Annual Report • May 18, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Med det menar vi helt enkelt att vi gör det möjligt för alla våra kunder att genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Detta gör vi genom att leverera kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 5 100 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Bulgarien, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes närmare 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i elva länder och bedriver projektexport till ett 90-tal länder runt om i världen.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 338,7 | 5 522,8 |
| Rörelseresultat, MSEK | 443,6 | 596,3 |
| Resultat före skatt, MSEK | 443,6 | 588,2 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 10,8 |
| Debiteringsgrad, % | 73,6 | 75,6 |
| Avkastning eget kapital, % | 19,6 | 34,6 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 27,5 | 44,4 |
| Nettoskuld/Eget kapital, % | –26,2 | –11,3 |
| Soliditet, % | 50,6 | 47,0 |
| Resultat per aktie, SEK | 3,31 | 4,68 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 17,82 | 16,09 |
| Överföring till aktieägare, per aktie, SEK | 4,001) | 2,00 |
| Antal årsanställda | 5 082 | 5 453 |
1) Föreslagen utdelning per aktie om 2,00 SEK och aktieinlösen per aktie om 2,00 SEK
Aktieinlösen 1) Föreslagen utdelning per aktie om 2,00 SEK och aktieinlösen per aktie om 2,00 SEK
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Med det menar vi helt enkelt att vi gör det möjligt för alla våra kunder att genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Detta gör vi genom att leverera kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 5 100 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Bulgarien, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes närmare 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i elva länder och bedriver
Sweco har en kundnära organisation med kontor på cirka 100 orter. Koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Av Swecos totalt 5 100 medarbetare finns cirka 4 400 i Norden och 800 i centrala och östra Europa. Sedan det första utlandsuppdraget i Ryssland 1903, har Sweco genomfört projekt i över 100 olika länder. De fasta etableringarna finns i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Polen.
| Sweco i korthet. . | 1 |
|---|---|
| Vd har ordet. . | 2 |
| Marknad och omvärld. . | 4 |
| Vision, mission och strategier. . | 6 |
| Sustainable engineering and design. . | 8 |
| Verksamhetsområden och projekt. | 10 |
| Human Resources. . | 22 |
| Affärsetik, samhällsansvar och engagemang. | 26 |
| Förvaltningsberättelse. | 28 |
| Koncernens resultaträkning.38 | |
| Koncernens balansräkning. . | 39 |
| Koncernens kassaflödesanalys. . | 40 |
| Koncernens förändringar i eget kapital. | 41 |
| Moderbolagets resultaträkning. | 42 |
| Moderbolagets balansräkning. . | 43 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys. . | 44 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital. . | 45 |
| Noter inklusive förslag till vinstdisposition | |
| och Revisionsberättelse. . | 46 |
| Femårsöversikt. | 74 |
| Sweco-aktien. | 76 |
| Bolagsstyrningsrapport. | 78 |
| Styrelse och revisorer. . | 84 |
| Koncernledning och ledande befattningshavare. . | 86 |
| Årsstämma. . | 88 |
| 29 april 2010 | Delårsrapport januari–mars 2010 |
|---|---|
| 20 juli 2010 | Delårsrapport januari–juni 2010 |
| 2 november 2010 | Delårsrapport januari–september 2010 |
| 11 februari 2011 | Bokslutskommuniké 2010 |
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla ditt intresse att ta emot pressmeddelanden och rapporter från oss. Anmäl vilken information du vill prenumerera på och den skickas till din e-post vid publiceringstillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Vårt arbete resulterar i bättre luft och renare vatten, estetiska och ändamålsenliga bostäder och arbetsplatser, effektivare distribution och användning av energi, vägar och broar som gör trafiken säkrare och restiden kortare samt produktion som är effektiv, lönsam och miljöanpassad.
Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner genom att erbjuda kvalificerade tekniska konsulttjänster. Med vår kunskap bidrar vi till att kunderna kan genomföra sina projekt med högsta krav på kvalitet och ekonomi. Genom att arbeta för ökad integration mellan samhällsplanerare, infratekniker, arkitekter, byggkonsulter, industri-, energi- och miljöexperter skapar vi förutsättningar för att kundens projekt ska bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Vi skapar värde för aktieägarna genom att bedriva en växande och lönsam verksamhet inom viktiga samhällsområden på såväl mogna marknader som nya tillväxtmarknader. Vi genererar lönsam tillväxt både på organisk väg och via förvärv.
Efter många år av positiv utveckling innebar 2009 ett trendbrott för Sweco. Såväl omsättning som rörelseresultat utvecklades negativt. Den globala recession som vi redan under senhösten 2008 påverkades av slog till med full kraft under 2009. Åtgärder för att möta den förändrade marknadssituationen inkluderade intensifierad marknadsbearbetning, omkostnadsminskningar, minskade investeringar, resursanpassningar samt aktiviteter för att minska vårt rörelsekapital. Men även om året innebar ett antal defensiva åtgärder har vi haft kraft att fortsatt arbeta med våra strategiska utmaningar för framtiden. Vi är väl positionerade för att ta tillvara affärsmöjligheter i en sämre konjunktur.
Trots det försämrade marknadsläget presterade merparten av Swecos verksamheter ett starkt resultat. Sverige och Norge redovisade rörelsemarginaler på 11 procent. Även Tjeckien och Bulgarien visade en fortsatt stabil utveckling. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 8,3 procent. Resultatet har bland annat belastats av omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill, relaterat till våra verksamheter i Finland och Baltikum. Sammantaget under året har cirka 550 medarbetare omfattas av olika typer av resursanpassningar.
Även om 2009 var ett år då vår positiva utveckling bröts blev det desto bättre för våra aktieägare. Swecos aktiekurs steg med 54 procent för att vid årets slut stänga på 53,75 SEK samtidigt som NASDAQ OMX Stockholm steg med 47 procent. Sett över den senaste femårsperioden har vår akties totalavkastning uppgått till 22 procent att jämföra med börsens 8 procent. Styrelsen föreslår i år en sammanlagd överföring till aktieägarna om 4 SEK per aktie i form av utdelning och aktieinlösen. De senaste fem åren kommer därmed 81 procent av vinsten efter skatt att ha delats ut till våra ägare samtidigt som vår finansiella ställning är mycket starkt.
2009 innebar en svagare efterfrågan på industri- och byggrelaterade tjänster. Däremot var marknaden fortsatt stabil inom vatten, miljö, energi och infrastruktur. Detta är områden där vi fortsatt kan förvänta oss en stabil tillväxt. Befolkningstillväxt, tilltagande urbanisering och behov av ny infrastruktur innebär nya kvalificerade uppdrag för Sweco.
I Kina deltar Sweco i utformningen av den nya eko-staden Caofeidian och på Maldiverna har vi utarbetat en långsiktigt hållbar lösning för landets avfallshantering. I Jordanien anlitas vi för ett nytt vattenförsörjningssystem som ska förse huvudstaden Amman med dricksvatten. I Sverige planerar vi för landets största vindkraftpark till havs och leder ett flertal projekt för att utveckla så kallade lågenergihus.
Dessa är några projekt som utgör exempel på det som vi i Sweco kallar "Sustainable engineering and design". Att utforma ett hållbart samhälle kräver kunskap om hur man begränsar miljöpåverkan och hittar klimatsmarta lösningar. Det i sin tur kräver helhetssyn och multidisciplinär kompetens. Energieffektivisering, vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering har varit vår vardag i mer än 100 år.
Vi fortsätter att positionera Sweco för framtiden. Trots neddragningar inom vissa områden har vi tillväxt inom andra. Verksamheterna i Tjeckien och Bulgarien växer med förbättrad lönsamhet och sedan början av 2010 är vi etablerade i Polen genom förvärvet av Hydroprojekt Kraków. Ett första förvärv som utgör starten för en fortsatt expansion. I Norge har vi stärkt vår marknadsposition inom de flesta av våra verksamhetsområden medan Sverige visar tillväxt inom infrastrukturområdet.
Vi har under året sjösatt ett antal koncerngemensamma projekt med medarbetarnas utveckling i fokus, exempelvis introduktionsprogram för nyanställda och gemensam standard för våra utbildningsprogram i Sweco Academy. Vi har dessutom för första gången genomfört Sweco Barometer, vår medarbetarundersökning som utgör ett analysverktyg för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling.
Kunskap i ett teknikkonsultföretag ger konkurrenskraft. I Sweco utvecklar och delar vi kompetens på olika sätt. Dels genom våra system men också genom vårt sätt att arbeta. Under året genomfördes ett antal Sweco Excellence Meetings, ett forum där företagets specialister inom ett visst område möts och gemensamt utvecklar sin affär. Vi har under året också introducerat Sweco Share – interna communities – där medarbetare kan utbyta kunskap och information inom ett givet specialområde.
Arbetet med att stärka Swecos varumärke fortsätter. Utarbetandet av en kommunikationsplattform har följts av en profilkampanj, vilken vi kommer att se mer av under 2010.
Och hur ser vi då på framtiden? Mycket tyder på att vi är på väg in i en global återhämtningsfas. Ekonomiska indikatorer pekar i rätt riktning, ekonomin har stabiliserats och de flesta av våra marknader räknar med tillväxt om två till tre procent för 2010. Våra marknader inom infrastruktur, energi samt vatten och miljö kommer att vara fortsatt starka tillsammans med marknaderna för projektledning och geografisk IT. De byggrelaterade verksamhetsområdena klarade konjunkturen relativt väl under 2009 och vi förväntar oss ingen fortsatt nedgång under året. Då ser det betydligt tuffare ut för våra enheter på industrisidan, men med stora regionala skillnader. Verksamheten i Finland kommer att ha ett utmanande 2010 medan orderläget i Sverige och Norge ser betydligt ljusare ut.
Även om vår marknadssyn är mer positiv än tidigare finns det skäl att gardera för en långsam återhämtning. Statsfinanser i obalans, minskade stimulansåtgärder, höjda räntor och risk för fallande tillgångspriser utgör dämpande faktorer.
Framtiden innehåller både hot och möjligheter. Sweco är väl positionerat för att tillvarata nya affärsmöjligheter oavsett marknadsläge.
Vi ser fram emot ett händelserikt 2010.
Stockholm i februari 2010
Mats Wäppling Vd och koncernchef
Flera starka faktorer samverkar för att öka efterfrågan på tekniska konsulttjänster. Samtidigt höjs kraven från både kunder och medarbetare. Förmågan att kunna leverera helhetslösningar och internationell närvaro blir allt viktigare som bedömningsgrunder i valet av konsult. Möjligheter till kontinuerlig professionell utveckling och en stimulerande arbetsmiljö väger tungt när de bästa medarbetarna väljer arbetsgivare. De ökande kraven från kunder och medarbetare bidrar till att driva på konsolideringen i branschen.
2009 präglades av en svagare efterfrågan på vissa av Swecos erbjudanden, framför allt avseende industri- och byggrelaterade tjänster. Under hela året rådde dock en stabil efterfrågan inom miljö-, energi- och infrastrukturområdena. Samtidigt som efterfrågebilden generellt sett har stabiliserats, var marknadsutvecklingen på kort sikt fortfarande svårbedömd vid utgången av 2009.
På medellång och längre sikt kommer tillväxten i efterfrågan på Swecos tjänster att drivas av flera strukturella faktorer: en tilltagande urbanisering, ökade infrastrukturinvesteringar och en begränsning av miljöpåverkan. Det handlar ofta om tjänster som i grunden medverkar till en hållbar samhällsutveckling, till exempel miljökonsekvensbeskrivningar, energieffektivisering, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
I dagsläget lever halva världens befolkning i städer. Urbaniseringen är en trend som kommer att accelerera fram till 2030, då två tredjedelar av jordens befolkning förväntas leva i urbana miljöer. Enligt FN kommer andelen av EU:s befolkning som bor i städer att öka från 72 procent 2007 till 84 procent 2050. Den snabba framväxten av nya samhällen och utvecklingen av befintliga städer innebär en ökad global efterfrågan på konsulttjänster inom stadsplanering och integrerade lösningar för infrastruktur, bostäder, energi, avfallshantering och transporter.
I Central- och Östeuropa liksom i Ryssland är grundläggande infrastruktur eftersatt inom många områden. Investeringsbehovet är mycket stort, både avseende helt ny infrastruktur och när det gäller modernisering av befintlig basstruktur som till exempel vägar, järnvägar, hamnar, vattenoch avloppssystem, samt elförsörjning. En betydande del av kraftgenereringskapaciteten i många europeiska länder är föråldrad och måste bytas ut de närmsta åren.
Klimatfrågan driver också på stora investeringar i en omställning av den grundläggande infrastrukturen för elförsörjning. För att kunna sänka utsläppen av växthusgaser till långsiktigt hållbara nivåer är en radikal anpassning av världens elproduktion nödvändig. Samtidigt krävs energieffektiviserande åtgärder för att minska den totala energiförbrukningen. En förändrad elproduktionsmix med större andel förnybar energi kommer också att förutsätta betydande investeringar i en anpassning av näten för eldistribution.
I många länder är behovet stort av att införa transportsystem som ökar trafiksäkerheten och framkomligheten samtidigt som miljöbelastningen minskar. Målet är att erbjuda medborgare och näringsliv en infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. I juni 2009 publicerade EU-kommissionen sitt meddelande "Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem". Där slogs bland annat fast att investeringar på runt 400 miljarder euro är nödvändiga för att konstruera ett transeuropeiskt transportnät (TEN-T). Ungefär en tredjedel av denna summa har redan investerats, vilket enligt EU-kommissionen på ett betydande sätt har bidragit till att sammanlänka EU:s marknader och folk.
Kundernas förväntningar på tydligt mervärde ökar. Tillgång till den bästa specialistkompetensen inom varje disciplin är ett grundläggande krav och förmågan att kunna leverera breda helhetslösningar ökar påtagligt i betydelse. Samtidigt som majoriteten av tekniska konsultprojekt är lokala till sin natur och fokuserade på enskilda discipliner, vill kunderna i allt större utsträckning samarbeta med teknikkonsulter som kan driva projekt tvärs tekniska discipliner och som har en etablerad närvaro i flera länder. Dessa faktorer är också viktiga för att kunna attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna, som har stora anspråk på professionell utveckling och stimulerande arbetsuppgifter.
Hårdare krav från både kunder och medarbetare gynnar större multinationella, multidisciplinära konsultorganisationer som har kapaciteten att leda komplexa projekt som spänner över flera kompetensområden. Konsolideringen i teknikkonsultbranschen har pågått i många år, och har till stor del drivits fram av de förändrade kundkraven. Ett antal multinationella företagsgrupper har vuxit fram. Bland större aktörer på Swecos marknader märks bland annat företag som WSP, Grontmij, Pöyry, Rambøll, COWI, Norconsult och ÅF. Branschstrukturen är dock fortfarande starkt fragmenterad. Detta gäller såväl på nationell som på europeisk och global nivå. Ännu har inget tekniskt konsultföretag tillskansat sig en tydlig global eller europeisk ledarposition med stark närvaro i flera viktiga länder. Konsolideringsgraden i teknikkonsultbranschen är fortfarande väsentligt lägre än i andra professionella tjänstesektorer som till exempel IT och revision. Konsolideringsprocessen kommer sannolikt att ta ytterligare fart de närmsta åren, med en framväxt av flera starka paneuropeiska konsultföretag.
Det råder en bred samsyn bland forskare om att mänsklig verksamhet till övervägande delen ligger bakom den globala uppvärmningen. Sedan industrialiseringen har människans utsläpp kraftigt ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Ökningen fortgår och takten har trappats upp under de senaste åren. Forskarna gör bedömningen att, om inget görs för att hejda utvecklingen, kommer temperaturen på jorden att öka snabbt med mycket allvarliga konsekvenser. Att möta klimathotet är följaktligen en av vår tids största utmaningar. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, måste den globala uppvärmningen begränsas till två grader jämfört med förindustriell tid för att undvika de mest katastrofala följderna. Detta kommer att kräva genomgripande förändringar, inte minst när det gäller användningen och produktionen av energi.
Långsiktiga forskningsinitiativ för att utveckla helt nya energikällor kan ge utdelning på sikt, men utsläppstrenden måste brytas så snabbt som möjligt för att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Mycket kan åstadkommas med befintlig teknik inom energieffektivisering, icke-fossilbaserad energiproduktion och en förändring av samhällsinfrastrukturen. Sweco har en unik position för att kunna bidra inom alla dessa områden. Marknadspotentialen är betydande. Inom energieffektivisering jobbar Sweco bland annat med energideklarationer av fastigheter, utveckling av passivhus och processoptimering inom industrin. Inom elproduktion driver Sweco stora projekt inom bland annat förnybar energi, transmission och distribution. En viktig del inom infrastrukturområdet handlar om att bygga ut miljövänlig transportinfrastruktur, inte minst järnvägen. Sweco jobbar även med anpassning av infrastruktur och byggnader till ett varmare klimat. Det kan exempelvis handla om att förstärka dammar till vattenmagasin eller att konstruera fördämningsvallar runt städer.
| VISION | Att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur. |
|---|---|
| MISSION | Att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället. |
| AFFÄRSMODELL | Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Därför har koncernen en decentraliserad och kundnära organisation. Det är den enskilde konsulten som är navet i verksamheten och det är individen som genom sitt arbete och förhållningssätt omvandlar företagets samlade kunskap, erfarenhet och kreativitet till konkret nytta för kunden. |
| LÖN SAMHET SMÅL |
Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent. |
| STRATE GIER |
||
|---|---|---|
| TILLVÄXT | Sweco ska konsolidera positionen som ledare på den nordiska marknaden, stärka positionen på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa samt undersöka möjligheter till expansion i det västeuropeiska närområdet. Fokus ligger på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom förvärv. All tillväxt ska ske med strikta krav på lönsamhet. |
|
| MEDARBETARE | Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsplatsen för teknikkonsulter och arkitekter med stora möjligheter till profes sionell och personlig utveckling i en internationell miljö. Rekrytering av både nyutexaminerade och erfarna konsulter ska ske genom att kommunicera koncernens företagskultur och potential på ett enhetligt sätt i alla länder. Sweco arbetar aktivt och systematiskt med att öka den professionella kompetensen och prestationerna hos samt liga medarbetare. Ett starkt och tydligt ledarskap stärker vår konkurrenskraft. Inom Sweco utvecklar vi våra ledare utifrån Sweco Leadership Compass som sammanfogar ledarskap, affärsframgång, utveckling av våra medarbetare samt kundleve rans. För att säkerställa Swecos ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuer ligt utveckla goda ledare. |
|
| KUNSKAP | Sweco präglas av en nyfiken företagskultur där kunskap och samarbete mellan medarbetarna växer fram som en naturlig del i arbetet med kunderna. Våra medarbetare delar aktivt kunskap inom hela organisationen för att utveckla nya insikter samt dra nytta av det vi redan känner till. Utveckling av medarbetare och ledare sker framför allt genom utmanande uppdrag och strukturerade program. Sweco ska ha effektiva och gemensamma affärssystem som stödjer den decentraliserade affärsmodellen och underlättar samarbetet inom koncernen. Verksamhetssystemet sweco@work säkerställer att uppdragen genomförs på ett optimalt sätt och resulterar i mervärde för kunden. sweco@work ska användas i allt uppdragsarbete. |
|
| FÖRETAGSKULTUR OCH VARUMÄRKE |
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Detta för att kunder och andra intressenter ska få en klar och tydlig uppfattning om vad Sweco gör och står för. Varumärket ska uttrycka företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna. |
Som ett led i strategin att stärka positionerna på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa har Sweco förvärvat det polska konsultbolaget Hydroprojekt Kraków. Förvärvet är ett första steg i etableringen av Sweco i Polen.
Hydroprojekt Kraków har närmare 60 års erfarenhet av kvalificerade tekniska konsulttjänster för bland annat vattenkraftanläggningar och vattenresurshantering.
Ny gemensam modell för utvecklingssamtal, Sweco Talk, framtagen och introducerad.
Breddat tillväxtstrategin att omfatta förvärv även inom det västeuropeiska närområdet.
Implementering av Sweco Leadership Compass i syfte att utveckla och stärka ledarskapet i Sweco.
Sweco Excellence Meetings globala nätverk med fokus på affärsutveckling – implementerades och genomfördes.
Behovet av hållbara lösningar inom till exempel infrastruktur och energisystem ökar kraftigt runt om i världen. Kreativa, hållbara lösningar förutsätter en helhetssyn och ett multidisciplinärt arbetssätt. På Sweco kallar vi det för Sustainable engineering and design.
För Sweco är hållbarhetsfrågorna inte nya. Våra konsulter har under lång tid jobbat med strategisk rådgivning och projektledning kring utsläppsminskningar, energieffektivisering, vattenförsörjning, avfallshantering, trafikplanering och anpassning av samhällsinfrastruktur, industrier och byggnader.
Kreativa, hållbara lösningar förutsätter ofta en bred helhetssyn och ett multidisciplinärt angreppssätt. I Sweco jobbar därför ingenjörer, samhällsplanerare, arkitekter och miljöexperter nära varandra för att kunna leverera helhetslösningar som bidrar till ett säkrare, mer miljövänligt och växande samhälle.
För kunderna betyder även Swecos samlade kompetens och kunskap effektiva, väl sammanhållna projekt med god ekonomi och hög
Hållbara städer och samhällen kräver väl samordnade lösningar för infrastruktur, bostäder, energi, vattenförsörjning, avfallshantering och transporter. Förmågan att integrera kunskap från flera olika verksamhetsområden gör Swecos organisation unikt positionerad
kvalitet i varje projektsteg. Detta integrerade arbetssätt blir viktigare i takt med att uppdragen blir mer komplexa och i allt större utsträckning spänner över flera olika verksamhetsområden.
| Vatten & Miljö | 10 | Byggkonstruktion | 18 |
|---|---|---|---|
| Infrastruktur | 12 | Industri | 19 |
| Energi | 14 | Geografisk IT | 20 |
| Installation | 15 | Projektledning | 21 |
| Arkitektur | 16 |
Optimala byggnader kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. Swecos utgångspunkt är att byggnader ska vara långsiktigt hållbara ur miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.
för att möta dessa utmaningar.
Väl genomtänkta kollektivtrafiklösningar tillgodoser individuella resebehov på ett effektivt och ekonomiskt sätt. De bidrar samtidigt till ett långsiktigt hållbart transportsystem genom bättre trafiksäkerhet, ökad framkomlighet och minskad miljöbelastning.
2002 fick Sweco i uppdrag av regeringen och svenska Exportrådet att forma ett helhetskoncept för hållbara städer. Utgångspunkten var att utveckla en idé kring ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar stadsutveckling. En central del i angreppssättet är en metod för att genomföra hållbarhetsanalyser, där beslutsfattare, experter och allmänheten samverkar för att identifiera viktiga förutsättningar och mål, samt formulerar en övergripande strategi. Alla projekt har olika förutsättningar, men de förenas av ett kretsloppstänkande som minimerar resursanvändningen samtidigt som återbruk maximeras. Swecos modell bygger på rumslig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, där betydande synergier kan uppnås genom att olika resursflöden sammanlänkas. Konceptet har vidareutvecklats och tillämpats över hela världen, bland annat i Sverige, Kina, Ryssland, Irland, Kanada och Sydafrika. Arbetssättet har blivit en naturlig del i Swecos samhällsplaneringsuppdrag och utgör i dag även grunden för den uppmärksammade plattformen SymbioCity som regeringen och Exportrådet lanserar med stor framgång.
Sydost om Peking i Kina växer just nu eko-staden Caofeidian fram. Ambitionen är att denna miljonstad ska bli en av Kinas mest miljövänliga städer. Planerare, arkitekter, ingenjörer och teknikkonsulter från Sweco har varit delaktiga i framtagandet av stadsplanen.
En säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning blir en allt viktigare del i samhällsplaneringen. Ökad användning av förnybara energikällor bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och är en viktig del av lösningen på klimatfrågan.
Miljövänliga, effektiva rutiner för att hantera avfall är grundläggande för att ett samhälle ska fungera väl och för att människor ska må bra. Hållbara lösningar förutsätter ett integrerat synsätt som täcker hela processen – från avfallsminimering och källsortering till hållbar slutbehandling med energi- och materialutvinning.
Vattenresurser värnas genom miljövänliga och effektiva lösningar för vatten- och avloppsrening, avrinning, avledning och transport av dricks-, avloppsoch regnvatten.
System för fjärrkyla bidrar till betydande energibesparingar. Kallt vatten kan lagras under den tid av dygnet då kylbehovet är lågt. Fjärrkyla kan sedan snabbt levereras ut då efterfrågan är som störst.
Swecos tjänster inom Vatten & Miljö fokuserar på långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Som en av Europas största aktörer inom området står Sweco väl förberett för framtidens utmanande miljöarbete.
Tillgång till dricksvatten och lösningar för att hantera avloppsvatten är grundläggande för att ett samhälle ska fungera väl. Sweco skapar miljövänliga och effektiva lösningar för vatten- och avloppsrening, organiskt avfall och slam. Kärnverksamheten inom Vatten & Miljö omfattar vattenreningsverk, avloppsreningsverk, biogasanläggningar och industriella vattenreningsanläggningar. Vid bygg- och infrastrukturprojekt utreder Sweco hur vattenförhållandena påverkas och genomför miljökonsekvensbeskrivningar (MKB).
Sweco arbetar även med att hitta metoder för att omvandla avfall till nya råvaror och för att på ett miljövänligt sätt omhänderta det som inte kan eller bör återvinnas. Sweco utvecklar också lösningar som bidrar till att minska den mängd avfall som uppstår i olika processer.
Industrier, transporter och olika produkter lämnar kontinuerligt spår i naturen. På Sweco finns miljökonsulter som utreder förorenade områden och rekommenderar lösningar som är optimala ur såväl miljö- som resurssynpunkt.
Sweco har även stor kompetens när det gäller att bygga upp ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö där standarder, lagstiftning och kundens behov måste balanseras.
Jordanien lider i dag av stor vattenbrist. Sweco har anlitats för att projektleda byggandet av ett nytt vattenförsörjningssystem som ska ge ökad tillgång på dricksvatten i landets huvudstad Amman. Grundvatten ska pumpas från en akvifär och ledas via en 35 mil lång vattenledning till huvudstaden. Uppdraget löper under fyra år och när systemet är färdigt kommer det att förse Ammans 2,5 miljoner invånare med nära hälften av deras vattenbehov.
Sweco har medverkat vid stängningen av kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Uppdraget gick ut på att ta fram en plan för avvecklingen av reaktorbyggnaden. Den öppna konstruktionen rymmer mer än 4 600 kubikmeter komplex utrustning, såsom behållare, rörledningar, pumpar och kablar. Sweco har genomfört den grundläggande planen för nedmontering och sanering, samt en miljökonsekvensbeskrivning för projektet.
Vattenverket i Pilsen i Tjeckien försörjer stadens industriföretag och 200 000 invånare med vatten. Kvaliteten på råvattnet, som hämtas direkt ur floden Uhlava, varierar kraftigt. Det kan bland annat innehålla höga halter av mangan och ammonium samt rester av bekämpningsmedel. Reningsanläggningarna från 1950- och 1980-talen ska nu byggas om för att säkra den fortsatta vattenförsörjningen. Swecos uppdrag omfattar bland annat ombyggnad av flockning, sedimentering, sandfiltrering, kemikaliehantering samt ackumulerings- och pumpstation.
Sweco leder en omfattande renovering av vattenreningsverket i Petrozavodsk, Ryssland. Samtidigt som kapaciteten höjs för att tillgodose ett ökat behov av dricksvatten, uppgraderas vattenreningsprocessen för att förbättra kvaliteten och minska miljöpåverkan.
I norska Drammensälven planeras ett nytt vattenkraftverk som ska ersätta det befintliga. Swecos breda erfarenhet inom vattenoch miljöområdet har bidragit till att definiera ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar, inte minst värnandet av det rika fiskbeståndet i fjorden. Sweco är totalleverantör i projektet och har svarat för den tekniska, ekonomiska och miljömässiga planeringen.
I dagens urbaniserade samhälle är behovet av välplanerad infrastruktur större än någonsin och investeringarna inom området ökar över hela världen. Sweco erbjuder kvalificerade lösningar med målet om ett samhälle i ekologisk balans där trafiken flyter säkert och där anläggningar och samhällsfunktioner förenklar människors vardag. Tjänsteutbudet är brett och omfattar planering och projektering av till exempel vägar, järnvägar, broar, tunnlar, dammar, hamnar och kraftanläggningar.
Swecos infrastrukturkonsulter arbetar med markprojektering vid bostads- och industriområden vilket innebär projektering av gator och VA-försörjning och utformning av den yttre miljön.
Inom kollektivtrafikområdet har Sweco kompetens inom planering och utformning av samtliga systemdelar – gångvägar, stationer, spår, hållplatser, linjenät, bytespunkter, terminaler och resecentrum.
Inom berg- och anläggningsteknik arbetar Sweco med att projektera väg- och järnvägstunnlar och andra undermarksanläggningar. Uppdragen inom vattenbyggnad omfattar bland annat gruv- och vattenkraftdammar, vattenkraft och byggande i vattendrag.
Sweco arbetar även med design och konstruktion av olika typer av broar, från tidigt planeringsskede till uppförande. Planläggning av hamnar och farleder samt projektering och konstruktion av anläggningskonstruktioner i hamnar är ett annat kompetensområde.
Inom järnvägsprojekt har Sweco kompetens inom ban-, el-, signal- och teleprojektering, liksom andra järnvägsnära områden som till exempel geo- och bergteknik, trafikplanering och landskapsarkitektur. Sweco gör också risk- och miljöanalyser av väg- och spårprojekt samt system för vägtrafikledning och väginformatik, i syfte att göra trafiken säkrare och mer effektiv.
Förbifart Stockholm är ett av de största infrastrukturprojekten i Sverige någonsin. Den nya sträckningen av E4:an ska binda samman de södra och norra länsdelarna av Stockholm från Kungens Kurva till Häggvik. Lösningen innebär en sexfilig motorväg där merparten – 17 av 21 kilometer – löper genom tunnlar. Uppdraget utförs av Sweco, WSP och Tyréns i ett konsortium. Konsulter från flera av Swecos verksamhetsområden arbetar tätt tillsammans för att lösa uppdraget. Det handlar bland annat om uppdragsledning, vägutformning, trafikanalyser, vatten och avlopp, miljökonsekvensbeskrivningar, ventilation i tunnlar, datasamordning och arkitektur. Uppdraget beräknas vara genomfört i slutet av 2010.
Sweco har utarbetat en plan för Holtet stationsområde i Oslo i samarbete med Axel Kristoffersen Arkitekter. Syftet var att skapa optimala förutsättningar för utvecklingen av bostadsområden och näringsverksamhet, med god tillgång till kollektivtrafik. En viktig utgångspunkt var att förena funktion, estetik och teknik på ett genomtänkt, hållbart sätt. Ett tvärfunktionellt team arbetade därför nära tillsammans under hela projektet. Resultatet blev en trafiklösning som gör att området får dubbelt så stora parker, utan att därför minska utrymmet för nya bostäder och kommersiella byggnader.
Frihetstorget, Vabaduse Square, ligger i hjärtat av Tallinns gamla stadsdelar. Under 2007–2009 genomfördes en omfattande upprustning som skapade ett bilfritt torg med nya gångstråk och grönområden. Torget används ofta för kulturevenemang, studentfestivaler och nationella högtider. Swecos konsulter utformade och detaljprojekterade hela ombyggnationen.
E6:an norr om Oslo rustas upp genom två omfattande projekt. Den 13 kilometer långa sträckan mellan Øyer och Tretten har bland annat försetts med mitträcken för att förhindra mötesolyckor. Sweco har svarat för byggnadsplan och anbudsdokument, samt för projektering av en fyra kilometer lång tunnel. Längs med sjön Mjøsa är Sweco involverat i detalj- och regleringsplan för den fem kilometer långa sträckan Kleverud-Labbdalen.
Sweco har fått i uppdrag att ta fram en teknisk lösning för en ny damm i LKAB:s industriområde för gruvdrift i Kiruna. En unik dammkonstruktion, den första i sitt slag i Sverige, kommer att placeras inom ett befintligt dammsystem som är i full drift under hela anläggningstiden. Till följd av gruvverksamheten pågår en omfattande förändring av Kirunas stadsbild, bland annat dragningen av en ny järnväg förbi Kiruna stad. Syftet med dammkonstruktionen är att ge plats åt järnvägen och samtidigt avskärma industriverksamheten från järnvägsområdet.
I Swecos uppdrag ingår även att ta fram handlingar för entreprenadförfrågningar samt bygghandlingar inför ett anläggningsskede.
Effektiv energianvändning är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Behovet av omställning är omfattande och effektiviseringspotentialen stor. Sweco ligger i framkant när det gäller att utveckla lösningar som begränsar klimatpåverkan. Företagets kompetens inom energirelaterade tjänster omfattar alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning.
En betydande andel av Swecos projekt inom energiområdet handlar om att förnya och effektivisera elproduktionsresurser på uppdrag av kraftbolag. Sweco är starkt engagerat i utbyggnaden av förnybar energiproduktion, och erbjuder helhetslösningar genom hela processen som möter samhällets behov av elkraft och uppfyller säkerhetskraven.
Systemen för transmission och distribution av el utvecklas ständigt och skiljer sig åt mellan olika elmarknader. En stor del av Swecos arbete inom detta område handlar om att tillgodose behoven av ökad överföringskapacitet. Ökad kapacitet och smarta elnät behövs för att säkerställa leveranser och för att kunna utnyttja produktionsresurserna optimalt.
Byggandet av Litauens största kraftledningsnät har påbörjats. Ledningen kommer att gå mellan litauiska Alytus och den polska gränsen. En förbindelse till det europeiska elsystemet skapas, vilket möjliggör elhandel mellan Litauen och länder inom EU. Den nya ledningen blir därmed ett viktigt inslag i Litauens satsning på ett ökat energioberoende. Swecos konsulter ansvarar för såväl miljökonsekvensbeskrivning som för att planera byggandet av den nya kraftledningen.
Iveland vattenkraftverk, strax norr om Kristiansand i Norge, har producerat el sedan 1949. Nu ska kraftverket byggas ut för att försörja ytterligare 7 500 hushåll med el. Projektet ökar produktionen i regionen med 150 GWh. Swecos konsulter är ledande i Norge när det gäller vattenkraftprojekt och ansvarar för förstudien och för de tekniska underlagen till den nya anläggningen. Utbyggnaden är en viktig del i Agder Energis planer på att bygga ut med 600 GWh ny vattenkraft i fylkena Agder och Telemark fram till 2015.
Sweco är engagerat i utbyggnaden av vindkraft runt om i Sverige och har anlitats för nya uppdrag i Blekinge och Östergötland. Blekinge Offshore planerar Sveriges största vindkraftspark till havs – en satsning som beräknas ge lika mycket energi som ett kärnkraftverk. Sweco har också fått ett uppdrag av Vattenfall, som undersöker möjligheten att bygga en vindkraftspark utanför Valdemarsvik. Swecos specialister stöttar exploatören genom processen med bland annat tillståndsfrågor och analyser av kon-
Swecos installationskonsulter erbjuder lösningar för byggnader som motsvarar dagens högt ställda krav på energiprestanda. Tjänsteutbudet omfattar allt från rådgivning och projektering till kontroll och besiktning inom VVS, el, tele, brand och systemintegration.
Kunden kan få en tydlig bild av det slutliga resultatet genom visualiseringar av både byggnaden, installationerna och inredningen, samt genom tekniska analyser. Olika alternativ testas enkelt i en 3Dmodell, där konsekvenser av ändringar tydligt åskådliggörs.
Bostäder och arbetsplatser svarar för nästan hälften av den totala energianvändningen i samhället. Många av Swecos uppdrag är inriktade på att optimera funktionen och minimera energianvändningen i befintliga byggnader. För Sweco går miljö- och energifrågor hand i hand. Integrerade installationer och nya tekniska lösningar leder till ett bra inneklimat, låg energianvändning och funktionella byggnader. Sweco har specialistkompetens för utformning och implementering av energianalyser, elanalyser och energioptimeringar som hjälper kunderna att minska sin energiförbrukning.
För Svenska Bostäder i norra Stockholm, ska Sweco projektera ett passivhus med 36 lägenheter. Huset ska ge bästa möjliga förutsättningar för energioptimering, bland annat genom solavskärmning, god dagsljusbelysning, mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, tätt klimatskal och ökad isolering. Energianvändningen blir cirka 45 kWh/kvadratmeter och år vilket innebär en halvering jämfört med Boverkets krav. I projektet arbetar Swecos konsulter även med andra aspekter på hållbarhet som hantering av dagvatten, gråvatten och sopor.
Tine Mejerier är Norges största producent av mjölk och mejeriprodukter. Nu har ett nytt mejeri börjat byggas, söder om Stavanger, som ska ersätta fyra befintliga mejerier när det står färdigt i slutet av 2011. Mejeriet kommer att ta emot och behandla en miljon liter mjölk dagligen. Sweco har deltagit i projekteringen av VA- och VVS-installationer i det nya mejeriet på cirka 35 000 kvadratmeter, och har även engagerats för utarbetandet av arbetsritningarna. Mejeriet kommer att få ett stort värmeöverskott som kan utnyttjas till uppvärmning av Norges största växthus som nyligen färdigställts på en angränsande tomt. Under ett år räknar man med en överföring om cirka 25 000 000 kWh fjärrvärme från mejeriet till växthuset.
Swecos arkitekter skapar värden för sina kunder genom att utforma byggnader och miljöer av högsta klass. Swecos verksamhet inom arkitektur är en av Europas mest omfattande. Arkitekterna kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. Inom företaget finns expertis som spänner från arkitektur, inredningsarkitektur, landskapsarkitektur och samhällsplanering till områden som avancerad visualisering, hållbar utveckling och strategisk analys. Den breda kompetensen möjliggör samordning mellan olika områden och är en förutsättning för att lösa stora och komplexa uppdrag.
Bostadsprojekt utgör en viktig del av Swecos arkitektverksamhet och ambitionen är att ständigt förbättra våra kunskaper och göra bättre och vackrare bostäder. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det särskilt viktigt att arbeta med en helhetssyn inom allt från översiktlig planering av samhällen till utformning av den enskilda bostaden.
Swecos arkitekter och ingenjörer arbetar också med att utforma byggnader och anläggningar för olika industriella ändamål med höga tekniska krav, som till exempel läkemedelsproduktion. Swecos arkitekter har även omfattande verksamhet inom vårdområdet.
Swecos landskapsarkitekter utreder och projekterar allt ifrån stadsdelar och kvarter till enskilda gator, parker och torg. Infrastruktur är ett annat viktigt område. Swecos arkitekter arbetar med planering av trafik och infrastruktur, samt med den estetiska utformningen av exempelvis byggnader, vägar, broar och belysning.
Swecos samhällsplanerare har en viktig roll när det gäller att analysera utvecklingen av samhället i framtiden. Ett bra exempel är Sustainable City, där Sweco tagit fram ett helhetskoncept för hållbar samhällsutveckling som nu sprids över världen.
Ystad kommun har utsett en vinnare i tävlingen om att utforma stadens framtida sportkomplex – Ystad Arena. Det är Sweco som tillsammans med Henning Larsen Architects står bakom förslaget Reflektion. Österportshallen ska kompletteras med nya funktioner och bli ett helt nytt sportkomplex. Anläggningen kommer bland annat att rymma badanläggning och ishall. Arkitekternas vision är att genom mötet mellan gammalt och nytt skapa ett samlat sport- och fritidskoncept som ger en maximal funktionalitet och rumsliga upplevelser både utomhus och inomhus.
Sweco vann under 2009 uppdraget att skapa ett bostadsområde på Kvarnholmen i Nacka kommun, inklusive en signaturbyggnad värdig sin placering i Stockholms inlopp. Kvarnholmen har ett unikt industri- och kulturhistoriskt värde och ingår i ett större område som klassas som riksintresse för kulturminnesvård, farled, kust och skärgård. Bland annat ska Kvarnholmens gamla silobyggnader från 1926 delvis ersättas med nya bostadshus. Stor hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena.
Swecos arkitekter har utformat den svenska paviljongen vid världsutställningen, Expo 2010. Paviljongen, med temat "Spirit of Innovation", visar hur stad och natur inspirerar till innovationer och till att finna nya lösningar för en hållbar utveckling. Paviljongen är innovativ till sin utformning, bland annat genom en träkonstruktion som ger skugga till sina besökare. På innerväggarna visas Mattias Klums spektakulära naturbilder över en yta stor som en halv fotbollsplan. Temat för World Expo 2010 i Shanghai lyder "Better City, Better Life" och den äger rum 1 maj–31 oktober 2010. Utställningen väntas locka närmare 70 miljoner besökare.
Byggkonstruktion handlar i grunden om trygghet. Byggnader ska kunna bibehålla sin kvalitet i över 100 år och vara säkra att bo och arbeta i. Swecos byggkonstruktörer arbetar med att dimensionera och projektera olika byggnader såsom industrier, bostäder, affärslokaler, skolor, sjukhus och idrottsanläggningar. Lång och gedigen erfarenhet gör Sweco till en viktig partner i projektens tidiga skeden där kunden får stöd i avgörande beslut.
Basindustrin är ett viktigt område för Swecos byggkonstruktörer. De tre största kundsegmenten är skogsindustri, stålindustri och gruvindustri. Industriuppdragen omfattar ofta hela processen, från förstudie till bygghandlingar.
Sweco har utvecklat effektiva metoder för att koordinera bygg-
konstruktionen, både när det gäller processen, maskiner och installationer. Redan i projekteringsprocessens tidiga skeden koordineras modellerna i 3D. Den slutliga modellen fungerar sedan som tillverkningsunderlag för byggproduktionen.
Inom husbyggnad projekterar Sweco allt ifrån bostäder, kontor och köpcentra till idrottsanläggningar, skolor och sjukhus. Sweco har även kompetens när det gäller äldre byggnaders konstruktioner och har genomfört många tekniskt avancerade ombyggnationer av äldre hus. Swecos byggkonstruktörer är marknadsledande i Sverige när det gäller projektering av stålkonstruktioner i alltifrån stora industriprojekt till husprojekt.
Sweco har i samarbete med Helen & Hard Arkitektkontor och Melvær&Lien Idé-entreprenør, designat Norges bidrag till världsutställningen Expo 2010 i Shanghai. Den 2 000 kvadratmeter stora paviljongen har hållbarhet och återvinning som centrala teman och kommer att rymma olika aktiviteter och upplevelser. Paviljongen utgörs av 15 stora "träd" av norskt limträ och taket består av en transparent membrankonstruktion. Kretsloppstänkandet genomsyrar paviljongen, både vad gäller material- och energilösningar. Regnvatten från taket kommer att samlas upp, renas och erbjudas som dricksvatten på utställningsområdet. Efter utställningen kan träden monteras ned och ställas ut som parkinstallationer.
Sweco i Bulgarien, har fått i uppdrag att utforma ett nytt huvudkontor till det nationella elbolaget National Electric Company i Sofia. Den toppmoderna kontorsbyggnaden på nära 50 000 kvadratmeter byggs i direkt anslutning till ett äldre vattenkraftverk. Sweco svarar för allt ifrån den yttre och inre arkitekturen till landskapsarkitektur, inredning och utformning av el- och VVS-installationer. Tonvikten ligger på en funktionell och hållbar arbetsmiljö samt på lösningar för energieffektivitet, såsom utnyttjande av solpaneler för att täcka energiförbrukningen dagtid.
Resandet med tåg ökar och Centralstationen är knutpunkten i det svenska järnvägsnätet. Stationen, som byggdes under slutet av 1800-talet, står till stor del på sina ursprungliga träpålar och delar av byggnaden har sättningar som måste åtgärdas. Sweco har anlitats som ansvarigt för projektering av en omfattande grundförstärkning. Det är ett tekniskt avancerat projekt. En viktig utmaning är att minimera störningar för resenärerna och den befintliga verksamheten. Samtidigt ska Centralstationen omvandlas till ett modernt och funktionellt resecentrum. Även här kommer Sweco att ansvara för det konstruktionsarbete som ska ske i etapper fram till 2012.
Sweco erbjuder kundanpassade helhetslösningar för alla sorters tekniska investeringar inom industrin. Utgångspunkten är att öka kundernas konkurrenskraft genom att effektivisera, utveckla och kvalitetssäkra produktionen. En nära dialog med kunden och en djup kunskap om och förståelse för kundens verksamhet är viktiga framgångsfaktorer. Swecos ingenjörer arbetar med investeringsprojekt inom processindustri, energiproduktion, gruvindustri, tillverkningsindustri och offshore.
Sweco driver även integrerade produktutvecklingsprojekt med fokus på att öka den totala kvaliteten hos en produkt, dess produktion, attraktionskraft och användbarhet. Dessa projekt är inriktade på att utveckla målgruppsanpassade lösningar för industrier inom områdena investeringsvaror och konsumentvaror. Sweco erbjuder ett brett spektrum av tjänster inom produktutvecklingsområdet, från forskning till produktlansering eller individuella tjänster.
Genom professionell projektledning bidrar Sweco till att hantera den höga grad av komplexitet som kännetecknar investeringsprocessen. Kunden erbjuds effektiva metoder för att planera och genomföra projekt, och erfarna projektchefer och projektledare med lång erfarenhet av både internationella och nationella projekt.
Sweco har ett komplett erbjudande av tjänster inom EPCM-projektering (Engineering, Procurement and Construction Management) vilket innebär ansvar för alla tjänster som krävs för genomförande av ett projekt. Under året har Sweco genomfört två EPCM-projekt för Yara Finland, som producerar jordbrukskemikalier och konstgödsel, bland annat för att öka produktionskapaciteten vid företagets anläggning i Siilijärvi och logistikenhet i Uusikaupunki. Inom ramen för dessa projekt har Sweco ansvarat för projektledning, upphandling och tekniska konsulttjänster, samt för övervakning av projekten på plats.
Sweco samarbetar med Perstorp UK i samband med utvidgningen av Perstorps Caprolactone-fabrik i Warrington, Storbritannien. Projektet, som är ett EPCM-åtagande (Engineering, Procurement and Construction Management), genomförs i samarbete med en lokal partner, Addison Project Plc. Konsulter från Swecos verksamhetsområden Industri och Byggkonstruktion har samarbetat i projektet, som påbörjades redan sommaren 2008. Swecos åtagande innefattar laserscanning, layoutarbete och detaljprojektering av stål, apparatur och rör, medan Addison ansvarar för inköp samt montageledning för hela installationen. Anläggningen skall stå klar i slutet av 2011.
Staden Kerava i södra Finland växer och den befintliga kapaciteten att producera fjärrvärme är begränsad. Sweco har fått uppdraget att planera och utforma stadens nya kraftvärmeverk och kommer även att övervaka konstruktion och idrifttagning. Den nya 80 MW-pannan ska eldas med biobränsle som köps in i närområdet. Kombinationen av el- och värmeproduktion är ett effektivt sätt att fullt ut utnyttja energin i bränslet. Målet är att producera stadens behov av fjärrvärme, processvärme till industrier och el på ett mer kostnadseffektivt och miljövänligt sätt än tidigare.
Geografisk IT handlar om att, med hjälp av karta och geografiska positioner, strukturera, analysera och presentera information på ett överskådligt sätt. Sweco erbjuder tjänster som omfattar geografiska informationssystem, så kallade GIS-tjänster, företagsportaler och mobila informationssystem.
Sweco satsar på Grön IT och har som ambition att genom geografiska IT-lösningar, leverera verksamhetsnytta och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Den stora potentialen ligger i att minska belastningen där den är som störst, det vill säga inom transporter och bostäder/byggande. Exempelvis kan man med hjälp av ruttoptimering vid transportplanering uppnå betydande utsläppsminskningar och reducera onödig trafik.
Energibranschen är en stor användare av geografisk information. För distribution av el och andra energislag krävs stora och finmaskiga nät, för projektering och uppbyggnad behövs detaljerat kartunderlag. För att minimera miljöeffekterna av produktionen finns idag bra underlag för planering och uppföljning. Sweco kan hjälpa till med allt ifrån strategier för geografisk IT och tester till upphandling och införande av ny teknik.
Som leverantörsoberoende konsulter inom geografisk IT erbjuder Sweco största möjliga kund- och verksamhetsnytta i varje uppdrag, oberoende av den underliggande tekniken. Swecos konsulter inom geografisk IT är främst verksamma inom energi, infrastruktur, offentlig miljö, skog och transport.
Klimatförändringar och översvämningar på grund av stigande havsnivåer kan få förödande konsekvenser. Nacka kommun har anlitat Sweco för att undersöka effekterna för bebyggelse, vattenkvalitet och infrastruktur. En modell,
gjord utifrån laserskannade bilder över hela kommunen, har varit central för projektets genomförande. Swecos konsulter har tagit fram tre havsnivåscenarier och även föreslagit förebyggande åtgärder för att minska risken för framtida skador.
Posten har inlett en storsatsning på att utveckla användningen av geografisk IT och har anlitat Sweco som partner i arbetet. Tekniken kommer att användas i allt från marknadsföring till produktion, leverans och uppföljning och vinsterna är såväl ekonomiska som miljömässiga. Redan idag används geografisk IT för att exempelvis planera rutter, presentera kartor på posten.se och generera postnummer. Sweco stödjer Posten i arbetet med att utveckla, implementera och underhålla den geografiska IT-miljön.
Kommunikation och ledarskap är centrala begrepp när det gäller att få komplicerade projekt att löpa smidigt från början till slut. Swecos projektledare erbjuder kvalificerade management- och projektledartjänster och driver projekt med höga krav på resultatfokus och effektivt teamarbete.
Swecos uppdrag rör sig inom ett brett spektrum och omfattar allt ifrån att vara projektledare, projekteringsledare, beställarombud till att vara byggledare, installationssamordnare, kvalitetsansvarig och besiktningsförrättare. Swecos projektledare anlitas för såväl mindre ombyggnadsprojekt som för stora nybyggnadsprojekt av skolor, kontor, handel, sjukhus, industri och infrastruktur.
Swecos projektledare erbjuder även tjänster för projekt- och
verksamhetsutveckling, främst inom bygg- och fastighetsbranschen. Tjänsterna omfattar exempelvis strategisk rådgivning, processplanering, beslutsunderlag, organisationsstöd och intressebevakning.
Inom Facility Management (FM) erbjuder Sweco tjänster för att samordna och optimera lokaler och stödfunktioner på bästa och mest kostnadseffektiva sätt. Tjänsterna omfattar allt från behovsanalys till genomförande och upphandling av drift och förvaltning.
Oavsett uppdrag erbjuder Sweco kraftfulla verktyg för dokumenthantering och informationsstyrning för att effektivisera och strukturera komplexa informationsflöden inom projekthantering och förvaltning.
I Råbyholm i södra Lund investerar Tetra Pak i nya kontorslokaler, samt produktionslokaler för validering, ihopsättning och utleverans av förpackningsmaskiner. Swecos projektledare har sedan projektstarten haft förtroendet att leda hela projektet. Byggnationen drivs på totalentreprenad för att minimera projekterings- och upphandlingstider. Det första spadtaget togs sommaren 2008. Inredningen i de nya lokalerna har Swecos arkitekter hjälpt till med. Den 1 maj 2010 ska allt stå färdigt.
Sweco ansvarade för projektledning i samband med konverteringen av en kontorsbyggnad i Helsingfors centrum till exklusivt bostadshus. Fastigheten ritades av den finske arkitekten Valter Jung och uppfördes 1924. De ursprungliga detaljerna bevarades omsorgsfullt under ombyggnationen och moderniseringen av byggnaden. Ett nytt, sjuvåningars bostadshus uppfördes också i direkt anslutning till det äldre huset.
Under 2009 fokuserade Sweco på att säkerställa medarbetarnas utveckling och att bli en ännu mer attraktiv arbetsplats för såväl studenter som yrkesverksamma teknologer och arkitekter.
De enskilda konsulterna utgör kärnan i Sweco. Organisationen är platt, med en affärsmodell som bygger på en stark värdegrund där nyfikenhet, engagemang och eget ansvar står i centrum. Våra värderingar är i mycket hög grad styrande för den dagliga verksamheten, som präglas av en stark affärsorientering där enskilda konsulter redan tidigt i karriären får ta stort individuellt ansvar. Denna bild bekräftades i Swecos medarbetarenkät, som genomfördes under 2009. "Ansvar" och "Affärsorientering" identifierades som de mest väsentliga kännetecknen för Swecos företagskultur.
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsplatsen för teknikkonsulter och arkitekter med stora möjligheter till professionell och personlig utveckling i en internationell miljö. Swecos framgång och tillväxt bygger på att välutbildade och motiverade medarbetare söker sig till verksamheten. Sweco rekryterar både nyutexaminerade och erfarna personer inom olika specialistområden och prioriterar internrekrytering då nya möjligheter uppstår i verksamheten för att skapa möjlighet till utveckling för våra medarbetare. Sweco är mycket aktivt gentemot universitet och tekniska högskolor och fokuserar på att kommunicera vad Sweco kan erbjuda som arbetsgivare. Swecos starka resultat i studentmätningar samt mätningar av unga yrkesverksamma är ett bevis på Swecos attraktionskraft.
I Universums senaste mätning stärkte Sweco sin position och bolaget är nu rankat som den mest populära arbetsgivaren i branschen bland studenter.
Sweco har under de senaste åren vuxit kraftigt med god lönsamhet, både organiskt och via förvärv. Framgångarna bygger helt och hållet på våra medarbetare, som varje dag skapar ekonomiskt värde för våra kunder samtidigt som de bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. För att ta nästa steg i utvecklingen och realisera vår vision – att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur – måste Sweco vara den mest attraktiva arbetsplatsen för tekniska konsulter, arkitekter och miljöexperter. Vår fortsatta framgång vilar på hur väl vi lyckas attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna inom dessa områden.
Swecos HR-arbete är starkt fokuserat på att kontinuerligt förbättra den dagliga verksamheten och på att säkerställa en långsiktigt bärkraftig organisation. Tre koncerngemensamma initiativ bildar basen i detta arbete:
"Att få jobba med konkreta projekt som bidrar till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart energisystem."
Så förklarar Ane Brunvoll sitt beslut att lämna den norska miljöorganisationen Bellona för att ta över ansvaret för Swecos verksamhet inom förnybar energi i Norge. Att det blev just Sweco berodde till stor del på företagets tydliga fokus på hållbar utveckling, speciellt de ökade satsningarna inom klimat- och energi-
Inom Bellona samarbetade Ane brett med näringsliv, politiker och andra beslutsfattare för att få till stånd bättre förutsättningar för utbyggnaden av förnybar energi. De kunskaper och erfarenheter Ane tar med sig därifrån, både stor nytta i hennes nya roll på Sweco.
"Jobbet på Sweco blir mer praktiskt. På Bellona jobbade jag för en förbättring av grundvillkoren för förnybar energi i samhället. Här på Sweco ska jag i stället förverkliga konkreta projekt."
Ledarutveckling via Sweco Leadership Compass och Next Generation Människorna är navet i Sweco. I slutänden är det genom våra medarbetares kompetens, attityd och dagliga arbete som vi skapar värde för våra kunder. En av Swecos viktigaste prioriteringar är därför att öka den professionella kompetensen och prestationerna hos alla medarbetare. Ett starkt och tydligt ledarskap stärker vår konkurrenskraft och skapar goda förutsättningar för våra medarbetare att ta ansvar och utveckla sin kompetens. Detta var utgångspunkten bakom skapandet av Sweco Leadership Compass (Kompassen), som implementeras i hela organisationen under 2009 och 2010.
Kompassen skapar en tydlig koppling mellan ledarskap, affärsframgång, kundleverans och utveckling av våra medarbetare. Den är konstruerad för att adressera det vanligaste dilemmat våra ledare dagligen ställs inför, nämligen att hitta rätt balans mellan långsiktig strategisk planering och att leverera det våra kunder efterfrågar idag, samt mellan de dagliga praktiska arbetsuppgifterna och medarbetarnas behov. Swecos ledarskapskultur stärks samtidigt genom tydligare förväntningar, ansvar och befogenheter för våra ledare. Kompassen stödjer inte bara linjechefer, utan också projektledare och specialister.
God ledarförsörjning är en förutsättning för att kunna realisera Swecos tillväxtambitioner. Detta är därför en högt prioriterad fråga. Via Swecos Next Generation Process identifieras medarbetare som har potentialen att axla ett större ledaransvar. Detta sker i samband med de årliga utvecklingssamtalen (Sweco Talk). Utvalda deltagare genomgår sedan Swecos ledarutvecklingsprogram, Next Generation Program.
Globalt samordnad utbildning och introduktion av nyanställda Sweco är ett kunskapsintensivt företag vars verksamhet är beroende av medarbetarnas kunskap och skicklighet. En viktig förutsättning för att kunna samarbeta och fortsätta växa internationellt är enhetliga utbildningsprogram. Under 2009 stärktes därför samordningen av utbildningsinsatserna inom Sweco ytterligare. Det koncerngemensamma introduktionsprogrammet är nu fullt implementerat. Detta innebär att alla nyanställda genomgår en tvådagars introduktionsutbildning som syftar till att ge en enhetlig bild av affärerna, varumärket och företagskulturen oavsett var i koncernen man jobbar. Samtliga nyanställda medarbetare genomgår också en webb-baserad miljö- och hållbarhetsutbildning.
Efter introduktionen får alla nyanställda en fadder och engageras så snabbt som möjligt i kundprojekt. Det är i första hand genom praktisk erfarenhet i utmanande projekt som Swecos konsulter utvecklar sin kompetens. Parallellt bedrivs också intern kunskapsutveckling, ofta i fokuserad projektform. Ett viktigt initiativ inom detta område under 2009 var lanseringen av det koncernövergripande specialistforumet Sweco Excellence Meeting, som är ett forum för utveckling och utbyte av kunskap där en större grupp konsulter från olika delar av koncernen samlas kring ett angeläget ämne.
Swecos koncerngemensamma rutiner för mätning och uppföljning syftar till att varje medarbetares prestationer, aktiviteter och utvecklingsplan i så stor utsträckning som möjligt harmonierar med Swecos övergripande mål. Två huvudsakliga verktyg används: Sweco Talk och Sweco Barometer. Sweco Talk är en koncerngemensam process för utvecklingssamtal. Processen fångar upp utvecklingsbehoven på ett effektivt sätt och stödjer planeringen för fortsatt utveckling.
Under 2009 kompletterades Sweco Talk med Sweco Barometer, som är en koncernövergripande medarbetarenkät genomförd i samarbete med Sifo Research International. Undersökningen är starkt fokuserad på att följa upp hur väl Swecos strategi realiseras, arbetsmiljö, företagskultur och ledarskapskultur. Tidigare har lokala enkäter genomförts inom vissa delar av företaget. Sweco Barometer är en viktig komponent i styrningen av Sweco-koncernen på global nivå.
Antal medarbetare: cirka 5 100 personer Andel män/kvinnor: 71 procent män och 29 procent kvinnor Utbildningsnivåer på Sweco: Civilingenjörs- eller högskoleingenjörsexamen inom vatten och miljö, arkitektur, geologi eller liknande områden relaterade till samhällsbyggnad och teknologiområdet Vanliga tjänster/titlar: Projektledare, designingenjör, processingenjör, miljöingenjör, arkitekt
"Swecos bredd är en stor fördel. Det finns hela tiden möjligheter att ta sig an nya utmaningar."
Deborah Kupferschmidt har snart jobbat i tre år på Sweco, framför allt med miljöklassningar och energieffektivisering av byggnader. Hon ser en enorm utvecklingspotential inom detta område, och lyfter fram de betydande kostnadsbesparingar och samhällsvinster som följer av en minskad resurs- och energianvändning. Att få möjlighet att jobba i framkant inom ett område som bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling tycker Deborah är viktigt.
"Det viktigaste för att trivas på Sweco och vara framgångsrik är att man är öppen för nya idéer och visar vad man vill. Swecos ambition att leda utvecklingen inom hållbara lösningar garanterar att jobbet är varierande. Du förväntas ta stort eget ansvar, samtidigt som Swecos bredd gör att du hela tiden har tillgång till ett fantastiskt stöd från kollegor inom olika discipliner."
Som exempel på detta nämner Deborah det vertikala växthuset för storstadsmiljö, som Sweco utvecklade tillsammans med det svenska företaget Plantagon. Utgångspunkten för projektet var att hitta en lösning för att kunna odla mer yteffektivt och närproducerat. Konceptet uppmärksammades med Innovationspriset under Globe Forum 2009. Deborah var projektledare för klimatsystemet i förstudien.
"Resultatet byggde på ett mycket nära samarbete mellan olika tekniska discipliner. Det multidisciplinära arbetssättet i Sweco passar mig väldigt bra. Det är roligt, utvecklande och man lär sig otroligt mycket."
Daniel Persson har jobbat med miljöfrågor på Sweco sedan 2004: "Jag började här för att jag ville få möjligheten att jobba med miljöfrågor i ett brett spektrum av projekt och med olika kunder. Den internationella miljön lockade också."
När Daniel nu, sex år senare, beskriver vad han tycker mest om med Sweco som arbetsplats, är det tydligt att hans förväntningar har infriats:
"Det jag uppskattar mest med jobbet är den stora variationen i arbetsuppgifter: från projektledning och samordning till fältarbete och miljökonsekvensbeskrivningar. Från oljedepåer i Sverige till kraftledningar i Uganda. Det finns stora möjligheter att jobba i olika typer av projekt med olika utmaningar och arbetsuppgifter. Man stagnerar inte här på Sweco."
Daniel betonar att det framför allt är i kundprojekten man utvecklas, inte minst i internationella uppdrag. Samtidigt uppskattar han Swecos satsningar på utbildning och kunskapsutveckling. Själv kommer Daniel under 2010 att delta i en processledarutbildning inom hållbar samhälls- och stadsutveckling i ett globalt och lokalt perspektiv. Efter utbildningen kommer deltagarna att ingå i ett tvärfunktionellt team som har ansvaret för att kommunicera och utveckla Swecos kunskaper inom detta område.
Nikolay Popov började jobba på det bulgariska företaget Energoproekt AD direkt efter sin ingenjörsexamen för 11 år sedan. År 2001 knoppades divisionen Hydropower av och bildade ett nytt bolag, Energoproekt Hydropower. Sedan sommaren 2008 ingår detta företag i Sweco-koncernen, en tillhörighet som enligt Nikolay skapat nya affärer och möjligheter.
"Att ingå i Sweco betyder helt klart bättre tillväxtmöjligheter för oss, inte minst i internationella projekt inom förnybar energi. Det känns också bra att mina personliga åsikter och värderingar stämmer med Swecos mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället."
Alla projekt som Sweco genomför påverkar i någon mening miljön. Säkerhet och kvalitet är de mest centrala ledstjärnorna för Nikolay, men att bidra till en bättre miljö är också alltid en viktig utgångspunkt.
"Det är verkligen en enorm känsla när ett projekt är genomfört och du kan se och ta på resultatet. Att man gör något som känns meningsfullt ger en energi att kasta sig in i nästa projekt och ge 100 procent."
Nikolay uppskattar de möjligheter till internationellt kunskapsutbyte som kombinationen med Sweco har medfört. Han nämner programmet "Next Generation" som ett exempel. Nikolay är en av 24 deltagare i detta program, vars syfte är att utveckla morgondagens ledare i Sweco. Under 2010 och 2011 kommer gruppen att träffas för utbildning och workshops vid fyra tillfällen, i olika länder. Det är kombinerat med projektarbete som pågår under hela programmet.
Swecos mission är att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället. Swecos vision är att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur.
Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer stora krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. I all verksamhet följer Sweco högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse. Vi respekterar grundläggande fri- och rättigheter och agerar inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Vi är emot korruption och tar hänsyn till religion, kultur, arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region.
Sweco stödjer den "Code of Ethics" som utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, liksom övriga regler och rekommendationer som FN, Världsbanken, OECD, Sida, NORAD och andra internationella organisationer ställer för uppdrag i olika länder. Vi följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN:s Global Compact. Sweco står bakom den svenska regeringens initiativ Globalt Ansvar.
För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag pågår inom Sweco en kontinuerlig utveckling som syftar till att öka medarbetarnas insikt kring koncernens affärsetiska förhållningssätt.
I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Som konsulter blir vi ofta involverade i tidiga skeden i projekten. Det ger oss möjlighet att påverka, men också skyldighet att ta ansvar för det vi kan påverka. Därför gör vi noggranna avväganden när vi står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdragen. Vi bevakar och följer också gällande lagstiftning, föreskrifter och krav som rör vår verksamhet.
Sweco har en decentraliserad organisation med ett delegerat ansvar för genomförandet av uppdragen. Varje enskild konsult ansvarar för att
leverera kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Våra verksamhetssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och är alltid tillgängliga för konsulten.
I Sweco arbetar vi ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla våra arbetsmetoder. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag.
Sweco eftersträvar en arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas, trivs och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. En god arbetsmiljö och affärsframgång går hand i hand. Vi arbetar därför systematiskt för att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en god arbetsmiljö uppnås. I Sweco är målsamtalet, Sweco Talk, ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet.
Vi bidrar alla till vår gemensamma arbetsmiljö, vilket ställer krav på såväl chefer som medarbetare att leda respektive medverka i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö.
En god arbetsmiljö innebär
För att uppnå en sådan miljö krävs medvetenhet, öppenhet, ambition och planerat utvecklingsarbete. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska vi förbättra kvaliteten på våra tjänster och öka andelen nöjda medarbetare och kunder.
Inom Sweco ska lika villkor gälla för kvinnor och män vad avser lön, utveckling och befordran. Alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och vidareutveckling till nya områden.
Löneskillnader ska inte förekomma vid lika eller likvärdigt arbete om detta inte är motiverat. Löneskillnader som inte är sakligt motiverade ska snarast rättas till.
Vid bemanning av projekt och andra arbetsgrupper ska en jämn könsfördelning eftersträvas.
Swecos policy vid chefsrekrytering är att den mest lämpade personen ska utses.
Alla anställda ska bli behandlade med respekt. Sexuella trakasserier accepteras inte.
Inom Sweco ska största möjliga hänsyn tas vid fördelning av arbets-
Under 2009 blev Sweco huvudsamarbetspartner till Läkare Utan Gränser. Avtalet markerar början på ett djupt och långsiktigt samarbete. Förutom att Sweco bidrar med ett ekonomiskt stöd får Swecos medarbetare möjlighet att få tjänstledigt för att åka ut med Läkare Utan Gränser under kortare eller längre perioder. Ansökan sker genom Läkare Utan Gränser och de tuffa antagningskraven är desamma
veckling, både för företaget och för den enskilda medarbei över 90 länder har Sweco stor nytta av de erfarenheter medarbetarna tillgodogör sig genom arbetet för Läkare Utan Gränser. Arbetet i krisdrabbade områden ger erfarenhet av både personalansvar och mångkulturella projekt.
Läkare Utan Gränser sätter stort värde på Swecos ingenjörskompetens och erfarenhet av att leda och utveckla komplexa projekt. Swecos ingenjörer kan till exempel bidra med sin yrkeskunskap inom bygg- och projektledning och göra insatser vid planeringen av logistiken kring sjukhus. Väg- och vattenexperter kan bidra i infrastrukturprojekt, inte minst med sitt kunnande inom sanitetsfrågor.
Läkare Utan Gränser bedriver fältprojekt i närmare 80 Varje år deltar omkring 100 svenskar.
uppgifter och till föräldraskap. Chefer ska ta ansvar för att föräldralediga medarbetare på lämpligt sätt har kontakt med sin arbetsplats.
Jämställdhetsarbetet ska vara en aktiv och integrerad del i Swecos verksamhet.
Sweco ska inom ramen för sin verksamhet aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etniskt eller nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder, för att skapa bättre förutsättningar för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2009.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 556542-9841, är moderbolag i Sweco-koncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja. Med drygt 5 100 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes cirka 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i tio länder och bedriver projektexport till ett 90-tal länder runt om i världen.
Sweco har en effektiv och kundnära organisation. Sweco-koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco centrala & östra Europa Sweco Ryssland Sweco Industry
Genom samverkan mellan Swecos olika verksamhetsområden, med flera spetskompetenser, skapas starka konsultteam som kan utföra större och mer komplicerade projekt.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framför allt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Generellt sett har marknaden stabiliserats men är fortsatt svårbedömd.
Resursanpassningar har genomförts efterhand och totalt har 255 personer sagts upp under 2009 på grund av den svaga konjunkturen. I Finland avyttrades verksamheter inom elektronik, industriell design och varvsindustri med sammanlagt 132 personer. I Ryssland avyttrades dessutom verksamheten i Saratov med 47 anställda. Vid årets slut omfattades drygt 100 anställda av tillfällig permittering.
Trots en svag konjunktur presterade merparten av Swecos verksamheter ett starkt resultat. Sweco Sverige och Sweco Norge redovisar starka rörelsemarginaler.
Grundläggande drivkrafter för efterfrågan på Swecos tjänster är befolkningstillväxt och urbanisering, ökad medvetenhet om miljö- och klimatfrågor samt moderniseringen av de nya EU-länderna. Det öppnar för nya affärsmöjligheter och skapar efterfrågan på tjänster som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Tillväxtstrategin ligger fast. Swecos starka finansiella ställning gör det möjligt att fortsätta växa under lönsamhet och beredskapen att tillvarata nya möjligheter är fortsatt stor. Det handlar framför allt om tillväxtmöjligheter genom förvärv på såväl befintliga som nya marknader i Europa.
Sweco-koncernens nettoomsättning uppgick till 5 338,7 MSEK (5 522,8). På grund av det svaga konjunkturläget under året har nettoomsättningen minskat. Det är industriverksamheten i Finland, byggrelaterad verksamhet i Sverige och verksamheten i Baltikum som svarat för huvuddelen av omsättningsminskningen.
Rörelseresultatet uppgick till 443,6 MSEK (596,3). I Sweco Industry har rörelseresultatet belastats av omstruktureringskostnader med 28 MSEK
| Nettoomsättning, MSEK | Rörelseresultat, MSEK | Rörelsemarginal, % | Antal årsanställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| SWECO Sverige | 2 954,6 | 3 036,9 | 327,4 | 404,1 | 11,1 | 13,3 | 2 523 | 2 479 |
| SWECO Norge | 1 288,2 | 1 132,7 | 141,2 | 121,8 | 11,0 | 10,8 | 855 | 831 |
| SWECO Finland | 94,7 | 135,8 | 8,9 | 15,6 | 9,4 | 11,5 | 71 | 87 |
| SWECO centrala & östra Europa | 307,0 | 312,9 | 5,4 | 3,2 | 1,7 | 1,0 | 699 | 806 |
| SWECO Ryssland | 31,0 | 28,6 | 1,2 | –5,5 | 4,0 | –19,2 | 139 | 126 |
| SWECO Industry | 762,3 | 993,2 | –22,3 | 82,0 | –2,9 | 8,3 | 782 | 1 110 |
| Koncerngemensamt elimineringar | –99,1 | –117,3 | –18,2 | –24,9 | – | – | 13 | 14 |
| Totalt koncernen | 5 338,7 | 5 522,8 | 443,6 | 596,3 | 8,3 | 10,8 | 5 082 | 5 453 |
och kostnader för nedskrivningar av goodwill med 13 MSEK, tillsammans 41 MSEK. Samtidigt har försäljning av verksamheter i Sweco Industry påverkat resultatet positivt med 12 MSEK. Kostnader för resursanpassningar i Baltikum har påverkats resultatet negativt med 8 MSEK.
Vid en jämförelse med föregående års resultat ska den så kallade kalendereffekten beaktas, där antalet tillgängliga timmar att utdebitera är 15 färre än föregående år, vilket baserat på aktuell debiteringsgrad och timpris påverkat årets omsättning och resultat negativt med cirka 36 MSEK. Rörelseresultatet föregående år påverkades också positivt av lägre pensionskostnader på grund av en tillfällig premierabatt från Alecta med cirka 44 MSEK.
Sverige och Norge redovisar starka resultat där rörelsemarginalerna uppgår till cirka 11 procent.
I Sweco centrala & östra Europa har resultatet påverkats av den kraftiga konjunkturnedgången i Baltikum. Verksamheterna i Tjeckien och Bulgarien uppvisar stabila resultat.
Sweco Ryssland har efter genomförd omstrukturering uppnått ett positivt resultat och har ett tillfredsställande orderläge.
Sweco Industry fortsätter att påverkas negativt av den omfattande konjunkturnedgången inom industrisektorn i Finland.
Bonus till medarbetarna har påverkat Sweco-koncernens resultat med –90,4 MSEK (–118,7) inklusive sociala kostnader.
Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till 8,3 procent (10,8). Debiteringsgraden, inklusive all administrativ personal uppgick till 73,6 procent (75,6).
Resultatet före skatt uppgick till 443,6 MSEK (588,2). Koncernens finansnetto uppgick till 0,0 MSEK (–8,1).
Resultatet efter skatt uppgick till 294,6 MSEK (402,9) varav 292,7 MSEK (403,6) är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastningen på eget kapital var 19,6 procent (34,6) och avkastningen på sysselsatt kapital 27,5 procent (44,4).
Några väsentliga transaktioner med närstående har inte förekommit.
Resultat per aktie före utspädning uppgick till 3,31 SEK (4,68) och efter utspädning till 3,28 SEK (4,65).
Investeringar i inventarier uppgick till 72,3 MSEK (101,3) och avsåg i huvudsak datorer, övriga IT-investeringar och bilar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 76,8 MSEK (73,2) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 29,7 MSEK (24,9).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 27,1 MSEK (271,2) och erhållen köpeskilling vid avyttring av verksamheter uppgick till 16,6 MSEK (47,6). Påverkan på koncernens likvida medel inklusive betalningar av köpeskillingar från förvärv tidigare år var –18,4 MSEK (–163,4).
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 529,7 MSEK (557,1).
Likvida medel uppgick till 557,3 MSEK (321,3). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick vid rapportperiodens utgång till 1 122,2 MSEK (812,7). De räntebärande skulderna var 138,8 MSEK (161,2). Den räntebärande nettofordran uppgick till 418,5 MSEK (160,1).
Under året har utdelning till Sweco AB:s aktieägare lämnats med totalt 174,3 MSEK (170,6).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till –26,2 procent (–11,3). Soliditeten uppgick till 50,6 procent (47,0).
Antalet anställda vid periodens utgång var 5 137 personer (5 536), vilket är en minskning med 399 personer. Under året anställdes 477 (896) medarbetare, 710 (731) slutade, 179 (129) slutade i samband med
avyttring av verksamhet och 13 (566) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 13 procent (14). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 5 082 (5 453).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 59,7 MSEK (67,9) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 241,8 MSEK (420,0). Investeringar i inventarier uppgick till 0,1 MSEK (0,1) och likvida medel var vid periodens utgång 409,7 MSEK (152,0).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B var 53,75 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 54 procent. OMX Stockholm steg under samma period med 47 procent. Sweco-aktiens totalavkastning för året var 62 procent. Den årliga totalavkastningen har under de senaste fem åren i genomsnitt varit 22 procent.
Antalet aktier har under året förändrats genom emission av 2 500 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2009.
Totalt antal aktier vid periodens slut uppgår till 92 002 110, varav 9 389 075 av serie A, 80 113 035 av serie B och 2 500 000 av serie C. Efter avdrag för återköpta aktier uppgår antal utestående aktier vid periodens slut till 88 943 037, varav 9 389 075 aktier av serie A och 79 553 962 av serie B.
Under 2009 har ytterligare 48 000 optioner i teckningsoptionsprogram 2008/2011 tecknats. I teckningsoptionsprogrammet har därmed 50 ledande befattningshavare tecknat totalt 1 300 000 optioner, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. Nyteckning i aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011 till teckningskursen 65 SEK per aktie.
I Aktiebonusprogram 2008, som omfattade huvuddelen av koncernens anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark, har de anställda under året erhållit 1 798 794 B-aktier i Sweco motsvarande intjänad bonus under 2008.
Årsstämman 2009 fattade beslut om ett fortsatt aktiebonusprogram för 2009 riktat till huvuddelen av de anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Aktiebonusprogrammet innebär att de anställda erhåller
aktier i Sweco som motsvarar intjänad bonus under 2009 dividerat med en basaktiekurs som fastställdes till 35,35 SEK.
Sweco har totalt 3 059 073 återköpta aktier, varav 559 073 B-aktier och 2 500 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2009. De återköpta aktierna motsvarar 3,3 procent av totala antal aktier och 1,7 procent av rösterna. De återköpta B-aktierna är aktier som kan användas vid företagsförvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 30,1 MSEK.
Sweco Sverige är landets ledande teknikkonsult och koncernens största affärsområde med drygt 2 600 anställda på 49 orter. Verksamheten omfattar Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energisystem och Geografisk IT. Sweco Sverige bedriver en omfattande projektexport till länder i östra Europa, Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.
Nettoomsättningen uppgick till 2 954,6 MSEK (3 036,9). Rörelseresultatet blev 327,4 MSEK (404,1) och rörelsemarginalen uppgick till 11,1 procent (13,3).
Utvecklingen på den svenska marknaden har varit stabil för flertalet verksamhetsområden. Inom infrastrukturområdet är utsikterna mycket goda och behovet att rekrytera fler kvalificerade konsulter är stort. Inom energisektorn väntas en långsiktig tillväxt, framför allt när det gäller vindoch vattenkraft. Marknaden för geografisk IT fortsätter att växa och tillämpningarna blir allt fler. Inom vatten och miljö är efterfrågan god och det gäller framför allt vattenförsörjning (rening, distribution, dagvattenhantering m.m.) där efterfrågan ökat kraftigt såväl i Sverige som internationellt. Marknaden för byggrelaterade tjänster till industrin och privata bygg- och fastighetsbolag är fortsatt svag och det råder ovisshet kring framtida investeringar. Marknadssituationen för arkitekterna har förbättrats något under årets sista månader.
Bland nya uppdrag märks projektering av en kraftledning åt Svenska kraftnät som ska gå mellan Hallsberg och Nässjö. Den 17 mil långa ledningen ingår i infrastrukturprojektet SydVästlänken. Sweco har också fått i uppdrag att ta fram en teknisk lösning för en ny damm i LKAB:s industriområde för gruvdrift i Kiruna. Dammkonstruktionen är en del i
arbetet med att förändra hela Kirunas stadsbild till följd av gruvverksamheten. Tidigare under året fick Sweco en rekordstor order i samband med att Jordanien satsar på att förbättra tillgången på dricksvatten till landets huvudstad Amman. Ordern är en av de största på miljösidan för Sweco och är värd 130 MSEK. Bland årets uppdrag märks även två omfattande vindkraftprojekt. I Blekinge planeras Sveriges största vindkraftspark till havs och i Östergötland undersöks möjligheten att bygga en vindkraftspark utanför Valdemarsvik. Exempel på ytterligare uppdrag är renovering och modernisering av Centralstationen i Stockholm, där Sweco har anlitats som ansvarig konstruktör.
Sweco är ett av de ledande teknikkonsultföretagen i Norge med cirka 850 anställda. Den norska verksamheten, som också har viss projektexport, är organiserad i sex divisioner: Energi, Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Infrastruktur, Installation samt Vest.
Nettoomsättningen ökade med 14 procent till 1 288,2 MSEK (1 132,7). Rörelseresultatet blev 141,2 MSEK (121,8), en ökning med 16 procent. Rörelsemarginalen uppgick till 11,0 procent (10,8).
Den allmänna konjunkturen har förbättrats under det andra halvåret. Som helhet har året präglats av en stor tröghet inom byggsektorn. Nya projekt börjar nu komma igång när det gäller kommersiella lokaler och kontor. Inom bostadssektorn återupptas tidigare planerade projekt och de statliga krispaketen har inneburit en ökad efterfrågan i samband med renovering och nyproduktion av offentliga lokaler. Investeringsaktiviteterna inom industrin är fortsatt låga men signaler om en vändning blir allt tydligare. Inom infrastrukturområdet märks en ökad efterfrågan när det gäller väg- och järnvägssektorn och efterfrågan på Swecos tjänster växer. Det finns ett stort behov av att modernisera vatten- och avloppshanteringen i landet, vilket innebär en långsiktigt god efterfrågan på tjänster inom vatten och miljö. Inom energiområdet råder en hög fortsatt aktivitetsnivå, bland annat när det gäller småskalig vattenkraft, bioenergi och fjärrvärme.
Bland större projekt under året kan nämnas projektering i samband med ett nytt äventyrsbad i Fosnavåg i västra Norge samt projektering av installationer för en ny solcellsfabrik i Tyskland åt Innotech Solar. Sweco ska också genomföra en konsekvensutredning av en omfattande vindkraftspark med 65 vindkraftverk som planeras på Sørmarkfjellet i Flatanger kommun. Ytterligare uppdrag är att göra en detaljerad förstudie och utarbeta tekniska underlag i samband med utbyggnaden av Iveland vattenkraftverk strax norr om Kristiansand.
Affärsområdet har cirka 70 anställda i dotterbolaget Sweco PM som tillhandahåller projektledartjänster till kunder inom infrastruktur, bygg och industri.
Nettoomsättningen uppgick till 94,7 MSEK (135,8). Rörelseresultatet blev 8,9 MSEK (15,6) och rörelsemarginalen uppgick till 9,4 procent (11,5).
Efterfrågan minskade ytterligare inom alla segment under årets sista del. För närvarande finns inga signaler om en vändning och marknadsutvecklingen är mycket svårbedömd.
Bland nya uppdrag under året märks bland annat ytterligare order i samband med utbyggnaden av den nya Västmetron i Helsingfors där Sweco sedan tidigare är ansvarig projektledare. Andra exempel på uppdrag under året är byggledning i samband med uppförandet av nya studentbostäder i centrala Helsingfors samt projektledning för upprustning och utbyggnad av motorväg 51 mellan Kivenlahti och Krikkonummi, en av Finlands mest trafikerade trafikleder.
Sweco centrala & östra Europa har drygt 700 anställda och är verksamma i Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien. Enheterna på dessa marknader bedriver även projektexport.
Nettoomsättningen för Sweco centrala & östra Europa uppgick till 307,0 MSEK (312,9). Rörelseresultatet blev 5,4 MSEK (3,2) och rörelsemarginalen uppgick till 1,7 procent (1,0).
I centrala och östra Europa har tillväxten avstannat under året. Bedömningen är att den pågående anpassningen till EU-standard fortsätter om än i något långsammare tempo.
Swecos verksamhet i centrala och östra Europa har tyngdpunkt på tjänster inom vatten, miljö och energi. En fortsatt god efterfrågan på dessa tjänster borgar för en långsiktigt positiv utveckling. I Estland är effekterna av lågkonjunkturen fortsatt påtagliga. I Litauen har en förbättring av efterfrågan på Swecos tjänster märkts under senare delen av året. I Tjeckien och Bulgarien är marknadsläget fortsatt stabilt.
Sweco har fått flera nya uppdrag i östra och centrala Europa. Bland annat ska Swecos estländska konsulter projektera utbyggnaden av oljeterminalen i Sillamäe samt uppgraderingen av järnvägslinjen Türi – Võhma – Viljandi. I Litauen har Sweco fått ett omfattande uppdrag att genomföra en förstudie samt miljökonsekvensbeskrivning för en 400 kV kraftledning som ska koppla samman Litauens kraftnät med Polen och resten av Europa. I Bulgarien ska Sweco vara teknisk rådgivare i samband med ett nytt avloppsreningsverk i staden Hairedin samt genomföra förstudier i kommunerna Gorna Malina och Belopoptsi för renovering och komplettering av vatten- och avloppsnätet samt nytt avloppsreningsverk. Sweco har också fått i uppdrag att ta fram förfrågningsunderlag för vatten- och avloppsanläggningar i regionen Ilava i Slovakien.
Sweco Ryssland bedriver verksamhet genom dotterbolaget Lenvodokanalproekt i St. Petersburg med cirka 100 anställda. Lenvodokanalproekt är ett av landets ledande konsultföretag inom vatten och miljö. Sweco Ryssland koordinerar också projektexport från Sverige, Norge, Finland och Tjeckien till den ryska marknaden inom vatten och miljö, infrastruktur, industri och arkitektur.
Nettoomsättningen för Sweco Ryssland uppgick till 31,0 MSEK (28,6). Rörelseresultatet blev 1,2 MSEK (–5,5) och rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (–19,2).
Marknaden för vatten- och avloppsrening med statlig finansiering är fortsatt stabil. Samtidigt har efterfrågan på privatfinansierade vattenoch miljötjänster, huvudsakligen åt industrin, minskat kraftigt.
I slutet av året fick Sweco ett betydande kontrakt för design av ett vattenreningsverk i karelska Petrozavodsk. Tidigare under året erhöll Sweco flera stora uppdrag inom vatten- och avloppsrening, bland annat i samband med uppförandet av ett nytt vattenreningsverk i Kaliningrad, projektering av nytt avloppsreningsverk i Sosnovy Bor kärnkraftverk, projektering av dräneringssystem för Zenits fotbollsstadium i St. Petersburg samt projektering i samband med uppgradering av vattenreningsverk åt Novgorods kommun. Sweco fick även ett omfattande uppdrag i samband med renovering av ett vattenreningsverk i staden Dushanbe i Tadjikistan.
I Sweco Industry finns koncernens resurser för kvalificerade tekniska industrikonsulttjänster. Verksamheten omfattar konsult-, projekteringsoch projektledartjänster för produktionsoptimering och investeringar i industrianläggningar. Med cirka 540 anställda i Finland, 200 i Sverige och 20 i Norge, är Sweco Industry ett av Nordens största industriteknikkonsultföretag. Sweco Industry bedriver även verksamhet i övriga Europa, Asien och Sydamerika. Verksamheten är främst inriktad mot kemisk industri, massa- och pappersindustri, offshore, energi och produktutveckling.
Nettoomsättningen uppgick till 762,3 MSEK (993,2). Rörelseresulta-
tet blev –22,3 MSEK (82,0) och rörelsemarginalen uppgick till –2,9 procent (8,3).
Under 2009 har efterfrågan på industritekniska konsulttjänster i Finland minskat kraftigt. Marknadsnedgången med uppskjutna investeringar har framför allt drabbat telekom- och skogsindustrin. Sweco Industrys verksamhet inom produktutveckling är under avveckling. Swecos svenska och norska industriverksamheter har inte drabbats nämnvärt av den vikande konjunkturen utan haft en stabil utveckling. Efterfrågan inom områdena kemi och energi är god på samtliga marknader.
I slutet av året fick Sweco flera omfattande uppdrag, bland annat i samband med utbyggnaden av Perstorp AB:s kemiska fabrik i Warrington, England. Uppdraget genomförs tillsammans med Swecos byggkonstruktörer. Ytterligare ett nytt uppdrag är en förstudie åt ryska JSC Investlesprom för utbyggnaden av ett massa- och pappersbruk i staden Sokol i Vologda regionen. Tidigare i år fick Swecos industrikonsulter två omfattande energiuppdrag i Ryssland för sammanlagt 80 MSEK, som innebär att leda och övervaka uppförandet av nya kraftvärmeverk i Moskva och Sochi. Ytterligare uppdrag under året är den andra fasen i Talvivaara Minings stora gruvprojekt för brytning av nickel i finländska Sotkamo som återupptogs efter ett halvt års avbrott.
Under året har Sweco genomfört ett antal mindre förvärv. Sweco har även ökat ägarandelen i det estniska dotterbolaget Sweco Projekt från 92 procent till 99 procent.
Sweco har under året avyttrat rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet för industriell elektronik med 38 anställda, enheten för industriell design med 31 anställda samt enheten för varvsindustri med 63 anställda.
I Ryssland har Sweco avyttrat dotterbolaget Saratovskij Vodokanal Proekt, med 47 anställda.
Sweco har förvärvat det polska vatten- och miljökonsultföretaget Hydroprojekt Kraków Sp.zo.o med 35 anställda. Hydroprojekt erbjuder bland annat tjänster inom vattenresurshantering och projektering av hydrotekniska anläggningar. Förvärvet är ett första steg i etableringen av Sweco i Polen.
| Påverkan +/– | ||||
|---|---|---|---|---|
| +/– | Kassaflöde/ rörelseresultat |
Resultat per aktie1) |
||
| Nettoomsättning | ||||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 45 MSEK | 0,37 SEK | |
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 63 MSEK | 0,52 SEK | |
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 61 MSEK | 0,50 SEK | |
| Personalkostnader | 1% | 33 MSEK | 0,27 SEK | |
| Omkostnader | 1% | 8 MSEK | 0,06 SEK |
1) Efter schablonskatt på 27 procent.
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en förändring av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka 25 minuter per konsult och vecka) en påverkan på resultatet med cirka 61 MSEK. En förändring av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatförändring med 63 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2009. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
Målsättningen med riskhanteringen är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera en störningsfri affärsverksamhet i de olika affärsenheterna. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen i Sweco. Vissa av de praktiska åtgärderna i anknytning till riskhantering är del av den dagliga ledningen och förverkligas av hela Swecos organisation och dotterbolag. Swecos risk- och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsrisker knutet till den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan på olika marknader, förmågan att attrahera och behålla kompetent personal samt effekten av politiska beslut. Koncernen är vidare exponerad för olika slag av finansiella risker såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. På sidorna 34–35 beskrivs de risker som Sweco identifierat som väsentliga i affärsverksamheten samt beskrivning och resonemang runt hanteringen av dessa.
| Förvaltningsberättelse | Förvaltningsberättelse | ||
|---|---|---|---|
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Konjunkturvariationer Den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan påverkar Swecos verksamhet. |
Känsligheten för nedgång i konjunkturen dämpas genom: • Verksamhetens breda geografiska spridning. • Verksamhet inom flera olika kompetensområden. • En god mix mellan offentliga och privata beställare. • En stor kundbas med verksamhet i olika branscher. • Swecos starka marknadsposition och storlek. |
| Politiska beslut Politiska ställningstaganden kan påverka investeringsbeslut som påverkar Sweco. |
• 55 procent av uppdragsvolymen kommer från den privata sektorn och 45 procent av kunderna är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter. Den balanserade kundmixen minskar sårbarheten vad gäller politiska beslut. • Sweco har verksamhet i 11 länder och en omfattande projektexport vilket minskar risken att investeringsbeslut i enstaka länder påverkar bolagets affärsverksamhet. |
| Miljörisker I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägen het för människors hälsa, miljön eller andra intressen finns ekonomiska risker. |
• Sweco bedriver inte verksamhet som kräver tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken eller motsvarande lagstiftning. |
| Konkurrens Konkurrens om att attrahera nya och behålla befintliga kunder. |
• Swecos samlade kunskap där flera kompetenser samverkar ökar kundnyttan och skapar konkurrensfördelar. • Sweco har ett starkt varumärke och en marknadsledande position i flera länder där bolaget bedriver verksamhet. |
| Medarbetare Att attrahera nya och behålla utbildade och motiverade medarbetare är av väsentlig betydelse för Swecos konkur renskraft och fortsatta utveckling. |
• Sweco är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetare stora möjligheter att utvecklas inom områden som bidrar till miljö- och samhällsförbättring. • Swecos verksamhetsbredd och spetskompetenser erbjuder anställda att fortsätta att utvecklas. Bredden erbjuder varierande uppdrag och spetsen förmånen att arbeta med de främsta inom området, vilket ger stimu lans och utveckling. • En platt och affärsorienterad organisation ger stort ansvar till den enskilde konsulten och goda möjligheter till personlig utveckling. • Tillväxt och internationalisering öppnar nya vägar för medarbetares personliga utveckling och öppnar för karriär möjligheter. • Sweco erbjuder kvalificerad vidareutbildning samt forum där medarbetare möts i nätverk och utbyter erfarenheter. • Ersättningar till medarbetare och ledande befattningshavare utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor. Resultatbaserat bonussystem finns för samtliga medarbetare och ledande befattningshavare erbjuds incita mentsprogram. |
| Kundstruktur Koncentrerad kundstruktur ökar kreditrisken. |
• Sweco har en balanserad kundbas med cirka 10 000 kunder. De tio största kunderna utgör 19 procent av om sättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder. Historiskt har kundförlusterna varit små. |
| Uppdrag Risk att kostnader och tiden för uppdragets fullgörande kan felberäknas. |
• Det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work, processer och hjälpmedel för effektiv styrning, uppföljning och kontroll av uppdragen minskar de uppdragsbaserade riskerna och underlättar en tidig upptäckt av eventuella förluster. • Cirka 76 procent av Swecos uppdrag debiteras per timme vilket innebär att tid mot kund faktureras fullt ut. Cirka 24 procent utförs till fast pris under konstruktiva och affärsmässiga avtal. • Swecos konsulter utbildas fortlöpande, allt efter företagets och de anställdas behov, för att förbättra och effektivi sera uppdragen. |
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Finansiella risker Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen för Sweco. |
• De finansiella riskerna begränsas i en av styrelsen utarbetad finanspolicy som uppdateras och fastställs en gång per år. Mer information i not 33 sidan 70. • Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning så väl som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. • Sweco har en stark balansräkning med en liten andel låneskulder, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. • Likviditetsrisken i Sweco är låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med liten andel låneskulder och stora outnyttjade checkräkningskrediter. • Kreditriskerna har varit historiskt små då Sweco inte är beroende av enstaka kunder. |
| IT-säkerhet Dagens arbetssätt ställer stora krav på IT-åtkomst och säkerhet. |
• IT-säkerhetspolicy som maximerar tillgängligheten och tillförlitligheten i företagets IT-miljö och därigenom säker ställer en störningsfri affärsverksamhet. • Brandväggs- och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara minskar avbrott i verksam heten på grund av tekniska problem. |
| Förvärv av bolag Det förväntade utfallet och dess positiva påverkan på Sweco-koncernen uteblir. |
• Swecos tillväxt sker organiskt och genom förvärv av andra bolag. Riskerna minimeras genom en väl utvecklad förvärvs- och integrationsprocess med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör årligen en utvärdering av tidigare gjorda förvärv. |
| Varumärke Risk för dålig PR och imageskador. |
• Utarbetad "Code of conduct" som ställer höga krav på Swecos medarbetare vad gäller integritet, etik, affärs moral samt hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. • Utarbetade policies finns vad gäller CSR, informationsfrågor och krishantering. |
| Juridiska risker Tvister kan uppstå i verksamheten. |
• Kvalitetssäkring av avtal sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work. Genom mallar och riktlinjer säkerställs redan i initieringsfasen att avtal upprättas på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt. • Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot risker i samband med eventuell tvist i uppdrag. |
| Risker avseende den finansiella rapporteringen Felaktigheter kan uppstå i rapportering samt att den finan siella rapporteringen inte upprättas i överensstämmelse med lag, kraven på noterade bolag och tillämpliga redovis ningsstandarder. |
• God kontrollmiljö genom att tydliga instruktioner och arbetsordningar finns för styrelse, vd, revisionskommittén och ersättningskommittén. Attest- och beslutsordning som klart reglerar vilka befogenheter som finns på respek tive nivå i organisationen. Interna styrdokument för den finansiella rapporteringen utgörs av Finanspolicy, Eko nomihandbok som anger regler för redovisning och rapportering, Policy gällande ekonomisk information etc. • Fortlöpande uppdateringar av riskbedömning gällande finansiell rapportering. • Omfattande uppföljning och kontroll genom rapporteringssystem, budget, prognoser etc. Månatliga genom gångar av resultat, risker etc. med ledningen för respektive affärsområde. • Controllers på varje affärsenhet som regelbundet följer upp att utarbetade styr- och kontrollsystem efterlevs. |
Swecos styrelse består av sju ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre ledamöter och tre suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Koncernens jurist är sekreterare i styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Styrelsen ska sammanträda minst sex gånger per år. Under 2009 har styrelsen haft tio styrelsesammanträden, varav tre varit per capsulam-sammanträden.
Vid årsstämman 2009 omvaldes Olle Nordström till ordförande. Ordinarie styrelseledamöter under 2009 har i övrigt varit Anders G. Carlberg (från och med årsstämman 2009), Eric Douglas (fram till årsstämman 2009) Gunnel Duveblad, Birgit Erngren Wohlin (fram till årsstämman 2009), Øystein Løseth (fram till den 25 november 2009), Aina Nilsson Ström, Pernilla Ström (från och med årsstämman 2009) samt Mats Wäppling. En ordinarie styrelseplats är för närvarande vakant då Øystein Løseth på egen begäran lämnade styrelsen den 25 november 2009. Personalrepresentanter har varit Håkan Brinkenberg, Thomas Holm och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Sahar Almashta, Göran Karloja och Anders Perman som suppleanter.
Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda ledande befattningshavares ersättningar, anställningsvillkor och tilldelning i eventuellt teckningsoptionsprogram som beslutas av årsstämman. I ersättningskommittén ingår Olle Nordström, Pernilla Ström och Aina Nilsson Ström.
Styrelsen har även utsett en revisionskommitté där Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad och Øystein Løseth (fram till 25 november 2009) ingår. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisor samt utvärdera revisionsinsatsen.
En mer omfattande redogörelse om styrelsens arbete och koden finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 78.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknadsoch konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och vice verkställande direktören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. Principer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och ledande befattningshavare avseende 2009 framgår av not 6 på sidan 54.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/ exponeringen bland ledande befattningshavare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En uppsägningstid om 18 månader gäller även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
Styrelsen har fastställt ett nytt finansiellt mål som ersätter det gamla soliditetsmålet. Det nya målet innebär att Sweco över tiden bör vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital.
Styrelsen föreslår en utdelning per aktie om 2,00 SEK (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 179,0 MSEK (174,3). Utdelning utgår inte på återköpta aktier.
Styrelsen föreslår vidare en inlösen av aktier. Koncernens finansiella ställning är stark till följd av goda resultat och starka kassaflöden under de senaste åren. Genom inlösen kommer högst 179,0 MSEK, eller motsvarande 2,00 SEK per aktie att överföras till aktieägarna i Sweco AB. Villkoren för inlösen återfinns i kallelsen till årsstämman samt på bolagets hemsida.
Föreslagen utdelning och inlösen av aktier uppgår totalt till högst 358,0 MSEK (174,3). Nettoskulden i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2009-12-31, efter föreslagen utdelning och inlösen att uppgå till cirka –5 procent.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2010 ger styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Ett sådant mandat skulle innebära att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa årsstämma, om man så finner lämpligt, besluta om återköp av bolagets aktier. Återköp kan uppgå till maximalt 10 procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.
Årsstämma hålls torsdagen den 29 april 2010, kl 15.00 på Hotell Rival, Mariatorget 3, Stockholm.
Generellt sett har marknaden för teknikkonsulter stabiliserats. Marknadssituationen för bygg- och industrirelaterade tjänster är fortsatt svag. Swecos ambition är fortsatt tillväxt med lönsamhet genom att stärka marknadspositionerna i Norden och i centrala och östra Europa. Sweco har en stark finansiell ställning och ledande marknadspositioner inom flera viktiga tillväxtområden som miljö, infrastruktur och energi, vilket borgar för en långsiktigt stabil utveckling.
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Övriga intäkter |
2, 3, 33 | 5 338,7 11,5 |
5 522,8 12,8 |
| Summa rörelseintäkter | 5 350,2 | 5 535,6 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
4, 5, 33 6, 28 3, 7 |
–1 455,3 –3 331,2 –120,1 |
–1 496,1 –3 331,5 –111,7 |
| Summa rörelsekostnader | –4 906,6 | –4 939,3 | |
| Rörelseresultat | 3 | 443,6 | 596,3 |
| Finansiella intäkter Finansiella kostnader Andelar i intresseföretags resultat |
8, 33 8, 33 8 |
10,5 –10,6 0,1 |
11,0 –19,1 – |
| Finansnetto | 8 | 0,0 | –8,1 |
| Resultat före skatt | 443,6 | 588,2 | |
| Inkomstskatt | 10 | –149,0 | –185,3 |
| ÅRETS RESULTAT | 294,6 | 402,9 | |
| Årets resultat hänförlig till: | |||
| Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
292,7 1,9 |
403,6 –0,7 |
|
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
3,31 3,28 |
4,68 4,65 |
|
| Rapport över totalresultat, MSEK | Not | 2009 | 2008 |
| Årets resultat Omräkningsdifferens |
294,6 0,0 |
402,9 65,4 |
|
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 294,6 | 468,3 | |
| Totalresultat hänförlig till: | |||
| Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
293,1 1,5 |
466,2 2,1 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Finansiella placeringar Uppskjutna skattefordringar Andra långfristiga fordringar |
14 14 15 17 19 10 22, 28 |
783,5 53,4 173,9 1,0 10,0 14,0 34,3 |
771,7 69,6 191,2 0,9 10,8 15,0 32,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 070,1 | 1 091,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel |
33 23 24 25 |
810,5 526,2 42,4 36,3 108,5 557,3 |
1 001,8 406,6 47,1 37,2 107,0 321,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 081,2 | 1 921,0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 3 151,3 | 3 012,5 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserat resultat, inklusive årets resultat |
92,0 239,0 83,8 1 170,1 |
89,5 238,9 83,4 990,1 |
|
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
26 | 1 584,9 10,8 |
1 401,9 12,9 |
| Summa eget kapital | 1 595,7 | 1 414,8 | |
| Skulder Långfristiga skulder |
32 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Uppskjutna skatteskulder Övriga långfristiga skulder |
27, 29 27, 28 10 |
13,6 5,6 106,9 0,9 |
13,9 6,6 113,4 0,2 |
| Summa långfristiga skulder | 127,0 | 134,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
27, 29 23 30 30 |
119,6 303,6 206,9 40,9 215,9 541,7 |
140,7 260,5 215,2 42,5 245,3 559,4 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 428,6 | 1 463,6 | |
| Summa skulder | 3 | 1 555,6 | 1 597,7 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 151,3 | 3 012,5 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 31.
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
443,6 | 588,2 | |
| Realisationsvinster och realisationsförluster Avskrivningar och nedskrivningar Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner Övriga poster |
3, 7 | –10,7 120,1 –1,4 67,8 |
–12,2 111,7 3,4 96,2 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster Betald skatt |
175,8 –156,8 |
199,1 –144,2 |
|
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | 462,6 | 643,1 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
99,6 –32,5 |
–79,2 –6,8 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 529,7 | 557,1 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av finansiella placeringar |
12 13 13 19 |
–14,5 0,6 –62,9 1,5 –29,7 11,3 0,1 |
–24,9 – –86,1 1,3 –209,5 46,1 0,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –93,6 | –273,1 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission Emission av optioner Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Utbetald överföring till minoritetsintresse Upptagna lån Amortering av skuld |
26 26 26 |
– 0,1 –174,3 –0,8 55,4 –81,7 |
45,9 8,0 –170,6 –0,8 132,1 –191,1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –201,3 | –176,5 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 234,8 | 107,5 | |
| Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel |
25 | 321,3 1,2 |
192,0 21,8 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 557,3 | 321,3 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Övriga reserver |
Balanserat resultat |
Eget kapital hänförligt till moder- bolagets aktieägare |
Minoritets- intressen |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2008-01-01 | 26 | 86,4 | 187,5 | 20,8 | 637,2 | 931,9 | 18,4 | 950,3 |
| Årets totalresultat | – | – | 62,6 | 403,6 | 466,2 | 2,1 | 468,3 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning Nyemission – teckningsoptionsprogram Minoritetsintresse i förvärvade bolag Förvärv av minoritetsandelar Aktiebonusprogram – nyemission |
26 13 13 |
– 1,7 – – 1,4 |
– 43,4 – – – |
– – – – – |
–170,6 – – – – |
–170,6 45,1 – – 1,4 |
–0,8 1,0 1,0 –8,8 – |
–171,4 46,1 1,0 –8,8 1,4 |
| Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Emission av återköpta aktier Emission av optioner |
26 | – – – |
– – 8,0 |
– – – |
92,6 27,3 – |
92,6 27,3 8,0 |
– – – |
92,6 27,3 8,0 |
| Eget kapital 2008-12-31/2009-01-01 | 89,5 | 238,9 | 83,4 | 990,1 | 1 401,9 | 12,9 | 1 414,8 | |
| Årets totalresultat | – | – | 0,4 | 292,7 | 293,1 | 1,5 | 294,6 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning Förvärv av minoritetsandelar Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Emission av optioner |
26 13 |
– – 2,5 – – |
– – – – 0,1 |
– – – – – |
–174,3 – – 61,6 – |
–174,3 – 2,5 61,6 0,1 |
–0,8 –2,8 – – – |
–175,1 –2,8 2,5 61,6 0,1 |
| EGET KAPITAL 2009-12-31 | 92,0 | 239,0 | 83,8 | 1 170,1 | 1 584,9 | 10,8 | 1 595,7 | |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| Utdelning Aktieinlösen |
26, 35 26, 35 |
–179,0 –179,0 |
–179,0 –179,0 |
–179,0 –179,0 |
||||
| SUMMA FÖRESLAGEN ÖVERFÖRING TILL AKTIEÄGARE |
–358,0 | –358,0 | –358,0 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 33 | 59,7 | 67,9 |
| Summa rörelseintäkter | 59,7 | 67,9 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
3, 4, 5, 33 6, 28 3, 7 |
–58,2 –26,4 –0,3 |
–59,1 –31,7 –0,4 |
| Summa rörelsekostnader | –84,9 | –91,2 | |
| Rörelseresultat | 3 | –25,2 | –23,3 |
| Resultat från andelar i koncernföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
8 8, 33 8, 33 |
262,8 8,4 –4,2 |
444,7 15,4 –16,8 |
| Finansnetto | 8 | 267,0 | 443,3 |
| Resultat efter finansnetto | 241,8 | 420,0 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | 104,0 | –104,0 |
| Resultat före skatt | 345,8 | 316,0 | |
| Skatt | 10 | –89,1 | –87,3 |
| ÅRETS RESULTAT | 256,7 | 228,7 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 0,7 | 1,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 332,0 | 332,0 |
| Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav |
21 20 |
44,4 0,9 |
98,2 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 377,3 | 431,1 | |
| Summa anläggningstillgångar | 378,0 | 432,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 0,0 | 0,0 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 21 | 1 296,9 | 1 545,8 |
| Skattefordringar | 3,9 | 5,6 | |
| Övriga fordringar | 7,5 | 9,0 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa/bank |
24 25 |
1,9 409,7 |
1,5 151,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 719,9 | 1 713,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 2 097,9 | 2 145,9 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 92,0 | 89,5 | |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 279,5 | 277,0 | |
| Fritt eget kapital | 26 | ||
| Fond till verkligt värde Överkursfond |
1,3 51,5 |
8,8 51,4 |
|
| Balanserat resultat | 839,7 | 729,5 | |
| Årets resultat | 256,7 | 228,7 | |
| Summa fritt eget kapital | 1 149,2 | 1 018,4 | |
| Summa eget kapital | 1 428,7 | 1 295,4 | |
| Obeskattade reserver | 9 | – | 104,0 |
| Skulder | 32 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27 | 101,6 | 97,2 |
| Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag |
3,9 551,6 |
4,1 628,9 |
|
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 6,5 | 7,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 5,6 | 8,4 |
| Summa kortfristiga skulder | 669,2 | 746,5 | |
| Summa skulder | 3 | 669,2 | 746,5 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 097,9 | 2 145,9 | |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 274,0 | 143,7 |
| MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
241,8 | 420,0 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar Koncernbidrag Skillnad mellan bokförda och erhållna räntor |
7 8 8 |
0,3 –257,3 –0,3 |
0,4 –440,9 –4,6 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster Betald skatt |
–257,3 –89,1 |
–445,1 –87,3 |
|
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | –104,6 | –112,4 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
178,8 –77,8 |
27,5 87,8 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –3,6 | 2,9 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan |
12 | –0,1 – |
–0,1 –5,2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –0,1 | –5,3 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag Nyemission Emission av optioner Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Upptagna lån Amortering av skuld |
26 26 |
431,3 – 0,1 –174,3 54,6 –50,2 |
303,4 45,0 8,0 –170,6 97,2 –190,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 261,5 | 92,4 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 257,8 | 90,0 | |
| Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut |
25 25 |
151,9 409,7 |
61,9 151,9 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Summa bundet |
Fond för verkligt värde |
Överkurs- fond |
Balanserat resultat |
Summa fritt |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2008-01-01 | 26 | 86,4 | 187,5 | 273,9 | –0,5 | – | 789,8 | 789,3 | 1 063,2 |
| Kursdifferens på säkringsinstrument Årets resultat Överföring till aktieägare – utdelning Nyemission Emission av återköpta aktier Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– – – 1,7 – 1,4 – |
– – – – – – – |
– – – 1,7 – 1,4 – |
9,3 – – – – – – |
– – 43,4 – – – |
– 228,7 –170,6 – 27,3 – 92,6 |
9,3 228,7 –170,6 43,4 27,3 – 92,6 |
9,3 228,7 –170,6 45,1 27,3 1,4 92,6 |
|
| Emission av optioner Lämnade koncernbidrag |
– – |
– – |
– – |
– – |
8,0 – |
–9,6 | 8,0 –9,6 |
8,0 –9,6 |
|
| Eget kapital 2008-12-31/2009-01-01 | 26 | 89,5 | 187,5 | 277,0 | 8,8 | 51,4 | 958,2 | 1 018,4 | 1 295,4 |
| Kursdifferens på säkringsinstrument Årets resultat Överföring till aktieägare – utdelning Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Emission av optioner Lämnade koncernbidrag |
– – – 2,5 – – – |
– – – – – – – |
– – – 2,5 – – – |
–7,5 – – – – – – |
– – – – – 0,1 – |
– 256,7 –174,3 – 61,6 – –5,8 |
–7,5 256,7 –174,3 – 61,6 0,1 –5,8 |
–7,5 256,7 –174,3 2,5 61,6 0,1 –5,8 |
|
| Eget kapital 2009-12-31 | 26 | 92,0 | 187,5 | 279,5 | 1,3 | 51,5 | 1 096,4 | 1 149,2 | 1 428,7 |
| Föreslagen överföring till aktieägare | |||||||||
| Utdelning Aktieinlösen |
26, 35 26, 35 |
–179,0 –179,0 |
–179,0 –179,0 |
–179,0 –179,0 |
|||||
| SUMMA FÖRESLAGEN ÖVERFÖRING TILL AKTIEÄGARE |
–358,0 | –358,0 | –358,0 |
Belopp i MSEK om inte annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2010.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument samt finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Nedanstående nya standard och tolkningar har tillämpats vid upprättande av 2009 års finansiella rapporter:
IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den reviderade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital. Den kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten "Koncernens förändringar i eget kapital" medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägarna redovisas i "Koncernens rapport över totalresultat". Jämförande information har justerats, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att
den presenteras på samma sätt som i den interna rapporteringen. Standarden har inte medfört någon ändring av redovisade segment.
IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering av finansiella instrument till verkligt värde och likviditetsrisk. Ändringen i standarden kräver främst upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
IFRS 2 (ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Den klargör att intjäningsvillkor endast är tjänstgöringsvillkor och prestationsvillkor. Alla indragningar, oavsett om de görs av företaget eller andra parter, ska behandlas på samma sätt i redovisningen. Koncernen tillämpar IFRS 2 (ändringen) från den 1 januari 2009, men den har inte någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 23 (ändring), "Lånekostnader" (gäller från 1 januari 2009). Den ändrade standarden innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning ska aktiveras. Ändringen i standarden har inte medfört någon inverkat på koncernens finansiella rapporter.
IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande ("minoritetsintresse") redovisas i eget kapital om det inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Reviderad) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller tjänster (affärsområden) inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen
utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten, då koncernen fått bestämmande inflytande till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet, nettot av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser, redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Denna metod innebär att koncernens ägarandel av joint ventureföretagens intäkter och kostnader redovisas i koncernens resultaträkningar och andelen av dess tillgångar och skulder redovisas i balansräkningarna. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint ventureföretag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner med minoritet hanteras på samma sätt som transaktioner med externa parter. Avyttringar av andelar till minoritet resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning. Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger redovisat värde på förvärvade nettotillgångar.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs
som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, övriga reserver. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Balans- | Genom- | Balans- | Genom | |
| dagskurs | snittskurs | dagskurs | snittskurs | |
| EUR | 10,35 | 10,62 | 10,94 | 9,61 |
| NOK | 1,24 | 1,22 | 1,10 | 1,17 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i övriga reserver i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten efter avdrag för eventuell valutasäkring från eget kapital till årets resultat.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl både uppdrag utförda på löpande räckning som fast pris. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna uppdragsutgifter, om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt värde och finansiella placeringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som hålles till förfall är tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 32 Finansiella instrument per kategori.
Erhållen premie vid utgivande av teckningsoptioner redovisas som övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital. Vid tecknande av aktier fördelas erhållen betalning mellan aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital. Teckningsoptionerna i Sweco har erbjudits ledande befattningshavare inom koncernen och prissatts till marknadsvärde, med tillämpning av värderingsmodellen Black & Scholes, se även not 26. De är därmed inte att betrakta som aktierelaterad ersättning.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som vid bokslutstillfället upptas till balansdagskurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i rapport över totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar rapport över totalresultat när koncernföretagen konsolideras. Ackumulerade vinster/förluster redovisas i årets resultat vid avyttring av dotterbolaget.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning ingår också i anskaffningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 utgör koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, det redovisade värdet. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nedan). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser täckningsbidraget på fasta ordrar. Kundrelationer och varumärken redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan). Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att ordrarna realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet på investeringar som hålles till förfall beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med löptid under tolv månader diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder består av teckningsoptioner utgivna till anställda.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att
ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Inom Sweco-koncernen finns för närvarande ett aktiebonusprogam (Aktiebonusprogram 2009) som innebär att eventuell bonus till de anställda betalas ut som aktier i företaget. Programmet omfattar huvuddelen av de anställda i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Programmet är ett s.k. eget kapital-reglerat instrument. Antal aktier som erhålls beräknas utifrån en fastställd så kallad basaktiekurs vilket motsvarar den genomsnittliga volymvägda betalkursen för Swecos aktie av serie B under en viss period med avdrag för eventuell beslutad utdelning. Basaktiekursen räknas om enligt standardmässiga villkor om bolagsstämman i Sweco beslutar om split, företrädesemission eller liknande under programmets löptid. Beräknad bonus redovisas linjärt under intjänandeperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade aktier.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i rapport över totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i rapport över totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinsterna. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterbolag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Även av Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.
Moderbolagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats i enlighet med övergångsbestämmelserna i respektive standard.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterbolag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Arbeten som utförs på löpande räkning åsätts inget värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att utgöra utdelning redovisas hos mottagaren som resultat från andelar och hos givarföretaget som minskning av det fria egna kapitalet.
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernledningen följer upp, så kallad företagsledningsperspektiv tillämpas. I koncernen benämns rörelsesegment som affärsområden.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp det resultat, rörelsemarginal och debiteringsgrad som koncernens olika geografiska områden genererar. Varje affärsområde har chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av affärsområdets prestationer till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp affärsområdenas resultat utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen kan följa samtliga geografiska områdes prestationer och resultat. Dock utgör affärsområdet Industry ett undantag då verksamheten finns i flera länder, verksamheten utgörs av tekniska industrikonsulttjänster. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens affärsområden har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, att tjänsterna, kunderna och distributionssättet samt att de verkar i en omgivning med likartade regelverk.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer |
| Sweco Finland | Projektledning |
| Sweco Ryssland | Vatten & Miljö, Energi |
| Sweco centrala & östra Europa | Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi |
| Sweco Industry | Kemisk industri, Massa- och pappersindustri, Marinindustri, Energi, Produktutveckling |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma funktioner |
| Sweco | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | centrala & | Sweco | Sweco | Koncern- | Totalt | |||
| 2009 | Sverige | Norge | Finland | östra Europa | Ryssland | Industry | gemensamt | Elimineringar | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 2 931,6 | 1 284,6 | 89,8 | 296,8 | 29,2 | 706,7 | 0,0 | – | – | 5 338,7 |
| Intern försäljning | 23,0 | 3,6 | 4,9 | 10,2 | 1,8 | 55,6 | 59,7 | –158,8 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 2 954,6 | 1 288,2 | 94,7 | 307,0 | 31,0 | 762,3 | 59,7 | –158,8 | – | 5 338,7 |
| Av- och nedskrivningar | –52,4 | –19,1 | –0,6 | –13,7 | –0,7 | –27,5 | –6,1 | – | – | –120,1 |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt |
327,4 | 141,2 | 8,9 | 5,4 | 1,2 | –22,3 | –18,2 10,6 –10,6 |
– | – | 443,6 10,6 –10,6 443,6 |
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | –39,3 | –22,9 | 0,2 | –2,5 | –0,4 | 3,7 | 5,5 | – | – | –55,7 |
| Tillgångar Investeringar i materiella |
1 623,4 | 765,0 | 95,1 | 296,1 | 44,8 | 524,2 | 2 008,5 | –2 219,8 | 14,0 | 3 151,3 |
| anläggningstillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Skulder |
43,9 26,6 1 698,6 |
20,4 1,7 361,2 |
1,5 0,3 21,8 |
2,9 5,2 256,4 |
0,1 0,1 49,4 |
4,4 1,1 152,4 |
0,1 – 838,3 |
– – –1 929,4 |
– – 109,6 |
73,3 35,0 1 555,6 |
Not 2–3 Not 3
| 2008 | Sweco Sverige |
Sweco Norge |
Sweco Finland |
Sweco centrala & östra Europa |
Sweco Ryssland |
Sweco Industry |
Koncern- gemensamt |
Elimineringar | Ej fördelat | Totalt koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 3 009,2 | 1 130,5 | 129,9 | 303,8 | 28,6 | 920,8 | 0,0 | – | – | 5 522,8 |
| Intern försäljning | 27,7 | 2,2 | 5,9 | 9,1 | 0,0 | 72,4 | 67,9 | –185,2 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 3 036,9 | 1 132,7 | 135,8 | 312,9 | 28,6 | 993,2 | 67,9 | –185,2 | – | 5 522,8 |
| Av- och nedskrivningar | –45,6 | –18,6 | –1,7 | –12,0 | –1,2 | –27,5 | –5,1 | – | – | –111,7 |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt |
404,1 | 121,8 | 15,6 | 3,2 | –5,5 | 82,0 | –24,9 11,0 –19,1 |
– | – | 596,3 11,0 –19,1 588,2 |
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | –59,7 | –33,3 | –2,8 | 2,7 | –0,4 | 6,1 | 0,0 | – | – | –87,4 |
| Tillgångar Investeringar i materiella |
1 683,7 | 669,1 | 116,9 | 311,6 | 58,5 | 723,7 | 1 994,1 | –2 560,1 | 15,0 | 3 012,5 |
| anläggningstillgångar | 58,7 | 27,2 | 0,6 | 11,8 | 1,0 | 12,5 | 0,1 | – | – | 111,9 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 30,5 | 150,6 | 0,0 | 42,9 | 20,6 | 2,2 | – | – | – | 246,8 |
| Skulder | 1 823,4 | 402,1 | 35,2 | 258,5 | 61,1 | 313,7 | 860,0 | –2 269,7 | 113,4 | 1 597,7 |
Finansnettot följs inte upp på affärsområdesnivå då de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen som handhar koncernens kassalikviditet.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 59,7 MSEK (67,9). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 19 procent (21) inköp från koncernföretag. I av- och nedskrivningar 2009 och 2008 ingår en nedskrivning av goodwill med
12,8 MSEK respektive 12,9 MSEK inom Sweco Industry på grund av omstrukturering i den finländska verksamheten, se även not 7.
Icke kassaflödespåverkande kostnader avser realisationsvinster, bonus som betalas ut som aktier samt skillnad mellan kostnadsförda och betalda pensioner, se även kassaflödesanalysen sidan 40.
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel och kortfristiga placeringar med 409,7 MSEK (152,0).
I affärsområdenas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på affärsområdena på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med det resultat, tillgångar och skulder som koncernledningen följer upp.
Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" dvs marknadsmässiga priser.
Koncerngemensamt består av vinster och förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Koncerngemensamma tillgångar och skulder som inte har fördelats är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder per tjänst | 2009 | 2008 | ||
| Vatten & Miljö | 929,0 | 914,4 | ||
| Industri | 689,9 | 887,6 | ||
| Energisystem | 773,7 | 802,6 | ||
| Infrastruktur | 822,1 | 790,6 | ||
| Installation | 757,0 | 688,5 | ||
| Arkitektur | 393,3 | 474,6 | ||
| Byggkonstruktion | 544,8 | 522,0 | ||
| Projektledning | 309,6 | 326,3 | ||
| Geografisk IT | 119,3 | 116,2 | ||
| SUMMA | 5 338,7 | 5 522,8 |
Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen avseende tillgångar och investeringar baseras efter var koncernens tillgångar är belägna. Intäkterna fördelas efter var kunderna är lokaliserade.
| Extern | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| försäljning | Tillgångar | |||||||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||||
| Sverige | 2 641,1 | 2 990,5 | 1 886,9 | 1 561,8 | ||||
| Norge | 1 294,8 | 1 124,2 | 811,0 | 704,6 | ||||
| Danmark | 50,0 | 42,9 | 22,8 | 23,9 | ||||
| Finland | 452,3 | 563,6 | 472,2 | 725,0 | ||||
| Estland | 33,3 | 71,2 | 63,0 | 80,8 | ||||
| Litauen | 83,6 | 104,3 | 80,2 | 95,1 | ||||
| Tjeckien | 145,1 | 122,8 | 113,9 | 105,4 | ||||
| Slovakien | 2,7 | 6,6 | 1,7 | 2,0 | ||||
| Bulgarien | 33,8 | 13,9 | 36,3 | 28,2 | ||||
| Övriga EU | 103,2 | 74,6 | – | – | ||||
| Ryssland | 75,7 | 82,5 | 35,6 | 58,5 | ||||
| Övriga Europa | 70,2 | 126,0 | – | – | ||||
| Afrika | 111,3 | 34,9 | – | – | ||||
| Asien | 219,4 | 115,5 | – | – | ||||
| Oceanien | 4,3 | 14,9 | – | – | ||||
| Nordamerika | 4,3 | 20,3 | – | – | ||||
| Syd- och Mellanamerika | 13,6 | 14,1 | – | – | ||||
| Ej fördelat | – | – | 14,0 | 15,0 | ||||
| Elimineringar | – | – | –386,3 | –387,8 | ||||
| SUMMA | 5 338,7 | 5 522,8 | 3 151,3 | 3 012,5 |
Koncernen saknar intäkt från enskild kund som utgör 10 procent eller mer av koncernens totala intäkter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||||
| – revision | 4,2 | 4,5 | 1,4 | 1,0 | ||
| – övriga uppdrag | 0,8 | 0,8 | 0,1 | 0,3 | ||
| Övriga revisionsbolag | ||||||
| – revision | 0,2 | 0,5 | – | – | ||
| – övriga uppdrag | 0,3 | 0,8 | 0,0 | 0,5 | ||
| SUMMA | 5,5 | 6,6 | 1,5 | 1,8 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid genomförandet av uppdraget. Allt annat är övriga uppdrag.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Under året betalda lokalhyror | 208,5 | 181,4 | 1,1 | 1,1 | |
| Övriga under året betalda avgifter | 7,8 | 10,3 | 1,3 | 2,9 | |
| SUMMA UNDER ÅRET | |||||
| BETALDA AVGIFTER | 216,3 | 191,7 | 2,4 | 4,0 | |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | |||||
| – inom ett år | 189,4 | 173,0 | 1,1 | 2,1 | |
| – mellan ett år och fem år | 438,9 | 416,7 | 2,2 | 3,3 | |
| – längre än fem år | 105,2 | 76,5 | – | – | |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 733,5 | 666,2 | 3,3 | 5,4 |
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasingoch hyresavtal, s.k. minimileasing. Framtida leasingavgifter består till cirka 98 procent (cirka 98 procent) av lokalhyror. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,3 MSEK (0,3).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Löner och ersättningar | 2 346,9 | 2 375,3 | 15,1 | 15,3 | |
| Sociala kostnader, exkl. | |||||
| pensionskostnader | 562,5 | 539,3 | 5,7 | 6,6 | |
| Pensionskostnader, ledande | |||||
| befattningshavare1) 2) | 8,1 | 8,1 | 2,4 | 2,5 | |
| Pensionskostnader, övriga1) | 255,5 | 235,4 | 1,2 | 4,4 | |
| SUMMA | 3 173,0 | 3 158,1 | 24,4 | 28,8 |
1) Se även not 28 Avsättningar till pensioner.
2) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 3 (3) personer och för koncernen är det 40 (46) personer.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ledande | Ledande | |||
| befattnings- | befattnings | |||
| Löner och | havare (46 | Övriga | havare (50 | Övriga |
| ersättningar per land | personer) | anställda | personer) | anställda |
| Sverige | ||||
| Moderbolaget1) | 10,1 | 5,0 | 10,6 | 4,7 |
| Dotterbolag | 19,6 | 1 191,3 | 20,6 | 1 174,7 |
| Summa Sverige | 29,7 | 1 196,3 | 31,2 | 1 179,4 |
| Utland | ||||
| Norge | 4,2 | 637,6 | 6,2 | 555,9 |
| Finland | 5,6 | 299,0 | 6,6 | 418,8 |
| Danmark | 1,1 | 25,7 | 1,0 | 27,0 |
| Estland | 1,5 | 18,2 | 2,0 | 26,7 |
| Litauen | 0,9 | 31,4 | 0,9 | 41,9 |
| Tjeckien | 2,8 | 45,4 | 2,2 | 42,8 |
| Bulgarien | 0,9 | 11,4 | 0,3 | 4,6 |
| Ryssland | 0,5 | 18,3 | 0,7 | 16,0 |
| Övriga Europa | 0,1 | 1,7 | 0,1 | 2,9 |
| Afrika | – | 5,9 | – | 3,7 |
| Asien | – | 8,3 | – | 4,1 |
| Syd- och Mellanamerika | – | 0,4 | – | 0,3 |
| Summa utland | 17,6 | 1 103,3 | 20,0 | 1 144,7 |
| TOTALT KONCERNEN | 47,3 | 2 299,6 | 51,2 | 2 324,1 |
1) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 9 (9) personer, där även styrelsen ingår.
Ledande befattningshavare i koncernen om 46 (50) personer består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterbolag.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | |||
| Medeltal anställda | Total | män, % | Total | män, % |
| Sverige | ||||
| Moderbolaget | 13 | 38 | 14 | 29 |
| Dotterbolag | 2 634 | 72 | 2 607 | 73 |
| Summa Sverige | 2 647 | 72 | 2 621 | 73 |
| Utland | ||||
| Norge | 891 | 74 | 856 | 75 |
| Finland | 649 | 83 | 980 | 73 |
| Danmark | 34 | 56 | 42 | 57 |
| Estland | 89 | 51 | 175 | 50 |
| Litauen | 272 | 56 | 329 | 57 |
| Ryssland | 139 | 38 | 126 | 39 |
| Tjeckien | 259 | 54 | 269 | 55 |
| Slovakien | 4 | 50 | 4 | 50 |
| Bulgarien | 70 | 46 | 31 | 42 |
| Övriga Europa | 3 | 67 | 2 | 100 |
| Afrika | 9 | 100 | 7 | 100 |
| Asien | 15 | 93 | 10 | 90 |
| Syd- och Mellanamerika | 1 | 100 | 1 | 100 |
| Summa utland | 2 435 | 69 | 2 832 | 67 |
| TOTALT KONCERNEN | 5 082 | 71 | 5 453 | 70 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Styrelsemedlemmar i samtliga bolag Övriga ledande befattningshavare |
22 | 16 | 43 | 43 | |
| 39 (45) personer | 15 | 9 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro, % | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Total sjukfrånvaro | 2,9 | 2,7 | 1,5 | 1,0 |
| – långtidssjukfrånvaro | 0,7 | 0,7 | ||
| – sjukfrånvaro för män | 2,4 | 2,3 | ||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 4,1 | 3,5 | ||
| – anställda –29 år | 2,9 | 2,3 | ||
| – anställda 30–49 år | 2,4 | 2,3 | ||
| – anställda 50– år | 3,8 | 3,2 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter.
Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavare pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En uppsägningstid om 18 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största ägarna.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
| Grundlön/ | Rörlig | Övriga Pensions | |||
|---|---|---|---|---|---|
| styrelsearvode ersättning | förmåner | kostnad | SUMMA | ||
| Styrelsens ordförande | |||||
| Olle Nordström | 377 | – | – | – | 377 |
| Styrelseledamot | |||||
| Anders G. Carlberg | 143 | – | – | – | 143 |
| Styrelseledamot | |||||
| Gunnel Duveblad | 255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot | |||||
| Aina Nilsson Ström | 188 | – | – | – | 188 |
| Styrelseledamot | |||||
| Øystein Løseth | 186 | – | – | – | 186 |
| Styrelseledamot | |||||
| Pernilla Ström | 130 | – | – | – | 130 |
| Verkställande direktören | 3 925 | 96 | 94 | 1 405 | 5 520 |
| Andra ledande | |||||
| befattningshavare | |||||
| (6 personer) | 9 425 | 1 260 | 604 | 3 189 | 14 478 |
| SUMMA | 14 629 | 1 356 | 698 | 4 594 | 21 277 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och personalrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och ledande befattningshavare (exklusive verkställande direktören i Sweco AB) enligt sidorna 86–87.
Rörlig ersättning avser bonus som är kostnadsförd under 2009.
För ledande befattningshavare utges teckningsoptionsprogram. Under 2008 utgavs ett nytt teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Under 2009 har ytterligare 48 000 teckningsoptioner utgivits. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderas av extern part. Totalt har därmed 1 300 000 optioner tecknats på marknadsmässiga villkor, varav verkställande direktören förvärvat 150 000 teckningsoptioner och sex ledande befattningshavare 325 000. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Nedskrivning goodwill | –12,8 | –12,9 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar, | ||||
| avskrivningar | –29,7 | –24,9 | – | – |
| Byggnader, avskrivningar | –0,7 | –0,7 | – | – |
| Inventarier, avskrivningar | –76,9 | –73,2 | –0,3 | –0,4 |
| SUMMA | –120,1 | –111,7 | –0,3 | –0,4 |
Sweco Industry skrev ner goodwill 2009 och 2008 med 12,8 MSEK respektive 12,9 MSEK på grund av omstrukturering i den finländska verksamheten.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde | 0,0 | 1,0 |
| Ränteintäkter – kundfordringar | 1,3 | 1,1 |
| Ränteintäkter – bank | 3,4 | 7,5 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,3 | 0,2 |
| Netto valutakursförändringar | 5,5 | 1,2 |
| Summa finansiella intäkter | 10,5 | 11,0 |
| Finansiella kostnader | ||
| Värdeförändring av tillgångar värderade | ||
| till verkligt värde | –0,2 | – |
| Räntekostnader – leverantörsskulder | –0,2 | –0,4 |
| Räntekostnader – bank | –7,6 | –15,2 |
| Övriga finansiella kostnader | –2,6 | –3,5 |
| Summa finansiella kostnader | –10,6 | –19,1 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0,1 | – |
| SUMMA FINANSNETTO | 0,0 | –8,1 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 4,7 | 11,0 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –7,7 | –19,1 |
| moderbolaget | ||
| 2009 | 2008 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 5,5 | 3,8 |
| Koncernbidrag | 257,3 | 440,9 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 262,8 | 444,7 |
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 1,9 | 13,6 |
| Övriga ränteintäkter | 1,2 | 1,8 |
| Valutakursvinster | 5,3 | – |
| Summa finansiella intäkter | 8,4 | 15,4 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | –0,8 | –4,5 |
| Övriga räntekostnader | –1,5 | –10,4 |
| Valutakursförluster | – | –0,7 |
| Övriga finansiella kostnader | –1,9 | –1,2 |
| Summa finansiella kostnader | –4,2 | –16,8 |
|---|---|---|
| SUMMA FINANSNETTO | 267,0 | 443,3 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 2,8 | 10,8 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –4,2 | –16,8 |
| Bokslutsdispositioner | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Avsättning till periodiseringsfond | 104,0 | –104,0 |
| SUMMA | 104,0 | –104,0 |
| Obeskattade reserver | 2009 | 2008 |
| Periodiseringsfond | – | |
| 104,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Periodens skattekostnad | –149,8 | –160,2 | –89,1 | –87,4 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –4,4 | –0,7 | 0,0 | 0,1 |
| Summa aktuell skattekostnad | –154,2 | –160,9 | –89,1 | –87,3 |
| Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad | ||||
| Uppskjuten skatt avseende | ||||
| temporära skillnader | –6,8 | 3,4 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av | ||||
| tidigare skattevärde i underskottsavdrag | –0,4 | – | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad vid | ||||
| förändring av obeskattade reserver | 12,4 | –27,8 | – | – |
| Summa uppskjuten | ||||
| skatteintäkt/skattekostnad | 5,2 | –24,4 | – | – |
| TOTALT REDOVISAD | ||||
| SKATTEKOSTNAD | –149,0 | –185,3 | –89,1 | –87,3 |
Posterna i rapport över totalresultat redovisas netto efter skatt. Ingen skatt redovisas för omräkningsdifferens hänförlig vid omräkning av utländska verksamheter som före skatt uppgår till 0,0 (65,4) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Resultat före skatt | 443,6 | 588,2 | 345,8 | 316,0 | ||
| Inkomstskatt beräknad enligt | ||||||
| nationella skattesatser gällande | ||||||
| för resultat i respektive land | 127,2 | 168,0 | 90,9 | 88,4 | ||
| Skatteeffekter av: | ||||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | –2,8 | –2,1 | –1,4 | –1,0 | ||
| – Ej skattepliktiga omvärderingar av | ||||||
| och realisationsvinster på aktier | –5,0 | –0,6 | – | – | ||
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | –0,3 | –3,7 | – | –0,5 | ||
| – Övriga ej avdragsgilla kostnader | 25,5 | 29,6 | 1,1 | 3,2 | ||
| Lämnade koncernbidrag | – | – | –1,5 | –2,7 | ||
| Effekt på uppskjuten skatt avseende | ||||||
| sänkt skattesats | – | –6,6 | – | – | ||
| Justering avseende tidigare år | 4,4 | 0,7 | 0,0 | –0,1 | ||
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 149,0 | 185,3 | 89,1 | 87,3 |
Till följd av ändring av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent som gäller från 1 januari 2009 har redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om för 2008.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 15,0 | 16,9 |
| Ökning vid företagsförvärv | – | –3,6 |
| Omklassificering från uppskjuten skatteskuld | 0,1 | – |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | –2,1 | 1,7 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 1,0 | 0,0 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 14,0 | 15,0 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | –113,4 | –82,4 |
| Ökning vid företagsförvärv | –0,8 | –3,6 |
| Minskning vid avyttring av företag | – | 0,1 |
| Omklassificering från uppskjuten skattefordran | –0,1 | – |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver i resultaträkningen | 12,4 | –27,8 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | –5,1 | 1,7 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 0,1 | –1,4 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –106,9 | –113,4 |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 0,1 | 0,5 |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga | ||
| undervärden pensioner | 10,3 | 9,4 |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | 3,6 | 5,1 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 14,0 | 15,0 |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade obeskattade reserver | –83,9 | –95,9 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | –23,0 | –17,5 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –106,9 | –113,4 |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | –92,9 | –98,4 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 0,9 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 2,2 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar.
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 1,8 | 2,0 | – | – | 1,8 | 2,0 | |
| Immateriella tillgångar | – | – | –16,8 | –14,8 | –16,8 | –14,8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0,1 | 1,0 | –0,5 | – | –0,4 | 1,0 | |
| Omsättningstillgångar | 1,7 | 2,1 | –1,0 | –2,8 | 0,7 | –0,7 | |
| Obeskattade reserver | – | – | –83,9 | –95,9 | –83,9 | –95,9 | |
| Pensioner | 10,3 | 9,4 | –4,7 | 0,1 | 5,6 | 9,5 | |
| Förlustavdrag | 0,1 | 0,5 | – | – | 0,1 | 0,5 | |
| SUMMA | 14,0 | 15,0 | –106,9 | –113,4 | –92,9 | –98,4 |
| Redovisat | Omräknings | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående | över | differens Utgående | ||||
| balans | resultat- | Avyttringar/ | i utländsk | balans | ||
| 2008 | 2008 | räkningen | Förvärv | omklass1) | valuta | 2008 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 2,0 | 0,0 | –0,1 | – | 0,1 | 2,0 |
| Immateriella tillgångar Finansiella |
–12,2 | 1,4 | –3,2 | – | –0,8 | –14,8 |
| anläggningstillgångar | 0,4 | 0,6 | – | – | – | 1,0 |
| Omsättningstillgångar | 3,5 | 1,1 | 0,1 | –5,1 | –0,3 | –0,7 |
| Obeskattade reserver | –67,8 | –27,8 | –0,3 | – | – | –95,9 |
| Pensioner | 8,1 | 0,3 | –3,7 | 5,2 | –0,4 | 9,5 |
| Förlustavdrag | 0,5 | 0,0 | – | – | – | 0,5 |
| SUMMA | –65,5 | –24,4 | –7,2 | 0,1 | –1,4 | –98,4 |
1) Omklassificeringen avser 5,2 MSEK från omsättningstillgångar till pensionsfordran.
| Redovisat | Omräknings | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående | över | differens Utgående | ||||
| balans | resultat- | i utländsk | balans | |||
| 2009 | 2009 | räkningen | Förvärv | Omklass | valuta | 2009 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 2,0 | –0,2 | – | – | 0,0 | 1,8 |
| Immateriella tillgångar | –14,8 | –1,3 | –0,4 | –0,4 | 0,1 | –16,8 |
| Finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 1,0 | –1,4 | – | – | – | –0,4 |
| Omsättningstillgångar | –0,7 | 0,9 | – | 0,4 | 0,1 | 0,7 |
| Obeskattade reserver | –95,9 | 12,4 | –0,4 | – | – | –83,9 |
| Pensioner | 9,5 | –4,8 | – | – | 0,9 | 5,6 |
| Förlustavdrag | 0,5 | –0,4 | – | – | – | 0,1 |
| SUMMA | –98,4 | 5,2 | –0,8 | – | 1,1 | –92,9 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 88 343 439 | 86 228 335 |
| Effekt av förmodat utnyttjande av optioner | – | 355 659 |
| Effekt av förmodat utnyttjande av aktiebonusprogram | 778 275 | 169 010 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 89 121 714 | 86 753 004 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare Resultat per aktie före utspädning, SEK Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
3,31 3,28 |
4,68 4,65 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Utspädningseffekter är till följd av teckningsoptionsprogrammet och aktiebonusprogrammet, se även not 26. Teckningsoptionsprogrammet har inte medfört någon justering av årets resultat vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.
Ytterligare information om utestående optioner och återköp av egna aktier finns återgivna på sidorna 76–77.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 72,5 | 101,7 | 0,1 | 0,1 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | –9,6 | –15,6 | – | – | ||
| SUMMA | 62,9 | 86,1 | 0,1 | 0,1 |
| Andel efter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Datum | Andel,% | trans., % | Köpeskilling | |
| Förvärv | ||||
| Stockholm Vatten Byggprojekt AB | 2008-01-01 | 100 | 100 | 1,9 |
| Eurospatial AS, Norge | 2008-01-01 | 100 | 100 | 6,6 |
| Tveiten Rådgivende Ingenjörer AS, Norge | 2008-01-01 | 100 | 100 | 28,3 |
| Anders Digernes AS, Norge, inkråmsförvärv | 2008-01-01 | 100 | 100 | 1,8 |
| UAB Hidroprojektas, Litauen | 2008-01-08 | 99 | 99 | 24,3 |
| Opticonsult AS, Norge | 2008-01-21 | 100 | 100 | 143,2 |
| Sweco Projekt AS, Estland, förvärv av minoritetsandel | 2008 | 19 | 92 | 16,1 |
| Skaarup & Jespersen A/S, Danmark, förvärv av minoritetspost | 2008-03-11 | 2 | 96 | 0,1 |
| Autosolvia AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2008-03-31 | 100 | –0,4 | |
| Birk Nielsen, Danmark, inkråmsförvärv | 2008-05-01 | 100 | 100 | 9,3 |
| Leningradskij Vodokanalproekt, Ryssland | 2008-05-16 | 50 | 100 | 23,3 |
| EuroFutures AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2008-05-30 | 100 | –0,4 | |
| Traficon AB, inkråmsförvärv | 2008-06-01 | 100 | 100 | 1,2 |
| Sweco BKG LSPI, Litauen, förvärv av minoritetspost | 2008-06-30 | 1 | 91 | 1,1 |
| Energoproekt Hydropower Ltd, Bulgarien | 2008-07-09 | 73 | 73 | 13,1 |
| B&B VVS Konsult AB | 2008-09-01 | 100 | 100 | 3,8 |
| JAPS Elektronik AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2008-09-30 | 100 | –3,0 | |
| Hydroprojekt CZ a.s., Tjeckien, förvärv av minoritetspost | 2008-12-03 | 2 | 100 | 0,9 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2008 | 271,2 | |||
| H Nilsson Byggkonsult AB, inkråmsförvärv | 2009-01-01 | 100 | 100 | 0,4 |
| Sweco Projekt AS, Estland, förvärv av minoritetsandel | 2009 | 7 | 99 | 6,5 |
| El-Design AS, Norge, inkråmsförvärv | 2009-02-01 | 100 | 100 | 1,2 |
| Sweco Paatela Architects Oy, Finland, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-03-31 | 100 | 3,5 | |
| EME Analys AB | 2009-07-02 | 100 | 14,1 | |
| EuroFutures AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-07-10 | 100 | –1,2 | |
| Sweco Paatela Architects Oy, Finland, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-08-31 | 100 | 100 | 2,0 |
| Takskonsult AS, Norge, inkråmsförvärv | 2009-11-13 | 100 | 100 | 0,6 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2009 | 27,1 | |||
| Avyttringar | ||||
| Skaarup & Jespersen, Danmark, försäljning av minoritetspost | 2008-04-29 | 2 | 94 | 0,1 |
| Sweco PIC CHINA, Kina | 2008-05-30 | 100 | 0 | 0,4 |
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2008-09-01 | 100 | 40,4 | |
| Hydroreal a.s., Tjeckien | 2008-10-27 | 100 | 0 | 6,7 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2008 | 47,6 | |||
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-01-31 | 100 | 6,0 | |
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-02-28 | 100 | 1,0 | |
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-07-31 | 100 | 9,6 | |
| Saratovskij Vodokanalproekt, Ryssland | 2009-11-24 | 100 | 0 | 0,0 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2009 | 16,6 |
Under 2008 förvärvades Opticonsult AS som erbjuder konsulttjänster inom ett flertal områden, framför allt inom bygg- och anläggning med 160 anställda främst i Bergen och Stavanger. Dessa förvärv presenteras separat medan övriga förvärv i aggregerad form för respektive år. Övriga förvärv som genomförts under 2009 och 2008 redovisas i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverat. Redovisat värde före förvärvet är enligt koncernens redovisningsprinciper och förvärvsanalyserna i tabellerna är preliminära.
| Förvärvade företag | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i | Avyttrade koncernen verksamheter |
| Immateriella tillgångar | – | 1,9 | 1,9 | 4,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 0,8 | – | 0,8 | 0,9 |
| Omsättningstillgångar | 3,7 | – | 3,7 | 2,7 |
| Likvida medel | 5,1 | – | 5,1 | 0,1 |
| Uppskjuten skatt | –0,4 | –0,4 | –0,8 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | –5,0 | – | –5,0 | –2,9 |
| Vid förvärven redovisad minoritetsandel | 2,8 | – | ||
| Vid förvärven redovisad goodwill | 18,6 | – | ||
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | 11,5 | ||
| Total köpeskilling | 27,1 | 16,6 | ||
| Ej reglerad köpeskilling | –3,0 | –5,2 | ||
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | 10,7 | – | ||
| Likvida medel i förvärvade företag | –5,1 | –0,1 | ||
| MINSKNING/ÖKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 29,7 | 11,3 |
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 29,7 och avyttrade verksamheter har förbättrat koncernens likvida medel med 11,3 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –18,4. I den totala köpeskilling ingår transaktionskostnader om 0,0 MSEK.
| Opticonsult | Övriga bolag | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
Avyttrade Totalt 2008 verksamheter |
|
| Immateriella tillgångar | – | 13,0 | 13,0 | 0,4 | 17,0 | 17,4 | 30,4 | 34,8 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5,1 | – | 5,1 | 5,1 | – | 5,1 | 10,2 | 3,9 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2,3 | – | 2,3 | 0,3 | 1,4 | 1,7 | 4,0 | – |
| Omsättningstillgångar | 61,9 | – | 61,9 | 42,8 | –0,1 | 42,7 | 104,6 | 0,6 |
| Likvida medel | 16,0 | – | 16,0 | 32,7 | – | 32,7 | 48,7 | 1,5 |
| Långfristiga skulder | – | – | – | –0,3 | – | –0,3 | –0,3 | – |
| Uppskjuten skatt | 0,0 | –3,7 | –3,7 | –0,7 | –2,8 | –3,5 | –7,2 | –0,1 |
| Övriga kortfristiga skulder | –61,8 | – | –61,8 | –53,9 | 0,9 | –53,0 | –114,8 | –5,7 |
| Vid förvärven redovisad minoritetsandel | – | 7,8 | 7,8 | 0,1 | ||||
| Vid avyttring redovisad goodwill | 110,4 | 77,4 | 187,8 | – | ||||
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | – | – | 12,5 | ||||
| Total köpeskilling | 143,2 | 128,0 | 271,2 | 47,6 | ||||
| Betalning med aktier | –17,9 | –9,4 | –27,3 | – | ||||
| Ej reglerad köpeskilling | – | –5,3 | –5,3 | – | ||||
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | – | 19,6 | 19,6 | – | ||||
| Likvida medel i förvärvade företag | –16,0 | –32,7 | –48,7 | –1,5 | ||||
| MINSKNING/ÖKNING AV | ||||||||
| KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 109,3 | 100,2 | 209,5 | 46,1 |
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 209,5 och avyttrade verksamheter har förbättrat koncernens likvida medel med 46,1 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –163,4. I den totala köpeskillingen ingår transaktionskostnader om 0,6 MSEK i Opticonsult och 1,4 MSEK i övriga bolag. Information avseende betalningen med aktier återfinns i not 26.
| 2009 Förvärv |
2009 Avyttring |
2008 Förvärv |
2008 Avyttring |
|---|---|---|---|
| 12,8 | 41,2 | 346,9 | 67,9 |
| 16,8 | 401,5 | ||
| 1,3 | 2,7 | 24,2 | 6,7 |
| 1,5 | 35,4 | ||
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella |
Övriga immateriella |
|||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 787,6 | 119,9 | 907,5 | 602,4 | 58,9 | 661,3 |
| Inköp | – | 14,5 | 14,5 | – | 24,9 | 24,9 |
| Ökning genom företagsförvärv | 14,3 | 1,9 | 16,2 | 191,5 | 30,4 | 221,9 |
| Minskning vid omräknad förvärvskalkyl | –1,2 | – | –1,2 | –3,7 | – | –3,7 |
| Ökning vid omräknad förvärvskalkyl | 5,5 | – | 5,5 | – | – | – |
| Försäljning/utrangering | –3,6 | –6,9 | –10,5 | –34,5 | –1,5 | –36,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 10,4 | –3,2 | 7,2 | 31,9 | 7,2 | 39,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 813,0 | 126,2 | 939,2 | 787,6 | 119,9 | 907,5 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | –15,9 | –50,3 | –66,2 | –3,0 | –22,1 | –25,1 |
| Försäljning/utrangering | – | 5,8 | 5,8 | – | 1,2 | 1,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,8 | 3,0 | 2,2 | 0,0 | –4,5 | –4,5 |
| Nedskrivningar | –12,8 | –1,6 | –14,4 | –12,9 | – | –12,9 |
| Årets avskrivning | – | –29,7 | –29,7 | – | –24,9 | –24,9 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | –29,5 | –72,8 | –102,3 | –15,9 | –50,3 | –66,2 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 783,5 | 53,4 | 836,9 | 771,7 | 69,6 | 841,3 |
| SPECIFIKATION | ||||||
| Sweco Sverige | 103,7 | 91,4 | ||||
| Sweco Norge | 271,2 | 239,3 | ||||
| Sweco Finland | 54,4 | 57,5 | ||||
| Sweco centrala & östra Europa | 92,6 | 94,1 | ||||
| Sweco Ryssland | 23,5 | 25,9 | ||||
| Sweco Industry | 238,1 | 263,5 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 14,4 | 22,9 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 18,4 | 16,1 | ||||
| Tillgångar aktiverad vid förvärv | 20,3 | 30,6 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 0,3 | – | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 783,5 | 53,4 | 771,7 | 69,6 |
Ovanstående immateriella tillgångar är alla förvärvade, förutom utvecklad programvara inom Sweco Sverige om 18,4 MSEK (16,1) MSEK. Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill. Inga låneutgifter har inräknats i tillgångars anskaffningsvärde i ovanstående tabell. För fastställelse av räntesats för låneutgifter används koncernens centralt bestämda internränta
De väsentliga immateriella värdena återfinns inom affärsområdena Sweco Industry och Sweco Norge, som även utgör kassagenererande enheter. Bägge enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på 5-åriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket motsvarar den långsiktiga tillväxttakten på affärsområdets marknad.
De värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna och värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta, redovisas i följande tabell.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov.
De viktigaste variablerna är marknadstillväxt, timpriser och personalkostnad.
Efterfrågan på konsulttjänster har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Med marknadstillväxt menas tillväxt i rörelseresultatet.
Timpriser
Timpriserna har över en konjunkturcykel i princip motsvarats av inflation och reallöneökningar. Prognosen för timpriser baseras på förväntad inflation och reallöneökningar.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt), bibehållen debiteringsgrad och effektiviseringar av verksamheten.
Diskonteringsfaktorn, baserad på generella marknadsförutsättningar tillsammans med respektive enhets specifika förutsättningar, uppgår för Sweco Sverige till 14 procent, Sweco Norge 15 procent, Sweco Finland 16 procent, Sweco centrala & östra Europa 17 procent, Sweco Ryssland 23 procent och Sweco Industry 16 procent före skatt i genomsnitt.
| Sweco Sverige |
Sweco Norge |
Sweco Finland |
Sweco centrala & östra Europa |
Sweco Ryssland |
Sweco Industry |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Variabel | Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Marknadstillväxt, % genomsnitt | 6 | –45,7 | 3 | –31,4 | 14 | 0,9 | 12 | 4,0 | 43 | 19,2 | 18 | –2,5 |
| Timpriser, % i genomsnitt Ökning personalkostnader, |
4 | –7,8 | 2 | –8,9 | 5 | 0,7 | 3 | 1,4 | 21 | 14,7 | 10 | 5,4 |
| % i genomsnitt Diskonteringsränta, |
5 | 20,2 | 3 | 16,6 | 6 | 13,5 | 3 | 6,1 | 20 | 30,8 | 14 | 20,8 |
| % i genomsnitt | 14 | 107 | 15 | 58 | 16 | 23 | 17 | 19,5 | 23 | 34 | 16 | 27,5 |
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total | Byggnader och Mark | Inventarier | Total | |
| Ingående anskaffningsvärde | 18,7 | 535,0 | 553,7 | 17,5 | 466,6 | 484,1 |
| Inköp | 0,2 | 72,3 | 72,5 | 0,4 | 101,3 | 101,7 |
| Ökning genom företagsförvärv | – | 0,8 | 0,8 | – | 10,2 | 10,2 |
| Försäljning/utrangering | –1,2 | –68,5 | –69,7 | –2,5 | –44,6 | –47,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –1,3 | 0,2 | –1,1 | 3,3 | 1,5 | 4,8 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 16,4 | 539,8 | 556,2 | 18,7 | 535,0 | 553,7 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3,8 | –358,7 | –362,5 | –1,8 | –320,1 | –321,9 |
| Omklassifisering | – | –0,2 | –0,2 | – | 0,0 | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | 0,2 | 62,5 | 62,7 | – | 35,9 | 35,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,6 | 0,3 | 0,9 | –1,3 | –0,3 | –1,6 |
| Nedskrivningar | – | –5,7 | –5,7 | – | –1,0 | –1,0 |
| Årets avskrivningar | –0,7 | –76,8 | –77,5 | –0,7 | –73,2 | –73,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3,7 | –378,6 | –382,3 | –3,8 | –358,7 | –362,5 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 12,7 | 161,2 | 173,9 | 14,9 | 176,3 | 191,2 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,2 | – | 0,2 | 0,3 | – | 0,3 |
| Försäljning/utrangering | 0,0 | – | 0,0 | –0,2 | – | –0,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,1 | – | –0,1 | 0,1 | – | 0,1 |
| Utgående redovisat värde mark | 0,1 | – | 0,1 | 0,2 | – | 0,2 |
| Varav inventarier finansierade med | ||||||
| finansiell leasing med följande belopp: | ||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 31,4 | 31,4 | – | 27,6 | 27,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –9,9 | –9,9 | – | –7,1 | –7,1 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 21,5 | 21,5 | – | 20,5 | 20,5 |
| Inventarier | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 4,5 | 5,3 |
| Inköp | 0,1 | 0,1 |
| Försäljning till annat koncernföretag | – | –0,1 |
| Försäljning/utrangering | –0,1 | –0,8 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4,5 | 4,5 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3,5 | –4,0 |
| Försäljning till annat koncernföretag | – | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | 0,0 | 0,8 |
| Årets avskrivningar | –0,3 | –0,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3,8 | –3,5 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 0,7 | 1,0 |
| moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 |
| Ingående redovisat värde | 332,0 | 335,0 |
| Korrigering av tilläggsköpeskilling | – | –3,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 332,0 | 332,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco PM Oy | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco International AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Sweco JAPS AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 332,0 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| Energoproekt Hydropower Ltd. | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| Sweco Lietuva | 301135783 | Litauen | 91 | 5 557 199 | |
| Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 99 | 355 463 | |
| Hydroprojekt C.Z a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 517 510 | |
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o. | 36036307 | Slovakien | 100 | ||
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpika | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco Industry AB | 556341-2476 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Sweco Russia AB | |||||
| Sweco Pillar AB | 556730-8167 | Stockholm | 100 | 102 | |
| Lenvodokanalproekt | 1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 | |
| Genom Sweco Sverige AB | |||||
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 | |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 | |
| EME Analys AB | 556663-3417 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 | |
| Sweco Avista AB | 556197-9369 | Stockholm | 100 | 2 000 | |
| Sweco Paatela Architechts Oy | 0635637-4 | Finland | 100 | 100 | |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 94 | 11 814 | |
| Sweco Architects OU | 11210887 | Estland | 100 | 40 000 | |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 | |
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 | |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 | |
| Probeko AB | 556279-4148 | Stockholm | 100 | 3 360 | |
| B&B VVS Konsult AB | 556363-8153 | Malmö | 100 | 1 000 | |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 | |
| Costers Geoborr AB | 556707-3183 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Aqua Konsult Hedman & Sjögren AB | 556208-3757 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Urban Hydroinformatics Center AB | 556718-1481 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Bulgaria BKG | 131429098 | Bulgarien | 100 | 400 | |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| VAI VA-Projekt AB | 556542-8744 | Stockholm | 100 | 40 000 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 |
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 0,1 | – |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 1,0 | 0,9 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | |||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 |
| Summa aktier och andelar | 1,0 | ||||
| 2008 | |||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
Ingen verksamhet har bedrivits i intresseföretagen under året. Vid årets utgång uppgick intresseföretagens tillgångar till 1,9 MSEK (1,8) och skulderna till 0,1 MSEK (0,0).
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % |
|---|---|---|---|
| 2009 | |||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2008 | |||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 9,3 | 2,3 |
| Rörelsekostnader | –8,0 | –2,0 |
| Finansnetto | –0,3 | –0,2 |
| Skatter | –0,2 | 0,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 0,8 | 0,1 |
| Anläggningstillgångar | 0,1 | 0,0 |
| Omsättningstillgångar | 5,3 | 7,0 |
| Summa tillgångar | 5,4 | 7,0 |
| Kortfristiga skulder | –4,2 | –6,5 |
| Summa skulder | –4,2 | –6,5 |
| NETTOTILLGÅNGAR | 1,2 | 0,5 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 10,8 | 11,0 |
| Avyttring av andra aktier | –0,1 | 0,0 |
| Värdeförändring av tillgångar värderade | ||
| till verkligt värde | –0,2 | –1,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,5 | 1,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDEN | 10,0 | 10,8 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Värdeförändringen av de finansiella tillgångarna har redovisats i finansnettot, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 5,6 |
| Övriga aktier och andelar | 3,5 | ||||
| Summa aktier och andelar | 10,0 | ||||
| 2008 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 5,9 |
| Övriga aktier och andelar | 4,0 | ||||
| Summa aktier och andelar | 10,8 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | |
| Organisations- | Redovisat | ||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte | värde |
| 2009 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2008 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| Årets förändringar av redovisat värde | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 98,2 | 136,9 |
| Utlåning till koncernföretag | 34,5 | – |
| Kapitalisering av ränta | 0,2 | 4,6 |
| Reglerade fordringar | –90,2 | –60,8 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 1,7 | 17,5 |
| Utgående redovisat värde | 44,4 | 98,2 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 545,8 | 1 264,7 |
| Årets förändring | –248,9 | 281,1 |
| Utgående redovisat värde | 1 296,9 | 1 545,8 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 1 341,3 | 1 644,0 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående långfristiga fordringar | 32,3 | 10,7 |
| Ökning av fordringar | 0,0 | 18,6 |
| Ökning genom förvärv | – | 3,9 |
| Minskning av fordringar | –1,2 | –0,8 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 3,2 | –0,1 |
| UTGÅENDE LÅNGFRISTIGA | ||
| FORDRINGAR | 34,3 | 32,3 |
| Långfristiga fordringar vid årets utgång | ||
| Pensionsfordringar enligt not 28 | 29,6 | 27,2 |
| Övriga fordringar | 4,7 | 5,1 |
| SUMMA LÅNGFRISTIGA | ||
| FORDRINGAR | 34,3 | 32,3 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 1 658,5 | 1 480,1 |
| Delfakturerade belopp | –1 132,3 | –1 073,5 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 526,2 | 406,6 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 678,4 | 717,5 |
| Delfakturerade belopp | –982,0 | –978,0 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | –303,6 | –260,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 29,5 | 31,3 | – | – |
| Förutbetalda försäkringar | 8,5 | 3,0 | – | – |
| Upplupna intäkter | 6,0 | 0,4 | 0,3 | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 64,5 | 72,3 | 1,6 | 1,5 |
| SUMMA | 108,5 | 107,0 | 1,9 | 1,5 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, s.k. deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånligare räntan.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kassa/bank Kortfristiga likvida placeringar |
557,3 – |
263,7 57,6 |
409,7 – |
151,9 – |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR |
557,3 | 321,3 | 409,7 | 151,9 |
Per sista december 2009 och 2008 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier 2008-01-01 | 9 389 075 | 74 870 969 | – | 84 260 044 |
| Emission | – | – | 1 400 000 | 1 400 000 |
| Återköp av egna aktier till eget förvar | – | – | –1 400 000 | –1 400 000 |
| Nyemission – teckningsoptionsprogram | – | 1 687 760 | – | 1 687 760 |
| Emission av återköpta aktier | – | 1 196 439 | – | 1 196 439 |
| ANTAL AKTIER 2008-12-31 | 9 389 075 | 77 755 168 | – | 87 144 243 |
| Emission | – | – | 2 500 000 | 2 500 000 |
| Återköp av egna aktier till eget förvar | – | – | –2 500 000 | –2 500 000 |
| Emission av återköpta aktier | – | 1 798 794 | – | 1 798 794 |
| ANTAL AKTIER 2009-12-31 | 9 389 075 | 79 553 962 | – | 88 943 037 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sid 41 för koncernen och sid 45 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Sweco-aktien återfinns på sid 76–77.
Under 2009 emitterades 2 500 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2009 som beslutades på årsstämman
Under 2008 emitterades 1 400 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2008 som beslutades på årsstämman och 1 687 760 B-aktier tecknades i teckningsoptionsprogram 2005/2008. Under 2008 emitterades i samband med förvärvet av Opticonsult och 50 procent av Lenvodokanalproekt 350 000 respektive 171 852 återköpta B-aktier för 17,9 MSEK respektive 9,4 MSEK. Värdet motsvarar börskursen vid transaktionstillfället.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per Aaktie respektive en tiondels röst per B-aktie och C-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Övriga reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder upptagna som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till 1,3 MSEK (8,8).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterbolag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2009-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 559 073 B-aktier (807 867). De 559 073 B-aktier avser återköpta aktier som kan användas vid företagsförvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 30,1 MSEK. För att möjliggöra leverans av aktier till de anställda som omfattas av Aktiebonusprogram 2009 innehar Sweco 2 500 000 återköpta C-aktier, som inför tilldelningen i aktiebonusprogrammet omvandlas till B-aktier. De återköpta aktierna motsvarar 3,3 procent av totala antalet aktier och 1,7 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 29 april 2010.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Utdelning 2,00 SEK per stamaktie (2,00 SEK) | 179,0 | 174,3 |
| Aktieinlösen motsvarande 2,00 SEK per aktie | 179,0 | – |
| 358,0 | 174,3 |
Beloppen avseende 2009 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas vid företagsförvärv. Kvarstår 559 073 B-aktier i eget förvar vid avstämningsdagen blir utdelningsbeloppet 2,2 MSEK mindre. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2009, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas ytterligare.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt för att utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och minoritetsintressen.
| Kapital | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Eget kapital | 1 584,9 | 1 401,9 |
| Minoritetsintressen | 10,8 | 12,9 |
| SUMMA | 1 595,7 | 1 414,8 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av företagsförvärv och till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent. Vid årets slut uppgick soliditeten till 50,6 procent (47,0). Styrelsen har föreslagit en utdelning om 2,00 SEK per aktie till årsstämman 2010, vilket motsvarar en utdelningsandel av 61 procent av resultat efter skatt. Styrelsen föreslår vidare en inlösen av aktier. Koncernens finansiella ställning är stark till följd av goda resultat och starka kassaflöden under de senaste åren. Genom inlösen kommer högst 179,0 MSEK, eller motsvarande 2,00 SEK per aktie, överföras till aktieägarna.
Efter föreslagen utdelning och inlösen kommer soliditeten (baserad på balansräk-
ningen 2009-12-31) att uppgå till cirka 44 procent. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösensprogram 2005, 2006 och föreslaget till inlösen 2009 i genomsnitt uppgått till 81 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Besluten om extra utdelning och återföringar till aktieägarna genom inlösenprogram återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelning 2002 samt genomfört inlösen av aktier 2005, 2006 och 2009 (förslag).
I början av 2010 har styrelsen fastställt ett nytt finansiellt mål som ersätter det gamla soliditetsmåttet. Det nya målet innebär att Sweco över tiden bör vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Efter föreslagen utdelning och inlösen av aktier kommer nettoskulden i förhållande till eget kapital, baserat på balansräkningen 2009-12-31, uppgå till cirka –5 procent.
För att stimulera anställdas aktieinnehav i koncernen finns ett aktiebonusprogram för 2009 som omfattar huvuddelen av de anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Aktiebonusprogrammet innebär att de anställda erhåller aktier i Sweco som motsvarar intjänad bonus under 2009 dividerat med basaktiekurs. Basaktiekursen motsvarar den genomsnittliga volymvägda kursen för SWECO AB (publ) aktie av serie B under perioden 19 mars 2009 – 27 mars 2009 med avdrag för den på årsstämman 2009 beslutade utdelningen. Basaktiekursen fastställdes till 35,35 SEK.
Under 2008 utgavs ett nytt teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderats av extern part. Under 2009 har ytterligare 48 000 teckningsoptioner utgivits. Totalt har därmed 1 300 000 optioner tecknats på marknadsmässiga villkor, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
Swecos årsstämma 2009 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur och dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Bolagsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv eller över NASDAQ OMX Stockholm när så anses erfordligt. Styrelsen föreslår även att årsstämman 2010 bemyndigar styrelsen att fatta beslut att återköpa och överlåta egna aktier.
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
| Avsatt till pensioner | 5,6 | 6,6 | – | – |
| Skulder till kreditinstitut | 0,3 | 0,4 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 29 | 13,3 | 13,5 | – | – |
| Summa | 19,2 | 20,5 | – | – |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskrediter | 105,4 | 132,2 | 101,6 | 97,2 |
| Andra skulder till kreditinstitut | 4,7 | 0,1 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 29 | 9,5 | 8,4 | – | – |
| Summa | 119,6 | 140,7 | 101,6 | 97,2 |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE SKULDER | 138,8 | 161,2 | 101,6 | 97,2 |
Inga långfristiga skulder har löptider längre än fem år. Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Beviljade checkräkningskrediter På balansdagen utnyttjade |
670,3 | 623,3 | 647,2 | 578,3 |
| checkräkningskrediter | –105,4 | –132,2 | –101,6 | –97,2 |
| OUTNYTTJADE CHECKKREDITER | 564,9 | 491,1 | 545,6 | 481,1 |
| Räntevillkor på balansdagen Lån hos kreditinstitut, rörlig ränta % Utnyttjade Checkräkningskrediter, |
3,04 | 3,82 | – | – |
| rörlig ränta % | 0,69 | 3,72 | 0,49 | 3,54 |
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och Arkitekternas Pensionskassa (AP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och AP:s överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112) och AP:s till 122 procent (107). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och AP:s tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden.
Huvuddelen av de anställda i Sweco Industry Oy omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I dotterbolaget Kemira Oy, som förvärvades 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan.
| Norge | Finland | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden, % | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Diskonteringsränta | 4,3 | 4,4 | 4,8 | 5,5 | ||
| Förväntad avkastning på | ||||||
| förvaltningstillgångar | 5,6 | 6,3 | 4,0 | 5,3 | ||
| Framtida årliga löneökningar | 4,3 | 4,5 | 2,5 | 3,0 | ||
| Framtida årliga pensionsökningar | 1,3 | 2,8 | 0,5 | 1,8 | ||
| Inflation | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 67 års ålder är 16 för män och 19 för kvinnor.
| Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av pensionsförpliktelser | –558,4 | –527,5 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 438,4 | 371,3 |
| Oredovisade aktuariella vinster | 144,0 | 176,8 |
| NETTOFÖRPLIKTELSE PENSIONER | 24,0 | 20,6 |
| Andra långfristiga fordringar | 29,6 | 27,2 |
| Avsättningar till pensioner | –5,6 | –6,6 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | 24,0 | 20,6 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets början | –527,5 | –440,2 |
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande | ||
| period samt räntekostnader | –68,9 | –49,3 |
| Aktuariella vinster och förluster | 12,9 | 11,5 |
| Utbetalningar av pensioner | 17,4 | 16,9 |
| Effekter av företagsförvärv | 68,0 | –98,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –60,3 | 31,7 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets slut | –558,4 | –527,5 |
| Årets förändring i verkligt värde för förvaltningstillgångarna | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början | 371,3 | 317,1 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 64,9 | 45,5 |
| Förväntad avkastning | 26,4 | 18,9 |
| Aktuariella vinster och förluster | –14,3 | –11,2 |
| Tillskott | 2,5 | 1,7 |
| Utbetalningar av pensioner | –17,4 | –15,5 |
| Effekter av företagsförvärv | –37,1 | 35,5 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 42,1 | –20,7 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 438,4 | 371,3 |
| Förvaltningstillgångarna består av | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Aktier | 35,3 | 22,9 |
| Räntebärande värdepapper | 254,4 | 200,2 |
| Fastigheter | 68,6 | 56,9 |
| Övrigt | 80,1 | 91,3 |
| 438,4 | 371,3 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||
| Årets kostnad för intjänade pensioner | –44,2 | –29,6 |
| Räntekostnad av förpliktelsen | –24,7 | –19,7 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | –11,6 | –8,7 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 26,4 | 18,9 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –54,1 | –39,1 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | –55,9 | –38,4 |
| Finansnetto | 1,8 | –0,7 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –54,1 | –39,1 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar är 0,4 MSEK (–1,0).
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna fastställdes genom beaktande av förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av den aktuella investeringspolicyn. Förväntad avkastning på placeringar med fast ränta baseras på den avkastning som erhålls om dessa värdepapper hålles till förfall. Förväntad avkastning på aktier och fastigheter baseras på den långfristiga avkastningen som förekommit på respektive marknad.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2010 uppgå till cirka 45 MSEK.
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
–558,4 438,4 |
–527,5 371,3 |
–440,2 317,1 |
–313,2 292,1 |
| UNDERSKOTT | –120,0 | –156,2 | –123,1 | –21,1 |
| Erfarenhetsbaserad justeringar av förmånsbestämda förpliktelser Erfarenhetsbaserad justeringar |
12,9 | 11,5 | 4,6 | –27,7 |
| av förvaltningstillgångar | –14,3 | –11,2 | –33,0 | 27,9 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | –131,0 | –101,5 |
| Sverige, AP | –11,4 | –12,3 |
| Finland | –47,0 | –66,5 |
| Övriga länder | –18,3 | –24,8 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | –207,7 | –205,1 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nuvärde Nom. värde | Nuvärde | Nom. värde | ||
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 9,5 | 11,0 | 8,4 | 9,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 9,5 | 11,0 | 8,4 | 9,8 |
| I skulder till kreditinstitut | ||||
| Förfallande inom mer än ett år | ||||
| men mindre än två år | 10,0 | 10,6 | 5,7 | 6,8 |
| Förfallande inom mer än två år | ||||
| men mindre än tre år | 3,3 | 3,5 | 7,8 | 8,2 |
| Summa långfristiga skulder | 13,3 | 14,1 | 13,5 | 15,0 |
| SUMMA SKULDER | ||||
| FINANSIELLA LEASINGAVTAL | 22,8 | 25,1 | 21,9 | 24,8 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
Sweco har inga skulder enligt finansiella leasingavtal som förfaller efter tre år eller mer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Upplupna lönekostnader | 31,9 | 45,3 | 0,5 | 2,0 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 246,2 | 271,1 | 0,6 | 0,6 |
| Upplupna sociala kostnader | 161,8 | 152,7 | 1,9 | 3,1 |
| Övriga | 101,8 | 90,3 | 2,6 | 2,7 |
| SUMMA | 541,7 | 559,4 | 5,6 | 8,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 104,2 | 130,3 | 0,0 | –0,2 |
| Personalens källskatt | 80,8 | 72,3 | 0,5 | 0,4 |
| Derivat | – | 3,4 | – | – |
| Övriga | 30,9 | 39,3 | 6,0 | 7,7 |
| SUMMA | 215,9 | 245,3 | 6,5 | 7,9 |
32 Finansiella instrument per kategori
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ställda panter | ||||
| Spärrade bankmedel | – | 0,4 | – | – |
| SUMMA | – | 0,4 | – | – |
| Ställda panter per skuldpost | ||||
| Säkerhet för skulder till kreditinstitut | – | 0,4 | – | – |
| SUMMA | – | 0,4 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | ||||
| Borgen för dotterbolags skulder | – | – | 39,2 | 37,1 |
| Fullgörandegarantier | 260,3 | 121,3 | 234,8 | 106,6 |
| SUMMA | 260,3 | 121,3 | 274,0 | 143,7 |
| Finansiella tillgångar värderade |
Finansiella skulder värderade |
Andra | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| till verkligt värde via | Låne- och | till verkligt värde via | finansiella | Summa | Verkligt | |
| 2009 | resultaträkningen | kundfordringar | resultaträkningen | skulder | redovisat värde | värde |
| Finansiella placeringar | 10,0 | – | – | – | 10,0 | 10,0 |
| Långfristiga fordringar | – | 4,7 | – | – | 4,7 | 4,7 |
| Kundfordringar | – | 810,5 | – | – | 810,5 | 810,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,9 | – | – | – | 1,9 | 1,9 |
| Likvida medel | – | 557,3 | – | – | 557,3 | 557,3 |
| SUMMA | 11,9 | 1 372,5 | – | – | 1 384,4 | 1 384,4 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 13,6 | 13,6 | 13,6 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| Kortfrisiga räntebärande skulder | – | – | – | 119,6 | 119,6 | 119,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 206,9 | 206,9 | 206,9 |
| SUMMA | – | – | – | 341,0 | 341,0 | 341,0 |
| Finansiella | Finansiella | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| tillgångar värderade | skulder värderade | Andra | ||||
| till verkligt värde via | Låne- och | till verkligt värde via | finansiella | Summa | Verkligt | |
| 2008 | resultaträkningen | kundfordringar | resultaträkningen | skulder | redovisat värde | värde |
| Finansiella placeringar | 10,8 | – | – | – | 10,8 | 10,8 |
| Långfristiga fordringar | – | 5,1 | – | – | 5,1 | 5,1 |
| Kundfordringar | – | 1 001,8 | – | – | 1 001,8 | 1 001,8 |
| Likvida medel | – | 321,3 | – | – | 321,3 | 321,3 |
| SUMMA | 10,8 | 1 328,2 | – | – | 1 339,0 | 1 339,0 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 13,9 | 13,9 | 13,9 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 140,7 | 140,7 | 140,7 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 215,2 | 215,2 | 215,2 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | – | 3,4 | – | 3,4 | 3,4 |
| SUMMA | – | – | 3,4 | 370,0 | 373,4 | 373,4 |
I tabellen består långfristiga fordringar av "Andra långfristiga fordringar" förutom pensionsfordringar. Övriga kortfristiga skulder/fordringar består av derivat som avser värdeförändringar på terminsaffärer. I lång- och kortfristiga räntebärande skulder ingår finansiella leasingavtal, se även not 27 och not 29.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Finansiella tillgångar värderade till | Låne- och | Andra finansiella | Summa | Verkligt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | till verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,9 | – | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | – | 409,7 | – | 409,7 | 409,7 |
| SUMMA | 0,9 | 409,7 | – | 410,6 | 410,6 |
| Kortfrisiga räntebärande skulder | – | – | 101,6 | 101,6 | 101,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | 3,9 | 3,9 | 3,9 |
| SUMMA | – | – | 105,5 | 105,5 | 105,5 |
| 2008 | Finansiella tillgångar värderade till | Låne- och | Andra finansiella | Summa | Verkligt |
|---|---|---|---|---|---|
| till verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | värde | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,9 | – | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | – | 151,9 | – | 151,9 | 151,9 |
| SUMMA | 0,9 | 151,9 | – | 152,8 | 152,8 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 97,2 | 97,2 | 97,2 |
| Leverantörsskulder | – | – | 4,1 | 4,1 | 4,1 |
| SUMMA | – | – | 101,3 | 101,3 | 101,3 |
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
| SUMMA | 1,9 | – | 10,0 | 11,9 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,9 | – | – | 1,9 |
| Finansiella placeringar | – | – | 10,0 | 10,0 |
| 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde |
| Summa redovisat |
| 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | redovisat värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 0,9 | 0,9 |
| SUMMA | – | – | 0,9 | 0,0 |
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
| 2009 | Finansiella placeringar |
|---|---|
| Öppningsbalans 2009-01-01 | 10,8 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | –0,2 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | –0,5 |
| Försäljningslikvid försäljning | –0,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2009-12-31 | 10,0 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2009-12-31 | –0,2 |
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna skall begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak kurssäkras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar. I slutet av året fanns inget certifikat och den genomsnittliga bindningstid för certifikat under 2009 var 89 dagar.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning så väl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tas i annat än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har avseende 2009 fördelat sig på följande västentliga valutor:
| MSEK | EUR | USD | NOK |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 69,2 | 54,2 | 0,0 |
| Kostnader | –48,2 | –4,2 | –8,1 |
| NETTO | 21,0 | 50,0 | –8,1 |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 42 månader (föregående år 0 till 12 månader):
| Kontrakts- belopp |
Orealiserade vinster + / förluster – |
Genomsnittlig kurs |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2009 | 2008 | 2009 2008 |
2009 | 2008 | |
| EUR | 28,7 | 34,2 | 0,0 | –3,8 | 10,37 | 9,71 |
| USD | 92,1 | 8,7 | 1,9 | 0,4 | 7,36 | 8,07 |
| Övriga | 6,0 | 4,0 | 0,0 0,0 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övrig kortfristig fordran/skuld i balansräkningen.
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 353 MNOK (272) resp 35,9 MEUR (52,4). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| I resultatet ingående | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| valutakursdifferenser | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Nettoomsättning | 1,9 | 2,2 | 0,0 | 0,0 | ||
| Övriga rörelsekostnader | –1,9 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i rörelseresultatet | 0,0 | 2,5 | 0,0 | 0,0 | ||
| Finansiella intäkter | 5,5 | 1,2 | 5,2 | – | ||
| Finansiella kostnader | – | – | – | –0,7 | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i finansnettot | 5,5 | 1,2 | 5,2 | –0,7 | ||
| TOTALA VALUTAKURS | ||||||
| DIFFERENSER I RESULTATET | 5,5 | 3,7 | 5,2 | –0,7 |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Sweco har en stark balansräkning med liten andel låneskulder vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Samtliga lån löper med rörlig ränta och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden. Bolaget har bedömt att lån med rörlig ränta ger den lägsta finansieringskostnaden över tiden. Indirekt kan räntenivån påverka det allmänekonomiska klimatet och investeringsviljan i samhället.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade till finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med outnyttjade checkräkningskrediter som inklusive likvida medel uppgick till 1 122,2 MSEK och räntebärande nettofordran på 418,5 MSEK. För att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen finns cash pools i Sverige, Norge och Finland. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 27.
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 3 mån– | ||||
| 2009 | org. valuta | Totalt | 1 mån 1–3 mån | 1 år | 1–5 år | |
| Terminskontrakt EUR | 2,8 | 28,7 | – | 3,4 | 25,3 | – |
| Terminskontrakt USD | 12,8 | 92,1 | 0,0 | 22,4 | 25,0 | 44,7 |
| Terminskontrakt Övriga | 6,0 | 0,1 | 5,9 | – | – | |
| Finansiella leasingsskulder, SEK | 25,1 | 25,1 | 2,8 | 1,5 | 6,7 | 14,1 |
| SUMMA | 151,9 | 2,9 | 33,2 | 57,0 | 58,8 |
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 3 mån– | ||||
| 2008 | org. valuta | Totalt | 1 mån 1–3 mån | 1 år | 1–5 år | |
| Terminskontrakt EUR | 3,1 | 34,2 | 3,0 | 6,7 | 24,5 | – |
| Terminskontrakt USD | 1,1 | 8,7 | 0,0 | – | 8,7 | – |
| Terminskontrakt Övriga | 4,0 | 2,9 | – | 1,1 | – | |
| Finansiella leasingsskulder, SEK | 24,8 | 24,8 | 1,2 | 1,5 | 7,1 | 15,0 |
| SUMMA | 71,7 | 7,1 | 8,2 | 41,4 | 15,0 |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Sweco har cirka 10 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 45 procent kommer från offentliga sektorn, 13 procent från fastighets- och byggföretag, 32 procent från industriföretag samt 10 procent från övriga privata företag.
Bland kunderna finns merparten av Nordens storföretag. De tio största kunderna utgör 19 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | Reserv | Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar |
593,1 | – | 593,1 | 802,3 | – | 802,3 |
| 0–30 dagar | 120,2 | –0,9 | 119,3 | 112,3 | –0,8 | 111,5 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 31–90 dgr | 26,2 | –0,1 | 26,1 | 37,2 | –0,3 | 36,9 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 91–180 dgr | 33,6 | –1,0 | 32,6 | 17,4 | –0,7 | 16,7 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 180 dgr | 54,2 | –14,8 | 39,4 | 52,5 | –18,1 | 34,4 |
| SUMMA | 827,3 | –16,8 | 810,5 | 1 021,7 | –19,9 | 1 001,8 |
Per den 31 december 2009 var kundfordringarna uppgående till 217,4 MSEK (199,5) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Kundfordringar per valuta | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| SEK | 424,0 | 515,1 |
| EUR | 112,2 | 160,3 |
| USD | 26,6 | 5,8 |
| NOK | 180,4 | 210,9 |
| Andra valutor | 67,3 | 109,7 |
| SUMMA | 810,5 | 1 001,8 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | –19,9 | –16,1 |
| Reservering för osäkra fordringar | –6,4 | –18,5 |
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 9,7 | 1,4 |
| Återförda outnyttjade belopp | 0,0 | 13,6 |
| Omräkningsdifferens | –0,2 | –0,3 |
| UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR | –16,8 | –19,9 |
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat och kassaflöden i MSEK:
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| Förändring | Påverkan | Påverkan | |
| Faktor | +/–, % | +/– | +/– |
| Valuta | |||
| EUR | 10 | 3,8 | 5,9 |
| USD | 10 | 3,7 | 1,5 |
| NOK | 10 | 9,8 | 8,6 |
| Räntenivå på in/utlåning | 1%-enhet | 1,6 | –0,4 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 27 procent.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen G Nordström, som är aktieägare med cirka 34 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 0,2 MSEK (0,5). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 23 procent av rösterna i Sweco har konsulttjänster sålts för 1,4 MSEK (4,4). Kundfordran vid årsskiftet uppgick till 0,1 MSEK (0,5). Till bolag som ägs gemensamt av familjen G Nordström och familjen Douglas har konsulttjänster sålts för 0,2 MSEK (2,5).
Se även transaktioner med ledande befattningshavare not 6.
Styrelsen föreslog den 12 februari 2010 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning och inlösen om totalt högst 358,0 MSEK (se not 26).
Sweco har efter rapportperiodens utgång förvärvat det polska vatten- och miljökonsultföretaget Hydroprojekt Kraków Sp.zo.o med 35 anställda.
36 Kritiska uppskattningar och bedömningar
Avsättningar till pensioner är baserat på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 28). Blir avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar stora kan det leda till att aktuariella vinster eller förluster faller utanför korridoren och att en andel av dessa behöver redovisas i resultat- och balansräkningen.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Cirka 24 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm.
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att balanserad vinst samt fria fonder jämte nettovinst för året |
892,5 MSEK 256,7 MSEK |
|---|---|
| eller tillsammans | 1 149,2 MSEK |
| disponeras så | |
| att till aktieägarna utdelas 2,00 kronor per aktie | 179,0 MSEK |
| och att resterande balanseras i ny räkning. | 970,2 MSEK |
1) Utdelningsbeloppet kommer högst att uppgå till 179,0 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 5 mars 2010, inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas till företagsförvärv. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2009 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 4 maj 2010.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2010-04-29 för fastställelse.
Styrelsen för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2010 fattar beslut om vinstutdelning med 2,00 SEK (2,00) per aktie, sammanlagt högst 179,0 MSEK (174,3).
Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare ska delas ut till aktieägarna. Bolaget skall dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av investering i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent.
Utöver ovanstående förslag på utdelning föreslår styrelsen en inlösen av aktier. Koncernens finansiella ställning är stark till följd av goda resultat och starka kassaflöden under de senaste åren. Genom inlösen kommer högst 179,0 MSEK eller motsvarande 2,00 SEK per aktie överföras till aktieägarna i Sweco AB. Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning och inlösen ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § och 20 kap. 8 § aktiebolagslagen.
Styrelsens uppfattning är att föreslagen utdelningen och inlösen till aktieägarna inte utgör ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion. Koncernens soliditet kommer, baserad på balansräkningen 2009-12-31, efter föreslagen utdelning och inlösen att uppgå till cirka 44 procent. Soliditeten före utdelning uppgår till cirka 51 procent.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen och inlösen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 5 mars 2010
Olle Nordström Anders G Carlberg Gunnel Duveblad Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Aina Nilsson Ström Pernilla Ström Styrelseledamot Styrelseledamot
Håkan Brinkenberg Thomas Holm Anna Leonsson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Mats Wäppling Styrelseledamot, vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 mars 2010
PricewaterhouseCoopers AB Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SWECO AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 28–72. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande
direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 9 mars 2010 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
| Resultaträkning, MSEK Nettoomsättning 5 338,7 5 522,8 4 569,5 3 894,7 3 372,2 Rörelseresultat 443,6 596,3 432,5 361,9 271,6 Finansnetto 0,0 –8,1 –6,8 2,5 79,6 Resultat före skatt 443,6 588,2 425,7 364,4 351,2 Årets resultat 294,6 402,9 303,3 258,3 274,1 Balansräkning, MSEK Balansomslutning 3 151,3 3 012,5 2 438,0 2 050,9 2 040,5 Eget kapital inklusive minoritetsintresse 1 595,7 1414,8 950,3 835,9 880,7 Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar 557,3 321,3 192,0 255,6 336,3 Räntebärande skulder 138,8 161,2 209,8 105,8 124,4 Räntebärande nettofordran/skuld 418,5 160,1 –17,8 149,8 211,9 Kassaflöde, MSEK Kassaflöde från löpande verksamhet 529,7 557,1 314,2 243,8 275,6 Kassaflöde från investeringsverksamhet –93,6 –273,1 –203,6 30,2 –52,8 Kassaflöde från finansieringsverksamhet –201,3 –176,5 –155,7 –283,1 –181,7 Årets kassaflöde 234,8 107,5 –45,1 –9,1 41,1 Nyckeltal Rörelseresultat per anställd, TSEK 87 109 92 91 75 Förädlingsvärde per anställd, TSEK 743 720 701 701 676 Debiteringsgrad, % 73,6 75,6 76,1 75,3 74,2 Rörelsemarginal, % 8,3 10,8 9,5 9,3 8,1 Vinstmarginal, % 8,3 10,6 9,3 9,4 10,4 Soliditet, % 50,6 47,0 39,0 40,8 43,2 Nettoskuld/eget kapital, % –26,2 –11,3 1,9 –17,9 –24,3 Skuldsättningsgrad, ggr 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 Räntetäckningsgrad, ggr 42 32 35 51 43 Avkastning på eget kapital, % 19,6 34,6 33,8 29,9 35,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 27,5 44,4 41,7 38,2 38,1 Avkastning på totalt kapital, % 14,7 22,3 19,5 18,2 19,0 Antal årsanställda 5 082 5 453 4 699 3 986 3 626 Aktiedata Resultat per aktie, SEK 3,31 4,68 3,53 3,00 3,18 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3,28 4,65 3,46 2,99 3,17 Direktavkastning, % 7,4 5,7 3,1 6,1 7,4 Eget kapital per aktie, SEK 17,82 16,09 11,06 9,80 10,28 Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK 17,40 15,72 10,83 9,72 10,22 Kassaflöde per aktie, SEK 2,66 1,25 –0,54 –0,11 0,49 Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK 2,63 1,24 –0,53 –0,11 0,49 Köpkurs SWECO B 31 december, SEK 53,75 35,00 65,00 52,80 41,60 Börsvärde, MSEK 4 963 3 211 5 599 4 422 3 479 Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2009 – föreslagen) 2,00 2,00 2,00 1,50 1,10 Extra utdelning och annan vinstöverföring (2009 – föreslagen) 2,00 – – 1,70 2,00 Antal aktier 31 dec1) 88 943 037 87 144 243 84 260 044 84 251 350 84 451 350 Antal aktier efter utspädning 31 dec1) 91 074 951 89 172 369 86 029 339 84 887 845 84 823 810 Antal aktier efter full utspädning 31 dec1) 92 374 951 90 424 369 86 947 804 85 739 700 85 896 350 |
MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal återuppköpta B- och C-aktier1) 3 059 073 2 357 867 2 154 306 1 163 000 963 000 |
1) Till följd av genomförd aktiesplit 2007 har antalet aktier för tidigare perioder omräknats
Inom flertalet av Swecos verksamhetsområden var efterfrågan god såväl i de nordiska länderna som internationellt. Sweco stärkte sina positioner ytterligare på hemmamarknaderna i Norden. Samtidigt fortsatte framgångarna på tillväxtmarknaderna i östra Europa med flera stora uppdrag inom områdena vatten och miljö, infrastruktur och arkitektur. Sweco-koncernen omsättning ökade med sju procent, varav två tredjedelar var organisk och en tredjedel tillkom genom förvärv. Andelen utlandsomsättning utgjorde 41 procent. Under året förvärvades åtta företag i Sverige, Finland och Ryssland med en sammanlagd årsomsättning på cirka 100 MSEK. Viktig lokal närvaro byggdes i bland annat Ryssland och Bulgarien. Under året utgavs ett teckningsoptionsprogram till 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var 41,60 SEK vid årets utgång, en uppgång under året med 64 procent. Antalet anställda vid årets utgång var cirka 3 700.
Under 2006 var efterfrågan på Swecos tjänster mycket bra såväl i de nordiska länderna som internationellt. Sweco stärkte sina positioner ytterligare på hemmamarknaderna i Norden, framför allt inom energiområdet. 2006 blev ett rekordår med kraftig tillväxt och hög lönsamhet. Sweco-koncernens omsättning ökade med 16 procent varav cirka 40 procent av omsättningsökningen förklaras av förvärv och 60 procent av organisk tillväxt. Andelen utlandsomsättning ökade till 50 procent. Rörelseresultatet ökade med 33 procent och uppgick till 362 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation för samtliga affärsenheter, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvades företag i Sverige, Norge, Finland och Litauen med en årlig omsättning på drygt 350 MSEK och 379 anställda. En ny organisation skapades under andra kvartalet i syfte att öka förutsättningarna att växa internationellt. Aktiekursen steg med 27 procent och uppgick till 52,80 SEK vid årets slut. Vid årets slut var antalet anställda cirka 4 200.
Efterfrågan på tekniska konsulttjänster har under året varit stark inom samtliga affärsenheter, vilket resulterat i en fortsatt positiv utveckling och ännu ett rekordår för Sweco. Omsättningen ökade med 17 procent varav cirka 60 procent förklaras av förvärv och 40 procent av organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade med 20 procent och uppgick till 433 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvade Sweco bolag och verksamheter med en årlig omsättning på cirka 329 MSEK och totalt cirka 620 anställda. I Norge har Sweco fortsatt sin expansion genom ett flertal förvärv och är nu ett av landets ledande konsultföretag med multidisciplinär täckning.
Expansionen i centrala och östra Europa har fortsatt. Genom förvärv av tjeckiska Hydroprojekt har en ny hemmamarknad i centrala Europa etablerats. Ytterligare förvärv har gjorts i Estland och i Litauen där Sweco nu har en klart ledande marknadsposition. Aktiekursen för Sweco B steg med 23 procent under året och uppgick vid året slut till 65 SEK. Antalet anställda vid perioden utgång uppgick till 4 934.
Marknaden för teknikkonsulttjänster har varit god under året främst vad det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Trots den snabba nedgången i konjunkturen mot slutet av året blev 2008 Swecos bästa år hittills. Sweco-koncernens omsättning ökade med 21 procent och uppgick till 5 523 MSEK. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet ökade med 38 procent och uppgick till 596 MSEK. Verksamheterna i Sverige och Norge svarade för den största resultatförbättringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa. I Norge gjordes flera förvärv och i östra Europa fortsatte expansionen genom ytterligare förvärv i Litauen och Bulgarien. Ett teckningsoptionsprogram utgavs under året till cirka 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var vid årets slut 35 kronor, en nedgång under året med 47 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 5 536 personer.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framförallt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan generellt sett god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. På grund av den svaga konjunkturen minskade Sweco-koncernens omsättning med 3 procent och uppgick till 5 339 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK med en rörelsemarginal på 8,3 procent. Sverige och Norge svarade för starka resultat med rörelsemarginaler på cirka 11 procent. Rörelseresultatet belastades med omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill i Sweco Industry med sammanlagt 41 MSEK samt kostnader för resursanpassningar i Baltikum med 8 MSEK. Sweco-koncernens finansiella ställning var stark, nettofordran uppgick till 419 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 1 122 MSEK. Förvärvsaktiviteten var låg under året och endast några mindre förvärv genomfördes. Aktiekursen för Sweco B ökade med 54 procent och uppgick vid året slut till 53,75 kronor. Antalet anställda vid året slut var 5 137 personer.
MSEK
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på serie A, B och C. Samtliga aktier ger rätt till utdelning. Vid bolagsstämman har A-aktierna en röst och B-aktierna respektive C-aktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktier av serie A till serie B. I bolagsordningen anges också att C-aktien, som innehas av bolaget självt, på begäran av styrelsen kan omvandlas till B-aktier. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till cirka 4 963 MSEK.
Aktiekursen för Sweco B var vid årets ingång 35,00 SEK och vid årets slut 53,75 SEK vilket innebär en ökning med 54 procent. NASDAQ OMX Stockholm steg under samma period med 47 procent. B-aktiens högsta kurs under året var 60,00 SEK och den lägsta 34,60 SEK. Högsta kursen för A-aktien var 76,00 SEK och den lägsta 30,00 SEK.
Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 10 995 866 Sweco-aktier till ett värde av cirka 497,4 MSEK, vilket fördelat per börsdag blir cirka 1,99 MSEK. Antalet omsatta aktier per börsdag var 43 804 B-aktier och 179 A-aktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen, bestående av kursutveckling samt erhållna återinvesterade utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 22 procent. Motsvarande siffra för NASDAQ OMX Stockholm totalt var 8 procent.
| Antal | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |
| A | 9 389 075 | 9 389 075 | 10,2 | 53,2 |
| B | 80 113 035 | 8 011 304 | 87,1 | 45,4 |
| C | 2 500 000 | 250 000 | 2,7 | 1,4 |
| TOTALT | 92 002 110 | 17 650 379 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier, 2 500 000 C-aktier och 305 907 röster avseende återköpta aktier.
| Kategori | Andel i % av aktier | Andel i % av röster |
|---|---|---|
| Institutionellt ägande | 79,8 | 82,8 |
| Privat ägande | 20,2 | 17,2 |
| Svenskt ägande, totalt | 89,9 | 94,6 |
| Utländskt ägande, totalt | 10,1 | 5,4 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier, 2 500 000 C-aktier och 305 907 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| Ägare | A | B | C | Totalt Andel i % av kapital | Andel i % av röster | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Familjen Nordström | 5 155 945 | 8 203 850 | – | 13 359 795 | 14,5 | 33,9 |
| Investmentaktiebolaget Latour | 1 222 760 | 27 775 000 | – | 28 997 760 | 31,5 | 22,7 |
| Richerts Minne, Stiftelsen J Gust | 1 749 150 | 63 311 | – | 1 812 461 | 2,0 | 10,0 |
| SSB CL Omnibus | – | 5 527 074 | – | 5 527 074 | 6,0 | 3,1 |
| KAS Depository Trust Company | – | 4 616 650 | – | 4 616 650 | 5,0 | 2,6 |
| Swedbank Robur Fonder | – | 3 133 774 | – | 3 133 774 | 3,4 | 1,8 |
| Sweco AB | – | 559 073 | 2 500 000 | 3 059 073 | 3,3 | 1,7 |
| Lannebo Fonder | – | 1 942 000 | – | 1 942 000 | 2,1 | 1,1 |
| Familjen Eriksson | 147 207 | 795 883 | – | 943 090 | 1,0 | 1,3 |
| Helge Ax:Son Johnsons Stiftelse | – | 1 150 000 | – | 1 150 000 | 1,3 | 0,7 |
| Totalt, 10 största aktieägare | 8 275 062 | 53 766 615 | 2 500 000 | 64 541 677 | 70,1 | 78,9 |
| Övriga | 1 114 013 | 26 346 420 | – | 27 460 433 | 29,9 | 21,1 |
| TOTALT | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 92 002 110 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier, 2 500 000 C-aktier och 305 907 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Swecos genomsnittliga årliga totalavkastning har de senaste fem åren uppgått till 22 procent.
Sweco har totalt 3 059 073 återköpta aktier, varav 559 073 återköpta B-aktier och 2 500 000 C-aktier. De återköpta B-aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet vid utgången av året var 30,1 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 3,3 procent av det totala antalet aktier och 1,7 procent av rösterna.
Swecos årsstämma 2009 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Maximalt kan fem procent av antalet aktier återköpas.
Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde. Syftet är att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2010 beviljar styrelsen motsvarande bemyndigande avseende återköp och överlåtelse av egna aktier. Enligt förslaget kan maximalt tio procent av antalet aktier återköpas.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverk-
Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2009 lämnas med 2,00 SEK per
Styrelsen föreslår vidare en inlösen av aktier. Genom inlösen kommer högst 179,0 MSEK, eller motsvarande 2,00 SEK per aktie, överföras till aktieägarna i Sweco AB. Villkoren för inlösen återfinns i kallelsen till årsstämman samt på bolagets hemsida. Föreslagen utdelning och inlösen av aktier uppgår totalt till högst 358,0 MSEK (174,3). Nettoskulden i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2009-12-31, efter föreslagen utdelning och inlösen att uppgå till cirka –5 procent. Motsvarande siffra för soliditeten kommer att uppgå till cirka 44 procent. Utdelning
I början av 2010 har styrelsen fastställt ett nytt finansiellt mål som ersätter det gamla soliditetsmålet. Som en konsekvens av detta hänvisar utdelningspolicyn inte längre till soliditet. Det nya målet innebär att Sweco över tiden bör vara nettoskuldsatt. Swecos
samhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent.
aktie (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 179,0 MSEK (174,3).
nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital.
| Antal aktier | Innehav antal | Innehav, % | Antal aktieägare | Aktieägare, % | Antal röster | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 1 163 165 | 1,3 | 4 782 | 56,5 | 153 670 | 0,9 |
| 501–1 000 | 1 247 381 | 1,3 | 1 628 | 19,2 | 159 505 | 0,9 |
| 1 001–10 000 | 5 515 137 | 6,0 | 1 715 | 20,3 | 754 243 | 4,3 |
| 10 001–50 000 | 5 216 590 | 5,7 | 249 | 2,9 | 799 843 | 4,5 |
| 50 001–100 000 | 2 565 176 | 2,8 | 36 | 0,4 | 402 067 | 2,3 |
| 100 001–10 000 000 | 76 294 661 | 82,9 | 61 | 0,7 | 15 381 051 | 87,1 |
| SUMMA | 92 002 110 | 100,0 | 8 471 | 100,0 | 17 650 379 | 100,0 |
UTDELNINGSPOLICY
FÖRESLAGEN UTDELNING
och inlösen utgår inte på återköpta aktier.
1) Inklusive 559 073 B-aktier, 2 500 000 C-aktier och 305 907 röster avseende återköpta aktier.
Under 2009 har ytterligare 48 000 optioner i teckningsoptionsprogram 2008/2011 tecknats. I teckningsoptionsprogrammet har därmed 50 ledande befattningshavare tecknat totalt 1 300 000 optioner. Nyteckning i aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011 till teckningskursen 65 SEK per aktie. Vid full konvertering av teckningsoptionsprogrammet ökar antalet B-aktier med 1 300 000, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna.
Vid Swecos årsstämma den 16 april 2009 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, om införande av ett aktiebonusprogram, riktat till huvuddelen av koncernens anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Förslaget innefattade beslut om Aktiebonusprogram 2009, beslut om riktad emission av C-aktier, beslut om att bemyndiga styrelsen att återköpa emitterade C-aktier samt beslut om överlåtelse av egna aktier till fullgörande av åtaganden enligt Aktiebonusprogram 2009. Uppskattat antal aktier som under maj 2010 kommer att utges i Aktiebonusprogram 2009 uppgår till maximalt 2 140 000.
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt | Kommentar | A | B | C | A | B | C | Belopp SEK | Kapital MSEK |
| 1997, jun | Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, dec | Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, dec | Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74 |
| 2003, juli–nov | Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, jan | Nyemission | – | 1 649 601 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, juni | Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj | Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj | Inlösen | –1 877 815 | –15 205 055 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj | Fondemission | – | – | – | – | – | – | 5 | 85,4 |
| 2007, april | Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj | Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 187 781 501 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj | Inlösen | –9 389 075 | –76 025 275 | –1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj | Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, feb | Omvandling | – | 850 000 | –850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, juni | Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, juni | Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, okt | Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
| 2009, feb | Omvandling | – | 1 500 000 | –1 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | – | 1 | 89,5 |
| 2009, maj | Nyemission | – | – | 2 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 1 | 92,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier, 2 500 000 C-aktier och 305 907 röster avseende återköpta aktier.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet för bolagets aktier på NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och bolagsordningen. Swecos bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NAS-DAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 4 963 MSEK (3 211). Aktiekapitalet uppgick till 92 MSEK fördelat på 9 389 075 A-aktier, 80 113 035 B-aktier samt 2 500 000 C-aktier. C-aktierna är preferensaktier och utgavs efter beslut på årsstämman 2009. Syftet med C-aktierna är att, efter konvertering till B-aktier, ge bolaget en möjlighet att leverera aktier till de anställda som omfattas av Aktiebonusprogram 2009. A-aktierna har en röst och B-aktierna samt C-aktierna en tiondels röst. A-, B- och C-aktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktierna av serie A till serie B. I bolagsordningen anges också att C-aktien, som innehas av bolaget självt, på begäran av styrelsen kan omvandlas till B-aktier.
Vid slutet av 2009 hade Sweco AB 8 471 aktieägare. Större aktieägare är Familjen G Nordström (14,5 procent av kapitalet och 33,9 procent av rösterna) och Investment AB Latour (31,5 procent av kapitalet och 22,7 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 10,1 procent av kapitalet och 5,4 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 70,1 procent av aktiekapitalet och 78,9 procent av rösterna.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling och investering i bolagets kärnverksamhet.
Bolagsstämman är Swecos högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att besluta i Sweco AB:s angelägenheter. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. Beslut på bolagsstämman fattas vanligtvis med enkel majoritet; i vissa fall föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen en viss närvaro för att uppnå beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat- och balansräkningar, utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter, styrelseordförande, i förekommande fall revisorer, beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman enligt
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämma 2009 hölls den 16 april i Stockholm. Totalt deltog 160 aktieägare, representerande 78,5 procent av rösterna och 64,0 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie. Vidare fattade stämman beslut om principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Stämman fattade också beslut om införande av Aktiebonusprogram 2009, beslut om riktad emission av C-aktier, beslut om att bemyndiga styrelsen att återköpa emitterade C-aktier, beslut om överlåtelse av egna aktier till fullgörande av åtaganden enligt Aktiebonusprogram 2009, samt beslut om överlåtelse av ytterligare aktier till deltagare i Aktiebonusprogram 2008. Vidare beslutade stämman att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier och instruktioner för valberedningen. Verkställande direktören Mats Wäppling kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2008, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för år 2009.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Gunnel Duveblad, Øystein Løseth, Aina Nilsson Ström, Olle Nordström och Mats Wäppling. Anders G. Carlberg och Pernilla Ström nyvaldes. Till styrelsens ordförande omvaldes Olle Nordström.
Protokoll från stämman finns tillgängligt på Swecos hemsida.
Årsstämman 2010 kommer att äga rum på Hotel Rival, Biografsalongen, Mariatorget 3 i Stockholm den 29 april kl 15.00.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa ett bra underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisorer.
Inför 2010 års årsstämma har valberedningen haft sex sammanträden. På årsstämman 2009 beslutades om nya instruktioner för valberedning inför 2010 års årsstämma. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnet på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes på bolagets hemsida den 28 oktober 2009.
Swecos valberedning inför 2010 års årsstämma består av Gustaf
Douglas representerande Investment AB Latour, Lars Kritz representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne samt styrelsens ordförande Olle Nordström representerande Familjen G Nordström. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktören i strategiska frågor. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter med högst tre suppleanter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse består av sju ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget. Samtliga styrelseledamöter vid årsskiftet är från Sverige. Hälften av ledamöterna är kvinnor. Ledamöternas medelålder är 54,5 år. Samtliga ordinarie ledamöter utom verkställande direktören är oberoende i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström är oberoende i förhållande till ägarna.
Årsstämman 2009 utsåg Olle Nordström till ordförande. Ordinarie styrelseledamöter under 2009 har i övrigt varit Anders G. Carlberg (från och med årsstämman 2009), Eric Douglas (fram till årsstämman 2009) Gunnel Duveblad, Birgit Erngren Wohlin (fram till årsstämman 2009), Øystein Løseth (fram till den 25 november 2009), Aina Nilsson Ström, Pernilla Ström (från och med årsstämman 2009) samt Mats Wäppling. En ordinarie styrelseplats är för närvarande vakant då Øystein Løseth på egen begäran lämnade styrelsen den 25 november 2009. Personalrepresentanter har varit Håkan Brinkenberg, Thomas Holm och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Sahar Almashta, Göran Karloja och Anders Perman som suppleanter.
Mats Wäppling är den ende styrelseledamoten som också ingår i Swecos operativa ledning. Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde, som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Under 2009 har styrelsen haft tio styrelsesammanträden, varav tre var per capsulam-sammanträden för beslut i brådskande ärenden. Fyra av styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var ett telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i augusti besökte styrelsen bolagets kontor i Norge då studiebesök även gjordes vid Swecos projekt vid bland annat Akershus universitetssjukhus.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt bolagets strategiska inriktning, ledningsfrågor, omvärldsfrågor, förvärv, incitamentsfrågor, finansiella frågor, redovisningsmässiga frågor och internkontrollfrågor, varumärkesstrategi samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Närvaron vid styrelsesammanträden, revisionskommitténs respektive ersättningskommitténs möten under 2009 framgår av vidstående tabell:
| Styrelse- sammanträden |
Revisions- kommittén3) |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 10 | 4 | 7 |
| Olle Nordström | 10/10 | 1/1 | 7/7 |
| Anders G. Carlberg1) | 7/8 | 2/3 | – |
| Gunnel Duveblad | 10/10 | 4/4 | – |
| Øystein Løseth2) | 8/9 | 3/4 | – |
| Aina Nilsson Ström | 10/10 | 1/1 | 7/7 |
| Pernilla Ström1) | 8/8 | – | 4/4 |
| Mats Wäppling | 10/10 | – | – |
| Håkan Brinkenberg | 10/10 | 1/1 | – |
| Thomas Holm | 9/10 | 1/1 | – |
| Anna Leonsson | 10/10 | 1/1 | – |
| Sahar Almashta | – | – | – |
| Göran Karloja | 4/7 | – | – |
| Anders Perman1) | – | – | – |
1) Fr.o.m. 16 april 2009.
2) Avgick 25 november 2009.
3) Fram till årsstämman 2009 utgjordes revisionskommittén av hela styrelsen.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2009/2010 bestämdes till 1 465 KSEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 350 KSEK, samt till av stämman valda fem ledamöter som inte är anställda i bolaget 175 KSEK vardera. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode.
Till ordförande i ersättningskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK och till övriga ledamöter i ersättningskommittén utgår ett arvode om 20 KSEK. Ordförande i revisionskommittén erhåller ett arvode om 80 KSEK. Till övriga ledamöter i revisionskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK.
| Befattning | Födelseår | Nationalitet | Invald | Oberoende2) | Styrelse- och kommittéarvoden, SEK3) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olle Nordström | Ordförande, ordförande ersättningskommittén | 1958 | Svensk | 1997 | nej | 390 000 |
| Anders G. Carlberg | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1943 | Svensk | 2009 | ja | 215 000 |
| Gunnel Duveblad | Ledamot, ordförande revisionskommittén | 1955 | Svensk | 2008 | ja | 255 000 |
| Øystein Løseth4) | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1958 | Norsk | 2008 | ja | 127 500 |
| Aina Nilsson Ström | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1953 | Svensk | 2005 | ja | 195 000 |
| Pernilla Ström | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1962 | Svensk | 2009 | ja | 195 000 |
| Mats Wäppling | Ledamot, vd och koncernchef | 1956 | Svensk | 2003 | nej | – |
| Håkan Brinkenberg | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1946 | Svensk | 2005 | – | – |
| Thomas Holm | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anna Leonsson | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1971 | Svensk | 2005 | – | – |
| Sahar Almashta | Suppleant utsedd av de anställda | 1960 | Svensk | 2008 | – | – |
| Göran Karloja | Suppleant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anders Perman | Suppleant utsedd av de anställda | 1968 | Svensk | 2009 | – | – |
1) För perioden från årsstämman 2009 till årsstämman 2010.
2) Enligt valberedningens bedömning inför årsstämman 2009.
3) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämman 2009.
4) Avgick ur styrelsen 25 november 2009.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2009. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen. En utvärdering sker fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén 2009/2010 ingår Olle Nordström, Pernilla Ström och Aina Nilsson Ström. Ersättningskommittén har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2009 har ersättningskommittén haft sju möten. Dessa möten har främst behandlat ersättningsfrågor, samt frågor kring aktiebonus- och teckningsoptionsprogram.
På det konstituerande styrelsesammanträdet utses även en revisionskommitté. I revisionskommittén ingår Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad och Øystein Løseth (fram till 25 november 2009). Bolagets revisor närvarar alltid vid mötena. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, övervaka effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontroll, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisor samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén har under 2009 sammanträtt fyra gånger.
Vid årsstämman 2008 beslutades att på marknadsmässiga villkor utge ett teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktat till cirka 50 ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Under 2009 har ytterligare 48 000 optioner tecknats. Totalt har därmed 1 300 000 optioner tecknats. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011 till teckningskursen 65 SEK per aktie. Varje optionsrätt berättigar till teckning av en aktie. Vid full konvertering av teckningsoptionsprogrammet ökar antalet B-aktier med 1 300 000, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna.
Revisorer utses av årsstämman var fjärde år. Revisorerna har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) omvaldes på ordinarie årsstämma 2008 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2012. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2009 uppgår till 4,2 MSEK och för övriga uppdrag till 0,8 MSEK. Övriga uppdrag 2008 uppgick till 0,8 MSEK. Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisningsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligenceprocesser vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 i Swecos årsredovisning 2009.
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt. Styrelsen har fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör som uppdateras och fastställs årligen.
Swecos koncernledning består för närvarande av två personer; koncernens verkställande direktör, samt finansdirektören tillika vice verkställande direktör. Till verkställande direktören rapporterar också cheferna för de sex affärsområdena i koncernen. Koncernledningen har till sin hjälp staberna affärsutveckling, information, kvalitet och miljö, ekonomi, juridik, HR samt IT.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörliga ersättningar, övriga förmåner, pensioner samt teckningsoptioner. Utgångspunkten har varit att ersättning ska utges på marknadsmässiga villkor och att fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare fastställdes på årsstämman 2009. För mer detaljerade uppgifter kring ersättningar, se not 6 i årsredovisningen 2009.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i sex affärsområden som leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Verkställande direktören är ordförande i styrelsen i respektive affärsområde. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår alltid representanter för koncernledningen och affärsområdets ledning samt representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Antalet projekt uppgår årligen till cirka 31 000. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje projekt drivs av en ansvarig projektledare. Swecos verksamhetssystem, sweco@work, som är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004, är koncernens gemensamma IT-verktyg som är det dagliga verktyget i allt arbete med projekt. Systemet möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på projektarbetet och relationerna till kunden. sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre kortare uppdrag. Varje projektledare har tillgång till ekonomistyrning för sitt uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av externa kvalitetsrevisorer. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern revision av systemet.
I Swecos decentraliserade organisation och i varje affärsenhet är den enskilde konsulten navet i verksamheten. Eftersom varje individ har ansvar för att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam attityd och ett förhållningssätt som genomsyrar företagets verksamhet. Koncernen har därför antagit ett antal värderingar som speglar företagskulturen och som ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande.
Swecos HR-arbete är starkt fokuserat på att kontinuerligt förbättra den dagliga verksamheten och på att säkerställa en långsiktigt bärkraftig organisation. Tre koncerngemensamma initiativ bildar basen i detta arbete:
Swecos koncerngemensamma rutiner för mätning och uppföljning syftar till att varje medarbetares prestationer, aktiviteter och utvecklingsplan i så stor utsträckning som möjligt harmonierar med Swecos övergripande mål. Två huvudsakliga verktyg används: Sweco Talk och Sweco Barometer. Sweco Talk är en koncerngemensam rutin för utvecklingssamtal. Under 2009 kompletterades Sweco Talk med Sweco Barometer, som är en global medarbetarenkät genomförd i samarbete med Sifo Research International.
God ledarförsörjning är en förutsättning för att kunna realisera Swecos tillväxtambitioner. Detta är därför en högt prioriterad fråga. Via Swecos Next Generation Process identifieras medarbetare som har potential att axla ett större ledaransvar. Detta sker i samband med de årliga utvecklingssamtalen (Sweco Talk). Utvalda deltagare genomgår
sedan Swecos ledarutvecklingsprogram Next Generation Program.
Under 2009 fortsatte den omfattande utbildningen för samtliga medarbetare i Norden kring miljö- och hållbarhetsutveckling. Syftet är att stärka kunskapen runt hållbarhetsfrågor som utgör en grundläggande del i Swecos uppdrag och erbjudande.
För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag pågår inom Sweco en kontinuerlig utveckling som syftar till att öka medarbetarnas insikt kring koncernens affärsetiska förhållningssätt. Sweco har därför i en fastställd policy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn på Corporate Social Responsibility. Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer stora krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. I all verksamhet följer Sweco högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse. Sweco respekterar grundläggande fri- och rättigheter och agerar inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Sweco är emot korruption och tar hänsyn till religion, kultur, arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region. I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Som konsulter blir Sweco ofta involverade i tidiga skeden i projekten. Det ger möjlighet att påverka, men också skyldighet att ta ansvar för det som kan påverkas. Därför gör Sweco noggranna avväganden när Sweco står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdragen. Sweco bevakar och följer också gällande lagstiftning, föreskrifter och krav som rör den aktuella verksamheten.
Sweco eftersträvar också en arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas, trivs och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. En god arbetsmiljö och affärsframgång går hand i hand. Sweco arbetar därför systematiskt för att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. I Sweco är utvecklingssamtal ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet.
Inom Sweco ska lika villkor gälla för kvinnor och män. Alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och vidareutveckling till nya områden. Löneskillnader ska inte förekomma vid lika eller likvärdigt arbete om det inte är motiverat. Jämställdhetsarbetet ska vara en aktiv och integrerad del i Swecos verksamhet. Sweco ska inom ramen för sin verksamhet aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etniskt eller nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder för att skapa bättre förutsättningar för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö.
Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Den innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstrukturen, ledningsfilosofi och ledningsstil, ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen. Ytterligare komponenter är kompetensen hos de anställda och ett antal styrande dokument som
koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner som skapar disciplin och struktur. Dessa dokument uppdateras fortlöpande.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts- och arbetsordningar samt instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, vd-instruktion, besluts- och attestordning och finanspolicy. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i gruppen, som bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policies gällande ekonomisk information, informationspolicy, IT-säkerhetspolicy, CSR-policy, HR-policies, kvalitets- och miljöpolicy. Dessa policies skapar grunden för god intern kontroll.
I varje affärsområde finns en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Dess uppgift är bland annat att fortlöpande följa upp efterlevnaden av de övergripande riktlinjer och policies som finns samt fortlöpande bedöma enhetens ekonomiska situation och resultat.
Sweco har en platt och kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet och befogenhet. Koncernens affärsmodell bygger på att affärskraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Cheferna på varje nivå i koncernen har klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov.
I koncernen finns en attest- och beslutsordning som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres- och leasingavtal, omkostnader och garantier etc.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsenheterna uppnår sina mål. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Swecos riskhanteringsarbete är en fortlöpande process. Stor del av Swecos verksamhet handlar om projekt och pågående arbeten. Särskild vikt läggs på att ytterligare förbättra och dokumentera kontrollen för att säkerställa god intern kontroll avseende projekt och pågående arbeten.
Under 2009 har ett koncernövergripande riskhanteringsprojekt inletts för att vidareutveckla Swecos arbete med riskhantering och intern kontroll.
Läs mer om Swecos riskhantering på sidorna 34–35 i årsredovisningen 2009.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en informationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter ska ske.
Koncernens verksamhetssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webb-baserat rapportsystem för uppföljning av projekten där projektansvariga löpande följer projekten. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp-, region-, bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs veckovis på grupp-, region- och bolags-/affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budget och interna prognoser.
Varje affärsområde har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policies, riktlinjer och rutiner. Controllers ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information enligt ovan.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen.
Controllers på affärsområdes- och moderbolagsnivå följer regelbundet upp efterlevnad av de av bolaget utarbetade styr- och internkontrollsystemen. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevisionsfunktion.
Sweco ger såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget samtidig, snabb, tydlig och konsekvent information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en informationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som säkerställer att Sweco uppfyller de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.
Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:
Samtidigt med utgivande av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden publiceras materialet på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
Anders G. Carlberg Gunnel Duveblad
Mats Wäppling Håkan Brinkenberg
Thomas Holm
Styrelsens ordförande. Ledamot sedan 1997. Ordförande i Skirner AB och Gustafs Inredningar AB. Ledamot i bland annat Sparbössan Fastigheter AB, ClimateWell AB och Teletec Connect. Innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 11 526 795 aktier.
Ledamot sedan 2009. Ledamot i bland annat Axel Johnsson AB, Mekonomen AB, Svensk Stål AB, Sapa AB, Säki AB, Höganäs AB och Beijer-Alma AB. Innehav i Sweco: 10 000 aktier.
Ledamot sedan 2008. Ledamot i bland annat BANQIT AB, Global IP Solutions AB, HiQ, IBS och Posten AB. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot sedan 2003. Ledamot i Pandox AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Håkan Brinkenberg Född 1946. Personalrepresentant sedan 2005.
Innehav i Sweco: 2 587 aktier.
Personalrepresentant sedan 2007. Innehav i Sweco: 560 aktier.
Øystein Løseth
Aina Nilsson Ström Pernilla Ström
Anna Leonsson
Øystein Løseth Född 1958. Koncernchef i Nuon. Ledamot sedan 2008 till den 25 november 2009. Ledamot i Eidsiva Vannkraft AS.
Aina Nilsson Ström Född 1953. Design Director vid AB Volvo. Ledamot sedan 2006. Ledamot i IVA samt i Finsk-Svenska Design Akademin. Innehav i Sweco: 1 500 aktier.
Pernilla Ström Född 1962. Ledamot sedan 2009. Ledamot i bland annat Bonnier AB, Uniflex AB, Kappahl AB, HQ Bank AB och Sydsvenska Dagbladet AB. Innehav i Sweco: 3 000 aktier.
Anna Leonsson Född 1971. Personalrepresentant sedan 2005. Innehav i Sweco: 401 aktier.
Sahar Almashta Född 1960. Personalrepresentant sedan 2008. Innehav i Sweco: 231 aktier.
Anders Perman Född 1968. Personalrepresentant sedan 2009. Innehav i Sweco: 438 aktier.
Göran Karloja Född 1953. Personalrepresentant sedan 2008. Innehav i Sweco: 332 aktier.
PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor: Lennart Danielsson. Auktoriserad revisor.
Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot av Sweco AB:s styrelse sedan 2003. Född 1956. Anställningsår: 2007. Ledamot i Pandox AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Finansdirektör sedan 2000 och vice vd sedan 2008. Född 1952. Anställningsår: 2000. Innehav i Sweco: 120 aktier samt 150 000
Vd, Sweco Sverige sedan 2006. Född 1955. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 15 000 teckningsoptioner.
Vd, Sweco Norge sedan 2005. Född 1963. Anställningsår: 1987. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Stig Bremer IT-chef. Född 1971. Anställningsår: 1995.
Fredrik Hedlund Informationschef. Född 1961. Anställningsår: 2000.
Anna Johansson Koncernredovisningschef. Född 1973. Anställningsår: 2006.
Jenny Klefström Bolagsjurist. Född 1974. Anställningsår: 2002. Lisa Lagerwall Bolagsjurist. Född 1972. Anställningsår: 2006.
Bo Jansson
teckningsoptioner.
Jessica Petrini Personalchef. Född 1971. Anställningsår: 1998.
Karin Annerwall Parö Vd, Sweco Systems. Född 1961. Anställningsår: 2001.
Åsa Bergman Vd, Sweco Management. Född 1967. Anställningsår: 1991.
Bo Carlsson Vd, Sweco Environment. Född 1956. Anställningsår: 1990.
Johan Dozzi Vd, Sweco Infrastructure. Född 1969. Anställningsår: 1994.
Sören Hed Vd, Sweco Structures. Född 1960. Anställningsår: 1995.
Jan Mattsson Vd, Sweco Architects. Född 1966. Anställningsår: 1999.
Erik Severin Vd, Sweco Energuide. Född 1954. Anställningsår: 1988.
Vd, Sweco Position. Född 1960. Anställningsår: 1996.
Lars Enander Divisionschef Vatten & Miljö. Född 1963. Anställningsår: 1999.
Divisionschef Tekniska Installationer. Född 1967. Anställningsår: 1996.
Divisionschef Bygg & Konstruktion. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Vd, Sweco Central Eastern Europe sedan 2008. Född 1964. Anställningsår: 1995. Innehav i Sweco: 1 555 aktier samt 10 000 teckningsoptioner.
Vd, Sweco Industry sedan 2007. Född 1953. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Jørn Tyrdal Divisionschef Energi. Född 1964. Anställningsår: 2006.
Jyrki Keinänen Vd, Sweco PM. Född 1960. Anställningsår: 2008.
Arturas Abromavicius Vd, Sweco Lietuva. Född 1961. Anställningsår: 1993.
Miroslav Kos Vd, Hydroprojekt CZ. Född 1955. Anställningsår: 1979.
Aare Uusalu Vd, Sweco Projekt. Född 1949. Anställningsår: 1986.
Alexander Limarenko Vd, Lenvodokanalproekt. Född 1959. Anställningsår: 2008.
Jarl Brandt Vd, Sweco Industry AB. Född 1952. Anställningsår: 2004.
Divisionschef, Chemical Industry. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Divisionschef, Project Execution. Född 1950. Anställningsår: 2004.
Född 1960. Anställningsår: 2006.
Divisionschef, Product Development. Född 1974. Anställningsår: 1998.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls torsdag den 29 april 2010, kl 15.00 på Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast fredagen den 23 april 2010 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
Anmälan kan göras:
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering bör begäras i god tid före fredagen den 23 april 2010 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget senast fredagen den 23 april 2010. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 2,00 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås tisdagen den 4 maj 2010. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB fredagen den 7 maj 2010.
Styrelsen föreslår vidare en inlösen av aktier motsvarande 2,00 SEK per aktie. Förslag till villkor och tillvägagångssätt återfinns i kallelsen till årsstämman samt på bolagets hemsida.
Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Årets sista betalkurs för Swecos A- respektive Swecos B-aktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
International Accounting Standards.
International Financial Reporting Standards.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
NETTOSKULD/EGET KAPITAL Likvida medel minskad med räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
PERSONALOMSÄTTNING Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal årsanställda.
RESULTAT PER AKTIE Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
RÖRELSERESULTAT PER ANSTÄLLD Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster dividerat med antal årsanställda.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutning minskad med räntefria kort- och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
Kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Produktion: Sweco/Intellecta Corporate. Tryck: Intellecta Infolog. Foto: Vd-bild, ledande befattningshavare och personal: Stefan Berg. Övriga bilder och illustrationer: Sweco, Måns Berg, Henrik Halvarsson, iStockphoto/Duncan Walker, Acne, Shutterstock, Scanpix/Ints Kalnins, Matton, Mir AS, Johnér Bildbyrå/Per Mäkitalo, Agder Energi/Anders Martinsen, iStockphoto/Josef Becker, Helen & Hard arkitektkontor, Per Myrehed, Antti Hasanen, Lars Wennberg/Tjuge22, Bengt Alm, Scanpix/Stig Hammarstedt, Karin Sæther, och Voitek Asztabski/MSF.
SWECO AB (publ) · Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22 · Box 34044 · 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 · Fax: 08-695 60 10 E-post: [email protected] · www.swecogroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.