Annual Report • Mar 27, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
8 maj 2013 Delårsrapport januari–mars 2013 18 juli 2013 Delårsrapport januari–juni 2013 5 november 2013 Delårsrapport januari–september 2013 14 februari 2014 Bokslutskommuniké 2013
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla om du vill få pressmeddelanden och rapporter från oss. Ange vilken information du vill prenumerera på så skickas det till din e-post vid publicerings tillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
På omslaget har vi samlat några av alla de uppdrag som Sweco var engagerade i under 2012. Dessa och många fler kan du läsa om i avsnittet "Verksamhetsområden och projekt" som börjar på sidan 14. En nyskapande bro, världens mest energieffektiva hotell, ett pappersbruk som minskar sina utsläpp och ett prisbelönt bibliotek finns alla avbildade på omslaget och är exempel på sådant som Swecos arbete leder till.
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Sweco är en av de stora aktörerna i Europa och en marknadsledare i Norden samt inom flera områden i östra och centrala Europa. Under året genomfördes närmare 37 000 uppdrag för cirka 15 000 kunder i ett 80-tal länder runt om i världen.
| Resultat och nyckeltal, koncernen | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Nettoomsättning, MSEK | 7 503,5 | 5 987,6 |
| Rörelseresultat, MSEK | 659,3 | 531,3 |
| Resultat före skatt, MSEK | 630,8 | 526,8 |
| Rörelsemarginal, % | 8,8 | 8,9 |
| Debiteringsgrad, % | 74,2 | 73,9 |
| Avkastning eget kapital, % | 28,5 | 25,6 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 32,6 | 34,2 |
| Nettoskuld/Eget kapital, % | 23,9 | –9,4 |
| Soliditet, % | 36,6 | 46,2 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,97 | 4,11 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 18,55 | 16,46 |
| Överföring till aktieägare, per aktie, SEK | 3,251) | 3,00 |
| Antal årsanställda | 7 336 | 5 772 |
1) Föreslagen utdelning per aktie om 3,25 SEK.
Omsättning fördelat på kunder 2012, %
Industriföretag, 32 (27) Övriga privata företag, 2 (7) Bostads-, fastighetsoch byggföretag, 23 (18) Statliga verk och
myndigheter, 17 (21) Kommuner och landsting, 26 (27)
Andel av koncernens omsättning 2012, %
Byggkonstruktion, 19 (13) Infrastruktur, 16 (17) Installation, 14 (14) Energi, 13 (15) Vatten & Miljö, 12 (15) Industri, 9 (9) Arkitektur, 8 (9) Projektledning, 6 (6) Geografisk IT, 3 (2)
1) Utdelning 2 SEK och aktieinlösen 2 SEK 2) Föreslagen utdelning per aktie om 3,25 SEK
Värde för SAMHäLLeT I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Vårt arbete resulterar i bättre luft och renare vatten, estetiska och ändamålsenliga bostäder och arbetsplatser, effektivare energianvändning, vägar och broar som gör trafiken säkrare och restiden kortare samt produktion som är effektiv, lönsam och miljöanpassad.
Värde för AKTIeäGArNA Vi skapar värde för aktieägarna genom att bedriva en växande och lönsam verksamhet inom viktiga samhällsområden på såväl mogna marknader som nya tillväxtmarknader. Vi genererar lönsam tillväxt både på organisk väg och via förvärv.
Värde för KUNderNA Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner genom att erbjuda kvalificerade tekniska konsulttjänster. Med vår kunskap bidrar vi till att kunderna kan genomföra sina projekt med hög kvalitet och god lönsamhet. Genom samverkan mellan samhällsplanerare, infratekniker, arkitekter, byggkonsulter, industri, energi och miljöexperter skapar vi förutsättningar för att kundens projekt ska bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Finland Ryssland
Estland
Lettland
Litauen
Slovakien
Bulgarien
Polen
Sverige
Tjeckien
Norge
Danmark
Värde för MedArBeTArNA Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till professionell och personlig utveckling. Här kan våra medarbetare växa och utvecklas i team med kompetenta kolleger, ta stort eget ansvar och arbeta i utmanande projekt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Sweco Årsredovisning 2012 / Sweco i korthet / Swecos affärsidé 1
2012 var ett mycket bra år för Sweco, trots ett tufft ekonomiskt klimat. Ett nytt rekordresultat och kraftig tillväxt är kvitton på att den affärsmodell som företaget är uppbyggt kring fungerar väl. Med den nye vd:n Tomas Carlsson ska Sweco fortsätta utveckla fördelarna med att vara ett stort företag. Och för kunden ska det bli ännu tydligare varför Sweco är det givna valet när det gäller att skapa hållbara affärer.
– 2012 har Sweco gjort det bästa resultatet någonsin. Man skulle kunna tro att det avskräcker lite att komma in som vd i samband med det, men jag vet vad Sweco har kapacitet till. Vi har alla förutsättningar att fortsätta växa med god lönsamhet, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef på Sweco.
Med en tillväxt på 25 procent och ett rörelseresultat som ökade med 128 miljoner har Sweco klarat sig väl i den sviktande konjunktur som präglat året. En rörelsemarginal på närmare nio procent innebär också att Sweco fortsätter ligga i topp lönsamhetsmässigt i jämförelse med konkurrenterna. Något som haft stor betydelse för Swecos framgångar under året är förvärvet av finska FMC Group.
– Förvärvet har verkligen infriat våra förväntningar och vi har skapat en stabil grund för framtiden. Sweco Finland har med en rörelsemarginal på 11,7 procent presterat det bästa resultatet av alla Swecos affärsområden. Resultatet är en bekräftelse på att vi har lyckats med ambitionen att skapa en stark position på den finländska marknaden.
Den organiska tillväxten i Sverige och Norge på omkring tio procent hör också till de framgångar som präglat året.
– Förklaringen har mycket med vår goda lönsamhet att göra. Tack vare den har Sweco möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, såväl organiskt som via förvärv.
Under senare delen av 2012 påverkades ändå Sweco av den svaga konjunkturen och man kunde konstatera en avmattning inom bostadssektorn och vissa industrisegment, framför allt i Finland. Särskilt utmanande var den ryska marknaden för infrastruktur som inte har återhämtat sig efter det ryska presidentvalet. Det har resulterat i en mycket låg beläggningsgrad
och ett negativt resultat för Swecos ryska verksamhet.
– Vi arbetar aktivt för att anpassa verksamheten till rådande marknad. Mot slutet av året såg vi tecken på en viss återhämtning av efterfrågan och vi har nyligen tecknat ett par nya stora kontrakt i landet.
Generellt har Swecos hemmamarknader bättre BNPtillväxt och starkare offentliga finanser än det europeiska genomsnittet. För flertalet verksamhetsområden är efterfrågan därför fortfarande god, bland annat när det gäller infrastruktur, vattenförsörjning, energi och geografisk IT. Intresset för Swecos breda tjänsteutbud inom hållbart samhällsbyggande fortsätter att öka och en långsiktigt stark efterfrågan väntas.
– Det finns många skäl till att jag valt att komma till just Sweco, men en viktig sak är företagets ledande position inom hållbarhet. Det är mycket stimulerande att komma till jobbet och veta att vårt arbete leder till sådant som bättre luft och renare vatten, effektiv energianvändning, välfungerande infrastruktur och attraktiva bostäder.
Just det faktum att Sweco genom sin bredd kan ta ett helhetsgrepp och sätta kundens uppdrag i ett större sammanhang menar Tomas Carlsson även är nyckeln till fortsatta framgångar.
– Min avsikt är att Sweco ska fortsätta utveckla fördelarna i att vara ett stort företag. Genom att kombinera insikt om våra kunders behov med kunskapen om de utmaningar som väntar i samhället kan vi stå starkt på alla våra marknader.
Under året har det också åter bekräftats att Sweco ses som en attraktiv arbetsgivare bland studenter och nyutexaminerade. Mätningar i både Sverige och Norge placerar Sweco på
topp tio när unga ingenjörer och ingenjörsstudenter utser attraktiva arbetsgivare.
– Förmågan att attrahera, utveckla och behålla de bästa teknikkonsulterna och arkitekterna är kritisk för att Sweco ska kunna fortsätta växa och bli starkare. Vi har därför som målsättning att ha branschens bästa möjligheter till professionell och personlig utveckling.
Tack vare vår goda lönsamhet har Sweco möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, såväl organiskt som via förvärv.
''
Det var efter sex år som vd och koncernchef som Mats Wäppling i december 2012 lämnade över ledningen av Sweco till Tomas Carlsson.
– Det är med stolthet jag tar över ledningen av bolaget efter Mats. Sweco är ett marknadsledande kunskapsföretag inom teknik och arkitektur med lönsamhet i branschens absoluta toppskikt. Jag är därför mycket glad över förtroendet att få leda Sweco mot nya framgångar tillsammans med 7 800 medarbetare.
Stockholm i februari 2013
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
Swecos starka utveckling höll i sig större delen av 2012, även om en viss avmattning präglade slutet av året. Konsolideringen av branschen fortsätter och behovet av investeringar i samhällsbyggnad borgar för en långsiktigt god efterfrågan på Swecos tjänster.
Den starka marknadsutvecklingen som rådde 2011 höll i sig under större delen av 2012, trots en tilltagande oro för skuldkrisen i Europa. Flertalet av Swecos verksamhetsområden hade en god utveckling under hela 2012. Mot slutet av året skedde en viss avmattning i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Efterfrågan var starkast i de nordiska länderna. I Sverige och Norge var efterfrågan god inom de flesta verksamhetsområdena under hela året. I Sverige var utvecklingen särskilt stark inom infrastruktur, energi och gruvindustrin, medan bostadsbyggandet mattades av i slutet av året.
Swecos marknadsledande position kombinerat med det fortsatta behovet av investeringar i samhällsbyggnad borgar för en fortsatt lönsam tillväxt. ''
Jonas Dahlberg, Finansdirektör
Även i Finland skedde en avmattning inom industri och bostadssektorn under årets sista månader. Swecos marknader i östra och centrala Europa förstärktes under 2012. Efterfrågan i Ryssland försämrades kraftigt då många projekt sköts upp i efterdyningarna av det ryska presidentvalet.
Efterfrågan på Swecos tjänster drivs av investeringar i samhällsbyggnad och de långsiktiga drivkrafterna för fortsatt tillväxt är goda. Befolkningstillväxt, ekonomisk utveckling, urbanisering, ökad handel och tilltagande brist på naturresurser är fundamentala krafter som driver behovet av investeringar i samhällsbyggnad. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning och sanering av förorenade områden.
Ytterligare en drivkraft för konsultmarknaden är renodlingen av byggherrarnas och entreprenörernas organisationer. När kravet på teknisk spetskompetens kombinerat med strävan efter hög kostnadseffektivitet ökar, finner allt fler organisationer det svårt att upprätthålla egna utredande och projekterande teknikavdelningar. Teknikkonsultbranschen växer därför snabbare än behovet av tekniska tjänster.
En grundläggande förutsättning för tillväxt är en god samhällsekonomi och sunda offentliga finanser. Swecos marknader åtnjuter starka offentliga finanser och god ekonomisk tillväxt i förhållande till det europeiska genomsnittet.
Den tekniska konsultbranschen är fortfarande fragmenterad i jämförelse med andra professionella tjänstesegment, exempelvis revision och IT. I Norden finns inget teknikkonsultföretag med en marknadsandel på mer än tio procent och på europeisk nivå finns inga företag med en ledande position i mer än ett av de fem största europeiska länderna.
Kunderna ställer allt högre krav på både bredd och spetskompetens, samtidigt som efterfrågan ökar på konsulter som kan hantera helhetsåtaganden och samordna flera discipliner. Detta leder till betydande fördelar för stora teknikkonsultföretag och det är också en stark drivkraft för en fortsatt konsolidering av branschen.
På senare år har flera stora och gränsöverskridande företagsaffärer skapat multinationella teknikkonsultföretag. Dessa företag har fortsatta tillväxtambitioner på europeisk och internationell nivå. Sweco är ett av de företag som deltar aktivt i konsolideringen. Även flera av Swecos större konkurrenter medverkar i branschens omstrukturering.
Under 2012 fortsatte konsolideringen i branschen. Exempel på detta är Swecos förvärv av FMC Group i Finland, vilket gör Sweco till den näst största teknikkonsulten på den finländska marknaden.
Den ökade globaliseringen ger också större möjligheter att lokalisera projekteringsuppdrag till länder med lägre kostnader och samarbete tvärs över nationsgränser. Framför allt industriella kunder efterfrågar konsulter med stor gränsöverskridande leveransförmåga, men även offentliga kunder visar ökat intresse av detta.
Konkurrensen om de bästa medarbetarna blir också allt hårdare. Förmågan att kunna erbjuda de största tekniska utmaningarna och de bästa karriärmöjligheterna i en internationell miljö är en betydelsefull konkurrensfaktor. Även inom varumärkesbyggande, administration och leveransprocessen finns betydande storleksfördelar.
De långsiktiga drivkrafterna för marknadstillväxt och branschens strukturomvandling skapar goda förutsättningar för branschens ledande företag.
VISIoN Att bli Europas mest respekterade kunskaps företag inom teknik, miljö och arkitektur.
MISSIoN Att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället.
AffärSModeLL Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Koncernen har en decentraliserad och kundnära organisation. Det är den enskilde konsulten som är navet i verksamheten och som genom sitt arbete och förhållningssätt omvandlar företagets samlade kunskap, erfarenhet och kreativitet till konkret nytta för kunden.
KärNVärdeN Swecos värderingar, nyfikenhet, engagemang och ansvar är de ord som präglar och stärker koncernens identitet och förankrar företagskulturen. De vägleder i det dagliga arbetet och skapar en tydlighet i alla uppdrag.
LöNSAMHeTSMåL Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent.
fINANSIeLL STyrKA Sweco ska över tiden vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital.
Sweco ska konsolidera positionen som branschledare på den nordiska marknaden, stärka positionen på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa samt överväga möjligheterna till expansion i Västeuropa. Fokus ligger på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom förvärv. All tillväxt sker med strikta krav på lönsamhet.
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till utveckling i utmanande projekt som bidrar till ett hållbart samhälle. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte och följs upp via medarbetarundersökningen Sweco Barometer. Medarbetarutvecklingen ska ske systematiskt och individuellt via Sweco Talk där individuell prestation och potential diskuteras och följs upp under året. Next Generationprocessen säkerställer succession av ledar och specialistkompetens. Swecos kundnära organisation ska ha en stark ledarskapskultur som definieras och mäts utifrån Sweco Leadership Compass.
Swecos kunskapsstrategi går ut på att säkra användningen av hela företagets kunskap för att leverera de bästa lösningarna till kunderna. Kunderna ska med hjälp av Swecos kompetens genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi samt med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco präglas av en nyfiken företagskultur där kunskap och samarbete mellan medarbetarna är en naturlig del i arbetet med kunderna. Ledningssystemet sweco@work kvalitetssäkrar uppdragen och säkerställer att kunskap tillvaratas.
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Varumärket ska uttrycka företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna.
Under 2012 genomförde Sweco förvärvet av finländska FMC Group samtidigt som den starka organiska tillväxten fortsatte. Företaget har nu cirka 7 800 medarbetare och marknadsledande positioner i Sverige, Norge och Finland.
Med en intäktsökning på 25 procent och en organisk tillväxt på åtta procent kan Sweco se tillbaka på ännu ett framgångsrikt år. Vid 2012 års slut hade Sweco 7 800 medarbetare, en ökning med drygt 1 400 medarbetare sedan föregående år. Förvärvet av FMC Group innebar en ökning med 1 100 medarbetare. De andra 300 nya medarbetarna tillkom genom organisk tillväxt.
Sweco har länge haft som strategisk prioritering att växa och etablera en marknadsledande position på den finländska marknaden. I slutet av 2011 tecknades avtal om förvärv av finländska FMC Group. Med FMC Group, som ingår i Swecokoncernen sedan 1 februari 2012, är Sweco nu den näst största teknikkonsulten i Finland. FMC Group hade 1 200 medarbetare vid årets slut och bidrog under 2012 med 783 MSEK i omsättning och 95 MSEK till koncernens rörelseresultat.
Genom förvärvet får Sweco ett bredare tjänsteerbjudande på den finländska marknaden. FMC är marknadsledande inom byggkonstruktion i Finland, och har även starka positioner inom installation, miljö, projektledning och industriteknik. Sweco har sedan tidigare en stark position inom industriteknik, projektledning och arkitektur på den finländska marknaden. I Finland förvärvades också det välrenommerade arkitektbolaget Brunow & Maunula samt projektledningsbolaget Lahden Projektiimi.
I Norge förvärvades projekt och byggledningsföretaget Pyramide. Sweco innehar nu topp fyrapositioner bland teknikkonsultbolagen i Sverige, Norge och Finland. Sammantaget finns ingen annan teknikkonsult med lika stark marknadsposition i dessa länder.
Under 2012 fortsatte också Swecos goda organiska tillväxt som uppgick till 8 procent. Swecos attraktivitet för tekniska talanger möjliggör denna kraftiga tillväxt på en arbetsmarknad
som karakteriseras av hög konkurrens om de bästa medarbetarna. Tillväxten möjliggörs av företagets höga attraktivitet på arbetsmarknaden och ledande processer för professionell utveckling. Sweco har under de senaste åren konsekvent placerat sig som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i olika undersökningar. I Sverige blev Sweco det mest attraktiva företaget för yrkesverksamma ingenjörer bland samtliga teknikkonsultföretag (se sid 11). I Norge blev Sweco utnämnt till den femte mest attraktiva arbetsgivaren bland tekniska studenter i konkurrens med samtliga norska företag.
Både organisk och förvärvad tillväxt är viktiga delar i Swecos strategi för värdeskapande. Sweco kommer att fortsätta ta en aktiv roll i konsolideringen av den europeiska teknikkonsultbranschen. All tillväxt ska ske med strikta krav på lönsamhet.
Omsättningstillväxt, procent per år
Jessica Petrini, HR-chef
Utmaningarna skiljer sig åt mellan Swecos hemmamarknader. Men ambitionen är densamma: att bli den mest respekterade teknikkonsulten både hos kunder och på arbetsmarknaden, med en multidisciplinär och marknadsledande position i alla länder där Sweco är närvarande.
Det finns också goda möjligheter att öka konkurrenskraften genom tyngre marknadspositioner. Swecos strategi är därför att bredda erbjudandet och samtidigt växa i befintliga nischer. Förvärvsbaserad tillväxt är det huvudsakliga verktyget för att bredda erbjudandet, medan organisk tillväxt i kombination med kompletteringsförvärv används för att växa i befintliga nischer.
• Överväga etablering i det västeuropeiska närområdet: Sweco genomför regelbundet uppdrag i det västeuropeiska närområdet, men saknar betydande etableringar. På lång sikt är det naturligt att Sweco breddar sin geografiska närvaro. Sweco kommer att följa marknadsutvecklingen och ta en aktiv del i den europeiska konsolideringen av branschen om rätt möjligheter uppstår.
Swecos förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt är goda. Företagets hemmamarknader i Norden och östra Europa har starkare BNPtillväxt, högre investeringstakt och starkare statsfinanser än det europeiska genomsnittet. Sweco är en attraktiv arbetsgivare, har ett starkt varumärke och ledande marknadspositioner, vilket ger goda möjligheter till fortsatt stark organisk tillväxt. Sweco har även efter förvärvet av FMC Group en sund finansiell ställning och ett starkt kassaflöde, vilket ger möjlighet till fortsatt förvärvsbaserad tillväxt.
Sweco växer och erbjuder medarbetarna spännande och utvecklande uppdrag där de är med och bidrar till ett hållbart samhälle. Kompetensutveckling sker systematiskt på alla nivåer och skräddarsys för såväl erfarna som nyutexaminerade medarbetare.
Swecos företagskultur grundar sig på nyfikenhet, engagemang och ansvar. Här kan medarbetare växa och utvecklas i team med professionella kolleger, ta stort eget ansvar och arbeta i utmanande, internationella uppdrag som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. På Sweco finns det också en stark övertygelse om att medarbetarna presterar bäst när de själva till stor del kan styra och planera sitt arbete.
Swecos mål är att kunna erbjuda kunderna marknadens bästa tekniska kompetens. Det förutsätter att Sweco kan attrahera de bästa tekniska talangerna och framför allt säkerställa en kontinuerlig utveckling av både nyutexaminerade och mer erfarna medarbetare.
Kompetensutveckling sker framförallt genom lärande i uppdrag och säkerställs genom det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk. Det innebär att varje medarbetare årligen tar fram en personlig utvecklingsplan med mål, som läggs fast i dialogen med den närmaste chefen.
Next Generation är Swecos globala process för att identifiera medarbetare som är redo att ta nästa steg i sin utveckling. Alla medarbetare ingår i processen och Sweco Talk är grunden. Det kan handla om medarbetare som vill bli specialister och de som vill bredda sig eller utvecklas till ledare. Ledarförsörjning har högsta prioritet. Att kunna rekrytera internt till ledande positioner är avgörande för Swecos tillväxt.
I Sweco Academy bedrivs utvecklingsprogram för medarbetarna både i form av e-learning och lärarledd utbildning. Ofta är det de egna medarbetarna som håller i utbildningarna, tillsammans med externa specialister.
En stark och modern ledarskapskultur är nödvändig i en kundnära och decentraliserad
organisation. Sweco Leadership Compass är Swecos verktyg för att stödja ledare på alla nivåer. Kompassen definierar ansvaret och visar att det finns en tydlig koppling mellan värderingar, framgång i affärer, kundleveranser och medarbetarutveckling.
Swecos ledare ska stå för ett modernt ledarskap och är förebilder för Swecos värderingar. De skapar förtroende och goda relationer med sina medarbetare, delegerar ansvar och arbetar systematiskt med medarbetarnas utveckling. Ledarna skapar också förutsättningar för samarbete inom och mellan enheter för att kunna leverera den bästa kompetensen till kunderna.
Swecos ledare utvecklas framförallt genom affärsutmaningarna i kombination med olika ledarutvecklingsprogram på både central och lokal nivå.
Möjligheten att påverka det dagliga arbetet är viktigt för både trivsel och engagemang och på Sweco gäller stor frihet under ansvar. Det är också en konsekvens av en företagskultur som karakteriseras av ett modernt ledarskap där ansvaret delegeras. Det handlar om att ta ansvar för sin prestation, de egna uppdragen, kunderna och affärerna.
På Sweco finns en bra mix av medarbetare i olika åldrar. En stor andel kvinnor och många nationaliteter skapar ett kreativt klimat och det är viktigt i relationen till kunderna. Under 2012 var andelen kvinnor på ledande positioner 25 procent.
För att ta reda på vad Swecos medarbetare tycker om företaget och verksamheten genomförs årligen en medarbetarundersökning, Sweco Barometer. I Barometern följer man bland annat upp utvecklingen av Swecos ledarskapskultur,
affärsfokus och kompetensen i organisationen. I 2012 års Barometer fick koncernen ett starkt resultat bland annat när det gäller medarbetarnas förtroende för sin närmaste chef, förmågan att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och medarbetarnas möjligheter att påverka sitt arbete. Även kompetens på individ- och företagsnivå fick ett starkt betyg.
Ingenjörsbarometern är en ny undersökning som Sveriges Ingenjörer gjort bland 2 700 av sina yrkesverksamma medlemmar. Sweco hamnar på åttonde plats i undersökningen, högst av alla teknikkonsulter.
Undersökningen visade att en fast anställning på innovativa företag är det som lockar ingenjörerna mest. På frågan om vad de anser är mycket viktigt att en potentiell arbetsgivare erbjuder svarade 83 procent fast anställning och 75 procent flexibla arbetstider. Kompetensutveckling, stort utrymme för eget ansvar och befogenheter samt utmanande arbetsuppgifter lockade också.
| 10 i topp | |
|---|---|
| 1. Google | |
| 2. Apple | |
| 3. Ericsson | |
| 4. Volvokoncernen | |
| 5. ABB | |
| 6. Scania | |
| 7. Volvo Personvagnar | |
| 8. Sweco | |
| 9. Tetra Pak | |
| 10. Ikea |
Andel män/kvinnor: cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor
Andel män/kvinnor på ledande positioner: cirka 75 procent män och 25 procent kvinnor Utbildningsnivåer: civilingenjör- eller högskoleingenjörsexamen inom områden relaterade till Swecos teknologi områden, miljövetare samt arkitektexamen.
Vanliga tjänster/titlar: uppdragsledare, designingenjör, processingenjör, miljöingenjör, arkitekt
Möjlighet att bidra till en hållbar samhällsutveckling
Ansvarstagande
För Daan Cedergren är tid och energi viktiga komponenter för att vara i balans. Som tvåbarnsfar och regionchef är det ibland svårt att få ihop tillvaron, men friheten på Sweco gör det enklare.
På Sweco har man ett eget ansvar för sin leverans och inom rimliga gränser finns det stora möjligheter att disponera sin tid. Det är vanligt att jobba på distans och vissa jobbar regelbundet hemma någon dag i veckan. jag känner själv att det är värdefullt att jobba hemifrån ibland då jag kan få ett annat fokus. jag försöker vara en förebild och går hem i rimlig tid och har själv sett till att vara pappaledig. jag har också uppmuntrat att vi ska träna ihop på luncherna eftersom jag tror att det är en viktig energikälla.
Med vår decentraliserade affärsmodell handlar det mycket om det egna ansvaret. Det känns väldigt självklart att man ska vara föräldraledig. Vi rekryterar personer i åldrar då man ofta har barn eller kommer att få barn. Vi uppmuntrar att man tar chansen att vara hemma med barnen när de är små. Att komma tillbaka till jobbet underlättas av att arbetet är projektbaserat.
Alla har olika livssituation och olika stresströsklar. jag tror att det är viktigt att varje person är lyhörd för sina egna behov och försöker definiera vad som ger och tar energi från honom eller henne. Man måste säga ifrån om det inte fungerar och se till så att jobbet blir kul. Det handlar om att ta ansvar för sin egen balans. dAAN cederGreN
Som ledare strävar Maija Jokela efter att ge sina teammedlemmar de verktyg och förutsättningar de behöver för att göra sitt bästa. Hon tycker att det finns gott om utrymme på Sweco att utveckla en egen, personlig ledarstil.
Vi har vårt eget ledarskapsprogram här på Sweco i Finland, som jag har deltagit i och jag var också med i Swecos Next Generation-program under 2010 och 2011. jag har utvecklat mina ledaregenskaper både genom dessa utbildningar men även genom att prata med andra ledare i företaget och lära av dem.
Vad sticker ut med att vara ledare på Sweco?
Sweco är ett företag som satsar på sina medarbetare och det satsas även mycket kraft på utveckling av ledare. Det finns olika program och processer, och något som heter ledarskapskompassen som guidar oss. Men det finns också stort utrymme för att utveckla en egen, personlig ledarstil. En sak jag tycker att många ledare på Sweco har gemensamt är att vi är tillgängliga och lätta att kommunicera med.
lyssna på ditt team och fråga hur det går och hur de mår. En bra ledare är rättvis, lyhörd och intresserad av människor. Om du får en känsla av att det finns ett problem har du oftast rätt. Ignorerar man ett problem växer det, så var inte rädd att ta itu med eventuella konflikter på en gång. På så sätt visar du ditt team att du bryr dig om dem!
I sin konsultroll får Sebastian Job möjlighet att arbeta i stora projekt som påverkar vardagen och välbefinnandet för många människor. Inget uppdrag är det andra likt.
Hur är det att arbeta som konsult i projektform? jag arbetar med kartläggning av vattenflöden och åtgärder vid översvämningar. För mig känns det spännande att vara en del av något som påverkar samhället och vår ekonomi på ett så påtagligt sätt. Vi arbetar ofta för statliga beställare, men inget projekt är det andra likt och det krävs mycket kunskap och kreativitet för att komma fram till smarta lösningar. jag har också tillgång till de senaste programvarorna och verktygen i branschen, vilket känns väldigt tillfredsställande.
utveckling och tillväxt är två nyckelfrågor för Sweco. Bara sedan jag började för två år sedan har Sweco vuxit och fått många fler medarbetare. I framtiden vill jag gärna ta mer ansvar och bli uppdragsledare. Inom Sweco finns ett genuint intresse av att utveckla människor och en stor lyhördhet för de behov som finns.
Om du är intresserad av projektarbete, av att växa professionellt och fortsätta att lära dig nya saker – tveka inte att börja på Sweco. Stöter man på problem finns det alltid mer erfarna kollegor att be om hjälp. Här finns inte någon som skulle säga nej till att dela med sig! Sweco är en av de största aktörerna i branschen, vilket ger otroliga möjligheter att utvecklas inom företaget.
Sweco har marknadens bredaste tjänsteutbud inom samhällsbyggnad. Samarbetet mellan våra experter innebär att vi sätter kundens uppdrag i ett större sammanhang och kan ta hänsyn till allt som påverkar slutresultatet.
Genom vårt engagemang och vår kompetens, kan Sweco leverera de mest hållbara och lönsamma lösningarna för kunder och samhälle. Det handlar om metoder för bättre luft och renare vatten, effektiv energianvändning, välfungerande infrastruktur, attraktiva bostäder samt industrier som är lönsamma och miljöanpassade.
När vi sätter kundens projekt i ett större sammanhang kan vi åstadkomma lösningar som är hållbara ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. För kunden resulterar detta i konkret affärsnytta. Det kan vara alltifrån sänkta kostnader för råvaror och energi till minimering av risker eller anpassning till kommande lagstiftning.
Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Ibland utvecklar vi en hel stad i Kina, ibland tar vi oss an en översvämmad å i Småland. Oavsett projekt är drivkraften hos Swecos ingenjörer och arkitekter alltid densamma. Att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Genom att kombinera en känsla för våra kunders behov med kunskapen om de utmaningar som väntar i samhället framöver närmar vi oss ständigt Swecos vision – att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur.
Tack vare Swecos unika kombination av spets och bredd kan vi hålla blicken högt och ligga i framkant även när det gäller den fortsatta utvecklingen av hållbara samhällen. Andreas Gyllenhammar ''
Hållbarhetschef
I en tid av kraftig urbanisering ställs nya och höga krav på miljöers och byggnaders utformning. Genom att se på arkitektur i ett större sammanhang kan Sweco åstadkomma lösningar som håller, både för oss och för kommande generationer. Målet är att städer, byggnader och platser som är gestaltade av Swecos arkitekter alltid ska vara förstklassiga exempel på hur människor kan bo, arbeta och trivas i ett hållbart samhälle.
Solceller ger karaktär åt ny multiarena
på taket används för att värma vatten.
Helsingborgs nya multiarena är invigd. Den 21 000 kvadratmeter stora byggnaden har uppförts intill stadens befintliga arenor, Idrottens Hus och Olympia. Byggnaderna är sammanlänkade och erbjuder flera spelplaner inomhus på samma plats. Miljöcertifiering av byggnaden har varit ett viktigt mål. Swecos arkitekter har utformat en arena där solceller smälter in i den grafiskt utformade fasaden och solfångare
Swecos arkitekter har vunnit en tävling om att utforma ett nytt bostadsområde i Fiskehamnen i Helsingfors. Förslaget valdes med motiveringen att det hade en personlig, elegant och stark arkitektonisk helhet. Tomtens läge utmed vattnet kräver en lösning av hög kvalitet. Det nya området kommer att rymma nära 100 bostäder som ska stå färdiga för inflyttning 2014.
Sweco har anlitats när ett kvarter i centrala Stockholm, som rymmer både kyrka, församlingslokaler, hotell, kontor och butiker, förnyas. Byggnaden har nu med Swecos hjälp genomgått en omfattande ombyggnad och modernisering. Miljömässig hänsyn och bevarande av husets 70-talskaraktär har varit i fokus, samtidigt som man skapat rymd och flexibla kontorslokaler. I huset har flera mediebolag, såsom Talentum och Spotify, sina kontor.
I danska Viborg utformar Swecos arkitekter och AART Architects i Århus ett nytt stort akutsjukhus. Ambitionen är att skapa en byggnad med tydlig arkitektonisk identitet som känns välkomnande för patienter, personal och besökare. Akutmottagningen är en tillbyggnad till det befintliga regionsjukhuset. Gestaltningen har tagit intryck av det omgivande kvarteret och det öppna landskap som omger sjukhuset.
I ett svårtillgängligt bergsområde söder om Peking i Kina kommer en förskola med svensk förebild att byggas. Sweco har utformat förskolan och har även hjälpt till att göra förskolan till ett slutet kretslopp med egen produktion av biogas och djurhållning. Resultatet blir en förskola med höga pedagogiska ambitioner och en standard som ska vara normsättande för de bästa förskolorna i Kina.
Rymdforskning får nytt landmärke i norr Esrange Space center i nordligaste delen av Sverige är en idealisk plats för rymdverksamhet där det bedrivs både grundforskning och klimatforskning. Anläggningen byggdes på 1960-talet och när den nu ska förnyas är det Swecos arkitekter som utformat lokalerna. Den nya byggnaden ska bli ett landmärke som ger nya besökare ett bestående positivt första intryck.
Mitt i Borås håller stadsdelen Simonsland på att växa fram. Namnet härstammar från det område i staden där man sedan början av 1900-talet producerat konstsilke. Området ska bli den självklara mötesplatsen för kreativa verksamheter inom mode, textil och design. Swecos arkitekter har anlitats när man nu ger utrymme för en modernare högskola, ett textilmuseum och andra verksamheter med koppling till textilindustrin. 17
Byggkonstruktion handlar i grund och botten om trygghet. Swecos konstruktörer skapar byggnader som ska vara säkra att bo och arbeta i under en lång tid. Vi har fokus på helheten och ser till att de bärande strukturerna utformas i samklang med byggnadens design, installationer och energilösningar.
I Garpenberg finns Sveriges äldsta gruva som ännu är i drift. upptäckten av nya malmfyndigheter har fått Boliden att investera i en kraftig utökning av produktionen, där Sweco har anlitats för det omfattande projekteringsarbetet. Investeringarna kommer att göra produktionen mer energieffektiv, minska bullret och innebära att vattenanvändningen minskar.
Svenska Teatern i Helsingfors byggdes på 1860-talet och är med sin runda form ett viktigt landmärke i staden. Huset karakteriseras av att det stilistiskt inte representerar någon enskild tidsepok, eftersom det hela tiden varit i förändring. Den modernisering som blev klar under 2012 beskrivs som en av de mest omfattande och logistiskt mest utmanande renoveringar som gjorts i en finsk kulturhistorisk byggnad. Sweco har med hjälp av BIM (byggnadsinformationsmodellering) bidragit med virtuell samordning av arbetets alla faser.
gammalt bangårdsområde får nytt liv Stadsdelen Böle i centrala Helsingfors är en knutpunkt för kollektivtrafik, såväl för staden som för hela Finland. Området är nu i en kraftig exploateringsfas och kommer på sikt att rymma 3 000 nya invånare. utöver bostäder, kontor och kommersiella lokaler byggs även en ny tågterminal. Sweco har anlitats för utformning av terminalen och projektledning.
Sweco har ansvarat för konstruktionen när Hyvinge i södra Finland fått ett nytt köpcentrum. Tillgänglighet har varit avgörande i valet av plats. Genom att förlägga centrumet i hjärtat av staden minskar behovet av bil och invånarna kan nå centrumet till fots eller med cykel. Köpcentrumet rymmer ett stort antal butiker, kontorslokaler, restauranger och två stormarknader. Anläggningen sätter ny prägel på hela kvarteret och ligger i direkt anslutning till ett antal flerbostadshus.
I norska Bergen är Swecos konstruktörer med och sätter rekord när världens högsta trähus ska byggas. Samtliga bärande konstruktioner är i trä, vilket ger en byggnad som är tillverkad av ett förnyelsebart och samtidigt starkt material. Sammanlagt kommer byggnaden att rymma 14 våningar och 62 lägenheter med takterrasser och balkonger samt parkeringsgarage. Sweco står för projektering och projekteringsledning.
Malmö satsar stort på kultur, möten och musik mitt i staden. I juni 2012 togs det första spad taget till Malmö live, som blir ett helt nytt mötescentrum. Den nya byggnaden rymmer konserthus, kongressanläggning och hotell. Sweco har ansvarat för hela stomkonstruktionen, ett arbete som bland annat inneburit utmaningen att avskärma konsertsalen från alla ljud utifrån. Malmö live blir Malmös näst högsta byggnad och ett nytt landmärke i staden med omnejd.
Sweco Årsredovisning 2012 / Volores sediorae odit 19 Facebooks första datacenter utanför uSA hamnar i luleå. Swecos arkitekter, konstruktörer och installatörer har samarbetat med att utforma och anpassa byggnaden till det nordiska klimatet. Det kalla klimatet, ett tillförlitligt elnät och tillgången till förnybar energi är huvudskälen till att Facebook valt platsen. Serverhallen är närmare 30 000 kvm och blir den första av tre planerade hallar i området. I projektet används BIM (byggnadsinformationsmodellering) som gör det lättare att överblicka all relevant information i de olika faserna av arbetet.
Ökad framkomlighet, trygghet och minskad miljö påverkan hör till resultaten av Swecos arbete inom infrastruktur. Målet är alltid att bidra till ett samhälle i balans där trafiken flyter säkert och där infrastrukturen förenklar människors vardag.
driftsäkerheten installeras därför ett nytt signal- och trafikstyrningssystem. Sweco projektleder arbetet, som är utmanande bland annat i och med att de nya systemen ska sättas i drift utan trafikstörningar för resenärerna.
Norra länken är ett av norra Europas största vägtunnelprojekt. Den stora vinsten handlar om att tung trafik kommer att försvinna från Stockholms innerstad och därigenom leda till ökad framkomlighet och minskad miljöpåverkan. En utmaning är att arbetet till stor del bedrivs inom nationalstadsparken och under befintliga grundvattennivåer. Sweco har arbetat med att projektera två omfattande delsträckor. Dessutom har Sweco gjort gestaltningen av tunnelrummet och utformat delar av den konst som ska pryda de olika avfarterna i tunneln. Konsten är tänkt att hjälpa trafikanterna att orientera sig samt förmedla en känsla av landskapet i och omkring Stockholm.
Säkrare biltrafik när olycksdrabbad vägsträcka breddas E6 mellan Arnkvern och Moelv är en olycksdrabbad vägsträcka och ska därför breddas från två till fyra filer. Trafiken är tidvis tät och vägen har kapacitetsproblem. Den nära tre mil långa vägsträckan löper genom jordbrukslandskap,
Västlänken är Göteborgs största järnvägssatsning i modern tid och kommer bestå av en åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg i de centrala delarna av staden. Större delen av sträckan kommer att gå under jord och tre stationer ska byggas i anslutning till spåren. Sweco ingår i ett konsortium som ska samarbeta inom projektet.
Ringled ökar framkomligheten i Kazakstans största stad Sweco anlitas för att förbereda bygget av en ringled runt Kazakstans största stad Almaty. I dag går en av huvudvägarna mellan Europa och Kina genom staden, med svåra trafikstockningar och miljöproblem som följd. Slutresultatet av Swecos arbete blir ett underlag för en 67 kilometer lång ringled runt Almaty, som kommer att minska trafiken och bullret i innerstaden, samtidigt som framkomligheten förbättras.
Ryskt Silicon Valley växer fram
Skolkovo Innovation center är en vetenskapsstad under framväxt utanför Moskva. Området ska locka högteknologiska företag och forskare från 2014 och därmed väntas även en kraftig ökning av såväl invånare som pendlare. Sweco har haft uppdraget att modellera belastningen på de olika delarna av transportinfrastrukturen samt deltagit i utformningen av vägnätet. Hela projektet har präglats av fokus på hållbar stadsutveckling, vilket har inneburit miljöundersökningar och olika åtgärder för att värna miljön i området.
Sweco Årsredovisning 2012 / Volores sediorae odit 21 Rör- och flytbroar förkortar restiden över norska fjordar Passagerna över Norges fjordar innebär idag att man ofta måste förlita sig till färjor som trafikerar vattnen mellan de flesta större vägsträckor. För att förkorta restiderna och öka effektiviteten utreder de norska vägmyndigheterna nu hur Sognefjorden, som är Norges största fjord, ska kunna korsas på alternativa sätt. Sweco har i det arbetet tagit fram ett banbrytande koncept som innebär att Europaväg 39 vid Sognefjorden korsas med hjälp av en rörbro eller en kombination av en flyt- och rörbro. Om hela E39 blir färjefri beräknas restiden mellan Kristiansand och Trondheim förkortas med sju timmar.
Det moderna sättet att leva innebär på många sätt påfrestningar på miljön. Swecos konsulter inom vatten och miljö bidrar till att minska de negativa effekterna genom att hantera och minska de farliga utsläppen, återvinna avfall och hantera vattenresurser på ett sådant sätt att det lever upp till dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
OEcD har konstaterat att boendesegregationen är ett av de största hoten mot tillväxten i Stockholmsregionen. Sweco har därför fått i uppdrag att utveckla ett koncept för en hållbar urban utveckling för Stockholmsregionen. Syftet är att effektivisera och öka samordningen i det arbete som bedrivs för att öka den sociala hållbarheten och minska boendesegregationens negativa konsekvenser i hela regionen. Projektet genomförs på uppdrag av Stockholms läns landsting och länsstyrelsen i Stockholms län.
Den tjeckiska staden Terezín, norr om Prag, grundades på 1700-talet som ett strategiskt fäste under det preussisk-österrikiska kriget. Staden ligger på båda sidor om floden Eger och drabbades 2002 hårt av översvämningar. Sweco har planerat och implementerat ett översvämningsskydd som utformats för att skydda de historiska byggnaderna. Skyddet inkluderar fördämningar, mobila väggar och även varsam restaurering av de historiska murarna längs kajerna.
Sweco har i en stor miljöutredning kartlagt och bedömt föroreningar i marken på 40 norska flygplatser. Flygplatserna ligger utspridda över hela landet och har många år med miljöföroreningar bakom sig. Speciellt fokus handlar om att utreda hur användningen av miljöfarligt brandsläckningsskum har påverkat områdena. I projektet har Sweco deltagit med experter på grundvatten och förorenad mark.
Den ryska staden Ivanovo är ett viktigt centrum för landets textilindustri. Där har Sweco anlitats för att projektera en ombyggnad av stadens vatten- och avloppsreningsverk. Slammet från avloppsreningsverket ska omvandlas till biogas och via gasgeneratorer kommer elektricitet att produceras så att verket inte behöver köpa in extern el. Vattenverket har fått en helt ny utformning för att ge vatten med hög kvalitet.
Sweco har anlitats för strategisk rådgivning och för att ta fram miljötillstånd när Borås kraftvärme- och avloppsreningsverk ska samlokaliseras. Genom investeringen tar staden ett viktigt steg i satsningen på en fossilbränslefri framtid. De nya verken kommer att leda till en mer effektiv produktion av biogas, fjärrvärme och el. Samlokaliseringen innebär även att mark som är attraktiv för annan bebyggelse kommer att frigöras.
I luleå pågår byggandet av ett nytt vattenverk som ska förse närmare 100 000 personer med dricksvatten av hög kvalitet. Sweco har medverkat med bred kompetens från tidig förstudie och finns med till dess att den nya anläggningen står driftsatt och klar under 2013–2014. Vatten verket håller en mycket hög säkerhetsstandard när det gäller mikrobio logiska barriärer, exempelvis i form av extra filtersteg och uV-ljus.
Svensk kunskap inom miljöteknik och miljömedvetenhet är högt skattad på många håll i världen. Sweco har nu anlitats för att utbilda personer som har permanent uppehållstillstånd i Sverige, men som ser en möjlighet att flytta tillbaka till sitt ursprungsland. utbildningarna har fokus på miljöteknik och är utformade för att kursdeltagarna ska kunna återvandra till sitt hemland och få anställning där som bidrar till återuppbyggnad och utveckling av landet. Hittills har tre länder varit i fokus – Irak, Burundi och Rwanda. Projekten finansieras av Migrationsverket.
Omställningen till ett energisystem byggt på förnyelsebara energikällor pågår runt om i världen och innebär stora investeringar. Viktiga satsningar görs också på att åstadkomma en tillförlitlig distribution och minskad energiåtgång. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster är heltäckande och omfattar alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion, via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning.
Som en del i Svenska Kraftnäts satsning på säkrare elförsörjning i Stockholmsregionen byggs en ny transformatorstation i Danderyd. Sweco har det övergripande ansvaret för styrning och övervakning av den nya anläggningen. uppdraget inkluderar även konstruktion och idrifttagning. Arbetet är en viktig pusselbit för att på sikt kunna riva cirka 15 mil luftledningar, och därigenom ge plats för rekreation och nya bostäder.
Floden Zletovica i nordöstra Makedonien är en viktig vattenresurs för hela regionen. För att ta vara på de möjligheter som floden ger görs nu flera investeringar med kopplingar till vattenkraft, dricksvattenförsörjning och bevattningssystem. Sweco har anlitats för att ta fram teknisk dokumentation i de satsningar som rör vattenkraft. Åtta mindre vattenkraftverk ska installeras utmed floden för att säkra regionens behov av energi.
Eu-kommissionen har en ambition att förbättra energiinfrastrukturen mellan Afrika och Europa. Med bättre elförbindelser kan Afrika få ekonomisk tillväxt samtidigt som Europa minskar sitt beroende av energi från andra delar av världen. Sweco ansvarar för ett omfattande utredningsarbete i ett projekt som dels ska bygga ut överföringskapaciteten över Medelhavet, dels öka produktionen av sol- och vindkraft i södra och östra Medelhavsområdet.
Som ett led i att nå målen i litauens nationella energistrategi utreds möjligheterna att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Kaunas, litauens näst största stad. Den nya anläggningen kommer att ha en kapacitet på cirka 85–100 MW och förse konsumenter i hela regionen med el och värme. Swecos konsulter anlitas för bränsleanalys, konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning.
En god inomhusmiljö är lätt att ta för given. Samtidigt märks det tydligt när den inte fungerar. Swecos installationer syns oftast inte från utsidan, men resulterar i att bostäder och andra byggnader har rätt temperatur, god ventilation, bra belysning och inte minst är säkra att vistas i. Och självklart har vi alltid den mest energisnåla lösningen för ögonen.
Genomtänkta och väl genomförda investeringar stärker industrins konkurrenskraft. Sweco förfogar över hela den bredd av kompetenser som krävs för att föra projektet från tidig studie till realiserad verklighet. Resultatet blir en effektiv och resurssnål produktion samt en säker arbetsmiljö.
Att ha ena foten i den tekniska världen och den andra i kundens affär – det är något som karakteriserar Swecos projektledare. Vår styrka är just förmågan att kombinera relationsbyggande med det strukturerade arbetssätt som krävs för att styra komplexa projekt i rätt riktning. Genom att finnas med som ett stöd under projektets alla faser ser vi till att kundens visioner blir verklighet.
Kungliga Operan i Stockholm fick under sommaren en iögonfallande påbyggnad med den mobila lyxkrogen "The cube by Electrolux", som i fyra månader huserade på operans tak. Sweco ansvarade för bygg- och projektledning i det utmanande arbetet med att få den spektakulära konstruktionen på plats. The cube har flyttat runt i flera av Europas storstäder och har förutom Stockholm även gästat Bryssel, Milano och london.
I utkanten av Stockholm håller området Annedal på att förvandlas från industriområde till attraktiv promenadstadsdel. Området kommer att rymma lägenheter för cirka 5 000 personer och skolor för barn i olika åldrar. Sweco har varit involverat från start och i uppdraget ingår bland annat projektledning, projekteringsledning och samordning av de olika byggfaserna. Swecos arkitekter har även utformat ett av bostadshusen i området.
Ett ökande behov av vårdtjänster ligger bakom ut- och tillbyggnaden av Stavangers universitetssjukhus. De nya byggnader som uppförs kommer främst att samla avdelningar för barn- och ungdoms psykiatri, verksamheter som idag är spridda på olika platser, samt öka kapaciteten. Sweco har ansvarat för projektledning, bygg- och projekteringsledning samt projektering av VVS.
Helsingfors största bangård blir säkrare och mer effektiv Sweco har projektlett renoveringen av den bangård i Helsingfors som är knutpunkten för alla snabbtåg och pendeltåg i Finland. Förbättringar har gjorts för att möta dagens krav på ökad trafik, säkerhet och miljö. Byggarbetet har gjorts på tågtrafikens villkor, vilket inneburit att bangården hela tiden varit i bruk för att inte orsaka några förseningar för resenärerna.
I takt med att samhället blir allt mer digitaliserat får smarta IT-lösningar en nyckelroll när det gäller att visualisera och tydliggöra hur olika samhällsfunktioner hänger ihop. Det kan handla om att visa scenarier, göra analyser och ge bra beslutsunderlag – ofta med hjälp av kartan. Med rätt information på rätt plats vid rätt tidpunkt kan samhällets resurser utnyttjas effektivare.
Brevbärare navigerar med ny gpS-lösning Sweco har levererat en ny GPS-lösning till Postens brevbärare, där de via en navigator får information om körvägar och boendeuppgifter. Användandet av geografiska informationssystem (GIS) effektiviserar brevleveranserna genom tjänster som postnummersättning av adresser, postnummersök och beräkning av körsträckor. Sweco är sedan 2008 helhetsleverantör av Postens hela GIS-miljö och ansvarar för utveckling, drift och förvaltning.
Havs- och vattenmyndigheten har anlitat Swecos konsulter inom geografisk IT för att anpassa den svenska fiskerikontrollen till Eu:s regelverk. Syftet med det nya IT-stödet är att få bättre möjligheter att upptäcka och förebygga olagligt fiske. uppdraget omfattar kravhantering i verksamheten, utveckling av befintligt ITstöd samt nyutveckling.
Effektiv datasamordning ger nytt sjukhus i toppklass Nya Karolinska Solna blir ett nytt och toppmodernt sjukhus som kommer att bedriva sjukvård, forskning och utbildning av högsta kvalitet. Byggnaderna utformas för att uppnå högsta klass i Miljöbyggnad som är ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda. Sweco deltar i projektet med expertis inom en lång rad områden. Ett exempel är den datasamordning som krävs i ett jätteprojekt som detta. Här har Sweco bidragit till en mer effektiv BIM-projektering, säkrare leveranser och strukturerat informationsutbyte.
Swecos konsulter arbetar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, vilket ställer höga krav på hänsyn till ekologiska, etiska och samhällsekonomiska aspekter.
Grunden för Swecos arbete med företagets ansvar i samhället, är företagets mission att bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Koncernen har en decentraliserad och kundnära affärsmodell. Varje medarbetare ansvarar för att leverera kundanpassade lösningar med rätt kvalitet och med hänsyn till miljön, och har på så sätt stort ansvar för såväl Swecos som kundens affär. Det ställer höga krav på hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter samt på ett professionellt agerande i kundens intresse.
Sweco bevakar och följer gällande lagar, föreskrifter och andra krav som rör verksamheten i de länder där företaget verkar. Sweco följer också Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt arbetar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Swecos egen CSRpolicy beskriver hur medarbetarna ska uppträda och ta ansvar i kundens projekt. Policyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. En genomgång av CSRpolicyn ingår i utbildningen About Sweco som är obligatorisk för företagets medarbetare. Därtill finns koncerngemensamma och lokala riktlinjer som specificerar ansvaret på en detaljerad nivå.
Swecos CSRpolicy i sin helhet finns på www.swecogroup.com.
Swecos konsulter gör noggranna avväganden i frågor som har miljö och kvalitetspåverkan i uppdragen. Till stöd finns ledningssystemet sweco@work, som är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. I systemet finns Swecos gemensamma arbetsmetodik för genomförande av uppdrag, samt alla nödvändiga hjälpfunktioner tillgängliga för medarbetarna. En standardiserad arbetsmetodik underlättar för Swecos konsulter att arbeta tillsammans och säkerställer bästa möjliga kvalitet för kunden, oavsett område och land. Systemet säkerställer uppdragsprocessen samt styrningen av kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det gemensamma arbetssättet i stora såväl som små uppdrag resulterar i ökad effektivitet och en optimal uppdragshantering.
Ledningssystemet har under året certifierats enligt OHSAS 18001, en internationell standard för ledningssystem som rör arbetsmiljö. I arbetet har Sweco främst fokuserat på en effektiv arbetsmiljöstyrning i uppdragen samt på en effektiv implementering av HRprocesserna. Certifieringen av förvärvade verksamheter sker löpande.
Genom medarbetarsamtalen, Sweco Talk, säkerställs medarbetarnas arbetsmiljö samt behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som de tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag. Genom
Sweco arrangerar varje år en inspirationsdag för cirka 400 kunder och beslutsfattare. Temat för 2012 års inspirationsdag var sociala perspektiv på hållbarhet och en av föreläsarna som trollband publiken var sydafrikanska Mpho Tutu, författare, präst och dotter till fredspristagaren Desmond Tutu.
att kontinuerligt utvärdera uppdragen och vår arbetsmetodik arbetar vi också aktivt med ständiga förbättringar.
Swecos egen verksamhet har en direkt miljöpåverkan i de egna kontorsmiljöerna och genom resande. Genom ett strukturerat internt arbete, utbildning och effektiva avtalsprocesser där Sweco ställer höga miljökrav, strävar företaget efter att nå bästa energiprestanda och använda de mest ändamålsenliga tekniska systemen i de egna kontorsmiljöerna. Under 2012 blev renoveringen och ombyggnationen av Swecos
huvudkontor i Stockholm klar. Byggnaden har uppnått guldnivå i miljöklassningssystemet "miljöklassad byggnad" med tyngdpunkt på energianvändning, arbetsmiljö och materialval.
Det finns tydliga direktiv när det gäller resandet. Företagets medarbetare ska välja miljövänliga alternativ när det gäller färdmedel och om möjligt ersätta resor med telefon eller videokonferenser. I Sverige och Norge ska nyinköpta bilar vara miljöklassade enligt nationella direktiv för miljöbilar. Även i övriga Swecoländer finns ambitioner att öka andelen miljöbilar.
Under året fortsatte arbetet med att stärka våra medarbetares kunskap inom hållbarhetsområdet. Bland annat genomför Sweco en koncernövergripande, webbbaserad hållbarhetsutbildning som är ett obligatoriskt inslag i introduktionen för nya medarbetare.
Som en av de ledande aktörerna inom hållbar samhällsutveckling har Sweco ett brett engagemang i samhället. Sweco medverkar i en rad olika initiativ och samarbeten som bidrar till ökad kunskap och utveckling.
I mer än 25 år har Sweco delat ut Stora Energipriset för energibesparande idéer och innovationer. 2012 års pristagare var Eksta Bostads AB för deras arbete med förnybar energi i bostadsbyggandet. Sweco delar även ut ett årligt studentpris. Mia Pantzar vann priset 2012 för sitt examensarbete "Hållbart resande i städer".
Kunskapsspridning inom hållbar samhällsutveckling. Sweco bidrar i exempelvis dessa forum: Swedish Green Building council, FIA-samarbetet, STD:s hållbarhetsgrupp, Näringslivets miljöchefer, RIF, Tekna, buildingSMART, Norsk Bergindustri och FIDIc.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2012.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 5565429841, är moderbolag i Swecokoncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 7 800 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa. Under året genomfördes cirka 37 000 uppdrag åt mer än 15 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i tolv länder och bedriver projektexport till ett 80tal länder runt om i världen.
Sweco har en effektiv och kundnära organisation. Swecokoncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco centrala & östra Europa Sweco Ryssland Sweco Industry
Sweco är väl positionerat för lönsam tillväxt. Koncernen har ledande marknadspositioner i Sverige, Norge och Finland. Sweco har också starka nischpositioner i flera länder i centrala och östra Europa. Generellt har Swecos hemmamarknader bättre BNPtillväxt och starkare offentliga finanser än det europeiska genomsnittet. Med lönsamhet i branschens toppklass har Sweco möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, såväl organiskt som via förvärv.
Den starka marknadsutvecklingen som rådde 2011 höll i sig större delen av 2012, trots den europeiska skuldkrisen och en försvagning av det allmänna ekonomiska läget. Utvecklingen var framför allt stark i de nordiska länderna. Under hösten började dock efterfrågan inom vissa segment att påverkas av den försvagade konjunkturen. Vid slutet av året kunde en avmattning noteras, huvudsakligen för byggrelaterade tjänster med fokus på bostäder och för tjänster inom vissa industrisegment. För flertalet av Swecos verksamhetsområden väntas en fortsatt positiv utveckling, bland annat när det gäller infrastruktur, energi och vattenförsörjning.
Starka drivkrafter ökar långsiktigt behovet av tekniska konsulttjänster. Det handlar om urbanisering och förbättrad levnadsstandard, vilket ökar behovet av bland annat infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Swecokoncernens nettoomsättning ökade med 25 procent och uppgick till 7 503,5 MSEK (5 987,6). Den organiska tillväxten var 8 procent och tillväxt genom förvärv uppgick till 17 procent.
Rörelseresultatet ökade med 24 procent och uppgick till 659,3 MSEK (531,3). Resultatökningen om 128,0 MSEK förklaras huvudsakligen av förvärvet av FMC Group och förbättrat resultat i Sweco Norge.
Sweco Sveriges intäkter ökade med 11 procent och uppgick till 3 995,9 MSEK. Tillväxten var i stort sett helt organisk. Rörelseresultatet uppgick till 413,2 MSEK (412,3) och rörelsemarginalen var 10,3 procent (11,5).
Sweco Norges intäkter ökade med 22 procent. Sweco Norge uppvisade också en stark förbättring av rörelseresultatet, vilket uppgick till 190,0 MSEK (125,9). Rörelsemarginalen var 11,1 procent (9,0). Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av förändringar i de norska pensionsplanerna. Förändringen bidrar med 48 MSEK, varav 27 MSEK bedöms vara årligen återkommande.
Sweco Finland hade ett rörelseresultat på 104,8 MSEK (7,3) och en marginal på 11,7 procent (7,9). FMC Group ingår i affärsområdet sedan 1 februari och bidrar med en nettoomsättning på 783,4 MSEK, ett rörelseresultat på 94,7 MSEK och en rörelsemarginal på 12,1 procent.
| Nettoomsättning, SEK | Rörelseresultat, MSEK | Rörelsemarginal, % | Antal årsanställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Sweco Sverige | 3 995,9 | 3 596,7 | 413,2 | 412,3 | 10,3 | 11,5 | 3 169 | 2 907 |
| Sweco Norge | 1 716,3 | 1 401,8 | 190,0 | 125,9 | 11,1 | 9,0 | 1 141 | 994 |
| Sweco Finland | 893,5 | 92,4 | 104,8 | 7,3 | 11,7 | 7,9 | 1 149 | 73 |
| Sweco centrala & östra Europa | 281,6 | 256,5 | 6,6 | 1,6 | 2,4 | 0,6 | 815 | 823 |
| Sweco Ryssland | 94,4 | 109,7 | –36,0 | 10,3 | –38,2 | 9,4 | 315 | 306 |
| Sweco Industry | 707,5 | 649,4 | 24,0 | 24,9 | 3,4 | 3,8 | 733 | 653 |
| Koncerngemensamt, elimineringar | –185,7 | –118,9 | –43,3 | –51,0 | – | – | 14 | 16 |
| Totalt koncernen | 7 503,5 | 5 987,6 | 659,3 | 531,3 | 8,8 | 8,9 | 7 336 | 5 772 |
Den negativa resultatutvecklingen i Ryssland förklaras av en fortsatt mycket svag marknad för infrastrukturverksamheten. Ytterligare åtgärder genomförs för att anpassa verksamheten till marknadsförutsättningarna. I resultatet ingår netto –15,3 MSEK avseende omstruktureringskostnader, nedskrivning av goodwill samt återläggning av ej utbetalda tilläggsköpeskillingar.
Sweco Industry uppvisar en god resultatförbättring i den löpande verksamheten jämfört med föregående år, framför allt som en följd av förbättrad efterfrågan i Finland. I resultatet ingår –11,5 MSEK avseende nedskrivningar av goodwill.
Bonus till medarbetarna har påverkat Swecokoncernens resultat med –185,5 MSEK (–126,6) inklusive sociala kostnader och pensionskostnader.
Koncernens resultat har belastats av kostnader i samband med förvärvsaktiviteter med 12,8 MSEK (11,5) samt avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med 45,9 MSEK (22,9), samt ovan nämnda nedskrivning av goodwill i Ryssland och Industry med 29,5 MSEK (–).
Rörelseresultatet före avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och nedskrivningar av goodwill (EBITA) var 734,7 MSEK (554,2) och marginalen var 9,8 procent (9,3).
Debiteringsgraden, inklusive all administrativ personal, uppgick till 74,2 procent (73,9).
Antalet normalarbetstimmar under 2012 var 1 979 (1 996).
Resultatet före skatt blev 630,8 MSEK (526,8). Koncernens finansnetto uppgick till –28,5 MSEK (–4,5), varav valutakursförändringar utgjorde –2,6 MSEK (–1,6).
Resultatet efter skatt uppgick till 459,8 MSEK (374,8).
Avkastningen på eget kapital var 28,5 procent (25,6) och avkastningen på sysselsatt kapital 32,6 procent (34,2).
Några väsentliga transaktioner med närstående har inte förekommit.
Resultat per aktie före utspädning uppgick till 4,97 SEK (4,11) och efter utspädning till 4,97 SEK (4,11).
Investeringar i inventarier uppgick till 151,0 MSEK (115,7) och avsåg i huvudsak kontorsmöbler, datorer och övriga ITinvesteringar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 90,8 MSEK (76,6) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 55,9 MSEK (31,3).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 785,7 MSEK (278,6) och påverkade koncernens likvida medel med –539,6 MSEK (–221,3).
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 414,8 MSEK (513,0).
Likvida medel uppgick till 366,8 MSEK (219,6). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter var vid rapportperiodens utgång 916,5 MSEK (687,8). De räntebärande skulderna var 776,1 MSEK (78,7). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 409,3 MSEK (140,9 nettofordran).
Under året har utdelning skett till Sweco AB:s aktieägare med totalt 274,0 MSEK (272,8).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital var 23,9 procent (–9,4). Soliditeten uppgick till 36,6 procent (46,2).
Från 2013 kommer den reviderade redovisningsstandarden IAS19 att tillämpas. Sammantaget bedöms förändringar av redovisningsprinciper, ändrade diskonteringsräntor i Norge, samt ändrade pensionsplaner i Norge innebära en effekt på koncernens eget kapital som uppgår till –60 MSEK efter skatt.
Tomas Carlsson tillträdde som ny vd och koncernchef för Sweco den 1 december 2012. Han efterträdde Mats Wäppling som lämnade Sweco efter sex år som vd och koncernchef och närmare tio år som ledamot i Swecos styrelse. Tomas Carlsson kommer närmast från befattningen som chef för NCC Construction Sweden och har arbetat inom NCCkoncernen sedan 1991. Han är född 1965 och har en civilingenjörsexamen, väg och vattenbyggnad samt en Executive MBA.
Antalet anställda vid periodens utgång var 7 768 personer (6 324), vilket är en ökning med 1 444 personer. Under året anställdes 1 235 (1 093) medarbetare, 1 047 (784) slutade, 4 (–) slutade i samband med avyttring av bolag och 1 189 (597) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 15 procent (13). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 7 336 (5 772).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 214,4 MSEK (80,3) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 389,5 MSEK (411,2). Investeringar i inventarier uppgick till 10,1 MSEK (1,4) och likvida medel var vid periodens utgång 0,5 MSEK (60,7).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B var 73 SEK vid årets utgång, en uppgång under året med 27 procent. NASDAQ OMX Stockholm steg under samma period med 12 procent. Sweco Baktiens totalavkastning för året var 33 procent.
Under året har på aktieägares begäran 4 012 Aaktier omvandlats till Baktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 595 182,3, varav Aaktier motsvarar 9 381 664 röster och Baktier 8 213 518,3 röster.
Totalt antal aktier vid årets slut uppgick till 91 516 847, varav 9 381 664 av serie A och 82 135 183 av serie B. Efter avdrag för återköpta aktier uppgick antal utestående aktier vid årets slut till 91 233 682, varav 9 381 664 aktier av serie A och 81 852 018 av serie B.
Vid årsstämman 2012 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Swecokoncernen. I aktiesparprogrammet har 32 ledande befattningshavare förvärvat cirka 36 000 aktier. Kostnaden för Aktiesparprogram 2012 beräknas enligt IFRS 2 uppgå till cirka 5,6 MSEK (inklusive sociala avgifter) och kommer att periodiseras linjärt över sparperioden.
2011 beslutades om ett motsvarande program där drygt 31 000 antalet aktier förvärvades. De båda aktiesparprogrammen innebär att totalt 230 000 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls.
Under året återköpte Sweco 281 145 för 19,5 MSEK vilket motsvarar 69,41 SEK per aktie. Sweco har därmed 283 165 egna Baktier per den 31 december 2012. De egna aktierna motsvarar 0,3 procent av totalt antal aktier och 0,2 procent av rösterna.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 995,9 | 3 596,7 |
| Rörelseresultat, MSEK | 413,2 | 412,3 |
| Rörelsemarginal, % | 10,3 | 11,5 |
| Antal anställda vid periodens slut | 3 395 | 3 202 |
Sweco Sverige är landets ledande teknikkonsult och koncernens största affärsområde med cirka 3 400 anställda på ett 50tal orter. Verksamheten omfattar Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energisystem, Geografisk IT samt Samhällsanalys & Strategi. Sweco Sverige bedriver även projektexport till länder i östra Europa, Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.
2012 inleddes med en mycket stark efterfrågan för samtliga verksamhetsområden och större delen av året präglades av en stabil marknadsutveckling. Mot slutet av året noterades däremot en avmattning, huvudsakligen när det gäller tjänster inom bostadssektorn. För flertalet verksamhetsområden är efterfrågan fortfarande god, bland annat när det gäller infrastruktur, vattenförsörjning, energi och geografisk IT. Intresset för Swecos breda tjänsteutbud inom hållbart samhällsbyggande fortsätter att öka och en långsiktigt stark efterfrågan väntas.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 716,3 | 1 401,8 |
| Rörelseresultat, MSEK | 190,0 | 125,9 |
| Rörelsemarginal, % | 11,1 | 9,0 |
| Antal anställda vid periodens slut | 1 144 | 1 060 |
Sweco är ett av de ledande teknikkonsultföretagen i Norge med drygt 1 100 anställda. Den norska verksamheten är organiserad i fem divisioner: Energi, Byggkonstruktion, Installation, Vest samt Vatten, Planering & Transport.
Swecos norska marknad fortsatte att utvecklas positivt under hela 2012. Omfattande satsningar på väg och järnvägsnät innebär en långsiktigt god marknad för Sweco. Inom energiområdet märks också en bra efterfrågan, framför allt när det gäller elkraftsproduktion. Investeringar i kommersiella lokaler ökar och den starka efterfrågan inom bostadssektorn består. Inom delar av industrin märktes dock en viss avmattning under senare delen av året, framför allt inom exportindustrin.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 893,5 | 92,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 104,8 | 7,3 |
| Rörelsemarginal, % | 11,7 | 7,9 |
| Antal anställda vid periodens slut | 1 341 | 70 |
I Sweco Finland ingår från och med 1 februari 2012 FMC Group. FMC Group hade vid årets slut drygt 1 200 anställda och erbjuder huvudsakligen tjänster inom byggkonstruktion, installation, industri, energi och miljö. FMC Group är bland annat ledande inom byggkonstruktion på den finländska marknaden. I affärsområdet ingår även Sweco PM med cirka 100 anställda som huvudsakligen erbjuder projektledartjänster till kunder inom infrastruktur, bygg och industri.
Efterfrågan på Swecos byggrelaterade tjänster i Finland var sammantaget god under större delen av 2012. En avmattning kunde noteras under andra halvåret när det gäller tjänster inom bostadssektorn. En långsiktig efterfrågan väntas för offentliga lokaler som skolor och sjukhus. Även inom ROTsektorn ser utvecklingen positiv ut. Efterfrågan inom infrastrukturområdet är fortsatt svag.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 281,6 | 256,5 |
| Rörelseresultat, MSEK | 6,6 | 1,6 |
| Rörelsemarginal, % | 2,4 | 0,6 |
| Antal anställda vid periodens slut | 863 | 917 |
Sweco centrala & östra Europa har närmare 900 anställda och är verksamt i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien.
Marknadsläget inom affärsområdet var stabilt under större delen av 2012. Mot slutet av året märktes en viss förbättring, men från betydligt lägre nivåer än normalt. Det är framför allt marknaderna i Baltikum och Bulgarien som visar på en viss återhämtning, huvudsakligen inom energi och miljö. I Polen är efterfrågan fortsatt svag när det gäller infrastruktur och arkitektur medan marknadsläget i Tjeckien är oförändrat stabilt. Den fortsatta EUfonderingen 2014−2020 för stöd åt mindre utvecklade regioner inom unionen väntas ge en långsiktig efterfrågan på affärsområdets tjänster.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 94,4 | 109,7 |
| Rörelseresultat, MSEK | –36,0 | 10,3 |
| Rörelsemarginal, % | –38,2 | 9,4 |
| Antal anställda vid periodens slut | 298 | 366 |
Sweco Ryssland har cirka 300 anställda och erbjuder tjänster inom infrastruktur samt vatten och miljö. Sweco Ryssland ansvarar även för samordningen av projektexport från övriga affärsområden till Ryssland.
Efter det ryska valet har ett stort antal projekt avbrutits eller skjutits upp i väntan på nya beslut. Detta har främst påverkat Sweco NIPI och Sweco IKTP som i stor utsträckning utför uppdrag i statligt finansierade infrastrukturprojekt. Utvecklingen har inneburit en mycket svag beläggningsgrad för Sweco under 2012, framför allt under senare delen av året. Ytterligare åtgärder har därför vidtagits för att anpassa verksamheten till marknadsförutsättningarna. Under årets sista månader noterades en viss återhämtad efterfrågan, som dock fortfarande befinner sig på en jämförelsevis låg nivå.
| nettoomsättning och resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 707,5 | 649,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 24,0 | 24,9 |
| Rörelsemarginal, % | 3,4 | 3,8 |
| Antal anställda vid periodens slut | 712 | 694 |
I Sweco Industry finns koncernens resurser för kvalificerade tekniska industrikonsulttjänster. Verksamheten omfattar utrednings, projekteringsoch projektledartjänster för utbyggnad och utveckling av industrianläggningar. Med cirka 460 anställda i Finland, 230 i Sverige och 20 i Norge, är Sweco Industry en av Nordens största industrikonsulter. Sweco Industry bedriver även verksamhet i Ryssland, östra Europa och Sydamerika. Verksamheten är främst inriktad mot energi, kemisk industri, massa och pappersindustri, gruv och mineralindustri samt offshoreprojekt.
Marknaden för Swecos industrikonsulter visade en tydlig förbättring vid ingången till 2012 och efterfrågan var stabil under större delen av året. Under senare delen av året noterades en avmattning inom vissa segment. Det är framför allt efterfrågan på energi och gruvrelaterade tjänster i Finland som försvagats genom uppskjutna projekt. I december märktes dock ökade förfrågningsvolymer inom samtliga segment, vilket väntas innebära en stabilisering av den finländska marknaden. Den svenska marknaden är stabil med bland annat fortsatt god efterfrågan inom gruvindustrin. Nya investeringar inom massa och pappersindustrin aviseras i Asien, Sydamerika och Ryssland, vilket gynnar efterfrågan på Swecos industrirelaterade tjänster.
Sweco tecknade under året ett avtal om projektering av Nya Karolinska Sjukhuset, NKS, i Stockholm. Uppdraget är värt närmare 300 MSEK. Bland uppdragen märks också utformningen av ett nytt akutcentrum för Regionshospitalet i danska Viborg. I Göteborg ska Sweco ta fram arbetsplaner för E20 förbi Hova i Gullspångs kommun. Ytterligare uppdrag är modernisering av elkraftsystemen vid Ringhals kärnkraftverk samt samordnings och specialistuppdrag för Västlänken, Göteborgs största järnvägssatsning i modern tid.
I Norge fick Sweco i uppdrag att ansvara för projekteringen av en ny barn och ungdomsklinik i Bergen. Bland uppdragen märks också ett flertal omfattande vägprojekt på E6:an vid Gardermoens flygplats. I Trondheim ska Sweco utveckla energieffektiva lösningar för ett 20 våningar högt hotell och i Oslo ska Sweco projektera en omfattande spårvägsutbyggnad.
Bland uppdragen i Finland märks konstruktion av ett nytt shoppingcenter i Björneborg med cirka 60 000 kvadratmeter lokalyta samt projektledning för utbyggnad av en passagerarterminal vid HelsingforsVanda flygplats. Sweco ska också projektera ett 26 våningar högt hotell om totalt 25 000 kvadratmeter i centrala Tammerfors.
Bland uppdragen i östra och centrala Europa märks projektering i samband med en ny livsmedelsindustri åt Vaasan i Estland och projektering av ett nationellt forskningscenter i Litauen. Swecos tjeckiska konsulter har vunnit ett flertal uppdrag avseende översvämningsskydd och i Polen har Sweco erhållit uppdrag i samband med en ny motorvägssträcka mellan Brzesko och Krzyz. I Bulgarien fick Sweco ett helhetsåtagande i samband med en ny färskvattendamm i Studena och i Slovakien ska Sweco projektera ett nytt reningsverk åt Volkswagen i Bratislava.
I Ryssland märks flera nya vattenreningsuppdrag, bland annat i Sosnovy Bor och Sortavala. I slutet av året fick Sweco i uppdrag att förbereda byggnationen av en ringled runt Kazakstans största stad Almaty.
Bland uppdragen för Swecos industrikonsulter märks bland annat utveckling av General Electrics produktionsanläggning i norska Lindesnes samt en förstudie för forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. Bland uppdragen märks även nya förstudier åt LKAB i Kiruna och Gällivare. Under året tecknades också flera nya kontrakt med bland annat Metso, Neste Jacobs och Outotec.
Förvärv under 2012 har tillfört Swecokoncernen 1 189 medarbetare.
Under året har Sweco förvärvat det finländska arkitektbolaget Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy med 18 anställda. Brunow & Maunula är en av Finlands främsta bostadsarkitekter.
Under året har Sweco förvärvat projekt och byggledningsföretaget Pyramide AS i Norge med 13 anställda.
Sweco har förvärvat den finländska teknikkonsulten FMC Group (moderbolag Finnmap Consulting Oy) med 1 149 anställda vid förvärvstidpunkten.
Under året har Sweco även förvärvat verksamheten i det finländska projektledningsföretaget Lahden Projektiimi, med nio anställda.
Efter årets utgång har Sweco förvärvat det norska teknikkonsultföretaget Planstyring AS med 28 anställda.
Sweco har också förvärvat det norska installationsföretaget MEC Consult AS med sex anställda.
Swecokoncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen för koncernledningen är maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Swecokoncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen 6 månader.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
| Styrelsen och verkställande direktören | |
|---|---|
| föreslår att balanserad vinst samt fria fonder | 759,2 MSEK |
| jämte nettovinst för året | 232,6 MSEK |
| eller tillsammans | 991,8 MSEK |
| disponeras så | |
| att till aktieägarna utdelas 3,25 kronor per aktie | 297,4 MSEK1) |
| och att resterande balanseras i ny räkning. | 694,4 MSEK |
1) Utdelningsbeloppet kommer högst att uppgå till 297,4 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 5 mars 2013, inklusive återköpta aktier i eget förvar. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2012 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 22 april 2013.
Koncernens och moderbolagets resultat och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 17 april 2013 för fastställelse.
Styrelsen för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2013 fattar beslut om vinstutdelning med 3,25 SEK (3,00) per aktie, sammanlagt högst 297,4 MSEK (274,0).
Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet. Swecos finansiella mål innebär att bolaget över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § aktiebolagslagen.
Styrelsens uppfattning är att föreslagen utdelning till aktieägarna inte utgör ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion. Koncernens nettoskuld i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 20121231, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 50 procent. Nettoskulden i förhållande till eget kapital före utdelning uppgår till cirka 24 procent. Koncernens soliditet kommer, baserad på balansräkningen 20121231, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 32 procent. Soliditeten före utdelning uppgår till 37 procent.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2013 ger styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Ett sådant mandat skulle innebära att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa årsstämma, om man så finner lämpligt, besluta om återköp av bolagets aktier. Återköp kan uppgå till maximalt tio procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.
Styrelsen har även beslutat föreslå att årsstämman 2013 fattar beslut om införandet av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Swecokoncernen.
Årsstämma hålls onsdagen den 17 april 2013 på Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm.
Marknaden för teknikkonsulter och arkitekter är generellt sett god men en avmattning har noterats inom vissa segment, bland annat inom bostadssektorn och inom vissa industrisegment. För flertalet verksamhetsområden väntas dock en fortsatt positiv utveckling. Swecos ambition är att växa med lönsamhet genom att stärka marknadspositionerna i Norden och i centrala och östra Europa. Sweco har en stark finansiell ställning, ledande marknadspositioner inom flera viktiga tillväxtområden och ett brett tjänsteutbud, vilket borgar för en långsiktigt stabil utveckling.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Regelverket för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och Swecos bolagsordning. Swecos bolagsstyrningsrapport har upprättats enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Årsredovisningslagen samt är granskad av bolagets revisorer.
Swecos affärsidé är att skapa värden genom att leverera kvalificerade konsulttjänster. I Swecos decentraliserade organisation är den enskilde konsulten navet i all verksamhet. Eftersom varje individ har ansvar att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam kultur och ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Swecos kärnvärden nyfikenhet, engagemang och ansvar speglar företagskulturen och ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande.
Swecos arbete sker till stor del i uppdragsform. Organisationen för ett uppdrag varierar med uppdragets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje uppdrag drivs av en ansvarig uppdragsledare som i det dagliga arbetet har Swecos koncerngemensamma ledningssystem, sweco@work, till hjälp. Systemet, som är kvalitets, miljö och arbetsmiljöcertifierat enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007, möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på arbete och relation till kund. Sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre komplicerade uppdrag, och ger varje uppdragsledare tillgång till ekonomistyrning för sina uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av de externa kvalitetsrevisorerna. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern uppföljning av systemet.
Konsulternas uppdrag är att leverera hållbara, kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Koncernens ledningssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och finns alltid tillgängligt för konsulterna. Sweco arbetar ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla bolagets arbetsmetoder, främja hållbarhet och stödja medarbetarna. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillgodogör sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i framtida uppdrag.
Swecos mission är att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle och koncernen följer högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse.
Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar. I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Sweco blir ofta involverat i ett tidigt skede av olika uppdrag. Detta medför ansvar och ger stora möjligheter att påverka. Sweco strävar efter att göra noggranna avväganden när verksamheten står inför frågor som berör kvalitets och miljöpåverkan i uppdrag. I och med Swecos decentraliserade organisation görs dessa avväganden ytterst av de enskilda konsulterna.
Sweco finns representerat i många länder och agerar alltid inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Sweco accepterar inte bedrägeri, korruption, mutor eller otillåtna konkurrensbegränsande åtgärder. Ingen inom Sweco får, direkt eller indirekt, ta emot, godta ett löfte om eller begära otillbörlig betalning eller annan typ av otillbörlig ersättning. Inte heller får någon på Sweco direkt, eller indirekt, lämna, utlova eller erbjuda otillbörlig betalning eller annan typ av otillbörlig ersättning till individer, organisationer, bolag eller personer med nära anknytning till dem. Ingen på Sweco får erbjuda kontanter eller andra tillgångar till någon som representerar Sweco i en särskild angelägenhet och som därmed främjar givande eller tagande av muta eller handel med inflytande. Medarbetare får inte ha uppdrag som riskerar att stå i konflikt med Swecos intressen. Ingen medarbetare får nyttja sin ställning för personlig vinning på företagets, kunders eller samarbetspartners bekostnad.
Sweco tar hänsyn till den religion och kultur såväl som de arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region, och respekterar grundläggande fri och rättigheter. Sweco anser att mångfald är en förutsättning för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö och främjar aktivt lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla, oberoende av kön, etniskt och nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, etc.
Sweco har i sin CSRpolicy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn på Corporate Social Responsibility och därmed företagets ansvar i samhället. CSRpolicyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. Koncerngemensamma och lokala riktlinjer specificerar ansvaret på en mer detaljerad nivå.
Sweco följer den så kallade Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt verkar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Ansvar för efterlevnad av CSRpolicyn och ovannämnda riktlinjer ligger på samtliga Swecos medarbetare. Alla anställda är skyldiga att ta del av innehållet i policyn och riktlinjerna och följa dessa, samt verka för att externa samarbetspartners också tillämpar principerna.
Bolagsstämman är Swecos högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att besluta i Sweco AB:s angelägenheter. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. Beslut på bolagsstämman fattas vanligtvis med enkel majoritet. I vissa fall föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen en viss närvaro för att uppnå beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat och balansräkningar,
Styrningen i Sweco
utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisor, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor, beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämman 2012 hölls den 17 april i Stockholm. Totalt deltog 199 aktieägare, representerande 82 procent av rösterna och 70 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 3,00 SEK per aktie. Vidare beslutade stämman att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, Aktiesparprogram 2012, riktat till ledande befattningshavare i Swecokoncernen. Programmet omfattar högst 250 000 Baktier i Sweco (varav högst 198 000 aktier för leverans till deltagarna och högst 52 000 aktier för täckande av kostnader för sociala avgifter). Stämman beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om förvärv av högst 198 000 egna Baktier över börsen för säkerställande av leverans av Matchnings och Prestationsaktier till deltagarna i programmet, samt förvärv och överlåtelse av högst 52 000 egna Baktier över börsen till täckande av kostnader för sociala avgifter. Stämman beslutade även om vederlagsfri överlåtelse av högst 198 000 egna Baktier till deltagarna i Aktiesparprogram 2012 under den tid som de har rätt att erhålla Matchnings och Prestationsaktier. Stämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier för att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur samt som betalning vid eventuella framtida företagsförvärv.
Stämman fattade också beslut om arvode till styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och till revisor i enlighet med valberedningens förslag. Stämman beslutade vidare om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner för valberedningen. Verkställande direktören Mats Wäppling kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2011, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för 2012. Den huvudansvariga revisorn redogjorde för revisionsarbetet under 2011.
Stämman beslutade också om ändring av bolagsordningens § 5 på så sätt att antalet stämmovalda ledamöter i styrelsen ska vara minst tre och högst nio ledamöter. Vidare beslutades om redaktionella ändringar i § 6 och § 8 mot bakgrund av att revisorns mandattid numera är ett år.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisor.
På årsstämman 2012 beslutades om instruktioner för valberedningen inför årsstämman 2013. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnen på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes på bolagets hemsida den 16 oktober 2012.
Inför 2013 års årsstämma har valberedningen haft fyra sammanträden. Swecos valberedning inför årsstämman 2013 består av Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, styrelsens ordförande Olle Nordström representerande familjen Nordström samt Birgitta Resvik representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktören. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst nio ledamöter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse bestod av nio ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år fram till den 1 december 2012, då Mats Wäppling lämnade styrelsen i samband med att han lämnade sin post som verkställande direktör och koncernchef för Sweco. Därefter har styrelsen bestått av åtta ordinarie ledamöter samt en vakans. Styrelsen har även haft tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören (Mats Wäppling) har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget.
Samtliga styrelseledamöter utom en är från Sverige. Fem av nio ledamöter är män (fyra efter Mats Wäpplings avgång). Samtliga stämmovalda ledamöter utom verkställande direktören (Mats Wäppling) är oberoende i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström, Johan Nordström och Anders G. Carlberg är oberoende i förhållande till de större ägarna.
Årsstämman 2012 utsåg Olle Nordström till styrelsens ordförande. Ordinarie styrelseledamöter från och med årsstämman 2012 har i övrigt varit Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad, Aina Nilsson Ström, Pernilla Ström, Carola TeirLehtinen, Kai Wärn, Johan Nordström samt Mats Wäppling (t.o.m. 30 november 2012, därefter vakans). Personalrepresentanter har varit Thomas Holm, Göran Karloja och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Görgen Edenhagen, Sverker Hanson och Christer Åberg som suppleanter.
Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
För mer information om styrelseledamöterna se sidorna 88–89.
1) För perioden från årsstämman 2012 till årsstämman 2013.
2) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämman 2012.
3) Avgick ur styrelsen 2012-11-30.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Under 2012 har styrelsen haft tio styrelsesammanträden, varav två var per capsulamsammanträden för beslut i brådskande ärenden. Fyra av styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var ett telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i augusti besökte styrelsen Kiruna, och fick då en presentation av Kiruna stad. Studiebesök gjordes även i LKAB:s gruva. Därefter besöktes Luleå, där det lokala Swecokontoret presenterade sina projekt och kunder och studiebesök gjordes vid Swecos uppdrag vid Facebooks blivande serverhallar.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt tillväxt, såväl organisk som genom förvärv, bolagets strategiska inriktning, lednings och HRfrågor samt riskhantering och internkontrollfrågor liksom andra frågor som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets chefsjurist. Bolagets revisor deltar på minst ett styrelsemöte per år. Närvaron vid styrelsesammanträden, revisionskommitténs respektive ersättningskommitténs möten under 2012 framgår av vidstående tabell.
| Styrelsesam manträden |
Revisions kommittén |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 10 | 6 | 5 |
| Olle Nordström | 10 | – | 5 |
| Anders G. carlberg1) | 9 | 1 | – |
| Gunnel Duveblad | 10 | 6 | – |
| Aina Nilsson Ström | 10 | – | 5 |
| johan Nordström2) | 7 | 5 | – |
| Pernilla Ström | 10 | 6 | – |
| carola Teir-lehtinen2) | 10 | – | 3 |
| Mats Wäppling3) | 8 | – | – |
| Kai Wärn4) | 9 | – | 2 |
| Thomas Holm | 9 | – | – |
| Göran Karloja | 9 | – | – |
| Anna leonsson | 9 | – | – |
| Görgen Edenhagen | 8 | – | – |
| Sverker Hanson | 2 | – | – |
| christer Åberg | 1 | – | – |
1) Avgick ur revisionskommittén efter årsstämman 2012 för att ersättas av Johan Nordström.
2) Från och med årsstämman 2012. 3) Avgick ur styrelsen 2012-11-30.
4) Avgick ur ersättningskommittén efter årsstämman 2012 för att ersättas av Carola Teir-Lehtinen.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2012. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen. Utvärdering sker också fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén ingår Aina Nilsson Ström, Olle Nordström och Carola TeirLehtinen. Olle Nordström är ordförande. Ersättningskommittén har bland annat till uppgift att bereda frågor rörande ersättningsprinciper, anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende koncernledningen och övriga ledande befattningshavare samt att förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2012 har ersättningskommittén haft fem möten.
På det konstituerande styrelsesammanträdet utses även en revisionskommitté. I revisionskommittén ingår Gunnel Duveblad, Johan Nordström och Pernilla Ström. Gunnel Duveblad är ordförande. Bolagets revisor närvarade vid fyra av mötena. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, biträda styrelsen vid upprättande av rapport om intern kontroll och riskhantering, följa upp väsentliga tvister och skadeärenden, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisorer samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén ska sammanträda minst tre gånger per år. Revisionskommittén har under 2012 sammanträtt sex gånger.
Revisor utses av årsstämman årligen sedan årsstämman 2012. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) omvaldes på årsstämman 2012 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2013. Huvudansvarig revisor är sedan år 2008 auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2012 uppgår till 3,8 MSEK (3,5 MSEK för år 2011) och för övriga uppdrag till 0,7 MSEK (5,8 MSEK för år 2011). Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisnings och fusionsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligenceprocesser vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 på sidan 59.
Swecos styrelse har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt, och styrelsen har också fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Dessa instruktioner uppdateras varje år. Koncernledningen utgörs av verkställande direktör Tomas Carlsson tillsammans med finansdirektör Jonas Dahlberg och direktör Bo Jansson. Till sin hjälp har koncernledningen staberna Kommunikation, QA (Quality Assurance), Ekonomi, Juridik, HR samt IT.
För mer information om ledande befattningshavare se sidorna 90–91.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i sex affärsområden som vart och ett leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Swecos koncernchef, tillika verkställande direktör, är ordförande i styrelsen för respektive affärsområde. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter och månatliga möten med ledningen för respektive affärsområde, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår koncernledningen och affärsområdets ledning samt i förekommande fall representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region, avdelning eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Sweco har en kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet. Koncernens affärsmodell bygger på att den drivande kraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Chefer på varje nivå i koncernen har klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och att utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov. Swecos internationella tillväxtambitioner ställer mycket höga krav på
ledarskap. Engagerade medarbetare och utveckling av medarbetare är en förutsättning för Swecos tillväxt. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte. Som stöd i detta arbete används det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk. För fortsatt framgång krävs starka ledare på alla nivåer och inom alla operativa och administrativa områden i Sweco. För att säkerställa ett starkt ledarskap finns Sweco Leadership Compass, som definierar företagets ledarskapskultur och länkar samman ledarskap med affärskultur. Som stöd för att säkerställa god ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuerligt identifiera och utveckla goda ledare. Av de 21 deltagarna i Swecos första globala Next Generation Program har 17 gått vidare till strategiskt viktiga positioner. Ett nytt Next Generation Program med 24 deltagare startade under hösten 2012.
Den interna kontrollen, såväl för den finansiella rapporteringen som generellt, baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Denna innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstruktur, ledningsfilosofi och ledningsstil samt ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts och arbetsordningar samt instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete i syfte att uppnå en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören, attest och firmateckningsregler och finanspolicy samt gör en översyn över koncernens övriga policydokument. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i koncernen, och bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policies gällande ekonomisk information, kommunikation, ITsäkerhet, CSR, krishantering, HR samt kvalitet och miljö. Dessa policies bildar grund för god intern kontroll.
Sweco har attest och firmateckningsregler som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres och leasingavtal, omkostnader och garantier, etc.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsenheterna uppnår sina mål. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Swecos riskhanteringsarbete är en fortlöpande process. Stora delar av Swecos verksamhet handlar om pågående uppdrag. Särskild vikt läggs därför vid att löpande följa upp risker och riskhantering avseende uppdragen och för att ytterligare förbättra arbetet med riskhantering och intern kontroll.
Sweco har under 2012, med utgångspunkt från den kartläggning av koncernens risker och riskhantering som gjordes under 2010, vidareutvecklat och förstärkt rutinerna för löpande riskuppföljning. Arbetet har
under 2012 fortlöpande rapporterats till revisionskommittén och styrelsen. För varje affärsområde har en riskkarta löpande följts upp på affärsområdets styrelsemöte och på agendan finns en stående punkt om riskhantering. En rapport över riskhantering och internkontroll inom koncernen (RIKrapport), vilken täcker områdena CSR, Försäkring, Ekonomi, QA (Quality Assurance), IT, HR och Kommunikation, har behandlats i revisionskommittén och godkänts av såväl EGM (Extended Group Management, som består av koncernledning, affärsområdesansvariga samt stabschefer) som styrelsen. Under sensommaren har ett arbete påbörjats med en särskild översyn av policies, riktlinjer etc. rörande affärsetik med anledning av förändringar i den svenska mutbrottslagstiftningen. Resultatet av det arbetet ska rapporteras till revisionskommittén, EGM och styrelsen under första halvåret 2013.
Vidstående bild beskriver Swecos riskprocess: risker identifieras, nödvändiga riktlinjer och policies skapas, dessa implementeras i organisationen, uppföljning sker på flera olika nivåer och årlig tillbakarapportering sker till såväl EGM som till revisionskommittén och styrelsen.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc. uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Ett exempel är den så kallade elearningutbildning om Swecokoncernen som genomförts under året innehållande bland annat övergripande mål, värderingar och policies (inklusive CSRpolicy). Målsättningen är att samtliga anställda ska genomgå utbildningen dels vid nyanställning, dels kontinuerligt vartannat år.
Riktlinjer och policies har implementerats på olika nivåer i organisationen och följs upp kontinuerligt, bland annat genom intern uppföljning och extern revision.
Varje affärsområde har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policies, riktlinjer och rutiner avseende den finansiella rapporteringen. Controllern ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information. För att ytterligare stärka den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen har ett frågeformulär (s.k. self assessment) gällande finansiell rapportering framtagits och tillställts samtliga controllers i koncernen. Frågeformuläret inriktar sig på att säkerställa att väsentliga interna kontroller fungerar gällande den finansiella rapporteringen. De inkomna svaren analyseras, eventuella brister identifieras och åtgärdas.
Koncernens ledningssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webbbaserat rapportsystem för uppföljning av uppdrag där uppdragsansvariga löpande granskar uppdragen. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp, region, bolags/divisions och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs upp veckovis på grupp, region och bolags/ divisions och affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budgetar och interna prognoser.
Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en kommunikationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter ska ske.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen. Controllers på koncern och affärsområdesnivå följer regelbundet upp efterlevnaden av de av bolaget utarbetade styr och internkontrollsystemen. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevisionsfunktion.
Läs mer om Swecos risker på sidorna 82–83.
Sweco strävar efter att ge såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget snabb, tydlig, konsekvent och samtidig information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en kommunikationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som avser att säkerställa att Sweco uppfyller de krav som ställs på börsnoterade bolag.
Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:
Samtidigt med utgivandet av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden i tryckt form publiceras materialet också på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd annan information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2012/2013 bestämdes till 1 800 000 SEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 400 000 SEK, samt till de av stämman sju valda ledamöter som inte är anställda i bolaget 200 000 SEK vardera. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode. Styrelsearvodet betalas ut vid två tillfällen under den aktuella perioden.
Till ordförande i ersättningskommittén utgår ett arvode om 40 000 SEK och till övriga ledamöter i ersättningskommittén utgår ett arvode om 20 000 SEK. Ordförande i revisionskommittén erhåller ett arvode om 80 000 SEK. Till övriga ledamöter i revisionskommittén utgår ett arvode om 40 000 SEK.
Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare enligt beslut på årsstämman 2012 framgår av not 6 på sidorna 60–61.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 6 653 MSEK (5 258). Aktiekapitalet uppgick till 91,5 MSEK fördelat på 9 381 664 Aaktier och 82 135 183 Baktier. Aaktierna har en röst och Baktierna en tiondels röst. A och Baktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att omvandla aktier av serie A till serie B. Under maj månad 2012 omvandlades på aktieägares begäran 4 012 Aaktier till Baktier med stöd av omvandlingsförbehållet.
Vid slutet av 2012 hade Sweco AB 7 500 aktieägare. Större aktieägare är Familjen Nordström (15,2 procent av kapitalet och 34,5 procent av rösterna), Investment AB Latour (31,7 procent av kapitalet och 22,7 procent av rösterna) och Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne (2,1 procent av kapitalet och 10,2 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 13,7 procent av kapitalet och 7,3 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 69,0 procent av aktiekapitalet och 79,8 procent av rösterna. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling och investering i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3, 33 | 7 503,5 | 5 987,6 |
| Övriga intäkter | 12,5 | – | |
| Summa rörelseintäkter | 7 516,0 | 5 987,6 | |
| Övriga externa kostnader | 4, 5, 33 | –1 817,4 | –1 505,1 |
| Personalkostnader | 6, 28 | –4 861,6 | –3 841,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | –177,7 | –109,6 |
| Summa rörelsekostnader | –6 856,7 | –5 456,3 | |
| Rörelseresultat | 3 | 659,3 | 531,3 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 4,6 | 8,6 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | –33,6 | –13,1 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 8 | 0,5 | – |
| Finansnetto | 8 | –28,5 | –4,5 |
| Resultat före skatt | 630,8 | 526,8 | |
| Inkomstskatt | 10 | –171,0 | –152,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 459,8 | 374,8 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 454,3 | 373,5 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5,5 | 1,3 | |
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,97 | 4,11 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,97 | 4,11 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 459,8 | 374,8 |
| Omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter | –31,5 | –13,6 |
| Säkring av nettoinvestering i dotterföretag | 20,9 | – |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 449,2 | 361,2 |
| Totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 444,3 | 360,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4,9 | 1,2 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 1 418,1 | 907,5 |
| Övriga immateriella tillgångar | 14 | 144,6 | 88,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 288,5 | 230,8 |
| Innehav i intresseföretag | 17 | 6,5 | 1,0 |
| Finansiella placeringar | 19 | 11,5 | 7,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 7,0 | 5,3 |
| Andra långfristiga fordringar | 22, 28 | 46,2 | 20,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 922,4 | 1 261,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 33 | 1 278,7 | 909,5 |
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 781,6 | 650,1 |
| Skattefordringar | 62,4 | 34,2 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 112,6 | 49,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 165,0 | 133,1 |
| Kortfristiga placeringar | 25 | 9,4 | – |
| Likvida medel | 25 | 357,4 | 219,6 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 767,1 | 1 995,7 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 4 689,5 | 3 256,8 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 239,0 | 239,0 | |
| Reserver | –39,4 | –29,4 | |
| Balanserat resultat, inklusive årets resultat | 1 401,1 | 1 192,1 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 692,2 | 1 493,2 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 22,3 | 10,5 | |
| Summa eget kapital | 1 714,5 | 1 503,7 | |
| Skulder | 32 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 29 | 665,9 | 23,5 |
| Avsättningar till pensioner | 28 | 0,5 | 6,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 164,6 | 141,7 |
| Övriga långfristiga skulder | 4,3 | 20,2 | |
| Summa långfristiga skulder | 835,3 | 192,3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27, 29 | 110,2 | 48,2 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 354,4 | 280,3 |
| Leverantörsskulder | 33 | 286,9 | 245,8 |
| Skatteskulder | 71,1 | 41,0 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 399,2 | 282,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 917,9 | 662,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 139,7 | 1 560,8 | |
| Summa skulder | 3 | 2 975,0 | 1 753,1 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 4 689,5 | 3 256,8 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 31.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 8 | 630,8 | 526,8 |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Realisationsvinster och realisationsförluster | –18,0 | 0,0 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | 177,7 | 109,6 |
| Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner | –32,1 | 18,6 | |
| Övriga poster | 4,8 | 2,7 | |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 132,4 | 130,9 | |
| Betald skatt | –197,7 | –138,6 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 565,5 | 519,1 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | –234,7 | –131,2 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 84,0 | 125,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 414,8 | 513,0 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 14 | –4,1 | –4,1 |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 0,1 | – | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | –131,4 | –91,3 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 1,3 | 3,4 | |
| Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | –539,6 | –221,3 |
| Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | –0,4 | – |
| Försäljning av finansiella placeringar | 19 | 9,3 | 1,1 |
| Förändring långfristiga fordringar | 9,3 | –0,7 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –655,5 | –312,9 | |
| Finansieringsverksamheten Återköp egna aktier |
26 | –19,5 | –13,6 |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | –274,0 | –272,8 |
| Utbetald överföring till innehav utan bestämmande inflytande | –0,8 | –1,0 | |
| Upptagna lån | 723,2 | 34,6 | |
| Amortering av skuld | –35,7 | –103,1 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 393,2 | –355,9 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 152,5 | –155,8 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 219,6 | 376,7 |
| Kursdifferens i likvida medel | –5,3 | –1,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 366,8 | 219,6 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
Innehav utan bestäm mande inflyt ande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2011-01-01 | 26 | 91,5 | 239,0 | –15,9 | 1 105,0 | 1 419,6 | 10,0 | 1 429,6 |
| Årets resultat | – | – | – | 373,5 | 373,5 | 1,3 | 374,8 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | –13,5 | – | –13,5 | –0,1 | –13,6 | |
| Årets totalresultat | – | – | –13,5 | 373,5 | 360,0 | 1,2 | 361,2 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | –272,8 | –272,8 | –1,0 | –273,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | – | – | 0,2 | 0,2 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
13 | – | – | – | – | – | –0,1 | –0,1 |
| Förändring av innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | –0,2 | –0,2 | 0,2 | 0,0 | |
| Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– | – | – | 0,2 | 0,2 | – | 0,2 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | –13,6 | –13,6 | – | –13,6 | |
| Eget kapital 2011-12-31/2012-01-01 | 91,5 | 239,0 | –29,4 | 1 192,1 | 1 493,2 | 10,5 | 1 503,7 | |
| Årets resultat | – | – | – | 454,3 | 454,3 | 5,5 | 459,8 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | –10,0 | – | –10,0 | –0,6 | –10,6 | |
| Årets totalresultat | – | – | –10,0 | 454,3 | 444,3 | 4,9 | 449,2 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | –274,0 | –274,0 | –0,8 | –274,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
13 | – | – | – | 0,1 | 0,1 | –0,2 | –0,1 |
| Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– | – | – | 1,2 | 1,2 | – | 1,2 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | –19,5 | –19,5 | – | –19,5 | |
| Emission av återköpta aktier | – | – | – | 46,9 | 46,9 | – | 46,9 | |
| EGET KAPITAL 2012-12-31 | 26 | 91,5 | 239,0 | –39,4 | 1 401,1 | 1 692,2 | 22,3 | 1 714,5 |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| Utdelning | 26, 35 | –297,4 | –297,4 | –297,4 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 33 | 214,4 | 80,3 |
| Summa rörelseintäkter | 214,4 | 80,3 | |
| Övriga externa kostnader | 4, 5, 33 | –202,1 | –92,2 |
| Personalkostnader | 6, 28 | –45,6 | –37,3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | –10,7 | –3,9 |
| Summa rörelsekostnader | 3 | –258,4 | –133,4 |
| Rörelseresultat | 3 | –44,0 | –53,1 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8 | 453,1 | 465,9 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 2,0 | 4,6 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | –21,6 | –6,2 |
| Finansnetto | 8 | 433,5 | 464,3 |
| Resultat efter finansnetto | 389,5 | 411,2 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | –86,8 | –1,1 |
| Resultat före skatt | 302,7 | 410,1 | |
| Skatt | 10 | –70,1 | –93,7 |
| ÅRETS RESULTAT | 232,6 | 316,4 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 232,6 | 316,4 |
| Kursdifferens | –0,4 | –0,2 |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 232,2 | 316,2 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Immateriella tillgångar | 14 | 6,9 | 9,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 14,3 | 12,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 1 073,1 | 332,0 |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 37,9 | 38,3 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 20 | 0,9 | 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 1 111,9 | 371,2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 133,1 | 392,9 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | – | 0,6 | |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 1 598,7 | 1 547,5 |
| Skattefordringar | 23,1 | – | |
| Övriga fordringar | 2,5 | 5,7 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 38,0 | 10,3 |
| Kassa/bank | 25 | 0,5 | 60,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 662,8 | 1 624,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 2 795,9 | 2 017,7 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 279,0 | 279,0 | |
| Fritt eget kapital | 26 | ||
| Fond till verkligt värde | –0,8 | –0,4 | |
| Överkursfond | 51,5 | 51,5 | |
| Balanserat resultat | 708,5 | 637,2 | |
| Årets resultat Summa fritt eget kapital |
232,6 991,8 |
316,4 1 004,7 |
|
| Summa eget kapital | 1 270,8 | 1 283,7 | |
| Obeskattade reserver | 9 | 88,0 | 1,2 |
| Skulder | 32 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 8,6 | – | |
| Skulder till kreditinstitut | 27 | 662,0 | – |
| Summa långfristiga skulder | 670,6 | – | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27 | 44,9 | – |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | 0,0 | 1,7 | |
| Leverantörsskulder | 10,4 | 12,7 | |
| Skulder till koncernföretag | 686,5 | 693,8 | |
| Skatteskulder | – | 0,6 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 2,6 | 5,4 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 22,1 | 18,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 766,5 | 732,8 | |
| Summa skulder | 3 | 1 525,1 | 734,0 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 795,9 | 2 017,7 | |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 175,8 | 204,1 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto | 389,5 | 411,2 | |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7 | 10,7 | 3,9 |
| Koncernbidrag | 8 | –413,3 | –408,9 |
| Skillnad mellan bokförda och erhållna/betalda räntor | 8 | 2,1 | –0,2 |
| Övriga poster | 0,6 | – | |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | –399,9 | –405,2 | |
| Betald skatt | –93,9 | –53,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | –104,3 | –47,7 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | –72,4 | –12,7 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –9,9 | 47,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –186,6 | –12,5 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 14 | – | –0,1 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | –10,1 | –12,4 |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | –694,3 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –704,4 | –12,5 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag | 408,9 | 261,3 | |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | –274,0 | –272,8 |
| Återköp av egna aktier | –19,5 | –13,6 | |
| Upptagna lån | 715,4 | – | |
| Amortering av skuld | – | –100,4 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 830,8 | –125,5 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –60,2 | –150,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 60,7 | 211,2 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 0,5 | 60,7 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Summa bundet |
Fond för verkligt värde |
Överkurs fond |
Balan serat resultat |
Summa fritt |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2011-01-01 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,2 | 51,5 | 923,6 | 974,9 | 1 253,9 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 316,4 | 316,4 | 316,4 | |
| Kursdifferens | – | – | – | –0,2 | – | – | –0,2 | –0,2 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | –0,2 | – | 316,4 | 316,2 | 316,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | –272,8 | –272,8 | –272,8 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | – | – | –13,6 | –13,6 | –13,6 | |
| Eget kapital 2011-12-31/2012-01-01 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,4 | 51,5 | 953,6 | 1 004,7 | 1 283,7 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 232,6 | 232,6 | 232,6 | |
| Kursdifferens | – | – | – | –0,4 | – | – | –0,4 | –0,4 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | –0,8 | – | 232,6 | 232,2 | 232,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | –274,0 | –274,0 | –274,0 | |
| Emission av återköpta aktier | – | – | – | – | – | 46,9 | 46,9 | 46,9 | |
| Aktiesparprogram | – | – | – | – | – | 1,5 | 1,5 | 1,5 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | – | – | –19,5 | –19,5 | –19,5 | |
| EGET KAPITAL 2012-12-31 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,8 | 51,5 | 941,1 | 991,8 | 1 270,8 |
Utdelning 26, 35 –297,4 –297,4 –297,4
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 april 2013.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt finansiella tillgångar som kan säljas.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36.
De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tilllämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2012 eller senare, har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. (Presentation av övrigt totalresultat), ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; dels poster som kommer att omklassificeras till årets resultat dels poster som inte kommer att omklassificeras. Poster som kommer att omklassificeras är till exempel omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte omklassficeras är exempelvis aktuariella vinster och förluster och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Koncernen ämnar att tillämpa den nya standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013.
Ändrad IAS 19 "Ersättningar till anställda". Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden". Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska baseras på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Den förväntade effekten på eget kapital i de finansiella rapporterna 2013 avseende jämförelseåret 2012 beräknas bli –233,4 MSEK vid ingången av 2012 och –83,3 MSEK vid utgången exklusive eventuella effekter för inkomstskatt.
IFRS 10 Koncernredovisning är en ny standard för koncernredovisning som ersätter IAS 27 och SIC 12. Standarden innehåller inga ändringar jämfört med nu gällande IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttring. IFRS 10 innehåller en modell som ska användas vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger eller inte för samtliga investeringar som ett företag har. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som inleds 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang är ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya standarden kommer i huvudsak att medföra två ändringar jämfört med IAS 31 Andelar i joint ventures. Den ena förändringen är om en investering bedöms vara en joint operation eller ett joint venture. Beroende på vilken typ av investering som föreligger finns det olika redovisningsregler. Den andra förändringen är att joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och klyvningsmetoden kommer därmed inte att vara tillåten. Koncernen avser att tillämpa IFRS 11 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och detta bedöms inte ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag är ny standard som omfattar upplysningskrav för investeringar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och icke-konsoliderade strukturerade företag. Standarden kommer att tilllämpas i koncernen för räkenskapsår som inleds 1 januari 2014.
IFRS 13 Värdering till verkligt värde, är en ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standarden ska tillämpas framåtriktat, koncernen kommer att tillämpa den på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013.
IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture har ändrats. Den omgjorda standarden överensstämmer i huvudsak med tidigare IAS 28. Ändringarna avser hur redovisning ska göras när förändringar i innehav ändras och betydande eller gemensamt bestämmande inflytande upphör eller inte. Koncernen har för avsikt att tillämpa den ändrade standarden på räkenskapsår som inleds 1 januari 2014.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och där det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av koncernledningen för att utvärdera resultatet och att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallad förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. I förvärv gjorda 2012 har innehav utan bestämmande inflytande redovisats till dess proportionella andel av nettotillgångarna.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande (dotterföretag) kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas på en separat rad i koncernens totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägar-
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkning. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture-företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, reserver. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Balans dagskurs |
Genom snittskurs |
Balans dagskurs |
Genom snittskurs |
|
| EUR | 8,62 | 8,71 | 8,94 | 9,03 |
| NOK | 1,17 | 1,16 | 1,15 | 1,16 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i övriga reserver i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten efter avdrag för eventuell valutasäkring från eget kapital till årets resultat.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Monetära långfristiga fordringar på en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av Swecos nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
Successiv vinstavräkning tillämpas i koncernen för pågående tjänsteuppdrag vilket innebär att resultatet framkommer i takt med uppdragens färdigställande. I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl uppdrag utförda på löpande räkning som fast pris. Med utfaktureringsvärde menas upparbetat arbete som fakturerats beställaren för uppdrag på löpande räkning. Vid fast prisuppdrag bestämmer färdigställandegraden utfaktureringsvärdet. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag.
I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna utgifter för uppdrag om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren.
En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad och belastar resultatet.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter och vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på derivat som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och nedskrivning av finansiella tillgångar. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I denna kategori ingår främst derivat med positivt verkligt värde men även finansiella placeringar kan förekomma.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna som en särskild komponent av eget kapital. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rörelseresultatet. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 32 Finansiella instrument per kategori.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
Säkringsredovisning tillämpas för investering av FMC Group och tillhörande lånefinansiering. Nettoinvestering i utlandsverksamhet har säkrats genom att valutalån upptas till balansdagskurs vid bokslutstillfället. Omräkningsdifferens av valutalånet redovisas som säkring av nettoinvestering i dotterföretag och ingår i övrigt totalresultat. Genom säkringsredovisning ("hedge accounting") kopplas tillgången (nettoinvestering i utlandsverksamhet) och skulden (valutalån) till varandra, innebär det att endast nettoförändringar av värdet redovisas som övrigt totalresultat.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning ingår också i anskaffningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 utgör koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, det redovisade värdet. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nästa sida). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser täckningsbidraget på fasta order. Kundrelationer och varumärken redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen minskat med ackumulerade avskrivningar.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. För fastställelse av räntesats för låneutgifter används koncernens centralt bestämda internränta.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att order realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder består av teckningsoptioner utgivna till anställda.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en fungerande marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. För de förmånsbestämda planerna minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förmånsbestämda planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som finansiell anläggningstillgång.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Vid årsstämmorna 2011 och 2012 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier"). Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 för aktiesparprogram 2011 och räkenskapsåret 2015 för aktiesparprogram 2012 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag. Kostnaden redovisas linjärt under sparperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden för matchningsaktien baseras på aktiernas verkliga värde vid förvärvstidpunkten och kostnaden för prestationsaktien baseras på aktiens verkliga värde som beräknas av extern part genom en så kallad Monte Carlo-simulering.
Vid tilldelning ska sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Avsättningar görs därför under sparperioden för dessa beräknade sociala avgifter.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinster-
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterföretag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges har moderbolagets redovisningsprinciper under 2012 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterföretag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Arbeten som utförs på löpande räkning åsätts inget värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
I RFR 2 IAS 21 p 4 framgår att skulder i utländsk valuta i vissa fall kan redovisas till historisk anskaffningskurs i stället för att omräknas enligt växelkursen på balansdagen. Anskaffningskursen får användas för sådana skulder som utgör säkringsinstrument avseende investeringar i dotterföretag. Det betyder att såväl säkringsinstrumentet (skulden) som den säkrade posten (investeringen) omräknas till historiska valutakurser
Moderbolaget redovisar upptaget lån, som finansierar nettoinvestering i utlandsverksamhet, till historiskt anskaffningskurs. I koncernen tillämpas säkringsredovisning och omvärdering till balansdagskurs för upptaget lån redovisas i Rapport över totalresultat.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas i resultaträkning.
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernledningen följer upp, så kallat företagsledningsperspektiv tillämpas. I koncernen benämns rörelsesegment som affärsområden.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp det resultat, den rörelsemarginal och debiteringsgrad som koncernens olika geografiska områden genererar. Varje affärsområde har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av affärsområdets prestationer till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp affärsområdenas resultat utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen kan följa samtliga geografiska områdens prestationer och resultat. Dock utgör affärsområdet Industry ett undantag då verksamheten finns i flera länder, verksamheten utgörs av tekniska industrikonsulttjänster. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens affärsområden har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, vilket innebär att tjänsterna, kunderna och distributionssättet verkar i en omgivning med likartade regelverk.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT, Samhällsanalys & Strategi |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer |
| Sweco Finland | Projektledning, Byggkonstruktion, Installation, Industri, Vatten & Miljö |
| Sweco Ryssland | Vatten & Miljö, Infrastruktur |
| Sweco centrala & östra Europa Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi, Arkitektur, Projektledning | |
| Sweco Industry | Kemisk industri, Gruvor & Mineraler, Massa- och pappersindustri, Energi |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma funktioner |
| Sweco | Sweco | Sweco | Sweco centrala & östra |
Sweco | Sweco | Koncern | Elimine | Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Sverige | Norge | Finland | Europa | Ryssland | Industry | gemensamt | ringar | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 3 911,0 | 1 689,8 | 881,1 | 267,4 | 91,9 | 662,3 | – | – | – | 7 503,5 |
| Intern försäljning | 84,9 | 26,5 | 12,4 | 14,2 | 2,5 | 45,2 | 212,4 | –398,1 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 3 995,9 | 1 716,3 | 893,5 | 281,6 | 94,4 | 707,5 | 212,4 | –398,1 | – | 7 503,5 |
| Av- och nedskrivningar1) | –64,6 | –25,7 | –26,2 | –9,3 | –23,0 | –18,2 | –10,7 | – | – | –177,7 |
| Rörelseresultat | 413,2 | 190,0 | 104,8 | 6,6 | –36,0 | 24,0 | –43,3 | – | – | 659,3 |
| Finansiella intäkter | 5,1 | 5,1 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –33,6 | –33,6 | ||||||||
| Resultat före skatt | 630,8 | |||||||||
| Tillgångar | 1 672,3 | 1 045,4 | 1 115,5 | 360,7 | 114,0 | 476,1 | 2 782,4 | –2 883,9 | 7,0 | 4 689,5 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 110,5 | 17,4 | 12,4 | 2,7 | 0,4 | 5,5 | 10,1 | – | – | 159,0 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 9,7 | 19,0 | 634,9 | 1,3 | – | 1,0 | – | – | – | 665,9 |
| Skulder | 1 680,2 | 459,2 | 232,5 | 343,3 | 145,3 | 135,2 | 1 667,1 | –1 852,4 | 164,6 | 2 975,0 |
1) Nedskrivningar i koncernen uppgick till 29,5 MSEK (–), varav 11,5 (–) hänför sig till Sweco Industry och 18,0 MSEK (–) till Sweco Ryssland.
| Sweco centrala |
||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | & östra | Sweco | Sweco | Koncern | Elimine | Totalt | ||
| 2011 | Sverige | Norge | Finland | Europa | Ryssland | Industry | gemensamt | ringar | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 3 543,9 | 1 391,7 | 91,8 | 246,7 | 106,1 | 607,4 | – | – | – | 5 987,6 |
| Intern försäljning | 52,8 | 10,1 | 0,6 | 9,8 | 3,6 | 42,0 | 80,3 | –199,2 | – | |
| SUMMA INTÄKTER | 3 596,7 | 1 401,8 | 92,4 | 256,5 | 109,7 | 649,4 | 80,3 | –199,2 | – | 5 987,6 |
| Avskrivningar | –50,7 | –20,2 | –0,5 | –11,4 | –7,2 | –6,9 | –12,7 | – | – | –109,6 |
| Rörelseresultat | 412,3 | 125,9 | 7,3 | 1,6 | 10,3 | 24,9 | –51,0 | – | – | 531,3 |
| Finansiella intäkter | 8,6 | 8,6 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –13,1 | –13,1 | ||||||||
| Resultat före skatt | 526,8 | |||||||||
| Tillgångar | 1 976,3 | 855,0 | 85,4 | 354,8 | 144,3 | 480,2 | 1 918,7 | –2 563,2 | 5,3 | 3 256,8 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 86,6 | 21,3 | 0,4 | 3,5 | 4,6 | 6,0 | 1,4 | – | – | 123,8 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 57,5 | 130,5 | 0,1 | 21,0 | 33,9 | 6,7 | – | – | – | 249,7 |
| Skulder | 1 974,0 | 390,0 | 21,5 | 339,3 | 139,3 | 131,1 | 889,0 | –2 272,8 | 141,7 | 1 753,1 |
Finansnettot följs inte upp på affärsområdesnivå då det påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansfunktionen som handhar koncernens kassalikviditet.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 214,4 MSEK (80,3). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 34 procent (24) inköp från koncernföretag.
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel med 0,5 MSEK (60,7).
I affärsområdenas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på affärsområdena på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är i enlighet med det resultat, de tillgångar och skulder som koncernledningen följer upp.
Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga marknadsmässiga priser.
Koncerngemensamt består av vinster och förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Koncerngemensamma tillgångar och skulder som inte har fördelats är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| Byggkonstruktion | 1 451,7 | 777,9 | |
| Infrastruktur | 1 196,1 | 993,9 | |
| Installation | 1 056,7 | 825,9 | |
| Energi | 984,7 | 870,9 | |
| Vatten & Miljö | 868,0 | 910,2 | |
| Industri | 709,4 | 571,1 | |
| Arkitektur | 577,5 | 523,3 | |
| Projektledning | 468,0 | 375,5 | |
| Geografisk IT | 191,4 | 138,9 | |
| SUMMA | 7 503,5 | 5 987,6 |
| Extern försäljning | Anläggningstillgångar1) | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Sverige | 3 917,8 | 3 399,1 | 370,8 | 334,5 |
| Norge | 1 698,3 | 1 446,6 | 476,5 | 459,0 |
| Danmark | 38,5 | 74,7 | 7,6 | 6,9 |
| Finland | 913,2 | 345,2 | 862,4 | 274,8 |
| Estland | 61,4 | 21,1 | 33,8 | 35,5 |
| Litauen | 80,3 | 59,2 | 22,3 | 24,7 |
| Tjeckien | 85,9 | 88,7 | 34,9 | 36,7 |
| Slovakien | 6,1 | 5,2 | 3,1 | 3,4 |
| Bulgarien | 19,8 | 23,0 | 5,8 | 6,5 |
| Polen | 96,7 | 60,1 | 35,8 | 26,8 |
| Övriga EU | 19,6 | 51,3 | 0,4 | – |
| Ryssland | 162,2 | 175,4 | 38,3 | 49,7 |
| Övriga Europa | 201,1 | 70,2 | – | – |
| Afrika | 52,3 | 40,0 | – | – |
| Asien | 112,5 | 117,3 | 0,1 | – |
| Oceanien | 2,5 | 0,7 | – | – |
| Nordamerika | 1,7 | 3,2 | – | – |
| Syd- och Mellanamerika | 33,7 | 6,6 | – | – |
| Elimineringar | – | – | –36,9 | –28,1 |
| SUMMA | 7 503,6 | 5 987,6 | 1 854,9 | 1 230,4 |
1) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Koncernen saknar intäkt från enskild kund som utgör 10 procent eller mer av koncernens totala intäkter, se även avsnitt kreditrisk i not 33.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| PricewaterhouseCoopers AB | |||||
| – revisionsuppdrag | 3,8 | 3,5 | 0,5 | 0,6 | |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,3 | 0,9 | – | 0,4 | |
| – skatterådgivning | 0,1 | 0,1 | – | – | |
| – andra uppdrag | 0,3 | 4,8 | 0,2 | 4,3 | |
| Summa | 4,5 | 9,3 | 0,7 | 5,3 | |
| Övriga revisionsbolag | |||||
| – revisionsuppdrag | 1,9 | 0,5 | – | – | |
| Summa | 1,9 | 0,5 | – | – | |
| SUMMA | 6,4 | 9,8 | 0,7 | 5,3 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Under året betalda lokalhyror | 363,6 | 225,5 | 2,6 | 1,2 |
| Övriga under året betalda avgifter | 9,0 | 7,4 | 0,2 | 0,2 |
| SUMMA UNDER ÅRET | ||||
| BETALDA AVGIFTER | 372,6 | 232,9 | 2,8 | 1,4 |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | ||||
| – inom ett år | 258,5 | 222,1 | 2,6 | 1,2 |
| – mellan ett år och fem år | 676,2 | 578,5 | 6,9 | 4,8 |
| – längre än fem år | 565,6 | 531,1 | 8,6 | 9,1 |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 1 500,3 | 1 331,7 | 18,1 | 15,1 |
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasingoch hyresavtal. Framtida leasingavgifter består till cirka 99 procent (cirka 99 procent) av lokalhyror. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,2 MSEK (0,2).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Löner och ersättningar, övriga anställda |
3 361,7 | 2 601,8 | 7,1 | 7,3 |
| Löner och ersättningar, ledande befattningshavare |
76,2 | 55,2 | 15,5 | 12,1 |
| Summa löner och ersättningar1) | 3 437,9 | 2 657,0 | 22,6 | 19,4 |
| Sociala kostnader, exkl. pensionskostnader |
754,6 | 654,8 | 9,3 | 8,1 |
| Pensionskostnader, ledande befattningshavare2) 3) |
14,4 | 10,7 | 4,4 | 3,6 |
| Pensionskostnader, övriga2) | 384,9 | 305,6 | 5,0 | 3,1 |
| SUMMA | 4 591,8 | 3 628,1 | 41,3 | 34,2 |
1) Ledande befattningshavare i tabellen består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterföretag och är 79 (58) personer för koncernen och 12 (10) personer för moderbolaget. 2) Se även not 28 Avsättningar till pensioner.
3) Ledande befattningshavare som erhållit pension enligt tabellen är 71 (51) personer för koncernen och 4 (3) personer för moderbolaget.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | |||
| Medeltal anställda | Totalt | män % | Totalt | män % |
| Sverige | ||||
| Moderbolaget | 14 | 43 | 16 | 38 |
| Dotterföretag | 3 329 | 70 | 3 045 | 71 |
| Summa Sverige | 3 343 | 70 | 3 061 | 71 |
| Utland | ||||
| Norge | 1 159 | 73 | 1 016 | 74 |
| Finland | 1 554 | 77 | 513 | 82 |
| Danmark | 27 | 70 | 34 | 68 |
| Estland | 91 | 60 | 51 | 49 |
| Litauen | 250 | 55 | 251 | 56 |
| Ryssland | 357 | 43 | 305 | 38 |
| Tjeckien | 225 | 55 | 244 | 54 |
| Slovakien | 22 | 68 | 8 | 63 |
| Bulgarien | 65 | 48 | 67 | 52 |
| Polen | 183 | 68 | 198 | 68 |
| Övriga Europa | 13 | 92 | – | – |
| Afrika | 9 | 100 | 4 | 100 |
| Asien | 31 | 94 | 19 | 89 |
| Syd- och Mellanamerika | 2 | 100 | 1 | 100 |
| Nordamerika | 5 | 100 | – | – |
| Summa utland | 3 993 | 69 | 2 711 | 67 |
| TOTALT KONCERNEN | 7 336 | 70 | 5 772 | 69 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor % | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Styrelsemedlemmar | ||||
| i samtliga bolag | 16 | 24 | 50 | 50 |
| Övriga ledande befattningshavare | ||||
| 70 (50) personer | 11 | 18 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro % | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Total sjukfrånvaro | 3,1 | 2,6 | 1,1 | 0,4 | |
| – långtidssjukfrånvaro | 1,2 | 0,7 | |||
| – sjukfrånvaro för män | 2,4 | 2,1 | |||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 4,5 | 3,6 | |||
| – anställda –29 år | 2,6 | 2,2 | |||
| – anställda 30–49 år | 2,7 | 2,1 | |||
| – anställda 50– år | 4,0 | 3,6 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Sweco-koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen är för koncernledningen maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget. Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen 6 månader.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
| Grundlön/ styrelse |
Rörlig | Övriga | Pensions | ||
|---|---|---|---|---|---|
| arvode | ersättning2) | förmåner | kostnad | SUMMA | |
| Styrelsens ordförande | |||||
| Olle Nordström | 423 | – | – | – | 423 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
205 | – | – | – | 205 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
272 | – | – | – | 272 |
| Styrelseledamot Johan Nordström1) |
160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
212 | – | – | – | 212 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
232 | – | – | – | 232 |
| Styrelseledamot Carola Teir-Lehtinen |
234 | – | – | – | 234 |
| Styrelseledamot Kai Wärn |
198 | – | – | – | 198 |
| Verkställande direktören | 400 | 233 | 0 | 151 | 784 |
| Tidigare verkställande direktören |
4 309 | 2 133 | 95 | 2 284 | 8 821 |
| Andra ledande befatt ningshavare (8 personer) |
11 984 | 4 563 | 809 | 3 892 | 21 248 |
| SUMMA | 18 629 | 6 929 | 904 | 6 327 | 32 789 |
1) Från och med årsstämma 2012.
2) I den rörliga ersättningen ingår aktierelaterade ersättningar om 55 TSEK till verkställande direktören och 348 TSEK till andra ledande befattningshavare.
| Grundlön/ | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| styrelse | Rörlig | Övriga | Pensions | ||
| arvode | ersättning2) | förmåner | kostnad | SUMMA | |
| Styrelsens ordförande Olle Nordström |
390 | – | – | – | 390 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
195 | – | – | – | 195 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Carola Teir-Lehtinen1) |
88 | – | – | – | 88 |
| Styrelseledamot Kai Wärn |
195 | 195 | |||
| Verkställande direktören | 4 236 | 1 423 | 107 | 2 110 | 7 876 |
| Andra ledande befatt ningshavare (6 personer) |
9 938 | 1 589 | 654 | 3 747 | 15 928 |
| SUMMA | 15 727 | 3 012 | 761 | 5 857 | 25 357 |
1) Från och med årsstämma 2011.
2) I den rörliga ersättningen ingår aktierelaterade ersättningar om 47 TSEK till verkställande direktören och 60 TSEK till andra ledande befattningshavare.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Personal representanter erhåller ej styrelsearvode.
Med andra ledande befattningshavare ovan avses koncernledning och affärsområdeschefer (exklusive verkställande direktören i Sweco AB).
Rörlig ersättning avser bonus och aktierelaterade ersättningar som är kostnadsförda under 2012 respektive 2011.
Vid årsstämman 2011 och 2012 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen.
Aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX Stockholm för ett belopp motsvarande högst 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön respektive år. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 för aktiesparprogram 2011 och räkenskapsåret 2015 för aktiesparprogram 2012 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag. Kostnaden periodiseras linjärt över sparperioden.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Antal deltagare som kvarstår i anställning |
32 | 31 | 8 | 6 | |
| Antal förvärvade aktier | 35 870 | 31 226 | 16 646 | 8 859 | |
| Tilldelning av antal matchnings aktier |
1 | 1 | 1 | 1 | |
| Maximalt antal matchningsaktier | 35 870 | 31 226 | 16 646 | 8 859 | |
| Tilldelning av antal prestations aktier1) |
1–4 | 1–4 | 1–4 | 1–4 | |
| Maximalt antal prestationssaktier | 96 010 | 66 231 | 58 282 | 24 346 | |
| Årets avsättning, MSEK2) | 0,3 | 1,2 | 0,2 | 0,2 | |
| Ackumulerad avsättning, MSEK2) | 0,3 | 1,5 | 0,2 | 0,3 | |
| Beräknad total kostnad2) | 5,6 | 4,3 | 3,1 | 1,0 | |
| Sparperiod | Nov 2012– Feb 2016 |
Nov 2011– Feb 2015 |
Nov 2012– Feb 2016 |
Nov 2011– Feb 2015 |
1) Koncernledningen kan erhålla högst fyra prestationsaktier, affärsområdeschefer högst tre aktier, dotterföretags- och divisionschefer högst två aktier och nyckelpersoner i stabfunktioner högs en aktie.
2) Inklustive sociala kostnader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Nedskrivning goodwill1) | –29,5 | – | – | – |
| Immateriella tillgångar aktiverade vid förväv, avskrivningar |
–45,9 | –22,9 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar, avskrivningar |
–10,0 | –8,4 | –2,9 | –2,8 |
| Byggnader, avskrivningar | –1,5 | –1,7 | – | – |
| Inventarier, avskrivningar | –90,8 | –76,6 | –7,8 | –1,1 |
| SUMMA | –177,7 | –109,6 | –10,7 | –3,9 |
1) 11,5 MSEK avser del av Sweco Industry och 18,0 MSEK avser infrastrukturverksamheten i Ryssland.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde | 0,1 | 0,2 |
| Ränteintäkter – kundfordringar | 1,6 | 2,4 |
| Ränteintäkter – bank | 2,5 | 5,8 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,4 | 0,2 |
| Summa finansiella intäkter | 4,6 | 8,6 |
| Finansiella kostnader | ||
| Värdeförändring av tillgångar värderade till verkligt värde | –0,3 | – |
| Räntekostnader – leverantörsskulder | –0,7 | –0,3 |
| Räntekostnader – bank | –25,6 | –9,4 |
| Övriga finansiella kostnader | –4,4 | –1,8 |
| Netto valutakursförändringar | –2,6 | –1,6 |
| Summa finansiella kostnader | –33,6 | –13,1 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0,5 | – |
| SUMMA FINANSNETTO | –28,5 | –4,5 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 4,1 | 8,2 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –24,2 | –9,7 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 39,8 | 57,0 |
| Koncernbidrag | 413,3 | 408,9 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 453,1 | 465,9 |
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 0,8 | 0,9 |
| Övriga ränteintäkter | 1,0 | 3,7 |
| Valutakursvinster | 0,2 | – |
| Summa finansiella intäkter | 2,0 | 4,6 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | –0,7 | –1,2 |
| Övriga räntekostnader | –17,6 | –3,7 |
| Övriga finansiella kostnader | –3,3 | –1,3 |
| Summa finansiella kostnader | –21,6 | –6,2 |
| SUMMA FINANSNETTO | 433,5 | 464,3 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 1,6 | 4,4 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –16,1 | –4,9 |
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 1,2 | –1,1 |
| –88,0 | – |
| –86,8 | –1,1 |
| 2012 | 2011 |
| – | 1,2 |
| 88,0 | – |
| 88,0 | 1,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Periodens skattekostnad | –170,8 | –155,3 | –69,9 | –93,7 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
–7,8 | –1,4 | –0,2 | 0,0 | ||
| Summa aktuell skattekostnad | –178,6 | –156,7 | –70,1 | –93,7 | ||
| Uppskjuten skatteintäkt/ skattekostnad |
||||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
2,1 | 9,7 | – | – | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare skattevärde i underskottsavdrag |
– | –0,4 | – | – | ||
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad vid förändring av obeskattade reserver |
5,5 | –4,6 | – | – | ||
| Summa uppskjuten skatteintäkt/ skattekostnad |
7,6 | 4,7 | – | |||
| TOTALT REDOVISAD SKATTEKOSTNAD |
–171,0 | –152,0 | –70,1 | –93,7 |
Posterna i Rapport över totalresultat redovisas netto efter skatt. Ingen skatt redovisas för omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter och säkring av nettoinvestering i dotterföretag som uppgår till –10,6 (–13,6) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2012, % | 2012 | 2011, % | 2011 | 2012, % | 2012 | 2011, % | 2011 | |
| Resultat före skatt | 630,8 | 526,8 | 302,7 | 410,1 | |||||
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande resultat i respektive land |
28,4 | 179,1 | 28,8 | 151,6 | 26,3 | 79,6 | 26,3 | 107,8 | |
| Skatteeffekter av: | |||||||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | –2,2 | –13,8 | –3,6 | –18,9 | –3,5 | –10,5 | –3,7 | –15,0 | |
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | –0,8 | –5,3 | –0,2 | –0,9 | 0,0 | 0,0 | – | – | |
| – Ej avdragsgilla kostnader | 4,0 | 25,4 | 3,8 | 20,0 | 0,3 | 0,8 | 0,2 | 0,9 | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | –0,2 | –1,3 | –0,2 | –1,2 | – | – | – | – | |
| Effekt på uppskjuten skatt avseende sänkt skattesats | –3,3 | –20,9 | – | – | – | – | – | – | |
| Justering avseende tidigare år | 1,2 | 7,8 | 0,3 | 1,4 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 27,1 | 171,0 | 28,9 | 152,0 | 23,2 | 70,1 | 22,8 | 93,7 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 5,3 | 7,1 |
| Ökning vid företagsförvärv | – | 0,4 |
| Omklassificering till uppskjuten skatteskuld | 3,1 | –2,2 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | –1,4 | 0,3 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 0,0 | –0,3 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 7,0 | 5,3 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | –141,7 | –133,4 |
| Ökning vid företagsförvärv | –29,5 | –16,1 |
| Omklassificering från uppskjuten skattefordran | –3,5 | 2,2 |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver | ||
| i resultaträkningen | 6,0 | –4,7 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 3,1 | 9,1 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 1,0 | 1,2 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –164,6 | –141,7 |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 1,0 | 1,1 |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga | ||
| undervärden pensioner | 0,5 | 0,7 |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | 5,5 | 3,5 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 7,0 | 5,3 |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade | ||
| obeskattade reserver | –96,0 | –102,0 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | –68,6 | –39,7 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –164,6 | –141,7 |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | –157,6 | –136,4 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 1,0 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 26,8 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag eller andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar. I koncernen finns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,9 MSEK. Dessa bedöms för närvarande ej kunna utnyttjas mot framtida vinster och det finns för tillfället inga tidsmässiga begräsningar i utnyttjandet.
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 0,9 | 1,6 | –4,1 | –4,1 | –3,2 | –2,5 | |
| Immateriella tillgångar | 0,6 | 0,7 | –43,7 | –26,2 | –43,1 | –25,5 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | –0,1 | –0,2 | –1,8 | –0,5 | –1,9 | –0,7 | |
| Omsättningstillgångar | 4,1 | 1,4 | –3,7 | –1,3 | 0,4 | 0,1 | |
| Obeskattade reserver | – | – | –96,0 | –102,0 | –96,0 | –102,0 | |
| Pensioner | 0,5 | 0,7 | –15,3 | –7,6 | –14,8 | –6,9 | |
| Förlustavdrag | 1,0 | 1,1 | – | – | 1,0 | 1,1 | |
| SUMMA | 7,0 | 5,3 | –164,6 | –141,7 | –157,6 | –136,4 |
| Omräk | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | nings | |||||
| Ingående | över | differens i | Utgående | |||
| balans | resultat | utländsk | balans | |||
| 2012 | 2012 | räkningen | Förvärv Omklass | valuta | 2012 | |
| Materiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | –2,5 | –0,4 | – | 0,0 | –0,2 | –3,1 |
| Immateriella tillgångar | –25,5 | 7,4 | –26,7 | 0,7 | 1,0 | –43,1 |
| Finansiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | –0,7 | 1,5 | –2,8 | – | 0,1 | –1,9 |
| Omsättningstillgångar | 0,1 | 2,0 | – | –1,8 | 0,0 | 0,3 |
| Obeskattade reserver | –102,0 | 6,1 | 0,0 | – | 0,0 | –95,9 |
| Pensioner | –6,9 | –7,9 | – | –0,1 | 0,0 | –14,9 |
| Förlustavdrag | 1,1 | –0,9 | – | 0,8 | 0,0 | 1,0 |
| SUMMA | –136,4 | 7,8 | –29,5 | –0,4 | 0,9 | –157,6 |
| 2011 | Ingående balans 2011 |
Redovisat över resultat räkningen |
Förvärv | Omräk nings differens i utländsk valuta |
Utgående balans 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggnings tillgångar |
–3,2 | 0,1 | – | 0,6 | –2,5 |
| Immateriella tillgångar | –14,8 | 4,2 | –15,7 | 0,8 | –25,5 |
| Finansiella anläggnings tillgångar |
–1,4 | 0,7 | – | – | –0,7 |
| Omsättningstillgångar | –0,3 | 0,2 | 0,3 | –0,1 | 0,1 |
| Obeskattade reserver | –96,9 | –4,8 | –0,3 | – | –102,0 |
| Pensioner | –10,6 | 4,1 | – | –0,4 | –6,9 |
| Förlustavdrag | 0,9 | 0,2 | – | 0,0 | 1,1 |
| SUMMA | –126,3 | 4,7 | –15,7 | 0,9 | –136,4 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 91 354 385 | 90 858 246 |
| Effekt av förmodat utnyttjande av aktiebonusprogram | – | 2 856 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 91 354 385 | 90 861 102 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare |
||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,97 | 4,11 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,97 | 4,11 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier.
Ytterligare information om återköp av egna aktier finns återgivna i not 26.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 151,5 | 117,5 | 10,1 | 12,4 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | –20,1 | –26,2 | – | – | ||
| SUMMA | 131,4 | 91,3 | 10,1 | 12,4 |
| Datum | Andel, %1) | Andel efter trans., %1) | Köpeskilling | |
|---|---|---|---|---|
| Förvärv | ||||
| TD VVS-konsult AB | 2011-01-01 | 100 | 100 | 0,8 |
| Castelo Investment sp. z o.o, Polen | 2011-02-03 | 100 | 100 | 0,0 |
| APA Markowski Architekci, Polen, inkråmsförvärv | 2011-02-15 | 100 | 100 | 7,7 |
| Wona AB (med dotterföretaget Axro Consult) | 2011-03-01 | 100 | 100 | 14,4 |
| Oppland Bygg Consult AS, Norge | 2011-03-15 | 100 | 100 | 10,8 |
| OOO IKTP, Ryssland | 2011-04-27 | 100 | 100 | 9,4 |
| ZAO NIPI, Ryssland | 2011-04-27 | 100 | 100 | 50,6 |
| Stockhomls stads Utrednings- och Statistikkontor AB | 2011-06-01 | 100 | 100 | 24,7 |
| PROWS Industry & Management AB | 2011-06-01 | 100 | 100 | 8,0 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2011-07-01 | 100 | 0,1 | |
| UAB Energetikos linijos, Litauen | 2011-07-22 | 100 | 100 | 1,7 |
| Sweco Architects AS, Danmark, förvärv av minoritetsandel | 2011-08-31 | 94 | 96 | 0,1 |
| Kilde Akustikk AS, Norge | 2011-09-01 | 100 | 100 | 10,2 |
| K-konsult Elteknik i Gävle AB, inkråmsförvärv | 2011-09-01 | 100 | 100 | 1,3 |
| Inmind Scandinavia AB | 2011-09-12 | 100 | 100 | 8,3 |
| HYDROCOOP, spol. s r.o., Slovakien | 2011-09-30 | 80 | 80 | 4,4 |
| Sweco International Export AB | 2011-09-30 | 100 | 100 | 0,1 |
| Metrix AB, inkråmsförvärv | 2011-10-01 | 100 | 100 | 4,5 |
| Vealeidja OÜ, Estland | 2011-12-15 | 100 | 100 | 11,1 |
| NEAS rådgivende ingeniørvirksomhet, Norge, inkråmsförvärv | 2011-12-31 | 100 | 100 | 110,4 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2011 | 278,6 | |||
| Pyramide AS, Norge | 2012-01-09 | 100 | 100 | 23,5 |
| Finnmap Consulting Oy, Finland | 2012-01-31 | 100 | 100 | 741,1 |
| Karasharju Oy, Finland | 2012-01-31 | 100 | 100 | 7,1 |
| Sweco Projekt AS, Estland, förvärv av minoritetsandel | 2012-03-23 | 0,9 | 100 | 0,1 |
| Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy, Finland | 2012-04-25 | 100 | 100 | 9,5 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2012-07-05 | 100 | 0,1 | |
| Lahden Projektiimi Oy, Finland, inkråmsförvärv | 2012-08-31 | 100 | 100 | 4,3 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2012 | 785,7 | |||
| Avyttringar | ||||
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o., Slovakien | 2012-10-01 | 100 | 0 | 0,1 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2012 | 0,1 |
1) Ägarandel överensstämmer med kapitalandel.
Förvärven som genomförts under 2012 respektive 2011 redovisas, förutom förvärvet av FMC-koncernen 2012, i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverad.
Sweco Sverige har under 2012 förvärvat det finländska arkitektbolaget Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy med 18 anställda. Brunow & Maunula är en av Finlands främsta bostadsarkitekter.
Sweco Norge har under året förvärvat projekt- och byggledningsföretaget Pyramide AS i Norge med 13 anställda.
Under året har Sweco förvärvat den finländska teknikkonsultkoncernen FMC (moderbolag Finnmap Consulting Oy) med 1 149 anställda. Genom affären bildas den näst största teknikkonsulten på den finländska marknaden. FMC-koncernen är marknadsledande i Finland inom byggkonstruktion och har starka marknadspositioner inom bland annat installation och industriteknik. FMC-koncernen redovisade ett rörelseresultat (EBITA) om 9,4 MEUR för räkenskapsåret 2010/2011, enligt då gällande finska redovisningsprinciper. FMC-koncernen har kontor på 21 orter i Finland samt verksamhet i Baltikum, Polen, Ryssland och Indien. I koncernen ingår bland annat företag som Finnmap Consulting, Aaro Kohonen och Airix-bolagen. Sweco Finland har även under året förvärvat verksamheten i det finländska projektledningsföretaget Lahden Projektiimi, med nio anställda.
Sweco har under perioden avyttrat Hydroprojekt Slovakia s.r.o med fyra anställda. Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 539,6 (221,3) MSEK och avyttrade verksamheter har försämrat koncernens likvida medel 2012 med 0,4 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –540,0 (–221,3) MSEK. I samband med förvärv av Finnmap Consulting Oy överläts 795 000 Sweco B-aktier som en del av ersättningen. Värdet på aktierna motsvarar sist noterade betalkurs för Swecos B-aktie på NASDAQ OMX Stockholm den 31 januari 2012. För övriga förvärv har ersättningen i sin helhet varit kontant.
Förvärvsrelaterade utgifter för ovanstående förvärv uppgår i denna period och tidigare perioder till totalt 20,9 (5,6) MSEK och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence och transaktionsskatt om 12,0 MSEK. Dessa utgifter har redovisats som övriga externa kostnader i resultaträkningen och uppgår i år till 12,5 MSEK.
| 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FMC koncernen |
Övriga förvärv |
Förvärvade värden |
Avyttrade värden |
Förvärvade värden |
|
| Immateriella tillgångar | 99,4 | 11,5 | 110,9 | – | 67,4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7,1 | 0,4 | 7,5 | – | 6,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 19,4 | 0,0 | 19,4 | – | 0,7 |
| Omsättningstillgångar1) | 381,9 | 9,3 | 391,2 | 0,9 | 87,6 |
| Likvida medel | 193,9 | 10,4 | 204,3 | – | 26,5 |
| Långfristiga skulder | –7,9 | – | –7,9 | – | –0,4 |
| Uppskjuten skatt | –26,5 | –3,0 | –29,5 | – | –16,1 |
| Övriga kortfristiga skulder | –441,5 | –11,7 | –453,2 | –0,4 | –71,5 |
| Vid förvärven redovisat innehav utan bestämmande inflytande | –8,0 | 0,2 | –7,8 | – | –0,2 |
| Vid förvärven redovisad koncerngoodwill | 530,4 | 20,5 | 550,9 | – | 178,2 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | 0,1 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | – | –0,1 | –0,1 | – | – |
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | – | – | –0,4 | – |
| Total köpeskilling | 748,2 | 37,5 | 785,7 | 0,1 | 278,6 |
| Ej reglerad köpeskilling | – | –5,1 | –5,1 | – | –34,9 |
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | – | 10,2 | 10,2 | – | 4,1 |
| Köpeskilling betald med aktier | –46,9 | – | –46,9 | – | – |
| Likvida medel i förvärvade företag | –193,9 | –10,4 | –204,3 | –0,5 | –26,5 |
| MINSKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 507,4 | 32,2 | 539,6 | –0,4 | 221,3 |
1) Varav fordringar uppgår till 369,8 MSEK.
Förvärvade värden motsvarar verkligt värde. I goodwillvärdet ingår värdet av personalens tekniska kunskaper.
Den ej reglerade köpeskillingen om 5,1 MSEK avser villkorade köpeskillingar. De villkorade köpeskillingarna ska utgå om vissa fastställda mål avseende resultat uppfylls och kan maximalt uppgå till 5,3 MSEK. Det verkliga värdet på de villkorade köpeskillingarna har beräknats utifrån vägda sannolikhetsbelopp som sedan har diskonterats.
Under året har Sweco gjort mindre förvärv av innehav utan bestämmande inflytande. Effekterna av förvärven visas nedan i aggregerad form.
| Effekterna av ägarförändringar i företagets innehav: | Totalt |
|---|---|
| Företagets innehav i början av året | 0,2 |
| Förvärv under året | 7,9 |
| Effekt av ökat innehav | –0,2 |
| Del av årets resultat | 4,3 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,3 |
| Företagets innehav i slutet av året | 11,9 |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Förvärv | Avyttring | Förvärv | ||
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper | 830,6 | 0,3 | 206,2 | |
| Bidrag till omsättningen ifall företaget hade varit ägt hela året |
912,4 | 402,8 | ||
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper | 101,6 | –0,3 | 9,9 | |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall företaget hade varit ägt hela året |
111,4 | 29,3 |
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | Övriga | |||||
| immateriella | immateriella | |||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 933,4 | 201,1 | 1 134,5 | 760,4 | 135,0 | 895,4 |
| Inköp | – | 4,1 | 4,1 | – | 4,1 | 4,1 |
| Ökning genom företagsförvärv | 550,9 | 110,9 | 661,8 | 178,1 | 67,4 | 245,5 |
| Minskning vid omräknad förvärvsanalys | –0,1 | – | –0,1 | – | – | – |
| Ökning vid omräknad förvärvsanalys | 12,0 | – | 12,0 | 0,1 | – | 0,1 |
| Omklassificering | – | – | – | – | –0,4 | –0,4 |
| Försäljning/utrangering | –0,4 | –4,1 | –4,5 | – | –3,0 | –3,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –26,7 | –5,6 | –32,3 | –5,2 | –2,0 | –7,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 469,1 | 306,4 | 1 775,5 | 933,4 | 201,1 | 1 134,5 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | –25,9 | –112,8 | –138,7 | –26,0 | –85,7 | –111,7 |
| Omklassificering | – | 0,1 | 0,1 | – | 0,1 | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | – | 3,9 | 3,9 | – | 3,0 | 3,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 4,4 | 2,9 | 7,3 | 0,1 | 1,1 | 1,2 |
| Nedskrivningar | –29,5 | – | –29,5 | – | – | – |
| Årets avskrivning | – | –55,9 | –55,9 | – | –31,3 | –31,3 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | –51,0 | –161,8 | –212,8 | –25,9 | –112,8 | –138,7 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 1 418,1 | 144,6 | 1 562,7 | 907,5 | 88,3 | 995,8 |
| Specifikation | ||||||
| Sweco Sverige | 143,2 | 139,7 | ||||
| Sweco Norge | 397,1 | 378,8 | ||||
| Sweco Finland | 562,1 | 47,0 | ||||
| Sweco centrala & östra Europa | 91,3 | 93,9 | ||||
| Sweco Ryssland | 29,0 | 35,5 | ||||
| Sweco Industry | 195,4 | 212,6 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 10,7 | 11,0 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 6,9 | 9,7 | ||||
| Tillgångar aktiverade vid förvärv | 126,7 | 67,3 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 0,3 | 0,3 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 1 418,1 | 144,6 | 907,5 | 88,3 |
Ovanstående immateriella tillgångar är anskaffade genom företagsförvärv eller inköp, förutom utvecklad programvara om 6,9 MSEK (9,7). Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill. Inga låneutgifter har inräknats i tillgångars anskaffningsvärde i ovanstående tabell.
De väsentliga immateriella värdena återfinns inom affärsområdena Sweco Finland, Sweco Industry och Sweco Norge, som även utgör kassagenererande enheter. Enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren ska i normalfallet ha baserats på en årlig real tillväxttakt på 2 procent, vilket anses motsvara den långsiktiga tillväxttakten på affärsområdets marknad. På vissa marknader kan dock högre tillväxttakt vara rimlig såsom i affärsområde Ryssland där en tillväxttakt på 5 procent använts då framtida inflation och tillväxttakt förväntas vara hög.
Tabell Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill visar de värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna. Tabellen visar även värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov. De viktigaste variablerna är försäljningstillväxt och diskonteringsränta.
Efterfrågan på konsulttjänster följer den allmänna ekonomiska utvecklingen, framförallt tillväxt i BNP och fasta investeringar. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Försäljningstillväxten bygger på antagandet om marknadstillväxt och antaganden om Swecos marknadsandelar.
Diskonteringsfaktorn, baserad på generella marknadsförutsättningar tillsammans med respektive enhets specifika förutsättningar, uppgår för Sweco Sverige till 10 (12) procent, Sweco Norge 11 (13) procent, Sweco Finland 10 (14) procent, Sweco centrala & östra Europa 12 (15) procent, Sweco Ryssland 16 (18) procent och Sweco Industry 10 (14) procent före skatt.
| Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | & östra Europa | Sweco centrala | Sweco Ryssland | Sweco Industry | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 Variabel |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Försäljningstillväxt, % i genomsnitt | 8 | 5,2 | 8 | 6,0 | 9 | 7,7 | 8 | 6,9 | 10 | 8,7 | 5 | 2,9 |
| Diskonteringsränta före skatt, % | 10 | 70,1 | 11 | 54,8 | 10 | 16,5 | 12 | 14,4 | 16 | 18,7 | 10 | 29,1 |
| Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | Sweco centrala & östra Europa |
Sweco Ryssland | Sweco Industry | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 Variabel |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Försäljningstillväxt, % i genomsnitt | 5 | 3,1 | 3 | 1,2 | 3 | 2,0 | 8 | 7,4 | 9 | 8,5 | 9 | 7,3 |
| Diskonteringsränta före skatt, % | 12 | 85,4 | 13 | 33,3 | 14 | 21,2 | 15 | 16,0 | 18 | 21,6 | 14 | 34,7 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 14,1 | 14,0 |
| Inköp | – | 0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 14,1 | 14,1 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –4,4 | –1,6 |
| Årets avskrivningar | –2,8 | –2,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –7,2 | –4,4 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 6,9 | 9,7 |
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total Byggnader och Mark | Inventarier | Total | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 46,1 | 625,7 | 671,8 | 48,0 | 565,0 | 613,0 |
| Inköp | 0,5 | 151,0 | 151,5 | 1,8 | 115,7 | 117,5 |
| Ökning genom företagsförvärv | – | 7,5 | 7,5 | – | 6,3 | 6,3 |
| Omklassificering | –0,4 | 0,4 | – | – | 0,4 | 0,4 |
| Försäljning/utrangering | –0,7 | –70,6 | –71,3 | – | –60,9 | –60,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,5 | –0,1 | 0,4 | –3,7 | –0,8 | –4,5 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 46,0 | 713,9 | 759,9 | 46,1 | 625,7 | 671,8 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –5,0 | –436,0 | –441,0 | –3,5 | –410,0 | –413,5 |
| Omklassificering | –0,1 | –0,1 | –0,2 | – | –0,2 | –0,2 |
| Försäljning/utrangering | 0,3 | 60,7 | 61,0 | – | 51,4 | 51,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,3 | 0,8 | 1,1 | 0,2 | –0,6 | –0,4 |
| Årets avskrivningar | –1,5 | –90,8 | –92,3 | –1,7 | –76,6 | –78,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –6,0 | –465,4 | –471,4 | –5,0 | –436,0 | –441,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 40,0 | 248,5 | 288,5 | 41,1 | 189,7 | 230,8 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,4 | – | 0,4 | 0,4 | – | 0,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 |
| Utgående redovisat värde mark | 0,4 | – | 0,4 | 0,4 | – | 0,4 |
| Varav inventarier finansierade med finansiell leasing med följande belopp: |
||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 56,9 | 56,9 | – | 50,4 | 50,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –19,9 | –19,9 | – | –15,5 | –15,5 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 37,0 | 37,0 | – | 34,9 | 34,9 |
| Inventarier | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 17,2 | 4,8 |
| Inköp | 10,1 | 1,4 |
| Inköp från annat koncernföretag | 0,0 | 11,0 |
| Försäljning till annat koncernföretag | –0,4 | – |
| Försäljning/utrangering | –0,3 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 26,6 | 17,2 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –5,2 | –4,1 |
| Försäljning till annat koncernföretag | 0,4 | – |
| Försäljning/utrangering | 0,3 | – |
| Årets avskrivningar | –7,8 | –1,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –12,3 | –5,2 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 14,3 | 12,0 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 332,0 | 332,0 |
| Förvärv av dotterföretag under året | 741,1 | – |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 1 073,1 | 332,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco Elektronik AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco PM Oy | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Finnmap Consulting Oy | 0871165-9 | Finland | 100 | 21 000 | 741,1 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Vattenbyggnadsbyrån Export AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 1 073,1 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| HYDROCOOP, spol. s r.o. | 31336949 | Slovakien | 80 | ||
| Sweco Hydroprojekt a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 10 | |
| UAB Sweco Lietuva | 301135783 | Litauen | 91 | 5 557 199 | |
| UAB Energetikos linijos | 135906643 | Litauen | 100 | 400 | |
| UAB Sweco Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| Sweco Polska sp.z o.o. | 356143 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Architekci Sp. z o.o. | 371116 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Hydroprojekt Kraków sp. z o.o. | 103414 | Polen | 100 | 55 | |
| Sweco Infraprojekt sp. z o.o. | 56155 | Polen | 100 | 6 350 | |
| Sweco Energoproekt JSC | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 100 | 355 463 | |
| Vealeidja OÜ | 10633373 | Estland | 100 | 1 | |
| SIA Büvuzraudziba Latvija | 40103203346 | Lettland | 100 | 1 | |
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpiha | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Industry AB Prows Industry & Management AB |
556341-2476 556415-9688 |
Stockholm Örebro |
100 100 |
20 000 2 000 |
|
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Finmap Consulting Oy | |||||
| Aaro Kohonen Oy | 0990682-9 | Finland | 100 | 800 | |
| Fennopro-Consulting Oy | 0928019-2 | Finland | 100 | 60 | |
| Finnmap Consulting Engineers (India) Pvt. Ltd. | AABCF0979RST001 | Indien | 100 | 10 000 | |
| Rakennushanke H. Lumivirta Oy | 0723572-6 | Finland | 100 | 370 | |
| Rakennuttajatoimisto Demaco Oy | 0989011-8 | Finland | 100 | 80 | |
| Airix Talotekniikka Oy | 0957613-7 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Air-Ix LVIS Oy | 0974389-8 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Cabix Consulting CJSC JV | 7727065099 | Ryssland | 55 | 55 | |
| Air-Ix Tieto Oy | 1562116-8 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Airix Teollisuus Oy | 0972364-3 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Insinööritoimisto Valcon Oy | 0772679-5 | Finland | 80 | 1 200 | |
| Airix Ympäristö Oy | 0564810-5 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Contesta Oy | 1712699-6 | Finland | 72 | 7 200 | |
| FM Projects Ltd Oy | 0978679-1 | Finland | 100 | 28 | |
| Finnmap Polska Sp.zo.o. | PL7392984011 | Polen | 100 | 295 | |
| SIA Finnmap Latvija | LV40003620413 | Lettland | 100 | 20 | |
| UAB FMC Probalt | LT100003376715 | Litauen | 80 | 80 | |
| IS-Plan Oy | 0837209-5 | Finland | 100 | 666 | |
| KPM Engineering Oy | 1764950-0 | Finland | 100 | 777 | |
| Narmaplan Oy | 0751527-7 | Finland | 75 | 44 | |
| OOO FM Stroiproject | 7806311117 | Ryssland | 100 | ||
| Rak. Suunnittelutoimisto Nylund Oy | 0214837-5 | Finland | 70 | 70 | |
| Siltanylund Oy | 0923248-1 | Finland | 60 | 60 | |
| Genom Sweco Russia AB Sweco Lenvodokanalproekt |
1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 | |
| OOO IKTP | 1077847208010 | Ryssland | 100 | 4 | |
| ZAO NIPI | 1027806865668 | Ryssland | 100 | 10 100 | |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar |
|---|---|---|---|---|
| Genom Sweco Sverige AB | ||||
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Aros Arkitekter AB | 556665-0700 | Stockholm | 100 | 10 000 |
| SIA Aros Architects | 40103889521 | Lettland | 100 | 2 000 |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 96 | 11 814 |
| Sweco Paatela Architects Oy | 0635637-4 | Finland | 100 | 100 |
| Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy | 0399591-2 | Finland | 100 | 100 |
| Sweco China Holding AB | 556730-8167 | Stockholm | 100 | 102 |
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 |
| Stockhomls stads Utrednings- och Statistikkontor AB | 556740-1640 | Stockholm | 100 | 1 000 |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 |
| Inmind Scandinavia AB | 556701-0987 | Göteborg | 100 | 2 500 |
| Sweco International AB | 556862-9918 | Stockholm | 100 | 500 |
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 |
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 |
| Wona AB | 556587-1497 | Göteborg | 100 | 1 114 |
| Axro Holding AB | 556049-7330 | Göteborg | 100 | 5 300 |
| Axro Consult AB | 556250-8480 | Göteborg | 100 | 1 000 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1,0 | 1,0 | ||||
| Tillkommande genom förvärv | 6,4 | – | ||||
| Årets utdelning | –0,9 | – | ||||
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 0,3 | – | ||||
| Omräkningdifferens i utländsk valuta | –0,3 | – | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 6,5 | 1,0 | ||||
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde | |
| 2012 | ||||||
| Genom Finmap Consulting Oy | ||||||
| Oü Estkonsult | 10410360 | Estland | 40 | 40 | 1,4 | |
| Rapcon Oy | 0944024-8 | Finland | 40 | 40 | 0,6 | |
| Geotek Oy | 0923058-2 | Finland | 45 | 45 | 3,0 | |
| Betonialan Ohuthiekeskus FCM Oy | 1713909-2 | Finland | 33 | 33 | 0,2 | |
| Inseneriburoo KPME OÜ | 10506686 | Estland | 47 | 47 | 0,4 | |
| KPME A & K Design OÜ | 11399560 | Estland | 47 | 47 | 0,0 | |
| Genom Sweco Sverige AB | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 | |
| Summa aktier och andelar | 6,5 | |||||
| 2011 | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 | |
| Summa aktier och andelar | 1,0 |
| Koncernens andel av intäkter, resultat, tillgångar, skulder och eget kapital i intresseföretag |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 19,8 | – |
| Resultat | 0,3 | 0,0 |
| Tillgångar | 14,1 | 1,0 |
| Eget kapital | 6,5 | 1,0 |
| Skulder | 7,6 | 0,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % |
|---|---|---|---|
| 2012 | |||
| Sweco ÅF Healthcare Systems AB (ägt genom Sweco Systems AB) | 556881-5764 | Stockholm | 50 |
| SWECO Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2011 | |||
| SWECO Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 115,3 | 35,9 |
| Rörelsekostnader | –114,5 | –34,3 |
| Finansnetto | 0,1 | 0,1 |
| Skatter | –0,2 | –0,6 |
| ÅRETS RESULTAT | 0,7 | 1,1 |
| Anläggningstillgångar | 0,2 | 0,2 |
| Omsättningstillgångar | 134,5 | 11,5 |
| Summa tillgångar | 134,7 | 11,7 |
| Kortfristiga skulder | –132,3 | –9,7 |
| Summa skulder | –132,3 | –9,7 |
| NETTOTILLGÅNGAR | 2,4 | 2,0 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 7,9 | 8,9 |
| Avyttring av andra aktier | –9,3 | –1,0 |
| Tillkommande genom förvärv | 13,0 | – |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,1 | 0,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 11,5 | 7,9 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, nedskrivning sker när behov föreligger och redovisas i resultaträkningen, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Hirsala Golf Oy | 1709135-9 | Finland | 3 | 0,6 | |
| Kiinteistöosakeyhtiö Kuopion Puijonkatu 26-28 | 0235274-7 | Finland | 15 | 397 | 2,5 |
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 2,6 | ||||
| Summa aktier och andelar | 11,5 | ||||
| 2011 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 2,1 | ||||
| Summa aktier och andelar | 7,9 | ||||
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | |
| Organisations | |||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte Redovisat värde | |
| 2012 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2011 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 38,3 | 38,6 |
| Utlåning till koncernföretag | 0,9 | – |
| Kapitalisering av ränta | 0,8 | 0,7 |
| Reglerade fordringar | –0,8 | –0,7 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –1,3 | –0,3 |
| Utgående redovisat värde | 37,9 | 38,3 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 547,5 | 1 395,1 |
| Årets förändring | 51,2 | 152,4 |
| Utgående redovisat värde | 1 598,7 | 1 547,5 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 1 636,6 | 1 585,8 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående långfristiga fordringar | 20,3 | 32,6 |
| Ökning av fordringar | 25,6 | 0,7 |
| Ökning genom förvärv | 0,1 | 0,0 |
| Minskning av fordringar | 0,0 | –12,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,2 | –0,1 |
| UTGÅENDE LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 46,2 | 20,3 |
| Långfristiga fordringar vid årets utgång | ||
| Pensionsfordringar enligt not 28 | 42,4 | 16,5 |
| Övriga fordringar | 3,8 | 3,8 |
| TOTALA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 46,2 | 20,3 |
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 2 278,9 | 1 988,3 |
| Delfakturerade belopp | –1 497,3 | –1 338,2 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 781,6 | 650,1 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 1 186,7 | 890,8 |
| Delfakturerade belopp | –1 541,1 | –1 171,1 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | –354,4 | –280,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 26,9 | 26,9 | – | 0,1 |
| Förutbetalda försäkringar | 7,0 | 11,3 | 0,0 | – |
| Upplupna intäkter | 1,0 | 2,4 | – | 0,6 |
| Förutbetalda licenskostnader | 25,1 | – | 25,1 | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 105,0 | 92,5 | 12,9 | 9,6 |
| SUMMA | 165,0 | 133,1 | 38,0 | 10,3 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, så kallad deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånligare räntan.
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att: • De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Kassa/bank | 357,4 | 219,6 | 0,5 | 60,7 |
| Kortfristiga likvida placeringar | 9,4 | – | – | – |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH | ||||
| KORTFRISTIGA PLACERINGAR | 366,8 | 219,6 | 0,5 | 60,7 |
Per 31 december 2012 och 2011 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|
| Antal aktier 2011-01-01 | 9 389 075 | 81 568 699 | 90 957 774 |
| Återköp av egna aktier i eget förvar | – | –237 947 | –237 947 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | –3 399 | 3 399 | – |
| ANTAL AKTIER 2011-12-31 | 9 385 676 | 81 334 151 | 90 719 827 |
| Emission av återköpta aktier | – | 795 000 | 795 000 |
| Återköp av egna aktier i eget förvar | – | –281 145 | –281 145 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | –4 012 | 4 012 | – |
| ANTAL AKTIER 2012-12-31 | 9 381 664 | 81 852 018 | 91 233 682 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sidan 47 för koncernen och sidan 51 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Swecoaktien återfinns på sidorna 85–87.
I samband med förvärvet av FMC-koncernen utgavs 795 000 återköpta B-aktier motsvarande 46,9 MSEK. Under året har på aktieägares begäran 4 012 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 595 182,3 varav A-aktier motsvarar 9 381 664 röster och B-aktier 8 213 518,3 röster. Under året återköpte Sweco 281 145 B-aktier för 19,5 MSEK vilket motsvarar 69,41 SEK per aktie.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs årligen vid årsstämma och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämma med en röst per A-aktie respektive en tiondels röst per B-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till –0,8 MSEK (–0,4).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterföretag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2012-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 283 165 B-aktier (797 020). De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 69,14 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 19,6 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 20,7 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,3 procent av totala antalet aktier och 0,2 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 17 april 2013.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Utdelning 3,25 SEK per stamaktie (3,00 SEK) | 297,4 | 274,0 |
Beloppen avseende 2012 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar, varför värdeförändringen kan bli mindre om aktierna kvarstår i eget förvar. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2012, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas ytterligare.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 642,3 | 1,5 | 662,0 | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 29 | 23,6 | 22,0 | – | – |
| Summa | 665,9 | 23,5 | 662,0 | – |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskrediter | 96,0 | 34,2 | 44,9 | – |
| Andra skulder till kreditinstitut | 0,2 | 0,2 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 29 | 14,0 | 13,8 | – | – |
| Summa | 110,2 | 48,2 | 44,9 | – |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE | ||||
| SKULDER | 776,1 | 71,7 | 706,9 | – |
Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Beviljade krediter | 1 325,8 | 502,4 | 1 200,0 | 447,1 |
| På balansdagen | ||||
| utnyttjade krediter | –776,1 | –34,2 | –706,9 | – |
| OUTNYTTJADE KREDITER | 549,7 | 468,2 | 493,1 | 447,1 |
| Räntevillkor på balansdagen | ||||
| Lån hos kreditinstitut, ränta med | ||||
| kort bindningstid % | 2,21 | 4,51 | 2,21 | – |
| Utnyttjade kortfristiga krediter, | ||||
| rörlig ränta % | 1,81 | 2,55 | 1,28 | 2,18 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Låneförfallostruktur | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| 0–1 år | 110,2 | 48,2 | 44,9 | – |
| 1–2 år | 361,9 | – | 373,7 | – |
| 2–3 år | 302,8 | 23,5 | 288,3 | – |
| 9 år | 1,2 | – | – | – |
| 776,1 | 71,7 | 706,9 | – |
Räntebindningstiden för samtliga lån är mindre än ett år.
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och AI Pension (AIP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AIP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AIP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och AIP:s överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113) och AIP:s till 123 procent (114). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och AIP:s tillgångar i procent av försäkringsåtagandena, beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden. Under 2012 genomfördes en förändring av de norska pensionsplanerna vilket medförde en positiv resultateffekt på 48 MSEK under det fjärde kvartalet 2012, samt en framtida positiv resultateffekt som uppskattas till 27 MSEK årligen. Under 2012 förändrade även Norsk RegnskapsStiftelse (the Norwegian Accounting Standards Board, NASB) sina rekommendationer avseende diskonteringsräntor för pensionsplanernas tillgångar och skulder. Förändringen innebär att Sweco från 2012 använder räntan för norska bostadsobligationer som diskonteringsränta, istället för som tidigare, räntan för norska statsobligationer. Dessa två förändringar innebär sammantaget en minskning av pensionsförpliktelsen med 161 MSEK före skatt jämfört med tidigare förhållanden.
De anställda i Finland omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. För de anställda, som kom med förvärvet av Kemira Engineering Oy 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan avseende tilläggspension.
| Norge | Finland | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden, % | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Diskonteringsränta | 3,8 | 2,6 | 5,0 | 5,0 |
| Förväntad avkastning på | ||||
| förvaltningstillgångar | 3,8 | 4,1 | 5,0 | 5,0 |
| Framtida årliga löneökningar | 3,8 | 3,5 | 3,0 | 3,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 0,5 | 1,1 | 0,0 | 0,0 |
| Inflation | 3,5 | 3,3 | 2,0 | 2,0 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 67 års ålder är 16 för män och 19 för kvinnor.
| Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av pensionsförpliktelser | –480,1 | –675,8 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 438,7 | 452,0 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 83,3 | 233,4 |
| NETTOFÖRPLIKTELSE PENSIONER | 41,9 | 9,6 |
| Andra långfristiga fordringar | 42,4 | 16,5 |
| Avsättningar till pensioner | –0,5 | –6,9 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | 41,9 | 9,6 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets början | –675,8 | –596,1 |
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period samt | ||
| räntekostnader | –54,5 | –61,2 |
| Aktuariella vinster och förluster | 242,8 | –42,8 |
| Omklassificering | – | 2,8 |
| Utbetalningar av pensioner | 15,8 | 19,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –8,4 | 1,6 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets slut | –480,1 | –675,8 |
| Årets förändring i verkligt värde för förvaltningstillgångarna | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början | 452,0 | 437,1 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 41,3 | 30,8 |
| Förväntad avkastning | 16,7 | 20,8 |
| Aktuariella vinster och förluster | –63,5 | –23,4 |
| Tillskott | 1,4 | 1,6 |
| Utbetalningar av pensioner | –14,9 | –14,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 5,7 | –0,8 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 438,7 | 452,0 |
| Förvaltningstillgångarna består av | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktier | 56,0 | 66,4 |
| Räntebärande värdepapper | 206,3 | 219,3 |
| Fastigheter | 62,7 | 75,5 |
| Övrigt | 113,7 | 90,8 |
| TOTALA FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 438,7 | 452,0 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||
| Årets kostnad för intjänade pensioner | –39,0 | –40,1 |
| Räntekostnad av förpliktelsen | –15,6 | –21,1 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | –22,2 | –16,8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 16,7 | 20,8 |
| Effekter av reduceringar och regleringar | 41,8 | – |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –18,3 | –57,2 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | –19,4 | –56,9 |
| Finansnetto | 1,1 | –0,3 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –18,3 | –57,2 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar är –27,2 MSEK (–19,5).
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna fastställdes genom beaktande av förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av den aktuella investeringspolicyn. Förväntad avkastning på placeringar med fast ränta baseras på den avkastning som erhålls om dessa värdepapper hålles till förfall. Förväntad avkastning på aktier och fastigheter baseras på den långfristiga avkastningen som förekommit på respektive marknad.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2013 uppgå till cirka 23 MSEK.
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse |
–480,1 | –675,8 | –596,1 | –558,4 |
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
438,7 | 452,0 | 437,1 | 438,4 |
| UNDERSKOTT | –41,4 | –223,8 | –159,0 | –120,0 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förmånsbestämda förpliktelser |
242,8 | –42,8 | 13,1 | 12,9 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förvaltningstillgångar |
–63,5 | –23,4 | –12,3 | –14,3 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | –205,0 | –178,7 |
| Sverige, AIP | –17,5 | –15,9 |
| Finland | –114,2 | –34,0 |
| Norge | –41,9 | –28,7 |
| Övriga länder | –1,3 | –2,1 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | –379,9 | –259,4 |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nom. | Nom. | |||
| Nuvärde | belopp | Nuvärde | belopp | |
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 14,0 | 17,5 | 13,8 | 15,9 |
| Summa kortfristiga skulder | 14,0 | 17,5 | 13,8 | 15,9 |
| I skulder till kreditinstitut | ||||
| Förfallande inom mer än ett år men mindre än två år |
14,9 | 17,2 | 8,3 | 10,4 |
| Förfallande inom mer än två år men mindre än tre år |
8,7 | 9,6 | 13,7 | 21,2 |
| Summa långfristiga skulder | 23,6 | 26,8 | 22,0 | 31,6 |
| TOTALA SKULDER | ||||
| FINANSIELLA LEASINGAVTAL | 37,6 | 44,3 | 35,8 | 47,5 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
Sweco har inga skulder enligt finansiella leasingavtal som förfaller efter tre år eller mer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Upplupna lönekostnader | 158,0 | 106,9 | 4,4 | 2,7 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 358,0 | 269,5 | 1,3 | 1,0 |
| Upplupna sociala kostnader | 271,6 | 210,1 | 7,8 | 4,8 |
| Upplupna räntor | 2,2 | – | 2,1 | – |
| Övriga | 128,1 | 76,1 | 6,5 | 10,1 |
| SUMMA | 917,9 | 662,6 | 22,1 | 18,6 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 195,6 | 149,7 | 0,0 | 0,1 |
| Personalens källskatt | 109,7 | 84,9 | 0,9 | 0,5 |
| Övriga | 93,9 | 48,3 | 1,7 | 4,8 |
| SUMMA | 399,2 | 282,9 | 2,6 | 5,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Ställda panter | |||||
| Ställda medel för hyra | 1,8 | – | – | – | |
| SUMMA | 1,8 | – | – | – | |
| Ansvarsförbindelser | |||||
| Borgen för dotterföretags skulder | – | – | 29,0 | 51,9 | |
| Fullgörandegarantier | 194,3 | 207,7 | 146,8 | 152,2 | |
| SUMMA | 194,3 | 207,7 | 175,8 | 204,1 | |
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Finansiella tillgångar | Finansiella | Finansiella skulder | Andra | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| värderade till verkligt värde | Låne- och | tillgångar som | värderade till verkligt värde | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| 2012 | via resultaträkningen1) | kundfordringar | kan säljas | via resultaträkningen | skulder | värde | värde |
| Finansiella placeringar | – | – | 11,5 | – | – | 11,5 | 11,5 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,8 | – | – | – | 3,8 | 3,8 |
| Kundfordringar | – | 1 278,7 | – | – | – | 1 278,7 | 1 278,7 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 5,4 | – | – | – | – | 5,4 | 5,4 |
| Likvida medel | – | 357,4 | – | – | – | 357,4 | 357,4 |
| SUMMA | 5,4 | 1 639,9 | 11,5 | – | – | 1 656,8 | 1 656,8 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 665,9 | 665,9 | 665,9 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | 4,3 | 4,3 | 4,3 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 110,2 | 110,2 | 110,2 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 286,9 | 286,9 | 286,9 |
| SUMMA | – | – | – | – | 1 067,3 | 1 067,3 | 1 067,3 |
| 2011 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | – | – | 7,9 | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,8 | – | – | – | 3,8 | 3,8 |
| Kundfordringar | – | 909,5 | – | – | – | 909,5 | 909,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2,1 | – | – | – | – | 2,1 | 2,1 |
| Likvida medel | – | 219,6 | – | – | – | 219,6 | 219,6 |
| SUMMA | 2,1 | 1 132,9 | 7,9 | – | – | 1 142,9 | 1 142,9 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 23,5 | 23,5 | 23,5 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | 20,2 | 20,2 | 20,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 48,2 | 48,2 | 48,2 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 245,8 | 245,8 | 245,8 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | – | – | 0,1 | – | 0,1 | 0,1 |
| SUMMA | – | – | – | 0,1 | 337,7 | 337,8 | 337,8 |
1) Innehas för handelsändamål.
I tabellen består långfristiga fordringar av "Andra långfristiga fordringar" förutom pensionsfordringar. Övriga kortfristiga skulder/fordringar består av derivat som avser värdeförändringar på terminsaffärer. I lång- och kortfristiga räntebärande skulder ingår finansiella leasingavtal, se även not 27 och not 29.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Finansiella | Andra | Summa | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|
| kundfordringar | kan säljas | skulder | värde | värde |
| – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 |
| 0,5 | – | – | 0,5 | 0,5 |
| 0,5 | 0,9 | – | 1,4 | 1,4 |
| 662,0 | ||||
| – | – | 44,9 | 44,9 | 44,9 |
| – | – | 10,4 | 10,4 | 10,4 |
| – | – | 717,3 | 717,3 | 717,3 |
| Låne- och – |
tillgångar som – |
finansiella 662,0 |
redovisat 662,0 |
| Låne- och | Finansiella tillgångar som |
Andra finansiella |
Summa redovisat |
Verkligt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | kundfordringar | kan säljas | skulder | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | 60,7 | – | – | 60,7 | 60,7 |
| SUMMA | 60,7 | 0,9 | – | 61,6 | 61,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | 12,7 | 12,7 | 12,7 |
| SUMMA | – | – | 12,7 | 12,7 | 12,7 |
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
| Summa redovisat |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde |
| Financiella placeringar | – | – | 11,5 | 11,5 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument | – | 5,4 | – | 5,4 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | – | 5,4 | 11,5 | 16,9 |
| Summa redovisat |
||||
| 2011 | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde |
| Financiella placeringar | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument | – | 2,1 | – | 2,1 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | – | 2,1 | 7,9 | 10,0 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument | – | 0,1 | – | 0,1 |
| SUMMA SKULDER | – | 0,1 | – | 0,1 |
Inga finansiella instrument som värderats till verkligt värde förekommer i årets resultat.
| Finansiella | |
|---|---|
| placeringar | |
| Öppningsbalans 2011-01-01 | 8,9 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | 0,1 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | – |
| Anskaffningsvärde förvärv | 0,0 |
| Försäljningslikvid försäljning | –1,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2011-12-31 | 7,9 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 | – |
| Öppningsbalans 2012-01-01 | 7,9 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | 0,0 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | –0,1 |
| Anskaffningsvärde förvärv | 13,0 |
| Försäljningslikvid försäljning | –9,3 |
| UTGÅENDE BALANS 2012-12-31 | 11,5 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2012-12-31 | – |
I tabellen ovan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på ickeobserverbara indata (nivå 3).
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. När tillförlitliga underlag saknas för värdering till verkligt värde redovisas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna ska begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak minskas/minimeras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning såväl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tecknas i annat än lokal valuta så skyddas de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har 2012 fördelat sig på följande väsentliga valutor:
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | NOK | EUR | USD | NOK |
| Intäkter | 78,2 | 68,4 | 0,8 | 64,0 | 62,9 | 2,2 |
| Kostnader | –51,5 | –16,7 | –3,5 | –42,3 | –10,6 | –1,7 |
| NETTO | 26,7 | 51,7 | –2,7 | 21,7 | 52,3 | 0,5 |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 36 månader (föregående år 0 till 45 månader)
| Kontrakts belopp |
Orealiserade vinster + / förluster – |
Genomsnittlig kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| EUR | 56,4 | 51,6 | 2,3 | 0,7 | 9,09 | 9,22 | |
| USD | 32,6 | 32,2 | 2,5 | 1,3 | 7,01 | 7,20 | |
| Övriga | 19,0 | 14,5 | 0,6 | 0,0 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övriga externa kostnader i resultaträkningen och verkligt värde redovisas som övrig kortfristig fordran/skuld i balansräkningen.
När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 506 MNOK (419) respektive 135,5 MEUR (40,4). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| I resultatet ingående | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| valutakursdifferenser | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Nettoomsättning | 0,5 | 0,9 | – | – | ||
| Övriga rörelsekostnader | –0,6 | –0,9 | – | – | ||
| Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet |
–0,1 | 0,0 | – | – | ||
| Finansiella kostnader | –2,6 | –1,6 | –1,4 | – | ||
| Summa valutakursdifferenser i finansnettot |
–2,6 | –1,6 | –1,4 | – | ||
| TOTALA VALUTAKURS DIFFERENSER I RESULTATET |
–2,7 | –1,6 | 1,4 | – |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Samtliga lån löper med ränta som har kort bindningstid och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden. Bolaget har bedömt att lån med ränta med kort bindningstid ger den lägsta finansieringskostnaden över tiden. Indirekt kan räntenivån påverka det allmänna ekonomiska klimatet och investeringsviljan i samhället.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med outnyttjade krediter som inklusive likvida medel uppgick till 916,5 MSEK (687,8). För att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen finns så kallade cash pools i Sverige, Norge och Finland. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 27.
Förfallostruktur för finansiella skulder framgår av nedanstående tabell:
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
| 2012 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 642,5 | – | – | 0,2 | 642,3 | |
| Terminskontrakt EUR | 6,5 | 56,4 | 0,1 | 8,1 | 12,0 | 36,2 |
| Terminskontrakt USD | 5,0 | 32,6 | 11,2 | 11,3 | 10,1 | – |
| Terminskontrakt övriga | 19,0 | 0,6 | 13,4 | 5,0 | – | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 44,3 | 44,3 | 4,1 | 2,4 | 11,0 | 26,8 |
| Leverantörsskulder | 286,9 | 168,9 | 115,4 | 2,5 | 0,1 | |
| Övriga skulder | 403,5 | 305,3 | – | 93,9 | 4,3 | |
| SUMMA | 1 485,2 | 490,2 | 150,6 | 134,7 | 709,7 |
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
| 2011 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 1,7 | – | – | 0,2 | 1,5 | |
| Terminskontrakt EUR | 5,7 | 51,6 | 9,6 | 2,4 | 12,5 | 27,1 |
| Terminskontrakt USD | 4,6 | 32,2 | 1,0 | 0,8 | 12,7 | 17,7 |
| Terminskontrakt övriga | 14,5 | – | 1,2 | 2,7 | 10,6 | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 47,5 | 47,5 | 4,6 | 2,3 | 9,0 | 31,6 |
| Leverantörsskulder | 245,8 | 193,1 | 44,3 | 4,5 | 3,9 | |
| Övriga skulder | 303,1 | 234,6 | – | 48,3 | 20,2 | |
| SUMMA | 696,4 | 442,9 | 51,0 | 89,9 | 112,6 |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Sweco har cirka 15 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 43 procent kommer från offentliga sektorn, 23 procent från fastighets- och byggföretag, 32 procent från industriföretag samt 2 procent från övriga privata företag.
De tio största kunderna utgör 21 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | Reserv | Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar | 1 026,3 | – | 1 026,3 | 689,8 | – | 689,8 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dagar |
123,3 | –0,6 | 122,7 | 116,0 | –4,7 | 111,3 |
| Förfallna kundfordringar > 31–90 dgr |
40,0 | –0,7 | 39,3 | 40,9 | –0,2 | 40,7 |
| Förfallna kundfordringar > 91–180 dgr |
55,6 | –9,5 | 46,1 | 24,7 | –2,8 | 21,9 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dgr |
60,1 | –15,8 | 44,3 | 56,9 | –11,1 | 45,8 |
| SUMMA | 1 305,3 | –26,6 | 1 278,7 | 928,3 | –18,8 | 909,5 |
Per den 31 december 2012 var kundfordringarna uppgående till 252,4 MSEK (219,7) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Kundfordringar per valuta | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| SEK | 708,1 | 497,7 |
| EUR | 258,9 | 123,6 |
| USD | 24,5 | 17,7 |
| NOK | 194,6 | 175,5 |
| CZK | 26,1 | 28,7 |
| RUB | 33,7 | 30,8 |
| Andra valutor | 32,8 | 35,5 |
| SUMMA | 1 278,7 | 909,5 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2012 | 2011 |
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | –18,8 | –13,1 |
| Reservering för osäkra fordringar | –16,4 | –9,3 |
| Reservering för osäkra fordringar | –16,4 | –9,3 |
|---|---|---|
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 6,5 | 2,1 |
| Återförda outnyttjade belopp | 1,4 | 1,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,7 | 0,1 |
| UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR | –26,6 | –18,8 |
Sweco PM Oy har mot en kund gjort gällande ett krav på obetalda kundfordringar. Samtidigt har bolaget blivit föremål för motstämning i finsk domstol där motparten hävdar rätt till skadestånd med hänvisning till att Sweco PM agerat grovt vårdslöst i ett uppdrag. Det yrkade skadeståndsbeloppet uppgår till 16,3 MEUR. För att käranden ska anses ha rätt till sådant skadestånd, som innebär att avtalade ansvarsbegränsningar inte gäller, måste grovt vårdslöst agerande påvisas. Tvisten omfattas tills vidare av konsultansvarsförsäkringen. Skulle grov vårdslöshet fastställas slutligt av domstol gäller dock inte försäkringen. Sweco PM anser sig inte ha agerat varken vårdslöst eller grovt vårdslöst i uppdraget.
Vattenbyggnadsbyrån Export AB är part i en domstolsprocess i Turkiet där motparten påstår att AgriConsult AB (numera ett bolag inom Sweco) förfarit vårdslöst vid projekteringen av en siloanläggning. Uppdraget utfördes 1994 och påkallande part framförde kravet 2004. I processen har två skiljedomar meddelats, en till Swecos fördel och en till motpartens fördel. Den sistnämda har överklagats av Sweco, varför tvisten fortsatt är föremål för prövning. Sweco menar att kravet saknar grund och dessutom ska anses vara preskriberat. Kravet uppgår till cirka 25 MSEK.
Enligt Swecos uppfattning kommer ingen av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka koncernen.
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat, kassaflöden och eget kapital.
| Faktor | Förändring +/– | 2012 Påverkan +/– |
2011 Påverkan +/– |
|---|---|---|---|
| Valuta | |||
| EUR | 10% | 10,8 | 2,5 |
| USD | 10% | 3,8 | 3,8 |
| NOK | 10% | 13,8 | 9,3 |
| Räntenivå på in-/utlåning | 1%-enhet | 2,5 | 0,7 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 27 procent.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. En god kapitalstruktur ska också utgöra grunden för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och innehav utan bestämmande inflytande.
| Kapital | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Eget kapital | 1 692,2 | 1 493,2 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 22,3 | 10,5 |
| SUMMA | 1 714,5 | 1 503,7 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av förvärv, till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,25 SEK per aktie till årsstämman 2013, vilket motsvarar en utdelningsandel av cirka 65 procent av resultat efter skatt. Genom utdelningen kommer högst 297,4 MSEK att överföras till aktieägarna.
Swecos finansiella mål innebär att Sweco över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösenprogram 2009 i genomsnitt uppgått till cirka 75 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning eller inlösa aktier när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Besluten om extra utdelning och återföringar till aktieägarna genom inlösenprogram återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelning 2002 samt genomfört inlösen av aktier 2005, 2006 och 2009.
Swecos årsstämma 2012 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är dels att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv. Årsstämman bemyndigade också styrelsen att återköpa egna aktier för att möjliggöra leverans av aktier till Aktiesparprogram 2012.
Styrelsen föreslår att även årsstämman 2013 bemyndigar styrelsen att fatta beslut om att återköpa och överlåta egna aktier samt att möjliggöra leverans av aktier till Aktiesparprogram 2013.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen Nordström, som är aktieägare med cirka 34 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 0,3 MSEK (0,0). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 23 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 2,3 MSEK (0,5). Kundfordran vid årsskiftet uppgick till 0,2 MSEK (–). Till bolag som ägs gemensamt av familjen Nordström och Douglas har konsulttjänster sålts för 0,1 MSEK (0,0).
Styrelsen föreslog den 14 februari 2013 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning om totalt högst 297,4 MSEK (se not 26).
Efter årets utgång har Sweco förvärvat det norska teknikkonsultföretaget Planstyring AS med 28 anställda.
Sweco har också förvärvat det norska installations-företaget MEC Consult AS med sex anställda.
Avsättningar till pensioner är baserade på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 28). Blir avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar stora kan det leda till att aktuariella vinster eller förluster faller utanför korridoren och att en andel av dessa behöver redovisas i resultat- och balansräkningen.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Cirka 22 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 5 mars 2013
Styrelseordförande Styrelseledamot
Olle Nordström Anders G. Carlberg
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Gunnel Duveblad Johan Nordström Aina Nilsson Ström
Pernilla Ström Carola Teir-Lehtinen Kai Wärn Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas Holm Göran Karloja Anna Leonsson
Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SWECO AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31–78.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SWECO AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 7 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 7 503,5 | 5 987,6 | 5 272,4 | 5 338,7 | 5 522,8 |
| Rörelseresultat | 659,3 | 531,3 | 432,7 | 443,6 | 596,3 |
| Finansnetto | –28,5 | –4,5 | –9,0 | 0,0 | –8,1 |
| Resultat före skatt | 630,8 | 526,8 | 423,7 | 443,6 | 588,2 |
| Årets resultat | 459,8 | 374,8 | 299,9 | 294,6 | 402,9 |
| Balansräkning, MSEK | |||||
| Balansomslutning | 4 689,5 | 3 256,8 | 2 988,4 | 3 151,3 | 3 012,5 |
| Eget kapital | 1 714,5 | 1 503,7 | 1 429,6 | 1 595,7 | 1 414,8 |
| Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar | 366,8 | 219,6 | 376,7 | 557,3 | 321,3 |
| Räntebärande skulder | 776,1 | 78,7 | 136,6 | 138,8 | 161,2 |
| Räntebärande nettofordran/skuld | –409,3 | 140,9 | 240,1 | 418,5 | 160,1 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 414,8 | 513,0 | 341,8 | 529,7 | 557,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –655,5 | –312,9 | –132,5 | –93,6 | –273,1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 393,2 | –355,9 | –362,5 | –201,3 | –176,5 |
| Årets kassaflöde | 152,5 | –155,8 | –153,2 | 234,8 | 107,5 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelseresultat per anställd, TSEK | 90 | 92 | 87 | 87 | 109 |
| Förädlingsvärde per anställd, TSEK | 753 | 758 | 758 | 743 | 720 |
| Debiteringsgrad, % | 74,2 | 73,9 | 73,4 | 73,6 | 75,6 |
| Rörelsemarginal, % | 8,8 | 8,9 | 8,2 | 8,3 | 10,8 |
| Vinstmarginal, % | 8,4 | 8,8 | 8,0 | 8,3 | 10,6 |
| Soliditet, % | 36,6 | 46,2 | 47,8 | 50,6 | 47,0 |
| Nettoskuld/eget kapital, % | 23,9 | –9,4 | –16,8 | –26,2 | –11,3 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 20 | 48 | 31 | 42 | 32 |
| Avkastning på eget kapital, % | 28,5 | 25,6 | 19,9 | 19,6 | 34,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 32,6 | 34,2 | 26,5 | 27,5 | 44,4 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 16,7 | 17,2 | 14,3 | 14,7 | 22,3 |
| Antal årsanställda | 7 336 | 5 772 | 4 986 | 5 082 | 5 453 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 4,97 | 4,11 | 3,31 | 3,31 | 4,68 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,97 | 4,11 | 3,28 | 3,28 | 4,65 |
| Direktavkastning, % | 4,5 | 5,2 | 5,2 | 7,4 | 5,7 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 18,55 | 16,46 | 15,61 | 17,82 | 16,09 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 18,55 | 16,46 | 15,61 | 17,40 | 15,72 |
| Kassaflöde per aktie, SEK | 1,67 | –1,71 | –1,70 | 2,66 | 1,25 |
| Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK | 1,67 | –1,71 | –1,68 | 2,63 | 1,24 |
| Köpkurs SWECO B 31 december, SEK | 73,00 | 57,50 | 58,25 | 53,75 | 35,00 |
| Börsvärde, MSEK | 6 653 | 5 258 | 5 394 | 4 963 | 3 211 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2012 – föreslagen) | 3,25 | 3,00 | 3,00 | 2,00 | 2,00 |
| Extra utdelning och annan vinstöverföring | – | – | – | 2,00 | – |
| Antal aktier 31 dec | 91 233 682 | 90 719 827 | 90 957 774 | 88 943 037 | 87 144 243 |
| Antal aktier efter utspädning 31 dec | 91 233 682 | 90 719 827 | 90 957 774 | 91 074 951 | 89 172 369 |
| Antal aktier efter full utspädning 31 dec | 91 233 682 | 90 719 827 | 92 257 774 | 92 374 951 | 90 424 369 |
| Antal återuppköpta B- och C-aktier | 283 165 | 797 020 | 559 073 | 3 059 073 | 2 357 867 |
Marknaden för teknikkonsulttjänster har varit god under året främst vad det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Trots den snabba nedgången i konjunkturen mot slutet av året blev 2008 Swecos bästa år hittills. Sweco-koncernens omsättning ökade med 21 procent och uppgick till 5 523 MSEK. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet ökade med 38 procent och uppgick till 596 MSEK. Verksamheterna i Sverige och Norge svarade för den största resultatförbättringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa. I Norge gjordes flera förvärv och i östra Europa fortsatte expansionen genom ytterligare förvärv i Litauen och Bulgarien. Ett teckningsoptionsprogram utgavs under året till cirka 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var vid årets slut 35 kronor, en nedgång under året med 47 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 5 536 personer.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framför allt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan generellt sett god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. På grund av den svaga konjunkturen minskade Sweco-koncernens omsättning med 3 procent och uppgick till 5 339 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK med en rörelsemarginal på 8,3 procent. Sverige och Norge svarade för starka resultat med rörelsemarginaler på cirka 11 procent. Rörelseresultatet belastades med omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill i Sweco Industry med sammanlagt 41 MSEK samt kostnader för resursanpassningar i Baltikum med 8 MSEK. Sweco-koncernens finansiella ställning var stark, nettofordran uppgick till 419 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 1 122 MSEK. Förvärvsaktiviteten var låg under året och endast några mindre förvärv genomfördes. Aktiekursen för Sweco B ökade med 54 procent och uppgick vid årets slut till 53,75 kronor. Antalet anställda vid årets slut var 5 137 personer.
Marknaden för teknikkonsulttjänster präglades av en svag utveckling under våren och en begynnande återhämtning under hösten. I slutet av året märktes en snabbare återhämtning, bland annat inom industrin och byggsektorn. Nettoomsättningen uppgick till 5 272 MSEK. Omsättningen minskade med cirka 1 procent, främst genom neddragningar inom industriverksamheten i Finland. Rörelseresultatet uppgick till 432,7 MSEK. Tre affärsområden, Sweco Sverige, Sweco Norge och Sweco Ryssland, redovisar bra resultat med rörelsemarginaler på över 10 procent. Sweco Norges resultat har påverkats av nedskrivningar av engångskaraktär i projekt med drygt 20 MSEK. Offensiva varumärkessatsningar i ett flertal länder samt kostnader i samband med förvärvsaktiviteter, tillsammans 26 MSEK, har ökat koncerngemensamma kostnader. Den finansiella ställningen var stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till cirka –17 procent och soliditeten till 48 procent. Genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków etablerades en ny marknad i Polen. Under året förvärvades totalt nio bolag med drygt 300 anställda. Aktiekursen för Sweco B var 58,25 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 8 procent. Antalet anställda vid periodens utgång var 5 418 personer.
Året inleddes med en god efterfrågan på Swecos samtliga marknader. Speciellt den svenska marknaden samt bygg- och infrastruktursektorerna hade stark tillväxt under året. Utmärkande var också den finländska marknaden som stabiliserades och där bland annat efterfrågan på Swecos industrirelaterade konsulttjänster ökade. Den generellt sett starka efterfrågan höll i sig även under det andra halvåret, trots den europeiska skuldkrisen och avmattningen i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 14 procent och uppgick till 5 987,6 MSEK. Rörelseresultatet ökade med 23 procent och uppgick till 531,3 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 8,9 procent. Den finansiella ställningen var fortsatt stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till –9 procent och soliditeten till 46 procent. Antalet anställda ökade med cirka 900, varav drygt 300 medarbetare tillförts genom organisk tillväxt. Under året gjordes 16 förvärv med totalt cirka 600 medarbetare. I slutet av 2011 tecknades avtal om att förvärva finländska FMC-koncernen med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1 100 medarbetare. Förvärvet av FMC, som slutfördes i februari 2012, innebär att Sweco får en årsomsättning på cirka 6,7 miljarder och 7 400 medarbetare. Aktiekursen för Sweco B var 57,50 SEK vid periodens utgång, en nedgång med 1 procent.
Den starka marknadsutvecklingen som rådde 2011 höll i sig större delen av 2012, trots den europeiska skuldkrisen och en försvagning av det allmänna ekonomiska läget. Utvecklingen var framför allt stark i de nordiska länderna. Vid slutet av året kunde en avmattning noteras, huvudsakligen för byggrelaterade tjänster med fokus på bostäder och för tjänster inom vissa industrisegment. Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 25 procent och uppgick till 7 503 MSEK. Den organiska tillväxten var 8 procent och tillväxt genom förvärv uppgick till 17 procent. Rörelseresultatet ökade med 24 procent och uppgick till 659 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 8,8 procent. Resultatökningen om 128 MSEK förklaras huvudsakligen av förvärvet av FMC Group som konsoliderades den 1 februari, samt förbättrat resultat i Sweco Norge. I resultatet ingår en positiv, icke återkommande effekt av förändringar i de norska pensionsplanerna med 21 MSEK. Resultatet har påverkats negativt av omstrukturering av den ryska verksamheten med 15,3 MSEK, samt nedskrivningar av goodwill i Sweco Industry med 11,5 MSEK. Den finansiella ställningen var god. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till 24 procent och soliditeten till 37 procent. Antalet anställda ökade med 1 200 genom förvärv och 300 genom organisk tillväxt. Aktiekursen för Sweco B var 73,00 SEK vid periodens utgång, en uppgång med 27 procent.
MSEK
Swecokoncernen levererar kvalificerade konsulttjänster till mer än 15 000 kunder i cirka 37 000 uppdrag årligen. Verksamheten är decentraliserad och bedrivs på 120 lokala kontor i tolv länder. Cirka 43 procent av kunderna kommer från offentlig sektor och 57 från privat sektor. De tio största kunderna svarar för endast 21 procent av omsättningen. Allt detta innebär att Sweco har en god riskspridning i verksamheten. Trots det är koncernen genom sin verksamhet exponerad för flera risker. En viktig del av styrningen och kontrollen av koncernens verksamhet är därför att ha en väl fungerande riskhantering där riskerna identifieras, utvärderas och hanteras. Målsättningen med Swecos riskarbete är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och att garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsområdena uppnår sina mål.
Bolagets mål, som kommer till uttryck i bolagets affärsplan och strategi, utgör utgångspunkten för bolagets riskarbete. Riskarbetet i koncernen utgår ifrån en bolagsövergripande riskanalys. Inventeringen av riskerna syftar till att identifiera de viktigaste riskerna som bolaget är utsatt för, sannolikheten för att de kan inträffa samt dess påverkan på företagets mål. Samtidigt bedöms hur effektiva befintliga kontroller och åtgärder är för att minska riskerna. Resultatet av den övergripande riskanalysen har samlats i en riskkarta, som återspeglar företagets riskexponering för varje affärsområde och totalt för koncernen. Riskkartorna uppdateras regelbundet och används för den kvartalsvisa uppföljningen av riskhanteringen. Vid styrelsemöten i respektive affärsområde är riskhantering en stående punkt på agendan.
Arbetet med riskhanteringen omfattar samtliga affärsområden, bolag/ divisioner och processer i koncernen. Inom koncernen finns en centralt placerad riskgrupp som initierar och driver utvecklingen av riskarbetet. Respektive chef ansvarar för arbetet med riskhanteringen inom sina respektive områden. Koncernens styrelse och den högsta ledningen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen.
Riskhanteringen rapporteras fortlöpande till revisionskommittén. En årlig sammanfattande rapport över risk och internkontrollen i koncernen behandlas i styrelsen, revisionskommittén och vid EGM (Extended Group Management). Läs mer om företagets riskhanteringsprocess i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37.
Swecos verksamhet utsätts för ett antal strategiska, operativa och finansiella risker. Här beskrivs de risker som Sweco identifierat som de mest väsentliga för verksamheten att hantera.
Förändrade marknadsförutsättningar för Sweco, förorsakade av exempelvis försämrad konjunktur, minskad investeringsvilja hos kunderna, förändrade politiska prioriteringar, ändrad lagstiftning och konsolidering hos våra kunder, kan resultera i lägre intäkter och marginaler. Swecos decentraliserade organisation med stor närhet till kunden möjliggör en tidig observation av eventuella marknadsförändringar. Genom en bred geografisk närvaro med ofta olika konjunkturförlopp, ett brett tjänsteutbud och en stor kundbas som är spridd över olika branscher dämpas effekterna av ovanstående risker. Sweco har ett starkt varumärke och en marknadsledande position i flera länder, vilket gör att Sweco ofta är kundernas förstahandsval.
Swecos tillväxt innebär en ökad internationell närvaro. Det medför risker knutna till affärsklimat och politiskt klimat samt ökad exponering mot CSRrelaterade risker. Med över hundra års erfarenhet av projektexport har Sweco utvecklat och förankrat rutiner och verktyg för initiering och genomförande av uppdrag över hela världen. Under året har ett arbete påbörjats med en särskild översyn av policyer, riktlinjer etc. rörande affärsetik med anledning av förändringar i den svenska mutbrotts lagstiftningen.
Sweco växer bland annat genom förvärv, vilket kan innebära risker som att en affär baseras på ofullständiga eller felaktiga fakta, nyckelpersoner som lämnar bolaget, att integrationen av det förvärvade bolaget misslyckas eller att det förväntade resultatet uteblir. Förvärvet får då istället en negativ effekt på intäkter och marginaler. Dessa risker minimeras genom en väl utvecklad förvärvs och integrationsprocess med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör årligen en utvärdering av tidigare gjorda förvärv. Hittills har Swecos förvärvsverksamhet under många år inneburit tillväxt under lönsamhet.
Medarbetarnas kompetens och förmåga att omsätta kunskapen till de bästa lösningarna för kunderna är kärnan i verksamheten och också det som skiljer Sweco från konkurrenterna. Brister i kunskapsdelning kan medföra risker som låg kvalitet i leverans till kund. Kunskap och processer för kunskapsdelning och samarbete är därför ett strategiskt prioriterat område för Sweco.
Erfarenhetsutbyte och lärande sker i första hand i arbetet med uppdragen. All medarbetarutveckling fokuserar på prestation, kunskap och kunskapsdelning. Sweco har ett stort antal processer och verktyg för kunskapsdelning.
Swecos framgångar är beroende av förmågan att kunna attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna. Sweco har ett starkt varumärke och rankas återkommande högt som en attraktiv arbetsplats av studenter och yrkesverksamma ingenjörer. Sweco lyckades också väl med ambitionerna att rekrytera och växa organiskt under 2012. Sweco arbetar med en rad olika processer och verktyg för att utveckla medarbetarna och stärka ledarskapet, exempelvis genom utvecklingssamtalet Sweco Talk, medarbetarenkäten Sweco Barometer, kompetensutbildning inom Sweco Academy, ledarskapsfrågor definierade i Sweco Leaderhip Compass samt ledarförsörjning och successionsplanering genom Next Generation. Läs mer om HRarbetet på sidan 10.
Projektrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Det kan till exempel vara missbedömning av tidsåtgång och kostnader. Uppdrag kan också föranleda tvister avseende Swecos rätt till betalning och kundens krav på ersättning för eventuell skada orsakad av Sweco. I uppdragen ska uppdragsavtal ingås på lämpliga villkor för att minimera riskerna och undvika tvister med kund. Avtalen ska bland annat säkerställa att uppdragets omfattning tydliggörs, att Sweco får rätt till betalning vid avtalsenligt utförande samt att ansvarsbestämmelserna motsvarar försäkringsgivarens krav. Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot eventuellt skadeståndsansvar med anledning av uppdragets utförande. Kvalitetssäkring av uppdraget sker i det koncerngemensamma ledningssystemet sweco@work som är certifierat enligt standarderna ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001.
Swecos konsulter är beroende av tillgång till avancerade ITverktyg och en säker ITmiljö. Tillgänglighet och tillförlitlighet i företagets ITmiljö är därför kritiskt för en störningsfri affärsverksamhet. Effektiva brandväggar och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara minimerar avbrott i verksamheten på grund av tekniska problem. I början av 2012 antogs en ny informationssäkerhetspolicy med riktlinjer, som fokuserar på hur medarbetare och underkonsulter ska agera för att alltid hålla högsta möjliga säkerhetsnivå gentemot alla intressenter.
Bilden av Sweco formas i alla typer av kontakter med interna och externa intressenter och därför är företagets framgång starkt förknippad med förmågan att kommunicera. Bra kommunikation och ett starkt varumärke minimerar risk för negativ publicitet och försämrat förtroende. En stark kultur där medarbetarna är väl bekanta med företagets värderingar och policyer stärker koncernens identitet och skapar en trygghet för kunderna. Sweco har en kommunikationspolicy med tillhörande riktlinjer om kurspåverkande kommunikation, massmediekontakter och sociala medier. Det finns också en policy för krishantering som behandlar bland annat kommunikation i krissituationer.
Sweco är genom sin verksamhet exponerat för olika slag av finansiella risker. Swecos finanspolicy anger hur dessa risker ska hanteras inom koncernen. Styrelsen ansvarar för finanspolicyn som innehåller riktlinjer, mål och ansvarsfördelning för finansfunktionen samt regelverk för den finansiella riskhanteringen. Mer information i not 33 på sidan 75.
Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Sweco har en stark balansräkning, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att såväl omsättning som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal kurssäkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. Tack vare den starka finansiella ställningen och stora outnyttjade krediter är likviditetsrisken i Sweco låg.
Kreditrisk definieras som risk relaterad till betalningsförmåga hos kunder. Sweco har en balanserad kundbas med cirka 15 000 kunder. Sweco är inte beroende av några enstaka kunder då de största kunderna endast utgör en liten del av omsättningen. Uppdragsvolymen är jämt fördelad mellan offentlig och privat sektor. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
Kopplat till den finansiella rapporteringen finns risker att felaktigheter kan uppstå och att rapporteringen inte upprättas i överensstämmelse med lag, krav på noterade bolag och tillämpliga redovisningsstandarder. Genom god kontrollmiljö, tydliga instruktioner och interna styrdokument för den finansiella rapporteringen arbetar Sweco löpande med att kontrollera redovisning och rapportering. Dessutom sker fortlöpande omfattande uppföljning och analys genom rapporteringssystem, budget, prognoser etc. Koncernledningen har månatliga genomgångar med ledningen för respektive affärsområde. Mer information om den interna kontrollen finns på sidan 42.
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en ökning av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka 25 minuter per konsult och vecka) en ökning av resultatet med cirka 88 MSEK. En ökning av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatökning med 92 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2012. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
| påverkan +/- | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Faktor | +/- | Kassaflöde/rörelseresultat | Resultat per aktie1) | ||
| Nettoomsättning | |||||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 65 MSEK | 0,52 SEK | ||
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 92 MSEK | 0,74 SEK | ||
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 88 MSEK | 0,70 SEK | ||
| Personalkostnader | 1% | 49 MSEK | 0,39 SEK | ||
| Omkostnader | 1% | 11 MSEK | 0,08 SEK | ||
| Kalendereffekt | 1 timme | 4 MSEK | 0,03 SEK |
1) Efter schablonskatt på 27 procent.
Kvartal Rullande 12 månader
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på aktier av serie A och serie B. A och Baktierna ger samma rätt till utdelning. Aaktierna har en röst och Baktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att omvandla aktier av serie A till serie B. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till 6 653 MSEK.
KURSUTVECKLing OCH OMSäTTning
Aktiekursen för Sweco B var vid årets ingång 57,50 SEK och vid årets slut 73,00 SEK vilket innebär en uppgång under året med 27 procent. NASDAQ OMX Stockholm steg under samma period med 12 procent. Baktiens högsta kurs under året var 78,00 SEK och den lägsta 55,00 SEK. Högsta kursen för Aaktien var 76,00 SEK och den lägsta 56,00 SEK.
Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 7 461 330 Swecoaktier. Antalet omsatta aktier per börsdag var i genomsnitt 29 650 Baktier och 196 Aaktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen, bestående av kursutveckling samt återinvesterade utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 8 procent och de senaste tio åren till 27 procent. Motsvarande siffra för NASDAQ OMX Stockholm var totalt 4 procent respektive 13 procent.
| Antal | Andel i % | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |
| A | 9 381 664 | 9 381 664,0 | 10,3 | 53,3 |
| B | 82 135 183 | 8 213 518,3 | 89,7 | 46,7 |
| TOTALT | 91 516 847 | 17 595 182,3 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 283 165 B-aktier och 28 316,5 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| ägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt | Röster, % | Aktiekapital, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Familjen Nordström | 5 190 616 | 8 747 797 | 13 938 413 | 34,5 | 15,2 |
| Investment AB latour | 1 222 760 | 27 775 000 | 28 997 760 | 22,7 | 31,7 |
| Richerts Minne, Stiftelsen j. Gust. | 1 769 420 | 168 511 | 1 937 931 | 10,2 | 2,1 |
| jPM chase Na | 0 | 4 951 016 | 4 951 016 | 2,8 | 5,4 |
| Swedbank Robur Fonder | 0 | 3 372 687 | 3 372 687 | 1,9 | 3,7 |
| KAS Depository Trust company | 0 | 3 326 921 | 3 326 921 | 1,9 | 3,6 |
| Öhman, Anders | 250 000 | 450 000 | 700 000 | 1,7 | 0,8 |
| lannebo Fonder | 0 | 2 808 023 | 2 808 023 | 1,6 | 3,1 |
| Familjen Eriksson | 148 267 | 795 883 | 944 150 | 1,3 | 1,0 |
| Nordea Investment Funds | 0 | 2 137 427 | 2 137 427 | 1,2 | 2,4 |
| Summa tio största aktieägarna | 8 581 063 | 54 533 265 | 63 114 328 | 79,8 | 69,0 |
| Övriga | 800 601 | 27 601 918 | 28 402 519 | 20,2 | 31,0 |
| TOTALT | 9 381 664 | 82 135 183 | 91 516 847 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 283 165 B-aktier och 28 316,5 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Sweco hade per den 31 december 2012 totalt 283 165 återköpta Baktier med en genomsnittlig anskaffningskurs om 69,14 SEK motsvarande totalt 19,6 MSEK. Marknadsvärdet vid utgången av året var 20,7 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,3 procent av det totala antalet aktier och 0,2 procent av rösterna.
Swecos årsstämma 2012 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Syftet med återköp är att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur samt att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt. Maximalt kan tio procent av antalet aktier återköpas. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2013 beviljar styrelsen motsvarande bemyndigande avseende återköp och överlåtelse av egna aktier.
Under året har på aktieägares begäran 4 012 Aaktier omvandlats till Baktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 595 182,3, varav Aaktier motsvarar 9 381 664 röster och Baktier 8 213 518,3 röster.
| innehav | Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Aktiekapital, % | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 3 948 | 43 611 | 762 857 | 0,9 | 0,7 |
| 501–1 000 | 1 320 | 37 870 | 1 034 564 | 1,2 | 0,8 |
| 1 001–10 000 | 1 916 | 230 843 | 5 373 549 | 6,1 | 4,4 |
| 10 001–50 000 | 218 | 263 599 | 4 436 008 | 5,1 | 4,0 |
| 50 001–100 000 | 39 | 137 768 | 2 555 615 | 2,9 | 2,2 |
| 100 001– | 59 | 8 667 973 | 67 972 590 | 83,8 | 87,9 |
| TOTALT | 7 500 | 9 381 664 | 82 135 183 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 283 165 B-aktier och 28 316,5 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Vid årsstämman 2012 beslutades att (liksom vid årsstämman 2011) införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Swecokoncernen, Aktiesparprogram 2012. De båda aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX för ett belopp motsvarande 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön för 2012 (respektive 2011). Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av kommunikén avseende bokslutsåret 2015 (respektive 2014) ("Sparperioden") och deltagare kvarstår i sin anställning eller motsvarande anställning i Swecokoncernen under hela Sparperioden, berättigar därefter varje Sparaktie till vederlagsfritt erhållande av en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att fastställda prestationskrav uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Prestationsaktier förutsätter att Swecoaktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Swecoaktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag.
I Aktiesparprogram 2011 har totalt 31 deltagare förvärvat drygt 31 000 Sparaktier och i Aktiesparprogram 2012 har totalt 32 deltagare förvärvat cirka 36 000 Sparaktier vilket innebär att högst 230 000 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2013 fattar beslut om införande av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Swecokoncernen.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av investeringar i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2012 lämnas med 3,25 SEK per aktie (3,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 297,4 MSEK (274,0).
Index 100 = 28 december 2007
Swecos genomsnittliga årliga totalavkastning har de senaste fem åren uppgått till 8 procent.
8% årligen
| Förändring av antalet aktier Totalt antal aktier |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt | A-aktier | B-aktier | C-aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Kvotvärde, SEK |
Aktie kapital, MSEK |
| 1997, jun: Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, dec: Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, dec: Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74,0 |
| 2003, jul–nov: Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, jan: Nyemission | – | 1 649 501 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, jun: Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj: Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj: Inlösen | –1 877 815 | –15 205 055 | – | 1 877 815 | 1 877 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj: Fondemission | – | – | – | 1 877 815 | 1 877 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2007, apr: Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj: Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 18 778 150 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj: Inlösen | –9 389 075 | –76 025 275 | –1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj: Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, feb: Omvandling | – | 850 000 | –850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, jun: Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, jun: Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, okt: Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
| 2009, feb: Omvandling | – | 1 500 000 | –1 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | – | 1 | 89,5 |
| 2009, maj: Nyemission | – | – | 2 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 1 | 92,0 |
| 2010, mar: Omvandling | – | 2 500 000 | –2 500 000 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, maj: Split 2:1 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 18 778 150 | 165 226 070 | – | 0,5 | 92,0 |
| 2010, maj: Inlösen | –9 389 075 | –82 613 035 | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 0,5 | 46,0 |
| 2010, maj: Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, sep: Indragning | – | –485 263 | – | 9 389 075 | 82 127 772 | – | 1 | 91,5 |
| 2011, aug: Omvandling | –3 399 | 3 399 | – | 9 385 676 | 82 131 171 | – | 1 | 91,5 |
| 2012, maj: Omvandling | -4 012 | 4 012 | – | 9 381 664 | 82 135 183 | – | 1 | 91,5 |
1) Inklusive 283 165 B-aktier och 28 316,5 röster avseende återköpta aktier.
Olle nordström
Född 1958
Styrelsens ordförande. ledamot sedan 1997. Ordförande i: Skirner AB, Stockholms Stads Brandförsäkringskontor och Gustafs Scandinavia AB. Ledamot i: bland annat Sparbössan Fastigheter AB, climateWell AB och Teletec connect AB. Utbildning: civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: arbetande ordförande i familjeföretaget Skirner AB, fd vd i Humlegården Fastigheter AB och FFNS Gruppen AB.
innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 12 073 413 aktier.
Anders g. Carlberg Född 1943
ledamot sedan 2009. Ordförande i: Höganäs AB. Ledamot i: bland annat Axel johnson Inc, Investment AB latour, Mekonomen AB, Sapa AB, Svenskt Stål AB och Beijer-Alma AB. Utbildning: civilekonom, lunds universitet. Erfarenhet: fd vd för Axel johnson International, fd vice vd i SSAB och fd vd och koncernchef i Nobel Industrier AB.
innehav i Sweco: 10 000 aktier.
gunnel duveblad Född 1955 ledamot sedan 2008. Ordförande i: Team Olivia AB, contex Holding A/S och Stiftelsen Ruter Dam. Ledamot i: bland annat Anoto Group AB, HiQ International AB, Aditro Holding AB och PostNord AB. Utbildning: Systemvetare, umeå universitet. Erfarenhet: fd vd för EDS Norra Europa. innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Carola Teir-Lehtinen Född 1952
Finsk medborgare. ledamot sedan 2011. Ledamot i: bland annat Stockmann Oyj, Stiftelsen Arcada och Nottbecks stiftelse. Utbildning: Filosofie magister, Åbo Akademi. Erfarenhet: fd Kommunikationsdirektör och corporate Vice President med ansvar för Sustainability på Fortum Abp. innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Kai Wärn Född 1959 ledamot sedan 2010. Ledamot i: Dynea Oy, Flabeg GmbH, Hansa AG och Trigo SA. Utbildning: civilingenjör, KTH Stockholm. Erfarenhet: Partner på IK Investment Partners, ansvarig för strategy, operations and business control och fd vd för Seco Tools AB.
innehav i Sweco: 2 000 aktier.
Thomas Holm Född 1953 Personalrepresentant sedan 2007. Utbildning/erfarenhet: civilingenjör,Tekn lic. Anställd i Sweco sedan: 1988. innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Aina nilsson Ström Född 1953 ledamot sedan 2006. Ledamot i: IVA samt i Finsk-Svenska Designakademin.
Utbildning: Industridesigner, Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs universitet. Erfarenhet: Global Design Director vid AB Volvo. innehav i Sweco: 1 500 aktier.
Johan nordström Född 1966 ledamot sedan 2012. Ordförande i: Besqab AB. Ledamot i: bland annat Skirner AB, Hemfrid i Sverige AB och Sparbössan Fastigheter AB. Utbildning: Arkitekt, KTH Stockholm. Erfarenhet: vd för Skirner AB, fd fastighetschef inom Näckebro/Drott samt Fabege. innehav i Sweco: 225 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 12 073 413 aktier.
pernilla Ström
Född 1962 ledamot sedan 2009. Ledamot i: bland annat Bonnier AB, uniflex AB och Bonnierförlagen AB. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Erfarenhet: Ekonom, journalist, finans analytiker, egen verksamhet i Ity AB. innehav i Sweco: 3 000 aktier.
göran Karloja Född 1953 Personalrepresentant sedan 2008. Utbildning/erfarenhet: Ingenjör. Anställd i Sweco sedan: 2001. innehav i Sweco: 677 aktier.
Anna Leonsson Född 1971 Personalrepresentant sedan 2005. Utbildning/erfarenhet: Arkitekt SAR/MSA, lTH lund. Anställd i Sweco sedan: 1997. innehav i Sweco: 401 aktier.
Mats Wäppling Född 1956. Avgick den 30 november 2012.
görgen Edenhagen Född 1964. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 0 aktier.
Sverker Hanson Född 1963. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 2 aktier.
Christer Åberg Född 1953. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 433 aktier.
Pricewaterhousecoopers AB Huvudansvarig revisor: lennart Danielsson, Auktoriserad revisor. övriga uppdrag: clas Ohlson AB, Indutrade AB och Studsvik AB.
Tomas Carlsson Född 1965. Vd och koncernchef sedan 2012. Anställningsår: 2012. Utbildning: Civilingenjör Chalmers tekniska högskola samt Executive MBA, London Business School.
Erfarenhet: fd vd för NCC Construction Sweden och medlem i NCC:s koncernledning. innehav i Sweco: 9 059 aktier.
Jonas dahlberg Född 1973. Finansdirektör sedan 2012. Anställningsår: 2008. Utbildning: Civilingenjör och civilekonom, Umeå Universitet. Erfarenhet: fd vd för Sweco Ryssland samt
ansvarig för Swecokoncernens affärsutveckling. innehav i Sweco: 4 858 aktier.
Bo Jansson
Född 1952. Direktör sedan 2000. Anställningsår: 2000. Ledamot i: Al Pension. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Erfarenhet: fd CFO och vice vd för Sweco AB, fd finans och ekonomidirektör i bland annat
Sandblom & Stone, Fabege och Hexagon. innehav i Sweco: 6 525 aktier.
Stig Bremer IT-chef. Född 1971.
Anställningsår: 1995. Fredrik Hedlund
Kommunikationschef. Född 1961. Anställningsår: 2000.
Anna Johansson Koncernredovisningschef.
Född 1973. Anställningsår: 2006.
Lisa Lagerwall chefsjurist. Född 1972. Anställningsår: 2006. Jessica petrini HR-chef. Född 1971. Anställningsår: 1998.
Åsa Bergman Född 1967. Vd, Sweco Sverige sedan 2012. Anställningsår: 1991. innehav i Sweco: 4 948 aktier.
Tron Kjølhamar Född 1957. Vd, Sweco Norge sedan 2012. Anställningsår: 1988. innehav i Sweco: 2 867 aktier.
Markku Varis Född 1958. Vd, FMc Group sedan 2010. Anställningsår: 1993. innehav i Sweco: 0 aktier.
pär Hammarberg Född 1964. Vd, Sweco central Eastern Europe sedan 2008. Anställningsår: 1995. innehav i Sweco: 2 536 aktier.
Bo Carlsson Född 1956. Vd, Sweco Russia sedan 2012. Anställningsår: 1990. innehav i Sweco: 4 670 aktier.
Kari Harsunen Född 1953. Vd, Sweco Industry sedan 2007. Anställningsår: 1999. innehav i Sweco: 948 aktier.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls onsdagen den 17 april 2013, kl 15.00 på Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 14.00. Efter stämman bjuds på lättare förtäring.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast torsdagen den 11 april 2013 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
• via Swecos hemsida: www.swecogroup.com.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering bör begäras i god tid före torsdagen den 11 april 2013 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget torsdagen den 11 april 2013. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 3,25 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås måndagen den 22 april 2013. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB torsdagen den 25 april 2013.
Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Årets sista betalkurs för Swecos A respektive Baktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Överföring till aktieägarna för året (2012 föreslagen) i relation till sista köpkurs för Swecos Baktie.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Rörelseresultat ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
International Accounting Standards.
iFRS International Financial Reporting Standards.
Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Likvida medel minskat med räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal anställda.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
Rörelseresultat dividerat med antal årsanställda.
Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning minskad med räntefria kort och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
Kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.