Swedbank A — Annual Report 2020

Feb 25, 2021

M312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31M312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01M312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31M312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-012020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31M312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31M312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31M312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-01M312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-01-012020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInValueOfForeignCurrencyBasisSpreadsMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMemberM312WZV08Y7LYUC716852019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMemberM312WZV08Y7LYUC716852020-01-01ifrs-full:HedgesOfNetInvestmentInForeignOperationsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares Års- och hållbarhets- redovisning 2020 Finansiell information 2021 Delårsrapport Kv 1 27 april Delårsrapport Kv 2 16 juli Delårsrapport Kv 3 21 oktober Årsstämma 2021 Swedbanks årsstämma kommer att hållas torsdagen den 25 mars 2021. Mer information om Swedbanks stämmor kommer att finnas på bankens hemsida www.swedbank.se under rubriken: Om Swedbank/Bolagsstyrning. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 mars 2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. Notera att orginalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (Esef) och är publicerad på www.swedbank.com. Innehåll Resultat-, balansräkning och noter, koncernen Resultaträkning 58 Rapport över totalresultat 59 Balansräkning 60 Förändringar i eget kapital 61 Kassaflödesanalys 62 Noter 63 Resultat-, balansräkning och noter, moderbolaget Resultaträkning 159 Rapport över totalresultat 159 Balansräkning 160 Förändringar i eget kapital 161 Kassaflödesanalys 162 Noter 163 Alternativa nyckeltal 198 Hållbarhet Hållbarhetsredovisning 200 Väsentlighetsanalys 202 Principer för ansvarsfull bankverksamhet 207 TCFD rekommendationer 209 Noter 212 GRI Content Index 230 Styrelsens och vd:s underskrift 237 Revisionsberättelse 238 Hållbarhetsredovisning, bestyrkanderapport 243 Marknadsandelar 244 Fem år i sammandrag, koncernen 245 Tre år i sammandrag, affärssegment 248 Definitioner 251 Årsstämma 253 Kontaktuppgifter 253 Swedbank i korthet 1 Året i korthet 2 Vd-ord 4 Värdeskapande 7 Affärsmodell 10 Mål och utfall 12 Hållbarhet 16 Aktien och ägarna 24 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 28 Svensk bankverksamhet 32 Baltisk bankverksamhet 33 Stora företag & Institutioner 34 Koncernfunktioner & Övrigt 35 Bolagsstyrningsrapport 38 Styrelse 50 Koncernledning 54 Vinstdisposition 56 Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser Med över sju miljoner privatkunder och 550 000 företagskunder är Swedbank den ledande banken för de många hushållen och före tagen på våra fyra hemma- marknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi bedriver i huvud sak verk- samhet inom produktområdena lån och betalningar samt sparande. Vi är tillgängliga dygnet runt genom våra digitala kanaler och våra kunder kan även träffa oss på någon av våra fysiska mötesplatser. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Vision Vi ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Syfte Enkel, öppen och omtänksam. Värderingar Digitala kanaler APP OCH INTERNETBANK Vardagsbanktjänster Försäljning Virtuella assistenter Fysiska mötesplatser KONTOR 159 i Sverige 82 i Baltikum KONTAKTCENTER Telefon, mejl, chat, social media FLEXIBLA MÖTESPLATSER Videomöten Pop-up kontor Partners KOMPETENSHUBBAR Komplexa ärenden Specialister Läs mer om Swedbank På vår hemsida www.swedbank.com I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir I våra risk- och kapital- täckningsrapporter www.swedbank.com/ir SWEDBANK I KORTHET 1,9 MDR digitala kundinter aktioner om året 99% av våra kunders interaktioner är digitala 1 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Året i korthet 10 januari Swedbank Robur antar ny klimatstrategi och ökar fokus på klimat och hållbarhet Ambitionen är att det samlade fondkapital som Swedbank Robur förvaltar ska vara i linje med Parisavtalets mål år 2025, och vara koldioxidneutralt till år 2040. 31 mars Swedbank Robur medverkar i ny obligation för att lindra effekterna av covid-19 Den europeiska investeringsbanken (EIB) har bland andra gett Swedbank i uppdrag sätta upp en ny obligation för finansiering av stöd för att lindra effekterna av covid-19. 13 maj Swedbank agerar strukturell rådgivare till K2A vid framtagandet av nytt ramverk för gröna aktier Det nya ramverket för gröna aktier gör K2A till det första bolaget i världen som kommer att kunna märka sina aktier, både nuvarande och framtida, som gröna. 3 juli Swedbank Roburs klimatrapport 2019 Klimatrapporten för 2019 visar att den absoluta majoriteten av Swedbank Roburs aktiefonder är fortsatt mer koldioxid effektiva än sina respektive jämförelseindex. 2 september Swedbank agerar som en av ledarbankerna för Sveriges första statliga gröna obligation 24 september Swedbank Robur klassificerar flera fonder ilinje med Parisavtalet 12 oktober Swedbank Robur lanserar fond med fokus på energiomställning Swedbank Roburs Råvarufond gjordes om till en ny tematisk fond med fokus på sol, vind och energi- omställning, Swedbank Robur Transision Energy. 13 november Swedbank tar plats i Dow Jones Sustainability Index 2020 Dow Jones Sustainability Index 2020, är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex och rankar årligen världens mest hållbara företag. 16 december Bloomberg rankar 3 av Swedbank Roburs fonder bland Europas topp 10 Bloomberg har sammanställt en lista över de fonder som har gått allra starkast under året. Tre av Swedbank Roburs fonder finns med. I topp placerar sig Ny Teknik som västeuropeisk etta bland alla aktiefonder 2020, tätt följd av Småbolag Sverige på en andraplats och Småbolag Norden som årets tionde bästa aktiefond. Ett axplock av de övergripande viktigaste händelserna. 28 oktober Swedbank och sparbanksidén firar 200 år Att var och en ska kunna bygga sin ekonomi för att få kraft att förbättra sina villkor –det var idén när den första svenska sparbanken öppnade 1820. Sedan dess har spar- banksidén väglett det som kommit att bli Swedbank. Och vår historia är inte bara en berättelse om en bank, utan också om Sverige, och hur människor har strävat efter att bygga upp sin ekonomi för att både kunna nå sina drömmar och hantera sin vardag. Idag, 200 år senare, är det fortfarande idén om ekonomisk trygghet som vägleder oss. Vi vill vara en bank där våra kunder alltid känner sig välkomna, där de kan bygga upp sin ekonomi och dit de kan gå när de vill satsa på en idé eller förverkliga en dröm. Läs mer på https://swedbank.com/sv/om-swedbank/var-historia 2 ÅRET I KORTHET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Finansiell information, mkr 2020 2019 Totala intäkter 45676 45 960 Räntenetto 26853 25 989 Provisionsnetto 12770 12 984 Nettoresultat finansiella poster 2655 3 629 Övriga intäkter 1 3398 3 358 Totala kostnader 24560 19 984 varav sanktionsavgift 4000 Resultat före kreditföruster och nedskrivningar 21116 25 976 Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 2 87 Kreditförluster 4334 1 469 Skatt 3851 4 711 Årets resultat hänförligt till aktieägarna 12929 19 697 Resultat per aktie, kr, efter utspädning 11,51 17,56 Räntabilitet på eget kapital, % 8,9 14,7 Räntabilitet på eget kapital exkl. sanktionsavgift, % 11,4 14,7 K/I-tal 0,54 0,43 K/I-tal exkl. sanktionsavgift 0,45 0,43 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0 Kreditförlustnivå, % 0,26 0,09 1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. Stabilt underliggande resultat i svåra tider • Högre utlåningsvolymer och lägre resolutionsavgift lyfte räntenettot • Lägre kortintäkter till följd av covid-19 minskade provisionsnettot • Kostnadsutvecklingen tyngd av sanktionsavgift och ökade personalkostnader • Högre kreditförluster kopplade till effekterna av covid-19 och oljerelaterade engagemang • Stark kapital- och likviditetssituation • Utdelning per aktie avseende 2019 föreslås till 4,35 kr och för 2020 till 2,90 kr Året i korthet Hållbarhetsinformation 2020 2019 Hållbar finansiering (mdkr) 23,7 15,8 varav svensk bankverksamhet 2,8 1,5 varav baltisk bankverksamhet 3,2 0,6 varav Stora företag och institutioner 17,7 13,7 Kapitalförvaltning, Swedbank Robur Påverkansdialog, deltagande i bolagsstämmor 593 429 Påverkansdialog, dialoger om bolagsstyrnings och hållbarhetsfrågor 948 645 Totala växthusgasutsläpp aktiefondportföljer baserat på ägarandel i portföljbolagen (miljoner ton CO 2 e) 2,4 3,5 Klimatpåverkan Direkt klimatpåverkan, totala utsläpp (miljoner ton CO 2 e) 0,01 0,03 Samhällsengagemang Privatekonomisk folkbildning, antal föreläsningar 2 101 3 797 Likviditetslån företag, covid-19, mdkr 1 1 1) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen. 3 ÅRET I KORTHET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Ett utmanande jubileumsår med hög aktivitet Kan du beskriva ditt och bankens år 2020? ”2020 har för Swedbanks vidkommande präglats av omställning. Vi hade trott att året främst skulle domineras av det interna arbe- tet med att stärka bankens skydd mot att utnyttjas för penning- tvätt och annan finansiell brottslighet. Nu när vi tittar tillbaka ser vi att vi lyckats både med att hantera pandemin och samtidigt tagit viktiga steg framåt när det gäller att stärka arbetet mot penning tvätt. Vi har ställt om banken på ett sätt som vi inte hade trott var möjligt. Mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbar hemifrån. Medarbetare på kontoren som inte kan jobba hemifrån har gjort allt för att hålla öppet för kunderna på ett säkert sätt. Särskilda öppettider för riskgrupper, anpassade lokaler och möjlig- het till kontorsbesök via telefon och video har gjort att vi kunnat fortsätta ge samhällsviktig service. Swedbank bidrar till ett bättre ekonomiskt hållbart samhälle, bland annat genom att ge information kring hur våra kunder kan ta del av statliga stödåtgärder. Vi ger råd till människor i svåra situationer – människor som har förlorat jobbet, eller vars företag har tappat en stor del av sin omsättning. Samtidigt finns det andra företag som expanderar kraftigt med alla de utmaningar som det skapar. Vi har klarat av att nå ut till många människor – digitalt och isociala medier. Människor vars nära och kära har gått bort har vihjälpt att hantera de efterföljande ekonomiska frågorna. Vi har beviljat kunder amorteringsfrihet. Vi har hjälpt dem att balansera om sina portföljer när marknaderna varit turbulenta. Vi har kort sagt funnits där och givit råd i en svår tid. På företagssidan har vi också givit likviditetsstöd till bolag. Först gav vi stora stöd till främst större företag, men senare såg vi en tillbakagång och stora delar av lånebeloppen betalades tillbaka. Det har helt enkelt inte funnits en stor investeringsvilja på grund av de osäkra framtidsutsikterna. Och därför har vår låneportfölj minskat under året. I den här situationen har vi också sett att människor valt att spara mer pengar på sina konton. Det är en naturlig följd av situa- tionen, att människor konsumerar mindre och att Riksbanken trycker ut likviditet i det finansiella systemet. Korttransaktio- nerna har gått ned i takt med att kunderna valt att ändra sin konsumtion mer mot daglig- än sällanköpshandel. När det gäller digitaliseringen har pandemin inneburit en snabbspolning framåt. Vi har utvecklat funktionerna i vår app och internetbanken, exempelvis har vi återlanserat ungdomsappen och skapat ny QR-login i internetbanken. Säkerheten och bankens förmåga att möta kunderna på nya sätt har ökat.” Är du nöjd med hur affären går? ”I grund och botten så har vi en fin affär, även om året har varit tufft. Vi har stabila intäkter i en turbulent tid. Sedan tyngs resultat av några faktorer – till exempel har vi satt av drygt fyra miljarder kronor för förväntade kreditförluster, vi har fått en bot av Finans- inspektionen på fyra miljarder kronor, och avkastningen på eget kapital tyngs av att vi inte har kunnat göra någon utdelning under kalenderåret. Sedan kan man konstatera att marginalerna pressas och konkurrensen på bolånemarknaden hårdnar. Det är också ned- pressade räntor och ökad konkurrens på marknaden för före tags- ut låning, bland annat till följd av att obligationsmarknaden på - verkas av Riksbankens stödköpsprogram, som ger ett stort flöde av kapital som företagen kan ta del av. Vi visar styrka när det gäller de nya hållbara finansierings- instrumenten. Det är glädjande att se att Swedbank är topp tre bland arrangörer för gröna, sociala och hållbarhetsobligationer iNorden, det vi kallar ESG-obligationer. Det är en affär som växer.” Bank är en bransch i snabb omvandling, vilka är de strategiskt viktigaste frågorna? ”Den strategiskt viktigaste frågan är digitaliseringen. Den påver- kar hela vår verksamhet. Swedbank har historiskt varit ledande inom digitalisering – Minuten, telefonbanken, Internetbanken, vår framgångsrika App och mycket annat. Men man kan aldrig vila på gamla lagrar, omställningen fortsätter med oundviklig kraft. Vi är stolta över att kalla oss för en digital bank med fysisk närvaro. För även om våra kunder vill göra mer och mer digitalt, vill de fortsatt träffa oss när det gäller viktiga beslut och händelser i deras eko- nomiska liv. En annan strategisk fråga är hållbarhet. Swedbanks ursprung är hållbarhet. När vi började vår verksamhet för mer än tvåhundra år sedan var det för att göra det möjligt för vanliga människor att kunna spara. Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Och vårt syfte är att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Här har vi ett stort ansvar och jag ser framför mig att banken kommer att ta ytter ligare steg på vår hållbarhetsresa under året. Swedbank är aktiv på en rad marknader. Låt mig lyfta fram två områden som jag ser som centrala för oss och våra kunder. Vi måste bli ännu bättre på rådgivning till alla våra kunder. En del av det kommer ske digitalt, men också genom det fysiska mötet. Vi måste fortsätta att kämpa om vår starka position på bolånemark- naden. Den som är kund hos oss får fördelen att vi finns över hela Sverige, har funnits i två hundra år och vi är en fullservicebank. Låt mig slutligen passa på att lyfta fram vårt fina fondbolag Robur som, förutom att ligga i framkant i omställningen, har leve- rerat en avkastning över snittet och några fonder är till och med på topp tio i Europa. Det är jag oerhört stolt över.” Är ni klara med penningtvättsfrågorna nu? ”Nej. Vi kommer aldrig bli klara med arbetet att förhindra penning- tvätt, för det handlar om brottslighet som tyvärr aldrig vilar. Kontanterna försvinner sakta men säkert och det innebär att alla finansiella flöden kommer att gå via det finansiella systemet. De kriminella kommer att försöka utnyttja våra plattformar för det är där pengarna förvaras och flyttas. 4 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VD-ORD ” Vi har ställt om banken på ett sätt vi inte trodde var möjligt.” Jens Henriksson, Vd och koncernchef Vi har haft ett väldigt tufft år bakom oss både vad det gäller att vara tydliga med våra historiska tillkortakommanden och vårt arbete för att ligga i framkant i kampen mot finansiell brottslighet. I den så kallade Clifford Chance rapporten redovisades transparent hur vi under perioden 2007 till 2019 inte haft tillräckligt bra intern styrning och kontroll vilket medfört att misstänkta penning- tvättare eventuellt kunnat utnyttja banken. Vi har fått böter av Finansinspektionen och ett föreläggande från den estniska finans inspektionen. Vi granskas fortfarande av amerikanska myndig heter. Jag vågar ändock säga att vi nu är i början på slutet av arbetet med att hantera bankens historiska brister. Samtidigt arbetar vi febrilt och hårt för att minska risken för att vi utnyttjas. Vi har arbetat med ett åtgärdsprogram för att möta bristerna när det gäller penningtvättsrisker och intern styrning och kontroll, det som myndigheterna och våra egna utredningar pekat på.” Governance eller styrning och kontroll – är en fråga där banken har haft konstaterade brister. Hur jobbar du som vd med detta? ”Governance, eller styrning i en stor organisation är både enkelt och svårt på en och samma gång. Det går inte att underskatta betydelsen av styrningen. Den ska vara enkel att förstå – det ska vara transparent och tydligt hur den fungerar. Det ska också vara självklart att alla berörda i ett beslutande forum både kan och ska föra fram sina argument när ett beslut ska fattas. I Swedbank har jag fått ett kvitto på att den interna styrningen och kontrollen måste bli bättre, både genom myndigheternas granskningar, Clifford Chance-rapporten och bankens kultur- utredning. I min roll som vd i banken är det extra viktigt att leva som man lär. I företagets ledningsgrupp har vi veckovisa möten där medlemmarna har en plats för att de har ansvar för viktiga delar av bankens verksamhet. Alla i ledningen ska dela information kring sina ansvarsområden, göra sin röst hörd och föra fram sina argument. Bästa argument i ledningsgruppen vinner, men vd fattar alla formella beslut. Tydlighet i ansvar. Ser vi på det strukturellt så är det på koncernnivå som vi fattar beslut om normer, principer struktur och policy. Hur verksamheten de facto ska utföra uppdraget, det ska beslutas lokalt.” Du har utrett kulturen inom Swedbank. Vad kom du fram till? ”Att den i grunden är god. Medarbetarna känner stolthet över att jobba i Swedbank och värderingarna ger oss rätt styrning. Men det är också uppenbart att det har funnits brister i intern styrning och kontroll, vilket myndigheterna konstaterade men även brister iansvarstagande och osäkerhet om vår önskade position och hur vi skall nå den. Det åtgärdar vi nu.” Berätta vad ni gjort med slutsatserna? ”Efter kulturutredningen arbetade koncernledningen igenom och uppdaterade vision, syfte, kundlöfte och värdeord. Sedan bad vi alla medarbetare att återkoppla efter dialoger i hela banken. Då såg vi att många av de slutsatser som kom från kulturutredningen var rätt. Nu har vi en reviderad strategisk inriktning som vi är oerhört stolta över, som är tydligt kopplat till en bank sprungen ur sparbanksrörelsen. Vi ser att om det blir tydligare vad vi ska göra mer av kan det också bli tydligare vad vi ska göra mindre av. Dessutom har vi arbetat igenom våra grundstrategier som gäller kunderna, digitaliseringen och ledarskapet. Jag känner att vi är väl rustade att gå framåt nu.” 5 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VD-ORD Det finns ett allt större fokus på hållbarhetsfrågor och finans- branschens roll. Vad gör Swedbank på hållbarhetsområdet? ”Vi behöver ta ytterligare steg framåt inom hållbarhet. Vi har bestämt oss för att sänka våra koldioxidutsläpp med 60 procent till 2030. Vi behöver som företag se till att nå våra klimatmål och det måste göras på rätt sätt. Det pågår ett arbete med att öka andelen krediter som ges för transformationen av energisektorn ihållbar riktning. När det gäller gröna, sociala och hållbarhets- obligationer, så kallade ESG-obligationer, utgivna iNorden är vi som sagt itopp tre bland arrangörer. Robur har som första fondföretag under året lanserat en ny typ av fond, Paris Aligned, som investerar i bolag som har som mål att sänka sina utsläpp med 7 procent per år, i linje med Parisavtalet. Närmare 60 procent av omsättningen kan knytas till FN:s globala hållbarhetsmål i de företag som Roburs fond Global Impact inves- terar i. Roburs klimatmål är högt satta och det samlade fondkapi- talet ska vara investerat i linje med Parisavtalet senast 2025 och senast år 2040 ska det vara placerat koldioxidneutralt. Att vi under året har tagit plats i Dow Jones Sustainability Index som enda nordiska bank, det är en kvalitetsstämpel som visar att vi gör rätt saker. Detta är en viktig milstolpe för oss i banken.” Du är civilingenjör i elektroteknik, hur ser du på bankens digitalisering? ”Jag tycker att Swedbank på många sätt är och har varit ledande ihur man möter kunderna. Nu har vi satt igång ett stort program som ökar stabiliteten i bankens IT-miljö. Vi satsar på detta. Vi har samtidigt ett antal projekt för att öka säkerheten kring och kvali- teten på våra kunddata. Data ska skyddas men den kan också användas för att möta kundernas personliga behov. Vi är experter på att ta hand om tillgångar. På samma sätt behöver våra kunder kunna lita på att vi, på ett säkert sätt, kan ta hand om deras data. I grund och botten ska allt vi gör komma från våra värderingar. Vi förstår att det är viktigt att hålla koll på den personliga integri- teten, det är en viktig del av arbetet med hållbarhet.” Swedbank firade 200 år 2020. Vad betyder bankens historia för dig som vd? ”Det var tråkigt att inte få träffa alla i banken och fira detta. Jag har själv en livslång personlig historia med banken. När jag föddes fick jag en bankbok med 15 kronor insatta i Torna, Bara och Harjagers Härads Sparbank. Det fortsatte sen i Sparbanken Finns ungdoms- råd i Lund när jag var elevrådsordförande igymnasiet, när vi köpte vår första lägenhet i Hjorthagen i Stockholm och lånade pengar hos Swedbank. När jag pluggade utomlands ringde jag och fick hjälp av telefonbanken och senare när jag arbetat utomlands har jag kunnat lösa alla mina bankärenden via internetbanken. Och nu har jag fått möjlighet att jobba med alla fantastiska medarbetare. Det är ett viktigt uppdrag som jag är oerhört stolt över att få bära.” Vad önskar du dig inför 2021? ”Till att börja med vill jag tacka alla medarbetare för fantastiska prestationer. Jag vill också tacka ägare och kunder för fortsatt för- troende. 2021 vill jag fortsätta förvalta det. Swedbank är banken för de många människorna och företagen. Nu tar vi de bästa av vår tvåhundraåriga tradition, utgår från våra rötter i sparbanks- rörelsen och blickar framåt. Vi bygger nu en stark plattform och rustar oss på så sätt inför framtiden. Med kunden i fokus fort- sätter vi vår omställningsresa! Jag hoppas även att pandemin klingar av, att vaccineringen blir framgångsrik och att vi alla kan återgå till ett mer normalt liv. Tänk att få gå på restaurang med vänner, höra sorlet av gäster och stanna kvar lite för sent. Att få gå på en konsert, ett museum, ett teater- eller ett idrottsevenemang. Eller att ha ett arbetsmöte med några medarbetare runt ett bord för att lösa en knivig fråga. Det ser jag fram emot.” Stockholm i februari 2021 Jens Henriksson Vd och koncernchef 6 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VD-ORD Swedbanks strategiska riktning Vi ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Vårt syfte grundar sig i vår 200-åriga historia där vi sedan Sparbanksrörelsens start har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé kvarstår och är central för vårt syfte än idag. Genom att vi varje dag erbjuder relevant rådgivning, service och produkter till våra många kunder på våra hemma- marknader tror vi att Swedbank kan ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. Under 2020 har vi sett över vår vision, vårt kundlöfte, våra värderingar, samt vår gemensamma grund. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Vår vision grundar sig i vår övertygelse om att Swedbank tillsammans med vår stora kundbas kan fortsätta att ha stor påverkan på vårt samhälle. Vår vision är ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljömässiga, sociala, finansiella och etiska perspektiv. Vi tror att en hållbar bank med hållbara kunder bidrar till det långsiktigt hållbara samhället. Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare Vi ger våra kunder proaktiv rådgivning på deras villkor, stöttar dem i att ta hållbara beslut och förenklar det som är svårt. Våra kunder är grunden för vår framgång och vi finns där för våra kunder genomhela deras liv. Öppen, Enkel, Omtänksam Våra värderingar är centrala för vår identitet och grunden för vår företagskultur. Vi är en rak, ärlig och pålitlig partner. Vi är tillgäng- liga och enkla att förstå för att skapa en okomplicerad bankupp- levelse. Vi är hängivna, hjälpsamma och uppmärksamma på våra kunders behov. Vår grund De grundläggande byggstenarna är av stor betydelse för att leverera på vårt syfte, vision och kundlöfte. Vi behöver alltid säkerställa att vi har en attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vi behöver vara en effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. Det är också grundläg- gande att vi har en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Vårt syfte Vi ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare Tillsammans skapar vi: Öppen | Enkel | Omtänksam Vår vision Vårt kundlöfte Våra värderingar Vår grund Strategisk riktning • Genom rådgivning på dina villkor • Genom att stötta dig på vägen mot hållbarhet • Genom att alltid finnas där och hjälpa till • Genom att göra det svåra enkelt • En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där med arbetare bidrar och tar ansvar • En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler • En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur 7 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VÄRDESKAPANDE Hållbart värdeskapande för våra kunder, ägare och samhället Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande för våra intressenter och siktar därför på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnads- effektivitet, sund riskhantering och att leverera en bra kundupplevelse, i kombi- nation med ett starkt engagemang för hållbarhet. Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital och marknads ledande kostnadseffektivitet Värde för våra aktieägare skapas genom långsiktig och lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som ägare och samhället i övrigt. Vi följer därför inte med i kortsiktiga marknadstrender utan prissätter våra produkter baserat på risk och kapitalkrav. Tillsammans med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att bevara ett starkt finansiellt resultat. Det tillåter oss att ständigt investera i produkt- och kanalutveckling samt erbjuda kon- kurrenskraftiga priser till våra kunder. Sund riskhantering En stabil och sund riskhantering i vår verksamhet är grunden till förtroende från våra intressenter och vår långsiktiga överlevnad. Det möjliggör att vi kan finansiera oss genom inlåning från allmän- heten och upplåning från kapitalmarknaden för att kunna låna ut pengar till hushåll och företag till konkurrenskraftiga priser, även under sämre ekonomiska tider. Det möjliggör även att vi kan ta informerade och sunda beslut, avvägt på risk, avkastning och marknadsandel. Med övergången mot digitala lösningar strävar vi också efter hög stabilitet, tillgänglighet och informationssäkerhet i alla våra system för att säkerställa långsiktiga kundrelationer och förtroende. Ett enklare finansiellt liv för våra kunder Kundvärde skapas genom att vi erbjuder våra kunder proaktiva och relevanta erbjudanden baserat på kundens behov i den kanal de föredrar. Vi fokuserar på att ha en stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrågas. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för hållbar lönsamhet och våra kunders förtroende och val av Swedbank som finansiell partner. Starkt engagemang för hållbarhet Swedbanks starka engagemang för hållbarhet är grundläggande för vår verksamhet. Vi stöttar grön omställning i samhället genom att minimera vårt eget klimatavtryck och genom våra investe- ringar, finansiering och tjänster till våra kunder. Vi bibehåller ett högt engagemang i vårt samhälle och tar ansvar för vår samhälls- viktiga funktion i det finansiella systemet genom att bibehålla en stark finansiell position, god kreditkvalitet och stark kapitalisering. Ny riskpolicy och riskaptitpolicy Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta risk och hantera risk är grundläggande för vår affärsmodell och värdeska- pande. Vår syn på risk och riskhantering är förankrad i våra värderingar och vår strategi och syftar till att säkerställa våra finansiella mål, såsom avkastningsmål, kostnadsmål, stabil intjäning och stark kapitalisering. Riskhantering är ingen separat aktivitet utan genomsyrar allt vi gör. Den bygger på en generisk process där riskidentifiering, risk- bedömning, riskmitigering, uppföljning och rapportering är viktiga steg och den förstärks genom en riskbaserad eko- nomisk styrning och incitamentsstruktur. Styrelsen är ytterst ansvarig och styr riskhanteringen genom sin Enterprise Risk Management (ERM) Policy och Risk Appetite Statement Policy vilka nyligen har reviderats grundligt. Länken mellan bankens övergripande strategi, riskstrategin och den dagliga riskhanteringen har stärkts. Roller och ansvar har förtydligats och betydelsen av en stark riskkultur betonas än mer. Varje affärsenhet äger och ansvarar för de risker deras verksamhet ger upphov till. God riskhantering kännetecknas av ordning och reda, pro- aktivitet och regelefterlevnad. Swedbank har en låg riskaptit och baserar verksamheten på långsiktiga relationer med kunder i våra fyra hemma- marknader. Risk klassificeras i ett flertal risktyper, såsom kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk; varje risktyp omfattas av specifika regler samt kvalitativ och/eller kvantifierad riskaptit. 8 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VÄRDESKAPANDE Förstärkt strategiskt fokus Vi har identifierat fyra strategiska fokusområden där vi fokuserar på våra satsningar: Värdeskapande för kunden Swedbanks verksamhet bygger på kund relationer. Vi har en konkurrensfördel i att vara en digital bank med fysisk närvaro med förmåga att skapa värde för våra kunder utifrån deras behov. Framgång har byggts genom långsiktiga relationer och ett tjänste- och produkterbjudande som ger kunden möjlighet att ha Swedbank som partner för alla typer av finansiella behov. Vi vill fortsätta att vara ett attraktivt val för de många kunderna och säker- ställa att Swedbank lever upp till kunders förvänt- ningar genom att vara en tillförlitlig partner genom hela livet. Detta uppnås genom ett strategisk fokus på kundrela tioner och kundupplevelse med ett kund centrerat tanke sätt. Fokus kommer ligga på att leverera ett ”enklare finansiellt liv” i enlighet med vårt kundlöfte, med fokus på proaktivitet, rådgiv- ning, hållbarhet och enkelhet i kundupplevelsen. Operationell effektivitet Vårt fokus är att reducera komplexitet, standardisera erbjudanden och produkter samt öka effektiviteten i processer och arbetssätt för att för- enkla för våra kunder och realisera värdet av våra investeringar och resurser. Ny teknik och automa- tisering är viktiga områden för att möjliggöra ytter- ligare effektivitet och att frigöra kapacitet till de mest värdeskapande aktiviteterna. Detta kommer att ge Swedbank möjlighet att fortsätta att lön- samt erbjuda produkter och tjänster till de många kunderna, utnyttja våra skalfördelar och möta våra kunders förväntningar samt konkurrensen i marknaden. Kärnverksamheten Swedbank kommer fokusera på tillväxt iden starka och lönsamma kärnverksamheten ivåra hemma- marknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Swedbank är främst en bank för de många privat- kunderna, de små och medelstora företagen samt ett urval av stora företag, inom våra kärnprodukter utlåning, finansiering, sparande, försäkring och vardags ärenden. Partner skap och samarbeten kommer att användas för att tillgodose våra kunders behov och Spar bankerna kvarstår som vår viktigaste partner. Hållbarhet är en viktig del av Swedbanks kärnverksamhet och vi kommer att fort- sätta att vara ledande i omställningsarbetet för ett hållbarare samhälle. Grundläggande förutsättningar För att möjliggöra Swedbanks starka och lönsamma kärnverksamhet måste banken stå på en stabil och motståndskraftig grund för att säkerställa lång- siktigt aktieägarvärde. Ett strategiskt viktigt område är därför att fokusera på grund läggande förutsättningar som relaterar till regelefterlevnad, intern styrning och kontroll, stabilitet och mot- ståndskraft i den teknologiska infrastrukturen och att vara en attraktiv arbetsplats med en kultur baserad på inkludering och ansvarstagande. Dessa områden är kritiska för att säkerställa bankens möj- lighet och förmåga att bedriva bankverksamhet, sund riskhantering, kundnöjdhet och förtroende, engagerade medarbetare och kostnadseffektivitet, men det är också centralt för att möjliggöra utveck- ling och förändring på andra strategiska områden. 9 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 VÄRDESKAPANDE En affärsmodell för ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle Swedbank erbjuder sina kunder trygga och effektiva lösningar för att hantera sitt sparande och samtidigt tillgodose sina finansieringsbehov. Med utgångspunkt i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle ger vi de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. En viktig del av samhället Som del av det finansiella systemet är Swedbank en viktig del isamhället. Genom att främja sparande och låna ut pengar till hus- håll och företag bidrar vi till våra kunders finansiella trygghet och stöttar samhällsekonomin. Vår verksamhet påverkas av en rad faktorer, varav de viktigaste är: • Kundbeteende – Allt fler kunder väljer att göra sina bank- ärenden digitalt. Samtidigt söker många kunder fortfarande personlig hjälp vid mer komplexa ärenden. Vår ambition är att alla dagliga bankärenden ska gå att utföra digitalt, men med fortsatt möjlighet till personlig hjälp vid våra fysiska mötes- platser. • Konkurrens – Våra konkurrenter utgörs av både traditionella banker och nya aktörer. För att vara relevanta för våra kunder måste vi ständigt förbättra vårt erbjudande genom att bland annat analysera vår stora kundbas för att utforma mer skräddar sydda tjänster och produkter. • Makroekonomisk utveckling – Som en integrerad del av samhällsekonomin är vi beroende av den ekonomiska utveck- lingen globalt och lokalt. För att förbli konkurrenskraftiga och relevanta måste vi snabbt kunna anpassa oss till förändrade omvärldsfaktorer. • Reglering – Banksektorn påverkas av en mängd regleringar, som bland annat syftar till att öka den finansiella stabiliteten och förbättra bankkundernas position. Detta påverkar såväl konkurrenssituationen som prissättningen av våra produkter. • Finansiell brottslighet – Banker används allt oftare i försök till finansiell brottslighet. För att öka säkerheten för våra kunder måste vi därför kontinuerligt förbättra våra processer och rutiner. Vår ambition är att nå en ledande internationell bransch- praxis inom detta område. Ränteintäkter är vår största inkomstkälla Swedbanks huvudsakliga inkomstkälla är ränteintäkter på u t - låning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privat personer samt genom upplåning på kapitalmarknaden. Ränte nettot är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekost- nader för in- och upplåning. För att ha en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår ut - låning korrekt. Den marginal som vi tjänar måste därför vara stor nog att täcka kreditförluster för låntagare som inte kan betala sin ränta eller amortering. Marginalen måste även täcka kostnader och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Vi är måna om att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar samhällsutveckling och som bank har vi en viktig roll i omställ- ningen till ett hållbart samhälle. Såväl räntenetto som kreditförlustutvecklingen har en stark koppling till den ekonomiska utvecklingen och för att klara att stå emot ekonomiskt svåra tider och fortsätta stödja våra kunder hål- ler vi kapital för oförutsedda förluster. Storleken på detta kapital, som till stor del består av aktieägarnas investerade kapital, styrs av olika regelverk och beror bland annat på hur riskfyllda våra till- gångar bedöms vara. Fonder och kort viktigt för provisionsnettot Provisionsnettot är vår näst största inkomstkälla och utgörs av avgifter för produkter och tjänster, så som kapitalförvaltning och kort. Vårt kapitalförvaltningsbolag Robur förvaltade vi vid årets utgång ca 1 220 mdkr. Intäkterna från kapitalförvaltning tas ut som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför bland annat av börsutvecklingen. Efterfrågan på hållbara investeringar ökar och dag erbjuds olika former av hållbart sparande, exempelvis klas- sificerades Access Edge fonderna som Paris Aligned under 2020, vilket innebär att fonderna förvaltas i linje med Paris avtalet. Kortavgifter utgör den största delen av betalningsintäkterna och våra intäkter både från kunder som använder våra kort för köp, men även från butiker och restauranger som använder våra terminaler. Intäkterna utgörs av årliga avgifter men är även baserade på transaktionsvolym. Personal och IT utgör största delen av rörelsekostnaderna Swedbanks huvudsakliga kostnader består av löner. IT- och lokal- kostnader utgör också en stor del eftersom vi har ett distribu- tionsnät i form av både digitala kanaler och fysiska mötesplatser. Swedbank är även en stor skattebetalare där vi verkar. Kreditförluster varierar över tiden Kreditförlusterna i Swedbank är normalt sett låga eftersom vi under en lång period haft ett lågt risktagande. I år har kreditför- lusterna dock varit de högsta under de senaste 10 åren till följd av pandemin. Kredit förluster redovisas enligt ett regelverk (IFRS 9) som bygger på en bedömning om framtida förväntade kreditför- luster. Detta innebär att reserveringarna för förväntade framtida kreditförluster kan ändras både uppåt och nedåt över tiden, bero- ende på hur framtidsutsikterna utvecklas. Även om framtidsut- sikterna förbättrades under andra delen av 2020 har Swedbank gjort bedömningen att osäkerheten kring den ekonomiska åter- hämtningen fortvarande är så pass stor att det inte är lämpligt att minska de reserveringar för försämrade makro utsikter som gjordes under första delen av 2020. 10 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 AFFÄRSMODELL Förenklad resultaträkning, mkr + Våra intäkter Räntenetto (ränteintäkter – räntekostnader) 26 853 Utlåningen ger ränteintäkter och räntekostnaderna består av kostnader för inlåning samt bankens upplåning. Provisionsnetto 12 770 Avgifter debiterade för tjänster som till exempel kortanvändande, betalningar och kapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster 2 655 Resultat från marknadsvärdering av tillgångar som innehas av banken. Resultatet uppstår också genom kunders och bankens egen handel med finansiella instrument och som en följd av redovisningsmässiga värderings- effekter. Övriga intäkter 3 398 Andel av resultat från bland annat intressebolag, tjänster sålda till sparbanker och försäkringsnetto. Summa intäkter 45 676 – Våra kostnader – Personalkostnader 11 873 I takt med att kundbehoven förändras måste vi utveckla fortsatt relevanta tjänster och ge professionell rådgivning. Vi måste också säkerställa att vi når upp till våra egna och omgivningens krav på regelefterlevnad. För detta är vi beroende av att attrahera och utveckla rätt kompetens. – Övriga kostnader 8 687 Ett relevant kunderbjudande innebär utvecklings-, produktions- och distributionskostnader vilka tillsammans utgör övriga kostnader. – Sanktionsavgift 4 000 Finansinspektionen beslutade i mars att Swedbank skulle betala en sank- tionsavgift mot bakgrund av brister i arbetet mot penningtvätt samt styr- ning och kontroll. Sanktionsavgiften är inte skattemässigt avdragsgill. Summa kostnader 24 560 = Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 21 116 – Kreditförluster och nedskrivningar 4 336 Kreditförluster i en bank är naturligt då all utlåning innebär en risk. Reser- veringar för förväntade kreditförluster görs enligt en trestegsmodell och speglar förändringar i kreditrisk eller makroekonomiska variabler. – Skatt 3 851 Swedbank är en av de större bolagsskattebetalarna i Sverige och står tillsammans med landets övriga banker för cirka 10 procent av den totala bolagsskatten. = Vårt resultat hänförligt till Aktie ägarna 12 929 Fördelning av vårt resultat Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 50 procent av resultatet till aktieägarna, vilka kräver en konkurrenskraftig avkastning på sitt investe- rade kapital. Resterande 50 procent används för att motstå ekonomiska påfrestningar i svåra tider samt för att finansiera investeringar i ökat kundvärde och ökad tillväxt. Utdelning Eget kapital Förenklad balansräkning, mkr Våra tillgångar Kassa och obligationer 490 977 Swedbank håller en likviditetsbuffert i form av kontanter och likvida värde papper för att kunna tillgodose sina åtaganden även om tillgången till finansiering stängs under en period. Utlåning till allmänheten 1 680 987 Cirka hälften av Swedbanks utlåning till allmänheten utgörs av bolån i Sverige. Swedbank är en av de största kreditgivarna till privat- och företagskunder på våra fyra hemmamarknaderna. Utlåning till kreditinstitut 47 954 Swedbank har även ut- och inlåning till andra banker och kreditinstitut. Derivat 52 177 För att skydda banken och bankens kunder mot oönskade effekter från förändringar i exempelvis räntor och valutakurser använder sig banken av och erbjuder olika typer av derivatkontrakt. Dessa redovisas såväl på tillgångs- som skuldsidan av balansräkningen. Övriga tillgångar 322 547 Summa tillgångar 2 594 642 Våra skulder och eget kapital In- och upplåning från allmänheten 1 148 240 Kundernas insatta medel finansierar en betydande del av utlåningen. Swedbank har en stor och stabil inlåningsbas. Emitterade värdepapper 732 814 Den utlåning som inte finansieras via inlåning finansieras via upplåning på kapitalmarknaderna. Swedbanks marknadsfinansiering är till stor del både långfristig och utgörs av säkerställda obligationer. Derivat 54 380 Se kommentar under våra tillgångar ovan. Övriga skulder 504 015 Eget kapital 155 193 Eget kapital säkerställer att bankens verksamhet fungerar väl även under ogynnsamma förhållanden. Summma skulder och eget kapital 2 594 642 För mer detaljerad information om Swedbanks resultat- och balansräkning, se sidan 58 och 60. 11 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 AFFÄRSMODELL Fokus på hållbart värdeskapande för kunder, medarbetare, ägare och samhälle Swedbanks starka engagemang i hållbarhetsfrågor är grundläggande för vår verk- samhet. Vi integrerar nu hållbarhetsperspektivet som en naturlig del i allt vi gör för att vi tror att det långsiktigt hållbara är det långsiktigt lönsamma både för kunder, medarbetare, ägare och samhället i stort. Vår ambition är att vara den ledande banken inom hållbarhet. Minska bankens klimatpåverkan Hållbarhets- mål: Varför? Swedbank ser att klimatförändring- arna är en av vår tids största utmaningar för samhället. Med tanke på vår historia, vårt syfte och vår vision är vi fast beslutna att möjliggöra både klimatomställning i linje med Parisavtalet och att bidra till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) i Agenda 2030. Detta dubbla åtagande kommer att styra vårt arbete och vår påverkan mot 2030 och framåt. Direkta växthusgasutsläpp Utfall: • Swedbank påvisar en god utveckling mot att nå koncer- nens klimatmål om direkta utsläppsreduceringar. Under åren 2019–2020 har banken minskat utsläppen med 53procent vilket till stor del kan förklaras av minskningen iantalet flygresor till följd av den globala pandemin. • Koldioxidavtrycket från Swedbank Roburs fonder har minskat med 60 procent sedan 2018. Minskningen är ett resultat av ambitiöst tidsatta klimatmål, ny klimatstrategi och systematiskt arbete i fondförvaltningen. • Inkludering i Dow Jones Sustainability Index med resultatet 93 av 100 inom underkategorin miljö. 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 00 0 30 00 0 Utfall Mål 202020192018 ton CO 2 e Utfall Mål 2030 Dow Jones Sustainabillity Index Score 0 20 40 60 80 100 2019181716 Swedbank har skrivit under och är aktivt engagerade i FN:s princi- per för ansvarsfull bankverksamhet. Banken vill bidra till att FN:s globala mål och att Parisavtalet uppnås. Som ett led i detta har Swedbank Robur målsatt att det samlade förvaltade fondkapita- let år 2025 ska vara i linje med Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och år 2040 vara placerat koldioxid- neutralt. Ett antal fonder förvaltade i linje med Parisavtalet har lanserats under året där förvaltnings- och analysmetoden baseras på regelverket för EU Sustainable Finance klimatbenchmark. I juli 2020 antog Swedbank ett nytt klimatmål som innebär att de direkta utsläppen av växthusgaser ska minska med 60 procent från 2019 till 2030. Under 2021 har banken som mål att utveckla klimat mål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Swedbank inkluderades i DJSI World index 2020 12 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 MÅL OCH UTFALL Ökat kundvärde Kundmål: Varför? Kundvärdet är tillsam- mans med kundnöjdhet, förtro- ende och positiv inställning till varumärket förklaringar till i vilken omfattning våra kunder väljer att använda våra tjänster och produkter. Högt kundvärde, med fokus på proaktivitet, rådgivning, håll- barhet och enkelhet i kundupp- levelsen, är en förutsättning för hållbart värdeskapande och lön- samhet. Kundvärdet följs upp genom egna och publika under- sökningar som bland annat mäter kundnöjdhet. Utfall: I Sverige mäts kundnöjdhet främst genom NKI. Kundnöjd- heten för privatpersoner var under 2020 oförändrat på 63 och mins- kade något bland våra företagskunder. IBaltikum mäts kundnöjdhet sedan 2018 främst genom CSI som liknar den svenska undersök- ningen till sitt upplägg. Jämfört med 2019 ökade kundnöjdheten bland privatpersoner i Lettland, sjönk något i Estland och var oförändrad i Litauen. 2018 2019 2020 0 20 40 60 80 100 2020 2019 2018 Litauen (CSI) Lettland (CSI) Estland (CSI) Sverige (NKI privat) Kundnöjdhet, privatpersoner Ökat medarbetar engagemang Varför? Engagerade och stolta medarbetare bidrar till framgångsrika affärer och nöjda kunder. En förutsätt- ning för detta är att medarbetare får möjlighet att utvecklas, får känna att de kan påverka och bidra till att uppnå bankens syfte, vision och mål samt känner sig stolta över Swedbank som arbetsgivare. Att verka för en hållbar medarbetarstyrka är en grundförutsättning för attSwedbank ska kunna fortsätta erbjuda produkter och service av hög kvalitet. Vi arbetar kontinuerligt med utveckling och uppföljning av dessa områden. Rekommendationsindex Utfall: Viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare, det så kallade eNPS-värdet, har förbättrats ytterligare under året. 0 10 20 30 40 50 202020192018 Medarbetar- mål: Under 2020 hade Swedbanks digitala tjänster en tillgänglighet på 99,73 % i Sverige respektive 99,66 % i Baltikum 13 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 MÅL OCH UTFALL Solid kapitalisering Varför? Swedbanks kapitalisering ska säker- ställa att banken klarar sig under svårare tider. Bankens vd har därför fastslagit att Swedbanks buffert till myndigheternas krav skall uppgå till 1–3 procentenheter. En stark kapitalisering är även nödvändig för att säkra tillgången till kon- kurrenskraftig kapitalmarknadsupplåning. Kapi- talkraven från myndigheterna skärps kontinuer- ligt, men Swedbanks goda lönsamhet och solida kapitalisering ger dock ett bra utgångsläge för att möta framtida förändringar av kapitalkraven. Swedbanks kärnprimärkapitalrelation, % Utfall: Kärnprimärkapitalrelationen uppgick per den sista december 2020 till 17,5 procent (17,0). Det kan jämföras med ett totalt kärnprimärkapitalkrav på 12,4procent. Till följd av spridningen av covid-19 och den påfrestning på samhället det fört med sig valde Finans inspektionen att under året sänka den kontra- cykliska bufferten, viket inneburit att kapitalkraven under året sänkts. 0 5 10 15 20 Krav Kärnprimärkapitalrelation 202020192018 Kärnprimär kapitalrelation Krav Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 2019181716 Digitala interaktioner ökar Innovations- mål: Varför? Banker i Sverige och internationellt lever under ett kraftigt förändringstryck. Den digitala kontakten med våra kunder ökar kraftigt både i omfattning och betydelse. För att fortsätta att vara relevanta för våra kunder och upprätthålla vår konkurrenskraft mot både etablerade konkurrenter som nystartade aktörer fortsätter Swedbank att investera i nya kundanpassade och hållbara lösningar. Ett modernt och innovativt arbetssätt med stort fokus på ny teknik och tillgänglighet ger oss möjlighet att möta våra kunder på deras villkor även i framtiden. Digitala kundinteraktioner, miljoner Utfall: Antalet digitala interaktioner mellan Swedbank och våra kunder fortsatte under året att öka och uppgick till sammanlagt 1,9 miljarder. 0 500 1 000 1 500 2 000 2019181716 Finansiellt mål: 14 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 MÅL OCH UTFALL Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent Finansiellt mål: Varför? Swedbanks aktieägare kräver en konkurrenskraftig avkastning på sitt investerade kapital. Samtidigt är en god lön- samhet nödvändig för att säkra vår långsiktiga konkurrensför- måga och skapa investerings- möjligheter. Vi behöver även säkerställa förmågan att klara perioder av stora ekonomiska påfrestningar, vilket till stor del avgörs av intjäningsförmåga, risknivå och kapitalisering. Utfall: Räntabiliteten på eget kapital uppgick under året till 8,9 procent (14,7) Exklusive sanktionsavgift uppgick räntabiliteten på eget kapital till 11,4 procent. Att jämföra med målet på 15 procent. Räntabilitet på eget kapital, % 0 3 6 9 12 15 18 202020192018 Mål Utfall Utfall exkl sanktionsavgift Mål Kostnader AML-utredningskostnader Sanktionsavgift Marknadsledande kostnadseffektivitet Varför? Med digitaliseringen ökar konkurrensen och transparensen inom delar av bankmarknaden sam- tidigt som bankerbjudanden och produkter i större utsträckning standardiseras. Priset på våra tjänster blir därmed allt viktigare. För att långsiktigt vara kon- kurrenskraftig krävs kontinuerligt arbete med kost- nadseffektivitet i interna processer, vilket i sin tur ger investeringsmöjligheter iökat kundvärde. Swedbanks K/I-tal jämfört branschsnitt Utfall: Kostnaderna steg under 2020 till 20,5 mdkr (19,9) justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift, främst på grund av högre personal och IT-kostnader. Personalkostna- derna ökade till följd av fler antal anställda, årliga löneökningar och högre pensionskostnader. Ökningen av antalet anställda har främst skett inom området AML, men även inom IT- området. Swedbanks K/I-tal uppgick under 2020 till 0,54 (0,43). Snittet för de andra tre stora bankerna i Sverige, Nordea, SEB och Handelsbanken var 0,51. Målsättningen är att kostnaderna 2021 och 2022 ska vara på 20,5 mdkr exklusive penning- tvättsrelaterade utredningskostnader. 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 202020192018 Swedbank Snitt konkurrenter Finansiellt mål: Kostnadsmål 2021 och 2022 De underliggande kostnaderna ökade 2020 till följd av ett inten- sivt arbete med att stärka bankens skydd mot att utnyttjas för penningtvätt och annan finansiell brottslighet, men även för att vi fortsatt att investera i IT-utveckling. Under 2021 och 2022 kommer de underliggande kostnaderna att fortsätta öka, dels för att vi rekryterat ca 1 000 nya medarbetare under 2020, men också för att vi fortsätter att satsa på att motverka finansiell brottslighet och på att förbättra stabiliteten och säkerheten inom våra IT-system. Vår målsättning är att de underliggande kostnaderna inte ska överstiga 20,5 mdkr under 2021 eller 2022. Utöver de underliggande kostnaderna så tillkommer kostnader för penningtvättsrelaterade utredningar, dessa är svåra att uppskatta men vår förhoppning är att dessa inte ska överstiga 500 mkr per år under 2021 och 2022. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Sanktionsavgift AML-utredningskostnader Kostnader 222120 15 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 MÅL OCH UTFALL Hållbarhet – temat för vår tid Swedbank kan detta år se tillbaka på 200 år av hållbarhetsarbete. En idé om att göra det möjligt för alla människor att öppna ett bankkonto och påbörja ett sparande blev startskottet till sparbankerna och så småningom Swedbank. Folkbildning, för att bygga en stabil ekonomisk situation för såväl privat- som företagskunder, har gått som en röd tråd i bankens verksamhet sedan 1820. Samhället står idag inför stora utmaningar med krav på föränd- ring. Klimatet, digitaliseringen och nu senast pandemin har på - visat vikten av anpassning och omställning till en ny verklighet. Hållbarhetsarbetet stöttar den gröna omställningen i samhället och är en naturlig del i bankens strategi med syfte att göra det möjligt för kunder, medarbetare, ägare och samhälle att skapa en bättre framtid. Det handlar om att utveckla banken i denna rikt- ning och vägleda kunder att göra kloka och hållbara val, att erbjuda produkter och tjänster som främjar omställningen till ett samhälle som tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Swedbank lägger också till ett etiskt perspektiv där policyer, ramverk och ställningstaganden utgör viktiga delar i bankens arbete. Intresset för hållbarhet växer i omvärlden och bland bankens intressenter vilket ställer nya krav på öppenhet och transparens. Tillkommande regelverk och ny lagstiftning bidrar dessutom till ett ökat hållbarhetsfokus i den finansiella sektorn. FN:s globala hållbarhetsmål och Principerna för ansvarsfull bankverksamhet ger banken vägledning i arbetet att uppnå bankens vision ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Ansvarsfulla åtaganden för omställning Swedbanks åtog sig i och med undertecknandet av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI:s Principles for Respon- sible Banking) att utveckla bankens verksamhet i enlighet med Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Detta har under året övergått till en operativ fas där principerna implementeras i verk- samheten. Principerna ställer bland annat krav på en konsekvens- analys av bankens hela verksamhet och en analys har därför genomförts där bankens påverkan på omgivningen identifieras och presenteras. Banker och andra finansiella institut har genom sin verksam- het stor möjlighet att bidra till den nödvändiga omställningen genom att finansiera satsningar som behövs för att uppnå målen iParisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. EU utvecklar ett gemensamt regelverk kring hållbarhet för finanssektorn, där taxonomin är en del. Syftet med denna är att klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara och vilka som inte kan klassificeras som hållbara. En gemensam taxo- nomi ger gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas ”gröna” vilket är önskvärt ur ett såväl kund- som investerar- perspektiv. Taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi vilket gynnar bankens intressenter. De gemensamma regelverken främjar en ökad transparens och insyn i bankens verksamhet generellt, och är något som Swed- bank eftersträvar. GDPR, MiFID och PSD2 är andra exempel på regelverk som ställer konkreta krav på bolagens öppenhet och redovisning. Riskhantering för hållbar utveckling Hållbarhetsrisker som beskrivs inom ramverket för företagets riskhantering är risker som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera och hantera miljörelaterade, sociala eller styrningsrela- terade aspekter som, om de uppstår, skulle ha en betydande nega- tiv ekonomisk inverkan och/eller en betydande negativ påverkan på koncernens varumärke och rykte. Hållbarhetsrisk påverkar även flera andra risktyper, främst regelefterlevnads-, kredit-, operativ och strategisk risk. Att hantera hållbarhetsrisker på ett ansvarsfullt sätt är viktigt för Swedbank och är avgörande för att upprätthålla förtroendet för bankens varumärke. I Swedbank är riskhantering och hållbar- het integrerade i verksamheten, och ramverket för risk och styr- ning ger stöd i hanteringen av hållbarhetsrisker. Swedbank arbetar på flera fronter för att identifiera och han- tera hållbarhetsrisker, särskilt klimatrelaterade risker, som banken kan exponeras för genom sin kreditportfölj och sina produkter. Iframtiden kommer klimatförändringar sannolikt att medföra mer frekventa och allvarliga väderhändelser såsom översvämningar, torka och stormar, vilka kan utgöra en potentiell risk för bankens kreditportfölj. Med tiden kommer fysiska tillgångar sannolikt också att utsättas för ökad risk på grund av förändrade väder- mönster, vilket potentiellt kan påverka kreditrisken inom sektorer såsom fastighetsförvaltning, jordbruk och skogsbruk. I över- gången till ett klimatneutralt samhälle kommer politiska åtgärder såsom införande av koldioxidskatter, eller tekniska framsteg som nya produktionsprocesser, påverka oss och våra kunder, vilket ger upphov till omställningsrisker. Förändringar i lagar och regler och social aktivism riktat mot icke-hållbara affärsmodeller kan dess- utom påverka bankens rykte och kan även bli en poten tiell risk. Bedömningen av bankens hållbarhetsrisker är integrerad ibefintliga processer såsom processen för godkännande av nya produkter och tjänster, och kreditprocessen, där en hållbarhets- analys genomförs för företagskrediter. 16 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET 1820 1980 1998 2003 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Den första sparbanken etableras iSverige Den första etiska fonden lanseras Swedbank förvärvar andel i baltiska Hansabank Swedbank får som första nordiska börsnoterade bank sitt miljö lednings- system certifierat enligt ISO 14001 Den första koncern- hållbarhetsrapporten, I enlighet med GRI G4, publiceras Hållbarhetsrapporten integreras med årsredovisningen Målet om att reducera koldioxidutsläpp med 50procent från 2010 uppnås Exkludering av bolag där över 30 procent av omsättningen utgörs av kolproduktion Första gröna obligationen emitteras Signering av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet Den hållbara aktiefonden Swedbank Robur Global Impact lanseras Lansering av fonder som förvaltas i linje med Parisavtalet Exkludering av bolag där över 5 procent av omsättningen utgörs av kolproduktion. Historisk tillbakablick Finansiering av ett hållbart samhälle Kreditgivning är kärnan i bankverksamhet, det vill säga att finan- siera privatkunders och företags investeringar. För att uppnå en långsiktigt sund och välfungerande utlåning är ansvarstagande en förutsättning. Under de senaste åren har intresset ökat för att göra hållbara val och i det arbetet ska banken stödja sina kunder genom att erbjuda hållbara finans- och investeringslösningar, råd- givning och analys. En mer hållbar inriktning i affären kan skapa mervärde för den enskilde kunden, företaget och samhället och är grunden i långsiktigt finansiellt värdeskapande. Ett stort ansvar vilar på bankens medarbetare, som gör en bedömning av hållbar- het och långsiktighet. Det är viktigt att känna kunden, dess verk- samhet, framtidsutsikter och påverkan på samhället. Då en kredit- limit överstiger 8 miljoner kronor iSverige och 0,8 miljoner euro ide baltiska länderna genomförs en utökad hållbarhetsanalys uti- från sociala och miljömässiga aspekter. I analysen diskuteras håll- barhetsrelaterade frågor kring bland annat mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skatt och korruption. För principer och vägledning har Swedbank även koncern övergripande policyer, instruktioner och sektorriktlinjer. Swedbank har under året uppdaterat den strategiska inriktningen för banken och satt hållbarhet ikärnan av affärsstrategin. Som en konsekvens av den uppdaterade affärs- strategin har banken beslutat att inte ge ny finansiering till pro- spektering av nya olje- och gasfält eller till okonventionell utvin- ning av fossila bränslen. I tillägg till det har banken skärpt villkoren för utlåning och utesluter nu finansiering till företag som till mer än 5 procent av sin omsättning tillverkar eller utvinner kol. I de fall då etiska dilemman uppstår, exempelvis relaterat till bankens hållbarhetsramverk, ger Swedbanks etikkommitté ytterligare rekommendationer. Swedbank uppmuntrar till hållbara affärsmodeller och har ambitionen att erbjuda finansieringsprodukter och tjänster som bidrar till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Under året har banken utvecklat det gröna låneerbjudandet, både till privat och företagskunder, inom den baltiska bankverksamheten. Lån till sol celler, gröna billån och gröna bolån erbjuds nu privatkunder på alla Swedbanks hemmamarknader. Sedan 2017 är Swedbank emittent av gröna obligationer och kan utifrån den gröna obligationsaffären rikta och stödja finansie- ring av sektorer som genomgår en övergång till ett hållbart sam- hälle. Swedbank Debt Capital Markets, tillhandahåller också rådgiv- ning kring gröna, sociala och hållbarhetsobligationer. Detta gynnar både emittenter som söker grön finansiering, exempelvis företag och kommuner, och investerare som efterfrågar hållbara investe- ringar, exempelvis försäkringsbolag och pensions förvaltare. Hållbara investeringar Hållbarhet är även integrerat i de investeringar banken gör och ide produkter och tjänster som banken erbjuder. Engagemanget och intresset kring hållbarhet ökar och därmed efterfrågan på hållbara sparformer. 17 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur är en av Nordens ledande kapitalförvaltare med visionen att vara världsledare ihållbart värdeskapande. Under året har fonderna haft innehav icirka 3 000 bolag både i och utanför Sverige. Det innebär ett stort ansvar och samtidigt en stor möjlighet att påverka och driva utvecklingen framåt. En viktig del av fondbolagets arbete för långsiktigt hållbara bolag är aktivt ägarskap genom medverkan ivalberedningar och röstning på bolagsstämmor. Ett sätt att arbeta med hållbarhet, förutom påverkan på bolag, är genom samarbeten och medverkan i olika hållbarhetsinriktade initiativ. Swedbank Robur har gjort ett antal offentliga åtaganden och stödjer flera initiativ, exempelvis Principles for Responsible Investment (PRI), International Corporate Governance Network (ICGN) samt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Swedbank Robur har antagit två klimatmål, presenteras på sidan 12, och kommer fortsatt samarbeta med andra investerare och påverka bolag och emittenter att ställa om till hållbara lös- ningar genom nätverk som Climate Action 100+, Green Bond Principles och International Investors Group on Climate Change. Itillägg har Swedbank Robur anslutit sig till Net-zero asset manager initiative, ett åtagande om att med egna strategier och genom att påverka bolag som fonderna investerar i, uppnå koldioxidneutralitet i kapitalförvaltningen till år 2050. Swedbank Robur har som första svenska finansiella aktör, undertecknat det nya EU-initiativet Finance for Biodiversity. Banker, kapitalförvaltare, försäkringsgivare och fondaktörer har genom initiativet åtagit sig att fram till år 2024 samarbeta, engagera och bedöma sin egen biologiska mångfaldseffekt samt utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk mångfald. Utvecklingen av Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar har fortsatt. Den utgör grunden i hållbarhetsar- betet, omfattar fondbolagets alla fonder och är idag en integrerad del av förvaltningen Under året lanserades ett flertal innovativa och hållbara fonder i Access Edge familjen samt fonden Transition Energy. Fem av Swedbank Roburs fonder är Svanenmärkta, en hållbarhetsmärkning med högt ställda krav på hållbarhet och exkluderingar av fossila bränslen. Klimatfrågan i fokus Klimatförändringen är en stor samhällsutmaning och berör idag alla företag, om än i olika utsträckning. Den finansiella sektorn har ett stort ansvar att omdirigera kapitalflöden för att uppnå en mer hållbar ekonomi samt att hjälpa företag göra nödvändiga klimat- anpassningar. Swedbank har genom sin verksamhet en möjlighet till både en direkt och indirekt klimatpåverkan, det vill säga direkt genom den egna verksamheten där tjänsteresor och uppvärmning av lokaler utgör den största delen, indirekt via bankens produkter och tjänster. Det är viktigt för Swedbank att såväl styra kapital till hållbara investeringar och främja nya kreativa lösningar som kan lösa sam- hällsutmaningar som att på ett strukturerat sätt integrera håll- barhet i bankens processer för riskbedömning. Arbetet med att implementera TCFD:s rekommendationer utifrån klimatrisker och möjligheter har fortskridit under året och banken har genomfört scenariotestning av samtliga TCFD betydande grupper för utlå- nings- och investeringsportföljen. Den ökade transparensen kring klimatrelaterad information är viktig då den ökar förståelsen för vilka insatser som är nödvändiga att göra i styrning, riskhantering och affärsmodell för att kunna hantera den omställning som behöver göras. Swedbank har åtagit sig att besluta om klimatmål som är i linje med vetenskapen genom Science Based Targets initiative. Metodutvecklingen för hur processen att besluta vetenskapliga klimat mål inom finanssektorns exponeringar mot några utvalda tillgångsklasser blev klar under året. Swedbank arbetar nu med att utveckla klimatmål relaterat till bankens bolåneaffär och utlå- ning till kommersiella fastigheter som är i linjer med Parisavtalet. För den egna verksamheten har Swedbank beslutat om mål för att minska resursförbrukningen och främja en stabil klimat- och energiomställning. Under perioden 2010–2020 har Swedbanks direkta växthusgasutsläpp minskat med 84 procent där covid-19 varit en starkt bidragande orsak till minskningen under år 2020. Bakom dessa siffror ligger aktiva insatser för att minska resandet och energiutnyttjande på kontoren. Swedbank arbetar även för att främja cirkularitet och använd IT utrustning tas om hand och återanvänds för att minska miljöpåverkan. Under det senaste året uppskattas denna rutin ha genererat en utsläppsbesparing på 1756 ton. Swedbanks klimatrelaterade miljö mål har ambitionen att fortsätta minska bankens direkta utsläpp. Som komplement till arbetet med att minska bankens klimat avtryck klimatkompen- serar Swedbank för samtliga kvarvarande direkta utsläpp. Miljöarbetet genomförs strukturerat utifrån ett miljölednings- system, certifierat enligt ISO 14001 sedan 2003, för att minska både den egna, men även kunders och leverantörers miljöpå- verkan. Efterlevnaden av miljöledningssystemet granskas årligen via intern och extern revision. Ett värdebaserat arbetssätt Swedbanks viktigaste styrka är dess medarbetare, som tillsam- mans formar bankens företagskultur. Bankens medarbetare tar ansvar och följer regelverk och riktlinjer för att bygga förtroende. Ambitionen är att driva verksamheten framåt genom att utveckla framgångsrika samarbeten och hållbara kundrelationer. Utifrån en kulturutvärdering genomförd under 2020 har ett arbete inletts där ett starkt ledarskap och tydligt ansvar på ledare såväl som på medarbetare som självledare är tydliga. Målet är en engagerande och hållbar prestationskultur som är väl kopplad till bankens värderingar öppen, enkel och omtänksam. Covid-19 – en extraordinär utmaning Pandemin har varit en stor utmaning under året men också en pådrivare för snabbare utveckling inom flera områden såsom digi talisering och arbetsmiljö, där det ställts krav på nya tekniska lösningar och arbetsrutiner. En snabb omställning har varit nöd- vändig, likaså en anpassning till nya förändringar och olika myn- dighetskrav. Fokus har varit att hålla alla medarbetare kontinuer- ligt uppdaterade och informerade. Som samhällsbärande funktion har det varit avgörande att med god kvalitet och service lyckas upprätthålla bankens tjänster för kunderna under den här turbu- lenta och extraordinära tiden. Swedbank erbjöd även sina med- arbetare med vårdutbildning att stötta vården med bibehållen lön. 18 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Kulturutvärdering – för starkare företagskultur En omfattande utvärdering av Swedbanks företagskultur startades under året för att identifiera styrkor och förbättrings- områden. Ett stort antal medarbetare i koncernen har lämnat sina åsikter och deltagit i undersökningar och fokusgrupper. Arbetet med utvärderingen avslutades under våren 2020, och resulterade i ett arbete med fokus på att utveckla en tydlig strategi, skapa en effektiv styrning, stärka ledarskapet och omforma prestations- bedömningen i syfte att stärka företagskulturen. Arbetsmiljö och hälsa – strategiskt viktigt område Att arbetsmiljö och hälsa är strategiskt viktigt har visat sig, inte minst under den utmanande tiden av pandemin som ställt krav på att ställa om arbetssätt och mötesformer internt men också hur mötet med kunderna ska kunna genomföras på ett tryggt och säkert sätt. Det redan etablerade flexibla arbetssättet som Swed- bank införde 2014 har underlättat omställningen. Under pande- min har omkring hälften av alla medarbetare arbetat hemifrån. För de som arbetar på kontor har en rad åtgärder genomförts för att skapa en trygg arbetsmiljö och trygga kundmöten. Mångfald och jämställdhet – centralt för verksamheten Swedbank är en inkluderande bank för de många, både kunder och anställda. Swedbanks mål är att vara ledande inom jämställdhet och mångfald på samtliga hemmamarknader. Ett fokus som ger nytt perspektiv och hjälper till att öka medarbetarnas kompetens och förståelse för andra människor och alla kunders olika behov. Swedbanks mål är att medarbetarna ska återspegla mångfalden idet lokala samhället och därigenom tillgodose kundernas behov och identifiera nya affärsmöjligheter. Vid årsskiftet uppgick andelen kvinnor i styrelsen till 40 procent. Informationssäkerhet allt viktigare Ett högt prioriterat område för banker och andra finansiella aktö- rer är arbetet med informationssäkerhet, att säkerställa stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att möjliggöra att produkter och tjänster är tillgängliga när de behövs och efterfrå- gas. Itakt med en ökad digitalisering i samhället ökar den digitala sårbarheten i företagen relaterat till nya typer av online- och molntjänster. Stora resurser och kostnader investeras för att för- hindra överträdelser, missbruk av befintlig och ny teknik, cyberhot och bedrägerier. Arbetet med informationssäkerhet, med mål att skydda såväl kundernas och bankens data och annan känslig infor- mation, är en av de mest väsentliga frågorna för Swedbank. Det handlar ytterst om förtroende och ekonomiska värden för banken. Banken har under det senaste året jobbat med ett omfattande åtgärdsprogram för att förbättra rutiner, systemstöd och pro- cesser för att förebygga alla olika typer av finansiell brottslighet. För att förhindra att bankens betalningssystem används som verktyg för kriminell verksamhet finns ett tydligt internt regel- verk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Detta syftar också till att efterleva gällande lagar och regler på området. Kampen mot penningtvätt Penningtvätt är ett globalt problem och ett samhällshot som har en negativ påverkan på integriteten och stabiliteten i hela det finansiella systemet. Penningtvätt är ett brott isig – men det är också nära relaterat till andra former av allvarlig och organiserad brottslighet, liksom finansiering av terrorism. Omfattningen av den globala penningtvätten anses vara betydande. FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) uppskattar att det årligen tvättas mellan 800 miljarder och 2 biljoner USD. Att bekämpa penningtvätt är en hållbarhetsfråga som uttrycks i FN:s mål för hållbar utveckling 16.4: ”Till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjlig heterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet”. Swedbank har ett ansvar gentemot samhället – aktieägare, kunder, tillsynsmyndigheter och anställda – att förhindra att kon- cernen används för att genomföra transaktioner av medel från kriminell verksamhet eller att överföringar sker som syftar till att finansiera terrorism. Swedbank är som alla andra finansiella insti- tut utsatt för risker att utnyttjas för penningtvätt och finansie- ring av terrorism och har därför etablerat koncernövergripande processer för att identifiera och hantera dessa risker, i alla de juris- diktioner där banken verkar. Att motverka penningtvätt och finan- siering av terrorism (samlat kallat finansiell brottslighet) är en för- utsättning för att upprätthålla Swedbanks vision om ”ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle”. Ledningen visar vägen Swedbanks styrelse och ledande befattningshavare är fullt inför- stådda i allvaret och komplexiteten i Swedbanks historiska brister och behovet av förbättringar, när det gäller styrning och kontroll av risker för penningtvätt/terroristfinansiering (AML/CTF), inklu- sive finansiella sanktioner. Swedbank har under året varit öppen isin fortlöpande kommunikation med externa intressenter och allmänhet, angående de historiska AML/CTF-relaterade frågorna och behovet av ett framåtriktat arbete. Ledande befattningshavare, inklusive Swedbanks vd och koncern chef Jens Henriksson, har upprepade gånger bekräftat bankens brister på tillräcklig intern styrning och kontroll. Koncern- ledningen har också tydliggjort att kampen mot finansiell brotts- lighet är ett ansvar som alla anställda i banken bär, inte enbart bankens ledande befattningshavare. Det omfattande åtgärdsprogram, som sedan 2019, har adres- serat de identifierade bristerna innefattar en handlingsplan med 244 punkter för att åtgärda de brister i bankens AML/CTF-arbete och sanktionsramverk. I oktober 2020 bestod handlingsplanen av 244 åtgärder. Centrala åtgärder omfattar bland annat: • att revidera och uppdatera AML/CTF-ramverket • att uppdatera policyer och processer/rutiner • att definiera AML/CTF-bedömningsstandarder med nya ramverk på plats • att revidera och uppdatera rapporteringsprocesser och ansvarsområden Betydande framsteg i åtgärdsprogrammet gjordes under året. Mer än 90 procent av punkterna i programmet slutfördes i tid och återstående åtgärder överförs nu till bankens förändrings- program. 19 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Utredningar Under 2019 och 2020 har Swedbank haft ett omfattande sam- arbete med berörda myndigheter i olika jurisdiktioner kring de slutsatser som de genomförda utredningarna har presenterat. De penningtvättrelaterade utredningarna som inleddes 2018 och 2019 och genomfördes av de svenska och estniska Finans- inspektionerna avslutades den 19 mars 2020. Finansinspektio- nerna konstaterade att Swedbank haft allvarliga brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet. Banken har även haft brister i sin informationsgivning till myndig- heterna. Vidare konstaterades vissa brister i den svenska verksam- heten. Den svenska Finans inspektionen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4miljarder SEK. Den estniska finansinspektio- nen utfärdade ett föreläggande som ställde krav på att Swedbank skulle vidta vissa åtgärder för att stärka AML-processer och ruti- ner. Den 23 mars presenterade den internationella advokat byrån Clifford Chance sin slutliga utredningsrapport. Den visade att Swedbank har haft allvarliga brister i hanteringen av penning- tvättrisker men också att stora förbättringar hade gjorts under åren 2016–2019. Ytterligare åtgärder vidtagna sedan 2019 Tidsangivna åtgärder 2016–2019 Feb Apr Jun Dec Clifford Chance anlitades för att genomföra en genom gripande utredning. Extern juridisk rådgivare kopplat till pågående utredningar anlitas. Swedbank inrättade enheten Anti Financial Crime (AFC). Under åren 2016–2019, avslutade Swedbank relationer med ett stort antal högriskkunder vilket beskrivs iClifford Chance utrednings- rapport. Under 2019 inrättade Swedbank ett team med uppdrag att granska kunder som identi- fierats av Clifford Chance för att bedöma om kundrelationen skulle sägas upp eller om risk- mitigerande åtgärder var nödvändiga. Denna process har lett till ytterligare upp sägningar av befintliga kundavtal. Under 2019–2020 anställde Swedbank en ny vd, chef för Group Compliance, chef för Baltisk bankverksamhet, Koncernriskchef, Chefsjurist, Kommu- nikationsdirektör med ansvar för håll- barhet och vd för Swedbank Estland. Under 2019 och 2020 lämnade ett antal anställda Swedbank till följd av Clifford Chance omfattande utredning. Kulturella, strukturella och organisatoriska förändringar Vd har etablerat en ny koncernledning (“GEC”) som har möten varje vecka. Under 2019 och 2020 har det skett flera personalförändringar på ledningsnivå (inkl. Styrelsen). Riskhantering Kvalificerade resurser har tillförts inom styrelsens utskott och ledningen samt andra nyckelpersoner. Kraftig resursförstärkning inom Compliance- funktionen. Inrättat Group Financial Crime Committee och Business Area Financial Crime Committee – för att säkerställa effektiv styrning och hantering av finansiella sanktionsrisker. Inrättade en särskild arbetsgrupp för att hantera den dagliga verksamheten av pågående utred- ningar avseende historiska brister inom AML- området. Uppdaterat koncernens ramverk, som även inne- bär att nyckelriskindikatorer utvecklas i enlighet med gällande lagstiftning och bästa bransch- praxis. Reviderad Enterprise Risk Management policy med en mer ingående och tydlig definition och beskrivning av Swedbanks riskstrategi och riskaptit. Uppdaterad koncernstandarder avseende AML / CTF (Anti Money Laundering / Counter Terrorist Financing) sanktioner, inklusive policyer, processer och kontroller, som följer internationell best practice. Utvecklade och implementerade en ny riskklassificeringsmodell. Granskade och förbättrade riskbedömning, medie- analys och kundflaggningsprocesser. Riskbedömningsprocessen har centraliserats bland annat genom införandet av en koncernge- mensam process, vilket även innefattar etable- ringen av en riskbedömningsdepå. Förbättrade kundkännedomspolicyer och proces- ser i hela koncernen. Fastställt policyer och processer avseende för- djupad granskning av riskkunder. En process för nya kunder som kräver att resulta- tet av riskutvärderingen ska bedömas och gran- skas av seniora befattningshavare/ledningen implementerad. I slutet av 2019 inrättades ett Bolags- styrningsutskott i styrelsen i syfte att stödja styrelsen att fullgöra sitt tillsynsansvar i förhållande till den övergripande strategin för bolags- styrningen. Årsstämman 2019: Kerstin Hermansson utses till ny styrelseledamot. Extra bolagsstämma 2019: Göran Persson (ny ordförande), Bo Magnusson och Josefin Lindstrand utses till nya styrelseledamöter. Kulturella, strukturella och organisatoriska förändringar Riskhantering Interna granskningar, externa specialister och granskning Utbildning, efterlevnad och incitament Kontroll, granskning och samarbete med myndigheter 20 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Estniska föreläggandet Swedbank AS, Swedbanks estniska dotterbank, överlämnade den 19 november 2020 en slutrapport till den estniska finansinspek- tionen. Rapporten bestod av samtliga åtgärder som vidtagits för att åtgärda de brister som angavs i föreläggandet från mars 2020. Åtgärderna beskrevs i detalj och Swedbank anser att bris- terna som identifierades av den estniska finansinspektionen är adresserade. Detta bekräftades den 28 januari 2021 då den est- niska finansinspektionen meddelade att man gjort en bedömning av slutrapporten. Den estniska finansinspektionen bedömer de åtgärder som vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte har några ytterligare anmärkningar. I bedömningen har den est- niska finansinspektionen tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks fortsatta arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske inom ramen för det löpande tillsynsarbetet. Swedbank AS har stärkt AML/CTF-kompetensen inom dotter- bankens ledning (management board) och även stärkt dess med- arbetares medvetenhet om vikten av en förbättrad kultur i AML-arbetet och ram verket. Organisationsstrukturen har ändrats Ytterligare åtgärder vidtagna sedan 2019 Tidsangivna åtgärder 2020 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Oct Nov Dec Boston Consulting Group (BCG) anlita- des för att utvär- dera Swedbanks processer inom regelefterlevnad samt för att granska roller och ansvar. Konsultföretaget AML Analytics anlitades för att testa transaktionsöver- vakningssystemet. Oliver Wyman anlitades även för att genomföra en oberoende bedömning av Swedbanks färdigheter inom AML/CTF- och sank- tionsområdena. Uppdraget löper på tre år och omfattar periodiska granskningar. Under 2020 har Group Legal drivit ett projekt som syftar till att säkerställa att banken har en sund och tillfredsställande bolagsstyr- ningsstruktur. I detta ingick bland annat att utvärdera dotter- bankernas styrelser, lednings- grupp och utskottsstrukturer. AML och finansiella sanktioner Kontroll och övervakning/granskning Uppdaterat verktyg för transaktionsöver- vakning, en processtyrning med ny teknik och policykrav. Vid riskbedömning av kunder inkluderas sanktions relaterade kriterier. I transaktionsövervakningen har automatiska filter implementerats. Algoritmen för upptäkt av penningtvättsförsök uppdaterades och larmfunktionen och metoden för årlig validering förbättrades. Inrättat en styrningsprocess för hantering av sanktioner. Policyer och processer avseende finansiella sanktioner reviderades och uppdaterades för att tydligt definiera bedömningskriterier, rapporte- ringsförfaranden och ansvar. För en ökad effektvitet har santionsöver- vakningssystement uppdaterats. Utsåg dedikerade ”Financial Sanctions Officers” för att granska transaktioner och relationer som direkt eller indirekt kan innebära exponering för sanktionsrisk. Uppdaterat policyer för att säkerställa att årliga sanktions riskbedömningar sker. Samarbete med myndigheter Omfattande samarbete med en rad myndig- heter (civila, polisiära och övriga tillsyns- myndigheter) i olika jurisdiktioner som rör tidigare ärenden. Uppdaterad och förbättrad process för periodisk rapportering till lokala tillsynsmyndigheter. Utbildning, disciplin och incitament Implementerade ett utbildningsprogram som inkluderar obligatorisk sanktionsrelaterad online-utbildning för alla anställda. Ökad frekvens och förbättrad utbildning inom AML för alla anställda. Arbete pågår med att implementera ett obligatoriskt utbildningsprogram avseende regel verket för bolagsstyrning. Clifford Chance- rapporten publiceras. Årsstämma 2020: nya leda- möter utsedda: Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt-Erik Lindgren och Biljana Pehrsson. Swedbank reviderade roller och ansvar mellan enheten AFC i första för- svarslinjen och Group Compliance i den andra försvarslinjen. “Whistle B”, det interna whistle- blowing - systemet för extern rapportering, lanserades. Koncernens reviderade regelefter- levnads- policy antagen av styrelsen. I slutet av oktober bestod handlingsplanen av 244 åtgärder. Centrala åtgär- der omfattar bland annat: (1) revidera och uppdatera AML/CTF-ramverket (2) uppdatera policyer och processer/rutiner (3) defi- niera AML/CTF-bedöm- ningsstandarder, och (4) implementera rapporte- ringsprocesser och ansvar. Oliver Wyman anlitades för att bedöma och ge råd kring för- bättringar av Swedbanks företags kultur. 21 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom AML/CTF-området. Regelefterlevnadsfunktionen har stärkts och har etablerat en ny enhet med omfattande översikt över AML/CTF-arbetet. Swed- bank AS har även förstärkt antalet resurser avsevärt inom området. Estnisk förundersökning En del av den estniska Finansinspektionens utredning överläm- nades till den estniska åklagarmyndigheten som undersöker om penning tvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum iSwedbank AS. Ny underrättelse från Finansinspektionen I september 2020 fick Swedbank en underrättelse från Finans- inspektionen om att myndigheten utreder Swedbank AB för miss- tänkta överträdelser av marknadsmissbruksförordningen (MAR). Undersökningen omfattar perioden 20 september 2018 till 20februari 2019 och gäller offentliggörande av insiderinfor- mation och skyldigheten att upprätta en insiderlista (artikel 17 och 18) isamband med avslöjande av misstänkt penningtvätt inom banken. Amerikanska myndigheter Amerikanska myndigheter fortsätter att undersöka Swedbanks historiska AML/CTF-arbete och historiska offentliggörande av information. Utredningarna pågår och Swedbank är i dialog med alla relevanta myndigheter via amerikanska juridiska ombud. Vi kan inte i detta skede förutsäga när utredningarna kommer att avslutas, och vi kan inte heller förutsäga resultatet av dem. Ekobrottsmyndigheten Den svenska Ekobrottsmyndigheten (EBM) utreder om det före- kommit brott i samband med historisk informationsgivning. Banken har ingen information om när EBM:s utredning kommer att avslutas. Översyn av bolagsstyrningen I december 2019 inrättades ett utskott för bolagsstyrning inom styrelsen, Bolagsstyrningsutskottet. Det grundläggande syftet med utskottet är att underlätta för styrelsen att fullgöra sitt ansvar avseende Swedbanks övergripande bolagsstyrning av banken och dess dotterbolag. Utskottet lämnar rekommendatio- ner till styrelsen för beslut. Under 2020 har Group Legal ansvarat för ett projekt som syftar till att säkerställa att banken, som moderbolag, har en sund och tillfredsställande bolagsstyrningsstruktur som är tydlig, enhetlig och i linje med branschpraxis (”Governance Review”). Hänsyn har tagits till storlek, komplexitet och strategi för koncer- nen. Projektet innefattade en gapanalys där ett antal förbätt- ringsområden identifierades. Projektet lämnade ett flertal rekom- mendationer om hur förbättringsområdena bör åtgärdas. I detta ingick bland annat att utvärdera de baltiska dotterbankernas styrelser, utskottsstrukturer och verkställande ledning. Vidare undersöktes hur banken bör hantera potentiella konflikter mellan de olika reglerna avseende styrning och kontroll i Sverige respek- tive de baltiska länderna. Förändringen av bolagsstyrningen är i en genomförandefas med flera pågående underprojekt och arbetsströmmar som kom- mer att implementeras fullt ut under 2021. Det pågår även en utvärdering av styrningsstrukturen för den baltiska bankverk- samheten och det övergripande ramverket för bolagsstyrning. Underprojektet för den baltiska bankverksamheten kommer även säkerställa att styrning och kontroll av affärsområdet stärks både inom dotterbolagsbankerna och från moderbolaget. Swedbank kommer att implementera ett obligatoriskt utbild- ningsprogram kring bolagsstyrning för bland annat ledande befattningshavare, styrelseledamöter i materiella dotterbolag och för anställda som är engagerade i bolagsstyrningsprocessen. Förändringar i styrelsen Nya styrelseledamöter är Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt-Erik Lindgren och Biljana Pehrsson som alla valdes på årsstämman den 28 maj. Styrelsen består nu av Göran Persson, Bo Magnusson, Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Bengt Erik Lindgren, Josefin Lindstrand, Anna Mossberg och Biljana Pehrsson. Förändringar i koncernledningen Förändringar i koncernledningen omfattar utnämningen av Charlotte Rydin till chefsjurist och chef för Group Legal (9 juli). Hon tillträdde i början av 2021. Jon Lidefelt utnämndes till chef för den baltiska bankverksamheten (9 juli). Han hade då varit tillför- ordnad chef för den baltiska bankverksamheten sedan den 1 januari 2020. Under året tillträdde Erik Ljungberg, Kommunikationsdirek- tör med ansvar för hållbarhet (1 juli), och Rolf Marquardt, koncern- riskchef (1 oktober), sina tjänster på Swedbank. Riskhantering Under 2020 uppdaterades koncernens ramverk för riskhantering inklusive utvecklingen av nyckelriskindikatorer (KRIs) i enlighet med legala krav och bästa branschpraxis. Koncernens standarder kring AML/CTF och sanktioner inklusive policyer, processer/ rutiner och kontroller, uppdaterades. Swedbank har uppdaterat sin ERM policy med mer ingående och tydligare definitioner samt beskrivningar av riskstrategi och riskaptit, med särskilt fokus på riskhantering, riskkultur och risk- medvetenhet. Under åren 2016–2019, avslutade Swedbank relationer med ett antal högriskkunder vilket beskrivs i Clifford Chance utred- ningsrapport. Under 2020 fortsatte Swedbank att avsluta rela- tioner med högriskkunder och att uppdatera och förbättra kund- kännedomsprofiler (KYC) på befintliga kunder. AML, sanktionskontroller och monitorering Swedbank har under 2020 arbetat intensivt för att åtgärda de historiska brister inom AML/CTF och även sanktionsområdena som pekades ut av de svenska och estniska Finansinspektionerna samt i Clifford Chance utredningsrapport. 22 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Swedbank har utökat kompetens och kvalificerade resurser till styrelsen, utskott och koncernledning, inklusive rekryteringen av nya personer till nyckelroller (se ovan). Banken har också tillfört omfattande resurser inom regelefterlevnad (Compliance), inom Anti Financial Crime och AML/CTF-resurser inom alla affärs- områden. Under året har två kommittéer inrättats inom koncernens affärsområden med syfte att säkerställa effektiv styrning och hantering av sanktionsrisker – Group Financial Crime Committee och Financial Crime Committee. Sanktionsansvariga (Financial Sanctions Officers) har gran- skat varningssignaler genererade av transaktionsmonitorerings- systemet med fokus på bankens sanktionsrisker, samt relationer som direkt eller indirekt kan utsätta banken för sanktionsrisker. Enligt bankens årliga rutin granskas alla policyer och uppdate- ras vid behov, inklusive policyer som kräver slutförande av sank- tionsriskbedömningar som identifierar sanktionsrisker och utvär- derar effektiviteten i Swedbanks kontroller. För att vidta åtgärder som krävs för att hantera AML/CTF- risker har Swedbank uppdaterat transaktionsmonitoreringsverk- tyg, inklusive ny teknik och modeller. Vi har även definierat en ny Target Operating-modell inklusive styrningsprocesser, baserat på bästa branschpraxis och Swedbanks policykrav. Därutöver har Swedbank utvecklat och implementerat en ny AML/CTF- riskklassificeringsmodell för kunder i den svenska bankrörelsen. Den nya modellen består av regelbaserade scenarier och modeller som förutsäger risker och med det höjer kvaliteten på riskbedömningar och scenariomonitorering. risk- klassificeringsmodell uppdateras och förbättras kontinuerligt. Nästa steg är att etablera en gemensam koncernstruktur med det baltiska riskklassificeringssystem. Extern rådgivning För att bedöma och säkerställa kvaliteten av förbättrade system och processer, har banken anlitat externa resurser. I januari 2020 anlitade banken Boston Consulting Group (BCG) för att utvärdera att Swedbanks regelefterlevnadsprocesser överensstämmer med bästa branschpraxis. BCG granskade också rollerna och ansvarsområdena för regelefterlevnadsfunktionen som kontrollfunktion i andra försvarslinjen och AFC som central riskhanteringsfunktion i första försvarslinjen. Banken anlitade i februari 2020 Oliver Wyman för att bedöma och ge råd om förbättringar av Swedbanks företagskultur. I april 2020 inledde banken ett samarbete med konsultföre- taget AML Analytics avseende ett verktyg för att testa system för screening av finansiella sanktioner. AML Analytics förser banken med månadsvisa utvärderingar där banken kan analysera resultatet av sanktionsövervakningssystemen. Oliver Wyman engagerades även i juni 2020 för att genomföra en oberoende bedömning av Swedbanks färdigheter inom AML/ CTF- och sanktionsområdena. Detta omfattade också en gransk- ning av Swedbanks policyer och processer/rutiner. Uppdraget löper på tre år och omfattar periodiska granskningar. Arbetet framåt De betydande framsteg som gjorts under 2020 har lagt grunden för att Swedbank skall ligga i framkant av kampen mot finansiell brottslighet. Det är särskilt viktigt att vi har en gedigen förståelse av vår riskexponering och våra kunder, samt att vi arbetar oför- trutet för att upptäcka och förhindra olagliga transaktioner. I detta inkluderas även arbetet med att förstå bankens exponering vad avser korruption såväl internt som den som våra kunder expo- neras för. Därför åtar sig Swedbank att implementera effektiva processer och strävar efter att nå en ledande internationell branschpraxis. Arbetet för att uppnå den här ambitionsnivån kommer att ta flera år och det kommer att ge högre effektivitet. Vi behöver sam- tidigt säkerställa att våra banktjänster är tillgängliga och enkla att använda för kunderna på våra hemmamarknader. Vi förutser en löpande utveckling i kampen mot finansiell brottslighet och kommer att anpassa våra mål därefter. Banken kommer att följa takten i utvecklingen av ledande branschpraxis hos regionala branschkollegor som har ett liknande geografiskt fotavtryck. 23 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Stabilitet och motståndskraft i svåra tider skapar värde för våra aktieägare Trots att årets resultat tyngdes av högre kostnader relaterade till att stärka arbetet mot penningtvätt, reserveringar för förväntade kreditförluster kopplade till effek- terna av covid-19 och av Finansinspektionens sanktionsavgift bidrog en stabil intjä- ning till en stark kapitalisering och ett stabilt underliggande resultat. Styrelsen avser därför att så snart konsekvenserna av pandemin bättre kan överblickas och om för- utsättningar så föreligger, föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2019 och 2020 års resultat i enlighet med bankens utdelningspolicy på 50 procent av årsvinsten. Swedbanks strategi – att vara en tillgänglig fullservicebank med erbjudanden utifrån kundens behov, hög kostnadseffektivitet och låg risk – syftar till att skapa stabilitet och förutsägbarhet för våra aktieägare. Förra året präglades dock av betydande osäkerhet och ett lägre resultat och högre kreditförluster till följd av spridningen av covid-19. Avkastningen påverkades också negativt av Finans- inspektionens sanktionsavgift och ökade kostnader för att stärka arbetet mot penningtvätt. Under 2020 uppgick räntabiliteten på eget kapital till 8,9 procent jämfört med målet på 15procent. Den allmänna osäkerheten till följd av pandemi bidrog också till ökad volatilitet på marknaderna. Aktiekursen steg under året med 3,4 procent jämfört det nordiska bankindexet OMX Nordic Banks som föll med 2,5 procent och storbolagsindexet OMX 30 som steg med 5,8 procent. Totalavkastningen för Swedbank aktien uppgick så - ledes till +6,5 procent och börsvärde till 161,4 miljarder kronor vid utgången av 2020, att jämföra med 155,9 miljarder kronor vid slutet av 2019. Efter att ha beaktat Finansinspektionens uppmaning till banker att vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåter- köp fram till den 30 september 2021 har styrelsen, efter samråd med Finansinspektionen, beslutat att föreslå en utdelning för räkenskapsåret 2019 om 4,35 kronor per aktie. Styrelsens förslag till utdelning motsvarar cirka 25 procent av nettoresultatet för räkenskapsåret 2019. Vidare föreslår styrelsen en utdelning om 2,90 kr per aktie för räkenskapsåret 2020. Förslaget motsvarar en utdelningsandel på 25 procent av nettoresultatet för räkenskaps- året 2020. När covid-19 pandemins konsekvenser ytterligare kan överblickas och om förutsättningar så föreligger, avser styrelsen föreslå ytterligare utdelning hänförlig till 2019 och 2020 års resultat i enlighet med bankens utdelningspolicy på 50 procent av årsvinsten. Handel på flera marknader Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som har varit noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX, Stockholm sedan 1995. Banken har också ett ADR-program (American Depositary Receipt) som gör det möjligt för investerare att genom depåbevis investera i Swedbanks aktie på OTC-marknaden i USA – utan att behöva registrera sig hos Euroclear eller köpa svenska kronor. Swedbanks aktie handlas på flertalet olika marknads- platser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. I genomsnitt omsattes Swedbankaktier till ett värde av 632 mkr per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm. Det finns idag ett flertal fonder och aktieindex för företag som uppfyller vissa hållbarhetsnivåer. Två exempel på index där Swedbank ingår är Dow Jones Sustainability Index 2020 och FTSE4Good. Det förra Swedbanks aktiekursutveckling jämfört med index Kurs 2016 2017 2019 20202018 50 60 70 80 90 10 0 11 0 12 0 13 0 14 0 150 A-aktien OMX Nordic Banks OMX Stockholm 30 Ägarkategorier, % per den 31 december 2020, siffran inom parentes avser 2019 Källa: Euroclear Sweden AB Utländska ägare 36,7% (36,1) Svenska privat personer 12,5% (12,8) Svenska juridiska personer 50,8% (51,1) 24 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 AKTIEN är ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex som rankar årligen världens mest hållbara företag och det senare har tagits fram för att underlätta investering i företag som uppvisar globalt erkända nivåer av ansvarstagande. Fler exempel finns på hem- sidan under Investor Relations/Swedbanks aktier. Ägande och information Swedbank hade vid slutet av 2020 1 132 005 722 utfärdade aktier. Av dessa ägs 36,7 procent av utländska ägare och 63,3 pro- cent av svenska ägare, varav 12,5 procent avser privatpersoner. Innehav av egna aktier Swedbank hade den 31 december 2020 ett innehav av 12013947 egna aktier i syfte att säkra åtagandet i bankens pre- stations- och aktiebaserade ersättningsprogram. Ersättningen ges i form av uppskjutna aktier och syftar till att genom aktie- ägande främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i banken. Totalt överläts 1 687 386 aktier under 2020, vilket motsvarade en utspädningseffekt på cirka 0,15 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2019. Årsstämman 2020 fattade beslut om nya prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram för 2020 samt om överlåtelse av stamaktier med anledning av dessa och tidigare beslutade pro- gram. Programmen för 2020 beräknas resultera i överlåtelse av cirka 0,5 miljoner stamaktier, motsvarande en total utspädnings- effekt på cirka 0,05 procent i förhållande till antalet utestående aktier och röster per 31 december 2019. För att fortlöpande kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapitalbehov fick styrelsen vid årsstämman 2020 bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier på upp till 10 procent av samtliga aktier (inklusive förvärv av egna aktier i värdepappersrörelsen, se nedan). Styrelsen fick också bemyndigande att emittera skulde- brev som kan konverteras till aktier. Under 2015, 2016 och senast i augusti 2019 utnyttjade banken styrelsens mandat och emitte- rade skuldebrev som kan konverteras till aktier i det fall som ban- kens primärkapital sjunker under en viss nivå. Emissionerna var en del i att uppfylla de kapitalkrav som den svenska Finansinspek- tionen beslutat om för svenska banker. Swedbank bedriver, i egen- skap av värdepappersinstitut, värdepappersrörelse avseende bland annat handel med finansiella instrument för egen räkning. Idenna verksamhet finns behovet att förvärva egna aktier. Årsstämman 2020 beslöt därför att banken under tiden fram till Årsstämman 2021 löpande skulle få förvärva egna aktier till ett antal som innebär att det samlade innehavet av sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av utestående aktier, och att handel sker till marknadspris. Mer information om Swedbanks aktie finns på www.swedbank.com/ir Största aktie ägarna den 31 december 2020 Andel av kapital och röster, % 2020 Sparbanksgruppen 11,04% Folksam 7,03% Norges Bank 4,96% AMF Pension & Funds 4,64% Alecta Pension Insurance 4,56% Swedbank Robur Funds 4,05% BlackRock 3,64% Sparbanksstiftelser – Ej Sparbanksgruppen 3,50% Vanguard 2,65% SEB Funds 1,94% Totalt antal Aktieägare 358422 Källa: Modular Finance AB/Euroclear Sweden AB Antal aktie ägare den 31 december 2020 Storleksklasser Antal ägare Andel, % 1—500 296784 82,8% 501—1 000 31983 8,9% 1 001—5 000 25349 7,1% 5 001—10 000 2300 0,6% 10 001—15 000 614 0,2% 15 001—20 000 323 0,1% 20 001— 1069 0,3% Totalt 358422 100% Källa: Euroclear Sweden AB Aktiestatistik A-aktien 2020 2019 2018 2017 2016 Högsta kurs, kr 162,7 214,8 221,7 231,4 229,3 Lägsta kurs, kr 99,14 120,75 177,15 194,2 150,8 Kurs den sista december, kr 144,12 139,45 197,75 197,9 220,3 Genomsnittligt antal avslut per handelsdag 1 11420 10 622 6 733 6 090 5 413 Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr 1 632 655 597 538 526 Totalt börsvärde per sista december, mdkr 161 156 221 224 245 ISIN-kod A-aktien: SE0000242455 1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källa: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com Data per aktie Kronor 2020 2019 2018 2017 2016 Resultat per aktie före utspädning 11,55 17,62 18,96 17,38 17,6 Resultat per aktie efter utspädning 11,51 17,56 18,89 17,3 17,5 Eget kapital per aktie 138,5 123,9 123 119,8 116,6 Utdelning per aktie 2,90 1 4,35 14,2 13 13,203 P/E-tal 12,5 7,9 10,5 11,4 12,5 Börskurs/eget kapital per aktie 1,04 1,13 1,61 1,65 1,89 1) Styrelsens förslag. 25 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 AKTIEN Ekonomisk redogörelse 28 januari Bokslutskommuniké 2019 Ökade bolånevolymer i Sverige och bred utlånings- tillväxt i Baltikum gav stöd åt räntenettot. 18 mars Swedbank inför amorteringslättnader för privat- och företagskunder Företag med likviditetsproblem och privatpersoner som varslas om uppsägning påverkas alla av effekt- erna av covid-19. Swedbank, med drygt fyra miljoner kunder i Sverige, har en viktig roll i samhället och för oss är det självklart att på olika sätt hjälpa de människor och företag som drabbats finansiellt. 8 april Swedbank inför lån med statlig garanti I spåren av covid-19 är många företag idag i en svår ekonomisk situation. Därför välkomnar Swedbank att regeringen infört en lånegaranti som hjälper bankerna att stötta företag som har drabbats av krisen. Från och med idag erbjuder Swedbank de statligt garan- terade lånen. 8 april Penningtvättsrelaterade åtgärder och covid-19 effekter leder till ökade kostnader och kreditreserveringar Den förväntade kostnadsökningen beror främst på högre utredningskostnader, ytterligare förstärkningar av arbetet mot penningtvätt och ökade insatser för att motverka effekterna av covid-19 för våra kunder. 23 april Delårsrapport första kvartalet 2020 Högre räntenetto till följd av lägre resolutionsavgift och högre räntor, men till följd av effekterna av covid-19 även högre reserveringar för eventuella kredit förluster. 17 juli Delårsrapport andra kvartalet 2020 Lägre intäkter från kort och kapitalförvaltning och lägre reserveringar för eventuella kreditförluster kopplade till effekterna av covid-19. 20 oktober Delårsrapport tredje kvartalet 2020 Högre intäkter från kort och kapitalförvaltning påverkar provisionsnettot positivt. Årets viktigaste händelser i korthet Utlåning (privat) 1 Utlåning (företag) 1 Inlåning (privat) Inlåning (företag) Betalningar 2 Fonder Sverige 21 16 19 16 34 21 Estland 43 37 51 44 58 41 Lettland 35 22 33 28 54 41 Litauen 39 22 44 27 51 37 1) Exklusive återköpsavtal och Riksgälden. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige) och inhemska betalningar (Estland, Lettland och Litauen). Marknadsandelar, procent Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse 26 Ekonomisk redogörelse Provisionsnetto, mkr Provisionsnettot minskade med 2 procent. Intäkter från i första hand kort minskade till följd av covid-19, medan intäkter från kapitalförvalt- ningen ökade. Betalningsförmedling Kapital förvaltning Övrigt 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 Övrigt Kapitalförvaltning Betalningsförmedling 2019181716 Kostnader, mkr Totala kostnader ökade till 24560 mkr främst till följd av Finansinspektionens sanktionsavgift på 4000 mkr, högre personal- och IT-kostnader. Personalkostnader IT-kostnader Övriga kostnader K/I-tal 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Övrigt IT Personalkostnad 2019181716 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 K/I-tal Årets resultat, mkr Swedbanks resultat uppgick till 12 929 mkr, att jäm- föra med 19 709 mkr föregående år. Minskningen för- klaras främst av högre kostnader, inklusive Finans- inspektionens sanktionsavgift, och kreditförluster. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2019181716 Räntenetto, mkr Räntenettot ökade med 3 procent, till 26 852 mkr främst förklarat av en lägre resolutions- avgift samt högre in- och utlåningsvolymer. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 2019181716 Utveckling av viktigare finansiella nyckeltal Kreditförlustnivå, % 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 2019181716 Kreditförlusterna för året uppgick till 4 334 mkr (1 469). Ökningen förklaras av ökade reserve- ringar för ett fåtal större motparter i de oljerela- terade branscherna, negativa riskklassföränd- ringar i pandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid19. Förändring av kärnkapital 2020, mdkr 0 30 60 90 120 150 2020 Övrigt IAS 19 Ut delning Resultat 2019 110,1 120,54,2 –6,5 12,9 –0,2 Resultatet efter avdrag för föreslagen utdelning påverkade kärnprimärkapitaletpositivt med 6,4mdkr. Omvärdering av beräknad pensions- skuld enligt IAS 19 ökade kärnprimär kapitalet med cirka 4,2 mdkr. * Swedbank konsoliderad situation Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse 27 Ekonomisk redogörelse Årsredovisningen innehåller alternativa nyckeltal som Swedbank bedömer ger värde full information till läsaren eftersom de används av koncernledningen för intern styrning och resultat- uppföljning samt även för jämförelser mellan rapporteringsperio- derna. Information om de alternativa nyckeltalen som används iårsredovisningen finns på sidan 198. Högre kostnader och kreditförluster belastade resultatet Swedbanks resultat minskade till 12 929 mkr (19 709) till följd av högre kostnader inklusive Finansinspektionens sanktionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre nettoresultat finansiella poster. Justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift uppgick resultatet till 16929 mkr. Valutakursförändringar påverkade resultatet före kreditförluster och nedskrivningar negativt med 66 mkr jämfört med föregående år. Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 8,9 procent (14,7) och K/I-talet till 0,54 (0,43). Justerat för Finansinspektionens sanktionsavgift uppgick räntabiliteten på eget kapital till 11,4 procent och K/I-talet till 0,45. Intäkterna minskade till 45 676 mkr (45 960) och påverkades negativt av ett lägre nettoresultat finansiella poster och provi- sionsnetto. Valutakursförändringar bidrog negativt med 163 mkr, medan ett högre räntenetto påverkade intäkterna positivt. Räntenettot ökade med 3 procent till 26 853 mkr (25 989). Ökningen förklaras främst av en lägre resolutionsavgift, högre ut- och inlåningsvolymer, samt högre bolånemarginaler och lägre upplåningskostnader. Provisionsnettot minskade med 2 procent och uppgick till 12770 mkr (12 984). Intäkter från i första hand kort minskade till följd av covid-19, medan intäkter från kapitalförvaltning ökade till följd av högre genomsnittlig volym förvaltat kapital. Nettoresultat finansiella poster minskade till 2 655 mkr (3629). Orsaken var främst en lägre värdeökning av aktieinne- haven i Visa och Enento under året. Innehavet i Visa värdesäkra- des under andra kvartalet och innehavet i Enento avyttrades under tredje kvartalet. Resultatet inom Stora företag & Institutio- ner, som till stor del försämrats av värdejusteringar på derivat (CVA/DVA), bidrog också till ett lägre resultat. Övriga intäkter uppgick till 3 398 mkr (3 358) och var stabila. Kostnaderna ökade till 24 560 mkr (19 984), främst till följd av Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr. Justerat för sanktionsavgiften ökade kostnaderna med 3 procent och påver- kades främst av högre personal- och IT-kostnader. Personalkost- naderna ökade till följd av fler antal anställda, årliga löneökningar och högre pensionskostnader. Ökningen av antalet anställda har främst skett inom området AML, men även inom IT-området. Konsult kostnader för att hantera penningtvättsrelaterade utred- ningar minskade med 252 mkr till 852 mkr, medan övriga konsult- kostnader ökade med 160 mkr. Valutakursförändringar minskade kostnaderna med 97 mkr under året. Kreditförlusterna för året uppgick till 4 334 mkr (1 469), mot- svarande en kreditförlustnivå på 0,26 procent (0,09). Ökningen förklaras av ökade reserveringar för ett fåtal större motparter i de oljerelaterade branscherna, negativa riskklassförändringar ipandemi drabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19. Merparten av kreditförlusterna var hänförliga till affärsområde Stora företag & Institutioner. Skattekostnaden uppgick till 3 851 mkr (4 711) och motsvarar en effektiv skattesats om 22,9 procent (19,3). Den effektiva skatte satsen för 2020 har påverkats negativt av att Finansin- spektionens sanktionsavgift inte är skattemässigt avdragsgill och positivt av skatteintäkter hänförliga till tidigare år. Koncer- nens effektiva skattesats bedöms på medellång sikt uppgå till 19–21 procent. Fortsatt positiv volymutveckling och god kreditkvalitet Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt- områdena lån, betalningar och sparande. Den totala utlåningen till allmänheten, exklusive återköps- avtal och utlåning till Riksgälden, ökade under året med 10 mdkr, motsvarande en årlig tillväxt på strax över en halv procent. Störst bidrag till ökningen kom från bolån i Sverige som växte med 31mdkr. En nedgång i utlåningen till bostadsrättsföreningar hade en negativ påverkan med 7 mdkr. Företagsutlåningen minskade med 16 mdkr. Valutakursförändringar ledde till en värdeminskning av utlåningsvolymerna med 12 mdkr jämfört med föregående år. Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,1 miljoner, vilket är i nivå med föregående år. Antalet utgivna kort i Sverige uppgick till 4,3 miljoner och i Baltikum till 3,8 miljoner. Antalet kortköp i Sverige påverkades av spridningen av covid-19 och minskade med 7 procent jämfört med föregående år. Trots negativ påverkan från covid-19 ökade antalet kortköp med 3 procent i Baltikum till följd av en god underliggande tillväxt och statliga stödåtgärder. Antalet inlösta korttransaktioner av Swed- bank minskade med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala inlåningen inom affärssegmenten ökade under året med 177 mdkr, motsvarande en tillväxt på 19 procent. Företags- inlåningen steg med 120 mdkr och privatinlåningen med 57 mdkr. Samtliga affärssegment bidrog till ökningen. Valutakursföränd- ringar ledde till en värdeminskning av inlåningen med 15,3 mdkr under året. Det förvaltade fondkapitalet inom Swedbank Robur steg under året och uppgick till 1 220 mdkr vid årets slut, jämfört med 1083 mdkr vid utgången av 2019. Förändringen motsvarar en ökning på strax under 13 procent och förklaras till största delen av en positiv värdeutveckling, men även nettoinflöden har bidragit. Av det förvaltade fondkapitalet hänförs 1 163 mdkr till den svenska verksamheten och 64 mdkr till den baltiska verksam- heten. Swedbank Robur är den största aktören på fondmarknaden i både Sverige och Baltikum mätt i förvaltat kapital. Vid årets utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 21 procent medan den i Estland och Lettland uppgick till 41 procent och i Litauen till 37 procent. 28 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse Swedbanks kreditkvalitet var fortsatt god och de ekonomiska effekterna från covid-19 var fortsatt små för huvuddelen av Swedbanks utlåning. Kreditkvaliteten i Swedbanks stora bolåne- portfölj var fortsatt mycket god och stabil. De segment som har drabbats hårdast av pandemin, som hotell, restauranger, delar av handel och persontransporter, samt oljerelaterade engagemang, utgör en mindre del av Swedbanks utlåning. Swedbanks olje- relaterade portfölj är liten och den pågående minskningen och omstruktureringen av portföljen fortsätter. Bolåneportföljen, som utgör drygt hälften av Swedbanks totala utlåning, är av hög kvalitet och de historiska kreditförlus- terna är mycket låga. Vid kreditgivning är kundernas långsiktiga återbetalningsförmåga avgörande, vilket säkerställer en hög kvalitet och låga risker för såväl kunden som banken. Den genom- snittliga belåningsgraden för bolån uppgår i Sverige till 53 pro- cent, i Estland 48 procent, i Lettland 76 procent och i Litauen till 57 procent. Swedbanks utlåning inom branschen fastighetsförvaltning utgör ungefär 15 procent av den totala låneportföljen och sker ihuvudsak till fastighetsbolag med starka finanser och säkerheter med låga belåningsgrader. Segment med låg risk och låg konjunk- turkänslighet som bostadsfastigheter och samhällsfastigheter, samt logistikfastigheter i bra lägen, utgör ungefär 40 procent av utlåningen till fastighetsbolag. Swedbanks utlåning till detalj- handels fastigheter och hotellfastigheter utgör en mindre del av den totala lånevolymen inom fastighetsförvaltning. Swedbank fokuserar vid utlåning till kommersiella fastigheter på stabila kassa flöden och kundernas långsiktiga förmåga att betala räntor och amorteringar. Belåningsgraderna i utlåningen till fastighets- bolag är generellt sett låga med en genomsnittlig belåningsgrad på 57 procent i Sverige. Den totala andelen lån i steg 2, brutto, uppgick vid årsskiftet till 6,4 procent (6,4), varav 3,9 procent (4,7) för privata lån och 12,2 procent (10,2) för företagslån. Under året har sektorer som drabbats hårt av covid-19 exempelvis hotell- och restaurang- näringen, sett störst ökning av andel lån i steg 2. Andelen lån isteg 3, brutto, uppgick till 0,6 procent (0,8). Stark likviditetsposition men sänkta kreditbetyg Upplåningsaktiviteten 2020 var lägre än föregående år till följd av stora inflöden av inlåning. Framförallt har emissioner av säker- ställda obligationer minskat och fokus har legat på att emittera icke säkerställda obligationer för att uppfylla de regelkrav som myndigheterna har beslutat om. Under helåret 2020 emitterade Swedbank långfristiga skuldinstrument motsvarande 78 mdkr. Det totala emissionsbehovet för helåret 2021 förväntas vara inivå med emissionsvolymen under 2020. Emissionsbehovet påverkas av nuvarande likviditetssituation, framtida förfall, samt utvecklingen av inlåning och utlåning och kan därför justeras under året. Förfallen under 2021 uppgår till 124 mdkr. Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen, certifikat, inkluderade i emitterade värdepapper, till 127 mdkr. Tillgängliga tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar hos Riks- gälden uppgick till 315 mdkr och likviditetsreserven uppgick till 485 mdkr. Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 174 procent och i de enskilda valutorna USD, EUR och SEK uppgick den till 145, 263 respektive 134 pro- cent. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 125 procent. För mer information om upplåning och likviditet se fakta boken som finns tillgänglig på swedbank.com/ir. Under året ändrade Moody’s, S&P och Fitch kreditbetyget för Swedbank mot bakgrund av brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker och brister i regelefterlevnaden. Den 26 mars 2020 ändrade Standard & Poor’s Swedbanks kredit betyg till A+ för bankens långfristiga och A-1 för bankens kortfristiga upplåning med anledning av att tillsynsmyndig- heterna konstaterat brister i arbetet med att motverka penning- tvättsrisker och brister i regelefterlevnaden. Utsikten ändrades från negativ till stabil mot bakgrund av bankens solida affärs- modell, lönsamhet och kapital som bör skydda den från försäm- rade makroekonomiska förhållanden och resultatet av andra pågående utredningar kopplat till penningtvätt. Den 2 april 2020 ändrade Moody’s Swedbanks kreditbetyg för långfristig upplåning till Aa3 och för kortfristig upplåning till P-1, som en följd av utredningar som visade på brister i Swedbanks hantering av risker för penningtvätt. Utsikten ändras från negativ till stabil vilket återspeglar uppfattningen att ytterligare ekono- miska påföljder, till följd av fortsatta utredningar, sannolikt inte kommer att påverka bankens kreditvärdighet väsentligt. Den 3 april 2020 ändrade Fitch Swedbanks kreditbetyg för långfristig upplåning till A+ och för kortfristig upplåning till F1, med anledning av bristande kontroll rörande arbetet mot pen- ningtvätt som framkommit i utredningar. Utsikten har satts till stabil vilket bland annat återspeglar förväntningar att banken gradvis kommer stärka sina kontroller för att effektivt bekämpa och förhindra penningtvätt samt att banken har en stark position, relativt sitt kreditbetyg, för att kunna hantera den ekonomiska nedgången efterföljande utbrottet av covid-19. Stark kapitalisering Swedbanks kärnprimärkapitalrelation uppgick vid årets slut till 17,5 procent (17,0). Det kan jämföras med kravet på 12,4 procent (15,1). Kärnprimärkapitalet ökade under året med 10,4 mdkr, till 120,5 mdkr (110,1). Resultatet efter avdrag för föreslagen utdel- ning påverkade kärnprimärkapitalet positivt med 6,4 mdkr. Omvärdering av beräknad pensionsskuld enligt IAS 19 ökade kärnprimärkapitalet med cirka 4,2 mdkr. Swedbanks bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) per 31december 2020 var 5,1 procent (5,4). Under 2020 ökade riskexponeringsbeloppet (REA) med 40,4mdkr, till 689,6 mdkr (649,2). Ökningen var främst hänförlig till REA för kreditrisk (exklusive ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR (bolånegolvet) som ökade med 33,3 mdkr. 29 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse Detta förklaras till största del av LGD-parametern som ökade REA för kreditrisk med 16,3 mdkr framförallt förklarat av en uppdate- ring av LGD-modellen för stora företag som utfördes under det tredje kvartalet. PD-migrationer mot företagsexponeringar ökade REA för kreditrisk ytterligare med 7,2 mdkr. Vidare bidrog ökade exponeringar inklusive valutakurseffekt till en ökning av REA för kredit risk om 6,4 mdkr, främst genom högre övriga till- gångar. Motpartsrisk bidrog till en ökning av REA för kreditrisk om 4,0 mdkr främst hänförligt till ökade företagsexponeringar. Bolåne golvet bidrog till en ökning av REA om 12,3 mdkr. De kvartalsvisa översynerna av ytterligare riskexponerings- belopp enligt artikel 3 i CRR resulterade i en minskning av REA på 10,8 mdkr, främst hänförligt till sannolikhet för fallissemang imodellen för stora företag. REA för marknadsrisk ökade med 1,0 mdkr och REA för kredit- värdighetsjustering (CVA) minskade med 0,3 mdkr under 2020. REA för operativa risker ökade med 5,0 mdkr under 2020 hän- förligt till ökade intäkter. Övriga händelser Den 13 januari meddelades att Erik Ljungberg rekryterats som ny Kommunikationsdirektör med ansvar för hållbarhet med tillträde ijuli. Den 14 mars meddelades att Rolf Marquardt rekryterats som ny koncernriskchef med tillträde i oktober. Den 20 mars meddelade Swedbank att årsstämman som var planerad att hållas den 26 mars flyttades fram till 28 maj med anledning av pandemin. Den 23 mars beslutade styrelsen att ensidigt häva avtalet om avgångsvederlag till bankens tidigare vd Birgitte Bonnesen, mot bakgrund av vad som kommit fram i de utredningar som genom- förts av den svenska och estniska finansinspektionen, samt av den internationella advokatfirman Clifford Chance. Swedbank beslutade att utvärdera strategiska alternativ avseende sin verksamhet med betallösningar för handlare (Swed- bank Pay och Payex), för att optimera erbjudandet mot kund samt skapa värde för Swedbanks aktieägare. Det finns ingen definitiv tidtabell för att genomföra denna utvärdering och inget beslut har fattats avseende något specifikt alternativ. Likaså är det inte säkert att någon utvärderad åtgärd kommer att genomföras. Den 2 april rekryterades Mattias Persson som chefekonom och global chef för Swedbank makroanalys med tillträde i september. Den 11 maj utsågs Liza Jonson, vd Swedbank Robur, till ord- förande i Fondbolagens förening. Föreningen har 47 medlems- bolag som tillsammans förvaltar cirka 90 procent av allt fond- sparande i Sverige. Vid årsstämman den 28 maj valdes Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt Erik Lindgren och Biljana Pehrsson, samt omvaldes Kerstin Hermansson, Josefin Lind- strand, Bo Magnusson, Anna Mossberg och Göran Persson till styrelse ledamöter. Göran Persson utsågs av stämman till styrelse ordförande. Ansvarsfrihet för 2019 beviljades för styrel- sen och verkställande direktörerna, med undantag för den tidigare verkställande direktören Birgitte Bonnesen som inte beviljades ansvarsfrihet. Aktieägare som företrädde mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget röstade även mot ansvarsfrihet för tidi- gare styrelseordförandena Lars Idermark och Ulrika Francke. På årsstämman beslutades även om styrelsens förslag att beslut om utdelning inte skulle fattas på årsstämman, utan när konsekven- serna av covid-19 bättre kan överblickas. Den 9 juli meddelades att Charlotte Rydin blir ny chefsjurist, samt att Jon Lidefelt blir chef för Baltisk bankverksamhet. Jon Lidefelt har haft rollen som tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet sedan årsskiftet. Den 17 juli meddelades att Gregori Karamouzis blir chef för Group Treasury och att Annie Ho utsetts till ny chef för Investerar relationer. Gregori Karamouzis var tidigare chef för investerarrelationer. Den 18 september fick Swedbank underrättelse från Finansin- spektionen om att myndigheten utreder Swedbank för misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen. Utredningen omfattar perioden 20 september 2018 till 20 februari 2019 och gäller offentliggörande av insiderinformation och upprättande av insiderlista (artikel 17 och 18) i samband med avslöjandet om misstänkt penningtvätt i bolaget. Resultaträkning, mkr 2020 2020 exkl. sanktionsavgift 2019 Räntenetto 26853 26853 25 989 Provisionsnetto 12770 12770 12 984 Nettoresultat finansiella poster 2655 2655 3 629 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 582 582 822 Övriga intäkter 1 2816 2816 2 536 Summa intäkter 45676 45676 45 960 Summa kostnader 24560 20560 19 984 varav sanktionsavgift 4000 Kreditförluster och nedskrivningar 4336 4336 1 556 Resultat före skatt 16780 20780 24 420 Skatt 3851 3851 4 711 Årets resultat hänförligt till aktie ägarna i Swedbank AB 12929 16929 19 697 Räntabilitet på eget kapital 8,9 11,4 14,7 K/I-tal 0,54 0,45 0,43 1) Övriga intäkter itabellen ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultat räkning. 30 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse I september togs ytterligare steg mot en omställning till mer hållbara fonder. Bland annat säkerställdes att Roburs Access Edge fonderna förvaltas i linje med Parisavtalet. Roburs Råvarufond gjordes också om till en ny tematisk fond med fokus på sol, vind och energiomställning. Den 5 oktober meddelades att Swedbanks årsstämma 2021 kommer att hållas torsdagen 25 mars 2021. I november meddelades att Swedbank kvalificerat sig för en plats i Dow Jones Sustainability Index 2020, ett av världens mest tongivande hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens mest hållbara företag och att inkluderas i detta är ett bevis på att Swedbank har ett konsekvent och väl utfört hållbarhetsarbete inom miljö, ekonomi och social hänsyn. I november respektive december godkände Swedbanks sty- relse en ny riskpolicy och en ny riskaptitpolicy. Dessa är mer anpassade till Swedbanks specifika behov och kopplingen mellan riskstrategi och bankens övergripande mål och strategi har tydlig- gjorts. Riskstyrningen och den riskkultur som eftersträvas har också förtydligats. En ny risktaxonomi och en låg riskaptit har etablerats, vilket bland annat innebär att risktagandet ska vara relaterat till kunder på Swedbanks fyra hemmamarknader inklu- derat övriga nordiska länder där banken har verksamhet. I december antog Swedbanks styrelse en uppdaterad strate- gisk riktning för banken. Dennna beskrivs i detalj på sidorna 7–9. Händelser efter 31 december 2020 Den 15 januari meddelades att Björn Meltzer utnämnts till ny till- förordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner. Arbetet med att rekrytera en ordinarie chef har påbörjats. Den 15 februari höll Swedbank en extra årsstämma där man beslutade om en utdelning för räkenskapsåret 2019 om 4,35 kronor per aktie. Utdelningen motsvarar cirka 25 procent av netto resultatet för räkenskapsåret 2019. Den 28 januari meddelade den estniska finansinspektionen att man gjort en bedömning av den slutrapport rörande åtgärder avseende AML/CTF som Swedbank AS inkom med den 19 novem- ber. Den estniska finansinspektionen bedömer de åtgärder som vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte har några ytter- ligare anmärkningar. I bedömningen har den estniska finansin- spektionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks fortsatta arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske inom ramen för det löpande tillsynsarbetet. Den 1 februari 2021 tillkännagavs att Swedbanks styrelse beslutat att bilda ett baltiskt dotterbolag i form av ett holding- bolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de nuvarande dotter bankerna i Estland, Lettland och Litauen kommer att placeras. Åtgärden, som är ett resultat av utvärderingen av bolagsstyrningen, stärker både Swedbanks interna bolagsstyr- ning samt de baltiska dotterbankerna. Beslutet kommer inte att innebära någon förändring för bankens kunder på hemmamark- naderna i Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Styrelsen beslutade den 25 februari att avstå från skade- ståndsprocesser mot tidigare vd och styrelseledamöter för den tid de var verksamma under räkenskapsåret 2019. Sannolikheten för att nå framgång bedömdes som utomordentligt låg. Swedbank har under 2020 uppdaterat den strategiska inrikt- ningen för banken och satt hållbarhet i kärnan av affärsstrategin. Som en konsekvens härav har banken beslutat att utesluta all ny direkt finansiering av okonventionella fossila bränslen – skifferolja och gas, arktisk olja och gas samt oljesand. Vi kommer inte heller ge ny finansiering till prospektering av nya olje- eller gasfält – för- utom om företaget kan leverera och visa en omställningsagenda ihela sin värdekedja i linje med Parisavtalet. Hållbarhetsredovisning Swedbanks hållbarhetsrapportering är upprättad i enlighet med kraven i Årsredovisningslagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen) om hållbarhetsrapportering. Omfattningen definieras på sidorna 200 och 236. 31 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk redogörelse Svensk bankverksamhet Sverige är Swedbanks största marknad med omkring 4 miljoner privatkunder och över 250 000 företagskunder. Det gör Swedbank till Sveriges största bank sett till antalet kunder. Genom digitala kanaler, telefonbanken och våra kontor, samt genom samarbete med sparbankerna och franchisetagare är vi alltid tillgängliga. Swedbank är en del av närsamhället. Bankens kontorschefer har starka mandat att agera i sina lokala samhällen. Bankens närvaro och engagemang tar sig flera uttryck. Projektet ”Unga Jobb” – som skapat flera tusen praktikplatser åt unga – har varit en viktig del under senare år. Swedbank har 159 kontor i Sverige. Helåret 2020 jämfört med helåret 2019 Resultatet minskade till 12 439 mkr (13 685), i huvudsak till följd av högre kostnader och kreditförluster. Räntenettot var stabilt och uppgick till 16 276 mkr (16254). Genomsnittligt högre marknadsräntor påverkade inlåningsmargi- nalerna positivt, men motverkades av lägre utlåningsmarginaler. Provisionsnettot ökade till 7 922 mkr (7 854). Högre intäkter från kapitalförvaltning och värdepappershandel motverkades av lägre kortprovisioner. Övriga intäkter minskade främst till följd av en engångseffekt under det fjärde kvartalet 2019 då Entercard avyttrade en kredit- portfölj. Kostnaderna ökade med 9 procent till 10 035 mkr (9236), främst till följd av ökade kostnader relaterade till regelefter- levnad. Kreditförlusterna för helåret uppgick till 664 mkr (154) och var en följd av negativa riskklassförändringar i pandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19. Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019 Räntenetto 16 276 16 254 Provisionsnetto 7 922 7 854 Nettoresultat finansiella poster 351 433 Övriga intäkter 1 596 1 816 Summa intäkter 26 145 26 357 Personalkostnader 3 127 2 998 Övriga kostnader 6 908 6 238 Summa kostnader 10 035 9 236 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16 110 17 121 Kreditförluster och nedskrivningar 664 154 Resultat före skatt 15 446 16 967 Skatt och minoriteten 3 007 3 270 Årets resultat hänförligt till: Aktie ägarna iSwedbank AB 12 439 13 685 Affärsvolymer, mdkr Utlåning till allmänheten 1 1 211 1 196 Inlåning från allmänheten 1 646 571 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,5 21,2 K/I-tal 0,38 0,35 Kreditförlustnivå 2 , % 0,06 0,01 Heltidstjänster 3 991 3 644 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43. 32 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Svensk bankverksamhet Baltisk bankverksamhet Swedbank är största banken, med omkring 3,2 miljoner privat- kunder och nära 300 000 företagskunder, sett till antalet kunder iEstland, Lettland och Litauen. Enligt undersökningar är Swed- bank även det mest omtyckta varumärket i Baltikum. Genom digi- tala kanaler (telefonbank, internetbank och mobilbank) och kontor är banken alltid tillgänglig. Swedbank är en del av närsamhället. Det lokala samhällsengagemanget tar många uttryck, med initia- tiv för att främja utbildning, entreprenörskap och social välfärd. Swedbank har 18 kontor i Estland, 22 i Lettland och 42 i Litauen. Resultatutveckling 2020 Resultatet minskade till 4 326 mkr (4 916) främst på grund av ökade kostnader, lägre intäkter och högre kreditförluster. Valuta- kurseffekter påverkade resultatet negativt med 35 mkr. Räntenettot ökade med 3 procent i lokal valuta, främst på grund av ökade utlåningsvolymer. Valutakurseffekter påverkade räntenettot negativt med 40 mkr. Utlåningen ökade med 2 procent i lokal valuta. Hushållsutlå- ning ökade med 6 procent samtidigt som företagsutlåningen minskade med 4 procent. Valutakurseffekter minskade utlånings- tillväxten med 6,8 mdkr. Inlåningen ökade med 22 procent i lokal valuta. Insättningarna ökade på alla marknader. Valutakurseffekter bidrog negativt med 10,6 mdkr. Provisionsnettot minskade med 7 procent i lokal valuta, främst på grund av lägre intäkter från kortverksamheten och kapitalför- valtningen. Ett förändrat konsumtionsbeteende och lägre för- valtningsavgifter förklarar minskningen. Nettoresultatet finansiella poster minskade med 14 procent ilokal valuta. Till stor del förklarat av högre orealiserade förluster inom kapitalförvaltningen och försäkringsverksamheten. Övriga intäkter minskade med 2 procent i lokal valuta på grund av positiva omvärderingseffekter 2019 som inte upprepades 2020. Samtidigt förbättrades resultatet inom försäkringsverksamheten. Kostnaderna ökade med 5 procent i lokal valuta, främst på grund av högre personalkostnader och kostnader hänförliga till arbetet med att motverka penningtvätt samt ökade kostnader för riskhantering och regelefterlevnad. Även kostnader för och investeringar i digitala lösningar ökade. Kreditförlusterna för helåret uppgick till 237 mkr (3) och för- klarades främst av expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19. Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019 Räntenetto 5 354 5 232 Provisionsnetto 2 430 2 627 Nettoresultat finansiella poster 337 396 Övriga intäkter 876 899 Summa intäkter 8 997 9 154 Personalkostnader 1 239 1 161 Övriga kostnader 2 324 2 250 Summa kostnader 3 563 3 411 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 5 434 5 743 Kreditförluster och nedskrivningar 239 11 Resultat före skatt 5 195 5 732 Skatt och minoriteten 869 816 Årets resultat hänförligt till: Aktie ägarna iSwedbank AB 4 326 4 916 Affärsvolymer, mdkr Utlåning till allmänheten 1 182 186 Inlåning från allmänheten 1 284 241 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 17,5 19,6 K/I-tal 0,40 0,37 Kreditförlustnivå 2 , % 0,12 0,00 Heltidstjänster 3 769 3 689 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43. 33 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Baltisk bankverksamhet Stora företag & Institutioner Stora företag & Institutioner ansvarar för Swedbanks erbjudande till kunder med en omsättning på över två miljarder kronor, samt kunder vars behov kan anses komplexa som följd av verksamhet iflera länder eller behov av avancerade finansieringslösningar. De ansvarar också för framtagning av företags- och kapitalmark- nadsprodukter till övriga delar av banken och de svenska spar- bankerna. Stora företag & Institutioner arbetar nära kunderna, rådgivningen syftar till att skapa långsiktig lönsamhet och håll - bar tillväxt. Stora företag & Institutioner finns representerat i Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Danmark, Kina, USA och Sydafrika. Resultatutveckling 2020 Resultatet minskade till 1 026 mkr (2 251) till följd av högre kredit- förluster. Räntenettot ökade med 2 procent till 3 834 mkr (3 769), främst till följd av en lägre resolutionsavgift och högre inlånings- volymer. Provisionsnettot ökade med 1 procent till 2 436 mkr (2 411). Högre rådgivningsprovisioner från aktiemarknadsrelaterade upp- drag och högre utlåningsprovisioner bidrog till ökningen. Intäkter från kortinlösen minskade på grund av lägre transaktionsvolymer i spåren av covid-19. Nettoresultat finansiella poster minskade till 1 897 mkr (2085). Ökade intäkter från en stark underliggande kunddriven handel och riskhantering motverkades av omvärderingar av obli- gationsinnehav i handelslagret samt värdejusteringar på derivat (CVA/DVA) till följd av den marknadsoro som uppstått i samband med pandemin. Totala kostnader ökade med 1 procent till 4 103 mkr (4 052) till del förklarat av ökat antal anställda. Kreditförlusterna för helåret uppgick till 3 425 (1 312) mkr, drivet av ökade individuella reserveringar för ett fåtal motparter ide oljerelaterade branscherna, negativa riskklassförändringar ipandemidrabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring de framtida ekonomiska effekterna av covid-19. Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019 Räntenetto 3 834 3 769 Provisionsnetto 2 436 2 411 Nettoresultat finansiella poster 1 897 2 085 Övriga intäkter 116 111 Summa intäkter 8 283 8 376 Personalkostnader 2 426 2 372 Övriga kostnader 1 677 1 680 Summa kostnader 4 103 4 052 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4 180 4 324 Kreditförluster och nedskrivningar 3 425 1 391 Resultat före skatt 755 2 933 Skatt och minoriteten –271 682 Årets resultat hänförligt till: Aktie ägarna iSwedbank AB 1 026 2 251 Affärsvolymer, mdkr Utlåning till allmänheten 1 223 223 Inlåning från allmänheten 1 200 142 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 3,2 8,3 K/I-tal 0,50 0,48 Kreditförlustnivå 2 , % 1,16 0,47 Heltidstjänster 2 385 2 273 1) Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. 2) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 43. 34 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stora företag & Institutioner Koncernfunktioner & Övrigt Koncernfunktioner & Övrigt består av affärsstödjande centrala enheter samt kundrådgivningsenheten Group Financial Products & Advice. De centrala enheterna fungerar som strategiskt och administrativt stöd och omfattar Ekonomi & Finans, Kommunika- tion, Risk, Digital Banking & IT, Compliance, Public Affairs, HR och Juridik. Group Treasury ansvarar för bankens upplåning, likviditet och kapitalplanering. Group Treasury prissätter alla interna in- och utlåningsflöden i koncernen genom internräntor, där de viktigaste parametrarna är löptid, räntebindningstid, valuta och behov av likviditetsreserver. Resultatutveckling 2020 Resultatet minskade till –4 862 mkr (–1 155), i huvudsak till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift. Räntenettot ökade till 1 417 mkr (735). Group Treasurys ränte netto ökade till 1 573 mkr (875), främst till följd av lägre upp- låningskostnader, effekter av bankens internprissättningsmodell, samt en engångseffekt som ökade räntenettot med 103 mkr iandra kvartalet 2020. Nettoresultat finansiella poster minskade till 71 mkr (716). Nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury minskade till 3 mkr (695), främst en lägre värdeökning av aktieinnehaven iVisa och Enento under innevarande år. Innehavet i Visa värde- säkrades under andra kvartalet och innehavet i Enento avytt- rades under tredje kvartalet. Kostnaderna ökade till 7 029 mkr (3 440), främst till följd av kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift och högre personalkostnader. Ökningen motverkades till stor del av kost- nader av engångskaraktär för retroaktiv moms och bedrägerier under 2019. Konsultkostnader för att hantera penningtvättsrela- terade utredningar uppgick totalt till 852 mkr (1 104). Personal- kostnaderna ökade till följd av årliga löneökningar och fler antal anställda. Resultaträkning isammandrag, mkr 2020 2019 Räntenetto 1 417 735 Provisionsnetto –137 –13 Nettoresultat finansiella poster 71 716 Övriga intäkter 1 070 790 Summa intäkter 2 421 2 228 Personalkostnader 5 095 4 589 Övriga kostnader 1 934 –1 149 Summa kostnader 7 029 3 440 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar –4 608 –1 212 Kreditförluster och nedskrivningar 8 Resultat före skatt –4 616 –1 212 Skatt och minoriteten 246 –57 Årets resultat hänförligt till: Aktie ägarna iSwedbank AB –4 862 –1 155 Heltidstjänster 6 068 5 612 35 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernfunktioner & Övrigt Bolagsstyrningsrapport 2020 13 januari Erik Ljungberg rekryterades som kommunikationsdirektör Erik Ljungberg tillträdde i juli och ansvarar även för varumärke, marknadsföring och hållbarhetsfrågor, samt ingår i koncernledningen. 11 mars Swedbank rapporterade troliga sanktionsbrott till OFAC Swedbank avlade en rapport avseende ett antal transaktioner till U.S. Treasury’s Office for Foreign Assets Control (OFAC) för vidare utredning. 14 mars Rolf Marquardt rekryterades som koncernriskchef Rolf Marquardt tillträdde i oktober och ingår ikoncernledningen. 18 mars Estniska Finansinspektionens föreläggande meddelades Föreläggandet ställde krav på Swedbank AS (Estland) att vidta åtgärder för att stärka AML-processer och rutiner. 19 mars Svenska Finansinspektionen meddelar sanktionsbeslut Swedbank varnades och ålades en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor för allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker. 23 mars Clifford Chance presenterade sin utredning Den internationella advokatbyrån Clifford Chance presenterade sin utredning av bankens arbete mot penningtvätt som de genomfört på uppdrag av styrelsen iSwedbank. 28 maj Swedbanks årsstämma hölls Bo Bengtsson, Göran Bengtsson, Hans Eckerström, Bengt Erik Lindgren och Biljana Pehrsson valdes till nya ledamöter. Göran Persson omvaldes av stämman till styrelseordförande. På efterföljande konstituerande sammanträde utsågs Bo Magnusson till vice ordförande. 9 juli Ledningsförändringar Charlotte Rydin rekryterades som chefsjurist och tillträdde ijanuari 2021. Jon Lidefelt utses som chef för Baltisk bankverksamhet och tillträdde 1 augusti 2020. Jon Lidefelt har haft rollen som tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet sedan årsskiftet 2019/2020. 18 september Finansinspektionen meddelar att man utreder misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen 19 november Swedbank lämnade sin slutrapport till estniska Finansinspektionen Swedbank AS (Estland) lämnade sin slutrapport om de åtgärder som vidtagits för att följa den estniska Finansinspektionens föreläggande från den 18 mars 2020. Viktiga händelser under 2020 i urval Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 36 Bolagsstyrningsrapport 2020 ” Styrelsen är av den fasta övertygelsen att noggranna och väl genomtänkta processer för bolagsstyrning är avgörande för att säkerställa en miljö med effektiv tillsyn och tydligt ansvarsutkrävande. Det är också grundläggande för en företagskultur som bygger på integritet. Det är ett centralt led i styrelsens ständigt pågående arbete med att upprätthålla förtroendet för banken att trygga att sådana processer finns på plats. I detta syfte inrättades ett nytt styrelseutskott med bolagsstyrning som särskilt fokus.” Göran Persson Styrelseordförande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 37 Bolagsstyrningsrapport 2020 Swedbank har en viktig samhällsfunktion som bank för de många hushållen och före- tagen. Banken har en stark förankring i Sparbanksrörelsen och i de länder där den är verksam. Swedbank värnar om en sund och hållbar ekonomi för såväl våra kunder och aktieägare som för samhället i stort. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och för bankerna upprätthålls varvid en bolagsstyrnings- modell med tydlig ansvarsfördelning och effektiv intern styrning och kontroll, risk- hantering och regelefterlevnad utgör ett fundament. Därtill är det av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls. Under 2020 har Swedbank haft som högsta prioritet att värna och upprätthålla kundernas, ägarnas och samhällets förtroende för banken. Ett omfattande åtgärdsprogram har drivits, och fortsätter att drivas, för att komma till rätta med de brister inom området för motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism ( samlat kallat ”finansiell brottslighet”) som framkommit under 2019. Under året har banken kraftigt utökat sina resurser och investerat i förbättrade rutiner, processer och systemstöd för att stärka bankens förmåga att identifiera och motverka finansiell brottslighet. Swedbank har utvärderat och förstärkt modellen och ramverket för bolagsstyrning för att säkerställa att banken har en ändamåls enlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncern- övergripande styrning, kontroll och riskhantering upprätthålls. Utvärderingen har också syftat till att säkerställa att dotterbola- gens verksam heter har en egen effektiv intern kontroll och risk- hantering som är ändamålsenlig. En särskild utvärdering, Compli- ance Transformation Program, har genomförts av bankens regelefterlevnadsfunktion. Syftet med utvärderingen har varit att förbättra och förstärka regelefterlevnadsfunktionens arbets- sätt och att proaktivt säkra regelefterlevnad och att regulato- riska krav möts. Banken har också utfört en genomlysning av den interna företagskulturen och hur denna kan förbättras. Dessa åtgärder syftar samman taget till att göra banken bättre rustad för att bekämpa finansiell brottslighet men är också avgörande för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på ett bättre, effektivare och mer hållbart sätt. Betydelsen av bolagsstyrning God bolagsstyrning handlar om att koncernen, med utgångspunkt från Swedbanks strategier, mål och värderingar, styrs så hållbart, effektivt och ansvarsfullt som möjligt. Detta är av vikt för att upp- rätthålla för troendet för Swedbank från aktieägare, kunder, medar- betare och övriga intressenter samt för att säkerställa en effektiv och god riskhantering och intern styrning och kontroll. God bolags- styrning bidrar även till en väl fungerande och transparent intern och extern informationsgivning. Beslutsprocesserna ska vara enkla,transparanta och med tydliga ansvarområden. Det ska finnas tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter och effektiva verktyg för intern styrning, riskhantering och kontroll. Företagskulturen ska präglas av transparens, integritet, regelefter- levnad och risk med vetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och i med- arbetarnas dagliga arbete. Regelverk Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och ska inom ramen för god bolagsstyrning bland annat följa: • Aktiebolagslagen • Lag om bank- och finansieringsrörelse • Lag om värdepappersmarknaden • Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden • Årsredovisningslagen • Regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm • Svensk kod för bolagsstyrning • Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer Därutöver ska banken även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU-nivå, bland annat: • Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (”CRR”) • Europaparlamentets och rådets förordning om marknads- missbruk (”MAR”) • Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd (”GDPR”) • EBA:s riktlinjer om intern styrning (”GL 11”) • EBA:s riktlinjer om outsourcing • ESMA och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedöm- ning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattnings- havare (”GL 12”) Lagstiftning och regelverk har under de senaste åren blivit allt mer omfattande och detaljerade. Sammantaget betyder det att en allt större insats krävs från bankens sida för att säkerställa att banken lever upp till samtliga relevanta regelverk. Lagstiftning och regelverk som gäller för Swedbank implementeras genom ett eget internt koncernregelverk. Genom de interna och externa reglerna fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kontroll samt uppföljning av verksamheten mellan aktieägare, styrelse och vd. I den del av det interna regelverket som antas av styrelsen ingår bland annat följande övergripande policyn: • Governancepolicy • Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens utskott • Policy för Internrevision • VD-instruktion • Koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policy för operativa risker 38 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT • Kreditpolicy • Policy och Instruktion om motverkan av penningtvätt och finansiering av terrorism • Ersättningspolicy • Policy för Compliance • Policy för Risk • Uppförandekod och policy för hantering av intressekonflikter • Anti-korruptionspolicy • Policy om jämställdhet, mångfald och inkluderande • Hållbarhetspolicy och miljöpolicy • Policy för finansiell rapportering Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rappor- tera för 2020. Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB (publ) samt flera dotterbolag, bland annat dotterbankerna i de baltiska länderna, Swedbank Robur, Swedbank Hypotek och Swed- bank Försäkring. Tillsättandet och utvärdering av styrelseleda- möter i dotterbolagen sker genom en intern nomineringsprocess. Koncernen styrs genom en matrisorganisation som komplet- terar den legala strukturen. Organisationsstrukturen ska säker- ställa att banken löpande kan utöva styrning och kontroll, ha en god internrapportering samt ha kontroll över de risker som kon- cernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisatio- nen har även till syfte att åstadkomma ändamålsenlig samverkan inom koncernen och säkerställa att verksamheten bedrivs effek- tivt. Bankens bolagsstyrningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar till att skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden. Under 2020 har banken genomfört en översyn av bankens bolagsstyrningsmodell. Syftet med översynen har varit att säker- ställa att banken har en effektiv och tillfredställande bolagsstyr- ningsmodell som är tydlig, enhetlig och i linje med gällande bolags- styrningsprinciper. En utvärdering av de baltiska dotterbankernas Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt ibolagsstyrningsrapporten. Utser Rapporterar till/ Informerar/ Rekommenderar Aktie ägare och bolagsstämma 1 Vd & koncernchef 4 Styrelse 3 Externrevision 6 Valberedning 2 Internrevision 5 Chef för internrevision Compliancefunktionen Chef för Compliancefunktionen Revisionsutskott Revisionsutskottets syfte är att belysa eventuella brister irutiner och organisation uti- från styrning, riskhantering och kontroll itillägg till att granska att de interna och externa revisorernas arbete bedrivs på ett effektivt, opar- tiskt och tillfreds ställande sätt. Beslut tas istyrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i att fullgöra sitt ansvar för den övergri- pande bolagsstyrningsstra- tegin ibanken och dess dotter bolag. Beslut tas i sty- relsen. Risk- & Kapital utskott Styrelsens Risk- och Kapital- utskott stödjer styrelsen i att säkerställ att det finns rutiner för att identifiera och defi- niera riskerna inom verksam- heten samt att risktagandet mäts och kontrolleras samt bedömning av kapitalbehov. Beslut tas i styrelsen. Ersättnings utskott Styrelsens Ersättnings- utskott ska kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv risk- hantering och att de är utfor- made för att minska risken för överdrivet risktagande. Beslut tas i styrelsen. Riskkontrollfunktionen Koncernriskchef 39 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT styrelser, utskottsstrukturer och verkställande ledning har genomförts. Vidare undersöktes hur banken bör hantera potenti- ella konflikter mellan olika lagar och regler avseende styrning och kontroll i Sverige respektive de baltiska länderna. Översynen har bland annat resulterat i uppdateringar i flera grundläggande styr- dokument inom koncernen med förtydligande kring ansvarsför- delning, roller och rapporteringslinjer. Vidare har bankens över- gripande riskramverk reviderats. Banken har även förbättrat processen för kommunikation och uppföljning av dotterbolagens implementering av koncernens interna regler. I tillägg till detta kommer banken under 2021 genomföra utbildningsinsatser som syftar till kunskapshöjning i bolagsstyrningsfrågor för besluts- fattare i organisationen. 1 Aktieägare och bolagsstämma Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolagsstämma. Enligt bankens bolagsordning ska årsstäm- man hållas före utgången av april, och om särskilda skäl finns senast den sista juni. Beslut på stämma fattas genom acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktie- slag, stamaktier, även kallade A-aktier. Aktierna berättigar till vardera en röst. Bolagsstämman beslutar bland annat om: • Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete • Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd • Ändringar i bolagsordningen • Val av revisor • Fastställande av resultat- och balansräkning • Disposition av bankens vinst eller förlust • Riktlinjer för ersättningar till vd och vissa andra ledande befattningshavare Årsstämma 2020 Årsstämman 2020 hölls senare än planerat på grund av covid-19 pandemin. Årsstämman ägde rum den 28 maj i Stockholm. Totalt 873 aktieägare (varav färre än 50 aktieägare deltog fysiskt), mot- svarande cirka 56 procent av rösterna i banken var represente- rade på årsstämman. Vid tiden för årsstämmans genomförande förelåg stor risk för spridning av det nya coronaviruset, och ett antal försiktighetsåtgärder vidtogs för att begränsa riskerna. Bland annat erbjöds aktieägare möjlighet att poströsta och att följa bolagsstämman via länk. Styrelseledamöter som föreslagits för omval och nyval följde stämman digitalt. Så gjorde även koncern ledningen. Huvudansvarig revisor närvarade dock vid Års stämman. Beslutsför styrelse fanns tillgänglig. Några av de beslut som fattades på Årsstämman 2020 var: • Fastställande av årsredovisning • Att samtliga till årsstämman förfogande stående vinstmedel skulle överföras i ny räkning. I samband med beslut enligt denna punkt upplyste årsstämmans ordförande om att när covid-19 pandemins konsekvenser bättre kan överblickas avser styrel- sen, om förutsättningar så föreligger, att kalla till extra bolags- stämma för att aktieägarna då ska kunna ta ställning till frågan om utdelning • Antal styrelseledamöter beslutades till tio. Fem styrelse- ledamöter omvaldes och fem nya ledamöter valdes in • Göran Persson utsågs till styrelsens ordförande • Ersättning till styrelseledamöter och revisor • Förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörelsen samt bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver detta, för anpassning av bankens kapital- struktur till rådande kapitalbehov • Mandat att emittera konvertibler som kan konverteras till aktier • Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare • Koncernövergripande prestations- och aktiebaserat ersätt- ningsprogram för 2020. Med anledning av detta och tidigare beslutade program beslöts om överlåtelse av aktier (alternativt annat finansiellt instrument i banken) till anställda omfattade av programmen • Principer för hur valberedning ska utses • Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter beviljades. Vad avser styrelseledamöterna Lars Idermark och Ulrika Francke bevilja- des de ansvarsfrihet då fler än hälften av de avgivna rösterna röstade för ansvarsfrihet, dock att aktieägare som företrädde mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget röstade mot ansvarsfrihet • Ansvarsfrihet beviljades ej för tidigare vd. Birgitte Bonnesen för tiden fram till och med den 28 mars 2019 • Ansvarsfrihet beviljades tidigare tillförordnade vd Anders Karlsson för tiden från och med den 28 mars 2019 till den 1oktober 2019 • Ansvarsfrihet beviljades vd Jens Henriksson från och med den 1oktober 2019 Ansvarsfrihet är beviljad om aktieägare vid bolagstämman, som företräder en majoritet av rösterna, röstar för att ansvarsfrihet beviljas. Om årsstämman beslutar att bevilja ansvarsfrihet med- för det att en talan om skadestånd till banken som huvudregel inte får väckas mot de personer som omfattas av ansvarsfrihetsbeslutet. En talan om skadestånd till banken får dock ändå väckas om aktie- ägare företräder mer än 10 procent av samtliga aktier i banken röstar mot ansvarsfrihet även om majoriteten av rösterna vid bolagsstämman avgivits för ansvarsfrihet. Talan om skadestånd ska i sådana fall väckas inom ett år från bolagsstämman. Om upp- gifter som lämnats till bolagsstämman i årsredovisning, revisions- berättelse eller på annat sätt inte i väsentliga hänseenden kan anses vara riktiga och fullständiga kan tidsfristen vara längre, dock längst fem år från utgången av det aktuella räkenskapsåret. Ett beslut om ansvarsfrihet hindrar inte en aktieägare från att väcka talan ieget namn för egen räkning. Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolags- stämman och det högsta verkställande organet i banken. Utöver att utse styrelsen ska Swedbanks årsstämma även fatta beslut ifrågan om ansvarsfrihet för bankens styrelse och vd för den räkenskapsperiod som de vid årsstämman framlagda redovis- ningshandlingarna avser. Det innebär att årsstämman ska fatta beslut om ansvarsfrihet för styrelse och vd. * För mer information kring skadeståndsfrågor se Händelser efter 31 december 2020 sid 31. 40 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2 Valberedningen Årsstämman antog instruktion för valberedningens arbete inför årsstämman 2021, som bland annat reglerar att styrel- sen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avseende de bolags- stämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning. Det är viktigt att styrel- sen har ägarförankring, samtidigt som behovet av obero- ende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet. Vid Årsstämman 2020 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedning ska utses inför stämman 2021. Dessa inne- bär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare med störst aktieinnehav per den 31 augusti 2020, under förutsättning att dessa önskar utse en ledamot. I annat fall går rätten att utse leda- mot vidare till nästa aktieägare i storleksordning. Styrelsens ord- förande är ledamot i valberedningen. Ledamöter i valberedningen får ingen ersättning. Valberedningen har som ett led i sitt arbete haft personliga samtal med varje styrelseledamot om deras syn på hur styrelse- arbetet fungerar. Styrelsens ordförande har inte varit närvarande vid dessa samtal. Valberedningen har utifrån styrelseutvärde- ringen, muntliga redogörelser och övrig information diskuterat styrelsens sammansättning, vilka kompetenser som bör vara repre- senterade i styrelsen och styrelsens storlek. Valberedningen har gjort en intern lämplighetsbedömning av de föreslagna kandida- terna och bland annat utvärderat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter och lämplighet. Valberedningens arbete har under mandatperioden härutöver innefattat: • Att ta del av styrelseordförandens och vd:s syn på verksam- heten och bankens utmaningar de närmaste åren samt behov av kompletterande kompetens i styrelsen • Att se över behovet av kompetens och diskutera styrelsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier, kommande utmaningar och krav i aktiebolagslagen • Att ta hänsyn till bestämmelserna om antal uppdrag en styrelse ledamot får inneha som ledamot i en bank av Swedbanks storlek samt bedömt kandidaternas möjlighet att lägga ned tillräckligt med tid på styrelsearbetet • Att bedöma kandidaternas oberoende och eventuella intresse- konflikter • Att bedöma den sammanlagda kollektiva kunskapen och expertisen i styrelsen Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2021 Ledamot Representerar Lennart Haglund, valberedningens ordförande Sparbankernas Ägareförening Ylva Wessén Folksam Hans Sterte Alecta Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder Peter Karlström Sparbanksstiftelserna Göran Persson, styrelseordförande Swedbank AB (publ) 3 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks organisation, verksamhet och förvaltning. Detta ska ske på ett hållbart sätt med kundens behov och sunt risktagande ifokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken och för att upprätthålla förtroendet för banken. Styrelsen består för närvarande av tio bolagsstämmovalda leda- möter, vilka är valda för ett år. I styrelsen ingår även två arbets- tagarrepresentanter med två suppleanter. Bankens styrelse upp- fyller Svensk kod för bolagsstyrning (Kodens) krav avseende antalet oberoende ledamöter. Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson och Bo Bengtsson, anses oberoende i förhållande till banken och bankledningen. Samtliga ledamöter anses vara obero- ende i förhållande till bankens större aktieägare. Nuvarande för- delning är 40 procent kvinnor och 60 procent män. Vd, koncern- finanschef och styrelsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens samman- sättning presenteras på sidorna 50–53. Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. I enlighet med styrelses fastställda arbetsordning beslutar styrelsen om mål, strategier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen tillsätter, entle- digar och utvärderar vd, ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten och att lagar och regler följs samt säkerställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen ansvarar även ytterst för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning. Styrelsen utser respektive entledigar cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad (Group Compliance) samt internrevision (Group Internal Audit) samt beslutar om ersättning till dessa. Funktionen för intern- revisionen är direkt underställd styrelsen. Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med externa och interna regler, är organiserad så att redovisning, medels förvaltning (treasury), risker i verksamheten och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett betryggande sätt. Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden, vilka bland annat innefattar följande: • Att leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion • Att tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens leda- möter erhåller nödvändig utbildning. Att följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras • Att representera banken i ägarfrågor och andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har dock utsett utskott som följer upp, bereder och utvärderar frågor inom sina respektive områden inför beslut i styrelsen. Se vidare nedan. Under hösten 2019 påbörjade styrelsen ett arbete med att se över styrelsens utskott, vilket slutfördes i början av 2020 och resulterade bl a i att ett nytt utskott etablerades; Bolagsstyrnings- utskottet. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbets- 41 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ordning, Governancepolicy och instruktion för vd. I oktober 2020 genomfördes en utvärdering av styrelsearbetet för att bedöma hur styrelsearbetet fungerar. En sammanställning av resultatet har presenterats för styrelsen och valberedningen. Styrelsens arbete Under 2020 har det hållits 23 styrelsesammanträden, varav fem per capsulam. En stor del av styrelsemötena har varit digitala med anledning av covid-19-pandemin. Styrelsebeslut har fattats enhälligt och ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter och jävs- situationer för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken deltar i diskussioner eller beslut iaktuell fråga. Aktuella frågor under 2020 har bland annat varit följande: • Årlig plan för styrelsens arbete och fastställande av viktiga områden som styrelsen ska behandla • Bankens strategiska plan med underliggande strategier • Åtgärder för förbättrad kundnöjdhet och återställande av förtroendet för banken • Hållbarhetsfrågor i bankens verksamhet och affärsområden • Stärkt fokus på kund och digitala kanaler • Cybersäkerhet och informationssäkerhetsfrågor • Bolagsstyrnings- och övriga regulatoriska frågor • Frågor rörande finansiell brottslighet • Översyn och uppdatering av bankens övergripande riskramverk (ERM policy) • Pågående myndighets undersökningar avseende historiska händelser med koppling till koncernens arbete att motverka finansiell brottslighet • Årlig genomgång av policyn • Den makroekonomiska utvecklingen och dess effekter på banken, dess limiter och exponeringar • Kapital- och likviditetsfrågor med särskild fokus på nya kapitalkrav • Likviditetsstrategier och upplåningsfrågor • Den löpande verksamhetens risker och kapitalsituation, inklusive den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKU) och andra stresstester • Kreditbeslut där den totala koncernkreditlimiten överstiger ett visst belopp samt avseende limiter för kreditrisk- koncentrationer och krediter till bankens jävskrets • Större pågående projekt inom banken • Konkurrens- och omvärldsbevakning • Internkontroll • Ersättningsfrågor • Utdelningsfrågor • Successionsplanering Under 2020 har styrelsen även haft ett fokus på de effekter covid-19 pandemin haft på individer, företag och samhället i stort, dels i Sverige och dels globalt. Styrelsen har erhållit regelbunden uppdatering av dessa effekter och bland annat dess påverkan på banken och bankens kunder och fattat relevanta beslut för att hantera pandemins effekter. Styrelsens kompetensutveckling Styrelsen fastställer varje år en utbildningsplan. Under 2020 erhöll styrelsen bland annat fördjupad utbildning inom cyber- säker het, kapitaltäckningsfrågor och finansiell styrning. Styrel- sen har också fått en grundlig genomgång av MiFID (regelverk avseende värdepappersmarknaden), IDD (regelverket för försäk- ringsdistribution), hur dessa regelverk implementerats i bankens verksamhet, och Marknadsmissbruksförordningen (MAR) och hållbarhet i finansiella sektorn. Nya styrelseledamöter har även genomgått en introduktions- utbildning som syftar till att få fördjupad information om organi- sationen och verksamheten, kontrollfunktionerna samt bankens ramverk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför styrelsen vanligtvis ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genomgång av ett eller flera områden. Mot bakgrund av covid-19 pandemin har en fördjupning under 2020 genomförts digitalt. Strategidagen genomfördes i november 2020 där en djupgående sektoranalys, strategisk trendanalys, bankens ekonomiska läge samt privat- och företagsstrategi behandlades. Styrelsens utskott För beredning av styrelseärenden och möjlighet till fördjupning inom vissa områden har styrelsen tillsatt ett antal utskott. Utskot- ten ska bistå styrelsen genom att bereda styrelsefrågor. Styrelse- utskotten har inte egen beslutanderätt, utan rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsprotokoll och allt material som bereds i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet etablerades i december 2019. Detta utskott stödjer styrelsen i dess arbete med att över- vaka och utvärdera att bankens bolagsstyrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga och att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styr- ning och kontroll kan genomföras för koncernen i dess hel- het. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och ansvarsfördelning. ” Utskottet för bolagsstyrning etablerades som svar på styrel- sens krav på ytterligare förstärkning av koncernens bolagsstyrning. Utskottets främsta uppgift är att biträda styrelsen i fullgörandet av dess övervakning och ansvar vad gäller koncernens styrningsmodell och processer för bolagsstyrning och intern kontroll.” Josefin Lindstrand, ordförande 42 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande prin- ciper för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppföljning av dotterbolagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp och koordinera myndighetsutred- ningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet. Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat: • Övervaka och utvärdera att koncernens interna regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bästa branschpraxis samt bankens kärnvärden och att regelverket har implemente- rats tillfredställande i koncernen • Övervaka och utvärdera att bolagsstyrningsstrukturen, inne- fattande organisationsstrukturen, medför en väl definierad beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning • Följa utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommenda- tioner om ändrad strategi för bolagsstyrning • I dialog med representanterna för styrelsens olika utskott årli- gen utvärdera styrelsens utskottsstruktur och instruktioner utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv • Övervaka materiella förändringar i koncernens organisations- struktur i syfte att säkerställa att koncernens regulatoriska åligganden samt dess interna regelverk för bolagsstyrning efterlevs • Övervaka att koncernens matrisorganisation kompletterar den legala strukturen på ett sätt som medför användandet av expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträffande exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotterbolag och moderbolag, samtidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet Sedan årsstämman 2020 Josefin Lindstrand, ordförande Bo Bengtsson Kerstin Hermansson Bo Magnusson Göran Persson Fokus under 2020 Fokus under 2020 har bland annat varit tillsynen av en omfat- tande pågående översyn av koncernens strukturer för bolags- styrning och samtliga härtill relaterade processer, inklusive bland annat en översyn av tilldelningen av roller, ansvarsområden och principer för eskalering, intern styrning och kontroll. Därtill har ett stort fokus varit kring pågående utredningar avseende Swed- banks historiska tillkortakommanden avseende styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens baltiska dotter- banker. Se iövrigt Swedbanks hållbarhetsrapport för ytterligare information. Revisionsutskott Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chefen för internrevision, verkstäl- lande direktören och koncernledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera tillförlitligheten och effektivite- ten i den finansiella rapporteringen, identifiera eventuella svagheter i den interna kontrollen med avseende på finan- siell rapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och opartiskt. ” Det ankommer på revisions- utskottet att stödja styrelsen iatt säkerställa att banken har sund intern kontroll och högkvalitativ finan- siell rapportering, som är grundför- utsättningar för en väl fungerande styrning och en framgångsrik affärsverk samhet i banken.” Kerstin Hermansson, ordförande Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar till att säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för risk- hantering och intern kontroll vad gäller koncernens finansiella rapportering. Rutinerna ska utformas i syfte att säkerställa till- förlitligheten i den finansiella rapporteringen, regelefterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa pro- cesserna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister observeras i den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till banken och dess ledning. Minst en leda- mot ska dessutom vara oberoende i förhållande till bankens större ägare. Minst en ledamot ska ha kompetens inom redovisnings- eller revisionsområdet. Chefen för internrevision är adjungerad ledamot i utskottet. Arbetet iRevisionsutskottet omfattar bland annat även: • genomgång och utvärdering av koncernens finansiella rapporterings process • ansvar för kvaliteten i bolagets finansiella rapportering och att rapporteringen uppfyller gällande krav • ansvar för att delårsrapporter och bokslutskommuniké granskas av den externa revisorn • att träffa den externa revisorn vid varje rapporttillfälle • granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision • biträda vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval • att utvärdera chefen för internrevision • genomgång och rekommendation av internrevisionens budget, policy och instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen för godkännande av dessa • genomgång av internrevisionens kvartalsvisa avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder • uppföljning av internrevisionens årsplan och strategiska prioriteringar • uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera koordineringen mellan externrevisionen och internrevisionen och synen på koncernens risker • översyn av utskottets ansvarsområden 43 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Fokus under 2020 Fokus för revisionsutskottet har under 2020 varit att för å styrel- sen vägnar övervaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Under 2020 har en ny interrevisionschef tillträtt. Därutöver har det beslutats att öka resurserna för internrevision. Utskottet har särskilt fokuserat på uppföljning av iakttagelser från intern- och externrevision och att det förelegat en effektiv kontroll av den finansiella rapporteringen. Ledamöter i Revisionsutskottet: Sedan årsstämman 2020 Kerstin Hermansson, ordförande Bo Bengtsson Göran Bengtsson Bo Magnusson Anna Mossberg Risk- och Kapitalutskott Styrelsens Risk- och Kapitalutskott stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera och definiera riskerna inom verksamheten samt att risktagandet mäts och kontrolleras. Ledamöterna iutskottet har särskild kompetens och erfarenhet av risk- och kapitalfrågor samt frågor rörande regelefterlevnad. ” 2020 var ett extraordinärt år ur ett risk och compliance perspek- tiv. Kommitténs arbete präglades i hög grad av covid-19 pandemin och dess konsekvenser på bankens riskexpone- ring samt myndigheternas kritik mot bankens regelefterlevnad vilket bland annat resulterade i en sanktion från svenska Finansinspektionen.” Bo Magnusson, ordförande Arbetet i Risk- och Kapitalutskottet omfattar bland annat: • Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU) och bankens kapitalisering • Bankens kreditlimiter och exponeringar • Upplåningsrelaterade frågor och strategier • Ta del av och följa upp rapportering från Compliancefunktionen. • Översyn av koncernens övergripande riskramverk (ERM policy) och policy för operativa risker • Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i notK3 • Uppföljning och beredning av Compliancefunktionens kvartals- visa rapportering av koncernens compliancerisker och avvikelser • Uppföljning och beredning av Compliance- och Riskfunktionernas årsplaner Fokus under 2020 En viktig uppgift under 2020 var hanteringen av covid-19 pande- mins påverkan på bankens riskexponering. Stort fokus har också varit på framtagandet av ett nytt koncernövergripande ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management Policy, vilket antogs av styrelsen i december. Därtill har utskottet fokuserat på det pågående förbättringsarbetet inom regelefterlevnads- området, speciellt vad gäller finansiell brottslighet. Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet: Sedan årsstämman 2020 Bo Magnusson, ordförande Göran Bengtsson Bengt-Erik Lindgren Josefin Lindstrand Göran Persson Ersättningsutskott Styrelsens Ersättningsutskott ska bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer över- ens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersätt- ningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempel vis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), Finans- inspektionens riktlinjer och Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för ledande befattningshavare. Utskottets ledamöter ska ha relevant praktisk erfarenhet av arbete med ersättning till ledande befattningshavare, rörliga ersättningar och riskhantering. Vidare ska utskottets ledamöter ha den kunskap och erfarenhet av riskanalys som krävs för att kunna göra en oberoende utvärdering av lämpligheten i bankens ersättningspolicy. Ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till såväl banken som dess ledning. Läs mer om ersättningar iSwedbank längre fram i bolagsstyrningsrapporten samt i not K13. Arbetet i Ersättningsutskottet omfattar bland annat: • Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Internrevision. • Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare • Allokering och utvärdering av bankens prestations- och aktie- baserade ersättningsprogram och övriga frågor samman- hängande med Programmen • Swedbanks ersättningspolicy • Beslut enligt eller avvikelser från policys inom ersättnings- området • Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten iinstruktionerna för ersättning • Beredning och rekommendation till styrelsen om ersättning till konsulter i de fall den sammanlagda ersättningen för uppdraget överstiger en viss summa • Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa inte är osakliga • Frågor rörande processen för nominering av styrelseledamöter i materiella dotterbolag samt instruktionen för bankens interna nomineringskommitté 44 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledamöter i Ersättningsutskottet: 19 juni 2019 – 28 maj 2020 Sedan 28 maj 2020 Göran Persson, ordförande Bodil Eriksson Bo Magnusson Anna Mossberg Göran Persson, ordförande Bo Magnusson Anna Mossberg Biljana Pehrsson Hans Eckerström 4 Vd och koncernchef Vd tillika koncernchef svarar för bankens löpande förvalt- ning och är den tjänsteman som ytterst ansvarar för att styrelsens strategiska inriktning och andra beslut fattade av styrelsen implementeras och följs i affärsområden och dotter bolag, samt att riskhantering, styrning, IT-system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd repre- senterar banken externt i olika angelägenheter, leder arbe- tet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade eller till koncernkommittéer, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Kommittéerna har i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan beslu- ten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alternativt eska- leras beslutet till vd. Styrelsens syn på vd:s särskilda ansvarsom- råden framgår bland annat av styrelsens Governancepolicy och Instruktion för vd. Vd ansvarar för att styrelsens beslut, policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen. Vd fastställer koncernövergripande regler för intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal uppföljande enheter inom koncernen, främst funktionen för Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regel- bundna skriftliga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för de olika koncernfunktionerna och med affärs- områdena. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 49. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompe- tensförsörjning. Koncernledning, andra kommittéer och forum Koncernledningen (GEC) är vd:s beslutsförberedande forum och bestod fram till årsskiftet av 14 ledamöter. Koncernledningen består av: vd, affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Stora företag och Institutioner, koncernfinanschefen, koncernkreditchefen, cheferna för Anti Financial Crime, Group Financial Products and Advice, Digital Banking and IT, Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Infrastructure, Group Communica- tion and Sustainability och Group Legal. Chefen för Special Task Force är adjungerad till koncernledningen. Ett stort antal av med- lemmarna är personer med direkt affärsansvar och koncernled- ningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt infor- mations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt veckovis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Koncernledningen tar fram förslag på ersättningssystem och lämnar förslag till rörlig ersättning för medarbetarna till styrel- sens ersättningsutskott. Synen på ersättning är att den i möj- ligaste mån ska vara individuellt utformad och uppmuntra var och en att prestera i linje med Swedbanks mål, strategi och vision samt bidra till ett sunt risktagande. Utöver koncernledningen (GEC) finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group Investment Committee (GIC), Swedbank Business Ethics Committee och Group Crisis Management Team (GCMT). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor men också styrnings frågor. GRCC leds av chefen för Group Risk som tillsammans med chefen för Compliance efter samråd med övriga ledamöter i GRCC lämnar rekommendationer till styrelse och vd. GRCC ska bidra till den strategiska planeringen av koncernens riskaptit för att säker- ställa samstämmighet ur ett riskperspektiv. GIC leds av koncernfinanschefen. GIC planerar och prioriterar koncernens strategiska investeringar och säkerställer att det står i överensstämmelse med bankens strategi. GCMT leds av chefen för operativa risker och sammankallas vid behov för hantering av akuta krissituationer. Kommittéer motsvarande de kommittéer som nämns ovan, finns även på andra nivåer i organisationen. Några prioriterade frågor för koncernledningen under 2020 Koncernledningen har under 2020 hanterat en mängd frågor varav följande är ett urval: • Hjälpa våra kunder under covid-19 pandemin • Säkerställt att bankens medarbetare kan arbeta hemifrån i så stor utsträckning som möjligt under covid-19 pandemin • Utvärdering av kulturen i Swedbank • Omfattande åtgärdsprogram för att förbättra rutiner, system- stöd och processer för att förebygga alla olika typer av finan- siell brottslighet • Myndighetsutredningar avseende bankens arbete med att förhindra finansiell brottslighet • Satsningar för ökat förtroende och kundvärde • Intern kontroll och riskhantering, som exempelvis uppdaterad policy för koncernens samtliga riskslag • Kapital- och likviditetsfrågor • Investerarmöten • Hållbarhetsfrågor, som exempelvis att Swedbank under 2020 kom att ingå i Dow Jones Sustainability Index • Intern och extern kommunikation i samband med 200-års- firandet av Swedbank • Fortsatt arbete med IT-utveckling och driftsäkerhet • Konkretisera bankens strategiska inriktning Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en god och gemen- sam riskkultur. Bankens funktioner för intern kontroll och risk- hantering bygger på tre försvarslinjer. 45 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Första försvarslinjen – affärsverksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen utgörs avalla riskhanteringsaktivi- teter som bedrivs avverksamheteninom affärsområden, pro- duktområden och gruppfunktioner.Affärsverksamhetentar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering.Verksamhetenäger sina risker inom respektive ansvarsområdeochär ocksåansvarig för att det finns struktu- rerförinterna kontrolleroch tillförlitliga processer som säker- ställeratt risker identifieras,bedöms, hanteras, övervakas, rapporterasoch hållsinomramarna för koncernens riskaptit och ienlighet medramverket förriskhantering.Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och internaregelverkskrav uppfylls.En viktig del av det omarbetade riskhanteringsramverket har varit atttydlig- göradet yttersta riskhanteringsansvaret av första linjen. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av deoberoendeinterna kontroll- funktionerna, risk-organisationen(Group Risk)ochcompliance- organisationen(GroupCompliance).Dessa funktioner fastställer ramverket för riskhantering somtäcker alla materiella risker i koncernen. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen över- vakar och bedömer även att effektiva riskhanteringsprocesser och kontroller är implementerade av relevantariskägare.Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens riskhanterings- aktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverksam- heten eller den enhet de övervakar och kontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncernriskchef (Group Risk) I Swedbank finns en oberoende riskkontrollfunktion, Group Risk, som arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande helhetssyn över alla risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhantering och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adek- vata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrelsen beslutat. Group Risk stöttar och supporterar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns. Styrelsens riskpolicy (Policy on Enterprise Risk Management, ERM) samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskri- ver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll. Group Compliance Ingrid Harbo, Chef Group Compliance I Swedbank finns en oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områdena penningtvätt, finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och kundskydd (innefattandes bland annat dataskyddsområdet) och övervaka hanteringen av regel efter levnaden inom koncernen. Huvudsakliga aktiviteter för Group Compliance är löpande kontroller av koncernens regel- efterlevnad samt råd och stöd till verksamheten för att säker- ställa att beslut är förenliga med styrelsens riskaptit och tolerans- nivåer avseende regelefterlevnadsrisker. Compliancefunktionens arbete, som styrs av bankens Compliance policy (Policy for Group Compliance), är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens compliancerisker. 5 Tredje försvarslinjen – Internrevision Ana Maria Matei, Chef för Internrevision I Swedbank finns en oberoende funktion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Internrevisionen utses av och rapporte- rar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhållande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbätt- ringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncernbolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av internrevisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fastställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig- het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrelsen, men som vid behov ändras och uppdateras. Revisionsrapporter till- ställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som föredras i revisionsutskottet och styrelsen. 46 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 6 Externrevision Externrevisorn väljs av årsstämman för en period som gäller till utgången av nästkommande årsstämma. Den externa revisorn är en oberoende granskare av bankens räkenskaper och ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och full- ständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisions bolag utses. Huvudansvarig är auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. PwC är sedan årsstämman 2019 utsett till revisions bolag. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2020 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit i ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rapportering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ord- föranden i Revisionsutskottet samt ledningen och övriga verk- samhetsansvariga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhets- redovisningen har översiktligt granskats. Ersättning till koncer- nens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisions berättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är viktig för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncernstruktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Vd beslutade i december 2019 om en ny koncernstruktur som trädde ikraft 1 januari 2020. Organisationsförändringen innebar bland annat att koncernfunktionerna Digital Banking och Group IT slogs samman till en enhet som också tog över ansvaret för konsument- betalningar och kortverksamhet. Digital Banking and IT utvecklar även och förvaltar de digitala kanalerna samt de verktyg som används i kundmötet. Enheten Customer Value Management Vd Vd-staber Special Task Force Group Risk Group Compliance CFO Office Group Credit Anti-Financial Crime Group Communication & Sustainability Group Human Resources & Infrastructure Group Legal Stora företag och Institutioner Svensk bankverksamhet Internrevision Swedbank Group Baltisk bankverksamhet Gruppfunktioner Digital Banking & IT Group Financial Products & Advice 47 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT (CVM) upplöstes och stora delar inordnades i affärsområdet Svensk bankverksamhet, som därmed tagit över koordinering av kundstrategier, utveckling av kunderbjudandet samt hantering av kampanjer. Funktionerna för cash management, PayEx och betal- ningsinfrastruktur inordnades i affärsområdet Stora företag och institutioner. Bankens finansiella produkter samlades i en ny enhet, Group Financial Products and Advice, vilket innebar att de tidigare enheterna Group Savings och Group Lending and Pay- ments upplöstes. Den nya enheten ansvarar för att tillhandahålla produkter och tjänster inom sparande, försäkringar och lån samt säkerställa en effektiv rådgivningsprocess och ge affärsstöd till de medarbetare som möter kund. Affärsområden Verksamheten i banken bedrivs i tre affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag och Institutioner. Affärsområdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdescheferna har ett heltäckande ansvar för affärs- områdets verksamhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger att: • implementera gruppens strategier och sammanställa affärs- planer för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd • säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå • tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärs- området • ansvara för kunderbjudande och produktutveckling • ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt • ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärs- området • övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling • upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker- ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit • ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbets- sätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision och strategi. I koncern- funktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar och strategi samt minimera riskerna i verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens olika marknader. De ansva- rar för att sammanställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd inom sitt respektive område och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncern- funktion har rätt till fullständig insyn i affärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: • Swedbanks bolagsordning • valberedningens principer och arbete • information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011 • information om ersättningar i Swedbank samt utvärdering av riktlinjerna för ersättning till Swedbanks ledande befattnings- havare • bankens uppförandekod 48 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR baseras på nedanstående fem internkontrollkomponenter. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen För att säkerställa en tillförlitlig rapportering tar Swedbanks interna kontroll sin utgångspunkt i bankens organisationsstruk- tur, policyer och instruktioner beslutade av styrelsen. Utöver detta finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef. Det finns ett koncernövergripande IKFR-ramverk vilket grundar sig på bankens vision, syfte och värderingar (läs mer på årsredovisningens första uppslag). IKFR-ramverket syftar till att ge en rimlig säkerhet om tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten samt i den finansiella rapporteringsprocessen. Riskbedömning inom IKFR-ramverket utförs på koncernnivå för att identifiera och skapa förståelse för riskerna i den finansiella rapporteringen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskbedömningen används även som utgångspunkt för att bestämma vilka områden som ska omfattas av ramverket. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporte- ringen utförs kontroller på flera nivåer i banken. Dessa är upp- delande enligt IKFR-ramverkets strukturerade kontroller, enligt kategorierna: Koncernövergripande kontroller, kontroller på process- och transaktionsnivå samt generella IT kontroller. Efterlevnad – Uppföljning och utvärdering Uppföljning av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering för att säkerställa tillför- litligheten i processen för finansiell rapportering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att övervaka tillförlitlig- heten i den finansiella rapporteringen. Kommunikation – Analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av IKFR avdelningen för att identifiera materiella risker för fel i den finansiella rapporteringen. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef och revisionsutskott på kvartals basis. IKFR 4. Uppföljning 5. Information och kommunikation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 49 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse 1) Innehav per 31 december 2020 Göran Persson Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Hans Eckerström Kerstin Hermansson Födelseår Född 1949 Styrelseordförande sedan 2019 Född 1962 Vice ordförande sedan 2019 Född 1966 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1967 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1972 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1957 Styrelseledamot sedan 2019 Födelseår Aktieinnehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 35000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 20 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2500 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 Aktieinnehav 1 I Swedbank som: ■ Styrelseordförande ■ Ersättningsutskottet, ordförande ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 23/23 ■ 10/10 ■ 11/11 ■ 8/8 Totalt årsarvode: ■ 2630000 ■ 105000 ■ 250000 ■ 240 000 Göran Persson har en gedigen erfaren- het av att leda styrelsearbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk, samt har en bred erfarenhet av nationella och interna- tionella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. ■ Vice ordförande ■ Ersättningsutskottet, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ordförande ■ Revisionsutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 22/23 ■ 10/10 ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 17/17 Totalt årsarvode: ■ 885 000 ■ 105000 ■ 430 000 ■ 240 000 ■ 240 000 Bo Magnusson har mångårig erfarenhet från finansbranschen i Sverige och internationellt, både som anställd i ledande befattningar och i styrelseord- föranderoller. Förutom bred kompetens från finanssektorn, bidrar han med kun- skaper från fastighetsbranschen. ■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 11/11 ■ 3/3 ■ 8/8 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 240 000 ■ 240 000 Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med lång erfarenhet av bank- och finans- branschen och har innehaft flertal höga chefsbefattningar i Sparbanksrörelsen varav många år som VD. Bo är idag VD iSparbanken Skåne. ■ Styrelsen, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 3/3 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 ■ 240 000 Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet av bank- och finansbranschen. Göran har haft flertal chefspositioner i Swedbank inom kredit- området och är idag VD i Falkenbergs Sparbank. ■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 10/11 ■ 6/6 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 Hans Eckerström som har en lång bak- grund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag, bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. ■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ordförande ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 23/23 ■ 6/6 ■ 17/17 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 395 000 ■ 240 000 Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, regle- ring av och regelefterlevnad i finans- marknaden. Hon har mångårig erfaren- het från den europeiska värde pappersmarknaden. I Swedbank som: Ledamotens oberoende Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför- hållande till bankens större aktieägare. Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Beroende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Ledamotens oberoende Utbildning Universitetsstudier i Sociologi och Statsvetenskap Högre bankutbildning Högskolestudier, ledarskapsutbildning med mera. Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Utbildning Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2015) Operativ: 29 år Bankstyrelse: 8 år (2013) Operativ: 22 år Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 31 år Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 9 år Bankstyrelse: 2 år (2019) Bankspecifik erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Sveaskog, Ordförande • Scandinavian Air Ambulance, Ordförande • Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • Wiklöf Holding AB, ledamot SBAB Bank AB och Sveriges Säker- ställda Obligationer AB, Ordförande • Carnegie Holding AB och Carnegie Investment Bank AB, Ordförande • NS Holding AB och Fastighetsbolaget Norrporten AB, Ordförande • 4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre- trädande koncernchef i SEB Sparbanken 1826, Vd • Kristianstads Sparbank, Vd • Kristianstads Sparbank, Marknadschef • Ikanobanken, stf Bank- chef och ansvar för marknad och produkt utveckling Regionkreditchef Swedbank AB • Före- tagschef Sparbanken Sjuhärad AB Nobia, ordförande • Nordstjernan AB, styrelseledamot • Anställd och Partner, NC Advisory AB, Nordic Capital • Manager, Arthur D. Little Svenska Fondhandlareföreningen, Vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värde- pappers jurist • Jacobsson& Ponsbach Fondkommission AB, Notariats jurist • Medlem av den europeiska värde- pappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) samrådsgrupp Arbetslivs- erfarenhet Andra väsentliga uppdrag JKL Group, rådgivare • LKAB, Ord- förande • Scandinavian Biogas Fuels International AB, Ord förande • Greengold Group AB, Ordförande Rikshem AB, Ordförande • Rikshem Intressenter AB, Ordförande • KBC Bank NV, ( Belgien), Styrelseledamot Sparbanken Skåne, Vd Falkenbergs Sparbank, Vd • Destination Falkenberg AB, styrelseledamot Henri-Lloyd Group AB, ordförande • Profoto Holding AB, ordförande • Profoto Invest AB, ordförande • Thule Group AB, styrelseledamot Linnéuniversitetet, ordförande • Swed- sec Licensiering AB, styrelseledamot Andra väsentliga uppdrag 50 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse 1) Innehav per 31 december 2020 Göran Persson Bo Magnusson Bo Bengtsson Göran Bengtsson Hans Eckerström Kerstin Hermansson Födelseår Född 1949 Styrelseordförande sedan 2019 Född 1962 Vice ordförande sedan 2019 Född 1966 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1967 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1972 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1957 Styrelseledamot sedan 2019 Födelseår Aktieinnehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 35000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 20 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2500 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 Aktieinnehav 1 I Swedbank som: ■ Styrelseordförande ■ Ersättningsutskottet, ordförande ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 23/23 ■ 10/10 ■ 11/11 ■ 8/8 Totalt årsarvode: ■ 2630000 ■ 105000 ■ 250000 ■ 240 000 Göran Persson har en gedigen erfaren- het av att leda styrelsearbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk, samt har en bred erfarenhet av nationella och interna- tionella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. ■ Vice ordförande ■ Ersättningsutskottet, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ordförande ■ Revisionsutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 22/23 ■ 10/10 ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 17/17 Totalt årsarvode: ■ 885 000 ■ 105000 ■ 430 000 ■ 240 000 ■ 240 000 Bo Magnusson har mångårig erfarenhet från finansbranschen i Sverige och internationellt, både som anställd i ledande befattningar och i styrelseord- föranderoller. Förutom bred kompetens från finanssektorn, bidrar han med kun- skaper från fastighetsbranschen. ■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 11/11 ■ 3/3 ■ 8/8 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 240 000 ■ 240 000 Bo Bengtsson bidrar i styrelsen med lång erfarenhet av bank- och finans- branschen och har innehaft flertal höga chefsbefattningar i Sparbanksrörelsen varav många år som VD. Bo är idag VD iSparbanken Skåne. ■ Styrelsen, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6 ■ 3/3 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 ■ 240 000 Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet av bank- och finansbranschen. Göran har haft flertal chefspositioner i Swedbank inom kredit- området och är idag VD i Falkenbergs Sparbank. ■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 10/11 ■ 6/6 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 Hans Eckerström som har en lång bak- grund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag, bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. ■ Styrelsen, ledamot ■ Revisionsutskottet, ordförande ■ Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 23/23 ■ 6/6 ■ 17/17 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 395 000 ■ 240 000 Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, regle- ring av och regelefterlevnad i finans- marknaden. Hon har mångårig erfaren- het från den europeiska värde pappersmarknaden. I Swedbank som: Ledamotens oberoende Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför- hållande till bankens större aktieägare. Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Beroende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Ledamotens oberoende Utbildning Universitetsstudier i Sociologi och Statsvetenskap Högre bankutbildning Högskolestudier, ledarskapsutbildning med mera. Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Utbildning Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2015) Operativ: 29 år Bankstyrelse: 8 år (2013) Operativ: 22 år Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 31 år Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 9 år Bankstyrelse: 2 år (2019) Bankspecifik erfarenhet Arbetslivs- erfarenhet Sveaskog, Ordförande • Scandinavian Air Ambulance, Ordförande • Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • Wiklöf Holding AB, ledamot SBAB Bank AB och Sveriges Säker- ställda Obligationer AB, Ordförande • Carnegie Holding AB och Carnegie Investment Bank AB, Ordförande • NS Holding AB och Fastighetsbolaget Norrporten AB, Ordförande • 4T-WyWallet, Ordförande • Ställföre- trädande koncernchef i SEB Sparbanken 1826, Vd • Kristianstads Sparbank, Vd • Kristianstads Sparbank, Marknadschef • Ikanobanken, stf Bank- chef och ansvar för marknad och produkt utveckling Regionkreditchef Swedbank AB • Före- tagschef Sparbanken Sjuhärad AB Nobia, ordförande • Nordstjernan AB, styrelseledamot • Anställd och Partner, NC Advisory AB, Nordic Capital • Manager, Arthur D. Little Svenska Fondhandlareföreningen, Vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värde- pappers jurist • Jacobsson& Ponsbach Fondkommission AB, Notariats jurist • Medlem av den europeiska värde- pappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) samrådsgrupp Arbetslivs- erfarenhet Andra väsentliga uppdrag JKL Group, rådgivare • LKAB, Ord- förande • Scandinavian Biogas Fuels International AB, Ord förande • Greengold Group AB, Ordförande Rikshem AB, Ordförande • Rikshem Intressenter AB, Ordförande • KBC Bank NV, ( Belgien), Styrelseledamot Sparbanken Skåne, Vd Falkenbergs Sparbank, Vd • Destination Falkenberg AB, styrelseledamot Henri-Lloyd Group AB, ordförande • Profoto Holding AB, ordförande • Profoto Invest AB, ordförande • Thule Group AB, styrelseledamot Linnéuniversitetet, ordförande • Swed- sec Licensiering AB, styrelseledamot Andra väsentliga uppdrag 51 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse 1) Innehav per 31 december 2020 Styrelse Bengt Erik Lindgren Josefin Lindstrand Roger Ljung Födelseår Född 1950 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1976 Styrelseledamot sedan 2019 Född 1967 Arbetstagarrepresentant sedan 2015 Aktieinnehav 1 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 500 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 400 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 102 I Swedbank som: ■ Styrelsen, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Närvaro: ■ 11/11 ■ 6/6 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelsearbete inom bankverksamhet och fastighetssektorn. Bengt Erik har också haft många ledande chefsbefattningar inom Swedbank, Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen. ■ Styrelsen, ledamot ■ Risk- och Kapitalutskottet, ledamot ■ Bolagsstyrningsutskottet, ord för ande Närvaro: ■ 23/23 ■ 11/11 ■ 17/17 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 250 000 ■ 395 000 Josefin Lindstrand har flerårig erfaren- het från finansbranschen, både i opera- tiva roller och som styrelseledamot. Hon bidrar i styrelse arbetet främst med sin kompetens inom regelefterlevnad, bolagsstyrning och penningtvätts- frågor. ■ Styrelsen, ledamot, arbetstagar- representant Totalt årsarvode: Inget arvode Roger Ljung är arbetstagarrepresen- tant och har bred erfarenhet inom Swedbank, både från privat- och före- tagssektorn. Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende iförhållande till banken och bankledningen och oberoende iför- hållande till bankens större aktieägare. Ej tillämpligt. Utbildning Uppsala universitet, 2-årig kombina- tionsutbildning (Företagsekonomi, Sociologi, Personaladministration) Jur. kand., Stockholms Universitet • Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Gymnasieutbildning Bankspecifik erfarenhet Operativ: 35 år Bankstyrelse: 9 år (28 maj 2020) Operativ: 11 år Bankstyrelse: 5 år (2016) Operativ: 34 år Arbetslivs- erfarenhet Prevas AB, ordförande • Lansa Fastig- heter AB, styrelseledamot • Länsför- säkringar Bergslagen ömsesidigt, styrelse ordförande • Länsförsäkringar Bank AB, styrelseledamot • Vice vd, regionchef Stockholm och chef Stor- kundsenheten, Swedbank • Vice vd och regionchef Region Mellansverige, Swed- bank • Vd, Spintab AB samt ledande befattningar inom Förenings spar- banken och Sparbanksrörelsen. Specialistrådgivare, Advokatfirman Hammar skiöld & Co • BNP Paribas, styrelse ledamot i SevenDay Finans AB • Sörmlands Sparbank, styrelseledamot (vice ordförande) • Intertrust Group, Business Unit Director, Compliance Services • Citi, ledande posi tioner inom Legal and Compliance •Swedbank AB, Legal Counsel Privatrådgivare, kontorschef, Swedbank AB Andra väsentliga uppdrag Specialistrådgivare inom bolagsstyr- ning och riskhantering genom egen verksamhet, Josefin Lindstrand Advisory AB Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncernklubb Swedbank, förste vice ordförande • Finansförbundets förbundsstyrelse, styrelseledamot • Finans och försäkrings branschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande 52 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse 1) Innehav per 31 december 2020 Anna Mossberg Biljana Pehrsson Åke Skoglund Född 1972 Styrelseledamot sedan 2018 Född 1970 Styrelseledamot sedan 28 maj 2020 Född 1959 Arbetstagarrepresentant sedan 2020 och suppleant från 2018 Födelseår Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 800 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 6 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1084 Aktieinnehav 1 ■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot ■ Revisionsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 22/23 ■ 9/10 ■ 6/6 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 ■ 240 000 Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändrings- arbete. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bl.a. som affärsområdeschef på Google, och många år i olika ledande roller inom Telia- koncernen och Deutsche Telecom AG. ■ Styrelsen, ledamot ■ Ersättningsutskottet, ledamot Närvaro: ■ 9/11 ■ 5/6 Totalt årsarvode: ■ 605 000 ■ 105 000 Biljana Pehrsson är idag VD för Kungsleden AB och har en lång bakgrund i ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Biljana bidrar till sty- relsen med sin kompetens och erfaren- het inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastighets- och finansbranschen. ■ Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Totalt årsarvode: Inget arvode Åke Skoglund är arbetstagarrepresen- tant och har bred erfarenhet inom Swedbank. I Swedbank som: Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledning och oberoende i för- hållande till bankens större aktieägare. Ej tillämpligt. Ledamotens oberoende Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civ.Ing. Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet Civilingenjör, Kungliga Tekniska hög skolan Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Utbildning Bankstyrelse: 3 år (2018) Bankstyrelse: 1 år (28 maj 2020) Operativ: 31 år Bankspecifik erfarenhet Google Sverige AB, Affärsområdeschef • Bahnhof AB, Vd • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Matts- son AB/Fastighets AB Stadshus, leda- mot • East Capital Private Equity, Vice vd och Head of Real Estate • Centru- mutveckling, Vd Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighetsrapportering Arbetslivs- erfarenhet Swisscom AG, styrelseledamot • Schib- sted ASA, styrelseledamot • Orkla ASA, styrelseledamot Kungsleden AB, Vd • Kungliga Drama- tiska Teatern AB, styrelseledamot • Stadsutvecklarna i Värtahamnen AB, styrelseledamot Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncernklubb, Swed- bank, ledamot • Finansförbundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ord- förande • Swedbank AB, Samordnande arbetsmiljöombud Andra väsentliga uppdrag 53 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse Ledning 1) Innehav per 31 december 2020 Anders Karlsson Koncernfinanschef Född: 1966. Anställd 1999–2008 och sedan 2010 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 22 848 Utbildning: Civilekonom Jon Lidefelt Chef för Baltisk bank verksamhet Född 1973. Anställd sedan 2013 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 1 796 Utbildning: Civilingenjör Lotta Lovén CIO och chef för Digital Banking & IT Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 3 645 Utbildning: Marknadsekonom Mikael Björknert Chef Svensk bankverksamhet Född 1966. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 4 118 Utbildning: Civilekonom Väsentliga uppdrag utanför Swedbank: Nasdaq Nordic, ledamot • Bankgirot, ordförande Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 1 oktober 2019 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 20 000 Utbildning: Civilekonom, Civil ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef Född 1962. Anställd sedan 1990 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 8 029 Utbildning: Studier iekonomi Anders Ekedahl Chef för Anti-Financial Crime Född 1960. Anställd sedan 1987 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 22 887 Utbildning: Civilekonom Ingrid Harbo Chef för Group Compliance Född 1959. Anställd sedan 2011 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 1 500 Utbildning: Jur.kand. Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör och chef för hållbarhet Född 1971. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 850 Utbildning: Civilekonom 54 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledning 1) Innehav per 31 december 2020 Carina Strand Chef för HR & Infrastructure Född 1964. Anställd sedan 2017 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 0 Utbildning: Ekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Financial Products & Advice Född 1966. Anställd sedan 2019 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 700 Utbildning: Civilekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef Född 1964. Anställd sedan 2020 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 2 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Björn Meltzer Tillförordnad chef för Stora företag och institutioner Född 1961. Anställd sedan 2010 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 555 Utbildning: Ekonom * Ola Laurin var under 2020 Chef för Stora företag och institutioner Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021 Eget och närståendes aktie- innehav iSwedbank: 1 Inget innehav, dock andelar i Koppar- myntet Utbildning: Jur.kand. * Stefan Frisk var under 2020 tillförordnad chefsjurist och chef för Group Legal 55 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledning Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 54 484 mkr. Vinstmedel enligt balans räkningen iSwedbank AB uppgående till 59 355 mkr med avdrag för lämnad utdelning den 22 februari 2021 om 4 871 mkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: mkr 2020 Balanserad vinst enligt balansräkningen 59355 Utbetald utdelning den 22 februari 2021 4871 Kvar att disponera vid årsstämman 2021 54484 2,90 kronor utdelas kontant per stamaktie 3252 Till ny räkning överförs 51232 Summa disponerat 54484 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås över- föras till ny räkning har beräknats på samtliga 1119 991 775 ute- stående stamaktier per den 31 december 2020 med tillägg för 1272 063 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas över- låtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 25 mars 2021 till följd av ersättningsprogram. De totala belop- pen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räk- ning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier ieget förvar kan komma att säljas fram till avstämnings dagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 480 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 mars 2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att ut betalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. Den kon- soliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapital kravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 44 746 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 80 114mkr. Den verksamhet som bedrivs imoderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma ibranschen eller de risker som är förenade med bedri- vande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbola- gets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställ- ning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förplik- telser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investe- ringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står irimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är för- svarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncern- verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbola- gets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning iövrigt. 56 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vinstdisposition 57 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 RÄKNINGAR KONCERNEN Rapporter och noter, koncernen 58 Resultaträkning 59 Rapport över totalresultat 60 Balansräkning 61 Förändringar i eget kapital 62 Kassaflödesanalys Inledande noter 63 Not K1 Företagsinformation 63 Not K2 Redovisningsprinciper 71 Not K3 Risker 72 3.1 Kreditrisker 93 3.2 Likviditetsrisker 97 3.3 Marknadsrisker 100 3.4 Operativa risker 101 3.5 Försäkringsrisker 101 3.6 Övriga risktyper 102 Not K4 Kapital 102 Intern kapitalutvärdering 104 Kapitaltäckningsanalys 107 Not K5 Rörelsesegment 111 Not K6 Produkt 112 Not K7 Geografisk fördelning Resultaträkning 115 Not K8 Räntenetto 116 Not K9 Provisionsnetto 117 Not K10 Nettoresultat finansiella poster 117 Not K11 Försäkringsnetto 117 Not K12 Övriga intäkter 118 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 122 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader 122 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 122 Not K16 Nedskrivning av materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt 122 Not K17 Kreditförluster 123 Not K18 Skatt 125 Not K19 Resultat per aktie Totalresultat 125 Not K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat Balansräkning 126 Not K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 126 Not K22 Utlåning till kreditinstitut 126 Not K23 Utlåning till allmänheten 127 Not K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 127 Not K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 127 Not K26 Aktier och andelar 128 Not K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 130 Not K28 Derivat 131 Not K29 Säkringsredovisning 135 Not K30 Immateriella anläggningstillgångar 138 Not K31 Materiella tillgångar 139 Not K32 Övriga tillgångar 139 Not K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 139 Not K34 Skulder till kreditinstitut 139 Not K35 In- och upplåning från allmänheten 139 Not K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 139 Not K37 Emitterade värdepapper 139 Not K38 Korta positioner värdepapper 140 Not K39 Pensioner 142 Not K40 Försäkringsavsättningar 142 Not K41 Övriga skulder och avsättningar 142 Not K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 143 Not K43 Efterställda skulder 143 Not K44 Eget kapital 144 Not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument 146 Not K46 Verkligt värde för finansiella instrument 151 Not K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 152 Not K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten Övriga noter 152 Not K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 152 Not K50 Utbetald och föreslagen utdelning 153 Not K51 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden 153 Not K52 Överförda finansiella tillgångar 154 Not K53 Närstående och andra betydande relationer 155 Not K54 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag 156 Not K55 Känslighetsanalys 156 Not K56 Händelser efter 31 december 2020 157 Not K57 Förändrad presentation, kassaflödesanalys 58 RÄKNINGAR KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Resultaträkning, koncernen mkr Not 2020 2019 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 3202032 020 3281032 810 Övriga ränteintäkter 17711 771 25602 560 Ränteintäkter 3379133 791 3537035 370 Räntekostnader –6938–6 938 –9381–9 381 Räntenetto K8 2685326 853 2598925 989 Provisionsintäkter 1947619 476 1947219 472 Provisionskostnader –6706–6 706 –6488–6 488 Provisionsnetto K9 1277012 770 1298412 984 Nettoresultat finansiella poster K10 26552 655 36293 629 Försäkringsnetto K11 15181 518 14651 465 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 582 822 Övriga intäkter K12 12981 298 10711 071 Summa intäkter 4567645 676 4596045 960 Personalkostnader K13 1187311 873 1111911 119 Övriga allmänna administrationskostnader K14 71077 107 73147 314 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 15801 580 15511 551 Sanktionsavgift 40004 000 Summa kostnader 2456024 560 1998419 984 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 2111621 116 2597625 976 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 79 Nedskrivning av materiella tillgångar K16 2 8 Kreditförluster, netto K17 43344 334 14691 469 Resultat före skatt 1678016 780 2442024 420 Skatt K18 38513 851 47114 711 Årets resultat 1292912 929 1970919 709 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 1292912 929 1969719 697 Minoriteten 0 12 Resultat per aktie, kr K19 11,55 17,62 Resultat per aktie efter utspädning, kr K19 11,51 17,56 59 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 RÄKNINGAR KONCERNEN Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2020 2019 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 1292912 929 1970919 709 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 51665 166 –3866–3 866 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 96 –127 Verkligt värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen K46 6 17 Skatt K20 –1065–1 065 793 Summa 42034 203 –3183–3 183 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året –1838–1 838 739 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –2 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29 Vinster/förluster uppkomna under året 15231 523 –600 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 9 Kassaflödessäkringar: K29 Vinster/förluster uppkomna under året –358 159 Omfört till resultaträkningen , nettoresultat finansiella poster 349 –154 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året –42 –18 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –84 32 Skatt: K20 Vinst/förlust uppkomna under året –229 134 Omfört till resultaträkningen, skatt –77 33 Summa –749 325 Årets övrigt totalresultat, efter skatt 34543 454 –2858–2 858 Årets totalresultat 1638316 383 1685116 851 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 1638316 383 1683916 839 Minoriteten 0 12 60 RÄKNINGAR KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Balansräkning, koncernen mkr Not 2020 2019 1/1/2019 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811293 811 195286195 286 163161163 161 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 137191137 191 137094137 094 9957999 579 Utlåning till kreditinstitut K22 4795447 954 4545245 452 3626836 268 Utlåning till allmänheten K23 16809871 680 987 16522961 652 296 16273681 627 368 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 17741 774 271 766 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 5997559 975 5736757 367 5331253 312 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 252411252 411 224893224 893 177868177 868 Aktier och andelar K26 1721517 215 65686 568 49214 921 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 72877 287 66796 679 60886 088 Derivat K28 5217752 177 4442444 424 3966539 665 Immateriella anläggningstillgångar K30 1836118 361 1786417 864 1711817 118 Materiella tillgångar K31 54215 421 55725 572 62176 217 Aktuella skattefordringar 15541 554 24082 408 20652 065 Uppskjutna skattefordringar K18 124 170 164 Övriga tillgångar K32 1648316 483 88598 859 1397013 970 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 19171 917 30253 025 17091 709 Summa tillgångar 25946422 594 642 24082282 408 228 22502392 250 239 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K34 150313150 313 6968669 686 5721857 218 In- och upplåning från allmänheten K35 11482401 148 240 954013954 013 920750920 750 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 253229253 229 225792225 792 178662178 662 Emitterade värdepapper K37 732814732 814 855754855 754 804360804 360 Korta positioner värdepapper K38 2330023 300 3434534 345 3833338 333 Derivat K28 5438054 380 4097740 977 3131631 316 Aktuella skatteskulder 424 836 17881 788 Uppskjutna skatteskulder K18 27842 784 15711 571 15761 576 Pensionsavsättningar K39 36653 665 87988 798 49794 979 Försäkringsavsättningar K40 18591 859 18941 894 18971 897 Övriga skulder och avsättningar K41 3061030 610 2880728 807 3418234 182 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 40384 038 43834 383 33853 385 Seniora icke-prioriterade skulder 1035910 359 1080510 805 Efterställda skulder K43 2343423 434 3193431 934 3418434 184 Summa skulder 24394492 439 449 22695952 269 595 21126302 112 630 Eget kapital Minoritetskapital 25 25 213 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 155168155 168 138608138 608 137396137 396 Summa eget kapital K44 155193155 193 138633138 633 137609137 609 Summa skulder och eget kapital 25946422 594 642 24082282 408 228 22502392 250 239 61 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 RÄKNINGAR KONCERNEN Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie– kapital Övrigt till- skjutet kapital 1 Omräknings– differens dotter– och intresse– företag Säkring av netto– investeringar i utlands– verksamheter Kassa– flödes– säkringar Valuta– basis– spreadar Egen kreditrisk Balanserad vinst Totalt Minori- tets– kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2020 2490424 904 1727517 275 62796 279 –3880–3 880 8 –33 –5 9406094 060 138608138 608 25 138633138 633 Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178 178 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 7 7 7 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –8 –8 –8 Årets totalresultat –1924–1 924 12111 211 –7 –29 5 1712717 127 1638316 383 0 1638316 383 varav redovisat över resultaträkningen 1292912 929 1292912 929 0 1292912 929 varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt –1924–1 924 15321 532 –9 –42 6 52625 262 48254 825 48254 825 varav skatt redovisat över övrigt totalresultat –321 2 13 –1 –1064–1 064 –1371–1 371 –1371–1 371 Utgående balans 31 december 2020 2490424 904 1727517 275 43554 355 –2669–2 669 1 –62 0 111364111 364 155168155 168 25 155193155 193 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie– kapital Övrigt till- skjutet kapital 1 Omräknings– differens dotter– och intresse– företag Säkring av netto– investeringar i utlands– verksamheter Kassa– flödes– säkringar Valuta– basis– spreadar Egen kreditrisk Balanserad vinst Totalt Minori- tets– kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2019 2490424 904 1727517 275 55085 508 –3444–3 444 4 –19 –18 9318693 186 137396137 396 213 137609137 609 Utdelningar –15878–15 878 –15878–15 878 –15 –15893–15 893 Aktierelaterade ersättningar till anställda 272 272 272 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –34 –34 –34 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 13 13 13 Rörelseavyttring –185 –185 Årets totalresultat 771 –436 4 –14 13 1650116 501 1683916 839 12 1685116 851 varav redovisat över resultaträkningen 1969719 697 1969719 697 12 1970919 709 varav redovisat över övrigt totalresultat före skatt 771 –600 5 –18 17 –3993–3 993 –3818–3 818 –3818–3 818 varav skatt redovisat över övrigt totalresultat 164 –1 4 –4 797 960 960 Utgående balans 31 december 2019 2490424 904 1727517 275 62796 279 –3880–3 880 8 –33 –5 9406094 060 138608138 608 25 138633138 633 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. 62 RÄKNINGAR KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2020 2019 1 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 1678016 780 2442024 420 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 447 49524 952 Betalda inkomstskatter –4331–4 331 –5981–5 981 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –2708–2 708 –9130–9 130 Ökning (-) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –39022–39 022 –27282–27 282 Ökning (-) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –15081–15 081 –43187–43 187 Ökning (-) / minskning (+) av övriga fordringar –17957–17 957 –678 Ökning (+) / minskning (-) av skulder till kreditinstitut 8238182 381 1224912 249 Ökning (+) / minskning (-) av in- och upplåning från allmänheten 203526203 526 3348833 488 Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –104629–104 629 4056140 561 Ökning (+) / minskning (-) av övriga skulder –10169–10 169 85568 556 Kassaflöde från den löpande verksamheten 109237109 237 3796837 968 Investeringsverksamheten Rörelseavyttring 52 Förvärv av och tillskott till joint ventures –54 –81 Avyttringar av aktier i intresseföretag 76 184 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 2 529 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –364 –224 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 17231 723 535 Kassaflöde från investeringsverksamheten 13831 383 995 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –723 –718 Emission av seniora icke-prioriterade skulder K3.2.8 1126611 266 Återbetalning av seniora icke-prioriterade skulder K3.2.8 –95 Emission av efterställda skulder K3.2.8 49094 909 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –7880–7 880 –7711–7 711 Utbetald utdelning –15893–15 893 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –8698–8 698 –8147–8 147 Årets kassaflöde 101922101 922 3081630 816 Likvida medel vid årets början 195286195 286 163161163 161 Årets kassaflöde 101922101 922 3081630 816 Valutakursdifferenser i likvida medel –3397–3 397 13091 309 Likvida medel vid årets slut 293811293 811 195286195 286 1) Presentationen av kassaflödesanalysen har förändrats, se vidare not K57. Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49. 63 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2020 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 24 februari 2021. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm med adress Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg, Sverige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Verksamhet beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen. Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 25 mars 2021. INNEHÅLL 1 GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN 63 2 FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FÖRÄNDRAD PRESENTATION 63 3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER 63 3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) 63 3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) 63 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) 64 3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 64 3.5 Leasingavtal (IFRS 16) 67 3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) 67 3,7 Immateriella tillgångar (IAS 38) 67 3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) 68 3.9 Avsättningar (IAS 37) 68 3.10 Pensioner (IAS 19) 68 3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) 68 3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) 68 3.13 Övriga intäkter 68 3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) 68 3.15 Nedskrivningar (IAS 36) 68 3.16 Skatt (IAS 12) 69 3.17 Likvida medel (IAS 7) 69 3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) 69 4 BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR 69 5 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR 70 5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 70 1 GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks koncern- redovisning i takt med att EU godkänner dem. Med fullständiga finansiella rapporter avses: • rapport över balansräkning per periodens slut, • rapport över totalresultat för perioden, • rapport över förändringar i eget kapital för perioden, • rapport över kassaflöden för perioden, samt • noter, som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Kompletterande redo- visningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen är baserad på flera olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivat) vilka värderas till verkligt värde. Redovisade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning av verkligt värde är justerade för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken. Icke-monetära poster redovisas baserat på historiska anskaffningsvärden. Pensions- avsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensions- åtaganden. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. 2 FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FÖRÄNDRAD PRESENTATION Förändringar i IFRS och svenska regelverk Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar, eller förändringar i svenska regel- verk vilka har antagits under 2020 har inte haft någon eller enbart en oväsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. Förändrad presentation i kassaflödesanalysen Från och med 2020 har kassaflöden för emitterade räntebärande värdepapper och certifikat, exklusive seniora icke-prioriterade skulder och efterställda skulder, flyttats från finansieringsverksamheten till den löpande verksamheten som emitterade värde- papper. Kassaflöden inom finansieringsverksamheten fördelas fortsättningsvis på seniora icke-prioriterade skulder, efterställda skulder, leasingskulder samt utdelning. Ändringarna har gjorts för att kassaflödesanalysen bättre ska reflektera koncernens affärsmodell och för att få en överensstämmelse med balansräkningen. Jämförelsetal har räknats om, se not K57. 3 BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPER 3.1 Utformning av finansiella rapporter (IAS 1) Finansiella rapporter är ett strukturerat återgivande av ett företags finansiella ställ- ning och finansiella resultat. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden, som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Fullständiga finansiella rapporter utgörs av balans- räkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Swedbank presenterar rapporten över totalresultat i form av två rapporter. En separat resultaträkning redovisas som innehåller alla intäkts- och kostnadsposter såvida inte en särskild IFRS kräver eller tillåter annat. Sådana övriga intäkts- och kostnadsposter redovisas i övrigt totalresultat. Rapporten över total- resultatet innehåller resultat som redovisats över resultaträkningen samt ingående komponenter i övrigt totalresultat. 3.2 Koncernredovisning (IFRS 3, IFRS 10) Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag (inklusive strukturerade företag) där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestäm- mande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets relevanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och K1 Företagsinformation K2 Redovisningsprinciper Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 64 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföretag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och har exkluderats från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvär- vade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Över- skott mellan anskaffningsvärdet, överförd ersättning värderad till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsförbindel- serna redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvär- vade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen som vinst vid förvärv till lågt pris inom övriga intäkter. I den överförda ersättningen (köpeskillingen) ingår verkligt värde av överförda tillgångar, skulder och de aktier som i förekommande fall emitterats av koncernen samt även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvs- relaterade kostnader redovisas som kostnad när de uppkommer. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas som trans- aktioner med koncernens eget kapitalägare i deras egenskap av ägare. Vid förvärv av andelar från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling för andelarna och den förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare som balanserade vinstmedel. De redovisade värdena för innehav med och utan bestäm- mande inflytande justeras så att de återspeglar förändringarna i deras relativa innehav. Vinster och förluster avseende försäljning av andelar till innehavare utan bestäm- mande inflytande redovisas också i eget kapital. Vid försäljning av andelar som innebär att koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande omvärderas varje kvarva- rande innehav till verkligt värde och ändringen redovisas i sin helhet i resultat- räkningen. Det verkliga värdet utgör därefter anskaffningsvärde för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet i det tidigare dotterföretaget. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat redo- visas som om koncernen direkt avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna vilket kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras endast en proportionell andel av de belopp som tidigare redo- visats i övrigt totalresultat till resultatet. 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21) Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En enskild verksamhets funktionella valuta är den valuta i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan fastställs inom koncernen utifrån varje enskild verksamhets primära ekonomiska miljö. Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transak- tionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansda- gen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valuta- omräkning av monetära poster, och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. I konsekvens härmed förs även valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländska företagen till övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräknings- differenser och valutakursdifferenser i resultaträkningen. 3.4 Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 9, IAS 39) 3.4.1 Allmänt Finansiella instrument utgör merparten av koncernens poster i balansräkningen. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Kontanter eller avtal om att erhålla kontanter är exempel på finansiella tillgångar medan fullgörande av ett åtagande att erlägga kontanter eller en annan finansiell tillgång är exempel på en finansiell skuld. Ett derivat är ett finansiellt instrument som kännetecknas av att dess värde ändras till följd av förändringen av en specifik variabel såsom valutakurser, räntor eller aktiekurser samtidigt som ingen eller liten inledande nettoinvestering krävs. Avtalet regleras vid en framtida tidpunkt. Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivningsbara skulder (MREL) presenteras på separat rad. Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen på affärs- dagen, vilket är den dag då avtal ingåtts, förutom finansiella tillgångar klassificerade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finan- siella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part. När ett lån är modifierat gör koncernen en bedömning av om modifieringen resulte- rar i borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till exempel på grund av lättnader i lånevillkor, förändringar i marknadsförhållanden, åtgär- der för att behålla kunden och andra faktorer som inte är relaterade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån redovisas antingen när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsent- ligt. Enbart modifieringar på grund av finansiella svårigheter hos låntagaren, inklusive att lättnader i lånevillkor har lämnats, anses inte vara väsentliga på egen hand. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat, vilket innebär att vissa av det sammansatta instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för ett fristående derivat. Derivat inbäddade i finansiella skulder respektive finansiella tillgångar som inte är inom tillämpningsområdet för IFRS 9, till exempel leasingford- ringar och försäkringsavtal, eller icke-finansiella tillgångar, hanteras som separata derivat i det fall deras risker och egenskaper inte är nära förknippade med värd- kontraktets risker och egenskaper och värdkontraktet inte klassificerats som värderat till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar som är inom tillämpnings- området för IFRS 9 bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat utan istället görs en bedömning av hela det sammansatta kontraktet, inklusive eventuella egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, för klassificering. Återköpstransaktioner Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgång till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Erlagd likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen utifrån vem som är motpart. Sålt värdepapper redovisas även som ställda panter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balansräkningen som utlåning till den säljande parten. Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är expone- rad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärs- dagen som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värde- papper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuld- bokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen. Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans- räkningen om en legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto- belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Räntenetto Som ränteintäkt på finansiella tillgångar och räntekostnad på finansiella skulder redo- visas erhållna eller erlagda räntebetalningar, förändring av upplupen ränta samt perio- diseringar på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på för- fallodagen, vilket medför att en jämn avkastning erhålls över instrumentets löptid den så kallade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som diskonterar framtida kassa- flöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaff- 65 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN ningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktions- kostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integre- rad del av avkastningen. Ränteintäkter beräknas i allmänhet genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar med två undantag. Då finansiella tillgångar värde- rade till upplupet anskaffningsvärde har blivit osäkra efter första redovisningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3) beräknas ränteintäkten genom att applicera effektiv- räntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserveringar för förväntade kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkten till att baseras på redovisat bruttovärde. Då finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas ränteintäkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde till dess den finansiella till- gången är borttagen från balansräkningen. Den kreditjusterade effektivräntan beräk- nas baserat på upplupet anskaffningsvärde istället för redovisat bruttovärde och inför- livar effekten av förväntade framtida kreditförluster på uppskattade framtida kassaflöden. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaff- ningsvärde på den finansiella skulden. Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handels- syfte samt därtill relaterade räntor inom affärsområdet LC&I exkluderas från ränte- nettot och rapporteras inom Nettoresultat för finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär. Koncernen innehar en del finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde med negativa räntor som redovisas i not K8. 3.4.2 Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras antingen som värderade till upplupet anskaffnings- värde eller till verkligt värde över resultatet baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av tillgångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Koncernen innehar inga finansiella tillgångar klassificerade som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (förvaltade inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden och säljas). Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella tillgångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassaflöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till led- ningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huru- vida de avtalsenliga kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp och ränta. Vid denna bedömning överväger koncernen om de avtalsenliga villkoren över- ensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grund- läggande utlåningsrisker och en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. När de avtalsenliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenligt med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betal- ningar av kapitalbelopp och ränta. Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaffnings- värde eller verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som är skuldinstrument klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde om de innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och om de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffan- det av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodise- ringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kredit- förluster beskrivs i avsnitt 3.4.3. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet består av finansiella tillgångar obligatoriskt klassificerade som värderade till verkligt värde över resultatet. Den obligatoriska klassificeringen omfattar: • Skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som inne- has för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta • Egetkapitalinstrument • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller ingår i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster av kortsiktiga vinsthemtagningar. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen eller anskaffningen av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultatet kostnadsförs i resultatet. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderings- modeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva mark- nader. Skillnader som uppkommer vid första redovisningstillfället mellan transaktions- priset och värdet enligt en värderingsmodell, så kallade dag 1 vinster eller förluster, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baserats på observerbara marknadsdata. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde över resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet inklusive transak- tionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföljande värde- ring till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. Värde- ringen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kreditförlustreserve- ringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för handel • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde över resultatet vid första redovisningstillfället. Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde över resultatet för: • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde över resultatet. De utestående skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som värderas till verkligt värde över resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde över resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för förändringar i verk- ligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultat- räkningen. Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder Koncernen klassificerar inte om sina finansiella tillgångar om inte affärsmodellen för de innehavda finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finan- siella skulder klassificeras aldrig om. 3.4.3 Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finan- siella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingfordringar, oåter- kalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kreditförluster värderas 66 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kost- nad eller ansträngning. Kreditförlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och de motparter som omfattas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande ökning av kreditrisk inträf- fat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader och för finansiella instrument i steg 2 där en betydande ökning av kreditrisken har identifierats samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förluster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instru- mentets återstående löptid. De förväntade kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader representerar de förväntade kreditförluster som beror av fallissemangs- händelser inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentets återstående löptid. Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den dis- konterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fal- lissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallis- semangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften. LGD motsvarar förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egen- skaper hos motparten, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden för en kredit- exponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolik- heten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kredit- förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprung- liga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskpara- metrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolik- het och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta fak- torer inte fångas av riskmodeller använder koncernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexpone- ringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett är negativt. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en väsentligt ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finansiella till- gångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överens- stämmer i allt väsentligt med koncernens regulatoriska definition av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering. När något av det följande inträffar utlö- ses fallissemang respektive osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har läm- nats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osan- nolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, för- väntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Koncernen har valt att ompröva sitt antagande att instrument med förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar är fallerade eller osäkra enbart för instrument i exponeringsklasserna för stater och finansiella institut till följd av att fallissemang bedöms individuellt. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra följande månader. Ett lån som är i fallissemang beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid. Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av indi- viduell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på indivi- duell instrumentnivå så långt det är möjligt. För instrument med ett första redovis- ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare kommer den indikator som används för att bedöma förändring i kreditrisken i första hand vara förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden sedan första redovisnings- tillfället. Den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden kommer att införliva effekter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållanden. Förändringar i koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället kommer också att användas för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Denna indikator kommer att vara den som används i andra hand för instrument med ett första redovisningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare. Den kommer att användas i första hand för att bedöma instrument vars första redovis- ningstillfälle var före 1 januari 2018 eftersom det för att bestämma den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptiden för historiska datum för första redovisningstillfällen skulle kräva orimlig kostnad och ansträngning och vara omöjligt utan att använda i efterhand erhållen information. Kvalitativa indikatorer kommer också att beaktas vid placering i de olika stegen, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instru- ment och om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporteringsda- gen inte anses ha varit utsatta för en väsentligt ökad kreditrisk. Koncernen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. Förväntad löptid Ett instruments löptid är relevant för både bedömningen av väsentligt ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löp- tid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetal- nings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten för framtida återbetalningar i förtid. Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas baserat på den period som koncernen är exponerad för kreditrisk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av produkt- specifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. Modifieringar När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs fortsättningsvis en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kredit- risken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer att fortsätta bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultat- räkningen på raden för kreditförluster och avser skillnaden i nuvärdet av de ursprung- liga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektiv- räntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifie- ringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. När ett nytt lån bedöms vara osäkert vid första redovisningstillfället klassificeras det som en köpt eller utgiven osäker fordran och förväntade kreditförluster för tillgångens åter- stående löptid beräknas till dess lånet är återbetalt eller avskrivet. Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana tillgångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförlusterna för tillgångens åter- 67 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN stående löptid. Emellertid anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovis- ningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast förändringen av de förväntade kredit- förlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället. Gynnsamma förändringar i förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynnsamma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträkningen som kreditförlust. Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reser- veringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som en skuld inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presenteras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses belopps- mässigt slutligen fastställd och redovisas inom kreditförluster och representerar beloppet före ianspråktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bort- skrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. 3.4.4 Säkringsredovisning (IFRS 9, IAS 39) Säkringsredovisning av verkligt värde (IFRS 9) Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte- exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i en individuell finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finan- siella instrumentet. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings- förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras. Säkringsredovisning av portföljer till verkligt värde (IAS 39) Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen för portföljer i vissa fall när ränteexponeringen i portföljer av utlåning säkrats med derivat. Säkringsredovis- ningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet för den säkrade risken i den säkrade portföljen redovisas på separat rad i balansräkningen som Värdeförändring på räntesäkrad post i portfölj- säkring. Posten redovisas i anslutning till Utlåning till allmänheten. Både värdeföränd- ringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings- förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retroaktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar. Kassaflödessäkring (IFRS 9) Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassa- flöden till följd av valutaförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödes- säkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Där derivatet, säkrings- instrumentet är en valutabasisswap exkluderar koncernen komponenten för valuta- basisspreadar ifrån säkringsförhållandet. Förändringar i verkligt värde på valuta- basisswappar redovisas i övrigt totalresultat. De förändringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet och komponenten för valutabasisspreadar redovisas separat i den reserv som härrör från kassaflödessäkring respektive reserven för valuta- basisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet under samma period som säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena för valutabasisspreadar påverkar resultatet. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings- förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvan- titet av säkringsinstrumentet som faktiskt säkras. Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter (IFRS 9) Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Finansiella skulder som upptagits i utlandsverksamhetens funktionella valuta värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Netto- resultat finansiella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings- förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara framåtriktat effektiv i att motverka värdeförändringar. 3.5 Leasingavtal (IFRS 16) Leasetagare Då koncernen är leasetagare kräver standarden att leasetagare redovisar nyttjande- rätter och leasingskulder för de allra flesta leasingavtalen i balansräkningen. Nyttjanderätterna presenteras inom Materiella tillgångar och leasingskulderna inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätterna och räntekostnader för leasing- skulderna redovisas i resultaträkningen. I kassaflödesanalysen redovisas betalningar hänförliga till amortering på leasingskulden inom finansieringsverksamheten och betalningar hänförliga till räntedelen i den löpande verksamheten. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda leasingavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost- nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden. Leasingavgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. Koncernen tillämpar de undantag som standarden tillåter avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som övriga kostnader. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att åter- spegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasing- skulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen. Leasegivare Leasegivare ska enligt standarden klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska ris- ker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och för- delarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Redovisat värde motsvarar nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Skillnaden mellan alla framtida leasingbetalningar, bruttofordran, och nuvärdet av framtida leasingbetalningar utgör ej intjänad intäkt. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering så att den finansiella intäkten motsvarar en jämn för- räntning på den gjorda nettoinvesteringen. 3.6 Intresseföretag och joint ventures (IAS 28, IFRS 11) Investeringar i intresseföretag och joint ventures, företag där ägaren har betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande men inte ensamt bestämmande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresseföretag eller ett joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoin- vesteringen i intresseföretaget eller i ett joint venture för att fastställa eventuellt ned- skrivningsbehov. Ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat, vilken även inkluderar intresseföretags skatter. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intressefö- retag och joint venture överensstämmer med koncernens. 3.7 Immateriella tillgångar (IAS 38) Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande 68 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget för vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagenererande enhet är inte större än en rörelsegren i segmentrapporteringen. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas ned- skrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte. Övriga immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för immateriella anläggningstillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas och justeras vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hän- förliga till tillgångarna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter då de uppkommer. 3.8 Materiella tillgångar (IAS 2, IAS 16) För skyddande av fordran Materiella tillgångar som förvärvats eller återtagits i syfte att skydda fordran redovisas som varulager. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto- försäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar alla kostnader för inköp, kostnader för tillverkning samt andra kostnader för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet avser det belopp som bedöms realiseras vid en försäljning. För eget bruk Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och rörelsefastigheter, redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för acku- mulerade avskrivningar och nedskrivningar. 3.9 Avsättningar (IAS 37) En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvärdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstrukturering avses genom- gripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsveder- lag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. En avsättning för omstrukturering omfattar enbart de direkta utgifter som uppstår vid omstruktureringen och som inte hör samman med den framtida verksamheten, såsom kostnader för avgångsvederlag. 3.10 Pensioner (IAS 19) Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmåns- bestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförplik- telserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktel- serna. Resultaträkningen, personalkostnader, belastas med nettot av tjänstgörings- kostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar. 3.11 Försäkringsavtal (IFRS 4) Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument i balansräkningen inom raden Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultat- räkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på raden Försäkringsnetto. 3.12 Provisionsnetto (IFRS 15) Intäkter från kontrakt med kunder, består primärt av ersättningar för utförda tjänste- uppdrag, vilka redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje prestationsåtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tidpunkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs prestationsbaserade avgifter, redo- visas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar provisionsintäkter, redovisas som provisionskostnader. 3.13 Övriga intäkter IT och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls sparbankerna inkluderas i Övriga intäkter och redovisas i enlighet med IFRS 15, se 3.12 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Därutöver innehåller Övriga intäkter även realisationsresultat vid avyttring av ägarandelar i dotterföretag och intresseföretag i den mån de inte representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geogra- fiskt område. Övriga intäkter innehåller också realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar. 3.14 Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tid- punkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsvarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapital- instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalinstru- menten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värderings- tidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldelningstid- punkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgörings- period antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontant- reglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betalning av sociala avgifter. 3.15 Nedskrivningar (IAS 36) För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt andra standarder bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nytt- jandevärde. Överstiger redovisat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till åter- vinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade 69 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar markna- dens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. 3.16 Skatt (IAS 12) Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skattepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduk- tion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemäs- siga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skatte- fordran prövas vid varje bokslutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräck- liga skattepliktiga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. 3.17 Likvida medel (IAS 7) Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, då centralbanken är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. 3.18 Rörelsesegment (IFRS 8) Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelsesegmenten identi- fieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande besluts- fattare. Koncernen har identifierat koncernens VD som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av VD för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den informa- tion som presenteras. Redovisningsprinciperna för ett rörelsesegment utgörs av redovisningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen. Marknadsbase- rade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpri- ser till rörelsesegmenten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskri- dande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncer- nens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment baserat på kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital. Räntabilitet för rörelsesegmenten beräknas på resultatet före skatt med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital. 4 BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR Presentationen av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtill- gångar och ansvarsförbindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kost- nader under rapportperioden. Företagsledningen utvärderar löpande dessa bedöm- ningar och uppskattningar, inklusive de som berör verkligt värde på finansiella instrument, avsättningar för osäkra lånefordringar, nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar, uppskjutna skatter, pensionsavsättningar och aktierelaterade ersättningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidi- gare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet- erna. Faktiskt utfall kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Investeringsfonder Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncer- nen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångarnas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbe- stämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvalt- ningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna vilket medför att koncer- nen har inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfonderna. Koncer- nens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investerings fonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter varför koncernen bedöms agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonderna. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtaganden mot kunder. Koncernens egna andelsin- nehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond överstiger 35 procent bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften, vilket leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. Koncernen bedö- mer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondförsäkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestämmande inflytande över investe- ringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 194 mdkr (169) redovisades som Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäkringsavtalen om 194 mdkr (169) redovi- sas som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att kon- cernen hade ett bestämmande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 82 mdkr (77) i finansiella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning. Finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av tillgänglig observerbar marknadsdata samt aktiviteten på marknaden. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. När finan- siella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsrisker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar varandra. För eventuellt öppna nettopositioner tillämpas köp- eller säljkurs utifrån vad som är tillämpligt, det vill säga köpkurs för långa positioner och säljkurs för korta positioner. Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen istället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när markna- derna anses inaktiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels- plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom han- delsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsledningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodellerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfärdade finan- siella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av pri- ser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not K46 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värde- ringsnivåer, noterade priser, värderingsmodell med observerbar marknadsdata samt värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Per årsskiftet uppgick vär- det av finansiella instrument värderade med egna antaganden som är betydande till 1 127 mkr (1 854). Dessa innehav avsåg onoterade aktier. Företagsledningen bedömer när säkringsredovisning ska tillämpas på ett finansiellt instrument för att reducera så kallad redovisningsmässig volatilitet i möjligaste mån. Redo- visningsmässig volatilitet saknar ekonomisk relevans och uppstår då finansiella instrument värderas med olika värderingsprinciper trots att de ekonomiskt säkrar varandra. Skatt För moderbolagets estniska dotterföretag Swedbank AS utlöses inkomstbeskattning endast om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning och inte avser att ta utdelning från dotterföretagets ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt för denna del. Ackumulerade vinstmedel före 2017 uppgick till 13 724 mkr (14 237). Den ej redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 745 mkr (2 847). 70 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Reserveringar för kreditförluster De reserveringar för kreditförluster som uppskattas med kvantitativa modeller införli- var indata, antaganden och metoder som innebär hög grad av bedömning av företags- ledningen. Särskilt fastställandet av om någon betydande ökning i kreditrisken har inträffat och införlivandet av framåtblickande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på nivån på reserveringarna för kreditförluster. Att införliva fram- åtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarios som ska tillämpas och för att säkerställa att endast relevant framåtblickande informa- tion tas hänsyn till vid beräkningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av fortsatt osäkerhet med anledning av covid-19 och då det är möjligt att de kvantitativa riskmodellerna inte tillräckligt väl fångar dynamiken avseende pandemin bedömdes en expertjustering av kreditreserveringarna vara nödvändig. Ytterligare information finns på sidan 77. En känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken finns på sida 76 och i relation till fram- åtblickande makroekonomiska scenarier finns på sida 75. Betydande osäkra kreditexponeringar (där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp överstiger 50 mkr) bedöms individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga sce- narier av vilka minst ett är ett negativt scenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Upp- skattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvaliteten på låntagarens inkomst, realiser- bart värde på säkerhet, koncernens position gentemot övriga fordringsägare, den san- nolika kostnaden och tiden för indrivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens framtida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påver- kas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedömningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. För- ändringen av reserveringen för kreditförluster redovisad i resultaträkningen för indivi- duellt bedömda lån uppgick till 603 mkr (869). Nedskrivningsprövning av goodwill Goodwill prövas för nedskrivning åtminstone årligen. Prövningen sker genom att återvin- ningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. Företagsledningens pröv- ningar görs genom att beräkna nyttjandevärdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kassagenererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassaflödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kas- saflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Koncernen bedömer eviga kassaflöden eftersom samtliga kassa- genererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika dis- konteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonte- ringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräk- ningen är trots det till väldigt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskattningar är väsentliga för kon- cernens resultat och finansiella ställning. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 13 327 mkr (13 709), varav 10 200 mkr (10 582) avser investeringen i den baltiska verksamheten. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar. Även om diskonteringsfaktorn höjts med en procentenhet eller om antagandet om tillväxt sänkts med en procentenhet så skulle inget nedskrivningsbehov uppkomma för investeringarna i den baltiska verksamheten. Förmånsbestämda pensioner För pensionsavsättningar avseende förmånsbestämda åtaganden fastställer företags- ledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Anta- gandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Förändringar av antaganden beskrivs i not K39. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonte- ringsränta. Då verkligt utfall avviker ifrån gjorda antaganden uppstår så kallade erfa- renhetsmässiga aktuariella vinster eller förluster. När antaganden ändras uppstår också aktuariella vinster eller förluster. För året redovisades ett positivt resultat i övrigt totalresultat om 5 166 mkr (–3 866) avseende omvärdering av förmånsbe- stämda pensionsplaner. Per årsskiftet uppgick diskonteringsräntan, som används vid beräkningen av den utgående pensionsskulden, till 1,41 procent jämfört med 1,46 pro- cent vid föregående årsskifte. Från och med första kvartalet 2020 har fler förstklassiga obligationer inkluderats i beräkningen av diskonteringsräntan. Inflationsförväntning- arna uppgick till 1,48 procent jämfört med 1,98 procent vid föregående årsskifte. De ändrade antagandena representerade 2 792 mkr (–4 929) av det positiva resultatet i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på förvaltningstillgångarna ökade under året med 2 374 mkr (1 063). Sammantaget per sista december översteg skulden för förmånsbe- stämda pensionsplaner förvaltningstillgångarnas marknadsvärde med 3 665 mkr (8 798). Eventualförpliktelser Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks histo- riska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella böter. Utfallet av utredningarna har fortfarande inte blivit kända och det var inte heller möjligt att tillför- litligt uppskatta eventuella bötesbelopp. 5 NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR 5.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Committee har utfärdat nedan angivna standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2021 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om föränd- ringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS. Swedbank har inte tillämpat nedanstående förändringar i årsredovisningen. Ändringar till följd av referensräntereformen – Fas 2 I augusti 2020 utfärdades ändringar av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 till följd av referensräntereformen – Fas 2. Ändringarna antogs av EU i januari 2021 och ska tillämpas från 1 januari 2021 med tillåten förtidstillämpning. Ändringarna avser redovisningsfrågor som uppstår när finansiella instrument som refererar till en IBOR ränta övergår till en alternativ referensränta. De nya reglerna innehåller en praktisk lösning för de modifieringar som krävs av referensräntereformen, vilka ska hanteras som förändringar av rörlig ränta. Ändringar som görs i säkringsidentifieringar och säkringsdokumentation på grund av referensräntereformen tillåts, utan att säkrings- relationen behöver avslutas. Införandet kommer inte påverka koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. Försäkringskontrakt (IFRS 17) IFRS 17 utfärdades i maj 2017 och ändrades i juni 2020. Standarden tillämpas från 1 januari 2023 och har ännu inte antagits av EU. Den nya standarden fastställer princi- per för redovisning, presentation, värdering och upplysningar om försäkringskontrakt. Försäkringskontrakt som omfattas av de nya reglerna skall redovisas till aktuellt värde baserat på aktuella uppskattningar av belopp som förväntas erhållas från premier samt utbetalningar för skador, förmåner och kostnader plus förväntad vinst för försäkrings- skydd. Påverkan på koncernens finansiella rapporter bedöms för närvarande. Övriga förändringar i IFRS och svenska regelverk Övriga nya eller ändrade IFRS standarder, tolkningar eller förändringar i svenska regel- verk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 71 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en händelse inträffar, och den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) som beskriver företagets övergripande ramverk för riskhantering. Det innefattar koncernens riskstra- tegi och riskaptit, grundläggande principer för riskhantering så som riskkultur och risk- medvetenhet, samt ansvarsfördelning inom riskhanteringsprocessen. Genom ramver- ket integreras riskhanteringen i befintliga strukturer och processer. Riskhanteringsprocessen omfattar processer som säkerställer att risker inom koncer- nen identifieras, bedöms (och i tillämpliga fall mäts), hanteras, övervakas och rapporte- ras. Processen omfattar samtliga risktyper och resulterar i en bedömning av Swed- banks risknivå, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna process för kapitalutvärdering. För att säkerställa att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskexponering har sty- relsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella VD-limiter för de risktyper som koncernen är exponerad mot. VD-limiterna komplette- ras av limiter på lägre nivåer samt riskindikatorer som övervakas noggrant och som syftar till att ge tidiga signaler om riskbilden förändras. I kapitalutvärderingsprocessen utvärderas behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå, mål och affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effek- tiv kapitalanvändning och att Swedbank, även under besvärliga omvärldsförhållanden, uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till inhemska och internationella kapitalmarknader. Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2020 Flera faktorer påverkade stora delar världen under 2020, varav några var mer relevanta för Europa. Dessa faktorer anses ha potential att driva risk i de ekonomier som påver- kas av dem. Swedbank har följt utvecklingen noggrant för att kunna hantera riskerna på ett proaktivt sätt: Covid-19 Covid-19 bedömdes som en kritisk risk för banken, dess anställda och kunder. Myndig- heterna på samtliga Swedbanks hemmamarknader samt i andra delar av världen införde stränga försiktighetsåtgärder för att minska spridningen av viruset och banken har följt alla begränsningar och rekommendationer. Anställda fick råd att arbeta på dis- tans (hemifrån) åtminstone till slutet av 2020. Återhämtningen i ekonomin tappar fart när antalet fall av Covid-19 ökar i samband med den andra vågen av pandemin. Medan pandemin påverkade alla kunder mer eller mindre har inga tydliga tecken på försämrad tillgångskvalitet i kreditportföljen märkts, och verkliga fallissemangsfrekvenser för till exempel bolån och SME företag var på historiskt sett låga nivåer trots de stora försäm- ringarna i bruttonationalprodukten och arbetslösheten. Det nya stadiet av pandemin medför dock ökad osäkerhet och en återhämtning är beroende av att finans- och pen- ningpolitiken förblir expansiv och det finns också risk för försenade effekter när de statliga stödåtgärderna avslutas. Brexit Swedbank är förberedd för Brexit efter övergångsperiodens slut. De risker som identi- fierats har hanterats, exempelvis har granskning av kontrakt med leverantörer i Stor- britannien för att säkerställa Swedbanks regelverksefterlevnad avseende GDPR utförts. De temporära ändringar och tillstånd som utfärdats för den finansiella markna- den kan skapa risker för störningar på den finansiella marknaden från och med andra halvåret 2022 såvida inte EU och Storbritannien kommer överens om nya och eller per- manenta regler och lagar för den finansiella marknaden. Åtgärder mot penningtvätt och terroristfinansiering Swedbank är en fullservicebank med ett brett utbud av produkter och tjänster till pri- vata kunder så väl som till företagskunder. Swedbanks affärsmodell innebär att koncer- nen utsätts för risker för potentiella brott relaterade till penningtvätt och finansiering av terrorism. De svenska och estniska finansinspektionerna presenterade sina utredningar av Swedbank i mars 2020 och dessa påvisade brister i Swedbanks styrning och kontroll för att motverka penningtvätt. I syfte att åtgärda de brister som påvisades och för- stärka Swedbanks förmåga att upptäcka och hantera penningtvättsrisker initierades ett antal strategiska program; företagskulturprojektet, bolagsstyrningsinitiativet samt regelefterlevnadsöversynen. Dessa program har sedermera övergått till en pågående genomförandefas. Vidare har ett externt konsultföretag fått i uppgift att under tre år genomföra en årlig mognadsbedömning av Swedbanks arbete mot penningtvätt. Den första bedömningen slog fast att Swedbank håller ett högt tempo i arbetet för att åtgärda historiska tillkortakommanden. Koncernens enhet för Anti-Financial Crime (AFC) fortsätter att samla koncernens resurser för utredning, teknik och kompetens för att förebygga finansiell brottslighet. Swedbank fortsätter därtill göra omfattande investeringar i ytterligare resurser och infrastruktur för processerna kring kundkännedom (KYC), riskklassificering, transak- tionsmonitorering och sanktionsscreening. Swedbank fortsätter vidare att uppdatera befintliga AML/CTF-ramverk för att säkerställa robust och konsekvent AML/CTF-arbete i hela koncernen. Genom dessa ramverk uttrycker också Swedbank sin riskaptit för pen- ningtvätt. Referensräntereformen Referensräntereformen är en marknadsdriven övergång från nuvarande interbankrän- tor till alternativa referensräntor. Internationella tillsynsmyndigheter liksom branschor- gan världen över har startat arbetsgrupper för att identifiera och förorda användandet av alternativa referensräntor eftersom de är transaktionsbaserade och anses vara mer tillförlitliga. Interbankräntor används idag som referensräntor i ett stort antal finan- siella instrument och är därför av stort vikt för den finansiella stabiliteten. Swedbank, i egenskap av stor fullservicebank, använder interbankräntor i låna-, spara-, investe- rings- och placeringsprodukter samt i interna processer. För att hantera och säkerställa en smidig övergång har Swedbank startat ett koncerngemensamt interbankinitiativ vars uppgift är att definiera koncernens övergångstrategi baserad på tillämpliga scena- rios och antagande om hur marknaden kommer att utvecklas samt inventera påverkade produkter, underliggande kontrakt och säkerställa relevant och aktuell kundkommuni- kation. Swedbank arbetar löpande med att identifiera, kontrollera och planera migre- ringen av dem aktuella exponeringar samt hantera och minimera eventuella risker som uppstår i kölvattnet av referensräntereformen. Swedbank har processer och teknologi på plats för en smidig övergång till nya referensräntor (t.ex. SONIA, SOFR, €STR) i vissa finansiella produkter, i aktuella delar av verksamheten och jobbar på att möjliggöra användandet av övriga alternativa referensräntor om och när de görs tillgängliga. Swedbank prioriterar riskreducerande åtgärder för exponeringar mot Libor och andra interbankräntor vars upphörande har bekräftats. Operationella förändringar och över- gångsaktiviteter pågår och förväntas fortsätta under hela referensräntereformen. Skatt Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatteområ- dets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retroaktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verk- samhet, resultat och finansiella ställning. K3 Risker 72 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Swedbanks Risktaxonomi Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att gruppera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktaxonomin benämns risktyper. Risktyper Beskrivning Kreditrisk (3.1) Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, samt risken för att den pantsatta säkerheten inte täcker fordringarna. Likviditetsrisk (3.2) Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakost- nader för att erhålla finansiering eller utan att undvika förlus- ter på grund av forcerad försäljning av tillgångar (s.k. asset fire-sales). Marknadsrisk (3.3) Risk för att koncernens resultat, eget kapital eller värde mins- kar på grund av förändringar i riskfaktorer på de finansiella marknaderna. Operativ risk (3.4) Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräck- liga interna processer, mänskliga fel och systemfel, eller externa händelser. Risk i försäkrings- rörelsen (3.5) Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. Övriga risker (3.6) Övriga risker inom Swedbanks Risktaxonomi är Kapitalrisk, Hållbarhetsrisk, Strategisk risk och Compliancerisk 3.1 KREDITRISK 3.1.1 Definition Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen samt risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. Kreditrisk omfattar även koncentrationsrisk, landrisk, motpartsrisk i tradingtransaktioner och avvecklings- risk. 3.1.2 Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dua- litetsprincipen är vägledande vid kredithantering inom koncernen. Principen återspeg- las i kreditorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kre- ditprocessen. Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kreditupp- följning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittaga- ren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Koncernen eftersträvar även att erhålla adekvat säkerhet. En sund, långsiktigt robust och riskmäs- sigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påver- kande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inkluderande miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik ska till exempel beaktas. Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklass utvärderas och fast- ställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfatt- ning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och systematiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institu- tioner och stater granskas dessutom minst årligen för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens ekonomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass samt bedömning av den långsiktiga kundrelationen. Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassificeringssystem. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kreditportföljens riskpro- fil och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncentrationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kredittagare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delport- följer. 3.1.3 Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut • beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC) • beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster • övervakning och hantering av kreditrisker • rapportering av kreditrisker till styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter • beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering De viktigaste riskparametrarna för att beräkna förväntade förluster och regulatoriska kapitalkrav för kreditexponeringar är: PD (probability of default) - sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till banken inom en tolvmånadersperiod, LGD (loss given default) - hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlo- rad vid fallissemang, och EAD (exposure at default) - den kreditexponering koncernen beräknas ha när en mot- part hamnar i fallissemang. I PD-modellerna uttrycks riskklasserna på en skala med 22 riskklasser, där 0 repre- senterar högst risk och 21 lägst risk. Därutöver finns en klass för lån som fallerat. Tabellen nedan beskriver riskskalan och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang (PD) inom 12 månader, samt till indikativ rating enligt ratinginstitutet Standard & Poor’s. Riskklasser i PD-modeller (IRK) Internriskklass PD (%) Indikativ rating Standard & Poor’s 13–21 <0,5 BBB- till AAA 9–12 0,5–2,0 BB till BB+ 6–8 2,0–5,7 B+ till BB- 0–5 >5,7 C till B Fallerade 100 D Swedbanks interna riskklassificeringssystem är godkänt av Finansinspektionen och Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket informa- tion om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbedömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Modellerna valide- ras både vid införandet av nya modeller och vid större förändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vil- ket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregelverket) och enligt IFRS 9 beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapital- ramverk. 73 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar Värdering av förväntade kreditförluster Koncernens reserveringar för kreditförluster värderas baserat på förväntade kreditför- luster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella till- gången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen bety- dande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom 12 månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som motsvarar de för- väntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstående löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföljerna som används för att uppskatta för- väntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regula- toriska ändamål med delade riskegenskaper. Dessa är baserade på homogena delseg- ment av den totala kreditportföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD). kreditexponering vid fallissemang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för 12 månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 måna- derna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken. Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD-model- lerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av låntagare, land, produkt- grupp eller bransch och används för att härleda PD för 12 månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sanno- likheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för 12 månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlus- terna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde, tas i beaktande. LGD-modeller bygger på historisk förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, motpartstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognosticerade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera framtida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fal- lande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallisse- mang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansda- gen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av out- nyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalleliga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fallis- semang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföring- salternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikheten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något tillfälle under återstående löp- tid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida återbetalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.4.3 Kreditförluster. Tabellerna på nästa sida visar kvantitativa tröskelvärden, nämligen: • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande 12 månaderna samt intern riskklassificering, som har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i riskklass med 1 till 2 enheter från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 13 och 21, nedgraderas med 3 till 8 enheter från det första redovis- ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk. • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovis- ningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexpone- ringar utgivna med en riskklass för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mel- lan 13 och 21, anses en ökning med 150–300 procent från det första redovisningstillfället som betydande. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Till följd av covid-19 har koncernen erbjudit stödåtgärder till låntagare, i form av amorteringsbefrielse för kapitalbelopp, vilka generellt sett inte automatiskt används som en indikator för att bedöma betydande ökning av kreditrisken. Mer detaljerad information om dessa stödåtgärder finns på sidan 87. 74 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Betydande ökning av kreditrisken – lån med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018 2020 2019 Påverkan på kreditförlust- reserveringarna vid Påverkan på kreditförlust- reserveringarna vid Intern riskklassifice- ring vid första redo- visningstillfället 12 månaders PD intervall vid första redovisningstillfället Tröskelvärde, nedgradering i riskklass 1,2,3 Ökning i tröskel- värde med 1 enhet Minskning i tröskel- värde med 1 enhet Kreditförlust- reserveringar Andel av totalportfölj (%) i brutto- belopp Ökning i tröskel- värde med 1 enhet Minskning i tröskel- värde med 1 enhet Kreditförlust- reserveringar Andel av totalportfölj (%) i brutto - belopp 13–21 < 0,5% 3–8 enheter –7,7% 7,0% 514 35% –11,2% 11,2% 681 43% 9–12 0,5–2,0% 1–5 enheter –13,5% 13,0% 330 7% –21,5% 20,7% 363 9% 6–8 2,0-5,7% 1–3 enheter –11,5% 4,0% 84 3% –8,2% 6,6% 149 3% 0–5 >5,7% och <100% 1–2 enheter –0,9% 0,0% 141 1% –2,3% 0,0% 107 1% –9,0% 7,7% 1 069 46% –13,1% 12,4% 1 300 56% Finansiella instrument med undantag för låg risk 17 8% 3 6% Finansiella instrument i steg 3 2 207 0% 3 839 1% Expertjustering efter modellberäkningen 4 673 Summa reserveringar 5 3 966 54% 5 142 63% 1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för 12 månader. 2) Riskklasser varierar inom givna intervall bereoende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklassificering. 3) Riskklasserna som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet. 4) Känslighetsanalysen är upprättad utifrån utfallet före expertjustering efter modellberäkningen. 5) Varav reserveringar för finansiella instrument utanför balansräkningen uppgår till 499 mkr (492).. Betydande ökning av kreditrisken – lån med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018 2020 2019 Påverkan på kreditförlust- reserveringarna vid Påverkan på kreditförlust- reserveringarna vid Intern riskklassificering vid första redo- visningstillfället Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid 6 Ökning i tröskelvärde med 100% Minskning i tröskelvärde med 50% Kreditförlust- reserveringar Andel av total- portfölj (%) i bruttobelopp Ökning i tröskelvärde med 100% Minskning i tröskelvärde med 50% Kreditförlust- reserveringar Andel av totalportfölj (%) i brutto- belopp 13–21 100–300% –3,1% 5,8% 340 31% –10,6% 8,7% 267 25% 9–12 100–200% –4,8% 2,2% 413 8% –0,5% 1,1% 235 7% 6–8 50–150% –0,7% 0,9% 143 3% –1,3% 3,0% 95 2% 0–5 50% 0,0% 0,1% 299 1% –0,1% 0,3% 182 1% –2,6% 2,5% 1 195 43% –4,0% 3,7% 779 34% Finansiella instrument med undantag för låg risk 15 3% 6 3% Finansiella instrument i steg 3 2 952 0% 1 340 0% Expertjustering efter modellberäkningen 7 847 Summa reserveringar 8 5 009 46% 2 125 37% 6) Tröskelvärden varierar inom givna interball beroende på låntagarens geografi, segment och interna riskklassificering 7) Känslighetsanalysen är upprättad utifrån utfallet före expertjustering efter modellberäkningen. 8) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 307 mkr (91). Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genomfört en känslighetsa- nalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserveringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Tabellerna nedan visar effekterna av denna känslighetsanalys för kreditförlustreserveringarna vid årsskiftet. 75 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Beaktande av framåtblickande makroekonomiska information Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kredi- trisken samt i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av historisk data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroekonomiska fakto- rer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer base- ras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korrelerade faktorerna är BNP-till- växt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på Sverige och de andra hemmamarknaderna. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika portföljsegment och översätta dem till makroeko- nomiska prognoser. De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Research och ligger i linje med i Swedbank Economic Outlook. De ekonomiska scenarierna utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångs- punkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk plane- ring och prognosarbete. Grundscenariot baseras på antaganden som motsvarar koncer- nens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 16,7 procent. Koncernen behandlar tre scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och LGD-indata för modellbaserade förväntade kreditförluster. Scenarier Konsekvenserna av Covid-19 pandemin dominerade agendan under 2020. Efter den kraftiga försämringen av de makroekonomiska indikatorerna under våren inleddes en återhämtning under sommaren. Under det fjärde kvartalet började smittspridningen återigen att öka och den ekonomiska aktiviteten bromsade in. Bedömningen är dock att det dröjer till senare delen av 2021 innan ekonomin återhämtar sig mer tydligt och sta- bilt. Denna oväntade utveckling ledde till en anpassning av vårt basscenario från 2019, med en ganska platt tillväxtprofil, till en djup nedgång i BNP och ökad arbetslöshet. Bostadsmarknaden har varit motståndskraftig under coronakrisen. Fortsatt låga räntor i kombination med de olika statliga åtgärderna för att hålla hushållens inkomster uppe, har också stöttat prisuppgången och basscenariot för bostadsprisutvecklingen är relativt lik bedömningen från förra året. Jämfört med Swedbank Economic Outlook är de variabler för BNP och arbetslöshet som används i beräkningarna av förväntade kreditförluster justerade för säsongsvariationer. 2020 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2020 1 2021 2022 2023 2020 1 2021 2022 2023 2 2020 1 2021 2022 2023 Sverige BNP (årlig tillväxt) –3,5 3,0 2,7 2,3 –3,7 2,0 3,1 2,3 –4,2 –5,6 2,0 4,6 Arbetslöshet (%) 3 8,5 8,3 7,6 7,2 8,4 9,1 8,8 8,1 8,6 11,1 12,0 10,9 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 6,9 6,9 5,5 6,1 6,7 5,6 4,1 5,0 5,8 –1,5 –0,4 2,0 Stibor 3m (%) 0,09 0,10 0,29 0,56 0,08 –0,02 0,07 0,27 0,08 –0,39 –0,59 –0,55 Estland BNP (årlig tillväxt) –3,1 3,7 4,2 2,5 –3,2 3,1 4,1 1,9 –3,5 –4,2 3,1 2,4 Arbetslöshet (%) 6,8 6,7 5,8 5,5 6,8 7,5 6,9 6,4 7,0 12,9 11,5 10,2 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 6,5 9,1 9,8 5,3 6,4 6,1 8,5 5,0 6,1 –13,2 4,9 4,3 Lettland BNP (årlig tillväxt) –4,8 3,6 4,3 3,4 –5,0 3,1 4,1 3,0 –5,3 –3,8 4,6 3,0 Arbetslöshet (%) 8,1 6,9 5,9 5,4 8,3 8,1 6,5 6,0 8,4 13,4 12,3 10,8 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 2,1 8,2 8,2 6,4 2,0 3,3 6,3 5,4 1,7 –10,7 4,9 4,7 Litauen BNP (årlig tillväxt) –1,8 4,6 4,8 3,2 –1,9 4,0 4,7 2,5 –2,2 –4,0 4,5 2,4 Arbetslöshet (%) 7,8 6,4 5,6 5,4 7,9 7,2 6,3 6,0 8,0 12,4 11,4 10,2 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 12,8 7,1 8,3 5,6 12,6 4,6 6,0 4,9 12,4 –12,5 5,4 5,3 Globala indikatorer US BNP (årlig tillväxt) –3,9 3,6 4,3 2,8 3,9 3,0 3,3 1,9 –4,0 –0,2 1,1 1,5 EU BNP (årlig tillväxt) –6,4 6,2 2,0 1,4 7,3 3,7 3,3 1,6 –8,6 0,5 4,5 2,8 Brent oljepris (USD/fat) 39,4 54,0 59,1 61,9 37,7 43,3 45,4 46,8 34,0 28,6 34,6 39,5 Euribor 6m (%) –0,36 –0,14 0,53 1,37 –0,39 –0,50 –0,44 –0,21 –0,46 –0,80 –0,69 –0,59 1) Prognosticerade värden för 2020, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. 2) Basscenariot för 2020, 2021 och 2022 baseras på den publicerade Swedbank Economic Outlook. Variablerna för basscenariot avseende 2023 är extrapoleringar baserade på modeller. 3) Arbetslöshet, 16–64 år. 76 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2019 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 2019 1 2020 2021 2019 1 2020 2021 2019 1 2020 2021 Sverige BNP (årlig tillväxt) 1,7 2,2 2,1 1,3 1,0 1,4 0,3 –6,3 –1,5 Arbetslöshet (%) 2 6,8 6,3 5,7 6,9 7,1 7,2 6,9 8,9 11,8 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 2,2 7,2 5,8 2,2 5,0 5,0 –0,0 –14,9 –7,7 Stibor 3m (%) –0,01 0,35 0,75 –0,03 0,15 0,15 –0,09 –0,53 –0,35 Estland BNP (årlig tillväxt) 3,2 4,2 3,2 3,2 2,1 2,5 3,1 –6,1 –4,7 Arbetslöshet (%) 4,9 4,7 4,6 4,9 5,1 5,4 5,0 9,1 13,7 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 6,4 9,5 7,0 6,3 4,5 4,2 6,2 –15,2 –18,5 Lettland BNP (årlig tillväxt) 2,3 4,1 3,4 2,3 2,0 2,4 2,2 –5,8 –4,2 Arbetslöshet (%) 6,5 6,4 6,4 6,5 6,6 6,6 6,6 10,7 15,1 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 8,4 10,9 9,3 8,2 4,9 4,8 8,2 –11,2 –14,0 Litauen BNP (årlig tillväxt) 3,8 4,2 3,0 3,7 2,0 2,5 3,7 –5,2 –3,3 Arbetslöshet (%) 6,2 5,9 5,6 6,2 6,2 6,0 6,2 9,8 14,3 Husprisutveckling (% årlig utveckling) 4,8 8,3 7,2 4,7 4,8 4,8 4,6 –14,7 –16,0 Globala indikatorer US BNP (årlig tillväxt) 2,3 2,7 2,8 2,3 1,5 2,0 2,2 –1,1 0,3 EU BNP (årlig tillväxt) 1,2 2,0 2,2 1,1 1,0 1,4 1,1 –2,0 0,5 Brent oljepris (USD) 64,8 61,0 70,8 62,8 50,8 55,3 58,7 32,7 39,3 Euribor 6m (%) –0,30 –0,10 0,61 –0,30 –0,35 0,00 –0,37 –0,71 –0,61 1) Prognosticerade värden för 2019, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. 2) Arbetslöshet, 16–64 år. 2020 2019 Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar Affärsområde Kreditförlust- reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expert- justering av kreditförlust - reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario Kreditförlust- reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expert- justering av kreditförlust - reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario Svensk bankverksamhet 1788 424 1969 1690 1520 1816 1347 Baltisk bankverksamhet 754 242 872 669 637 868 533 Stora företag & Institutioner 6423 867 7471 5640 5108 6616 2798 Koncernen 1 8975 1533 10323 8010 7267 9300 4678 1) inkluderar koncernfunktioner & övrigt Känslighetsanalys I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlustreserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Det är inte möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera effekterna av förändringar i de olika makroekonomiska faktorerna för ett visst scenario på grund av sambandet mellan faktorerna samt sambandet mellan nivån av pessimism, som är inneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet för att uppstå. Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig, Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten. 77 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Expertjustering av kreditförlustreserveringarna De viktigaste portföljriskerna har dock förändrats till följd av covid-19. Försämringen av makroekonomiska indikatorer som bidrar till kreditrisk och kreditförluster – bland annat BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, oljepriser och räntor – har ännu inte resulterat i en motsvarande ökning av kreditförluster eller fallissemangs- frekvenser, som historiskt sett har observerats under liknande dramatiska ekonomiska omständigheter. Stödåtgärder från staten och tillsynsmyndigheter samt vägledning om hantering av effekter på kunder (till exempel lättnader i lånevillkor och moratorium för lånebetalningar) har avsevärt dämpat effekterna av covid-19 på kort sikt men det finns en risk för att kreditkvaliteten kan försämras när sådana stödåtgärder upphör. Början av den andra vågen av Covid-19 mot slutet av 2020 ledde till vissa utökade stödåtgärder för att mildra de ytterligare effekterna. Det kan potentiellt leda till ytterli- gare fördröjningar av kreditriskeffekter. Modellerna fångar varken denna komplexitet eller den fortsatta osäkerheten för ytterligare covid-19 utbrott, vilket skulle kunna för- dröja återhämtningen ytterligare. Följaktligen bedömdes en expertjustering av kredit- förlustreserveringarna vara nödvändig per den 31 december 2020 avseende mer påverkade eller sårbara branscher. Den totala expertjusteringen om 1 533 mkr som redovisades per årskiftet fördelas med 518 mkr i steg 1, 1 001 mkr i steg 2 och 13 mkr i steg 3. Den 31 december 2020 återspeglas de mest betydande effekterna av expertjusteringarna i branscherna hotell och restaurang, tillverkning, transport, detaljhandel och fastighetsförvaltning. Individuella bedömningar på betydande osäkra fordringar Kriterierna för osäkra fordringar redovisas i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.4.3 Kreditförluster, under rubriken Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Kon- cernen beräknar uppskattade kreditförluster på betydande osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att lånta- garens eller limitgruppens totala koncern kreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kreditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förvän- tade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett för- lustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makroekono- miska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid för återvin- ningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. 3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kre- ditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9-modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är sammanställda i tabellen nedan. Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9 PD • Fast 12 månaders horisont för fallissemang • Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Konservativ kalibrering baserad på historisk infor- mation som inkluderar data från lågkonjunkturer • 12 månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid för steg 2 och 3 • Per balansdagen, baseras på nuva- rande position i konjunkturcykeln • Införlivar framåtblickande information • Inga konservativa påslag LGD • Värdet på säkerheter juste- rat för lågkonjunkturer och kalibrering baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Alla kostnader för ind- rivning av fordran och försäljning av tillgångar inkluderas • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunktur- cykeln • Justerad för att införliva fram- åtblickande information • Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning av till- gångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instrumentets effektivränta EAD • 12 månaders utfalls period • Kredit-konverteringsfaktor, med justering för lågkon- junktur, tillämpad på finan- siella instrument utanför balansräkningen • EAD för instrumentets åter- stående löptid • Kredit-konverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finan- siella instrument utanför balans- räkningen • Förskottsbetalningar beaktas Förväntad löptid • Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för portföljer med lång löptid och framträdande förskottsbetal- ningar, t.ex. bolån • Löptider estimeras for vissa revol- verande krediter som kreditkort. Diskontering • Ingen diskontering (förutom i LGD modeller) • Förväntade kreditförluster dis- konterade till balansdagen med det instrumentets effektivränta Betydande ökning av kreditrisk • Ej tillämplig • Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara betydande 78 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 3.1.6 Swedbanks kreditexponering Maximal kreditexponering, geografisk fördelning Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geografi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balansräkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovisade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet. 2020 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 128788 32272 29759 64658 926 68 17745 19466 129 293811 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 131400 302 1067 3541 457 424 137191 Sveriges riksbank Stater 128354 302 1067 3541 457 424 134145 Kommuner 3046 3046 Övriga Utlåning till kreditinstitut K22 28939 2384 1360 11726 58 26 892 29 2540 47954 Banker 7342 2384 1360 11726 58 26 892 29 1034 24852 Övriga kreditinstitut 20015 –0 –0 –0 1506 21521 Återköpsavtal, banker 1 689 689 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 1 893 893 Utlåning till allmänheten K23 1425150 85450 35911 60582 52266 1639 16472 1752 1764 1680987 Riksgälden 25003 25003 Återköpsavtal, Riksgälden 1 7243 7243 Återköpsavtal, övriga allmänheten 1 19513 13192 32704 Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 1018734 38326 15171 36238 1386 918 1110773 Övriga fastigheter 174293 17643 8528 9154 2811 153 201 67 212850 Garantier 28512 2909 449 1637 321 2974 1517 38319 Erhållna kontanter 6096 7 286 655 29 7073 Övriga säkerheter 57055 6978 6446 8703 6116 84 126 85508 Blanco 88703 19587 5031 4195 29797 16 12253 1685 247 161514 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 41168 69 32 74 7763 1757 4626 1576 2910 59975 Bostadsinstitut 25192 25192 Banker 5085 54 3610 187 2563 1423 2523 15445 Andra finansiella företag 7547 3530 1565 483 13 43 13181 Icke finansiella företag 3344 15 32 74 623 5 1580 140 344 6157 Derivat K28 13748 98 39 128 3964 1788 4227 21 28164 52177 Övriga finansiella tillgångar K32 11218 620 217 292 3978 24 45 1 56 16451 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 34430 2593 834 1020 6778 171 285 4555 30 50696 Lånelöften 260715 6752 5621 6163 27023 19630 271 326175 Summa 2075556 130540 74840 148184 103213 5473 63922 27399 36289 2665417 % av total 78 5 3 6 4 0 2 1 1 100 1)Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 79 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2019 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 30805 23827 20798 42996 1007 87 56771 18908 87 195286 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 132729 795 2441 205 924 137094 Sveriges riksbank Stater 128792 795 2441 60 924 133012 Kommuner 3937 3937 Övriga 145 145 Utlåning till kreditinstitut K22 39107 2139 746 1240 93 25 6 105 1991 45452 Banker 20627 2139 746 1240 93 25 6 105 1151 26132 Övriga kreditinstitut 18471 840 19311 Återköpsavtal, banker 1 9 9 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut 1 Utlåning till allmänheten K23 1395563 86081 37176 62287 50707 2202 15344 1722 1214 1652296 Riksgälden 4 4 Återköpsavtal, Riksgälden 1 9725 9725 Återköpsavtal, övriga allmänheten 1 31706 5236 36942 Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 957219 37749 15783 34202 1430 1046383 Övriga fastigheter 163887 18580 8317 10275 2900 385 204344 Garantier 25783 2965 727 1998 320 241 280 1177 33491 Erhållna kontanter 7385 170 377 596 28 8556 Övriga säkerheter 119333 16107 7409 10131 7228 149 83 160440 Blanco 80521 10510 4563 5085 34995 238 15103 1359 37 152411 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 41016 67 16 85 5036 958 5555 2130 2504 57367 Bostadsinstitut 26556 26556 Banker 1450 27 4181 185 2922 1130 1564 11459 Andra finansiella företag 8860 4 6 24 8894 Icke finansiella företag 4150 36 16 85 855 773 2633 994 916 10458 Derivat K28 13288 84 47 137 2537 998 3286 136 23911 44424 Övriga finansiella tillgångar K32 2540 797 551 316 4188 7 267 30 108 8804 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 35 157 2513 900 1123 5136 262 349 6521 47 52008 Lånelöften 213491 9094 6327 9622 24670 23256 695 258 287413 Summa 1904564 124602 67356 120247 92711 4539 104834 30247 31044 2480144 % av total 77 5 3 5 4 0 4 1 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden 13288 84 47 137 2537 998 3286 136 23911 44424 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen –3034 –739 –917 –1557 –75 –9016 –15338 Kreditexponeringar efter nettningsavtal 10253 84 47 137 1798 82 1729 60 14895 29086 Erhållna säkerheter 1 –655 –654 –33 –115 –28 –10419 –11904 Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter 9598 84 47 137 1144 49 1614 32 4475 17182 1) Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel, till 0,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Nettning och erhållna säkerheter för derivat 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden 13748 98 39 128 3964 1788 4227 21 28164 52177 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen –2483 –1157 –1684 –1494 –6 –11263 –18088 Kreditexponeringar efter nettningsavtal 11265 98 39 128 2807 104 2733 14 16901 34089 Erhållna säkerheter 1 –2104 –589 –21 –892 –137 –11540 –15284 Netto kreditexponering efter erhållna säkerheter 9161 98 39 128 2218 83 1841 –123 5361 18806 1) Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel och till 0,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid års- skiftet är 1 207 mkr (522). 80 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Totalt Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 685 113 150 357 1305 Övriga fastigheter 257 70 14 52 200 67 660 Garantier 131 33 2 1 167 Erhållna kontanter 24 3 8 35 Övriga säkerheter 403 41 227 104 1879 18 1 2673 Blanco 1 230 52 22 13 374 1 692 1) "Blanco" Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprenas verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerhe- ter uppgick per årsskiftet till 37 mkr (13). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts. 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Totalt Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter 840 5 179 406 1430 Övriga fastigheter 346 80 9 63 96 594 Garantier 334 45 3 1 383 Erhållna kontanter 10 1 5 11 27 Övriga säkerheter 537 42 21 116 2716 35 82 3549 Blanco 1 220 145 38 17 2307 22 1 7 2757 1)”Blanco” Inkluderar både blanco lån och den del av lånet som inte täcks av säkerheten. Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp 81 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Fördelat enligt intern kreditriskbedömning Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Redovisade värden före reserveringar eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg. Även de tillhörande kreditförlustreserverna presenteras Redovisat värde före reserveringar, fördelat enligt intern kreditriskbedömning Totalt 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 13–21 293811 293811 Summa 293811 293811 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 13–21 114902 21 114923 Summa 114902 21 114923 Utlåning till kreditinstitutioner 13–21 41978 2 41980 9–12 1173 30 1203 6–8 214 214 Icke riskklassificerade 3002 1 3003 Reserveringar –28 –28 Summa 46339 33 46372 Utlåning till allmänheten 13–21 1310254 15648 34 1325936 9–12 179062 45649 66 224777 6–8 33342 28026 91 61459 0–5 4450 18717 274 23441 Fallerade 10039 10039 Icke riskklassificerade 3182 220 26 3428 Reserveringar –827 –2316 –4998 –8141 Summa 1529463 105944 5532 1640939 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13–21 36 36 Summa 36 36 Övriga finansiella tillgångar 13–21 12 12 9–12 10 1 11 6–8 6 1 7 0–5 3 7 10 Fallerade 23 23 Icke riskklassificerade 16395 2 16397 Reserveringar –9 –9 Summa 16426 11 14 16451 Redovisat värde före reserveringar 2001832 108325 10553 2120710 Reserveringar –855 –2316 –5007 –8178 Redovisat värde 2000977 106009 5546 2112532 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 1774 Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 2000977 106009 5546 2114306 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 82 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Redovisat värde före reserveringar fördelat utifrån kreditriskbedömning Totalt 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 13–21 195286 195286 Summa 195286 195286 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 13–21 120574 120574 Summa 120574 120574 Utlåning till kreditinstitutioner 13–21 43757 8 43765 9–12 1403 17 1420 6–8 213 19 232 Icke riskklassificerade 30 30 Reserveringar –4 –1 –5 Summa 45369 74 45443 Utlåning till allmänheten 13–21 1272603 14052 87 1286742 9–12 180732 43329 134 224195 6–8 32115 29669 142 61926 0–5 4301 18875 514 23690 Fallerade 12647 12647 Icke riskklassificerade 2621 264 69 2954 Reserveringar –479 –1347 –4853 –6679 Summa 1491893 104842 8740 1605475 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13–21 38 38 Summa 38 38 Övriga finansiella tillgångar 13–21 14 1 15 9–12 13 2 15 6–8 7 1 8 0–5 11 10 21 Fallerade 7 7 Icke riskklassificerade 8 741 1 8 742 Reserveringar –1 –3 –4 Summa 8 786 14 4 8 804 Redovisat värde före reserveringar 1862429 106279 13600 1982 308 Reserveringar –483 –1349 –4856 –6688 Redovisat värde 1 861 946 104 930 8 744 1 975 620 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 271 Redovisat värde 1861 946 104930 8744 1975891 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 83 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Nominellt belopp, lånelöften och garantier fördelat enligt intern kreditriskbedömning 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Totalt 13–21 314823 1199 1 316023 9–12 35880 8836 2 44718 6–8 4384 3196 3 7583 0–5 779 2247 9 3035 Fallerade 527 527 Icke riskklassificerade 3122 1863 0 4985 Summa 358988 17341 542 376871 Reserveringar –249 –396 –161 –806 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Totalt 13–21 293525 942 2 294469 9–12 27060 5316 6 32382 6–8 4599 3309 1 7909 0–5 1691 1374 103 3168 Fallerade 1134 1134 Icke riskklassificerade 384 2 386 Summa 326875 11325 1248 339448 Reserveringar –113 –144 –326 –583 84 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi samt per sektor/bransch. 2020 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 1146965 214 1146751 63614 846 62768 2208 555 1653 1211172 Baltisk bankverksamhet 157155 83 157072 23944 335 23609 1580 318 1262 181943 Stora företag & Institutioner 200919 530 200389 20702 1135 19567 6742 4125 2617 222573 Koncernfunktioner & Övrigt 248 248 248 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936 Geografisk fördelning Sverige 1296148 479 1295669 77195 1303 75892 2473 742 1731 1373292 Estland 76517 33 76484 8812 155 8657 402 93 309 85450 Lettland 28960 28 28932 6647 86 6561 504 86 418 35911 Litauen 51678 22 51656 8485 94 8391 674 139 535 60582 Norge 31678 169 31509 5895 583 5312 6011 3758 2253 39074 Danmark 1622 1622 92 75 17 1639 Finland 15193 54 15139 1226 95 1131 282 80 202 16472 USA 1685 1685 92 25 67 1752 Övriga 1806 42 1764 1764 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936 Sektor/bransch Privatpersoner 1036489 118 1036371 42251 291 41960 2152 505 1647 1079978 Hypoteksutlåning, privat 902233 51 902182 35323 171 35152 1531 290 1241 938575 Bostadsrättsföreningar 91286 4 91282 1582 5 1577 109 2 107 92966 Övrigt, privat 42970 63 42907 5346 115 5231 512 213 299 48437 Företagsutlåning 468798 709 468089 66009 2025 63984 8378 4493 3885 535958 Jordbruk, skogsbruk och fiske 57258 11 57247 7283 57 7226 204 33 171 64644 Tillverkningsindustri 32876 133 32743 5910 141 5769 298 97 201 38713 Offentliga tjänster och samhällsservice 24821 13 24808 990 16 974 53 12 41 25823 Byggnadsverksamhet 14952 32 14920 4643 122 4521 159 40 119 19560 Handel 23019 67 22952 5955 244 5711 531 216 315 28978 Transport 11480 8 11472 1483 28 1455 19 4 15 12942 Sjötransport och offshore 6634 32 6602 4251 560 3691 6235 3917 2318 12611 Hotell och restaurang 4339 49 4290 4655 313 4342 323 27 296 8928 Informations- och kommunikationsverksamhet 11041 10 11031 2569 35 2534 13 3 10 13575 Finans och försäkring 20083 29 20054 744 12 732 22 10 12 20798 Fastighetsförvaltning 224852 272 224580 22533 376 22157 244 62 182 246919 Bostadsfastigheter 65530 74 65456 8517 99 8418 22 11 11 73885 Kommersiella fastigheter 92881 125 92756 7123 118 7005 162 40 122 99883 Industri och lagerlokaler 42009 47 41962 2721 18 2703 33 7 26 44691 Övrig fastighetsförvaltning 24432 26 24406 4172 141 4031 27 4 23 28460 Företagstjänster 17896 35 17861 3283 76 3207 169 44 125 21193 Övrig företagsutlåning 19547 18 19529 1710 45 1665 108 28 80 21274 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1505287 827 1504460 108260 2316 105944 10530 4998 5532 1615936 Utlåning till allmänheten, Riksgälden 25003 25003 25003 Utlåning till kreditinstitut exklusive Riksgälden och återköpsavtal 46367 28 46339 33 33 46372 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1576657 855 1575802 108293 2316 105977 10530 4998 5532 1687311 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 85 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde- brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Redovisat värde brutto Reser- veringar Netto Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 1126162 147 1126015 68502 599 67903 2882 699 2183 1196101 Baltisk bankverksamhet 161990 34 161956 22594 193 22401 1589 402 1187 185544 Stora företag & Institutioner 203550 298 203252 15093 555 14538 9122 3752 5370 223160 Koncernfunktioner & Övrigt 666 666 666 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471 Geografisk fördelning Sverige 1275705 276 1275429 77014 759 76255 3184 894 2290 1353974 Estland 77783 10 77773 8047 57 7990 452 134 318 86081 Lettland 30672 13 30659 6340 78 6262 368 113 255 37176 Litauen 53535 11 53524 8207 58 8149 769 155 614 62287 Norge 35039 120 34919 5806 373 5433 8322 3203 5119 45471 Danmark 2148 2148 202 148 54 2202 Finland 14610 20 14590 775 22 753 149 148 1 15344 USA 1633 1633 147 58 89 1722 Övriga 1243 29 1214 1214 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471 Sektor/bransch Privatpersoner 1002000 72 1001928 49132 255 48877 2196 479 1717 1052522 Hypoteksutlåning, privat 864774 26 864748 38657 159 38498 1661 301 1360 904606 Bostadsrättsföreningar 95372 6 95366 4131 12 4119 126 4 122 99607 Övrigt, privat 41854 40 41814 6344 84 6260 409 174 235 48309 Företagsutlåning 490368 407 489961 57057 1092 55965 11397 4374 7023 552949 Jordbruk, skogsbruk och fiske 56898 14 56884 8304 89 8215 199 38 161 65260 Tillverkningsindustri 38438 91 38347 3794 63 3731 1186 808 378 42456 Offentliga tjänster och samhällsservice 21901 17 21884 850 11 839 64 14 50 22773 Byggnadsverksamhet 15089 13 15076 3929 55 3874 511 186 325 19275 Handel 26241 28 26213 5714 236 5478 460 225 235 31926 Transport 13022 8 13014 2174 17 2157 32 6 26 15197 Sjötransport och offshore 10483 28 10455 3982 203 3779 6837 2596 4241 18475 Hotell och restaurang 8208 6 8202 1315 27 1288 103 21 82 9572 Informations- och kommunikationsverksamhet 11002 18 10984 1583 61 1522 9 2 7 12513 Finans och försäkring 16300 10 16290 643 2 641 12 8 4 16935 Fastighetsförvaltning 233217 144 233073 20515 244 20271 1454 239 1215 254559 Bostadsfastigheter 71810 35 71775 7706 100 7606 145 49 96 79477 Kommersiella fastigheter 93108 61 93047 5401 64 5337 1137 147 990 99374 Industri och lagerlokaler 43708 35 43673 3367 28 3339 96 9 87 47099 Övrig fastighetsförvaltning 24591 13 24578 4041 52 3989 76 34 42 28609 Företagstjänster 21621 20 21601 2895 55 2840 325 172 153 24594 Övrig företagsutlåning 17948 10 17938 1359 29 1330 205 59 146 19414 Utlåning till allmänheten exklusive Riksgälden och återköpsavtal 1492368 479 1491889 106189 1347 104842 13593 4853 8740 1605471 Utlåning till allmänheten, Riksgälden 4 4 4 Utlåning till kreditinstitut exklusive Riksgälden och återköpsavtal 45373 4 45369 75 1 74 45443 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 1537745 483 1537262 106264 1348 104916 13593 4853 8740 1650918 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Koncentrationsrisk, kundexponering Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen. 86 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde och åtaganden och garantier. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet av året. Utlåning till kreditinstitut 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 45373 75 45448 36089 90 36179 Utgående balans 46367 33 46400 45373 75 45448 Reserveringar Ingående balans 4 1 5 2 1 3 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 5 5 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 19 –1 18 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 24 –1 23 2 2 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Utgående balans 28 28 4 1 5 Redovisat värde Ingående balans 45369 74 45443 36087 89 36176 Utgående balans 46339 33 46372 45369 74 45443 Nyckeltal 2020 2019 Andel lån i steg 2, brutto, % 6,39 6,41 Andel lån i steg 3, brutto, % 0,62 0,82 Reserveringsgrad för lån i steg 1 0,05 0,03 Reserveringsgrad för lån i steg 2 2,14 1,27 Reserveringsgrad för lån i steg 3 47,46 35,70 Total reserveringsgrad för lån 0,48 0,40 Nyckeltal, utlåning och reserveringar för förväntade kreditförluster 87 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Utlåning till allmänheten 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 1492372 106189 13593 1612154 1474698 107574 11239 1593511 Utgående balans 1530290 108260 10530 1649080 1492372 106189 13593 1612154 Reserveringar Ingående balans 479 1347 4853 6679 490 1736 3797 6023 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 171 221 40 432 187 204 113 504 Borttagna finansiella tillgångar –83 –132 –1946 –2161 –146 –422 –926 –1494 varav bortskrivningar –1669 –1669 –686 –686 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 120 –116 7 11 5 –321 60 –256 Förändringar i makroekonomiska scenarion –21 –90 –5 –116 5 63 –3 65 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 387 823 13 1223 Individuella bedömningar 2388 2388 196 196 Överföringar mellan steg –195 389 227 421 –65 58 1550 1543 från 1 till 2 –206 496 290 –86 367 281 från 1 till 3 –2 89 87 –11 197 186 från 2 till 1 12 –75 0 –63 32 –109 –77 från 2 till 3 –37 201 164 –218 1429 1211 från 3 till 2 5 –30 –25 18 –68 –50 från 3 till 1 1 –33 –32 0 –8 –8 Övriga –166 –166 –149 –149 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 379 1095 558 2032 –14 –418 841 409 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Rörelseavyttring –2 –5 –3 –10 Ränta 166 166 149 149 Valutakursdifferenser –31 –126 –579 –736 5 34 69 108 Utgående balans 827 2316 4998 8141 479 1347 4853 6679 Redovisat värde Ingående balans 1491893 104842 8740 1605475 1474208 105838 7442 1587488 Utgående balans 1529463 105944 5532 1640939 1491893 104842 8740 1605475 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 1002000 49132 2196 1053328 976455 51735 2317 1030507 Utgående balans 1036489 42251 2152 1080892 1002000 49132 2196 1053328 Reserveringar Ingående balans 72 255 479 806 76 335 485 896 Nya finansiella tillgångar 36 28 23 87 28 32 17 77 Borttagna finansiella tillgångar –10 –27 –113 –150 –16 –40 –131 –187 varav bortskrivningar –67 –67 –51 –51 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 35 –39 26 22 13 –109 26 –70 Förändringar i makroekonomiska scenarion –13 –51 –6 –70 –8 –10 –2 –20 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 39 72 12 123 Individuella bedömningar –1 –1 –6 –6 Överföringar mellan steg –12 22 –10 0 8 –4 –4 –1 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –25 40 104 119 –29 48 98 117 Rörelseavyttring –2 –2 Valutakursdifferenser och övrigt –4 –9 –9 –22 3 –2 1 Utgående balans 118 291 505 914 72 255 479 806 Redovisat värde Ingående balans 1001928 48877 1717 1052522 976379 51400 1832 1029611 Utgående balans 1036371 41960 1647 1079978 1001928 48877 1717 1052522 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 88 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 490372 57057 11397 558826 498243 55839 8922 563004 Utgående balans 493801 66009 8378 568188 490372 57057 11397 558826 Reserveringar Ingående balans 407 1092 4374 5873 414 1401 3312 5127 Nya finansiella tillgångar 135 193 17 345 159 172 96 427 Borttagna finansiella tillgångar –73 –105 –1833 –2011 –130 –382 –795 –1307 varav bortskrivningar –1602 –1602 –635 –635 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 85 –77 –19 –11 –8 –212 34 –186 Förändringar i makroekonomiska scenarion –8 –39 1 –46 13 73 –1 85 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 348 751 1 1100 Individuella bedömningar 2389 2389 202 202 Överföringar mellan steg –88 102 –14 12 –169 157 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –70 225 147 302 –56 183 1299 1426 Rörelseavyttring –2 –5 –1 –8 Valutakursdifferenser och övrigt –27 –117 –570 –714 5 31 71 107 Utgående balans 709 2025 4493 7227 407 1092 4374 5873 Redovisat värde Ingående balans 489965 55965 7023 552953 497829 54438 5610 557877 Utgående balans 493092 63984 3885 560961 489965 55965 7023 552953 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Lånelöften och garantier 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Nominellt belopp Ingående balans 322384 11325 1248 334957 312311 9969 804 323084 Utgående balans 358988 17341 542 376871 322384 11325 1248 334957 Reserveringar Ingående balans 113 144 326 583 94 208 105 407 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 25 5 –198 –168 20 –21 5 4 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 21 32 –10 43 –9 –76 –16 –101 Förändringar i makroekonomiska scenarion –3 –4 –7 12 20 –1 32 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 132 178 0 310 Individuella bedömningar 2 2 122 122 Överföringar mellan steg –26 58 70 102 –7 6 106 105 från 1 till 2 –28 77 0 49 –9 30 –1 21 från 1 till 3 –1 12 11 0 27 27 från 2 till 1 3 –10 –7 2 –11 –1 –9 från 2 till 3 –9 59 50 –14 81 67 från 3 till 2 0 –1 –1 1 –2 –1 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 149 269 –136 282 16 –71 217 162 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –13 –17 –29 –59 3 7 4 14 Utgående balans 249 396 161 806 113 144 326 583 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 89 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster, rörelsesegment Nedan redovisas en avstämning av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderade till upplupet anskaffningsvärde uppdelat per rörelsesegment. Överföringar mellan steg återspeglas som att de sker i slutet på året. Kreditförlustreserveringar uppgående till 12 mkr (1) som hänför sig till koncern- funktioner och övrigt presenteras inte i tabellerna nedan. Svensk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 1126499 68506 2882 1197887 1115801 69682 2819 1188302 Utgående balans 1147308 63618 2208 1213134 1126499 68506 2882 1197887 Reserveringar Ingående balans 147 599 699 1445 167 668 798 1633 Nya finansiella tillgångar 53 63 12 128 61 71 43 175 Borttagna finansiella tillgångar –25 –76 –298 –399 –45 –116 –343 –504 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 30 –139 27 –82 25 –195 27 –143 Förändringar i makroekonomiska scenarion –16 –51 –1 –68 –10 –10 –3 –23 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 85 274 1 360 Individuella bedömningar 1 1 22 22 Överföringar mellan steg 10 7 –17 10 –10 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –68 172 141 245 –59 195 162 298 Rörelse avyttring –2 –5 –3 –10 Valutakursdifferenser och övrigt –2 –3 –10 –15 1 –4 –3 Utgående balans 214 846 555 1615 147 599 699 1445 Redovisat värde Ingående balans 1126352 67907 2183 1196442 1115634 69017 1893 1186544 Utgående balans 1147094 62772 1653 1211519 1126352 67907 2183 1196442 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. Baltisk bankverksamhet Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 162025 22608 1589 186222 147429 20487 1905 169821 Utgående balans 157249 23951 1580 182780 162025 22608 1589 186222 Reserveringar Ingående balans 34 193 402 629 37 185 427 649 Nya finansiella tillgångar 24 41 21 86 14 13 23 50 Borttagna finansiella tillgångar –2 –19 –122 –143 –3 –14 –91 –108 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 77 –90 –21 –34 14 –43 2 –27 Förändringar i makroekonomiska scenarion –8 –40 –4 –52 –5 –2 –7 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 52 173 12 237 Individuella bedömningar –1 –1 7 7 Överföringar mellan steg –85 78 7 –10 46 –36 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –8 17 43 52 –13 5 63 55 Valutakursdifferenser och övrigt –1 –18 –19 –38 3 7 10 Utgående balans 83 335 318 736 34 193 402 629 Redovisat värde Ingående balans 161991 22415 1187 185593 147392 20302 1478 169172 Utgående balans 157166 23616 1262 182044 161991 22415 1187 185593 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 90 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Stora företag och institutioner Utlåning till allmänheten och kreditinstitut 2020 2019 Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 1 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 228698 15150 9122 252970 217948 17495 6515 241958 Utgående balans 228389 20724 6742 255855 228698 15150 9122 252970 Reserveringar Ingående balans 301 556 3752 4609 288 884 2572 3744 Nya finansiella tillgångar 95 115 23 233 115 120 47 282 Borttagna finansiella tillgångar –55 –35 –1542 –1632 –101 –292 –492 –885 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 24 112 1 137 –34 –83 31 –86 Förändringar i makroekonomiska scenarion 3 1 4 21 75 0 96 Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna 250 376 626 Individuella bedömningar 2388 2388 1 167 167 Överföringar mellan steg –25 40 –15 20 –210 190 0 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –19 75 68 124 –13 32 1171 1190 Valutakursdifferenser och övrigt –28 –105 –550 –683 5 30 66 101 Utgående balans 546 1135 4125 5806 301 556 3752 4609 Redovisat värde Ingående balans 228397 14594 5370 248361 217660 16608 4071 238339 Utgående balans 227843 19589 2617 250049 228397 14594 5370 248361 1) Inklusive förvärvade eller utgivna osäkra fordringar. 91 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Totalt Ej i fallissemang 1919 999 1153 403 1216 147 5837 I fallissemang 643 289 331 423 6423 237 8346 Summa 2562 1288 1484 826 7639 384 14183 Lån med lättnader i villkor Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av kunders finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för låntagaren att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående fordran. Ändring av avtalsvill- koren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, reduktion av räntesats under marknadsvärde, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och gra- den av låntagarens finansiella svårigheter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovi- sade värden för lån med lättnader i villkor. Bortskrivningar Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lättnader i villkor. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Krono- fogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätnings- bara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skrivits bort under året och som fortfarande är föremål för indriv- ningsåtgärder uppgår till 266 mkr (425). 3.1.8 Kapitalkrav för kreditrisker Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet till 27 881 mkr (25 220). För ytterligare information se not K4 Kapital. 3.1.7 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingbojekt Koncernen övertar egendom i syfte att återvinna så mycket som möjligt av uteblivna kassaflöden från lämnade lån som fallerat och på så sätt minimera kreditförluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av den övertagna egendomen. De interna antagandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde. 2020 2019 Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Byggnader och mark 29 14 54 56 26 2 72 74 Aktier och andelar 1 10 31 31 Övrigt 39 5 32 34 69 10 55 57 Summa 69 28 117 122 95 12 127 131 Covid-19 stödåtgärder Påverkan av covid-19 på samhället, privatpersoner, företag och stater, kan vara lång- varig och svår. För att stödja privat- och företagskunder med ansträngd likviditet till följd av covid-19 har koncernen infört standardiserade och generella metoder för amor- teringsbefrielse för kapitalbelopp som ska betalas för bostadsutlåning till privatper- soner, konsumtionslån samt för vissa företagslån till små och medelstora företag. I all- mänhet har dessa åtgärder, varken automatiskt eller efter individuell bedömning, inneburit en utlösande faktor för flytt till steg 2 eller som en lättnad i lånevillkoren. Detta är i linje med uttalanden från tillsynsmyndigheternas sida och följer av Euro- peiska Bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om lagstadgade och icke-lagstadgade mora- torium för lånebetalningar till följd av covid-19 krisen. Dessa riktlinjer avser generellt sett moratorium för lånebetalningar vilka stöds av nationella myndigheter eller är överenskommet i nationella bankföreningar. Beviljade eller förlängda stödåtgärder som inte överensstämmer med dessa riktlinjer bedöms för både steg 2 och för lättnader i lånevillkor enligt Swedbanks gängse regler och praxis. Det faktum att vissa låntagare behöver förlängning av sin amorteringsbefrielse tyder också på ytterligare ekonomiska svårigheter för dessa kunder. 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Totalt Ej i fallissemang 1030 611 447 147 740 2975 I fallissemang 218 299 359 423 5876 147 7322 Summa 1248 910 806 570 6616 147 10297 Koncernen har totalt beviljat amorteringsbefrielse för cirka 69 000 låntagare under 2020, varav cirka 48 000 var utestående per den 31 december och avser i första hand bostadsutlåning till privatpersoner. Redovisat värde före reserveringar för dessa lån uppgick till 74,9 mdkr, varav 73,2 mdkr överensstämmer med EBA-riktlinjerna. Av det redovisade värdet före reserveringar hänför sig 93% till steg 1, 6% till steg 2 och 1% till steg 3. Samtliga utstående amorteringsbefrielser förfaller inom ett år. Därutöver har koncernen stöttat företag i behov av likviditet genom nya lånefacilite- ter, där den volymmässiga merparten lämnats till kunder inom Stora företag & Institu- tioner. Koncernen har även gett ut nya lån som en del i respektive lands statliga garantiprogram. Per årsskiftet var 997 mkr utestående. Redovisat värde före reservingar, för lån med lättnader i villkor 92 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 3.1.9 KLIMATRELATERAD INFORMATION Klimatförändringar driver kreditrisk, framförallt inom vissa sektorer. Nedan redovisas den del av utlåningen till allmänheten och kreditinstitut som uppvisar betydande klimatrela- terade riskexponeringar. Grupper och sektorer är definierade i enlighet med rekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD:s urvalskrite- rier för aktiviteter som anses vara materiellt påverkade av klimatförändringar är växthusgasutsläpp, energianvändning och vattenanvändning. Inom gruppen Transport har Swed- bank valt att inkludera tillverkning, handel och tjänster med fordon för att fånga hela värdekedjan. Jämför med sektorer i tabellen Utlåning till allmänheten och kreditinstitut, redovisat värde, avsnitt 3.1.6. För mer information om bankens arbete med TCFD hänvisas till bankens hållbarhetsredovisning sid 209-211. TFCD Betydande grupper Redovisat värde före reservingar Nedbrutet på TCFD sektorer Redovisat värde före reservingar 2020 2019 2020 2019 Finans 63065 57621 Kreditinstitut 46400 45457 Försäkring 144 62 Finans och fondförvaltning 16521 12102 Energi 26721 27985 Olja och gas 13029 17132 Kol 0 0 Kraft 13692 10853 Transport 32734 37837 Flygtransporter 300 363 Sjötransporter 10399 12917 Järnvägstransporter 395 373 Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner 15947 18325 Bilar och komponenter 5693 5860 Jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter 65748 66261 Jordbruk 38147 38002 Drycker, förpackad mat och kött 4324 4163 Skogsbruk 18071 18447 Papper och skogsprodukter 5206 5649 Material och byggnader 375188 387232 Metaller och gruvverksamhet 3417 3847 Kemikalier 8203 7283 Byggmaterial (ej träprodukter) 2866 3112 kapitalvaror 3627 3599 Fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet 357075 369390 Total TCFD 563456 576937 Total TCFD 563456 576937 TCFDs sätt att gruppera ekonomisk verksamhet skiljer sig avsevärt från koncernens traditionella sektorindelning. Tillverkningsindustri, till exempel, delas här upp i flera sektorer som återfinns inom samtliga grupper utom Finans, se tabellen nedan. Redovisat värde före reserveringar % av total TCFD sektor Tillverkningsindustri 39084 – av vilket TCFD: 32340 Flygtransporter 3 1% Bilar och komponenter 388 7% Drycker, förpackad mat och kött 4308 100% Kapitalvaror 3553 98% Kemikalier 8195 100% Byggmaterial 2849 99% Metaller och gruvverksamhet 3389 99% Olja och gas 3465 27% Papper och skogsprodukter 5132 99% Järnvägstransporter 19 5% Lastbilar, bussar och arbetsmaskiner 1039 7% 93 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Likviditetsreserv 1 Nivå 1 tillgångar 484553 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 315446 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 131695 Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 1309 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 36103 Nivå 2 tillgångar 10487 Nivå 2A tillgångar 9408 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 9405 Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA-) 3 Nivå 2B tillgångar 1079 Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB-) 785 Aktier (större aktieindex) 294 Summa 495040 1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens Delegerande Förordning (EU 2015/61). 2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar. 3.2.1 Definition Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att undvika förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar (s.k. asset fire-sales). 3.2.2 Riskhantering Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit för likviditet och har därför fastställt lämpliga limiter. Vd:n ansvarar för att säkerställa att affärsverksamheten hål- ler sig inom riskaptiten, och gör det genom att se till att än mer granulära limiter har definierats och fastställts på vissa kärnmått. Ansvaret för att hantera koncernens likvi- ditet ligger primärt hos Group Treasury, medan koncernens riskkontroll arbetar obero- ende med att identifiera alla relevanta aspekter av likviditetsrisk och är ansvariga för oberoende kontroll, mätning och monitorering. Koncernens riskkontroll har också ansvar för att definiera metoder för att mäta koncernens likviditetsrisk samt granska och godkänna metoder definierade av Group Treasury. 3.2.3 Riskmätning Swedbank använder en mängd riskmått för att fånga olika perspektiv av koncernens likviditetsrisk. Riskmåtten används för att bedöma Swedbanks kortsiktiga likviditets- risk, inklusive intradag samt de långsiktiga strukturella likviditetsriskerna under både normala och stressade scenarion. Likviditetsmåtten är antingen definierade internt eller utifrån externa likviditetskrav. En limit för överlevnadshorisont är etablerad som en del i koncernens ERM- policy, baserat på det interna måttet Survival horizon. Denna limit utgör antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Riskmåttet är konservativt i den meningen att den antar ett stressat scenario, till exempel att det inte finns någon tillgång till finansieringsmarknaderna samt att det inträffar stora utflöden av inlåning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhets- poolen. Swedbank säkerställer också efterlevnad med två regulatoriska likviditetsmått; Lik- viditetstäckningskvoten (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinansierings- kvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, bevakas och rappor- teras regelbundet till relevanta myndigheter av Group Treasury. LCR syftar till att säkerställa att Swedbank har tillräcklig mängd icke-pantsatta tillgångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stressade situationer under kom- mande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätthåller en stabil finansieringsprofil och begränsar där- med beroendet på kortfristig finansiering. NSFR-kvoten säkerställer att en banks illik- vida långfristiga tillgångar finansieras till en lägsta nivå av stabil långfristig finansie- ring, och denna lägsta nivå har av tillsynsmyndigheterna fastställts till minst 100 procent. Dessutom följer Swedbank ett antal olika framåtblickande riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium identifiera och kunna agera på ökade likviditetsrisker. Ett sådant mått är finansieringskostnaden relativt jämförbara banker. Indikatorerna ger signaler om förhöjd stress på de finansiella marknaderna och därmed ökade likviditetsrisker. Swedbank har utarbetat särskilda kontinuitetsplaner för att hantera de effekter som uppstår i händelse av allvarliga störningar på marknaden. Planer finns framtagna på såväl koncernövergripande nivå som på lokal nivå i de länder där Swedbank är verk- samt. 3.2.4 Finansieringsstrategi Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas sammansättning och utnyttjar således flertalet olika finansieringsprogram för att täcka både kortsiktiga och långsiktiga behov. Exempel på dessa är upplåning genom penningmarknadscertifikat, andra inlåningscertifikat, säkerställda obligationer samt icke säkerställd upplåning. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån som primärt är finansierade med säkerställda obligationer. Swedbank är marknadsledande på inlåning på sina hem- mamarknader. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer och aktie- kapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Finansieringsstrategin är också nära sammanlänkad till kreditkvaliteten på tillgång- arna i balansräkningen. Swedbank strävar efter att matcha icke-säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid. Andelen icke säkerställd finansiering bestäms främst utifrån koncernens mål att bibehålla en stabil finansieringsprofil genom en diversifierad finansieringsbas samt avanpassning till gällande MREL (Minimum Requirements for own funds and Eligible Liabilities) krav. För information om Swedbanks fördelning av skulder och intecknade tillgångarhän- visas tillkoncernens Pelare 3 rapport. 3.2.5 Likviditetsreserv Swedbank har etablerat och upprätthåller en likviditetsreserv för att minska koncer- nens likviditetsrisk. När framtida refinansieringsbehov är stora måste likviditetsreser- ven anpassas för att kunna möta förfall i olika typer av stressade situationer. 3.2 LIKVIDITETSRISKER 94 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2020 Betalbar på anfordran <3 mån ≥3 mån—<1 år ≥1—<5 år ≥5—<10 år ≥10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 293811 293811 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 115528 4225 12030 2971 2271 166 137191 Utlåning till kreditinstitut 5934 23647 7263 9934 293 883 47954 Utlåning till allmänheten 242 125734 147431 346771 134859 945136 –19186 1680987 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1841 3553 49050 5511 228 –208 59975 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 6059 81271 3210 22126 35015 104730 252411 Aktier och andelar 24502 24502 Derivat 21 244 23 603 69 609 22 077 10 303 -94 659 52177 Immateriella anläggningstillgångar 18361 18361 Materiella tillgångar 5421 5421 Övriga tillgångar 18402 1678 1772 21852 Summa 306046 387 667 190 963 509 520 200 726 1063 551 -63 831 2594642 Skulder Skulder till kreditinstitut 38605 37190 441 74077 150313 In- och upplåning från allmänheten 1091927 32359 22501 1392 56 5 1148240 Emitterade värdepapper 92885 164579 430558 28552 17519 –1279 732814 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 3027 79361 3457 23211 36849 107324 253229 Derivat 29 072 26 142 72 345 24 090 8 023 -105 292 54380 Övriga skulder 1 53667 1830 5597 2478 3319 –212 66680 varav leasingskuld 680 1848 965 330 –212 3611 Seniora icke-prioriterade skulder 10076 201 82 10359 Efterställda skulder 22466 394 574 23434 Eget kapital 155193 155193 Summa 1133560 324 534 218 950 639 722 92 620 136 190 49 066 2594642 I löptidsfördelningen ovan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2019 Betalbar på anfordran <3 mån ≥3 mån—<1 år ≥1—<5 år ≥5—<10 år ≥10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 195286 195286 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 124428 5379 3746 2505 634 402 137094 Utlåning till kreditinstitut 4856 21218 4791 13165 380 1042 45452 Utlåning till allmänheten 568 112199 143993 352923 147406 911694 –16487 1652296 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5022 15114 35807 2680 127 –1383 57367 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 5573 40922 3145 20676 30046 92586 31945 224893 Aktier och andelar 13247 13247 Derivat 11543 11435 19224 1742 480 44424 Immateriella anläggningstillgångar 17864 17864 Materiella tillgångar 5572 5572 Övriga tillgångar 11877 2580 3 273 14733 Summa 206283 327209 186437 445544 184759 1006083 51913 2408228 Skulder Skulder till kreditinstitut 29188 37319 3071 108 69686 In- och upplåning från allmänheten 887131 40861 24505 1419 87 10 954013 Emitterade värdepapper 88344 213236 490679 51090 20967 –8562 855754 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2905 71100 3304 21721 31767 94995 225792 Derivat 10578 6939 10215 992 343 11910 40977 Övriga skulder 63468 1563 5073 3644 7124 –238 80634 varav leasingskuld 215 470 1745 1016 449 –236 3659 Seniora icke-prioriterade skulder 0 265 10472 0 209 –141 10805 Efterställda skulder 6990 24139 427 378 31934 Eget kapital 138633 138633 Summa 919224 318660 252883 563826 88007 123648 141980 2408228 3.2.6 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån åter- stående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och sta- bil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonte- ringseffekten, redovisas i kolumnen ”Utan löptid/diskonteringseffekt”. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 326 175 mkr (287 413) kan utnyttjas av när som helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 50 696 mkr (52 008) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 806 mkr (582), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. 95 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3.2.7 Stresstester Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen vid eventuella stör- ningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank-specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegriper även de kom- binerade effekter som uppstår om samtliga störningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osannolika, men inte otänkbara, nivåer. Exempel på detta är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kre- ditfaciliteter samt krav på ökade volymer av ställda säkerheter för olika ändamål. Därtill antas att Swedbanks likviditetsreserv minskar i värde liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår ihypoteksrörelsen minskar kraftigt i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen antas att tillgång till kapitalmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida till- gångar fortfarande kan generera likviditet. Nedan redovisas tabellen som visar hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per årsskiftet och som åskådliggör effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säker- hetspoolen, (eng: Overcollateralisation), givet olika grader av prisfall på bolånen i säkerhetspoolen. Likviditetstäckningskvot 1 2020 2019 Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1 482 025 370 809 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2 8 536 5 075 Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt 490 561 375 884 Kassautflöden, mkr Inlåning från allmänheten och inlåning från småföretagskunder 47 852 490 561 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 200 763 152 541 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 8 632 3 989 Ytterligare krav 69 477 52 813 Andra kassautflöden 3 310 9 369 Summa kassautflöden 330 034 261 496 Kassainflöden, mkr Utlåning mot säkerhet 4 361 13 838 Inflöden från fullt presterande exponeringar 18 932 18 891 Andra kassainflöden 24 987 21 693 Summa kassainflöden 48 280 54 423 Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, % 174 182 Likviditetstäckningskvot, EUR, % 263 379 Likviditetstäckningskvot, USD, % 145 157 Likviditetstäckningskvot, SEK 2 , % 134 111 1) LCR - beräknad i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. 2)För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%. NSFR och NSFR-komponenter 2020 2019 NSFR, % 125 120 Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr 1652303 1550 005 Behov av stabil finansiering (RSF) 1316918 1294 999 Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter 2020 Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40% Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1018014 1014666 1007236 994606 977413 955699 929462 898535 862194 Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248 541248 Övervärde i säkerhetspoolen ("OC"), % 88,1 87,5 86,1 83,8 80,6 76,6 71,7 66,0 59,3 96 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder Swedbank var fortsatt aktiv på flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning. Under året emitterade Swedbank långfristig upplåning för 77 mdkr (132), merparten av emissionerna var säkerställda obligationer. Inga nedskrivningsbara skulder, så kallade senior non-preferred bonds, emitterades under året. Som en följd av covid-19-pandemin har myndigheterna dessutom skjutit upp slutdatumet för MREL-kraven från 2022 till 2024. Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 44 mkr (36). Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2020 Certifikat Säkerställda obligationer Övriga ränte- bärande obligationer Strukturerade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke- prioriterade skulder Efterställda skulder Leasing skulder Summa Ingående balans 128772 589627 128445 8910 855754 10805 31934 3659 902152 Emitterat/Nya kontrakt 420734 40517 36833 498084 396 498480 Återköpt/Avslutade kontrakt –54877 –54877 –62 –54939 Återbetalt –411121 –102712 –31476 –2527 –547836 –95 –7880 –767 –556578 Ränta –116 4288 1617 5789 104 605 44 6542 Förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde 2255 595 –706 2144 215 330 2689 Modifieringar och övrigt 367 367 Valutakursförändring –11060 –7607 –7577 –26244 –670 –1555 –26 –28495 Utgående balans 127209 471491 128437 5677 732814 10359 23434 3611 770218 Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2019 Certifikat Säkerställda obligationer Övriga ränte- bärande obligationer Strukturerade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke– prioriterade skulder Efterställda skulder Leasing skulder Summa Ingående balans 131434 497936 164243 10747 804360 34184 4146 842690 Emitterat/Nya kontrakt 483569 131039 1036 615644 11266 4909 176 631995 Återköpt/Avslutade kontrakt –21017 –21017 –93 –21110 Återbetalt –487865 –20418 –42231 –3552 –554066 –7711 –752 –562529 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde 140 –1101 801 679 519 –95 39 42 505 Modifieringar och övrigt 130 130 Valutakursförändring 1494 3188 5632 10314 –366 513 9 10470 Utgående balans 128772 589627 128445 8910 855754 10805 31934 3659 902152 97 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3.3.1 Definition Med marknadsrisk avses risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på de finansiella marknaderna. Värdet omfattar både ekonomiskt- och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar. Marknadsrisk inkluderar ränterisk (inklusive real- och nominell ränta, kreditspreadar samt basis spreadar), valutakursrisk, aktiekursrisk (inklusive utdelningsrisk) och råvaru- risk (inklusive ädelmetaller) samt risker från förändringar i volatilitet eller korrelationer. 3.3.2 Riskhantering Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande att ta risk från vd, är tillåtna att ta mark- nadsrisker. Vd allokerar risklimiter för de risktagande enheterna till koncernens finanschef samt affärsområdeschef för LC&I. För att övervaka de av vd allokerade limi- terna sätter även koncernens finanschef och affärsområdeschef för LC&I limiter, samt olika typer av indikatorer som vid vissa nivåer visar på förhöjd risk. Utöver limiter för finanschef och affärsområdeschef för LC&I samt valda indikatorer finns det även lokala affärsområdeslimiter, och även dessa utgör viktiga verktyg i de risktagande enheternas dagliga aktiviteter. Koncernens avdelning för Riskkontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsriskerna inom Swedbank. Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in- och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och räntefixing- perioder mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att koncer- nens treasuryavdelning, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av olika derivat, till exempel ränteswappar. Rän- terisker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tra- dingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter. Aktiekursrisker upp- står till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Alla marknadsrisker hanteras inom givna limiter, bland annat genom användandet av terminskontrakt. 3.3.3 Riskmätning Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-statis- tiska, med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för regelefterlev- nad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav. VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i olika marknadsriskfaktorer (till exempel marknadsräntor och aktiekurser), beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshori- sont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan de olika till- gångsslagen. Då VaR är en modell som bygger på ett antal antaganden, utvärderar Swedbank dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med olika typer av utfallstester, så kallad backtesting. ”Ordinarie” VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tidsperiod präglad av den dåva- rande finanskrisen. Icke-statistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komplement till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfak- torer som man avser att mäta. Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfat- tande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod- och modellstress scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytter- ligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar. 3.3.4 Riskexponering Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksamhet som hanteras av koncernens treasuryavdelning. Marknadsrisk uppstår även i trading- verksamheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdet Stora företag & Institutioner (LC&I). 3.3.5 Value-at-Risk (VaR) Koncernen har under året förmått hålla sina marknadsrisker på en relativt stabil nivå trots volatila marknader på grund av Covid-19. Emellertid så har den ökade volatiliteten haft en effekt på marknadsrisk, mätt i termer av VaR som nått högre maximal- samt medelnivåer i jämförelse med föregående år. Koncernens to tala VaR inkluderar inte goodwill, eftersom ett VaR-mått baserat på en handelsdag inte är relevant att applicera på positioner som koncernen avser att hålla under längre tidsperioder. VaR-koncernen Jan–Dec 2020 (2019) 2020 2019 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Ränterisk 113 (83) 48 (36) 74 (57) 89 58 Valutakursrisk 21 (20) 4 (2) 13 (7) 11 11 Aktiekursrisk 18 (7) 3 (1) 6 (3) 6 5 Diversifiering –18 (–8) –14 –10 Total 114 (93) 54 (38) 75 (59) 92 64 Tradingverksamheten bedrivs inom Swedbanks affärsområde Stora företag & Institu- tioner (LC&I) och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav. Swedbank utvärderar dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med faktiska och hypo- tetiska utfallstester (backtesting). Faktiskt utfallstest använder sig av trading- verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma hur VaR-modellens precision, medan man idet i hypotetiska utfallstestet gör en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidspe- riod. De hypotetiska utfallstester som koncernen utförde under 2020 visar att VaR-mo- dellen tjänar sitt syfte väl eftersom endast 3 av de hypotetiska förlusterna översteg den faktiska VaR-nivån. VaR LC&I för kapitalkrav Jan–dec 2020 (2019) 2020 2019 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Value-at-Risk 32 (31) 14 (12) 22 (18) 23 22 Stressad Value-at-Risk 118 (98) 58 (56) 85 (77) 82 77 Utöver den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använ- der koncernen en VaR-modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhante- ringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2020 ett medelvärde på 28 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2019 som var 21 mkr. Data i tabellen är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genere- rade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar. 3.3 MARKNADSRISKER VaR LC&I för riskberäkning Jan–dec 2020 (2019) 2020 2019 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Kreditspreadrisk 27 (10) 4 (4) 17 (6) 14 5 Aktiekursrisk 18 (7) 3 (1) 6 (3) 7 5 Valutakursrisk 13 (10) 0 (2) 3 (4) 4 3 Ränterisk 29 (26) 16 (12) 21 (19) 21 19 Diversifiering –19 (–11) –15 –9 Total 41 (30) 18 (14) 28 (21) 30 22 98 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 3.3.6 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränte- relaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra rele- vanta riskfaktorer. Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncernens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swap-av- tal. Ränterisk uppstår även inom tradingverksamheten genom till exempel kundrelate- rade aktiviteter. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per årsskiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1901 mkr (–365). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 518 mkr (–1 277) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med 1383 mkr (912). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle ha påver- kats med 316 mkr (1 052). Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresultat med 16 mkr (19). Marknadsriskmätningen kommer att successivt behöva anpassa sig till de förändringar som förväntas ske i samband med referensräntereformen och de nya riskfria referens- räntorna. Övergången till de nya riskfria referensräntorna kan komma att pågå under ett antal år. Det är i dagsläget svårt att förutspå hur referensräntereformen kommer att påverka riskmått som Value-at-Risk. 3.3.7 Kreditspreadrisk För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncernens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skillnaden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid för en emittent. En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procentenhet, 1 bp, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande till- gångar och derivat med 12 mkr (11). Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet 2020 ≤3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3– år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –422 77 –97 492 123 801 216 –1202 530 518 Utländsk valuta 78 –30 473 494 1102 –1552 790 –13 41 1383 Summa –344 47 376 986 1225 –751 1006 –1215 571 1901 2019 Svenska kronor –152 –110 –222 –750 143 1073 249 –1308 –200 –1277 Utländsk valuta 302 956 –41 196 –410 110 –1082 1095 –214 912 Summa 150 846 –263 –554 –267 1183 –833 –213 –414 –365 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet 2020 ≤3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3– år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 180 104 –67 411 57 333 113 –1047 484 568 Utländsk valuta –396 –240 573 610 3044 –6552 2592 341 –224 –252 Summa –216 –136 506 1021 3101 –6219 2705 –706 260 316 2019 Svenska kronor –107 –9 –72 46 –132 –552 –382 1109 –61 –160 Utländsk valuta 192 909 –118 223 –313 155 –875 1117 –78 1212 Summa 85 900 –190 269 –445 –397 –1257 2226 –139 1052 99 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3.3.8 Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valutapositioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom förändringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapital- bas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valutapositionen till 10 200 mkr (10 582). Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverk- samheten på grund av in- och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, till exempel som en följd av kundtransaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av kon- cernens treasuryavdelning genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom tradingverksamheten hanteras genom användning av valutaderivat. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklu- sive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och tillhörande säk- ringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovi- sade resultat på 66 mkr (72). Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gent- emot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om -56 mkr (22). En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 879 mkr efter skatt (+/– 862). Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höjning av valutabasisspreaden med en baspunkt skulle för dessa derivat, per årsskiftet, hamed- fört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 8 mkr (9) efter skatt. Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor. Valutafördelning 2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 144434 19466 68 82 129 164179 129632 293811 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 4664 713 705 6082 131109 137191 Utlåning till kreditinstitut 19914 3886 1001 1652 3847 3987 34287 13667 47954 Utlåning till allmänheten 224649 25392 3669 5168 31101 2539 292518 1388469 1680987 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 6670 580 410 8227 15887 44088 59975 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 374724 374724 Summa 400331 50037 4670 7298 43962 6655 512953 2081689 2594642 Skulder Skulder till kreditinstitut 40969 3179 5346 1356 9469 4546 64865 85448 150313 In- och upplåning från allmänheten 308646 30776 812 117 548 8718 349617 798623 1148240 Emitterade värdepapper 221847 114537 38625 10548 14595 400152 332662 732814 Seniora icke-prioriterade skulder 7564 2795 10359 10359 Efterställda skulder 11751 8535 1921 22207 1227 23434 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 374289 374289 Eget kapital 155193 155193 Summa 590777 157027 44783 1473 23360 29780 847200 1747442 2594642 Derivat, övriga tillgångar och skulder 201778 106939 40125 –5831 –20408 23127 345730 Nettopositioner i valuta 11332 –51 12 –6 194 2 11483 Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 35 168 mkr (33 640) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens. Valutafördelning 2019 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 144058 18977 118 111 195 128 163587 31699 195286 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m 1111 3050 206 4367 132727 137094 Utlåning till kreditinstitut 21285 3599 203 1750 2751 2880 32468 12984 45452 Utlåning till allmänheten 226944 32606 3156 4669 26726 1671 295772 1356524 1652296 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5756 1963 430 5802 13951 43416 57367 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 320733 320733 Summa 399154 60195 3477 6960 35680 4679 510145 1898083 2408228 Skulder Skulder till kreditinstitut 17932 7732 1829 2069 15777 2250 47589 22097 69686 In- och upplåning från allmänheten 261606 19129 636 83 546 793 282793 671220 954013 Emitterade värdepapper 260057 135706 28232 9863 14135 447993 407761 855754 Seniora icke-prioriterade skulder 7893 2912 10805 0 10805 Efterställda skulder 12169 16482 2061 30712 1222 31934 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 347403 347403 Eget kapital 138633 138633 Summa 559657 179049 30697 2152 29098 19239 819892 1588336 2408228 Derivat, övriga tillgångar och skulder 172520 118809 27255 –4804 –6316 14532 321996 Nettopositioner i valuta 12016 –44 36 4 266 –28 12250 100 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 3.3.9 Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktie- relaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra rele- vanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet. Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swed- banks aktiehandel syftar i huvudsak till att skapa likviditet till koncernens kunder. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på värsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scena- rierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatili- teten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det värsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det värsta utfallet innebära en värdeförändring på trading- verksamhetens positioner med -27 mkr (-27). 3.3.10 Råvarurisk Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvaru- risker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade pro- dukter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexponering med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår. 3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 385 mkr (1 308). Informationen presenteras nedbruten på riskslag i not K4 under Kapitaltäckning. 3.4 OPERATIVA RISKER 3.4.1 Definition Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga fel och systemfel eller externa händelser. 3.4.2 Riskhantering Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker. En bedömning av koncernens risker sker i samband med stora förändringar samt minst årligen. Rapportering sker löpande och vid behov till lokal ledning samt till koncernens styrelse, vd och Swedbanks ledning. 3.4.3 Utvärderingar av risker Alla affärsområden använder koncerngemensamma metoder för utvärdering av opera- tiva risker såsom Risk Assessment (RA). Dessa används löpande för att täcka bl.a. samt- liga nyckelprocesser inom koncernen. Metoderna inkluderar identifiering av risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera eventuella risker. 3.4.4 Godkännande av nya produkter Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och ändrade pro- dukter, tjänster, marknader, processer och/eller IT-system liksom större verksamhets- och/eller organisationsförändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker eller risker som inte hanteras på ett adekvat sätt och kontrolleras av någon del av processen samt att kon- cernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya och/eller förändrade produkter och tjänster. 3.4.5 Incident, kontinuitets- och krishantering Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och/eller förbättra förmågan att hantera alla typer av händelser såsom störningar i IT-systemen, naturkatastrofer, oro- ligheter på den finansiella marknaden och pandemi som kan påverka koncernens för- måga att kontinuerligt tillhandahålla service och erbjudanden. Principerna för inci- dent-, kontinuitets- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt regelverk såväl som system för incidenter och förluster. En koncernövergripande krishanterings- grupp ansvarar för hantering, koordinering och kommunikation i samverkan med lokala krishanteringsgrupper. Kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhäll- skritiska tjänster har etablerats. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett all- varligt avbrott inträffar. Swedbanks modeller för kontinuitets- och krishantering base- ras på internationella och nationella standarder. Incidentrapportering Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rapporte- ring, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker iden- tifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operationella förlus- ter rapporteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys. 3.4.6 Process- och kontrollhantering Swedbank har etablerat ett generellt ramverk för processer och intern kontroll. Sär- skilda ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering (ICFR) samt kredit process kontroller (CPC) tillämpas på berörda processer inom koncernen. Swedbank har etable- rat ett processuniversum vars syfte är att tydliggöra ansvaret för koncernens väsent- liga processer, liksom ansvaret för kontrollerna i processerna och för att utvärdera att dessa är effektiva och ändamålsenliga. Swedbanks processuniversum används som grund för riskhantering och riskkontroll inom koncernen. 3.4.7 Informationssäkerhetsrisk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att skydda information. För att stärka detta arbete pågår en ständig översyn av processer och arbetssätt som syftar till att förbättra och komplettera koncernens ledningssystem för informationssäkerhet. Led- ningssystemet är ett verktyg för att på ett strukturerat och metodiskt sätt leda ochkoordinera arbetet i koncernen långsiktigt. 3.4.8 Kapitalkrav för operativa risker Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa ris- ker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick per årsskiftet till 5 716 mkr (5481). 101 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3.5 RISK I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN 3.5.1 Definition Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsbolagen i koncernen. Bolagen är även exponerade för operativ risk. Försäkringsteckningsrisk definieras som risken för en ändring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och förväntade försäkringskostnader (skade- och driftskostnader). Det vill säga risken att verkligt utfall avviker från förvän- tat, exempelvis avseende livslängd, dödlighet, sjuklighet eller skadefrekvens. Här inklu- deras även kostnadsrisk, det vill säga risken att kostnader, såväl administrativa som kostnader i form av provisioner avseende försäljning, över stiger de kostnadsantagan- den som ligger till grund för premierna. 3.5.2 Riskhantering av försäkringsteckningsrisk I livförsäkringsverksamheter uppstår dödlighetsrisk, sjuklighetsrisk, långlevnadsrisk, kostnadsrisk samt annullationsrisk, det vill säga risken att avtal sägs upp i förtid i högre grad än förväntat. Skadeförsäkringsrisker omfattar både risken att försäkringsutfallet under det kommande året blir ovanligt ogynnsamt och att slutbetalning för redan inträffade skador blir dyrare än beräknat. Innan en livförsäkring kan beviljas måste den potentiella kunden genomgå en riskbe- dömning. Syftet är att bedöma om personen kan beviljas försäkringen utifrån dennes hälsotillstånd. Den sökta försäkringen ska också motsvara försäkringstagarens försäk- ringsbehov. För att ytterligare begränsa koncernens riskexponering återförsäkras delar av försäkringsriskerna. Försäkringsverksamheten i Swedbank har en bred produktflora och finns på den svenska marknaden (livförsäkring) samt i de tre baltiska länderna (liv- och sakförsäkring) vilket medger en god riskspridning av försäkringsrisker både vad avser marknad, produkt, ålder och kön. Försäkringsavtal är utformade så att premien och antaganden kan ändras årligen vilket gör att koncernen snabbt kan balansera premier och villkor avseende snabba för- ändringar till exempel avseende sjuklighet. Premiesättningen grundar sig på antaganden, såsom förväntad livslängd, dödlighet, sjuklighet och skadefrekvens, samt om hur stora kostnaderna för inträffade försäk- ringshändelser förväntas bli. Erfarenhet i form av statistiskt material samt förvänt- ningar om framtida utveckling är avgörande för val av antaganden. 3.5.3 Riskhantering och riskmätning Verkligt utfall jämfört med ovan nämnda antaganden ger upphov till ett riskresultat i livförsäkringsverksamheten. Risk i försäkringsrörelsen mäts genom att stressa försäk- ringsföretagens balansräkning, resultaträkning och eget kapital på en ettårssikt och given konfidensgrad. Enligt den senaste riskmätningen är de viktigaste riskerna annullations-, kostnads- och katastrofrisk det vill säga risken för stora skador på grund av en enskild händelse. Skadeförsäkring utgör en mindre del av den totala försäkringsverksamheten i Swed- bank. Eftersom försäkringskontrakten utfärdas på årsbasis, begränsas försäkrings- riskerna genom att ny prissättning är möjlig för nästa år. För skadeförsäkringsverksam- heten mäts försäkringsrisker genom att beräkna skadekvoten, vilket innebär skador iförhållande till premier, per produkt och land. 3.5.4 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. Försäkringsföreta- gens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Solvenskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföretagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick per 30 september 2020 till 10074 mkr (8 759). Detta ska ställas i relation till Solvency Capital Requirement som uppgick till 6090 mkr (5 845). Solvenskvoten uppgick till 1,65 (1,50). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september 2020 till 1721 mkr (1 573). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,52). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick per 30 september 2020 till 532 mkr (523). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,51). 3.6 ÖVRIGA RISKTYPER Förutom de risktyper som beskrivs ovan i 3.1-3-5, ingår även Kapitalrisk, Hållbarhets- risk, Strategisk risk och Compliancerisk i Swedbanks risktaxonomi. 3.6.1 Kapitalrisk Kapitalrisk definieras som risk för att koncernen inte har en tillräcklig kapitalnivå eller en otillräcklig sammansättning av kapital för att täcka gällande kapitalkrav och stödja affärsverksamheten under normala såväl som stressade ekonomiska förhållanden. 3.6.2 Hållbarhetsrisk Risken som uppstår till följd av en oförmåga att identifiera och hantera miljörelaterade, sociala eller styrningsrelaterade aspekter som, om de uppstår, skulle ha en betydande negativ ekonomisk inverkan och/eller en betydande negativ påver- kan på koncernens varumärke och rykte. Hållbarhetsrisk påverkar även flera andra risktyper, främst compliance-, kredit-, oper- ativ och strategisk risk. 3.6.3 Strategisk risk Strategisk risk definieras som risk som uppstår till följd av förändringar i affärsmiljön (ibland även benämnd affärsrisk) och till följd av affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller bristande lyhördhet för förändringar i affärsmiljön och som kan leda till att banken inte uppnår sina strategiska mål. 3.6.4 Compliancerisk Compliancerisk definieras som risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Compli- ancerisk omfattar tre riskområden (med ytterligare underliggande riskområden). Dessa är: uppföranderisk (marknadsuppförande, dataskydd och kundskydd) , risk för ekono- misk brottslighet (penningtvätt och finansiering av terrorism, mutor och korruption, ekonomiska sanktioner samt underlättande av skatteflykt för kunds räkning) samt regelefterlevnadsrisk. 102 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Stresstest-scenario i IKU Händelse Utfall på Swedbanks hemmamarknader Tre huvudsakliga riskdrivare: eskalering av handelskrig, omställning till plötsliga beslut i syfte att bekämpa klimatförändringar, spänningar i Hormuzsundet. Kraftig minskning av världshandeln. Skadad tilltro från konsumenter, underminerat förtroende bland investerare. Snabb ökning av arbetslöshet som börjar avta när ekonomin anpassar sig för de nya förutsättningarna. Kollaps av aktie- och oljepriser. Signifikant påverkan inom segmenten bostadspriser och fastighetsförvaltning. Den initiala inflationen går över till deflation när ekonomin svalnar. Centralbanker agerar och sänker styrräntan i ett försök att förhindra prisfall. I Sverige faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 4,0 procent, arbetslösheten ökar som mest till 14,8 procent och huspriserna faller som mest med 36 procent. I Estland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,2 procent, arbetslösheten ökar som mest till 17,7 procent och huspriserna faller som mest med 39 procent. I Lettland faller BNP jämfört med startpunkten som mest med 5,5 procent, arbetslösheten ökar som mest till 17,7 procent och huspriserna faller som mest med 42 procent. I Litauen faller BNP jämfört med startpunkten med som mest med 5,8 procent, arbetslösheten ökar som mest till 17,2 procent och huspriserna faller som mest med 41 procent. 4.1 INTERN KAPITALUTVÄRDERING 4.1.1 Syfte Den interna kapitalutvärderingen (IKU) syftar till att säkerställa att koncernen är adek- vat kapitaliserad för att täcka sina risker, nuvarande och framtida, samt att kapitaldimensionen är korrekt övervägd inom koncernens affärsstrategi. Interna kapitalstresstester används för att mäta och bedöma institutets riskprofil samt mäta effekterna av ogynnsamma scenarier. Resultaten av de stresstester som genom- förts beaktas i kapitalplaneringsprocessen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapitalkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resultatuppföljning av affärsområden. Om utfallet av ett visst stresstestscenario visar att Swedbank hamnar under de internt satta målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitigerande åtgärder, omvärdering av den tillåtna exponeringsnivån inom affärsom- råden, segment och produkter, och utvärdering av koncernens långsiktiga strategi. 4.1.2 Risktäckning Swedbank upprättar och dokumenterar egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen beaktas därför alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1-risker utvärderas även andra risktyper. För vissa riskkategorier sker ingen explicit allokering av kapital även om de fortfarande övervakas noggrant (såsom affärsrisk, likviditetsrisk och stra- tegisk risk). Väsentliga risker som har identifierats inom koncernen inkluderar: Risktyper hanterade via IKU processen Risktyp Pelare 1 Pelare 2 Kapital allokeras? Bidrar till det beräknade kapitalbehovet? Kreditrisk Ja Ja Koncentrationsrisk Nej Ja Marknadsrisk Ja Ja Marknadsrisk Ränterisk i bankbok Nej Ja Operativ risk Ja Ja Försäkringsrisk Ja 1 Ja 2 Pensionsrisk Nej Ja Kapital allokeras ej Identifierade och mitigrerade? Ryktesrisk Nej Ja 3 Likviditetsrisk Nej ILU 4 Strategisk risk: Beslutsrisk, Affärsplaner, Projekt och förvärv Nej Ja 5 1) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag. 2) Försäkringföretagen inom koncernen genomför en egen risk-och solvensbedömning (ORSA, eng. Own Risk and Solvency Assessment). Denna process syftar till att bedöma kvalitativa och kvantitativa risker och solvenspositioner över en planering- shorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna under ett bas- och stress-scenario. Beroende på utfallet av ORSAs, kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital. 3) Ryktesrisk betraktas som en del av operativa risker i IKU-sammanhang. Parame- trarna för scenariosimulering kan komma att justeras för att återspegla ryktesrisk 4) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU). 5) Strategiska och affärsrisker ingår som del av den normala kapitalplaneringsproces- sen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och beräkningar med ogynnsam scenariosimulering kan komma att justeras för att spegla ett framåt- blickande perspektiv. 4.1.3 IKU 2020 Swedbanks utförda stresstester i samband med IKU 2020 bekräftar koncernens mot- ståndskraft mot en omfattande makroekonomisk stress med bibehållen livsduglig affärsmodell i en mycket ogynnsam ekonomisk miljö. Swedbanks starka tillgångskvali- tet och kapitalsituation är nyckelfaktorerna bakom denna slutsats. Beskrivning av negativt scenario 2020 Utvecklingen av scenarierna som togs fram i slutet av 2019 baseras på tre huvudsak- liga riskdrivare. Misslyckade handelssamtal mellan USA och Kina anses vara den mest framträdande medan utmaningen med makroekonomisk tillväxt med hänsyn till klimat- förändringar och påverkan av geopolitiska spänningar i Hormuzsundet tas också med i scenariot. Dessutom har hänsyn till effekterna av AML anklagelserna tagits med. Utgångspunkten i scenariot är en aggressiv eskalering av det pågående handelskriget där en sådan utveckling hämmar den ekonomiska tillväxten och kan sätta resten av världen på kurs mot destruktiva handelstullar. Samtidigt antar scenariot att klimatför- ändringarna kan mildras om regeringar agerar beslutsamt, vilket leder till snabba eko- nomiska beslut. Detta påverkar den ekonomiska tillväxten och antas ha allvarliga kort- siktiga konsekvenser för företag som skulle behöva anpassa affärsmodell och metoder till de nya operativa förutsättningarna. Ett reviderat scenario utarbetades i juni 2020 för att återspegla den ekonomiska nedgången till följd av Covid-19 pandemin. Detta scenario förutsåg en återkomst av viruset och delvis återinförande av nedstängningar som leder till ekonomisk recession och en uppskjuten återhämtning. K4 Kapital Stresstest-scenario i IKU – parametrar 1 Sverige 2019 2020 2021 2022 BNP, % kv4/kv4 1,0 –3,8 –2,2 –0,2 Arbetslöshet, % 6,9 14,2 13,5 10,9 Inflation, % årsbasis 2,0 –1,0 –1,5 –0,4 Fastighetsprisindex 100,0 74,6 64,9 63,8 Estland 2019 2020 2021 2022 BNP, % kv4/kv4 3,8 –4,1 –3,4 –1,4 Arbetslöshet, % 5,1 17,7 16,3 11,8 Inflation, % årsbasis 2,9 –1,3 –1,8 –0,3 Fastighetsprisindex 100,0 74,9 63,3 61,1 Lettland 2019 2020 2021 2022 BNP, % kv4/kv4 2,9 –4,1 –4,0 –2,3 Arbetslöshet, % 6,4 17,7 16,4 10,6 Inflation, % årsbasis 3,2 –1,4 –1,9 –0,3 Fastighetsprisindex 100,0 74,4 60,5 57,5 Litauen 2019 2020 2021 2022 BNP, % kv4/kv4 4,0 –4,0 –4,0 –1,7 Arbetslöshet, % 5,8 17,2 16,2 8,5 Inflation, % årsbasis 2,7 –1,0 –1,9 0,1 Fastighetsprisindex 100,0 74,7 61,2 58,9 Räntor 2019 2020 2021 2022 3m statsränta SEK, % –0,40 –1,79 –1,79 –1,59 3m statsränta EUR, % –0,42 –1,52 –1,52 –1,32 FX 2019 2020 2021 2022 USD/SEK 9,27 10,13 10,42 10,42 EUR/SEK 10,56 10,83 11,36 10,22 1) 2019 baseras på estimat eftersom de slutliga siffrorna publiceras först efter att IKUn har färdigställts. 103 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Swedbank i scenariot I scenariot som speglar en lågkonjunktur som förväntas inträffa vart tjugofemte år minskar räntenettot med 4,4 mdkr, jämfört med startpunkten. De viktigaste drivkraf- terna till denna utveckling är fallande referensräntor (EURIBOR och STIBOR) och ökade marknadsfinansieringskostnader. Kreditförluster uppgår till 34.1 mdkr eller 2,1% av den totala utlåningen per det fjärde kvartalet 2019. Förluster når sin topp det andra året men redan under det första året sker en betydande ökning av förlusterna utifrån IFRS 9 redovisningsprinciper och migration av steg 1 lån till steg 2. Förlustgraden är hög i relativt små cykliska och klimatutsatta branscher som detaljhandeln, medan för- lustgraden är begränsad i bolåne- och fastighetsportföljen. Andelen klimatrelaterade förluster är hög i offshoresektorn och i vissa delar av till- verkningsindustrin. Dessa industrier påverkas mer direkt av regeringens politik och all- mänhetens ökade klimatmedvetenhet medan fastighetsförvaltning endast påverkas indirekt genom lägre intäkter och högre energikostnader. Dessa fem sektorer står till- sammans för 75 % av de totala kreditförlusterna. Swedbank inkluderar metodföränd- ringar inom regelverk och redovisning som förväntas träda ikraft under simuleringspe- rioden och som kan analyseras med hög säkerhet. Dessa förändringar integreras i beräkningarna enligt antagen tidsplan för implementering. Justeringar inkluderar bland annat revidering av IRK (Intern Riskklassificering) modeller och införandet av standardiserad metod för motpartskreditrisk. CET1-kapitalet ökar något nominellt under scenariot, stärkt av ackumulerade balan- serade vinstmedel. Detta trots en försäkringsteknisk förlust i de förmånsbestämda pensionsplanerna via övrigt totalresultat per 2020 och 2021. CET1 kapital nivån sjun- ker med 301 baspunkter drivet av lägre balanserat vinstmedel och ökade riskvägda tillgångar som är delvis hänförlig till översynen av IRK-modeller 2021. CET1 nivån på 13,9% är beräknat att understiga totalt kapitalkrav med 81 baspunkter, motsvarande ett 32 % utnyttjande av Kapitalkonserveringsbufferten. Observera att denna beräk- ning inte tar hänsyn till FI beslutade sänkning av det kontracykliska kapitalbufferkra- vet med anledning av Covid-19 pandemin. Vid ett alternativ scenario där Covid-19 pandemin utvecklar sig väldigt pessimistiskt visar resultaten att CET-förhållandet sjunker till 12,9 % som lägst – dock påkallar detta inga ytterligare åtgärder med hän- syn till detta extraordinära och osannolika scenario. Resultaträkning, IKU-scenariot 1 Mdkr 2019 2020 2021 2022 Räntenetto 27,6 24,2 24,0 23,2 Summa intäkter 46,7 40,0 39,3 37,8 Summa kostnader 20,6 24,9 20,5 20,2 Resultat före kreditförluster 26,0 15,2 18,7 17,5 Kreditförluster 1,8 9,7 13,8 11,1 Resultat före skatt 24,2 5,5 4,9 6,4 Skatt 4,8 1,9 1,0 1,3 Årets resultat 19,4 3,6 4,0 5,2 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 19,4 3,6 4,0 5,2 Minoriteten 0,0 0,0 0,0 0,0 REA och kapital 2019 2020 2021 2022 REA, mdkr 649,2 676,5 801,1 793,6 Kärnprimärkapital, mdkr 110,1 111,4 111,7 114,5 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,0 16,5 13,9 14,4 4.1.4 Internt kapitalbehov Scenariobaserade simuleringar och stresstester som utförs under ett normativt per- spektiv kompletteras med beräkning av kapitalbehovet enligt interna metoder i enlig- het med metoden för ekonomiskt kapital. Modellerna som utgör grunden för den interna kapitalbedömningen skattar behovet av ekonomiskt kapital över ett års tidshorisont på 99,9 procent konfidensnivå för respektive riskslag. Diversifieringseffek- ter mellan riskslagen tas inte i beaktande vid beräkningen av ekonomiskt kapital. Per årsskiftet uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swedbanks konsoliderade situation till 37,0 mdkr. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet, d.v.s. kärnpri- märkapitalet, uppgick till 120,5 mdkr. 4.1.5 Externa stresstester Under 2020 genomförde Swedbank en stresstest initierat av Finansinspektionen, för att bedöma storlek på kapitalplaneringsbufferten. Stresstestets påverkan på kärnpri- märkapitalet var mindre än 250 baspunkter (motsvarande storleken på kapitalkonser- veringsbufferten) och ingen kapitalplaneringsbuffert föreskrevs av FI. Vartannat år utför den europeiska bankmyndigheten (EBA) EU-omfattande stresstester och start- skottet för EBAs stresstest av europeiska banker 2020 hade tillkännagivits och initie- rats i januari 2020. Mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna till följd av Covid-19-pandemin, beslutade EBA i mars 2020 att senarelägga 2020 års bank- stresstest i syfte att möjliggöra för bankerna att prioritera den operativa verksam- heten, inklusive att stödja sina kunder. I slutet av januari 2021 inledde EBA sitt stresstest och resultatet förväntas publiceras i slutet av juli 2021. Kreditförluster och Utlåning per rörelsegren 2 Kreditförlustnivå, % Mdkr Utlåning 2019 2020 2021 2022 Svensk bankverksamhet 1198,0 3,3 5,7 5,1 Stora företag & Institutioner 253,0 4,4 6,0 4,3 Baltisk bankverksamhet - Estland 86,3 0,8 0,8 0,5 Baltisk bankverksamhet - Lettland 37,4 0,5 0,5 0,3 Baltisk bankverksamhet - Litauen 62,5 0,7 0,7 0,4 Övrigt 20,5 -1,0 -1,0 -1,0 Totalt 1657,8 9,7 13,8 10,6 2) IKU-beräkningen baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen. 1) IKU-beräkningarna baseras på konsoliderad situation, som i några fall skiljer sig från Swedbankkoncernen. 104 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapi- talbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I den konsolide- rade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmeto- den istället för genom fullständig konsolidering. EnterCard koncernen konsolideras genom proportionell konsolidering istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt till- lämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektio- nens föreskrifter (FFFS 2014:12) 8 kap. Ytterligare periodisk information enligt Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/sv/investor-relations/ rapporter-och-presentatio- ner/riskrapporter.html. Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. 4.2 KAPITALTÄCKNINGSANALYS Konsoliderad situation Kapitaltäckning 2020 2019 Kärnprimärkapital 120496 110073 Primärkapitaltillskott 8352 16153 Primärkapital 128848 126226 Supplementärkapital 15889 15328 Total kapitalbas 144737 141554 Riskexponeringsbelopp 689594 649237 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0 Primärkapitalrelation, % 18,7 19,4 Total kapitalrelation, % 21,0 21,8 Konsoliderad situation Kapitaltäckning 2020 2019 Eget kapital enligt koncernbalansräkning 155168 138608 Beräknad utdelning 9 –16320 –9856 Dekonsolidering av försäkringsföretag 8 –758 Förändringar i värdet på egna skulder –77 –90 Kassaflödessäkringar 2 –5 Ytterligare värdejusteringar 1 –478 –454 Goodwill –12705 –13090 Goodwill i väsentliga aktieinnehav –709 –709 Uppskjuten skattefordran –78 –108 Immateriella anläggningstillgångar –4116 –3433 Avdrag från kärnprimärkapital på grund av Artikel 3 CRR 10 –158 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –33 –32 Kärnprimärkapital 120496 110073 Primärkapitaltillskott 8352 16153 Primärkapital 128848 126226 Supplementärkapital 15889 15328 Totalt kapital 144737 141554 Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden 3865 3614 Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 23972 21559 Minimikapitalkrav obeståndsfond 44 47 Minimikapitalkrav för avvecklingsrisk 0 0 Minimikapitalkrav för marknadsrisker 1385 1308 Handelslagret 1373 1292 varav VaR och SVaR 1119 1021 varav risker utanför VaR och SVaR 254 271 Valutakursrisk övrig verksamhet 12 16 Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 352 378 Minimikapitalkrav för operativ risk 5882 5481 Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR 2 1584 2451 Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR 3 18084 17101 Minimikapitalkrav 55168 51939 Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden 48309 45174 Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 299652 269485 Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 556 584 Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker 0 0 Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 17314 16350 Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 4398 4730 Riskexponeringsbelopp operativ risk 73521 68514 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 2 19800 30635 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 3 226044 213765 Riskexponeringsbelopp 689594 649237 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0 Primärkapitalrelation, % 18,7 19,4 Total kapitalrelation, % 21,0 21,8 Konsoliderad situation Krav avseende kapitalbuffertar 4 , % 2020 2019 Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 11,0 12,0 varav krav på kärnprimärkapital 4,5 4,5 varav krav på kapitalkonserveringbuffert 2,5 2,5 varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,0 2,0 varav krav på systemriskbuffert 3,0 3,0 varav krav på buffert för övriga systemviktiga institut 1,0 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 5 12,7 12,5 Konsoliderad situation Bruttosoliditetsgrad 2020 2019 Primärkapital 128848 126226 Exponeringsmått 2526721 2353631 Bruttosoliditetsgrad, % 5,1 5,4 Finansiella konglomeratet Kapitaltäckning finansiella konglomeratet 6 2020 2019 Kapitalbas efter justeringar och avdrag 153168 149939 Kapitalkrav 121343 116698 Överskott 31825 33241 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, % 7 126,2 128,5 1) Justering i samband med implementeringen av EBAs tekniska standard avseende försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positio- ner värderade och redovisade till verkligt värde. 2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för expone- ringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad modell godkänns av Finansinspektionen. Beloppet inkluderar även planerad imple- mentation av EBAs riktlinjer för ny fallissemangsdefinition och ökad säkerhetsmargi- nal. Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR per 31 december 2019 inkluderar effekten av riskviktsgolvet för omklassificering av bolånelöften om 4,2 mdkr. Från och med 31 mars 2020 inkluderas dessa direkt i ytterligare exponerings- beloppet enligt artikel 458 CRR. Per 30 september 2020 har Swedbanks LGD-modell uppdaterats, vilket minskar ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR med ca 16,3 mdkr. 3) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad tillämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansin- spektionen. 4) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD V. Från och med december 2020 inkluderas även ett krav på buffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent. 5) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5 pro- cent (exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som används för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet. 6) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt kon- solideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo- merat. 7) Beräknas som det finansiella konglomeratets kapitalbas efter justeringar och avdrag dividerat med det finansiella konglomeratets kapitalkrav. 8) Från och med 31 december 2020 redovisas dotterföretagsaktier i försäkringsföre- tag enligt kapitalandelsmetoden i konsoliderad situation. Det uppstår därför inte längre någon effekt gentemot koncernens egna kapital till följd av att dotterföre- tagen dekonsolideras. Avdrag i kapitalbasen görs för investeringar i försäkringsfö- retag om de överstiger 10 procent av kärnprimärkapitalet. 9) Beräknad utdelning i enlighet med utdelningspolicy om 50 procent baserad på 2019 och 2020 års resultat. 10) Per 31 december 2020 har ett avdrag införts avseende icke presterande expone- ringar inom den baltiska verksamheten. 105 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Kapitalkrav 1 SEKm SEKm Procent Procent SEKm / Procent 2020 2019 2020 2019 Kapitalkrav Pelare 1 99991 100766 14,5 15,5 varav buffertkrav 2 44824 48827 6,5 7,5 Kapitalkrav Pelare 2 3 13712 22140 2,0 3,4 Kapitalkrav Pelare 1 och 2 113703 122906 16,5 18,9 Kapitalbas 144737 141554 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav. 2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut. 3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2020. 2020 Kreditrisker enligt IRK Exponeringsbelopp Genomsnittlig riskvikt, % Minimikapitalkrav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 475296 1 539 Institutsexponeringar 57900 20 919 Företagsexponeringar 535990 36 15452 Hushållsexponeringar 1211927 6 6063 varav fastighetskrediter 1119419 4 3941 varav övrig utlåning 92508 29 2122 Motpartslösa exponeringar 16217 77 999 Totalt kreditrisker enligt IRK 2297330 13 23972 2019 Kreditrisker enligt IRK Exponeringsbelopp Genomsnittlig riskvikt, % Minimikapitalkrav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 362380 1 402 Institutsexponeringar 53466 18 788 Företagsexponeringar 544080 31 13546 Hushållsexponeringar 1184439 7 6173 varav fastighetskrediter 1070279 5 3928 varav övrig utlåning 114160 25 2245 Motpartslösa exponeringar 12581 65 650 Totalt kreditrisker enligt IRK 2156946 12 21559 Konsoliderad situation Minimikapitalkrav för marknadsrisker 2020 2019 Ränterisker 1374 1293 varav för specifik risk 253 270 varav för generell risk 1121 1023 Aktiekursrisker 189 106 varav för specifik risk 0 1 varav för generell risk 189 105 Valutakursrisk i handelslagret 98 131 Summa minimikapitalkrav för risker i handelslagret 1 1373 1292 varav stressad VaR 886 808 Valutakursrisk utanför handelslagret 12 16 Summa 1385 1308 1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret samt Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland), Swedbank ABs (Litauen) kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk i handelslagret beräk- nas enligt VaR-modell. Konsoliderad situation Minimikapitalkrav för operativa risker 2020 2019 Schablonmetoden 5882 5481 varav handel och finansförvaltning 266 322 varav hushållsbank 3471 3134 varav storkundsbank 1234 1164 varav betalning och avveckling 391 372 varav privatkundsmäkleri 0 1 varav administrationsuppdrag 47 44 varav kapitalförvaltning 458 418 varav företagsfinansiering 15 26 Summa 5882 5481 106 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Konsoliderad situation 2020 Konsoliderad situation 2019 Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav Exponerings- belopp Riskexpone- ringsbelopp Minimi- kapitalkrav Exponerings- belopp Riskexpone- ringsbelopp Minimi- kapitalkrav Kreditrisker enligt schablonmetoden 107232 48309 3865 79511 45174 3614 Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 59 64 Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 2774 441 35 2583 371 30 Exponeringar mot offentliga organ 1048 176 14 1399 161 13 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 3700 2061 3 0 Institutexponeringar 55677 1216 97 28091 659 53 Företagsexponeringar 5021 4941 395 5357 5095 408 Hushållsexponeringar 19985 14445 1157 19575 14101 1128 Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter 5586 1955 156 6608 2312 185 Fallerade exponeringar 791 810 65 736 749 60 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 322 32 3 564 56 4 Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva investeringar (fond) 3 3 0 6 6 0 Aktieexponeringar 9954 22977 1838 9237 19296 1544 Övriga poster 2312 1313 105 3230 2365 189 Kreditrisker enligt IRK 2297330 299652 23972 2156946 269485 21559 Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 475296 6740 539 362380 5021 402 Institutexponeringar 57900 11484 919 53466 9855 788 Företagsexponeringar 535990 193156 15452 544080 169325 13546 varav specialutlåning i kategori 1 4 2 0 50 29 2 varav specialutlåning i kategori 2 217 152 12 284 240 19 varav specialutlåning i kategori 3 25 29 2 141 162 13 varav specialutlåning i kategori 4 90 226 18 116 289 23 varav specialutlåning i kategori 5 18 Hushållsexponeringar 1211927 75784 6063 1184439 77162 6173 varav fastighetskrediter 1119419 49260 3941 1070279 49094 3928 varav övrig utlåning 92508 26524 2122 114160 28068 2245 Motpartslösa exponeringar 16217 12488 999 12581 8122 650 Kreditrisker, obeståndsfond 556 44 584 47 Avvecklingsrisker 0 0 0 0 0 0 Marknadsrisker 17314 1385 16350 1308 Handelslagret 17160 1373 16150 1292 varav VaR och SVaR 13988 1119 12763 1021 varav risker utanför VaR och SVaR 3172 254 3387 271 Valutakursrisk övrig verksamhet 154 12 200 16 Kreditvärdighetsjustering 22419 4398 352 19004 4730 378 Operativ risk 73521 5882 68514 5481 varav schablonmetoden 73521 5882 68514 5481 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 19800 1584 30635 2451 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 226044 18084 213765 17101 Summa 2426981 689594 55168 2255461 649237 51939 107 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K5 Rörelsesegment 2020 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Resultaträkning Räntenetto 16276 5354 3834 1417 –28 26853 Provisionsnetto 7922 2430 2436 –137 119 12770 Nettoresultat finansiella poster 351 337 1897 71 –1 2655 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 642 –32 –28 582 Övriga intäkter 954 876 148 1098 –260 2816 Summa intäkter 26145 8997 8283 2421 –170 45676 varav interna intäkter 55 3 17 –75 Personalkostnader 3079 1194 2332 4920 –14 11511 Rörliga personalkostnader 48 45 94 175 362 Övriga kostnader 6855 2153 1429 –3174 –156 7107 Avskrivningar 53 171 248 1108 1580 Sanktionsavgift 4000 4000 Summa kostnader 10035 3563 4103 7029 –170 24560 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16110 5434 4180 –4608 21116 Nedskrivning av materiella tillgångar 2 2 Kreditförluster, netto 664 237 3425 8 4334 Resultat före skatt 15446 5195 755 –4616 16780 Skatt 3007 869 –271 246 3851 Årets resultat 12439 4326 1026 –4862 12929 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 12439 4326 1026 –4862 12929 Minoriteten 0 0 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 719 647 585 61 7 2019 Kort 2168 1543 1969 –6 –423 5251 Kundkoncept 796 151 293 1240 Kapitalförvaltning och depå 5943 341 1473 –13 –260 7484 Livförsäkring 534 82 2 618 Värdepapper 290 66 324 38 –8 710 Corporate Finance 100 100 Utlåning 219 167 666 13 –8 1057 Garantier 32 72 102 1 207 Inlåning 16 117 4 137 Fastighetsförmedling 192 192 Skadeförsäkring 68 4 72 Övriga provisionsintäkter 208 15 168 –3 1 389 Summa provisionsintäkter 11185 3201 5684 97 –691 19476 Provisionskostnader 3263 771 3248 234 –810 6706 Provisionsnetto 7922 2430 2436 –137 119 12770 Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisa- tion och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelseseg- menten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt koncernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmenten. För gränsöverskridande tjäns- ter sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapi- tal tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapi- taltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna kapitalutvärdering (”IKU”). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat för rörelsesegmenten (resultat före skatt med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är det dominerande rörelse- segmentet. Här ligger ansvaret för samtliga svenska kunder med undantag för stora företag och finansiella institutioner. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, Telefonbanken och internetbanken samt fristående sparbankers distribu- tionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kon- torsnätet, telefonbanken och internetbanken. I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i de bal- tiska företagen Swedbank AS (Estland), Swedbank AS (Lettland) och Swedbank AB (Litauen) i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identifierades vid förvärvet 2005. Stora företag & Institutioner har kundansvaret för stora företag, finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading- och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina samt trading- och kapi- talmarknadsverksamheten i Estland, Lettland och Litauen. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärsområdena och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncernfunktionerna är: Group Financial Products & Advice, Digital Banking & IT, CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Communication & Sustainability, Group HR & Infrastructure och Group Legal. Även koncernledningen och internrevision ingår i Koncernfunktioner. 108 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 Svensk bank- verk samhet Baltisk bank- verk samhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 1017 2777 130889 159971 –843 293811 Utlåning till kreditinstitut 7217 352 108670 264199 –332484 47954 Utlåning till allmänheten 1211142 181944 262523 25378 1680987 Räntebärande värdepapper 1223 52030 146601 –2688 197166 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 246352 6059 252411 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5186 67 2034 7287 Derivat –34 65440 32741 –45970 52177 Materiella och immateriella anläggningstillgångar 1932 11580 2285 7985 23782 Övriga tillgångar 3503 109964 24612 354485 –453497 39067 Summa tillgångar 1476315 313899 646516 993394 –835482 2594642 Skulder till kreditinstitut 27187 263126 179169 –319169 150313 In- och upplåning från allmänheten 646221 283584 225914 2025 –9504 1148240 Emitterade värdepapper 172 6768 729503 –3629 732814 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 247393 5836 253229 Derivat 67154 33195 –45969 54380 Övriga skulder 488698 50710 –15492 –457211 66705 Seniora icke-prioriterade skulder –94 10453 10359 Efterställda skulder –3 23437 23434 Summa skulder 1409499 289592 613575 962290 –835482 2439474 Allokerat eget kapital 66816 24307 32941 31104 155168 Summa skulder och eget kapital 1476315 313899 646516 993394 –835482 2594642 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, % 18,5 17,5 3,2 –21,8 8,9 K/I-tal 0,38 0,40 0,50 2,90 0,54 Kreditförlustnivå, % 0,06 0,12 1,16 0,04 0,26 Utlåning/inlåning 187 64 111 46 143 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdr 2 2 7 11 Utlåning till allmänheten, exkl. återköpsavtal och Riksgälden, total, mdr 1211 182 223 1616 Reserveringar för utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, total, mdkr 2 1 5 8 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr 646 284 200 1 1131 Riskexponeringsbelopp, mdkr 391 92 168 39 690 Heltidstjänster 3991 3769 2385 6068 16213 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 67 25 32 22 146 109 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2019 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Resultaträkning Räntenetto 16254 5232 3769 735 -1 25989 Provisionsnetto 7854 2627 2411 -13 105 12984 Nettoresultat finansiella poster 433 396 2085 716 -1 3629 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 839 -18 1 822 Övriga intäkter 977 899 129 789 -258 2536 Summa intäkter 26357 9154 8376 2228 -155 45960 varav interna intäkter 63 15 -78 Personalkostnader 2950 1104 2196 4430 -1 10679 Rörliga personalkostnader 48 57 176 159 440 Övriga kostnader 6001 2075 1447 -2055 -154 7314 Avskrivningar 237 175 233 906 1551 Summa kostnader 9236 3411 4052 3440 -155 19984 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 17121 5743 4324 -1212 25976 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 79 79 Nedskrivning av materiella tillgångar 8 8 Kreditförluster, netto 154 3 1312 1469 Resultat före skatt 16967 5732 2933 -1212 24420 Skatt 3270 816 682 -57 4711 Årets resultat 13697 4916 2251 -1155 19709 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 13685 4916 2251 -1155 19697 Minoriteten 12 12 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 723 703 562 135 -33 2090 Kort 2562 1719 2057 -390 5948 Kundkoncept 862 119 267 1248 Kapitalförvaltning och depå 5331 374 1263 31 -36 6963 Livförsäkring 534 44 4 582 Värdepapper 195 51 163 22 -9 422 Corporate Finance 139 1 140 Utlåning 239 171 559 8 977 Garantier 34 79 107 1 221 Inlåning 24 136 4 164 Fastighetsförmedling 187 187 Skadeförsäkring 64 34 -3 95 Övriga provisionsintäkter 199 20 183 34 -1 435 Summa provisionsintäkter 10954 3450 5304 233 -469 19472 Provisionskostnader 3100 823 2893 246 -574 6488 Provisionsnetto 7854 2627 2411 -13 105 12984 110 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2019 Svensk bank- verksamhet Baltisk bank- verksamhet Stora företag & Institutioner Koncern- funktioner & Övrigt Eliminering Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 769 3279 41796 150310 –868 195286 Utlåning till kreditinstitut 6334 49 81138 175826 –217895 45452 Utlåning till allmänheten 1195766 185544 270336 2452 –1802 1652296 Räntebärande värdepapper 265 1299 44578 150789 –2470 194461 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 219320 5573 224893 Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 4509 99 2071 6679 Derivat –32 53216 29326 –38086 44424 Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2139 12033 2065 7199 23436 Övriga tillgångar 3910 66041 9409 488318 –546377 21301 Summa tillgångar 1432980 273818 502637 1006291 –807498 2408228 Skulder till kreditinstitut 25809 176975 71770 –204868 69686 In- och upplåning från allmänheten 571465 241133 149125 2424 –10134 954013 Emitterade värdepapper 1305 10033 848306 –3890 855754 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 219887 5905 225792 Derivat 55168 23822 –38013 40977 Övriga skulder 551188 83075 –3511 –550093 80659 Seniora icke-prioriterade skulder 500 10805 –500 10805 Efterställda skulder 31934 31934 Summa skulder 1368349 248343 474876 985550 –807498 2269620 Allokerat eget kapital 64631 25475 27761 20741 0 138608 Summa skulder och eget kapital 1432980 273818 502637 1006291 –807498 2408228 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, total verksamhet, % 21,2 19,6 8,3 –6,7 14,7 K/I-tal 0,35 0,37 0,48 1,54 0,43 Kreditförlustnivå, % 0,01 0,00 0,47 0,00 0,09 Utlåning/inlåning 209 77 159 233 168 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 3 2 9 0 14 Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, total,mdkr 1196 186 223 1 1606 Reserveringar för utlåning, total, mdkr 1 1 5 0 7 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden, mdkr 571 241 142 0 954 Riskexponeringsbelopp, mdkr 391 94 144 20 649 Heltidstjänster 3644 3689 2273 5612 15218 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 64 25 27 17 134 111 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 21738 1903 2466 –118 864 26853 Provisionsnetto 1101 5913 4716 539 501 12770 Nettoresultat finansiella poster 39 –4 17 2106 497 2655 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 283 299 582 Övriga intäkter 32 1605 25 32 1122 2816 Summa intäkter 22910 9417 7507 2559 3283 45676 2019 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 22660 1223 2009 –139 236 25989 Provisionsnetto 1098 5480 5095 402 909 12984 Nettoresultat finansiella poster 70 56 33 2312 1158 3629 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 543 279 822 Övriga intäkter 96 1519 260 42 619 2536 Summa intäkter 23924 8278 7940 2617 3201 45960 I produktredovisningen har intäkter fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter. K6 Produkt Finansiering: Handel & Kapitalmarknadsprodukter boendefinansiering aktiehandel konsumentkrediter strukturerade produkter företagsfinansiering corporate finance leasing förvaringstjänster övriga finansieringsprodukter räntehandel trade finance valutahandel factoring övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt sparkonton administrativa tjänster fond- och försäkringssparande egen finansförvaltning pensionssparande fastighetsmäkleri institutionell kapitalförvaltning fastighetsförvaltning övriga sparande- och placeringsprodukter juridiska tjänster Betalningar & Kort bankfack transaktionskonton övrigt kontanthantering nationella betalningar internationella betalningar Inkluderat i Övrigt är även totala intäkter från länder utanför Sverige, Baltikum och Norge mobilbetalningar dokumentbetalningar bankkort kreditkort (inklusive EnterCard) kortinlösen andra betalningsprodukter 112 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 20874 2242 1032 1370 852 58 405 20 26853 Provisionsnetto 9485 848 771 1016 378 51 251 –30 12770 Nettoresultat finansiella poster 2238 94 111 162 12 –1 39 2655 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 409 113 60 582 Övriga intäkter 2426 1054 108 293 179 1 52 –1297 2816 Summa intäkter 35432 4238 2022 2841 1534 109 807 –1307 45676 Personalkostnader 8441 1119 601 825 347 41 137 11511 Rörliga personalkostnader 268 36 21 24 9 3 1 362 Övriga kostnader 6479 500 509 467 303 3 153 –1307 7107 Avskrivningar 1214 118 55 81 86 4 22 1580 Sanktionsavgift 3173 810 17 4000 Summa kostnader 16402 4946 1996 1414 746 51 312 –1307 24560 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 19030 –708 26 1427 788 58 495 21116 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 Nedskrivning av materiella tillgångar 2 2 Kreditförluster, netto 1287 135 53 50 2810 –15 14 4334 Resultat före skatt 17743 –843 –27 1375 –2022 73 481 16780 Skatt 3949 318 146 224 –640 –203 57 3851 varav aktuell skatt 3851 335 6 193 –545 16 88 3944 varav betald skatt 3204 296 38 252 –10 8 33 3820 Årets resultat 13794 –1161 –173 1151 –1382 276 424 12929 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 13794 –1161 –173 1151 –1382 276 424 12929 Minoriteten 0 0 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 1333 219 222 246 4 9 –14 2019 Kort 3065 520 484 540 177 522 –57 5251 Kundkoncept 938 18 133 99 53 –1 1240 Kapitalförvaltning och depå 7108 205 113 113 –55 7484 Livförsäkring 537 82 6 8 –15 618 Värdepapper 496 27 9 21 67 1 89 710 Corporate Finance 54 1 18 27 100 Utlåning 668 49 47 70 115 49 73 –14 1057 Garantier 113 43 14 16 37 4 –20 207 Inlåning 20 5 46 66 137 Fastighetsförmedling 187 5 192 Skadeförsäkring 71 19 15 –33 72 Övriga provisioner 275 9 11 10 68 9 9 –2 389 Summa provisionsintäkter 14865 1177 972 1256 594 59 764 –211 19476 Provisionskostnader 5380 329 201 240 216 8 513 –181 6706 Provisionsnetto 9485 848 771 1016 378 51 251 –30 12770 K7 Geografisk fördelning Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördelningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. En mer detaljerad landfördelning lämnas på Swedbanks webbplats. 113 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 128788 32272 29759 64658 926 19466 17942 293811 Utlåning till kreditinstitut 211487 2328 1304 11659 19005 17621 4215 –219665 47954 Utlåning till allmänheten 1424927 85678 35985 60664 52266 1752 20883 –1168 1680987 Räntebärande värdepapper 181437 22080 9576 2577 6319 1065 1519 –27407 197166 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 246352 6059 252411 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6262 13 777 235 7287 Derivat 39404 116 40 152 17357 14 –4906 52177 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 11418 4667 2607 4606 395 89 23782 Övriga tillgångar 32738 1074 323 473 4716 727 261 –1245 39067 Summa tillgångar 2282813 154287 79594 144789 101760 40631 45159 –254391 2594642 Skulder till kreditinstitut 170931 16881 7735 69 61590 21846 36803 –165542 150313 In- och upplåning från allmänheten 847746 106585 58791 123230 7013 147 5112 –384 1148240 Emitterade värdepapper 742653 3 17563 –27405 732814 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 246893 6336 253229 Derivat 39299 120 48 153 18506 25 –3771 54380 Övriga skulder 82929 14284 6096 6270 6803 109 458 –50244 66705 Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10359 Efterställda skulder 23434 805 6240 –7045 23434 Summa skulder 2164244 144209 73475 135962 93912 39665 42398 –254391 2439474 Allokerat eget kapital 118569 10078 6119 8827 7849 966 2760 155168 Summa skulder och eget kapital 2282813 154287 79594 144789 101760 40631 45159 –254391 2594642 114 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 19539 2304 1142 1460 1052 71 393 28 25989 Provisionsnetto 9429 947 818 1052 401 71 261 5 12984 Nettoresultat finansiella poster 3028 126 129 125 190 31 3629 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 601 166 55 822 Övriga intäkter 1828 1120 130 357 299 1 59 –1258 2536 Summa intäkter 34425 4497 2219 2994 2108 143 799 –1225 45960 Personalkostnader 7736 1038 535 745 372 45 208 10679 Rörliga personalkostnader 290 47 29 34 33 1 6 440 Övriga kostnader 6457 544 557 527 315 –18 157 –1225 7314 Avskrivningar 1228 112 56 77 52 4 22 1551 Summa kostnader 15711 1741 1177 1383 772 32 393 –1225 19984 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 18714 2756 1042 1611 1335 111 407 25976 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 79 79 Nedskrivning av materiella tillgångar 5 3 8 Kreditförluster, netto 172 20 –4 –13 1059 58 177 1469 Resultat före skatt 18463 2736 1041 1621 278 53 228 24420 Skatt 3712 411 211 250 65 11 51 4711 varav aktuell skatt 3753 528 15 241 32 11 49 4629 varav betald skatt 3646 582 27 251 37 –1 55 4597 Årets resultat 14751 2325 830 1371 211 42 179 19709 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 14739 2325 830 1371 211 42 179 19697 Minoriteten 12 12 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 1347 245 238 258 5 10 –13 2090 Kort 3519 615 527 577 229 481 5948 Kundkoncept 978 119 118 53 –20 1248 Kapitalförvaltning och depå 6535 234 106 117 15 –44 6963 Livförsäkring 537 78 7 8 –48 582 Värdepapper 285 16 6 8 40 1 66 422 Corporate Finance 70 6 11 53 140 Utlåning 535 50 51 70 116 70 84 1 977 Garantier 125 42 17 20 39 5 –27 221 Inlåning 28 9 48 79 164 Fastighetsförmedling 176 11 187 Skadeförsäkring 62 18 15 95 Övriga provisioner 318 7 14 12 66 9 18 –9 435 Summa provisionsintäkter 14515 1302 1032 1294 666 80 743 –160 19472 Provisionskostnader 5086 355 214 242 265 9 482 –165 6488 Provisionsnetto 9429 947 818 1052 401 71 261 5 12984 2019 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 30805 23827 20798 42996 1007 18908 56945 195286 Utlåning till kreditinstitut 40997 2035 686 1158 4108 39856 –370 –43018 45452 Utlåning till allmänheten 1395044 86357 37274 62562 50707 1722 19665 –1035 1652296 Räntebärande värdepapper 179208 2909 839 1815 6044 1118 2528 194461 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 219320 5573 224893 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 5490 14 947 228 6679 Derivat 37252 97 67 150 9620 15 –2777 44424 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 10583 4860 2727 4750 452 3 61 23436 Övriga tillgångar 56870 1305 661 481 4565 32 480 –43093 21301 Summa tillgångar 1975569 126977 63052 113912 77449 61639 79553 –89923 2408228 Skulder till kreditinstitut 60488 206 91 82 53572 20470 74885 –140108 69686 In- och upplåning från allmänheten 700159 94964 50932 99324 5647 392 3123 –528 954013 Emitterade värdepapper 815439 7 40308 855754 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 219887 5905 225792 Derivat 33930 124 76 131 9547 21 –2852 40977 Övriga skulder 15211 5788 5318 3399 –625 –1997 53565 80659 Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10805 Efterställda skulder 31934 31934 Summa skulder 1872642 116417 56887 104855 72166 60545 76031 –89923 2269620 Allokerat eget kapital 102927 10560 6165 9057 5283 1094 3522 138608 Summa skulder och eget kapital 1975569 126977 63052 113912 77449 61639 79553 –89923 2408228 115 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K8 Räntenetto 2020 2019 Ränta Medelsaldo Genom- snittlig årlig ränta, % Ränta Medelsaldo Genom- snittlig årlig ränta, % Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker –547 332928 –0,16 439 253617 0,17 Belåningsbara statsskuldsförbindelser 76 143126 0,05 172 144829 0,12 Utlåning till kreditinstitut 314 57207 0,55 539 50525 1,07 Utlåning till allmänheten 32645 1689245 1,93 32947 1668584 1,97 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 378 84792 0,45 118 66347 0,18 Summa räntebärande instrument 32866 2307298 1,42 34215 2183902 1,57 Derivat 1 637 56693 1473 49960 Övriga tillgångar 190 306870 216 271084 Summa 33693 2670861 1,26 35904 2504946 1,43 Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat för finansiella poster –98 534 Ränteintäkter 33791 35370 Skulder Skulder till kreditinstitut 204 156827 0,13 1005 103576 0,97 In- och upplåning från allmänheten 847 1108462 0,08 1663 988620 0,17 varav insättningsgarantiavgifter 566 457 Emitterade värdepapper 7282 851691 0,86 11464 905652 1,27 Seniora icke-prioriterade skulder 102 10811 0,94 15 1450 1,03 Efterställda skulder 821 26800 3,06 993 30627 3,24 Summa räntebärande instrument 9256 2154591 0,43 15140 2029925 0,75 Derivat 1 –3450 48237 –6945 35514 Övriga skulder 962 321987 1246 305571 varav avgift statlig resolutionsfond 863 1117 varav leasingsskulder 44 3698 1,19 42 3810 1,10 Summa 6768 2524815 0,27 9441 2371010 0,40 Avgår handelsrelaterade räntor rapporterade i Nettoresultat för finansiella poster –170 60 Räntekostnader 6938 9381 Summa räntenetto 26853 25989 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor 1,01 1,06 Ränteintäkter från lån i Steg 3 224 291 Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 9237 15672 Negativ ränta på finansiella tillgångar 1554 2031 Negativ ränta på finansiella skulder 497 592 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. 116 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K9 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2020 över tid vid tidpunkt Summa Betalningsförmedling 457 1562 2019 –1128 891 Kort 364 4887 5251 –2719 2532 Kundkoncept 1152 88 1240 –156 1084 Kapitalförvaltning och depå 7132 352 7484 –1763 5721 Livförsäkringar 609 9 618 –280 338 Värdepapper 54 656 710 –328 382 Corporate finance 8 92 100 100 Utlåning 750 307 1057 –119 938 Garantier 167 40 207 –0 207 Inlåning 114 23 137 137 Fastighetsförmedling 192 192 192 Skadeförsäkringar 72 0 72 –1 71 Övrigt 276 113 389 –212 177 Summa 11155 8321 19476 –6706 12770 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2019 över tid vid tidpunkt Summa Betalningsförmedling 513 1577 2090 –1167 923 Kort 447 5501 5948 –2654 3294 Kundkoncept 1174 74 1248 –172 1076 Kapitalförvaltning och depå 6846 117 6963 –1629 5334 Livförsäkringar 580 2 582 –220 362 Värdepapper 27 395 422 –304 118 Corporate finance 81 59 140 140 Utlåning 707 270 977 –79 898 Garantier 183 38 221 221 Inlåning 127 37 164 164 Fastighetsförmedling 187 187 187 Skadeförsäkringar 95 0 95 –35 60 Övrigt 348 87 435 –228 207 Summa 11128 8344 19472 –6488 12984 117 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K10 Nettoresultat finansiella poster K11 Försäkringsnetto K12 Övriga intäkter 2020 2019 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 166 314 varav utdelning 24 115 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 749 878 Andra finansiella instrument –15 –10 Summa 900 1182 Andra affärsmodeller Aktier 203 690 varav utdelning 23 37 Räntebärande instrument 179 –215 Summa 382 475 Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen 36 85 Summa verkligt värde via resultaträkningen 1318 1742 Säkringsredovisning Ineffektiv del i verkligt värdesäkring 3 11 varav säkringsinstrument 3314 3368 varav säkrad post –3311 –3357 Ineffektiv del i portfölj verkligt värdesäkring –27 43 varav säkringsinstrument –1531 540 varav säkrad post 1504 –497 Ineffektiv del i kassaflödessäkring –2 7 Summa säkringsredovisning –26 61 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 214 212 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder –112 –153 Summa upplupet anskaffningsvärde 102 59 Handelsrelaterade räntor Ränteintäkter –98 534 Räntekostnader 170 –60 Summa Handelsrelaterade räntor 72 474 Valutakursförändring 1189 1293 Summa 2655 3629 2020 2019 Försäkringspremier Livförsäkring 1746 1624 Skadeförsäkring 1133 1111 Summa 2879 2735 Försäkringsavsättningar Livförsäkring –707 –613 Skadeförsäkring –654 –657 Summa –1361 –1270 Försäkringsnetto Livförsäkring 1038 1011 Skadeförsäkring 480 454 Summa 1518 1465 2020 2019 Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag 3 66 Fastighetsintäkter 11 13 Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter 8 Sålda tillgångar värderade som varulager 1 25 varav försäljningsintäkt 160 248 varav kostnader för sålda varor –159 –223 IT-tjänster 585 410 Övriga rörelseintäkter 698 549 Summa 1298 1071 Under 2020 avyttrades aktierna i intresseföretaget Svensk Mäklarstatistik AB med en realisationsvinst om 3 mkr. Under 2019 avyttrades aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB samt aktierna i intresseföretaget BABS Paylink AB. Avyttringarna resulterade i en realisationsvinst om 40 mkr respektive 25 mkr. 118 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 1 ERSÄTTNINGAR INOM SWEDBANK Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsam- mans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen. Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats. 2 RÖRLIG ERSÄTTNING Swedbank har fyra pågående rörliga ersättningsprogram, Program 2017, Program 2018, Program 2019 och Program 2020. Under 2020 har aktier tillhörande Program 2016 överlåtits. 2.1 Program 2020 Program 2020 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt pro- gram (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken omfattar majoriteten av de anställda i koncernen och består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år (5 år för koncernledningen). IP omfattar cirka 460 deltagare. För IP-deltagare som har identifierats som materiella risktagare består IP till hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 60 deltagare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. Mer information om Program 2020 samt Program 2017–2019 finns i Swedbanks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade agendapunkter som utgör grund till beslut för årsstämman. 2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank) och periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskjutandeperioden (IP). Löptiden för respektive program består av i) det initiala prestationsåret följt av ii) tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år (minst fem år för de i koncernled- ningen som omfattas av programmet) innan iii) slutgiltig överlåtelse av aktier till delta- garna som avslutar uppskjutandeperioden. Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal prestations- rätter fram till överlåtelsestidpunkten. Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs per värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna med kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid. Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Soci- ala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten. Totala personalkostnader 2020 2019 Löner och arvoden 7524 6976 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 178 273 Sociala avgifter 2117 1984 Pensionskostnader 1 1579 1303 Utbildningskostnader 82 130 Övriga personalkostnader 393 453 Summa 11873 11119 varav rörliga personalkostnader 362 440 varav kostnader för personalomställning 61 144 1) Pensionskostnader specificeras i not K39. Rörliga ersättningsprogram 2020 2019 Program 2015 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 10 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 2 Program 2016 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 11 54 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 -2 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 1 0 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 1 0 Program 2017 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 47 49 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 10 2 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 4 6 Redovisad kostnad avseende fondandel 3 1 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 2 1 Program 2018 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 49 65 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 3 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 9 28 Redovisad kostnad avseende fondandel 1 2 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 3 10 Program 2019 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 31 96 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 19 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 21 56 Redovisad kostnad avseende fondandel 4 7 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 9 31 Program 2020 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 40 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 11 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 36 Redovisad kostnad avseende fondandel 4 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 11 Totalt redovisad kostnad 323 440 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2020 2019 Utestående vid periodens början 6,7 5,9 Tilldelade 0,9 2,1 Förverkade 0,4 0,3 Inlösta 2 1 Utestående vid periodens slut 5,2 6,7 Inlösningsbara vid periodens slut 0 0 Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 150 179 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 16 19 Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 119 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 3 ERSÄTTNING TILL VERSTÄLLANDE DIREKTÖR Jens Henriksson tillträdde den 1 oktober 2019 som verkställande direktör. Jens Henrikssons anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den fasta årslönen uppgår till 13 000 tkr. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 4,5% på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% på lön över 7,5 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensionsmedförande lönen är fastställd till 15 000 tkr av styrelsen. Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 % av lönen under upp- sägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 % av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. 4 ERSÄTTNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör definieras, i detta sam- manhang, som övriga ledande befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid perso- nerna varit aktiva som ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare omfat- tas av Eken, förutom verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningsha- vare. Sammanlagt var 13 personer medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Mikael Björknert, Lars-Erik Danielsson, Anders Ekedahl, Stefan Frisk, Ingrid Harbo, Anders Karls- son, Ola Laurin, Jon Lidefelt, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Carina Strand och Kerstin Winlöf. 10 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 6 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Gunilla Domeij Hallros, Johan Eriksson, Eva de Falck, Stefan Frisk, Erik Ljungberg och Rolf Marquardt. 4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare 4.3.1 Pension Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP, en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013. Med premiebestämd pension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbetsgivaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensions- medförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet 2020 var 66 800 kr). Nio ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och fyra ledande befattningsha- vare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en individuell premiebestämd ålderspension på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för tolv ledande befattningshavare. Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samt- liga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. tkr 2020 2019 Jens Henriksson Fast ersättning, lön 13000 3250 Övriga ersättningar/förmåner 226 52 Summa 13226 3302 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 3299 944 tkr 2020 2019 Anders Karlsson Fast ersättning, lön 6764 Övriga ersättningar/förmåner 113 Summa 6877 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1398 Anders Karlsson var tillförordnad verkställande direktör i Swedbank från den 28 mars till den 30 september 2019. Birgitte Bonnesen var verkställande direktör i Swedbank till den 28 mars 2019. Som tidigare redovisats erhöll Birgitte Bonnesen, på grund av uppsägning från Swedbanks sida, 75 procent av lönen under den arbetsbefriade uppsägningstiden om 12 månader. Därefter skulle ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen utgå under 12 månader. Swedbanks styrelse beslutade dock att ensidigt häva avtalet om avgångsve- derlag till Birgitte Bonnesen, därav skedde ingen utbetalning av avgångsvederlaget. tkr 2020 2019 Birgitte Bonnesen Fast ersättning, lön 3735 Övriga ersättningar/förmåner 405 Ersättning vid uppsägning 26601 Summa 30741 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 1307 Övriga ledande befattningshavare 2020 2019 Fast ersättning, lön 58 61 Rörlig ersättning, kontant 0 0 Rörlig ersättning, aktiebaserad 1 1 Övriga ersättningar/förmåner 1 2 4 Ersättning vid uppsägning 2 6 35 Summa 67 101 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 21 17 Antal prestationsrätter avseende aktierelaterade ersättningar som ligger till grund för årets kostnad 4537 7870 Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktierelaterade ersättningar 25629 60348 Antal personer per 31 december 13 14 1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt 2) I nkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt eventuella förmåner 4.3.2 Andra avtalsvillkor Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida Uppsägningstid vid uppsägning från medarbetarens sida 4 personer 12 månader 12 månader 6 månader 8 personer 12 månader 6 månader 6 månader 1 person 6 månader 3 månader Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren: • Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden. • Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag för alla utom en. • Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den period då avgångsvederlaget utgår, om tillämpligt. 4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare Ledande befattningshavare omfattas av Eken, med undantag för verkställande direktör och ytterligare tre ledande befattningshavare. Målnivån för samtliga pågående Eken program 2017–2020 har varit 15% i räntabilitet på eget kapital med en tilldelning i snitt som motsvarar 0,5 månadslön. Utfallet för pågående program har i snitt varit följande: Eken 2020 i snitt 0,1 månadslön med koncernens resultat på 8,9% i räntabilitet på eget kapital, 11,4% exkl. sanktionsavgift. Eken 2017 0,5 månadslön med 15,1% i räntabilitet på eget kapital, Eken 2018 0,6 månadslön med 16,1% i räntabilitet på eget kapital, och Eken 2019 0,4 månadslön med 14,7% i räntabilitet på eget kapital. Ledande befattningshavare som omfattats av Eken under respektive år har tilldelats följande Eken i snitt: Eken 2017 0,5 månadslön, Eken 2018 0,6 månadslön, Eken 2019 0 månadslön (ingen tilldelning av rörlig ersättning gjordes till ledande befattningsha- vare för prestationsåret 2019) och för Eken 2020 0,1 månadslön. Det kan noteras att anställda i de Baltiska länderna har tilldelningsnivåer anpassade utifrån förutsätt- ningar på den lokala marknaden, dessa motsvarar upp till det dubbla av nivån för övriga länder. 120 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 5 ERSÄTTNING TILL STYRELSEN 5.1 Allmänt Ersättningar för styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2020 till årsstämman 2021. Ersättningar till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk- och Kapitalutskottet, Ersättnings- utskottet och Bolagsstyrningsutskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan. 2020 2019 Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Göran Persson, styrelseordförande 2630 595 3225 2 630 355 2 985 Bo Bengtsson, styrelseledamot 605 480 1085 Göran Bengtsson, styrelseledamot 605 490 1095 Hans Eckerström, styrelseledamot 605 105 710 Bodil Eriksson, styrelseledamot 605 105 710 Ulrika Francke, styrelseordförande 190405-190619 537 121 658 Ulrika Francke, vice ordförande tom 190404 22 15 37 Mats Granryd, styrelseledamot 605 240 845 Kerstin Hermansson, styrelseledamot 605 635 1240 605 240 845 Lars Idermark, styrelseordförande tom 190404 66 9 75 Bo Johansson, styrelseledamot 605 250 855 Bengt Erik Lindgren, styrelseledamot 605 250 855 Josefin Lindstrand, styrelseledamot 605 645 1250 605 490 1095 Bo Magnusson, vice ordförande 885 1015 1900 885 750 1635 Anna Mossberg, styrelseledamot 605 345 950 504 272 776 Anna Mossberg, vice ordförande 190424-190618 148 18 166 Peter Norman, styrelseledamot tom 190619 141 114 255 Biljana Persson, styrelseledamot 605 105 710 Siv Svensson, styrelseledamot tom 190619 141 151 292 Magnus Uggla, styrelseledamot 605 430 1035 Summa 8355 4665 13020 8704 3560 12264 5.2 Ersättning till styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersätt- ning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner. 7 SAMMANSTÄLLNING – PENSION OCH LÅN TILL STYRELSER OCH MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 2020 2019 Göran Persson 3125 1589 Lars Idermark 769 Summa 3125 2358 6 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSEN, VD OCH ÖVRIGA I KONCERNLEDNINGEN Nedan redovisas kostnader för styrelsen, vd och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2020 2019 Kortfristiga ersättningar 86 91 Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader 24 19 Ersättningar vid uppsägning 6 61 Aktierelaterade ersättningar 1 1 Summa 117 172 Lämnade lån 61 60 2020 2019 Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 45 41 Antal personer 48 54 Lämnade lån 243 285 Antal personer 92 110 Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vvd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser uppgick till 264 mkr (313). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsför- bindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare. 121 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 2019 Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Styrelser, VD:ar, vVD:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa Sverige 43 103 2 5088 5193 52 109 3 4717 4829 Estland 22 20 1 824 845 20 18 1 767 786 Lettland 14 11 1 467 479 14 13 2 425 440 Litauen 17 16 775 791 17 19 3 708 730 Norge 4 1 250 251 1 3 289 292 USA 34 34 1 6 31 37 Övriga länder 109 109 3 4 131 135 Summa 100 151 4 7547 7702 108 172 9 7068 7249 9 NYCKELTAL 2020 2019 Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige 55 45 56 44 Estland 73 27 73 27 Lettland 76 24 77 23 Litauen 70 30 70 30 Norge 28 72 27 73 USA 23 77 18 82 Övriga länder 56 44 52 48 Uttag föräldraledighet kvinnor/män, % 2020 2019 Sverige 71,4/28,6 72,2/27,8 Estland 97,4/2,6 96,5/3,5 Lettland 99,2/0,8 99,3/0,7 Litauen 96,7/3,3 96,9/3,1 Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd 2020 2019 Sverige 9505 8595 Estland 2809 2746 Lettland 2048 1916 Litauen 2812 2681 Norge 338 336 USA 14 16 Övriga länder 103 144 Summa 17629 16433 Antal arbetade timmar (tusental) 27940 26047 Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 16213 15218 Personalomsättning inklusive pensionsavgångar 1 , % 2020 2019 Svensk bankverksamhet 6,9 9,9 Stora företag & Institutioner 6,5 9,6 Baltisk bankverksamhet 8,2 10,9 Koncernfunktioner 6,2 9,1 Totalt 6,9 9,8 Personalomsättning exklusive pensionsavgångar 1 , % 2020 2019 Svensk bankverksamhet 4,9 7,8 Stora företag & Institutioner 5,7 8,4 Baltisk bankverksamhet 8,0 10,9 Koncernfunktioner 5,1 7,9 Totalt 5,8 8,7 1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årskskiftet föregående året. Övriga nyckeltal 2020 2019 Antal anställda, medeltal 17629 16433 Antal anställda vid årets slut 17373 16327 Antal heltidstjänster 16439 15218 Sjukfrånvaro, % 2020 2019 Sjukfrånvaro Sverige 4,0 3,8 Sjukfrånvaro Estland 1,9 1,8 Sjukfrånvaro Lettland 2,9 2,8 Sjukfrånvaro Litauen 1,9 1,7 Sjukfrånvaro koncernen 3,2 3,0 Långtidsfriska, % 1 65,3 70,7 1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbetsdagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod. 2020 2019 Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 62 38 63 37 Swedbanks styrelse 40 60 44 56 Koncernledning inkl. VD 29 71 33 67 Koncernledning och respektive ledningsgrupp 47 53 42 58 Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 37 63 39 61 Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl. dotterföretag 33 67 35 65 8 SAMMANSTÄLLNING – ERSÄTTNING TILL STYRELSER OCH MOTSVARANDE BEFATTNINGSHAVARE I HELA KONCERNEN Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2020 2019 Könsfördelning på chefspositioner, % Kvinnor Män Kvinnor Män Chefspositioner, totalt 1 55 45 54 46 Chefspositioner, Sverige 49 51 47 53 Chefspositioner, Estland 67 33 68 32 Chefspositioner, Lettland 67 33 69 31 Chefspositioner, Litauen 56 44 52 48 1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. 122 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K16 Nedskrivning av materiella tillgångar inklusive återtagna leasingobjekt K17 Kreditförluster 2020 2019 Inventarier 322 324 Rörelsefastigheter 38 40 Nyttjanderätter för hyrda lokaler 690 663 Övrigt 58 94 Immateriella anläggningstillgångar 472 430 Summa 1580 1551 2020 2019 Rörelsefastigheter 2 3 Fastigheter värderade som varulager 2 Leasingobjekt, återtagna kontrakt 3 Summa 2 8 2020 2019 Lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditreserveringar – steg 1 403 –12 Kreditreserveringar – steg 2 1094 –418 Kreditreserveringar – steg 3 561 844 Kreditreserveringar – kreditförluster, förvärvade eller utgivna –4 –4 Summa 2054 410 Bortskrivningar 2166 1098 Återvinningar –174 –202 Summa 1992 896 Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 4046 1306 Övriga tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 6 Lånelöften och garantier Kreditreserveringar – steg 1 149 16 Kreditreserveringar – steg 2 269 –71 Kreditreserveringar – steg 3 –136 217 Summa 282 162 Bortskrivningar 1 Summa 1 Summa – Lånelöften och garantier 282 163 Summa kreditförluster 4334 1469 Kreditförluster fördelade på låntagarkategori Kreditinstitut 23 2 Allmänheten 4311 1467 Summa 4334 1469 K14 Övriga allmänna administrationskostnader 2020 2019 Fastighets- och lokalkostnader 1 459 536 IT-kostnader 1 2318 2170 Tele, porto 162 122 Konsulter 1545 1637 Ersättning till sparbanker 231 228 Övrigt köpta tjänster 1054 953 Resor 62 230 Representation 26 40 Materialkostnader 95 82 Reklam, PR, marknadsföring 420 338 Värdetransport, larm 68 69 Reparation och underhåll 94 77 Övriga administrationskostnader 2 468 627 Övriga rörelsekostnader 105 205 Summa 7107 7314 1) varav Korttidsleasingavtal 13 61 Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 7 6 Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i leasingskulder 34 44 Summa leasingkostnader 54 111 2020 2019 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC Revisionsuppdraget 53 60 Annan revisionsverksamhet 10 10 Skatterådgivning 1 Övriga tjänster 27 10 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte Revisionsuppdraget 0 12 Annan revisionsverksamhet 3 1 Summa ersättning till revisorer 94 93 Internrevision 81 80 2) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej avdragsgill mervärdesskatt. Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrel- sens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankom- mer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgif- ter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskatt- ningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i sam- band med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll. 123 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K18 Skatt Skattekostnad 2020 2019 Skatt avseende tidigare år –299 –88 Aktuell skatt 3944 4631 Uppskjuten skatt 206 168 Summa 3851 4711 Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan: 2020 2019 mkr procent mkr procent Utfall 3851 22,9 4711 19,3 Aktuell skattesats på resultat före skatt 3591 21,4 5226 21,4 Skillnad 260 1,5 –515 –2,1 Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år 299 1,8 88 0,3 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –206 –1,2 –249 –1,0 Ej avdragsgill sanktionsavgift från FI –856 –5,1 Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar –10 0,0 63 0,3 Annan skattebas i försäkringsrörelsen 171 1,0 156 0,6 Skatt i Intresseföretag och joint ventures 124 0,7 174 0,7 Avvikande skattesatser i andra länder 214 1,3 290 1,2 Övrigt, netto 4 0,0 –7 0,0 Summa –260 –1,5 515 2,1 2020 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat- räkning Övrigt totalresultat Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Övrigt 58 –26 –3 29 Aktierelaterade ersättningar 2 8 –1 9 Leasingtillgångar 2 6 8 Underskottsavdrag 112 –25 –5 82 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –4 –4 Summa 170 –37 –1 –8 124 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 2300 –14 2286 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 0 –3 4 1 Pensionsavsättningar –1877 –20 1064 –833 Kassaflödessäkringar 6 –5 –2 –1 Immateriella anläggningstillgångar 753 181 934 Reserveringar för kreditförluster 45 –1 44 Valutabasisspreadar –135 –8 –7 –150 Aktierelaterade ersättningar 18 –8 10 Rörelsefastigheter 15 2 17 Övrigt 446 36 –6 476 Summa 1571 169 1059 –8 –7 2784 Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvesteringar i utlandsversamheter och kassaflödessäkringar redovisas direkt i övrigt totalresultat då värdeförändringen på säkringsinstrumenten också redovisas direkt i övrigt totalresultat. Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 4 mkr (4). Fordran är ej redovi- sad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras. 124 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prog- nostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot underskottsav- drag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncernen förväntar att cirka 55 procent (54) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad upp- skjuten skattefordran utnyttjas före 2023 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. Skattemässiga underskott för vilka uppskjuten skattefordran redovisats finns inom koncernens hemmamarknader. 2019 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat- räkning Övrigt totalresultat Rörelse- avyttring Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Övrigt 50 6 2 58 Aktierelaterade ersättningar 1 1 2 Leasingtillgångar 2 2 Underskottsavdrag 122 –12 2 112 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –9 5 –4 Summa 164 1 1 4 170 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 2286 14 2300 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –580 580 0 Pensionsavsättningar –1095 1 –796 13 –1877 Kassaflödessäkringar 13 –8 1 6 Immateriella anläggningstillgångar 633 120 753 Reserveringar för kreditförluster 44 1 45 Valutabasisspreadar –131 –4 –135 Aktierelaterade ersättningar –15 32 1 18 Rörelsefastigheter 16 –1 15 Övrigt 405 43 –2 446 Summa 1576 169 –219 13 32 0 1571 Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge Utan förfallotidpunkt 684 555 23 85 21 Summa 684 555 23 85 21 Underskottsavdrag och andra framtida skattemässiga avdrag enligt skattemässig beräkning Totalt avdrag Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Förfallotidpunkt Litauen Danmark Norge Utan förfallotidpunkt 573 460 20 73 20 Summa 573 460 20 73 20 125 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K19 Resultat per aktie K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestående stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genomsnitt av anta- let under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier. Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram, Program 2017, Program 2018, Program 2019 och Program 2020 ger upphov till potentiella stamaktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt perspektiv har tilldelats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då parterna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. 2020 2019 Genomsnittligt antal aktier Vägt genomsnittligt antal aktier, före utspädning 1119720567 1118055542 Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 3708306 3921536 Vägt genomsnittligt antal aktier, efter utspädning 1123428873 1121977078 Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 12929 19697 Resultat per aktie före utspädning, kr 11,55 17,62 Resultat per aktie efter utspädning, kr 11,51 17,56 2020 2019 Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 5166 –1064 –1064 –3866 796 1 797 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 96 –127 Verkligt värdeförändring hänförligt till förändringar i egen kreditrisk av finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultaträkningen 6 –1 –1 17 –4 –4 Summa 5268 –1064 –1 –1065 –3976 796 –3 793 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –1840 739 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 1532 –4 –317 –321 –600 –580 744 164 Kassaflödessäkringar –9 2 2 5 –1 –1 Valutabasisspreadar –42 7 6 13 –18 4 4 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures –84 32 Summa –443 5 –311 –306 158 –577 744 167 Övrigt totalresultat 4825 –1059 –312 –1371 –3818 219 741 960 Program Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt 2017 30 mars 2018 26 mars 2019 28 mars 2020 28 maj 126 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 2019 1/1/2019 Lån 33500 40859 32342 Återköpsavtal 1582 9 92 Ställda kontantsäkerheter 12872 4584 3834 Summa 47954 45452 36268 Varav efterställda fordringar Intresseföretag 120 120 620 Övriga företag 48 53 51 Summa 168 173 671 2020 2019 1/1/2019 Lån 1576125 1570746 1545894 Finansiell leasing 33857 32740 30923 Ställda kontantsäkerheter 6055 2139 684 Summa utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden 1616037 1605625 1577501 Återköpsavtal 32704 36942 37278 Återköpsavtal, Riksgälden 7243 9725 2436 Riksgälden 25003 4 10153 Summa 1680987 1652296 1627368 Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter 2020 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa Bruttoinvesteringar 11540 20170 3749 35459 Ej intjänade finansiella intäkter 632 802 168 1602 Nettoinvesteringar 10908 19368 3581 33857 2019 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa Bruttoinvesteringar 10115 20620 3688 34423 Ej intjänade finansiella intäkter 513 910 260 1683 Nettoinvesteringar 9602 19710 3428 32740 Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehöll inga variabla avigfter. K22 Utlåning till kreditinstitut K23 Utlåning till allmänheten K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Stater och Sveriges riksbank 134145 133012 94772 133289 131426 90706 Kommuner 3046 4082 4807 2979 4027 7119 Summa 137191 137094 99579 136268 135453 97825 127 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken K26 Aktier och andelar Redovisat värde Nominellt belopp 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Bostadsinstitut 25192 26556 26545 24365 25687 25343 Banker 15445 11459 11452 15182 11330 11287 Övriga finansiella företag 13181 8894 3983 12930 9204 3872 Icke-finansiella företag 6157 10458 11332 6095 9809 11152 Summa 59975 57367 53312 58572 56030 51654 2020 2019 1/1/2019 Fondandelar 231563 207158 162834 Räntebärande värdepapper 4696 4497 3801 Aktier 16152 13238 11233 Summa 252411 224893 177868 Redovisat värde Anskaffningsvärde 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Handelslager aktier 4644 611 1224 4474 606 1478 Handelslager fondandelar 11491 3612 2058 11080 3360 1919 För skyddande av fordran 31 10 Bostadsrätter 11 11 11 11 11 11 Övrigt 1038 2334 1628 1031 1644 1657 Summa 17215 6568 4921 16605 5621 5065 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. 128 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 2020 2019 1/1/2019 Anläggningstillgångar Kreditinstitut, intresseföretag 3634 3210 2821 Kreditinstitut, joint ventures 3219 3036 2873 Övriga intresseföretag 354 317 394 Övriga joint ventures 80 116 Summa 7287 6679 6088 Ingående balans 6679 6088 Under året tillkommande 23 481 Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 589 727 Erhållna utdelningar –2 –529 Under året avgående –2 –88 Utgående balans 7287 6679 2020 Intresseföretag Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapitalandel, % Andel av intresseföre- tags resultat Kreditinstitut Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3670342 1456 1070 22,00 142 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865000 475 125 50,00 53 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4750000 1346 288 47,50 132 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340000 95 41 40,00 4 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637000 262 231 49,00 20 Summa kreditinstitut 3634 1755 351 Övriga intresseföretag BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29177 230 98 29,18 35 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12735 20 24 28,30 7 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10000 16 21 20,00 –3 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2000 0 0 20,00 0 VISA Sweden, ek för, Stockholm 769619-6828 42,09 2 Ägda av dotterföretag Bankomat AB, Stockholm 556817-9716 150 74 66 20,00 2 SK ID Solutions AS 10747013 16 14 10 25,00 0 Summa övriga intresseföretag 354 219 43 Summa intresseföretag 3988 1974 394 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresseföretag. Swedbank AB erhöll under året en utdelning om 2 mkr (129) från VISA Sweden. Swedbanks del från intresseföretag avseende årets övrigt totalresultat uppgick till 71 mkr (–80) och avse- ende årets totalresultat till 466 mkr (263).Swedbanks del av intresseföretagens ansvarsförbindelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 366 mkr (398) respektive 2 703 mkr (2 468). Under året avyttrades andelarna i Svensk Mäklarstatistik AB. 129 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 Joint venture Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapitalandel, % Andel av joint ventures resultat Kreditinstitut EnterCard Group AB, Stockholm 556673-0585 3000 3219 420 50,00 247 Övriga joint ventures Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10000 13 48 16,67 –27 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm 559198-9610 10000 67 117 16,67 –32 Summa joint ventures 3299 585 188 Summa intresseföretag och joint ventures 7287 2559 582 Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Invidem AB om 23 mkr. Swedbanks andel från joint ventures avseende årets övrigt totalresultat uppgick till –59 mkr (–15). Swedbank AB har under året inte erhållit någon utdelning från EnterCard Group AB (325). Sammanfattad finansiell information för EnterCard Group AB visas nedan: 2020 2019 Utlåning till allmänheten 31179 31998 Totala tillgångar 38085 39026 Skulder till kreditinstitut 30941 31983 Totala skulder 31563 32850 Räntenetto 3123 3182 Totala intäkter 3448 3637 Totala kostnader 1365 1571 Kreditförluster –1399 –741 Resultat före skatt 683 1326 Skatt –190 –319 Årets resultat 493 1006 Årets totalresultat 366 978 130 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Nominellt belopp Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not < 1 år 1–5 år > 5 år 2020 2019 2020 2019 1/1 2019 2020 2019 1/1 2019 Derivat i säkrings- redovisning Verkligt värdesäkring, ränteswappar K29 96636 377161 41052 514849 608694 14953 13013 10255 37 534 972 Portfölj verkligt värde- säkring, ränteswappar K29 111530 335627 10490 457647 393728 137 702 207 2412 1331 1401 Kassaflödessäkringar, valutabasisswappar K29 405 2877 5218 8500 9280 19 190 89 256 33 65 Summa 208571 715665 56760 980996 1011702 15109 13905 10551 2705 1898 2438 Derivat ej i säkringsredovisning 6002501 7849903 5449621 19302025 16051211 126813 102833 59379 143547 113311 61788 Bruttobelopp 6211072 8565568 5506381 20283021 17062913 141922 116738 69930 146252 115209 64226 Kvittade belopp K47 –4494381 –6901472 –5375952 –16771805 –12057460 –89745 –72314 –30265 –91872 –74232 –32910 Summa 1716691 1664096 130429 3511216 5005453 52177 44424 39665 54380 40977 31316 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 248942 508345 218781 976068 976597 2796 1954 894 3101 2645 1823 Terminer 3385931 1033503 4419434 6060109 1058 958 643 1074 965 580 Swappar 1258509 5851668 5121376 12231553 7380956 94475 58317 26410 96411 60719 28243 Valutarelaterade Optioner 15444 989 16433 38472 154 231 258 164 223 242 Terminer 810913 17133 828045 972339 9247 7804 5880 20095 12103 5831 Swappar 186580 430147 108964 725691 516068 14804 8015 7391 18560 12346 7927 Aktierelaterade Optioner 71223 6741 500 78464 93171 4171 25385 17292 3422 24081 16633 Terminer 6919 6919 4532 26 30 447 29 29 236 Swappar 14692 64 14756 3571 4 19 22 537 71 138 Kreditrelaterade Swappar 1207 1207 522 94 13 Råvarurelaterade Optioner 850 15 13 15 13 Terminer 3349 106 3455 4024 77 105 129 60 101 122 Summa 6002502 7849903 5449621 19302025 16051211 126813 102833 59379 143547 113311 61788 K28 Derivat Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte-, kredit- och valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta. 131 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 29.1 SÄKRINGSREDOVISNING TILL VERKLIGT VÄRDE Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av för- ändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduceras enligt koncer- nens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Då säkringsredovisning till- lämpas för fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) används portföljsäkring medan emitterade värdepapper, seniora icke-prioriterade skulder och efterställda skul- der identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsin- strument rapporteras i balansräkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för säkringsredovisning till verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillför- litligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovis- ning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.4.4, inklusive kraven på säkringens effektivitet. Koncer- nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Nettoresul- tat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relate- rade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i ränteswappar med motparter med hög kreditvärdighet. • Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och ränteswappar. Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9 Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke-prio- riterade skulden eller eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumen- ten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejuste- ringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumen- tet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värde- pappret, den seniora icke-prioriterade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke-prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade rän- teswappen. Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39 Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsdatum. Varje position i respektive tidsintervall är säkrad med ränteswappar motsvarande ett nominellt belopp som täcker en del av det totala lånebeloppet. Ett specificerat lånebe- lopp i varje tidsintervall är därmed identifierat som den säkrade posten. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvalitativ analys av kritiska villkor i den säk- rade posten och ränteswappen. Den retroaktiva bedömningen görs dagligen med användning av dollar offset metoden på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolå- nen som beror på förändringar i referensräntan jämförs med värdeförändringarna på de identifierade ränteswapparna. Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar. K29 Säkringsredovisning Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar 2020 2019 Redovisat värde Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Redovisat värde Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat- räkningen Nominellt belopp Tillgångar Skulder Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ränterisk Ränteswappar, Utlåning till allmän- heten, Portföljsäkring 457647 137 2412 –1531 –27 393728 702 1331 541 43 Ränteswappar, Emitterade värdepapper 482092 14321 37 2761 –6 566723 12706 369 3247 9 Ränteswappar, Seniora icke-prioriterade skulder 9893 105 214 1 10416 117 –114 1 Ränteswappar, Efterställda skulder 22863 527 339 9 31555 307 47 235 2 Summa 972496 15090 2449 1783 –24 1002422 13715 1865 3909 54 Säkrade poster 2020 2019 Redovisat värde Ackumulerat justerings- belopp på den säkrade posten Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat juste- ringsbelopp på den säkrade posten Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitetTillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Utlåning till allmänheten, Portföljsäkring 459421 1774 1504 393990 271 –498 Emitterade värdepapper 498227 12900 –2767 582821 10675 –3237 Seniora icke-prioriterade skulder 9874 101 –215 10388 –114 114 Efterställda skulder 22966 473 –330 31759 175 –234 Summa 459421 531067 1774 13474 –1807 393990 624968 271 10736 –3855 132 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Säkringsrelationer som omfattas av referensräntereformen Koncernen tillämpar ändringarna av IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av referensräntereformen – fas 1. Se ytterligare information om reformen not K3. Ändringarna möjliggör vissa temporära lättnader i säkringsredovisningskraven i samband med reformen. Syftet är att säkringsrelationer inte ska behöva avbrytas till följd av reformen. För närvarande förväntas följande referensräntor att upphöra per 31 december 2021: CHF Libor, GBP Libor, JPY Libor och USD Libor. Det finns en konsultation från ICE Benchmark Administration Limited som föreslår att vissa löptider av USD Libor som används på befintliga produkter ska fortsätta publiceras till 30 juni 2023, men vid publiceringen av denna rapport är det ännu ej beslutat. De reformerade referensräntorna Euribor (EUR), Nibor (NOK), Hibor (HKD) och BBSW (AUD) kommer att fortsätta publiceras efter 31 december 2021. Stibor (SEK) är ännu ej anpassad enligt Benchmarkförordningen. Stibor anses vara en robust, tillförlitlig referensränta i vilken marknaden har stort förtroende. Det förväntas att Stibor kommer att anpassas till kraven enligt Benchmarkförordningen för berörda löptider och att dessa kommer fortsätta publiceras efter 31 december 2021. För de förutnämnda referensräntorna har koncernen dragit slutsatsen att det ej föreligger någon osäkerhet från referensräntereformen på befintliga säkringsrelationer. Nedan redovisas information, baserat på de nominella beloppen, om de relationer som anses omfattas i koncernen. Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2020 2019 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkring Nominellt belopp 111530 335627 10490 113883 269280 10565 Genomsnittlig fast ränta (%) 0,10 0,19 0,42 0,04 0,24 0,90 Verkligt värdesäkring Nominellt belopp 96636 377161 41052 127899 385458 95337 Genomsnittlig fast ränta (%) 0,45 0,37 1,84 0,71 0,46 1,36 Säkrade poster och säkringsinstrument 2020 CHF GBP JPY USD Samtliga avtal 3242 16300 6758 51321 Förfall före referensräntereformen 926 11847 0 10320 Direkt hänförlig till referensräntereformen 2316 4454 6758 41001 2019 CHF GBP JPY USD Samtliga avtal 3357 17917 5463 56161 Förfall före referensräntereformen 959 13022 0 37465 Direkt hänförlig till referensräntereformen 2398 4895 5463 18695 133 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 29.2 KASSAFLÖDESSÄKRINGAR Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhantering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte- och amorterings- betalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsinstrumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valu- tabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Valutabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rap- porteras i balansräkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.4.4. Koncer- nen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valutaba- sisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstrumentet förvän- tas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggregerade exponeringen. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade exponeringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeföränd- ringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resul- taträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valuta- swappar med motparter med hög kreditvärdighet. • Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valuta- basisswappar. Tabellerna nedan ger information om koncernens godkända kassaflödessäkringar. Koncernen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkringsinstru- menten är valutabasisswappar in EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR. Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar 2020 2019 Valutabasisswappar, EUR/SEK Nominellt belopp 8500 9280 Redovisat värde Tillgångar 19 190 Skulder 256 33 Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet –358 159 Värdeförändring i redovisad i säkringsreserv i övrigt totalresultat –9 5 Belopp som omklassificerats från säkringsreserv till resultaträkningen 349 –154 Kassaflödessäkringar (efter skatt) 1 8 Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2020 2019 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Nominellt belopp 405 2877 5218 620 939 7722 Genomsnittlig valutakurs 10,12 10,22 10,25 9,79 9,92 10,28 Säkrade poster 2020 2019 Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet 360 –160 Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen –2 7 134 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 29.3 SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLANDSVERKSAMHETER Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkommer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktionella valuta fluktue- rar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för nettoinvesteringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverk- samheten. Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursförändringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat istället för i resulta- träkningen. Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotterföre- tag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emit- terade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakur- serna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovisade värdet för säkringsinstru- mentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverk- samheten som är identifierad som säkrad post. Det redovisade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säkringsinstrumenten, som uppkommit till följd av ändrade valuta kurser. Säkringsförhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid väsentliga förändringar av nettotillgångarna. Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Säkringsinstrument och säkringseffektivitet 2020 2019 Redovisat värde, Skulder Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Värdeförändring redovisad i Övrigt totalre- sultat före skatt Säkring av netto- investeringar i utlandsverksam- heter efter skatt Redovisat värde, Skulder Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Värdeförändring redovisad i Övrigt totalre- sultat före skatt Säkring av netto- investeringar i utlandsverksam- heter efter skatt Valutarisk Emitterade värdepapper i EUR 34189 1425 1425 –2827 32558 –540 –540 –3951 Emitterade värdepapper i USD 6 6 54 –2 –2 –14 Emitterade värdepapper i NOK 979 92 92 158 1029 –58 –58 85 Summa 35168 1523 1523 –2669 33640 –600 –600 –3880 Säkrade poster 2020 2019 Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet Nettoinvesteringar i EUR –1425 540 Nettoinvesteringar i USD –6 2 Nettoinvesteringar i NOK –92 58 Summa –1523 600 135 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Obestämbar period Bestämbar period 2020 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 15950 160 1911 5288 1422 24731 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1309 1309 Nyanskaffningar via separata förvärv 64 64 Avyttringar och utrangeringar –45 –45 Valutakursdifferenser –462 –2 –33 –4 –9 –510 Anskaffningsvärde vid årets utgång 15488 158 1878 6593 1432 25549 Avskrivningar vid årets ingång –1338 –1226 –1007 –3571 Årets avskrivningar –41 –338 –93 –472 Avyttringar och utrangeringar 30 30 Valutakursdifferenser 31 2 8 41 Avskrivningar vid årets utgång –1348 –1562 –1062 –3972 Nedskrivningar vid årets ingång –2241 –66 –237 –712 –40 –3296 Årets nedskrivningar Valutakursdifferenser 80 80 Nedskrivningar vid årets utgång –2161 –66 –237 –712 –40 –3216 Redovisat värde 13327 92 293 4319 330 18361 Obestämbar period Bestämbar period 2019 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 15755 161 1896 4306 1638 23756 Nyanskaffningar genom intern utveckling 982 982 Nyanskaffningar via separata förvärv 146 146 Avyttringar och utrangeringar –9 –363 –372 Valutakursdifferenser 204 –1 15 1 219 Anskaffningsvärde vid årets utgång 15950 160 1911 5288 1422 24731 Avskrivningar vid årets ingång –1277 –935 –1244 –3456 Årets avskrivningar –47 –291 –92 –430 Avyttringar och utrangeringar 352 352 Valutakursdifferenser –14 –23 –37 Avskrivningar vid årets utgång –1338 –1226 –1007 –3571 Nedskrivningar vid årets ingång –2206 –237 –699 –40 –3182 Årets nedskrivningar –66 –13 –79 Valutakursdifferenser –35 –35 Nedskrivningar vid årets utgång –2241 –66 –237 –712 –40 –3296 Redovisat värde 13709 94 336 3350 375 17864 K30 Immateriella anläggningstillgångar För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara belppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjande period för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen för dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. 136 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Nyttjandevärde Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassa- genererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjande- värdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesbe- räknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårs- planen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda till- gångar. Den ekonomiska planeringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga förutsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av långsiktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teo- retisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncer- nen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 15 procent (14) är rimlig läg- sta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt underskott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfaktorn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda till- gångar baseras på förväntad inflation, förväntad real BNP-tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon förväntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av till- växt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Förväntad netto- vinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befin- ner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens samman- sättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslighet beskrivs i tabellen på nästa sida. Redovisat värde Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2020 2019 1/1/2019 Goodwill Swedbank Robur AB 1995 328 328 328 Föreningsbanken AB 1997 1342 1342 1342 Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651 Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13 Ölands Bank AB 1998 0 0 9 FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159 Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24 PayEx AB 2017 429 429 429 Sverige 2946 2946 2955 varav bankverksamhet 1538 1538 1547 varav övrigt 1408 1408 1408 Swedbank AS 1999 1218 1263 1243 Swedbank AS 2000 12 13 12 Swedbank AS 2001 143 149 146 Swedbank AS 2005 8827 9157 9012 Baltikum 10200 10582 10413 varav allokerat till: bankverksamhet i Estland 4269 4429 4358 bankverksamhet i Lettland 2198 2280 2244 bankverksamhet i Litauen 3733 3873 3811 First Securities ASA 2005 181 181 181 Norge 181 181 181 Summa 13327 13709 13549 137 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Känslighetsanalys Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp- komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassa- genererande enheter finns det även utrymme kvar om en rimlig förändring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänkning av tillväxtantagan- det, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det upp- kommer något nedskrivningsbehov. Bankverksamhet i baltiska länder Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 200 mkr (10 582). Prövning för ned- skrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningsprövningen för 2020 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats, vilket inneburit att initiala tillväxtantaganden efter planeringsperioden reducerats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats utifrån respektive lands förutsättningar. Ini- tial antagen tillväxt efter upprättade finansiella treårsplaner baseras på företagsled- ningens bästa bedömning av inflation, real BNP-tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Där- efter antas i princip en linjär reduktion av årlig tillväxt under perioden mellan år 2021 till år 2049 från 7 procent ner till 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Initial diskonteringsfaktor för motsvarande period inkluderar landspecifik riskpremie som därefter konvergerar linjärt emot 5 procent som anses vara relevant för en mogen marknad. Riskpremierna härleds från externa källor. Diskonte- ringsräntan före skatt för perioden 2021–2023 uppgick till cirka 12 procent (13). Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter Övrig redovisad goodwill uppgick sammantaget till 1 589 mkr (1 589). Något nedskriv- ningsbehov förelåg inte på balansdagen. Genomsnittlig årlig tillväxt för övriga kassa- genererande enheter har antagits vara 3 procent (3) och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 5 procent (6), eller 7 procent (7) före skatt. Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Kassagenererande enhet 2021–2023 2020–2022 2024–2048 2023–2048 2024–2048 2023–2048 2049– 2049– Bankverksamhet Estland 1,6 2,9 3,1–2,8 4,3–3,0 3,0 3,3 3,0 3,0 Lettland 7,0 2,8 3,5–2,2 3,5–3,0 2,9 3,2 3,0 3,0 Litauen 6,4 5,6 4,0–2,6 4,5–3,0 3,6 3,7 3,0 3,0 Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Kassagenererande enhet 2021–2023 2020–2022 2024–2048 2023–2048 2024–2048 2023–2048 2049– 2049– Bankverksamhet Estland 9,4 9,9 9,4–9,0 9,9–9,0 9,2 9,3 9,0 9,0 Lettland 9,9 10,4 9,9–9,0 10,4–9,0 9,5 9,6 9,0 9,0 Litauen 9,9 10,4 9,9–9,0 10,4–9,0 9,5 9,6 9,0 9,0 Sverige 5,3 5,8 5,3 5,8 5,3 5,8 5,3 5,8 Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde Nettotillgång inklusive goodwill, redovisat värde, mkr Nyttjandevärde, mkr Sänkning av antagande om tillväxt med 1 procentenhet Höjning av diskonteringsfaktor med 1 procentenhet Kassagenererande enhet 2020 2019 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Bankverksamhet Estland 21739 22794 31732 36656 –1210 –1971 –2645 –2992 Lettland 11018 10799 12487 12253 –464 –267 –928 –709 Litauen 13405 12892 16138 16812 –729 –716 –1467 –1466 Sverige 1 68626 66025 93376 76843 –7299 –1357 –14229 –7758 1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet. 138 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan tre och tio år. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultat- räkningen under nyttjandeperioden. Någon förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2020. Någon indikation för nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte för materiella anläggningstillgångar. Rörelsefastigheters enskilda byggnads- komponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjande- perioden. Mark bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingperio- derna, vilka uppgick till mellan 1 och 13 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsättningar. K31 Materiella tillgångar Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2020 Fastigheter värderade som varulager Inventarier Rörelsefastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 116 3002 1419 4316 106 8959 Nyanskaffningar 38 332 8 325 177 880 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –70 –334 –35 –157 –5 –601 Bedömningar och modifieringar 358 –18 340 Valutakursdifferenser –5 –25 –47 –22 –99 Anskaffningsvärde vid årets utgång 79 2975 1345 4820 260 9479 Avskrivningar vid årets ingång –2147 –496 –653 –45 –3341 Årets avskrivningar –322 –38 –690 –58 –1108 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 242 29 102 1 374 Valutakursdifferenser 14 18 10 42 Avskrivningar vid årets utgång –2213 –487 –1231 –102 –4033 Nedskrivningar vid årets ingång –43 –3 –46 Årets nedskrivningar –2 –2 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 16 5 21 Valutakursdifferenser 2 2 Nedskrivningar vid årets utgång –25 0 –25 Redovisat värde 54 762 858 3589 158 5421 Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2019 Fastigheter värderade som varulager Inventarier Rörelsefastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 181 3203 1439 4077 174 9074 Nyanskaffningar 2 311 15 128 53 509 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar –70 –524 –37 –16 –133 –780 Bedömningar och modifieringar 120 12 132 Valutakursdifferenser 3 12 2 7 24 Anskaffningsvärde vid årets utgång 116 3002 1419 4316 106 8959 Avskrivningar vid årets ingång –2319 –483 –2802 Årets avskrivningar –324 –40 –663 –94 –1121 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 503 25 10 49 587 Valutakursdifferenser –7 2 –5 Avskrivningar vid årets utgång –2147 –496 –653 –45 –3341 Nedskrivningar vid årets ingång –55 –55 Årets nedskrivningar –2 –6 –8 Försäljningar, avyttringar och utrangeringar 16 16 Valutakursdifferenser –2 3 1 Nedskrivningar vid årets utgång –43 0 –3 –46 Redovisat värde 73 855 920 3663 61 5572 139 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K32 Övriga tillgångar K34 Skulder till kreditinstitut K35 In- och upplåning från allmänheten K38 Korta positioner värdepapper K37 Emitterade värdepapper K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2020 2019 1/1/2019 Fondlikvidfordringar 8760 6580 8466 Övriga finansiella tillgångar 7691 2224 5423 Summa finansiella tillgångar 16451 8804 13889 Övertagen egendom för skyddande av fordran 32 55 81 Summa 16483 8859 13970 2020 2019 1/1/2019 Fondförsäkringssparande 234395 206981 161300 Livförsäkringssparande 18834 18811 17362 Summa 253229 225792 178662 2020 2019 1/1/2019 Certifikat 127209 128772 131434 Säkerställda obligationer 471491 589627 497936 Seniora icke säkerställda obligationer 128437 128445 164243 Strukturerade privatobligationer 5677 8910 10747 Summa 732814 855754 804360 2020 2019 1/1/2019 Aktier 561 247 358 Räntebärande värdepapper 22739 34097 37975 Summa 23300 34345 38333 varav egna emitterade aktier 155 24 257 2020 2019 1/1/2019 Förutbetalda kostnader 1369 2457 1310 Ännu ej fakturerade fordringar 548 568 399 Summa 1917 3025 1709 2020 2019 1/1/2019 Sveriges riksbank 49941 7 Svenska banker 32180 21573 20944 Svenska kreditinstitut 6938 4892 4256 Utländska centralbanker 29774 6306 13884 Utländska banker 27930 36305 17460 Utländska kreditinstitut 257 606 401 Svenska banker, återköpsavtal 3 4 Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 1416 Utländska banker, återköpsavtal 1874 266 Summa 150313 69686 57218 2020 2019 1/1/2019 Svensk allmänhet 831048 698948 685044 Utländsk allmänhet 300299 254718 234726 Summa inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgälden 1131347 953666 919770 Återköpsavtal 16824 18 641 Återköpsavtal, Riksgälden 0 1 Riksgälden 69 328 339 Summa 1148240 954013 920750 140 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en avsättning och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Avsättningen i balansräkningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga vär- det för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar avsättning och kostnad för för- månsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna antagan- den om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgöringskostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod. Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av kon- cernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbe- stämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension mot- svarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättningsnivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens avsättning och pensionskostnad påverkas därför av anställdas förvän- tade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara per- soner som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar tillgångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Koncernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstill- gångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 74 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att fördela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otill- räckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har tillräckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstift- ningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av till- gångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Koncernens tillgång eller avsättning och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s förvaltningsresultat. Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns tilläggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Avsättningen i balans- räkningen uppgick vid årsskiftet till 235 mkr (308). Pensionsförpliktelserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. Under 2020 bytte cirka 180 st anställda som omfattades av den förmånsbestämda pensionsplanen ITP till den avgiftsbestämda planen inom BTP avseende framtida intjäning. Bytet innebar en regleringsvinst om 4 mkr. För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individuella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensions- stiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen. K39 Pensioner Förvaltningstillgångarnas verkliga värden 2020 varav noterat pris på aktiv marknad 2019 varav noterat pris på aktiv marknad Likvida medel 461 405 Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner 390 390 403 403 Derivat 59 28 Investeringsfonder, räntor 10923 10923 11071 11071 Investeringsfonder, aktier 7374 7374 5072 5072 Investeringsfonder, övrigt 4187 2006 3846 3706 Summa 23394 20693 20826 20252 Belopp redovisade i balansräkningen för förmåns- bestämda pensionsförpliktelser 2020 2019 1/1/2019 Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 26824 29316 24272 Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 235 308 214 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –23394 –20826 –19507 Avsättningar för pensioner 3665 8798 4979 Förändringar av pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 2020 2019 Ingående förpliktelser 29624 24486 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 817 706 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 425 580 Pensionsutbetalningar –801 –787 Löneskatteutbetalningar –169 –158 Omvärdering –2792 4929 Rörelseavyttring –133 Regleringar –45 Utgående förpliktelser 27059 29624 2020 2019 2020 Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal Aktiva 10688 12490 4432 Vilande 5750 7163 10678 Pensionärer 10621 9971 12962 Summa 27059 29624 28072 Intjänade 23596 25502 Ej intjänade 3463 4122 Summa 27059 29624 varav belopp som är hänförliga till framtida löneökningar 3008 4203 Förändringar av förvaltningstillgångar 2020 2019 Ingående verkligt värde 20826 19508 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar 303 470 Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 691 639 Pensionsutbetalningar –800 –787 Omvärdering 2374 1063 Rörelseavyttring –68 Utgående verkligt värde 23394 20826 141 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Rän- tan fastställs utifrån en marknadsräntan för förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenskaper. Koncernen anser att svenska obligationer som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obligationer varför diskonteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnote- ringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till knappa 21 år (21). En sänkning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pensionsavsättningen med cirka 1 301 mkr (1 511) och en ökning av pensionskostnaden med 46 mkr (48). Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsantagandet fastställs utifrån note- rade priser för nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2,00 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomst- basbeloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedö- mas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräkningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen. Odiskonterade kassaflöden Löptidsöversikt 2020 < 1 år 1–5 år 5–10 år > 10 år Utan löptid/dis- konteringseffekt Totalt Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 851 3410 4421 27268 –8892 27059 Förvaltningstillgångar 633 153 65 22543 23394 Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 742 Odiskonterade kassaflöden Löptidsöversikt 2019 < 1 år 1–5 år 5–10 år > 10 år Utan löptid/dis- konteringseffekt Totalt Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt 862 3397 4454 31809 –10898 29624 Förvaltningstillgångar 580 150 79 –1 20017 20826 Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 949 Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2020 2019 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 817 706 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 425 580 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –303 –470 Regleringar –4 Pensionskostnad förmånsbestämda planer 936 816 Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner och löneskatt 644 487 Summa 1579 1303 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i övrigt totalresultat 2020 2019 Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster 165 380 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade finansiella antaganden 2627 –5309 Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar 2374 1063 Summa 5166 –3866 Aktuariella antaganden, procent 2020 2019 Finansiella Diskonteringsränta 1 januari 1,46 2,42 Diskonteringsränta 31 december 1,41 1,46 Framtida årliga löneökningar 1 januari 3,76 3,55 Framtida årliga löneökningar 31 december 3,01 3,76 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 1,98 1,92 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december 1,51 1,98 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 3,73 3,66 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,17 3,73 Demografiska Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång 50,00 50,00 Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50 Förväntad återstående livslängd för 65-årig man, år 22 22 Förväntad återstående livslängd för 65-årig kvinna, år 24 24 Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2020 2019 Finansiella Förändring av diskonteringsränta –25 bps 1301 1511 Förändring av löneökningsantagande +25 bps 564 650 Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 1196 1504 Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps 250 285 Demografiska Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidi- gare pensionsavgång maximalt 723 783 Förändring av personalomsättning –25 bps 57 76 Förväntad återstående livslängd för nu 65-årig man och kvinna +2 år 2091 2434 142 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Avsättningar för försäkringsavtal Koncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkringsrisk är annan risk än finansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäkringstagarna. Avsätt- ningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsätt- ningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rapporterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av förväntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäkringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader. Livförsäkring Skadeförsäkring Totalt 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Ingående balans 1416 1469 1491 478 428 343 1894 1897 1834 Avsättningar 701 611 645 625 648 600 1326 1259 1245 Utbetalningar –684 –677 –703 –633 –604 –530 –1317 –1281 –1233 Valutakursdifferenser –27 13 36 –17 6 15 –44 19 51 Utgående balans 1406 1416 1469 453 478 428 1859 1894 1897 K40 Försäkringsavsättningar K41 Övriga skulder och avsättningar 2020 2019 1/1/2019 Fondlikvidskulder 5047 2328 5889 Leasingskulder 3611 3659 4147 Övriga finansiella skulder 21072 22128 23687 Reserveringar för garantier och låne- löften 806 582 407 Summa finansiella skulder 30536 28697 34130 Omstruktureringsreserv 5 26 Övriga avsättningar 69 86 52 Summa 30610 28807 34182 Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i leasingavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i not K3.2.6. I not K3.2.8 redovisas förändringen av leasingskulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovisas i not K31 Materiella tillgångar. Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av lea- singavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskuldenerna uppgick till 3 665 mkr (3 020). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 1 071 mkr (1 047). Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administra- tionskostnader. K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2020 2019 1/1/2019 Upplupna kostnader 2842 3742 2649 Avtalsskulder 1196 641 736 Summa 4038 4383 3385 143 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K43 Efterställda skulder 2020 2019 1/1/2019 Förlagslån 14900 15453 23015 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 8534 16481 11169 Summa 23434 31934 34184 K44 Eget kapital 2020 2019 1/1/2019 Bundet eget kapital Aktiekapital, stamaktier 24904 24904 24904 Reservfond 9627 9665 9563 Övriga fonder 1 25903 25224 23867 Summa 60434 59793 58334 Fritt eget kapital Valutaomräkning av utlandsverksamheter 1686 2399 2064 Kassaflödessäkringar 1 8 4 Valutabasisspreadar –62 –33 –19 Egen kreditrisk –18 –5 –18 Överkursfond 13206 13206 13206 Balanserad vinst 79921 63240 63825 Summa 94734 78815 79062 Minoritetskapital 25 25 213 Summa eget kapital 155193 138633 137609 1) Varav fond för utvecklingsavgifter 3 430 mkr (2 660). Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning. Stamaktier Antal 2020 2019 1/1/2019 Beslutade, emitterade och fullt betalda 1132005722 1132005722 1132005722 Egna aktier –12013947 –13701333 –15331361 Utestående 1119991775 1118304389 1116674361 Ingående balans 1118304389 1116674361 1113629621 Överlåtna aktier till anställda avseende aktierelaterad ersättning 1687386 1630028 3044740 Utgående balans 1119991775 1118304389 1116674361 Kvotvärde per aktie är 22 kronor. Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat belopp Kupongränta, % 2016 Evigt 17 mar 2022 1 USD 500 4236 6,00% 2019 Evigt 17 sep 2024 2 USD 500 4298 5,63% Summa 8534 Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125% eller om den konsoliderade situationens primärkapitalrelation understiger 8,0 procent. 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 8,75 USD omräknat till svenska kronor. 144 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K45 Värderingskategorier för finansiella instrument Finansiella tillgångar 2020 Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Upplupet anskaffnings- värde Obligatorisk Redovisat värde mkr Innehas för handel Andra affärs- modeller Summa Summa Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811 293811 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15201 7067 22268 114923 137191 Utlåning till kreditinstitut 1582 1582 46372 47954 Utlåning till allmänheten 1 39948 101 40049 1640938 1680987 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 1774 1774 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34371 25569 59940 35 59975 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 252411 252411 252411 Aktier och andelar 15948 1267 17215 17215 Derivat 38583 38583 13594 52177 Övriga finansiella tillgångar (K32) 16451 16451 Summa 145633 286415 432048 13594 2114304 2559946 Finansiella skulder Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Upplupet anskaffnings- värde Redovisat värde mkr Innehas för handel Identifierade Summa Summa Skulder till kreditinstitut 3294 3294 147019 150313 In- och upplåning från allmänheten 16824 16824 1131416 1148240 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229 253229 Emitterade värdepapper 2 5677 1090 6767 726 047 732814 Korta positioner värdepapper 23300 23300 23300 Derivat 51675 51675 2705 54380 Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10359 Efterställda skulder 23434 23434 Övriga finansiella skulder (K41) 30536 30536 Summa 100770 254319 355089 2 705 2 068 811 2426605 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 027 mkr. 145 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Finansiella tillgångar 2019 Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Upplupet anskaffnings- värde Obligatorisk Redovisat värde mkr Innehas för handel Andra affärs- modeller Summa Summa Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 195286 195286 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 9465 7055 16520 120574 137094 Utlåning till kreditinstitut 9 9 45443 45452 Utlåning till allmänheten 1 46667 154 46821 1605475 1652296 Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring 271 271 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34006 23323 57329 38 57367 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 224893 224893 224893 Aktier och andelar 4041 2527 6568 6568 Derivat 30519 30519 13905 44424 Övriga finansiella tillgångar (K32) 8804 8804 Summa 124707 257952 382659 13905 1975891 2372455 Finansiella skulder Verkligt värde via resultaträkningen Säkrings- instrument Upplupet anskaffnings- värde Redovisat värde mkr Innehas för handel Identifierade Summa Summa Skulder till kreditinstitut 4 4 69682 69686 In- och upplåning från allmänheten 18 18 953995 954013 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 225792 225792 225792 Emitterade värdepapper 2 8909 1876 10785 844969 855754 Korta positioner värdepapper 34345 34345 34345 Derivat 39078 39078 1899 40977 Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10805 Efterställda skulder 31934 31934 Övriga finansiella skulder (K41) 28697 28697 Summa 82354 227668 310022 1899 1940082 2252003 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultaträkningen uppgick till 1 676 mkr. 146 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder. Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller till- förlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbun- denhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer: • Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad • Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar här- ledda från en aktiv marknad • Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observer- bara och därav baseras på interna antaganden När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsris- ker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs värderingen med mittpris. För eventuella öppna nettopositioner utförs en köp/sälj jus- tering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härle- das till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och model- ler valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verk- ligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exem- pelvis för OTC-derivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter, sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita parametrar. Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikerar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna antagan- dena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Pro- cessen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna. Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av varje kvartal. Under åren 2020 och 2019 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. K46 Verkligt värde för finansiella instrument 2020 2019 1/1/2019 Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Tillgångar Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 293811 293811 195286 195286 163161 163161 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 137206 137191 15 137119 137094 25 99743 99579 164 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 114938 114923 15 120599 120574 25 80468 80304 164 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 22268 22268 16520 16520 19275 19275 Utlåning till kreditinstitut 47954 47954 45452 45452 36268 36268 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 46372 46372 45443 45443 36176 36176 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 1582 1582 9 9 92 92 Utlåning till allmänheten 1684884 1680987 3897 1660659 1652296 8363 1629641 1627368 2273 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 1644835 1640938 3897 1613838 1605475 8363 1589761 1587488 2273 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 40049 40049 46821 46821 39880 39880 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring 1774 1774 271 271 766 766 Obligationer och räntebärande värdepapper 59976 59975 1 57369 57367 2 53316 53312 4 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 37 36 1 40 38 2 2215 2211 4 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 59940 59940 57329 57329 51101 51101 Finanisella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 252411 252411 224893 224893 177868 177868 Aktier och andelar 17215 17215 6568 6568 4921 4921 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 17215 17215 6568 6568 4921 4921 Derivat 52177 52177 44424 44424 39665 39665 Övriga finansiella tillgångar (K32) 16451 16451 8804 8804 13889 13889 Summa 2563859 2559946 3913 2380845 2372455 8390 2219238 2216797 2441 Aktier och andelar i intresseföretag 7287 6679 6088 Icke finansiella tillgångar 27409 29094 23207 Summa 2594642 2408228 2246092 147 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN 2020 2019 1/1/2019 Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Skulder Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut 150313 150313 0 69569 69686 –117 58595 57218 1377 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 147019 147019 0 69565 69682 –117 58329 56952 1377 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 3294 3294 4 4 266 266 In- och upplåning från allmänheten 1148231 1148240 –9 953996 954013 –17 920745 920750 –5 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 1131407 1131416 –9 953978 953995 –17 920107 920112 –5 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 16824 16824 18 18 638 638 Emitterade värdepapper 738196 732814 5382 861883 855754 6129 810617 804360 6257 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 731430 726047 5382 851098 844969 6129 795867 789610 6257 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 6767 6767 10785 10785 14750 14750 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229 225792 225792 178662 178662 Seniora icke-prioriterade skulder 10545 10359 186 10299 10805 –506 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 10545 10359 186 10299 10805 –506 Efterställda skulder 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182 varav redovisade till upplupet anskaffningsvärde 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182 Derivat 54380 54380 40977 40977 31316 31316 Korta positioner värdepapper 23300 23300 34345 34345 38333 38333 varav redovisade till verkligt värde via resultaträkningen 23300 23300 34345 34345 38333 38333 Övriga finansiella skulder (K41) 30536 30536 28697 28697 29576 29576 Summa 2432418 2426605 5813 2257288 2252003 5285 2102209 2094399 7810 Icke finansiella skulder 12844 17592 14084 Summa 2439449 2269595 2108483 Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de tre olika värderingsnivå- erna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen. Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitte- rade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederi- vat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på markna- den. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet. Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att esti- mera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner eller priser för lik- nande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation. De onoterade aktierna i nivå 3 avser strategiska aktieinnehav. Aktier i Visa Inc. C är föremål för försäljnings- restriktioner under en period på upp till 8 år och kan också under vissa förutsättningar behöva återlämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Under september konverterade Visa Inc. hälften av de utestående Visa Inc. C aktierna till noterade Visa Inc. A aktier. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per års- skiftet till 602 mkr (1 288). Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instru- ment i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skill- nad mellan detta verkliga värde och verkligt värde vid den tidpunkten enligt värde- ringsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar koncernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balans- räkningen. Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de har skett i slutet av varje kvartal. Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på att de interna antagandena har fått ändrad betydelse för värderingen. Under året förekom det inte några överföringar av finansiella instrument till eller från nivå 3. Den ackumulerade värdeförändringen efter skatt, som härrör från förändring i egen kreditrisk, för egna emitterade värdepapper identifierade till att värderas till verkligt värde, uppgick till 0 mkr (-5). Värdeförändringen uppgick under året till 5 mkr (17). Vär- deförändringen avseende förändring i egen kreditrisk redovisas i rapporten över övrigt totalresultat. Förändring som hänförs till egen kreditrisk har fastställts genom att beräkna skillnaden i värde baserat på aktuella priser från externa parter avseende egen kreditrisk för egna icke noterade emissioner och motsvarande priser vid emissionstill- fället. I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå. 148 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Till verkligt värde 2020 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 18968 3300 22268 Utlåning till kreditinstitut 1582 1582 Utlåning till allmänheten 40049 40049 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22676 37264 59940 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 252411 252411 Aktier och andelar 16088 1127 17215 Derivat 85 52092 52177 Summa 310228 134287 1127 445642 Skulder Skulder till kreditinstitut 3294 3294 In- och upplåning från allmänheten 16824 16824 Emitterade värdepapper 6767 6767 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 253229 Derivat 69 54311 54380 Korta positioner värdepapper 22307 993 23300 Summa 22376 335418 357794 2019 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 12405 4115 16520 Utlåning till kreditinstitut 9 9 Utlåning till allmänheten 46821 46821 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22935 34394 57329 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 224893 224893 Aktier och andelar 4714 1854 6568 Derivat 12 44412 44424 Summa 264959 129751 1854 396564 Skulder Skulder till kreditinstitut 4 4 In- och upplåning från allmänheten 18 18 Emitterade värdepapper 10785 10785 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 225792 225792 Derivat 16 40961 40977 Korta positioner värdepapper 31864 2481 34345 Summa 31880 280041 311921 149 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Förändringar inom nivå 3 2020 Tillgångar Eget kapital– instrument Summa Ingående balans 1854 1 854 Köp 9 9 Försäljning av tillgångar –2 –2 Konvertering till VISA Inc. A-aktier –819 –819 Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster 85 85 varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen -84 -84 Utgående balans 1127 1 127 Förändringar inom nivå 3 2019 Tillgångar Eget kapital- instrument Derivat Summa Ingående balans 1264 2 1266 Köp 30 30 Försäljning av tillgångar –14 –14 Förfall –1 –1 Vinster eller förluster redovisade i Nettoresultat finansiella poster 574 –1 573 varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen 567 567 Utgående balans 1854 0 1854 150 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Till upplupet anskaffningsvärde 2020 Redovisat värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 114923 196 114742 114938 Utlåning till kreditinstitut 46372 46372 46372 Utlåning till allmänheten 1640938 1644835 1644835 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 36 37 37 Summa 1802269 233 1805949 1806182 Skulder Skulder till kreditinstitut 147019 147019 147019 In- och upplåning från allmänheten 1131416 1131407 1131407 Emitterade värdepapper 726047 307901 423529 731430 Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10545 10545 Efterställda skulder 23434 23688 23688 Summa 2038275 307901 1736188 2044089 2019 Redovisat värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 120574 348 120251 120599 Utlåning till kreditinstitut 45443 45443 45443 Utlåning till allmänheten 1605475 1613838 1613838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 38 40 40 Summa 1771530 388 1 779 532 1779920 Skulder Skulder till kreditinstitut 69682 69565 69565 In- och upplåning från allmänheten 953995 953978 953978 Emitterade värdepapper 844969 377666 473432 851098 Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10299 10299 Efterställda skulder 31934 31730 31730 Summa 1911385 377666 1539004 1 916 670 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de tre olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Värderingsteknikerna som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med dem som beskrivs i avsnittet ”Finansiella instrument redovisade till verkligt värde” ovan. 151 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerat för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och vär- depappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhål- lits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nett- ning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begränsade till det redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redo- visade värdet för finansiella tillgångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 934 mkr (2 783) vilka härrör från balansräkningen skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerhe- ter om respektive 6 061 mkr (4 701). K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Tillgångar 2020 2019 Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2368 2368 2002 2002 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 49809 41529 14 91352 42422 46677 276 89375 Redovisat värde i balansräkningen 52177 41529 14 93720 44424 46677 276 91377 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 139554 84795 14 224363 114736 97585 276 212597 Kvittade belopp –89745 –43265 –133010 –72314 –50908 –123222 Redovisat värde i balansräkningen 49809 41529 14 91352 42422 46677 276 89375 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 18088 1600 19688 15338 15338 Finansiella instrument, säkerheter 10 39925 14 39949 8 46677 276 46961 Kontanter, säkerheter 15274 4 15278 11897 11897 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 33372 41529 14 74915 27243 46677 276 74196 Nettobelopp 16438 16438 15179 15179 Skulder 2020 2019 Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2234 2234 2795 2795 Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 52146 20118 54 72318 38182 23 38205 Redovisat värde i balansräkningen 54380 20118 54 74552 40977 23 41000 Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 144018 63383 54 207455 112414 50931 163345 Kvittade belopp –91872 –43265 –135137 –74232 –50908 –125140 Redovisat värde i balansräkningen 52146 20118 54 72318 38182 23 38205 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 18088 1600 19688 15338 15338 Finansiella instrument, säkerheter 5741 18518 54 24313 3264 3264 Kontanter, säkerheter 15551 15551 16081 23 16104 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 39380 20118 54 59552 34683 23 34706 Nettobelopp 12766 12766 3499 3499 152 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K50 Utbetald och föreslagen utdelning 2020 2019 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning 14,20 15878 Föreslagen utdelning 2,90 3252 8,80 9856 Vid den ordinarie årsstämman den 28 maj 2020 fattades inget beslut om föreslagen utdelning för räkenskapsåret 2019. Istället beslutade en extra bolagsstämma den 15 februari 2021 att dela ut 4,35 kr per stamaktie för räkenskapsåret 2019, vilket motsva- rade 4 871 mkr. Utdelningen betalades ut den 22 februari 2021. Styrelsen föreslår att en utdelning på 2,90 kr (8,80) per stamaktie ges 2021 för räkenskapsåret 2020, vilket motsvar 3 252 mkr (9 856). För mer information, se moderbolaget not M43. K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2020 2019 Periodiserade uppläggningsavgifter –647 –696 Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar –210 –534 Realisationsresultat vid försäljning av dotter- och intresseföretag –3 –65 Realisationsresultat vid försäljning av bostadsrätter –8 Outdelad kapitalandel intresseföretag –582 –822 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstill- gångar inklusive återtagna leasingobjekt 1108 1127 Av- och nedskrivningar på goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 472 509 Kreditreserveringar och bortskrivningar 4509 1671 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1108 –1318 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –5478 4818 Aktierelaterad ersättning 178 272 Övrigt –8 –2 Summa 447 4952 Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt, Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit- institut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 33 244 mkr (36 372) samt ränteutbetal- ningar med 5 042 mkr (9 809). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter- och intresseföretag. 2020 Under året lämnades tillskott till joint ventures Invidem AB med 23 mkr (57) och till P27 Nordic Payments Platform AB med 31 mkr (24). Under fjärde kvartalet avyttrades Visa Inc. A-aktier och Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 794 mkr. Under tredje kvartalet avyttrades aktieinnehavet i det finska kreditinformationsfö- retaget Enento Group. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 570 mkr. Under andra kvartalet avyttrades innehavet i intresseföretaget Svensk Mäklarsta- tistik AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 5 mkr och den redovisade vinsten uppgick till 3 mkr. Under första kvartalet 2017 avyttrades intresseföretaget Hemnet AB. Swedbank erhöll delbetalningar om 71 mkr av den kontanta försäljningslikviden dels första kvar- talet 2020 och dels första kvartalet 2019. K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 2019 Under fjärde kvartalet avyttrades intresseföretaget Babs Paylink AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 113 mkr och den redovisade vinsten uppgick till 25 mkr. Under tredje kvartalet avyttrades 11 procentenheter av aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgår därefter till 49 procent, varför före- taget konsolideras som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden från avytt- ringstidpunkten. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 52 mkr och den redovisade vinsten uppgick till 40 mkr. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassa- flödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likviditet. Vad koncernen anser vara likviditet samt koncernens riskhantering av likviditetsri- sker beskrivs i not K3.2. 153 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens vär- deförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräk- ningen. Samtliga tillgångar och tillhörande skulder redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Tillhörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skul- der redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. K52 Överförda finansiella tillgångar Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2020 Redovisat värde varav åter- köpsavtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav åter- köpsavtal varav värde- papperslån Aktier 447 447 47 47 Räntebärande värdepapper 28502 28502 28513 28513 Summa 28949 28502 447 28560 28513 47 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2019 Redovisat värde varav åter- köpsavtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav åter- köpsavtal varav värde- papperslån Aktier 84 84 Räntebärande värdepapper 24367 24367 24209 24209 Summa 24451 24367 84 24209 24209 K51 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 813 125 mkr (839 629). Ställda panter För egna skulder ställda säkerheter 2020 2019 1/1/2019 Statspapper och obligationer pantsatta hos Sveriges riksbank 50725 10000 9776 Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker 12401 5356 6691 Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 10986 8687 6920 Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, återköpsavtal 17515 15680 13506 Lånefordringar, utnyttjade för säkerställda obligationer1 561209 578758 497691 Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringssparare 247632 220589 174668 Kontanter 18464 9002 4470 Summa 918932 848072 713722 Övriga ställda säkerheter 2020 2019 1/1/2019 Aktier 447 84 186 Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 6256 3475 1858 Kontanter 463 436 445 Summa 7166 3995 2489 Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Exempel på ställda panter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är vissa överlå- telser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av krediter kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och därmed ge förmåns- rätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsätt- ningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas på annat sätt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor. Eventualförpliktelser Nominella belopp 2020 2019 1/1/2019 Kreditgarantier 5121 6263 7646 Övriga fullgörandegarantier 41676 41767 36827 Accepterade och endosserade växlar 828 1200 1988 Beviljade ej disponerade remburser 3071 2778 2528 Övriga eventualförpliktelser 172 27 366 Summa 50868 52035 49355 Åtaganden Nominella belopp 2020 2019 1/1/2019 Beviljade ej utnyttjade krediter 259683 223108 215662 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 66492 64305 62677 Summa 326175 287413 278339 Reservering för förväntade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –806 –582 –407 Penningtvätt Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredningarna vän- tas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt. Företag i koncernen pantsätter regelmässigt finansiella tillgångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, centrala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktio- ner samt gentemot försäkringssparare. Transaktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda panter. Företag i koncernen deltar också i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. 154 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Intresseföretag och joint ventures Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till joint ventures med 54 mkr (81). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 2 mkr (529). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 570 mkr (643) till förmån för Swedbank. Koncernen har sålt tjänster till intresseföretag och joint ventures som inte är kredit- institut i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknads- föring. Koncernens kostnader till och förvärv av tjänster från intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontant- hantering. De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i EnterCard är ett joint ven- ture. EnterCard utfärdar betal- och kreditkort i Sverige och Norge för Swedbanks kun- der. Swedbank AB finansierar EnterCard motsvarande andelsinnehavet. Nyckelpersoner Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal. Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och Sparinstitutens Pensionskassa tryggar anställdas för- måner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. Andra betydande relationer Swedbank har ett nära och omfattande samarbete med 58 av totalt 59 sparbanker i Sverige. Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder pro- dukter och tjänster från Swedbank och dess dotterföretag. Utöver i produkt- och mark- nadsfrågor har man ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT tjänster. Samarbe- tet innebär även en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärsvolymer. Sparbankerna utgör, tillsammans med sparbanksstiftelserna, en av de största aktie ägargrupperingarna i Swedbank med sammanlagt 14,5 procent (14,3) av rösterna. K53 Närstående och andra betydande relationer Intresseföretag och joint ventures Andra närstående Tillgångar 2020 2019 2020 2019 Utlåning till kreditinstitut 15730 16307 Utlåning till allmänheten 10 5 Derivat 20 9 Summa 15760 16320 Skulder Skulder till kreditinstitut 4968 3712 In- och upplåning från allmänheten 3 738 455 Emitterade värdepapper 633 597 Derivat 10 9 Övriga skulder 41 81 Summa 5655 4398 738 455 Derivat, nominellt belopp 808 1013 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 122 142 Provisionsintäkter 429 411 Provisionskostnader 484 399 Övriga intäkter 653 500 Övriga allmänna administrations- kostnader 4 0 155 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swed- bank inte hade bestämmande inflytande i företagen. Information om koncernens ande- lar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Definition av sponsor Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken. Investeringsfonder Swedbank är primärt sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förval- tare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och arvoden erhållna för att för- valta fondernas investeringar. Kapitalförvalningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas nettotillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rör- lig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har läm- nat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finansiellt stöd till investeringsfonderna. Swedbanks andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte- och valutaswappar och trans- aktioner där Swedbank skapar, istället för att absorbera, rörlig avkastning i det struktu- rerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 1 220 162 mkr (1 083 269). K54 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag 1) Resultat från andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter. Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke-avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansdagen någon avsikt att lämna något sådant. 2020 2019 Investeringsfonder uppsatta av koncernen Summa Investeringsfonder uppsatta av koncernen Summa Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 18376 18376 18304 18304 Aktier och andelar 184 184 175 175 Summa tillgångar redovisade i balansräkningen 18560 18560 18479 18479 Lånelöften 595 595 2055 2055 Koncernens maximala exponering för förluster 19155 19155 20534 20534 Resultat från andelar 1 7037 7037 8092 8092 156 NOTER KONCERNEN Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 K55 Känslighetsanalys K56 Händelser efter 31 december 2020 Förändring 2020 2019 Räntenetto, 12 månader, 1 Höjda räntor + 1 %–enhet 9880 7535 Sänkta räntor – 1 %–enhet –5395 –4968 Värdeförändring, 2 Marknadsränta + 1 %–enhet 316 1052 – 1 %–enhet –331 –1544 Aktiekurser +10% 5 15 –10% –7 1 Valutakurser +5% 66 72 –5% –56 22 Övrigt Börsutveckling, 3 +/– 10 % +/–531 +/–532 Personalförändring +/– 100 personer +/–73 +/–74 Löneförändring +/– 1 %–enhet +/–110 +/–100 Kreditförlustnivå +/– 0,1 %–enhet +/–1 729 +/–1 698 1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skul- der, inklusive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effek- terna av ett omedelbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illusterar räntenetto- känsligheten under en 12-månaders period. Tillgångar och skulder med förfall inom 12-månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/-100 rän- tepunkter. Omprissatta kontrakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12-månadsperioden. Kontraktuella referensräntegolv på lån med flytande ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0% elasticitet (dvs. ingen justering av räntan görs) medan alla andra insättningskonton har en 100% elasticitet till förändringar i marknads- räntan (dvs. räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insättnings- konton ha 100% elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0% på kon- traktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta. 2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för kon- cernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valuta positioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke-linjära produkter. 3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder. Den 15 januari tillträde Björn Meltzer till ny tillförordnad chef för affärsområdet Stora företag och institutioner. Björn Meltzer har tidigare varit CFO inom Stora företag och institutioner. Arbetet med att rekrytera en ordinarie chef har påbörjats. Den 1 februari tillkännagavs att Swedbanks styrelse beslutat att bilda ett baltiskt dotterföretag i form av ett holdingbolag med huvudkontor i Riga där ägandet av de nuvarande dotterbankerna i Estland, Lettland och Litauen kommer att placeras. Åtgär- den, som är ett resultat av utvärderingen av bolagsstyrningen, stärker både Swed- banks interna bolagsstyrning och de baltiska dotterbankerna. Beslutet kommer inte att innebära någon förändring för koncernens kunder på hemmamarknaderna i Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Den 28 januari meddelade den estniska Finansinspektionen att man gjort en bedöm- ning av den slutrapport rörande åtgärder avseende AML/CTF som Swedbank AS inkom med den 19 november 2020. Den estniska Finansinspektionen bedömer de åtgärder som vidtagits som tillräckliga och att man därmed inte har några ytterligare anmärk- ningar. I bedömningen har den estniska Finansinspektionen också tagit hänsyn till den åtgärdsplan med utveckling som Swedbank presenterat. Tillsynen av Swedbanks fort- satta arbete inom AML/CTF-området kommer därmed ske inom ramen för det löpande tillsynsarbetet. Den 15 februari hölls en extra bolagsstämma. Stämman beslöt att dela ut 4,35 kr per stamaktie för räkenskapsåret 2019, vilket motsvarade 4 871 mkr. Utdelningen betala- des ut den 22 februari. Den 25 februari beslöt styrelsen att avstå från skadeståndsprocesser mot tidigare vd och styrelseledamöter för den tid de var verksamma under räkenskapsåret 2019. Sannolikheten för att nå framgång bedömdes som utomordentligt låg. 157 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER KONCERNEN K57 Förändrad presentation, kassaflödesanalys 2019 Tidigare redovisning Förändring Ny redovisning Den löpande verksamheten Resultat före skatt 24420 24420 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 4952 4952 Betalda skatter –5981 –5981 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –9130 –9130 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –27282 –27282 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –43187 –43187 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –678 –678 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 12249 12249 Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 33488 33488 Ökning (+) /minskning (–) av emitterade värdepapper 2 40561 40561 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 8556 8556 Kassaflöde från den löpande verksamheten –2593 40561 37968 Investeringsverksamheten Rörelseavyttring 52 52 Förvärv av och tillskott till joint ventures –81 –81 Avyttring av aktier i intresseföretag 184 184 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 529 529 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –224 –224 Försäljning/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 535 535 Kassaflöde från investeringsverksamheten 995 995 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder –718 –718 Emission av räntebärande värdepapper 1 148250 –148250 Återbetalning av räntebärande värdepapper 1 –94929 94929 Emission av certifikat m.m. 483569 –483569 Återbetalning av certifikat m.m. –487865 487865 Emission av seniora icke-prioriterade skulder 1 11266 11266 Emission av efterställda skulder 1 4909 4909 Återbetalning av efterställda skulder 1 –7711 –7711 Utbetald utdelning –15893 –15893 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32414 –40561 –8147 Årets kassaflöde 30816 30816 Likvida medel vid årets början 163161 163161 Årets kassaflöde 30816 30816 Valutakursdifferenser i likvida medel 1309 1309 Likvida medel vid årets slut 195286 195286 1) Emission av räntebärande värdepapper Säkerställda obligationer 131039 Strukturerade privatobligationer 1036 Summa 132075 Seniora icke-prioriterade obligationer 11266 Efterställda skulder 4909 Summa 148250 Återbetalning av räntebärande värdepapper Säkerställda obligationer –41435 Övriga räntebärande obligationslån –42231 Strukturerade privatobligationer –3552 Summa –87218 Seniora icke-prioriterade obligationer 0 Efterställda skulder –7711 Summa –94929 2) Netto emitterade värdepapper Säkerställda obligationer 89604 Övriga räntebärande obligationslån –42231 Strukturerade privatobligationer –2516 Certifikat –4296 Summa 40561 158 RÄKNINGAR MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Rapporter och noter, moderbolaget 159 Resultaträkning 159 Rapport över totalresultat 160 Balansräkning 161 Förändringar i eget kapital 162 Kassaflödesanalys Inledande noter 163 Not M1 Redovisningsprinciper 164 Not M2 Risker 164 Kreditrisker 168 Likviditetsrisker 169 Marknadsrisker 169 Ränterisker 170 Valutarisker 171 Not M3 Kapitaltäckningsanalys 174 Not M4 Geografisk fördelning av intäkter Resultaträkning 174 Not M5 Räntenetto 175 Not M6 Erhållna utdelningar 175 Not M7 Provisionsnetto 176 Not M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 176 Not M9 Övriga intäkter 177 Not M10 Personalkostnader 178 Not M11 Övriga allmänna administrationskostnader 178 Not M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 178 Not M13 Kreditförluster, netto 178 Not M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 178 Not M15 Bokslutsdispositioner 179 Not M16 Skatt Balansräkning 180 Not M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m. m. 180 Not M18 Utlåning till kreditinstitut 180 Not M19 Utlåning till allmänheten 181 Not M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 181 Not M21 Aktier och andelar 182 Not M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 183 Not M23 Aktier och andelar i koncernföretag 184 Not M24 Derivat 184 Not M25 Säkringsredovisning till verkligt värde 186 Not M26 Immateriella anläggningstillgångar 186 Not M27 Leasingobjekt 186 Not M28 Materiella tillgångar 187 Not M29 Övriga tillgångar 187 Not M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 187 Not M31 Skulder till kreditinstitut 187 Not M32 In- och upplåning från allmänheten 187 Not M33 Emitterade värdepapper 187 Not M34 Övriga skulder 187 Not M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 187 Not M36 Avsättningar 188 Not M37 Efterställda skulder 189 Not M38 Obeskattade reserver 189 Not M39 Eget kapital 189 Not M40 Verkligt värde för finansiella instrument 193 Not M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Kassaflödesanalys 193 Not M42 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassa- flödet i den löpande verksamheten Övriga noter 194 Not M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 194 Not M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden 195 Not M45 Överförda finansiella tillgångar 195 Not M46 Operationell leasing 196 Not M47 Närstående och andra betydande relationer 196 Not M48 Händelser efter 31 december 2020 197 Not M49 Förändrad presentation kassaflödesanalys 159 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 RÄKNINGAR MODERBOLAGET Resultaträkning, moderbolaget Rapport över totalresultat, moderbolaget mkr Not 2020 2019 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 12727 12475 Övriga ränteintäkter 1030 1480 Leasingintäkter 4835 4815 Ränteintäkter 18592 18770 Räntekostnader –3529 –5692 Räntenetto M5 15063 13078 Erhållna utdelningar M6 16201 19823 Provisionsintäkter 7779 9607 Provisionskostnader –2180 –3382 Provisionsnetto M7 5599 6225 Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 2243 2202 Övriga intäkter M9 1923 1679 Summa intäkter 41029 43007 Personalkostnader M10 8743 8349 Övriga allmänna administrationskostnader M11 6531 6595 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M12 4820 4768 Sanktionsavgift 4000 Summa kostnader 24094 19712 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16935 23295 Kreditförluster, netto M13 4068 1514 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 –16 22 Rörelseresultat 12883 21759 Bokslutsdispositioner M15 –42 78 Skatt M16 3089 3685 Årets resultat 9836 17996 mkr Not 2020 2019 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 9836 17996 Årets totalresultat 9836 17996 160 RÄKNINGAR MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2020 2019 1/1/2019 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 167121 107596 80903 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M17 131857 132934 96006 Utlåning till kreditinstitut M18 669495 537151 523699 Utlåning till allmänheten M19 428997 422794 428966 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M20 60631 58150 56407 Aktier och andelar M21 16576 6235 4629 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M22 2339 2315 2085 Aktier och andelar i koncernföretag M23 63406 63082 62135 Derivat M24 59644 48332 43275 Immateriella anläggningstillgångar M26 328 366 351 Leasingobjekt M27 16135 16024 16170 Materiella tillgångar M28 580 569 576 Aktuella skattefordringar 1275 2197 1935 Uppskjutna skattefordringar M16 146 Övriga tillgångar M29 28586 21418 25666 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M30 1634 2747 1589 Summa tillgångar 1648604 1421910 1344538 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut M31 246804 161454 83218 In- och upplåning från allmänheten M32 869222 719211 700256 Emitterade värdepapper M33 259922 263181 303622 Derivat M24 74236 69908 54063 Aktuella skatteskulder 363 832 1284 Uppskjutna skatteskulder M16 152 477 Övriga skulder M34 46327 55589 63992 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M35 2856 3734 1793 Avsättningar M36 814 643 427 Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10805 Efterställda skulder M37 23434 31934 34184 Summa skulder 1534489 1317768 1242839 Obeskattade reserver M38 10682 10724 10647 Eget kapital Aktiekapital 24904 24904 24904 Andra fonder 19174 19174 5968 Balanserad vinst 59355 49340 60180 Summa eget kapital M39 103433 93418 91052 Summa skulder och eget kapital 1648604 1421910 1344538 Vid årsstämman 25 mars 2021 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas. 161 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 RÄKNINGAR MODERBOLAGET Förändring i eget kapital, moderbolaget mkr Aktie- kapital Överkurs- fond Reserv- fond Balanserad vinst Totalt Ingående balans 1 januari 2020 24904 13206 5968 49340 93418 Aktierelaterade ersättningar till anställda 178 178 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 7 7 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –6 –6 Årets totalresultat 9836 9836 varav redovisat över resultaträkningen 9836 9836 Utgående balans 31 december 2020 24904 13206 5968 59355 103433 Ingående balans 1 januari 2019 24904 13206 5968 46974 91052 Utdelning –15878 –15878 Aktierelaterade ersättningar till anställda 272 272 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda –34 –34 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 10 10 Årets totalresultat 17996 17996 varav redovisat över resultaträkningen 17996 17996 Utgående balans 31 december 2019 24904 13206 5968 49340 93418 162 RÄKNINGAR MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Kassaflödesanalys, moderbolaget Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar iden löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår iden normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit- institut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 17 589 mkr (18 894) samt ränteutbetal- ningar med 3 089 mkr (5 676). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetalningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. 2020 I december fastställdes likvidationerna för dotterföretagen Cerdo Bankpartner AB samt Swedbank First Securities LLC. Skifteslikvider uppgick till 26 mkr för Cerdo Bankpartner AB och 61 mkr för Swedbank First Securities LLC. I oktober avyttrades innehavet i Visa Inc. A-aktier och en kontant försäljningslikvid om 794 mkr erhölls. I september avyttra- des aktieinnehavet i det finska kreditinformationsföretaget Eneto Group och en kon- tant försäljningslikvid om 570 mkr erhölls. I augusti lämnade Swedbank AB ett konver- tibelt skuldebrev till Kaching AB om 5 mkr. Kapitaltillskott har under året lämnats till Invidem AB med 23 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 31 mkr. 2019 Den 1 augusti såldes 11 procent av dotterföretaget Ölands Bank AB, företaget klassifi- ceras därefter som ett intresseföretag. En kontant försäljningslikvid om 52 mkr erhölls och redovisad vinst uppgick till 27 mkr. Den 4 november såldes innehavet i BABS Pay- link AB och en kontant försäljningslikvid om 113 mkr erhölls. Redovisad vinst uppgick till 93 mkr. Den 11 juni förvärvades 10 procent i Kaching AB för 20 mkr. Under året lämnades kapitaltillskott till Swedbank PayEx Holding AB med 875 mkr, Swedbank Management Company S.A. med 16 mkr, Ektornet AB med 7 mkr, Nordic KYC Utility AB med 24 mkr och till P27 Nordic Payment Platform AB med 57 mkr. Under året överläts kortinlösenverksamheten i Swedbank AB till Swedbank PayEx Holding Sverige AB för 360 mkr. Övriga förvärv och avyttringar/förfall av strategiska finansiella tillgångar avser räntebärande värdepapper redovisade inom affärsmodellen hålles till förfall. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbank, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbank. Likvida medel i kassaflödesa- nalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som betrak- tas som likviditet. mkr Not 2020 2019 1 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 12883 21759 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M42 –4298 –4917 Betalda skatter –2866 –3779 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –132378 –13441 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –9762 5672 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –13239 –39792 Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 149979 18942 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 85386 78710 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –37316 6995 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 12444 –49039 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder –2445 8353 Kassaflöde från den löpande verksamheten 58388 29463 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –55 –992 Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag 87 166 Rörelseavyttring 360 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –7844 –8343 Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 4348 3842 Utdelningar och koncernbidrag 12576 9611 Kassaflöde från investeringsverksamheten 9112 4644 Finansieringsverksamheten Emission av seniora icke-prioriterade skulder M2.2 11266 Återbetalning av seniora icke-prioriterade skulder M2.2 –94 0 Emission av efterställda skulder M2.2 4909 Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –7881 –7711 Utbetald utdelning –15878 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –7975 –7414 Årets kassaflöde 59525 26693 Likvida medel vid årets början 107596 80903 Årets kassaflöde 59525 26693 Likvida medel vid årets slut 167121 107596 1) Ändrad presentation, se not M49. 163 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN Moderbolaget följer som huvudregel IFRS och de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för på sidan 63–70. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och all- männa råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska perso- ner, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är där- för upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redovisningsprinciper avser redovisning av: • valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures. • intresseföretag och joint ventures, • goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar, • leasingavtal då moderbolaget är leasetagare, • finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare, • pensioner, • obeskattade reserver och koncernbidrag samt • rörelsesegment. Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR I IFRS OCH SVENSKA REGELVERK Nya eller ändrade IFRS standarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moder- bolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. VÄSENTLIGA SKILLNADER I MODERBOLAGETS REDOVSNINGSPRINCIPER JÄMFÖRT MED KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende nettoinveste- ringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaff- ningsvärde. Intresseföretag och joint ventures Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaff- ningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för ned- skrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Immateriella tillgångar Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateriella till- gångar redovisas i resultaträkningen som kostnad. Leasingavtal Leasetagare Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16, vilket innebär att redovisning av leasing i moderbolaget inte förändrats. Moderbolaget är leasetagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Leasegivare Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskriv- ningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen. Pensioner Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pensionspla- ner enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgiftsbestämda pla- ner. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. Obeskattade reserver och koncernbidrag På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbola- get inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Rörelsesegment Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för kon- cernen. Geografisk fördelning av intäkter redovisas däremot. M1 Redovisningsprinciper 164 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 2019 Ej osäker fordran Ej osäker fordran Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 536542 515 537057 519056 101 519157 Utgående balans 608546 27 608573 536542 515 537057 Reserveringar Ingående balans 13 9 22 5 1 6 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 5 0 5 7 6 13 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 19 –7 12 0 0 0 Förändringar i makroekonomiska scenarion 0 0 0 1 1 Överföringar mellan steg 0 –1 –1 0 2 2 från steg 1 till steg 2 0 2 2 från steg 2 till steg 1 0 –1 –1 0 0 0 Summa 24 –8 16 8 8 16 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –1 –1 Utgående balans 37 0 37 13 9 22 Redovisat värde efter reserveringar Ingående balans 536529 506 537035 519051 100 519151 Utgående balans 608509 27 608536 536529 506 537035 M2 Risker Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller. 2.1 Kreditrisker 165 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET 2020 2019 Ej osäker fordran Osäker fordran Ej osäker fordran Osäker fordran Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 331781 38660 10981 381422 345145 40607 8041 393793 Utgående balans 345263 42560 7935 395758 331781 38660 10981 381422 Reserveringar Ingående balans 384 802 4266 5452 389 1175 3143 4707 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 133 166 17 316 155 164 88 407 Borttagna finansiella tillgångar –72 –72 –1783 –1927 –136 –357 –757 –1250 varav bortskrivningar –1575 –1575 –614 –614 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 28 83 –12 99 –25 –162 32 –155 Förändringar i makroekonomiska scenarion –6 –25 0 –31 15 76 –1 90 Expertjustering av kreditreserveringarna 306 609 1 916 Individuella bedömningar 2395 2395 199 199 Överföringar mellan steg –88 218 157 287 –19 –125 1494 1350 från steg 1 till steg 2 –94 261 167 –41 123 82 från steg 1 till steg 3 –1 55 54 –6 161 155 från steg 2 till steg 1 7 –29 –22 28 –52 –24 från steg 2 till steg 3 –15 139 124 –198 1346 1148 från steg 3 till steg 2 1 –11 –10 2 –11 –9 från steg 3 till steg 1 0 –26 –26 0 –2 –2 Övriga –155 –155 –139 –139 Summa 301 979 620 1900 –10 –404 916 502 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 155 155 139 139 Valutakursdifferenser –29 –106 –561 –696 5 31 68 104 Utgående balans 656 1675 4480 6811 384 802 4266 5452 Redovisat värde efter reserveringar Ingående balans 331397 37858 6715 375970 344756 39432 4898 389086 Utgående balans 344607 40885 3455 388947 331397 37858 6715 375970 166 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 2019 Ej osäker fordran Osäker fordran Ej osäker fordran Osäker fordran Åtaganden och garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Nominellt belopp Ingående balans 745962 9837 1240 757039 721485 8292 797 730574 Utgående balans 622568 16188 490 639246 745962 9837 1240 757039 Reserveringar Ingående balans 110 154 326 590 92 206 104 402 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 18 5 –197 –174 19 –8 –7 4 Förändringar i riskfaktorer (EAD, PD, LGD) 28 32 –11 49 –8 –75 –16 –99 Förändringar i makroekonomiska scenarion –3 –5 0 –8 12 20 0 32 Expertjustering av kreditreserveringarna 128 177 0 305 Individuella bedömningar 2 2 134 134 Överföringar mellan steg –25 57 65 97 –7 5 106 104 från steg 1 till steg 2 –28 75 47 –9 29 20 från steg 1 till steg 3 0 7 7 0 26 26 från steg 2 till steg 1 3 –9 –6 2 –10 –8 från steg 2 till steg 3 –9 59 50 –14 81 67 från steg 3 till steg 2 0 –1 –1 0 –1 –1 från steg 3 till steg 1 0 0 0 0 0 0 Summa 146 266 –141 271 16 –58 217 175 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –12 –15 –30 –57 2 6 5 13 Utgående balans 244 405 155 804 110 154 326 590 167 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2020 2019 Ej i fallissemang 3029 1610 I fallissemang 7275 6054 Summa 10304 7664 Koncentrationsrisk, kundexponering Moderbolaget hade per årsskiftet 2020 inga exponeringar emot skilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Utlåning i form av återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redo- visade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 37 mkr (13). Inga av dessa erhållna säker- heter har sålts eller pantsatts. 168 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2.2 Likviditetsrisker I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen ”Utan löptid/diskonteringseffekt”. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 324 052 mkr (258 148) kan utnyttjas av när som helst av kun- den. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 315 195 mkr (498 892) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 804 mkr (590), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2020 Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 167121 167121 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 114746 3815 7959 2916 2255 166 131857 Utlåning till kreditinstitut 5118 83386 547314 32491 303 883 669495 Utlåning till allmänheten 88612 104895 200655 27234 7601 428997 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1229 3377 50766 5394 120 -255 60631 Aktier och andelar 82321 82321 Derivat 21916 25772 74125 23103 10845 -96117 59644 Immateriella anläggningstillgångar 328 328 Materiella tillgångar 16715 16715 Övriga tillgångar 16266 1275 13954 31495 Summa 172239 326155 686448 365996 58950 21704 17112 1648604 Skulder Skulder till kreditinstitut 144434 51827 438 50105 246804 In- och upplåning från allmänheten 836518 22875 9017 812 869222 Emitterade värdepapper 72881 90286 94203 2258 294 259922 Derivat 31019 29450 80840 26351 8888 -102312 74236 Övriga skulder 18019 4913 155 38107 61194 Seniora icke-prioriterade skulder 10077 201 81 10359 Efterställda skulder 22466 394 574 23434 Eget kapital 103433 103433 Summa 980952 196621 134104 258658 29204 8888 40177 1648604 Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2019 Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonterings- effekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 107596 107596 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 122135 4887 2519 2375 617 401 132934 Utlåning till kreditinstitut 4668 21715 475357 33979 390 1042 537151 Utlåning till allmänheten 77204 98784 202100 36315 8391 422794 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4996 15697 36151 2705 56 –1455 58150 Aktier och andelar 71632 71632 Derivat 11919 12867 21294 2421 569 –738 48332 Immateriella anläggningstillgångar 366 366 Materiella tillgångar 16593 16593 Övriga tillgångar 9241 2197 1 14923 26362 Summa 112264 247210 609789 296044 44206 10675 101722 1421910 Skulder Skulder till kreditinstitut 119389 38922 3052 91 161454 In- och upplåning från allmänheten 677193 30971 10338 708 1 719211 Emitterade värdepapper 86567 72205 100959 4449 –999 263181 Derivat 14451 14268 23850 3266 700 13373 69908 Övriga skulder 59142 1066 1067 10724 71999 Seniora icke-prioriterade skulder 265 10472 209 –141 10805 Efterställda skulder 6990 24138 427 379 31934 Eget kapital 93418 93418 Summa 796582 237043 101194 161285 8143 909 116754 1421910 I löptidsfördelningen ovan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/ diskonteringseffekt. 169 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2020 Certifikat Övriga räntebärande obligationer Strukturerade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke- prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 128774 125505 8902 263181 10805 31934 305920 Emitterat 420734 36832 457566 457566 Återbetalt –411120 –31476 –2527 –445123 –94 –7881 –453098 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde –115 2211 –702 1394 318 935 2647 Valutakursförändring –11061 –6035 –17096 –670 –1554 –19320 Utgående balans 127212 127037 5673 259922 10359 23434 293715 Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2019 Certifikat Övriga räntebärande obligationer Strukturerade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke- prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 131439 161448 10735 303622 34184 337806 Emitterat 483569 1036 484605 11266 4909 500780 Återbetalt –487865 –42231 –3548 –533644 –7711 –541355 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde 140 800 679 1619 –95 39 1563 Valutakursförändring 1491 5488 6979 –366 513 7126 Utgående balans 128774 125505 8902 263181 10805 31934 305920 Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2020 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –192 195 –57 593 409 760 530 –1828 894 1304 Utländsk valuta 104 –27 210 –59 1036 –2748 1176 181 –95 –222 Summa –88 168 153 534 1445 –1988 1706 –1647 799 1082 varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2020 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 100 103 –74 416 60 331 124 –1050 512 522 Utländsk valuta –255 –244 377 211 3120 –7005 3295 610 –244 –135 Summa –155 –141 303 627 3180 –6674 3419 –440 268 387 2019 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –369 –83 –168 –708 300 1440 538 –1690 –250 –990 Utländsk valuta 511 971 –42 262 –291 129 –875 933 –81 1517 Summa 142 888 –210 –446 9 1569 –337 –757 –331 527 varav finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2019 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –395 54 –80 599 –519 –2183 –1153 3361 92 –224 Utländsk valuta 265 913 –106 260 –283 138 –842 930 –78 1197 Summa –130 967 –186 859 –802 –2045 –1995 4291 14 973 2.3 Marknadsrisker 2.3.1 Ränterisker 170 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2.3.2 Valutarisker Valutafördelning 2020 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 17745 19466 68 82 129 37490 129631 167121 Utlåning till kreditinstitut 26723 4025 933 1520 3849 4297 41347 628148 669495 Utlåning till allmänheten 42825 25087 3658 5137 32454 2534 111695 317302 428997 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 43 705 748 131109 131857 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5804 57 410 8285 14556 46075 60631 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 190503 190503 Summa 93140 48635 4591 7135 45375 6960 205836 1442768 1648604 Skulder Skulder till kreditinstitut 26929 6140 5636 1355 9469 4661 54190 192614 246804 In- och upplåning från allmänheten 32888 21271 7867 62026 807196 869222 Emitterade värdepapper 85223 114483 31740 2525 11233 245204 14718 259922 Efterställda skulder 11751 8535 1922 22208 1226 23434 Seniora icke-prioriterade skulder 7564 2795 10359 10359 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 135430 135430 Eget kapital 103433 103433 Summa 164355 150429 37376 1355 14789 25683 393987 1254617 1648604 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder –59888 –101845 –32774 5782 30782 –18723 Nettopositioner i valuta 11327 –51 11 2 196 11485 Valutafördelning 2019 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 56770 18825 87 139 102 75923 31673 107596 Utlåning till kreditinstitut 21122 3486 187 1681 2718 2838 32032 505119 537151 Utlåning till allmänheten 41682 32093 3130 4633 28140 1665 111343 311451 422794 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 1 206 207 132727 132934 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5363 1370 430 5806 12969 45181 58150 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 163285 163285 Summa 124938 55774 3317 6831 37009 4605 232474 1189436 1421910 Skulder Skulder till kreditinstitut 18236 8885 2356 2073 15787 2293 49630 111824 161454 In- och upplåning från allmänheten 27155 11276 248 38679 680532 719211 Emitterade värdepapper 87400 126209 19482 540 10520 244151 19030 263181 Efterställda skulder 12169 16482 2061 30712 1222 31934 Seniora icke-prioriterade skulder 7893 2912 10805 10805 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 141907 141907 Eget kapital 93418 93418 Summa 152853 162852 21838 2073 19239 15122 373977 1047933 1421910 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder –17331 –107135 –18526 4762 17968 –10517 Nettopositioner i valuta 10584 –57 –5 4 198 10724 171 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M3 Kapitaltäckningsanalys Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på CRR. Moderbolaget beräknar också ett internt bedömt kapitalkrav. Per den 31 december 2020 uppgick det interna kapitalbehovet till 25,7 miljarder. Kapitalbasen uppgick till 118,1 miljarder. Krav avseende kapitalbuffertar 4 , % 2020 2019 Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 7,1 8,9 varav krav på kärnprimärkapital 4,5 4,5 varav krav på kapitalkonserveringbuffert 2,5 2,5 varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,1 1,9 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 5 21,7 23,3 Bruttosoliditetsgrad 2020 2019 Primärkapital 102232 106458 Exponeringsmått 6 1263146 1086489 Bruttosoliditetsgrad, % 8,1 9,8 Kapitalkrav 1 SEKm SEKm Procent Procent SEKm / Procent 2020 2019 2020 2019 Kapitalkrav Pelare 1 37977 40307 10,6 12,4 varav buffertkrav 2 9315 14302 2,6 4,4 Kapitalkrav Pelare 2 3 8035 5265 2,2 1,6 Kapitalkrav Pelare 1 och 2 46012 45572 12,8 14,0 Kapitalbas 118091 122453 1) Justering i samband med implementeringen av EBAs tekniska standard avseende försiktig värdering. Syftet är att justera för värderingsosäkerhet avseende positio- ner värderade och redovisade till verkligt värde. 2) För att ta hänsyn till underskattning av fallissemangsfrekvens i modell för expone- ringar mot stora företag håller Swedbank mer kapital i väntan på att uppdaterad modell godkänns av Finansinspektionen. Beloppet inkluderar även planerad implementation av EBAs riktlinjer för ny fallisse- mangsdefinition och ökad säkerhetsmarginal. Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR per 31 december 2019 inkluderar effekten av riskviktsgolvet för omklassificering av bolånelöften om 3,3 mdkr. Från och med 31 mars 2020 inklude- ras dessa direkt i ytterligare exponeringsbeloppet enligt artikel 458 CRR. Per 30 september 2020 har Swedbanks LGD-modell uppdaterats, vilket minskar ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR med ca 16,3 mdkr. 3) Ytterligare riskexponeringsbelopp samt minimikapitalkrav till följd av förändrad till- lämpning av riskviktsgolv för svenska bolån i enlighet med beslut från Finansinspek- tionen. 4) Krav avseende kapitalbuffertar enligt svensk implementering av CRD V. 5) Beräknas som kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5% (exklusive buffertkrav) samt minus eventuella kärnprimärkapitalposter som används för att uppfylla primärkapitalkravet och totala kapitalkravet. 6) Med hänsyn tagen till undantag enligt CRR artikel 429.7 som exkluderar vissa koncerninterna exponeringar. 7) Beräknad utdelning i enlighet med utdelningspolicy om 50 procent baserad på 2019 och 2020 års resultat. 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive Pelare 2 krav. 2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert. 3) Individuellt Pelare 2 krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2020. Kapitaltäckning 2020 2019 Kärnprimärkapital 93880 90305 Primärkapitaltillskott 8352 16153 Primärkapital 102232 106458 Supplementärkapital 15859 15995 Total kapitalbas 118091 122453 Riskexponeringsbelopp 358278 325056 Kärnprimärkapitalrelation, % 26,2 27,8 Primärkapitalrelation, % 28,5 32,8 Total kapitalrelation, % 33,0 37,7 Kapitaltäckning 2020 2019 Eget kapital enligt balansräkning 103433 93418 Beräknad utdelning 7 –16320 –9856 Kapitalandel av periodiseringsfond 8331 8365 Förändringar i värdet på egna skulder –77 –95 Ytterligare värdejusteringar 1 –422 –427 Goodwill –709 –709 Immateriella anläggningstillgångar efter uppskjuten skatteskuld –323 –359 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –33 –32 Kärnprimärkapital 93880 90305 Primärkapitaltillskott 8352 16153 Primärkapital 102232 106458 Supplementärkapital 15859 15995 Totalt kapital 118091 122453 Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden 6805 6461 Minimikapitalkrav för kreditrisker enligt IRK 15193 12683 Minimikapitalkrav obeståndsfond 44 47 Minimikapitalkrav avvecklingsrisker 0 0 Minimikapitalkrav för marknadsrisker 1360 1297 Handelslagret 1349 1284 varav VaR och SVaR 1097 1016 varav risker utanför VaR och SVaR 252 268 Valutakursrisk övrig verksamhet 11 13 Minimikapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 349 372 Minimikapitalkrav för operativ risk 3125 2945 Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 3 CRR 2 1413 2159 Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR 3 373 41 Minimikapitalkrav 28662 26004 Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt schablonmetoden 85062 80766 Riskexponeringsbelopp kreditrisker enligt IRK 189909 158540 Riskexponeringsbelopp obeståndsfond 556 584 Riskexponeringsbelopp avvecklingsrisker 0 0 Riskexponeringsbelopp marknadsrisker 17004 16207 Riskexponeringsbelopp kreditvärdighetsjustering 4362 4644 Riskexponeringsbelopp operativ risk 39068 36815 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 2 17658 26986 Ytterligare minimikapitalkrav enligt Artikel 458 CRR 3 4659 514 Riskexponeringsbelopp 358278 325056 Kärnprimärkapitalrelation, % 26,2 27,8 Primärkapitalrelation, % 28,5 32,8 Total kapitalrelation, % 33,0 37,7 172 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 Kreditrisker enligt IRK Exponerings- belopp Genomsnittlig riskvikt, % Minimi- kapitalkrav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 338782 1 370 Institutsexponeringar 60331 21 994 Företagsexponeringar 435697 34 11778 Hushållsexponeringar 92273 20 1476 Motpartslösa exponeringar 7381 97 575 Totalt kreditrisker enligt IRK 934464 20 15193 Minimikapitalkrav för marknadsrisker 2020 2019 Ränterisker 1354 1288 varav för specifik risk 252 268 varav för generell risk 1102 1020 Aktiekursrisker 188 105 varav för generell risk 188 105 Valutakursrisk i handelslagret 95 131 Summa minimikapitalkrav för risker i handelslagret 1 1349 1284 varav stressad VaR 873 806 Valutakursrisk utanför handelslagret 11 13 Summa 1360 1297 2019 Kreditrisker enligt IRK Exponerings- belopp Genomsnittlig riskvikt, % Minimi- kapitalkrav Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 266658 1 282 Institutsexponeringar 56956 19 852 Företagsexponeringar 442780 28 9843 Hushållsexponeringar 90955 21 1524 Motpartslösa exponeringar 2695 84 182 Totalt kreditrisker enligt IRK 860044 18 12683 Minimikapitalkrav för operativa risker 2020 2019 Schablonmetoden 3125 2945 varav handel och finansförvaltning 294 268 varav hushållsbank 1733 1570 varav storkundsbank 964 904 varav betalning och avveckling 153 199 varav privatkundsmäkleri 0 1 varav administrationsuppdrag 35 31 varav kapitalförvaltning –67 –52 varav företagsfinansiering 13 24 Summa 3125 2945 1) Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk i handelslagret beräknas enligt VaR-modell. 173 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET 2020 2019 Exponeringsbelopp, riskexponeringsbelopp och minimikapitalkrav Exponerings- belopp Riskexponerings- belopp Minimi- kapitalkrav Exponerings- belopp Riskexponerings- belopp Minimi- kapitalkrav Kreditrisker enligt schablonmetoden 1014105 85062 6805 1065332 80766 6461 Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 6 Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter 63 13 1 28 6 0 Exponeringar mot offentliga organ 781 150 12 721 104 8 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 3660 1970 3 0 Institutexponeringar 936638 6894 551 987277 820 66 Företagsexponeringar 3301 3178 254 4359 4143 331 Hushållsexponeringar 211 157 13 247 184 15 Exponeringar säkrade genom pant i fastigheter 2956 1035 83 3598 1259 101 Fallerade exponeringar 0 0 0 Aktieexponeringar 66472 73635 5891 67123 74247 5940 Övriga poster 23 3 0 0 Kreditrisker enligt IRK 934464 189909 15193 860044 158540 12683 Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker 338782 4619 370 266658 3529 282 Institutexponeringar 60331 12420 994 56956 10645 852 Företagsexponeringar 435697 147231 11778 442780 123035 9843 Hushållsexponeringar 92273 18455 1476 90955 19056 1524 varav fastighetskrediter 27809 2291 183 10556 2125 170 varav övrig utlåning 64464 16164 1293 80399 16931 1354 Motpartslösa exponeringar 7381 7184 575 2695 2275 182 Kreditrisker, obeståndsfond 556 44 584 47 Avvecklingsrisk 0 0 0 0 0 0 Marknadsrisker 17004 1360 16207 1297 Handelslagret 16868 1349 16048 1284 varav VaR och SVaR 13722 1097 12701 1016 varav risker utanför VaR och SVaR 3146 252 3347 268 Valutakursrisk övrig verksamhet 136 11 159 13 Kreditvärdighetsjustering 21014 4362 349 17628 4644 372 Operativ risk 39068 3125 36815 2945 varav schablonmetoden 39068 3125 36815 2945 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 17658 1413 26986 2159 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 4659 373 514 41 Summa 1969583 358278 28662 1943004 325056 26004 174 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M4 Geografisk fördelning av intäkter M5 Räntenetto 2020 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt Ränteintäkter 11109 2096 50 –27 420 109 13757 Leasingintäkter 4835 4835 Erhållna utdelningar 16201 16201 Provisionsintäkter 7290 284 17 135 49 4 7779 Nettoresultat av finansiella transaktioner 4722 –2514 5 29 –1 2 2243 Övriga intäkter 1892 5 1 25 1923 Summa 46049 –129 72 137 469 140 46738 2019 Sverige Norge Danmark Finland USA Övrigt Totalt Ränteintäkter 9346 3021 82 –270 1629 147 13955 Leasingintäkter 4815 4815 Erhållna utdelningar 19823 19823 Provisionsintäkter 8579 461 90 384 71 22 9607 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2374 –98 6 –140 60 2202 Övriga intäkter 1402 205 1 31 1 39 1679 Summa 46339 3589 179 5 1701 268 52081 Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. 2020 2019 Ränteintäkter 13757 13955 Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 4835 4815 Räntekostnader 3529 5692 Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 15063 13078 Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 4482 4468 Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 10581 8610 2020 2019 Ränta Medelsaldo Genomsnittlig årlig ränta, % Ränta Medelsaldo Genomsnittlig årlig ränta, % Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 2874 597459 0,48 1479 514023 0,29 Utlåning till allmänheten 9775 445032 2,20 10125 447733 2,26 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 18 138219 0,01 62 140792 0,04 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 340 62419 0,54 52 30747 0,17 Summa räntebärande instrument 13007 1243129 1,05 11718 1133295 1,03 Derivat 1 673 61983 1269 54503 Övriga tillgångar 4912 361585 5783 293469 Summa 18592 1666697 1,12 18770 1481267 1,27 Skulder Skulder till kreditinstitut 595 245591 0,24 1113 144830 0,77 Inlåning från allmänheten 649 852834 0,08 1424 762218 0,19 varav insättningsgarantiavgifter 381 0,00 289 Emitterade värdepapper 2936 298420 0,98 6371 335593 1,90 Seniora icke-prioriterade skulder 102 10811 0,94 15 2061 0,73 Efterställda skulder 821 26800 3,06 993 30627 3,24 Summa räntebärande instrument 5103 1434456 0,36 9916 1275329 0,78 Derivat 1 –1961 76983 –4796 67647 Övriga skulder 387 60799 572 50580 varav avgift statlig resolutionsfond 343 502 Summa 3529 1572238 0,22 5692 1393556 0,41 Summa räntenetto 15063 13078 Placeringsmarginal 0,90 0,88 Ränteintäkter från lån i Steg 3 183 251 Räntekostnader på finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 5490 10599 Negativ ränta på finansiella tillgångar 1138 1727 Negativ ränta på finansiella skulder 404 571 1) Derivat inkluderar räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. 175 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M6 Erhållna utdelningar M7 Provisionsnetto 2020 2019 Aktier och andelar 45 141 Aktier och andelar i intresseföretag 2 529 Aktier och andelar i koncernföretag 1 16154 19153 Summa 16201 19823 1) varav genom koncernbidrag 13954 14914 Provisionsintäkter Summa provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2020 Över tid Vid viss tidpunkt Betalningsförmedling 381 973 1354 –945 409 Kort 1417 1417 –510 907 Kundkoncept 594 88 682 –15 667 Kapitalförvaltning och depå 1583 246 1829 –133 1696 Livförsäkringar 455 3 458 –2 456 Värdepapper 1 659 660 –286 374 Corporate finance 8 73 81 81 Utlåning 576 208 784 –92 692 Garantier 154 154 154 Inlåning 15 6 21 21 Skadeförsäkring 72 72 72 Övrigt 187 80 267 –197 70 Summa 4026 3753 7779 –2180 5599 Provisionsintäkter Summa provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2019 Över tid Vid viss tidpunkt Betalningsförmedling 443 917 1360 –970 390 Kort 3572 3572 –1750 1822 Kundkoncept 660 660 –14 646 Kapitalförvaltning och depå 1709 1709 –97 1612 Livförsäkringar 448 2 450 –2 448 Värdepapper 3 397 400 –261 139 Corporate finance 123 123 123 Utlåning 552 173 725 –63 662 Garantier 169 169 –3 166 Inlåning 16 14 30 30 Skadeförsäkring 62 62 62 Övrigt 278 69 347 –222 125 Summa 4463 5144 9607 –3382 6225 176 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner M9 Övriga intäkter 2020 2019 IT-tjänster 950 577 Rörelseavyttringar 233 Övriga rörelseintäkter 973 869 Summa 1923 1679 2020 2019 Verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 124 176 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat 835 1052 Summa 959 1228 Andra affärsmodeller Aktier 187 656 Räntebärande instrument 154 –158 Summa 341 498 Summa verkligt värde via resultaträkningen 1300 1726 Säkringsredovisning Ineffektiv del i verkligt värdesäkring Säkringsinstrument 1137 1174 Säkrad post –1138 –1160 Summa –1 14 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 11 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 13 4 Summa 24 4 Valutakursförändring 920 458 Summa 2243 2202 177 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M10 Personalkostnader Totala personalkostnader 2020 2019 Löner och arvoden 5324 5060 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 106 176 Socialförsäkringsavgifter 1676 1578 Pensionskostnader 1314 1156 Utbildningskostnader 62 99 Övriga personalkostnader 261 280 Summa 8743 8349 varav resultatbaserade personalkostnader 232 294 2020 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer, st Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Totalt Sverige 27 84 3 4784 4871 Danmark 16 16 Norge 167 167 USA 29 29 Finland 52 52 Kina 14 14 Estland 80 80 Lettland 43 43 Litauen 158 158 Summa 27 84 3 5343 5430 2019 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer, st Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner Totalt Sverige 37 87 5 4525 4617 Danmark 23 23 Norge 206 206 USA 32 32 Finland 46 46 Luxemburg 49 49 Kina 14 14 Estland 67 67 Lettland 38 38 Litauen 144 144 Summa 37 87 5 5144 5236 Rörligt ersättningsprogram 2015 - 2020 2020 2019 Program 2015 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 6 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 0 2 Program 2016 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 6 35 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 -1 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 1 Program 2017 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 30 30 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 9 1 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 4 4 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 2 2 Program 2018 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 22 39 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 3 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 8 23 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 4 13 Program 2019 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 13 66 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 5 18 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 18 36 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 15 17 Program 2020 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 34 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 10 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 25 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del 16 Totalt redovisad kostnad 232 294 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st. 2020 2019 Utestående vid årets början 3,7 3,4 Tilldelade 0,6 1,2 Förverkade 0,1 0,2 Inlösta 0,9 0,7 Utestående vid årets slut 3,3 3,7 Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestationsrätt vid värderingstidpunkten, kr 133 179 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 17 16 Styrelse, VD samt motsvarande befattningshavare 2020 2019 Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 26 24 Antal personer 17 15 Lämnade lån, mkr 61 60 Antal personer 13 15 2020 2019 Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 63 37 63 37 Styrelseledamöter 40 60 44 56 Övriga ledande befattningshavare inkl. VD 29 71 33 67 178 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M11 Övriga allmänna administrationskostnader M12 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar M14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar M13 Kreditförluster, netto M15 Bokslutsdispositioner 2020 2019 Hyror, övriga lokalkostnader 869 941 IT-kostnader 2555 2296 Tele, porto 129 90 Konsulter 1482 1576 Övrigt köpta tjänster 712 532 Resor 40 149 Representation 15 29 Materialkostnader 64 57 Reklam, PR, marknadsföring 279 202 Värdetransport, larm 45 44 Reparation och underhåll 61 71 Övriga administrationskostnader 1 196 420 Övriga rörelsekostnader 84 188 Summa 6531 6595 2020 2019 Lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditreserveringar – steg 1 325 –2 Kreditreserveringar – steg 2 971 –396 Kreditreserveringar – steg 3 620 917 Summa 1916 519 Bortskrivningar 1925 871 Återvinningar –43 –51 Summa 1882 820 Summa lån till upplupet anskaffningsvärde 3798 1339 Lånelöften och garantier Kreditreserveringar – steg 1 146 16 Kreditreserveringar – steg 2 266 –59 Kreditreserveringar – steg 3 –142 217 Summa 270 174 Bortskrivningar 1 Summa lånelöften och garantier 270 175 Summa kreditförluster 4068 1514 Kreditförluster fördelade per låntagarkategori Kreditinstitut 16 16 Allmänheten 4052 1498 Summa 4068 1514 2020 2019 Aktier och andelar i dotterföretag Swedbank Management Company S.A., Luxemburg 22 Summa 22 Återföring av tidigare nedskrivning i dotterföretag Cerdo Bankpartner AB, Helsingborg –13 Swedbank First Securities LLC, New York –3 Summa –16 Summa –16 22 2020 2019 Avsättning till periodiseringsfond 2019 51 Upplösning av periodiseringsfond 2013 –51 Överavskrivningar inventarier –42 78 Summa –42 78 2020 2019 Avskrivningar Inventarier 230 231 Immateriella anläggningstillgångar 83 76 Leasingobjekt 4482 4468 Summa 4795 4775 Nedskrivningar Leasingobjekt 25 –7 Summa 25 –7 Summa 4820 4768 1) I övriga administrationskostnader 2019 ingår en reservering med 248 mkr för ej avdragsgill mervärdesskatt Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2020 2019 Revisionsuppdraget 31 48 Annan revisionsverksamhet 9 9 Skatterådgivning 1 Övriga tjänster 26 10 Summa 67 67 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, Deloitte 2020 2019 Revisionsuppdraget 7 Annan revisionsverksamhet 1 Summa 8 Internrevision 71 71 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrel- sens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankom- mer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgif- ter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskatt- ningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i sam- band med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll. 179 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M16 Skatt Skattekostnad 2020 2019 Skatt avseende tidigare år –300 –701 Aktuell skatt 3722 3790 Uppskjuten skatt –333 596 Summa 3089 3685 2020 2019 mkr procent mkr procent Utfall 3089 23,9 3685 17,0 Aktuell skattesats på resultatet före skatt 2766 21,4 4640 21,4 Skillnad –323 –2,5 955 4,4 Skillnaden består av följande poster Skatt tidigare år 300 2,3 701 3,2 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –227 –1,8 –820 –3,8 Ej avdragsgill sanktionsavgift –856 –6,6 Ej skattepliktiga utdelningar 475 3,7 1026 4,7 Skattefria reavinster/ej avdragsgilla förluster och värdeförändringar på aktier och andelar –10 –0,1 73 0,3 Schablonintäkt periodiseringsfond –6 –6 Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 3 –5 Avvikande skattesats i andra länder –2 –14 Summa –323 –2,5 955 4,4 2020 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 605 –317 288 Pensioner –116 –11 –127 Aktierelaterade ersättningar 18 –7 11 Immateriella anläggningstillgångar 7 –2 5 Övrigt –37 –3 15 –25 Summa 477 –333 –7 15 152 2019 Uppskjutna skatteskulder Ingående balans Resultaträkning Eget kapital Valutakurs- differenser Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 605 605 Pensioner –117 1 –116 Aktierelaterade ersättningar –15 33 18 Immateriella anläggningstillgångar 9 –2 7 Övrigt –23 –8 –6 –37 Summa –146 596 33 –6 477 180 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M19 Utlåning till allmänheten M18 Utlåning till kreditinstitut Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Svenska staten 13745 8541 8941 14072 9430 9236 12987 6981 7276 Svenska kommuner 659 13 512 656 13 513 637 13 501 Utländska stater 76 60 1796 73 59 1804 71 58 1791 Utländska kommuner 381 145 1 380 145 1 371 143 1 Summa 14861 8759 11250 15181 9647 11554 14066 7195 9569 Andra affärsmodeller Svenska staten 246 245 246 Svenska kommuner 2007 3924 4294 2005 3881 4294 1971 3871 4277 Utländska kommuner 571 573 548 Summa 2253 3924 4865 2250 3881 4867 2217 3871 4825 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Sveriges riksbank 114743 120251 79891 114743 120251 80129 114743 120244 80000 Summa 114743 120251 79891 114743 120251 80129 114743 120244 80000 Summa 131857 132934 96006 132174 133779 96550 131026 131310 94394 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Svenska banker 5336 3832 3319 Svenska kreditinstitut 623895 510098 499107 Utländska banker 21250 21475 13530 Utländska kreditinstitut 9723 1629 3195 Summa 660204 537034 519151 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Svenska banker, återköpsavtal 9 Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 8449 107 4548 Utländska banker, återköpsavtal 842 1 Summa 9291 117 4548 Summa 669495 537151 523699 Varav efterställda fordringar 2020 2019 1/1/2019 Intresseföretag 120 120 620 Övriga företag 48 53 51 Summa 168 173 671 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Svensk allmänhet 292910 295717 298343 Riksgälden 25003 4 10153 Utländsk allmänhet 71036 80252 80590 Summa 388949 375973 389086 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Svensk allmänhet, återköpsavtal 74 2439 5519 Riksgälden, återköpsavtal 7243 9725 2436 Utländsk allmänhet, återköpsavtal 32630 34503 31759 Andra affärsmodeller Svensk allmänhet 101 154 166 Summa 40048 46821 39880 Summa 428997 422794 428966 181 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 Aktier och andelar Redovisat värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Svenska bostadsinstitut 10795 10174 15603 10775 10225 15573 10438 9858 14992 Svenska finansiella företag 10457 9219 5276 10444 9235 6781 10219 9543 5141 Svenska icke-finansiella företag 3318 3876 3913 3306 3873 5808 3275 3332 5713 Utländska finansiella företag 9760 7098 4990 9748 7107 3487 9597 6994 4915 Utländska icke-finansiella företag 2340 4910 5119 2347 4912 3255 2336 4886 3215 Summa 36670 35277 34901 36620 35352 34904 35865 34613 33976 Andra affärsmodeller Svenska bostadsinstitut 16562 18852 15646 16489 18930 15685 16131 18300 15040 Svenska finansiella företag 2062 2 257 2046 2 257 2000 2 250 Utländska banker 3065 1118 3052 1119 3048 1118 Utländska finansiella företag 2272 1910 1525 2270 1909 1525 2248 1881 1505 Utländska icke-finansiella företag 990 1904 990 1904 958 1838 Summa 23961 22872 19332 23857 22950 19371 23427 22259 18634 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Utländska banker 1 2174 1 2174 1 2152 Summa 1 2174 1 2174 1 2152 Summa 60631 58150 56407 60477 58303 56449 59292 56873 54761 Redovisat värde Anskaffnings- värde Redovisat värde Anskaffnings- värde Redovisat värde Anskaffnings- värde 2020 2020 2019 2019 1/1/2019 1/1/2019 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Handelslager aktier 4627 4459 591 586 1207 1459 Handelslager fondandelar 10918 10700 3316 3257 1808 1832 Andra affärsmodeller Strategiska innehav och övrigt 1020 1357 2317 1639 1603 1635 Bostadsrätter 11 11 11 11 11 11 Summa 16576 16527 6235 5493 4629 4937 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. 182 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Anläggningstillgångar 2020 2019 1/1/2019 Kreditinstitut 2054 2054 1944 Övriga intresseföretag 285 261 141 Summa 2339 2315 2085 Ingående balans 2315 2085 2087 Under året tillkommande 24 251 0 Under året nedskrivet –2 Under året avyttrat –21 0 Utgående balans 2339 2315 2085 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade. Under 2020 betalades kapitaltillskott till Invidem AB om 24 mkr. Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procentenheter i dotterföretaget Ölands Bank AB. Swedbank AB:s ägarandel uppgår därefter till 49 procent. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 52 mkr. Redovisad vinst uppgick till 27 mkr. Den 4 november 2019 avyttrades Babs Paylink AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 113 mkr. Redovisad vinst uppgick till 93 mkr. Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut EnterCard Group AB, Stockholm, joint venture 556673-0585 3000 420 420 50,00 Sparbanken Rekarne AB, Eskilstuna 516401-9928 865000 125 125 50,00 Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3670342 1070 1070 22,00 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4750000 288 288 47,50 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340000 41 41 40,00 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637000 110 110 49,00 Summa 2054 2054 Övriga BGC Holding AB, Stockholm 556607-0933 29177 98 98 29,18 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12735 4 24 28,30 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10000 19 21 20,00 Invidem AB, Stockholm, joint venture 559210-0779 10000 48 48 16,67 P27 Nordic Payments Platform AB, Stockholm, joint venture 559198-9610 10000 116 116 16,67 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2000 0 0 20,00 VISA Sweden, ek för, Stockholm 769619-6828 0 0 0 42,09 Summa 285 307 Summa 2339 2361 183 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M23 Aktier och andelar i koncernföretag Anläggningstillgångar 2020 2019 1/1/2019 Svenska kreditinstitut 24073 24073 24208 Utländska kreditinstitut 29371 29353 29276 Övriga företag 9962 9656 8651 Summa 63406 63082 62135 Ingående balans 63082 62135 62016 Under året tillkommande 398 1105 128 Under året nedskrivet –22 –9 Under året avgående –74 –136 0 Utgående balans 63406 63082 62135 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade. Under 2020 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 0 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 324 mkr samt till Sparfrämjandet om 0 mkr. Under 2020 likviderades dotterfö- retagen Cerdo Bankpartner AB och Swedbank First Securities LLC. Den 1 augusti 2019 avyttrades 11 procent av aktierna i dotterföretaget Ölands Bank AB, vilket då övergick till att bli ett intresseföretag. Under 2019 betalades kapitaltillskott till Ektornet AB om 7 mkr, Swedbank PayEx Holding AB om 987 mkr, Sparfrämjandet om 0 mkr samt till Swedbank Management Company S.A. om 16 mkr. Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings - värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23000000 24073 24073 100 Summa 24073 24073 Utländska kreditinstitut Swedbank AS, Tallinn 10060701 85000000 18470 18470 100 Swedbank AS, Riga 40003074764 575000000 4267 4267 100 Swedbank AB, Vilnius 112029651 164008000 6614 6614 100 Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 300000 15 142 100 Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 250000 5 42 100 Summa 29371 29535 Övriga ATM Holding AB, Stockholm 556886-6692 350 40 47 70 Ektornet AB, Stockholm 556788-7152 5000000 164 1978 100 FR & R Invest AB, Stockholm 556815-9718 10000000 34 61 100 Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041-9995 45000 5 5 100 Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406-0963 70000 146 146 100 Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 1000 282 283 100 Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401-8292 150000 3362 3361 100 Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714-2798 500000 2607 2283 100 Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10000000 3322 3322 100 Övriga företag 51100 0 0 Summa 9962 11486 Summa 63406 65094 184 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M24 Derivat M25 Säkringsredovisning till verkligt värde Nominellt belopp 2020 Återstående kontraktsenlig löptid Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not < 1 år 1–5 år > 5 år 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Derivat i säkringsredovisning M25 30438 109998 2857 143293 140832 2110 1466 0 218 Derivat ej i säkringsredovisning 6431636 9140104 5588604 21160344 18018576 147279 119180 166108 143922 Bruttobelopp 6462074 9250102 5591461 21303637 18159408 149389 120646 166108 144140 Kvittade belopp M41 –4494381 –6901472 –5375952 –16771805 –12057460 –89745 –72314 –91872 –74232 Summa 1967693 2348630 215509 4531832 6101948 59644 48332 74236 69908 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 248942 508346 220088 977376 979298 3488 3378 3101 2645 Terminer 3385931 1033503 4419434 6059927 1073 959 1074 965 Swappar 1618245 7068400 5219249 13905894 9146710 110097 72419 112778 76425 Valutarelaterade Optioner 15423 989 16412 38319 154 231 163 222 Terminer 821057 17155 838212 874667 9293 7830 20126 12122 Swappar 249347 503700 148767 901814 817941 18973 8929 24787 27351 Aktierelaterade Optioner 71082 6740 500 78322 93123 4171 25385 3419 24079 Terminer 6917 6917 4498 26 30 29 29 Swappar 14692 64 14756 3571 4 19 537 71 Kreditrelaterade Swappar 1207 1207 522 94 13 Summa 6431636 9140104 5588604 21160344 18018576 147279 119180 166108 143922 2020 2019 Redovisat värde Redovisat värde Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Nominellt belopp Tillgångar Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen Nominellt belopp Tillgångar Skulder Årets värde- förändring som använts för att värdera säkrings- ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen Ränterisk Ränteswappar, Emitterade värdepapper 110536 1478 583 –11 98860 1159 53 1053 13 Ränteswappar, Seniora icke-prioriterade skulder 9894 105 214 0 10416 118 –114 Ränteswappar, Efterställda skulder 22863 527 340 10 31555 307 47 235 1 Summa 143293 2110 1137 –1 140832 1466 218 1174 14 Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K29. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringsredovisning presenteras i följande tabeller. 185 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET 2020 2019 Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Säkrade poster Skulder Skulder Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet Skulder Skulder Årets värdeförändring som använts för att värdera säkringsineffektivitet Emitterade värdepapper 111030 1266 –594 99237 850 –1039 Seniora icke-prioriterade skulder 9874 101 –214 10388 –114 114 Efterställda skulder 22966 473 –330 31759 175 –234 Summa 143870 1840 –1138 141384 911 –1160 2020 2019 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Löptidsprofil och genomsnittspris, verkligt värdesäkring av ränterisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Verkligt värdesäkring Nominellt belopp 30438 109998 2857 18888 86448 35496 Genomsnittlig fast ränta 0,51 0,27 1,03 1,58 0,67 0,96 Säkringsrelationer som omfattas av referensreäntereformen Nominellt belopp 2020 Säkrade poster och säkringsinstrument CHF GBP JPY USD Samtliga avtal 926 10021 6758 51272 Förfall före referensräntereformen 0 5567 0 10320 Direkt hänförlig till referensräntereformen 926 4454 6758 40952 2019 Säkrade poster och säkringsinstrument CHF GBP JPY USD Samtliga avtal 959 11015 5463 46785 Förfall före referensräntereformen 0 6119 0 28145 Direkt hänförlig till referensräntereformen 959 4896 5463 18640 186 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M26 Immateriella anläggningstillgångar M27 Leasingobjekt 2020 2019 Goodwill Kundbas Övrigt Totalt Goodwill Kundbas Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 3429 130 1097 4656 3429 130 1271 4830 Nyanskaffningar via separata förvärv 47 47 93 93 Avyttringar och utrangeringar –20 –20 –267 –267 Anskaffningsvärde vid årets utgång 3429 130 1124 4683 3429 130 1097 4656 Avskrivningar vid årets ingång –3429 –73 –508 –4010 –3428 –73 –698 –4199 Årets avskrivningar –83 –83 –1 –75 –76 Avyttringar och utrangeringar 18 18 265 265 Avskrivningar vid årets utgång –3429 –73 –573 –4075 –3429 –73 –508 –4010 Nedskrivningar vid årets ingång och utgång –57 –223 –280 –57 –223 –280 Redovisat värde 328 328 366 366 Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 15 år. Något nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. Anläggningstillgångar 2020 2019 Anskaffningsvärde vid årets ingång 26367 26249 Nyanskaffningar 7583 8116 Avyttringar och utrangeringar –6932 –7998 Anskaffningsvärde vid årets utgång 27018 26367 Avskrivningar vid årets ingång –10298 –10023 Årets avskrivningar –4482 –4468 Avyttringar och utrangeringar 3961 4193 Avskrivningar vid årets utgång –10819 –10298 Nedskrivningar vid årets ingång –45 –56 Årets nedskrivningar –25 7 Avyttringar och utrangeringar 6 4 Nedskrivningar vid årets utgång –64 –45 Redovisat värde 16135 16024 2020 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa Framtida minimileaseavgifter 4762 8552 3617 16931 Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av under leasingavtalets löptid enligt annuitetsmetod. Leasingobjek- ten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasingavgifterna innehåller inga variabla avgifter. Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av under nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation för nedskrivningsbehov fanns inte per balansdagen. M28 Materiella tillgångar Anläggningstillgångar 2020 2019 Anskaffningsvärde vid årets ingång 2297 2442 Nyanskaffningar 256 227 Avyttringar och utrangeringar –176 –372 Anskaffningsvärde vid årets utgång 2377 2297 Avskrivningar vid årets ingång –1728 –1866 Årets avskrivningar –230 –231 Avyttringar och utrangeringar 161 369 Avskrivningar vid årets utgång –1797 –1728 Redovisat värde 580 569 187 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M29 Övriga tillgångar M31 Skulder till kreditinstitut M32 In- och upplåning från allmänheten M33 Emitterade värdepapper M34 Övriga skulder M36 Avsättningar M30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2020 2019 1/1/2019 Fondlikvidfordringar 8627 6392 8192 Koncernbidrag 13954 14921 14319 Övriga finansiella tillgångar 5977 76 3101 Summa finansiella tillgångar 28558 21389 25612 Övertagen egendom för skyddande av fordran och återtagna leasingobjekt 28 29 54 Summa 28586 21418 25666 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Certifikat 127211 128774 131439 Andra räntebärande obligationer 127037 125505 161448 Summa 254248 254279 292887 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Strukturerade privatobligationer 5674 8902 10735 Summa 5674 8902 10735 Summa 259922 263181 303622 2020 2019 1/1/2019 Förutbetalda kostnader 1337 2464 1285 Ännu ej fakturerad fordran 297 283 304 Summa 1634 2747 1589 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Sveriges riksbank 50004 7 Svenska banker 32179 21577 21021 Svenska kreditinstitut 113452 94050 26104 Utländska centralbanker 5739 6306 13884 Utländska banker 41898 38961 21618 Utländska kreditinstitut 238 556 318 Summa 243510 161450 82952 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Svenska banker, återköpsavtal 4 4 Svenska kreditinstitut, återköpsavtal 1416 Utländska banker, återköpsavtal 1874 266 Summa 3294 4 266 Summa 246804 161454 83218 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Inlåning svensk allmänhet 840251 708839 689588 Inlåning Riksgälden 69 329 339 Inlåning utländsk allmänhet 12078 10025 9688 Summa 852398 719193 699615 Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Inlåning svensk allmänhet, återköpsavtal 16824 18 641 Summa 16824 18 641 Summa 869222 719211 700256 2020 2019 1/1/2019 Fondlikvidskulder 4910 2259 5790 Koncernbidrag 413 0 0 Korta positioner aktier 561 247 358 varav egna emitterade aktier 155 24 257 Korta positioner räntebärande värdepapper 22740 34098 38255 Olikviderade betalningar 9200 9807 10892 Övriga finansiella skulder 8503 9178 8697 Summa finansiella skulder 46327 55589 63992 2020 2019 1/1/2019 Upplupna kostnader 2823 3697 1791 Avtalsskulder 33 37 2 Summa 2856 3734 1793 2020 2019 1/1/2019 Reserveringar för garantier och andra åtaganden 804 590 402 Omstruktureringsreserv 2 10 Övrigt 8 43 25 Summa 814 643 427 Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisker. 188 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M37 Efterställda skulder 2020 2019 1/1/2019 Värderingskategori, upplupet anskaffningsvärde Förlagslån 14900 15453 23015 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 8534 16481 11169 Summa 23434 31934 34184 Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat belopp, mkr Kupongränta, % 2017 2027 2022-11-22 EUR 650 6613 1,00% 2018 2033 2028-03-28 JPY 5000 406 0,90% 2018 2028 2023-04-12 JPY 8000 639 0,75% 2018 2028 2023-05-08 SEK 1200 1227 0,00% 2018 2028 2023-06-29 JPY 11000 877 0,95% 2018 2028 2023-09-18 EUR 500 5138 0,00% Summa 14900 Eviga förlagslån, godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent. Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat belopp, mkr Kupongränta, % 2016 Evigt 2022-03-17 1 USD 500 4236 6,00% 2019 Evigt 2024-09-17 2 USD 500 4298 5,63% Summa 8534 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 15,70 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, lägst 8,75 USD omräknat till svenska kronor. 189 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M38 Obeskattade reserver M39 Eget kapital Ackumulerade överavskrivningar Periodiserings- fond Total Ingående balans 2019 5196 5451 10647 Avsättning/Upplösning 78 78 Utgående balans 2019 5274 5451 10724 Avsättning/Upplösning –42 –42 Utgående balans 2020 5232 5451 10682 Skattemässigt värde enligt räkenskapsenlig avskrivning Tillgångar utanför räken- skapsenlig avskrivning Total Immateriella anläggnings- tillgångar 96 232 328 Leasingobjekt 16135 16135 Materiella tillgångar 459 121 580 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 255 1379 1634 Överavskrivningar –5232 –5232 Redovisat värde, netto 11713 1732 13445 Årets förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rapporten Förändringar i eget kapital. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räkenskapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader. Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst och preliminärt registrerade anläggningstillgångar samt förbättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskapsenlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 353 mkr. Periodiseringsfond 2020 2019 1/1/2019 Avsättning 2013 51 Avsättning 2017 1862 1862 1862 Avsättning 2018 3538 3538 3538 Avsättning 2019 51 51 Summa 5451 5451 5451 M40 Verkligt värde för finansiella instrument Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Nedan redogörs för en jämförelse mellan redovisat och verkligt värde för moderbola- gets finansiella tillgångar och finansiella skulder. Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När moderbolaget fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller till- förlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbun- denhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att analysera faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer: • Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad • Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar här- ledda från en aktiv marknad • Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observer- bara och därav baseras på interna antaganden När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har marknadsris- ker som motverkar varandra används genomsnitt av köp- och säljkurser som grund när verkliga värden fastställs. Där verkligt värde härrör från en modelleringsteknik utförs värderingen med mittpris. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj jus- tering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av etablerade värderingsmetoder och -modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan här- ledas till en marknad tillämpas, dessa antaganden baseras på erfarenhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och model- ler samt valideras kontinuerligt av den oberoende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parame- trar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC-derivat, där motpartsrisken inte regleras med kontantsäkerheter, sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken (CVA och DVA). CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknads- implicita parametrar. Moderbolaget har en fortlöpande process där finansiella instrument som indikera hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I processen bestäms på vilket sätt beräkningen ska ske utifrån hur de interna anta- gandena förväntas påverka värderingen. I de fall de interna antagandena har en bety- dande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inkluderar även en analys och bedömning, utifrån kvalitén på värderings- data, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivå- erna. Överföringar mellan värderingsnivåerna rapporteras som om de skett i slutet av varje kvartal. Under åren 2020 och 2019 har det inte förekommit några överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. För ut- och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. 2020 2019 1/1/2019 Bundet eget kapital Aktiekapital, stamaktier 24904 24904 24904 Reservfond 5968 5968 5968 Summa 30872 30872 30872 Fritt eget kapital Överkursfond 13206 13206 13206 Balanserad vinst 59355 49340 46974 varav egna aktier –3348 –3348 –3348 Summa 72561 62546 60180 Summa eget kapital 103433 93418 91052 190 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 2020 2019 1/1/2019 Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Tillgångar Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 167121 167121 107596 107596 80903 80903 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 131857 131857 132934 132934 96125 96006 119 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 114743 114743 120251 120251 80010 79891 119 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 17114 17114 12683 12683 16115 16115 Utlåning till kreditinstitut 669495 669495 537151 537151 523699 523699 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 660204 660204 537034 537034 519151 519151 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 9291 9291 117 117 4548 4548 Utlåning till allmänheten 428997 428997 422794 422794 428966 428966 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 388949 388949 375973 375973 389086 389086 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 40048 40048 46821 46821 39880 39880 Obligationer och räntebärande värdepapper 60631 60631 58150 58150 56407 56407 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 1 2174 2174 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 60631 60631 58149 58149 54233 54233 Aktier och andelar 16576 16576 6235 6235 4629 4629 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 16576 16576 6235 6235 4629 4629 Derivat 59644 59644 48332 48332 43275 43275 Övriga finansiella tillgångar 28558 28558 21389 21389 25612 25612 Summa 1562879 1562879 1334581 1334581 1259617 1259497 119 2020 2019 1/1/2019 Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Verkligt värde Redovisat värde Skillnad Skulder Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut 246804 246804 161454 161454 83218 83218 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 243510 243510 161450 161450 82952 82952 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3294 3294 4 4 266 266 In- och upplåning från allmänheten 869222 869222 719211 719211 700256 700256 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 852398 852398 719193 719193 699615 699615 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 16824 16824 18 18 641 641 Emitterade värdepapper 262643 259922 2721 267209 263181 4028 306969 303622 3347 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 256969 254248 2721 258307 254279 4028 296234 292887 3347 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 5674 5674 8902 8902 10735 10735 Seniora icke-prioriterade skulder 10545 10359 186 10299 10805 –506 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 10545 10359 186 10299 10805 –506 Efterställda skulder 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182 varav värderat till upplupet anskaffningsvärde 23688 23434 254 31730 31934 –204 34366 34184 182 Derivat 74236 74236 69908 69908 54063 54063 Skulder inlånade värdepapper 23301 23301 34345 34345 38613 38613 varav värderat till verkligt värde via resultaträkningen 23301 23301 34345 34345 38613 38613 Övriga finansiella skulder 23026 23026 21244 21244 25379 25379 Summa 1533465 1530304 3161 1315400 1312082 3318 1242584 1239055 3529 Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Efterföljande tabeller redovisar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värderings- nivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, cer- tifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det noterade pri- set på en aktiv marknad använts vid värderingen. Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitte- rade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksamheten. Aktiederi- vat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på markna- den. Övriga ränte-, valuta - och kreditderivat samt räntebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäkringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgångarna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet). Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och käns- ligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transaktioner eller priser för liknande noterade aktier. Input till övriga metoder är till exempel tillgängliga priser, proxy priser, marknadsindikatorer samt företagsinformation. De onoterade aktierna i nivå 3 avser strategiska aktieinnehav. Aktierna i Visa Inc. är föremål för försäljningsrestriktioner under en period på upp till 8 år och kan också under vissa förutsättningar behöva åter- lämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av egna interna antaganden och rapporteras därför i nivå 3 som egetkapitalinstrument. Under september konverterade Visa Inc. hälften av de utestå- ende Visa Inc. C aktierna till Visa Inc. A aktier. Redovisat värde för aktier i Visa Inc. C uppgick per årsskiftet till 602mkr (1.288). 191 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instru- ment i nivå 3 anses den ersättning som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Därför kalibrerar moderbolaget sina vär- deringsmodeller mot genomförda transaktioner. Per årsskiftet fanns inga operiodise- rade skillnader i balansräkningen. Finansiella instrument överförs till nivå 3 eller från nivå 3 beroende på att de interna antagandena har fått ändrad betydelse för värderingen. Under året förekom det inte några överföringar av finansiella instrument till eller fårn nivå 3. There were no trans- fers of financial instruments to or from level 3 during the year. I efterföljande tabell framgår finansiella instrument redovisade till verkligt värde per årsskiftet fördelat per värderingsnivå. 2020 2019 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14116 2998 17114 8568 4115 12683 Utlåning till kreditinstitut 9291 9291 117 117 Utlåning till allmänheten 40048 40048 46821 46821 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 21933 38698 60631 22115 36034 58149 Aktier och andelar 15544 1032 16576 4487 1748 6235 Derivat 12 59632 59644 8 48324 48332 Summa 51605 150667 1032 203304 35178 135411 1748 172337 Skulder Skulder till kreditinstitut 3294 3294 4 4 In- och upplåning från allmänheten 16824 16824 18 18 Emitterade värdepapper 5674 5674 8902 8902 Derivat 12 74224 74236 12 69896 69908 Skulder inlånade värdepapper 22308 993 23301 31864 2481 34345 Summa 22320 101009 123329 31876 81301 113177 Förändringar inom nivå 3 2020 2019 Tillgångar Tillgångar Egetkapital- instrument Derivat Summa Egetkapital- instrument Derivat Summa Ingående balans 1748 1748 1167 2 1169 Förvärv 20 20 Konvertering till Visa Inc. A-aktier –819 –819 Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –11 –11 Förfall –1 –1 Vinst eller förlust 103 103 572 –1 571 varav orealiserade vinster eller förluster för poster som innehas per balansdagen –73 –73 565 565 Utgående balans 1032 1032 1748 1748 192 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de tre olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2020 Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 114743 114743 Utlåning till kreditinstitut 660204 660204 Utlåning till allmänheten 388949 388949 Summa 1163896 1163896 Skulder Skulder till kreditinstitut 243510 243510 In- och upplåning från allmänheten 852398 852398 Emitterade värdepapper 256969 256969 Seniora icke-prioriterade skulder 10545 10545 Efterställda skulder 23688 23688 Summa 1387110 1387110 2019 Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 120251 120251 Utlåning till kreditinstitut 537034 537034 Utlåning till allmänheten 375973 375973 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 1 Summa 1033259 1033259 Skulder Skulder till kreditinstitut 161450 161450 In- och upplåning från allmänheten 719193 719193 Emitterade värdepapper 254279 258307 Seniora icke-prioriterade skulder 10805 10299 Efterställda skulder 31934 31730 Summa 1177661 1180979 193 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M42 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M41 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända), fondlikvidfordringar och värdepapperslån. 2020 2019 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värdepapper Summa Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2550 2550 2172 2172 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 57094 100907 14 158015 46160 46784 276 93220 Redovisat värde i balansräkningen 59644 100907 14 160565 48332 46784 276 95392 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 146839 144172 14 291025 118474 97692 276 216442 Kvittade belopp –89745 –43265 –133010 –72314 –50908 –123222 Redovisat värde i balansräkningen 57094 100907 14 158015 46160 46784 276 93220 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 25599 1600 27199 19381 19381 Finansiella instrument, säkerheter 10 99303 14 99327 8 46726 276 47010 Kontanter, säkerheter 15274 4 15278 11897 58 11955 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 40883 100907 14 141804 31286 46784 276 78346 Nettobelopp 16211 16211 14874 14874 Skulder Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettningsavtal 2278 54 2332 2843 2843 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal 71959 20118 92077 67065 23 67088 Redovisat värde i balansräkningen 74237 20118 54 94409 69908 23 69931 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 163831 63383 54 227268 141297 50931 192228 Kvittade belopp –91872 –43265 –135137 –74232 –50908 –125140 Redovisat värde i balansräkningen 71959 20118 54 92131 67065 23 67088 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 25599 1600 27199 19381 19381 Finansiella instrument, säkerheter 5741 18518 54 24313 3264 3264 Kontanter, säkerheter 27510 27510 16081 23 16104 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 58850 20118 54 79022 38726 23 38749 Nettobelopp 13109 13109 28339 28339 2020 2019 Periodiserade uppläggningsavgifter –499 –490 Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar –576 –944 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 4795 4775 Nedskrivningar på anläggningstillgångar 25 15 Återföring av tidigare nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar –16 Kreditreserveringar och bortskrivningar 3840 1390 Utdelning koncernföretag –11823 –10212 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1495 –1020 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –1318 1569 Aktierelaterade ersättningar till anställda 106 176 Reavinst finansiella tillgångar –493 –129 Övrigt 166 –47 Summa –4298 –4917 194 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M43 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden 2020 2019 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning 14,20 15878 Föreslagen utdelning 2,90 3252 8,80 9856 Vid den ordinarie årsstämman den 28 maj 2020 fattades inget beslut om föreslagen utdelning för räkenskapsåret 2019. Istället beslutade en extra bolagsstämma den 15 februari 2021 att dela ut 4,35 kr per stamaktie för räkenskapsåret 2019, vilket motsva- rade 4 871 mkr. Utdelningen betalades ut den 22 februari 2021. Styrelsen föreslår att en utdelning på 2,90 kr per stamaktie ges 2021 för räkenskaps- året 2020, vilket motsvarar 3 252 mkr. Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 54 484 mkr. Vinstmedel enligt balansräkningen i Swedbank AB uppgående till 59 355 mkr med avdrag för lämnad utdelning den 22 februari 2021 om 4 871 mkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr): De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 119 991 775 utestående stamaktier per den 31 december 2020 med tillägg för 1 272 063 utdelningsberättigade stamaktier som beräknas över- låtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 25 mars 2021 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsbe- rättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säl- jas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 480 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 29 mars 2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. Den konsoliderade situationens totala kapi- tal översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt pelare 1 och buffertkrav med 44 746mkr. Överskottet i Swedbank AB var 80 114 mkr. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utö- ver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verksamhet och för- väntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är sty- relsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storle- ken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och kon- cernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Ställda panter För egna skulder ställda säkerheter 2020 2019 1/1/2019 Statspapper och obligationer pantsatta hos Sveriges riksbank 50726 10000 9776 Statspapper och obligationer pantsatta hos utländska centralbanker 12401 5355 6691 Statspapper och obligationer pantsatta för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 10986 8687 6920 Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänheten, återköpsavtal 17515 15680 13506 Kontanter 18464 9002 4470 Summa 110092 48724 41363 Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att trans- aktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta återköpstrans- aktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepapp- ret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moderbolaget skulle hamna på obe- stånd. Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not M24 Derivat. Penningtvätt Swedbank samarbetar med myndigheter i USA, vilka utreder Swedbanks historiska regelefterlevnad inom AML-området samt koncernens agerande i relaterade frågor såsom koncernens kontroller mot penningtvätt samt vissa personer och företag som kan ha varit kunder till Swedbank. Det är fortfarande inte känt när utredningarna vän- tas vara klara och utfallet av dessa är fortfarande oklart. Just nu är det inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av eventuell påföljd eller bötesbelopp som skulle kunna bli materiellt. Redovisat värde för skulder där pant ställts uppgick i moderbolaget 2020 till 50 650 mkr (47 426). Övriga ställda säkerheter 2020 2019 1/1/2019 Aktier 447 84 186 Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 6256 3475 1858 Kontanter 446 429 423 Summa 7149 3988 2467 Eventualförpliktelser Nominella belopp 2020 2019 1/1/2019 Kreditgarantier 272397 456261 454939 Övriga fullgörandegarantier 38948 38667 33538 Accepterade och endosserade växlar 828 1200 1988 Beviljade ej disponerade remburser 3022 2764 2417 Övriga eventualförpliktelser 11 Summa 315206 498892 492882 Åtaganden Nominella belopp 2020 2019 1/1/2019 Beviljade ej utnyttjade krediter 253934 189680 174118 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 70118 68468 63574 Summa 324052 258148 237692 Reservering för befarade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –804 –590 –402 2020 2019 Balanserad vinst enligt balansräkningen 59355 49340 Utbetald utdelning den 22 februari 2021 4871 4871 Kvar att disponera vid årsstämman 2021 54484 2,90 kronor utdelas kontant per stamaktie 3252 Till ny räkning överförs 51232 44469 Summa disponerat 54484 49340 195 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M45 Överförda finansiella tillgångar M46 Operationell leasing Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med återköps- avtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transaktioner kvar- står tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är exponerad emot till- gångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköps- avtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar och tillhörande skulder redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen, handel. Till- hörande skulder till värdepapperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepap- per som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moderbolaget hade vid årsskiftet inga engage- mang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2020 Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 447 447 47 47 Räntebärande värdepapper 28502 28502 28513 28513 Summa 28949 28502 447 28560 28513 47 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2019 Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Redovisat värde Varav återköpsavtal Varav värdepapperslån Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Innehas för handel Aktier 84 84 Räntebärande värdepapper 24367 24367 24209 24209 Summa 24451 24367 84 24209 24209 Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sam- manlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. 2020 Kostnader Intäkter vidareuthyrning Total 2019 Kostnader Intäkter vidare uthyrning Total 2021 658 30 628 2020 706 54 652 2022 596 29 567 2021 564 49 515 2023 543 29 514 2022 548 29 519 2024 437 27 410 2023 494 29 465 2025 410 27 383 2024 404 28 376 2026 406 27 379 2025 378 28 350 2027 375 26 349 2026 347 27 320 2028 342 26 316 2027 336 27 309 2029 286 17 269 2028 307 27 280 2030 eller senare 1305 81 1224 2029 eller senare 1408 104 1304 Summa 5358 319 5039 Summa 5492 402 5090 196 NOTER MODERBOLAGET Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 M47 Närstående och andra betydande relationer M48 Händelser efter 31 december 2020 Se koncernens not K56. Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 622699 492783 15730 16307 Utlåning till allmänheten 1771 2098 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2517 2470 Derivat 7681 4183 20 9 Övriga tillgångar 13975 15014 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 265 271 Summa 648908 516819 15750 16316 Skulder Skulder till kreditinstitut 120594 91987 4968 3712 In- och upplåning från allmänheten 9931 10057 738 455 Derivat 19949 29100 10 9 Övriga skulder 461 445 59 Summa 150935 131589 4978 3780 738 455 Garantier 269071 451420 Derivat, nominellt belopp 1031275 1110776 808 1013 Åtaganden 26253 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 1504 –354 121 142 Räntekostnader 814 1044 Erhållna utdelningar 2128 4173 2 529 Provisionsintäkter 2334 1865 68 80 Provisionskostnader 81 24 167 167 Övriga intäkter 324 176 653 500 Övriga allmänna administrationskostnader 1 4 637 619 197 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 NOTER MODERBOLAGET M49 Förändrad presentation kassaflödesanalys mkr Tidigare redovisning Förändring Ny redovisning Den löpande verksamheten Rörelseresultat 21759 21759 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten –4917 –4917 Betalda skatter –3779 –3779 Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut –13441 –13441 Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 5672 5672 Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel –39792 –39792 Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 18942 18942 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut 78710 78710 Ökning/minskning av övriga fordringar 6995 6995 Ökning (+) / minskning (-) av emitterade värdepapper –49039 –49039 Ökning/minskning av övriga skulder 8353 8353 Kassaflöde från den löpande verksamheten 78502 –49039 29463 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag –992 –992 Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag 166 166 Rörelseavyttring 360 360 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –8343 –8343 Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3842 3842 Utdelningar och koncernbidrag 9611 9611 Kassaflöde från investeringsverksamheten 4644 4644 Finansieringsverksamheten Emission av räntebärande värdepapper 17211 –17211 Återbetalning av räntebärande värdepapper –53490 53490 Emission av certifikat m.m. 483569 –483569 Återbetalning av certifikat m.m. –487865 487865 Emission av seniora icke-prioriterade skulder 11266 11266 Emission av efterställda skulder 4909 4909 Återbetalning av efterställda skulder –7711 –7711 Utbetald utdelning –15878 –15878 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –56453 49039 –7414 Årets kassaflöde 26693 26693 Likvida medel vid årets början 80903 80903 Årets kassaflöde 26693 26693 Likvida medel vid årets slut 107596 107596 För mer information se not K2 Redovisningsprinciper. 198 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 ALTERNATIVA NYCKELTAL Alternativa nyckeltal Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal, vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underliggande/löpande verksamheten. Därför ger de alternativa nyckeltalen en mer jämförbar information mellan de finansiella åren. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör jämförbarhet mellan de finansiella åren. Nyckeltal och definitioner Syfte Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade räntor i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1) , inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS-måttet är räntenetto. Avstämningar redovisas i not K8. Hänsyn tas till alla ränteintäkter och räntekostnader oavsett var i resultat- räkningen dessa presenteras. Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat i IFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (”IKU”). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Koncernledningen använder det i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas på årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1), inklusive föregående års- bokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Koncernledningen använder det i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. Resultaträkning exklusive kostnad för sanktionsavgift Kostnader är presenterade exklusive kostnad för sanktionsavgift. Beloppen är avstämda mot de olika IFRS resultatraderna i resultaträkningen, det närmaste IFRS-måtten, på sidan 30. Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren. Räntabilitet på eget kapital exklusive kostnad för sanktionsavgift Representerar årets resultat hänförligt till aktieägarna, exklusive kostnad för sanktionsavgift irelation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genomsnit- tet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut 1) , inklusive föregående årbokslut. Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, exklusive kostnad för sanktionsav- gift är avstämt mot årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 30. Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren. K/I-talet exklusive kostnad för sanktionsavgift Summa kostnader, exklusive kostnad för sanktionsavgift i relation till summa intäkter. Summa kostnader exklusive kostnad för sanktionsavgift är avstämt mot summa kostnader, det närmaste IFRS-måttet, på sidan 30. Ger mer jämförande information mellan de finansiella åren. Övriga alternativa nyckeltal Dessa nyckeltal definieras på sidan 252 och beräknas från rapporter och noter utan någon justering. • Andel lån i steg 2, brutto • Andel lån i steg 3, brutto • Avkastning på totalt kapital • Eget kapital per aktie • K/I-tal • Kreditförlustnivå • Placeringsmarginal • Reserveringsgrad för lån i steg 1 • Reserveringsgrad för lån i steg 2 • Reserveringsgrad för lån i steg 3 • Räntabilitet på eget kapital 1) • Total reserveringsgrad för lån • Utlåning/inlåning 1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på sidan 74 i faktaboken. Koncernledningen använder dem i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. Rapporter och noter, hållbarhet 200 Hållbarhetsåret 2020 201 Samverkan för en hållbar utveckling 202 Väsentlighetsanalys 203 Intressentengagemang 204 Hållbarhetsstyrning 204 Väsentlig påverkan och strategiska styrdokument 207 FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) 209 TCFD- rekommendationerna 212 Hållbarhetsnoter 212 H1 – Tillgängliga banktjänster 213 H2 – Hållbara investeringar 215 H3 – Hållbar finansiering 218 H4 – Upphandla 219 H5 – Miljöpåverkan 221 H6 – Medarbetare 223 H7 – Affärsetik och informationssäkerhet 225 H8 – Samhällsengagemang 226 H9 – Mänskliga rättigheter 227 H10 – Skatt 229 Om hållbarhetsredovisningen 230 GRIContent Index 231 GRI Ämnesspecifika upplysningar 234 PRB Självutvärdering 235 TCFD-index 236 SASB-index 236 Hållbarhetsrapportering 243 Bestyrkanderapport Hållbarhetsåret 2020 Swedbanks arbete med hållbarhet har präglats av omvärldsfaktorer såsom den globala pandemin och de kommande EU-regleringarna inom hållbarhetsområdet. Klimatfrågan är en viktig på - verkans faktor, både i det interna arbetet samt i bankens kunderbjudande, varför ett stort fokus lagts på att etablera tydliga klimatmål och att utveckla nya klimatinriktade produkter. Regelefterlevnad inom hållbarhet, i styrning, processer och system Finansmarknaden berörs just nu av större regulatoriska förändringar inom hållbarhetsområdet med nya regleringar från EU och Finansinspektionens ökade fokus på hållbarhet i sin tillsyn. Swedbank arbetar proaktivt med håll- barhet och integrerar perspektivet i bankens olika verksamhetsområden. Med en ambition att ligga i framkant och att flytta fram bankens position är det viktigt att anpassa verksamheten till omställning och nya krav. Under året har ett nyckelinitiativ etablerats i Swedbank med syftet att stärka hållbarhetsarbetet. Initiativet riktade in sig på att säkerställa hante- ringen av identifierade brister och höja mognadsnivån inom hållbarhets- området i banken. Målet var och är att säkerställa ett samordnat tillväga- gångssätt med tydliga ambitioner, både för privat- och företagskunder, att sätta en långsiktig plan framåt och att möjliggöra för en effektiv implemen- tering av de kommande EU- regleringarna för hållbar finansiering. Som en del av initiativet etablerades gruppen “ Center of Excellence (CoE) within Sustainable Finance and Business Integration” i banken som utgör en del av bankens koncernövergripande hållbar hets enhet. Huvuduppgiften för enheten är att arbeta nära bankens affärsområden och koncernfunktioner ihållbarhetsfrågor och vid implementeringen av de nya regleringarna från EU. Målet är bland annat att lyfta hållbarhetsarbetet i kunddialogen och bygga kompetens kring hållbarhet ibanken. Främja hållbar tillväxt i samhället och ökat kundvärde Swedbanks främsta påverkan uppstår genom rådgivning, produkter, tjäns- ter och samhällsengagemang. Hållbarhets- och ansvarsfrågorna är tätt sammanknutna med bankens vision, ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, och det är viktigt att hållbarhet integreras i allt som görs i banken, varje dag. Swedbank anser att det långsiktigt hållbara är det lång- siktigt lönsamma och det är centralt för banken att möjliggöra hållbar till- växt genom att allokera kapital till verksamheter som bidrar till omställning. Hållbarhetslänkade lån har fortsatt varit en viktig produkt i banken under året och i den baltiska bankverksamheten har flera nya hållbara produkter och tjänster lanserats. Dessutom har ESG-obligationer fortsatt att vara av stor betydelse, där enheten Swedbank Sustainable Capital Markets, inom affärsområdet Stora Företag och Institutioner, har haft en ledande position som arrangör bland de nordiska finansiella aktörerna. Transparent rapportering Transparens kring hållbarhetsaspekter är en grundläggande parameter i att upprätthålla förtroendet med bankens externa intressenter. Det finns ett växande behov från investerare och politiska beslutsfattare av ökad trans- parens, främst avseende klimatrisker och dess hantering. Swedbanks arbete med att införa Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer har fortskridit under året och klimatutbildningar har lanserats för att öka kunskapen hos med arbetarna. I tillägg har scenario- testningen av alla TCFD:s sektorportföljer slutförts och resultatet av detta beskrivs på sidan 209–211. Swedbank har även arbetat aktivt med implementeringen av FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet och fastställt två nya koncern- övergripande mål. En portföljövergripande konsekvensanalys har genomförts där fokus varit att påvisa hur produkter och tjänster skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort. Resultatet finns på sidan 207–208. Hållbarhetsindex Swedbank kvalificerade sig under året till Dow Jones Sustainability World Index 2020, ett av världens mest prestigefulla hållbarhetsindex. Indexet rankar årligen världens mest hållbara företag och att finnas med är ett bevis på att Swedbank har ett konsekvent, väl utfört hållbarhetsarbete inom miljö, ekonomi och social hänsyn. I tillägg rankades banken högst, bland storbankerna i Sverige, i Fair Finance Guides årliga policygranskning. Swedbank tar kontinuerligt hänsyn till de krav och rekommendationer som ställs i olika hållbarhetsundersökningar och index samt arbetar aktivt med att anpassa verksamheten utifrån dessa. Banken har under de senaste åren fört en kontinuerlig dialog med intressent grupper kring hur arbetet fortskrider att åtgärda de brister som identifierats i rutiner, system och pro- cesser för att motverka penning tvätt och annan finansiell brottslighet. Hållbarhetsindex/ranking 2020 2019 2018 Bloomberg Gender and Equality Index 1 77 77 85 CDP (betyg) 2 B B B Dow Jones Sustainability Index (betyg) 3 81 76 72 Equileap (placering) 4 66 9 Fair Finance Guide (betyg %) 5 68 65 64 FTSE4Good ESG rating (betyg) 6 4,5 4,6 4,4 ISS Corporate Rating (betyg) 7 C (Prime) C (Prime) MSCI ESG rating (betyg) 8 AA A AA Sustainalytics (betyg) 9 79 75 80 1) Betygsskala 0–100. 2) Betygsskala A–D-. Maxbetyg A och B är genomsnitts- betyget för finanssektorn 2020. 3) Betygsskala 0–100. Betyget för 2019 och 2018 är reviderat på grund av brister i bankens arbete med penning tvätt. 4) Swedbanks placering av totalt 3 519 företag 2019. Betyget för 2019 var 59%. Inget resultat för 2020. 5) Betygsskala 0–100%. 6) Betygsskala 0–5. Swedbank är kvalificerad för FTSE4Good Index. 7) Betygsskala A+ – D-. 8) Betygsskala AAA – CCC. 9) Betygsskala 0–100. Swedbanks ESG Rating är på nivå Outperformer. Hållbarhetsredovisningen är i linje med Global Reporting Initiative (GRI) och har upprättats ienlighet med GRI Standards: Core nivå, och har översiktligt granskats av PwC ienlighet med bestyrkande rapporten påsidan 243. Informationen i hållbarhets redo visningen avser kalenderåret 2020 (senaste redovisningen var 2019) om inget annat anges, och lyfter fram de viktigaste delarna av Swedbanks hållbarhets arbete. Hållbarhetsredovisningen omfattar Swedbank AB och dess dotterbolag (se not K1 och M24). Ambitionen är att presentera både framsteg och områden som behöver utvecklas vidare. I noterna redovisas resultatet av arbetet med utgångspunkt i kärn processerna; betala, spara/placera, låna/finansiera och upphandla. Resul tatet presenteras även utifrån bankens arbete med personalfrågor, miljö, skatt, antikorruption, informa- tionssäkerhet, mänskliga rättigheter och samhälls engagemang. Hållbarhetsinfor- mationen finns på sidorna 16–23 och 199–236 samt på www. swedbank.com. 200 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Samverkan för en hållbar utveckling Håll barhet i Swedbank kännetecknas av att hjälpa människor och företag att göra hållbara val som bidrar till en sund och ekonomiskt hållbar ekonomi. I det ligger ansvarsfulla affärsbeslut, värdeskapande och trans parens. FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar är viktiga åtaganden som vägleder arbetet och är basen för bankens ställnings taganden och sätt att agera. Samarbete med andra aktörer, både nationellt och internationellt, utgör en viktig del i Swedbanks hållbarhetsarbete. Banken är aktiv i en rad olika stra- tegiska samarbetsforum med målsättningen att gemensamt agera för en hållbar utveckling inom finanssektorn. Tillsammans med några av de största företagen inom Norden samarbetar Swedbank, genom nätverket Nordic CEO´s for a sustainable future, och verkar för att öka bidraget till FN:s globala hållbarhetsmål genom anpassade affärsstrategier och genom samarbeten med nordiska regeringar och offentliga aktörer för att påskynda åtgärder och framsteg i gemensamt viktiga hållbarhetsfrågor. Swedbank är medlem i Bankföreningen i alla länder på bankens hemma- marknader och genom dessa har banken en kontinuerlig dialog kring hållbarhets agendan med andra aktörer inom branschen. Swedbank beaktar försiktighetsprincipen och följer FN:s Global Com- pacts 10 principer. Bankenhar integrerat hållbarhets riskanalyser i centrala processer och genomför bland annat följande för siktighetsåtgärder: • Idialog med kunder och leverantörer tillämpas riktlinjer som lyfter specifika risker, möjligheter och rekommendationer relaterade till olika branschers hållbarhetsproblematik. • Som en del av den finansiella analysen granskas hållbarhetsrisker. • Medarbetare genomgår obligatoriska hållbarhetsutbildningar. • Via bankens miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001, genomförs årligen en bedömning av koncernens miljö påverkan samt övervakning av lagar och miljökrav. Partnerskap Världen är idag mer sammankopplad än någonsin tidigare och en hållbar utveckling gynnas av partnerskap och samarbete. FN:s globala hållbarhets- mål nummer 17 lyfter fram utbytet av kunskap, expertis, teknik och finan- siella resurser som viktiga komponenter för att målen ska kunna nås. Ett sätt att bygga kompetens inom Swedbank är via partnerskap med andra organisationer för att effektivt kunna ge råd till kunder om att anta mer hållbara affärsmodeller, tekniker och livsstilar. Banken har en lång tradition av innovation och samarbete med andra aktörer för att generera högre värden och utveckla bra och användar- vänliga finansiella tjänster för bankens kunder. Ett exempel på det är den långvariga relationen med sparbankerna där även kunskapsspridning om privat ekonomi varit en betydande del i partnerskapet. Swedbank är också med isam arbetet Energy Efficient Mortgages Initiative, där nya modeller tas fram för att investeringar i energieffektiva lösningar i bostaden ska kunna ge kunder bättre bolånevillkor. Idag finns etablerade partnerskap med tredjeparter som fintech-bolag där fokus ligger på teknik, kundupplevelse och gränssnitt, vilket öppnat nya möjligheter att erbjuda nya funktioner, tjänster och produkter med kunden ifokus. Målet är att utveckla partnerskap med tredjeparter för att leverera lösningar för hållbar produktion och konsumtion. I detta ligger att utnyttja digital teknik för nya lösningar som bidrar till ekonomisk inkludering, större tillgång till kredit och förbättrad datasäkerhet. I nuläget har det mest hand- lat om upplevelsebaserade tjänster, men utvecklingen inom ”open banking”, som är en del av PSD2 (Payment Service Directive 2), går mer mot tekniska innovationer där samarbetet baseras på olika typer av nya tekniker. Åtaganden • Equator principles • PRB, Principles for Responsible Banking • Science Based Targets initiative • TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures • UN Women’s Empowerment Principles • UN Global Compact • UN Guiding Principles on Business and Human Rights • Climate Action 100+ (Swedbank Robur) • Finance for Biodiversity (Swedbank Robur) • ICGN, International Corporate Governance Network (Swedbank Robur) • PRI, Principles for Responsible Investments (Swedbank Robur) Medlemskap och nätverk • Bankföreningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. • EEFIG, Energy Efficiency Financial Institutions Group • EU Diversity charter samt Diversity Charter i Estland, Lettland och Litauen. • European Savings and Retail Banking Group Sustainable Task Force • ICC Business Charter for Sustainable Development • Institute for Sustainability and Corporate Social Responsibility i Lettland • Lithuanian Association of Responsible Business • Nordic CEO´s for a sustainable future • NMC, Nätverket för hållbart näringsliv • Svenska bankföreningens Hållbarhetsråd och Hållbarhetskommittee • BAO & Finansförbundet, Svenska Banksektorns Centrala Jämställdhets- och mångfaldskommitté • NAB, The Swedish National Advisory Board for Impact Investing • UNEP-FI, UN Environmental Programme for the Financial Sector • UN Global Compact´s Nasjonal havplattform for bærekraftig næringsliv i Norge Partnerskap • Swish – betalningsförmedling • Bankgirot – gemensam underliggande clearing i realtid • Gigstr – ”Växla jobb” där företag kan byta personal med varandra. • Minna Technologies – Abonnemangshjälpen, tjänst i mobilappen • Meniga – Tjänst i mobillappen som Utgiftskollen för bättre ekonomisk översikt • Asteria – Företagskollen, ett digitalt kassaflöde och beslutsverktyg för små och medelstora företag • Kaching – ett molnbaserat, mobilt och enkelt kassasystem för företag Ovanstående är ett urval av engagemang. 201 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Väsentlighetsanalys Som företag och bank påverkas Swedbank starkt av omvärlden, av ekonomiska förhållanden, av lagar och regler, av växande konkurrens samt ett ökat behov av transparens och tillgänglighet hos kunder och andra viktiga intressentgrupper. Det är viktigt att förstå vilka frågor och drivkrafter som har betydelse för bankens kunder och intressenter när de gör sina val, likaså vilka områden som anses viktigast för att banken ska kunna bidra till en hållbar samhälls- utveckling. För att kunna göra denna kartläggning har banken en löpande inter- aktion med intressenterna under året, i så kallade intressentdialoger, både kvalitativa och kvantitativa. Kund-, varumärkes- och opinionsundersök- ningar samt branschforum där aktuella frågor och trender behandlas, är exempel på denna typ av dialoger. Under året har Swedbank dessutom genomfört en väsentlighetsanalys där frågor som är mest angelägna för bankens intressenter och den egna verksamheten identifieras. Dessa analyser genomför banken med några års mellanrum. På det sättet ges inblick i trender, affärsrisker och möjligheter som påverkar bankens för- måga att skapa långsiktigt värde, vilket ger en möjlighet att prioritera de områden som både interna och externa intressenter förväntar sig att banken ska fokusera på. Metod Som ett första steg i årets analys identifierades väsentliga områden genom ett grundläggande analysarbete utifrån bankens tidigare utvalda områden samt de mest framstående väsentliga frågorna för den finansiella sektorn. Denna analys utgjorde underlag till den enkät som skickades till cirka 120 nyckelpersoner som representerar olika affärsområden och stabsfunktio- ner i banken med god kunskap om Swedbanks intressenter. Resultatet från den interna undersökningen blev basen för den andra enkät som skickades till externa intressenter. De väsentliga frågorna justerades, några togs bort, och de konsoliderades till att omfatta elva områden som ansågs viktiga för att utveckla Swedbank ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågorna berörde allt från ekonomisk stabilitet till säkra IT- system, klimatpåverkan, samhällsengagemang och jämställdhet. Enkäten besvarades av omkring 900 privatkunder, 400 företags kunder, 500 medarbetare, 17 samhälls- aktörer (till exempel myndig heter och intresse organisationer) samt åtta ägare/ investerare. Väsentlighets analysen genomfördes i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Resultat av väsentlighetsanalysen Det går att urskilja ett tydligt mönster hur olika områden har rankats av intressenterna, oavsett intressentgrupp och marknad. Högst ranking har de områden fått som är viktiga fundament och hörnstenar i bankens verk- samhet medan de mer produktorienterade och tematiskt inriktade områ- dena har rankats lägre. Det kan även konstateras att samtliga frågor anses viktiga med ett lägsta genomsnitt på 7,4 (skala 1–10). Områden som finansiell stabilitet, stabila IT-system med hög säkerhet och motståndskraft, affärsetik och uppförande är några av Swedbanks huvudsakliga framgångsfaktorer enligt bankens intressenter. Brister inom något av dessa områden kan påverka förtroendet och möjligheten att skapa långsiktigt värde för intressenterna. Dessa områden kategoriseras som grund läggande parametrar och utgör plattformen för banken som företag. Andra mer produktrelaterade områden som hållbara investeringar och hållbar finansiering anses samtidigt också som viktiga och utgör cen- trala områden för Swedbank för att skapa en positiv påverkan isamhället ur ett miljömässigt, socialt, ekonomiskt och etiskt perspektiv. Resultaten av väsentlighetsanalysen ska sedan återspeglas i Swed- banks strategiska affärsbeslut och aktivitetsplanering och utgör grunden för hållbarhetsrapporteringen som upprättas i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI). Prioriteringsordning Not SDG Grund läggande parametrar 1 Säkra och stabila IT-system H7 2 Affärsetik H7, H10 3 Ekonomiskt stabil bank H8 4 Motverkar finansiell brottslighet H7 5 Ansvarsfull bolagsstyrning H7, H10 6 Hög tillgänglighet H1 7 Attraktiv arbetsgivare H6 Tematiska områden 8 Främjar hållbara investeringar H2, H9 9 Verkar för klimatomställningen H2, H3, H4, H5 10 Samhällsengagemang H8 11 Främjar hållbar finansiering H3, H9 202 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Intressentengagemang Intressentgrupper Swedbanks intressenter delas in ifyra huvudkategorier: Kunder, Med arbetare, Ägare och Investerare samt Samhälle och omvärld. Utöver dessa huvudkategorier interagerar Swedbank med ett stort antal intressent grupper med varierande periodicitet. Nedan listas ett urval av dessa intressentgrupper. • Myndigheter • Kommuner och landsting • Reglerare • Pensionsförvaltare • Kapitalförvaltare • Analytiker • Journalister • Fackförbund • Studenter • Stiftelser • Ideella organisationer • Intresseorganisationer • Branschorganisationer • Föreningar • Grundskolor och Gymnasium • Universitet och Högskolor • Leverantörer • Dotterbolag • Konkurrenter • Ratinginstitut och index • Revisorer Identifiering och urval av intressenter Swedbanks intressenter är de som väsentligt påverkas av och har påverkan på Swedbanks verksamhet. Detta är grunden för urvalet av Swedbanks övergripande intressent grupper. Utifrån Swedbanks koncernövergripande ramverk, omvärlds analys, interna diskussioner och ett aktivt och struktu- rerat arbete med att skapa och delta iolika forum för dialog och påverkan, identifierar och väljer Swedbankut relevanta intressenter inom respektive intressentgrupp. Väsentliga frågor och formerna för intressentengagemang Kommunikationen med intressentgrupperna är väsentlig för Swedbanks verksamhet. Banken har en löpande dialog med många olika grupper i samhället. Den koncernövergripande enheten Group Communication and Sustainability bistår med riktlinjer, stöd och support för intressentdialog. Swedbank verkar på olika marknader och intressent dialogen anpassas därmed vad gäller lokal implementering. Nedan beskrivs några av de mest uppmärksammade frågorna i bankens intressentdialog under året. Läs gärna mer om hur banken hanterat dessa frågor på sidorna 16–23 och 199–236. Kunder Kunddialogen förs primärt via möten i bankens olika kanaler, både traditio- nella och digitala. Kunderna möter även banken via marknadsföringsverk- samhet och aktiviteter som genomförs kontinuerligt. Swedbank genomför årligen kundundersökningar och fångar därigenom upp synpunkter och förslag. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit: • Digitala tjänster och tillgänglighet för bankens kunder • Förtroendebrist relaterat till brister i bankens arbete mot penning tvätt • Ökat intresse för hur hållbarhetsrelaterade regleringar påverkar banken • Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med inriktning på hållbarhet. Medarbetare Den upplevda arbetssituationen har en stor påverkan på medarbetarnas prestation engagemang och välmående samt hur de i sin tur uppfattas av andra kollegor, kunder och andra intressenter. Året har till stor del präglats av covid-19 och dess påverkan. Swedbank genomför löpande medarbetar- undersökningar, för att medarbetarnas ska ge sin bild av sin arbetssituation samt om banken som arbetsgivare. Medarbetarengagemanget mäts, disku- teras och följs upp i alla grupper. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har varit: • Arbetet och kommunikationen kring covid-19 med ambition att skapa en trygg och säker arbetsplats och begränsa smittspridning • Omfattande kulturutvärderingsinitiativ som involverat alla medarbetare i syfte att stärka bankens företagskultur och skapa en tydligare strategisk riktning framåt • Påbörjat utvecklingsarbete av bankens ledarskap med nya ledarskaps- principer för att tydliggöra krav och förväntningar på bankens ledare Löpande stöttning och kunskapshöjning inom viktiga områden genom anpassade utbildningar, inte minst med koppling till pandemin • Vidareutveckling av konceptet Swedbank at Work. Ägare och investerare Swedbank för en aktiv kommunikation om koncernens strategi och utveck- ling med befintliga och potentiella investerare, analytiker och media. Infor- mation tillhandahålls via olika kanaler så som via kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisningar, möten med investerare, telefonkonferenser, före- tagets webbplats och pressmeddelanden. Kapitalmarknadsdagar hålls för att presentera Swedbank och dess verksamhet där tillfälle till dialog finns. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit: • Hur banken påverkas av och hanterar följderna av covid-19 pandemin, exempelvis rörande kreditförluster, långivning, amorteringsanstånd • Åtgärdsprogrammet för att stärka bankens arbete mot penningtvätt, samt myndigheters kvarvarande utredningar • Bankens ESG rating och hållbarhetsarbete. Samhälle och omvärld Swedbank samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och besluts- fattare i frågor kring den aktuella hållbarhetsagendan, genom bilateral dialog, och gemensamt med andra banker genom diverse branschorganisationer. Banken är bland annat medlem i Svenska Bankföreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté, samt i European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance Task Force. En regelbunden myndighetsdialog sker med Finansdepartementet, Finansinspektionen och andra relevanta svenska myndigheter, men också med Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten. Swedbank är även engagerad i en rad olika samhällsinitiativ på bankens hemma marknader. Även om initiativen skiljer sig åt i syfte, omfattning och geografi, är målet detsamma – att verka för samhällsutveckling. Banken interagerar regelbundet med olika grupper i samhället genom lokala projekt och aktiviteter inom ramen för allt från affärsrelaterade frågor till folkbild- ning och volontär arbete. Viktiga frågor som uppmärksammats under året har bland annat varit: • Frågor relaterade till EU’s förordningar (taxonomi, disclosure och bench- mark) som en del av EU-kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, exempelvis utmaningen med att taxonomin idag endast avser klimataspekter samt diskussion kring utmaningen med att tillämpa taxonomin på krediter där tillgången till data över kundernas klimatavtryck är begränsat • Fortsatt arbete med att komma tillrätta med historiska brister i hur bankens arbete med att upptäcka och förhindra penningtvätt sett ut, och hur de brister som upptäckts ska åtgärdas. Behovet av dialog med beslutsfattare och omvärld har varit störst i Sverige och Estland. • I samråd med bland annat Sparbanksstiftelserna har en ny organisation inrättats i Sverige med uppdrag att aktivera bankens engagemang i sam- hällsfrågor i hela landet inom initiativen Ung ekonomi, Digital ekonomi och Ung Företagsamhet. Trots den pågående pandemin som försvårat möjligheten att träffa unga fysiskt kvarstår ambitionen att fördubbla antal deltagare som får ökad kunskap inom ramen för Ung ekonomi med hjälp av bland annat digitala lösningar. • Den pågående pandemin har påverkat många och för att ge stöd till ban- kens kunder har det bland annat tagits fram webbsidor med samlad infor- mation, filmer, räkneverktyg, tips och råd för att hjälpa bankens privat- och företagskunder. I oktober 2020 hade sidorna redan över en miljon besökare. I samarbete med Gigstr lanserades även Växla jobb, ett initia- tiv som ger företag möjligheten att byta personal med varandra. 203 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Hållbarhetsstyrning Bankens styrmodell och operativa struktur ska stödja Swedbanks syfte - att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Hållbarhetsstyrningen är integrerad ikoncernens verksamhetsstyrning och omfattar Swedbanks hållbarhetspolicys, strategi, koncern mål, implementering, uppföljning och redovisning. Ambitionen är att maximera affärs- och samhälls nyttan samt minimera de negativa effekterna av Swedbanks affär och verksamhet, genom integrering av ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska dimensioner ibankens kärnprocesser. Hållbarhetsstyrningen fastställs utifrån Swedbanks styrande hållbarhets- ramverk (policys, instruktioner, ställningstaganden och sektorriktlinjer) och implementeras i banken. Swedbanks certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 skapar en tydlig systematik och struktur för uppföljning av mål och andra resultat i miljöarbetet och hållbarhetsarbetet i stort. Banken underhåller och förbättrar ledningssystemet i enlighet med kraven i standarden. Som en del i miljöledningssystemet genomförs även en konti- nuerlig redovisning i den årliga rapporten ” Ledningens Genomgång” samt genom interna och externa revisioner av miljöledningssystemet. Regelverk och styrning: Utvecklingen av Swedbanks hållbarhetsstyrning påverkas av intressenternas prioriteringar, nya externa regleringar samt bankens egna ambitioner att vara en del av utvecklingen av ett hållbart samhälle. Ett flertal regel- och ramverk har antagits av EU som ett led i att uppnå målen i Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. De antagna regelverken syftar till att styra kapital till hållbara investeringar, inkludera risker kopplade till hållbarhet i finansiella aktörers riskhantering och/eller verka för transparens och långsiktighet. Ett av regelverken som antagits är förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Den förordningen har som mål att öka transparensen kring integrering av bland annat hållbarhets- risker och negativa konsekvenser på miljön eller samhället vid såväl investe- ringsbeslut som vid rådgivning. Ett annat regelverk som antagits är förord- ningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, även kallad taxonomin. Syftet med detta regelverk är att skapa ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för styrningen av håll- barhetsarbetet och är aktivt engagerade i dessa frågor. De antar bankens policys på området, inklusive bankens uppförandekod (alla tillgängliga på swedbank.com /hallbarhet). Dessa policys gäller för koncernen och syftar till att sätta en standard för Swedbanks hållbarhetsarbete samt att säker- ställa att anställda agerar i linje med gällande lagar och regelverk. Bland antagna policys finns koncernens hållbarhetspolicy, men även miljöpolicy, policy för mänskliga rättigheter och policy för mångfald och inkludering. Internrevision är en oberoende kontrollfunktion där chefen för intern- revision utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende iförhållande till den verkställande ledningen. Internrevisionens gransk- ningar syftar till att skapa förbättringar i verksamheten genom oberoende utvärdering av bankens processer för bolagsstyrning, riskhantering, och internkontroll. Under 2020 har internrevision genomfört ett flertal gransk- ningar avseende bankens hållbarhetsåtaganden. Det har bland annat omfattat delar av bankens klimatrapportering och hållbarhetsanalys. Med hjälp av dessa granskningar har processer och verktyg utvecklats och för finats. Swedbanks bolagsstyrningsrapport 2020 presenteras på sidorna 36–55. Väsentlig påverkan och strategiska styrdokument Väsentliga frågor Väsentlig påverkan Med arbetare Kunder Samhälle & Omvärld Ägare & Investerare Ansvarsfull bolagsstyrning x x x Attraktiv arbetsgivare x Affärsetik x x x x Hållbara investeringar x x x Hållbar kreditgivning x x x Klimatomställning x x x x Motverka finansiell brottslighet x x x x Finansiell stabilitet x x x x Samhällsengagemang x x x x Säkra och stabila IT-system x x x x Tillgänglighet x Exempel på strategiska styrdo- kument som stödjer Swedbanks väsentliga frågor • Antikorruptionspolicy • ERM - policy • Ersättningspolicy • Governancepolicy • Hållbarhetspolicy • Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering • Policy och instruktion om motverkan av penningtvätt och finansiering av terrorism • Kreditpolicy • Miljöpolicy • Policy för ansvarsfulla investeringar • Policy för mänskliga rättigheter • Ställningstagande försvarsindustrin • Ställningstagande klimat • Skattepolicy • Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer 204 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET VD och koncernchef ansvarar för att säkerställa leverans i enlighet med Swedbanks strategiska inriktning som visar riktningen framåt, vart banken är på väg och vad som behöver göras för att nå uppsatta mål. Detta omfat- tar även hållbarhet. VD och koncernchef har det yttersta ansvaret för kon- cernövergripande ställningstaganden samt de instruktioner som utfärdats för att stödja implementeringen av policys. I dagsläget finns ställnings- taganden inom bland annat försvarsindustrin och klimat som innehåller mer detaljerade regleringar än Swedbanks policys. Antagna ställningstaganden tydliggör att banken inte ska investera i eller finansiera bolag som tillverkar klusterbomber, personminor, kemiska eller biologiska vapen samt bolag som tillverkar kärnvapen, inte heller bolag som till en betydande del av sin omsättning producerar eller utvinner kol. Swedbank Business Ethics Committee: Swedbanks etikkommitté har som syfte att stödja vd och koncernchef för en effektiv hantering och styrning inom etik och hållbarhet. Medlemmarna representerar bankens olika affärs- områden och koncernfunktioner, även medlemmar från koncernledningen finns representerade. Swedbanks hållbarhetschef är ordförande i etik- kommittén. Etikkommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken. Swed- banks etikkommitté behandlar ärenden där frågor kring miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande och affärsetik är en avgörande faktor för affärsbeslut och där ett etiskt dilemma föreligger. Swedbanks policys, ställningstaganden och riktlinjer på området är grunden för etikkommit- téns analys och rekommendation. Etikkommitténs rekommendationer ska följas, men ärendet kan eskale- ras till etikkommitténs ordförande samt vd och koncernchef vid oenighet. Antalet ärenden följs upp, och protokollen från etikkommitténs möten dist- ribueras till vd och koncernledning. Vid eventuella intressekonflikter, där exempelvis affärsbeslut inte är i linje med etikkommitténs rekommendatio- ner är det upp till vd och koncernchef att ta beslut i frågan. Group Communication and Sustainability driver koncernens hållbar- hetsagenda framåt och initierar förslag och riktning till VD. Inom enheten finns Group Sustainability som leds av hållbarhetschef och rapporterar till ansvarig för Group Communication and Sustainability. Gemensamt för hela Group Sustainability är att verka för integrering av samt främja hållbar- hetsrelaterade frågor, såsom strategier, mål och uppföljning. Med större behov och efterfrågan på hållbarhetskompetens, för att bland annat möta de ökade regleringar inom området och att erbjuda att- raktiva hållbara produkter och tjänster var hållbarhet ett av Swedbanks strategiska fokusområden under 2020. Som ett resultat av det strategiska initiativet, etablerades en ny enhet inom Group Sustainability, Center of Excellence within Sustainable Finance and Business Integration vars syfte är att stärka Swedbanks arbete med att integrera hållbarhet i respektive affärsenhet, inklusive driva integreringen av EU:s Sustainable Finance- reglering. Inom hela Swedbank koncernen, det vill säga i respektive koncern- funktion, produktområde och affärsområde, finns även en hållbarhets- ambassadör utsedd som är kontaktperson gentemot Group Sustainability. Hållbarhetsambassadörens ansvar är att tillsammans med linjechefen säkerställa att deras verksamhet känner till och följer policys, instruktioner och rutiner inom hållbar hetsområdet, samt att ta fram verksamhetsplan, miljömål och aktiviteter i samverkan med Group Sustainability. I banken finns omkring 40hållbarhetsambassadörer som driver arbetet utifrån miljölednings systemet enligt ISO 14001. Hållbarhetschefen är ordförande för Green Bond Committee som beslutar om gröna tillgångar i enlighet med Green Bond Framework. Övriga koncernfunktioner stödjer och samverkar med Group Sustain- ability i etablering av ramverk, policys och styrning. Koncernfunktioner med uttalat hållbarhetsansvar: Respektive koncern- funktion har ett ansvar att inom sitt verksamhetsområde säkerställa efter- levnaden av hållbarhetsaspekter. Arten av fråga och vilken expertis som är nödvändig avgör vilken enhet som har huvudansvaret. Kommittéer: Kommittéer som också har som ansvar att behandla hållbar- hetsrelaterade ärenden är breda beredningsforum såsom Group Risk and Compliance Committee och Group Credit Committee. Inom inköpsenheten finns ”Procurement Sustainability Council” som hanterar inköpsrelaterade frågor och beslut som eskalerats utifrån hållbarhetshänsyn. Group Sustainability rådfrågas och engageras vid behov. Vid svåra affärsbeslut och/eller om ramverket inte är tillräckligt för vägledning kan ärendet eskaleras till Swedbank Business Ethics Committee. Linjechefer för Affärsområde och Produktområde ansvarar för imple- mentering av hållbarhet, att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt, och kontinuerligt följa upp implementering av hållbarhets- ramverket. Produktområden: Group Financial Products and Advice, har hållbarhet som en central del av verksamheten, utifrån enhetens ansvarsskyldighet för utlåning, sparande och försäkringsprodukter, rådgivningsprocesser, samt Swedbanks dotterbolag Swedbank Försäkring, Swedbank Robur och Swed- bank Hypotek. Utöver intressenters förväntningar på hållbarhet inom investeringspro- dukter, så fokuserar även EU regelverket primärt på investeringsprodukter, bland annat hur hållbarhetsrisker beaktas i de investeringsprodukter som Swedbank upprättar, distribuerar och ger råd kring. Inom denna enhet finns dedikerade hållbarhetsteam och/eller hållbarhetsansvarig för att förstärka efterfrågan och kravställningar. Därutöver har en styrgrupp för Sustaina- ble finance etablerats för att hantera EU regelverket. Affärsområden: För Swedbanks affärsområden, Svensk Bankverksamhet, Baltisk Bankverksamhet och Stora företag och institutioner är hållbarhet en alltmer central del i kunders förväntningar och kravställningar på erbju- danden, rådgivning med mera. Utifrån dessa behov finns dedikerad hållbar- hetskompetens tillsatt inom respektive affärsområde, som ansvarar för att implementera koncernens hållbarhetsramverk och säkerställa att det finns resurser och kompetens att möta kundernas krav. Extern revision Swedbanks hållbarhetsarbete granskas och revideras av tredje part i flera syften, och årsredovisningen är ett exempel när Swedbanks redovisning granskas utifrån GRI:s standard. Ett annat exempel är Swedbanks Gröna obligationer, som granskas av tredje part på årsbasis som en del av effekt- redovisningen. Detta bidrar till en kvalitetssäkring av bankens hållbarhets- processer och bidrar till fortsatt utveckling. 205 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Inriktning och ESG- indikatorer S SE ESG ESG Hållbara investeringar MÅL: • Det samlade fondkapital som Swedbank Robur förvaltar ska år 2025 vara i linje med Paris- avtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader 1 . • Det samlade fondkapital som Swedbank Robur förvaltar ska år 2040 vara placerat koldioxid neutralt 2 . MÄTETAL: • Förvaltat kapital där hållbarhets- aspekter är avgörande för investering • Klimatavtryck fonder • Påverkansarbete i fond förvaltningen • Exkluderingar Motverkar finansiell brottslighet MÅL: • I kampen mot finansiell brottslighet ska vi ligga i framkant och det är särskilt viktigt att banken har en gedigen kännedom om vår risk exponering och våra kunder. Vi ska arbeta oför- trutet för att upptäcka och förebygga olagliga och otillåtna transaktioner – därför är banken dedikerad att införa effektiva processer och sträva efter att nå en ledande internationell branschpraxis. MÄTETAL: • Initiativ som genomförts i det koncer n över gripande åtgärdsprogrammet i att motverka penning tvätt • Rapporter om misstänkt penningtvätt • Utbildning och kompetensutveckling i arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism Miljö MÅL: • Utveckla långsiktiga klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. • Minska Swedbanks direkta växthusgas utsläpp med 60 procent mellan 2019–2030 och minska energi- användningen i bankens kontorslokaler med 15 procent 2017–2025. MÄTETAL: • Utsläpp växthusgaser • Energirelaterade utsläpp och energiförbrukning • Avfallshantering • Vattenförbrukning • Digitala möten • Pappersförbrukning Samhällsengagemang MÅL: • Öka ekonomisk medvetenhet och kunskap om privat ekonomi bland barn och unga genom att erbjuda utbildnings- föreläsningar i skolor. MÄTETAL: • Folkbildning i privatekonomi • Digital inkludering • Samhällsinvesteringar och engagemang Attraktiv arbetsgivare MÅL: • Uppnå jämställd könsfördelning på alla nivåer i banken. • Minska sjukfrånvaron, både på kort och lång sikt samt identifiera tidiga signaler på ohälsa. • Lika lön för lika arbete MÄTETAL: • Jämställdhet i högsta chefsskiktet och på chefs positioner • Löneskillnad kvinnor och män • Sjukfrånvaro och långtidsfriska • Internutbildning och kompetensutveckling Hållbar finansiering MÅL: • Öka den hållbara finansieringen i syfte att minska bankens negativa påverkan på klimat och resurseffektivitet. Volymen hållbar finansiering uppgick till 23,7 mdkr vid årets slut. MÄTETAL: • Hållbar finansiering av till exempel energi- effektiva fastigheter och förnyelsebar energi som solceller • Hållbarhetslänkade lån • Hållbarhetsanalyser i företags- utlåningen • Energiprestanda i hypoteks- portföljen G Uppföljning och utvärdering Swedbanks vision grundar sig i en övertygelse om att Swedbank tillsam- mans med den stora kundbasen kan fortsätta att ha stor påverkan på samhället. Bankens vision är ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljö mässiga, sociala, finansiella och etiska perspektiv. Det är grund- läggande för banken att kontinuerligt följa upp bankens framsteg och bidrag till det långsiktigt hållbara samhället. Mål och mätetal för ett urval av Swedbanks väsentliga områden presenteras i modellen nedan. En struktur för uppföljning finns etablerad internt där delar av målen följs upp av bankens ledning och styrelse löpande under året. Resultatet återfinns iavsnittet Hållbarhetsnoter på sidorna 212–228. 1) Hela Swedbank Roburs förvaltade kapital ska följa en bana i linje med Parisavtalets mål, med utgångspunkt från 2020. Swedbank Robur kommer att anpassa investeringarna i de mest relevanta sektorerna, och använda erkända modeller för att utföra scenarioanalyser. År 2025 kommer Swedbank Robur vara i linje med International Energy Agencys (IEA) Below Two Degree Scenario. 2) Allt Swedbank Roburs förvaltade kapital ska långsiktigt gå längre än vad nuvarande scenarier kräver för att vara i linje med Parisavtalet. Swedbank Robur vill därför vara klimatneutrala år 2040, tio år innan 2050. Utsläpp från bolag och emittenter ska vara netto noll. Utsläpp som omfattas är scope 1, 2 och relevanta scope 3 kategorier. Netto nollutsläpp definieras som [absoluta utsläpp] – [negativa utsläpp] (kollagring genom t.ex. landanvändning, Carbon Capture and Storage, eller liknande) ska vara noll eller negativa. Detta motsvarar hur världens utsläpp ska vara år 2050 under ett 1,5C-scenario, enligt IPCC. 206 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet Principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) lanserades i september 2019 och Swedbank har, tillsammans med fler än 200 banker världen över, undertecknat principerna. Bankens vision grundar sig i en övertygelse om att Swedbank tillsammans med sin stora kundbas kan fortsätta att ha stor påverkan på samhället, ett samhälle som är hållbart, både utifrån miljömässiga, sociala, finansiella och etiska perspektiv. Swedbanks engagemang för hållbarhet är grundläggande för verksam- heten med utgångspunkten att skapa positiv inverkan genom bankens verksamhet. FN:s globala hållbarhetsmål vägleder arbetet och bankens ambition är att fortsätta att ta täten för systemförändring och ta fram inn- ovativa lösningar som inspirerar och gör det möjligt för människor och före- tag att göra hållbara val. Swedbanks ansvar för hållbar utveckling börjar med det sätt banken gör affärer. En förutsättning för att kunna synliggöra och öka bankens bidrag till denna utveckling är att förstå vilken påverkan bankens verksamhet har, såväl positiv som negativ. Denna insikt möjliggör för Swedbank att fortsatt kunna ha ett högt engagemang i samhället och ta ansvar för den samhällsviktiga funktionen banken har i det finansiella systemet genom att bibehålla en stark finansiell position, god kreditkvalitet och stark kapitalisering. Implementering av principerna PRB består av sex principer; (1) anpassning, (2) påverkan, (3) kunder, (4) intressenter, (5) styrning och fastställelse av mål samt (6) öppenhet och ansvar vilka utgör ett globalt hållbarhetsramverk och innebär att de banker och institutioner som ställer sig bakom initiativet behöver anpassa sin affärsstrategi för att vara ilinje med och bidra till Paris avtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Swedbank har under året aktivt arbetat med imple- menteringen av principerna och bankens självutvärdering redovisas på sidorna 234–235. Sammanfattningsvis har banken under året genomfört aktiviteter inom respektive princips område där två väsentliga projekt varit ledande i implementeringsarbetet. Det ena är utvecklingen av bankens strategiska inriktning med den över gripande visionen att uppnå ett sam- hälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Bankens nya strategiska inrikt- ning presenteras på sid 7–9. Det andra projektet är genomförandet av en portföljövergripande konsekvensanalys för att öka förståelsen för hur ban- ken, genom produkter och tjänster, påverkar och skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort. Analys av bankens påverkan Arbetet med att implementera FN:s Principer för ansvarsfull bankverksam- het intensifierades under året. Stort fokus har varit på Princip 2- Påverkan och målsättning , där banken har genomfört en övergripande konsekvens- analys som omfattar hela koncernens portfölj. I tillägg genomfördes en pilotstudie för företagsspecifik konsekvensanalys av utvalda bolag inom den Baltiska bankverksamheten. I båda analyserna användes verktyg utvecklade av FN:s miljöprogram för den finansiella sektorn, UNEP-FI, som tagits fram i syfte att hjälpa signatärer att bättre förstå sin påverkan, det vill säga UNEP-FI Portfolio Impact Analysis Tool och UNEP-FI Corporate Impact Analysis Tool. Parallellt med arbetet med att implementera FN:s Principer för ansvars- full bankverksamhet genomfördes även en väsentlighetsanalys under året, resultatet av denna presenteras på sida 202. Genom analysen hade Swed- bank interaktion med externa intressenter vilket skapade en bredare för- ståelse för vilka områden som enligt dem är viktigast för Swedbank att prioritera framåt. Metod I syfte att förstå och analysera hur Swedbank, genom sin affär, påverkar och skapar värde för bankens intressenter och samhället i stort genomför- des den i principerna ingående analysen av bankens portfölj. Viktigt att ta ibeaktande när tolkning görs av resultatet är att metoden och verktyget för analysen är helt ny från UNEP-FI och kommer att förfinas och revideras framöver. I tillägg beror resultatets kvalité på hur väl underliggande infor- mation stämmer överens med verktygets struktur och uppbyggnad. Avsikten är att analysen ska ge Swedbank en holistisk bild över bankens påverkan. Analysen genomfördes på koncernnivå i Sverige, Estland, Lettland och Litauen, baserat på information från respektive affärsområde; Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet och Stora företag & institutioner (LC&I). Analysen baserades på Swedbanks intäktsfördelning för företags- affären 2019 samt på bankens olika utlånings produkter till privatkunder för att därigenom täcka bankens verksamhet samt geografiska spridning iden mån det är tillämpligt i analysverktyget. Inmatningsdata för privat- marknaden bestod av antalet aktiva kunder per utlåningsprodukt per augusti 2020 medan data för företagsmarknaden bestod av intäkter indelad på geografi och sektor per sista december 2019. Alla länder har skilda förutsättningar och därmed olika behov av åtgär- der när det kommer till områden som påverkas av hållbarhetsaspekter, till exempel biologisk mångfald, infrastruktur eller matförsörjning. Detta tar analysverktyget hänsyn till genom en viktning för respektive land. Vikt- ningen utgår från 22 olika områden, baserat på sociala, ekonomiska och miljö mässiga aspekter som syftar till att påvisa behovet i relation till hur väl landet presterar inom varje område, i respektive land. Kapitalförvaltning, försäkring, kapitalmarknadsprodukter och Private Banking omfattades inte av analysen då de ännu inte är inkluderade ianalys verktyget. Till följd av detta påverkas slutresultatet eftersom en betydande del av Swedbanks affär återfinns inom dessa områden. 207 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Resultat av analysen Analysens resultat indikerar att Swedbank, genom sin affär, spelar en viktig roll i samhället och dess utveckling. Det är främst inom områdena boende och anställning där Swedbank kan ha en möjlighet att påverka i en positiv riktning. Störst möjlighet att påverka positivt associeras till bankens affär inom fastighetssektorn och tillverkningssektorn samt inom verksamheter kopplade till juridik, redovisning och konsulttjänster. Bankens möjlighet att bidra positivt inom områdena boende och anställning kan exempelvis utgö- ras av ökad tillgång till boendemöjligheter exempelvis i form av finansiering till privatpersoner och fastighetsbolag respektive förbättrad syssel- sättningsgrad. Detta genererar i sin tur en positiv påverkan på FN:s globala hållbarhetsmål 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och mål 11 hållbara städer och samhällen. Resultatet visar även att Swedbank genom sin affär kan bidra till att begränsa negativ påverkan inom områdena resursförbrukning och klimat. Det är främst bankens affär inom sektorerna fastighetsförvaltning, till- verkningsindustrin, jordbruk, skogsbruk och fiske samt inom vissa delar av energisektorn, kopplat till utvinning av fossil energi, som är relevanta sek- torer att fokusera på för att begränsa bankens negativa påverkan och för att främja en hållbar omställning. Resurseffektivitet och minskad klimat- påverkan är viktiga områden som påverkar FN:s globala hållbarhetsmål 12 hållbar konsumtion och produktion och mål 13 bekämpa klimatföränd- ringar. Viktigt att framhålla är dock att de underliggande sektorerna sam- tidigt spelar en viktig roll i samhällsbygget. Till exempel är livsmedelsför- sörjningen från lantbruket samt skogens förmåga att ta upp koldioxid avgörande i byggandet av ett hållbart samhälle. Bara i Sverige uppskattas skogen ta upp motsvarande 40 miljoner ton koldioxid per år 1 . Mål Swedbank har utarbetat två övergripande mål i syfte att fortsätta bidra positivt samt begränsa den identifierade negativa påverkan på FN:s globala hållbarhetsmål och samhället i stort. • Under 2021, utveckla långsiktiga klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. • Under 2021, öka Swedbanks hållbara finansiering. Total volym hållbar finansiering uppgick till 23,7mdkr vid årets slut 2020. Dessa mål riktar in sig på de områden där Swedbank har störst möjlighet att bidra till en hållbar utveckling med resultatet av konsekvensanalysen och med Agenda 2030 som underlag. Det är genom ett nära samarbete med kunderna som Swedbank kan uppnå störst kraft i förändringen. Målen omfattar hela koncernen och implementeras inom respektive affärsområde och relevant koncernfunk- tion som en del av bankens ordinarie aktivitets- och affärs planering. Vidare kommer målen att följas upp och utvärderas löpande under nästa år som en del av denna process. I tillägg kommer bankens enhet Group Sustainability, genom dialog med ansvariga inom respektive affärsområde och gruppfunk- tion, att verka för en ökad förståelse för hur arbetet och framdriften inver- kar på bankens identifierade påverkansom råden. 1) Naturvårdsverket och Fossilfritt Sverige, Färdplan for fossilfri konkurrenskraft – Skogsnäringen 208 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET TCFD- rekommendationerna Klimatförändringarna kommer under kommande åren att i allt högre utsträckning påverka den globala ekonomin. TCFD-rekommendationerna ger företag en grund att kartlägga vilka finan- siella implikationer klimatförändringarna får på verksamheten samt ger investerare möjlighet att få insyn i företagens hantering av klimatfrågan. Bank- och finanssektorn är hjärtat i den globala ekonomin, och har en cen- tral och bärande roll i det ekonomiska systemet. En välfungerande finans- sektor stödjer och underlättar för det ekonomiska systemet medan det motsatta kan äventyra och försvaga. Klimatförändringar utgör en risk för många delar av samhället, till exempel för samhällsinfrastruktur, jordbruk, transport och fastighetssektorn. Konsekvenserna av klimatförändringar påverkar även medborgares hälsa och välmående, vilket i sin tur utgör en risk för aktörer i den finansiella sektorn såsom banker, försäkringsbolag och fondbolag. Därför är det av stor vikt för aktörer inom denna sektor att för- stå hur temperaturökningar kan komma att påverka verksamheten, på kort och lång sikt. I syfte att förstå hur en global temperaturökning kan påverka olika sektorer har Swedbank genomfört scenarioanalyser på TCFD sektorgrup- perna energi, material och byggnader, transport, jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter samt finans. De scenarier som tillämpats i analyserna är Sustainable Development Scenario (SDS <2° C temperaturökning) samt Stated Policy Scenario (SPS ~ 3° C temperaturökning), båda baserade på scenarier utarbetade av International Energy Association (IEA). Dessa scenarier omfattar global-, regional- och sektornivå och möjliggör analys av hur olika temperaturökningar kan komma att påverka Swedbanks utlåning och investeringar. Tabellen nedan är ett urval av risker och möjligheter Swedbank identifie- rat i arbetet med scenarioanalyserna. Omställnings riskerna är tydligast iSDS scenariot som ett resultat av omfattande klimatpolitik och teknik- utveckling medan de fysiska riskerna blir tydligast i SPS scenariot. Riskerna uppstår till stor del genom bankens affär och kan leda till ökad kreditrisk och ryktesrisk för Swedbank. När det gäller möjligheter är det ofta i termer av ökade/nya affärsvolymer inom de sektorer där omställning sker. Den huvudsakliga insikten från scenarioanalyserna är att oavsett sce- nario, kommer förutsättningarna förändras inom sektorerna, vilket medför såväl möjligheter som risker. Politiska beslut, tekno logiska framsteg och intressenternas efter frågan kommer att påverka utvecklingen. Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Risker Oljerelaterade intäkter och tillgångs värden minskar vilket ökar kreditrisken inom energi- sektorn. Kostsamma investeringar för omställning och elektrifiering inom transportsektorn. Minskade EU-subventioner till jordbrukare till förmån för riktade miljö och klimatåtgärder kan försvåra den ekonomiska situationen för lant- brukare inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Nya politiska initiativ och regelverk inom samt- liga sektorer. Hastiga förändringar i konsumtions mönster inom samtliga sektorer. Krav på ny teknik för resurseffektivisering, exempelvis precisionsjordbruk inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Utmaning att förbättra produktionsmetoderna som bidrar till att möta livsmedels efterfrågan med liten klimatpåverkan inom jordbrukssektorn. Minskad efterfrågan på energikrävande fastig- heter kan leda till prisnedgång/värdeminskning inom fastighetssektorn. Investerare med tydlig klimatprofil exkluderar engagemang med omfattande exponering mot sektorer med förhöjd klimatrisk inom finans- sektorn. Ryktesrisk om bankens egen hantering av klimat- risker upplevs otillräckligt. Strängare klimatpolicys påverkar kunderna att utveckla lösningar för att minska utsläpp inom samtliga sektorer. Förändrat kundbehov gällande klimatanpassad rådgivning inom samtliga sektorer. Fler extremväder som värmeböljor, ökad frekvens av skogsbränder och kraftig nederbörd kan leda till obrukbar mark och fler skadedjur inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Havsnivåhöjning i riskområden för översvämning kan leda till såväl prisnedgång som ökat behov av underhåll och reparationer av skador på byggnader inom sektorer som fastighetssektorn. Misslyckad energiomställning inom fastig hets sektorn. Globala effekter på grund av klimatförändringar med påverkan på den globala ekonomin kan medföra nega- tiva konsekvenser inom den finansiella sektorn. Investerings- och holdingbolag som har litet fokus på klimatförändringar eller äger tillgångar som inte kan anpassas riskerar att få delar av sina tillgångar stran- dade inom den finansiella sektorn. Möjligheter Ökat finansieringsbehov för investeringar i teknik och distribution för övergången i energi- systemet inom energi sektorn. Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastig hetssektorn. Etablerade relationer med stora aktörer gör direkta klimat anpassningsåtgärder möjliga inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Regleringar och subventioner öppnar upp möjlig- heten för investeringar i elfordon och förnybara bränslen inom transportsektorn. Utveckla rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter, relaterat produkt utbud och emission av skuld- och kapital- instrument inom den finansiella sektorn. Ökat investeringsbehov av klimatanpassning isyfte att reducera fysiska klimat risker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gentemot konkurrenter inom fastighetssektorn. Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhetsprofil inom samtliga sektorer. Finansiering av nya teknologier tex elektrifiering, digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer. Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resultera iökad mat- och virkesproduktion, till fördel för jord- bruk- och skogsbrukssektorn. En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter- frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn. Utlåning till kunder som har omfattande insikter i klimat förändringarnas effekter och dess sektorspeci- fika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. 209 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Styrning Swedbank har under året genomfört en översyn och revidering av bankens riskramverk, Enterprise Risk Management policy (ERM). Arbetet har även innefattat att tydliggöra styrelsens beslutade riskaptit, som anger vilken risknivå styrelsen är beredd att exponera företaget för i syfte att uppnå dess strategiska mål. I samband med detta har perspektivet på hålbarhets- risker tydliggjorts. Styrelsen följer upp att bankens beslutade risknivå inte överskrids, bland annat genom regelbunden rapportering från Group Risk. Risknivån regleras och följs även upp på VD, banklednings- och affärs- områdesnivå genom riskindikatorer och limiter som omfattar bankens utlå- ning till de kundsegment som genom scenarioarbetet bedömts ha störst klimat risk. Under året har delar av bankens ledning deltagit iscenario- arbetet och slutrapporterna överlämnats till cheferna för respektive affärs område som därmed ansvarar för att slutsatser och rekommenda- tioner integreras i strategi och planering, vad gäller såväl affärsutveckling som riskhantering. Strategi I linje med bankens strategi och de identifierade riskerna och möjligheterna är följande steg viktiga för banken för att kunna möjliggöra för de många företagen att genomgå en hållbar omställning; • Stötta omställningen till en koldioxidsnål ekonomi – Swedbank strävar efter att vara en del av omställningen och hjälpa kunderna att fatta hållbara beslut. Banken har ett fortsatt stort fokus på ökad hållbarhets- dialog i rådgivningen samt på att erbjuda produkter med inriktning på hållbarhet. • Öka klimatmedvetenhet – Det är viktigt att bankens med arbetare har god förståelse på klimatområdet för att proaktivt, genom rådgivning, kunna hjälpa kunderna, hantera riskerna samt ta tillvara på möjlig heterna på ett fullgott sätt, på alla nivåer och av alla i banken. • Transparent rapportering – Swedbank utvecklar kontinuerligt bankens klimatrapportering då det finns en växande efterfrågan på klimatrela- terad och framåtblickande information. Banken arbetar aktivt för att öka insamling och analys av data från relevanta sektorer för att bemöta denna efterfrågan. Swedbanks scenarioanalyser har möjliggjort identifiering av risker och möjlig heter kopplat till sektorer med förhöjd risk utifrån klimatförändringar vilka därigenom ligger till grund för kommande affärsstrategier. Swed- banks investeringar och utlåning till sektorer med förhöjd risk utifrån klimat förändringar samt dess förändring över tid redovisas i följande tabeller. Investeringar i TCFD-betydande grupper genom Swedbank Robur, mkr 1 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 2020 2019 TransportEnergiJordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter Material och byggnader Finans 2019 2020 1) Totalt förvaltat fondkapital, avser innehav i TCFD betydande grupper. Utlåning till TCFD-betydande grupper, mkr 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 2020 2019 2018 Material och byggnader Jordbruk, mat, skogsbruk och skogsprodukter TransportEnergiFinans 2018 2019 2020 Detaljerad TCFD information om Swedbanks exponering mot klimat risker iutlåningen finns i Not 3.1.9 (Klimatrelaterad information). Mot bakgrund av de scenarioanalyser som gjorts och den övriga kunskap som banken har om sina kunder och utlåning så bedöms bankens mot- ståndskraft som god både på kort och lång sikt. De omställningsrisker som identifierats under det kommande decenniet är begränsade utifrån bankens låga kreditexponering till de mest utsatta sektorerna, exempelvis inom energi och transport. De omställningsrisker som kan identifieras bedöms kunna hanteras genom ett nära samarbete med bankens kunder och utta- lade överenskommelser om omställning till vilken banken anpassar sin råd- givning och finansiering. På längre sikt kan de fysiska klimatriskerna komma att bli betydande då banken genom sin utlåning har en betydligt större exponering inom sektorerna fastigheter och jord- och skogsbruk. De bedöms dock också som hanterbara. Beträffande fysiska risker så handlar det mycket om att förebygga och därmed mildra effekterna av olika klimat och väderhändelser. Det kan handla om att skydda fastigheter eller säker- ställa att ett företag har förmåga att hantera ökad volatilitet i produktion och kassaflöden. Även här bedöms banken tillsammans med sina kunder kunna hantera detta och anpassa finansieringen till de nya behoven. Det ska understrykas att detta är den bedömning banken gör nu, och som framgår är den framför allt baserad på kvalitativ analys som applicer- ats på bankens nuvarande portföljer. Den största osäkerheten ligger inom området fysiska risker, där både kunskaper, mätmetoder, standarder och data kommer att behöva utvecklas och stärkas kontinuerligt. Riskhantering Swedbanks ramverk för styrning, riskaptit och riskhantering Swedbanks riskhantering är integrerad i verksamhetens olika processer. Koncernens ERM-policy utgör grunden för bankens riskhantering och styr- ning och ger vägledning i arbetet för att hantera risker. Utöver denna policy inkluderar riskhanteringsramverket ytterligare policys, stödverktyg och processer för riskhantering. Swedbank har under året uppdaterat ERM-policyn och förtydligat risk- aptiten för de olika risktyperna. I policyn beskrivs hållbarhetsaspekten tydligare och det ges ytterligare vägledning till affärsenheterna. Enligt ERM-policyn ska Swedbank ta en aktiv roll i den pågående klimatföränd- ringen och hjälpa sina kunder i omställningen till en hållbar framtid. Hållbar- hetsrisk är en egen risktyp och innefattar den risk som kommer av oförmå- gan att på rätt sätt hantera miljö, sociala- och styrningsaspekter, inkluderat mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetik som har potential att negativt påverka finanser och/eller koncernens varumärke och rykte. Hållbarhet är en viktig riskdrivare och kan påverka flera risktyper, såsom regelefterlevnad, strategiska, kredit- och operativa risker. 210 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Klimatrelaterade utbildningsinsatser Under scenarioanalysarbetet beslutades att förstärka kompetensen kring klimatförändringar brett inom Swedbank. Därför har det under 2020 utvecklats och lanserats tre nivåer av utbildning – en generell nivå som är obligatorisk för alla anställda, en fördjupad utbildning som är obligatorisk för alla medarbetare som möter kund samt stödfunktioner till dessa och till sist en detaljerad utbildning för alla som deltar i scenarioanalyser. Hantering av klimatrisker i kreditportföljen I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analy- sen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur risker relaterade till dessa områden påverkar bankens rykte samt bankens och dess kunders lönsamhet. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för samt- liga kunder som tillhör exponeringsklass Företag, för närvarande med en total koncernkreditlimit större än 8 Mkr i Sverige och 0,8 miljoner euro i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostad. Den årliga rapporten Credit Risk Outlook identifierar klimatrisker löpande och lämnar rekommendationer till bankens arbete med kredit- strategin. Banken gör regelbundet analyser av hur olika trender påverkar kreditgivningen. Dessa analyser införlivas i affärsplaner och kreditstrate- gier, där klimatperspektivet integreras genom att identifiera såväl omställ- ningsrisker som fysiska risker i olika sektorer. Hantering av klimatrisker i investeringsportföljen Under året påbörjade Swedbank Robur implementeringen av sin nya klimat- strategi, som bygger på Parisavtalet och nettoneutrala ambitioner. Inne- hav i företagsobligationer och aktier, i de sektorer som påverkas mest av omställningen till ett lågfossilt samhälle, kartläggs och analyseras gällande klimat. Ett viktigt verktyg i tillämpningen av klimatanalyserna är The Paris Agreement Capital Transition Assessment (PACTA), utvecklat för institu- tionella investerare av Two Degree Investor Intitative med stöd från PRI. Det används för att analysera portföljens anpassning till IEA: s klimat- scenarier och ger information på sektor- och bolagsnivå. Swedbank Robur samarbetar med flera olika aktörer kring påverkan i klimat frågor. Genom nätverk såsom Climate Action 100+ och International Investors Group on Climate Change (IIGCC) arbetar Swedbank Robur aktivt för att påverka regeringar och bolag att ställa om till hållbara lösningar. Klimat frågor ingår i hållbarhetsanalys och påverkansdialoger. Bolag med särskilt höga utsläpp och stor klimatpåverkan har kontaktats under året isyfte att få bolagen att öka takten i sin omställning. Mål och mätetal Som en signatär av Science based targets har Swedbank åtagit sig att besluta om utsläppsmål för bankens värdekedja i linje med Paris avtalet. En helt ny typ av data behövs för att besluta om mål och följa upp klimatrelate- rad utveckling. Energi effektivitet i bankens fastighetsutlåning är ett exempel där banken har inlett interna projekt och externa samarbeten. Mål och mätetal i kreditportföljen Styrelsen och koncernledningen följer riskutvecklingen och riskexpone- ringen i olika rapporter och får således regelbunden uppdatering om håll- barhetsrelaterade risker. Nyckeltal för klimatrisker visar exponering mot sektorer med förhöjda omställningsrisker. Genom dessa nyckeltal följs ban- kens exponering upp mot segment med förhöjd klimatrisk och som därmed är en potentiell riskdrivare för ökad kreditrisk. Givet att alla bankens kunder direkt eller indirekt påverkar de totala växthusgasutsläppen är det bankens uppgift att på bred front medverka till att kunderna ställer om och minskar sin påverkan på klimatet. En sådan omställning kan mätas som en omfördelning från bruna till gröna aktivite- ter enligt den av EU föreslagna taxonomin. Swedbank avser att successivt strukturera miljö – och klimatrelaterad information kring lån och tillgångar enligt den framväxande standarden i EU-taxonomin för att kunna mäta och följa upp att banken tillsammans med sina kunder medverkar till en omställ- ning ienlighet med Parisavtalet. Mål och mätetal i investeringsportföljen Swedbank Roburs ambition är att successivt öka investeringarna i sektorer med lägre koldioxidintensitet, till exempel förnybar energi, för att på så sätt minska fondernas koldioxidutsläpp och bidra till en hållbar omställning. Det samlade förvaltade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet år 2025, det vill säga i linje med International Energy Agencys (IEA) Sustain- able Development Scenario. Swedbank Robur anpassar stegvis sina inves- teringar i de mest relevanta sektorerna och använder erkända modeller för att utföra scenarioanalyser. Redan 2040 ska Swedbank Roburs fondkapital dessutom vara placerat koldioxidneutralt. Det innebär netto noll av absoluta utsläpp inom scope 1och 2 samt relevanta scope 3 kategorier, från bolag och emittenter i fonderna. Enligt IPCC motsvarar detta hur världens utsläpp behöver vara år 2050 för att klara scenariot med maximalt 1,5 graders uppvärmning. Swedbank Robur redovisar årligen för aktie- och blandfonder hur mycket koldioxid bolagen i en fond släpper ut i relation till intäkterna (sid 214). Ett antal nyckeltal visar utvecklingen mot de beslutade klimatmålen. För energi- och transportsektorn kommer anpassningen av Swedbank Roburs investerade kapital mätas med hjälp av PACTA-verktyget. För andra sektorer, såsom material och byggnader samt jord- och skogsbruk, saknas för närvarande mätverktyg. Swedbank Robur övervakar utvecklingen inom dessa sektorer och utökar mätningarna successivt. 211 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Hållbarhetsnoter H1 Tillgängliga banktjänster Väsentlig fråga: Hög tillgänglighet Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Under året genomförde 9 713 deltagare bankens utbildning idigital ekonomi. • Till följd av covid-19 har banken utökat tillgängligheten för både privat- och företagskunder i alla kanaler och informerat om olika typer av stöd och lättnader som banken och myndig- heterna erbjuder. Kundcenter har också förstärkts. Andel försäljning i digitala kanaler, % Sverige 70 Baltikum 78 Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Möjligheten att kunna möta banken och utföra sina bankärenden på ett enkelt och smidigt sätt är högt prioriterat. Digitalisering och ny teknik möjliggör att banken kan nå ut till sina sju miljoner kunder med tjänster som spar tid, minskar kundernas kostnader och under- lättar vardagen. Exempel på detta är abonnemangshjälpen, snabbt saldobesked imobilen, kontaktlösa betalningar, integrerad kostnadskontroll, budgetverktyg, e-bokföring och virtuell användarhjälp 24/7. Utöver ett stort kontorsnät, finns bankens Kundcenter som ansvarar för distanskanalerna, också tillgängligt 24/7. De flesta tjänsterna finns på digitala plattformar som internetbanken, applikation (app) i mobilen och på läsplattor. Digital inkludering Med den stora och breda kundbasen är det viktigt att banken finns tillgänglig på olika sätt för att möta de olika behov som det stora antalet kunder innebär. Swedbank har tagit flera initiativ för att göra det lättare att få information om och förstå de pro- dukter och tjänster som banken erbjuder. Utbildningsträffar om digitala tjänster hålls på flera bankkontor samt för pensio- närsnätverk, för att bidra till att fler äldre och andra utan digital vana känner sig inklu- derade i den digitala utvecklingen av banken. Initiativet ”Digital ekonomi” är ett sam- arbete med sparbankerna och sparbankstiftelserna med syfte att hjälpa de som känner sig obekväma att pröva digitala tjänster som BankID och Swish. Utöver det så läggs även stor vikt på online-säkerhet och hur man undviker bedrägerier. I de baltiska länderna finns möjligheten att logga in i internetbanken med biometrisk inloggning, dv s med fingeravtryck, eller med ansiktsigenkänning. Det finns säkerhetsinformation på över tio olika språk och alternativ som gör att hörselskadade får personlig hjälp per telefon. Dessutom finns säkerhetsdosan till mobil- och internetbanken med större knappar och högre ljud samt produktblad iblindskrift. Tillgänglig bankservice Förladdade kort används för utbetalning av försörjningsstöd och ersättning till per- soner som saknar personnummer eller bankkonto, men även som ett kollektivt betal- kort för anställda vid skolor, offentliga bostäder, sociala tjänster etc. Korten erbjuds kommuner, regioner, myndigheter och offentliga företag. Kortet ersätter ofta kon- tanthantering och kan användas i alla butiker och uttagsautomater och används av ungefär hälften av landets kommuner. Fysiska mötesplatser Det traditionella bankkontoret erbjuder ett personligt möte och rådgivning. I Sverige är alla kontor tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och i de baltiska länderna är den siffran 94 procent. I samarbete med detaljhandlare och leverantörer av olika tjänster kan Swedbank erbjuda banktjänster på flera platser på de fyra hemmamarknaderna. Banken finns vid olika tillfällen också i köpcentrum och andra offentliga platser, i så kallade ”pop-up- butiker”. Banken erbjuder även uttagsautomater för att hantera kontanter. I Estland, Lettland och Litauen finns det över 1100 bankomater. Swedbank samar betar med Bankomat AB i Sverige, som har uttagsautomater på över 500 orter i Sverige. Svensk bankverksamhet 2020 2019 2018 Antal kortköp (milj) 1 271 1 372 1 320 Kontor 159 168 186 Antal aktiva kunder idigitala kanaler (milj) 1 3,2 3,1 3,0 Tillgänglighet i digitala kanaler, Internetbank (%) 99,74 99,84 99,98 Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%) 99,71 99,76 99,99 Andel försäljning idigitala kanaler, (%) 70 54 50 – varav dagliga bankprodukter 2 36 29 29 – varav spara & pension 92 85 82 – varav privatlån 20 17 11 – varav företag 7 7 6 – varav försäkring 17 11 10 Swishbetalningar inklusive Sparbanker (milj) 282 248 192 Förladdat kort (antal) 3 13 642 16 172 17 334 1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad, inklusive Sparbanker. 2) Avser kort och betalningar. 3) Antal aktiverade kort. Baltisk bankverksamhet 2020 2019 2018 Antal kortköp (milj) 652 628 537 Kontor 82 99 125 Funktionsanpassade kontor och representationspunkter 100 116 115 Insättnings- och uttagsautomater 1 148 1 162 1 174 Antal aktiva kunder idigitala kanaler (milj) 1 2,0 1,9 1,8 Tillgänglighet i digitala kanaler, Internetbank (%) 99,77 99,94 Tillgänglighet i digitala kanaler, App (%) 99,55 Andel försäljning idigitala kanaler, (%) 78 65 59 – varav dagliga bankprodukter 2 74 64 60 – varav spara & pension 80 64 38 – varav privatlån 85 83 75 – varav företag 58 36 23 – varav försäkring 72 72 70 1) Antal kunder som gjort minst 3 inloggningar i en digital kanal, snabbsaldo inkluderat, under föregående månad, inklusive Sparbanker. 2) Avser kort och betalningar. 212 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H2 Hållbara investeringar Väsentlig fråga: Främjar hållbara investeringar Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Att investera hållbart är ett sätt att främja positiv utveckling på miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. • Genom aktiv påverkan och dialog kan Swedbank Robur inspirera och ställa krav på bolag inom hållbarhets- och bolagsstyrningsfrågor. • Swedbank Robur tog under året fram skärpta investerings- kriterier för fossila bränslen i alla fonder. De började gälla 1januari 2021. • Swedbank Robur utsågs till Årets fondbolag 2020. Deltagande i bolagsstämmor 593 Dialoger om bolagsstyrnings- och hållbarhetsfrågor 948 Swedbank och Swedbank Robur anser att ansvarsfulla och hållbara placeringar gör skillnad för hållbar utveckling på lång sikt. Hållbarhet har blivit en alltmer självklar och integrerad del inom kapitalförvaltningen och efterfrågan på den typen av sparformer ökar. Idag erbjuds därför olika former av hållbart sparande via kapitalförvaltningen. Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder, antingen i fonder eller i diskretionära mandat, och fattar investeringsbeslut baserat på fondandelsägarnas intressen. Hållbarhet iSwedbank Roburs fonder Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur har en vision att vara världsledare i hållbart värdeskapande. För att nå dit är Swedbank Roburs strategi att erbjuda hållbara, enkla och innovativa produkter som skapar värde. Under året har kriterier inom hållbarhet utökats i fler fonder och nya produkter med högt hållbarhetsinnehåll har lanserats. Swedbank Robur har tagit en aktiv del i branschforum för att förbättra kundinforma- tion om hållbarhet i fonder, inte minst för att möta kommande EU-lagstiftning om hållbara finanser. Som stor ägare på Stockholmsbörsen och med innehav i bolag både ioch utanför Sverige har Swedbank Robur ett ansvar och möjlighet att påverka. Genom dialog och aktivt ägande bidrar fondbolaget till att utveckla bolagens arbete med hållbarhet och ansvarsfull bolagsstyrning. Utvecklingen av Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar har fort- satt. Den utgör grunden i hållbarhetsarbetet och omfattar fondbolagets alla fonder och är idag en integrerad del av förvaltningen. Under året lanserades fonden Transi- tion Energy, samt ett flertal nya fonder i fondfamiljen Access Edge: Access Edge Global, Access Edge Europe, Access Edge Sverige, Access Edge Asien och Access Edge Japan. Under september klassificerades Access Edge fonderna som Paris Aligned, det vill säga att fonderna förvaltas i linje med Parisavtalet. Den förvaltnings- och analys- metod som Swedbank Robur har tagit fram är baseras på regelverket för EU Sustaina- ble Finance klimatbenchmark och är ett viktigt steg i arbetet med att nå de mycket ambitiösa klimatmål som fondbolaget har satt i sin klimatstrategi. Transition Energy har likt övriga Transitionfonder ett högt hållbarhetsinnehåll och långtgående exklu- deringar, men skiljer sig från övriga Transitionfonder genom fondens möjlighet att investera i fossila omställningsbolag. Hållbar förvaltning Hållbarhet ingår i investeringsfilosofin i all förvaltning och hållbarhetskriterier är en del av investeringsanalysen inom samtliga tillgångsslag. Under året har Swedbank Roburs specialister inom hållbarhet och bolagsstyrning, tillsammans med förvalt- ningen, fortsatt att digitalt träffa bolag, utvärdera bolags risker och möjligheter samt att ge dem konkreta utvecklingsförslag. Swedbank Roburs fonder investerar aktivt ibolag som arbetar målinriktat med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvill- kor eller affärsetik. Swedbank Robur har även deltagit i flera emissioner av både gröna och andra hållbara obligationer och fortsätter att vara en stor aktör på denna mark- nad. Under året har samtliga förvaltare tagit fram en hållbarhetsprocess för sina fon- der och presenterat hållbarhetsarbetet i sin fond för VD, Kapitalförvaltningschef och Hållbarhetschef. Fondförvaltare och hållbarhetsanalytiker har haft ett stort antal dialoger med bolag i syfte att utveckla och stödja hållbarhetsarbetet i varje fond. Hållbar kapitalförvaltning 2020 2019 2018 Totalt förvaltat kapital per 2020-12-31 (mdkr) 1 1 678 1 530 1 266 – varav ifonder (mdkr) 1 1 220 1 083 857 Förvaltat kapital där hänsyn har tagits till hållbarhetsaspekter (%) 2 100 100 100 Förvaltat kapital med utökade exklu deringar eller inval (%) 3 52 54 50 Förvaltat kapital där hållbarhets aspekter varit avgörande för investering (%) 4 5 5 5 lnvesteringar i hållbara obligationer (mdkr) 29 21 12 Fonder med utökade exkluderingar eller inval (antal av totalt antal) 46/89 38/85 37/84 Fonder där hållbarhetsaspekter varit avgö- rande för investering (antal av totalt antal) 23/89 17/85 16/84 Fonder förvaltade i syfte att uppnå FN:s 17 globala hållbarhetsmål (antal av totalt antal) 11/89 6/85 1/84 Avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond 5 43 45 42 1) Kapitalförvaltning per 2020-12-31, avser Swedbanks fondbolag i Sverige, Estland, Lettland samt Litauen. Övriga mätetal i tabellen avser svenska fonder. 2) Andel av totalt förvaltat kapital. Sedan 2018 omfattas allt förvaltat fondkapital av Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar och tillämpar riskbedömning samt exkluderingar avseende hållbarhet. 3) Andel av totalt förvaltat kapital. Kapital som förvaltats med exkluderingskriterier eller inval som är mer långt- gående än Policyn för ansvarsfulla Investeringar. 4) Andel av totalt förvaltat kapital som utöver exkluderingar förvaltats med krav på analys av hållbarhetsaspekter eller positiva inval avseende hållbarhet. 5) Antalet anslutna organisationer var 73 st. Total utdelning sedan fondstart var 1,2 mdSEK. Påverkan som ägare Swedbank Robur är en aktiv ägare och har löpande kontakt med styrelse och ledning, huvudsakligen i bolag där fonderna är stora ägare. Grunden för hållbart värdeska- pande bolag är en bra strategi och god kontroll över verksamheten, vilket innefattar både möjligheter och risker inom hållbarhet. Det är till nytta både för bolagen och för fondandelsägarna. Swedbank Robur påverkar bolag över hela världen – dels genom eget arbete, dels i samarbete med andra aktörer, till exempel i det FN stödda investe- rarnätverket Principles for Responsible Investments (PRI), investerargrupper, analys- leverantörer och intresseorganisationer. Förutom att arbeta direkt med bolag har ett antal teman identifierats där påverkan riktar sig till hela branscher. I årets dialoger har frågor kopplat till bolags leverantörskedjor och deras uppföljning fått ett fördjupat fokus. Klimatomställning, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter var centrala områden i samtalen med bolagen, främst inom verkstadsindustri och annan tillverkning. Även arbetsmiljö och hälsa, förnybar energi samt avskogning har varit teman i dialoger. Under året har Swedbank Robur, som första svenska finansiella aktör, undertecknat det nya initiativet Finance for Biodiversity. Totalt har 37 banker, kapitalförvaltare, försäkringsgivare och fondaktörer åtagit sig att fram till år 2024 samarbeta, enga- gera och bedöma sin egen biologiska mångfaldseffekt samt utveckla mål och rappor- tering av data relaterat till biologisk mångfald. Transparens kring ägararbetet är grundläggande för Swedbank Robur och något som ständigt utvecklas och förbättras. Sedan flera år redovisas utförlig information om Swedbank Roburs röstning på bolagsstämmor i svenska och utländska bolag samt deltagande i valberedningar. Till grund för Swedbank Roburs ägararbete finns Swed- bank Roburs principer för aktieägarengagemang (tidigare Swedbank Roburs ägar- policy) som varit publika sedan 1996 och som omfattar alla fonder. Viktiga frågor ur ett ägarperspektiv är styrelsens sammansättning, ledningens ersättningar inklusive aktierelaterade incitamentsprogram, kapitalstruktur, hållbarhet samt att bolagen har bra system för styrning, kontroll och informationsgivning. Swedbank Robur verkar för att styrelser ska vara väl sammansatta avseende kompetens, erfarenhet och mångfald, inklusive jämn könsfördelning, samt ha en balans mellan beroende och obe- roende ledamöter. Styrelsen ska också aktivt driva de hållbarhetsfrågor som är rele- vanta för bolaget. För de bolag Swedbank Robur medverkat i valberedningen har 213 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET igenomsnitt andelen kvinnor ökat jämfört med utgångsläget och är även detta år högre än för börsbolagen som helhet. Fondbolaget har under året röstat på flera utländska bolagsstämmor, t ex i USA, Storbritannien och Japan. I amerikanska bolag har fond bolaget röstat för flera aktieägarförslag, exempelvis avseende klimat och miljö samt förbättrad bolagsstyrning. Påverkansarbete fonder 2020 2019 2018 Deltagande ibolagsstämmor 593 429 424 – varav bolag noterade i Sverige 261 229 232 – varav bolag noterade i utlandet 332 200 192 Deltagande ivalberedningar 1 96 94 91 – andel kvinnor ibolagsstyrelser (%) 2 38 37 38 Dialoger om bolagsstyrnings- och hållbarhetsfrågor 3 948 645 425 Andel av innehav i bolag med dialog – varav kombinerade dialoger om E, S, G (%) 61 62 31 – varav dialoger om i huvudsak miljö (%) 13 9 42 – varav dialoger om i huvudsak sociala frågor (%) 3 4 19 – varav dialoger om i huvudsak bolagsstyrning (%) 23 25 8 1) Varav 95 (93) i bolag noterade i Sverige och 1 (en) i bolag noterat i Finland. 2) Inklusive VD om bolagsstämmovald. Avser styrelser där Swedbank Robur deltagit i valberedningen. Valbered- ningsbolagen varierar till viss del mellan åren. Startläget för respektive år 2018-2020 var i genomsnitt 35%, 36% och 35%, vilket innebär en ökning med: 3 (2018), 1 (2019) och 3 (2020) procentenheter. 3) Avser antal unika bolag rensat för dubbletter. Totalsiffra avseende bolag kontaktade av Roburs hållbarhets- analytiker, fondförvaltare och specialister inom ägarstyrning 625 (534), av leverantörer 206 (217) och inom ramen för investerarsamarbeten 178 (125). Exkluderingar Sedan flera år tillbaka investerar Swedbank Robur inte i tobak, cannabis, kol eller porno- grafi; ej heller i bolag som tillverkar, moderniserar, säljer eller köper klusterbomber, per- sonminor, kemiska och biologiska vapen samt kärnvapen. Under året breddades exklu- deringskriterierna inom tobak, cannabis, kol och pornografi till att, utöver produktion, även omfatta distribution och huvudsaklig omsättning från service. Beslut togs också om att skärpa investeringskriterierna för fossila bränslen i alla fonder. I uppdaterad Policy för ansvarsfulla investeringar, som började gälla den 1 januari 2021, ingår där- med kriterier för såväl kol, som för olja och gas, samt kraftproduktion från fossila bränslen. Investeringar i okonventionella fossila bränslen såsom skifferolja/-gas och oljesand samt utvinning i Arktis väljs också bort. Bolag i omställning som bedöms kunna uppfylla Parisavtalets mål om koldioxidneutralitet 2050, kan i särskilda fall undantas. Dessa redovisas på Swedbank Roburs hemsida på en Grön Lista. Utöver ovan angivna kriterier har bolag uteslutits till följd av att dessa allvarligt kränkt internationella normer och konventioner till skydd för människa och miljö, utan att visa förändringsvilja. Flera fonder har tillämpat mer långtgående uteslutnings- kriterier och avstått från investeringar i alkohol, spel, vapen, krigsmateriel, samt ytterligare verksamheter med koppling till fossila bränslen. Exkludering 2020 2019 2018 Antal exkluderade bolag med anledning av Policy för ansvarsfulla investeringar 1 473 338 159 1) Exkluderade bolag per produktkategori återfinns på Swedbank Roburs hemsida. Klimatpåverkan ifonderna I Swedbank Roburs klimatstrategi finns ett åtagande om att det samlade fondkapi- talet som Swedbank Robur förvaltar år 2040 ska vara placerat koldioxid neutralt (se sidan 12). Som en följd av detta ökade Swedbank Robur aktiviteten i sina samarbeten för påverkan i klimatfrågor. Genom nätverk såsom Climate Action 100+ och Interna- tional Investors Group on Climate Change (IIGCC) arbetade Swedbank Robur aktivt för att påverka främst bolag men också regeringar att ställa om till hållbara lösningar och lagstiftning som stöttar detta. I oktober höll Swedbank Robur för första gången en Sustainability Summit som belyste behovet av investeringar för klimat- och energi- omställning. I samarbete med Carbon Disclosure Project (CDP) lyfte Swedbank Robur fram Science Based Targets Initiative (SBTI) för att betona vikten av att bolag sätter klimatmål baserat på vetenskaplig grund. De klimatinriktade aktiviteterna har haft till syfte att öka möjligheter till goda klimatinvesteringar som också ger förutsättningar till hållbar avkastning. Klimatfrågor har ingått i fondbolagets hållbarhetsanalys och påverkansdialoger. Med utgångspunkt i varje fonds unika investeringsmodell har anpassningar gjorts för att välja in, välja bort och påverka bolag i riktning mot de två klimatmålen. Specifika mått har tagits fram för varje tillgångsslag och införlivats i Swedbank Roburs Klimat- strategi. En viktig del i påverkansarbetet har inriktats mot att stötta bolag med sär- skilt utsatta verksamheter att ställa om sin affär i linje med Parisavtalet. Bolag med särskilt höga utsläpp och stor klimatpåverkan har också kontaktats i syfte att få bola- gen att öka takten i sin omställning. Swedbank Robur redovisar årligen för aktie- och blandfonder hur mycket koldioxid bolagen i en fond släpper ut i relation till intäkterna. Swedbank Robur anslöt sig 2018 till Task Force on Climate Related Disclosure ( TCFD):s rekommendationer för att utveckla strategi och mål, riskhantering, mätetal och rapportering gällande klimat och för att bedöma hur bolagen i fonderna påverkas finansiellt av klimatförändringar. Swedbank Roburs årliga klimatrapport återger resultat av klimatarbetet i fonderna och finns att läsa på fondbolagets webbsida. Klimatavtryck 1 2020 2019 2018 Klimatavtryck aktiefonder, viktat genomsnitt (ton CO 2 e) 2 6 7 10 Totala växthusgasutsläpp (milj. ton CO 2 e) 3 2,4 3,5 5,5 1) Avser innehav i aktiefonder. Aktieinnehav inom blandfonder ej inkluderade 2) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Genomsnittlig koldioxidintensitet ”Weighted average carbon intensity Scope 1+2”, ton CO 2 e/mSEK. Portföljbolagets växthusgasutsläpp fördelat efter portföljvikt, det vill säga, värdet på bolagsinvesteringen i förhållande till portföljvärdet. 3) Metod i enlighet med TCFD:s rekommendationer. Totala CO 2 e-utsläpp från aktiefondportföljer baserat på ägar andel i portföljbolagen. Swedbank Försäkring Swedbank Försäkring, ett helägt dotterbolag i Swedbank, erbjuder pensions-, kapital och person/riskförsäkringar för både privatkunder och företag. Försäkringsbolaget arbetar för en hållbar utveckling av samhälle och miljö, för att höja graden av hållbar- het både utifrån kunderbjudandet och bolagets interna arbete. Vid inledningen av året tillsattes en hållbarhetsansvarig för att stärka organisationen och vidareut- veckla Swedbank Försäkrings arbete med hållbarhet. Utvecklingen av Swedbank För- säkrings policy för ansvarsfulla investeringar har fortsatt. Den utgör grunden i håll- barhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring och samtliga fonder inom kunderbjudandet. Det långsiktiga perspektivet för pensionstill- gångar introducerades i policyn eftersom hållbarhetshänsyn är särskilt relevant för dessa produkter. Försäkringsbolaget erbjuder fonder i försäkring som utvärderas uti- från hållbarhetskriterier på såväl fond- som fondbolagsnivå. Det innebär att Swed- bank Försäkring i sitt utbud vill erbjuda fonder som tar hänsyn till finansiell, social och miljömässig hållbarhet i förvaltningen. Swedbank Försäkring strävar efter att öka kännedomen om hållbarhet inom inves- teringar för att möjliggöra för kunderna att ta hållbara investeringsbeslut. Försäk- ringsbolaget tar en aktiv del i branschforum för att förbättra kundinformationen om hållbarhet i finansiella försäkringsprodukter, bland annat för att möta kommande EU-lagstiftning om hållbara finanser. Under året har försäkringbolaget haft kontak- ter med externa fondförvaltare i syfte att diskutera deras hållbarhetsarbete och pla- ner för att möta kommande EU-lagstiftningen. Fondbolagens strategier kommer att vara av stor vikt när det gäller Swedbank Försäkrings erbjudande av hållbara produk- ter i enlighet med de kommande reglerna, eftersom det inom ramen för försäkrings- produkterna är möjligt att investera i bland annat fonder. Det innebär att försäkrings- bolagets arbete med fonderbjudandet ur ett hållbarhetsperspektiv blir än mer viktigt. Under året valde Swedbank Försäkring att reducera fondutbudet med ett antal fonder som inte levde upp till policyn för ansvarsfulla investeringar. Försäkringsbola- get publicerar årligen en hållbarhetsrapport om hur företaget verkar för att hållbarhet ska vara en integrerad del av placeringserbjudandet för kundens sparande inom pen- sion, oavsett om placeringen är i en traditionell försäkring, fond- eller depåförsäkring. När det handlar om hållbarhet är klimatfrågan en oundviklig faktor och ett av dagens viktigaste miljöproblem. Swedbank Försäkring ställer krav på aktivt klimat- arbete i de fonder spararna erbjuds att investera i. Försäkringsbolagets koldioxid- avtryck mäts och redovisas för investeringsportföljerna i enlighet med Svensk För- säkrings rekommendation. Under året genomförde Swedbank Försäkring en klimatanalys av sina innehav i aktier och företagsobligationer i de sektorer som mest påverkas av omställningen till ett lågfossilt samhälle. Analysen utfördes enligt PACTA i kombination med stresstest definierade av Bank of England. Den övergri- pande slutsatsen från analysen visar att försäkringsbolagets andel investeringar med hög exponering för klimatrisker är låg jämfört med den globala marknaden. Detta innebär en minskad risk för Swedbank Försäkring att äga investeringar i företag vars affärsmodeller inte är i linje med klimatomställningen. 214 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H3 Hållbar finansiering Väsentlig fråga: Främjar hållbar finansiering Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Hållbarhetsanalys genomförs vid kreditgivning till företag. • Swedbank har riktlinjer och rekommendationer för integre- ringen av hållbarhet och ökad hänsyn i utlåningsprocessen. Hållbar finansiering 2018–2020 (mdkr) 202020192018 10,3 15,8 23,7 Undvikande av utsläpp (tCO 2 e) från lån i det gröna tillgångsregistret 589 547 Utlåning är en del av Swedbanks kärnverksamhet. Swedbank främjar en ansvarsfull och långsiktig utlåning genom att riskbedöma kundens långsiktiga ekonomiska situa- tion samt identifiera och tydliggöra eventuella hållbarhetsrisker för kunden genom rådgivning. De skärpta amorteringskraven som Finansinspektionen i Sverige har vidtagit isyfte att dämpa den ökade skuldsättningen bland svenska hushåll, är i linje med Swedbanks arbete för en ansvarsfull utlåning. På grund av covid-19 erbjuder banken privatkunder som fått sin privatekonomi påverkad möjlighet att ansöka om amorte- ringsbefrielse. I tabellen för amorteringar redovisas hur statistiken ser ut vad gäller amortering i relation till belåning. Ansvarsfull utlåning, svensk bank verksamhet privat (%) 2020 2019 2018 Hushåll med belåningsgrad över 70 % av bostadens värde 14 16 16 Andel hushåll med belåning över 70 % som amorterar (nyutlåning) 1 98 99 99 Andel hushåll med belåning över 70 % som amorterar (totalt portföljen) 84 98 97 1) Nyutlåning avser alla bolån utbetalda under fjärde kvartalet för respektive år. Ökad digital tillgänglighet Tillgängligheten i de digitala kanalerna utökas kontinuerligt och kunderna kan söka bolån och få svar när de önskar låna mer på sitt befintliga boende, men också när de vill flytta sina lån från andra banker till Swedbank. Kunderna uppskattar enkelheten i att kunna söka lån i den kanal som passar dem bäst. Bankens rådgivare ser också att auto- matiseringen förenklar bolånehanteringen. Swedbank kommer fortsatt att arbeta vidare med digitaliseringen och förstärka möjligheterna till dialog med kunderna, oavsett i vilken kanal. Hållbarhetsanalys i kreditgivningen I kreditprocessen beaktas hållbarhetsrisker vid alla kreditbeslut. En utökad hållbar- hetsanalys genomförs vid företagsengagemang som överstiger 8 mkr i Sverige och 0,8 meur i de baltiska länderna. För övriga kunder görs en allmän bedömning av håll- barhetsrelaterade faktorer utifrån vad som krävs gällande verksamhetens art och komplexitet. Under året har en vidareutveckling av bankens systemstöd för hållbar- hetsanalys av företagskunder fortsatt och förväntas pågå även under nästa år. Som ett stöd till hållbarhetsanalysen finns 13 sektorriktlinjer. Sektorriktlinjerna fungerar som verktyg för att på bättre sätt få inblick i olika branschers hållbarhets- problematik samt tillhandahålla tips och råd på vilka aspekter som bör adresseras med kunden. I de fall ett kreditärende bedöms ha en förhöjd hållbarhetsrisk eskaleras de till etik- kommittén för en grundligare bedömning och vägledning. De ärenden som inkom till rådet under 2020 berörde etiska dilemman relaterade till t.ex. försvarsutrustning, skatt och storskalig vattenkraft. Hållbarhetsanalys utlåning företag 2020 2019 2018 Svensk bankverksamhet (antal beviljade kredit ärenden) 1 36 484 35 668 38 905 Baltisk bankverksamhet (antal analyser) 2 655 2 453 2 102 Stora företag och Institutioner (antal beviljade krediter) 1 647 1 403 1 448 Totalt antal ärenden som eskalerats till etikkommittén (antal) 8 10 13 – varav kundrelaterade ärenden 3 8 – varav policy och styrningsrelaterade ärenden 5 2 1) Under 2020 höjdes beloppsgränsen för obligatorisk hållbarhetsanalys i Sverige från 5 mkr till 8 mkr. Reviderade värden för år 2018 och 2019 till följd av förändrad beräkningsmetod där ärenden med validerat datum under aktuell period endast inkluderats. Swedbank har även två koncernövergripande ställningstaganden inom klimat och för- svarsindustrin, vilka redogör för hur Swedbank ska verka i förhållande till frågor rörande dessa områden. Där tydliggörs bland annat att Swedbank avstår från direkt- finansiering i kolkraftverk och finansiering i bolag som har över 5 procent av sin omsättning från produktion av kol. Kriteriet för exkluderingar av bolag som produce- rar kol skärptes i november i år från tidigare 30procent till fem procent av omsätt- ningen. I slutet av året antog Swedbank en ny strategi. Som en konsekvens av den upp- daterade affärsstrategin har banken beslutat att inte ge ny finansiering till prospektering av nya olje- och gasfält eller till okonventionell utvinning av fossila bränslen. Swedbanks ställnings taganden ligger till grund för bankens koncernöver- gripande uteslutningslista där de bolag som Swedbank utesluter finns med. Bakgrun- den till att bolagen utesluts kan vara att de kränkt olika internationella normer kring mänskliga rättigheter och miljö. Swedbank har utarbetat en checklista innehållande fastighetsspecifika hållbar- hetsrisker som kan användas som stöd i dialogen med kunden kring fastighetsspeci- fika hållbarhetsrisker. Swedbanks utlåning inom fastighetssektorn utgör cirka hälf- ten av Swedbanks utlåning vilket medför att detta är en strategisk sektor att fokusera på för att få störst effekt vid hantering av bankens hållbarhetsrisker. Under året gick Swedbank med i samarbetet Energy Efficient Mortgages Initiative, ett initi- ativ från EU-kommissionen där 60 låneföretag ingår. Samarbetet tar fram standarder och finansieringsmodeller som kan ge mer fördelaktiga villkor för bolånekunder som förbättrar energieffektiviteten i sina bostäder. Hypotekslån, svensk bankverksamhet, Energiklass (mkr) 1 2020 2019 2018 Energiklass A 1 629 Energiklass B 12 802 Energiklass C 33 783 Energiklass D 63 009 Energiklass E 87 219 Energiklass F 43 224 Energiklass G 15 381 Ej klassificerat 796 441 1) Volymer per 2020-12-31, energiklasser per oktober 2020. 215 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Andel utlåning till allmänheten fördelat på länder, % 2020 2019 2018 Sverige 85 85 86 Estland 6 6 5 Lettland 2 2 2 Litauen 4 4 3 Norge 3 3 3 Företagsutlåning fördelat på sektorer, % 2020 2019 2018 Fastighetsförvaltning 46 46 42 Jordbruk, skogsbruk och fiske 12 12 13 Tillverkningsindustri 8 8 9 Handel 5 6 6 Shipping 2 3 4 Offentliga tjänster 5 4 4 Byggnadsverksamhet 4 3 4 Företagstjänster 4 4 5 Transport 2 3 3 Finans och försäkring 4 3 2 Hotell och restaurang 2 2 2 Informations- och kommunikations- verksamhet 2 2 2 Övrig företagsutlåning 4 4 4 Ramverk för grön utlåning Swedbank etablerade ett ramverk för gröna obligationer år 2017. Ramverket tydlig- gör och kategoriserar finansiering som bidrar till en minskad miljöpåverkan. I samband med att ramverket etablerades emitterades bankens första gröna obligation med en volym om 500 meur. Under 2018 utfärdade Swedbank sin andra gröna obligation, med en volym om 2 mdkr, även den med fem års löptid. Banken redogör för både låne- volym och dess förväntade påverkan genom sin effektrapportering (Swedbank Green Bond Impact Report). Rapporteringen finns publikt på Swedbanks officiella hemsida. Det investerade kapitalet används främst för att finansiera hållbara investeringar ifastigheter, förnybara energikällor, gröna transporter, skog och avfallshantering. Swedbanks Gröna Obligationer 2020 2019 2018 Gröna tillgångsregistret, total (mkr) 1 18 344 13 958 10 319 – andel förnyelsebar energi (%) 15 17 18 – andel gröna fastigheter (%) 75 83 82 – andel avfallshantering (%) 6 – andel gröna transporter (%) 1 – andel skog (%) 3 Utestående gröna obligationer (mkr) 2 7 028 7 216 7 133 Miljöeffekt Undvikande av utsläpp (tCO 2 e) 589 547 434 678 481 863 Gröna fastigheter – energibesparingar (GWh) 19 13 9 Förnyelsebar energi – energiproduktion (GWh) 1 831 1 725 1 495 Avfallshantering – hanterat avfall (ton) 150 000 Skog – FSC/PEFC certifierad skogsarea (ha) 26 740 Gröna transporter – passagerarkilometer kollektiv trafik (million pkm) 94 1) Kvalificerade gröna lån, enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer, även redovisade per affärsområde i tabellerna Hållbar finansiering svensk bankverksamhet, Hållbar finansiering, baltisk bankverksamhet och Hållbar finansiering, Stora företag och institutioner LC&I. 2) Swedbank AB emittent. Hållbarhetsinriktade produkter för omställning Swedbank uppmuntrar till hållbara affärsmodeller och har ambitionen att fortsätta att utveckla bankens erbjudande av finansieringsprodukter och tjänster som bidrar till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Erbjudande till privatpersoner • Gröna bolån/hypotekslån Swedbank vill främja ett hållbart val av boende. Därför erbjuds de kunder som bor i en miljösmart bostad en rabatterad bolåneränta. • Grönt billån/billeasing Swedbank vill uppmuntra kunder att använda bilar med mer begränsade utsläpp, för att försöka minska de genomsnittliga utsläppen av avgaser. Kunder erbjuds därför rabatt när de lånar till en miljöklassad bil som uppfyller vissa kriterier. • Sollån/Lån solceller Förmånlig ränta på lån till solpaneler som möjliggör förnyelse- bar energiproduktion och sänkta elkostnader. • Bostadslån med statlig garanti I de tre baltiska länderna deltar Swedbank i ett stödprogram för bostadslån med en statlig garanti. Syftet är att stödja olika grupper, genom att möjliggöra finansieringen av en egen bostad, utifrån fastställda kriterier. I Lettland exempelvis har barnfamiljer och medborgare upp till 35års ålder med en högre utbildning alternativt en yrkesutbildning möjlighet att söka dessa lån. Stödprogram för bostadslån med statlig garanti 2020 2019 2018 Estland – antal beviljade lån under året 1 062 1 053 976 – portföljens volym (mkr) 2 583 2 478 1 511 Lettland – antal beviljade lån under året 1 581 1 521 1 347 – portföljens volym (mkr) 4 119 3 241 2 134 Litauen – antal beviljade lån under året 726 746 358 – portföljens volym (mkr) 1 118 877 582 Erbjudande till företag • Gröna lån är en del av Swedbanks totala finansieringserbjudande som avser att främja miljön och ett hållbart samhälle. Det är en flexibel projektfinansieringsform för specifika syften som syftar till att stödja en positiv klimatpåverkan och skapa långsiktigt solida och hållbara bolag. Gröna lån har en god flexibilitet i form av exem- pelvis löptid och volym, där specifika villkor och krav baseras på respektive låntagare och underliggande syfte med finansieringen. • Hållbarhetslänkade lån skiljer sig från gröna lån i den meningen att de kan användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Lånen kopplas till låntagarens hållbarhetsmål och strategi, och följs upp genom sociala, etiska eller miljö relaterade indikatorer. Låntagarens prestation inom hållbarhetsområdet kopplas till lånets prissättning i förhållande till definierade prestationsmål. För- bättrad hållbarhetsprestanda kan sänka priset på lånet och reducerar därmed finansieringskostnaden. Om målen inte uppnås kan räntan istället höjas och ge högre finansieringskostnad. • Företagslån förnyelsebar energi är ett erbjudande inom den Baltiska bankverk- samheten som uppmuntrar små företag att finansiera installationen av solpaneler, vindkraftsverk och/eller geotermisk energi i syfte att såväl sänka elkostnaderna som att bidra till ökad produktion av förnyelsebar energi. • Likviditetslån erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen. • ESG-relaterade obligationer för kunder inom kapitalmarknaden har funnits på kapitalmarknaden i över 10 år och lämpar sig för ny finansiering eller refinansiering av specifika gröna eller sociala projekt/investeringar. Enheten Swedbank Sustain- able Capital Markets, inom affärsområdet Stora Företag och Institutioner, erbjuder gröna, sociala och hållbarhetsobligationer. Swedbank erbjuder även hållbarhetslän- kade obligationer som är nya på kapitalmarknaden sedan 2019. Strukturen skiljer sig från traditionella gröna, sociala och hållbarhetsobligationer då denna typ av skuld- instrument används för generella företagsändamål, och kupongräntan länkas till uppfyllandet av specifika hållbarhetsmål vid en överenskommen tidpunkt. Alla typer av ESG-relaterade obligationer gynnar både emittenter som söker ESG-relaterad finansiering, exempelvis företag och kommuner, men även investerare som har en efterfrågan på hållbara investeringar, exempelvis försäkringsbolag, pensionsför- valtare och fondförvaltare. • Gröna aktier Aktiesidan av hållbar finansiering har hittills inte fått så mycket upp- märksamhet jämfört med skuldsidan. För att möjliggöra aktiefinansiering som stöd för klimatomställningen, har Swedbank därför börjat erbjuda gröna aktier. För att kunna klassificera aktier som gröna måste majoriteten (> 50%) av ett företags intäkter och investeringar klassificeras som gröna. Gröna aktier kan göras i samband med en IPO, ny aktieemission eller som ett offentligt tillkännagivande av att alla utstående aktier är gröna (utan specifik transaktion). 216 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET • Hållbarhetsrelaterad rådgivning Swedbank Sustainable Capital Markets erbjuder hållbarhetsrelaterad rådgivning till både emittenter och investerare på kapitalmark- naden. Exempelvis erbjuds, ESG Risk Rating ”peer review” baserad på data från externa leverantörer, utvärdering av ett bolags överensstämmelse med EU taxono- min, och veckovisa nyhetsbrev. Swedbank erbjuder även analys och rådgivning inom hela hållbarhetsområdet genom vårt partnerskap med Kepler Cheuvreux. Swed- bank Macro Research uppdaterar kontinuerligt nationella hållbarhetsindikatorer, som möter de nordiska och baltiska ländernas framsteg mot att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. Hållbar finansiering, svensk bank verksamhet 2020 2019 2018 Privat Utlåning privat, total (mdkr) 972 948 936 Gröna bolån (mkr) 1 479 52 Gröna billån (mkr) 105 3 Solcellslån (mkr) 136 69 Energilån (mkr) 2 22 30 Företag Företagsutlåning, total (mdkr) 239 248 252 Likviditetslån, covid-19 (mkr) 3 782 Gröna lån, portföljens volym (mkr) 4 2 098 1 394 654 – varav förnyelsebar energi 276 377 504 – varav gröna fastigheter 5 1 822 1 017 150 1) Siffran för 2020 avser endast lån där rabatt lagts in under året. 2) Finansiering av energieffektiviseringar i byggnader. Inkluderar ej Sparbankerna. 3) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen. 4) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer. 5) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter. Hållbar finansiering, baltisk bank verksamhet 2020 2019 2018 Privat Utlåning privat, total (mdkr) 106 104 93 Hållbara bolån (mkr) 9 Grön billeasing (mkr) 134 Solcellslån (mkr) 31 Företag Företagsutlåning, total (mdkr) 76 82 77 Likviditetslån, covid-19 (mkr) 1 215 Lån förnyelsebar energi – små företag (mkr) 6 Gröna lån, portföljens volym (mkr) 2 3 022 571 – varav förnyelsebar energi 1140 571 – varav gröna fastigheter 3 165 – varav energiåtervinning, avfall 1 154 – varav skog 563 1) Erbjuds företag som vill ansöka om statlig lånegaranti. Lånet syftar till att hjälpa företag att överbrygga de kortsiktiga ekonomiska svårigheter de hamnat i på grund av covid-19-spridningen. 2) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer. 3) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter. Hållbar finansiering, Stora företag och institutioner LC&I 2020 2019 2018 Företag Företagsutlåning, totalt (mdkr) 221 222 219 Gröna lån, portföljens volym (mkr) 1 13 224 11 993 9 665 – varav förnyelsebar energi 1 314 1 469 1 344 – varav gröna fastigheter 2 11 645 10 524 8 321 – varav gröna transporter 265 Hållbarhetslänkade lån, portföljens volym (mkr) 3 4 481 1 708 Kapitalmarknad Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal) 4 63 51 30 Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr) 4 36,6 25,3 15,1 Andel i relation till total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (%) 4 23,8 14 11 Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr) 4 91,2 54,6 29,3 1) Kvalificerade gröna lån enligt Swedbanks ramverk för gröna obligationer. 2) Miljöcertifierade och/eller energieffektiva fastigheter. 3) Justerad uppgift för 2019 för att motsvara faktiskt utnyttjad kredit. 4) Swedbank emissionsinstitut för ESG obligationer (gröna, sociala och hållbarhetsobligationer). Samhällsviktig utlåning (mkr) 2020 2019 2018 Hälsa och sjukvård 4 582 4 143 3 597 – varav svensk bankverksamhet 1 583 1 162 1 411 – varav baltisk bankverksamhet 505 530 489 – varav Stora företag och institutioner 2 494 2 451 1 697 Utbildning 1 730 1 774 1 746 – varav svensk bankverksamhet 1 535 1 567 1 591 – varav baltisk bankverksamhet 13 2 7 – varav Stora företag och institutioner 182 206 148 Ekvatorprinciperna Swedbank signerade Ekvatorprinciperna år 2019 och har under året tillämpat risk- ramverket för att fastställa, bedöma och hantera miljö- och sociala risker vid ett pro- jektrelaterat företagslån till en kund inom skogsindustrin. I Swedbanks direktiv om hållbarhetsaspekter vid kreditbedömning utgör ekvatorprinciperna en del av Swed- banks interna riktlinjer för riskbedömning. Processen innebär att bankens affärsom- råden har ansvaret att identifiera potentiella transaktioner som bör granskas. När en transaktion identifierats formas ett internt granskningsteam. Detta team består av representanter från bankens enheter; risk, hållbarhet och från aktuellt affärsområde där alla innehar en tydlig roll beroende på expertis. Om en transaktion inte bedöms vara i linje med ekvatorprinciperna behöver åtgärder vidtas för att säkerställa efter- levnad för att transaktionen ska kunna genomföras. Ekvatorprinciperna 2020 2019 2018 Antal transaktioner 1 – varav godkända kategori A transaktioner – varav godkända kategori B transaktioner 1 1 – varav godkända kategori C transaktioner 1) Projektrelaterat företagslån. 217 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H4 Upphandla Väsentlig fråga: Verkar för klimat- omställningen Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Swedbanks uppförandekod för leverantörer är en del av ett bindande avtal. • En digital leverantörsplattform används för hållbarhets- bedömning och riskklassificering av leverantörerna. Antal aktiva leverantörer 4107 Total inköpsvolym 14219 Den centrala inköpsprocessen reglerar att avrapporterade inköp över 50 000 euro hanteras med stöd av bankens centrala inköpsenhet. Swedbank har under de fyra senaste åren slutit fler ramavtal och därmed har antalet totala inköpsärenden som hanterats av bankens centrala inköpsenhet minskat eftersom avrop mot befintligt ramavtal möjliggjorts. Speciellt inom konsultområdet är detta tydligt. Swedbanks affärsområden äger leverantörsavtal och kravspecifikationer under 50 000 euro och därför kan vissa avtal ingås utan att den centrala inköpsenheten involveras. Swedbank är en tillgänglig fullservicebank och har en leverantörsbas som består av cirka 4 100 aktiva leverantörer, främst inom Europa. Bankens årliga inköpskostnad uppgår till cirka 10 mdkr fördelat på tre huvudkategorier: IT och digitala banktjänster, grupptjänster, finansiella produkter och företagsbankverksamhet. Strategi för hållbara inköp Swedbank ska vara en aktör som verkar för en hållbar utvecklig i leverantörskedjan. En strategi inom inköp har etablerats med visionen om att bli bäst i branschen. För att nå dit arbetar inköpsenheten med tre övergripande områden; minimera risk, framhäva positiv påverkan och innovation. Under året har Swedbank fokuserat på arbetet med att minimera risk, vilket innefattar kravställning, utvärdering och uppföljning av bankens leverantörer. För att effektivt uppnå detta har Swedbank under året stärkt interna processer, tillsatt resurser, utbildat medarbetare och utvecklat digitala verktyg. Uppförandekod för leverantörer I de upphandlingar som bankens centrala inköpsenhet hanterar ska samtliga leveran- törer signera Swedbanks uppförandekod. Det är en del av ett bindande avtal och ska undertecknas av samtliga leverantörer. Uppförandekoden reglerar viktiga områden inom ramen för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, affärsetik och miljö. Därutöver inkluderas särskilda hållbarhetsfrågor direkt i den specifika upphandlingen, såsom relevanta certifieringar och processbeskrivningar. Hållbarhetsbedömning vid upphandling I inledningen av upphandlingsprocessen genomförs en screening av leverantören, då potentiella risker för hållbarhet bedöms, där hänsyn tas till lands- och sektorrisk samt affärskritiska risker så som inköpskostnad och ryktesrisk. De leverantörer som väljs ut från denna fas inkluderas i Swedbanks digitala leverantörsplattform för vidare håll- barhetsbedömning. Plattformen etablerades 2018, och i denna utvärderas leveran- törer i förhållande till de hållbarhetskrav som ställs i leverantörskoden. Leverantörer analyseras specifikt utifrån godkännande av leverantörskod, landsrisk- och sektor- riskbedömning, samt resultat av självskattning. Det primära syftet är att säkerställa och stödja leverantörer i att åtgärda sina hållbarhetsrisker, och likaså att identifiera och främja de hållbarhetsmöjligheter som finns. Medarbetarna inom den centrala inköpsenheten har utbildats under året i hantering av hållbarhetsanalys via den digitala plattformen. Uppföljning Befintliga leverantörer följs upp främst via löpande dialog. Genom dialog kan Swed- bank få förståelse för och stödja sina leverantörer i hållbarhetsutmaningar, samt upp- märksamma möjligheter. Därutöver genomförs, vid särskilda behov, besök på plats hos leverantören, baserat på resultatet av hållbarhetsanalysen och för att följa upp hur överenskomna åtaganden efterföljs. En etablerad eskaleringsprocess finns på plats för hantering av leverantörer som kan utgöra väsentlig risk för banken. Ärenden eskaleras till inköpsenhetens hållbar- hetsråd som vidare beslutar om leverantörsåtgärder och om leverantörskontrakt ska avslutas. Bankens etikkommitté kan även konsulteras vid etiska dilemman. Utvärdering av leverantörer 2020 2019 2018 Antal aktiva leverantörer 4 107 Total inköpsvolym (mkr) 1 14 219 9 680 8 354 Andel leverantörer som utvärderas med avseende på hållbarhet i Swedbanks digitala plattform (%) 2 9 1) Varav 4 miljarder avser sanktionsavgift till Finansinspektionen. 2) Andel leverantörer som har bjudits in till vår nya digitala plattform för hållbarhetsutvärdering. Baserat på antalet aktiva leverantörer vid årets slut. 218 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H5 Miljöpåverkan Väsentlig fråga: Verkar för klimatomställningen Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Miljöledningssystemet i enlighet med ISO 14001, uppföljning av mål rapporteras i ”Ledningens genomgång”. • Hållbarhetsanalyser av företagskunder genomförs i kredit- och investeringsprocesser där miljöaspekter är en viktig komponent. Totala utsläppsminskningar 2018–2020 Klimathänsyn ger resultat 202020192018 26 983 25 014 11 646 Utsläpp per intjänad krona ton CO 2 e/kr Utsläpp per anställd ton CO 2 e/FTE Omfattande utsläppsminskningar är avgörande för att lösa den globala temperatur- ökningen. Det är en stor omställning som dagens samhälle står inför och finans- sektorn har ett ansvar i att allokera kapital till hållbara lösningar som kan begränsa utsläppen och bidra till de klimatanpassningar av samhället som kommer att vara nödvändiga för att möta de konsekvenser som ett förändrat klimat medför på ett fullgott sätt. Miljöledningssystem, ISO 14001 Swedbanks hållbarhetspolicy antas årligen av styrelsen och utgör grunden för ban- kens miljöarbete. Styrningen av miljöarbetet sker genom miljöledningssystemet som är certifierat enligt ISO14001 sedan 2003. Swedbanks dotterbolag Swedbank Robur, Swedbank Försäkring, Swedbank Hypotek, Sparia, Swedbank Fastighetsbyrå och PayEx AB har hängcertifikat på Swedbanks certifiering. Ledningssystemet ger möj- lighet att arbeta strukturerat för att kontinuerligt minska verksamhetens negativa påverkan och främja den positiva. Det avser både den påverkan som genereras indi- rekt via finansieringar, investeringar, betalningar och inköp samt den som genereras direkt via Swedbanks interna verksamhet. Verksamhetsansvariga ansvarar för enhetens eget miljöarbete och ett nätverk av hållbarhetsambassadörer koordinerar mål- och uppföljningsarbetet samt agerar stöd i hållbarhetsarbetet. Produkter med miljöfokus Swedbank erbjuder kunderna flera olika produkter för att främja en hållbar ekonomi och göra det enklare för dem att göra hållbara val. Bankens solcellslån ger kunderna möjlighet att installera solpaneler och på så sätt minska sina elkostnader och sam- tidigt bidra till en ökad produktion av förnyelsebar energi. Det gröna billånet upp- muntrar kunder att införskaffa bilar med mer begränsade utsläpp. Swedbanks har två utestående gröna obligationer, emitterade utifrån bankens gröna ramverk. De gröna lånen som ligger till grund för obligationerna ger tydliga miljö mässiga fördelar och främjar en hållbar ekonomi. Swedbank arbetar även aktivt med att minska klimatpåverkan från den leasingaffär där Swedbank är en av Sveriges största bilägare. Inom ramen för produkten vagnparksadministration, AutoPlan, hjälper de sina kunder att ta fram miljöanpassade bilpolicys, stöttar i hållbarhets- frågor samt mäter och rapporterar klimatpåverkan. Swedbank har även ett antal förmåns bilar där Swedbank jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan. I Estland, Lettland och Litauen erbjuds även Green Leasing, med en lägre räntesats för miljö- klassade bilar. Verkar för klimatomställningen Swedbank har åtagit sig att besluta om och implementera mål som är i enlighet med Parisavtalet genom Science Based Targets Initiative och på så sätt stödja omställ- ningen till ett lågfossilsamhälle. Under senare delen av året har metodutvecklingen för fyra utvalda tillgångsklasser färdigställts. Swedbank har intensifierat arbetet med att utveckla klimatmål för bankens bolåne affär och utlåning till kommersiella fastigheter. Detta sätt att hantera och minimera klimat risker ställer nya krav på ban- ken att hantera information och data om tillgångarna och kräver utveckling av pro- cesser och systemstöd. Bankens klimatpåverkan följs upp årligen och redan 1996 var klimat en viktig para- meter i Swedbanks miljöredovisning. Under 2020 har banken stärkt sitt klimatarbete genom att anta koncernövergripande mål för att styra den operationella verksam- heten mot fortsatt minskade utsläpp. Målet omfattar direkta utsläpp av växthus- gaser där målsättningen är att minska utsläppen med 60 procent mellan 2019–2030. Utöver de åtgärder Swedbank har vidtagit för att uppnå målsatta utsläppsreduce- ringar har Swedbank valt att klimatkompensera för kvarvarande utsläpp. Klimat- kompenseringen sker genom att stödja Vi-skogen som genom trädplantering, agro- forestry och hållbara odlingsmetoder bidrar till lagring av koldioxid. Under 2020 invigdes en av Sveriges största solcellsparker med Swedbank som en av initiativ- tagarna, på ett markområde utanför Linköping med en förväntad produktion är cirka 11,5 GWh per år. Att aktivt tillföra ny förnyelsebar kapacitet i elnätet är en viktig del iklimatomställningen. Swedbanks utsläpp genereras till stor del av energiförbrukning i bankens kon- torslokaler samt via tjänsteresor vilket redovisas i följande tabeller. Bankens fastig- hetsavdelning verkar för energi- och yteffektiva lokaler och arbetar kontinuerligt med att påverka fastighetsägaren att vidta energieffektiviserande åtgärder i de lokaler där banken har verksamhet. Banken har antagit intensitetsbaserade mål för att minska energianvändning i bankens kontorslokaler med 10 procent per kvadrat- meter mellan 2017–2021 respektive 15 procent 2017–2025. Parallellt med detta finns interna mål, nedbrutna på enhetsnivå, etablerade för att minska miljöbelastningen från resandet där stort fokus ligger på att öka andelen möten via digitala plattformar, och på så sätt frigöra mer tid och resurser för med- arbetarna samt minska bankens klimatpåverkan. Under 2020 har resandet minskat kraftigt till följd av den globala pandemin och antalet flygresor har minskat med 77 procent jämfört med föregående år. 219 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Utsläpp växthusgaser 1 , ton CO 2 e 2020 2019 2018 Totala utsläpp 11 646 25 014 26 983 Reduktionsmål 2030, 60% 2 15 008 15 008 15 008 Klimatkompensering 3 11 646 25 014 6 500 Totala utsläpp efter klimatkompensering 0 0 20 483 Utsläpp per scope enligt GHG protocol Utsläpp scope 1 4 632 1 020 1 017 Utsläpp scope 2 5 5 331 6 067 6 014 Utsläpp scope 3 6 5 683 17 927 19 952 Utsläpp per land Utsläpp, Sverige 5 847 14 692 16 151 Utsläpp, Estland 2 394 3 559 3 797 Utsläpp, Lettland 1 735 2 425 2 602 Utsläpp, Litauen 1 366 2 908 3 511 Utsläpp, Övriga länder 7 304 1 430 922 Energirelaterade utsläpp enligt scope 2 Marknadsbaserade 5 331 6 067 6 014 Platsbaserade 16 444 18 801 21 588 1) Inkluderade växthusgaser; koldioxid, metan, kväveoxid och hydroflourkarboner (köldmedium). Swedbankhar isamtliga beräkningar av bankens växthusgasutsläpp använt beräkningsmjukvaran Ecometrica via systemet Our Impact som administreras av U&We, utsläppen rapporteras ienlighet med Greenhouse Gas Protocol (World Resources Institute). 2) Basåret är 2019, då redovisade Swedbank25 014 ton växthusgasutsläpp. 3) Klimatkompensering avser solenergi för år 2018 och kolinlagring via hållbar trädplantering för 2019 och 2020. 4) Swedbanks direkta utsläpp. Beräknat från bränsleförbrukning iföretagsägda bilar samt läckage av köldmedium. Utsläpp från bankens kylanläggningar beräknas genom driftskontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på ikylanläggningen). Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas med hjälp av bankens finansiella kontroll över fordonen. Inga av Swedbanks Scope 1 utsläpp är biogena. 5) Swedbanks indirekta utsläpp iform av förbrukning av el, värme och kyla. Utsläpp beräknas baserat på den operativa kontrollen över Swedbanks kontor/byggnader. 6) Swedbanks övriga indirekta utsläpp, från tjänsteresor, säkerhetstransporter, pappersförbrukning, vatten- förbrukning och avfall. Inga av Swedbanks Scope 3 utsläpp är biogena. 7) Norge, Finland, Danmark, USA, Sydafrika och Kina. Luxemburg ingår i redovisningen för 2018 och 2019. Utsläpp per kategori, ton CO 2 e 2020 2019 2018 Sverige Kontorslokaler 2 229 2 555 2 579 Tjänsteresor 3 435 11 959 13 393 Övriga utsläpp 1 183 178 179 Estland Kontorslokaler 1 897 1 718 1 807 Tjänsteresor 466 1 806 1 937 Övriga utsläpp 1 31 35 53 Lettland Kontorslokaler 1 156 1 284 1 386 Tjänsteresor 517 1 069 1 137 Övriga utsläpp 1 62 72 79 Litauen Kontorslokaler 785 888 1 104 Tjänsteresor 468 1 904 2 264 Övriga utsläpp 1 113 116 143 Övriga länder Kontorslokaler 181 652 373 Tjänsteresor 122 776 547 Övriga utsläpp 1 1 2 2 1) Säkerhetstransporter och pappersförbrukning. Övrig miljödata 2020 2019 2018 Energiförbrukning ibankens kontorslokaler (MWh) 78 767 93 087 105 425 – varav Sverige 41 307 51 614 62 153 – varav Estland 15 654 17 612 18 268 – varav Lettland 10 391 11 316 11 915 – varav Litauen 10 469 11 453 12 096 – varav Övriga 946 1 092 993 Elförbrukning ibankens kontorslokaler (MWh) 40 447 51 687 57 598 Andel förnybar el av total elförbrukning (%) 1 98 82 90 Pappersförbrukning (ton) 1 137 1 100 1 184 Andel miljömärkt papper (%) 98 Vattenförbrukning (m 3 /FTE) 5 7 8 Avfall till återvinning (ton) 440 437 406 Avfall till förbränning (ton) 328 315 335 Avfall till deponi(ton) 297 153 276 Farligt avfall(ton) 1,7 3 Antal digitala konferenser(milj) 2 1,5 0,42 0,31 Antal deltagare i digitala konferenser (milj) 2 4 1,69 1,20 1) Förnybar energiavser sol, vind, biomassa och vattenkraft. 2) Digitala möten via Skype/Teams. Energianvändning 1 2020 2019 2018 Totala utsläpp från energianvändning (tonCO 2 e/MWh) 0,07 0,07 0,06 Energianvändning per anställd (MWh/FTE) 5,0 5,7 6,5 Energianvändning per kvm (MWh/kvm) 0,200 0,236 0,237 Reduktionsmål minska energianvändning med 10% per kvm 2017–2021 (MWh/kvm) 0,226 0,226 0,226 Reduktionsmål minska energianvändning med 15% per kvm 2017–2025 (MWh/kvm) 0,213 0,213 0,213 1) Swedbanks interna energianvändning består av förbrukning av el, värme, kyla och gas. Jämförelsetal, ton CO 2 e 2020 2019 2018 Utsläpp per anställd (ton/FTE) 0,74 1,52 1,68 Scope 1 och 2 utsläpp per anställd (ton/FTE) 0,38 0,43 0,44 Utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m 2 ) 0,030 0,063 0,061 Scope 1 och 2 utsläpp per kvm kontorsyta (ton/m 2 ) 0,015 0,018 0,016 Utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr) 0,25 0,54 0,61 Scope 1 och 2 utsläpp per intjänad miljon krona (ton/mkr) 0,13 0,15 0,16 Leasing av bilar via AutoPlan 2020 2019 2018 Leasing av fordon (ton CO 2 e) 1 175 777 195 219 196 497 Totalt antal leasade bilar 43 780 43 787 42 839 Genomsnittligt utsläpp, nya bilar CO 2 (g/km) 2 87,07 110,6 111,9 Genomsnittligt utsläpp, totalt CO 2 (g/km) 2 108,8 117,0 115,1 Genomsnittligt utsläpp, nya förmånsbilar iSwedbank CO 2 (g/km) 54 80 92 1) Utsläppen beräknas från förbrukad mängd bränsle och bränsletyp per fordon under ett år. 2) Avser förmånsbilar som administreras av Swedbank AutoPlan. 220 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H6 Medarbetare Väsentlig fråga: Attraktiv arbets givare Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Hållbara medarbetare är en framgångsfaktor och målsätts för att ständigt förbättra arbetet inom arbetsmiljö och hälsa. • I medarbetarundersökningar visar det sig att medarbetarnas vilja att rekommendera banken som arbetsgivare har ökat under de senaste åren. Tre år av förbättringar: Engagemangsindex, 2020 2019 81 81 Rekommendationsindex, 2020 2019 33 43 Hållbara medarbetarindex, 2020 2019 78 82 Andel kvinnor och män Swedbank befinner sig, liksom många banker och andra företag, i förändring. Utveck- lingen inom digitaliseringen accelererar och ny teknik och nya affärsmodeller ställer krav på ny kompetens. Den övergripande ambitionen under året har varit att skapa en trygg och säker arbetsplats och möjliggöra en begränsad smittspridning av covid-19, men också att bibehålla en inspirerande och utvecklande arbetsmiljö– och hitta nya flexibla arbetsformer, där fungerande hemarbetsrutiner är en del. Den under året genomförda kulturutvärderingen ger en bättre bild av bankens företagskultur och hur den kan stärkas och förbättras. Det är nödvändigt att förtyd- liga förväntningarna på ledarna, liksom att ge alla medarbetare förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med förändringarna iomvärlden, samt att ge möjlig- heter att ta ansvar för, och driva, sin egen utveckling. Detta är en del i en strävan att skapa förutsättningar för hållbara medarbetare och för att kunna fortsätta bygga hållbara kundrelationer och ett långsiktigt hållbart resultat för banken i en tid som drivs av digitaliseringen. Hållbara medarbetare Arbetsmiljö och hälsa är viktiga områden för att skapa ett klimat med hållbara med- arbetare. Under året har ledningen under pandemin arbetat för att förebygga ohälsa genom bland annat löpande information och utbildningsstöd för att höja kunskaps- nivån inom området. Ambitionen har varit att arbetsmiljön i Swedbank ska vara trygg och samtidigt utvecklande samt att medarbetarna ska ha förutsättningar för att utföra goda prestationer och bygga värdefulla relationer både internt och externt. För att uppnå detta krävs att Swedbank som arbetsgivare på ett tydligt och struktu- rerat sätt arbetar med dessa frågor samt att varje medarbetare tar sitt ansvar för den egna hälsan och välmående, där en välbalanserad livssituation är målbilden. Swedbank arbetar utifrån fyra fokusområden och följer upp dessa kontinuerligt; tidiga signaler vid ohälsa, upprepad korttidssjukfrånvaro, långtidssjuka och konflikter/ samarbetssvårigheter. Arbetet med arbetsmiljö och hälsa har även målsatts utifrån parametrarna; håll- bara medarbetare (hållbara medarbetarindex > 85%), uppföljning av sjuktalen (sjuk- frånvaro < 2,8% ) och förebyggande arbete med tidiga signaler för ohälsa samt noll- tolerans mot kränkande särbehandling. Under året ökade bankens sjukfrånvaro till stor del beroende på den globala pandemin. Mångfald och inkludering Swedbank har en strategi för mångfald och inkludering för att säkerställa att områ- det är integrerat i alla HR-processer och alla relevanta delar av banken. En koncern- övergripande strategi är utvecklad för att hindra alla former av diskriminering, trakas- serier, sexuella trakasserier och utsatthet. För att fortsätta skapa en mångsidig och inkluderande bank med anställda med olika bakgrund, följs detta upp regelbundet genom kontroll och ökad medvetenhet. Bankens affärsområden och koncernfunktio- ner sätter mål i sina affärsplaner, och bankens ledare arbetar med dessa frågor i sina team. Policy och riktlinjer för diskriminering uppdateras regelbundet och chefer utbil- das löpande. I år gjordes en extra noggrann undersökning och revision för att ytter- ligare säkerställa en arbetsmiljö fri från diskriminering och för att fånga och lösa eventuella fall i ett tidigt skede. Utbildningen stärktes också på detta område genom ett samarbete med Friends – en svensk organisation som arbetar med mobbning – när chefer behöver det. Utbildningarna innehåller till exempel sociala normer, antirasism och kommunikation. Det handlar i huvudsak om respekt för de mänskliga rättig- heterna och en nolltolerans för alla former av diskriminering. Förutom lagligt utförda lönegranskningar genomför banken regelbundet löne- analyser ur ett könsperspektiv och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa jämställdhet. Varje affärsområde och gruppfunktion i banken har lika löner som ett nyckeltalsom regelbundet följs upp. Swedbank är medveten om den systemiska löne- skillnaden mellan kvinnor och män inom finanssektorn globalt och banken står inför en liknande kamp med resten av branschen. För att utvärdera dessa resultat är Swedbank en del av flera tredjepartsutvärde- ringar och index för att stärka mångfald och Inkluderingsarbetet t.ex. Equileap, Bloomberg jämställdhetsindex 2020 och EY She Index 2020 i Sverige. Swedbank har också undertecknat UN’s Women’s Empowerment Principles och blev inbjudna att dela med sig av sina erfarenheter kring arbetet med jämställdhet i FN: s kvinnosektion vid FN: s Global Compact Leaders Summit 2020. Swedbank är också en del av EU: s mångfaldsavtal på alla hemmamarknader och förstärker därmed sitt engagemang för jämställdhet på den globala arbetsplatsen. Medarbetarundersökningar Att följa upp och utvärdera hur medarbetarna upplever sin arbetsplats och arbets- situation har varit särskilt viktigt under pandemin. De regelbundna medarbetar- undersökningarna, Engagement Pulse (EP), har genomförts under tre tillfällen under året och även kompletterats med frågor – som vanligtvis finns med i den mer omfat- tande undersökningen som är underlag för Sustainable Employee index. Medarbe- tarna har bland annat fått frågor kring hur de upplevt sin arbetssituation under pan- demin. Resultatet visar att motivationen bland medarbetarna har varit god under året trots utmaningarna och kraven på förändrat arbetssätt, där ungefär hälften av alla med arbetare arbetar hemifrån. Medarbetarundersökningen Engagement Pulse (EP) består normalt av frågor kring arbetssituation och ledarskap, varav en är eNPS, viljan att rekommendera Swedbank som arbetsgivare. Mätningen syftar till att medarbetare och chefer gemensamt ska kunna utvärdera och arbeta med resultatet inom sina respektive enheter. Mätningen Human Capital Report (HCR) är den kompletterande mer omfat- tande undersökning inom en rad strategiskt viktiga områden; Ledarskapsindex, Med- arbetarindex och Hållbara medarbetarindex. De mätningar som genomförts under året har haft hög svarsfrekvens och visat på ett förbättrat resultat. 10 Styrelse 1699 Chefspositioner 17 213 Anställda 40% 60% 55% 45% 63% 37% 221 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Medarbetarundersökningar, index 2020 2019 2018 Hållbara medarbetarindex 1 82 78 Mål för hållbara medarbetarindex 85 Engagemangsindex 1 81 81 78 — Sverige 78 — Estland 85 — Lettland 84 — Litauen 84 Rekommendationsindex 1,2 43 33 24 Mål för rekommendationsindex 33 Ledarskapsindex 3 85 1) Undersökningen skickades till samtliga medarbetare. 2) Benägenhet att rekommendera Swedbank som arbetsgivare externt (eNPS). Beräknas på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från andelen positiva svar (9–10). 3) Mäts ej 2018 och 2020. Internutbildningar 2020 2019 2018 Antal utbildningstimmar 1, 363 315 2 556 983 465 165 Utbildningskostnader per FTE (kr) 4 700 7 900 7 700 – varav obligatorisk 1 200 – varav ej obligatorisk 3 500 – varav kvinnor 3 400 – varav män 1 300 Utbildningstimmar per FTE 1 24 37 32 – varav män 18 28 18 – varav kvinnor 28 44 24 – varav chefer 28 45 28 – varav specialister 24 32 21 Genomförda utbildningar – etik (antal) 3 16 797 3 693 3 070 – hållbarhet inklusive klimat (antal) 16 149 15 896 2 837 – motverka penningtvätt och finans iering av terrorism (antal) 17 153 15 976 23 292 Antal rådgivare med Swedsec licens 4 4 031 4 023 4 035 Antal anställda som genomförde den årliga kunskapsuppdateringen (ÅKU) 4 6 254 5 743 6 143 1) Antalet utbildningstimmar mäter endast hur stor del av kompetenshöjande insatser som sker via traditionell utbildning (e-utbildning och klassrumsutbildning). Tabellen inkluderar även Sparbanker. 2) Andel obligatorisk utbildning 25,5%. 3) Innehåller ett avsnitt om bankens anti-korruptions policy och rutiner. 4) Avser Sverige. Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penning tvätt och finansiering av terrorism, per region (%) 2020 2019 Sverige 98 99 Estland 99 100 Lettland 99 100 Litauen 99 99 Totalt koncernen 98 99 Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penning tvätt och finansiering av terrorism, per kategori (%) 2020 2019 Chefer 99 98 Specialister 98 99 Totalt antal anställda 2020, uppdelat på kön 1 Kvinnor Män Total Heltid 9 503 5 818 15 321 Deltid 1 352 540 1 892 Summa 10 855 6 358 17 213 1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant. Totalt antal och andel anställda per anställnings avtal 2020, uppdelat på kön 1 Kvinnor % Män % Total Permanent 10 079 63 5 917 37 16 056 Temporär 776 67 381 33 1 157 Summa 10 855 6 358 17 213 1) Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant. Totalt antal anställda per anställningsavtal 2020, uppdelat på region 1 Sverige Estland Lettland Litauen Total Permanent 8 886 2 664 1 891 2 615 16 056 Temporär 760 99 139 159 1 157 Summa 9 646 2 763 2 030 2 774 17 213 1) Andelen medarbetare som inte är anställda av banken är mycket liten. Variationen av antalet medarbetare under året är relativt konstant. Antal 1 och andel nyanställda uppdelat på kön, åldersgrupp och land, % 2020 2019 2018 Kvinnor 55 61 62 Män 45 39 38 Under 30 år 45 54 59 30–50 49 42 37 50– 6 4 4 Sverige 57 34 30 Estland 13 18 24 Lettland 13 21 17 Litauen 17 27 29 1) Antal nyanställda var: 2020: 2 043 varav 43% var interna rekryteringar, 2019: 1912 och 2018: 1 877. Antal 1 och andel av personalomsättning upp delat på kön, åldersgrupp och land, % 2020 2019 2018 Kvinnor 6,4 9,3 9,8 Män 7,3 10,4 11,8 Under 30 år 9,0 14,1 14,8 30–50 5,5 8,0 9,8 50– 7,6 9,6 8,1 Sverige 6,0 9,4 9,3 Estland 6,5 8,3 10,9 Lettland 7,3 10,9 11,4 Litauen 9,3 11,7 13,8 Totalt koncernen 6,8 9,7 10,5 1) Antal anställda som avslutat sin anställning under året var: 2020: 1 166 varav 763 på egen begäran, 2019: 1 601 och 2018: 1 683. Löneskillnad kvinnor jämfört med män, chefer 1 per land, % 2020 2019 2018 Sverige -20 -22 -22 Estland -34 -27 -28 Lettland -28 -39 -43 Litauen -33 -32 -36 Totalt -32 -31 -32 1) Innefattar samtliga chefspositioner. Personalansvar är den gemensamma nämnaren för denna kategori. Löneskillnad kvinnor jämfört med män, specialister per land, % 2020 2019 2018 Sverige -20 -20 -20 Estland -30 -35 -36 Lettland -35 -29 -29 Litauen -29 -34 -35 Totalt -30 -32 -34 222 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Arbetstagar-/Arbetsgivarrelationer 2020 2019 2018 Andel av medarbetare med kollektivavtal eller lokala överenskommelser eller som omfattas av arbetsrätten – Sverige 1 100 100 100 Andel av medarbetare som omfattas av oberoende fackförbund eller kollektivavtal 2,3 72 69 69 1) Medlemmarna i Group Executive Committee omfattas inte av kollektivavtal (med undantag för semester- bestämmelserna) och Lagen om anställningsskydd. 2) 100 procent i Sverige och i Litauen. 3) Ett koncernövergripande europeiskt arbetsråd är etablerat i Swedbank, där deltar medarbetare från olika länder där Swedbank är verksamt. Utbildningsnivå, % 2020 2019 2018 Sverige Universitetsexamen 40 40 39 Annan universitetsutbildning 11 11 13 Gymnasieutbildning 47 48 47 Annan utbildning 2 1 1 Estland Universitetsexamen 64 62 61 Annan universitetsutbildning 11 11 12 Gymnasieutbildning 19 20 20 Annan utbildning 6 7 7 Lettland Universitetsexamen 74 73 72 Annan universitetsutbildning 16 16 16 Gymnasieutbildning 10 11 12 Annan utbildning 0 0 0 Litauen Universitetsexamen 84 83 81 Annan universitetsutbildning 5 6 6 Gymnasieutbildning 5 5 5 Annan utbildning 6 6 8 Åldersfördelning per land, % 2020 2019 2018 Sverige Under 30 år 21 21 20 30–50 50 49 49 50– 29 30 31 Estland Under 30 år 19 20 21 30–50 68 68 68 50– 13 12 11 Lettland Under 30 år 22 24 24 30–50 71 70 70 50– 7 6 6 Litauen Under 30 år 29 32 32 30–50 59 57 57 50– 12 11 11 Åldersfördelning ledning och styrelse, % 2020 2019 2018 Koncernledningen Under 30 år 0 0 0 30–50 21 25 24 50– 79 75 76 Styrelsen 1 Under 30 år 0 0 0 30–50 40 22 10 50– 60 78 90 1) Exklusive arbetstagarrepresentanter. H7 Affärsetik och informationssäkerhet Väsentlig fråga: Säkra och stabila IT-system Ansvarsfull bolags- styrning Affärsetik Motverkar finansiell brottslighet Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Arbetet med att förhindra penningtvätt (AML) pågår ständigt iSwedbank och utvecklas kontinuerligt för att förbättra rutiner, systemstöd och processer. • Swedbank har tydliga rutiner för att säkra åtkomsten till bankens system med säkerhets-, efterlevnads- och risk- hanteringsprinciper. Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism Antal genomförda utbildningar 17 153 98% All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där Swedbank och dess medarbetare aktivt prövar varje affär, relation och aktivitet utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt. Åtgärder i arbetet mot penningtvätt Swedbanks koncernövergripande antikorruptionspolicy och policyn för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering är antagna av styrelsen och revideras årligen. En uppförandekod tydliggör bankens värderingar och uppförandeprinciper kring ban- kens åtagande, roll och arbetssätt i såväl den interna verksamheten som i relationer till kunder och samarbetspartners. Det förebyggande arbetet för att upptäcka och rapportera misstänkt penning- tvätt och finansiering av terrorism har fortsatt högsta prioritet i Swedbank. Banken har en etablerad enhet, Anti-Financial Crime unit (AFC), vars syfte är att stärka arbe- tet mot penningtvätt och bekämpa finansiell brottslighet. Under året har fokus varit på att åtgärda de brister som finansinspektionerna i Sverige och Estland pekat ut. Åtgärdsprogrammet för att stärka bankens kapacitet och förmåga att upptäcka pen- ningtvättsrisker har fortskridit enligt plan med vissa justeringar på grund av effekter av coronapandemin. I koncernens nya ramverk för att motverka penningtvätt och terroristfinansiering förtydligades bankens ansats och de krav som syftar till att säkerställa efterlevnad av gällande regelverk. Kraven omfattar bland annat kundkännedom (KYC) vilket ban- ken fortsatt arbetar intensivt med, det är ett av bankens bidrag till ett säkert och väl- fungerande samhälle och värnar dessutom förtroendet hos aktieägare och kunder. Kampen för att stoppa kriminella från att utnyttja bankernas plattformar börjar med den information banken har om kunderna. Bankens många frågor om transaktioner, motparter och var pengar kommer ifrån, ger ett värde för hela samhällets strävan att stoppa brottsligheten. Swedbank startade under året tillsammans med de fyra andra största bankerna iSverige ett samarbete med Polismyndigheten i syfte att förbättra förmågan att identifiera och bekämpa penningtvätt och organiserad brottslighet genom ökad informations delning. Visselblåsning för ökad transparens I Swedbank finns en koncernövergripande intern rutin för visselblåsning, där medar- betare och andra intressenter utanför vår verksamhet ska kunna öppet eller anonymt rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden som inte ligger ilinje med bankens värderingar, externa eller interna regler, eller etiska normer. 223 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Tidigare har bankens medarbetare kunnat visselblåsa genom att rapportera via brev, e-post, telefon eller via en extern webbaserad rapporteringskanal. Under året öpp- nade banken även upp för externa intressenter så som kunder, leverantörer och andra partners att använda bankens visselblåsarfunktion vid misstanke om missförhållan- den i vår verksamhet genom att rapportera via Swedbanks externa hemsidor. Under 2020 har banken mottagit 61 rapporter varav nio rapporter avser verksamheten iEstland och tre rapporter avser Lettland respektive Litauen. Interna rutiner och riktlinjer Event och aktiviteter som arrangeras av banken i syfte att stärka och bygga affärs- relationer ska följa gällande lag och god affärssed och arrangeras i enlighet med det interna regelverket. I bankens anti-korruptionspolicy klargörs vilka regler som gäller vid hantering av gåvor och representation. Det är bland annat förbjudet att ta emot eller erbjuda resor, likaså att tillhandahålla, lova eller erbjuda någon fördel till en person som utövar offentlig myndig het eller beslutar om offentlig upphandling. I Swedbank utvärderas de anställdas bisysslor årligen. Medlemmar i koncernled- ningen omfattas av särskilda regler gällande personliga investeringar där följande inormala fall inte bedöms ge upphov till betydande intressekonflikter; UCITS-fonder och liknande finansiella instrument, fastigheter avsedda för privat bruk av medlem- men eller dennes familj, försäkringar, insättningar, aktier i Swedbank, övriga aktier under förutsättning att de förvaltas diskretionärt. Medlemmar i koncernledningen omfattas även av regler vid handel med finansiella instrument, så som frågeplikt och anmälningsskyldighet. Behandling av personuppgifter i enlighet med GDPR Swedbank har lång erfarenhet av att lagra och hantera kunders data och information som en del av bankverksamheten. Det är viktigt för banken att kunden känner sig trygg med hur personuppgifter används. Personuppgifter används för att utföra bankens tjänster, vid kundundersökningar och marknadsanalyser samt i syfte att för- hindra penning tvätt, förebygga och utreda brott och göra det möjligt att genomföra betalningar, kredit- och riskbedömningar. Dataskyddsförordningen, (General Data Protection Regulation, GDPR), gäller som lag inom EU:s alla medlemsländer. Dataskyddsförordningen innehåller bland annat regler med grundläggande principer för behandling av personuppgifter och anger förutsättningar för att användandet av personuppgifter ska vara lagligt. Den innehåller också regler om rättigheter till information och tillgång till personuppgifter, regler om rättelse av felaktiga personuppgifter samt möjligheter att i vissa fall begränsa behandling av personuppgifter. Strategi för informationssäkerhet Swedbank verkar i en omvärld där cybersäkerhetshoten ständigt utvecklas och blir mer avancerade. Detta i kombination med en ökad digitaliseringen av tjänster, pro- dukter och kanaler gör att banken måste förstå hotbilden samt bedöma om och var sårbarheten finns som skulle kunna användas för att skada banken och indirekt även samhället. Samtidigt ökar kraven och förväntningarna på bankernas hantering av informationssäkerhet från olika intressenter där tillsynsmyndigheter, kunder, sam- arbetspartners och samhället i stort ingår. Swedbanks informationssäkerhetsstrategi beslutas av Swedbanks vd men även bankens styrelse har konsulterats i framtagandet. Styrelsen får även ta del av, och ge sin syn på bankens risk- och hotbildsbedömning inom området. Utbildningsinsatser inom området genomförs för styrelseledamöterna. Strategin beskriver ett önskat läge för informationssäkerhet med grundläggande strategiska mål som stödjer möjlig görandet av bankens övergripande koncernstrategi. Vidare beskriver strategin initiativ som kommer att leda banken mot det önskade läget. Dessa initiativ stöds i sin tur av mer detaljerade förbättrings- och utvecklingsaktiviteter. Aktiviteterna definieras på årsbasis för att tillgodose förändringar i organisationen och makro- miljön. Genomförandet av aktiviteterna rapporteras löpande till vd och styrelse. Styrning av informationssäkerhetsarbetet Swedbank har etablerat en funktion med ansvar för att leda och koordinera utveck- ling och implementation av bankens ledningssystem för informationssäkerhet inklu- sive riskramverk. Ledningssystemet är baserat på internationella standarden ISO27002 och ramverket ISF Standard of Good Practice och styr hanteringen av alla skydd och kontroller som banken använder för att skydda sin information. Funktionen leds av bankens Chief Information Security Officer (CISO). Information Security Managers är utsedda isamtliga affärsområden och relevanta gruppfunktioner som stöd till ledande befattningshavare. Funktioner för säkerhetsincidenthantering och löpande proaktiv säkerhetstestning av bankens IT-miljö styrs genom CISO. Det har blivit allt viktigare för finansiella företag att testa sina informationssäkerhets- förmågor och motståndskraft. Under 2020 genomförde Swedbank säkerhetstester inom Tiber-SE ramverket. Ramverket är framtaget av Riksbanken i Sverige som gör det möjligt att på ett stan- dardiserat sätt testa motståndskraften mot cyberrisker hos kritiska aktörer i det finansiella systemet. Testen innebär att en cyberattack under kontrollerade former simuleras mot en organisations anställda, processer och teknik. Testen syftar till att identifiera brister för att sedan kunna förbättra motståndskraften. Utöver testerna så genomsöker banken löpande alla IT-system efter sårbarheter. Bankens extern- revisorer har under 2020 fortsatt att granska Swedbanks arbete med informations- säkerhet för att ge ytterligare underlag för eventuella förbättringar inom bankens för mågor. Funktionen för incidenthantering, Swedbank SIRT, är en ackrediterad SIRT-organisation och är medlemmar av Trusted Introducer Network TF-CSIRT sedan 2010. Banken har ett försäkringsskydd som täcker vissa av bankens kostnader som kan uppstå i samband med en cyberincident. Swedbank har ett rigoröst ramverk för att hantera informationssäkerhetsrisker som uppstår när verksamhet och uppdrag läggs ut till leverantörer. I samband med upphandling analyseras om leverantören kan leva upp till Swedbanks informationssäkerhetskrav, vilka sedan inkluderas i avtal och följs upp löpande. För att uppnå ett väl fungerande informationssäkerhetsarbete är det viktigt att främja en säkerhetsmedveten kultur i banken. Alla medarbetare behöver förstå vikten av god säkerhet i det dagliga arbetet men samtidigt ges möjlighet att utveckla sina egna säkerhetskunskaper och kännedom om aktuella säkerhetshot. Swedbank satsar därför på utbildning och aktiviteter som höjer medvetandet för alla medarbetare men också skräddarsydda åtgärder för specifika medarbetarkategorier. Det är också viktigt att medarbetarna känner till hur misstänkta händelser ska rapporteras. Informationssäkerhet, dataskydd och motverkande av brott 2020 2019 2018 Antal misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) 1 rapporterade 76 57 67 – varav Sverige 46 23 43 – varav Estland 0 2 2 – varav Lettland 10 16 14 – varav Litauen 20 16 8 Antal misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/finansiering av terrorism (SAR) 1,2 rapporterade 5 501 4 597 5 084 – varav Sverige 3 480 2 736 2 774 – varav Estland 973 882 956 – varav Lettland 591 632 770 – varav Litauen 457 347 584 Visselblåsning, rapporter 61 30 58 Behandling av personuppgifter Antal klagomål från registrerad part till dataskydds ombud, totalt 2 13 10 7 – varav Sverige 7 5 6 – varav Estland 1 0 0 – varav Lettland 3 – varav Litauen 5 5 1 Antal klagomål från tillsynsmyndighet, totalt 6 7 4 – varav Sverige 0 0 0 – varav Estland 0 0 0 – varav Lettland 1 1 0 – varav Litauen 5 6 4 1) Market abuse regulation (MAR) och Suspicious Activity Report (SAR). Banker är skyldiga att rapportera misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insider- information (MAR). Enligt Penningtvättslagen är Swedbank även skyldig att utan dröjsmål anmäla misstänkt penning tvätt eller terroristfinansiering (SAR) till Finansinspektionen inom Polismyndigheten. 2) Registrerad part som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. 3) Klagomål från registrerad till dataskyddsombud mäts ej i Lettland. 224 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET H8 Samhällsengagemang Väsentlig fråga: Samhälls- engagemang Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Swedbank är engagerade i sociala frågor som utbildning, arbetslöshet och entreprenörskap. • Under 2020 lanserade Swedbank och Gigstr samarbetet ”Växla jobb” där företag kan byta personal med varandra med syftet att underlätta både för företag och deras anställda under pandemin. Samhällsinvesteringar, Mkr 101 Antal föreläsningar 2 101 Samhällsengagemang har spelat en nyckelroll genom Swedbanks historia. Den första sparbanken grundades 1820 för att hjälpa allmänheten att spara och uppnå lång- siktig ekonomisk trygghet. Som en av de ledande bankerna är Swedbank en del av och påverkas av allt som händer i samhället. Banken engagerar sig i sociala frågor som utbildning, hälsa och välmående, arbetslöshet och entreprenörskap. En positiv utveckling inom dessa områden är viktig både för samhällets utveckling och för bankens verksamhet. Privatekonomisk utbildning av unga Swedbanks samhällsengagemang handlar till stor del om att sprida kunskap om privat ekonomi, om pengars värde och sparande, och om hur olika livsval påverkar fram tiden. Swedbank träffar många barn och ungdomar via olika initiativ och bidrar till att privatekonomi lyfts i skolundervisningen. På så sätt når banken brett med sina budskap och kunskapen ökar hos tusentals barn och unga, oavsett vilken bakgrund och vilka förkunskaper de har. I Sverige är initiativet Ung ekonomi ett samarbete med sparbankerna och spar- banksstiftelserna, där 53 753 (63 600) ungdomar fick ta del av dessa föreläsningar under 2020. Swedbankmedarbetare i den svenska verksamheten föreläser i skolor på arbetstid, tillsammans med projektledare som finansieras av Swedbanks ägarstiftel- ser. I Lettland genomförde Swedbank 218 (350) föreläsningar för gymnasieelever genom initiativet Swedbank School Program. I både Sverige och Lettland har man även tagit fram material som möjliggör digitala föreläsningar. I Lettland och Litauen finns initiativet ”Finanslabratorium” dit barn och ungdomar kan komma för att ta del av digitala föreläsningar, virtuella rundturer och annat utbildningsmaterial. I Litauen har man under året lanserat ännu fler digitala föreläs- ningar samt video-poddar för att nå ut till fler under pandemin. I Swedbanks estniska verksamhet har medarbetarna möjlighet att på arbetstid arbeta som gästföreläsare iskolorna på den digitala plattformen Back to School. För att bidra till ökad digital inkludering i samhället finns initiativet Digital ekonomi. Genom lokala föreläsningar, såväl fysiska som digitala, och träffar informerar och guidar bankens medarbetare de som vill ha hjälp att komma igång med digitala tjänster. Folkbildning bedrivs även på alla fyra hemmamarknader genom att uppmärk- samma aktuella ekonomiska frågor i samhällsdebatten. Swedbank arrangerar semi- narier med privatekonomiska teman och andra aktuella ämnen kopplade till bankens samhällsengagemang. Socialt engagemang i tiden Swedbank har i flera år drivit arbetsmarknadsinitiativen Unga jobb och Äntligen jobb. Med anledning av pandemin har Swedbank under 2020 adderat ytterligare ett initia- tiv på området. I samarbete med talangmatchningsbolaget Gigstr lanserades Växla jobb som möjliggör för svenska företag att byta personal med varandra för att stötta behovet av personalväxling till följd av covid-19. I Lettland och Estland är Swedbank engagerad i projekt där universitetsstudenter med examen vidareutbildas till lärare och därmed kan bidra till att skapa en mer jämlik skola över hela landet. Lärarna engageras där behovet är som störst. Under 2020 har det antagits 38 studenter till utbildningen i Estland och 100 studenter i Lettland. Banken deltar årligen i politikerveckan i Almedalen i Sverige och i motsvarande evenemang i Estland, Lettland och Litauen, i syfte att främja dialog mellan politiker, näringsliv och andra sektorer i samhället. Med anledning av covid-19 ställdes de flesta av dessa evenemang in under 2020, men många nya digitala mötesplatser har skapats istället. I Sverige arrangerades ett flertal webbinarier av Swedbank och iLettland har banken deltagit i den årliga demokratifestivalen LAMPA, som genom- fördes istort sett helt digitalt. Swedbank i Sverige samarbetar sedan flera år med stiftelsen Friends, vilket är ytterligare ett viktigt engagemang i skolorna som syftar till att förebygga mobbning. I Lettland har man under 2020 påbörjat ett samarbete med Neklusē (”var inte tyst”) som också arbetar med att förebygga mobbning i skolorna. Hälsa och rörelse är också en central samhällsfråga. Förutom hälsoaspekten har det visat sig vara en väg in i samhället där många nyanlända i Sverige hittar en väg till integration. Banken sponsrar olika former av idrottsaktiviteter, framförallt med fokus på fotboll där banken har varit aktiv under många år. Samarbete för entreprenörskap och innovation För att uppmuntra innovation och entreprenörskap samarbetar Swedbank med flera organisationer i olika projekt. Ett sätt är att redan i skolan ge ungdomar kunskap om entreprenörskap, vilket ökar viljan att starta nya företag och skapa fler arbetstillfällen. Ung Företagsamhet i Sverige och Lettland, Everyone Can i Litauen och Prototron i Estland är olika typer av samarbeten med inriktning på entreprenörskap för ungdomar. Det estniska initiativet Prototron har som syfte att bistå i finansieringsfasen i utveck- lings fasen. Genom en fond ges teknikföretag möjlighet att utveckla en idé till en första prototyp att testa på marknaden. Det är ett samarbete mellan Swedbank, Tekniska Högskolan i Tallinn och Science Park Technopol. Hittills har Prototron finansierat 86 projekt med 1 048 000 euro. Under 2020 har även Swedbanks lettiska verksamhet varit delaktig i Prorotron. I flera av de baltiskabaltiska länderna har banken dessutom deltagit i så kallade Hackathons och acceleratorer för hållbara startups. En nätverksplattform för företag skapades av Swedbank i Lettland, Institute of Finances och andra externa partners 2013, för kontaktutbyte och affärsutveckling mellan företagskunder och andra sociala nätverk. Under 2020 besöktes Business Network av mer än 314 000 unika användare. I Litauen fortsätter arbetet med Everyone Can och under 2020 har man utökat utbudet av utbildningsmaterial för att stödja små företag under Coronapandemin. Starkt engagemang bland medarbetarna Redan år 2008 etablerade Swedbank tillsammans med Good Deed Foundation dona- tionsportalen ”I love to help”. Det är den största webbplatsen i Estland som samlar kunder och olika estniska välgörenhetsorganisationer för att bistå till positiv sam- hällsutveckling i utsatta områden. Alla anställda på Swedbank i Estland har möjlighet att arbeta som volontärer. I Litauen går Swedbanks medarbetares volontärarbete under namnet We Care. Även här har medarbetarna möjlighet att på arbetstid arbeta som volontärer inom vitt skilda områden. Samhällsinvesteringar, mkr 2020 2019 2018 Samhällsinvesteringar totalt 101 104 106 – varav Sverige 1 75 89 92 – varav Estland 14 7 7 – varav Lettland 7 3 3 – varav Litauen 5 5 4 1) Varav 43 mkr utgörs av avsättning till ideella organisationer från Swedbank Robur Humanfond. 225 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Samhällsinvesteringar per engagemang 2020, % Sverige Estland Lettland Litauen Sponsring av samhällsaktiviteter 42 55 87 27 Betald arbetstid som anställda engagerat sig isamhällsengagemang 2 13 2 16 Administrativa kostnader 0 0 11 57 Produkter och tjänster med ett socialt samhällsvärde 0 0 0 0 Gåvor från kunder via bankens produkter och tjänster 56 33 0 0 Antal föreläsningar 2020 2019 2018 Sverige 1 1 498 2 283 2 183 Estland 67 157 117 Lettland 218 683 573 Litauen 318 674 433 1) Avser initiativet Ung ekonomi i samarbete med Sparbankerna och sparbanksstiftelserna. Inklusive sparbanker. 2020 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, % mkr % 1 Totala intäkter 45 676 Räntor betalda till allmänheten (inlåning) 847 2 Räntor betalda för övrig upplåning/finansiering 8 409 18 Insättningsgarantiavgifter 566 1 Resolutionsavgifter 863 2 Årets aktuella skatt 3 944 9 Ej avdragsgill moms 1 746 4 Sociala avgifter och pensioner 3 696 8 Löner och arvoden inkl. aktier iSwedbank 7 702 17 Leverantörsbetalningar, hemmamarknader 14 219 31 Föreslagen utdelning till aktieägarna 3 252 7 Årets vinst som återinvesteras ibanken 9 677 21 1) Fördelning av ekonomiskt värdeskapande i relation till totala intäkter. H9 Mänskliga rättigheter Väsentlig fråga: Främjar hållbar kreditgivning Främjar hållbara investeringar Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Inom bankens kärnprocesser, investering, kreditgivning och inköp, genomförs hållbarhetsanalyser där mänskliga rättig heter är ett viktigt område som ligger till grund för bedömningen. Mänskliga rättigheter är ett av fyra områden för bedömningen om bolag kan ingå i Swedbank Roburs hållbarhetsfonder. 1 av 4 Swedbank ska alltid verka i enlighet med universella mänskliga rättigheter, och detta åtagande omfattar alla de marknader där banken är verksam. Som utgångspunkt för Swedbanks ansvar att respektera mänskliga rättigheter, följer Swedbank FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact. Principerna framhäver vikten av att företag är medvetna om människorättsrisker, och arbetar med att stärka de mänskliga rättigheterna i sin affärsverksamhet. Swedbank Robur har skrivit under PRI (Principles for Responsible Investment), ett öppet globalt initiativ för institutionella investerare med stöd av FN, som bland annat adresserar respekt för mänskliga rättigheter vid investeringar. Swedbank har en koncernövergripande policy för mänskliga rättigheter, antagen av styrelsen, som tydliggör bankens ansvar att vidta försiktighetsåtgärder och före- bygga kränkningar av mänskliga rättigheter. I uppförandekoden tydliggörs också att bankens medarbetare ska agera i enlighet med Swedbanks värderingar om respekten för allas lika värde. Utifrån detta bedöms kontinuerligt risker relaterade till mänskliga rättigheter i processer och affärsbeslut. Jämställdhet och mångfald i bankens verksamhet Alla medarbetare i banken får grundläggande obligatoriska utbildningar inom håll- barhet som bland annat berör jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter (se sidan 222). Jämställdhet och mångfald är viktiga bidrag till arbetsmiljön och företags- kulturen. Koncernledningen verkar för en utveckling på området vilket innebär ett tydligare fokus på att integrera perspektiven i affären. Chefer och andra ledare deltar regelbundet i utbildning, både obligatoriskt och på begäran av team. En ny e-utbildning om diskriminering för bankens chefer lanserades, även medarbetare inom HR utbildades under året om grunderna i mångfald och omedvetna fördomar. Swedbank vidtar ständiga åtgärder för att främja kvinnor iledar skap, med fokus på områden där de är underrepresenterade – som Swedbank Women in Cyber Security Network som lanserades 2020. Det stereotypa tänkandet och de omedvetna fördomarna, som ofta resulterar i lägre positioner och ersättning för kvinnor, är nyckelkomponenter i utbildningarna inom mångfald och inkludering på Swedbank. Ansvarsfull marknadsföring är en naturlig del av bankens hållbarhetsåtagande och under året har riktlinjer för området utvecklats. Swedbank strävar efter att människor med olika bakgrund, ursprung och ålder ska vara representerade i bankens marknadsföring. Produktionen av bankens marknadsföring sker på ett så hållbart sätt som möjligt i samarbete med byråer som lever upp till bankens krav. 226 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Hänsyn till mänskliga rättigheter i finansiering och investering I Swedbanks kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys. Vid analysen diskuteras risker med kunden kopplat till exempelvis företagets produktionskedja. Om företaget har produktion, inköp eller försäljning i högriskländer är dess förmåga att kunna hantera hållbarhetsrelaterade risker avgörande (för resultat se sidan 215). Som stöd till analysen har rådgivaren sektorriktlinjer som adresserar respektive sek- tors hållbarhetsrisker, såsom människorättsrisker, och som syftar till att underlätta dialogen och riskbedömningen. Om företaget bedöms ha betydande hållbarhetsrisker går ärendet vidare till en kreditkommitté för slutgiltigt beslut. Swedbank förväntar sig att de företag banken investerar i eller finansierar och leverantörer och konsulter anställda av Swedbank har nolltolerans för alla former av diskriminering inklusive verbala, fysiska och sexuella trakasserier. Detta är fastställt i bankens policy för mänskliga rättigheter och policy för mångfald och inkludering. Swedbank Roburs investeringsprocesser inkluderar analys av hållbarhetsaspekter där mänskliga rättigheter ingår. Analysen varierar i omfattning för olika fonder och beroende på faktorer som bransch och geografi. Specifikt fokus läggs på branscher med förhöjda risker, såsom bolag verksamma i lågkostnadsländer eller i icke-demo- kratier. Swedbank Robur för en aktiv dialog med bolag för att förbättra hållbarhet och lönsamhet i bolagen och att förebygga och minska allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Det förs olika typer av dialoger, exempelvis med bolag med sär- skilt höga risker som finns på Swedbank Roburs bevakningslista, vid uppföljning av incidenter, genom hållbarhetsanalys, temadialoger om mänskliga rättigheter samt intressentdialoger med företag där fonderna är stora ägare. Barn är ofta en särskilt utsatt grupp och Swedbank Robur har utvecklat en ståndpunkt som tydliggör barns rättigheter, vilken bland annat används i arbetet med att påverka bolag. Ståndpunk- tens syfte är att presentera Swedbank Roburs förväntan på bolag att ta hänsyn till barns rättigheter. Mänskliga rättigheter är ett av fyra områden som ligger till grund för bedömningen om bolag kan ingå i Swedbank Roburs hållbarhetsfonder. I årets dialoger har frågor kopplat till bolags leverantörskedjor och deras uppföljning fått ett fördjupat fokus. Mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter samt klimatomställning var centrala områden i samtalen bolagen, främst inom verkstadsindustri och annan tillverkning. Ett koncernövergripande ställningstagande kring försvarsindustrin har antagits, som sätter upp villkoren för bankens tillhandahållande av finansiella tjänster till sek- torn, och är ett skydd för brott mot mänskliga rättigheter. Swedbank har bland annat nolltolerans mot kärnvapen och illegala vapen, vilket innebär att Swedbank inte till- handahåller finansiella tjänster till företag som producerar, underhåller, eller handlar med dessa vapen. Utvärdering i leverantörskedjan Swedbank bedömer risker relaterade till mänskliga rättigheter i bankens inköps- process. Riskbedömningens omfattning beror på vilken bransch och var leverantören är geografiskt placerad vilket fastställs vid en första screening. Om leverantören anses ha hög risk kopplat till mänskliga rättigheter genomförs en mer grundlig utvär- dering. Swedbank har löpande dialog med leverantörer för att undersöka att fast- ställda krav följs. H10 Skatt Väsentlig fråga: Ansvarsfull bolagsstyrning Affärsetik Grund läggande parametrar 1 2 3 4 5 6 7 Tematiska områden 8 9 10 11 • Swedbank är aktiv medlem i Bankföreningens skattekommitté som i sin tur är remissinstans beträffande förslag till ny skattelagstiftning. Rapportering i enlighet med den nya GRI- standarden avseende skatt (GRI 207: TAX 2019) som inkluderar upplysningar om skattestrategi, styrning och riskhantering. Att vara en god skattebetalare och bidra till det samhälle där man bedriver sin verk- samhet är en grundläggande del av ett företags hållbarhetsarbete. I enlighet med Swedbanks vision och värderingar är det viktigt att hantera skattefrågor på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Ansvaret avser både skattefrågor som gäller banken och bankens kunder. Skatt är en central hållbarhetsfråga för Swedbank. Swedbank har sedan 2008 en koncern övergripande skattepolicy antagen av Swedbanks styrelse (policy tillgänglig på swedbank.com/hallbarhet). Policyn upp dateras årligen. Swedbank ska följa gäl- lande svenska och internationella skattelagar och regler samt relevanta standarder men strävar också efter att agera i enlighet med lagstiftningens syfte. Swedbank redogör öppet för vilket rörelseresultat, vilka tillgångar och vilken skattekostnad Swedbank har i de länder där banken är verksam. Swedbank agerar transparent i all sin kommunikation med skattemyndigheter i samtliga dessa länder och verkar för att upprätthålla en stark och långvarig relation med skattemyndigheterna som byggs på öppenhet och förtroende. I de situationer där det kan finnas alternativa tolkningar av lagstiftning eller rättspraxis använder Swedbank intern och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig och korrekt skattetolkning. Vid behov ska Swedbank föra dialog med skattemyndigheterna. Swedbanks ekonomiska bidrag Förutom betalning av bolagsskatt är Swedbank en betydande arbetsgivare på sina hemmamarknader och ger sysselsättning till mer än 16 000 personer. Genom att Swedbank betalar sociala avgifter för sina anställda bidrar banken till att stärka den sociala tryggheten. Swedbank har även stora nettokostnader för moms. Därutöver betalar Swedbank bankavgifter i form av resolutionsavgift och insättningsgaranti- avgift som bidrar till den finansiella stabiliteten i samhället. Swedbanks samman- tagna kostnad för skatt och sociala avgifter var cirka 7 800 mkr för 2020. Swedbank betalade under året därutöver cirka 1 400 mkr i bankavgifter. Skatt i verksamheten Vid kreditgivning till företag genomförs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Swedbank har interna processer för att minska risken för att bankens verksamhet utnyttjas för skatte- undan dragande. Swedbank tillhandahåller inte skatterådgivning eller underlättar arrangemang som syftar till aggressiv skatteplanering. Transaktioner som innehåller element som typiskt sett skulle kunna vara skattedrivna granskas särskilt. Vid svåra bedömningar kan transaktioner lyftas till en koncerngemensam etikkommitté för prövning. Swedbank innehåller, betalar och rapporterar den skatt som bankens privatkunder är skattskyldiga för avseende räntor, utdelningar och olika typer av sparande. Inom Swedbankkoncernen finns utöver skattepolicyn ytterligare ställnings- taganden vad gäller skattefrågor till exempel i Swedbanks sektorriktlinjer samt iSwedbanks publika ståndpunkter för investeringar och kapitalförvaltning. 227 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Intern styrning av skattehantering Det yttersta ansvaret för skattehantering och skattepolicy ligger hos styrelsen. Swedbanks VD ska se till att skattepolicyn efterlevs och att rätt resurser och kompe- tens tilldelas organisationen för hanteringen av skattefrågor. Avdelningarna Group Corporate Tax och Group Operational Tax monitorerar regelefterlevnaden inom skatte området, bland annat genom att årligen granska de större koncernbolagens deklarationer, ifrågasätta eventuella avvikelser mellan dotterbolagens effektiva skattesats och standardskattesats samt genom att övervaka koncernens skatte- mässiga internprissättning. Vidare granskar bankens kontrollfunktioner riskbaserat efterlevnaden av dokumentation, rapportering och skatteavdrag för kunder. Därut- över sker externa granskningar genom skattemyndigheter på bankens hemmamark- nader och amerikanska skattemyndigheten gällande efterlevnaden av specifika amerikanska krav. Swedbanks externa revisorer granskar skatteposten samt håll barhetsredovisningen. All verksamhet i Swedbank ska präglas av en hög etisk standard, där varje affär, relation och aktivitet ska prövas utifrån bankens etiska normer och förhållningssätt. Swedbank ska inte bedriva aggressiv skatteplanering där huvudsyftet är att minska skattekostnader. Swedbank har interna rutiner för att medarbetare och andra intres- senter ska kunna rapportera misstankar om förhållanden som inte ligger i linje med bankens värderingar, policys eller etiska normer inklusive Swedbanks skattepolicy (s.k. whistleblowing-rutin). Skattefrågor som innebär en betydande finansiell risk och/eller ryktesrisk för Swedbank-koncernen ska redovisas för Swedbanks VD och styrelse. Genom en årlig väsentlighetsanalys utvärderas betydelsen av den externa skatterapporteringen av Swedbanks intressenter. 2020 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Finland Danmark Luxemburg Kina Spanien Verksamhet 1 RB, WB, AM, Övrigt RB, WB, AM, Övrigt RB, WB, AM RB, WB, AM RB, WB, AM RB, WB, Övrigt RB, WB RB, WB Under avveckling RB, WB Övrigt Antal anställda 2 8 976 2 528 1 826 2 480 276 15 53 38 19 2 Externa intäkter, mkr 3 35 432 4 238 2 022 2 841 1 534 109 549 209 –1 45 5 Koncerninterna intäkter, mkr 3 834 208 88 242 –356 333 –40 14 –1 –16 Rörelseresultat, mkr 3 13 848 2 307 805 1 287 –2 022 73 336 143 –3 7 –2 Materiella tillgångar, mkr 3 788 345 356 850 26 0 45 1 10 Betald bolagsskatt, mkr 3 204 296 38 252 –10 8 33 4 –3 Bokförd aktuell bolagsskatt, mkr 3 795 355 22 213 –545 16 71 17 –1 1 Ej avdragsgill moms, mkr 1 502 69 48 109 17 Sociala avgifter, mkr 1 667 265 108 14 53 3 2 5 2 Resolutionsavgifter, mkr 747 28 40 25 18 4 1 Insättningsgarantiavgifter, mkr 381 51 74 60 Effektiv skattesats exkl. uppskjuten skatt (%) 27,4 15,4 2,8 16,5 27,0 21,5 21,2 11,9 39,5 20,1 0,0 Landets standardskattesats (%) 21,4 14,0 20,0 20,0 25,0 25,0 20,0 22,0 25,0 25,0 25,0 Avvikelse aktuell/standardskatt 6% (832 mkr) 1,4% (32 mkr) –17,2% (–139 mkr) –3,5% (–45 mkr) 2% (–40 mkr) –3,5% (–3 mkr) 1,2% (4 mkr) –10,1% (–14 mkr) 14,5% (0 mkr) –4,9% (–0 mkr) –25% (0 mkr) Förklaring avvikelse aktuell/ standardskatt (mkr) 4 B (856) C (83) FR (–171) I (–86) R (180) TS (–55) Ö (25) TS (22) Ö (10) L (–138) Ö (–1) TS (–34) Ö (–9) D (–2) D (–4) I (–25) TS (–3) Ö (–8) Ö (–3) Ö (4) I (–13) TS (–1) 1) RB-Retail banking, WB-Wholesales banking, AM-Asset management. 2) Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster. 3) Beloppen är baserad på koncernredovisade siffror. Rörelseresultatet har dock justerats jämfört med det koncernredovisade resultatet genom att boten om 4000 mkr här enbart belastar Sverige. Koncerninterna transaktioner inom jurisdiktion är eliminerade. 4) B- Bot, C - Justering av filialskatt maa creditmetoden, D - Differentierad skattesats inom land, FR - Annan skattesats försäkringsrörelse, I - Vår andel i intressebolag redovisas efter skatt, L - Lettland beskattas vid utdelning (temporär skillnad), R - Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder, TS- Temporära skillnader (skattepliktigt vid annan tidpunkt), Ö - Övrigt. Lista över enheter i respektive jurisdiktion finns på swedbank.com/sv/investor-relations/risk-och-kapitaltackning.html 228 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Om hållbarhetsredovisningen År 2020 är det tolfte året i rad som Swedbanks redo visning följer GRI:s ramverk för håll bar- hetsrapportering. GRI-redovisningen kopplas till de väsentliga frågor som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys samt hur dessa väsentliga frågor samman faller med GRI:s generella och ämnesspecifika upplysningar. Datainsamling och beräkningsmetoder Swedbanks process för datainsamling innebär att ett stort antal olika interna och externa system används. Den data som förekommer i hållbar- hetsredovisningen rapporteras in av bankens datalämnare via Swedbanks digitala hållbarhetsplattform. De system som används för att samla in, och i vissa fall även beräkna den data och statistik som presenteras för respektive avsnitt, redovisas nedan: H1 Tillgängliga banktjänster: informationen i avsnittet samlas främst in via bankens finansiella redovisning, den gemensamt bankägda plattformen för avveckling, betalningar i realtid, möjliggör att betalningar med Swish genomförs i realtid, via systemet hämtas siffran för antalet betalningar. H2 Hållbara investeringar: informationen avseende fondförmögen- het per fond hämtas från bankens finansiella system, klimatberäkningarna baseras på data från en extern leverantör, hållbarhetsanalys genomförs iett internt program på Swedbank Robur baserat på data från flera stora ESG-data leverantörer och loggning av dia loger sker. H3 Hållbar finansiering: informationen avseende företagsutlåning hämtas från bankens finansiella redovisning, volym över hållbarhets- relaterade produkter samlas in från interna och externa system och infor- mationen rörande hållbarhetsanalyser som genomförts hämtas från flera olika kundhanteringssystem. H4 Upphandla: bankens leverantörsstatistik samlas in via systemen Supplier Risk & Contract Management och en extern digital plattform. H5 Miljöpåverkan: ett digitalt system för klimatberäkningar tillhandahålls av en extern leverantör. Data över förbrukning av energi, papper och vatten samt säkerhetstransporter och avfallshantering samlas in direkt från ban- kens leveran törer. Information avseende bankens affärsresor samlas in via ett system från en extern leverantör och Autoplans billeasing hämtas från bankens biladministrations system. Några få underlag som avser miljödata har annan räkenskapsperiod än ordinarie hållbarhetsredovisning. H6 Medarbetare: information hämtas från bankens HR-system och utbildningsdata från den interna utbildningsportalen. H7 Affärsetik och informationssäkerhet: data över misstänkta ordrar och transaktioner (MAR) och rapporter om misstänkta transaktioner avse- ende penning tvätt/finansiering av terrorism (SAR) hämtas från särskilda system för ändamålet. Ärenden för visselblåsning registreras via interna system och hanteras av Compliance enheten, PayEx är inte inkluderade. H8 Samhällsengagemang: informationen samlas in via flera olika interna system samt bankens interna sponsringsnavigator, ett system konstruerat för Swedbank. H9 Mänskliga rättigheter: hållbarhetsanalys inom Swedbank Robur baseras på data från flera stora ESG-data leverantörer och information rörande hållbarhetsanalyser inom kreditgivningen hämtas från flera olika kundhanteringssytem. H10 Skatt: informationen hämtas från bankens finansiella noter, interna redovisningssystem samt HR-system. Förändringar, omräkningar och avsteg Förändringar och omräkningar av mätdata redovisas i samband med att informationen som beräknats på ett nytt sätt presenteras i rapporten. Swedbank rapporterar i enlighet med GRI Standards nivå core men gör några få avsteg som specificeras i tabellen nedan. GRI Standard Orsaker till avsteg Förklaring 205-1 Information ej tillgänglig Den procentuella andelen, typ av korruptionsrisk som identifieras genom risk utvärderingen i respektive kärnprocess, och totalt antal som analyserats utifrån korruptionsrisker mäts endast för vissa delar av verksamheten och nyckeltal för koncernen som helhet kan därför inte presenteras. Swedbank arbetar aktivt för att utveckla bankens riskutvärderingar. Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren. 405-1 Information ej tillgänglig Åldersgrupper fördelat per anställningsavtal är ett nyckeltal som Swedbank inte tillämpar i sin uppföljning idag. Banken kommer att verka för en inkludering av dessa nyckeltal inom kommande åren. 229 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET GRIContent Index Swedbank redovisar enligt GRIStandards, nivå core. Nedan redovisas GRI-indikatorer kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån bankens väsentlighetsanalys, samt hur dessa väsentliga frågor samman- faller med GRI:s generella och ämnesspecifika upplysningar. Tabellen redo- visar även hur Swedbanks arbete stödjer Global Compacts tio principer samt hur Swedbanklever upp till den nya lagen om hållbarhetsredovisning. För varje väsentlig fråga redovisas en eller flera upplysningar. Swed- bankhar använt en eller flera av GRI:s upplysningar där sådana funnits och redovisar dessa itabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI:s upp lysningar saknats används egna upplysningar, dessa saknar då GRI-beteckning. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en generell eller ämnesspecifik upplysning ienlighet med GRIStandards. Swedbanks hållbarhetsredovisning är i linje med GRI:s fyra rapporteringsprinciper avseende rapportens innehåll; principen om intressent involvering, principen om väsentlighet, principen om håll barhetssammanhang och principen om fullständighet. Upplysningens nummer Upplysningens namn Sidhänvisning Global Compact (princip nr) GRI 101: Grundläggande information GRI102: Generella upplysningar Organisationens profil 102-1 (GRI 2016) Organisationens namn Framsida 102-2 (GRI 2016) Viktigaste varumärkena, produkterna och /eller tjänsterna 111 not K6 102-3 (GRI 2016) Lokalisering av organisationens huvudkontor 63 not K1 102-4 (GRI 2016) Länder där organisationen är verksam 112 not K7 102-5 (GRI 2016) Ägarstruktur och företagsform 24–25 102-6 (GRI 2016) Marknader där organisationen är verksam 1, 26, 112 not K7 102-7 (GRI 2016) Organisationens storlek 11, 26, 58-60, 63, 111 not K6, 118 not K13 102-8 (GRI 2016) Medarbetardata 118 not K13, 221–223 1–6 102-9 (GRI 2016) Organisationens leverantörskedja 218 1–6 102-10 (GRI 2016) Väsentliga förändringar iorganisationen och dess leverantörskedja 61, 62, 218 1–10 102-11 (GRI 2016) Om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen 63 not K2, 201 7–9 102-12 (GRI 2016) Externa regelverk, standarder, principer som organisationen omfattas av/stödjer 201 102-13 (GRI 2016) Medlemskap iorganisationer och sammanslutningar 201 Strategi 102-14 (GRI 2016) Uttalande av verkställande direktör 4–6 Etik och integritet 102-16 (GRI 2016) Organisationens värderingar, principer, standarder, uppförandekod och etiska policys 7, 201, 204 1–10 Styrning 102-18 (GRI 2016) Organisationens bolagsstyrning 36–55 Intressentengagemang 102-40 (GRI 2016) Intressentgrupper 203 102-41 (GRI 2016) Procent av arbetsstyrkan med kollektivavtal 223 3 102-42 (GRI 2016) Identifiering och urval av intressenter 203 102-43 (GRI 2016) Formerna för intressentengagemang 202–203, 221–222 102-44 (GRI 2016) Väsentliga frågor som rests av respektive intressentgrupp idialogen och vilka initiativ som tagits 202–203 Redovisningspraxis 102-45 (GRI 2016) Organisationsstruktur inkl. redogörelse för enheter som ingår alt. exkluderas 26–35, 200 102-46 (GRI 2016) Förklaring av processen för definition av rapportens innehåll och för var påverkan sker, samt hur rapporterings principerna har implementerats 200–206, 229 1–10 102-47 (GRI 2016) Samtliga identifierade väsentliga frågor 202 102-48 (GRI 2016) Effekten av och orsaken till omräkning av data/information 63 not K2, 215, 217 102-49 (GRI 2016) Signifikanta förändringar vad gäller omfattning av och gränsdragning för väsentliga frågor 202 102-50 (GRI 2016) Redovisningsperiod 200, 243 102-51 (GRI 2016) Senaste redovisningen 200 102-52 (GRI 2016) Redovisningscykel 200 102-53 (GRI 2016) Kontaktpersoner för rapporten 253 102-54 (GRI 2016) Val av rapporteringsnivå, rapportering enligt GRIStandards 200, 230 102-55 (GRI 2016) GRIinnehållsindex 230 102-56 (GRI 2016) Referens till extern granskning 200, 243 1–10 GRI101: Grundläggande information GRI102: Generella upplysningar GRI103: Hållbarhetsstyrning GRI200: Ekonomi GRI300: Miljö GRI400: Social 230 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET GRIÄmnesspecifika upplysningar Nedan redovisas ämnesspecifika upplysningar kopplade till de väsentliga frågor som definierats utifrån väsentlighetsanalysen, samt hur dessa väsentliga frågor sammanfaller med GRI:s ämnesspecifika upplysningar. Tabellen redovisar även hur Swedbanks arbete stödjer Globala Compacts tioprinciper och FN:s globala hållbarhetsmål. För varje väsentlig fråga redovisas en eller flera upplysningar. Swedbank har använt en eller flera av GRI:s upplysningar där sådana funnits och redovisar dessa itabellen nedan med GRI:s beteckningar. För väsentliga frågor där GRI:s upplysningar saknats har egna upplysningar använts, därför saknar dessa upp lysningsnummer. För samtliga av Swedbanks väsentliga frågor redovisas minst en ämnesspecifik upplysning ienlighet med GRIStandards. Upplysningens nummer Väsentliga frågor Ämnesspecifika upplysningar Sidhänvisning Global Compact (princip nr) SDG Affärsetik 1–10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 202, 223–224 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 204–206 GRI 201: Ekonomiskt resultat 201-1 (GRI 2016) Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 226 Redovisning av årets skatt 123 not K18, 227–228 Redovisning av årets resultat 3, 58–59 Attraktiv arbetsgivare 1–6 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 18–19, 202, 221–223 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 204–206 GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling 404-1 (GRI 2016) Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 222 GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 405-1 (GRI 2016) Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 36–55, 118 not K13, 223 Ekonomiskt stabil bank 1–10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 8–9, 26–35, 202 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 3, 26–33 GRI 201: Ekonomiskt resultat 201-1 (GRI 2016) Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 226 Resultat och räntabilitet 3, 58–59 Kapitaltäckningsgrad 102 not K4 Årets resultat 3, 58–59 Utdelning per aktie 3, 24–25 Hållbara investeringar 1–10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 17–18, 202, 209–211 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 206, 213–214 G4-FS10 Procentuell andel och antal bolag i portföljen som den rapporterande organisationen har sam verkat med i miljö- och/eller sociala frågor 213–214 231 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Upplysningens nummer Väsentliga frågor Ämnesspecifika upplysningar Sidhänvisning Global Compact (princip nr) SDG Hållbar kreditgivning 1–6 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 16–17, 202, 209–211 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 206, 215–217 Hushåll med belåningsgrad över 70% av bostadens värde 215 Andel hushåll med belåning över 70% som amorterar 215 G4-FS6 Andel av företagsportföljen per region, storlek och sektor 216, 244 G4-FS7 Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva sociala effekter angett per affärsområde ochsyfte 216–217 G4-FS8 Monetärt värde av produkter och tjänster som har positiva miljöeffekter per affärsområde och syfte 216–217 Verka för klimatomställning 7–9 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 18, 202, 209–211, 219 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205, 209–211 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 206, 219–220 GRI 302: Energi 302-3 (GRI 2016) Intern energianvändning 220 GRI 305: Utsläpp 305-1 (GRI 2016) Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) 220 305-2 (GRI 2016) Energirelaterade indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) 220 305-3 (GRI 2016) Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 3) 220 305-4 (GRI 2016) Utsläppsintensitet av växthusgaser 219–220 Motverkar finansiell brottslighet 10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 19–23, 202 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 206, 223–224 GRI 205: Antikorruption 205-1 (GRI 2016) Andel av verksamheten som granskats med avseende påkorruptionsrisker 223–224, 229 Andel av leverantörer riskutvärderade utifrån affärs- etiska aspekter 218 Andel av innehav i fondportföljerna riskut värderade utifrån affärsetiska aspekter 213–214 Antal företagskunder riskutvärderade utifrån affärs- etiska aspekter 215–217 Antal misstänkta ordrar och transaktioner rapporterade 224 Antal misstänkta transaktioner avseende penning tvätt/ finansiering av terrorism rapporterade 224 Samhällsengagemang 1–6 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 202, 225 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 206, 225–226 GRI 201: Ekonomiskt resultat 201-1 (GRI 2016) Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 226 Samhällsinvesteringar 225–226 232 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Upplysningens nummer Väsentliga frågor Ämnesspecifika upplysningar Sidhänvisning Global Compact (princip nr) SDG Ansvarsfull bolagsstyrning 1–6, 10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 202, 223–224 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 118 not K13, 224–225, 228 Ersättningar inom Swedbank 118 not K13 GRI 201: Ekonomiskt resultat 201-3 (GRI 2016) Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden 118 not K13 207-1 (GRI 2016) Bolagets inställning till skatt 227–228 207-2 (GRI 2016) Skattestyrning, kontrollramverk och riskhantering 227–228 207-3 (GRI 2016) Intressentdialog och hantering av skatteangelägenheter 203, 227–228 207-4 (GRI 2016) Land-för-land-rapportering 112 not K7, 228 Säkra och stabila IT-system 3–6, 10 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 19, 202 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 224 Antal klagomål från registrerad part till dataskydds- ombud 224 Antal klagomål från Datainspektionen 224 Hög tillgänglighet 1–2 GRI 103: Hållbarhetsstyrning 103-1 (GRI 2016) Förklaring av väsentlighet och avgränsningar 202, 212 103-2 (GRI 2016) Styrning 36–55, 204–205 103-3 (GRI 2016) Utvärdering av hållbarhetsstyrningen 212 Tillgänglighet i digitala kanaler, 212 233 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET PRB Självutvärdering Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning PRB-rapportering finns presenterad. Swedbanks PRB Självut- värdering följer Principles of Responsible Bankings krav på självutvärdering. Områdena 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 5.3 samt 6.1 och har översiktligt granskats av PwC i enlighet med bestyrkanderapporten på sidan 243. Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning Princip 1: Inriktning Swedbank kommer att anpassa bankens affärsstrategi så att den överensstämmer med och bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål, Parisavtalet och andra relevanta och nationella ramverk, både utifrån individens och samhällets perspektiv. 1.1 Beskrivning av affärsmodell • Swedbank är en av de ledande bankerna för de många hushållen och före tagen på de fyra hemma marknaderna: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produktområdena lån (bostäder och kommersiella fastigheter) och betalningar (kort och betalnings förmedling) samt sparande (fonder, aktier och inlåning). • Huvudsakliga kundsegment: privatkunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institutioner. • Swedbanks företagsutlåning utifrån störst sektorexponering, fastighetsförvaltning, jordbruk, skogsbruk & fiske samt tillverkningsindustri. 10–11, 26–27, 71 notK3, 111 not K6, 244 1.2 Beskrivning av affärsstrategins inriktning • Swedbanks syfte grundar sig i den 200-åriga historia där banken sedan Sparbanksrörelsens start har trott på alla människors möjlighet att förbättra sin finansiella situation. Denna idé kvarstår och är central för bankens syfte än idag. Genom att varje dag erbjuda relevant rådgivning, service och produkter till bankens många kunder på hemmamarknaderna kan Swedbank ha en positiv påverkan på deras liv och på samhället. • Swedbank fokuserar på långsiktigt värdeskapande för bankens intressenter och siktar därför på konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital, marknadsledande kostnadseffektivitet, sund riskhantering och att leverera en bra kund- upplevelse, i kombination med ett starkt engagemang för hållbarhet. • Banken har identifierat fyra strategiska områden; fokus på kärnverksamheten, fokus på värdeskapande för kunden, fokus på grundläggande förutsättningar och fokus på operationell effektivitet. 7–9 Princip 2: Påverkan och målsättning Swedbank kommer kontinuerligt att öka bankens positiva påverkan samtidigt och samtidigt minska den negativa påverkan på samt hantera riskerna kopplats till människa och miljö till följd av bankens aktiviteter, produkter och tjänster. För att möta detta kommer Swedbank att anta och publicera mål inom de områden där bankens påverkan har störst effekt. 2.1 Konsekvensanalys • En portföljövergripande konsekvensanalys samt en väsentlighetsanalys är genomförd på koncernivå under året. Metoden/ verktyget som tillämpades i konsekvensanalysen var UNEP-FI:s Portfolio Impact Analysis Tool. Produkter och tjänster ana- lyserades för privat- och företagsmarkanden i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Norge. Kapitalförvaltning, försäkring, kapitalmarknadsprodukter och Private Banking omfattades inte av analysen. • Genom analysen fastställdes att banken, genom sin affär, påverkar klimat (utsläpp), resurseffektivitet (förbrukning), till- gång till boende och anställning. I tillägg analyserades ländernas skilda förutsättningar när det kommer till områden som påverkas av hållbarhetsaspekter. Relevanta områden var boende, resurseffektivitet, klimat, vattenkvalitet och mobilitet. Detta fastställdes genom en analys av nationella och internationella källor så som FN:s SDG indikator och The World Bank data. Analysen visar att Swedbank, genom aktivitet i fastighets- och tillverkningssektornsamt sektorn för professionell, vetenskaplig och teknisk verksamhet har en positiv påverkan på boende och anställning. Motsatt har en negativ påverkan på områdena klimat och resurseffektivitet från aktivitet i fastighetsförvaltning, tillverknings industrin, jordbruk, skogsbruk och fiske samt inom energisektorn kopplat till utvinning av fossil energi. • Swedbank kommer att verka arbeta tillsammans med sektorer där banken kan ha en möjlighet att påverka i positiv riktning, exempelvis genom att möta och finansiera behovet av omställning. 207–208, 234 2.2 Målsättning • Swedbank har antagit två mål baserat på konsekvensanalysens resultat. Det första målet är att banken under 2021 ska utveckla klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Basåret för att utveckla mål är 2020, däremot kom- mer basåret för klimatmålen som utvecklas eventuellt anta ett annat basår. Detta mål är en central del i bankens strategiska inritkning inom klimat och inriktar sig på sektorer där banken har en stor påverkan och exponering. Det andra målet är att under 2021 öka Swedbanks hållbara finansiering jämfört med år 2020 (basår). För uppnå detta mål kommer banken att arbeta tillsammans med kunderna genom att erbjuda råd givning och finansieringslösningar för att främja omställning. Banken bedömer att de antagna målen inte utgör en risk för negativ påverkan på samhället och de globala hållbarhetsmålen. Banken anser dock att det är viktigt att löpande utvärdera detta. 208, 234 2.3 Plan för målimplementering och övervakning • Målen omfattar hela koncernen och implementeras på ledningsnivå inom respektive affärsområde och relevant koncern- funktion som en del av bankens ordinarie aktivitets- och affärsplanering. Det innebär att målen följs upp löpande under året. Ett koncernövergripande projekt med representanter från bankens olika affärsområden, gruppfunktioner och dotterbolag etableras för att arbeta fram klimatmål för fastighetssektorn som är i linje med Parisavtalet. Klimatmålen planeras att implementeras i verksamheten och därmed mätas och följas upp löpande i enlighet med ordinarie måluppföljning så snart de är beslutade. För att stödja omställningen i sektorer (exempelvis skog- och lantbrukssektorn) där banken identifierat en möj- lighet att minska påverkan på klimat och resursförbrukning anser banken att det är viktigt att utveckla den hållbara finan- sieringen. Målet att öka bankens hållbara finansiering är integrerat i bankens affärs områdens aktivitetsplaner och specifka nyckeltal för att övervaka och följa upp volymtillväxten är implementeras. 208, 234 2.4 Process för måluppfyllande • Utvecklingen av hur målen uppfylls följs löpande internt och rapporteras publikt som en del av nästkommande hållbarhets redo visning. 208, 234 Princip 3: Kunder Swedbank kommer att arbeta ansvarsfullt med bankens kunder för att uppmuntra till hållbara metoder och möjliggöra ekonomiska aktiviteter som skapar gemensamt välstånd för nuvarande och framtida generationer. 3.1 Policys och processer • Swedbanks styrande hållbarhetsramverk, policys (antas av styrelsen), instruktioner/ställnings taganden (antas av vd) och sektor rikt linjer är implementerat i banken och uppdateras årligen. • De regel- och ramverk som har antagits av Europakommissionen som ett led i att uppnå målen som fastslagits i EU:s handlingsplan för ”finansiering av hållbar tillväxt” är ett stöd för banken att arbetet med att uppmuntra till hållbara val ikundmötet. 200, 204–206 3.2 Uppmuntra hållbara metoder och aktiviteter • Det är högt prioriterat i Swedbank att möjliggöra för såväl privat- som företagskunder att kunna möta banken och utföra sina bankärenden på ett enkelt och smidigt. Digitalisering och ny teknik möjliggör att banken kan nå ut till sina sju miljoner kunder med tjänster som spar tid, minskar kundernas kostnader och gör banktjänster mer tillgängliga. För att främja en hållbar tillväxt är det centralt för banken att allokera kapital till verksamheter vars affärsmodell bidrar till den nödvändiga omställning som behövs. Under året har flera nya produkter och tjänster med hållbarhetsprofil lanserats och ett omfattande arbete för att utveckla rådgivningen har inletts. 7–9, 16–18, 212–217 234 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Krav Swedbanks självutvärdering Hänvisning Princip 4: Intressenter Swedbank kommer att på ett proaktivt och ansvarsfullt sätt att konsultera, engagera och samarbeta med relevanta intressenter för att uppnå de globala målen. 4.1 Intressentengagemang och partner skap • Kommunikation med bankens intressenter är väsentlig för verksamheten och en löpande dialog förs med många olika grupper i samhället. Swedbanks huvudintressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare/investerare och samhälle/omvärld. Frågor som har hanterats och som banken samverkat kring med intressenterna under året redogörs för på sidan 203. Ett exempel är att banken, genom kunddialog, har förstått behovet av stöd, verktyg och tillgång till finansiella tjänster för kunderna för att hantera pandemins effekter på såväl den egna ekonomin som på företagsverk samhet. Bankens samlade information och verktyg på webben har kunnat ge en djupare insikt i att förstå och fatta välgrundade beslut. • Banken har etablerade partnerskap med målet att utveckla och leverera lösningar för hållbar produktion och konsumtion. Ett exempel är bankens partnerskap med Gigstr där initiaitivet Växla jobb ger företag möjlighet att byta personal med varandra för att möta ett förändrat personalbehov. • En koncernövergripande väsentlighetsanalys genomfördes under året där närmare 2 000 respondenter besvarade en enkät kring hur banken bör prioritera olika hållbarhetsfrågor. Viktiga områden som prioriterades högt var säkra och stabila IT- system samt affärsetik. 201–203 Princip 5: Styrning och fastställelse av mål Swedbank kommer att fullfölja bankens åtagande för dessa principer genom att tillämpa en effektiv styrning och en företagskultur av ansvarsfull bankverksamhet. 5.1 Styrningsstruktur • Swedbank har en bolagsstyrning som möjliggör en effektiv styrningsstruktur vilket är en förutsättning för att skapa lång- siktigt värde för bankens ägare och övriga intressenter. Swedbanks policys, ställningstaganden och riktlinjer på området utgör grunden för styrningen av Swedbanks hållbarhetsarbete. • Swedbank har etablerat en etikkommitté som har som syfte att stödja vd och koncernchef för en effektiv hantering och styrning inom etik och hållbarhet. Medlemmarna representerar bankens olika affärsområden och koncernfunktioner, även medlemmar från koncernledningen finns representerade. Swedbanks hållbarhetschef är ordförande i etikkommittén. Etik- kommitténs uppgift är att vägleda organisationen för att minimera hållbarhetsrisker och eventuell negativ påverkan av och för banken. Swedbanks etikkommitté behandlar ärenden där frågor kring miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvars- tagande och affärsetik är en avgörande faktor för affärsbeslut och där ett etiskt dilemma föreligger. 36–55, 204– 205 5.2 Initiativ och åtgärder • Swedbank har genomfört flera hållbarhetsinitiativ och åtgärder som stödjer hållbarhetsintegrering. Koncernövergripande klimatutbildning av medarbetarna, kulturutvärdering, åtgärder för regelverksimplementering inom Sustainable Finance och nya produkter med hållbarhetsinriktning är några exempel. 16–23, 200, 209–211, 221 5.3 Styrningsstruktur för imple- mentering av principerna • Styrningsstrukturen och en ökad fokus på hållbarhet stödjer bankens implementering av principerna. Swedbank har etable- rat två koncernövergripande mål som ett resultat av konsekvensanalysen av bankens portfölj. Nyckeltal för måluppföljning beslutade av bankens koncernledning är implementerade inom relevanta affärsområden och koncernfunktioner och följer bankens ordinarie aktivitetsstruktur. Som stöd iarbetet att uppnå målen har antalet produkter med hållbarhetsinriktning utökats, ett tydligare fokus på hållbarhet irådgivningen har etablerats och ett omfattande utbildningsprogram inom klimat har lanserats för att lyfta kunskapsnivån hos bankens medarbetare. En noggran uppföljning av målen görs löpande. 207–208, 235 Princip 6: Transparens och ansvarsskyldighet Swedbank kommer regelbundet att utvärdera bankens individuella och kollektiva fullföljande av principerna och vara transparenta kring bankens bidrag till de globala målen, och även ta ansvar för bankens positiva och negativa effekter kring dessa. 6.1 Framsteg rörande imple- menteringen av principerna för ansvarsfull bank verksamhet • Banken rapporterar för första gången enligt principerna för ansvarsfull bankverksamhet. Årets rapport redovisar resultatet av den genomförda konsekvensanalysen och bankens antagna mål baserat på dess resultat. Swedbank följer och bevakar grundligt utvecklingen av andra bankers rapportering av principerna och arbetet med att implementera dessa. Bankens ambition är att uppnå en hög nivå i sin rapportering och inspireras av bästa praxis för att fördjupa integreringen av principerna i det dagliga arbetet. 207–208, 235 Slutsats: Swedbank anser sig ha uppfyllt kraven för framsteg rörande implementeringen av principerna för ansvarsfull bankverksamhet. Swedbanks konklusion är att banken specifikt uppfyller kraven för framsteg inom principerna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 5.3, och 6.1. TCFD-index Tabellen nedan redovisar hänvisningar till var i Swedbanks Års- och Hållbarhetsredovisning TCFD-rapportering finns presenterad. Referens Sida Styrning a) Beskriv styrelsens övervakning av klimatrelaterade risker och möjligheter. 16, 204–205, 210 b) Beskriv ledningens roll i att utvärdera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. 16, 204–205, 210 Strategi a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. 7–9, 16, 209–211 b) Beskriv de klimatrelaterade riskernas påverkan på och möjligheter för organisationens affär, strategi och ekonomiska planering. 7–9, 16, 209–211 c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi, med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 2 ° C eller lägre scenario. 209–211 Riskhantering a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och utvärdera klimatrelaterade risker. 16, 92, 209–211 b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. 16–17, 209–211, 215 c) Beskriv hur processer för att identifiera, utvärdera och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering. 16, 102 not K4, 209– 211, 214–215 Mål och mätvärden a) Beskriv de mätvärden som används av organisationen för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med dess strategi och riskhanteringsprocess. 211, 214, 215, 220 b) Rapportera utsläpp från Scope 1, Scope 2, och om tillämpligt Scope 3 utsläpp av växthusgaser och dess sammankopplade risker. 219–220 c) Beskriv de mål som används av organisationen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och dess måluppfyllnad. 12, 206, 214, 219 235 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET SASB-index Tabellen nedan tillhandahåller referenser till var informationen i Swedbanks hållbarhetsrapportering finns relaterat till de indikatorer som tillämpas i Sustainability Accounting Standards Boards (SASB) branschspecifika standard för kommersiella banker. Område Redovisningsvärde Kod Hänvisning IT- och informationssäkerhet (1) Antal databreaches (2) andel som involverar personuppgifter (PII), (3) antal berörda kontoinnehavare. Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker FN-CB-230a.1 FN-CB-230a.2 223–224 Finansiell inkludering (1) Antal och (2) utestående lån som är kvalificerade för program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling (1) Antal och (2) volymen förfallna och icke upplupna lån som är kvalificerade för program som syftar till att främja småföretag och samhällsutveckling Antal avgiftsfria bankkonton som tillhandahållits kunder som tidigare haft begränsad eller ingen tillgång till banktjänster Antal deltagare i samhällssinitiativ för ökad kunskap i privatekonomi riktade mot kunder med begränsad tillgång till banktjänster FN-CB-240a.1 FN-CB-240a.2 FN-CB-240a.3 FN-CB-240a.4 212, 215– 217, 225 – 226 Integrering av miljö, sociala och styrningsrelaterade faktorer ikreditanalysen Kommersiell och industriell kreditexponering, indelat på sektor Beskrivning av tillvägagångssätt för integrering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG) i kreditanalysen FN-CB-410a.1 FN-CB-410a.2 215–217 Affärsetik Totalt belopp av monetära förluster till följd av rättsliga förfaranden i samband med bedrägeri, insiderhandel, antitrust, konkurrensbegränsande beteende, marknadspåverkan, felbehandling eller andra relaterade finansiella branschregleringar eller lagar Beskrivning av policy och processer rörande visselblåsning FN-CB-510a.1 FN-CB-510a.2 223–224, 105 not K5 Systematisk riskhantering Global Systemically Important Bank (G-SIB) indikatorer, efter kategori Beskrivning av tillvägagångssätt för införlivande av resultat från obligatoriska och frivilliga stress- tester i kapitaltäckningsberäkning, långsiktig företagsstrategi och i annan affärsverksamhet FN-CB-550a.1 FN-CB-550a.2 Swedbank’s systematic importance indicators, tillgänglig på swedbank. com, 102 not K4 Aktivitetsmått Kod Hänvisning (1) Antal och (2) värde på check- och sparkonton efter segment: (a) privat och (b) småföretag FN-CB-000.A (1) Antal och (2) värde på lån efter segment: (a) privat, (b) små företag och (c) företag FN-CB-000.B Hållbarhetsrapportering Under 2017 infördes krav på hållbarhetsrapportering iÅrsredovisnings- lagen (6:e kapitlet 12:e paragrafen). De nya kraven fastslår att hållbarhets- rapporteringen ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekven- serna av verksamheten, däribland upplysningar ifrågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och mot- verkande av korruption. Isyfte att tydliggöra hur Swedbank möter de nya lagkraven presenteras nedanstående tabell med hänvisningar till redo- visningens olika sidor. Sidhänvisning per område Miljö Medarbetare och Sociala förhållanden Mänskliga rättigheter Antikorruption Affärsmodell 10–11 10–11 10–11 10–11 Väsentliga risker 16, 209–211, 202, 204–205, 219 16, 202, 204–205, 221, 225 16, 202, 204–205, 226 16, 202, 204–205, 223–224 Policy, resultat och indikatorer 1 Not K3 sid 71, 204,209–211, 219– 220 Miljöpolicy Miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 Ställningstagande klimat Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för ansvarsfulla investeringar Uteslutningslistan 204, 221–223, 225–226 Hälsa och arbetsmiljöpolicy Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering Policy för mänskliga rättigheter Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod 204, 213–215, 218, 226 Policy för mänskliga rättigheter Policy för jämställdhet, mångfald och inkludering Ställningstagande försvars- industrin Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för ansvarsfulla investeringar Uteslutningslistan 204, 223–224 Antikorruptionspolicy Policy för att motverka penning- tvätt och terroristfinansiering Policy för finansiell rapportering Hållbarhetspolicy Swedbanks uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Policy för hantering av skatt Rutin för visselblåsning Uteslutningslistan Hantering av risker 16, 209–211, Not K3 sid 71, Pelare 3- rapporten, tillgänglig på swedbank.com 16, Not K3 sid 71, Pelare 3- rapporten, tillgänglig på swedbank.com 16, Not K3 sid 71, Pelare 3- rapporten, tillgänglig på swedbank.com 16, Not K3 sid 71, Pelare 3- rapporten, tillgänglig på swedbank.com 1) Alla policys finns tillgängliga på swedbank.com/sustainability 236 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHET Styrelsens och vd:s underskrift Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredo- visningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning ikredit- institut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) samt RFR 2 Redo- visning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberät- telsen ger en rätt visande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon- cernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att för- valtningsberättelsen för koncernen ger en rätt visande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår ikoncernen står inför. Stockholm den 25 februari 2021 Göran Persson Bo Magnusson Ordförande Vice ordförande Bo Bengtsson Göran Bengtsson Hans Eckerström Kerstin Hermansson Bengt Erik Lindgren Josefin Lindstrand Anna Mossberg Biljana Pehrsson Roger Ljung Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Jens Henriksson Verkställande direktör och koncernchef Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 februari 2021 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 237 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 STYRELSENS OCH VD:S UNDERSKRIFT Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för Swedbank AB (publ) för år 2020 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36–55. Bolagets årsredo- visning och koncernredovisning ingår på sidorna 26–198 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med årsredovisningslagen för kreditinstitut och värde- pappers bolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncern redovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis- ningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en ialla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finan- siella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsre- dovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–51. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning- ens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern redovisningen är förenliga med innehållet i den komplet- terande rapport som har överlämnats till moderbolagets och kon- cernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har till- handahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exem- pel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rappor- terna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har centrali- serade servicecenter, system och processer för ett antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revisionsteam tes- tar samtliga centraliserade system och processer. Lokala revisions- team utför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner. Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer. Revi- sionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar. För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika poster i redovisningen, trots att dessa enhe- ter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk. I dessa fall instru- eras lokala team att utföra specifika granskningsåtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika gransk- ningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande sys- tem, substansgranskning för specifika processer, områden och konton, diskussioner med företagsledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställ- ningar kända från tidigare perioder. Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga plattformar som stödjer Swedbanks redovisning och finansiella rapportering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att säkerställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för felaktigheter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genomgångar av processer, utvärdering av design av och test av effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder har utförts. Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer till styrel- sens revisionsutskott och avlämnat externa delårsgransknings- rapporter. Två gånger per år rapporterar vi även våra huvud- sakliga observationer till styrelsen. 238 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 REVISIONSBERÄTTELSE Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedöm- ning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehål- ler några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finan- siella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvanti- tativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovis- ningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Reservering av kreditförluster för lånefordringar Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver bedömning av såväl tidpunkt för och storlek på ett sådant nedskrivningsbehov. Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika steg beroende av nivån på eller förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första bokföringstillfället, steg 2, eller lånefordringar i fallissemang, steg 3, beräknas förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fal- lissemang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter att reservering av förväntade kreditförluster justeras med beaktande av professionella bedömningar. För följande väsentliga områden har vi identifierat en hög grad av ledningens bedömningar, vilket medfört ett större revisionsfokus vid granskningen av koncernens uppskattningar av kreditförluster: Uppskattningar med modeller – Vid bedömningen av reserver för för- väntade kreditförluster används kvantitativa modeller innehållande olika antaganden och bedömningar, inklusive fastställande av sannolikheten för fallissemang, förlust vid fallissemang, och exponering vid fallissemang. Modeller för beräkning av sannolikheten för fallissemang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påverkar även kate- goriseringen av lånefordringarna. Modellerna för sannolikhet för fallisse- mang bedöms vara den viktigaste uppskattningen vid koncernens använ- dande av modeller vid beräkning av förväntade kreditförluster. Ekonomiska scenarier – enligt IFRS 9 ska uppskattning av förväntade kreditförluster baseras på en opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Ledningen utför betydande bedömningar vid fastställandet av och sannolikheten för valda ekonomiska scenarier. Professionella bedömningar – Ledningen justerar resultatet av beräk- ningar med kvantitativa modeller för att beakta kända begränsningar ikreditförlustmodellerna samt ej beaktade framtida trender. Sådana justeringar har en inneboende osäkerhet och uppskattningen av dessa belopp baseras till en hög grad på ledningens bedömning. Ekonomiska scenarier och kvalitativa justeringar har en högre grad av subjektiv bedömning i år pga effekterna av covid-19 pandemin, vilket inne- burit att osäkerheten i framåtriktad information har ökat jämfört med föregående år. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk och not K17 och M13 Kreditförluster. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster. För vart och ett av dessa områden har vi beaktat effekter av covid-19 pandemin: Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av kon- troller över fullständighet och riktighet av indata, inklusive tillämpningen av kategorisering av stegen 1–3. Vi har även utvärderat kontrollerna över design, implementering samt övervakning av använda modeller och kon- troller över beräkningar och godkännande av kvalitativa justeringar utförda av ledningen. Uppskattningar med modeller: Våra experter på kvantitativ modelle- ring har tillsammans med revisionsteamet granskat väsentliga antagan- den och bedömningar samt utfört detaljerade kontrollberäkningar för ett urval av lånefordringar och modellberäkningar för att vi ska få revisions- bevis för att beräkningen av förväntade kreditförluster är korrekt och ienlighet med vår förväntan. Dessa beräkningar utfördes för de mest väsentliga modellerna i låneportföljen. Ekonomiska scenarier: Våra experter på värdering har bedömt rimlig- heten i de antaganden som Swedbank använder vid beräkningen av ekono- miska scenarier. Detta inkluderade analys av BNP, förändring av fastig- hetspriser och arbetslöshetsprognoser mot andra oberoende källor och vårt eget professionella omdöme. Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusive testning av viktiga indata i modeller för ett urval av låneavtal samt testning av professionella bedömningar utförda av ledningen. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningarna i årsredovis- ningen på ett lämpligt sätt beskriver och informerar om den osäkerhet som finns vid fastställandet av befarade kreditförluster. Som en del av detta har vi bedömt lämnade känslighetsanalyser. Dessutom har vi bedömt om upplysningar om de viktigaste bedömningarna och antagandena är till- räckligt tydlig. 239 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 REVISIONSBERÄTTELSE Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–25, 199-236, och 244-253. Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget ut talande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredo- visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi iövrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informatio- nen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbo- lag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktö- ren avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Vid värderingen av finansiella instrument till verkligt värde delas instru- menten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå 1 innehåller instrument där priser finns på en aktiv marknad. Nivå 2 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats, som valutakurser eller räntenivåer. Nivå 3 avser instru- ment där värdet beräknas med hjälp av en modell som i hög grad är bero- ende av uppskattningar och bedömningar gjorda av Swedbank. Värdering av nivå 2 och 3 instrument var ett fokusområde under revisio- nen på grund av den komplexitet som finns vid värdering, de bedömningar och uppskattningar som utförs av ledningen samt deras betydelse för den finansiella ställningen och resultatet. Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 och 3 är till sin natur komplicerat på grund av ett antal faktorer, inklusive instru- mentets egenskaper. Värdet på nivå 3 instrument är också baserat på indata som inte är observerbara på en aktiv marknad och användandet av värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. På grund av dessa faktorer är värderingen av nivå 3 instrument föremål för betydande osäkerhet i uppskattningar och i hög grad beroende av ledningens upp- skattningar och bedömningar. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety- dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upp- lysningar om kreditrisk, not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument och not K46 och M40 Verkligt värde för finansiella instrument. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen av finansiella instrument till verkligt värde. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid reservering av kreditförluster. Vi har testat relevanta generella IT-och applikationskontroller för väsentliga system som används vid värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontroller som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värderingsrisk för finansiella instrument, inklusive Testning av ansvarsfördelning; • granskning av Swedbanks processer för modellvalidering och godkännande; • kontroller över dataflöden och värderingsantaganden; • justeringar av verkligt värde; • Swedbanks styrning och rapportering. Test av detaljer: Vi har testat detaljer för alla tre nivåerna av finansiella instrument. För värderingar som baserades på ej observerbara data eller modeller som involverar en hög grad av bedömningar, använde vi värde- ringsspecialister för att göra en oberoende värdering av ett stickprov av finansiella instrument. Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt Myndigheter fortsätter undersökningen av Swedbank avseende penning- tvätt och bekämpning av finansiering av terrorism, vilket beskrivs i förvalt- ningsberättelsen. Undersökningarna kan potentiellt leda till väsentliga konsekvenser i form av böter, indragna tillstånd, begränsningar i valuta- handel eller annat (”sanktionerna”). Ingen av dessa undersökningar har avslutats per dagens datum. Med anledning av pågående utredningar har Swedbank övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som en avsättning eller en eventual för pliktelser. De kriterier som beaktas är: • om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och • om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt. I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt upp- skatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner. Beloppet skulle kunna medföra en väsentlig finansiell effekt. Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1 Redovis- ningsprinciper för betydande bedömningar och uppskattningar och K50 och M44 Ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden. Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning eventuella brister i regel- efter levnad kan komma att påverka årsredovisningens finansiella rappor- ter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktelser. Vi har bedömt om någon av de pågående under- sökningarna kan resultera i effekter som behöver presenteras i årsredo- visningen samt till vilket belopp och på vilket sätt detta i så fall skulle ske. Vi har inte genomfört någon separat undersökning med avseende på historiska brister i regelefterlevnad. Vi har tagit ställning till Swedbanks bedömningar i redovisningen och gjort en oberoende bedömning av dessa. Vi har gjort detta genom följande aktiviteter: • tagit del av korrespondens mellan Swedbank och de myndigheter som utreder banken; • genomfört möte med och gått igenom rapporter och slutsatser från Swedbanks interna och externa legala ombud; • regelbundna förfrågningar till ansvariga personer för att bättre förstå relevanta frågeställningar och kommunikation med relevanta myndig- heter. Ansvariga personer inkluderar, men begränsas inte till, styrelsens riskut- skott, styrelsens revisionsutskott, verkställande direktören, finansdirek- tören, ansvarig för regelefterlevnad, ansvarig för internrevision, ansvarig för enheten mot finansiell brottslighet , ansvarig för gruppen för särskilda utredningar. 240 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 REVISIONSBERÄTTELSE Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel- sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehål- ler några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors- inspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revi- sornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl- lande direktörens förvaltning för Swedbank AB (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen. Vi tillstyrker att bolagsstämman beviljar styrelsens ledamöter och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps- året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncer- nen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbe- hov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt- ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska full- göras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvalt- ningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelse- ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum- melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, års redovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är för- enligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige all- tid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan för- anleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verk- ställande direktören har upprättat års- och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (ESEF-rapporten) enligt 16 kap 4 a § lag (2007:538) om värde- pappersmarknaden för Swedbank AB (publ) för år 2020. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag- stadgade kravet. Enligt vår uppfattning har ESEF-rapporten Swedbank- 2020-12-31 upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs utkast till rekommenda- tion RevR 18 Granskning av det enhetliga elektroniska rapporte- ringsformatet (ESEF) för årsredovisningar och koncernredovis- ningar för företag med värdepapper som är noterade på reglerade marknader inom EU. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare iavsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att ESEF-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap 4 a § lag (2007:538) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- 241 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 REVISIONSBERÄTTELSE Stockholm den 25 februari 2021 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor tören bedömer nödvändig för att upprätta ESEF-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF-rappor- ten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i16 kap 4 a § lag (2007:538) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk- ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig fel- aktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono- miska beslut som användare fattar med grund i ESEF-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitets- kontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att ESEF-rapporten har upprättats i ett format som möj- liggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska ut - föras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga fel- aktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten istyrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av ESEF-rapporten, dvs. om filen som innehåller ESEF- rapporten uppfyller den tekniska specifikation som anges i kom- missionens delegerade förordning (EU) 2019/815 och en avstäm- ning av att ESEF-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru- vida ESEF-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans-, och egetkapitalräkningar samt kassaflödes- analysen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36–55 och för att den är upprättad i enlighet med års- redovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta inne- bär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar ienlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis- ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag. PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Swedbank AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 28 mars 2020 och har varit bola- gets revisor sedan 2019. 242 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 REVISIONSBERÄTTELSE Revisorns rapport över översiktlig granskning av Swedbank AB:s hållbarhetsredovisning, självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt yttrande avseende den lag- stadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ.), org.nr 502017-7753 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Swedbank AB att översiktligt granska Swedbank AB:s hållbar- hetsredovisning och Swedbank AB:s självutvärdering att de upp- fyller sina åtaganden som undertecknare av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet för år 2020. Företaget har definie- rat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 200 samt självutvärderingen av Principerna för Ansvarsfull Bankverksam- het på sidan 234 i detta dokument. Den lagstadgade hållbarhets- rapporten definieras på sidan 236 vilket även utgör den lagstad- gade hållbarhetsrapporten. Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen, självutvärdering av Princi- perna för Ansvarsfull Bankverksamhet samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respek- tive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 200 i håll- barhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initia- tive) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinci- per. Kriterierna för Swedbank AB: s självutvärdering av att de upp- fyller åtaganden som undertecknare av Principerna för Ansvars- full Bankverksamhet beskrivs på sidan 234 och täcker Principen för Ansvarsfulla Bankverksamhets områden inklusive 2.1 konse- kvensanalys, 2.2 målsättning, 2.3 planer för målimplementering och övervakning, 2.4 framsteg med genomförandemål, 5.3 styr- ning och struktur för implementering av principerna och 6.1 fram- steg med genomförande av principer för ansvarsfull bankverk- samhet. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen samt självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverk- samhet grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett ytt- rande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt upp- drag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till per- soner som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovis- ningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra över- siktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12Revisorns yttrande om den lag- stadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betyd- ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfatt- ning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvali- tetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesut- övningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB enligt god revisorssed iSverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig gransk- ning och en granskning enligt RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla vik- tiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en över- siktlig granskning och en granskning enligt RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsled- ningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kri- terier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Uttalande Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar- hetsredovisningen och självutvärdering av Principerna för Ansvarsfull Bankverksamhet inte, i allt väsentligt, är upprättad ienlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 25 februari 2021 PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Karin Juslin Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR 243 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 HÅLLBARHETSREDOVISNING – BESTYRKANDERAPPORT Marknadsandelar Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Sverige 2020 2019 2018 2017 2016 2020 2019 2018 2017 2016 Privatmarknaden Inlåning 1 19 19 20 20 20 420 384 381 357 337 Utlåning 21 22 23 23 23 950 921 904 867 825 varav bostadslån 23 24 24 24 25 851 820 800 761 720 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4384 4 345 4291 4 226 4 152 Företagsmarknaden Inlåning 1 16 16 18 17 18 241 190 186 173 163 Utlåning 1 16 17 18 18 20 403 418 415 399 403 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Baltikum 2020 2019 2018 2017 2016 2020 2019 2018 2017 2016 Privatmarknaden Estland (per 2020-11) Inlåning 51 50 55 55 55 50 47 43 39 35 Utlåning 43 44 47 46 47 44 45 40 36 33 varav bostadslån 45 45 46 46 46 38 37 36 33 30 Bankkort (antal tusen) (per 2020-09) 61 61 62 60 60 928 957 966 1 118 1 108 Lettland (per 2020-09) Inlåning 33 32 34 32 31 33 31 29 26 24 Utlåning 35 34 33 31 31 19 19 18 17 16 varav bostadslån 40 38 37 34 34 17 17 15 14 14 Bankkort (antal tusen) 48 48 46 45 43 1005 1 017 1 007 1 000 988 Litauen (per 2020-09) Inlåning 44 43 42 40 40 71 67 54 47 43 Utlåning 39 39 35 34 34 41 40 33 29 26 varav bostadslån 38 38 35 33 33 37 36 30 26 23 Bankkort (antal tusen) 53 52 51 51 50 1 679 1 668 1664 1673 1705 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Baltikum 2020 2019 2018 2017 2016 2020 2019 2018 2017 2016 Företagsmarknaden Estland (per 2020-11) Inlåning 44 45 47 43 43 48 43 40 35 35 Utlåning 37 38 37 37 34 41 41 42 37 34 Lettland (per 2020-09) Inlåning 28 24 25 15 15 22 20 19 17 19 Utlåning 22 21 20 17 16 17 18 16 15 15 Litauen (per 2020-09) Inlåning 27 30 29 25 25 23 25 21 18 17 Utlåning 22 23 20 18 20 22 21 20 18 19 1) Swedbank har uppdaterat definitionerna av företagsutlåning och inlåning avseende Sverige från kv2 2018. Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke-finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke-finansiella företag. Tidigare perioder har räknats om. 244 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 MARKNADSANDELAR Fem år isammandrag Nyckeltal 2020 2019 2018 2017 2016 Lönsamhet Räntabilitet på eget kapital, % 8,9 14,7 16,1 15,1 15,8 Avkastning på totalt kapital, % 0,48 0,79 0,84 0,79 0,82 K/I-tal 0,54 0,43 0,38 0,39 0,38 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, % 1,01 1,06 1,02 1,03 1,01 Kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelation, % 17,5 17,0 16,3 24,6 25,0 Primärkapitalrelation, % 18,7 19,4 18,0 27,3 28,7 Total kapitalrelation, % 21,0 21,8 21,5 30,7 31,8 Kärnprimärkapital 120496 110 073 103812 100510 98679 Primärkapital 128848 126 226 114761 111560 112960 Kapitalbas 144737 141 554 136993 125256 125189 Riskexponeringsbelopp 689594 649 237 637882 408351 394135 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå netto, % 0,26 0,09 0,03 0,08 0,09 Total reserveringsgrad för lån, % 0,48 0,40 0,37 i. u i. u Andel lån i steg 3, brutto, % 0,62 0,82 0,69 i. u i. u Andel osäkra fordringar, brutto, % i. u i. u i. u 0,55 0,52 Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % i. u i. u i. u 34 33 Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % i. u i. u i. u 45 46 Antalsuppgifter 2020 2019 2018 2017 2016 Privatkunder, miljoner 1 7 7 7,3 7,4 7,3 Företagskunder, tusen 1 616 618 620 625 651 Heltidstjänster 16 213 15 218 14865 14588 14061 Kontor 1 431 464 521 561 603 Insättnings- och uttagsautomater 1 1148 1 162 1166 1199 1238 1) Inklusive sparbanker och delägda banker. 245 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FEM ÅR I SAMMANDRAG – KONCERNEN Kommentarer till fem år isammandrag 2020 – Årets resultat minskade till 12 929 mkr, jämfört med 19 697 mkr 2019, till följd av högre kostnader inklusive Finansinspektionens sank- tionsavgift, högre kreditförluster och ett lägre nettoresultat finansiella poster. Intäkterna minskade till 45 676 mkr (45 960). Kostnaderna ökade till 24 560 mkr (19 984), främst till följd av kostnaden för Finansinspektio- nens sanktionsavgift samt högre personal- och IT-kostnader. Kreditförlus- terna ökade till 4 334 mkr (1 469), främst ökade reserveringar för ett fåtal oljerelaterade motparter, negativa riskklassförändringar i pandemi- drabbade branscher, samt expertjusteringar till följd av osäkerheten kring framtida ekonomiska effekter av covid-19. 2019 – Årets resultat minskade med 7 procent till 19 697 mkr, jämfört med 21162 mkr 2018. Högre intäkter motverkades av högre kostnader och kreditförluster under 2019. Intäkterna ökade med 4 procent, till 45960 mkr (44 222). Kostnaderna ökade till 19 984 mkr (16 835), främst relaterad till högre personalkostnader och utredningskostnader kopplade till penningtvätt. Kreditförlusterna ökade till 1 469 mkr (521) påverkats främst av ett fåtal oljerelaterade problemengagemang. 2018 – Årets resultat ökade med 9 procent till 21 162 mkr, jämfört med 19350 mkr 2017. Ökningen förklaras av ett högre ränte- och provisions- netto samt ökade övriga intäkter. Även lägre kreditförluster bidrog positivt till utvecklingen. Intäkterna ökade med 5 procent, till 44 222 mkr (42 203). Kostnaderna ökade till 16 835 mkr (16 415), till stor del till följd avökade personalkostnader efter förvärvet av Payex. Kreditförlusterna, enligt IFRS 9, uppgick till 521 mkr. 2017 – Årets resultat minskade till 19 350 mkr, jämfört med 19 539 mkr under motsvarande period 2016. Minskningen förklaras främst av att resultatet 2016 påverkades positivt till följd av försäljningen av Visa Europe med 2 115 mkr. Intäkterna ökade med 4 procent, till 42 438 mkr (40821). Kostnaderna ökade till 16 415 mkr (15 627), till stor del till följd av ökade personalkostnader. Under året avsattes en omstruktureringsreserv på 300 mkr till följd av förändringar inom it-organisationen. PayEx bidrog till att kostnaderna ökade med 194 mkr. Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 64 mkr. Kreditförlusterna sjönk till 1 285 mkr (1367), då det gjordes lägre reserveringar för oljerelaterade engagemang inom Stora företag & Institutioner. ISvensk bankverksamhet ökade kreditförlusterna till följd av reserveringar för ett antal enskilda engagemang medan Baltisk bankverksamhet redovisade nettoåtervinningar. 2016 – Årets resultat ökade med 24 procent, till 19 539 mkr (15 727). Ökade intäkter, främst till följd av försäljningen av Visa Europe, ett för- bättrat nettoresultat finansiella poster inom Group Treasury och högre räntenetto, bidrog positivt till resultatet. Kostnaderna minskade till 15627 mkr (15 816). Orsaken var fram förallt högre ersättningar till spar- bankerna, till följd av högre utlåningsmarginaler under året. Personalkost- naderna uppgick till 9 376 mkr (9 395). Kredit förlusterna ökade till 1 367 mkr (594) till följd av ökade reserver ingar inom Stora företag & Institutio- ner för oljerelaterade engagemang medan Svensk- och Baltisk bankverk- samhet redovisade nettoåter vinningar under perioden. Resultaträkning, mkr 2020 2019 2018 2017 2016 Räntenetto 26853 25 989 25228 24595 22850 Provisionsnetto 12770 12 984 12836 12206 11502 Nettoresultat finansiella poster 2655 3 629 2112 1934 2231 Försäkringsnetto 1518 1 465 1192 937 754 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 582 822 1028 736 2263 Övriga intäkter 1298 1 071 1826 1795 1017 Summa intäkter 45676 45 960 44222 42203 40617 Personalkostnader 11 873 11 119 10 284 9 945 9 376 Övriga allmänna administrationskostnader 7 107 7 314 5 865 5 870 5 622 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 580 1 551 686 600 616 Sanktionsavgift 4 000 13 Summa kostnader 24560 19 984 16835 16415 15627 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 21116 25 976 27387 25788 24990 Nedskrivning av immateriella tillgångar 79 306 175 35 Nedskrivning av materiella tillgångar 2 8 8 21 31 Kreditförluster 4334 1 469 521 1285 1367 Resultat före skatt 16780 24 420 26552 24307 23557 Skatt 3851 4 711 5374 4943 4005 Årets resultat 12929 19 709 21178 19364 19552 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 12929 19 697 21162 19350 19539 Minoriteten 0 12 16 14 13 246 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FEM ÅR I SAMMANDRAG – KONCERNEN Balansräkning, mkr 2020 2019 2018 2017 2016 Utlåning till kreditinstitut 47954 45 452 36268 30746 32197 Utlåning till allmänheten 1680987 1 652 296 1627368 1535198 1507247 Räntebärande värdepapper Belåningsbara statsskuldsförbindelser 137191 137 094 99579 85903 107571 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59975 57 367 53312 59131 74501 Aktier och andelar Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 252411 224 893 177868 180320 160114 Aktier och andelar 17215 6 568 4921 19850 23897 Aktier och andelar i intresseföretag 7287 6 679 6088 6357 7319 Derivat 52177 44 424 39665 55680 87811 Övrigt 339445 233 455 201023 239451 153546 Summa tillgångar 2594642 2 408 228 2246092 2212636 2154203 Skulder till kreditinstitut 150313 69 686 57218 68055 71831 Inlåning och upplåning från allmänheten 1148240 954 013 920750 855609 792924 Emitterade värdepapper 732814 855 754 804360 844204 841673 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 253229 225 792 178662 181124 161051 Derivat 54380 40 977 31316 46200 85589 Övriga skulder och avsättningar 66680 80 634 81993 58364 44176 Seniora icke-prioriterade skulder 10359 10 805 Efterställda skulder 23434 31 934 34184 25508 27254 Eget kapital 155193 138 633 137609 133572 129705 Summa skulder och eget kapital 2594642 2 408 228 2246092 2212636 2154203 247 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 FEM ÅR I SAMMANDRAG – KONCERNEN Tre år isammandrag Svensk bankverksamhet mkr 2020 2019 2018 Resultaträkning Räntenetto 16276 16254 15386 Provisionsnetto 7922 7854 7588 Nettoresultat finansiella poster 351 433 404 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 642 839 693 Övriga intäkter 954 977 1480 Summa intäkter 26145 26357 25551 Personalkostnader 3079 2950 3106 Rörliga personalkostnader 48 48 69 Övriga kostnader 6855 6001 5765 Avskrivningar 53 237 57 Summa kostnader 10035 9236 8997 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 16110 17121 16554 Nedskrivning av immateriella tillgångar 0 Nedskrivning av materiella tillgångar Kreditförluster, netto 664 154 598 Rörelseresultat 15446 16967 15956 Skatt 3007 3270 3072 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 12439 13685 12868 Minoriteten 0 12 16 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 1 1 1 Utlåning till kreditinstitut 7 6 6 Utlåning till allmänheten 1211 1196 1187 Räntebärande värdepapper Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 246 219 174 Derivat Övriga tillgångar 11 11 8 Summa tillgångar 1476 1433 1376 Skulder till kreditinstitut 27 26 28 In- och upplåning från allmänheten 646 571 566 Emitterade värdepapper Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 247 220 174 Derivat Övriga skulder 489 551 545 Efterställda skulder Summa skulder 1409 1368 1313 Allokerat eget kapital 67 65 63 Summa skulder och eget kapital 1476 1433 1376 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 26090 26294 25496 Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 55 63 55 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,5 21,2 20,9 Utlåning/inlåning, % 187 209 212 Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 1211 1196 1187 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 646 571 560 Kreditförlustnivå, % 0,06 0,01 0,05 K/I-tal 0,38 0,35 0,35 Riskexponeringsbelopp, mdkr 391 391 382 Heltidstjänster 3991 3644 3854 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 67 64 62 248 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 TRE ÅR I SAMMANDRAG – AFFÄRSSEGMENT Tre år isammandrag Baltisk bankverksamhet mkr 2020 2019 2018 Resultaträkning Räntenetto 5354 5232 4761 Provisionsnetto 2430 2627 2513 Nettoresultat finansiella poster 337 396 374 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures Övriga intäkter 876 899 744 Summa intäkter 8997 9154 8392 Personalkostnader 1194 1104 959 Rörliga personalkostnader 45 57 58 Övriga kostnader 2153 2075 1917 Avskrivningar 171 175 91 Summa kostnader 3563 3411 3025 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 5434 5743 5367 Nedskrivning av immateriella tillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar 2 8 8 Kreditförluster, netto 237 3 −208 Rörelseresultat 5195 5732 5567 Skatt 869 816 806 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 4326 4916 4761 Minoriteten Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 3 3 Utlåning till kreditinstitut 0 0 0 Utlåning till allmänheten 182 186 169 Räntebärande värdepapper 1 1 1 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 6 6 4 Derivat 0 0 0 Övriga tillgångar 122 77 73 Summa tillgångar 314 273 250 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 284 241 221 Emitterade värdepapper 0 1 1 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 6 6 5 Derivat 0 0 0 Övriga skulder 0 0 0 Efterställda skulder 0 0 0 Summa skulder 290 248 227 Allokerat eget kapital 24 25 23 Summa skulder och eget kapital 314 273 250 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 8994 9154 8392 Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 17,5 19,6 20,8 Utlåning/inlåning, % 64 77 77 Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 182 186 169 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 284 241 221 Kreditförlustnivå, % 0,12 0,00 −0,13 K/I-tal 0,40 0,37 0,36 Riskexponeringsbelopp, mdkr 92 94 89 Heltidstjänster 3769 3689 3599 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 25 25 23 249 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 TRE ÅR I SAMMANDRAG – AFFÄRSSEGMENT Tre år isammandrag Stora företag & Institutioner mkr 2020 2019 2018 Resultaträkning Räntenetto 3834 3769 3973 Provisionsnetto 2436 2411 2683 Nettoresultat finansiella poster 1897 2085 1671 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures Övriga intäkter 116 111 122 Summa intäkter 8283 8376 8449 Personalkostnader 2332 2196 2065 Rörliga personalkostnader 94 176 223 Övriga kostnader 1429 1447 1318 Avskrivningar 248 233 177 Summa kostnader 4103 4052 3783 Resultat före kreditförluster och nedskrivningar 4180 4324 4666 Nedskrivning av immateriella tillgångar 79 24 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 Kreditförluster, netto 3425 1312 139 Rörelseresultat 755 2933 4503 Skatt −271 682 951 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 1026 2251 3552 Minoriteten Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 131 42 3 Utlåning till kreditinstitut 109 81 116 Utlåning till allmänheten 263 270 261 Räntebärande värdepapper 52 45 46 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken Derivat 65 53 46 Övriga tillgångar 27 12 13 Summa tillgångar 647 503 485 Skulder till kreditinstitut 263 177 201 In- och upplåning från allmänheten 226 149 142 Emitterade värdepapper 7 10 13 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken Derivat 67 55 45 Övriga skulder 51 59 Efterställda skulder Summa skulder 614 391 460 Allokerat eget kapital 33 28 25 Summa skulder och eget kapital 647 503 485 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 8266 8361 8439 Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 17 15 10 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 3,2 8,3 13,9 Utlåning/inlåning, % 111 159 160 Utlåning till allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 223 223 222 Inlåning från allmänheten exkl återköpsavtal och Riksgäld, mdkr 200 142 139 Kreditförlustnivå, % 1,16 0,47 0,06 K/I-tal 0,50 0,48 0,45 Riskexponeringsbelopp, mdkr 168 144 147 Heltidstjänster 2385 2273 2159 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 32 27 25 250 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 TRE ÅR I SAMMANDRAG – AFFÄRSSEGMENT Definitioner CAPITAL REQUIREMENT REGULATIONS, CRR, STATED IN EU REGULATION NO 575/2013 REQUIREMENT Bruttosoliditetsgrad Primärkapital irelation till det totala exponeringsmåttet, där exponerings- måttet inkluderar både tillgångar och poster utanför balansräkningen. Exponeringar ifallissemang (Exposure at default - EAD) Exponeringar ifallissemang (EAD) mäter de utnyttjade expo neringar vilka är ifallissemang. För exponeringar utanför balans räkningen, beräknas EAD genom användning av en kredit kon verterings faktor (CCF) som beräknar det förväntade ut nyttjandet iframtiden av idag outnyttjat belopp. Exponeringsbelopp, IRK Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitutions- effekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna det riskvägda expone- ringsbeloppet. Fallissemang Kreditexponeringar anses vara ifallissemang när bedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer att betala sina kredit- åtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad med betalning imer än 90 dagar. Förväntade förluster Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallissemang och exponeringsbeloppet. Förlust vid fallissemang (Loss given default – LGD) Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponerings beloppet som förväntas förloras ihändelse av fallissemang. Genomsnittlig riskvikt Det totala riskvägda exponeringsbeloppet irelation till det totala expo neringsbeloppet för ett antal exponeringar. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapital Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade över kursfonder, balan- serade vinstmedel, och ackumulerat övrigt totalresultat efter avdrag. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital irelation till det totala riskexponerings beloppet. Likviditetstäckningsgrad (LCR) LCR introducerades av EU genom ”The Delegated Act on LCR” ioktober 2015. LCR används för att definiera ett kvantitativt regelverks krav för europeiska bankers likviditetsrisk. Ett LCR över 100 procent antyder att banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin likviditet över en 30kalenderdagars period under en allvarligt stressat likviditets scenario. Minimikapitalkrav Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka sina kredit-, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings och operativa risker ienlighet med Pelare I det vill säga 8 procent av det totala riskexponerings- beloppet. Primärkapital Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital. Primärkapitalrelation Primärkapital irelation till det totala riskexponeringsbeloppet. Riskexponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter hänsyn tagen till den inneboende risken itillgången. Risk för fallissemang (Probability of Default – PD) Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period. Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil finansiering i relation till finansieringsbehovet inom ett års horisont. Målet med regel- verket är att säkerställa att institutioner har en tillräckligt stor andel lång- siktig stabil finansiering i förhållande till långsiktiga stabila tillgångar. Måttet definieras av den ändrade förordningen om kapitalkravförordning (EU) 2019/876 (“CRR2”). Supplementärt kapital Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. Total kapitalrelation Kapitalbas irelation till det totala riskexponeringsbelopp. Övrigt primärkapital Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. 251 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 DEFINITIONER ÖVRIGA Allokerat eget kapital Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten och är inte ett mått som är direkt reglerat iIFRS. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråk taget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (”IKU”). Andel lån i steg 2, brutto Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, iförhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Andel lån i steg 3, brutto Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, iförhållande till redovisat värde för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, irelation till tjänstgöringsgrad uttryckt iheltidstjänster. Avkastning på totalt kapital Beräknas utifrån årets resultat irelation till genomsnittlig balansomslut- ning. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månads bokslut inklusive föregående årsbokslut. Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång irelation till utgående eget kapital per aktie. Eget kapital per aktie Eget kapital irelation till antalet utestående aktier. Förfall Tiden som kvarstår till att en tillgång- eller skuldvillkor förändras eller tills dess förfallodag. K/I-tal Summa kostnader irelation till summa intäkter. Kreditförluster Konstaterade och reserveringar för kreditförluster med avdrag för åter- vinningar samt årets nettokostnad avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsförbin delser. Kreditförlustnivå Kreditförluster på lån och övriga kreditrisk reserveringar, netto, iförhål- lande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar. Mer information se faktaboken sidan 43. Lån med lättnader i villkor Ett lån där villkoren har förändrats till mer fördelaktiga för gälde nären, till följd av gäldenärens finansiella svårigheter. P/E-tal Börsvärde vid årets utgång irelation till Årets resultat hänförligt till aktieägarna. Placeringsmarginal Beräknad som räntenetto irelation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklu- sive föregående årsbokslut. Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor Beräknad som räntenetto före avdrag för handelsrelaterade i relation till genomsnittliga totala tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årsbokslut. Reserveringsgrad för lån i steg 1 Reserveringar för lån i steg 1 irelation till lån i steg 1 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 2 Reserveringar för lån i steg 2 irelation till lån i steg 2 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 3 Reserveringar för lån i steg 3 irelation till lån i steg 3 brutto. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna irelation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier, inklusive emissions element. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna irelation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier, inklusive emissions element. Räntabilitet på allokerat eget kapital Beräknas utifrån årets resultat för rörelsesegmenten (rörelseresultat med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel) irelation till genomsnitt- ligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut. Räntabilitet på eget kapital Beräknat utifrån årets resultat hänförligt till aktieägarna irelation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut, inklusive föregående årbokslut. Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden. Totalavkastning Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verkställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid periodens början. Total reserveringsgrad för lån Samtliga reserveringar irelation till lån, brutto. Utlåning/inlåning Utlåning till allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden irelation till inlåningen från allmänheten exklusive återköpsavtal och Riksgälden VaR Value-at-Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvantifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximala värdeminsk- ningen av en portfölj givet en viss sanno likhet över en viss tidsperiod. Definitioner 252 Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2020 DEFINITIONER Produktion: Springtime-Intellecta • Foto: Jenny Hallgren (sid 5 & 6, styrelse & ledning), Swedbanks bildbank • Tryck: BrandFactory, Stockholm Kontaktuppgifter Huvudkontor Org.nr 502017–7753 Besöksadress: Landsvägen 40 172 63 Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08-585 900 00 E-post: info@swedbank.se www.swedbank.com Kontaktpersoner Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör Telefon: 073–988 35 57 e-post: erik.ljungberg@ swedbank.com Annie Ho Chef Investerarrelationer Telefon: 070-343 78 15 e-post: annie.ho@swedbank.com Fredrik Nilzén Hållbarhetschef Telefon: 076-773 19 26 e-post: fredrik.nilzen@swedbank.se Årsstämma Årsstämman äger rum torsdagen den 25 mars 2021. Med anledning av pågående pandemi har styrelsen beslutat att årsstämman ska genomföras utan fysisk närvaro av aktie- ägare, ombud och utomstående. Information om bolagsstämmans beslut offentliggörs så snart utfallet av poströstningen är slutligt sammanställt den 25 mars 2021. Anmälan Aktieägare som vill delta i årsstämman ska: • dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (”Euroclear”) förda aktieboken per den 17 mars 2021(”Avstämningsdagen”), • dels anmäla sitt deltagande genom att avge sin poströst enligt anvisningar under rubriken ”Poströstning” nedan så att post- rösten är Euroclear tillhanda senast den 24 mars 2021. Observera att anmälan till årsstämman endast kan göras genom poströstning. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, exempelvis har sina aktier i en depå, måste – utöver att anmäla sig genom att avge sin poströst – begära att aktierna tillfälligt omregistreras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per Avstämnings- dagen den 17 mars 2021. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvalta- rens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Röst- rättsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast den 19 mars 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken. Poströstning Som angivits ovan har styrelsen beslutat att aktieägare endast ska kunna utöva sin rösträtt genom poströstning enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. För poströst- ning ska ett särskilt formulär användas. Poströstningsformuläret finns tillgängligt på Swedbank AB:s webbplats www.swedbank. se/arsstamma. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär kan skickas med post till Swedbank AB, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till GeneralMee- tingService@euroclear.com. Ifyllt formulär ska vara Euroclear till- handa senast den 24 mars 2021. Aktieägare som är fysiska perso- ner kan även senast den 24 mars 2021 avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclears webbplats https:// anmalan.vpc.se/EuroclearProxy. Aktieägaren får inte lämna andra instruktioner än att markera ett av de i formuläret angivna svarsalternativen. Om aktieägaren har försett formuläret med särskilda instruktioner eller villkor, eller ändrat eller gjort tillägg i förtryckt text, är poströsten ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor finns i poströstningsformuläret och på https://anmalan.vpc.se/EuroclearProxy. Kallelse och ärenden Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekom- mande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen publi- ceras den 18 februari 2021 på bankens webbplats http://www. swedbank.com/ir under rubriken Årsstämma och den 19 februari iPost- och Inrikes Tidningar. Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse har skett kommer att publiceras. Utdelning Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdel- ning på 2,90 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning före- slås den 29 mars 2021. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 25 mars 2021. Beslu- tar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 1 april 2021. SWW- 68789