Studsvik — Annual Report 2013

Mar 21, 2014

Årsredovisning 2013

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 23 APRIL 2014

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, onsdagen den 23 april 2014 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 15 april 2014, dels anmäla sig senast den 15 april.

• per telefon 0155-22 10 33,
• per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• per e-post studsvik@studsvik.se,
• per fax 0155-26 30 00, eller
• via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• namn
• personnummer / organisationsnummer
• adress och telefonnummer
• antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 15 april 2014.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• Jan Ebrell, representant för familjen Karinen (ordförande)
• Stina Barchan, Briban Invest AB
• Malte Edenius
• Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2014

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	23 april 2014
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	17 juli 2014
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	21 oktober 2014
• Bokslutsrapport 2014	Februari 2015
• Årsredovisning 2014	April 2015

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	3
Studsvik organiserar sig	4
Förvaltningsberättelse	6
Marknad	6
Försäljning och resultat	8
Kommentarer till koncernens operativa segment	10
Hantering av risker	16
Förslag till vinstdisposition	19
Aktien	19
Finansiella rapporter	22
Koncernen	22
Moderbolaget	26
Noter till koncernredovisningen	30
Noter till moderbolagets redovisning	52
Revisionsberättelse	57
Bolagsstyrning	58
Styrelse och revisorer	62
Koncernledning	64
Femårsöversikt	66
Nyckeltalsdefinitioner	68

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Studsvik levererar tjänster till kunder inom främst kärnkraftsindustrin, men också till annan industri genom att behandla radioaktivt avfall från sjukhus, universitet, gas- och oljeanläggningar och annan processindustri. Vi testar material och reaktorbränsle i kvalificerade egna laboratorier, levererar programvara och konsulttjänster som effektiviserar driften av kärnkraftverk och utför arbete i kundernas anläggningar i samband med underhåll, modernisering och avveckling. Vi behandlar, stabiliserar och volymreducerar också låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Sverige och England. Fram till utgången av 2013 bedrev Studsvik avfallsbehandlingsverksamhet även i USA.

2013 I KORTHET

• Studsvik tecknade efter balansdagen avtal om försäljning av huvuddelen av Studsviks USA-rörelse inom avfallshantering.
• Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet i den kvarvarande verksamheten till 48,5 (23,9) MSEK. Rörelseresultatet före poster av engångskaraktär uppgick till 16,0 (15,2) MSEK.
• Studsvik emitterade en treårig företagsobligation om 200 MSEK.
• Beslut fattades att förändra den operativa organisationen. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2014 och är indelad i tre affärsområden:
• ° Avfallshantering, med fokus på behandling av radioaktivt avfall.
• ° Konsulttjänster, som utför kvalificerade konsulttjänster inom områden som strålskydd, avfallshantering, dekontaminering och ingenjörstjänster vid kärnkrafts-, gas- och oljeanläggningar.
• ° Driftoptimering, med inriktning på frågeställningar kring bränsle och reaktordrift.
• En ny ledningsgrupp utsågs med anledning av den nya organisationen från och med den 1 januari 2014:
• ° Michael Mononen, verkställande direktör samt tillförordnad chef affärsområde Driftoptimering
• ° Pål Jarness, Ekonomidirektör
• ° Mats Fridolfsson, chef affärsområde Avfallshantering
• ° Stefan Berbner, chef affärsområde Konsulttjänster
• ° Sam Usher, chef Affärsutveckling

AFFÄRSIDÉ

Att erbjuda kvalificerade tjänster, som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin inom områdena avfallshantering, konsulttjänster och driftoptimering samt att hantera och behandla radioaktivt avfall från verksamheter såsom sjukhus, universitet, gasanläggningar, oljeanläggningar och annan processindustri.

STRATEGIER

Tillväxt under lönsamhet

Vi förstärker vår position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Vi fokuserar på produkter och tjänster som ökar kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Vi har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Vi bedriver verksamhet på en marknad med höga inträdeshinder. Vår starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt positiv utveckling. Etableringar på nya geografiska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partners och samarbeten

Vi agerar självständigt på marknaden, men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig funktionell ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

Nyckeltal	2013	2012
Försäljning, MSEK	1 001,3	1 012,9
Rörelseresultat, MSEK	16,0	15,2
Resultat efter finansnetto, MSEK	–2,8	1,4
Resultat per aktie, SEK	–23,93	–5,82
Rörelsemarginal, %	1,6	1,5
Soliditet, %	26,2	36,3
Eget kapital per aktie, SEK	34,83	58,19
Antal anställda, medelantal	988	1 031

Fokus på förbättrad lönsamhet

Under 2013 genomförde vi en översyn av samtliga verksamheter inom Studsvik. Arbetet resulterade i ett antal beslut och åtgärder för att skapa en stabil grund från vilken vi kan utveckla en uthålligt lönsam och konkurrenskraftig verksamhet.

Det mest strategiska beslutet var att sälja huvuddelen av vår amerikanska verksamhet inom avfallshantering för att därmed förbättra Studsviks finansiella situation och minska exponeringen mot den utmanande amerikanska marknaden. I början av 2014 genomfördes försäljningen av Erwin- och Memphisanläggningarna samt patenten avseende THORteknologin i Kina till EnergySolutions. Köparen fick också en licens att sälja THOR-tekniken på den kommersiella marknaden i Nordamerika.

Sammantaget innebär affären att Studsvik blir ett mer stabilt företag med potential för ökad lönsamhet och tillväxt. Transaktionen, som genomfördes till en köpeskilling om 23 MUSD, gav ett positivt kassaflöde om 88 MSEK.

Studsviks kvarvarande engagemang i USA, ingenjörs- och konsultrörelsen, det delägda bolaget TTT samt Studsvik Scandpower, som är ledande inom programvara för bränsleoptimering och härdövervakning, fortsätter att vara en del av Studsviks kärnverksamheter.

Under året koncentrerade vi arbetet i övriga delar av koncernen på att öka effektiviteten och att steg för steg höja marginalerna. De största effektiviseringarna genomfördes i produktionen, genom att effektivisera projektledningen samt genom att samordna och minska personalstyrkan i delar av verksamheten. Arbetet fortsätter under 2014 och kombineras med insatser för att införa en koncernövergripande, värdebaserad försäljningskultur.

Åtgärderna gav viss effekt redan under 2013. Trots en svag och till viss del volatil marknad steg rörelsemarginalen i den kvarvarande verksamheten, justerad för poster av engångskaraktär, från 2,4 till 4,9 procent. Omsättningen i lokal valuta ökade i den kvarvarande verksamheten med 13 procent.

Segment Sverige redovisade en rörelsemarginal på 21,5 procent och en tillväxt på nästan 10 procent tack vare god beläggning och förbättrad produktivitet.

Även segment Storbritannien rapporterade en betydande förbättring. Rörelsemarginalen uppgick till 8 procent och försäljningen steg med 27 procent, delvis som en följd av en stor order för behandling av värmeväxlare från Berkeleyanläggningen i Storbritannien. Det var också glädjande att övriga verksamheter i den brittiska verksamheten förbättrade sina resultat.

I Tyskland genomförde vi under året ett kraftfullt rationaliseringsprogram som en del i omställningsarbetet där vi stegvis minskar verksamheten på den krympande underhållsmarknaden för att växa på den lönsamma marknaden inom ingenjörstjänster och avveckling. Antalet anställda reducerades med drygt 80 personer, vilket är förklaringen till de engångskostnader om cirka 23 MSEK som uppstod under året. Exklusive dessa nådde vi, trots en svag marknad, nästan ett nollresultat i den tyska verksamheten.

Global Services fortsatte att utvecklas stabilt, men försäljningen minskade något, liksom rörelsemarginalen som uppgick till 8,4 procent jämfört med 9,2 procent föregående år.

Som en del i arbetet med att öka lönsamheten och effektiviteten lämnar vi den landsindelade organisationen och inför under 2014 en ny organisation uppdelad på tre affärsområden med globalt ansvar: Avfallshantering, Konsulttjänster och Driftoptimering. Med den nya organisationen skapar vi bättre förutsättningar för att fokusera på kunder och affärer och att ta ut synergier.

Jag ser de förändringar som hittills genomförts som viktiga steg i arbetet att skapa uthållig och stabil tillväxt och lönsamhet. Mycket återstår i arbetet med att komma närmare våra kunder, fokusera på produkter och tjänster med högt kun skapsinnehåll och lägga vårt fokus på områden där Studsvik har eller kan ta en ledande position på marknaden, men vi förbättrar steg för steg förutsättningarna.

Vi bedömer samtidigt att efterfrågan på våra tjänster successivt kommer att öka inom kärnkraftssektorn, dels på grund av ökat underhåll och nedmontering av äldre reaktorer, dels på grund av den nybyggnation som pågår och planeras i många länder. Vi ser också att vi har en potentiell konkurrensfördel inom närliggande branscher där vår kompetens efterfrågas, exempelvis inom strålskydd, dekontaminering och ingenjörstjänster vid gas-, olje- och gruvanläggningar.

Studsvik står sammantaget efter 2013 bättre rustat, är mer fokuserat än tidigare och vi fortsätter under 2014 förändringsarbetet för att skapa en uthålligt lönsam verksamhet.

Nyköping i mars 2014

Michael Mononen

Michael Mononen tillträdde befattningen som VD och koncernchef för Studsvik den 1 mars 2013 och efterträdde då Anders Jackson.

Studsvik organiserar sig för ökat kundfokus och lönsam tillväxt

Studsvik beslutade i november 2013 att införa en ny organisation. Förändringen syftar till att öka koncernens kundorientering och tydliggöra såväl tekniskt som kommersiellt ansvar. Sammantaget skapar den nya organisationen förutsättningar för en tydlig lönsamhetsförbättring och på sikt lönsam tillväxt inom utvalda tjänste- och produktområden.

Organisationen, som trädde i kraft den 1 januari 2014, är indelad i tre affärsområden:

AVFALLSHANTERING med fokus på behandling av radioaktivt avfall. Affärsområdets huvudsakliga marknad är Europa med anläggningar i Sverige och Storbritannien. I affärsområdet ingår:

• Avfallsanläggningarna och avfallsverksamheten i Sverige
• Studsviks MRF-anläggning och avfallstjänster hos kunder i Storbritannien
• Studsviks representationskontor i Frankrike
• De sälj- och marknadsfunktioner som arbetar för dessa enheter

KONSULTTJÄNSTER, som utför kvalificerade konsulttjänster inom områden som säkerhet, strålskydd och avfallshantering. Affärsområdet vänder sig till en global marknad. I affärsområdet ingår:

• Den tyska verksamheten
• THOR Treatment Technologies och
• ingenjörsverksamheten i USA
• Konsultverksamheten i Sverige
• Konsultverksamheten i Storbritannien

DRIFTOPTIMERING med inriktning på frågeställningar kring bränsle och reaktordrift. Marknaden är global och Studsvik erbjuder såväl världsledande programvaror för optimering och övervakning av bränsle som tester och utvärdering av material i egna laboratorier i Sverige. I affärsområdet ingår:

• Materialteknik i Sverige
• Studsvik Scandpower-koncernen
• Studsviks representationskontor i Japan

Studsviks koncernledning består, som en följd av den nya organisationen, från den 1 januari 2014 av:

• Michael Mononen, verkställande direktör samt tillförordnad chef affärsområde Driftoptimering
• Pål Jarness, Ekonomidirektör
• Mats Fridolfsson, chef affärsområde Avfallshantering
• Stefan Berbner, chef affärsområde Konsulttjänster
• Sam Usher, chef Affärsutveckling

Förändringen utgör ett viktigt steg i Studsviks arbete med att höja koncernens lönsamhet och framtida tillväxt. Som en del av organisationsförändringen påbörjades i slutet av 2013 ett omfattande arbete för att effektivisera Studsviks verksamhet och med att, i nära dialog med Studsviks kunder, utvärdera och fokusera på produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll, där Studsvik har eller kan ta en ledande position på marknaden genom att skapa och leverera värde till koncernens kunder.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2013.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och i kundernas anläggningar. Bolagets affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster, som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster, driftoptimering samt att hantera och behandla radioaktivt avfall från verksamheter såsom sjukhus, universitet, gasanläggningar, oljeanläggningar och annan processindustri.

Koncernens verksamhet var fram till utgången av 2013 organiserad i de fem geografiska segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Från 2014 har verksamheten organiserats om och baseras nu på tre affärsområden där respektive affärsområde arbetar globalt med en enhetlig service-/produktportfölj.

Årsredovisningen följer den koncernstruktur som tillämpades till utgången av 2013. Såvitt inte annat anges avser information i text och siffror verksamheten exklusive verksamheter till försäljning.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNAD

NYBYGGNATION, EFFEKTIVISERING OCH AVVECKLING

El är den snabbast växande energikällan enligt International Atomic Energy Agency (IAEA). Tillväxten är störst i utvecklingsländer, där behovet bedöms mer än tredubblas fram till 2030. För närvarande är 437 reaktorer i drift i världen, 67 nya byggs och drygt 100 befinner sig i planeringsstadiet. Tillväxten är högst i Asien, främst i Kina, Indien och Sydkorea, men även i Öst- och Västeuropa i länder som Finland och Frankrike, samt i USA. Två tredjedelar av nybyggnationen förväntas äga rum i Asien.

Fyra femtedelar av de 437 kärnkraftverk som är i drift är 20 år eller äldre. Många länder har valt att genomföra reinvesteringsprogram för att förlänga livstiden i förhållande till de förväntade 30–40 åren som initialt planerats. 140 kärnkraftsreaktorer har stängts och avvecklingsarbeten pågår i flertalet av dessa eller har slutförts.

Studsvik gynnas både av nybyggnation och av effektiviseringar, dels genom verksamheten i Global Services, dels genom de kärntekniska ingenjörstjänster som erbjuds i samtliga segment. Global Services utför tester av material och bränsle för befintliga och nya reaktorkonstruktioner och utvecklar programvara som stödjer reaktordriften. Ingenjörer utför säkerhets- och radiologiska studier för de planerade kärnkraftverken och i samband med effektivisering samt upprättar de avfalls- och avvecklingsplaner som måste finnas på plats före byggstart.

Under drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar genereras avfall. En stor mängd låg- och medelaktivt avfall kommer även att genereras i samband med att reaktorer planenligt stängs under de närmaste åren. Många länder har också börjat ta hand om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades och det militära bruket av kärnenergi ökade. Studsvik kan genom att behandla och volymreducera avfallet minska avfallsvolymen och samtidigt stabilisera materialet kemiskt, vilket sänker lagringskostnaderna och bidrar till en säkrare förvaring.

Studsviks marknad för behandling av avfall ökar också på grund av ny lagstiftning i många länder. Kärntekniskt avfall slutförvaras alltid i de länder som producerat det, men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands för behandling och volymreducering innan det slutförvaras i ursprungslandet. Det gör att Studsvik tar emot och behandlar låg- och medelaktivt avfall från europeiska länder som England, Tyskland, Italien och Finland.

Under 2011 beslutade Tyskland om en utfasning av kärnkraften. Marknaden för avveckling och hantering av avfall från den tyska kärnkraftsindustrin kommer på sikt att öka som en effekt av beslutet.

VÄL POSITIONERADE

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser i livscykeln, vilket gör att företaget gynnas av såväl fortsatt drift, uppgradering och effekthöjning, nybyggnation som avveckling. Vid uppgradering och effekthöjning av reaktorer kan Studsvik leverera konsult- och ingenjörstjänster. Samma typ av tjänster kan Studsvik leverera vid nybyggnation. När en kärnkraftsreaktor ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras, samtidigt som metoder för hur avfallet ska behandlas ska identifieras. Inom området konkurrerar Studsvik med aktörer såsom Amec, Westinghouse och General Electric.

Inom området driftoptimering har kunderna ibland egen konkurrerande kompetens och verksamhet. I viss utsträckning erbjuder också forskningsinstitut denna typ av tjänster. Kommersiellt inriktade konkurrenter saknas dock i stor utsträckning, vilket tillsammans med en internationell kundkrets och kvalificerade uppdrag ger Studsvik en stark marknadsposition under kärnkraftverkens livscykel.

Inom området avfallshantering har Studsvik ett unikt erbjudande och är i huvudsak ensamt i världen om att kunna volymreducera och friklassa metall från stora metalliska komponenter av typen värmeväxlare och ånggeneratorer. Studsvik har också en världsledande teknik för att stabilisera och volymreducera komplexa avfallstyper, exempelvis jon bytarmassor, genom den patenterade THOR-tekniken.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN AVFALLSHANTERING

Allt avfall som genereras från kärnkraftsindustrin, såväl under driftsfasen som under rivningsfasen, måste slutförvaras i särskilda anläggningar. Det ligger ett stort miljömässigt och ekonomiskt värde i att reducera och kemiskt stabilisera dessa volymer.

Studsvik har utvecklat metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring väsentligt. Studsvik bearbetar och behandlar avfall i egna anläggningar, men utför även tjänster direkt i kunders anläggningar.

Tjänster som utförs på plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning. De tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att sortera, stabilisera och volymreducera avfall, för att därigenom minska kundernas kostnader för lagring och slutförvaring. Stora volymer metalliskt material kan efter Studsviks bearbetning återvinnas.

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess som fått namnet THORSM med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas.

Metalliskt material rengörs, dvs radioaktiviteten avlägsnas, med olika mekaniska metoder, vanligen i kombination med smältning, och resulterar i att merparten av materialet kan friklassas och återanvändas. Effekthöjning och modernisering av reaktorer sker vanligtvis genom att stora komponenter, bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer, byts ut mot

ny utrustning. Dessa komponenter varierar i storlek och väger ofta över 100 ton. Studsvik har utvecklat effektiva metoder för att ta hand om förbrukade komponenter på ett miljöansvarigt och kostnadseffektivt sätt.

AVVECKLING

Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 och är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader.

Avveckling av kärntekniska anläggningar, som pågår i flera länder, är en lång och komplicerad process. Studsviks tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och avfallshantering. För vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik utvecklat egen teknik och utrustning. Avvecklingsprojekt är stora och multidisciplinära och genomförs ofta i samverkan. Studsvik och Westinghouse har ingått ett avtal att under varumärket ndcon, Nuclear Decommissioning Consortium by Studsvik and Westinghouse, erbjuda tjänster inom hela avvecklingsområdet. Samarbetet fokuserar initialt på Tyskland och Sverige.

TEKNIK- OCH UNDERHÅLLSTJÄNSTER

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett av flera sätt att öka produktionen är att korta avställningstiderna för regelbundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat metoder för att effektivisera underhållsarbetet och har med dessa etablerat en stark position i Kontinentaleuropa med samarbetskontrakt som i många fall är fleråriga. Tjänsterna omfattar såväl kvalificerade konsulttjänster och strålskydd som tjänster med lägre förädlingsgrad av typen mekanisk service och dekontaminering.

DRIFTOPTIMERING

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalificerade tekniska tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för konstruktionsmaterial och bränsle, både i drifts- och reinvesteringsfaserna. Studsvik har laboratorier där både bestrålat och obestrålat material kan testas och utvärderas.

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbränningen av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men driftsäkerheten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas ur varje bränsleelement. Studsviks programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd är världsledande.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Styrelsen beslutade under 2013 att undersöka möjligheten att avyttra den amerikanska avfallsbehandlingsverksamheten och Studsvik tecknade i februari 2014 avtal med amerikanska EnergySolutions om försäljning av verksamheterna i Erwin och Memphis samt Studsviks innehav i Semprasafe. Energy-Solutions tillträdde rörelsen den 1 mars 2014, men bär resultatet från den 1 januari 2014. Studsvik behåller ingenjörs- och konsultrörelsen baserad i USA, som beräknas sysselsätta ca 10 personer samt det delägda bolaget TTT. Studsvik behåller vidare patenten avseende THOR-tekniken, med undantag för Kina där patenten överlåts till EnergySolutions. Energy-Solutions får också rätt att använda patenten på den kommersiella marknaden i Nordamerika. Transaktionen genomfördes till en köpeskilling om 23 MUSD och gav ett positivt kassaflöde om 88 MSEK. Den överlåtna rörelsen redovisas i årsredovisningen som verksamheter till försäljning. Relevanta jämförelsetal har justerats.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till 1 001,3 (1 012,9) MSEK, en ökning i lokala valutor med 13 procent. Rörelseresultatet uppgick till 16,0 (15,2) MSEK, vari ingår poster av engångskaraktär med –32,5 (–8,7) MSEK. Justerat för poster av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till 48,5 (23,9) MSEK.

I Sverige ökade försäljningen och resultatet. Beläggningen och effektiviteten i förbränningsanläggningen var hög och produktionen i smältanläggningen ökade. I Storbritannien ökade försäljningen med 27 procent i lokal valuta och resultatet förbättrades markant.

De avvecklingsprojekt i Tyskland och Belgien, som pågår sedan en längre tid, löpte som planerat och var väl belagda. Detsamma gällde verksamheten i närliggande länder som Nederländerna och Schweiz. Den tyska organisationen har under året successivt anpassats till det nya marknadsläget i Tyskland och personalstyrkan reducerades med drygt 80 personer. Justerat för kostnaderna för dessa åtgärder, 23,0 MSEK, redovisade segment Tyskland ett rörelseresultat nära break even.

Beläggningen i den kvarvarande konsultverksamheten i USA förbättrades, men försäljningen minskade något.

Materialteknikverksamheten inom Global Services hade en svag start av året på grund av ett flertal försenade inleveranser av testmaterial. I slutet av året ökade dock beläggningen och försäljning och resultat förbättrades relativt föregående år. Försäljning och resultat i programvaruverksamheten minskade som en effekt av minskad efterfrågan på de japanska och tyska marknaderna. Lönsamheten var fortsatt god, dock lägre än 2012 som var ett rekordår lönsamhetsmässigt.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 1,6 (1,5) procent. Justerad för poster av engångskaraktär uppgick rörelsemarginalen till 4,9 (2,4) procent. Vinstmarginalen uppgick till –0,3 (0,1) procent. Det sysselsatta kapitalet ökade till 504,6 (403,3) MSEK. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 2,0 (2,5) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 3,5 (5,0) procent.

FINANSIERING

Studsvik emitterade den 19 februari 2013 en senior, ickesäkerställd företagsobligation om 200 miljoner kronor med en löptid om tre år på den svenska marknaden med ett slutligt förfall i mars 2016. Obligationslånet noterades på NASDAQ OMX Stockholm i slutet av mars.

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande finansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2013 ökade omsättningen i lokala valutor och rörelsemarginalen var 1,6 (1,5) procent. Rörelsemarginalen justerad för poster av engångskaraktär uppgick 2013 till 4,9 (2,4) procent. Soliditeten uppgick till 26,2 (36,3) procent och nettoskuldsättningsgraden var 54,4 (23,9) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till 20,1 (48,9) MSEK. Huvuddelen av investeringarna avsåg verksamheten i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2013 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till 26,6 (25,4) MSEK. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befintliga programvaror och nyutveckling.

Sverige

Studsvik behandlar och volymreducerar lågaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Segmentet har en stark position på den europeiska marknaden inom områdena förbränning och termisk behandling av torrt avfall samt behandling av metallskrot och stora komponenter. Studsvik har även en särställning i Sverige när det gäller att behandla radioaktivt avfall som kommer från icke kärnteknisk verksamhet, såsom sjukhus, universitet och processindustri. Avfallet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i Studsviks anläggningar utanför Nyköping.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2010	2011	2012	2013
Försäljning	179,9	167,3	191,6	211,1
Rörelseresultat	19,9	19,8	20,2	45,3
Rörelsemarginal, %	11,1	11,9	10,6	21,5
Investeringar	8,4	26,1	19,2	8,4
Antal anställda	92	92	97	103

Andel av försäljningen

Förbränningsverksamheten utvecklades positivt under året med hög beläggning, god lönsamhet och ökad kapacitet jämfört med föregående år. Produktion och lönsamhet ökade också i metallbearbetningsverksamheten. Studsvik volymreducerade, dekontaminerade och återvann bland annat 5 värmeväxlare från Berkeley-anläggningen i Storbritannien och avslutade behandlingen av ånggeneratorer från Ringhals kärnkraftverk i Sverige. I båda verksamhetsgrenarna pågick under 2013 produktivitetshöjande aktiviteter som för förbränningsverksamheten innebar att kapaciteten steg med cirka 10 procent jämfört med tidigare år och som för metallbearbetningsverksamheten eliminerade ett antal flaskhalsar, vilket bidrog till att produktionen ökade med 4 procent.

Rörelseresultat

I början av 2013 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten tillstånd för provdrift av den nya pyrolysanläggningen vid anläggningen i Studsvik. Efter utvärdering av den första provdriften fick anläggningen tillstånd till fortsatt provdrift. Anläggningen, som behandlar material inom ramen för ett 20-årigt kontrakt med Westinghouse Electric, var högt belagd från start.

Under året överenskom Studsvik och kunden Bruce Power att annullera det avtal som tecknades 2009 avseende behandling av 32 ånggeneratorer. En uppgörelse tecknades där Studsvik erhöll 11,2 MSEK i ekonomisk kompensation. Som en följd minskade orderstocken med 216 MSEK. Orderstocken var vid tidpunkten god, vilket gjorde att kapacitetsutnyttjandet kunde hållas på en hög nivå under året.

Orderstocken var god vid utgången av 2013, vilket ger förutsättningar för god beläggning under 2014.

Försäljningen uppgick under året till 211,1 (191,6) MSEK och rörelseresultatet uppgick till 45,3 (20,2) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 21,5 (10,6 ) procent.

Storbritannien

Studsvik etablerade sig i Storbritannien 2005, med målsättningen att bygga upp en konsultrörelse och en avfallshanteringsverksamhet inom ramen för den nationella strategi för hantering av nukleärt avfall som Nuclear Decommissioning Authority ansvarar för.

Studsvik tillhandahåller idag ett brett utbud av tjänster inom avfallshantering, inklusive behandling av radioaktivt, lågaktivt avfall samt konsult- och ingenjörstjänster för kunder inom såväl den nukleära sektorn som andra industrier. Radioaktiv, lågaktiv metall behandlas i Studsviks egen, licensierade återvinningsanläggning (MRF) i Workington, West Cumbria, som togs i drift 2009. Studsvik äger även 15 procent, och URS och AREVA resterande aktier, i paraplyorganisationen UK Nuclear Waste Management, som ansvarar för driften av Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall (LLWR Ltd).

Försäljning

De senaste årens positiva trend för Studsvik i Storbritannien fortsatte under 2013, med stigande försäljning inom samtliga verksamhetsområden och förbättrad lönsamhet jämfört med föregående år.

Studsvik slutförde under 2013 transporten av återstående tio (av totalt femton) värmeväxlare från det nedlagda kärnkraftverket Berkeley, Gloucestershire, för behandling vid Studsviks anläggning utanför Nyköping. Fem av de tio värmeväxlarna behandlades för återvinning under året, medan de återstående fem beräknas behandlas av Studsvik i Sverige under 2014.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2010	2011	2012	2013
Försäljning	80,5	107,8	219,3	265,6
Rörelseresultat	–24,2	–9,7	8,5	21,3
Rörelsemarginal, %	neg	neg	3,9	8,0
Investeringar	1,1	1,6	2,0	3,8
Antal anställda	64	71	82	88

Andel av försäljningen

Rörelseresultat

Konsultverksamheten hade god beläggning och resultatet i UK Nuclear Waste Management, i vilket Studsvik äger 15 procent, förbättrades. I april 2013 förlängde Nuclear Decommissioning Authority kontraktet för UK Nuclear Waste Management att ansvara för driften av LLWR Ltd i ytterligare fem år.

Orderstocken var stark både för avfallshanteringsverksamheten och för konsultverksamheten vid utgången av 2013.

Försäljningen ökade till 265,6 (219,3) MSEK. Rörelseresultatet förbättrades till 21,3 (8,5) MSEK. Nuclear Waste Management bidrog med en resultatandel om 7,6 (5,1) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 8,0 (3,9) procent.

Tyskland

Studsviks tyska verksamhet vänder sig till kunder i Kontinentaleuropa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som täcker hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar. En stor del av tjänsterna utförs i samband med att kärnkraftverken är avstängda för översyn och underhåll och arbetet utförs till största delen i kundernas anläggningar. Studsvik har en stark marknadsposition med samtliga tyska och flertalet schweiziska, holländska och belgiska kärnkraftverk som kunder. Andel av försäljningen

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2010	2011	2012	2013
Försäljning	461,5	365,3	331,3	271,4
Rörelseresultat	28,8	18,4	–6,7	–23,5
Rörelsemarginal, %	6,2	5,0	neg	neg
Investeringar	1,8	1,3	3,6	1,0
Antal anställda	661	646	584	530

Kapacitetsutnyttjandet var tillfredsställande under året. Uppdragen bestod främst av periodiskt underhållsarbete inom kärnkraftsindustrin, men också av pågående rivningskontrakt.

I början av året meddelade segmentets största kund att deras budget minskat betydligt och att deras inköp från underleverantörer skulle minska. Beslutet hade en negativ inverkan på Studsviks försäljning och är den främsta orsaken till att försäljningen minskade i förhållande till föregående år. Ett kraftfullt anpassningsprogram genomfördes under året varvid antalet anställda reducerades med 81 personer. Verksamheten har successivt styrts om från den krympande underhållsmarknaden till den växande och mer lönsamma marknaden inom ingenjörstjänster och avveckling. Det åtgärdsprogram som genomförts ger effekt i form av bättre kapacitetsutnyttjande och därmed också förbättrad lönsamhet.

20

Ingenjörstjänsterna fortsatte uppvisa ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande och avvecklingsprojekten i Tyskland, Belgien, Nederländerna och Schweiz fortsatte som planerat med ett bra kapacitetsutnyttjande.

Orderboken var svagare vid utgången av 2013 än den var vid utgången av 2012, men förväntas möjliggöra tillfredsställande resursutnyttjande 2014.

Försäljningen minskade till 271,4 (331,3) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till –23,5 (–6,7) MSEK och belastades med poster av engångskaraktär uppgående till –23,0 (–8,7) MSEK. Justerat för dessa uppgick rörelsemarginalen till –0,2 (0,5) procent.

USA

Efter försäljning av den amerikanska avfallsbehandlingsverksamheten bedriver Studsvik konsultverksamhet med ett nischat utbud, primärt baserat på Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM.

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2010	2011	2012	2013
Försäljning	16,0	11,2	13,0	11,4
Rörelseresultat	1,1	–29,4	–8,9	–9,9
Rörelsemarginal, %	7,0	neg	neg	neg
Investeringar	0,5	0,5	0,2	0,2
Antal anställda	40	36	33	29

Andel av försäljningen

Det finns många typer av komplext radioaktivt avfall som, på grund av sina kemiska och radiologiska egenskaper, är svåra att behandla med traditionella metoder. Studsvik har utvecklat THOR-processen för att behandla de mest skilda slag av radioaktivt avfall, inklusive sådana som betraktas som svårbehandlade. Bland dessa kan nämnas avfall med högt organiskt innehåll, hög nitrathalt, högt innehåll av fast material, avfall innehållande tungmetaller etc.

Studsviks konsultverksamhet i USA baseras i huvudsak på THOR-tekniken. Verksamheten omfattar förutom ren konsultverksamhet också olika former av licensiering av THORtekniken till kunder i och utanför USA. Studsvik äger också 50 procent i THOR Treatment Technologies, LLC, som marknadsför tekniken på den federala marknaden i USA. En THORanläggning är under uppstart i Idaho, USA.

Rörelseresultat

Beläggningen i konsultverksamheten förbättrades. Uppdragen under 2013 avsåg främst kunder i USA, Frankrike och Japan.

Orderstocken var god vid utgången av 2013.

Försäljningen uppgick till 11,4 (13,0) MSEK och rörelseresultatet uppgick till –9,9 (–8,9) MSEK.

Global Services

Studsvik utför tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer runt om i världen. Studsvik har även en betydande konsultrörelse och är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige, medan programvaruverksamhet bedrivs vid ett flertal kontor i Europa och USA. Utvecklingen av programvaror sker huvudsakligen i USA.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2010	2011	2012	2013
Försäljning	296,6	287,9	284,5	270,7
Rörelseresultat	33,1	33,7	26,1	22,8
Rörelsemarginal, %	11,2	11,7	9,2	8,4
Investeringar	9,2	17,5	11,0	4,2
Antal anställda	153	161	160	161

Andel av försäljningen

Kraftigt minskad efterfrågan från Japan efter Fukushima, minskad efterfrågan i Tyskland i kombination med låga elpriser har påverkat segmentet negativt och då främst programvaruverksamheten där nyförsäljningen av programvara minskade. Minskad nyförsäljning får ett direkt genomslag i resultatet då kostnadsstrukturen i huvudsak är fast. Programvaruverksamheten hade trots detta en god lönsamhet, dock inte i nivå med 2012 som var ett rekordår lönsamhetsmässigt.

Försäljning och resultat i materialteknikverksamheten ökade relativt föregående år och lönsamheten förbättrades. Året startade svagt inom materialteknik beroende på att inleveranser planerade till årets början senarelades av kunderna. Beläggningssituationen förbättrades emellertid mot slutet av året. Ett åtgärdsprogram pågår i syfte att säkra Rörelseresultat

en jämnare beläggning och förbättrad lönsamhet. Åtgärderna fokuserar på att öka orderstocken, att undvika leveransförseningar, att anpassa kostnaderna samt att höja priserna.

Konsultrörelsen utvecklades i paritet med föregående år med god orderingång, tillfredsställande beläggning och lönsamhet.

Segmentets orderstock var god i slutet av 2013, vilket ger möjlighet till hög beläggning 2014.

Global Services försäljning uppgick till 270,7 (284,5) MSEK. Rörelseresultatet blev 22,8 (26,1) MSEK. Rörelsemarginalen uppgick till 8,4 (9,2) procent.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljning uppgick till 13,1 (12,8) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till –38,9 (–23,7) MSEK. Poster av engångskaraktär ingår med –9,5 (0,0) MSEK.

Resultatet efter finansnetto uppgick till –277,5 (–271,6) MSEK, vari ingår utdelning från dotterbolag med 0 (0) MSEK. Moderbolagets bokförda värde på aktier och tillgångar i dotterbolag har skrivits ned med 279,3 (275,0) MSEK. Ned skrivningen avser såväl 2013 som 2012 segment USA. Likvida medel uppgick till 56,5 (62,9) MSEK och räntebärande skulder till 269,4 (131,8) MSEK. Ökningen är en effekt av det obligationslån på 200 MSEK som emitterades i februari 2013, ordinarie amorteringar samt lösen av lån i bank.

NY VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Michael Mononen tillträdde som verkställande direktör den 1 mars 2013 och efterträdde då Anders Jackson.

NY EKONOMIDIREKTÖR

Jerry Ericsson övergick den 1 januari 2014 till en befattning som Senior Advisor och ersattes av Pål Jarness.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 22 april 2013 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2014.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2013 uppgick till 988 (1 031).

Efterfrågan på koncernens tjänster inom service- och underhållsområdet har minskat i Tyskland efter beslutet att fasa ut kärnkraften till 2022. Arbetsstyrkan har anpassats successivt till de nya marknadsförutsättningarna, vilket innebar en minskning med 81 medarbetare under 2013. Efterfrågan ökar inom övriga områden och tydligast uttalad är ökningen inom konsultområdet. Hela kärnkraftsindustrin står inför ett generationsskifte, varför stora insatser görs för att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befintliga och potentiella medarbetare. Det tillsammans med ett aktivt rekryteringsarbete är en grundförutsättning för att ta vara på de affärsmöjligheter som finns i en växande marknad.

SÄKER ARBETSMILJÖ

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är att respektive enhet helt ska undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat under senare år. Under 2013 minskade antalet skador som resulterade i sjukfrånvaro från 22 till 17. Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Som ett led i det arbetet uppmuntras samtliga medarbetare att identifiera förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden. Samtliga möten och sammankomster i koncernen inleds också med ett aktuellt säkerhetsmeddelande.

HÄLSA OCH FRISKVÅRD

Studsviks ambition är att erbjuda sina medarbetare en hälsosam arbetsmiljö och en bra balans mellan arbete och fritid. Målet är att hålla en hög standard i hälso- och säkerhetsarbetet, där lokala lagar och förordningar utgör den lägsta accepterade nivån. Studsvik bedriver ett systematiskt hälsooch friskvårdsarbete främst med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaro och ohälsa är i hög grad relaterat till livsstilsfaktorer. I samverkan med företagshälsovården och på annat sätt tar Studsvik initiativ till att identifiera livsstils- och miljöfaktorer som gör att enskilda individer löper en ökad sjukdomsrisk. Medarbetare uppmuntras till fysisk aktivitet och andra livsstilsförbättrande åtgärder genom ekonomiska bidrag och genom gemensamma aktiviteter.

LIKA MÖJLIGHETER OCH MÅNGFALD

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 19 (18) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Studsvik ska tillhandahålla marknaden och kunderna hållbara lösningar för en säker och miljövänlig drift och avveckling av kärntekniska anläggningar. Studsvik redovisar statistik och nyckeltal inom CR-området på www.studsvik.se.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2013 till 0,9 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggning i Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive affärsområde. Affärsområdenas riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas i anslutning till den fortlöpande uppföljningen i respektive affärsområde.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster påverkas av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sak frågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Risken hanteras genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Denna risk hanteras också genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög med arbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag personalrepresentanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifierade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har som målsättning att ha avtal med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera dessa arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster främst inom områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Potentiella olycksrisker kartläggs löpande och det förebyggande arbetet är integrerat i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 3,8 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers Liability Insurance Pool (ANI) samt i Chartis Speciality Insurance Co.

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant material blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens anläggning i Storbritannien.

Miljöskuld

Studsvik producerar i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för ca 60 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot EUR, GBP och USD.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1%	+/–	10,0 MSEK
Personalkostnader	1%	+/–	5,7 MSEK
Valutakurs EUR/GBP/USD	10%	+/–	16,0 MSEK

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport. Denna återfinns i avsnittet Bolagsstyrning.

UTSIKTER

Behovet av elektricitet ökar globalt. Ny kärnkraftskapacitet planeras och byggs i många länder, parallellt med att modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i flera av de länder där Studsvik är verksamt. Beslutet att Tyskland ska fasa ut kärnkraften fram till 2022 har minskat efterfrågan på service- och underhållstjänster. Studsvik har anpassat organisationen till detta, men den nya marknadssituationen kan komma att ställa krav på ytterligare anpassning. De tyska kärnkraftsreaktorer som redan har tagits ur drift och som fram till 2022 ska tas ur drift kommer att bli föremål för rivning. När denna process påbörjas är för närvarande oklart. Avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar på övriga marknader bedöms expandera på längre sikt. Studsvik har en stark produktportfölj för avvecklingsmarknaden och en etablerad marknadsposition. Kärnkraftsproduktionen i Japan ligger för närvarande helt nere, vilket på kort sikt påverkar efterfrågan från Japan negativt på tjänster och produkter relaterade till produktion och drift.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas 2013. Föregående år lämnades ingen utdelning. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 56 739 285 kronor, bestående av balanserade vinstmedel 333 830 470 kronor samt årets resultat –277 091 185 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	56 739 285 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	56 739 285 kronor

AKTIEN

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen steg under 2013 med 28,1 procent från 29,50 kronor till 37,80 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 310 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 38,50 kronor den 5 december och som lägst 27,80 kronor den 7 maj.

Under 2013 omsattes 2,1 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 62,3 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 41 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 97 procent. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med mindre än 10 procent av kapitalet.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2013 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

AKTIEÄGARE

Den 31 december 2013 hade Studsvik 3 706 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 16 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 61,8 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För 2013 föreslår styrelsen att ingen utdelning utbetalas.

AKTIEÄGARE 2013-12-31

	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Avanza Pensionsförsäkring AB	418 225	5,1
Credit Agricole Suisse SA	346 098	4,2
Nordnet Pensionsförsäkring AB	250 047	3,0
Malte Edenius	230 000	2,8
Invus Investment AB	224 800	2,7
Eikos AB	210 000	2,6
Leif Lundin	179 300	2,2
Fjärde AP-fonden	168 183	2,1
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 079 697	61,8
Övriga aktieägare	3 138 914	38,2
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2013-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	3 046	322 105	3,9
501 – 2 000	450	503 674	6,1
2 001 – 10 000	146	632 397	7,7
10 001 – 50 000	40	855 450	10,4
50 001 – 100 000	10	791 578	9,7
100 001 –	14	5 113 407	62,2
Summa	3 706	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2009	2010	2011	2012	2013
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	65,25	73,00	31,80	29,50	37,80
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning	0,16	1,16	1,04	–1,65	–2,78
Resultat per aktie från verksamheter till
försäljning före och efter utspädning	–4,44	–0,67	1,72	–4,17	–21,15
Eget kapital per aktie	65,82	63,37	66,77	58,19	34,83
P/E-tal	neg	149	11	neg	neg

LIKVIDITETSGARANT

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på års stämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat

Kvarvarande verksamheter	Not	2013	2012
Försäljningsintäkter	4	1 001 242	1 012 876
Kostnader för sålda tjänster	7	–748 356	–771 170
Bruttovinst		252 886	241 706
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–43 711	–45 206
Administrationskostnader	7, 8	–142 000	–149 940
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–26 607	–25 413
Resultatandel i intressebolag	17, 18	7 315	5 365
Övriga rörelseintäkter	5	10 194	7 695
Övriga rörelsekostnader	6	–42 048	–19 041
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	16 029	15 166
Finansiella intäkter	10, 12	1 205	799
Finansiella kostnader	10, 12	–19 725	–14 168
Verkligt värde-resultat (realiserat och orealiserat)		–244	–426
Resultat före skatt		–2 735	1 371
Inkomstskatt	11	–20 149	–14 957
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		–22 884	–13 586
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	39	–173 888	–34 226
ÅRETS RESULTAT		–196 772	–47 812
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	39	4 714	–17 746
Kassaflödessäkringar		141	4 124
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–31	–907
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		4 824	–14 529
Summa resultat och övrigt totalresultat för året		–191 948	–62 341
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–196 772	–47 812
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Summa övrigt totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–191 948	–62 325
Innehav utan bestämmande inflytande		0	–16
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
Resultat per aktie före och efter utspädning
Resultat från kvarvarande verksamheter		–2,78	–1,65
Resultat från verksamheter till försäljning		–21,15	–4,17
Årets resultat		–23,93	–5,82

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	331 388	459 619
Immateriella tillgångar	16	162 886	329 386
Innehav i intressebolag	17, 18	5 639	10 233
Uppskjutna skattefordringar	31	72 901	83 741
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	30 904	23 167
Derivatinstrument	19, 21, 23	753	280
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	2 525	2 489
Summa anläggningstillgångar		606 996	908 915
Omsättningstillgångar
Varulager	24	1 817	6 973
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	237 207	281 988
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	478	45
Derivatinstrument	19, 21, 23	4 802	2 737
Likvida medel	19, 25	151 367	115 792
Summa omsättningstillgångar		395 671	407 535
Tillgångar i verksamheter till försäljning	39	260 687	–
SUMMA TILLGÅNGAR		1 263 354	1 316 450
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	–5 998	–10 822
Balanserad vinst	27	58 506	255 278
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		285 999	477 947
Innehav utan bestämmande inflytande		271	271
Summa eget kapital		286 270	478 218
SKULDER
Långfristiga skulder	19, 30
Upplåning	19, 21, 23	264 797	130 979
Derivatinstrument	31	7	1 527
Uppskjutna skatteskulder		36 060	39 440
Pensionsförpliktelser	32	5 969	6 021
Övriga avsättningar	33	140 097	176 376
Leverantörsskulder och andra skulder Summa långfristiga skulder	29	40 545 487 475	40 578 394 921
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	270 726	333 608
Aktuella skatteskulder		1 821	5 692
Upplåning	19, 30	42 288	99 284
Derivatinstrument	19, 21, 23	858	1 033
Övriga avsättningar	33	1 977	3 694
Summa kortfristiga skulder		317 670	443 311
Skulder i verksamheter till försäljning	39	171 939	–
Summa skulder		977 084	838 232
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 263 354	1 316 450

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2012	8 219	225 272	3 691	311 309	548 491	287	548 778
Summa resultat och övrigt totalresultat för perioden			–14 513	–47 812	–62 325	–16	–62 341
Utdelning				–8 219	–8 219	–	–8 219
Utgående balans per den 31 december 2012	8 219	225 272	–10 822	255 278	477 947	271	478 218
Ingående balans per den 1 januari 2013	8 219	225 272	–10 822	255 278	477 947	271	478 218
Summa resultat och övrigt totalresultat för perioden			4 824	–196 772	–191 948		– –191 948
Utgående balans per den 31 december 2013	8 219	225 272	–5 998	58 506	285 999	271	286 270

Koncernens rapport över kassaflöde

Belopp i 1000-tal kronor

Totala verksamheten	Not	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–165 274	–19 368
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	34	153 189	–8 837
		–12 085	–28 205
Erhållen ränta		1 205	799
Erlagd ränta		–19 757	–14 196
Betald inkomstskatt		–13 265	–27 526
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–43 902	–69 128
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–30 568	38 763
– Övriga kortfristiga skulder		49 854	23 007
Kassaflöde från den löpande verksamheten*	39	–24 616	–7 358
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	23	–4 795	–23 330
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar	23	–2 162	54 281
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–20 120	–48 638
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	271	1
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–18	–230
Utdelning från intressebolag	17, 18	11 513	8 844
Kassaflöde från investeringsverksamheten*	39	–15 311	–9 072
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	207 792	63 295
Amortering av lån	30	–133 270	–41 291
Utdelning	27	–	–8 219
Kassaflöde från finansieringsverksamheten*	39	74 522	13 785
Förändring av likvida medel		34 595	–2 645
Likvida medel vid årets början		115 792	122 092
Omräkningsdifferens		980	–3 655
Likvida medel vid årets slut	25	151 367	115 792

* Hur kassaflödet påverkats av verksamheter till försäljning framgår av not 39.

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2013	2012
Försäljningsintäkter	41	13 099	12 859
Kostnader för sålda tjänster	43	–2 772	–2 627
Bruttovinst		10 327	10 232
Administrationskostnader	43	–41 114	–33 991
Övriga rörelseintäkter	45	1 450	208
Övriga rörelsekostnader	45	–9 611	–191
Rörelseresultat	41, 42, 43, 44, 45	–38 948	–23 742
Resultat från andelar i koncernföretag	47	–233 305	–248 600
Ränteintäkter och liknande poster	48	8 369	10 753
Räntekostnader och liknande poster	49	–13 618	–9 975
Resultat före skatt		–277 502	–271 564
Bokslutsdispositioner	50	–	–
Inkomstskatt	51	411	–1 346
ÅRETS RESULTAT		–277 091	–272 910
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		–277 091	–272 910
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		–277 091	–272 910

Moderbolagets balansräkning

	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	52
– Inventarier och verktyg		–	3
Finansiella anläggningstillgångar	53
– Uppskjutna skattefordringar		3 192	2 695
– Aktier i dotterbolag	55	371 813	586 475
– Fordringar hos dotterbolag		210 244	153 663
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	53	22 902	20 438
Summa anläggningstillgångar		608 151	763 274
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		627	546
Kundfordringar och andra fordringar		3 491	1 585
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		–	45
Derivatinstrument	60	2 556	1 779
Fordringar hos koncernföretag		49 112	27 801
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	54	6 226	1 961
Likvida medel		56 452	62 872
Summa omsättningstillgångar		118 464	96 589
SUMMA TILLGÅNGAR		726 615	859 863
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		333 830	606 740
Årets resultat		–277 091	–272 910
Summa fritt eget kapital		56 739	333 830
Summa eget kapital		290 230	567 321
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	56	260 000	119 848
Uppskjutna skatteskulder		438	374
Skulder till koncernföretag		37 150	37 164
Övriga skulder		13 267	12 151
Summa långfristiga skulder		310 855	169 537
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		94 406	99 746
Leverantörsskulder		1 168	1 407
Skulder till kreditinstitut	56	9 367	11 970
Skatteskulder		–	983
Derivatinstrument	60	566	78
Övriga skulder		1 341	821
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	57	18 682	8 000
Summa kortfristiga skulder		125 530	123 005
Summa skulder		436 385	292 542
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		726 615	859 863

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2012	8 219	225 272	614 959	848 450
Totalresultat
– Utdelning			–8 219	–8 219
– Årets resultat			–272 910	–272 910
Utgående balans per den 31 december 2012	8 219	225 272	333 830	567 321
Ingående balans per den 1 januari 2013	8 219	225 272	333 830	567 321
Totalresultat
– Årets resultat			–277 091	–277 091
Utgående balans per den 31 december 2013	8 219	225 272	56 739	290 230

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–38 948	–23 742
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	62	–1 345	–15
		–40 293	–23 757
Erhållen ränta		7 409	4 957
Erlagd ränta		–13 170	–5 853
Betald inkomstskatt		–1 849	–1 438
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–47 903	–26 091
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–6 604	–2 467
– Övriga kortfristiga skulder		5 886	–5 033
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–48 621	–33 591
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Erhållet koncernbidrag		26 400	25 000
Förvärv av finansiella tillgångar	53	–43	–2 809
Lån till koncernföretag	53	–122 094	7 437
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–95 737	29 628
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–62 062	–36 579
Upptagna lån		200 000	65 921
Utbetald utdelning		–	–8 219
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		137 938	21 123
Förändring av likvida medel		–6 420	17 160
Likvida medel vid årets början		62 872	45 712
Likvida medel vid årets slut		56 452	62 872

Noter

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Av de IFRS- och IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2013 är följande tillämpliga för koncernen:

• IAS 1, "Utformning av finansiella rapporter", ändring rörande övrigt totalresultat. De poster som redovisas i övrigt totalresultat presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Ändringen har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 19, "Ersättningar till anställda". Den korridormetod som tidigare tillämpats av koncernen har tagits bort. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år redovisas nu omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar har ersatts av en nettoränta som beräknas med hjälp av en diskonteringsränta, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Ändringen har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter .
• IFRS 13, "Fair value measurement", syftar till att värderingen till verkligt värde i olika sammanhang ska bli mer konsekvent och mindre komplex. Vägledningen har ingen större inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2013. Inga av dessa har tillämpats vid upprättande av denna finansiella rapport och inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

• IFRS 10, "Consolidated financial statements", ger ytterligare vägledning till hur identifiering av kontroll ska göras. Kontroll är den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 10 för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2014, men standarden kommer inte att ha någon större inverkan på de finansiella rapporterna.
• IFRS 12, "Disclosures of interest in other entities", omfattar upplysningskrav för dotterbolag, joint arrangements, intressebolag och ej konsoliderade "structure entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014. Standarden kommer inte att ha någon större inverkan på de finansiella rapporterna.

• IFRS 11, "Samarbetsarrangemang", fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Koncernen har joint ventures genom vilket parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget och har rätt till nettotillgångar i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Standarden kommer inte att ha någon större inverkan på de finansiella rapporterna.

• IFRIC 21, "Levies", klargör redovisningen av en förpliktelse att betala en skatt eller avgift som inte är inkomstskatt. Tolkningen klargör vad den förpliktade händelsen som utlöser skyldigheten att betala skatten eller avgiften är samt när en skuld därmed ska redovisas. Standarden förväntas inte ha någon större inverkan på de finansiella rapporterna.

• IFRS 9, "Finansiella instrument", hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna, men ändå har möjlighet att styra finansiella operativa strategier genom de-facto kontroll. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader	20–50 år
• Maskiner	3–20 år
• Inventarier och installationer	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår.

Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (ELLER AVYTTRINGSGRUPPER) SOM INNEHAS TILL FÖRSÄLJNING

Anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper klassificeras som tillgångar som innehas till försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och där försäljningen vid årsskiftet anses mycket sannolik. Studsvik Processing Facility Erwin, LLC, och Studsvik Processing Facility Memphis, LLC, samt Semprasafe, LLC, vilka alla ingår i segment USA, redovisas i denna årsredovisning som "Verksamheter till försäljning" i och med att en försäljning av verksamheterna var mycket sannolik vid årsskiftet. Verksamheterna redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

1.9 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.10 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.12 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.13 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.14 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljnings- och marknadsföringskostnader.

1.15 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.16 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.17 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.18 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.19 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.20 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella för pliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller fri villig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersättningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncernen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämpningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal för pliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.21 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.22 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom upp dragsintäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.23 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.24 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.25 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultat räkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering 2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker, marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 60 (60) procent av kvarvarande verksamheters totala kostnader. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framförallt avseende euro (EUR), brittiska pund (GBP) och US-dollar (USD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2013 ha varit 4,1 (6,1) MSEK högre, då koncernens samlade intäkter i euro är större än motsvarande kostnader i euro. Eget kapital skulle ha varit 4,3 (6,0) MSEK högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2013 ha varit 10,1 (2,7) MSEK högre då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit 11,8 (9,9) MSEK högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till USdollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat för kvarvarande verksamheter per den 31 december 2013 ha varit 0,0 (1,9) MSEK lägre, till största delen som en följd av negativt nettoresultat i den amerikanska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit 2,0 (–18,3) MSEK lägre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet före skatt av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med 0,3 (0,2) MSEK.

Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2013 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultatet före skatt för räkenskapsåret varit 0,2 (0,5) MSEK lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2013 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultatet före skatt för räkenskapsåret varit 0,02 (0,03) MSEK lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i SEK per den 31 december 2013 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade resultatet före skatt för räkenskapsåret varit 1,0 (0,0) MSEK lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+ rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas,liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Per den 31 december 2013 –	Mindre	Mellan	Mellan	Mer
Kvarvarande verksamheter	än 1 år	1 och 2 år	2 och 5 år	än 5 år
Banklån	44 901	61 669	2 734	–
Obligationslån	9 490	9 490	202 359	–
Derivatinstrument	858	7	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	270 726	1 634	4 902	34 009

		Per den 31 december 2012 –

Totalt inklusive verksamheter till	Mindre	Mellan	Mellan	Mer
försäljning	än 1 år	1 och 2 år	2 och 5 år	än 5 år
Banklån	107 792	72 483	63 257	–
Derivatinstrument	1 033	1 266	261	–
Leverantörsskulder och andra skulder	333 608	1 744	2 890	35 944

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals enliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader har inte diskonterats, eftersom diskonteringseffekten är oväsent lig.

Per den 31 december 2013	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	15 631	–	–	–
– Inflöde	384 640	13 688	1 610	–
Per den 31 december 2012	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	11 326	–	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 procent. Soliditeten för kvarvarande verksamheter uppgick vid utgången av året 26,2 (36,3) procent och försämringen förklaras framförallt av årets negativa totalresultat.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2013	2012
Total upplåning (not 30)	307 085	230 263
Avgår likvida medel (not 25)	–151 367	–115 792
Nettoskuld	155 718	114 471
Totalt eget kapital	286 270	478 218
Skuldsättningsgrad	54,4%	23,9%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2013 var främst en följd av högre nettoskuld och lägre eget kapital. Upplåningen ökade under året och kassaflödet efter investeringar var negativt. Det negativa totalresultatet för 2013 till följd av negativt resultat från verksamheter till försäljning är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2013.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	9 635
– Kapitalförsäkringar	–	13 745	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	8 002	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	5 555	–
Summa tillgångar	–	27 302	9 635
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	865	–
Summa skulder	–	865	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2012.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	8 287
– Kapitalförsäkringar	–	12 196	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	2 729	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	3 017	–
Summa tillgångar	–	17 942	8 287
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 560	–
Summa skulder	–	2 560	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2013.

	Nivå 3
Ingående balans	8 287
Förvärv av andelar	–
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 348
Utgående balans	9 635
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 348
Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2012.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2012.

Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut
Utgående balans	8 287
Vinster redovisade i resultaträkningen	50
Förvärv av andelar	2 809
Ingående balans	5 428
	Nivå 3

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter i kvarvarande verksamheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Om ledningens bedömning av den budgeterade rörelsemarginalen, som användes vid beräkningen avseende det amerikanska segmentet, varit 25 procent lägre med oförändrat antagande om diskonteringsränta, skulle koncernen ha skrivit ner goodwill med 1,6 MSEK.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar/-skulder under den period då dessa fastställanden görs.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt i kvarvarande verksamheter öka med 1,9 (6,4) MSEK om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 1,9 (6,4) MSEK om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassaflöden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet före skatt ha varit 0,2 (0,2) MSEK lägre vid en högre ränta.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet från kvarvarande verksamheter ha varit 1,5 (1,0) MSEK lägre vid en högre bedöm ning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av fram tidakostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Kvarvarande verksamheter

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Den tydliga geografiska ledningsstrukturen, som återfinns inom Studsviks organisation, har påverkat utformningen av segmentsstrukturen. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten både från ett geografiskt perspektiv och från ett produktperspektiv.

Segmenten erhåller sina intäkter från olika tjänster och produkter. Större delen av segment Sveriges intäkter härrör från behandling och volymreducering av låg- och medelaktivt avfall. Segment Storbritannien får intäkter från konsult- och ingenjörstjänster, behandling av lågaktivt avfall samt avvecklings- och rivningstjänster. Intäkterna i segment Tyskland kommer från tjänster inom områdena avveckling och rivning, service vid drift och underhåll samt från strålskyddstjänster. Intäktskällan i segment USA kommer från konsult- och ingenjörstjänster. Segment Global Services utför tester, undersökningar och analyser inom en rad områden där provning och analys av kärnbränsle och material utgör den största intäktskällan, men intäkter genereras även från konsult- och ingenjörstjänster samt korrosions- och vattenkemistudier. En annan stor intäktskälla för segment Global Services är försäljning av programvara för bränsleoptimering.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effekterna av poster av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment. Med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2013 Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Övrigt Elimineringar Koncernen Försäljningsintäkter 211 183 265 586 271 414 11 394 270 683 50 611 –79 629 1 001 242 Externa försäljningsintäkter 153 420 265 586 269 843 11 394 270 305 30 694 – 1 001 242 EBITDA före poster av engångskaraktär 54 684 18 966 1 587 –8 828 31 511 –22 873 – 75 047 Poster av engångskaraktär – – –23 034 – – –9 515 – –32 549 Av- och nedskrivningar –9 352 –5 212 –2 097 –809 –8 690 –7 624 – –33 784 Resultat från intressebolag och joint ventures – 7 554 – –239 – – – 7 315 Rörelseresultat 45 332 21 308 –23 544 –9 876 22 821 –40 012 – 16 029 Finansiella poster, netto –18 764 Skatter –20 149 Årets resultat från kvarvarande verksamheter –22 884 Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures – 107 – 5 484 48 – – 5 639 Övriga operativa segmentstillgångar 146 202 246 768 186 076 96 971 206 206 442 243 –327 438 997 028 Tillgångar i verksamheter till försäljning 260 687 Summa tillgångar 1 263 354 Operativa segmentsskulder 188 121 125 522 162 563 173 419 122 305 360 653 –327 438 805 145 Eget kapital 286 270 Skulder i verksamheter till försäljning 171 939 Summa eget kapital och skulder 1 263 354 Investeringar från kvarvarande verksamheter 8 337 3 816 1 033 239 4 203 2 232 – 19 860 Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter 103 88 530 29 161 77 – 988 Räkenskapsåret 2012 Sverige Storbritannien Tyskland USA Global Services Övrigt Elimineringar Koncernen Försäljningsintäkter 191 584 219 276 331 315 12 992 284 533 46 787 –73 611 1 012 876 Externa försäljningsintäkter 132 889 219 276 329 988 12 992 284 434 33 297 – 1 012 876 EBITDA före poster av engångskaraktär 28 453 8 773 4 803 –8 289 33 311 –16 710 – 50 341 Poster av engångskaraktär – – –8 739 – – – – –8 739 Av- och nedskrivningar –8 214 –5 298 –2 809 –1 010 –7 181 –7 289 – –31 801 Resultat från intressebolag och joint ventures – 5 064 – 301 – – – 5 365 Rörelseresultat 20 239 8 539 –6 745 –8 998 26 130 –23 999 0 15 166 Finansiella poster, netto –13 795 Skatter –14 957 Årets resultat från kvarvarande verksamheter –13 586 Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures – 3 605 – 5 732 48 – – 9 385 Övriga operativa segmentstillgångar 135 371 218 782 195 615 24 825 192 346 357 226 –242 509 881 656 Tillgångar i verksamheter till försäljning 425 409 Summa tillgångar 1 316 450 Operativa segmentsskulder 160 015 119 653 150 888 176 036 124 205 229 706 –242 509 717 994 Eget kapital 478 218 Skulder i verksamheter till försäljning 120 238 Summa eget kapital och skulder 1 316 450 Investeringar från kvarvarande verksamheter 19 161 1 944 3 604 207 11 024 9 991 – 45 931 Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter 97 82 584 33 160 75 – 1 031

Not 4 (forts)

EBITDA före poster av engångskaraktär stäms av mot resultat före skatt.

	2013	2012
EBITDA före engångsposter	75 047	50 341
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar	–32 136	–29 838
Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–1 648	–1 963
Omstruktureringskostnader	–32 549	–8 739
Resultatandelar från intressebolag och joint ventures	7 315	5 365
Finansiella poster – netto	–18 764	–13 795
Resultat före skatt och verksamheter till försäljning	–2 735	1 371

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2013	2012
Behandling radioaktivt avfall	324 800	264 224
Avfallstjänster hos kund	3 146	–
Konsult- och ingenjörstjänster	137 470	141 681
Strålskyddstjänster	57 572	58 049
Avvecklings- och rivningstjänster	51 726	61 429
Service vid drift och underhåll	177 070	222 602
Provning/analys av kärnbränsle och material	109 425	109 502
Korrosions- och vattenkemistudier	35 068	32 004
Programvara för bränsleoptimering	74 142	89 846
Övrig verksamhet	30 823	33 539
Summa	1 001 242	1 012 876

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Global Services eller Sverige.

Externa försäljnings
intäkter baserade på det		2013		2012
land där kunden finns	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	175 872	17,6	161 292	15,9
Europa exkl Sverige	713 822	71,3	738 339	72,9
Nordamerika	98 245	9,8	76 519	7,6
Asien	13 303	1,3	36 726	3,6
Summa	1 001 242	100,0	1 012 876	100,0

Koncernen har under 2013 en kund som svarar för 15,7 procent av den totala försäljningen.

Anläggningstillgångar per	2013			2012
land	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	237 583	39,2	226 600	29,0
Europa exkl Sverige	284 274	46,8	280 505	35,9
Nordamerika	85 007	14,0	274 361	35,1
Asien	132	0,0	165	0,0
Summa	606 996	100,0	781 631	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Försäljning av materiella tillgångar Försäkringsersättningar	563 682	60 456
Ersättning för juridisk uppgörelse	642	–
Statliga bidrag	–	515
Återförda kundförluster	890	–
Omvärdering innehav ömsesidigt försäkringsbolag	1 348	–
Övrigt	925	200
Summa	5 050	1 231

Andra vinster	2013	2012
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 466	1 108
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	3 678	5 356
Summa	5 144	6 464

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2013	2012
Kundförluster	–	996
Försäljning av materiella tillgångar	782	522
Strukturkostnader av engångskaraktär	32 549	8 739
Övrigt	6 331	85
Summa	39 662	10 342
Andra förluster	2013	2012
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	2 368	1 488
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	18	7 211
Summa	2 386	8 699

Strukturkostnader av engångskaraktär uppgår till 32 549 kSEK och består av kostnader för personalavveckling i moderbolaget med 9 515 kSEK och i segment Tyskland med 23 033 kSEK.

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2013	2012
Inköp material och tjänster	321 337	329 206
Personalkostnader	573 637	591 575
Energi	22 071	24 372
Av- och nedskrivningar	33 784	31 801
Övriga kostnader	9 845	14 775
Summa	960 674	991 729

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2013	2012
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	3 042	2 734
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	30	125
– Skatterådgivning	566	325
– Övriga tjänster	855	901
Summa	4 493	4 085
Övriga revisorer
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	52	–
– Skatterådgivning	93	286
– Övriga tjänster	10	234
Summa	155	520
Koncernen totalt	4 648	4 605

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2013	2012
Löner	495 989	515 551
Sociala avgifter	94 637	101 042
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	34 406	31 416
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 239	1 153
Summa	626 271	649 162
Varav kvarvarande verksamheter	598 462	618 728
Varav verksamheter till försäljning	27 809	30 434

Löner och andra ersättningar fördelade			2013			2012
mellan styrelse och verkställande		Varav			Varav
direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	5 738	–	8 009	5 377	–	7 590
Dotterbolag i Sverige	2 587	295	139 216	2 831	292	131 346
Dotterbolag utomlands	8 350	400	305 675	9 150	582	330 057
Totalt dotterbolag i kvarvarande verksamheter	10 937	695	444 891	11 981	874	461 403
Verksamheter till försäljning	–	–	25 719	–	–	28 326
Totalt koncernen	16 675	695	478 619	17 358	874	497 319

			2013			2012
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	5	11	6	5	11
Dotterbolag i Sverige	221	74	295	207	78	285
Dotterbolag utomlands
– Tyskland	466	66	532	482	73	555
– Storbritannien	72	16	88	67	15	82
– USA	44	13	57	46	14	60
– Japan	1	–	1	1	1	2
– Schweiz	2	1	3	1	1	2
– Frankrike	–	1	1	28	6	34
Totalt dotterbolag i kvarvarande verksamheter	806	171	977	832	188	1 020
Verksamheter till försäljning	47	26	73	64	9	73
Totalt koncernen	859	202	1 061	902	202	1 104

		2013		2012
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
VD och övriga ledande befattningshavare	10	10	10	10
Totalt koncernen	21	18	21	18

Samtliga styrelseledamöter och VD tillhör kvarvarande verksamheter. För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2013	2012
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	1 166	451
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	603	4 162
Övriga finansiella intäkter	39	348
Summa	1 808	4 961
Finansiella kostnader
Banklån	–17 069	–10 930
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–847	–4 588
Andra finansiella kostnader	–2 656	–3 238
Summa	–20 572	–18 756
Finansiella poster – netto	–18 764	–13 795

Not 11 Inkomstskatt

	2013	2012
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–7 251	–5 419
Justering avseende tidigare år	193	200
Summa	–7 058	–5 219
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–13 091	–9 262
Effekt av förändring i skattesats	–	–476
Summa	–13 091	–9 738
Summa inkomstskatt	–20 149	–14 957

Svensk inkomstskatt uppgår till 22 (26,3) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2013	2012
Resultat före skatt	–2 735	1 371
Skatt enligt gällande skattesats	602	–361
Ej skattepliktiga intäkter	7 200	2 097
Ej avdragsgilla kostnader	–144	–2 497
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–2 795	–8 325
Justering utländsk skattesats	–6 223	1 549
Omvärdering av uppskjuten skatt – förändring i skattesatsen	–	–476
Nedskrivning av uppskjutna skattefordringar	–14 273	–4 829
Utnyttjade förlustavdrag*	–4 886	–1 706
Justering tidigare års taxering	193	538
Övriga effekter	177	–947
Skattekostnad	–20 149	–14 957

* Utnyttjade förlustavdrag i England för vilka ej redovisade uppskjutna skattefordringar tidigare redovisats.

Omvärderingen av de uppskjutna skattefordringarna föregående år, där skattesatsen i England sjönk från 26 procent till 24 procent, uppgick till –1 642 kSEK.

Till följd av den ändring av den svenska bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent, som antogs den 26 juni 2012 och som kom att gälla från den 1 april 2013, räknades de berörda redovisade värdena för uppskjuten skatt om i årsredovisningen för 2012. Omvärderingen uppgick till 1 166 kSEK.

Vägd genomsnittlig skattesats var –737 (1 091) procent. Skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen förklaras framförallt av en nedskrivning av uppskjutna skattefordringar i den amerikanska verksamheten uppgående till 14,3 MSEK samt att ingen skattefordran bokats upp på rörelseförlusten i den amerikanska verksamheten.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till –31 (–907) kSEK. I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2013	2012
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	2 758	–2 235
Finansiella poster (not 10)	–244	–426
Summa	2 514	–2 661

Not 13 Resultat per aktie

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie före och efter utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Före och efter utspädning kvarvarande

verksamheter	2013	2012
Årets resultat	–22 884	–13 586
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–2,78	–1,65
Före och efter utspädning verksamheter till
försäljning	2013	2012
Årets resultat	–173 888	–34 226
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–21,15	–4,17
Före och efter utspädning totala verksamheten	2013	2012
Årets resultat	–196 772	–47 812
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före och efter utspädning
(SEK per aktie)	–23,93	–5,82

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2013 och 2012 uppgick till 0 kSEK (0 krona per aktie) respektive 8 219 kSEK (1 krona per aktie). På årsstämman den 23 april 2014 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2013.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2012
Anskaffningsvärde	326 894	444 020	284 162	65 221	1 120 297
Ackumulerad av- och nedskrivning	–106 114	–308 059	–224 001	–1 058	–639 232
Bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
1 januari – 31 december 2012
Ingående bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
Valutakursdifferenser	–4 432	–3 740	–2 442	–774	–11 388
Investeringar	330	3 249	5 320	39 739	48 638
Aktivering framtida återställandekostnad	3 350	–	–	–	3 350
Omfördelningar	295	17 660	17 961	–36 090	–174
Avyttringar och utrangeringar	–	–283	–462	–	–745
Avskrivningar	–8 669	–32 513	–17 938	–	–59 120
Årets nedskrivning	–	–	–	–2 007	–2 007
Utgående bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
Per den 31 december 2012
Anskaffningsvärde	325 334	447 143	281 484	67 968	1 121 929
Ackumulerad av- och nedskrivning	–113 680	–326 809	–218 884	–2 937	–662 310
Bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
1 januari – 31 december 2013
Ingående bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
Tillgångar i verksamheter till försäljning	–39 331	–47 755	–28 551	–13 575	–129 212
Valutakursdifferenser	2 381	326	23	–	2 730
Investeringar	45	3 148	2 447	14 202	19 842
Aktivering framtida återställandekostnad	13 160	–	–	–	13 160
Omfördelningar	13 870	30 847	4 429	–50 124	–978
Avyttringar och utrangeringar	–9	–338	–1 289	–	–1 636
Avskrivningar	–7 467	–16 313	–8 357	–	–32 137
Utgående bokfört värde	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388
Per den 31 december 2013
Anskaffningsvärde	299 979	219 266	128 900	15 534	663 679
Ackumulerad av- och nedskrivning	–105 676	–129 017	–97 598	–	–332 291
Bokfört värde	194 303	90 249	31 302	15 534	331 388

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med 24 888 (51 518) kSEK, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med 241 (232) kSEK, i Administrationskostnader med 6 366 (6 860) kSEK och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 642 (511) kSEK. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med 4 939 (4 828) kSEK. Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu -	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2012
Anskaffningsvärde	348 886	25 042	68 971	442 899
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 985	–22 630	–36 569	–92 184
Bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
1 januari – 31 december 2012
Ingående bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
Valutakursdifferenser	–15 032	–102	–1 572	–16 706
Investeringar	–	84	146	230
Avskrivningar	–	–735	–4 118	–4 853
Utgående bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
Per den 31 december 2012
Anskaffningsvärde	332 782	24 963	65 948	423 693
Ackumulerad av- och nedskrivning	–31 913	–23 304	–39 090	–94 307
Bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
1 januari – 31 december 2013
Ingående bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
Verksamheter till försäljning	–146 499	–		–22 863 –169 362
Valutakursdifferenser	4 441	9	52	4 502
Investeringar	–	–53	71	18
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–9	–9
Avskrivningar	–	–592	–1 057	–1 649
Utgående bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886
Per den 31 december 2013
Anskaffningsvärde	191 797	25 153	23 739	240 689
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 986	–24 130	–20 687	–77 803
Bokfört värde	158 811	1 023	3 052	162 886

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 1 649 (4 853) kSEK.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfinns nedan.

	2013	2012
Storbritannien	23 122	22 604
Tyskland	107 018	103 054
USA	25 840	172 380
Global Services	2 831	2 831
Summa	158 811	300 869

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter med undantag för segment Global Services, där goodwillvärden hänförs till respektive verksamhetsområde.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner, som har godkänts av styrelsen för de närmaste tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2013:

	Brutto marginal, %	Tillväxttakt efter år 3, %	Diskonte ringsränta, %
Storbritannien	26	2,4	10,3
Tyskland	12	1,5	9,9
USA	13	2,4	14,2
Global Services	32	2,4	10,4

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2012:

	Brutto marginal, %	Tillväxttakt efter år 3, %	Diskonte ringsränta, %
Storbritannien	23	1,4	8,9
Tyskland	13	1,2	8,9
USA	29	2,7	9,4
Global Services	37	3,0	8,3

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 10 till 14 (8 till 9) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden på nettotillgångar för alla segment utom USA. Känslighetsanalysen indikerar att ett antagande om 25 procent lägre rörelseresultat med oförändrat antagande om diskonteringsränta indikerar ett nedskrivningsbehov motsvarande 1,6 MSEK. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys	Marginal till redovisat värde, %	Marginal vid 25 % högre diskonte ringsränta, %	Marginal vid 25 % lägre rörelse resultat, %
Storbritannien	304	196	213
Tyskland	153	82	97
USA	70	25	–4
Global Services	414	256	297

Not 17 Innehav i intressebolag

	2013	2012
Per den 1 januari	48	48
Resultatandel	–	–
Erhållen utdelning från intressebolag	–	–
Per den 31 december	48	48

Koncernens andel av resultatet i intressebolaget KraftAkademin AB, vilket är onoterat och registrerat i Sverige, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer (kapitalandelsmetoden används).

2013		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	52	5	18	–3	20
Summa		52	5	18	–3
2012		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	62	13	14	1	20
Summa		62	13	14	1

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 18 Innehav i joint ventures

	2013	2012
Per den 1 januari	10 185	13 955
Resultatandel	7 315	5 365
Erhållen utdelning från joint ventures	–11 513	–8 844
Erhållen andel genom bildande av joint venture	–	524
Avgår verksamheter till försäljning	–846	–
Valutakursdifferenser	450	–815
Per den 31 december	5 591	10 185

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer:

2013		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	6 357	882	5 475	2 668	–239	50
UK Nuclear Waste Management Ltd*	Storbritannien	–	925	1 156	–231	15 189	11 185	15
Summa		–	7 282	2 038	5 244	17 857	10 946
2012		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	7 035	1 313	5 722	6 669	301	50
Semprasafe, LLC	USA	–	5 360	7 478	–2 118	19 755	–2 188	51
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	–	3 482	3 271	211	3 506	4 206	15
Summa		–	15 877	12 062	3 815	29 930	2 319

* UK Nuclear Waste Management Ltd har bokföringsår den 1 april – den 31 mars.

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2013
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	3 677	1 878	5 555
Kundfordringar och andra fordringar	239 732	–	–	239 732
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	31 382	–	31 382
Likvida medel	151 367	–	–	151 367
Summa	391 099	35 059	1 878	428 036

Tillgångar

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	307 085	–	307 085
Derivatinstrument	455	–	410	865
Summa	455	307 085	410	307 950

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2012
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	2 217	800	3 017
Kundfordringar och andra fordringar	284 477	–	–	284 477
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	23 212	–	23 212
Likvida medel	115 792	–	–	115 792
Summa	400 269	25 429	800	426 498
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen

Summa	238	230 263	2 322	232 823
Derivatinstrument	238	–	2 322	2 560
Upplåning	–	230 263	–	230 263
Skulder i balansräkningen

Not 20 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

	2013	2012
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	506	4 094
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	139 853	127 091
– Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar	11 316	37 987
Summa	151 675	169 172
Lån till närstående
Befintliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 405	2 351
Summa	2 405	2 351
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	151 367	115 792
Summa	151 367	115 792
En ny kreditfacilitet har erhållits under året.
Derivatinstrument
AA- och A+	5 555	3 017
Summa	5 555	3 017

Not 21 Derivatinstrument

		2013		2012
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar	5 555	865	3 017	2 560

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till 3 660 kSEK (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 47 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2013, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2013-12-31

			INFLÖDESVALUTOR						UTFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	JPY	NOK	USD	EUR	JPY	NOK	USD
Förfalloår		000	000	000	000	000	000	000	000	000
2014	Belopp	7 782	7 163	96 700	2 121	32 916	192	32 241	6 191	780
	Kurs 1	9,025	10,717	0,067	1,086	6,549	8,767	0,068	1,082	6,502
2015	Belopp		14	45 000		1 537
	Kurs 1		10,193	0,070		6,752
2016	Belopp					235
	Kurs 1					6,851
	Omräknat till verkligt värde, kSEK	68 931	76 438	8 704	2 228	224 177	1 706	1 984	6 552	5 048

¹ Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till 415 569 (259 497) kSEK.

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2013	2012
Kundfordringar	152 902	177 978
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–1 227	–8 806
Kundfordringar netto	151 675	169 172
Lån till närstående (not 37)	2 405	2 351
Pågående tjänsteuppdrag	43 135	42 076
Skattefordringar	13 780	11 444
Övriga fordringar	4 182	2 170
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	8 210	36 949
– Förutbetalda hyror	975	1 628
– Förutbetalda leasingavgifter	131	419
– Förutbetalda försäkringspremier	2 240	3 897
– Övriga förutbetalda kostnader	12 999	14 371
Summa	239 732	284 477
Långfristig del	2 525	2 489
Kortfristig del	237 207	281 988
Summa	239 732	284 477

Av de långfristiga fordringarna utgör 2 405 (2 351) kSEK fordringar på närstående.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2013	2012
Lån till närstående (not 37)	2,0%	2,1%

Per den 31 december 2013 var kundfordringar uppgående till 51 537 (69 825) kSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2013	2012
Mindre än 3 månader	50 679	68 172
3 till 6 månader	852	1 573
Mer än 6 månader	6	80
Summa	51 537	69 825

Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 1 227 (8 806) kSEK per den 31 december 2013.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

2013	2012
115 451	96 604
50 204	67 304
44 518	43 273
27 989	76 153
1 570	1 143
239 732	284 477

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2013	2012
Per den 1 januari	–8 806	–2 055
Omräkningsdifferens	–274	91
Reservering för osäkra fordringar	–719	–6 858
Återförda outnyttjade belopp	8 572	16
Per den 31 december	–1 227	–8 806

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2013	2012
Onoterade aktieinnehav	9 635	8 287
Kapitalförsäkringar	13 745	12 196
Långfristiga bankplaceringar	8 002	2 729
Summa	31 382	23 212

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som Kassaflöde från finansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Under året har den amerikanska verksamheten ianspråktagit – (54,3) MSEK av de spärrade bankmedlen för slutdeponering av avfall samt inbetalat – (19,1) MSEK till spärrade bankmedel. Spärrade bankmedel i USA uppgår till 32 (32) kSEK samt spärrade medel i Kärnavfallsfonden till 7 970 (2 697) kSEK och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 24 Varulager

	2013	2012
Råmaterial	–	5 234
Färdiga varor	1 817	1 739
Summa	1 817	6 973

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till 2 773 (18 281) kSEK.

Not 25 Likvida medel

	2013	2012
Kassa och bank	151 367	115 792
Summa	151 367	115 792

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2012	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2012	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2013	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2013	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2012	311 309
Årets resultat	–47 812
Betald utdelning avseende 2011	–8 219
Per den 31 december 2012	255 278
Per den 1 januari 2013	255 278
Årets resultat	–196 772
Betald utdelning avseende 2012	–
Per den 31 december 2013	58 506

Not 28 Reserver

Samtliga poster nedan kan komma att omklassificeras till resultaträkningen.

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2012	5 138	–1 447	3 691
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–17 714	–	–17 714
– Intressebolag	–16	–	–16
Kassaflödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	4 124	4 124
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	–907	–907
Per den 31 december 2012	–12 592	1 770	–10 822
Per den 1 januari 2013	–12 592	1 770	–10 822
Valutakursdifferenser
– Koncernen	4 714	–	4 714
– Intressebolag	0	–	0
Kassaflödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	141	141
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	–31	–31
Per den 31 december 2013	–7 878	1 880	–5 998

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2013	2012
Leverantörsskulder	43 000	68 543
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	57 596	110 464
Sociala avgifter och andra skatter	63 741	50 600
Övriga skulder	26 339	34 398
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	12 716	15 835
– Upplupna räntekostnader	1 448	1 319
– Upplupna löner	36 994	28 832
– Upplupna pensionskostnader	13 916	12 196
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	35 626	25 458
– Upplupna revisionsarvoden	1 378	1 408
– Övriga poster	18 517	25 133
Summa	311 271	374 186
Långfristig del	40 545	40 578
Kortfristig del	270 726	333 608
Summa	311 271	374 186

Not 30 Upplåning

	2013	2012
Långfristig del
Banklån	64 797	130 979
Obligationslån	200 000	–
Summa	264 797	130 979
Kortfristig del
Banklån	42 288	99 284
Summa	42 288	99 284
Summa upplåning	307 085	230 263

Obligationslånet löper med en räntemarginal om 3,75 procent plus stibor 30 dagar och förfaller i sin helhet den 6 mars 2016.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter

för ränteomförhandling på balansdagen	2013	2012
0–6 månader	246 517	114 027
6–12 månader	–	56 236
1–5 år	60 568	60 000
Summa upplåning	307 085	230 263

Not 30 (forts)

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med 69 367 (127 935) kSEK. Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt aktierna i Studsvik Nuclear AB.

Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

		VERKLIGT VÄRDE		REDOVISAT VÄRDE
Förfallodagar för upplåning	2013	2012	2013	2012
Mindre än 1 år		34 545 104 135		42 288 108 379
Mellan 1 och 2 år	60 050	54 433	63 707	54 569
Mellan 2 och 5 år	205 895	67 307	201 090	67 315
Mer än 5 år	–	–	–	–
Summa		300 490 225 875		307 085 230 263
Redovisade belopp, per valuta,
för koncernens upplåning			2013	2012
SEK			261 067	61 636
EUR			–	54 569
USD				40 117 106 743

GBP 5 901 7 315 Summa 307 085 230 263

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2013	2012
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			65 849	80 583
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			7 052	3 158
Summa			72 901	83 741
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			32 793	36 185
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			3 267	3 255
Summa			36 060	39 440
Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2012	92 645	3 720	311	96 676
Redovisat i resultaträkningen	–8 704	167	–73	–8 610
Omföring till aktuell skatt	–	7	–	7
Omräkningsdifferenser	–4 332	–	–	–4 332
Per den 31 december 2012	79 609	3 894	238	83 741
Redovisat i resultaträkningen	–11 139	–406	359	–11 186
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	346	–	–	346
Per den 31 december 2013	68 816	3 488	597	72 901

Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2012	7 256	1 407	29 909	38 572
Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter	713	374	41	1 128
Redovisat i resultaträkningen tillhörande verksamheter till försäljning	–	–	–335	–335
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	907	–	907
Omräkningsdifferenser	–	–	–832	–832
Per den 31 december 2012	7 969	2 688	28 783	39 440
Redovisat i resultaträkningen	313	142	1 450	1 905
Skulder i verksamheter till försäljning	–	–	–6 651	–6 651
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	31	–	31
Omföring till aktuell skatt	–	–	349	349
Omräkningsdifferenser	–	–	986	986
Per den 31 december 2013	8 282	2 861	24 917	36 060

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 24,7 (22,3) MSEK hänförligt till temporära skillnader från goodwill i den tyska verksamheten.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 59,2 (56,0) MUSD, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 424,3 (362,8) MSEK, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 9,3 (10,0) MGBP i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 99,2 (104,2) MSEK, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbegränsad. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med 48,4 (62,8) MSEK och i Storbritannien med 13,0 (17,7) MSEK.

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2014.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2013	2012
SEK	4,89%	5,01%
EUR	–	3,37%
USD	4,90%	3,76%
GBP	2,52%	2,56%

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6 728 (5 992) kSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 (123) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2013	2012
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	5 969	6 021
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	32 390	30 077
Belopp som redovisas i balansräkningen	2013	2012
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	5 969	6 021
Summa	5 969	6 021
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2013	2012
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	235	489
Räntekostnad	104	104
Summa	339	593

Av den totala kostnaden ingick 339 (583) och – (10) kSEK i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till – (–) kSEK.

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2013	2012
Vid årets början	6 021	6 165
Omräkningsdifferenser	–248	–530
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	339	593
Erlagda avgifter	–143	–207
Vid årets slut	5 969	6 021

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2013	2012
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	339	593
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	26 669	24 794
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	5 382	4 690
Summa	32 390	30 077

Aktuariella antaganden	2013	2012
Diskonteringsränta	3,5%	3,5%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%
Framtida pensionsökningar	1,0%	1,0%

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2013	45 927	134 143	180 070
Verksamheter till försäljning	–3 694	–55 474	–59 168
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	16 819	13 601	30 420
Diskonteringseffekt	849	1 006	1 855
Utnyttjat belopp under perioden	–7 634	–1 814	–9 448
Omräkningsdifferens	–2 375	720	–1 655
Per den 31 december 2013	49 892	92 182	142 074
Långfristig del	47 915	92 182	140 097
Kortfristig del	1 977	–	1 977
Summa	49 892	92 182	142 074

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 7 970 (2 697) kSEK och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med 49,9 MSEK. Av de totala avsättningarna förväntas 2,0 MSEK utnyttjas under 2014 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2015.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska och brittiska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas 0,0 MSEK utnyttjas under 2014. Resterande del av avsättningarna för väntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2013	2012
Avskrivningar	63 515	63 974
Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	23 998	2 290
Nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar	67 546	–
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	219	462
Resultatandelar intressebolag	–7 315	–5 365
Omvärdering av finansiella innehav	–977	–
Ianspråktagande av avsättningar för avfall i USA	–	–118 737
Övriga förändringar i avsättningar	6 203	48 539
Summa	153 189	–8 837

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 89 940 (83 585) kSEK till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2013	2012
Materiella anläggningstillgångar	–	–
Summa	–	–

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 14 963 (11 432) kSEK.

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2013	2012
Inom 1 år	11 853	4 386
Mellan 1 och 5 år	25 900	12 816
Mer än 5 år	2 352	–
Summa	40 105	17 202

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2012		2 204
Investeringar		–
Årets avskrivning		–633
Avyttringar och utrangeringar		–514
Utgående bokfört värde den 31 december 2012		1 057
Ingående bokfört värde den 1 januari 2013		1 057
Investeringar		1 253
Årets avskrivning		–627
Avyttringar och utrangeringar		–
Utgående bokfört värde den 31 december 2013		1 683
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2013	2012
Inom 1 år	626	633
Mellan 1 och 5 år	–	424
Summa	626	1 057

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till 627 (633) kSEK. Den finansiella leasingen består av utrustning för bearbetning av stora kompo nenter i den svenska verksamheten.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för låg aktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med närstående	2013	2012
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	2 666	4 691
– UK Nuclear Waste Management Ltd	5 365	6 751
Redovisade fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	71	239
– UK Nuclear Waste Management Ltd	684	3 313
– Semprasafe, LLC *	323	1 947
Avsättning för osäkra kundfordringar
– Semprasafe, LLC	2 834	–
Nedskrivna kundfordringar
– Semprasafe, LLC	14 320	–
Summa kostnader avseende avsättningar och
nedskrivningar redovisade i resultaträkningen **	17 154	–
Fordringar lån på närstående

– UK Nuclear Waste Management Ltd 2 405 2 351

* Klassificeras 2013 som "Verksamheter till försäljning". Beloppet är redovisat efter avdrag för nedskrivningar och reserveringar för osäkra fordringar.

** Redovisas som "Årets resultat från verksamheter till försäljning".

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9.

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2013	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	75	–	–	–	–	300
– Peter Gossas	113	25	–	–	–	–	138
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson (avgående)	112	50	–	–	–	–	162
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	2 757	–	–	121	1 326	–	4 204
Verkställande direktören (avgående)	500	–	–	30	312	–	842
Andra ledande befattningshavare (8)	10 272	–	45	1 029	5 023	5 996	22 365
– varav avgående (2)	2 931	–	0	159	3 278	5 996	12 364
Summa	15 529	200	45	1 180	6 661	5 996	29 611

Löner och övriga förmåner 2012	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	50	–	–	–	–	275
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson	225	100	–	–	–	–	325
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 016	–	–	149	1 216	–	4 381
Andra ledande befattningshavare (6)	10 254	–	563	682	2 950	1 455	15 904
– varav avgående (1)	2 147	–	389	120	288	1 455	4 399
Summa	15 270	200	563	831	4 166	1 455	22 485

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2013	2012
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	14 993	8 441
– Varav rörlig ersättning	–	–
Pensioner	5 105	2 892
Antal personer	17	14
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	7 957	9 878
– Varav rörlig ersättning	45	563
Pensioner	1 556	1 274
Antal personer	5	5
Koncernen
Löner och andra ersättningar	22 950	18 319
– Varav rörlig ersättning	45	563
Pensioner	6 661	4 166
Antal personer	22	19

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2013.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2013 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncernens försäljning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2013 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 20–50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den så kallade ITP-planen och pensionsåtagandet tryggas genom en försäkring i Alecta. I ett fall finns en kompletterande premiebaserad pensionsplan till vilken företaget erlägger en premie motsvarande ca 18 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer med undantag för Tyskland där en förmånsbestämd plan baserad på anställningstid gäller. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande, dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget ska motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag på upp till 12 månadslöner.

Not 39 Verksamheter till försäljning

De tillgångar och skulder som hänför sig till Studsvik Processing Facility Erwin, LLC, Studsvik Processing Facility Memphis, LLC samt Semprasafe, LLC, vilka alla ingår i segment USA, har redovisats som verksamheter till försäljning, eftersom en försäljning av verksamheterna var mycket sannolik per den 31 december 2013. Transaktionen fullföljdes per den 1 mars 2014 och genomfördes till en köpeskilling om 23 MUSD samt gav ett positivt kassaflöde om 88 MSEK.

Kassaflöden från verksamheter till försäljning	2013	2012
Kassaflöden från den löpande verksamheten	–33 705	–48 774
Kassaflöden från investeringsverksamheten	–278	–2 937
Kassaflöden från finansieringsverksamheten	–	–1 154
Summa	–33 983	–52 865

Kassaflöden från verksamheter till försäljning ingår i koncernens redovisade kassaflöden med ovanstående belopp.

Tillgångar i avyttringsgrupp klassificerade som

verksamheter till försäljning	2013	2012
Materiella anläggningstillgångar	76 519	–
Goodwill	98 870	–
Övriga omsättningstillgångar	85 298	–
Summa	260 687	–
Skulder i avyttringsgrupp klassificerade som verksamheter till försäljning	2013	2012
Leverantörsskulder och andra skulder	119 464	–

Summa	171 939	–
Avsättningar	52 475	–

I enlighet med IFRS 5 har tillgångar och skulder, som innehas till försäljning, skrivits ned till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader 5 491 kSEK. Detta är en icke återkommande värdering till verkligt värde, som har beräknats med hjälp av observerbara indata, vilka indikerats vid budgivningen. Värderingen återfinns därav i nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.

Ackumulerade intäkter redovisade i övrigt totalresultat avseende avyttringsgrupp klassificerade

som verksamheter till försäljning	2013	2012
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag	2 610	2 336
Summa	2 610	2 336

Analys av resultatet från verksamheter till försäljning och redovisat resultat vid omvärdering av verksamhe-

ter till försäljning	2013	2012
Försäljningsintäkter	214 778	242 011
Övriga rörelseintäkter	912	943
Kostnader	–231 885 –275 347
Övriga rörelsekostnader	–97 011	–2 141
Rörelseresultat	–113 206	–34 534
Finansiella kostnader	–32	–27
Resultat från verksamheter till försäljning – före skatt	–113 238	–34 561
Inkomstskatt	324	335
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt –112 914		–34 226
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter till
försäljning – före skatt	–68 097	–
Inkomstskatt	7 123	–
Resultat vid omvärdering av tillgångar i verksamheter
till försäljning – efter skatt	–60 974	–
Resultat från verksamheter till försäljning – efter skatt –173 888		–34 226

Not 40 Händelser efter rapportperiodens slut

Studsvik tecknade den 11 februari avtal med det amerikanska företaget Energy-Solutions om försäljning av verksamheterna i Erwin och Memphis samt Studsviks innehav i Semprasafe med tillträde den 1 mars 2014. Köparen ansvarar för resultatet av den förvärvade rörelsen från den 1 januari 2014. Studsvik behåller ingenjörs- och konsultrörelsen baserad i USA samt det delägda bolaget TTT. Studsvik behåller vidare patenten avseende THOR-tekniken med undantag för Kina, där patenten överlåts till EnergySolutions. EnergySolutions får också rätt att använda patenten på den kommersiella marknaden i Nordamerika. Den kvarvarande verksamheten beräknas sysselsätta ca 10 konsulter efter överföring av den sålda rörelsen samt vissa gemensamma stödfunktioner till köparen. Transaktionen genomfördes till en köpeskilling om 23 MUSD och gav ett positivt kassaflöde om 88 MSEK.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 41 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade på geografiska marknader 2013 2012 Sverige 5 513 5 561 Europa, exklusive Sverige 4 564 4 390 Nordamerika 3 022 2 908 Summa 13 099 12 859

Not 42 Ersättningar till anställda

2013			2012
	Löner och andra ersättningar (varav rörlig ersättning)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättningar (varav rörlig ersättning)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
Styrelsen och verkställande	5 738	3 186	5 377	2 605
direktören	(–)	(1 638)	(–)	(1 216)
Övriga anställda	8 009	6 067	7 590	5 677
	(95)	(3 440)	(67)	(3 162)
Summa	13 747	9 253	12 967	8 282
	(95)	(5 078)	(67)	(4 378)

Not 43 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2013	2012
Inköp av material och tjänster	22 062	16 631
Personalkostnader	21 820	19 952
Avskrivningar	4	35
Summa	43 886	36 618

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2013	2012
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	931	760
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	30	124
Övriga tjänster	717	12

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 44 Avskrivningar

		2013		2012
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	3	3	35	35
Summa	3	3	35	35

Not 45 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2013	2012
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 349	49
Valutakursvinster	101	159
Summa	1 450	208
Övriga rörelsekostnader	2013	2012
Avsättning avgångsvederlag	–9 515	–
Valutakursförluster	–96	–191
Summa	–9 611	–191

Not 46 Operationella leasingavtal

	2013	2012
Förfaller till betalning inom ett år	1 232	1 205
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	1 874	118
Summa	3 106	1 323

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 47 Resultat från andelar i koncernföretag

	2013	2012
Koncernbidrag från dotterbolag	46 000	26 400
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–279 305	–275 000
Summa	–233 305	–248 600

Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag avser nedskrivning av aktier i Studsvik Holding, Inc. med 279 305 (275 000) kSEK.

Not 48 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2013	2012
Räntor	8 080	6 558
Kursdifferenser	289	4 195
Summa	8 369	10 753
Varav avseende koncernföretag
Räntor	6 914	6 117
Summa	6 914	6 117

Not 49 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2013	2012
Räntor	13 394	6 527
Kursdifferenser	224	3 448
Summa	13 618	9 975
Varav avseende koncernföretag
Räntor	923	1 434
Summa	923	1 434

Not 50 Bokslutsdispositioner

	2013	2012
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 51 Inkomstskatt

	2013	2012
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–67	–38
Justering avseende tidigare år	38	39
Summa	–29	1
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	440	–893
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	–	–454
Summa	440	–1 347
Summa inkomstskatt	411	–1 346

Svensk inkomstskatt uppgår till 22,0 (26,3) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.

	2013	2012
Resultat före skatt	–277 502	–271 564
Skatt enligt gällande skattesats	61 050	71 435
Ej skattepliktiga intäkter	298	13
Ej avdragsgilla kostnader	–61 482	–72 379
Omvärdering till ny skattesats	–	–454
Skatt avseende temporära skillnader	507	–
Justering tidigare års taxering	38	39
Summa	411	–1 346

Vägd genomsnittlig skattesats var 0,6 (–0,5) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning från dotterbolag samt ej avdragsgill nedskrivning av aktier i dotterbolag (not 47).

Not 52 Materiella anläggningstillgångar

	2013	2012
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	1 752	1 752
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 752	1 752
Ingående avskrivningar	–1 749	–1 714
Årets avskrivningar	–3	–35
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 752	–1 749
Utgående planenligt restvärde	0	3

Not 53 Finansiella anläggningstillgångar

2013	2012
959 424	959 424
64 600	–
43	–
1 024 067	959 424
–372 949	–97 949
–279 305	–275 000
–652 254	–372 949
371 813	586 475

Nedskrivning av aktier i dotterbolag avser Studsvik Holding, Inc. Under 2013 bildades ett dotterbolag i Frankrike, Studsvik France SAS.

	2013	2012
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	133 684	142 343
– Erhållen amortering	–	–19 413
– Nya lån	59 431	15 103
– Förändring upplupen ränta	–2 267	2 258
– Omvandling till aktieägartillskott	–61 495	–
– Valutakursdifferenser	–1 652	–6 607
Utgående värde	127 701	133 684
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	19 979	24 186
– Erhållen amortering	–5 075	–13 802
– Nya lån	–	10 675
– Förändring upplupen ränta	–	–657
– Valutakursdifferenser	189	–423
Utgående värde	15 093	19 979
Lån till Studsvik France SAS – Ingående anskaffningsvärde	–	–
– Erhållen amortering	–841	–
– Nya lån	891	–
– Förändring upplupen ränta	11	–
– Valutakursdifferenser	–50	–
Utgående värde	11	–
Lån till Studsvik GmbH
– Ingående anskaffningsvärde	–	–
– Nya lån	67 788	–
– Förändring upplupen ränta	79	–
– Valutakursdifferenser	–428	–
Utgående värde	67 439	–
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Onoterade aktieinnehav
– Ingående anskaffningsvärde	8 287	5 428
– Förvärv av nya andelar	–	2 809
– Omvärdering till verkligt värde	1 349	50
Utgående värde	9 636	8 287
Kapitalförsäkringar
– Ingående anskaffningsvärde	12 151	11 342
– Tillkommande poster	440	819
– Omföring till kortfristig tillgång	–478	–45
– Omvärdering till verkligt värde	1 153	35
Utgående värde	13 266	12 151

Not 54 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2013	2012
Förutbetalda hyror	259	286
Förutbetalda kreditavgifter och arvoden	4 345	–
Förutbetalda pensionspremier	269	250
Förutbetalda programvarulicenser	865	903
Förutbetalda serviceavgifter	478	474
Övrigt	10	48
Summa	6 226	1 961

Not 55 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD	25 372	24 042
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 193 760
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Studsvik France SAS	99	99	4 950	kEUR	5	43
Summa						371 813

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Säte
556051-6212	Nyköping, Sverige
36-3088916	Boston, USA
556137-8190	Nyköping, Sverige
HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon, Schweiz
	Tokyo, Japan
35-3481732	Atlanta, USA
36-2999957	Atlanta, USA
36-4063922	Erwin, USA
20-2472653	Erwin, USA
62-1801098	Memphis, USA
77-0631902	Erwin, USA
HRB 504467	Mannheim, Tyskland
HRB 504468	Mannheim, Tyskland
HRA 503411	Mannheim, Tyskland
4 772 229	Newcastle, England
3 658 198	Newcastle, England
556197-1481	Nyköping, Sverige
791 048 200 000 12	Paris, Frankrike
	Organisationsnummer

		2013		2012
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	2 556	566	1 779	78

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2013-12-31

	INFLÖDESVALUTOR		UTFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	GBP 000	USD 000	EUR 000
2014 Belopp	1 539	27 580	7 560
Snittkurs	10,533	6,536	9,029
Omräknat till verkligt värde	16 385	178 448	67 039

Not 61 Investeringar i anläggningstillgångar

	2013	2012
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	–	–

Inga investeringar har gjorts under året.

Not 62 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2013	2012
Avskrivningar	3	35
Verkligt värde-vinster	–1 348	–50
Summa	–1 345	–15

Not 56 Skulder till kreditinstitut

	2013	2012
Banklån
Långfristig del	260 000	119 848
Kortfristig del	9 367	11 970
Summa	269 367	131 818

Not 57 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2013	2012
Semesterlöneskuld	1 635	1 627
Upplupna löner	110	207
Upplupna sociala avgifter	5 390	4 720
Upplupna utgiftsräntor	1 405	1 181
Avsättning avgångsvederlag	9 515	–
Övrigt	627	265
Summa	18 682	8 000

Not 58 Ställda säkerheter

	2013	2012
Aktier i dotterbolag	133 902	133 902
Summa	133 902	133 902

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt Studsvik Nuclear AB.

Not 59 Ansvarsförbindelser

	2013	2012
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	10 648	10 328
Summa	10 648	10 328

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 60 Derivatinstrument

	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	2 556	566	1 779	78

	INFLÖDESVALUTOR				UTFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	GBP 000	USD 000	EUR 000
2014 Belopp	1 539	27 580	7 560
Snittkurs	10,533	6,536	9,029

Not 63 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.

	2013	2012
Inköp	5%	4%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 64 Antal anställda

Summa	12	11
Män	7	6
Kvinnor	5	5
	2013	2012

		2013	2012
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
Verkställande direktör och andra ledande befattnings
havare	3	3	3	3

Not 65 Investering i dotterbolag

Summa	64 600	–
Aktieägartillskott	64 600	–
	2013	2012

Aktieägartillskott till Studsvik Holding, Inc. genom omvandling av lån och upplupna räntor.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att före läggas årsstämman den 23 april 2014 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med interna tionella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 5 mars 2014

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Peter Gossas Thomas Kinell

Ledamot Ledamot Arbetstagarrepresentant

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Alf Lindfors Roger Lundström Agneta Nestenborg

Michael Mononen Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–56.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll, som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning, som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 10 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett fl ertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt infl ytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2013 var 3 706. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sidorna 19–21.

Vid årsstämman i april 2013 deltog 44 aktieägare med totalt 41 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor . Per Ludvigsson lämnade styrelsen och i hans ställe invaldes Peter Gossas. Övriga ledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman fi nns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå års stämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Malte Edenius, Jan Ebrell (representant för familjen Karinen) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningen utsåg Jan Ebrell till ordförande. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 22 april 2013 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Valberedningen har sammanträtt två gånger. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som mot svarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 62–63 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan och Anna Karinen, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fort löpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare.

Under 2013 hade styrelsen åtta sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till års stämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika segmenten följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive segment minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2013 behandlades under ett tvådagarsmöte bl a koncernens strategiska position, utvecklingen på den tyska marknaden samt koncernens finansiering.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Naturkatastrofen i Japan 2011 har påverkat energipolitiken och därmed också efterfrågan på varor och tjänster på flera marknader, främst Japan och Tyskland. Styrelsen har under 2013 ägnat särskild uppmärksamhet åt detta med huvudsakligt fokus på koncernens tyska verksamhet, som har varit föremål för anpassning till de nya förutsättningarna. Styrelsen fortsatte under 2013 att ingående följa koncernens amerikanska verksamhet och initierade en försäljning av avfallsbehandlingsverksamheten.

Michael Mononen tillrädde den 1 mars som VD och han ersatte då Anders Jackson.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförandekoden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden. Under året har fastställts nya riktlinjer avseende antikorruption och whistleblowing. Dessa riktlinjer samt koncernens Uppförandekod har publicerats på Studsviks hemsida.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Lars Engström (ordförande), Peter Gossas samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den internt genomförda

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions- utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	8/8	1/1	5/5	ja	ja	700
Anna Karinen, vice ordförande	2003	8/8	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	7/8	1/1		ja	nej	225
Lars Engström	2008	8/8		5/5	ja	ja	300
Peter Gossas*	2013	4/4		3/5	ja	ja	138
Alf Lindfors	2006	8/8			ja	ja	225
Per Ludvigsson**	2007	2/4		2/5	ja	nej	162
Agneta Nestenborg	2010	8/8			ja	ja	225
Maria Lindberg (A)	2006	8/8
Roger Lundström (A)	2005	4/8
Per Ekberg (A) suppleant	2006	7/8
Thomas Kinell (A) suppleant	2011	8/8

* Invald i styrelsen den 22 april 2013.

** Avgick ur styrelsen den 22 april 2013.

uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister. Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fem sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i not 38 på sidan 50.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2013 uppgick till 2 200 000 (2 200 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

Revisorer

På årsstämman 2013 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2014. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens samtliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat PricewaterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisnings- och finansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2013 se not 8 och not 43.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2013 bestod koncernledningen av VD, vice VD tillika ekonomidirektör, chefen för koncernfunktion företagsförvärv och projekt samt cheferna för de fem segmenten. Med anledning av att koncernens verksamhet från 2014 organiseras i tre affärsområden har VD från 2014 utsett en ny koncernledning bestående av VD, cheferna för de tre affärsområdena, ansvarig för koncernens affärsutveckling samt ekonomidirektören. Koncernledning enligt den nya koncernstrukturen presenteras på sidorna 64–65 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur.

VD och koncernfunktioner är placerade i Nyköping och Stockholm. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern kommunikation, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utfördes under 2013 i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanföll med koncernens operativa segment. Verksamheten i dotterbolagen följdes upp dels genom så kallade business reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen. Vid business reviews, som genomförs månatligen, analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Dotterbolagsstyrelserna följer bolagens löpande verksamhet och fastställer affärsplan och budget. Från 2014 bedrivs koncernens operativa verksamhet i affärsområden, som i flertalet fall omfattar flera dotterbolag. Verksamheten kommer fortsatt att följas upp genom så kallade business reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete i dotterbolag/affärsområden under ledning av koncernchefen.

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Segmentscheferna och från 2014 affärsområdescheferna, har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp.
• Aktieägarnas intressen skyddas.
• Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 16–19. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i not 2 på sidorna 34–35.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete)

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom koncernen. För Studsvik innebär Corporate Responsibility (CR) ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet.

Studsvik redovisar statistik och nyckeltal inom CR-området på www.studsvik.se.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 58–61 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 10 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i BE Group, Boliden, Diamorph, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Norex International, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering Utbildning: Civilekonom Innehav: 40 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i ConnectBlue AB och Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Trianon AB och Arcam AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 283 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 10 000 aktier

Peter Gossas

Mora, född 1949 Ledamot sedan 2013 Industrial Advisor i Peter Gossas AB och KIGO Business Development samt styrelseledamot i Höganäs AB. Tidigare VD affärsområde Sandvik Materials Technology Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 2 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior Advisor, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Chef Stora Projekt, Vattenfall Nuclear Projects & Service Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 2 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER Thomas Kinell

Nyköping, född 1950 Ledamot sedan 2014, suppleant 2011–2013 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som ansvarig för fristående säkerhetsgranskning inom Studsvik Nuclear AB Utbildning: Teknologie licentiat teoretisk fysik Innehav: 0 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Tommi Huutoniemi

Nyköping, född 1984 Suppleant sedan 2014 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam inom konsultverksamheten vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB Ansvarig revisor: Lennart Danielsson Född 1959 Revisor i Studsvik sedan 2011 Andra uppdrag: Sweco AB

Anders Ullberg

Jan Barchan

Lars Engström

Peter Gossas

Alf Lindfors

Agneta Nestenborg

Thomas Kinell

Anna Karinen Roger Lundström

Per Ekberg

Tommi Huutoniemi

Koncernledning

Michael Mononen

Pål Jarness

Verkställande direktör och koncernchef Chef affärsområde Driftoptimering, t f Utbildning: Civilingenjör, anläggningsteknik Född: 1958 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Flera olika roller inom Sapa Group, Group Vice President Sapa AB, VD Sapa Heat Transfer AB Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Mobile Climate Control Innehav: 10 000 aktier

Stefan Berbner

Chef affärsområde Konsulttjänster Utbildning: PhD Chemical Engineering Född: 1963 Anställningsår: 2011 Bakgrund: Flera olika företagsledande befattningar i Freudenberg-gruppen, bl a General Manager Engineering Projects, Director Industrial Filtration Innehav: 0 aktier

Ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1964 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Ekonomidirektör Actic, Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic samt olika positioner inom finans och HR hos Philip Morris Innehav: 25 000 aktier i kapitalförsäkring

Mats Fridolfsson

Chef affärsområde Avfallshantering Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Affärsutveckling Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC Innehav: 2 042 aktier

Stefan Berbner Mats Fridolfsson Sam Usher

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2009	2010	2011	2012	2013
Försäljningsintäkter	1 037,7	1 088,1	969,3	1 012,9	1 001,3
Kostnad för sålda tjänster	–765,6	–820,1	–745,3	–771,2	–748,4
Bruttoresultat	272,1	268,0	224,0	241,7	252,9
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–45,8	–44,9	–39,2	–45,2	–43,7
Administrationskostnader	–173,7	–145,9	–141,9	–149,9	–142,0
Forsknings- och utvecklingskostnader	–46,0	–39,8	–28,4	–25,4	–26,6
Andel i intressebolags resultat före skatt	13,1	7,3	7,6	5,4	7,3
Övrigt, netto	–15,5	–11,6	17,4	–11,4	–31,9
Rörelseresultat	4,2	33,1	39,5	15,2	16,0
Finansiella poster, netto	–16,4	–17,8	–12,6	–13,8	–18,8
Resultat efter finansiella poster	–12,2	15,3	26,9	1,4	–2,8
Inkomstskatt	13,5	–5,8	–18,3	–15,0	–20,1
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	1,3	9,5	8,6	–13,6	–22,9
Verksamheter till försäljning
Årets resultat från verksamheter till försäljning	–36,5	–5,5	14,1	–34,2	–173,9
ÅRETS RESULTAT	–35,2	4,0	22,7	–47,8	–196,8

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2009	2010	2011	2012	2013
Tillgångar
Goodwill	342,3	313,4	315,9	300,9	158,8
Övriga anläggningstillgångar	720,8	701,2	685,1	608,0	448,2
Kundfordringar	228,3	239,7	223,0	169,1	151,7
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	87,2	104,3	109,9	122,6	92,6
Likvida medel och kortfristiga placeringar	74,7	68,4	122,1	115,8	151,4
Tillgångar i verksamheter till försäljning	–	–	–	–	260,7
Summa tillgångar	1 453,3	1 427,0	1 456,0	1 316,4	1 263,4
Eget kapital och skulder
Eget kapital	540,9	520,5	548,5	477,9	286,0
Innehav utan bestämmande inflytande	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	284,5	146,0	92,1	131,0	264,8
Långfristiga icke räntebärande skulder	181,3	273,0	322,2	263,9	222,7
Kortfristiga räntebärande skulder	85,4	129,9	125,5	99,3	42,3
Kortfristiga icke räntebärande skulder	360,9	357,3	367,4	344,0	275,4
Skulder i verksamheter till försäljning	–	–	–	–	171,9
Summa eget kapital och skulder	1 453,3	1 427,0	1 456,0	1 316,4	1 263,4

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Avser totala verksamheten
Belopp, MSEK	2009	2010	2011	2012	2013
Rörelseresultat	–30,0	33,4	53,6	–19,4	–165,3
Återläggning av avskrivningar	75,2	68,6	62,3	64,0	63,5
Övriga ej likviditetspåverkande poster	18,0	4,8	21,9	–72,8	89,7
Kassaflöde från rörelsen	63,2	106,8	137,8	–28,2	–12,1
Finansiella poster, netto	–21,4	–15,7	–13,0	–13,4	–18,5
Skatt	–3,1	–12,3	–12,0	–27,5	–13,3
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	38,7	78,8	112,8	–69,1	–43,9
Förändringar i rörelsekapital	–17,3	28,7	38,3	61,8	19,3
Kassaflöde före investeringar	21,4	107,5	151,1	–7,3	–24,6
Investeringar	–83,1	–52,8	–63,3	–9,1	–15,3
Kassaflöde efter investeringar	–61,7	54,7	87,8	–16,4	–39,9
DATA PER AKTIE	2009	2010	2011	2012	2013
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter
före och efter utspädning, SEK	0,16	1,16	1,04	–1,65	–2,78
Resultat per aktie från verksamheter till försäljning
före och efter utspädning, SEK	–4,44	–0,67	1,72	–4,17	–21,15
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	–4,28	0,49	2,77	–5,82	–23,93
Eget kapital per aktie, SEK	65,82	63,37	66,77	58,19	34,83
FINANSIELLA NYCKELTAL	2009	2010	2011	2012**	2013**
Marginaler
Rörelsemarginal, %	neg	2,5	4,5	1,5	1,6
Vinstmarginal, %	neg	1,1	3,4	0,1	–0,3
Räntabilitet*
Räntabilitet på operativt kapital, %	neg	4,3	8,2	5,3	4,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	neg	4,4	9,1	5,0	3,5
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	0,8	4,3	–2,6	–6,0
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	836,5	729,3	645,4	287,5	353,2
Sysselsatt kapital, MSEK	911,2	797,7	767,5	403,3	504,6
Eget kapital, MSEK	541,2	520,8	548,8	478,2	286,3
Räntebärande nettoskuld, MSEK	295,3	207,6	95,6	114,5	155,7
Nettoskuldsättningsgrad, %	54,5	39,9	17,4	23,9	54,4
Räntetäckningsgrad, ggr	neg	1,6	2,5	1,1	–0,9
Soliditet, %	37,2	36,5	37,7	36,3	26,2
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,3	2,1	2,6	0,9	0,5
Investeringar, MSEK	81,6	25,6	55,4	48,9	20,1
EBITDA	45,2	102,0	115,9	44,6	49,8
EBITDA/Finansnetto	2,3	5,4	9,0	3,4	2,7
Anställda
Medelantal anställda	1 132	1 169	1 153	1 031	988
Försäljningsintäkter per anställd, MSEK	1,1	1,1	1,0	1,0	1,0
* Beräknad på utgående balans 2012 och 2013.

** Beräknad på kvarvarande verksamheter.

Nyckeltalsdefinitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE

Studsvik AB Box 556 611 10 Nyköping Besöksadress: V Trädgårdsgatan 38, Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 83

FRANKRIKE

Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130 Fax: +33 1 4279 5131

JAPAN

Studsvik Japan, Ltd Legal Tower Jimbocho, 602 2-19-1 Kanda Jimbocho Chiyoda-ku, Tokyo 101-0051 Japan Tfn: +81 3 5464 3771 Fax: +81 3 5464 3708

SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik UK Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2013 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Studsvik AB (publ) Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se