Studsvik — Annual Report 2017

Mar 22, 2018

Årsredovisning 2017

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 25 APRIL 2018

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, onsdagen den 25 april 2018 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 19 april 2018, dels anmäla sig senast torsdagen den 19 april.

• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.
• per telefon 0155-22 10 25,
• per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.com, eller
• per fax 0155-26 30 70

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före torsdagen den 19 april 2018.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Sven Ericsson, representant för familjen Karinen (ordförande)
• Stina Barchan, Briban Invest AB
• Carina Heilborn, Peter Gyllenhammar AB
• Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2018

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	25 april 2018
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	20 juli 2018
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	22 oktober 2018
• Bokslutsrapport 2018	Februari 2019
• Årsredovisning 2018	April 2019

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	3
VD-ord	4
Förvaltningsberättelse	7
Bränsle- och materialteknik	11
Konsulttjänster	12
Studsvik Scandpower	15
Hållbarhetsrapport	19
Hantering av risker	26
Förslag till vinstdisposition	28
Aktien	28
Finansiella rapporter	30
Koncernen	30
Moderbolaget	34
Noter till koncernredovisningen	38
Noter till moderbolagets redovisning	62
Revisionsberättelse	67
Bolagsstyrning	70
Styrelse och revisorer	74
Koncernledning	76
Femårsöversikt	78
Nyckeltalsdefinitioner	80

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Vi tillhandahåller innovativa tekniska lösningar som är värdeskapande genom att förbättra reaktorprestanda och minska såväl risker som kostnader för våra kunder under hela livscykeln för den nukleära och radiologiska sektorn.

SKAPAR VÄRDE

Våra tjänster innefattar avancerade ingenjörs- och konsulttjänster, bränsle- och materialprovning, programvara för bränsleoptimering och härdövervakning liksom hantering av nukleära risker och strålningsrisker under hela livscykeln, avveckling av kärnkraftsanläggningar och metoder för hantering av radioaktivt avfall. Vi stödjer våra kunder på vägen mot det långsiktiga målet att leverera tillförlitlig och mer hållbar energi till världens växande befolkning.

Studsvik är uppdelat i tre affärsområden, Bränsle- och materialteknik, Konsulttjänster och Studsvik Scandpower samt en stabsfunktion på koncernen.

FÖRETAGET

Företaget Studsvik grundades i Studsvik, som ligger vid Östersjön utanför Nyköping, tio mil söder om Stockholm. Studsvik har fortsatt att utvecklas under de senaste 70 åren och är idag ett världsomspännande företag med kontor i Sverige, Tyskland, Storbritannien, USA, Japan, Kina och Förenade Arabemiraten.

Vi är en global aktör med 700 anställda som hjälper kunder i hela världen och i alla skeden av reaktorlivscykeln. Vi lockar till oss branschens bästa och mest kompetenta medarbetare, som är experter på sina respektive områden.

2017 I KORTHET

• Avtal med Dynatech i Kina om FBSR-licenser
• Camilla Hoflund utsedd till ny VD
• Organisationen effektiviserad
• Isotopavtal med Elekta värde över 400 Mkr
• Avtal om slutavräkning med EDF avseende försäljning av affärsområdet Avfallshantering 2016

STUDSVIKS VISION

"Innovation i framkant som ger hållbara lösningar för kärnkraftsindustrin"

Vårt långsiktiga mål och vision är att ligga i framkant för innovation som ger hållbara lösningar. Vi samarbetar nära våra kunder för att uppnå det.

Studsviks strävan är att alltid ligga i framkant vad gäller innovativa lösningar som effektiviserar och ökar säkerheten i kärnkrafts anläggningar samt bidra till en mer hållbar energiförsörjning. Vi förser den internationalla radiologiska marknaden med den senaste tekniken, analyserna och materialtesterna samt konsulttjänster som banar väg för nya lösningar inom kärntekniken i framtiden.

VÅRA MARKNADER

Studsvik stödjer kunder inom den globala kärnkraftssektorn liksom i miljösektorn och andra branscher som hanterar radiologiska frågor. Studsvik är ett internationellt företag, som stödjer kunder runt om i världen – i Europa, Nordamerika, Asien med Japan och Kina samt Mellanöstern.

Studsvik arbetar huvudsakligen inom kärnkraftssektorn och assisterar olika typer av kunder i alla skeden av reaktor- och bränslelivscykeln. Det finns dessutom en rad branscher som inte tillhör kärnkraftssektorn, men som ändå använder, framställer eller hanterar radioaktivt material som en del av sin kärnverksamhet. Det kan exempelvis handla om att använda radioaktiva källor eller hantera avfall från mineralutvinning eller liknande processer, s.k. NORM-avfall (naturligt förekommande radioaktivt material). Studsvik har lång erfarenhet av att tillämpa sina tekniska kunskaper på effektiv och säker hantering av radioaktivitet och radioaktivt material, antingen från kärnkraftssektorn eller naturligt förekommande till följd av annan miljöaktivitet. Våra kunder kan tryggt koncentrera sig på sina kärnverksamheter i vetskap om att Studsvik effektivt och smidigt tar hand om frågorna som rör radioaktivitet.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Studsvik erbjuder sina kunder en rad tekniska specialisttjänster. Vi utvecklar, säljer och levererar innovativa tekniska lösningar som är värdeskapande genom att höja effektiviteten och minska riskerna.

Vi erbjuder bland annat avancerade ingenjörs- och konsulttjänster, bränsle- och materialprovning, programvara för bränsleoptimering och härdövervakning liksom hantering av nukleära strålningsrisker under hela reaktorlivscykeln, avveckling av kärnkraftsanläggningar och metodutformning för hantering av radioaktivt avfall.

KUNDVÄRDE

Studsvik fokuserar på att skapa värde för kunderna. Kundsamarbetet börjar med att vi etablerar en detaljerad insikt i kundernas behov, verksamheter och metoder för att sedan i samråd med dem utveckla tekniska speciallösningar som höjer effektiviteten, ökar livstiden eller skapar förutsättningar för alternativa, effektivare lösningar.

Nyckeltal	2017	2016
Försäljning, Mkr	704,8	758,8
Rörelseresultat, Mkr	–41,6	24,7
Resultat efter finansnetto, Mkr1)	–58,7	–0,5
Resultat per aktie, SEK1)	–5,47	0,99
Rörelsemarginal, %	–5,9	3,2
Skuldsättningsgrad, %	35,1	0,8
Eget kapital per aktie, SEK	35,09	42,41
Antal anställda, medelantal	662	687

1) Finansnettto och omsättningsdifferensen i Övrigt totalresultat 2016 har korrigerats för jämförbarhet. Finansnettot 2016 har därigenom försämrats med 8,9 Mkr och omräkningsdifferensen förbättrats med 8,9 Mkr.

Kundfokuserad framtid

2017 har varit ett krävande och utmanande år för oss och flera av våra kunder. Marknaden är under stark förändring vilket leder till osäkerhet och utdragna beslutprocesser. För vår del speglas det i årets svaga försäljning, resultat och kassaflöde. På våra hemmamarknader, Europa och USA, är elpriserna låga och kärnkraftverken genomför omfattande kostnadsbesparingar samtidigt som kunderna i Sverige och Tyskland förbereder för avveckling av ett stort antal kärnkraftverk. I Asien fortsätter framförallt Kina sin omfattande satsning på koldioxidfri elenergi där kärnkraft och förnyelsebara energikällor i snabb takt ersätter kolkraft. För oss betyder detta att vi måste presentera lösningar baserade på vår kompetens som visar att vi förstår och möter våra kunders behov i alla faser från planering av nya kärnkraftverk till rivning och slutförvar. Vi levererar därför lösningar för hög säkerhet och en effektiv drift, t ex bränsleoptimering, ökad livslängd och hållbar hantering av driftavfall till kärnkraftsindustrin. Parallellt med detta ökar vi insatserna mot andra industrier som hanterar radioaktivitet eller använder radioaktivt material i sina produkter.

Bränsle- och materialteknik påverkades negativt av ett driftstopp på anläggningen i Studsvik. Stoppet varade från september till november och påverkade resultatet med cirka 12 Mkr. Samtidigt med detta försenades inkommande materielleveranser på grund av tidskrävande beslutsprocesser. Inga order har förlorats, efterfrågan på de tjänster som Bränsle- och materialteknik levererar är fortsatt hög och orderläget inför 2018 är starkt. Under 2018 kommer vi dessutom att arbeta med installation och driftsättning av produktionslinjen för automatiserad leverans av medicinska isotoper. Studsvik har en lång historia av att leverera isotoper under den tid då forskningsreaktorn var i drift och återupptar nu verksamheten inom detta område.

Konsulttjänster fortsätter framgångsrikt arbetet med FBSRtekniken (Fluid Bed Steam Reforming). Under 2017 tecknades ett samarbetsavtal för den kinesiska marknaden och arbetet med lokala förstudier påbörjades. Vi har sålda licenser sedan tidigare för uppförande av en anläggning i USA och en i Frankrike. Vi bedömer också att vi har goda förutsättningar för framgång i Japan genom vårt Joint Venture med Kobe Steel. Arbetet med att eliminera lågmarginalaffärer i England och Sverige samt en stigande efterfrågan på avancerade ingenjörstjänster i USA bidrog sammantaget till minskade förluster i den underliggande konsultverksamheten. Resultatet i verksamheten i Tyskland försämrades dock under året på grund av vikande efterfrågan inom lågmarginaltjänster såsom drift och underhåll samtidigt som personalbrist inom avancerade ingenjörstjänster gjorde att vi inte fullt ut kunde möta kundernas behov. Vi vidtar ytterligare åtgärder för att säkerställa lönsamhet i Tyskland samtidigt som vi utvärderar alternativa strategier. Affärsområdet kommer under 2018 att ha fortsatt fokus på internationell försäljning av FBSRtekniken och försäljning av avancerade konsulttjänster från England, Sverige och USA.

Studsvik Scandpower förde under 2017 långtgående förhandlingar med ett antal kunder om försäljning av nya licenser för programvara och därtill relaterade tjänster. Kundernas beslutsprocesser tenderar dock att bli allt mer utdragna och programvaruförsäljningen blev därför lägre i 2017 än föregående år. Ledningen för affärsområdet driver ett förändringsarbete med fokus på kundernas behov av säker och effektiv hantering av bränsle under produktion samt under lagring i mellan- och slutförvar.

I december 2017 signerade vi ett avtal med EDF om slutavräkning avseende avyttringen av verksamheten inom avfallshantering under 2016. Avtalet påverkade inte resultatet och de 20 Mkr som placerats på spärrkonto frisläpptes under januari 2018.

Vi går in i 2018 med en delvis ny ledningsgrupp och en organisation som är väl rustad att möta våra kunders behov genom ett ökat kommersiellt fokus kombinerat med innovativa tekniska lösningar. Trots motgångar under 2017 är vi ett bolag under positiv förändring. Vi arbetar systematiskt med att utveckla våra medarbetare samtidigt som vi tillför ny kompetens genom extern rekrytering.

Efterfrågan inom energisektorn på våra hemmamarknader präglas fortsatt av svag lönsamhet och omställning från drift till avveckling. I denna marknad finns ett behov av våra tjänster samtidigt som vi ser en stigande efterfrågan för våra tjänster på nya marknader i Asien och Mellanöstern och inom angränsande produkt- och tjänsteområden. På nya marknader öppnas möjligheter inom t ex test och kvalificering av bränsle- och reaktordesign, driftoptimering, avfallshantering och design av mellan- och slutförvar.

Under 2018 kommer vi att fokusera på att leverera värde till våra kunder genom:

• Riskminimering baserat på mer än 70 års samlad internationell erfarenhet
• Personligt engagemang genom långvariga kundrelationer
• Säkra, effektiva och lönsamma lösningar

Framgångsrik leverans av dessa kundvärden leder till nöjda kunder, motiverad personal, positivt resultat och positivt kassaflöde.

De tre principerna som årets rapport av vårt hållbarhetsarbete tagit fram; utveckla hållbara lösningar, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ansvarsfulla ekonomiska beslut är något som vi direkt kan koppla till vår vision: Innovationer i framkant som ger hållbara lösningar till kärnkraftsindustrin. Och det är vårt huvudarbete under 2018, att ge hållbara lösningar på våra kunders problem.

Stockholm i februari 2018 Camilla Hoflund

"Vi går in i 2018 med en delvis ny ledningsgrupp och en organisation som är väl rustad att möta våra kunders behov genom ett ökat kommersiellt fokus kombinerat med innovativa tekniska lösningar."

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2017. Denna rapport omfattar även redovisning av Studsvik ABs (556501-0997) rapportering av hållbarhet enligt Årsredovisningslagen 6:10-14. Rapporteringen omfattar företaget samt underliggande dotterbolag i samma koncern.

Utöver de risker som beskrivs i denna rapport så har företaget inte identifierat några ytterligare icke-finansiella risker som är relevanta för verksamheten och som ska beskrivas i denna rapport.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och i kundernas anläggningar. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, konsulttjänster och bränsleoptimering och materialfrågor rörande bränsle och konstruktionsmaterial.

Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

MARKNAD

Efterfrågan i Europa präglas av kortsiktiga kostnadsbesparingar hos de verk som är i drift samtidigt som kunderna i Sverige och Tyskland förbereder för kommande avveckling. Även den amerikanska marknaden präglas av återhållsamhet till följd av det besparingsprogram "Nuclear Promise" som aktörerna enats om. I Asien är marknadsutvecklingen fortsatt positiv främst drivet av stora satsningar i Kina samtidigt som efterfrågan på våra tjänster i Japan återhämtar sig. Vi ser även en fortsatt tilltagande efterfrågan på våra konsulttjänster i Mellanöstern. Den globala efterfrågan på elenergi bedöms fortfarande stiga med mer än 30 procent under de kommande 25 åren, främst inom icke-OECD-länder där efterfrågan från Asien och främst Kina utgör en betydande del. Den positiva utvecklingen med en tilltagande andel förnybar och nukleär elenergi fortsätter, på bekostnad av fossila bränslen.

De övergripande förutsättningarna för kärnkraft styrs till stor del av nationella beslut vilka baseras på varje lands ekonomiska förutsättningar, energitillgång, riktlinjer för miljö samt allmänhetens acceptans för kärnkraft. Många regeringar ser kärnkraften som en pålitlig energikälla med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraft ses även som ett sätt att balansera beroendet av import av energi från andra länder, vilket leder till minskade ekonomiska och politiska risker. Därutöver styrs de ekonomiska villkoren för kärnkraft av andra villkor såsom energipriser, finansieringskostnader och kostnader för säkerhet och avfallshantering.

Med rådande låga energipriser fokuserar marknaden på att fortsätta sänka sina kostnader, förlänga livslängden och öka effekten samtidigt som planeringsarbetet inför kommande avveckling och rivning i framförallt Sverige och Tyskland tilltar. Sammantaget gör detta att efterfrågan på tjänster inom t ex bränsleoptimering, hantering av använt kärnbränsle samt konsulttjänster relaterade till avveckling bedöms öka.

STUDSVIKS MARKNADSPOSITION

Studsvik erbjuder tjänster till den globala kärnkraftsindustrin men även till andra industrier som hanterar radioaktivitet och radioaktivt material.

Vi utvecklar, säljer och levererar innovativa tekniska lösningar som skapar mervärde genom att effektivisera driften och minska riskerna. Vi erbjuder innovativa lösningar för alla skeden i reaktorbränslets och kärnkraftverkens livscykel – från forskning och utveckling, design och drift, till avveckling, rivning och avfallshantering.

Studsvik har en stark marknadsposition baserad på 70 års erfarenhet. Med våra unika laboratorier på Studsvikanläggningen som utgångspunkt är affärsområdet Bränsle- och materialteknik världsledande i nukleär hot-cell teknologi, provning och analys av kärnbränsle och material samt korrosions- och vattenkemistudier. Bränsle- och materialteknik erbjuder optimering av bränsle, förbättring av reaktorns prestanda och förlängning av livslängden, samt lösningar för hantering av skadat bränsle.

Studsvik Scandpower erbjuder verktyg, analyser och teknik för bränsleoptimering. Idag stödjer affärsområdet mer än 200 kommersiella kärnkraftverk runt om i världen.

Konsulttjänster är en global leverantör av tjänster fokuserade på avancerad teknik för att optimera våra kunders radiologiska program. Vår erfarenhet och kompetens ger säkra lösningar för våra kunder, intressenter, miljön och kommande generationer.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN Bränsle- och materialteknik

Pragmatiska lösningar för en komplicerad industri Bränsle- och materialteknik leder utvecklingen genom att tänka nytt och innovativt för kärnkraftsindustrin och erbjuder lösningar genom att kombinera expertis, unika anläggningar och externa nätverk. Våra kunder kommer till oss för våra skräddarsydda lösningar som har stor flexibilitet och därmed möter just deras behov.

Med våra Hot Cell-anläggningar som uppfyller alla globala och tekniska krav och standarder, tillsammans med den expertis våra anställda innehar, kan vi erbjuda högteknologiska tjänster för kvalificering och slutförvar av bränsle samt kvalificering av konstruktionsmaterial under olika driftförhållanden.

Vi stödjer våra kunder att hitta effektiva lösningar för utmaningar kopplade till bränsle eller material.

Konsulttjänster

Expertis som levererar säkra lösningar

Konsulttjänster erbjuder tjänster inom kärnteknik och miljö främst rörande radioaktivitet, radiologiskt avfall och tillhörande frågeställningar. Vårt erbjudande fokuserar på avancerade konsulttjänster, ingenjörstjänster, tekniker och tjänster som optimerar våra kunders radiologiska program. Vår erfarenhet och expertis, levereras genom nationella och internationella experter som erbjuder säkra lösningar för våra kunder och deras intressenter, för miljön och kommande generationer.

Vår position, i centrum av några av världens främsta projekt för avfallshantering, ger oss kunskaper som kan föras över till nya projekt. Härigenom kan våra kunder försäkra sig om att de senaste metoderna används för att öka förtroendet för kvalitet och effektivitet samtidigt som man visar myndigheter och intressenter att de mest effektiva metoderna används för att upprätthålla säkerheten och överensstämmelser med regler och lagar.

Studsvik Scandpower

Alltid state-of-the-art

Studsvik Scandpower är världsledande inom mjukvaruprogram för härdoptimering. Studsvik Scandpower erbjuder programvaror och ingenjörstjänster för att stödja kraftverk, bränsletillverkare, myndigheter, forskare inom nästa generations reaktorer och forskningsinstitut. Produkterna för bränsle- och härddesign, analyser och operativt stöd används över hela världen. Produkterna är oberoende av bränsleleverantörer och applikationerna stödjer hela bränslecyklen.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till 704,8 (758,8) Mkr, en minskning i lokala valutor med 8 procent. Rörelseresultatet uppgick till–41,6 (24,7) Mkr, vari ingår poster av engångskaraktär med –21,1 (–17,0) Mkr. Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till –20,5 (41,7) Mkr.

Bränsle- och materialteknik minskade försäljningen och resultatet med cirka 12 Mkr på grund av ett driftstopp under hösten.

Försäljningen för affärsområde Konsulttjänster minskade på grund av avveckling av tjänster med låg marginal kombinerat med låg beläggning i Tyskland och Sverige. Årets försäljning och resultat från FBSR-licenser på 21,0 (47,9) Mkr är lägre än föregående år. Affärsområde Konsulttjänster ser ett stort intresse för licensiering av FBSR-tekniken samtidigt som beläggningen var svag inom ingenjörstjänster i England och USA samt inom underhållstjänster i Tyskland. Resultatet belastades dessutom av kostnader för rationaliseringsprogram i Tyskland och England.

För Studsvik Scandpower var programvaruförsäljningen 13 Mkr lägre och resultatet 7 Mkr lägre än föregående år.

Koncernen genomförde i slutet av året en organisationsförändring inom koncernledningen vilket anpassar kostnadsnivån till nuvarande verksamhetsvolym.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 5,9 (3,2) procent. Justerad för poster av engångskaraktär uppgick rörelsemarginalen till –2,9 (5,5) procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 7,8 (7,3) procent.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –73,1 (–56,1) Mkr och det fria kassaflödet exklusive kassaflödeseffekt från avyttring av dotterbolag uppgick till –84,2 (129,6) Mkr.

FINANSIERING

I februari 2016 emitterade Studsvik en senior, icke säkerställd företagsobligation om 300 miljoner kronor med en löptid om tre år på den svenska marknaden med slutligt förfall i februari 2019. Efter en förtida återbetalning om 100 Mkr under hösten 2016 återstår 200 Mkr. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR 3m + 6,50 procent.

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande finansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2017 minskade omsättningen i lokala valutor och rörelsemarginalen minskade till –5,9 (3,2) procent. Rörelsemarginalen justerad för poster av engångskaraktär uppgick 2017 till –2,9 (5,5) procent. Soliditeten minskade till 35,0 (38,7) procent och nettoskuldsättningsgraden ökade till 35,1 (0,8) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till 22,1 (15,3) Mkr. Huvuddelen av investeringarna avsåg utrustning för provning samt underhållsinvesteringar för anläggningen i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs både i samarbete med kunder som konsultuppdrag och inom ramen för Studsviks egen produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2017 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till 28,2 (27,5) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är kostnaderna en kombination av vidareutveckling av befintliga programvaror och nyutveckling.

Bränsle- och materialteknik 19,7 17,1 19,6 18,0 17,1 18,9

Affärsområdet erbjuder högteknologiska tjänster inom materialoch bränsleteknik åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter, organisationer och industriella aktörer som använder bestrålade ämnen i sin verksamhet. I erbjudandet finns bränslekvalificering, analys av bestrålat och obestrålat material, forskning kring slutförvar och avancerade konsulttjänster tillämpliga inom reaktordrift. Test- och analysverksamheten bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige och ibland i samarbete med högskolor, universitet och andra internationella partners. Den kundvärdebaserade försäljningen fortgår med målet att nå en långsiktig tillväxt genom bearbetning av nya marknader såsom Kina, Ryssland och Korea samt ett utvidgat utbud av produkter och tjänster som t ex isotoper för industriell och medicinsk användning. Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 19,7 17,1 19,6 24,6 42,4 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr 2017 0 12 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -3,6 -3,5 -2,7 1,2 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2016 2017

Försäljningen uppgick till 195,0 (196,3) Mkr medan rörelseresultatet minskade till 5,3 (29,7) Mkr. Försäljningen minskade i lokala valutor med 1 procent. Jämförelsestörande poster belastade årets resultat med 1,4 Mkr. Rörelsemarginalen före jämförelsestörande poster minskade till 3 (16) procent. Verksamheten bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Efter en stark inledning på året med ökad försäljning och goda marginaler inom test- och analysverksamheten drabbades anläggningen i september av ett driftstopp som varade fram till mitten av november. Inga order har förlorats men produktion och därmed försäljning har planerats om till första halvåret 2018. -6 -3 0 3 6 12 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 6,1 4,9 -3,6 -0,6 8,0 10,9 0,6 11,0 2016 2017

Underliggande verksamhet visar på en ökad försäljning inom tidigare etablerade tjänster samt försäljning av nya tjänster relaterade till hantering av bränsle efter drift. Under året har affärsområdet ägnat betydande resurser åt affärsutveckling och produktutveckling för produktion av isotoper för medicinsk och industriell användning.

Andel av försäljningen Nyckeltal

Belopp i Mkr	2017	2016
Försäljning	195,0	196,3
Rörelseresultat	5,3	29,7
Rörelsemarginal, %	2,7	15,1
65,9 Jämförelsestörande	1,4	0,8
Justerat rörelseresultat	6,7	30,5 54,4
52,5 52,2 Justerad rörelsemarginal, %	3,4	15,5
Investeringar	13,8	11,7
Medeltal anställda	36,0 101	93

Nyckeltal Beläggningsgraden inom ALARA Engineering har förbättrats men är fortfarande otillfredsställande vilket påverkar marginalen negativt. Under året har affärsområdet tillfört ytterligare kompetens och produktionskapacitet genom utveckling av personalen och genom externa rekryteringar.

Konsulttjänster 18,0 17,1 18,9

Studsvik tillhandahåller konsult- och ingenjörstjänster inom kärnteknik och miljö. Kunderna finns i Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Asien. Tjänsteutbudet täcker livscykeln från planering och projektering av anläggningar till hantering och slutförvar av avfall såsom hantering av radioaktivt avfall, säkerhetsanalyser, strålskyddstjänster och tjänster relaterade till avveckling och rivning. Verksamheten med översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland, Belgien och Schweiz ingår i detta affärsområde. Affärsområdet omfattar även konsulttjänster samt tillämpning av FBSR, den pyrolysteknik som Studsvik utvecklat för svårbehandlat radioaktivt avfall. Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 103,4 98,8 120,7 84,4 109,6 105,6 104,3 128,9 2017 -3 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -3,6 -3,5 -2,7 1,2 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2016 2017

Nyckeltal

Andel av försäljningen Försäljning i Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr

Försäljningen minskade i lokala valutor med 10 procent till 407,3 (448,4) Mkr och rörelseresultatet minskade till 2,9 (14,0) Mkr. Jämförelsestörande poster belastade årets resultat med 4 (13,4) Mkr. Rörelsemarginalen utan jämförelsestörande poster 2017 uppgick till 1,7 (6,1) procent. Efterfrågan på avancerade konsulttjänster har under året varit god i USA och England men svag i Sverige. Efterfrågan på tjänster inom översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland, Belgien och Schweiz har varit svag. Licensintäkter om 21,3 (47,9) Mkr relaterade till FBSRtekniken fortsätter att bidra till en stor del av resultatet. Förlusten i den underliggande verksamheten har minskat till –14,4 (–20,5) Mkr. Ett nytt kontrakt som involverar FBSR slöts med Dynatech i -12.0 -3.6 4.8 21.6 30.0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 3,0 -10,5 26,2 -11,9 12,2 3,2 -1,9 13,9 2016 2017

Kina. FBSR-kontrakten innehåller konsultsupport med tillhörande licensintäkter för uppförande av en FBSR-anläggning. Nyckeltal

Framgångarna med FBSR-tekniken medför en fortsatt ökad efterfrågan på ingenjörstjänster relaterade till processteknik. Verksamheten i Tyskland visar ett svagt resultat delvis på grund av svag efterfrågan men också på grund av brist på resurser inom avancerade ingenjörstjänster. Försäljningen i Storbritannien sjönk samtidigt som resultatet förbättrades efter att tjänster med lågmarginal inom framförallt enklare avfallshantering avvecklats. Efterfrågan på tjänster inom avfallshantering och intresset från olje-, gruv- och gasindustrin för tjänster inom NORM fortsätter att öka.

Studsvik Scandpower 18,0 17,1 18,9

Studsvik Scandpower är världsledande inom mjukvaruprogram för härdoptimering och oberoende av bränsleleverantörer. Verksamheten bedrivs vid kontor i Europa, USA, Japan och Kina. Utvecklingen av programvaror är baserad i USA. Studsvik Scandpowers programvaror används i hälften av de kärnkraftverk som finns i världen och vi ser nu ett tilltagande intresse för att använda Studsviks Scandpowers programvaror för hantering av bränsle i mellan- och slutförvar. Förutom licensavgift vid programvaruförsäljning erhåller Studsvik Scandpower underhållsavgifter och konsulttjänster från de kunder som har någon av programvarorna installerade. Studsvik Scandpower säljer också konsulttjänster relaterade till bränsleanalys. 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -3,6 -3,5 -2,7 1,2 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2016 2017 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 19,7 17,1 19,6 24,6 42,4 2017

Andel av försäljningen

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2017	2016
Försäljning	81,0	96,4
Rörelseresultat	–11,8	2,8
Rörelsemarginal, %	–14,6	2,9
Jämförelsestörande	3,2	0,0
Justerat rörelseresultat	–8,6	2,8
Justerad rörelsemarginal, %	–10,6	2,9
Investeringar 42,4	0,7	0,1
Medelantal anställda	34	34

-6 -3 0 3 6 9 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -3,6 -3,5 -2,7 1,2 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2016 2017 Försäljningen minskade i lokala valutor med 16 procent till 81,0 (96,4) Mkr och rörelseresultatet till –11,8 (2,8). Jämförelsestörande poster belastade årets resultat med 3,2 (0) Mkr. Rörelsemarginalen utan jämförelsestörande poster 2017 uppgick till –10,6 (2,9) procent. Försäljning består huvudsakligen av licenser för programvara, underhållsavtal och konsulttjänster kopplade till programvarorna. Programvaror säljs både som engångs-licens och som abonnemang mot årlig avgift. Vid försäljning av engångslicens redovisas licensintäkten och

Andel av försäljningen Försäljning i Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr

Nyckeltal resultatet i sin helhet i samband med leverans. Under 2017 har långtgående förhandlingar förts om försäljning av programvara men beslutsprocesserna tenderar att bli mer utdragna. Arbetet med att få det tillstånd som fordras för export av Studsvik Scandpowers programvara från USA till Kina fortgår men det är oklart när tillstånd kan komma att beviljas. Parallellt med tillstånds processen anpassas några av Studsvik Scandpowers programvaror till nu rådande exportvillkor.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter. Moderbolagets försäljning minskade till 19,7 (22,5) Mkr och rörelseresultatet till –29,1 (–16,3) Mkr varav jämförelse-störande poster –9,2 (0) relaterade till omstrukturering av koncernledning och administration. Resultatet efter finansnetto uppgick till –42,1 (–8,1) Mkr. I årets finansnetto ingår omvärdering av koncerninterna lån med –7,0 (8,9) Mkr. Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick till 24,9 (43,9) Mkr och räntebärande skulder till 200 (200) Mkr.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 27 april 2017 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 6 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2018.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2017 uppgick till 662 (687). Minskningen är hänförlig till färre antal anställda i administrationen och i den tyska verksamheten. Inom Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik ökar efterfrågan, vilket tillsammans med det generationsskifte som kärnkraftsindustrin står inför, ytterligare understryker vikten av att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befintliga och potentiella medarbetare.

Säker arbetsmiljö

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är att helt undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat under senare år. Åtgärder

vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Ett led i det arbetet är att uppmuntra samtliga medarbetare att identifiera förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden.

Lika möjligheter och mångfald

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. Studsviks hållbarhetsredovisning finns på sidorna 19–25.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommun ledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV STUDSVIKS KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden.

I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2017 till 381 000 kronor.

Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

Hållbarhetsrapport

Syftet med denna rapport är att ge Studsviks intressenter nya perspektiv på hur vi som företag skapar värde för våra kunder, medarbetare och för de samhällen där vi verkar. Därför har vi redogjort för de sociala, ekonomiska och miljömässiga principer som är viktiga för oss med tillhörande beskrivning av hur våra mest väsentliga risker hanteras inom företaget, enligt Årsredovisningslagen 6:10-14.

Vid framtagandet av denna rapport har tre principer identifierats som är grundläggande för Studsviks hållbara verksamhet. De är avgörande för företagets lönsamhet och ska fungera som riktlinjer för Studsviks framtida hållbarhetsarbete. Dessa principer är att utveckla miljömässigt hållbara lösningar för den nukleära industrin, vara en attraktiv arbetsgivare för våra potentiella och existerande medarbetare och ta ansvarsfulla och långsiktiga ekonomiska beslut.

Index för Årsredovisningslagen 6:10–14	Sidhänvisning
Affärsmodell	19–20
Policy på hållbarhetsfrågor inklusive målsättning, resultat och tillämpning	20–21
Mångfalds- och jämställdhetspolicy inklusive målsättning, resultat och tillämpning	21
Väsentliga risker kopplade till företagets verksamhet samt hantering av dessa risker	21–25
Miljö	22, 25
Sociala förhållanden och personal	23–24
Respekt för mänskliga rättigheter	24
Motverkande av korruption	21, 24

1. AFFÄRSMODELL

Studsvik är en börsnoterad företagskoncern som levererar tjänster till den nukleära industrin och har 70 års erfarenhet inom kärnteknik. Vi tillhandahåller innovativa tekniska lösningar som skapar värde genom att förbättra reaktorprestanda och minska såväl risker som kostnader under hela livscykeln för nukleära anläggningar och radioaktivt material. Moderföretaget Studsvik AB är lokaliserat i Sverige och har dotterbolag i 6 olika länder med uppdrag över hela världen. Nordamerika och Europa anses som hemmamarknader, medan Asien är en växande marknad. De marknader som vi valt att inte gå in i baseras besluten på tillstånd och risk gällande exempelvis osäkra politiska klimat. Huvudsakligen vill vi arbeta i direkt kontakt med våra kunder utan mellanhänder, för att kunna garantera bästa möjliga kvalitet och riskminimering.

Den nukleära marknaden är väl reglerad, och Studsvik är världsledande med vår kompetensbaserade affärsmodell som erbjuder högkvalitativa tjänster som signalerar trygghet och säkerhet. Därför har koncernen en hög igenkänningsfaktor över hela världen och är en viktig aktör för Sverige. Vi verkar för att all radiologisk och kärnteknisk verksamhet ska bli säkrare, och alla projekt som företaget åtar sig är värdeskapande för såväl kunden som för samhället i stort.

Våra kunder består av myndigheter och väl reglerade företag inom den nukleära industrin, stora som små. De flesta kundrelationer är långa, bortsett från vissa kortare konsultuppdrag. Koncernen har ca 700 anställda. De viktigaste leverantörerna är de som levererar tjänster i form av transport och bestrålning av material. Fastigheten i Sverige ägs av Studsvik och varje år görs en avsättning för rivning av kärntekniska anläggningar.

Studsviks tre affärsområden är Konsulttjänster, Bränsle- och materialteknik och Studsvik Scandpower.

"Expertis som levererar säkra lösningar"

1.1 Konsulttjänster

Studsviks konsulttjänster bidrar till förbättrad lönsamhet och säkerhet inom den nukleära sektorn och andra branscher som hanterar radioaktivt material. Vi bistår våra kunder genom hela livscykeln med strategier, policys och planer för hantering och förvaring av avfall som uppstår inom kärntekniska anläggningar samt hantering av naturligt förekommande radioaktivt material inom främst olje-, gas- och gruvindustrin (NORM, "Naturally Occurring Radioactive Material"). Konsulttjänsterna omfattar också strålskydd såsom mätning och analys av strålningsnivåer samt åtgärder för att minimera stråldosen vid arbete i strålningsklassade miljöer.

Studsviks tjänster inom avveckling och rivning av kärnkraftsanläggningar omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. Utöver detta erbjuder vi ingenjörstjänster och rådgivning inom design, säkerhet, teknik, underhåll, bränsle-, härd- och materialfrågor. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess, FBSR (Fluid Bed Steam Reforming), med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas.

"Vänder komplicerade förhållanden till pragmatiska lösningar"

1.2 Bränsle- och materialteknik

Studsviks expertis inom bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Lång livslängd och god bränsleekonomi är förutsättningar för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Bränsleoch materialteknik tillhandahåller innovativa tekniska lösningar åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer. Studsvik har en lång historia av att leverera isotoper under den tid då forskningsreaktorn var i drift och återupptar nu verksamheten inom detta område. Test- och analysverksamheten bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige och ibland i samarbete med högskolor, universitet och andra internationella partners. Resultaten ger våra kunder underlag för att på ett effektivt och säkert sätt optimera konstruktionsmaterial och bränsle vid både drift och reinvestering. Det finns en ökad efterfrågan av tjänster när det gäller hantering av bränsle efter drift, dvs tjänster för mellan- och slutförvar. Den kundvärdebaserade försäljningen fortgår med målet att nå en långsiktig tillväxt även på nya marknader såsom Kina, Ryssland och Korea.

"Den globala ledaren inom härdoptimeringsanalyser"

1.3 Studsvik Scandpower

Studsvik Scandpower levererar världsledande programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd. Programvarorna ökar utbränningen av reaktorbränslet och därmed effektuttaget samtidigt som driftsäkerheten inte äventyras. Programvarorna används också till stöd för bränslehanteringen efter drift. Verksamheten bedrivs vid kontor i Europa, USA och Japan. Utvecklingen av programvaror är baserad i USA. Med ökat kommersiellt fokus drivs försäljning och utveckling av programvaror och tjänster på befintliga och nya marknader, främst Kina och Ryssland. Studsvik Scandpower är världsledande inom programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning.

2. POLICY

2.1 Hållbarhet

Studsviks policy för säkerhet, miljö, hälsa och kvalitet avser hela koncernen. Vi erbjuder tjänster som ökar säkerhet, kvalitet och miljömässig prestation och det är viktigt för oss att föregå med gott exempel. Därför används den bästa tänkbara tekniken som är ekonomiskt försvarbar. Ambitionen är även att bibehålla en god kommunikation avseende miljömässiga aspekter med lokala samhällen, anställda, myndigheter, kunder, media och andra intressenter.

Vi vill undvika olyckor på arbetsplatsen genom välfungerade säkerhetsrutiner, höga krav på faciliteter och kompetent personal. Säkerhet måste alltid prioriteras högst i alla företagets aktiviteter, och inkluderar allt från säkerhet avseende kärnkraft och radioaktivitet till brandsäkerhet. Vi ämnar även att förebygga arbetsrelaterade skador och ohälsa för våra medarbetare.

2.1.1 Målsättning

Syftet med Studsviks policy för säkerhet, miljö, hälsa och kvalitet är att den ska följas och vara en naturlig del av det dagliga arbetet på företaget. Alla medarbetare har personligt ansvar för att hjälpa till och säkerställa att aktiviteter genomförs. Detta inkluderar att upptäcka och rapportera eventuella avvikelser och se till att de blir tillrättade.

2.1.2 Tillämpning

Under året har policydokument utvecklats och ett ledningssystem har integrerats i verksamheten som säkerställer att policies efterlevs. Målsättningar och handlingsplaner upprättas för att utveckla och förbättra affärsverksamheten. En årlig medabetarundersökning har genomförts och vi har ett tätt samarbete med fackföreningar i Tyskland och Sverige. En kartläggning av energiförbrukning och koldioxidutsläpp från personbilar som används i tjänsten har gjorts.

2.1.3 Effekt

• Medarbetarundersökningen har följts upp. Undersökningen visade bland annat att likabehandling och nolltolerans kring sexuella trakasserier värderas högt enligt de anställda, oavsett grupp och land.
• En rehabiliteringspolicy har utvecklats, där Studsvik mer proaktivt arbetar med personalhälsan innan rehabilitering behövs.
• Skyddskommittén i Sverige har totalt haft 4 sammanträden under året där alla skador och olyckor kring arbetsmiljö och transport till och från arbetet dokumenteras och följs upp. Enligt plan sker skyddsronder minst 1 gång per år i Sverige.
• En energikartläggning i etapper för Studsvik i Sverige har inletts där specifika anläggningar detaljstuderas utifrån mest potential att spara energi. Från kartläggningen har behovet av bättre utrustning identifierats gällande mätning samt styr- och reglerteknik. Under året publicerades en rapport för energikartläggning som avser siffror från verksamhetsåret 2016. Rapporten omfattar inte hela koncernen, utan endast Studsvik i Sverige, men är menad att inspirera den övriga koncernen att energieffektivisera.

• Under föregående verksamhetsår infördes en utsläppsgräns om 130 g koldioxid/km för alla personbilar som Studsvik i Sverige använder. Detta har lett till att genomsnittsutsläppen från våra personbilar har minskat från 132 g till 110 g koldioxid/km efter det att policyn trätt i kraft.

2.2 Jämställdhet och mångfald

Vi värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på vår globala marknad. På Studsvik bedöms alla utefter sin kompetens, såväl arbetssökande som anställda. Inga former av diskriminering eller trakasserier tolereras och motverkas proaktivt.

2.2.1 Målsättning

Syftet med jämställdhets- och mångfaldspolicyn är att säkerställa att alla, oavsett olikheter, ska ha samma möjligheter gällande anställning, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter. För att uppnå detta, måste vi ta ansvar på alla nivåer och fokusera på följande utvecklingsområden:

• Förbättra möjligheten att kombinera arbetsliv och familjeliv
• Uppmuntra kvinnor att ta ledande positioner
• Motverka förekommande av trakasserier
• Alla ska erbjudas samma möjlighet till löneutveckling

2.2.2 Tillämpning

En bedömning av jämförbara grupper och av vad som bestämmer löneskillnader mellan olika grupper har gjorts. Studsvik tillämpar flextid samt möjlighet att diskutera individuella arbetstider. I vissa fall kan även hemarbete i begränsad omfattning förekomma. Vi har även upprättat en handlingsplan mot alla typer av trakasserier. Denna ska kännas till av alla anställda och alla nyanställda har informerats.

2.2.3 Effekt

I slutet av verksamhetsåret såg könsfördelningen i koncernen ut enligt nedan:

	Kvinnor	Män
Anställda	106	546
Chefer (antal)	11	25
Chefer i % av antalet anställda	31	69
Av antalet kvinnor/män som är chefer (%)	10	5

En lönekartläggning har gjorts under året med en genomgång av de individuella lönerna i de olika grupperna, baserad på utbildningsnivå, yrkeserfarenhet, ansvar, insats och kön. Rekommendationer har därefter givits till chefer som underlag till justeringar. Enligt en enkät efteråt tyckte dessa chefer att det var ett bra och proaktivt sätt att arbeta med denna problematik.

2.3 Mutor och korruption

Studsvik har nolltolerans mot korruption och alla medarbetare måste alltid följa såväl svenska som lokala lagar. Om dessa skiljer sig åt är det den strängaste lagstiftningen som ska tillämpas. Studsvik får inte använda sig av olagliga betalningar, mutor, bestickningar eller andra tveksamma incitament för att påverka en affärstransaktion. Denna policy gäller även representanter och ombud.

Studsvik har även en visselblåsarfunktion som innebär att de anställda tryggt och säkert kan uppmärksamma ledningen på information om eventuella oegentligheter. Funktionen är uppbyggd så att man mailar en extern juristfirma som i sin tur tar kontakt med styrelseordförande som tar fallet vidare med koncernledningen, alternativt handlägger tillsammans med juristfirman. Under 2018 kommer Studsvik att införa möjligheten att vara anonym.

2.3.1 Målsättning

Syftet med policyn för hantering av mutor och korruption är att ge vägledning om antikorruptionsreglerna fastställda i koncernens uppförandekod och att uppmuntra medarbetarna att rapportera eventuella problem utan risk för repressalier eller diskriminering.

2.3.2 Tillämpning

Efterlevnad av denna policy är obligatorisk och överträdelser betraktas som disciplinbrott. Alla tjänstemän inom koncernen måste årligen bekräfta att de tagit del av policyn. Detta kan genomföras antingen genom att man får acceptera villkoren på intranätet, eller att e-post skickas ut till samtliga. Ansvaret för påminnelsen ligger hos Studsvik AB.

2.3.3 Effekt

Inga fall av mutor och korruption har identifierats under året.

3. HÅLLBARHETSRISKER

3.1 Väsentlighetsanalys

För att kunna efterleva våra tre hållbarhetsprinciper: att utveckla miljömässigt hållbara lösningar, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ansvarsfulla ekonomiska beslut, har vi behövt identifiera våra väsentliga hållbarhetsrisker. Detta för att kunna kartlägga, prioritera och hantera de fokusområden som är av hög väsentlighet för oss och våra intressenter.

De väsentliga riskerna är identifierade med hjälp av fyra analyser:

• En analys av våra intressenter och deras krav på Studsvik som företag och samhällsaktör. Se avsnitt 3.2 för en beskrivning av vår kommunikation med våra intressenter.
• En analys av branschen och vilka risker som liknande organisationer adresserar.
• En analys av Studsviks kostnadsmassa och de risker som finns i de dagliga ekonomiska beslut som tas internt.
• En analys av framtida hållbarhetskrav med hjälp av FN:s Agenda 2030 och hur de 17 Globala målen är relevanta för Studsviks verksamhet. Se avsnitt 3.3 för en fortsatt beskrivning.
• Detta har resulterat i prioritering av 10 fokusområden som linjerar med våra tre hållbarhetsprinciper och hanterar våra hållbarhetsrisker. I avsnitt 3.4 följer en beskrivning av varför dessa områden är väsentliga och hur Studsvik hanterar dem i sin verksamhet.

Hållbara lösningar för den nukleära industrin

Utöver dessa intressentgrupper har vi identifierat leverantörer, branschspecifika organisationer, finansiärer, media samt universitet och högskolor som intressenter. Under året har vi gjort en dialogplan som ett vägledande verktyg i vår framtida intressentkontakt. Vår målsättning är att revidera våra största och viktigaste leverantörer regelbundet för att säkerställa att de lever upp till våra krav och etiska standarder. Under 2017 genomfördes en omfattande revision hos en av dessa leverantörer. I revisonsprogrammet tas mänskliga rättigheter och socialt ansvar upp enligt en checklista som behandlar principer enligt FN:s Global Compact program. INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE UTBILDNING ALLAJÄMSTÄLLDHET FREDLIGA OCH INKLUDERANDESAMHÄLLEN GENOMFÖRANDE INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA 3.3 FN:s 17 globala mål

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK FREDLIGA OCH INKLUDERANDE RESURSER GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP De Globala Målen antogs av världens statsoch regeringschefer vid FN:s toppmöte 2015, och är en agenda för en fredlig och hållbar utveckling som sträcker sig fram till år 2030. HÅLLBAR ENERGI

I begreppet hållbar utveckling integreras social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Alla har ett lika stort ansvar för den globala utvecklingen, från individnivå till global nivå. För att dessa mål ska kunna uppfyllas måste alla medlemsländer agera och samarbeta med näringslivet. Alla 17 mål är lika viktiga, men i ett inledande stadium har vi valt att adressera 4 av dem, se nedan. Med detta strävar vi efter att kunna ge vårt bidrag till att världen ska kunna uppfylla dessa mål på ett framgångsrikt sätt, genom att ansvara för de områden där vi kan göra störst skillnad. BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

3.4 Väsentliga risker kopplade till verksamheten

3.4.1 Hållbara lösningar för den nukleära industrin

Vårt uppdrag är att bidra till en mer hållbar nukleär industri. Med våra tjänster kan våra kunder använda befintliga tillgångar längre, säkrare och med mindre miljöpåverkan. Våra innovativa tekniska lösningar förbättrar reaktorprestanda och minskar såväl risker som kostnader under hela livscykeln. Vi tillhandahåller rådgivning gällande hantering av radioaktivt material genom hela avfallskedjan med målet att ha en så liten volym kontaminerat avfall som möjligt. Vi skapar en mer hållbar avfallshantering för våra kunder och för samhället.

Det är viktigt för oss att ständigt ha en innovativ inställning gentemot alla våra uppdrag och tillsammans med våra kunder utvecklar vi innovativa, skräddarsydda och effektiva tjänster. Vi är stolta över vårt samarbete med våra kunder och vi är beroende av en öppen dialog för att kunna skapa hållbara lösningar för den nukleära industrin.

Studsvik Cladding Integrity Program (SCIP) är ett internationellt OECD-projekt som drivs av Studsvik och lanserades 2004. Projektet genomförs i form av experiment, studier, utveckling av testmetoder och kunskapsöverföring.

3.2 Våra intressenter

Detta är vår första hållbarhetsredovisning och som ett led i dess framtagande, för att kunna bedriva ett framtida hållbarhetsarbete, har en kartläggning av våra viktigaste intressenter gjorts. Tillsammans med kartläggningen har även en dialogplan tagits fram.

De anställda är vår viktigaste resurs. Utan deras spetskompetens och erfarenhet kan företaget inte genomföra de tjänster vi erbjuder våra kunder. Vi strävar även efter att ha en öppen och frekvent dialog med våra kunder, det lokala samhället och myndigheter. Vi stöttar vårt lokala samhälle genom att samarbeta med relevanta organisationer och lokala myndigheter gällande frågor som är strategiskt viktiga för oss, eller där vi kan göra skillnad för vår omgivning.

Intressentgrupp	Dialogmetod
Medarbetare	Medarbetarsamtal, minst en gång per år
Kunder	Årliga fysiska kundmöten samt kundnöjdhetsundersökning via frågeformulär
Lokalsamhälle	Årligt informationsmöte för närboende till Studsvikanlägg ningen
Myndigheter	Frekventa möten med myndigheter

SCIP-programmets deltagare är från Sverige, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Japan, Sydkorea, Spanien, USA, Ryssland, Norge, Ungern och Kina. INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING

3.4.2 Systematisk riskhantering

Genom kompetent och motiverad personal och höga krav på anläggningarna vill vi förebygga olyckor. Vår ständiga strävan att förbättra oss grundas på vårt led-ningssystem, engagemang hos de anställda samt HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

mål och handlingsplaner som regelbundet följs upp. Vi applicerar försiktighetsprincipen i alla våra uppgifter genom att systematiskt bedöma, hantera och kommunicera miljömässiga, ekonomiska och sociala risker som företagets verksamhet medför. Vi hjälper även våra kunder att applicera försiktighetsprincipen i deras verksamheter. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

Studsvik har väl utarbetade rutiner för systematisk riskhantering. Dessa utformas tillsammans med relevanta myndigheter som tar ställning kring vår riskbedömning och om hanteringen av dessa risker är tillräcklig. Riskdialogen sker frekvent och dokumenteras och är en nödvändighet för att kunna upprätthålla och förlänga våra tillstånd. Därmed är vår systematiska riskhantering en grundläggande förutsättning för vår verksamhet. Aviserade och ej aviserade myndighetskontroller utförs med jämna mellanrum för att granska och säkerställa att vi följer de säkerhetsrutiner som är upprättade. Fysiska såväl som psykiska risker kontrolleras på anläggningen i Studsvik, även administrativa risker som kan ha indirekta effekter på den nukleära verksamheten. Vid avvikelser krävs uppföljning.

En övergripande analys av koncernens risker och hur de ska hanteras presenteras årligen till Studsvik ABs styrelse. Koncernen har en stark säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning av ett flertal kvalitetssäkringsprocesser. Att vara en aktör i kärnkraftsbranschen medför specifika risker som är reglerade och övervakade av nationella myndigheter och internationella organisationer. En övergripande riskanalys inkluderas i årsredovisningen för 2017 (se riskavsnitt i årsred. s. 26-28).

3.4.3 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Vår viktigaste resurs är våra anställda och deras hälsa,

därav är säkerhet av högsta relevans för oss. Vi driver därför vår verksamhet med hög standard på såväl fysisk som psykisk arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska vara säker och utvecklande för samtliga anställda. Våra medarbetare utför sina arbeten på områden som kräver hög säkerhet. Därför är hälsa och säkerhet högst väsentligt för Studsvik som arbetsgivare och det krävs att vi alltid ligger steget före i vår hantering av säkerhetsrisker. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

INGEN FATTIGDOM INGEN

FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Enligt vårt ledningssystem ska varje anställd visa ett personligt engagemang för arbetsmiljön i det dagliga arbetet. Under 2016 års medarbetarundersökning framkom det att viktiga aspekter för våra anställdas hälsa på arbetsplatsen var att arbetsmiljön ska vara inspirerande, ergonomisk och fri från sexuella trakasserier. Medarbetarundersökningen utförs var 18:e månad för att den ska kunna följas upp och för att eventuella missnöjen ska kunna åtgärdas. Nästa undersökning äger rum 2018. Under året har även obligatoriska hälsoundersökningar genomförts för de som har ett radiologiskt arbete, vilket är merparten av våra anställda.

FREDLIGA OCH SAMHÄLLEN RESURSER GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP 90 % (91 %) av koncernens anställda anser att de har en säker arbetsmiljö i relation till sina arbetsuppgifter. Majoriteten av de 10 % som inte anser att de har en säker arbetsmiljö arbetar med konsulttjänster inom rivning och avveckling i Tyskland.

90%

Land	Sjukfrånvaro (%)	Olyckor under året (antal)
Sverige	2,13	4
UK	0,35	0
USA	0,42	0
Tyskland	13,17	242
Totalt	8,96	INGEN INGEN FATTIGDOM 31 HUNGER

3.4.4 Attraktiv arbetsgivare

Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär att attrahera rätt kompetens och stimulera våra medarbetare. Som ett kunskapsintensivt tjänsteföretag är rätt kompetens för rätt roll en grundläggande aspekt för att vi ska kunna kvalitetssäkra våra tjänster och att attrahera och bibehålla rätt och kompetent personal är avgörande. Därför måste vi leva upp till de förväntningar som våra framtida talanger har på sina framtida arbetsgivare. Som arbetsgivare är Studsvik ett unikt företag med sin internationella, innovativa och forskningstunga verksamhet. För de som vill arbeta inom den nukleära industrin är det attraktivt att få ta del av de år av erfarenhet som våra specialister besitter, men vi ser att kraven på arbetsgivare idag och i framtiden kommer att se annorlunda ut jämfört med hur det har sett ut tidigare. Därför måste vi anpassa vår kommunikation och vad vi som arbetsgivare har att erbjuda våra potentiella medarbetare därefter. Vår ledarskapsutbildning har påbörjats och ska vidareutvecklas under kommande år. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten på vår verksamhet genom att eftersträva att arbetet ska vara intressant för våra medarbetare, för att säkerställa att vi stimulerar våra medarbetare och bevara den specialistkompetens många besitter. Detta innebär även att skapa ett arbetsklimat där man kan dra nytta av varandras olikheter. Som en global koncern har mångfald blivit en naturlig och viktig del av vår verksamhet med uppdrag som sträcker sig över nationsgränser. Våra anställdas olikheter speglar vår internationella verksamhet och varierande arbetsuppgifter och säkerställer att vi kan ta oss an de globala utmaningar vi står inför. För att säkerställa att ingen typ av diskriminering äger rum vid anställning är de krav som ställs vid nyrekrytering endast kompetensbaserade.

Medarbetarundersökningen visade att 69 % (72 %) av koncernens anställda var nöjda med sitt arbete och med sin arbetssituation.

Land	Personalomsättning (%)
Sverige	13,25
UK	57,69
USA (CS)	10,00
Tyskland (CS)	Ingen info
Alla länder exkl Sverige (SSP)	6,67
Totalt	17,37
Genomsnittlig anställningstid (år)	11,1
Genomsnittlig ålder (år) INGEN FATTIGDOM	48,6 INGEN INGEN INGEN FATTIGDOM VÄLBEFINNANDE

3.4.5 Stabil ekonomi

Studsviks ekonomiska strategi är långsiktig och vi strävar efter en hållbar verksamhet. Vi värderar en långsiktig ekonomisk stabilitet framför beslut som präglas av kortsiktiga vinster. HÅLLBAR ENERGI

Målet är att vara hållbar i alla ekonomiska beslut. Koncernen präglas av ett ansvarsfullt ledarskap med nolltolerans gällande mutor och korruption. Vi strävar efter långsiktiga relationer med våra leverantörer. MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

Ekonomisk stabilitet är viktig för våra intressenter, inte minst våra medarbetare. Vår lönsamhet är betingad av politiska beslut, samt priset på andra energikällor, vilket gör det svårt att förutsäga framtida affärer. Omställningar på marknaden påverkar lönsamheten.

Studsviks tjänster omfattar alla faser inom den nukleära industrin. Det investeras i såväl som avvecklas kärnkraftverk i andra delar av världen, från nybyggen i Kina till rivning i Tyskland. Vår bedömning är att fler uppdrag inom kärnkraft kommer att utvecklas på sikt och Studsvik är och kommer vara en viktig aktör för att säkerställa en framtida effektiv, säker och hållbar kärnkraftsindustri. Studsvik har en lång historia av att leverera isotoper under den tid då forskningsreaktorn var i drift och återupptar nu verksamheten inom detta område.

	2017
Nettoskuldsättningsgrad	35,1
Soliditet INGEN INGEN FATTIGDOM HUNGER	35,0 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

3.4.6 Data- och informationssäkerhet

Den kärntekniska branschen är ofta baserad på konfidentiell information. För Studsvik är det ytterst väsentligt att hantera konfidentiell och sekretessbelagd information på ett säkert och strukturerat sätt, för företagets, kundernas och samhällets säkerhets skull. En informationssäkerhetspolicy har därför tagits fram med riktlinjer kring hantering av IT-infrastrukturen på företaget. EU:s General Data Protection Regulation, GDPR (Direktiv 96/46/EC) träder i kraft i maj 2018. Regelverket syftar till att harmonisera lagar om dataintegritet inom Europa. Under 2018 kommer vi att arbeta HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

3.4.7 Affärsetik

Studsviks affärsetik baseras på lagkrav och affärsetiska normer. Vi säkerställer alltid att vi följer de lagar som gäller i de länder där vi är verksamma och vi måste ständigt hålla oss uppdaterade gällande nya och befintliga lagkrav världen över. Vi fungerar även som en svensk remiss-HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR

med att anpassa nuvarande rutiner efter regelverket.

instans i kärntekniska frågor. För att säkerställa en hållbar värdekedja har Studsvik upprättat en uppförandekod som gäller för såväl koncernen som dess leverantörer. Några av de gemensamma kraven som har definierats genom uppförandekoden är: BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA

• Att vi håller kraven för våra certifieringar inom ISO
• HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH • Att inga typer av barnarbete äger rum i några av våra verksamheter, hos våra leverantörer eller underleverantörer
• HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLENHÅLLBAR • Att vi följer lagar om mutor och korruption där svensk lag utgör miniminivå
• Att vi följer alla lokala säkerhetsregler och lagar
• Att vi har en sund finansiell ställning

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN RESURSER GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN RESURSER GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP Uppförandekoden skickas ut till våra partners och leverantörer tillsammans med vår antikorruptionspolicy och ett Execution of Agreement dokument, som de får signera och skicka tillbaka till oss. INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

3.4.8 Digitalisering

Den digitala utvecklingen är väsentlig för effektiviseringen av den interna driften samt leveransen till våra kunder. Digitaliserade verktyg hjälper oss att bli mer strukturerade HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

och genom att samla tidigare använd information och erfarenheter hjälper vi våra kunder på ett mer effektivt sätt. En anpassning till den digitala utvecklingen är viktig för att vi ska kunna leverera hållbara och konkurrenskraftiga lösningar enligt våra anställdas, kunders och samhällets förväntningar. För att anpassa oss utvecklar vi digitala plattformar och verktyg för driftsoptimering och projektgenomföranden. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

I den nukleära industrin är samarbete och utbyte av erfarenheter och forskningsresultat essentiellt för branschens utveckling. Med digitala verktyg underlättas och effektiviseras kommunikation och informationsflöden. Vi har de senaste 3 åren investerat ca 5 miljoner i IT-infrastruktur och plattformar för att möjliggöra digitalisering av processer och underlätta samverkan och informationsutbyte både internt och externt. FATTIGDOM INGEN

3.4.9 Energianvändning och koldioxidutsläpp

I vår egen verksamhet söker vi minimera påverkan på vår omgivning inom ramen för vad som är företagsekonomiskt rimligt. Vår ständiga strävan att förbättra oss inom miljöområdet grundas på engagemang hos

samtliga anställda samt miljömål som fastställs och följs upp inom företagets organisation. En viktig del av vår miljöpåverkan är vår energianvändning och våra koldioxidutsläpp i verksamheten.

Elförbrukning	2017 Värmeproduktion	2017
Totalt [MWh]	14 485 Total produktion värmekraft centralen [MWh]	12 887
Sålt till extern kund [MWh]	10 063 Sålt till extern kund [MWh]	5 216
CO2-utsläpp [ton]4	0,58 Återvunnen värme från hanteringsanläggningen Cyclife-EDF [MWh]	3 520

Tabellen avser anläggningen i Sverige.

Att resa i tjänsten är en viktig och nödvändig del av arbetet i vår organisation. Den diesel som används för våra personbilar är diesel B5, ett svavelfritt motorbränsle som uppfyller kraven enligt Miljöklass 1 och 5 % som är ett förnyelsebart bränsle. Inblandningen gör att vi minskar våra fossila koldioxidutsläpp. Gällande övriga transporter klargörs det i vår resepolicy att det är viktigt att vi tar hänsyn till miljö och säkerhet när vi reser. Att öka kostnadseffektiviteten och att vara miljömedveten behöver inte medföra att vi gör avkall på säkerhet, kvalitet och service vid tjänsteresor. INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD UTBILDNING

3.4.10 Avfalls- och vattenhantering

Studsvik har utvecklat världsledande, rigorösa processer för hantering av olika typer av radioaktivt avfall, som avsevärt minskar våra och våra kunders avfallsvolymer samt möjliggör återvinning av energi och råvaror som HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

stål. Endast små mängder radioaktivt avfall genereras av Studsviks egen verksamhet. Allt farligt avfall kategoriseras, förpackas och hanteras kontinuerligt. Det spillvatten som anläggningen genererar renas i eget reningsverk. Kontinuerliga mätningar görs både i form av analyser av bottensediment och provfiske som regleras av myndigheter. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

		Årsutsläpp
	Fosfor (kg)	14
	Kväve (kg)	703
INGEN FATTIGDOM	INGEN GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn (kg) HUNGER VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA	251
	Organiskt kol (kg)	552
HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA	Slam (m3 ) ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR OJÄMLIKHET KONSUMTION OCH	191
	PRODUKTION

Tabellen avser anläggningen i Sverige. OCH EKONOMISK TILLVÄXT

4. SLUTORD EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER GENOMFÖRANDE

De beslut vi fattar idag får stor inverkan på våra kommande generationer. Genom en öppen dialog med våra intressenter vill vi upprätthålla en transparens som utmanar och utvecklar Studsvik som en ansvarfull aktör i samhället. Med tanke på att detta är den första hållbarhetsrapport vi publicerar, är vi medvetna om att den är en del av en utvecklingsprocess. Vi kommer att fortsätta sträva efter att utveckla fler miljömässigt hållbara lösningar för den nukleära industrin, att ständigt förbättra oss som arbetsgivare och fortsätta att ta ansvarsfulla ekonomiska beslut som kommer säkerställa Studsviks hållbara framtid.

1 http://www.globalamalen.se/

• 2 Åtgärder vidtagna
• 3 Medarbetarnas nöjdhet har sjunkit med tre procentenheter sedan förra
• räkenskapsåret. Detta diskuteras och hanteras inom respektive enhet 4 Omräkningsfaktor 0,04 g CO2/kWh, Vattenfalls "elmix"; 44,9% kärnkraft,

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive affärsområde. Affärsområdenas riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas i anslutning till den fortlöpande uppföljningen i respektive affärsområde.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Studsvik är verksamt inom kärnkraftssektorn vilket innebär risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster påverkas av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen. Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Risken hanteras genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Denna risk hanteras också genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Transporter

En del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/ eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation. Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse. Studsvik har i enlighet med svensk lag personalrepresentanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall och/eller kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifierade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har som målsättning att ha avtal med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera dessa arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att utveckla kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster främst inom avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER

Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Potentiella olycksrisker kartläggs löpande och det förebyggande arbetet är integrerat i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl personoch sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar. I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 SDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 4,2 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant material blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna.

Ansvar för driftavfall

Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för ca 63 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot EUR, GBP och USD.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1 %	+/–	7,0 Mkr
Personalkostnader	1 %	+/–	4,6 Mkr
Valutakurs EUR/GBP/USD	10 %	+/–	3,3 Mkr

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport som återfinns i avsnittet Bolagsstyrning.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

För 2017 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. Föregående år uppgick utdelningen till 1,00 kr per aktie. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 12 248 005 kronor, bestående av ba-lanserade vinstmedel 45 056 865 kronor samt årets resultat –32 808 860 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	12 248 005 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	12 248 005 kronor

AKTIEN

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen sjönk under 2017 med 22 procent från 59,50 kronor till 46,10 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 372 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 69,25 kronor den 8 mars och som lägst 42,10 kronor den 21 december.

Under 2017 omsattes 1,8 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 103,9 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 32 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 51 procent. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med ett aktieinnehav som är lägre än 10 procent av totala antalet aktier.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2017 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare

Den 31 december 2017 hade Studsvik 3 136 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 23 procent. De tre största ägarna, Familjen Karinen, Briban Invest AB och Peter Gyllenhammar AB, hade 47 procent av aktierna och de tio största ägarna 67,8 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För 2017 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.

Likviditetsgarant

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

AKTIEÄGARE 2017-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 285 492	15,6
Peter Gyllenhammar AB	812 863	9,9
Credit Agricole Suisse SA	363 879	4,4
Avanza Pensionsförsäkring AB	329 075	4,0
Malte Edenius	250 000	3,0
Nordnet Pensionsförsäkring AB	234 152	2,9
Leif Lundin	192 500	2,3
Invus Investment AB	191 594	2,3
Unionen	152 709	1,9
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 581 816	67,8
Övriga aktieägare	2 636 795	32,2
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2017-12-31

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 700	248 673	3,0
501 – 1 000	187	159 371	1,9
1 001 – 5 000	165	368 079	4,5
5 000 – 10 000	20	145 387	1,8
10 001 – 15 000	17	207 595	2,5
15 001– 20 000	3	55 636	0,8
20 001 –	44	7 033 870	85,5
Summa	3 307	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2013	2014	2015	2016	2017
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	37,80	32,80	32,70	59,50	46,10
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	–2,78	0,63	1,78	2,07	–5,47
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning före
och efter utspädning	–21,15	–2,09	–1,49	5,60	–
Eget kapital per aktie	34,83	35,64	36,30	42,41	35,09
P/E-tal	neg	neg	112	7,8	neg

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Kvarvarande verksamheter	Not	2017	2016
Försäljningsintäkter	4	704 833	758 771
Kostnader för sålda tjänster	7	–539 121	–535 279
Bruttovinst		165 712	223 492
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–44 196	–44 416
Administrationskostnader	7, 8	–116 901	–112 789
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–28 178	–27 534
Resultatandel i intressebolag och joint ventures	17, 18	8 680	4 145
Övriga rörelseintäkter	5	2 843	8 195
Övriga rörelsekostnader	6	–29 526	–26 403
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	–41 567	24 690
Finansiella intäkter	10	980	128
Finansiella kostnader	10	–15 309	–24 957
Verkligt värde-resultat (realiserat och orealiserat)	10, 12	–2 757	–391
Resultat före skatt		–58 654	–530
Inkomstskatt	11	13 662	8 666
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		–44 991	8 136
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	39	0	46 003
ÅRETS RESULTAT		–44 991	54 139
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	28	–9 904	–4 593
Kassaflödessäkringar		4 058	781
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–893	–172
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–6 739	–3 984
Summa resultat och övrigt totalresultat för året		–51 730	50 155
Årets resultat hänförligt till	27
Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande		–44 991 –	54 139 –
Summa totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–51 695	50 125
Innehav utan bestämmande inflytande		–35	30
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie före och efter utspädning
Resultat från kvarvarande verksamheter	13	–5,47	0,99
Resultat från verksamheter till försäljning		–	5,60
ÅRETS RESULTAT		–5,47	6,59

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Not	2017	2016
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	116 556	113 317
Immateriella tillgångar	16	177 407	178 037
Innehav i intressebolag och joint ventures	17, 18	6 867	9 254
Uppskjutna skattefordringar	31	98 097	89 902
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	30 928	29 938
Derivatinstrument	19, 21, 23	95	–
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	26 664	26 676
Summa anläggningstillgångar		456 614	447 124
Omsättningstillgångar
Varulager	24	622	1 967
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	266 329	254 329
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	–	–
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 638	2 246
Likvida medel	19, 25	98 672	195 363
Summa omsättningstillgångar		368 261	453 905
Tillgångar i verksamheter till försäljning	39	–	–
SUMMA TILLGÅNGAR		824 875	901 029
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare	26
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	28	225 272	225 272
Andra reserver	27	4 785	11 528
Balanserad vinst Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		49 858 288 134	103 068 348 087
Innehav utan bestämmande inflytande		339	374
Summa eget kapital		288 473	348 461
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	19, 30	199 850	198 250
Derivatinstrument	19, 21, 23	–	1 139
Uppskjutna skatteskulder	31	33 283	32 156
Pensionsförpliktelser	32	9 767	5 525
Övriga avsättningar	33	106 755	107 721
Leverantörsskulder och andra skulder	29	14 987	15 180
Summa långfristiga skulder		364 642	359 971
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	162 001	179 486
Aktuella skatteskulder		880	5 704
Upplåning	19, 30	–	–
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 862	4 790
Övriga avsättningar	33	6 017	2 617
Summa kortfristiga skulder		171 760	192 597
Skulder i verksamheter till försäljning	39	–	–
Summa skulder		536 402	552 568
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		824 875	901 029

Förändringar i koncernens eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2016	8 219	225 272	15 512	48 929	297 932	344	298 276
Övrigt totalresultat			–3 984	–	–3 984	30	–3 954
– Årets resultat			–	54 139	54 139	–	54 139
Utgående balans per den 31 december 2016	8 219	225 272	11 528	103 068	348 087	374	348 461
Ingående balans per den 1 januari 2017	8 219	225 272	11 528	103 068	348 087	374	348 461
Övrigt totalresultat			–6 743		–6 743	–35	–6 778
– Utdelning				–8 219	–8 219		–8 219
– Årets resultat				–44 991	–44 991		–44 991
Utgående balans per den 31 december 2017	8 219	225 272	4 785	49 858	288 134	339	288 473

Koncernens rapport över kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat –41 569 70 005 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 16 095 –43 660 34 –25 474 26 345 Erhållen ränta 981 128 Erlagd ränta –9 972 –25 552 Betald inkomstskatt –6 535 –8 289 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital –41 000 –7 368 Förändring i rörelsekapital – Omsättningstillgångar –11 595 –32 738
– Övriga kortfristiga skulder –20 514 –16 051
Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 –73 109 –56 157
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avyttring av dotterbolag – 206 147
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar – –12 072
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 23 – –
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15 –21 419 –17 571
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 15 76 361
Förvärv av immateriella tillgångar –665 –967 16
Utdelning från intressebolag 17 10 975 9 768
Kassaflöde från investeringsverksamheten 39 –11 033 185 666
Fritt kassaflöde –84 142 129 509
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån 30 0 300 000
Amortering av lån 30 0 –310 658
Utdelning 27 –8 219 –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –8 219 –10 658 39
Förändring av likvida medel –92 361 118 851
Likvida medel vid årets början 195 363 74 914
Omräkningsdifferens –4 330 1 598 Likvida medel vid årets slut 98 672 195 363 25

Moderbolagets resultaträkning

Försäljningsintäkter 42 19 668 22 453 Kostnader för sålda tjänster 45 –900 –2 779 Bruttovinst 18 768 19 674 Administrationskostnader 44 –39 220 –36 849 Övriga rörelseintäkter 829 997 46 Övriga rörelsekostnader 46 –9 459 –134 Rörelseresultat 42, 43, 44, 45, 46, 47 –29 081 –16 312 Resultat från andelar i koncernföretag 48 0 14 311 Ränteintäkter och liknande poster 49 10 150 18 864 Räntekostnader och liknande poster –23 225 –25 012 50 Resultat före skatt –42 156 –8 149 Bokslutsdispositioner 51 – – Inkomstskatt 52 9 348 4 058 ÅRETS RESULTAT –32 809 –4 091 Moderbolagets rapport över totalresultat Årets resultat –32 809 –4 091 Övrigt totalresultat – –		Not	2017	2016
	Summa totalresultat för året		–32 809	–4 091

Moderbolagets balansräkning

	Not	2017	2016
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	53	1 869	2 571
Materiella anläggningstillgångar
– Inventarier och verktyg		–	–
Finansiella anläggningstillgångar	54
– Uppskjutna skattefordringar		17 264	7 917
– Aktier i dotterbolag	56	383 740	383 740
– Andelar i intressebolag och joint ventures	54	12 073	12 073
– Fordringar hos dotterbolag	54	203 662	222 711
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	54	27 067	26 450
Derivat instrument	61	–	–
Summa anläggningstillgångar		645 675	655 462
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		458	539
Kundfordringar och andra fordringar		5 848	5 842
Derivatinstrument	61	–	–
Fordringar hos koncernföretag		986	9 788
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	55	943	7 901
Likvida medel		24 853	43 938
Summa omsättningstillgångar		33 088	68 008
SUMMA TILLGÅNGAR		678 763	723 470
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		45 056	57 367
Årets resultat		–32 809	–4 091
Summa fritt eget kapital		12 247	53 276
Summa eget kapital		245 738	286 767
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	57	199 850	198 250
Uppskjutna skatteskulder		–	–
Skulder till koncernföretag		29 544	54 550
Övriga skulder		14 028	14 191
Summa långfristiga skulder		243 422	266 991
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		166 432	155 533
Leverantörsskulder		1 292	2 315
Skulder till kreditinstitut	57	–	–
Derivatinstrument	61	–	–
Övriga skulder		2 631	3 123
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	58	19 248	8 741
Summa kortfristiga skulder		189 603	169 712
Summa skulder		433 025	436 703
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		678 763	723 470

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2016	8 219	225 272	57 367	290 858	290 858
Totalresultat
– Årets resultat			–4 091	–4 091	–4 091
Utgående balans per den 31 december 2016	8 219	225 272	53 276	286 767	286 767
Ingående balans per den 1 januari 2017	8 219	225 272	53 276	286 767	286 767
Totalresultat
– Utdelning			–8 220	–8 220	–8 220
– Årets resultat			–32 809	–32 809	–32 809
Utgående balans per den 31 december 2017	8 219	225 272	12 247	245 738	245 738

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2017	2016
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–29 081	–16 312
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	63	702	–564
		–28 379	–16 876
Erhållen ränta		10 150	2 924
Erlagd ränta		–13 727	–25 003
Betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–31 956	–38 955
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		17 021	27 720
– Övriga kortfristiga skulder		20 442	87 284
Kassaflöde från den löpande verksamheten		5 507	76 049
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag		–	14 311
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	53	–	–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	54	–	–23 034
Amortering av finansiella anläggningstillgångar	54	16 695
Lån till koncernföretag	54	–	–37 886
Kassaflöde från investeringsverksamheten		16 695	–46 609
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	300 000
Amortering av lån		–33 067	–300 000
Utbetald utdelning		–8 220	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–41 287	–
Förändring av likvida medel		–19 085	29 440
Likvida medel vid årets början		49 938	14 498
Likvida medel vid årets slut		24 853	43 938

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Noter

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Ingen av de IFRS- och IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2017 är tillämpliga för koncernen. Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2017:

• Accounting for acquisitions of interests in joint operations Amendments to IFRS 11
• Clarification of acceptable methods of depreciation and amortization Amendments to IAS 16 and IAS 38
• Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2012-2014, och
• Disclosure Initiative: Amendments to IAS 1

Tillämpningen av dessa förändringar har inte haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2017 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningarna väntas påverka koncernens finansiella rapporter på följande sätt:

Implementering av nya IFRS-standarder

Per den 1/1-2018 träder IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ikraft. Koncernen har bedrivit ett analysarbete för att utvärdera effekterna av att de nya standarderna implementeras. Per den 1 januari 2019 träder IFRS 16 i kraft.

IFRS 9

IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Standarden ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell. Koncernen har inte identifierat någon väsentlig påverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder. Reglerna för borttagande från balansräkningen har överförts från IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och har inte ändrats. De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken. Generellt sett kommer det bli lättare att tillämpa säkringsredovisning eftersom standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Koncernens nuvarande säkringsförhållanden kommer även i fortsättningen kvalificera för säkringsredovisning och redovisas på samma sätt enligt IFRS 9 som gjorts tidigare. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster, i stället för inträffade kreditförluster i enlighet med IAS 39, vilket skulle kunna medföra en tidigare redovisning av kreditförluster. Modellen ska appliceras på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, skuldinstrument som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat, avtalstillgångar enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, leasefordringar, lån och vissa finansiella garantier. Genomförd analys visar att koncernens reserveringar för kreditförluster inte väsentligen kommer att påverkas av de nya reglerna. De utökade upplysningskrav som följer av den nya standarden kommer innebära förändringar i kommande finansiella rapporter. IFRS 9 ska tillämpas retroaktivt med vissa praktiska undantag som framgår av standarden. Koncernen kommer inte omräkna tidigare perioder.

IFRS 15

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen.

Implementeringen av IFRS 15 ger en principiell effekt. Det gäller Studsviks redovisning av licensintäkter. En form av licenser som Studsvik säljer är enligt IFRS 15 bedömda som s.k. "right to use"-licenser där kontrollen över licensen erhålls av kunden direkt vid försäljningen och leveransen av den. Tidigare har vissa licenser intäktsredovisats över den kontraktuella perioden. Skillnaden mellan IFRS 15-tillämpningen och tidigare princip innebär att Studsvik redovisar intäkterna tidigare. För andra analyserade kundavtal har ingen väsentligt skillnad i intäktsredovisningen framkommit. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar i kommande perioder för att ge användaren av rapporteringen jämförbarhet. Studsvik kommer att redovisa övergången till IFRS 15 framåtriktat från den 1 januari 2018. Det innebär att ackumulerade positiva intäktseffekter från pågående licensavtal om 1,5 Mkr kommer att redovisas mot Eget kapital (balanserad vinst) den 1 januari 2018. Resultaträkningen för 2017 kommer inte att räknas om vilket innebär att jämförelsetal i resultaträkningen för 2017 i kommande finansiella rapporter redovisas oförändrade.

IFRS 16 Leasing

IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt att vara oförändrad.

Standarden kommer främst att påverka redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. Vid balansdagen uppgår koncernens icke uppsägningsbara operationella leasingavtal till 22 923 Kkr, se not 36. Koncernen har dock ännu inte utvärderat i hur stor utsträckning dessa åtaganden kommer att redovisas som tillgång och skuld och hur detta kommer att påverka koncernens resultat och klassificering av kassaflöden.

Vissa åtaganden kan omfattas av undantaget för korta kontrakt och kontrakt av mindre värde och vissa åtaganden kan avse arrangemang som inte ska redovisas som leasingavtal enligt IFRS 16.

Standarden gäller fr o m 1 januari 2019 och för närvarande avser koncernen inte att förtidstillämpa standarden.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande inflytande (not 56). Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett sk "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmandeinflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värdevinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader och markanläggning	20–50 år
• Maskiner och tekniska anläggningar	3–20 år
• Inventarier och verktyg	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är under tolv månader, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningsoch marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat respektive Eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningenutvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom uppdragsintäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering 2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 64 (66) procent av kvarvarande verksamhets totala kostnader. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker skall hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2017 ha varit 1,3 Mkr lägre (1,4 Mkr lägre),då koncernens samlade kostnader i euro är lägre än motsvarande intäkter i euro. Eget kapital skulle ha varit 1,3 Mkr lägre (1,4 Mkr lägre), huvudsakligen till följd omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2017 ha varit 0,2 Mkr högre (1,1 Mkr lägre) då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit 0,2 Mkr högre (1,1 Mkr lägre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 % i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2017 ha varit 2,2 Mkr lägre (1,1 Mkr lägre), till största delen som en följd av Scandpower Inc's verksamhet. Eget kapital skulle ha varit 2,1 Mkr lägre (1,2 Mkr lägre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av Not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet före skatt av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med 0,2 (0,2) Mkr

Om räntorna på upplåning i SEK per den 31 december 2017 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (1,4) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändringar i referensräntor.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Företaget har ett obligationslån på 200,1 Kkr vilket förfaller 22 februari 2019. Lånet löper med ränta 6,5 % + STIBOR 3 månader. Förväntade räntekostnader beräknas till 13 007 kkr 2018 och 1 915 Kkr 2019, tillsammans 14 922 Kkr till och med förfallodatum. I tillägg amorteras, redan betald, kvarvarande belopp för obligationsupplägg 1 750 Kkr över perioden. Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per den 31 december 2017	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	–	–	–	–
Obligationslån	13 007	202 015	–	–
Derivatinstrument	2 855	7	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	162 001	1 500	4 500	8 987
Per den 31 december 2016	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	–	–	–	–
Obligationslån	13 000	13 000	201 900	–
Derivatinstrument	4 790	1 072	67	–

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader har inte diskonterats, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2017	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	–	–	–	–
– Inflöde	24 739	5 057	–	–
Per den 31 december 2016	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	–	–	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 %. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 34,5 % (38,6 %).

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2017	2016
Total upplåning (not 30)	199 850	198 250
Avgår likvida medel (not 25)	–98 672	–195 363
Nettoskuld	101 178	2 887
Totalt eget kapital	288 473	348 461
Skuldsättningsgrad	35,1%	0,8 %

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2017 var främst en följd av lägre likvida medel efter ett negativt kassaflödet 2017. Negativt resultat är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2017.

		Nivå 3
–	–	13 039
–	14 028	–
–	3 861	–
–	2 733	–
–	20 622	13 039
–	2 862	–
–	2 862	–
	Nivå 1	Nivå 2

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2016.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	12 259
– Kapitalförsäkringar	–	14 191	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	3 488	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 246	–
Summa tillgångar	–	19 925	12 259
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	5 929	–
Summa skulder	–	5 929	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument. • Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Nedanstående instrument i nivå 3 avser våra innehav i nukleära försäkringsbolag. Värdet är anskaffning plus vår andel av deras överskott.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2016.

Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut
Utgående balans	12 259
Vinster redovisade i resultaträkningen	935
Förvärv av andelar	–
Ingående balans	11 324
	Nivå 3

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2017.

	Nivå 3
Ingående balans	12 259
Förvärv av andelar
Vinster redovisade i resultaträkningen	780
Utgående balans	13 039
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs. Vidare görs bedömningar och antaganden görs att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar företagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med 12,7 (5,6) Mkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 12,7 (5,6) Mkr om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassaflöden.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit 1,1 (2,5) Mkr lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett affärsområdesperspektiv, varför segmenten utgörs av koncernens tre affärsområden vilka beskrivs på sidorna 11 till 15.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultatet.

Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet. Omklassificering av intäkter, resultat och anställda är gjord mellan segmenten för jämförelseåret för att få jämförbarhet med 2017.

Räkenskapsåret 2017	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Studsvik Scandpower	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	407 260	195 038	81 015	69 345	–47 826	704 833
Externa försäljningsintäkter	395 503	192 138	73 482	43 710	–	704 833
EBITDA före engångsposter	385	16 541	–7 808	–21 668	–	–12 550
Engångsposter	–3 981	–1 413	–3 163	–12 550	–	–21 107
Av- och nedskrivningar	–2 164	–9 879	–809	–3 738	–	–16 590
Resultat från intressebolag och joint ventures	8 680	–	–	–	–	8 680
Rörelseresultat	2 920	5 249	–11 780	–37 956	–	–41 567
Finansiella poster, netto						–17 086
Skatter						13 662
Årets resultat från kvarvarande verksamheter					–	–44 991
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	6 867					6 867
Övriga operativa segmentstillgångar	367 892	182 716	94 958	419 533	–247 091	810 008
Tillgångar avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa tillgångar	374 759	182 716	94 958	419 533	–247 091	824 875
Operativa segmentsskulder	311 157	151 023	22 501	298 812	–247 091	536 402
Eget kapital						288 473
Skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa eget kapital och skulder						824 875
Investeringar från kvarvarande verksamheter	4 021	13 849	727	3 487		22 084
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	492	101	34	35		662

Räkenskapsåret 2016	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Studsvik Scandpower	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	448 419	196 355	96 347	71 928	–54 278	758 771
Externa försäljningsintäkter	435 116	193 758	86 127	43 770	0	758 771
EBITDA före engångsposter	28 972	38 074	3 593	–15 490	–	55 149
Engångsposter	–16 247	–783	–	–	–	–17 030
Av- och nedskrivningar	–2 857	–7 554	–784	–6 379	–	–17 574
Resultat från intressebolag och joint ventures	4 124	21	–	–	–	4 145
Rörelseresultat	13 992	29 759	2 809	–21 869	–	24 690
Finansiella poster, netto						–25 220
Skatter						8 666
Årets resultat från kvarvarande verksamheter						8 136
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	–1 922	69	–	11 107	–	9 254
Övriga operativa segmentstillgångar	427 042	277 832	–	476 268	–289 367	891 775
Tillgångar avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa tillgångar	425 120	277 901	–	487 375	–289 367	901 029
Operativa segmentsskulder	353 091	171 106	–	317 738	–289 367	552 568
Eget kapital						348 461
Skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa eget kapital och skulder						901 029
Investeringar från kvarvarande verksamheter	2 427	11 825		1 059		15 311
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	523	127		37		687

Not 4 (forts)

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2017	2016
Konsult- och ingenjörstjänster	130 779	171 746
Strålskyddstjänster	132 285	121 152
Transport och logistik	11 935	6 356
Avvecklings- och rivningstjänster	0	0
Service vid drift och underhåll	157 441	168 551
Provning/analys av kärnbränsle och material	119 859	123 548
Korrosions- och vattenkemistudier	45 649	48 430
Programvara för bränsleoptimering	55 182	75 163
Övrig verksamhet	51 702	43 825
Summa	704 833	758 771

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Konsulttjänster eller Bränsle- och materialteknik.

Externa försäljningsintäkter

baserade på det land där		2017		2016
kunden finns	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	157 133	22,3	180 373	23,8
Europa exkl Sverige	424 405	60,2	424 903	56,0
Nordamerika	72 695	10,3	101 480	13,4
Asien	50 600	7,2	30 614	4,0
Alla övriga länder	0	0,0	21 401	2,8
Summa	704 833	100,0	758 771	100,0

Koncernen har under 2017 ingen kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen.

Anläggningstillgångar		2017		2016
per land	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	186 992	41,2	183 613	41,1
Europa exkl Sverige	165 214	36,8	159 014	35,6
Nordamerika	101 472	21,4	99 766	22,3
Asien	2 937	0,6	4 731	1,1
Summa	456 615	100,0	447 124	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2017	2016
Försäljning av materiella tillgångar	76	38
Försäkringsersättningar	2	19
Omvärdering innehav ömsesidigt försäkringsbolag	781	934
Övrigt	700	4 323
Summa	1 559	5 314
Andra vinster	2017	2016
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	654	1 364
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	630	1 517
Summa	1 284	2 881

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2017	2016
Försäljning av materiella tillgångar	0	0
Strukturkostnader av engångskaraktär	21 107	17 030
Övrigt	2 291	5 877
Summa	23 398	22 907
Andra förluster	2017	2016
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	3 779	2 156
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	2 349	1 340
Summa	6 128	3 496

Strukturkostnader av engångskaraktär uppgår till 21 107 Kkr och består av kostnader för personalavveckling i Sverige med 11 685 Kkr, i USA med 4 494 Kkr, i UK med 2 466 Kkr samt i Tyskland med 2 462 Kkr.

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2017	2016
Inköp material och tjänster	229 670	190 785
Personalkostnader	462 541	473 857
Energi	8 330	11 171
Av- och nedskrivningar	17 873	15 843
Övriga kostnader	9 982	28 362
Summa	728 396	720 018

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2017	2016
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	1 834	1 950
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	325	1 471
– Skatterådgivning	201	975
– Övriga tjänster	163	1 394
Summa	2 523	5 790
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	204	52
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	239	171
– Skatterådgivning	1 755	288
– Övriga tjänster	0	0
Summa	2 198	511
Koncernen totalt	4 721	6 301

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörs förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Övriga tjänster består till största delen av arvoden avseende försäljningen av avfallsverksamheten.

Ovan angivna arvode avser följande: PwC Sverige, revisionsuppdrag 894 Kkr, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 325 Kkr (skatterådgivning) samt övriga tjänster 32 Kkr.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2017	2016
Löner	386 212	376 237
Sociala avgifter	78 544	76 872
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	27 282	29 789
Pensionskostnader – förmånsbaserade	178	437
Summa	492 216	483 335
Varav kvarvarande verksamhet	492 216	446 168
Vara verksamhet till försäljning	–	37 167

Löner och andra ersättningar fördelade			2017			2016
mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	10 925	0	6 000	6 027	200	6 438
Dotterbolag i Sverige	3 786	0	82 348	2 201	0	92 606
Dotterbolag utomlands	6 988	55	276 165	12 795	47	229 780
Totalt dotterbolag	10 774	55	358 513	14 996	47	322 386
Verksamhet till försäljning	0	0		0	0	26 143
Totalt koncernen	21 699	55	364 513	21 023	247	354 967

			2017			2016
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	3	3	6	3	4	7
Dotterbolag i Sverige	106	48	154	98	47	145
Dotterbolag utomlands	473	29	502
– Tyskland	406	15	421	397	36	433
– Storbritannien	17	9	26	28	11	39
– USA	31	4	35	30	4	34
– Japan	1	0	1	1	0	1
– Schweiz	17	1	18	26	1	27
– Frankrike	1	0	1	0	1	1
Totalt dotterbolag	579	77	656	580	100	680
Verksamhet till försäljning	0	0	0	37	9	46
Totalt koncernen	582	80	662	620	113	733

		2017	2016
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	8*	5	8*	5
VD och övriga ledande befattningshavare	7	5	7	5
Totalt koncernen	15	10	15	10

Samtliga styrelseledamöter och VD tillhör kvarvarande verksamhet. I Löner och andra

ersättningar inkluderas avgångsersättningar år 2017. För information om förmåner till ledande

befattningshavare, se not 38.

* Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2017	2016
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	893	19
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	334	8 930
Övriga finansiella intäkter	87	109
Summa	1 314	9 058
Finansiella kostnader
Banklån	–13 439	–17 969
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–3 091	–9 321
Andra finansiella kostnader	–1 870	–6 989

Summa	–18 400	–34 279
Finansiella poster – netto	–17 086	–25 221

Not 11 Inkomstskatt

	2017	2016
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–700	–3 947
Justering avseende tidigare år	–1213	–106
Summa	–1 913	–4 053
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	15 575	12 719
Summa	15 575	12 719
Summa inkomstskatt	13 662	8 666

Svensk inkomstskatt uppgår till 22 (22) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2017	2016*
Resultat före skatt	–58 654	8 334
Skatt enligt gällande skattesats	13 490	–3 509
Ej skattepliktiga intäkter	1 952	867
Ej avdragsgilla kostnader	–216	–898
Redovisad skattefordran avseende tidigare ej redovisat
underskottsavdrag	11 034	–
Redovisad skattefordran avseende underskott	0	12 312
Justering utländsk skattesats	–7 065
Justering tidigare års taxering	–1 213	–106
Utnyttjade förlustavdrag	–4 528	–
Övriga effekter	208	–
Skattekostnad	13 662	8 666

Vägd genomsnittlig skattesats var 23 (–104) procent.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till 893 (172) Kkr. I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.

* Jämförelseperioden år 2016 har inte korrigerats till följd av att koncernen under 2017 ändrat princip för redovisning av omräkningseffekter av koncerninterna lån i utl. valuta till att ingå i övrigt totalresultat.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2017	2016
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	–4 844	–615
Finansiella poster (not 10)	–2 757	–391
Summa	–7 601	– 1 006

Not 13 Resultat per aktie

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie före och efter utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Före och efter utspädning kvarvarande

verksamheter	2017	2016
Årets resultat	–44 991	8 136
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–5,47	0,99
Före och efter utspädning verksamheter till
försäljning	2017	2016
Årets resultat	–	46 003
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	–	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–	5,60
Före och efter utspädning totala verksamheten	2017	2016
Årets resultat	–44 991	54 139
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–5,47	6,59

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2017 och 2016 uppgick till 1 (0) krona per aktie. På årsstämman den 25 april 2018 kommer föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2017.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	324 223	229 916	140 004	48 546	742 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–123 600	–160 962	–113 330	–	–397 892
Bokfört värde	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
1 januari – 31 december 2016
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
Valutakursdifferenser	–11 854	–855	183	0	–12 526
Investeringar	–	3 658	825	13 088	17 571
Aktivering framtida återställandekostnad	3 669	–	–	–	3 669
Omfördelningar	3 836	13 803	4 381	–21 694	326
Avyttringar och utrangeringar	–167 214	–50 433	–3 825	–750	–222 222
Avskrivningar	–3 645	–9 030	–5 623	0	–18 298
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	25 415	26 097	22 615	39 190	113 317
Per den 31 december 2016
Anskaffningsvärde	83 356	124 965	124 157	39 190	371 668
Ackumulerad av- och nedskrivning	–57 941	–98 868	–101 542	0	258 351
Bokfört värde	25 415	26 097	22 615	39 190	113 317
1 januari – 31 december 2017
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	25 415	26 097	22 615	39 190	113 317
Valutakursdifferenser	–22	51	–249	0	–220
Investeringar	724	485	2 952	17 258	21 419
Aktivering framtida återställandekostnad	0	0	0	0	0
Omfördelningar	28 547	9 487	5 654	–43 688	0
Avyttringar och utrangeringar	–1 106	0	–1 187	0	–2 293
Avskrivningar	–2 865	–7 172	–5 630	0	–15 667
Årets nedskrivning	0	0	0	0	0
Utgående bokfört värde	50 693	28 948	24 155	12 760	116 556
Per den 31 december 2017
Anskaffningsvärde	111 081	132 900	121 550	12 760	378 291
Ackumulerad av- och nedskrivning	–60 388	–103 952	–97 395	0	–261 735
Bokfört värde	50 693	28 948	24 155	12 760	116 556

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med 14 150 (17 503) Kkr i Försäljnings- och marknadsföringskostnader 78 (78) Kkr, i Administrationskostnader 1 149 (435) Kkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 290 (282) Kkr. Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar		Program	Avtals enliga kundrela tioner och
	Goodwill	varu - rättigheter	liknande rättigheter	Summa
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	205 626	29 360	28 323	263 309
Ackumulerad av- och nedskrivning	–33 604	–24 597	–23 701	–81 902
Bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
1 januari – 31 december 2016
Ingående bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
Valutakursdifferenser	5 202	68	27	5 297
Investeringar	–	968	0	968
Avskrivningar	–3 541	–	–3 604	–7 145
Årets nedskrivning	–1	–1 772	–717	–2 490
Utgående bokfört värde	173 682	4 027	328	178 037
Per den 31 december 2016
Anskaffningsvärde	208 620	30 637	17 768	257 025
Ackumulerad av- och nedskrivning	–34 938	–26 610	–17 440	–78 988
Bokfört värde	173 682	4 027	328	178 037
1 januari – 31 december 2017
Ingående bokfört värde	173 682	4 027	328	178 037
Valutakursdifferenser	–270	–111	8	–373
Investeringar	0	646	20	666
Avyttring och utrangering	0	0	0	0
Avskrivningar	0	–904	–19	–923
Årets nedskrivning				0
Utgående bokfört värde	173 412	3 658	337	177 407
Per den 31 december 2017
Anskaffningsvärde	209 284	31 001	18 236	258 521
Ackumulerad av- och nedskrivning	–35 872	–27 343	–17 899	–81 114
Bokfört värde	173 412	3 658	337	177 407

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkning med 923 (1 781) Kkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan.

	2017	2016
Konsulttjänster	173 412	173 682
Övrigt	0	0
Summa	173 412	173 682

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner som har godkänts av styrelsen för de närmsta tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital, enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden:

	Brutto marginal, %	Tillväxttakt efter år 3, %	Diskonte ringsränta, %
Konsulttjänster 2017	11	2,5	10,8
Konsulttjänster 2016	14	2,5	9,9

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 16 (14) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antaganden avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Not 17 Innehav i intressebolag

	2017	2016
Per den 1 januari	4 010	3 886
Resultatandel	10 116	10 684
Avyttring	–74	–
Erhållen utdelning från intressebolag	–10 975	–9 768
Resultatandel avyttring	5	–
Valutakursdifferenser	39	–792
Per den 31 december	3 121	4 010

Koncernens innehav i UK Nuclear Waste Management Ltd. Stamaktierna ägs direkt av koncernen. Under årtet har aktierna i KraftAkademin AB avyttrats.

2017	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden
2016	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	25	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt avfall i Storbritannien.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Förpliktelse om att skjuta till kapital i intressebolagen finns om så behövs.

Finansiell information för koncernens intressebolag

Nedan följer en finansiell sammanställning av koncernens intressebolag i vilka kapitalandelsmetoden används.

Balansräkning	KraftAkademin AB*		UK Nuclear Waste Management Ltd*		Total
	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Kortfristigt
Likvida medel	0	459	1 215	1 534	1 215	1 993
Övriga omsättningstillgångar	0	409	1 268	1 601	1 268	2 010
Summa omsättningstillgångar	0	868	2 482	3 135	2 482	4 003
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–	–	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	0	592	13 915	17 574	13 915	18 166
Summa kortfristiga skulder	0	592	13 915	17 574	13 915	18 166
Långfristigt
Anläggningstillgångar	–	–	32 237	40 714	32 237	40 714
Summa anläggningstillgångar	–	–	32 237	40 714	32 237	40 714
Finansiella skulder	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Tillgångar netto	0	276	20 804	26 275	20 804	26 551
Rapport över totalresultat	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Intäkter	0	2 552	71 404	85 396	71 404	87 948
Avskrivningar	–	–		–	–	–
Ränteintäkter	–	–		–	–	–
Räntekostnader	–	–		–	–	–
Resultat före skatt	0	158	67 440	71 087	67 440	71 245
Inkomstskatt	0	–21		–	0	–21
Årets resultat	0	137	67 440	71 087	67 440	71 224
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	0	137	67 440	71 087	67 440	71 224

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i intressebolagens finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och respektive intressebolag.

* KraftAkademin har räkenskapsår 1 september till 31 augusti och UKNWM har räkenskapsår den 1 april till 31 mars. Sifforna är estimerade baserat på tillgänglig information vid bokslutet 2016 och 2017.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i intressebolagen.

	KraftAkademin AB		UK Nuclear Waste Management Ltd		Total
	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Nettotillgångar per den 1 januari	0	175	26 275	25 586	26 275	25 761
Årets resultat	0	–36	67 440	71 087	67 440	71 051
Utdelning	0	–	–73 168	–65 121	–73 168	–65 121
Kapitaltillskott från ägare	0	–		–	0	–
Valutakursdifferenser	0	–	257	–5 277	257	–5 277
Övrigt totalresultat	0	–	0	–	0	–
Nettotillgångar per den 31 december	0	139	20 804	26 275	20 804	26 414
Ägarandel i intressebolagen	0	35	3 121	3 941	3 121	3 976
Redovisat värde	0	48	3 121	3 941	3 121	3 989

Not 18 Innehav i joint ventures

	2017	2016
Per den 1 januari	5 245	963
Resultatandel	–1 441	–805
Årets investering	0	6 338
Erhållen utdelning från joint ventures	–	–
Avgår sålda andelar	–	–
Valutakursdifferenser	–58	–1 251
Per den 31 december	3 746	5 245

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer:

2017		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA		989	453	556	–21	–23	50
KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	Japan	4 317	4 164	569	7 913	958	–2 245	49
Summa		4 317	5 153	1 022	8 468	937	–2 268
2016		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	1 116	502	615	17 227	–409	50
KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	Japan	5 444	5 304	34	10 714	0	–396	49
Summa		5 444	6 421	536	11 329	17 227	–805

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmandeinflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd är ett jont-venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt radioaktivt avfall.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Koncernen har en förpliktelse att förse TTT med kapitaltillskott om så behövs. Koncernen har inga förpliktelser avseende KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd.

Finansiell information för koncernens joint ventures

Nedan följer en sammanställning på koncernens joint venturebolag i vilket kapitalandelsmetoden används.

Balansräkning		KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd		THOR Treatment Technologies, LLC
	2017	2016	2017	2016
Kortfristigt
Likvida medel	241	10 825	2 216	2 456
Övriga omsättningstillgångar	8 258	0	0	0
Summa omsättningstillgångar	8 498	10 825	2 216	2 456
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)		–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	1 161	69	1 298	1 391
Summa kortfristiga skulder	1 161	69	1 298	1 391
Långfristigt
Anläggningstillgångar	8 811	11 110	149	165
Summa anläggningstillgångar	8 811	11 110	149	165
Finansiella skulder	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–	–
Tillgångar netto	16 148	21 866	1 067	1 230
Andel av nettotillgångar	7 913	10 714	534	615
Eliminering internvinst mot kapitalandel	–5 498	–6 084	–	–
Redovisat värde	2 415	4 630	534	615

Rapport över totalresultat		KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd		THOR Treatment Technologies, LLC
	2017	2016	2017	2016
Intäkter	1 955	0	–42	34 455
Avskrivningar	–	–	–	–
Ränteintäkter	–	–	–	–
Räntekostnader	–	–	–	–
Resultat före skatt	–4 582	–809	–50	–818
Inkomstskatt	–	–	–	–
Årets resultat	–4 582	–809	–50	–818
Övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–4 582	–809	–50	–818

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i THOR Treatment Technologies, LLC, KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd, finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och joint venturebolaget.

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2017
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 733	2 733
Kundfordringar och andra fordringar	266 329	–	–	266 329
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	57 592	–	57 592
Likvida medel	98 672	–	–	98 672
Summa	365 018	57 592	2 733	425 326

Tillgångar

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	199 850	–	199 850
Derivatinstrument	–	–	2 862	2 862
Summa	–	199 850	2 862	202 712

		Tillgångar värderade till
	Låne- och kundfordringar	verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2016
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 246	2 246
Kundfordringar och andra fordringar	254 329	–	–	254 329
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	56 614	–	56 614
Likvida medel	195 363	–	–	195 363
Summa	449 692	56 614	2 246	508 552
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	198 250	–	198 250
Derivatinstrument	–	–	5 929	5 929
Summa	0	198 250	5 929	204 179

Not 20 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
	2017	2016
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	8 170	645
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	150 744	149 030
– Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	0	1 065
Summa	158 914	150 740
Lån till närstående
Befintliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	1 654	1 876
Summa	1 654	1 876
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	98 672	195 363
Summa	98 672	195 363
Derivatinstrument
AA- och A+	2 733	2 246
Summa	2 733	2 246

Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.

Not 21 Derivatinstrument

		2017		2016
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar	2 733	2 862	2 246	5 929

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till –1 719 Kkr (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 36 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2017, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2017-12-31

			INFLÖDESVALUTOR		UTFLÖDESVALUTOR
		EUR GBP USD									EUR	JPY
Förfalloår		000	000	000	000	000
2018	Belopp	690	15	2 239	–	–
	Kurs1	9,491	10,933	8,051	–	–
2019	Belopp	314	–	251	–	–
	Kurs1	9,490	–	8,275	–	–
	Omräknat till verkligt värde, Kkr	9 200	165	20 054	–	–

¹ Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till 29 796 (38 425) Kkr.

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2017	2016
Kundfordringar	159 258	152 000
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–344	–1 260
Kundfordringar netto	158 914	150 740
Lån till närstående (not 37)	1 654	1 876
Andra fordringar	24 800	24 800
Pågående tjänsteuppdrag	53 477	53 537
Skattefordringar	11 268	11 470
Övriga fordringar	28 962	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	6 070	2 959
– Förutbetalda hyror	925	626
– Förutbetalda leasingavgifter	0	0
– Förutbetalda försäkringspremier	1 653	2 516
– Övriga förutbetalda kostnader	5 270	25 084
Summa	292 993	281 005
Långfristig del	26 664	26 676
Kortfristig del	266 329	254 329
Summa	292 993	281 005

Av långfristiga fordringar utgör 1 654 Mkr (1 876) fordringar på närstående, vilket är i nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2017	2016
Lån till närstående (not 37)	2,0 %	2,0 %

Per den 31 december 2017 var kundfordringar uppgående till 53 108 Mkr (38 852) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:

	2017	2016
Mindre än 3 månader	45 109	37 275
3 till 6 månader	6 462	1 459
Mer än 6 månader	1 537	118
Summa	53 108	38 852

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 344 (1 260) Kkr per den 31 december 2017.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2017	2016
SEK	158 123	169 747
EUR	74 765	67 775
GBP	12 058	10 917
USD	41 009	24 500
Andra valutor	7 038	8 066
Summa	292 993	281 005

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2017	2016
Per den 1 januari	–1 261	–1 829
Omräkningsdifferens	0	0
Reservering för osäkra fordringar	0	0
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	307	367
Återförda outnyttjade belopp	610	201
Per den 31 december	–344	–1 261

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2017	2016
Onoterade aktieinnehav	13 039	12 259
Kapitalförsäkringar	14 028	14 191
Långfristiga bankplaceringar	3 861	3 488
Summa	30 928	29 938

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värerade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Spärrade bankmedel i Kärnavfallsfonden uppgår till 2 849 (2 467) Kkr och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Not 24 Varulager

	2017	2016
Råmaterial	–	–
Färdiga varor	622	1 967
Summa	622	1 967

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till 3 956 (4 568) Kkr.

Not 25 Likvida medel

	2017	2016
Kassa och bank	98 672	195 363
Summa	98 672	195 363

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2016	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2016	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2017	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2017	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 31 december 2017	49 858
Omföring inom eget kapital	–
Betald utdelning avseende 2016	–8 219
Årets resultat	–44 991
Per den 1 januari 2017	103 068
Per den 31 december 2016	103 068
Omföring inom eget kapital	–
Betald utdelning avseende 2015	–
Årets resultat	54 139
Per den 1 januari 2016	48 929

Not 28 Reserver

Samtliga poster nedan kan komma att omklassificeras till resultaträkningen.

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2017	15 457	–3 929	11 528
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–9 904	–	–9 904
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv	–	3 161	3 161
Per den 31 december 2017	5 553	–768	4 785
Per den 1 januari 2016	20 050	–4 538	15 512
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–4 593	–	–4 593
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv	–	609	609
Per den 31 december 2016	15 457	–3 929	11 528

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2017	2016
Leverantörsskulder	16 920	31 799
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	25 225	0
Sociala avgifter och andra skatter	22 741	0
Övriga skulder	27 974	–15 638
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	1 497	2 225
– Upplupna räntekostnader	1 409	0
– Upplupna löner	13 631	0
– Upplupna pensionskostnader	14 987	15 638
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	13 524	0
– Upplupna revisionsarvoden	2 089	0
– Övriga poster	36 991	84 113
Summa	176 988	118 137
Långfristig del	14 987	15 180
Kortfristig del	162 001	179 486
Summa	176 988	194 666

Not 30 Upplåning

	2017	2016
Långfristig del
Obligationslån	199 850	198 250
Summa	199 850	198 250
Summa upplåning	199 850	198 250

Obligationslånet löper med en räntemarginal om 6,50 procent plus stibor 30 dagar och förfaller i sin helhet den 22 februari 2019.

Not 30 (forts)

Koncernens exponering, avseende upplåning, för

förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling på balansdagen	2017	2016
0–6 månader	–	–
6–12 månader	–	–
1–5 år	199 850	198 250
Mer än 5 år	–	–
Summa upplåning	199 850	198 250

Obligationslånet förfaller i februari 2019. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med 65 710 (71 660) Kkr. Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

		VERKLIGT VÄRDE		REDOVISAT VÄRDE
Förfallodagar för upplåning	2017	2016	2017	2016
Mindre än 1 år	–	–	–	–
Mellan 1 och 2 år	207 354	–	199 850	–
Mellan 2 och 5 år		– 207 754		– 198 250
Mer än 5 år	–	–	–	–
Summa		207 354 207 754		199 850 198 250

2017	2016
	199 850 198 250
	199 850 198 250
2017	2016
–	–

Summa – – De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2017.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2017	2016
SEK	6,50 %	6,50 %

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2017	2016
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			89 897	86 344
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			8 200	3 558
Summa			98 097	89 902
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			32 601	30 403
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			682	1 753
Summa			33 283	32 156
	Skattemässiga	Verkligt värde
Uppskjutna skattefordringar	underskott	vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2016	80 870	5 269	0	86 139
Redovisat i resultaträkningen	13 317	240	–	13 557
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–176	–	–176
Skatt hänförbar till såld verksamhet	–13 779			–13 779
Omräkningsdifferenser	4 161			4 161
Per den 31 december 2016	84 569	5 333	0	89 902
Redovisat i resultaträkningen	15 575		–	15 575
Omföring från övriga finansiella fordringar			–1 515	–1 515
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Skatt hänförbar till såld verksamhet	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	3 165	–8 871	–159	–5 865
Per den 31 december 2017	103 309	–3 538	–1 674	98 097
	Skattemässiga	Verkligt värde
Uppskjutna skatteskulder	överavskrivningar	vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2016	407	131	29 425	29 963
Redovisat i resultaträkningen	–407	–	1 244	837
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–5	–	–5
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	1 361	1 361
Per den 31 december 2016	0	126	32 030	32 156
Redovisat i resultaträkningen	–	–	–	–
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	233	894	1 127
Per den 31 december 2017	0	359	32 924	33 283

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 33,6 (29,5) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill i den tyska verksamheten. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 106,7 (110,3) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 871,2 (997,1) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 6,1 (3,5) miljoner brittiska pund i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 67,3 (39,0) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår USA med 53,8 (58,5) Mkr, i Storbritannien med 3,6 (3,6) Mkr, i Sverige med 28,7 (13,7) och med 12,0 (8,6) Mkr i Tyskland.

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. Den största av planerna återfinns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som även de finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2017 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 5 798 (5 288) Kkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 (148) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

2017	2016
9 767	5 525
27 460	30 226
2017	2016
9 767	5 525
9 767	5 525
2017	2016
0	239
57	75
57	314

Av den totala kostnaden ingick 57 (314) Kkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till – (–) Kkr.

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2017	2016
Vid årets början	5 525	5 478
Omräkningsdifferenser	4 302	–105
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	57	314
Erlagda avgifter	-117	–162
Vid årets slut	9 767	5 525

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2017	2016
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	57	314
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	23 567	25 538
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	3 836	4 374
Summa	27 460	30 226
Aktuariella antaganden	2017	2016
Diskonteringsränta	1,5 %	1,5 %

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 1,0 % 0,0 % Framtida löneökningar 0,0 % 0,0 % Framtida pensionsökningar 1,0 % 1,0 %

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2017	86 984	23 354	110 338
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	10 496	256	10 752
– Återförda avsättningar	–	–	–
Aktiverat som materiell anläggningstillgång
Omföringar	897	–2 996	–2 099
Diskonteringseffekt	–		0
Valutakursdifferens	0	0	0
Fonderingar i såld verksamhet	0	0	0
Utnyttjat belopp under perioden	–6 047	–171	–6 218
Omräkningsdifferens	–	0	0
Per den 31 december 2017	92 330	20 443	112 772
Långfristig del	86 553	20 203	106 755
Kortfristig del	5 777	240	6 017
Summa	92 330	20 443	112 772

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 2 849 (2 467) Mkr och redovisas som långfristig bankplacering se not 23. Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta.

Framtida avfallskostnader

Framtida avfallskostnader omfattar avsättningar för driftavfall och utbränt reaktorbränsle. Av det totala avsättningarna på 92,3 Mkr förväntas 5,8 Mkr utnyttjas under 2018 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2019.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning och omhändertagande av avfall i samband med rivning av anläggningen i Studsvik. Av de totala avsättningarna på 20,4 Mkr förväntas 0,2 Mkr utnyttjas under 2018. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamheten. Studsviks inbetalningar till Kärnavfallsfonden ingår i posten Finansiella tillgångar som värderas till verkligt-värde via resultaträkningen.

Not 34 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2017	2016
Avskrivningar	16 590	20 788
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	2 293	678
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	–	–
Resultat vid avyttring av dotterbolag och andra
affärsenheter	–76	–107 174
Resultatandelar intressebolag	–8 680	–4 145
Omvärdering av finansiella innehav	–545	–550
Övriga förändringar i avsättningar	6 513	46 743
Summa	16 095	–43 660

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 65 710 (71 660) Kkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2017	2016
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Summa	–	–

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 12 948 (14 168) Kkr.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2017	2016
Inom 1 år	8 593	10 582
Mellan 1 och 5 år	14 330	12 484
Mer än 5 år	–	150
Summa	22 923	23 216

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvikkoncernen äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien. Studsvik AB äger 49 % av KOBELCO STUDS-VIK Co,. Ltd, ett joint-venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt avfall.

Transaktioner med närstående	2017	2016
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	0	17 227
– UK Nuclear Waste Management Ltd	10 116	10 663
– KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	3 952	5 736
Redovisade fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	0	1 609
– UK Nuclear Waste Management Ltd	3 121	5 273
– KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	1 895	0
Avsättning för osäkra kundfordringar	–	–
Nedskrivna kundfordringar	–	–
Summa kostnader avseende avsättningar och
nedskrivningar redovisade i resultaträkningen	19 084	40 508

Fordringar lån på närstående

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

– UK Nuclear Waste Management Ltd 1 654 1 876

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2017	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	75	–	–	–	–	725
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	150	–	–	–	–	375
– Agneta Nestenborg	225	75	–	–	–	–	300
Arbetstagarrepresentanter* (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 829	–	–	160	2 713	4 862	11 564
Andra ledande befattningshavare (6)	8 894	–	55	550	2 728	3 020	15 247
Summa	14 498	300	55	710	5 441	7 882	28 886
Löner och övriga förmåner 2016	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	75	–	–	–	–	725
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	113	75	–	–	–	–	188
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	113	–	–	–	–	338
– Agneta Nestenborg	225	38	–	–	–	–	263
Arbetstagarrepresentanter* (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 646	–	200	121	1 264	–	5 231
Andra ledande befattningshavare (6)	8 894	–	303	332	1 921	–	10 999
Summa	13 977	300	503	453	3 185	–	18 419

* Två ordinarie ledamöter och två suppleanter

Ersättningar till styrelse och andra

2017	2016
15 206	9 342
–	400
3 777	2 054
9	13
8 239	5 891
55
1 664	1 131
4	4
23 445	15 233
55	503
5 441	3 185
13	17

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2017.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. Ingen rörlig ersättning har utgått för 2017. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2017 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 10-30 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård. Övriga ersättningar utgörs av avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den s k ITP-planen. I ett fall finns en premiebaserad pensionsplan till vilken företaget erlägger en premie motsvarande 25 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget skall motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag på upp till 6 månadslöner.

Not 39 Verksamheter till försäljning

Kassaflöden från verksamheter till försäljning	2017	2016
Kassaflöden från den löpande verksamheten	–	–47 100
Kassaflöden från investeringsverksamheten	–	–3 200
Kassaflöden från finansieringsverksamheten	–	–1 607
Summa	–	–51 907

Kassaflöden från verksamheter till försäljning ingår i koncernens redovisade kassaflöden med ovanstående belopp.

Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerade som

verksamheter till försäljning	2017	2016
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Goodwill	–	–
Övriga omsättningstillgångar	–	–
Summa	–	–
Skulder i avyttringsgrupp klassificerade som verksamheter till försäljning	2017	2016
Leverantörsskulder och andra skulder	–	–
Avsättningar	–	–
Summa	–	–

Ackumulerade intäkter redovisade i övrigt total-

resultat avseende avyttringsgrupp klassificerade
som verksamheter till försäljning	2017	2016
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	–	4 137
Summa	–	4 137

Analys av resultatet från verksamheter till försäljning och redovisat resultat vid omvärdering av verksam-

heter till försäljning	2017	2016
Försäljningsintäkter	–	71 629
Övriga rörelseintäkter	–	–
Kostnader		– –133 463
Övriga rörelsekostnader	–	–
Rörelseresultat	–	–61 834
Finansiella kostnader	–	–594
Resultat från verksamheter till försäljning – före skatt	–	–62 428
Inkomstskatt	–	1 282
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	–	–61 146
Resultat från avyttring	–	107 149
Inkomstskatt	–	–
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	–	46 003

Den 28 juli 2016 avyttrades verksamhetsområdet Avfallshantering till EDF. Transaktionen genererade ett nettoresultat på 107 Mkr.

Not 40 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapporteringstidens slut den 31 december 2017 som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

Not 41 Avstämningar av nyckeltalsberäkningar

Belopp i Mkr

Räntabilitet på sysselsatt kapital	2017	2016
Resultat efter finansiella poster	–58,7	–0,6
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen	15,3	25,0
Verkligt värde- valutakursförluster	2,8	0,5
Summa	–40,6	24,9
Balansomslutningen	901,0	686,6
Avsättningar och övriga långfristiga skulder	–161,7	–80,6
Leverantörsskulder och andra skulder	–192,6	–224,3
Ingående sysselsatt kapital	546,7	381,7
Balansomslutningen	824,9	901,0
Avsättningar och övriga långfristiga skulder	–164,8	–161,7
Leverantörsskulder och andra skulder	–171,8	–192,6
Utgående sysselsatt kapial	488,3	546,7
Genomsnittligt sysselsatt kapital	517,5	464,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital	–7,8	7,3
Räntabilitet på eget kapital	2017	2016
Årets resultat	–45,0	54,1
Summa	–45,0	54,1
Ingående eget kapital	348,5	298,3
Utgående eget kapital	288,4	348,5
Räntabilitet på eget kapital	–14,1	2,5
Nettoskuld	2017	2016
Kortfristig upplåning	–	0
Långfristig upplåning	199,9	198,2
Totala skulder	199,9	198,2
Likvida medel	98,7	195,4
Nettoskuld	101,2	2,9

Nyckeltalsdefinitioner återfinns på sid 80.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 42 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografiska marknader	2017	2016
Sverige	7 826	9 543
Europa, exklusive Sverige	8 776	9 563
Asien	7	–
Nordamerika	3 059	3 347
Summa	19 668	22 453

Not 43 Ersättningar till anställda

	2017			2016
	Löner	Sociala	Löner	Sociala
	och andra	kostnader	och andra	kostnader
	ersättningar*	(varav	ersättningar*	(varav
	(varav rörlig	pensions	(varav rörlig	pensions
	ersättning)	kostnader)	ersättning)	kostnader)
Styrelsen	10 925	6 324	6 027	3 457
och verkställande direktören	(–)	(2 713)	(–)	(1 570)
Övriga anställda	6 000	4 803 (2 546)	6 638	5 278 (2 497)
Summa	16 925	11 127	12 665	8 735
	(–)	(5 259)	(–)	(4 067)

Se vidare not 38.

*Löner och andra ersättningar inkluderar avgångsersättningar. Se vidare not 38.

Not 44 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2017	2016
Inköp av material och tjänster	20 847	19 640
Personalkostnader	18 675	19 298
Avskrivningar	702	690
Summa	40 224	39 628

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2017	2016
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	450	465
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	0
Skatterådgivning	–	40
Övriga tjänster	325	38
Summa	775	543

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 45 Avskrivningar

		2017		2016
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	702	702	690	690
Summa	702	702	690	690

Not 46 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2017	2016
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	781	934
Valutakursvinster	48	63
Summa	829	997
Övriga rörelsekostnader	2017	2016
Avsättning avgångsvederlag	–9 255	–
Valutakursförluster	–204	–134
Summa	–9 459	–134

Not 47 Operationella leasingavtal

	2017	2016
Förfaller till betalning inom ett år	60	440
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	–	60
Förfaller till betalning senare än fem år		–
Summa	60	500

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 48 Resultat från andelar i koncernföretag

	2017	2016
Utdelning från koncernbolag	–	8 000
Koncernbidrag från dotterbolag	–	6 311
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–
Summa	0	14 311

Not 49 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2017	2016
Räntor	10 150	9 971
Kursdifferenser	–	8 893
Summa	10 150	18 864
Varav avseende koncernföretag
Räntor	10 150	9 971
Summa	10 150	9 971

Not 50 Räntekostnader och liknande resultatposter

2017	2016
14 624	20 000
8 601	5 012
23 225	25 012
1 178	2 129
1 178	2 129

Not 51 Bokslutsdispositioner

	2017	2016
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 52 Inkomstskatt
	2017	2016
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–	–
Justering avseende tidigare år	–	–
Summa	0	0
Uppskjuten skatt

Summa inkomstskatt	9 348	4 058
Summa	9 348	4 058
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	9 348	4 058

Svensk inkomstskatt uppgår till 22,0 (22,0) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande:

	2017	2016
Resultat före skatt	–42 157	–8 149
Skatt enligt gällande skattesats	9 275	1 793
Ej skattepliktiga intäkter	490	2 241
Ej avdragsgilla kostnader	–394	–216
Omvärdering till ny skattesats	–	–
Skatt avseende temporära skillnader	–23	240
Justering tidigare års taxering	–	–
Summa	9 348	4 058

Vägd genomsnittlig skattesats var –22,2 (–49,8) procent.

Not 53 Immateriella anläggningstillgångar

	2017	2016
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	3 505	3 505
Årets investeringar	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 505	3 505
Ingående avskrivningar	–934	–244
Årets avskrivningar	–702	–690
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 636	–934
Utgående planenligt restvärde	1 869	2 571

Not 54 Finansiella anläggningstillgångar

				2017	2016
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde				1 035 994	1 024 067
Nyemission				–	11 927
Investering i dotterbolag				–	–
Utgående anskaffningsvärde				1 035 994	1 035 994
Ingående nedskrivningar				–652 254	–652 254
Årets nedskrivning				–	–
Utgående nedskrivningar				–652 254	–652 254
Utgående värde				383 740	383 740
				2017	2016
Andelar i joint ventures
Ingående anskaffningsvärde				12 073	–
Årets investering				0	12 073
Utgående anskaffningsvärde				12 073	12 073
	Antal	Nominellt värde	Andel	Bokfört värde 31/12/17	Bokfört värde 31/12/16
Kobe Steel, Ltd.		3000 98.000 YEN	49%	12 073	12 073

	2017	2016
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	115 441	109 346
– Erhållen amortering	–23 661
– Nya lån	0	3 767
– Förändring upplupen ränta	1 159	–7 966
– Omvandling till aktieägartillskott
– Valutakursdifferenser	–10 142	10 294
Utgående värde	82 797	115 441
	2017	2016
Lån till Studsvik Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	15 403	8 430
– Erhållen amortering	–1 634	–
– Nya lån	1 700	8 333
– Förändring upplupen ränta	–287	–
– Valutakursdifferenser	–160	–1 360
Utgående värde	15 022	15 403

Not 54 (forts)

Utgående värde	104 866	90 916
– Valutakursdifferenser	2 761	3 970
– Förändring upplupen ränta	4 321	–50
– Nya lån	6 868	–
– Ingående anskaffningsvärde	90 916	86 996
Lån till Studsvik GmbH
Utgående värde	979	951
– Valutakursdifferenser	29	41
– Förändring upplupen ränta	–1	0
– Nya lån		–
– Erhållen amortering		–
Lån till Studsvik France SAS – Ingående anskaffningsvärde	951	910

Not 56 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD	25 372	24 042
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 223 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Studsvik France SAS	100	100	4 950	kEUR	5	43
Studsvik Limited	100		100 1 000 000	kGBP		1 000 115 687
Summa						383 740

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Suisse AG	CH400.3.036.599-0	Fischbach-Göslikon,
		Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Atlanta, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Atlanta, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653	Atlanta, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige
Studsvik France SAS	791 048 200 000 12	Paris, Frankrike
Studsvik Consulting AB	559019-2448	Nyköping, Sverige
Studsvik Limited	09660060	Gateshead, England

Not 57 Skulder till kreditinstitut

	2017	2016
Banklån
Långfristig del	199 850	198 250
Kortfristig del	–	–
Summa	199 850	198 250

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Utgående värde	14 028	14 191
– Omvärdering till verkligt värde	–163	–166
– Omföring till kortfristig tillgång	0	–197
– Tillkommande poster		–
– Ingående anskaffningsvärde	14 191	14 555
Kapitalförsäkringar
Utgående värde	13 039	12 258
– Omvärdering till verkligt värde	781	933
– Förvärv av nya andelar		–
– Ingående anskaffningsvärde	12 258	11 325
Onoterade aktieinnehav

Not 55 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2017	2016
Förutbetalda hyror	–	–
Förutbetalda kreditavgifter och arvoden	–	–
Förutbetalda pensionspremier	180	206
Förutbetalda programvarulicenser	153	826
Förutbetalda serviceavgifter	–	–
Upplupna intäkter	435	6 097
Övrigt	175	772
Summa	943	7 901

Not 58 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2017	2016
Semesterlöneskuld	1 408	1 186
Upplupna löner	–	–
Upplupna sociala avgifter	5 294	5 628
Upplupna utgiftsräntor	1 409	1 408
Avsättning avgångsvederlag	9 253	105
Övrigt	1 884	414
Summa	19 248	8 741

Not 59 Ställda säkerheter

Summa	223 400	223 400
Aktier i dotterbolag	223 400	223 400
	2017	2016

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Not 60 Ansvarsförbindelser

	2017	2016
Garantier	–	–
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	3 578	4 564
Summa	3 578	4 564

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 61 Derivatinstrument

	2017			2016
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	–	–	–	–

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Not 62 Investeringar i anläggningstillgångar

	2017	2016
Patent	–	–
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	0	0

Not 63 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2017	2016
Avskrivningar	702	690
Verkligt värde-vinster		–1 254
Övriga poster		–
Summa	702	–564

Not 64 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.

	2017	2016
Inköp	23 %	24 %
Försäljning	100 %	100 %

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 65 Antal anställda

			2017	2016
Kvinnor			3	4
Män			3	3
Summa			6	7
		2017		2016
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	8*	5	8*	5
Verkställande direktör och andra
ledande befattningshavare	3	2	3	2

*Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 66 Investering i dotterbolag

	2017	2016
Nyemission	–	11 927
Summa	0	11 927

Nyemissionen avser Studsvik Limited.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2018 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 26 februari 2018

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Peter Gossas Linda Ekstrand Ledamot Arbetstagarrepresentant

Alf Lindfors Roger Lundström Agneta Nestenborg Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Camilla Hoflund Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB (publ) för år 2017 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 19-25. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 7-66 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 19-25.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

ÖVERSIKT

REVISIONENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Studsvikkoncernen består av ett antal bolag. Av dessa utgör verksamheterna i Sverige, Tyskland och UK väsentliga enheter och är därmed inkluderade i vår granskning av koncernen. Granskningen i dessa enheter samt moderbolaget omfattar moment i form av testning av detaljer kompletterat med analytisk granskning av för koncernen väsentliga resultat och balansposter. En majoritet av dotterbolagen i koncernen är även föremål för lagstadgad revision enligt lokala krav.

VÄSENTLIGHET

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Avsättningar för rivning, avfallshantering samt återställande av mark (se koncernens redovisningsprinciper i not 1.20, väsentliga antaganden i not 3 samt not 33)

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige och den nu avyttrade anläggningen i Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i balansräkningen för dessa framtida avvecklingskostnader samt kostnader för hantering av avfall.

Vid utgången av 2017 fanns det 113 miljoner kronor avsatta i balansräkningen för framtida avfallskostnader samt rivning och återställning.

Koncernen har en process för att följa upp och värdera avsättningar för avfallshantering, rivning och återställning. Fastställandet av avsättningarna har en väsentlig påverkan på revisionen av koncernen då bedömningen av värdet på avsättningarnas storlek påverkas av ledningens uppskattningar och bedömningar.

Värdering av uppskjutna skattefordringar (se koncernens redovisningsprinciper i not 1.18, väsentliga antaganden i not 3 samt not 31)

Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 103 miljoner kronor.

Då värderingen av de skattemässiga underskott som redovisas i balansräkningen är beroende av ledningens bedömningar i form av prognoser för framtida skattemässiga vinster har fastställandet av värdet på de uppskjutna skattefordringarna en väsentlig påverkan på revisionen.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har granskat koncernens process för att identifiera tillkommande avfall samt processen för värdering av avsättningen för hantering av avfall, rivning och återställande av mark.

Våra granskningsåtgärder inkluderar utvärdering av att avsättningarna följer koncernens redovisningsprinciper.

Vidare har vi, baserat på risk och väsentlighet, stämt av och bedömt väsentliga parametrar som t ex volym och pris för beräkning av avsättningen mot underlag i form av avtal med externa parter där sådana föreligger samt interna beräkningar där dessa är grunden.

Vi har dessutom prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna för avsättningar.

Vi har granskat huruvida ledningens bedömning av det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdragen baseras på koncernens budgets och prognoser som löpande upprättas av ledningen.

Vi har stämt av att antaganden som används i dessa budgets och prognoser över framtida skattepliktiga vinster är i enlighet med ledningens strategiska planer och intentioner samt är realistiska utifrån vår erfarenhet av verksamheten. Detta har skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts samt av eventuella justeringar som har skett av antaganden från tidigare år, som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer.

Vi har dessutom prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna för väsentliga uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-7 och 66-70 samt hållbarhetsrapporten på sidorna 19-25. Den andra informationen består av information om Studsvikkoncernen samt information om styrelse och koncernledning samt nyckeltalsdefinitioner. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 19–25 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, Stockholm, utsågs till Studsvik AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 27 april 2017 och har varit bolagets revisor sedan börsnoteringen den 4 maj 2001.

Stockholm den 6 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett flertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2017 var 3 136. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sidorna 70-77.

Vid årsstämman i april 2017 deltog 32 aktieägare med totalt 48,6 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor. Samtliga styrelseledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorersamt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Sven Ericsson (representant för familjen Karinen), Carina Heilborn (Peter Gyllenhammar AB) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 27 april 2017 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sex bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 74-75 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan och Anna Karinen, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor alltefter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens

konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Under 2017 hade styrelsen åtta sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika affärsområdena följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive affärsområde minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2017 behandlades bl a koncernens strategi samt vidareutveckling av verksamheterna inom Konsulttjänster och Studsvik Scandpower.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen har under 2017 ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens finansiering, strategiska alternativ för konsultverksamheten i Tyskland, ökat kundfokus inom programvaruverksamheten samt kostnadsbesparingar inom konsultverksamhet och administration.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförandekoden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Peter Gossas (ordförande), Agneta Nestenborg och Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister. Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fyra sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions- utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	8/8	1/1	4/4	ja	ja	725
Anna Karinen, vice ordförande	2003	8/8	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	8/8	1/1		ja	nej	225
Peter Gossas	2013	5/8		4/4	ja	ja	375
Alf Lindfors	2006	8/8			ja	ja	225
Agneta Nestenborg	2010	8/8		4/4	ja	ja	300
Roger Lundström (A)	2005	3/8
Per Ekberg (A) suppleant	2006	7/8
Lena Sivars Becker (A)1	2015	5/8

Jennifer Arnesson3 2017 2/8 Styrelseledamot t o m 2017-09-05,2 Styrelseledamot fr o m 2017-09-05, 3 Styrelsesuppleant fr o m 2017-09-05

Linda Ekstrand2 2016 8/8

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande), Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i not 38 på sid 60.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2017 uppgick till 2 075 000 (2 189 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 150 000 kronor per år och ledamot 75 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning. Utbetalda arvoden till styrelsen redovisas i not 38 på sid 60.

Revisorer

På årsstämman 2017 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2018. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Martin Johansson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens väsentliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat Price waterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisningsoch finansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2017 se not 8 och not 44.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2017 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, ansvarig för affärsutveckling (t o m 1 april 2016), HR-direktören (t o m 31 december 2017) samt cheferna för de tre affärsområdena. Koncernledningen presenteras på sidorna 76-77 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

VD och koncernfunktioner är placerade i Stockholm. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering samt human resources. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes under 2017 i dotterbolag till Studsvik AB vilka ingår i de tre affärsområdena. Verksamheten i affärsområdena följdes upp dels genom så kallade business area reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete i dotterbolagen. Vid business area reviews, som genomförs kvartalsvis, analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärsområdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp.
• Aktieägarnas intressen skyddas.
• Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen och den interna kontrollen görs av en extern konsult på uppdrag av ekonomidirektören, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt. Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 26-27. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i not 2 på sidorna 42-44.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till bolagstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2017 på sidorna 70-72 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 6 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i Boliden och Eneqvist Consulting samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group Utbildning: Civilekonom Innehav: 60 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i Audiodev AB samt styrelseledamot i Net Insight AB, Trianon AB och Trialbee AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 285 492 aktier

Peter Gossas

Mora, född 1949 Ledamot sedan 2013 Tidigare VD affärsområde Sandvik Materials Technology. Styrelseordförande i Maintpartner Group OY samt Motor Group AB. Ledamot i Höganäs AB. Industrial Advisor i Peter Gossas AB och KIGO Business Development. Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior Advisor, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Agneta Nestenborg

Kävlinge, född 1961 Ledamot sedan 2010 Director Project Support & Administration, European Spallation Source ERIC Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 2 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Linda Ekstrand

Nyköping, född 1982 Ledamot sedan 2017, suppleant 2016. Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Consulting AB Utbildning: M.Sc. Innehav: 65 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för arbetstagarna utsedd av Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för arbetstagarna utsedd av Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Jennifer Arnesson

Huddinge, född 1989 Suppleant sedan 2017. Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Consulting AB. Utbildning: Högre studier inom kärnenergiteknik Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB Ansvarig revisor: Martin Johansson Född 1967 Revisor i Studsvik sedan 2016 Andra uppdrag: Melker Schörling AB, Endomines AB, Orio AB och Toyota Industries Europe AB

ANDERS ULLBERG

JAN BARCHAN

ALF LINDFORS

AGNETA NESTENBORG

PETER GOSSAS LINDA EKSTRAND

ANNA KARINEN ROGER LUNDSTRÖM

PER EKBERG

JENNIFER ARNESSON

Koncernledning

Camilla Hoflund

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Bergsingenjör, Materialteknik Född: 1969

Anställningsår: 1994–2000, 2003 Bakgrund: Konsult och affärsutvecklare inom Det Norske Veritas samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Pål Jarness

Ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1964 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Ekonomidirektör Actic, Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic samt olika positioner inom finans och HR hos Philip Morris Innehav: 37 500 aktier

Joakim Lundström

Chef affärsområde Bränsle- och materialteknik Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Född: 1978 Anställningsår: 2002 Bakgrund: Olika ledande befattningar inom Studsvik Nuclear AB Innehav: 0 aktier

Stefan Bergström

Chef affärsområde Konsulttjänster Utbildning: Civilingenjör Född: 1963 Anställningsår: 2016 Bakgrund: Flera ledande roller inom Swedish Trade and Invest Council och ABB–koncernen. Innehav: 0 aktier

Steven Freel

Chef affärsområde Studsvik Scandpower Utbildning: BS Mechanical Engineering and MBA Född: 1964 Anställningsår: 2016 Bakgrund: Administrativ och teknisk chef GSE Systems Inc. samt andra ledande befattningar inom bl a SAIC och Raytheon Innehav: 0 aktier

CAMILLA HOFLUND

STEFAN BERGSTRÖM STEVEN FREEL

PÅL JARNESS JOAKIM LUNDSTRÖM

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2013	2014	2015	2016	2017
Försäljningsintäkter	1 001,3	909,6	721,2	758,8	704,8
Kostnad för sålda tjänster	–742,1	–660,5	–538,2	–535,3	–539,1
Bruttoresultat	259,1	249,1	183,0	223,5	165,7
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–46,5	–47,6	–36,4	–44,4	–44,2
Administrationskostnader	–142,0	–146,9	–93,1	–112,8	–116,9
Forsknings- och utvecklingskostnader	–26,6	–25,8	–25,1	–27,5	–28,2
Andel i intressebolags resultat före skatt	7,3	11,5	11,6	4,1	8,7
Övrigt, netto	–31,9	–9,8	–3,4	–18,2	–26,7
Rörelseresultat	16,0	30,5	36,6	24,7	–41,6
Finansiella poster, netto	–18,8	–18,9	–17,7	–16,4	–17,1
Resultat efter finansiella poster	–2,8	11,6	18,9	8,3	–58,6
Inkomstskatt	–20,1	–6,4	–4,3	8,7	13,7
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	–22,9	5,2	14,6	17,0	–45,0
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	–173,9	–17,2	–12,2	46,0	–
ÅRETS RESULTAT	–196,8	–12,0	2,4	63,0	–45,0

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2013	2014	2015	2016	2017
Tillgångar
Goodwill	158,8	173,9	172,0	173,7	173,4
Övriga anläggningstillgångar	448,2	481,7	481,9	273,4	283,2
Kundfordringar	151,7	183,3	196,6	150,8	158,9
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	92,6	73,0	68,1	107,7	110,7
Likvida medel och kortfristiga placeringar	151,4	129,4	74,9	195,4	98,7
Tillgångar i verksamheter till försäljning	260,7	–	–	–	–
Summa tillgångar	1 263,4	1 041,3	993,5	901,0	824,9
Eget kapital och skulder
Eget kapital	286,0	292,6	297,9	348,1	288,1
Innehav utan bestämmande inflytande	0,3	0,3	0,3	0,4	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	264,8	203,0	1,0	198,2	199,9
Långfristiga icke räntebärande skulder	222,7	242,3	238,0	161,7	164,8
Kortfristiga räntebärande skulder	42,3	22,8	208,2	–	–
Kortfristiga icke räntebärande skulder	275,4	280,3	248,1	192,6	171,8
Skulder i verksamheter till försäljning	171,9	–	–	–	–
Summa eget kapital och skulder	1 263,4	1 041,3	993,5	901,0	824,9

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Avser totala verksamheten

Belopp, Mkr	2013	2014	2015	2016	2017
Rörelseresultat	–165,3	17,9	24,4	70,0	–41,6
Återläggning av avskrivningar	63,5	33,5	33,5	20,8	16,1
Övriga ej likviditetspåverkande poster	89,7	–16,2	–4,8	–64,4	–
Kassaflöde från rörelsen	–12,1	35,2	53,1	26,4	–25,5
Finansiella poster, netto	–18,5	–17,6	–11,5	–25,5	–9,0
Skatt	–13,3	1,1	–6,9	–8,3	–6,5
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	–43,9	18,7	34,7	–7,4	–41,0
Förändringar i rörelsekapital	19,3	–39,5	–41,3	–48,7	–32,1
Kassaflöde före investeringar	–24,6	–20,8	–6,6	–56,1	–73,1
Investeringar	–15,3	70,7	–23,2	185,6	–11,0
Kassaflöde efter investeringar	–39,9	49,9	–29,8	129,5	–84,1
DATA PER AKTIE	2013	2014	2015	2016	2017
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter
före och efter utspädning, SEK	–2,78	0,63	1,78	2,07	–5,47
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning
före och efter utspädning, SEK	–21,15	–2,09	–1,49	5,6	–
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	–23,93	–1,46	0,29	7,67	–5,47
Eget kapital per aktie, SEK	34,83	35,64	36,30	42,41	35,09
FINANSIELLA NYCKELTAL	2013*	2014	2015	2016*	2017
Marginaler
Rörelsemarginal, %	1,6	3,3	5,1	3,2	–5,9
Vinstmarginal, %	–0,3	1,3	2,6	–0,1	–8,3
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	4,5	7,7	8,9	6,3	–11,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	3,5	5,5	12,0	7,3	–7,8
Räntabilitet på eget kapital, %	–6,0	1,8	0,8	2,5	–14,1
Kapitalstruktur
Operativt kapital, Mkr	353,2	398,6	432,6	351,3	389,6
Sysselsatt kapital, Mkr	504,6	518,7	507,5	546,7	488,3
Eget kapital, Mkr	286,3	292,9	298,3	348,5	288,4
Räntebärande nettoskuld, Mkr	155,7	105,7	134,3	2,9	101,2
Nettoskuldsättningsgrad, %	54,4	36,1	45,0	0,8	35,1
Räntetäckningsgrad, ggr	–0,9	1,8	1,8	1,3	–2,6
Soliditet, %	26,2	28,1	30,0	38,7	35,0
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,5	–	–	–	–
Investeringar, Mkr	20,1	32,8	14,6	15,3	22,1
EBITDA	49,8	50,7	51,2	40,0	–25,0
EBITDA/Finansnetto	2,7	3,2	2,9	2,4	–1,5
Anställda
Medelantal anställda	988	895	708	687	662
Försäljningsintäkter per anställd, Mkr	1,0	1,0	1,1	1,1	1,1
* Beräknad på kvarvarande verksamheter.

Nyckeltalsdefinitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE

Studsvik AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Consulting AB 611 82 Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 83

FRANKRIKE

Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130 Fax: +33 1 4279 5131

FÖRENADE ARABEMIRATEN Studsvik Ltd. Middle East c/o UMG, Sky Tower, #604, Reem Island Abu Dhabi, United Arab

Emirates Tfn: +971 2 6777102 Fax: +971 2 6777108

JAPAN Studsvik Japan, Ltd Rinku Gate Tower Building 1409, 1 Rinku Oraikita, Izumisano-city, Osaka, 598-0048 Japan Tfn / Fax: +81 (0)72 493 7418

KINA

Studsvik Scandpower Inc., Room 2501, Tower 3 888 Yu Yuan Road Chang Ning District, Shanghai, 200050, China Tfn +86 13524572096

SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Schlösslistrasse 12, CH-5408 Ennetbaden, Schweiz Tfn: + 41 79 501 42 08

STORBRITANNIEN Studsvik Ltd Ribble House Meany Gate Bamber Bridge, Preston, PR5 6UP, United Kingdom Tfn: +44 (0) 1772 646880 Fax: +44 (0) 1772646899

TYSKLAND

Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Walter-Krause-Str. 11 DE-68163 Mannheim Tyskland Tfn: + 49 (0) 621 950 403 01 Fax: + 49 (0) 621 950 403 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 101 North Third Street, Suite 202 Wilmington, NC 28401 USA Tfn: +1 910 777 2553 Fax: + 1 910 769 3249

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2017 Org nr 556501-0997 © Studsvik AB (publ)

Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se