 000
Karen Guerra	7		3	Ja	2008	810 000
Robert F. Sharpe	7		3	Ja	2011	810 000
Meg Tivéus	7	5		Ja	1999	935 000
Joakim Westh	6	5		Ja	2011	810 000
Arbetstagarrepresentanter
Kenneth Ek	7				1999
Eva Larsson	7				1999
Håkan Johansson	7				2004
Joakim Lindström (till mars 2012)	1				1999
Arbetstagarrepresentanter (suppleanter)
Patrik Engelbrektsson (från mars 2012)	5				2012
Eva Norlén-Moritz	7				2010
Gert-Inge Rang	6				2007
1) Enligt defi nition i Svensk kod för bolagsstyrning.

Lars Dahlgren saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande aff ärsförbindelser med Swedish Match.

Ersättning till koncernledningen

Årsstämman 2012 fastställde vissa riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning. För information om de av årsstämman fastställda riktlinjerna, se Not 5 Personal, sidan 58. För information om ersättning och övriga förmåner till koncernledningen samt bolagets optionsprogram, se Not 5 Personal, sidan 58.

Revision och revisorer

Bolagsstämman utsåg revisionsfi rman KPMG AB till bolagets revisor för perioden från 2012 fram till och med årsstämman 2013. Under 2012 har KPMG AB haft konsultuppdrag för koncernen utöver revision, främst avseende skatterådgivning samt rådgivning i anslutning till likvidation av bolag där verksamhet inte längre bedrivs. Därutöver har KPMG AB även bistått med testning av IT-kontroller.

Auktoriserade revisorn Cronie Wallquist är huvudansvarig revisor. För information om ersättning till Swedish Match revisorer under 2012, se Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 62.

Rapporteringskommitté

Under 2012 utgjordes rapporteringskommitténs ledamöter av cheferna för Business Control, Corporate Communications and Sustainability, Group Reporting and Tax samt Legal Aff airs.

Swedish Match årsstämma 2012 i Stockholm.

Riskhantering och internkontroll avseende den fi nansiella rapporteringen

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen för den interna kontrollen. Revisionskommittén har ett särskilt ansvar för att övervaka eff ektiviteten i riskhantering och internkontroll avseende den fi nansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utgörs av den kontrollmiljö som har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Dessa dokument inkluderar interna policies om aff ärsetik, delegering av befogenheter, transaktioner med närstående och bedrägerihantering. Därutöver fi nns policies och instruktioner för redovisning och rapportering samt för intern kontroll och IT-säkerhet. Alla policies uppdateras regelbundet och distribueras genom ett system där nyckelpersoner bekräft ar att dessa har implementerats inom deras ansvarsområde. För att skapa en eff ektiv kontrollmiljö måste det fi nnas tydliga strukturer för beslutsfattande och övervakning. Swedish Match har etablerat ett system för regelbundna möten som hålls mellan ledningen för koncernen, operativa enheter och lokala bolag där koncernens värderingar betonas.

Riskbedömning

Koncernen tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom det fastställda ramverket. Utifrån riskbedömningen defi nierar koncernen ett standardiserat kontrollsystem som syft ar till att säkerställa ett eff ektivt åtgärdande av väsentliga risker avseende den fi nansiella rapporteringen. Dessa standardiserade kontroller ses över och uppdateras varje år. Varje operativ enhet ansvarar dessutom för att bedöma bolags specifi ka risker och identifi era viktiga internkontroller som inte ingår i det standardiserade kontrollsystemet.

Kontrollaktiviteter

Cheferna för de operativa enheterna ansvarar för att etablera den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utifrån koncernens policies och riktlinjer. Kontrollaktiviteter är implementerade i alla aff ärsprocesser och system som levererar information till den fi nansiella rapporteringen för att säkerställa att informationen är tillförlitlig.

Information och kommunikation

Företagsledningen har inrättat kommunikationskanaler och forum för att skapa ett eff ektivt fl öde av information om aff ärsvillkor och förändringar som påverkar den fi nansiella rapporteringen.

Övervakning

Koncernen följer upp eft erlevnaden av styrande dokument i form av interna policies och riktlinjer samt utvärderar eff ektiviteten i kontrollstrukturen. Koncernens internrevision är etablerad med huvudsakligt syft e att utifrån ett oberoende perspektiv utvärdera internkontrollens eff ektivitet. Internrevisionens arbete baseras på riskdrivna planer men initieras också utifrån specifi ka förändringar och händelser. Chefen för internrevision rapporterar direkt till ordföranden i revisionskommittén och till CFO.

Finansiella rapporter lämnas varje månad, kvartal och år till ledningen för operativa enheter och koncernen genom ett gemensamt rapporterings- och konsolideringssystem. Ledningen, såväl den fi nansiella som operativa, går igenom den fi nansiella informationen och kontrollerar att den är fullständig och korrekt. Styrelsen får månatliga rapporter och vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas koncernens ekonomiska situation. Rapporteringskommittén följer upp fullständigheten avseende upplysningsskyldigheten i de fi nansiella rapporterna.

Stockholm 19 februari 2013

Styrelsen för Swedish Match AB

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 91–97 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncern redovisningen.

Stockholm den 8 mars 2013

KPMG AB Cronie Wallquist Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNING

CONNY KARLSSON

Född 1955. Civilekonom. Styrelsens ordförande sedan 2007. Styrelseledamot sedan 2006. Ordförande i kompensationskommittén.

Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Rörvik Timber AB.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Duni AB; marknadschef, Procter & Gamble UK; marknadschef och regionchef, Procter & Gamble Scandinavia; marknadschef, Procter & Gamble E&SO.

Egna och närståendes aktier: 26 000

ANDREW CRIPPS

Född 1957. B.A. University of Cambridge. Auktoriserad revisor. Styrelseledamot sedan 2006. Vice styrelseordförande och ledamot i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot och

ordförande i revisionskommittén i Booker Group Plc. och 2 Sisters Food Group. Arbetslivserfarenhet: Chef för förvärv och strategisk utveckling, British American Tobacco Plc.; direktör Corporate Finance, Rothmans International Plc.; verkställande direktör, Rothmans Holdings BV; verkställande direktör, Ed. Laurens International SA. Egna och närståendes aktier: 19 200

Innehav av egna och närståendes aktier per 31 december 2012. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till styrelsen hänvisas till Not 5 Personal.

KAREN GUERRA

kompensationskommittén.

och Electrocomponents plc.

Född 1956. B.Sc. Management Science. Styrelseledamot sedan 2008. Ledamot i

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Amcor Ltd., Davide Campari-Milano S.p.A

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Colgate Palmolive France SAS; ordförande och verkställande direktör, Colgate

International i Nederländerna och Irland. Egna och närståendes aktier: 11 677

ROBERT F. SHARPE

Född 1952. J.D. Wake Forest University, B.A. DePauw University och BSE Purdue University. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i kompensationskommittén.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Ameriprise Financial Inc.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör Commercial Foods, ConAgra Foods Inc.; vice verkställande direktör och administrativ chef, ConAgra Foods Inc.; partner, Brunswick Group; vice verkställande direktör och chefsjurist, PepsiCo Inc. Egna och närståendes aktier: 11 200

Styrelsens oberoende

Samtliga styrelseledamöter är, enligt de bestämmelser som fi nns i Svensk kod för bolagsstyrning, enligt valberedningen att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolaget och bolagsledningen.

MEG TIVÉUS

Född 1943. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1999. Ordförande i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Folktandvården Stockholm AB, Arkitektkopia AB och Björn Axén AB. Styrelseledamot i Cloetta AB, Endominus AB och Nordea Fonder AB. Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Svenska Spel AB; vice verkställande direktör, Posten AB; divisionschef, Holmen AB; divisionschef, Åhléns AB; disponent, AB Nordiska Kompaniet; produktchef, Modo AB; projektledare, McCann Gunther & Bäck.

Egna och närståendes aktier: 4 000

JOAKIM WESTH

Född 1961. Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan och M.Sc. Aeronautics and Astronautics Massachusetts Institute of Technology. Ägare och managementkonsult i J. Westh Företagsutveckling AB samt styrelseordförande och delägare i EMA Technology AB. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Absolent AB, SAAB AB, Intrum Justitia AB och Rörvik Timber AB.

Arbetslivserfarenhet: Vice verkställande direktör och chef för Group Function Strategy and Operational Excellence samt medlem av koncernledningen, Telefonaktiebolaget LM Ericsson; vice verkställande direktör och medlem av koncernledningen, Assa Abloy AB; ordförande och ägare, Absolent AB; partner, McKinsey & Co. Inc. Egna och närståendes aktier: 2 500

REVISORER KPMG AB Huvudansvarig: Cronie Wallquist. Född 1958. Auktoriserad revisor. Revisor i Swedish Match sedan 2012. Cronie Wallquist's övriga revisionsuppdrag omfattar bland annat Preem, AstraZeneca, Stena och Svenska Petroleum Exploration.

Förändringar i styrelsen till och med mars 2013

Håkan Johansson ersatte Joakim Lindström som arbetstagarrepresentant från mars 2012. Patrik Engelbrektsson är ny suppleant från mars 2012.

Styrelsens sekreterare

Sedan 2007 är Fredrik Peyron, Senior Vice President Legal Aff airs och General Counsel, styrelsens sekreterare.

KENNETH EK

Född 1953. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Styrelseledamot för Ledarna vid snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv. Arbetar med strategiska/industriella projekt vid Swedish Match fabriker i Göteborg och Kungälv.

Arbetslivserfarenhet: Teknisk chef, elchef och elektriker vid Swedish Match snusfabrik i Göteborg.

Egna och närståendes aktier: 0

HÅKAN JOHANSSON

Född 1963. Styrelseledamot sedan 2012. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Modultekniker på Swedish Match Distribution i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Modultekniker, Swedish Match Distribution i Malmö; linjeoperatör, Svenska Tobaks AB i Malmö. Egna och närståendes aktier: 0

EVA LARSSON

Född 1958. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match Industries. Klubbordförande vid tändsticksfabriken i Tidaholm. Försäkringsansvarig för kollektivanställdas försäkringar vid Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm.

Arbetslivserfarenhet: Linjeoperatör vid Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm. Egna och närståendes aktier: 0

ARBETSTAGARREPRESENTANTER ARBETSTAGARREPRESENTANTER (SUPPLEANTER)

EVA NORLÉN-MORITZ

Född 1960. Suppleant sedan 2010. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Kemist och arbetar med kemiska analyser av tobak och produkter samt med kvalitetsarbete gällande kemiska analysmetoder på R&D-avdelningen inom Smokefree Products Division.

Arbetslivserfarenhet: Generaltullstyrelsen Stockholm och Astra Pharmaceutical Production i Södertälje.

Egna och närståendes aktier: 0

GERT-INGE RANG

Född 1954. Suppleant sedan 2007. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match Industries. Arbetsledare vid splintavdelningen, Swedish Match Industries i Vetlanda. Arbetslivserfarenhet: Arbetsledare, Swedish Match Industries i Vetlanda. Egna och närståendes aktier: 1 000

PATRIK ENGELBREKTSSON

Född 1965. Suppleant sedan 2012. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Ordförande för Livs Göteborgsfabriken. Arbetar på speditionsavdelningen, Göteborgsfabriken. Arbetslivserfarenhet: Kvarnoperatör, maskinoperatör, truckförare, Göteborgsfabriken. Egna och närståendes aktier: 0

www.swedishmatch.com

För uppdaterad information om styrelsens ledamöter och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats. 99

BOLAGSSTYRNING

Koncernledning

LARS DAHLGREN

President och Chief Executive Offi cer, Swedish Match AB sedan 2008. Anställd sedan 1996. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President och Chief Financial Offi cer, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Finance Director, Swedish Match Philippines; fi nansanalytiker, SBC Warburg.

Egna och närståendes aktier: 22 300 Köpoptioner: 44 799

Förändringar i koncernledningen

Joakim Tilly, Senior Vice President, Group Finance and IT, och Chief Financial Offi cer, har övertagit ansvaret för Group Human Resources och har ersatt Elisabeth Hellberg, Senior Vice President Group Human Resources, som lämnade positionen den 4 juni 2012.

RICHARD FLAHERTY

President, US Division sedan 2009. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1958. B.A. Economics, J.D. Law och LLM Taxation.

Arbetslivserfarenhet: Chief Operating Offi cer, Swedish Match North America Division OTP; Chief Financial Offi cer, Swedish Match North America Division; ekonomichef, Bumble Bee Seafoods; kommersiell direktör, Unilever. Egna och närståendes aktier: 9 000 Köpoptioner: 47 520

EMMETT HARRISON

Senior Vice President, Corporate Communications and Sustainability sedan 2010. Anställd sedan 1990. Medlem i koncernledningen sedan 2010. Född 1960. B.A. Economics College of William and Mary samt MBA Duke University. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Investor Relations and Sustainability, Swedish Match AB; Vice President Investor Relations, Swedish Match AB; Global Marketing Director, Swedish Match Lighter Division; Marketing Manager, Swedish Match North America Division. Egna och närståendes aktier: 2 031 Köpoptioner: 16 527

LARS OLOF LÖFMAN

President, Smokefree Products Division sedan 2011. Anställd sedan 1987. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1956. Civ.ing. samt Controller DIHM. Arbetslivserfarenhet: President, Swedish Match Distribution AB; President, Swedish Match North Europe Division; Vice President Production & Development, Swedish Match North Europe Division; Vice President Operations, Swedish Match Snuff Division; fabriks- och produktionschef, Swedish Match North Europe Division. Egna och närståendes aktier: 4 665 Köpoptioner: 21 853

JONAS NORDQUIST

President, Scandinavia Division sedan 2009. Anställd sedan 2006. Medlem i koncernledningen sedan 2009. Född 1971. Civ.ing. elektroteknik från Kungliga Tekniska Högskolan samt Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetslivserfarenhet: Chief Financial Offi cer, Swedish Match North Europe Division; divisionschef, Siemens Mobile Phones India; ledande befattningar inom Siemens i Tyskland och Indien.

Egna och närståendes aktier: 1 900 Köpoptioner: 9 500

FREDRIK PEYRON

Senior Vice President, Legal Aff airs och General Counsel sedan 2007. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen och styrelsens sekreterare sedan 2007. Född 1967. Jur. kand.

Arbetslivserfarenhet: Vice President Corporate Aff airs, Swedish Match AB; bolagsjurist, Akzo Nobel; biträdande jurist, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Egna och närståendes aktier: 4 254 Köpoptioner: 14 278

JOAKIM TILLY

Senior Vice President, Group Finance and IT samt Chief Financial Offi cer sedan 2008. Anställd sedan 1994. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; verkställande direktör och ekonomichef, Netgiro International; Chief Financial Offi cer, Swedish Match Lighter Division. Egna och närståendes aktier: 2 940 Köpoptioner: 15 172

Innehav av egna och närståendes aktier och köpoptioner per 31 december 2012. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till Not 5 Personal.

www.swedishmatch.com

För uppdaterad information om koncern ledningens medlemmar och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.

Swedish Match aff ärsidé är att ansvarsfullt utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja produkter av hög kvalitet med ledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter och Tändprodukter och samtidigt leverera hållbara och växande vinster till företagets aktieägare.

Swedish Match AB (publ) Box 7179 103 88 Stockholm

Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 15 Telefon: 08-658 02 00 Organisationsnummer: 556015-0756 www.swedishmatch.com

e Bugli Company, Tolkade ord. Tryck: Print One, Halmstad, 2013