AI assistant
Swedish Match — Annual Report 2009
Mar 31, 2010
2979_10-k_2010-03-31_52da5987-f8b7-427f-96ae-648b170dcd4c.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
2009 Årsredovisning
Nya produkter: The Lab Series
0102
Snusvarumärken
som bygger på konsumenternas behov
Högre nettoomsättning
för cigarrer på en marknad i förändring
Innehåll
| 02 | Detta är Swedish Match | ||
|---|---|---|---|
| 04 Koncernchefens | 47 | Innehåll | |
| kommentar | |||
| 08 | Vår verksamhet | ||
| 08 | Rökfritt: Snus | ||
| 18 | Rökfritt: Tuggtobak | ||
| 20 | Cigarrer | 55 | Balansräkning |
| 26 | Tändprodukter | ||
| 28 | Våra medarbetare | ||
| 31 Hållbarhet | |||
| 31 | Uppförandekoden | ||
| 32 | Socialt ansvar | 87 | Balansräkning |
| 34 | Miljö | ||
| 36 Regulatory affairs | |||
| 38 | Aktieägarinformation | ||
| 38 | Information till aktieägare | ||
| 40 | Aktien | ||
| 42 | Femårsöversikt | ||
44 Kvartalsdata
45 Definitioner
47 Finansiella rapporter
| 47 | Innehåll |
|---|---|
| 48 | Förvaltningsberättelse |
| 54 | Koncernens räkenskaper |
| 54 | Resultaträkning |
| 54 | Rapport över totalresultat |
| 55 | Balansräkning |
| 56 | Rapport över förändringar i eget kapital |
| 57 | Kassaflödesanalys |
| 58 | Noter för koncernen |
| 86 | Moderbolagets räkenskaper |
| 86 | Resultaträkning |
| 86 | Rapport över totalresultat |
| 87 | Balansräkning |
| 88 | Rapport över förändringar i eget kapital |
| 89 | Kassaflödesanalys |
| 90 | Noter för moderbolaget |
| 98 | Styrelsens förslag till vinstdisposition |
| 99 | Revisionsberättelse |
100 Bolagsstyrning
- 100 Bolagsstyrningsrapport
- 105 Rapport avseende internkontroll
- 106 Styrelse
- 108 Koncernledning
Omslaget
Swedish Match laboratorium, Research & Development, Chemical Analysis, i Stockholm. Kvalitetsstandarden för snus är resultatet av omfattande forskning och utveckling. Alla Swedish Match produkter håller högsta kvalitet, från tobaksplanta till konsument.
Koncernchefens kommentar
Koncernchef Lars Dahlgren belyser den omvandling som Swedish Match genomgått under året, bland annat arbetet som har gjorts för att bli den globala ledaren inom rökfria produkter och utveckla cigarrverksamheten till "best in class".
Vår verksamhet
Under 2009 lanserade Swedish Match ett antal nya produkter och format. En viktig produktlansering var The Lab Series 01 och 02 – en helt ny snusprodukt som uppfyller konsumenternas krav på ett modernt snus.
Hållbarhet
Socialt ansvar är en naturlig del av Swedish Match. Genom olika projekt investerar koncernen i hälsa, utbildning och miljö. I Dominikanska republiken satsar Swedish Match för att bevara mark och förhindra landerosion.
Produktnyheter 2009
The Lab Series: 01 Och 02
01 och 02 ingår i Swedish Match nya The Lab Series.
De två produkterna har tagits fram för att uppfylla konsumenternas krav på ett modernt snus som genom produktupplevelse och design skiljer sig från andra varumärken. Prillorna är längre och smalare än traditionella prillor, ett helt nytt format som lanserats på den snabbt växande norska marknaden. Norge är för närvarande Swedish Match tredje största snusmarknad efter Sverige och USA.
Siffror 2009
Nettoomsättning per produktområde
Rörelseresultat per produktområde1)
1) Exklusive Övrig verksamhet.
| NYCKELTAL, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 14 204 | 12 611 | 11 970 |
| EBITDA 1) | 3 885 | 3 222 | 2 936 |
| Rörelseresultat | 3 417 | 2 874 | 2 800 |
| Rörelsemarginal 1), % | 24,1 | 22,2 | 21,2 |
| Årets resultat | 2 361 | 2 091 | 1 898 |
| Resultat per aktie, SEK | 9:67 | 8:30 | 7:22 |
Utdelning per aktie, SEK 4:752) 4:10 3:50
1) Exklusive större engångsposter år 2007 och 2008.
2) Styrelsens förslag.
Punch Upper cut
Upper Cut från Punch är en ny kollektion handgjorda cigarrer från Honduras.
Upper Cut är utvecklad efter konsumenternas smak. I cigarren förenas den klassiska Punch-smaken med ett kryddigt inslag från Nicaragua. Resultatet är en cigarr med en välbalanserad elegans som ger en bred smakpalett.
Detta är Swedish Match
Snus Rökfritt:
Viktiga varumärken: Skandinavien: General, Ettan, Grovsnus, Göteborgs Rapé, Catch, Kronan USA: Timber Wolf, Red Man, Longhorn
Swedish Match har en ledande ställning på den skandinaviska snusmarknaden. I Nordamerika är Swedish Match den näst största aktören i det växande lågprissegmentet.
Viktiga marknader: Sverige, Norge, USA
Produktionsenheter: Sverige, USA
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 250 | 3 725 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1 916 | 1 658 |
| Rörelsemarginal, % | 45,1 | 44,5 |
Cigarrer
Viktiga varumärken: Premium, USA: Macanudo, Partagas,
Punch, Hoyo de Monterey, La Gloria Cubana, Cohiba, Helix, Don Tomàs Maskintillverkade, USA: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega Maskintillverkade, Europa: La Paz, Willem II, Salsa, Hollandia, Bellman, Oud Kampen, Justus van Maurik, Hajenius, Hofnar
Swedish Match är en av världens största tillverkare och distributör av cigarrer och cigariller. På den amerikanska marknaden för premiumcigarrer har Swedish Match en ledande position.
Viktiga marknader: USA, Benelux, Frankrike, Spanien, Tyskland, Australien
Produktionsenheter: USA, Dominikanska republiken, Honduras, Belgien, Indonesien
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 426 | 3 644 |
| Rörelseresultat, MSEK | 935 | 686 |
| Rörelsemarginal, % | 21,1 | 18,8 |
Läs mer om cigarrer på sidan 20.
1 916 MSEK
Rörelseresultat
2 / Swedish Match 2009
Rökfritt: Tuggtobak
Viktiga varumärken: Red Man, Red Man Golden Blend, Southern Pride, J.D.'s Blend, Red Man Silver Blend, Granger Select
Viktiga marknader: USA Produktionsenheter: USA
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 112 | 934 |
| Rörelseresultat, MSEK | 411 | 329 |
| Rörelsemarginal, % | 36,9 | 35,2 |
Swedish Match är den största tillverkaren av tuggtobak i USA.
Läs mer om tuggtobak på sidan 18.
tändprodukter
Viktiga varumärken: Tändstickor: Solstickan, Fiat Lux, Swan, Tres Estrellas, Feudor, Redheads Tändare: Cricket
Swedish Match har en ledande position på flera marknader för tändstickor. Varumärkena är mestadels lokala och mycket starka på respektive hemmamarknad. Swedish Match är en viktig aktör på den internationella marknaden för engångständare.
Viktiga marknader: Ryssland, Brasilien, Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien, Spanien
Produktionsenheter: Sverige, Brasilien, Bulgarien, Filippinerna, Nederländerna
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 574 | 1 525 |
| Rörelseresultat, MSEK | 279 | 275 |
| Rörelsemarginal, % | 17,7 | 18,0 |
Läs mer om tändprodukter på sidan 26.
Koncernen 2009
Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer marknadsledande varumärken inom rökfria produkter, cigarrer och tändprodukter. Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i tio länder. Swedish Match har också ett oberoende distributionsbolag i Sverige. Mer än hälften av Swedish Match nettoomsättning och mer än två tredjedelar av rörelseresultatet härrör från snus och cigarrer. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Swedish Match huvudkontor, med koncernchef och koncernstaber, är baserat i Stockholm. Den operativa verksamheten bedrivs i fem divisioner: Smokefree Division, Scandinavia Sales Division, US Sales Division, Swedish Match International och Other Operations.
Koncernens nettoomsättning 2009 var 14 204 MSEK och antalet medarbetare var i genomsnitt 11 037. Swedish Match produktionsanläggningar finns i Belgien, Brasilien, Bulgarien, Dominikanska republiken, Filippinerna, Honduras, Indonesien, Nederländerna, Sverige och USA.
www.swedishmatch.com
Mer information finns på koncernens webbplats
Koncernchefens kommentar 2009
Ett år av
"Jag är stolt över det hårda arbete och det engagemang som våra medarbetare har visat i förändringsprocessen, vilket har främjat en kultur präglad av öppenhet och tillit, så att förändringarna inte bara blivit möjliga utan också framgångsrika."
förändring
Året som gått
Swedish Match inledde 2009 med en tydlig vision; att som global ledare inom rökfria produkter driva förändring och fortsatt tillväxt i en ny och föränderlig konkurrenssituation. Som "best in class" inom cigarrer skulle vi bli mer fokuserade på att förbättra vår lönsamhet och vi skulle även upprätthålla "operational excellence" inom tändprodukter. Inom samtliga verksamheter skulle vi arbeta för att bli en ännu mer fokuserad och uppskattad leverantör och erbjuda bästa tänkbara produkter, tjänster och värde med starka varumärken. Vi skulle förverkliga nya idéer och samarbeta i en anda av öppenhet och vilja att överträffa oss själva.
Med en tydlig vision och en klar inriktning mot förändring genomförde Swedish Match under 2009 ett omfattande förändringsprogram samtidigt som vi levererade ett mycket starkt resultat. Under året ökade koncernens omsättning både i lokala valutor och i svenska kronor. I lokala valutor bidrog alla produktområden förutom tändprodukter till försäljningstillväxten. Snuset visade vägen med en imponerande tillväxt
och för första gången översteg försäljningen 4 miljarder SEK. Även rörelseresultatet ökade kraftigt i både lokala valutor och i rapporteringsvalutan svenska kronor. Resultatet per aktie (före utspädning), inklusive avyttrad verksamhet, uppgick till 12:88 SEK och för den kvarvarande verksamheten 9:67 SEK, vilket var 43 respektive 17 procent högre än föregående år och "alltime-high" för båda måtten. För 2009 innebär utdelningsförslaget en höjning med 16 procent till 4:75 SEK per aktie. Företaget köpte också tillbaka 18,4 miljoner aktier som ett led i det fortlöpande aktieåterköpsprogrammet. Swedish Match aktiekurs steg med 40 procent under året och slutade på 156:90 SEK.
Framgång trots förändring
Trots en global konjunkturnedgång, fortsatt finansiell turbulens och nya regleringar inledde vi på Swedish Match året fast beslutna att möta utmaningarna med fortsatt fokus på verksamheten och vår vision.
I alla länder och på alla våra marknader förändras konkurrens- och regelverk ständigt, och det stod klart redan tidigt under
året att det skulle ske betydande förändringar i synnerhet på den amerikanska marknaden. En ny federal tobaksskatt som infördes den 1 april förändrade tobaksprodukternas absoluta och relativa priser. Den största konkurrenten inom amerikanskt snus ändrade sin prissättnings- och marknadsföringsstrategi, vilket ytterligare förändrade prisbilden på den amerikanska marknaden. Ansvaret för reglering av tobak övergick till den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA). Med sådana dramatiska förändringar måste ett företag ha både förmågan och viljan till anpassning för att kunna dra nytta av de nya spelreglerna och därmed vinna konkurrensfördelar. Vår amerikanska organisation visade under året prov på just detta och lyckades inte bara rida ut stormen utan också förbättra försäljning och lönsamhet för både snus- och cigarrverksamheten. Samtidigt integrerades också betydande tredjepartsproduktion av tuggtobak i våra egna anläggningar.
I Skandinavien visade den svenska snusmarknaden åter tillväxt efter två år av sjunkande volymer. Den försvagade marknaden i Sverige 2007 och 2008 orsakades av dramatiskt ökade konsumentpriser som var en följd av skattehöjningar med mer än 170 procent under de två åren. Under 2009 var prisutvecklingen mer normal och bland annat tack vare framgångsrika lanseringar av ett antal nya produkter växte den svenska marknaden med cirka 5 procent mätt i volymer, enligt Nielsens uppskattningar. Samtidigt ledde det minskade resandet till följd av konjunkturnedgången till att tillväxttaten på Travel Retail-marknaden avmattades något efter att ha varit hög under de föregående två åren. För Swedish Match del bidrog framgångsrika nya produktlanseringar, ny design och utformning av förpackningar och produkter samt ett engagerat kategoriarbete till betydande förbättringar av försäljning, volymer och rörelseresultat.
I Europa påverkades cigarrmarknaden av vissa eftersläpande effekter av rökförbud, i synnerhet i Nederländerna. Som helhet uppvisade dock den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer en relativt stabil utveckling vilket inte var fallet för många andra konsumentprodukter. Vi identifierade möjligheter att öka cigarrverksamhetens lönsamhet i Europa, men visste också att det skulle krävas handling och beslutsamhet för att få till stånd nödvändiga förändringar. En rad åtgärder vidtogs för att öka lönsamheten: rationalisering av produktsortimentet, effektiviseringar i produktionsledet och lanseringar av produktinnovationer och nya produkter. Trots kostnader och potentiella produktionstörningar i samband med dessa förändringar blev både försäljningen och lönsamheten oförändrad jämfört med föregående år.
Ett nytt Swedish Match
Utöver förändringar i produktsortiment, effektivare säljkår, kategoriarbete och åtgärder till följd av lokala lagändringar genomförde Swedish Match ett antal strukturförändringar som kommer att göra oss ännu bättre rustade för de utmaningar och möjligheter som vi nu står inför.
Efter att ha slagit fast visionen att vara den globala ledaren inom rökfria produkter, "best in class" inom cigarrer och "operational excellence" för tänd- och piptobaksprodukter, genomfördes tydliga organisationsförändringar i linje med denna vision. Företaget är nu organiserat i två försäljningsdivisioner för våra viktigaste marknader, USA och Skandinavien. En tredje division, Smokefree Division, ansvarar för att utveckla och producera snus samt hantera vår strategiska varumärkesportfölj globalt, vilket leder till effektivare samordning och processer inom detta tillväxtområde. Smokefree Division har också ett globalt ansvar för scientific affairs.
Den fjärde divisionen, Swedish Match International, ansvarar för produktion och distribution av cigarrer samt försäljning av cigarrer i Europa och på den amerikanska marknaden för premiumcigarrer. Divisionen har också det övergripande ansvaret för tändare, tändstickor och piptobak. Om förslaget att bilda ett nytt bolag med Scandinavian Tobacco Group (STG) , vilket beskrivs närmare nedan, blir verklighet kommer en stor del av det som i dag utgör Swedish Match International att ingå i det nya bolaget. Den femte divisionen, Other Operations, är främst ansvarig för vår distributionsverksamhet på den svenska marknaden. Swedish Match division Other Operations erbjuder inte bara distribution av tobaksprodukter utan även en effektiv distribution av andra produkter och däribland receptfria läkemedel vilket är möjligt sedan det svenska apoteksmonopolet upplöstes.
Ett nytt företag, SMPM International
(SMPMI), bildades och startade sin verksamhet under våren 2009. Målet med detta joint venture-företag mellan Swedish Match och Philip Morris International (PMI) är att erbjuda rökfria produkter och snus på marknader utanför Skandinavien och USA. Under året har SMPMI arbetat aktivt och kombinerat kunskaperna och kompetensen i den egna organisationen med kunnande och erfarenhet hos dess joint venture-partners. Under 2010 planerar SMPMI bland annat att genomföra en första testlansering i Asien. Med leveranser från Swedish Match Smokefree Division och ett nära samarbete kommer SMPMI att sälja produkter via PMI:s omfattande och förstklassiga försäljningsorganisation.
Swedish Match utvärderar och bedömer fortlöpande sin verksamhet för att säkerställa både en tydlig inriktning och ett ökat aktieägarvärde. I september avyttrades den sydafrikanska piptobaksverksamheten till PMI. Bedömningen var att denna starka och lönsamma piptobaksverksamhet skulle ha bättre tillväxtpotential inom ramen för en global cigarettillverkare. Eftersom Sydafrika stod för större delen av segmentet piptobak rapporteras piptobaksverksamheten inte längre separat. Intäkterna från försäljningen av verksamheten har använts för att ytterligare finansiera Swedish Match aktieåterköpsprogram.
"Med en ny organisationsstruktur och ökad betoning på rökfria produkter avslutade Swedish Match året som ett nytt företag, bättre rustat att möta de möjligheter som framtiden för med sig."
Med en ny organisationsstruktur och med ökat fokus på rökfria produkter avslutade Swedish Match året som ett nytt företag, bättre rustat att möta de möjligheter som framtiden för med sig.
I januari 2010 meddelades att en avsiktsförklaring tecknats med STG om att bilda ett nytt bolag för cigarrer, piptobak och finskuren tobak. I det nya bolaget avser vi att kombinera STG:s nuvarande verksamheter för cigarrer, piptobak och finskuren tobak med Swedish Match verksamheter för premiumcigarrer, europeiska cigarrer och piptobak. Ett sådant företag ger inte bara nya möjligheter till ökad tillväxt och lönsamhet, utan skulle också bli ledande inom maskintillverkade cigarrer i Europa. Om transaktionen genomförs och det nya bolaget bildas (efter due diligence från båda parter, slutliga transaktionsavtal och godkännanden av myndigheter) kommer Swedish Match främst att vara ett företag inom rökfria produkter, kompletterat av starka och lönsamma verksamheter inom maskintillverkade cigarrer i USA och inom tändprodukter, liksom den största oberoende distributören av tobaksprodukter i Sverige.
Morgondagens Swedish Match
Jag är stolt över det hårda arbete och det engagemang som våra medarbetare har visat i förändringsprocessen, vilket har
främjat en kultur präglad av öppenhet och tillit, så att förändringarna inte bara blivit möjliga utan också framgångsrika. Jag är särskilt stolt över att vi har kunnat genomföra förändringarna utan att förbise våra kunders och konsumenters behov. Den stabila ökningen av försäljning och rörelseresultat, de ökade leveransvolymerna, de framgångsrika lanseringarna av nya produkter – samtidigt som företaget genomgått en omvandling – är ett bevis på en förstklassig organisations hårda arbete och engagemang.
Swedish Match kommer att dra nytta av sitt ledarskap inom svenskt snus och sin starka ställning inom amerikanskt snus – sina produktkunskaper, konsumentinsikter, ledande teknik samt den starka varumärkesportföljen – för att ytterligare utveckla våra verksamheter för rökfria produkter i Skandinavien och USA. Via vårt samarbete med PMI kommer vi att arbeta för att etablera marknader för rökfria produkter i andra delar av världen.
Swedish Match kommer att fortsätta sträva efter att vara "best in class" när det gäller cigarrer och rikta våra ansträngningar mot att öka resultatet genom ledande kategoriarbete, kostnadskontroll samt konsumentanpassade varumärkes- och marknadsprogram. Under 2010 förväntar vi oss att Swedish Match kommer att bli ägare av
en 49-procentig andel av ett bolag som är marknadsledande inom premiumcigarrer i USA och maskintillverkade cigarrer i Europa, sammantaget världens näst största cigarrföretag samt världsledande inom piptobak.
Swedish Match kommer att fortsätta sträva efter "operational excellence" inom tändprodukter och leverera högkvalitativa tändstickor, tändare samt grill- och brasprodukter till konsumenter i hela världen.
På årsstämman 2010 kommer styrelsen att föreslå att utdelningen höjs till 4:75 SEK per aktie och en fortsättning av Swedish Match aktieåterköpsprogram.
De förändringar som Swedish Match nu genomför gör oss ännu bättre förberedda att möta framtidens möjligheter och utmaningar. Jag är övertygad om att vårt fortsatta hårda arbete i linje med vår strategi kommer skapa värde för såväl kunder, konsumenter som för er aktieägare.
Stockholm i mars 2010
Lars Dahlgren Verkställande direktör och koncernchef
Viktiga händelser
- I Skandinavien ökade leveransvolymen av snus med 6 procent
- I USA ökade leveransvolymen av amerikanskt snus med 7 procent
- Ett joint venture-företag har bildats med Philip Morris International i syfte att marknadsföra och distribuera rökfria produkter mer effektivt utanför Skandinavien och USA
Rökfritt: Snus
Med starka varumärken som grund
Swedish Match är marknadsledande inom snus i Skandinavien, där såväl män som kvinnor snusar. I USA fortsätter Swedish Match att stärka sin närvaro på den växande marknaden för amerikanskt snus och ökar både sin volym och sin marknadsandel. Dessutom erbjuder Swedish Match nya rökfria produkter såsom svenskt snus i takt med att marknaderna för dessa utvecklas. Utanför Skandinavien och USA fortsätter Swedish Match arbetet med att hitta tillväxtmöjligheter för rökfria produkter genom joint venture-företaget med Philip Morris International. Koncernen har en stark varumärkesportfölj och ett effektivt försäljnings- och distributionsnät.
Strategi
Swedish Match fortsätter att sträva efter att vara den globala marknadsledaren inom rökfria produkter. För att nå framgång bygger Swedish Match vidare på sin starka varumärkesportfölj, sitt tekniska ledarskap, sitt unika svenska arv och en marknadsledande ställning i Skandinavien – världens största snusmarknad – samt en stabil position på den växande amerikanska snusmarknaden. Med hjälp av en professionell försäljningsorganisation inom såväl det egna bolaget som hos sin joint venture-partner kommer koncernen att kunna tillvarata sina möjligheter att växa organiskt, såväl på som utanför hemmamarknaderna i Skandinavien och USA. Swedish Match strävar efter att vara konsumenternas förstahandsval för rökfria produkter, återförsäljares och distributörers mest uppskattade samarbetspartner samt branschens naturliga samtalspartner för lagstiftare och opinionsbildare i fråga om snus.
Inom rökfria produkter har Swedish Match en stark och väletablerad varumärkesportfölj samt god konsumentkännedom, vilket gör att koncernen kan expandera sin geografiska räckvidd. Swedish Match fortsätter att ta fram nya produkter och utveckla befintliga produkter samt använder sitt starka varumärke för att möta de ständigt nya önskemålen på marknaden.
Ekonomisk utveckling
Nettoomsättningen under året ökade med 14 procent till 4 250 MSEK (3 725). Rörelseresultatet för året steg med 16 procent till 1 916 MSEK (1 658).
På den skandinaviska marknaden ökade Swedish Match nettoomsättning med 11 procent till följd av förbättrad prissättning och 6 procent större leveransvolymer. Utöver en fortsatt volymtillväxt i Norge och inom Travel Retail ökade leveransvolymerna i Sverige under året.
I USA ökade Swedish Match försäljningen i och med att bolagets totala marknadsandel växte. Detta på en marknad med kraftigt förändrad prissättning och säljstödsaktiviteter. Marknaden för amerikanskt snus i USA växte med 1,6 procent
| NYCKELTAL , MSEK |
2009 | 2008 | 2007 | Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncern en |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 250 | 3 725 | 3 194 | 5 000 100 |
| Rörelseresultat | 1 916 | 1 658 | 1 343 | |
| Rörelsemarginal, % | 45,1 | 44,5 | 42,1 | 4 000 80 30% |
| Investeringar i materiella tillgångar |
317 | 173 | 223 | 3 000 60 2 000 40 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
1 884 | 1 756 | 1 652 | 1 000 20 MSEK % |
| Medelantal anställda | 1 005 | 913 | 840 | 2005 2006 2007 2008 2009 |
Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %
Om snus
Svenskt snus skiljer sig från amerikanskt snus på flera sätt, bland annat i produktionsprocessen där det amerikanska snuset fermenteras medan det svenska pastöriseras. Båda dessa produktionstekniker följer Swedish Match kvalitetsstandard GothiaTek®. Ytterligare en skillnad är att det amerikanska snuset placeras i underläppen medan det svenska placeras under överläppen.
Snus
Beskrivning: Fuktig till halvfuktig malen muntobak.
Användning: Placeras under överläppen. Tillverkningsprocess: Pastörisering; en patentskyddad värmebehandling. Sorter: Snus finns både som lössnus och portionssnus. Mest populärt är portionssnus som finns i många olika storlekar och format.
Amerikanskt snus
Beskrivning: Fuktig, malen eller skuren muntobak.
Användning: Placeras i underläppen. Tillverkningsprocess: Kontrollerad
fermentering.
Sorter: Amerikanskt snus säljs framför allt som lössnus men portionssnus blir allt mer populärt.
under 2009.1) Swedish Match leveransvolymer i USA ökade med 7 procent.
Rörelsemarginalen för året var 45 procent (44). Den förbättrade rörelsemarginalen beror främst på positiva effekter av prissättning och volymeffekter i Skandinavien, mindre uttalade lagereffekter i Sverige och lägre produktlanseringskostnader i USA.
Marknaden
Den globala marknaden för snus är växande och beräknas för närvarande uppgå till drygt 1,4 miljarder dosor. Skandinavien och USA är världens absolut största marknader för snus. På marknaden i Skandinavien säljs pastöriserat snus, medan marknaden i USA domineras av det amerikanska snuset som är fermenterat.
På den skandinaviska marknaden finns ett stort utbud av varumärken och produktvarianter. Populärast är portionssnus som får allt större betydelse. Sverige är den största marknaden i Skandinavien och världens största marknad mätt i konsumtion per capita. Norge var den snabbast växande marknaden men även Travel Retail och den svenska marknaden uppvisade volymtillväxt under 2009.
Snus som traditionellt sett har varit en svensk produkt blir allt mer erkänd globalt som en ny och spännande produktkategori. Ett tecken på det är att tobaksaktörerna har börjat testa svenskt snus på utvalda marknader. Under 2009 lanserade en konkurrent
1) Källa: Nielsen.
till Swedish Match snus över hela USA. Svenskt snus är fortfarande en mycket liten kategori i USA, men anses ha möjligheter att växa på lång sikt. Swedish Match fortsätter att utvärdera och utveckla marknaden för svenskt snus på den amerikanska marknaden genom att lansera varumärken såsom General.
Genom joint venture-företaget med Philip Morris International som startade 2009 fortsätter Swedish Match att söka tillväxtmöjligheter utanför Skandinavien och USA. På dessa ännu outvecklade marknader finns det möjligheter till framtida tillväxt.
Försäljningen av snus förbjöds inom Europeiska Unionen 1992. Sverige undantogs från försäljningsförbudet på den svenska marknaden i samband med sitt inträde i EU 1995.
Under de senaste tio åren har volymerna på den amerikanska snusmarknaden ökat kontinuerligt. Marknaden består främst av lössnus med relativt få format och smaker. Portionssnussegmentet har växt snabbt i och med att konsumenterna har insett att prillor är bekväma och lätta att använda. Marknaden består av ett premiumsegment och ett lågprissegment som är likartade i storlek och volym. Lågprissegmentet har ökat kraftigt under de senaste tio åren medan premiumsegmentet har haft en svag volymminskning. Många av de nya snuskonsumenterna är före detta cigarettrökare.
Snus – Skandinavien Viktiga varumärken
De största varumärkena på den skandinaviska marknaden är General, Ettan, Grovsnus, Göteborgs Rapé, Catch och Kronan. General är det snusvarumärke som säljer bäst i både Sverige och Norge.
Under 2009 lanserade bolaget ett antal nya produkter, främst genom varumärkesutvidgning eller produktförbättring av befintliga varumärken (framför allt General) eller under nya varumärken. I oktober lanserade Swedish Match The Lab Series 01 och 02 baserat på ett nytt recept, ett nytt format på prillorna och en unik design med modern förpackningsgrafik. Produkterna, som har tagits fram efter omfattande konsumentundersökningar, säljs i Norge och delar av Sverige.
I Skandinavien fortsatte marknadsandelen för white portion snus att växa. Under året introducerade Swedish Match General White Portion i stjärnläggning i Sverige och Norge. Kronan, koncernens lågprisvarumärke i Skandinavien, är det ledande varumärket inom lågprissegmentet i Sverige. Utöver traditionellt snus erbjuder Swedish Match även Onico – det ledande varumärket inom det tobaks- och rökfria segmentet – som erbjuder konsumenter ett nikotinfritt alternativ av hög kvalitet. På den norska marknaden fortsatte Swedish Match att stärka sin närvaro med starka traditionella varumärken som General, Göteborgs Rapé, Catch och Röda Lacket.
Marknadsutveckling
Enligt Swedish Match beräkningar uppgick snuskonsumtionen på den skandinaviska marknaden till 250 miljoner dosor under 2009, en ökning med 5 procent jämfört med 2008. Uppskattningsvis snusar 25 procent1) av alla män i Sverige regelbundet. I Norge är andelen män som snusar lägre men antalet ökar. Andelen manliga snusare har varit relativt stabil i Sverige och ökar i Norge, medan antalet kvinnor som snusar regelbundet ökar.
Swedish Match är den största tillverkaren av snus med en volymandel i Sverige på cirka 86 procent under oktober–november 2009.2) I Norge har Swedish Match en volymandel på 74 procent.2) Sverige är den absolut största marknaden i Skandinavien med
1) Källa: SCB/ULF. 2) Källa: Nielsen.
Röda Lacket – med inslag av persika och lakrits, i ny design.
cirka en miljon konsumenter, varav cirka 20 procent är kvinnor. Uppskattningsvis växte den svenska marknaden med 5 procent under 2009 efter två års nedgång på marknaden. Den norska marknaden har växt med tvåsiffriga tal under de senaste åren och enligt beräkningar ökade den med över 10 procent under 2009. Travel Retailmarknaden, som främst består av taxfreebutiker på flygplatser och färjor, beräknas ha ökat måttligt under 2009 efter en mycket snabb tillväxt flera år i följd.
Under de senaste åren har konsumenterna gått över från traditionella lössnusprodukter till portionssnus, som nu står för cirka två tredjedelar av volymen i Skandinavien.1)
Tobaksskatten i Sverige baseras på vikt och motsvarar en betydande andel av försäljningspriset på varje enskild snusdosa. Under 2009 höjdes inte punktskatten i Sverige, vilket innebar att inga betydande hamstrings- eller lagereffekter uppstod under året. Under 2008 höjdes den viktbaserade skatten på snus med 90 kronor per kilo. Även under 2007 genomfördes en höjning med 123 kronor per kilo, vilket var en fördubbling från 2006 års nivå. I Norge höjdes punktskatten med 13 procent under 2009.
Försäljningsställen och marknadsföring De viktigaste försäljningskanalerna för snus i Skandinavien är dagligvaruhandeln, servicebutiker och bensinstationer. Snus säljs
också i tobaksaffärer, barer, restauranger och Travel Retail-butiker på bland annat flygplatser och färjor. Återförsäljarna sätter själva sitt försäljningspris, varför priset kan variera mycket. Snus säljs från snuskylar för att bevara snusets fräschör och kvalitet.
Under 2009 fortsatte Swedish Match sitt arbete med en konsumentwebbplats för den svenska marknaden.
Via www.swedishmatch.com/konsument får de svenska konsumenterna enkelt information om Swedish Match produktsortiment.
Konkurrenter
Den största konkurrenten i Skandinavien är British American Tobacco (BAT) som under 2008 förvärvade Scandinavian Tobacco Groups (STG) snusverksamhet i dotterbolaget Fiedler & Lundgren (F&L). I oktober–november 2009 hade BAT (F&L) en volymandel på cirka 10 procent i Sverige.1) Bland övriga konkurrenter på den skandinaviska marknaden finns Japan Tobacco och Imperial Tobacco Group. Imperial Tobacco är den största konkurrenten i Norge med en marknadsandel på cirka 1) Källa: Nielsen och Swedish Match uppskattningar.
Snushistorik, Skandinavien
1822 Ettan är den populäraste snusprodukten och ett av Swedish Match starkaste varumärken som bygger på tradition, gedigen kunskap och kompromisslös kvalitet.
1919 Göteborgs Rapé är ett varumärke som blir allt populärare. Ordet Rapé är franska och betyder "riven". Förr i tiden revs snuset för att få rätt konsistens. Det franska namnet ger en exklusiv känsla.
1820
12 / Swedish Match 2009
1915 General är Swedish Match marknadsledande snusvarumärke och för många är General synonymt med snus. Även General har anor från 1800-talet. Flera av dåtidens snustillverkare hade en generalblandning, och en av dessa blev grunden till dagens General.
1915 Grovsnus är ett grovmalet snus som först började tillverkas i Norrland. Grovsnus original portion lanserades 1983 och finns idag som både white portion och black portion.
Källa: Nielsen, 1 januari–26 december 2009.
21 procent.1) I Sverige återfinns de flesta av konkurrenternas varumärken inom lågprissegmentet, medan de i Norge finns inom premiumsegmentet.
Amerikanskt snus – USA Viktiga varumärken
Swedish Match största varumärken på den amerikanska marknaden är Timber Wolf, Longhorn och Red Man. Red Man lanserades 2007 och började säljas i hela landet 2008. Snusvarumärket Red Man drar fördel av det varumärkesvärde som byggts upp för tuggtobaken Red Man, det bäst säljande tuggtobaksvarumärket i USA.1) Varumärket Timber Wolf finns i ett flertal format och smaker och innefattar Timber Wolf Packs som ingår i det snabbt växande portionssnussegmentet i USA. Under 2009 tillkom portionssnus i Longhorns portfölj och blev därmed det första portionssnuset inom lågprissegmentet.
Marknadsutveckling
USA är världens största snusmarknad och Swedish Match uppskattar konsumtionen
av amerikanskt snus under 2009 till cirka 1,2 miljarder dosor. Under de senaste fem åren har den amerikanska snusmarknaden växt med ungefär 6 procent per år mätt i volym. Under 2009 dämpades tillväxttakten till 1,6 procent mätt i volym.1) Tillväxten kommer främst från nya konsumenter, bland annat cigarettrökare, som inser fördelarna med denna rökfria produkt i ett land där rökförbud blir allt vanligare. Amerikanskt snus säljs över hela USA, men volymerna är särskilt stora i de sydöstra och sydvästra delstaterna samt de mellersta delstaterna vid Atlanten.
1) Källa: Nielsen och Swedish Match uppskattningar.
2009 General White Portion i stjärnläggning tillverkas enligt en unik teknik där varje prilla fuktas på ett sätt som gör att den rinner mindre och behåller smaken längre. Fuktinnehållet är dock detsamma som i originalprillan.
2009 Swedish Match lanserarade The Lab Series 01 och 02. De nya produkterna har tagits fram för moderna konsumenter med större krav på produktupplevelse och design. Prillorna är längre och smalare, och receptet är nytt.
1980 2010
1984 När Catch lanserades blev det med sin lakritssmak det första portionssnuset med icketraditionell snussmak. Catch Collection förnyas hela tiden med nya smaker för att passa de moderna snuskonsumenterna.
2005 Premiumsnuset General Onyx var det första snusvarumärket där prillorna förpackades i stilren stjärnläggning.
2006 Onico är Swedish Match nikotinfria produkt som snabbt blev populär bland konsumenterna.
2006 Kronan är ett lågprissnus med traditionell svensk snussmak.
Den snabbaste tillväxten på den amerikanska snusmarknaden återfinns inom lågprisoch portionssnussegmenten. Under 2009 stod lågprissegmentet för närmare 50 procent av den totala volymen i kategorin. Swedish Match portfölj består nästan uteslutande av produkter i lågprissegmentet, med både traditionella lössnusprodukter och portionssnusprodukter. Portionssnuskategorin ökade med cirka 20 procent under 2009 och fortsätter därmed den snabba ökningen som skett under de senaste åren. Portionssnuset står nu för nästan 10 procent av det snus som säljs i USA.1)
Under första halvåret 2009 sänkte konkurrenterna sina listpriser rejält på premiumprodukter och ändrade sina marknadsföringsinsatser för dessa produkter. Listpriserna för produkter inom lågprissegmentet höjdes under mitten av året mycket till följd av en högre punktskatt på snus på federal nivå. Listpriserna för premiumprodukter ändrades inte med anledning av skattehöjningen, vilket resulterade i att skillnaden i listpris mellan premium- och lågprisprodukter minskade betydligt från början till mitten av året. Skattejusteringar i vissa delstater förändrade den relativa prissättningsbilden i dessa delstater. Trots de relativa prisförändringarna fortsatte lågprissegmentet att prestera väsentligt bättre än marknaden som helhet och ökade med cirka 7 procent.
I juni blev den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA) ansvarig myndighet för reglering av tobaksbranschen. Regleringarna omfattar produkter, märkning, annonsering och produktprover, och kommer att börja gälla fullt ut från mitten av 2010.
Snuskategorin är dynamisk, och sortimentet fortsätter att växa genom nya produkter, varumärken samt utvidgning av befintliga varumärken. Under 2009 hade Swedish Match en marknadsandel sett till volym på 12,9 procent, vilket är en ökning från 12,4 procent under 2008.1) Red Mans marknadsandel uppgick till 1,7 procent av marknaden 2009, vilket är en ökning från 1,3 procent 2008. Marknadsandelen för varumärket Longhorn ökade också kraftigt med en andel sett till volym på 5,1 procent 2009, vilket är en ökning från 4,6 procent 2008.1)
Försäljningsställen och marknadsföring
De viktigaste distributionskanalerna utgörs av servicebutiker och bensinstationer, särskilda lågprisbutiker för tobak, dagligvaruhandeln och internet. Produkten marknadsförs genom skyltar vid kassan, aktiviteter i butikerna och i samband med livsstilsaktiviteter riktade mot vuxna.
Konkurrenter
De största konkurrenterna på marknaden är Altria (UST) med en marknadsandel mätt i volym på 55 procent under 2009 och Reynolds American (Conwood) med en marknadsandel på 31 procent.1)
Snus – USA Marknadsutveckling
I likhet med övriga konkurrenter fortsatte Swedish Match att utvärdera och utveckla en marknad för pastöriserat snus i USA. Svenskt snus är fortfarande en relativt liten kategori i USA, men anses ha möjligheter att växa på lång sikt. För 2009 uppskattar Swedish Match konsumtionen till mer än 15 miljoner dosor, mer än fyra gånger så hög som 2008. Kategorin uppmärksammades stort i media under året i samband med att en av de största konkurrenterna började lansera sin snusprodukt över hela landet.
Swedish Match största snusvarumärke i USA är General som säljs hos utvalda tobakshandlare. Efter lyckade provförsäljningar säljs nu General i fler än 600 butiker.
Försäljningsställen och marknadsföring
Swedish Match viktigaste distributionskanaler för snus är exklusiva och specialiserade cigarr- och tobaksbutiker samt internet – ställen där konsumenterna kan lära sig mer om snus och den svenska erfarenheten av snus. Snus säljs också i utvalda servicebutiker, bensinstationer, särskilda lågprisbutiker för tobak och i dagligvaruhandeln. Produkten marknadsförs genom skyltar vid snuskylarna.
På www.generalsnus.com finns konsumentinformation om Swedish Match produkter.
1) Källa: Nielsen och Swedish Match uppskattningar.
Snushistorik, USA
2000 Timber Wolf är ett varumärke med lojala konsumenter som värdesätter kvalitetstobak till ett rimligt pris. Timber Wolf finns i en rad smaker och format, och är USA:s näst bäst säljande varumärke inom lågprissegmentet.
2007 Red Man är ett premiumsnus utan premiumpris. Ingår i en varumärkesfamilj som har funnits i över 100 år.
2010
2000
2003 Longhorn är USA:s bäst säljande snus i det lägsta prissegmentet och ett av de snabbast växande varumärkena. Finns även som portionssnus sedan 2009.
2009 Det svenska snusmärket General portion säljs hos utvalda tobaksbutiker i USA.
Konkurrenter
De största konkurrenterna på marknaden är Reynolds American och Altria.
Snus utanför Skandinavien och USA
Joint ventureföretaget med Philip Morris International ger Swedish Match större möjlighet att tillverka snus för marknader utanför Skandinavien och USA. Det nya företaget ägs till 50 procent av Swedish Match. Produkterna kommer att tillverkas av Swedish Match och säljas genom Philip Morris Internationals försäljnings- och distributionskanaler. Joint venture-företaget får på så sätt både tillgång till högkvalitativa produkter och ett globalt distributionsnät.
Under 2009 gick joint venture-företaget in i analysfasen, och studier kommer troligen att genomföras på vissa testmarknader under 2010. I september upphörde Swedish Match produktionen av nässnus i och med att bolaget sålde sin sydafrikanska piptobaks- och tillbehörsverksamhet till Philip Morris International.
Tillverkning och distribution
I Sverige tillverkas snus i Göteborg och Kungälv. Fabriken i Kungälv öppnade 2003 och är för närvarande under utbyggnad. Den högteknologiska produktionsenheten är inriktad på portionsförpackade produkter inklusive en patentskyddad white portion-teknik utvecklad av Swedish Match.
Swedish Match tillverkar amerikanskt snus i Owensboro i Kentucky, USA. Utöver snus tillverkas även tuggtobak och piptobak i fabriken. Swedish Match har utvecklat en flexibel produktionsplattform i fabriken, som innebär att resurserna kan fördelas mellan produktgrupperna efter behov. Den flexibla lösningen innebär att koncernen effektivt kan anpassa produktionsförändringar i och med att ökningar i snusproduktionen kan kompensera minskningar inom tugg- och piptobak.
Fram till september 2009 tillverkade Swedish Match nässnus i Boksburg, Sydafrika.
Distribution av tobaksprodukter i Sverige, inklusive produkter från andra tillverkare, sker från bolagets distributionsanläggningar i Stockholm och Göteborg. Många beställningar läggs via bolagets webbaserade system och andra kompletterande elektroniska inköpssystem. Produkterna levereras vanligtvis en gång i veckan för att undvika att en vara tar slut i lager hos återförsäljarna.
I USA levererar Swedish Match dagligen produkter till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet från sina fabriker via både egna och externa lager.
Framtiden
Swedish Match kommer att bygga vidare på sina styrkor i strävan att vara den globala ledaren inom rökfria produkter. Med fortsatt produktinnovation, satsning på att bli kundernas mest uppskattade partner och med en företagskultur där anställda strävar efter att göra Swedish Match varumärken till konsumenternas förstahandsval, kommer koncernen att stå väl rustad att behålla sin ledande ställning.
Rökförbud på offentliga platser, en ökad förståelse för konceptet "harm reduction", samt ökad aktivitet i branschen bör ligga till grund för ytterligare marknadstillväxt inom snusproduktsegmenten på de marknader där dessa produkter säljs.
Fortsatt volymtillväxt väntas på marknaden för amerikanskt snus. Även för svenskt snus i USA väntas många aktiviteter, ofta på testmarknadsbasis, men också genom ökad allmän distribution av produkterna i många delar av landet.
Swedish Match är väl positionerat inom lågprissegmentet på den amerikanska snusmarknaden – ett segment som väntas växa snabbare än den totala snusmarknaden i USA.
Swedish Match fortsätter arbetet med att utöka sin närvaro utanför USA och Skandinavien genom joint ventureföretaget med Philip Morris International och satsar också på att ytterligare stärka sin position på kärnmarknaderna. Som en global ledare inom rökfria produkter kan koncernen driva förändring och fortsätta växa i en ny och föränderlig konkurrensmiljö.
Produktnyheter 2009
Catch Collection
Catch Collection lanserades 2009 och blev en omedelbar framgång. Catch Collection erbjuder kontinuerligt nya smaker under begränsade perioder. Under 2009 lanserades fyra smaker och den första smaken 2010 blir Mellow, troligen den första snusprodukten med smak av färsk rabarber.
Göteborgs Rapé: Ny design – samma smak
Swedish Match snusprodukt Göteborgs Rapé har funnits länge och är lika uppskattat av konsumenterna idag som när det började tillverkas 1919. Under 2009 fick dosan en ny design och en ny varumärkessymbol – GR´. Dosan känns modern utan att dess klassiska ursprung har gått förlorat. Tobaksreceptet är oförändrat och den färska och naturliga tobakssmaken uppskattas av konsumenterna.
Nick and Johnny Black
Nu som black portion
Nick and Johnny Black är ett snus med kraftig och fyllig tobakssmak med en avrundande ton av laktritssmak. Snuset finns nu som black portion med prillorna lagda i den populära och stilrena stjärnläggningen.
Longhorn – nu som portionssnus
Longhorn, som är Swedish Match näst största snusvarumärke på den amerikanska marknaden, har växt snabbt under de senaste åren. Longhorn erbjuder konsumenterna ett lägre prissatt alternativ inom det snabbt växande marknadssegmentet för portionsförpackat snus.
Viktiga händelser
- • Rörelseresultatet ökade med 7 procent i lokal valuta
- • Stabil marknadsandel sett till volym på 45 procent
- • Produktionen, inklusive kontraktstillverkning, förser mer än 60 procent av den amerikanska marknaden
Swedish Match viktigaste varumärken
USA: Red Man, Red Man Golden Blend, Southern Pride, J.D.'s Blend, Red Man Silver Blend, Granger Select
Rörelseresultat
18 / Swedish Match 2009
Rökfritt: Tuggtobak "Americ a's Best Chew®
I mer än 100 år har Red Man erbjudit amerikanska konsumenter tuggtobak av utmärkt smak och hög kvalitet. Red Man förknippas med utomhusaktiviteter som fiske och jakt. Red Man är nu inne på sitt andra århundrade och fortsätter att vara det bäst säljande tuggtobaksvarumärket i USA.
Strategi
Bland de rökfria produkterna har tuggtobaken, som genuin amerikansk produkt, en unik ställning i Swedish Match portfölj. Med sin marknadsledande position, effektiva produktion, välkända och pålitliga varumärken samt ledande ställning hos både konsumenter och återförsäljare kan koncernen dra nytta av sina styrkor för att upprätthålla resultatet i en minskande kategori. Swedish Match strävar efter att vara konsumenternas förstahandsval för sina rökfria tuggtobaksprodukter, och samtidigt vara återförsäljarnas och distributörernas mest uppskattade partner. Swedish Match fortsätter att satsa på hög produktkvalitet och sätter även kostnadskontroll i fokus för att försvara sin marknadsandel och marknadsledande ställning.
| NYCKELTAL , MSEK |
2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 112 | 934 | 956 |
| Rörelseresultat | 411 | 329 | 312 |
| Rörelsemarginal, % | 36,9 | 35,2 | 32,6 |
| Investeringar i materiella tillgångar |
19 | 14 | 25 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
180 | 281 | 312 |
| Medelantal anställda | 348 | 345 | 369 |
"Americ a's Best Chew® "
Ekonomisk utveckling
Årets nettoomsättning ökade med 19 procent till 1 112 MSEK (934) och rörelseresultatet ökade med 25 procent till 411 MSEK (329). Ilokal valuta ökade nettoomsättningen något. Högre genomsnittspriser dämpade volymminskningarna och en starkare amerikansk dollar fick en positiv effekt på det redovisade rörelseresultatet. Rörelsemarginalen uppgick till 37 procent (35).
Marknaden
Den amerikanska marknaden för tuggtobak minskar kontinuerligt. Volymerna minskar vanligtvis med 5–10 procent per år, vilket beror på att konsumenter lämnar kategorin varav en del går över till amerikanskt snus. Andelen konsumenter som använder både tuggtobak och amerikanskt snus har ökat under de senaste åren. Detta har i kombination med prisändringar och skattehöjningar ytterligare påskyndat den allmänna nedgången på marknaden.
I april 2009 höjdes den federala punktskatten på alla tobaksprodukter, inklusive tuggtobak. Tillsammans med skattehöjningar i enskilda delstater, framför allt Florida och Texas, har detta gjort att återförsäljarna i många fall har tvingats höja priserna kraftigt, vilket lett till att vissa konsumenter har gått över till varumärken och format inom lågprissegmentet. Mot bakgrund av den minskande konsumtionen arbetar producenterna kontinuerligt med
att sänka sina kostnader och med prissättning för att upprätthålla lönsamheten.
I juni 2009 antogs en ny lag som innebär att ansvaret för reglering av den amerikanska tobaksbranschen togs över av den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA) – från Federal Trade Commission. Bytet av regleringsmyndighet påverkar marknadsföringen av amerikanska tobaksprodukter och i vissa fall kommer produktutbudet att ändras. Regleringarna rör marknadsföringen av produkter och kommer att omfatta krav på produktplaceringen i butik, nya produkter, märkning, annonsering och smakprov.
Swedish Match är den största tillverkaren av tuggtobak i USA och koncernens varumärken har en marknadsandel på cirka 45 procent.1)
Marknaden segmenteras efter varumärke och prisklass och procentandelen för lågprissegmentet växer i relation till den totala marknaden. Nästan två tredjedelar av nettoomsättningen beräknas komma från premiumsegmentet, där Red Man är det ledande varumärket.
Nordamerika
Viktiga varumärken Koncernens mest kända varumärken är Red Man, Red Man Golden Blend, Southern Pride, J.D.'s Blend, Red Man Silver Blend och Granger Select. Varumärket Red Man är det absolut största i USA med en marknadsandel på cirka en tredjedel av den totala försäljningsvolymen.
Försäljningsställen
Tuggtobak säljs i samma typ av butiker som övriga tobaksprodukter, men större delen av försäljningen sker via servicebutiker och lågprisbutiker för tobak.
Konkurrenter
Bland konkurrenterna på den nordamerikanska marknaden finns Reynolds American (Conwood), som är den största konkurrenten, National Tobacco och Swisher.
Övriga marknader
Swedish Match har en mycket begränsad försäljning av tuggtobaksprodukter utanför USA, till exempel säljs varumärket Piccanell i Sverige.
Tillverkning och distribution
Tillverkning sker i Owensboro i Kentucky, USA. Swedish Match levererar dagligen produkter till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet direkt från produktionsenheten och via egna och externa lager. Under 2008 tecknades ett tillverkningsavtal med National Tobacco, som har cirka 18 procent1) av marknaden för tuggtobak.
Swedish Match tillverkar tuggtobak för båda företagen vid enheten i Owensboro.
1) Källa: Nielsen.
Framtiden
Konsumtionen av tuggtobak i USA bedöms fortsätta minska i ungefär samma takt som de senaste åren, det vill säga med 5–10 procent. Swedish Match kommer också fortsättningsvis att satsa på hög produktkvalitet och effektiv marknadskommunikation. Koncernen har även fortsatt fokus på kostnadskontroll.
rörelseresultat
20 / Swedish Match 2009
Viktiga händelser
- • Nettoomsättningen ökade med 7 procent i lokala valutor
- • Volymtillväxt för amerikanska maskintillverkade cigarrer
- • Förbättrad lönsamhet genom bättre prissättning, produktmix och ökad kostnadseffektivitet
- • Förbättrat rörelseresultat för premiumcigarrer
Cigarrer Högre nettoomsättning på en marknad i förändring
Swedish Match är ledande inom handgjorda premiumcigarrer i USA. Koncernen tillverkar och marknadsför även maskintillverkade cigarrer för både USA och Europa. Under 2009 satsade koncernen ännu mer på att utveckla cigarrverksamheten till "best in class" genom att hitta sätt att förbättra kvaliteten och samtidigt kontrollera kostnaderna. Ett exempel är FoilFresh® konceptet som Swedish Match med stor framgång expanderade i USA.
Strategi
Swedish Match har byggt upp en stark grund för cigarrverksamheten genom selektiva förvärv, investeringar i varumärken och produktutbud, samt genom en god förståelse för konsumenternas och handelns behov. Cigarrbranschen står inför flera utmaningar, från rökförbud till skattehöjningar och andra begränsningar till följd av lagar och förordningar. Detta kräver snabba och väl genomförda åtgärder för att anpassa verksamheten till den dynamiska omgivningen. Swedish Match arbetar vidare för att utveckla cigarrverksamheten till "best in class" genom operativa förbättringar och genom att dra nytta av globala synergier för att nå bättre lönsamhet.
Ekonomisk utveckling
Nettoomsättningen för helåret var 4 426 MSEK (3 644), medan rörelseresultatet var 935 MSEK (686). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 7 procent, främst till följd av stabil tillväxt på den amerikanska marknaden.
I USA ökade nettoomsättningen med 10 procent i lokal valuta. Den amerikanska marknaden står för 66 procent av Swedish Match totala cigarrförsäljning. Cigars International Inc., som förvärvades i september 2007, fortsatte att visa en stabil tillväxt. Rörelseresultatet för premiumcigarrer ökade trots volymminskningar för Swedish Match och marknaden som helhet. Nettoomsättningen och rörelseresultatet för amerikanska maskintillverkade cigarrer ökade till följd av högre priser och draghjälp från den framgångsrika expansionen av förpackningskonceptet FoilFresh®.
Nettoomsättningen utanför USA ökade med 10 procent i svenska kronor. Volymerna ökade på flera marknader, mest tydligt i Frankrike, Portugal, Tyskland och Spanien och kompenserade mer än väl för volymminskningarna i Nederländerna. Ungefär 34 procent av Swedish Match cigarrförsäljning sker i Europa.
Marknaden
Swedish Match uppskattar att den globala marknaden uppgår till cirka 15 miljarder cigarrer. Nordamerika och Västeuropa, som är de två största marknaderna, representerar mer än 90 procent av den globala cigarr-
| NYCKELTAL , MSEK |
2009 | 2008 | 2007 | Nettoomsättning och rörelseresultat Andel av koncern en |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 426 | 3 644 | 3 395 | 25 5 000 |
| Rörelseresultat | 935 | 686 | 733 | |
| Rörelsemarginal, % | 21,1 | 18,8 | 21,6 | 20 4 000 |
| Investeringar i materiella tillgångar |
61 | 53 | 99 | 15 3 000 10 2 000 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
6 516 | 6 242 | 5 235 | 5 1 000 % MSEK |
| Medelantal anställda | 8 092 | 8 515 | 8 705 | 2005 2006 2007 2008 2009 |
Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %
Swedish Match viktigaste varumärken
Premiumcigarrer, USA: Macanudo, Partagas, Punch, Hoyo de Monterey, La Gloria Cubana, Cohiba, Helix, Don Tomàs (alla tillverkade i Dominikanska republiken eller Honduras)
Maskintillverkade cigarrer, USA: White Owl, Garcia y Vega, Game by Garcia y Vega
Maskintillverkade cigarrer, Europa:
La Paz, Willem II, Salsa, Hollandia, Bellman, Oud Kampen, Justus van Maurik, Hajenius, Hofnar
Macanudo – det ledande varumärket i USA.
försäljningen. Handgjorda premiumcigarrer står för cirka 3 procent av den globala volymen, men för mer än 20 procent av det totala försäljningsvärdet.
För premiumcigarrer i USA uppskattar Swedish Match marknaden till cirka 260 miljoner cigarrer, en siffra som har minskat något under de senaste två åren. Premiumcigarrer tillverkas framför allt i Latinamerika och Karibien, och ungefär två tredjedelar av denna tillverkning säljs i USA. Utanför USA är Spanien, Frankrike och Tyskland andra viktiga marknader för premiumcigarrer.
Swedish Match uppskattar marknaden för maskintillverkade cigarrer i USA till cirka 9 miljarder cigarrer. Marknaderna för cigariller och större cigarrer, där Swedish Match är verksamt, har haft en genomsnittlig tillväxttakt på 2 procent per år räknat i volym under de senaste åren. Under 2009 beräknas dock marknaden ha minskat sett till volym eftersom konsumentpriserna i vissa fall stigit dramatiskt när den federala punktskatten höjdes den 1 april.
Swedish Match uppskattar att den europeiska marknaden uppgår till cirka 5 miljarder cigarrer och att den minskade svagt under 2009 efter liknande svaga minskningar under 2008. Minskningen i Europa beror till viss del på införande av nya eller utvidgning av existerande rökförbud under 2008, framför allt i Nederländerna och Frankrike.
Nordamerika – premiumcigarrer Viktiga varumärken
Det ledande varumärket i USA är Macanudo som tillverkas i Dominikanska republiken av Swedish Match. Bland Swedish Match övriga större premiumcigarrvarumärken som tillverkas i Dominikanska republiken och Honduras och säljs i USA, kan nämnas Partagas, Punch, Hoyo de Monterrey, Cohiba, La Gloria Cubana, Don Tomàs och Helix, samt 5 Vegas och CI Legends som säljs genom Cigars International Inc.
Marknadsutveckling
På den nordamerikanska marknaden stod premiumcigarrerna för 40 procent av koncernens totala cigarrförsäljning 2009. Cigarrvolymerna i Nordamerika varierar från år till år, och Swedish Match bedömer att marknaden för premiumcigarrer minskade svagt mätt i volym under 2009, och motsvarar nu cirka 260 miljoner cigarrer. I USA har trenden gått mot en något högre andel premiumcigarrer i mindre format.
Swedish Match är marknadsledare i USA och har enligt egna uppskattningar en marknadsandel på cirka 30 procent mätt i antal sålda cigarrer.
Swedish Match uppskattar att mer än hälften av de premiumcigarrer som konsumeras i USA är tillverkade i Dominikanska republiken medan merparten av övriga premiumcigarrer kommer från Nicaragua och Honduras.
Under 2008 påverkades premiumcigarrhandlarna, som i många fall är små familjeägda verksamheter, av de negativa effekterna på de amerikanska kreditmarknaderna. Handlarna tvingades till hårdare lagerstyrning och i många fall till minskade lager. Under 2009 fortsatte handlarna att styra sina lager för att förbättra kassaflödena eftersom kreditsituationen var fortsatt svår. Samtidigt växte större internet- och postorderföretag.
Konsumenterna av premiumcigarrer i USA är varumärkeslojala och alltid intresserade av nya rökupplevelser från sina favoritvarumärken. Vid marknadsföring av premiumcigarrer till konsumenter är därför ständig produktutveckling och breddning mycket viktigt. Exempel på nya produkter för den amerikanska marknaden från Swedish Match är Brioso och Punch Upper Cut. Koncernen har ett antal stora konkurrenter, däribland Imperial Tobacco Group (Altadis USA), Fuente och Davidoff.
Försäljningsställen
Vanligtvis säljs premiumcigarrer i välsorterade tobaksbutiker där kontakten mellan kunden och cigarrexperten är särskilt viktig. En stor och växande andel av försäljningen av premiumcigarrer sker via företag som framför allt distribuerar sina produkter via postorder eller internet.
Nordamerika
– maskintillverkade cigarrer Viktiga varumärken
Swedish Match har en liten men väletablerad närvaro inom segmentet för maskintillverkade cigarrer (massmarknaden) i USA med välkända varumärken som Garcia y Vega, och dess populära Game-sortiment
samt White Owl. Garcia y Vega är maskintillverkade cigarrer med naturtäckblad till ett fördelaktigt pris, medan White Owl-sortimentet består av homogeniserade tobaksblad.
Marknadsutveckling
Under 2009 stod maskintillverkade cigarrer i Nordamerika för 26 procent av koncernens totala cigarrförsäljning, vilket är en ökning från 21 procent under 2008. Den amerikanska marknaden för maskintillverkade cigarrer uppskattas till cirka 9 miljarder cigarrer. Under 2009 uppskattas den amerikanska marknaden ha minskat något sett till volym. Prisökningarna hos återförsäljarna, i många fall med så mycket som 30 procent eller mer, berodde på en kraftig höjning av den federala punktskatten den 1 april. Skattehöjningarna påverkade framför allt små cigarrer, ett segment där Swedish Match inte är verksamt. Under de senaste åren har cigarillsegmentet växt i förhållande till segmentet för större cigarrer.
Under 2009 fortsatte många konsumenter att gå över från vissa smaksatta cigarrer till cigarrer med naturtäckblad och cigarrer med svagare smaksättning. I och med att priset för cigarrer med naturtäckblad oftast är högre än för de smaksatta cigarrerna har detta fått en positiv inverkan på försäljningen.
I USA lanserar tillverkarna ofta flera nya produkter varje år under väletablerade varumärken. Under 2009 lanserade Swedish Match flera nya produkter under varumärkena Garcia y Vega och White Owl med förpackningskonceptet FoilFresh®. Med Foil-Fresh® får konsumenterna alltid en mjukare och "färskare" cigarr.
Försäljningsställen
Maskintillverkade cigarrer säljs vanligtvis på bensinstationer, servicebutiker, dagligvaruhandeln, tobaksbutiker samt via internet.
Konkurrenter
Swisher, Altria (Middleton) och Imperial Tobacco Group (Altadis USA) är Swedish Match största konkurrenter på den amerikanska marknaden för maskintillverkade cigarrer. Sett till försäljning är Swisher den största konkurrenten. Swedish Match marknadsandel sett till volym uppgår till cirka 5 procent.1)
Konkurrenter – maskintillverkade, USA1)
1) Källa: Nielsen, 1 januari–26 december 2009.
Europa
Viktiga varumärken
I Europa har Swedish Match ett antal välkända varumärken, varav många är särskilt starka på sin lokala marknad eller i ett visst land. Swedish Match största varumärke är La Paz. Andra viktiga varumärken är Willem II, Salsa, Hollandia, Oud Kampen och Justus van Maurik. På den europeiska marknaden för handgjorda premiumcigarrer har koncernen endast en begränsad men växande närvaro med varumärken som Macanudo, El Credito och Don Tomàs.
Marknadsutveckling
Försäljningen av maskintillverkade cigarrer i Europa stod för 34 procent av koncernens totala cigarrförsäljning under 2009. Den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer, som uppskattas uppgå till cirka 5 miljarder cigarrer, har minskat något sett till volym under 2009. En liknande minskning skedde under 2008.
Den europeiska cigarrmarknaden är mycket fragmenterad. Varumärken, prissättning, konsumenternas preferenser och rökbeteende skiljer sig från land till land. Rökförbud har påverkat rökbeteendet i 1) Källa: Nielsen.
dessa länder, vilket har lett till ökad konsumtion av mindre cigarrer som går snabbare att röka, ofta på bekostnad av mer traditionella, större cigarrer. Det senaste större rökförbudet infördes i Nederländerna i juli 2008 och påverkade denna viktiga marknad negativt under både 2008 och 2009.
Swedish Match uppskattar att koncernens marknadsandel sett till volym ökade eller var stabil på de flesta europeiska marknader under året. Trots vikande marknader fortsätter koncernen att öka sin försäljning i länder som Frankrike och Spanien. Bland Swedish Match största europeiska marknader finns Beneluxländerna, Frankrike, Finland, Spanien och Tyskland.
Swedish Match äger 40 procent av det tyska cigarrföretaget Arnold André med produktionsenheter i Bünde och Königslutter i Tyskland.
Försäljningsställen
I Europa säljs cigarrer främst i tobaksbutiker, men också via dagligvaruhandeln, bensinstationer, servicebutiker och specialbutiker.
Konkurrenter
Den europeiska marknaden för maskintillverkade cigarrer är fragmenterad. Koncernens största konkurrenter är Scandinavian Tobacco Group (STG), Imperial Tobacco (Altadis) och Burger som alla är ungefär lika stora inom EU. Andra konkurrenter är Agio, Japan Tobacco och J. Cortès Cigars. Det finns också ett antal privatägda cigarrföretag som är starka på sina respektive hemmamarknader.
Övriga marknader
Swedish Match har en begränsad närvaro på marknader utanför USA och Europa. I Australien är Swedish Match marknadsledare med Wee Willem som bäst säljande cigarrvarumärke. Swedish Match säljer även cigarrer i Asien. I Asien och Östeuropa är cigarrvolymerna små, men mot bakgrund av ökad köpkraft i dessa regioner finns en tillväxtpotential.
Tillverkning och distribution
För den amerikanska marknaden tillverkas handgjorda premiumcigarrer i Santiago i Dominikanska republiken samt i Danli och Cofradia i Honduras av den finaste tobaken från hela världen. Maskintillverkade cigarrer för den amerikanska massmarknaden
tillverkas både i Santiago i Dominikanska republiken och i Dothan i Alabama, USA.
Premiumcigarrer i USA distribueras dagligen från koncernens distributionsanläggning i New Jersey. Distribution sker direkt till enskilda återförsäljare och distributörer, såväl som till internet- och postorderåterförsäljare, samt till grossister runt om i landet. Premiumcigarrer till länder utanför USA distribueras också från fabriken i Dominikanska republiken. Cigars International Inc. distribuerar premiumcigarrer direkt till konsumenter från koncernens distributionsanläggning i Pennsylvania. De maskintillverkade cigarrerna för den amerikanska marknaden distribueras dagligen till grossister och utvalda återförsäljare runt om i landet direkt från bolagets tillverkningsenheter via både egna och externa lager.
För den europeiska marknaden tillverkas cigarrer i Houthalen i Belgien samt i Pandaan och Pasuruan i Indonesien. Vissa handgjorda och maskintillverkade cigarrer från de amerikanska produktionsenheterna säljs även i Europa. I Europa och på andra marknader distribueras cigarrer från Houthalen i Belgien och i Tubbergen i Nederländerna till lokala lager i olika länder.
Swedish Match har även ett begränsat antal egna butiker, bland annat den exklusiva cigarrbutiken Hajenius i Amsterdam, samt butiker som drivs av Cigars International Inc. i Pennsylvania. Koncernen har även en stark närvaro genom de exklusiva Club Macanudobutikerna i New York City, såväl som i Club Macanudo-butiker utomlands.
Avsiktsförklaring med STG
I januari 2010 meddelade bolaget att Swedish Match AB har tecknat en avsiktsförklaring med Scandinavian Tobacco Group (STG) om att bilda ett nytt bolag som ska kombinera STG:s tobaksverksamheter med Swedish Match verksamheter för premiumcigarrer och maskintillverkade cigarrer (med undantag för maskintillverkade cigarrer i USA). Detta sker som en följd av Swedish Match strategiska genomgång och ligger väl i linje med målsättningen att vara den globala ledaren inom rökfria produkter och utveckla cigarrverksamheten till att bli "best in class". Det nya bolaget avser också innehålla Swedish Match verksamheter för piptobak och tillbehör, liksom distributionen av tändprodukter på utvalda marknader. Det nya bolaget får ledande positioner för premiumcigarrer i USA och för europeiska cigarrer samt starka positioner på ett antal andra marknader. Ledande cigarrvarumärken skulle inkludera bland andra Macanudo, Partagas (USA), Punch (USA) och La Paz från Swedish Match liksom bland andra Café Crème, Henri Wintermans, Colts och Mercator från STG. Ledande varumärken inom piptobak blir bland andra Borkum Riff och Half & Half från Swedish Match samt Erinmore, Clan och W.Ø. Larsen från STG. I det nya bolaget skulle Swedish Match äga 49 procent av aktierna medan de återstående 51 procenten av aktierna skulle innehas av STG. Genomförandet av transaktionen förutsätter due diligence från båda parter, slutliga avtal och myndighetsgodkännanden.
Framtiden
Som "best in class" ska Swedish Match bli än mer fokuserat och än mer uppskattad leverantör av högkvalitativa och prisvärda produkter och tjänster med tidlösa varumärken.
Koncernens cigarrvarumärken, produkttyper och geografiska marknader kan variera, men det finns många likheter inom bland annat inköp, system och produktion. Detta ger Swedish Match möjlighet att effektivisera verksamheten vilket hjälper koncernen att uppnå sin strategiska vision.
Produktnyheter 2009
Partagas Master Series
Majestuoso är den första cigarren i begränsad upplaga som tagits fram för Benji Menendez Partagas Master Series. Den omtalade cigarren utvecklades efter världens förnämsta tobakskännares personliga preferenser. På marknaden finns 5 000 numrerade askar av cigarren och för närvarande utvecklas flera varianter för Master Series.
Brioso – en ny handrullad cigarr
Brioso är en ny kollektion handrullade cigarrer som har tagits fram särskilt för att ge erfarna cigarrökare ett prismässigt rimligt alternativ till vardagscigarren. Brioso-cigarrerna har åldrats till perfektion. De tillverkas för hand enligt Swedish Match standarder och med dagens medvetna premium-cigarrkonsumenter i åtanke.
fyra cigarrer i fokus
Swedish Match marknadsför omkring 35 olika premiumcigarrvarumärken på den nordamerikanska marknaden. Här är ett urval av fyra olika cigarrer, alla med varierad smak och tobakssammansättning.
Don Tomàs Classico Allegro
Don Tomàs har perfekt drag och brinner bra tack vare de höga kvalitetskraven. Det ger en fyllig och smakrik upplevelse. Dess väl mognade tobak och uppbyggnad gör den till en ständigt god rökupplevelse.
Hoyo de Tradicíon
Med en unik tobaksblandning ger Hoyo de Tradicíon en ny och överraskande smak vilket ytterligare förhöjer upplevelsen. Cigarren består av en blandning exklusiv tobak från några av världens mest framstående växtregioner.
Macanudo 1968
Macanudo 1968 har en ny och djärv smak som perfekt balanserar cigarrens fylliga tobakssorter. För att ge ännu fylligare smak har tobaken åldrats i balar av kungspalm och rökta trätunnor.
Punch Gran Puro
Gran Puro är en medelfyllig cigarr med extra mörkt och kraftigt täckblad som odlats av Havanafrö och utvecklats särskilt för den här cigarren. Både täckblad och omblad har noga valts ut för att garantera cigarrens unika färg och smak.
Viktiga händelser
- Nettoomsättningen ökade med 3 procent
- Rörelseresultatet ökade med 1 procent
- Rörelsemarginalen för året uppgick till 18 procent
Swedish Match viktigaste varumärken
Tändstickor: Solstickan, Fiat Lux, Swan, Tres Estrellas, Feudor, Redheads
Tändare: Cricket
Tändprodukter "Operati onal excellence"
Orden "Swedish Match" är synonymt med tändstickor och tändprodukter av hög kvalitet. Swedish Match är marknadsledande på många marknader runt om i världen.
Tändsticksvarumärken är oftast lokala. Några av de mest välkända landspecifika varumärkena är Solstickan, Fiat Lux, Tres Estrellas och Redheads. Cricket är ett av de bäst säljande varumärkena för kvalitetsengångständare i Ryssland samt flera länder i Europa och andra delar av världen.
Strategi
Swedish Match strävar efter ständig "operational excellence" inom tändproduktsverksamheten genom en portfölj med välkända varumärken och starka marknadspositioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla och förbättra en redan effektiv tillverkning samt att kontrollera försörjningskedjan för att upprätthålla en stabil lönsamhet och erbjuda konsumenterna de kvalitetsprodukter de efterfrågar.
Ekonomisk utveckling
Årets nettoomsättning ökade med 3 procent till 1 574 MSEK (1 525). Rörelseresultatet ökade till 279 MSEK (275) och rörelsemarginalen uppgick till 18 procent (18).
Marknaden
Swedish Match säljer tändstickor på flertalet marknader, främst i Europa och Latiname-
| NYCKELTAL , MSEK |
2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 574 | 1 525 | 1 462 |
| Rörelseresultat | 279 | 275 | 251 |
| Rörelsemarginal, % | 17,7 | 18,0 | 17,2 |
| Investeringar i materiella tillgångar |
71 | 74 | 92 |
| Genomsnittligt operativt kapital |
882 | 857 | 826 |
| Medelantal anställda | 1 327 | 1 372 | 1 433 |
"Operati onal excellence"
rika, Australien samt delar av Mellanöstern och Afrika. Konsumtionen av tändstickor på världsmarknaden minskar i de flesta utvecklade länder, särskilt i Europa där Swedish Match har en betydande närvaro.
Huvudmarknaderna för tändare är Ryssland, Europa och delar av Asien. Generellt sett är försäljningen stabil på världsmarknaden även om den minskar i Europa, vilket dock delvis kompenseras av ökningar på andra marknader.
Europa
Viktiga varumärken
För tändstickor är många varumärken lokala med ett klassiskt varumärke i varje land. Några av de mest kända varumärkena i Europa är Solstickan (Sverige), Swan (Storbritannien), Tres Estrellas (Spanien), Feudor (Frankrike) och Bryant & May (Storbritannien). Swedish Match tillverkar dessutom ett av Europas mest kända varumärken för högkvalitativa engångständare, Cricket.
Marknadsutveckling
Swedish Match uppskattar att konsumtionen av tändstickor fortsatte att minska under 2009, medan marknaden för specialtändstickor med högre marginaler var stabil. Marknaderna för andra tändprodukter såsom braständare och grillprodukter växte. Några av Swedish Match största tändsticksmarknader i Europa är Storbritannien, Norden och Spanien.
Inom premiumsegmentet för engångständare i Ryssland har Swedish Match en ledande position. Koncernen har också starka positioner i Norden, Storbritannien och Frankrike. Försäljningen av Swedish Match varumärken till återförsäljarledet på den europeiska marknaden bedöms ha varitstabil under 2009. Cricket-tändare marknadsförs med betoning på faktorer som kvalitet, design och säkerhet. Från 2008 ska alla tändare som säljs inom EU vara barnsäkra.
Försäljningsställen
I Europa säljs tändstickor främst i dagligvaruhandeln, tobaksbutiker, bensinstationer och servicebutiker.
Tändare säljs främst i andra butiker som säljer tobaksprodukter, men även i butiker som inte säljer tobak, exempelvis livsmedelsbutiker.
Latinamerika
Viktiga varumärken Med Fiat Lux har Swedish Match det största tändsticksvarumärket på den brasilianska marknaden. Engångständare av varumärket Cricket har också stor spridning.
Marknadsutveckling
Swedish Match har en betydande närvaro i Latinamerika. Den största tändsticksmarknaden för koncernen i regionen är Brasilien, där Swedish Match har en ledande position. Swedish Match uppskattar sin marknadsandel i Brasilien till 45–50 procent i volym för tändstickor. Cricket är ett stort varumärke inom tändare i Brasilien.
Försäljningsställen
Tändstickor och tändare säljs främst på samma ställen som tobaksprodukter, det
Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, %
Övriga marknader
villsäga i kiosker, stormarknader, lågprisbutiker, bensinstationer och servicebutiker.
Swedish Match säljer tändstickor på ett flertal marknader utanför Europa och Latinamerika, men den totala försäljningen till dessa marknader är relativt liten. Swedish Match är marknadsledande inom tändsticksprodukter i Australien med varumärket Redheads. Swedish Match säljer även tändare och tändstickor på en rad marknader i Afrika och Asien.
Konkurrenter
Konkurrenter inom tändsticksområdet kommer huvudsakligen från lågkostnadsleverantörer i Asien och andra leverantörer utanför EU. Bland de största konkurrenterna inom tändare finns Bic, Tokai, Flamagas samt ett antal andra tillverkare, främst i Kina och andra delar av Asien.
Tillverkning och distribution
Tändsticksprodukter tillverkas i Sverige (Tidaholm och Vetlanda), Bulgarien (Kostenetz) och Brasilien (Curitiba och Piraí do Sul). Swedish Match tillverkar sina tändare i Manila i Filippinerna, Assen i Nederländerna och Manaus i Brasilien.
Framtiden
Produktområdet tändprodukter genererar ett positivt kassaflöde och lönsamhet. Koncernen kommer att sträva efter att upprätthålla och stärka sina positioner på de viktigaste marknaderna under de kommande åren. Swedish Match fortsätter även att satsa på marknadsföring av engångständare och tändprodukter under varumärket Cricket. Koncernen kommer också att satsa på att förbättra sin produktpositionering för andra tändprodukter. Swedish Match fokuserar på "operational excellence" inom tändproduktsverksamheten för att få en fortsatt stabil lönsamhet.
Swedish Match strävar efter att attrahera, utveckla och behålla motiverade och kompetenta medarbetare för en stark och hållbar utveckling av koncernen. Framgång bygger på målmedvetna och resultatorienterade medarbetares vilja att växa och utvecklas, både för egen del och för att förbättra koncernens resultat.
Våra medarbetare Innovation genom inspiration
Swedish Match erbjuder en internationell miljö med varierande möjligheter och arbetsuppgifter. Organisationen är decentraliserad i form av ansvar för den lokala verksamheten. Att delegera är en viktig del av Swedish Match företagskultur och ledarskapsstil. Bolaget uppmuntrar egna initiativ och resultatorienterade åtgärder. Kulturen är informell och professionell. Som global aktör strävar organisationen efter att skapa ett arbetsklimat där utbyte av information och kompetens belönas. Samtidigt uppmuntras ett agerande som verkar för goda resultat på alla marknader.
Swedish Match har i flera år arbetat med att säkerställa att chefer och medarbetare har en löpande och öppen dialog om individuella mål och planer. Chefer inom Swedish Match ska agera som goda ledare med förmåga att sätta tydliga mål, löpande ge råd och coacha, följa upp samt delegera arbetsuppgifter och ansvar till lämplig nivå i organisationen.
Det finns en aktiv dialog mellan chefer och medarbetare som skapar en attraktiv och motiverande arbetsplats. Varje år görs en bedömning av medarbetarnas karriärutveckling. Det är det enskilt viktigaste verktyget för att kunna föra den här dialogen och ta fram mål på individnivå.
Koncernen genomför regelbundet medarbetarundersökningar för att mäta hur Swedish Match uppfattas som arbetsgivare. Utifrån resultatet har varje chef ansvar för att, tillsammans med sina medarbetare, identifiera eventuella förbättringsområden och arbeta fram handlingsplaner för dessa. Planerna utarbetas för att förbättra såväl arbetsklimat som arbetsresultat i syfte att göra Swedish Match till en ännu bättre arbetsplats.
Karriär- och kompetensutveckling
Tillgång till kompetent personal är en nyckelfråga för Swedish Match. Det är också viktigt att de anställda kan utvecklas och växa genom nya eller varierande arbetsuppgifter och ansvarsområden. Olika aktiviteter genomförs fortlöpande i syfte att identifiera och utveckla talanger för att att nå bolagets affärsmål.
Huvuddelen av kompetensutvecklingen sker inom divisionerna baserat på deras specifika utbildningsbehov och affärsmål. Swedish Match utvecklingsprogram ger såväl medarbetare som chefer den kompetens som behövs för att nå bästa resultat på individ- och koncernnivå, vilket bidrar till professionell utveckling.
I divisionen US Sales lanserades ett omfattande utbildningsprojekt under 2009. Syftet är att öka säljarnas kompetens genom att kombinera internetbaserad utbildning med traditionell utbildning och ledarskapsprogram. Som ett resultat av dessa initiativ har divisionen skapat en modell för säljarnas kompetensutveckling med syfte att skapa bättre kundrelationer.
Nybildade Smokefree Division har skapat ett utvecklingsprogram för operatörer. Syftet är att erbjuda de industriella verktyg som krävs för att få medarbetare med rätt kompetens att kunna möta utmaningarna på nuvarande och framtida marknader. Programmet är beräknat att starta i maj 2010.
Smokefree Division och Scandinavia Sales har infört HR-programmet "Professionellt medarbetarskap genom personlig utveckling". Deltagarna diskuterar värderingar, personliga styrkor, kompetens och karriärmöjligheter samt hur de ska utvecklas i karriären. Programmet stöder en företagskultur där medarbetarna har en större förståelse för vilka faktorer som styr karriärutvecklingen och det faktum att Swedish Match möjliggör sådan utveckling.
Europeiskt företagsråd
Europeiskt företagsråd (European Works Council, EWC) bygger på ett EU-direktiv (Rådets direktiv 94/45/EG) som har till syfte att förbättra arbetstagarnas information för företag som har verksamhet i flera länder och mer än 1 000 anställda. Inom koncernen träffas personalrepresentanter från fem länder. Under 2009 hölls två möten.
"Jag uppskattar den mångkulturella miljön."
Johanna Tegelman, Controller, huvudkontoret i Stockholm
"Jag finns alltid där för mina kollegor."
Nidia Gonzalez, Dominikanska
Mötesfora
För att skapa en starkare ledarskapskultur inom Swedish Match och för att genomföra koncernens strategier genomför bolaget regelbundet managementkonferenser med chefer i nyckelpositioner. Fokus på konferenserna är strategier och affärsmål samt erfarenhetsutbyte.
republiken Rusty Warnick, Sr. Vice President Inom koncernen finns också ett samarbete mellan grupper från olika divisioner, bland annat marknadsföring, produktion, IT, produktutveckling, Human Resources och miljöchefer. De olika grupperna träffas regelbundet för att planera, samordna och utvärdera koncerngemensamma aktiviteter inom respektive område.
Operations, Swedish Match International, får information om dagens resultat.
Under 2009 införde Swedish Match International ett ledarskapsprogram som främst riktar sig till linjecheferna på produktionsanläggningarna.
Internrekrytering är en naturlig del av företagskulturen. Ambitionen är att tillvarata intern kompetens och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas och ta på sig större ansvar inom organisationen och i sin karriär. Åtta av tio personer i Swedish Match koncernledning har rekryterats internt. Merparten av de vakanser som uppkommit inom högre befattningar under året tillsattes genom interna rekryteringar. I huvudsak sker extern rekrytering enbart när en viss kompetens saknas internt.
"Det är inspirerande att alla medverkar till förbättringar."
Ulla Simonsson, chef vid snusfabriken i Kungälv
Chefsförsörjning
Chefsförsörjning är en viktig fråga för Swedish Match ledande befattningshavare och koncernledningen är engagerad i processen. Processen omfattar 200 personer och syftar till att tillgodose företagets långsiktiga behov av ledande befattningshavare och nyckelpersoner samt identifiera och utveckla medarbetare med stor potential.
Arbetet börjar på lokal nivå där ledningsgrupper löpande ser över vilken kompetens de behöver och identifierar nyckelpositioner och talanger. På koncernnivå går koncernchefen, divisionscheferna samt representanter för koncernens personalavdelning igenom resultaten och utarbetar en sammanfattning till styrelsen. Organisationen får en övergripande bild av behovet och vilken potential som finns inom koncernen och identifierar potentiella ledare samt möjliga alternativa karriärvägar och efterträdare.
Under de senaste två åren har Swedish Match fokuserat på att bygga upp sitt varumärke som arbetsgivare genom Employer Branding. Ett av målen är att få fler kvinnor att välja Swedish Match. Det är också viktigt att göra Swedish Match mer synligt på arbetsmarknaden.
I Sverige erhöll Swedish Match Universums Employer Branding-pris för årets nykomling med motiveringen: Ӂrets nykomling har på kort tid lyckats nå tydliga och starka resultat i målgruppen Young Professionals. Vinnaren har med stor fingertoppskänsla lyft fram egna Young Professionals som på ett tydligt och spännande sätt attraherat Young Professionals-gruppen att se på dem som en attraktiv framtida arbetsgivare." Swedish Match har också nominerats till 2010 års pris för "Årets Employer Branding företag".
Samarbete med fackföreningar
Swedish Match har ett avtal om samverkan med de fackliga organisationerna i koncernens svenska affärsenheter enligt Medbestämmandelagen, MBL. Enligt avtalet sammanträder en grupp med representanter för ledningen och personalens representanter i styrelsen inför ordinarie styrelsemöten och därtill vid behov. Gruppen diskuterar framför allt frågor som kan ge upphov till MBL-förhandlingar. En referensgrupp sammanträder inför dessa styrelsemöten. Referensgruppen består av lokala fackliga representanter för arbetare och tjänstemän.
"Jag har möjlighet att testa nya idéer."
Fredrik Hodin, analytisk kemist, Stockholm
Socialt ansvarstagande är sedan länge en integrerad del av Swedish Match företagskultur. Långsiktiga relationer med intressenter, goda arbetsmetoder och en hög affärsetik och moral är viktiga framgångsfaktorer för varaktig tillväxt och hållbarhet.
Uppförandekoden
Swedish Match uppförandekod antogs 2004 och är grundläggande för företagets ställningstagande i frågor som rör socialt ansvar, affärsetik och miljö. Swedish Match engagemang för socialt ansvar och miljöfrågor baseras på koncernens kärnvärden: Kommunikation, Samverkan, Förtroende, Nyskapande, Erkännande och Tillväxt. Dessa värden utgör grunden för företagets affärsetik och är en naturlig del av det sätt Swedish Match gör affärer på.
Uppförandekoden består av olika policys relaterade till fem olika områden:
- Socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter, barnarbete, leverantörskontrakt och specifika tobaksfrågor.
- Arbetsplatsrutiner inklusive arbetsmiljö, rekrytering och ersättning.
- Affärsetik inklusive intressekonflikter, ärligt och etiskt agerande, efterlevnad av lagar, förordningar och föreskrifter, bedrägeribekämpning, gåvor och lån samt transaktioner med närstående.
- Kommunikation inklusive särskilda talesmän, offentlig rapportering och kommunikation samt intern rapportering av viktig information.
- Miljö inklusive kontinuerliga förbättringar och förebyggande av miljöföroreningar inom alla verksamheter, produkter och tjänster.
Företagets riktlinjer följer internationella konventioner och principer för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. De internationella konventioner och principer som åsyftas är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, de centrala International Labour Organization-konventionerna (ILO) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Efterlevnad av uppförandekoden
Swedish Match är en internationell koncern. Som sådan måste Swedish Match följa de nationella lagar och regler som gäller i de länder där bolaget har verksamhet och respektera ursprungliga kulturer och traditioner i dessa länder.
Uppförandekoden gäller alla medarbetare i koncernen, oavsett position. Alla Swedish Match företag och medarbetare måste följa uppförandekoden, även när normerna i denna ställer högre krav än de som gäller i nationella lagar och förordningar. Alla medarbetare har ett personligt ansvar för att deras handlingar inte bara följer ordalydelsen i koden, utan också dess andemening. Företagsledningen har ett ansvar att främja en kultur där koden följs och alla chefer inom koncernen är skyldiga att se till att medarbetarna får information om uppförandekoden.
Riktlinjer i enskilda företag inom Swedish Match måste alltid följa principerna i koden. Om inte uppförandekoden efterlevs vidtas disciplinära åtgärder om det bedöms lämpligt.
Uppföljning
Uppförandekoden godkänns av styrelsen och revideras en gång om året för att säkerställa god affärsetik i koncernen. Koncernen har olika processer för att övervaka och följa upp riktlinjerna i uppförandekoden. Syftet med uppföljning är att säkerställa att medarbetarna och andra intressenter som berörs av uppförandekoden känner till, förstår och
följer den. Vid uppföljningarna, som genomförs av en extern part, det internationella riskhanteringsföretaget AON, revideras framför allt företagets egna affärsenheter. Uppföljningen av affärsenheterna sker vartannat år enligt en fastslagen tidplan. I uppföljningsarbetet ingår implementering av koden som sådan, socialt ansvar och rutiner på arbetsplatserna. Inom affärsenheterna bedöms områden såsom mänskliga rättigheter, barn- och tvångsarbete, leverantörskontrakt samt hälsa och säkerhet. Utifrån resultatet presenterar den externa parten rekommendationer om så behövs. Områden som måste förbättras följs upp nästkommande år.
Områden såsom affärsetik och kommunikation utvärderas genom interna kontrollprocesser.
Slutsatserna från uppföljningarna rapporteras till affärsenhetens ledningsgrupp och till Group Human Resources. Divisionsledningarna har det operativa ansvaret för att koden efterlevs. Group Human Resources ansvarar för utveckling och revidering av koden.
"Whistleblower"
För att ytterligare säkerställa en sund affärsetik inom koncernen har Swedish Match sedan tidigare inrättat en "whistleblower function" som ger varje enskild medarbetare inom koncernen möjlighet att anmäla misstanke om överträdelse av koncernens regler. En sådan misstanke kan lämnas anonymt till en representant inom företaget, till Senior Vice President för Legal Affairs eller till ordföranden i revisionskommittén.
Socialt ansvar är en naturlig del av Swedish Match sätt att bedriva sin verksamhet. Investeringarna riktar sig huvudsakligen till länder och regioner där bolaget är verksamt och för att möta lokala behov och mål kan initiativen variera mellan olika länder.
Socialt ansvar
Möjligheter för medarbetarna
Swedish Match projekt fokuserar framför allt på hälsa, utbildning och andra möjligheter för att stödja medarbetarna och deras familjer. I projekten ingår bland annat stipendier och olika former av utbildning men de kan också bestå av ekonomiskt bidrag till medicin och förbättrad boendestandard för de anställda.
De sociala projekten varierar mellan länder och är nära kopplade till det sociala ramverk där Swedish Match fungerar som arbetsgivare. I vissa länder ansvarar samhället för utbildning och hälsa, medan det i andra länder är koncernen som tillgodoser dessa behov.
Swedish Match vidtar många olika förebyggande åtgärder på arbetsplatser för att garantera hälsa och säkerhet i syfte att skydda Swedish Match medarbetare. Utöver obligatorisk säkerhetsutbildning strävar Swedish Match kontinuerligt efter att identifiera och åtgärda potentiella säkerhetsrisker, att erbjuda ett stort utbud av friskvårdsprogram samt att säkerställa att arbetsplatsen är ergonomiskt riktig.
Dominikanska republiken och Honduras
I såväl Dominikanska republiken som Honduras betraktas Swedish Match som en av de mest attraktiva arbetsgivarna med en lönenivå som ligger över minimilöner. Swedish Match har även utvecklat och genomfört olika program med syfte att förbättra livsvillkoren för de anställda och andra människor i dessa områden.
Programmen omfattar hälsoplaner för alla anställda. Vidare erbjuds gratis tand- och hälsoundersökningar på arbetsplatsen samt olika läs- och skrivprogram för både anställda och boende i närområdet. Bland övriga insatser kan nämnas program till hjälp för cykelinköp, stöd till bostadsförbättringsprojekt, finansiering av och stöd till skolor i samhällen med ekonomiska svårigheter i närheten av koncernens fabriker samt yrkesutbildning för de anställda genom finansiering av studier i olika ämnen.
USA
I USA startade Swedish Match stipendieprogrammet "Sons and Daughters" 2009. Den ideella organisationen Scholarship America har fått i uppdrag att administrera programmet. I år delades stipendier ut till tolv barn till Swedish Match-medarbetare. Urvalskriterierna är bland annat betyg, volontärarbete, ledarskap, arbetslivserfarenhet, deltagande i skolaktiviteter och framtidsplaner.
Brasilien
Bland Swedish Match projekt i Brasilien finns "Projeto Semear" som erbjuder grundutbildning för anställda som tidigare inte har fått sådana möjligheter. Swedish Match driver också ett projekt med öppna datorplatser där fabriksarbetare kan bekanta sig med den digitala världen. De anställda erbjuds även lån för att kunna köpa datorer för eget bruk, och även övriga projekt för att öka livskvaliteten uppmuntras.
Indonesien
Projekt för att förbättra livskvaliteten innefattar bland annat årliga hälsokontroller, sponsring av idrottsaktiviteter samt gratis mjölk och subventionerad frukt varje vecka. Swedish Match genomför också internutbildningar för att förhindra och bekämpa hiv/aids samt utbildningar om defekterna läpp-, käk- och gomspalt. Swedish Match sponsrar även årliga sammankomster för alla anställda i Pandaan och Pasuruan.
Swedish Match samtliga arbetsplatser
När hälsofrågor blir en nationell eller global fråga arbetar Swedish Match förebyggande och gör allt som krävs för att se till att företagets medarbetare ska må bra. Under 2009 blev H1N1-viruset (svininfluensan) en pandemi. Varje division inom koncernen hade en plan med fokus på kommunikation, utbildning, förebyggande åtgärder och rutiner för att stoppa smittspridning. Tack vare åtgärderna hade Swedish Match god information om viruset och stod väl rustat att hantera effekterna av pandemin.
Samhällsprojekt
Swedish Match har sedan länge ett samhällsengagemang och är engagerade i samhällsprojekt som har betydelse för det lokala näringslivet.
Företaget investerar även i andra oberoende projekt. Bland aktiviteterna finns hjälp till barn, funktionshindrade och andra behövande personer men företaget vidtar också åtgärder för att skydda miljön eller det kulturella arvet, berika det offentliga samhällslivet, exempelvis genom stöd till konstoch utbildningsinstitutioner samt renovering av offentliga platser.
Dominikanska republiken
I Dominikanska republiken genomför Swedish Match ett omfattande miljöprogram för bevarande av mark som koncernen äger. Eftersom lantbrukare har fällt träd för att få tillgång till värdefullt virke och skapa odlingsbar mark kan de tropiska regnen leda till att marken eroderar.
För att hantera skogsskövlingen i Dominikanska republiken har Swedish Match planterat 40 000 mahognyträd i syfte att återställa den naturliga floran. Rötterna binder marken och kronorna dämpar effekten av de tunga regnen.
Sverige
I Sverige är Stiftelsen Solstickan det mest välkända samhällsprojektet. Stiftelsen grundades 1936 och har till ändamål att verka "till fromma för barn med kroniska åkommor eller funktionshindrade samt andra behövande, framför allt åldringar". Under årens lopp har mer än 100 MSEK delats ut genom stiftelsen.
Solstickepriset delas ut årligen och prissumman är 100 000 SEK. År 2009 gick Solstickepriset till Anders Carlberg, Fryshusets grundare, för att han med unik entusiasm och oräddhet engagerat sig i frågor om barns och ungdomars risk att hamna i utanförskap. Hans initiativ med Fryshuset och hans arbete innefattar alltifrån pojkars och flickors lika rätt i det svenska samhället till frågor som berör etik, moral och demokrati. Hans engagemang har även bidragit till ökad förståelse mellan barn och ungdomar med olika etniska och kulturella referensramar.
År 2006 anordnade Stiftelsen Solstickan sitt första seminarium tillsammans med det årets Solstickepristagare. Därefter har två välbesökta seminarier hållits. Seminariet med årets pristagare Anders Carlberg handlade om kunskap och lärande i förhållande till dagens elever och hur man skapar en skola som är bättre anpassad till det moderna samhällets behov.
Swedish Match ansvarar även för Tobaks- och Tändsticksmuseum i Stockholm som med sina omfattande samlingar rymmer en viktig del av svensk industrikultur.
USA
I USA har Swedish Match en lång tradition av välgörenhetsinsatser, konst samt fortbildning. Samhällsengagemang uppmuntras starkt och nästan alla anställda deltar genom donationer, volontärarbete eller andra aktiviteter. Många anställda sitter i styrelser och kommittéer för ideella organisationer eller deltar i olika skol- och ungdomsaktiviteter.
Alla enheter inom Swedish Match i USA delar ut generösa bidrag till olika organisationer i samhället till stöd för personliga utvecklingsprogram och behövande familjer. En kommitté bestående av anställda går igenom och besvarar alla ansökningar samt finansierar många behjärtansvärda ändamål varje år.
Brasilien
Swedish Match samhällsengagemang i Brasilien består bland annat av bidrag till vissa institutioner som tar hand om hemlösa barn, äldre personer och funktionshindrade. Ett exempel är "Bom Menino"-projektet, ett kompetensprogram för ungdomar i åldern 14–18 år från låginkomstfamiljer. Projektet syftar till att ge dem utbildning, anställning och social kompetens. Ytterligare ett exempel är en tidigare donation av specialutrustning och pedagogiskt material till en hjälpcentral för synskadade som ska användas på den kommunala skolan i Paraná. Tack vare donationen fick synskadade barn möjlighet att delta i den ordinarie undervisningen.
Katastrofhjälp
Australien
I februari 2009 drabbades delstaten Victoria i Australien av de värsta bränderna i landet på 25 år. Swedish Match bidrog till hjälparbetet genom en donation via Frälsningsarmén.
Indonesien
När Indonesien i september 2009 drabbades av två förödande jordbävningar donerade Swedish Match en penninggåva till Röda korset.
Filippinerna
En kraftig tyfon förde i september 2009 med sig motsvarande en månads regn och delar av Manila, Rizal och Laguna drabbades av översvämningar. Via Filippinernas ambassad i Stockholm donerade Swedish Match en penninggåva.
Indonesien
Samhällsengagemang är ett ständigt pågående arbete. Swedish Match bidrar till projekt som informerar och utbildar allmänheten om defekterna läpp-, käk- och gomspalt samt hjälper patienter från fattiga familjer till behandling och operation. Varje månad lämnar koncernen också donationer till barnhemmet Al Hikmah samt ger byggnadsmaterial till uppförandet av moskéer och skolor i närheten av företagets anläggningar. Swedish Match stöder också statliga samhällsprojekt som att till exempel förbättra grundskoleelevernas hälsa och uppmuntra blodgivning.
Miljöarbete bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling av verksamheten. Swedish Match arbetar för att minska de negativa effekterna på miljön genom att fortlöpande förbättra Swedish Match tillverkningsprocesser. På så sätt skapas hållbara förutsättningar för verksamheten, medarbetarna och samhället i stort.
Miljö Tänk grönt
Produktionsprocesserna och de råvaror som används inom tobaksindustrin har generellt en begränsad inverkan på miljön. Ungefär 80 procent av koncernens råvaror är förnyelsebara och produktionen hanterar endast i begränsad utsträckning miljöförstörande ämnen. Swedish Match anser att koncernens vatten- och energianvändning tillsammans med affärsresor och transporter har den största miljöpåverkan.
Swedish Match arbetar ständigt med att genomföra förbättringar i de verksamheter som påverkar miljön. För att öka resurseffektiviteten utvecklar koncernen kontinuerligt sina system för rening och minskning av utsläpp. Affärsresor påverkar miljön och för att minska resandet uppmuntras moderna kommunikationsmedel såsom webb- och telefonkonferenser.
Swedish Match filosofi är att miljöarbetet ska bedrivas lokalt och mål för miljöarbetet sätts utifrån identifierade miljöeffekter. Dessa miljömål ska vara tydliga, mätbara och följa principerna i Swedish Match miljöpolicy. Målen ska också följa gällande bestämmelser och andra åtaganden. Exempel på områden som ingår i målen är koldioxidutsläpp, bränsle och energi, utsläpp till vatten och avfall från fabriker. Under de senaste åren har Swedish Match minskat vatten- och energiförbrukningen och mängden avfall.
Swedish Match välkomnar den ökade miljömedvetenheten och ser den som ett incitament för koncernen att ständigt förbättra, mäta och hitta nya sätt att minska
effekterna på miljön. Dessa mätningar bildar en gemensam plattform för att jämföra miljöarbetet med andra företag. Ett miljöprojekt som Swedish Match deltar i är Carbon Disclosure Project (CDP) som kartlägger företags koldioxidutsläpp.
Under 2009 inledde Swedish Match ett projekt med syfte att kartlägga de nyckeltal (KPI) som används i organisationen idag. Syftet är att hitta gemensamma nyckeltal för att underlätta löpande förbättringar och uppföljning av miljöarbetet.
Miljönormer
Swedish Match arbetar systematiskt med miljö- och kvalitetsfrågor i verksamheten. Swedish Match har antagit en miljöpolicy som gäller alla aspekter av verksamheten och som bygger på principerna i miljöstandarden ISO 14001. På koncernens webbplats och intranät finns policyn tillgänglig för såväl interna som externa intressenter. Vidden av Swedish Match aktiviteter gör att underordnade policydokument utarbetas för varje division.
Merparten av Swedish Match produktionsanläggningar, ungefär 90 procent av koncernens försäljning, är certifierade enligt miljöstandarden ISO 14001.
Miljöorganisation
Ansvaret för att genomföra koncernens miljöpolicy och driva förbättringsprogram ligger hos divisionernas ledningsgrupper. Det operativa arbetet utförs av särskilda miljörepresentanter. Vid varje större affärsenhet
har en miljökoordinator utsetts. I det dagliga arbetet sker många förbättringar i nära samarbete med kunder, konsumenter och medarbetare.
Ett koncernövergripande råd med representanter från alla divisioner, ansvarar för miljöfrågor och redovisning av resultat på området. Rådet följer upp efterlevnaden av Swedish Match policy och miljöledningssystem i organisationen. Detta sker genom regelbundna möten och ett strukturerat utbyte av information mellan mötena. Rådets medlemmar från divisionerna utgör en länk till huvudkontoret.
Koncernens miljöråd har utarbetat en gemensam arbetsplattform för miljöfrågor och infört en gemensam rapporterings- och utvärderingsstruktur med gemensamma definitioner för hela koncernen.
Representanter för företaget måste dessutom regelbundet analysera och följa upp miljöarbetet genom både interna och externa revisioner. Resultatet av revisionerna rapporteras till divisionsledningsgrupperna.
Klimatåtgärder
Swedish Match prioriterade miljömål är att begränsa de klimatpåverkande utsläppen av växthusgaser. Koncernen arbetar målmedvetet med ett antal förbättrande åtgärder och projekt. I samtliga ISO 14001-certifierade affärsenheter finns program för utsläppsminskning. Systematiska minskningsprogram har varit i bruk sedan 1999. Programmen för utsläppsminskning gäller i huvudsak energiförbrukningen inom
Swedish Match miljöpolicy
Vi åtar oss att fortsätta göra miljöförbättringar och förebygga föroreningar inom alla våra verksamheter, produkter och tjänster.
Vi använder ett miljöledningssystem på koncern-, divisions- och fabriksnivå för att säkerställa att koncernens åtaganden fortlöpande efterlevs.
Vi följer tillämplig lagstiftning samt föreskrifter och övriga krav på miljöområdet, i alla länder där koncernen bedriver verksamhet.
Vi strävar kontinuerligt efter att nå miljömål som identifierats genom koncernens miljöledningssystem.
Vi vidtar lämpliga förbättringar och korrigerande åtgärder utifrån ekonomiska och miljömässiga kriterier.
Vi informerar om och dokumenterar större förändringar av miljöeffekterna till följd av koncernens verksamheter, produkter och tjänster.
produktionen på fabrikerna samt bränsleförbrukning vid transporter. Koncernen har infört program för att minska energiförbrukning och elförbrukning för uppvärmning/kylning och belysning. Bland de åtgärder som har vidtagits kan nämnas installation av lågenergibelysning, isolering, värmeåtervinningssystem och kontroll av energiförbrukningen.
| Utsläpp av koldioxid (CO2)1) | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Totalt CO2 ton | 74 7342) | 74 3882) | 78 161 | 73 927 |
| 78 9853) | ||||
| Ton CO2 per anställd | 6,32) | 6,22) | 6,3 | 5,2 |
| 6,73) | ||||
| Ton CO2 per MSEK försäljning | 5,72) | 5,92) | 6,1 | 5,6 |
| 6,03) |
1) Källa: Swedish Match, senast tillgängliga uppgifter.
2) Enbart affärsresor.
3) Affärsresor inklusive köpta transporter.
Swedish Match har ett ansvar att förstå sin omvärld och skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för affärens utveckling över tiden. Regleringar är en av de faktorer som avgör hur verksamheten utvecklas. Swedish Match följer löpande utvecklingen av lagar och regleringar på de största marknaderna för att förstå och bedöma hur detta påverkar verksamheten samt för att säkerställa att gällande såväl som nya regelverk efterlevs.
Regulatory affairs
ETT STRATEGISKT LEDNINGSVERKTYG
Swedish Match strävar efter en öppen dialog med lagstiftande myndigheter, beslutsfattare och forskarvärlden där kommunikationen är tydlig och bygger på vetenskaplig kunskap. Swedish Match vetenskapliga plattform omfattar en framstående kunskap om rökfria produkter och är grunden för en sådan kommunikation. En väsentlig del i dessa kontakter innebär att Swedish Match delar med sig av sin kunskap för att skapa en ömsesidig dialog och förståelse för bolagets produkter och verksamheten i stort. Swedish Match är ett näringslivsintresse och har en viktig roll vid utvärdering av såväl gällande regelverk som av nya regleringar. Swedish Match kan dela med sig av viktiga kunskaper om effekterna och konsekvenserna av dessa och på så sätt bidra till bättre regleringar av intresse för samhället som helhet.
Swedish Match vetenskapliga plattform Swedish Match har en unik och omfattande vetenskaplig plattform för riskreducering inom tobaksområdet. Plattformen är en hörnsten i företagets aktiviteter för utveckling av rökfria produkter, framför allt snus, samt för dialogen med relevanta intressenter i samhället.
Den vetenskapliga plattformen kräver uppföljning och utvärdering av tillkommande vetenskaplig data liksom en aktiv
dialog med vetenskapssamhället. Utifrån den vetenskapliga plattformen tas även initiativ till att agera som sponsor av forskningsprojekt inom strategiska vetenskapliga områden där centrala studier inte genomförs av externa forskargrupper.
Samtidigt satsar Swedish Match sedan länge på vetenskapsbaserad produktutveckling. I detta arbete ingår bland annat kontinuerliga satsningar på att eliminera eller minska omtvistade ämnen som finns naturligt i tobak. Ett exempel på detta är den världsledande kvalitetsstandarden Gothia-Tek® som Swedish Match har infört och som idag är branschstandard vid snustillverkning.
Epidemiologiska studier från Sverige och företagets vetenskapligt baserade produktutveckling har tillsammans bidragit till ändrade uppfattningar inom vetenskapen om hälsoriskerna förknippade med olika tobaksprodukter. Att det finns en mycket vid skillnad i risk börjar nu bli allmänt erkänt. Svenskt snus brukar vanligtvis anses vara den rökfria tobaksprodukt som har minst skadliga hälsoeffekter.
I februari 2008 publicerade Europeiska kommissionens vetenskapliga kommitté om nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) en rapport som innehåller den hittills mest heltäckande utvärderingen om hälsoeffekterna av rökfria tobaksprodukter, inklusive svenskt snus. I rapporten dras flera viktiga slutsatser, bland annat att svenskt snus medför avsevärt färre och mindre allvarliga hälsorisker än cigaretter och att förekomsten av snus har haft en positiv effekt på folkhälsan i Sverige.
Idag finns det en stor acceptans inom det vetenskapliga samhället att det finns en vid skillnad i risk mellan olika tobaksprodukter. Traditionella cigaretter anses utan tvekan medföra störst risker. Svenska snusprodukter har en motsatt riskprofil som mer liknar den för receptfria nikotinläkemedel. Att graden av risker varierar slog till exempel Världshälsoorganisationens kommitté Tobacco Regulatory Committee fast i sin rapport från 2009. Följande två citat ur rapporten visar den attitydförändring som har skett inom vetenskapen:
"Cigarettrökning är den farligaste formen av nikotinintag, och medicinskt nikotin den minst farliga. Bland de rökfria tobaksprodukterna på marknaden är produkter med låga nivåer av nitrosaminer, såsom Svenskt snus, betydligt mindre farliga än cigaretter, medan vissa produkter som används i Afrika och Asien har risker som närmar sig de som förknippas med rökning."
"Skillnaderna i risker med olika rökfria tobaksprodukter innebär att det vore vetenskapligt fel att betrakta rökfri tobak som en enda produkt vid riskbedömning eller utarbetande av riktlinjer."
Slutsatserna stöds av epidemiologiska studier i Skandinavien där snus har använts i mer än 200 år. Det är inte sannolikt att framtida vetenskapliga studier om snus radikalt kommer att motsäga någon av rapporterna.
I Skandinavien har det funnits en stor acceptans, som grundar sig på omfattande epidemiologisk information, att snus kan hjälpa rökare att sluta röka. Hittills finns dock inga forskningdata från jämförande kliniska prövningar på området. Då det är eftersträvansvärt att få belägg för denna princip och på så sätt fördjupa debatten om en minskning av tobaksskadorna blev Swedish Match officiell sponsor för två rökslutarstudier – en i Serbien och den andra i USA – som syftar till att pröva effektiviteten i snus kontra placebo utan tobak eller nikotin.
Resultaten av dessa studier kommer att bli tillgängliga under 2010 och information om dessa studier finns på www.clinicaltrials.gov. Epidemiologiska studier som gjorts i Skandinavien visar att svenska snusprodukter kan hjälpa till att minska rökandet och öka antalet personer som lyckas sluta röka. Det återstår att se om dessa kliniska försök kommer att ge ytterligare belägg för de observationer som gjorts i epidemiologiska studier i Sverige.
USA
Den 22 juni 2009 undertecknade president Obama den nya lag (Family Smoking Prevention & Tobacco Control Act) som ger det amerikanska läkemedelsverket (FDA) rätten att reglera försäljningen av tobaksprodukter i USA. Enligt den nya lagen ska FDA främst fokusera på att reglera försäljning, marknadsföring och produktion av cigaretter, rulltobak och rökfri tobak.
Mer specifikt kräver lagen att tillverkare av cigaretter, rulltobak och rökfri tobak under 2010 registrerar sina produktionsanläggningar hos FDA och lämnar information om ingredienser och tillsatser samt annan information till FDA. Den 22 juni 2010 träder nya regler rörande marknadsföring, försäljning och utformning av produktförpackningar i kraft. I korthet innebär reglerna att många av de marknadsföringsmedel som används idag (sponsring, reklamprodukter, produktprover) kommer att förbjudas eller, som i fallet produktprover, begränsas. Produktförpackningar för rökfri tobak ska på roterande basis inne-
anser att en väsentlig del av arbetet innebär att bolaget delar med sig av sin kunskap för att skapa dialog och förståelse för Swedish Match produkter och verksamhet.
hålla en av fyra obligatoriska hälsovarningar och dessa varningar måste vara synliga på minst 30 procent av de två sidor av produktförpackningen som är mest exponerade. Enligt lagen ska FDA skapa ett system varigenom ett företag kan ansöka om att få en eller flera av sina produkter klassificerade som en produkt med reducerad risk (Modified Risk Product). Om en produkt får den klassificeringen kan FDA tillåta att företaget gör relevanta uttalanden om reducerad risk och tillåta att företaget ändrar varningsetiketterna på produkterna så att de bättre speglar den riskprofil som fastställts av FDA. Det kommer att ta tid innan den nya processen träder i kraft, eftersom FDA först måste ta fram riktlinjer.
Europeiska Unionen
Försäljningen av snus, Swedish Match huvudprodukt, förbjöds inom Europeiska unionen 1992. Sverige undantogs från förbudet i samband med sitt inträde i EU 1995.
Den svenska regeringen har ifrågasatt exportförbudet sedan 2004, och hävdar att det strider mot grundprinciperna i EU, det vill säga fri rörlighet för varor, kapital och människor, och därför påverkar den inre marknaden negativt.
Grunden för förbudet – att snus skulle vara en ingångsport till rökning och orsaka cancer i munhålan – har sedan dess motbevisats av många vetenskapliga studier, däribland en omfattande granskning som utfördes av Europeiska kommissionens egen
kommitté SCENIHR. Slutsatserna om hälsoeffekterna av rökfri tobak, inklusive snus, beskrivs ovan, under rubriken Swedish Match vetenskapliga plattform.
Sveriges alliansregering har sökt kommissionens klargörande om snusförbudet överensstämmer med den grundläggande handelsprincipen eller kan betraktas som diskriminerande, eftersom liknande produkter säljs lagligt på den inre marknaden.
Swedish Match kontakter med EU:s lagstiftare sker genom ESTOC (European Smokeless Tobacco Council). ESTOC bildades tillsammans med andra tillverkare av rökfri tobak 1989 för att följa lagstiftningsutvecklingen inom EU. ESTOC anser att alla rökfria tobaksprodukter, inklusive snus, ska regleras utifrån produktstandards, konsumentskydd och produktkvalitet. På så sätt skulle det regulatoriska ramverket bli konkurrensneutralt, icke diskriminerande och vetenskapligt baserat.
Kommissionen kommer att publicera en översyn av tobaksproduktdirektivet under 2011 och håller just nu på att genomföra en bedömning av de möjliga effekterna av en sådan granskning. Swedish Match följer processen och kommer att söka möjligheten till att snus inkluderas i granskningen.
När Sverige var ordförande i EU under andra halvåret 2009 antogs ett förslag till en rådsrekommendation om rökfria miljöer som uppmanar alla medlemsstater att införa lagar senast 2012 som ska skydda deras medborgare från att utsättas för tobaksrök.
Information till aktieägare
Årsstämma
Årsstämma i Swedish Match AB (publ) äger rum tisdagen den 27 april 2010, klockan 16.30 på Hotell Rival, Mariatorget 3 i Stockholm. Inregistreringen till stämman öppnas klockan 15.30.
www.swedishmatch.com Mer information finns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/stamman
Utdelning
Styrelsen föreslår att det till aktieägarna utdelas 4:75 SEK per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 30 april 2010. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelning ske genom Euroclear Sweden AB den 5 maj 2010.
www.swedishmatch.com
Swedish Match webbplats utvecklas ständigt för att garantera att den fungerar som en högkvalitativ central kanal för både interna och externa besökare. Webbplatsen är den viktigaste källan för information om Swedish Match och har strategisk betydelse för koncernens kommunikationsprogram. Vårt mål är att ligga i framkant och att besökarna alltid hålls välinformerade om Swedish Match. All viktig information som är offentlig finns på koncernens webbplats.
På webbplatsens investerarsidor finns relevant information för finansvärlden, bland annat aktiedata, information om lånesituationen, pressmeddelanden, presentationer, telefonkonferenser, nedladdningsbara publikationer såsom årsredovisningar och delårsrapporter samt information om årsstämman.
EKONOMISK INFORMATION
Nya aktieägare får automatiskt Swedish Match delårsrapporter med postutskick. Årsredovisningen skickas till de aktieägare som har beställt ett tryckt exemplar.
Swedish Match publikationer utkommer på både engelska och svenska. Förutom i tryckt version, finns alla publikationer också som nedladdningsbara PDF-filer på koncernens webbplats. Dessa PDF-filer möjliggör även för personer med funktionsnedsättning, till exempel personer med läs- och skrivsvårigheter, att tolka och förmedla informationen på ett mer lättillgängligt sätt.
Swedish Match tillhandahåller även information via en prenumerationstjänst på koncernens webbplats. Genom denna tjänst kan alla intresserade följa veckans slutkurs
och få påminnelser om olika aktiviteter, pressmeddelanden, delårsrapporter, årsredovisningar m.m. Nya aktieägare får automatiskt inloggningsuppgifter till ett personligt användarkonto, medan andra intressenter själva kan skapa en användarprofil för att få tillgång till informationen.
Begäran om att ändra den information som kommer från Swedish Match kan lämnas via användarprofilen i prenumerationstjänsten www.swedishmatch.com/ prenumerera eller genom att skicka e-post till: [email protected]
Besök Swedish Match prenumerationstjänst på www.swedishmatch.com/prenumerera
Kalender
Swedish Match rapporter är planerade att publiceras enligt följande:
| Delårsrapport januari–mars 29 april 2010 | |
|---|---|
| Delårsrapport januari–juni21 juli 2010 | |
| Delårsrapport januari–september27 oktober 2010 | |
| Bokslutsrapport för 2010 23 februari 2011 | |
| Årsredovisning för 2010mars 2011 |
Kontakter
Investor Relations Emmett Harrison Tel: 08-658 01 73 Fax: 08-658 02 62 [email protected]
Emmett Harrison ansvarar för finansiell kommunikation till media, aktieägare, analytiker och andra intressenter.
Corporate Relations Djuli Holmgren Tel: 08-658 02 61 Fax: 08-658 23 92 [email protected]
Djuli Holmgren ansvarar för Swedish Match årsredovisning och webbplats samt allmän information till aktieägarna. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 390 MSEK, fördelat på 251 miljoner aktier med ett kvotvärde av 1:5519 SEK. Varje aktie har en röst.
Stark utveckling Aktien
Omsättning
Under 2009 omsattes totalt 372 763 579 Swedish Match-aktier på NASDAQ OMX Stockholm. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 1,5 miljoner aktier.
Aktiens omsättningshastighet på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 143 procent under året, att jämföra med genomsnittet för NASDAQ OMX Stockholm på 120 procent.
Kursutveckling
Koncernens börsvärde uppgick vid årets utgång till 36,3 miljarder SEK.1) Aktiekursen ökade med 40 procent under året, medan OMXS 30 index ökade med 47 procent. Under året noterades den lägsta betalkursen, 105:50 SEK, den 14 januari och den högsta betalkursen, 162:00 SEK, den 28 december.
Ägarstruktur2)
Det utländska ägandet motsvarade vid årets slut 70,3 procent av aktiekapitalet, vilket är en minskning med 4,6 procentenheter jämfört med 2008.1) Det svenska ägandet, 29,7 procent, fördelades mellan institutioner med 10,8 procent av aktiekapitalet, aktiefonder 9,1 procent och privatpersoner 9,8 procent. De tio största ägarna stod för 32 procent av aktiekapitalet.1)
Utdelning
Enligt Swedish Match utdelningspolicy ska utdelningsandelen ligga i intervallet 40–60 procent av resultatet per aktie, justerat för större engångsposter.
Styrelsen har för avsikt att föreslå årsstämman att för 2009 utdela 4:75 SEK (4:10) per aktie eller sammanlagt 1 099 MSEK (1 024) beräknat på de 231,3 miljoner utestående aktierna vid årets slut. Utdelningen motsvarar 49 procent (46) av årets resultat per aktie.
Återköp
Återköp av aktier är i princip en omvänd nyemission och ger möjlighet att kontinuerligt arbeta med optimering av kapitalstrukturen i balansräkningen. Storleken på och omfattningen av aktieåterköpen är beroende av Swedish Match finansiella ställning, nettoresultat, förväntad framtida lönsamhet, kassaflöde, investeringar och expansionsplaner. Andra faktorer som påverkar återköpen är tillgången på krediter, aktiekursen, koncernens ränte- och skattekostnader samt tillgången på fria vinstmedel. Mer information om Swedish Match aktieåterköpsprogram finns i förvaltningsberättelsen på sidan 48.
1) Exklusive aktier som innehas av Swedish Match AB, vilket motsvarar 7,8 procent av det totala antalet aktier. 2) Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Största aktieägare
| Ägare per 31 december 2009 1) 2) | Antal aktier | % |
|---|---|---|
| Parvus Asset Management | 20 190 969 | 8,7 |
| Morgan Stanley Investment Management | 13 144 486 | 5,7 |
| Wellington Management Company | 12 300 889 | 5,3 |
| AMF Försäkring & Fonder | 6 027 154 | 2,6 |
| Swedbank Robur fonder | 6 024 898 | 2,6 |
| SEB Fonder | 4 405 045 | 1,9 |
| SHB Fonder | 3 526 868 | 1,5 |
| Tredje AP-fonden | 2 952 262 | 1,3 |
| Andra AP-fonden | 2 841 293 | 1,2 |
| Standard Life Investment Funds | 2 822 231 | 1,2 |
| Summa tio största ägare | 74 236 095 | 32,0 |
| Övriga | 157 063 905 | 68,0 |
| Totalt | 231 300 000 | 100,0 |
1) Vissa aktieägare kan genom förvaltarregistrering ha ett större aktieinnehav än vad som framgår av aktieboken.
2) Registrerade direktägande och förvaltarägande. Därtill kommer 19 700 000 aktier som innehas av bolaget efter återköp.
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB per den 31 december 2009.
www.swedishmatch.com
Mer information om aktien finns på koncernens webbplats www.swedishmatch.com/investors
Aktiekapital per land
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt Euroclear Sweden AB och för Swedish Match kända uppgifter per 31 december 2009. "Övriga" inkluderar även aktieägare med färre än 500 aktier i USA, Storbritannien och Sverige. Observera att aktier som innehas av Swedish Match efter återköp är exkluderade.
Kursutveckling 2005–2009
Totalavkastning 2000–2009
Resultat och utdelning per aktie 2005–2009
Aktiekursen 2009
Överföring av kapital till Swedish Match aktieägare
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utdelning | 1 0991) | 1 024 | 886 | 664 | 627 | 4 300 |
| Återköp av egna aktier, netto |
2 547 | 934 | 2 453 | 3 585 | 1 411 | 10 930 |
| Totalt | 3 646 | 1 958 | 3 339 | 4 249 | 2 038 | 15 230 |
1) Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2009.
Aktiefördelning1)
| Storleksklass | Antal ägare | % | Antal aktier | % |
|---|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 49 839 | 90,4 | 10 769 258 | 4,7 |
| 1 001–5 000 | 4 252 | 7,8 | 8 547 663 | 3,7 |
| 5 001–20 000 | 577 | 1,0 | 5 478 603 | 2,4 |
| 20 001–50 000 | 147 | 0,3 | 4 609 623 | 2,0 |
| 50 001–100 000 | 69 | 0,1 | 4 913 596 | 2,1 |
| 100 001–1 000 000 | 195 | 0,3 | 66 154 839 | 28,6 |
| 1 000 001– | 47 | 0,1 | 130 826 418 | 56,5 |
| Totalt per 31 december 2009 |
55 126 | 100,0 | 231 300 000 | 100,0 |
1) Exklusive aktier som innehas av Swedish Match.
Källa: SIS Ägarservice AB, enligt uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| Aktiedata | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:67 | 8:30 | 7:22 | 7:47 | 4:97 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:88 | 8:98 | 7:82 | 8:13 | 5:61 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:66 | 8:29 | 7:20 | 7:44 | 4:95 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:87 | 8:96 | 7:80 | 8:10 | 5:59 |
| Utdelning per aktie, SEK | 4:75 1) | 4:10 | 3:50 | 2:50 | 2:10 |
| Direktavkastning vid årets slut, % | 3,03 1) | 3,67 | 2,27 | 1,95 | 2,24 |
| Utdelningsandel, % | 49 1) | 46 | 45 | 31 | 35 |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 156:90 | 111:75 | 154:50 | 128:00 | 93:50 |
| Börsvärde vid årets slut, miljarder SEK2) | 36,3 | 27,8 | 39,5 | 35,1 | 28,6 |
| P/E-tal3) | 12,2 | 12,4 | 19,8 | 15,8 | 16,7 |
| EBIT-multipel3) | 13,6 | 11,7 | 16,2 | 13,0 | 11,2 |
| Totalavkastning, % | 45,1 | –25,8 | 22,7 | 39,5 | 24,2 |
| Genomsnittligt antal aktier, före utspädning | 244 259 880 | 251 867 479 | 262 604 644 | 287 062 345 | 315 128 554 |
| Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning | 244 440 057 | 252 211 733 | 263 405 637 | 288 161 247 | 316 226 392 |
| Antal aktieägare | 55 127 | 53 215 | 54 594 | 58 287 | 87 840 |
1) Styrelsens förslag.
2) Exklusive aktier som innehas av Swedish Match.
3) Inklusive avyttrad verksamhet.
Femårsöversikt 2005–2009
| Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 14 204 | 12 611 | 11 970 | 12 273 | 12 667 |
| Bruttoresultat | 7 089 | 6 174 | 5 675 | 5 885 | 5 685 |
| Större engångsposter | – | 73 | 267 | 148 | 206 |
| Rörelseresultat | 3 417 | 2 874 | 2 800 | 3 046 | 2 569 |
| Finansnetto | –443 | –441 | –338 | –109 | –124 |
| Resultat före skatt | 2 974 | 2 433 | 2 462 | 2 937 | 2 445 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 2 361 | 2 091 | 1 898 | 2 145 | 1 574 |
| Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt | 785 | 170 | 157 | 190 | 203 |
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 | 2 056 | 2 335 | 1 777 |
| EBITDA exklusive resultat från kvarvarande verksamhet och större engångsposter |
3 885 | 3 222 | 2 936 | 3 310 | 2 911 |
| Koncernens balansräkning, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 3 792 | 4 702 | 4 419 | 3 469 | 4 265 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 525 | 2 458 | 2 388 | 2 221 | 2 488 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 193 | 2 284 | 1 011 | 1 055 | 1 150 |
| Omsättningstillgångar | 5 296 | 5 732 | 5 204 | 5 827 | 5 245 |
| Kortfristiga placeringar | 1 | 1 | 5 | 56 | 332 |
| Likvida medel | 2 530 | 3 178 | 3 439 | 3 042 | 3 325 |
| Summa tillgångar | 16 337 | 18 355 | 16 467 | 15 670 | 16 806 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital hänförligt till aktieägare i moderbolaget, | |||||
| inklusive minoritetsintresse | 903 | 1 381 | 724 | 2 041 | 5 083 |
| varav minoritetsintresse | 4 | 4 | 4 | 3 | 3 |
| Långfristiga avsättningar | 1 301 | 1 281 | 1 292 | 1 192 | 2 259 |
| Långfristiga lån | 8 252 | 9 975 | 8 768 | 7 815 | 2 867 |
| Övriga långfristiga finansiella skulder1) | 1 440 | 1 337 | 567 | 657 | 830 |
| Kortfristiga avsättningar | 125 | 29 | 60 | 61 | 293 |
| Kortfristiga lån | 1 002 | 743 | 1 271 | 409 | 1 464 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 313 | 3 609 | 3 785 | 3 495 | 4 010 |
| Summa eget kapital och skulder | 16 337 | 18 355 | 16 467 | 15 670 | 16 806 |
1) Inkluderar pensionsförpliktelser och finansiella derivatinstrument.
| Koncernens kassaflöde i sammandrag, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 911 | 1 838 | 2 130 | 1 128 | 2 422 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 043 | –61 | –473 | –241 | –131 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –4 707 | –2 267 | –1 425 | –1 170 | –1 441 |
| Ökning/minskning av likvida medel | –753 | –491 | 232 | –282 | 849 |
| Kassaflöde från avyttrad verksamhet | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 219 | 142 | 198 | 206 | 296 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –6 | 13 | –18 | –14 | –8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –51 | 42 | –1 | 6 | 0 |
| Ökning av likvida medel | 162 | 196 | 179 | 198 | 288 |
| Likvida medel vid årets början | 3 178 | 3 439 | 3 042 | 3 325 | 2 058 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –58 | 34 | –13 | –198 | 130 |
| Likvida medel vid årets slut | 2 530 | 3 178 | 3 439 | 3 042 | 3 325 |
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||||
| Operativt kapital vid årets slut, MSEK1) | 8 494 | 8 841 | 7 623 | 7 192 | 6 637 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 7 188 | 7 640 | 7 127 | 5 658 | 674 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK | 471 | 319 | 523 | 290 | 320 |
| Rörelsemarginal, %2) | 24,1 | 22,2 | 21,2 | 23,6 | 18,7 |
| Avkastning på operativt kapital, %2) | 39,4 | 34,0 | 34,2 | 41,9 | 36,7 |
| EBITA räntetäckningsgrad | 8,4 | 7,0 | 8,2 | 14,5 | 24,5 |
| Nettolåneskuld/EBITA3) | 2,0 | 2,6 | 2,7 | 2,0 | 0,3 |
| Aktiedata | |||||
| Aktiekapital, MSEK | 390 | 390 | 390 | 390 | 390 |
| Utdelning per aktie, SEK | 4:754) | 4:10 | 3:50 | 2:50 | 2:10 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:67 | 8:30 | 7:22 | 7:47 | 4:97 |
| Från avyttrad verksamhet | 12:88 | 8:98 | 7:82 | 8:13 | 5:61 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | |||||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:66 | 8:29 | 7:20 | 7:44 | 4:95 |
| Från avyttrad verksamhet | 12:87 | 8:96 | 7:80 | 8:10 | 5:59 |
1) Bolaget har i samband med förändrad redovisningsprincip avseende pensioner beslutat att ändra den interna definitionen av operativt kapital. Från och med 2006 ingår inte pensionsskulder och pensionsfordringar i det operativa kapitalet.
2) Exklusive vinst vid försäljning av ett dotterbolag och tillhörande tillgångar under 2008, vinst vid försäljning av fastigheter under 2007 och 2005 och vinst vid omräknade pensionsvillkor under 2006. Inklusive omstruktureringskostnaderför cigarrer om 73 MSEK under 2009. 3) Beräknat proforma exklusive Sydafrika verksamheten.
4) Styrelsens förslag.
| Nettoomsättning per produktområde, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Snus | 4 250 | 3 725 | 3 194 | 3 263 | 3 028 |
| Tuggtobak | 1 112 | 934 | 956 | 1 063 | 1 079 |
| Cigarrer | 4 426 | 3 644 | 3 395 | 3 382 | 3 260 |
| Tändprodukter | 1 574 | 1 525 | 1 462 | 1 491 | 1 925 |
| Övrig verksamhet | 2 843 | 2 783 | 2 964 | 3 075 | 3 375 |
| Summa | 14 204 | 12 611 | 11 970 | 12 273 | 12 667 |
| Rörelseresultat per produktområde, MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Snus | 1 916 | 1 658 | 1 343 | 1 591 | 1 468 |
| Tuggtobak | 411 | 329 | 312 | 338 | 347 |
| Cigarrer | 935 | 686 | 733 | 767 | 611 |
| Tändprodukter | 279 | 275 | 251 | 248 | 56 |
| Övrig verksamhet | –123 | –146 | –105 | –47 | –119 |
| Subtotal | 3 417 | 2 801 | 2 533 | 2 897 | 2 363 |
| Vinst vid försäljning av dotterbolag och tillhörande tillgångar | – | 73 | – | – | – |
| Vinst från försäljning av kontorsfastighet | – | – | 267 | – | 206 |
| Vinst från omräknade pensionsvillkor | – | – | – | 148 | – |
| Summa | 3 417 | 2 874 | 2 800 | 3 046 | 2 569 |
| Rörelsemarginal per produktområde, %1) | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Snus | 45,1 | 44,5 | 42,1 | 48,8 | 48,5 |
| Tuggtobak | 36,9 | 35,2 | 32,6 | 31,8 | 32,2 |
| Cigarrer | 21,1 | 18,8 | 21,6 | 22,7 | 18,7 |
| Tändprodukter | 17,7 | 18,0 | 17,2 | 16,6 | 2,9 |
| Koncernen | 24,1 | 22,2 | 21,2 | 23,6 | 18,7 |
1) Exklusive vinst vid försäljning av ett dotterbolag och tillhörande tillgångar under 2008, vinst vid försäljning av fastigheter under 2007 och 2005 och vinst vid omräknade pensionsvillkor under 2006. Inklusive omstruktureringskostnader för cigarrer om 73 MSEK under 2009.
Kvartalsdata 2008–2009
| 2009 | 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens resultaträkning i sammandrag, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| Nettoomsättning | 3 545 | 3 606 | 3 666 | 3 387 | 3 480 | 3 274 | 3 164 | 2 693 | |
| Bruttoresultat | 1 710 | 1 764 | 1 854 | 1 762 | 1 733 | 1 611 | 1 531 | 1 298 | |
| Vinst från försäljning av dotterbolag och tillhörande tillgångar | – | – | – | – | 73 | – | – | – | |
| Rörelseresultat | 850 | 874 | 899 | 794 | 880 | 808 | 691 | 496 | |
| Finansiella poster, netto | –111 | –117 | –108 | –108 | –97 | –115 | –117 | –113 | |
| Resultat före skatt | 739 | 757 | 791 | 686 | 784 | 693 | 574 | 383 | |
| Resultat från kvarvarande verksamhet | 595 | 615 | 624 | 527 | 687 | 621 | 479 | 304 | |
| Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt | – | 705 | 41 | 40 | 41 | 50 | 38 | 42 | |
| Periodens resultat | 595 | 1 319 | 664 | 567 | 728 | 671 | 517 | 346 | |
| EBITDA | 947 | 1 019 | 1 011 | 908 | 917 | 911 | 793 | 601 |
| 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| 24,0 | 24,2 | 24,5 | 23,4 | 23,2 | 24,7 | 21,8 | 18,4 | |
| 147 | 92 | 123 | 108 | 113 | 64 | 72 | 71 | |
| 2:52 | 2:53 | 2:51 | 2:11 | 2:75 | 2:47 | 1:89 | 1:19 | |
| 2:52 | 5:38 | 2:68 | 2:27 | 2:91 | 2:67 | 2:04 | 1:36 | |
| 2009 |
1) Exklusive större engångsposter men inklusive omstruktureringskostnader för cigarrer på 45 MSEK under tredje kvartalet 2009 och 29 MSEK under fjärde kvartalet 2009.
| 2009 | 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning per produktområde, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| Snus | 1 101 | 1 093 | 1 087 | 969 | 1 035 | 964 | 926 | 801 | |
| Tuggtobak | 233 | 280 | 314 | 284 | 260 | 237 | 227 | 210 | |
| Cigarrer | 1 056 | 1 065 | 1 129 | 1 175 | 1 052 | 933 | 905 | 754 | |
| Tändprodukter | 422 | 388 | 387 | 377 | 407 | 401 | 371 | 345 | |
| Övrig verksamhet | 732 | 781 | 749 | 581 | 726 | 740 | 735 | 583 | |
| Summa | 3 545 | 3 606 | 3 666 | 3 387 | 3 480 | 3 274 | 3 164 | 2 693 |
| 2009 | 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat per produktområde, MSEK | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| Snus | 523 | 534 | 463 | 397 | 463 | 479 | 403 | 313 | |
| Tuggtobak | 76 | 107 | 129 | 98 | 96 | 87 | 77 | 69 | |
| Cigarrer | 179 | 190 | 281 | 286 | 205 | 187 | 183 | 111 | |
| Tändprodukter | 92 | 62 | 62 | 63 | 71 | 85 | 63 | 55 | |
| Övrig verksamhet | –19 | –19 | –36 | –50 | –27 | –30 | –37 | –52 | |
| Subtotal | 850 | 874 | 899 | 794 | 807 | 808 | 691 | 496 | |
| Vinst från försäljning av dotterbolag och tillhörande tillgångar | – | – | – | – | 73 | – | – | – | |
| Summa | 850 | 874 | 899 | 794 | 880 | 808 | 691 | 496 | |
| 2009 | 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal per produktområde, %1) | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
| Snus | 47,5 | 48,8 | 42,6 | 40,9 | 44,7 | 49,7 | 43,6 | 39,0 | |
| Tuggtobak | 32,5 | 38,4 | 41,0 | 34,6 | 36,8 | 36,9 | 34,1 | 32,7 | |
| Cigarrer | 16,9 | 17,9 | 24,9 | 24,3 | 19,5 | 20,0 | 20,2 | 14,7 | |
| Tändprodukter | 21,8 | 15,9 | 16,1 | 16,7 | 17,5 | 21,1 | 17,1 | 16,1 | |
| Koncernen | 24,0 | 24,2 | 24,5 | 23,4 | 23,2 | 24,7 | 21,8 | 18,4 |
1) Exklusive större engångsposter men inklusive omstruktureringskostnader för cigarrer på 45 MSEK under tredje kvartalet 2009 och 29 MSEK under fjärde kvartalet 2009.
Definitioner av termer i finansiella tabeller
ebiTa räntekostnader – ränteintäkter EBITA RÄNTETÄCKNINGSGRAD börskurs vid årets slut vinst per aktie P/E-tal ingående + utgående operativt kapital 2 Genomsnittligt operativt kapital EBITDA Resultat före större engångsposter, finansiella poster, skatt samt av- och nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar och resultat från avyttrad verksamhet 100x rörelseresultat genomsnittligt operativt kapital Avkastning på operativt kapital (%) 100x utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) börskurs vid årets slut Direktavkastning (%) Nettolåneskuld 100x omsatt antal aktier Totala antalet aktier Aktiens omsättningshastighet (%) 100x utdelning (utbetald/föreslagen efter årets slut) vinst per aktie fån kvarvarande verksamhet Operativt kapital Utdelningsandel (%) Kortfristiga operativa tillgångar + immateriella anläggningstillgångar + materiella anläggningstillgångar + övriga långfristiga operativa tillgångar – kortfristiga operativa skulder – långfristiga operativa skulder 100x (börskurs vid årets slut – börskurs vid föregående års slut) + (betald utdelning + avkastning på återinvesterad utdelning) börskurs vid föregående års slut Totalavkastning (%) Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare genomsnittligt utestående antal aktier1) Resultat per aktie börsvärde vid årets slut + nettolåneskuld + minoritetsintresse rörelseresultat EBIT multipel EBITA 100x rörelseresultat nettoomsättning Rörelsemarginal (%)
Nettoomsättningen ökade med
13%
Rörelseresultatet1) ökade med
Resultatet per aktie (före utspädning) från kvarvarande verksamhet uppgick till
9:67 SEK
Innehåll ekonomisk redovisning
| Förvaltningsberättelse 48 | |
|---|---|
Räkenskaper koncernen
| Koncernens resultaträkning 54 | |
|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultat 54 | |
| Koncernens balansräkning 55 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital 56 | |
| Koncernens kassaflödesanalys 57 | |
| Noter för koncernen 58 | |
| Not 1 | Redovisningsprinciper 58 |
| Not 2 | Kritiska uppskattningar och bedömningar 63 |
| Not 3 | Segmentsinformation 63 |
| Not 4 | Företagsförvärv 65 |
| Not 5 | Avyttrad verksamhet 65 |
| Not 6 | Övriga rörelseintäkter och övriga |
| rörelsekostnader 65 | |
| Not 7 | Personal 66 |
| Not 8 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer 70 |
| Not 9 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag . 70 |
| Not 10 | Finansnetto 70 |
| Not 11 | Skatter 70 |
| Not 12 | Resultat per aktie 71 |
| Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar 72 |
| Not 14 | Materiella anläggningstillgångar 73 |
| Not 15 | Skogsplanteringar 73 |
| Not 16 | Andelar i intresseföretag och joint ventures 74 |
| Not 17 | Långfristiga fordringar 74 |
| Not 18 | Varulager 75 |
| Not 19 | Kundfordringar 75 |
| Not 20 | Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar 75 |
| Not 21 | Eget kapital 75 |
| Not 22 | Tilläggsupplysningar till totalresultat, inklusive |
| förändring av reserver, och minoritetsintressen 76 | |
| Not 23 | Räntebärande skulder 76 |
| Not 24 | Ersättningar till anställda 77 |
| Not 25 | Avsättningar 79 |
| Not 26 | Övriga skulder 79 |
| Not 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 79 |
| Not 28 | Finansiella instrument och finansiella risker 80 |
| Not 29 | Operationella leasingavtal 83 |
| Not 30 | Ställda säkerheter 83 |
| Not 31 | Åtaganden samt ansvarsförpliktelser och |
| eventualtillgångar 83 | |
| Not 32 | Koncernföretag 84 |
|---|---|
| Not 33 | Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 84 |
| Not 34 | Händelser efter rapportperiodens slut 85 |
| Not 35 | Uppgifter om moderbolaget 85 |
Räkenskaper moderbolaget
| Moderbolagets resultaträkning 86 | |
|---|---|
| Rapport över totalresultat 86 | |
| Moderbolagets balansräkning 87 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 88 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalys 89 | |
| Noter för moderbolaget 90 | |
| Not 1 | Nettoomsättning 90 |
| Not 2 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer 90 |
| Not 3 | Övriga rörelseintäkter och övriga |
| rörelsekostnader 90 | |
| Not 4 | Finansiella poster 90 |
| Not 5 | Bokslutsdispositioner 90 |
| Not 6 | Skatter 91 |
| Not 7 | Immateriella anläggningstillgångar 91 |
| Not 8 | Materiella anläggningstillgångar 91 |
| Not 9 | Koncernföretag 92 |
| Not 10 | Joint venture 93 |
| Not 11 | Fordringar på koncernföretag 93 |
| Not 12 | Övriga långfristiga fordringar 93 |
| Not 13 | Övriga fordringar 93 |
| Not 14 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 93 |
| Not 15 | Eget kapital 94 |
| Not 16 | Obeskattade reserver 94 |
| Not 17 | Obligationslån 94 |
| Not 18 | Skulder till koncernföretag 94 |
| Not 19 | Övriga skulder 94 |
| Not 20 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 94 |
| Not 21 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/- |
| tillgångar 95 | |
| Not 22 | Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys 95 |
| Not 23 | Närstående 95 |
| Not 24 | Bokfört värde och verkligt värde för finansiella |
| instrument 96 | |
| Not 25 | Ersättningar till anställda 97 |
| Not 26 | Sjukfrånvaro i moderbolaget 97 |
| Styrelsens förslag till vinstdisposition 98 | |
| Revisionsberättelse 99 |
Förvaltningsberättelse
SWEDISH MATCH AB (PUBL) ORGANISATIONSNUMMER 556015-0756
Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer marknadsledande varumärken inom rökfria produkter, cigarrer och tändprodukter. Koncernens produkter säljs över hela världen med tillverkning i tio länder. Swedish Match aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Den 2 juli 2009 offentliggjorde Swedish Match beslutet att sälja sin sydafrikanska verksamhet, Swedish Match South Africa (Proprietary) Limited med dotterbolag i Sydafrika. Transaktionen slutfördes i september. Efter offentliggörandet redovisas Swedish Match sydafrikanska verksamhet som avyttrad verksamhet på en separat rad i resultaträkningen och ingår därför inte i den redovisade nettoomsättningen eller rörelseresultatet.
Nettoomsättning
Årets nettoomsättning ökade med 13 procent och uppgick till 14 204 MSEK (12 611). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 5 procent.
Nettoomsättningen för snus ökade till 4 250 MSEK (3 725). I Skandinavien ökade volymen med 6 procent mätt i antal dosor. I Sverige ökade volymerna med 6 procent, och även i Norge och inom Travel Retail ökade volymerna. I USA ökade nettoomsättningen i och med att bolagets marknadsandel blev större på en växande marknad. Volymerna ökade här med 7 procent.
För cigarrer uppgick nettoomsättningen under året till 4 426 MSEK (3 644). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 7 procent.
Tuggtobak säljs främst på den nordamerikanska marknaden.
Nettoomsättning och rörelseresultat per produktområde
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Snus | 4 250 | 3 725 | 1 916 | 1 658 | ||
| Tuggtobak | 1 112 | 934 | 411 | 329 | ||
| Cigarrer | 4 426 | 3 644 | 935 | 686 | ||
| Tändprodukter | 1 574 | 1 525 | 279 | 275 | ||
| Övrig verksamhet | 2 843 | 2 783 | –123 | –146 | ||
| Subtotal | 14 204 | 12 611 | 3 417 | 2 801 | ||
| Större engångsposter: | ||||||
| Vinst från försäljning av dotterbolag och tillhörande tillgångar |
– | – | – | 73 | ||
| Totalt | 14 204 | 12 611 | 3 417 | 2 874 |
Nettoomsättningen ökade till 1 112 MSEK (934). I lokala valutor ökade nettoomsättningen med 3 procent. För produktområdet tändprodukter uppgick nettoomsättningen till 1 574 MSEK (1 525).
Rörelseresultat
Årets rörelseresultat uppgick till 3 417 MSEK (2 874). Valutaomräkning har påverkat rörelseresultatet positivt med 239 MSEK. Rörelseresultatet för 2009 påverkades negativt av omstruktureringskostnader på 73 MSEK för omlokalisering av maskintillverkade cigarrer från USA till Dominikanska republiken, och omstrukturering av cigarrproduktionen i Europa. Rörelseresultatet ökade för alla produktområden. I lokala valutor ökade rörelseresultatet för alla produktområden förutom tändprodukter.
Koncernens rörelsemarginal för helåret uppgick till 24,1 procent (22,8). Exklusive omstruktureringskostnaden för cigarrverksamheten uppgick koncernens rörelsemarginal för året till 24,6 procent.
Övrig verksamhet
Övrig verksamhet inkluderar huvudsakligen distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden, viss försäljning av piptobak och tillbehör samt koncerngemensamma kostnader.
Nettoomsättningen för övrig verksamhet uppgick till 2 843 MSEK (2 783) medan rörelseresultatet uppgick till –123 MSEK (–146).
Resultaträkning i sammandrag
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 14 204 | 12 611 |
| Rörelseresultat | 3 417 | 2 874 |
| Finansnetto | –443 | –441 |
| Skatter | –613 | –342 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet |
2 361 | 2 091 |
| Avyttrad verksamhet | ||
| Årets resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt |
785 | 170 |
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 3 146 | 2 261 |
| Minoritetsintressen | 1 | 1 |
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK Från kvarvarande verksamhet |
9:67 | 8:30 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:88 | 8:98 |
Finansnetto
Årets finansnetto uppgick till –443 MSEK (–441).
Skatter
Skattekostnaden för året uppgick till 613 MSEK (342), vilket motsvarar en skattesats på 20,6 procent (14,1). Skattesatsen innefattar engångsposter, och exklusive dessa var den underliggande skattesatsen cirka 22 procent för helåret. I Sverige sänktes bolagsskatten från 28,0 till 26,3 procent den 1 januari 2009.
Förändringen i skattesats jämfört med helåret 2008 förklaras främst av de betydande positiva engångsåterföringar av skatteavsättningar under 2008 och en ej skattepliktig vinst från försäljning av det brittiska dotterbolaget under 2008. Valutakursförändringar påverkar också skattesatsen, eftersom en stor andel av vinsten genereras i USA där koncernens genomsnittliga skattesats ligger på cirka 38 procent.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning, exklusive avyttrad verksamhet, för året uppgick till 9:67 SEK (8:30) och resultatet per aktie efter utspädning uppgick till 9:66 SEK (8:29). Resultat per aktie före utspädning och inklusive avyttrad verksamhet för året uppgick till 12:88 SEK (8:98) och resultatet per aktie efter utspädning uppgick till 12:87 SEK (8:96).
Likvida medel
Likvida medel uppgick vid utgången av verksamhetsåret till 2 530 MSEK jämfört med 3 178 MSEK vid årets ingång. Swedish Match förfogade den 31 december 2009 över bekräftade men
Balansräkning i sammandrag
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 8 510 | 9 444 |
| Varulager | 3 025 | 3 202 |
| Övriga omsättningstillgångar | 2 271 | 2 530 |
| Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar | 2 531 | 3 179 |
| Summa tillgångar | 16 337 | 18 355 |
| Eget kapital | 903 | 1 381 |
| Långfristiga skulder | 8 252 | 9 975 |
| Långfristiga finansiella skulder och avsättningar | 2 741 | 2 618 |
| Kortfristiga skulder | 1 002 | 743 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | 3 438 | 3 638 |
| Summa eget kapital och skulder | 16 337 | 18 355 |
outnyttjade kreditlöften på 2 559 MSEK. I början av 2010 omförhandlades ett syndikerat lån och vissa bilaterala kreditlöften har förfallit. Efter den här förändringen uppgår bekräftade men outnyttjade kreditlöften till 160 MEUR.
Finansiering och kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten under året uppgick till 2 911 MSEK jämfört med 1 838 MSEK 2008. Kassaflödet från den löpande verksamheten under första kvartalet 2008 påverkades av tidsmässiga förskjutningar av förändringar i rörelsekapitalet och tobaksskattebetalningar efter hamstringen på den svenska marknaden i slutet av 2007.
Nettolåneskulden per den 31 december 2009 uppgick till 7 188 MSEK, jämfört med 7 640 MSEK vid utgången av 2008. Under året togs nya obligationslån upp på 998 MSEK. Under samma period amorterades lån med 2 018 MSEK inklusive återköp av obligationslån med kortare löptider på 900 MSEK. Per den 31 december 2009 hade Swedish Match räntebärande lån, exklusive pensionsförpliktelser, på 8 578 MSEK. Under 2010 förfaller 1 002 MSEK av dessa lån.
Investeringar och avskrivningar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 471 MSEK (319). Totala av- och nedskrivningar uppgick till 468 MSEK (420), varav av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar uppgick till 350 MSEK (300) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 118 MSEK (120). Avskrivningar på immateriella tillgångar avser huvudsakligen varumärken.
Kassaflöde i sammandrag
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 911 | 1 838 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 043 | –61 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –4 707 | –2 267 |
| Minskning av likvida medel | –753 | –491 |
| Kassaflöde från avyttrad verksamhet | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 219 | 142 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –6 | 13 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –51 | 42 |
| Ökning av likvida medel | 162 | 196 |
| Likvida medel vid årets början | 3 178 | 3 439 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –58 | 34 |
| Likvida medel vid årets slut | 2 530 | 3 178 |
Utdelnings- och finanspolicy
Enligt Swedish Match policy är utdelningsandelen 40–60 procent av resultatet per aktie. Nivån kan emellertid avvika om resultatet inkluderar större engångsposter. Styrelsen har beslutat att koncernens finanspolicy ska vara att bibehålla en nettoskuld som inte överstiger tre gånger EBITA.
Styrelsen bevakar löpande koncernens finansiella ställning och nettoskulden mot förväntad framtida lönsamhet och kassaflöde, investerings- och expansionsplaner, förvärvsmöjligheter samt utvecklingen på ränte- och kreditmarknaderna. Styrelsen avser att bibehålla en god kreditriskvärdering motsvarande "investment grade".
Föreslagen utdelning per aktie
Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till 4:75 SEK per aktie (4:10), vilket motsvarar 49 procent (46) av årets resultat per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 099 MSEK beräknat på 231,3 miljoner utestående aktier vid årets slut.
Aktiestruktur
Årsstämman den 28 april 2009 beslutade att förnya mandatet att återköpa aktier till ett belopp om högst 3 000 MSEK fram till nästa årsstämma, förutsatt att Swedish Match vid varje givet tillfälle inte innehar mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Enligt årsstämmans beslut drogs dessutom 4,0 miljoner tidigare återköpta aktier in. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 251 000 000 aktier med ett kvotvärde av 1:5519 SEK, vilket motsvarar ett aktiekapital om 389,5 MSEK. Varje aktie har en röst.
Efter årsstämmans godkännande ställde bolaget ut 1 716 948 köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner avseende optionsprogrammet för 2008. Dessa köpoptioner kan lösas från mars 2012 till februari 2014. Lösenpriset är 141:24 SEK.
I linje med finanspolicyn återköptes 18,4 miljoner aktier under 2009 för 2 598 MSEK till en genomsnittskurs om 140:94 SEK. Sedan återköpen inleddes har Swedish Match återköpt aktier till en genomsnittskurs om 85:62 SEK. Under 2009 sålde Swedish Match 0,6 miljoner egna aktier till en genomsnittskurs på 88:22 SEK i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Per den 31 december 2009 innehade Swedish Match 19,7 miljoner återköpta aktier motsvarande 7,8 procent av det totala antalet aktier. Det totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick per den 31 december 2009 till 231,3 miljoner. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2009 motsvarande 5,3 miljoner aktier med lösenperioder successivt under 2010–2014.
I januari 2010 återköptes ytterligare 2,3 miljoner aktier för 357 MSEK till en genomsnittskurs på 155:41 SEK.
Styrelsen kommer att till årsstämman i april 2010 föreslå förnyelse av mandatet att fram till nästa årsstämma 2011 återköpa aktier upp till ett totalt innehav av egna aktier som inte överstiger 10 procent av antalet registrerade aktier i bolaget. Dessutom föreslås indragning av 20 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna.
Medelantal anställda
Medelantalet anställda i koncernen under helåret 2009 var 11 037 jämfört med 11 483 år 2008.
Miljöeffekter
Swedish Match strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte äventyrar miljön och i enlighet med gällande lagstiftning, förordningar och andra lokala bestämmelser på miljöområdet.
Swedish Match har en miljöpolicy som ligger till grund för koncernens miljöarbete och har även infört ett miljöledningssystem. Undersökningen av faktorer som kan inverka negativt på miljön börjar på fabriksnivå och samordnas av divisionerna. Mål har satts upp för att minska miljöeffekterna och åtgärder vidtas enligt ett fastställt program. De åtgärder som vidtas enligt programmet följs upp centralt. Swedish Match strävar efter att göra förbättringar på de områden som påverkar miljön, till exempel vatten- och energianvändning samt avfallshantering.
Swedish Match strävar efter att få sina produktionsanläggningar certifierade enligt ISO 14001. I dagsläget kommer 90 procent av koncernens försäljning från miljöcertifierade produktionsenheter.
Tillstånd och anmälningsplikt
Samtliga fabriker har under 2009 levt upp till kraven i sina tillstånd. Snusfabrikerna i Göteborg och Kungälv är anmälningspliktiga enligt miljöbalken.
Vid fabriken i Vetlanda tillverkas stickor och ytteraskar med plån som används i tändstickstillverkningen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen och tillståndet gäller tills vidare. Bullernivåer, lagring av timmer och utsläpp av lösningsmedel regleras.
Vid fabriken i Tidaholm tillverkas tändstickor, braständare och försats till tändsatsen. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen. Tillståndet innebär att fabriken har rätt att utöka produktionen upp till vissa nivåer och begränsar mängden vatten till avlopp, stofthalten i utgående ventilationsluft samt bullernivåer.
För fabriker i övriga länder där Swedish Match har produktion, har koncernen tillstånd enligt lagstiftningen i respektive land.
Riskfaktorer
Swedish Match möter hård konkurrens på samtliga marknader och för varje produkt. Konkurrensen kan dessutom komma att hårdna framöver. För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet måste koncernen främja sina varumärken på bästa sätt samt kunna förutse och reagera på nya kundtrender. Restriktioner för annonsering och reklam kan emellertid göra det svårt att motverka förlorad konsumentlojalitet. Konkurrenter kan utveckla och marknadsföra nya produkter som kan bli framgångsrika, vilket kan få en negativ inverkan på Swedish Match resultat.
De utvecklade marknaderna för vissa tobaksprodukter har generellt sett minskat under de senaste decennierna. I de flesta länder där koncernens produkter säljs blir människorna allt mer medvetna om hälsoaspekterna i fråga om tobaksrökning samti
digt som rökning på offentliga platser och arbetsplatser blir allt mer begränsad. Tobaksprodukter beskattas också kraftigt i de flesta länder där Swedish Match har betydande försäljning. I många av dessa länder ökar tobaksskatten generellt, men storleken på skattehöjningarna varierar mellan olika typer av tobaksprodukter. Högre punktskatter eller förändringar av de relativa skattesatserna för olika tobaksprodukter kan inverka på den totala försäljningsvolymen för koncernens produkter.
Swedish Match har omfattande verksamheter på framväxande marknader och utvecklingsmarknader såsom Brasilien, Dominikanska republiken, Honduras, Indonesien och Filippinerna. Swedish Match ställning och resultat påverkas av den ekonomiska och geopolitiska situationen samt lagar och förordningar i de länder där koncernen har verksamhet. Dessa faktorer kan vara oförutsägbara och ligger utanför koncernens kontroll.
Ändrade lagar och förordningar kan påverka efterfrågan på Swedish Match produkter på marknaden.
Swedish Match har en väsentlig del av sin produktion och försäljning i EMU-länderna, Brasilien och USA. Valutakursförändringar i framför allt euro, brasilianska real och den amerikanska dollarn kan inverka negativt på koncernens resultat, kassaflöde, finansiella ställning och relativa priskonkurrenskraft i framtiden. Sådana effekter kan uppstå både i lokala valutor och när dessa lokala valutor omräknas till svenska kronor i den finansiella rapporteringen.
Koncernen är involverad i ett antal rättsliga processer, bland annat en pågående process som rör immateriella rättigheter och processer avseende påstådda skador orsakade av tobaksprodukter. Inga garantier kan lämnas om att Swedish Match kommer att vinna målen och försvaret kan komma att innebära stora kostnader. Även om inte företagsledningen med säkerhet kan bedöma eventuella skadestånd i pågående eller kommande tvister, kan dessa processer i sig eller tillsammans påverka Swedish Match resultat negativt.
För en närmare beskrivning av koncernens finansiella riskhantering och innehav av finansiella instrument, se Not 28, Finansiella instrument och finansiella risker.
Klausuler avseende ägarförändringar
Swedish Match AB och vissa dotterbolag är parter i avtal med klausuler avseende ägarförändringar. Swedish Match Global Medium Term Note Program på 1 250 MEUR, det svenska Term Note Program på 4 000 MSEK och den revolverande kreditfaciliteten på 160 MEUR innehåller bestämmelser som kan medföra skyldighet för bolaget att betala tillbaka lån vid ägarförändringar. Vissa distributionsavtal med externa parter inom den svenska tobaksdistributionen kan sägas upp om ägarförhållandet inom Swedish Match förändras. Avtalet med Philip Morris International om att gemensamt sälja snus och andra rökfria produkter utanför Skandinavien och USA innehåller också klausuler om ändrade ägarförhållanden.
Koncernchefen kan säga upp sin anställning om företaget avnoteras eller vid en större ägarförändring i bolaget, förutsatt att en sådan förändring har en betydande inverkan på koncernchefens arbetsuppgifter och ansvarsområden, jämfört med arbetsuppgifterna och ansvarsområdena omedelbart före förändringen. Koncernchefen har i sådana fall rätt till sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Några ledande befattningshavare i den amerikanska verksamheten har också rätt att säga upp sina anställningsavtal under vissa förutsättningar vid ändrade ägarförhållanden.
Övriga händelser
I februari 2009 offentliggjorde Swedish Match och Philip Morris International att man ingått avtal om att etablera ett exklusivt joint venture-företag i syfte att kommersialisera svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter globalt, utanför Skandinavien och USA. Det gemensamma företaget, SMPM International AB, kommer att vara baserat i Stockholm och styrelsen kommer att bestå av sex ledamöter med tre ledamöter utsedda av respektive företag.
I februari 2009 infördes lagstiftning avseende finansiering av barnhälsovård i USA genom State Childrens' Health Care Insurance Programs (SCHIP) med tobaksskatt via federala tobaksskattehöjningar. De nya federala skattesatserna trädde i kraft den 1 april 2009 och har påverkat såväl levererade volymer som konsumtionen under 2009.
Den 22 juni 2009 undertecknades en ny lag i USA som ger den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA) rätt att reglera tobaksprodukter. I enlighet med den nya lagen infördes avgifter från företagen, vissa registreringar samt ytterligare regler och förordningar från andra halvåret 2009.
Den 2 juli 2009 offentliggjorde Swedish Match AB att bolaget hade undertecknat ett avtal om att sälja sin sydafrikanska verksamhet, Swedish Match South Africa (Proprietary) Limited (SMSA), till Philip Morris International till ett pris av 1,7 miljarder ZAR. Transaktionen slutfördes i september. Under 2008 uppgick den sydafrikanska verksamhetens nettoomsättning till 688 MZAR. SMSA ska fortsätta att distribuera tändare, tändstickor och cigarrer för Swedish Match.
I slutet av 2009 beslutade Swedish Match och Lorillard att avsluta sitt samarbete för testning av svenskt snus i USA. Swedish Match kommer att fortsätta att marknadsföra svenskt snus, främst genom varumärket General och svenskt snus från Swedish Match finns nu i fler än 600 tobaksbutiker i USA.
Cubatabaco har försökt upphäva General Cigars registrering av varumärket Cohiba i USA i en process som inleddes 1997. Distriktsdomstolen dömde till Cubatabacos fördel 2004, men en appellationsdomstol i USA fastslog att General Cigarr är rättmätig ägare till varumärket i USA. Domen överklagades till Högsta domstolen i USA som avslog begäran att ta upp målet till prövning. Under 2008 tog distriktsdomstolen upp målet igen under hänvisning till att lagstiftningen i delstaten New York hade ändrats och dömde åter till Cubatabacos fördel i december 2009. General Cigar har överklagat till appellationsdomstolen och har yrkat att domen ska upphävas. I avvaktan på att målet avgörs kan Swedish Match fortsätta att sälja produkter under varumärket Cohiba i USA och anser sig ha goda försvar mot Cubatabacos anspråk. Målet kommer att försvaras kraftfullt.
Händelser efter rapportperiodens slut
Den 15 januari 2010 meddelade Swedish Match AB att bolaget hade tecknat en avsiktsförklaring med Scandinavian Tobacco Group (STG) som, om ett avtal nås, kommer att förena Swedish Match cigarr- och piptobaksverksamhet (med undantag för verksamheten för amerikanska maskintillverkade cigarrer) och STG:s verksamhet för cigarrer, piptobak och finskuren tobak. Det nya bolaget skulle få en omsättning på omkring 670 MEUR per år. Swedish Match skulle äga 49 procent i det nya bolaget och STG 51 procent. Den 15 februari erhöll Swedish Match det nödvändiga godkännandet som krävdes av obligationsinnehavare. Transaktionen förutsätter fortfarande due diligence från båda parter, slutliga avtal och myndighetsgodkännanden. Avtalet väntas bli undertecknat under första halvåret 2010 och träda i kraft så snart som möjligt efter detta.
Förslag till årsstämman om principer för ersättning till ledningen
Styrelsen föreslår att nedanstående riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning (nedan "Koncernledningen") ska antas av årsstämman 2010.
Riktlinjernas syfte är att åstadkomma att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift, adekvat kompetens och kvalifikationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna tillämpas med avseende på medlem i Koncernledningen som utses efter riktlinjernas antagande och för övriga medlemmar i Koncernledningen i den mån ingångna avtal så medger. Detaljer avseende ersättning och förmåner till Koncernledningen under 2009 framgår av Swedish Match årsredovisning för 2009 (Not 7 Personal).
Den totala ersättningen till Koncernledningen utgörs av fast lön, rörlig lön i form av ett ettårigt incitamentsprogram och ett långsiktigt incitamentsprogram, pension, övriga förmåner samt villkor vid uppsägning.
1. Fast lön
Den fasta lönen för Koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baserad på varje individs kompetens, hemvist, ansvar och prestation.
2. Rörlig lön
Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen kan omfatta både ett ettårigt incitamentsprogram med utbetalning påföljande år beroende på programmets utfall och ett långsiktigt program med en prestationsperiod som inte ska understiga tre år. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga, förutbestämda och mätbara finansiella eller operationella kriterier fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören samt av Kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i
Koncernledningen. Maximalt 25 procent av den rörliga lönen enligt det ettåriga incitamentsprogrammet får baseras på individuella mål fastställda av styrelsen i förhållande till verkställande direktören och av Kompensationskommittén avseende övriga medlemmar i Koncernledningen. Den rörliga lönen ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.
Bolaget ska ha rätt att återkräva sådan rörlig lön som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.
3. Vinstandelssystem
Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem. För 2010 beräknas den totala kostnaden för avsättningen till Koncernledningen uppgå till 0,4 MSEK.
4. Pensioner och försäkringar
Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner avseende sjukvård och livförsäkring ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Medlemmar i Koncernledningen bosatta i Sverige ska omfattas av ITP-planen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad pension på lönedelar därutöver. Företrädesvis ska pension för medlemmar i Koncernledningen som är verksamma utomlands utgöras av premiebaserad pension och vara baserad på den fasta lönen.
5. Avgångsvederlag m.m.
För medlem i Koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige kan emellertid erhålla uppsägningstid och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land koncernledningsmedlemmen har sin hemvist.
6. Övriga förmåner
Övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen ska utgå i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och ska motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
7. Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna
Styrelsen äger rätt att frångå de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
8. Beredning och beslut
Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för Koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören.
Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till Koncernledningen. Kommittén är även behörig att, i förhållande till såväl verkställande direktören som till övriga medlemmar av Koncernledningen, besluta om i vilken utsträckning sådana kriterier och mål har uppnåtts.
9. Tidigare icke förfallna åtaganden
Bolaget har inga tidigare icke förfallna åtaganden utöver de som framgår av årsredovisningen för 2009.
Tillämpning av riktlinjerna avseende rörlig lön 2010 Styrelsen har inte föreslagit något långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram för 2010.
I syfte att säkerställa att Koncernledningens intressen överensstämmer med aktieägarnas långsiktiga intressen och stärka möjligheten att behålla medarbetare samt i syfte att främja Koncernledningens aktieägande i Bolaget kommer den rörliga lönen att omfatta dels ett ettårigt program, dels ett treårigt program där det ettåriga programmet innefattar ett incitament för Koncernledningen att förvärva och äga aktier i Bolaget, medan det långsiktiga programmet ska innefatta en uttrycklig skyldighet att köpa och äga aktier i Bolaget. Prestationstiden för det långsiktiga programmet ska vara tre år. Ingen utbetalning kommer att ske under något av programmen till medlem av Koncernledningen som själv säger upp sin anställning under prestationstiden eller om anställningen avslutats till följd av avsked.
1. Ettårigt program för rörlig lön
För den verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska den rörliga lönen enligt det ettåriga programmet maximalt uppgå till 70 respektive 60 procent av den fasta lönen för 2010. I syfte att följa lokal marknadspraxis ska motsvarande lön för koncernledningsmedlem som är bosatt utanför Sverige maximalt uppgå till 100 procent av den fasta lönen. Med undantag för en koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige och med förbehåll för berättigade undantag ska den rörliga lönen reduceras för sådan koncernledningsmedlem som inte åtar sig att förvärva aktier i Bolaget för åtminstone 50 procent av den erhållna nettoutbetalningen efter skatt och att äga dessa aktier i minst tre år. Reduktionen av den maximala ersättningen ska motsvara 20 procent av den fasta lönen. Den lägsta nivå som ska uppnås för att erhålla någon utdelning samt den nivå vid vilken maximal ersättning kan erhållas ska beslutas i början av varje år. Dessa beslut fattas av styrelsen i förhållande till den verkställande direktören samt av Kompensationskommittén i förhållande till Koncernledningen i övrigt.
Kostnaden för rörlig lön enligt det ettåriga incitamentsprogrammet för 20101) beräknas uppgå till mellan noll och 20 MSEK beroende på utfall.
2. Långsiktigt program för rörlig lön
Den långsiktiga rörliga lönen för verkställande direktören och övriga medlemmar av Koncernledningen bosatta i Sverige ska för 2010 maximalt kunna uppgå till 45 procent av den fasta lönen. För koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige ska motsvarande tak vara 65 procent av den fasta lönen, dock med undantag för en koncernledningsmedlem bosatt utanför Sverige vars långsiktiga rörliga lön maximalt ska kunna uppgå till 95 procent av den fasta lönen.
Den totala kostnaden för 2010 års långsiktiga program beräknas1) uppgå till mellan noll och 16 MSEK beroende på utfallet av programmet.
För information om de av årsstämman i april 2009 fastställda principerna för kompensation till koncernledningen se Not 7 Personal.
Framtidsutsikt
Under 2010 kommer Swedish Match att ta ytterligare steg för att förstärka vår position som ett ledande tobaksbolag inom den rökfria kategorin, med ett fortsatt starkt fokus på lönsamhet inom andra produktområden. För 2010 förväntar vi oss att snusmarknaderna både i Skandinavien och i USA växer.
Swedish Match långsiktiga finansiella strategi och utdelningspolicy är oförändrad och vi avser även framledes att återföra medel som inte behövs inom verksamheten till aktieägarna.
Skattesatsen för kvarvarande verksamhet för 2009, exklusive engångsposter, var cirka 22 procent och förväntas vara på en liknande nivå under 2010.
Swedish Match AB (publ)
Swedish Match AB (publ) är moderbolag i Swedish Match-koncernen.
Moderbolagets nettoomsättning under helåret uppgick till 2 MSEK (1). Resultatet före skatt uppgick till 4 742 MSEK (1 907) och årets nettoresultat till 4 578 MSEK (1 914). Moderbolagets huvudsakliga intäktskällor är utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag.
En del av koncernens finansverksamhet ingår i moderbolagets verksamhet och omfattar merparten av koncernens externa lån. Vissa av dessa lån har rörliga räntor. Ändrade räntenivåer kan påverka moderbolagets resultat.
Investeringarna under helåret uppgick till 0 MSEK (1). Kassaflödet för perioden var –2 702 MSEK (–106). Under året upptogs nya obligationslån på 998 MSEK. Under samma period amorterades lån med 1 485 MSEK inklusive återköp av obligationslån med kortare löptider på 900 MSEK. Under året återköpte moderbolaget aktier, netto, till ett värde av 2 547 MSEK (934) och betalade utdelningar på 1 024 MSEK (886). Likvida medel i slutet av året uppgick till 0 MSEK jämfört med 2 702 MSEK vid årets början, vilket är en följd av en förändrad struktur för koncernens treasury funktion.
Styrelsens förslag till vinstdisposition finns på sidan 98.
1) Den beräknade kostnaden baseras på förutsättningen att antalet medlemmar i Koncernledningen är oförändrad.
Koncernens resultaträkning
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Nettoomsättning inklusive tobaksskatt | 25 483 | 22 793 | |
| Avgår, tobaksskatt | –11 279 | –10 182 | |
| Nettoomsättning | 3 | 14 204 | 12 611 |
| Kostnad för sålda varor | –7 114 | –6 437 | |
| Bruttoresultat | 7 089 | 6 174 | |
| Försäljningskostnader | –2 782 | –2 421 | |
| Administrationskostnader | –898 | –964 | |
| Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader | 6 | –2 | 1 |
| Resultatandelar i intresseföretag | 16 | 10 | 11 |
| Vinst från försäljning av dotterbolag och tillgångar | – | 73 | |
| Rörelseresultat | 3, 6, 7, 8, 9 | 3 417 | 2 874 |
| Finansiella intäkter | 86 | 154 | |
| Finansiella kostnader | –529 | –595 | |
| Finansnetto | –443 | –441 | |
| Resultat före skatt | 2 974 | 2 433 | |
| Skatter | 11 | –613 | –342 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamhet | 2 361 | 2 091 | |
| Avyttrad verksamhet | |||
| Årets resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt | 5 | 785 | 170 |
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 3 146 | 2 261 | |
| Minoritetsintressen | 1 | 1 | |
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 | |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | ||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:67 | 8:30 | |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:88 | 8:98 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | ||
| Från kvarvarande verksamhet | 9:66 | 8:29 | |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:87 | 8:96 | |
Koncernens rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 3 146 | 2 261 | |
| Övrigt totalresultat | 22 | ||
| Omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | –222 | 820 | |
| Omräkningsdifferens överfört till periodens resultat | 163 | 6 | |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
41 | –184 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat |
25 | – | |
| Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner, inkl. särskild löneskatt |
–115 | –952 | |
| Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat | 11 | 38 | 344 |
| Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt | –70 | 34 | |
| Summa totalresultat för året | 3 076 | 2 296 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 3 075 | 2 295 | |
| Minoritetsintressen | 1 | 1 | |
| Summa totalresultat för året | 3 076 | 2 296 |
Koncernens balansräkning
| MSEK | Not | 31 december 2009 | 31 december 2008 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 3 792 | 4 702 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 2 409 | 2 372 |
| Skogsplanteringar | 15 | 116 | 86 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 16 | 132 | 117 |
| Övriga långfristiga fordringar | 17 | 1 351 | 1 575 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 710 | 592 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 510 | 9 444 | |
| Varulager | 18 | 3 025 | 3 202 |
| Kundfordringar | 19 | 1 746 | 1 828 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 186 | 193 | |
| Skattefordringar | 84 | 160 | |
| Övriga fordringar | 17 | 253 | 348 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 20 | 1 | 1 |
| Likvida medel 1) | 20 | 2 530 | 3 178 |
| Summa omsättningstillgångar | 7 826 | 8 911 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 16 337 | 18 355 | |
| Eget kapital | 21 | ||
| Aktiekapital | 390 | 390 | |
| Reserver | 194 | 204 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 315 | 782 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 899 | 1 377 | |
| Minoritetsintressen | 4 | 4 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 903 | 1 381 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 23, 28 | 8 252 | 9 975 |
| Övriga långfristiga skulder | 26 | 150 | 39 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 24 | 1 291 | 1 298 |
| Övriga avsättningar | 25 | 489 | 522 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 812 | 759 |
| Summa långfristiga skulder | 10 994 | 12 593 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 23, 28 | 1 002 | 743 |
| Leverantörsskulder | 653 | 754 | |
| Skatteskulder | 238 | 183 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 26 | 1 410 | 1 672 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 1 012 | 999 |
| Avsättningar | 25 | 125 | 29 |
| Summa kortfristiga skulder | 4 440 | 4 381 | |
| SUMMA SKULDER | 15 434 | 16 975 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 16 337 | 18 355 | |
Se Not 30 Ställda säkerheter och Not 31 Åtaganden samt ansvarsförpliktelser och eventualtillgångar för information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
1) I likvida medel ingår kortfristiga placeringar för vilka förfallodagen ligger mindre än 90 dagar från tidpunkten för förvärvet.
Förändringar i koncernens eget kapital
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 Not |
Aktie kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Minoritets intressen |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital vid årets början | 390 | –486 | 817 | 720 | 4 | 724 |
| Justering för omklassificering av pensionsplan IAS 19, netto efter skatt | – | – | 152 | 152 | – | 152 |
| Justerat eget kapital vid årets början | 390 | –486 | 969 | 872 | 4 | 876 |
| Summa totalresultat 1) 22 |
– | 691 | 1 603 | 2 295 | 1 | 2 296 |
| Utdelningar | – | – | –886 | –886 | –1 | –886 |
| Återköp av egna aktier | – | – | –996 | –996 | – | –996 |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 62 | 62 | – | 62 |
| Indragning av aktier | –18 | – | 18 | 0 | – | 0 |
| Fondemission | 18 | – | –18 | 0 | – | 0 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 |
– | – | 28 | 28 | – | 28 |
| Utgående eget kapital vid årets slut | 390 | 204 | 782 | 1 377 | 4 | 1 381 |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
| 2009 | Not | Aktie kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Minoritets intressen |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital vid årets början | 390 | 204 | 782 | 1 377 | 4 | 1 381 | |
| Summa totalresultat 1) | 22 | – | –11 | 3 085 | 3 075 | 1 | 3 076 |
| Utdelningar | – | – | – 1 024 | –1 024 | 0 | –1 024 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –2 598 | –2 598 | – | –2 598 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 51 | 51 | – | 51 | |
| Indragning av aktier | –6 | – | 6 | 0 | – | 0 | |
| Fondemission | 6 | – | –6 | 0 | – | 0 | |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 |
– | – | 18 | 18 | – | 18 | |
| Utgående eget kapital vid årets slut | 390 | 194 | 315 | 899 | 4 | 903 |
1) Det belopp som är hänförligt till balanserat resultat består av årets resultat på 3 146 MSEK (2 261) och aktuariella vinster och förluster netto efter skatt samt särskild löneskatt hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner på –60 MSEK (–657).
Koncernens kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| 33 | |||
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 2 974 | 2 433 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 511 | 213 | |
| Betald inkomstskatt | –507 | –488 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar | |||
| av rörelsekapital | 2 978 | 2 158 | |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | –77 | –136 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | –31 | 203 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelseskulder | 41 | –387 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 911 | 1 838 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –471 | –319 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 3 | 109 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –16 | –8 | |
| Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan | –63 | –7 | |
| Avyttring av dotterbolag, netto likviditetspåverkan | 1 577 | 155 | |
| Förändring av långfristiga fordringar | 12 | 4 | |
| Förändring av övriga kortfristiga placeringar | – | 5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 043 | –61 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | –2 598 | –996 | |
| Inlösta aktieoptioner | 51 | 62 | |
| Upptagna lån | 998 | 801 | |
| Amortering av lån | –2 018 | –1 284 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | –1 024 | –886 | |
| Övrigt | –115 | 35 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –4 707 | –2 267 | |
| Minskning av likvida medel | –753 | –491 | |
| Kassaflöde från avyttrad verksamhet | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 219 | 142 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –6 | 13 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –51 | 42 | |
| Ökning av likvida medel | 162 | 196 | |
| Likvida medel vid årets början | 3 178 | 3 439 | |
| Valutadifferens likvida medel | –58 | 34 | |
| Likvida medel vid årets slut | 2 530 | 3 178 |
Noter för koncernen
1. Redovisningsprinciper
Alla belopp i noterna till koncernens finansiella rapporter är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2008.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har godkänts av Europeiska kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utfärdat av Rådet för finansiell rapportering, tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK) som också är moderbolagets rapporteringsvaluta. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Siffrorna i rapporten baseras på konsolideringssystemet som är i tusental kronor. Genom avrundning av siffror i tabeller kan det förekomma att totalbelopp inte motsvarar summan av ingående avrundade heltal.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Uppskattningar och antaganden i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan dock avvika.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och de uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar.
Nya standarder, ändringar och tolkningsuttalanden
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden om redovisningsstandarder har tillämpats under 2009.
IFRS 8 Rörelsesegment definierar rörelsesegment och dess krav på upplysningar i de finansiella rapporterna. Enligt standarden ska företaget basera sin metod på den interna rapporteringsstrukturen och definiera segmenten utifrån den. Swedish Match följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Närmare beskrivning av segmenten finns under rubriken segmentsrapportering i den här noten.
Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter föreskriver en omarbetad presentation av ägarförändringar i eget kapital och totalresultat. Intäkter och kostnader som tidigare redovisades direkt i eget kapital redovisas nu i övrigt totalresultat som presenteras i en separat
rapport efter resultaträkningen. Tidigare perioder har omräknats i enlighet med den nya presentationen. Omarbetningen förändrar inte redovisning, värdering eller upplysningar om enskilda transaktioner.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Utökade upplysningskrav avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Dessa finansiella instrument delas in i tre kategorier efter kvaliteten på den värderingsmetod som används för att fastställa det verkliga värdet. Genom ändringarna ändras vissa upplysningar om likviditetsrisk. Dessa upplysningskrav redovisas i Not 28 Finansiella instrument och finansiella risker.
Ändring av IAS 23 Låneutgifter innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som tar betydande tid att färdigställa ska balanseras. Ändringen har inte haft någon väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.
Ändringar i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, intjäningsvillkor och indragningar, IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram och IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder samt ändringar avseende hantering av inbäddade derivat i IFRIC 9 och IAS 39 har inte haft någon inverkan på de finansiella rapporterna.
Nya IFRS och tolkningsuttalanden som ännu inte har börjat tillämpas
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder och tolkningsuttalanden gäller från redovisningsåret 2010 eller senare och har inte tillämpats i denna årsredovisning.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändringar i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter förändrar redovisningen av framtida förvärv när det gäller till exempel redovisning av transaktionskostnader, eventualförpliktelser och stegvisa förvärv. Ändringarna i IAS 27 medför förändringar av till exempel hur ägarförändringar ska redovisas när moderbolaget behåller eller förlorar kontrollen över det ägda företaget. Koncernen börjar tillämpa den omarbetade IFRS 3 och ändringarna i IAS 27 från och med 1 januari 2010.
Följande ändringar och tolkningsuttalanden som träder i kraft under 2010 eller senare väntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat eller ställning: ändringar i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar avseende kontantreglerade aktierelaterade ersättningar i koncernen, IAS 24 Upplysningar om närstående, IAS 32 Finansiella instrument – Klassificering av teckningsrätter, IAS 39 Finansiella instrument – Redovisning och värdering av säkrade poster, IFRIC 14 – IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan, IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till aktieägare, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt IFRIC19 Eliminering av finansiella skulder med egetkapitalinstrument.
Avyttrad verksamhet
En del av koncernen som består av verksamhet och kassaflöde och som tydligt kan avskiljas operativt och i rapporteringssyfte från övriga koncernen klassificeras som avyttrad verksamhet när den avyttras, eller klassificeras som innehav för försäljning, om den representerar en separat större rörelsegren eller geografiskt verksamhetsområde. Resultatet efter skatt för avyttrad verksamhet samt resultatet från försäljningen redovisas som en separat post i resultaträkningen. Den sydafrikanska verksamheten avyttrades 2009 och redovisas som avyttrad verksamhet i resultaträkningen, inklusive vinsten från försäljningen av verksamheten. Resultaträkningen för föregående perioder har omräknats. Balansräkningen för föregående perioder har inte omräknats.
Segmentsrapportering
Swedish Match segment är snus, tuggtobak, cigarrer, tändprodukter och övrig verksamhet. Den sydafrikanska verksamheten utgjorde större delen av Swedish Match totala verksamhet inom piptobak och tillbehör, och till följd av att den sydafrikanska verksamheten har avyttrats och
redovisas som avyttrad verksamhet har klassificeringen av segmenten ändrats. Den kvarvarande verksamheten inom piptobak och tillbehör rapporteras inte längre som ett separat segment utan inkluderas istället i övrig verksamhet och de avyttrade verksamheterna är exkluderade från segmentsrapporteringen. På grund av den ändrade klassificeringen av produktsegmenten har tidigare perioder omräknats. Koncernen använder IFRS redovisningsprinciper internt för segmentsredovisning och beloppen är därför desamma som i de finansiella rapporterna. Det finns ingen internförsäljning mellan segmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis.
Klassificering av kort- och långfristiga poster
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtliga dotterbolag och intresseföretag. Med dotterbolag avses de bolag i vilka Swedish Match innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Intresseföretag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterbolag. Normalt innebär detta att koncernen innehar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Samtliga förvärv av dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster och förluster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Utländsk valuta
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs för perioden. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas som en omräkningsreserv mot eget kapital via övrigt totalresultat. Omräkningsdifferensen för ett enskilt dotterbolag återförs till resultaträkningen när dotterbolaget avyttras.
Ackumulerade omräkningsdifferenser innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på övriga kapitalkategorier och särredovisas inte.
Koncernens mest betydelsefulla valutor framgår av tabellen nedan:
| Genomsnittskurs januari–december Kurs 31 december |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| USA | USD | 7:65 | 6:58 | 7:18 | 7:77 | |||
| Euroområdet | EUR | 10:62 | 9:61 | 10:30 | 10:95 | |||
| Brasilien | BRL | 3:84 | 3:62 | 4:13 | 3:31 |
Intäkter
Intäkterna från försäljning av varor redovisas när överenskommelse med kund föreligger, leverans har skett samt alla väsentliga risker och förmåner har övergått till kunden.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar, räntebärande värdepapper och utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.
Ränteintäkter och räntekostnader beräknas enligt effektivräntemetoden som är en metod för beräkning av upplupet anskaffningsvärde för den finansiella tillgången eller finansiella skulden och periodisering av ränteintäkten eller räntekostnader över relevant period. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av en viss fordran eller skuld och det belopp som erhålls eller erläggs vid förfall.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, övriga kortfristiga placeringar, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital redovisas leverantörsskulder, emitterade skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets kontraktuella rättigheter och skyldigheter. En finansiell tillgång (eller del av finansiell tillgång) avförs från balansräkningen när risken och rätten att erhålla kassaflöde från instrumentet upphör eller har överförts till annan part. En finansiell skuld (eller del av finansiell skuld) avförs från balansräkningen när skulden reglerats eller betalats. Finansiella tillgångar och skulder tas upp och avförs från balansräkningen per likviddagen.
Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende på hur de har klassificerats enligt de kriterier som anges nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.
Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar baseras på en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av instrumenten och bestäms vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:
Investeringar som hålles till förfall
Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand och med fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori, som inkluderar finansiella investeringar som redovisas som övriga kortfristiga placeringar eller likvida medel och vissa långfristiga fordringar, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och övriga skulder, värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Swedish Match har för närvarande inga tillgångar som klassificerats som tillgångar som kan säljas.
Övriga finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder klassificeras som övriga finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden, om inte säkringsredovisning tillämpas.
Lån och fordringar
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.
Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för en kundfordran är kort, varför värdet redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Derivat som används för säkringsredovisning
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. Används derivatet för säkringsredovisning, och under förutsättning att den är effektiv, redovisas derivatets värdeförändring på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot, beroende på syftet med användningen av derivatinstrumentet och beroende på om användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas den ineffektiva delen på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.
Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde och värdeförändringar på grund av valutakursdifferenser redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Kassaflödessäkringar
När derivat används för att omvandla rörlig ränta till fast ränta eller omräkna räntebetalningar i utländsk valuta till räntebetalningar i svenska kronor, tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för kassaflödessäkring. Förändringar av verkligt värde från omvärdering av derivat som ingår i kassaflödessäkring och som anses vara effektiv enligt definitionen i IAS 39 redovisas mot övrigt totalresultat, och eventuella ineffektiva delar redovisas direkt mot resultatet.
Säkring av verkligt värde
När fasta räntor omvandlas till rörliga räntor tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för säkring av verkligt värde. Förändringen av verkligt värde som härrör från omvärderingen av derivat redovisas direkt mot resultatet och på samma sätt redovisas även den relaterade värdeförändringen från den säkrade posten i resultatet. Den effektiva delen av säkringen neutraliseras därmed.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
I slutet av varje rapportperiod görs bedömningar om det finns något nedskrivningsbehov för de finansiella tillgångarna. Finansiella tillgångar skrivs ner om det finns sakligt belägg på en värdeminskning till följd av en eller flera händelser efter den initiala redovisningen av tillgången och denna värdeminskande händelse har påverkat de beräknade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången.
Leasade tillgångar
För leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande, klassificeras som finansiell leasing. Koncernen har dock ingått vissa finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner m.m. som av väsentlighetsskäl redovisas som operationell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare klassificeras som operationell leasing. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Immateriella anläggningstillgångar
(i) Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt, utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning, se Not 13 Immateriella anläggningstillgångar.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan prövas årligen, eller vid indikation, för eventuell nedskrivning. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
(ii) Varumärken och övriga immateriella tillgångar
Varumärken och övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Om det finns låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av immateriella tillgångar som tar betydande tid att färdigställa inkluderas dessa kostnader i anskaffningsvärdet.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskning eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som övrig immateriell tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar. Övriga utgifter redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar innefattar även programvara, kundförteckningar osv.
(iii) Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är normalt:
- • varumärken 10–20 år
- • bokförda utvecklingskostnader 5–7 år
Bedömning av en immateriell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Om det finns lånekostnader som är direkt hänförliga till förvärv, byggande eller produktion av materiella anläggningstillgångar som tar betydande tid att färdigställa inkluderas dessa kostnader i anskaffningsvärdet.
Avskrivningar
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och pågående nyanläggningar skrivs inte av. De beräknade nyttjandeperioderna är normalt:
- • byggnader, rörelsefastigheter 40 år
- • maskiner och andra tekniska anläggningar 5–12 år
- • inventarier, verktyg och installationer 5–10 år
- • större komponenter 3–5 år
Bedömning av en materiell anläggningstillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Skogsplanteringar
Koncernen har skogsplanteringar för att tillgodose en del av behovet av råvara i tändstickstillverkningen. Växande träd i koncernen värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar av verkligt värde inkluderas i koncernens resultat för den period under vilken de uppkommer. Verkligt värde för träden baseras på uppskattade marknadsvärden.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset minus beräknad kostnad för färdigställande och beräknade försäljningskostnader.
Anskaffningsvärdet för avverkat timmer uppgår till verkligt värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader vid tidpunkten för avverkning, bestämda i enlighet med redovisningsprincipen för skogsplanteringar.
Anskaffningsvärdet för övrigt varulager beräknas genom tillämpning av först in/först ut- metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar, med undantag för skogsplanteringar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar, prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation föreligger beräknas tillgångens återvinningsvärde.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, eller vid indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning som belastar resultaträkningen görs när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Aktiekapital
Återköp av egna aktier och försäljning av egna aktier när aktieoptioner löses in redovisas direkt mot eget kapital.
Ersättningar till anställda
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med förvaltningstillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag och dess anställda. Oberoende aktuarier beräknar storleken på de förpliktelser som respektive plan har och omvärderar pensionsplanernas antaganden varje år.
Förpliktelser avseende avgifter för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppkommer. Pensionskostnaden för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes återstående yrkesverksamma liv. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. I Swedish Match koncernbalansräkning redovisas pensionsåtagandet för fonderade planer netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som långfristiga fordringar. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. Beräkning av diskonterat värde på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångarnas verkliga värde kan ge upphov till aktuariella vinster och förluster. Dessa uppstår när det faktiska utfallet avviker från det beräknade resultatet eller när tidigare gjorda antaganden förändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat och redovisas inte i resultaträkningen.
När det föreligger en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs för en juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Aktierelaterade ersättningar
Ett optionsprogram möjliggör för vissa befattningshavare att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som personalkostnad med motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet kostnadsförs intjänandeåret, eftersom rätten att erhålla optioner är oåterkallelig det året om den anställde kvarstår i anställningen vid årsskiftet.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs under det år då optionerna intjänas. För utländska anställda, som beskattas när optionerna löses in, korrigeras beloppet för sociala kostnader fortlöpande med hänsyn till utvecklingen av optionernas verkliga värde.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller återfås avseende inneva-
rande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Här rapporteras även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporära skillnader som uppkommer vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, eller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser eller skatteregler som är beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst endast bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas, som skuld eller avsättning, på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Resultat per aktie
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare och det viktade antalet utestående aktier under året. När resultatet per aktie efter utspädning beräknas, justeras antalet aktier för en möjlig utspädning av aktierna på grund av optioner som tilldelats ledningen och vissa nyckelanställda. Utspädningen äger enbart rum om optionernas lösenpris är lägre än aktiens marknadskurs. Utspädningen ökar i takt med skillnaden mellan lösenpriset och aktiens marknadskurs.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen om värdepappersmarknaden som följer bestämmelserna i RFR 2.2 Redovisning för juridisk person som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. Enligt RR 2.2 ska moderbolaget, i årsredovisningen för den juridiska personen, tillämpa alla IFRS-standarder och uttalanden som godkänts av EU så långt som möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som kan göras från IFRS.
Bolaget har valt att tillämpa ändringen av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter från 2009 i enlighet med vad som tillåts i RFR 2.2. Efter ändringen lämnas en separat rapport över övrigt totalresultat efter resultaträkningen. Ändringar i eget kapital liknar nu de ändringar i eget kapital som redovisas för koncernen eftersom de inte innefattar intäkter och kostnader som nu redovisas i övrigt totalresultat.
Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan.
Dotterbolag, joint ventures och intresseföretag
Andelar i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde.
Ersättningar till anställda
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Låneutgifter
Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av immateriella och materiella tillgångar som tar betydande tid att slutföra kostnadsförs löpande.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel med beaktande av aktuell skatteeffekt. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
2. Kritiska uppskattningar och bedömningar
För att upprätta finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) krävs att uppskattningar, bedömningar och antaganden görs vilka påverkar de redovisade beloppen och följaktligen kan det faktiska utfallet komma att avvika från gjorda uppskattningar.
Immateriella tillgångar
Enligt IFRS ska immateriella tillgångar definieras som att de antingen har bestämd eller obestämd nyttjandeperiod. Immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av, utan testas istället årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill har enligt IFRS per definition obestämd nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Förvärvade varumärken anses ha bestämda nyttjandeperioder och skrivs av över en period på 10–20 år. Nedskrivningsbehovet för varumärken och immateriella tillgångar som skrivs av prövas när det finns förhållanden som tyder på att värdet på de immateriella tillgångarna har minskat. Nedskrivningsprövningar innebär att ledningen gör väsentliga bedömningar. Händelser i framtiden kan innebära att ledningen drar slutsatsen att det finns tecken på nedskrivningsbehov och att en immateriell tillgång har minskat i värde. En nedskrivning till följd av detta kan få en väsentlig effekt på verksamhetens ställning och resultat. Koncernens immateriella tillgångar per den 31 december 2009 uppgick till 3 792 MSEK och avskrivningar uppgick till 128 MSEK. Beloppet för goodwill, som ingår i immateriella tillgångar, uppgick till 2 609 MSEK. Se Not 13 Immateriella anläggningstillgångar för ytterligare information om nedskrivningsprövning av immateriella anläggningstillgångar.
Rättstvister
I enlighet med vad som framgår av Not 31 Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar är Swedish Match inblandad i ett antal rättsliga processer. Även om det är företagets övertygelse att man har en god position i dessa tvister kan ett oförmånligt utfall inte uteslutas, vilket kan få en väsentlig påverkan på företagets intjänandeförmåga.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Beräkning av pensionsskuld avseende förmånsbestämda planer innebär att ledningen gör antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar och kompensationsökning etc., enligt vad som förklaras i Not 24 Ersättningar till anställda. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda antaganden, vilket kan leda till att det belopp som redovisats i balansräkningen justeras. Förpliktelserna i koncernens förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning per den 31 december 2009 bedömdes överstiga förvaltningstillgångarnas verkliga värde med 1 141 MSEK.
3. Segmentsinformation
Swedish Match intäkter från externa kunder hänför sig till försäljning av varor. Moderbolaget har sitt säte i Sverige.
Swedish Match följer upp och fattar beslut om verksamhetsfrågor utifrån produktområden. Swedish Match har identifierat fem rörelsesegment för vilka information ska lämnas. Dessa segment är snus, tuggtobak, cigarrer, tändprodukter och övrig verksamhet.
Snus är en rökfri produkt som tillverkas och säljs i framför allt Sverige, Norge och USA. Sverige är världens största snusmarknad mätt i konsumtion per capita. Den norska marknaden är mindre än den svenska, men under de senaste åren har volymen ökat kraftigt. USA är världens största marknad för amerikanskt snus och nästan fem gånger större än den skandinaviska snusmarknaden sett till volym. Några av de mest kända varumärkena är Ettan, General, Grov och Kronan i Sverige samt Red Man, Timber Wolf och Longhorn i USA.
Tuggtobak är också en rökfri produkt som främst säljs på den nordamerikanska marknaden. Välkända varumärken är bland annat Red Man och Southern Pride. Utvecklingen inom tuggtobakssegmentet visar på en avtagande trend.
Cigarrer består av premiumcigarrer och maskintillverkade cigarrer. Premiumcigarrer tillverkas framför allt i Latinamerika och Karibien och ungefär två tredjedelar av den totala tillverkningen på marknaden säljs i USA. Spanien, Frankrike och Tyskland är andra viktiga premiumcigarrmarknader utanför USA. Swedish Match ledande varumärke i USA är Macanudo som tillverkas i Dominikanska republiken. Bland övriga av Swedish Match premiumcigarrer i USA kan nämnas Cohiba, La Gloria Cubana och Partagas. Swedish Match maskintillverkade cigarrer tillverkas i Europa, Indonesien och USA. Efter USA är de viktigaste marknaderna för maskintillverkade cigarrer Frankrike, Benelux, Finland och Spanien. Några av Swedish Match mest kända varumärken är Garcia y Vega, White Owl och Game i USA samt La Paz, Willem II och Justus van Maurik i Europa.
Tändprodukter innefattar tillverkning och distribution av tändstickor och tändare. Swedish Match huvudmarknader är Europa, Latinamerika och delar av Afrika. Konsumtionen av tändstickor minskar, särskilt i Europa. Huvudmarknaderna för tändare är Ryssland, Europa och delar av Afrika. Generellt sett är försäljningen stabil på världsmarknaden även om den minskar inom Europa, vilket dock delvis kompenseras av ökningar på andra marknader. Några av de största tändsticksvarumärkena är Solstickan i Sverige, Swan i Storbritannien, Tres Estellas i Spanien, Feudor i Frankrike, Fiat Lux i Brasilien och Korona i Ungern. Swedish Match varumärke inom tändare är Cricket.
Övrig verksamhet inkluderar huvudsakligen distribution av tobaksprodukter på den svenska marknaden, viss försäljning av piptobak och tillbehör samt koncerngemensamma kostnader.
Det finns ingen internförsäljning mellan segmenten, och koncernens finansiella kostnader och skatter allokeras inte till segmenten. Rörelsetillgångarna mäts inte på segmentsbasis. För användning internt upprättas segmentsredovisningen i enlighet med IFRS.
| Snus | Tuggtobak | Cigarrer | Tändprodukter | Övrig verksamhet | Swedish Match koncernen |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsesegment | 2009 | 20081) | 2009 | 20081) | 2009 | 20081) | 2009 | 20081) | 2009 | 20081) | 2009 | 20081) |
| Koncernextern försäljning | 4 250 | 3 725 | 1 112 | 934 | 4 426 | 3 644 | 1 574 | 1 525 | 2 843 | 2 783 | 14 204 12 611 | |
| Av- och nedskrivningar | –150 | –147 | –21 | –17 | –241 | –203 | –45 | –41 | –11 | –12 | –468 | –420 |
| Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures |
–9 | 0 | – | – | 17 | 10 | 1 | 1 | 1 | – | 10 | 11 |
| Rörelseresultat | 1 916 | 1 658 | 411 | 329 | 935 | 686 | 279 | 275 | –123 | –146 | 3 417 | 2 801 |
| Vinst från försäljning av dotterbolag och tillhörande tillgångar |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | 73 | – | 73 |
| Rörelseresultat, inkl. större engångsposter |
1 916 | 1 658 | 411 | 329 | 935 | 686 | 279 | 275 | –123 | –73 | 3 417 | 2 874 |
| Finansiella intäkter | 86 | 154 | ||||||||||
| Finansiella kostnader | –529 | –595 | ||||||||||
| Resultat före skatt | 2 974 | 2 433 |
Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster utöver avskrivningar
| Nedskrivningar | – | – | – | – | –30 | –5 | – | – | – | – | –30 | –5 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omstruktureringskostnader | – | – | – | – | –44 | – | – | – | – | – | –44 | – |
| Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar |
–2 | –1 | – | – | – | 25 | – | 18 | – | 28 | –2 | 70 |
| Investeringar | ||||||||||||
| Materiella anläggningstillgångar2) | 317 | 173 | 19 | 14 | 61 | 53 | 71 | 74 | 3 | 4 | 471 | 319 |
| Immateriella anläggningstillgångar | – | 4 | – | – | 8 | 2 | 2 | – | 6 | 2 | 16 | 8 |
1) 2008 har omräknats för avyttrad verksamhet. Se Not 5 Avyttrad verksamhet för ytterligare information.
2) Investeringar i materiella anläggningstillgångar inkluderar investeringar i skogsplanteringar.
Inga nedskrivningar av immateriella tillgångar har gjorts under 2009 eller 2008.
Geografisk information
I tabellen nedan hänför sig intäkter från externa kunder till det land där kunden har sitt säte och anläggningstillgångar baseras på det land där företaget har sitt säte.
Externa intäkter och anläggningstillgångar fördelas på de största länderna enligt följande:
| Intäkter från externa kunder | Anläggningstillgångar1) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||||
| Land | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| Sverige | 5 279 | 37 | 4 841 | 38 | 2 293 | 33 | 2 126 | 28 |
| USA | 5 202 | 37 | 4 160 | 33 | 2 569 | 37 | 2 844 | 37 |
| Övriga världen | 3 723 | 26 | 3 610 | 29 | 2 118 | 30 | 2 718 | 35 |
| Totalt | 14 204 | 100 | 12 611 | 100 | 6 980 | 100 | 7 688 | 100 |
1) Andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och pensionstillgångar.
Information om större kunder
Swedish Match intäkter genereras från en diversifierad kundportfölj och koncernen är därför inte beroende av en enskild kund i någon nämnvärd utsträckning. Intäkter från koncernens enskilt största kund stod för 5 procent av koncernens totala nettoomsättning, varav 2 procent inom cigarrer, 2 procent inom snus och 1 procent inom tuggtobak.
4. Företagsförvärv
Den 2 februari 2009 förvärvade Swedish Match 100 procent av aktierna i Rocker Production AB från Philip Morris International för 31 MSEK kontant. Rocker Production är en snustillverkare med fabrik i Arvika. Vid förvärvsdatumet uppgick det verkliga värdet på det förvärvade företagets tillgångar till 31 MSEK. Av företagets tillgångar stod materiella anläggningstillgångar för 21 MSEK, varulager för 12 MSEK och övriga tillgångar för 3 MSEK. Förvärvade skulder uppgick till 5 MSEK. Om förvärvet hade ägt rum den 1 januari 2009 skulle koncernens nettoomsättning ha ökat med 1 MSEK och nettovinsten minskat med 2 MSEK enligt koncernens beräkningar. Förvärvsbalanser redovisas i enlighet med IFRS.
Under 2009 betalades 1 MUSD eller 8 MSEK till de tidigare ägarna av Havana Honeys till följd av att vissa mål som fastställdes i köpeavtalet uppnåddes. Inga tillgångar har redovisats på grund av tilläggsköpeskillingen, eftersom de var inkluderade i köpeskillingen. Havana Honeys, Inc. var ett privatägt företag som förvärvades 2008. Företaget tillverkar smaksatta cigarrer under varumärket Havana Honeys.
Under 2009 redovisades materiella anläggningstillgångar på 1 MUSD eller 8 MSEK på grund av tilläggsköpeskillingen till de tidigare ägarna av Cigars International till följd av att vissa mål i köpeavtalet uppnåddes. Ytterligare belopp kommer att redovisas om vissa mål uppnås under 2010. Cigars International är en USA-baserad distributör av premiumcigarrer som har specialiserat sig på postorder och försäljning via internet. Företaget förvärvades 2007.
Inga företagsförvärv gjordes under 2008.
5. Avyttrad verksamhet
Avyttrad verksamhet innefattar försäljningen av Swedish Match sydafrikanska verksamhet, vilken slutfördes den 14 september 2009. Köpeskillingen var 1 980 MZAR eller 1 881 MSEK minus justering för likvida medel och rörelsekapital på 45 MZAR eller 43 MSEK, med en ej skattepliktig realisationsvinst på 628 MSEK. Den sydafrikanska verksamheten består huvudsakligen av tillverkning och försäljning av piptobak och nässnus. Verksamheten stod för cirka 70 procent av nettoomsättningen för det före detta segmentet piptobak och tillbehör.
| Resultat från avyttrad verksamhet | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 489 | 551 |
| Kostnader | –319 | –338 |
| Skatter | –13 | –43 |
| Realisationsvinst vid försäljning av avyttrad verksamhet |
628 | – |
| Vinst från avyttrad verksamhet, netto efter skatt |
785 | 170 |
| Resultat per aktie från avyttrad verksamhet | ||
| Före utspädning (SEK) | 3:21 | 0:68 |
| Efter utspädning (SEK) | 3:21 | 0:67 |
6. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar kursvinster med 6 MSEK (8) och kursförluster med 8 MSEK (7).
Medelantalet anställda under 2009 uppgick i moderbolaget till 58 och i koncernen till 11 037. För 2008 var motsvarande siffra 59 respektive 11 483.
Koncernens anställda fördelade per land sammanfattas i tabellen nedan:
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda |
(därav män, %) |
Medelantal anställda |
(därav män, %) |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 58 | 55 | 59 | 58 |
| Dotterbolag | ||||
| Australien | 57 | 58 | 52 | 58 |
| Belgien | 387 | 36 | 407 | 36 |
| Brasilien | 703 | 70 | 748 | 69 |
| Bulgarien | 93 | 39 | 96 | 39 |
| Dominikanska republiken |
3 321 | 37 | 3 429 | 39 |
| Filippinerna | 173 | 53 | 153 | 46 |
| Frankrike | 84 | 69 | 82 | 71 |
| Honduras | 1 472 | 47 | 1 817 | 50 |
| Indonesien | 2 001 | 15 | 1 983 | 17 |
| Italien | 5 | 40 | 7 | 57 |
| Nederländerna | 232 | 77 | 230 | 79 |
| Norge | 45 | 67 | 42 | 69 |
| Nya Zeeland | 8 | 50 | 7 | 43 |
| Polen | 14 | 57 | 14 | 57 |
| Portugal | 19 | 79 | 19 | 74 |
| Slovenien | 15 | 87 | 14 | 86 |
| Spanien | 48 | 79 | 45 | 80 |
| Storbritannien | – | – | 26 | 65 |
| Sverige | 938 | 59 | 898 | 54 |
| Turkiet | 16 | 69 | 23 | 78 |
| USA | 1 343 | 65 | 1 325 | 64 |
| Övriga länder | 5 | 50 | 7 | 43 |
| Totalt | 11 037 | 44 | 11 483 | 45 |
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare uppdelade på kön1):
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Vid periodens slut |
(därav män, %) |
Vid periodens slut |
(därav män, %) |
|||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelseledamöter | 10 | 60 | 10 | 60 | ||
| VD och övrig ledning | 6 | 100 | 7 | 100 | ||
| Koncernen | ||||||
| Styrelseledamöter | 119 | 81 | 140 | 77 | ||
| VD och övrig ledning | 91 | 82 | 149 | 83 |
1) Styrelsesuppleanterna ingår inte i tabellen. Verkställande direktörer som sitter i bolagsstyrelse ingår både i kategorin Styrelseledamöter och i VD och övrig ledning.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader sammanfattas nedan:
| 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
varav pensions kostnader1) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
varav pensions kostnader1) |
|
| Moderbolaget | 86 | 53 | 12 | 106 | 50 | 12 |
| Dotterbolag | 1 812 | 548 | 179 | 1 600 | 411 | 98 |
| Koncernen totalt | 1 898 | 601 | 191 | 1 706 | 461 | 110 |
1) Definieras som kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner och inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive särskild löneskatt).
I moderbolagets pensionskostnader ingår 5 MSEK (6) som är hänförliga till VD och övrig koncernledning som bestod av sju personer under 2009 och åtta personer under 2008. De förmånsbestämda förpliktelserna för moderbolaget hänförliga till VD uppgick till 4 MSEK (3) och övrig ledning till 49 MSEK (43). Förmånsbestämda förpliktelser till tidigare VD som avgick under 2008 uppgår till 20 MSEK (20). I dotterbolagens pensionskostnader ingår 11 MSEK (14) hänförliga till styrelseledamöter, verkställande direktörer och övrig ledning bestående av 46 personer (108). De förmånsbestämda förpliktelserna hänförliga till dessa personer uppgick till 107 MSEK (217). För 2009 har en tydligare definition på ledningen för dotterbolagen tillämpats jämfört med tidigare år. Uppgifterna för 2008 speglar en något bredare definition på ledningen för mindre dotterföretag.
Löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktören samt övrig ledning och anställda sammanfattas nedan:
| 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD och övrig ledning1) |
varav rörlig lön och optioner |
Övriga anställda |
Styrelse, VD och övrig ledning1) |
varav rörlig lön och optioner |
Övriga anställda |
|||
| Moderbolaget | ||||||||
| Sverige | 39 | 15 | 47 | 56 | 19 | 51 | ||
| Dotterbolag | ||||||||
| Totalt i dotterbolag | 128 | 42 | 1 684 | 144 | 31 | 1 456 | ||
| Koncernen totalt | 167 | 57 | 1 730 | 200 | 50 | 1 507 |
1) Styrelsen, VD och övrig ledning bestod i genomsnitt av 14 personer (15) i moderbolaget och 46 personer (108) i dotterbolagen, varav tre personer var medlemmar i koncernledningen. För ytterligare information om ersättning till koncernledningen, se tabellen Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen.
Under 2009 har 30 MSEK (39) inklusive sociala avgifter kostnadsförts till en vinstandelsstiftelse avseende koncernens personal i Sverige.
Ersättning till Swedish Match AB:s styrelse
Årsstämman den 28 april 2009 beslutade att för tiden fram till nästa årsstämma den 27 april 2010 ska arvode till styrelsens ordförande utgå med 1 575 000 SEK, vice ordförande ska erhålla 745 000 SEK, att övriga stämmovalda styrelseledamöter ska erhålla 630 000 SEK vardera samt att ersättning för kommittéarbete ska utgå med maximalt 920 000 SEK varav ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén ska erhålla 230 000 SEK vardera och övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 115 000 SEK vardera. Inget styrelsearvode ska utgå till styrelseledamöter anställda i koncernen.
Inga rörliga löner eller andra förmåner betalades till styrelseledamöterna för styrelsearbete under 2009. Under 2009 utgick en inläsningsersättning till de tre arbetstagarrepresentanterna i styrelsen med 52 960 SEK vardera, och för de tre suppleanterna med 39 640 SEK vardera. Inläsningsersättningen betalades av det bolag i vilket arbetstagarrepresentanten var anställd. Arvoden utbetalda kalenderåren 2009 och 2008 till årsstämmovalda styrelseledamöter, vilka kostnadsförs i resultaträkningen, framgår av följande tabell:
Styrelsearvoden
| 2009 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse arvode |
Kompen sations kommitté |
Revisions kommitté |
Totalt arvode för styrelse arbete |
||||||
| Conny Karlsson Styrelseordförande |
1 575 | 230 | – | 1 805 | ||||||
| Charles A. Blixt Styrelseledamot |
630 | 86 | – | 716 | ||||||
| Andrew Cripps Styrelseledamot |
716 | – | 115 | 831 | ||||||
| Karen Guerra Styrelseledamot |
630 | – | – | 630 | ||||||
| Arne Jurbrant Styrelseledamot |
630 | 115 | – | 745 | ||||||
| Kersti Strandqvist Styrelseledamot |
630 | – | 115 | 745 | ||||||
| Meg Tivéus Styrelseledamot |
630 | 111 | 230 | 971 | ||||||
| Totalt | 5 441 | 543 | 460 | 6 444 |
| 2008 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse arvode |
Kompen sations kommitté |
Revisions kommitté |
Totalt arvode för styrelse arbete |
||||||
| Conny Karlsson Styrelseordförande |
1 556 | 225 | – | 1 781 | ||||||
| Charles A. Blixt Styrelseledamot |
623 | – | – | 623 | ||||||
| Andrew Cripps Styrelseledamot |
623 | – | 114 | 736 | ||||||
| Karen Guerra Styrelseledamot |
473 | – | – | 473 | ||||||
| Arne Jurbrant Styrelseledamot |
623 | 114 | – | 736 | ||||||
| Kersti Strandqvist Styrelseledamot |
623 | – | 114 | 736 | ||||||
| Meg Tivéus Styrelseledamot |
623 | 114 | 225 | 961 | ||||||
| Totalt | 5 141 | 453 | 453 | 6 046 |
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen Principer fastställda av årsstämman 2009
Årsstämman den 28 april 2009 fastställde följande riktlinjer för bestämmande av ersättning till och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen (dvs. verkställande direktören, divisionschefer och koncernstabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören):
Riktlinjernas syfte är att åstadkomma att bolaget kan rekrytera och behålla medarbetare med, för respektive arbetsuppgift, adekvat kompetens och kvalifikationer. Ersättningsformerna ska motivera medarbetare att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Swedish Match tar hänsyn till såväl internationell ersättningspraxis som den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Riktlinjerna ska tillämpas för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen och gäller för anställningsavtal som ingås efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2009 och för ändringar vidtagna därefter i redan existerande anställningsavtal. Detaljer avseende ersättning och förmåner till koncernledningen under 2008 framgår av Swedish Match årsredovisning 2008.
Den totala ersättningen till koncernledningen utgörs av fast lön, årlig rörlig lön, pensionsförmåner, övriga förmåner, villkor vid uppsägning samt, villkorat av årsstämmans årliga godkännande, ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram.
-
Fast lön: Den fasta lönen för koncernledningen ska vara marknadsanpassad och baseras på varje individs kompetens, ansvar och prestation.
-
Rörlig lön: Koncernledningen kan, utöver den fasta lönen, ha rätt till rörlig lön. Den rörliga lönen ska i huvudsak baseras på specifika, tydliga och mätbara finansiella eller operationella mål fastställda av styrelsen från år till år. Maximalt 25 procent av den rörliga lönen får baseras på individuella mål fastställda av verkställande direktören (och avseende den verkställande direktören av styrelsen). Rörlig lön ska för varje medlem av koncernledningen vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och ska reflektera den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt.
Koncernledningen kan, villkorat av årsstämmans godkännande, omfattas av ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram.
-
- Vinstandelssystem: Samtliga anställda i Sverige deltar i Swedish Match vinstandelssystem.
-
- Pensioner och försäkringar: Ålderspension, invaliditets- och sjukersättning, förmåner för sjukvård och livförsäkringar ska överensstämma med den praxis som gäller i det land där den enskilde koncernledningsmedlemmen är bosatt. Medlemmar i koncernledningen bosatta i Sverige ska omfattas av ITP-planen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad pension på lönedelar därutöver. Företrädesvis ska pension för medlemmar i koncernledningen som är bosatta utomlands utgöra premiebaserad pension och vara baserad på den fasta lönen.
-
- Avgångsvederlag m.m.: För medlem i koncernledningen ska sex månaders ömsesidig uppsägningstid gälla. Avgångsvederlag ska normalt sett utgå med maximalt 18 månaders fast lön om bolaget säger upp anställningsavtalet. Avgångsvederlaget ska reduceras med
inkomster från annan anställning eller uppdrag, dock med maximalt 50 procent av dessa och högst ner till halva avgångsvederlaget. Styrelsen kan i individuella fall och under särskilda förutsättningar godkänna avgångsvillkor innebärande att uppsägning från den anställde vid väsentliga strukturella förändringar är att jämställa med uppsägning från bolagets sida.
-
- Övriga förmåner: Övriga förmåner till medlemmar i koncernledningen ska tillhandahållas i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
-
- Styrelsens rätt att frångå riktlinjerna: Styrelsen äger rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall föreligger särskilda skäl för detta.
-
- Beredning och beslut: Det ska inom Swedish Match styrelse finnas en kompensationskommitté. Kommittén är behörig att godkänna lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för koncernledningen utom såvitt avser den verkställande direktören. Kommittén ska även bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i frågor rörande aktierelaterade incitamentsprogram och lön och annan ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören. Därutöver är kommittén behörig att besluta (och i förhållande till den verkställande direktören behörig att föreslå beslut till styrelsen) om kriterier och mål avseende den rörliga lönen till koncernledningen.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen
| TSEK | Fast lön | Rörlig lön Optioner2) | Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa | Förmåns bestämda förpliktelser |
Kostnader för avgångs vederlag |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktören1) | 2009 | 5 242 | 2 759 | 2 385 | 211 | 1 942 | 12 539 | 3 715 | – |
| 2008 | 6 991 | 3 474 | 1 783 | 145 | 2 514 | 14 907 | 23 601 | 9 630 | |
| Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i moderbolaget |
2009 | 11 835 | 4 582 | 4 994 | 672 | 3 508 | 25 591 | 48 634 | – |
| 2008 | 12 646 | 5 452 | 8 378 | 953 | 3 816 | 31 245 | 42 670 | – | |
| Övriga medlemmar i koncernledningen anställda i dotterbolag |
2009 | 10 711 | 11 438 | 6 541 | 1 920 | 3 474 | 34 084 | 29 147 | – |
| 2008 | 10 655 | 3 534 | 5 757 | 2 178 | 3 679 | 25 803 | 16 506 | 11 400 | |
| Totalt | 2009 | 27 787 | 18 779 | 13 920 | 2 803 | 8 924 | 72 213 | 81 496 | – |
| 2008 | 30 293 | 12 460 | 15 918 | 3 276 | 10 009 | 71 956 | 82 777 | 21 030 |
1) Inkluderar kostnader för både Lars Dahlgren och Sven Hindrikes under 2008. 2) Optionskostnader redovisas i enlighet med IFRS 2, exklusive sociala avgifter.
Kommentarer till tabellen
- • I slutet av 2009 bestod koncernledningen av tio personer inklusive verkställande direktören. Under 2009 har 12 personer, inklusive verkställande direktören, varit medlemmar i koncernledningen. Under året har dock koncernledningen aldrig haft fler än tio medlemmar samtidigt. Verkställande direktören och fem övriga medlemmar i koncernledningen var anställda i moderbolaget och fyra medlemmar var anställda i dotterbolag. Under 2008 bestod koncernledningen av 13 personer inklusive verkställande direktören. Under 2008 hade dock koncernledningen aldrig fler än tio medlemmar samtidigt. Den 1 juni 2008 efterträddes Sven Hindrikes av Lars Dahlgren som verkställande direktör. Verkställande direktören och sex medlemmar i koncernledningen var anställda i moderbolaget och tre medlemmar var anställda i dotterbolag. Respektive dotterbolag betalar lön och övriga ersättningar till de medlemmar i koncernledningen som är anställda av dotterbolaget.
- • Rörlig lön hänför sig till upplupna kostnader som belastar koncernens resultaträkning baserat på uppnådda resultat under 2009 respektive 2008. Den rörliga lönen som avser 2008 betalades ut 2009 och den rörliga lönen avseende 2009 betalas ut 2010.
- • Optioner avser kostnader i enlighet med IFRS. Optioner som tjänats in under 2008 tilldelades under 2009 och optioner som tjänats in under 2009 tilldelas under 2010.
- • Övriga förmåner avser bilförmåner, sjukförsäkring, tandvård, livförsäkring, klubbmedlemskap och andra förmåner.
- • Den redovisade pensionskostnaden avser kostnaden för förmånsbestämda pensionsplaner och inbetalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner (exklusive löneskatt).
Rörlig lön
Koncernledningen omfattades år 2009 av ett incitamentsprogram (rörlig lön), som beskrivs närmare under presentationen av riktlinjerna för lön och andra ersättningar ovan.
Utöver det ovannämnda programmet deltog divisionspresidenten för US Sales Division, som också är medlem i koncernledningen, även i ett treårigt lokalt program. Detta lokala program löper över tre år och vartannat år startas ett nytt program. Programmet kan således komma att ge utfall vartannat år. Maximalt möjligt utfall i denna plan motsvarar den fasta årslönen vartannat år.
Optioner
Koncernen hade 2009 ett optionsprogram som kan ge tilldelning av köpoptioner avseende aktier i Swedish Match AB. Optionerna tilldelas deltagarna om två ömsesidigt oberoende kriterier uppfylls: förbättring av rullande treårigt genomsnitt för koncernens resultat per aktie och resultatet av avkastningen efter skatt på operativt justerat kapital, jämfört med genomsnittet för de tre föregående åren. Deltagarna ska för att tilldelas optioner vara anställda i slutet av det år då optionerna tjänats in. Den faktiska tilldelningen sker året efter intjänandeåret och är oantastbara efter tilldelning. Under 2009 tilldelades optioner till 64 befattningshavare inklusive verkställande direktören och övrig koncernledning grundat på resultaten under 2008. I länder som exempelvis Sverige där köpoptioner inkomstbeskattas vid tilldelning erhåller deltagaren optioner motsvarande värdet på nettotilldelningen och beloppet motsvarande inkomstskatten utbetalas kontant till deltagaren. Övriga deltagare erhåller optioner till värdet av bruttotilldelningen.
Under 2009 tilldelades 1 716 948 optioner. Inlösen kan ske mellan den 1 mars 2012 och 28 februari 2014. Varje option berättigar till köp av en aktie i Swedish Match AB till en kurs på 141:24 SEK per aktie. Optionerna värderas enligt Black-Scholes modell av en extern institution. Värdet beräknades vid tilldelningen till 16:56 SEK per option, motsvarande en summa på 28 MSEK. Värderingen grundades på följande förutsättningar: den genomsnittliga aktiekursen under tio handelsdagar med början den dag då årets resultat för 2008 publicerades, vilken var 117:70 SEK, förväntad volatilitet på 30,6 procent och en riskfri ränta på 2,03 procent. Förväntad volatilitet beror huvudsakligen på historisk volatilitet för Swedish Match AB:s aktie. Därtill har ett antagande om utdelningstillväxten använts vid beräkningen av värdet. Baserat på resultatet för 2009 kommer optioner till ett totalt maximalt värde om 49 MSEK att tilldelas under 2010 till maximalt 74 deltagare. Lösenpriset blir 120 procent av den genomsnittliga aktiekursen tio handelsdagar efter den dag då resultatet för 2009 publicerades.
Utfallet för 2009 var 67 procents uppfyllelse av de två ömsesidigt beroende kriterierna. Under 2008 motsvarade tilldelningen 100 procents uppfyllelse av de två kriterierna sammantaget.
Under 2009 belastades koncernens resultaträkning med 30 MSEK (41), exklusive sociala kostnader, och moderbolagets resultaträkning belastades med 11 MSEK (15), exklusive sociala kostnader, avseende optioner intjänade under året. För i Sverige bosatta deltagare utgör tilldelning skattepliktig inkomst.
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal och vägt genomsnittligt lösenpris för optioner, SEK | Vägt genomsnittligt lösenpris |
Antal optioner | Vägt genomsnittligt lösenpris |
Antal optioner | |
| Utestående vid årets början | 139:85 | 4 152 641 | 109:68 | 3 352 295 | |
| Tilldelade under året | 141:24 | 1 716 948 | 172:68 | 1 592 851 | |
| Inlösta under året | 88:22 | 573 645 | 78:22 | 792 505 | |
| Förfallna under året | – | – | – | – | |
| Utestående vid årets slut | 145:89 | 5 295 944 | 139:85 | 4 152 641 | |
| Inlösningsbara vid årets slut | 113:34 | 1 054 443 | 93:76 | 1 104 271 | |
För aktieoptioner som lösts in 2009 var den genomsnittliga aktiekursen 118:72 SEK (142:95).
Utestående optioner per den 31 december 2009, av vilka alla är oåterkalleliga, specificeras enligt tabellen nedan:
| Lösenperiod | Lösenpris | Antal underliggande aktier |
Utnyttjade optioner |
Netto utestående |
|---|---|---|---|---|
| 2008-03-03—2010-03-01 | 99:75 | 661 871 | 131 245 | 530 626 |
| 2009-03-02—2011-02-28 | 127:10 | 523 817 | – | 523 817 |
| 2010-03-01—2012-02-29 | 145:50 | 931 702 | – | 931 702 |
| 2011-03-01—2013-02-28 | 172:68 | 1 592 851 | – | 1 592 851 |
| 2012-03-01—2014-02-28 | 141:24 | 1 716 948 | – | 1 716 948 |
| Totalt | 5 427 189 | 131 245 | 5 295 944 |
Pensioner
Verkställande direktören
Verkställande direktören har en pensionsålder på 62 år och omfattas av ITP-planen för lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp. Pensionen enligt ITP-planen ska vara slutbetald vid 62 års ålder. Därutöver erlägger företaget en pensionspremie på 40 procent av den del av den fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp till en avgiftsbestämd pensionsplan som verkställande direktören själv väljer.
Övriga medlemmar av koncernledningen
För de åtta medlemmar av koncernledningen som är bosatta i Sverige har alla villkor enligt de ovannämnda principerna för ersättning. Företaget betalar en pensionspremie motsvarande 35 procent av den fasta lönen över 30 gånger inkomstbasbeloppet. Två medlemmar av koncernledningen, som är bosatta utomlands, omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan med pensionsålder 65 år. Den årliga rörliga lönen uppgår till högst 30 procent av den fasta lönen vid beräkning av pensionsförmåner för en av medlemmarna i koncernledningen som är bosatt utomlands och 50 procent för den andra.
Tryggande av pensionsutfästelser
För i Sverige boende medlemmar av koncernledningen tryggas pensioner på lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp i Swedish Match Pensionskassa PSF. För medlemmar i koncernledningen bosatta utomlands tryggas de förmånsbaserade pensionsutfästelserna i lokala pensionsstiftelser.
Samtliga pensionsförmåner är oantastbara.
Övriga anställningsvillkor
Avgångsvederlag m.m.
För koncernledningen och verkställande direktören gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag utgår med ett belopp motsvarande maximalt 18 månaders fast lön om bolaget säger upp anställningsavtalet. Med undantag för två medlemmar av koncernledningen reduceras avgångsvederlaget med inkomster från annan anställning eller uppdrag, dock med maximalt 50 procent av dessa och högst ner till halva avgångsvederlaget.
Den verkställande direktören kan själv säga upp sin anställning med rätt till avgångsvederlag enligt ovan om en större organisationsförändring inträffar som väsentligt begränsar hans befattning. Två medlemmar i koncernledningen som är bosatta utomlands har rätt att säga upp sina anställningar vid ändrade ägarförhållanden om deras anställningsvillkor ändras betydligt med sex månaders uppsägningstid och avgångsvederlag i upp till 24 månader.
8. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Revisionskostnaderna ingår i administrationskostnader enligt följande:
| Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 14 | 12 |
| Andra uppdrag | 7 | 3 |
| Totalt | 21 | 15 |
Andra uppdrag innefattar testning av IT-kontroller, due-diligencerapporter och skattetjänster.
9. Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| Rörelsekostnader | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 2 504 | 2 204 |
| Avskrivningar | 439 | 415 |
| Nedskrivningar | 30 | 5 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 822 | 7 197 |
| Totalt | 10 795 | 9 821 |
10. Finansnetto
| Finansiella intäkter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter hänförliga till pensionsfordringar | 6 | 16 |
| Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument | ||
| som innehas för handel | 58 | 104 |
| Ränteintäkter hänförliga till kassa och bank | 22 | 34 |
| Vinst från övriga finansiella skulder | 0 | – |
| Totalt | 86 | 154 |
| Finansiella kostnader | 2009 | 2008 |
| Räntekostnader hänförliga till pensionsskulder | –77 | –34 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–404 | –473 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder omvärderade till verkligt värde |
–24 | –66 |
| Förlust vid omvärdering av finansiella skulder till verkligt värde |
–2 | –2 |
| Netto valutakursförändringar | –6 | –5 |
| Övriga finansiella kostnader | –17 | –15 |
| Totalt | –529 | –595 |
| Finansnetto | –443 | –441 |
11. Skatter
De största delarna av inkomstskatten (kostnad/intäkt) för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2009 respektive 2008 fördelas enligt följande:
| Skattekostnad redovisad i koncernens resultaträkning |
2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –578 | –187 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare år | –25 | –49 |
| Uppskjuten skatt | –10 | –106 |
| Totalt | –613 | –342 |
| Inkomstskatt redovisad i koncernens rapport över totalresultat |
2009 | 2008 |
| Aktuariella vinster och förluster hänförliga till pensioner |
56 | 295 |
| Omvärdering av vinst/förlust på kassaflödessäkringar | –17 | 49 |
| Totalt | 38 | 344 |
Not 11 forts.
Skattepliktiga temporära skillnader för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2009 respektive 2008 sammanfattas nedan:
| Uppskjutna skatteskulder | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Pensions- och sjukvårdsförmåner | 96 | 39 |
| Avskrivningar utöver plan | 657 | 741 |
| Varulagerreserver | 58 | 57 |
| Uppskjuten kupongskatt på vinster i utländska dotterbolag |
9 | 54 |
| Omvärdering av finansiella poster | 37 | – |
| Övrigt | 46 | 44 |
| Kvittning av uppskjuten skattefordran/skuld | –91 | –176 |
| Totalt, netto | 812 | 759 |
Skatteeffekter av avdragsgilla temporära skillnader, som resulterade i uppskjuten skattefordran för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2009 respektive 2008, sammanfattas nedan:
| Uppskjutna skattefordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Förlustavdrag | 0 | 10 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | 5 | 6 |
| Omvärdering av finansiella poster | 23 | 40 |
| Pensions- och sjukvårdsförmåner | 474 | 445 |
| Avskrivningar utöver plan | 8 | 21 |
| Varulagerreserver | 11 | 12 |
| Övrigt | 280 | 234 |
| Kvittning av uppskjuten skattefordran/skuld | –91 | –176 |
| Totalt, netto | 710 | 592 |
Under året minskade nettot av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar med 64 MSEK (–163). En ökning om 10 MSEK (106) har kostnadsförts i resultaträkningen. En minskning om 38 MSEK (–344) redovisas i övrigt totalresultat och en minskning om 36 MSEK (75) härrörde huvudsakligen från avyttrade enheter.
Förlustavdragen förfaller enligt följande:
| År | Belopp |
|---|---|
| 2010 | 14 |
| 2011 | 25 |
| 2012 | 19 |
| 2013 | 10 |
| 2014 | 28 |
| Därefter | 0 |
| Summa skattemässiga förlustavdrag | 96 |
| Summa skattemässiga förlustavdrag för vilka ingen | |
| skattefordran redovisats | 96 |
Avstämning mellan skattekostnaden och resultatet före skatt multiplicerat med den svenska skattesatsen för räkenskapsåren som slutade den 31 december 2009 respektive 2008 sammanfattas nedan:
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skattesats |
% | MSEK | % | MSEK |
| Resultat före skatt exklusive avyttrad verksamhet |
2 974 | 2 433 | ||
| Svensk skattesats | 26,3 | 782 | 28,0 | 681 |
| Justering för utländska skattesatser |
–5,0 | –148 | –11,7 | –285 |
| Effekt av antagen förändring av skattesats |
0,0 | 0 | –0,8 | –20 |
| Ej skattepliktiga poster | –0,8 | –24 | –1,9 | –46 |
| Ej avdragsgilla avskrivningar på immateriella tillgångar |
0,0 | 0 | 0,3 | 8 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
– 0,8 | –25 | –2,0 | –49 |
| Ej avdragsgilla poster | 0,3 | 9 | 1,8 | 44 |
| Övriga poster | 0,6 | 19 | 0,4 | 9 |
| Redovisad effektiv skatt | 20,6 | 613 | 14,1 | 342 |
12. Resultat per aktie
| Före utspädning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 361 | 2 091 |
| Resultat från avyttrad verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare |
785 | 170 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
3 146 | 2 261 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
244 259 880 | 251 867 479 |
| Efter utspädning | 2009 | 2008 |
| Resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 361 | 2 091 |
| Resultat från avyttrad verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare |
785 | 170 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
3 146 | 2 261 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning |
244 259 880 | 251 867 479 |
| Effekt av utfärdade aktieoptioner | 180 177 | 344 254 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier, efter utspädning |
244 440 057 | 252 211 733 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 2009 | 2008 |
| Från kvarvarande verksamhet | 9:67 | 8:30 |
| Från avyttrad verksamhet | 3:21 | 0:68 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:88 | 8:98 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Från kvarvarande verksamhet | 9:66 | 8:29 |
| Från avyttrad verksamhet | 3:21 | 0:67 |
| Inklusive avyttrad verksamhet | 12:87 | 8:96 |
Bolaget har ställt ut köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, vilka kan ge upphov till utspädningseffekt. Det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning beräknas genom att lägga till utspädningseffekten på utestående köpoptioner till det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Köpoptioner ger endast upphov till utspädningseffekt om den genomsnittliga marknadskursen på aktien under perioden överstiger köpoptionernas lösenpris. Utspädningseffekten på utestående köpoptioner är antalet nya aktier som skulle emitteras om alla optioner med ett lösenpris som understiger den genomsnittliga aktiekurser under året löstes in, minus antalet aktier som skulle kunna förvärvas till denna genomsnittliga aktiekurs för de likvida medel som betalats för inlösen av köpoptionerna.
Vissa av de utställda optionerna har ett lösenpris som är högre än den genomsnittliga marknadskursen på aktien under 2009. Per den 31 december 2009 hade bolaget köpoptioner motsvarande 5,3 miljoner utestående aktier. Dessa köpoptioner kan lösas in stegvis mellan 2010 och 2014 till lösenpriser som varierar från 99:75 SEK till 172:68 SEK. En tabell över utestående optioner per den 31 december 2009 finns i Not 7 Personal.
13. Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar per den 31 december bestod av följande:
| Goodwill Varumärken |
Övriga immateriella tillgångar 1) |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 215 | 2 848 | 2 538 | 2 487 | 197 | 167 | 5 950 | 5 503 |
| Inköp/investeringar | – | – | 0 | 0 | 16 | 7 | 16 | 8 |
| Företagsförvärv2) | 8 | 7 | 0 | – | – | – | 8 | 7 |
| Avyttring av bolag | –442 | – | –455 | – | – | – | –898 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | – | 0 | –2 | 0 | –2 |
| Valutakursdifferenser | –123 | 360 | 15 | 50 | –11 | 24 | –118 | 435 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 2 658 | 3 215 | 2 097 | 2 538 | 202 | 197 | 4 958 | 5 950 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början | –50 | –50 | –1 067 | –934 | –131 | –100 | –1 248 | –1 084 |
| Årets avskrivningar3) | – | – | –108 | –122 | –20 | –18 | –128 | –139 |
| Avyttring av bolag | – | – | 215 | – | – | – | 215 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | – | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Valutakursdifferenser | 1 | 0 | –12 | –11 | 8 | –15 | –4 | –26 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut | –49 | –50 | –973 | –1 067 | –144 | –131 | –1 166 | –1 248 |
| Bokfört värde vid årets slut | 2 609 | 3 166 | 1 125 | 1 470 | 58 | 66 | 3 792 | 4 702 |
1) Övriga immateriella tillgångar består huvudsakligen av programvara och licenser.
2) Ett prestationsbaserat tillägg på 8 MSEK (1 MUSD) för 2009 och 7 MSEK (1 MUSD) för 2008 baserat på fastställda resultatmål hänförliga till förvärvet
av Cigars International 2007 har ökat goodwill.
3) Avskrivningar inkluderar avyttrad verksamhet fram till 2 juli 2009 då Swedish Match offentliggjorde överenskommelsen att sälja den sydafrikanska verksamheten.
Avskrivning på avyttrad verksamhet uppgick till 11 MSEK (19).
Inga låneutgifter för immateriella tillgångar har aktiverats under 2009. Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för goodwill som per definition i IFRS har obestämd nyttjandeperiod.
Avskrivningar och kostnader för forskning och utveckling har kostnadsförts i resultaträkningen enligt nedan;
| Avskrivningar | utveckling | Forskning och | ||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kostnad för sålda varor | –3 | –2 | –10 | –9 |
| Försäljningskostnader | –106 | –120 | – 86 | –79 |
| Administrationskostnader | –19 | –17 | – | – |
| Totalt | –128 | –139 | –96 | – 88 |
Goodwill
Nedskrivningsbehovet av koncernens goodwill prövas årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov. I samband med prövning av nedskrivningsbehov fördelas goodwill på den lägsta nivån av grupper av kassagenererande enheter som följs upp av ledningen. De redovisade värdena för dessa grupper av kassagenererande enheter jämförs med deras nyttjandevärde. Om det redovisade värdet är högre kostnadsförs mellanskillnaden i resultaträkningen. Nyttjandevärdet beräknas med en värderingsmodell som baseras på diskonterade förväntade kassaflöden. Kassaflöden som används i värderingsmodellen prognostiseras mot bakgrund av marknadsförhållanden och historisk erfarenhet och baseras på av ledningen ansedda rimliga antaganden. Dessa antaganden kan bli föremål för förändring om omständigheter inträffar eller information blir tillgänglig som påverkar antagandena. Beräkningar av nyttjandevärden är känsliga för förändringar i på marknaden gällande räntenivåer då dessa ligger till grund för beräkning av diskonteringsräntorna. När nedskrivningsbehovet för goodwill prövades under 2009 översteg nyttjandevärdet de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter. Nyttjandevärdena översteg även de redovisade värdena för samtliga kassagenererande enheter när en känslighetsanalys genomfördes som ökade diskonteringsräntan med 2 procentenheter. För cigarrverksamheten, tändarverksamheten och tändsticksverksamheten i Kontinentaleuropa var nyttjandevärdena nästan i nivå med de redovisade värdena.
De kassaflöden som ligger till grund för beräkningen av nyttjandevärdet på en kassagenererande enhet är explicit prognostiserade för de kommande fem åren och därefter har en tillväxtfaktor tillämpats för att beräkna slutvärdet. Det första året i prognosen i 2009 års test baseras på budgeten för 2010. Försäljningsökning och kostnadsstruktur, som är viktiga antaganden för de prognostiserade kassaflödena under den explicita prognosperioden, ligger i linje med den tidigare utvecklingen. För General Cigars har en långsiktig tillväxtfaktor om 1,5 procent använts för att beräkna de kommande kassaflödena efter den explicita prognosperioden. För Cigars International och Continental Europes cigarrverksamhet har en långsiktig tillväxtfaktor om 2,0 respektive 0,5 procent antagits. Tillsammans motsvarar dessa kassagenererande enheter cirka 75 procent av koncernens totala redovisade goodwill.
| Goodwill i kassagenererande enheter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kassagenererande enhet | Rörelsesegment | Genomsnittligt vägd kapitalkostnad före skatt 2009, % |
2009 | 2008 |
| Tuggtobak, Nordamerika | Tuggtobak | 8,9% | 70 | 60 |
| Cigarrverksamhet, Kontinentaleuropa | Cigarrer | 7,8% | 518 | 563 |
| Cigarrer för massmarknaden, Nordamerika | Cigarrer | 7,1% | 289 | 343 |
| General Cigars | Cigarrer | 7,0% | 854 | 923 |
| Cigars International | Cigarrer | 8,9% | 584 | 624 |
| Tändarverksamhet | Tändprodukter | 11,7% | 49 | 51 |
| Tändsticksverksamhet | Tändprodukter | 22,2% | 151 | 158 |
| Amerikanskt snus, Nordamerika | Snus | 8,9% | 69 | 60 |
| Övrig verksamhet | Övrig verksamhet | 10,9%* | 25 | 384 |
| Totalt | 2 610 | 3 166 |
* Vägt genomsnitt på nedskrivningsprövningar för Cyan d.o.o. Slovenia och SM Australia PTY LTD.
14. Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar per den 31 december omfattade följande:
| Byggnader och mark1) | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 1 296 | 1 212 | 3 674 | 3 227 | 678 | 676 | 246 | 219 | 5 894 | 5 334 |
| Inköp/investeringar3) | 6 | 8 | 138 | 120 | 41 | 57 | 271 | 126 | 456 | 311 |
| Företagsförvärv | – | – | 20 | – | 1 | – | – | – | 21 | – |
| Avyttringar | –26 | – | –83 | –1 | –7 | –19 | –2 | – | –118 | –20 |
| Försäljningar/utrangeringar | –1 | –56 | –142 | –62 | –16 | –34 | – | – | –159 | –152 |
| Omklassficeringar2) | 17 | 44 | 88 | 71 | 8 | 1 | –114 | –115 | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferenser etc. | –24 | 88 | –92 | 320 | 17 | –4 | 0 | 17 | –99 | 421 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 1 268 | 1 296 | 3 603 | 3 674 | 723 | 678 | 402 | 246 | 5 995 | 5 894 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets början |
–495 | –445 | –2 598 | –2 187 | –428 | –404 | –1 | –1 | –3 522 | –3 037 |
| Årets avskrivningar3) | –44 | –40 | –210 | –192 | –73 | –73 | – | – | –326 | –304 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | –5 | – | – | – | – | – | –5 |
| Avyttringar | 5 | – | 48 | 1 | 4 | 15 | – | – | 58 | 17 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 40 | 110 | 44 | 15 | 32 | – | – | 124 | 116 |
| Omklassficeringar2) | – | – | 5 | – | –5 | – | – | – | 0 | – |
| Omräkningsdifferenser etc. | 18 | –50 | 75 | –260 | –13 | 2 | 0 | 0 | 80 | –308 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar vid årets slut |
–516 | –495 | –2 569 | –2 598 | –500 | –428 | –1 | –1 | –3 587 | –3 522 |
| Bokfört värde vid årets slut | 752 | 801 | 1 034 | 1 076 | 223 | 249 | 400 | 246 | 2 409 | 2 372 |
1) I byggnader och mark ingår mark och markförbättringar till ett bokfört värde av 143 MSEK (145).
2) I omklassificeringar ingår materiella anläggningstillgångar som omklassificerats från pågående nyanläggningar.
3) Investeringar inkluderar avyttrad verksamhet och avskrivningar inkluderar avyttrad verksamhet till och med 2 juli 2009 då Swedish Match offentliggjorde överenskommelsen att sälja den sydafrikanska verksamheten. Investeringar i avyttrad verksamhet uppgår till 7 MSEK (12) och avskrivningar som avser avyttrad verksamhet uppgår till 5 MSEK (9).
Pågående nyanläggningar hänför sig främst till investeringar i produktionsanläggningar.
Inga låneutgifter har aktiverats som materiella anläggningstillgångar.
Avskrivningar under året om totalt 326 MSEK (304) belastade kostnad sålda varor i resultaträkningen med 236 MSEK (219), administrationskostnader med 8 MSEK (8) och försäljningskostnader med 82 MSEK (78). Förlust från utrangering av materiella anläggningstillgångar belastade kostnad sålda varor med 30 MSEK och påverkade resultatet för cigarrverksamheten. Under 2008 belastade nedskrivningar kostnad sålda varor med 5 MSEK för cigarrverksamheten.
Taxeringsvärden per den 31 december för fastigheter i Sverige anges nedan:
| Taxeringsvärden | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Byggnader | 383 | 360 |
| Mark | 29 | 28 |
| Totala taxeringsvärden | 412 | 388 |
15. Skogsplanteringar
Skogsplanteringar per den 31 december bestod av följande:
| Skogsplanteringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 86 | 91 |
| Inköp/investeringar/nyplantering | 22 | 19 |
| Förändring i verkligt värde | 0 | –3 |
| Omklassificeringar till lager | –14 | –14 |
| Valutakursdifferenser etc. | 22 | –8 |
| Bokfört värde vid årets slut | 116 | 86 |
Koncernens skogsplanteringar består av poppel- och barrskog som per den 31 december 2009 uppgick till 5 800 hektar. Trädens ålder varierar från nyplantering upp till 35 år. Skogen innehas i syfte att säkerställa tillgången på virke för delar av tändproduktsverksamheten. Den under året avverkade skogen värderades till 14 MSEK vid tidpunkten för avverkning och bestod av 80 100 kubikmeter virke.
Det verkliga värdet på skogsinnehaven baseras på en uppskattning av volym och på marknaden gällande virkespriser med avdrag för försäljningskostnader. Denna uppskattning görs individuellt för varje ålderskategori och virkestyp. Volymuppskattningarna baseras på mätning av höjd och diameter på träd samt antalet träd per areal. Volymökningen under 2009 hade en obetydligt negativ inverkan på det verkliga värdet, medan högre marknadspriser på virke fick en obetydligt positiv inverkan på det verkliga värdet. Båda värdena understeg 1 MSEK.
Vid avverkning av skog finns krav på återplantering för koncernens barrskog. Vid normal årlig avverkning innebär detta att cirka 200 hektar återplanteras. Under 2009 återplanterades 255 hektar (447) barrskog. För närvarande finns inget motsvarande krav vad gäller poppel.
Skogsplanteringar kan angripas av skadeinsekter, sjukdomar och bränder. För att minska dessa risker tillämpas ett program för skadeoch brandbekämpning.
16. Andelar i intresseföretag och joint ventures
Andelar i intresseföretag och joint ventures redovisas i dotterbolagen. Intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Andelar i intresseföretag
Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i redovisat värde.
| Intresseföretag | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 117 | 89 |
| Resultatandel i intresseföretag, netto efter skatt | 19 | 11 |
| Utdelningar från intresseföretag | –10 | – |
| Valutakursdifferenser | –6 | 17 |
| Bokfört värde vid årets slut | 119 | 117 |
Nedan specificeras investeringar i andelar i intresseföretag. Siffrorna i tabellen avser ägd andel.
| 2009 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital |
Goodwill | Ägar andel, % |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Arnold André GmbH & Co. KG | Tyskland | 238 | 17 | 190 | 84 | 105 | – | 40 | 106 |
| Malaysian Match Co. SDN. BHD. | Malaysia | 20 | 1 | 13 | 5 | 8 | 5 | 32 | 13 |
| Summa aktier i intresseföretag | 258 | 18 | 203 | 90 | 113 | 5 | – | 119 | |
| 2008 | |||||||||
| Arnold André GmbH & Co. KG | Tyskland | 191 | 11 | 177 | 75 | 101 | – | 40 | 105 |
| Malaysian Match Co. SDN. BHD. | Malaysia | 17 | 1 | 14 | 6 | 8 | 5 | 32 | 12 |
| Summa aktier i intresseföretag | 209 | 11 | 190 | 82 | 109 | 5 | – | 117 |
Inom ramen för den normala verksamheten genomför Swedish Match transaktioner med intresseföretag. Dessa transaktioner är prissatta enligt marknadsmässiga villkor. Fordringar på dessa bolag uppgick till 35 MSEK (11). Försäljningen till intresseföretag uppgick till 273 MSEK (42). Leverantörsskulder till dessa bolag uppgick till 2 MSEK (1). Totala inköp från intresseföretag uppgick till 7 MSEK (9).
Andelar i joint ventures
Under året bildade Swedish Match och Philip Morris International ett exklusivt joint venture-företag, SMPM International AB, i syfte att kommersialisera svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter globalt, utanför Skandinavien och USA. Enligt joint venture-avtalet äger vardera parten 50 procent i SMPM International AB. Swedish Match andel av nettoförlusten under 2009 uppgick till 9 MSEK.
Swedish Match har tecknat ett joint venture-avtal med Lorillard Tobacco Company där vardera parten äger 50 procent. Avtalet omfattar framför allt marknadsföring av skandinaviskt snus på den amerikanska marknaden. Swedish Match andel av nettoförlusten under 2009 uppgick till 2 MSEK (7). I slutet av 2009 beslutade Swedish Match och Lorillard att avsluta testförsäljningen av snus i USA genom sitt joint venture. Swedish Match kommer att fortsätta marknadsföra snus i USA.
Summa tillgångar, netto 13 0 17. Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar, som ingår i anläggningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:
| Långfristiga fordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Långfristiga finansiella fordringar | 990 | 1 131 |
| Finansiell leasing1) | 4 | 5 |
| Överskott i pensionsplaner | 150 | 134 |
| Övriga långfristiga fordringar | 207 | 305 |
| Totalt | 1 351 | 1 575 |
1) Den finansiella leasingen härrör från ett leasingavtal för en produktionslinje som vidareuthyrs. Leasingavtalet genererade en intäkt som understeg 1 MSEK under året och kommer att generera en intäkt om 1 MSEK per år de kommande tre åren.
| Joint ventures | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 0 | –1 |
| Andelar i joint ventures | 24 | 7 |
| Nettoförlust i joint ventures | –11 | –7 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 |
| Bokfört värde vid årets slut | 13 | 0 |
I tabellen nedan specificeras andelen av joint venture-företagens intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 0 | 5 |
| Kostnader | –11 | –12 |
| Resultat | – 11 | – 7 |
| Omsättningstillgångar | 17 | 0 |
| Summa tillgångar | 17 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 4 | 0 |
| Summa skulder | 4 | 0 |
En stor del av de långfristiga finansiella fordringarna hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.
Övriga långfristiga fordringar hänför sig främst till deponerade medel för mervärdeskattetvister i ett icke svenskt dotterbolag.
Övriga kortfristiga fordringar, som ingår i omsättningstillgångar, bestod per den 31 december av följande poster:
| Övriga kortfristiga fordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kortfristiga finansiella fordringar | 10 | 122 |
| Mervärdesskattefordringar | 44 | 62 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 199 | 164 |
| Totalt | 253 | 348 |
18. Varulager
Varulager per den 31 december, efter avdrag för inkurans och fördelat på vad som bedöms vara återvinningsbart inom tolv månader (kortfristiga) respektive efter mer än tolv månader (långfristiga), består av följande poster:
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varulager | Kort fristiga |
Lång | fristiga Summa | Kort fristiga |
Lång | fristiga Summa |
| Färdig varulager |
1 121 | – | 1 121 | 1 110 | – | 1 110 |
| Produkter i arbete |
99 | – | 99 | 112 | – | 112 |
| Råtobak | 1 045 | 454 | 1 499 | 1 198 | 507 | 1 705 |
| Övrigt insats och förbruk ningsmaterial |
306 | – | 306 | 276 | – | 276 |
| Totalt | 2 571 | 454 | 3 025 | 2 695 | 507 | 3 202 |
Avverkad skog redovisas till verkligt värde och utgör en försumbar andel av övrigt insats- och förbrukningsmaterial.
19. Kundfordringar
Kundfordringar per den 31 december bestod av följande:
| Kundfordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 1 785 | 1 866 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | –39 | –38 |
| Kundfordringar netto | 1 746 | 1 828 |
Koncernens avsättning för nedskrivning av kundfordringar har förändrats enligt nedan:
| Reserv för osäkra kundfordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | –38 | –47 |
| Avsättning | –16 | –11 |
| Återvinning | 11 | 10 |
| Nedskrivning | 8 | 8 |
| Avyttring av bolag | 1 | 1 |
| Valutakursdifferenser, övriga avdrag eller tillskott etc. | –5 | 0 |
| Redovisat värde vid årets utgång | –39 | –38 |
Per den 31 december 2009 hade kundfordringar om 132 MSEK (165) förfallit men inte skrivits ned. Åldersanalysen av dessa kundfordringar är fördelad enligt följande:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 1 614 | 1 663 |
| 82 | 107 |
| 27 | 30 |
| 23 | 28 |
| 1 746 | 1 828 |
Swedish Match har vanligtvis inga ställda säkerheter relaterade till kundfordringar. Koncernen har en bred kundbas och kundfordringsstocken är inte koncentrerad till ett fåtal större kunder. De tio största kunderna står för 27 procent (27) av den totala nettoomsättningen. Kundfordringar är vanligtvis denominerade i lokala valutor, vilket får en obetydlig inverkan på valutakursrisken.
20. Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel när:
- Risken för förändring av verkligt värde är obetydlig.
- De lätt kan omsättas till kontanter.
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Övriga kortfristiga placeringar | ||
| Övriga finansiella placeringar | 1 | 1 |
| Likvida medel | ||
| Kassa och bank | 2 530 | 1 835 |
| Bankcertifikat | – | 1 343 |
| Totalt | 2 530 | 3 178 |
21. Eget kapital
Mål, policyer och processer för hantering av kapital
För att skapa en god och stabil verksamhet har styrelsen i Swedish Match bedömt att koncernens finanspolicy ska vara att sträva efter en nettoskuld som är högst tre gånger EBITA. Styrelsen har vidare kommit fram till att Swedish Match strategiska position stöder en utdelningspolicy med en utdelningsandel på 40–60 procent av årets resultat per aktie, men nivån kan avvika från detta intervall om resultatet inkluderar större engångsposter. Styrelsen föreslår en utdelning på 4:75 SEK (4:10) per aktie, vilket motsvarar 49 procent (46) av årets resultat per aktie.
Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel redogörs för nedan:
| (tusental) | Antal aktier | Effekt på eget kapital (MSEK) |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Återköpta aktier | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Återköpta egna aktier vid årets början |
5 840 | 11 125 | –12 798 | –11 882 | |
| Årets inköp av egna aktier | 18 434 | 7 507 | –2 598 | –996 | |
| Inlösta aktieoptioner under året | –574 | –793 | 51 | 62 | |
| Avsättning till fri reserv genom indragning av aktier |
–4 000 | –12 000 | 6 | 18 | |
| Återköpta egna aktier vid årets slut |
19 700 | 5 840 | –15 339 –12 798 |
Årsstämman den 28 april 2009 beslutade om att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget upp till ett belopp om 3 000 MSEK. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 4,0 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 6,1 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 251 miljoner med ett kvotvärde av 1:5519 SEK. Under året ställde bolaget ut 1 716 948 köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner avseende optionsprogrammet för 2008. Dessa köpoptioner kan lösas från mars 2012 till februari 2014. Lösenpriset är 141:24 SEK.
Not 21 forts.
Under året återköpte bolaget 18,4 miljoner aktier för 2 598 MSEK till ett genomsnittspris av 140:94 SEK. Per den 31 december 2009 innehade Swedish Match 19,7 miljoner återköpta aktier motsvarande 7,8 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 0,6 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det
totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 231,3 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2009 motsvarande 5,3 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2010–2014.
22. Tilläggsupplysningar till totalresultat, inklusive förändring av reserver, och minoritetsintressen
| 2008 | Not | Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Minoritets intressen |
|---|---|---|---|---|
| Balans vid årets början | 28 | –514 | 4 | |
| Årets resultat avseende minoritetsintressen | – | – | 1 | |
| Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | – | 820 | – | |
| Omräkningsdifferens överförd till årets resultat | – | 6 | – | |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –184 | – | – | |
| Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1) | 11 | 49 | – | – |
| Balans vid årets slut | –107 | 311 | 4 |
| 2009 | Not | Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Minoritets intressen |
|---|---|---|---|---|
| Balans vid årets början | –107 | 311 | 4 | |
| Årets resultat avseende minoritetsintressen | – | – | 1 | |
| Årets omräkningsdifferens i utländsk verksamhet | – | –222 | – | |
| Omräkningsdifferens överförd till årets resultat | – | 163 | – | |
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 41 | – | – | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat | 25 | – | – | |
| Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat1) | 11 | –17 | – | – |
| Balans vid årets slut | –59 | 252 | 4 |
1) Se Not 11 Skatter för ytterligare information om skattekomponenter som avser övriga poster i totalresultatet.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar ackumulerade förändringar av verkligt värde på kassaflödessäkringar hänförliga till räntesäkringar.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
23. Räntebärande skulder
Förfallostrukturen för koncernens långfristiga räntebärande lån fördelar sig enligt följande:
| År | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 2010 | 10 | 1 682 |
| 2011 | 583 | 1 311 |
| 2012 | 2 130 | 2 192 |
| 2013 | 3 121 | 3 323 |
| 2014 | 1 410 | 1 467 |
| 2015 och senare | 998 | – |
| Totalt | 8 252 | 9 975 |
Koncernens kortfristiga räntebärande skulder per den 31 december bestod av följande poster:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 1 002 | 696 |
| 0 | 47 |
| 0 | – |
| 1 002 | 743 |
Se Not 28 Finansiella instrument och finansiella risker för ytterligare information om räntebärande skulder.
24. Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal dotterbolag där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserad på deras pensionsgrundande inkomst samt antal tjänstgöringsår. De mest omfattande planerna finns i USA, Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Sverige. I USA finns även planer som tillhandahåller sjukvård till tidigare anställda efter pensionering.
I enlighet med redovisningsprincipen för pensioner redovisar koncernen det totala beloppet för aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat, det vill säga att nettopensionsskulden i balansräkningen inkluderar alla ackumulerade aktuariella vinster och förluster.
Förpliktelser avseende ersättningar efter avslutad anställning per den 31 december 2009 redovisas i balansräkningen under följande poster:
| Ersättningar efter avslutad anställning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer, nettoskulder | 575 | 649 |
| Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning, nettoskulder |
706 | 634 |
| Övriga långfristiga ersättningar, nettoskulder | 10 | 15 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
1 291 | 1 298 |
| Förmånsbestämda planer, nettotillgångar | –150 | –134 |
| Inkluderat i långfristiga fordringar | –150 | –134 |
| Ersättningar efter avslutad anställning, nettoskuld |
1 141 | 1 165 |
I tabellen nedan specificeras nettoskulden avseende förmånsbaserade åtaganden efter avslutad anställning:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser |
4 405 | 4 180 | – | – | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
–4 197 | –3 908 | – | – | |
| Underskott (+)/ Överskott (–), netto |
208 | 272 | – | – | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser |
100 | 96 | 704 | 634 | |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
0 | 0 | 2 | – | |
| Effekt av begränsningsregel för nettotillgångar |
118 | 148 | – | – | |
| Nettotillgång (–)/ nettoskuld (+) i balansräkningen |
425 | 516 | 706 | 634 | |
| Belopp i balansräkningen | |||||
| Skulder | 575 | 650 | 706 | 634 | |
| Tillgångar | –150 | –134 | – | – | |
| Nettotillgång (–)/ nettoskuld (+) i balansräkningen |
425 | 516 | 706 | 634 |
Belopp som redovisats i resultaträkningen består av följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
90 | 84 | 32 | 22 |
| Ränta på förpliktelser | 217 | 201 | 39 | 29 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar |
–218 | –260 | – | – |
| Redovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
0 | 0 | –1 | –1 |
| Intäkt från avyttring av företag |
– | – | –2 | – |
| Vinster på reduceringar och regleringar |
–1 | –12 | – | – |
| Nettointäkt (–)/ nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen |
88 | 13 | 68 | 50 |
Nettointäkterna/nettokostnaderna för förmånsbestämda planer redovisas under följande rubriker i resultaträkningen:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
|---|---|---|---|---|
| Ersättningar efter avslutad anställning, intäkter och kostnader |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kostnad för sålda varor | 22 | –3 | 15 | 11 |
| Administrationskostnader | 14 | 9 | 1 | 2 |
| Försäljningskostnader | 21 | 20 | 12 | 9 |
| Ränteintäkter | –6 | –19 | – | – |
| Räntekostnader | 37 | 6 | 40 | 29 |
| Nettointäkt (–)/ nettokostnad (+) redovisad i resultaträkningen |
88 | 13 | 68 | 50 |
Förändringarna i den förmånsbestämda förpliktelsen under året består av följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förmånsbestämd förpliktelse vid årets början |
4 276 | 3 390 | 634 | 457 | |
| Omklassificering | – | 568 | – | 14 | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
90 | 84 | 32 | 22 | |
| Ränta på förpliktelser | 217 | 201 | 39 | 29 | |
| Inbetalningar från planernas deltagare |
3 | 2 | 2 | 2 | |
| Aktuariella förluster (+)/ vinster (–) |
320 | 108 | 83 | 23 | |
| Utbetalda ersättningar | –275 | –255 | –26 | –22 | |
| Regleringar (skuld) | – | –1 | – | – | |
| Omräknade pensionsvillkor | –1 | –14 | – | – | |
| Intäkt från avyttring av företag |
– | – | –2 | – | |
| Valutakursdifferenser | –125 | 192 | –58 | 110 | |
| Förmånsbestämd förpliktelse vid årets slut |
4 505 | 4 276 | 704 | 634 |
Not 24 forts.
Förändringar i förvaltningstillgångarnas verkliga värde under året bestod av följande:
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
|---|---|---|---|---|
| Förvaltningstillgångar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Verkligt värde vid årets början |
3 908 | 3 528 | 0 | 0 |
| Omklassificering | – | 855 | – | – |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar |
218 | 260 | – | – |
| Aktuariella förluster (–)/ vinster (+) |
252 | –766 | – | – |
| Inbetalningar från arbetsgivare |
174 | 191 | 24 | 21 |
| Inbetalningar från anställda | 3 | 2 | 2 | 2 |
| Utbetalda ersättningar | –275 | –255 | –26 | –22 |
| Tillgångar fördelade på regleringar |
– | –5 | – | – |
| Valutakursdifferenser | –82 | 97 | – | – |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut |
4 197 | 3 908 | 0 | 0 |
Koncernens ackumulerade aktuariella vinster och förluster per den 31 december:
| Ackumulerade aktuariella vinster och förluster, redovisade i övrigt totalresultat |
2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ackumulerade aktuariella förluster (+)/vinster (–) vid årets början |
1 232 | 320 |
| Aktuariella förluster (+)/vinster (–) under året | 151 | 897 |
| Valutakursdifferenser | 32 | 15 |
| Ackumulerade aktuariella förluster (+)/ vinster (–) vid årets slut |
1 415 | 1 232 |
För sjukvårdsplaner gällande ersättningar efter avslutad anställning skulle en ökning med 1 procentenhet av sjukvårdskostnaderna innebära att de totala kostnaderna avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnaderna ökar med 12 MSEK (17) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 92 MSEK (107). En minskning med 1 procent av sjukvårdskostnaderna skulle minska de totala tjänstgörings- och räntekostnaderna med 10 MSEK (14) och den förmånsbestämda förpliktelsen med 75 MSEK (90).
| Historisk information | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse |
4 405 | 4 180 | 3 329 | 3 423 | 3 718 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde |
–4 197 | –3 908 | –3 506 | –3 461 | –3 313 |
| Underskott (+)/ Överskott (–) |
208 | 272 | –176 | –38 | 405 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltningsskulderna, förlust (–)/vinst (+) |
–54 | –35 | 3 | 26 | 99 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar avseende förvaltningstillgångarna, förlust (–)/vinst (+) |
252 | –768 | –35 | 85 | 100 |
Förvaltningstillgångarna per den 31 december bestod av följande:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 1 569 | 1 351 |
| 2 101 | 2 172 |
| 48 | 41 |
| 480 | 343 |
| 4 197 | 3 908 |
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt):
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
Ersättningar för sjukvård efter avslutad anställning |
|||
|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Diskonteringsränta, % | 4,8 | 5,2 | 5,6 | 6,3 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % |
5,3 | 5,7 | – | – |
| Framtida årliga löneökningar, % |
3,7 | 3,7 | 5,0 | 5,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar, % |
2,0 | 3,0 | – | – |
| Årlig utveckling av sjukvårdskostnader, % |
– | – | 8,5 | 9,5 |
Antaganden avseende framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal från respektive land. Förväntade inbetalningar till förmånsbestämda planer för ersättning efter avslutad anställning är 176 MSEK (98) för helåret 2009. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2009 var 470 MSEK (–506). Antagandena avseende förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna baseras på de tillgångsgrupper som ingår i enlighet med vad som definierats i respektive investeringspolicy. Antagandena avseende förväntad avkastning beräknas i varje land och utifrån portföljen som helhet, med hänsyn tagen till historiskt resultat och långsiktiga prognoser. Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden, samt annan än förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, redovisas mot eget kapital när de uppstår i enlighet med värderingen vid årets slut. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän och arbetstagare i Sverige finansieras genom försäkringar i två pensionskassor, PSF och PSA. Pensionsplanen som tryggas genom PSA omklassificerades från en förmånsbestämd plan under 2008. Orsaken är att PSA tidigare var en pensionskassa med flera arbetsgivare men under 2008 övertogs den helt av Swedish Match.
Avgiftsbestämda planer
Koncernen har vissa förpliktelser enligt avgiftsbestämda planer. Inbetalningar till dessa planer bestäms av bestämmelser i respektive plan.
| Avgiftsbestämda planer | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnader för avgiftsbestämda planer | 67 | 49 |
25. Avsättningar
Långfristiga och kortfristiga avsättningar bestod per den 31 december av följande poster:
| Långfristiga avsättningar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Inkomstskatter | 131 | 150 |
| Omstruktureringar | 19 | 26 |
| Övriga rörelseavsättningar | 198 | 220 |
| Uppskjuten ersättning | 141 | 126 |
| Summa långfristiga avsättningar | 489 | 522 |
| Kortfristiga avsättningar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Omstruktureringar | 34 | 15 |
| Övriga rörelseavsättningar | 91 | 14 |
| Summa kortfristiga avsättningar | 125 | 29 |
| Totala avsättningar | 614 | 551 |
Avsättningar har under året förändrats enligt nedan:
| Avsättningar | Avsättningar för inkomstskatter |
Avsättningar omstruktureringar |
Övriga rörelseavsättningar |
Uppskjuten ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 150 | 42 | 234 | 126 | 551 |
| Avsättningar | 24 | 30 | 65 | 31 | 150 |
| Ianspråktagna avsättningar | – | –17 | –12 | –17 | –47 |
| Återförda avsättningar under året och ändrade estimat | –45 | 1 | –11 | –1 | –55 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | –13 | 13 | 0 |
| Omräkningsdifferenser etc. | 2 | –3 | 27 | –11 | 15 |
| Bokfört värde vid årets slut | 131 | 53 | 289 | 141 | 614 |
Avsättningar för inkomstskatter
Avsättningar för inkomstskatter är hänförliga till skattetvister och andra skatteförpliktelser. Inga avsättningar för inkomstskatter förväntas tas i anspråk inom ett år.
Avsättningar för omstruktureringar
Avsättningar för omstruktureringskostnader redovisas som avsättningar för omstruktureringar. Avsättningarna förväntas normalt tas i anspråk inom ett år, men en viss andel väntas dock tas i anspråk inom fem år.
Övriga rörelseavsättningar
Rörelserelaterade avsättningar som inte är hänförliga till omstruktureringar eller uppskjuten ersättning redovisas som övriga rörelseavsättningar. En stor del av övriga rörelseavsättningar är hänförliga till avsätt-
26. Övriga skulder
Övriga långfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 41 | 39 |
| 109 | – |
| 150 | 39 |
Övriga kortfristiga skulder bestod per den 31 december av följande:
| Övriga kortfristiga skulder | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Tobaksskatter | 1 020 | 1 059 |
| Mervärdeskatteskuld | 327 | 323 |
| Övrigt | 63 | 290 |
| Totalt | 1 410 | 1 672 |
ningar för utestående inlösen av kortfristiga produktkuponger och framtida produktreturer. Kuponger och returer förväntas bli realiserade inom ett år men ersätts under den perioden med nya avsättningar. Dessa avsättningar klassificeras därför som långfristiga. En annan betydande del av övriga rörelseavsättningar är avsättningar för tvistiga omsättningsskatter. Tidpunkten för reglering är svår att förutsäga och kan ligga längre fram än fem år.
Uppskjuten ersättning
Avsättning för uppskjuten ersättning avser förpliktelser för intjänade ersättningar för vissa anställda som kan välja att skjuta upp en del av dessa till ett senare tillfälle. Dessa anställda kan skjuta fram sin ersättning till den dag då de går i pension. Från pensionsdagen kan utbetalningar spridas över en period som inte får överstiga 15 år.
27. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bestod per den 31 december av följande:
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Upplupna lönerelaterade kostnader | 241 | 145 |
| Upplupna semesterlöner | 77 | 71 |
| Upplupna sociala avgifter | 66 | 84 |
| Upplupen ränta | 203 | 198 |
| Övrigt | 425 | 501 |
| Totalt | 1 012 | 999 |
28. Finansiella instrument och finansiella risker
Verksamhet
Swedish Match är genom sin internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Med finansiella risker menas de fluktuationer i Swedish Match kassaflöde som förklaras av förändringar i valutakurser och räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. För hantering av finansiella risker har Swedish Match en, av styrelsen fastställd, finanspolicy. Koncernens finanspolicy utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten och hanteringen av de finansiella riskerna. Den centrala finansavdelningen ansvarar för koncernens upplåning, hantering av valutor och räntor samt fungerar som internbank för koncernens finansiella transaktioner. Avdelningen ska se till att Swedish Match-koncernen har en säker finansiering, men också att koncernens finansiella risker begränsas vid finansiella transaktioner. Swedish Match-koncernens finansiella riskhantering är centraliserad för att tillvarata stordriftsfördelar och synergieffekter samt för att minimera operativa risker.
Finansiella instrument
Swedish Match använder olika typer av finansiella instrument för att hantera koncernens finansiella exponering som uppstår i affärsverksamheten och i koncernens tillgångs- och skuldhantering. Förutom lån, placeringar och avistainstrument används även derivat i syfte att reducera Swedish Match finansiella exponering. De mest frekvent nyttjade derivaten är valutaterminer, valutaswappar och ränteswappar. Nedan följer en tabell över samtliga derivat, värderade till verkligt värde, som påverkar koncernens resultat- och balansräkning.
Utestående derivat
| 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominellt Tillgång Skuld | Nominellt Tillgång Skuld | ||||||
| Valutaderivat | 26 | 0 | 0 | 1 979 | – | 0 | |
| Räntederivat | 9 553 | 598 | 11 | 9 588 | 1 064 | 146 | |
| Summa | 9 579 | 598 | 11 | 11 567 | 1 064 | 146 | |
| Varav säkrings redovisning |
|||||||
| Ränterisk i finansiering |
|||||||
| Säkring av verkligt värde |
400 | 9 | – | 950 | 146 | – | |
| Säkrad post | 400 | – | 9 | 950 | – | 156 | |
| Kassaflödesrisk vid finansiering |
|||||||
| Kassaflödes säkringar |
6 936 | 384 | 11 | 7 336 | 734 | 146 |
Valutarisker
Förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultat och det egna kapitalet på olika sätt:
- • Resultatet när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (transaktionsexponering).
- • Resultatet när de utländska dotterbolagens resultat räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
- • Resultatet när lån och placeringar är i annan valuta än enhetens funktionella valuta (omräkningsexponering).
- • Egna kapitalet när de utländska dotterbolagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
I koncernens resultaträkning ingår valutakursförluster med 6 MSEK (5 förlust) i rörelseresultatet och valutakursförluster med 4 MSEK (6 förlust) i finansnettot.
Transaktionsexponering
För koncernen finns en balans mellan in- och utbetalningar i de viktiga valutorna euro (EUR) och dollar (USD), vilket begränsar koncernens transaktionsexponering. Begränsad transaktionsexponering uppkommer då vissa av koncernens tillverkande enheter i Europa gör inköp av råtobak i USD samt genom den europeiska verksamhetens export av tändare och tändstickor i USD.
Det förväntade kommersiella valutaflödet netto efter motriktade flöden i samma valutor (transaktionsexponeringen) uppgår på årsbasis till cirka 320 MSEK. Swedish Match policy för hantering av koncernens transaktionsexponering är att göra säkringar inom vissa ramar. Eventuella säkringstransaktioner baseras på riskexponering, rådande marknadsförhållanden och andra strategiska överväganden. Transaktionerna initieras huvudsakligen via valutaterminer med löptider upp till tolv månader och relateras till prognostiserade valutaflöden. Per den 31 december 2009 var exponeringen begränsad och ingen transaktionsexponering för 2010 har därför säkrats. En generell höjning med 1 procent av den svenska kronan gentemot koncernens samtliga transaktionsvalutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 4 MSEK (4) för 2009.
Omräkningsexponering
Valutakursförändringarnas mest signifikanta inverkan på koncernresultatet kommer via omräkningen av dotterbolagens resultat. Resultatet i koncernens bolag räknas om till genomsnittskurser. Betydande effekter hänför sig främst till USD, EUR och brasilianska real (BRL). Den enskilt största exponeringsvalutan är USD.
När de utländska dotterbolagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor uppstår omräkningsdifferenser som förs direkt till koncernens egna kapital. Nettoinvesteringens exponering uppgår till 3 936 MSEK i USD (36 procent), 5 934 MSEK i EUR (55 procent) och 935 MSEK i andra valutor (9 procent). Swedish Match säkrar generellt inte det egna kapitalet i utländska dotterbolag. Om den svenska kronan försvagas med 1 procent mot samtliga valutor i vilka Swedish Match har utländska nettotillgångar, skulle koncernens eget kapital påverkas positivt med cirka 110 MSEK, baserat på exponeringen per den 31 december 2009.
Ränterisk
Swedish Match-koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Räntebärande lån exponerar koncernen för ränterisk. Förändringar i räntenivå har en direkt inverkan på Swedish Match räntenetto. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ska vara kortare än fem år. Den tid det tar för en permanent förändring av räntenivån att slå igenom på räntenettot beror på lånens räntebindningstider. Koncernens mål för sin räntebindning är att ha en jämn och låg räntekostnad. Ränteswappar och valutaswappar används i huvudsak till att omvandla lån till SEK och fasta räntor. Per den 31 december 2009 uppgick den genomsnittliga räntebindningen på koncernens lån till 2,8 år (2,3 år) med hänsyn tagen till ränteswappar. Ränteförfallostrukturen per den 31 december 2009 var följande:
| Lån | Lån inkl. derivat | |||
|---|---|---|---|---|
| År | Fast | Rörlig | Fast | Rörlig |
| 2010 | 409 | 603 | – | 1 012 |
| 2011 | – | 583 | 206 | 377 |
| 2012 | 850 | 1 280 | 1 667 | 463 |
| 2013 | 3 121 | – | 3 121 | – |
| 2014 | 638 | 772 | 1 153 | 257 |
| 2015– | 998 | – | 998 | – |
| Totalt | 6 016 | 3 238 | 7 145 | 2 109 |
Per den 31 december 2009 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procent (100 bp) höja koncernens resultat före skatt med cirka 6 MSEK (– 5) årligen. Den räntebärande nettolåneskulden (inklusive pensionsförpliktelser netto) per samma datum uppgick till 7 188 MSEK (7 640). Antagandet grundar sig på nuvarande nettolåneskuldnivå och genomsnittlig räntebindningstid.
En höjning av räntan med 1 procent (100 bp) skulle ge en total effekt på eget kapital till följd av kassaflödessäkringar motsvarande en ökning med 43 MSEK.
Not 28 forts.
Refinansieringsrisk och likviditet
Refinansieringsrisk definieras som risken att marknadssituationen vid tillfället för refinansieringen gör upplåningen dyrare än beräknat. Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla löpande betalningar som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Swedish Match har en central finansieringsfunktion, vilket innebär att så stor del som möjligt av koncernens externa upplåning hanteras centralt. Extern upplåning kan dock ske lokalt i länder där regler och skatter gör central finansiering omöjlig eller där en sådan inte är ekonomiskt fördelaktig. Swedish Match försöker att begränsa refinansieringsrisken genom att ha en god spridning och en viss längd på sin bruttoupplåning samt att inte bli beroende av enstaka finansieringskällor.
Swedish Match har en syndikerad bankfacilitet om 200 MEUR med slutförfall i mitten av 2010. Denna var vid årsskiftet outnyttjad och innehåller inga finansiella villkorsbegränsningar. Utöver denna har Swedish Match ett bekräftat kreditlöfte på 500 MSEK som förfaller i april 2010. Tillgängliga medel i kontanter och garanterade kreditfaciliteter vid årets slut uppgick till 5 089 MSEK. Härav utgjorde 2 559 MSEK bekräftade kreditlöften och resterande 2 530 MSEK utgjordes av likvida medel. I början av 2010 omförhandlades ett syndikerat lån och vissa bilaterala kreditlöften har förfallit. Efter den här förändringen uppgår bekräftade men outnyttjade kreditlöften till 160 MEUR.
Huvuddelen av Swedish Match finansiering utgörs av ett svenskt medium term note program (MTN) som har ett rambelopp om 4 000 MSEK och ett globalt medium term note program (GMTN) som har ett rambelopp om 1 250 MEUR. Programmen är obekräftade låneprogram och tillgången kan komma att begränsas av koncernens kreditvärdighet och rådande marknadsvillkor. Den 31 december 2009 var det svenska programmet utnyttjat med 970 MSEK och det globala programmet med 8 284 MSEK. Swedish Match etablerade under 2007 även ett kortfristigt certifikatprogram på maximalt 2 000 MSEK. Programmet har ännu inte utnyttjats. Per den 31 december 2009 fanns inga utestående skulder under programmet. Den genomsnittliga förfallostrukturen på koncernens obligationsupplåning per den 31 december 2009 uppgick till 3,0 år.
Swedish Match totala lånekällor, inklusive räntebetalningar, negativa derivat (derivat med positiva marknadsvärden ingår inte), leverantörsskulder och deras förfalloprofiler fördelar sig enligt följande:
| År | MTN-lån inkl. ränta |
Negativa derivat |
Leverantörs skulder |
Totala kassa flöden |
Totalt bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 1 155 | 102 | 653 | 1 910 | 1 718 |
| 2011 | 738 | 58 | – | 796 | 636 |
| 2012 | 2 273 | 31 | – | 2 304 | 2 179 |
| 2013 | 3 165 | 77 | – | 3 242 | 3 145 |
| 2014 | 1 410 | – | – | 1 410 | 1 410 |
| 2015– | 1 060 | – | – | 1 060 | 998 |
| Totalt | 9 801 | 268 | 653 | 10 722 | 10 086 |
Swedish Match har under det svenska obligationsprogrammet emitterat obligationer i svenska kronor och under det globala obligationsprogrammet i euro och svenska kronor. Upplåningen i euro är säkrad genom valutaswappar och valutaränteswappar. Genomsnittliga räntor för utestående upplåning (inklusive derivat) den 31 december 2009 var följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Svenskt MTN, % | 3,0 | 4,5 |
| Globalt MTN, % | 4,2 | 5,0 |
| Övriga lån, % 1) | – | 3,5 |
1) Avser främst lån i koncernens amerikanska dotterbolag.
Likviditeten inom Swedish Match hanteras centralt genom lokala cashpooler. Koncernens bolag ska placera likviditeten på cashpoolkonton eller, om sådana inte finns, hos moderbolagets finansavdelningar. Undantag medges endast om lagstiftning förbjuder cashpoolkonton eller interna deponeringar.
Redovisningsprinciper, värdering och säkringsredovisning
Finansiella tillgångar, exklusive kundfordringar, och derivat värderas alltid till verkligt värde och tas upp i balansräkningen. Verkliga värden fastställs utifrån officiella marknadsnoteringar för tillgångar och skulder som är noterade på finansmarknaderna. I de fall det inte finns några noterade marknadspriser på en viss finansiell tillgång eller skuld fastställs verkligt värde genom diskontering av alla framtida kassaflöden till aktuell marknadsränta för liknande instrument.
Kundfordringar värderas till nominellt belopp. Finansiella skulder värderas huvudsakligen till upplupet anskaffningsvärde. I de fall då finansiella skulder ingår i en säkringsrelation redovisas de till verkligt värde. I dessa fall då derivat används för att hantera en ränterisk tillämpar Swedish Match säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.
Kassaflödessäkringar
När derivat används för att omvandla rörlig ränta till fast ränta eller omvandla räntebetalningar i utländsk valuta till räntebetalningar i svenska kronor, tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för kassaflödessäkring. Förändringar av verkligt värde från omvärdering av derivat som ingår i kassaflödessäkring och som anses vara effektiv enligt definitionen i IAS 39 redovisas mot övrigt totalresultat, och eventuella ineffektiva delar redovisas direkt mot resultatet. Under 2009 fanns inga ineffektiva delar av kassaflödessäkring.
Tabellen nedan visar den årliga förändringen av marknadsvärdet från ingående balans, vilken redovisas i övrigt totalresultat, och de belopp som omklassificeras i resultaträkningen under året och som tidigare redovisades i övrigt totalresultat.
| Förändring i säkrings reserv |
1 jan | Föränd ring av mark nads värdet |
2009 Allo kerat till resultat 31 dec |
1 jan | 2008 Föränd ring av mark nads |
värdet 31 dec | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Säkrings instrument, derivat |
–146 | 41 | 25 | –80 | 38 | –184 | –146 |
| Totalt | –146 | 41 | 25 | –80 | 38 | –184 | –146 |
Förfalloprofil för räntebetalningar på lån som omfattas av kassaflödessäkring och marknadsvärde på derivaten visas i tabellen nedan.
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015– | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebetalningar på lån | 210 | 211 | 201 | 162 | 26 | – |
| Derivat till | ||||||
| marknadsvärde | –29 | –26 | –13 | –5 | –7 | – |
Säkring av verkligt värde
När fasta räntor omvandlas till rörliga räntor tillämpas säkringsredovisning i enlighet med tekniken för säkring av verkligt värde. Förändringen av verkligt värde som härrör från omvärderingen av derivat redovisas direkt mot resultatet och på samma sätt redovisas även den relaterade värdeförändringen från den säkrade posten i resultatet. Den effektiva delen av säkringen neutraliseras därmed.
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 jan Resultat | 31 dec | 1 jan Resultat | 31 dec | |||
| Säkrad post | –156 | 147 | –9 | –51 | –105 | –156 |
| Säkrings instrument, |
||||||
| derivat | 146 | –137 | 9 | 43 | 103 | 146 |
| Totalt | –10 | 10 | 0 | –9 | –2 | –10 |
Not 28 forts.
Likviditets- och kreditrisker
För att begränsa likviditets- och kreditrisker får placeringar och transaktioner i derivat endast ske i instrument med hög likviditet och med motparter med hög kreditvärdighet. Swedish Match överskottslikviditet placeras, förutom på bankräkning, huvudsakligen i statsobligationer, statsskuldväxlar, bank- och bostadscertifikat samt vissa godkända värdepapper med godkända motparter. Den 31 december 2009 uppgick den genomsnittliga räntebindningen för koncernens kortfristiga placeringar till cirka 0,5 månader.
Koncernens finanspolicy reglerar maximal kreditexponering för olika motparter. Målet är att motparterna till Swedish Match i finansiella transaktioner ska ha ett kreditbetyg om lägst BBB+ från Standard & Poor's eller motsvarande från Moody's. För att reducera kreditrisken i de fordringar som uppstår på banker via derivat har Swedish Match ingått nettingavtal, så kallade ISDA Master Agreements, med samtliga motparter.
Per den 31 december 2009 uppgick den totala kreditexponeringen i derivatinstrument till 605 MSEK och i likvida medel till 2 530 MSEK. Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfodringar, reduceras av att Swedish Match kundfodringar är fördelade på många olika kunder. På balansdagen förelåg ingen betydande koncentration av kreditrisk i koncernens kundfordringar. Koncernens kundfordringar uppgick till totalt 1 746 MSEK.
Rating
Swedish Match hade per den 31 december 2009 följande kreditrating från Standard & Poor's respektive Moody's Investors Service:
| Standard & Poor's | Moody's | |
|---|---|---|
| Lång rating: | BBB | Baa2 |
| Outlook: | Stable | Stable |
Bokfört värde och verkligt värde
Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per typ av räntebärande finansiellt instrument per den 31 december 2009. Kundfordringar och leverantörsskulder har kort förväntad löptid och redovisas utan diskontering till nominellt värde. Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i den hierarki för verkligt värde som presenteras i IFRS 7. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
| 2009 | Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen 1) |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Säkring av verkligt värde |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | – | 1 746 | – | – | – | – | 1 746 | 1 746 |
| Långfristiga fordringar | 211 | – | – | 484 | – | 655 | 1 351 | 1 351 |
| Övriga fordringar | 0 | – | – | – | 9 | 244 | 253 | 253 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
15 | – | – | 4 | 3 | 164 | 186 | 186 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 1 | – | – | – | – | – | 1 | 1 |
| Likvida medel | 663 | 1 867 | – | – | – | – | 2 530 | 2 530 |
| Summa tillgångar | 890 | 3 613 | – | 488 | 12 | 1 063 | 6 067 | 6 067 |
| Räntebärande skulder | – | – | 9 254 | – | – | – | 9 254 | 9 541 |
| Övriga skulder | 1 | – | – | 107 | – | 1 452 | 1 560 | 1 560 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
– | – | 175 | 26 | – | 811 | 1 012 | 1 012 |
| Leverantörsskulder | – | – | 653 | – | – | – | 653 | 653 |
| Summa skulder | 1 | – | 10 082 | 133 | 0 | 2 263 | 12 479 | 12 766 |
1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel.
| 2008 | Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen 1) |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassaflödes säkringar |
Säkring av verkligt värde |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | – | 1 828 | – | – | – | – | 1 828 | 1 828 |
| Långfristiga fordringar | 150 | – | – | 733 | 147 | 545 | 1 575 | 1 575 |
| Övriga fordringar | 76 | – | – | – | – | 272 | 348 | 348 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
7 | – | – | 9 | 19 | 158 | 193 | 193 |
| Övriga kortfristiga placeringar | 1 | – | – | – | – | – | 1 | 1 |
| Likvida medel | 699 | 2 479 | – | – | – | – | 3 178 | 3 178 |
| Summa tillgångar | 933 | 4 307 | – | 742 | 166 | 975 | 7 123 | 7 123 |
| Räntebärande skulder | – | – | 10 718 | – | – | – | 10 718 | 10 728 |
| Övriga skulder | 53 | – | – | 146 | – | 1 512 | 1 711 | 1 711 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
50 | – | – | 115 | 29 | 805 | 999 | 999 |
| Leverantörsskulder | – | – | 754 | – | – | – | 754 | 754 |
| Summa skulder | 103 | – | 11 472 | 261 | 29 | 2 317 | 14 182 | 14 192 |
1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel .
29. Operationella leasingavtal
Framtida årliga minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella leasingavtal med initiala eller återstående löptider på ett år eller mer förfaller enligt följande:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 82 | 70 |
| 168 | 155 |
| 58 | 15 |
| 308 | 240 |
Koncernens leasingkostnader för operationella leasingavtal uppgick till 82 MSEK (86).
Operationella leasingavtal hänför sig främst till hyra av fastighet.
30. Ställda säkerheter
| Ställda säkerheter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Pantsatt fordran | – | 2 |
| Övriga ställda säkerheter1) | 20 | 13 |
| Totalt | 20 | 15 |
1) Hänför sig till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser. Motsvarande belopp redovisas som avsättning i balansräkningen.
31. Åtaganden samt ansvarsförbindelser och eventualtillgångar
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
Borgensförbindelser för dotterbolag avser åtaganden till förmån för bolagen utöver i dotterbolagen nyttjade och skuldförda belopp. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser avser åtaganden gentemot tobaksodlare om framtida inköp av råtobak, garantier ställda gentemot statliga myndigheter för koncernföretags fullgörande av åtagande i samband med import och betalning av tobaksskatter samt ytterligare betalningar för förvärvet av Cigars International villkorat av att vissa mål uppfylls.
| Ansvarsförbindelser | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 418 | 647 |
| Borgensförbindelser för externa bolag | 5 | 6 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 214 | 201 |
| Totalt | 636 | 854 |
Rättstvister
Bolaget är involverat i ett antal rättsliga processer av för verksamheten rutinmässig karaktär. Även om utgången av processerna inte med säkerhet kan förutses och följaktligen inga garantier heller kan lämnas, är företagsledningen övertygad om att skyldigheter hänförliga till dessa tvister inte kommer att inverka väsentligt på Swedish Match finansiella ställning eller resultat, om de ens får någon inverkan alls.
Cubatabaco har försökt upphäva General Cigars registrering av varumärket Cohiba i USA i en process som inleddes 1997 vid den federala distriktsdomstolen i New York. Distriktsdomstolen dömde till Cubatabacos fördel, men en appellationsdomstol i USA fastslog att General Cigar är rättmätig ägare till varumärket Cohiba i USA. Domen överklagades till Högsta domstolen i USA, och i juni 2006 avslog domstolen begäran om att ta upp målet till prövning. Under 2008 tog distriktsdomstolen upp målet på nytt under hänvisning till att lagstiftningen i delstaten New York hade ändrats och dömde åter till Cubatabacos fördel. I december 2009 avkunnade distriktsdomstolen sin dom i målet. General Cigar har överklagat domen och kommer att försöka få ärendet påskyndat. Företagsledningen anser att koncernen har goda försvar mot Cubatabacos anspråk och målet kommer att försvaras kraftfullt.
Dotterbolag till Swedish Match i USA är svarande i mål där det påstås att bruk av tobaksprodukter orsakat hälsoproblem. Pinkerton Tobacco Company (dotterbolag till Swedish Match North America, Inc.) har angivits som svarande i några av de mer än 1 200 mål mot cigarettillverkare och andra tobaksföretag som anhängiggjorts i delstatsdomstol i West Virginia. Pinkerton har dock avskiljts från den sammanslagna processen i dessa mål och det är inte känt om någon av kärandena i de avskilda målen avser att driva krav separat mot Pinkerton. Swedish Match North America, Inc. och Pinkerton Tobacco Company är angivna som svaranden i en talan väckt i Florida i november 2002 mot flera olika bolag verksamma på den amerikanska marknaden för rökfri tobak och deras gemensamma intresseorganisation. Talan anhängiggjordes ursprungligen som en grupptalan men omvandlades under 2005 till en individuell talan. Även om företagsledningen inte på ett meningsfullt sätt kan uppskatta den betalningsskyldighet pågående eller befarade tvister av detta slag skulle kunna medföra, är det företagsledningens uppfattning att det finns goda försvar mot alla krav och att varje fall ska försvaras med kraft.
Eventualtillgångar
Per den 31 december 2009 hade inte koncernen några eventualtillgångar.
32. Koncernföretag
| Ägarandel i % | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretagsinnehav1) | Dotterföretags säte, land |
2009 | 2008 | |
| SM Australia Pty Ltd. | Australien | 100 | 100 | |
| SM Belgium NV | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Cigars NV | Belgien | 100 | 100 | |
| Humphrey Investments NV | Belgien | – | 100 | |
| Bogaert Cigars NV | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Treasury SEK SA | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Treasury EUR SA | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Treasury USD SA | Belgien | 100 | 100 | |
| SM Comercio Importacao e Exportacao Ltda |
Brasilien | 100 | 100 | |
| SM da Amazonia S.A. | Brasilien | 100 | 100 | |
| SM do Brazil S.A. | Brasilien | 99,4 | 99,4 | |
| SM Plam Bulgaria JSC | Bulgarien | 99,9 | 99,9 | |
| SM d.o.o. Zagreb | Kroatien | 100 | 100 | |
| General Cigar Dominicana S.A. | Dominikanska republiken |
100 | 100 | |
| SM France SARL | Frankrike | 100 | 100 | |
| SM Deutschland GmbH | Tyskland | 100 | 100 | |
| Honduras American Tabaco, S.A. de C.V |
Honduras | 100 | 100 | |
| SM Hungaria KFT | Ungern | – | 100 | |
| PT SM Cigars Indonesia | Indonesien | 100 | 100 | |
| Maga T.E.A.M. S.r.L | Italien | 100 | 100 | |
| Brasant Tobacco (PTY) Ltd. | Namibia | – | 100 | |
| EMOC BV | Nederländerna | – | 100 | |
| P.G.C. Hajenius BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Benelux Sales BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Cigars BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Dominicana BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Group BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Holdings Dominicana BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Lighters BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Overseas BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM Sales.com BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| Tobacco Service Holland BV | Nederländerna | 100 | 100 | |
| SM New Zealand Pty Ltd. | Nya Zeeland | 100 | 100 | |
| SM Norge A/S | Norge | 100 | 100 | |
| SM Philippines Inc. | Filippinerna | 100 | 100 |
| Ägarandel i % | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretagsinnehav1) | Dotterföretags säte, land |
2009 | 2008 | |
| SMINT Holdings Corp | Filippinerna | 100 | 100 | |
| Swedmat Corp | Filippinerna | 100 | 100 | |
| SM Polska Sp z o.o. | Polen | 100 | 100 | |
| SM Fosforos Portugal S.A. | Portugal | 97 | 97 | |
| CYAN import-export d.o.o. | Slovenien | 100 | 100 | |
| Best Blend Tobacco (PTY) Ltd. | Sydafrika | – | 100 | |
| Brasant Enterprises (PTY) Ltd. | Sydafrika | – | 100 | |
| Leonard Dingler (PTY) Ltd. | Sydafrika | – | 100 | |
| SM South Africa (PTY) Ltd. | Sydafrika | – | 100 | |
| SM Tabaco Espana S.L. | Spanien | 100 | 100 | |
| SM Fireproducts Espana S.L. | Spanien | 100 | 100 | |
| GC Sweden AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Intermatch Sweden Aktiebolag | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Distribution AB | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Industries Aktiebolag | Sverige | 100 | 100 | |
| SM North Europe AB | Sverige | 100 | 100 | |
| SM United Brands AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Svenska Tändsticks Aktiebolaget | Sverige | 100 | 100 | |
| Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag |
Sverige | 100 | 100 | |
| Tobak Fastighetsaktiebolaget | Sverige | 100 | 100 | |
| Swedish Match US AB | Sverige | 100 | 100 | |
| Svenska Tobaks Aktiebolag | Sverige | 100 | 100 | |
| SM Suisse SA | Schweiz | 100 | 100 | |
| SM Kibrit ve Cakmak Endustri Anonim Sirketi A.S. |
Turkiet | 100 | 100 | |
| General Cigar Co. Inc. | USA | 100 | 100 | |
| General Cigar Holdings Inc. | USA | 100 | 100 | |
| SM Cigars Inc. | USA | 100 | 100 | |
| SM North America Inc. | USA | 100 | 100 | |
| The Pinkerton Tobacco Co. | USA | 100 | 100 | |
| DM Holding USA Inc. | USA | 100 | 100 | |
| Cigars International Holding | USA | 100 | 100 | |
| Cigars International | USA | 100 | 100 | |
1) Förteckningen innefattar såväl direkt som indirekt ägda bolag. Förteckningen innehåller inte vilande bolag.
33. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys
Likvida medel definieras i Not 20 Likvida medel och övriga kortfristiga placeringar. Noten beskriver även fördelningen av likvida medel.
| 2008 | |
|---|---|
| 94 | 122 |
| –424 | –514 |
| –330 | –392 |
| 2009 |
Betalda räntor och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 439 | 415 |
| 30 | 5 |
| –10 | –12 |
| 10 | 21 |
| – | –152 |
| 35 | 49 |
| 0 | 3 |
| –61 | –145 |
| 19 | 9 |
| –66 | 55 |
| 115 | –35 |
| 511 | 213 |
Not 33 forts.
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | 2009 |
|---|---|
| Förvärvade tillgångar och skulder | |
| Materiella anläggningstillgångar | 21 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 |
| Varulager | 12 |
| Kundfordringar | 0 |
| Övriga fordringar | 1 |
| Likvida medel | 2 |
| Leverantörsskulder | 2 |
| Övriga skulder | 2 |
| Utbetald köpeskilling | 33 |
| Avgår likvida medel i förvärvade bolag | –2 |
| Slutlikvid Havana Honeys | 8 |
| Andelar i joint ventures | 23 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 63 |
Förvärv av dotterföretag under 2009 omfattade Rocker Production AB som förvärvades från Philip Morris International för 31 MSEK, investeringar på 23 MSEK i Swedish Match och Philip Morris Internationals joint venture samt slutlikvid för förvärvet av Havana Honeys tillgångar på 8 MSEK. För ytterligare information om förvärven se Not 4 Företagsförvärv.
Inga dotterföretag förvärvades under 2008.
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Avyttrade tillgångar och skulder | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 683 | 6 |
| Materiella tillgångar | 60 | 22 |
| Varulager | 130 | 26 |
| Kundfordringar | 72 | 53 |
| Uppskjutna skattefordringar | 0 | 21 |
| Övriga fordringar | 2 | 6 |
| Likvida medel | 244 | 13 |
| Summa tillgångar | 1 191 | 147 |
| Leverantörsskulder | –33 | –46 |
| Långfristiga avsättningar | –1 | – |
| Långfristiga finansiella skulder | –2 | – |
| Övriga skulder | –136 | –16 |
| Summa skulder | –173 | –62 |
| Avyttrade tillgångar, netto | 1 018 | 85 |
| Erhållen säljlikvid | 1 810 | 163 |
| Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter | –241 | –13 |
| Tilläggsbetalning för dotterföretag som sålts under tidigare år |
8 | 5 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 1 577 | 155 |
Kassaflödet från avyttring av dotterföretag under 2009 hänför sig till avyttring av Swedish Match sydafrikanska verksamhet på 1 568 MSEK och erhållen tilläggsbetalning på 8 MSEK för avyttringen av Swedish Match UK Ltd och tillhörande tillgångar under 2008. Se Not 5 Avyttrad verksamhet för ytterligare information.
Kassaflödet från avyttring av dotterföretag under 2008 hänför sig till avyttring av Swedish Match UK Ltd och tillhörande tillgångar på 150 MSEK samt ytterligare erhållen betalning på 5 MSEK hänförligt till avyttringen av Arenco Group 2006.
34. Händelser efter rapportperiodens slut
Den 15 januari 2010 meddelade bolaget att Swedish Match AB har tecknat en avsiktsförklaring med Scandinavian Tobacco Group (STG) om att bilda ett nytt bolag som ska kombinera STG:s tobaksverksamheter med Swedish Match verksamheter för premiumcigarrer och maskintillverkade cigarrer (med undantag för maskintillverkade cigarrer i USA). Det nya företaget skulle också innehålla Swedish Match verksamheter för piptobak och tillbehör, liksom distribution av tändprodukter på utvalda marknader.
Swedish Match skulle äga 49 procent av aktierna i det nya företaget och STG resterande 51 procent. Avsiktsförklaringen innehåller också klausuler om minoritetsskydd och rätten för STG att utse ny VD för det nya företaget.
Utifrån preliminära värderingar, som förutsätter due diligence av båda parter, ska STG kompensera Swedish Match med cirka 40 MEUR för den planerade ägarfördelningen och relativa skillnader i bolagsvärde exklusive skulder och kassa. Avsiktsförklaringen innehåller en finansiell strategi för det nya företaget som fastställer en nettolåneskuld på två till tre gånger EBITA för att säkerställa utdelning av det fria kassaflödet och finansiell disciplin i det nya företaget.
Transaktionen förutsätter due diligence från båda parter, slutliga avtal och myndighetsgodkännanden. Avtalet förväntas bli undertecknat under första halvåret 2010 och träda i kraft så snart som möjligt därefter. Notera att ingen försäkran kan lämnas om att transaktionen faktiskt kommer att genomföras.
35. Uppgifter om moderbolaget
Swedish Match AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm.
Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Rosenlundsgatan 36, 118 85 Stockholm, Sverige.
Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 | 2 | 1 |
| Bruttoresultat | 2 | 1 | |
| Försäljningskostnader | 7 | –2 | –11 |
| Administrationskostnader | 2, 7, 8 | –282 | –300 |
| Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader | 3 | 33 | 26 |
| Rörelseresultat | –249 | –284 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 4 | 6 006 | 3 651 |
| Resultat från andelar i joint venture | 4 | –9 | – |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | 4 | 213 | 20 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 4 | 70 | 215 |
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | –1 291 | –1 706 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 740 | 1 896 | |
| Bokslutsdispositioner | 5 | 2 | 11 |
| Resultat före skatt | 4 742 | 1 907 | |
| Skatter | 6 | –164 | 7 |
| Årets resultat | 4 578 | 1 914 |
Rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 4 578 | 1 914 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Effektiv andel av förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 41 | –184 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till periodens resultat |
25 | – | |
| Skatt hänförligt till poster i övrigt totalresultat | 6 | –17 | 49 |
| Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt | 48 | –135 | |
| Summa totalresultat för året | 4 626 | 1 779 | |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 31 december 2009 | 31 december 2008 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 | 1 | 4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8 | 1 | 2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 9 | 44 008 | 50 351 |
| Andelar i joint venture | 10 | 14 | – |
| Fordringar på koncernföretag | 11 | 6 424 | 83 |
| Övriga långfristiga fordringar | 12 | 715 | 1 043 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 29 | 51 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 51 190 | 51 528 | |
| Summa anläggningstillgångar | 51 192 | 51 534 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 6 384 | 2 250 | |
| Skattefordringar | 6 | – | 13 |
| Övriga fordringar | 13 | 37 | 83 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 41 | 64 |
| Summa kortfristiga fordringar | 6 462 | 2 410 | |
| Kassa och bank1) | – | 2 702 | |
| Summa omsättningstillgångar | 6 462 | 5 112 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 57 654 | 56 646 | |
| Eget kapital | 15 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital, 251 000 000 aktier à 1:5519 resp. 255 000 000 à 1:5275 |
390 | 390 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Säkringsreserv | –59 | –107 | |
| Balanserat resultat | 18 321 | 19 952 | |
| Årets resultat | 4 578 | 1 914 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 23 229 | 22 148 | |
| Obeskattade reserver | 16 | 0 | 2 |
| Övriga avsättningar | 25 | 16 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 17 | 8 252 | 9 514 |
| Skulder till koncernföretag | 18 | 18 100 | 18 100 |
| Övriga skulder | 19 | 111 | – |
| Summa långfristiga skulder | 26 462 | 27 614 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 1 002 | 619 | |
| Leverantörsskulder | 15 | 18 | |
| Skulder till koncernföretag | 6 535 | 5 759 | |
| Skatteskulder | 6 | 126 | 8 |
| Övriga skulder | 5 | 211 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 254 | 251 |
| Summa kortfristiga skulder | 7 937 | 6 866 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 57 654 | 56 646 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 20 | 15 |
| Eventualtillgångar | 21 | – | 8 |
| Eventualförpliktelser | 21 | 422 | 1 197 |
1) I kassa och bank ingår kortfristiga placeringar för vilka förfallodagen ligger närmare än 90 dagar från tidpunkten för förvärvet.
Förändringar i moderbolagets eget kapital
| Bundet eget |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kapital | Fritt eget kapital | |||||
| 2008 | Not | Aktie kapital |
Säkrings reserv |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| 15 | ||||||
| Eget kapital vid årets början | 390 | 28 | 4 725 | 17 039 | 22 182 | |
| Vinstdisposition | – | – | 17 039 | –17 039 | – | |
| Summa totalresultat | – | –135 | – | 1 914 | 1 779 | |
| Utdelningar | – | – | –886 | – | –886 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –996 | – | –996 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 62 | – | 62 | |
| Indragning av aktier | –18 | – | 18 | – | – | |
| Fondemission | 18 | – | –18 | – | – | |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 |
– | – | 6 | – | 6 | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –107 | 19 952 | 1 914 | 22 148 | |
| 2009 | ||||||
| Eget kapital vid årets början | 390 | –107 | 19 952 | 1 914 | 22 148 | |
| Vinstdisposition | – | – | 1 914 | –1 914 | – | |
| Summa totalresultat | – | 48 | – | 4 578 | 4 626 | |
| Utdelningar | – | – | –1 024 | – | –1 024 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –2 598 | – | –2 598 | |
| Av personal inlösta aktieoptioner | – | – | 51 | – | 51 | |
| Indragning av aktier | –6 | – | 6 | – | – | |
| Fondemission | 6 | – | –6 | – | – | |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 |
– | – | 5 | – | 5 | |
| Ersättning från koncernföretag avseende aktierelaterade ersättningar | – | – | 21 | – | 21 | |
| Eget kapital vid årets slut | 390 | –59 | 18 321 | 4 578 | 23 229 | |
Moderbolagets kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| 22 | |||
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 4 740 | 1 896 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | –3 | 2 760 | |
| Betald/erhållen inkomstskatt | –28 | 51 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | 4 709 | 4 707 | |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | –19 | –2 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | –20 | –25 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 4 670 | 4 680 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | – | –1 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 1 | – | |
| Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan | –9 | – | |
| Nedsättning av aktiekapital i dotterföretag | 6 350 | – | |
| Likvidering av dotterföretag | 2 | 31 | |
| Förvärv av joint venture, netto likviditetspåverkan | –23 | – | |
| Lämnade aktieägartillskott | – | –1 100 | |
| Förändring av övriga kortfristiga placeringar | 2 | 3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 6 323 | –1 067 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | –2 598 | –996 | |
| Inlösta aktieoptioner | 51 | 62 | |
| Upptagna lån | 998 | 786 | |
| Amortering av lån | –1 485 | –1 176 | |
| Utbetald utdelning | –1 024 | –886 | |
| Ersättning från koncernföretag avseende aktierelaterade ersätt ningar |
21 | – | |
| Förändringar av finansiella fordringar/skulder koncernföretag | –9 714 | –1 544 | |
| Övrigt | 56 | 35 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –13 695 | –3 719 | |
| Minskning av kassa och bank | –2 702 | –106 | |
| Kassa och bank vid årets början | 2 702 | 2 808 | |
| Kassa och bank vid årets slut | – | 2 702 | |
Noter för moderbolaget
Alla belopp i noterna till moderbolagets finansiella rapporter är angivna i miljoner svenska kronor (MSEK) om ej annat anges. Belopp inom parentes avser föregående år, 2008.
För information om löner och andra ersättningar till verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen se koncernens Not 7 Personal.
1. Nettoomsättning
Moderbolaget får royalty på försäljningen av luktsnus i Europa. Royaltyn baserad på försäljningen under 2009 uppgick till 2 MSEK (1).
2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Administrationskostnader inkluderar kostnader för revisionsarvoden enligt nedanstående tabell:
| Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 4 | 6 |
| Andra uppdrag | 5 | 2 |
| Totalt | 9 | 8 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt förvaltningsberättelsen, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
3. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader
Övriga intäkter avser i huvudsak på koncernföretag utdebiterad andel av administrationskostnader om 34 MSEK (27). Övriga kostnader består av valutakursförluster om 1 MSEK (1).
4. Finansiella poster
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i joint venture |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Utdelningar | 4 235 | 4 673 | – | – |
| Koncernbidrag | 1 771 | 1 698 | – | – |
| Nedskrivningar | – | –2 720 | –9 | – |
| Totalt | 6 006 | 3 651 | –9 | – |
Resultat från andelar i joint venture redovisas i koncernens räkenskaper i enlighet med förvärvsmetoden.
Resultatet på –9 MSEK hänför sig till SMPM International AB, Swedish Match joint venture med Philip Morris International.
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggnings tillgångar |
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ränteintäkter, koncern företag |
218 | 6 | 14 | 109 |
| Ränteintäkter hänförliga till finansiella instrument som innehas för försäljning |
– | – | 18 | 104 |
| Ränteintäkter hänförliga till kassa och bank |
– | – | – | 13 |
| Ränteintäkter hänförliga till övriga finansiella instrument som innehas för försäljning |
– | – | 33 | – |
| Valutakursdifferenser | –5 | 14 | 5 | –11 |
| Totalt | 213 | 20 | 70 | 215 |
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Räntekostnader, koncernföretag | –872 | –1 193 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–384 | –442 |
| Räntekostnader hänförliga till finansiella skulder omvärderade till verkligt värde |
–24 | –66 |
| Förlust vid omvärdering av finansiella skulder till verkligt värde |
–2 | –2 |
| Övriga finansiella kostnader | –9 | –3 |
| Totalt | –1 291 | –1 706 |
5. Bokslutsdispositioner
| Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan |
2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Varumärken | 2 | 11 |
| Totalt | 2 | 11 |
6. Skatter
| Skatt redovisad i resultaträkningen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –159 | –3 |
| Uppskjuten skatt | –5 | 10 |
| Totalt | –164 | 7 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skattesats |
(%) | (%) | ||
| Resultat före skatt | 4 742 | 1 907 | ||
| Svensk skattesats | 26,3 | –1 247 | 28,0 | –534 |
| Ej skattepliktiga utdelningar | –23,5 | 1 114 | –68,6 | 1 308 |
| Ej avdragsgilla nedskrivningar |
0,1 | –2 | 40,0 | –762 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,6 | –27 | 0,2 | –3 |
| Övriga ej skattepliktiga/ ej avdragsgilla poster |
0,1 | –2 | 0,1 | –2 |
| Redovisad effektiv skatt | 3,5 | –164 | –0,4 | 7 |
Förändringen i skattefordringar/skatteskulder under perioden förklaras nedan:
| Skattefordringar | Skatteskulder | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Bokfört värde vid årets början |
13 | 67 | 8 | 8 | |
| Aktuell skatt | – | –3 | 159 | – | |
| Betald skatt | – | 18 | –41 | – | |
| Skatteåterbäring | –13 | –69 | – | – | |
| Bokfört värde vid årets slut | – | 13 | 126 | 8 |
Skatteskulden uppgick till 126 MSEK och utgjordes av 94 MSEK som ska betalas på årets resultat och 32 MSEK som avser skatt hänförlig till tidigare år. Skattefordran för 2008 på 13 MSEK representerade beloppet att återfå för det årets resultat.
Skatteeffekterna av avdragsgilla temporära skillnader, som resulterade i uppskjuten skattefordran/skatteskuld per den 31 december, sammanfattas nedan:
| Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Säkringsreserv | 21 | 38 | – | – |
| Förlustavdrag | – | 6 | – | – |
| Avsättning | 7 | 4 | – | – |
| Övrigt | 1 | 3 | – | – |
| Bokfört värde vid årets slut | 29 | 51 | – | – |
Nedanstående sammanställning visar skillnaden mellan uppskjutna skattefordringar (+)/skatteskulder (–) vid årets början och vid årets slut.
| 2009 | Ingående balans |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|
| Säkringsreserv | 38 | – | –17 | 21 |
| Förlustavdrag | 6 | –6 | – | – |
| Avsättning | 4 | 3 | – | 7 |
| Övrigt | 3 | –2 | – | 1 |
| Totalt | 51 | –5 | –17 | 29 |
| 2008 | Ingående balans |
Redovisat i årets resultat |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|
| Säkringsreserv | –11 | – | 49 | 38 |
| Förlustavdrag | – | 6 | – | 6 |
| Avsättning | 3 | 1 | – | 4 |
| Övrigt | – | 3 | – | 3 |
| Totalt | –8 | 10 | 49 | 51 |
7. Immateriella anläggningstillgångar
| Övriga immateriella |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varumärken | tillgångar | Totalt | ||||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början |
114 | 114 | 4 | 6 | 118 | 120 |
| Inköp/investeringar | – | – | 0 | – | 0 | – |
| Försäljningar/ utrangeringar |
–114 | – | –1 | –2 | –115 | –2 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut |
– | 114 | 3 | 4 | 3 | 118 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början |
–111 | –100 | –3 | –4 | –114 | –104 |
| Årets avskrivningar | –2 | –11 | –1 | –1 | –3 | –12 |
| Försäljningar/ utrangeringar |
114 | – | 1 | 2 | 115 | 2 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut |
– | –111 | –2 | –3 | –2 | –114 |
| Bokfört värde vid årets slut |
– | 3 | 1 | 1 | 1 | 4 |
Avskrivningar fördelas i resultaträkningen enligt nedan:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| –1 | –1 |
| –2 | –11 |
| –3 | –12 |
Samtliga immateriella anläggningstillgångar är förvärvade.
Varumärken skrivs av enligt plan under tio år. Övriga immateriella tillgångar skrivs av under 3–5 år. Övriga immateriella tillgångar består huvudsakligen av licenser och programvaror. I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inte räntekostnader.
Inga låneutgifter för immateriella tillgångar har aktiverats under 2009.
8. Materiella anläggningstillgångar
| Inventarier, verktyg och installationer | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde vid årets början | 6 | 7 |
| Inköp/investeringar | – | 1 |
| Försäljningar/utrangeringar | –4 | –1 |
| Anskaffningsvärde vid årets slut | 2 | 6 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –4 | –5 |
| Årets avskrivningar | –1 | –1 |
| Försäljningar/utrangeringar | 3 | 1 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –2 | –4 |
| Bokfört värde vid årets slut | 1 | 2 |
Avskrivningar för materiella anläggningstillgångar ingår i administrationskostnader i resultaträkningen med 1 MSEK (1). I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inte räntekostnader.
Inga låneutgifter för materiella anläggningstillgångar har aktiverats under 2009.
9. Koncernföretag
| 2009 | Ingående balans |
Förvärv | Aktieägar tillskott |
Nedsättning av aktiekapital |
Likvidation Nedskrivningar | Utgående balans |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 59 761 | 9 | – | –6 350 | –2 | – | 53 418 |
| Uppskrivningar | 1 645 | – | – | – | – | – | 1 645 |
| Nedskrivningar | –11 055 | – | – | – | – | – | –11 055 |
| Bokfört värde | 50 351 | 9 | – | –6 350 | –2 | – | 44 008 |
| 2008 | Ingående balans |
Förvärv | Aktieägar tillskott |
Nedsättning av aktiekapital |
Likvidation Nedskrivningar | Utgående balans |
|
| Anskaffningsvärde | 58 691 | – | 1 100 | – | –31 | – | 59 761 |
| Uppskrivningar | 1 645 | – | – | – | – | – | 1 645 |
| Nedskrivningar | –8 335 | – | – | – | – | –2 720 | –11 055 |
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.
Innehav av direktägda andelar i koncernföretag
| Swedish Match North Europe AB 556571-6924 Stockholm 1 000 100 15 750 15 750 Swedish Match Distribution AB 556571-7039 Stockholm 1 000 100 2 350 2 350 Svenska Tändsticks AB 556105-2506 Stockholm 1 000 100 1 100 1 100 Svenska Tändsticksbolaget Försäljningsaktiebolag 556012-2730 Stockholm 34 403 000 100 286 286 Intermatch Sweden AB 556018-0423 Stockholm 710 000 100 167 167 Swedish Match Industries AB 556005-0253 Tidaholm 30 853 100 95 95 Swedish Match United Brands AB 556345-7737 Stockholm 200 000 100 32 32 Swedish Match US AB 556013-4412 Stockholm 96 000 100 9 – Svenskt Snus AB 556367-1261 Stockholm 1 000 100 1 1 Svenska Tobaks AB 556337-4833 Stockholm 8 000 100 1 1 Tobak Fastighets AB 556367-1253 Stockholm 2 000 100 0 0 Swedish Match Treasury SEK SA1) 0890.171.968 Belgien 9 999 999 99,99 11 751 18 101 Swedish Match Treasury USD SA1) 0894.153.126 Belgien 999 999 99,99 5 065 5 065 Swedish Match Treasury EUR SA1) 0440.934.581 Belgien 20 169 99,99 429 429 Swedish Match Group BV 17080059 Nederländerna 20 900 000 100 3 931 3 931 General Cigar Holdings, Inc.1) 13-3922128 USA 11 204 918 63,52 1 573 1 573 Swedish Match North America Inc 62-1257378 USA 100 100 849 849 Dominikanska General Cigar Dominicana, S.A.1) republiken 8 972 394 99,99 387 387 DM Holding USA Inc. 45-0571257 USA 1 000 100 207 207 Honduras American Tabaco, S.A. de C.V.1) Honduras 226 972 99,77 18 18 Swedish Match Sales.com B.V. under likvidering 17154863 Nederländerna 100 100 7 9 Nitedals Taendstiker A/S 930567647 Norge 500 100 1 1 SA Allumettiére Causemille2) 10 000 100 0 0 The Burma Match Co Ltd 3) 300 000 100 0 0 Vulcan Trading Co. Ltd 4) 4 000 100 0 0 Bokfört värde vid årets slut 44 008 50 351 |
Dotterföretag | Org. nr | Säte | Antal aktier | Andel i % | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
1) Resterande aktier ägs av dotterbolag.
2) Förstatligat 1963. 3) Förstatligat 1968.
4) Förstatligat 1969.
Härutöver ägs aktier i: – Union Allumettière Marocaine S.A. Ägandet är endast formellt. Samtliga rättigheter och skyldigheter tillkommer koncernföretag.
10. Joint venture
| Ingående balans |
Aktieägar tillskott |
Ned skrivningar |
Utgående balans |
|
|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | – | 23 | – | 23 |
| Nedskrivningar | – | – | –9 | –9 |
| Bokfört värde | – | 23 | –9 | 14 |
Årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under resultat från andelar i joint venture. Företaget är i en uppbyggnadsfas och genererar därför inga intäkter. Som en konsekvens av detta har innehavet skrivits ner för att motsvara värdet på företagets eget kapital.
| Företagsnamn/ Org. nr/Säte |
Antal aktier |
Antal röster och andel i % |
2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| SMPM International AB, 556771-7128, Stock holm |
500 | 50 | 14 | – |
| Bokfört värde vid årets slut |
14 | – |
11. Fordringar på koncernföretag
| Fordringar på koncernföretag | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Bokfört värde vid årets början | 83 | 70 |
| Upptagna lån | 6 350 | – |
| Amorteringar | –2 | –1 |
| Valutakursdifferenser | –6 | 14 |
| Bokfört värde vid årets slut | 6 424 | 83 |
12. Övriga långfristiga fordringar
| Övriga långfristiga fordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 20 | 13 |
| Derivat | 695 | 1 030 |
| Bokfört värde vid årets slut | 715 | 1 043 |
En stor del av de långfristiga derivaten hänför sig till valutakurssäkringar som används för att minska valutakursexponeringen av moderbolagets obligationslån upptagna i EUR.
13. Övriga fordringar
| Övriga fordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Särskild inkomstskatt avseende pensionskostnader | 23 | – |
| Valutaterminer | – | 41 |
| Derivat hänförliga till kortfristiga lån | 9 | 33 |
| Mervärdesskattefordringar | 2 | 3 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3 | 6 |
| Bokfört värde vid årets slut | 37 | 83 |
14. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Upplupen ränteintäkt, externa | 22 | 36 |
| Upplupen ersättning för pensionskostnader | 4 | 3 |
| Förutbetald hyra | 3 | 3 |
| Förutbetalda försäkringspremier | 2 | 2 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 10 | 20 |
| Bokfört värde vid årets slut | 41 | 64 |
15. Eget kapital
Information om förändringar i moderbolagets eget kapital finns i Förändringar i moderbolagets eget kapital.
Antal registrerade aktier i moderbolaget:
| Antal registrerade aktier | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 255 000 000 267 000 000 | |
| Nedsättning | –4 000 000 | –12 000 000 |
| Totalt antal utestående aktier per 31 december |
251 000 000 | 255 000 000 |
| Varav innehas av Swedish Match AB | –19 700 000 | –5 840 000 |
| Totalt antal utestående aktier, exkl. aktier som innehas av Swedish Match AB |
231 300 000 | 249 160 000 |
Återköpta aktier
Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget. Per den 31 december 2009 uppgick moderbolagets innehav av egna aktier till 19 700 000 (5 840 000).
Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel redogörs för nedan:
| Effekt på eget kapital | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Återköpta egna aktier vid årets början | –12 890 | –11 956 |
| Årets inköp av egna aktier | –2 598 | –996 |
| Inlösta aktieoptioner under året | 51 | 62 |
| Indragning av aktier | 6 | 18 |
| Fondemission | –6 | –18 |
| Återköpta egna aktier vid årets slut | –15 437 | –12 890 |
Årsstämman den 28 april 2009 beslutade att förnya mandatet att återköpa aktier upp till 10 procent av samtliga aktier i bolaget upp till ett belopp om 3 000 MSEK. Dessutom beslutade årsstämman om indragning av 4,0 miljoner tidigare återköpta aktier med samtidig fondemission utan utgivande av nya aktier med ett belopp motsvarande nedsättningen av aktiekapitalet genom de indragna aktierna eller 6,1 MSEK. Genom den senare transaktionen minskade inte bolagets aktiekapital genom indragningen av aktier. Det totala antalet aktier i bolaget efter indragningarna uppgår till 251 miljoner med ett kvotvärde av 1:5519 SEK. Under året ställde bolaget ut 1,7 miljoner köpoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner avseende optionsprogrammet för 2008. Dessa köpoptioner kan lösas från mars 2012 till februari 2014. Lösenpriset är 141:24 SEK.
Under året återköpte bolaget 18,4 miljoner aktier för 2 598 MSEK till ett genomsnittspris av 140:94 SEK. Per den 31 december 2009 innehade Swedish Match 19,7 miljoner återköpta aktier motsvarande 7,8 procent av totala antalet aktier. Under året sålde Swedish Match även 0,6 miljoner aktier i samband med att optionsinnehavare löste in sina optioner. Det totala antalet utestående aktier, efter återköp och försäljning av återköpta aktier, uppgick till 231,3 miljoner vid årets slut. Därtill hade bolaget utställda köpoptioner på eget innehav per den 31 december 2009 motsvarande 5,3 miljoner aktier med successiva lösenperioder under 2010–2014.
Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att årets utdelning ska uppgå till 4:75 SEK (4:10) per aktie. Utdelningen motsvarar då 1 099 MSEK baserat på antalet utestående aktier i slutet av 2009. Föregående års totala utdelning uppgick till 1 024 MSEK.
16. Obeskattade reserver
| Avskrivningar utöver plan | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Bokfört värde vid årets början | 2 | 13 |
| Årets avskrivningar utöver plan | –2 | –11 |
| Bokfört värde vid årets slut | 0 | 2 |
17. Obligationslån
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 998 MSEK (1 467).
18. Skulder till koncernföretag
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen uppgår till 18 100 MSEK (18 100).
19. Övriga skulder
109 MSEK (–) avser derivat som förfaller inom fem år.
20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Upplupna räntekostnader | 201 | 194 |
| Personalkostnader | 22 | 30 |
| Upplupen bonus, inkl. sociala avgifter | 15 | 18 |
| Upplupna kostnader för studier | 6 | – |
| Övriga upplupna kostnader | 10 | 9 |
| Bokfört värde vid årets slut | 254 | 251 |
21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/-tillgångar
| Ställda säkerheter | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Pantsatt fordran | – | 2 |
| Övriga ställda säkerheter1) | 20 | 13 |
| Totalt | 20 | 15 |
1) Hänför sig till kapitalförsäkringar som ställts som säkerhet för pensionsförpliktelser.
| Motsvarande belopp redovisas som avsättning i balansräkningen. | |||
|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2009 | 2008 | |
| Borgensförbindelser till förmån för dotterbolag | 417 | 1 191 | |
| Borgensförbindelser för externa bolag | 5 | 6 | |
| Totalt | 422 | 1 197 |
Eventualtillgångar
Per den 31 december 2009 hade inte moderbolaget några eventualtillgångar.
22. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys
Följande delkomponenter ingår i kassa och bank:
| Kassa och bank | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | – | 1 359 |
| Bankcertifikat | – | 1 343 |
| Bokfört värde vid årets slut | – | 2 702 |
| Betalda och erhållna räntor och erhållen utdelning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Erhållen utdelning | 4 235 | 4 673 |
| Erhållen ränta, externa | 65 | 122 |
| Erlagd ränta, externa | –400 | –506 |
| Erhållen ränta, koncernföretag | 178 | 116 |
| Erlagd ränta, koncernföretag | –873 | –1 195 |
| Totalt | 3 205 | 3 210 |
Betalda räntor och erhållna räntor redovisas som kassaflöden från den löpande verksamheten.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | 4 | 13 |
| Nedskrivningar | 9 | 2 720 |
| Aktierelaterade ersättningar, IFRS 2 | 14 | 20 |
| Förändring upplupna räntor | –35 | 6 |
| Förändring i verkligt värde | 1 | 3 |
| Orealiserade kursdifferenser | 57 | 31 |
| Realiserade kursdifferenser | –56 | –35 |
| Förändringar i värdet av finansiella instrument | – | 1 |
| Övrigt | 3 | 1 |
| Totalt | –3 | 2 760 |
23. Närstående
| Dotterföretag | Joint venture | |||
|---|---|---|---|---|
| Sammanställning över närståendetransaktioner |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Intäkter | ||||
| Utdelningar | 4 235 | 4 673 | – | – |
| Koncernbidrag | 1 771 | 1 698 | – | – |
| Ränteintäkter | 232 | 115 | – | – |
| Försäljning av varor/tjänster | 41 | 44 | 2 | – |
| Kostnader | ||||
| Koncernbidrag | – | – | – | – |
| Räntekostnader | –872 | –1 193 | – | – |
| Inköp av varor/tjänster | –17 | –10 | – | – |
| Fordringar | 12 808 | 2 333 | 0 | – |
| Skulder | 24 635 | 23 859 | – | – |
| Eventualförpliktelser | 417 | 1 191 | – | – |
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. För information om ersättning till ledande befattningshavare se koncernens Not 7 Personal.
24. Bokfört värde och verkligt värde för finansiella instrument
Bokfört värde och verkligt värde
Nedanstående tabell visar bokfört värde (inklusive upplupen ränta) och verkligt värde per typ av räntebärande finansiellt instrument per den 31 december 2009. Kundfordringar och leverantörsskulder har kort förväntad löptid och redovisas utan diskontering till nominellt värde. Alla poster som är värderade till verkligt värde i balansräkningen anses ingå i nivå 2 i den hierarki för verkligt värde som presenteras i IFRS 7. Angivna värden är indikativa och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
| 2009 | Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen 1) |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassa flödes säkringar |
Säkring av verkligt värde |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | 211 | – | – | 484 | – | 20 | 715 | 715 |
| Övriga fordringar | – | – | – | – | 9 | 28 | 37 | 37 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
15 | – | – | 4 | 3 | 19 | 41 | 41 |
| Kassa och bank | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa tillgångar | 226 | – | – | 488 | 12 | 67 | 793 | 793 |
| Räntebärande skulder | – | – | 9 254 | – | – | – | 9 254 | 9 541 |
| Övriga skulder | 1 | – | – | 107 | – | 8 | 116 | 116 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
– | – | 175 | 26 | – | 53 | 254 | 254 |
| Leverantörsskulder | – | – | 15 | – | – | – | 15 | 15 |
| Summa skulder | 1 | – | 9 444 | 133 | – | 61 | 9 639 | 9 926 |
1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel.
| 2008 | Poster redovisade till verkligt värde i resultat räkningen 1) |
Lån och fordringar |
Övriga finansiella skulder |
Kassa flödes säkringar |
Säkring av verkligt värde |
Icke finansiella instrument |
Summa bokfört värde |
Beräknat verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | 150 | – | – | 733 | 146 | 14 | 1 043 | 1 043 |
| Övriga fordringar | 76 | – | – | – | – | 7 | 83 | 83 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
7 | – | – | 9 | 20 | 28 | 64 | 64 |
| Kassa och bank | – | 2 702 | – | – | – | – | 2 702 | 2 702 |
| Summa tillgångar | 233 | 2 702 | – | 742 | 166 | 49 | 3 892 | 3 892 |
| Räntebärande skulder | – | – | 10 133 | – | – | – | 10 133 | 10 143 |
| Övriga skulder | 53 | – | – | 146 | – | 12 | 211 | 211 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
50 | – | – | 115 | 29 | 57 | 251 | 251 |
| Leverantörsskulder | – | – | 18 | – | – | – | 18 | 18 |
| Summa skulder | 103 | – | 10 151 | 261 | 29 | 69 | 10 613 | 10 623 |
1) Alla poster hänför sig till instrument som innehas för handel.
25. Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning
Vissa pensioner till anställda tryggas av en svensk pensionsstiftelse. Från och med december 2009 inkluderas ytterligare en svensk pensionskassa som omfattar flera arbetsgivare, och som tidigare redovisades som en premiebestämd pensionsplan. Per den 31 december 2009 visade pensionskassan ett överskott. Tidigare år har inte omräknats. I december 2008 övertog Swedish Match AB också ansvaret för en pensionsstiftelse för anställda i det avyttrade Swedish Match UK Ltd. Tabellerna nedan visar pensionsåtaganden för dessa tre pensionsplaner.
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| –720 | –539 |
| 803 | 693 |
| 83 | 154 |
| –83 | –154 |
| 0 | 0 |
Specifikation av förändringar i nettoskuld redovisad i balansräkningen hänförlig till pensioner:
| Pensionsskuld, netto | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 0 | 0 |
| Kostnader redovisade i resultaträkningen hänförliga till pension |
4 | 0 |
| Utbetalda ersättningar | –7 | –3 |
| Utbetalningar från pensionsstiftelse | 4 | 3 |
| Utgående bokfört värde | 0 | 0 |
40 MSEK (32) av den totala nettopensionstillgången omfattas av Tryggandelagen.
Specifikation av kostnader och intäkter hänförliga till pension:
| Kostnader och intäkter hänförliga till pension | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 0 | 2 |
| Skillnad mellan utbetalda pensioner och gottgörelse från pensionsstiftelse |
0 | 0 |
| Räntekostnad på förpliktelse | 37 | 35 |
| Verklig avkastning på särskilt avskilda tillgångar | –81 | 19 |
| Nettokostnader för pension | –44 | 56 |
| Pensioner som omfattas av försäkringspremier: | ||
| Kostnader för försäkringspremier redovisade i resultaträkningen |
18 | 29 |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskilda tillgångar |
44 | –56 |
| Pensionskostnader netto redovisade i resultaträkningen hänförliga till pensioner |
18 | 29 |
Kostnaderna hänförliga till pension redovisas i resultaträkningen under administrationskostnader.
Den verkliga avkastningen på särskilt avskilda tillgångar uttryckt i procent är 10 procent (–3).
Särskilt avskilda tillgångar i pensionsstiftelser består av följande:
| Särskilt avskilda tillgångar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Eget kapitalinstrument | 195 | 180 |
| Skuldinstrument | 599 | 513 |
| Övrigt | 9 | – |
| Totalt | 803 | 693 |
Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen
Förpliktelserna beräknas utifrån en viktad genomsnittlig diskonteringsränta på 5,3 procent (6,4).
För ovanstående pensionsplaner väntas inga inbetalningar göras under det kommande året.
26. Sjukfrånvaro i moderbolaget
| Procent | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 0,96 | 0,98 |
| varav långtidssjukfrånvaro | – | 0,88 |
| Sjukfrånvaro för män | 0,47 | 1,09 |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 1,59 | 0,84 |
| Sjukfrånvaro för anställda –29 år1) | – | – |
| Sjukfrånvaro för anställda 30–49 år | 1,03 | 1,15 |
| Sjukfrånvaro för anställda 50 år + | 1,20 | 0,88 |
1) Uppgift lämnas ej då antalet i gruppen understiger tio personer.
Långtidssjukfrånvaro avser sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer och beräknas i relation till total sjukfrånvaro i timmar. Total sjukfrånvaro beräknas i relation till ordinarie arbetstid.
Styrelsens förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står enligt moderbolagets balansräkning 22 840 MSEK, varav –59 MSEK är säkringsreserv och 4 578 MSEK är årets vinst.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel 22 840 MSEK disponeras så att till aktieägarna utdelas 4:75 SEK per aktie, vilket uppgår till 1 099 MSEK räknat på antal aktier vid årets utgång, samt att –59 MSEK balanseras som säkringsreserv och resterande vinstmedel balanseras. Resultat- och balansräkningarna kommer
att föreläggas årsstämman den 27 april 2010 för fastställelse. Styrelsen föreslår vidare att avstämningen av i Euroclear Sweden AB registrerade aktieägare sker den 30 april 2010.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över moderbolagets och koncernens verksamheter, ställning och resultat, och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 24 februari 2010
| Conny Karlsson |
|---|
| Styrelsens ordförande |
Vice ordförande
Andrew Cripps
Charles A. Blixt Styrelseledamot
Kenneth Ek Styrelseledamot
Joakim Lindström Styrelseledamot
Karen Guerra Styrelseledamot
Arne Jurbrant Styrelseledamot
Eva Larsson Styrelseledamot
Kersti Strandqvist Styrelseledamot
Meg Tivéus Styrelseledamot Lars Dahlgren
Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2010
KPMG AB
Thomas Thiel Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Swedish Match AB (publ) Org nr 556015-0756
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Swedish Match AB (publ) för år 2009. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 48–98. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen av koncernen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 10 mars 2010 KPMG AB
Thomas Thiel Auktoriserad revisor
Swedish Match AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Föremålet för bolagets verksamhet är, i enlighet med bolagets bolagsordning, att direkt eller indirekt driva rörelse avseende utveckling och tillverkning av samt handel med tobaksvaror, tändstickor och tändare samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.
Bolagsstyrningsrapport
Swedish Match lyder under flera olika regelverk som berör styrningen av bolaget, till exempel bolagets bolagsordning, aktiebolagslagen, regelverk för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga lagar och regler. Bolagsordningen, vilken antagits av årsstämman finns tillgänglig på bolagets webbplats www.swedishmatch.com.
Swedish Match tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, vilken finns tillgänglig på NASDAQ OMX webbplats www.nasdaqomx.com. Bolaget redovisar inte några avvikelser från koden för 2009, utom såvitt avser kodens regel att bolagets halvårs- eller niomånadersrapport översiktligt ska granskas av bolagets revisor. Orsaken till denna avvikelse är att styrelsen, med hänsyn till bolagets stabila verksamhet, inte ansett att den extra kostnad som en sådan granskning skulle innebära har varit motiverad samt att tillräcklig kontroll uppnås genom bolagets interna rapportering och kontrollsystem.
Denna bolagsstyrningsrapport, med undantag för rapporten avseende internkontroll, är granskad av bolagets revisorer, men utgör inte en del av den formella årsredovisningen.
Bolagsstämma
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Bolagets aktieägare harinformerats på bolagets webbplats www.swedishmatch.com om sin lagenliga rätt att få ärende behandlat vid bolagsstämma. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämma. Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel majoritet. Vissa
beslut på bolagsstämma ska dock i enlighet med aktiebolagslagens regler fattas med kvalificerad majoritet.
Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Vid årsstämman beslutas i frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av årsredovisning, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, val av och ersättning till styrelseordförande och övriga styrelseledamöter och i förekommande fall revisorer, riktlinjer för bestämmande av ersättning till ledande befattningshavare samt andra för bolaget viktiga angelägenheter.
Under 2009 hölls årsstämma den 28 april. Protokoll från årsstämman finnstillgängligt på bolagets webbplats www.swedishmatch.com.
Valberedning
Valberedningen utses enligt principer som beslutas årligen av årsstämman. Enligt beslut av årsstämman 2009 ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt fyra representanter utsedda av var och en av de i bolaget fyra största kända aktieägarna som önskar utse en representant i valberedningen. De till röstetalet fyra största kända aktieägarna ska fastställas i god tid före den dag som infaller sex månader före årsstämman.
På valberedningen ankommer, enligt den av bolagsstämman fastställda instruktionen, att bereda och till bolagsstämman avge förslag till val av ordförande på årsstämma, val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, styrelsearvode uppdelat mellan ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete, samt val och arvodering av revisor i förekommande fall.
Varje höst uppdrar styrelsen åt en extern konsult att genomföra en utvärdering av styrelsens arbete med avseende på dess ledning och funktion. Styrelsens ordförande informerar valberedningen om resultatet av utvärderingen. Denna utvärdering ligger till grund för valberedningens bedömning av styrelsens sammansättning främst med avseende på kompetens, erfarenhet och framtida behov.
Valberedningen sammanträder så ofta som erfordras för att valberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter, dock minst en gång årligen. Förslag till valberedningen kan lämnas till valberedningens sekreterare, bolagets chefsjurist. Årsstämman 2009 beslöt att ersättning till ledamöterna i valberedningen inte ska utgå, men att eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget.
Valberedningen inför årsstämman 2009 Valberedningen inför årsstämman 2009 bestod av följande fem personer; Michael Allison (Morgan Stanley Investment Management), William N. Booth (Wellington Management Company), Andy Brown (Cedar Rock Capital), Mads Eg Gensmann (Parvus Asset Management) och styrelsens ordförande. Mads Eg Gensmann var valberedningens ordförande. Valberedningen höll tre möten under perioden mellan årsstämman 2008 och årsstämman 2009 och ledamöterna hade därutöver informella kontakter och diskussioner. På årsstämman 2009 lämnades en redogörelse för valberedningens arbete.
Valberedningen inför årsstämman 2010 Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2010 presenterades i ett pressmeddelande den 27 oktober 2009. I valberedningen ingår förutom styrelsens ordförande; Andy Brown (Cedar Rock Capital), Mads Eg Gensmann (Parvus Asset Management), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder), och William Lock (Morgan Stanley Investment Management). Mads Eg Gensmann är valberedningens ordförande.
Kontaktinformation för valberedningen Aktieägare som önskar lämna synpunkter eller framlägga förslag till bolagets valberedning kan göra detta när som helst. För att valberedningen ska kunna behandla inkomna förslag med tillräcklig omsorg inför årsstämman bör dock förslag inlämnas senast två månader i förväg.
Förslag kan lämnas till; Valberedningen c/o General Counsel Swedish Match AB SE-118 85 Stockholm E-post: [email protected]
Styrelse
Sammansättning
Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse, förutom av personer som på grund av lag kan komma att utses i annan ordning, bestå av lägst fem och högst tio ledamöter. Swedish Match styrelse bestod vid utgången av 2009 av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt i enlighet med lag om styrelserepresentation för de privatanställda, tre arbetstagarrepresentanter jämte tre suppleanter för dessa.
Under året har styrelsen bestått av följande ledamöter valda av årsstämman: Conny Karlsson, Charles A. Blixt, Andrew Cripps, Karen Guerra, Arne Jurbrant, Kersti Strandqvist och Meg Tivéus. Under året
har arbetstagarrepresentanter i styrelsen varit Kenneth Ek, Eva Larsson och Joakim Lindström med suppleanterna Håkan Johansson, Eeva Kazemi Vala samt Gert-Inge Rang. Ytterligare information om de enskilda styrelseledamöterna och suppleanterna finns på sid 106–107.
Sammanträden
Styrelsen kallas till sex ordinarie sammanträden per år samt ett konstituerande sammanträde. Utöver de ordinarie sammanträdena kallas styrelsen till ytterligare sammanträden när styrelseledamot eller verkställande direktören så påkallar.
Vid det styrelsesammanträde där årsbokslutet presenteras deltar revisorerna för att meddela iakttagelser från revisionen. Revisorerna har även sammanträffat med styrelsen utan närvaro av representanter från bolaget.
Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar i huvudsak för Swedish Match strategiska inriktning och fastställer koncernens långsiktiga finansiella plan, övervakar fortlöpande verksamheten samt säkerställer att det finns en tillfredsställande process för övervakning av att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Styrelsen fattar vidare beslut i frågor rörande investeringar och avyttringar samt granskar och godkänner bokslut.
Styrelsen utser och fastställer instruktioner för bolagets verkställande direktör och övervakar dennes arbete. Styrelsen fastställer vidare verkställande direktörens lön och annan ersättning inom ramen för av bolagsstämman fastställda riktlinjer.
Styrelsen ansvarar för att koncernens organisation är ändamålsenlig och utvärderar fortlöpande bolagets finansiella ställning, handläggningsrutiner samt riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel. Styrelsen säkerställer även bolagets redovisning, interna kontroll och kvaliteten på den finansiella rapporteringen genom det system för intern kontroll som närmare beskrivs under rubriken Rapport avseende internkontroll, sidan 105.
Styrelsens arbetsordning
Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen innehåller bland annat föreskrifter om styrelseordförandens roll, instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, samt instruktioner för ekonomisk rapportering till styrelsen. Arbetsordningen
föreskriver också att bolaget ska ha en revisionskommitté och en kompensationskommitté.
Styrelsens arbete under 2009
Antalet styrelsesammanträden under 2009 uppgick till sju, varav sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde.
Den vid årsstämman 2009 valda styrelsen höll sitt konstituerande sammanträde för 2009 samma dag som årsstämman, varvid beslut fattades om styrelsens arbetsordning och instruktioner för kompensationsrespektive revisionskommittén. Vidare fattades sedvanliga beslut om utseende av sekreterare (chefsjuristen Fredrik Peyron) och firmatecknare samt utsågs ledamöter i kompensations- respektive revisionskommittén.
Förutom den ekonomiska uppföljning av verksamheten och fördelningen av överskottsmedel har styrelsen i sitt arbete ägnat betydande tid till bolagets strategi och organisation, ledande befattningshavares förmånsstrukturer, samt till försäljningar och förvärv.
Samtliga sammanträden under året har följt en godkänd agenda. Inför varje sammanträde har agendaförslag inklusive eventuell dokumentation för varje punkt på agendan skickats till styrelsen. Bolagets revisorer deltog vid styrelsens sammanträde i februari för att presentera revisionsrapporten och iakttagelser från revisionen. I samband med styrelsens sammanträde i juni besöktes koncernens fabrik för cigarrtillverkning i Houthalen, Belgien.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande ansvarar för att organisera och leda styrelsens arbete och för att bevaka att styrelsen fullgör sina förpliktelser. Styrelsens ordförande ska genom fortlöpande kontakter med den verkställande direktören följa koncernens verksamhet och utveckling och säkerställa att styrelsen löpande får den information som är nödvändig för att styrelsearbetets kvalitet upprätthålls och att styrelsens arbete utövas enligt aktiebolagslagen.
Ordföranden ansvarar också bland annat för att vidarebefordra ägarnas åsikter till styrelsen. Under 2009 har Conny Karlsson varit ordförande i styrelsen.
Revisionskommitté
Revisionskommittén utses årligen av styrelsen. Ledamöter under 2009 har varit: Meg Tivéus, (ordförande), Andrew Cripps samt Kersti Strandqvist.
Kommitténs arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen delegerar i särskilda fall beslutsbefogenheter till kommittén. Kommittén ska utöva tillsyn över rutinerna för redovisning och finansiell rapportering, organisationen av den interna kontrollen samt över revisio-
Styrelsens och kommittéernas sammansättning, samt antal sammanträden och närvaro 2009
| Revisions kommitté |
Kompensations kommitté |
Styrelse | |
|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 5 | 7 | 7 |
| Conny Karlsson | 7 | 7 | |
| Charles A. Blixt | 7 | 7 | |
| Andrew Cripps | 5 | 7 | |
| Karen Guerra | 6 | ||
| Arne Jurbrant | 7 | 6 | |
| Kersti Strandqvist | 5 | 7 | |
| Meg Tivéus | 5 | 7 | |
| Kenneth Ek | 7 | ||
| Eva Larsson | 7 | ||
| Joakim Lindström | 7 | ||
| Håkan Johansson | 7 | ||
| Eeva Kazemi Vala | 7 | ||
| Gert-Inge Rang | 7 |
nen av redovisningen i koncernen. Granskningen inriktas på kvaliteten och riktigheten av koncernens finansiella redovisning och därtill hörande rapportering, arbetet med den interna finansiella kontrollen inom koncernen och de oberoende revisorernas arbete, revisorernas kvalifikationer och oberoende, koncernens efterlevnad av gällande författningar och andra regelverk samt, i förekommande fall, transaktioner mellan koncernen och närstående part. I samband med revisionskommitténs granskning av de finansiella rapporterna diskuterar kommitténs medlemmar de olika redovisningsfrågor som kan ha aktualiserats med anledning av rapporten. Revisionskommittén ska vidare fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Revisionskommittén ska också diskutera andra väsentliga frågor som har samband med bolagets ekonomiska redovisning samt rapportera iakttagelser till styrelsen.
Styrelsen har till kommittén delegerat beslutanderätten såvitt avser:
- (i) förhandsgodkännande av revisorernas konsultarbete utöver revision;
- (ii) förhandsgodkännande av transaktioner mellan bolaget och närstående part;
- (iii) frågan om särskild revisorsgranskning av delårsrapport; samt;
- (iv) behovet av en särskild granskningsfunktion (internrevision).
Kommitténs ordförande har fortlöpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året. Inför årsstämman 2009 har kommittén utvärderat revisorernas arbete och informerat valberedningen om resultatet av denna utvärdering. Kommitténs ordförande ska, i samråd med kommitténs ledamöter, besluta om när och hur ofta kommittén ska sammanträda. Antalet sammanträden under 2009 uppgick till fem, varav ett hölls per telefon. Bolagets revisor har deltagit i samtliga sammanträden med revisionskommittén under 2009, och i samband med två av dessa sammanträden även sammanträffat med kommittén utan närvaro av representanter från bolaget.
Kompensationskommitté
Kompensationskommittén utses årligen av styrelsen. Ledamöter under 2009 har varit: Conny Karlsson, ordförande, Arne Jurbrant, och Charles A. Blixt. Bolagets verkställande direktör, Lars Dahlgren, har varit föredragande i vissa frågor men är inte ledamot av kommittén och är inte närvarande när kommittén bereder beslut om ersättning till den verkställande direktören.
Kommitténs uppgift är att bereda och framlägga beslutsförslag för styrelsen i följande frågor;
- (i) riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör och andra personer i koncernledningen;
- (ii) eventuella aktierelaterade incitamentsprogram;
- (iii) lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör, inklusive årlig lönerevision;
- (iv) lön och annan ersättning samt övriga anställningsvillkor som enligt lag eller andra bestämmelser, Svensk kod för bolagsstyrning eller etablerad praxis ska beslutas av bolagsstämman eller styrelsen; samt
- (v) godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser verkställande direktören.
Styrelsen har delegerat beslutanderätten i följande frågor till kommittén:
- (i) beräkning och utbetalning av rörlig lön till bolagets verkställande direktör och andra personer i koncernledningen;
- (ii) tilldelning av optioner inom ramen för av bolagsstämman beslutade optionsprogram;
- (iii) utbetalning av medel till bolagets vinstandelssystem i Sverige i enlighet med
de av styrelsen fastställda reglerna för det svenska vinstandelssystemet;
- (iv) lön och annan ersättning som inom ramen för av bolagsstämman beslutade riktlinjer ska betalas till, och andra anställningsvillkor som ska gälla för, andra personer i koncernledningen än verkställande direktören;
- (v) godkännande av väsentliga uppdrag utanför bolaget såvitt avser andra personer i koncernledningen än verkställande direktören; samt
- (vi) inläsningsersättning till arbetstagarrepresentanterna i styrelsen.
Kommitténs ordförande har löpande hållit styrelsen informerad om kommitténs arbete och beslut under året.
Kommittén ska sammanträda så ofta som erfordras, dock minst två gånger årligen. Antalet sammanträden under 2009 uppgick till sju, varav två hölls per capsulam.
Kommittén har under 2009 ägnat särskild uppmärksamhet åt fastställande av 2008 års rörliga ersättningar att utbetalas 2009, förslag till styrelsen på löneförändring och rörlig ersättning för verkställande direktören avseende 2010, fastställande av övriga koncernledningens löner och rörliga ersättningar för 2010 samt förslag till långsiktigt incitamentsprogram. Vidare förelade kommittén styrelsen förslag inför årsstämman 2009 att låta bolaget utställa köpoptioner avseende 2008 års optionsprogram samt förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning.
Utvärdering av styrelsens arbete
Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas. Under hösten 2009 genomförde styrelsen en utvärdering av sitt arbete med
MeDleMMAr i StyrelSeNS kOMMittéer 2009
kompensationskommitté
conny karlsson (ordförande) charles A. Blixt Arne Jurbrant
revisionskommitté Meg tivéus (ordförande) Andrew cripps kersti Strandqvist
hjälp av ett oberoende konsultbolag. Valberedningen har informerats om resultatet av utvärderingen.
Styrelsens oberoende
Samtliga styrelseledamöter är att anse som oberoende i förhållande till såväl bolagets större aktieägare som till bolagets ledning och bolaget enligt de bestämmelser som finns i Svensk kod för bolagsstyrning.
Ersättning till styrelsen
Valberedningen ger förslag till bolagsstämman angående styrelsens ersättningar och det är sedan stämman som beslutar i frågan. Arvode till styrelsen har under 2009 utgått enligt beslut på årsstämma 2009. Styrelsearvode har inte utgått till styrelseledamöter anställda i Swedish Match-koncernen.
Enligt beslut av årsstämman 2009 ska ersättning till styrelsen, i enlighet med valberedningens förslag, under perioden från årsstämman 2009 till och med årsstämman 2010 utgå med 1 575 000 SEK till ordföranden, 745 000 SEK till vice ordförande och 630 000 SEK vardera till övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver ska ersättning för kommittéarbete utgå med maximalt 920 000 SEK sammanlagt, varav ordförandena i kompensationskommittén och revisionskommittén ska erhålla 230 000 SEK vardera och övriga ledamöter i dessa kommittéer ska erhålla 115 000 SEK vardera.
För mer information om styrelsens arvode under 2009, se Not 7 Personal, sidan 66.
Ledning
Verkställande direktör
Verkställande direktör utses av styrelsen. Denne leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören ska bland annat se till att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras inför styrelsesammanträden och annars för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Denne är även föredragande samt avger därvid motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsen månatligen den information som krävs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling samt håller styrelsens ordförande löpande informerad
om bolagets och koncernens verksamhet. Under 2009 har Lars Dahlgren varit verkställande direktör och koncernchef.
Koncernledning
Swedish Match koncernledning har under 2009 utgjorts av Lars Dahlgren, verkställande direktör och koncernchef, Mats Adamson, chef för koncernstab Group Human Resources, Bo Aulin, Senior Executive Advisor (fram till och med 31 maj 2009), Henrik Brehmer, chef för koncernstab Corporate Communications, Rich Flaherty, chef för North America Division fram till och med 31 augusti 2009 och därefter chef för US Sales Division, Lennart Freeman, vice verkställande direktör och chef för Swedish Match International, Martin Källström, chef för North Europe Division från och med 1 maj 2009 fram till och med 31 augusti 2009 och därefter chef för Smokefree Division, Lars Olof Löfman, chef för Global Smokefree Products fram till och med 31 augusti 2009 och därefter chef för Other Operations, Jonas Nordqvist, chef för Scandinavia Sales Division från och med 1 september 2009, Fredrik Peyron, chef för koncernstab Legal Affairs, Joakim Tilly, finanschef och chef för koncernstab Group Finance och IT, samt Thorbjörn Åkesson,
tillförordnad chef för North Europe Division fram till och med 30 april 2009.
Ersättning till koncernledningen
Årsstämman 2009 fastställde riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning. För information om de av årsstämman fastställda riktlinjerna, se Not 7 Personal, sidan 66.
För information om ersättning och övriga förmåner till koncernledningen samt bolagets optionsprogram, se Not 7 Personal, sidan 66.
Revision och revisorer
Revisorerna utses av årsstämman. Enligt bolagsordningen ska antalet auktoriserade revisorer vara en eller två med högst samma antal revisorssuppleanter eller ett eller två revisionsbolag.
Revisionsfirman KPMG AB har av årsstämman utsetts till revisorer för Swedish Match för perioden 2008 fram till slutet av årsstämman 2012. Auktoriserade revisorn Thomas Thiel är huvudansvarig revisor.
Externrevisorernas uppdrag innefattar granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper. Externrevisorerna rapporterar löpande till styrelsens revisionskommitté och i samband med årsbokslutet rapporterar externrevisorerna sina iakttagelser från revisionen till styrelsen. KPMG AB har under 2009 haft konsultuppdrag för koncernen utöver revision, främst avseende testning av IT-kontroller, due diligence rapporter och arbete med skatter. För information om ersättning till Swedish Match revisorer under 2009, se Not 8 Arvode och kostnadsersättning till revisorer, sidan 70.
Rapporteringskommitté
Verkställande direktören har tillsatt en Rapporteringskommitté med uppgift i första hand att säkerställa att all extern rapportering, inklusive bokslutsrapporter och årsredovisning, samt presskommunikéer med innehåll som kan vara kurspåverkande eller som innehåller finansiell information, framtagits enligt koncernens gällande rutiner. Ledamöter av kommittén under 2009 var dels bolagets Senior Executive Advisor, Bo Aulin (fram till och med 31 maj 2009), dels cheferna för koncernstaberna Corporate Communications, Investor Relations, Group Reporting and Tax (från och med 1 juni 2009), och Legal Affairs. Chefen för Legal Affairs var kommitténs ordförande.
Rapport avseende internkontroll
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport avseende internkontroll har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Rapporten utgör en separat del i Bolagsstyrningsrapporten och är inte en del av den formella årsredovisningen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.
Kontrollmiljö
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den kontrollmiljö som har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies om affärsetik, delegering av befogenheter, transaktioner med närstående och åtgärder vid bedrägeri. Därutöver finns policys och instruktioner för redovisning och rapportering samt för intern kontroll och IT-säkerhet. Alla policies uppdateras regelbundet och distribueras genom ett system där nyckelpersoner bekräftar att dessa har implementerats inom deras ansvarsområde. För att skapa en effektiv kontrollmiljö måste det finnas tydliga strukturer för beslutsfattande och övervakning. Swedish Match har ett system där regelbundna möten hålls med koncern- och divisionsledningen och lokala ledningar, och där koncernens värderingar betonas.
Riskbedömning
Koncernen tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom det fastställda ramverket. Utifrån riskbedömningen definierar koncernen ett standardiserat kontrollsystem som syftar till att säkerställa att de väsentliga riskerna avseende den finansiella rapporteringen minimeras på ett korrekt sätt. Dessa standardiserade kontroller ses över och uppdateras varje år. Varje koncernbolag ansvarar dessutom för att bedöma företagsspecifika risker och identifiera viktiga internkontroller som inte ingår i det standardiserade kontrollsystemet. Grunden för den årliga utvärderingen av internkontrollstrukturens effektivitet är den riskbedömning av varje koncernbolag som uppdateras årligen.
Kontrollaktiviteter
Divisionscheferna ansvarar för att etablera den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån koncernens policies och riktlinjer. Kontrollaktiviteter fastställs för alla affärsprocesser och system som levererar information till de finansiella rapporterna för att garantera att informationen är tillförlitlig.
Information och kommunikation Företagsledningen har inrättat kommunikationskanaler och forum för att skapa ett effektivt flöde av information om affärsvillkor och förändringar som påverkar den finansiella rapporteringen.
Övervakning
Koncernen följer upp efterlevnaden av styrande dokument i form av interna policies och riktlinjer samt utvärderar effektiviteten i kontrollstrukturerna. Koncernens internrevision, som rapporterar direkt till CFO och revisionskommittén, genomför utvärdering av internkontrollerna. Finansiella rapporter lämnas varje månad, kvartal och år till divisions- och koncernledningen genom ett gemensamt rapporterings- och konsolideringssystem. Ledningen, såväl den finansiella som operativa, går igenom den finansiella informationen och kontrollerar att den är fullständig och korrekt. Styrelsen får månatliga rapporter och vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandlas koncernens ekonomiska situation. Rapporteringskommittén följer upp fullständigheten avseende upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna.
Stockholm 24 februari 2010
Styrelsen för Swedish Match AB
Styrelse
Conny Karlsson Född 1955, civ.ek. Ordförande sedan 2007. Ledamot sedan 2006. Ordförande i kompensationskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i TeliaSonera AB och CapMan OYJ. Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör Duni AB, marknadschef Procter & Gamble UK, marknadschef och regionchef Procter & Gamble Scandinavia, marknadschef Procter & Gamble E&SO. Egna och närståendes aktier: 21 000
Andrew cripps Född 1957, B.A., University of Cambridge. Ledamot sedan 2006. Vice ordförande och ledamot i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot och ordförande i revisionskommittén vid Booker Group plc. Ledamot och ordförande i ersättningskommittén vid Molins Plc. Ledamot och ordförande i revisionskommittén vid Helphire Group plc.
Arbetslivserfarenhet: Direktör i Trifast Plc och Carreras Group Ltd, chef för förvärv och strategisk utveckling British American Tobacco, direktör Corporate Finance Rothmans International, verkställande direktör Rothmans Holdings BV, verkställande direktör Ed. Laurens International SA. Chartered Accountant.
Egna och närståendes aktier: 12 200
Charles A. Blixt Född 1951, Jur.Dr. och B.A. Ledamot sedan 2007. Ledamot i kompensationskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Targacept Inc. (NASDAQ: TRGT) och Krispy Kreme Doughnuts, Inc. (NYSE: KKD) samt Salem Academy och College Board of Trustees. Arbetslivserfarenhet: Tillförordnad chefsjurist vid Krispy Kreme Doughnuts,
vice verkställande direktör och chefsjurist RJ Reynolds Tobacco Holdings, vice verkställande direktör och chefsjurist Reynolds American Inc. Egna och närståendes aktier: 7 090
Karen Guerra Född 1956. BSc. Ledamot sedan 2008.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Samlerhuset Group BV, ett europeiskt företag inom direkt-marknadsföring. Arbetslivserfarenhet: Direktör och ledamot i ersättningskommittén i Inchcape PLC, direktör i More Group PLC , koncernchef för Colgate Palmolive France SAS, ordförande och chef för Colgate Palmolive UK Ltd., marknadschef för Pepsi Cola International i Nederländerna och Irland. Egna och närståendes aktier: 3 100
Arne Jurbrant Född 1942, civ.ek. Ledamot sedan 2002. Ledamot i kompensationskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i IFL/MTC Stiftelsen.
Arbetslivserfarenhet: Koncernchef Kraft Foods Nordic Region, verkställande direktör Kraft Freia Marabou Norden, verkställande direktör General Foods Sverige/Danmark, verkställande direktör General Foods Danmark, försäljningsdirektör General Foods, marknadschef General Foods Sverige, produktchef Pripps Bryggerier, verkställande direktörsassistent Pripps Bryggerier.
Egna och närståendes aktier: 15 233 (inklusive kapitalförsäkring)
Kersti Strandqvist Född 1963, M. Sci., tekn lic, Master i marknadsföring. Ledamot sedan 2005. Ledamot i revisionskommittén. Chef för Feminine Care, SCA Personal Care. Arbetslivserfarenhet: Affärsområdeschef Baby Care, SCA Personal Care, produktutvecklingschef Incontinence Care, SCA Hygiene Products, teknisk inköpschef SCA Hygiene Products, marknadschef Elf Atochem (Frankrike) samt olika positioner inom produktutveckling och försäljning vid Neste Chemicals (Sverige, Finland,
Belgien). Egna och närståendes aktier: 8 100
Meg Tivéus Född 1943, civ.ek. Ledamot sedan 1999. Ordförande i revisionskommittén. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Folktandvården Stockholm, Sprit- och vinleverantörerna och Frösunda LSS AB. Ledamot i Cloetta AB, Billerud AB, Apoteket Farmacci AB och Nordea Fonder AB. Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör Svenska Spel AB, vice verkställande direktör Posten AB, divisionschef Holmen AB, divisionschef Åhléns AB, disponent AB Nordiska Kompaniet, produktchef Modo AB, projektledare McCann Gunther & Bäck.
Egna och närståendes aktier: 12 000
Förändringar i styrelsen under 2009
Under 2009 skedde inga förändringar i styrelsen.
Beroendeställning för styrelsen 2009 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning är samtliga styrelseledamöter oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt till företagets större aktieägare.
Styrelsens sekreterare
Styrelsens sekreterare är Fredrik Peyron, General Counsel och Senior Vice President Legal Affairs sedan 2007.
Kenneth Ek Född 1953. Ledamot sedan 1999. Utsedd av PTK-klubbarna inom Swedish Match. Styrelseledamot för Ledarna vid snusfabriken i Göteborg och Kungälv. Arbetar med strategiska/industriella projekt vid Swedish Match fabrik i Göteborg/Kungälv. Arbetslivserfarenhet: Teknisk chef, elchef, elektriker Swedish Match AB.
Egna och närståendes aktier: 0
Eva Larsson Född 1958. Ledamot sedan 1999. Utsedd av LO-klubbarna inom Swedish Match Industries. Klubbordförande vid tändsticksfabriken i Tidaholm. Försäkringsansvarig för kollektivanställdas försäkringar vid Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm.
Arbetslivserfarenhet: Linjeoperatör Swedish Match tändsticksfabrik i Tidaholm.
Egna och närståendes aktier: 0
Joakim Lindström Född 1965. Ledamot sedan 1999. Utsedd av LOklubbarna inom Swedish Match. Ordförande och ledamot i valberedningen för Livs-klubben i Solna. Modultekniker på Swedish Match Distribution i Solna. Arbetslivserfarenhet: Modultekniker på Swedish Match Distribution i Solna. Egna och närståendes aktier: 0.
HÅKAN JOHANSSON Född 1963. Suppleant sedan 2004. Utsedd av LOklubbarna inom Swedish Match. Modultekniker på Swedish Match Distribution i Göteborg.
Arbetslivserfarenhet: Modultekniker Swedish Match Distribution i Malmö, linjeoperatör Svenska Tobaks AB i Malmö. Egna och närståendes aktier: 0
EEVA KAZEMI VALA Född 1949. Suppleant sedan 2004. Utsedd av PTKklubbarna inom Swedish Match. Klubbordförande för Unionen i Stockholm/ Solna. Arbetar med export av piptobak och snus.
Arbetslivserfarenhet: Marknadskoordinator pipa, market research manager, marknadsassistent, forskningskemist, bioanalytiker Swedish Match North Europe Division, Stockholms universitet, Casco AB, Karolinska Institutet. Egna och närståendes aktier: 1 500
GERT-INGE RANG Född 1954. Suppleant sedan 2007. Utsedd av PTKklubbarna inom Swedish Match. Ordförande för Ledarna vid fabriken i Vetlanda. Arbetsledare vid splintavdelningen, Swedish Match Industries i Vetlanda. Arbetslivserfarenhet: Arbetsledare Swedish Match Industries i Vetlanda. Egna och närståendes aktier: 1 000
revisorer
KPMG AB Huvudansvarig: Thomas Thiel. Född 1947. Auktoriserad revisor. Revisor i Swedish Match sedan 2004. Thomas Thiels övriga revisionsuppdrag omfattar bland annat Atlas Copco, Axfood, Folksam, PEAB, Ratos, Skandia, SKF och Stena.
www.swedishmatch.com
För uppdaterad information om styrelsens ledamöter och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.
Koncernledning
Lars Dahlgren President och CEO i Swedish Match AB sedan 2008. Anställd sedan 1996. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1970, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Chief Financial Officer och Senior Vice President Swedish Match AB, Vice President Group Finance Swedish Match AB, Finance Director Swedish Match Philippines, finansanalytiker SBC Warburg. Egna och närståendes aktier: 5 400 Köpoptioner: 156 358
Mats Adamson Senior Vice President Group Human Resources sedan 2007. Anställd sedan 1994. Medlem i koncernledningen sedan 2007. Född 1959, Executive Education, Human Resources Executives Program vid Handelshögskolan i Stockholm och utbildning vid Försvarsmaktens högskolor med majors grad. Arbetslivserfarenhet: Vice President Human Resources Swedish Match North Europe Division, personalchef Eesti Tubakas AS. Egna och närståendes aktier: 650 Köpoptioner: 74 993
Henrik Brehmer Senior Vice President Corporate Communications sedan 2007. Anställd och medlem i koncernledningen sedan 2007. Född 1964, fil.kand. i personaladministration och företagsekonomi. Bakgrund som officer inom Försvarsmakten. Arbetslivserfarenhet: Vice President Corporate Communications Ericsson AB i Sverige och Storbritannien, Senior Vice President Investor Relations and Group Communication Securitas AB i Storbritannien.
Egna och närståendes aktier: 0 Köpoptioner: 45 130
Lennart Freeman Executive Vice President Swedish Match AB sedan 2005. President Swedish Match International sedan november 2008. Anställd sedan 1975. Medlem i koncernledningen sedan 1999. Född 1951, civ.ek. Arbetslivserfarenhet: President Swedish Match North America, president Swedish Match Cigarette Division, Managing Director Cricket Lighters Swedish Match Lights Division. Flera olika tjänster inom marknadsföring och affärsutveckling inom Swedish Match tobaksoch tändarverksamhet. Egna och närståendes aktier: 300 Köpoptioner: 274 595
Richard Flaherty President US Sales Division sedan september 2009. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1958, fil.kand i nationalekonomi, jur kand, magisterexamen i beskattning.
Arbetslivserfarenhet: Chief Operating Officer Swedish Match North America Division OTP, Chief Financial Officer Swedish Match North America Division, Chief Financial Officer Bumble Bee Seafoods, Commercial Director Unilever.
Egna och närståendes aktier: 0 Köpoptioner: 131 088
Martin Källström President Smokefree Division. Anställd och medlem i koncernledningen sedan maj 2009. Född 1961. BSc, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Arbetslivserfarenhet: Vice President Category Management Personal Care SCA Group. Dessförinnan har han under de senaste 25 åren haft flera ledande positioner både i Sverige och internationellt inom SCA Personal Care. Egna och närståendes aktier: 0 Köpoptioner: 0
Lars Olof Löfman President Other Operations. Anställd sedan 1987. Medlem i koncernledningen sedan 2004. Född 1956, civ. ing., controller DIHM.
Arbetslivserfarenhet: President Swedish Match North Europe Division, Vice President Production & Development Swedish Match North Europe Division, Vice President Operations Swedish Match Snuff Division, fabriks- och produktionschef Swedish Match AB. Egna och närståendes aktier: 1 400 Köpoptioner: 132 170
Jonas Nordquist President Scandinavia Sales Division. Anställd sedan maj 2006. Medlem i koncernledningen sedan september 2009. Född 1971, civilingenjör elektroteknik KTH samt civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: CFO Swedish Match North Europe Division, divisionschef Siemens Mobile Phones i Indien, ledande befattningar inom Siemens AG i Tyskland och Indien. Egna och närståendes aktier: 0 Köpoptioner: 32 748
Fredrik Peyron General Counsel och Senior Vice President Legal Affairs sedan 2007. Anställd sedan 2000. Medlem i koncernledningen och styrelsens sekreterare sedan 2007. Född 1967, jur kand. Arbetslivserfarenhet: Vice President Corporate Affairs Swedish Match AB, bolagsjurist Akzo Noel AB, biträdande jurist Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Egna och närståendes aktier: 1 500 Köpoptioner: 76 036
Joakim Tilly Chief Financial Officer och Senior Vice President Group Finance och IT sedan juni 2008. Anställd sedan 1994. Medlem i koncernledningen sedan 2008. Född 1970, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Group Finance Swedish Match AB, Vice President Group Finance Swedish Match AB, CEO och CFO Netgiro International, CFO Swedish Match Lighter Division.
Egna och närståendes aktier: 0 Köpoptioner: 58 097
Förändringar i koncernledningen under 2009
Martin Källström utsågs till President Smokefree Division och Lars Olof Löfman till President Other Operations. Jonas Nordquist utsågs till President Scandinavia Sales Division och Richard Flaherty till President US Sales Division.
Innehav av egna och närståendes aktier och köpoptioner per 31 december 2009. För en detaljerad redovisning av ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till Not 7 Personal, sidan 66.
www.swedishmatch.com
För uppdaterad information om koncernledningens medlemmar och deras innehav av aktier och optioner hänvisas till koncernens webbplats.
Swedish Match AB (publ) 118 85 Stockholm, Sverige
Besöksadress: Rosenlundsgatan 36 Telefon: 08-658 02 00 Fax: 08-658 35 22 Organisationsnummer: 556015-0756