Studsvik — Annual Report 2013

Mar 19, 2013

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 22 APRIL 2013

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, måndagen den 22 april 2013 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 16 april 2013, dels anmäla sig senast den 16 april.

• • per telefon 0155-22 10 33,
• • per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• • per e-post studsvik@studsvik.se,
• • per fax 0155-26 30 00, eller
• • via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• • namn
• • personnummer / organisationsnummer
• • adress och telefonnummer
• • antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 2013.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• • Bill Tunbrant, representant för familjen Karinen (ordförande)
• • Stina Barchan, Briban Invest AB
• • Malte Edenius
• • Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2013

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	22 april 2013
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	19 juli 2013
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	23 oktober 2013
• Bokslutsrapport 2013	Februari 2014
• Årsredovisning 2013	April 2014

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	3
Förvaltningsberättelse	4
Marknad	4
Försäljning och resultat	6
Kommentarer till koncernens operativa segment	7
Hantering av risker	13
Förslag till vinstdisposition	15
Aktien	16
Finansiella rapporter	18
Koncernen	18
Moderbolaget	22
Noter till koncernredovisningen	26
Noter till moderbolagets redovisning	48
Revisionsberättelse	53
Bolagsstyrning	54
Styrelse och revisorer	58
Koncernledning	60
Femårsöversikt	62
Nyckeltalsdefinitioner	64

Kort om Studsvik

DET HÄR ÄR STUDSVIK

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Vi behandlar, stabiliserar och volymreducerar lågoch medelaktivt avfall i egna anläggningar i Sverige, England och USA. Vi testar material och reaktorbränsle i kvalificerade laboratorier i Sverige samt levererar programvara och konsulttjänster som effektiviserar driften av kärnkraftverken. Vi utför även arbete direkt på plats i kundernas kärnkraftsanläggningar i samband med underhåll, modernisering och avveckling.

Efterfrågan ökar på många av Studsviks marknader, eftersom många länder bygger och moderniserar kärnkraftverk för att möta ökande efterfrågan på el.

2012 I KORTHET

• • Koncernen redovisade förlust, huvudsakligen som en effekt av utvecklingen i USA-rörelsen.
• • Studsvik och Westinghouse tecknade samarbetsavtal om avveckling av kärnkraftverk. Samarbetet avser Europa med initialt fokus på Tyskland och Sverige.
• • Avtal värt drygt MSEK 150 tecknades med LLW Repository Ltd om att under 2013 transportera och behandla de återstående 10 värmeväxlarna från Magnox nedlagda kraftanläggning i Berkeley, Gloucestershire, England.
• • Avtal tecknades om försäljning av det franska dotterbolaget Studsvik SAS.
• • Michael Mononen utsågs till VD i Studsvik AB.

AFFÄRSIDÉ

Att erbjuda kvalificerade tjänster, som kännetecknas av ny tänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin inom områdena avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering.

STRATEGIER

Tillväxt under lönsamhet

Vi förstärker vår position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Vi fokuserar på produkter och tjänster som ökar kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Vi har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Vi bedriver verksamhet på en marknad med höga inträdeshinder. Vår starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt positiv utveckling. Etableringar på nya geografiska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partners och samarbeten

Vi agerar självständigt på marknaden, men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

Nyckeltal	2012	2011
Försäljning, MSEK	1 254,9	1 200,7
Rörelseresultat, MSEK	–19,4	53,6
Resultat efter finansnetto, MSEK	–33,2	40,7
Resultat per aktie, SEK	–5,82	2,77
Rörelsemarginal, %	neg	4,5
Soliditet, %	36,3	37,7
Eget kapital per aktie, SEK	58,19	66,77
Antal anställda, medelantal	1 104	1 153

Fokus på att återställa lönsamheten

Under 2012 genomförde Studsvik ett antal förändringar för att stabilisera verksamheten och förbättra lönsamheten. Vi har sett över kostnadsmassan, minskat vår riskexponering och genomfört investeringar i såväl framtida lönsam teknik som strategiska samarbeten. Åtgärderna är viktiga steg i arbetet med att förbättra lönsamheten och samtidigt ta tillvara de tillväxtmöjligheter vi ser.

Studsviks resultat för 2012 var inte tillfredsställande. Till viss del förklaras det av att förändringsarbetet påverkade resultatet negativt, men det var också en effekt av den förlustbringande amerikanska verksamheten. Rörelseresultatet försämrades med drygt MSEK 70 till MSEK –19, samtidigt som kassaflödet efter investeringar var negativt och uppgick till MSEK –56,2. Av resultatförsämringen svarar den amerikanska verksamheten för MSEK –43,5 och exklusive denna verksamhet uppvisar koncernen en rörelsemarginal på 2,4 procent. Åtgärder för att återställa lönsamhet i USA har därför högsta prioritet 2013.

Global Services fortsatte sin positiva utveckling med ett stort flöde av affärer. Utvecklingen inom programvaruverksamheten var positiv på flertalet marknader, med nyförsäljningar i bland annat Ryssland och Japan. Under året positionerade Global Services sig i Storbritannien och Frankrike och långsiktigt skapar det goda utsikter för området. I början av året genomfördes ett stort underhåll av anläggningarna i Studsvik, vilket hade negativ påverkan på produktionsvolymen, men som gör att Studsvik står starkt inför framtiden. Under året lyckades vi också kvalificera en egen transportflaska för bränsleelement. Därmed får vi bättre styrning av transporterna till och från våra anläggningar, vilket påverkar lönsamheten positivt framöver.

Beslutet 2011 att stänga 8 reaktorer i Tyskland ledde till minskad efterfrågan och prispress på Studsviks tjänster på denna marknad. Marknadsläget stabiliserades under 2012 och vi har reducerat vår organisation med cirka 10 procent och uppnådde ett positivt resultat trots omställningen.

Under året tecknade Studsvik och Westinghouse ett strategiskt viktigt samarbetsavtal om att tillsammans leverera ett fullserviceerbjudande vid avveckling av kärnkraftverk, med initialt fokus på Tyskland och Sverige. Initiativet togs mot bakgrund av att Tyskland har beslutat att fasa ut samtliga 17 kärnkraftsreaktorer fram till 2022 och att en åldrande population av kärnkraftverk i övriga världen utgör en intressant marknad.

Vår verksamhet i Frankrike har under en längre tid varit förlustbringande. I slutet av 2012 tecknade vi därför avtal om försäljning av den franska verksamheten.

Förbränningsanläggningen i Sverige hade hög beläggning och god lönsamhet under 2012. Smältanläggningen hade vissa problem med behandlingen av ett antal tidigare kontrakterade ånggeneratorer, vilket ledde till ökade kostnader, men detta är nu åtgärdat. Orderstocken är stark och vi kan se fram emot god beläggning 2013. Därutöver ser vi intressanta framtida affärsmöjligheter i Spanien, Belgien, Italien, Japan och Frankrike. I Storbritannien fortsatte verksamheten inom metallbearbetning att växa, vilket ledde till att vi införde ett andra arbetsskift vid vår anläggning i början av året och fördubblade produktionen till nära 1 200 ton under 2012. Under året tecknades ett viktigt femårigt avtal om att behandla 200–500 ton avfall per år från mineralindustrin under perioder då anläggningen normalt är lågt belagd och ett kontrakt tecknades om att behandla de återstående 10 värmeväxlarna från Magnox nedlagda kraftanläggning i Berkeley. Studsvik dominerar marknaden för stora komponenter i Storbritannien och vår verksamhet har rönt stor uppmärksamhet och uppskattning.

I USA togs ett antal steg i rätt riktning under 2012. Ett avtal tecknades med WCS i Texas om deponering av befintligt avfall, vilket innebar att vårt ansvar för det historiska avfallet upphörde. Vi tecknade också ett avtal med WCS för deponering av avfall under perioden 2013–2015, som ger trygghet när det gäller framtida ansvar och kostnadsnivåer. Under året pågick infasningen av vårt joint venture, Semprasafe, med EnergySolutions, som syftar till att behandla avfall från kärnkraftsindustrin i Erwinanläggningen. Avtal tecknades med ett antal kraftverk, men affärsmodellen tar tid att etablera. Vi behöver fortsatt arbeta med att öka inflödet av material till anläggningen i Memphis och konsultverksamheten har varit dåligt belagd.

Sammantaget kan jag konstatera att ett antal viktiga steg tagits i arbetet med att skapa förutsättningar för lönsamhet och framtida tillväxt. Vi befinner oss på växande marknader inom avveckling och avfallshantering och det byggs för närvarande 65 nya reaktorer i världen, vilket skapar affärsmöjligheter i form av tester av material och bränsle och ökar efterfrågan på konsulttjänster och på våra världsledande programvaror. Studsvik har goda möjligheter att spela en viktig roll på alla dessa marknader. Men för att kunna tillvarata dessa möjligheter måste vi på kort sikt skapa en stabil lönsamhet. Som nytillträdd VD ser jag det som absolut prioriterat att åstadkomma detta.

Nyköping i mars 2013

Michael Mononen

Michael Mononen tillträdde befattningen som VD och koncernchef för Studsvik den 1 mars 2013 och efterträdde då Anders Jackson.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2012.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och USA samt i kundernas anläggningar. Bolagets affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster, som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel vad gäller avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering.

Koncernens verksamhet bedrivs i fem segment. Segmentsindelningen är huvudsakligen geografisk med de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNAD

NYBYGGNATION, EFFEKTIVISERING OCH AVVECKLING

Världens behov av elektricitet förväntas växa årligen med 2,4 procent enligt International Atomic Energy Agency (IAEA). Det gör el till den snabbast växande energikällan. Tillväxten är störst i utvecklingsländer, där behovet mer än tredubblas fram till 2030.

För närvarande är 435 reaktorer i drift i världen, 65 nya byggs och 114 befinner sig i planeringsstadiet. Tillväxten är hög i Asien, främst i Kina, Indien och Sydkorea, men även i Östoch Västeuropa i länder som Finland och Frankrike, samt i USA. Två tredjedelar av nybyggnationen förväntas äga rum i Asien.

358 av de 435 kärnkraftverk som är i drift är 20 år eller äldre. Många länder har valt att genomföra effektiviseringsprogram för att förlänga livstiden i förhållande till de förväntade 30–40 åren som initialt planerats. 138 kärnkraftsreaktorer har stängts och avvecklingsarbeten pågår i flertalet av dessa eller har slutförts.

Studsvik gynnas både av nybyggnation och effektiviseringar, dels genom verksamheten i Global Services, dels genom de kärntekniska ingenjörstjänster som erbjuds i samtliga segment. Global Services utför tester av material och bränsle för befintliga och nya reaktorkonstruktioner och utvecklar programvara som stödjer reaktordriften. Ingenjörer utför säkerhets- och radiologiska studier för de planerade kärnkraftverken och i samband med effektivisering samt upprättar de avfalls- och avvecklingsplaner som måste finnas på plats före byggstart.

Under drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar genereras avfall. En stor mängd låg- och medelaktivt avfall kommer även att genereras i samband med att reaktorer planenligt stängs under de närmaste åren. Många länder har också börjat ta hand om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades och det militära bruket av kärnenergi ökade. Studsvik kan genom att behandla och volymreducera avfallet minska avfallsvolymen och samtidigt stabilisera materialet kemiskt, vilket sänker lagringskostnaderna och bidrar till en säkrare förvaring.

Studsviks marknad för behandling av avfall ökar också på grund av ny lagstiftning i många länder. Kärntekniskt avfall slutförvaras alltid i de länder som producerat det, men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands för behandling och volymreducering innan det slutförvaras i ursprungslandet. Det gör att Studsvik tar emot och behandlar låg- och medelaktivt avfall från europeiska länder som England, Tyskland, Italien och Finland.

Under 2011 beslutade Tyskland om en utfasning av kärnkraften. Åtta av Tysklands reaktorer, som ställdes av temporärt i mars 2011, förblir avställda samt resterande nio reaktorer ska fasas ut under perioden 2015–2022. Marknaden för avveckling och hantering av avfall från den tyska kärnkraftsindustrin kommer att öka som en effekt av beslutet.

VÄL POSITIONERADE

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser i livscykeln, vilket gör att företaget gynnas av nybyggnationer, uppgraderingar och avveckling av gamla reaktorer. Vid uppgraderingar av reaktorer kan Studsvik bidra med samma typ av ingenjörstjänster som vid nybyggnation. När ett kärnkraftverk ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras samtidigt som metoder för hur avfallet ska behandlas ska identifieras. Inom området konkurrerar Studsvik företrädesvis med konsulter utan särskild inriktning på kärnteknik, bland annat svenska Sweco och ÅF samt i Storbritannien Aker Solutions och AMEC.

Inom området driftoptimering har kunderna ofta egen kompetens och verksamhet samtidigt som vissa forskningsinstitut erbjuder denna typ av tjänster. Kommersiellt inriktade konkurrenter saknas dock i stor utsträckning, vilket tillsammans med en internationell kundkrets och kvalificerade uppdrag ger Studsvik en unik position på marknaden under kärnkraftverkens livscykel.

Inom området avfallshantering är Studsvik ensamt i världen om att kunna volymreducera och friklassa metall från mycket stora komponenter. Studsvik har också en världsledande teknik för att stabilisera och volymreducera komplexa avfallstyper, exempelvis jonbytarmassor, genom den patenterade THOR-tekniken.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN

AVFALLSHANTERING

Allt avfall som genereras från kärnkraftsindustrin, såväl under driftsfasen som under rivningsfasen, måste slutförvaras i särskilda anläggningar. Det ligger ett stort miljömässigt och ekonomiskt värde i att reducera och kemiskt stabilisera dessa volymer.

Studsvik har utvecklat metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring väsentligt. Studsvik bearbetar och behandlar avfall i egna anläggningar, men utför även tjänster direkt i kunders anläggningar.

Tjänster som utförs på plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning. De tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att sortera, stabilisera och volymreducera avfall, för att därigenom minska kostnaderna för lagring och slutförvaring. Stora volymer metalliskt material kan efter Studsviks bearbetning återvinnas.

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess som fått namnet THORSM med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas. Tekniken har särskilda fördelar vid behandling av vått avfall som bland annat jonbytarmassor.

Metalliskt material rengörs med olika mekaniska metoder, vanligen i kombination med smältning, och resulterar i att merparten av materialet kan friklassas och återanvändas. Effekthöjning och modernisering av kraftverk sker vanligtvis genom att stora komponenter, bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer, byts ut mot ny utrustning. Dessa komponenter varierar i storlek och väger ofta över 100 ton. Studsvik har utvecklat effektiva metoder för att ta hand om förbrukade komponenter på ett miljöansvarigt och kostnadseffektivt sätt.

AVVECKLING

Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 och är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader.

Avveckling av kärntekniska anläggningar, som pågår i flera länder, är en lång och komplicerad process. Studsviks tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och avfallshantering. För vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik utvecklat egen teknik och utrustning.

TEKNIK- OCH UNDERHÅLLSTJÄNSTER

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett sätt att öka produktionen är att korta avställningstiderna för regelbundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat metoder för att effektivisera underhållsarbetet och har med dessa etablerat en stark position i Kontinentaleuropa med fleråriga samarbetskontrakt. Tjänsterna omfattar såväl kvalificerade konsulttjänster som mekanisk service, dekontaminering och strålskydd vid kärnkraftsanläggningar.

DRIFTOPTIMERING

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalificerade tekniska tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för konstruktionsmaterial och bränsle, både i drifts- och reinvesteringsfaserna. Studsvik har utfört sådana tjänster i över 60 år och har laboratorier där både bestrålat och obestrålat material kan testas och utvärderas.

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbränningen av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men driftsäkerheten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas ur varje bränsleelement. Studsviks programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd är världsledande.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till MSEK 1 254,9 (1 200,7) en ökning i lokala valutor med 4,1 procent. Rörelseresultatet minskade till MSEK –19,4 (53,6).

I Sverige ökade försäljningen och resultatet. Beläggningen och effektiviteten i förbränningsanläggningen var hög under 2012. Smältanläggningen hade däremot låg beläggning under första halvåret på grund av senarelagda inleveranser från kund, en situation som förbättrades mot slutet av året. I Storbritannien fortsatte orderingången att stiga och försäljningen och resultatet förbättrades. Ett andra arbetsskift infördes i början av året vid koncernens metallbearbetningsanläggning i Storbritannien och produktionen fördubblades jämfört med föregående år till ca 1 200 ton.

De avvecklingsprojekt i Tyskland och Belgien, som pågår sedan en längre tid, löpte som planerat och var väl belagda. Detsamma gällde verksamheten i närliggande länder som Nederländerna och Schweiz. Till följd av beslutet att stänga 8 reaktorer i Tyskland så råder det fortsatt obalans mellan efterfrågan och resurstillgång, vilket också lett till prispress. Den tyska organisationen har successivt anpassats till det nya marknadsläget och personalstyrkan reducerades med drygt 60 personer under 2012. Segmentets verksamhet i Frankrike har under en längre tid haft en negativ resultatutveckling och redovisat förlust. Ett avtal om försäljning av verksamheten tecknades i december 2012.

Den otillfredsställande utvecklingen fortsatte i USA. Försäljningen sjönk och resultatet försämrades. En väsentlig risk i verksamheten kunde elimineras när Studsvik och WCS tecknade avtal om slutförvaring och överförande av ägande och ansvar för allt radioaktivt material som Studsvik temporärt lagrat hos WCS.

Inom Global Services genomfördes en större planerad översyn av Hot Cell-laboratoriet, där tester av reaktorbränsle och reaktormaterial utförs, vilket påverkade försäljning och resultat negativt under första kvartalet, en situation som förbättrades under andra halvåret. Programvaruverksamheten redovisade en god utveckling med ett flertal nyförsäljningar och god resultatutveckling.

Jämförelsestörande poster/poster av engångskaraktär belastade resultatet med MSEK –18,7. Posterna, som är hänförliga till USA och Tyskland, kommenteras per segment.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till –1,5 (4,5) procent och vinstmarginalen uppgick till –2,6 (3,4) procent. Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 29,4 till MSEK 738,1. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,7 (1,6) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev –1,9 (9,1) procent.

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande finansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och att ha en soliditet på minst 40 procent. Under 2012 ökade omsättningen i lokala valutor och rörelsemarginalen var negativ. Soliditeten uppgick till 36 (38) procent och nettoskuldsättningsgraden var 23,9 (17,4) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 48,9 (55,4). Av de totala investeringarna var MSEK 11,4 rena nyinvesteringar. De största av dessa var i Sverige.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2012 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 25,4 (28,4). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befintliga programvaror och nyutveckling.

Sverige

Studsvik behandlar och volymreducerar lågaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Segmentet har en stark position på den europeiska marknaden inom områdena förbränning och termisk behandling av torrt avfall samt behandling av metallskrot och stora komponenter. Studsvik har även en särställning i Sverige när det gäller att behandla radioaktivt avfall som kommer från icke kärnteknisk verksamhet, såsom sjukhus, universitet och processindustri. Avfallet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i Studsviks anläggningar utanför Nyköping.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2009	2010	2011	2012
Försäljning	171,3	179,9	167,3	191,6
Rörelseresultat	27,7	19,9	19,8	20,2
Rörelsemarginal, %	16,2	11,1	11,9	10,6
Investeringar	7,7	8,4	26,1	19,2
Antal anställda	90	92	92	97

Andel av försäljningen

Beläggningen och effektiviteten i förbränningsanläggningen var hög under 2012, vilket förklarar försäljningsökningen i segmentet, samtidigt som lönsamheten var god.

Smältanläggningen hade däremot ojämn beläggning under första halvåret på grund av senarelagda inleveranser från kund. Därutöver behövde speciella produktions- och skyddsåtgärder vidtas på grund av högre strålning än förväntat vid behandlingen av en av totalt tre ånggeneratorer från svenska Ringhals. Genom att senarelägga produktionen klingar aktiviteten naturligt av och bearbetningen av resterande två ånggeneratorer kan genomföras utan speciella skyddsåtgärder. Vid utgången av året var bearbetningen av samtliga fem värmeväxlare från det nedlagda kraftverket Berkeley i Storbritannien, för vilka order tecknades 2011, i huvudsak avslutad.

I november tecknade Studsviks brittiska verksamhet ett nytt avtal om att transportera och behandla de återstående 10 värmeväxlarna från Berkeley-anläggningen. Studsvik kommer i början av 2013 att transportera värmeväxlarna till anläggningen i Studsvik utanför Nyköping för volymreducering, dekontaminering och återvinning.

I november tillträdde Mats Andersson som chef för segmentet.

Försäljningen uppgick under året till MSEK 191,6 (167,3) och rörelseresultatet uppgick till MSEK 20,2 (19,8). Orderstocken var god vid utgången av 2012, vilket medger god beläggning 2013.

Storbritannien

Studsvik tillhandahåller ett brett utbud av tjänster inom avfallshantering, inklusive behandling av lågaktivt avfall, och utför tekniska konsulttjänster åt kunder inom den brittiska kärnkraftsindustrin. Avfallet behandlas i Studsviks återvinningsanläggning för metall i Workington. Studsvik etablerade sig i Storbritannien 2005 med målsättningen att bygga upp en konsultrörelse och en avfallshantering inom ramen för den nationella strategi för hantering av avfall som Nuclear Decommissioning Authority ansvarar för. 2009 togs åter återvinningsanläggningen för metalliskt avfall i drift. Studsvik äger även 15 procent av aktierna, och URS och AREVA resterande aktier, i paraplyorganisationen UK Nuclear Waste Management, som ansvarar för driften av Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall.

Under 2012 fortsatte orderingången att stiga. Kapacitetsutnyttjandet var högt i återvinningsanläggningen för metall. Ett andra arbetsskift infördes i början av året och produktionen fördubblades jämfört med föregående år till ca 1 200 ton.

Under det första kvartalet genomförde Studsviks brittiska organisation transporten av fem värmeväxlare, var och en på drygt 300 ton, från det nedlagda kärnkraftverket Berkeley, Gloucestershire för att behandlas vid Studsviks anläggning i Studsvik utanför Nyköping. I november tecknade Studsvik ytterligare ett kontrakt om att behandla de återstående 10 värmeväxlarna från Berkeley-anläggningen. Kontrakts värdet är drygt MSEK 150. Avtal tecknades i slutet av året med en brittisk kund om behandling av metalliskt material

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2009	2010	2011	2012
Försäljning	86,1	80,5	107,8	219,3
Rörelseresultat	–50,2	–24,2	–9,7	8,5
Rörelsemarginal, %	neg	neg	neg	3,9
Investeringar	56,4	1,1	1,6	2,0
Antal anställda	66	64	71	82

Andel av försäljningen

från mineralindustrin. Avtalet är femårigt och bedöms ge en årlig volym på mellan 200–500 ton att behandlas under perioder då återvinningsanläggningen normalt har låg beläggning.

Konsultverksamheten fortsatte att utvecklas väl under året och orderstocken var stark både för återvinningsanläggningen och konsultverksamheten vid utgången av 2012, vilket medger högt kapacitetsutnyttjande under 2013.

Försäljningen ökade till MSEK 219,3 (107,8). Rörelseresultatet förbättrades till MSEK 8,5 (–9,7). Nuclear Waste Management bidrog med en resultatandel om MSEK 5,1 (4,1). Rörelsemarginalen uppgick till 3,9 (–9,0) procent.

Tyskland

Studsviks tyska verksamhet vänder sig till kunder i Kontinentaleuropa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som täcker hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar. En stor del av tjänsterna utförs i samband med att kärnkraftverken är avstängda för översyn och underhåll och arbetet utförs till största delen i kundernas anläggningar. Studsvik har en stark marknadsposition med samtliga tyska och flertalet schweiziska, holländska och belgiska kärnkraftverk som kunder.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2009	2010	2011	2012
Försäljning	450,5	461,5	365,3	331,3
Rörelseresultat	27,8	28,8	18,4	–6,7
Rörelsemarginal, %	6,2	6,2	5,0	neg
Investeringar	4,1	1,8	1,3	3,6
Antal anställda	644	661	646	584

Andel av försäljningen

Rörelseresultat

Under 2012 genomfördes planerat service- och underhållsarbete vid samtliga tyska kraftverk som fortsatt är i drift och beläggningen var hög från tidig vår till sen höst. Till följd av beslutet att stänga 8 reaktorer i Tyskland så råder det obalans mellan efterfrågan och resurstillgång, vilket också lett till prispress. Studsvik anpassar successivt organisationen till det nya marknadsläget, vilket bland annat inneburit att personalstyrkan reducerades med drygt 60 personer under 2012.

De avvecklingsprojekt i Tyskland och Belgien, som pågår sedan en längre tid, löpte som planerat och var väl belagda. Detsamma gällde verksamheten i närliggande länder som Nederländerna och Schweiz. Även ingenjörsverksamheten hade fortsatt god beläggning.

Segmentets verksamhet i Frankrike har under en längre tid varit otillfredsställande belagd och beslut fattades att sälja verksamheten. I december tecknades avtal om försäljning av den franska rörelsen. Inför försäljningen kapitaliserades det franska bolaget upp och transaktionen belastade 2012 med kostnader av engångskaraktär på 8,7 miljoner kronor. Studsvik kommer fortsatt att ha en lokal representation i Frankrike, som ska stödja koncernens segment i affärer på den franska marknaden.

I augusti 2012 tecknade Studsvik och Westinghouse ett samarbetsavtal om att tillsammans marknadsföra ett fullserviceerbjudande vid avveckling av kärnkraftverk, med initialt fokus på Tyskland och Sverige. Samarbetet marknadsförs under varumärket ndcon, Nuclear Decommissioning Consortium by Studsvik and Westinghouse. Initiativet togs mot bakgrund av att Tyskland har beslutat att fasa ut samtliga 17 kärnkraftsreaktorer fram till 2022. I samband med att dessa reaktorer ska avvecklas kommer marknaden för de tjänster ndcon erbjuder att växa kraftigt. Därutöver kommer ett stort antal kärnkraftverk i Europa att avvecklas och nedmonteras under de kommande 15 till 20 åren, eftersom flera av dessa reaktorer närmar sig slutet av den planerade drifttiden eller politiska beslut har förkortat kärnkraftverks drifttid.

Försäljningen minskade till MSEK 331,3 (365,3). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –6,7 (18,4). Verksamheten i Tyskland redovisade en rörelsemarginal på 2,1 (6,9) procent. Den franska rörelsen redovisade en förlust på MSEK –13,1 (–5,9). Rörelsemarginalen uppgick till –2,0 (5,0) procent. Orderstocken låg vid utgången av 2012 på föregående års nivå, vilket motsvarar 3–4 månaders beläggning mätt som ett genomsnitt.

USA

Studsvik levererar avfallsbehandlingstjänster till kärnkraftsproducenter och leverantörer till kärnkraftsindustrin i USA. Tjänsterna omfattar behandling av låg- och medelaktivt avfall i en anläggning i Erwin, Tennessee, samt behandling av lågaktivt avfall, metalliskt material och stora komponenter från kärnkraftverk i en anläggning i Memphis, Tennessee. Därutöver bedrivs konsultverksamhet med ett nischat utbud, primärt baserat på Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2009	2010	2011	2012
Försäljning	213,3	272,0	242,6	255,0
Rörelseresultat	–50,0	1,4	22,6	–43,5
Rörelsemarginal, %	neg	0,5	9,3	neg
Investeringar	2,6	3,5	7,4	3,1
Antal anställda	101	107	109	106

Andel av försäljningen

Försäljning

Studsvik bildade under 2011 ett joint venture, Semprasafe, med EnergySolutions, som syftar till att behandla avfall från kärnkraftsindustrin i Erwinanläggningen. Under 2012 pågick infasningen av den nya affärsmodellen, som innebär att Erwin på sikt kan få jämnare beläggning, ökad produktion och lönsamhet, men under etableringsprocessen lägre marginaler. Avtal tecknades under året med ett antal kraftverk och förhandlingar pågår med ett flertal. Processen med att implementera affärsmodellen är dock tidsödande och försäljning och lönsamhet har haft en otillfredsställande utveckling under 2012.

Bristen på anläggningar för slutdeponering av låg- och medelaktivt avfall i USA har under lång tid varit en begränsande faktor för att utveckla Erwinverksamheten. I augusti erhöll Waste Control Specialists (WCS) tillstånd att på sin anläggning i Texas slutförvara låg- och medelaktivt avfall från hela USA. Studsvik och WCS kunde därmed teckna avtal om slutförvaring och överförande av ägande och ansvar för allt radioaktivt material som Studsvik temporärt lagrat hos WCS. Genom transaktionen och avtalet med WCS eliminerades en betydande risk och osäkerhet relaterad till Erwin. Under tillståndsprocessen införde delstaten Texas en avgift på material som slutdeponeras hos WCS. Avgiften uppgår till 30 procent

Rörelseresultat

på deponeringspriset. Studsviks avtal med slutkund medgav inte att Studsvik debiterade vidare den delstatliga avgiften. Avgiften påverkade resultatet 2012 med MSEK –23,5.

Försäljningen i Memphis var lägre än föregående år och lönsamheten försämrades.

Konsultverksamheten, som främst vänder sig till kunder i USA, Frankrike och Japan med teknik- och licensförsäljning baserad på THOR-tekniken, hade fortsatt låg beläggning under året. Förhandlingar pågår om större kontrakt i Europa, men dessa har ännu inte nått avslut.

Uppgörelse nåddes i slutet av året med en leverantör, som innebar att en tvistig leverantörsskuld på MSEK 18,6 kunde skrivas bort.

Under september gjordes förändringar i ledningsorganisationen i USA. Kostnaden för detta belastar årets resultat med MSEK 3,0. I januari 2013 tillträdde Mats Fridolfsson, tidigare chef för segment Sverige, som chef för segment USA.

Försäljningen uppgick till MSEK 255,0 (242,6) och rörelseresultatet uppgick till MSEK –43,5 (22,6). I rörelseresultatet ingår jämförelsestörande poster/poster av engångskaraktär med MSEK –10,0. Justerat för detta blev rörelsemarginalen –13,2 (6,1) procent.

Global Services

Studsvik utför tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer runt om i världen. Studsvik har även en betydande konsultrörelse och är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige, medan programvaruverksamhet bedrivs vid ett flertal kontor i Europa och USA. Utvecklingen av programvaror sker huvudsakligen i USA.

Nyckeltal

Belopp i MSEK	2009	2010	2011	2012
Försäljning	264,3	296,6	287,9	284,5
Rörelseresultat	45,7	33,1	33,7	26,1
Rörelsemarginal, %	17,3	11,2	11,7	9,2
Investeringar	8,3	9,2	17,5	11,0
Antal anställda	138	153	161	160

Andel av försäljningen

0 20 40 60 80 100 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 2009 2010 2011 2012 Försäljning

Under första kvartalet genomfördes en större planerad översyn av Hot Cell-laboratoriet där tester av reaktorbränsle och reaktormaterial utförs, vilket påverkade produktion och resultat negativt. Efter att laboratoriet åter tagits i drift återgick produktionen till normal nivå. Försäljning och resultat förbättrades, men nådde inte föregående års nivå.

Även konsultrörelsen utvecklades positivt med god beläggning och lönsamhet.

Den positiva utvecklingen av programvaruverksamheten fortsatte. Försäljning och resultat ökade jämfört med föregående år. Ett flertal större nyförsäljningar bidrog till detta. Studsviks programvaror för härdberäkningar används i dags-

läget av ungefär hälften av världens kärnkraftverk. Under året slutfördes en större programvaruleverans till den ryska kärnbränsletillverkaren JSC TVEL, en världsledande tillverkare av kärnbränsle, som används i 74 kommersiella kärnkraftverk och 30 forskningsreaktorer i 17 länder.

Segmentets orderstock var god i slutet av 2012, vilket ger möjlighet till hög beläggning 2013.

Global Services försäljning uppgick till MSEK 284,5 (287,9). Rörelseresultatet blev MSEK 26,1 (33,7). Rörelsemarginalen uppgick till 9,2 (11,7) procent.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljning uppgick till MSEK 12,8 (10,9). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –23,7 (–25,2).

Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK –271,6 (–34,2), vari ingår utdelning från dotterbolag med MSEK 0 (17,9). Moderbolagets bokförda värde på aktier i dotterbolag har skrivits ned med MSEK 275 (55). Nedskrivningen avser såväl 2012 som 2011 segment USA. Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0 (0). Likvida medel uppgick till MSEK 62,9 (45,7) och räntebärande skulder till MSEK 131,8 (94,8).

NY VD OCH KONCERNCHEF

Anders Jackson meddelade den 11 oktober att han hade för avsikt att lämna sin befattning. Till ny VD utsågs den 15 november Michael Mononen, som tillträdde sin befattning den 1 mars 2013.

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 26 april 2012 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis välja pensionslösning utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2013.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2012 uppgick till 1 104 (1 153).

Efterfrågan på koncernens tjänster ökar. Ökningen är mest uttalad inom konsultområdet. Hela kärnkraftsindustrin står inför ett generationsskifte varför stora insatser görs för att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befintliga och potentiella medarbetare. Det tillsammans med ett fokuserat rekryteringsarbete är en grundförutsättning för att ta vara på de affärsmöjligheter som finns i en växande marknad.

SÄKER ARBETSMILJÖ

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är att respektive enhet helt ska undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro har minskat successivt under senare år. Under 2012 bröts tyvärr den positiva trenden och antalet skador ökade från 19 till 22. Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Som ett led i det arbetet uppmuntras samtliga medarbetare att identifiera förbättringar och att rapportera potentiella risker och riskbeteenden. Samtliga möten och sammankomster i koncernen inleds också med ett aktuellt säkerhetsmeddelande.

HÄLSA OCH FRISKVÅRD

Studsviks ambition är att erbjuda sina medarbetare en hälsosam arbetsmiljö och en bra balans mellan arbete och fritid. Målet är att hålla en hög standard i hälso- och säkerhetsarbetet, där lokala lagar och förordningar utgör den lägsta accepterade nivån. Studsvik bedriver ett systematiskt hälsooch friskvårdsarbete främst med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaro och ohälsa är i hög grad relaterat till livsstilsfaktorer. I samverkan med företagshälsovården och på annat sätt tar Studsvik initiativ till att identifiera livsstils- och miljöfaktorer som gör att enskilda individer löper en ökad sjukdomsrisk. Medarbetare uppmuntras till fysisk aktivitet och andra livsstilsförbättrande åtgärder genom ekonomiska bidrag och genom gemensamma aktiviteter.

LIKA MÖJLIGHETER OCH MÅNGFALD

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 18 (17) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ (ANSVARSARBETE)

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar, dvs Studsviks ansvarsarbete är en integrerad del i koncernens affärsstrategi. För Studsvik innebär det ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Studsvik ska tillhandahålla marknaden och kunderna hållbara lösningar för en säker och miljövänlig drift och avveckling av kärntekniska anläggningar. Studsvik redovisar statistik och nyckeltal inom CR-området på www.studsvik.se.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2012 till 0,9 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggningar i USA och Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling. I USA ställer Studsvik även kompletterande säkerheter för åtagandet i form av bankgarantier.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive dotterbolag. Dotterbolagens riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas löpande i respektive dotterbolagsstyrelse.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av verksamheten samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

OMVÄRLDSRISKER Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

VERKSAMHETSRISKER Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, system för uppföljning och underhåll tillsammans med kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög med arbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifierade risker.

Ägaransvar för avfall

Studsvik har ägaransvar för avfall som uppstår i den egna processen och verksamheten. Därutöver tar Studsvik under begränsad tid ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har avtalat med underleverantör om villkoren för slutlig deponering av detta avfall. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera detta arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik periodiskt beräknar de ekonomiska effekterna av dessa åtaganden, gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för slutförvaring, betalar in avgifter i enlighet med lokala regler samt erhåller ersättning från kunder för Studsviks åtaganden.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster inom framförallt områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 3,8 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers Liability Insurance Pool (ANI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

ÖVRIGA RISKER

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska och brittiska anläggningar.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna, med undantag för avfall som behandlas vid anläggningen i Erwin, där Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har Studsvik avtalat med Waste Control Specialists (WCS) om slutdeponering.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 51 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD, EUR och GBP.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1%	+/–	12,5 MSEK
Personalkostnader	1%	+/–	6,4 MSEK
Valutakurs USD/EUR/GBP	10%	+/–	3,5 MSEK

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport. Denna återfinns i avsnittet Bolagsstyrning.

UTSIKTER

Behovet av elektricitet ökar globalt och produktionen av el från kärnkraftverk kommer att öka. Ny kärnkraftskapacitet planeras och byggs i många länder, parallellt med att modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i flera av de länder där Studsvik är verksamt. Beslutet att Tyskland ska fasa ut kärnkraften fram till 2022 har minskat efterfrågan på service- och underhållstjänster. De tyska anläggningar som redan har tagits ur drift och som fram till 2022 ska tas ur drift kommer att bli föremål för rivning. När denna process påbörjas är för närvarande oklart. Avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar på övriga marknader bedöms expandera på längre sikt. Studsvik har en stark produktportfölj för avvecklingsmarknaden och en etablerad marknadsposition.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas 2013. Föregående år uppgick utdelningen till 1,00 krona per aktie. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 333 830 470 kronor, bestående av balanserade vinstmedel 606 740 739 kronor samt årets resultat –272 910 269 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	333 830 470 kronor
Totalt fritt eget kapital i moderbolaget	333 830 470 kronor

AKTIEN

AKTIEÄGARE 2012-12-31	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Credit Agricole Suisse SA	348 098	4,2
Nordnet Pensionsförsäkring AB	231 437	2,8
Malte Edenius	230 000	2,8
Invus Investment AB	224 800	2,7
SIX SIS AG	213 145	2,6
Avanza Pensionsförsäkring AB	212 328	2,6
HSBC Trinkahaus & Burkhardt AG	136 530	1,7
SEB Life Ireland, Dublin	122 267	1,5
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	4 771 649	58,0
Övriga aktieägare	3 446 962	42,0
Summa	8 218 611	100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2012-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	3 484	390 727	4,8
501 – 2 000	531	595 202	7,2
2 001 – 10 000	164	717 391	8,7
10 001 – 50 000	43	923 212	11,2
50 001 – 100 00	13	956 697	11,7
100 001 –	13	4 635 382	56,4
Summa	4 248	8 218 611	100,0

DATA PER AKTIE

Belopp, SEK	2008	2009	2010	2011	2012
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	55,00	65,25	73,00	31,80	29,40
Resultat per aktie före utspädning	–0,05	–4,28	0,49	2,77	–5,82
Resultat per aktie efter utspädning	–0,05	–4,28	0,49	2,77	–5,82
Eget kapital per aktie	74,32	65,82	63,37	66,77	58,19
P/E-tal	neg	neg	149	11	neg

KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen föll under 2012 med 7,2 procent från 31,80 kronor till 29,50 kronor, motsvarande ett börsvärde på 242 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 51 kronor den 16 mars och som lägst 24 kronor den 31 oktober.

Under 2012 omsattes 5 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 193 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 97 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående års 56 procent. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med mindre än 10 procent av kapitalet.

ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2012 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

AKTIEÄGARE

Den 31 december 2012 hade Studsvik 4 248 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 21,0 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 58,0 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten under Bolagsstyrning, Styrelse och revisorer samt Koncernledning.

UTDELNINGSPOLITIK OCH UTDELNING

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt beaktas. För 2012 föreslår styrelsen att ingen utdelning utbetalas.

LIKVIDITETSGARANT

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

ANALYTIKER

Studsviks aktie följs löpande av Remium.

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN M M

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har inget bemyndigande att besluta att ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

Koncernens rapport över totalresultat

	Not	2012	2011
Försäljningsintäkter	4	1 254 887	1 200 753
Kostnader för sålda tjänster	7	–1 007 715	–924 804
Bruttovinst		247 172	275 949
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–51 749	–46 568
Administrationskostnader	7, 8	–180 078	–171 950
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–25 413	–28 401
Resultatandel i intressebolag	17, 18	5 365	7 572
Övriga rörelseintäkter	5	8 638	21 806
Övriga rörelsekostnader	6	–23 303	–4 814
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	–19 368	53 594
Finansiella intäkter	10, 12	4 961	15 090
Finansiella kostnader	10, 12	–18 783	–27 988
Resultat före skatt		–33 190	40 696
Inkomstskatt	11	–14 622	–17 967
ÅRETS RESULTAT		–47 812	22 729
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag		–17 746	6 596
Kassaflödessäkringar		4 124	–1 839
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–907	484
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–14 529	5 241
Summa totalresultat för året		–62 341	27 970
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–47 812	22 729
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Summa totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		–62 325	27 965
Innehav utan bestämmande inflytande		–16	5
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
– Före utspädning	13	–5,82	2,77
– Efter utspädning	13	–5,82	2,77

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Not	2012	2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	459 619	481 065
Immateriella tillgångar	16	329 386	350 715
Innehav i intressebolag	17, 18	10 233	14 003
Uppskjutna skattefordringar	31	83 741	96 676
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	23 167	55 830
Derivatinstrument	19, 21, 23	280	42
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	2 489	2 625
Summa anläggningstillgångar		908 915	1 000 956
Omsättningstillgångar
Varulager	24	6 973	14 819
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	281 988	316 864
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	45	44
Derivatinstrument	19, 21, 23	2 737	1 190
Likvida medel	19, 25	115 792	122 092
Summa omsättningstillgångar		407 535	455 009
SUMMA TILLGÅNGAR		1 316 450	1 455 965
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	–10 822	3 691
Balanserad vinst	27	255 278	311 309
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		477 947	548 491
Innehav utan bestämmande inflytande		271	287
Summa eget kapital		478 218	548 778
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	19, 30	130 979	92 138
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 527	1 033
Uppskjutna skatteskulder	31	39 440	38 572
Pensionsförpliktelser	32	6 021	6 165
	33
Övriga avsättningar	29	176 376	238 340
Leverantörsskulder och andra skulder Summa långfristiga skulder		40 578 394 921	38 012 414 260
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	29	333 608	333 380
Aktuella skatteskulder		5 692	20 310
Upplåning	19, 30	99 284	125 537
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 033	5 266
Övriga avsättningar	33	3 694	8 434
Summa kortfristiga skulder		443 311	492 927
Summa skulder		838 232	907 187
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 316 450	1 455 965

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2011	8 219	225 272	–1 545	520 526	520 526	282	520 808
Summa totalresultat för perioden			5 236	22 729	27 965	5	27 970
Utdelning				–	–	–	–
Utgående balans per den 31 december 2011	8 219	225 272	3 691	311 309	548 491	287	548 778
Ingående balans per den 1 januari 2012	8 219	225 272	3 691	311 309	548 491	287	548 778
Summa totalresultat för perioden			–14 513	–47 812	–62 325	–16	–62 341
Utdelning				–8 219	–8 219	–	–8 219
Utgående balans per den 31 december 2012	8 219	225 272	–10 822	255 278	477 947	271	478 218

Koncernens rapport över kassaflöde

	Not	2012	2011
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–19 368	53 594
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	34	–8 837	84 246
		–28 205	137 840
Erhållen ränta		799	777
Erlagd ränta		–14 196	–13 761
Betald inkomstskatt		–27 526	–12 068
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–69 128	112 788
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		38 763	14 494
– Övriga kortfristiga skulder		23 007	23 778
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–7 358	151 060
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	23	–23 330	–7 911
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar	23	54 281	–
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–48 638	–53 422
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	1	5 672
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–230	–1 978
Utdelning från intressebolag	17, 18	8 844	20 022
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–9 072	–37 617
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	63 295	6 161
Amortering av lån	30	–41 291	–65 454
Utdelning	27	–8 219	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		13 785	–59 293
Förändring av likvida medel		–2 645	54 150
Likvida medel vid årets början		122 092	68 376
Omräkningsdifferens		–3 655	–434
Likvida medel vid årets slut	25	115 792	122 092

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2012

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2012	2011
Försäljningsintäkter	40	12 859	10 875
Kostnader för sålda tjänster		–2 627	–5 033
Bruttovinst		10 232	5 842
Administrationskostnader	42	–33 991	–32 205
Övriga rörelseintäkter	44	208	1 193
Övriga rörelsekostnader	44	–191	–45
Rörelseresultat	40, 41, 42, 43, 44	–23 742	–25 215
Resultat från andelar i koncernföretag	46	–248 600	–12 131
Ränteintäkter och liknande poster	47	10 753	21 135
Räntekostnader och liknande poster	48	–9 975	–17 982
Resultat före skatt		–271 564	–34 193
Bokslutsdispositioner	49	–	–
Inkomstskatt	50	–1 346	–599
ÅRETS RESULTAT		–272 910	–34 792
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		–272 910	–34 792
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		–272 910	–34 792

Moderbolagets balansräkning

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 51
– Inventarier och verktyg 3	38
Finansiella anläggningstillgångar 52
– Uppskjutna skattefordringar 2 695	3 662
– Aktier i dotterbolag 54 586 475	861 475
– Fordringar hos dotterbolag 153 663	166 529
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 52 20 438	16 770
Summa anläggningstillgångar 763 274 1 048 474
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror 546	633
Kundfordringar och andra fordringar 1 585	529
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 45	44
Derivatinstrument 59 1 779	36
Fordringar hos koncernföretag 27 801	26 080
1 961 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53	1 135
Likvida medel 62 872	45 712
Summa omsättningstillgångar 96 589	74 169
SUMMA TILLGÅNGAR 859 863 1 122 643
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital 8 219	8 219
Bundna reserver 225 272	225 272
Summa bundet eget kapital 233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver 606 740	649 751
Årets resultat –272 910	–34 792
Summa fritt eget kapital 333 830	614 959
Summa eget kapital 567 321	848 450
Obeskattade reserver –	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 55 119 848	12 710
Uppskjutna skatteskulder 374	–
Skulder till koncernföretag 37 164	49 443
Övriga skulder 12 151	11 342
Summa långfristiga skulder 169 537	73 495
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 99 746	105 504
Leverantörsskulder 1 407	1 847
Skulder till kreditinstitut 55 11 970	82 097
Skatteskulder 983	1 029
Derivatinstrument 78 59	2 530
Övriga skulder 821	726
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 56 8 000	6 965
Summa kortfristiga skulder 123 005	200 698
Summa skulder 292 542	274 193
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 859 863 1 122 643

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2011	8 219	225 272	649 751	883 242
Totalresultat
– Årets resultat			–34 792	–34 792
Utgående balans per den 31 december 2011	8 219	225 272	614 959	848 450
Ingående balans per den 1 januari 2012	8 219	225 272	614 959	848 450
Totalresultat
– Utdelning			–8 219	–8 219
– Årets resultat			–272 910	–272 910
Utgående balans per den 31 december 2012	8 219	225 272	333 830	567 321

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Not	2012	2011
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–23 742	–25 215
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	61	–15	–1 124
		–23 757	–26 339
Erhållen ränta		4 957	5 637
Erhållna resultatandelar från koncernföretag		25 000	47 869
Erlagd ränta		–5 853	–5 705
Betald inkomstskatt		–1 438	–3 873
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–1 091	17 589
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–2 467	4 703
– Övriga kortfristiga skulder		–5 033	6 823
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–8 591	29 115
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella tillgångar	52	–2 809	–
Lån till koncernföretag	52	7 437	5 031
Kassaflöde från investeringsverksamheten		4 628	5 031
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–36 579	–56 214
Upptagna lån		65 921	24 572
Utbetald utdelning		–8 219	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		21 123	–31 642
Förändring av likvida medel		17 160	2 504
Likvida medel vid årets början		45 712	43 208
Likvida medel vid årets slut		62 872	45 712

Noter

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Inga av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2012:

• • IAS 1, "Utformning av finansiella rapporter", ändring rörande övrigt totalresultat. De poster som redovisas i övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2012.
• • IAS 19, "Ersättningar till anställda" Ändringen medför att den korridormetod som tillämpats av koncernen tas bort. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsränta, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• • IFRS 10, "Consolidated financial statements" ger ytterligare vägledning till hur identifiering av kontroll ska göras. Kontroll är den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014, men någon större inverkan på koncernens finansiella rapporter förväntas inte.
• • IFRS 12, "Disclosures of interest in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, joint arrangements, intressebolag och ej konsoliderade "structure entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014. Standarden förväntas inte ha någon större inverkan på de finansiella rapporterna.
• • IFRS 13, "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Vägledning tillhandahålls kring hur verkligt värde ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Någon större inverkan på koncernens finansiella rapporter förväntas ändringen inte ha. Den nya standarden kommer att börja tillämpas den 1 januari 2013.

Inga andra av de IFRS- och IFRIC-tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

1.2 KONCERNREDOVISNING Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• • Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• • Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• • Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader	20–50 år
• Maskiner	3–20 år
• Inventarier och installationer	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår.

Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassificeras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassificeras som säkringsinstrument är instrument som klassificerats som säkringsinstrument och som kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalificerar sig för säkringsredovisning. Koncernens derivat återfinns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning.

Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• • säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• • säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa finansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljnings- och marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassificeras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassificeras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom uppdragsintäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de finansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 51 (54) procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framförallt avseende US-dollar (USD), euro (EUR) och brittiska pund (GBP). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2012 ha varit MSEK 5,3 (–2,6) lägre, till största delen som en följd av negativt nettoresultat i den amerikanska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 18,3 (24,5) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2012 ha varit MSEK 6,1 (7,5) högre, till största delen som en följd av positiva nettoflöden av euro till segmenten Sverige och Global Services. Den tyska verksamheten redovisar ett negativt rörelseresultat, vilket skulle ha påverkat årets resultat negativt om den svenska kronan försvagats. Eget kapital skulle ha varit MSEK 6,0 (9,2) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2012 ha varit MSEK 2,7 (1,8) högre då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit MSEK 9,9 (1,2) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2012 och 2011 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,1 (0,1). Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2012 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,5 (0,5) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2012 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,0 (0,1) lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2012 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,0 (0,0) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Upplåning i övriga valutor var under 2012 till fast ränta och påverkades inte av ränteförändringar.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassaflöden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2012	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	99 284	67 866	63 113	–
Derivatinstrument	1 033	1 266	261	–
Leverantörsskulder och andra skulder	333 608	1 744	2 890	35 944
Per den 31 december 2011	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	125 537	85 116	5 602	1 420
Derivatinstrument	5 266	1 033	–	–

Leverantörsskulder och andra skulder 333 380 1 444 2 976 33 592 Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals-

enliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig. Per den 31 december 2012 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år

Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	11 326	–	–	–
– Inflöde	167 385	70 464	10 322	–
Per den 31 december 2011	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar
– Utflöde	9 818	–	–	–
– Inflöde	161 373	112 124	1 207	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 procent. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 36,3 (37,7) procent och försämringen förklaras framförallt av årets negativa totalresultat.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

	2012	2011
Total upplåning (not 30)	230 263	217 675
Avgår likvida medel (not 25)	–115 792	–122 092
Nettoskuld	114 471	95 583
Totalt eget kapital	478 218	548 778
Skuldsättningsgrad	24%	17%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2012 var främst en följd av högre nettoskuld och lägre eget kapital. Upplåningen ökade under året och kassaflödet efter investeringar var sämre än ökningen av upplåningen, varför de likvida medlen minskade. Det negativa totalresultatet för 2012 till följd av negativt rörelseresultat samt negativa omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:

• • Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• • Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• • Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2012.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	8 287
– Kapitalförsäkringar	–	12 196	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	2 729	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	3 017	–
Summa tillgångar	–	17 942	8 287
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 560	–
Summa skulder	–	2 560	–

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2011.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	5 428
– Kapitalförsäkringar	–	11 386	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	39 061	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	1 232	–
Summa tillgångar	–	51 679	5 428
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	6 299	–
Summa skulder	–	6 299	–

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfinns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument inkluderar:

• • Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• • Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• • Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• • Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2012.

	Nivå 3
Ingående balans	5 428
Förvärv av andelar	2 809
Vinster redovisade i resultaträkningen	50
Utgående balans	8 287
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut	50

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2011.

	Nivå 3
Ingående balans	4 232
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 196
Utgående balans	5 428
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i
resultaträkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 196

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Om ledningens bedömning resulterat i en fastställd diskonteringsränta före skatt i segment USA, som varit 25 procent högre, dvs 11,8 procent, men med oförändrat antagande om rörelseresultat, skulle koncernen ha skrivit ner goodwill motsvarande MSEK 61,4. Om den budgeterade rörelsemarginalen, som användes vid beräkningen avseende det amerikanska segmentet, varit 25 procent lägre med oförändrat antagande om diskonteringsränta, skulle koncernen ha skrivit ner goodwill med MSEK 56,2.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs.

Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att:

• • minska den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,2 (0,0) om utfallet är ogynnsamt, eller
• • öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,2 (0,0) om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument

Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med MSEK 4,7 (7,3) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 4,7 (7,3) om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige, USA och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassaflöden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle nettoresultatet ha varit MSEK 0,2 (0,2) lägre vid en högre ränta.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit MSEK 1,6 (3,0) lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens anläggning i Erwin och framtida avfallskostnader i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Den tydliga geografiska ledningsstrukturen, som återfinns inom Studsviks organisation, har påverkat utformningen av segmentsstrukturen. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten både från ett geografiskt perspektiv och från ett produktperspektiv.

Segmenten erhåller sina intäkter från olika tjänster och produkter. Större delen av segment Sveriges intäkter härrör från behandling och volymreducering av låg- och medelaktivt avfall. Segment Storbritannien får intäkter från konsult- och ingenjörstjänster, behandling av lågaktivt avfall samt avvecklings- och rivningstjänster. Intäkterna i segment Tyskland kommer från tjänster inom områdena avveckling och rivning, service vid drift och underhåll samt från strålskyddstjänster. Den huvudsakliga intäktskällan i segment USA kommer från behandling av låg- och medelaktivt avfall, men även konsult- och ingenjörstjänster genererar intäkter. Segment Global Services utför tester, undersökningar och analyser inom en rad områden där provning och analys av kärnbränsle och material utgör den största intäktskällan, men intäkter genereras även från konsult- och ingenjörstjänster samt korrosions- och vattenkemistudier. En annan stor intäktskälla för segment Global Services är försäljning av programvara för bränsleoptimering.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effekterna av poster av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment. Med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment. Justerat eget kapital är summan av koncernens egna kapital.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2012	Sverige	Stor britannien	Tyskland	USA	Global Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	191 584	219 276	331 315	255 003	284 533	46 787	–73 611	1 254 887
Externa försäljningsintäkter	132 889	219 276	329 988	255 003	284 434	33 297	–	1 254 887
EBITDA före engångsposter	28 453	8 773	4 803	–695	33 311	–16 710	–	57 935
Engångsposter	–	–	–8 739	–7 949	–	–	–	–16 688
Av- och nedskrivningar	–8 214	–5 298	–2 809	–35 189	–7 181	–7 289	–	–65 980
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	5 064	–	301	–	–	–	5 365
Rörelseresultat	20 239	8 539	–6 745	–43 532	26 130	–23 999	0	–19 368
Finansiella poster, netto								–13 822
Skatter								–14 622
Årets resultat								–47 812
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures	–	3 605	–	6 580	48	–	–	10 233
Övriga operativa segmentstillgångar	135 371	218 782	195 615	449 386	192 346	357 226	–242 509	1 306 217
Summa tillgångar								1 316 450
Operativa segmentsskulder	160 015	119 653	150 888	296 274	124 205	229 706	–242 509	838 232
Justerat eget kapital								478 218
Summa eget kapital och skulder								1 316 450
Investeringar	19 161	1 944	3 604	3 144	11 024	9 991	–	48 868
Medeltal antal anställda	97	82	584	106	160	75	–	1 104
		Stor			Global
Räkenskapsåret 2011	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	167 289	107 857	365 238	242 610	287 910	47 008	–17 159	1 200 753
Externa försäljningsintäkter	163 819	107 857	363 467	242 610	287 522	35 478	–	1 200 753
EBITDA före engångsposter	31 089	–8 798	21 325	43 893	39 554	–26 589	–	100 474
Engångsposter	–	–	–	8 869	–	–	–	8 869
Av- och nedskrivningar	–11 238	–5 030	–2 895	–33 643	–5 889	–4 626	–	–63 321
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	4 109	–	3 444	19	–	–	7 572
Rörelseresultat	19 851	–9 719	18 430	22 563	33 684	–31 215	0	53 594
Finansiella poster, netto								–12 898
Skatter								–17 967
Årets resultat								22 729
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures	–	2 681	–	11 274	48	–	–	14 003
Övriga operativa segmentstillgångar	172 906	204 330	227 864	595 382	195 618	299 752	–253 890	1 441 962
Summa tillgångar								1 455 965
Operativa segmentsskulder	171 164	106 155	166 127	383 936	131 716	201 979	–253 890	907 187
Justerat eget kapital								548 778
Summa eget kapital och skulder								1 455 965
Investeringar	26 067	1 649	1 336	7 372	17 486	1 490	–	55 400
Medeltal antal anställda	92	71	646	109	161	74	–	1 153

Not 4 (forts)

EBITDA före engångsposter stäms av mot resultat före skatt.

	2012	2011
EBITDA före engångsposter	57 935	100 474
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar	–59 120	–57 623
Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–4 853	–4 705
Nedskrivningar	–2 007	–993
Utfall från juridisk uppgörelse	18 564	8 869
Skatt hänförlig till tidigare år	–23 549	–
Omstruktureringskostnader	–11 703	–
Resultatandelar från intressebolag och joint ventures	5 365	7 572
Finansiella poster – netto	–13 822	–12 898
Resultat före skatt	–33 190	40 696
Externa försäljningsintäkter per produktområde	2012	2011
Behandling radioaktivt avfall	497 411	411 423
Konsult- och ingenjörstjänster	141 681	134 771
Strålskyddstjänster	58 049	88 736
Transport och logistik	8 824	11 636
Avvecklings- och rivningstjänster	61 429	165 576
Service vid drift och underhåll	222 602	118 479
Provning/analys av kärnbränsle och material	109 502	114 590
Korrosions- och vattenkemistudier	32 004	34 335
Programvara för bränsleoptimering	89 846	84 099
System- och utrustningsleveranser	–	1 630
Övrig verksamhet	33 539	35 478
Summa	1 254 887	1 200 753

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Global Services eller Sverige.

Externa försäljnings-

intäkter baserade på det		2012		2011
land där kunden finns	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	161 292	12,9	199 943	16,7
Europa exkl Sverige	738 340	58,8	652 500	54,2
Nordamerika	318 530	25,4	321 234	26,8
Asien	36 725	2,9	27 076	2,3
Summa	1 254 887	100,0	1 200 753	100,0

Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent av de totala försäljningsintäkterna.

Anläggningstillgångar		2012		2011
per land	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	226 600	24,9	201 746	20,2
Europa exkl Sverige	280 505	30,9	299 262	29,9
Nordamerika	401 645	44,2	499 751	49,9
Asien	165	0,0	197	0,0
Summa	908 915	100,0	1 000 956	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2012	2011
Försäljning av materiella tillgångar	643	1 413
Försäkringsersättningar	456	532
Hyresintäkter	360	503
Ersättning för juridisk uppgörelse	–	8 869
Statliga bidrag	515	737
Övrigt	200	2 624
Summa	2 174	14 678

Andra vinster	2012	2011
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 108	4 378
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	5 356	2 750
Summa	6 464	7 128

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2012	2011
Kundförluster	996	–
Försäljning av materiella tillgångar	522	791
Övriga nedskrivningar	2 141	993
Strukturkostnader av engångskaraktär	10 860	–
Övrigt	85	81
Summa	14 604	1 865
Andra förluster	2012	2011
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	1 488	782
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	7 211	2 167
Summa	8 699	2 949

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2012	2011
Inköp material och tjänster	514 785	438 399
Personalkostnader	643 075	637 416
Energi	28 353	28 462
Av- och nedskrivningar	63 967	62 327
Övriga kostnader	14 775	5 119
Summa	1 264 955	1 171 723

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2012	2011
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	2 734	3 678
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	125	182
– Skatterådgivning	325	480
– Övriga tjänster	901	369
Summa	4 085	4 709
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	–	555
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	58
– Skatterådgivning	286	–
– Övriga tjänster	234	57
Summa	520	670
Koncernen totalt	4 605	5 379

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2012	2011
Löner	515 551	506 727
Sociala avgifter	101 042	96 536
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	28 924	27 584
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 153	1 073
Summa	646 670	631 920

Löner och andra ersättningar fördelade per

			2012			2011
land och mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	5 377	–	7 590	5 050	–	6 809
Dotterbolag i Sverige	2 831	292	131 346	3 783	268	122 114
Dotterbolag utomlands
– Norge	–	–	–	–	–	1 189
– Tyskland	3 624	173	226 504	2 031	496	248 683
– Storbritannien	1 386	–	40 466	1 273	–	33 286
– USA	4 108	388	78 889	2 683	677	69 352
– Japan	906	21	439	892	37	423
– Schweiz	–	–	2 297	–	–	2 551
– Frankrike	–	–	9 788	–	–	6 608
Totalt dotterbolag	12 855	874	489 729	10 662	1 478	484 206
Totalt koncernen	18 232	874	497 319	15 712	1 478	491 015

			2012			2011
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	5	11	5	5	10
Dotterbolag i Sverige	207	78	285	208	73	281
Dotterbolag utomlands
– Norge	–	–	–	1	–	1
– Tyskland	482	73	555	544	75	619
– Storbritannien	67	15	82	60	11	71
– USA	110	23	133	114	21	135
– Japan	1	1	2	1	1	2
– Schweiz	1	1	2	1	1	2
– Frankrike	28	6	34	27	5	32
Totalt dotterbolag	896	197	1 093	956	187	1 143
Totalt koncernen	902	202	1 104	961	192	1 153

		2012		2011
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
VD och övriga ledande befattningshavare	10	10	10	10
Totalt koncernen	21	18	21	18

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2012	2011
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	451	257
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	4 162	14 313
Övriga finansiella intäkter	348	520
Summa	4 961	15 090
Finansiella kostnader
Banklån	–10 957	–11 611
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–4 588	–14 227
Andra finansiella kostnader	–3 238	–2 150
Summa	–18 783	–27 988
Finansiella poster – netto	–13 822	–12 898

Not 11 Inkomstskatt

	2012	2011
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–5 419	–14 943
Justering avseende tidigare år	200	12
Summa	–5 219	–14 931
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–8 927	–2 237
Effekt av förändring i skattesats	–476	–799
Summa	–9 403	–3 036
Summa inkomstskatt	–14 622	–17 967

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2012	2011
Resultat före skatt	–33 190	40 696
Skatt enligt gällande skattesats	8 729	–10 703
Ej skattepliktiga intäkter	2 071	1 217
Ej avdragsgilla kostnader	–2 497	–878
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–20 787	–2 344
Justering utländsk skattesats	5 247	–3 100
Omvärdering av uppskjuten skatt –
förändring i skattesatsen	–476	–799
Nedskrivning av uppskjutna skattefordringar	–4 829	–
Utnyttjade förlustavdrag	–1 706	–5 025
Justering tidigare års taxering	538	12
Övriga effekter	–912	3 653
Skattekostnad	–14 622	–17 967

De uppskjutna skatterna i England har omvärderats till följd av den förändrade skattesatsen från 26 procent till 24 procent, vilken började gälla den 1 mars 2012. Omvärderingen uppgår till kSEK –1 642 (–799). England har beslutat om ytterligare en sänkning av bolagsskatten ner till 23 procent att gälla fr o m den 1 april 2013.

Till följd av den ändring av den svenska bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent, som antogs den 26 juni 2012 och som kommer att gälla från den 1 april 2013, har berörda redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om. Omvärderingen uppgår till kSEK 1 166.

Vägd genomsnittlig skattesats var –44 (44) procent. Skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen förklaras framförallt av att ingen skattefordran bokats upp på rörelseförlusten i den amerikanska verksamheten och ej heller i den franska verksamheten, samt av en nedskrivning av de uppskjutna skattefordringarna i den franska verksamheten.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till kSEK 907 (484). I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2012	2011
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	–2 235	2 438
Finansiella poster (not 10)	–426	86
Summa	–2 661	2 524

Not 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

	2012	2011
Årets resultat	–47 812	22 729
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie)	–5,82	2,77

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

	2012	2011
Årets resultat	–47 812	22 729
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie)	–5,82	2,77

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2012 och 2011 uppgick till kSEK 8 219 (1 krona per aktie) respektive kSEK 0 (0 krona per aktie). På årsstämman den 22 april 2013 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2012.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2011
Anskaffningsvärde	328 194	442 439	277 573	21 890	1 070 096
Ackumulerad av- och nedskrivning	–97 942	–277 377	–204 633	–	–579 952
Bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
1 januari – 31 december 2011
Ingående bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
Valutakursdifferenser	2 512	479	164	73	3 228
Investeringar	214	441	5 108	47 659	53 422
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–3 737	–1 292	–	–5 029
Omfördelningar	–978	5 933	2 833	–4 466	3 322
Avyttringar och utrangeringar	–4 133	–855	–418	–	–5 406
Avskrivningar	–7 087	–31 362	–19 174	–	–57 623
Årets nedskrivning	–	–	–	–993	–993
Utgående bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
Per den 31 december 2011
Anskaffningsvärde	326 894	444 020	284 162	65 221	1 120 297
Ackumulerad av- och nedskrivning	–106 114	–308 059	–224 001	–1 058	–639 232
Bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
1 januari – 31 december 2012
Ingående bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
Valutakursdifferenser	–4 432	–3 740	–2 442	–774	–11 388
Investeringar	330	3 249	5 320	39 739	48 638
Aktivering framtida återställandekostnad	3 350	–	–	–	3 350
Omfördelningar	295	17 660	17 961	–36 090	–174
Avyttringar och utrangeringar	–	–283	–462	–	–745
Avskrivningar	–8 669	–32 513	–17 938	–	–59 120
Årets nedskrivning	–	–	–	–2 007	–2 007
Utgående bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619
Per den 31 december 2012
Anskaffningsvärde	325 334	447 143	281 484	67 968	1 121 929
Ackumulerad av- och nedskrivning	–113 680	–326 809	–218 884	–2 937	–662 310
Bokfört värde	211 654	120 334	62 600	65 031	459 619

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med kSEK 51 518 (50 326), i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med kSEK 232 (175) , i Administrationskostnader med kSEK 6 860 (6 774) och i Forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 511 (348) . Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 4 828 (4 916). Värdet på finansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu -	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	rättigheter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2011
Anskaffningsvärde	346 634	23 298	68 089	438 021
Ackumulerad av- och nedskrivning	–33 213	–22 019	–32 130	–87 362
Bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
1 januari – 31 december 2011
Ingående bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
Valutakursdifferenser	2 480	15	288	2 783
Investeringar	–	1 729	249	1 978
Avskrivningar	–	–611	–4 094	–4 705
Utgående bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
Per den 31 december 2011
Anskaffningsvärde	348 886	25 042	68 971	442 899
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 985	–22 630	–36 569	–92 184
Bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
1 januari – 31 december 2012
Ingående bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
Valutakursdifferenser	–15 032	–102	–1 572	–16 706
Investeringar	–	84	146	230
Avskrivningar	–	–735	–4 118	–4 853
Utgående bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386
Per den 31 december 2012
Anskaffningsvärde	332 782	24 963	65 948	423 693
Ackumulerad av- och nedskrivning	–31 913	–23 304	–39 090	–94 307
Bokfört värde	300 869	1 659	26 858	329 386

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med kSEK 4 853 (4 705).

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfinns nedan.

Summa	300 869	315 901
Global Services	2 831	2 831
USA	172 380	183 037
Tyskland	103 054	107 018
Storbritannien	22 604	23 015
	2012	2011

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifieras som kassagenererande enheter med undantag för segment Global Services, där goodwillvärden hänförs till respektive verksamhetsområde.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner, som har godkänts av styrelsen för de närmaste tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2012:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	23	1,4	8,9
Tyskland	13	1,2	8,9
USA	29	2,7	9,4
Global Services	37	3,0	8,3

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2011:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	15	3,0	8,1
Tyskland	13	2,0	8,6
USA	35	3,0	8,3
Global Services	47	3,0	7,7

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 8 till 9 (8 till 9) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden på nettotillgångar för alla segment utom USA. Känslighetsanalysen indikerar att en diskonteringsränta 25 procent högre, dvs 11,8 procent, men med oförändrat antagande om rörelseresultat, skulle föranlett ett nedskrivningsbehov av goodwill motsvarande MSEK 61,4. Ett antagande om 25 procent lägre rörelseresultat med oförändrat antagande om diskonteringsränta indikerar ett nedskrivningsbehov motsvarande MSEK 56,2. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys	Marginal till redovisat värde %	Marginal vid 25 % högre diskonte ringsränta %	Marginal vid 25 % lägre rörelse resultat %
Storbritannien	209	137	168
Tyskland	126	68	84
USA	12	–22	–20
Global Services	3 278	2 254	2 768

Not 17 Innehav i intressebolag

	2012	2011
Per den 1 januari	48	50
Resultatandel	–	19
Erhållen utdelning från intressebolag	–	–21
Per den 31 december	48	48

Koncernens andel av resultatet i intressebolaget KraftAkademin AB, vilket är onoterat, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2012		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	62	13	14	1	20
Summa		62	13	14	1
2011		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	75	26	19	–2	20
Summa		75	26	19	–2

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 18 Innehav i joint ventures

	2012	2011
Per den 1 januari	13 955	25 298
Resultatandel	5 365	7 553
Erhållen utdelning från joint ventures	–8 844	–20 001
Erhållen andel genom bildande av joint venture	524	350
Valutakursdifferenser	–815	755
Per den 31 december	10 185	13 955

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2012		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	–	7 035	1 313	5 722	6 669	301	50
Semprasafe, LLC	USA	–	5 360	7 478	–2 118	19 755	–2 188	51
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	–	3 482	3 271	211	3 506	4 206	15
Summa		–	15 877	12 062	3 815	29 930	2 319
2011		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Netto tillgångar	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	601	12 490	2 172	10 919	53 243	3 447	50
Semprasafe, LLC	USA	–	128	877	–749	–	–1 032	51
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	–	4 155	3 935	220	3 926	4 329	15
Summa		601	16 773	6 984	10 390	57 169	6 744

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.

Semprasafe, LLC är ett joint venture mellan Studsvik och EnergySolutions där avtal finns om gemensamt bestämmande inflytande. Semprasafe använder Studsviks teknik för att skapa ett säkrare och stabilare avfall för slutförvar av s k Class A-avfall på EnergySolutions anläggning Clive Facility i USA.

UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM) är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2012
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	2 217	800	3 017
Kundfordringar och andra fordringar	284 477	–	–	284 477
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	23 212	–	23 212
Likvida medel	115 792	–	–	115 792
Summa	400 269	25 429	800	426 498

Tillgångar

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	230 263	–	230 263
Derivatinstrument	238	–	2 322	2 560
Summa	238	230 263	2 322	232 823

	Låne- och	Tillgångar värderade till verkligt värde via	Derivat för
	kundfordringar	resultaträkningen	säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2011
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	469	763	1 232
Kundfordringar och andra fordringar	319 489	–	–	319 489
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	55 875	–	55 875
Likvida medel	122 092	–	–	122 092
Summa	441 581	56 344	763	498 688
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga finansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	217 675	–	217 675

Not 20 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

Derivatinstrument 3 181 – 3 118 6 299 Summa 3 181 217 675 3 118 223 974

	2012	2011
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	4 094	3 409
– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	127 091	161 229
– Befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar	37 987	58 340
Summa	169 172	222 978
Lån till närstående
Befintliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 351	2 394
Summa	2 351	2 394
Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA- och A+	115 792	122 092
Summa	115 792	122 092
En ny kreditfacilitet har erhållits under året.
Derivatinstrument
AA- och A+	3 017	1 232
Summa	3 017	1 232

Not 21 Derivatinstrument

	2012		2011
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassaflödessäkringar	3 017	2 560	1 232	6 299

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar uppgår till kSEK 1 855 (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 47 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2012, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2012-12-31

						INFLÖDESVALUTOR		UTFLÖDESVALUTOR
		EUR	GBP	JPY	NOK	USD	EUR	USD
Förfalloår		000	000	000	000	000	000	000
2013	Belopp	760	8 423	11 700	125	9 898	939	432
	Kurs 1	8,708	10,718	0,085	1,168	7,462	9,049	6,551
2014	Belopp		4 828	9 700	125	2 183
	Kurs 1		10,795	0,086	1,159	6,731
2015	Belopp					1 284
	Kurs 1					6,784
2016	Belopp					235
	Kurs 1					6,851
	Omräknat till verkligt värde, kSEK	6 527	138 982	1 611	287	88 497	8 067	2 811

¹ Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 259 497 (284 522).

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2012	2011
Kundfordringar	177 978	225 033
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–8 806	–2 055
Kundfordringar netto	169 172	222 978
Lån till närstående	2 351	2 394
Pågående tjänsteuppdrag	42 076	39 935
Skattefordringar	11 444	3 755
Övriga fordringar	2 170	18 168
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	36 949	14 008
– Upplupna ränteintäkter	–	62
– Förutbetalda hyror	1 628	317
– Förutbetalda leasingavgifter	419	532
– Förutbetalda försäkringspremier	3 897	4 875
– Övriga förutbetalda kostnader	14 371	12 465
Summa	284 477	319 489
Långfristig del	2 489	2 625
Kortfristig del	281 988	316 864
Summa	284 477	319 489

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2012	2011
Lån till närstående (not 37)	2,1%	2,0%

Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar med förfallodag upp till 3 månader. Per den 31 december 2012 var kundfordringar uppgående till kSEK 69 825 (91 352) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2012	2011
Mindre än 3 månader	68 172	89 419
3 till 6 månader	1 573	1 574
Mer än 6 månader	80	359
Summa	69 825	91 352

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2012	2011
SEK	96 604	133 290
EUR	67 304	53 032
GBP	43 273	36 146
USD	76 153	95 003
Andra valutor	1 143	2 018
Summa	284 477	319 489

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

Per den 31 december	–8 806	–2 055
Återförda outnyttjade belopp	16	27
Reservering för osäkra fordringar	–6 858	–693
Omräkningsdifferens	91	–6
Per den 1 januari	–2 055	–1 383
	2012	2011

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2012	2011
Onoterade aktieinnehav	8 287	5 428
Kapitalförsäkringar	12 196	11 386
Långfristiga bankplaceringar	2 729	39 061
Summa	23 212	55 875

I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verksamheten som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som Kassaflöde från finansieringsverksamheten. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel för framtida avfallskostnader. Under året har den amerikanska verksamheten ianspråktagit MSEK 54,3 av de spärrade bankmedlen för slutdeponering av avfall samt inbetalat MSEK 19,1 till sprärrade bankmedel. Spärrade bankmedel i USA uppgår till kSEK 32 (37 257) samt spärrade medel i Kärnavfallsfonden till kSEK 2 697 (1 804) och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 24 Varulager

	2012	2011
Råmaterial	5 234	5 200
Produkter i arbete	–	6 514
Färdiga varor	1 739	3 105
Summa	6 973	14 819

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till kSEK 18 281 (12 285).

Not 25 Likvida medel

	2012	2011
Kassa och bank	115 792	122 092
Summa	115 792	122 092

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2011	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2011	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2012	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2012	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2011	288 580
Årets resultat	22 729
Per den 31 december 2011	311 309
Per den 1 januari 2012	311 309
Årets resultat	–47 812
Betald utdelning avseende 2011	–8 219
Per den 31 december 2012	255 278

Not 28 Reserver

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2011	–1 453	–92	–1 545
Valutakursdifferenser
– Koncernen	6 586	–	6 586
– Intressebolag	5	–	5
Kassaflödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	–1 839	–1 839
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	484	484
Per den 31 december 2011	5 138	–1 447	3 691
Per den 1 januari 2012	5 138	–1 447	3 691
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–17 714	–	–17 714
– Intressebolag	–16	–	–16
Kassaflödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	4 124	4 124
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	–907	–907
Per den 31 december 2012	–12 592	1 770	–10 822

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2012	2011
Leverantörsskulder	68 543	84 162
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	110 464	107 172
Sociala avgifter och andra skatter	50 600	69 207
Övriga skulder	34 398	38 133
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	15 835	19 430
– Upplupna räntekostnader	1 319	904
– Upplupna löner	28 832	28 978
– Upplupna pensionskostnader	12 196	11 386
– Upplupna material-, konsult– och servicekostnader	25 458	3 822
– Upplupna revisionsarvoden	1 408	1 602
– Övriga poster	25 133	6 596
Summa	374 186	371 392
Långfristig del	40 578	38 012
Kortfristig del	333 608	333 380
Summa	374 186	371 392

Not 30 Upplåning

	2012	2011
Långfristig del	130 979	92 138
Kortfristig del	99 284	125 537
Summa	230 263	217 675

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter

för ränteomförhandling på balansdagen	2012	2011
0–6 månader	114 027	147 982
6–12 månader	56 236	67 489
1–5 år	60 000	2 204
Summa	230 263	217 675

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 127 935 (159 361). Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt aktierna i Studsvik Nuclear AB. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Not 30 (forts)

Mer än 5 år Summa	7 315 230 263	1 420 217 675
Mellan 2 och 5 år	60 000	5 602
Mellan 1 och 2 år	54 569	85 116
Mindre än 1 år	108 379	125 537
Förfallodagar för upplåning	2012	2011

Koncernen har följande ej

utnyttjade kreditfaciliteter	2012	2011
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	52 080	62 119
Summa	52 080	62 119

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2013.

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning	2012	2011
SEK	61 636	2 204
EUR	54 569	64 776
USD	106 743	141 715
GBP	7 315	8 980
Summa	230 263	217 675

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2012	2011
SEK	5,01%	4,40%
EUR	3,37%	2,91%
USD	3,76%	3,74%
GBP	2,56%	2,97%

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp	2012	2011
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader	80 583	97 065
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader	3 158	–389
Summa	83 741	96 676
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader	36 185	35 553
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader	3 255	3 019
Summa	39 440	38 572

Uppskjutna skattefordringar	Nedskrivningar	Skattemässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2011	0	94 558	2 395	1 338	98 291
Redovisat i resultaträkningen	–	–2 697	860	–1 390	–3 227
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	484	–	484
Omföring till aktuell skatt	–	–	–19	–	–19
Omräkningsdifferenser	–	784	–	363	1 147
Per den 31 december 2011	0	92 645	3 720	311	96 676
Redovisat i resultaträkningen	–4 829	–3 875	167	–73	–8 610
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	7	–	7
Omräkningsdifferenser	–	–4 332	–	–	–4 332
Per den 31 december 2012	–4 829	84 438	3 894	238	83 741

Uppskjutna skatteskulder	Nedskrivningar	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt*	Summa
Per den 1 januari 2011	–	7 674	1 410	28 979	38 063
Redovisat i resultaträkningen	–	–418	–	227	–191
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–3	703	700
Per den 31 december 2011	–	7 256	1 407	29 909	38 572
Redovisat i resultaträkningen	–	713	374	–294	793
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	907	–	907
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–832	–832
Per den 31 december 2012	–	7 969	2 688	28 783	39 440

* I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på MSEK 22,3 hänförligt till temporära skillnader i den tyska verksamheten.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till MUSD 56,0 (45,1), att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och MGBP 2,2 (2,2) i Storbritannien. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 62,8 (66,7) och i Storbritannien med MSEK 17,7 (21,4).

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 5 992 (5 669). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 123 (113) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2012	2011
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	6 021	6 165
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	30 077	28 657
Belopp som redovisas i balansräkningen	2012	2011
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	6 021	6 165
Summa	6 021	6 165
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2012	2011
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	489	242
Räntekostnad	104	135
Summa	593	377

Av den totala kostnaden ingick kSEK 583 (365) och 10 (12) i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till kSEK – (–).

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2012	2011
Vid årets början	6 165	5 749
Omräkningsdifferenser	–530	145
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	593	377
Erlagda avgifter	–207	–106
Vid årets slut	6 021	6 165

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2012	2011
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	593	377
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	24 794	24 117
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	4 690	4 163
Summa	30 077	28 657
Aktuariella antaganden	2012	2011

Diskonteringsränta	3,5%	4,7%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%
Framtida pensionsökningar	1,0%	2,0%

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2012	115 917	130 857	246 774
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	58 344	5 495	63 839
Diskonteringseffekt	1 671	1 680	3 351
Utnyttjat belopp under perioden	–125 418	–10	–125 428
Omräkningsdifferens	–4 587	–3 879	–8 466
Per den 31 december 2012	45 927	134 143	180 070
Långfristig del	42 233	134 143	176 376
Kortfristig del	3 694	–	3 694
Summa	45 927	134 143	180 070

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till kSEK 2 697 (1 804) och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med MSEK 42,2. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,0 utnyttjas under 2013 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2014.

Under året betalades för deponering av hela avfallet som för tillfället fanns på WCS Texas deponeringssite. Det använda beloppet var MSEK 118,7. I avsättningen för framtida avfallskostnader ingår även kostnader för deponering av avfall som behandlats i koncernens anläggning i Erwin, USA. Dessa avsättningar uppgår vid årets slut till MSEK 3,7 och förväntas att utnyttjas under 2013.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brittiska samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,0 utnyttjas under 2013. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2012	2011
Av- och nedskrivningar	66 264	63 678
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	462	–622
Resultatandelar intressebolag	–5 365	–7 572
Omvärdering av finansiella innehav	–	–1 196
Ianspråktagande av avsättningar för avfall i USA	–118 737	–
Övriga förändringar i avsättningar	48 539	29 958
Summa	–8 837	84 246

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 83 585 (154 052) till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2012	2011
Materiella anläggningstillgångar	–	6 129
Summa	–	6 129

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 11 432 (9 563).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2012	2011
Inom 1 år	4 386	4 346
Mellan 1 och 5 år	12 816	17 511
Summa	17 202	21 857

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2011		2 772
Investeringar		65
Årets avskrivning		–633
Avyttringar och utrangeringar		–
Utgående bokfört värde den 31 december 2011		2 204
Ingående bokfört värde den 1 januari 2012		2 204
Investeringar		–
Årets avskrivning		–633
Avyttringar och utrangeringar		–514
Utgående bokfört värde den 31 december 2012		1 057
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2012	2011
Inom 1 år	633	568
Mellan 1 och 5 år	424	1 636
Summa	1 057	2 204

Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till kSEK 633 (633). Den finansiella leasingen består av utrustning för bearbetning av stora komponenter i den svenska verksamheten.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 51 procent av Semprasafe, LLC. Enligt det avtal som finns med EnergySolutions ska Semprasafe använda Studsviks teknik för att skapa ett säkrare och stabilare avfall för slutförvar av s k Class A-avfall. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med närstående	2012	2011
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	4 691	12 929
– UK Nuclear Waste Management Ltd	6 751	8 544
– Semprasafe, LLC	22 509	–
Fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	239	398
– UK Nuclear Waste Management Ltd	3 313	4 075
– Semprasafe, LLC	1 947	–
Förändring lån till närstående

– UK Nuclear Waste Management Ltd – –

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående har inte förekommit.

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolaget Studsvik Scandpower GmbH. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc. Under året avvecklades Studsvik Scandpower AS i Norge, vars verksamhet integrerades i Studsvik Scandpower AB. Studsvik Scandpower Suisse GmbHs verksamhet i Schweiz övertogs av Studsvik Nuclear AB och konsolideras därefter i Studsvik Nuclear-gruppen.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2012	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	50	–	–	–	–	275
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson	225	100	–	–	–	–	325
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	3 016	–	–	149	1 216	–	4 381
Vice verkställande direktören	1 613	–	–	73	1 052	–	2 738
Andra ledande befattningshavare (6)	8 641	–	563	609	1 898	1 455	13 166
– varav avgående (1)	2 147	–	389	120	288	1 455	4 399
Summa	15 270	200	563	831	4 166	1 455	22 485

Löner och övriga förmåner 2011	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	50	–	–	–	–	275
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson	225	100	–	–	–	–	325
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	1 894	–	–	64	646	–	2 604
Vice verkställande direktören*	1 823	–	124	56	892	–	2 895
Andra ledande befattningshavare (6)	7 182	–	991	507	1 495	–	10 175
– varav avgående (1)	1 894	–	–	64	646	–	2 604
Summa	12 899	200	1 115	627	3 033	–	17 874

* Tillförordnad VD fr o m den 1 september t o m den 31 december 2011.

Not 38 (forts)

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2012	2011
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	8 441	7 288
– Varav rörlig ersättning	–	124
Pensioner	2 892	2 022
Antal personer	14	14
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	9 878	6 926
– Varav rörlig ersättning	563	991
Pensioner	1 274	1 011
Antal personer	5	5
Koncernen
Löner och andra ersättningar	18 319	14 214
– Varav rörlig ersättning	563	1 115
Pensioner	4 166	3 033
Antal personer	19	19

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2012.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2013 är den rörliga lönedelen maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2013 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den så kallade ITP-planen och pensionsåtagandet tryggas genom en försäkring i Alecta. I ett fall finns en kompletterande premiebaserad pensionsplan till vilken företaget erlägger en premie motsvarande ca 18 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer med undantag för Tyskland där en förmånsbestämd plan baserad på anställningstid gäller. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphörande, dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget ska motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag på upp till 12 månadslöner.

Not 39 Händelser efter rapportperiodens slut

Vid en extra bolagsstämma den 11 februari 2013 godkändes försäljningen av dotterbolaget Studsvik SAS.

Styrelsen i Studsvik AB har beslutat att emittera en senior, icke säkerställd företagsobligation, där obligationens volym uppgår till MSEK 200 och har ett slutligt förfall år 2016. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 3,75 procentenheter. Studsvik kommer att ansöka om att få företagsobligationen noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 40 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade på geografiska marknader 2012 2011 Sverige 5 561 4 808 Europa, exklusive Sverige 4 390 3 906 Nordamerika 2 908 2 161 Summa 12 859 10 875

Not 41 Ersättningar till anställda

	2012			2011
	Löner och andra ersättningar (varav rörlig ersättning)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättningar (varav rörlig ersättning)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
Styrelsen och verkställande	5 377	2 605	5 050	2 064
direktören	(–)	(1 216)	(–)	(698)
Övriga anställda	7 590	5 677	6 809	4 788
	(67)	(3 162)	(–215)	(2 319)
Summa	12 967	8 282	11 859	6 852
	(67)	(4 378)	(–215)	(3 017)

Not 42 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2012	2011
Inköp av material och tjänster	16 631	19 050
Personalkostnader	19 952	18 116
Avskrivningar	35	72
Summa	36 618	37 238

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2012	2011
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	760	963
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	124	95
Övriga tjänster	12	121

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 43 Avskrivningar

		2012		2011
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	35	35	72	72
Summa	35	35	72	72

Not 44 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2012	2011
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	49	1 193
Valutakursvinster	159	–
Summa	208	1 193
Övriga rörelsekostnader	2012	2011
Valutakursförluster	–191	–45
Summa	–191	–45

Not 45 Operationella leasingavtal

	2012	2011
Förfaller till betalning inom ett år	1 205	1 214
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	118	1 163
Summa	1 323	2 377

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 46 Resultat från andelar i koncernföretag

	2012	2011
Utdelning från koncernföretag	–	17 869
Erhållna koncernbidrag	26 400	25 000
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–275 000	–55 000
Summa	–248 600	–12 131

Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag avser nedskrivning av aktier i Studsvik Holding, Inc. med kSEK 275 000 (55 000).

Not 47 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2012	2011
Räntor	6 558	7 132
Kursdifferenser	4 195	14 003
Summa	10 753	21 135
Varav avseende koncernföretag
Räntor	6 117	6 901
Summa	6 117	6 901

Not 48 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2012	2011
Räntor	6 527	5 676
Kursdifferenser	3 448	12 306
Summa	9 975	17 982
Varav avseende koncernföretag
Räntor	1 434	1 454
Summa	1 434	1 454

Not 49 Bokslutsdispositioner

	2012	2011
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 50 Inkomstskatt

	2012	2011
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–38	–1 830
Justering avseende tidigare år	39	70
Summa	1	–1 760
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–893	1 161
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	–454	–
Summa	–1 347	1 161
Summa inkomstskatt	–1 346	–599

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.

	2012	2011
Resultat före skatt	–271 564	–34 193
Skatt enligt gällande skattesats	71 435	8 993
Ej skattepliktiga intäkter	13	5 014
Ej avdragsgilla kostnader	–72 379	–14 587
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner	–	–89
Omvärdering till ny skattesats	–454	–
Justering tidigare års taxering	39	70
Summa	–1 346	–599

Vägd genomsnittlig skattesats var –0,5 (–2,0) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning från dotterbolag samt ej avdragsgill nedskrivning av aktier i dotterbolag (not 46).

Not 51 Materiella anläggningstillgångar

	2012	2011
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	1 752	1 752
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 752	1 752
Ingående avskrivningar	–1 714	–1 642
Årets avskrivningar	–35	–72
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 749	–1 714
Utgående planenligt restvärde	3	38

Not 52 Finansiella anläggningstillgångar

	2012	2011
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	959 424	876 944
Aktieägartillskott	–	82 480
Utgående anskaffningsvärde	959 424	959 424
Ingående nedskrivningar	–97 949	–42 949
Årets nedskrivning	–275 000	–55 000
Utgående nedskrivningar	–372 949	–97 949
Utgående värde	586 475	861 475

Nedskrivning av aktier i dotterbolag avser Studsvik Holding, Inc. Under 2011 har aktieägartillskott lämnats till Studsvik UK Ltd.

	2012	2011
Fordringar hos dotterbolag
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen
– Ingående anskaffningsvärde	142 343	155 993
– Erhållen amortering	–19 413	–17 505
– Nya lån	15 103	2 264
– Förändring upplupen ränta	2 258	–131
– Valutakursdifferenser	–6 607	1 722
Utgående värde	133 684	142 343
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	24 186	95 567
– Erhållen amortering	–13 802	–
– Nya lån	10 675	10 210
– Förändring upplupen ränta	–657	1 707
– Omvandling till aktieägartillskott	–	–82 480
– Valutakursdifferenser	–423	–818
Utgående värde	19 979	24 186
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Onoterade aktieinnehav
– Ingående anskaffningsvärde	5 428	4 232
– Förvärv av nya andelar	2 809	–
– Omvärdering till verkligt värde	50	1 196
Utgående värde	8 287	5 428
Kapitalförsäkringar
– Ingående anskaffningsvärde	11 342	11 261
– Omföring till kortfristig tillgång	–45	–44
– Omvärdering till verkligt värde	854	125
Utgående värde	12 151	11 342
Andra långfristiga fordringar
Ingående anskaffningsvärde	16 770	15 493
Tillkommande poster	2 764	509
Omvärdering till verkligt värde	904	768
Utgående värde	20 438	16 770

Not 53 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2012	2011
Förutbetalda hyror	286	221
Förutbetalda pensionspremier	250	112
Förutbetalda programvarulicenser	903	406
Förutbetalda serviceavgifter	474	240
Övrigt	48	156
Summa	1 961	1 135

Not 54 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	Antal andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD		25 372 238 747
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 193 760
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Summa						586 475

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

Organisationsnummer	Säte
556051-6212	Nyköping, Sverige
36-3088916	Boston, USA
556137-8190	Nyköping, Sverige
HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon, Schweiz
	Tokyo, Japan
35-3481732	Atlanta, USA
36-2999957	Atlanta, USA
36-4063922	Erwin, USA
20-2472653	Erwin, USA
62-1801098	Memphis, USA
77-0631902	Erwin, USA
HRB 504467	Mannheim, Tyskland
HRB 504468	Mannheim, Tyskland
HRA 503411	Mannheim, Tyskland
504440330	Paris, Frankrike
4 772 229	Newcastle, England
3 658 198	Newcastle, England
556197-1481	Nyköping, Sverige

Not 55 Skulder till kreditinstitut
	2012	2011
Banklån
Långfristig del	119 848	12 710
Kortfristig del	11 970	82 097
Summa	131 818	94 807

Not 56 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2012	2011
Semesterlöneskuld	1 627	1 632
Upplupna löner	207	489
Upplupna sociala avgifter	4 720	4 322
Upplupna utgiftsräntor	1 181	522
Övrigt	265	–
Summa	8 000	6 965

Not 57 Ställda säkerheter

	2012	2011
Aktier i dotterbolag	133 902	502
Summa	133 902	502

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH samt Studsvik Nuclear AB.

Not 58 Ansvarsförbindelser

	2012	2011
Ansvarsförbindelser avseende försäkringar	10 328	3 014
Summa	10 328	3 014

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 59 Derivatinstrument

		2012		2011
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	1 779	78	36	2 530

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2012-12-31

	INFLÖDESVALUTOR				UTFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	GBP 000	USD 000	EUR 000
2013 Belopp	1 839	6 880	189
Snittkurs	10,715	6,729	9,046
Omräknat till verkligt värde	19 260	44 695	1 622

Not 60 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

	2012	2011
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	–	–

Not 61 Kassaflöde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassaflödet	2012	2011
Avskrivningar	35	72
Verkligt värde-vinster	–50	–1 196
Summa	–15	–1 124

Not 62 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen.

	2012	2011
Inköp	4%	4%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 63 Antal anställda

	2012	2011
Kvinnor	5	5
Män	6	6
Summa	11	11

		2012	2011
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på Varav balansdagen män		Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	8
Verkställande direktör och
andra ledande befattnings
havare	3	3	2	2

Not 64 Investering i dotterbolag

	2012	2011
Aktieägartillskott	–	82 480
Summa	–	82 480

Aktieägartillskott till Studsvik UK Ltd år 2011 genom omvandling av lån, upplupna räntor och andra fordringar.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att före läggas årsstämman den 22 april 2013 för fastställelse.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med interna tionella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 4 mars 2013

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Maria Lindberg Alf Lindfors

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Per Ludvigsson Roger Lundström Agneta Nestenborg

Michael Mononen Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–52.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 8 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett flertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa.

Antalet aktieägare den 31 december 2012 var 4 248. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av förvaltningsberättelsen, sidorna 16–17.

Vid årsstämman i april 2012 deltog 43 aktieägare med totalt 41 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor. Samtliga ledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Malte Edenius, Bill Tunbrant (representant för familjen Karinen) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningen utsåg Bill Tunbrant till ordförande. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 26 april 2012 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Valberedningen har sammanträtt tre gånger. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som mot svarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 58–59 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan, Anna Karinen och Per Ludvigsson, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens sekreterare.

Under 2012 hade styrelsen 7 sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika segmenten följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive segment minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2012 behandlades under ett tvådagarsmöte bl a koncernens strategiska position samt finansiering.

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Effekterna av naturkatastrofen i Japan 2011 påverkar fortfarande kärnkraftsmarknaderna, främst i Japan och Tyskland. Styrelsen har under 2012 ägnat särskild uppmärksamhet åt detta med huvudsakligt fokus på den tyska verksamheten, som har varit föremål för anpassning till de nya förutsättningarna. Styrelsen fortsatte under 2012 att ingående följa koncernens amerikanska och franska verksamheter och de åtgärder som vidtagits för att anpassa dessa i syfte att förbättra lönsamheten. Beslut fattades att avyttra den franska verksamheten, vilket godkändes vid en extra bolagsstämma i februari 2013.

VD Anders Jackson meddelade i oktober att han skulle lämna sitt uppdrag. Styrelsen startade då en rekryteringsprocess och utsåg i november Michael Mononen till ny VD med tillträde under första kvartalet 2013.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer årligen koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförandekoden, som finns att tillgå på Studsviks hemsida, syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga på koncernens intranät.

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	7/7	1/1	4/4	ja	ja	700
Anna Karinen, vice ordförande	2003	7/7	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	6/7	1/1		ja	nej	225
Lars Engström	2008	7/7		4/4	ja	ja	275
Alf Lindfors	2006	7/7			ja	ja	225
Per Ludvigsson	2007	7/7		4/4	ja	nej	325
Agneta Nestenborg	2010	7/7			ja	ja	225
Maria Lindberg (A)	2006	6/7
Roger Lundström (A)	2005	5/7
Per Ekberg (A) suppleant	2006	6/7
Thomas Kinell (A) suppleant	2011	5/7

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Per Ludvigsson (ordförande), Lars Engström samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den internt genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister.

Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av halvårsbokslutet, "hard-close", och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fyra sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare finns i not 38 på sidorna 46–47.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2012 uppgick till 2 200 000 (2 200 000) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

Revisorer

På årsstämman 2012 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2013. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens samtliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Studsvik har utöver revisionsuppdraget konsulterat PricewaterhouseCoopers inom skatteområdet och i olika redovisnings- och finansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 000 kronor ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2012 se not 8 och not 42.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. VD har utsett en koncernledning bestående av vice VD tillika ekonomidirektör, chefen för koncernfunktion företagsförvärv och projekt samt cheferna för de fem segmenten. VD och koncernledning presenteras på sidorna 60–61 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder veckovis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att behandla frågor av mer strategisk och långsiktig natur.

VD och staber är placerade i Nyköping. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern kommunikation, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller med koncernens operativa segment. Verksamheten i dotterbolagen följs upp dels genom så kallade business reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen. Vid business reviews, som genomförs månatligen, analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknadsutveckling, risker samt CR-frågor. Dotterbolagsstyrelserna följer bolagens löpande verksamhet och fastställer affärsplan och budget.

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Segmentscheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina bolag samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• • Bolagets mål och strategier följs upp.
• • Aktieägarnas intressen skyddas.
• • Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten.
• • Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till Revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 13–15. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i not 2 på sidorna 30–32.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete)

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom koncernen. För Studsvik innebär Corporate Responsibility (CR) ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet.

Studsvik redovisar statistik och nyckeltal inom CR-området på www.studsvik.se.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 8 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i BE Group, Boliden, Diamorph, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering Utbildning: Civilekonom Innehav: 40 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i ConnectBlue AB och Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Trianon AB och Arcam AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 283 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 10 000 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior adviser, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Per Ludvigsson

Råå, född 1943 Ledamot sedan 2008 Styrelseordförande Inter IKEAkoncernen och Briban Invest AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 5 000 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Chef Business Integration, Vattenfall Research & Development AB Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 1 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER Maria Lindberg

Nyköping, född 1964 Ledamot sedan 2006, suppleant 1999–2006 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som Senior Specialist vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi Innehav: 200 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Thomas Kinell

Nyköping, född 1950 Suppleant sedan 2011 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som ansvarig för fristående säkerhetsgranskning inom Studsvik Nuclear AB Utbildning: Teknologie licentiat teoretisk fysik Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB

Ansvarig revisor: Lennart Danielsson Född 1959 Revisor i Studsvik sedan 2011 Andra uppdrag: Clas Ohlson AB, Indutrade AB och Sweco AB

Anders Ullberg Alf Lindfors

Jan Barchan

Lars Engström

Per Ludvigsson

Agneta Nestenborg

Maria Lindberg

Anna Karinen Roger Lundström

Per Ekberg

Thomas Kinell

Koncernledning

Michael Mononen

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, anläggningsteknik Född: 1958 Anställningsår: 2013 Bakgrund: Flera olika roller inom Sapa Group, Group Vice President Sapa AB, VD Sapa Heat Transfer AB Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Mobile Climate Control Innehav: 0 aktier

Jerry Ericsson

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1951 Anställningsår: 1984 Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika branscher, i företagsledande position sedan 1978 Innehav: 17 600 aktier

Sten-Olof Andersson

Direktör koncernövergripande projekt och företagsförvärv Utbildning: Ingenjör Född: 1955 Anställningsår: 1996 Bakgrund: Projektledning och internationell försäljning inom ABBs segment för kraftgenerering, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen Innehav: 5 800 aktier

Mats Fridolfsson

Chef segment USA Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics Innehav: 0 aktier

Magnus Arbell

VD Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör materialteknologi Född: 1963 Anställningsår: 2008 Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken AB, VD Kverneland Group Sverige, utvecklingsingenjör ABB Atom, ordförande i Sörmlands Provinsbank Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef segment Storbritannien Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC Innehav: 0 aktier

Mats Andersson

Chef segment Sverige Utbildning: MSc maskinteknik, MBA Född: 1966 Anställningsår: 2012 Bakgrund: VD Whirlpool Sweden AB, leveranschef Siemens Industrial Gas Turbines, olika roller inom produktion och utveckling inom Ericsson Innehav: 0 aktier

Stefan Berbner

Chef segment Tyskland Utbildning: PhD Chemical Engineering Född: 1963 Anställningsår: 2011 Bakgrund: Flera olika företagsledande befattningar i Freudenberg-gruppen, bl a General Manager Engineering Projects, Director Industrial Filtration Innehav: 0 aktier

Michael Mononen

Jerry Ericsson

Sten-Olof Andersson

Magnus Arbell

Mats Andersson

Mats Fridolfsson Sam Usher Stefan Berbner

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2008	2009	2010	2011	2012
Försäljningsintäkter	1 285,9	1 216,3	1 344,1	1 200,7	1 254,9
Kostnad för sålda tjänster	–986,3	–949,4	–1 027,2	–924,8	–1 007,7
Bruttoresultat	299,6	266,9	316,9	275,9	247,2
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–52,1	–52,0	–52,8	–46,6	–51,8
Administrationskostnader	–194,8	–201,1	–186,6	–171,9	–180,1
Forsknings- och utvecklingskostnader	–44,8	–46,1	–40,3	–28,4	–25,4
Andel i intressebolags resultat före skatt	8,5	13,1	7,3	7,6	5,4
Övrigt, netto	–3,7	–10,8	–11,1	17,0	–14,7
Rörelseresultat	12,7	–30,0	33,4	53,6	–19,4
Finansiella poster, netto	–12,0	–19,7	–19,1	–12,9	–13,8
Resultat efter finansiella poster	0,7	–49,7	14,3	40,7	–33,2
Skatt på årets resultat	0,4	14,5	–10,3	–18,0	–14,6
ÅRETS RESULTAT	1,1	–35,2	4,0	22,7	–47,8

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2008	2009	2010	2011	2012
Tillgångar
Goodwill	363,0	342,3	313,4	315,9	300,9
Övriga anläggningstillgångar	661,5	720,8	701,2	685,1	608,0
Kundfordringar	201,7	228,3	239,7	223,0	169,1
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	136,9	87,2	104,3	109,9	122,6
Likvida medel och kortfristiga placeringar	147,7	74,7	68,4	122,1	115,8
Summa tillgångar	1 510,8	1 453,3	1 427,0	1 456,0	1 316,4
Eget kapital och skulder
Eget kapital	610,5	540,9	520,5	548,5	477,9
Innehav utan bestämmande inflytande	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	350,5	284,5	146,0	92,1	131,0
Långfristiga icke räntebärande skulder	137,0	181,3	273,0	322,2	263,9
Kortfristiga räntebärande skulder	37,7	85,4	129,9	125,5	99,3
Kortfristiga icke räntebärande skulder	374,8	360,9	357,3	367,4	344,0
Summa eget kapital och skulder	1 510,8	1 453,3	1 427,0	1 456,0	1 316,4

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2008	2009	2010	2011	2012
Rörelseresultat	12,7	–30,0	33,4	53,6	–19,4
Återläggning av avskrivningar	67,2	75,2	68,6	62,3	64,0
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–6,2	18,0	4,8	21,9	–72,8
Kassaflöde från rörelsen	73,7	63,2	106,8	137,8	–28,2
Finansiella poster, netto	–13,0	–21,4	–15,7	–13,0	–13,4
Skatt	1,2	–3,1	–12,3	–12,0	–27,5
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	61,9	38,7	78,8	112,8	–69,1
Förändringar i rörelsekapital	–32,4	–17,3	28,7	38,3	61,8
Kassaflöde före investeringar	29,5	21,4	107,5	151,1	–7,3
Investeringar	–103,3	–83,1	–52,8	–63,3	–72,1
Kassaflöde efter investeringar	–73,8	–61,7	54,7	87,8	–79,4
DATA PER AKTIE	2008	2009	2010	2011	2012
Efter nyemission och aktieägartillskott
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,05	–4,28	0,49	2,77	–5,82
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–0,05	–4,28	0,49	2,77	–5,82
Eget kapital per aktie, SEK	74,32	65,82	63,37	66,77	58,19
FINANSIELLA NYCKELTAL	2008	2009	2010	2011	2012
Marginaler
Rörelsemarginal, %	1,0	neg	2,5	4,5	neg
Vinstmarginal, %	0,1	neg	1,1	3,4	neg
Räntabilitet
Räntabilitet på operativt kapital, %	1,6	neg	4,3	8,2	neg
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	2,1	neg	4,4	9,1	neg
Räntabilitet på eget kapital, %	0,2	neg	0,8	4,3	neg
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	851,3	836,5	729,3	645,4	622,3
Sysselsatt kapital, MSEK	999,0	911,2	797,7	767,5	738,1
Eget kapital, MSEK	610,8	541,2	520,8	548,8	478,2
Räntebärande nettoskuld, MSEK	240,5	295,3	207,6	95,6	114,5
Nettoskuldsättningsgrad, %	39,6	54,5	39,9	17,4	23,9
Räntetäckningsgrad, ggr	1,0	neg	1,6	2,5	neg
Soliditet, %	40,4	37,2	36,5	37,7	36,3
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,2	0,3	2,1	2,6	neg
Investeringar, MSEK	108,4	81,6	25,6	55,4	48,9
EBITDA	79,9	45,2	102,0	115,9	44,6
EBITDA/Finansnetto	6,6	2,3	5,4	9,0	3,2
Anställda
Medelantal anställda	1 130	1 132	1 169	1 153	1 104
Försäljningsintäkter per anställd, MSEK	1,1	1,1	1,1	1,0	1,1

Nyckeltalsdefinitioner

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA/Finansnetto

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto.

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE

Studsvik AB Box 556 611 10 Nyköping Besöksadress: V Trädgårdsgatan 38, Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Nuclear AB / ALARA Engineering Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 0155 22 10 00

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 70

FRANKRIKE

Studsvik France SAS 166, Boulevard du Montparnasse F-75014 Paris Frankrike Tfn: +33 1 4279 5130 Fax: +33 1 4279 5131

JAPAN

Studsvik Japan Ltd Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn: +81 3 5464 3771 Fax: +81 3 5464 3708

SCHWEIZ Studsvik Suisse GmbH Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik UK Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr, NE Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC 2550 Channel Ave P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113 USA Tfn: +1 901 775 0690 Fax: +1 901 775 0629

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC 151 T.C. Runnion Rd Erwin, TN 37650 USA Tfn: +1 423 735 6300 Fax: +1 423 743 0794

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2012 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Studsvik AB (publ) Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155 2210 00 www.studsvik.se