Studsvik — Annual Report 2010

Mar 29, 2011

Årsredovisning 2010

Aktieägarinformation

ÅRSSTÄMMA DEN 26 APRIL 2011

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, tisdagen den 26 april 2011 kl 16:00.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 18 april 2011, dels anmäla sig senast den 18 april

• • per telefon 0155-22 10 33,
• • per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping,
• • per e-post studsvik@studsvik.se,
• • per fax 0155-26 30 00, eller
• • via Studsviks hemsida, www.studsvik.se.

Vid anmälan bör aktieägare uppge

• • namn
• • personnummer / organisationsnummer
• • adress och telefonnummer
• • antal aktier.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 18 april 2011.

Valberedning

Studsviks valberedning har följande sammansättning:

• • Bill Tunbrant, ordförande, representant för familjen Karinen
• • Jan Barchan, Briban Invest, styrelseledamot
• • Peter Rudman, Nordea fonder
• • Anders Ullberg, styrelsens ordförande

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 2011

• Rapport över första kvartalet per den 31 mars	26 april 2011
• Rapport över första halvåret per den 30 juni	20 juli 2011
• Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september	27 oktober 2011
• Bokslutsrapport 2011	Februari 2012
• Årsredovisning 2011	April 2012

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll

Kort om Studsvik	2
VD-ord	4
Förvaltningsberättelse Koncernens verksamhet Marknad Studsviks verksamhetsområden Viktiga händelser under 2010 Försäljning och resultat Lönsamhet Finansiella mål Kommentarer till koncernens operativa segment Investeringar Forskning och utveckling Moderbolaget Ersättningar till ledande befattningshavare Medarbetare Miljö Avveckling av kärntekniska anläggningar Hantering av risker Aktien Bolagsstyrning Utsikter Förslag till vinstdisposition	5 5 5 6 7 7 7 7 7 13 13 13 13 13 13 13 14 16 18 18 18
Finansiella rapporter Koncernens rapport över totalresultat Koncernens rapport över finansiell ställning Koncernens rapport över kassaflöde Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Noter till koncernredovisningen Noter till moderbolagets redovisning Revisionsberättelse	19 19 20 22 23 24 26 27 50 54
Bolagsstyrning	55
Styrelse och revisorer	58
Koncernledning	60
Femårsöversikt	62
Nyckeltalsdefinitioner	64

Kort om Studsvik

Det här är Studsvik

Studsvik erbjuder tjänster till den växande internationella kärnkraftsindustrin. Kundernas medelaktiva avfall behandlas, stabiliseras och volymreduceras i egna moderna anläggningar i Sverige, England och USA, vilket är ekonomiskt lönsamt för kunderna samtidigt som påverkan på miljön minimeras. Studsvik testar även kundernas material och reaktorbränsle i kvalificerade laboratorier i Sverige samt erbjuder programvara och konsulttjänster för att effektivisera driften av kärnkraftverken. En stor del av Studsviks arbete utförs även direkt på plats i kundernas kärnkraftsanläggningar i samband med underhåll, modernisering och avveckling.

Efterfrågan på tjänster inom kärnteknik ökar på många av Studsviks marknader, eftersom många länder bygger och moderniserar kärnkraftverk för att möta den kraftigt ökande efterfrågan på el under de kommande 20 åren.*

2010 i korthet

• • Tydlig resultatförbättring, förlust vändes till vinst
• • Starkt kassaflöde och kraftigt reducerad nettoskuld
• • Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Global Services
• • USA redovisade positivt rörelseresultat och Storbritannien halverade förlusten
• • De avställda materialprovningsreaktorerna R2 och R2-0 överläts till SVAFO
• • Order på MSEK 25 för behandling av värmeväxlare från finska TVO
• • Utdragen tillståndsprocess försenar leverans av ånggeneratorer från Kanada

Affärsidé

Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster, som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet, till den internationella kärnkraftsindustrin inom områdena avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering.

Strategier

Tillväxt under lönsamhet

Studsvik förstärker sin position och lönsamhet genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv.

Produkter och tjänster

Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som förstärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov.

Marknad

Studsvik bedriver verksamhet på en marknad och i länder med höga inträdeshinder. Studsviks starka marknadsposition ligger till grund för en fortsatt framgångsrik utveckling. Etableringar på nya geografiska marknader sker successivt när efterfrågan på Studsviks tjänster bedöms vara tillräcklig.

Nyckeltal	2010	2009
Försäljning, MSEK	1 344,1	1 216,3
Rörelseresultat, MSEK	33,4	–30,0
Resultat efter finansnetto, MSEK	14,3	–49,7
Resultat per aktie, SEK	0,49	–4,28
Rörelsemarginal, %	2,5	neg
Soliditet, %	36,5	37,2
Eget kapital per aktie, SEK	63,37	65,82
Antal anställda, medelantal	1 169	1 132

Partners

Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar egna tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag.

Organisation

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och en tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse. Verksamheten bedrivs i fem operativa segment med olika geografiska ansvarsområden. Företaget har fyra verksamhetsområden, vars tjänster marknadsförs inom ramen för koncerngemensamma nyckelerbjudanden, "Key Offerings", vilka finns beskrivna på www.studsvik.se.

* Källa: Internationella atomenergiorganet IAEA.

Tydlig resultatförbättring

2010 innebar en vändning för Studsvik. Rörelseresultatet justerat för poster av engångskaraktär ökade med drygt 40 miljoner kronor samtidigt som kassaflödet från den löpande verksamheten förbättrades och nettoskulden minskade. Tyskland, Global Services och Sverige utvecklades starkt. I Storbritannien och USA hade vi fortsatta utmaningar, men såg en stegvis förbättring under slutet av året.

Tyskland, Global Services och Sverige står för 70 procent av koncernens försäljning. Den optimism som råder inom kärnkraftsindustrin har haft en positiv påverkan på dessa segment, samtidigt som interna förbättringar ökat lönsamheten.

I Tyskland råder en förnyad tro på kärnkraften, vilket leder till större investeringar för att renovera och modernisera kärnkraftsanläggningar och därmed ökad efterfrågan på Studsviks tjänster. Intäkterna från kvalificerade kärntekniska ingenjörstjänster, såsom karaktärisering av avfall, strålskyddsundersökningar och säkerhetsanalyser ökade. Den höga beläggningen i kombination med att vi fokuserat verksamheten mot tjänster med höga marginaler ledde till att vi förbättrade lönsamheten i Tyskland. Speciellt glädjande för framtiden är att den tyska regeringen föreslagit en lagändring, som innebär att de tyska reaktorerna ges en ökad drifttid på i genomsnitt 12 år. Genomförs förslaget öppnar det för en ny marknad i form av moderniseringsarbeten och livstidsförlängande insatser.

Global Services upplever också en positiv utveckling. Kärnkraften byggs ut i världen samtidigt som stora investeringar görs för att effektivisera äldre kärnkraftsanläggningar. Det leder till ökad efterfrågan på avancerade programvaror och materialprovning av komponenter och bränsletyper.

Segment Sverige hade fortsatt hög beläggning. Verksamheten har tidigare brottats med lönsamhetsproblem på grund av flaskhalsar och att avfallsmixen inte varit optimal. De problemen är på god väg att lösas genom en kombination av ökade resurser för att bearbeta stora komponenter, bättre logistiklösningar och rätt prissättning. Detta i kombination med få stopp i produktionen ledde till ett tillfredsställande resultat.

De senaste åren har utmaningarna i Storbritannien och USA varit stora. Under 2010 slog det dåliga statsfinansiella läget i Storbritannien hårt mot verksamheten. Mot slutet av året stod det dock klart att avvecklingsmyndigheten NDA fick behålla oförändrad finansiering, vilket förbättrade marknadssituationen.

Den exceptionella brist på transportkapacitet för avfall som uppstod i USA under årets andra och tredje kvartal begränsade inleveranserna av material till Erwinanläggningen. Under fjärde kvartalet normaliserades transportsituationen och verksamheten kunde avsluta året starkt.

Sammanfattningsvis har Studsviks situation förbättrats tydligt under 2010 jämfört med föregående år. Koncernens tre mest lönsamma segment visar en fortsatt god utveckling. Inriktningen framåt är fortsatt produktutveckling och effektivisering. Samtidigt fortsätter arbetet med att minska risken i verksamheterna i Storbritannien och USA för att säkerställa en stabil resultatutveckling i Studsvik som helhet.

Nyköping i februari 2011

Magnus Groth

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2010.

KONCERNENS VERKSAMHET

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Europa och USA samt i kundernas anläggningar.

Bolagets affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel med betoning på avfallshantering, teknik- och underhållstjänster, driftoptimering samt avveckling.

Koncernens verksamhet bedrivs i fem segment. Segmentsindelningen är huvudsakligen geografisk med de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services.

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

MARKNAD

En växande marknad

International Atomic Energy Agency (IAEA) prognostiserar ett fördubblat behov av el i världen fram till 2030 och att produktionen av el från kärnkraftverk kommer att öka med 40 procent under samma period. Totalt byggs för närvarande 56 nya reaktorer runt om i världen samtidigt som stora investeringar görs för att höja kapaciteten och att livstidsförlänga existerande kärnkraftverk. Tillväxten är störst i Asien, främst i Kina, Indien och Sydkorea, men även i Östoch Västeuropa i länder som Finland och Frankrike, samt i USA.

Den 1 januari 2010 fanns det 437 reaktorer i drift i världen. Ett 60-tal länder överväger att introducera kärnkraft som energikälla, men redan idag befinner sig drygt 100 nya reaktorer på planeringsstadiet och ytterligare 250 är föreslagna. Tillväxten kommer att domineras av Asien, även om antalet nya reaktorer även förväntas bli stort i västvärlden.

Studsvik gynnas både av nybyggnationer och effektiviseringar, dels genom verksamheten i Global Services, dels genom de kärntekniska ingenjörstjänster som erbjuds i samtliga segment. Global Services utför tester av material och bränslen i samband med att nya reaktorer konstrueras samtidigt som efterfrågan på programvaror ökar. Ingenjörer utför säkerhets- och radiologiska studier för de planerade kärnkraftverken och i samband med effektivisering samt utformar de avfalls- och avvecklingsplaner som måste finnas på plats före byggstart.

Under drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar genereras avfall. En stor mängd låg- och medelaktivt avfall kommer även att genereras i samband med att cirka 10 reaktorer planenligt stängs under de närmaste åren. Många länder har också börjat ta hand om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades och det militära bruket av kärnenergi ökade. Genom att låta Studsvik behandla och volymreducera avfallet minskas avfallsvolymen samtidigt som materialet stabiliseras kemiskt, vilket sänker lagringskostnaderna och bidrar till en säkrare förvaring.

Studsviks marknad för behandling av avfall ökar dessutom på grund av ny lagstiftning i många länder. Kärntekniskt avfall slutförvaras alltid i de länder som producerat det, men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands för behandling och volymreducering innan det slutförvaras i ursprungslandet. Det gör att Studsvik tar emot låg- och medelaktivt avfall från europeiska länder som Tyskland och Italien och att bolaget 2009 tecknade ett avtal med kanadensiska Bruce Power om att behandla 32 kanadensiska ånggeneratorer vid anläggningen i Sverige.

Under 2010 fortsatte den positiva utvecklingen i Tyskland och Sverige, medan utvecklingen i Storbritannien och USA var svag. Den osäkerhet om det statsfinansiella läget som rådde i Storbritannien ledde till att planerade projekt, i den i hög grad statsfinansierade kärnkraftsindustrin, sköts på framtiden. Mot slutet av året klarnade finansieringssituationen för kärnkraftsindustrin, vilket förbättrade marknadsläget.

I USA fortsatte efterfrågan att vara svag till följd av att kunderna valde att kortsiktigt sänka sina utgifter genom att temporärt lagra avfall på sina egna områden.

Stark ställning på marknaden

Studsvik erbjuder tjänster i ett kärnkraftverks alla faser, vilket gör att företaget gynnas både av nybyggnationer, uppgraderingar och avveckling av gamla reaktorer. Vid uppgraderingar av reaktorer kan Studsvik bidra med samma typ av ingenjörstjänster som vid nybyggnation. När ett kärnkraftverk ska avvecklas behöver arbetet planeras noggrant och olika typer av beräkningar och analyser genomföras samtidigt som avfallet ska behandlas. Inom området konkurrerar Studsvik företrädesvis med konsulter utan särskild inriktning på kärnteknik, såsom bland annat svenska Sweco, ÅF och Vattenfall Power Consultant samt brittiska Aker Solutions och AMEC.

Inom området driftoptimering har kunderna ofta egen kompetens och verksamhet samtidigt som vissa forsknings-

Studsviks verksamhetsområden Överst till vänster: Avfallshantering – ånggenerator har anlänt till anläggningen i Sverige, höger: Avveckling – arbete med demontering av turbinhallen i Obrigheim, Tyskland. Nedre vänstra bilden: Teknik- och underhållstjänster – vakuumkammare som konstruerades för Helmholz Zentrum Berlin 2006, högra: Driftoptimering – arbete i autoklavhallen vid anläggningen i Sverige.

institut erbjuder denna typ av tjänster. Kommersiellt inriktade konkurrenter saknas dock i stor utsträckning, vilket tillsammans med en internationell kundkrets och kvalificerade uppdrag ger Studsvik en unik position på marknaden under kärnkraftverkens livscykel.

Inom området avfallshantering är Studsvik ensamt i världen om att kunna volymreducera och friklassa metall från mycket stora komponenter. Studsvik har också en världsledande teknik för att stabilisera och volymreducera komplexa avfallstyper, exempelvis jonbytarmassor, genom den patenterade THOR-tekniken.

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfallshantering

Kärnkraftverkens produktion genererar låg- och medelaktivt avfall som måste tas omhand. Avveckling av kärntekniska anläggningar resulterar i stora mängder avfall av olika slag, som kan bearbetas innan det lagras eller slutförvaras. Studsvik har utvecklat världsledande metoder för att behandla olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och lagring väsentligt.

Studsvik utför dels avfallstjänster vid kundernas anläggningar, dels i egna anläggningar. Tjänster som utförs på plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning. De tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att sortera, stabilisera och volymreducera avfall, för att därigenom minska kostnaderna för lagring och slutförvaring. Stora delar av metalliskt material kan härigenom också återvinnas.

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall. Utöver traditionell förbränning utnyttjar Studsvik pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolysprocess som fått namnet THORSM med vilken både torrt och vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas. Tekniken har särskilda fördelar vid behandling av vått avfall som bland annat jonbytarmassor.

Metalliskt material rengörs med olika mekaniska och kemiska metoder, vanligen i kombination med smältning, och resulterar i att merparten av materialet kan friklassas och återanvändas. Effekthöjning och modernisering av kraftverk sker vanligtvis genom att stora komponenter, bland annat turbiner, värmeväxlare och ånggeneratorer, byts ut mot ny utrustning. Dessa komponenter varierar i storlek och väger ofta över 100 ton. Studsvik har utvecklat effektiva metoder för att ta hand om förbrukade komponenter på ett miljöansvarigt och kostnadseffektivt sätt.

Avveckling

Avveckling av kärntekniska anläggningar pågår i flera länder. Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige och Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 och är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader. Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. För vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik utvecklat egen teknik och utrustning.

Teknik- och underhållstjänster

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett sätt att öka produktionen är att korta avställningstiderna för regelbundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat metoder för att effektivisera underhållsarbetet och har med dessa etablerat en stark position i Centraleuropa med fleråriga samarbetskontrakt. Tjänsterna omfattar såväl kvalificerade konsulttjänster som mekanisk service, dekontaminering och strålskydd vid kärnkraftsanläggningar.

Driftoptimering

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalificerade tekniska tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för konstruktionsmaterial och bränsle, både i drifts- och reinvesteringsfaserna. Studsvik har utfört sådana tjänster i över 60 år och har laboratorier där både bestrålat och obestrålat material kan testas och utvärderas.

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbränningen av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men driftsäkerheten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas ur varje bränsleelement. Studsviks programvaror för optimering och övervakning av bränsle och härd är världsledande.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Försäljningen uppgick till MSEK 1 344,1 (1 216,3). I lokala valutor motsvarar det en ökning med 11 procent. Försäljningen ökade i lokala valutor i samtliga segment med undantag för Storbritannien som redovisade en försäljning på föregående års nivå.

Rörelseresultatet förbättrades till MSEK 33,4 (–30,0). Under andra, tredje och delar av fjärde kvartalet rådde brist på transportkapacitet för den typ av radioaktivt material som Studsvik behandlar i Erwinanläggningen. Det begränsade inleveranserna av material till anläggningen, vilket belastade koncernresultatet starkt negativt. Läget normaliserades i fjärde kvartalet och produktionsvolymerna ökade. Beläggningen i Memphisanläggningen var inledningsvis låg, men förbättrades mot slutet av året. Sammantaget redovisade USA-verksamheten en kraftig resultatförbättring under 2010. I Tyskland fortsatte den positiva utvecklingen inom samtliga verksamhetsområden och Sverige avslutade, efter en svag inledning, året starkt med ett operativt resultat på föregående års nivå. I Storbritannien präglades marknaden av det svaga statsfinansiella läget. Efterfrågan var låg, vilket ledde till låg beläggning i Studsviks verksamheter. Läget förbättrades dock något mot slutet av året. Storbritannien redovisade förlust, en förlust som dock halverades i jämförelse med föregående år. Den positiva utvecklingstrenden för Global Services fortsatte med hög beläggning inom materialteknik och konsultrörelsen samt en hög nyförsäljning av programvaror.

Rörelseresultatanalys

	2010	2009
Redovisat rörelseresultat	33,4	–30,0
Jämförelsestörande poster
– Global Services	-	–6,7
– USA	-	10,2
– Storbritannien	-	22,8
– Tyskland	5,9	-
Justerat rörelseresultat	39,3	–3,7

Valutakurseffekter påverkade rörelseresultatet med MSEK –6,0 (3,8), varav omräkningseffekter MSEK –2,1 (–3,2).

LÖNSAMHET

Koncernens rörelsemarginal uppgick till 2,5 procent (negativ) och vinstmarginalen uppgick till 1,1 procent (negativ). Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 113,5 till MSEK 797,7. Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,6 (1,3) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 4,4 procent (negativ).

FINANSIELLA MÅL

De finansiella målen är en genomsnittlig årlig tillväxt om 10 procent, att nå en rörelsemarginal om 8 procent och en soliditet på 40 procent.

Kommentarer till koncernens operativa segment

Koncernens verksamhet bedrevs under 2010 i fem operativa segment. Utvecklingen inom dessa kommenteras på sidorna 8–12.

Nyckeltal					Andel av försäljningen
Belopp i MSEK	2007	2008	2009	2010		13%
Försäljning	135,4	152,4	171,3	179,9
Rörelseresultat	28,2	30,7	27,7	19,9
Rörelsemarginal, %	20,8	20,1	16,2	11,1
Investeringar	33,9	7,8	7,7	8,4
Antal anställda	78	78	90	92

Ånggeneratorer under transport till Studsviksanläggningen.

Studsvik behandlar och volymreducerar låg- och medelaktivt avfall på uppdrag av kunder inom främst kärnkraftsindustrin. Segmentet har en unik position på den euro peiska marknaden inom områdena förbränning av torrt avfall och behandling av metallskrot och stora kompo nenter. Avfallet hanteras och behandlas på plats hos kunderna och i en anläggning utanför Nyköping.

Studsvik separerar icke radioaktiva delar från kontaminerade delar som i sin tur smälts eller förbränns. Processen leder till att mängden avfall som måste slutförvaras minskar , vilket sänker kundernas kostnader.

Beläggningen i förbränningsanläggningen var hög under hela 2010 och årsproduktionen blev den högsta i anläggningens historia.

Smältverksamheten hade hög efterfrågan och behandlade stora volymer, huvudsakligen stora komponenter. De fl askhalsar som tidigare begränsat kapaciteten i anläggningen har successivt byggts bort under året.

Studsvik är ensamt i världen om att erbjuda ett behandlingskoncept för stora komponenter, med goda behandlingsresultat. Marknaden är intressant eftersom många kärnkraftverk har förbrukade komponenter som är stora till omfånget och innehåller betyd ande mängder metall. Bland annat Bruce Power i Kanada ska transportera 16 ånggeneratorer om 100 ton vardera till Studsvik. Studsvik tecknade under 2010 också avtal med det fi nska kärnkraftverket TVO för behandling och återvinning av uttjänta värmeväxlare. Ordervärdet uppgår till ca MSEK 25.

Verksamheten fortsatte att växa under 2010. Försäljningen ökade med 5 procent till MSEK 179,9 (171,3), medan rörelseresultatet minskade med 28 procent till MSEK 19,9 (27,7). I resultatet ingår värde förändringar av valutakontrakt med MSEK –4,4 (4,5). Rörelse marginalen exklusive dessa effekter uppgick till 13,5 (13,5) procent. Segmentet hade en stark orderstock vid årsskiftet.

De moderniseringar av kärnkraftverk som pågår i fl era länder förväntas fortsätta, vilket genererar avfallsmängder som kan behandlas i Studsviks anläggningar. Detta tillsammans med att allt fl er länder tillåter att låg- och medelaktivt avfall transporteras och behandlas utanför landets gränser, gör att segmentets tillgängliga marknad växer . Tillväxten förväntas också fortsätta som en följd av att Studsvik bryter in på nya geografi ska marknader.

STOR-BRITANNIEN

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2007	2008	2009	2010
Försäljning	129,1	148,6	86,1	80,5
Rörelseresultat	3,0	–3,2	–50,2	–24,2
Rörelsemarginal, %	2,3	neg	neg	neg
Investeringar	42,4	38,3	56,4	1,1
Antal anställda	65	86	66	64

Första leveransen till Studsviks anläggning i Storbritannien, Metal Recycling Facility i Workington.

Studsvik behandlar lågaktivt avfall och utför tekniska konsulttjänster åt kunder inom den brittiska kärnkraftsindustrin. Avfallet behandlas i Studsviks återvinningsanläggning för metall (MRF). Studsvik etablerade sig i Storbritannien 2005 med målsättningen att ta marknadsandelar inom ramen för den nationella strategi för hantering av historiskt avfall som Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvarar för. Studsvik ingår i det konsortium, UK Nuclear Waste Management (NWM), som ansvarar för driften av Storbritanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall. Studsvik äger 15 procent i NWM. Stora delar av den brittiska kärnkraftsmarknaden är beroende av statlig finansiering. Det rådande statsfinansiella läget under 2010 påverkade marknaden negativt. Ledtiderna i försäljningsprocesserna, som normalt är långa, ökade ytterligare, vilket medförde att många projekt senarelades. Som ett resultat av detta var beläggningen låg under 2010 såväl i konsultrörelsen som vid MRF.

Organisationen anpassades under året till de rådande marknadsförutsättningarna.

Fler osäkerhetsfaktorer i marknaden undanröjdes mot slutet av 2010, främst budgetläget för det statligt finansierade Nuclear Decommissioning Authority (NDA). Marknadsaktiviteten ökade liksom orderstock och beläggning, men orderstocken var fortfarande låg vid utgången av året. NDA har avsatt särskilda medel för att finansiera behandling av metalliskt material. NDAs beslut skapar förutsättningar för att etablera ett materialflöde som ger en grundbeläggning i MRF.

Försäljningen minskade med 6 procent till MSEK 80,5 (86,1). I lokal valuta var försäljningen oförändrad mellan åren. Rörelseresultatet uppgick till MSEK –24,2 (–50,2). Föregående år belastades med strukturkostnader på MSEK 22,8. NWM bidrog med en resultatandel om MSEK 3,4 (4,3).

TYSKLAND

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2007	2008	2009	2010
Försäljning	341,3	387,9	450,5	461,5
Rörelseresultat	25,3	23,3	27,8	28,7
Rörelsemarginal, %	7,4	6,0	6,2	6,2
Investeringar	17,6	7,8	4,1	1,8
Antal anställda	564	594	644	661

Turbinhallen i Obrigheim före demonteringen.

Studsviks tyska verksamhet vänder sig till kunder i Kontinentaleuropa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som täcker hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar. En stor del av tjänsterna utförs i samband med att kärnkraftverken är avstängda för översyn och underhåll och arbetet utförs till största delen i kundernas lokaler. Segmentet har också en växande verksamhet inom kärntekniska ingenjörstjänster. Studsvik har en stark marknadsposition med samtliga tyska och flertalet schweiziska och belgiska kärnkraftverk som kunder. Sedan 2008 bedriver Studsvik Tyskland också en konsultverksamhet i Frankrike.

Beläggningen var hög under året, främst på grund av omfattande årliga översynsarbeten vid de tyska kärnkraftsreaktorerna. Aktiviteten var också fortsatt hög inom avvecklingsprojekt i Tyskland och Belgien och verksamheten inom kvalificerade konsulttjänster fortsatte att växa.

Den tyska regeringen offentliggjorde i september 2010 sin kärnkraftspolitik, som innebär att de tyska reaktorerna genom en lagändring ges en ökad drifttid på i genomsnitt 12 år. Industrin har reagerat positivt på detta, vilket öppnar för en ny marknad i form av moderniseringsarbeten och livstidsförlängande insatser.

Verksamheten i Frankrike växte under året och Studsvik är nu en certifierad leverantör av nukleära tjänster inom ingenjörs- och avvecklingsområdet. Uppdraget att avveckla Belgonucleaires bränslefabrik i Dessel, Belgien drevs på en hög och stabil nivå. Vid kärnkraftverket i Obrigheim, Tyskland slutförde Studsvik det tvååriga uppdraget där en turbinhall avvecklades. Orderläget i segmentet är bra och tillväxt förväntas främst ske genom att Studsvik breddar utbudet av kärntekniska ingenjörstjänster i Tyskland och Frankrike.

Under året lämnade den tidigare segmentschefen verksamheten. Kostnaderna för chefsbytet, MSEK 5,9, belastar resultatet för 2010. Försäljningen ökade till MSEK 461,5 (450,5), en uppgång med 13 procent i lokal valuta. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 28,7 (27,8). Justerat för kostnaderna för chefsbytet ökade rörelsemarginalen till 7,5 (6,2) procent.

Nyckeltal
Belopp i MSEK	2007	2008	2009	2010
				272,0
				1,4
Rörelsemarginal, %	1,5	neg	neg	0,5
				3,5
Antal anställda	234	156	101	107
	Försäljning Rörelseresultat Investeringar	427,7 6,3 21,4	317,1 –22,4 26,4	213,3 –50,0 2,6

Studsvik erbjuder ett stort antal tjänster till kärnkraftsanläggningar i USA. Tjänsterna omfattar behandling av lågoch medelaktivt avfall i Studsviks anläggningar i Tennessee och ett nischutbud av ingenjörs- och tekniktjänster med bas i Atlanta, Georgia.

I Erwin, Tennessee, behandlas lågaktivt vått avfall i en anläggning som använder Studsviks patenterade pyrolysteknik THORSM. Brist på transportbehållare begränsade verksamheten under en stor del av året. Transportbehållarna används främst för material med högre radioaktivitetsinnehåll, så kallat B/C-avfall. Bortfallet kunde delvis kompenseras med material med lägre radioaktivitetsinnehåll. I slutet av året var samtliga transportbehållare åter i drift, vilket ledde till att lönsamheten förbättrades.

Verksamheten vid anläggningen i Memphis stabiliserades under 2010, men beläggningen var fortsatt låg mot bakgrund av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kunderna avvaktade med att sända avfall för behandling och sparade därmed kostnader i det korta perspektivet. Produktionsvolymerna ökade dock i slutet av året och lönsamheten förbättrades.

Segmentets konsultrörelse där verksamheten primärt baseras på Studsviks patenterade THOR-teknik har sin primära kundbas i USA, men har också uppdrag i vissa länder utanför USA. I slutet av 2010 hade uppdragsavtal tecknats med kunder i USA, Storbritannien, Frankrike och Japan.

För 2010 rapporterade segment USA en försäljning på MSEK 272,0 (213,3) och ett rörelseresultat på MSEK 1,4 (–50,0). I föregående års resultat ingår strukturkostnader med MSEK 10,2.

Övre bilden: Interiör från Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee. Nedre bilden: Ånggenerator för behandling i Studsviks anläggning i Memphis, Tennessee.

GLOBAL SERVICES

2007	2008	2009	2010
			296,6
14,4	13,0	45,7	33,1
8,1	6,6	17,3	11,2
5,3	14,4	8,3	9,2
118	129		153
	178,8	196,0	264,3 138

Arbete vid blycell i Aktiva Metallaboratoriet, AKL, vid Studsviksanläggningen i Sverige.

Studsvik utför tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material åt kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer runt om i världen. Studsvik är även verksamt inom området för kärntekniska ingenjörstjänster och är den enda oberoende leverantören av programvaror för bränsleoptimering och härdövervakning. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige, medan programvaruverksamhet bedrivs vid ett flertal kontor i Europa och USA. Utvecklingen av programvaror sker huvudsakligen i USA.

Marknaden utvecklades starkt under 2010 och segmentet hade god orderingång. Under året bedrevs ett program för att effektivisera laboratorieverksamheten, vilket bidrog till den goda resultatutvecklingen. Under året fick Studsvik ett stort antal uppdrag inom området materialteknik, bland annat gjordes flera analyser av reaktorbränsle för en engelsk kunds räkning.

Studsvik har investerat i en transportflaska för reaktorbränsle som levereras i början av 2011. Flaskan, som ska användas för att transportera bränslestavar, skapar goda förutsättningar att minimera förseningar i transportledet och att därigenom uppnå bättre kapacitetsutnyttjande i laboratorierna.

Konsultrörelsen ökade både omsättning och lönsamhet under året. Den starka efterfrågan har lett till att Studsvik ökat antalet medarbetare inom området.

Studsvik har en stark position inom området programvaror för härdberäkningar. Programvarorna används av ungefär hälften av världens kärnkraftverk. Området hade en stark utveckling under året, med hög nyförsäljning av mjukvara och programversioner till såväl nya som befintliga kunder.

Global Services försäljning steg till MSEK 296,6 (264,3), vilket motsvarar en ökning med 14 procent i lokala valutor. Rörelseresultatet sjönk till MSEK 33,1 (45,7). I resultatet ingår värdeförändringar av valutakontrakt med MSEK 0,5 (2,5) samt reavinst från försäljning av rörelsegren med MSEK 0 (6,7). Rörelsemarginalen exklusive dessa effekter uppgick till 11,0 (14,0) procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 25,6 (81,6). I årets investeringar ingår svepelektronmikroskop med MSEK 6,3 och automatiserad tubdragningsutrustning med MSEK 5,0.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar.

Under 2010 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 40,3 (46,1). De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll av befintliga programvaror och nyutveckling. Från och med andra halvåret 2010 tillämpas en ny princip för klassificering av kostnader för forskning och utveckling inom verksamhetsområdet Programvaror. Det är primärt kostnader som ligger i gränslandet mellan programunderhåll och nyutveckling, som redovisas som kostnader för sålda tjänster. Den nya principen innebär att en större andel av totalkostnaderna redovisas som kostnader för sålda tjänster och en lägre andel redovisas som forskning och utveckling. Tillämpningen av den nya modellen innebär en sänkning av de redovisade kostnaderna för forskning och utveckling med MSEK 6,2 under 2010. Då de ekonomiska fördelarna av nyutvecklingsarbetet fördelas över mycket lång tid kostnadsförs dessa utgifter i takt med att de uppstår.

MODERBOLAGET

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljning uppgick till MSEK 10,5 (11,2). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –25,6 (–31,0).

Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK –2,5 (0,4), vari ingår utdelning från dotterbolag med MSEK 21,4 (32,0). Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0 (0). Likvida medel uppgick till MSEK 43,2 (49,3) och räntebärande skulder till MSEK 135,7 (201,9).

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Vid årsstämman den 29 april 2010 fastställdes principer för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande befattningshavare kan erbjudas rörlig ersättning om högst 50 procent av fast lön. Rörlig ersättning ska primärt baseras på koncernens finansiella mål. Plan för den rörliga ersättningen ska fastställas för verksamhetsår.

Ledande befattningshavare kan på individuell basis arrangera pensionslösningar utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och rörlig ersättning till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för Studsvik är oförändrad över tiden.

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med maximalt motsvarande 12 månadslöner. Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befattningshavare framgår av not 38.

Styrelsen avser inte att föreslå någon ändring av dessa principer vid årsstämman 2011.

MEDARBETARE

Medelantalet anställda under 2010 var 1 169 (1 132) personer. Koncernen har antagit en gemensam uppförandekod som fokuserar på fyra ansvarsområden:

• • Medarbetare och organisation
• • Samhälle
• • Kunder och leverantörer
• • Miljö

Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade skador. Under 2010 sänktes antalet arbetsrelaterade skador som resulterade i sjukfrånvaro från 28 under 2009 till 24 under 2010.

MILJÖ

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Storbritannien och USA. Verksamheten vid koncernens svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljöbalken, Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksamheterna i USA och Storbritannien bedrivs på motsvarande sätt i enlighet med nationella lagar.

De svenska kärntekniska anläggningarna, som är tillståndspliktiga enligt Kärntekniklagen, innefattar aktiva laboratorier, anläggningar för hantering av låg- och medelaktivt avfall samt anläggning för förvaring av kärnämne. Koncernens huvudsakliga miljöpåverkan sker genom utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö.

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen.

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av visst radioaktivt avfall med mera (Studsvikslagen) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en avgift per producerad kWh elkraft till den så kallade Kärnavfallsfonden för att täcka kostnaderna för avveckling av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar. För att fastställa omfattningen på åtagandet görs återkommande kostnadsberäkningar. Dessa ligger till grund för fastställandet av den avgift som kärnkraftsindustrin ska betala till Kärnavfallsfonden. I praktiken fungerar avvecklingen så att när Studsvik beslutar att ta en anläggning, som omfattas av den så kallade Studsvikslagen, permanent ur drift överförs ägandet till ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som genomför avvecklingen vid en tidpunkt de själva väljer. I enlighet med detta överfördes under december 2010 reaktorerna R2 och R2-0, som Studsvik tog ur drift 2005, till det av kärnkraftsindustrin ägda AB SVAFO.

De av koncernens svenska anläggningar, vars avveckling inte omfattas av Studsvikslagen, regleras av en lag som trädde i kraft 2007 (2006:647). Enligt den lagen är Studsvik skyldigt att finansiellt säkra den framtida avvecklingen av de aktuella anläggningarna. Det görs dels genom att en avgift betalas till Kärnavfallsfonden, dels genom att säkerheter ställs avseende fullgörandet. För att fastställa omfattningen på Studsviks åtagande görs kostnadsberäkningar som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Den avgift Studsvik erlade under 2010 uppgick till 1,1 miljoner kronor. Studsvik gör bedömningen att den årliga avgiften fortsättningvis i huvudsak kommer att ligga på den nivån. I redovisningen görs avsättningar för det åtagande Studsvik har i enlighet med IAS 37, vilket också innebär att resultatet belastas med en årlig kostnad för åtagandet under anläggningens beräknade ekonomiska livslängd. Den årliga kostnaden kommer i huvudsak att motsvara den avgift som betalas till Kärnavfallsfonden. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna.

För koncernens kärntekniska anläggningar i USA och Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för en framtida avveckling. I USA ställer Studsvik även kompletterande säkerheter för åtagandet i form av bankgarantier.

Hantering av risker

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och finansiella risker ligger på respektive dotterbolag. Dotterbolagens riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp av moderbolaget samt behandlas löpande i respektive dotterbolagsstyrelse.

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i Studsvik ABs styrelse och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar.

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet "Finansiell riskhantering", not 2.

Omvärldsrisker

Tillståndsplikt och regelverk

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter.

Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan bedöma, de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som minskar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt.

Även lagring och slutdeponering av kärntekniskt avfall omgärdas i alla länder av strikta regelverk, som bland annat inte tillåter att avfall blandas. I USA diskuteras frågan om att tillåta blandning av avfall med hög aktivitet med avfall med låg aktivitet som alternativ metod att hantera avfall med högre aktivitet. En sådan förändring skulle kunna innebära att det affärsmässiga konkurrensläget för vissa av Studsviks tjänster försämras på den amerikanska marknaden.

Marknad

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livscykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad.

Opinion

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen.

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens säkerhetsprofil. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet.

Verksamhetsrisker Teknologi

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden bygger på egenutvecklad teknik. Tekniken utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknologier.

Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment.

Transporter

En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt materialtester och avfallshantering förutsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporter kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrustning och/eller fordon, vilket medför att förseningar kan sträckas ut i tid, vilket resulterar i uteblivna intäkter. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Genom att vidmakthålla hög kompetens inom den egna transportorganisationen samt genom att investera i en egen transportflaska begränsas risken.

Drift av egna anläggningar

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och kompetensutveckling syftar till att minimera risken för planerade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar.

Beroende av anställda

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är bemannade med en komplett och kompetent organisation. Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse.

Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse.

Beroende av nyckelpersoner

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling.

Fastprisåtaganden

I större tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen för att säkerställa att risker hanteras professionellt.

Ansvar för levererade produkter

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar av potentiella exponeringar och gör avsättningar i balansräkningen.

Ägaransvar för avfall

I USA övertar Studsvik ägaransvar för visst avfall från sina kunder. Koncernen har avtalat med underleverantör om lagring av detta avfall i väntan på att en slutdeponi öppnas. Det kan inte uteslutas att myndighetsregleringar eller kommersiella förhållanden förändras, vilket skapar behov av att förändra eller komplettera detta arrangemang. Risken hanteras genom att Studsvik gör avsättningar i balansräkningen för framtida kostnader för lagring och slutförvaring samt erhåller ersättning för de risker som är förknippade med långsiktiga åtaganden. Likvida medel avseende de framtida åtagandena deponeras på spärrat konto i amerikansk bank.

Beroende av underleverantörer

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå.

Finansiering och politiska beslut

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutförvaring.

På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efterfrågan på Studsviks tjänster inom framför allt områdena avfallshantering och avveckling. Det kan inte uteslutas att myndighetsprocesser försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat.

Försäkringsbara risker Olycka och driftavbrott

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitetsoch säkerhetsarbete. I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som en olycka med påföljande stillestånd kan ha, är samtliga anläggningar egendomsförsäkrade och avbrottsförsäkringar har tecknats för samtliga strategiska anläggningar.

Kontraktspart eller tredje man orsakas skada

Fel eller försummelse vid utförandet av en tjänst eller leverans av en produkt kan leda till att kontraktspart eller tredje man lider fysisk och/eller ekonomisk skada. I begreppet skada ingår såväl person- och sakskada som förmögenhetsskada. Ansvarsförsäkringar har tecknats för att skydda Studsvik från de ekonomiska risker och konsekvenser som verksamheten innebär. Verksamheten försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar och icke nukleärt ansvar.

I de fall koncernen bedriver tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet är det ett tillståndskrav att försäkring har tecknats och vidmakthålls. Detta regleras i Atomansvarslagen i Sverige och i motsvarande lagstiftning utanför Sverige. Denna lagstiftning reglerar även försäkringsbeloppen som för närvarande uppgår till 360 MSDR (miljoner särskilda dragningsrätter) motsvarande 3,9 miljarder kronor. Nukleär ansvarsförsäkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI). För den brittiska verksamheten tecknas försäkring i Nuclear Risk Insurers Limited (NRI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvarsförsäkring i American Nuclear Insurers Liability Insurance Pool (ANI).

Den icke nukleära verksamheten försäkras genom en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkringsbolaget IFP&C Insurance Ltd.

Övriga risker

Stöld, sabotage eller attentat

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan, liksom anläggningar för lagring och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra former av angrepp.

Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. Studsvik följer de planer som fastställts av tillståndsgivande och övervakande myndigheter.

Kostnadsansvar för avveckling

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska och brittiska anläggningar. Omfattningen och innebörden av dessa förpliktelser och en bedömning av dem ur risksynvinkel presenteras närmare i förvaltningsberättelsen, sidan 13.

Miljöskuld

Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar kunden för de radioaktiva restprodukterna, med undantag för avfall som behandlas vid anläggningen i Erwin, där Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har Studsvik avtalat med Waste Control Specialists om slutförvaring.

Känslighetsanalys

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 52 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD, EUR och GBP.

Känslighetsanalys		Förändring	Effekt på rörelseresultat
Pris mot kund	1%	+/-	13,4 MSEK
Personalkostnader	1%	+/-	7,0 MSEK
Valutakurs USD/EUR/GBP	10%	+/-	9,8 MSEK

AKTIEN

Kursutveckling och omsättning

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen steg under 2010 med 12 procent från 65,25 kronor till 73 kronor, motsvarande ett börsvärde på 600 miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som lägst 59,75 kronor den 28 september och som högst 94,25 kronor den 21 april.

Under 2010 omsattes 2,78 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 191,8 miljoner kronor. Handeln motsvarade en omsättningshastighet på 54 procent för de aktier som är placerade på fria händer, att jämföras med föregående år 87 procent. Börsvärdet för de aktier som ligger på fria händer var vid årets slut 377,4 miljoner kronor. Med fria händer avses aktier som finns hos aktieägare med mindre än 10 procent av kapitalet.

Antal aktier och aktiekapital

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2010 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor.

Aktieägare 2010-12-31	Antal aktier	Andel %
Familjen Karinen	1 769 552	21,5
Briban Invest AB	1 283 492	15,6
Allianz Global Investors	714 561	8,7
Erste Bank Österreichische Sparkassen	385 429	4,7
Credit Agricole Suisse SA	348 098	4,2
State Street Bank, Boston	269 089	3,3
Invus Investment AB	199 800	2,4
Citibank NA, London	154 868	1,9
HSBC Trinkahaus and Burkhardt AG	136 730	1,7
Blue Whale Ltd	131 246	1,6
Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt	5 392 865	65,6
Övriga aktieägare	2 825 746	34,4
Summa	8 218 611	100,0

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Aktiekapital kronor	Totalt antal aktier
1994	Bildande	500 000	500 000	500 000
2001	Fondemission	5 300 000	5 800 000	5 800 000
2001	Riktad nyemission	2 314 211	8 114 211	8 114 211
2004	Nyemission1)	2 400	8 116 611	8 116 611
2005	Nyemission1)	102 000	8 218 611	8 218 611

1) Konvertering av teckningsoptioner.

Aktieägarstruktur 2010-12-31

Aktieinnehav	Antal aktieägare	Antal aktier	% av antal aktier
1 – 500	3 586	383 430	4,7
501 – 2 000	438	483 229	5,9
2 001 – 10 000	136	623 356	7,6
10 001 – 50 000	33	806 147	9,8
50 001 – 100 00	7	447 074	5,4
100 001 –	16	5 475 375	66,6
Summa	4 216	8 218 611	100,0

Data per aktie

2006	2007	2008	2009	2010
8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
253,00	155,00	55,00	65,25	73,00
4,24	5,65	–0,05	–4,28	0,49
4,24	5,65	–0,05	–4,28	0,49
67,97	69,58	74,32	65,82	63,37
60	27	neg	neg	149

Aktieägare

Den 31 december hade Studsvik 4 216 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 37,1 procent. De två största ägarna, Familjen Karinen och Briban Invest AB, hade 37,1 procent av aktierna och de tio största ägarna 65,6 procent. Styrelsen ägde vid årsskiftet 2 647 784 aktier motsvarande 32,2 procent av kapital och röster. Koncernledningen ägde sammanlagt 25 600 aktier motsvarande 0,3 procent av aktierna.

Utdelningspolitik och utdelning

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2010.

Likviditetsgarant

Remium AB har utsetts att agera likviditetsgarant i bolagets aktie.

Analytiker

Studsviks aktie följs löpande av Alex Barnett, Jefferies, och Erik Rolander, Remium.

Information om bolagsordningen

Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

BOLAGSSTYRNING

Bolaget har upprättat en från förvaltningsberättelsen skild bolagsstyrningsrapport. Denna återfinns på sidorna 55–57.

UTSIKTER

Behovet av elektricitet ökar globalt och produktionen av el från kärnkraftverk kommer att öka. Ny kärnkraftskapacitet planeras och byggs i många länder, parallellt med att modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i flera av de länder där Studsvik är verksamt. Avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar pågår och förväntas pågå i huvudsak i oförändrad omfattning. Efterfrågan på tjänster av den typ Studsvik erbjuder, bland annat avfallshantering, materialundersökningar, programvaror och konsulttjänster, är stark. De brittiska och amerikanska marknaderna som präglats av den svaga ekonomiska utvecklingen nationellt återhämtar sig successivt.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Mot bakgrund av att koncernens finansiella ställning inte är i paritet med koncernens mål, föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas för 2010. Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 649 751 668 kronor bestående av balanserade vinstmedel 645 403 987 kronor samt årets resultat 4 347 681 kronor. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan:

I ny räkning överförs	649 751 668 kronor
Totalt fritt eget kapital
i moderbolaget	649 751 668 kronor

Koncernens rapport över totalresultat

Not	2010	2009
4	1 344 106	1 216 350
7	–1 027 193	–949 415
	316 913	266 935
7	–52 768	–52 066
7, 8	–186 613	–201 100
7	–40 271	–46 122
17	7 260	13 123
5	3 294	15 823
6	–14 407	–26 582
4–9	33 408	–29 989
10, 12	3 830	4 805
10, 12	–22 874	–24 582
	14 364	–49 766
11	–10 352	14 568
	4 012	–35 198
		–22 501
		–4 936
		1 298
		–26 139
	–20 421	–61 337
		–35 198
	-	-
		–61 315
	–16	–22
		–4,28
		–4,28
	13 13	–28 320 5 274 –1 387 –24 433 4 012 –20 405 0,49 0,49

Koncernens rapport över fi nansiell ställning

	Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	15	490 144	527 811
Immateriella tillgångar	16	350 659	387 510
Innehav i intressebolag	17	25 348	30 701
Uppskjutna skattefordringar	30	98 291	93 561
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	18, 22	46 243	17 694
Derivatinstrument	18, 20, 22	573	2 325
Kundfordringar och andra fordringar	18, 21	3 396	3 531
Summa anläggningstillgångar		1 014 654	1 063 133
Omsättningstillgångar
Varulager	23	19 507	17 958
Kundfordringar och andra fordringar	18, 21	318 834	296 299
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	18, 22	557	590
Derivatinstrument	18, 20, 22	5 095	716
Likvida medel	18, 24	68 376	74 661
Summa omsättningstillgångar		412 369	390 224
SUMMA TILLGÅNGAR		1 427 023	1 453 357
EGET KAPITAL
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital	25	8 219	8 219
Övrigt tillskjutet kapital	25	225 272	225 272
Andra reserver	27	–1 545	22 872
Balanserad vinst	26	288 580	284 568
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		520 526	540 931
Innehav utan bestämmande infl ytande		282	298
Summa eget kapital		520 808	541 229
SKULDER
Långfristiga skulder
Upplåning	18, 29	146 002	284 536
Derivatinstrument	18, 20, 22	948	78
Uppskjutna skatteskulder	30	38 063	33 955
Pensionsförpliktelser	31	5 749	7 489
Övriga avsättningar	32	215 600	128 364
Leverantörsskulder och andra skulder	28	12 605	11 381
Summa långfristiga skulder		418 967	465 803
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder och andra skulder	28	337 479	334 703
Aktuella skatteskulder		15 935	14 515
Upplåning	18, 29	129 933	85 353
Derivatinstrument	18, 20, 22	1 987	3 939
Övriga avsättningar	32	1 914	7 815
Summa kortfristiga skulder		487 248	446 325
Summa skulder		906 215	912 128
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 427 023	1 453 357

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Övrigt till skjutet kapital	Andra reserver	Balanserad vinst	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande infl ytande	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2009	8 219	225 272	48 989	327 985	610 465	320	610 785
Summa totalresultat för perioden			–26 117	–35 198	–61 315	–22	–61 337
Utdelning				–8 219	–8 219		–8 219
Utgående balans per den 31 december 2009	8 219	225 272	22 872	284 568	540 931	298	541 229
Ingående balans per den 1 januari 2010	8 219	225 272	22 872	284 568	540 931	298	541 229
Summa totalresultat för perioden			–24 417	4 012	–20 405	–16	–20 421
Utdelning							-
Utgående balans per den 31 december 2010	8 219	225 272	–1 545	288 580	520 526	282	520 808

Koncernens rapport över kassafl öde

	Not	2010	2009
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		33 408	–29 989
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	33	73 458	93 245
		106 866	63 256
Erhållen ränta		884	718
Erlagd ränta		–16 603	–22 085
Betald inkomstskatt		–12 327	–3 143
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		78 820	38 746
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		–46 111	–29 644
– Övriga kortfristiga skulder		74 805	12 341
Kassafl öde från den löpande verksamheten		107 514	21 443
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Försäljning av dotterbolag och andra affärsenheter	36	-	–10 388
Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar		–27 183	–4 335
Avyttring av fi nansiella anläggningstillgångar		1 006	-
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	15	–25 275	–77 742
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	15	–143	654
Förvärv av immateriella tillgångar	16	–332	–1 032
Utdelning från intressebolag	17	10 369	2 485
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–41 558	–90 358
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Upptagna lån	29	171	30 419
Amortering av lån	29	–68 828	–24 043
Utdelning	14	-	–8 219
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–68 657	–1 843
Minskning av likvida medel		–2 701	–70 758
Likvida medel vid årets början		74 661	147 713
Omräkningsdifferens		–3 584	–2 294
Likvida medel vid årets slut	24	68 376	74 661

Moderbolagets resultaträkning

	Not	2010	2009
Försäljningsintäkter	40	10 519	11 158
Kostnader för sålda tjänster		–3 105	–6 316
Bruttovinst		7 414	4 842
Administrationskostnader		–34 122	–35 852
Övriga rörelseintäkter		1 258	-
Övriga rörelsekostnader		–115	–20
Rörelseresultat	40–43	–25 565	–31 030
Utdelning från dotterbolag		21 422	32 050
Ränteintäkter och liknande poster	45	12 950	13 593
Räntekostnader och liknande poster	46	–11 356	–14 220
Resultat före skatt		–2 549	393
Bokslutsdispositioner	47	-	2 510
Inkomstskatt	48	6 896	7 829
ÅRETS RESULTAT		4 347	10 732
Moderbolagets rapport över totalresultat
Årets resultat		4 347	10 732
Övrigt totalresultat
Koncernbidrag från dotterbolag		30 000	40 000
Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat		–7 890	–10 520
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		22 110	29 480
Summa totalresultat för året		26 457	40 212

Moderbolagets balansräkning

	Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	49
– Inventarier och verktyg		110	387
Finansiella anläggningstillgångar	50
– Uppskjutna skattefordringar		3 126	2 814
– Aktier i dotterbolag	52	833 995	812 512
– Fordringar hos koncernföretag		251 560	266 866
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	50	15 493	13 052
Summa anläggningstillgångar		1 104 284	1 095 631
Omsättningstillgångar
Lager och handelsvaror		661	417
Kundfordringar och andra fordringar		700	89
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen		557	590
Derivatinstrument	57	2 933	-
Fordringar hos koncernföretag		32 144	46 767
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	51	1 165	1 013
Likvida medel		43 208	49 339
Summa omsättningstillgångar		81 368	98 215
SUMMA TILLGÅNGAR		1 185 652	1 193 846
EGET KAPITAL
Eget kapital
Aktiekapital		8 219	8 219
Bundna reserver		225 272	225 272
Summa bundet eget kapital		233 491	233 491
Fritt eget kapital
Fria reserver		645 404	612 562
Årets resultat		4 347	10 732
Summa fritt eget kapital		649 751	623 294
Summa eget kapital		883 242	856 785
Obeskattade reserver		-	-
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	53	37 518	144 398
Uppskjutna skatteskulder		606	-
Skulder till koncernföretag		40 466	28 106
Övriga skulder		11 261	10 042
Summa långfristiga skulder		89 851	182 546
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		99 104	84 494
Leverantörsskulder		2 530	1 812
Skulder till kreditinstitut	53	98 215	57 484
Skatteskulder		3 142	2 554
Derivatinstrument	57	628	35
Övriga skulder		1 346	958
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	54	7 594	7 178
Summa kortfristiga skulder		212 559	154 515
Summa skulder		302 410	337 061
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 185 652	1 193 846

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Ingående balans per den 1 januari 2009	8 219	225 272	591 301	824 792
Erhållet koncernbidrag			40 000	40 000
Skatteeffekt av koncernbidrag			–10 520	–10 520
Utdelning			–8 219	–8 219
Årets resultat redovisat i resultaträkningen			10 732	10 732
Utgående balans per den 31 december 2009	8 219	225 272	623 294	856 785
Ingående balans per den 1 januari 2010	8 219	225 272	623 294	856 785
Erhållet koncernbidrag			30 000	30 000
Skatteeffekt av koncernbidrag			–7 890	–7 890
Utdelning			-	-
Årets resultat redovisat i resultaträkningen			4 347	4 347
Utgående balans per den 31 december 2010	8 219	225 272	649 751	883 242

Moderbolagets kassafl ödesanalys

	Not	2010	2009
Kassafl öde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–25 565	–31 030
Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet	59	–950	317
		–26 515	–30 713
Erhållen ränta		6 718	10 572
Erhållen utdelning		21 422	32 050
Erlagd ränta		–7 366	–12 465
Betald inkomstskatt		–111	12
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		–5 852	–544
Förändring i rörelsekapital
– Omsättningstillgångar		1 554	–635
– Övriga kortfristiga skulder		18 379	51 431
Kassafl öde från den löpande verksamheten		14 081	50 252
Kassafl öde från investeringsverksamheten
Försäljning av dotterbolag		-	1 000
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		5	-
Lån till dotterbolag	50	–15 687	–92 986
Avyttring av övriga fi nansiella tillgångar		-	2 645
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–15 682	–89 341
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten
Amortering av lån		–57 474	–18 972
Upptagna lån		12 944	-
Utbetald utdelning		-	–8 219
Erhållet koncernbidrag		40 000	31 500
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–4 530	4 309
Minskning av likvida medel		–6 131	–34 780
Likvida medel vid årets början		49 339	84 119
Likvida medel vid årets slut		43 208	49 339

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

Belopp i 1 000-tal kronor om inte annat anges

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Års redovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Inter national Financial Reporting Standards (IFRS) samt IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncern redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärde metoden förutom vad beträffar fi nansiella tillgångar som kan säljas samt fi nansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av koncernen

• IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv", och därav följande ändringar av IAS 27, "Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter", IAS 28, "Innehav i intresse företag", och IAS 31, "Andelar i joint ventures", ska tillämpas framåtriktat för rörelseförvärv där förvärvstidpunkten infaller i det första räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den omarbetade standarden fortsätter att före skriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar som klassifi cerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Innehav utan bestämmande infl ytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs. Under innevarande år har dock inga förvärv genomförts.
• IAS 27 (omarbetad) kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande infl ytandet kvarstår, och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moder bolag mister det bestämmande infl ytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då inget av innehaven utan bestämmande infl ytande visar negativt värde. Det har inte före kommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande infl ytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande.
• IAS 36 (ändring), "Nedskrivningar" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen klargör att den största kassagenere rande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt defi nitionen i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelse segment" (dvs före sammanslagning av segment med likartade ekonomiska egenskaper).

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft, men som för närvarande inte är relevanta för koncernen

Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men är för närvarande inte relevanta för koncernen.

• IFRIC 17, "Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överens kommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktie ägarna. Standarden förväntas inte ha någon inverkan på koncernens redovisning.

• IFRIC 18, "Överföringar av tillgångar från kunder" (gäller för överföringar av tillgångar som skett den 1 juli 2009 eller senare). Denna tolkning klargör IFRSs krav vid redovisning av avtal enligt vilka ett företag av en kund erhåller en materiell anlägg ningstillgång, som företaget sedan måste använda antingen för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster (t ex el, gas eller vatten) eller för att göra båda delarna. Då inga tillgångar av den karaktär som tas upp i IFRIC 18 fi nns i koncernen, är den nya standarden för närvarande inte relevant för koncernen.
• IFRIC 9 och IAS 39 (ändring), "Inbäddade derivat" (gäller för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2009 eller senare). Denna ändring kräver att företag ska bedöma om ett inbäddat derivat ska skiljas från värdkontraktet när företaget omklassifi cerar en sammansatt fi nansiell tillgång från kategorin verkligt värde via resultaträkningen. I koncernen fi nns inga inbäddade derivat, varför den nya standarden för närvarande inte är relevant för koncernen.
• IFRIC 16 (ändring), "Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Tillägget anger att, i en säkring av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, kan instrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning innehas av vilket som helst av före tagen inom koncernen, inklusive den utländska verksamheten. Standarden har för närvarande ingen påverkan på koncernen.
• IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och som tillåter redovisning av en grupp av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgång arna har liknande nyttjandeperioder. Standarden kommer eventuellt att inverka på koncernens redovisning vid framtida förvärv.
• IAS 1 (ändring), "Utformning av fi nansiella rapporter". Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier antingen kan klassifi ceras som kort- eller långfristig på grund av en förändring i defi nit ionen av kortfristig skuld. Standarden är för närvarande inte relevant för koncernen, eftersom någon reglering av skuld genom emission av aktier inte är planerad.
• IFRS 2 (ändring), "Group cash-settled and share based payment transactions" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare). Ändringen medför att IFRIC 8, "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11, "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassifi cering av koncern interna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Standarden har för närvarande ingen inverkan på koncernen.
• IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen klargör att IFRS 5 specifi cerar de upplysningskrav som fi nns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassifi cerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar) i IAS 1. Standarden är för närvarande inte relevant för koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande nya standarder samt ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen.

• IFRS 9, "Financial instruments" (publicerad i november 2009). Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, "Finansiella instrument: värdering och klassifi cering". IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassifi cering av fi nansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av fi nansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013, men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de fi nansiella rapporterna.
• IAS 24 (omarbetad), "Upplysningar om närstående", utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, "Upplysningar om närstående", utgiven 2003. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare . Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden.

Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar defi nitionen av en närstående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från den 1 januari 2011. Den omarbetade standarden för upplysningar om närstå ende förväntas inte få någon stor påverkan på koncernens redovisning av närståendetransaktioner.

Tolkningar av befi ntliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen

Följande tolkningar av befi ntliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men är inte relevanta för koncernen.

• IAS 32 (ändring), "Klassifi cering av teckningsrätter", publicerad i oktober 2009 (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 februari 2010 eller senare). Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktionella valuta. Då koncernen inte innehar teckningsrätter i någon annan valuta än den funktionella så är den nya standaren inte relevant för koncernen.
• IFRIC 19, "Utsläckning av fi nansiella skulder med egetkapitalinstrument" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare). Tolkningen klargör redovisningen vid omförhandling av lånevillkor så att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier (debt for equity swap). Standarden är inte tillämplig i koncernen.
• IFRIC 14 (ändring), "Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav". Utan ändringen tillåts inte företag som omfattas av ett lägsta fonderingskrav att redo visa vissa förskottsbetalningar avseende framtida utgifter som en tillgång. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011, men är ej relevant för koncernen.

1.2 KONCERNREDOVISNING

Dotterbolag

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgå ende till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl yt andet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifi erbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande infl ytande i det förvärvade före taget redo visas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det för värvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktie innehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifi erbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar i händelse av ett s k "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infl y tande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestäm mande infl ytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas också i eget kapital.

När koncernen inte längre har ett bestämmande infl ytande eller betydande infl ytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller fi nansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassifi ceras till resultatet.

Om ägarandelen i ett intressebolag minskar, men ett betydande infl ytande ändå kvarstår, omklassifi ceras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

Intressebolag

Intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande infl ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifi eras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redo visas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efte r förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresse bolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresse bolagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimi neras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även oreali serade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovis nings principer i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresse bolag redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande infl ytande råder, tilllämpas kapitalandelsmetoden. Andelarna i ett joint venture redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital.

Koncernens andel av resultat, som uppkommit i det gemensamt styrda företaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens andel i det gemensamt styrda företagets egna kapital, redovisar koncernen inte ytterligare förluster.

Ändrade redovisningsprinciper

Koncernen har ändrat sina redovisningsprinciper för transaktioner med inne havare utan bestämmande infl ytande och för redovisning när koncernen för lorar det bestäm mande eller betydande infl ytandet, från den 1 januari 2010 när den omarbetade IAS 27, "Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter" trädde i kraft. Omarbetningen av IAS 27 innefattande också konsekvensändringar av IAS 28, "Innehav i intresseföretag" och IAS 31, "Andelar i joint ventures".

Tidigare har transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande behand lats som transaktioner med utomstående part från koncernens perspektiv. Avyttringar gav då upphov till vinster eller förluster i resultaträkningen och förvärv medförde att goodwill redovisades. Vid avyttring av hela eller en del av ett innehav omklassifi cerades en proportionell andel av de reserver som var hänförliga till dotterbolaget till resultaträkningen eller fördes direkt till balanserade vinstmedel.

Enligt tidigare principer gällde att när koncernen förlorade sitt bestämmande eller betydande infl ytande, använde koncernen innehavets redovisade värde vid den tidpunkt då infl ytandet upphörde som anskaffningsvärde och grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intressebolag, joint venture eller fi nan siell tillgång.

Koncernen tillämpar de nya redovisningsprinciperna framåtriktat för transaktioner som inträffar efter den 1 januari 2010. Följaktligen har det inte krävts några justeringar av belopp som tidigare redovisats i koncernredovisningen.

1.3 SEGMENTRAPPORTERING

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren har identifi erats som verkställande direktören.

1.4 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av mone tära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassafl öden, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redo visas i resultat räkningen som fi nansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster på framför allt kundfordringar och leverantörsskulder redo visas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultat räkningen.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära fi nansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde-vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för ickemonetära fi nansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde-vinster/-förluster.

Koncernföretag

Resultat och fi nansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginfl ationsvaluta som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande.

• Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
• Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs.
• Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valuta instrument som identifi erats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt total resultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdiffe renser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

1.5 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv ningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. Nedmonteringsoch återställandekostnader under tillgångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedöm ningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att för dela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande.

• Byggnader	25–50 år
• Maskiner	3–20 år
• Inventarier och installationer	3–15 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

1.6 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Det belopp varmed den överförda ersättningen, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifi erade förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterbolag redo visas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intresse bolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffnings värde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvar varande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år).

Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår .

Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod.

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedöm ningar. Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med bedömd nyttjandeperiod. Avskrivningstiden varierar för de olika rättigheterna.

1.7 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det fi nns separata identifi erbara kassafl öden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än fi nansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

1.8 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella tillgångar i följande kategorier: fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivat för säkringsändamål. Klassifi ceringen är beroende av för vilket syfte den fi nansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassifi ceringen av de fi nansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är fi nan siella tillgångar som innehas för handel. En fi nansiell tillgång klassifi ceras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassifi ceras som att de innehas för handel om de inte är identifi erade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassifi ceras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom 12 månader. Annars klassifi ceras de som anläggningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassifi ceras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 21 och 24).

Derivat för säkringsändamål

Derivat som klassifi ceras som säkringsinstrument är instrument som klassifi cerats som säkringsinstrument och som kvalifi cerar sig för säkringsredovisning. Koncernen ingår normalt endast derivatkontrakt då dessa kvalifi cerar sig för säkrings redovisning. Koncernens derivat återfi nns som kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redo visas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla fi nansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträk ningen. Finan siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultat räkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassafl öden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägande rätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde i resultaträkningen, resultatredo visas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.9 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det fi nns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera till gången och reglera skulden.

1.10 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det fi nns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov före ligger för en fi nansiell tillgång eller en grupp av fi nansiella tillgångar. En fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det fi nns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller fl era händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de upp skattade framtida kassafl ödena för den fi nansiella tillgången eller grupp av fi nansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör:

• betydande fi nansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• koncernen beviljar, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte skulle överväga,
• det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan fi nansiell rekon struktion,
• upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av fi nansiella svårig heter, eller
• observerbara uppgifter som tyder på att det fi nns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassafl ödena från en portfölj av fi nansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifi eras som hörande till någon av de enskilda fi nansiella tillgångarna i portföljen, inklusive:

(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller

(ii) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar inom tillgångarna i portföljen.

Koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden (exklusive framtida kreditför luster som inte har inträffat), diskonterade till den fi nansiella tillgångens ursprungliga effek tiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om ett lån eller en investering som innehas till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. Som en praktisk utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga värde med hjälp av ett observerbart marknadspris.

Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minsk ningen objek tivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultat räkning.

1.11 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redo visa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifi erats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifi erar vissa derivat som antingen

• säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värde-säkring),
• säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassafl ödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för risk hanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen doku men terar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivat instrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassafl öden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfi nns i not 20. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkrings instrument klassifi ceras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkring av verkligt värde

Koncernen tillämpar endast säkring av verkligt värde avseende vissa fi nansiella anlägg ningstillgångar och upplåning.

Kassafl ödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, som identifi eras som kassafl ödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posterna Övriga rörelse intäkter och Övriga rörelsekostnader. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen fi nns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slut ligen redo visas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens poster Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader.

1.12 VARULAGER

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmate rial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försälj ningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

1.13 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaff ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det fi nns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga fi nan siella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå fi nansiell rekonstruktion och uteblivna eller för senade betal ningar (förfallna sedan mer än 30 dagar), betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassafl öden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och för lusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskost nader i resultat räkningen.

1.14 LIKVIDA MEDEL

I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.

1.15 AKTIEKAPITAL

Stamaktier klassifi ceras som eget kapital.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

1.16 LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har för värvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassifi ceras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leveran törsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upp lupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

1.17 UPPLÅNING

Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader.

Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

1.18 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultat räkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt total resultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respek tive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balans dagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moder bolagets dotter bolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla tempo rära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den upp skjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skatte satser (och -lagar ) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatte skulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att fram tida skattemässiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intressebolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

1.19 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionsförpliktelser

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna fi nansieras van ligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betal ningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller fl era faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit method . Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassafl öden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall för delas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevis ligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det fi nns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

1.20 AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller infor mell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Om det fi nns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utfl öde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utfl öde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förfl yter redovisas som räntekostnad.

1.21 INTÄKTSREDOVISNING

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklu sive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla före taget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

Koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Endast nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen kostnadsförs.

Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster över stiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar.

Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågå ende uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redo visade vinster.

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassafl öde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Ändrad redovisningsprincip

Från den 1 juli 2009, när den omarbetade IAS 27, "Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter" trädde i kraft, har koncernen ändrat sin redovisningsprincip för utdelning av vinstmedel som intjänats före förvärvet. Tidigare reducerade sådana utdelningar innehavets anskaffningsvärde, men nu redovisas utdelning alltid som intäkt . Den nya principen tillämpas framåtriktat i enlighet med övergångsbestämmelserna. Följaktligen har det inte behövts några justeringar av de belopp som tidigare redovisats i koncernredovisningen

1.22 LEASING

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassifi ceras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultat räkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassifi ceras som fi nansiell leasing. Vid leasing periodens början redovisas fi nansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och fi nansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för fi nansiella kostnader, ingår i balansräk ningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de fi nan siella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjande period och leasingperioden.

1.23 UTDELNINGAR

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi nansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

1.24 MODERBOLAGET

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och rekommendationen från Rådet för fi nansiell rapportering, RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juri diska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sam bandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tillämpade för koncern och moderbolag är:

Aktier och andelar i dotterbolag

Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent.

Intäkter

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper.

Leasing

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är fi nansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).

Pensioner

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar.

Skatter

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redo visas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Not 2 Finansiell riskhantering

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassafl ödet och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Till de fi nansiella riskerna hör också bolagets förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens fi nansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.

Riskhanteringen sköts av en central fi nansavdelning enligt policies som fastställts av styrelsen. Den centrala staben identifi erar, utvärderar och säkrar fi nan siella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen upprättar skrift liga policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifi ka områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata fi nan siella instrument samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk

Prisrisk

Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 52 (55) procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse.

Valutarisk

Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US-dollar (USD), euro (EUR), brittiska pund (GBP) och kanadensiska dollar (CAD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstrans aktioner och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av valuta derivat som tecknas med extern bank. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.

På koncernnivå klassifi ceras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifi ka tillgångar, skulder eller framtida transaktioner.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till USdollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 0,3 (3,9) lägre, till största delen som en följd av att koncernens totala kostnader i USD är något högre än motsvarande intäkter i USD. Eget kapital skulle ha varit MSEK 23,3 (25,5) högre, huvudsak ligen till följd av omräkning av koncer nens nettoinvesteringar i USA.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 10,0 (6,4) högre, till största delen som en följd av positiva nettoresultat i den tyska verksamheten. Eget kapital skulle ha varit MSEK 9,5 (10,8) högre, huvudsak ligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i Tyskland.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 decem ber 2010 ha varit MSEK 0,0 (–2,6) högre då koncernens samlade kostnader i brittiska pund är lika stora som motsvarande intäkter i GBP. Eget kapital skulle ha varit MSEK 0,3 (–0,6) högre, huvud sakligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvestering i Storbritannien.

Om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till kanadensiska dollar med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2010 ha varit MSEK 0,3 (0,3) lägre, huvudsakligen till följd av omvärdering av koncernens terminssäkringar i CAD.

Ränterisk avseende kassafl öden och verkliga värden

Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassafl öde från den löpande verksamheten i allt väsentligt obero ende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassafl öde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2010 och 2009 fanns inga lån med rörlig ränta. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 29.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refi nansiering, omsättning av befi ntliga positioner, alternativ fi nansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna.

Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med MSEK 0,2 (0,3).

Om räntorna på upplåning i US-dollar per den 31 december 2010 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,6 (0,7) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2010 varit 0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,2 (0,3) lägre/högre, som en effekt av högre/ lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2010 varit 0,5 procentenhet högre/ lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för räkenskapsåret varit MSEK 0,0 (0,4) lägre/högre, huvudsakligen som en effekt av högre/ lägre ränte kostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider.

Upplåning i övriga valutor var under 2010 till fast ränta och påverkades inte av ränteförändringar.

Kreditrisk

Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och fi nansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst AA-rating för place ring av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning fi nns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes fi nansiella ställning beaktas , liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risk limiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen.

De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 19.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig fi nansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen fl exibiliteten i fi nansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.

Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 29) och likvida medel (not 24), på basis av förväntade kassafl öden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör fi nansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balans dagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.

Per den 31 december 2010	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	129 933	45 177	98 304	2 521
Derivatinstrument	1 987	202	5	741
Leverantörsskulder och andra skulder	337 479	557	3 015	9 033
Per den 31 december 2009	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Banklån	85 353	164 547	107 154	12 835
Derivatinstrument	3 956	19	42	-

Nedanstående tabell analyserar koncernens fi nansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassafl ödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överens stämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig .

Per den 31 december 2010	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	33 794	604	-	-
– Infl öde	278 658	13 339	3 044	118 104
Per den 31 december 2009	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 2 år	Mellan 2 och 5 år	Mer än 5 år
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödes säkringar
– Utfl öde	22 317	-	-	-
– Infl öde	229 783	10 033	5 721	118 104

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdel ning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld divi derad med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Eget kapital beräknas inklusive innehav utan bestäm mande infl ytande.

	2010	2009
Total upplåning (not 29)	275 935	369 889
Avgår likvida medel (not 24)	–68 376	–74 661
Nettoskuld	207 559	295 228
Totalt eget kapital	520 808	541 229
Skuldsättningsgrad	40%	55%

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2010 var främst en följd av lägre eget kapital . Upplåningen minskade under året och det positiva kassafl ödet efter investeringar var inte tillräckligt stort för att balansera minskningen av upplåning, varför de likvida medlen sjönk något. Det negativa totalresultatet för 2010 till följd av omräk ningsdifferenser av utländska dotterbolag är den främsta anledningen till ett lägre eget kapital.

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE

Tabellen nedan visar fi nansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassifi ceringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna defi nieras enligt följande:

• Nivå 1 Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder .
• Nivå 2 Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inklu derade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar).
• Nivå 3 Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data).

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2010.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	-	-	4 232
– Kapitalförsäkringar	-	11 818	-
– Långfristiga bankplaceringar	-	30 750	-
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	-	5 668	-
Summa tillgångar	-	48 236	4 232
Skulder
Derivatinstrument som används
för säkringsändamål	-	2 935	-
Summa skulder	-	2 935	-

Not 2 (forts)

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2009.

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
– Onoterade aktieinnehav	-	-	2 976
– Kapitalförsäkringar	-	10 807	-
– Långfristiga bankplaceringar	-	4 501	-
Derivatinstrument som används för säk
ringsändamål	-	3 041	-
Summa tillgångar	-	18 349	2 976
Skulder
Derivatinstrument som används för säk
ringsändamål	-	4 017	-
Summa skulder	-	4 017	-

Verkligt värde på fi nansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. En marknad betraktas som aktiv om note rade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet fi nns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds avstånd. Koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder.

Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträck ning som möjligt marknadsinformation då denna fi nns tillgänglig medan före tagsspecifi k information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara återfi nns instrumentet i nivå 2.

I de fall ett eller fl era väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation klassifi ceras det berörda instrumentet i nivå 3.

Specifi ka värderingstekniker som används för att värdera fi nansiella instrument inkluderar:

• Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument.
• Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassa fl öden baserat på observerbara avkastningskurvor.
• Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde.
• Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassafl öden, används för att fastställa verkligt värde för resterande fi nansiella instrument.

Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2010.

	Nivå 3
Ingående balans	2 976
Vinster redovisade i resultaträkningen	1 256
Utgående balans	4 232
Summa vinster och förluster under perioden redovisade i
resultat räkningen, för tillgångar som innehas vid periodens slut	1 256

Under 2009 skedde ingen förändring av det bokförda värdet på innehav av onoterade aktier.

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfaren het och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, defi nitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinnings värden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16).

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Omfattande bedöm ningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det fi nns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen redo visar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytter ligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då dessa fastställanden görs.

Om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen att

• minska den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,5 (3,4) om utfallet är ogynnsamt, eller
• öka den uppskjutna skattefordran med MSEK 0,5 (3,4) om utfallet är gynnsamt.

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra fi nansiella instrument

Verkligt värde på fi nansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett fl ertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger på respektive balansdag.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras . Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redo visade intäkt öka med MSEK 2,8 (5,1) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med MSEK 2,8 (5,1) om den utförda andelen hade minskat.

Avsättningar

Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige, USA och Storbritannien bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anlägg ningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i egen balansräkning för dessa framtida avvecklingskostnader. Koncernen ställer även säker heter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och reviderar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden utgörs av diskonterade värden på framtida kassafl öden.

Om den faktiska bedömningen av diskonteringsränta skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle nettoresultatet ha varit MSEK 0,2 (0,4) lägre vid en högre ränta.

Om den faktiska bedömningen av den framtida avvecklingskostnaden skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle resultatet ha varit MSEK 1,0 (0,8) lägre vid en högre bedömning av framtida kostnader. Merparten av förändringarna i bedömningen av framtida kostnader aktiveras som materiell anlägg ningstillgång och påverkar därmed endast de framtida avskrivningarna.

Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 32.

Not 4 Segmentinformation

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av styrelse och koncernledning och som används för att fatta strategiska beslut. Styrelse och koncernledning bedömer verksamheten både från ett geografi skt perspektiv och från ett produktperspektiv.

Styrelse och koncernledning bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelseresultat och ett mått som benämns EBITDA före engångsposter. Detta mått exkluderar effekterna av kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis kan vara omstruktureringskostnader, juridiska kostnader och nedskrivning av goodwill när nedskrivningen är ett resultat av en isolerad engångshändelse. Resultat från avvecklade verksamheter ingår inte i EBITDA före engångsposter. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fördelade per segment. Med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder fördelade per segment. Justerat eget kapital är summan av koncernens egna kapital.

Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala fi nansförvaltningen, som handhar koncernens kassalikviditet.

Räkenskapsåret 2010	Sverige	Stor britannien	Tyskland	USA	Global Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	179 956	80 570	461 488	271 980	296 567	67 696	–14 151	1 344 106
Externa försäljningsintäkter	175 747	80 570	459 981	271 980	296 262	59 566	-	1 344 106
EBITDA före engångsposter	31 026	–21 587	39 524	33 090	38 978	–20 288	-	100 743
Engångsposter	-	-	–5 915	-	-	-	-	–5 915
Av- och nedskrivningar	–11 099	–5 988	–4 875	–35 520	–5 922	–5 276	-	–68 680
Resultat från intressebolag och joint ventures	-	3 388	-	3 872	-	-	-	7 260
Rörelseresultat	19 927	–24 187	28 734	1 442	33 056	–25 564	0	33 408
Finansiella poster, netto								–19 044
Skatter								–10 352
Årets resultat								4 012
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures	-	2 950	-	22 348	50	-	-	25 348
Övriga operativa segmentstillgångar	129 315	179 378	254 350	586 525	187 067	390 267	–325 227	1 401 675
Summa tillgångar								1 427 023
Operativa segmentsskulder	125 661	154 641	184 817	398 474	139 565	228 284	–325 227	906 215
Justerat eget kapital								520 808
Summa eget kapital och skulder								1 427 023
Investeringar	8 424	1 077	1 823	3 495	9 206	1 582	-	25 607
Medeltal antal anställda	92	64	661	107	153	92	-	1 169
Räkenskapsåret 2009	Sverige	Stor britannien	Tyskland	USA	Global Services	Övrigt	Elimineringar	Koncernen
Försäljningsintäkter	171 475	86 105	450 500	213 332	264 268	63 595	–32 925	1 216 350
Externa försäljningsintäkter	152 828	86 105	448 314	213 104	262 660	53 339	-	1 216 350
EBITDA före engångsposter	38 147	–29 105	36 126	–14 772	45 968	–25 486	-	50 878
Engångsposter	-	–22 198	-	–3 276	6 730	-	-	–18 744
Av- och nedskrivningar	–10 418	–3 192	–8 258	–40 810	–7 024	–5 544	-	–75 246
Resultat från intressebolag och joint ventures	-	4 285	-	8 838	-	-	-	13 123
Rörelseresultat	27 729	–50 210	27 868	–50 020	45 674	–31 030	0	–29 989
Finansiella poster, netto								–19 777
Skatter								14 568
Årets resultat								–35 198
Kapitalandelar i intressebolag och
joint ventures Övriga operativa segmentstillgångar	- 154 778	3 687 195 783	- 273 573	26 964 577 183	50 200 325	- 422 227	- –401 213	30 701 1 422 656
Summa tillgångar								1 453 357
Operativa segmentsskulder	88 625	167 846	193 004	371 074	161 987	330 805	–401 213	912 128
Justerat eget kapital								541 229
Summa eget kapital och skulder								1 453 357
Investeringar	7 729	56 380	4 035	2 563	8 326	2 547	-	81 580
Medeltal antal anställda	90	66	644	101	138	93	-	1 132

Not 4 (forts)

EBITDA före engångsposter stäms av mot resultat före skatt och avvecklade verksamheter.

	2010	2009
EBITDA före engångsposter	100 743	50 878
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar	–63 090	–66 501
Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar	–5 590	–8 745
Reavinst avyttrad verksamhet	-	6 730
Nedskrivningar	-	–25 474
Avgångsvederlag	–5 915	-
Resultatandelar från intressebolag och joint ventures	7 260	13 123
Finansiella poster – netto	–19 044	–19 777
Resultat före skatt	14 364	–49 766
Externa försäljningsintäkter per produktområde	2010	2009

Summa	1 344 106	1 216 350
Övrig verksamhet	59 566	56 554
System- och utrustningsleveranser	5 003	1 472
Programvara för bränsleoptimering	86 766	85 770
Korrosions- och vattenkemistudier	30 316	37 842
Provning/analys av kärnbränsle och material	119 835	84 931
Service vid drift och underhåll	159 747	139 994
Avvecklings- och rivningstjänster	203 314	226 715
Transport och logistik	7 256	5 359
Strålskyddstjänster	104 964	99 233
Konsult- och ingenjörstjänster	123 687	137 011
Avfallstjänster hos kund	12 149	15 011
Behandling radioaktivt avfall	431 503	326 458

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget.

Externa försäljnings-

intäkter baserade på det		2010	2009
land där kunden fi nns	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	240 834	17,9	219 906	18,0
Europa exkl Sverige	724 381	53,9	716 270	58,9
Nordamerika	353 651	26,3	250 284	20,6
Asien	25 221	1,9	29 875	2,5
Alla övriga länder	19	0,0	15	0,0
Summa	1 344 106	100,0	1 216 350	100,0

Koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent av de totala försäljningsintäkterna.

Anläggningstillgångar		2010	2009
per land	kSEK	Procent	kSEK	Procent
Sverige	179 756	17,7	176 466	16,6
Europa exkl Sverige	301 137	29,7	341 211	32,1
Nordamerika	533 567	52,6	545 277	51,3
Asien	194	0,0	179	0,0
Summa	1 014 654	100,0	1 063 133	100,0

Not 5 Övriga rörelseintäkter

Övriga intäkter	2010	2009
Försäljning av dotterbolag och andra affärs enheter	-	6 730
Försäljning av materiella tillgångar	363	344
Försäkringsersättningar	251	-
Hyresintäkter	502	637
Övrigt	434	298
Summa	1 550	8 009

Not 5 (forts)

Andra vinster	2010	2009
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
– Verkligt värde-vinster	1 744	750
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	-	7 064
Summa	1 744	7 814

Not 6 Övriga rörelsekostnader

Övriga kostnader	2010	2009
Kundförluster	14	-
Försäljning av materiella tillgångar	1 603	-
Övriga nedskrivningar	462	-
Strukturkostnader av engångskaraktär	5 915	25 474
Övrigt	89	37
Summa	8 083	25 511
Andra förluster	2010	2009
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
– Verkligt värde-förluster	2 420	1 071
Valutaterminskontrakt
– Valutakursdifferenser	3 904	-
Summa	6 324	1 071

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

	2010	2009
Inköp material och tjänster	475 985	380 987
Personalkostnader	705 076	702 288
Energi	27 240	28 427
Av- och nedskrivningar	68 890	70 521
Övriga kostnader	29 654	66 480
Summa	1 306 845	1 248 703

Not 8 Ersättning till revisorerna

	2010	2009
PricewaterhouseCoopers
– Revisionsuppdrag	3 438	4 114
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	394	822
– Skatterådgivning	376	2 432
– Övriga tjänster	363	52
Summa	4 571	7 420
Övriga revisorer
– Revisionsuppdrag	108	114
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	93	-
– Skatterådgivning	-	-
– Övriga tjänster	54	56
Summa	255	170
Koncernen totalt	4 826	7 590

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbets uppgifter.

Not 9 Ersättningar till anställda

Ersättning till anställda	2010	2009
Löner	549 941	556 494
Sociala avgifter	98 698	108 206
Pensionskostnader – avgiftsbaserade	28 942	27 022
Pensionskostnader – förmånsbaserade	1 150	1 197
Summa	678 731	692 919

Löner och andra ersättningar fördelade per			2010			2009
land och mellan styrelse och verkställande direktören samt övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda	Styrelse & VD	Varav rörlig ersättning	Övriga anställda
Moderbolaget	5 293	-	6 088	4 971	-	9 669
Dotterbolag i Sverige	4 446	735	126 142	3 249	597	116 950
Dotterbolag utomlands
– Norge	-	-	1 672	-	-	1 685
– Tyskland	1 812	190	292 601	1 933	95	281 900
– Storbritannien	1 311	-	20 765	1 697	-	45 272
– USA	2 165	-	77 895	3 547	-	76 754
– Japan	901	37	428	893	37	424
– Schweiz	-	-	2 498	-	-	1 816
– Frankrike	-	-	5 924	-	-	5 734
Totalt dotterbolag	10 635	962	527 925	11 319	729	530 535
Totalt koncernen	15 928	962	534 013	16 290	729	540 204

		2010				2009
Medeltal antal anställda	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Moderbolaget	6	5	11	7	5	12
Dotterbolag i Sverige	211	77	288	202	71	273
Dotterbolag utomlands
– Norge	1	-	1	2	-	2
– Tyskland	567	75	642	546	64	610
– Storbritannien	56	8	64	53	13	66
– USA	115	20	135	105	22	127
– Japan	1	1	2	1	1	2
– Schweiz	1	1	2	1	1	2
– Frankrike	20	4	24	38	-	38
Totalt dotterbolag	972	186	1 158	948	172	1 120
Totalt koncernen	978	191	1 169	955	177	1 132

		2010	2009
Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	7	11	8
VD och övriga ledande befattningshavare	11	11	11	11
Totalt koncernen	22	18	22	19

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38.

Not 10 Finansiella intäkter och kostnader

	2010	2009
Finansiella intäkter
Kortfristiga banktillgodohavanden	850	606
Verkligt värde-vinster (orealiserade och realiserade)	2 947	4 087
Övriga fi nansiella intäkter	33	112
Summa	3 830	4 805
Finansiella kostnader
Banklån	–15 168	–17 207
Verkligt värde-förluster (orealiserade och realiserade)	–6 271	–5 302
Andra fi nansiella kostnader	–1 435	–2 073
Summa	–22 874	–24 582
Finansiella poster – netto	–19 044	–19 777

Not 11 Inkomstskatt

	2010	2009
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	–12 308	–15 691
Justering avseende tidigare år	164	–1 099
Summa	–12 144	–16 790
Uppskjuten skatt (not 30)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	2 403	31 103
Effekt av förändring i skattesats	–611	255
Summa	1 792	31 358
Summa inkomstskatt	–10 352	14 568

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsolide rade bola gen enligt följande.

	2010	2009
Resultat före skatt	14 364	–49 766
Skatt enligt gällande skattesats	–3 777	13 089
Ej skattepliktiga intäkter	330	1
Ej avdragsgilla kostnader	–599	–2 244
Icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag	–4 598	-
Redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag	-	–42
Justering utländsk skattesats	916	5 334
Omvärdering av uppskjuten skatt – förändring i skatte
satsen	–611	255
Justering tidigare års taxering	164	–1 099
Övriga effekter	–2 177	–726
Skattekostnad	–10 352	14 568

De uppskjutna skatterna i England har omvärderats till följd av den förändrade skatte satsen från 28 procent till 27 procent, vilken börjar gälla den 1 april 2011. Omvärde ringen uppgår till kSEK –611. Ytterligare skattesänkningar har föreslagits i England med 1 procent per år till 24 procent fram till den 1 april 2014. Till detta har dock ännu ingen hänsyn tagits i de redovisade siffrorna.

Vägd genomsnittlig skattesats var 72 (29) procent. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen förklaras framför allt av en ej redovisad skattefordran på rörelseförlusten för året i USA samt för rörelseförlusten i England kvartal fyra under innevarande år. Den högre skattesatsen i Tyskland i kombination med rörelsevinster har påverkat skattekostnaden negativt.

I övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassafl ödessäkringar och per den 31 december uppgick dessa till kSEK –1 387 (1 298). I övrigt totalresultat ingår också valutakursdifferenser, men på dessa fi nns ingen skatteeffekt.

Not 12 Valutakursdifferenser – netto

Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande.

	2010	2009
Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6)	–5 838	6 743
Finansiella poster (not 10)	–3 324	–1 215
Summa	–9 162	5 528

Not 13 Resultat per aktie

Före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnitt antal utestående aktier (not 25).

	2010	2009
Årets resultat	4 012	–35 198
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie)	0,49	–4,28

Efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev.

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie)	0,49	–4,28
Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier	8 218 611	8 218 611
Årets resultat	4 012	–35 198
	2010	2009

Not 14 Utdelning per aktie

Utdelningar som betalades ut 2010 och 2009 uppgick till kSEK 0 (0 krona per aktie) respektive kSEK 8 219 (1 krona per aktie). På årsstämman den 26 april 2011 kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2010.

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier och verktyg	Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar	Summa
Per den 1 januari 2009
Anskaffningsvärde	212 084	445 749	308 075	76 399	1 042 307
Ackumulerad av- och nedskrivning	–83 516	–247 861	–207 190	-	–538 567
Bokfört värde	128 568	197 888	100 885	76 399	503 740
1 januari – 31 december 2009
Ingående bokfört värde	128 568	197 888	100 885	76 399	503 740
Valutakursdifferenser	–2 062	–8 798	–4 513	–2 033	–17 406
Investeringar	51 643	3 995	5 478	19 432	80 548
Aktivering framtida återställandekostnad	33 944	-	-	-	33 944
Omfördelningar	43 598	23 030	3 759	–70 387	0
Avyttringar och utrangeringar	–199	–681	–5 634	-	–6 514
Avskrivningar	–9 549	–33 239	–23 713	-	–66 501
Utgående bokfört värde	245 943	182 195	76 262	23 411	527 811
Per den 31 december 2009
Anskaffningsvärde	336 424	446 374	279 939	23 411	1 086 148
Ackumulerad av- och nedskrivning	–90 481	–264 179	–203 677	-	–558 337
Bokfört värde	245 943	182 195	76 262	23 411	527 811
1 januari – 31 december 2010
Ingående bokfört värde	245 943	182 195	76 262	23 411	527 811
Valutakursdifferenser	–13 275	–7 582	–3 405	–619	–24 881
Investeringar	939	1 039	4 331	18 966	25 275
Aktivering framtida återställandekostnad	5 128	10 147	12 438	-	27 713
Omfördelningar	73	12 571	7 143	–19 787	0
Avyttringar och utrangeringar	–190	–1 059	–1 354	–81	–2 684
Avskrivningar	–8 366	–32 249	–22 475	-	–63 090
Utgående bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144
Per den 31 december 2010
Anskaffningsvärde	328 194	442 439	277 573	21 890	1 070 096
Ackumulerad av- och nedskrivning	–97 942	–277 377	–204 633	-	–579 952
Bokfört värde	230 252	165 062	72 940	21 890	490 144

Avskrivningskostnader ingår i Kostnad sålda tjänster med kSEK 54 752 (60 722), i Försäljnings- och marknadsföringskostnader med kSEK 119 (161), i Administrationskostnader med kSEK 7 654 (5 028) och i Forsknings- och utvecklingskostnader med kSEK 565 (590). Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med kSEK 4 833 (5 290). Taxeringsvärdet på byggnader uppgår till kSEK 42 175 samt mark kSEK 25 397. Värdet på fi nansiell leasing som aktiverats som materiell anlägg ningstillgång framgår av not 35.

Not 16 Immateriella tillgångar

		Program varu rättig	Avtals enliga kundrela tioner och liknande
	Goodwill	heter	rättigheter	Summa
Per den 1 januari 2009
Anskaffningsvärde	368 393	22 970	78 639	470 002
Ackumulerad av- och ned skrivning	–5 386	–21 760	–23 498	–50 644
Bokfört värde	363 007	1 210	55 141	419 358
1 januari – 31 december 2009
Ingående bokfört värde	363 007	1 210	55 141	419 358
Valutakursdifferenser	–20 692	–79	–3 038	–23 809
Investeringar	-	310	722	1 032
Omfördelningar	-	407	–11	396
Avyttringar och utrangeringar	-	-	–722	–722
Avskrivningar	-	–118	–8 627	–8 745
Utgående bokfört värde	342 315	1 730	43 465	387 510
Per den 31 december 2009
Anskaffningsvärde	379 883	23 594	73 117	476 594
Ackumulerad av- och ned skrivning	–37 568	–21 864	–29 652	–89 084
Bokfört värde	342 315	1 730	43 465	387 510
1 januari – 31 december 2010
Ingående bokfört värde	342 315	1 730	43 465	387 510
Valutakursdifferenser	–28 894	–108	–2 247	–31 249
Investeringar	-	-	332	332
Omfördelningar	-	-	-	-
Avyttringar och utrangeringar	-	–147	–197	–344
Avskrivningar	-	–196	–5 394	–5 590
Utgående bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659
Per den 31 december 2010
Anskaffningsvärde	346 634	23 298	68 089	438 021
Ackumulerad av- och ned skrivning	–33 213	–22 019	–32 130	–87 362
Bokfört värde	313 421	1 279	35 959	350 659

Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med kSEK 5 590 (8 745).

Not 16 (forts)

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifi erade per segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentsnivå återfi nns nedan.

	2010	2009
Sverige	-	-
Storbritannien	22 625	24 767
Tyskland	107 859	123 954
USA	180 106	190 763
Global Services	2 831	2 831
Summa	313 421	342 315

Goodwill testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov. Förvär vade verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. Därför genom förs prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. Segmenten identifi eras som kassagenererande enheter med undantag för segment Global Services, där goodwillvärden hänförs till respektive verksamhetsområde.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa värden bygger på uppskattade framtida kassafl öden baserade på affärs planer, som har godkänts av företagsledningen för de närmaste tre åren. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassafl öden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital enligt uppgift nedan.

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2010:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	14	3	11
Tyskland	16	2	8
USA	32	3	11
Global Services	45	3	9

Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 2009:

	Brutto marginal %	Tillväxttakt efter år 3 %	Diskonte ringsränta %
Storbritannien	22	3	10
Tyskland	13	3	10
USA	23	3	11
Global Services	45	3	9

Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till mellan 8 och 11 (9 och 11) procent före skatt. Baserat på de antag anden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de vikti gaste antagandena avseende kassafl öden och diskonteringsränta. Även dessa belopp översteg redovisade värden på nettotillgångar. Det föreligger inga övriga specifi ka omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen.

Känslighetsanalys	Marginal till redovisat värde %	Marginal vid 10% högre diskonte ringsränta %	Marginal vid 10% lägre rörelse resultat %
Storbritannien	62	39	45
Tyskland	649	522	561
USA	240	181	173
Global Services	3 493	2 947	3 076

Not 17 Innehav i intressebolag

	2010	2009
Per den 1 januari	30 701	22 064
Resultatandel	7 260	13 123
Erhållen utdelning från intressebolag	–10 369	–2 485
Valutakursdifferenser	–2 244	–2 001
Per den 31 december	25 348	30 701

Koncernens andel av resultatet i de viktigaste intressebolagen, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer.

2010		Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	36 372	14 032	71 166	3 862	50
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	4 070	3 895	5 066	3 620	15
KraftAkademin AB	Sverige	103	25	114	20	20
Summa		40 545	17 952	76 346	7 502
2009		Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Ägarandel %
THOR Treatment Technologies, LLC	USA	31 324	4 358	52 126	8 837	50
UK Nuclear Waste Management Ltd	Storbritannien	4 696	4 693	5 037	2 883	15
KraftAkademin AB	Sverige	68	17	120	–4	20
Summa		36 088	9 068	57 283	11 716

THOR Treatment Technologies, LLC är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande infl ytande. TTT bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT.

UK Nuclear Waste Management Ltd är ett joint venture där Studsvik är en av fyra delägare. Studsvik har betydande infl ytande genom representation i styrelse samt genom överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear Decommissioning Authority (NDA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

KraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. Verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. Studsvik bidrar till KraftAkademins verksamhet genom vår kompetens inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd.

Not 18 Finansiella instrument per kategori

Redovisningsprinciper för fi nansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster.	Låne- och	Tillgångar värderade till verkligt värde via	Derivat för
	kundfordringar	resultaträkningen	säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2010
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	-	4 307	1 361	5 668
Kundfordringar och andra fordringar	322 230	-	-	322 230
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	-	46 800	-	46 800
Likvida medel	68 376	-	-	68 376
Summa	390 606	51 107	1 361	443 074

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	-	275 935	-	275 935
Derivatinstrument	645	-	2 290	2 935
Summa	645	275 935	2 290	278 870

	Låne- och kundfordringar	Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat för säkringsändamål	Summa
Per den 31 december 2009
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	-	698	2 343	3 041
Kundfordringar och andra fordringar	299 830	-	-	299 830
Andra fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	-	18 284	-	18 284
Likvida medel	74 661	-	-	74 661
Summa	374 491	18 982	2 343	395 816

	Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Övriga fi nansiella skulder	Derivat för säkringsändamål	Summa
Skulder i balansräkningen
Upplåning	-	369 889	-	369 889
Derivatinstrument	757	-	3 260	4 017
Summa	757	369 889	3 260	373 906

Not 19 De fi nansiella tillgångarnas kreditkvalitet

Kreditkvaliteten för de fi nansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan fi nns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.

	2010	2009
Kundfordringar
Motparter utan extern kreditrating
– Nya kunder (mindre än 6 månader)	11 081	3 823
– Befi ntliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser	169 904	180 748
– Befi ntliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar	58 756	43 687
Summa	239 741	228 258
Lån till närstående
Befi ntliga närstående utan tidigare betalningsförsummelser	2 354	3 435
Summa	2 354	3 435
Bankmedel och kortfristig upplåning
AA	68 376	74 661
Summa	68 376	74 661
Derivatinstrument
AA	5 668	3 041
Summa	5 668	3 041

Ingen av de fullgoda fi nansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året. Lån till närstående har minskat under året genom återbetalning.

Not 20 Derivatinstrument

		2010
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt – Kassafl ödessäkringar	5 668	2 935	3 041	4 017

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassifi ceras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. Omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning sker över Eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen.

Utestående valutaterminskontrakt 2010-12-31

								INFLÖDESVALUTOR				UTFLÖDESVALUTOR
		CAD	DKK	EUR	GBP	JPY	NOK	USD	CHF	EUR	JPY	NOK	USD
Förfalloår		000	000	000	000	000	000	000	000	000	000	000	000
2011	Belopp	16 700	452	2 707	7 260	42 200	125	8 186	57	2 788	6 100	4 000	392
	Kurs 1	6,728	1,358	9,798	10,868	0,081	1,195	6,926	7,029	9,189	0,086	1,150	6,772
2012	Belopp			438		43 740	125	727			6 870
	Kurs 1			9,729		0,082	1,177	7,343			0,088
2013	Belopp						125	238
	Kurs 1						1,168	7,106
2014	Belopp						125	150
	Kurs 1						1,159	7,083
2015	Belopp
	Kurs 1
2016	Belopp	8 800
	Kurs 1	6,948
2017	Belopp	5 000
	Kurs 1	6,955
2018	Belopp	3 200
	Kurs 1	6,934
	Omräknat till verkligt värde, kSEK	208 413	545	27 952	76 013	7 136	547	63 029	411	25 098	1 078	4 607	2 663

Genomsnittlig kontraktskurs

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till kSEK 446 538 (385 959).

Not 21 Kundfordringar och andra fordringar

	2010	2009
Kundfordringar	241 124	232 987
Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar	–1 383	–4 729
Kundfordringar netto	239 741	228 258
Lån till närstående	2 354	3 435
Pågående tjänsteuppdrag	32 541	23 043
Skattefordringar	2 242	2 166
Övriga fordringar	18 376	26 097
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
– Upplupna intäkter	8 386	3 034
– Upplupna ränteintäkter	27	-
– Förutbetalda hyror	598	352
– Förutbetalda leasingavgifter	443	487
– Förutbetalda försäkringspremier	3 987	3 689
– Övriga förutbetalda kostnader	13 535	9 269
Summa	322 230	299 830
Långfristig del	3 396	3 531
Kortfristig del	318 834	296 299
Summa	322 230	299 830

Det bokförda värdet på kundfordringar och andra fordringar är det verkliga värdet.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer.

	2010	2009
Lån till närstående (not 37)	2,0%	2,2%

Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2010 var kundfordringar uppgående till kSEK 82 243 (62 627) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några betal ningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan .

	2010	2009
Mindre än 3 månader	79 807	57 182
3 till 6 månader	2 587	1 521
Mer än 6 månader	–151	3 924
Summa	82 243	62 627

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande.

	2010	2009
SEK	101 649	82 947
EUR	90 367	104 174
GBP	25 955	17 805
CAD	-	159
USD	103 645	90 443
Andra valutor	614	4 302
Summa	322 230	299 830

Förändringar i reserven för osäkra fordringar:

	2010	2009
Per den 1 januari	–4 729	–9 284
Omräkningsdifferens	309	644
Reservering för osäkra fordringar	–885	–4 166
Fordringar som skrivits bort som ej indrivningsbara
	3 922	8 077
Per den 31 december	–1 383	–4 729

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Det fi nns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Not 22 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

	2010	2009
Onoterade aktieinnehav	4 232	2 976
Kapitalförsäkringar	11 818	10 807
Långfristiga bankplaceringar	30 750	4 501
Summa	46 800	18 284

I rapporten över kassafl öden ingår fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassafl öde från den löpande verksamheten som en del av förändringen av rörelsekapitalet. Detta gäller dock inte långfris tiga bankplaceringar som redovisas som Kassafl öde från fi nansieringsverksam heten. Spärrade bankmedel i USA uppgår till kSEK 29 839 (4 418) samt spärrade medel i Kärnavfallsfonden till kSEK 911 (0) och redovisas som långfristiga bankplaceringar.

Det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar.

Not 23 Varulager

	2010	2009
Råmaterial	4 540	4 560
Produkter i arbete	13 075	11 856
Färdiga varor	1 892	1 542
Summa	19 507	17 958

Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda tjänster och uppgår till kSEK 15 700 (17 856).

Not 24 Likvida medel

	2010	2009
Kassa och bank	68 376	74 661
Summa	68 376	74 661

Not 25 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital

		Antal aktier Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital
Per den 1 januari 2009	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2009	8 218 611	8 219	225 272
Per den 1 januari 2010	8 218 611	8 219	225 272
Per den 31 december 2010	8 218 611	8 219	225 272

Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0.

Not 26 Balanserad vinst

Per den 31 december 2010	288 580
Betald utdelning avseende 2009	-
Årets resultat	4 012
Per den 1 januari 2010	284 568
Per den 31 december 2009	284 568
Betald utdelning avseende 2008	–8 219
Årets resultat	–35 198
Per den 1 januari 2009	327 985

Not 27 Reserver

	Omräknings reserv	Säkrings reserv	Summa reserver
Per den 1 januari 2009	49 330	–341	48 989
Valutakursdifferenser	–22 479	-	–22 479
Kassafl ödessäkringar
– Verkligt värde-differenser	-	–4 936	–4 936
– Skatt på verkligt värde-differenser	-	1 298	1 298
Per den 31 december 2009	26 851	–3 979	22 872
Per den 1 januari 2010	26 851	–3 979	22 872
Valutakursdifferenser	–28 304	-	–28 304
Kassafl ödessäkringar
– Verkligt värde-differenser	-	5 274	5 274
– Skatt på verkligt värde-differenser	-	–1 387	–1 387
Per den 31 december 2010	–1 453	–92	–1 545

Not 28 Leverantörsskulder och andra skulder

	2010	2009
Leverantörsskulder	85 797	70 675
Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag	54 660	63 333
Sociala avgifter och andra skatter	75 442	70 934
Övriga skulder	12 018	15 337
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
– Förutbetalda intäkter	14 224	13 796
– Upplupna räntekostnader	572	436
– Upplupna löner	30 649	31 252
– Upplupna pensionskostnader	11 818	10 042
– Upplupna konsult- och servicekostnader	1 178	953
– Upplupna revisionsarvoden	949	258
– Övriga poster	62 777	69 068
Summa	350 084	346 084
Långfristig del	12 605	11 381
Kortfristig del	337 479	334 703
Summa	350 084	346 084

Not 29 Upplåning

Summa	275 935	369 889
Kortfristig del	129 933	85 353
Långfristig del	146 002	284 536
	2010	2009

Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik UK Ltd, Studsvik GmbH och Studsvik Verwaltungs GmbH. Koncernens upplåning redovisas till verkligt värde.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter

för ränte omförhandling på balans dagen	2010	2009
0–6 månader	199 707	200 471
6–12 månader	73 456	166 078
1–5 år	2 772	3 340
Summa	275 935	369 889

Banklånen förfaller fram till 2017. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot säkerhet med kSEK 105 255 (156 662). Annan upplåning avser ett ej väsentligt belopp för fi nansiell leasing. Säkerhet för banklån utgörs av koncernens aktier i dotterbolag.

Förfallodagar för upplåning	2010	2009
Mindre än 1 år	129 933	85 353
Mellan 1 och 2 år	53 201	164 547
Mellan 2 och 5 år	90 353	107 154
Mer än 5 år	2 448	12 835
Summa	275 935	369 889

Redovisade belopp, per valuta,

för koncernens upplåning	2010	2009
SEK	2 772	3 340
EUR	73 456	84 521
USD	171 981	211 943
GBP	27 726	70 085
Summa	275 935	369 889

Koncernen har följande ej

utnyttjade kreditfaciliteter	2010	2009
Rörlig ränta
– Löper ut inom ett år	39 167	32 828
– Löper ut efter mer än ett år	-	4 820
Summa	39 167	37 648

De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under 2011.

Genomsnittlig effektiv ränta

på balansdagen, banklån	2010	2009
SEK	2,09%	1,65%
EUR	2,64%	3,56%
USD	4,35%	4,20%
GBP	3,34%	5,12%

Not 30 Uppskjuten skatt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det fi nns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kvittade belopp			2010	2009
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader			95 615	91 661
Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader			2 676	1 900
Summa			98 291	93 561
Uppskjutna skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader			35 658	32 737
Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader			2 405	1 218
Summa			38 063	33 955
Uppskjutna skattefordringar	Skatte mässiga underskott	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2009	60 475	121	3 391	63 987
Redovisat i resultaträkningen	35 202	826	–586	35 442
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	-	109	-	109

Per den 31 december 2010	94 558	2 395	1 338	98 291
Omräkningsdifferenser	–5 721	-	-	–5 721
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	-	1 027	-	1 027
Redovisat i resultaträkningen	10 579	312	–1 467	9 424
Per den 31 december 2009	89 700	1 056	2 805	93 561
Omräkningsdifferenser	–5 977	-	-	–5 977

Uppskjutna skatteskulder	Skattemässiga överavskrivningar	Verkligt värde vinster	Övrigt	Summa
Per den 1 januari 2009	6 555	-	27 774	34 329
Redovisat i resultaträkningen	–538	1 989	2 633	4 084
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	-	–1 189	-	–1 189
Omföring till aktuell skatt	-	-	–1 091	–1 091
Omräkningsdifferenser	-	-	–2 178	–2 178
Per den 31 december 2009	6 017	800	27 138	33 955
Redovisat i resultaträkningen	1 657	610	5 365	7 632
Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat	-	-	-	-
Omföring till aktuell skatt	-	-	1 032	1 032
Omräkningsdifferenser	-	-	–4 556	–4 556
Per den 31 december 2010	7 674	1 410	28 979	38 063

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattnings bara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 47,0 (47,2), att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 70,9 (70,5).

Not 31 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner

Inom koncernen fi nns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, fi nns i Tyskland. Övrig pensionsförpliktelse, som även den fi nns i Tyskland, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats.

Pensionsförsäkring i Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbets givare. För räken skapsåret 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgifts bestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till kSEK 5 854 (5 341). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 134 (136) procent. Den kollek tiva konsoliderings nivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtag andena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överen sstämmer med IAS 19.

	2010	2009
Förpliktelser i balansräkning för
Pensionsförmåner	5 749	7 489
Redovisning i resultaträkning avseende (not 9)
Pensionskostnader	30 092	28 219
Belopp som redovisas i balansräkningen	2010	2009
Nuvärde för ofonderade förpliktelser	5 749	7 489
Summa	5 749	7 489
Belopp som redovisas i resultaträkningen	2010	2009
Förmånsbestämda planer
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	563	83
Räntekostnad	134	148
Summa	697	231

Av den totala kostnaden ingick kSEK 407 (51) och 290 (180) i posterna Kostnad sålda tjänster respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkastningen på förvalt ningstillgångar uppgick till kSEK - (-).

Förändringar i den skuld som redovisas

i koncernens balansräkning	2010	2009
Vid årets början	7 489	7 790
Omräkningsdifferenser	–506	–490
Summa kostnader redovisade i resultaträkning	697	231
Erlagda avgifter	–1 931	–42
Vid årets slut	5 749	7 489

Totala pensionskostnader som redovisas

i koncernens resultaträkning	2010	2009
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	697	231
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	24 810	23 527
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	4 585	4 461
Summa	30 092	28 219

Aktuariella antaganden	2010	2009
Diskonteringsränta	5,2%	5,3%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	0,0%	0,0%
Framtida löneökningar	0,0%	3,0%
Framtida pensionsökningar	1,8%	1,8%

Not 32 Övriga avsättningar

	Framtida avfalls kostnader	Övriga avsättningar	Summa
Per den 1 januari 2010	31 726	104 453	136 179
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	17 353	1 319	18 672
Aktiverat som materiell anläggningstillgång	-	27 713	27 713
Omföringar	882	–882	0
Omklassifi cering från övriga skulder	40 432	-	40 432
Valutakursdifferenser	-	–4 821	–4 821
Diskonteringseffekt	1 184	1 033	2 217
Utnyttjat belopp under perioden	–1 438	–1 440	–2 878
Omräkningsdifferens	-	-	-
Per den 31 december 2010	90 139	127 375	217 514
Långfristig del	88 225	127 375	215 600
Kortfristig del	1 914	-	1 914
Summa	90 139	127 375	217 514

Framtida avfallskostnader

Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar fi nansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till kSEK 911 (0) och redovisas som långfristig bankplacering.

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betal ningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall i samband med rivning med MSEK 37,6. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 1,9 utnyttjas under 2011 och resterande för väntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2012.

I avsättningen för framtida avfallskostnader ingår även kostnader för deponering av avfall som behandlats vid koncernens anläggning i Erwin, USA. Dessa avsättningar har under året omklassifi cerats från övriga skulder och uppgår vid årets slut till MSEK 52,6 och förväntas att utnyttjas tidigast med början 2012. Koncernen gör löpande inbetalningar till spärrade bankmedel, vilka redovisas som långfristig bankplacering.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brittiska samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. Därutöver ingår fram tida kostnader för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i Sverige. Av de totala avsättningarna förväntas MSEK 0,0 utnyttjas under 2011. Resterande del av avsättningarna förväntas ut nyttjas först i samband med avveckling av verk samhet.

Not 33 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2010	2009
Av- och nedskrivningar	70 394	75 246
Strukturkostnader i UK och USA	-	30 316
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstill gångar Resultat vid avyttring av dotterbolag och andra affärs	1 240	–344
enheter	-	–6 730
Resultatandelar intressebolag	–7 260	–13 123
Omvärdering av fi nansiella innehav	–1 222	-
Förändring i avsättningar	10 306	7 880
Summa	73 458	93 245

Not 34 Eventualförpliktelser

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsent liga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförplikt elser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till kSEK 139 329 (66 836) till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa fi nansiella rapporter.

Not 35 Åtaganden

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de fi nan siella rapporterna, uppgår till följande belopp.

	2010	2009
Materiella anläggningstillgångar	14 727	17 095
Summa	14 727	17 095

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till kSEK 7 681 (11 943).

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2010	2009
Inom 1 år	4 033	5 135
Mellan 1 och 5 år	14 020	15 119
Summa	18 053	20 254

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING

Tillgångar aktiverade som fi nansiell leasing		Inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde den 1 januari 2009		6 453
Investeringar		3 365
Årets avskrivning		–130
Avyttringar och utrangeringar		–5 807
Omräkningsdifferenser		–446
Utgående bokfört värde den 31 december 2009		3 435
Ingående bokfört värde den 1 januari 2010		3 435
Investeringar		104
Årets avskrivning		–673
Avyttringar och utrangeringar		–94
Omräkningsdifferenser		-
Utgående bokfört värde den 31 december 2010		2 772
Framtida sammanlagda minimileaseavgifter	2010	2009
Inom 1 år	603	725
Mellan 1 och 5 år	2 169	2 738
Summa	2 772	3 463

Leasingkostnader avseende fi nansiell leasing uppgår under året till kSEK 673 (146). I koncernens fi nansiella leasing har tidigare ingått transportfordon i logistikverksamheten i USA. Denna avyttrades under 2009 till R&R Trucking. Kvarvarande fi nansiella leasing består av utrustning för bearbetning av stora komponenter i den svenska verksamheten.

Not 36 Avyttringar

Under innevarande år har inga avyttringar skett. Nedan sammanfattas avyttringarna under 2009.

Avyttringstidpunkt	Verksamhet	Land	Segment	Intäkter 1	Antal anställda 1
1 april 2009	AB SVAFO	Sverige	Övrigt	63 432	4
5 oktober 2009	Persondosimetri	Sverige	Global Services	4 388	4

1 Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten.

Avyttringar

Ägandet av AB SVAFO togs över av de fyra kärnkraftbolagen OKG AB, Ringhals AB, Forsmarks Kraftgrupp AB och Barsebäck Kraft AB. AB SVAFO är ett icke kommersiellt företag vars uppgift är att ta hand om historiskt avfall enligt den s k Studsviks lagen. Verksamheten har helt fi nansierats via medel ur Kärnavfallsfonden. Genom avyttringen kan Studsvik fullt ut koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Över låtelsen har skett till bokfört värde utan förpliktelser för Studsvik avseende kvarvarande anläggningar.

Som en del i Global Services strategi att fokusera på sina kärnverksamheter avytt rades Persondosimetri-verksamheten. Laboratoriet för persondosimetri är det största oberoende laboratoriet i Sverige med ca 500 kunder inom framför allt medicinskt relaterade verksamheter.

I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrad verksamhet per avyttringstidpunkten.

Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringarna	2009
Materiella anläggningstillgångar	114
Finansiella anläggningstillgångar	2 582
Kundfordringar och övriga fordringar	5 138
Leverantörsskulder och övriga skulder	–24 952
Identifi erbara tillgångar – netto	–17 118
Realisationsvinst	6 730
Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel	–10 388

AB SVAFO hade vid överlåtelsen en nettokassa på MSEK 18,4, huvudsakligen bestående av förskott från Kärnavfallsfonden. Överlåtelsen innebar att koncernens likvida medel minskade med MSEK 17,4.

Not 37 Transaktioner med närstående

Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k "Joint Venture Operating Agreement" ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Studsvik äger 15 procent av UK Nuclear Waste Management Ltd (NWM), där Studsvik i ett konsortium tillsammans med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt radioaktivt avfall i Storbritannien.

Transaktioner med intressebolag	2010	2009
Försäljning av tjänster
– THOR Treatment Technologies, LLC	6 010	9 473
– UK Nuclear Waste Management Ltd	9 822	3 584
Fordringar på närstående
– THOR Treatment Technologies, LLC	1 501	272
– UK Nuclear Waste Management Ltd	2 354	3 661
Förändring lån till närstående
– UK Nuclear Waste Management Ltd	–785	0

Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående har inte förekommit.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare

Löner och övriga förmåner 2010	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Ullberg	650	50	-	-	-	-	700
Styrelseledamöter (6)
Jan Barchan	112	-	-	-	-	-	112
Ingemar Eliasson*	112	50	-	-	-	-	162
Lars Engström	225	25	-	-	-	-	250
Anna Karinen	288	-	-	-	-	-	288
Alf Lindfors	225	-	-	-	-	-	225
Per Ludvigsson	225	75	-	-	-	-	300
Agneta Nestenborg**	112	-	-	-	-	-	112
Arbetstagarrepresentanter (4)	-	-	-	-	-	-	-
Verkställande direktören	2 813	-	-	90	1 093	-	3 996
Andra ledande befattningshavare (9)	10 333	-	834	597	2 645	5 724	20 133
– varav avgående (2)	2 652	-	300	146	393	5 724	9 215
Summa	15 095	200	834	687	3 738	5 724	26 278

* Styrelseledamot t o m den 29 april 2010.

** Styrelseledamot fr o m den 29 april 2010.

Löner och övriga förmåner 2009	Grundlön/ Styrelsearvode	Kommitté arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övriga ersättningar	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Ullberg	650	50	-	-	-	-	700
Styrelseledamöter (6)
Jan Barchan	169	-	-	-	-	-	169
Ingemar Eliasson	225	100	-	-	-	-	325
Lars Engström	225	-	-	-	-	-	225
Anna Karinen	350	-	-	-	-	-	350
Alf Lindfors	225	-	-	-	-	-	225
Per Ludvigsson	225	50	-	-	-	-	275
Arbetstagarrepresentanter (4)	-	-	-	-	-	-	-
Verkställande direktören	2 692	-	-	121	1 088	-	3 901
Andra ledande befattningshavare (9)	11 806	-	1 082	767	3 016	1 602	18 273
– varav avgående (2)	2 066	-	298	79	507	1 602	4 552
Summa	16 567	200	1 082	888	4 104	1 602	24 443

Not 38 (forts)

Ersättningar till styrelse och andra

ledande befattningshavare	2010	2009
Moderbolaget
Löner och andra ersättningar	7 863	9 171
– Varav rörlig ersättning	260	518
Pensioner	2 564	3 020
Antal personer	15	15
Dotterbolagen
Löner och andra ersättningar	13 990	10 280
– Varav rörlig ersättning	574	564
Pensioner	1 174	1 084
Antal personer	6	6
Koncernen
Löner och andra ersättningar	21 853	19 451
– Varav rörlig ersättning	834	1 082
Pensioner	3 738	4 104
Antal personer	21	21

Principer

Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommittéarvode under 2010.

Rörlig ersättning

Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2011 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av koncer nens försäljning och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras rörlig lönedel för 2011 på utfall i rela tion till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med 20–50 procent av grundlönen.

Övriga förmåner och ersättningar

Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård, hemdator etc. I övriga ersättningar ingår i huvudsak avgångsersättningar.

Finansiella instrument

Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal.

Pension

Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålders pension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollek tivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara.

Uppsägning och avgångsersättning

Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

Not 39 Händelser efter rapportperiodens slut

Ingen händelse har inträffat efter rapportperiodens slut den 31 december 2010, som bedöms väsentlig i enlighet med IAS 10.

NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING

Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.24.

Not 40 Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter fördelade
på geografi ska marknader	2010	2009
Sverige	4 239	4 213
Europa, exklusive Sverige	4 174	3 941
Nordamerika	2 106	3 004
Summa	10 519	11 158

Not 41 Ersättningar till anställda

		2010		2009
	Löner och andra ersättn (varav rörlig ersättn)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)	Löner och andra ersättn (varav rörlig ersättn)	Sociala kostnader (varav pensions kostnader)
Styrelsen och verkställande	5 293	2 718	4 971	1 959
direktören	(-)	(1 201)	(-)	(1 083)
Övriga anställda	6 088	5 121	9 669	8 409
	(356)	(2 620)	(600)	(4 577)
Summa	11 381 (356)	7 839 (3 821)	14 640 (600)	10 368 (5 660)

Se vidare not 38.

Not 42 Kostnader fördelade per kostnadsslag

	2010	2009
Inköp av material och tjänster	17 572	19 205
Personalkostnader	19 383	22 646
Avskrivningar	272	317
Summa	37 227	42 168

I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med:

2009
1 558
871

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsupp gifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 43 Avskrivningar

		2010		2009
	Enligt plan	Bokförd	Enligt plan	Bokförd
Inventarier och verktyg	272	272	317	317
Summa	272	272	317	317

Not 44 Operationella leasingavtal

	2010	2009
Förfaller till betalning inom ett år	932	1 324
Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år	1 674	428
Summa	2 606	1 752

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor.

Not 45 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2010	2009
Räntor	10 528	10 948
Erhållna utdelningar	21 422	32 050
Kursdifferenser	2 422	2 645
Summa	34 372	45 643
Varav avseende koncernföretag
Räntor	10 495	10 638
Erhållna utdelningar	21 422	32 050
Summa	31 917	42 688

Not 46 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2010	2009
Räntor	7 482	10 877
Kursdifferenser	3 874	3 154
Övriga fi nansiella kostnader	-	189
Summa	11 356	14 220
Varav avseende koncernföretag
Räntor	473	462
Summa	473	462

Not 47 Bokslutsdispositioner

	2010	2009
Upplösning av periodiseringsfond	-	2 510
Summa	-	2 510

Not 48 Inkomstskatt

	2010	2009
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets resultat	7 027	7 402
Justering avseende tidigare år	164	183
Summa	7 191	7 585
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–295	400
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	-	–156
Summa	–295	244
Summa inkomstskatt	6 896	7 829

Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (26,3) procent. Inkomstskatten på moderbolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande.

Not 48 (forts)

	2010	2009
Resultat före skatt	–2 549	2 903
Skatt enligt gällande skattesats	670	–764
Ej skattepliktiga intäkter	5 964	8 429
Ej avdragsgilla kostnader	–242	–263
Uppskjuten skattefordran avseende pensioner	322	235
Justering tidigare års taxering	164	183
Övrigt	18	9
Summa	6 896	7 829

Till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent, som gäller från den 1 januari 2009, räknades de berörda redovisade värdena för uppskjuten skatt om i bokslutet för 2009.

Vägd genomsnittlig skattesats var 270 (–270) procent, huvudsakligen som en effekt av mottagen utdelning från dotterbolag (not 45).

Not 49 Materiella anläggningstillgångar

	2010	2009
Inventarier och verktyg
Ingående anskaffningsvärde	1 771	1 771
Försäljningar och utrangeringar	–19	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 752	1 771
Ingående avskrivningar	–1 384	–1 067
Årets avskrivningar	–272	–317
Försäljningar och utrangeringar	14	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 642	–1 384
Utgående planenligt restvärde	110	387

Not 50 Finansiella anläggningstillgångar

	2010	2009
Aktier i dotterbolag
Ingående anskaffningsvärde	855 461	822 068
Aktieägartillskott	21 483	34 393
Försäljning	-	–1 000
Utgående anskaffningsvärde	876 944	855 461
Ingående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående nedskrivningar	–42 949	–42 949
Utgående värde	833 995	812 512

Fordringar hos koncernföretag

Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen

– Ingående anskaffningsvärde	166 338	169 314
– Avgående/tillkommande poster	–4 602	7 825
– Valutakursdifferenser	–5 743	–10 801
Utgående värde	155 993	166 338
Lån till Studsvik UK Ltd
– Ingående anskaffningsvärde	100 528	52 048
– Tillkommande poster	24 099	85 537
– Omvandling till aktieägartillskott	–19 388	–34 393
– Valutakursdifferenser	–9 672	–2 664
Utgående värde	95 567	100 528
Andra långfristiga fordringar
– Ingående anskaffningsvärde	13 052	12 148
– Tillkommande poster	1 185	904
– Omvärdering till verkligt värde	1 487	-
– Valutakursdifferenser	–231	-
Utgående värde	15 493	13 052

Not 51 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2010	2009
Förutbetalda hyror	278	211
Förutbetalda försäkringspremier	176	-
Övrigt	711	802
Summa	1 165	1 013

Not 52 Aktier och andelar i dotterbolag

			Antal
	Kapital andel i %	Rösträtts andel i %	andelar/ aktier		Nominellt värde	Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Studsvik Holding, Inc.	100	100	2 000		kUSD 25 372 568 747
Studsvik Nuclear AB	100	100	5 000		kSEK 50 000 133 400
Studsvik Scandpower, Inc.	79	79	1 503	kUSD	149	984
Studsvik Scandpower AB	91	91	910	kSEK	91	603
Studsvik Japan Ltd	100	100	10 000		kJPY 10 000	373
Studsvik Germany GmbH	100	100		kEUR	26	241
Studsvik Verwaltungs
GmbH	100	100		kEUR	26	261
Studsvik UK Ltd	100		100 1 022 500	kGBP		1 023 111 280
Studsvik Instrument
Systems AB	100	100	17 000		kSEK 17 000	18 106
Summa						833 995

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte

	Organisationsnummer	Säte
Studsvik Nuclear AB	556051-6212	Nyköping, Sverige
ALARA Holding i Skultuna AB	556573-6591	Nyköping, Sverige
ALARA Engineering AB	556514-8177	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower, Inc.	36-3088916	Boston, USA
Studsvik Scandpower AB	556137-8190	Nyköping, Sverige
Studsvik Scandpower AS	008797.45012	Kjeller, Norge
Studsvik Scandpower GmbH	HRB 4839	Norderstedt, Tyskland
Studsvik Scandpower Suisse GmbH	CH400.4.021.112.4	Fischbach-Göslikon,
		Schweiz
Studsvik Japan Ltd		Tokyo, Japan
Studsvik Holding, Inc.	35-3481732	Erwin, USA
Studsvik, Inc.	36-2999957	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility Erwin,	36-4063922	Erwin, USA
LLC
RACE Holding, LLC	20-2472653	Erwin, USA
Studsvik Processing Facility	62-1801098	Erwin, USA
Memphis, LLC
Studsvik Logistics, LLC	77-0631902	Erwin, USA
Studsvik Germany GmbH	HRB 504467	Mannheim, Tyskland
Studsvik Verwaltungs GmbH	HRB 504468	Mannheim, Tyskland
Studsvik GmbH & Co. KG	HRA 503411	Mannheim, Tyskland
Studsvik SAS	504440330	Paris, Frankrike
Studsvik UK Ltd	0477 2229	Newcastle, England
Studsvik Alpha Engineering Ltd	0365 8198	Newcastle, England
Studsvik Instrument Systems AB	556197-1481	Nyköping, Sverige

Not 53 Skulder till kreditinstitut

	2010	2009
Banklån
Långfristig del	37 518	144 398
Kortfristig del	98 215	57 484
Summa	135 733	201 882

Not 54 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2010	2009
Semesterlöneskuld	1 673	1 359
Upplupna löner	802	614
Upplupna sociala avgifter	4 568	4 681
Upplupna utgiftsräntor	551	436
Övriga	-	88
Summa	7 594	7 178

Not 59 Kassafl öde från rörelsen

Poster som inte ingår i kassafl ödet	2010	2009
Avskrivningar	272	317
Verkligt värde-vinster	–1 256	-
Övriga poster	34	-
Summa	–950	317

Not 60 Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen.

	2010	2009
Inköp	10%	7%
Försäljning	100%	100%

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör

Verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 12 måna der vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvar ande 12 månadslöner. Om Studsvik skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. Se vidare not 38.

Not 61 Antal anställda

			2010	2009
Kvinnor			5	5
Män			6	7
Summa			11	12
		2010		2009
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare	Antal på balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	11	7	11	8
Verkställande direktör och andra ledande befattnings
havare	3	3	3	3

Not 62 Investering i dotterbolag

	2010	2009
Aktieägartillskott	21 483	34 393
Summa	21 483	34 393

Aktieägartillskott till Studsvik UK Ltd år 2010 genom omvandling av lån, upplupna räntor och andra fordringar.

Not 55 Ställda säkerheter

	2010	2009
Aktier i dotterbolag	111 782	90 299
Summa	111 782	90 299

Not 56 Ansvarsförbindelser

	2010	2009
Garantier	393	830
Ansvarförbindelser avseende försäkringar	3 030	2 989
Summa	3 423	3 819

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen skuld.

Not 57 Derivatinstrument

		2010		2009
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt	2 933	628	-	35

Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen.

Utestående valutakontrakt/terminer 2010-12-31

	UTFLÖDESVALUTOR		INFLÖDESVALUTOR
Förfalloår	EUR 000	USD 000	GBP 000	USD 000
2011 Belopp	1 000	90	7 260	5 430
Snittkurs	9,034	6,661	10,868	6,824
Omräknat till verkligt värde	9 016	596	78 387	36 822

Not 58 Investeringar i materiella anläggningstillgångar

	2010	2009
Inventarier och verktyg	-	-
Summa	-	-

Inga investeringar har gjorts under året.

Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 26 april 2011. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nyköping den 8 mars 2011

Anders Ullberg Anna Karinen Jan Barchan Ordförande Vice ordförande Ledamot

Lars Engström Maria Lindberg Alf Lindfors Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Per Ludvigsson Roger Lundström Agneta Nestenborg Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot

Magnus Groth

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Auktoriserad revisor

STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2010 53

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB (publ), för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 5–53. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktie bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen, ett fl ertal svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt infl ytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkning, besluta om hur det ekonomiska resultatet ska disponeras samt välja styrelse och revisorer.

Antalet aktieägare den 31 december 2010 var 4 216. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning samt eventuella bemyndiganden för styrelsen att ge ut eller förvärva aktier framgår av förvaltningsberättelsen, sidan 18.

Vid årsstämman i april 2010 deltog 38 aktieägare med totalt 23,4 (52,8) procent av antalet röster i bolaget. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning samt beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet. Till ny ledamot i styrelsen valdes Agneta Nesten borg. Hon efterträdde Ingemar Eliasson, som hade avböjt omval. Övriga ledamöter omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ord förande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman fi nns på bolagets hemsida.

Valberedning

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning.

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrel sens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Som valberedning valde årsstämman Jan Barchan (Briban Invest AB), Peter Rudman (Nordeas fonder ), Bill Tunbrant (representant för familjen Karinen) samt Anders Ullberg (styrelseordförande). Valberedningen utsåg Bill Tunbrant till ordförande och hade två sammanträden. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses.

Styrelsens sammansättning

Studsvik ABs styrelse består av sju bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna presen teras på sidorna 58–59.

De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Jan Barchan, Anna Karinen och Per Ludvigsson, är oberoende av större aktieägare.

Ordförande

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor allt efter behov.

Styrelsens arbete

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medlemmar ur koncernens ledningsgrupp deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens sekreterare.

Under 2010 hade styrelsen 7 sammanträden, inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning till årsstämman. Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan.

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte.

Styrelsen ägnade under 2010 särskild uppmärksamhet åt den USA-baserade verksamheten, som efter ett starkt första kvartal 2010 drabbades av produktionsbortfall på grund av brist på transportkapacitet. Verksamhetens risker har analyserats, varefter åtgärder att minimera dessa har beslutats. Den globala finanskrisen slog under 2010 med full kraft mot Storbritannien. Styrelsen har ingående analyserat koncernens brittiska verksamhet och beslut har fattats för att anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar. Koncernens strategiska position har behandlats och beslut om strategisk inriktning för perioden 2011–2013 har tagits.

Bolagets revisorer rapporterade vid två sammanträden under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet, delårsbokslutet samt internkontrollen. Vid ett av dessa gavs styrelsen tillfälle att diskutera med revisorerna utan att företagsledningen närvarade.

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen.

Policies, riktlinjer och instruktioner

Styrelsen reviderar och fastställer årligen koncernens policies och riktlinjer samt koncernens uppförandekod. Uppförandekoden, som finns att tillgå på Studsviks hemsida, syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden.

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik (IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga på koncernens intranät.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga

anställningsvillkor till koncernledningen. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen.

Revisionsutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott för att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utgörs av Per Ludvigsson (ordförande), Lars Engström samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. Under året har utskottet, förutom koncernens kvartalsrapporter, tagit del av och behandlat rapporter från genomförda internrevisioner. Utskottet har löpande uppdaterats på utvecklingen i pågående uppdrag till fast pris, behandlat metoder för kalkylering och riskanalys, koncernens finansiering samt beslutat om rutiner för upphandling av andra tjänster än revision från det utsedda revisionsbolaget.

Bolagets revisorer har till utskottet rapporterat sina iakttagelser från granskningen av "hard-close" och internkontroll, som genomfördes i anslutning till boksluten för andra och tredje kvartalen. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fyra sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2010 uppgick till 2 149 000 (2 268 750) kronor. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år och ordinarie ledamot 225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 00 kronor per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet utgår ingen ersättning.

Revisorer

På årsstämman 2007 utsågs det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2011. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Magnus Brändström. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2010 se not 8, sidan 36.

VD och koncernledning

VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar information och beslutsunderlag till styrelsen och är föredragande vid styrelsens möten. VD har utsett en koncernledning

Styrelseledamöter	Invald	Närvaro	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Oberoende av bolag	Oberoende av ägare	Arvode kSEK
Anders Ullberg, ordförande	2007	7/7	1/1	4/4	ja	ja	700
Anna Karinen, vice ordförande	2003	7/7	1/1		ja	nej	288
Jan Barchan	2004	4/7	1/1		ja	nej	112
Ingemar Eliasson	2002	3/7		2/4	ja	ja	162
Lars Engström	2008	6/7		2/4	ja	ja	250
Alf Lindfors	2006	7/7			ja	ja	225
Per Ludvigsson	2007	7/7		4/4	ja	nej	300
Agneta Nestenborg	2010	4/7			ja	ja	112
Maria Lindberg	2006	6/7
Roger Lundström	2005	5/7

bestående av vice VD tillika ekonomidirektör, chefen för koncernfunktion företagsförvärv och projekt samt cheferna för de fem segmenten. VD och koncernledning presenteras på sidorna 60–61.

Koncernledningen sammanträder veckovis för uppföljning av den operativa och finansiella utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att behandla frågor av mer strategisk och långsiktig natur. VD och staber är placerade i Nyköping. I enlighet med de policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finansiella resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information, IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller med koncernens operativa segment. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen. Dotterbolagsstyrelserna följer bolagens löpande verksamhet och fastställer affärsplan och budget.

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Segmentscheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina bolag samt ansvarar även för att synergier mellan koncernens olika enheter tas tillvara.

Intern kontroll

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att:

• • Bolagets mål och strategier följs upp
• • Aktieägarnas intressen skyddas
• • Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten
• • Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen av den interna kontrollen görs av Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek och komplexitet. Granskningen utgår från en övergripande riskanalys samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Koncernen har relativt få operativa enheter med i huvudsak väl inarbetade processer. Struktur- och styrdokument i form av policies, riktlinjer och instruktioner har upprättats för att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen. Dessa omfattar bland annat:

• • Attestinstruktion
• • Budget- och affärsplanering
• • Cash management
• • Finansiell rapportering
• • Finansiering
• • Investeringar och förvärv
• • Projektstyrning och riskanalys
• • Riskhantering och försäkringar
• • Valutasäkring

Kontrollaktiviteter utförs löpande av koncernens controllerorganisation samt på bolagsnivå inom de olika delarna av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna utförs med fokus på kända risker, men också för att identifiera och korrigera eventuella fel och avvikelser. Processer och system granskas fortlöpande för att identifiera förbättringspotential.

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete)

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom koncernen. För Studsvik innebär Corporate Responsibility ett åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är hörnstenen i ansvarsarbetet.

Studsvik har upprättat en separat Corporate Responsibilityrapport för 2010 enligt nivå B i Global Reporting Initiative (GRI) som publiceras på www.studsvik.se.

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 55–57 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten

har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 14 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer

Anders Ullberg

Danderyd, född 1946 Ordförande sedan 2007 Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål. Styrelseordförande i Boliden och Eneqvistbolagen samt styrelseledamot i Atlas Copco, Beijer Alma, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och ledamot av Kollegiet för svensk bolagsstyrning Utbildning: Civilekonom Innehav: 30 000 aktier

Anna Karinen

Sparreholm, född 1963 Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 2007 Egen verksamhet inom bland annat kommersiell fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens Flenskontor Utbildning: Jur kand Innehav: 1 327 492 aktier

Jan Barchan

Malmö, född 1946 Ledamot sedan 2004 VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i ConnectBlue AB samt styrelseledamot i TAT AB, Assistera AB och Skånemejerier Utbildning: Civilekonom Innehav: 1 283 492 aktier

Lars Engström

Örebro, född 1963 Ledamot sedan 2008 VD och koncernchef i Munters AB Utbildning: Civilingenjör Innehav: 3 500 aktier

Alf Lindfors

Östhammar, född 1946 Ledamot sedan 2006 Senior adviser, tidigare chef för affärsområde Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i reaktorteknologi Innehav: 0 aktier

Per Ludvigsson

Råå, född 1943 Ledamot sedan 2008 Styrelseordförande Inter IKEA-koncernen samt styrelseledamot i IKANO och Briban Invest AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 3 000 aktier

Agneta Nestenborg

Södra Sandby, född 1961 Ledamot sedan 2010 Divisionschef Hydro Power, Vattenfall Power Consultant AB Utbildning: Fil dr samt MBA Innehav: 1 000 aktier

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Maria Lindberg

Nyköping, född 1964

Ledamot sedan 2006, suppleant 1999–2006 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som Senior Specialist vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi Innehav: 200 aktier

Roger Lundström

Nyköping, född 1966 Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 Representant för Unionen, verksam inom mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Maskiningenjör Innehav: 0 aktier

Lena Bergström

Nyköping, född 1970 Suppleant sedan 2008 Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam som affärsansvarig inom avfallshanteringen vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilekonom Innehav: 0 aktier

Per Ekberg

Nyköping, född 1959 Suppleant sedan 2006 Representant för Unionen, verksam inom avdelningen för materialforskning vid Studsvik Nuclear AB Utbildning: Elkraftteknik Innehav: 100 aktier

REVISOR

Magnus Brändström Född 1962 Auktoriserad revisor, Pricewaterhouse-Coopers AB, Stockholm Revisor i Studsvik sedan 2003

Anders Ullberg Alf Lindfors

Jan Barchan

Lars Engström

Per Ludvigsson Anna Karinen Roger Lundström

Agneta Nestenborg

Lena Bergström

Per Ekberg

Koncernledning

Magnus Groth

Verkställande direktör och koncernchef Utbildning: Civilingenjör och civilekonom Född: 1963 Anställningsår: 2005 Bakgrund: Vattenfall AB, Enron Nordic Energy AS, Boston Consulting Group Styrelseuppdrag: ledamot i Acando AB och Pilum AB Innehav: 3 200 aktier

Jerry Ericsson

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör Utbildning: Civilekonom Född: 1951 Anställningsår: 1984 Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika branscher, i företagsledande position sedan 1978 Innehav: 16 600 aktier

Sten-Olof Andersson

Chef Studsvik Tyskland samt direktör koncernövergripande projekt och företagsförvärv Utbildning: Ingenjör Född: 1955 Anställningsår: 1996 Bakgrund: Projektledning och internationell försäljning inom ABBs segment för kraftgenerering, VD-positioner i dotterbolag inom Studsvikkoncernen Innehav: 5 800 aktier

Magnus Arbell

VD Studsvik Nuclear AB Utbildning: Civilingenjör materialteknologi Född: 1963 Anställningsår: 2008 Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken AB, VD Kverneland Group Sverige, utvecklingsingenjör ABB Atom, ordförande i Sörmlands Provinsbank Innehav: 0 aktier

Mats Fridolfsson

Chef Studsvik Sverige Utbildning: Systemvetare, eftergymnasial utbildning i Norrköping samt Linköpings universitet Född: 1962 Anställningsår: 2010 Bakgrund: Alstom Power Sweden AB, bl a som platschef på Oskarshamns kärnkraftverk, Flextronics Innehav: 0 aktier

Lewis Johnson

Chef Studsvik USA Utbildning: Master of International Business Administration Född: 1962 Anställningsår: 2007 Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc Innehav: 0 aktier

Sam Usher

Chef Studsvik Storbritannien Utbildning: MEng Chemical Engineering, MSc Engineering Management, CEng Chartered Engineer Född: 1969 Anställningsår: 2008 Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, Business, Project and Strategic Development Manager, AMEC Innehav: 0 aktier

Magnus Groth

Sten-Olof Andersson

Magnus Arbell

Lewis Johnson Sam Usher

Mats Fridolfsson

Femårsöversikt

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2006	2007	2008	2009	2010
Försäljningsintäkter	1 219,6	1 314,7	1 285,9	1 216,3	1 344,1
Kostnad för sålda tjänster	–906,5	–1 000,1	–986,3	–949,4	–1 027,2
Bruttoresultat	313,1	314,6	299,6	266,9	316,9
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–44,6	–53,8	–52,1	–52,0	–52,8
Administrationskostnader	–164,2	–180,4	–194,8	–201,1	–186,6
Forsknings- och utvecklingskostnader	–39,8	–41,8	–44,8	–46,1	–40,3
Andel i intressebolags resultat före skatt	-	-	8,5	13,1	7,3
Övrigt, netto	6,8	23,5	–3,7	–10,8	–11,1
Rörelseresultat	71,3	62,1	12,7	–30,0	33,4
Finansiella poster, netto	–14,2	–16,1	–12,0	–19,7	–19,1
Resultat efter finansiella poster	57,1	46,0	0,7	–49,7	14,3
Skatt på årets resultat	–22,3	1,2	0,4	14,5	–10,3
ÅRETS RESULTAT	34,8	47,2	1,1	–35,2	4,0

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2006	2007	2008	2009	2010
Tillgångar
Goodwill	304,7	311,7	363,0	342,3	313,4
Övriga anläggningstillgångar	523,6	530,9	661,5	720,8	701,2
Kundfordringar	189,2	206,0	201,7	228,3	239,7
Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar	92,3	120,5	136,9	87,2	104,3
Likvida medel och kortfristiga placeringar	247,6	176,9	147,7	74,7	68,4
Summa tillgångar	1 357,4	1 346,0	1 510,8	1 453,3	1 427,0
Eget kapital och skulder
Eget kapital	558,7	568,4	610,5	540,9	520,5
Innehav utan bestämmande inflytande	-	3,4	0,3	0,3	0,3
Långfristiga räntebärande skulder	307,4	196,4	350,5	284,5	146,0
Långfristiga icke räntebärande skulder	109,7	110,2	137,0	181,3	273,0
Kortfristiga räntebärande skulder	39,8	122,3	37,7	85,4	129,9
Kortfristiga icke räntebärande skulder	341,8	345,3	374,8	360,9	357,3
Summa eget kapital och skulder	1 357,4	1 346,0	1 510,8	1 453,3	1 427,0

KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG

Belopp, MSEK	2006	2007	2008	2009	2010
Rörelseresultat	71,3	62,1	12,7	–30,0	33,4
Återläggning av avskrivningar	53,8	60,1	67,2	75,2	68,6
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–3,1	–22,6	–6,2	18,0	4,8
Kassaflöde från rörelsen	122,0	99,6	73,7	63,2	106,8
Finansiella poster, netto	–14,1	–16,1	–13,0	–21,4	–15,7
Skatt	–2,4	–6,8	1,2	–3,1	–12,3
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital	105,5	76,7	61,9	38,7	78,8
Förändringar i rörelsekapital	–1,4	–37,7	–32,4	–17,3	28,7
Kassaflöde före investeringar	104,1	39,0	29,5	21,4	107,5
Investeringar	–344,7	–122,4	–103,3	–83,1	–52,8
Kassaflöde efter investeringar	–240,6	–83,4	–73,8	–61,7	54,7

DATA PER AKTIE	2006	2007	2008	2009	2010
Efter nyemission och aktieägartillskott
Antal aktier vid periodens slut	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Genomsnittligt antal aktier	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611	8 218 611
Resultat per aktie före utspädning, SEK	4,24	5,65	–0,05	–4,28	0,49
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	4,24	5,65	–0,05	–4,28	0,49
Eget kapital per aktie, SEK	67,97	69,58	74,32	65,82	63,37

FINANSIELLA NYCKELTAL	2006	2007	2008	2009	2010
Marginaler
Rörelsemarginal, %	5,8	4,7	1,0	neg	2,5
Vinstmarginal, %	4,7	3,5	0,1	neg	1,1
Räntabilitet
Räntabilitet på operativt kapital, %	13,0	9,0	1,6	neg	4,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	11,3	7,9	2,1	neg	4,4
Räntabilitet på eget kapital, %	6,2	8,2	0,2	neg	0,8
Kapitalstruktur
Operativt kapital, MSEK	658,3	713,6	851,3	836,5	729,3
Sysselsatt kapital, MSEK	905,8	890,5	999,0	911,2	797,7
Eget kapital, MSEK	558,7	571,8	610,8	541,2	520,8
Räntebärande nettoskuld, MSEK	99,6	141,8	240,5	295,3	208,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,4	0,5	0,4
Räntetäckningsgrad, ggr	2,5	2,9	1,0	neg	1,6
Soliditet, %	41,2	42,5	40,4	37,2	36,5
Kassaflöde
Självfinansieringsgrad, ggr	0,3	0,3	0,2	0,3	2,1
Investeringar, MSEK	344,7	127,3	108,4	81,6	25,6
Anställda
Medelantal anställda	1 279	1 141	1 130	1 132	1 169
Försäljningsintäkter per anställd, MSEK	1,0	1,2	1,1	1,1	1,1

Nyckeltalsdefinitioner

Eget kapital

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ingående plus utgående eget kapital dividerat med två.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.

Investeringar

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Medelantal anställda

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång.

Försäljningsintäkter per anställd

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Operativt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två.

P/E-tal

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar.

Soliditet

Eget kapital inklusive innehav utan bestäm mande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ingående plus utgående sysselsatt kapital dividerat med två.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntebärande nettoskuld

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av försäljningsintäkterna.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av försäljningsintäkterna.

Worldwide

SVERIGE Studsvik AB Box 556 611 10 Nyköping Besöksadress: V Trädgårdsgatan 38, Nyköping Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 00

Studsvik Nuclear AB 611 82 Nyköping Besöksadress: Studsvik Tfn: 0155 22 10 00 Fax: 0155 26 30 70

Studsvik Scandpower AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 41 57 70

ALARA Engineering AB Stensborgsgatan 4 721 32 Västerås Tfn: 021 448 07 61

FRANKRIKE

Studsvik SAS Centre d'Affaires EURIPOLE 17 rue de Sancey ZA des Vauguillettes III F-89100 Sens Frankrike Tfn.: +33 3 86 66 60 75 Fax: +33 3 86 66 60 76

JAPAN

Studsvik Japan Ltd Nakamura Bldg. 3F 2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku Tokyo 150-0002 Japan Tfn: +81 3 5464 3771 Fax: +81 3 5464 3708

NORGE

Studsvik Scandpower AS P.O. Box 15 NO-20027 Kjeller Norge Besöksadress: Instituttveien 10, Kjeller Tfn: +47 648 445 30 Fax: +47 648 445 31

SCHWEIZ

Studsvik Scandpower Suisse GmbH Klausenstrasse 21 CH-5525 Fischbach-Göslikon Schweiz Tfn: +41 79 319 1501

STORBRITANNIEN Studsvik UK Ltd Unit 14, Princes Park Fourth Avenue Team Valley Trading Estate Gateshead Tyne & Wear NE11 0NF England Tfn: +44 191 482 1744 Fax: +44 191 482 1747

TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt Tyskland Tfn: +49 40 3098 088 10 Fax: +49 40 3098 088 88

Studsvik GmbH & Co. KG Karlsruher Str. 20 DE-75179 Pforzheim Tyskland Tfn: +49 7231 58695 01 Fax: +49 7231 58695 02

USA

Studsvik Scandpower, Inc. 1087 Beacon Street, Suite 301 Newton, MA 02459-1700 USA Tfn: +1 617 965 7450 Fax: +1 617 965 7549

Studsvik, Inc. 5605 Glenridge Dr, NE Suite 705 Atlanta, GA 30342 USA Tfn: +1 404 497 4900 Fax: +1 404 497 4901

Studsvik Processing Facility

Memphis, LLC 2550 Channel Ave P.O. Box 13143 Memphis, TN 38113 USA Tfn: +1 901 775 0690 Fax: +1 901 775 0629

Studsvik Processing Facility Erwin, LLC 151 T.C. Runnion Rd Erwin, TN 37650 USA Tfn: +1 423 735 6300 Fax: +1 423 743 0794

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2010 Org nr 556501-0997

© Studsvik AB (publ)

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ).

Produktion: Meze Design Group AB, Comir AB Foto: Jan Lindblad Jr, Janne Höglund, Mattias Bardå m fl Tryck: Österbergs Tryckeri

Studsvik AB (publ)

Västra Trädgårdsgatan 38 Box 556, 61110 Nyköping Telefon 0155-2210 00 www.studsvik.se