Studsvik — Annual Report 2011

Mar 20, 2012

Årsredovisning 2011

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 26 APRIL 2012

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, torsdagen den 26 april 2012 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 20 april 2012, dels anmäla sig senast den 20 april.

• • per telefon 0155-22 10 33,
• • per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• • per e-post studsvik@studsvik.se,
• • per fax 0155-26 30 00, eller
• • via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• • namn
• • personnummer / organisationsnummer
• • adress och telefonnummer
• • antal aktier

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 20 april 2012.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• • Bill Tunbrant, representant för familjen Karinen (ordförande)
• • Stina Barchan, Briban Invest AB
• • Erik Feldt, Nordeas Fonder
• • Anders Ullberg, styrelseordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2012

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	26 april 2012
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	20 juli 2012
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	26 oktober 2012
• Bokslutsrapport 2012	Februari 2013
• Årsredovisning 2012	April 2013

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	3
Förvaltningsberättelse Koncernens verksamhet	4 4
Marknad	4
Studsviks verksamhetsområden Försäljning och resultat	5 6
Lönsamhet	6
Finansiella mål	6
Investeringar	6
Forskning och utveckling	6
Kommentarer till koncernens operativa segment Moderbolaget	7 12
Ersättningar till ledande befattningshavare	12
Medarbetare	12
Säkerhet, hållbar utveckling och miljö	12
Samhällsengagemang	12
Avveckling av kärntekniska anläggningar	13
Hantering av risker Aktien	13 15
Bolagsstyrning	17
Utsikter	17
Förslag till vinstdisposition	17
Finansiella rapporter	18
Koncernens rapport över totalresultat	18
Koncernens rapport över fi nansiell ställning	19
Koncernens rapport över kassafl öde	21
Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning	22 23
Moderbolagets kassafl ödesanalys	25
Noter till koncernredovisningen	26
Noter till moderbolagets redovisning	48
Revisionsberättelse	53
Bolagsstyrning	54
Styrelse och revisorer	58
Koncernledning	60
Femårsöversikt	62
Nyckeltalsdefi nitioner	64

Kort om Studsvik

Det här är Studsvik

Studsvik levererar tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Vi behandlar, stabiliserar och volym reducerar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Sverige, England och USA. Vi testar material och reaktorbränsle i kvalifi cerade laboratorier i Sverige samt levererar programvara och konsulttjänster som effektiviserar driften av kärnkraftverken. Vi utför även arbete direkt på plats i kundernas kärnkraftsanläggningar i samband med underhåll, modernisering och avveckling.

Efterfrågan ökar på många av Studsviks marknader, eftersom många länder bygger och moderniserar kärnkraftverk för att möta ökande efterfrågan på el under de kommande 20 åren.

2011 i korthet

• Förbättrat resultat, starkt kassafl öde och kraftigt reducerad nettoskuld.
• Tysklands beslut att avveckla kärnkraften påverkade lönsamheten i segment Tyskland negativt.
• Sjuårigt avtal till ett värde av MSEK 94,5 tecknades med EDF Energy. Studsvik ska utföra tester av bränsle och bränslematerial. Avtalet kan förlängas med ytterligare 10 år.
• Avtal värt MSEK 84 tecknades med LLW Repository Ltd om att under 2012 behandla 5 värmeväxlare från den nedlagda kraftanläggningen Magnox i Berkeley.
• Studsviks första större order på den snabbt växande kinesiska marknaden tecknades med CIAE (China Institute of Atomic Energy) om leverans av programvaror för ett sammanlagt värde motsvarande MSEK 5,8.
• Anders Jackson utsågs till VD i Studsvik AB.

Affärsidé

Att erbjuda kvalifi cerade tjänster, som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin inom områdena avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering.

Strategier

Tillväxt under lönsamhet

Vi förstärker vår position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Vi fokuserar på produkter och tjänster som ökar kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Vi har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Vi bedriver verksamhet på en marknad med höga inträdes hinder. Vår starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt framgångsrik utveckling. Etableringar på nya geografi ska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Partners och samarbeten

Vi agerar självständigt på marknaden men utvecklar våra tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt special iserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Vår organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig geografi sk ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse.

Nyckeltal	2011	2010
Försäljning, MSEK	1 200,7	1 344,1
Rörelseresultat, MSEK	53,6	33,4
Resultat efter fi nansnetto, MSEK	40,7	14,3
Resultat per aktie, SEK	2,77	0,49
Rörelsemarginal, %	4,5	2,5
Soliditet, %	37,7	36,5
Eget kapital per aktie, SEK	66,77	63,37
Antal anställda, medelantal	1 153	1 169

VD-ord

Styrelsen i Studsvik AB utsåg den 24 augusti 2011 Anders Jackson till VD och koncern chef för Studsvik AB. Anders Jackson tillträdde tjänsten den 1 januari 2012.

Även internt inom Studsvik fi nns stor utvecklingspotential. Genom att utvärdera och fokusera utbudet tror jag att vi i fram tiden inte bara kan höja lönsamheten, utan även tydlig göra vårt kunderbjudande.

hantering efterfrågas.

De här faktorerna skapar sammantaget möjligheter. Samtidigt krävs det fi nansiella resurser för att möta en förväntad framtida efterfrågetillväxt och för att bli ännu skickligare. Det är mot den bakgrunden positivt att vårt rörelseresultat ökade med 20,2 miljoner kronor 2011, samtidigt som kassafl ödet från den löpande verksamheten förbättrades till 151,1 miljoner kronor och nettoskulden minskade. Positivt är också att vi ökade effektiviteten i Global Services och förbättrade resultatet i USA.

Tyskland, som stod för 30 procent av Studsviks omsättning och 34 procent av rörelseresultatet 2011, är undantaget från min positiva bild av kärnkraftsmarknaden. Det tyska parlamentet beslutade under året om en utfasning av kärnkraften. Åtta reaktorer ställdes av redan i mars medan resterande nio reaktorer ska fasas ut under perioden 2015– 2022. Beslutet innebar att marknaden för service och underhåll minskade momentant. Vår affär i grannländerna Belgien och Schweiz liksom vår konsultrörelse utvecklades emellertid positivt och kompenserade något för bortfallet i Tyskland. Vi anpassar oss till de nya förutsättningarna och på sikt ser jag en kraftigt ökad avvecklingsmarknad i Tyskland.

Global Services upplevde en fortsatt positiv utveckling. Dels byggs många nya kärnkraftverk i världen och dels görs stora investeringar för att effektivisera äldre kärnkraftsanläggningar. Försäljningen minskade något jämfört med föregående år inom ramen för normala variationer, medan resultat och lönsamhet förbättrades som en följd av internt effektiviseringsarbete. Offertaktiviteten var samtidigt god trots de inledningsvis negativa effekterna på efterfrågan efter naturkatastrofen i Japan. Studsvik tecknade under 2011 ett stort antal order inom området materialteknik och konsultrörelsen fortsatte att växa kraftigt. Efterfrågan på Studsviks programvaror för härdberäkningar, som används av ungefär hälften av världens kärnkraftverk, var stark.

2011 innebar ökad effektivitet och lönsamhet, samtidigt som vi positionerade oss på ett antal växande marknader. Asiens ekonomier och då speciellt Kina och Indien, är intressanta tillväxtmöjligheter framöver, som ett resultat av planerna på en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Jag ser också intressanta möjligheter för Studsvik i Europa och USA. Flertalet av de över 400 kärnkraftsreaktorer som är i drift i världen idag, byggdes under perioden 1970–1990. Det stora fl ertalet av dem behöver moderniseras eller bytas ut och avvecklas under det närmaste decenniet på grund av ålder. Det här skapar en växande marknad, där Studsviks tjänster inom driftoptimering, avveckling och avfalls-

Kapacitetsutnyttjandet i segment Sverige var högt under hela året i behandlingsanläggningen för metalliskt material och vår verksamhet inom behandling av icke kärntekniskt avfall utvecklades i positiv riktning.

Omsättningen i Storbritannien steg med drygt 40 procent. Orderingången ökade successivt och produktivi teten i behandlingsanläggningen för metall, MRF, förbättrades. Resultatet förbättrades men vi lyckades inte nå ett positivt rörelseresultat.

I USA ökade vi produktionsvolymerna i båda produktions anläggningarna, samtidigt som effektiviteten i behandlingsprocesserna ökade, vilket bidrog till ett förbättrat resultat jämfört med 2010. Vi lyckades däremot inte så väl i den USA-baserade konsultverksamheten, men orderläget förbättrades mot slutet av året.

2011 var ett år då grunden lades för fortsatt tillväxt. Vi förbättrade resultatet signifi kant trots Fukushima och tog hem de första affärerna på nya marknader i Kina och Ryssland. Det är mycket glädjande att konstatera att Global Services och den svenska verksamheten fortsätter att vara stabilt lönsamma, verksamheten i Storbritannien växer och lönsamheten i USA är tillbaka på tillfredsställande nivåer. Arbetet med vår framtida positionering i Tyskland kommer att vara ett prioriterat område under 2012, samtidigt som vi fokuserar på tillväxt främjande åtgärder för Studsviks stabila verksamheter för att säkerställa att vi behåller och utvecklar en stark position på kärnkraftsmarknaden.

Nyköping i februari 2012

Anders Jackson

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2011.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och USA samt i kundernas anläggningar.

Bolagets affärsidé är att leverera kvalifi cerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel med betoning på avfallshantering, teknik- och underhållstjänster, driftoptimering samt avveckling.

Koncernens verksamhet bedrivs i fem segment. Segmentsindelningen är huvudsakligen geografi sk med de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNAD

Nybyggnation, effektivisering och nedmontering

International Atomic Energy Agency (IAEA) ökade under 2011 sin prognos för världens behov av el i framtiden. Organisationen förutspår att behovet mer än fördubblas fram till 2030. Samtidigt ökar miljökraven på minskade koldioxidutsläpp. Prognosen är därför att produktionen av el från kärnkraftverk kommer att stiga med över 40 procent under samma period. Över 60 nya länder har uttryckt intresse för att bygga kärnkraftverk. Huvuddelen av världens energi från kärnkraftsanläggningar förväntas dock även framöver produceras i de 29 länder som redan använder kärnkraft som energikälla. Av dessa planerar 24 länder att utöka sin kärnkraftsgenererade elproduktion.

För närvarande är 441 reaktorer aktiva i världen medan 66 nya byggs eller befi nner sig i planeringsstadiet. Tillväxten är störst i Asien, främst i Kina, Indien och Sydkorea, men även i Öst- och Västeuropa i länder som Finland och Frankrike, samt i USA. Två tredjedelar av nybyggnationerna förväntas äga rum i Asien.

358 av de 441 kärnkraftverk som är i drift är 20 år eller äldre. Många länder har valt att genomföra effektiviseringsprogram för att förlänga livstiden i förhållande till de förväntade 30–40 åren som initialt planerats.

Studsvik gynnas både av nybyggnationer och effektiviseringar, dels genom verksamheten i Global Services, dels genom de kärntekniska ingenjörstjänster som erbjuds i samtliga segment. Global Services utför tester av material och bränsle för befi ntliga och nya reaktorkonstruktioner och efterfrågan på programvaror ökar. Ingenjörer utför säkerhets- och radiologiska studier för de planerade kärnkraftverken och i samband med effektivisering samt upprättar de avfalls- och avvecklingsplaner som måste fi nnas på plats före byggstart.

Under drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar genereras avfall. En stor mängd låg- och medelaktivt avfall kommer även att genereras i samband med att cirka 20 reaktorer planenligt stängs under de närmaste åren. Många länder har också börjat ta hand om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades och det militära bruket av kärnenergi ökade. Studsvik kan genom att behandla och volymreducera avfallet minska avfallsvolymen och samtidigt stabilisera materialet kemiskt, vilket sänker lagringskostnaderna och bidrar till en säkrare förvaring.

Studsviks marknad för behandling av avfall ökar också på grund av ny lagstiftning i många länder. Kärntekniskt avfall slutförvaras alltid i de länder som producerat det, men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands för behandling och volymreducering innan det slutförvaras i ursprungslandet. Det gör att Studsvik tar emot och behandlar lågoch medelaktivt avfall från europeiska länder som England, Tyskland, Italien och Finland.

Under 2011 beslutade Tyskland om en utfasning av kärnkraften, som innebär att de åtta reaktorer som ställdes av temporärt i mars 2011 förblir avställda samt att resterande nio reaktorer ska fasas ut under perioden 2015– 2022. Den tyska marknaden för service- och underhållsarbeten kommer att sjunka permanent då 40 procent av reaktorerna tagits ur drift. Marknaden för nedmontering och hantering av avfall från den tyska kärnkraftsindustrin kommer dock på sikt att öka som en effekt av beslutet.

Inom övriga segment utvecklades marknaden och verksamheten positivt. Den stora naturkatastrofen i Japan i mars 2011 dämpade efterfrågan inom vissa områden momentant, något som dock avtog successivt under året. Studsvik tecknade under året ett antal betydelsefulla order, bland annat i Storbritannien, Kina och Ryssland.

Väl positionerade

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser, vilket gör att företaget gynnas både av nybyggnationer, uppgraderingar och avveckling av gamla reaktorer. Vid uppgraderingar av reaktorer kan Studsvik bidra med samma typ av ingenjörstjänster som vid nybyggnation. När ett kärnkraftverk ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras samtidigt som metoder för hur avfallet ska behandlas ska identifi eras. Inom området konkurrerar Studsvik företrädesvis med konsulter utan särskild inriktning på kärnteknik, såsom bland annat svenska Sweco och ÅF samt brittiska Aker Solutions och AMEC.

Studsviks verksamhetsområden

Övre till vänster: Avfallshantering – ånggenerator har anlänt till anläggningen i Sverige. Övre till höger: Avveckling - Dekontamineringsarbete i Tyskland. Nedre till vänster: Teknik- och underhållstjänster i Tyskland. Nedre till höger: Driftoptimering – analys arbete vid laboratoriet i Sverige.

Inom området driftoptimering har kunderna ofta egen kompetens och verksamhet samtidigt som vissa forskningsinstitut erbjuder denna typ av tjänster. Kommersiellt inriktade konkurrenter saknas dock i stor utsträckning, vilket tillsammans med en internationell kundkrets och kvali fi cerade uppdrag ger Studsvik en unik position på marknaden under kärnkraftverkens livscykel.

Inom området avfallshantering är Studsvik ensamt i världen om att kunna volymreducera och friklassa metall från mycket stora komponenter. Studsvik har också en världsledande teknik för att stabilisera och volymreducera komplexa avfallstyper, exempelvis jonbytarmassor, genom den patenterade THOR-tekniken.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfallshantering

Allt avfall som genereras från kärnkraftsindustrin, såväl under driftsfasen som under rivningsfasen, måste slutförvaras i särskilda anläggningar. Det ligger ett stort miljömässigt och ekonomiskt värde i att reducera och kemiskt stabilisera dessa volymer.

Studsvik har utvecklat världsledande metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring väsentligt. Studsvik bearbetar och behandlar avfall i egna anläggningar, men utför även tjänster direkt i kunders anläggningar.

Tjänster som utförs på plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifi ering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning. De tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att sortera, stabilisera och volymreducera avfall, för att därigenom minska kostnaderna för lagring och slutförvaring. Stora volymer metalliskt material kan efter Studsviks bearbetning återvinnas.

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess som fått namnet THORSM med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas. Tekniken har särskilda fördelar vid behandling av vått avfall som bland annat jonbytarmassor.

Metalliskt material rengörs med olika mekaniska metoder, vanligen i kombination med smältning, och resulterar i att merparten av materialet kan friklassas och återanvändas. Effekthöjning och modernisering av kraftverk sker vanligtvis genom att stora komponenter, bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer, byts ut mot ny utrustning. Dessa komponenter varierar i storlek och väger ofta över 100 ton. Studsvik har utvecklat effektiva metoder för att ta hand om förbrukade komponenter på ett miljöansvarigt och kostnadseffektivt sätt.

Avveckling

Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 och är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader.

Avveckling av kärntekniska anläggningar, som pågår i fl era länder, är en lång och komplicerad process. Studsviks tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och avfallshantering. För vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik utvecklat egen teknik och utrustning.

Teknik- och underhållstjänster

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett sätt att öka produktionen är att korta avställningstiderna för regelbundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat metoder för att effektivisera underhållsarbetet och har med dessa etablerat en stark position i Kontinentaleuropa med fl er åriga samarbetskontrakt. Tjänsterna omfattar såväl kvali fi cerade konsulttjänster som mekanisk service, dekontaminering och strålskydd vid kärnkraftsanläggningar.

Driftoptimering

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalifi cerade tekniska tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för konstruktionsmaterial och bränsle, både i drifts- och reinvesteringsfaserna. Studsvik har utfört sådana tjänster i över 60 år och har laboratorier där både bestrålat och obestrålat material kan testas och utvärderas.

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbränningen av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men driftsäkerheten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas ur varje bränsleelement. Studsviks programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd är världsledande.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till MSEK 1 200,7 (1 344,1) en minskning i lokala valutor med 6,3 procent. Rörelseresultatet ökade med MSEK 20,2 till MSEK 53,6 (33,4). Valutakurseffekter påverkade rörelseresultatet med MSEK –5,1 (–6,0).

Den stora naturkatastrofen i Japan kom att påverka koncernen negativt under årets inledning. Händelserna i Japan i mars innebar inledningsvis att order senarelades och i några fall annullerades. De negativa effekterna klingade emellertid successivt av under året. Naturkatastrofen i Japan föranledde Tyskland att ställa av åtta kärnkraftsreaktorer och att senare under året lagstifta om en ut fasning av kärnkraften fram till 2022. Beslutet ändrade drastiskt förutsättningarna för Studsviks verksamhet inom service och underhåll i Tyskland då 40 procent av service- och underhållsmarknaden momentant försvann. Utvecklingen i Tyskland är den huvudsakligaorsaken till att koncernens försäljning minskade under 2011 och verksamheten i Tyskland blev föremål för en anpassning till de nya förutsättningarna. Verksamheten i Storbritannien utvecklades positivt under årets tre första kvartal. Under fjärde kvar talet försenades vissa inleveranser till anläggningen för behandling av metalliskt material med låg beläggning som följd. Sammantaget utvecklades emellertid Storbritannien positivt och verksamheten upp visade en resultatförbättring jämfört med 2010. I Sverige var kapacitetsutnyttjandet högt i behandlings anläggningen för metalliskt material medan volymerna i förbränningsverksamheten minskade något. USA utvecklades positivt som en kombination av ökade volymer och förbättrad effektivitet i processerna. Den positiva utvecklingen i Global Services fortsatte med hög beläggning inom materialteknik och konsultrörelsen. Programvaruverk samheten redovisade sitt näst bästa år i verksamhetens historia.

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 4,5 (2,5) procent och vinstmarginalen uppgick till 3,4 (1,1) procent. Det syssel satta kapitalet minskade med MSEK 30,2 till MSEK 767,5. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,6 (1,6) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 9,1 (4,4) procent.

FINANSIELLA MÅL

Studsviks övergripande fi nansiella mål är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och en soliditet på 40 procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 55,4 (25,6). De ökade investeringarna hänför sig huvudsakligen till uppförande av en pyrolysanläggning i Sverige, MSEK 21,5.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifi erbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2011 uppgick de totala kostnaderna för egenfi nansierad forskning och utveckling till MSEK 28,4 (40,3). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befi ntliga programvaror och nyutveckling.

SVERIGE	Nyckeltal					Andel av försäljningen
	Belopp i MSEK	2008	2009	2010	2011		14%
	Försäljning	152,4	171,3	179,9	167,3
	Rörelseresultat	30,7	27,7	19,9	19,8
	Rörelsemarginal, %	20,1	16,2	11,1	11,9
	Investeringar	7,8	7,7	8,4	26,1
	Antal anställda	78	90	92	92

– 5 0 5 10 15 20 Q4Q3Q2Q1 Q4Q3Q2Q1 Q4Q3Q2Q1 Q4Q3Q2Q1

Rörelseresultat

Försäljning

Smältanläggningen i Sverige.

Studsvik behandlar och volymreducerar lågaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Segmentet har en unik position på den europeiska marknaden inom områdena förbränning och termisk behandling av torrt avfall samt behandling av metallskrot och stora komponenter. Studsvik har även en särställning i Sverige när det gäller att behandla radioaktivt avfall som kommer från icke kärn teknisk verksamhet, såsom sjukhus, universitet och process industri. Avfallet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i Studsviks anläggningar utanför Nyköping.

Kapacitetsutnyttjandet var högt under hela 2011 i behandlingsanläggningen för metalliskt material samtidigt som området behandling av icke kärntekniskt avfall utvecklades i positiv riktning. Under 2011 bearbetades drygt 3 000 ton metalliskt material, en ökning med 40 procent jämfört med 2010. Beläggningen i förbränningsanläggningen var hög under större delen av 2011, men produktions volymen minskade något på helårsbasis som en effekt av lägre volymer från den tyska marknaden. Sammantaget förbättrades produktmix och processer, vilket hade positiv inverkan på lönsamheten.

Studsvik tecknade i början av året ett 20-årigt avtal med Westinghouse Sweden om att behandla urankontaminerat avfall med en metod där man tillämpar pyrolys istället för förbränning. Det totala ordervärdet uppgår till MSEK 130 under en 20-årsperiod. Avfallet kommer att behandlas i den pyrolysanläggning som Studsvik byggde under 2011 i anslutning till den befi ntliga förbränningsanläggningen på Studsviksområdet. Den nya anläggningen som tas i drift i början av 2012 har kapacitet att även behandla avfall från andra kunder.

Under året tecknades även ett avtal värt cirka MSEK 50 med Ringhals kärnkraftverk i Sverige, om att behandla tre ånggeneratorer. Behandlingen, som påbörjades under 2011 i Studsviks anläggningar, syftar till att återvinna huvuddelen av metallen i de stora komponenterna.

Studsvik tecknade i maj 2009 en order på behandling av ånggeneratorer från Bruce Power i Kanada. De första ånggeneratorerna skulle enligt ursprunglig plan levereras till Studsvik under 2010. Bruce Power har begärt att få senarelägga transporten. Leveransen bedöms tidigast ske under 2013.

Studsviks brittiska verksamhet tecknade ett avtal om att behandla fem värmeväxlare från den nedlagda kraftanläggningen i Berkeley. Värmeväxlarna ska transporteras på landsväg och med båt till anläggningen i Studsvik under våren 2012, där komponenterna kommer att behandlas.

Försäljningen minskade under året till MSEK 167,3 (179,9) och rörelseresultatet uppgick till till MSEK 19,8 (19,9). I resultatet ingår värdeförändringar av valutakontrakt med MSEK –0,4 (–4,4). Rörelsemarginalen exklusive dessa effekter uppgick till 12,1 (13,5) procent.

STOR-BRITANNIEN

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2008	2009	2010	2011
Försäljning	148,6	86,1	80,5	107,8
Rörelseresultat	–3,2	–50,2	–24,2	–9,7
Rörelsemarginal, %	neg	neg	neg	neg
Investeringar	38,3	56,4	1,1	1,6
Antal anställda	86	66	64	71

Metals Recycling Facility i Workington.

Studsvik behandlar lågaktivt avfall och utför tekniska konsult tjänster åt kunder inom den brittiska kärnkraftsindustrin. Avfallet behandlas i Studsviks återvinningsanläggning för metall (MRF) i Workington. Studsvik etablerade sig i Storbritannien 2005 med målsättningen att bygga upp en konsultrörelse och en avfallshantering inom ramen för den nationella strategi för hantering av avfall som Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvarar för. 2009 togs återvinningsanläggningen för metalliskt avfall i drift. Studsvik äger även 15 procent, och URS och AREVA resterande aktier, i paraplyorganisationen UK Nuclear Waste Management (NWM), som ansvarar för driften av Stor britanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall (LLWR Ltd).

Under 2011 ökade orderingången, vilket resulterade i att beläggningen ökade successivt i såväl konsultverksamheten som i behandlingsanläggningen. Produktiviteten i MRF förbättrades jämfört med föregående år och NWM utvecklades väl.

Studsvik tecknade i slutet av året ett kontrakt med LLWR, värt MSEK 84, om att transportera och behandla fem värmeväxlare från den nedlagda kärnkraftsanläggningen i Berkeley, England. Det fi nns för närvarande totalt femton värmeväxlare kvar från den ursprungliga anläggningen och projektet utgör ett viktigt steg i avvecklingen av Berkeley. Studsvik kommer att transportera värmeväxlarna på landsväg och med båt till anläggningen i Studsvik utanför Nyköping.

Försäljningen ökade till MSEK 107,8 (80,5). Rörelseresultatet förbättrades till MSEK –9,7 (–24,2). NWM bidrog med en resultatandel om MSEK 4,1 (3,4). Rörelsemarginalen uppgick till –9,0 (–30,0) procent.

TYSKLAND

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2008	2009	2010	2011
Försäljning	387,9	450,5	461,5	365,3
Rörelseresultat	23,3	27,8	28,8	18,4
Rörelsemarginal, %	6,0	6,2	6,2	5,0
Investeringar	7,8	4,1	1,8	1,3
Antal anställda	594	644	661	646

Rörelseresultat

Försäljning

Demonteringsarbete i Obrigheim.

Studsviks tyska verksamhet vänder sig till kunder i Kontinental europa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som täcker hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar. En stor del av tjänsterna utförs i samband med att kärnkraftverken är avstängda för översyn och underhåll och arbetet utförs till största delen i kundernas anläggningar. Studsvik har en stark marknadsposition med samtliga tyska och fl ertalet schweiziska och belgiska kärnkraftverk som kunder. Sedan 2008 bedriver segment Tyskland också en konsultverksamhet i Frankrike.

Det tyska parlamentet beslutade under året att kärnkraften ska avvecklas i Tyskland. Åtta reaktorer stängdes i mars 2011 och de återstående nio reaktorerna kommer successivt att stängas under perioden 2015–2022. Den tyska marknaden för service och underhåll minskade därmed till en permanent lägre nivå, som ett resultat av att 40 procent av reaktorerna inte längre är operativa. Service och underhåll på tyska reaktorer står för cirka 40 procent av segmentets verksamhet i Tyskland.

Åtgärder vidtogs för att möta den nya marknadssituationen. Under året genomfördes service och underhåll på tyska kraftanläggningar på planerad nivå, samtidigt som segmentets ingenjörstjänster visade god tillväxt.

Verksamheten i närliggande länder, dvs Belgien och Schweiz, ökade under året och kompenserade något för bortfallet i Tyskland. Konsultverksamheten ökade med cirka 10 procent.

Under 2011 genomfördes färre stora avvecklingsprojekt än föregående år, dock utan att lönsamheten påverkades negativt.

I oktober tillträdde Stefan Berbner som chef för segment Tyskland.

Försäljningen minskade till MSEK 365,3 (461,5). Rörelse resultatet uppgick till MSEK 18,4 (28,8). Rörelsemarginalen uppgick till 5,0 (6,2) procent.

USA	Nyckeltal
	Belopp i MSEK	2008	2009	2010	2011
	Försäljning	317,1	213,3	272,0	242,6
	Rörelseresultat	–22,4	–50,0	1,4	22,6
	Rörelsemarginal, %	neg	neg	0,5	9,3
	Investeringar	26,4	2,6	3,5	7,4
	Antal anställda	156	101	107	109

Rörelseresultat

Erwinanläggningen i Tennessee.

Studsvik levererar avfallsbehandlingstjänster till kärnkraftsproducenter och leverantörer till kärnkraftsindustrin i USA. Tjänsterna omfattar behandling av låg- och medelaktivt avfall i en anläggning i Erwin, Tennessee, samt behandling av lågaktivt avfall, metalliskt material och stora komponenter från kärnkraftverk i en anläggning i Memphis, Tennessee. Därutöver bedrivs konsultverk samhet med ett strikt nischat utbud, primärt baserat på Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM.

Produktionsvolymerna ökade i segmentets båda produktions anläggningar. Under året har produktionsprocesserna trimmats, vilket ökat volymreduktionen och därmed lönsamheten.

Konsultverksamheten har sin kundbas i USA, Frankrike och Japan. Uppdragen löper normalt under fl era år. Beläggningen var låg under en stor del av 2011, men orderläget förbättrades mot slutet av året.

Studsvik har bildat ett joint venture, SEMPRASAFE, med EnergySolutions, som syftar till att behandla avfall från kärnkraftsindustrin i Erwinanläggningen. Under 2011 lanserades samarbetet och avtalsdiskussioner med kunder pågår. Samarbetet skapar förutsättningar för ökade produktionsvolymer och ett jämnare infl öde av material till Erwinanläggningen.

Försäljningen uppgick till MSEK 242,6 (272,0) och rörelse resultatet förbättrades till MSEK 22,6 (1,4). Rörelsemarginalen uppgick till 9,3 (0,5) procent.

GLOBAL SERVICES

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2008	2009	2010	2011
Försäljning	196,0	264,3	296,6	287,9
Rörelseresultat	13,0	45,7	33,1	33,7
Rörelsemarginal, %	6,6	17,3	11,2	11,7
Investeringar	14,4	8,3	9,2	17,5
Antal anställda	129	138	153	161

Studsvik utför tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer runt om i världen. Studsvik har även en betydande konsultrörelse och är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige, medan programvaruverksamhet bedrivs vid ett fl ertal kontor i Europa och USA. Utvecklingen av programvaror sker huvudsakligen i USA.

En förbättrad produktmix i kombination med effektiviseringar i produktionsprocesserna ökade lönsamheten trots att försäljningen minskade något jämfört med föregående år. Försäljningsminskningen är hänförbar till material undersökningar och ligger inom ramen för normala variationer. Offertaktiviteten var god och de negativa effekterna på efterfrågan efter naturkatastrofen i Japan, som noterades under det andra kvartalet, avtog under resterande del av året.

Försäljningen ökade i konsultrörelsen. Efterfrågan är stark och verksamheten expanderar.

Studsvik tecknade under 2011 ett stort antal order inom området materialteknik. Bland annat tecknades ett sjuårigt avtal med EDF Energy till ett värde av MSEK 94,5 för att utföra materialtester på bränsle och bränslematerial från AGR-reaktorer (Advanced Gas cooled Reactors). Bränsleoch materialtesterna kommer att utföras i Studsviks anläggningar och syftar till att stödja driften av EDFs AGRreaktorer i Storbritannien. Avtalet kan förlängas med ytterligare 10 år.

Studsviks programvaror för härdberäkningar används i dagsläget av ungefär hälften av världens kärnkraftverk. Verksamheten gjorde 2011 sitt näst bästa resultat någonsin och under året stärkte Studsvik sin ställning på tillväxtmarknaderna Ryssland och Kina. En order på MSEK 6,5 tecknades med den ryska kärnbränsletillverkaren JSC TVEL om försäljning av programvaror och relaterade tjänster under 2012. JSC TVEL är en världsledande tillverkare av kärnbränsle, som används i 74 kommersiella kärnkraftverk och 30 forskningsreaktorer i 17 länder. Därutöver tecknades en order med kinesiska CIAE (China Institute of Atomic Energy) om leverans av programvaror för ett sammanlagt värde motsvarande MSEK 5,8. Ordern är strategiskt viktig då den är Studsviks första större order på den snabbt växande kinesiska marknaden, där hundra reaktorer beräknas byggas under de kommande 20 åren. Genom avtalet etablerar Studsvik en plattform för tillväxt i Kina, såväl för programvaror som för koncernens övriga produkter och tjänster.

Under året tecknade Studsvik och National Nuclear Laboratory (NNL) i Storbritannien ett agent- och licensavtal som ger Studsvik rätten att marknadsföra och sälja NNLs programvara ENIGMA tillsammans med det egna programvarupaketet CMS.

Global Services försäljning uppgick till MSEK 287,9 (296,6). Rörelseresultatet ökade till MSEK 33,7 (33,1). I resultatet ingår värdeförändringar av valutakontrakt med MSEK –0,7 (0,5). Rörelsemarginalen exklusive dessa effekter uppgick till 12,0 (11,0) procent.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljning uppgick till MSEK 10,9 (10,5). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –25,2 (–25,6).

Resultatet efter fi nansnetto uppgick till MSEK –34,2 (27,5), vari ingår utdelning från dotterbolag med MSEK 17,9 (21,4). Moderbolagets bokförda värde på aktier i dotterbolag har skrivits ned med MSEK 55. Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0 (0). Likvida medel uppgick till MSEK 45,7 (43,2) och räntebärande skulder till MSEK 94,8 (135,7).

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 26 april 2011 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens fi nansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis arrangera pensionslösningar utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2012.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda i koncernen under 2011 uppgick till 1 153 (1 169).

Efterfrågan på koncernens tjänster ökar. Ökningen är mest uttalad inom konsultområdet. Hela kärnkraftsindustrin står inför ett generationsskifte varför stora insatser görs för att skapa attraktiva förutsättningar för koncernens befi ntliga och potentiella medarbetare. Det tillsammans med ett fokuserat rekryteringsarbete är en grundförutsättning för att ta vara på de affärsmöjligheter som fi nns i en växande marknad.

Säker arbetsmiljö

För Studsvik har en säker arbetsmiljö och arbetet med att skapa en stark säkerhetskultur högsta prioritet. Det yttersta målet är nollvisionen, dvs att respektive enhet helt ska undvika arbetsrelaterade skador. Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador och antalet skador som resulterar i sjukfrånvaro minskar successivt. Under 2011 minskade dessa från 24 till 19. Åtgärder vidtas för att bygga bort fysiska arbetsmiljörisker såväl i koncernens som i kundernas anläggningar. Lika viktigt är förbättrade kunskaper om risker och att påverka och förändra attityder och beteenden. Som ett led i det arbetet uppmuntras samtliga medarbetare att identifi era för bättringar och att rapportera potentiella risker och risk beteenden. Samtliga möten och sammankomster i koncernen inleds också med ett aktuellt säkerhetsmeddelande.

Hälsa och friskvård

Studsviks ambition är att erbjuda sina medarbetare en hälso sam arbetsmiljö och en bra balans mellan arbete och fritid. Målet är att hålla en hög standard i hälso- och säkerhetsarbetet, där lokala lagar och förordningar utgör den lägsta accepterade nivån. Studsvik bedriver ett systematiskt hälso- och friskvårdsarbete främst med inriktning på förebyggande åtgärder och rehabilitering. Sjukfrånvaro och ohälsa är i hög grad relaterat till livsstilsfaktorer. I samverkan med företagshälsovården och på annat sätt tar Studsvik initiativ till att identifi era livsstils- och miljöfaktorer som gör att enskilda individer löper en ökad sjukdomsrisk. Medarbetare uppmuntras till fysisk aktivitet och andra livsstilsförbättrande åtgärder genom ekonomiska bidrag och genom gemensamma aktiviteter.

Lika möjligheter och mångfald

Studsvik värdesätter och uppmuntrar till mångfald i organisationen på ett sätt som avspeglar mångfalden på våra marknader. En organisation som utgörs av medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund gör verksamheten mer innovativ. Andelen kvinnor var 17 (16) procent. Studsvik tolererar inte någon form av diskriminering och alla former av trakasserier motverkas aktivt av företaget och dess chefer.

SÄKERHET, HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ

Säkerhet, hållbar utveckling och miljöansvar är integrerade delar i Studsviks affärsstrategi. Målet är att minimera verksamhetens och de egna anläggningarnas påverkan på miljön både när det gäller utsläpp och resursanvändning. Verksamheten ska tillhandahålla marknaden och kunderna hållbara lösningar för en säker och miljövänlig drift och avveckling av kärntekniska anläggningar.

Studsvik har upprättat en separat Corporate Responsibility-rapport för 2011 i enlighet med nivå B i Global Reporting Initiative (GRI), som publiceras på www.studsvik.se.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Studsvik är beroende av omvärlden. Vi är medvetna om det beroende och de konsekvenser som verksamheten skapar för samhället. Studsvik strävar efter att upprätthålla en god och öppen kommunikation med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Vi har också ambitionen att stödja det lokala samhället genom samarbete med organisationer och kommunledningar i frågor som är strategiskt viktiga för Studsvik, eller där vi kan bidra till en positiv samhälls utveckling.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om fi nansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att fi nansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2011 till 0,9 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningsvis kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar i enlighet med IAS 37 för det åtagande Studsvik har, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärn avfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggningar i USA och Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling. I USA ställer Studsvik även kompletterande säkerheter för åtagandet i form av bankgarantier.

HANTERING AV RISKER

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och fi nansiella risker ligger på respektive dotterbolag. Dotterbolagens riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas löpande i respektive dotter bolagsstyrelse.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifi eringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

Omvärldsrisker

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således fi nns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan bedöma, de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofi l. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

Verksamhetsrisker

Teknik

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Den utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknik.

Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framförallt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att utdragna tillståndsprocesser kan resultera i försenade eller uteblivna intäkter. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom tillgång till eget transportemballage begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och kompetensutveckling syftar till att minimera risken för driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation.

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonfl ikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitets systemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalifi cerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar för identifi erade risker.

Ägaransvar för avfall

I USA övertar Studsvik ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har avtalat med underleverantör om lagring av detta avfall i väntan på att en slutdeponi öppnas. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera detta arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik gör avsättningar i balans räkningen för framtida kostnader för lagring och slutförvaring samt erhåller ersättning för de risker som är förknippade med långsiktiga åtaganden. Likvida medel avseende de framtida åtagandena deponeras på spärrat konto i amerikansk bank.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners fi nns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de fl esta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om fi nansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker fi nansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster inom framförallt områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte ute slutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

Försäkringsbara risker Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitetsoch säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultat påverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 3,8 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers Liability Insurance Pool (ANI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget If P&C Insurance Ltd.

Övriga risker

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska och brittiska anläggningar.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna, med undantag för avfall som behandlas vid anläggningen i Erwin, där Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har Studsvik avtalat med Waste Control Specialists (WCS) om lagring. WCS har erbjudit slutförvaring av avfallet och villkoren för detta är under förhandling.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 54 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD, EUR och GBP.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1%	+/–	12,0 MSEK
Personalkostnader	1%	+/–	6,3 MSEK
Valutakurs USD/EUR/GBP	10%	+/–	11,9 MSEK

AKTIEN

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen föll under 2011 med 56,4 procent från 73 kronor till 31,80 kronor, motsvarande ett börsvärde på 261 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 74 kronor den 3 januari och som lägst 28,60 kronor den 9 december.

Under 2011 omsattes 2,876 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 160,5 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 56 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående år 54 procent. Med fria händer avses aktier som fi nns hos aktieägare med mindre än 10 procent av kapitalet.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2011 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare

Den 31 december hade Studsvik 4 183 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 30,3 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 61,7 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av sidorna 58 och 60.

Aktieägare 2011-12-31	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Allianz Global Investors	716 016	8,7
Credit Agricole Suisse SA	348 098	4,2
Invus Investment AB	224 800	2,7
State Street Bank, Boston	164 532	2,0
Citibank NA, London	154 273	1,9
Avanza Pensionsförsäkring AB	146 841	1,8
HSBC Trinkahaus & Burkhardt AG	136 530	1,7
Blue Whale Ltd	131 246	1,6
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 075 380	61,7
Övriga aktieägare	3 143 231	38,3
Summa	8 218 611	100,0

Aktiekapitalets förändring

1994 Bildande 500 000 500 000	Aktiekapital Totalt kronor antal aktier
	500 000
2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000	5 800 000
2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211	8 114 211
2004 Nyemission1) 2 400 8 116 611	8 116 611
2005 Nyemission1) 102 000 8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Aktieägarstruktur 2011-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	3 513	371 397	4,5
501 – 2 000	460	494 286	6,0
2 001 – 10 000	145	644 944	7,9
10 001 – 50 000	41	911 738	11,1
50 001 – 100 00	10	730 354	8,9
100 001 –	14	5 065 892	61,6
Summa	4 183	8 218 611	100,0

Data per aktie

Belopp, SEK	2007	2008	2009	2010	2011
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Kurs den 31 december	155,00	55,00	65,25	73,00	31,80
Resultat per aktie före utspädning	5,65	–0,05	–4,28	0,49	2,77
Resultat per aktie efter utspädning	5,65	–0,05	–4,28	0,49	2,77
Eget kapital per aktie	69,58	74,32	65,82	63,37	66,77
P/E-tal	27	neg	neg	149	11

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt fi nansiella ställning i övrigt beaktas. För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om 1,00 krona per aktie (0) eller totalt kSEK 8 219, vilket motsvarar 36 procent av årets netto resultat.

Likviditetsgarant

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

Analytiker

Studsviks aktie följs löpande av Erik Rolander, Remium.

Information om bolagsordningen

Det fi nns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen fi nns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport. Denna återfi nns på sidorna 54–57.

UTSIKTER

Behovet av elektricitet ökar globalt och produktionen av el från kärnkraftverk kommer att öka. Ny kärnkraftskapacitet planeras och byggs i många länder, parallellt med att modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i fl era av de länder där Studsvik är verksamt. I Tyskland har beslut fattats om att fasa ut kärnkraften fram till 2022, vilket kommer att reducera efterfrågan på service- och underhållstjänster motsvarande volymen för de åtta reaktorer som redan tagits ur drift. De tyska anläggningar som tagits ur drift under 2011 kommer att bli föremål för rivning. När denna process påbörjas är för närvarande oklart. Avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar på övriga marknader bedöms expandera kraftigt på längre sikt.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att en utdelning om 1,00 (0) krona per aktie lämnas för räkenskapsåret 2011. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 614 959 350 kronor, bestående av balanserade vinstmedel 649 751 668 kronor samt årets resultat –34 792 318 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

Till aktieägarna utdelas

1,00 krona per aktie, totalt	8 218 611 kronor
I ny räkning överförs	606 740 739 kronor
Totalt fritt eget kapital
i moderbolaget	614 959 350 kronor

Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar koncernens soliditet till 37,1 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av koncernens verksamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en betryggande nivå.

Styrelsens uppfattning är därför att utdelning kan återupptas och lämnas i enlighet med beslutad utdelningspolitik.

Koncernens rapport över totalresultat

	Not	2011	2010
Försäljningsintäkter	4	1 200 753	1 344 106
Kostnader för sålda tjänster	7	–924 804	–1 027 193
Bruttovinst		275 949	316 913
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7	–46 568	–52 768
Administrationskostnader	7, 8	–171 950	–186 613
Forsknings- och utvecklingskostnader	7	–28 401	–40 271
Resultatandel i intressebolag	17, 18	7 572	7 260
Övriga rörelseintäkter	5	21 806	3 294
Övriga rörelsekostnader	6	–4 814	–14 407
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7, 8, 9	53 594	33 408
Finansiella intäkter	10, 12	15 090	3 830
Finansiella kostnader	10, 12	–27 988	–22 874
Resultat före skatt		40 696	14 364
Inkomstskatt	11	–17 967	–10 352
ÅRETS RESULTAT		22 729	4 012
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag		6 596	–28 320
Kassafl ödessäkringar		–1 839	5 274
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		484	–1 387
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		5 241	–24 433
Summa totalresultat för året		27 970	–20 421
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		22 729	4 012
Innehav utan bestämmande infl ytande		–	–
Summa totalresultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		27 965	–20 405
Innehav utan bestämmande infl ytande		5	–16
Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK)
– Före utspädning	13	2,77	0,49
– Efter utspädning	13	2,77	0,49

Koncernens rapport över fi nansiell ställning

	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	481 065	490 144
Immateriella tillgångar	16	350 715	350 659
Innehav i intressebolag	17, 18	14 003	25 348
Uppskjutna skattefordringar	31	96 676	98 291
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	55 830	46 243
Derivatinstrument	19, 21, 23	42	573
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	2 625	3 396
Summa anläggningstillgångar		1 000 956	1 014 654
Omsättningstillgångar
Varulager	24	14 819	19 507
Kundfordringar och andra fordringar	19, 22	316 864	318 834
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	19, 23	44	557
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 190	5 095
Likvida medel	19, 25	122 092	68 376
Summa omsättningstillgångar		455 009	412 369
SUMMA TILLGÅNGAR		1 455 965	1 427 023
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	26	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	26	225 272	225 272
Andra reserver	28	3 691	–1 545
Balanserad vinst	27	311 309	288 580
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		548 491	520 526
Innehav utan bestämmande infl ytande		287	282
Summa eget kapital		548 778	520 808
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	19, 30	92 138	146 002
Derivatinstrument	19, 21, 23	1 033	948
Uppskjutna skatteskulder	31	38 572	38 063
Pensionsförpliktelser	32	6 165	5 749
Övriga avsättningar	33	238 340	215 600
Leverantörsskulder och andra skulder	29	38 012	12 605
Summa långfristiga skulder		414 260	418 967
Kortfristiga skulder
	29
Leverantörsskulder och andra skulder		333 380	337 479
Aktuella skatteskulder	19, 30	20 310	15 935
Upplåning	19, 21, 23	125 537	129 933
Derivatinstrument		5 266	1 987
Övriga avsättningar	33	8 434	1 914
Summa kortfristiga skulder		492 927	487 248
Summa skulder		907 187	906 215
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 455 965	1 427 023

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande infl ytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2010	8 219	225 272	22 872	284 568	540 931	298	541 229
Summa totalresultat för perioden			–24 417	4 012	–20 405	–16	–20 421
Utgående balans per den 31 december 2010	8 219	225 272	–1 545	288 580	520 526	282	520 808
Ingående balans per den 1 januari 2011	8 219	225 272	–1 545	288 580	520 526	282	520 808
Summa totalresultat för perioden			5 236	22 729	27 965	5	27 970
Utgående balans per den 31 december 2011	8 219	225 272	3 691	311 309	548 491	287	548 778

Koncernens rapport över kassafl öde

	Not	2011	2010
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		53 594	33 408
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	34	84 246	73 458
		137 840	106 866
Erhållen ränta		777	884
Erlagd ränta		–13 761	–16 603
Betald inkomstskatt		–12 068	–12 327
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		112 788	78 820
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		14 494	–46 111
– Övriga kortfristiga skulder		23 778	74 805
Kassafl öde från den löpande verksamheten		151 060	107 514
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar		–7 911	–27 183
Avyttring av fi nansiella anläggningstillgångar		–	1 006
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–53 422	–25 275
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	5 672	–143
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–1 978	–332
Utdelning från intressebolag	17, 18	20 022	10 369
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–37 617	–41 558
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Upptagna lån	30	6 161	171
Amortering av lån	30	–65 454	–68 828
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–59 293	–68 657
Förändring av likvida medel		54 150	–2 701
Likvida medel vid årets början		68 376	74 661
Omräkningsdifferens		–434	–3 584
Likvida medel vid årets slut	25	122 092	68 376

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2011	2010
Försäljningsintäkter	40	10 875	10 519
Kostnader för sålda tjänster		–5 033	–3 105
Bruttovinst		5 842	7 414
Administrationskostnader	42	–32 205	–34 122
Övriga rörelseintäkter	44	1 193	1 258
Övriga rörelsekostnader	44	–45	–115
Rörelseresultat	40, 41, 42, 43, 44	–25 215	–25 565
Resultat från andelar i koncernföretag	46	–12 131	51 422
Ränteintäkter och liknande poster	47	21 135	12 950
Räntekostnader och liknande poster	48	–17 982	–11 356
Resultat före skatt		–34 193	27 451
Bokslutsdispositioner	49	–	–
Inkomstskatt	50	–599	–994
ÅRETS RESULTAT		–34 792	26 457
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		–34 792	26 457
Övrigt totalresultat		–	–
Summa totalresultat för året		–34 792	26 457

Moderbolagets balansräkning

	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	51
– Inventarier och verktyg		38	110
Finansiella anläggningstillgångar	52
– Uppskjutna skattefordringar		3 662	3 126
– Aktier i dotterbolag	54	861 475	833 995
– Fordringar hos dotterbolag		166 529	251 560
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	52	16 770	15 493
Summa anläggningstillgångar		1 048 474	1 104 284
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		633	661
Kundfordringar och andra fordringar		529	700
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		44	557
Derivatinstrument	59	36	2 933
Fordringar hos koncernföretag		26 080	32 144
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	53	1 135	1 165
Likvida medel		45 712	43 208
Summa omsättningstillgångar		74 169	81 368
SUMMA TILLGÅNGAR		1 122 643	1 185 652
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		649 751	623 294
Årets resultat		–34 792	26 457
Summa fritt eget kapital		614 959	649 751
Summa eget kapital		848 450	883 242
Obeskattade reserver		–	–
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	55	12 710	37 518
Uppskjutna skatteskulder		–	606
Skulder till koncernföretag		49 443	40 466
Övriga skulder		11 342	11 261
Summa långfristiga skulder		73 495	89 851
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		105 504	99 104
Leverantörsskulder		1 847	2 530
Skulder till kreditinstitut	55	82 097	98 215
Skatteskulder		1 029	3 142
Derivatinstrument	59	2 530	628
Övriga skulder		726	1 346
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	56	6 965	7 594
Summa kortfristiga skulder		200 698	212 559
Summa skulder		274 193	302 410
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 122 643	1 185 652

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2010	8 219	225 272	623 294	856 785
Totalresultat
– Årets resultat			26 457	26 457
Utgående balans per den 31 december 2010	8 219	225 272	649 751	883 242
Ingående balans per den 1 januari 2011	8 219	225 272	649 751	883 242
Totalresultat
– Årets resultat			–34 792	–34 792
Utgående balans per den 31 december 2011	8 219	225 272	614 959	848 450

Moderbolagets kassafl ödesanalys

	Not	2011	2010
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–25 215	–25 565
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet		–1 124	–950
		–26 339	–26 515
Erhållen ränta		5 637	6 718
Erhållna resultatandelar från koncernföretag		47 869	61 422
Erlagd ränta		–5 705	–7 366
Betald inkomstskatt		–3 873	–111
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		17 589	34 148
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		4 703	1 554
– Övriga kortfristiga skulder		6 823	18 379
Kassafl öde från den löpande verksamheten		29 115	54 081
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		–	5
Lån till koncernföretag	52	5 031	–15 687
Kassafl öde från investeringsverksamheten		5 031	–15 682
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Amortering av lån		–56 214	–57 474
Upptagna lån		24 572	12 944
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–31 642	–44 530
Förändring av likvida medel		2 504	–6 131
Likvida medel vid årets början		43 208	49 339
Likvida medel vid årets slut		45 712	43 208

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1 000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med års redovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards. Koncernredovisningen har upp rättats enligt anskaffningsvärde metoden förutom vad beträffar fi nansiella tillgångar som kan säljas samt fi nansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

Inga av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började den 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

• IAS 1, "Utformning av fi nansiella rapporter", ändring rörande övrigt total resultat. De poster som redovisas i övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassifi ceras till resultat räkningen eller ej. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2012, men har ännu inte antagits av EU.
• IFRS 9, "Financial instruments" ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassifi cering och värdering av fi nansiella instrument. Enligt IFRS 9 klassifi ceras de fi nansiella tillgångarna i två kategorier, värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. För fi nansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringaen avser skulder som är identifi erade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen, som är hänförlig till den egna kreditrisken, ska redovisas i övrigt totalresultat i stället för resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvent redovisning. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden är ännu inte antagen av EU.
• IFRS 10, "Consolidated fi nancial statements" identifi erar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning i hur kontroll fastställs när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013, men anses enligt den nuvarande situationen inte ha någon inverkan på de fi nansiella rapporterna.
• IFRS 11, "Joint arrangements" fokuserar på rättigheter och skyldigheter i "joint arrangements". Det fi nns två typer av "joint arrangements", "joint operations" och "joint ventures". I en "joint operation" ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett "joint venture" uppkommer då en "joint operator" har rätt till nettotillgångarna i ett "joint arrangement". I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapital andelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Koncernen kommer att tillämpa den nya standaren för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013, men anses enligt den nuvarande situationen inte ha någon inverkan på de fi nansiella rapporterna. Standaren är ännu inte antagen av EU.
• IFRS 12, "Disclosures of interest in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, joint arrangements, intressebolag och ej konsoliderade "structure entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar

den 1 januari 2013, men förväntas inte ha någon större inverkan på de fi nansiella rapporterna. Standarden är ännu inte antagen av EU.

• IFRS 13, "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tilllhandahåller en exakt defi nition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Koncernen har ännu inte utvärderat effekten av IFRS 13 på de fi nansiella rapporterna. Den nya standarden kommer att tillämpas den 1 januari 2013. Standarden är ännu inte antagen av EU.

Inga andra av de IFRS- och IFRIC-tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifi erbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelse förvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande infl ytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifi erbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande infl ytande eller betydande infl ytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvar varande innehavet som intressebolag, joint venture eller fi nansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt total resultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt total resultat omklassifi ceras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande infl ytande ändå kvarstår, omklassifi ceras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande infl ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifi eras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytter ligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intressebolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande infl ytande råder, tillämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifi erats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassafl öden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redo visas i resultaträkningen som fi nansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framförallt kundfordringar och leverantörsskulder redo visas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära fi nansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för ickemonetära fi nansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och fi nansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginfl ationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifi erats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till för värvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonteringsoch återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader	20–50 år
• Maskiner	3–20 år
• Inventarier och installationer	3–20 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras

vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om

tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår.

Utvecklingskostnader för programvara, som redovisas som tillgång, skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedömningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det fi nns separata identifi erbara kassafl öden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än fi nansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella tillgångar i följande kategorier: fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassifi ceringen är beroende av för vilket syfte den fi nansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassifi ceringen av de fi nansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är fi nansiella tillgångar som innehas för handel. En fi nansiell tillgång klassifi ceras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassifi ceras som att de innehas för handel om de inte är identifi erade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassifi ceras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassifi ceras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassifi ceras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 22 och 25).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassifi ceras som säkringsinstrument är instrument som klassifi cerats som säkringsinstrument och som kvalifi cerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalifi cerar sig för säkrings redovisning. Koncernens derivat återfi nns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redo visas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla fi nansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassafl öden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Kundfordringar med kort förfallotid redovisas till nominellt värde.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredo visas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det fi nns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det fi nns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en fi nansiell tillgång eller en grupp av fi nansiella tillgångar. En fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det fi nns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller fl era händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassafl ödena för den fi nansiella tillgången eller grupp av fi nansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för ned skrivning.

Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden (exklusive framtida kreditför luster som inte har inträffat), diskonterade till den fi nansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifi erats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifi erar vissa derivat som antingen:

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassafl ödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassafl öden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfi nns i not 21. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassifi ceras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa fi nansiella anläggningstillgångar och upplåning.

Kassafl ödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifi eras som kassafl ödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen fi nns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader – netto.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen i posten Försäljnings- och marknadsföringskostnader.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassifi ceras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas till verkligt värde och är förpliktelser att betala för varor eller tjänster från leverantörer, som har förvärvats i den löpande verksamheten. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och klassifi ceras som kortfristiga skulder.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt total resultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderbolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det fi nns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det fi nns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna fi nansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgifts bestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmåns bestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller fl era faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassafl öden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. För måner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det fi nns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det fi nns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utfl öde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utfl öde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förfl yter redovisas som räntekostnad. Se not 33, Övriga avsättningar.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom uppdrags intäkter, varuförsäljning samt genom licensintäkter.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassafl öde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassifi ceras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassifi ceras som fi nansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas fi nansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och fi nansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för fi nansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de fi nansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjande period och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi nansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Uppställningsformer

Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende fi nansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent, och redovisas i posten Resultat från andelar i koncernföretag. Erhållen utdelning redovisas som fi nansiell intäkt.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är fi nansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med uttalanden från RFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag från dotterbolag redovisas som fi nansiell intäkt såsom sedvanlig utdelning från dotterbolag. Skatt på koncernbidrag redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen.

Not 2 Finansiell riskhantering 2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassafl ödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de fi nansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens fi nansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central fi nansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifi erar, utvärderar och säkrar fi nansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifi ka områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata fi nansiella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 54 (54) procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framförallt avseende US-dollar (USD), euro (EUR), brittiska pund (GBP) och kanadensiska dollar (CAD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstransaktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valuta derivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassifi ceras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifi ka tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2011 ha varit MSEK 2,6 (–0,3) högre, till största delen som en följd av positivt nettoresultat i den amerikanska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 24,5 (23,3) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i USA.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2011 ha varit MSEK 7,5 (10,0) högre, till största delen som en följd av positiva nettoresultat i den tyska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 9,2 (9,5) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2011 ha varit MSEK 1,8 (0,0) högre då koncernens samlade intäkter i brittiska pund är större än motsvarande kostnader i brittiska pund. Eget kapital skulle ha varit MSEK 1,2 (0,3) högre, huvudsakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till kanadensiska dollar med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2011 ha varit MSEK 0,0 (0,3) lägre, huvudsakligen till följd av om värdering av koncernens terminssäkringar i CAD.

Ränterisk avseende kassafl öden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassafl öde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassafl öde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2011 och 2010 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 30.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refi nansiering, omsättning av befi ntliga positioner, alternativ fi nansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,1 (0,2).

Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2011 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,5 (0,6) lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2011 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,1 (0,2) lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2011 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,0 (0,0) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Upplåning i övriga valutor var under 2011 till fast ränta och påverkades inte av ränteförändringar.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och fi nansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst AA-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning fi nns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes fi nansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 20.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig fi nansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen fl exibiliteten i fi nansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 30) och likvida medel (not 25), på basis av förväntade kassafl öden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör fi nansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2011	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	125 537	85 116	5 602	1 420
Derivatinstrument	5 266	1 033	–	–
Leverantörsskulder och andra skulder	333 380	1 444	2 976	33 592
Per den 31 december 2010	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	129 933	45 177	98 304	2 521
Derivatinstrument	1 987	202	5	741

Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2011	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	9 818	–	–	–
– Infl öde	161 373	112 124	1 207	–
	Mindre	Mellan	Mellan	Mer
Per den 31 december 2010	än 1 år	1 och 2 år	2 och 5 år	än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	33 794	604	–	–

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.

	2011	2010
Total upplåning (not 30)	217 675	275 935
Avgår likvida medel (not 25)	–122 092	–68 376
Nettoskuld	95 583	207 559
Totalt eget kapital	548 778	520 808
Skuldsättningsgrad	17%	40%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2011 var främst en följd av lägre nettoskuld och högre eget kapital. Upplåningen minskade under året och kassafl ödet efter investeringar var tillräckligt stort för att balansera minskningen av upplåning, varför de likvida medlen ökade. Det positiva totalresultatet för 2011 till följd av förbättrat rörelseresultat och positiva omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag är den främsta anledningen till ett högre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar fi nansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassifi ceringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna defi nieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2 –- Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2011.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	5 428
– Kapitalförsäkringar	–	11 386	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	39 061	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	1 232	–
Summa tillgångar	–	51 679	5 428
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	6 299	–
Summa skulder	–	6 299	–

Not 2 (forts)

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2010.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	–	–	4 232
– Kapitalförsäkringar	–	11 818	–
– Långfristiga bankplaceringar	–	30 750	–
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	5 668	–
Summa tillgångar	–	48 236	4 232
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	–	2 935	–
Summa skulder	–	2 935	–

Verkligt värde på fi nansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet fi nns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna fi nns tillgänglig medan företagsspecifi k information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfi nns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller fl era väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassifi ceras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifi ka värderingstekniker som används för att värdera fi nansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassa fl öden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassafl öden, används för att fastställa verkligt värde för resterande fi nansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2011.

	Nivå 3
Ingående balans	4 232
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 196
Utgående balans	5 428
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 196

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2010.

Utgående balans Summa vinster och förluster under perioden redovisade i
	4 232
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 256
Ingående balans	2 976
	Nivå 3

resultaträkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut 1 256

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfaren het och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, defi nitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinnings värden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det fi nns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs.

Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att:

• minska den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,0 (0,5) om utfallet är ogynnsamt, eller
• öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,0 (0,5) om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra fi nansiella instrument

Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett fl ertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med MSEK 7,3 (2,8) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 7,3 (2,8) om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige, USA och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säker heter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassafl öden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle nettoresultatet ha varit MSEK 0,2 (0,2) lägre vid en högre ränta.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit MSEK 3,0 (1,0) lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostnader för avfall som behandlats i koncernens anläggning i Erwin och framtida avfallskostnader i koncernens svenska anläggning, vilket påverkar framtida kassafl öden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 33.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och verkställande direktör och som används för att fatta strategiska beslut. Den tydliga geografi ska ledningsstrukturen, som återfi nns inom Studsviks organisation, har påverkat utformningen av segmentsstrukturen. Styrelse och verkställande direktör bedömer verksamheten både från ett geografi skt perspektiv och från ett produktperspektiv.

Segmenten erhåller sina intäkter från olika tjänster och produkter. Större delen av segment Sveriges intäkter härrör från behandling och volymreducering av låg- och medelaktivt avfall. Segment Storbritannien får intäkter från konsult- och ingenjörstjänster, behandling av lågaktivt avfall samt avvecklings- och rivningstjänster. Intäkterna i segment Tyskland kommer från tjänster inom områdena avveckling och rivning, service vid drift och underhåll samt från strålskyddstjänster. Den huvudsakliga intäktskällan i segment USA kommer från behandling av låg- och medelaktivt avfall, men även konsult- och ingenjörstjänster genererar intäkter. Segment Global Services utför tester, undersökningar och analyser inom en rad områden där provning och analys av kärnbränsle och material utgör den största intäktskällan, men intäkter genereras även från konsult- och ingenjörstjänster samt korrosions- och vattenkemistudier. En annan stor intäktskälla för segment Global Services är försäljning av programvara för bränsleoptimering.

Styrelse och verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effekterna av poster av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment. Med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment. Justerat eget kapital är summan av koncernens egna kapital.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala fi nansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2011	Sverige	Stor britannien	Tyskland	USA	Global Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	167 289	107 857	365 238	242 610	287 910	47 008	–17 159	1 200 753
Externa försäljningsintäkter	163 819	107 857	363 467	242 610	287 522	35 478	–	1 200 753
EBITDA före engångsposter	31 089	–8 798	21 325	43 893	39 554	–26 589	–	100 474
Engångsposter	–	–	–	8 869	–	–	–	8 869
Av- och nedskrivningar	–11 238	–5 030	–2 895	–33 643	–5 889	–4 626	–	–63 321
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	4 109	–	3 444	19	–	–	7 572
Rörelseresultat	19 851	–9 719	18 430	22 563	33 684	–31 215	0	53 594
Finansiella poster, netto								–12 898
Skatter								–17 967
Årets resultat								22 729
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures	–	2 681	–	11 274	48	–	–	14 003
Övriga operativa segmentstillgångar	172 906	204 330	227 864	595 382	195 618	299 752	–253 890	1 441 962
Summa tillgångar								1 455 965
Operativa segmentsskulder	171 164	106 155	166 127	383 936	131 716	201 979	–253 890	907 187
Justerat eget kapital								548 778
Summa eget kapital och skulder								1 455 965
Investeringar	26 067	1 649	1 336	7 372	17 486	1 490	–	55 400
Medeltal antal anställda	92	71	646	109	161	74	–	1 153
		Stor			Global
Räkenskapsåret 2010	Sverige	britannien	Tyskland	USA	Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	179 956	80 570	461 488	271 980	296 567	67 696	–14 151	1 344 106
Externa försäljningsintäkter	175 747	80 570	459 981	271 980	296 262	59 566	–	1 344 106
EBITDA före engångsposter	31 026	–21 587	39 524	33 090	38 978	–20 288	–	100 743
Engångsposter	–	–	–5 915	–	–	–	–	–5 915
Av- och nedskrivningar	–11 099	–5 988	–4 875	–35 520	–5 922	–5 276	–	–68 680
Resultat från intressebolag och joint ventures	–	3 388	–	3 872	–	–	–	7 260
Rörelseresultat	19 927	–24 187	28 734	1 442	33 056	–25 564	0	33 408
Finansiella poster, netto								–19 044
Skatter								–10 352
Årets resultat								4 012
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures	–	2 950	–	22 348	50	–	–	25 348
Övriga operativa segmentstillgångar	129 315	179 378	254 350	586 525	187 067	390 267	–325 227	1 401 675
Summa tillgångar								1 427 023
Operativa segmentsskulder	125 661	154 641	184 817	398 474	139 565	228 284	–325 227	906 215
Justerat eget kapital								520 808
Summa eget kapital och skulder								1 427 023
Investeringar	8 424	1 077	1 823	3 495	9 206	1 582	–	25 607
Medeltal antal anställda	92	64	661	107	153	92	–	1 169

Not 4 (forts)

EBITDA före engångsposter stäms av mot resultat före skatt.

	2011	2010
EBITDA före engångsposter	109 343	100 743
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar	–57 623	–63 090
Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–4 705	–5 590
Nedskrivningar	–993	–
Avgångsvederlag	–	–5 915
Resultatandelar från intressebolag och joint ventures	7 572	7 260
Finansiella poster – netto	–12 898	–19 044
Resultat före skatt	40 696	14 364

Externa försäljningsintäkter per produktområde	2011	2010
Behandling radioaktivt avfall	411 423	431 503
Avfallstjänster hos kund	–	12 149
Konsult- och ingenjörstjänster	134 771	123 687
Strålskyddstjänster	88 736	104 964
Transport och logistik	11 636	7 256
Avvecklings- och rivningstjänster	165 576	203 314
Service vid drift och underhåll	118 479	159 747
Provning/analys av kärnbränsle och material	114 590	119 835
Korrosions- och vattenkemistudier	34 335	30 316
Programvara för bränsleoptimering	84 099	86 766
System- och utrustningsleveranser	1 630	5 003
Övrig verksamhet	35 478	59 566
Summa	1 200 753	1 344 106

Övrig verksamhet omfattar moderbolaget och den del av det svenska bolaget Studsvik Nuclear AB som inte ingår i segmenten Global Services eller Sverige.

Externa försäljnings intäkter baserade på det			2010
land där kunden fi nns	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	199 943	16,7	240 834	17,9
Europa exkl Sverige	652 500	54,2	724 381	53,9
Nordamerika	321 234	26,8	353 651	26,3
Asien	27 076	2,3	25 221	1,9
Alla övriga länder	–	–	19	0,0
Summa	1 200 753	100,0	1 344 106	100,0

Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent av de totala försäljningsintäkterna.

Anläggningstillgångar		2011		2010
per land	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	201 746	20,2	179 756	17,7
Europa exkl Sverige	299 262	29,9	301 137	29,7
Nordamerika	499 751	49,9	533 567	52,6
Asien	197	0,0	194	0,0
Summa	1 000 956	100,0	1 014 654	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2011	2010
Försäljning av materiella tillgångar	1 413	363
Försäkringsersättningar	532	251
Hyresintäkter	503	502
Ersättning för juridisk uppgörelse	8 869	–
Övrigt	3 361	434
Summa	14 678	1 550

Not 5 (forts)

Andra vinster	2011	2010
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	4 378	1 744
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	2 750	–
Summa	7 128	1 744

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2011	2010
Kundförluster	–	14
Försäljning av materiella tillgångar	791	1 603
Övriga nedskrivningar	993	462
Strukturkostnader av engångskaraktär	–	5 915
Övrigt	81	89
Summa	1 865	8 083
Andra förluster	2011	2010
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	782	2 420
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	2 167	3 904
Summa	2 949	6 324

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2011	2010
Inköp material och tjänster	438 399	475 985
Personalkostnader	637 416	705 076
Energi	28 462	27 240
Av- och nedskrivningar	62 327	68 890
Övriga kostnader	5 119	29 654
Summa	1 171 723	1 306 845

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	3 678	3 438
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	182	394
– Skatterådgivning	480	376
– Övriga tjänster	369	363
Summa	4 709	4 571
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	555	108
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	58	93
– Skatterådgivning	–	–
– Övriga tjänster	57	54
Summa	670	255
Koncernen totalt	5 379	4 826

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2011	2010
Löner	506 727	549 941
Sociala avgifter	96 536	98 698
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	27 584	28 942
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 073	1 150
Summa	631 920	678 731

Löner och andra ersättningar fördelade per

			2011			2010
land och mellan styrelse och verkställande direktörensamt övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	5 050	–	6 809	5 293	–	6 088
Dotterbolag i Sverige	3 783	268	122 114	4 446	735	126 142
Dotterbolag utomlands
– Norge	–	–	1 189	–	–	1 672
– Tyskland	2 031	496	248 683	1 812	190	292 601
– Storbritannien	1 273	–	33 286	1 311	–	20 765
– USA	2 683	677	69 352	2 165	–	77 895
– Japan	892	37	423	901	37	428
– Schweiz	–	–	2 551	–	–	2 498
– Frankrike	–	–	6 608	–	–	5 924
Totalt dotterbolag	10 662	1 478	484 206	10 635	962	527 925
Totalt koncernen	15 712	1 478	491 015	15 928	962	534 013

			2011			2010
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	5	5	10	6	5	11
Dotterbolag i Sverige	208	73	281	211	77	288
Dotterbolag utomlands
– Norge	1	–	1	1	–	1
– Tyskland	544	75	619	567	75	642
– Storbritannien	60	11	71	56	8	64
– USA	114	21	135	115	20	135
– Japan	1	1	2	1	1	2
– Schweiz	1	1	2	1	1	2
– Frankrike	27	5	32	20	4	24
Totalt dotterbolag	956	187	1 143	972	186	1 158
Totalt koncernen	961	192	1 153	978	191	1 169

		2011		2010
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	8	11	7
VD och övriga ledande befattningshavare	10	10	11	11
Totalt koncernen	21	18	22	18

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2011	2010
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	257	850
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	14 313	2 947
Övriga fi nansiella intäkter	520	33
Summa	15 090	3 830
Finansiella kostnader
Banklån	–11 611	–15 168
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–14 227	–6 271
Andra fi nansiella kostnader	–2 150	–1 435
Summa	–27 988	–22 874
Finansiella poster – netto	–12 898	–19 044

Not 11 Inkomstskatt

	2011	2010
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–14 943	–12 308
Justering avseende tidigare år	12	164
Summa	–14 931	–12 144
Uppskjuten skatt (not 31)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–2 237	2 403
Effekt av förändring i skattesats	–799	–611
Summa	–3 036	1 792
Summa inkomstskatt	–17 967	–10 352

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande.

	2011	2010
Resultat före skatt	40 696	14 364
Skatt enligt gällande skattesats	–10 703	–3 777
Ej skattepliktiga intäkter	1 217	330
Ej avdragsgilla kostnader	–878	–599
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–2 344	–4 598
Justering utländsk skattesats	–3 100	916
Omvärdering av uppskjuten skatt –
förändring i skattesatsen	–799	–611
Justering tidigare års taxering	12	164
Övriga effekter	–1 372	–2 177
Skattekostnad	–17 967	–10 352

De uppskjutna skatterna i England har omvärderats till följd av den förändrade skatte satsen från 27 procent till 26 procent, vilken började gälla den 1 april 2011. Omvärderingen uppgår till kSEK –799 (–611). Ytterligare skattesänkningar har föreslagits i England med 1 procent per år till 24 procent fram till den 1 april 2014. Till detta har dock ännu ingen hänsyn tagits i de redovisade siffrorna.

Vägd genomsnittlig skattesats var 44 (72) procent. Skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen förklaras fram förallt av att ingen skattefordran bokats upp på rörelseförlusten i den brittiska verksamheten. Den högre skattesatsen i USA och Tyskland i kombination med rörelse vinster har påverkat skattekostnaden negativt.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassafl ödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till kSEK 484 (–1 387). I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa fi nns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2011	2010
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	2 438	–5 838
Finansiella poster (not 10)	86	–3 324
Summa	2 524	–9 162

Not 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 26).

Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie)	2,77	0,49
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Årets resultat	22 729	4 012
	2011	2010

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie)	2,77	0,49
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Årets resultat	22 729	4 012
	2011	2010

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2011 och 2010 uppgick till kSEK 0 (0 krona per aktie) respektive kSEK 0 (0 krona per aktie). På årsstämman den 26 april 2012 kommer att föreslås att en utdelning om 1 krona per aktie lämnas för räkenskapsåret 2011.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2010
Anskaffningsvärde	336 424	446 374	279 939	23 411	1 086 148
Ackumulerad av- och nedskrivning	–90 481	–264 179	–203 677	–	–558 337
Bokfört värde	245 943	182 195	76 262	23 411	527 811
1 januari – 31 december 2010
Ingående bokfört värde	245 943	182 195	76 262	23 411	527 811
Valutakursdifferenser	–13 275	–7 582	–3 405	–619	–24 881
Investeringar	939	1 039	4 331	18 966	25 275
Aktivering framtida återställandekostnad	5 128	10 147	12 438	–	27 713
Omfördelningar	73	12 571	7 143	–19 787	0
Avyttringar och utrangeringar	–190	–1 059	–1 354	–81	–2 684
Avskrivningar	–8 366	–32 249	–22 475	–	–63 090
Utgående bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
Per den 31 december 2010
Anskaffningsvärde	328 194	442 439	277 573	21 890	1 070 096
Ackumulerad av- och nedskrivning	–97 942	–277 377	–204 633	–	–579 952
Bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
1 januari – 31 december 2011
Ingående bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
Valutakursdifferenser	2 512	479	164	73	3 228
Investeringar	214	441	5 108	47 659	53 422
Aktivering framtida återställandekostnad	–	–3 737	–1 292	–	–5 029
Omfördelningar	–978	5 933	2 833	–4 466	3 322
Avyttringar och utrangeringar	–4 133	–855	–418	–	–5 406
Avskrivningar	–7 087	–31 362	–19 174	–	–57 623
Årets nedskrivning	–	–	–	–993	–993
Utgående bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065
Per den 31 december 2011
Anskaffningsvärde	326 894	444 020	284 162	65 221	1 120 297
Ackumulerad av- och nedskrivning	–106 114	–308 059	–224 001	–1 058	–639 232
Bokfört värde	220 780	135 961	60 161	64 163	481 065

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med kSEK 50 326 (54 752), i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med kSEK 175 (119), i Administrationskostnader med kSEK 6 774 (7 654) och i Forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 348 (565). Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 4 916 (4 833). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 27 997 samt mark kSEK 25 709. Värdet på fi nansiell leasing som aktiverats som materiell anläggningstillgång framgår av not 36.

Under året har en byggnad i den amerikanska verksamheten i Erwin avyttrats, vilket genererade ett resultat om kSEK 535.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu rättig	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	heter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2010
Anskaffningsvärde	379 883	23 594	73 117	476 594
Ackumulerad av- och nedskrivning	–37 568	–21 864	–29 652	–89 084
Bokfört värde	342 315	1 730	43 465	387 510
1 januari – 31 december 2010
Ingående bokfört värde	342 315	1 730	43 465	387 510
Valutakursdifferenser	–28 894	–108	–2 247	–31 249
Investeringar	–	–	332	332
Avyttringar och utrangeringar	–	–147	–197	–344
Avskrivningar	–	–196	–5 394	–5 590
Utgående bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
Per den 31 december 2010
Anskaffningsvärde	346 634	23 298	68 089	438 021
Ackumulerad av- och nedskrivning	–33 213	–22 019	–32 130	–87 362
Bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
1 januari – 31 december 2011
Ingående bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
Valutakursdifferenser	2 480	15	288	2 783
Investeringar	–	1 729	249	1 978
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Avskrivningar	–	–611	–4 094	–4 705
Utgående bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715
Per den 31 december 2011
Anskaffningsvärde	348 886	25 042	68 971	442 899
Ackumulerad av- och nedskrivning	–32 985	–22 630	–36 569	–92 184
Bokfört värde	315 901	2 412	32 402	350 715

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med kSEK 4 705 (5 590).

Not 16 (forts)

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifi erade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfi nns nedan.

	2011	2010
Sverige	–	–
Storbritannien	23 015	22 625
Tyskland	107 018	107 859
USA	183 037	180 106
Global Services	2 831	2 831
Summa	315 901	313 421

Goodwill testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov. Förvärvade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genomförs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifi eras som kassagenererande enheter med undantag för segment Global Services, där goodwillvärden hänförs till respektive verksamhetsområde.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassafl öden baserade på affärs planer, som har godkänts av styrelsen för de närmaste tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassafl öden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2011:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	15	3	8
Tyskland	13	2	9
USA	35	3	8
Global Services	47	3	8

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2010:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	14	3	9
Tyskland	16	2	7
USA	32	3	9
Global Services	45	3	8

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till cirka 8 till 9 (7 till 9) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena avseende kassafl öden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden på nettotillgångar. Det föreligger inga övriga specifi ka omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys	Marginal till redovisat värde %	Marginal vid 25 % högre diskonte rings ränta %	Marginal vid 25 % lägre rörelse resultat %
Storbritannien	168	80	87
Tyskland	222	126	152
USA	99	39	71
Global Services	2 647	1 787	2 110

Not 17 Innehav i intressebolag

	2011	2010
Per den 1 januari	50	50
Resultatandel	19	–
Erhållen utdelning från intressebolag	–21	–
Per den 31 december	48	50

Koncernens andel av resultatet i intressebolaget KraftAkademin AB, vilket är onoterat, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2011		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	75	26	19	–2	20
Summa		75	26	19	–2
2010		Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
KraftAkademin AB	Sverige	155	84	114	1	20
Summa		155	84	114	1

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet med kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 18 Innehav i joint ventures

	2011	2010
Per den 1 januari	25 298	30 651
Resultatandel	7 553	7 260
Erhållen utdelning från joint ventures	–20 001	–10 369
Erhållen andel genom bildande av joint venture	350	–
Valutakursdifferenser	755	–2 244
Per den 31 december	13 955	25 298

Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2011		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	601	12 490	2 172	53 243	3 447	50
SEMPRASAFE, LLC	USA	–	128	877	–	–1 032	51
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	–	4 155	3 935	3 926	4 329	15
Summa		601	16 773	6 984	57 169	6 744
2010		Anläggnings tillgångar	Omsättnings tillgångar	Kortfristiga skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	1 774	34 598	14 032	71 166	3 862	50

THOR Treatment Technologies, LLC (TTT) är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande infl ytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.

UK Nuclear Waste Management Ltd Storbritannien – 4 070 3 895 5 066 3 620 15

Summa 1 774 38 668 17 927 76 232 7 482

SEMPRASAFE, LLC är ett joint venture mellan Studsvik och EnergySolutions där avtal fi nns om gemensamt bestämmande infl ytande. SEMPRASAFE använder Studsviks teknik för att skapa ett säkrare och stabilare avfall för slutförvar av s k Class A-avfall på EnergySolutions anläggning Clive Facility i USA.

UK Nuclear Waste Management Ltd är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande infl ytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Not 19 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för fi nansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.

	Låne- och kundfordringar	värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2011
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	469	763	1 232
Kundfordringar och andra fordringar	319 489	–	–	319 489
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	55 875	–	55 875
Likvida medel	122 092	–	–	122 092
Summa	441 581	56 344	763	498 688

Tillgångar

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	217 675	–	217 675
Derivatinstrument	3 181	–	3 118	6 299
Summa	3 181	217 675	3 118	223 974

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2010
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	4 307	1 361	5 668
Kundfordringar och andra fordringar	322 230	–	–	322 230
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	46 800	–	46 800
Likvida medel	68 376	–	–	68 376
Summa	390 606	51 107	1 361	443 074
	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	–	275 935	–	275 935
Derivatinstrument	645	–	2 290	2 935
Summa	645	275 935	2 290	278 870

Not 20 De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de fi nansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan fi nns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

	2011	2010
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	3 409	11 081
– Befi ntliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	161 229	169 904
– Befi ntliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar	58 340	58 756
Summa	222 978	239 741
Lån till närstående
Befi ntliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 394	2 354
Summa	2 394	2 354
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA	122 092	68 376
Summa	122 092	68 376
Derivatinstrument
AA	1 232	5 668
Summa	1 232	5 668

Ingen av de fullgoda fi nansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året. Ingen återbetalning av lån till närstående har skett under året.

Not 21 Derivatinstrument

		2011	2010
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödessäkringar	1 232	6 299	5 668	2 935

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassifi ceras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassafl ödessäkringar uppgår till kSEK 583 (not 5 och 6).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande 27 månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt per den 31 december 2011, vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital (not 28), redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2011-12-31

							INFLÖDESVALUTOR		UTFLÖDESVALUTOR
		CAD	CHF	EUR	GBP	JPY	NOK	USD	EUR	JPY	USD
Förfalloår		000	000	000	000	000	000	000	000	000	000
2012	Belopp	1 600	29	1 098	5 578	80 740	125	11 076	948	6 870	82
	Kurs 1	6,614	7,49	9,382	10,678	0,084	1,177	6,657	9,17	0,088	6,364
2013	Belopp	13 400		69	1 618		125	437
	Kurs 1	6,794		9,328	10,66		1,168	6,97
2014	Belopp						125	150
	Kurs 1						1,159	7,083
	Omräknat till verkligt värde, kSEK	99 175	216	10 546	75 775	7 182	416	80 362	8 432	613	566

1 Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 284 522 (446 538 ).

Not 22 Kundfordringar och andra fordringar

	2011	2010
Kundfordringar	225 033	241 124
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–2 055	–1 383
Kundfordringar netto	222 978	239 741
Lån till närstående	2 394	2 354
Pågående tjänsteuppdrag	39 935	32 541
Skattefordringar	3 755	2 242
Övriga fordringar	18 168	18 376
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	14 008	8 386
– Upplupna ränteintäkter	62	27
– Förutbetalda hyror	317	598
– Förutbetalda leasingavgifter	532	443
– Förutbetalda försäkringspremier	4 875	3 987
– Övriga förutbetalda kostnader	12 465	13 535
Summa	319 489	322 230
Långfristig del	2 625	3 396
Kortfristig del	316 864	318 834
Summa	319 489	322 230

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2011	2010
Lån till närstående (not 37)	2,0%	2,0%

Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar med förfallodag upp till 3 månader. Per den 31 december 2011 var kundfordringar uppgående till kSEK 91 352 (82 243) förfallna utan att något nedskrivnings behov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.

	2011	2010
Mindre än 3 månader	89 419	79 807
3 till 6 månader	1 574	2 587
Mer än 6 månader	359	–151
Summa	91 352	82 243

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2011	2010
SEK	133 290	101 649
EUR	53 032	90 367
GBP	36 146	25 955
USD	95 003	103 645
Andra valutor	2 018	614
Summa	319 489	322 230

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2011	2010
Per den 1 januari	–1 383	–4 729
Omräkningsdifferens	–6	309
Reservering för osäkra fordringar	–693	–885
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara	–	3 922
Återförda outnyttjade belopp	27	–
Per den 31 december	–2 055	–1 383

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det fi nns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 23 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2011	2010
Onoterade aktieinnehav	5 428	4 232
Kapitalförsäkringar	11 386	11 818
Långfristiga bankplaceringar	39 061	30 750
Summa	55 875	46 800

I rapporten över kassafl öden ingår fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassafl öde från den löpande verksamheten som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfristiga bankplaceringar som redovisas som Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten. Spärrade bankmedel i USA uppgår till kSEK 37 257 (29 839) samt spärrade medel i Kärnavfallsfonden till kSEK 1 804 (911) och redovisas som långfristiga bankplaceringar. Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 24 Varulager

	2011	2010
Råmaterial	5 200	4 540
Produkter i arbete	6 514	13 075
Färdiga varor	3 105	1 892
Summa	14 819	19 507

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till kSEK 12 285 (15 700).

Not 25 Likvida medel

	2011	2010
Kassa och bank	122 092	68 376
Summa	122 092	68 376

Not 26 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2010	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2010	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2011	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2011	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 27 Balanserad vinst

Per den 1 januari 2010	284 568
Årets resultat	4 012
Per den 31 december 2010	288 580
Per den 1 januari 2011	288 580
Årets resultat	22 729
Per den 31 december 2011	311 309

Not 28 Reserver

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2010	26 851	–3 979	22 872
Valutakursdifferenser
– Koncernen	–28 288	–	–28 288
– Intressebolag	–16	–	–16
Kassafl ödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	5 274	5 274
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	–1 387	–1 387
Per den 31 december 2010	–1 453	–92	–1 545
Per den 1 januari 2011	–1 453	–92	–1 545
Valutakursdifferenser
– Koncernen	6 586	–	6 586
– Intressebolag	5	–	5
Kassafl ödessäkringar
– Verkligt värde-differenser under året	–	–1 839	–1 839
– Skatt på verkligt värde-differenser (not 31)	–	484	484
Per den 31 december 2011	5 138	–1 447	3 691

Not 29 Leverantörsskulder och andra skulder

	2011	2010
Leverantörsskulder	84 162	85 797
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	107 172	54 660
Sociala avgifter och andra skatter	69 207	75 442
Övriga skulder	38 133	12 018
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	19 430	14 224
– Upplupna räntekostnader	904	572
– Upplupna löner	28 978	30 649
– Upplupna pensionskostnader	11 386	11 818
– Upplupna konsult– och servicekostnader	2 641	1 178
– Upplupna revisionsarvoden	1 602	949
– Övriga poster	7 777	62 777
Summa	371 392	350 084
Långfristig del	38 012	12 605
Kortfristig del	333 380	337 479
Summa	371 392	350 084

Not 30 Upplåning

	2011	2010
Långfristig del	92 138	146 002
Kortfristig del	125 537	129 933
Summa	217 675	275 935

Koncernens exponering, avseende upplåning, för

förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter
för ränteomförhandling på balansdagen	2011	2010
0–6 månader	147 982	199 707
6–12 månader	67 489	73 456
1–5 år	2 204	2 772
Summa	217 675	275 935

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 159 361 (105 255). Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Not 30 (forts)

Förfallodagar för upplåning	2011	2010
Mindre än 1 år	125 537	129 933
Mellan 1 och 2 år	85 116	53 201
Mellan 2 och 5 år	5 602	90 353
Mer än 5 år	1 420	2 448
Summa	217 675	275 935

Koncernen har följande ej
utnyttjade kreditfaciliteter	2011	2010
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	62 119	39 167
Summa	62 119	39 167

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2012.

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning	2011	2010
SEK	2 204	2 772
EUR	64 776	73 456
USD	141 715	171 981
GBP	8 980	27 726
Summa	217 675	275 935

Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån 2011 2010 SEK 4,40% 2,09% EUR 2,91% 2,64% USD 3,74% 4,35% GBP 2,97% 3,34%

Not 31 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det fi nns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp	2011	2010
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader	97 065	95 615
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader	–389	2 676
Summa	96 676	98 291
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader	35 553	35 658
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader	3 019	2 405
Summa	38 572	38 063

Uppskjutna skattefordringar	Skatte mässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2010	89 700	1 056	2 805	93 561
Redovisat i resultaträkningen	10 579	312	–1 467	9 424
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	1 027	–	1 027
Omräkningsdifferenser	–5 721	–	–	–5 721
Per den 31 december 2010	94 558	2 395	1 338	98 291
Redovisat i resultaträkningen	–2 697	860	–1 390	–3 227
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	484	–	484
Omföring till aktuell skatt	–	–19	–	–19
Omräkningsdifferenser	784	–	363	1 147
Per den 31 december 2011	92 645	3 720	311	96 676

Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2010	6 017	800	27 138	33 955
Redovisat i resultaträkningen	1 657	610	5 365	7 632
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	1 032	1 032
Omräkningsdifferenser	–	–	–4 556	–4 556
Per den 31 december 2010	7 674	1 410	28 979	38 063
Redovisat i resultaträkningen	–418	–	227	–191
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	–	–	–	–
Omföring till aktuell skatt	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–3	703	700
Per den 31 december 2011	7 256	1 407	29 909	38 572

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till MUSD 45,1 (47,0), att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA och MGBP 2,2 (2,1) i Storbritannien. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 66,7 (70,9), och i Storbritannien med MSEK 21,4 (21,0).

Not 32 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen fi nns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framförallt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, fi nns i Tyskland. Övriga pensionsförpliktelser, som fi nns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 5 669 (5 854). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (134) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

	2011	2010
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	6 165	5 749
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	28 657	30 092
Belopp som redovisas i balansräkningen	2011	2010
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	6 165	5 749
Summa	6 165	5 749
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2011	2010
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	242	563
Räntekostnad	135	134
Summa	377	697

Av den totala kostnaden ingick kSEK 365 (407) och 12 (290) i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till kSEK – (–).

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2011	2010
Vid årets början	5 749	7 489
Omräkningsdifferenser	145	–506
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	377	697
Erlagda avgifter	–106	–1 931
Vid årets slut	6 165	5 749

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2011	2010
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	377	697
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	24 117	24 810
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	4 163	4 585
Summa	28 657	30 092
Aktuariella antaganden	2011	2010

Diskonteringsränta	4,7%	5,2%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	0,0%	0,0%
Framtida pensionsökningar	2,0%	1,8%

Not 33 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2011	90 139	127 375	217 514
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	28 380	6 880	35 260
Aktiverat som materiell anläggningstillgång	–	–5 029	–5 029
Diskonteringseffekt	1 451	193	1 644
Utnyttjat belopp under perioden	–4 908	–	–4 908
Omräkningsdifferens	855	1 438	2 293
Per den 31 december 2011	115 917	130 857	246 774
Långfristig del	107 483	130 857	238 340
Kortfristig del	8 434	–	8 434
Summa	115 917	130 857	246 774

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar fi nansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till kSEK 1 804 (911) och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med MSEK 37,1. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 1,8 utnyttjas under 2012 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2013.

I avsättningen för framtida avfallskostnader ingår även kostnader för deponering av avfall som behandlats vid koncernens anläggning i Erwin, USA. Dessa avsättningar uppgår vid årets slut till MSEK 78,8 och förväntas att utnyttjas tidigast med början 2012. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel, vilka redovisas som långfristig bankplacering.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brittiska samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår framtida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,0 utnyttjas under 2012. Resterande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveckling av verksamhet.

Not 34 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2011	2010
Av- och nedskrivningar	63 678	70 394
Resultat vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	–622	1 240
Resultatandelar intressebolag	–7 572	–7 260
Omvärdering av fi nansiella innehav	–1 196	–1 222
Förändring i avsättningar	29 958	10 306
Summa	84 246	73 458

Not 35 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförplikt elser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 154 052 (139 329) till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa fi nansiella rapporter.

Not 36 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de fi nansiella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2011	2010
Materiella anläggningstillgångar	6 129	14 727
Summa	6 129	14 727

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 9 563 (7 681).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2011	2010
Inom 1 år	4 346	4 033
Mellan 1 och 5 år	17 511	14 020
Summa	21 857	18 053

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som fi nansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2010		3 435
Investeringar		104
Årets avskrivning		–673
Avyttringar och utrangeringar		–94
Utgående bokfört värde den 31 december 2010		2 772
Ingående bokfört värde den 1 januari 2011		2 772
Investeringar		65
Årets avskrivning		–633
Avyttringar och utrangeringar		–
Utgående bokfört värde den 31 december 2011		2 204
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2011	2010
Inom 1 år	568	603
Mellan 1 och 5 år	1 636	2 169
Summa	2 204	2 772

Leasingkostnader avseende fi nansiell leasing uppgår under året till kSEK 633 (673). Den fi nansiella leasingen består av utrustning för bearbetning av stora komponenter i den svenska verksamheten.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med närstående	2011	2010
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	4 981	4 944
– UK Nuclear Waste Management Ltd	8 544	9 822
Fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	398	1 501
– UK Nuclear Waste Management Ltd	4 075	2 354
Förändring lån till närstående
– UK Nuclear Waste Management Ltd	–	–785

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående har inte förekommit.

Studsvik äger 79 procent i Studsvik Scandpower, Inc. Resterande 21 procent ägs av en privatperson tidigare anställd i bolaget. Studsvik äger 91 procent i Studsvik Scandpower AB med dotterbolagen Studsvik Scandpower GmbH, Studsvik Scandpower Suisse GmbH och Studsvik Scandpower AS. Resterande 9 procent ägs av minoritetsägaren i Studsvik Scandpower, Inc.

Ägarna har avtalat hur aktieöverlåtelser ska ske för det fall endera parten önskar frånträda sitt ägande eller öka sitt ägande i de två bolagen. Studsvik kan öka sitt ägande endast genom förvärv av minoritetens hela innehav. Förvärvet ska ske till marknadspris. Ett förvärv måste omfatta båda bolagen. Önskar minoriteten frånträda sitt ägande ska aktierna hembjudas till Studsvik till marknadspris. Marknadspris fastställs av oberoende värderingsinstitut. I en situation då Studsvik AB önskar frånträda sitt ägande har minoriteten en option att förvärva 12 procent av aktierna i Studsvik Scandpower AB till bokfört värde av eget kapital.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2011	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	225	–	–	–	–	–	225
– Lars Engström	225	50	–	–	–	–	275
– Anna Karinen	225	–	–	–	–	–	225
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson	225	100	–	–	–	–	325
– Agneta Nestenborg	225	–	–	–	–	–	225
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	1 894	–	–	64	646	–	2 604
Vice verkställande direktören*	1 823	–	124	56	892	–	2 895
Andra ledande befattningshavare (6)	7 182	–	991	507	1 495	–	10 175
– varav avgående (1)	1 894	–	–	64	646	–	2 604
Summa	12 899	200	1 115	627	3 033	–	17 874

* Tillförordnad VD fr o m den 1 september t o m den 31 december 2011.

Löner och övriga förmåner 2010	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
– Anders Ullberg	650	50	–	–	–	–	700
Styrelseledamöter (6)
– Jan Barchan	112	–	–	–	–	–	112
– Ingemar Eliasson*	112	50	–	–	–	–	162
– Lars Engström	225	25	–	–	–	–	250
– Anna Karinen	288	–	–	–	–	–	288
– Alf Lindfors	225	–	–	–	–	–	225
– Per Ludvigsson	225	75	–	–	–	–	300
– Agneta Nestenborg**	112	–	–	–	–	–	112
Arbetstagarrepresentanter (4)	–	–	–	–	–	–	–
Verkställande direktören	2 813	–	–	90	1 093	–	3 996
Vice verkställande direktören	1 410	–	150	60	896	–	2 516
Andra ledande befattningshavare (7)	8 923	–	684	537	1 749	5 724	17 617
– varav avgående (2)	2 652	–	300	146	393	5 724	9 215
Summa	15 095	200	834	687	3 738	5 724	26 278

* Styrelseledamot t o m den 29 april 2010.

** Styrelseledamot fr o m den 29 april 2010.

Not 38 (forts)

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2011	2010
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	7 288	7 863
– Varav rörlig ersättning	124	260
Pensioner	2 022	2 564
Antal personer	14	15
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	6 926	13 990
– Varav rörlig ersättning	991	574
Pensioner	1 011	1 174
Antal personer	5	6
Koncernen
Löner och andra ersättningar	14 214	21 853
– Varav rörlig ersättning	1 115	834
Pensioner	3 033	3 738
Antal personer	19	21

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2011.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2012 är den rörliga lönedelen baserad på koncernens rörelseresultat och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2012 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med maximalt 50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstiftad pension har han en premiebaserad pensionsplan där bolaget månadsvis erlägger en pensionspremie motsvarande 35 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar följer den så kallade ITP-planen och pensionsåtagandet tryggas genom en försäkring i Alecta. I ett fall fi nns en kompletterande premiebaserad pensionsplan till vilken företaget erlägger en premie motsvarande ca 18 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller premiebaserade planer med undantag för Tyskland där en förmånsbestämd plan baserad på anställningstid gäller. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 12 månader efter anställningens upphörande, dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångsvederlaget ska motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag på upp till 12 månadslöner.

Not 39 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapportperiodens slut den 31 december 2011, som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 40 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografi ska marknader	2011	2010
Sverige	4 808	4 239
Europa, exklusive Sverige	3 906	4 174
Nordamerika	2 161	2 106
Summa	10 875	10 519

Not 41 Ersättningar till anställda

2011			2010
Löner och andra ersättn (varav rörlig ersättn)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättn (varav rörlig ersättn)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
5 050	2 064	5 293	2 718
(–)	(698)	(–)	(1 201)
6 809	4 788	6 088	5 121
(–215)	(2 319)	(356)	(2 620)
11 859	6 852	11 381	7 839 (3 821)
	(–215)	(3 017)	(356)

Not 42 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2011	2010
Inköp av material och tjänster	19 050	17 572
Personalkostnader	18 116	19 383
Avskrivningar	72	272
Summa	37 238	37 227

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	963	1 058
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	95	15
Övriga tjänster	121	107

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Not 43 Avskrivningar

		2011		2010
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	72	72	272	272
Summa	72	72	272	272

Not 44 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter	2011	2010
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 193	1 258
Summa	1 193	1 258
Övriga rörelsekostnader	2011	2010
Valutakursdifferenser	–45	–115
Summa	–45	–115

Not 45 Operationella leasingavtal

	2011	2010
Förfaller till betalning inom ett år	1 214	932
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	1 163	1 674
Summa	2 377	2 606

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med tradi tionella villkor.

Not 46 Resultat från andelar i koncernföretag

	2011	2010
Utdelning från koncernföretag	17 869	21 422
Erhållna koncernbidrag	25 000	30 000
Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag	–55 000	–
Summa	–12 131	51 422

Resultat från nedskrivning av aktier i dotterbolag avser nedskrivning av aktier i Studsvik Holding, Inc. med kSEK 55 000.

Not 47 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2011	2010
Räntor	7 132	10 528
Kursdifferenser	14 003	2 422
Summa	21 135	12 950
Varav avseende koncernföretag
Räntor	6 901	10 495
Summa	6 901	10 495

Not 48 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2011	2010
Räntor	5 676	7 482
Kursdifferenser	12 306	3 874
Summa	17 982	11 356
Varav avseende koncernföretag
Räntor	1 454	473
Summa	1 454	473

Not 49 Bokslutsdispositioner

	2011	2010
Upplösning av periodiseringsfond	–	–
Summa	–	–

Not 50 Inkomstskatt

	2011	2010
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–1 830	–863
Justering avseende tidigare år	70	164
Summa	–1 760	–699

Uppskjuten skatt

Summa inkomstskatt	–599	–994
Summa	1 161	–295
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	1 161	–295

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.

	2011	2010
Resultat före skatt	–34 193	27 451
Skatt enligt gällande skattesats	8 993	–7 220
Ej skattepliktiga intäkter	5 014	5 964
Ej avdragsgilla kostnader	–14 587	–242
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner	–89	322
Justering tidigare års taxering	70	164
Övrigt	–	18
Summa	–599	–994

Vägd genomsnittlig skattesats var –2 (4) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning från dotterbolag samt ej avdragsgill nedskrivning av aktier i dotterbolag (not 46).

Not 51 Materiella anläggningstillgångar

	2011	2010
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	1 752	1 771
Försäljningar och utrangeringar	–	–19
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 752	1 752
Ingående avskrivningar	–1 642	–1 384
Årets avskrivningar	–72	–272
Försäljningar och utrangeringar	–	14
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 714	–1 642
Utgående planenligt restvärde	38	110

Not 52 Finansiella anläggningstillgångar

	2011	2010
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	876 944	855 461
Aktieägartillskott	82 480	21 483
Utgående anskaffningsvärde	959 424	876 944
Ingående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Årets nedskrivning	–55 000	–
Utgående nedskrivningar	–97 949	–42 949
Utgående värde	861 475	833 995

Under året har aktieägartillskott lämnats till Studsvik UK Ltd. Nedskrivning av aktier i dotterbolag avser Studsvik Holding, Inc.

Not 52 (forts)

Fordringar hos koncernföretag

Utgående värde	16 770	15 493
Valutakursdifferenser	–	–231
Omvärdering till verkligt värde	768	1 487
Tillkommande poster	509	1 185
Ingående anskaffningsvärde	15 493	13 052
Andra långfristiga fordringar
Utgående värde	24 186	95 567
– Valutakursdifferenser	–818	–9 672
– Omvandling till aktieägartillskott	–82 480	–19 388
– Tillkommande poster	11 917	24 099
– Ingående anskaffningsvärde	95 567	100 528
Lån till Studsvik UK Ltd
Utgående värde	142 343	155 993
– Valutakursdifferenser	1 722	–5 743
– Avgående poster	–15 372	–4 602
– Ingående anskaffningsvärde	155 993	166 338
Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen

Not 53 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2011	2010
Förutbetalda hyror	221	278
Förutbetalda försäkringspremier	–	176
Förutbetalda pensionspremier	112	52
Förutbetalda programvarulicenser	406	443
Förutbetalda serviceavgifter	240	68
Övrigt	156	148
Summa	1 135	1 165

Not 54 Aktier och andelar i dotterbolag

	Kapital	Rösträtts	Antal andelar/			Bokfört
	andel i %	andel i %	aktier		Nominellt värde	värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000	kUSD		25 372 513 747
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000	kSEK		50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000	kJPY	10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 193 760
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000	kSEK	17 000	18 106
Summa						861 475

Not 54 (forts)

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
ALARA Holding i Skultuna AB	556573-6591	Nyköping, Sverige
Studsvik ALARA Engineering AB	556514-8177	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower AS	008797.45012	Kjeller, Norge
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Scandpower Suisse GmbH	CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon, Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Erwin, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility Erwin, LLC	36-4063922	Erwin, USA
RACE Holding, LLC	20-2472653	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility Memphis, LLC	62-1801098	Erwin, USA
Studsvik Logistics, LLC	77-0631902	Erwin, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik SAS	504440330	Paris, Frankrike
Studsvik UK Ltd	4 772 229	Newcastle, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	3 658 198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige

Not 55 Skulder till kreditinstitut

	2011	2010
Banklån
Långfristig del	12 710	37 518
Kortfristig del	82 097	98 215
Summa	94 807	135 733

Not 56 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2011	2010
Semesterlöneskuld	1 632	1 673
Upplupna löner	489	802
Upplupna sociala avgifter	4 322	4 568
Upplupna utgiftsräntor	522	551
Summa	6 965	7 594

Not 57 Ställda säkerheter

	2011	2010
Aktier i dotterbolag	502	111 782
Summa	502	111 782

Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Aktierna i Studsvik UK Ltd utgjorde säkerhet för ett lån som till fullo återbetalats under 2011.

Not 58 Ansvarsförbindelser

	2011	2010
Garantier	–	393
Ansvarförbindelser avseende försäkringar	3 014	3 030
Summa	3 014	3 423

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 59 Derivatinstrument

		2011		2010
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	36	2 530	2 933	628

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2011-12-31

Förfalloår		INFLÖDESVALUTOR
	GBP 000	USD 000
2012 Belopp	2 139	6 430
Snittkurs	10,697	6,555
Omräknat till verkligt värde	22 722	44 341

Not 60 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

	2011	2010
Inventarier och verktyg	–	–
Summa	–	–

Inga investeringar har gjorts under året.

Not 61 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2011	2010
Avskrivningar	72	272
Verkligt värde-vinster	–1 196	–1 256
Övriga poster	–	34
Summa	–1 124	–950

Not 62 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen.

	2011	2010
Inköp	4%	10%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Se vidare not 38.

Not 63 Antal anställda

			2011	2010
Kvinnor			5	5
Män			6	6
Summa			11	11
		2011		2010
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter Verkställande direktör och andra ledande befattnings	11	8	11	7
havare	2	2	3	3

Not 64 Investering i dotterbolag

	2011	2010
Aktieägartillskott	82 480	21 483
Summa	82 480	21 483

Aktieägartillskott till Studsvik UK Ltd år 2011 och 2010 genom omvandling av lån, upplupna räntor och andra fordringar.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 26 april 2012. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 5 mars 2012

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan

Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Maria Lindberg Alf Lindfors Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Anders Jackson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 9 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Per Ludvigsson Roger Lundström Agneta Nestenborg

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Studsvik AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–52.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncern redovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och års redovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning, som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i års redovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med års redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings lagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassafl öden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern redovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Studsvik AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om för slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisnings lagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 9 mars 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett fl ertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt infl ytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkning, besluta om hur det ekonomiska resultatet ska disponeras samt välja styrelse och revisorer.

Antalet aktieägare den 31 december 2011 var 4 183. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning samt eventuella bemyndiganden för styrelsen att ge ut eller förvärva aktier framgår av förvaltningsberättelsen, sid 15–17.

Vid årsstämman i april 2011 deltog 44 aktieägare med totalt 36,5 procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg PricewaterhouseCoopers AB till revisor. Samtliga ledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman fi nns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Stina Barchan (Briban Invest AB), Erik Feldt (Nordeas fonder), Bill Tunbrant (representant för familjen Karinen) samt Anders Ullberg (styrelseord förande). Valberedningen utsåg Bill Tunbrant till ordförande. Val beredningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Valberedningens sammansättning meddelades den 26 april 2011 genom pressmeddelande samt på Studsviks hemsida.

Valberedningen har sammanträtt två gånger. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfaren heter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året. Vidare presenteras bolagets verksamhet och framtida inriktning av verkställande direktören.

Styrelsens sammansättning

Studsvik ABs styrelse består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 58–59 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan, Anna Karinen och Per Ludvigsson, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens sekreterare.

Under 2011 hade styrelsen 11 sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelse möten information om bolagets ekonomiska och fi nansiella läge. Verksamheten i de olika segmenten följs upp och diskuteras enligt en rullande plan vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive segment minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelsemöte under året. Under 2011 behandlades bl a koncernens strategiska position samt organisation och personalutveckling

Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

I mars 2011 inträffade en stor naturkatastrof i Japan, som starkt påverkade den japanska kärnkraftsindustrin, men som också sedermera ledde till ett beslut i det tyska parlamentet att på sikt avveckla kärnkraften i landet. Mot bakgrund av dessa händelser ägnade styrelsen under 2011 särskild uppmärksamhet åt de omedelbara effekterna på den tyska verksamheten. Mot samma bakgrund analyserades också de kort- och långsiktiga effekterna för koncernens övriga verksamheter. Styrelsen fortsatte under 2011 att ingående följa koncernens brittiska och amerikanska verksamheter och de åtgärder som vidtagits för att anpassa dessa i syfte att förbättra lönsamheten.

Den tidigare VDn Magnus Groth meddelade i april att han skulle lämna sitt uppdrag. Styrelsen startade då en rekryteringsprocess och utsåg i augusti Anders Jackson till ny VD med tillträde den 1 januari 2012. Koncernens vice VD Jerry Ericsson var tillförordnad VD under perioden den 1 september–31 december 2011.

Bolagets revisorer rapporterade vid ett sammanträde under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer årligen koncernens policies och riktlinjer. Dessa omfattar bland annat:

• Attestinstruktion
• Budget- och affärsplanering
• Cash management
• Finansiell rapportering
• Finansiering
• Investeringar och förvärv
• Projektstyrning och riskanalys
• Riskhantering och försäkringar
• Valutasäkring

Styrelsen fastställer också koncernens uppförande kod. Uppförande koden, som fi nns att tillgå på Studsviks hem sida, syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den fi nansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer fi nns tillgängliga på koncernens intranät.

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	11/11	1/1	4/4	ja	ja	700
Anna Karinen, vice ordförande	2003	11/11	1/1		ja	nej	225
Jan Barchan	2004	10/11	1/1		ja	nej	225
Lars Engström	2008	11/11		4/4	ja	ja	275
Alf Lindfors	2006	11/11			ja	ja	225
Per Ludvigsson	2007	11/11		4/4	ja	nej	325
Agneta Nestenborg	2010	11/11			ja	ja	225
Maria Lindberg (A)	2006	9/11
Roger Lundström (A)	2005	9/11
Lena Bergström1) (A) suppleant	2008	1/4
Per Ekberg (A) suppleant	2006	6/11
Thomas Kinell2) (A) suppleant	2011	5/7

1) Styrelsesuppleant t o m 2011-05-17

2) Styrelsesuppleant fr o m 2011-06-07

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet övervakar effektiviteten i bolagets interna kontroll, hanteringen av bolagets risker samt kvalitetssäkrar bolagets fi nansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Per Ludvigsson (ordförande), Lars Engström samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomi direktören. Under året har revisionsutskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från den internt genomförda uppföljningen av internkontrollen. Utskottet har därutöver uppdaterats på utvecklingen i större pågående uppdrag till fast pris, behandlat redovisningsfrågor, med särskilt fokus på impairmentberäkningar, samt löpande följt utvecklingen av koncernens legala tvister.

Bolagets revisorer har rapporterat till utskottet sina iakttagelser från granskningen av "hard-close" och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen samt granskningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fyra sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen. Under året hade utskottet ett möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

En redogörelse för ersättningar till ledande befattningshavare fi nns i not 38 på sidorna 46–47.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2011 uppgick till 2 200 000 (2 149 000) kronor. Enligt beslut av års stämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till leda möter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

Revisorer

På årsstämman 2011 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2012. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. PricewaterhouseCoopers genomför revisionen i koncernens samtliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisions berättelsen samt beskriva gransknings arbetet och gjorda iakt tagelser. Studsvik har utöver revisions uppdraget konsulterat PricewaterhouseCoopers inom skatte området och i olika redovisnings- och fi nansfrågor. PricewaterhouseCoopers är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2011 se not 8 och not 42.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. VD har utsett en koncernledning bestående av vice VD tillika ekonomidirektör, chefen för koncernfunktion företagsförvärv och projekt samt cheferna för de fem segmenten. VD och koncernledning presenteras på sidorna 60–61 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning.

Koncernledningen sammanträder veckovis för uppföljning av den operativa och fi nansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att behandla frågor av mer strategisk och långsiktig natur.

VD och staber är placerade i Nyköping. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av fi nansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens fi nansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern kommunikation, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller med koncernens operativa segment. Verksamheten i dotterbolagen följs upp dels genom månatliga så kallade business reviews, dels genom ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen. Dotterbolagsstyrelserna följer bolagens löpande verksamhet och fastställer affärsplan och budget.

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Segmentscheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina bolag samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• Bolagets mål och strategier följs upp
• Aktieägarnas intressen skyddas
• Den externa fi nansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten
• Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det fi nns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den fi nansiella rapporteringen.

Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och fi nanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet.

Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitets aspekter verifi eras genom direkt granskning. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 13–15. En redogörelse för koncernens fi nansiella risker återfi nns i not 2 på sidorna 30–32.

Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete)

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom koncernen. För Studsvik innebär Corporate Responsibility ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet.

Studsvik har upprättat en separat Corporate Responsibility-rapport för 2011 enligt nivå B i Global Reporting Initiative (GRI) som publiceras på www.studsvik.se.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med års redovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 9 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Lennart Danielsson Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007

Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i BE Group, Boliden, Eneqvist Consulting och Natur & Kultur samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för fi nansiell rapportering och ledamot av Kollegiet för svensk bolagsstyrning Utbildning: Civilekonom Innehav: 40 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens lokalkontor i Flen Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i ConnectBlue AB och Audiodev AB samt styrelseledamot i Assistera AB, Skånemejerier, Trianon AB och Arcam AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 283 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 5 100 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior adviser, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Nyköping, född 1964

Maria Lindberg

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Ledamot sedan 2006, suppleant 1999–2006 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som Senior Specialist vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Filosofi e doktor fysikalisk kemi Innehav: 200 aktier

Per Ludvigsson

Råå, född 1943 Ledamot sedan 2008 Styrelseordförande Inter IKEA-koncernen samt styrelseledamot i IKANO och Briban Invest AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 5 000 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Chef Business Integration, Vattenfall Power Consultant AB Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 1 000 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialteknik vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

Thomas Kinell

Nyköping, född 1950 Suppleant sedan 2011 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som ansvarig för fristående säkerhetsgranskning inom Studsvik Nuclear AB Utbildning: Teknologie licentiat teoretisk fysik Innehav: 0 aktier

REVISOR

PricewaterhouseCoopers AB Ansvarig revisor: Lennart Danielsson Född 1959 Revisor i Studsvik sedan 2011 Andra uppdrag: Clas Ohlson AB, Indutrade AB och Sweco AB

Anders Ullberg Alf Lindfors

Jan Barchan

Lars Engström

Per Ludvigsson Anna Karinen Roger Lundström

Agneta Nestenborg

Maria Lindberg

Per Ekberg

Thomas Kinell

Koncernledning

Anders Jackson

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, teknisk fysik Född: 1959 Anställningsår: 2012 Bakgrund: Flera olika roller inom Westinghouse, bl a President Europe, VP M&S New Nuclear Power Plants, President Westinghouse Electric Sweden Styrelseuppdrag: Styrelseordförande ArosFortet AB Innehav: 4 270 aktier

Sten-Olof Andersson

Direktör koncernövergripande projekt och företagsförvärv Utbildning: Ingenjör Född: 1955 Anställningsår: 1996 Bakgrund: Projektledning och internationell försäljning inom ABBs segment för kraftgenerering, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen Innehav: 5 800 aktier

Jerry Ericsson

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1951 Anställningsår: 1984 Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika branscher, i företagsledande position sedan 1978 Innehav: 17 600 aktier

Magnus Arbell

VD Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör materialteknologi Född: 1963 Anställningsår: 2008 Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken AB, VD Kverneland Group Sverige, utvecklingsingenjör ABB Atom, ordförande i Sörmlands Provinsbank Innehav: 0 aktier

Mats Fridolfsson

Chef segment Sverige Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics Innehav: 0 aktier

Lewis Johnson

Chef segment USA Utbildning: Master of International Business Administration Född: 1962 Anställningsår: 2007 Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef segment Storbritannien Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafi eld, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC Innehav: 0 aktier

Stefan Berbner

Chef segment Tyskland Utbildning: PhD Chemical Engineering Född: 1963 Anställningsår: 2011 Bakgrund: Flera olika företagsledande befattningar i Freudenberg-gruppen, bl a General Manager Engineering Projects, Director Industrial Filtration Innehav: 0 aktier

Anders Jackson

Sten-Olof Andersson

Mats Fridolfsson

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2007	2008	2009	2010	2011
Försäljningsintäkter	1 314,7	1 285,9	1 216,3	1 344,1	1 200,7
Kostnad för sålda tjänster	–1 000,1	–986,3	–949,4	–1 027,2	–924,8
Bruttoresultat	314,6	299,6	266,9	316,9	275,9
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–53,8	–52,1	–52,0	–52,8	–46,6
Administrationskostnader	–180,4	–194,8	–201,1	–186,6	–171,9
Forsknings- och utvecklingskostnader	–41,8	–44,8	–46,1	–40,3	–28,4
Andel i intressebolags resultat före skatt	–	8,5	13,1	7,3	7,6
Övrigt, netto	23,5	–3,7	–10,8	–11,1	17,0
Rörelseresultat	62,1	12,7	–30,0	33,4	53,6
Finansiella poster, netto	–16,1	–12,0	–19,7	–19,1	–12,9
Resultat efter fi nansiella poster	46,0	0,7	–49,7	14,3	40,7
Skatt på årets resultat	1,2	0,4	14,5	–10,3	–18,0
ÅRETS RESULTAT	47,2	1,1	–35,2	4,0	22,7

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2007	2008	2009	2010	2011
Tillgångar
Goodwill	311,7	363,0	342,3	313,4	315,9
Övriga anläggningstillgångar	530,9	661,5	720,8	701,2	685,1
Kundfordringar	206,0	201,7	228,3	239,7	223,0
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	120,5	136,9	87,2	104,3	109,9
Likvida medel och kortfristiga placeringar	176,9	147,7	74,7	68,4	122,1
Summa tillgångar	1 346,0	1 510,8	1 453,3	1 427,0	1 456,0
Eget kapital och skulder
Eget kapital	568,4	610,5	540,9	520,5	548,5
Innehav utan bestämmande infl ytande	3,4	0,3	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	196,4	350,5	284,5	146,0	92,1
Långfristiga icke räntebärande skulder	110,2	137,0	181,3	273,0	322,2
Kortfristiga räntebärande skulder	122,3	37,7	85,4	129,9	125,5
Kortfristiga icke räntebärande skulder	345,3	374,8	360,9	357,3	367,4
Summa eget kapital och skulder	1 346,0	1 510,8	1 453,3	1 427,0	1 456,0

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2007	2008	2009	2010	2011
Rörelseresultat	62,1	12,7	–30,0	33,4	53,6
Återläggning av avskrivningar	60,1	67,2	75,2	68,6	62,3
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–22,6	–6,2	18,0	4,8	21,9
Kassafl öde från rörelsen	99,6	73,7	63,2	106,8	137,8
Finansiella poster, netto	–16,1	–13,0	–21,4	–15,7	–13,0
Skatt	–6,8	1,2	–3,1	–12,3	–12,0
Kassafl öde före förändringar i rörelsekapital	76,7	61,9	38,7	78,8	112,8
Förändringar i rörelsekapital	–37,7	–32,4	–17,3	28,7	38,3
Kassafl öde före investeringar	39,0	29,5	21,4	107,5	151,1
Investeringar	–122,4	–103,3	–83,1	–52,8	–63,3
Kassafl öde efter investeringar	–83,4	–73,8	–61,7	54,7	87,8

DATA PER AKTIE	2007	2008	2009	2010	2011
Efter nyemission och aktieägartillskott
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning, SEK	5,65	–0,05	–4,28	0,49	2,77
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	5,65	–0,05	–4,28	0,49	2,77
Eget kapital per aktie, SEK	69,58	74,32	65,82	63,37	66,77

FINANSIELLA NYCKELTAL	2007	2008	2009	2010	2011
Marginaler
Rörelsemarginal, %	4,7	1,0	neg	2,5	4,5
Vinstmarginal, %	3,5	0,1	neg	1,1	3,4
Räntabilitet
Räntabilitet på operativt kapital, %	9,0	1,6	neg	4,3	8,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	7,9	2,1	neg	4,4	9,1
Räntabilitet på eget kapital, %	8,2	0,2	neg	0,8	4,3
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	713,6	851,3	836,5	729,3	645,4
Sysselsatt kapital, MSEK	890,5	999,0	911,2	797,7	767,5
Eget kapital, MSEK	571,8	610,8	541,2	520,8	548,8
Räntebärande nettoskuld, MSEK	141,8	240,5	295,3	207,6	95,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,4	0,5	0,4	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	2,9	1,0	neg	1,6	2,5
Soliditet, %	42,5	40,4	37,2	36,5	37,7
Kassafl öde
Självfi nansieringsgrad, ggr	0,3	0,2	0,3	2,1	2,6
Investeringar, MSEK	127,3	108,4	81,6	25,6	55,4
Anställda
Medelantal anställda	1 141	1 130	1 132	1 169	1 153
Försäljningsintäkter per anställd, MSEK	1,2	1,1	1,1	1,1	1,0

Nyckeltalsdefi nitioner

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.

Nettoskuld

Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Självfi nansieringsgrad

Kassafl öde före investeringar dividerat med inves te ringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande i pro cent av balans omslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt opera tivt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter fi nansiella poster med återläggning av fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter fi nansiella intäkter dividerat med fi nansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Vinstmarginal

Resultat efter fi nansiella poster i procent av för sälj ningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE Studsvik AB Box 556 611 10 Nyköping Besöksadress: V Trädgårdsgatan 38, Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 70

Studsvik ALARA Engineering AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 448 07 61

FRANKRIKE Studsvik SAS

Centre d'Affaires EURIPOLE 17 rue de Sancey ZA des Vauguillettes III F-89100 Sens Frankrike Tfn.: +33 3 86 66 60 75 Fax: +33 3 86 66 60 76

JAPAN Studsvik Japan Ltd

Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn: +81 3 5464 3771 Fax: +81 3 5464 3708

SCHWEIZ Studsvik Scandpower Suisse GmbH Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN

Studsvik UK Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA Studsvik Scandpower, Inc. 309 Waverley Oaks Road Waltham, MA 02452 USA Tfn: +1 617 965 7450

Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr, NE Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik Processing Facility Memphis, LLC 2550 Channel Ave P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113 USA Tfn: +1 901 775 0690 Fax: +1 901 775 0629

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC 151 T.C. Runnion Rd Erwin, TN 37650 USA Tfn: +1 423 735 6300 Fax: +1 423 743 0794

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2011 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: Intellecta Foto: Jan Lindblad Jr, Janne Höglund, Mattias Bardå m fl Tryck: Österbergs

Studsvik AB (publ)

Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155-2210 00 www.studsvik.se