Studsvik — Annual Report 2015

Mar 17, 2016

Årsredovisning 2015

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 25 APRIL 2016

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, måndagen den 25 april 2016 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast tisdagen den 19 april 2016, dels anmäla sig senast tisdagen den 19 april.

• per telefon 0155-22 10 25,
• per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155-26 30 70, eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före tisdagen den 19 april 2016.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Sven Ericsson, representant för familjen Karinen (ordförande)
• Stina Barchan, Briban Invest AB
• Malte Edenius
• Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2016

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	25 april 2016
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	22 juli 2016
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	21 oktober 2016
• Bokslutsrapport 2016	Februari 2017
• Årsredovisning 2016	April 2017

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	3
Förvaltningsberättelse	4
Bränsle- och materialteknik	7
Konsulttjänster	8
Avfallshantering	9
Hantering av risker	11
Förslag till vinstdisposition	13
Aktien	14
Finansiella rapporter	16
Koncernen	16
Moderbolaget	20
Noter till koncernredovisningen	24
Noter till moderbolagets redovisning	48
Revisionsberättelse	53
Bolagsstyrning	54
Styrelse och revisorer	58
Koncernledning	60
Femårsöversikt	62
Nyckeltalsdefinitioner	64

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Studsvik levererar högteknologiska tjänster till kunder inom främst kärnkraftsindustrin genom test av material och reaktorbränsle i kvalificerade egna laboratorier samt programvara och konsulttjänster som effektiviserar och förlänger driften av kärnkraftverk.

Våra konsulttjänster omfattar även kärnkraftverkets livscykel från planeringsstadiet till rivning. Vi erbjuder dessutom konsulttjänster inom radiologiska frågor för företag inom olje-, gas- och mineralutvinning.

Vi behandlar, stabiliserar och volymreducerar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Sverige och England.

2015 I KORTHET

• God lönsamhet inom affärsområdena Bränsle- och materialteknik samt Konsulttjänster
• Bränsle- och materialteknik har framgångsrikt etablerats på den kinesiska marknaden
• Svag efterfrågan på tjänster inom affärsområde Avfallshantering
• Fortsatta rationaliseringar inom Avfallshantering och administration
• Efter rapporttiden emitterade Studsvik en treårig företagsobligation om 300 Mkr

AFFÄRSIDÉ

Vi erbjuder världsledande, innovativa, skräddarsydda, värdeskapande och miljövänliga tjänster till den globala nukleära och radiologiska marknaden.

VISION

Genom att skapa mervärde för våra kunder ska vi vara förstahandsvalet och en ledande leverantör på våra valda marknader.

STRATEGIER

Tillväxt under lönsamhet

Vi förstärker vår position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser.

Produkter och tjänster

Vi fokuserar på produkter och tjänster som ökar kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Vi har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Vi bedriver verksamhet på en marknad med höga inträdeshinder. Vår starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt positiv utveckling. Etableringar på nya geografiska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partners och samarbeten

Vi agerar självständigt på marknaden, men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

Nyckeltal	2015	2014
Försäljning, Mkr	895,4	909,6
Rörelseresultat, Mkr	24,4	30,5
Resultat efter finansnetto, Mkr	6,7	11,6
Resultat per aktie, SEK	0,29	–1,46
Rörelsemarginal, %	2,7	3,3
Skuldsättningsgrad, %	45,0	36,1
Eget kapital per aktie, SEK	36,30	35,64
Antal anställda, medelantal	829	895

Fokus på kundvärde

Under 2015 har kunderna på våra viktigaste marknader, Nordamerika och Europa, haft fortsatta lönsamhetsproblem. Detta har inneburit stora utmaningar med att ställa om och anpassa utbudet av tjänster och produkter till kundernas successivt förändrade behov i en situation där vi även noterat en ökad försiktighet att handla upp externa uppdrag. Förändringarna ger samtidigt nya affärsmöjligheter inom såväl drift som avveckling.

Vi fortsatte arbetet med att utvärdera, anpassa och utveckla organisationen till de nya och förändrade marknadsförutsättningarna. Fortsatta effektiviseringar genomfördes inom både administration och affärsområden och vi har vidareutvecklat vår kundvärdebaserade kultur som introducerades 2014. Vår insikt och kunskap om kundernas förändrade behov och vad de värdesätter har bidragit till att vi löpande anpassar såväl organisation som våra erbjudanden.

Bränsle- och materialteknik utvecklades positivt och har etablerat en affärsmodell som stödjer tillväxt och förbättrad lönsamhet. Efterfrågan på Avfallshanterings tjänster var fortsatt svag vilket också återspeglades i resultatet.

Försäljningen i lokala valutor minskade med ca 6 procent jämfört med 2014 och uppgick till 895 Mkr. Rörelsemarginalen försämrades till 2,7 (4,7) procent efter justering för poster av engångskaraktär.

Bränsle- och Materialteknik redovisade en försäljningsökning på ca 6 procent. Rörelsemarginalen blev 15,2 (13,7) procent. Affärsområdets arbete med en värdebaserad försäljningskultur och dess fortsatta arbete med effektiviseringar skapar ökad försäljning och lönsamhet.

Konsulttjänster ökade försäljningen med 3 procent, men med ett försämrat resultat. Rörelsemarginalen för affärsområdet blev 5,2 (7,8) procent.

Konsultverksamheten i Tyskland, som tillhandahåller konsult- och ingenjörstjänster samt översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland och angränsande länder, förbättrade sitt resultat genom ökad försäljning, ökad beläggning och lägre kostnader.

Konsultverksamheten i USA hade god beläggning från arbetet med den THOR-anläggning för vilken avtal tecknades 2014. Verksamheten utvecklades positivt såväl vad gäller försäljning som resultat.

Den svenska och brittiska konsultverksamheten utvecklades väl med undantag för den brittiska verksamheten med design av ventilationsanläggningar där efterfrågan var mycket svag vilket gjorde att försäljning och resultat minskade kraftigt. Organisationen är från årsskiftet anpassad till rådande efterfrågan.

Avfallshantering påverkades negativt av fortsatt svag efterfrågan på såväl bearbetning av metaller som brännbart material. Försäljningen minskade med 31 procent och rörelsemarginalen blev –6,7 (3,3) procent. Arbetet med produktivitetsförbättringar i återvinningsanläggningen i Storbritannien är genomförd vilket lett till att föregående års förlust eliminerades. Etableringen av en lägre kostnadsbas fortgår och samtidigt ser vi över olika strategiska alternativ och affärsmodeller för verksamheten.

Under 2016 förväntar vi oss en positiv utveckling inom affärsområdena Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik med stigande efterfrågan på sådana tjänster i Europa, Asien och Mellanöstern. Efterfrågan på tjänster inom Avfallshantering bedöms vara fortsatt svag då våra kunder har stora lönsamhetsutmaningar i främst Europa och Nordamerika. Rivning av kärntekniska anläggningar fortsätter vara en intressant marknad för oss, men det är svårt att avgöra när marknaden kommer att ta fart på grund av oklarheter i finansiering och lagring av avfall.

Vi noterar att befintliga operatörer i Europa och Nordamerika har fortsatt fokus på att förbättra säkerheten, öka effektuttaget och förlänga livslängden i befintliga kärnkraftverk. Vi ser också ett ökat intresse för att förbereda använt bränsle för slutförvar. Indien och Ryssland förväntas fortsätta investera i nya reaktorer och i Kina noterar vi en stor efterfrågan på våra tjänster inom främst Bränsle- och materialteknik. Ett ökat antal länder har börjat uppmärksamma problematiken med låg- och medelaktivt avfall som uppstår i samband med utvinning av mineraler, olja och gas vilket ger oss möjlighet att erbjuda tjänster inom detta område.

Sammantaget är vår bedömning att marknaden för 2016 blir fortsatt utmanande i Europa och Nordamerika. Marknaden i Asien, främst Kina, bedöms utvecklas positivt. Trots svåra yttre omständigheter bedömer jag att vi har goda möjligheter att öka såväl omsättning som resultat inom affärsområdena Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik, främst genom ökad förståelse för kundernas behov och vad de värdesätter. Avfallshantering bedöms i det korta perspektivet ha en fortsatt utmanande situation men med en ökande mängd affärsmöjligheter som dock har leverans först efter 2016.

Arbetet med fortsatta effektiviseringar går vidare samtidigt som arbetet med den kundvärdebaserade kulturen fortsätter att vara vårt viktigaste initiativ.

Stockholm i mars 2016 Michael Mononen

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2015.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och i kundernas anläggningar. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, konsulttjänster och bränsle- och materialteknik samt att hantera och behandla radioaktivt avfall från bl a sjukhus, universitet, gas-, olje- och mineralutvinning.

Årsredovisningen följer den koncernstruktur som infördes 2014 med verksamheten organiserad i tre affärsområden, Avfallshantering, Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik, där respektive affärsområde arbetar globalt med en enhetlig service-/produktportfölj.

Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

MARKNAD

ÖKAT FOKUS PÅ KOSTNADSEFFEKTIVITET OCH LÄGRE KOLDIOXIDUTSLÄPP

Kärnkraftsindustrin möter idag vikande lönsamhet, framförallt i Västeuropa och USA där fallande energipriser minskar lönsamheten för många anläggningar. Dock förväntas den globala efterfrågan på elenergi fortsätta att växa med över 30 procent under de kommande 25 åren. Den stigande efterfrågan kommer huvudsakligen från icke-OECD-länder, där efterfrågan från Asien och främst Kina dominerar. Andelen förnybar och nukleär elenergi förväntas öka, medan andelen elenergi framställd av fossila bränslen minskar. På FNs toppmöte angående klimatförändringen i Paris i december 2015 aviserade många regeringar åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid.

De övergripande förutsättningarna för kärnkraft styrs till stor del av nationella politiska beslut. Besluten fattas baserat på varje lands ekonomiska förutsättningar, energitillgång, riktlinjer för miljö och allmänhetens acceptans för kärnkraft och andra energikällor. Många regeringar ser kärnkraft som en tillförlitlig energikälla med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraft ses även som ett sätt att balansera beroendet av import av energi från andra länder, vilket leder till minskade ekonomiska och politiska risker. Därutöver styrs de ekonomiska villkoren för kärnkraft av marknadsvillkor och externa kostnader för t ex säkerhet och avfallshantering.

På längre sikt är utsikterna på global nivå för kärnkraft positiva med 70 nya kärnkraftverk under uppbyggnad och ytterligare 179 på planeringsstadiet. Av de 70 nya anläggningarna ligger 22 i Kina, 9 i Ryssland, 5 i Indien och 4 i Sydkorea. 80 procent av de befintliga 437 reaktorerna finns i OECD-länderna och av dessa är 75 procent över 25 år gamla. Av ekonomiska och politiska skäl går arbetet med att ersätta gamla reaktorer långsamt, vilket leder till ett ökat fokus på att förlänga livstiden och att höja effekten på befintliga reaktorer. Den långsiktiga utmaningen för Europa och USA är hur den el som idag genereras av kärnkraftverk ska ersättas när gamla kärnkraftverk uppnår sin maximala livslängd, samt när och hur dessa kärnkraftverk sedan kommer att avvecklas.

Med fallande elpriser är inriktningen på marknaden att sänka sina kostnader. Förutsättningar kan ändras snabbt, vilket leder till ökad efterfrågan på tjänster som bidrar till kostnadssänkning inom t ex bränsleoptimering och hanteringen av använt kärnbränsle.

STUDSVIKS MARKNADSPOSITION

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser i livscykeln, vilket gör att företaget gynnas av såväl fortsatt drift, insatser för förlängd livslängd, uppgradering och effekthöjning, nybyggnation som avveckling. Vid uppgradering och effekthöjning av reaktorer kan Studsvik leverera konsult- och ingenjörstjänster. Samma typ av tjänster kan Studsvik leverera vid nybyggnation. När en kärnkraftsreaktor ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras, samtidigt som metoder för hur avfallet ska behandlas ska identifieras.

Inom området Bränsle- och materialteknik är Studsvik den enda oberoende leverantören av programvara för bränsleoptimering och den enda kommersiella leverantören av tjänster inom materialteknik. Studsvik har även omfattande kompetens för hantering av använt och skadat bränsle.

Inom området Avfallshantering erbjuder Studsvik tjänster för behandling av låg- och medelaktivt avfall vid anläggningarna i Sverige och Storbritannien. Det primära syftet med behandlingen är att volymreducera och stabilisera avfallet inför slutförvar.

Studsviks marknadsposition baseras på hög kompetens inom samtliga affärsområden.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN

Hot Cell Laboratoriet i Studsvik.

BRÄNSLE- OCH MATERIALTEKNIK

Studsviks expertis inom bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Lång livslängd och god bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Studsviks världsledande programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd ökar utbränningen av reaktorbränslet och därmed effektuttaget samtidigt som driftsäkerheten inte äventyras. Mer energi utvinns ur varje bränsleelement, vilket leder till bättre driftsekonomi.

I våra laboratorier testar och utvärderar vi bestrålat och obestrålat material. Resultaten gör att hållfasthet och livslängd kan fastställas för konstruktionsmaterial och bränsle vid både drift och reinvestering.

Radiologiskt konsultarbete.

KONSULTTJÄNSTER

Studsviks konsulttjänster bidrar till förbättrad lönsamhet och säkerhet inom kärnkraftsindustrin och andra branscher som hanterar radioaktivt material. Vi bistår våra kunder med strategier, policies och planer för hantering av avfall som uppstår inom kärntekniska anläggningar samt hantering av naturligt förekommande radioaktivt material inom främst olje-, gas- och gruvindustrin (NORM, Naturally Occurring Radioactive Material).

Konsulttjänsterna omfattar också strålskydd genom mätning och analys av strålningsnivåer samt åtgärder för att minimera stråldosen vid arbete i strålningsklassade miljöer. Studsviks tjänster inom avveckling och rivning av kärnkraftsanläggningar omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. Utöver detta erbjuder vi ingenjörstjänster och rådgivning inom design, säkerhet, teknik, underhåll, bränsle-, härd- och materialfrågor. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess, THORSM, med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas.

Omhändertagande av strålkälla avseende icke kärntekniskt avfall.

AVFALLSHANTERING

Studsviks metoder för avfallshantering sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring samt bidrar till hushållning av naturresurser. Allt avfall som genereras från kärnkraftsindustrin, såväl under driftsfasen som under rivningsfasen, måste slutförvaras i särskilda anläggningar. Det ligger ett stort miljömässigt och ekonomiskt värde i att reducera och kemiskt stabilisera dessa volymer.

Studsvik har utvecklat metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Studsvik erbjuder behandling av låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik i Sverige och i Workington i Storbritannien. Avfallsbehandlingens syfte är i huvudsak att volymreducera och stabilisera avfallet innan slutförvaring.

Avfallshantering utförs även vid kundernas egna anläggningar, exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning.

Stora volymer metalliskt material kan efter Studsviks bearbetning återvinnas. Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syretillförsel.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till 895,4 (909,6) Mkr, en minskning i lokala valutor med 6 procent. Rörelseresultatet uppgick till 24,4 (30,5) Mkr, vari ingår poster av engångskaraktär med – (–12,1) Mkr. Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till 24,4 (42,6) Mkr.

Inom Bränsle- och materialteknik förbättrades resultat och marginal trots att några större leveranser för programvarudelen senarelagts till första halvåret 2016.

Konsulttjänster ökade försäljningen men resultatet minskade. I slutet av året hade organisationen anpassats till den oväntat låga efterfrågan på ventilationstjänster i England. Föregående år påverkades också positivt av konsult- och licensintäkter för uppförande av en THOR-anläggning.

Inom affärsområde Avfallshantering fortsatte försäljningen och resultatet att minska på grund av svag efterfrågan inom bearbetning av metalliskt avfall och förbränning. Anläggningarna i Sverige och England har genomfört effektivitetsförbättringar och anpassat organisation och processer till den lägre efterfrågan. Arbetet med att etablera en lägre kostnadsbas fortgår.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 2,7 (3,3) procent. Justerad för poster av engångskaraktär uppgick rörelsemarginalen till 2,7 (4,7) procent. Vinstmarginalen uppgick till 0,7 (1,3) procent och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 6,6 (5,5) procent.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet efter förändringar i rörelsekapitalet uppgick till –6,6 (–20,8) och det fria kassaflödet (före finansieringsverksamheten) uppgick till –29,8 (49,9).

FINANSIERING

Efter rapporttiden, den 16 februari 2016, emitterade Studsvik en senior, icke säkerställd företagsobligation om 300 miljoner kronor med en löptid om tre år på den svenska marknaden med slutligt förfall i februari 2019. Obligationen har ett rambelopp på 350 Mkr. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR 3m + 6,50 % och har slutligt förfall i februari 2019.

Emissionslikviden kommer att användas till att refinansiera Studsviks utestående obligation på 200 Mkr (med slutförfall 7 mars 2016).

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande finansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2015 minskade omsättningen i lokala valutor och rörelsemarginalen minskade till 2,7 (3,3) procent. Rörelsemarginalen justerad för poster av engångskaraktär uppgick 2015 till 2,7 (4,7) procent. Soliditeten ökade till 30,0 (28,1) procent och nettoskuldsättningsgraden ökade till 45,0 (36,1) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till 33,5 (32,7) Mkr. Huvuddelen av investeringarna avsåg anläggningen i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egen produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2015 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till 25,4 (25,8) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befintliga programvaror och nyutveckling.

Bränsle- och materialteknik

Studsvik är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning samt analyser av kärnbränsle och material. Affärsområdet erbjuder tjänster åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer. Test- och analysverksamheten bedrivs i Studsviks laboratorier i Sverige och ibland i samarbete med högskolor, universitet och andra internationella laboratorier. Programvarorna används förutom för bränsleoptimering och härdövervakning till stöd för bränslehanteringen efter drift. Programvaruverksamheten bedrivs vid ett flertal kontor i Europa, USA och Japan. Utvecklingen av programvaror är baserad i USA.

Affärsområde Bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin med metoder och kunskap som förlänger livslängden på nya och befintliga investeringar samt erbjuder programvaror för optimering av användningen av kärnbränsle.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2015	2014
Försäljning	262,3	239,5
Rörelseresultat	39,8	31,4
Rörelsemarginal, %	15,2	13,1
Jämförelsestörande	0,0	–1,4
Justerat rörelseresultat	39,8	32,8
Justerad rörelsemarginal, %	15,2	13,7
Investeringar	5,9	5,3
Medelantal anställda	117	120

Andel av försäljningen

Försäljningen uppgick till 262,3 (239,5) Mkr och rörelseresultatet ökade till 39,8 (31,4) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade fjolårets resultat med –1,4 Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster har rörelsemarginalen ökat till 15,2 (13,7) procent. Försäljningen ökade i lokala valutor med 6 %, trots att ett antal större försäljningar av programvaror senarelades från sista kvartalet 2015 till 2016.

Till följd av test- och analysverksamhetens kundaktiviteter på nya marknader, främst Kina, och merförsäljning till befintliga kunder har den delen av affärsområdet ökat sin försäljning med 15,6 % under året. Den kundvärdebaserade försäljningen och fortsatta effektiviseringar ute i verksamheten har resulterat i ett förbättrat resultat.

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster

Försäljningen av programvara nådde inte förväntade resultat under 2015, främst beroende på förseningar i beslutsprocesser hos kunderna.

Kunderna inom våra nya marknader visar ett tydligt intresse för affärsområdets integrerade tjänsteutbud.

Konsulttjänster

Studsvik tillhandahåller ett brett utbud av konsult- och ingenjörstjänster till kunder inom såväl den nukleära sektorn som andra industrier inklusive olje-, gas- och gruvindustrin där radioaktivt material är naturligt förekommande (NORM). Kunderna finns i Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Asien. Tjänsteutbudet omfattar hela livscykeln från planering och projektering till avfallshantering. Verksamheten med översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland, Belgien och Schweiz inkluderas i detta affärsområde. Affärsområdet omfattar även konsulttjänster och licensiering av den pyrolysteknik (THORSM) som Studsvik utvecklat för särskilt svårbehandlat radioaktivt avfall.

Affärsområde Konsulttjänster hjälper sina kunder till förbättrad lönsamhet och säkerhet genom att tillsammans med kunden utveckla och implementera rätt strategi, policy och processer.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2015	2014
Försäljning	431,8	399,6
Rörelseresultat	22,3	36,8
Rörelsemarginal, %	5,2	9,2
Jämförelsestörande	0,0	5,6
Justerat rörelseresultat	22,3	31,2
Justerad rörelsemarginal, %	5,2	7,8
Investeringar	1,2	0,3
Medelantal anställda	508	527

Andel av försäljningen

Försäljningen ökade i lokala valutor med 3 % till 431,8 (399,6) Mkr medan rörelseresultatet minskade till 22,3 (36,8) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade fjolårets resultat med 5,6 Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster 2015 uppgick rörelsemarginalen till 5,2 (7,8) procent.

Efterfrågan på avancerade konsulttjänster är fortsatt god och utdebiteringsgraden hög. Det vikande resultatet förklaras delvis av den licensintäkt som resultatfördes 2014 när ett större THORkontrakt tecknades med den USA-baserade verksamheten. THOR-kontraktet innehåller konsultsupport med tillhörande licensintäkter för uppförande av en THOR-anläggning och har under året lett till en ökad efterfrågan på ingenjörstjänster.

Den tyska verksamheten inom underhållstjänster visar ett positivt resultat med god beläggning mot kunder i Tyskland och Schweiz. I England var efterfrågan på konsulttjänster med

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster

inriktning på ventilation mycket svag med låg beläggning och förlust som följd. Verksamheten har genomfört ett omstruktureringsprogram och är sedan årsskiftet anpassad till rådande efterfrågan.

Efterfrågan på tjänster inom avfallshantering och intresset från olje-, gruv- och gasindustrin för tjänster inom NORM fortsätter att öka. Konsultverksamheten har under året ökat bemanningen inom avfallshantering och NORM samtidigt som antalet anställda inom ventilation och underhållstjänster har minskats. Arbetet med kundvärdebaserad försäljning fortgår vilket över tid kommer att speglas i höjd rörelsemarginal.

Avfallshantering

Studsvik behandlar och volymreducerar lågaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Studsvik har en stark position på den europeiska marknaden för förbränning och termisk behandling av torrt avfall samt behandling av metallskrot och stora komponenter. Studsvik har även en särställning i Sverige när det gäller att behandla radioaktivt avfall som kommer från icke kärnteknisk verksamhet, såsom sjukhus, universitet och processindustri. Avfallet från kärnkraftsindustrin och icke kärnteknisk verksamhet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i Studsviks anläggningar i Sverige och Storbritannien.

Affärsområde Avfallshantering erbjuder lösningar för hantering av avfallsflöden som minskar såväl miljöpåverkan som kundens kostnad för hantering och slutförvar.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2015	2014
Försäljning	175,4	241,2
Rörelseresultat	–11,7	2,9
Rörelsemarginal, %	–6,7	1,2
Jämförelsestörande	0,0	–5,1
Justerat rörelseresultat	–11,7	7,9
Justerad rörelsemarginal, %	–6,7	3,3
Investeringar	18,9	21,7
Medelantal anställda	109	158

Andel av försäljningen

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster

Försäljningen minskade i lokala valutor med 31 % till 175,4 (241,2) Mkr och rörelseresultatet till –11,7 (2,9) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade fjolåret med –5,1 Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster 2015 uppgick rörelsemarginalen till –6,7 (3,3) procent.

Efterfrågan på volymreduktion av stora komponenter var svag under 2015 vilket speglas i vikande försäljning och en förlust för helåret. Inom förbränning och volymreduktion av blandad metall var efterfrågan tillfredställande men svagare än 2014.

Effektiviteten i anläggningarna har förbättrats och medelantalet anställda har minskat med 26 %. Arbetet med att anpassa kostnadsnivån inom affärsområdet fortgår samtidigt som vi ser över olika strategiska alternativ och affärsmodeller för verksamheten.

Marknadssituationen för affärsområdet är beroende såväl av politiska beslut som rör driften av kärnkraftverk som våra kunders ekonomiska förutsättningar att löpande behandla och volymreducera det avfall som uppstår vid drift och underhåll. Låga energipriser pressar våra kunders lönsamhet och kunderna senarelägger sina leveranser till oss.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter. Moderbolagets försäljning uppgick till 10,6 (11,9) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till –28,9 (–43,9) Mkr. Jämförelsestörande poster påverkade fjolåret med –5,6 Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till 8,0 (–8,5) Mkr, vari ingår koncernbidrag med 45,1 (42,8) Mkr.

Likvida medel uppgick till 14,5 (35,6) Mkr och räntebärande skulder till 200,0 (221,0) Mkr.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 29 april 2015 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2016.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2015 uppgick till 829 (895). Minskningen är hänförlig till affärsområdet Avfallshantering och administrativa funktioner vid huvudkontor och gemensam serviceorganisation. Inom Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik ökar efterfrågan, vilket tillsammans med det generationsskifte som kärnkraftsindustrin står inför, ytterligare understryker vikten av att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befintliga och potentiella medarbetare.

SÄKER ARBETSMILJÖ

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är att helt undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat under senare år. Under 2015 var antalet skador som resulterade i sjukfrånvaro 12 (18). Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Ett led i det arbetet är att uppmuntra samtliga medarbetare att identifiera förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden.

LIKA MÖJLIGHETER OCH MÅNGFALD

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 18 (19) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Studsvik ska tillhandahålla den globala nukleära och radiologiska marknaden hållbara lösningar för en säker och miljövänlig verksamhet.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV STUDSVIKS KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2015 till 1,4 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggning i Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive affärsområde. Affärsområdenas riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas i anslutning till den fortlöpande uppföljningen i respektive affärsområde.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn vilket innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster påverkas av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sak frågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Risken hanteras genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Denna risk hanteras också genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög med arbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag personalrepresentanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifierade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har som målsättning att ha avtal med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera dessa arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att utveckla kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster främst inom områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER

Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Potentiella olycksrisker kartläggs löpande och det förebyggande arbetet är integrerat i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 4,2 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant material blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens anläggning i Storbritannien.

Miljöskuld

Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för ca 61 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot EUR, GBP och USD.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1 %	+/–	8,9 Mkr
Personalkostnader	1 %	+/–	5,3 Mkr
Valutakurs EUR/GBP/USD	10 %	+/–	10,5 Mkr

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport som återfinns i avsnittet Bolagsstyrning.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas 2015. Föregående år lämnades ingen utdelning. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 57 366 741 kronor, bestående av balanserade vinstmedel 50 599 485 kronor samt årets resultat 6 767 256 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	57 366 741 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	57 366 741 kronor

AKTIEN

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen sjönk under 2015 med 0,3 procent från 32,80 kronor till 32,70 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 268,7 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 39,0 kronor den 29 april och som lägst 28,1 kronor den 16 september.

Under 2015 omsattes 2,8 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 90,5 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 55 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 50 procent. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med ett aktieinnehav som är lägre än 10 procent av totala antalet aktier.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2015 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

AKTIEÄGARE

Den 31 december 2015 hade Studsvik 3 307 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 17 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 62,8 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För 2015 föreslår styrelsen att ingen utdelning utbetalas.

LIKVIDITETSGARANT

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på års stämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

AKTIEÄGARE 2015-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 285 492	15,6
Credit Agricole Suisse SA	363 879	4,4
Avanza Pensionsförsäkring AB	347 163	4,2
Nordnet Pensionsförsäkring AB	327 551	4,0
Invus Investment AB	276 594	3,4
Malte Edenius	250 000	3,0
Eikos AB	201 950	2,5
Leif Lundin	186 000	2,3
Unionen	152 709	1,9
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 158 890	62,8
Övriga aktieägare	3 059 721	37,2
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission		5 300 000 5 800 000 5 800 000
2001	Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211
2004	Nyemission1)		2 400 8 116 611 8 116 611
2005	Nyemission1)		102 000 8 218 611 8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2015-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 740	276 210	3,4
501 – 2 000	365	396 428	4,8
2 001 – 10 000	137	614 655	7,5
10 001 – 50 000	36	784 845	9,5
50 001 – 100 000	15	975 366	11,9
100 001 –	14	5 171 107	62,9
Summa	3 307	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE
Belopp, SEK	2011	2012	2013	2014	2015
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	31,80	29,50	37,80	32,80	32,70
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	1,04	–1,65	–2,78	0,63	0,29
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning före och efter utspädning	1,72	–4,17	–21,15	–2,09	–
Eget kapital per aktie	66,77	58,19	34,83	35,64	36,30
P/E-tal	11	neg	neg	neg	neg

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Kvarvarande verksamheter	Not	2015	2014
Försäljningsintäkter	4	895 370	909 570
Kostnader för sålda tjänster	7	–657 214	–660 459
Bruttovinst		238 156	249 111
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–56 352	–47 562
Administrationskostnader	7, 8	–133 366	–146 942
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–25 422	–25 759
Resultatandel i intressebolag	17, 18	11 608	11 539
Övriga rörelseintäkter	5	10 947	5 433
Övriga rörelsekostnader	6	–21 220	–15 369
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	24 352	30 451
Finansiella intäkter	10, 12	224	182
Finansiella kostnader	10, 12	–13 607	–17 007
Verkligt värde-resultat (realiserat och orealiserat)	10, 12	–4 287	–2 030
Resultat före skatt		6 681	11 596
Inkomstskatt	11	–4 258	–6 443
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		2 423	5 153
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	39	–	–17 153
ÅRETS RESULTAT		2 423	–12 000
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	28	2 584	19 178
Kassaflödessäkringar		482	–645
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–106	90
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		2 960	18 623
Summa resultat och övrigt totalresultat för året		5 383	6 623
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		2 423	–12 000
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Summa övrigt totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		5 310	6 623
Innehav utan bestämmande inflytande		73	–
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie före och efter utspädning
Resultat från kvarvarande verksamheter	13	0,29	0,63
Resultat från verksamheter till försäljning		–	–2,09
ÅRETS RESULTAT		0,29	–1,46

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	344 797	350 019
Immateriella tillgångar	16	181 407	177 178
Innehav i intressebolag	17, 18	4 849	6 098
Uppskjutna skattefordringar	31	86 139	84 450
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	33 794	34 852
Derivatinstrument	19, 21, 23	144	233
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	2 777	2 723
Summa anläggningstillgångar		653 907	655 553
Omsättningstillgångar
Varulager	24	2 381	1 907
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	259 935	261 487
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	0	454
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 344	1 840
Likvida medel	19, 25	74 914	120 074
Summa omsättningstillgångar		339 574	385 762
Tillgångar i verksamheter till försäljning	39	–	–
SUMMA TILLGÅNGAR		993 481	1 041 316
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	15 512	12 625
Balanserad vinst	27	48 929	46 506
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		297 932	292 622
Innehav utan bestämmande inflytande		344	271
Summa eget kapital		298 276	292 893
SKULDER
Långfristiga skulder	19, 30
Upplåning	19, 21, 23	1 012	203 013
Derivatinstrument		2 062	2 792
Uppskjutna skatteskulder	31	29 963	38 057
Pensionsförpliktelser	32	5 478	7 517
Övriga avsättningar	33	161 292	152 905
Leverantörsskulder och andra skulder Summa långfristiga skulder	29	39 115 238 922	39 699 443 983
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	236 414	263 698
Aktuella skatteskulder		6 073	2 873
Upplåning	19, 30	208 243	22 817
Derivatinstrument	19, 21, 23	4 695	13 752
Övriga avsättningar	33	858	1 300
Summa kortfristiga skulder		456 283	304 440
Skulder i verksamheter till försäljning	39	–	–
Summa skulder		695 205	748 423
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		993 481	1 041 316

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2014	8 219	225 272	–5 998	58 506	285 999	271	286 270
Övrigt totalresultat			18 623	–	18 623		18 623
Årets resultat			–	–12 000	–12 000	–	–12 000
Utgående balans per den 31 december 2014	8 219	225 272	12 625	46 506	292 622	271	292 893
Ingående balans per den 1 januari 2015	8 219	225 272	12 625	46 506	292 622	271	292 893
Övrigt totalresultat			2 887	–	2 887	73	2 960
Årets resultat			–	2 423	2 423	–	2 423
Utgående balans per den 31 december 2015	8 219	225 272	15 512	48 929	297 932	344	298 276

Koncernens rapport över kassaflöde

Totala verksamheten	Not	2015	2014*
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		24 352	17 914
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	34	28 699	17 328
		53 051	35 242
Erhållen ränta		224	182
Erlagd ränta		–11 725	– 17 807
Betald inkomstskatt		–6 881	1 080
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		34 669	18 697
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		– 5 469	29 633
– Övriga kortfristiga skulder		–35 781	– 69 089
Kassaflöde från den löpande verksamheten	39	–6 581	–20 759
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avyttring av dotterbolag		–	93 947
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	23	–	–1 250
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar	23	–	–
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–28 557	–32 750
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	–	364
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–7 374	–9
Utdelning från intressebolag	17,18	12 704	10 406
Kassaflöde från investeringsverksamheten	39	– 23 227	70 708
Fritt kassaflöde		–29 808	49 949
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	6 158	12 703
Amortering av lån	30	–22 828	– 105 291
Utdelning	27	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	39	–16 670	-92 588
Förändring av likvida medel		–46 478	–42 639
Likvida medel vid årets början		120 074	151 367
Omräkningsdifferens		1 319	11 346
Likvida medel vid årets slut	25	74 914	120 074

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2015	2014
Försäljningsintäkter	41	10 580	11 919
Kostnader för sålda tjänster	43	–2 925	–2 248
Bruttovinst		7 655	9 671
Administrationskostnader	43	–36 686	–47 588
Övriga rörelseintäkter	45	189	1 652
Övriga rörelsekostnader	45	–98	–7 671
Rörelseresultat	41, 42, 43, 44, 45, 46	–28 940	–43 936
Resultat från andelar i koncernföretag	47	45 100	42 807
Ränteintäkter och liknande poster	48	17 702	17 309
Räntekostnader och liknande poster	49	–25 901	–24 687
Resultat före skatt		7 961	–8 507
Bokslutsdispositioner	50	–	–
Inkomstskatt	51	–1 194	2 368
ÅRETS RESULTAT		6 767	–6 139
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		6 767	–6 139
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		6 767	–6 139

Moderbolagets balansräkning

	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	52	3 261	–
Materiella anläggningstillgångar
– Inventarier och verktyg		–	–
Finansiella anläggningstillgångar	53
– Uppskjutna skattefordringar		3 859	5 053
– Aktier i dotterbolag	55	371 813	371 813
– Fordringar hos dotterbolag	53	205 683	209 744
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	53	25 880	25 514
Derivat instrument	60	78
Summa anläggningstillgångar		610 574	612 124
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		579	535
Kundfordringar och andra fordringar		3 935	3 600
Derivatinstrument	60	–	–
Fordringar hos koncernföretag		45 780	45 894
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	54	1 496	3 274
Likvida medel		14 498	35 552
Summa omsättningstillgångar		66 288	88 855
SUMMA TILLGÅNGAR		676 862	700 979
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		50 599	56 739
Årets resultat		6 767	–6 139
Summa fritt eget kapital		57 366	50 600
Summa eget kapital		290 857	284 091
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	56	–	200 000
Uppskjutna skatteskulder		–	–
Skulder till koncernföretag		91 712	68 358
Övriga skulder		14 975	14 267
Summa långfristiga skulder		106 687	282 625
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		66 541	84 740
Leverantörsskulder		1 398	1 745
Skulder till kreditinstitut	56	200 111	21 002
Derivatinstrument	60	69	7 750
Övriga skulder		3 089	1 360
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	57	8 110	17 666
Summa kortfristiga skulder		279 318	134 263
Summa skulder		386 005	416 888
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		676 862	700 979

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2014	8 219	225 272	56 739	290 230	290 230
Totalresultat
– Årets resultat			–6 139	–6 139	–6 139
Utgående balans per den 31 december 2014	8 219	225 272	50 600	284 091	284 091
Ingående balans per den 1 januari 2015	8 219	225 272	50 600	284 091	284 091
Totalresultat
– Årets resultat			6 767	6 767	6 767
Utgående balans per den 31 december 2015	8 219	225 272	57 367	290 858	290 858

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–28 940	–43 936
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	62	167	–1 613
		–28 773	–45 549
Erhållen ränta		5 125	7 017
Erlagd ränta		–33 660	–14 947
Betald inkomstskatt		–	69
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–57 308	–53 410
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		1 512	6 154
– Övriga kortfristiga skulder		–47 195	–10 088
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–102 991	–57 344
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag		42 807	46 000
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	52	–3 505	–
Lån till koncernföretag	53	41 996	38 809
Kassaflöde från investeringsverksamheten		81 298	84 809
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–	–69 367
Upptagna lån		639	21 002
Utbetald utdelning		–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		639	–48 365
Förändring av likvida medel		–21 054	–20 900
Likvida medel vid årets början		35 552	56 452
Likvida medel vid årets slut		14 498	35 552

Noter

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Ingen av de IFRS- och IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2015 är tillämpliga för koncernen. Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2015. Inga av dessa har tillämpats vid upprättande av denna finansiella rapport och inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

• IFRIC 21, "Levies", detta är en tolkning av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. IAS 37 klargör kriterierna för att redovisa en skuld, varav ett kriterium är att bolaget har en befintlig förpliktelse till följd av en inträffad händelse (även benämnt förpliktande händelse). IFRIC 21 behandlar redovisning av olika former av avgifter som kan påföras företag av ett statligt, eller motsvarande organ, genom lagar och/eller reglering. Tolkningsuttalandet behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår, vilken föranleder redovisning som en skuld. Den förpliktande händelsen som ger upphov till en skuld är den händelse som utlöser betalningen av en avgift. Trädde i kraft den 1 januari 2014 enligt IASB men för räkenskapsår som inleds efter den 17 juni.

Kommande standarder som ännu ej trätt i kraft

• IFRS 9, "Financial instruments", ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas tre värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: a) syftet med innehavet är att erhålla kontraktuella kassaflöden och b) de kontraktuella kassaflödena endast består av ränta och amorteringar. Alla andra skuld- och eget kapitalinstrument, inklusive investeringar i komplexa instrument, ska redovisas till verkligt värde. Alla verkligt värdeförändringar av finansiella tillgångar redovisas över resultaträkningen, med undantag för investeringar i eget kapitalinstrument som inte innehas för handel, för vilka det finns ett alternativ att redovisa verkligt värdeförändringar i övrigt totaltresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då att ske vid avyttring av instrumentet. För finansiella skulder värderade till verkligt värde ska företag redovisa den del av värdeförändringen som beror på förändringar i den egna kreditrisken i övrigt totalresultat. De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 ger företagen bättre möjlighet att spegla dess tillämpade riskhanteringsstrategier. Generellt sett kommer det att bli lättare att kvalificera för säkringsredovisning. Den nya standarden utökar upplysningskraven och inför vissa förändringar i presentationen. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. Den nya modellen för nedskrivningar innehåller en trestegsmodell som utgår från förändringar i kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna. De olika stegen styr hur ett företag värderar och redovisar nedskrivningar och hur de ska tillämpa den effektiva räntemetoden. För finansiella tillgångar utan väsentlig finansieringskomponent, exempelvis vanliga kundfordringar och leasingfordringar, finns förenklingsregler som innebär att företaget kan redovisa en reserv för hela fordringens löptid direkt och därmed inte behöver fånga upp när en väsentlig försämring av kreditvärdigheten har inträffat. För räkenskapsår som inleds innan 1 februari 2015 kan företag välja att förtidstillämpa delar av IFRS 9, enligt specifika övergångsregler. Om förtidstillämpning väljs efter 1 februari 2015 ska IFRS 9 tillämpas i sin helhet. Gäller från och med 1 januari 2018 (ej antagen av EU)

• IFRS 15, "Revenue from contracts with customers", är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla där tillhörande tolkningsuttalanden (IFRIC och SIC). En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell:
• Steg 1: identifiera kontraktet med kunden Steg 2: identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet
• Steg 3: fastställa transaktionspriset
• Steg 4: fördela transaktionspriset på prestationsåtaganden
• Steg 5: redovisa en intäkt när ett prestationsåtagande uppfylls

De största förändringarna jämfört med dagens regler är: Distinkta varor eller tjänster i integrerade kontrakt måste redovisas som separata åtaganden och eventuella rabatter ska som huvudregel fördelas till de separata enheterna. Om transaktionspriset innehåller rörliga ersättningar (t ex prestationsbonusar, rabatter, royalties, etc.) kan intäkter redovisas tidigare än under nuvarande regler. De ska uppskattas och inkluderas i transaktionspriset till den grad de med stor sannolikhet inte kommer att behöva återföras. Tidpunkten då intäkten ska redovisas kan skifta; vissa intäkter som idag redovisas när ett kontrakt är slutfört kan behöva redovisas fördelat över kontraktstiden eller tvärtom. Det finns nya specifika regler för bland annat licenser, garantier, förskottsbetalningar som inte återbetalas och konsignationsavtal. Standarden medför även ökade upplysningskrav. Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. Gäller från och med 1 januari 2018 (ej antagen av EU).

• IFRS 16,"Leases", 1 januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten (ej antagen av EU).

Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarderna. Inga andra av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Ändringar i standarder

Disclosure Initiative – Amendments to IAS 1, Utformning av finansiella rapporter görs inom ramen för IASBs Disclosure initiative, ett projekt för att förbättra upplysningarna i finansiella rapporter. Ändringarna klargör en rad frågeställningar, inklusive:

• Väsentlighet ett företag ska inte slå samman eller separat redovisa poster på ett sätt som döljer användbar information. I de fall då poster är väsentliga, ska tillräcklig information lämnas för att förklara postens påverkan på företagets finansiella ställning eller resultat.
• Särredovisning och delsummor poster som specificeras i IAS 1 kan behöva redovisas separat i de fall då det är nödvändigt för förståelsen av företagets finansiella ställning eller resultat. Det finns även ny vägledning kring användandet av delsummor.
• Noter ändringen bekräftar att noterna inte behöver presenteras i någon särskild ordning.
• Övrigt totalresultat som är hänförligt till investeringar som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ska grupperas baserat på om posterna vid ett senare tillfälle kommer att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Varje grupp ska redovisas på en separat rad i rapporten över övrigt totalresultat.

Enligt övergångsreglerna är upplysningarna enligt IAS 8 avseende tillämpningen av nya standarder och nya redovisningsprinciper inte obligatoriska för dessa ändringar. Gäller från och med 1 januari 2016 (antagen av EU)

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett sk "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader och mark	20–50 år
• Maskiner och tekniska anläggningar	3–20 år
• Inventarier och verktyg	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen

ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning.

Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsätt

ningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är under tolv månader, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningsoch marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat respektive Eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom uppdragsintäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 61 (59) procent av verksamhetens totala kostnader. Övriga omkostnader är av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2015 ha varit 13,3 (9,0) Mkr högre då koncernens samlade intäkter i euro är större än motsvarande kostnader i euro. Eget kapital skulle ha varit 13,0 (9,4) Mkr högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2015 ha varit 5,2 Mkr lägre (4,4 Mkr högre) då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit 5,0 Mkr lägre (4,7 Mkr högre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2015 ha varit 2,5 Mkr högre (3,4 Mkr lägre), till största delen som en följd av Scandpower Inc's verksamhet. Eget kapital skulle ha varit 2,5 Mkr högre (3,8 Mkr lägre), huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet före skatt av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med 0,2 (0,2) Mkr.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2015 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 0,01 (0,02) Mkr lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändring i referensräntor.

Om räntorna på upplåning i SEK per den 31 december 2015 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (1,1) Mkr lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändringar i referensräntor.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per den 31 december 2015	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	8 243	1 012	–	–
Obligationslån	200 000	–	–	–
Derivatinstrument	4 695	1 602	460	–
Leverantörsskulder och andra skulder	236 414	3 408	7 805	27 902
Per den 31 december 2014	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	22 818	1 816	1 196	–
Obligationslån	–	200 000	–	–
Derivatinstrument	13 752	2 792	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	263 698	2 422	4 902	32 375

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader har inte diskonterats, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2015	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	–	–	–	–
– Inflöde	73 007	7 332	4 058	–
Per den 31 december 2014	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	358	–	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 procent. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 30,0 (28,1) procent.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2015	2014
Total upplåning (not 30)	209 255	225 830
Avgår likvida medel (not 25)	-74 914	–120 074
Nettoskuld	134 341	105 756
Totalt eget kapital	298 276	292 893
Skuldsättningsgrad	45,0%	36,1%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2015 var främst en följd av lägre likvida medel. Upplåningen minskade under året och kassaflödet efter investeringar var positivt. Positiva omräkningsdifferenser är den främsta anledningen till ett högre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2015.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	11 324
– Kapitalförsäkringar	–	14 556	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	7 914	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 488	–
Summa tillgångar	–	24 958	11 324
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	6 757	–
Summa skulder	–	6 757	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2014.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	11 247
– Kapitalförsäkringar	–	13 813	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	10 246	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 073	–
Summa tillgångar	–	26 132	11 247
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	16 544	–
Summa skulder	–	16 544	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.

• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Nedanstående instrument i nivå 3 avser våra innehav i nukleära försäkringsbolag. Värdet är anskaffning plus vår andel av deras överskott.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2015.

	Nivå 3
Ingående balans	11 247
Förvärv av andelar	–
Vinster redovisade i resultaträkningen	77
Utgående balans	11 324
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	77

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2014.

	Nivå 3
Ingående balans	9 635
Förvärv av andelar	–
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 612
Utgående balans	11 247
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i

resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut 1 612

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar/-skulder under den period då dessa fastställanden görs. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med 3,8 (2,6) Mkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 3,8 (2,6) Mkr om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassaflöden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet före skatt ha varit 0,3 (0,2) Mkr lägre vid en högre ränta. Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit 1,2 (1,5) Mkr lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett affärsområdesperspektiv, varför segmenten utgörs av koncernens tre affärsområden vilka beskrivs på sidorna 7-9.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultatet.

Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2015	Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	175 344	431 792	262 262	39 942	-13 970	895 370
Externa försäljningsintäkter	174 189	429 962	262 262	28 957	–	895 370
EBITDA före engångsposter	3 031	12 546	48 815	–18 107	–	46 285
Engångsposter	–	–	–	–	–	–
Av- och nedskrivningar	–14 692	–1 820	–9 017	–8 012	–	–33 541
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	11 608	–	–	–	11 608
Rörelseresultat	–11 661	22 334	39 798	–26 119	–	24 352
Finansiella poster, netto						–17 670
Skatter						–4 258
Årets resultat från kvarvarande verksamheter						2 423
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	–	4 801	48	–	–	4 849
Övriga operativa segmentstillgångar	320 891	390 014	234 061	344 205	–300 539	988 632
Summa tillgångar	320 891	394 814	234 109	344 205	–300 539	993 481
Operativa segmentsskulder	226 843	319 346	98 318	351 237	–300 539	695 205
Eget kapital						298 276
Summa eget kapital och skulder						993 481
Investeringar från kvarvarande verksamheter	18 942	1 173	5 924	7 502	–	33 541
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	109	508	117	95	–	829
Räkenskapsåret 2014	Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	241 165	399 641	239 506	46 753	–17 495	909 570
Externa försäljningsintäkter	240 321	397 650	239 506	32 094	–	909 570
EBITDA före engångsposter	23 548	21 949	41 318	–22 272	–	64 543
Engångsposter	–5 055	5 581	–1 444	–11 167	–	–12 085
Av- och nedskrivningar	–15 599	–2 239	–8 484	–7 224	–	–33 546
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	11 539	–	–	–	11 539
Rörelseresultat	2 894	36 830	31 390	–40 663	–	30 451
Finansiella poster, netto						–18 855
Skatter						–6 443
Årets resultat från kvarvarande verksamheter						5 153
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	–	6 050	48	–	–	6 098
Övriga operativa segmentstillgångar	320 843	353 400	227 406	414 595	–281 026	1 035 218
Summa tillgångar						1 041 316
Operativa segmentsskulder	255 261	305 251	108 480	360 457	–281 026	748 423
Eget kapital						292 893
Summa eget kapital och skulder						1 041 316
Investeringar från kvarvarande verksamheter	21 740	311	5 310	5 398	–	32 759
Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter	158	543	120	74	–	895

Not 4 (forts)

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2015	2014
Behandling radioaktivt avfall	174 189	238 852
Avfallstjänster hos kund	–	1 469
Konsult- och ingenjörstjänster	147 301	160 587
Strålskyddstjänster	109 603	64 367
Transport och logistik	21 449	21 422
Avvecklings- och rivningstjänster	23 154	44 605
Service vid drift och underhåll	167 974	154 923
Provning/analys av kärnbränsle och material	101 012	83 831
Korrosions- och vattenkemistudier	39 822	34 148
Programvara för bränsleoptimering	79 572	73 164
Övrig verksamhet	31 294	32 202
Summa	895 370	909 570

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Avfallshantering, Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik.

Externa försäljnings-

intäkter baserade på det		2015		2014
land där kunden finns	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	178 027	19,9	182 843	20,2
Europa exkl Sverige	579 494	64,7	615 970	67,7
Nordamerika	105 048	11,7	84 884	9,3
Asien	26 799	3,0	20 247	2,2
Alla övriga länder	6 002	0,7	5 626	0,6
Summa	895 370	100,0	909 570	100,0

Koncernen har under 2015 ingen kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen. 2014 var den en kund som svarade för 11,7 procent av den totala försäljningen. Den rapporterades i segmentet Avfallshantering.

Anläggningstillgångar		2015	2014
per land	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	259 308	39,7	424 221	64,7
Europa exkl Sverige	293 497	44,9	155 519	23,7
Nordamerika	101 011	15,4	75 775	11,6
Asien	91	0,0	38	0,0
Summa	653 907	100,0	655 553	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2015	2014
Försäljning av materiella tillgångar	214	272
Försäkringsersättningar	4 055	91
Omvärdering innehav ömsesidigt försäkringsbolag	77	1 611
Övrigt	889	141
Summa	5 235	2 115

Andra vinster	2015	2014
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värdevinster	3 569	2 009
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	2 143	1 309
Summa	5 712	3 318

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2015	2014
Försäljning av materiella tillgångar	2 649	92
Strukturkostnader av engångskaraktär	–	12 084
Övrigt	7 595	511
Summa	10 244	12 687
Andra förluster	2015	2014
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	6 443	2 812
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	4 533	–130
Summa	10 976	2 682

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

2015	2014
267 188	296 193
533 458	518 595
19 476	24 013
33 569	33 546
18 663	8 375
872 354	880 722

Not 8 Ersättning till revisorerna

Koncernen totalt	5 689	4 086
Summa	1 047	291
– Övriga tjänster	320	–
– Skatterådgivning	295	236
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	120	55
– Revisionsuppdrag	312	–
Övriga revisorer
Summa	4 642	3 795
– Övriga tjänster	130	–
– Skatterådgivning	935	814
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	272	35
– Revisionsuppdrag	3 305	2 946
PricewaterhouseCoopers
	2015	2014

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2015	2014
Löner	454 874	441 593
Sociala avgifter	93 953	92 133
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	31 252	32 132
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 609	1 589
Summa	581 688	567 447

Löner och andra ersättningar fördelade

		2015				2014
mellan styrelse och verkställande		Varav			Varav
direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	6 008	–	7 356	5 902	–	8 296
Dotterbolag i Sverige	1 273	–	135 283	2 663	–	134 469
Dotterbolag utomlands	12 948	355	287 903	7 952	366	282 311
Totalt dotterbolag	14 221	355	423 186	10 615	366	416 780
Totalt koncernen	20 229	355	430 542	16 517	366	425 076

		2015				2014
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	4	10	6	4	10
Dotterbolag i Sverige	175	77	252	211	75	286
Dotterbolag utomlands
– Tyskland	390	40	430	411	61	472
– Storbritannien	53	15	68	74	13	87
– USA	33	3	36	32	5	37
– Japan	1	0	1	1	–	1
– Schweiz	30	1	31	1	–	1
– Frankrike	0	1	1	–	1	1
Totalt dotterbolag	682	137	819	730	155	885
Totalt koncernen	688	141	829	736	159	895

		2015		2014
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	9	11	9
VD och övriga ledande befattningshavare	7	5	6	5
Totalt koncernen	18	14	17	14

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 33

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2015	2014
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	11	129
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	9 138	8 260
Övriga finansiella intäkter	213	53
Summa	9 362	8 442
Finansiella kostnader
Banklån	–10 409	–14 613
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–13 425	–10 290
Andra finansiella kostnader	–3 198	–2 394
Summa	–27 032	–27 297
Finansiella poster – netto	–17 670	–18 855

Not 11 Inkomstskatt

	2015	2014
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–8 092	–5 639
Justering avseende tidigare år	–251	1 480
Summa	–8 343	–4 159
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	4 085	–2 284
Summa	4 085	–2 284
Summa inkomstskatt	–4 258	–6 443

Svensk inkomstskatt uppgår till 22 (22) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2015	2014
Resultat före skatt	6 681	11 596
Skatt enligt gällande skattesats	–2 947	–5 186
Ej skattepliktiga intäkter	2 346	–
Ej avdragsgilla kostnader	–764	–18
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–2 642	–2 719
Justering tidigare års taxering	–251	1 480
Övriga effekter	–	–
Skattekostnad	–4 258	–6 443

Vägd genomsnittlig skattesats var 64 (56) procent.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till –106 (90) Kkr. I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2015	2014
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	–5 264	506
Finansiella poster (not 10)	–4 287	–2 030
Summa	–9 551	–1 524

Not 13 Resultat per aktie

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie före och efter utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Före och efter utspädning kvarvarande

verksamheter	2015	2014
Årets resultat	2 423	5 153
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	0,29	0,63
Före och efter utspädning verksamheter till
försäljning	2015	2014
Årets resultat	–	–17 153
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	–	–
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–	–2,09
Före och efter utspädning totala verksamheten	2015	2014
Årets resultat	2 423	–12 000
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	0,29	–1,46

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2015 och 2014 uppgick till 0 (0) krona per aktie. På årsstämman den 25 april 2016 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2015.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2013
Anskaffningsvärde	299 979	219 266	128 900	15 534	663 679
Ackumulerad av- och nedskrivning	–105 676	–129 017	–97 598	–	–332 291
Bokfört värde	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
1 januari – 31 december 2014
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
Valutakursdifferenser	13 944	1 900	922	–	16 766
Investeringar	95	580	1 501	30 574	32 750
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–	–	–	–
Omfördelningar	5 017	4 003	4 872	–12 263	1 629
Avyttringar och utrangeringar	–7	–242	–45	–	–294
Avskrivningar	–8 278	–16 432	–7 510	–	–32 220
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	319 882	227 490	138 837	33 845	720 054
Ackumulerad av- och nedskrivning	–114 808	–147 432	–107 795	–	–370 035
Bokfört värde	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
1 januari – 31 december 2015
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
Valutakursdifferenser	2 368	264	317	–	2 949
Investeringar	1 751	1 850	2 080	20 305	25 986
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–	–	–	–
Omfördelningar	274	3 908	910	–5 604	–512
Avyttringar och utrangeringar	–	–1 225	-17	–	–1 242
Avskrivningar	–8 844	–15 901	–7 658	–	–32 403
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	324 223	229 916	140 004	48 546	742 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–123 600	–160 962	–113 330	–	–397 892
Bokfört värde	200 623	68 954	26 674	48 546	344 797

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med 30 614 (30 305) Kkr, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med 136 (172) Kkr, i Administrationskostnader med 1 093 (1 139) Kkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 560 (604) Kkr. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med 5 701 (5 590) Kkr. Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu -	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2013
Anskaffningsvärde	191 797	25 153	23 739	240 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 986	–24 130	–20 687	–77 803
Bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
1 januari – 31 december 2014
Ingående bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
Valutakursdifferenser	15 097	442	70	15 609
Investeringar	–	–	9	9
Avskrivningar	–24	–278	–1 024	–1 326
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	208 746	25 153	23 739	257 638
Ackumulerad av- och nedskrivning	–34 862	–23 966	–21 632	–80 460
Bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
1 januari – 31 december 2015
Ingående bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
Valutakursdifferenser	–1 885	–92	–30	–2 007
Investeringar	–	3 835	3 539	7 374
Avskrivningar	23	–167	–994	–1 138
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407
Per den 31 december 2015
Anskaffningsvärde	205 626	29 360	28 323	263 309
Ackumulerad av- och nedskrivning	–33 604	–24 597	–23 701	–81 902
Bokfört värde	172 022	4 763	4 622	181 407

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 1 138 (1 326) Kkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfinns nedan. Fr o m 2014-01-01 redovisas resultat och balans per verksamhetssegment istället för geografiska segment.

	2015	2014
Konsulttjänster	168 086	170 024
Övrigt	3 936	3 860
Summa	172 022	173 884

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner, som har godkänts av styrelsen för de närmaste fem åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2015:

	Brutto marginal, %	Tillväxttakt efter år 5, %	Diskonte ringsränta, %
Konsulttjänster 2014	18,0	2,5	9,4
Konsulttjänster 2015	13,0	2,5	9,0

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 11 (10) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys	Marginal till redovisat värde, %	Marginal vid 25 % högre diskonte ringsränta, %	Marginal vid 25 % lägre rörelse resultat, %
Konsulttjänster 2014	653	455	466
Konsulttjänster 2015	372	249	317

Not 17 Innehav i intressebolag

	2015	2014
Per den 1 januari	2 940	155
Resultatandel	12 368	12 306
Erhållen utdelning från intressebolag	–11 044	–10 406
Valutakursdifferenser	–378	885
Per den 31 december	3 886	2 940

Koncernens innehav i de båda onoterade intressebolagen KraftAkademin AB samt UK Nclear Waste Management Ltd. Båda bolagen har stamaktier vilka ägs direkt av koncernen.

2015	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	25	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden
2014	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	20	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Förpliktelse om att skjuta till kapital i de båda intressebolagen finns om så behövs.

Finansiell information för koncernens intressebolag

Nedan följer en finansiell sammanställning av koncernens intressebolag i vilka kapitalandeslmetoden används.

Balansräkning		KraftAkademin AB	UK Nuclear Waste Management Ltd*			Total
	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Kortfristigt
Likvida medel	212	444	1 493	1 125	1 705	1 569
Övriga omsättningstillgångar	117	27	1 559	1 175	1 676	1 202
Summa omsättningstillgångar	329	471	3 052	2 300	3 381	2 771
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–	–	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	133	296	17 113	12 895	17 246	13 191
Summa kortfristiga skulder	133	296	17 113	12 895	17 246	13 191
Långfristigt
Anläggningstillgångar	–	–	39 646	29 875	39 646	29 875
Summa anläggningstillgångar	–	–	39 646	29 875	39 646	29 875
Finansiella skulder	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Tillgångar netto	196	175	25 586	19 280	25 782	19 455
Rapport över totalresultat	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Intäkter	1 730	539	86 972	82 040	88 702	82 577
Avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Ränteintäkter	2	3	–	–	2	3
Räntekostnader	–	–	–	–	–	–
Resultat före skatt	–36	–57	82 453	82 040	82 417	81 981
Inkomstskatt	–	–	–	–	–	–17 228
Årets resultat	–36	–57	82 453	82 040	82 417	64 753
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–36	–57	82 453	82 040	82 417	64 753

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i intressebolagens finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och respektive intressebolag.

* UKNWM har räkenskapsår den 1 april till den 31 mars. Sifforna är estimerade baserat på tillgänglig information vid bokslutet 2014 och 2015.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i intressebolagen.

	KraftAkademin AB		UK Nuclear Waste Management Ltd			Total
	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Nettotillgångar per den 1 januari	175	232	19 280	713	19 455	945
Årets resultat	–36	–57	82 453	82 040	82 417	81 983
Utdelning	–	–	–73 627	–69 373	–73 627	–69 373
Kapitaltillskott från ägare	–	–	–	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	–	–2 520	5 900	–2 520	5 900
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Nettotillgångar per den 31 december	139	175	25 586	19 280	25 725	19 455
Ägarandel i intressebolagen	35	35	3 838	2 892	3 873	2 927
Redovisat värde	48	48	3 838	2 892	3 886	2 940

Not 18 Innehav i joint ventures

	2015	2014
Per den 1 januari	3 158	5 484
Resultatandel	–760	–767
Avgår sålda andelar	–	–2 132
Erhålllen utdelning från joint ventures	–1 660	–
Avgår verksamhet till försäljning	–	–
Valutakursdifferenser	225	573
Per den 31 december	963	3 158

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer:

2015		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	1 470	504	966	693	–760	50
Summa		–	1 470	504	966	693	–760
2014		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	3 702	675	3 026	3 528	–908	50
Summa		–	3 702	675	3 026	3 528	–908

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänföriga till innhavet av andelarna i TTT.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Koncernen har en förpliktelse att förse TTT med kapitaltillskott om så behövs.

Finansiell information för koncernens joint ventures

Nedan följer en sammanställning på koncernens joint venturebolag i vilket kapitalandelsmetoden används.

Balansräkning	THOR Treatment Technologies, LLC
	2015	2014
Kortfristigt
Likvida medel	2 170	5 915
Övriga omsättningstillgångar	163	1 490
Summa omsättningstillgångar	2 334	7 405
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	1 014	1 354
Summa kortfristiga skulder	1 014	1 354
Långfristigt
Anläggningstillgångar	607	–
Summa anläggningstillgångar	607	–
Finansiella skulder	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–
Tillgångar netto	1 927	6 053

Rapport över totalresultat	THOR Treatment Technologies, LLC
	2015	2014
Intäkter	1 386	7 056
Avskrivningar	–	–
Ränteintäkter	–	–
Räntekostnader	–	–
Resultat före skatt	–1 520	–1 815
Inkomstskatt	–	–
Årets resultat	–1 520	–1 815
Övrigt totalresultat	–	–
Summa totalresultat	–1 520	–1 815

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i THOR Treatment Technologies, LLC finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och joint venturebolaget.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i joint venturebolagen.

	2015	2014
Nettotillgångar per den 1 januari	6 317	10 967
Årets resultat	–1 520	–1 815
Utdelning	–3 320	–
Kapitaltillskott från ägare	–	–
Avgår sålda andelar	–	–4 263
Valutakursdifferenser	450	1 428
Övrigt totalresultat	–	–
Nettotillgångar per den 31 december	1 927	6 317
Ägarandel i joint venturebolagen	963	3 158
Redovisat värde	963	3 158

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2015
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 488	2 488
Kundfordringar och andra fordringar	262 712	–	–	262 712
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	33 794	–	33 794
Likvida medel	74 914	–	–	74 914
Summa	337 626	33 794	2 488	373 908
	Skulder värderade till	Övriga

Tillgångar

	verkligt värde via resultaträkningen	finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	209 255	–	209 255
Derivatinstrument	69	–	6 688	6 757
Summa	69	209 255	6 688	216 012

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2014
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 073	2 073
Kundfordringar och andra fordringar	264 210	–	–	264 210
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	35 306	–	35 306
Likvida medel	120 074	–	–	120 074
Summa	384 284	35 306	2 073	421 663
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	225 830	–	225 830
Derivatinstrument	7 750	–	8 794	16 544
Summa	7 750	225 830	8 794	242 374

Not 20 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
	2015	2014
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	1 944	64
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	193 846	177 822
– Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	681	5 379
Summa	196 471	183 265
Lån till närstående
Befintliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 777	2 723
Summa	2 777	2 723
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	74 914	120 074
Summa	74 914	120 074
Derivatinstrument
AA- och A+	2 488	2 073
Summa	2 488	2 073

Not 21 Derivatinstrument

		2015		2014
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar	2 488	6 727	2 073	16 544

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 2 390 Kkr (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 48 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2015, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2015-12-31

			INFLÖDESVALUTOR					UTFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	USD	EUR	JPY
Förfalloår		000	000	000	000	000
2016	Belopp	1 361	54	7 484	–	–
	Kurs 1	9,227	12,658	7,986	–	–
2017	Belopp	–	–	1 020	–	–
	Kurs 1	–	–	7,191	–	–
2018	Belopp	–	–	444	–	–
	Kurs1	–	–	7,068	–	–
2019	Belopp	–	–	116	–	–
	Kurs1	–	–	7,955	–	–
	Omräknat till verkligt värde, Kkr	12 595	702	66 805	–	–

¹ Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till 84 369 (273 880) Kkr.

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2015	2014
Kundfordringar	197 730	184 363
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–1 259	–1 098
Kundfordringar netto	196 471	183 265
Lån till närstående (not 37)	2 777	2 723
Andra fordringar	–	9 312
Pågående tjänsteuppdrag	26 303	29 448
Skattefordringar	7 996	8 255
Övriga fordringar	7 396	4 997
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	13 191	15 057
– Förutbetalda hyror	1 208	900
– Förutbetalda leasingavgifter	–	26
– Förutbetalda försäkringspremier	910	1 286
– Övriga förutbetalda kostnader	6 460	8 941
Summa	262 712	264 210
Långfristig del	2 777	2 723
Kortfristig del	259 935	261 487
Summa	262 712	264 210

	2015	2014
Mindre än 3 månader	41 244	32 767
3 till 6 månader	993	1 874
Mer än 6 månader	18	161
Summa	42 255	34 802

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 1 258 (1 098) Kkr per den 31 december 2015.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2015	2014
SEK	71 387	121 935
EUR	84 598	61 494
GBP	66 176	22 140
USD	26 038	51 651
Andra valutor	14 513	6 990
Summa	262 712	264 210

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2015	2014
Per den 1 januari	–1 098	–1 227
Omräkningsdifferens	33	–40
Reservering för osäkra fordringar	–667	–87
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	237	38
Återförda outnyttjade belopp	237	218
Per den 31 december	–1 258	–1 098

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Av de långfristiga fordringarna utgör 2 777 (2 723) Kkr fordringar på närstående,
vilket är i nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2015	2014
Lån till närstående (not 37)	2,0 %	2,0 %

Per den 31 december 2015 var kundfordringar uppgående till 42 255 (34 802) Kkr förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2015	2014
Onoterade aktieinnehav	11 324	11 247
Kapitalförsäkringar	14 556	13 813
Långfristiga bankplaceringar	7 914	10 246
Summa	33 794	35 306

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Spärrade bankmedel i Kärnavfallsfonden uppgår till 6 356 (9 390) Kkr och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 24 Varulager

	2015	2014
Råmaterial	–	–
Färdiga varor	2 381	1 907
Summa	2 381	1 907

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till 4 789 (3 447) Kkr.

Not 25 Likvida medel

	2015	2014
Kassa och bank	74 914	120 074
Summa	74 914	120 074

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2014	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2014	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2015	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2015	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2014	58 506
Årets resultat	–12 000
Betald utdelning avseende 2013	–
Omföring inom eget kapital	–
Per den 31 december 2014	46 506
Per den 1 januari 2015	46 506
Årets resultat	2 423
Betald utdelning avseende 2014	–
Omföring inom eget kapital	–
Per den 31 december 2015	48 929

Not 28 Reserver

Samtliga poster nedan kan komma att omklassificeras till resultaträkningen.

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2015	17 539	–4 914	12 625
Valutakursdifferenser
– Koncernen	2 511	–	2 511
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv	–	376	376
Per den 31 december 2015	20 050	–4 538	15 512
Per den 1 januari 2014	–7 878	1 880	–5 998
Valutakursdifferenser
– Koncernen *	25 417	–	25 417
Kassaflödessäkringar
– Omräkningsreserv*		–6 794	–6 794
Per den 31 december 2014	17 539	–4 914	12 625

* Omf inom eget kapital har gjorts för jämförelseåret.

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2015	2014
Leverantörsskulder	34 287	42 699
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	67 543	82 674
Sociala avgifter och andra skatter	37 846	41 361
Övriga skulder	45 775	39 645
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	9 720	13 023
– Upplupna räntekostnader	467	573
– Upplupna löner	18 260	29 428
– Upplupna pensionskostnader	14 556	13 500
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	25 489	24 292
– Upplupna revisionsarvoden	1 503	1 285
– Övriga poster	20 083	14 917
Summa	275 529	303 397
Långfristig del	39 115	39 699
Kortfristig del	236 414	263 698
Summa	275 529	303 397

Not 30 Upplåning

	2015	2014
Långfristig del
Banklån	1 012	3 013
Obligationslån	–	200 000
Summa	1 012	203 013
Kortfristig del
Banklån	8 243	22 817
Obligationslån	200 000	–
Summa	208 243	22 817
Summa upplåning	209 255	225 830

Obligationslånet löper med en räntemarginal om 3,75 procent plus stibor 30 dagar och förfaller i sin helhet den 6 mars 2016.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter

för ränteomförhandling på balansdagen	2015	2014
0–6 månader	208 243	222 817
6–12 månader	–	–
1–5 år	1 012	3 013
Mer än 5 år	–	–
Summa upplåning	209 255	225 830

Not 30 (forts)

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med 52 098 (60 729) Kkr. Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

	VERKLIGT VÄRDE		REDOVISAT VÄRDE
Förfallodagar för upplåning	2015	2014	2015	2014
Mindre än 1 år	209 557	22 787	208 243	22 817
Mellan 1 och 2 år		1 012 199 571		1 012 201 817
Mellan 2 och 5 år	–	1 150	–	1 196
Mer än 5 år	–	–	–	–
Summa		210 569 223 508		209 255 225 830

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning	2015	2014
SEK		206 269 221 002
USD	–	–
GBP	2 986	4 828
Summa		209 255 225 830
Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter	2015	2014
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	–	8 998
Summa	–	8 998

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2016.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2015	2014
SEK	3,32 %	3,87 %
USD	–	–
GBP	3,00 %	2,46 %

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2015	2014
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			80 843	82 861
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			5 296	1 589
Summa			86 139	84 450
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			28 599	35 518
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			1 364	2 539
Summa			29 963	38 057
Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2014	68 816	3 488	597	72 901
Redovisat i resultaträkningen	–5 094	2 812	–	–2 282
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	90	90
Omräkningsdifferenser	13 741	–	–	13 741
Per den 31 december 2014	77 463	6 300	687	84 450
Redovisat i resultaträkningen	–753	– 1 017	50	–1 720
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	4 160	–14	–737	3 409
Per den 31 december 2015	80 870	5 269	0	86 139
Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2014	8 282	2 861	24 917	36 060
Redovisat i resultaträkningen	–1 186	–	1 188	2
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring til aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	1 995	1 995
Per den 31 december 2014	7 096	2 861	28 100	38 057
Redovisat i resultaträkningen	–6 689	–	884	–5 805
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–106	–	-106
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–2 624	441	–2 183
Per den 31 december 2015	407	131	29 425	29 963

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 27,0 (29,3) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill i den tyska verksamheten.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 110,7 (59,3) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 918,5 (460,2) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 9,6 (9,2) miljoner brittiska pund i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 118,4 (111,3) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med 62,2 (58,2) Mkr och i Storbritannien med 14,7 (14,4) Mkr.

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 7 782 (7 133) Kkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2015	2014
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	5 478	7 517
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	32 861	35 456
Belopp som redovisas i balansräkningen	2015	2014
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	5 478	7 517
Summa	5 478	7 517
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2015	2014
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	43	33
Räntekostnad	75	109
Summa	118	142

Av den totala kostnaden ingick 118 (142) Kkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till – (–) Kkr.

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2015	2014
Vid årets början	7 517	5 969
Omräkningsdifferenser	–2 012	1 576
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	118	142
Erlagda avgifter	–145	–170
Vid årets slut	5 478	7 517

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2015	2014
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	118	142
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	27 812	29 042
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	4 931	6 272
Summa	32 861	35 456

Aktuariella antaganden	2015	2014
Diskonteringsränta	2,0 %	2,0 %
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0 %	0,0 %
Framtida löneökningar	0,0 %	0,0 %
Framtida pensionsökningar	1,0 %	1,0 %

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2015	55 799	98 406	154 205
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	11 377	327	11 704
– Återförda avsättningar	–4 379	–	–4 379
Aktiverat som materiell anläggningstillgång
Omföringar	297	-297	0
Diskonteringseffekt	1 515	1 634	3 149
Utnyttjat belopp under perioden	–2 790	–459	–3 249
Omräkningsdifferens	–	720	720
Per den 31 december 2015	61 819	100 331	162 150
Långfristig del	60 961	100 331	161 292
Kortfristig del	858	–	858
Summa	61 819	100 331	162 150

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 6 356 (8 759) Kkr och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med 61,8 Mkr. Av de totala avsättningarna förväntas 0,9 Mkr utnyttjas under 2016 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2017.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska och brittiska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas 0,0 Mkr utnyttjas under 2016. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2015	2014
Avskrivningar	33 541	33 546
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	1 196	–
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	2 436	–182
Resultatandelar intressebolag	–11 608	–12 306
Omvärdering av finansiella innehav	–289	–2 576
Övriga förändringar i avsättningar	3 423	–1 154
Summa	28 699	17 328

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 52 098 (60 729) Kkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2015	2014
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Summa	–	–

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 10 576 (12 301) Kkr.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2015	2014
Inom 1 år	11 755	10 604
Mellan 1 och 5 år	20 909	19 454
Mer än 5 år	2 900	2 232
Summa	35 564	32 290

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2014		1 683
Investeringar		0
Årets avskrivning		–626
Avyttringar och utrangeringar		–1 057
Omräkningsdifferenser		0
Utgående bokfört värde den 31 december 2014		0
Ingående bokfört värde den 1 januari 2015		0
Investeringar		–
Årets avskrivning		–
Avyttringar och utrangeringar		–
Omräkningsdifferenser		–
Utgående bokfört värde den 31 december 2015		0
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2015	2014
Inom 1 år	–	–
Mellan 1 och 5 år	–	–
Mer än 5 år	–	–
Summa	0	0

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till – (626) Kkr. Den finansiella leasingen består av utrustning för bearbetning av stora komponenter i den svenska verksamheten.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvikkoncernen äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med närstående	2015	2014
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	693	2 800
– UK Nuclear Waste Management Ltd	4 643	4 667
Redovisade fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	199	543
– UK Nuclear Waste Management Ltd	481	811
Avsättning för osäkra kundfordringar	–	–
Nedskrivna kundfordringar	–	–
Summa kostnader avseende avsättningar och

nedskrivningar redovisade i resultaträkningen 6 016 8 821

Fordringar lån på närstående

– UK Nuclear Waste Management Ltd 2 777 2 723

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2015	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	62	–	–	–	–	712
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	125	–	–	–	–	350
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	63	–	–	–	–	288
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 608	–	–	140	1 609	–	5 357
Andra ledande befattningshavare (6)	9 204	–	50	501	1 863	–	11 617
Summa	14 812	250	50	641	3 472	–	19 223

Löner och övriga förmåner 2014	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	100	–	–	–	–	325
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	50	–	–	–	–	275
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 488	–	–	129	1 226	–	4 843
Andra ledande befattningshavare (5)	7 310	–	477	353	1 300	–	9 440
Summa	12 798	200	477	482	2 526	–	16 483

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2015	2014
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	8 045	7 726
– Varav rörlig ersättning	–	–
Pensioner	2 190	1 645
Antal personer	14	13
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	7 707	6 231
– Varav rörlig ersättning	50	477
Pensioner	1 282	881
Antal personer	4	4
Koncernen
Löner och andra ersättningar	15 752	13 957
– Varav rörlig ersättning	50	477
Pensioner	3 472	2 526
Antal personer	18	17

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2015.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2015 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncernens försäljning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2015 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 30–50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den så kallade ITP-planen och pensionsåtagandet tryggas genom en försäkring i Alecta. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer med undantag för Tyskland där en förmånsbestämd plan baserad på anställningstid gäller. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande, dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget ska motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag på maximalt 6 månadslöner.

Not 39 Verksamheter till försäljning

Vid utgången av 2015 fanns ingen verksamhet till försäljning

Kassaflöden från verksamheter till försäljning		2014
Kassaflöden från den löpande verksamheten	–	–16 796
Kassaflöden från investeringsverksamheten	–	93 947
Kassaflöden från finansieringsverksamheten	–	–
Summa	–	77 151

Kassaflöden från verksamheter till försäljning ingår i koncernens redovisade kassaflöden med ovanstående belopp.

Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerade som

verksamheter till försäljning	2015	2014
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Goodwill	–	–
Övriga omsättningstillgångar	–	–
Summa	–	–

Skulder i avyttringsgrupp klassificerade som

verksamheter till försäljning	2015	2014
Leverantörsskulder och andra skulder	–	–
Avsättningar	–	–
Summa	–	–

Ackumulerade intäkter redovisade i övrigt total-

resultat avseende avyttringsgrupp klassificerade
som verksamheter till försäljning	2015	2014
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	–	–

Summa – –

Analys av resultatet från verksamheter till försäljning

och redovisat resultat vid omvärdering av verksam-

heter till försäljning	2015	2014
Försäljningsintäkter	–	–
Övriga rörelseintäkter	–	–
Kostnader	–	–
Övriga rörelsekostnader	–	–12 537
Rörelseresultat	–	–12 537
Finansiella kostnader	–	–801
Resultat från verksamheter till försäljning – före skatt	–	–13 338
Inkomstskatt	–	–3 815
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	–	–17 153
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter till
försäljning – före skatt	–	–
Inkomstskatt	–	–
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter
till försäljning – efter skatt	–	–
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt	–	–17 153

Not 40 Händelser efter rapportperiodens slut

Efter rapporttiden, den 16 februari 2016, emitterade Studsvik en senior, icke säkerställd företagsobligation om 300 miljoner kronor med en löptid om tre år på den svenska marknaden med slutligt förfall i februari 2019. Obligationen har ett rambelopp på 350 Mkr. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR 3m + 6,50 % och har slutligt förfall i februari 2019.

Emissionslikviden kommer att användas till att refinansiera Studsviks utestående obligation på 200 Mkr (med slutförfall 7 mars 2016) samt till allmänna verksamhetsändamål. Studsvik kommer att ansöka om notering av obligationslånet på Nasdaq Stockholm.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 41 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografiska marknader	2015	2014
Sverige	5 432	6 630
Europa, exklusive Sverige	4 437	4 782
Nordamerika	711	507
Summa	10 580	11 919

Not 42 Ersättningar till anställda

	2015			2014
	Löner	Sociala	Löner	Sociala
	och andra	kostnader	och andra	kostnader
	ersättningar	(varav	ersättningar	(varav
	(varav rörlig	pensions	(varav rörlig	pensions
	ersättning)	kostnader)	ersättning)	kostnader)
Styrelsen	6 008	2 837	5 902	3 237
och verkställande direktören	(–)	(1 609)	(–)	(1 589)
Övriga anställda	7 356	4 697	8 296	6 788
	(–)	( 2 389)	(–)	(3 465)
Summa	13 364	7 534	14 199	10 025
	(–)	(3 998)	(–)	(5 053)

Se vidare not 38.

Not 43 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2015	2014
Inköp av material och tjänster	22 497	33 131
Personalkostnader	16 870	16 705
Avskrivningar	244	–
Summa	39 611	49 836

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2015	2014
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 325	1 137
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	35
Skatterådgivning	7	37
Övriga tjänster	165	394
Summa	1 497	1 603

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 44 Avskrivningar

		2015		2014
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	244	244	–	–
Summa	244	244	–	–

Not 45 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2015	2014
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	77	1 611
Valutakursvinster	112	41
Summa	189	1 652
Övriga rörelsekostnader	2015	2014
Avsättning avgångsvederlag	–	–6 560
Valutakursförluster	–98	–1 111
Summa	–98	–7 671

Not 46 Operationella leasingavtal

	2015	2014
Förfaller till betalning inom ett år	272	234
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	135	90
Förfaller till betalning senare än fem år	–	–
Summa	407	324

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 47 Resultat från andelar i koncernföretag

	2015	2014
Koncernbidrag från dotterbolag	45 100	42 807
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–
Summa	45 100	42 807

Not 48 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2015	2014
Räntor	9 943	9 150
Kursdifferenser	7 759	8 159
Summa	17 702	17 309
Varav avseende koncernföretag
Räntor	9 932	9 020
Summa	9 932	9 020

Not 49 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2015	2014
Räntor	12 625	14 948
Kursdifferenser	13 276	9 739
Summa	25 901	24 687
Varav avseende koncernföretag
Räntor	2 386	1 386
Summa	2 286	1 386

Not 50 Bokslutsdispositioner

	2015	2014
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

	2015	2014
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–	0
Justering avseende tidigare år	–	–99
Summa	0	–99
Uppskjuten skatt

Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–1 194	2 467
Summa	–1 194	2 467
Summa inkomstskatt	–1 194	2 368

Svensk inkomstskatt uppgår till 22,0 (22,0) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande:

	2015	2014
Resultat före skatt	7 961	–8 507
Skatt enligt gällande skattesats	–1 751	1 872
Ej skattepliktiga intäkter	2 001	466
Ej avdragsgilla kostnader	–250	–2 338
Skatt avseende temporära skillnader	–1 194	2 467
Justering tidigare års taxering	–	–99
Summa	–1 194	2 368

Vägd genomsnittlig skattesats var –15 (–27,8) procent.

Not 52 Immateriella anläggningstillgångar

	2015	2014
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	–	–
Årets investeringar	3 505	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 505	–
Ingående avskrivningar	–	–
Årets avskrivningar	–244	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–244	–
Utgående planenligt restvärde	3 261	–

Not 53 Finansiella anläggningstillgångar

2015	2014
1 024 067	1 024 067
–	–
–	–
1 024 067	1 024 067
–652 254	–652 254
–	–
–652 254	–652 254
371 813	371 813

Nedskrivning av aktier i dotterbolag avser Studsvik Holding, Inc.

	2015	2014
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	95 043	127 701
– Erhållen amortering	–	–51 718
– Nya lån	7 650	1 400
– Förändring upplupen ränta	49	2 224
– Omvandling till aktieägartillskott	–	–
– Valutakursdifferenser	6 604	15 436
Utgående värde	109 346	95 043

	2015	2014
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	23 133	15 093
– Erhållen amortering	–15 425	–
– Nya lån	262	5 889
– Förändring upplupen ränta	–	–
– Valutakursdifferenser	460	2 151
Utgående värde	8 430	23 133
Lån till Studsvik France SAS
– Ingående anskaffningsvärde	948	11
– Erhållen amortering	–	–
– Nya lån	–	908
– Förändring upplupen ränta	–1	–11
– Valutakursdifferenser	–37	40
Utgående värde	910	948
Lån till Studsvik GmbH
– Ingående anskaffningsvärde	90 630	67 439
– Nya lån	–	17 817
– Förändring upplupen ränta	23	–79
– Valutakursdifferenser	–3 657	5 453
Utgående värde	86 996	90 630
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen

289	1 186
–	–455
–	269
14 266	13 266
11 325	11 248
77	1 612
–	–
11 248	9 636

Not 54 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2015	2014
Förutbetalda hyror	–	67
Förutbetalda kreditavgifter och arvoden	170	2 051
Förutbetalda pensionspremier	47	88
Förutbetalda programvarulicenser	830	607
Förutbetalda serviceavgifter	2	2
Övrigt	447	459
Summa	1 496	3 274

Not 55 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD	25 372	24 042
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 193 760
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Studsvik France SAS	99	99	4 950	kEUR	5	43
Studsvik Limited	100	100		kGBP	–	–
Summa						371 813

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Suisse AG	CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon, Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Atlanta, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Atlanta, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653	Atlanta, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik UK Ltd	4 772 229	Workington, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	3 658 198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige
Studsvik France SAS	791 048 200 000 12	Paris, Frankrike
Studsvik Nuclear Environmental Holding AB	559037-4749	Nyköping, Sverige
Studsvik Nuclear Environmental AB	559019-2455	Nyköping , Sverige
Studsvik Consulting AB	559019-2448	Nyköping, Sverige
Studsvik Limited	09660060	Gateshead, England

Not 56 Skulder till kreditinstitut

	2015	2014
Banklån
Långfristig del	0	200 000
Kortfristig del	200 111	21 002
Summa	200 111	221 002

Not 57 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2015	2014
Semesterlöneskuld	858	1 800
Upplupna löner	–	–
Upplupna sociala avgifter	4 927	5 692
Upplupna utgiftsräntor	473	560
Avsättning avgångsvederlag	1 029	7 671
Övrigt	823	1 943
Summa	8 110	17 666

Not 58 Ställda säkerheter

	2015	2014
Aktier i dotterbolag	133 902	133 902
Summa	133 902	133 902

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt Studsvik Nuclear AB.

Not 59 Ansvarsförbindelser

	2015	2014
Garantier	–	–
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	5 328	5 446
Summa	5 328	5 446

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 60 Derivatinstrument

		2015		2014
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	78	69	–	7 750

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2015-12-31

			INFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	GBP 000	USD 000	EUR 000
2016 Belopp	–	2 400	600
Snittkurs	–	8,349	9,329
Omräknat till verkligt värde	–	19 912	5 690

Not 61 Investeringar i anläggningstillgångar

	2015	2014
Patent	3 505	–
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	3 505	–

Not 62 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2015	2014
Avskrivningar	244	–
Verkligt värde-vinster	–77	–1 613
Övriga poster	–	–
Summa	167	–1 613

Not 63 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.

	2015	2014
Inköp	26 %	18 %
Försäljning	100 %	100 %

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 64 Antal anställda

	2015	2014
Kvinnor	4	4
Män	6	6
Summa	10	10

		2015		2014
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
Verkställande direktör och andra ledande befattnings
havare	3	3	3	3

Not 65 Investering i dotterbolag

	2015	2014
Aktieägartillskott	–	–
Summa	–	–

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att före läggas årsstämman den 25 april 2016 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med interna tionella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 29 februari 2016

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Peter Gossas Lena Sivars Becker

Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Alf Lindfors Roger Lundström Agneta Nestenborg

Michael Mononen Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4-52.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll, som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning, som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB (publ) för år 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 7 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett flertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2015 var 3 307. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sidorna 54-61.

Vid årsstämman i april 2015 deltog 30 aktieägare med totalt 35,8 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor. Samtliga styrelseledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå års stämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Sven Ericsson (representant för familjen Karinen), Malte Edenius samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 29 april 2015 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 58-59 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan och Anna Karinen, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor alltefter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Under 2015 hade styrelsen åtta sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till års stämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika affärsområdena följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive affärsområde minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2015 behandlades under ett tvådagarsmöte bl a koncernens strategi, utvecklingen av marknaden och översyn av konsult- och avfallsverksamheten samt koncernens finansiering.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen har under 2015 ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens finansiering, strategiska alternativ för affärsområde Avfallshantering, kundvärdebaserad försäljning och kostnadsbesparingar inom administrationen.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförandekoden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Lars Engström (ordförande), Peter Gossas samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister. Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fem sammanträden. Revisionsutskottet arbetar

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	8/8	1/1	5/5	ja	ja	725
Anna Karinen, vice ordförande	2003	8/8	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	7/8	1/1		ja	nej	225
Lars Engström	2008	7/8		5/5	ja	ja	375
Peter Gossas	2013	8/8		5/5	ja	ja	300
Alf Lindfors	2006	8/8			ja	ja	225
Agneta Nestenborg	2010	7/8			ja	ja	225
Thomas Kinell (A)1	2011	1/8
Roger Lundström (A)	2005	7/8
Per Ekberg (A) suppleant	2006	8/8
Tommi Huutoniemi (A) suppleant2	2014	3/8
Lena Sivars Becker (A)3	2015	7/8
Eva Gimholt (A) suppleant4	2015	2/8

Styrelseledamot t o m 2015-03-16,2 Styrelsesuppleant t o m 2015-07-09, 3 Styrelseledamot fr o m 2015-03-16, 4 Styrelsesuppleant fr o m 2015-09-01 enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i not 38 på sid 46.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2015 uppgick till 2 300 000 (2 200 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 150 000 kronor per år och ledamot 75 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning. Utbetalda arvoden till styrelsen redovisas i not 38 på sid 46.

Revisorer

På årsstämman 2015 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2016. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens väsentliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat Price waterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisnings- och finansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2015 se not 8 och not 43.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2015 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, ansvarig för affärsutveckling samt cheferna för de tre affärsområdena. I november rekryterades en HR-direktör till koncernledningen. Koncernledningen presenteras på sidorna 60-61 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

VD och koncernfunktioner är placerade i Stockholm. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering samt human resources. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes under 2015 i dotterbolag till Studsvik AB vilka ingår i de tre affärsområdena. Verksamheten i affärsområdena följdes upp dels genom så kallade business area reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete i dotterbolagen. Vid business area reviews, som genomförs kvartalsvis, analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärsområdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp.
• Aktieägarnas intressen skyddas.
• Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av koncernens ekonomi- och finansfunktion, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 4-15. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i not 2 på sidorna 28-30.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 54-57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 7 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering Utbildning: Civilekonom Innehav: 60 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Net Insight AB, Trianon AB och Trialbee AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 285 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 Chef affärsområde Sandvik Mining. Tidigare VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 10 000 aktier

Peter Gossas

Mora, född 1949 Ledamot sedan 2013 Tidigare VD affärsområde Sandvik Materials Technology. Styrelseordförande i Maintpartner Group OY samt Motor Group AB. Ledamot i Höganäs AB. Industrial Advisor i Peter Gossas AB och KIGO Business Development. Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior Advisor, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Director Project Support & Administration, European Spallation Source ERIC Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 2 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER Lena Sivars Becker

Nyköping, född 1974 Ledamot sedan 2015 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Consulting AB Utbildning: Fil.dr Innehav: 0 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Eva Gimholt

Trosa, född 1967 Suppleant sedan 2015 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam inom avdelningen för Kvalitet, Säkerhet och Miljö, Studsvik Nuclear AB Utbildning: Bergsingenjör, mineralteknik och metallurgi Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB

Ansvarig revisor: Lennart Danielsson Född 1959 Revisor i Studsvik sedan 2011 Andra uppdrag: Mekonomen AB

Anders Ullberg

Peter Gossas

Lena Sivars Becker

Lars Engström

Alf Lindfors Anna Karinen Roger Lundström

Agneta Nestenborg

Per Ekberg

Eva Gimholt

Koncernledning

Michael Mononen

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, anläggningsteknik Född: 1958 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Flera olika roller inom Sapa Group, Group Vice President Sapa AB, VD Sapa Heat Transfer AB Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Mobile Climate Control Innehav: 45 000 aktier

Pål Jarness

Ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1964 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Ekonomidirektör Actic, Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic samt olika positioner inom finans och HR hos Philip Morris Innehav: 37 500 aktier

Paul McDonald

tf, Chef affärsområde Konsulttjänster Utbildning: BA (hons) Business and Finance; CGMA Född: 1961 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Flera olika företagsledande befattningar i ingenjörs- och detaljhandel bl a Boots, Colorgraphic, Durham Pine samt som revisor inom PWC. Innehav: 0 aktier

Elisabeth Fahle Gårdebäck

Chef Human Resources Utbildning: Ekonomie magisterexamn med inriktning mot företagsekonomi Född: 1968 Anställningsår: 2015 Bakgrund: Befattningar som HR Manager i Wallenius Wilhelmson, Medtronic, Allergan och Becton Dickinson. Innehav: 0 aktier

Mats Fridolfsson

Chef affärsområde Avfallshantering Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Camilla Hoflund

Chef affärsområde Bränsle- och materialteknik Utbildning: Bergsingenjör, Materialteknik Född: 1969 Anställningsår: 1994–2000, 2003 Bakgrund: Konsult och affärsutvecklare inom Det Norske Veritas samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Affärsutveckling Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 2 042 aktier

Michael Mononen Pål Jarness Camilla Hoflund

Paul McDonald Mats Fridolfsson Sam Usher

Elisabeth Fahle Gårdebäck

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2011	2012	2013	2014	2015
Försäljningsintäkter	969,3	1 012,9	1 001,3	909,6	895,4
Kostnad för sålda tjänster	–745,3	–771,2	–742,1	–660,5	–657,2
Bruttoresultat	224,0	241,7	259,1	249,1	238,2
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–39,2	–45,2	–46,5	–47,6	–56,4
Administrationskostnader	–141,9	–149,9	–142,0	–146,9	–133,3
Forsknings- och utvecklingskostnader	–28,4	–25,4	–26,6	–25,8	–25,4
Andel i intressebolags resultat före skatt	7,6	5,4	7,3	11,5	11,6
Övrigt, netto	17,4	–11,4	–31,9	–9,8	–10,3
Rörelseresultat	39,5	15,2	16,0	30,5	24,4
Finansiella poster, netto	–12,6	–13,8	–18,8	–18,9	–17,7
Resultat efter finansiella poster	26,9	1,4	–2,8	11,6	6,7
Inkomstskatt	–18,3	–15,0	–20,1	–6,4	–4,3
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	8,6	–13,6	–22,9	5,2	2,4
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	14,1	–34,2	–173,9	–17,2	–
ÅRETS RESULTAT	22,7	–47,8	–196,8	–12,0	2,4

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2011	2012	2013	2014	2015
Tillgångar
Goodwill	315,9	300,9	158,8	173,9	172,0
Övriga anläggningstillgångar	685,1	608,0	448,2	481,7	481,9
Kundfordringar	223,0	169,1	151,7	183,3	196,6
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	109,9	122,6	92,6	73,0	68,1
Likvida medel och kortfristiga placeringar	122,1	115,8	151,4	129,4	74,9
Tillgångar i verksamheter till försäljning	–	–	260,7	–	–
Summa tillgångar	1 456,0	1 316,4	1 263,4	1 041,3	993,5
Eget kapital och skulder
Eget kapital	548,5	477,9	286,0	292,6	297,9
Innehav utan bestämmande inflytande	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	92,1	131,0	264,8	203,0	1,0
Långfristiga icke räntebärande skulder	322,2	263,9	222,7	242,3	238,0
Kortfristiga räntebärande skulder	125,5	99,3	42,3	22,8	208,2
Kortfristiga icke räntebärande skulder	367,4	344,0	275,4	280,3	248,1
Skulder i verksamheter till försäljning	–	–	171,9	–	–
Summa eget kapital och skulder	1 456,0	1 316,4	1 263,4	1 041,3	993,5

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Avser totala verksamheten
Belopp, Mkr	2011	2012	2013	2014	2015
Rörelseresultat	53,6	–19,4	–165,3	17,9	24,4
Återläggning av avskrivningar	62,3	64,0	63,5	33,5	33,5
Övriga ej likviditetspåverkande poster	21,9	–72,8	89,7	–16,2	–4,8
Kassaflöde från rörelsen	137,8	–28,2	–12,1	35,2	53,1
Finansiella poster, netto	–13,0	–13,4	–18,5	–17,6	–11,5
Skatt	–12,0	–27,5	–13,3	1,1	–6,9
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	112,8	–69,1	–43,9	18,7	34,7
Förändringar i rörelsekapital	38,3	61,8	19,3	–39,5	–41,3
Kassaflöde före investeringar	151,1	–7,3	–24,6	–20,8	–6,6
Investeringar	–63,3	–9,1	–15,3	70,7	–23,2
Kassaflöde efter investeringar	87,8	–16,4	–39,9	49,9	–29,8
DATA PER AKTIE	2011	2012	2013	2014	2015
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter
före och efter utspädning, SEK	1,04	–1,65	–2,78	0,63	0,29
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning
före och efter utspädning, SEK	1,72	–4,17	–21,15	–2,09	–
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	2,77	–5,82	–23,93	–1,46	0,29
Eget kapital per aktie, SEK	66,77	58,19	34,83	35,64	36,30
FINANSIELLA NYCKELTAL	2011	2012**	2013**	2014	2015
Marginaler
Rörelsemarginal, %	4,5	1,5	1,6	3,3	2,7
Vinstmarginal, %	3,4	0,1	–0,3	1,3	0,7
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	8,2	5,3	4,5	7,7	5,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	9,1	5,0	3,5	5,5	6,6
Räntabilitet på eget kapital, %	4,3	–2,6	–6,0	1,8	0,8
Kapitalstruktur
Operativt kapital, Mkr	645,4	287,5	353,2	398,6	432,6
Sysselsatt kapital, Mkr	767,5	403,3	504,6	518,7	507,5
Eget kapital, Mkr	548,8	478,2	286,3	292,9	298,3
Räntebärande nettoskuld, Mkr	95,6	114,5	155,7	105,7	134,3
Nettoskuldsättningsgrad, %	17,4	23,9	54,4	36,1	45,0
Räntetäckningsgrad, ggr	2,5	1,1	–0,9	1,8	1,8
Soliditet, %	37,7	36,3	26,2	28,1	30,0
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	2,6	0,9	0,5	–	–
Investeringar, Mkr	55,4	48,9	20,1	32,8	33,5
EBITDA	115,9	44,6	49,8	50,7	57,9
EBITDA/Finansnetto	9,0	3,4	2,7	3,2	3,3
Anställda
Medelantal anställda	1 153	1 031	988	895	829
Försäljningsintäkter per anställd, Mkr	1,0	1,0	1,0	1,0	1,1
* Beräknad på utgående balans 2012 och 2013.

** Beräknad på kvarvarande verksamheter.

Nyckeltalsdefinitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE

Studsvik AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Consulting AB 611 82 Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 83

FRANKRIKE Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130

Fax: +33 1 4279 5131

JAPAN Studsvik Japan, Ltd Rinku Gate Tower Building 1409, 1 Rinku Oraikita, Izumisano-city, Osaka, 598-0048 Japan Tel / Fax: +81 (0)72 493 7418 SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

Studsvik UK Ltd 1 Joseph Noble Road Lillyhall Industrial Estate Workington CA14 4JX Cumbria England Tfn: +44 190 0649 03

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2015 Org nr 556501-0997 © Studsvik AB (publ)

Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se