Studsvik — Annual Report 2014

Mar 19, 2015

Årsredovisning 2014

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 29 APRIL 2015

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, onsdagen den 29 april 2015 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 23 april 2015, dels anmäla sig senast den 23 april.

• per telefon 0155-22 10 33,
• per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155-26 30 70, eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 23 april 2015.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Jan Ebrell, representant för familjen Karinen (ordförande)
• Stina Barchan, Briban Invest AB
• Malte Edenius
• Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2015

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	29 april 2015
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	21 juli 2015
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	21 oktober 2015
• Bokslutsrapport 2015	Februari 2016
• Årsredovisning 2015	April 2016

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	3
Förvaltningsberättelse	4
Avfallshantering	7
Konsulttjänster	8
Bränsle- och materialteknik	9
Hantering av risker	11
Förslag till vinstdisposition	13
Aktien	14
Finansiella rapporter	16
Koncernen	16
Moderbolaget	20
Noter till koncernredovisningen	24
Noter till moderbolagets redovisning	48
Revisionsberättelse	53
Bolagsstyrning	54
Styrelse och revisorer	58
Koncernledning	60
Femårsöversikt	62
Nyckeltalsdefinitioner	64

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Studsvik levererar tjänster till kunder inom främst kärnkraftsindustrin, men också till annan verksamhet genom att behandla radioaktivt avfall från sjukhus, universitet, gas-, oljeoch mineral utvinning.

Vi testar material och reaktor bränsle i kvalifi cerade egna laboratorier och levererar program vara och konsulttjänster som effektiviserar och förlänger driften av kärnkraftverk. I samband med underhåll, modernisering och av veck ling utför vi arbete i kundernas an lägg ningar.

Vi behandlar, stabiliserar och volymreducerar låg- och medel aktivt avfall i egna anläggningar i Sverige och England.

2014 I KORTHET

• En ny organisation infördes med de tre affärsområdena Avfallshantering, Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik
• Försäljningen av verksamheten för avfallshantering i USA avslutades i mars
• God lönsamhetsutveckling inom affärsområdena Bränsleoch materialteknik samt Konsulttjänster
• Svag lönsamhet inom Avfallshantering, på grund av minskad efterfrågan samt fortsatta problem på anläggningen i Storbritannien
• Avtal tecknades avseende konsultsupport med tillhörande licens intäkter för uppförande av en THOR-anläggning
• Fortsatta rationaliseringar inom Avfallshantering och administration

AFFÄRSIDÉ

Vi erbjuder världsledande, innovativa, skräddarsydda, värdeskapande och miljövänliga tjänster till den globala nukleära och radiologiska marknaden.

VISION

Genom att skapa mervärde för våra kunder ska vi vara förstahandsvalet och en ledande leverantör på våra valda marknader.

STRATEGIER

Tillväxt under lönsamhet

Vi förstärker vår position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Vi fokuserar på produkter och tjänster som ökar kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Vi har en lång tradition av hög inno vationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Vi bedriver verksamhet på en marknad med höga inträdeshinder. Vår starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt positiv utveckling. Etableringar på nya geografi ska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partners och samarbeten

Vi agerar självständigt på marknaden, men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig funktionell ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

Nyckeltal	2014	2013
Försäljning, Mkr	909,6	1 001,3
Rörelseresultat, Mkr	30,5	16,0
Resultat efter fi nansnetto, Mkr	11,6	–2,7
Resultat per aktie, SEK	–1,46	–23,93
Rörelsemarginal, %	3,3	1,6
Soliditet, %	28,1	26,2
Skuldsättningsgrad, %	36,1	54,4
Eget kapital per aktie, SEK	35,64	34,83
Antal anställda, medelantal	895	988

Fortsatt fokus på lönsamhet

Den nya organisationen med affärsområdena Avfallshantering, Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik infördes under det första kvartalet 2014. Vi har nu en tydligare organisation såväl internt som externt med bättre förutsättningar att utveckla effektivare processer och mer värdeskapande tjänster globalt. Vårt förändringsprogram att införa en värdebaserad försäljningskultur utvecklades positivt under året och implementerades successivt i hela verksamheten. Vi ser redan nu effekter av programmet, men vår bedömning är att det kan ta ytterligare 2–3 år innan vi ser en betydande påverkan på resultat och tillväxt. Även arbetet med att öka effektiviteten i organisationen fortsatte som planerat.

Försäljningen i svensk valuta minskade med ca 9 procent jämfört med 2013 och blev 910 Mkr. Trots lägre försäljning lyckades vi kompensera det minskade resultatbidraget genom olika åtgärder och redovisade en rörelsemarginal på 4,7 (4,8) procent efter justering för poster av engångskaraktär.

Affärsområde Avfallshantering utvecklades negativt under året på grund av en minskad efterfrågan på såväl bearbetning av metaller som brännbart material. Försäljningen minskade med 27 procent och rörelsemarginalen blev 3,3 (16,3) procent. Fortsatta problem och en något svagare efterfrågan resulterade i ett betydligt sämre resultat för återvinningsanläggningen i Storbritannien.

Den svenska avfallsverksamheten inledde första halvåret med bra resultat och ökad produktivitet, men tappade successivt under året sedan ordern för behandling av värmeväxlare från Berkeley-anläggningen slutfördes. En händelse i Pyrolysanläggningen hade en marginell negativ påverkan på resultatet. Minskad efterfrågan i kombination med förbättrad effektivitet i produktionen resulterade i att vi i december tog beslut att reducera personalstyrkan inom Avfallshantering i Sverige och Storbritannien med totalt ca 25 procent.

Konsulttjänster minskade försäljningen med 3 procent, men uppvisade en positiv resultattrend där samtliga verksamheter lyfte sina rörelsemarginaler. Den sammanvägda rörelsemarginalen för affärsområdet förbättrades till 7,8 (1,9) procent.

Konsultverksamheten i Tyskland, som tillhandahåller konsult- och ingenjörstjänster samt översyn och underhåll av kärn tekniska anläggningar i Tyskland och angränsande länder, vände tidigare års förluster till vinst som ett resultat av förra årets omstruktureringsprogram.

Konsultverksamheten i USA tecknade i somras ett avtal för att påbörja första etappen av upprättandet av en THORanläggning. Verksamheten utvecklades positivt såväl vad gäller försäljning som resultat.

Den brittiska konsultverksamheten arbetar huvudsakligen med design av ventilationsanläggningar och avfallsfrågor för radioaktivt avfall. Försäljningen minskade men resultatet förbättrades, till stor del på grund av vår andel i UK Nuclear Waste Management.

Bränsle- och materialteknik inledde året svagt, men återhämtade sig successivt och redovisade en försäljningsökning på ca 2 procent. Rörelsemarginalen blev 13,7 (7,6) procent. Alla delar inom affärsområdet uppvisade en positiv resultatutveckling som en följd av såväl effektiviseringar som positiva effekter av programmet för att skapa en värdebaserad försäljnings kultur.

Vi förväntar oss en fortsatt utmanande marknadssituation till följd av våra kunders lönsamhetsutmaningar i Europa, Nordamerika och delar av Asien. Rivning av kärntekniska anläggningar fortsätter vara en intressant marknad för oss, men det är svårt att avgöra när marknaden kommer att ta fart på grund av oklarheter i fi nansiering och lagring av avfall.

Vi ser att befi ntliga operatörer i Europa och Nordamerika tenderar, utöver att förbättra säkerheten, att fokusera på att öka effektuttaget och förlänga livslängden i befi ntliga kärnkraftverk. Länder som Kina, Indien och Ryssland förväntas fortsätta investera i nya reaktorer. Ett ökat antal länder har börjat uppmärksamma problematiken med radioaktivt avfall som uppstår i samband med utvinning av mineraler, olja och gas vilket ger oss möjlighet att erbjuda tjänster inom området.

Tack vare positiva effekter av våra förändringsprogram lyckades vi uppnå ett resultat i linje med föregående år, trots ogynn samma yttre faktorer och minskad försäljning. Våra förändringsprogram fortsätter vara viktiga för vår utveckling även under kommande år.

Organisationen är nu på plats och vi kan därmed fokusera på att utveckla våra marknader och erbjudanden anpassade till kundernas behov.

Vi har under året identifi erat ett antal intressanta geografi ska tillväxtområden samt sett över vår tjänsteportfölj, vilket kommer att innebära ett successivt ökat fokus på nischer där vi ser tillväxt och lönsamhet.

Trots stora utmaningar ser jag nu goda möjligheter att öka såväl lönsamheten som tillväxten.

Stockholm i mars 2015 Michael Mononen

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2014.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksam heten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och i kundernas anläggningar. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, konsulttjänster och bränsle- och material teknik samt att hantera och behandla radioaktivt avfall från bl a sjukhus, univer sitet, gas-, olje- och mineralutvinning.

Årsredovisningen följer den koncernstruktur som infördes 2014 med verksamheten organiserad i tre affärsområden, Avfallshantering, Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik, där respektive affärsområde arbetar globalt med en enhetlig service-/produktportfölj. Fram till utgången av 2013 var koncernens verksamhet organiserad i de fem geografi ska segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Jämförelsetal för tidigare år har omräknats i enlighet med den nya affärsområdesindelningen. Såvitt inte annat anges avser information i text och siffror verksamheten exklusive verksamheter till försäljning.

Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

MARKNAD

ÖKAT FOKUS PÅ LIVSLÄNGD OCH EFFEKTUTTAG

Den globala efterfrågan på energi förväntas fortsätta att växa med över 30 procent under de kommande 25 åren. Den stigande efterfrågan kommer huvudsakligen från icke-OECDländer, där efterfrågan från Asien dominerar. Andelen förnybar och nukleär energi förväntas öka, medan andelen energi framställd av fossila bränslen minskar. Inför FNs toppmöte angående klimatförändringen i Paris 2015 har många regeringar aviserat åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid.

De övergripande förutsättningarna för kärnkraft styrs till stor del av nationella politiska beslut. Besluten fattas baserat på varje lands ekonomiska förutsättningar, energitillgång, riktlinjer för miljö och allmänhetens acceptans för kärnkraft och andra energikällor. Många regeringar ser kärnkraft som en tillförlitlig energikälla med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraft ses även som ett sätt att balansera beroendet av import av energi från andra länder, vilket leder till minskade ekonomiska och politiska risker. Därutöver styrs de ekonomiska villkoren för kärnkraft av marknadsvillkor och externa kostnader för t ex säkerhet och avfallshantering.

På längre sikt är utsikterna på global nivå för kärnkraft positiva med 70 nya kärnkraftverk under uppbyggnad och ytter ligare 179 på planeringsstadiet. Tillväxten domineras av Asien, med 46 procent av tillväxten från Kina, och ytterligare 30 procent från Indien, Sydkorea och Ryssland. 80 procent av de befi ntliga 437 reaktorerna fi nns i OECD-länderna och av dessa är 75 procent över 25 år gamla. Av ekonomiska och politiska skäl går arbetet med att ersätta gamla reaktorer långsamt, vilket leder till ett ökat fokus på att förlänga livstiden och att höja effekten på befi ntliga reaktorer. Den långsiktiga utmaningen för Europa och USA är hur den el som idag genereras av kärnkraftverk ska ersättas när gamla kärnkraftverk uppnår sin maximala livslängd, samt när och hur dessa kärnkraftverk sedan kommer att avvecklas.

Kärnkraftsindustrin möter idag vikande lönsamhet, framförallt i Västeuropa och USA där fallande energipriser minskar lönsamheten för många anläggningar. Politiska beslut efter Fukushima-olyckan i Japan 2011 har dessutom haft betydande negativa effekter på kärnkraftsindustrin i Tyskland och Japan, tidigare två av de största kärnkraftsmarknaderna. Samtidigt växer kraven på avveckling och uppstädning av gamla eller nedstängda anläggningar, vilket på medellång sikt kommer att utgöra en ny väsentlig marknad. Kraftbolag och regeringar avvaktar dock med beslut då kostnaden för avveckling och avfallshantering är hög.

STUDSVIKS MARKNADSPOSITION

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser i livscykeln, vilket gör att företaget gynnas av såväl fortsatt drift, insatser för förlängd livslängd, uppgradering och effekthöjning, nybyggnation som avveckling. Vid uppgradering och effekthöjning av reaktorer kan Studsvik leverera konsult- och ingenjörstjänster. Samma typ av tjänster kan Studsvik leverera vid nybyggnation. När en kärnkraftsreaktor ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras, samtidigt som metoder för hur avfallet ska behandlas ska identifi eras.

Inom området Bränsle- och materialteknik är Studsvik den enda oberoende leverantören av programvara för bränsleoptimering och den enda kommersiella leverantören av tjänster inom materialteknik. Studsvik har även omfattande kompetens för hantering av använt och skadat bränsle.

Inom området avfallshantering erbjuder Studsvik tjänster för volymreducering och friklassning av metall från stora metalliska komponenter av typen värmeväxlare och ånggeneratorer. Studsvik erbjuder även teknik för att stabilisera och volymreducera komplexa avfallstyper, exempelvis jonbytar massor, genom den patenterade THOR-tekniken. Studsviks marknadsposition baseras på hög kompetens inom samtliga affärsområden.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN

AVFALLSHANTERING

Studsviks metoder för avfallshantering sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring samt bidrar till hushållning av naturresurser. Allt avfall som genereras från kärnkrafts industrin, såväl under driftsfasen som under rivningsfasen, måste slutförvaras i särskilda anläggningar. Det ligger ett stort miljömässigt och ekonomiskt värde i att reducera och kemiskt stabilisera dessa volymer.

Studsvik har utvecklat metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Studsvik erbjuder behandling av låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik i Sverige och i Workington i Storbritannien. Avfallsbehandlingens syfte är i huvudsak att volymreducera och stabilisera avfallet innan slutförvaring.

Avfallshantering utförs även vid kundernas egna anläggningar, exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radio aktivitet i avfall inför behandling och återvinning.

Stora volymer metalliskt material kan efter Studsviks bearbetning återvinnas. Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syre tillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess, THORSM, med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas.

KONSULTTJÄNSTER

Studsviks konsulttjänster bidrar till förbättrad lönsamhet och säkerhet inom kärnkraftsindustrin och andra branscher som hanterar radioaktivt material. Vi bistår våra kunder med strate gier, policies och planer för hantering av avfall som uppstår inom kärntekniska anläggningar samt hantering av naturligt förekommande radioaktivt material inom främst olje-, gas- och gruvindustrin (NORM, Naturally Occurring Radioactive Material).

Konsulttjänsterna omfattar också strålskydd genom mätning och analys av strålningsnivåer samt åtgärder för att minimera stråldosen vid arbete i strålningsklassade miljöer. Studsviks tjänster inom avveckling och rivning av kärnkraftsanläggningar omfattar allt från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. Utöver detta erbjuder vi ingenjörstjänster och rådgivning inom design, säkerhet, teknik, underhåll, bränsle-, härd- och materialfrågor.

BRÄNSLE- OCH MATERIALTEKNIK

Studsviks expertis inom Bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkraftsindustrin. Lång livslängd och god bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Studsviks världsledande programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd ökar utbränningen av reaktorbränslet och därmed effektuttaget samtidigt som driftsäkerheten inte äventyras. Mer energi utvinns ur varje bränsleelement, vilket leder till bättre driftsekonomi.

I våra laboratorier testar och utvärderar vi bestrålat och obestrålat material. Resultaten gör att hållfasthet och livslängd kan fastställas för konstruktionsmaterial och bränsle vid både drift och reinvestering.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till 909,6 (1 001,3) Mkr, en minskning i lokala valutor med 15 procent. Rörelseresultatet uppgick till 30,5 (16,0) Mkr, vari ingår poster av engångskaraktär med –12,1 (–32,5) Mkr. Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till 42,6 (48,5) Mkr.

Inom affärsområde Avfallsteknik minskade försäljningen och resultatet på grund av minskad efterfrågan främst inom bearbetning av metalliskt avfall samt produktionsstörningar vid återvinningsanläggningen i Storbritannien. Anläggningen i Sverige har genomfört effektivitetsförbättringar inom både metallbearbetning och förbränning. I december togs beslut att anpassa bemanningen inom affärsområdet till minskad efterfrågan genom en bemanningsreduktion på 25 procent.

Konsulttjänster ökade resultatet och rörelsemarginalen. Verksamheten i Tyskland visar vinst efter den omstrukturering som genomfördes 2013. Den USA-baserade verksamheten utvecklades positivt och ett avtal tecknades avseende konsultsupport med tillhörande licensintäkter för uppförande av en THOR-anläggning. Resultatet för verksamheten baserad i Storbritannien förbättrades, men försäljningen minskade. För verk sam heten baserad i Sverige förbättrades såväl resultat som försäljning.

Ett svagt första halvår inom affärsområde Bränsle- och material teknik återhämtades under andra halvåret. För helåret nådde affärsområdet en försäljning i nivå med 2013 till väsentligt förbättrad rörelsemarginal.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 3,3 (1,6) procent. Justerad för poster av engångskaraktär uppgick rörelsemarginalen till 4,7 (4,8) procent. Vinstmarginalen uppgick till 1,3 (–0,3) procent. Det sysselsatta kapitalet uppgick till 518,7 (504,6) Mkr. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,8 (2,0) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 5,5 (3,5) procent.

FINANSIELLA MÅL

Studsvik övergripande fi nansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2014 minskade omsättningen i lokala valutor medan rörelsemarginalen ökade till 3,3 (1,6) procent. Rörelsemarginalen justerad för poster av engångskaraktär uppgick 2014 till 4,7 (4,8) procent. Soliditeten ökade till 28,1 (26,2) procent och nettoskuldsättningsgraden minskade till 36,1 (54,4) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till 32,8 (19,9) Mkr. Huvuddelen av investeringarna avsåg anläggningen i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egen produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Identifi erbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2014 uppgick de totala kostnaderna för egenfi nansierad forskning och utveckling till 25,8 (26,6) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befi ntliga programvaror och nyutveckling.

Avfallshantering

Studsvik behandlar och volymreducerar lågaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Studsvik har en stark position på den europeiska marknaden för förbränning och termisk behandling av torrt avfall samt behandling av metallskrot och stora komponenter. Studsvik har även en särställning i Sverige när det gäller att behandla radioaktivt avfall som kommer från icke kärnteknisk verksamhet, såsom sjukhus, universitet och processindustri. Avfallet från kärnkraftsindustrin och icke kärnteknisk verksamhet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i Studsviks anläggningar i Sverige och Storbritannien.

Affärsområde Avfallshantering erbjuder lösningar för hantering av avfallsfl öden som minskar såväl miljöpåverkan som kundens kostnad för hantering och slutförvar.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2014	2013
Försäljning	241,2	330,8
Rörelseresultat	2,9	53,8
Rörelsemarginal, %	1,2	16,3
Jämförelsestörande	–5,1	0 ,0
Justerat rörelseresultat	7,9	53,8
Justerad rörelsemarginal, %	3,3	16,3
Investeringar	21,7	12,1
Medelantal anställda	158	155

Andel av försäljningen

Justerat rörelseresultat

Under året bearbetades de fem återstående värmeväxlarna från Berkeley-anläggningen och därmed är Berkeley-projektet avslutat. Jämfört med 2013 utgör Berkeley-projektet en mindre andel av omsättningen, vilket refl ekteras i såväl försäljning som resultat. Utöver det har ett antal större metallkomponenter slutbehandlats i den svenska anläggningen.

Anläggningen i Storbritannien har under året huvudsakligen behandlat blandat metalliskt avfall men har under året haft produktionsstörningar vilket tynger årets resultat. Omfattande åtgärder har genomförts och inför 2015 har anläggningen en ny ledning och en förändrad organisation.

Under året genomfördes effektivitetsförbättringar i den svenska anläggningen omfattande såväl metallbearbetning som förbränning. Kapacitetsutnyttjandet av anläggningen var högt under de tre första kvartalen men sjönk under fjärde kvartalet till följd av minskad tillgång på material för behandling. Beslut togs att minska personalstyrkan mot svarande 25 pro cent inom produktion och administration. Kostnads nivån i verksamheten är nu anpassad till nuvarande marknadssituation, där tillgången på material för bearbetning tillfälligt minskar som en följd av senarelagda beslut om såväl åter investering som rivning inom kärntekniska anläggningar i Europa.

Processen med att anpassa kostnadsnivån inom affärsområdet till ett svagare marknadsläge fortgår. Ett genomgripande arbete med kundvärdebaserad försäljning börjar ge resultat i form av högre försäljningspriser inom både metallbearbetning och förbränning.

Försäljningen minskade till 241,2 (330,8) Mkr och rörelseresultatet till 2,9 (53,8) Mkr. Jämförelsestörande poster uppgick till –5,1 (–) Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster 2014 uppgick rörelsemarginalen till 3,3 (16,3) procent.

Konsulttjänster

Studsvik tillhandahåller ett brett utbud av konsult- och ingenjörs tjänster till kunder inom såväl den nukleära sektorn som andra industrier inklusive olje-, gas- och gruvindustrin där radioaktivt material är naturligt förekommande (NORM). Kunderna fi nns i Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Asien. Tjänsteutbudet omfattar hela livscykeln från planering och projektering till avfallshantering. Verksamheten med översyn och underhåll av kärntekniska anläggningar i Tyskland, Belgien och Schweiz inkluderas i detta affärsområde. Affärsområdet omfattar även konsulttjänster och licensiering av den pyrolysteknik (THORSM) som Studsvik utvecklat för särskilt svårbehandlat radioaktivt avfall.

Affärsområde Konsulttjänster hjälper sina kunder till förbättrad lönsamhet och säkerhet genom att tillsammans med kunden utveckla och implementera rätt strategi, policy och processer.

Belopp i Mkr	2014	2013
Försäljning	399,6	411,8
Rörelseresultat	36,8	–15,0
Rörelsemarginal, %	9,2	–3,6
Jämförelsestörande	5,6	–23,0
Justerat rörelseresultat	31,2	8,0
Justerad rörelsemarginal, %	7,8	1,9
Investeringar	0,3	1,3
Medelantal anställda	543	628

Andel av försäljningen

Justerat rörelseresultat

Konsultverksamheten visar en bra marginalutveckling 2014. Omstruktureringen som initierades 2013 av den del av den tyska verksamheten, som är inriktad på periodiskt underhållsarbete, har vänt tidigare års förluster till vinst, samtidigt som periodiskt underhåll nu utgör en allt mindre andel av försäljningen.

Arbetet med att öka utdebiteringsgraden har gett resultat och vi ser potential för ytterligare förbättring av utdebiteringsgrad och marginaler under 2015. Den USA-baserade verksamheten säkrade under året ett avtal avseende konsultsupport med tillhörande licensintäkter för uppförande av en THOR-anläggning, vilket gav en positiv resultatpåverkan under andra halvåret.

Konsultverksamheten i Storbritannien har under året ytterligare fokuserat på kundvärde, vilket resulterat i en avsevärd lönsamhetsförbättring. Resultat och marginaler i Storbritannien har även förbättrats på grund av ökade resultatandelar från Studsviks del i UK Nuclear Waste Management.

Affärsområdet drar fördel av den under 2014 införda globala organisationen. Kompetens och resurser erbjuds internationellt, vilket leder till bättre intjäning och högre utdebiteringsgrad. Den konsultexpertis som är baserad i Västerås i Sverige tecknade under hösten sina första kontrakt med kunder utanför Sverige och projekten inom den växande försäljningen av konsulttjänster till NORM-sektorn bemannas med personal från Sverige, Storbritannien och Tyskland.

Efterfrågan på avancerade konsulttjänster i Europa, Nordamerika, Asien och Mellanöstern är god medan efterfrågan på underhållstjänster är fortsatt svag.

Försäljningen uppgick till 399,6 (411,8) Mkr och rörelseresultatet ökade till 36,8 (–15,0) Mkr. Jämförelsestörande poster uppgick till 5,6 (–23,0) Mkr. Rensat för jämförelse störande poster 2014 uppgick rörelsemarginalen till 7,8 (1,9) procent.

Bränsle- och materialteknik

Studsvik är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning samt analyser av kärnbränsle och material. Affärsområdet erbjuder tjänster åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer. Test- och analysverksamheten bedrivs i Studsviks laboratorier i Sverige och ibland i samarbete med högskolor, universitet och andra internationella laboratorier. Programvarorna används förutom för bränsleoptimering och härdövervakning till stöd för bränslehanteringen efter drift. Programvaruverksamheten bedrivs vid ett fl ertal kontor i Europa, USA och Japan. Utvecklingen av programvaror är baserad i USA.

Affärsområde Bränsle- och materialteknik bidrar till förbättrad driftsekonomi och höjd säkerhet inom kärnkrafts industrin med metoder och kunskap som förlänger livslängden på nya och befi ntliga investeringar samt erbjuder programvaror för optimering av användningen av kärnbränsle.

Nyckeltal

Belopp i Mkr	2014	2013
Försäljning	239,5	234,6
Rörelseresultat	31,4	17,8
Rörelsemarginal, %	13,1	7,6
Jämförelsestörande	–1,4	0,0
Justerat rörelseresultat	32,8	17,8
Justerad rörelsemarginal, %	13,7	7,6
Investeringar	5,3	4,2
Medelantal anställda	120	129

Andel av försäljningen

Efter ett starkt avslut på året nådde försäljning och kapacitetsutnyttjande upp till 2013 års nivå. Budgetrestriktioner hos kunderna inom energisektorn i Europa och USA, ledde under första halvåret till senarelagda leveranser av programvara och därmed en negativ påverkan på intäkterna. Under andra halvåret återhämtades resultatet till följd av fl er kunder samt till viss del av en utökad tjänsteportfölj. Försäljningen av programvara nådde under 2014 en normal nivå och efterfrågan på tjänster inom materialteknik var fortsatt god. Affärsområdet har under 2014 framgångsrikt bedrivit arbete med kundvärdebaserad försäljning. Den kundvärdebaserade försäljningen har tydliggjort värdet av ett omfattande tjänsteutbud och hög kompetens inom Bränsle- och materialteknik.

Inom programvarudelen har arbetet resulterat i en ökad försäljning av tjänster relaterade till programvaran såsom Justerat rörelseresultat

utbildning, kundanpassning och dokumentation. Kostnadsbesparingar, huvudsakligen i form av personalminskning genom naturlig avgång och kompetensväxling, har ytterligare bidragit till den marginalförbättring som uppnåtts.

Försäljningen uppgick till 239,5 (234,6) Mkr och rörelseresultatet ökade till 31,4 (17,8) Mkr. Jämförelsestörande poster uppgick till –1,4 (–) Mkr. Rensat för jämförelsestörande poster uppgick rörelsemarginalen till 13,7 (7,6) procent.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter. Moderbolagets försäljning uppgick till 11,9 (13,1) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till –43,9 (–38,9) Mkr. Jäm förelsestörande poster ingår med –5,6 (–9,5) Mkr. Resultatet efter fi nansnetto uppgick till –8,5 (–277,5) Mkr, vari ingår koncernbidrag med 42,8 (46,0) Mkr.

Moderbolagets bokförda värde på aktier och tillgångar i dotterbolag har skrivits ned med 0 (279,3) Mkr.

Likvida medel uppgick till 35,6 (56,5) Mkr och räntebärande skulder till 221,0 (269,4) Mkr. Minskningen förklaras av ordinarie amorteringar samt lösen av banklån.

I koncernen fi nns, utöver vad som ingår i moderbolaget och affärsområdena, jämförelsestörande poster med –5,6 (–) Mkr.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 23 april 2014 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens fi nansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2015.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2014 uppgick till 895 (988). Efterfrågan på koncernens tjänster inom avfallsbearbetning av metaller och brännbart avfall minskade under året, samtidigt som anläggningen i Sverige har genomfört produk tivitetsförbättringar. I december anpassades arbetsstyrkan till de nya förutsättningarna, vilket innebar en minskning med 39 medarbetare. Under 2014 har koncernen också genomfört effektivitetsförbättringar inom administrationen, vilket föranlett en minskning av den administrativa perso nalen. Övrig personalreduktion för klaras av det omstruktureringsprogram som initierades i den tyska verksamheten år 2013.

Inom Konsulttjänster och Bränsle- och materialteknik ökar efterfrågan, vilket tillsammans med det generationsskifte som kärnkraftsindustrin står inför, ytterligare understryker vikten av att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befi ntliga och potentiella medarbetare.

SÄKER ARBETSMILJÖ

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur har högsta prioritet. Det yttersta målet är att helt undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat under senare år. Under 2014 var antalet skador som resulterade i sjukfrånvaro 18 (17). Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Ett led i det arbetet är att uppmuntra samtliga medarbetare att iden tifi era förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden.

HÄLSA OCH FRISKVÅRD

Studsviks ambition är att erbjuda sina medarbetare en hälsosam arbetsmiljö och en bra balans mellan arbete och fritid. Målet är att hålla en hög standard i hälso- och säkerhetsarbetet, där lokala lagar och förordningar utgör den lägsta accepterade nivån. Studsvik bedriver ett systematiskt hälsooch friskvårdsarbete främst med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaro och ohälsa är i hög grad relaterat till livsstilsfaktorer. I samverkan med företagshälsovården och på annat sätt tar Studsvik initiativ till att identifi era livsstils- och miljöfaktorer som gör att enskilda individer löper en ökad sjukdomsrisk. Medarbetare uppmuntras till fysisk aktivitet och andra livsstilsförbättrande åtgärder genom ekonomiska bidrag och genom gemensamma aktiviteter.

LIKA MÖJLIGHETER OCH MÅNGFALD

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 18 (19) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggning arnas på verkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvänd ning. Studsvik ska tillhandahålla den globala nukleära och radiologiska marknaden hållbara lösningar för en säker och miljövänlig verksamhet .

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunled ningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV STUDSVIKS KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om fi nansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostna derna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att fi nansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2014 till 0,8 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggning i Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och fi nansiella risker ligger på respektive affärsområde. Affärsområ denas riskbedöm ningar granskas, jämförs och följs upp av moder bolaget samt behandlas i anslutning till den fortlöpande uppföljningen i respektive affärsområde.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifi eringar.

Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn vilket innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således fi nns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster påverkas av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sak frågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofi l. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Risken hanteras genom ständig produkt utveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Denna risk hanteras också genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsyns myndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transport organisationen samt genom tillgång till eget transport emballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonfl ikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög med arbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag personalrepresentanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastpris åtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvali fi cerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifi erade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har som målsättning att ha avtal med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera dessa arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att utveckla kund erbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa sam arbetspartners fi nns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de fl esta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om fi nansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker fi nansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster främst inom områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER

Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med trans porter till och från dessa, kan inte uteslutas. Potentiella olycksrisker kartläggs löpande och det förebyggande arbetet är integrerat i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekono miska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 4,1 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant material blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens anläggning i Storbritannien.

Miljöskuld

Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för ca 59 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot EUR, GBP och USD.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1 %	+/–	9,1 Mkr
Personalkostnader	1 %	+/–	5,2 Mkr
Valutakurs EUR/GBP/USD	10 %	+/–	10,0 Mkr

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolags styr ningsrapport. Denna återfi nns i avsnittet Bolagsstyrning.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas 2014. Föregående år lämnades ingen utdelning. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 50 599 485 kronor, bestående av balan se rade vinst medel 56 739 285 kronor samt årets resultat –6 139 800 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinst medlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	50 599 485 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	50 599 485 kronor

AKTIEN

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen sjönk under 2014 med 13,2 procent från 37,80 kronor till 32,80 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 269,6 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 56,50 kronor den 6 mars och som lägst 30,90 kronor den 16 oktober.

Under 2014 omsattes 2,6 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 115,9 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsätt ningshastighet på 50 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 41 procent. Med fria händer avses aktier som fi nns hos aktieägare med ett aktieinnehav som är lägre än 10 procent av totala antalet aktier.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2014 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

AKTIEÄGARE

Den 31 december 2014 hade Studsvik 3 380 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 17,8 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 63,0 pro cent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansions möjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt fi nansiella ställning i övrigt beaktas. För 2014 föreslår styrelsen att ingen utdelning utbetalas.

LIKVIDITETSGARANT

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det fi nns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på års stämman. I bolagsordningen fi nns ingen bestämmelse om till sättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

AKTIEÄGARE 2014-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 285 492	15,6
Avanza Pensionsförsäkring AB	489 909	6,0
Credit Agricole Suisse SA	346 098	4,2
Invus Investment AB	276 594	3,4
Malte Edenius	237 000	2,9
Eikos AB	225 000	2,7
Nordnet Pensionsförsäkring AB	210 159	2,6
Leif Lundin	181 850	2,2
SIX SIS AG	154 952	1,9
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 176 606	63,0
Övriga aktieägare	3 042 005	37,0
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission		5 300 000 5 800 000 5 800 000
2001	Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211
2004	Nyemission1)		2 400 8 116 611 8 116 611
2005	Nyemission1)		102 000 8 218 611 8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2014-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	2 815	283 640	3,4
501 – 2 000	381	427 499	5,2
2 001 – 10 000	121	560 262	6,8
10 001 – 50 000	40	1 076 951	13,1
50 001 – 100 000	9	655 944	8,0
100 001 –	14	5 214 315	63,5
Summa	3 380	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE
Belopp, SEK	2010	2011	2012	2013	2014
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	73,00	31,80	29,50	37,80	32,80
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	1,16	1,04	–1,65	–2,78	0,63
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning före och efter utspädning	–0,67	1,72	–4,17	–21,15	–2,09
Eget kapital per aktie	63,37	66,77	58,19	34,83	35,64
P/E-tal	149	11	neg	neg	neg

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Belopp i 1 000-tal kronor

Kvarvarande verksamheter	Not	2014	2013*
Försäljningsintäkter	4	909 570	1 001 242
Kostnader för sålda tjänster	7	–660 459	–742 148
Bruttovinst		249 111	259 094
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–47 562	–46 501
Administrationskostnader	7, 8	–146 942	–145 418
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–25 759	–26 607
Resultatandel i intressebolag	17, 18	11 539	7 315
Övriga rörelseintäkter	5	5 433	10 194
Övriga rörelsekostnader	6	–15 369	–42 048
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	30 451	16 029
Finansiella intäkter	10, 12	182	1 205
Finansiella kostnader	10, 12	–17 007	–19 725
Verkligt värde-resultat (realiserat och orealiserat)	10, 12	–2 030	–244
Resultat före skatt		11 596	–2 735
Inkomstskatt	11	–6 443	–20 149
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		5 153	–22 884
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	39	–17 153	–173 888
ÅRETS RESULTAT		–12 000	–196 772
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	39	19 178	4 714
Kassafl ödessäkringar		–645	141
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		90	–31
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		18 623	4 824
Summa resultat och övrigt totalresultat för året		6 623	–191 948
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–12 000	–196 772
Innehav utan bestämmande infl ytande		–	–
Summa övrigt totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		6 623	–191 948
Innehav utan bestämmande infl ytande		–	–
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie före och efter utspädning
Resultat från kvarvarande verksamheter		0,63	–2,78
Resultat från verksamheter till försäljning		–2,09	–21,15
ÅRETS RESULTAT		–1,46	–23,93

* I 2013 års siffror har 6 208 Kkr förbättrat Bruttovinsten och försämrat Försäljning samt Administrationskostnader för jämförbarhet med 2014.

Koncernens rapport över fi nansiell ställning

	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	350 019	331 388
Immateriella tillgångar	16	177 178	162 886
Innehav i intressebolag	17, 18	6 098	5 639
Uppskjutna skattefordringar	31	84 450	72 901
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	34 852	30 904
Derivatinstrument	19, 21, 23	233	753
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	2 723	2 525
Summa anläggningstillgångar		655 553	606 996
Omsättningstillgångar
Varulager	24	1 907	1 817
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	261 487	237 207
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	454	478
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 840	4 802
Likvida medel	19, 25	120 074	151 367
Summa omsättningstillgångar		385 762	395 671
Tillgångar i verksamheter till försäljning	39	–	260 687
SUMMA TILLGÅNGAR		1 041 316	1 263 354
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	12 625	–5 998
Balanserad vinst	27	46 506	58 506
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		292 622	285 999
Innehav utan bestämmande infl ytande		271	271
Summa eget kapital		292 893	286 270
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	19, 30	203 013	264 797
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 792	7
Uppskjutna skatteskulder	31	38 057	36 060
Pensionsförpliktelser	32	7 517	5 969
Övriga avsättningar	33	152 905	140 097
Leverantörsskulder och andra skulder	29	39 699	40 545
Summa långfristiga skulder		443 983	487 475
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	263 698	270 726
Aktuella skatteskulder		2 873	1 821
Upplåning	19, 30	22 817	42 288
Derivatinstrument	19, 21, 23	13 752	858
Övriga avsättningar	33	1 300	1 977
Summa kortfristiga skulder		304 440	317 670
Skulder i verksamheter till försäljning	39	–	171 939
Summa skulder		748 423	977 084
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 041 316	1 263 354

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande infl ytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2013	8 219	225 272	–10 822	255 278	477 947	271	478 218
Övrigt totalresultat			4 824	–	4 824		4 824
Årets resultat			–	–196 772	–196 772		– –196 772
Utgående balans per den 31 december 2013	8 219	225 272	–5 998	58 506	285 999	271	286 270
Ingående balans per den 1 januari 2014	8 219	225 272	–5 998	58 506	285 999	271	286 270
Övrigt totalresultat			18 623	–	18 623		18 623
Årets resultat			–	–12 000	–12 000	–	–12 000
Utgående balans per den 31 december 2014	8 219	225 272	12 625	46 506	292 622	271	292 893

Koncernens rapport över kassafl öde

Totala verksamheten	Not	2014	2013
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		17 914	–165 274
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	34	17 328	153 189
		35 242	–12 085
Erhållen ränta		182	1 205
Erlagd ränta		–17 807	–19 757
Betald inkomstskatt		1 080	–13 265
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		18 697	–43 902
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		29 633	–30 568
– Övriga kortfristiga skulder		–69 089	49 854
Kassafl öde från den löpande verksamheten	39	–20 759	–24 616
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Avyttring av dotterbolag		93 947	–
Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar	23	–1 250	–4 795
Avyttring av fi nansiella anläggningstillgångar	23	–	–2 162
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–32 750	–20 120
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	364	271
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–9	–18
Utdelning från intressebolag	17,18	10 406	11 513
Kassafl öde från investeringsverksamheten	39	70 708	–15 311
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	12 703	207 792
Amortering av lån	30	–105 291	–133 270
Utdelning	27	–	–
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	39	–92 588	74 522
Förändring av likvida medel		–42 639	34 595
Likvida medel vid årets början		151 367	115 792
Omräkningsdifferens		11 346	980
Likvida medel vid årets slut	25	120 074	151 367

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2014	2013
Försäljningsintäkter	41	11 919	13 099
Kostnader för sålda tjänster	43	–2 248	–2 772
Bruttovinst		9 671	10 327
Administrationskostnader	43	–47 588	–41 114
Övriga rörelseintäkter	45	1 652	1 450
Övriga rörelsekostnader	45	–7 671	–9 611
Rörelseresultat	41, 42, 43, 44, 45, 46	–43 936	–38 948
Resultat från andelar i koncernföretag	47	42 807	–233 305
Ränteintäkter och liknande poster	48	17 309	8 369
Räntekostnader och liknande poster	49	–24 687	–13 618
Resultat före skatt		–8 507	–277 502
Bokslutsdispositioner	50	–	–
Inkomstskatt	51	2 368	411
ÅRETS RESULTAT		–6 139	–277 091
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		–6 139	–277 091
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		–6 139	–277 091

Moderbolagets balansräkning

	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	52
– Inventarier och verktyg		–	–
Finansiella anläggningstillgångar	53
– Uppskjutna skattefordringar		5 053	3 192
– Aktier i dotterbolag	55	371 813	371 813
– Fordringar hos dotterbolag		209 744	210 244
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	53	25 514	22 902
Summa anläggningstillgångar		612 124	608 151
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		535	627
Kundfordringar och andra fordringar		3 600	3 491
Derivatinstrument	60	–	2 556
Fordringar hos koncernföretag		45 894	49 112
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	54	3 274	6 226
Likvida medel		35 552	56 452
Summa omsättningstillgångar		88 855	118 464
SUMMA TILLGÅNGAR		700 979	726 615
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver Summa bundet eget kapital		225 272 233 491	225 272 233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		56 739	333 830
Årets resultat		–6 139	–277 091
Summa fritt eget kapital Summa eget kapital		50 600 284 091	56 739 290 230
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	56	200 000	260 000
Uppskjutna skatteskulder		–	438
Skulder till koncernföretag		68 358	37 150
Övriga skulder		14 267	13 267
Summa långfristiga skulder		282 625	310 855
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		84 740	94 406
Leverantörsskulder		1 745	1 168
Skulder till kreditinstitut	56	21 002	9 367
Derivatinstrument	60	7 750	566
Övriga skulder		1 360	1 341
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	57	17 666	18 682
Summa kortfristiga skulder		134 263	125 530
Summa skulder		416 888	436 385
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		700 979	726 615

Förändringar i moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2013	8 219	225 272	333 830	567 321	567 321
Totalresultat
– Årets resultat			–277 091	–277 091	–277 091
Utgående balans per den 31 december 2013	8 219	225 272	56 739	–277 091	290 230
Ingående balans per den 1 januari 2014	8 219	225 272	56 739	290 230	290 230
Totalresultat
– Årets resultat			–6 139	–6 139	–6 139
Utgående balans per den 31 december 2014	8 219	225 272	50 600	284 091	284 091

Moderbolagets kassafl ödesanalys

	Not	2014	2013
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–43 936	–38 948
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	62	–1 613	–1 345
		–45 549	–40 293
Erhållen ränta		7 017	7 409
Erlagd ränta		–14 947	–13 170
Betald inkomstskatt		69	–1 849
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–53 410	–47 903
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		6 154	–6 604
– Övriga kortfristiga skulder		–10 088	5 886
Kassafl öde från den löpande verksamheten		–57 344	–48 621
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag		46 000	26 400
Förvärv av fi nansiella tillgångar	53	–	–43
Lån till koncernföretag	53	38 809	–122 094
Kassafl öde från investeringsverksamheten		84 809	–95 737
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Amortering av lån		–69 367	–62 062
Upptagna lån		21 002	200 000
Utbetald utdelning		–	–
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–48 365	137 938
Förändring av likvida medel		–20 900	–6 420
Likvida medel vid årets början		56 452	62 872
Likvida medel vid årets slut		35 552	56 452

Noter

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1 000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Årsredovisningen följer den koncernstruktur som infördes 2014 med verksamheten organiserad i tre affärsområden, Avfallshantering, Konsulttjänster och Bränsleoch materialteknik, där respektive affärsområde arbetar globalt med en enhetlig service-/produktportfölj. Fram till utgången av 2013 var koncernens verksamhet organiserad i de fem geografiska segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Jämförelsetal för tidigare år har omräknats i enlighet med den nya segmentsindelningen.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med års redovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upp rättats enligt anskaffningsvärde metoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft

och tillämpas av koncernen

Av de IFRS- och IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2014 är följande tillämpliga för koncernen:

• IFRS 10, "Koncernredovisning", bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Ändringen har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter
• IFRS 11, "Samarbetsarrangemang", fokuserar på rättigheter och skyldigheter som parterna i ett samarbetsarrangemang har, snarare än på samarbets arrangemangets juridiska form. Det samarbetsarrangemang som till ämpas av koncernen är joint ventures, i vilket parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till netto tillgångarna i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapital andelsmetoden. Ändringen har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter . UK Nuclear Waste Management redovisas från 2014 som andel i innehav i intressebolag.
• IFRS 12, "Upplysningar om andelar i andra företag", omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag, såsom dotterbolag, samarbetsarrangemang, intressebolag och ej konsoliderade strukturerade företag.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2014. Inga av dessa har tillämpats vid upprättande av denna finansiella rapport och inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

• IFRS 9, "Finansiella instrument", hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats, men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultat räkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

• IFRS 15, "Revenue from contracts with customers", reglerar hur redovisningen av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisningen samt kassaflöde hänförlig till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhålla nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC". IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

Inga andra av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget ocoh har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exklu deras ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade före taget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det för värvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktie innehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets netto till gångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvar varande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt total resultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt total resultat omklassificeras till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt total resultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter för värvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytter ligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimi neras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade för luster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redo visas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redo visas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflations valuta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt total resultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till för värvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader	20–50 år
• Maskiner	3–20 år
• Inventarier och installationer	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumu lerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkrings redovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redo visas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redo visas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redo visas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredo visas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för ned skrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljnings priset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljnings kostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljnings- och marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissions likviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leveran törsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovill korlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt total resultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skatte myndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgifts bestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella för pliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmåns bestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmåns bestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltnings tillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller fri villig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal för pliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redo visas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncern intern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom upp drags intäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasing periodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräk ningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av till gångens nyttjande period och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt ning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas föränd ringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultat räkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering 2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på Koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 59 (60) procent av kvarvarande verksamhets totala kostnader. Övriga omkostnader är av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valuta derivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2014 ha varit 9,0 (4,1) Mkr högre då koncernens samlade intäkter i euro är större än motsvarande kostnader i euro. Eget kapital skulle ha varit 9,4 (4,3) Mkr högre, huvudsakligen till följd omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2014 ha varit 4,4 (10,1) Mkr högre då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit 4,7 (11,8) Mkr högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US- dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamhet per den 31 december 2014 ha varit 3,4 (0,0) Mkr lägre, till största delen som en följd av negativt nettoresultat i den amerikanska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit 3,8 (2,0) Mkr lägre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet före skatt av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med 0,2 (0,3) Mkr.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2014 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 0,02 (0,02) Mkr lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändring i referensräntor.

Om räntorna på upplåning i SEK per den 31 december 2014 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultat före skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (1,0) Mkr lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med förändringar i referensräntor.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas , liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per den 31 december 2014	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	22 818	1 816	1 196	–
Obligationslån	–	200 000	–	–
Derivatinstrument	13 752	2 792	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	263 698	2 422	4 902	32 375
Per den 31 december 2013	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	44 901	61 669	2 734	–
Obligationslån	9 490	9 490	202 359	–
Derivatinstrument	858	7	–	–

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals enliga , odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader har inte diskonterats, eftersom diskonteringseffekten är oväsent lig.

Per den 31 december 2014	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	358	–	–	–
– Infl öde	252 965	13 224	7 333	–
Per den 31 december 2013	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	15 631	–	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 procent. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 28,1 (26,2) procent.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2014	2013
Total upplåning (not 30)	225 830	307 085
Avgår likvida medel (not 25)	–120 074	–151 367
Nettoskuld	105 756	155 718
Totalt eget kapital	292 893	286 270
Skuldsättningsgrad	36,1%	54,4%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2014 var främst en följd av lägre nettoskuld. Upplåningen minskade under året och kassaflödet efter investeringar var positivt. Positiva omräkningsdifferenser är den främsta anledningen till ett högre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2014.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	11 247
– Kapitalförsäkringar	–	13 813	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	10 246	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 073	–
Summa tillgångar	–	26 132	11 247
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	16 544	–
Summa skulder	–	16 544	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2013.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	9 635
– Kapitalförsäkringar	–	13 745	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	8 002	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	5 555	–
Summa tillgångar	–	27 302	9 635
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	865	–
Summa skulder	–	865	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassa flöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2014.

Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 612
Utgående balans	11 247
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 612
Förvärv av andelar	–
Ingående balans	9 635
	Nivå 3

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2013.

	Nivå 3
Ingående balans	8 287
Förvärv av andelar	–
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 348
Utgående balans	9 635
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 348

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfaren het och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinnings värden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar/-skulder under den period då dessa fastställanden görs. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med 2,6 (1,9) Mkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 2,6 (1,9) Mkr om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säker heter i form av bank garantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassa flöden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet före skatt ha varit 0,2 (0,2) Mkr lägre vid en högre ränta. Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskost naden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resul tatet ha varit 1,5 (1,5) Mkr lägre vid en högre bedöm ning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av fram tida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i be dömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett produktperspektiv.

Segmenten erhåller sina intäkter från olika tjänster och produkter. Större delen av segment Avfallshanterings intäkter härrör från behandling och volymreducering av låg- och medelaktivt avfall. Segment Konsulttjänster får intäkter från konsult- och ingenjörstjänster, avvecklings- och rivningstjänster, service vid drift och underhåll samt strålskyddstjänster. Segment Bränsle- och materialteknik utför tester, undersökningar och analyser inom en rad områden där provning och analys av kärnbränsle och material utgör den största intäktskällan, men intäkter genereras även från konsult- och ingenjörstjänster samt korrosions- och vattenkemistudier. En annan stor intäktskälla för segmentet är försäljning av programvara för bränsleoptimering.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effekterna av poster av engångskaraktär från rörelsesegmenten som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala fi nansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Kvarvarande verksamheter

Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
241 165	399 641	239 506	46 753	–17 495	909 570
240 321	397 650	239 506	32 094	–	909 570
23 548	21 949	41 318	–22 272	–	64 543
–5 055	5 581	–1 444	–11 167	–	–12 085
–15 599	–2 239	–8 484	–7 224	–	–33 546
–	11 539	–	–	–	11 539
2 894	36 830	31 390	–40 663	–	30 451
					–18 855
					–6 443
					5 153
–	6 050	48	–	–	6 098
320 843	353 400	227 406	414 595	–281 026	1 035 218
					–
					1 041 316
255 261	305 251	108 480	360 457	–281 026	748 423
					292 893
					–
					1 041 316
					32 759
158	543	120	74	–	895
Avfalls hantering	Konsult tjänster	Bränsle- och materialteknik	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
330 818	411 821	234 613	47 685	–23 695	1 001 242
327 946	408 367	234 235	30 694	–	1 001 242
67 820	4 210	26 427	–23 410	–	75 047
–	–23 034	–	–9 515	–	–32 549
–14 013	–3 550	–8 596	–7 625	–	–33 784
–	7 315	–	–	–	7 315
53 807	–15 059	17 831	–40 550	–	16 029
					–18 764
					–20 149
					–22 884
–	5 591	48	–	–	5 639
311 480	332 305	198 213	441 360	–286 330	997 028
					260 687
					1 263 354
341 637	272 354	117 357	360 127	–286 330	805 145
					286 270
					171 939
					1 263 354
12 153	1 272	4 203	2 232	–	19 860
	21 740	311	5 310	5 398	–

Not 4 (forts)

EBITDA före poster av engångskaraktär stäms av mot resultat före skatt.

	2014	2013
EBITDA före engångsposter	64 543	75 047
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar	–32 220	–32 136
Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–1 326	–1 648
Omstruktureringskostnader	–12 085	–32 549
Resultatandelar från Intressebolag och Joint Ventures	11 539	7 315
Finansiella poster – netto	–18 855	–18 764
Resultat före skatt och avvecklade verksamheter	11 596	–2 735

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2014	2013
Behandling radioaktivt avfall	238 852	324 800
Avfallstjänster hos kund	1 469	3 146
Konsult- och ingenjörstjänster	160 587	137 470
Strålskyddstjänster	64 367	57 572
Transport och logistik	21 422	–
Avvecklings- och rivningstjänster	44 605	51 726
Service vid drift och underhåll	154 923	177 070
Provning/analys av kärnbränsle och material	83 831	109 425
Korrosions- och vattenkemistudier	34 148	35 068
Programvara för bränsleoptimering	73 164	74 142
Övrig verksamhet	32 202	30 823
Summa	909 570	1 001 242

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Avfallshantering, Konsulttjänster samt Bränsle- och materialteknik.

Externa försäljnings-

intäkter baserade på det		2014		2013
land där kunden fi nns	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	182 843	20,2	175 872	17,6
Europa exkl Sverige	615 970	67,7	713 822	71,3
Nordamerika	84 884	9,3	98 245	9,8
Asien	20 247	2,2	13 303	1,3
Alla övriga länder	5 626	0,6	–	0,0
Summa	909 570	100,0	1 001 242	100,0

Koncernen har under 2014 en kund som svarar för 11,7 procent av den totala försälj ningen.

Anläggningstillgångar		2014	2013
per land	Kkr	Procent	Kkr	Procent
Sverige	424 221	64,7	237 583	39,2
Europa exkl Sverige	155 519	23,7	284 274	46,8
Nordamerika	75 775	11,6	85 007	14,0
Asien	38	0,0	132	0,0
Summa	655 553	100,0	606 996	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2014	2013
Försäljning av materiella tillgångar	272	563
Försäkringsersättningar	91	682
Ersättning för juridisk uppgörelse	–	642
Återförd kundförlust	–	890
Omvärdering innehav ömsesidigt försäkringsbolag	1 611	1 348
Övrigt	141	925
Summa	2 115	5 050

Andra vinster	2014	2013
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värdevinster	2 009	1 466
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	1 309	3 678
Summa	3 318	5 144

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2014	2013
Försäljning av materiella tillgångar	92	782
Strukturkostnader av engångskaraktär	12 084	32 549
Övrigt	511	6 331
Summa	12 687	39 662
Andra förluster	2014	2013
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	2 812	2 368
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	–130	18
Summa	2 682	2 386

Strukturkostnader av engångskaraktär uppgår till 12 084 Kkr och består av kostnader för personalavveckling i Sverige med 15 558 Kkr, i USA med 1 019 Kkr, Storbritannien 1 718 Kkr samt en återföring av tidigare reserver i Tyskland med 6 211 Kkr.

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2014	2013
Inköp material och tjänster	296 193	321 337
Personalkostnader	518 595	573 637
Energi	24 013	22 071
Av- och nedskrivningar	33 546	33 784
Övriga kostnader	8 375	9 845
Summa	880 722	960 674

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2014	2013
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	2 946	3 042
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	35	30
– Skatterådgivning	814	566
– Övriga tjänster	–	855
Summa	3 795	4 493
Övriga revisorer
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	55	52
– Skatterådgivning	236	93
– Övriga tjänster	–	10
Summa	291	155
Koncernen totalt	4 086	4 648

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genom förandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2014	2013
Löner	441 593	495 989
Sociala avgifter	92 133	94 637
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	32 132	34 406
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 589	1 239
Summa	567 447	626 271
Varav kvarvarande verksamheter	567 447	598 462
Varav verksamheter till försäljning	–	27 809

Löner och andra ersättningar fördelade			2014			2013
mellan styrelse och verkställande		Varav			Varav
direktö ren samt övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	5 902	–	8 296	5 738	–	8 009
Dotterbolag i Sverige	2 663	–	134 469	2 587	295	139 216
Dotterbolag utomlands	7 952	366	282 311	8 350	400	305 675
Totalt dotterbolag i kvarvarande verksamheter	10 615	366	416 780	10 937	695	444 891
Verksamheter till försäljning	–	–	–	–	–	25 719
Totalt koncernen	16 517	366	425 076	16 675	695	478 619

			2014			2013
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	4	10	6	5	11
Dotterbolag i Sverige	211	75	286	221	74	295
Dotterbolag utomlands
– Tyskland	411	61	472	466	66	532
– Storbritannien	74	13	87	72	16	88
– USA	32	5	37	44	13	57
– Japan	1	–	1	1	–	1
– Schweiz	1	–	1	2	1	3
– Frankrike	–	1	1	–	1	1
Totalt dotterbolag i kvarvarande verksamheter	730	155	885	806	171	977
Verksamheter till försäljning	–	–	–	47	26	73
Totalt koncernen	736	159	895	859	202	1 061

		2014
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	9	11	8
VD och övriga ledande befattningshavare	6	5	10	10
Totalt koncernen	17	14	21	18

Samtliga styrelseledamöter och VD tillhör kvarvarande verksamheter. För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2014	2013
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	129	1 166
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	8 260	603
Övriga fi nansiella intäkter	53	39
Summa	8 442	1 808
Finansiella kostnader
Banklån	–14 613	–17 069
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–10 290	–847
Andra fi nansiella kostnader	–2 394	–2 656
Summa	–27 297	–20 572
Finansiella poster – netto	–18 855	–18 764

Not 11 Inkomstskatt

	2014	2013
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–5 639	–7 251
Justering avseende tidigare år	1 480	193
Summa	–4 159	–7 058
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–2 284	–13 091
Summa	–2 284	–13 091
Summa inkomstskatt	–6 443	–20 149

Svensk inkomstskatt uppgår till 22 (22) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2014	2013
Resultat före skatt	11 596	–2 735
Skatt enligt gällande skattesats	–5 186	602
Ej skattepliktiga intäkter	–	7 200
Ej avdragsgilla kostnader	–18	–144
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–2 719	–2 795
Justering utländsk skattesats	–	–6 223
Nedskrivning av uppskjutna skattefordringar	–	–14 273
Utnyttjade förlustavdrag*	–	–4 886
Justering tidigare års taxering	1 480	193
Övriga effekter	–	177
Skattekostnad	–6 443	–20 149

* Utnyttjade förlustavdrag i England för vilka ej redovisade uppskjutna skattefordringar tidigare redovisats.

Vägd genomsnittlig skattesats var 45 (–737) procent.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassafl ödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till 90 (–31) Kkr. I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa fi nns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2014	2013
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	506	2 758
Finansiella poster (not 10)	–2 030	–244
Summa	–1 524	2 514

Not 13 Resultat per aktie

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie före och efter utspädning beräknas som årets resultat divi derat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Före och efter utspädning kvarvarande

verksamheter	2014	2013
Årets resultat	5 153	–22 884
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	0,63	–2,78
Före och efter utspädning verksamheter till
försäljning	2014	2013
Årets resultat	–17 153	–173 888
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	–	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–2,09	–21,15
Före och efter utspädning totala verksamheten	2014	2013
Årets resultat	–12 000	–196 772
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–1,46	–23,93

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2014 och 2013 uppgick till 0 (0) krona per aktie. På årsstämman den 29 april 2015 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2014.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2013
Anskaffningsvärde	325 334	447 143	281 484	67 968	1 121 929
Ackumulerad av- och nedskrivning	–113 680	–326 809	–218 884	–2 937	–662 310
Bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
1 januari – 31 december 2013
Ingående bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas till försäljning	–39 331	–47 755	–28 551	–13 575	–129 212
Valutakursdifferenser	2 381	326	23	–	2 730
Investeringar	45	3 148	2 447	14 202	19 842
Aktivering framtida återställandekostnad	13 160	–	–	–	13 160
Omfördelningar	13 870	30 847	4 429	–50 124	–978
Avyttringar och utrangeringar	–9	–338	–1 289	–	–1 636
Avskrivningar	–7 467	–16 313	–8 357	–	–32 137
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
Per den 31 december 2013
Anskaffningsvärde	299 979	219 266	128 900	15 534	663 679
Ackumulerad av- och nedskrivning	–105 676	–129 017	–97 598	–	–332 291
Bokfört värde	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
1 januari – 31 december 2014
Ingående bokfört värde ej avyttrade bolag	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
Valutakursdifferenser	13 944	1 900	922	–	16 766
Investeringar	95	580	1 501	30 574	32 750
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–	–	–	–
Omfördelningar	5 017	4 003	4 872	–12 263	1 629
Avyttringar och utrangeringar	–7	–242	–45	–	–294
Avskrivningar	–8 278	–16 432	–7 510	–	–32 220
Årets nedskrivning	–	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	319 882	227 490	138 837	33 845	720 054
Ackumulerad av- och nedskrivning	–114 808	–147 432	–107 795	–	–370 035
Bokfört värde	205 074	80 058	31 042	33 845	350 019

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med 30 305 (24 888) Kkr, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med 172 (241) Kkr, i Administrations kostnader med 1 139 (6 366) Kkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 604 (642) Kkr. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med 5 590 (4 939) Kkr. Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu -	Avtals enliga kund rela tioner och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2013
Anskaffningsvärde	332 782	24 963	65 948	423 693
Ackumulerad av- och nedskrivning	–31 913	–23 304	–39 090	–94 307
Bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
1 januari – 31 december 2013
Ingående bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
Valutakursdifferenser	4 441	9	52	4 502
Tillgångar i avyttringsgrupp som
innehas till försäljning	–146 499	–		–22 863 –169 362
Investeringar	–	–53	71	18
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–9	–9
Avskrivningar	–	–592	–1 057	–1 649
Utgående bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
Per den 31 december 2013
Anskaffningsvärde	191 797	25 153	23 739	240 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 986	–24 130	–20 687	–77 803
Bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
1 januari – 31 december 2014
Ingående bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
Valutakursdifferenser	15 097	442	70	15 609
Investeringar	–	–	9	9
Avskrivningar	–24	–278	–1 024	–1 326
Årets nedskrivning	–	–	–	–
Utgående bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178
Per den 31 december 2014
Anskaffningsvärde	208 746	25 153	23 739	257 638
Ackumulerad av- och nedskrivning	–34 862	–23 966	–21 632	–80 460
Bokfört värde	173 884	1 187	2 107	177 178

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 1 326 (1 649) Kkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifi erade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfi nns nedan. Fr o m 2014-01-01 redovisas resultat och balans per verksamhetssegment istället för geografi ska segment.

	2014	2013
Konsulttjänster	170 024	155 401
Övrigt	3 860	3 410
Summa	173 884	158 811

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärs planer, som har godkänts av styrelsen för de närmaste fem åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förvänt ningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagene rerande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2014:

	Brutto	Tillväxttakt	Diskonte
	marginal, %	efter år 5, %	ringsränta, %
Konsulttjänster	18,0	2,5	9,4

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de mark nader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 10 (10 till 14) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassa flöden och diskonte ringsränta. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som på verkat nedskrivningsprövningen.

	Marginal	Marginal vid 25 % högre	Marginal vid 25 % lägre
Känslighetsanalys	till redovisat värde, %	diskonte ringsränta, %	rörelse resultat, %
Konsulttjänster	653	455	466

Not 17 Innehav i intressebolag

	2014	2013
Per den 1 januari	155	3 653
Resultatandel	12 306	7 554
Erhållen utdelning från intressebolag	–10 406	–11 513
Valutakursdifferenser	885	461
Per den 31 december	2 940	155

Koncernens innehav i de båda onoterade intressebolagen KraftAkademin AB samt UK Nclear Waste Management Ltd. Båda bolagen har stamaktier vilka ägs direkt av koncernen.

2014	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	20	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden
2013	Driftställe	Ägarandel %	Värderingsmetod
KraftAkademin AB	Sverige	20	Kapitalandelsmetoden
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	15	Kapitalandelsmetoden

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) är ett Joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Förpliktelse om att skjuta till kapital i de båda intressebolagen finns om så behövs.

Finansiell information för koncernens intressebolag

Nedan följer en finansiell sammanställning av koncernens intressebolag i vilka kapitalandeslmetoden används.

Balansräkning		KraftAkademin AB	UK Nuclear Waste Management Ltd*			Total
	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Kortfristigt
Likvida medel	444	233	1 125	3 795	1 569	4 028
Övriga omsättningstillgångar	27	26	1 175	2 373	1 202	2 399
Summa omsättningstillgångar	471	259	2 300	6 168	2 771	6 427
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	–	–	–	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	296	27	12 895	7 707	13 191	7 734
Summa kortfristiga skulder	296	27	12 895	7 707	13 191	7 734
Långfristigt
Anläggningstillgångar	–	–	29 875	33 160	29 875	33 160
Summa anläggningstillgångar	–	–	29 875	33 160	29 875	33 160
Finansiella skulder	–	–	–	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Summa långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–
Tillgångar netto	175	232	19 280	31 621	19 455	31 853
Rapport över totalresultat	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Intäkter	539	88	82 040	101 260	82 577	101 348
Avskrivningar	–	–	–	–	–	–
Ränteintäkter	3	5	–	–	3	5
Räntekostnader	–	–14	–	–	–	–14
Resultat före skatt	–57	–14	82 040	97 474	81 981	97 460
Inkomstskatt	–	–	–	–22 905	–17 228	–22 905
Årets resultat	–57	–14	82 040	74 569	64 753	74 555
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–57	–14	82 040	74 569	64 753	74 555

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i intressebolagens finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och respektive intressebolag.

* UKNWM har räkenskapsår den 1 april – 31 mars. Jämförelsesiffror 2013 baseras på faktiskt utfall, medan 2014 är estimerat baserat på tillgänglig information vid bokslutet 2014.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i intressebolagen.

	KraftAkademin AB			UK Nuclear Waste Management Ltd		Total
	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Nettotillgångar per den 1 januari	232	246	713	24 033	945	24 279
Årets resultat	–57	–14	82 040	50 360	81 983	50 346
Utdelning	–	–	–69 373	–76 753	–69 373	–76 753
Kapitaltillskott från ägare	–	–	–	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	–	5 900	3 073	5 900	3 073
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–	–
Nettotillgångar per den 31 december	175	232	19 280	713	19 455	945
Ägarandel i intressebolagen	35	46	2 892	107	2 927	153
Redovisat värde	48	48	2 892	107	2 940	155

Not 18 Innehav i joint ventures

	2014	2013
Per den 1 januari	5 484	6 580
Resultatandel	–767	–239
Avgår sålda andelar	–2 132	–
Avgår verksamhet till försäljning	–	–846
Valutakursdifferenser	573	–11
Per den 31 december	3 158	5 484

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer:

2014		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	3 702	675	3 026	3 528	–908	50
Summa		–	3 702	675	3 026	3 528	–908
2013		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	6 357	882	5 475	2 668	–239	50
Summa		–	6 357	882	5 475	2 668	–239

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande infl ytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänföriga till innhavet av andelarna i TTT.

Förpliktelser och ansvarsförbindelser

Koncernen har en förpliktelse att förse TTT med kapitaltillskott om så behövs.

Finansiell information för koncernens joint ventures

Nedan följer en sammanställning på koncernens joint venturebolag i vilket kapitalandelsmetoden används.

Balansräkning	THOR Treatment Technologies, LLC
	2014 2013
Kortfristigt
Likvida medel	5 915 10 351
Övriga omsättningstillgångar	1 490 2 362
Summa omsättningstillgångar	7 405 12 713
Finansiella skulder (exklusive leverantörsskulder)	– –
Övriga kortfristiga skulder (inklusive leverantörsskulder)	1 354 1 763
Summa kortfristiga skulder	1 354 1 763
Långfristigt
Anläggningstillgångar	– –
Summa anläggningstillgångar	– –
Finansiella skulder	– –
Övriga långfristiga skulder	– –
Summa långfristiga skulder	– –
Tillgångar netto	6 053 10 950

Rapport över totalresultat THOR Treatment Technologies, LLC 2014 2013 Intäkter 7 056 5 335 Avskrivningar – –

Summa totalresultat	–1 815	–478
Övrigt totalresultat	–	–
Årets resultat	–1 815	–478
Inkomstskatt	–	–
Resultat före skatt	–1 815	–478
Räntekostnader	–	–
Ränteintäkter	–	–

Informationen ovan återspeglar de presenterade siffrorna i THOR Treatment Technologies, LLC finansiella rapporter justerat för skillnader i redovisningsregler mellan koncernen och joint venturebolaget.

Avstämning av den finansiella informationen

Avstämning av den finansiella informationen till det redovisade värdet av koncernens andelar i joint venturebolagen.

	2014	2013
Nettotillgångar per den 1 januari	10 967	11 444
Årets resultat	–1 815	–478
Utdelning	–	–
Kapitaltillskott från ägare	–	–
Avgår sålda andelar	–4 263	–
Valutakursdifferenser	1 428	1
Övrigt totalresultat	–	–
Nettotillgångar per den 31 december	6 317	10 967
Ägarandel i joint venturebolagen	3 158	5 484
Redovisat värde	3 158	5 484

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för fi nansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2014
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	2 073	2 073
Kundfordringar och andra fordringar	264 210	–	–	264 210
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	35 306	–	35 306
Likvida medel	120 074	–	–	120 074
Summa	384 284	35 306	2 073	421 663
	Skulder värderade till	Övriga

Tillgångar

	verkligt värde via resultaträkningen	fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	225 830	–	225 830
Derivatinstrument	7 750	–	8 794	16 544
Summa	7 750	225 830	8 794	242 374

		Tillgångar värderade till
	Låne- och kundfordringar	verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2013
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	3 677	1 878	5 555
Kundfordringar och andra fordringar	239 732	–	–	239 732
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	31 382	–	31 382
Likvida medel	151 367	–	–	151 367
Summa	391 099	35 059	1 878	428 036
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	307 085	–	307 085

Derivatinstrument 455 – 410 865 Summa 455 307 085 410 307 950

Not 20 De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de fi nansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan fi nns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
	2014	2013
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	64	506
– Befi ntliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	177 822	139 853
– Befi ntliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	5 379	11 316
Summa	183 265	151 675
Lån till närstående
Befi ntliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 723	2 405
Summa	2 723	2 405
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	120 074	151 367
Summa	120 074	151 367
En ny kreditfacilitet med limit 30 Mkr har har erhållits under året.
Derivatinstrument
AA- och A+	2 073	5 555
Summa	2 073	5 555

Not 21 Derivatinstrument

		2014	2013
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödessäkringar	2 073	16 544	5 555	865

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassifi ceras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassafl ödessäkringar uppgår till 1 439 Kkr (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 48 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2014, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2014-12-31

			INFLÖDESVALUTOR			UTFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	USD	EUR	JPY
Förfalloår		000	000	000	000	000
2015	Belopp	11 828	1 919	16 741	17	17
	Kurs 1	9,288	11,666	7,211	9,408	11,577
2016	Belopp	239	–	1 630	–	–
	Kurs 1	8,946	–	6,798	–	–
2017	Belopp	–	–	758	–	–
	Kurs1	–	–	6,846	–	–
2018	Belopp	–	–	322	–	–
	Kurs1	–	–	–	–	–
	Omräknat till verkligt värde, Kkr	114 392	23 215	151 263	156	192

1 Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till 273 880 (415 569) Kkr.

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2014	2013
Kundfordringar	184 363	152 902
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–1 098	–1 227
Kundfordringar netto	183 265	151 675
Lån till närstående (not 37)	2 723	2 405
Andra fordringar	9 312	–
Pågående tjänsteuppdrag	29 448	43 135
Skattefordringar	8 255	13 780
Övriga fordringar	4 997	4 182
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	15 057	8 210
– Förutbetalda hyror	900	975
– Förutbetalda leasingavgifter	26	131
– Förutbetalda försäkringspremier	1 286	2 240
– Övriga förutbetalda kostnader	8 941	12 999
Summa	264 210	239 732
Långfristig del	2 723	2 525
Kortfristig del	261 487	237 207
Summa	264 210	239 732

Summa	34 802	51 537
Mer än 6 månader	161	6
3 till 6 månader	1 874	852
Mindre än 3 månader	32 767	50 679

2014 2013

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 1 098 (1 227) Kkr per den 31 december 2014.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2014	2013
SEK	121 935	115 451
EUR	61 494	50 204
GBP	22 140	44 518
USD	51 651	27 989
Andra valutor	6 990	1 570
Summa	264 210	239 732

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2014	2013
Per den 1 januari	–1 227	–8 806
Omräkningsdifferens	–40	–274
Reservering för osäkra fordringar	–87	–719
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	38	–
Återförda outnyttjade belopp	218	8 572
Per den 31 december	–1 098	–1 227

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytter ligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det fi nns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Av de långfristiga fordringarna utgör 2 723 (2 405) Kkr fordringar på närstående, vilket är i nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2014	2013
Lån till närstående (not 37)	2,0%	2,0%

Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 34 802 (51 537) Kkr förfallna utan att något nedskrivnings behov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betal nings svårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2014	2013
Onoterade aktieinnehav	11 247	9 635
Kapitalförsäkringar	13 813	13 745
Långfristiga bankplaceringar	10 246	8 002
Summa	35 306	31 382

I rapporten över kassafl öden ingår fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassafl öde från den löpande verksamheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som kassafl öde från fi nansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Spärrade bankmedel i Kärnavfallsfonden uppgår till 9 390 (7 970) Kkr och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknads noteringar.

Not 24 Varulager

	2014	2013
Råmaterial	–	–
Färdiga varor	1 907	1 817
Summa	1 907	1 817

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till 3 447 (2 773) Kkr.

Not 25 Likvida medel

	2014	2013
Kassa och bank	120 074	151 367
Summa	120 074	151 367

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2013	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2013	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2014	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2014	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2013	255 278
Årets resultat	–196 772
Betald utdelning avseende 2012	–
Omföring inom eget kapital	–
Per den 31 december 2013	58 506
Per den 1 januari 2014	58 506
Årets resultat	–12 000
Betald utdelning avseende 2013	–
Omföring inom eget kapital	–
Per den 31 december 2014	46 506

Not 28 Reserver

Samtliga poster nedan kan komma att omklassifi ceras till resultaträkningen.

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2013	–12 592	1 770	–10 822
Valutakursdifferenser
– Koncernen	4 714	–	4 714
Kassafl ödessäkringar
– Säkringsreserv	–	110	110
Per den 31 december 2013	–7 878	1 880	–5 998
Per den 1 januari 2014	–7 878	1 880	–5 998
Valutakursdifferenser
– Koncernen	19 178	–	19 178
Kassafl ödessäkringar
– Omräkningsreserv	–555	–	–555
Per den 31 december 2014	10 745	1 880	12 625

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2014	2013
Leverantörsskulder	42 699	43 000
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	82 674	57 596
Sociala avgifter och andra skatter	41 361	63 741
Övriga skulder	39 645	26 339
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	13 023	12 716
– Upplupna räntekostnader	573	1 448
– Upplupna löner	29 428	36 994
– Upplupna pensionskostnader	13 500	13 916
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	24 292	35 626
– Upplupna revisionsarvoden	1 285	1 378
– Övriga poster	14 917	18 517
Summa	303 397	311 271
Långfristig del	39 699	40 545
Kortfristig del	263 698	270 726
Summa	303 397	311 271

Not 30 Upplåning

	2014	2013
Långfristig del
Banklån	3 013	64 797
Obligationslån	200 000	200 000
Summa	203 013	264 797

Kortfristig del
Banklån	22 817	42 288
Summa	22 817	42 288
Summa upplåning	225 830	307 085

Obligationslånet löper med en räntemarginal om 3,75 procent plus stibor 30 dagar och förfaller i sin helhet den 6 mars 2016.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för

förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter
för ränteomförhandling på balansdagen	2014	2013
0–6 månader	222 817	246 517
6–12 månader	–	–
1–5 år	3 013	60 568
Mer än 5 år	–	–
Summa upplåning	225 830	307 085

Not 30 (forts)

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med 60 729 (69 367) Kkr. Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt aktierna i Studsvik Nuclear AB.

För upplåning med förfallodag inom ett år har bolaget efter bokslutsdagen erhållit waiver avseende räntetäckningsgrad. Villkoren har därefter omförhandlats. Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfi nns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

		VERKLIGT VÄRDE		REDOVISAT VÄRDE
Förfallodagar för upplåning	2014	2013	2014	2013
Mindre än 1 år	22 787	34 545	22 817	42 288
Mellan 1 och 2 år	199 571	60 050	201 817	63 707
Mellan 2 och 5 år		1 150 205 895		1 196 201 090
Mer än 5 år	–	–	–	–
Summa		223 508 300 490		225 830 307 085

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning 2014
SEK	221 002 261 067
USD	–	40 117
GBP	4 828	5 901
Summa	225 830 307 085

Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter	2014	2013
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	8 998	–
Summa	8 998	–

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2015.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2014	2013
SEK	3,87%	4,89%
USD	–	4,90%
GBP	2,46%	2,52%

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det fi nns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2014	2013
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			82 861	65 849
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			1 589	7 052
Summa			84 450	72 901
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			35 518	32 793
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			2 539	3 267
Summa			38 057	36 060
Uppskjutna skattefordringar	Skatte mässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2013	79 609	3 894	238	83 741
Redovisat i resultaträkningen	–11 139	–406	359	–11 186
Omräkningsdifferenser	346	–	–	346
Per den 31 december 2013	68 816	3 488	597	72 901
Redovisat i resultaträkningen	–5 094	2 812	–	–2 282
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	90	90
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	13 741	–	–	13 741
Per den 31 december 2014	77 463	6 300	687	84 450
Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2013	7 969	2 688	28 783	39 440
Redovisat i resultaträkningen	313	142	1 450	1 905
Skulder i verksamhet till försäljning	–	–	–6 651	–6 651
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	31	–	31
Omföring til aktuell skatt	–	–	349	349
Omräkningsdifferenser	–	–	986	986
Per den 31 december 2013	8 282	2 861	24 917	36 060
Redovisat i resultaträkningen	–1 186	–	1 188	2
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	1 995	1 995

Per den 31 december 2014 7 096 2 861 28 100 38 057

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 29,3 (24,7) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill i den tyska verksamheten.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 59,3 (59,2) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 460,2 (424,3) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 9,2 (9,3) miljoner brittiska pund i Stor britannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 111,3 (99,2) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med 58,2 (48,4) Mkr och i Storbritannien med 14,4 (13,0) Mkr.

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen fi nns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, fi nns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som fi nns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 7 133 (6 728) Kkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (153) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

2014	2013
7 517	5 969
35 456	32 390
2014	2013
7 517	5 969
7 517	5 969
2014	2013
33	235
109	104
142	339

Av den totala kostnaden ingick 142 (339) Kkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till – (–) Kkr.

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2014	2013
Vid årets början	5 969	6 021
Omräkningsdifferenser	1 576	–248
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	142	339
Erlagda avgifter	–170	–143
Vid årets slut	7 517	5 969

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2014	2013
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	142	339
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	29 042	26 669
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	6 272	5 382
Summa	35 456	32 390

Aktuariella antaganden	2014	2013
Diskonteringsränta	2,0%	3,5%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%
Framtida pensionsökningar	1,0%	1,0%

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2014	49 892	92 182	142 074
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	–89	–	–89
– Återförda avsättningar	8 453	2 086	10 539
Aktiverat som materiell anläggningstillgång
Diskonteringseffekt	1 078	1 166	2 244
Utnyttjat belopp under perioden	–3 535	–	–3 535
Omräkningsdifferens	–	2 972	2 972
Per den 31 december 2014	55 799	98 406	154 205
Långfristig del	54 499	98 406	152 905
Kortfristig del	1 300	–	1 300
Summa	55 799	98 406	154 205

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från kon cernens svenska kärntekniska anläggningar fi nansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 8 759 (7 970) Kkr och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med 55,8 Mkr. Av de totala avsättningarna förväntas 1,3 Mkr utnyttjas under 2015 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2016.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska och brittiska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsätt ningarna förväntas 0,0 Mkr utnyttjas under 2015. Resterande del av avsätt ningarna för väntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2014	2013
Avskrivningar	33 546	63 515
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	–	23 998
Nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–	67 546
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	–182	219
Resultatandelar intressebolag	–12 306	–7 315
Omvärdering av fi nansiella innehav	–2 576	–977
Övriga förändringar i avsättningar	–1 154	6 203
Summa	17 328	153 189

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garan tier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförplikt elser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 60 729 (89 940) Kkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2014	2013
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Summa	–	–

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 12 301 (14 963) Kkr.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2014	2013
Inom 1 år	10 604	11 853
Mellan 1 och 5 år	19 454	25 900
Mer än 5 år	2 232	2 352
Summa	32 290	40 105

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som fi nansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2013		1 057
Investeringar		1 253
Årets avskrivning		–627
Avyttringar och utrangeringar		–
Utgående bokfört värde den 31 december 2013		1 683
Ingående bokfört värde den 1 januari 2014		1 683
Investeringar		0
Årets avskrivning	–626
Avyttringar och utrangeringar	–1 057
Omräkningsdifferenser		0
Utgående bokfört värde den 31 december 2014		0
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2014	2013
Inom 1 år	–	626
Mellan 1 och 5 år	–	–
Mer än 5 år	–	–
Summa	0	626

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till 626 (627) Kkr. Den finansiella leasingen består av utrustning för bearbetning av stora kom po nenter i den svenska verksamheten.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för låg aktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med närstående	2014	2013
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	2 800	2 666
– UK Nuclear Waste Management Ltd	4 667	5 365
Redovisade fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	543	71
– UK Nuclear Waste Management Ltd	811	684
– Semprasafe, LLC *	–	323
Avsättning för osäkra kundfordringar
– Semprasafe, LLC	–	2 834
Nedskrivna kundfordringar
– Semprasafe, LLC	–	14 320
Summa kostnader avseende avsättningar och
nedskrivningar redovisade i resultaträkningen **	–	17 154
Fordringar lån på närstående

– UK Nuclear Waste Management Ltd 2 723 2 405

* Klassifi ceras 2013 som "Verksamheter till försäljning". Beloppet är redovisat efter avdrag för nedskrivningar och reserveringar för osäkra fordringar.

** Redovisas som "Årets resultat från verksamheter till försäljning".

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

Trans aktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2014	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	100	–	–	–	–	325
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Peter Gossas	225	50	–	–	–	–	275
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 488	–	–	129	1 226	–	4 843
Andra ledande befattningshavare (5)	7 310	–	477	353	1 300	–	9 440
Summa	12 798	200	477	482	2 526	–	16 483

Löner och övriga förmåner 2013	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	75	–	–	–	–	300
– Peter Gossas	113	25	–	–	–	–	138
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson (avgående)	112	50	–	–	–	–	162
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	2 757	–	–	121	1 326	–	4 204
Verkställande direktören (avgående)	500	–	–	30	312	–	842
Andra ledande befattningshavare (8)	10 272	–	45	1 029	5 023	5 996	22 365
– varav avgående (2)	2 931	–	–	159	3 278	5 996	12 364
Summa	15 529	200	45	1 180	6 661	5 996	29 611

Ersättningar till styrelse och andra

2014	2013
7 726	14 993
–	–
1 645	5 105
13	17
6 231	7 957
477	45
881	1 556
4	5
13 957	22 950
477	45
2 526	6 661
17	22

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2014.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2014 är den rörliga lönedelen baserad på utveck lingen av koncernens försäljning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2014 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 30–50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensions premie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den så kallade ITP-planen och pensionsåtagandet tryggas genom en försäkring i Alecta. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premie baserade planer med undantag för Tyskland där en förmånsbestämd plan baserad på anställningstid gäller. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande, dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget ska motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag på maximalt 6 månadslöner.

Not 39 Verksamheter till försäljning

Vid utgången av 2014 fanns ingen verksamhet till försäljning

Kassafl öden från verksamheter till försäljning	2014	2013
Kassafl öden från den löpande verksamheten	–16 796	–33 705
Kassafl öden från investeringsverksamheten	93 947	–278
Kassafl öden från fi nansieringsverksamheten	–	–
Summa	77 151	–33 983

Kassafl öden från verksamheter till försäljning ingår i koncernens redovisade kassafl öden med ovanstående belopp.

Tillgångar i avyttringsgrupp klassifi cerade som

verksamheter till försäljning	2014	2013
Materiella anläggningstillgångar	–	76 519
Goodwill	–	98 870
Övriga omsättningstillgångar	–	85 298
Summa	–	260 687

Skulder i avyttringsgrupp klassifi cerade som

verksamheter till försäljning	2014	2013
Leverantörsskulder och andra skulder	–	119 464
Avsättningar	–	52 475
Summa	–	171 939

I enlighet med IFRS 5 har tillgångar och skulder, som innehas till försäljning under 2013, skrivits ned till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader 5 491 Kkr. Detta är en icke återkommande värdering till verkligt värde, som har beräknats med hjälp av observerbara indata, vilka indikerats vid budgivningen. Värderingen återfi nns därav i nivå 2 i verkligt värdehierarkin.

Ackumulerade intäkter redovisade i övrigt total-

resultat avseende avyttringsgrupp klassifi cerade

som verksamheter till försäljning	2014	2013
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	–	2 610
Summa	–	2 610

Analys av resultatet från verksamheter till försälj ning

och redovisat resultat vid omvärdering av verksam
heter till försäljning	2014	2013
Försäljningsintäkter	–	214 778
Övriga rörelseintäkter	–	912
Kostnader		– –231 885
Övriga rörelsekostnader	–12 537	–97 011
Rörelseresultat		–12 537 –113 206
Finansiella kostnader	–801	–32
Resultat från verksamheter till försäljning – före skatt		–13 338 –113 238
Inkomstskatt	–3 815	324
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt		–17 153 –112 914
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter till
försäljning – före skatt	–	–68 097
Inkomstskatt	–	7 123
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter
till försäljning – efter skatt	–	–60 974
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt		–17 153 –173 888

Not 40 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapporteringstidens slut den 31 december 2014, som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 41 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografi ska marknader	2014	2013
Sverige	6 630	5 513
Europa, exklusive Sverige	4 782	4 564
Nordamerika	507	3 022
Summa	11 919	13 099

Not 42 Ersättningar till anställda

	2014			2013
	Löner	Sociala	Löner	Sociala
	och andra	kostnader	och andra	kostnader
	ersättningar	(varav	ersättningar	(varav
	(varav rörlig	pensions	(varav rörlig	pensions
	ersättning)	kostnader)	ersättning)	kostnader)
Styrelsen	5 902	3 237	5 738	3 186
och verkställande direktören	(–)	(1 589)	(–)	(1 638)
Övriga anställda	8 296	6 788	8 009	6 067
	(–)	(3 465)	(95)	(3 440)
Summa	14 199	10 025	13 747	9 253
	(–)	(5 053)	(95)	(5 078)

Se vidare not 38.

Not 43 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2014	2013
Inköp av material och tjänster	33 131	22 062
Personalkostnader	16 705	21 820
Avskrivningar	–	4
Summa	49 836	43 886

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2014	2013
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 137	931
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	35	30
Skatterådgivning	37	–
Övriga tjänster	394	717
Summa	1 603	1 678

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 44 Avskrivningar

		2014		2013
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	–	–	3	3
Summa	–	–	3	3

Not 45 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2014	2013
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 611	1 349
Valutakursvinster	41	101
Summa	1 652	1 450
Övriga rörelsekostnader	2014	2013
Avsättning avgångsvederlag	–6 560	–9 515
Valutakursförluster	–1 111	–96
Summa	–7 671	–9 611

Not 46 Operationella leasingavtal

	2014	2013
Förfaller till betalning inom ett år	234	1 232
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	90	1 874
Förfaller till betalning senare än fem år	–	–
Summa	324	3 106

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon. Föregående räkenskapsår omfattande även lokaler. Jämförelsetalen för 2013 har omräknats vad gäller framtida leaeseavgifter för fordon då föregåenden års siffror även innehöll 12,5 procent moms.

Not 47 Resultat från andelar i koncernföretag

	2014	2013
Koncernbidrag från dotterbolag	42 807	46 000
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–	–279 305
Summa	42 807	–233 305

Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag 2013 avser nedskrivning av aktier i Studsvik Holding, Inc. med 279 305 Kkr.

Not 48 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2014	2013
Räntor	9 150	8 080
Kursdifferenser	8 159	289
Summa	17 309	8 369
Varav avseende koncernföretag
Räntor	9 020	6 914
Summa	9 020	6 914

Not 49 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2014	2013
Räntor	14 948	13 394
Kursdifferenser	9 739	224
Summa	24 687	13 618
Varav avseende koncernföretag
Räntor	1 386	923
Summa	1 386	923

Not 50 Bokslutsdispositioner

	2014	2013
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 51 Inkomstskatt

	2014	2013
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	0	–67
Justering avseende tidigare år	–99	38
Summa	–99	–29
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	2 467	440
Summa	2 467	440
Summa inkomstskatt	2 368	411

Svensk inkomstskatt uppgår till 22,0 (22,0) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande:

	2014	2013
Resultat före skatt	–8 507	–277 502
Skatt enligt gällande skattesats	1 872	61 050
Ej skattepliktiga intäkter	358	298
Ej avdragsgilla kostnader	–132	–61 482
Skatt avseende temporära skillnader	369	507
Justering tidigare års taxering	–99	38
Summa	2 368	411

Vägd genomsnittlig skattesats var –27,8 (–0,2) procent.

Not 52 Materiella anläggningstillgångar

	2014	2013
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	1 752	1 752
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 752	1 752
Ingående avskrivningar	–1 752	–1 749
Årets avskrivningar	–	–3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 752	–1 752
Utgående planenligt restvärde	–	–

Not 53 Finansiella anläggningstillgångar

	2014	2013
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	1 024 067	959 424
Aktieägartillskott	–	64 600
Investering i dotterbolag	–	43
Utgående anskaffningsvärde	1 024 067	1 024 067
Ingående nedskrivningar	–652 254	–372 949
Årets nedskrivning	–	–279 305
Utgående nedskrivningar	–652 254	–652 254
Utgående värde	371 813	371 813

Nedskrivning av aktier i dotterbolag avser Studsvik Holding, Inc. Under 2013 bil dades ett dotterbolag i Frankrike, Studsvik France SAS.

	2014	2013
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	127 701	133 684
– Erhållen amortering	–51 718	–
– Nya lån	1 400	59 431
– Förändring upplupen ränta	2 224	–2 267
– Omvandling till aktieägartillskott	–	–61 495
– Valutakursdifferenser	15 436	–1 652
Utgående värde	95 043	127 701
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	15 093	19 979
– Erhållen amortering	–	–5 075
– Nya lån	5 889	–
– Förändring upplupen ränta	–	–
– Valutakursdifferenser	2 151	189
Utgående värde	23 133	15 093
Lån till Studsvik France SAS
– Ingående anskaffningsvärde	11	–
– Erhållen amortering	–	–841
– Nya lån	908	891
– Förändring upplupen ränta	–11	11
– Valutakursdifferenser	40	–50
Utgående värde	948	11
Lån till Studsvik GmbH
– Ingående anskaffningsvärde	67 439	–
– Nya lån	17 817	67 788
– Förändring upplupen ränta	–79	79
– Valutakursdifferenser	5 453	–428
Utgående värde	90 630	67 439
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Onoterade aktieinnehav
– Ingående anskaffningsvärde	9 636	8 287
– Förvärv av nya andelar	–	–
– Omvärdering till verkligt värde	1 612	1 349
Utgående värde	11 248	9 636
Kapitalförsäkringar
– Ingående anskaffningsvärde	13 266	12 151
– Tillkommande poster	269	440
– Omföring till kortfristig tillgång	–455	–478
– Omvärdering till verkligt värde	1 186	1 153
Utgående värde	14 266	13 266

Not 54 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2014	2013
Förutbetalda hyror	67	259
Förutbetalda kreditavgifter och arvoden	2 051	4 345
Förutbetalda pensionspremier	88	269
Förutbetalda programvarulicenser	607	865
Förutbetalda serviceavgifter	2	478
Övrigt	459	10
Summa	3 274	6 226

Not 55 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD	25 372	24 042
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 193 760
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Studsvik France SAS	99	99	4 950	kEUR	5	43
Summa						371 813

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Suisse AG	CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon, Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Atlanta, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Atlanta, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653	Atlanta, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik UK Ltd	4 772 229	Newcastle, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	3 658 198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige
Studsvik France SAS	791 048 200 000 12	Paris, Frankrike

Not 56 Skulder till kreditinstitut

	2014	2013
Banklån
Långfristig del	200 000	260 000
Kortfristig del	21 002	9 367
Summa	221 002	269 367

Not 57 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2014	2013
Semesterlöneskuld	1 800	1 635
Upplupna löner	–	110
Upplupna sociala avgifter	5 692	5 390
Upplupna utgiftsräntor	560	1 405
Avsättning avgångsvederlag	7 671	9 515
Övrigt	1 943	627
Summa	17 666	18 682

Not 58 Ställda säkerheter

	2014	2013
Aktier i dotterbolag	133 902	133 902
Summa	133 902	133 902

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt Studsvik Nuclear AB.

Not 59 Ansvarsförbindelser

	2014	2013
Garantier	–	–
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	5 446	10 648
Summa	5 446	10 648

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 60 Derivatinstrument

		2014
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	–	7 750	2 556	566

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2014-12-31

			INFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	GBP 000	USD 000	EUR 000
2015 Belopp	1 410	11 700	9 560
Snittkurs	11,625	7,319	9,322
Omräknat till verkligt värde	17 029	91 050	90 781

Not 61 Investeringar i anläggningstillgångar

	2014	2013
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	–	–

Inga investeringar har gjorts under året.

Not 62 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2014	2013
Avskrivningar	–	3
Verkligt värde-vinster	–1 613	–1 348
Summa	–1 613	–1 345

Not 63 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen.

	2014	2013
Inköp	18%	5%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsäg ning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 64 Antal anställda

	2014	2013
Kvinnor	4	5
Män	6	6
Summa	10	11

		2014	2013
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på Varav balansdagen män		Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
Verkställande direktör och andra ledande befattnings
havare	3	3	3	3

Not 65 Investering i dotterbolag

	2014	2013
Aktieägartillskott	–	64 600
Summa	–	64 600

Aktieägartillskott till Studsvik Holding, Inc. 2013 genom omvandling av lån och upplupna räntor.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att före läggas årsstämman den 29 april 2015 för fast ställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med interna tio nella redovisnings standarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat . Årsredo visningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moder bolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moder bolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 9 mars 2015

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Peter Gossas Thomas Kinell

Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant

Alf Lindfors Roger Lundström Agneta Nestenborg Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Michael Mononen Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–52.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll, som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning, som inte innehåller väsentliga felaktig heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncern redovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo visningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upp rättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess fi nansiella resultat och kassa fl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltnings berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verk ställande direktörens förvaltning för Studsvik AB för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om för valtningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk ställ ande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställ ande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 16 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moder bolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett fl ertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt infl ytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2014 var 3 380. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sidorna 54–61.

Vid årsstämman i april 2014 deltog 48 aktieägare med totalt 37 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor . Övriga ledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman fi nns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå års stämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Jan Ebrell (representant för familjen Karinen), Malte Edenius samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 23 april 2014 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Valberedningen har sammanträtt två gånger. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som mot svarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 58–59 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan och Anna Karinen, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fort löpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen . Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra med arbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Under 2014 hade styrelsen sju sammanträden, inklu sive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till års stämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och fi nansiella läge. Verksamheten i de olika segmenten följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive segment minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2014 behandlades under ett tvådagarsmöte bl a koncernens strategi, utvecklingen av marknaden och en fortsatt översyn av den tyska verksamheten samt koncernens fi nansiering.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen har under 2014 ägnat särskild uppmärksamhet åt genomförande av försäljningen av verksamheten för avfallshantering i USA, produktivitet och bemanning på anläggningarna för avfallshantering i Sverige och Storbritannien, kundvärdebaserad försäljning och kostnadsbesparingar inom administration.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att disku tera med revisorerna utan att företagsledningen när varade. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförande koden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den fi nansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer fi nns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets fi nansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Lars Engström (ordförande), Peter Gossas samt Anders Ullberg. Före dragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den internt genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister. Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbok slutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	7/7	1/1	6/6	ja	ja	700
Anna Karinen, vice ordförande	2003	7/7	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	7/7	1/1		ja	nej	225
Lars Engström	2008	7/7		6/6	ja	ja	325
Peter Gossas	2013	7/7		5/6	ja	ja	275
Alf Lindfors	2006	7/7			ja	ja	225
Agneta Nestenborg	2010	7/7			ja	ja	225
Thomas Kinell (A)	2011	7/7
Roger Lundström (A)	2005	5/7
Per Ekberg (A) suppleant	2006	7/7
Tommi Huutoniemi (A) suppleant	2014	6/7

utskottet sex sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställnings villkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ord förande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare fi nns i not 38 på sidan 46.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2014 uppgick till 2 200 000 (2 200 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

Revisorer

På årsstämman 2014 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2015. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens samtliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttag elser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisions utskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva gransknings arbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat Price waterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisnings- och fi nansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2014 se not 8 och not 43.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2014 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, ansvarig för affärsutveckling samt cheferna för de tre affärsområdena. Koncernledning presenteras på sidorna 60–61 i årsredo visningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av den operativa och fi nansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

VD och koncernfunktioner är placerade i Stockholm. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av fi nansiella resurser mellan koncernens verksam heter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens fi nansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes under 2014 i dotterbolag till Studsvik AB vilka ingår i de tre affärsområdena. Verksam heten i affärsområdena följdes upp dels genom så kallade business area reviews, dels genom ett aktivt styrelse arbete i dotterbolagen. Vid business area reviews, som genomförs kvartalsvis, analyseras och diskuteras, förutom den fi nansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärsområdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp.
• Aktieägarnas intressen skyddas.
• Den externa fi nansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det fi nns processer och organisation som säkerställer den interna kont rollen och kvaliteten i den fi nansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av koncernens ekonomi- och fi nansfunktion, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifi eras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 11–13. En redogörelse för koncernens fi nansiella risker återfi nns i not 2 på sidorna 28–30.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 54–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 16 mars 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i BE Group, Boliden, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Valedo Partners och Åkers Ordförande i Rådet för fi nansiell rapportering Utbildning: Civilekonom Innehav: 60 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i ConnectBlue AB och Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Trianon AB och Trialbee AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 285 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 Tidigare VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 10 000 aktier

Peter Gossas

Mora, född 1949 Ledamot sedan 2013 Industrial Advisor i Peter Gossas AB och KIGO Business Development samt styrelseledamot i Höganäs AB Tidigare VD affärsområde Sandvik Materials Technology Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior Advisor, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Chef Stora Projekt, Vattenfall Nuclear Projects & Service Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 2 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER Thomas Kinell

Nyköping, född 1950 Ledamot sedan 2014, suppleant 2011–2013 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som ansvarig för fristående säkerhetsgranskning inom Studsvik Nuclear AB Utbildning: Teknologie licentiat teoretisk fysik Innehav: 0 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Tommi Huutoniemi

Nyköping, född 1984 Suppleant sedan 2014 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB Ansvarig revisor: Lennart Danielsson

Född 1959 Revisor i Studsvik sedan 2011 Andra uppdrag: Sweco AB och Mekonomen AB

Anders Ullberg

Peter Gossas

Alf Lindfors

Thomas Kinell

Agneta Nestenborg

Per Ekberg

Koncernledning

Michael Mononen

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, anläggningsteknik Född: 1958 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Flera olika roller inom Sapa Group, Group Vice President Sapa AB, VD Sapa Heat Transfer AB Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Mobile Climate Control Innehav: 30 000 aktier

Pål Jarness

Ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1964 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Ekonomidirektör Actic, Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic samt olika positioner inom fi nans och HR hos Philip Morris Innehav: 25 000 aktier

Stefan Berbner Chef affärsområde Konsulttjänster Utbildning: PhD Chemical Engineering Född: 1963 Anställningsår: 2011 Bakgrund: Flera olika företagsledande befattningar i Freudenberg-gruppen, bl a General Manager Engineering Projects, Director Industrial Filtration samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Mats Fridolfsson

Chef affärsområde Avfallshantering Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Camilla Hofl und

Chef affärsområde Bränsle- och materialteknik Utbildning: Bergsingenjör, Materialteknik Född: 1969 Anställningsår: 1994–2000, 2003 Bakgrund: Konsult och affärsutvecklare inom Det Norske Veritas samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Affärsutveckling Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafi eld, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC samt andra ledande befattningar inom koncernen Innehav: 2 042 aktier

Stefan Berbner Mats Fridolfsson Sam Usher

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2010	2011	2012	2013	2014
Försäljningsintäkter	1 088,1	969,3	1 012,9	1 001,3	909,6
Kostnad för sålda tjänster	–820,1	–745,3	–771,2	–742,1	–660,5
Bruttoresultat	268,0	224,0	241,7	259,1	249,1
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–44,9	–39,2	–45,2	–46,5	–47,6
Administrationskostnader	–145,9	–141,9	–149,9	–142,0	–146,9
Forsknings- och utvecklingskostnader	–39,8	–28,4	–25,4	–26,6	–25,8
Andel i intressebolags resultat före skatt	7,3	7,6	5,4	7,3	11,5
Övrigt, netto	–11,6	17,4	–11,4	–31,9	–9,8
Rörelseresultat	33,1	39,5	15,2	16,0	30,5
Finansiella poster, netto	–17,8	–12,6	–13,8	–18,8	–18,9
Resultat efter fi nansiella poster	15,3	26,9	1,4	–2,8	11,6
Inkomstskatt	–5,8	–18,3	–15,0	–20,1	–6,4
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	9,5	8,6	–13,6	–22,9	5,2
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	–5,5	14,1	–34,2	–173,9	–17,2
ÅRETS RESULTAT	4,0	22,7	–47,8	–196,8	–12,0

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, Mkr	2010	2011	2012	2013	2014
Tillgångar
Goodwill	313,4	315,9	300,9	158,8	173,9
Övriga anläggningstillgångar	701,2	685,1	608,0	448,2	481,7
Kundfordringar	239,7	223,0	169,1	151,7	183,3
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	104,3	109,9	122,6	92,6	73,0
Likvida medel och kortfristiga placeringar	68,4	122,1	115,8	151,4	129,4
Tillgångar i verksamheter till försäljning	–	–	–	260,7	–
Summa tillgångar	1 427,0	1 456,0	1 316,4	1 263,4	1 041,3
Eget kapital och skulder
Eget kapital	520,5	548,5	477,9	286,0	292,6
Innehav utan bestämmande infl ytande	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	146,0	92,1	131,0	264,8	203,0
Långfristiga icke räntebärande skulder	273,0	322,2	263,9	222,7	242,3
Kortfristiga räntebärande skulder	129,9	125,5	99,3	42,3	22,8
Kortfristiga icke räntebärande skulder	357,3	367,4	344,0	275,4	280,3
Skulder i verksamheter till försäljning	–	–	–	171,9	–
Summa eget kapital och skulder	1 427,0	1 456,0	1 316,4	1 263,4	1 041,3

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Avser totala verksamheten
Belopp, Mkr	2010	2011	2012	2013	2014
Rörelseresultat	33,4	53,6	–19,4	–165,3	17,9
Återläggning av avskrivningar	68,6	62,3	64,0	63,5	33,5
Övriga ej likviditetspåverkande poster	4,8	21,9	–72,8	89,7	–16,2
Kassafl öde från rörelsen	106,8	137,8	–28,2	–12,1	35,2
Finansiella poster, netto	–15,7	–13,0	–13,4	–18,5	–17,6
Skatt	–12,3	–12,0	–27,5	–13,3	1,1
Kassafl öde före förändringar i rörelsekapital	78,8	112,8	–69,1	–43,9	18,7
Förändringar i rörelsekapital	28,7	38,3	61,8	19,3	–39,5
Kassafl öde före investeringar	107,5	151,1	–7,3	–24,6	–20,8
Investeringar	–52,8	–63,3	–9,1	–15,3	70,7
Kassafl öde efter investeringar	54,7	87,8	–16,4	–39,9	49,9
DATA PER AKTIE	2010	2011	2012	2013	2014
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter
före och efter utspädning, SEK	1,16	1,04	–1,65	–2,78	0,63
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning före och efter utspädning, SEK	–0,67	1,72	–4,17	–21,15	–2,09
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	0,49	2,77	–5,82	–23,93	–1,46
Eget kapital per aktie, SEK	63,37	66,77	58,19	34,83	35,64
FINANSIELLA NYCKELTAL	2010	2011	2012**	2013**	2014
Marginaler
Rörelsemarginal, %	2,5	4,5	1,5	1,6	3,3
Vinstmarginal, %	1,1	3,4	0,1	–0,3	1,3
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	4,3	8,2	5,3	4,5	7,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	4,4	9,1	5,0	3,5	5,5
Räntabilitet på eget kapital, %	0,8	4,3	–2,6	–6,0	1,8
Kapitalstruktur
Operativt kapital, Mkr	729,3	645,4	287,5	353,2	398,6
Sysselsatt kapital, Mkr	797,7	767,5	403,3	504,6	518,7
Eget kapital, Mkr	520,8	548,8	478,2	286,3	292,9
Räntebärande nettoskuld, Mkr	207,6	95,6	114,5	155,7	105,7
Nettoskuldsättningsgrad, %	39,9	17,4	23,9	54,4	36,1
Räntetäckningsgrad, ggr	1,6	2,5	1,1	–0,9	1,8
Soliditet, %	36,5	37,7	36,3	26,2	28,1
Kassafl öde
Självfi nansieringsgrad, ggr	2,1	2,6	0,9	0,5	–
Investeringar, Mkr	25,6	55,4	48,9	20,1	32,8
EBITDA	102,0	115,9	44,6	49,8	50,7
EBITDA/Finansnetto	5,4	9,0	3,4	2,7	3,2
Anställda
Medelantal anställda	1 169	1 153	1 031	988	895
Försäljningsintäkter per anställd, Mkr	1,1	1,0	1,0	1,0	1,0
* Beräknad på utgående balans 2012 och 2013.

** Beräknad på kvarvarande verksamheter.

Nyckeltalsdefi nitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med fi nansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medel antal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt opera tivt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter fi nansiella poster med återläggning av fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga ränte bärande skulder minskad med kortfristiga place ringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter fi nansiella intäkter dividerat med fi nansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfi nansieringsgrad

Kassafl öde före investeringar dividerat med inves te ringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestäm mande infl ytande i pro cent av balans omslut ningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter fi nansiella poster i procent av för sälj ningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE

Studsvik AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 83

FRANKRIKE Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse

F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130 Fax: +33 1 4279 5131

JAPAN

Studsvik Japan, Ltd Legal Tower Jimbocho, 602 2-19-1 Kanda Jimbocho Chiyoda-ku, Tokyo 101-0051 Japan Tfn: +81 3 3262 2377 Fax: +81 3 3261 2388

SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik UK Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2014 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se