Studsvik — Annual Report 2016

Mar 23, 2017

Årsredovisning 2016

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 27 APRIL 2017

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, torsdagen den 27 april 2017 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast fredagen dagen den 21 april 2017, dels anmäla sig senast fredagen den 21 april.

• per telefon 0155-22 10 25,
• per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155-26 30 70, eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före fredagen den 21 april 2017.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Sven Ericsson, representant för familjen Karinen (ordförande)
• Stina Barchan, Briban Invest AB
• Carina Heilborn, Peter Gyllenhammar AB
• Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2017

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	27 april 2017
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	21 juli 2017
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	20 oktober 2017
• Bokslutsrapport 2017	Februari 2018
• Årsredovisning 2017	April 2018

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	3
VD-ord	5
Vårt ansvar	6
Förvaltningsberättelse	9
Bränsle- och materialteknik	13
Konsulttjänster	15
Hantering av risker	17
Förslag till vinstdisposition	19
Aktien	19
Finansiella rapporter	22
Koncernen	22
Moderbolaget	26
Noter till koncernredovisningen	30
Noter till moderbolagets redovisning	55
Revisionsberättelse	59
Bolagsstyrning	62
Styrelse och revisorer	66
Koncernledning	68
Femårsöversikt	70
Nyckeltalsdefinitioner	72

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Studsvik levererar världsledande tekniska lösningar till kunder inom kärnkraftsindustrin och andra industrier exponerade för strålning. Studsvik kan med 70 års erfarenhet inom kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö erbjuda den globala marknaden världsledande expertis och fungera som en pålitlig partner till våra kunder.

Vi utvecklar, säljer och levererar innovativa tekniska lösningar som skapar betydande kundvärden bl a genom att effektivisera reaktordriften och minska kostnader och risker. I vårt breda utbud av kvalificerade konsult- och ingenjörstjänster finns bland annat provning av material och reaktorbränsle, programvara för bränsleoptimering och härdövervakning, expertrådgivning för hantering, transport och lagring av radioaktiva material och avfall, expertrådgivning i samband med avveckling av kärntekniska anläggningar samt design av produktionsprocesser för hantering av radioaktivt avfall.

Vår gedigna erfarenhet har givit oss en god förståelse för våra kunders behov och vi utmanar dem att tillsammans med oss skapa lösningar som driver på en hållbar utveckling inom energisektorn.

2016 I KORTHET

• Fortsatt god lönsamhet inom affärsområdet Bränsle- och materialteknik
• Omstrukturering av affärsområde Konsulttjänster
• Verksamheten inom Avfallshantering såldes till EDF
• Ett joint venture etablerat med Kobe Steel Ltd för kommersialisering av THOR-tekniken på den japanska marknaden
• Avtal med AREVA om fortsatta konsulttjänster relaterade till användningen av THOR-tekniken
• Nya affärsområdeschefer för Studsvik Scandpower och Konsulttjänster.

Nyckeltal	2016	2015
Försäljning, Mkr	758,8	721,2
Rörelseresultat, Mkr	24,7	36,6
Resultat efter finansnetto, Mkr	8,3	18,9
Resultat per aktie, SEK	2,07	1,78
Rörelsemarginal, %	3,2	5,1
Skuldsättningsgrad, %	0,8	45,0
Eget kapital per aktie, SEK	42,41	36,30
Antal anställda, medelantal	687	708

STUDSVIKS VISION "Innovation i framkant som ger hållbara lösningar för kärnkraftsindustrin"

Studsviks strävan är att alltid ligga i framkant vad gäller innovativa lösningar som effektiviserar processer och ökar säkerheten i kärnkraftsanläggningar samt bidra till en mer hållbar energiförsörjning. Vi förser den globala marknaden med den senaste tekniken, analyserna och materialtesterna samt konsulttjänster som banar väg för nya lösningar inom kärntekniken i framtiden.

VÅRA MARKNADER

Vi erbjuder innovativa lösningar för alla skeden i reaktorbränslets och kärnkraftverkens livscykel; från forskning och utveckling, design och drift, till avveckling, rivning och avfallshantering. Vi bistår dessutom företag utanför kärnkraftsmarknaden, t ex olje-, gas-, mineralutvinnings- och gruvindustrin, med expertrådgivning avseende riskhantering av radioaktivt material. Vi har en stark marknadsposition, gott anseende och ett välkänt varumärke.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Vi fokuserar på produkter och tjänster som optimerar driften och och minskar riskerna för våra kunder. Vi bedriver egen teknik- och metodutveckling som utgår från våra kunders behov.

PARTNER OCH SAMARBETE

Vi agerar som en oberoende aktör på marknaden, men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid behov kan Studsvik utveckla nya produkter och tjänster och stärka konkurrenskraften genom att ingå strategiska partnerskap, antingen med specialiserade nischaktörer eller med globala företag.

ORGANISATION

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

"Trots en fortsatt tuff marknad 2017 är vi försiktigt optimistiska att våra åtgärder under 2016 och tidigare i allt större omfattning börjar ge resultat i form av lönsam tillväxt"

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2016

Lönsam tillväxt och kundvärde

Året 2016 var på många vis händelserikt. Vi avyttrade vår kvarvarande Avfallshantering till EDF, Frankrike och tog därmed ytterligare ett steg att renodla verksamheten. Detta möjliggör en fokusering på våra erbjudanden inom avancerade ingenjörs- och konsulttjänster i kombination med unika tillgångar och processer till aktörer inom kärnkraftssegmentet samt verksamheter som utvinner och processar olja, gas och mineraler.

I samband med avyttringen tog vi också beslutet att organisera verksamheten i tre affärsområden: Bränsle- och materialteknik, Studsvik Scandpower och Konsulttjänster med start från januari 2017.

Under året fortsatte vi med rationaliseringar inom framförallt administration i Sverige och Konsulttjänster i Storbritannien, vilket delvis berodde på ett behov att anpassa kvarvarande verksamhet efter försäljningen av Avfallshantering.

Vi tillsatte också nya affärsområdeschefer för Studsvik Scandpower och Konsulttjänster samt förändrade ledningarna i Tyskland och Storbritannien för att ytterligare öka fokus på kundvärde och lönsam tillväxt.

Den nya ledningen för Konsulttjänster har utarbetat en ny och tydligare organisation och strategisk inriktning med fokus på hela värdekedjan för hantering av radioaktivt avfall.

Vi fortsatte vårt arbete med att utveckla Studsvik-anläggningen med syfte att attrahera etablering av verksamheter som i första hand arbetar med provning och tester av material och system.

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade något till ca 42 Mkr (ca 37 Mkr). Rörelsemarginalen förbättrades till 5,5 (5,1) procent.

Bränsle- och materialteknik exkluderande Studsvik Scandpower uppvisade en god lönsamhet och tillväxt.

Studsvik Scandpower utvecklades dock inte som planerat under året, vilket huvudsakligen beror på förseningar av försäljning av programvaror och tjänster.

Konsulttjänster exkluderande jämförelsestörande poster förbättrade resultatet något. Vår THOR-teknologi hade något av ett genombrott med licensintäkter från USA, Frankrike och Japan. I Japan tecknade vi också ett joint venture med Kobe Steel Ltd med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt radioaktivt avfall. Våra verksamheter i Storbritannien och Tyskland utvecklades negativt på grund av svag efterfrågan. Den svenska verksamheten uppvisade däremot en positiv utveckling.

Vi har under året gjort stora framsteg med den fortsatta utvecklingen av en kundvärdebaserad kultur och ytterligare ökat vår förståelse för kundernas behov, vilket har resulterat i en tydligare framtida inriktning:

Vi utvecklar, säljer och levererar innovativa tekniska lösningar som skapar betydande kundvärde genom att effektivisera reaktordriften och minska både kostnader och risker. I vårt breda utbud av kvalificerade konsult- och ingenjörstjänster finns bland annat:

• • provning av material och reaktorbränsle
• • programvara för bränsleoptimering och härdövervakning
• • expertis inom hantering, transport och lagring av radioaktiva material och avfall
• • expertis i samband med avveckling av kärntekniska anläggningar
• • design av produktionsprocesser för hantering av radioaktivt avfall.

Vi utmanar våra kunder att tillsammans med oss skapa innovativa, tekniska lösningar som driver på en hållbar utveckling inom energisektorn.

Trots en fortsatt tuff marknad under 2017 är vi försiktigt optimistiska att våra åtgärder under 2016 och tidigare i allt större omfattning börjar ge resultat i form av lönsam tillväxt.

Stockholm i februari 2017 Michael Mononen

Vårt ansvar

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också innefattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Diagram högsta enskilda effektiva helkroppsdos Godkända utsläpp Studviks högsta tillåtna värde

Studsvik äger sedan 1960-talet kärntekniska anläggningar, där verksamheten drivs med säkerhet och miljöskydd som högsta prioritet. 2014 2015 Studviks utsläpp

Vi arbetar kontinuerligt med förbättringar för att så långt som är rimligt och möjligt minska den påverkan vår verksamhet har på miljön och människors hälsa och säkerhet. Som leverantör till kärnkraftsindustrin omfattas Studsviks verksamhet av lagar, förskrifter och tillstånd. Det ligger i Studsviks intresse att i dialog med myndigheter aktivt bidra till utvecklingen av dessa. Diagram Kollektivdos

Vår ambition är att bedriva verksamheten på ett ansvarstagande sätt i våra kunders, investerares, anställdas och andra intressenters bästa intresse. ^{158 171 159}

MILJÖANSVAR

Studsvik har ambitionen att föregå med gott exempel inom miljöområdet och använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Ambitionen är också att ha god kommunikation om miljöfrågor med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter. 2014 2015 2016

Studsvik bedriver verksamhet antingen i egna kärntekniska laboratorier eller i våra kunders anläggningar. De anläggningar som Studsvik tidigare ägde i Sverige och Storbritannien för behandling av avfall har under 2016 sålts till franska EDF.

Studsviks anläggningar är förhållandevis små och använder effektiv teknik för rening vilka under året har förbättrats så att rening sker så nära källan som möjligt. Utsläppen är följaktligen också små och omgivningen påverkas endast marginellt. Konventionella utsläpp är i vissa fall så låga att de är svåra att mäta. Normalt ligger utsläppen under gällande gräns- och riktvärden.

Utsläpp av radioaktiva ämnen (avser Sverige)

Radioaktiva utsläpp till luft och vatten analyseras och följs upp löpande. Radioaktiva utsläpp får inte ge en större stråldos än 0,1 mSv till någon person. Studsviks interna målgräns är 0,0001 mSv. I genomsnitt är Studsviks utsläpp till luft och vatten 0,000035 mSv/år. Detta kan jämföras med att ca 3,0 mSv/år är en normal stråldos för en genomsnittlig svensk. Den stråldosen kommer från medicinska undersökningar, mat, kalium-40 i kroppen, kosmisk strålning, radon, mark och byggnadsmaterial och övrig strålning.

Variationer i verksamheten medför att utsläppens omfattning och effekt kan variera från år till år. De radioaktiva utsläppen är mycket små i relation till andra strålkällor i samhället.

Normal stråldos per år för en genomsnittlig svensk Normal stråldos per år för en genomsnittlig svensk

UTSLÄPP AV ÄMNEN SOM BIDRAR TILL VÄXTHUSEFFEKTEN

Den största källan av ämnen som bidrar till växthuseffekten inom koncernen är fossila bränslen som används som drivmedel vid transporter och resor. Förbrukning av el ger också visst bidrag till koldioxidutsläpp. Studsvik arbetar med att minska energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen från både anläggningen och resor.

HUSHÅLLNING MED ENERGI OCH NATURRESURSER

Förbrukning av miljöresurser

Studsvikkoncernen använder energi för olika ändamål, t ex uppvärmning av lokaler, ventilation, pumpar och processverktyg och för ljuskällor.

Förbrukning av vatten

Vatten används för olika processer inom verksamheten. Studsviksanläggningen driver eget vattenverk.

Förbrukning av kemikalier

Ett antal olika kemikalier används vid våra laboratorier inom deras verksamhet, i det konventionella avloppsvattnet samt i det aktiva avloppsvattnet.

SOCIALT ANSVAR

Studsvik är beroende av omvärlden. Vi är medvetna om det beroende och de konsekvenser som Studsviks verksamhet skapar för samhället. Studsvik strävar efter att hålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter.

Uppförandekod

Koncernen har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver hur Studsvik och bolagets medarbetare agerar i relation till omvärlden och varandra. Syftet är ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden. Studsviks uppförandekod finns tillgänglig på bolagets hemsida.

Antikorruption

Studsviks goda anseende är beroende av hur vi bedriver vår verksamhet. Alla medarbetare, affärspartners och representanter för vårt företag måste följa alla tillämpliga lagar och författningar överallt där vi är verksamma. Vi vill att våra affärspartners, representanter och medarbetare ska veta att vi bedriver vår verksamhet på ett etiskt försvarbart sätt. Även om en oetisk handling accepteras i ett land betyder det inte att Studsvik accepterar den. Studsviks antikorruptionspolicy finns tillgänglig på bolagets hemsida.

Whistleblowing

Studsvik, inklusive dotterbolag och joint ventures, ska hålla högsta möjliga standard vad gäller öppenhet, ärlighet och ansvarstagande. Vi uppmuntrar våra medarbetare och affärspartners som misstänker oegentligheter i företaget att rapportera detta till oss. Anonyma anmälningar accepteras av koncernen och en whistleblowfunktion finns tillgänglig för all personal via bolagets intranät.

Mänskliga rättigheter

Studsvik respekterar grundläggande mänskliga rättigheter enligt FNs deklaration. Vi accepterar inte barnarbete, tvångsarbete eller arbete i riskfyllda arbetsmiljöer. Vi värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. Studsvik tolererar inte någon diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, handikapp, religion, sexuell läggning eller åsikt. Inga former av trakasserier är tillåtna och kommer motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

Hälsa och säkerhet

Studsviks ambition är att erbjuda sina medarbetare en hälsosam arbetsmiljö och en bra balans mellan arbete och fritid. I enlighet med Studsviks policies och riktlinjer är målet att hålla en hög standard i hälso- och säkerhetsarbetet, där lokala lagar och förordningar utgör den lägsta accepterade nivån.

Arbetsrelaterade olyckor som resulterat i sjukfrånvaro

	Tyskland Sverige		Storbri- tannien	USA	Totalt
Dödlig	1	0	0	0	1
Sjukfrånvaro > 3 dgr	2	0	0	0	2
Sjukfrånvaro 1-3 dgr	4	0	0	0	4
Sjukfrånvaro 0 dgr	0	2	0	0	2
Olyckor till/från arbetet, sjukfrånvaro > 3dgr	4	0	0	0	4
Olyckor till/från arbetet, sjukfrånvaro 0-3 dgr	4	1	0	0	5

I december omkom en av våra anställda i Tyskland i en arbetsplatsolycka hos kund. Befintliga arbetsrutiner har utvärderats och uppdaterats baserat på resultatet från den utredning som gjorts tillsammans med myndigheten och kunden.

Medelantalet anställda i koncernen under 2016 uppgick till 687 (708).

	Kvinnor	Män
Sverige	51	101
Storbritannien	11	28
USA	4	30
Tyskland	36	397
Frankrike	1	0
Schweiz	1	26
Japan	0	1
	104	583

EKONOMISKT ANSVAR

Ansvar för avveckling och driftavfall

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggning i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen. Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Risker

Studsvik är verksamt inom kärnkraftssektorn vilket innebär risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Studsviks riskhantering redogörs på sidorna 17-19. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

Ekonomiskt bidrag för intressenter

Studsviks verksamhet genererar ett finansiellt värde som distribueras till många olika intressenter.

Intressent	MKR	Kommentar
Leverantörer	190	Betalning för material och tjänster
Anställda	474	Löner och förmåner
Aktieägare	0	Utdelning
Kreditinstitut	18	Räntekostnad
Samhället	8	Betald inkomstskatt

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2016.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och i kundernas anläggningar. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik.

Under året såldes verksamheten inom Avfallshantering till EDF. Resultatet från denna transaktion redovisas under verksamhet till försäljning.

Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

MARKNAD

Fortsatt fokus på kostnadseffektivitet och effekthöjning Lönsamheten inom kärnkraftsindustrin i Västeuropa och USA är fortsätt pressad på grund av låga energipriser. Dock förväntas den globala efterfrågan på elenergi växa med mer än 30 procent under de kommande 25 åren, med stigande efterfrågan från icke-OECD-länder där efterfrågan från Asien och främst Kina utgör en betydande del. Andelen förnybar och nukleär elenergi förväntas öka, på bekostnad av fossila bränslen.

De övergripande förutsättningarna för kärnkraft styrs till stor del av nationella politiska beslut. Besluten fattas baserat på varje lands ekonomiska förutsättningar, energitillgång, riktlinjer för miljö och allmänhetens acceptans för kärnkraft. Många regeringar ser kärnkraften som en pålitlig energikälla med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraft ses även som ett sätt att balansera beroendet av import av energi från andra länder, vilket leder till minskade ekonomiska och politiska risker. Därutöver styrs de ekonomiska villkoren för kärnkraft av andra villkor såsom energipriser, finansieringskostnader och kostnader för säkerhet och avfallshantering.

På längre sikt är utsikterna på global nivå för kärnkraft positiva, med 8 nya reaktorer som driftsatts under 2016 (5 i Kina, 1 i Pakistan, 1 i Indien, 1 i Sydkorea), 60 nya kärnkraftverk under uppbyggnad (22 i Kina, 7 i Ryssland, 5 i Indien, 4 i Förenade Arabemiraten och 4 i USA) och 164 på planeringsstadiet. 80 procent av de 447 operativa reaktorerna finns i i OECD-länderna, och av dessa är ca 75 procent över 25 år gamla. Antalet nya anläggningar under uppförande i utvecklingsländerna motsvarar i princip det antal äldre reaktorer som stängs i Västeuropa och USA, där cirka 60 reaktorer förväntas vara stängda fram till 2030. Av ekonomiska och politiska skäl går arbetet med att ersätta gamla reaktorer långsamt, vilket leder till ökat fokus på att förlänga livslängden och höja effekten av befintliga reaktorer där det är ekonomiskt genomförbart. Den långsiktiga utmaningen för Europa och USA är hur den el som idag genereras av kärnkraft ska ersättas när gamla kärnkraftverk uppnår sin maximala livslängd, samt när och hur dessa kärnkraftverk sedan kommer att avvecklas. Med rådande låga energipriser fokuserar marknaden på att fortsätta sänka sina kostnader. Förutsättningar ändras snabbt, vilket leder till ökad efterfrågan på tjänster inom t ex kostnadsreduktion genom bränsleoptimering, hantering av använt kärnbränsle samt konsulttjänster relaterade till avveckling.

Studsviks marknadsposition

Studsvik erbjuder tjänster till den globala kärnkraftsindustrin men även till andra industrier som hanterar radioaktivitet och radioaktivt material och har kunder över hela världen.

Vi utvecklar, säljer och levererar innovativa tekniska lösningar som skapar mervärde genom att effektivisera driften och minska riskerna. Vi erbjuder innovativa lösningar för alla skeden i reaktorbränslets och kärnkraftverkens livscykel – från forskning och utveckling, design och drift, till avveckling, rivning och avfallshantering.

Studsvik har en stark marknadsposition baserad på 70 års erfarenhet. Med våra unika laboratorier på Studsvikanläggningen som utgångspunkt är affärområdet Bränsle-och materialteknik världsledande i nukleär hot-cell teknologi, provning och analys av kärnbränsle och material samt korrosions- och vattenkemistudier. Bränsle- och materialteknik hjälper kunderna att optimera bränsle, reaktorns prestanda och livslängd, samt tillhandahåller lösningar för hantering av skadat bränsle.

Studsvik Scandpower erbjuder verktyg, analyser och teknik för bränsle- och reaktoroptimering. Idag stöder affärsområdet mer än 200 kommersiella kärnkraftverk runt om i världen.

Konsulttjänster är en global leverantör av tjänster fokuserade på avancerad teknik för att optimera våra kunders radiologiska program. Vår erfarenhet och kompetens ger säkra lösningar för våra kunder, intressenter, miljön och kommande generationer.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN

Bränsle- och materialteknik

Studsviks expertis inom bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Lång livslängd och god bränsleekonomi är förutsättningar för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk.

Bränsle- och materialteknik tillhandahåller innovativa tekniska läsningar för att testa och utvärdera material i våra flexibla testanläggningar i Studsvik. Resultaten ger våra kunder underlag för att på ett effektivt och säkert sätt optimera konstruktionsmaterial och bränsle vid både drift och reinvestering.

Det finns en ökad efterfrågan av tjänster när det gäller hantering av bränsle efter drift, dvs tjänster för mellan- och slutförvar.

Studsvik Scandpower levererar världsledande programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd. Programvarorna ökar utbränningen av reaktorbränslet och därmed effektuttaget samtidigt som driftsäkerheten inte äventyras. Från och med 2017 kommer Studsvik Scandpower att bli ett tredje affärsområde i koncernen.

Konsulttjänster

Studsviks konsulttjänster bidrar till förbättrad lönsamhet och säkerhet inom kärnkraftsindustrin och andra branscher som hanterar radioaktivt material. Vi bistår våra kunder genom hela livscykeln med strategier, policys och planer för hantering och förvaring av avfall som uppstår inom kärntekniska anläggningar

samt hantering av naturligt förekommande radioaktivt material inom främst olje-, gas- och gruvindustrin (NORM, "Naturally Occurring Radioactive Material").

Konsulttjänsterna omfattar också strålskydd såsom mätning och analys av strålningsnivåer samt åtgärder för att minimera stråldosen vid arbete i strålningsklassade miljöer. Studsviks tjänster inom avveckling och rivning av kärnkraftsanläggningar omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. Utöver detta erbjuder vi ingenjörstjänster och rådgivning inom design, säkerhet, teknik, underhåll, bränsle-, härd- och materialfrågor. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess, THORSM, med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas.

Avfallshantering

Affärsområdet såldes under 2016 till franska EDF och redovisas som verksamhet till försäljning i rapporten. Försäljninen gav ett positivt kassaflöde på 206 Mkr och ett nettoresultat på 107 Mkr. Slutavräkning görs under första halvåret 2017.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till 758,8 (721,2) Mkr, en ökning i lokala valutor med 5 procent. Rörelseresultatet uppgick till 24,7 (36,6) Mkr, vari ingår poster av engångskaraktär med –17 (0) Mkr. Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till 41,7 (36,6) Mkr.

Bränsle- och materialteknik exkluderat exkluderat Studsvik Scandpower ökade försäljningen med bibehållna marginaler. Försäljningen av programvara inom Studsvik Scandpower minskade under året till följd av förseningar i kundernas beslutsprocesser och tillståndsgivning.

Affärsområde Konsulttjänster ser ett stort intresse för licensiering av THOR-tekniken samtidigt som beläggningen var svag inom ingenjörstjänster i England och USA samt inom underhållstjänster i Tyskland. Resultatet belastades dessutom av kostnader för rationaliseringsprogram i Tyskland och England.

Inom koncernen pågår ett löpande omställningsprogram för att anpassa kostnadsnivån till den kvarvarande verksamheten.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 3,2 (5,1) procent. Justerad för poster av engångskaraktär uppgick rörelsemarginalen till 5,5 (5,1) procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 7,3 (12,0) procent.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –56,1 (–6,6) och det fria kassaflödet (före finansieringsverksamheten) uppgick till 129,6 (–29,8).

FINANSIERING

I februari 2016 emitterade Studsvik en senior, icke säkerställd företagsobligation om 300 miljoner kronor med en löptid om tre år på den svenska marknaden med slutligt förfall i februari 2019. Obligationen har ett rambelopp på 350 Mkr. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR 3m + 6,50 procent. Emissionslikviden användes till att refinansiera Studsviks tidigare utestående obligation på 200 Mkr vilken förföll i mars 2016.

Det positiva kassaflödet från försäljningen av verksamheten möjliggjorde en förtida återbetalning av den nya obligationen om 100 Mkr i november 2016.

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande finansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2016 ökade omsättningen i lokala valutor medan rörelsemarginalen minskade till 3,2 (5,1) procent. Rörelsemarginalen justerad för poster av engångskaraktär uppgick 2016 till 5,5 (5,1) procent. Soliditeten ökade till 38,7 (30,0) procent och nettoskuldsättningsgraden minskade till 0,8 (45,0) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till 15,3 (14,6) Mkr. Huvuddelen av investeringarna avsåg anläggningen i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egen produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2016 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till 27,5 (25,0) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av vidareutveckling av befintliga programvaror och nyutveckling.

Bränsle- och materialteknik Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 2015 2016

Försäljningen uppgick till 282,9 (276,5) Mkr medan rörelseresultatet minskade till 32,6 (40,9) Mkr. Försäljningen ökade i lokala valutor med 2 procent. Jämförelsestörande poster påverkade årets resultat med –0,8 Mkr. Rörelsemarginalen före jämförelsestörande poster minskade till 11,8 (14,8) procent. Verksamheten bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Från 2017 drivs verksamheten som två affärsområden, Bränsle- och materialteknik, som nedan kallas Materialteknik samt Studsvik Scandpower. 18,0 17,1 19,8 41,5 19,9 22,9 25,1 31,1 -6 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2015 -0,2 0,6 3,2 5,5

Materialteknik

Affärsområdet erbjuder tjänster åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer. Test- och analysverksamheten bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige och ibland i samarbete med högskolor, universitet och andra internationella partners. Den kundvärdebaserade försäljningen fortgår med målet att nå en långsiktig tillväxt även på nya marknader såsom Kina, Ryssland och Korea. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr -2,7 -5,2 -2,9 13,6 5,5

Försäljningen uppgick till 196,3 (184,9) Mkr inklusive försäljning till Studsvik Scandpower 6,7 (7,4) Mkr. Försäljningen ökade i lokala valutor med 8,4 procent. Test- och analysverksamheten fortsatte under 2016 att öka sin försäljning till befintliga kunder. Ökningen kommer från både merförsäljning av sedan tidigare etablerade tjänster samt försäljning av nya tjänster såsom tjänster relaterade till hantering av bränsle efter drift. Rörelseresultatet minskade något till 29,8 (31,8) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade årets resultat med –0,8 (0) Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster har rörelsemarginalen minskat till 15,6 (17,2) procent. Den försämrade marginalen förklaras av lägre beläggningsgrad inom ALARA Engineering och ökade försäljningskostnader.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2016	2015
Försäljning	282,9	276,5
Rörelseresultat	32,6	40,9
Rörelsemarginal, %	11,5	14,8
Jämförelsestörande	0,8	0,0
Justerat rörelseresultat	33,4	40,9
Justerad rörelsemarginal, %	11,8	14,8
Investeringar	11,8	5,9
Medeltal anställda	127	128

Studsvik Scandpower

Studsvik Scandpower är den enda leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning där programvaran inte är kopplad till bränsleleverantören. Programvarorna används också till stöd för bränslehanteringen efter drift. Verksamheten bedrivs vid kontor i Europa, USA och Japan. Utvecklingen av programvaror är baserad i USA. Med ökat kommersiellt fokus drivs försäljning och utveckling av programvaror och tjänster på befintliga och nya marknader, främst Kina och Ryssland. Andel av försäljningen Nyckeltal

Försäljning i Mkr

60

Försäljningen uppgick till 96,3 (99,0) Mkr inklusive försäljning till Materialteknik 3,0 (0) Mkr. Försäljningen minskade i lokala valutor med 1,6 procent. Rörelseresultatet minskade till 2,8 (9,1) Mkr och rörelsemarginalen minskade till 2,9 (9,2) procent. Försäljning består huvudsakligen av licenser för programvara, underhållsavtal och konsulttjänster kopplade till programvarorna. Programvaror säljs både som engångslicens och abonnemang mot årlig avgift. Vid försäljning av engångslicens redovisas licensintäkten och resultatet i sin helhet i samband med leverans. Den kraftiga ökningen av försäljningen under fjärde kvartalet 2016 beror på försäljning av programvara, vilken under detta kvartal uppgick till 17,1 (11,3) Mkr.

Konsulttjänster Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 2015

Studsvik tillhandahåller konsult- och ingenjörstjänster inom den nukleära sektorn och industrier där radioaktivt material förekommer. Kunderna finns i Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Asien. Tjänsteutbudet täcker livscykeln från planering och projektering av anläggningar till hantering och slutförvar av avfall. Verksamheten med översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland, Belgien och Schweiz ingår i detta affärsområde. Affärsområdet omfattar även konsulttjänster samt tillämpning av THORSM, den pyrolysteknik som Studsvik utvecklat för svårbehandlat radioaktivt avfall. Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 109,6 105,6 104,3 128,9 106,0 -6 -3 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 -2,7 -5,2 -2,9 13,6 2015 2016 -0,2 0,6 3,2 5,5

2016

Affärsområdet hjälper kunder till förbättrad lönsamhet och säkerhet genom utveckling och implementering av strategi, policy och process. Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr 2016

Försäljningen ökade i lokala valutor med 7 procent till 448,4 (417,5) Mkr medan rörelseresultatet minskade till 14,0 (23,8) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade årets resultat med –13,4 Mkr. Rörelsemarginalen utan jämförelsestörande poster 2016 uppgick till 6,1 (5,7) procent. Efterfrågan på avancerade konsulttjänster har under året varit varierande. Det positiva resultatet förklaras främst av de licensintäkter som erhållits till den USA-baserade verksamheten. Ett nytt kontrakt som involverar THORSM slöts med en amerikansk kund och en fransk kund beslöt att gå vidare med en ny projektfas vilket inkluderar byggnation av en anläggning som bygger på THORSM-tekniken. Ett joint venture ingicks under året med Kobe Steel Ltd. I samband med detta joint venture betalades en licensavgift till Studsvik för THORSM-tekniken. De THOR-relaterade kontrakten innehåller konsultsupport med tillhörande licensintäkter för uppförande av en THOR-anläggning. -10 -5 5 10 15 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 12,4 -0,9 -5,5 7,9 2015 2016 1,6 4,9 13,2 4,0

Andel av försäljningen

Belopp i Mkr	2016	2015
Försäljning	448,4	417,5
Rörelseresultat	14,0	23,8
Rörelsemarginal, %	3,1	5,7
Jämförelsestörande	13,4	128,9 0,0
109,6 106,0 Justerat rörelseresultat 105,6	27,4 104,3	23,8
Justerad rörelsemarginal, %	6,1	5,7
Investeringar	2,4	1,2
Medelantal anställda	523	522

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster i Mkr

Nyckeltal

Detta har under året lett till en ökad efterfrågan på ingenjörstjänster relaterade till processteknik. Underhållstjänster inom verksamheten i Tyskland visar ett svagt resultat dock med periodvis god beläggning mot kunder i Tyskland och Schweiz. I Storbritannien lades konsultverksamheten med inriktning på ventilation ned på grund av vikande efterfrågan. Nyckeltal

Affärsområdet har genomfört ett omstruktureringsprogram och är sedan årsskiftet anpassat till rådande efterfrågan. Efterfrågan på tjänster inom avfallshantering och intresset från olje-, gruv- och gasindustrin för tjänster inom NORM fortsätter att öka. Konsultverksamheten har under året haft en jämn bemanning inom avfallshantering och NORM samtidigt som antalet anställda inom ventilation och underhållstjänster har minskats. Arbetet med kundvärdebaserad försäljning fortgår vilket avspeglas i kundnöjdhet samt över tid även höjd rörelsemarginal.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter. Moderbolagets försäljning uppgick till 22,5 (10,6) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till –16,3 (–28,9) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till –8,2 (8,0) Mkr, vari ingår koncernbidrag och utdelning med 14,3 (45,1) Mkr.

Likvida medel uppgick till 43,9 (14,5) Mkr och räntebärande skulder till 200,0 (200,0) Mkr.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 25 april 2016 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 6 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2017.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2016 uppgick till 687 (708). Minskningen är hänförlig till färre antal anställda i administrationen och i den tyska verksamheten. Inom Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik ökar efterfrågan, vilket tillsammans med det generationsskifte som kärnkraftsindustrin står inför, ytterligare understryker vikten av att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befintliga och potentiella medarbetare.

Säker arbetsmiljö

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är att helt undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat under senare år. Under 2016 var antalet skador (ej olyckor från/till arbetet) som resulterade i sjukfrånvaro 7 (12). I december omkom en av våra anställda i

Tyskland i en arbetsplatsolycka hos kund. Befintliga arbetsrutiner har utvärderats och uppdaterats baserat på resultatet från den utredning som gjorts tillsammans med relevanta myndigheter och kund. Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Ett led i det arbetet är att uppmuntra samtliga medarbetare att identifiera förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden.

Lika möjligheter och mångfald

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 15 (18) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Studsvik ska tillhandahålla den globala nukleära och radiologiska marknaden hållbara lösningar för en säker och miljövänlig verksamhet.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV STUDSVIKS KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar.

För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2016 till 882 000 kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive affärsområde. Affärsområdenas riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas i anslutning till den fortlöpande uppföljningen i respektive affärsområde.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Studsvik är verksamt inom kärnkraftssektorn vilket innebär risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmo-

dade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster påverkas av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Risken hanteras genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Denna risk hanteras också genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Transporter

En del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/ eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag personalrepresentanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas

funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall och/eller kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifierade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har som målsättning att ha avtal med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera dessa arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att utveckla kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster främst inom avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER

Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Potentiella olycksrisker kartläggs löpande och det förebyggande arbetet är integrerat i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl personoch sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 4,4 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant material blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna.

Ansvar för driftavfall

Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för ca 66 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot EUR, GBP och USD.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1 %	+/–	7,6 Mkr
Personalkostnader	1 %	+/–	4,7 Mkr
Valutakurs EUR/GBP/USD	10 %	+/–	3,6 Mkr

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport som återfinns i avsnittet Bolagsstyrning.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

För 2016 föreslår styrelsen att utdelning lämnas med 1,00 (0) krona per aktie. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 53 275 476 kronor, bestående av balanserade vinstmedel 57 366 740 kronor samt årets resultat –4 091 264 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

Till aktieägarna utdelas

1,00 krona per aktie, totalt	8 218 611 kronor
I ny räkning överförs	45 056 865 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	53 275 476 kronor

AKTIEN

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen steg under 2016 med 45 procent från 32,70 kronor till 59,50 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 489 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 72 kronor den 3 juni och som lägst 25,90 kronor den 12 februari.

Under 2016 omsattes 4,6 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 220,8 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 51 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 55 procent. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med ett aktieinnehav som är lägre än 10 procent av totala antalet aktier.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2016 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare

Den 31 december 2016 hade Studsvik 3 285 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 25 procent. De tre största ägarna, Familjen Karinen, Briban Invest AB och Peter Gyllenhammar AB, hade 47,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 68,1 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För 2016 föreslår styrelsen att utdelning lämnas med 1,00 krona per aktie.

Likviditetsgarant

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

AKTIEÄGARE 2016-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 285 492	15,6
Peter Gyllenhammar AB	825 000	10,0
Avanza Pensionsförsäkring AB	424 440	5,1
Credit Agricole Suisse SA	363 879	4,4
Malte Edenius	250 000	3,0
Invus Investment AB	216 594	2,6
Leif Lundin	190 190	2,3
Unionen	152 709	1,9
Nordnet Pensionsförsäkring AB	144 741	1,7
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 622 597	68,1
Övriga aktieägare	2 596 014	31,9
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2016-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 827	267 241	3,4
501 – 1 000	207	175 584	2,1
1 001 – 5 000	166	388 329	4,7
5 000 – 10 000	22	166 071	2,0
10 001 – 15 000	16	116 849	2,4
15 001– 20 000	6	116 849	1,4
20 001 –	41	6 907 040	84,0
Summa	3 307	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2012	2013	2014	2015	2016
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	29,50	37,80	32,80	32,70	59,50
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	–1,65	–2,78	0,63	1,78	2,07
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning före och efter utspädning	–4,17	–21,15	–2,09	–1,49	5,60
Eget kapital per aktie	58,19	34,83	35,64	36,30	42,41
P/E-tal	neg	neg	neg	112	7,8

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Kvarvarande verksamheter	Not	2016	2015
Försäljningsintäkter	4	758 771	721 181
Kostnader för sålda tjänster	7	–535 279	–527 483
Bruttovinst		223 492	193 698
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–44 416	–36 388
Administrationskostnader	7, 8	–112 789	–103 857
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–27 534	–25 068
Resultatandel i intressebolag och joint ventures	17, 18	4 145	11 608
Övriga rörelseintäkter	5	8 195	6 948
Övriga rörelsekostnader	6	–26 403	–10 370
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	24 690	36 571
Finansiella intäkter	10	128	224
Finansiella kostnader	10	–24 957	–13 607
Verkligt värde-resultat (realiserat och orealiserat)	10, 12	8 474	–4 287
Resultat före skatt		8 335	18 901
Inkomstskatt	11	8 666	–4 258
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		17 001	14 643
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	39	46 003	–12 220
ÅRETS RESULTAT		63 004	2 423
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	28	–13 458	2 584
Kassaflödessäkringar		781	482
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–172	–106
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–12 849	2 960
Summa resultat och övrigt totalresultat för året		50 155	5 383
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare	27	63 004	2 423
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Summa totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		50 125	5 310
Innehav utan bestämmande inflytande		30	73
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie före och efter utspädning
Resultat från kvarvarande verksamheter	13	2,07	1,78
Resultat från verksamheter till försäljning		5,60	–1,49
ÅRETS RESULTAT		7,67	0,29

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Not	2016	2015
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	113 317	344 797
Immateriella tillgångar	16	178 037	181 407
Innehav i intressebolag och joint ventures	17, 18	9 254	4 849
Uppskjutna skattefordringar	31	89 902	86 139
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	29 938	33 794
Derivatinstrument	19, 21, 23	–	144
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	26 676	2 777
Summa anläggningstillgångar		447 124	653 907
Omsättningstillgångar
Varulager	24	1 967	2 381
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	254 329	259 935
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	–	0
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 246	2 344
Likvida medel	19, 25	195 363	74 914
Summa omsättningstillgångar		453 905	339 574
Tillgångar i verksamheter till försäljning	39	–	–
SUMMA TILLGÅNGAR		901 029	993 481
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	2 663	15 512
Balanserad vinst	27	111 933	48 929
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		348 087	297 932
Innehav utan bestämmande inflytande		374	344
Summa eget kapital		348 461	298 276
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	19, 30	198 250	1 012
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 139	2 062
Uppskjutna skatteskulder	31	32 156	29 963
Pensionsförpliktelser	32	5 525	5 478
Övriga avsättningar	33	107 721	161 292
Leverantörsskulder och andra skulder	29	15 180	39 115
Summa långfristiga skulder		359 971	238 922
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	179 486	236 414
Aktuella skatteskulder		5 704	6 073
Upplåning	19, 30	–	208 243
Derivatinstrument	19, 21, 23	4 790	4 695
Övriga avsättningar	33	2 617	858
Summa kortfristiga skulder		192 597	456 283
Skulder i verksamheter till försäljning	39	–	–
Summa skulder		552 568	695 205
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		901 029	993 481

Förändringar i koncernens eget kapital

Belopp i 1000-tal kronor	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2015	8 219	225 272	12 625	46 506	292 622	271	292 893
Övrigt totalresultat			2 887	–	2 887	73	2 960
Årets resultat			–	2 423	2 423	–	2 423
Utgående balans per den 31 december 2015	8 219	225 272	15 512	48 929	297 932	344	298 276
Ingående balans per den 1 januari 2016	8 219	225 272	15 512	48 929	297 932	344	298 276
Övrigt totalresultat			–12 849	–	-12 849	30	–12 819
Årets resultat			–	63 004	63 004	–	63 004
Utgående balans per den 31 december 2016	8 219	225 272	2 663	111 933	348 087	374	348 461

Koncernens rapport över kassaflöde

Totala verksamheten	Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		70 005	24 352
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	34	–43 660	28 699
		26 345	53 051
Erhållen ränta		128	224
Erlagd ränta		–25 552	–11 725
Betald inkomstskatt		–8 289	–6 881
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–7 368	34 669
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–32 738	– 5 469
– Övriga kortfristiga skulder		–16 051	–35 781
Kassaflöde från den löpande verksamheten	39	–56 157	–6 581
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avyttring av dotterbolag		206 147	–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		–12 072	–
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar	23	–	–
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–17 571	–28 557
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	361	–
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–967	–7 374
Utdelning från intressebolag	17	9 768	12 704
Kassaflöde från investeringsverksamheten	39	185 666	– 23 227
Fritt kassaflöde		129 509	–29 808
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	300 000	6 158
Amortering av lån	30	–310 658	–22 828
Utdelning	27	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	39	–10 658	–16 670
Förändring av likvida medel		118 851	–46 478
Likvida medel vid årets början		74 914	120 074
Omräkningsdifferens		1 598	1 319
Likvida medel vid årets slut	25	195 363	74 914

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2016	2015
Försäljningsintäkter	42	22 453	10 580
Kostnader för sålda tjänster	444	–2 779	–2 925
Bruttovinst		19 674	7 655
Administrationskostnader	44	–36 849	–36 686
Övriga rörelseintäkter	46	997	189
Övriga rörelsekostnader	46	–134	–98
Rörelseresultat 42, 43, 44, 45, 46, 47		–16 312	–28 940
Resultat från andelar i koncernföretag	48	14 311	45 100
Ränteintäkter och liknande poster	49	18 864	17 702
Räntekostnader och liknande poster	50	–25 012	–25 901
Resultat före skatt		–8 149	7 961
Bokslutsdispositioner	51	–	–
Inkomstskatt	52	4 058	–1 194
ÅRETS RESULTAT		–4 091	6 767
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		–4 091	6 767
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		–4 091	6 767

Moderbolagets balansräkning

	Not	2016	2015
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar	53	2 571	3 261
Materiella anläggningstillgångar
– Inventarier och verktyg		–	–
Finansiella anläggningstillgångar	54
– Uppskjutna skattefordringar		7 917	3 859
– Aktier i dotterbolag	56	383 740	371 813
– Andelar i intressebolag och joint ventures	54	12 073	–
– Fordringar hos dotterbolag	54	222 711	205 683
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	54	26 450	25 880
Derivat instrument	61	–	78
Summa anläggningstillgångar		655 462	610 574
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		539	579
Kundfordringar och andra fordringar		5 842	3 935
Derivatinstrument	61	–	–
Fordringar hos koncernföretag		9 788	45 780
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	55	7 901	1 496
Likvida medel		43 938	14 498
Summa omsättningstillgångar		68 008	66 288
SUMMA TILLGÅNGAR		723 470	676 862
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		57 367	50 599
Årets resultat		–4 091	6 767
Summa fritt eget kapital		53 276	57 366
Summa eget kapital		286 767	290 857
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	57	198 250	–
Uppskjutna skatteskulder		–	–
Skulder till koncernföretag		54 550	91 712
Övriga skulder		14 191	14 975
Summa långfristiga skulder		266 991	106 687
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		155 533	66 541
Leverantörsskulder		2 315	1 398
Skulder till kreditinstitut	57	–	200 111
Derivatinstrument	61	–	69
Övriga skulder		3 123	3 089
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	58	8 741	8 110
Summa kortfristiga skulder		169 712	279 318
Summa skulder		436 703	386 005
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		723 470	676 862

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2015	8 219	225 272	50 600	284 091	284 091
Totalresultat
– Årets resultat			6 767	6 767	6 767
Utgående balans per den 31 december 2015	8 219	225 272	57 367	290 858	290 858
Ingående balans per den 1 januari 2016	8 219	225 272	57 367	290 858	290 858
Totalresultat
– Årets resultat			–4 091	–4 091	–4 091
Utgående balans per den 31 december 2016	8 219	225 272	53 276	286 767	286 767

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–16 312	–28 940
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	63	–564	167
		–16 876	–28 773
Erhållen ränta		2 924	5 125
Erlagd ränta		–25 003	–33 660
Betald inkomstskatt		–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–38 955	–57 308
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		27 720	1 512
– Övriga kortfristiga skulder		87 284	–47 195
Kassaflöde från den löpande verksamheten		76 049	–102 991
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag		14 311	42 807
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	53	–	–3 505
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	54	–23 034	–
Lån till koncernföretag	54	–37 886	41 996
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–46 609	81 298
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån		300 000	639
Amortering av lån		–300 000	–
Utbetald utdelning		–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–	639
Förändring av likvida medel		29 440	–21 054
Likvida medel vid årets början		14 498	35 552
Likvida medel vid årets slut		43 938	14 498

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Noter

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Ingen av de IFRS- och IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2016 är tillämpliga för koncernen. Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016:

• Accounting for acquisitions of interests in joint operations Amendments to IFRS 11
• Clarification of acceptable methods of depreciation and amortization Amendments to IAS 16 and IAS 38
• Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2012-2014, och
• Disclosure Initiative: Amendments to IAS 1

Tillämpningen av dessa förändringar har inte haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan på kommande perioder.

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningarna väntas påverka koncernens finansiella rapporter på följande sätt:

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell.

Koncernen har påbörjat sin analys av effekterna från kommande tillämpning av standarden. I det fall analysen skulle resultera i att väsentliga effekter troligen kommer att uppstå, lämnas upplysningar om det i kommande rapportering under 2017, allra senast i årsredovisningen 2017.

Även om koncernen ännu inte gjort en detaljerad utvärdering av de skuldinstrument som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, tycks de uppfylla villkoren för att värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat baserat på företagets affärsmodell för dessa tillgångar. Därför kommer redovisningen av dessa tillgångar inte att förändras.

Standarden gäller fr o m 1 januari 2018. Enligt övergångsreglerna i den fullständiga versionen av IFRS 9 var förtida tillämpning i etapper tillåten för räkenskapsår som påbörjats före 1 februari 2015. Efter detta datum måste reglerna tillämpas i sin helhet. Koncernen avser inte att förtidstillämpa IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.

IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen.

Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar.

Ledningen utvärderar för närvarande effekten av den nya standarden och ämnar att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året. För närvarande kan koncernen inte uppskatta de nya reglernas kvantitativa inverkan på de finansiella rapporterna. Koncernen kommer att lämna upplysning om den kvantitativa effekten när analysen är slutförd.

Standarden gäller från 1 januari 2018 och förväntas tillämpas av koncernen från 1 januari 2018.

IFRS 16 Leases

IFRS 16 publicerades i januari 2016. Implementeringen av standarden kommer att innebära att nästan samtliga leasingkontrakt kommer att redovisas i balansräkningen, då ingen åtskillnad längre görs mellan operationella och finansiella leasingavtal. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och ett finansiellt åtagande att betala leasingavgifter redovisas. Kontrakt med kort löptid och kontrakt av mindre värde undantas. Redovisningen för leasegivare kommer i allt väsentligt att vara oförändrad.

Standarden kommer främst att påverka redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. Vid balansdagen uppgår koncernens icke uppsägningsbara operationella leasingavtal till 23 216 Kkr, se not 36. Koncernen har dock ännu inte utvärderat i hur stor utsträckning dessa åtaganden kommer att redovisas som tillgång och skuld och hur detta kommer att påverka koncernens resultat och klassificering av kassaflöden.

Vissa åtaganden kan omfattas av undantaget för korta kontrakt och kontrakt av mindre värde och vissa åtaganden kan avse arrangemang som inte ska redovisas som leasingavtal enligt IFRS 16.

Standarden gäller fr om 1 januari 2019 och för närvarande avser koncernen inte att förtidstillämpa standarden. Standarden är ännu inte antagen av EU.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande inflytande (not 56). Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett sk "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmandeinflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader och markanläggning	20–50 år
• Maskiner och tekniska anläggningar	3–20 år
• Inventarier och verktyg	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är under tolv månader, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningsoch marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat respektive Eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom uppdragsintäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 66 (67) procent av verksamhetens totala kostnader. Övriga omkostnader är av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2016 ha varit 1,4 Mkr lägre (13,3 Mkr högre) då koncernens samlade kostnader i euro är lägre än motsvarande intäkter i euro. Eget kapital skulle ha varit 1,4 Mkr lägre (13,0 Mkr högre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2016 ha varit 1,1 Mkr lägre (5,2 Mkr lägre) då koncernens samlade kostnader i brittiska pund är större än motsvarande intäkter i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit 1,1 Mkr (5,0 Mkr lägre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2016 ha varit 1,1 Mkr lägre (2,5 Mkr högre), till största delen som en följd av Scandpower Inc's verksamhet. Eget kapital skulle ha varit 1,2 Mkr lägre (2,5 Mkr högre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet före skatt av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med 0,2 (0,2) Mkr.

Om räntorna på upplåning i SEK per den 31 december 2016 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 1,4 (1,1) Mkr lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändring i referensräntor.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Företaget har ett obligationslång på 200 000 Kkr vilket förfaller 22 februari 2019. Lånet löper med ränta 6,5% + STIBOR 3 månader. Förväntade räntekostnader beräknas till 13 000 Kkr 2017, 13 000 Kkr 2018 och 1 900 Kkr 2019, tillsammans 27 900 Kkr till och med förfallodatum. I tillägg amorteras, redan betald, kostnad för obligationsupplägg 3 250 Kkr över perioden.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per den 31 december 2016	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	–	–	–	–
Obligationslån	13 000	13 000	201 900	–
Derivatinstrument	4 790	1 072	67	–
Leverantörsskulder och andra skulder	179 486	1 500	4 500	9 180
Per den 31 december 2015	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	8 243	1 012	–	–
Obligationslån	200 000	–	–	–
Derivatinstrument	4 695	1 602	460	–

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader har inte diskonterats, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2016	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	–	–	–	–
– Inflöde	27 893	9 610	922	–
Per den 31 december 2015	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	–	–	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 procent. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 38,6 (30,0) procent.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2016	2015
Total upplåning (not 30)	198 250	209 255
Avgår likvida medel (not 25)	– 195 363	-74 914
Nettoskuld	2 887	134 341
Totalt eget kapital	348 461	298 276
Skuldsättningsgrad	0,8%	45,0%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2016 var främst en följd av högre likvida medel efter erhållen köpeskilling vid avyttringen av avfallsteknik. Upplåningen minskade under året och kassaflödet efter investeringar var positivt. Avyttringen av avfallsteknik är den främsta anledningen till ett högre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2016.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	12 259
– Kapitalförsäkringar	–	14 191	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	3 488	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 246	–
Summa tillgångar	–	19 925	12 259
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	5 929	–
Summa skulder	–	5 929	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2015.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	11 324
– Kapitalförsäkringar	–	14 556	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	7 914	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 488	–
Summa tillgångar	–	24 958	11 324
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	6 757	–
Summa skulder	–	6 757	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Nedanstående instrument i nivå 3 avser våra innehav i nukleära försäkringsbolag. Värdet är anskaffning plus vår andel av deras överskott.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2015.

Summa vinster och förluster under perioden redovisade i
Utgående balans	11 324
Vinster redovisade i resultaträkningen	77
Förvärv av andelar	–
Ingående balans	11 247
	Nivå 3

resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut 77

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2016.

	Nivå 3
Ingående balans	11 324
Förvärv av andelar	–
Vinster redovisade i resultaträkningen	935
Utgående balans	12 259
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	935

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs. Vidare görs bedömningar och antaganden görs att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar företagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med 5,6 (3,8) Mkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 5,6 (3,8) Mkr om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassaflöden.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit 2,5 (1,2) Mkr lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett affärsområdesperspektiv, varför segmenten utgörs av koncernens två affärsområden vilka beskrivs på sidorna 13 och 15.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultatet.

Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet. Omklassificering av intäkter, resultat och anställda är gjord mellan segmenten för jämförelseåret för att få jämförbarhet med 2016.

Räkenskapsåret 2016	Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	0	448 419	282 876	71 928	–44 451	758 771
Externa försäljningsintäkter	0	435 116	279 885	43 770	0	758 771
EBITDA före engångsposter	0	28 972	41 667	–15 490	–	55 149
Engångsposter	0	–16 247	–783	0	–	–17 030
Av- och nedskrivningar	0	–2 857	–8 338	–6 379	–	–17 574
Resultat från intressebolag och joint ventures	0	4 124	21	0	–	4 145
Rörelseresultat	0	13 992	32 567	–21 869	–	24 690
Finansiella poster, netto						–16 355
Skatter						8 666
Årets resultat från kvarvarande verksamheter						17 001
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	0	–1 922	69	11 107	–	9 254
Övriga operativa segmentstillgångar	0	427 042	277 832	476 268	–289 367	891 775
Tillgångar avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa tillgångar	0	425 120	277 901	487 375	–289 367	901 029
Operativa segmentsskulder	0	353 091	171 106	317 738	–289 367	552 568
Eget kapital						348 461
Skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa eget kapital och skulder						901 029
Investeringar från kvarvarande verksamheter	0	2 427	11 825	1 059		15 311
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	0	523	127	37		687

Räkenskapsåret 2015	Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	–	417 492	276 562	39 942	–12 815	721 181
Externa försäljningsintäkter	–	416 062	276 162	28 957	–	721 181
EBITDA före engångsposter	–	13 946	49 915	–20 048	–	43 813
Engångsposter	–	–	–	–	–	–
Av- och nedskrivningar	–	–1 820	–9 017	–8 013	–	–18 850
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	11 608	–	–	–	11 608
Rörelseresultat	0	23 734	40 898	–28 061	–	36 571
Finansiella poster, netto						–17 670
Skatter						–4 258
Årets resultat från kvarvarande verksamheter						14 643
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	–	4 801	48	–	–	4 849
Övriga operativa segmentstillgångar	320 891	390 014	234 061	344 205	–300 539	988 632
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa tillgångar	320 891	394 814	234 109	344 205	–300 539	993 481
Operativa segmentsskulder	226 843	319 346	98 318	351 237	–300 539	695 205
Eget kapital						298 276
Skulder i avyttringsgrupp som innehas till försäljning						0
Summa eget kapital och skulder						993 481
Investeringar från kvarvarande verksamheter	–	1 173	5 924	7 502	–	14 599
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	–	523	128	57	–	708

Not 4 (forts)

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2016	2015
Konsult- och ingenjörstjänster	171 746	147 301
Strålskyddstjänster	121 152	109 603
Transport och logistik	6 356	21 449
Avvecklings- och rivningstjänster	0	23 154
Service vid drift och underhåll	168 551	167 974
Provning/analys av kärnbränsle och material	123 548	101 012
Korrosions- och vattenkemistudier	48 430	39 822
Programvara för bränsleoptimering	75 163	79 572
Övrig verksamhet	43 825	31 294
Summa	758 771	721 181

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik.

Externa försäljningsintäkter

baserade på det land där		2016		2015
kunden finns	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	180 373	23,8	144 727	20,1
Europa exkl Sverige	424 903	56,0	438 605	60,8
Nordamerika	101 480	13,4	105 048	14,6
Asien	30 614	4,0	26 799	3,7
Alla övriga länder	21 401	2,8	6 002	0,8
Summa	758 771	100,0	721 181	100,0

Koncernen har under 2016 ingen kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen.

Anläggningstillgångar		2016	2015
per land	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	183 613	41,1	259 308	39,7
Europa exkl Sverige	159 014	35,6	293 497	44,9
Nordamerika	99 766	22,3	101 011	15,4
Asien	4 731	1,1	91	0,0
Summa	447 124	100,0	653 907	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2016	2015
Försäljning av materiella tillgångar	38	214
Försäkringsersättningar	19	56
Omvärdering innehav ömsesidigt försäkringsbolag	934	77
Övrigt	4 323	889
Summa	5 314	1 236
Andra vinster	2016	2015
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 364	3 569
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	1 517	2 143
Summa	2 881	5 712

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2016	2015
Försäljning av materiella tillgångar	0	0
Strukturkostnader av engångskaraktär	17 030	0
Övrigt	5 877	177
Summa	22 907	177
Andra förluster	2016	2015
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	2 156	5 844
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	1 340	4 349
Summa	3 496	10 193

Strukturkostnader av engångskaraktär uppgår till 17 030 Kkr och består av kostnader för personalavveckling och stängning av kontor i Storbritannien med 9 116 Kkr, kostnader för personalavveckling i Tyskland med 3 689 Kkr, i USA med 665 Kkr samt i Sverige med 3 560 Kkr.

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2016	2015
Inköp material och tjänster	190 785	172 945
Personalkostnader	473 857	462 835
Energi	11 171	19 476
Av- och nedskrivningar	15 843	18 877
Övriga kostnader	28 362	18 663
Summa	720 018	692 796

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2016	2015
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	1 950	3 305
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1 471	272
– Skatterådgivning	975	935
– Övriga tjänster	1 394	130
Summa	5 790	4 642
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	52	312
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	171	120
– Skatterådgivning	288	295
– Övriga tjänster	0	320
Summa	511	1 047
Koncernen totalt	6 301	5 689

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utgöra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Övriga tjänster består till största delen av arvoden avseende försäljningen av avfallsverksamheten.

Not 9 Ersättningar till anställda

2016	2015
376 237	451 126
76 872	93 953
29 789	31 252
437	1 609
483 335	577 940
446 168	507 316
37 167	70 624

Löner och andra ersättningar fördelade			2016			2015
mellan styrelse och verkställande	Varav				Varav
direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	6 027	200	6 438	6 008	–	7 356
Dotterbolag i Sverige	2 201	0	92 606	1 273	–	99 500
Dotterbolag utomlands	12 795	47	229 780	12 948	355	270 636
Totalt dotterbolag	14 996	47	322 386	14 221	355	377 492
Verksamhet till försäljning	0	0	26 143	–	–	53 050
Totalt koncernen	21 023	247	354 967	20 229	355	430 542

			2016			2015
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	3	4	7	6	4	10
Dotterbolag i Sverige	98	47	145	106	58	164
Dotterbolag utomlands
– Tyskland	397	36	433	390	40	430
– Storbritannien	28	11	39	24	11	35
– USA	30	4	34	33	3	36
– Japan	1	0	1	1	0	1
– Schweiz	26	1	27	30	1	31
– Frankrike	0	1	1	0	1	1
Totalt dotterbolag	580	100	680	584	114	698
Verksamhet till försäljning	37	9	46	98	23	121
Totalt koncernen	620	113	733	688	141	829

		2016
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	10	6	11	7
VD och övriga ledande befattningshavare	7	5	7	5
Totalt koncernen	17	11	18	12

Samtliga styrelseledamöter och VD tillhör kvarvarande verksamhet. För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2016	2015
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	19	11
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	8 930	9 138
Övriga finansiella intäkter	109	213
Summa	9 058	9 362
Finansiella kostnader
Banklån	–17 969	–10 409
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–456	–13 425
Andra finansiella kostnader	–6 988	–3 198
Summa	–25 413	–27 032
Finansiella poster – netto	–16 355	–17 670

Not 11 Inkomstskatt

	2016	2015
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–3 947	–8 092
Justering avseende tidigare år	–106	–251
Summa	–4 053	–8 343
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	12 719	4 085
Summa	12 719	4 085
Summa inkomstskatt	8 666	–4 258

Svensk inkomstskatt uppgår till 22 (22) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2016	2015
Resultat före skatt	8 334	6 681
Skatt enligt gällande skattesats	–3 509	–2 947
Ej skattepliktiga intäkter	867	2 346
Ej avdragsgilla kostnader	–898	–764
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–	–2 642
Redovisad skattefordran avseende underskott	12 312	–
Justering tidigare års taxering	–106	–251
Övriga effekter	–	–
Skattekostnad	8 666	–4 258

Vägd genomsnittlig skattesats var –104 (64) procent.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till 172 (–106) Kkr. I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2016	2015
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	–615	–4 481
Finansiella poster (not 10)	8 474	–4 287
Summa	7 859	–8 768

Not 13 Resultat per aktie

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie före och efter utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Före och efter utspädning kvarvarande

verksamheter	2016	2015
Årets resultat	17 001	14 643
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	2,07	1,78
Före och efter utspädning verksamheter till
försäljning	2016	2015
Årets resultat	46 003	–12 220
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	5,60	–1,49
Före och efter utspädning totala verksamheten	2016	2015
Årets resultat	63 004	2 423
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	7,67	0,29

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2016 och 2015 uppgick till 0 (0) krona per aktie. På årsstämman den 27 april 2017 kommer föreslås att en utdelning lämnas med 1 krona per aktie.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	319 882	227 490	138 837	33 845	720 054
Ackumulerad av- och nedskrivning	–114 808	–147 432	–107 795	–	–370 035
Bokfört värde	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
1 januari – 31 december 2015
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
Valutakursdifferenser	2 368	264	317	–	2 949
Investeringar	1 751	1 850	2 080	20 305	25 986
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–	–	–	–
Omfördelningar	274	3 908	910	–5 604	–512
Avyttringar och utrangeringar	–	–1 225	–17	–	–1 242
Avskrivningar	–8 844	–15 901	–7 658	–	–32 403
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	324 223	229 916	140 004	48 546	742 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–123 600	–160 962	–113 330	–	–397 892
Bokfört värde	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
1 januari – 31 december 2016
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
Valutakursdifferenser	–11 854	–855	183	0	–12 526
Investeringar	–	3 658	825	13 088	17 571
Aktivering framtida återställandekostnad	3 669	–	–	–	3 669
Omfördelningar	3 836	13 803	4 381	–21 694	326
Avyttringar och utrangeringar	–167 214	–50 433	–3 825	–750	-222 222
Avskrivningar	–3 645	–9 030	–5 623	0	–18 298
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	25 415	26 097	22 615	39 190	113 317
Per den 31 december 2016
Anskaffningsvärde	83 356	124 965	124 157	39 190	371 668
Ackumulerad av- och nedskrivning	–57 941	–98 868	–101 542	0	258 351
Bokfört värde	25 415	26 097	22 615	39 190	113 317

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med 17 503 (30 614) Kkr, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med 78 (136) Kkr, i Administrationskostnader med 435 (1 093) Kkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 282 (560) Kkr. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med 5 128 (5 701) Kkr. Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar		Program varu -	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	208 746	25 153	23 739	257 638
Ackumulerad av- och nedskrivning	–34 862	–23 966	–21 632	–80 460
Bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
1 januari – 31 december 2015
Ingående bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
Valutakursdifferenser	–1 885	–92	–30	–2 007
Investeringar	–	3 835	3 539	7 374
Avskrivningar	23	–167	–994	–1 138
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	205 626	29 360	28 323	263 309
Ackumulerad av- och nedskrivning	–33 604	–24 597	–23 701	–81 902
Bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
1 januari – 31 december 2016
Ingående bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
Valutakursdifferenser	5 202	68	27	5 297
Investeringar	–	968	0	968
Avyttring och utrangering	–3 541	–	–3 604	–7 145
Avskrivningar	–1	–1 772	–717	–2 490
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	173 682	4 027	328	178 037
Per den 31 december 2016
Anskaffningsvärde	208 620	30 637	17 768	257 025
Ackumulerad av- och nedskrivning	–34 938	–26 610	–17 440	–78 988
Bokfört värde	173 682	4 027	328	178 037

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 1 781 (1 138) Kkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfinns nedan.

	2016	2015
Konsulttjänster	173 682	168 086
Övrigt	0	3 936
Summa	173 682	172 022

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner, som har godkänts av styrelsen för de närmaste fem åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden:

	Brutto marginal, %	Tillväxttakt efter år 5, %	Diskonte ringsränta, %
Konsulttjänster 2016	14,0	2,5	9,9
Konsulttjänster 2015	13,0	2,5	9,0

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 14 (11) procent före skatt.

En känslighetsanalys har gjorts där en möjlig rimlig förändring av diskonteringsräntan på tvåprocentenheter eller en möjlig rimlig marginalförsämring med 25 procent har testats. Baserat på dess antaganden och övriga uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Företagsledningen har också bedömt att även en större förändring i de parametrar som anges ovan kan ske utan att något nedskrivningsbehov skulle föreligga. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Not 17 Innehav i intressebolag

	2016	2015
Per den 1 januari	3 886	2 940
Resultatandel	10 684	12 368
Erhållen utdelning från intressebolag	–9 768	–11 044
Valutakursdifferenser	–792	–378
Per den 31 december	4 010	3 886

Koncernens innehav i de båda onoterade intressebolagen KraftAkademin AB samt UK Nclear Waste Management Ltd. Båda bolagen har stamaktier vilka ägs direkt av koncernen.

2016	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	25	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden
2015	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	25	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Förpliktelse om att skjuta till kapital i de båda intressebolagen finns om så behövs.

Finansiell information för koncernens intressebolag

Nedan följer en finansiell sammanställning av koncernens intressebolag i vilka kapitalandeslmetoden används.

Balansräkning	KraftAkademin AB*		UK Nuclear Waste Management Ltd*		Total
	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Kortfristigt
Likvida medel	459	212	1 534	1 493	1 993	1 705
Övriga omsättningstillgångar	409	117	1 601	1 559	2 010	1 676
Summa omsättningstillgångar	868	329	3 135	3 052	4 003	3 381
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–	–	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	592	133	17 574	17 113	18 166	17 246
Summa kortfristiga skulder	592	133	17 574	17 113	18 166	17 246
Långfristigt
Anläggningstillgångar	–	–	40 714	39 646	40 714	39 646
Summa anläggningstillgångar	–	–	40 714	39 646	40 714	39 646
Finansiella skulder	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Tillgångar netto	276	196	26 275	25 586	26 551	25 782
Rapport över totalresultat	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Intäkter	2 552	1 730	85 396	86 972	87 948	88 702
Avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Ränteintäkter	–	2	–	–	–	2
Räntekostnader	–	–	–	–	–	–
Resultat före skatt	158	–36	71 087	82 453	71 245	82 417
Inkomstskatt	–21	–	–	–	–21	–
Årets resultat	137	–36	71 087	82 453	71 224	82 417
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	137	–36	71 087	82 453	71 224	82 417

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i intressebolagens finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och respektive intressebolag.

* Kraftakademin har räkenskapsår 1 september till 31 augusti och UKNWM har räkenskapsår den 1 april till den 31 mars. Sifforna är estimerade baserat på tillgänglig information vid bokslutet 2015 och 2016.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i intressebolagen.

	KraftAkademin AB		UK Nuclear Waste Management Ltd		Total
	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Nettotillgångar per den 1 januari	139	175	25 586	19 280	25 725	19 455
Årets resultat	137	–36	71 087	82 453	71 224	82 417
Utdelning	–	–	–65 121	–73 627	–65 121	–73 627
Kapitaltillskott från ägare	–	–	–	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	–	–5 277	–2 520	–5 277	–2 520
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Nettotillgångar per den 31 december	276	139	26 275	25 586	26 551	25 725
Ägarandel i intressebolagen	69	35	3 941	3 838	4 010	3 873
Redovisat värde	69	48	3 941	3 838	4 010	3 886

Not 18 Innehav i joint ventures

	2016	2015
Per den 1 januari	963	3 158
Resultatandel	-805	–760
Årets investering	6 338	–
Erhållen utdelning från joint ventures	–	–1 660
Valutakursdifferenser	–1 251	225
Per den 31 december	5 245	963

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer:

2016		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	1 116	502	615	17 227	–409	50
KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	Japan	5 444	5 304	34	10 714	0	–396	49
Summa		5 444	6 421	536	11 329	17 227	–805
2015		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	1 470	504	966	693	–760	50
Summa		–	1 470	504	966	693	–760

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmandeinflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd är ett joint-venture i Japan med Kobe Steel, Ltd, med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt radioaktivt avfall. Enligt ett samarbesavtal har bolagen gemensamt bestämmande inflytande.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Koncernen har en förpliktelse att förse TTT med kapitaltillskott om så behövs. Koncernen har inga förpliktelser avseende KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd.

Finansiell information för koncernens joint ventures

Nedan följer en sammanställning på koncernens joint venturebolag i vilket kapitalandelsmetoden används.

Balansräkning	KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	THOR Treatment Technologies, LLC 2016 2015
	2016
Kortfristigt
Likvida medel	10 825	2 456	2 170
Övriga omsättningstillgångar	0	0	163
Summa omsättningstillgångar	10 825	2 456	2 334
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	69	1 391	1 014
Summa kortfristiga skulder	69	1 391	1 014
Långfristigt
Anläggningstillgångar	11 110	165	607
Summa anläggningstillgångar	11 110	165	607
Finansiella skulder	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–
Tillgångar netto	21 866	1 230	1 927
Andel av nettotillgångar	10 714	615	963
Eliminering internvinst mot kapitalandel	–6 084	–	–
Redovisat värde	4 630	615	963

Rapport över totalresultat	KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	THOR Treatment Technologies, LLC
	2016	2016 2015
Intäkter	0	34 455 1 386
Avskrivningar	–	– –
Ränteintäkter	–	– –
Räntekostnader	–	– –
Resultat före skatt	–809	–818 –1 520
Inkomstskatt	–	– –
Årets resultat	–809	–818 –1 520
Övrigt totalresultat	–	– –
Summa totalresultat	–809	–818 –1 520

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i THOR Treatment Technologies, LLC, KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd, finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och joint venturebolaget.

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2016
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 246	2 246
Kundfordringar och andra fordringar	254 329	–	–	254 329
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	56 614	–	56 614
Likvida medel	195 363	–	–	195 363
Summa	449 692	56 614	2 246	508 552
	Skulder värderade till	Övriga

Tillgångar

	verkligt värde via resultaträkningen	finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	198 250	–	198 250
Derivatinstrument	–	–	5 929	5 929
Summa	0	198 250	5 929	204 179

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2015
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 488	2 488
Kundfordringar och andra fordringar	262 712	–	–	262 712
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	33 794	–	33 794
Likvida medel	74 914	–	–	74 914
Summa	337 626	33 794	2 488	373 908
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	209 255	–	209 255
Derivatinstrument	69	–	6 688	6 757
Summa	69	209 255	6 688	216 012

Not 20 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
	2016	2015
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	645	1 944
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	149 030	193 846
– Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	1 065	681
Summa	150 740	196 471
Lån till närstående
Befintliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	1 876	2 777
Summa	1 876	2 777
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	195 363	74 914
Summa	195 363	74 914
Derivatinstrument
AA- och A+	2 246	2 488
Summa	2 246	2 488

Not 21 Derivatinstrument

	2016		2015
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar	2 246	5 929	2 488	6 727

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 177 Kkr (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 36 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2016, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2016-12-31

			INFLÖDESVALUTOR		UTFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	USD	EUR	JPY
Förfalloår		000	000	000	000	000
2017	Belopp	–	–	4 067	–	–
	Kurs 1	–	–	6,858	–	–
2018	Belopp	–	–	1 233	–	–
	Kurs1	–	–	7,794	–	–
2019	Belopp	–	–	116	–	–
	Kurs1	–	–	7,948	–	–
	Omräknat till verkligt värde, Kkr	–	–	41 985	–	–

¹ Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till 38 425 (84 369) Kkr.

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2016	2015
Kundfordringar	152 000	197 730
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	-1 260	–1 259
Kundfordringar netto	150 740	196 471
Lån till närstående (not 37)	1 876	2 777
Andra fordringar	24 800	–
Pågående tjänsteuppdrag	53 537	26 303
Skattefordringar	11 470	7 996
Övriga fordringar	7 396	7 396
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	2 959	13 191
– Förutbetalda hyror	626	1 208
– Förutbetalda leasingavgifter	0	–
– Förutbetalda försäkringspremier	2 516	910
– Övriga förutbetalda kostnader	25 084	6 460
Summa	281 005	262 712
Långfristig del	26 676	2 777
Kortfristig del	254 329	259 935
Summa	281 005	262 712

Mindre än 3 månader 37 275 41 244 3 till 6 månader 1 459 993 Mer än 6 månader 118 18 Summa 38 852 42 255 Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 1 260 (1 258) Kkr per den 31 decem-

2016 2015

ber 2016.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2016	2015
SEK	169 747	71 387
EUR	67 775	84 598
GBP	10 917	66 176
USD	24 500	26 038
Andra valutor	8 066	14 513
Summa	281 005	262 712

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2016	2015
Per den 1 januari	–1 829	–1 098
Omräkningsdifferens	0	33
Reservering för osäkra fordringar	0	–667
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	367	237
Återförda outnyttjade belopp	201	237
Per den 31 december	–1 261	–1 258

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2016	2015
Lån till närstående (not 37)	2,0 %	2,0 %

Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 38 852 (42 255) Kkr förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2016	2015
Onoterade aktieinnehav	12 259	11 324
Kapitalförsäkringar	14 191	14 556
Långfristiga bankplaceringar	3 488	7 914
Summa	29 938	33 794

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Spärrade bankmedel i Kärnavfallsfonden uppgår till 2 467 (6 356) Kkr och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 24 Varulager

Summa	1 967	2 381
Färdiga varor	1 967	2 381
Råmaterial	–	–
	2016	2015

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till 4 568 (4 789) Kkr.

Not 25 Likvida medel

	2016	2015
Kassa och bank	195 363	74 914
Summa	195 363	74 914

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2015	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2015	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2016	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2016	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Omföring inom eget kapital	–
Betald utdelning avseende 2015	–
Årets resultat	63 004
Per den 1 januari 2016	48 929
Per den 31 december 2015	48 929
Omföring inom eget kapital	–
Betald utdelning avseende 2014	–
Årets resultat	2 423
Per den 1 januari 2015	46 506

Not 28 Reserver

Samtliga poster nedan kan komma att omklassificeras till resultaträkningen.

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2016	20 050	–4 538	15 512
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–13 458	–	–13 458
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv	–	609	609
Per den 31 december 2016	6 592	–3 929	2 663
Per den 1 januari 2015	17 539	–4 914	12 625
Valutakursdifferenser
– Koncernen	2 511	–	2 511
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv	–	376	376
Per den 31 december 2015	20 050	–4 538	15 512

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2016	2015
Leverantörsskulder	31 799	34 287
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	27 625	67 543
Sociala avgifter och andra skatter	37 171	37 846
Övriga skulder	33 266	45 775
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	2 225	9 720
– Upplupna räntekostnader	1 698	467
– Upplupna löner	15 754	18 260
– Upplupna pensionskostnader	15 638	14 556
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	8 773	25 489
– Upplupna revisionsarvoden	1 518	1 503
– Övriga poster	19 199	20 083
Summa	194 666	275 529
Långfristig del	15 180	39 115
Kortfristig del	179 486	236 414
Summa	194 666	275 529

Not 30 Upplåning

	2016	2015
Långfristig del
Banklån	–	1 012
Obligationslån	198 250	–
Summa	198 250	1 012
Kortfristig del
Banklån	–	8 243
Obligationslån	–	200 000
Summa	–	208 243
Summa upplåning	198 250	209 255

Obligationslånet löper med en räntemarginal om 6,50 procent plus stibor 3 månader och förfaller i sin helhet den 22 februari 2019.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter

för ränteomförhandling på balansdagen	2016	2015
0–6 månader	–	208 243
6–12 månader	–	–
1–5 år	198 250	1 012
Mer än 5 år	–	–
Summa upplåning	198 250	209 255

Not 30 (forts)

Banklånen förfaller fram till 2019. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med 70 952 (52 098) Kkr. Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

		VERKLIGT VÄRDE		REDOVISAT VÄRDE
Förfallodagar för upplåning	2016	2015	2016	2015
Mindre än 1 år		– 209 557		– 208 243
Mellan 1 och 2 år	–	1 012	–	1 012
Mellan 2 och 5 år	207 754	–	198 250	–
Mer än 5 år	–	–	–	–
Summa		207 754 210 569		198 250 209 255

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning	2016	2015
SEK		198 250 206 269
USD	–	–
GBP	–	2 986
Summa		198 250 209 255
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter	2016	2015
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	–	–

Summa – – De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2016.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2016	2015
SEK	6,50 %	3,32 %
GBP	–	3,00 %

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2016	2015
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			86 344	80 843
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			3 558	5 296
Summa			89 902	86 139
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			30 403	28 599
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			1 753	1 364
Summa			32 156	29 963
Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2015	77 463	6 300	687	84 450
Redovisat i resultaträkningen	–753	– 1 017	50	–1 720
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	4 160	–14	–737	3 409
Per den 31 december 2015	80 870	5 269	0	86 139
Redovisat i resultaträkningen	13 317	240	–	13 557
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–176	–	–176
Skatt hänförbar till såld verksamhet	–13 779	–	–	–13 779
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	4 161	–	–	4 161
Per den 31 december 2016	84 569	5 333	0	89 902
Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2015	7 096	2 861	28 100	38 057
Redovisat i resultaträkningen	–6 689	–	884	–5 805
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–106	–	-106
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–2 624	441	–2 183
Per den 31 december 2015	407	131	29 425	29 963
Redovisat i resultaträkningen	–407	–	1 244	837
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–5	–	–5
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	1 361	1 361
Per den 31 december 2016	0	126	32 030	32 156

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 29,5 (27,0) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill i den tyska verksamheten.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA , Storbritannien och Tyskland. Dessa uppgår totalt till 110,3 (110,7) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 997,1 (918,5) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 3,5 (9,6) miljoner brittiska pund i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 39,0 (118,4) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad samt 0,7 miljoner Euro i Tyskland, vilket omräknnat till balansdagskurs uppgår till 7,1 Mkr. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med 58,5 (62,2) Mkr, i Storbritannien med 3,6 (14,7) Mkr, i Sverige med 13,7 (0) och med 8,6 (3,9) Mkr i Tyskland.

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som inte har ansetts vara helt immateriella, finns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2016 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 5 288 (7 782) Kkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (153) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2016	2015
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	5 525	5 478
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	30 226	32 861
Belopp som redovisas i balansräkningen	2016	2015
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	5 525	5 478
Summa	5 525	5 478
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2016	2015
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	239	43
Räntekostnad	75	75
Summa	314	118

Av den totala kostnaden ingick 314 (118) Kkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till – (–) Kkr.

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2016	2015
Vid årets början	5 478	7 517
Omräkningsdifferenser	–105	–2 012
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	314	118
Erlagda avgifter	–162	–145
Vid årets slut	5 525	5 478

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2016	2015
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	314	118
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	25 538	27 812
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	4 374	4 931
Summa	30 226	32 861
Aktuariella antaganden	2016	2015
Diskonteringsränta	1,5 %	2,0 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0 %	0,0 %

Framtida löneökningar 0,0 % 0,0 % Framtida pensionsökningar 1,0 % 1,0 %

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2016	61 819	100 331	162 150
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	53 329	29 438	82 767
– Återförda avsättningar	–	–	–
Aktiverat som materiell anläggningstillgång
Omföringar	–	–	–
Diskonteringseffekt	–	–	–
Fonderingar i såld verksamhet	–49 164	–81 091	–130 255
Utnyttjat belopp under perioden	–4 285	–39	–4 324
Omräkningsdifferens	–	–	–
Per den 31 december 2016	61 699	48 639	110 338
Långfristig del	59 322	48 399	107 721
Kortfristig del	2 377	240	2 617
Summa	61 699	48 639	110 338

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Tillkommande avsättningar 2016 inkluderar avsättningar för avfall genererat i den verksamhet som avyttrandes 2016. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 2 467 (6 356) Kkr och redovisas som långfristig bankplacering se not 23.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med 61,7 Mkr. Av de totala avsättningarna förväntas 2,6 Mkr utnyttjas under 2017 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2018.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska och brittiska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas 0,2 Mkr utnyttjas under 2017. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2016	2015
Avskrivningar	20 788	33 541
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	678	1 196
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	–	2 436
Resultat vid avyttring av dotterbolag och andra affärsenheter	–107 174	–
Resultatandelar intressebolag	–4 145	–11 608
Omvärdering av finansiella innehav	–550	–289
Övriga förändringar i avsättningar	46 743	3 423
Summa	–43 660	28 699

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 71 660 (52 098) Kkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2016	2015
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Summa	–	–

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 14 168 (10 576) Kkr.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2016	2015
Inom 1 år	10 582	11 755
Mellan 1 och 5 år	12 484	20 909
Mer än 5 år	150	2 900
Summa	23 216	35 564

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvikkoncernen äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien. Studsvik AB äger 49 % av KOBELCO STUDS-VIK Co,. Ltd, ett joint-venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt avfall.

Transaktioner med närstående	2016	2015
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	17 227	693
– UK Nuclear Waste Management Ltd	10 663	4 643
– KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	5 736	–
Redovisade fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	1 609	199
– UK Nuclear Waste Management Ltd	5 273	481
– KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd	0	–
Avsättning för osäkra kundfordringar	–	–
Nedskrivna kundfordringar	–	–
Summa kostnader avseende avsättningar och nedskrivningar redovisade i resultaträkningen	40 508	6 016

Fordringar lån på närstående

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och

ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

– UK Nuclear Waste Management Ltd 1 876 2 777

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2016	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	75	-				725
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	-					225
– Lars Engström	113	75	-				188
– Anna Karinen	225	-					225
– Alf Lindfors	225	-					225
– Peter Gossas	225	113	-				338
– Agneta Nestenborg	225	38	-				263
Arbetstagarrepresentanter (4)
Verkställande direktören	3 646	-	200	121	1 264	-	5 231
Andra ledande befattningshavare (6)	8 443	-	303	332	1 921	-	10 999
Summa	13 977	300	503	453	3 185	–	18 419

Löner och övriga förmåner 2015	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	62	–	–	–	–	712
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	125	–	–	–	–	350
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	63	–	–	–	–	288
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 608	–	–	140	1 609	–	5 357
Andra ledande befattningshavare (6)	9 204	–	50	501	1 863	–	11 617
Summa	14 812	250	50	641	3 472	–	19 223

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2016	2015
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	9 342	8 045
– Varav rörlig ersättning	400	–
Pensioner	2 054	2 190
Antal personer	13	14
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	5 891	7 707
– Varav rörlig ersättning	103	50
Pensioner	1 131	1 282
Antal personer	4	4
Koncernen
Löner och andra ersättningar	15 233	15 752
– Varav rörlig ersättning	503	50
Pensioner	3 185	3 472
Antal personer	17	18

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2016.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. Den rörliga ersättningen som utgått för 2016 är enbart baserad på genomförandet av försäljning av Avfallshantering. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2016 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 10-30 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den sk ITP-planen. I ett fall finns en premiebaserad pensionsplan till vilken företaget erlägger en premie motsvarande 25 procent av fastlön lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget skall motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag på upp till 6 månadslöner.

Not 39 Verksamheter till försäljning

Kassaflöden från verksamheter till försäljning	2016	2015
Kassaflöden från den löpande verksamheten	–47 100	5 629
Kassaflöden från investeringsverksamheten	–3 200	–18 900
Kassaflöden från finansieringsverksamheten	–1 607	–1 842
Summa	–51 907	–15 113

Kassaflöden från verksamheter till försäljning ingår i koncernens redovisade kassaflöden med ovanstående belopp.

Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerade som

verksamheter till försäljning	2016	2015
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Goodwill	–	–
Övriga omsättningstillgångar	–	–
Summa	–	–
Skulder i avyttringsgrupp klassificerade som verksamheter till försäljning	2016	2015
Leverantörsskulder och andra skulder	–	–
Avsättningar	–	–
Summa	–	–

Ackumulerade intäkter redovisade i övrigt total-

				resultat avseende avyttringsgrupp klassificerade

som verksamheter till försäljning	2016	2015
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	4 137	–
Summa	4 137	–

Analys av resultatet från verksamheter till försäljning och redovisat resultat vid omvärdering av verksam-

heter till försäljning	2016	2015
Försäljningsintäkter	71 629	174 189
Övriga rörelseintäkter	–	–
Kostnader		–133 463 –186 409
Övriga rörelsekostnader	–	–
Rörelseresultat	–61 834	–12 220
Finansiella kostnader	–594	–
Resultat från verksamheter till försäljning – före skatt	–62 428	–12 220
Inkomstskatt	1 282	–
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	–61 146	–12 220
Resultat från avyttring	107 149	–
Inkomstskatt	–	–
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	46 003	–12 220

Den 28 juli 2016 avyttrades verksamhetsområdet Avfallshantering till EDF. Transaktionen genererade ett nettoresultat på 107 Mkr.

Not 40 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapporteringstidens slut den 31 december 2016 som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

Not 41 Avstämningar av nyckeltalsberäkningar

Belopp i Mkr

Räntabilitet på sysselsatt kapital	2016	2015
Resultat efter finansiella poster	8,3	18,9
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen	25,0	13,6
Verkligt värde- valutakursförluster	0,5	13,4
Summa	33,8	45,9
Balansomslutningen	686,6	–
Avsättningar och övriga långfristiga skulder	–80,6	–
Leverantörsskulder och andra skulder	–224,3	–
Ingående sysselsatt kapital	381,7	–
Balansomslutningen	901,0	686,9
Avsättningar och övriga långfristiga skulder	–161,7	–80,6
Leverantörsskulder och andra skulder	–192,6	–224,3
Utgående sysselsatt kapial	546,7	381,7
Genomsnittligt sysselsatt kapital	464,2	381,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital	7,3 2016	12,0 2015
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat Summa	63,0 63,0	2,4 2,4
Ingående eget kapital	298,3	292,9
Utgående eget kapital	348,5	298,3
Räntabilitet på eget kapital	19,5	0,8
Nettoskuld	2016	2015
Kortfristig upplåning	0	208,2
Långfristig upplåning	198,2	1,0
Totala skulder	198,2	209,2
Likvida medel	195,4	74.9
Nettoskuld	2,9	134.3

Nyckeltalsdefinitioner återfinns på sid 72.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 42 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografiska marknader	2016	2015
Sverige	9 543	5 432
Europa, exklusive Sverige	9 563	4 437
Nordamerika	3 347	711
Summa	22 453	10 580

Not 43 Ersättningar till anställda

	2016			2015
	Löner	Sociala	Löner	Sociala
	och andra	kostnader	och andra	kostnader
	ersättningar	(varav	ersättningar	(varav
	(varav rörlig	pensions	(varav rörlig	pensions
	ersättning)	kostnader)	ersättning)	kostnader)
Styrelsen	6 027	3 457	6 008	2 837
och verkställande direktören	(–)	(1 570)	(–)	(1 609)
Övriga anställda	6 638	5 278 (2 497)	7 356 (–)	4 697 ( 2 389)
Summa	12 665	8 735	13 364	7 534
	(–)	(4 067)	(–)	(3 998)

Se vidare not 38.

Not 46 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2016	2015
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	934	77
Valutakursvinster	63	112
Summa	997	189
Övriga rörelsekostnader	2016	2015
Avsättning avgångsvederlag	–	–
Valutakursförluster	–134	–98
Summa	–134	–98

Not 47 Operationella leasingavtal

	2016	2015
Förfaller till betalning inom ett år	440	272
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	60	135
Förfaller till betalning senare än fem år	–	–
Summa	500	407

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 44 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2016	2015
Inköp av material och tjänster	19 640	22 497
Personalkostnader	19 298	16 870
Avskrivningar	690	244
Summa	39 628	39 611

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2016	2015
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	465	1 325
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	0
Skatterådgivning	40	7
Övriga tjänster	38	165
Summa	543	1 497

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 45 Avskrivningar

		2016		2015
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	690	690	244	244
Summa	690	690	244	244

Not 48 Resultat från andelar i koncernföretag

	2016	2015
Utdelning från koncernbolag	8 000	–
Koncernbidrag från dotterbolag	6 311	45 100
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–
Summa	14 311	45 100

Not 49 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2016	2015
Räntor	9 971	9 943
Kursdifferenser	8 893	7 759
Summa	18 864	17 702
Varav avseende koncernföretag
Räntor	9 971	9 932
Summa	9 971	9 932

Not 50 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2016	2015
Räntor	20 000	12 625
Kursdifferenser	5 012	13 276
Summa	25 012	25 901
Varav avseende koncernföretag
Räntor	2 129	2 386
Summa	2 129	2 286

Not 51 Bokslutsdispositioner

	2016	2015
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 52 Inkomstskatt
	2016	2015
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–	–
Justering avseende tidigare år	–	–
Summa	0	0

Uppskjuten skatt

Uppkomst och återföring av temporära skillnader	4 058	–1 194
Summa	4 058	–1 194
Summa inkomstskatt	4 058	–1 194

Svensk inkomstskatt uppgår till 22,0 (22,0) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande:

	2016	2015
Resultat före skatt	–8 149	7 961
Skatt enligt gällande skattesats	1 793	–1 751
Ej skattepliktiga intäkter	2 241	2 001
Ej avdragsgilla kostnader	–216	–250
Omvärdering till ny skattesats	–	–
Skatt avseende temporära skillnader	240	–1 194
Justering tidigare års taxering	–	–
Summa	4 058	–1 194

Vägd genomsnittlig skattesats var 49,8 (–15,0) procent.

Not 53 Immateriella anläggningstillgångar

	2016	2015
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	3 261	–
Årets investeringar	–	3 505
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 261	3 505
Ingående avskrivningar	–	–
Årets avskrivningar	–690	–244
Utgående ackumulerade avskrivningar	–690	–244
Utgående planenligt restvärde	2 571	3 261

Not 54 Finansiella anläggningstillgångar

				2016	2015
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde				1 024 067	1 024 067
Nyemission				11 927	–
Investering i dotterbolag				–	–
Utgående anskaffningsvärde				1 035 994	1 024 067
Ingående nedskrivningar				–652 254	–652 254
Årets nedskrivning				–	–
Utgående nedskrivningar				–652 254	–652 254
Utgående värde				383 740	371 813
				2016	2015
Andelar i joint ventures
Ingående anskaffningsvärde				–	–
Årets investering				12 073	–
Utgående anskaffningsvärde				12 073	–
	Antal	Nominellt värde	Andel	Bokfört värde 31/12/16	Bokfört värde 31/12/15
Kobe Steel, Ltd.		3000 98.000 YEN	49%	12 073	–

	2016	2015
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	109 346	95 043
– Erhållen amortering	–	–
– Nya lån	0	7 650
– Förändring upplupen ränta	–3 737	49
– Omvandling till aktieägartillskott	–	–
– Valutakursdifferenser	9 832	6 604
Utgående värde	115 441	109 346
	2016	2015
Lån till Studsvik Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	8 430	23 133
– Erhållen amortering	–	–15 425
– Nya lån	8 333	262
– Förändring upplupen ränta	–	–
– Valutakursdifferenser	–1 360	460
Utgående värde	15 403	8 430

Not 54 (forts)

Utgående värde	90 916	86 996
– Valutakursdifferenser	3 970	–3 657
– Förändring upplupen ränta	–50	23
– Nya lån	–	–
– Ingående anskaffningsvärde	86 996	90 630
Lån till Studsvik GmbH
Utgående värde	951	910
– Valutakursdifferenser	41	–37
– Förändring upplupen ränta	0	–1
– Nya lån	–	–
– Erhållen amortering	–	–
Lån till Studsvik France SAS – Ingående anskaffningsvärde	910	948

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

Utgående värde	14 191	14 555
– Omvärdering till verkligt värde	–166	289
– Omföring till kortfristig tillgång	–197	–
– Tillkommande poster	–	–
– Ingående anskaffningsvärde	14 555	14 266
Kapitalförsäkringar
Utgående värde	12 258	11 325
– Omvärdering till verkligt värde	933	77
– Förvärv av nya andelar	–	–
– Ingående anskaffningsvärde	11 325	11 248
via resultaträkningen Onoterade aktieinnehav

Not 55 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2016	2015
Förutbetalda hyror	–	–
Förutbetalda kreditavgifter och arvoden	–	170
Förutbetalda pensionspremier	206	47
Förutbetalda programvarulicenser	826	830
Förutbetalda serviceavgifter	–	2
Upplupna intäkter	6 097	–
Övrigt	772	447
Summa	7 901	1 496

Not 56 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD	25 372	24 042
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 223 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Studsvik France SAS	99	99	4 950	kEUR	5	43
Studsvik Limited	100		100 1 000 000	kGBP		1 000 115 687
Summa						383 740

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Suisse AG	CH400.3.036.599-0	Fischbach-Göslikon,
		Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Atlanta, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Atlanta, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653	Atlanta, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige
Studsvik France SAS	791 048 200 000 12	Paris, Frankrike
Studsvik Consulting AB	559019-2448	Nyköping, Sverige
Studsvik Limited	09660060	Gateshead, England

Not 57 Skulder till kreditinstitut

	2016	2015
Banklån
Långfristig del	198 250	0
Kortfristig del	–	200 111
Summa	198 250	200 111

Not 58 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2016	2015
Semesterlöneskuld	1 186	858
Upplupna löner	–	–
Upplupna sociala avgifter	5 628	4 927
Upplupna utgiftsräntor	1 408	473
Avsättning avgångsvederlag	105	1 029
Övrigt	414	823
Summa	8 741	8 110

Not 59 Ställda säkerheter

	2016	2015
Aktier i dotterbolag	223 400	133 902
Summa	223 400	133 902

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Not 60 Ansvarsförbindelser

	2016	2015
Garantier	–	–
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	4 564	5 328
Summa	4 564	5 328

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 61 Derivatinstrument

		2016
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	–	–	78	69

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Not 62 Investeringar i anläggningstillgångar

	2016	2015
Patent	–	3 505
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	0	3 505

Not 63 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2016	2015
Avskrivningar	690	244
Verkligt värde-vinster	–1 254	–77
Övriga poster	–	–
Summa	–564	167

Not 64 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.

	2016	2015
Inköp	24 %	26 %
Försäljning	100 %	100 %

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 65 Antal anställda

			2016	2015
Kvinnor			4	4
Män			3	5
Summa			7	9
		2016		2015
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	10	6	11	7
Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare	3	2	3	2

Not 66 Investering i dotterbolag

	2016	2015
Nyemission	11 927	–
Summa	11 927	–

Nyemissionen avser Studsvik Limited.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 27 april 2017 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 28 februari 2017

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Peter Gossas Lena Sivars Becker Ledamot Arbetstagarrepresentant

Alf Lindfors Roger Lundström Agneta Nestenborg

Michael Mononen Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 9–58 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

REVISIONENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Studsvikkoncernen består av ett antal bolag. Av dessa utgör verksamheterna i Sverige, Tyskland och UK väsentliga enheter och är därmed inkluderade i vår granskning av koncernen. Granskningen i dessa enheter samt moderbolaget omfattar moment i form av testning av detaljer kompletterat med analytisk granskning av för koncernen väsentliga resultat och balansposter. En majoritet av dotterbolagen i koncernen är även föremål för lagstadgad revision enligt lokala krav.

VÄSENTLIGHET

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömde effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Avsättningar för rivning, avfallshantering samt återställande av mark (se koncernens redovisningsprinciper i not 1.20, väsentliga antaganden i not 3 samt not 33)

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige och den nu avyttrade anläggningen i Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader samt kostnader för hantering av avfall.

Vid utgången av 2016 fanns det 110 miljoner (162 miljoner kronor 2015) kronor avsatta i balansräkningen för framtida avfallskostnader samt rivning och återställning.

Koncernen har en process för att följa upp och värdera avsättningar för avfallshantering, rivning och återställning. Fastställandet av avsättningarna har en väsentliga påverkan på revisionen av koncernen då bedömningen av värdet på avsättningarnas storlek påverkas av ledningens uppskattningar och bedömningar.

Värdering av uppskjutna skattefordringar (se koncernens redovisningsprinciper i not 1.18, väsentliga antaganden i not 3 samt not 31)

Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag om 85 miljoner kronor (81 miljoner kronor 2015).

Då värderingen av de skattemässiga underskott som redovisas i balansräkningen är beroende av ledningens bedömningar i form av prognoser för framtida skattemässiga vinster har fastställandet av värdet på de uppskjutna skattefordringarna en väsentlig påverkan på revisionen.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi har granskat koncernens process för att identifiera tillkommande avfall samt processen för värdering av avsättningen för hantering av avfall, rivning och återställande av mark.

Våra granskningsåtgärder inkluderar utvärdering av att avsättningarna följer koncernens redovisningsprinciper.

Vidare har vi, baserat på risk och väsentlighet, stämt av och bedömt parametrar för beräkning av avsättningen mot underlag i form av avtal med externa parter där sådana föreligger samt interna beräkningar där dessa är grunden.

Vi har dessutom prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna för avsättningar.

Vi har bedömt huruvida ledningens bedömning av det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdragen baseras på koncernens budgets och prognoser som löpande upprättas av ledningen.

Vi har stämt av att antaganden som används i dessa budgets och prognoser över framtida skattepliktiga vinster är i enlighet med ledningens strategiska planer och intentioner samt är realistiska utifrån vår erfarenhet av verksamheten. Detta har skett genom analys av hur väl tidigare års antaganden har uppnåtts samt av eventuella justeringar som har skett av antaganden från tidigare år, som en följd av utvecklingen av verksamheten samt externa faktorer.

Vi har dessutom prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna för väsentliga uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag.

Redovisning och upplysningar i samband med avyttring av segmentet avfallshantering (se not 39)

Under 2016 har koncernen avyttrat avfallshanteringsverksamheten i Sverige och Storbritannien till en extern köpare. I och med affärens genomförande redovisar koncernen ett realisationsresultat samt omklassificerar avfallshanteringsverksamheten i resultaträkningen för 2016 och 2015 i enlighet med IFRS5 – anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

Då försäljningen utgör en väsentlig transaktion och beräkningen av realisationsresultatet och den efterföljande redovisningen i enlighet med IFRS innebär bedömningar från företagsledningen innebär detta en väsentlig påverkan på vår revision.

Vi har tagit del av koncernens beräkning avseende relationsresultat och bedömt dessa utifrån underlag i form av avtal med köparen, protokoll och underlag från koncernredovisningen.

Vidare har vi bedömt om de redovisningsprinciper koncernen tillämpar med anledning av försäljningen och de upplysningar som lämnas är i linje med IFRS5.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–8. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/ documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar. pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Stockholm den 7 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett flertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2016 var 3 285. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sidorna 62-69.

Vid årsstämman i april 2016 deltog 36 aktieägare med totalt 47,5 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor. Samtliga styrelseledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Sven Ericsson (representant för familjen Karinen), Carina Heilborn (Peter Gyllenhammar AB) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 25 april 2016 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sex bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 66-67 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan och Anna Karinen, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor alltefter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens

konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Under 2016 hade styrelsen 8 sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika affärsområdena följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive affärsområde minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2016 behandlades under ett tvådagarsmöte bl a koncernens strategi och inriktning efter avyttring av verksamheten inom affärsområde Avfallshantering samt vidareutveckling av verksamheterna inom Konsulttjänster och Studsvik Scandpower.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen har under 2016 ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens finansiering, avyttringen av verksamheten inom Avfallshantering, strategiska alternativ för konsultverksamheten i Tyskland, ökat kundfokus inom programvaruverksamheten samt kostnadsbesparingar inom konsultverksamhet och administration.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförandekoden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Peter Gossas (ordförande), Agneta Nestenborg samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister. Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet sex sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions- utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	8/8	1/1	6/6	ja	ja	725
Anna Karinen, vice ordförande	2003	8/8	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	8/8	1/1		ja	nej	225
Lars Engström1	2008	4/8		3/6	ja	ja	188
Peter Gossas	2013	8/8		6/6	ja	ja	338
Alf Lindfors	2006	6/8			ja	ja	225
Agneta Nestenborg	2010	8/8		3/6	ja	ja	263
Roger Lundström (A)	2005	8/8
Per Ekberg (A) suppleant	2006	8/8
Lena Sivars Becker (A)	2015	7/8
Eva Gimholt (A) suppleant 2	2015	5/8

Linda Ekstrand 3 2016 1/8 Styrelseledamot t o m 2016-04-25,2 Styrelsesuppleant t o m 2016-08-25, 3 Styrelsesuppleant fr o m 2016-11-15

anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i not 38 på sid 52.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2016 uppgick till 2 189 000 (2 250 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 150 000 kronor per år och ledamot 75 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning. Utbetalda arvoden till styrelsen redovisas i not 38 på sid 52.

Revisorer

På årsstämman 2016 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2017. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Martin Johansson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens väsentliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat Price waterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisningsoch finansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2016 se not 8 och not 44.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2016 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, ansvarig för affärsutveckling, HR-direktören samt cheferna för de två affärsområdena. I november utsågs en ny chef för Studsvik Scandpower, den organisation som ansvarar för programvaruverksamheten. Verksamheten som tidigare rapporterats som en del av affärsområde Bränsle- och materialteknik kommer från januari 2017 att rapporteras som ett eget affärsområde. Den nya affärsområdeschefen ingår i koncernledningen fr o m november. Koncernledningen presenteras på sidorna 68-69 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

VD och koncernfunktioner är placerade i Stockholm. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering samt human resources. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes under 2016 i dotterbolag till Studsvik AB vilka ingår i de två affärsområdena. Verksamheten i affärsområdena följdes upp dels genom så kallade business area reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete i dotterbolagen. Vid business area reviews, som genomförs kvartalsvis, analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärsområdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp.
• Aktieägarnas intressen skyddas.
• Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen och den interna kontrollen görs av en extern konsult på uppdrag av ekonomidirektören, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 17-19. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i not 2 på sidorna 34-36.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till bolagstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna 62-65 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 7 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Martin Johansson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group Utbildning: Civilekonom Innehav: 60 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Net Insight AB, Trianon AB och Trialbee AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 285 492 aktier

Peter Gossas

Mora, född 1949 Ledamot sedan 2013 Tidigare VD affärsområde Sandvik Materials Technology. Styrelseordförande i Maintpartner Group OY samt Motor Group AB. Ledamot i Höganäs AB. Industrial Advisor i Peter Gossas AB och KIGO Business Development. Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior Advisor, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Agneta Nestenborg

Kävlinge, född 1961 Ledamot sedan 2010 Director Project Support & Administration, European Spallation Source ERIC Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 2 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Lena Sivars Becker Nyköping, född 1974 Ledamot sedan 2015 Representant för Sveriges Ingenjörer,

verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Consulting AB Utbildning: Fil.dr Innehav: 0 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Linda Ekstrand

Nyköping, född 1982 Suppleant sedan 2016. Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Consulting AB Utbildning: M.Sc. Innehav: 65 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB

Ansvarig revisor: Martin Johansson Född 1967 Revisor i Studsvik sedan 2016 Andra uppdrag: Melker Schörling AB, Endomines AB, Orio AB och Toyota Industries Europe AB

ANDERS ULLBERG

JAN BARCHAN

PETER GOSSAS

ALF LINDFORS

AGNETA NESTENBORG

LENA SIVARS BECKER

ANNA KARINEN ROGER LUNDSTRÖM

PER EKBERG

LINDA EKSTRAND

Koncernledning

Michael Mononen

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, anläggningsteknik Född: 1958 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Flera olika roller inom Sapa Group, Group Vice President Sapa AB, VD Sapa Heat Transfer AB Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Mobile Climate Control Innehav: 45 000 aktier

Pål Jarness

Ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1964 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Ekonomidirektör Actic, Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic samt olika positioner inom finans och HR hos Philip Morris Innehav: 37 500 aktier

Camilla Hoflund

Chef affärsområde Bränsle- och materialteknik Utbildning: Bergsingenjör, Materialteknik Född: 1969 Anställningsår: 1994–2000, 2003 Bakgrund: Konsult och affärsutvecklare inom Det Norske Veritas samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Stefan Bergström

Chef affärsområde Konsulttjänster Utbildning: Civilingenjör Född: 1963 Anställningsår: 2016 Bakgrund: Flera ledande roller inom Swedish Trade and Invest Council och ABB koncernen. Innehav: 0 aktier

Steven Freel

Chef affärsområde Studsvik Scandpower Utbildning: BS Mechanical Engineering and MBA Född: 1964 Anställningsår: 2016 Bakgrund: Administrativ och teknisk chef GSE Systems Inc. samt andra ledande befattningar inom bl a SAIC och Raytheon Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Affärsutveckling Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 2 042 aktier

Elisabeth Fahle Gårdebäck

Chef Human Resources Utbildning: Ekonomie magisterexamn med inriktning mot företagsekonomi Född: 1968 Anställningsår: 2015 Bakgrund: Befattningar som HR Manager i Wallenius Wilhelmson, Medtronic, Allergan och Becton Dickinson. Innehav: 0 aktier

MICHAEL MONONEN PÅL JARNESS CAMILLA HOFLUND

STEFAN BERGSTRÖM STEVEN FREEL SAM USHER

ELISABETH FAHLE GÅRDEBÄCK

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2012	2013	2014	2015	2016
Försäljningsintäkter	1 012,9	1 001,3	909,6	721,2	758,8
Kostnad för sålda tjänster	–771,2	–742,1	–660,5	–538,2	–535,3
Bruttoresultat	241,7	259,1	249,1	183,0	223,5
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–45,2	–46,5	–47,6	–36,4	–44,4
Administrationskostnader	–149,9	–142,0	–146,9	–93,1	–112,8
Forsknings- och utvecklingskostnader	–25,4	–26,6	–25,8	–25,1	–27,5
Andel i intressebolags resultat före skatt	5,4	7,3	11,5	11,6	4,1
Övrigt, netto	–11,4	–31,9	–9,8	–3,4	–18,2
Rörelseresultat	15,2	16,0	30,5	36,6	24,7
Finansiella poster, netto	–13,8	–18,8	–18,9	–17,7	–16,4
Resultat efter finansiella poster	1,4	–2,8	11,6	18,9	8,3
Inkomstskatt	–15,0	–20,1	–6,4	–4,3	8,7
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	–13,6	–22,9	5,2	14,6	17,0
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	–34,2	–173,9	–17,2	–12,2	46,0
ÅRETS RESULTAT	–47,8	–196,8	–12,0	2,4	63,0

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2012	2013	2014	2015	2016
Tillgångar
Goodwill	300,9	158,8	173,9	172,0	173,7
Övriga anläggningstillgångar	608,0	448,2	481,7	481,9	273,4
Kundfordringar	169,1	151,7	183,3	196,6	150,8
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	122,6	92,6	73,0	68,1	107,7
Likvida medel och kortfristiga placeringar	115,8	151,4	129,4	74,9	195,4
Tillgångar i verksamheter till försäljning	–	260,7	–	–	–
Summa tillgångar	1 316,4	1 263,4	1 041,3	993,5	901,0
Eget kapital och skulder
Eget kapital	477,9	286,0	292,6	297,9	348,1
Innehav utan bestämmande inflytande	0,3	0,3	0,3	0,3	0,4
Långfristiga räntebärande skulder	131,0	264,8	203,0	1,0	198,2
Långfristiga icke räntebärande skulder	263,9	222,7	242,3	238,0	161,7
Kortfristiga räntebärande skulder	99,3	42,3	22,8	208,2	–
Kortfristiga icke räntebärande skulder	344,0	275,4	280,3	248,1	192,6
Skulder i verksamheter till försäljning	–	171,9	–	–	–
Summa eget kapital och skulder	1 316,4	1 263,4	1 041,3	993,5	901,0

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Avser totala verksamheten

Belopp, Mkr	2012	2013	2014	2015	2016
Rörelseresultat	–19,4	–165,3	17,9	24,4	70,0
Återläggning av avskrivningar	64,0	63,5	33,5	33,5	20,8
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–72,8	89,7	–16,2	–4,8	–64,4
Kassaflöde från rörelsen	–28,2	–12,1	35,2	53,1	26,4
Finansiella poster, netto	–13,4	–18,5	–17,6	–11,5	–25,5
Skatt	–27,5	–13,3	1,1	–6,9	–8,3
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	–69,1	–43,9	18,7	34,7	–7,4
Förändringar i rörelsekapital	61,8	19,3	–39,5	–41,3	–48,7
Kassaflöde före investeringar	–7,3	–24,6	–20,8	–6,6	–56,1
Investeringar	–9,1	–15,3	70,7	–23,2	185,6
Kassaflöde efter investeringar	–16,4	–39,9	49,9	–29,8	129,5
DATA PER AKTIE	2012	2013	2014	2015	2016
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter
före och efter utspädning, SEK	–1,65	–2,78	0,63	1,78	2,07
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning
före och efter utspädning, SEK	–4,17	–21,15	–2,09	–1,49	5,6
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	–5,82	–23,93	–1,46	0,29	7,67
Eget kapital per aktie, SEK	58,19	34,83	35,64	36,30	42,41
FINANSIELLA NYCKELTAL	2012**	2013**	2014	2015	2016
Marginaler
Rörelsemarginal, %	1,5	1,6	3,3	5,1	3,2
Vinstmarginal, %	0,1	–0,3	1,3	2,6	1,1
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	5,3	4,5	7,7	8,9	6,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	5,0	3,5	5,5	12,0	7,3
Räntabilitet på eget kapital, %	–2,6	–6,0	1,8	0,8	19,5
Kapitalstruktur
Operativt kapital, Mkr	287,5	353,2	398,6	432,6	351,3
Sysselsatt kapital, Mkr	403,3	504,6	518,7	507,5	546,7
Eget kapital, Mkr	478,2	286,3	292,9	298,3	348,5
Räntebärande nettoskuld, Mkr	114,5	155,7	105,7	134,3	2,9
Nettoskuldsättningsgrad, %	23,9	54,4	36,1	45,0	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	1,1	–0,9	1,8	1,8	1,3
Soliditet, %	36,3	26,2	28,1	30,0	38,7
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,9	0,5	–	–	–
Investeringar, Mkr	48,9	20,1	32,8	14,6	15,3
EBITDA	44,6	49,8	50,7	51,2	40,0
EBITDA/Finansnetto	3,4	2,7	3,2	2,9	2,4
Anställda
Medelantal anställda	1 031	988	895	708	687
Försäljningsintäkter per anställd, Mkr	1,0	1,0	1,0	1,1	1,1
* Beräknad på utgående balans 2012 och 2013.

** Beräknad på kvarvarande verksamheter.

Nyckeltalsdefinitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

SVERIGE

Studsvik AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Consulting AB 611 82 Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 83

FRANKRIKE

Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130 Fax: +33 1 4279 5131

FÖRENADE ARABEMIRATEN Studsvik Ltd. Middle East c/o UMG, Sky Tower, #604, Reem Island

Abu Dhabi, United Arab Emirates Tfn: +971 2 6777102 Fax: +971 2 6777108

JAPAN Studsvik Japan, Ltd Rinku Gate Tower Building 1409, 1 Rinku Oraikita, Izumisano-city, Osaka, 598-0048 Japan Tfn / Fax: +81 (0)72 493 7418

KINA

Studsvik Scandpower Inc., Room 2501, Tower 3 888 Yu Yuan Road Chang Ning District, Shanghai, 200050, China Tfn +86 13524572096

SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik Ltd Ribble House Meany Gate Bamber Bridge, Preston, PR5 6UP, United Kingdom Tfn: +44 (0) 1772 646880 Fax: +44 (0) 1772646899

TYSKLAND

Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2017 Org nr 556501-0997 © Studsvik AB (publ)

Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se