2011 Årsredovisning

MOT NYA HORISONTER

General i USA

SIFFROR 2011

JÄMFÖRBAR NETTOOMSÄTTNING

3 365 MSEK

JÄMFÖRBAR NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE

JÄMFÖRBART RÖRELSERESULTAT PER PRODUKTOMRÅDE1)

1) Exklusive Övrig verksamhet och resultatandel i STG.

Nyckeltal, MSEK	2011	2010	2009
Jämförbar
nettoomsättning1)	11 666	11 222	10 678
Nettoomsättning	11 666	13 606	14 204
Jämförbart rörelseresultat2)	3 365	3 158	2 900
Rörelseresultat3)	3 702	4 169	3 417
Jämförbar rörelsemarginal, %2)	28,8	28,1	27,2
Jämförbar EBITDA2)	3 655	3 441	3 226
EBITDA	3 992	3 813	3 885
Periodens resultat	2 538	2 958	3 146
Resultat per aktie, före utspädning, exklusive större engångsposter, SEK	12:14	9:92	9:67
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	12:14	13:12	9:67
Utdelning per aktie, SEK	6:504)	5:50	4:75

1) Nettoomsättning exklusive verksamheter som överförts till STG. 2) Exklusive verksamheter som överförts till STG, resultatandel i STG och större engångsposter.

3) Inkluderar rörelseresultat från verksamheter som överförts till STG (fram till 1 oktober 2010) samt resultatandel i STG och större engångsposter 2010 och 2009.

4) Styrelsens förslag.

www.swedishmatch.com

Mer information finns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/vartforetag

Innehåll

1 Swedish Match vision och strategi
2 Koncernchefens kommentar 2011
4 Swedish Match affärsmodell

Swedish Match värld

Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (amerikanska massmarknadscigarrer och tuggtobak) samt Tändprodukter (tändstickor och tändare). Välkända varumärken är General (svenskt snus), Longhorn (amerikanskt snus), Red Man (tuggtobak), White Owl (cigarrer), Cricket (tändare) och Fiat Lux (tändstickor). Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Swedish Match har också ett oberoende distributionsbolag i Sverige. Dessutom äger koncernen 49 procent av Scandinavian Tobacco Group (STG). Swedish Match äger också 50 procent av SMPM International (ett joint venture-företag med Philip Morris International). Mer än en tredjedel av företagets totala nettoomsättning och mer än halva rörelseresultatet härrör från produktområdet Snus. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm. Organisationsstrukturen är fördelad på följande enheter: Smokefree Products Division, Scandinavia Division, US Division, Lights International, Lights Latin America och Swedish Match Distribution AB.

Koncernens nettoomsättning 2011 var 11 666 MSEK och antalet medarbetare var i genomsnitt 3 880. Produktionsanläggningar finns i Brasilien, Dominikanska republiken, Filippinerna, Nederländerna, Sverige och USA.

Swedish Match vision och strategi:

Positionera företaget som den globala ledaren inom rökfria produkter

Dra nytta av det unika arvet, det tekniska försprånget, den kompetenta organisationen och den starka varumärkesportföljen
Driva tillväxtmöjligheter på global basis genom SMPM International
Vara konsumenternas förstahandsval
Vara den mest uppskattade affärspartnern för handeln
Fortsätta vara lagstiftares och myndigheters naturliga samtalspartner i branschen

Dra nytta av företagets starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet för produktområdet Andra tobaksprodukter

Främja lönsam tillväxt för massmarknadscigarrer i USA genom konsumentdriven innovation och effektiv försäljning
Dra nytta av företagets ledande ställning inom tuggtobakskategorin i USA och ständigt genomföra produktivitetsförbättringar

Fortsätta att fokusera på "operational excellence" och lönsamhet för produktområdet Tändprodukter genom

Starka marknadspositioner
Effektiv leveranskedja

Realisera potentialen i STG genom aktivt ägande

Dra nytta av varumärkesportföljen och skalfördelar för att driva lönsam tillväxt
Arbeta dedikerat för att uppnå synergier

Mot nya horisonter Med en erfaren och kompetent personal och en förmåga att utnyttja de möjligheter som ändrade konsumenttrender öppnar upp för, kan Swedish Match agera snabbt och leverera kvalitetsprodukter i Skandinavien och USA samt, tillsammans med sina affärspartners, i övriga världen.

Kvalitet och engagemang

Temat för årets årsredovisning är "mot nya horisonter", vilket väl beskriver en stor del av vårt arbete under 2011 och tydligt pekar på vår vision. I korthet är vår vision att vara den globala ledaren inom rökfria produkter och samtidigt dra nytta av starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet för Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) samt fortsätta att fokusera på "operational excellence" och lönsamhet för Tändprodukter (tändstickor och tändare).

Med den skandinaviska snusmarknaden som

grund satsar vi tid, resurser och kraft på att bygga upp vår position inom svenskt snus i USA och andra marknader utanför Skandinavien eftersom, vi är övertygade om att detta kommer att generera betydande affärsmöjligheter. Under det gångna året har vi haft en god utveckling i USA med vårt främsta snusvarumärke, General. Swedish Match har en noga övervägd strategi för att bygga upp sin närvaro för svenskt snus på den amerikanska marknaden. Strategin syftar till att öka medvetenheten och potentialen för snus och samtidigt få handeln att dela vår entusiasm och förstå vilka potentiella affärsmöjligheter denna nya kategori kan innebära för dem. I början av året såldes General i drygt

1 000 butiker och vid årets slut kunde man hitta snuset på fler än 3 500 försäljningsställen över hela landet, en expansion som fortsätter under 2012. Vi känner oss uppmuntrade av den positiva respons vi får från kunder och konsumenter för den här spännande utvecklingen. Även om marknaden för svenskt snus i USA bara befinner sig i sin linda, är vi övertygade om att den potential snuset har i USA är värd ytterligare investeringar under de närmaste åren.

Internationellt sett ser vi också möjligheter på lång sikt i andra länder. Tillsammans med Phillip Morris International testlanserar Swedish Match svenskt snus i ett flertal länder genom det gemensamma joint venture-företaget, SMPM International. Under 2011 har vi bedrivit testförsäljning i Taiwan, Kanada och i slutet av året även i Ryssland. Det arbete som SMPM International bedriver ger värdefull kunskap som hjälper till att tillvarata denna framtida affärsmöjlighet.

Även närmare hemmaplan siktar Swedish Match mot nya horisonter. Swedish Match har stärkt sin närvaro i en rad marknadssegment genom kontinuerlig innovation inom både förpackningar och produkter. I Norge snusar allt fler män och kvinnor som

inser fördelarna med snus jämfört med cigaretter. Faktum är att en större andel män och kvinnor i åldern 18–25 snusar i Norge än i Sverige och i samma åldersgrupp har cigarettrökningen minskat på ett sätt som den aldrig tidigare har gjort. Nya förpackningar, produkter och varianter, såsom inom varumärkena The Lab Series och Nick and Johnny, tilltalar många norska konsumenter. I Sverige såg vi en möjlighet att utveckla en ledande position i det snabbväxande lågprissegmentet och lanserade Kaliber, ett varumärke som ligger i den lägre delen av lågprissegmentet och som vid slutet av året närmade sig förstaplatsen inom detta prissegment.

I linje med vårt hållbarhetsarbete introducerade Swedish Match en ny dosa för miniprodukterna, vilket har ökat värdet för konsumenterna samtidigt som plastanvändningen och förpackningskostnaderna har minskat. Vi var också först ut med ett snus helt tillverkat av ekologiskt odlad tobak.

För Andra tobaksprodukter (cigarrer och tuggtobak) blev även detta år framgångsrikt, vilket var ett resultat av både årets och föregående års arbete med att effektivt utnyttja nya möjligheter. För cigarrer i USA ökade vi vår närvaro ytterligare i och med vårt sorti-

händelser 2011

Q1 januari–mars Q2 april–juni

I lokala valutor ökade den jämförbara nettoomsättningen för samtliga produktområden1)
Leveransvolymerna för svenskt och amerikanskt snus ökade1)
Volymerna för amerikanska massmarknadscigarrer ökade med 46 procent1)
SMPM International utökade antalet butiker för testlanseringen av snus i Kanada
Det jämförbara rörelseresultatet ökade med 17 procent i lokala valutor1)

1) Jämfört med första kvartalet 2010.

I lokala valutor ökade den jämförbara nettoomsättningen med 11 procent1)
Försäljningen och leveransvolymerna ökade för svenskt och amerikanskt snus1)
Försäljningen av amerikanska massmarknadscigarrer ökade med 20 procent i lokal valuta1)
Kraftig volymtillväxt för amerikanska massmarknadscigarrer, driven av ökning av "sweets"-cigarrer i FoilFresh®-förpackning
Det jämförbara rörelseresultatet ökade med 13 procent i lokala valutor1)

1) Jämfört med andra kvartalet 2010.

vår närvaro ytterligare i och med vårt sortiment av "sweets"-cigarrer, och våra cigariller blev över lag allt mer populära, mycket tack vare FoilFresh®-konceptet. 2011 blev ett exceptionellt år för cigarrer med kraftigt ökade leveransvolymer, både till följd av högre försäljning i existerande butiker och mer omfattande distribution av våra populära produkter. Framöver räknar vi med att volymutvecklingen för våra cigarrer kommer att överträffa kategorin som helhet, fast på en mer uthållig nivå än den mycket kraftiga tillväxt vi har sett under 2011. Vår tuggtobaksverksamhet genererade fortsatt stark vinst och starka kassaflöden.

Verksamheten för Tändprodukter gav tillfredsställande resultat, trots de negativa effekterna från ökade råvarukostnader och en starkt värderad krona i förhållande till den amerikanska dollarn och euron. En stor andel av tändstickstillverkningen sker i vår högeffektiva anläggning i Tidaholm. Merparten av kostnaderna är i svenska kronor, medan en stor del av försäljningen från anläggningen sker i dollar och euro, vilket påverkat lönsamheten negativt.

Scandinavian Tobacco Group, det danska tobaksbolaget i vilket Swedish Match äger 49 procent, fyllde ett år den 30 september 2011. Företaget bildades genom en sammanslagning av det tidigare Scandinavian Tobacco Group och Swedish Match tidigare verksamheter för amerikanska premiumcigarrer och europeiska maskintillverkade cigarrer samt en del andra verksamheter (bland annat piptobak). Scandinavian Tobacco Group är nu världens största piptobaksbolag, världens näst största cigarrbolag och en betydande aktör inom finskuren tobak. Scandinavian Tobacco Group har gjort mycket för att minska kostnaderna och omstrukturera verksamheten för att nå högre framtida lönsamhet. Swedish Match aktieägare kommer från år 2012 att gynnas av Scandinavian Tobacco Groups utdelningar till Swedish Match.

Årets resultat per aktie före utspädning uppgick till 12:14 SEK, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med föregående år exklusive större engångsposter. För 2011 föreslås en utdelning på 6:50 SEK, en ökning med 18 procent. Företaget köpte tillbaka 11,1 miljoner aktier inom ramen för det fortlöpande aktieåterköpsprogrammet.

Swedish Match har många intressenter och våra medarbetare är bland de viktigaste. Jag har sagt det många gånger förr – medarbetarna är Swedish Match hjärta och själ. Utan deras engagemang och drivkraft, deras förmåga att tänka nytt och hela tiden

hitta nya sätt att driva värde, skulle inte Swedish Match vara det fantastiska företag det är idag. Jag vill rikta ett stort tack till våra medarbetare runt om i världen. Jag vet att deras arbete kommer att bli avgörande om vi ska kunna leverera fortsatt värde till våra kunder, konsumenter och till er, våra aktieägare.

Stockholm i mars 2012

Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef

I lokala valutor ökade den jämförbara nettoomsättningen med 6 procent1)
Utökad testlansering i USA av snusvarumärket General i nytt förpackningsformat
Försäljningen av amerikanska massmarknadscigarrer ökade med 26 procent i lokal valuta1)
Starkaste kvartals-EBITDA för STG någonsin, exklusive omstruktureringskostnader
Det jämförbara rörelseresultatet ökade med 9 procent i lokala valutor1)

1) Jämfört med tredje kvartalet 2010.

Q3 JULI–SEPTEMBER Q4 OKTOBER–DECEMBER

I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 10 procent1)
Fullständig lansering av snusvarumärket General i storstäderna Dallas, Chicago och Philadelphia i USA
Försäljningen av amerikanska massmarknadscigarrer ökade med 10 procent i lokal valuta1)
SMPM International utvidgade testlanseringen av snus till att omfatta Ryssland med varumärket Parliament
Rörelseresultatet ökade med 7 procent i lokala valutor1) 1) Jämfört med fjärde kvartalet 2010.

SWEDISH MATCH AFFÄRSMODELL

Hög kvalitet genom hela värdekedjan

En organisation som främjar framsteg

Swedish Match har en flexibel organisationsstruktur som öppnar upp för nya innovativa produkter, samt ett gott samarbete med kunder/återförsäljare. Det ger bolaget möjlighet att utveckla nya koncept.

Smokefree Products Division har ansvar för leveranskedjan, innefattande bland annat tillverkning och produktutveckling av rökfria produkter. US Division och Scandi-

navia Division fokuserar på lokal marknadsföring och försäljning i syfte att skapa och upprätthålla en nära relation till kunder/återförsäljare och konsumenter. Snusprodukter utanför Skandinavien och USA marknadsförs genom SMPM International, ett joint venture-företag med Philip Morris International där Swedish Match har en ägarandel om 50 procent. Smokefree Products Division säkerställer, i nära samarbete med US Division, Scandinavia Division och

SMPM International, att produkterna tillverkas och utvecklas i linje med nya konsumentpreferenser. US Division och Scandinavia Division strävar efter att vara en nära samarbetspartner till kunderna/återförsäljarna för att hjälpa dem att bygga upp sin verksamhet. Ansvaret för leveranskedjan och marknadsföringen för cigarrer hanteras av US Division och för tändare och tändstickor av de två operativa enheterna Lights Latin America och Lights International.

Tillverkning och distribution

Svenskt snus tillverkas i Göteborg och Kungälv. I Göteborgsfabriken tillverkas lössnus och portionsförpackat snus i originalformat. Fabriken i Kungälv öppnade 2003 och expanderades under 2009 och 2010. Den högteknologiska produktionsenheten i Kungälv är inriktad på portionsförpackade produkter och använder sig av Swedish Match egenutvecklade och patentskyddade teknik för tillverkning av white portion (vit portion).

Amerikanskt snus och tuggtobak tillverkas i Owensboro, Kentucky, USA. Fabriken i Owensboro har utvecklat en flexibel produktionsprocess som möjliggör att resurserna kan fördelas mellan produktgrupperna efter behov. Detta innebär att koncernen effektivt kan genomföra produktionsförändringar i snusproduktionen och kompensera för minskningar inom tuggtobak. Förutom de egna varumärkena producerar Swedish Match även tuggtobak för National Tobacco.

Massmarknadscigarrer för den amerikanska marknaden tillverkas både i Santiago i Dominikanska republiken och i Dothan, Alabama, USA.

Distribution av tobaksprodukter i Sverige, inklusive produkter från andra tillverkare, sker från bolagets distributionsanläggningar i Stockholm och Göteborg. Anläggningarna distribuerar också Swedish Match produkter för den norska marknaden. I USA levererar Swedish Match produkter både till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet från sina fabriker via både egna och externa lager.

Tillverkning av tändstickor sker i Sverige (Tidaholm och Vetlanda) och Brasilien (Curitiba och Piraí do Sul).

Tändare tillverkas i Filippinerna (Manila), Nederländerna (Assen) och Brasilien (Manaus).

Swedish Match levererar sina tändare, tändstickor och andra tändprodukter till distributörer i många olika länder och använder även egna försäljnings- och distributionsnätverk där sådana finns. Sedan den 1 oktober 2010 hanteras distributionen i ett antal europeiska länder samt i Australien och Nya Zeeland av Scandinavian Tobacco Group, ett bolag som Swedish Match äger till 49 procent.

Försäljningsställen och marknadsföring

De viktigaste försäljningskanalerna för Swedish Match produkter är dagligvaruhandeln, servicebutiker, tobaksaffärer och bensinstationer. Andra viktiga kanaler är barer, restauranger och skandinaviska Travel Retailbutiker på bland annat flygplatser och färjor. Kunderna/återförsäljarna prissätter produkterna själva, vilket innebär att priset kan variera.

Svenskt snus förvaras och säljs från snuskylar för att bevara dess färskhet och kvalitet längre. Amerikanskt snus, cigarrer och tuggtobak, behöver inte kylas utan har egenskaper och speciella förpackningar som gör att de håller sig färska längre. För att optimera försäljningen av Swedish Match produkter arbetar säljorganisationen nära kunderna/återförsäljarna. Genom en nära relation och en aktiv dialog kan kunder/återförsäljare tillsammans med Swedish Match utvärdera produktsortiment och skyltning

samt även placering och storlek på kylskåp för att förbättra deras totala tobaks- och tändproduktsförsäljning. Detta samarbete är värdefullt för båda parter och det både stärker och fördjupar relationen mellan bolaget och dess kunder/återförsäljare.

Under 2011 fortsatte Swedish Match sitt arbete med konsument- och kundwebbplatserna för den svenska marknaden. Via www.swedishmatch.com/konsument och http://kund.swedishmatch.com får svenska konsumenter samt kunder/återförsäljare enkelt information om Swedish Match produktsortiment.

SNUS – FRÅN FRÖ TILL DOSA

Hela processen för tillverkning av företagets svenska snus sker i enlighet med Swedish Match kvalitetsstandard, GothiaTek®. GothiaTek® är den vedertagna branschstandarden för tillverkningsprocessen för svenskt snus.

TOBAK Svenskt snus tillverkas av lufttorkad tobak av högsta kvalitet. För att uppfylla kraven enligt GothiaTek® sker systematiska kontroller av tobakens sammansättning. Swedish Match har utvecklat särskilda metoder för att odla och torka tobak.

INGREDIENSER Utöver mald tobak, utgörs huvudingredienserna vid beredning av snus av vatten, salt (vanligt koksalt) och natriumkarbonat. Dessutom ingår aromämnen och fuktbevarande ämnen.

TILLVERKNING Tillverkningen av svenskt snus enligt GothiaTek® sker i tre huvudsakliga steg: malning, beredning och packning.

1. MALNING Tobaken luckras upp, torkas och matas sedan in i en kvarn där den mals. Den malda tobaken siktas i grov-, mellan- och finmjöl.

2. BEREDNING Processen startar med att tobaksmjölet vägs och transporteras till en sluten blandare. Vatten och salt tillsätts under omrörning varefter snuset värms upp. Snusblandningens temperatur och omrörning datastyrs. Denna del av processen kan liknas vid pastörisering. Därefter kyls snuset och övriga ingredienser tillsätts. Prover tas för kvalitetskontroll. Om alla mätvärden är godkända är satsen klar att packas.

3. PACKNING

Lössnus: Fyllning av dosor sker i automatiska packmaskiner. De fyllda dosorna försluts med ett lock. Därefter vägs de och förses med etiketter.

Portionssnus: Packning av portionssnus är en mer komplicerad process. Portionerna mäts upp och förs in i cellulosafiber i form av en tub som sedan förseglas och klipps isär till prillor. Färdiga portionsprillor fylls i en plastdosa varefter lock sätts på. Slutligen vägs och etiketteras dosorna.

Förpackningsmaterial: Lössnus förpackas till största delen i paraffinbelagda pappdosor. Vid tillverkning av pappdosorna används papp av två olika kvaliteter, en för sargen och en för dosans botten. Locken är av polypropenplast. För portionssnus används plastdosor av polypropen. Portionssnuset är mer känsligt för uttorkning än lössnuset. Användandet av plastdosa för portionssnuset är i första hand betingat av hållbarhetsskäl.

KYLFÖRVARING Allt färdigpackat snus förvaras i kylrum ett antal dagar innan det distribueras till handeln. Kylförvaringen är viktig för att snuset ska mogna och erhålla sin karakteristiska arom och smak.

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

Snusvolymerna i Skandinavien ökade med 4 procent1)
Försäljningen och volymerna för amerikanskt snus var i stort sett oförändrade1)
Antalet butiker där snusvarumärket General finns tillgängligt mer än fördubblades till fler än 3 500 butiker
SMPM International testlanserade snus i Taiwan, Kanada och Ryssland
Rörelseresultatet ökade med 5 procent, i lokala valutor var ökningen 6 procent1)

1) Jämfört med helåret 2010.

Svenskt snus på internationell mark

Den globala marknaden för både svenskt och amerikanskt snus beräknas uppgå till cirka1,7 miljarder dosor och marknaden fortsätter att växa.1) Swedish Match beräknar att den skandinaviska marknaden, som inkluderar Sverige, Norge och Travel Retail, uppgår till 285 miljoner snusdosor, vilket är en ökning med cirka 6 procent jämfört med 2010.2) I Norge har snuskonsumtionen ökat snabbt under de senaste åren eftersom fler konsumenter byter ut cigaretter till förmån för snus. I USA säljer Swedish Match främst amerikanskt snus, men allt större resurser läggs nu på att marknadsföra det svenska snuset. På marknader utanför USA och Skandinavien är Swedish Match genom SMPM International (joint venture-företaget med Philip Morris International) involverat i testlanseringar av snus i Taiwan, Kanada och Ryssland.

Strategi

Swedish Match strävar efter att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. För att nå framgång ska bolaget och dess medarbetare bygga vidare på den starka varumärkesportföljen, upprätthålla och utöka det tekniska försprånget, dra nytta av det unika svenska arvet och ställningen som marknadsledare i Skandinavien samt ge konsumenterna produkter de uppskattar och efterfrågar.

Swedish Match framgång inom rökfria produkter bygger på högkvalitativa produkter och väletablerade varumärken i kombination med en ingående konsumentkännedom. Swedish Match kommer att fortsätta innovationsarbetet med att ta fram nya och förbättrade produkter och samtidigt dra nytta av de starka varumärkena för att uppfylla marknadens ständigt föränderliga önskemål.

Swedish Match kommer även framöver att ta tillvara på möjligheter för organisk tillväxt på hemmamarknaderna samt fortsätta utforska tillväxtmöjligheter utanför Skandinavien och USA genom SMPM International.

Swedish Match strävar efter att vara konsumenters förstahandsval när det gäller rökfria produkter, att vara kundernas/återförsäljarnas och distributörernas mest uppskattade affärspartner samt att vara lagstiftares och myndigheters naturliga samtalspartner i branschen.

Ekonomisk utveckling

Nettoomsättningen för produktområdet snus ökade med 5 procent till 4 726 MSEK (4 522) under året. Rörelseresultatet ökade med 5 procent till 2 181 MSEK (2 080).

På den skandinaviska marknaden ökade Swedish Match nettoomsättningen med 10 procent till följd

av förbättrade priser och 4 procents större leveransvolymer. Under året ökade leveransvolymerna i både Sverige och Norge. I USA ökade Swedish Match försäljningen av amerikanskt snus något trots att bolagets andel av den snabbt växande marknaden minskade. Marknaden för amerikanskt snus växte med 6 procent under 2011,3) en tillväxt på en marknad med intensiva marknadsföringsaktiviteter och prisförändringar samt ett antal nya produktlanseringar. Swedish Match leveransvolymer i USA var i stort sett oförändrade.

Rörelsemarginalen för året var 46,1 procent (46,0), påverkat av satsningar på svenskt snus både i USA och genom SMPM International.

1) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat. 2) Justerat för hamstring och andra timingeffekter. 3) Källa: Nielsen.

Nyckeltal, MSEK	2011	2010	2009
Nettoomsättning		4 726 4 522	4 250
Rörelseresultat		2 181 2 080	1 916
Rörelsemarginal, %	46,1	46,0	45,1
Investeringar i materiella tillgångar	123	192	317
Genomsnittligt operativt kapital		1 965 1 957	1 833

Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncernen

SNUS I SKANDINAVIEN

Viktiga varumärken:

Sverige: General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grovsnus, Catch, Kronan Norge: General, Nick and Johnny, The Lab Series, Catch, Göteborgs Rapé

KONKURRENTER – SVERIGE

Källa: Nielsen, 12-månadersdata till 1 januari 2012.

General är det snusvarumärke som säljer bäst i både Sverige och Norge. Under 2011 lanserade Swedish Match ett antal nya varumärken, produkter och produktförbättringar. En av nylanseringarna var Kaliber, en produkt som utvecklats för att konkurrera inom det svenska lågprissegmentet. I Norge introducerades 05 och 06 vilka är två nya varianter av det populära varumärket The Lab Series. På den svenska marknaden introducerades under hösten även General Green Harvest som tillverkas av ekologiskt odlad tobak.

Under året uppgraderade Swedish Match sitt portionssnus i white mini-format med stjärnläggning i både Sverige och Norge. Dessa produkter är nu förpackade i en mindre dosa som består av cirka 21 procent mindre plast än tidigare.

Kronan, som är ett av koncernens lågprisvarumärken i Sverige, är det ledande varumärket inom lågprissegmentet.

På den norska marknaden fortsätter Swedish Match att stärka sin närvaro med både starka klassiska varumärken såsom General, Catch, Göteborgs Rapé och Röda Lacket samt med nyare varumärken som Nick and Johnny och The Lab Series. Utöver traditionellt snus tillverkar Swedish Match även Onico, som är det ledande varumärket inom det tobaksfria segmentet och som erbjuder konsumenter ett nikotinfritt alternativ av hög kvalitet.

Marknadsutveckling

Enligt Swedish Match beräkningar har snuskonsumtionen på den skandinaviska marknaden ökat till 285 miljoner dosor under 2011. I Sverige snusar uppskattningsvis en femtedel av alla män regelbundet. I Norge är andelen män som snusar lägre, men antalet ökar.1) Swedish Match estimerar att andelen manliga snusare har varit relativt stabil i Sverige men ökar i Norge. Andelen kvinnor som snusar regelbundet ökar i Norge.

Swedish Match är den största tillverkaren av snus med en volymandel i Sverige på cirka 80 procent i december 2011.2) Motsvarande volymandel i Norge beräknas till cirka 70 procent.2) Sverige är den överlägset största marknaden i Skandinavien med cirka en miljon konsumenter. Enligt

Nielsens beräkningar växte den svenska marknaden med cirka 7 procent under de sista sex månaderna 2011 jämfört med föregående år.3) Den norska marknaden har vuxit med 8–10 procent eller mer under de senaste åren och enligt beräkningar ökade den med ungefär 14 procent under de sista sex månaderna 2011 jämfört med föregående år.3)

Under de senaste åren har konsumenter övergått från traditionella lössnusprodukter till portionssnus, som i slutet av 2011 stod för mer än 70 procent av volymen i Skandinavien.4)

Tobaksskatten i Sverige var oförändrad under 2011. Den 1 januari 2012 höjdes skatten på snus med 13,7 procent, vilket resulterade i att snusvolymerna ökade i december 2011 inför denna höjning. I Norge höjdes skatten på snus med 12,2 procent den 1 januari 2011 och med 1,1 procent den 1 januari 2012.

1) Källa: Ipsos Sverige, marknadsrapport 2010. 2) Källa: Nielsen, 4-veckorsdata till 1 januari 2012. 3) Källa: Nielsen, 6-månadersdata till 1 januari 2012. 4) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.

"Den skandinaviska snusmarknaden var under 2011 mycket dynamisk och drevs av kraftfull tillväxt inom lågprissegmentet i Sverige. På den svenska marknaden har vi bibehållit vår ledande position inom både premium- och lågprissegmentet och haft en stadig volymtillväxt. I Norge växte marknaden med mer än 10 procent och under den senare delen av året kunde vi notera en stabilare marknadsandel efter framgångsrika nya produktlanseringar. Vi är fast beslutna om att vara närvarande i alla de marknadssegment där vi ser bra affärsmöjligheter och att fortsätta att leverera högkvalitativa produkter och god service till våra kunder".

Jonas Nordquist, President Scandinavia Division

SVENSKT OCH AMERIKANSKT SNUS I USA

Viktiga varumärken:

USA: Longhorn, Timber Wolf, Red Man, General

KONKURRENTER – USA

Källa: Nielsen, 1 januari–24 december 2011.

Swedish Match varumärkesportfölj för ame rikanskt snus består nästan uteslutande av produkter i lågprissegmentet, med både lös och portionssnusprodukter. Longhorn är Swedish Match största varumärke inom låg prissegmentet. Swedish Match säljer svenskt snus i USA under varumärket General och i juni 2011 lanserades General i innovativ utformning avseende förpackning och pro dukt utvecklad särskilt för de amerikanska konsumenterna.

Marknadsutveckling

Konsumtionen av amerikanskt snus under 2011 uppgick enligt Swedish Match estimat till cirka 1,4 miljarder dosor, vilket gör snus marknaden i USA till världens största. Under de senaste fem åren har snusmarkna den i USA vuxit i genomsnitt med 7 procent per år sett till volym.1) Under 2011 var marknadstillväxten 6 procent.2) Tillväxten kommer till stor del från nya konsumenter, bland annat cigarettrökare, som inser förde larna med denna rökfria produkt. Ameri kanskt snus säljs över hela USA, men voly merna är särskilt stora i de södra delstaterna samt i de mellersta del staterna vid Atlanten.

Premiumsegmentet för amerikanskt snus minskade under 2011 medan lågpris segmentet växte. Detta är, tillsammans med en ökad konkurrenssituation för traditio nella varumärken, en följd av att en stor aktör sänkte priserna på många av sina premiumprodukter till samma nivå som lågprisprodukter.

1) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat. 2) Källa: Nielsen.

Under 2011 hade Swedish Match en marknadsandel på 10,9 procent sett till volym, en minskning från 12,0 procent under 2010.1) Longhorn ökade med 8,3 procent under 2011 sett till volym och marknadsandelen ökade från 5,4 procent till 5,6 procent.1) Marknadsandelarna för Timber Wolf och Red Man minskade under 2011, Timber Wolf med 0,9 procentenheter och Red Man med 0,3 procentenheter.1) Swedish Match estimerar att portionssnussegmentet ökat med 16 procent sett till volym och utgör nu cirka 10 procent av antalet dosor av amerikanskt snus som säljs på marknaden i USA.

Swedish Match fortsatte med sina ansträngningar för att öka medvetenheten om svenskt snus i USA. Konsumtionen av svenskt snus i USA beräknas till cirka 40 miljoner dosor under 2011, en ökning med cirka 7 miljoner dosor jämfört med året innan.2) Svenskt snus är fortfarande en liten produktkategori i USA men anses ha en långsiktig tillväxtpotential. Det viktigaste snusvarumärket för Swedish Match i USA är General, det äkta svenska snuset, som finns

tillgängligt i tobaksaffärer, servicebutiker och andra utvalda butiker. I juni lanserades General i ny förpackningsdesign i två smaker utvecklade särskilt för de amerikanska konsumenterna. De nya produkterna distribuerades på bred front i Chicago, Dallas och Philadelphia under det fjärde kvartalet. I slutet av 2011 fanns varumärket General tillgängligt i fler än 3 500 butiker.

Den 22 juni 2010 implementerade det amerikanska livs- och läkemedelsverket, FDA, nya regleringar av tobaksprodukter. Från detta datum är Swedish Match inte längre involverat i sponsringsaktiviteter. Produktförpackningarna anpassades även för att följa de nya reglerna för märkning. Lagförändringarna resulterade i att inplanerade marknadsföringsaktiviteter under 2010 fick anpassas, vilket ledde till leveransskillnader mellan kvartalen vid jämförelse av 2011 och 2010.

SNUS UTANFÖR SKANDINAVIEN OCH USA

Genom SMPM International, det av Swedish Match till hälften ägda joint ventureföretaget med Philip Morris International, utforskar Swedish Match möjligheterna att nå ut med snus till marknader utanför Skandinavien och USA. SMPM Internationals produkter tillverkas av Swedish Match och säljs via Philip Morris Internationals försäljnings- och distributionskanaler. SMPM International får på så sätt både tillgång till högkvalitativa produkter och ett globalt distributionsnät.

Under 2011 fortsatte SMPM International testlanseringarna av snusvarumärket General i Taiwan och Kanada. I Ryssland påbörjades en testlansering av snus med varumärket Parliament.

¹⁾ Källa: Nielsen. 2) Källa: Nielsen och Swedish Match estimat.

ANDRA TOBAKSPRODUKTER: AMERIKANSKA MASSMARKNADSCIGARRER OCH TUGGTOBAK

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

Volymerna för amerikanska massmarknadscigarrer ökade med 39 procent1)
"Sweets"-cigarrer i FoilFresh®-förpackning ledde till en kraftig ökning av marknadsandel2)
Bibehållen ledande position för tuggtobak2)
I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 9 procent och rörelseresultatet med 23 procent1)

1) Jämfört med helåret 2010. 2) Källa: Nielsen, 1 januari–24 december, 2011 jämfört med samma period föregående år.

Cigarrer visar vägen framåt genom stark tillväxt

Swedish Match har haft en snabb tillväxt för sina massmarknadscigarrer i USA med välkända varumärken som White Owl och Garcia y Vega. Dessa innovativa produkter och förpackningar levererar just det som konsumenterna vill ha – färska kvalitetsprodukter. Swedish Match har en ledande ställning inom tuggtobak i USA med ett stabilt resultat i en minskande produktkategori.

Strategi

För produktområdet Andra tobaksprodukter kommer Swedish Match att dra nytta av företagets starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet.

För massmarknadscigarrer i USA driver Swedish Match lönsam tillväxt genom konsumentdriven innovation och effektiv försäljning. Swedish Match kommer fortsätta att utveckla och leverera högkvalitativa produkter i segment inom massmarknadscigarrer där bolaget redan har starka marknadsandelar men även i segment där bolaget för tillfället är underrepresenterat.

För tuggtobak i USA kommer Swedish Match att dra nytta av sin ledande ställning inom produktkategorin och ständigt genomföra produktivitetsförbättringar. Tuggtobak har en unik ställning i Swedish Match produktportfölj som den genuina amerikanska produkten. Med en effektiv produktion, välkända varumärken och en ledande marknadsställning, har Swedish Match kunnat dra nytta av sina styrkor i en minskande produktkategori och samtidigt behålla lönsamheten.

Ekonomisk utveckling

Nettoomsättningen för produktområdet för året minskade med 2 procent till 2 388 MSEK (2 440) och rörelseresultatet ökade med 11 procent till 1 049 MSEK (942). I lokal valuta ökade nettoomsättningen med 9 procent. För massmarknadscigarrer ökade nettoomsättning och volymer kraftigt. För tuggtobak var nettoomsättningen oförändrad i lokal valuta. Rörelsemarginalen för produktområdet uppgick till 44,0 procent (38,6).

"2011 har varit ett mycket spännande år för US Division. Året började med att vi flyttade till ett nytt kontor i centrala Richmond, Virginia. Vidare har vår cigarrverksamhet växt kraftigt och under året har investeringar gjorts för att uppnå ökad tillverkningskapacitet för dessa produkter. Även försäljningsorganisationen har förstärkts på vissa nyckelmarknader för att stödja den växande verksamheten samt för att förbereda för en bredare lansering av svenskt snus i USA. Slutligen har vi påbörjat arbetet med att successivt öka distributionen av det svenska snusvarumärket General. Efter ett mycket framgångsrikt år för US Division ser framtiden ännu ljusare ut".

Richard Flaherty, President US Division

Nyckeltal, MSEK	2011	2010	2009
Nettoomsättning	2 388	2 440	2 337
Rörelseresultat	1 049	942	804
Rörelsemarginal, %	44,0	38,6	34,4
Investeringar i materiella tillgångar	61	30	39
Genomsnittligt operativt kapital		1 147 1 175	1 341
Medelantal anställda	1 470	1 407	1 351

Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncernen

MASSMARKNADSCIGARRER

Marknadsutveckling

Den amerikanska marknaden för massmarknadscigarrer exklusive "little cigars"1), (ett segment som Swedish Match inte är verksamt i) beräknas av Swedish Match uppgå till ungefär 4,5 miljarder cigarrer och marknaden har under de senaste åren årligen i genomsnitt minskat med 3–4 procent, mätt i volym2). Marknaden för massmarknadscigarrer under 2011 beräknas ha minskat med cirka 3 procent, mätt i volym2). Mindre cigarrer (cigariller) har under de senaste åren växt i förhållande till det minskande segmentet för större cigarrer.

I USA lanserar tillverkarna oftast ett flertal nya produkter varje år under väletablerade varumärken. Under 2011 lanserade

Swedish Match flera nya produkter under varumärkena Garcia y Vega och White Owl med förpackningskonceptet FoilFresh®. Med FoilFresh® får konsumenterna alltid en mjukare och färskare cigarr. Under 2011 lanserades White Owl Green Sweets med ett täckblad gjort av candelatobak. Segmentet för "sweets"-cigarrer3) beräknas av Swedish Match till cirka 1 miljard cigarrer. I segmentet för storleksmässigt mindre "sweets"-cigarrer, vilket utgör nästan hela segmentet för "sweets"-cigarrer, beräknar Swedish Match sin marknadsandel i slutet av 2011 till cirka 18 procent.

1) "Little cigars" är en kategori av cigarrer med filter i förpackningar om 20 (i likhet med cigarettförpackningar).

2) Källa: Nielsen.

3) "Sweets"-cigarrer är en kategori av mildare cigarrer med lite sötma, vanligtvis utan någon karakteristisk smak.

Viktiga varumärken:

Amerikanska massmarknadscigarrer: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega

KONKURRENTER – AMERIKANSKA MASSMARKNADS-CIGARRER (EXKLUSIVE "LITTLE CIGARS")

Källa: Nielsen, 1 januari–24 december 2011.

TUGGTOBAK

Marknadsutveckling

Det välkända tuggtobaksvarumärket Red Man är det absolut största i USA med en marknadsandel på omkring en tredjedel av den totala försäljningsvolymen.

Den amerikanska marknaden för tuggtobak har minskat kontinuerligt under de senaste åren. Försäljningsvolymerna minskar normalt med mellan 7–10 procent per år1), vilket till viss del beror på att konsumenter lämnar produktkategorin till förmån för amerikanskt snus. Den totala marknadsvolymen för tuggtobak minskade med 6,8 procent under 2011,1) vilket är i linje med tidigare år. Red Man ökade sin marknadsandel eftersom några mindre varumärken, både egna och konkurrenters, påverkats av en minskad distribution till försäljningsställen. Mot bakgrund av den minskade konsumtionen arbetar producenterna kontinuerligt med att sänka sina kostnader och med prissättning för att upprätthålla lönsamheten.

I juni 2010 införde det amerikanska livsoch läkemedelsverket, FDA, nya regler för tuggtobak liksom för annan rökfri tobak, avseende marknadsföring, produktplacering, bestämmelser för nya produkter, etiketter, märkning, annonsering och produktprover.

1) Källa: Nielsen.

Viktiga varumärken: Tuggtobak: Red Man, Southern Pride, J.D.'s Blend, Granger Select

KONKURRENTER – TUGGTOBAK

Källa: Nielsen, 1 januari–24 december 2011.

TÄNDPRODUKTER: TÄNDSTICKOR OCH TÄNDARE

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

• I lokala valutor minskade nettoomsättningen med 1 procent1)
Volymerna förtändarvarumärket Cricket ökade på flera marknaderiAsien
Kraftiga valutafluktuationer och en stark svensk krona påverkade rörelseresultatet för tändstickor negativt
Rörelseresultatet minskade med 14 procent, i lokala valutor var minskningen 9 procent1)

1) Jämfört med helåret 2010.

Cricket expanderar i Asien

Crickettändare och Swedish Match välkända lokala tändsticksvarumärken står för kvalitet och pålitlighet och finns i många hem över hela världen. Verksamheten inom Tändprodukter har under 2011 påverkats av stora valutafluktuationer, vilket påverkat resultatet negativt. Trots kostnadsökningar och valutaförändringar fortsätter verksamheterna inom tändare och tändstickor att leverera ett stabilt kassaflöde och god lönsamhet.

Strategi

Med en välkänd varumärkesportfölj och starka marknadspositioner fortsätter Swedish Match att sträva efter "operational excellence" inom verksamheten för produktområdet Tändprodukter. Koncernen strävar vidare efter att bevara och förbättra en redan effektiv tillverkning samt att optimera leveranskedjan i syfte att upprätthålla en stabil lönsamhet och erbjuda konsumenterna de kvalitetsprodukter som efterfrågas. Verksamheten för Tändprodukter är organiserad i två operativa enheter: Lights Latin America och Lights International, där den sistnämnda omfattar alla marknader utanför Latinamerika. Swedish Match säljer tändstickor och tändare både genom sitt eget och genom tredje parts distributionsnätverk, Scandinavian Tobacco Group inkluderat.

Ekonomisk utveckling

Nettoomsättningen för produktområdet för året minskade med 6 procent till 1 346 MSEK (1 429). Rörelseresultatet minskade med 14 procent till 240 MSEK (279). Rörelsemarginalen uppgick till 17,9 procent (19,5).

"Vår position inom tändstickor fortsätter att vara mycket stark med lokala varumärken på olika marknader världen över. Under året har dock marknadsvolymerna minskat i Europa och i Latinamerika. Den framgångsrika expansionen i Asien av tändarvarumärket Cricket har uppvisat god volymutveckling och vi förväntar oss att se fortsatt tillväxt i denna viktiga och dynamiska region. Vi kommer att fortsätta att undersöka och investera i nya marknadsmöjligheter för både tändstickor och tändare."

Peter Hedlund, COO Lights Latin America (till vänster) Håkan Söderberg, COO Lights International (till höger)

Nyckeltal, MSEK	2011	2010	2009
Nettoomsättning	1 346	1 429	1 403
Rörelseresultat	240	279	312
Rörelsemarginal, %	17,9	19,5	22,2
Investeringar i materiella tillgångar	56	52	70
Genomsnittligt operativt kapital	786	790	784
Medelantal anställda		1 187 1 271 1 256

Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncernen

LATINAMERIKA

Viktiga varumärken: Fiat Lux, Cricket

Marknadsutveckling

Swedish Match har en betydande närvaro i Latinamerika. Den största tändsticksmarknaden för koncernen i denna region är Brasilien, där Swedish Match har en ledande position med varumärket Fiat Lux. I Brasilien fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2011 och Swedish Match beräknar sin marknadsandel till cirka 45 procent sett till volym. Volymerna för tändarvarumärket Cricket ökade under året i regionen.

EUROPA OCH ÖVRIGA MARKNADER

Viktiga varumärken:

Solstickan (Sverige), Swan (Storbritannien), Tres Estrellas (Spanien), Feudor (Frankrike), Redheads (Australien), Cricket (globalt)

Många tändsticksvarumärken är lokala med ett klassiskt varumärke i varje land. Cricket är ett välkänt varumärke för kvalitativa engångständare på många marknader.

Marknadsutveckling

Enligt Swedish Match estimat fortsatte konsumtionen av tändstickor att minska under 2011. Marknaderna för andra produkter såsom braständare och grillprodukter växte. Några av Swedish Match största tändsticksmarknader i Europa är Storbritannien, de nordiska länderna, Frankrike och Spanien. Swedish Match tändstickor för den internationella marknaden (exklusive Latinamerika) produceras i Sverige och säljs därefter i andra valutor än svenska kronor. Marginalerna inom denna produktkategori har påverkats under 2011 eftersom prissättningen inte hållit takten med kostnadseller valutaförändringar.

Swedish Match har en ledande ställning inom premiumsegmentet för engångständare i Ryssland. Koncernen har även betydande närvaro i de nordiska länderna, Storbritannien och Frankrike. Tändaren Cricket marknadsförs med betoning på kvalitet, design och säkerhet. Swedish Match volymer för tändare minskade i många länder i Europa under 2011 jämfört med 2010. Volymer för tändare i Ryssland ökade under samma period.

Swedish Match är marknadsledande inom tändstickor i Australien med varumärket Redheads. Swedish Match säljer även tändare och tändstickor på en rad marknader i Afrika och Asien. På flera marknader i Asien fortsatte tändarvarumärket Cricket att visa stark volymutveckling, vilket återspeglar satsningar inom denna del av världen.

KONKURRENTER

Konkurrensen inom tändstickor skiljer sig åt för olika marknader. Konkurrenter inom tändare är Bic, Tokai, Flamagas samt ett antal andra mindre tillverkare.

SCANDINAVIAN TOBACCO GROUP

VIKTIGA HÄNDELSER

Swedish Match resultatandel i STG för 2011 uppgick till 337 MSEK
• Resultatandelen i STG innefattar omstrukturerings- och transaktionskostnader om 66 MSEK före skatt
Realiserade synergier för STG under 2011 uppgick till cirka 17 MEUR

Förbättrad lönsamhet genom synergier

Viktiga varumärken:

Amerikanska premiumcigarrer: CAO, Cohiba, Excalibur, Hoyo de Monterey, La Gloria Cubana, Macanudo, Partagas, Punch

Maskintillverkade cigarrer: Café Crème, La Paz, Mercator, Colts, Petit, Salsa, Captain Black

Piptobak:

Erinmore, Borkum Riff, Captain Black, Clan, Colts, W.Ø. Larsen, Sweet Dublin, Orlik, Half & Half, Skandinavik

Finskuren tobak: Tiedemanns, Bugler, Escort, Kite, Bali, Crossroad

Scandinavian Tobacco Group (STG), som ägs till 49 procent av Swedish Match, är världens ledande cigarr- och piptobaksbolag. Det är det största europeiska företaget inom maskintillverkade cigarrer, med marknadsledande positioner på många västeuropeiska marknader.

Ekonomisk utveckling

Swedish Match resultatandel i STG för 2011 uppgick till 337 MSEK. Resultatandelen i STG innefattar omstrukturerings- och transaktionskostnader om 66 MSEK före skatt. STG har under året arbetat intensivt med integration av system, försäljningsorganisation och distributionsnätverk. Flera strukturella åtgärder har vidtagits som resulterat i väsentliga kostnadsbesparingar.

Marknadsutveckling

Marknaden för premiumcigarrer i USA beräknas ha minskat under 20111). Den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer beräknas också ha minskat under 2011 räknat i volym till något mer än 4 miljarder cigarrer1). STG säljer cigarrer under egna varumärken och har dessutom avtal om kontraktstillverkning och tillverkning av externa parters varumärken. STG är världens största tillverkare av cigarrer. För sina egna varumärken har bolaget en stark position som världens nästa största cigarrföretag.

Den globala piptobaksmarknaden visar en fortsatt minskande trend. De största marknaderna är Nordamerika och Europa som tillsammans står för uppskattningsvis 3 500 ton per år.

1) Källa: STG:s estimat.

STG är antingen marknadsledande eller har en av de starkaste positionerna på de flesta marknaderna i dessa regioner. Försäljning sker även inom Travel Retail, kontraktstillverkning och tillverkning av externa parters varumärken. STG förvärvade i mars 2011 Lane Ltd., en amerikansk tillverkare av piptobak och finskuren tobak, av Reynolds American, för att ytterligare stärka ställningen på den amerikanska marknaden.

De tändstickor och tändare som STG distribuerar tillverkas av Swedish Match. STG distribuerar sina produkter genom egna dotterbolag och externa distributörer.

FAKTARUTA STG:

Cirka 9 500 anställda i 20 länder
Produktionsenheterna finns i Belgien, Danmark, Dominikanska republiken, Honduras, Indonesien, Nederländerna, Nicaragua och USA
Världens största cigarrtillverkare, ledande inom premiumcigarrer i USA och maskintillverkade cigarrer i Europa
Bolaget tillverkade cirka 2,7 miljarder maskintillverkade cigarrer och 140 miljoner handgjorda cigarrer under 2011
Omkring tre fjärdedelar av STG:s nettoomsättning och bruttoresultat kommer från cigarrer
Världsledande inom piptobak
Starka marknadspositioner inom finskuren tobak, framförallt i Skandinavien och USA
2 400 ton piptobak och 2 800 ton finskuren tobak tillverkades under 2011
Säljbolag i 16 länder
Den största konkurrenten är Imperial Tobacco

Koncernchefens uttalande TILL VÅRA AKTIEÄGARE OCH ÖVRIGA INTRESSENTER:

För Swedish Match innebär hållbarhet att med omvärlden i åtanke bedriva verksamhet på ett sätt som ger långsiktiga fördelar för företaget. Det innebär att lyssna till våra intressenter och att anpassa det sätt vi arbetar på och vad vi gör för att vara ett hållbart och lönsamt bolag – ett bolag som samtidigt är lyhört för förändrade behov hos såväl medarbetare, investerare, kunder/återförsäljare, konsumenter, myndigheter och forskare som andra intressenter.

Under 2011 arbetade vi för att förbättra vår kommunikation när det gäller aktiviteter som rör våra medarbetare, våra produkter, vårt miljöarbete samt de samhällsprojekt vi är involverade i. Vi inledde även en mer detaljerad målstyrningsprocess med fokus på energiförbrukning och arbetade för att minska vår materialanvändning i såväl våra produktionsanläggningar som på våra kontor. Detta förbättrar inte bara vår långsiktiga miljöpåverkan utan bidrar även till att minska kostnaderna. Vi har fortsatt vår viktiga strävan att ägna oss åt och stödja de samhällen där företaget verkar. Vi upprätthöll även vår dialog med bolagets viktigaste leverantörer och partners med hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor.

Vision och strategi

Swedish Match vision är att positionera företaget som den globala ledaren inom rökfria produkter, att dra nytta av företagets starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet för produktområdet Andra tobaksprodukter, samt att fortsätta fokusera på "operational excellence" och lönsamhet inom produktområdet Tändprodukter.

Hållbarhetsaktiviteter gör Swedish Match mer konkurrenskraftigt och bidrar till att reducera kostnader och risker på lång sikt. Mycket fokus ligger på tillverkning, inköp, transport och distribution eftersom vi ser att dessa områden har en stor påverkan på bolagets affär, kostnadsstruktur, flexibilitet och konkurrenskraft.

Swedish Match hållbarhetsstrategi inbegriper användandet av ett systematiskt tillvägagångssätt för att åstadkomma förbätt-

NÅGRA HÖJDPUNKTER UNDER 2011

Förbättrad ranking avseende koldioxidrapportering i "Carbon Disclosure Project"
Fortsatt hållbarhetsredovisning enligt ramverket Global Reporting Initiative (GRI)
Nya förpackningar för den skandinaviska mini-snusdosan introducerades, med cirka 21 procent lägre förbrukning av plast
Medarbetarundersökning genomfördes – för första gången globalt
Utmärkelse erhölls från Biosfera (det brasilianska miljöinstitutet), för god praxis i miljöfrågor och hållbar utveckling för företagets brasilianska verksamhet
"Employer Branding"-priset Årets nytänkare erhölls från Universum för företagets svenska verksamhets arbete inom "Employer Branding"
Åtgärder inom ekoeffektivitet expanderades i organisationen, vilket även resulterade i kostnadsbesparingar
En målstyrningsprocess inom miljöområdet initierades inom koncernens miljöråd
Företaget ingår i OMX GES Sustainability Sweden Index

produkter som konsumenterna önskar samtidigt som bolaget är medvetet om sitt ansvar vad gäller sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. För oss är hållbarhet en resa och pågående process som ger fördelar för alla. Med vänlig hälsning,

Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef

rad transparens och fokus på affärsverksamheten. Vi kommer att bibehålla fokus på att effektivt tillverka och sälja högkvalitativa

Hållbarhetsredovisning 2011

Framgångsrikt hållbarhetsarbete kräver en metodisk redovisningsprocess. Under 2011, precis som under 2010, redovisar Swedish Match sin hållbarhetsinformation enligt de standarder som sätts av Global Reporting Initiatives (GRI) G3-riktlinjer, för att på så sätt uppnå mätbara, transparanta, tydliga och jämförbara resultat. Swedish Match redovisar enligt GRI:s självdeklarerade tillämpningsnivå C.

På Swedish Match webbplats, www.swedishmatch.com/hallbarhet, finns företagets hållbarhetsredovisning 2011 i elektronisk form. Dokumentet innehåller information om företagets profil och bolagsstyrning samt fakta om Swedish Match GRI-process (information om företagets väsentlighetsanalys, intressentdialoger samt detaljerad redovisning av prioriterade resultatindikatorer).

www.swedishmatch.com

Mer information om företagets hållbarhetsarbete finns på koncernens webbplats 16 / Swedish Match 2011 www.swedishmatch.com/hallbarhet

Uppförandekoden

Swedish Match uppförandekod antogs 2004 och utgör grunden för företagets ställningstagande i hållbarhetsfrågor. Swedish Match engagemang för socialt ansvar och miljöfrågor baseras på koncernens kärnvärden. Dessa värden är centrala för företagets affärsetik och är en naturlig del av det sätt på vilket Swedish Match agerar och verkar.

Uppförandekoden består av olika policys som omfattar arbetsplatsprocesser och medarbetare, socialt ansvar och miljö. Uppförandekoden finns tillgänglig på företagets webbplats, www.swedishmatch.se/hallbarhet.

Arbetsplatsprocesser och medarbetare

Arbetsplatsprocesser, såsom hälsa och säkerhet i arbetet, rekrytering och ersättning
Affärsetik, såsom bedrägeribekämpning, gåvor och lån, transaktioner med närstående, ärligt och etiskt agerande, intressekonflikter samt efterlevnad av lagar och förordningar
Kommunikation, såsom utsedda talesmän, offentlig rapportering och kommunikation samt intern rapportering av kritisk information

Socialt ansvar

• Relationer och avtal med leverantörer, barnarbete, mänskliga rättigheter och specifika tobaksfrågor

Miljö

• Riktlinjer och policy för att säkerställa kontinuerliga miljöförbättringar samt förebyggande/minskning av negativ miljöpåverkan orsakade av bolagets verksamheter

Företagets policys följer internationella konventioner och principer för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. De internationella konventioner och principer som åsyftas är FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, de centrala International Labour Organization-konventionerna (ILO) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Efterlevnad av uppförandekoden

Som internationell koncern är Swedish Match skyldig att följa de nationella lagar och regler som gäller i de länder där bolaget har verksamhet samt att respektera inhemska kulturer och traditioner i dessa länder.

Uppförandekoden gäller alla medarbetare i koncernen, oavsett position. Alla företag och medarbetare inom Swedish Matchkoncernen måste följa uppförandekoden, även när normerna i denna ställer högre krav än de som gäller enligt nationella lagar och förordningar. Alla medarbetare har ett personligt ansvar för att deras handlingar inte bara följer ordalydelsen i uppförandekoden, utan också dess andemening. Företagsledningen har även ansvar för att främja en kultur där uppförandekoden efterlevs. Alla chefer inom koncernen är skyldiga att se till att medarbetarna får information om uppförandekoden.

Policys och riktlinjer hos enskilda företag inom koncernen måste alltid följa principerna i uppförandekoden. Om inte koden efterlevs vidtas disciplinära åtgärder.

Uppföljning

För att säkerställa kontinuerlig och god affärsetik inom koncernen, godkänns och revideras uppförandekoden av styrelsen en gång om året. Koncernen har olika processer för att övervaka och följa upp riktlinjerna och syftet med sådan uppföljning är att säkerställa att medarbetarna och andra intressenter som berörs av uppförandekoden känner till, förstår och följer den.

Uppföljningarna, som genomförs av den externa parten AON (ett internationellt riskhanteringsföretag), innebär primärt en undersökning av koncernens operativa

enheter. Uppföljningen av de operativa enheterna sker vartannat år enligt en fastslagen tidplan. I uppföljningsarbetet ingår implementering av uppförandekoden med utvärdering inom områdena socialt ansvar, arbetsplatsprocesser, företagsetik, kommunikation samt miljöfrågor. Uppföljningen omfattar bland annat områden såsom mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete, leverantörskontrakt samt hälsa och säkerhet i arbetet. Utifrån resultaten presenterar AON rekommendationer om så behövs och områden som måste förbättras följs upp nästkommande år.

Slutsatserna från uppföljningarna rapporteras till de operativa enheternas ledningsgrupper och till funktionen Corporate Communications and Sustainability. Cheferna för de operativa enheterna har det operativa ansvaret för att uppförandekoden efterlevs. Företagets chef för Corporate Communications and Sustainability ansvarar för utveckling och revidering av uppförandekoden.

"Whistleblower"-funktionen

För att ytterligare säkerställa en sund affärsetik inom koncernen, i enlighet med koncernens uppförandekod, har Swedish Match sedan tidigare inrättat en "whistleblower" funktion som ger varje enskild medarbetare inom koncernen möjlighet att anmäla misstanke om överträdelse av koncernens regler. En sådan anmälan kan lämnas anonymt till lämplig chef eller till revisionskommitténs ordförande. "Whistleblower"-funktionen finns lätt åtkomlig på Swedish Match intranät.

Under 2011 rapporterades inga överträdelser av koncernens policys genom "whistleblower"-funktionen.

HÅLLBARHET

Våra anställda – en stark grund för fortsatta framgångar

En av Swedish Match framgångsfaktorer är förmågan att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare och samtidigt driva ett framgångsrikt arbete med att motivera och utveckla de anställda för en stark och hållbar utveckling av koncernen. Detta arbete är en återkommande prioritering och har varit fokus för Swedish Match även under 2011.

Företagets fortsatta ambition är kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetare och chefer i en strävan att förstärka bolagets resultatinriktade kultur samt bidra till koncernens utveckling och tillväxt. Koncernen har under 2011 drivit en tydlig linje i upprätthållandet av ett starkt medarbetarfokus samt ytterligare stärkt sin prioritering av arbetet med resultat-, talang- och medarbetarprocesser. Swedish Match anställda arbetar efter höga etiska normer och är engagerade i att producera och sälja produkter av hög kvalitet samt är dedikerade åt att förbättra sitt arbete och är stolta över vad de åstadkommer. Medarbetarna är även väl insatta i bolagets uppförandekod, vilken bygger på företagets värderingar. Uppförandekoden innefattar bland annat arbetsplatsrutiner och affärsetik som Swedish Match medarbetare förväntas följa i sitt arbete.

Under 2011, hade Swedish Match i genomsnitt 3 880 medarbetare, varav cirka 37 procent var kvinnor. Flest anställda finns i USA, Sverige och Dominikanska republiken följt av Brasilien, Filippinerna samt Nederländerna.

HR-organisation

Swedish Match personalorganisation stödjer koncernens arbete genom att bland annat ansvara för chefs- och personalutveckling

och tillhandahålla klar och tydlig dokumentation av detta arbete samt se till att upprätthålla personalrutiner som följer såväl uppförandekoden som lokala lagar och förordningar. Chef för Group Human Resources är Senior Vice President Group HR, som är medlem i koncernledningen och rapporterar till koncernchefen. Lokala enheter företräds av HR-personal som ingår i Swedish Match HR-råd, ett råd som medverkar till att säkerställa en tydlig kommunikation och samordning av de insatser som rör koncernens medarbetare.

Arbetsplatsprocesser Attrahera och rekrytera talanger

Swedish Match fokuserar på "Employer Branding" för att upprätthålla sin position som en attraktiv arbetsgivare och fortsätta attrahera professionella medarbetare. Under 2011 har arbetet med att rekrytera talanger fortsatt, både internt och externt, i syfte att möta de utmaningar koncernen ställs inför på både kort och lång sikt.

Swedish Match fortsätter att erbjuda sina medarbetare möjligheter att växa och utvecklas i bolaget och har även under 2011 kunnat erbjuda karriärmöjligheter och arbetsuppgifter i en internationell miljö.

Företagskulturen och ledarskapet inom Swedish Match präglas av delaktighet och delegering. Bolaget uppmuntrar egna initiativ och resultatorienterade åtgärder i en professionell och informell företagskultur. Som global aktör strävar företaget efter att skapa ett arbetsklimat där utbyte av information och kompetens belönas och som samtidigt uppmuntrar till goda prestationer på alla marknader.

Ledarskapsutveckling

Framgångsrikt ledarskap är ett av koncernens fokusområden. Under året har cirka 100 ledare i koncernen följts på nära håll av koncernledningen i syfte att tillgodose koncernens långsiktiga behov av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Samtidigt identifieras och utvecklas medarbetare som bedöms ha stor potential. Detta arbete börjar på ledningsgruppsnivå inom koncernens operativa enheter där ledningsgrupperna löpande ser över nuvarande och framtida kompetensbehov samt identifierar nyckelpositioner, högpresterande medarbetare och talanger. Koncernchefen, cheferna för de operativa enheterna samt chef för Group Human Resources går därefter igenom resultaten och förbereder en sammanställning till styrelsen. Processen ska säkerställa att företaget löpande har en övergripande bild av verksamhetens resurs- och rekryteringsbehov samt den potential som finns inom koncernen. Samtidigt identifieras potentiella chefer, efterträdare och möjliga interna karriärvägar.

Varje år genomförs en medarbetarundersökning och i september 2011 genomfördes undersökningen för första gången globalt i syfte att bland annat identifiera koncernens gemensamma förbättringsområden. Undersökningen genomfördes i sju länder och på sex språk. Resultatet från undersökningen presenterades för alla medarbetare under november.

Kompetens och karriärutveckling

Swedish Match arbetar målmedvetet med att utveckla en resultatinriktad kultur för att attrahera, utveckla och behålla högpresterande medarbetare. Arbetet stöds genom fortsatt

ANSTÄLLDA PER LAND

kompetensutveckling för chefer och medarbetare. Detta fortsätter att vara ett prioriterat område inom Swedish Match i syfte att möta nuvarande och framtida kompetensbehov och verksamhetsmål.

Företaget arbetar med att säkerställa att chefer och medarbetare har en löpande och öppen dialog om individuella mål och planer såväl som övergripande koncernmål. Chefer inom Swedish Match ska agera som goda ledare med förmåga att sätta tydliga mål, löpande ge råd och coachning, följa upp samt delegera arbetsuppgifter och ansvar. Det enskilt viktigaste verktyget för denna dialog och för att kunna identifiera

mål på individnivå, är den årliga medarbetarundersökningen där karriärutveckling är en viktig del. Bland annat anpassas personalutbildning för att möta och väga koncernens behov mot de enskilda medarbetarnas. De anställda erbjuds utbildning både på och utanför arbetsplatsen, beroende på bolagets framtida behov, vilket bidrar till att skapa stabilitet i personalstyrkan.

Kompetensutvecklingen sker inom de operativa enheterna och baseras på affärsmål. Swedish Match utvecklingsprogram ger såväl medarbetare som chefer den kompetens som behövs för att nå framgångsrika resultat på individ- och koncernnivå, vilket bidrar till professionell utveckling. Koncernen utvärderar löpande sina kompetensoch utvecklingsinsatser och behov för att stödja tillväxt och karriärmöjligheter för företagets anställda.

En framträdande del av företagskulturen är internrekrytering. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta större ansvar inom företaget. Sju av åtta personer i

Swedish Match koncernledning har rekryterats internt. Merparten av de vakanser som uppkommit under året på högre befattningar har tillsatts genom interna rekryteringar. I huvudsak sker extern rekrytering när en viss kompetens saknas internt.

Arbetsmiljö

Swedish Match strävar efter att, med hjälp av olika förebyggande åtgärder, erbjuda en arbetsplats utan risker för medarbetarnas säkerhet och hälsa. Utöver obligatorisk säkerhetsutbildning strävar Swedish Match kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker, erbjuda ett stort utbud av friskvårdsprogram samt säkerställa att arbetsplatsen är ergonomiskt riktig. På alla Swedish Match produktionsanläggningar finns arbetsmiljökommittéer som ska se till att arbetsmiljön är säker. Potentiella säkerhetsproblem identifieras genom regelbundna inspektioner på anläggningarna av det internationella riskhanteringsföretaget AON.

Mötesfora

För att skapa en stark ledarskapskultur inom Swedish Match och för att implementera koncernens strategier, genomför bolaget regelbundet ledarskapskonferenser med chefer på nyckelbefattningar. Fokus på konferenserna är strategier och affärsmål samt erfarenhetsutbyte.

Inom koncernen finns även samarbeten mellan grupper från olika operativa enheter, bland annat marknadsföring, produktion, IT, produktutveckling samt HR- och miljöansvariga. De olika grupperna träffas regelbundet för att planera, samordna och utvärdera koncerngemensamma aktiviteter inom respektive område. Dessa mötesfora bidrar till att skapa en god kommunikation mellan organisationens olika delar och bidrar även till utbildningsarbetet.

Samarbete med fackföreningar

Swedish Match har ett avtal om samverkan med de fackliga organisationerna i koncernens svenska verksamheter i enlighet med Medbestämmandelagen, MBL. Enligt avtalet ska en grupp med representanter för ledningen och personalens representanter i styrelsen sammanträda inför ordinarie styrelsemöten och därutöver vid behov. Gruppen diskuterar framför allt frågor som kan ge upphov till MBL-förhandlingar. En referensgrupp sammanträder inför dessa styrelsemöten och denna referensgrupp består av lokala fackliga representanter för arbetstagare och tjänstemän.

Europeiskt företagsråd

Europeiskt företagsråd (European Works Council, EWC) bygger på ett EU-direktiv (Rådets direktiv 94/45/EG) som har till syfte att förbättra arbetstagarnas information för företag som har verksamhet i flera länder och mer än 1 000 anställda. Inom koncernen har personalrepresentanter från fem länder träffats och under 2011 hölls ett möte.

Anställd vid fabriken i Kungälv.

HÅLLBARHET

Socialt ansvar och samhällsengagemang

Socialt ansvarstagande är en integrerad del av Swedish Match företagskultur. Att bygga långsiktiga relationer med intressenter, underhålla sunda arbetsplatsprocesser samt en hög affärsetik är avgörande för varaktig tillväxt och hållbarhet.

Swedish Match och socialt ansvar För Swedish Match innebär socialt ansvar att arbeta medvetet och ansvarsfullt med alla företagets intressenter inom värdekedjan – leverantörer, kunder/återförsäljare och konsumenter – såväl som med företagets övriga intressenter såsom beslutsfattare/tillsynsmyndigheter, forskare samt samhället i övrigt.

Under 2011, liksom under 2010, ombads bolagets intressenter att identifiera vilka sociala hållbarhetsfrågor som de ansåg vara viktigast för Swedish Match. Baserat på denna information har Swedish Match prioriterat följande sociala indikatorer för redovisning och uppföljning: kundnöjdhet, produktkvalitet och säkerhet ("harm reduction"), ansvarsfull marknadskommunikation, ansvarsfull märkning av produkter, affärsetik (bedrägeri och bekämpning) samt mänskliga rättigheter.

Leverantörer

Swedish Match största leverantörer är företagets tobaksleverantörer. Företaget köper tobak till sin tillverkning av rökfria produkter från ett fåtal leverantörer, i huvudsak stora internationella aktörer med egna regelverk och kontroller av sociala och miljömässiga frågor. Dessa leverantörer har strikta riktlinjer vad gäller mänskliga rättigheter, barnarbete och jordbruksmetoder. Tobaken som Swedish Match köper kommer från många olika delar av världen, till exempel Brasilien, Dominikanska republiken, Indien, Indonesien och USA.

Företaget införskaffar timmer och pappersprodukter till sin tändsticksproduktion från ett fåtal leverantörer, alltmer från Forest Stewardship Council (FSC)-certifierade källor. För indirekt material är leverantörsbasen större och mer lokal.

Utvärdering av leverantörer

Swedish Match är en liten aktör på tobaksmarknaden, med tobaksinköp som utgör mindre än en procent av den totala världsproduktionen. Företaget utför inga egna lokala kontroller, men informerar alla leverantörer om bolagets uppförandekod och kräver att samtliga leverantörer undertecknar och returnerar ett kontrakt – "Social commitment for suppliers to Swedish Match" samt fyller i ett särskilt frågeformulär gällande jordbruksmetoder. Även om Swedish Match inte utför egna sociala kontroller, besöker bolagets tobaksinköpare de aktuella leverantörerna varje år. Besöken utförs bland annat för att poängtera att samhällsengagemang är av stor betydelse för företaget samt för att proaktivt diskutera sociala frågor såsom barnarbete och mänskliga rättigheter.

Leverantörsetik

Enligt Swedish Match uppförandekod ska företaget verka för att leverantörer upprättar egna uppförandekoder som reglerar områden såsom grundläggande rättigheter för anställda, hälsa och säkerhet i arbetet, förebyggande av barnarbete, etiska affärsprinciper samt miljöfrågor. Om en leverantör inte följer Swedish Match rekommendationer ska bolaget försöka lösa situationen genom samarbete och information, alternativt avsluta samarbetet.

Bolagets egna affärsenheter utvärderas inom områden som leverantörskontrakt, mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete samt hälsa och säkerhet i arbetet.

Barnarbete

Swedish Match tolererar inte barnarbete och företagets ståndpunkt i denna fråga följer FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 32.1.

Swedish Match egna verksamheter anses inte ha en väsentlig risk för barnarbete. Företaget arbetar kontinuerligt med sina tobaksleverantörer för att säkerställa att frågan om barnarbete adresseras.

Swedish Match sitter i styrelsen för ECLT Foundation, Eliminating Child Labour in Tobacco-growing. ECLT är en stiftelse som arbetar tillsammans med tobaksinköpare och professionella företrädare i syfte att eliminera barnarbete på tobaksfälten. Swedish Match största tobaksleverantörer är också medlemmar i ECLT och har i många fall egna sociala program som möjliggör att barn och ungdomar får utbildning.

Kunder/återförsäljare och konsumenter Konsumenthälsa och "harm reduction"

(riskreducering) Swedish Match filosofi för "harm reduction" innebär att rökfria tobaksprodukter, såsom svenskt snus tillverkat i enlighet med Swedish Match kvalitetsstandarder, spelar en viktig roll i att reducera skador från

tobaksanvändning.

Principen för "harm reduction" bygger på att de tobaksrelaterade hälsoriskerna kopplade till cigaretter i hög grad kan undvikas genom en övergång till rökfria nikotinprodukter. Det finns vissa belägg för att rökare lättare accepterar alternativa tobaksprodukter som rökavvänjningsmetod än nikotinersättningsprodukter.

Konsumentsäkerhet

Swedish Match arbetar kontinuerligt med att reducera eller eliminera misstänkt skadliga ämnen i sitt snus samt med att öka kunskapen om snusprodukter och dess påverkan på konsumenter. Swedish Match kvalitetsstandard GothiaTek® garanterar konsumenten att Swedish Match svenska snus kontrolleras för att hålla högsta kvalitet i alla led – från tobaksplanta till konsument. Standarden innebär bland annat krav på högsta tillåtna halter av misstänkt skadliga ämnen som finns naturligt i tobak, krav på råvaror, tillverkningsprocess samt på kvalificerad produktinformation till konsument.

Ansvarsfull märkning av produkter

Swedish Match uppfyller alla föreskrifter för märkning av tobaksvaror. Efterlevnaden av dessa krav ses över kontinuerligt och inga avvikelser har rapporterats under 2011.

Utöver efterlevnad av de obligatoriska kraven är bolaget helt transparent vad gäller innehållet i bolagets svenska snus. Alla ingredienser finns listade på bolagets webbplats och denna information finns även tillgänglig för allmänheten hos tillämplig hälsomyndighet.

Ansvarsfull marknadskommunikation

Swedish Match strävar alltid efter att marknadsföra sina produkter på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med lagar, förordningar och bolagets uppförandekod. Efterlevnaden av dessa lagar och krav ses kontinuerligt över. Under året har Swedish Match erhållit ett myndighetspåpekande om att ett marknadsföringsprogram i USA skulle strida mot gällande lagstiftning. Swedish Match delar inte denna uppfattning men har upphört med programmet.

Swedish Match har en "Under 18 No Tobacco"-policy och anser att tobaksprodukter är en produkt för vuxna som enbart ska säljas till och användas av personer över 18 år. För att förhindra tobaksanvändning bland minderåriga fortsätter Swedish Match sitt samarbete med kunder/återförsäljare, distributörer och statliga myndigheter. Företaget riktar ingen marknads-

Anställd besöker tobaksfält i Dominikanska republiken.

föring, reklam eller kampanjer av tobaksprodukter till personer under 18 år och kommer att fortsätta ge sina affärspartners inom detaljhandeln utbildning och information för att förhindra tobaksförsäljning till denna grupp.

Swedish Match ger också stöd och ledning till tobaksåterförsäljare för de ansträngningar de gör för att upprätthålla "Under 18 No Tobacco"-policyn.

Kundnöjdhet

Swedish Match arbetar för att bibehålla en hög nivå av kundnöjdhet. I Sverige mäts kundnöjdhet med 18 månaders mellanrum genom en standardiserad enkätprocess. I USA är denna process ännu inte standardiserad men mäts med jämna mellanrum.

Samhällsprojekt

Swedish Match har sedan länge ett samhällsengagemang och är involverat i projekt som har betydelse för det lokala näringslivet. Företaget investerar även i andra oberoende projekt; bland aktiviteterna finns hjälp till barn, funktionshindrade och andra behövande personer samt åtgärder för att skydda det kulturella arvet samt berika det offentliga samhällslivet. Detta sker exempelvis genom stöd till konst- och utbildningsinstitutioner samt genom renovering av offentliga platser.

Sverige

Sedan 1936 har Swedish Match främjat Stiftelsen Solstickan genom försäljning av tändprodukter i Sverige. För varje såld produkt av varumärket Solstickan, går en del av försäljningspriset till stiftelsen som har som ändamål att verka till förmån för barn och gamla. År 2011 firade Stiftelsen sitt 75-årsjubileum.

Swedish Match stödjer Tobaks- och Tändsticksmuseum i Stockholm, ett museum som med omfattande samlingar rymmer en viktig del av svensk industrikultur.

Många av bolagets anställda i Sverige har valt att ge en liten del av sin lön till förmån för barn på barnhemmet Chiredzi i Zimbabwe. Barnhemmet byggdes av en tidigare affärspartner i Zimbabwe och barnhemmet tar hand om och ger utbildning till barn vars föräldrar gått bort i AIDS.

Under året har Swedish Match även gett sitt stöd till en anti-skräpkampanj samt ett par projekt kring förebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet respektive mobbning i skolorna. Företaget fortsatte även sitt stöd till ett projekt som avser att nå ut med information till skolbarn i Sverige gällande droger och följderna av narkotikamissbruk.

USA

I USA finns en lång tradition av att arbeta med välgörenhet genom att ge bidrag till olika organisationer som stödjer människor i nöd och vars arbete förebygger övergrepp mot barn. Samhällsengagemang uppmuntras starkt. Nästan alla anställda deltar genom donationer, volontärarbete eller andra aktiviteter. Swedish Match ger även stöd till konst och fortbildning.

Dominikanska republiken

På Dominikanska republiken har företaget stött ideella organisationer i olika insamlingsevenemang.

Brasilien

I Brasilien fortsätter Swedish Match sitt samhällsengagemang i projektet "Bom Menino", ett kompetensprogram för ungdomar från låginkomstfamiljer i åldern 14–18 år som syftar till att bidra till utbildning, arbete och social kompetens.

Filippinerna

Under de senaste tre åren har Swedish Match i Filippinerna stött en barnorganisation som arbetar för att ge utsatta barn ett bättre liv.

Företaget har även stött bostadsprojekt för behövande familjer. Medel avsätts också varje år i en stiftelse som sedan ger donationer i händelse av svåra naturkatastrofer.

Medarbetarprogram

Swedish Match medarbetarprogram fokuserar främst på hälsa, utbildning och andra möjligheter för att stödja medarbetarna och deras familjer. Programmen inkluderar stipendier, fortbildning eller ekonomiska bidrag och lån.

De sociala projekten varierar från land till land och är nära kopplade till det sociala ramverk där Swedish Match verkar som arbetsgivare. I vissa länder ansvarar samhället för utbildning och hälsa, medan det i andra länder åligger en socialt ansvarsfull arbetsgivare att tillgodose dessa behov.

USA

I USA fortsätter Swedish Match med stipendieprogrammet "Sons and Daughters", ett program som företaget har givit den ideella organisationen Scholarship America i uppdrag att administrera. Stipendier delas årligen ut till tolv barn till Swedish Matchanställda. Stipendierna kan användas till att finansiera grund- eller yrkesutbildning och urvalskriterierna är bland annat betyg, volontärarbete, ledarskap, arbetslivserfarenhet, deltagande i skolaktiviteter samt framtidsplaner.

Dominikanska republiken

På Dominikanska republiken kan anställda beviljas akuta mindre lån av medicinska

Anställda vid Curitibafabriken i Brasilien.

skäl, för utbildning eller flyttkostnader. Företaget ger också bidrag till anställda och deras familjer vid naturkatastrofer, dödlig sjukdom eller andra traumatiska händelser.

Brasilien

I Brasilien fortsatte Swedish Match under året att driva projektet "Digital Space" vars syfte är att låta fabriksarbetare bekanta sig med den digitala världen genom öppna datorplatser. Under 2011 erbjöd även Swedish Match, genom projektet "Projeto Semear", grundutbildning för anställda som tidigare inte haft möjlighet att få detta.

STIFTELSEN SOLSTICKAN

Sedan 1936 har Swedish Match främjat Stiftelsen Solstickan genom försäljning av tändprodukter i Sverige.

Sedan starten har mer än 100 MSEK delats ut genom stiftelsen och därmed gett ekonomiska bidrag till barn och gamla i syfte att förbättra deras livskvalitet. Under 2011 har stiftelsen särskilt prioriterat bidrag till projekt med fokus på barnmisshandel.

Stiftelsen Solstickan delar även ut stipendier varje år till forskning inom barns utveckling och hälsa såväl som fysiska och psykiska funktionshinder hos gamla.

Varje år delas dessutom ett Solstickepris ut till en person som har gjort en personlig insats utöver det vanliga – och helst utom ramen för sitt vanliga yrkesarbete – inom de områden som avses med ändamålsbestämningen i stiftelsens stadgar. 2011 års Solstickepris, 150 000 kronor, gick till H.M. Drottning Silvia, med motiveringen: "För en unik och självuppoffrande gärning att stödja utsatta barn och gamla".

HÅLLBARHET

Miljön

Swedish Match välkomnar utvecklingen av ökad miljömedvetenhet och ser det som ett incitament för kontinuerlig förbättring samt att hitta nya sätt för att minska företagets miljöpåverkan.

Swedish Match och miljön

För Swedish Match innebär hållbarhet inom miljöområdet att medvetet och ansvarsfullt arbeta för att reducera koncernens negativa miljöpåverkan. Även om produktionsprocesser och råmaterial som används inom tobaksindustrin generellt sett har en begränsad miljöpåverkan kan förbättringar och besparingar genom en mer effektiv resursanvändning leda till reducerade kostnader per enhet samt ett förbättrat miljömässigt avtryck för koncernen. Cirka 80 procent av de råvaror som används inom koncernen är förnyelsebara. Miljöfarliga ämnen hanteras endast i begränsad omfattning i produktionen.

Swedish Match bedömer att energiför-

brukning, godstransporter och affärsresor, avfall samt vattenanvändning har störst potentiell miljöpåverkan för koncernen. Gällande energiförbrukning måste såväl energikällor som logistik tas i beaktande för att kunna reducera koncernens negativa miljöpåverkan.

Under 2011, som del i företagets fortlöpande intressentdialog, ombads företagets intressenter bidra med information kring vilka miljörelaterade områden de ansåg vara viktigast för Swedish Match. Resultatet av denna dialog bekräftade en samstämmighet mellan miljömässiga fokusområden för Swedish Match och viktiga områden för intressenterna. Utifrån denna intressentdialog har Swedish Match valt att redovisa och följa upp följande miljömässiga indikatorer: energiförbrukning, utsläpp till luft och vatten, avfallshantering samt vattenkällor och vattenanvändning.

Miljöpolicy

Koncernens miljöpolicy är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som företaget tar itu med miljökrav från aktieägare, kunder/återförsäljare och andra intressenter. Miljöpolicyns huvudsakliga syfte är att se till att koncernen förpliktigar sig till ständiga miljöförbättringar samt förebygger och reducerar negativ miljöpåverkan i sin verksamhet.

Policyn säkerställer också att koncernen driver ett miljöledningssystem (Environmental Management System – EMS) i organisationen, tillämpligt såväl på koncernnivå som inom de operativa enheterna och i fabrikerna. Med hjälp av detta system har koncernen verktyg för att identifiera, följa upp och målsätta sina miljöindikatorer. Miljöpolicyn

säkerställer också bevakning och kommunikation av de miljömässiga nyckeltal som Swedish Match och dess intressenter bedömer vara viktiga för företagets hållbarhetsarbete. Fortlöpande mätning och rapportering av dessa nyckeltal kommer att underlätta att uppnå kontinuerliga förbättringar.

Miljöpolicyn påvisar också koncernens åtagande att följa all relevant miljölagstiftning och alla förordningar samt andra krav som berörs av den. Vidare säkerställer miljöpolicyn ett åtagande om ständig dialog om och dokumentation av eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster. Genom miljöpolicyn åtar sig koncernen att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på finansiella och miljömässiga kriterier. Swedish Match miljöpolicy inkluderar också temat biologisk mångfald samt ekoeffektivitet, vilket gör att omfattningen breddats – från skogen, till fabrikerna och till kontoren. För mer information om Swedish Match miljöpolicy, se hållbarhetssektionen på Swedish Match webbplats: www.swedishmatch.com/hallbarhet.

Miljöorganisation

Chefen för koncernstaben Corporate Communications and Sustainability, rapporterar till VD och är ansvarig för koncernens hållbarhetsfunktion och för att kommunicera miljöfrågor.

Koncernens miljöråd, med representanter från samtliga Swedish Match fabriker, är ett rådgörande och rapporterande organ för frågor som rör miljö. Rådet hjälper också till vid den interna rapporteringen av miljöresultat. Rådets uppgift är att säkerställa efterlevnad av Swedish Match miljöpolicy och miljöledningssystemet EMS i hela organisationen. Miljörådet leds av chefen för Corporate Communications and Sustainability.

Varje chef för de operativa enheterna inom Swedish Match ansvarar för att utse de personer som i sin tur ansvarar för att implementera miljöledningssystemet EMS och för att följa upp, rapportera och bidra till utvärderingen av miljöåtgärdsprogram och aktiviteter. De operativa enhetscheferna måste säkerställa att valda personer har lämplig utbildning eller erfarenhet för arbetsuppgifterna.

Interna revisioner av miljöledningssystemet EMS genomförs inom de operativa enheterna och resultatet av revisionerna rapporteras till miljörådet.

I enlighet med Swedish Match åtagande att följa tillämplig lagstiftning eller andra krav, arbetar företaget med att fastställa, genomföra och underhålla rutiner för systematisk uppföljning.

Swedish Match upprättar och underhåller dokumentation för att kunna visa överensstämmelse med kraven enligt miljöledningssystemet EMS. Utsedda personer på operativ enhets- och koncernnivå ansvarar för att sammanställa material för extern publikation.

Miljönormer och ledningssystem

Swedish Match arbetar systematiskt med miljö- och kvalitetsfrågor i de delar av verksamheten som har en miljöpåverkan. Bolaget har antagit en miljöpolicy som omfattar alla aspekter av verksamheten. Miljöpolicyn bygger på principerna i miljöstandarden ISO 14001 och är tillgänglig för både externa och interna intressenter på koncernens webbplats och intranät. På grund av verksamheternas mångfald upprättas även underordnade miljöpolicys för varje operativ enhet.

Majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar är certifierade enligt miljöledningsstandarden i ISO 14001 såväl som enligt kvalitetsledningsstandarden i ISO 9001. Av tolv produktionsanläggningar har tio ISO 9001 certifiering och nio ISO 14001 certifiering. I december 2011 certifierades Swedish Match tändsticksfabriker i Tidaholm och Vetlanda enligt ISO 9001 och ISO 14001.

Miljörapportering

Swedish Match arbetar kontinuerligt för att uppnå miljöförbättringar. Miljösatsningar bör utföras lokalt och mål utformas utifrån identifierad miljöpåverkan. Målen ska vara tydliga, mätbara och förenliga med företagets miljöpolicy. De inriktar sig på områden såsom koldioxidutsläpp, energiförbrukning, vattenanvändning och hantering samt fabriksavfall och är utformade för att vara förenliga med regleringar och andra åtaganden. Under 2011 initierades en målstyrningsprocess inom miljörådet, där långsiktiga måltal för prioriterade nyckeltal sattes.

Swedish Match välkomnar utvecklingen av ökad miljömedvetenhet och ser det som ett incitament för kontinuerlig förbättring och för att hitta nya sätt för att minska företagets miljöpåverkan. Företaget är också engagerat i jämförelseprojekt som möjliggör för intressenter att utvärdera Swedish Match miljömässiga arbete i förhållande till andra företag. Ett jämförelseprojekt som Swedish Match deltar i är "Carbon Disclosure Project", som kartlägger företags koldioxidutsläpp.

I och med publikationen av 2010 års årsredovisning började bolaget, förutom koldioxidförbrukning, att rapportera fabrikernas energiförbrukning, avfall samt vattenanvändning för fortlöpande verksamheter inom rökfri tobak (snus och tuggtobak), amerikanska massmarknadscigarrer och tändprodukter (tändstickor och tändare). Bolaget mäter totalt utfall och utfall per producerad enhet för de prioriterade nyckeltalen.

Prioriterade nyckeltal

Koncernen har identifierat fyra prioriterade nyckeltal inom miljöområdet: koldioxidutsläpp (CO2), energiförbrukning, avfall samt vattenanvändning.

Koldioxidutsläpp och energianvändning

Ett av koncernens prioriterade miljömål är att begränsa koldioxidutsläpp och företaget arbetar målmedvetet med olika förbättringsaktiviteter och projekt. Program för utsläppsminskning finns på plats för samtliga operativa enheter som är ISO 14001 certifierade. Sådana systematiska reduktionsprogram har funnits på plats sedan 1999.

Utsläppsminskningsprogram gäller främst energiförbrukning i produktionsanläggningar och bränsleförbrukning relaterade till transporter. Koncernen arbetar med energibesparingsprogram och med program för att minska elförbrukningen för uppvärmning, kylning och belysning. Åtgärder omfattar installation av lågenergibelysning, isolering, värmeåtervinningssystem samt energiförbrukningskontroller.

Avfalls- och vattenhantering

Swedish Match arbetar ständigt för att minska produktionen av avfall, totalt sett eller per producerad enhet. Bolaget mäter sina avfallsutsläpp och sin avfallshantering och rapporterar avfall för varje större produktområde där Swedish Match har helägd produktion. På samma sätt mäts vattenanvändning totalt sett eller per producerad enhet, i syfte att kunna minimera förbrukningen.

Biologisk mångfald och ekoeffektivitet

Eftersom Swedish Match både avverkar timmer och upprätthåller skogsplanteringar för att använda i tändsticksproduktionen är både timmeranvändning och skogsvård viktiga områden för koncernen i hållbarhetsarbetet. I tändstickstillverkningen använder Swedish Match asp, tall och poppel och hämtar timmer främst från platser i Sverige och Brasilien som ligger nära företagets produktionsanläggningar. All avverkning måste ske från odlat timmer som uppfyller eller överträffar de minimikrav som följer av myndighetsföreskrifter.

Swedish Match står för en liten andel av den globala tobaksproduktionen och är beroende av stora, ansedda internationella tobaksleverantörer. Dessa tobaksleverantörer är skyldiga att tillhandahålla dokumentation av sina egna regelverk samt av sitt arbete kring sociala och miljömässiga händelser, däribland policys som behandlar jordbruksmetoder.

Utöver bolagets ansträngningar på fabriks- och leverantörsnivå, uppmuntrar koncernen större ekoeffektivitet i samtliga anläggningar enligt riktlinjer som omfattar datorer och datahantering, materialutskrifter, användning av elektriska enheter på kontor eller i fabriker, video- och telefonkonferenser, transportsätt vid resa samt återvinning.

www.swedishmatch.com Mer information om företagets hållbarhetsarbete finns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/hallbarhet

Tobaksplantor vid Karlshamns museum.

HÅLLBARHET

Regleringsfrågor

Swedish Match bedömer att hundratals miljoner människor i världen fortsätter att konsumera tobaksprodukter, i de allra flesta fall cigaretter – en bedömning av den överskådliga framtiden som sannolikt få ifrågasätter. Swedish Match gör vidare bedömningen att regleringarna på tobaksområdet kommer att bli allt mer globala och allt mer omfattande till sin natur. Swedish Match önskar se en situation där regleringen av olika tobakskategorier differentieras på ett sätt som avspeglar skillnaderna mellan de olika kategorierna. Regleringen av rökfria tobaksprodukter bör baseras på en standard som säkerställer konsumenten högsta möjliga produktkvalitet och bästa möjliga konsumentskydd.

Medvetenheten om rökningens påverkan på folkhälsan växer i allt snabbare takt och ytterst få rökare fortsätter att röka till följd av okunskap eller bristande information, åtminstone i västvärlden. Alla produkter som innehåller nikotin riskerar att framkalla ett beroende. Även om riskerna med produkter som innehåller nikotin varierar i mycket hög grad – med nikotinersättningspreparat och svenskt snus nederst på riskskalan – ser Swedish Match att det föreligger ett behov av och ett värde i såväl transparenta och stabila lagregler som frivilliga restriktioner.

Swedish Match strävar kontinuerligt efter att förbättra affärsmodellerna samt utveckla nya produkter och marknader i syfte att optimera aktieägarvärdet. Att respektera och följa gällande regelverk är en självklarhet – det är dock inte nödvändigtvis alltid tillräckligt eller effektivt. Verkligt effektiv reglering måste vara evidensbaserad och kräver ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter och företag. Swedish Match anser att slutanvändarna – de som berörs av regleringen; anställda, konsumenter, företag, kunder och andra intressenter – bör sättas i främsta rummet vid val, utformning och genomförande av ingripande åtgärder och att detta är nyckeln till bättre regleringar. Detta är grunden till Swedish Match aktiva och mångsidiga engagemang för företagets intressenter samtidigt som bolaget är medveten om att beslut som rör regelverket alltid är lagstiftarens privilegium.

I tillägg till det gällande regelverket har Swedish Match sedan länge GothiaTek® som ett av sina viktigaste åtaganden. GothiaTek® är en frivillig och långtgående kvalitetsstandard för svenskt snus som inbegriper ett fortlöpande arbete med att eliminera eller reducera de kontroversiella ämnen som finns naturligt i tobaken. Idag är GothiaTek® den vedertagna branschstandarden för tillverkningsprocessen för svenskt snus. Swedish Match anser att produktkvalitet, produktsäkerhet och det konsumentskydd som följer därav, bör vara ett centralt mål vid reglering av alla produkter som är avsedda för oralt bruk, oavsett om de är livsmedel eller rökfria tobaksprodukter.

Swedish Match följer och utvärderar nya vetenskapliga data tillsammans med forskarsamhället. Det är Swedish Match skyldighet att ha ingående vetenskaplig kännedom om de potentiella hälsoeffekter som i en yttersta förlängning kan kopplas till företagets produkter. Det är också Swedish Match skyldighet att till alla intressenter dela med sig av, kommunicera och tillgängliggöra etablerad vetenskap rörande företagets produkter samt nya vetenskapliga rön och relevant produktinformation.

I september 2011 publicerades resultaten av den första kliniska studien någonsin i tidskriften Harm Reduction Journal där svenskt snus använts i ett program för rökavvänjning/nedtrappning. Denna forskarinitierade studie, som genomfördes i Serbien och finansierades av Swedish Match, fann att svenskt snus kan underlätta rökavvänjning i en miljö där det inte finns någon tradition av att använda rökfri tobak. Resultaten för biologiskt verifierat rökstopp visade att deltagarna i snusgruppen var mer benägna att sluta röka helt efter 36 och 48 veckors uppföljning än kontrollgruppen som använde en placebo-produkt. För mer information, se referens Joksic G, Spasojevic-Tisma V, Antic R, Nilsson R, Rutqvist LE: Randomized, placebocontrolled, double-blind trial of Swedish snus for smoking reduction and cessation. Harm Reduct J 2011, 8:25.

USA

En ny amerikansk lag, Family Smoking Prevention and Tobacco Control Act, som trädde i kraft i juni 2009 ger den federala tillsynsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA) regleringsbefogenhet avseende tobaksprodukter som cigaretter, rulltobak och rökfria tobaksprodukter. Lagen omfattar, förutom regleringsbefogenheten för tillverkning, försäljning och marknadsföring av tobaksprodukter, en bestämmelse som tillåter företag att få en eller flera av sina produkter klassificerade som produkt med modifierad risk. En produkt som klassificerats på detta sätt av FDA:s Center

Anställda vid huvudkontoret i Stockholm.

for Tobacco Products (CTP) kan förses med en varningsmärkning som bättre avspeglar den riskprofil som FDA godkänt, vilket kan möjliggöra för företaget att framföra relevanta påståenden om att produkten är mindre skadlig. CTP skall utfärda riktlinjer som anger vilka vetenskapliga studier som erfordras för att kunna ansöka om klassificering av en produkt som en produkt med modifierad risk. Lagen föreskriver att dessa riktlinjer ska ha utfärdats senast i april 2012 och ha utarbetats i samråd med Institute of Medicine (IOM) samt ha bidrag från annan vetenskaplig och medicinsk expertis.

I slutet av 2010 inrättade IOM en särskild kommitté, Committee on Scientific Standards for Studies on Modified Risk Tobacco Products (MRTP), vilken gavs i uppdrag att utarbeta en rapport med detaljerade riktlinjer avseende kvalitets- och utformningskrav för det evidensmaterial som erfordras för att en produkt ska godkännas för klassificering som en produkt med modifierad risk. Rapporten släpptes i december 2011. FDA kommer sannolikt att använda rapporten som grund för deras slutliga vägledning på MRTP-applicering som förväntas offentliggöras i april, 2012.

Lagen ger även FDA regleringsbefogenhet avseende andra tobaksprodukter som cigarrer och piptobak. FDA har indikerat att myndigheten avser att utöva sin regleringsbefogenhet beträffande cigarrer, men man har ännu inte presenterat något förslag till sådant regelverk. Initiala riktlinjer och utkast till regelverk kan komma att utfärdas under 2012, vilka därefter skulle bli föremål för ett remissförfarande innan de slutgiltiga riktlinjerna kan utfärdas.

Europeiska unionen

Inom EU råder sedan 1992 ett förbud mot tobak för oralt bruk, utom sådana tobaksvaror som är avsedda att rökas eller tuggas. Eftersom svenskt snus varken röks eller tuggas omfattas det av förbudet. När Sverige blev medlem i EU 1995 beviljades landet ett permanent undantag från snusförbudet. Cigaretter liksom andra typer av traditionella rökfria tobaksprodukter, inklusive asiatiska och afrikanska varianter, tuggtobak och nässnus kan dock säljas lagligt inom EU.

Genom EU:s regelverk och det tillträde till den inre marknaden som det medger får EU:s medlemsstater betydande fördelar. Ibland kan EU:s regleringar bli betungande, vilket kan förklara kommissionens ordförande José Manuel Barrosos avsikt att göra "smart lagstiftning" till en nyckelfråga under sin andra mandatperiod. Målet är att förbättra den europeiska lagstiftningsprocessen genom att bland annat höja standarden på konsekvensbedömningarna (kostnadsnyttoanalyser), använda externa samråd samt att tillse att lagstiftningsprocessen är evidensbaserad. För närvarande genomför kommissionen en översyn av tobaksdirektivet 2001/37/EG i syfte att förbättra den inre marknadens funktion och folkhälsan bland EU:s invånare. Det är Swedish Match förhoppning att strävan efter "smart lagstiftning" ska prägla översynen av direktivet om tobaksvaror. Sommaren 2011 offentliggjorde Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälso- och konsumentfrågor resultaten av det offentliga samrådet kring den aktuella översynen av direktivet, som genomfördes i slutet av 2010. Det offentliga samrådet genererade ett rekordstort antal

svar, 85 000 – vilket är det i särklass högsta antalet svar hittills i ett samrådsförfarande. De allra flesta svaren kom från enskilda personer, vilket pekar på det stora intresset för EU:s tobakspolitik. Det stora intresse som den aktuella översynen har väckt i kombination med höjningen av standarden i lagstiftningsprocessen och frågornas komplexitet kan sannolikt förklara varför presentationen av lagförslaget senarelagts med minst sex månader. Den Europeiska Kommissionen förväntas presentera ett nytt lagförslag innan utgången av 2012.

Swedish Match anser att:

EU:s förbud mot svenskt snus är omotiverat samt såväl diskriminerande som oproportionerligt
EU:s förbud mot svenskt snus strider mot principen om fri handel och stör den inre marknadens funktion
Snusförbudet hindrar vuxna rökare i EU från att få tillgång till ett traditionellt och relevant rökfritt tobaksalternativ som är vetenskapligt väldokumenterat
Alla rökfria tobaksprodukter bör omfattas av en konsekvent och konkurrensneutral produktreglering baserad på produktkvalitet och konsumentskydd

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Aktieägarkommunikation

WWW.SWEDISHMATCH.COM – en aktuell källa

Swedish Match webbplats är den primära kanalen i kommunikationen med koncernens intressenter. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt och utvecklas för att på ett enkelt sätt tillgängliggöra aktuell och historisk information om koncernens verksamhet och aktiviteter.

På koncernens webbplats finns offentlig information som till exempel information om bolagsstyrning, hållbarhet, aktiedata, information om lånesituationen, pressmeddelanden, presentationer, telefonkonferenser, nedladdningsbara årsredovisningar och delårsrapporter samt information om årsstämman.

ÅRSSTÄMMA

Årsstämma i Swedish Match AB (publ) äger rum onsdagen den 2 maj 2012, klockan 16.30 på Hotell Rival, Mariatorget 3, i Stockholm. Entrédörrarna till stämman öppnas klockan 15.30.

www.swedishmatch.com

Mer information finns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/stamman

UTDELNING

Styrelsen föreslår att det till aktieägarna utdelas 6:50 SEK per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 7 maj 2012. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelning ske genom Euroclear Sweden AB den 10 maj 2012.

KALENDER ÅRSSTÄMMA 2012

Avstämningsdag för
årsstämma 25 april 2012
Årsstämma 2 maj 2012
Aktien handlas exklusive
utdelning 3 maj 2012
Avstämningsdag för
utdelning 7 maj 2012
Utbetalning av utdelning 10 maj 2012

EKONOMISK INFORMATION

Nya aktieägare får automatiskt Swedish Match delårsrapporter med postutskick tillsammans med en förfrågan om vidare utskick. Årsredovisningen skickas till de aktieägare som har begärt att få ett tryckt exemplar.

Swedish Match finansiella publikationer utkommer på både svenska och engelska och finns som nedladdningsbara PDF-filer på koncernens webbplats. Dessa PDF-filer är tillgänglighetsanpassade, vilket även möjliggör för personer med funktionsnedsättning, till exempel personer med läs- och skrivsvårigheter, att lättare tolka och ta till sig informationen. Alla finansiella publikationer finns dessutom tillgängliga i tryckt version på begäran.

Swedish Match tillhandahåller även information via en prenumerationstjänst på koncernens webbplats. Genom denna tjänst kan alla intresserade följa veckans slutkurs och få påminnelser om olika aktiviteter, pressmeddelanden, delårsrapporter och årsredovisningar. Nya aktieägare får automatiskt inloggningsuppgifter till ett personligt användarkonto, medan andra intressenter själva kan skapa en användarprofil för att erhålla informationen.

Ändringar i användarprofilen sker via prenumerationstjänsten www.swedishmatch.com/prenumerera eller genom att skicka e-post till [email protected].

www.swedishmatch.com Besök Swedish Match prenumerationstjänst på: www.swedishmatch.com/prenumerera

PUBLIKATIONSKALENDER

Swedish Match finansiella rapporter är planerade att publiceras enligt följande:
Delårsrapport januari–mars 4 maj 2012
Halvårsrapport januari–juni 20 juli 2012
Delårsrapport januari–september 30 oktober 2012
Bokslutsrapport för 2012 20 februari 2013
Årsredovisning för 2012 april 2013

KONTAKTER

Corporate Communications and Sustainability

Emmett Harrison Tel: 08-658 01 73 [email protected]

Emmett Harrison ansvarar för Group Communications-relaterade frågor, finansiell kommunikation till media, aktieägare, analytiker och andra intressenter. Emmett Harrison ansvarar även för koncernens hållbarhetsfrågor.

Corporate Communications

Djuli Holmgren Tel: 08-658 02 61 [email protected]

Djuli Holmgren är ansvarig för utvecklingen av Swedish Match årsredovisning och koncernens webbplats samt annan extern kommunikation.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Aktien

Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 390 MSEK, fördelat på 213 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:8287 SEK. Varje aktie har en röst.

Omsättning1)

Under 2011 omsattes totalt 218 573 643 Swedish Match-aktier på NASDAQ OMX Stockholm. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 0,9 miljoner aktier. Aktiens omsättningshastighet på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 99 procent under året, att jämföra med genomsnittet för NASDAQ OMX Stockholm på 96 procent. Cirka 65 procent av den totala handeln i Swedish Match-aktien skedde på NASDAQ OMX Stockholm med som högst en 72-procentig andel i mars 2011 och som lägst en 59-procentig andel i september 2011. Chi-X var den handelsplats som hade den näst högsta omsättningen av Swedish Matchaktien med cirka 22 procent av handeln med som lägst en 16-procentig andel i maj 2011 och som högst en 31-procentig andel i september 2011.

Kursutveckling1)

Koncernens börsvärde uppgick vid årets utgång till 49,9 miljarder SEK.2) Aktiekursen steg med 25 procent under året, medan OMXS30 index sjönk med 15 procent. Under året noterades den lägsta betalkursen, 185:50 SEK, den 31 januari och den högsta betalkursen, 244:80 SEK, den 27 december.

Ägarstruktur3)

Det utländska ägandet motsvarade vid årets slut 76,2 procent av aktiekapitalet, vilket är en ökning med 3,4 procentenheter jämfört med 2010.2) Det svenska ägandet, 23,8 procent, fördelades mellan institutioner med 6,4 procent av aktiekapitalet, aktiefonder 7,6 procent och privatpersoner 9,9 procent.

Utdelning

Enligt Swedish Match utdelningspolicy ska utdelningsandelen ligga i intervallet 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för större engångsposter. Styrelsen har för avsikt att föreslå årsstämman att för 2011 utdela 6:50 SEK (5:50) per aktie eller sammanlagt 1 327 MSEK (1 152) beräknat på de 204,2 miljoner utestående aktierna vid årets slut (exklusive aktier som innehades av Swedish Match). Utdelningen motsvarar 54 procent av årets resultat per aktie.

Återköp av egna aktier

Återköp av egna aktier är i princip en omvänd nyemission och ger möjlighet att kontinuerligt arbeta med optimering av kapitalstrukturen i balansräkningen. Storleken på och omfattningen av aktieåterköpen är beroende av Swedish Match finansiella ställning, nettoresultat, förväntad framtida lönsamhet, kassaflöde, investeringar och expansionsplaner. Andra faktorer som påverkar återköpen är tillgången på krediter, aktiekursen, koncernens ränte- och skattekostnader samt tillgången på fria vinstmedel. Mer information om Swedish Match aktieåterköpsprogram finns i Förvaltningsberättelsen på sidan 40.

1) Källa: NASDAQ OMX Stockholm.

2) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match AB, vilket motsvarade 4,14 procent av det totala antalet aktier.

3) Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB. På grund av avrundning av decimaler kan totalsummor avvika.

Största aktieägare
Största aktieägare1) 2)	Antal aktier	Innehav i procent	Röster i procent
Morgan Stanley Investment Management	13 144 520	6,2	6,4
Swedbank Robur fonder	6 249 269	2,9	3,1
Standard Life Investment Funds	4 513 327	2,1	2,2
AMF försäkring & fonder	4 285 000	2,0	2,1
Fidelity Funds	2 868 849	1,4	1,4
SEB fonder	2 649 589	1,2	1,3
Andra AP-fonden	2 224 592	1,0	1,1
Parvus Asset Management	1 943 000	0,9	1,0
SHB fonder	1 602 571	0,8	0,8
Fjärde AP-fonden	1 500 026	0,7	0,7
Summa 10 största aktieägare	40 980 743	19,2	20,1
Övriga	163 191 398	76,7	79,9
Delsumma	204 172 141	95,9	100,0
Aktier som innehades av Swedish Match	8 827 859	4,1	0,0
Totalt	213 000 000	100,0	100,0

1) Vissa aktieägare kan genom förvaltarregistrering ha haft ett annat aktieinnehav än vad som framgår av aktieboken. 2) Registrerade direktägande och förvaltarregistrerade.

Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB per den 31 december 2011.

AKTIEKAPITAL PER LAND

Källa: SIS Ägarservice AB, enligt Euroclear Sweden AB och för Swedish Match kända uppgifter per 31 december 2011. "Övriga" inkluderar även aktieägare med färre än 500 aktier i USA, Storbritannien och Sverige. Observera att aktier som innehades av Swedish Match efter återköp är exkluderade.

Kursutveckling och omsättning 2007–2011

Totalavkastning 2002–2011

Resultat och utdelning per aktie 2007–2011

Aktiekurs och omsättning 2011

Överföring av kapital till Swedish Match aktieägare

MSEK	2011	2010	2009	2008	2007	Totalt
Utdelning	1 3271)	1 152	1 089	1 024	886	5 478
Återköp av egna aktier, netto	2 304	2 961	2 547	934		2 453 11 199
Totalt	3 631	4 113	3 636	1 958		3 339 16 677

1) Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2011.

Aktiefördelning1)

Storleksklass	Antal ägare	Antal ägare, %	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %
1–1 000	46 846	90,7	9 759 858	4,6	4,8
1 001–5 000	3 807	7,4	7 605 251	3,6	3,7
5 001–20 000	523	1,0	4 899 132	2,3	2,4
20 001–50 000	161	0,3	5 157 571	2,4	2,5
50 001–100 000	73	0,1	5 376 121	2,5	2,6
100 001–1 000 000	187	0,4	60 172 618	28,2	29,5
1 000 001–	49		0,1 120 029 449	56,4	54,5
Total per 31 december 2011	51 646		100,0 213 000 000	100,0	100,0

1) Inklusive aktier som innehades av Swedish Match.

Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear AB.

Aktiedata	2011	2010	2009	2008	2007
Resultat per aktie, före utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	12:14	13:12	9:67	8:30	7:22
Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter	12:14	9:92	9:67	8:01	6:20
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	12:88	8:98	7:82
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	12:07	13:09	9:66	8:29	7:20
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	12:87	8:96	7:80
Utdelning per aktie, SEK	6:501)	5:50	4:75	4:10	3:50
Direktavkastning vid årets slut, %	2,661)	2,82	3,03	3,67	2,27
Utdelningsandel, exklusive större engångsposter, %	541)	55	49	51	56
Börskurs vid årets slut, SEK	244:30	194:70	156:90	111:75	154:50
Börsvärde vid årets slut, miljarder SEK2)	49,9	41,8	36,3	27,8	39,5
P/E-tal3)	20,2	14,9	12,2	12,4	19,8
EBIT-multipel3)	15,9	12,6	13,6	11,7	16,2
Totalavkastning, %	28,8	27,7	45,1	–25,8	22,7
Genomsnittligt antal aktier, före utspädning	209 001 190	225 331 835	244 259 880	251 867 479	262 604 644
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	210 296 918	225 969 047	244 440 057	252 211 733	263 405 637
Antal aktieägare2)	51 646	53 238	55 127	53 215	54 594

1) Styrelsens förslag.

2) Exklusive aktier som innehades av Swedish Match. 3) Inklusive avyttrad verksamhet till och med 2009.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Femårsöversikt 2007–2011

Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Nettoomsättning	11 666	13 606	14 204	12 611	11 970
Bruttoresultat	5 892	6 944	7 089	6 174	5 675
Större engångsposter	–	644	–	73	267
Rörelseresultat	3 702	4 169	3 417	2 874	2 800
Finansnetto	–523	–562	–443	–441	–338
Resultat före skatt	3 180	3 607	2 974	2 433	2 462
Årets resultat från kvarvarande verksamhet	2 538	2 958	2 361	2 091	1 898
Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt	–	–	785	170	157
Årets resultat	2 538	2 958	3 146	2 261	2 056
EBITDA exklusive resultat från avyttrad verksamhet	3 992	3 813	3 885	3 222	2 936
Koncernens balansräkning i sammandrag, MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	992	1 027	3 792	4 702	4 419
Materiella anläggningstillgångar	2 076	2 097	2 525	2 458	2 388
Andelar i intresseföretag och joint ventures	4 481	4 085	132	117	89
Övriga långfristiga finansiella fordringar1)	1 395	1 368	2 061	2 167	922
Kortfristiga operativa tillgångar	3 031	2 886	5 286	5 698	5 204
Övriga kortfristiga placeringar och kortfristiga finansiella tillgångar	0	1	10	34	5
Likvida medel	2 533	3 275	2 530	3 178	3 439
Summa tillgångar	14 507	14 739	16 337	18 355	16 467

Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	–1 602	–482	903	1 381	724
Innehav utan bestämmande inflytande	2	2	4	4	4
Långfristiga avsättningar Långfristiga räntebärande skulder	1 070 8 535	1 050 9 209	1 301 8 252	1 281 9 975	1 292 8 768
Övriga långfristiga finansiella skulder1)	1 787	1 478	1 440	1 337	567
Kortfristiga avsättningar	84	98	125	29	60
Kortfristiga räntebärande skulder	1 283	525	1 002	743	1 271
Övriga kortfristiga skulder	3 347	2 861	3 313	3 609	3 785
Summa eget kapital och skulder	14 507	14 739	16 337	18 355	16 467
1) Inkluderar pensionsförpliktelser och finansiella derivatinstrument.
Koncernens kassaflöde i sammandrag, MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 608	2 616	2 911	1 838	2 130
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–151	959	1 043	–61	–473
Kassaflöde som överförts till aktieägarna	–3 456	–4 050	–3 571	–1 820	–3 117
Kassaflöde från övrig finansieringsverksamhet	237	1 403	–1 135	–448	1 691

Minskning/ökning av likvida medel	–763	928	–753	–491	232

Kassaflöde från avyttrad verksamhet
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–	–	219	142	198
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–	–	–6	13	–18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–	–	–51	42	–1
Ökning av likvida medel	–	–	162	196	179
Likvida medel vid årets början	3 275	2 530	3 178	3 439	3 042
Valutakursdifferens i likvida medel	21	–183	–58	34	–13
Likvida medel vid årets slut	2 533	3 275	2 530	3 178	3 439

Nyckeltal1)	2011	2010	2009	2008	2007
Kvarvarande verksamhet
Operativt kapital vid årets slut, MSEK	7 224	7 099	8 494	8 841	7 623
Nettolåneskuld, MSEK	8 886	7 650	7 188	7 640	7 127
Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK	245	311	471	319	523
Rörelsemarginal, %2)	31,7	25,2	24,1	22,2	21,2
Avkastning på operativt kapital, %2)	51,7	44,0	39,4	34,0	34,2
EBITA räntetäckningsgrad2)	7,4	7,0	8,4	7,0	8,2
Nettolåneskuld/EBITA2), 3)	2,4	2,2	2,0	2,6	2,7
Aktiedata
Aktiekapital, MSEK	390	390	390	390	390
Utdelning per aktie, SEK	6:504)	5:50	4:75	4:10	3:50
Resultat per aktie före utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	12:14	13:12	9:67	8:30	7:22
Från kvarvarande verksamhet, exklusive större engångsposter	12:14	9:92	9:67	8:01	6:20
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	12:88	8:98	7:82
Resultat per aktie efter utspädning, SEK
Från kvarvarande verksamhet	12:07	13:09	9:66	8:29	7:20
Inklusive avyttrad verksamhet	–	–	12:87	8:96	7:80

1) Alla nyckeltal, med undantag av aktiedata, har beräknats exklusive större engångsposter och alla effekter från tillgångar och skulder som under perioden 15 januari 2010 till 1 oktober 2010 redovisats som innehav för försäljning.

2) Inklusive omstruktureringskostnader på 73 MSEK under 2009.

3) Uppgifter från 2009 och tidigare har beräknats pro-forma exklusive den sydafrikanska verksamheten.

4) Styrelsens förslag.

Nettoomsättning per produktområde, MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Snus	4 726	4 522	4 250	3 711	3 176
Andra tobaksprodukter	2 388	2 440	2 337	1 811	1 873
Tändprodukter	1 346	1 429	1 403	1 375	1 323
Övrig verksamhet	3 206	2 831	2 689	2 663	2 843
Jämförbar nettoomsättning	11 666	11 222	10 678	9 559	9 215
Verksamheter som överförts till STG1)	–	2 385	3 526	3 052	2 755
Summa	11 666	13 606	14 204	12 611	11 970
1) Netto efter eliminering av internförsäljning.

Rörelseresultat per produktområde, MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Snus	2 181	2 080	1 916	1 667	1 353
Andra tobaksprodukter	1 049	942	804	569	555
Tändprodukter	240	279	312	294	283
Övrig verksamhet	–105	–142	–132	–155	–122
Jämförbart rörelseresultat	3 365	3 158	2 900	2 375	2 070
Resultatandel i STG1)	337	–60	–	–	–
Verksamhet som överförts till STG	–	334	518	426	463
Delsumma	3 702	3 433	3 417	2 801	2 533
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	–	59	–	–	–
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	585	–	–	–
Återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning	–	93	–	–	–
Vinst från försäljning av dotterföretag och tillhörande tillgångar	–	–	–	73	–
Vinst från försäljning av kontorsfastighet	–	–	–	–	267
Summa	3 702	4 169	3 417	2 874	2 800

1) Resultatandelen i STG för 2011 inkluderar omstruktureringskostnader om 66 MSEK före skatt. Resultatandelen för 2010 (fjärde kvartalet) inkluderar omstrukturerings- och transaktionskostnader och förvärvsjusteringar enligt IFRS om 175 MSEK före skatt.

Rörelsemarginal per produktområde, %1)	2011	2010	2009	2008	2007
Snus	46,1	46,0	45,1	44,9	42,6
Andra tobaksprodukter2)	44,0	38,6	34,4	31,4	29,6
Tändprodukter	17,9	19,5	22,2	21,4	21,4
Jämförbar rörelsemarginal3)	28,8	28,1	27,2	24,8	22,5
Koncernens rörelsemarginal4)	31,7	25,2	24,1	22,2	21,2

1) Exklusive större engångsposter.

2) Inklusive omstruktureringskostnader om 45 MSEK för amerikanska massmarknadscigarrer under 2009.

3) Exklusive resultatandel i STG och verksamheter som överförts till STG under 2010.

4) Inklusive resultatandel i STG, verksamheter som överförts till STG och inklusive avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning från

15 januari 2010 till 1 oktober 2010 och inklusive omstruktureringskostnader om 73 MSEK under 2009.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Kvartalsdata 2010–2011

		2011				2010
Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Nettoomsättning	3 064	3 011	2 944	2 646	2 801	3 823	3 701	3 282
Bruttoresultat	1 549	1 516	1 478	1 348	1 463	1 927	1 896	1 658
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	–	–	–	–	59	–	–	–
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	–	–	–	585	–	–	–
Rörelseresultat	1 022	983	904	793	1 421	1 049	945	755
Finansiella poster, netto	–134	–130	–131	–128	–199	–128	–129	–106
Resultat före skatt	888	853	773	665	1 221	921	816	649
Periodens resultat	705	684	616	533	1 074	729	637	519
EBITDA exklusive större engångsposter	1 100	1 056	974	862	852	1 118	1 015	829

Nyckeltal	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Rörelsemarginal, %1)	33,4	32,7	30,7	30,0	27,7	26,6	24,6	22,2
Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK	75	38	80	52	62	51	90	107
Resultat per aktie före utspädning, SEK	3:42	3:28	2:94	2:50	4:85	3:23	2:78	2:26
1) Exklusive större engångsposter.

Nettoomsättning per produktområde, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Snus	1 266	1 199	1 193	1 068	1 178	1 174	1 116	1 054
Andra tobaksprodukter	578	613	613	583	557	631	664	588
Tändprodukter	364	333	313	336	379	352	347	351
Övrig verksamhet	856	866	826	659	687	806	722	615
Jämförbar nettoomsättning	3 064	3 011	2 944	2 646	2 801	2 964	2 849	2 608
Verksamheter som överförts till STG1)	–	–	–	–	–	859	852	674
Summa	3 064	3 011	2 944	2 646	2 801	3 823	3 701

1) Nettoomsättning för verksamheter som överförts till STG för de första nio månaderna 2010.								3 282

Rörelseresultat per produktområde, MSEK	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1

Snus	581	590	540	469	567	592	487	434
Andra tobaksprodukter	255	278	272	245	208	259	270	204
Tändprodukter	80	59	44	58	87	58	68	66
Övrig verksamhet Jämförbart rörelseresultat	–18 898	–18 909	–26 829	–43 729	–26 836	–35 874	–32 793	–48 655

Resultatandel i STG1)	124	74	74	65	–60	–	–	–
Verksamheter som överförts till STG2)	–	–	–	–	–	143	118	73
Delsumma Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	1 022 –	983 –	904 –	793 –	777 59	1 017 –	911 –	728 –
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	–	–	–	585	–	–	–
Återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning	–	–	–	–	–	32	34	27
Summa större engångsposter	–	–	–	–	644	32	34	27

2) Rörelseresultat för verksamheter som överförts till STG för de första nio månaderna 2010.

Rörelsemarginal per produktområde, %1)	Q4	Q3	Q2	Q1	Q4	Q3	Q2	Q1
Snus	45,9	49,2	45,3	44,0	48,1	50,4	43,6	41,2
Andra tobaksprodukter	44,1	45,3	44,4	41,9	37,4	41,0	40,7	34,7
Tändprodukter	21,9	17,7	13,9	17,3	23,0	16,3	19,6	18,7
Jämförbar rörelsemarginal2)	29,3	30,2	28,2	27,5	29,9	29,5	27,8	25,1
Koncernens rörelsemarginal3)	33,4	32,7	30,7	30,0	27,7	26,6	24,6	22,2

1) Exklusive större engångsposter.

2) Exklusive resultatandel i STG och verksamheter som överförts till STG.

3) Inklusive resultatandel i STG och verksamheter som överförts till STG.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARE

Definitioner av termer i finansiella tabeller

GENOMSNITTLIGT OPERATIVT KAPITAL

Ingående + utgående operativt kapital 2

EBITA

Resultat före större engångsposter, finansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet

DIREKTAVKASTNING (%)

100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Börskurs vid årets slut

UTDELNINGSANDEL (%)

100x Utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet

RESULTAT PER AKTIE

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Genomsnittligt utestående antal aktier

EBIT MULTIPEL

Börsvärde vid årets slut + nettolåneskuld + minoritetsintresse Rörelseresultat

EBITA RÄNTETÄCKNINGSGRAD

EBITA Räntekostnader – ränteintäkter

EBITDA

Resultat före större engångsposter, finansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet

NETTOLÅNESKULD

Räntebärande skulder justerat för säkringstransaktioner avseende dessa skulder + nettoavsättningar för pensioner och liknande förpliktelser – likvida medel och kortfristiga placeringar

OPERATIVT KAPITAL

Kortfristiga operativa tillgångar + immateriella anläggningstillgångar + materiella anläggningstillgångar + övriga långfristiga operativa tillgångar – kortfristiga operativa skulder – långfristiga operativa skulder

RÖRELSEMARGINAL (%)

100x Rörelseresultat Nettoomsättning

P/E-TAL

Börskurs vid årets slut

Resultat per aktie

AVKASTNING PÅ OPERATIVT KAPITAL (%)

100x

Rörelseresultat Genomsnittligt operativt kapital

AKTIENS OMSÄTTNINGSHASTIGHET

100x Omsatt antal aktier Totala antalet aktier

TOTALAVKASTNING (%) )

100x (Börskurs vid årets slut – börskurs vid föregående års slut) + (betald utdelning + avkastning på återinvesterad utdelning) Börskurs vid föregående års slut

FINANSIELLA RAPPORTER

Stabil försäljningsökning

Swedish Match redovisade en stark utveckling för jämförbar nettoomsättning och rörelseresultat för helåret 2011. Koncernens jämförbara nettoomsättning för året uppgick till 11 666 MSEK (11 222). Jämförbart rörelseresultat för koncernen uppgick till 3 365 MSEK (3 158). I lokala valutor ökade jämförbar nettoomsättning med 8 procent och jämförbart rörelseresultat med 11 procent. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av nettoomsättningen och rörelseresultatet negativt med 461 MSEK respektive 149 MSEK.

Koncernens jämförbara rörelsemarginal uppgick till 28,8 procent (28,1) för helåret. Koncernens rörelsemarginal, inklusive resultatandel i STG och verksamheter som överförts till STG, uppgick till 31,7 procent (25,2). Koncernens jämförbara EBITDA-marginal var 31,3 procent (30,7).

Koncernens rörelseresultat, inklusive verksamheter som överfördes till STG under 2010, resultatandel i STG och större engångsposter, uppgick till 3 702 MSEK (4 169). Resultatandelen i STG uppgick för helåret till 337 MSEK och inkluderar omstruktureringskostnader om 66 MSEK före skatt.

Resultat per aktie, före utspädning, för helåret var 12:14 SEK (9:92, eller 13:12 inklusive större engångsposter), medan resultat per aktie, efter utspädning, var 12:07 SEK (13:09).

Innehåll

	Förvaltningsberättelse 40
--	----------------------------	--

Koncernens räkenskaper

	Koncernens resultaträkning 47
	Koncernens rapport över totalresultat 47
	Koncernens balansräkning 48
	Förändringar i koncernens eget kapital 49
	Koncernens kassaflödesanalys 50
	Noter för koncernen 51
Not 1	Redovisningsprinciper 51
Not 2	Kritiska uppskattningar och bedömningar 56
Not 3	Segmentsinformation 56
Not 4	Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 58
Not 5	Personal 58
Not 6	Arvode och kostnadsersättning till revisorer 62
Not 7	Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 62
Not 8	Finansnetto 62
Not 9	Skatter 62
	Not 10 Resultat per aktie 63
	Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 64
	Not 12 Materiella anläggningstillgångar 65
	Not 13 Skogsplanteringar 65
	Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures 66

	Not 15 Övriga långfristiga fordringar och
	övriga fordringar 67
	Not 16 Varulager 67
	Not 17 Kundfordringar 67
	Not 18 Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar 67
	Not 19 Eget kapital 68
	Not 20 Räntebärande skulder 69
	Not 21 Ersättningar till anställda 69
	Not 22 Avsättningar 71
	Not 23 Övriga skulder 72
	Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 72
	Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker 72
	Not 26 Operationella leasingavtal 75
	Not 27 Ställda säkerheter 75
	Not 28 Åtaganden samt ansvarsförbindelser och
	eventualtillgångar 75
	Not 29 Koncernföretag 76
	Not 30 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 76
	Not 31 Närstående 77
	Not 32 Uppgifter om moderbolaget 77

Moderbolagets räkenskaper

	Moderbolagets resultaträkning 78
	Moderbolagets rapport över totalresultat 78
	Moderbolagets balansräkning 79
	Förändringar i moderbolagets eget kapital 80
	Moderbolagets kassaflödesanalys 81
	Noter för moderbolaget 82
Not 1	Nettoomsättning 82
Not 2	Arvode och kostnadsersättning till revisorer 82
Not 3	Övriga rörelseintäkter och övriga
	rörelsekostnader 82
Not 4	Finansiella poster 82
Not 5	Bokslutsdispositioner 82
Not 6	Skatter 83
Not 7	Immateriella anläggningstillgångar 83
Not 8	Materiella anläggningstillgångar 83
Not 9	Koncernföretag 84
	Not 10 Joint ventures 85
	Not 11 Fordringar på koncernföretag 85
	Not 12 Övriga långfristiga fordringar 85
	Not 13 Övriga fordringar 85

	Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 85
	Not 15 Eget kapital 86
	Not 16 Obeskattade reserver 86
	Not 17 Övriga avsättningar 86
	Not 18 Obligationslån 87
	Not 19 Skulder till koncernföretag 87
	Not 20 Övriga skulder 87
	Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 87
	Not 22 Ställda säkerheter och
	eventualförpliktelser/–tillgångar 87
	Not 23 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 87
	Not 24 Närstående 87
	Not 25 Bokfört värde och verkligt värde för
	finansiella instrument 88
	Not 26 Ersättningar till anställda 89

Styrelsens förslag till vinstdisposition 90
Revisionsberättelse 91

Förvaltningsberättelse

SWEDISH MATCH AB (PUBL) ORGANISATIONSNUMMER 556015-0756

Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer marknadsledande varumärken inom produktområdena Snus, Andra tobaksprodukter (amerikanska massmarknadscigarrer och tuggtobak) och Tändprodukter (tändstickor och tändare). Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i sex länder. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (SWMA).

Nettoomsättning

Jämförbar nettoomsättning för året uppgick till 11 666 MSEK (11 222, exklusive verksamheter som överförts till STG). I lokala valutor ökade jämförbar nettoomsättning med 8 procent. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av nettoomsättningen negativt med 461 MSEK. Nettoomsättningen för 2010, inklusive verksamheter som överförts till STG för de nio första månaderna 2010, uppgick till 13 606 MSEK.

För helåret ökade nettoomsättningen för produktområdet Snus till 4 726 MSEK (4 522). Nettoomsättningen i Skandinavien ökade med 10 procent jämfört med 2010, med en volymökning på 4 procent. I USA ökade nettoomsättningen för året med 1 procent jämfört med föregående år medan volymerna var i stort sett oförändrade.

För produktområdet Andra tobaksprodukter (amerikanska massmarknadscigarrer och tuggtobak) uppgick årets nettoomsättning till 2 388 MSEK (2 440). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 9 procent jämfört med föregående år. För amerikanska massmarknadscigarrer ökade nettoomsättningen med 23 procent i lokal valuta. Bakom den starka utvecklingen för amerikanska massmarknadscigarrer ligger fortsatta framgångar för bolagets nyare produkter. De nya "sweets"-cigarrer i FoilFresh®-förpackning, som introducerades i slutet av andra kvartalet 2010, fortsätter att bidra kraftigt till den starka volymtillväxten. Tuggtobak säljs främst i

Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde

	Nettoomsättning		Rörelseresultat
MSEK	2011	2010	2011	2010
Snus	4 726	4 522	2 181	2 080
Andra tobaksprodukter	2 388	2 440	1 049	942
Tändprodukter	1 346	1 429	240	279
Övrig verksamhet	3 206	2 831	–105	–142
Jämförbar nettoomsättning och rörelseresultat	11 666	11 222	3 365	3 158
Resultatandel i STG			337	–60
Verksamheter som överförts till STG	–	2 385	–	334
Summa	11 666	13 606	3 702	3 433
Större engångsposter:
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser			–	59
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	585
Återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning	–	93
Summa större engångsposter	–	737
Summa			3 702	4 169

USA:s södra delstater. Marknaden för tuggtobak visar på en avtagande trend. Högre genomsnittspriser har kompenserat för lägre volymer.

Produktområdet Tändprodukter innefattar tändstickor och tändare. För helåret uppgick nettoomsättningen för Tändprodukter till 1 346 MSEK (1 429). Både för tändare och tändstickor minskade nettoomsättningen något till följd av mindre volymer och negativa valutaeffekter.

Nettoomsättningen för Övrig verksamhet uppgick till 3 206 MSEK (2 831). Övrig verksamhet omfattar främst distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.

Rörelseresultat

Koncernens jämförbara rörelseresultat för helåret ökade med 7 procent till 3 365 MSEK från 3 158 MSEK under 2010. Valutaomräkning har påverkat jämförelsen av rörelseresultatet med 149 MSEK. I lokala valutor ökade det jämförbara rörelseresultatet med 11 procent.

Koncernens rörelseresultat, inklusive resultatandel i STG, uppgick till 3 702 MSEK för helåret. Koncernens rörelseresultat för 2010, inklusive resultatandel i STG, verksamheter som överförts till STG och större engångsposter, uppgick till 4 169 MSEK. Större engångsposter under 2010 inkluderar en vinst från inlösen av pensionsförpliktelser om 59 MSEK, en realisationsvinst från överföring av verksamheter till STG om 585 MSEK och en positiv IFRS-justering om 93 MSEK avseende avskrivningar på tillgångar som innehades för försäljning. Resultatandelen i STG uppgick för helåret till 337 MSEK och inkluderar omstruktureringskostnader om 66 MSEK före skatt. Rörelseresultatet ökade för alla produktområden utom Tändprodukter jämfört med föregående år.

Koncernens resultaträkning i sammandrag

MSEK	2011	2010
Nettoomsättning	11 666	13 606
Rörelseresultat	3 702	4 169
Finansnetto	–523	–562
Skatter	–642	–649
Årets resultat	2 538	2 958
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	2 538	2 957
Innehav utan bestämmande inflytande	1	1
Årets resultat	2 538	2 958
Resultat per aktie före utspädning, SEK	12:14	13:12

Rörelseresultatet för produktområdet Snus ökade med 5 procent till 2 181 MSEK (2 080) jämfört med föregående år. Rörelseresultatet för snusverksamheten i Skandinavien och rörelseresultatet för amerikanskt snus (i lokal valuta) var högre än föregående år. Rörelseresultatet för verksamheterna för svenskt och amerikanskt snus i USA tillsammans minskade till följd av ökade marknadsföringssatsningar för svenskt snus i USA. Under 2011 ökade marknadsinvesteringarna för svenskt snus i USA och genom SMPM International med 65 MSEK jämfört med 2010.

Rörelseresultatet för Andra tobaksprodukter uppgick till 1 049 MSEK (942) vilket är en ökning med 11 procent jämfört med föregående år till följd av stark tillväxt för amerikanska massmarknadscigarrer. Rörelseresultatet för 2010 inkluderade en omstruktureringskostnad om 10 MSEK för nedläggning av tuggtobaksvarumärket Piccanell i Sverige.

Rörelseresultatet för Tändprodukter uppgick till 240 MSEK (279) för året.

Rörelseresultatet för Övrig verksamhet uppgick till –105 MSEK (–142) för året. Rörelseresultatet för 2011 inkluderar uppsägningskostnader till följd av en organisationsförändring och en positiv engångspost till följd av ändrade villkor i en pensionsplan. Rörelseresultatet för 2010 inkluderade kostnader relaterade till transaktionen med STG.

Koncernens jämförbara rörelsemarginal för helåret var 28,8 procent (28,1). Koncernens rörelsemarginal, inklusive verksamheter som överförts till STG, resultatandel i STG samt exklusive effekt av återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning, var 31,7 procent (25,2).

Scandinavian Tobacco Group

Swedish Match 49-procentiga resultatandel efter finansnetto och skatt i Scandinavian Tobacco Group uppgick till 337 MSEK för helåret. Resultatandelen i Scandinavian Tobacco Group inkluderar omstruktureringskostnader om 66 MSEK före skatt.

Koncernens balansräkning i sammandrag

MSEK	2011	2010
Anläggningstillgångar	8 943	8 577
Varulager	1 339	1 202
Övriga omsättningstillgångar	1 692	1 684
Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar	2 533	3 276
Summa tillgångar	14 507	14 739
Eget kapital	–1 599	–482
Långfristiga finansiella skulder och avsättningar	2 857	2 527
Långfristiga räntebärande skulder	8 535	9 209
Kortfristiga skulder och avsättningar	3 431	2 960
Kortfristiga räntebärande skulder	1 283	525
Summa eget kapital och skulder	14 507	14 739

Scandinavian Tobacco Group förvärvade den 1 mars 2011 Lane Limited i USA (Lane) från Reynolds American, Inc. för 205 MUSD. Lane tillverkar piptobak, finskuren tobak och "little cigars".

Scandinavian Tobacco Groups totala nettoomsättning för året uppgick till 5 444 MDKK. Exklusive omstruktureringskostnader och övriga engångsposter uppgick EBITDA till 1 249 MDKK för året, varav 164 MDKK avsåg Lane. EBITDA för hela Scandinavian Tobacco Group för året uppgick till 1 137 MDKK inklusive omstruktureringskostnader och övriga engångsposter.

Större engångsposter

Under 2011 redovisades inga större engångsposter i resultaträkningen. År 2010 redovisades en realisationsvinst om 585 MSEK för fjärde kvartalet 2010, vilken uppkom efter att transaktionen med Scandinavian Tobacco Group slutfördes genom bildandet av ett nytt bolag, till vilket Swedish Match överförde hela sin cigarrverksamhet med undantag av massmarknadscigarrer i USA och minoritetsandelen i det tyska cigarrbolaget Arnold André. Swedish Match överförde även sin piptobaks- och tillbehörsverksamhet. Realisationsvinsten är resultatet av omvärderingen av de tillgångar som Swedish Match överförde till det nya STG, inklusive en kompensation om 30 MEUR för ägarfördelningen och de relativa skillnaderna i värde på tillskjutna verksamheter, exklusive skulder och kassa. Slutliga förvärvs- och transaktionsjusteringar slutfördes under första halvåret 2011 och medförde ingen justering av den vinst som redovisades 2010. Swedish Match äger 49 procent av aktierna i det nya STG.

Den 1 december 2010 redovisades en avvecklingsvinst om 59 MSEK i resultaträkningen till följd av att pensionsförpliktelser i två svenska pensionskassor överläts till tre externa försäkringsbolag. Avvecklingsvinsten var en effekt av skillnaden mellan överlåtelsepriset till de externa försäkringsbolagen och det vid överlåtelsetillfället redovisade nuvärdet på de förmånsbestämda utfästelserna i balansräkningen. Dessa är beräknade enligt gällande aktuariella antaganden netto efter avdrag för verkligt värde på förvaltningstillgångar

Koncernens kassaflöde i sammandrag

MSEK	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 608	2 616
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–151	959
Kassaflöde som överförts till aktieägarna	–3 456	–4 050
Kassaflöde från övrig finansieringsverksamhet	237	1 403
Nettoökning/-minskning av likvida medel	–763	928
Likvida medel vid årets början	3 275	2 530
Valutakursdifferens i likvida medel	21	–183
Likvida medel vid årets slut	2 533	3 275

vid överlåtelsedagen. I samband med omräkningen av pensionsutfästelserna enligt gällande aktuariella antaganden per överlåtelsedagen redovisades en aktuariell förlust om 166 MSEK i övrigt totalresultat för det fjärde kvartalet 2010. I enlighet med IAS 19 redovisas de överförda pensionsutfästelserna som avgiftsbestämda pensionsplaner från och med 1 december 2010.

År 2010 inkluderade en IFRS-justering om 93 MSEK avseende återföring av avskrivningar för tillgångar som innehades för försäljning till STG.

Finansnetto

Finansiella kostnader, netto, för året minskade till 523 MSEK (562). Finansnettot för 2010 inkluderade kostnader för obligationsinnehavares godkännande av STG-transaktionen om 21 MSEK under det andra kvartalet och under det fjärde kvartalet kostnader om 77 MSEK relaterat till det realiserade värdet av diskonterade räntor avseende återköpta obligationer om 171 MEUR med förfall 2013. Exklusive dessa engångsposter under 2010, har finansiella kostnader, netto, ökat med 59 MSEK. Den underliggande ökningen i finansiella kostnader var främst till följd av en högre nettolåneskuld och ökade räntesatser.

Skatter

Skattekostnaden för året uppgick till 642 MSEK (649), vilket motsvarar en skattesats på 20,2 procent (18,0). Skattesatsen, exklusive engångsposter och resultatpåverkan från intresseföretag och joint ventures, var 22 procent (22).

Resultat per aktie

Resultat per aktie (före utspädning) för helåret uppgick till 12:14 SEK (9:92, eller 13:12 inklusive större engångsposter). Efter utspädning uppgick resultatet per aktie till 12:07 SEK (13:09).

Likvida medel

Likvida medel uppgick till 2 533 MSEK vid årets slut jämfört med 3 275 MSEK vid årets början. Swedish Match förfogade den 31 december 2011 över garanterade men outnyttjade kreditlöften på 1 426 MSEK.

Finansiering och kassaflöde

För helåret 2011 uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till 2 608 MSEK jämfört med 2 616 MSEK för föregående år. Kassaflödet för helåret 2010 inkluderade verksamheter som överfördes till STG den 1 oktober 2010. Exklusive verksamheter som överförts till STG ökade kassaflödet från den löpande verksamheten jämfört med 2010 främst till följd av ett högre EBITDA.

Per den 31 december 2011 uppgick nettolåneskulden till 8 886 MSEK jämfört med 7 650 MSEK per den 31 december 2010. I maj återbetalade STG ett lån om 140 MSEK efter slutliga transaktionsjusteringar.

Under året upptogs nya obligationslån på 1 000 MSEK. Amortering av lån under samma period uppgick till 853 MSEK inklusive återköp av obligationslån om 310 MSEK med kortare löptider. Per den 31 december 2011 hade Swedish Match 10 038 MSEK i

räntebärande lån exklusive förmånsbestämda pensionsförpliktelser jämfört med 9 885 MSEK per den 31 december 2010. Under 2012 förfaller 1 281 MSEK av de räntebärande lånen till betalning.

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 245 MSEK (311). Investeringar i immateriella tillgångar under 2011 uppgick till 22 MSEK (51) och avser huvudsakligen investeringar i nya affärssystem.

Avskrivningar

Under året uppgick de sammanlagda avskrivningarna till 290 MSEK (288), varav avskrivningar på materiella anläggningstillgångar uppgick till 233 MSEK (235) och avskrivningar på immateriella tillgångar uppgick till 57 MSEK (53).

Utdelnings- och finanspolicy

Enligt Swedish Match policy ska utdelningsandelen vara 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för större engångsposter. Styrelsen har beslutat att koncernens finanspolicy ska vara att bibehålla en nettoskuld som inte överstiger tre gånger EBITA.

Styrelsen bevakar löpande koncernens finansiella ställning och nettoskulden mot förväntad framtida lönsamhet och kassaflöde, investerings- och expansionsplaner, förvärvsmöjligheter samt utvecklingen på ränte- och kreditmarknaderna. Styrelsen avser att bibehålla en god kreditriskvärdering motsvarande "investment grade".

Föreslagen utdelning per aktie

Styrelsen föreslår en höjd utdelning till 6:50 SEK (5:50), motsvarande 54 procent av resultatet per aktie för året. Utdelningen uppgår därmed till 1 327 MSEK beräknat på de 204,2 miljoner utestående aktierna vid årets utgång.

Aktiestruktur

Årsstämman beslutade den 2 maj 2011 att bemyndiga styrelsen att besluta om att före nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, förvärva högst så många egna aktier att bolagets totala innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Enligt årsstämmans beslut drogs dessutom 18 miljoner tidigare återköpta aktier in. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 213,0 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:8287 SEK, vilket motsvarar ett aktiekapital om 389,5 MSEK. Varje aktie har en röst.

I linje med finanspolicyn återköptes 11,1 miljoner aktier under 2011 för 2 371 MSEK till en genomsnittskurs om 212:66 SEK, till följd av bemyndigande från årsstämmorna 2010 och 2011. Syftet med återköpen är främst att Swedish Match ska kunna optimera kapitalstrukturen samt att täcka tilldelningen av optioner inom ramen för bolagets optionsprogram. Sedan återköpen inleddes har Swedish Match återköpt aktier till en genomsnittskurs om 99:82 SEK. Under året sålde Swedish Match 0,5 miljoner återköpta egna aktier till ett genomsnittspris om 127:10 SEK, om totalt 67 MSEK, till följd av optionsinlösen. Per den 31 december 2011 var bolagets innehav 8,8 miljoner aktier, motsvarande 4,14 procent av det totala antalet registrerade aktier. Antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick per den 31 december 2011 till 204,2 miljoner.

Dessutom har Swedish Match per den 31 december 2011 utställda köpoptioner motsvarande 5,0 miljoner aktier med lösenperioder successivt under 2012–2015.

I januari 2012 återköptes ytterligare 210 500 egna aktier för 50 MSEK till ett genomsnittspris av 236:90 SEK.

Styrelsen kommer att till årsstämman i maj 2012 föreslå förnyelse av mandatet att fram till nästa årsstämma 2013 återköpa aktier upp till ett totalt innehav av egna aktier som inte överstiger 10 procent av antalet registrerade aktier i Swedish Match.

Dessutom kommer förslag att lämnas om indragning av 7 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier, varigenom bolagets aktiekapital, som minskas genom indragning av aktier, återställs till det belopp som det uppgick till innan minskningen.

Medelantal anställda i koncernen

Medelantalet anställda i koncernen under 2011 var 3 880 jämfört med 3 908 för helåret 2010, exklusive anställda som överförts till STG. Inklusive anställda som överförts till STG var medelantalet anställda 8 822 under 2010.

Bolagsstyrningsrapport

Swedish Match har i enlighet med 6 kapitlet 8 § i årsredovisningslagen valt att upprätta en separat bolagsstyrningsrapport istället för som en del av förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten presenteras på sidan 92 och finns också tillgänglig på Swedish Match webbplats www.swedishmatch.com.

I bolagsstyrningsrapporten finns också information om riskhantering och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, se sidan 97.

Hållbarhet

Hållbarhet är en viktig del av Swedish Match strategi för att skapa tillväxt och värde. Hållbarhetsarbetet gör Swedish Match mer konkurrenskraftigt och bidrar till att minska kostnader och risker på sikt. Arbetet är till stor del inriktat på tillverkning, inköp, transport och distribution, eftersom Swedish Match anser att dessa områden har störst inverkan på koncernens verksamhet, kostnadsstruktur, flexibilitet och konkurrenskraft. Swedish Match hållbarhetsstrategi bygger på systematiskt arbete för att skapa ökad tydlighet och fokus på verksamheten. Under 2011 redovisade Swedish Match, till följd av ett beslut från 2010, hållbarhetsinformation enligt G3-riktlinjerna som slagits fast av GRI (Global Reporting Initiative) för att nå mätbara, öppna, tydliga och jämförbara resultat.

Miljöeffekter

Swedish Match strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte äventyrar miljön och i enlighet med gällande lagstiftning, förordningar och andra lokala bestämmelser på miljöområdet. Swedish Match har en miljöpolicy som ligger till grund för koncernens miljöarbete och som inbegriper alla aspekter av bolagets verksamheter. Koncernens miljöpolicy är utformad för att säkerställa att Swedish Match uppnår en balans där koncernen konsekvent når sina kommersiella mål samtidigt som företaget uppfyller miljökrav från aktieägare, kunder och andra intressenter.

Syftet med miljöpolicyn är att se till att koncernen förpliktigar sig till ständiga miljöförbättringar samt förebygger och reducerar föroreningar i sin verksamhet. Enligt policyn ska Swedish Match också ha ett miljöledningssystem på koncernnivå, enhetsnivå och fabriksnivå, och som säkerställer att miljöarbetet upprätthålls. Med miljöledningssystemet har koncernen verktyg för att identifiera, följa upp och målsätta sina miljöindikatorer. Policyn påvisar också koncernens åtagande att följa all relevant miljölagstiftning och alla förordningar samt andra krav som berörs av den. Vidare visar policyn på ett åtagande om ständig dialog om och dokumentation kring eventuella miljöpåverkande förändringar på grund av företagets verksamhet, produkter och tjänster. Genom policyn åtar sig koncernen att vidta lämpliga avhjälpande åtgärder och förbättringar som baseras på finansiella och miljömässiga kriterier.

Majoriteten av Swedish Match produktionsanläggningar är certifierade enligt miljöledningsnormerna i ISO 14001 såväl som enligt kvalitetsledningsnormer i ISO 9001. Av tolv produktionsanläggningar, har tio ISO 9001 certifiering och nio har ISO 14001 certifiering.

Tillstånd och anmälningsplikt

Samtliga fabriker har under 2011 levt upp till kraven i sina tillstånd. Snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv är anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Vid fabriken i Vetlanda tillverkas stickor och ytteraskar med plån som används i tändstickstillverkningen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen och tillståndet gäller tills vidare. Bullernivåer, lagring av timmer och utsläpp av lösningsmedel regleras.

Vid fabriken i Tidaholm tillverkas tändstickor, braständare och försats till tändsatsen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen. Tillståndet innebär att fabriken har rätt att utöka produktionen upp till vissa nivåer och begränsar mängden vatten till avlopp, stofthalten i utgående ventilationsluft samt bullernivåer.

För fabriker i övriga länder där Swedish Match har produktion, har koncernen tillstånd enligt lagstiftningen i respektive land.

Organisation och personal

Swedish Match strävar efter att behålla fokus på medarbetarna och deras utveckling, och fortsätter att förbättra och anpassa resultat, talanger och personalprocesser så att de passar Swedish Match under de kommande åren.

HR-organisationen stöder bland annat koncernens arbete med chefsförsörjning, tillhandahåller tydlig och konsekvent dokumentation av aktiviteter och ser till att personalpolitiken följer koncernens uppförandekod samt lokala lagar och förordningar. Swedish Match satsar även fortsättningsvis på "Employer Branding" ur ett mångfacetterat perspektiv för att se till att koncernen behåller och attraherar en stabil bas av medarbetare och för att göra Swedish Match till en attraktiv arbetsgivare.

I september 2011 genomförde koncernen för första gången en internationell medarbetarundersökning i hela organisationen, vilken möjliggjorde för koncernen att hitta förbättringsområden. Några områden som behandlades var ledarskap, innovation och hur Swedish Match arbetar för en gemensam förståelse av koncernens kärnvärden samt hur väl koncernen inspirerar och uppmuntrar medarbetarna att prestera och stanna kvar i företaget. Undersökningen genomfördes i sju länder på sex olika språk. Medarbetarna fick ta del av resultatet av undersökningen i november.

Över 50 procent av Swedish Match medarbetare omfattas av kollektivavtal.

Riskfaktorer

På samtliga marknader där Swedish Match finns representerat och för varje produkt står bolaget inför kraftig konkurrens och denna kan komma att öka i framtiden. För att nå framgång måste Swedish Match framgångsrikt marknadsföra sina varumärken samt förutse och svara på nya konsumenttrender. Restriktioner för reklam och marknadsföring kan dock försvåra motverkande av förlorad varumärkeslojalitet bland konsumenter. Konkurrenter kan komma att utveckla och marknadsföra nya produkter som blir framgångsrika, vilket kan få en negativ effekt på Swedish Match verksamhet och resultat.

Swedish Match har en betydande del av sin produktion och försäljning i USA, Brasilien, Norge samt medlemsländer inom EMU. Därmed kan kursförändringar i euro, norska kronor, brasilianska real och framför allt i amerikanska dollar komma att ha en ogynnsam påverkan på koncernens framtida resultat, kassaflöde, finansiella ställning eller relativa konkurrensförmåga. Sådan påverkan kan förekomma både i lokala valutor eller när valutorna omräknas till svenska kronor för den finansiella rapporteringen.

Tobaksprodukter beskattas kraftigt i de flesta länder där Swedish Match har betydande försäljning. I många av dessa länder ökar tobaksskatten generellt, men storleken på skattehöjningarna varierar mellan olika typer av tobaksprodukter. Högre punktskatter eller förändringar av de relativa skattesatserna för olika tobaksprodukter kan inverka på den totala försäljningsvolymen för koncernens produkter.

Ändrade lagar och förordningar kan påverka efterfrågan på Swedish Match produkter på marknaden.

Koncernen är involverad i ett antal rättsliga processer, bland annat pågående processer avseende påstådda skador orsakade av tobaksprodukter. Inga garantier kan lämnas om att Swedish Match kommer att vinna målen och försvaret kan komma att innebära stora kostnader. Även om inte företagsledningen med säkerhet kan bedöma eventuella skadestånd i pågående eller kommande tvister, kan dessa processer i sig eller tillsammans påverka Swedish Match resultat negativt.

Swedish Match har en försiktig policy avseende finansiella instrument och risker, vilken uppdateras årligen av bolagets styrelse.

Refinansieringsrisk är risken att inte kunna uppfylla behovet av framtida finansiering. För att undvika den här risken ska alla lån som förfaller kunna lösas med kassaflöden från den löpande verksamheten. Vidare ska det finnas en likviditetsreserv som består av tillgängliga likvida medel och outnyttjade kreditlöften. Swedish

Match försöker ha en jämn förfallostruktur på sina lån och målet för räntebindningsperioderna är att ha en jämn och låg räntekostnad. Eftersom andelen av lånen med rörlig ränta är cirka 5 procent av den totala låneportföljen, bedöms ränterisken i kassaflödet vara låg. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla koncernens lån till SEK och fasta räntor, och säkringsredovisning tillämpas i enlighet med beskrivningen i Not 1 Redovisningsprinciper.

Swedish Match strävar efter att begränsa kreditrisker genom att transaktioner endast får ske i derivat med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match exponering för kreditrisker i kundfordringar är låg med tanke på den diversifierade kundportföljen.

Eftersom valutatransaktionsexponeringen är begränsad sker valutasäkring från fall till fall. Swedish Match har ingen tradingverksamhet, det vill säga att bolaget inte tar positioner i finansiella instrument i syfte att utnyttja fluktuationer på marknaden. För en närmare beskrivning av koncernens finansiella riskhantering och innehav av finansiella instrument, se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker.

Klausuler avseende ägarförändringar

Swedish Match AB och vissa dotterföretag är parter i avtal med klausuler avseende ägarförändringar. Obligationer emitterade under Swedish Match Global Medium Term Note Program på 1 250 MEUR, det svenska Medium Term Note Program på 4 000 MSEK och den revolverande kreditfaciliteten på 160 MEUR innehåller bestämmelser som kan medföra skyldighet för bolaget att betala tillbaka lån vid ägarförändringar. Vissa distributionsavtal med externa parter inom den svenska tobaksdistributionen kan sägas upp om ägarförhållandet inom Swedish Match förändras. Avtalet med Philip Morris International om att gemensamt sälja snus och andra rökfria produkter utanför Skandinavien och USA innehåller också klausuler om ändrade ägarförhållanden.

Koncernchefen kan säga upp sin anställning om företaget avnoteras eller vid en större ägarförändring i bolaget, förutsatt att en sådan förändring har en betydande inverkan på koncernchefens arbetsuppgifter och ansvarsområden, jämfört med arbetsuppgifterna och ansvarsområdena omedelbart före förändringen. Koncernchefen har i sådana fall rätt till sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Några ledande befattningshavare i den amerikanska verksamheten har också rätt att säga upp sina anställningsavtal under vissa förutsättningar vid ändrade ägarförhållanden.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att nedanstående riktlinjer för bestämmande av ersättning och andra anställningsvillkor till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning (nedan "Koncernledningen") ska antas av årsstämman 2012.

koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger. Detaljer avseende ersättning och förmåner till Koncernledningen under 2011 framgår av Not 5 Personal.

Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.

1. Fast lön

Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.

2. Rörlig lön

Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga, förutbestämda och mätbara finansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.

Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.

3. Vinstandelssystem

Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem. För 2012 beräknas den totala kostnaden för avsättningen till Koncernledningen uppgå till 0,3 MSEK.

4. Pensioner och försäkringar

Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.

5. Avgångsvederlag m.m.

För medlem i koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.

6. Övriga förmåner

Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.

7. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna

Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.

8. Beredning och beslut

Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.

9. Tidigare icke förfallna åtaganden

Bolaget har inga tidigare icke förfallna åtaganden utöver de som framgår av årsredovisningen för 2011.

Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2012

Styrelsen har inte föreslagit något långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram för 2012.

I syfte att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syfte att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget kommer den rörliga lönen att omfatta dels ett ettårigt kontant program, dels ett treårigt kontant program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet ska innefatta uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet ska vara ett år och för det långsiktiga programmet tre år. Ingen utbetalning kommer att ske under något av programmen till medlem av Koncernledningen som själv säger upp sin anställning under prestationstiden eller om anställningen avslutas till följd av avsked.

1. Ettårigt program för rörlig lön

För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2012. I syfte att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2012. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och att

äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla någon utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt.

Kostnaden för rörlig lön enligt det ettåriga incitamentsprogrammet för 2012 beräknas1) uppgå till mellan 0 MSEK och 13 MSEK.

2. Långsiktigt program för rörlig lön

Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen 2012. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.

Utfallet av det långsiktiga incitamentsprogrammet beror på två kriterier som beslutades i början av 2012, men som mäts under hela prestationsperioden 2012–2014. Det främsta kriteriet (75 procent) är koncernens totala rörelseresultat i fasta valutor utanför Skandinavien och exklusive resultatandel i Scandinavian Tobacco Group för åren 2012–2014. Ingen utbetalning kommer att ske avseende detta kriterium om ingen förbättring har gjorts jämfört med koncernens jämförbara resultat för 2011. Den andra kriteriet (25 procent) är en kvalitativ och kvantitativ bedömning som styrelsen gör av koncernens utveckling för svenskt snus utanför Skandinavien under perioden 2012–2014.

Kostnaden för Koncernledningens långsiktiga incitamentsprogram beräknas1) uppgå till mellan 0 MSEK och 11 MSEK beroende på utfallet av programmet.

För information om de av årsstämman i maj 2011 fastställda riktlinjerna för ersättning till koncernledningen se Not 5 Personal.

Framtidsutsikt

Under 2011 levererade Swedish Match det högsta rörelseresultatet någonsin i jämförbara termer. För helåret 2012 räknar bolaget med fortsatt tillväxt med ökad nettoomsättning och jämförbart rörelseresultat, drivet av produktområdena Snus och Andra tobaksprodukter.

Under 2011 ökade bolaget sina investeringar i svenskt snus utanför Skandinavien. I USA är trenden för General stark, och genom vårt joint venture, SMPM International, har bolaget genererat värdefulla insikter och sett några tidiga men uppmuntrande tecken på testmarknaderna. Under 2012 fortsätter Swedish Match att investera för tillväxt. I USA kommer bolaget att expandera distributionen och investera ytterligare i marknadsföringsaktiviteter för att öka kännedomen om det svenska snuset General. Inom SMPM International planeras minst en testmarknad till under året.

Swedish Match förväntar sig att både den skandinaviska snusmarknaden och marknaden för amerikanskt snus i USA kommer att fortsätta att växa i volym under 2012.

Inom amerikanska massmarknadscigarrer kommer Swedish Match att lansera nya innovativa produkter, och räknar med att fortsatt växa snabbare än marknaden som helhet samt öka försäljning och vinst i lokal valuta. Marknadstrenden med sjunkande volymer för tuggtobak i USA förväntas fortsätta.

Skattesatsen för 2011, exklusive engångsposter samt resultatandel i intresseföretag och joint ventures, var 22 procent och förväntas vara på en liknande nivå under 2012.

Swedish Match långsiktiga finansiella strategi och utdelningspolicy är oförändrad och vi avser att även framledes återföra medel som inte behövs inom verksamheten till aktieägarna.

Swedish Match AB (publ)

Swedish Match AB (publ) är moderbolag i Swedish Match-koncernen.

Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 51 MSEK (57). Resultat före skatt uppgick till 1 526 MSEK (2 556) och nettoresultatet för helåret uppgick till 1 419 MSEK (2 359).

Moderbolagets intäkter härrör främst från utdelningar och erhållna koncernbidrag. Under året erhöll moderbolaget utdelningar uppgående till 2 492 MSEK (4 286) och koncernbidrag netto om 1 839 MSEK (1 894). En nedskrivning av aktier i dotterföretag om 1 241 MSEK (2 757) har redovisats i resultaträkningen under året till följd av utdelningar som utbetalats från balanserade vinster i dotterföretag.

En del av koncernens treasury-aktiviteter ingår i moderbolagets verksamhet och inkluderar en väsentlig del av koncernens externa lån. Majoriteten av dessa lån har fasta räntesatser vilket innebär att en förändring av marknadsräntor följdaktligen skulle ha en ringa inverkan på moderbolagets resultat.

Inga investeringar i materiella anläggningstillgångar har gjorts under 2011 jämfört med 2 MSEK under 2010. Under året har en investering i immateriella tillgångar gjorts om 22 MSEK (42) avseende införande av ett nytt affärssystem för koncernen.

Ett aktieägartillskott har gjorts till joint venture-företaget, SMPM International, om 15 MSEK. Eftersom joint venture-företaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och inte genererar någon vinst, gjordes en nedskrivning om 12 MSEK under året. Under det tredje kvartalet 2011 överfördes ägarandelen i SMPM International till annat bolag inom koncernen till bokfört värde.

Kassaflödet för både 2011 och 2010 var noll (0) då moderbolaget inte har behållningar i kassa och bank.

Under året har nya obligationslån om 1 000 MSEK upptagits och amortering av lån uppgick till 853 MSEK, vilket inkluderar återköp av obligationslån om 310 MSEK med kortare löptider. Under året återköpte moderbolaget egna aktier för 2 371 MSEK (3 014) och sålde 0,5 miljoner (0,5) återköpta egna aktier för 67 MSEK (53). Utdelning om 1 152 MSEK (1 089) har utbetalats under året.

Styrelsens förslag till vinstdisposition finns på sidan 90.

1) Beräkningen är gjord utifrån antagandet att antalet medlemmar i koncernledningen är oförändrat och en antagen växelkurs mellan SEK och USD om 7:00.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning inklusive tobaksskatt		23 662	25 062
Avgår, tobaksskatt		–11 997	–11 456
Nettoomsättning	3	11 666	13 606
Kostnad för sålda varor		–5 774	–6 662
Bruttoresultat		5 892	6 944
Försäljningskostnader		–1 769	–2 483
Administrationskostnader		–736	–866
Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader	4	–12	–7
Resultatandel i intresseföretag och joint ventures	14	327	–62
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	21	–	59
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG		–	585
Rörelseresultat	3, 5, 6, 7, 21, 26	3 702	4 169
Finansiella intäkter		37	27
Finansiella kostnader		–560	–590
Finansnetto	8	–523	–562
Resultat före skatt		3 180	3 607
Skatt	9	–642	–649
Årets resultat		2 538	2 958
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 538	2 957
Innehav utan bestämmande inflytande		1	1
Årets resultat		2 538	2 958
Resultat per aktie, före utspädning, SEK	10	12:14	13:12
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK	10	12:07	13:09

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		2 538	2 958
Övrigt totalresultat	19
Omräkningsdifferens i utländsk verksamhet		–57	–504
Omräkningsdifferens överförd till årets resultat		0	278
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		–22	58
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat		0	–24
Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner, inkl. särskild löneskatt		–353	–193
Andel i intresseföretags och joint ventures övrigt totalresultat		90	55
Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat	9	143	39
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–199	–291
Årets totalresultat		2 340	2 668
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 339	2 667
Innehav utan bestämmande inflytande		1	1
Årets totalresultat		2 340	2 668

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	31 december 2011	31 december 2010
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	992	1 027
Materiella anläggningstillgångar	12	1 950	1 971
Skogsplanteringar	13	125	126
Andelar i intresseföretag och joint ventures	14	4 481	4 085
Övriga långfristiga fordringar	15	617	716
Uppskjutna skattefordringar	9	778	652
Summa anläggningstillgångar		8 943	8 577
Varulager	16	1 339	1 202
Kundfordringar	17	1 398	1 181
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		76	78
Skattefordringar		132	96
Övriga fordringar	15	86	329
Övriga kortfristiga placeringar	18	–	1
Likvida medel	18	2 533	3 275
Summa omsättningstillgångar		5 564	6 162
SUMMA TILLGÅNGAR		14 507	14 739
Eget kapital	19
Aktiekapital		390	390
Reserver		–19	–7
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–1 972	–867
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		–1 602	–484
Innehav utan bestämmande inflytande		2	2
SUMMA EGET KAPITAL		–1 599	–482
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	20, 25	8 535	9 209
Övriga långfristiga skulder	23	338	320
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	21	1 449	1 158
Övriga avsättningar	22	572	577
Uppskjutna skatteskulder	9	498	472
Summa långfristiga skulder		11 392	11 737
Kortfristiga räntebärande skulder	20, 25	1 283	525
Leverantörsskulder		651	555
Skatteskulder		95	104
Övriga skulder	23	1 786	1 449
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	815	754
Avsättningar	22	84	98
Summa kortfristiga skulder		4 714	3 485
SUMMA SKULDER		16 107	15 221
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		14 507	14 739

Se Not 27 Ställda säkerheter och Not 28 Åtaganden samt ansvarsförpliktelser och eventualtillgångar för information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Förändringar i koncernens eget kapital

netto efter löneskatter och inkomstskatter.

MSEK 2010	Not	Aktie kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	19	390	194	315	899	4	903
Årets resultat		–	–	2 957	2 957	1	2 958
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1)		–	– 201	–90	–291	0	–291
Årets totalresultat		–	–201	2 868	2 667	1	2 668
Innehav utan bestämmande inflytande i delägt dotterföretag överfört till STG		–	–	–	–	–2	–2
Utdelning		–	–	–1 089	– 1 089	0	–1 089
Återköp av egna aktier		–	–	–3 014	– 3 014	–	–3 014
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	53	53	–	53
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–31	–	31	0	–	0
Fondemission		31	–	–31	0	–	0
Eget kapital vid årets slut		390	–7	–867	– 484	2	– 482

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

2011	Not	Aktie kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	19	390	–7	–867	–484	2	–482
Årets resultat		–	–	2 538	2 538	1	2 538
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt1)		–	–73	–125	–199	0	–199
Årets totalresultat		–	–73	2 412	2 339	0	2 340
Utdelning		–	–	–1 152	–1 152	0	–1 152
Återköp av egna aktier		–	–	–2 371	–2 371	–	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	67	67	–	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–30	–	30	0	–	0
Fondemission		30	–	–30	0	–	0
Eget kapital vid årets slut		390	–81	–1 911	–1 602	2	–1 599

1) Övrigt totalresultat, som ingår i balanserat resultat, består av aktuariella vinster och förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner till ett belopp av –215 MSEK (–145),

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten	30
Resultat före skatt		3 180	3 607
Justering för resultatandel i intresseföretag och joint ventures		–327	–359
Justering för poster som inte ingår i kassaflöde m.m.		254	62
Betald inkomstskatt		–662	–733
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		2 445	2 576
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–191	–30
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–247	122
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		602	– 52
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 608	2 616
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–245	–311
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		3	6
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–22	–51
Nettoresultat från verksamheten som överförts till STG		–	1 439
Investeringar i intresseföretag och joint ventures		–28	–123
Investeringar i övriga bolag		–4	–
Avyttrad verksamhet		143	–
Förändring i finansiella tillgångar m.m.		1	–1
Förändring i övriga kortfristiga placeringar		1	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		– 151	959
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		1 002	4 242
Amortering av lån		–853	–2 961
Återköp av egna aktier		–2 371	–3 014
Av personal inlösta aktieoptioner		67	53
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		–1 152	–1 089
Övrigt		88	122
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–3 219	–2 646
Summa minskning/ökning likvida medel		–763	928
Likvida medel vid årets början		3 275	2 530
Valutadifferens likvida medel		21	–183
Likvida medel vid årets slut		2 533	3 275

Noter för koncernen

1. Redovisningsprinciper

Alla belopp i noterna till koncernens finansiella rapporter är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2010.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har godkänts av Europeiska kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utfärdat av Rådet för finansiell rapportering, tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes för publicering av styrelsen och koncernens verkställande direktör den 21 februari 2012.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK) som också är moderbolagets rapporteringsvaluta. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Sifforna i rapporten baseras på konsolideringssystemet som är i tusental kronor. Genom avrundning av siffror i tabeller kan det förekomma att totalbelopp inte motsvarar summan av ingående avrundade heltal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Biologiska tillgångar avser skogsplanteringar.

Tillgångar och grupper av tillgångar som klassificeras som tillgångar för försäljning redovisas som tillgångar till försäljning från det datum vissa händelser bekräftar att tillgångarna eller grupperna av tillgångarna är till försäljning. Tillgångar för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde justerat för försäljningskostnader.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan dock avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningar och antaganden granskas regelbundet och ändrade bedömningar redovisas under aktuell period.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och de uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

Nedan beskrivna redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Vid undantag från nedan beskrivna redovisningsprinciper beskrivs dessa noggrant i anslutning till de finansiella rapporter där undantaget förekommer.

Nya standarder, ändringar och tolkningsuttalanden

För 2011 har inga nya eller ändrade redovisningsprinciper och beräkningsgrunder tillämpats i denna årsredovisning. Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden om redovisningsstandarder som trädde i kraft den 1 januari 2011 har inte påverkat koncernens finansiella resultat eller ställning under 2011. Förändringarna i IFRS som är tillämpliga för 2011 är: Ändringar i IAS 24 Upplysningar om närstående, ändringar i IAS

32 Finansiella instrument – Klassificering av teckningsrätter, ändringar i IFRIC 14 – IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan samt IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument.

Nya IFRS och tolkningsuttalanden som ännu inte har börjat tillämpas

Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden gäller från redovisningsåret 2012 eller senare och har inte tillämpats i denna årsredovisning.

Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter innehåller ändringar beträffande utformningen av övrigt totalresultat. Poster redovisade i övrigt totalresultat ska presenteras i två kategorier 1) poster som senare omklassificeras till resultaträkningen och 2) poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen. Den omarbetade standarden gäller från och med den 1 juli 2012 och kommer att tillämpas i Swedish Matchs finansiella rapporter från och med den 1 januari 2013.

Omarbetning av IAS 19 Ersättningar till anställda medför ändringar i redovisningen av förmånsbestämda planer som gäller från och med den 1 januari 2013. Den omarbetade standarden får ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda finansiella tillgångar och skulder. Den omarbetade standarden gäller från och med den 1 juli 2011 och genomförs från och med den 1 januari 2012. Den omarbetade standarden får ingen väsentlig inverkan på koncernens upplysningar om finansiella instrument.

IFRS 9 Finansiella instrument som väntas ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och Värdering medför förändringar av klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 förväntas träda i kraft 2015. Hur IFRS 9 påverkar koncernens redovisning har inte bedömts.

Följande nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningsuttalanden rörande befintliga standarder som börjar tillämpas 2012 eller senare väntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat eller ställning:

IFRS 10 Consolidated Financial Statements, IFRS 11 Joint Arrangements, IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities, IFRS 13 Fair Value Measurements, i IAS 12 Inkomstskatter, ändringar i IAS 27 Separata finansiella rapporter och ändringar i IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures och ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i enlighet med nedanstående definitioner. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster och förluster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen.

Dotterföretag

Koncernredovisningen innefattar samtliga dotterföretag som definieras som bolag i vilka Swedish Match innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Samtliga förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretags tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten till verkligt värde. Transaktionskostnader för förvärv av dotterföretag ingår inte i värdet av de förvärvade tillgångarna. Samtliga förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs i den period de uppstår. Villkorade köpeskillingar relaterade till förvärv redovisas i balansräkningen till verkligt värde vid förvärvsdatumet. Villkorade köpeskillingar klassificerade som skulder omvärderas i efterföljande perioder med eventuella effekter redovisade i resultaträkningen.

Resultatet från avyttring av dotterföretag när det bestämmande inflytandet upphör redovisas i resultaträkningen. Eventuella återstående intressen i avyttrade företag värderas till verkligt värde och vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen i den mån avyttringen sker externt.

Joint ventures och intresseföretag

Med joint ventures avses de bolag i vilka Swedish Match tillsammans med andra parter genom en överenskommelse har gemensam kontroll över verksamheten. Intresseföretag är företag där koncernen har ett betydande inflytande utan att det delvis ägda företaget är ett dotterföretag eller joint venture. Normalt innebär detta att koncernen innehar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder sker på samma sätt som för dotterföretag och det bokförda värdet för intresseföretag och joint ventures innefattar goodwill, transaktionskostnader och övriga koncernjusteringar.

Swedish Match andel av intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt efter förvärvet redovisas på en rad i koncernens resultaträkning och företagets andel av förändringar efter förvärvet i övrigt totalresultat, efter skatt, för intressebolag och joint ventures redovisas på en rad i koncernens övriga totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet justeras mot investeringens bokförda värde.

Innehav utan bestämmande inflytande

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas i koncernens balansräkning under eget kapital, skilt från eget kapital som tillhör moderbolagets ägare. Innehav utan bestämmande inflytande innefattar vinst eller förlust och poster i övrigt totalresultat som är hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.

Avyttrad verksamhet

Sålda verksamheter redovisas som avyttrad verksamhet om den representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område som består av verksamhet och kassaflöde som tydligt kan avskiljas operativt och i rapporteringssyfte från övriga koncernen. Resultatet efter skatt för avyttrad verksamhet samt resultatet från försäljningen redovisas som en separat post i resultaträkningen på transaktionsdagen eller när ledningen är förpliktigad av en plan att sälja och verksamhet som ska avyttras därmed omklassificeras som tillgångar som innehas för försäljning. När en verksamhet avyttras eller klassificeras som tillgång som innehas för försäljning och redovisas som sådan räknas resultaträkningen för föregående perioder om. Balansräkningen för föregående perioder räknas inte om.

Klassificering m.m.

Långfristiga fordringar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Segmentsrapportering

Koncernens rörelsesegment är baserade på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Koncernens rörelsesegment är Snus, Andra tobaksprodukter (amerikanska massmarknadscigarrer och tuggtobak), Tändprodukter och Övrig verksamhet. Segment har slagits samman när de ekonomiska förutsättningarna är likartade, exempelvis bruttovinstmarginal, andel kapitalinvesteringar och påverkan från variationer i konjunkturcykeln. Även likheter när det gäller typ av produkt, tillverkningsprocess, kunder, distributionsprocess och regleringar har beaktats för att fastställa lämplig sammanslagning av segment. Efter transaktionen med STG den 1 oktober 2010 och avyttringen av den sydafrikanska verksamheten 2009 ändrades koncernens segmentsrapportering och för att förenkla jämförelsen har tidigare perioder omräknats för att återspegla koncernens kvarvarande verksamhet. Det finns ingen internförsäljning mellan segmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis.

Utländsk valuta

(i) Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen, valutakursdifferenser från icke-monetära tillgångar och skulder redovisas som rörelseintäkter och rörelsekostnader och valutakursdifferenser från monetära tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs för perioden. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas som en omräkningsreserv i eget kapital via övrigt totalresultat. Omräkningsdifferensen för ett enskilt dotterföretag återförs till resultaträkningen när dotterföretaget avyttras.

Ackumulerade omräkningsdifferenser innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på övriga kapitalkategorier och särredovisas inte.

Koncernens mest betydelsefulla valutor framgår av tabellen nedan:

		Genomsnittskurs januari–december		Slutkurs 31 december
Land	Valuta	2011	2010	2011	2010
USA	USD	6:50	7:20	6:89	6:79
Euro-länder	EUR	9:03	9:54	8:91	9:01
Brasilien	BRL	3:88	4:09	3:69	4:06
Norge	NOK	1:16	1:19	1:15	1:15

Intäkter

Intäkterna från försäljning av varor redovisas när överenskommelse med kund föreligger, leverans har skett samt alla väsentliga risker och förmåner har övergått till kunden. Intäkterna omfattar verkligt värde för erhållen likvid eller fordran för försäljning av varor, efter rabatter och returer vid tiden för försäljning.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar, räntebärande värdepapper och utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Kursdifferenser som uppstår för operativa tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet.

Ränteintäkter och räntekostnader beräknas enligt effektivräntemetoden som är en metod för beräkning av upplupet anskaffningsvärde för den finansiella tillgången eller finansiella skulden och periodisering av ränteintäkten eller räntekostnader över relevant period. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av en viss fordran eller skuld och det belopp som erhålls eller erläggs vid förfall.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, övriga kortfristiga placeringar, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital redovisas leverantörsskulder, emitterade skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

En finansiell tillgång (eller del av finansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassaflöde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En finansiell skuld (eller del av finansiell skuld) avförs från balansräkningen när skulden reglerats eller betalats. Finansiella tillgångar och skulder tas upp och avförs från balansräkningen per likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som ingår i säkringsredovisningen. Redovisning sker därefter beroende på hur de har klassificerats enligt de kriterier som anges nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

Finansiella tillgångar, exklusive kundfordringar, och derivat värderas till verkligt värde och tas upp i balansräkningen. Verkliga värden fastställs utifrån officiella marknadsnoteringar för tillgångar och skulder som är noterade på finansmarknaderna. I de fall det inte finns några noterade marknadspriser på en viss finansiell tillgång eller skuld fastställs verkligt värde genom diskontering av alla framtida kassaflöden till aktuell marknadsränta för liknande instrument. Kundfordringar värderas till nominellt belopp.

Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar baseras på en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av instrumenten och bestäms vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar i denna kategori innehas för handel. Dessa finansiella tillgångar, som inkluderar finansiella investeringar som redovisas som övriga kortfristiga placeringar eller likvida medel och vissa långfristiga fordringar, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, värderas löpande till verkligt värde. Finansiella skulder i denna kategori innefattar även koncernens derivat som inte används för säkringsredovisning. Förändringar avseende finansiella tillgångars och skulders verkliga värde redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar redovisas i balansräkningen till upplupna kostnader.

Den förväntade löptiden för en kundfordran är kort och den redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för potentiella osäkra fordringar, som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

I slutet av varje rapportperiod görs bedömningar om det finns något nedskrivningsbehov för de finansiella tillgångarna. Finansiella tillgångar skrivs ner om det finns sakligt belägg på en värdeminskning till följd av en eller flera händelser efter den initiala redovisningen av tillgången och denna värdeminskande händelse har påverkat de beräknade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången.

Övriga finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder klassificeras som övriga finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrument, när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas, redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori för vilka verkligt värde kan bedömas tillförlitligt värderas löpande till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. När investeringar avförs från balansräkningen omklassificeras tidigare redovisade vinster och förluster i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Tillgångar i denna kategori som saknar noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan bedömas tillförlitligt värderas till anskaffningsvärde och prövas regelbundet för nedskrivning. Eventuella nedskrivningar redovisas som rörelsekostnader. För närvarande har Swedish Match inga tillgångar som kan säljas och som redovisas till verkligt värde.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som nyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. Om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot, beroende på syftet med användningen av derivatinstrumentet och beroende på om användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas den ineffektiva delen på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. I dessa fall då derivat används för att hantera en ränterisk tilllämpar Swedish Match säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgångar eller skulder mot valutakursrisker används terminer för att konvertera utländsk valuta till svenska kronor. Terminer används även för vissa bindande avtal. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde och värdeförändringar på grund av valutakursdifferenser redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. För närvarande har Swedish Match inga säkringar i utländsk valuta.

Kassaflödessäkringar

När derivat används för att konvertera rörlig ränta till fast ränta eller konvertera räntebetalningar i utländsk valuta till räntebetalningar i svenska kronor, tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för kassaflödessäkring. Förändringar av verkligt värde från omvärdering av derivat som ingår i kassaflödessäkring och som anses vara effektiv enligt definitionen i IAS 39 redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven, och eventuella ineffektiva delar redovisas direkt mot resultatet. Omklassificering från säkringsreserv via övrigt totalresultat mot resultaträkningen görs antingen när den säkrade posten påverkar resultaträkningen eller när den säkrade posten har upphört att existera, till exempel vid förtidslösen av skuld.

Säkring av verkligt värde

När fasta räntor omvandlas till rörliga räntor tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för säkring av verkligt värde. Förändringen av verkligt värde som härrör från omvärderingen av derivat redovisas direkt mot resultatet och på samma sätt redovisas även den relaterade värdeförändringen från den säkrade posten i resultatet. Den effektiva delen av säkringen neutraliseras därmed. Swedish Match har för närvarande inga säkringar av verkligt värde.

Derivat som inte används för säkringsredovisning

Vissa derivat kan inte användas för säkringsredovisning. För de derivat där säkringsredovisning inte kan tillämpas redovisas förändringar av verkligt värde direkt i resultaträkningen.

Leasade tillgångar

För leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande, klassificeras som finansiell leasing. Koncernen har dock ingått vissa finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner m.m. som av väsentlighetsskäl redovisas som operationell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare klassificeras som operationell leasing. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Immateriella anläggningstillgångar

(i) Goodwill

Goodwill värderas som skillnaden mellan den överförda betalningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tilllämpat IFRS retroaktivt, utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning, se Not 11 Immateriella anläggningstillgångar.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas årligen, eller vid indikation, för eventuell nedskrivning. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

(ii) Varumärken och övriga immateriella tillgångar

Varumärken och övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter som kan tillskrivas förvärv av en immateriell tillgång redovisas som kostnad när den uppkommer, under förutsättning att den inte är en del av den immateriella tillgången vilket ökar den framtida ekonomiska förmånen av tillgången. Om det finns låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av materiella tillgångar som tar betydande tid att färdigställa inkluderas dessa kostnader i anskaffningsvärdet.

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskning eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som övrig immateriell tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar. Övriga utgifter redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar innefattar även programvara, kundförteckningar osv.

(iii) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövas med avseende på nedskrivningar årligen eller så snart indikationer uppstår på att tillgången ifråga minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna bedöms individuellt, men är normalt:

• varumärken 10–20 år
• övriga immateriella tillgångar och balanserade utvecklingsutgifter 5–7 år

Bedömning av en immateriell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som tar betydande tid att färdigställa inkluderas i anskaffningsvärdet.

Avskrivningar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och pågående nyanläggningar skrivs inte av. De beräknade nyttjandeperioderna är normalt:

• byggnader, rörelsefastigheter 40 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar 5–12 år
• inventarier, verktyg och installationer 5–10 år
• större komponenter 3–5 år

Bedömning av en materiell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Skogsplanteringar

Koncernen har skogsplanteringar för att tillgodose en del av behovet av råvara i tändstickstillverkningen. Koncernen värderar växande träd till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar av verkligt värde inkluderas i koncernens resultat för den period under vilken de uppkommer. Verkligt värde för träden baseras på uppskattade marknadsvärden.

Varulager

Varulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in/först ut-metoden (FIFU) eller till vägd genomsnittlig kostnad. Anskaffningsvärdet för färdigvarulager och pågående arbete innefattar råvaror, direkt arbetskostnad, övriga direkta kostnader och produktionsrelaterade gemensamma kostnader, baserat på normal produktionsnivå. Utgifter som uppkommer vid transport av lagertillgångarna till deras nuvarande plats och skick ingår i anskaffningsvärdet för varulagret. Räntekostnader ingår inte i värderingen av inventarier. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset inom ramen för den normala verksamheten minus beräknad kostnad för färdigställande och försäljning av varan.

Anskaffningsvärdet för avverkat timmer uppgår till verkligt värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader vid tidpunkten för avverkning, bestämda i enlighet med redovisningsprincipen för skogsplanteringar.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar, med undantag för finansiella tillgångar, skogsplanteringar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar, prövas i enlighet med IAS 36 vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation föreligger beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, eller vid indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning som belastar resultaträkningen görs när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

Återföring av en nedskrivning som redovisats under tidigare perioder för andra tillgångar än goodwill redovisas när det finns en indikation på att nedskrivningen som redovisats under tidigare perioder inte längre finns eller kan ha minskat. En nedskrivning som redovisats för goodwill återförs inte under kommande perioder.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Belopp som redovisats som avsättning är den bästa uppskattningen av den ersättning som krävs för att reglera den nuvarande förpliktelsen efter rapportperiodens slut, med beaktande av risker och osäkerheter kring förpliktelsen. När en avsättning värderas genom att bedöma kassaflödet för att reglera den nuvarande förpliktelsen är dess redovisade värde det aktuella värdet av dessa kassaflöden (där påverkan från pengars tidsvärde är väsentligt).

Aktiekapital

Återköp av egna aktier och försäljning av egna aktier när aktieoptioner löses in redovisas direkt mot eget kapital.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med förvaltningstillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag och dess anställda. Oberoende aktuarier beräknar storleken på de förpliktelser som respektive plan har och omvärderar pensionsplanernas antaganden varje år.

Pensionsavgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppkommer. Pensionskostnaden för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes återstående yrkesverksamma liv. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. I Swedish Match koncernbalansräkning redovisas pensionsåtagandet för fonderade planer netto efter avdrag för det verkliga värdet på planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som långfristiga fordringar. När beräkningen leder till en tillgång och det inte finns något lägsta fonderingskrav är det redovisade värdet för tillgången begränsat till det lägre av överskottet i planen och nuvärdet av framtida kostnader avseende tjänstgöring som företaget ska stå för. Beräkning av diskonterat värde på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde kan ge upphov till aktuariella vinster och förluster. Dessa uppstår när det faktiska utfallet avviker från det beräknade resultatet eller när tidigare gjorda antaganden förändras. Aktuariella vinster och förluster som uppstår under året redovisas i sin helhet i övrigt totalresultat.

När det föreligger en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs för en juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

I Sverige har koncernen förmånsbestämda förpliktelser efter avslutad anställning för tjänstemän, vilka är försäkrade av Alecta. Alecta är Sveriges största livförsäkringsbolag och tryggar större delen av den privata sektorns förmånsbestämda pensionsplaner, ITP-planen. Alecta kan inte lämna särskild information för respektive kunds förpliktelser och verkligt värde för tillhörande tillgångar vilket är nödvändig information för Swedish Match för att kunna redovisa förpliktelserna i enlighet med reglerna för förmånsbestämda pensionsplaner. Alla förpliktelser i anslutning till de svenska ITPplanerna redovisas därför som avgiftsbestämda planer i enlighet med reglerna för pensionskassor som omfattar flera arbetsgivare.

Aktierelaterade ersättningar

Fram till 2009 erbjöd företaget optionsprogram för vissa ledande befattningshavare med möjligheten att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisades som personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet kostnadsfördes under intjänandeåret, eftersom rätten att erhålla optioner var oåterkallelig det året om den anställde kvarstod i anställningen vid årsskiftet.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsfördes under det år då optionerna intjänades. För utländska anställda, som beskattas när optionerna löses in, korrigeras beloppet för sociala kostnader fortlöpande med hänsyn till utvecklingen av optionernas verkliga värde.

För 2010 inrättade styrelsen ett nytt långsiktigt incitamentsprogram för ledande befattningshavare som ersätter optionsprogrammet. Enligt det nya programmet kan behöriga ledande befattningshavare efter en prestationsperiod på tre år erhålla en kontant bonus baserad på fastställda resultatmål för prestationsperioden. Kostnaderna för incitamentsprogrammet kostnadsförs under tjänstgöringsåret som är det första året, inbegripet sociala avgifter som är tillämpliga för det land där befattningshavarna arbetar. Kostnaderna för incitamentsprogrammet redovisas som personalkostnader med motsvarande belopp redovisat som en långfristig skuld i balansräkningen. Den förväntade tilldelningen kommer att ses över baserat på faktiskt resultat under prestationsperioden med eventuella förändringar på det förväntade utfallet redovisat i resultaträkningen.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller återfås avseende innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är lagstadgade per balansdagen. Här rapporteras även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporära skillnader som uppkommer vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, eller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser eller skatteregler som är beslutade eller beslutade i sak per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag för skatt redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst endast bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas, som skuld eller avsättning, på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Resultat per aktie

Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare och det viktade antalet utestående aktier under året. När resultatet per aktie efter utspädning beräknas, justeras antalet aktier för en möjlig utspädning av aktierna på grund av optioner som tilldelats ledningen och vissa nyckelanställda. Utspädningen äger enbart rum om optionernas lösenpris är lägre än aktiens marknadskurs. Utspädningen ökar i takt med skillnaden mellan lösenpriset och aktiens marknadskurs.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och bestämmelserna i RFR 2 Redovisning för juridisk person som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. Enligt RFR 2 ska moderbolaget, i årsredovisningen för den juridiska personen, tillämpa alla IFRSstandarder och uttalanden som godkänts av EU så långt som möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som kan göras från IFRS.

Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan.

Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott. Från 2011 redovisar moderbolaget inte enbart erhållna koncernbidrag utan också lämnade koncernbidrag direkt i resultaträkningen. Jämförbara belopp för 2010 har omräknats.

Dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

Andelar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde. Det innebär att transaktionskostnader vid förvärv ingår i anskaffningsvärdet. I koncernens redovisning kostnadsförs förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag när de uppstår.

Ersättningar till anställda

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag och deras aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen.

2. Kritiska uppskattningar och bedömningar

För att upprätta finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) krävs att uppskattningar, bedömningar och antaganden görs vilka påverkar de redovisade beloppen och följaktligen kan det faktiska utfallet komma att avvika från gjorda uppskattningar.

Immateriella tillgångar

Enligt IFRS ska immateriella tillgångar definieras som att de antingen har bestämd eller obestämd nyttjandeperiod. Immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av, utan testas istället årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill har enligt IFRS per definition obestämd nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Förvärvade varumärken har ansetts ha bestämda nyttjandeperioder och skrivs i allmänhet av över en period på 10–20 år. Nedskrivningsbehovet för varumärken och immateriella tillgångar som skrivs av prövas när det finns förhållanden som tyder på att värdet på de immateriella tillgångarna har minskat. Nedskrivningsprövningar innebär att ledningen gör väsentliga bedömningar, till exempel antagande om prognostiserade kassaflöden som används vid värdering av tillgångarna. Händelser i framtiden kan innebära att ledningen drar slutsatsen att det finns tecken på nedskrivningsbehov och att en immateriell tillgång har minskat i värde. En nedskrivning till följd av detta kan få en väsentlig effekt på verksamhetens ställning och resultat. Koncernens immateriella tillgångar per den 31 december 2011 uppgick till 992 MSEK och avskrivningar uppgick till 57 MSEK. Beloppet för goodwill, som ingår i immateriella tillgångar, uppgick till 580 MSEK. Se Not 11 Immateriella anläggningstillgångar för ytterligare information om nedskrivningsprövning av immateriella anläggningstillgångar.

Andelar i intresseföretag och joint ventures

Nedskrivningsbehovet för andelar i intresseföretag och joint ventures prövas när det finns tecken på värdeminskning. Per den 31 december 2011 uppgick koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures till 4 481 MSEK. För mer information om koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.

Rättstvister

Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer. Även om det är företagets övertygelse att man har en god position i dessa tvister kan ett oförmånligt utfall inte uteslutas, vilket kan få en väsentlig påverkan på företagets intjäningsförmåga. Koncernens rättstvister förklaras mer ingående i Not 28 Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar.

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Kostnader och förpliktelser hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernens finansiella rapporter baserade på aktuariella beräkningar. Aktuariella beräkningar innebär att ledningen gör antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna, framtida dödlighet, kompensationsökning m.m., ofta för en lång tidsperiod. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda antaganden, vilket kan leda till att det belopp som redovisats i balansräkningen justeras. Förpliktelserna i koncernens förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning per den 31 december 2011 bedömdes överstiga förvaltningstillgångarnas verkliga värde med 1 382 MSEK. Koncernens förmånsbestämda planer beskrivs närmare i Not 21 Ersättningar till anställda.

3. Segmentsinformation

Swedish Match rörelsesegment bygger på den interna rapporteringsstrukturen. Swedish Match högsta verkställande beslutsfattare är koncernens verkställande direktör och koncernchef som följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Under fjärde kvartalet 2010 ändrades koncernens rörelsesegment till följd av transaktionen med STG den 1 oktober 2010. I den nya segmentsrapporteringen är amerikanska massmarknadscigarrer och tuggtobak sammanförda till ett segment, Andra tobaksprodukter. Koncernens rörelsesegment är därmed Snus, Andra tobaksprodukter, Tändprodukter och Övrig verksamhet.

Snus är en rökfri produkt som tillverkas och säljs i framför allt Sverige, Norge och USA. Sverige är världens största snusmarknad mätt i konsumtion per capita. Den norska marknaden är mindre än den svenska, men under de senaste åren har volymerna ökat kraftigt. USA är världens största marknad för amerikanskt snus och nästan fem gånger större än den skandinaviska snusmarknaden sett till volym. Några av de mest kända varumärkena i Sverige är General, Göteborgs Rapé, Ettan, Grovsnus, Catch och Kronan. I USA är Longhorn, Timber Wolf och Red Man kända varumärken.

Andra tobaksprodukter är tuggtobak och massmarknadscigarrer som tillverkas och säljs i USA. Tuggtobak är en rökfri produkt. Marknaden för tuggtobak visar på en avtagande trend. Välkända varumärken är bland annat Red Man och Southern Pride. Massmarknadscigarrer är maskintillverkade cigarrer som under 2011 hade en positiv utveckling jämfört med föregående år. Välkända varumärken är White Owl, Garcia y Vega och Game by Garcia y Vega.

Tändprodukter innefattar tillverkning och distribution av tändstickor och tändare. Swedish Match huvudmarknader är Ryssland, Brasilien, Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien och Spanien, men produkterna finns i stor utsträckning även i andra delar av Europa samt Asien och Afrika. Konsumtionen av tändstickor minskar på de flesta utvecklade marknader, medan trenden för tändare skiftar. Generellt sett är försäljningen stabil på världsmarknaden även om den minskar i Europa, vilket dock delvis kompenseras av ökningar på andra marknader. Några av de största tändsticksvarumärkena är Solstickan i Sverige, Fiat Lux i Brasilien, Swan i Storbritannien, Tres Estrellas i Spanien, Feudor i Frankrike och Redheads i Australien. Swedish Match största varumärke inom tändare är Cricket.

Övrig verksamhet inkluderar huvudsakligen distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden och koncerngemensamma kostnader.

Det finns ingen internförsäljning mellan rörelsesegmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis. För intern rapportering upprättas segmentsrapporteringen i enlighet med IFRS. Uppgifter som särredovisas hänförliga till verksamheter som har överförts till STG redovisas emellertid inklusive avskrivningar avseende tillgångar som rapporterats som innehav för försäljning. För att summera till koncernens rörelseresultat för helåret 2010, måste avskrivningar som avser tillgångar som innehas för försäljning återläggas till rörelseresultatet för segmenten.

		Snus		Andra tobaks produkter		Tändprodukter		Övrig verksamhet		Summa rapporterings segment	Resultatandel i STG		Verksamheter som överförts till STG1)		Swedish Match koncernen
Rörelsesegment	2011		2010 2011		2010 2011	2010	2011	2010	2011		2010 2011		2010 2011	2010	2011	2010
Koncernextern försäljning	4 726 4 522			2 388 2 440		1 346 1 429		3 206 2 831	11 666	11 222	–	–		– 2 385	11 666	13 606
Av- och nedskrivningar		–156 –146	–81	–91	–41	–41	–12	–4	–290	–282	–	–	–	–98	–290	–381
Återföring av avskriv ningar för tillgångar som innehades för försäljning2)	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	93
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	–30	–20	18	11	2	2	0	–	–11	–7	337	–60	–	4	327	–62
Rörelseresultat		2 181 2 080	1 049	942	240	279		–105 –142	3 365	3 158	337	–60	–	334	3 702	3 526
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	–	–	–	–	–	–	–	59	–	59	–	–		–	–	59
Realisationsvinst från överförda verksamheter till STG	–	–	–	–	–	–	–	585	–	585	–	–		–	–	585
Rörelseresultat, inkl. större engångsposter 2 181 2 080 1 049				942	240	279	–105	502	3 365	3 802	337	–60		334	3 702	4 169
Finansiella intäkter															37	27
Finansiella kostnader															–560	–590
Resultat före skatt															3 180	3 607

Omstruktureringskostnader och resultat från försäljning av anläggningstillgångar

		Andra tobaks Snus produkter				Summa Övrig rapporterings Tändprodukter verksamhet segment		Resultatandel i STG		Verksamheter som överförts till STG1)		Swedish Match koncernen
	2011		2010 2011		2010 2011		2010 2011	2010	2011		2010 2011		2010 2011	2010	2011	2010
Omstrukturerings kostnader	–	–	–	–10	–	–	–	–	–	–10	–66	–175	–	–	–66	–185
Realisationsresultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	1	–2	0	–1	0	1	0	–	0	–3	–	–	–	–2	0	–5
Investeringar
Materiella anläggnings tillgångar3)	123	192	61	30	56	52	5	1	245	275	–	–	–	36	245	311
Immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	22	47	22	47	–	–	–	4	22	51

1) 2010 avser perioden fram till den 1 oktober 2010 när transaktionen med STG slutfördes och verksamheter överfördes till STG.

2) Avskrivningar avseende tillgångar som innehades för försäljning, motsvarande ett belopp om 93 MSEK, fortsatte att belasta segmentsrapporteringen under den period då tillgångar som skulle överföras till STG redovisades som tillgångar för försäljning, dvs. från 15 januari till 1 oktober 2010. Orsaken till detta var att företagsledningen, av interna skäl, fortsatte att följa upp dessa verksamheter på samma sätt som tidigare, trots avsikten att överföra verksamheterna till STG. I och med att tillgångar som innehas för försäljning enligt IFRS måste värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader, ska avskrivningar upphöra från den tidpunkt då tillgångarna omklassificerades till tillgångar som innehades för försäljning. I syfte att stämma av koncernens rörelseresultat i enlighet med IFRS, utifrån rörelseresultatet från segmenten, har ett belopp motsvarande de avskrivningar hänförliga till de verksamheter som överfördes till STG återförts på en separat rad i koncernens resultaträkning.

3) Investeringar i materiella anläggningstillgångar för tändproduktsverksamheten inkluderar investeringar i skogsplanteringar.

Inga nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar har gjorts under 2011 eller 2010.

Geografisk information

I tabellen nedan hänför sig försäljning till externa kunder till det land där kunden har sitt säte och anläggningstillgångar baseras på det land där företaget har sitt säte.

Externa intäkter och anläggningstillgångar fördelas på de största länderna enligt följande:

			Försäljning till externa kunder		Anläggningstillgångar1)
	2011		2010		2011		2010
Land	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	6 313	54	5 683	42	6 348	79	5 874	76
USA	3 417	29	4 682	34	951	12	900	12
Övriga världen	1 935	17	3 242	24	737	9	945	12
Totalt	11 666	100	13 606	100	8 036	100	7 719	100

1) Andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och pensionstillgångar.

Information om större kunder

Swedish Match försäljning genereras från en diversifierad kundportfölj och koncernen är därför inte beroende av en enskild kund i någon nämnvärd utsträckning. Koncernens enskilt största kund stod för 9 procent av koncernens totala nettoomsättning, varav 4 procent inom Snus och 5 procent inom Övrig verksamhet.

4. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader anges nedan:

	2011	2010
Valutakursvinster	10	6
Valutakursförluster	–19	–8
Resultat från försäljning av anläggningstillgångar	0	–5
Övrigt	–3	–1
Totalt	–12	–7

5. Personal

Medelantalet anställda under 2011 uppgick i moderbolaget till 43 och i koncernen till 3 880. För 2010 var motsvarande siffra 50 respektive 8 822. Per den 1 oktober 2010 överfördes 6 461 anställda till STG. Medelantalet anställda under 2010 exklusive anställda som överfördes till STG var 3 908.

Moderbolaget

Koncernen

Koncernens anställda fördelade per land sammanfattas i tabellen nedan:

Antal styrelseledamöter och ledande befattningshavare uppdelade på kön1):

Vid periodens slut

2011 2010

Vid periodens slut

(därav män, %)

	2011		2010
	Medelantal anställda	(därav män, %)	Medelantal anställda	(därav män, %)
Moderbolaget
Sverige	43	52	50	54
Dotterföretag
Australien	–	–	44	61
Belgien	3	–	265	36
Brasilien	712	66	718	68
Bulgarien	41	39	92	38
Dominikanska republiken	831	52	2 511	36
Filippinerna	150	69	170	54
Frankrike	–	–	59	68
Honduras	–	–	858	55
Indonesien	–	–	1 524	22
Italien	–	–	4	50
Nederländerna	101	95	203	78
Nya Zeeland	–	–	5	37
Norge	47	70	47	72
Polen	–	–	11	54
Portugal	–	–	14	86
Slovenien	–	–	11	91
Spanien	–	–	39	82
Sverige	954	61	953	58
Turkiet	15	73	16	69
USA	981	69	1 225	67
Övriga länder	2	100	4	51
Totalt	3 880	63	8 822	47

Styrelseledamöter 66 86 83 82 VD och övrig ledning 53 89 61 80

Styrelseledamöter 9 67 10 60 VD och övrig ledning 6 83 6 83

1) Styrelsesuppleanterna ingår inte i tabellen. Verkställande direktörer som sitter i bolagsstyrelse ingår både i kategorin Styrelseledamöter och i VD och övrig ledning.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader sammanfattas nedan:

		2011		2010
	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader1)	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	varav pensions kostnader1)
Moderbolaget	77	39	14	83	41	10
Dotterföretag	1 143	490	160	1 583	619	173
Koncernen totalt	1 220	528	173	1 666	660	182

1) Definieras som kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner och inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive särskild löneskatt).

I moderbolagets pensionskostnader ingår 6 MSEK (6) som är hänförliga till verkställande direktör och övrig koncernledning som bestod av sex personer under 2011 och sex personer under 2010.

I dotterföretagens pensionskostnader ingår 13 MSEK (13) hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning bestående av 34 personer 2011 (42 personer 2010, varav 10 personer övergick till det nya STG per den 1 oktober 2010). De förmånsbestämda förpliktelserna hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning per den 31 december 2011 uppgick till 61 MSEK (55).

Löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktören samt övrig ledning och anställda sammanfattas nedan:

		2011		2010
	Styrelse, VD och övrig ledning1)	varav rörlig lön	Övriga anställda	Styrelse, VD och övrig ledning1)	varav rörlig lön	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	42	18	35	44	17	39
Dotterföretag
Totalt i dotterföretag	92	38	1 051	103	35	1 480
Koncernen totalt	134	56	1 086	147	52	1 519

1) Styrelsen, VD och övrig ledning bestod i genomsnitt av 12 personer (13) i moderbolaget och 34 personer (42) i dotterföretagen, varav i genomsnitt tre personer var medlemmar i koncernledningen. För ytterligare information om ersättning till koncernledningen, se tabellen Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen.

Under 2011 har 49 MSEK (37) kostnadsförts till en vinstandelsstiftelse avseende koncernens personal i Sverige.

Ersättning till Swedish Match AB:s styrelse

Årsstämman den 2 maj 2011 beslutade att för tiden fram till nästa årsstämma den 2 maj 2012 ska arvode till styrelsens ordförande utgå med 1 710 000 SEK, till vice ordförande ska arvode utgå med 810 000 SEK, till övriga stämmovalda styrelseledamöter ska arvode utgå med 685 000 SEK vardera samt att ersättning för kommittéarbete ska utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén samt att övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. Inget styrelsearvode ska utgå till styrelseledamöter anställda i koncernen.

Inga rörliga löner eller andra förmåner betalades till styrelseledamöterna för styrelsearbete under 2011. Under 2011 utgick en inläsningsersättning till de tre arbetstagarrepresentanterna i styrelsen med 54 720 SEK vardera, och för de tre suppleanterna med 40 957 SEK vardera. Inläsningsersättningen betalades av det bolag i vilket arbetstagarrepresentanten var anställd. Arvoden utbetalda för 2011 och 2010 till årsstämmovalda styrelseledamöter, framgår av följande tabeller:

Styrelsearvoden

		2011
TSEK	Styrelse arvode	Kompen sations kommitté	Revisions kommitté	Totalt arvode för styrelse arbete
Conny Karlsson Styrelseordförande	1 710	250	–	1 960
Andrew Cripps Vice ordförande	810	–	125	935
Karen Guerra Styrelseledamot	685	125	–	810
Robert F. Sharpe Styrelseledamot	685	125	–	810
Meg Tivéus Styrelseledamot	685	–	250	935
Joakim Westh Styrelseledamot	685	–	125	810
Totalt	5 260	500	500	6 260

	2010
TSEK	Styrelse arvode	Kompen sations kommitté	Revisions kommitté	Totalt arvode för styrelse arbete
Conny Karlsson Styrelseordförande	1 575	230	–	1 805
Charles A. Blixt Styrelseledamot	630	115	–	745
Andrew Cripps Vice ordförande	745	–	115	860
Karen Guerra Styrelseledamot	630	115	–	745
Arne Jurbrant Styrelseledamot	630	–	–	630
Kersti Strandqvist Styrelseledamot	630	–	115	745
Meg Tivéus Styrelseledamot	630	–	230	860
Totalt	5 470	460	460	6 390

Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen

Årsstämman den 2 maj 2011 fastställde följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. Medlemmarna i koncernledningen omnämns "Koncernledningen".

Riktlinjernas syfte är att säkerställa att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift, adekvat kompetens och kvalifikationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger.

1. Fast lön: Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.
1. Rörlig lön: Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga, förutbestämda och mätbara finansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Maximalt 25 procent av den rörliga lönen enligt det ettåriga incitamentsprogrammet får baseras på individuella mål fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören och av kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.

Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.

1. Vinstandelssystem: Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem.
1. Pensioner och försäkringar: Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Pension för nya medlemmar i Koncernledningen ska företrädesvis utgöras av premiebaserade pensionsplaner.
1. Avgångsvederlag m.m.: För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.
1. Övriga förmåner: Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
1. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna: Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
1. Beredning och beslut: Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och

Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön för 2011

I syfte att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syfte att främja Koncernledningens aktieägande i bolaget kommer den rörliga lönen att omfatta dels ett ettårigt kontant program, dels ett treårigt kontant program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och behålla aktier i bolaget, medan det långsiktiga programmet ska innefatta en uttrycklig skyldighet att köpa och behålla aktier i bolaget. Prestationstiden för det kortsiktiga programmet ska vara ett år och för det långsiktiga programmet tre år. Ingen utbetalning kommer att ske under något av programmen till medlem av Koncernledningen som själv säger upp sin anställning under prestationsperioden eller om anställningen av slutas till följd av avsked.

Ettårigt program för rörlig lön: För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2011. I syfte att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen för 2011. Med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procentenheter av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt.

Långsiktigt program för rörlig lön: Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen ska, med undantag för vad som anges nedan, maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen 2011. Med förbehåll för berättigade undantag ska samtliga koncernledningsmedlemmar förvärva aktier i bolaget för hela den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och behålla dessa aktier i minst två år. En koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan därutöver delta i ytterligare ett långsiktigt incitamentsprogram vars maximala utfall är begränsat till 100 procent av den fasta lönen vartannat år.

TSEK	År	Fast lön	Rörlig lön	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa	Förmåns bestämda förpliktelser	Kostnader för avgångs vederlag
Verkställande direktören	2011	5 723	6 729	167	2 089	14 708	–	–
	2010	5 399	6 287	142	1 977	13 805	–	–
Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i moderbolaget	2011	11 041	11 711	621	3 438	26 810	–	–
	2010	10 869	10 120	643	3 201	24 833	–	4 921
Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i dotterföretag	2011	7 014	6 948	851	2 237	17 050	8 050	4 434
	2010	11 924	13 920	2 182	3 988	32 014	26 023	–
Totalt	2011	23 778	25 388	1 638	7 764	58 568	8 050	4 434
	2010	28 192	30 327	2 967	9 166	70 652	26 023	4 921

Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen

Kommentarer till tabellen

• I slutet av 2011 bestod koncernledningen av åtta personer inklusive verkställande direktören. Under 2011 har nio personer, inklusive verkställande direktören, varit medlemmar i koncernledningen. Vid årsskiftet var verkställande direktören och fem övriga medlemmar i koncernledningen anställda i moderbolaget och två medlemmar var anställda i dotterföretag.
I slutet av 2010 bestod koncernledningen av tio personer inklusive verkställande direktören. Under 2010 var 12 personer, inklusive verkställande direktören, medlemmar i koncernledningen. Verkställande direktören och fem övriga medlemmar i koncernledningen var anställda i moderbolaget och fyra medlemmar i koncernledningen var anställda i dotterföretag.
• Rörlig lön hänför sig till upplupna kostnader som belastar koncernens resultaträkning baserat på uppnådda resultat under året för det kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogrammet.
• Övriga förmåner avser bilförmåner, sjukförsäkring, tandvård, livförsäkring, klubbmedlemskap och andra förmåner.
• Den redovisade pensionskostnaden avser kostnaden för förmånsbestämda pensionsplaner och avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive löneskatt).

Rörlig lön

Koncernledningen omfattades år 2011 av ett kort- och ett långsiktigt incitamentsprogram (rörlig lön), som beskrivs närmare under presentationen av riktlinjerna för lön och andra ersättningar ovan.

Prestationskriteriet för VD och stabschefer i såväl det kortsiktiga som det långsiktiga incitamentsprogrammet för ledande befattningshavare 2011 var koncernens rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG) reducerat med en kapitalkostnad på 12 procent av genomsnittligt operativt kapital (exklusive andelar i STG). VD och två stabschefer hade dessutom ytterligare ett kriterium, avseende maximalt 10 procent av det kortsiktiga incitamentsprogrammet, och som baserades på individuella mål som kompensationskommittén beslutade om. Övriga medlemmar i koncernledningen hade samma prestationskriterium som VD i det långsiktiga incitamentsprogrammet. I det kortsiktiga incitamentsprogrammet hade de koncernledningsmedlemmar som var divisionschefer viss andel baserat på samma prestationskriterium som VD och resterande andel baserat på prestationskriterier anpassade till respektive division.

Resultatet för prestationskriteriet rörelseresultat (exklusive resultatandel i STG) reducerat med en kapitalkostnad på 12 av genomsnittligt operativt kapital (exklusive andelar i STG) för 2011 fastställdes till 3 144 MSEK av kompensationskommittén. Tröskelvärdet för utbetalning och målet för att maximal utbetalning ska utgå, i såväl det kortsiktiga som det långsiktiga incitamentsprogrammet för 2011, var 2 783 MSEK respektive 3 080 MSEK.

Utöver de ovannämnda programmen deltog divisionschefen för US Division även i ett treårigt lokalt program. Detta lokala program löper över tre år och vartannat år startas ett nytt program. Programmet kan således komma att ge utfall vartannat år. Maximalt möjligt utfall i denna plan motsvarar den fasta årslönen vartannat år.

Optioner

Koncernen hade 2009 ett optionsprogram som kunde ge tilldelning av köpoptioner avseende aktier i Swedish Match AB under 2010. Optionerna tilldelades i början av 2010 och var oåterkalleliga vid tilldelningen. Under 2010 tilldelades 713 670 optioner. Inlösen kan ske mellan den 1 mars 2013 och 28 februari 2015. Varje option berättigar till köp av en aktie i Swedish Match AB till en kurs på 197:45 SEK per aktie.

	2011		2010
Antal och vägt genomsnittligt lösenpris för optioner SEK	Vägt genom snittligt lösenpris	Antal under liggande aktier	Vägt genom snittligt lösenpris	Antal under liggande aktier
Utestående vid årets början	156:63	5 504 234	145:48	5 321 190
Tilldelade under året	–	–	197:45	713 670
Inlösta under året	127:10	523 817	99:75	530 625
Förfallna under året	–	–	99:75	1
Utestående vid årets slut	159:74	4 980 417	156:63	5 504 234
Inlösningsbara vid årets slut	161:64	2 549 799	138:34	1 464 836

För aktieoptioner som lösts in 2011 var den genomsnittliga aktiekursen 195:74 SEK (164:26).

Utestående optioner per den 31 december 2011, av vilka alla är oåterkalleliga, specificeras enligt tabellen nedan:

Lösenperiod	Lösenpris per aktie	Antal under liggande aktier	Utnyttjade optioner	Netto utestående optioner
2010-03-01–2012-02-29	144:60	941 019	–	931 702
2011-03-01–2013-02-28	171:60	1 608 780	–	1 592 851
2012-03-01–2014-02-28	141:24	1 716 948	–	1 716 948
2013-03-01–2015-02-28	197:45	713 670	–	713 670
Totalt		4 980 417		4 955 171

Pensioner

Verkställande direktören

Verkställande direktören har en pensionsålder på 62 år och omfattas av ITPplanen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. Pensionen enligt ITPplanen ska vara slutbetald vid 62 års ålder. Därutöver erlägger företaget en pensionspremie på 40 procent av den del av den fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp till en avgiftsbestämd pensionsplan som verkställande direktören själv väljer.

Övriga medlemmar av koncernledningen

De medlemmar av koncernledningen som är bosatta i Sverige har alla villkor enligt de ovannämnda principerna för ersättning. Utöver ITP-planen betalar företaget en pensionspremie motsvarande 35 procent av den fasta lönen över 30 gånger inkomstbasbeloppet. För en av medlemmarna i koncernledningen, som är bosatt i Sverige, betalar företaget 35 procent av den fasta lönen till en avgiftsbestämd plan. En medlem av koncernledningen, som är bosatt utomlands, omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan med pensionsålder 65 år. Den årliga rörliga lönen uppgår till högst 50 procent av den fasta lönen vid beräkning av pensionsförmåner.

Övriga anställningsvillkor

Avgångsvederlag m.m.

För koncernledningen och verkställande direktören gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag utgår med ett belopp motsvarande maximalt 18 månaders fast lön om bolaget säger upp anställningsavtalet. Avgångsvederlag för koncernledningen reduceras med inkomster från annan anställning eller uppdrag, dock med maximalt 50 procent av dessa och högst ner till halva avgångsvederlaget.

Den verkställande direktören kan själv säga upp sin anställning med rätt till avgångsvederlag enligt ovan om en större organisationsförändring inträffar som väsentligt begränsar hans befattning. En medlem i koncernledningen, som är bosatt utomlands, har rätt att säga upp sin anställning vid ändrade ägarförhållanden om hans anställningsvillkor ändras betydligt med sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag i upp till 18 månader.

6. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Revisionskostnaderna ingår i administrationskostnader enligt följande:

Arvode och kostnadsersättning till revisorer	2011	2010
KPMG
Revisionsuppdrag	8	13
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	1
Skatterådgivning	1	4
Andra uppdrag	3	12
Totalt	11	30

Andra uppdrag inkluderar testning av IT-kontroller. För 2010 ingår dessutom kostnader för due-diligence-rapporter.

7. Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Rörelsekostnader	2011	2010
Personalkostnader	1 749	2 326
Avskrivningar	290	288
Övriga rörelsekostnader	6 251	7 405
Totalt	8 290	10 019

Kostnader för forskning och utveckling redovisas i resultaträkningen som övriga rörelsekostnader. Under 2011 uppgick kostnader för forskning och utveckling till 80 MSEK (96).

8. Finansnetto

Finansiella intäkter	2011	2010
Ränteintäkter hänförliga till pensionsfordringar	1	6
Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument som innehas för handel	17	8
Ränteintäkter hänförliga till finansiella skulder avseende säkring av verkligt värde	–	8
Ränteintäkter hänförliga till kassa och bank	17	14
Vinst vid omvärdering av finansiella skulder till verkligt värde	2	4
Totalt	37	40

Finansiella kostnader	2011	2010
Räntekostnader hänförliga till pensionsskulder	–56	–69
Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–476	–396
Räntekostnader hänförliga till kassaflödessäkringar överförda från eget kapital1)	0	–77
Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder som innehas för försäljning	–8	–
Netto valutakursförändringar	–1	–11
Övriga finansiella kostnader	–19	–49
Totalt	–560	–602
Finansnetto	–523	–562

1) Totalt realiserat räntevärde till följd av återköpet av obligationer som förfaller 2012 om 50 MSEK. För 2010 avser resultatet återköp om 171 MEUR.

9. Skatter

Väsentliga delbelopp av inkomstskatten för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2011 respektive 2010 fördelas enligt följande:

Skattekostnad redovisad i resultaträkningen	2011	2010
Aktuell skatt:
Skatt på årets resultat	–612	–647
Justering för tidigare år	16	19
Total skatt	–596	–628

Uppskjuten skatt:
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–28	–20
Justering för tidigare år	–18	–
Totalt uppskjuten skatt	–46	–20

Summa skatter	–642	–649

Inkomstskatt redovisad utanför resultaträkningen	2011	2010
Uppskjuten skatt	143	39
Totalt	143	39
Detta innefattar:
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster hänförliga till pensioner	138	49
Omvärdering av vinst/förlust på kassaflödessäkringar	6	–9
Total skatt redovisad i övrigt totalresultat	143	39

Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2011 respektive 2010 sammanfattas nedan:

		2011
Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder	Netto	Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder	Netto
Kundfordringar	2	–	2	4	–	4
Pensioner och övriga förmåner efter avslutad anställning	588	23	565	470	39	431
Anställningsförmåner	98	–	98	90	–	90
Immateriella anläggningstillgångar	–	232	–232	–	242	–242
Anläggningstillgångar	14	192	–178	14	165	–151
Periodiseringsfond	–	30	–30	–	–	–
Varulager	2	70	–68	2	63	–61
Källskatt i utländska dotterföretag	–	8	–8	–	12	–12
Finansiella tillgångar	18	–	18	14	–	14
Övrigt	114	–	114	115	8	107
Totalt	835	555	280	708	528	180
Kvittning mot uppskjuten skattefordran/skuld	–57	–57	–	–56	–56	–
Netto uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar	778	498	280	652	472	180

Nettot av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2011 respektive 2010 sammanfattas nedan:

Förändring av uppskjutna skatteskulder och
skattefordringar, netto	2011	2010
Ingående balans, netto	–180	102
Uppskjuten skatt redovisad i resultaträkningen	46	20
Uppskjuten skatt redovisad i övrigt totalresultat	–143	– 39
Försäljning av dotterföretag	–	–280
Valutakursdifferenser	–3	17
Utgående balans, netto	–280	– 180

Inga uppskjutna skatteskulder redovisas för potentiella temporära skillnader som avser andelar i dotterföretag och intresseföretag. Bolaget kan normalt kontrollera tidpunkten för återföringar av sådana temporära skillnader och inom den närmaste framtiden är det inte troligt att några sådana kommer att göras.

Per den 31 december 2011 uppgick koncernens oredovisade avdragsgilla temporära skillnader till 20 MSEK, varav oredovisade förlustavdrag om 11 MSEK förfaller enligt följande:

År	Belopp
2012	7
2013	3
Därefter	–
Summa redovisade skattemässiga förlustavdrag	–
Summa skattemässiga förlustavdrag för vilka ingen
skattefordran redovisats	11

Avstämning mellan skattekostnaden och resultatet före skatt multiplicerat med den svenska skattesatsen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2011 respektive 2010 sammanfattas nedan:

	2011		2010
Avstämning av effektiv skattesats	%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt		3 180		3 607
Svensk skattesats	26,3	836	26,3	949
Justering för utländska skattesatser	–2,5	–81	–2,7	–99
Redovisat resultat från intresseföretag, netto efter skatt	–2,7	–86	0,5	17
Aktuell skatt för tidigare år	0,2	6	–0,5	–19
Ej skattepliktiga intäkter	–1,5	–47	–5,3	–190
Ej avdragsgilla kostnader	0,5	15	0,3	11
Utnyttjande av tidigare oredovisade förlustavdrag	0,0	0	–0,6	–21
Övriga poster	0,0	–1	0,0	1
Redovisad effektiv skatt	20,2	642	18,0	649

10. Resultat per aktie

Före utspädning	2011	2010
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	2 538	2 957
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning	209 001 190	225 331 835
Efter utspädning	2011	2010
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	2 538	2 957
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning	209 001 190	225 331 835
Effekt av utfärdade aktieoptioner	1 295 728	637 212
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning	210 296 918	225 969 047
Resultat per aktie, SEK	2011	2010
Före utspädning	12:14	13:12
Efter utspädning	12:07	13:09

Bolaget har ställt ut köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, vilka kan ge upphov till utspädningseffekt. Det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning beräknas genom att lägga till utspädningseffekten på utestående köpoptioner till det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Köpoptioner ger endast upphov till utspädningseffekt om den genomsnittliga marknadskursen på aktien under perioden överstiger köpoptionernas lösenpris. Utspädningseffekten på utestående köpoptioner är antalet nya aktier som skulle emitteras om alla optioner med ett lösenpris som understiger den genomsnittliga aktiekursen under året löstes in, minus antalet aktier som skulle kunna förvärvas till denna genomsnittliga aktiekurs för de likvida medel som betalats för inlösen av köpoptionerna.

Samtliga utställda optioner har ett lösenpris som är lägre än den genomsnittliga marknadskursen på aktien under 2011. Per den 31 december 2011 hade bolaget köpoptioner motsvarande 5,0 miljoner utestående aktier. Dessa köpoptioner kan lösas in stegvis mellan 2012 och 2015 till lösenpriser som varierar från 144:60 SEK till 197:45 SEK. En tabell över utestående optioner per den 31 december 2011 finns i Not 5 Personal.

11. Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar per den 31 december bestod av följande:

		Goodwill	Varumärken		Övriga immateriella tillgångar 1)		Summa
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärde vid årets början	620	2 658	988	1 984	86	202	1 694	4 844
Inköp/investeringar	–	–	–	1	22	50	22	51
Rörelseförvärv2)	–	29	–	–	–	–	–	29
Avyttringar	–	–1 871	–	–958	0	–150	0	–2 980
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–	–1	–	–1
Valutakursdifferenser etc.	–1	–196	4	–38	0	–15	3	–250
Anskaffningsvärde vid årets slut	619	620	992	988	108	86	1 719	1 694
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början	–39	–49	–599	– 859	–28	–144	–667	–1 052
Årets avskrivningar3)	–	–	–47	–50	–10	–3	–57	–53
Avyttringar	–	9	–	296	0	104	0	410
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–	–	–	1	–	1
Valutakursdifferenser etc.	–	1	–4	14	0	13	–4	28
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut	–39	–39	–650	–599	–38	–28	–727	–667
Bokfört värde vid årets slut	580	581	343	389	69	57	992	1 027

1) Övriga immateriella tillgångar består huvudsakligen av programvara och licenser.

2) En prestationsbaserad tilläggsköpeskilling på 29 MSEK (4 MUSD) för 2010 baserad på fastställda resultatmål hänförliga till förvärvet av Cigars International 2007 har ökat goodwill.

3) Avskrivningar för 2010 inkluderar en justering om 41 MSEK avseende återföringar av avskrivningar på tillgångar som innehades för försäljning till STG från den 15 januari 2010, då Swedish Match offentliggjorde överenskommelsen att bilda ett strategiskt partnerskap med STG, fram till den 1 oktober 2010 då transaktionen slutfördes.

Inga låneutgifter för immateriella tillgångar har aktiverats under 2011.

Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för goodwill som per definition enligt IFRS har obestämd nyttjandeperiod. Avskrivningar har kostnadsförts i resultaträkningen enligt nedan:

	Avskrivningar1)
	2011	2010
Kostnad för sålda varor	–1	–1
Försäljningskostnader	–49	–51
Administrationskostnader	–6	–1
Totalt	–57	–53

1) Under 2010 påverkade justeringarna för tillgångar som innehades för försäljning kostnaden för sålda varor med 1 MSEK, försäljningskostnader med 32 MSEK och administrationskostnader med 8 MSEK.

Goodwill

Nedskrivningsbehovet av koncernens goodwill prövas årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov. I samband med prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på den lägsta nivån av grupper av kassagenererande enheter, baserat på produktgrupper och geografiska marknader, som följs upp av ledningen. De redovisade värdena för dessa grupper av kassagenererande enheter jämförs med deras nyttjandevärde. Om det redovisade värdet är högre kostnadsförs mellanskillnaden i resultaträkningen. Nyttjandevärdet beräknas med en värderingsmodell som baseras på diskonterade förväntade kassaflöden. Kassaflöden som används i värderingsmodellen prognostiseras mot bakgrund av marknadsförhållanden och historisk erfarenhet och baseras på av ledningen ansedda rimliga antaganden. Dessa antaganden kan bli föremål för förändring om förutsättningar förändras eller information blir

tillgänglig som påverkar antagandena. De kassaflöden som ligger till grund för beräkningen av nyttjandevärdet på en kassagenererande enhet är explicit prognostiserade för de kommande fem åren och därefter har en tillväxtfaktor tillämpats för att beräkna slutvärdet. Det första året i prognosen i 2011 års test baseras på budgeten för 2012. Försäljningsökning och kostnadsstruktur, som är viktiga antaganden för de prognostiserade kassaflödena under den explicita prognosperioden, ligger i linje med den tidigare utvecklingen. Diskonteringsräntorna beräknas genom att vikta skuldkostnaden och kostnaden för eget kapital med målet för Swedish Match skuldsättningsgrad. Beräkningen av skuldkostnaden baseras på lokala riskfria räntenivåer med en landspecifik riskpremie för tillämpliga marknader, lokala skattesatser och en för Swedish Match specifik räntemarginal. Beräkningen av kostnaden för eget kapital baseras på CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) där genomsnittsbeta för branschen justerat för kapitalstruktur, lokala riskfria räntor och en riskpremie för eget kapital appliceras. I och med att lokala räntor ingår i beräkningen av diskonteringsräntor, är beräkningarna av nyttjandevärdet känsligt för ändrade marknadsförhållanden.

När nedskrivningsbehovet för goodwill prövades under 2011 översteg nyttjandevärdet de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter. För massmarknadscigarrverksamheten i USA och tändsticksverksamheten, som står för majoriteten av koncernens goodwill, har en tillväxtfaktor om 1,5 procent (1,5) respektive –1,0 procent (–1,0) använts för att beräkna kassaflödena efter den explicita prognosperioden. Tillsammans utgör dessa två kassagenererande enheter cirka 70 procent av koncernens totala redovisade goodwill. Ytterligare information finns i tabellen nedan. Nyttjandevärdena översteg även de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter när en känslighetsanalys genomfördes som ökade diskonteringsräntan med 2 procentenheter. För tändsticksverksamheten var nyttjandevärdet, som beräknats med en diskonteringsränta som ökats med 2 procentenheter, nära det redovisade värdet.

Goodwill i kassagenererande enheter

Kassagenererande enhet	Rörelsesegment	Genomsnittligt vägd kapital kostnad före skatt 2011, %	2011	Genomsnittligt vägd kapital kostnad före skatt 2010, %	2010
Tuggtobak, USA	Andra tobaksprodukter	11,7	59	13,1	66
Massmarknadscigarrer, USA	Andra tobaksprodukter	7,2	292	8,1	273
Tändarverksamhet	Tändprodukter	12,8	35	12,7	36
Tändsticksverksamhet	Tändprodukter	17,6	134	22,7	136
Amerikanskt snus, USA	Snus	9,3	59	10,0	65
Övrigt	–		–		5
Totalt			580		581

12. Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar per den 31 december omfattade följande:

	Byggnader och mark1)			Maskiner och andra tekniska anläggningar	och installationer	Inventarier, verktyg	nyanläggningar	Pågående		Totalt
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärde vid årets början	901	1 268	2 755	3 603	650	723	362	402	4 668	5 995
Inköp/investeringar2)	92	13	190	124	88	39	–148	111	221	287
Rörelseförvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	–2	–339	–4	–865	0	–57	–1	–25	–7	–1 286
Försäljningar/utrangeringar	–2	–17	–74	–35	– 10	–41	–1	–	–87	–93
Omklassificeringar	7	24	113	96	1	3	–120	–124	0	0
Valutakursdifferenser etc.	–4	–48	–9	–169	–4	–17	0	–1	–17	–234
Anskaffningsvärde vid årets slut	990	901	2 971	2 755	724	650	93	362	4 779	4 668
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början	–338	–516	–1 901	–2 569	–458	–500	0	–1	–2 697	–3 587
Årets avskrivningar3)	–24	–26	–158	–153	–51	–56	–	–	–233	–235
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Avyttringar	0	164	3	650	0	46	0	1	4	861
Försäljningar/utrangeringar	2	16	73	27	9	40	–	–	85	83
Omklassificeringar	–	–	0	–	0	–	–	–	0	–
Valutakursdifferenser etc.	1	25	9	145	4	11	0	0	13	180
Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut	–358	–338	–1 973	–1 901	–497	–458	0	0	–2 828	–2 697
Bokfört värde vid årets slut	632	563	998	854	228	192	92	362	1 950	1 971

1) I byggnader och mark ingår mark och markförbättringar till ett bokfört värde av 111 MSEK (117).

2) Investeringar för 2010 inkluderar 36 MSEK avseende verksamheter som överförts till STG fram till den 1 oktober 2010 då transaktionen slutfördes. 3) Avskrivningar för 2010 inkluderar justering om 52 MSEK avseende återföringar av avskrivningar på tillgångar som innehades för försäljning till STG från den 15 januari 2010,

då Swedish Match offentliggjorde överenskommelsen att bilda ett strategiskt partnerskap med STG, fram till den 1 oktober 2010 då transaktionen slutfördes.

Pågående nyanläggningar hänför sig främst till investeringar i produktionsanläggningar.

Inga låneutgifter har aktiverats som materiella anläggningstillgångar.

Avskrivningar under året om totalt 233 MSEK (235) belastade kostnad för sålda varor i resultaträkningen med 183 MSEK (174), administrationskostnader med 11 MSEK (8) och försäljningskostnader med 40 MSEK (52).

13. Skogsplanteringar

Skogsplanteringar per den 31 december bestod av följande:

Skogsplanteringar	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	126	116
Inköp/investeringar/nyplantering	24	24
Försäljning/utrangering under året	–	–1
Förändring i verkligt värde	–3	1
Omklassificeringar till lager	–9	– 12
Valutakursdifferenser etc.	–12	–2
Bokfört värde vid årets slut	125	126

Koncernens skogsplanteringar består av poppel- och barrskog som per den 31 december 2011 uppgick till 5 600 hektar. Trädens ålder varierar från nyplantering upp till 35 år. Skogen innehas i syfte att säkerställa tillgången på virke för delar inom produktområdet Tändprodukter.

Den under året avverkade skogen värderades till 9 MSEK vid tidpunkten för avverkning och bestod av 81 000 kubikmeter virke.

Det verkliga värdet på skogsinnehaven baseras på en uppskattning av volym och på marknaden gällande virkespriser med avdrag för försäljningskostnader. Denna uppskattning görs individuellt för varje ålderskategori och virkestyp. Volymuppskattningarna baseras på mätning av höjd och diameter på träd samt antalet träd per areal. Volymökningen under 2011 hade en negativ inverkan om 4 MSEK på det verkliga värdet, medan högre marknadspriser på virke fick en positiv inverkan om 1 MSEK på det verkliga värdet.

Vid avverkning av skog finns krav på återplantering för koncernens barrskog. Vid normal årlig avverkning innebär detta att cirka 150 hektar återplanteras. Under 2011 återplanterades 98 hektar (86) barrskog. För närvarande finns inget motsvarande krav vad gäller poppel.

Skogsplanteringar kan angripas av skadeinsekter, sjukdomar och bränder. För att minska dessa risker tillämpas ett program för skade- och brandbekämpning.

14. Andelar i intresseföretag och joint ventures

Koncernens andelar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Andelar i intresseföretag

Den 27 oktober 2011 förvärvade Swedish Match 49 procent av aktierna i VMSM Holding AB. Genom dotterföretag tillhandahåller bolaget åkeritjänster med Swedish Match Distribution AB som en större kund.

Den 1 oktober 2010 slutfördes transaktionen mellan Swedish Match och Scandinavian Tobacco Group för att bilda ett nytt bolag. Swedish Match överförde sin cigarrverksamhet (med undantag för massmarknadscigarrer i USA och innehavet i Arnold André) liksom sin piptobaks- och tillbehörsverksamhet till det nya bolaget och förvärvade 49 procent av aktierna. Eftersom Swedish Match även fortsättningsvis äger 49 procent av nettotillgångarna som överförts till det nya bolaget har 49 procent av den totala realisationsvinsten skjutits upp. I koncernens redovisning har därför bokfört värde för STG-investeringen justerats med den uppskjutna realisationsvinsten.

Den 16 mars 2010 förvärvade Swedish Match 20 procent av aktierna i Caribbean Cigar Holding Group S.A. (Caribbean Cigar) för 110 MSEK (15,6 MUSD) från San Cristobal Holdings S.A. Swedish Match andel av nettovinsten under 2010 uppgick till 4 MSEK och en utdelning på 1 MSEK erhölls under året. Företaget överfördes till STG den 1 oktober 2010.

Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i redovisat värde:

Intresseföretag	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	4 079	119
Investeringar i intresseföretag	0	4 155
Andel av nettoresultat i intresseföretag1)	357	–42
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	90	55
Utdelningar från intresseföretag	–3	–12
Intresseföretag som överförts till STG	–	–114
Valutakursdifferenser	–45	–82
Bokfört värde vid årets slut	4 478	4 079

1) 2010 inkluderar en resultatandel i Caribbean Cigars fram till 1 oktober 2010 då transaktionen med STG slutfördes.

Nedan specificeras investeringar i andelar i intresseföretag. Siffrorna i tabellen avser ägd andel.

	VMSM Holding AB			Arnold André GmbH & Co. KG		Malaysian Match Co. SDN. BHD.		Scandinavian Tobacco Group A/S	Totalt
Land (ägd andel)	Sverige (49 %)			Tyskland (40 %)	Malaysia (32 %)		Danmark (49 %)
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning	11	–	249	233	24	22	3 235	851	3 519	1 106
Resultat (exklusive övrigt totalresultat)	0	–	18	12	2	2	337	–60	357	–46
Tillgångar	52	–	184	167	15	12	8 184	7 446	8 435	7 625
Skulder	52	–	82	79	5	4	3 278	2 924	3 416	3 007
Eget kapital	1	–	102	88	10	8	4 906	4 522	5 018	4 618
Goodwill	–	–	–	–	3	4	–	–	3	4
Uppskjuten realisationsvinst netto efter transaktionskostnader	–	–	–	–	–	–	–543	–543	–543	–543
Bokfört värde vid årets slut	1	–	102	88	13	12	4 362	3 979	4 478	4 079

Andelar i joint ventures

Under 2009 bildade Swedish Match och Philip Morris International ett exklusivt joint venture-företag, SMPM International AB, i syfte att kommersialisera svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter globalt, utanför Skandinavien och USA. Enligt joint venture-avtalet äger vardera parten 50 procent i SMPM International. Swedish Match andel av nettoförlusten under 2011 uppgick till 30 MSEK.

Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde:

Joint ventures	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	6	13
Investeringar i joint ventures	28	13
Nettoförlust i joint ventures	–30	–20
Bokfört värde vid årets slut	3	6

I tabellen nedan specificeras andelen av joint venture-företagens försäljning, kostnader, tillgångar och skulder:

	2011	2010
Nettoomsättning	1	0
Kostnader	–31	–20
Förlust	–30	–20
Tillgångar	14	12
Skulder	10	7
Eget kapital	3	6

Transaktioner med intresseföretag och joint ventures

Inom ramen för den normala verksamheten genomför Swedish Match transaktioner med intresseföretag och joint ventures. Dessa transaktioner är prissatta enligt marknadsmässiga villkor. Fordringar på dessa bolag uppgick till 35 MSEK (290). Försäljningen till intresseföretag och joint ventures uppgick till 171 MSEK (108). Skulder till dessa bolag uppgick till 30 MSEK (11). Totala inköp från intresseföretag och joint ventures uppgick till 139 MSEK (103).

15. Övriga långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar, som ingår i anläggningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:

Långfristiga fordringar	2011	2010
Långfristiga finansiella fordringar	340	384
Finansiell leasing1)	–	3
Överskott i pensionsplaner	67	117
Övriga långfristiga fordringar	209	212
Totalt	617	716

1) Den finansiella leasingen härrörde från ett leasingavtal för en produktionslinje som vidareuthyrdes. Leasingavtalet genererade en intäkt på 1 MSEK under året. Avtalet sades upp under 2011 eftersom de underliggande tillgångarna såldes.

En stor del av de långfristiga finansiella fordringarna hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.

Övriga långfristiga fordringar hänför sig främst till deponerade medel för mervärdeskattetvister i ett utländskt dotterföretag.

Övriga kortfristiga fordringar, som ingår i omsättningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:

Övriga kortfristiga fordringar	2011	2010
Kortfristiga finansiella fordringar	9	274
Mervärdesskattefordringar	11	11
Övriga kortfristiga fordringar	66	44
Totalt	86	329

Kreditrisken för koncernens långa och kortfristiga fordringar bedöms som låg.

16. Varulager

Varulager per den 31 december, efter avdrag för inkurans och fördelat på vad som bedöms vara återvinningsbart inom tolv månader (kortfristiga) respektive efter mer än tolv månader (långfristiga), består av följande poster:

		2011			2010
Varulager	Kort fristiga	Lång fristiga Totalt		Kort fristiga	Lång fristiga Totalt
Färdigvarulager	535	–	535	409	–	409
Produkter i arbete	42	–	42	36	–	36
Råtobak	314	254	568	294	272	567
Övrigt insats- och förbruknings material	195	–	195	190	0	191
Totalt	1 085	254	1 339	929	272	1 202

I övrigt insats- och förbrukningsmaterial ingår avverkad skog som redovisas till verkligt värde. Avverkad skog utgör en försumbar andel av övrigt insatsoch förbrukningsmaterial.

17. Kundfordringar

Kundfordringar per den 31 december bestod av följande:

Kundfordringar	2011	2010
Kundfordringar	1 416	1 202
Reserv för osäkra kundfordringar	–18	–21
Kundfordringar netto	1 398	1 181

Koncernens avsättning för nedskrivning av kundfordringar har förändrats enligt nedan:

Reserv för osäkra kundfordringar	2011	2010
Redovisat värde vid årets ingång	–21	–39
Avsättning	–9	–11
Återvinning	9	6
Nedskrivning	2	9
Avyttring	0	12
Valutakursdifferenser, övriga avdrag eller tillskott etc.	1	1
Redovisat värde vid årets utgång	–18	–21

Per den 31 december 2011 hade kundfordringar om 37 MSEK (27) förfallit men inte skrivits ned. Åldersanalysen av dessa kundfordringar är fördelad enligt följande:

Åldersanalys av kundfordringar	2011	2010
Ej förfallna	1 360	1 154
Förfallna < 31 dagar	28	17
Förfallna 31–60 dagar	6	5
Förfallna > 60 dagar	3	5
Totalt	1 398	1 181

Swedish Match har vanligtvis inga ställda säkerheter relaterade till kundfordringar. Koncernen har en bred kundbas och kundfordringsstocken är inte koncentrerad till ett fåtal större kunder. De tio största kunderna står för 39 procent (29) av den totala nettoomsättningen. Kundfordringar är vanligtvis denominerade i lokala valutor, vilket får en obetydlig inverkan på valutakursrisken. Avsättningen för kundfordringar hänför sig främst till osäkra kundfordringar som bolaget riskerar att inte få in. Kreditrisken för koncernens kundfordringar bedöms som låg. För ytterligare information, se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker.

18. Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar

Övriga kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel när: • Risken förförändring av verkligt värde är obetydlig.

• De lätt kan omsättastill kontanter.

• De har en löptid om högst tre månaderfrån anskaffningstidpunkten.

	2011	2010
Övriga kortfristiga placeringar
Övriga finansiella placeringar	–	1

Likvida medel
Kassa och bank	2 533	3 275
Totalt	2 533	3 276

19. Eget kapital

Mål, policyer och processer för hantering av kapital

För att skapa en god och stabil verksamhet har styrelsen i Swedish Match bedömt att koncernens finanspolicy ska vara att sträva efter en nettoskuld som är högst tre gånger EBITA. Styrelsen har vidare kommit fram till att Swedish Match strategiska position stöder en utdelningspolicy med en utdelningsandel på 40–60 procent av årets resultat per aktie, men nivån kan avvika från detta intervall om resultatet inkluderar större engångsposter. Styrelsen föreslår en utdelning på 6:50 SEK, vilket motsvarar 54 procent av årets resultat per aktie. Räknat på antalet utestående aktier vid årets utgång uppgår den totala föreslagna utdelningen till 1 327 MSEK. Utdelningen för 2010, som utbetalades 2011, uppgick till 1 152 MSEK motsvarande 5:50 SEK per aktie, vilket motsvarade 55 procent av årets resultat per aktie, exklusive större engångsposter.

Totala antalet återköpta aktier och ackumulerade återköp som ingår i balanserade vinstmedel redogörs för nedan:

	Antal aktier (tusental)		Ackumulerad effekt på eget kapital (MSEK)
	2011	2010	2011	2010
Återköpta egna aktier vid årets början	16 203	19 700	–18 398	–15 437
Årets inköp av egna aktier	11 149	17 034	–2 371	– 3 014
Inlösta aktieoptioner under året	–524	–531	67	53
Avsättning till fri reserv genom indragning av aktier	–18 000	–20 000	30	31
Fondemission	–	–	–30	–31
Återköpta egna aktier vid årets slut	8 828	16 203	–20 702	–18 398

Sedan återköpen inleddes i juni 2000 uppgår det totala antalet återköpta aktier till 209,4 miljoner aktier och det totala antalet indragna aktier uppgår till 190,9 aktier. Det totala antalet aktier som sålts som ett resultat av att optionsinnehavare löst in sina optioner uppgår till 9,7 miljoner aktier.

Årsstämman den 2 maj 2011 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 18 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 30,4 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 213,0 miljoner med ett kvotvärde av 1:8287 SEK.

Under året återköpte bolaget 11,1 miljoner aktier för 2 371 MSEK till ett genomsnittspris av 212:66 SEK. Per den 31 december 2011 uppgick bolagets innehav till 8,8 miljoner återköpta aktier motsvarande 4,14 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 0,5 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 204,2 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2011 motsvarande 5,0 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2012–2015.

Förändring av reserver för ackumulerat övrigt totalresultat och innehav utan bestämmande inflytande

2010	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Innehav utan bestämmande inflytande
Balans vid årets början	–59	252	4
Årets resultat avseende innehav utan bestämmande inflytande	–	–	1
Överföring av innehav utan bestämmande inflytande till STG	–	–	–2
Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet	–	–504	0
Omräkningsdifferens överförd till årets resultat	–	278	–
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	58	–	–
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat	–24	–	–
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1)	–9	–	–
Balans vid årets slut	–34	26	2

2011	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Innehav utan bestämmande inflytande
Balans vid årets början	–34	26	2
Årets resultat avseende innehav utan bestämmande inflytande	–	–	1
Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet	–	–57	0
Omräkningsdifferens överförd till årets resultat	–	0	–
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	–22	–	–
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat	0	–	–
Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1)	6	–	–
Balans vid årets slut	–50	–31	2

1) För ytterligare information om skattekomponenter som avser övriga poster i totalresultatet, se Not 9 Skatter.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar ackumulerade förändringar av verkligt värde på kassaflödessäkringar hänförliga till säkring av valutakursförändringar och ränterisker.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

20. Räntebärande skulder

Förfallostrukturen för koncernens långfristiga räntebärande lån fördelar sig enligt följande:

År	2011	2010
2011	–	1
2012	1	1 596
2013	1 160	1 176
2014	1 266	1 294
2015	1 997	1 996
2016	453	–
2017 och senare	3 658	3 146
Totalt	8 535	9 209

Koncernens kortfristiga räntebärande skulder per den 31 december bestod av följande poster:

Kortfristiga räntebärande skulder	2011	2010
Kortfristig del av långfristiga lån	1 281	525
Utnyttjade checkräkningskrediter	2	–
Totalt	1 283	525

Se Not 25 Finansiella instrument och finansiella risker för ytterligare information om räntebärande skulder.

21. Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotterföretag där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserad på deras pensionsgrundande inkomst samt antal tjänstgöringsår. Koncernens största förmånsbestämda planer omfattar anställda i USA, Storbritannien och Sverige. I USA finns även planer som tillhandahåller sjukvård till tidigare anställda efter pensionering.

Avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner redovisas baserade på aktuariella värderingar. Koncernen redovisar det totala beloppet för aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat, det vill säga att nettopensionsskulden i balansräkningen inkluderar alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster.

Förpliktelser avseende ersättningar efter avslutad anställning per den 31 december redovisas i balansräkningen under följande poster:

2011	2010
598	445
844	705
7	8
1 449	1 158
–67	–117
–67	–117
	1 041
	1 382

I tabellen nedan specificeras nettoskulden avseende förmånsbaserade åtaganden efter avslutad anställning:

		Förmånsbestämda pensionsplaner	Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställning	2011	2010	2011	2010
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	2 242	2 025	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–1 808	–1 845	–	–
Underskott (+)/ Överskott (–), netto	434	180	–	–
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	81	99	843	704
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–	–	1	1
Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar	15	49	–	–
Nettotillgång (–)/ netto skuld (+) i balansräkningen	530	328	844	705
Belopp i balansräkningen
Skulder	598	445	844	705
Tillgångar	–67	–117	–	–
Nettotillgång (–)/netto skuld (+) i balansräkningen	530	328	844	705

Aktuariella antaganden

Förmånsbestämda pensionsplaner beräknas utifrån aktuariella antaganden. Diskonteringsräntan fastställs per land baserat på avkastningen för förstklassiga företagsobligationer med lämplig löptid eller avkastningen på statsobligationer för länder där en fungerande marknad med förstklassiga företagsobligationer inte är tillgänglig. Antaganden avseende framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal från respektive land. Antagandena avseende förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna baseras på de tillgångsgrupper som ingår i enlighet med vad som definierats i respektive investeringspolicy. Antagandena avseende förväntad avkastning beräknas i varje land och utifrån portföljen som helhet, med hänsyn tagen till historiskt resultat och långsiktiga prognoser. För förmånsbestämda pensionsplaner redovisas alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår i enlighet med den aktuariella värderingen.

År 2011 kännetecknades av en generell minskning av diskonteringsräntorna. Följaktligen ökade koncernens nettopensionsskuld och bolaget har redovisat en aktuariell förlust för året.

Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt):

	Förmånsbestämda pensionsplaner			Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Aktuariella antaganden	2011	2010	2011	2010
Diskonteringsränta, %	4,5	5,1	4,5	5,2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, %	7,0	5,3	–	–
Framtida årliga löneökningar, %	3,2	3,5	3,1	3,5
Framtida årliga pensionsökningar, %	2,7	3,0	–	–
Årlig utveckling av sjukvårdskostnader, %	–	–	8,5	8,5

Känslighetsanalys för sjukvårdsplaner

För sjukvårdsplaner gällande ersättningar efter avslutad anställning skulle en ökning med 1 procentenhet av sjukvårdskostnaderna innebära att de totala kostnaderna avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnaderna ökar med 11 MSEK (12) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 75 MSEK (73). En minskning med 1 procent av sjukvårdskostnaderna skulle minska de totala tjänstgörings- och räntekostnaderna med 9 MSEK (10) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 95 MSEK (93).

Förändring av förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar

Förändringarna i den förmånsbestämda förpliktelsen under året bestod av följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner		Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Förmånsbestämda förpliktelser	2011	2010	2011	2010
Förmånsbestämd förpliktelse vid årets början	2 124	4 505	704	704
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	40	83	30	31
Ränta på förpliktelser	103	201	34	39
Inbetalningar från planernas deltagare	–	0	2	2
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	–	77	–	–1
Aktuariella förluster (+)/vinster (–)	124	328	108	11
Utbetalda ersättningar	–114	–269	–29	–26
Överförda skulder	6	–2 618	–24	–33
Valutakursdifferenser	40	–183	18	–22
Förmånsbestämd förpliktelse vid årets slut	2 323	2 124	843	705

Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde under året bestod av följande:

		Förmånsbestämda pensionsplaner	Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Förvaltningstillgångar	2011	2010	2011	2010
Verkligt värde vid årets början	1 845	4 197	0	0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	117	209	–	–
Aktuariella förluster (–)/vinster (+)	–154	139	–	–
Inbetalningar från arbetsgivare	94	178	27	24
Inbetalningar från anställda	–	1	2	2
Utbetalda ersättningar	–114	–269	–29	–26
Tillgångar fördelade på överförda skulder	–6	–2 468	–	–
Valutakursdifferenser	25	–143	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut	1 808	1 845	0	0

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2011 var en förlust om 36 MSEK (vinst om 349).

Förvaltningstillgångarna per den 31 december bestod av följande:

Förvaltningstillgångar	2011	2010
Egetkapitalinstrument	771	755
Skuldinstrument	468	818
Fastigheter	54	61
Andra tillgångar	515	211
Totalt	1 808	1 845

Kostnader för förmånsbestämda planer redovisade i resultaträkningen

Belopp som redovisats i resultaträkningen består av följande:

	Förmånsbestämda pensionsplaner			Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader	2011	2010	2011	2010
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	40	83	30	31
Räntekostnader på förpliktelser	103	201	34	39
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–117	–209	–	–
Redovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	6	77	0	–1
Vinst från överföringar av förmånsbestämda förpliktelser1)	–	–150	–	–33
Vinster på reduceringar	–	–	–24	–
Kostnad för överförda skulder2)	6	–	–	–
Nettointäkt (–)/nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen	37	2	40	36

1) Effekten av bokfört värde för förmånsbestämda förpliktelser som överförts till STG och

bokfört värde av de svenska pensionsplaner som överförts till externa försäkringsbolag. 2) Avser slutliga överföringskostnader för svenska planer som överförts till försäkringsbolag under 2010.

Under året redovisades en vinst vid omräknade pensionsvillkor i resultaträkningen med ett belopp på 24 MSEK avseende sjukvårdsplan för tidigare anställda i USA.

Nettointäkterna/nettokostnaderna för förmånsbestämda planer redovisas under följande rubriker i resultaträkningen:

	Förmånsbestämda pensionsplaner			Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning
Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader	2011	2010	2011	2010
Kostnad för sålda varor	12	22	13	13
Administrationskostnader	–12	8	–20	3
Försäljningskostnader	18	21	13	13
Större engångsposter	–	–73	–	–33
Finansiella intäkter	–1	–6	–	–
Finansiella kostnader	19	30	35	40
Nettointäkt (–)/ nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen	37	2	40	36

Aktuariella vinster och förluster

Koncernens ackumulerade aktuariella vinster och förluster per den 31 december:

Ackumulerade aktuariella vinster och förluster, redovisade i övrigt totalresultat1)	2011	2010
Ackumulerade aktuariella förluster (+)/ vinster (–) vid årets början	588	1 415
Aktuariella förluster (+)/vinster (–) under året	386	200
Ackumulerade vinster och förluster hänförliga till överförda förpliktelser	–	–987
Valutakursdifferenser	30	–39
Ackumulerade aktuariella förluster (+)/ vinster (–) vid årets slut	1 004	588

1) Ackumulerade aktuariella vinster och förluster innefattar inte effekter från begränsningsregler samt särskild löneskatt.

NOT 21 FORTS Finansiella rapporter

Förväntade inbetalningar nästa år

Förväntade inbetalningar till förmånsbestämda planer för ersättning efter avslutad anställning uppgår till 126 MSEK (126) för helåret 2012.

Femårsöversikt

Historisk information	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	2 242	2 025	4 405	4 180	3 329
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde		–1 808 –1 845 –4 197 –3 908 –3 506
Underskott (+)/Överskott (–)	434	180	208	272	–176
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	924	803	804	730	518
Tillgång (–)/ skuld (+) efter avslutad anställning	1 358	983	1 012	1 002	342
Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltningsskulderna, förlust (–)/vinst (+)	–56	–185	–54	–35	3
Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltnings tillgångarna, förlust (–)/vinst (+)	4	77	252	–768	–35

22. Avsättningar

Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:

Långfristiga avsättningar	2011	2010
Inkomstskatter	93	104
Omstruktureringar	0	1
Övriga rörelseavsättningar	169	178
Uppskjuten ersättning	250	230
Övriga avsättningar	60	65
Summa långfristiga avsättningar	572	577

Kortfristiga avsättningar 2011 2010 Omstruktureringar 0 2 Övriga rörelseavsättningar 83 97 Summa kortfristiga avsättningar 84 98 Totala långfristiga och kortfristiga avsättningar 656 676

Koncernen har vissa förpliktelser enligt avgiftsbestämda planer. Inbetalningar till dessa planer bestäms av villkor i respektive plan. Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisade i årets resultaträkning uppgår till 101 MSEK (69). Den ökade kostnaden avser i huvudsak överföring av svenska pensions-

År 2010 överfördes pensionsförpliktelserna för tjänstemännens ITP-plan i Sverige till Alecta. ITP-planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare, men Alecta kan inte lämna särskild information för respektive kunds förpliktelser och verkligt värde för tillhörande tillgångar. Därför redovisas ITP-planen som en avgiftsbestämd plan. Till följd av föregående års transaktion redovisades en vinst om 59 MSEK under 2010 i resultaträkningen och en aktuariell förlust om 166 MSK, inklusive särskild löneskatt,

Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:

Avsättningar	Avsättningar för inkomstskatter	Avsättningar omstruktureringar	Övriga rörelse avsättningar	Uppskjuten ersättning	Övriga avsättningar	Summa
Bokfört värde vid årets början	104	3	275	230	65	676
Avsättningar	3	0	25	62	–	89
Ianspråktagna avsättningar	–	–2	–29	–13	–4	–48
Återförda avsättningar under året och ändrade estimat	–6	0	–3	0	–	–10
Avyttringar	–	–	0	–	–	0
Omklassificeringar	–2	–	–	–30	–	–32
Omräkningsdifferenser etc.	–5	0	–15	1	–	–19
Bokfört värde vid årets slut	93	1	252	250	60	656

Avsättningar för inkomstskatter

Avsättningar för inkomstskatter är hänförliga till skattetvister och andra skatteförpliktelser. Inga avsättningar för inkomstskatter förväntas tas i anspråk inom ett år.

Avsättningar omstruktureringar

Avsättningar för omstruktureringskostnader redovisas som avsättningar för omstruktureringar. Avsättningarna förväntas normalt tas i anspråk inom ett år, men en viss andel väntas dock tas i anspråk inom fem år.

Övriga rörelseavsättningar

Rörelserelaterade avsättningar som inte är hänförliga till omstruktureringar eller uppskjuten ersättning redovisas som övriga rörelseavsättningar. En stor del av övriga rörelseavsättningar är hänförliga till avsättningar för utestående inlösen av kortfristiga produktkuponger och framtida produktreturer. Kuponger och returer förväntas bli realiserade inom ett år men ersätts under den perioden med nya avsättningar. Dessa avsättningar klassificeras därför som långfristiga. En annan betydande del av övriga rörelseavsättningar är avsättningar för tvistiga omsättningsskatter. Tidpunkten för reglering är svår att förutsäga och kan ligga längre fram än fem år.

Uppskjuten ersättning

Avgiftsbestämda planer

förpliktelser i december 2010, se nedan: Plan som omfattar flera arbetsgivare

redovisades i övrigt totalresultat för föregående år.

Avsättning för uppskjuten ersättning avser förpliktelser för intjänade ersättningar (löner och/eller bonusar). Uppskjuten ersättning innefattar intjänade ersättningar till vissa anställda och tilldelning enligt den långfristiga incitamentsplanen. Vissa anställda kan välja att skjuta upp en del av ordinarie lön och/eller bonus till ett senare tillfälle och de kan skjuta fram sin ersättning till den dag då de går i pension. Från pensionsdagen kan utbetalningar spridas över en period som inte får överstiga 15 år. Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa ledande befattningshavare, vilken ska regleras inom tre år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar utgörs av långfristiga legala åtaganden. Tidpunkten för reglering förväntas ligga inom fem år.

Se Not 21 Ersättningar till anställda för ytterligare information om pensionsavsättningar.

23. Övriga skulder

Övriga långfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:

Övriga långfristiga skulder	2011	2010
Icke räntebärande långfristiga skulder	17	26
Långfristiga finansiella skulder, derivat	321	294
Totalt	338	320

Övriga kortfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:

Övriga kortfristiga skulder	2011	2010
Tobaksskatter	1 235	896
Mervärdeskatteskuld	382	288
Kortfristiga finansiella skulder, derivat	33	18
Övrigt	135	248
Totalt	1 786	1 449

24. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bestod per den 31 december av följande:

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2011	2010
Upplupna lönerelaterade kostnader	199	138
Upplupna semesterlöner	56	54
Upplupna sociala avgifter	57	56
Upplupen ränta	198	192
Övrigt	305	312
Totalt	815	754

25. Finansiella instrument och finansiella risker

Verksamhet

Swedish Match är genom sin internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Med finansiella risker menas de fluktuationer i Swedish Match kassaflöde som förklaras av förändringar i valutakurser och räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. För hantering av finansiella risker har Swedish Match en, av styrelsen fastställd, finanspolicy. Koncernens finanspolicy utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten och hanteringen av de finansiella riskerna. Den centrala finansavdelningen ansvarar för koncernens upplåning, hantering av valutor och räntor samt fungerar som internbank för koncernens finansiella transaktioner. Avdelningen ska se till att Swedish Match-koncernen har en säker finansiering, men också att koncernens finansiella risker begränsas vid finansiella transaktioner. Swedish Match-koncernens finansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordriftsfördelar och synergieffekter samt för att minimera operativa risker.

Finansiella instrument

Swedish Match använder olika typer av finansiella instrument för att hantera koncernens finansiella exponering som uppstår i affärsverksamheten och i koncernens tillgångs- och skuldhantering. Förutom lån, placeringar och avistainstrument används även derivat i syfte att reducera Swedish Match finansiella exponering. De mest frekvent nyttjade derivaten är valutaterminer, valutaswappar och ränteswappar. Nedan följer en tabell över samtliga derivat, värderade till verkligt värde, som påverkar koncernens resultat- och balansräkning.

Utestående derivat

	2011				2010
	Nominellt Tillgång		Skuld	Nominellt Tillgång		Skuld
Valutaderivat	207	–	0	13	0	0
Räntederivat*	8 687	62	313	9 297	78	242
Totalt	8 894	62	313	9 310	78	242
*Varav säkrings redovisning
Kassaflödesrisk vid finansiering
Kassaflödes säkringar	6 846	–	279	7 081	–	205

Valutarisker

Förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultat och eget kapital på olika sätt:

• Resultat när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (transaktionsexponering).
• Resultat när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
• Resultat när lån och placeringar är i annan valuta än enhetens funktionella valuta (omräkningsexponering).
• Eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

I koncernens resultaträkning ingår valutakursförluster med 11 MSEK (7) i rörelseresultatet och med 1 MSEK (11) i finansnettot.

Transaktionsexponering

För koncernen finns en balans mellan in- och utbetalningar i de viktiga valutorna euro (EUR) och dollar (USD), vilket begränsar koncernens transaktionsexponering. Begränsad transaktionsexponering uppkommer då vissa av koncernens tillverkande enheter i Europa gör inköp av råtobak i USD samt genom den europeiska verksamhetens export av tändare och tändstickor i USD. Den största exponeringen är i NOK till följd av att snus som säljs i Norge är tillverkat i Sverige.

Det förväntade kommersiella valutaflödet netto efter motriktade flöden i samma valutor (transaktionsexponeringen) uppgår på årsbasis till cirka 900 MSEK. Det är fördelat enligt följande: 600 MSEK i NOK (67 procent), 94 MSEK i EUR (10 procent), 47 MSEK i PHP (5 procent), 38 MSEK i GBP (4 procent), 34 MSEK i JPY (4 procent) och i övriga valutor 90 MSEK (10 procent). Swedish Match policy för hantering av koncernens transaktionsexponering är att göra säkringar inom vissa ramar. Eventuella säkringstransaktioner baseras på riskexponering, rådande marknadsförhållanden och andra strategiska beaktanden. Transaktionerna initieras huvudsakligen via valutaterminer med löptider upp till tolv månader och relateras till prognostiserade valutaflöden. Per den 31 december 2011 var ingen transaktionsexponering för 2012 säkrad. En generell höjning med 10 procent av den svenska kronan gentemot koncernens samtliga transaktionsvalutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 90 MSEK (70), varav 60 i MNOK, 9 i MEUR, 5 i MPHP och 16 i övriga valutor, för år 2011.

Omräkningsexponering

Valutakursförändringarnas mest signifikanta inverkan på koncernresultatet kommer via omräkningen av dotterföretagens resultat. Resultatet i koncernens bolag räknas om till genomsnittskurser. Betydande effekter hänför sig främst till USD, EUR och BRL. Den enskilt största exponeringsvalutan är USD.

När de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor uppstår omräkningsdifferenser som förs direkt till koncernens egna kapital. Nettoinvesteringens exponering uppgår till 1 972 MSEK i USD (62 procent), 711 MSEK i EUR (22 procent) och 490 MSEK i andra valutor (16 procent). Swedish Match säkrar generellt inte det egna kapitalet i utländska dotterföretag. Om den svenska kronan försvagas med 10 procent mot samtliga valutor i vilka Swedish Match har utländska nettotillgångar, skulle koncernens eget kapital påverkas positivt med cirka 320 MSEK, varav 200 i MUSD, 70 i MEUR och 50 i övriga valutor, baserat på exponeringen per den 31 december 2011.

Ränterisk

Swedish Match-koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Räntebärande lån och pensionsförpliktelser exponerar koncernen för ränterisk. Förändringar i

räntenivå har en direkt inverkan på Swedish Match räntenetto. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ska vara kortare än fem år. Den tid det tar för en permanent förändring av räntenivån att slå igenom på räntenettot beror på lånens räntebindningstider. Koncernens mål för sin räntebindning är att ha en jämn och låg räntekostnad. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla lån till SEK och fasta räntor. Per den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningen på koncernens lån till 3,6 år (4,0) med hänsyn tagen till ränteswappar. Ränteförfallostrukturen per den 31 december 2011 var följande:

	Lån		Lån och effekter av derivat
År	Fast	Rörlig	Fast	Rörlig
2012	330	952	1 015	267
2013	1 160		1 160
2014	598	668	1 043	223
2015	1 997		1 997
2016	453		453
2017–	3 658		3 658
Totalt	8 196	1 620	9 326	490

Per den 31 december 2011 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procent (100 bp) höja koncernens resultat före skatt med cirka 20 MSEK (25) årligen. Den räntebärande nettolåneskulden (inklusive pensionsförpliktelse netto) per samma datum uppgick till 8 886 MSEK (7 650). Antagandet grundar sig på nuvarande nettolåneskuldnivå och genomsnittlig räntebindningstid.

En höjning av räntan med 1 procent (100 bp) skulle ge en total effekt på eget kapital till följd av kassaflödessäkringar motsvarande en ökning med 206 MSEK (254).

Refinansieringsrisk och likviditet

Refinansieringsrisk definieras som risken att marknadssituationen vid tillfället för refinansieringen gör upplåningen svårare och dyrare än beräknat. Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla löpande betalningar som en följd av otillräcklig likviditet. Swedish Match har en central finansieringsfunktion, vilket innebär att så stor del som möjligt av koncernens externa upplåning hanteras centralt. Extern upplåning kan dock ske lokalt i länder där regler och skatter gör central finansiering omöjlig eller där en sådan inte är ekonomiskt fördelaktig. Swedish Match försöker att begränsa refinansieringsrisken genom att ha en god spridning och en viss längd på sin bruttoupplåning samt att inte bli beroende av enstaka finansieringskällor.

Swedish Match har en syndikerad bankfacilitet om 160 MEUR med slutförfall i januari 2016. Denna var vid årsskiftet outnyttjad och innehåller inga finansiella villkorsbegränsningar. Tillgängliga medel i likvida medel och garanterade kreditfaciliteter vid årets slut uppgick till 3 959 MSEK. Härav utgjorde 1 426 MSEK bekräftade kreditlöften och resterande 2 533 MSEK utgjordes av likvida medel.

Huvuddelen av Swedish Match finansiering utgörs av ett svenskt medium term note program (MTN) som har ett rambelopp om 4 000 MSEK och ett globalt medium term note program som har ett rambelopp om 1 250 MEUR. Programmen är obekräftade låneprogram och tillgången kan komma att begränsas av koncernens kreditvärdighet och rådande marknadsvillkor. Den 31 december 2011 var det svenska programmet utnyttjat med 453 MSEK och det globala programmet utnyttjat med 9 310 MSEK. Den genomsnittliga förfallostrukturen på koncernens obligationsupplåning per den 31 december 2011 uppgick till 3,6 år.

Swedish Match totala odiskonterade kassaflöden avseende lånekällor, inklusive räntebetalningar, negativa derivat (derivat med positiva marknadsvärden ingår inte), leverantörsskulder och deras förfalloprofiler fördelar sig enligt följande:

År	MTN-lån inkl. ränta	Negativa derivat	Leverantörs skulder	Totala kassaflöden	Totalt bokfört värde
2012	1 668	152	653	2 473	2 058
2013	1 509	112		1 621	1 228
2014	1 522	103		1 625	1 311
2015	2 266	45		2 311	2 027
2016	613	45		658	483
2017–	3 800	232		4 032	3 685
Totalt	11 378	689	653	12 720	10 792

Swedish Match har under det svenska obligationsprogrammet emitterat obligationer i svenska kronor och under det globala obligationsprogrammet i euro och svenska kronor. Upplåningen i euro är säkrad genom valutaswappar och valutaränteswappar. Genomsnittliga räntor för utestående upplåning (inklusive derivat) den 31 december 2011 var följande:

	2011	2010
Svenskt MTN, %	4,6	4,2
Globalt MTN, %	4,9	4,8

Likviditeten inom Swedish Match hanteras centralt genom lokala cash pooler. Koncernens bolag ska placera likviditeten på cash pool-konton eller, om sådana inte finns, hos moderbolagets treasuryfunktion. Undantag medges endast om lagstiftning förbjuder cash pool-konton eller interna deponeringar.

Kassaflödessäkringar och säkring av verkligt värde Kassaflödessäkringar

Tabellen nedan visar den årliga förändringen av marknadsvärdet från ingående balans, vilken redovisas i övrigt totalresultat, och de belopp som omklassificeras i resultaträkningen under året och som tidigare redovisades i övrigt totalresultat. Under 2011 fanns inga ineffektiva delar av kassaflödessäkring.

	2011					2010
Förändring i säkrings reserv	1 jan	Föränd ring av mark nads värdet	Allo kerat till resultat 31 dec		1 jan	Föränd ring av mark nads värdet	Allo kerat till resultat 31 dec
Säkrings instrument, derivat	–46	–21	0	–67	–80	10	24	–46
Totalt	–46	–21	0	–67	–80	10	24	–46

Förfalloprofil för räntebetalningar på lån som omfattas av kassaflödessäkring och marknadsvärde på derivaten visas i tabellen nedan.

	2012	2013	2014	2015		2016 2017–
Räntebetalningar från lån	287	250	191	165	165	165
Derivat till marknadsvärde	–17	–14	–16	–7	–7	–6

Säkring av verkligt värde

Tabellen nedan visar förändring av säkringar av verkligt värde som resultatförts under året. Vid årets slut fanns inga utestående säkringar av verkligt värde.

	2011				2010
		1 jan Resultat	31 dec		1 jan Resultat	31 dec
Säkrad post	–	–	–	–9	9	–
Säkrings instrument, derivat	–	–	–	9	–9	–
Totalt	–	–	–	0	0	–

Likviditets- och kreditrisker

För att begränsa likviditets- och kreditrisker får placeringar och transaktioner i derivat endast ske i instrument med hög likviditet och med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match överskottslikviditet placeras, förutom på bankräkning, huvudsakligen i statsobligationer, statsskuldväxlar, bank- och bostadscertifikat samt vissa godkända värdepapper med godkända motparter. Den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningen för koncernens kortfristiga placeringar till cirka 0,2 månader.

Koncernens finanspolicy reglerar maximal kreditexponering för olika motparter. Målet är att motparterna till Swedish Match i finansiella transaktioner ska ha ett kreditbetyg om lägst A från Standard & Poor's eller motsvarande från Moody's. För att reducera kreditrisken i de fordringar som uppstår på banker via derivat har Swedish Match ingått nettingavtal, så kallade ISDA Master Agreements, med samtliga motparter. Per den 31 december 2011 uppgick den totala kreditexponeringen i derivatinstrument till 24 MSEK och i likvida medel till 2 533 MSEK. Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfodringar, reduceras av att Swedish Match kundfodringar är fördelade på många olika kunder. På balansdagen förelåg ingen betydande koncentration av kreditrisk i koncernens kundfordringar. Koncernens kundfordringar uppgick till totalt 1 398 MSEK. För ytterligare information, se Not 17 Kundfordringar.

Rating

Swedish Match hade per den 31 december 2011 följande kreditrating från Standard & Poor's respektive Moody's Investors Service:

	Standard & Poor's	Moody's
Lång rating:	BBB	Baa2
Outlook:	Stable	Stable

Bokfört värde och verkligt värde

Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i den hierarki för verkligt värde som presenteras i IFRS 7. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

2011	Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen1)	Lån och fordringar	Övriga finansiella skulder	Kassaflödes säkringar	Icke finansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Kundfordringar	–	1 398	–	–	–	1 398	1 398
Långfristiga fordringar	58	–	–	184)	5413)	617	617
Övriga fordringar	0	–	–	–	86	86	86
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	–	65	76	76
Övriga kortfristiga placeringar	–	–	–	–	–	–	–
Likvida medel	807	1 726	–	–	–	2 533	2 533
Summa tillgångar	876	3 124		18	692	4 710	4 710
Räntebärande skulder	–	–	9 818	–	–	9 818	10 2522)
Övriga skulder	27	–	–	336	1 761	2 124	2 124
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	–	173	24	618	815	815
Leverantörsskulder	–	–	651	–	–	651	651
Summa skulder	27	–	10 642	360	2 379	13 408	13 842

2010	Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen1)	Lån och fordringar	Övriga finansiella skulder	Kassaflödes säkringar	Icke finansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Kundfordringar	–	1 181	–	–	–	1 181	1 181
Långfristiga fordringar	83	–	–	344)	5993)	716	716
Övriga fordringar	0	–	–	–	329	329	329
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	–	67	78	78
Övriga kortfristiga placeringar	1	–	–	–	–	1	1
Likvida medel	619	2 656		–	–	3 275	3 275
Summa tillgångar	714	3 837	–	34	995	5 580	5 580
Räntebärande skulder	–	–	9 734	–	–	9 734	10 0112)
Övriga skulder	38	–	–	276	1 455	1 769	1 769
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	–	162	30	562	754	754
Leverantörsskulder	–	–	555	–	–	555	555
Summa skulder	38	–	10 451	306	2 017	12 812	13 089

1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel.

2) Beräknat verkligt värde är omvärderingen av räntebärande skulder till verkligt värde baserat på marknadskurserna per den 31 december 2011 och 2010.

3) Inkluderar andelar i andra bolag om 16 MSEK (13), klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka är värderade till anskaffningsvärde. 4) 0 MSEK (24) har allokerats till resultatet och 18 MSEK (10) är förändring av marknadsvärdet. Instrumenten är ränteswappar till ett nominellt belopp om 5 403 MSEK (5 529).

Det finns inga villkor i dessa transaktioner som kan orsaka skillnad i belopp eller löptider mellan dessa derivat och de underliggande skulderna.

26. Operationella leasingavtal

Koncernens leasingkostnader för operationella leasingavtal för 2011 uppgick till 45 MSEK (79, varav 32 MSEK hänförliga till verksamheter som överfördes till STG den 1 oktober 2010).

Framtida årliga minimileaseavgifter för kvarvarande verksamhet enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal med initiala eller återstående löptider på ett år eller mer förfaller enligt följande:

Minimileaseavgifter	2011	2010
Inom ett år	45	44
Senare än ett år men inom fem år	97	113
Senare än fem år	29	36
Totalt	172	193

Operationella leasingavtal hänför sig främst till hyra av fastighet.

27. Ställda säkerheter

Per den 31 december 2011 hade koncernen 33 MSEK (29) i ställda säkerheter hänförliga till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.

28. Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

Borgensförbindelser för dotterföretag avser åtaganden till förmån för bolagen utöver i dotterföretagen nyttjade och skuldförda belopp. Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag hänför sig till åtaganden för dotterföretag som överförts till STG. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser avser åtaganden gentemot tobaksodlare om framtida inköp av råtobak samt garantier ställda gentemot statliga myndigheter för koncernföretags fullgörande av åtaganden i samband med import och betalning av tobaksskatter.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)		2010
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	52	61
Borgensförbindelser för intresseföretag	61	171
Borgensförbindelser för externa bolag	0	–
Övriga ansvarsförbindelser	170	208
Totalt	282	440

Rättstvister

Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer av för verksamheten rutinmässig karaktär. Även om utgången av processerna inte med säkerhet kan förutses och följaktligen inga garantier heller kan lämnas, är företagsledningen övertygad om att skyldigheter hänförliga till dessa tvister inte kommer att inverka väsentligt på Swedish Match finansiella ställning eller resultat, om de ens får någon inverkan alls.

Dotterföretag till Swedish Match i USA är svarande i mål där det påstås att bruk av tobaksprodukter orsakat hälsoproblem. Pinkerton Tobacco Company (dotterföretag till Swedish Match North America, Inc.) har angivits som svarande i några av de mer än 1 200 mål mot cigarettillverkare och andra tobaksföretag som anhängiggjorts i delstatsdomstol i West Virginia. Pinkerton har dock avskiljts från den sammanslagna processen i dessa mål och det är inte känt om någon av kärandena i de avskilda målen avser att driva krav separat mot Pinkerton. Swedish Match North America, Inc. och Pinkerton Tobacco Company är angivna som svaranden i en talan väckt i Florida i november 2002 mot flera olika bolag verksamma på den amerikanska marknaden för rökfri tobak och deras gemensamma intresseorganisation. Talan anhängiggjordes ursprungligen som en grupptalan men omvandlades under 2005 till en individuell talan. Swedish Match North America, Inc. är också angivet som en av flera svarande i en individuell talan väckt i federal domstol i Mississippi i oktober 2011 relaterad till påstådda hälsoeffekter från användande av tuggtobak. Även om företagsledningen inte på ett meningsfullt sätt kan uppskatta den betalningsskyldighet pågående eller befarade tvister av detta slag skulle kunna medföra, är det företagsledningens uppfattning att det finns goda försvar mot alla krav och att varje fall ska försvaras med kraft.

Eventualtillgångar

Per den 31 december 2011 hade inte koncernen några eventualtillgångar.

29. Koncernföretag

Dotter		Ägarandel i %
Dotterföretagsinnehav1)	företagets säte, land	2011	2010
SM Treasury SEK SA	Belgien	100	100
SM Treasury EUR SA	Belgien	100	100
SM Treasury USD SA	Belgien	100	100
SM Comercio Importacao e Exportacao Ltda	Brasilien	100	100
SM da Amazonia S.A.	Brasilien	100	100
SM do Brazil S.A.	Brasilien	99,4	99,4
SM Plam Bulgaria JSC2)	Bulgarien	–	99,9
SM Dominicana, S.A.	Dominikanska republiken	100	100
SM Deutschland GmbH	Tyskland	100	100
SM Dominicana BV3)	Nederländerna	–	100
SM Group BV	Nederländerna	100	100
SM Lighters BV	Nederländerna	100	100
SM Overseas BV	Nederländerna	100	100
SM Sales.com4)	Nederländerna	–	100
SM Distribution A/S	Norge	100	100
SM Norge A/S	Norge	100	100
SM Philippines Inc.	Filippinerna	100	100
SMINT Holdings Corp	Filippinerna	100	100
Swedmat Corp	Filippinerna	100	100

30. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Likvida medel definieras i Not 18 Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar. Noten beskriver även fördelningen av likvida medel.

Betalda räntor och erhållna räntor	2011	2010
Erhållen ränta	35	32
Erlagd ränta	–479	–477
Totalt	–444	–445

Betalda räntor och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.

	Dotter		Ägarandel i %
Dotterföretagsinnehav1)	företagets säte, land	2011	2010
SM Distribution AB	Sverige	100	100
SM Industries Aktiebolag	Sverige	100	100
SM North Europe AB	Sverige	100	100
Svenska Tändsticks Aktiebolaget	Sverige	100	100
Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag	Sverige	100	100
SM Cigars Holding	Sverige	100	100
Svenska Tobaks Aktiebolag	Sverige	100	100
SM Suisse SA	Schweiz	100	100
SM Kibrit ve Cakmak Endustri A.S.	Turkiet	100	100
SM Cigars Inc.	USA	100	100
SM Leaf Tobacco Company	USA	100	100
SM North America Inc.	USA	100	100
The Pinkerton Tobacco Co.	USA	100	100

1) Förteckningen innefattar såväl direkt som indirekt ägda bolag. Förteckningen innehåller inte

vilande företag. 2) Avyttrat företag. 3) Likviderat företag. 4) Likviderat företag.

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2011	2010
Avskrivningar	290	288
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	–327	62
Erhållen utdelning från intresseföretag och joint ventures	14	3
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	0	5
Realisationsvinst från verksamheter som överförts till STG	–	–585
Realisationsvinst från avyttrade bolag	–1	–
Vinst från inlösen av pensionsförpliktelser	–	–59
Förändring av verkligt värde för skogsplanteringar	3	–1
Förändrade avsättningar	–43	–75
Förändring upplupna räntor	8	–2
Förändring av verkligt värde och orealiserade kursdifferenser	88	158
Realiserade kursdifferenser, överfört till finansieringsverksamheten	–94	–80
Övrigt	–11	–12
Totalt	–73	–297

Andelar i intresseföretag, joint ventures och övriga bolag

Andelar i joint ventures under 2011 hänför sig till investeringar på 28 MSEK (12) i Swedish Match och Philip Morris Internationals joint venture och 1 MSEK i VMSM Holding AB. Andelar i övriga bolag hänför sig till förvärv av 13 procent av aktierna i Secure Vending AB till ett belopp om 4 MSEK. Andelar i intresseföretag under 2010 hänförde sig till förvärv av 20 procent av aktierna i Caribbean Cigar Holdings Group, S.A till ett belopp om 110 MSEK. För ytterligare information, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.

Inga dotterföretag förvärvades under 2011 eller 2010.

Avyttring av dotterföretag

Kassaflödet från avyttring av dotterföretag under 2011 hänför sig till återbetalning av lån från STG om 140 MSEK efter slutliga transaktionsjusteringar. I juni 2011 avyttrades dessutom dotterföretaget SM Plam Bulgaria till en total köpeskilling om 12 MSEK, varav 6 MSEK erhölls kontant när transaktionen slutfördes.

Avyttring av dotterföretag	2011
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	0
Materiella anläggningstillgångar	3
Varulager	8
Kundfordringar	4
Övriga fordringar	1
Likvida medel	3
Summa tillgångar	18
Leverantörsskulder	–1
Långfristiga finansiella skulder	–1
Övriga skulder	–6
Summa skulder	–7
Avyttrade tillgångar, netto	12
Erhållen säljlikvid netto	6
Avgår transaktionskostnader avseende avyttrad verksamhet	0
Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter	–3
Påverkan på koncernens likvida medel	3

Under 2010 avyttrades inga dotterföretag eller andra företagsenheter.

Transaktionen med STG

Den 1 oktober 2010 slutfördes transaktionen mellan Swedish Match och Scandinavian Tobacco Group om att bilda ett nytt bolag. Swedish Match överförde sin cigarrverksamhet (med undantag för massmarknadscigarrer i USA och innehavet i Arnold André) liksom sin piptobaks- och tillbehörsverksamhet till det nya bolaget. Swedish Match förvärvade 49 procent av aktierna i det nya bolaget STG.

Beloppen i tabellerna nedan visar tillgångar och skulder som överfördes till STG och en analys av kassaflödeseffekten av transaktionen med STG.

Tillgångar och skulder som överförts till STG	2010
Långfristiga finansiella tillgångar	9
Övriga långfristiga tillgångar	3 148
Kortfristiga operativa tillgångar	2 335
Likvida medel	103
Finansiella fordringar på koncernföretag	591
Övriga fordringar på koncernföretag	22
Summa överförda tillgångar	6 207
Långfristiga skulder	406
Kortfristiga skulder	404
Finansiella skulder till koncernföretag	2 381
Övriga skulder till koncernföretag	1 442
Summa överförda skulder	4 634
Summa överförda nettotillgångar	1 573

Analys av kassaflödeseffekt av transaktionen med STG	2010
Återbetalning av lån erhållet från STG1)	1 560
Avgår likvida medel i verksamheter som överförts till STG	–103
Påverkan på likvida medel från nettotillgångar som
överförts till STG	1 457
Transaktionskostnader hänförliga till investeringen
av 49% andel i STG	–19

Påverkan på likvida medel från investering i STG2)	–19
Summa kassaflöde från transaktionen med STG	1 439
1) Den 28 oktober 2010 återbetalade STG lån på 170 MEUR (1 560 MSEK) till Swedish Match. Ytterligare lån uppgående till 16 MEUR (140 MSEK) återbetalades under 2011. Swedish Match

beviljade lånen till STG i samband med bildandet av det nya bolaget och inkluderar de 30 MEUR som Swedish Match skulle erhålla som kompensation för de relativa skillnaderna i värde på tillskjutna verksamheter från Swedish Match och Scandinavian Tobacco Group. Slutliga

prisjusteringar fastställdes och slutfördes under andra kvartalet 2011. 2) För ytterligare information om den 49-procentiga investeringen i STG, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures.

31. Närstående

Företagets närstående parter är joint ventures, intresseföretag och ledande befattningshavare med betydande inflytande i företaget. Ledande befattningshavare med betydande inflytande omfattar Swedish Match styrelse och koncernledningen. Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. För vidare information om koncernens transaktioner med joint ventures och intresseföretag, se Not 14 Andelar i intresseföretag och joint ventures. Information om ersättningar till styrelsen och koncernledningen framgår av Not 5 Personal. Utöver detta, med undantag för koncerntransaktioner som elimineras i sin helhet i koncernredovisningen, har inga andra transaktioner med närstående parter gjorts under året.

32. Uppgifter om moderbolaget

Swedish Match AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm.

Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Huvudkontoret har besöksadress Västra Trädgårdsgatan 15 och postadress Box 7179, 103 88 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint ventures.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2011	2010
Nettoomsättning	1	51	57
Administrationskostnader	2, 7, 8, 26	–165	–358
Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader	3	–1	0
Rörelseresultat		–115	–301
Resultat från andelar i koncernföretag	4	2 974	3 722
Resultat från andelar i joint venture	4	–12	–20
Ränteintäkter från fordringar redovisade som långfristiga tillgångar	4	133	213
Ränteintäkter och liknande resultatposter	4	0	18
Räntekostnader och liknande resultatposter	4	–1 330	–1 076
Resultat efter finansiella poster		1 650	2 556
Bokslutsdispositioner	5	–124	0
Resultat före skatt		1 526	2 556
Skatt	6	–107	–197
Årets resultat		1 419	2 359

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		1 419	2 359
Övrigt totalresultat
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar		–22	58
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat		0	–24
Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat	6	6	–9
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–16	25
Årets totalresultat		1 403	2 384

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	31 december 2011	31 december 2010
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	58	43
Materiella anläggningstillgångar	8	2	2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	9	49 234	41 626
Andelar i joint venture	10	–	6
Fordringar på koncernföretag	11	–	8 850
Övriga långfristiga fordringar	12	109	146
Uppskjutna skattefordringar	6	30	39
Summa finansiella anläggningstillgångar		49 373	50 667
Summa anläggningstillgångar		49 433	50 711

Kortfristiga tillgångar
Fordringar på koncernföretag		2 051	2 058
Fordringar på intresseföretag		2	258
Fordringar på joint venture		1	1
Skattefordringar	6	88	–
Övriga fordringar	13	3	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	14	27	32
Summa kortfristiga tillgångar		2 172	2 353
SUMMA TILLGÅNGAR		51 605	53 064
Eget kapital	15
Bundet eget kapital
Aktiekapital, 213 000 000 aktier à 1:8287
respektive 231 000 000 à 1:6862		390	390
Fritt eget kapital
Säkringsreserv		–49	–34
Balanserat resultat		17 766	18 863
Årets resultat		1 419	2 359
SUMMA EGET KAPITAL		19 525	21 578

Obeskattade reserver	16	124	1
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	26	–	37
Övriga avsättningar	17	71	77
Summa avsättningar		71	114

Långfristiga skulder
Obligationslån	18	8 535	9 209
Skulder till koncernföretag	19	18 101	18 100
Övriga skulder	20	324	297
Summa långfristiga skulder		26 960	27 606

Kortfristiga skulder
Obligationslån		1 281	525
Leverantörsskulder		17	25
Skulder till koncernföretag		3 348	2 918
Skulder till intresseföretag		3	–
Skatteskulder	6	–	41
Övriga skulder		49	26
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	21	225	231
Summa kortfristiga skulder		4 924	3 765
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		51 605	53 064
Ställda säkerheter	22	33	29
Eventualförpliktelser	22	112	232

Förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
MSEK 2010	Not	Aktiekapital	Säkrings reserv	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	15	390	–59	18 321	4 578	23 229
Årets resultat		–	–	–	2 359	2 359
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–	25	–	–	25
Årets totalresultat		–	25	–	2 359	2 384
Vinstdisposition		–	–	4 578	–4 578	–
Utdelning		–	–	–1 089	–	–1 089
Återköp av egna aktier		–	–	–3 014	–	–3 014
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	53	–	53
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–31	–	31	–	–
Fondemission		31	–	–31	–	–
Ersättningar från koncernföretag avseende aktierelaterade ersättningar		–	–	14	–	14
Eget kapital vid årets slut		390	–34	18 863	2 359	21 578

		Bundet eget kapital				Fritt eget kapital
2011	Not	Aktiekapital	Säkrings reserv	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Eget kapital vid årets början	15	390	–34	18 863	2 359	21 578
Årets resultat		–	–	–	1 419	1 419
Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt		–	–16	–	–	–16
Årets totalresultat		–	–16	–	1 419	1 403
Vinstdisposition		–	–	2 359	– 2 359	–
Utdelning		–	–	–1 152	–	–1 152
Återköp av egna aktier		–	–	–2 371	–	–2 371
Av personal inlösta aktieoptioner		–	–	67	–	67
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier		–30	–	30	–	–
Fondemission		30	–	–30	–	–
Eget kapital vid årets slut		390	–49	17 766	1 419	19 525

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK Not	2011	2010
Den löpande verksamheten 23
Resultat efter finansiella poster	1 650	2 556
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	–475	–1 397
Betald inkomstskatt	–221	–301
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	954	858
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar	48	–23
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder	–13	34
Kassaflöde från den löpande verksamheten	989	869
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–	–2
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	–22	–42
Avyttring av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	140	18
Nedsättning av aktiekapital i dotterföretag	–	2 500
Lämnade aktieägartillskott	–	–558
Aktieägartillskott till joint venture	–15	–12
Avyttring av joint venture, netto likviditetspåverkan	9	–
Investeringar i övriga bolag	–4	–
Avyttring av övriga bolag, netto likviditetspåverkan	4	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	111	1 904
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier	–2 371	–3 014
Av personal inlösta aktieoptioner	67	53
Upptagna lån	1 000	4 242
Amortering av lån	–853	–2 961
Utdelning	–1 152	–1 089
Ersättningar från koncernföretag avseende aktierelaterade ersättningar	–	14
Förändringar av finansiella fordringar/skulder koncernföretag	2 205	–51
Övrigt	3	33
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–1 100	–2 773
Ökning/minskning av kassa och bank	–	–
Kassa och bank vid årets början	–	–
Kassa och bank vid årets slut	–	–

Noter för moderbolaget

Alla belopp i noterna till moderbolagets finansiella rapporter är angivna i miljoner svenska kronor (MSEK) om ej annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2010.

För information om löner och andra ersättningar till verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen se koncernens Not 5 Personal på sidan 58.

1. Nettoomsättning

Nettoomsättningen avser tjänster till koncernföretag och intresseföretag.

2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Administrationskostnader inkluderar kostnader för revisionsarvoden enligt nedanstående tabell:

Arvode och kostnadsersättning till revisorer	2011	2010
KPMG
Revisionsuppdrag	4	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	0
Skatterådgivning	0	3
Andra uppdrag	3	12
Totalt	7	19

Andra uppdrag inkluderar testning av IT-kontroller. För 2010 ingår dessutom kostnader för due-diligence-rapporter.

3. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader avser i huvudsak valutakursvinster och förluster.

4. Finansiella poster

		Resultat från andelar i koncernföretag	Resultat från andelar i joint ventures
	2011	2010	2011	2010
Utdelningar	2 492	4 286	–	–
Erhållna koncernbidrag	2 038	1 952	–	–
Beviljade koncernbidrag	–199	–58	–	–
Nedskrivningar	–1 241	–2 757	–12	–20
Resultat vid försäljning av koncernföretag	–116	299	–	–
Totalt	2 974	3 722	–12	–20

Nedskrivningen på 1 241 MSEK (2 757) var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag. Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag om –116 MSEK (299) avser dotterföretag som sålts till STG under 2010.

Resultat från andelar i joint venture redovisas i koncernens räkenskaper i enlighet med förvärvsmetoden.

Resultatet på –12 MSEK (–20) hänför sig till SMPM International AB, Swedish Match joint venture med Philip Morris International. Under året har andelarna överförts till ett annat koncernföretag.

		Ränteintäkter från fordringar redovisade som långfristiga tillgångar		Ränteintäkter och liknande resultatposter
	2011	2010	2011	2010
Ränteintäkter, koncernföretag	133	213	0	16
Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument som innehas för handel	–	–	0	0
Ränteintäkter hänförliga till övriga finansiella instrument som innehas för handel	–	–	–	1
Netto valutakursförändringar	–	0	0	1
Totalt	133	213	0	18
Räntekostnader och liknande resultatposter		2011	2010
Räntekostnader, koncernföretag			–847	–572
Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde			–475	–393
Räntekostnader hänförliga till kassaflödessäkringar överförda från eget kapital1)			0	–77
Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder avseende säkring av verkligt värde	0	9
Vinst hänförligt till finansiella skulder som innehas för handel			2	4
Övriga finansiella kostnader			–11	–44
Netto valutakursförändringar			–	–3
Totalt			–1 330	–1 076

1) Totalt realiserat räntevärde till följd av återköpet av obligationer som förfaller 2012 om 50 MSEK. För 2010 avser resultatet återköpet om 171 MEUR.

5. Bokslutsdispositioner

2011	2010

–9	–
0	0
–9	0

–115	–
–115	–
–124	0

6. Skatter

Skatt redovisad i resultaträkningen	2011	2010
Aktuell skatt	–92	–216
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–15	19
Totalt	–107	–197
Skatt redovisad i övrigt totalresultat	2011	2010
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	6	–15
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat	0	6
Totalt	6	–9

		2011	2010
Avstämning av effektiv skattesats	(%)		(%)
Resultat före skatt		1 526		2 556
Svensk skattesats	26,3	–402	26,3	–672
Ej skattepliktiga utdelningar	–42,9	655	–44,1	1 127
Ej skattepliktiga poster	–0,1	1	–3,1	79
Ej avdragsgilla nedskrivningar	21,6	–330	28,6	–730
Övriga ej avdragsgilla poster	2,1	–31	0,1	–2
Skatt hänförlig till tidigare år	0,0	0	–0,0	1
Redovisad effektiv skatt	7,0	–107	7,7	–197

Förändringen i skattefordringar/skatteskulder under perioden förklaras nedan:

		Skattefordringar	Skatteskulder
	2011	2010	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	–	–	41	126
Aktuell skatt	–98	–	–5	216
Betald skatt	186	–	–35	–301
Bokfört värde vid årets slut	88	–	–	41

Skattefordringarna uppgick till 88 MSEK och utgjordes av skatt som ska återbetalas för årets resultat. Föregående års skatteskuld på 41 MSEK bestod av skatter som ska betalas på årets resultat.

Skatteeffekterna av avdragsgilla temporära skillnader, som resulterade i uppskjuten skattefordran/skatteskuld per den 31 december, sammanfattas nedan:

		Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder
	2011	2010	2011	2010
Säkringsreserv	18	12	–	–
Avsättningar	11	13	–	–
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	–	12	–	–
Övrigt	1	2	–	–
Totalt	30	39	–	–

Nedanstående sammanställning visar förändringen för uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (–) vid årets början och årets slut.

2011	Ingående balans	Redovisat i årets resultat	Redovisat i övrigt totalresultat	Utgående balans
Säkringsreserv	12	–	6	18
Avsättningar	13	–2	–	11
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	12	–12	–	–
Övrigt	2	–1	–	1
Totalt	39	–15	6	30

2010	Ingående balans	Redovisat i årets resultat	Redovisat i övrigt totalresultat	Utgående balans
Säkringsreserv	21	–	–9	12
Avsättningar	7	6	–	13
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	–	12	–	12
Övrigt	1	1	–	2
Totalt	29	19	–9	39

7. Immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella tillgångar	2011	2010
Anskaffningsvärde vid årets början	45	3
Inköp/investeringar	22	42
Anskaffningsvärde vid årets slut	68	45
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–3	–2
Årets avskrivningar	–6	–1
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–9	–3
Bokfört värde vid årets slut	58	43

Avskrivningar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 6 MSEK (1).

Samtliga immateriella anläggningstillgångar är förvärvade.

Övriga immateriella tillgångar består av licenser och programvaror och skrivs av under 5–7 år. Under året har det investerats i programvaruutveckling av ett nytt affärssystem för koncernen.

Inga lånekostnader för immateriella anläggningstillgångar har aktiverats under 2011 eller 2010.

8. Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer	2011	2010
Anskaffningsvärde vid årets början	3	2
Inköp/investeringar	–	2
Försäljningar/utrangeringar	–	–1
Anskaffningsvärde vid årets slut	3	3
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	–1	–2
Årets avskrivningar	0	0
Försäljningar/utrangeringar	–	1
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	–1	–1
Bokfört värde vid årets slut	2	2

Avskrivningar för materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 0 MSEK (0).

Inga lånekostnader för materiella anläggningstillgångar har aktiverats under 2011 eller 2010.

9. Koncernföretag

2011	Ingående balans	Förvärv	Aktieägar tillskott	Nedsättning av aktiekapital		Likvidation Nedskrivningar	Avyttringar	Utgående balans
Anskaffningsvärde	51 025	–	8 850	–	–5 158	–	–	54 717
Nedskrivningar	–9 399	–	–	–	5 158	–1 241	–	–5 483
Bokfört värde	41 626	–	8 850	–	–	–1 241	–	49 234
2010	Ingående balans	Förvärv	Aktieägar tillskott	Nedsättning av aktiekapital		Likvidation Nedskrivningar	Avyttringar	Utgående balans
Anskaffningsvärde	53 418	2 036	5 145	–2 500	–	–	–7 074	51 025
Nedskrivningar	–9 410	–	–	–	–	–2 757	2 768	–9 399
Bokfört värde	44 008	2 036	5 145	–2 500	–	–2 757	–4 306	41 626

Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.

Nedskrivningen på 1 241 MSEK (2 757) var en följd av att utdelningar utbetalats från dotterföretag.

Innehav av direktägda andelar i koncernföretag

Dotterföretag	Org. nr	Säte	Antal aktier	Andel i %	2011	Andel i %	2010
Swedish Match North Europe AB	556571-6924	Stockholm	1 000	100	15 750	100	15 750
Swedish Match Distribution AB	556571-7039	Stockholm	1 000	100	2 350	100	2 350
Swedish Match Cigars Holding AB	556367-1253	Stockholm	2 000	100	500	100	500
Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag	556012-2730	Stockholm	34 403 000	100	236	100	286
Swedish Match Industries AB	556005-0253	Tidaholm	30 853	100	95	100	95
Swedish Match US AB	556013-4412	Stockholm	96 000	100	9	100	9
Svenska Tändsticks AB	556105-2506	Stockholm	1 000	100	7	100	1 100
Svenskt Snus AB	556367-1261	Stockholm	1 000	100	1	100	1
Svenska Tobaks AB	556337-4833	Stockholm	8 000	100	1	100	1
GC Sweden AB	556680-3028	Stockholm	100 000	100	0	100	0
Swedish Match Treasury SEK SA ¹)	0890.171.968	Belgien	9 999 999	99,99	22 688	99,99	13 838
Swedish Match Treasury USD SA ¹)	0894.153.126	Belgien	999 999	99,99	5 065	99,99	5 065
Swedish Match Treasury EUR SA ¹)	0440.934.581	Belgien	20 169	99,99	429	99,99	429
Swedish Match Group BV	17080059	Nederländerna	20 900 000	100	1 083	100	1 174
Swedish Match North America Inc	62-1257378	USA	100	100	849	100	849
Swedish Match Dominicana S.A.	05338-2007-STI	Dominikanska republiken	9 249 907	99,99	171	99,99	171
Swedish Match Distribution A/S ²)	930567647	Norge	500	100	1	100	1
SA Allumettiére Causemille ³)		Algeriet	10 000	100	0	100	0
The Burma Match Co Ltd 4)		Burma	300 000	100	0	100	0
Vulcan Trading Co. Ltd 5)		Burma	4 000	100	0	100	0
Swedish Match Sales.com B.V.6)	17154863	Nederländerna	–	–	–	100	7
Bokfört värde vid årets slut					49 234		41 626

1) Resterande aktier ägs av dotterföretag.

2) Företaget har ändrat namn från Nitedals Taendstiker A/S.

3) Förstatligat 1963. 4) Förstatligat 1968. 5) Förstatligat 1969.

6) Företaget likviderat.

Härutöver ägs aktier i Union Allumettière Marocaine S.A. Ägandet är endast formellt. Samtliga rättigheter och skyldigheter tillkommer koncernföretag.

10. Joint ventures

2011	Ingående balans	Aktieägartillskott	Nedskrivningar	Avyttring	Utgående balans
Anskaffningsvärde	35	15	–	–50	–
Nedskrivningar	–29	–	–12	41	–
Bokfört värde	6	15	–12	–9	–

2010	Ingående balans	Aktieägartillskott	Nedskrivningar	Avyttring	Utgående balans
Anskaffningsvärde	23	12	–	–	35
Nedskrivningar	–9	–	–20	–	–29
Bokfört värde	14	12	–20	–	6

Årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under resultat från andelar i joint venture. Under året har andelarna överförts till ett annat koncernföretag.

Företagsnamn/Org.nr/Säte	Antal aktier	Antal röster och andel i %	2011	Antal röster och andel i %	2010
SMPM International AB, 556771-7128, Stockholm	–	–	–	50%	6
Bokfört värde vid årets slut			–		6

11. Fordringar på koncernföretag

Fordringar på koncernföretag	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	8 850	6 424
Upptagna lån	–	2 500
Amorteringar	–8 850	–74
Bokfört värde vid årets slut	–	8 850

13. Övriga fordringar

Övriga fordringar	2011	2010
Mervärdesskattefordringar	2	0
Övriga kortfristiga fordringar	1	4
Bokfört värde vid årets slut	3	4

12. Övriga långfristiga fordringar

Övriga långfristiga fordringar	2011	2010
Kapitalförsäkringar	33	29
Derivat	76	117
Bokfört värde vid årets slut	109	146

En stor del av de långfristiga derivaten hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.

Kapitalförsäkringar ställs som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisat som en avsättning i balansräkningen inkluderar även särskild löneskatt.

14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2011	2010
Upplupen ränteintäkt	11	11
Förutbetald bankavgift	8	6
Upplupen ersättning för pensionskostnader	–	4
Förutbetald hyra	1	1
Förutbetalda försäkringspremier	0	1
Övriga förutbetalda kostnader	7	9
Bokfört värde vid årets slut	27	32

15. Eget kapital

Information om förändringar i moderbolagets eget kapital finns i Förändringar i moderbolagets eget kapital.

Antal registrerade aktier i moderbolaget:

Antal registrerade aktier	2011	2010
Emitterade per 1 januari	231 000 000	251 000 000
Nedsättning	–18 000 000	–20 000 000
Totalt antal utestående aktier per 31 december	213 000 000	231 000 000
Varav innehades av Swedish Match AB	–8 827 859	–16 202 894

Totalt antal utestående aktier, exkl. aktier som innehades av Swedish Match AB	204 172 141	214 797 106

Återköp av egna aktier

Återköpta egna aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehades av moderbolaget. Per den 31 december 2011 uppgick moderbolagets innehav av egna aktier till 8 827 859 (16 202 894).

Historisk sammanfattning av återköpta aktier som ingår i balanserade vinstmedel finns nedan:

Effekt på eget kapital	2011	2010
Ackumulerad effekt på eget kapital vid årets början	–18 398	–15 437
Årets köp av egna aktier	–2 371	–3 014
Inlösta aktieoptioner under året	67	53
Avsättning till fri reserv genom indragning av egna aktier	30	31
Fondemission	–30	–31
Ackumulerad effekt på eget kapital vid årets slut	–20 702	–18 398

Under året återköpte bolaget 11,1 miljoner aktier för 2 371 MSEK till ett genomsnittspris av 212:66 SEK. Per den 31 december 2011 innehade Swedish Match 8,8 miljoner återköpta aktier motsvarande 4,14 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 0,5 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 204,2 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2011 motsvarande 5,0 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2012–2015.

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att årets utdelning ska uppgå till 6:50 SEK (5:50) per aktie. Utdelningen motsvarar då 1 327 MSEK baserat på antalet utestående aktier i slutet av 2011. Föregående års totala utdelning uppgick till 1 152 MSEK och motsvarade 209 408 074 aktier.

Säkringsreserv

Säkringsreservens förändring under året beskrivs nedan:

Säkringsreserv	2011	2010
Bokfört värde vid årets början	–34	–59
Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	–22	58
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat	0	–24
Skatt	6	–9
Bokfört värde vid årets slut	–49	–34

16. Obeskattade reserver

Avskrivningar utöver plan	2011	2010
Immateriella anläggningstillgångar
Bokfört värde vid årets början	0	0
Årets avskrivning utöver plan	9	–
Totalt	9	0
Materiella anläggningstillgångar
Bokfört värde vid årets början	0	0
Årets avskrivning utöver plan	0	0
Totalt	0	0
Periodiseringsfond
Bokfört värde vid årets början	–	–
Periodiseringsfond 2011	115	–
Totalt	115	–

Bokfört värde vid årets slut	124	1

17. Övriga avsättningar

Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:

Övriga avsättningar	2011	2010
Kapitalförsäkringar	41	36
Långsiktiga incitament	29	15
Övriga avsättningar	1	26
Bokfört värde vid årets slut	71	77
Varav långfristiga	70	59
Varav kortfristiga	1	18

Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:

2011	Kapital försäkring	Långsiktiga incitament	Övriga avsättningar	Totalt
Bokfört värde vid årets början	36	15	26	77
Årets avsättningar	6	15	–	21
Ianspråktagna avsättningar	–	–1	–13	–14
Återförda avsättningar under året och ändrade estimat	–1	0	–12	–13
Bokfört värde vid årets slut	41	29	1	71

2010	Kapital försäkringar	Långsiktiga incitament	Övriga avsättningar	Totalt
Bokfört värde vid årets början	25	–	–	25
Årets avsättningar	11	15	26	52
Bokfört värde vid årets slut	36	15	26	77

Kapitalförsäkringar

Avsättningar avser kapitalförsäkringar. Motsvarande belopp redovisas som ställd säkerhet i balansräkningen, exklusive särskild löneskatt. Betalningar förväntas ske efter fem år.

Långsiktiga incitament

Det långsiktiga incitamentsprogrammet är den långsiktiga delen av den rörliga lönen för vissa chefer, vilken ska regleras inom tre år.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar är av rörelsekaraktär och inte personalrelaterade.

18. Obligationslån

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 3 658 MSEK (3 186).

19. Skulder till koncernföretag

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 18 100 MSEK (18 100).

20. Övriga skulder

Övriga skulder består av förändring i verkligt värde för derivat på grund av ökning eller minskning av räntor och valutor. Derivat som förfaller senare än fem år efter balansdagen uppgår till 215 MSEK (161).

21. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2011	2010
Upplupna räntekostnader	197	191
Personalkostnader	4	7
Upplupna incitament, inkl. sociala avgifter	18	18
Upplupna semesterlöner	2	2
Övriga upplupna kostnader	4	13
Bokfört värde vid årets slut	225	231

22. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/-tillgångar

Ställda säkerheter

Ställda säkerheter hänför sig till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser uppgående till 33 MSEK (29). Motsvarande belopp som redovisats som avsättning i balansräkningen inkluderar löneskatt.

Eventualförpliktelser	2011	2010
Borgensförbindelser för dotterföretag	52	61
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	61	171
Totalt	112	232

Eventualtillgångar

Per den 31 december 2011 hade inte moderbolaget några eventualtillgångar.

23. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Betalda och erhållna räntor och erhållen utdelning	2011	2010
Erhållen utdelning 1)	2 492	2 250
Erhållen ränta, externa	1	11
Erlagd ränta, externa	–468	–473
Erhållen ränta, koncernföretag	181	240
Erlagd ränta, koncernföretag	–847	–572
Totalt	1 359	1 456

1) Beloppet för 2010 anges exklusive 2 036 MSEK som avser utdelningar i form av dotterföretag.

Betalda och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	2011	2010
Avskrivningar	7	1
Nedskrivningar	1 253	2 777
Förändring upplupna räntor	54	9
Förändring i verkligt värde	–2	–4
Kursdifferenser	0	2
Utdelning	–	–2 036
Koncernbidrag	–1 839	–1 894
Resultat vid försäljning av dotterföretag	96	–299
Förändring i pensionsavsättningar	–46	46
Övrigt	2	1
Totalt	–475	–1 397

24. Närstående

		Dotterföretag Intresseföretag Joint ventures
Sammanställning över närstående transaktioner	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Intäkter
Utdelningar	2 492	4 286	–	–	–	–
Koncernbidrag	2 038	1 952	–	–	–	–
Ränteintäkter	133	229	–	1	–	–
Försäljning av varor/ tjänster	44	37	1	–	5	5
Kostnader
Koncernbidrag	–199	–58	–	–	–	–
Räntekostnader	–847	–572	–	–	–	–
Inköp av varor/ tjänster	–13	–20	–	–	–	–
Fordringar	2 051	10 908	2	258	1	1
Skulder	21 450	21 018	3	–	–	–
Eventual förpliktelser	52	61	61	171	–	–

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. För information om ersättning till ledande befattningshavare se koncernens Not 5 Personal. Inom ramen för den normala verksamheten genomför moderbolaget transaktioner med koncernföretag. För information om direktägda dotterföretag se Not 9 Koncernföretag.

25. Bokfört värde och verkligt värde för finansiella instrument

Bokfört värde och verkligt värde

Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per kategori av räntebärande finansiellt instrument per den 31 december 2011. Alla poster, utom räntebärande skulder, har kort löptid och är icke räntebärande, och därför är det totala bokförda värdet och det beräknade verkliga värdet detsamma. Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i den hierarki för verkligt värde som presenteras i IFRS 7. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

2011	Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen1)	Övriga finansiella skulder	Kassaflödes säkringar	Icke finansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Långfristiga fordringar	58	–	183)	33	109	109
Övriga fordringar	0	–	–	3	3	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	16	27	27
Summa tillgångar	69	–	18	52	139	139
Räntebärande skulder	–	9 816	–	–	9 816	10 2502)
Övriga skulder	26	–	336	11	373	373
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	173	24	28	225	225
Leverantörsskulder	–	20	–	–	20	20
Summa skulder	26	10 009	360	39	10 434	10 868

2010	Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen1)	Övriga finansiella skulder	Kassaflödes säkringar	Icke finansiella instrument	Summa bokfört värde	Beräknat verkligt värde
Långfristiga fordringar	83	–	343)	29	146	146
Övriga fordringar	–	–	–	4	4	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	–	–	21	32	32
Summa tillgångar	94	–	34	54	182	182
Räntebärande skulder	–	9 734	–	–	9 734	10 0112)
Övriga skulder	38	–	276	9	323	323
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	162	29	40	231	231
Leverantörsskulder	–	25	–	–	25	25
Summa skulder	38	9 921	305	49	10 313	10 590

1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel.

2) Beräknat verkligt värde är omvärderingen av räntebärande skulder jämfört med verkligt värde för marknadskurserna den 31 december 2011 och 2010.

3) 0 MSEK (24) har allokerats till resultatet och 18 MSEK (10) är förändring av marknadsvärdet. Instrumenten är ränteswappar till ett nominellt belopp om 5 403 MSEK (5 529).

Det finns inga villkor i dessa transaktioner som kan orsaka skillnad i belopp eller löptider mellan dessa derivat och de underliggande skulderna.

26. Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning

Vissa pensionsförpliktelser är försäkrade av en svensk pensionsstiftelse. Ansvaret för delar av pensionsförpliktelserna hos PSF som inte omfattades av den överlåtelse till externa försäkringsbolag som gjordes under 2010 överfördes under 2011 till Swedish Match AB men omfattas nu av den svenska pensionsstiftelsen. I avvaktan på slutlig likvidation av pensionsstiftelsen PSF har de återstående förvaltningstillgångarna i PSF överförts till den svenska pensionsstiftelsen under året.

I december 2008 övertog Swedish Match AB ansvaret för en pensionsstiftelse för före detta anställda i det avyttrade Swedish Match UK Ltd.

Per den 31 december 2011 visade den svenska pensionsstiftelsen och pensionsplanen för de brittiska medarbetarna ett nettoöverskott.

Tabellerna nedan visar pensionsåtaganden för Swedish Match AB.

Förmånsbestämda pensionsplaner	2011	2010
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	– 675	–660
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	752	736
Överskott, netto	77	75
Överskott netto i pensionsstiftelse som
inte redovisas i balansräkningen	–77	–75
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	–	–37
Nettopensionsskuld redovisad i balansräkningen	–	–37

Specifikation av förändringar i nettoskuld redovisad i balansräkningen hänförlig till pensioner:

Pensionsskuld, netto	2011	2010
Ingående bokfört värde	–37	0
Kostnader redovisade som hänförliga till överförda pensionsskulder	–	–37
Återföring av överförda pensionsskulder	37	–
Utbetalda ersättningar	–5	–4
Utbetalningar från pensionsstiftelse	5	4
Utgående bokfört värde	–	–37

–62 MSEK (–11) av den totala nettopensionstillgången (nettoskulden) omfattas av Tryggandelagen.

Specifikation av kostnader och intäkter hänförliga till pensioner:

Kostnader och intäkter hänförliga till pension	2011	2010
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	–	– 1
Skillnad mellan utbetalda pensioner och gottgörelse från pensionsstiftelse	0	0
Räntekostnad på förpliktelser	–33	– 35
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	–43	46
Nettokostnader/intäkter för pension	–76	11
Pensioner som omfattas av försäkringspremier:
Kostnader för överförda pensionsförpliktelser	–	–37
Inlösen	37	–
Kostnader för försäkringspremier redovisade i resultaträkningen	–14	–13
Kostnader som täcks av överskott/underskott i förvaltningstillgångar	76	–11
Intäkter/kostnader netto hänförliga till pensioner, redovisade i resultaträkningen	23	–50

Kostnaderna hänförliga till pensioner redovisas i resultaträkningen som administrationskostnader.

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar var 6 procent (6).

Förvaltningstillgångar per den 31 december bestod av följande:

Förvaltningstillgångar	2011	2010
Skuldinstrument	153	553
Egetkapitalinstrument	192	179
Andra tillgångar	407	4
Totalt	752	736

Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen

Förpliktelserna beräknas utifrån en viktad genomsnittlig diskonteringsränta på 4,7 procent (4,9).

För ovanstående pensionsplaner förväntas inga inbetalningar göras under det kommande året.

Styrelsens förslag till vinstdisposition

Enligt moderbolagets balansräkning står följande medel till årsstämmans förfogande för disponering:

	SEK	19 135 899 079
Årets resultat	SEK	1 419 407 056
Balanserade vinstmedel inklusive säkringsreserv	SEK	17 716 492 023

Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande:

	SEK	19 135 899 079
Balanserade vinstmedel	SEK	17 808 780 162
Till aktieägarna en utdelning om 6:50 SEK per aktie (räknat på 204 172 141 utestående aktier vid utgången av 2011)	SEK	1 327 118 917

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 2 maj 2012 för fastställelse. Styrelsen föreslår vidare att avstämningen av i Euroclear Sweden AB registrerade aktieägare sker den 7 maj 2012.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över moderbolagets och koncernens verksamheter, ställning och resultat, och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 21 februari 2012

Conny Karlsson Styrelsens ordförande

Andrew Cripps Vice ordförande

Kenneth Ek Styrelseledamot

Karen Guerra Styrelseledamot

Meg Tivéus Styrelseledamot

Eva Larsson Styrelseledamot Joakim Lindström Styrelseledamot

Robert F. Sharpe Styrelseledamot

Joakim Westh Styrelseledamot

Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2012

KPMG AB

Thomas Thiel Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 5560150756

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedish Match AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–90.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedish Match AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 8 mars 2012 KPMG AB

Thomas Thiel Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport

Swedish Match AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Föremålet för bolagets verksamhet är, i enlighet med bolagsordningen, att direkt eller indirekt driva rörelse avseende utveckling och tillverkning av samt handel med tobaksvaror, tändstickor och tändare samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Swedish Match lyder under flera olika regelverk som berör styrningen av bolaget, till exempel bolagsordningen, aktiebolagslagen, regelverk för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler. Bolagsordningen, vilken antagits av årsstämman, finns tillgänglig på bolagets webbplats www.swedishmatch.com.

Swedish Match tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, vilken finns tillgänglig på Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats www.bolagsstyrning.se. Bolaget redovisar inte några avvikelser från koden för 2011, förutom vad gäller kodens regel att bolagets halvårs- eller niomånadersrapport översiktligt ska granskas av bolagets revisor. Orsaken till denna avvikelse är att styrelsen, med hänsyn till bolagets stabila verksamhet, inte ansett att den extra kostnad som en sådan granskning skulle innebära har varit motiverad samt att tillräcklig kontroll uppnås genom bolagets interna rapportering och kontrollsystem.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisorer, men utgör inte en del av den formella årsredovisningen.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Bolagets aktieägare har på bolagets webbplats www.swedishmatch. com/stamman informerats om sin lagenliga rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma. Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en

bolagsstämma. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet. Vissa beslut på bolagsstämma ska dock i enlighet med aktiebolagslagens regler fattas med kvalificerad majoritet.

Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Vid årsstämman beslutas i frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av årsredovisning, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, val av och ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter och i förekommande fall revisorer, riktlinjer för bestämmande av ersättning till ledande befattningshavare samt andra för bolaget viktiga angelägenheter. Under 2011 hölls årsstämma den 2 maj. Protokoll från årsstämman finns tillgängligt på bolagets webbplats www.swedishmatch.com.

Av bolagsstämman lämnade bemyndiganden

Bolagsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier. För information om bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att förvärva egna aktier, se Förvaltningsberättelsen sidan 40.

Direkta eller indirekta aktieinnehav

Ingen aktieägare har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Bolagsordningen

Bolagsordningen innehåller inte några särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.

Valberedning

Valberedningen utses enligt principer som beslutas årligen av årsstämman. Enligt beslut av årsstämman 2011 ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt fyra representanter utsedda av var och en av de fyra största kända aktieägarna i bolaget som önskar utse en representant i valberedningen. De fyra största aktieägarna ska fastställas på grundval av det kända antalet röster per den 31 augusti året före kommande årsstämma.

Valberedningens uppgift är, enligt den av bolagsstämman fastställda instruktionen, att bereda och till bolagsstämman avge förslag till val av ordförande på årsstämma, val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode uppdelat mellan ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete, samt val och arvodering av revisor i förekommande fall. Varje höst uppdrar styrelsen åt en extern konsult att genomföra en utvärdering av styrelsens arbete med avseende på dess ledning och funktion. Styrelsens ordförande informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen. Denna utvärdering ligger till grund för valberedningens bedömning av styrelsens sammansättning främst med avseende på kompetens, erfarenhet och framtida behov.

Valberedningen sammanträder så ofta som erfordras för att kunna fullgöra sina uppgifter, dock minst en gång per år. Förslag till valberedningen kan lämnas till valberedningens sekreterare, chefsjurist Fredrik Peyron. Årsstämman 2011 beslöt att någon ersättning inte ska utgå till ledamöterna i valberedningen, men att eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget.

Valberedningen inför årsstämman 2011

Valberedningen inför årsstämman 2011 bestod av följande fem personer: Mads Eg Gensmann (Parvus Asset Management), Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Anders Oscarsson (AMF & AMF Funds) och Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson. Mads Eg Gensmann var valberedningens ordförande. Valberedningen höll fyra möten under perioden mellan årsstämman 2010 och årsstämman 2011 och ledamöterna hade därutöver informella kontakter och diskussioner. På årsstämman 2011 lämnades en redogörelse för valberedningens arbete.

Valberedningen inför årsstämman 2012

Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2012 offentliggjordes på bolagets webbplats den 26 oktober 2011 i samband med att bolagets rapport för det tredje kvartalet publicerades. I valberedningen ingår förutom Swedish Match styrelseordförande Conny Karlsson; Andy Brown (Cedar Rock Capital), William Lock (Morgan Stanley Investment Management), Björn Lind (AMF & AMF Funds) och William von Mueffling (Cantillon Capital Management). Andy Brown är valberedningens ordförande.

Kontaktinformation för valberedningen

Aktieägare som önskar lämna synpunkter eller framlägga förslag till bolagets valberedning kan göra detta när som helst. För att valberedningen ska kunna behandla inkomna förslag med tillräcklig omsorg inför årsstämman ska dock förslag inlämnas senast två månader i förväg.

Förslag kan lämnas till: Swedish Match AB Valberedningen c/o chefsjurist Fredrik Peyron Box 7179 103 88 Stockholm E-post: [email protected]

Styrelse

Sammansättning

Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse, förutom av personer som på grund av lag kan komma att utses i annan ordning, bestå av lägst fem och högst tio ledamöter. Swedish Match styrelse bestod vid utgången av 2011 av sex ledamöter valda av bolags-

stämman samt, i enlighet med lag om styrelserepresentation för de privatanställda, tre arbetstagarrepresentanter jämte tre suppleanter för dessa.

Under året har styrelsen bestått av följande ledamöter valda av bolagsstämman: Conny Karlsson, Charles A. Blixt (fram till årsstämman 2011), Andrew Cripps, Karen Guerra, Arne Jurbrant (fram till årsstämman 2011), Robert F. Sharpe (från årsstämman 2011), Kersti Strandqvist (fram till årsstämman 2011), Meg Tivéus och Joakim Westh (från årsstämman 2011). Under året har arbetstagarrepresentanter i styrelsen varit Kenneth Ek, Eva Larsson och Joakim Lindström med suppleanterna Håkan Johansson, Eva Norlén-Moritz samt Gert-Inge Rang. Ytterligare information om de enskilda styrelseledamöterna och suppleanterna finns på sidorna 98–99.

Sammanträden

Styrelsen kallas till sex ordinarie sammanträden per år samt ett konstituerande sammanträde. Utöver de ordinarie sammanträdena kallas styrelsen till ytterligare sammanträden när styrelseledamot eller verkställande direktören så påkallar.

Vid det styrelsesammanträde där årsbokslutet presenteras deltar revisorerna för att meddela iakttagelser från revisionen. Revisorerna sammanträffar även med styrelsen utan närvaro av representanter från bolagets ledning.

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar i huvudsak för Swedish Match strategiska inriktning och fastställer koncernens långsiktiga finansiella plan, övervakar fortlöpande verksamheten samt säkerställer att det finns en tillfredsställande process för övervakning av att bolagets

verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Styrelsen fattar vidare beslut i frågor rörande investeringar och avyttringar samt granskar och godkänner bokslut.

Styrelsen utser och fastställer instruktioner för bolagets verkställande direktör och övervakar dennes arbete. Styrelsen fastställer vidare verkställande direktörens lön och annan ersättning inom ramen för av bolagsstämman fastställda riktlinjer.

Styrelsen ansvarar för att koncernens organisation är ändamålsenlig och utvärderar fortlöpande bolagets finansiella ställning, handläggningsrutiner samt riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel. Styrelsen säkerställer även bolagets redovisning, interna kontroll och kvaliteten på den finansiella rapporteringen genom det system för intern kontroll som närmare beskrivs under rubriken Riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen, sidan 97.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen innehåller bland annat föreskrifter om styrelseordförandens roll, instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören samt instruktioner för ekonomisk rapportering till styrelsen. Arbetsordningen föreskriver också att bolaget ska ha en revisionskommitté och en kompensationskommitté.

Styrelsens arbete under 2011

Antalet styrelsesammanträden under 2011 uppgick till sju, varav sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde.

Den vid årsstämman 2011 valda styrelsen höll sitt konstituerande sammanträde

SWEDISH MATCH-KONCERNENS STYRNING

för 2011 samma dag som årsstämman, varvid styrelsen fattade beslut om styrelsens arbetsordning och instruktioner för kompensations- respektive revisionskommittén. Vidare fattade styrelsen sedvanliga beslut om att utse sekreterare (chefsjurist Fredrik Peyron) och firmatecknare samt att utse ledamöter i kompensations- respektive revisionskommittén.

Förutom uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och fördelning av överskottsmedel har styrelsen i sitt arbete ägnat betydande tid åt bolagets organisation och ledande befattningshavares förmånsstrukturer samt åt uppföljning av bolagets verksamhetsmål och strategi.

Samtliga sammanträden under året har följt en godkänd agenda. Inför varje sammanträde har förslag till agenda, inklusive eventuell dokumentation för varje punkt på agendan, skickats till styrelsen. Bolagets revisorer deltog vid styrelsens sammanträde i februari 2011 för att presentera revisionsrapporten och iakttagelser från revisionen. I samband med styrelsens sammanträde i juni besöktes koncernens verksamhet i Norge.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande ansvarar för att organisera och leda styrelsens arbete och för att

bevaka att styrelsen fullgör sina förpliktelser. Styrelsens ordförande ska genom fortlöpande kontakter med den verkställande direktören följa koncernens verksamhet och utveckling och säkerställa att styrelsen löpande får den information som är nödvändig för att styrelsearbetets kvalitet upprätthålls och att styrelsens arbete utövas enligt aktiebolagslagen.

Ordföranden ansvarar också bland annat för att vidarebefordra ägarnas åsikter till styrelsen. Under 2011 har Conny Karlsson varit styrelsens ordförande.

Revisionskommitté

Revisionskommittén utses årligen av styrelsen. Ledamöter under 2011 har varit: Meg Tivéus (ordförande), Andrew Cripps, Joakim Westh (från årsstämman 2011) och Kersti Strandqvist (fram till årsstämman 2011). Kommitténs arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen delegerar i särskilda fall beslutsbefogenheter till kommittén. Kommittén ska övervaka bolagets och dess dotterbolags redovisning och finansiella rapportering samt effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Kommittén ska även granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH NÄRVARO 2011

	Styrelse	Revisions kommitté	Kompensations kommitté	Oberoende 1)
Totalt antal möten	7	5	2
Conny Karlsson (ordförande)	7		2	Ja
Charles A. Blixt (till april 2011)	1		1	Ja
Andrew Cripps (vice ordförande)	7	5		Ja
Karen Guerra	7		2	Ja
Arne Jurbrant (till april 2011)	1			Ja
Robert F. Sharpe (från april 2011)	6		1	Ja
Kersti Strandqvist (till april 2011)	1	1		Ja
Meg Tivéus	7	5		Ja
Joakim Westh (från april 2011)	6	3		Ja
Kenneth Ek	7
Eva Larsson	7
Joakim Lindström	7
Håkan Johansson	7
Eva Norlén-Moritz	6
Gert-Inge Rang	7
1) Enligt definition i Svensk kod för bolagsstyrning.

och biträda valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Kommittén ska även hålla sig informerad om revisionen av redovisningen i koncernen. I samband med revisionskommitténs granskning av de finansiella rapporterna diskuterar kommitténs medlemmar de olika redovisningsfrågor som kan ha aktualiserats med anledning av rapporten. Revisionskommittén ska vidare fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Revisionskommittén ska också diskutera andra väsentliga frågor som har samband med bolagets ekonomiska redovisning samt rapportera eventuella anmärkningar till styrelsen.

Styrelsen har delegerat beslutanderätt för kommittén i följande frågor:

(i) godkännande av revisorernas konsultarbete utöver revision;
(ii) godkännande av transaktioner mellan bolaget och närstående part; samt
(iii) frågan om särskild revisorsgranskning av delårsrapport.

Kommitténs ordförande har fortlöpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Kommitténs ordförande ska, i samråd med kommitténs ledamöter, besluta om när och hur ofta kommittén ska sammanträda. Antalet sammanträden under 2011 uppgick till fem. Bolagets revisor och chefen för internrevision har deltagit i samtliga sammanträden med revisionskommittén under 2011, och i samband med två av dessa sammanträden även sammanträffat med kommittén utan närvaro av representanter från bolaget.

Kompensationskommitté

Kompensationskommittén utses årligen av styrelsen. Ledamöter under 2011 har varit: Conny Karlsson (ordförande), Karen Guerra, Robert F. Sharpe (från årsstämman 2011) samt Charles A. Blixt (fram till årsstämman 2011). Bolagets verkställande direktör har varit föredragande i vissa frågor men är inte ledamot av kommittén och är inte närvarande när kommittén bereder beslut om ersättning till den verkställande direktören.

Kommitténs uppgift är att bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i följande frågor:

(i) riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör och andra personer i koncernledningen;
(ii) eventuella aktierelaterade incitamentsprogram;
(iii) lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör, inklusive årlig lönerevision;
(iv) lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor som enligt lag eller andra bestämmelser, Svensk kod för bolagsstyrning eller etablerad praxis ska beslutas av bolagsstämman eller styrelsen;
(v) godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser verkställande direktören; samt
(vi) styrelsens redovisning av resultatet av kommitténs utvärdering av den rörliga ersättningen till koncernledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget, som erfordras enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning.

Styrelsen har delegerat beslutanderätten i följande frågor till kommittén:

(i) beräkning och utbetalning av rörlig lön till bolagets verkställande direktör och övriga medlemmar av koncernledningen;
(ii) utbetalning av medel till bolagets vinstandelssystem i Sverige i enlighet med de av styrelsen fastställda reglerna för det svenska vinstandelssystemet;
(iii) lön och annan ersättning som, inom ramen för av bolagsstämman beslutade riktlinjer, ska betalas till, och andra

anställningsvillkor som ska gälla för, andra personer i koncernledningen än verkställande direktören inklusive prestationskriterier och mål avseende långsiktiga incitamentsprogram;

(iv) godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser andra medlemmar av koncernledningen än verkställande direktören; samt
(v) inläsningsersättning till arbetstagarrepresentanterna i styrelsen.

Kommittén ska även följa och utvärdera:

(i) pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för koncernledningen; samt
(ii) tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer för koncernledningen i bolaget.

Kommitténs ordförande har löpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året.

Kommittén ska sammanträda så ofta som erfordras, dock minst två gånger årligen. Antalet sammanträden under 2011 uppgick till två.

Kommittén har under 2011 ägnat särskild uppmärksamhet åt fastställande av 2010 års rörliga ersättningar för utbetalning under 2011, förslag till styrelsen på löneförändring och rörlig ersättning för verkställande direktören avseende 2012 samt fastställande av löner och rörliga ersättningar för 2012 för övriga medlemmar av koncernledningen. Vidare förelade kommittén förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och övriga medlemmar av bolagets ledning.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas. Under hösten 2011 genomförde styrelsen en utvärdering av sitt arbete med hjälp av ett oberoende konsultbolag. Valberedningen har informerats om resultatet av utvärderingen.

Styrelsens oberoende

Samtliga styrelseledamöter är, enligt de bestämmelser som finns i Svensk kod för bolagsstyrning, enligt valberedningen att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolaget och bolagsledningen.

Ersättning till styrelsen

Valberedningen lämnar förslag till bolagsstämman angående styrelsens ersättningar och det är sedan stämman som beslutar i frågan. Arvode till styrelsen har under 2011 utgått enligt beslut på årsstämma 2011. Styrelsearvode har inte utgått till styrelseledamöter anställda i Swedish Match-koncernen.

Enligt beslut av årsstämman 2011 ska ersättning till styrelsen, i enlighet med valberedningens förslag, under perioden från årsstämman 2011 till och med årsstämman 2012 utgå med 1 710 000 SEK till ordföranden, 810 000 SEK till vice ordförande och 685 000 SEK vardera till övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver ska ersättning för kommittéarbete utgå med 250 000 SEK vardera till ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén och övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 125 000 SEK vardera. För mer information om styrelsens arvode under 2011, se Not 5 Personal, sidan 58.

MEDLEMMAR I STYRELSENS KOMMITTÉER 2011

KOMPENSATIONSKOMMITTÉ

Conny Karlsson (ordförande) Karen Guerra Robert F. Sharpe

REVISIONSKOMMITTÉ

Meg Tivéus (ordförande) Andrew Cripps Joakim Westh

Ledning

Verkställande direktör

Verkställande direktör utses av styrelsen. Denne leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören ska bland annat se till att styrelsen inför styrelsesammanträden får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören är även föredragande i styrelsen och avger därvid motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsen månatligen den information som krävs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling samt håller styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets och koncernens verksamhet. Under 2011 har Lars Dahlgren varit verkställande direktör och koncernchef. Ytterligare information om bolagets verkställande direktör finns på sidan 100.

Koncernledning

Swedish Match koncernledning har under 2011 utgjorts av Lars Dahlgren, verkställande direktör och koncernchef, Richard Flaherty, chef för US Division, Emmett Harrison, chef för koncernstab Corporate Communications and Sustainability, Elisabeth Hellberg, chef för koncernstab Group Human Resources, Martin Källström, chef för Smokefree Division till och med den

11 mars 2011, Lars Olof Löfman, chef för Swedish Match Distribution till och med den 10 mars 2011 och därefter chef för Smokefree Products Division, Jonas Nordquist, chef för Scandinavia Division, Fredrik Peyron, chef för koncernstab Legal Affairs och Joakim Tilly, finanschef och chef för koncernstab Group Finance och IT.

Ersättning till koncernledningen

Årsstämman 2011 fastställde vissa riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning. För information om de av årsstämman fastställda riktlinjerna, se Not 5 Personal, sidan 58. För information om ersättning och övriga förmåner till koncernledningen samt bolagets optionsprogram, se Not 5 Personal, sidan 58.

Revision och revisorer

De externa revisorerna utses av bolagsstämman. Enligt bolagsordningen ska antalet auktoriserade revisorer vara en eller två med högst samma antal revisorssuppleanter eller ett eller två revisionsbolag.

Revisionsfirman KPMG AB har av bolagsstämman utsetts till revisorer för Swedish Match för perioden 2008 fram till slutet av årsstämman 2012. Auktoriserade revisorn Thomas Thiel är huvudansvarig revisor. De externa revisorernas uppdrag innefattar granskning av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper. De rapporterar löpande till styrelsens revisionskommitté och i samband med årsbokslutet rapporterar de sina iakttagelser från revisionen till styrelsen. KPMG AB har under 2011 haft konsultuppdrag för koncernen utöver revision, främst avseende skatterådgivning samt rådgivning i anslutning till likvidation av bolag som ej längre bedömts vara nödvändiga. Därutöver har KPMG AB även bistått med testning av IT-kontroller. För information om ersättning till Swedish Match revisorer under 2011, se Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 62.

Rapporteringskommitté

Verkställande direktören har tillsatt en rapporteringskommitté med uppgift att i första hand säkerställa att all extern rapportering, inklusive bokslutsrapporter och årsredovisning, samt pressmeddelanden med innehåll som kan vara kurspåverkande eller som innehåller finansiell information, framtagits enligt koncernens gällande rutiner. Under 2011 utgjordes kommitténs ledamöter av cheferna för Business Control, Corporate Communications and Sustainability, Group Reporting and Tax och Legal Affairs. Chefen för Legal Affairs var kommitténs ordförande.

Riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen för den interna kontrollen. Revisionskommittén har ett särskilt ansvar för att övervaka effektiviteten i riskhantering och internkontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den kontrollmiljö som har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies om affärsetik, delegering av befogenheter, transaktioner med närstående och motarbetande av bedrägerier. Därutöver finns policies och instruktioner för redovisning och rapportering samt för intern kontroll och IT-säkerhet. Alla policies uppdateras regelbundet och distribueras genom ett system där nyckelpersoner bekräftar att dessa har implementerats inom deras ansvarsområde. För att skapa en effektiv kontrollmiljö måste det finnas tydliga strukturer för beslutsfattande och övervakning. Swedish Match har etablerat ett system för regelbundna möten som hålls mellan ledningen för koncernen, operativa enheter och lokala bolag där koncernens värderingar betonas.

Riskbedömning

Koncernen tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom det fastställda ramverket. Utifrån riskbedömningen definierar koncernen ett standardiserat kontrollsystem som syftar till att säkerställa ett effektivt åtgärdande av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Dessa standardiserade kontroller ses över och uppdateras varje år. Varje operativ enhet ansvarar dessutom för att bedöma bolagsspecifika risker och identifiera viktiga internkontroller som inte ingår i det standardiserade kontrollsystemet.

Kontrollaktiviteter

Cheferna för de operativa enheterna ansvarar för att etablera den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån koncernens policies och riktlinjer. Kontrollaktiviteter är implementerade i alla affärsprocesser och system som levererar information till den finansiella rapporteringen för att säkerställa att informationen är tillförlitlig.

Information och kommunikation

Företagsledningen har inrättat kommunikationskanaler och forum för att skapa ett effektivt flöde av information om affärsvillkor och förändringar som påverkar den finansiella rapporteringen.

Övervakning

Koncernen följer upp efterlevnaden av styrande dokument i form av interna policies och riktlinjer samt utvärderar effektiviteten i kontrollstrukturen. Koncernens internrevision är etablerad med huvudsakligt syfte att utifrån ett oberoende perspektiv utvärdera internkontrollens effektivitet. Internrevisionens arbete baseras på riskdrivna planer men initieras också utifrån specifika förändringar och händelser. Chefen för internrevision rapporterar direkt till ordföranden i revisionskommittén och till CFO.

Finansiella rapporter lämnas varje månad, kvartal och år till ledningen för operativa enheter och koncernen genom ett gemensamt rapporteringsoch konsolideringssystem. Ledningen, såväl den finansiella som operativa, går igenom den finansiella informationen och kontrollerar att den är fullständig och korrekt. Styrelsen får månatliga rapporter och vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas koncernens ekonomiska situation. Rapporteringskommittén följer upp fullständigheten avseende upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna.

Stockholm 21 februari 2012

Styrelsen för Swedish Match AB

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 92–97 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och

baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 8 mars 2012

KPMG AB Thomas Thiel Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNING

Styrelse

CONNY KARLSSON

sedan 2006. Ordförande i kompensationskommittén.

Född 1955. Civilekonom. Styrelsens

Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Rörvik Timber AB. Styrelseledamot i TeliaSonera AB och CapMan OYJ.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Duni AB; marknadschef, Procter & Gamble UK; marknadschef och regionchef, Procter & Gamble Scandinavia; marknadschef, Procter & Gamble E&SO.

Egna och närståendes aktier: 26 000

Innehav av egna och närståendes aktier per 31 december 2011. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till styrelsen hänvisas till Not 5 Personal.

ANDREW CRIPPS

Född 1957. B.A. University of Cambridge. Auktoriserad revisor. Styrelseledamot sedan 2006. Vice styrelseordförande och ledamot i revisionskommittén.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot och ordförande i revisionskommittén i Booker Group Plc. och 2 Sisters Food Group.

Andrew Cripps Arbetslivserfarenhet: Chef för förvärv och strategisk utveckling, British American Tobacco Plc.; direktör Corporate Finance, Rothmans International Plc.; verkställande direktör, Rothmans Holdings BV; verkställande direktör, Ed. Laurens International SA. Egna och närståendes aktier: 15 200

KAREN GUERRA

Född 1956. B.Sc. Management Science. Styrelseledamot sedan 2008. Ledamot i kompensationskommittén.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Amcor Ltd., Davide Campari-Milano S.p.A och Samlerhuset Group BV.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Colgate Palmolive France SAS; ordförande och verkställande direktör, Colgate Palmolive UK Ltd.; marknadschef, Pepsi Cola International i Nederländerna och Irland. Egna och närståendes aktier: 9 447

ROBERT F. SHARPE

Robert F. Sharpe Född 1952. J.D. Wake Forest University, B.A. DePauw University och BSE Purdue University. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i kompensationskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i

Ameriprise Financial Inc.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör Commercial Foods, ConAgra Foods Inc.; vice verkställande direktör och administrativ chef, ConAgra Foods Inc.; partner, Brunswick Group; vice verkställande direktör och chefsjurist, PepsiCo Inc. Egna och närståendes aktier: 6 200

Styrelsens oberoende

MEG TIVÉUS

Född 1943. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1999. Ordförande i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Folktandvården Stockholm AB, Arkitektkopia AB, Marknadsförbundet och Björn Axén AB. Styrelseledamot i Cloetta AB, Paynova AB och Nordea Fonder AB.

Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Svenska Spel AB; vice verkställande direktör, Posten AB; divisionschef, Holmen AB; divisionschef, Åhléns AB; disponent, AB Nordiska Kompaniet; produktchef, Modo AB; projektledare, McCann Gunther & Bäck. Egna och närståendes aktier: 17 000

JOAKIM WESTH

Född 1961. Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan och M.Sc. Aeronautics and Astronautics Massachusetts Institute of Technology. Ägare och managementkonsult i J. Westh Företagsutveckling AB samt styrelseordförande och delägare i EMA Technology AB. Styrelseledamot sedan 2011. Ledamot i revisionskommittén.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Absolent AB, SAAB AB, Intrum Justitia AB och Rörvik Timber AB. Arbetslivserfarenhet: Vice verkställande direktör och chef för Group Function Strategy and Operational Excellence samt medlem av koncernledningen, Telefonaktiebolaget LM Ericsson; vice verkställande direktör och medlem av koncernledningen, Assa Abloy AB; ordförande och ägare, Absolent AB; partner, McKinsey & Co. Inc.

Egna och närståendes aktier: 2 000

REVISORER KPMG AB Huvudansvarig: Thomas Thiel. Född 1947. Auktoriserad revisor. Revisor i Swedish Match sedan 2004. Thomas Thiels övriga revisionsuppdrag omfattar bland annat Axfood, Folksam, PEAB, Ratos, Skandia, SKF och Stena.

Förändringar i styrelsen till och med mars 2012

Charles A. Blixt, Arne Jurbrant och Kersti Strandqvist lämnade styrelsen vid årsstämman 2011. Till nya ledamöter valdes Robert F. Sharpe och Joakim Westh. Joakim Lindström (arbetstagarrepresentant) lämnade styrelsen i mars 2012 och ersattes av Håkan Johansson. Patrik Engelbrektsson har utsetts till ny suppleant.

Styrelsens sekreterare

Sedan 2007 är Fredrik Peyron, Senior Vice President Legal Affairs och General Counsel, styrelsens sekreterare.

KENNETH EK

Född 1953. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Styrelseledamot för Ledarna vid snusfabriken i Göteborg och Kungälv. Arbetar med strategiska/industriella projekt vid Swedish Matchs fabriker i Göteborg och Kungälv.

Arbetslivserfarenhet: Teknisk chef, elchef och elektriker vid Swedish Matchs snusfabrik i Göteborg.

Egna och närståendes aktier: 0

EVA LARSSON

Född 1958. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match Industries. Klubbordförande vid tändsticksfabriken i Tidaholm. Försäkringsansvarig för kollektivanställdas försäkringar vid Swedish Matchs tändsticksfabrik i Tidaholm.

Arbetslivserfarenhet: Linjeoperatör vid Swedish Matchs tändsticksfabrik i Tidaholm. Egna och närståendes aktier: 0

JOAKIM LINDSTRÖM

Född 1965. Styrelseledamot sedan 1999. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Ordförande och ledamot i valberedningen för Livs-klubben i Solna. Modultekniker på Swedish Match Distribution i Solna.

Arbetslivserfarenhet: Modultekniker på Swedish Match Distribution i Solna. Egna och närståendes aktier: 0

ARBETSTAGARREPRESENTANTER ARBETSTAGARREPRESENTANTER (SUPPLEANTER)

HÅKAN JOHANSSON

Född 1963. Suppleant sedan 2004. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match. Modultekniker på Swedish Match Distribution i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Modultekniker, Swedish Match Distribution i Malmö; linjeoperatör, Svenska Tobaks AB i Malmö. Egna och närståendes aktier: 0

EVA NORLÉN-MORITZ

Född 1960. Suppleant sedan 2010. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Är kemist och arbetar med kemiska analyser av tobak och produkter samt med kvalitetsarbete gällande kemiska analysmetoder på R&D-avdelningen inom Smokefree Products Division.

Arbetslivserfarenhet: Generaltullstyrelsen Stockholm och Astra Pharmaceutical Production i Södertälje.

Egna och närståendes aktier: 0

GERT-INGE RANG

Född 1954. Suppleant sedan 2007. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Ordförande för Ledarna vid fabriken i Vetlanda. Arbetsledare vid splintavdelningen, Swedish Match Industries i Vetlanda.

Arbetslivserfarenhet: Arbetsledare, Swedish Match Industries i Vetlanda. Egna och närståendes aktier: 1 000

www.swedishmatch.com

För uppdaterad information om styrelsens ledamöter och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.

BOLAGSSTYRNING

Koncernledning

LARS DAHLGREN

President och Chief Executive Officer, Swedish Match AB sedan 2008. Anställd sedan 1996. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President och Chief Financial Officer, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Finance Director, Swedish Match Philippines; finansanalytiker, SBC Warburg.

Egna och närståendes aktier: 11 900 Köpoptioner: 154 062

RICHARD FLAHERTY

President, US Division sedan 2009. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1958. B.A. Economics, J.D. Law och LLM Taxation. Arbetslivserfarenhet: Chief Operating Officer, Swedish Match North America Division OTP; Chief Financial Officer, Swedish Match North America Division; ekonomichef, Bumble Bee Seafoods; kommersiell direktör, Unilever. Egna och närståendes aktier: 2 000 Köpoptioner: 131 393

EMMETT HARRISON

Senior Vice President, Corporate Communications and Sustainability sedan 2010. Anställd sedan 1990. Medlem i koncernledningen sedan 2010. Född 1960. B.A. Economics College of William and Mary samt MBA Duke University. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Investor Relations and Sustainability, Swedish Match AB; Vice President Investor Relations, Swedish Match AB; Global Marketing Director, Swedish Match Lighter Division; Marketing Manager, Swedish Match North America Division.

Egna och närståendes aktier: 1 000 Köpoptioner: 33 352

ELISABETH HELLBERG

Senior Vice President, Group Human Resources sedan 2010. Anställd och medlem i koncernledningen sedan 2010. Född 1957. Internationella ekonomistudier vid Uppsala Universitet inom företagsekonomi. Arbetslivserfarenhet: Chef för HRverksamheten, MTG; Cabin HR Manager, Skyways; Business Controller, Bandit 105,5; Business Controller, Lugna favoriter 104,7. Egna och närståendes aktier: 250 Köpoptioner: 0

LARS OLOF LÖFMAN

President, Smokefree Products Division sedan 2011. Anställd sedan 1987. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1956. Civ.ing. samt Controller DIHM. Arbetslivserfarenhet: President, Swedish Match Distribution AB; President, Swedish Match North Europe Division; Vice President Production & Development, Swedish Match North Europe Division; Vice President Operations, Swedish Match Snuff Division; fabriks- och produktionschef, Swedish Match North Europe Division. Egna och närståendes aktier: 3 150 Köpoptioner: 124 840

JONAS NORDQUIST

President, Scandinavia Division sedan 2009. Anställd sedan 2006. Medlem i koncernledningen sedan 2009. Född 1971. Civ.ing. elektroteknik från Kungliga Tekniska Högskolan samt Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Chief Financial Officer, Swedish Match North Europe Division; divisionschef, Siemens Mobile Phones India; ledande befattningar inom Siemens i Tyskland och Indien. Egna och närståendes aktier: 1 150 Köpoptioner: 22 181

FREDRIK PEYRON

Senior Vice President, Legal Affairs och General Counsel sedan 2007. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen och styrelsens sekreterare sedan 2007. Född 1967. Jur. kand. Arbetslivserfarenhet: Vice President Corporate Affairs, Swedish Match AB; bolagsjurist, Akzo Nobel; biträdande jurist, Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Egna och närståendes aktier: 2 881 Köpoptioner: 58 484

JOAKIM TILLY

Köpoptioner: 42 330

Senior Vice President, Group Finance and IT samt Chief Financial Officer sedan 2008. Anställd sedan 1994. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1970. Civ.ek. från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Group Finance, Swedish Match AB; Vice President Group Finance, Swedish Match AB; verkställande direktör och ekonomichef, Netgiro International; Chief Financial Officer, Swedish Match Lighter Division. Egna och närståendes aktier: 1 440

Innehav av egna och närståendes aktier och köpoptioner per 31 december 2011. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till Not 5 Personal.

www.swedishmatch.com

För uppdaterad information om koncernledningens medlemmar och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.

Förändringar i koncernledningen

Lennart Freeman, tidigare Executive Vice President, Swedish Match AB och President för den tidigare divisionen Lights, gick i pension i mars 2011. I mars 2011 tillträde Lars Olof Löfman som President för den nya enheten Smokefree Products Division. Martin Källström, President för den tidigare divisionen Smokefree, lämnade bolaget i mars 2011.

Swedish Match vision är att vara den globala ledaren inom rökfria produkter och samtidigt dra nytta av företagets starka positioner för att maximera långsiktig lönsamhet för produktområdet Andra tobaksprodukter samt fortsätta att fokusera på "operational excellence" och lönsamhet för produktområdet Tändprodukter.

Swedish Match AB (publ) Box 7179 103 88 Stockholm

Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 15 Telefon: 08-658 02 00 Organisationsnummer: 556015-0756 www.swedishmatch.com

AI assistant

Swedish Match — Annual Report 2011

2979_10-k_2012-03-30_8f07081a-9081-4ee9-82c4-f42d73462875.pdf

2011 Årsredovisning

MOT NYA HORISONTER

General i USA

SIFFROR 2011

www.swedishmatch.com

Innehåll

6 Swedish Match verksamhet

16 Hållbarhet

38 Finansiella rapporter

Koncernens räkenskaper

Moderbolagets räkenskaper

92 Bolagsstyrning

Swedish Match värld

Swedish Match vision och strategi:

Fortsätta att fokusera på "operational excellence" och lönsamhet för produktområdet Tändprodukter genom

Realisera potentialen i STG genom aktivt ägande

Kvalitet och engagemang

Med den skandinaviska snusmarknaden som

händelser 2011

Q1 januari–mars Q2 april–juni

Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef

1) Jämfört med tredje kvartalet 2010.

Q3 JULI–SEPTEMBER Q4 OKTOBER–DECEMBER

SWEDISH MATCH AFFÄRSMODELL

Hög kvalitet genom hela värdekedjan

En organisation som främjar framsteg

Tillverkning och distribution

Försäljningsställen och marknadsföring

SNUS – FRÅN FRÖ TILL DOSA

3. PACKNING

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

Svenskt snus på internationell mark

Strategi

Ekonomisk utveckling

SNUS I SKANDINAVIEN

Viktiga varumärken:

Marknadsutveckling

SVENSKT OCH AMERIKANSKT SNUS I USA

Viktiga varumärken:

Marknadsutveckling

SNUS UTANFÖR SKANDINAVIEN OCH USA

ANDRA TOBAKSPRODUKTER: AMERIKANSKA MASSMARKNADSCIGARRER OCH TUGGTOBAK

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

Cigarrer visar vägen framåt genom stark tillväxt

Strategi

Ekonomisk utveckling

MASSMARKNADSCIGARRER

Marknadsutveckling

Viktiga varumärken:

TUGGTOBAK

Marknadsutveckling

Viktiga varumärken: Tuggtobak: Red Man, Southern Pride, J.D.'s Blend, Granger Select

KONKURRENTER – TUGGTOBAK

TÄNDPRODUKTER: TÄNDSTICKOR OCH TÄNDARE

VIKTIGA HÄNDELSER INOM PRODUKTOMRÅDET

Cricket expanderar i Asien

Strategi

Ekonomisk utveckling

LATINAMERIKA

Viktiga varumärken: Fiat Lux, Cricket

Marknadsutveckling

EUROPA OCH ÖVRIGA MARKNADER

Viktiga varumärken:

Marknadsutveckling

KONKURRENTER

SCANDINAVIAN TOBACCO GROUP

VIKTIGA HÄNDELSER

Förbättrad lönsamhet genom synergier

Viktiga varumärken:

Piptobak:

Ekonomisk utveckling

Marknadsutveckling

FAKTARUTA STG:

Koncernchefens uttalande TILL VÅRA AKTIEÄGARE OCH ÖVRIGA INTRESSENTER:

Vision och strategi

Hållbarhetsredovisning 2011

www.swedishmatch.com

Swedish Match Annual Report 2011