Stora Enso Oyj

7437000ZP669LKUTZ738-2021-02-10 7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31iso4217:EUR7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31iso4217:EURxbrli:shares7437000ZP669LKUTZ7382020-12-317437000ZP669LKUTZ7382019-12-317437000ZP669LKUTZ7382018-12-317437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382018-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382019-01-012019-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Stora Enso Oyj Bokslut och verksamhetsberättelse 1.1. – 31.12.2020 Stora Enso Kanalkajen 1 Box 309 FI-00101 Helsingfors, Finland Tel: + 358 20 46 131 www.storaenso.com Business ID 1039050-8 VAT No FI 10390508 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse Koncernredovisning Koncernredovisning Koncernens totalresultat Koncernens rapport över finansiell ställning Koncernens kassaflödesanalys Förändringar i eget kapital Noter till koncernredovisningen Moderbolagets bokslut Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets kassaflödesanalys Noter till moderbolagets bokslut Underteckningar på bokslut Revisorernas yttrande * Verksamhetsberättelsen är inte reviderad. Alla siffror i verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror tillsammans inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen på svenska är inofficiella översättningar. I händelse av variationer i innehållet mellan versionerna äger den finska versionen företräde. Verksamhetsberättelsen är inte reviderad. Stora Enso – presentation Som en del i bioekonomin är Stora Enso en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Bland våra kunder finns förpackningstillverkare, varumärkesägare, pappers- och kartongtillverkare, förlag och tidningar, detaljhandlare, tryckerier, konverteringsföretag, snickerier och byggföretag. Våra fiberbaserade material är förnybara, återvinningsbara och fossilfria. Våra lösningar erbjuder koldioxidsnåla alternativ till produkter baserade på icke förnybara resurser. Vi menar att allt som tillverkas av fossilbaserade material i dag kan tillverkas av träd imorgon. Stora Enso hade i genomsnitt 24 455 medarbetare under 2020. Omsättningen uppgick år 2020 till 8,6 miljarder EUR och det operativa rörelseresultatet till 650 MEUR. Stora Ensos aktier är noterade på Nasdaq Helsinki Oy (STEAV, STERV) och Nasdaq Stockholm AB (STE A, STE R). Marknadsläge och leveranser Den globala efterfrågan på kartong har fortsatt att vara stabil under året. Pandemin har inneburit utmaningar för många av våra slutkunder, men främjade efterfrågan på basvaror som läkemedel och livsmedel. Efterfrågan i Asien var starkare än på de mognare europeiska och nordamerikanska marknaderna. Den globala efterfrågan på wellpappråvara ökade något trots minskad produktion på grund av pandemin. Skiftet i utgifter från tjänster till varor och en stark e-handelstillväxt kompenserade för förlusterna i tillverkningen. Förbrukningen av wellpappråvara var stabil i Europa medan den ökade i Amerika och Kina, samtidigt som den minskade i andra delar av Asien. Efterfrågan på wellpappförpackningar på våra huvudmarknader i Europa minskade något (-2 %) på grund av pandemin. Den tydliga minskningen i industriproduktionen under det första halvåret kompenserades till viss del av stark e-handel samt livsmedels- och detaljhandelsförsäljning. Tillverkningssektorn återhämtade sig snabbt under det andra halvåret. Den globala efterfrågan på kemisk marknadsmassa ökade med 2,6 % under 2020. Leveranserna av barrvedsmassa minskade med 3,4 % medan leveranserna av lövvedsmassa ökade med 8,5 % jämfört med 2019. Den globala efterfrågan på marknadsmassa ökade i Asien, särskilt i Kina, och Nordamerika medan den sjönk i Europa. Under 2020 ökade den globala kapaciteten för kemisk marknadsmassa med 0,9 %. Barrvedsmassakapaciteten minskade med 1,1 % medan lövvedsmassakapaciteten ökade med 1,8 %. Totalt sett låg balansen mellan leverans och kapacitet på 89 %, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019. I slutet av 2020 nådde de globala massalagren nästan balans efter att ha varit höga sedan 2018. Under 2020 sjönk priserna på den globala massamarknaden, lagren var i allmänhet fulla och vi upplevde en tydlig minskning av efterfrågan i segmentet skriv- och kopieringspapper på grund av nedstängningar och recession orsakad av pandemin. En ökad efterfrågan på tissue och förpackningsmaterial innebar en stabil efterfrågan på marknadsmassa. Den globala förbrukningsnivån av sågade trävaror minskade från 2019 års nivåer med ungefär 2 % under 2020 jämfört med uppskattningarna av marknaden. På grund av covid-19 minskade leverantörerna sin produktion, särskilt under det andra kvartalet. I Europa beräknades minskningen på marknaden till 2,8 % och i Nordamerika till 3,1 %. Lägre lagernivåer ledde till en positiv prisutveckling under årets senare del. Byggverksamhet och hemmafixarmarknaden innebar att efterfrågan hölls på en hög nivå i de flesta länder under 2020 trots nedstängningar. I USA ledde den begränsade tillgången till stora prisökningar under den andra halvan av 2020. I Australien var efterfrågan ganska stabil under året och marknaden hölls i balans, vilket innebar att prisvariationerna var måttliga. Den japanska bostadsmarknaden minskade med 10 % under 2020, men färre leveranser från Europa och Nordamerika ledde till brist på produkter och en bättre marknadsbalans i slutet av året. År 2020 var ett svårt år för pappersmarknaden. Efterfrågan på papper minskade kraftigt på grund av pandemin utöver den fortsatta strukturella nedgången. Efterfrågan på papper i Europa minskade med 18 % under 2020 jämfört med föregående år. Den oförutsedda minskningen av efterfrågan på den europeiska pappersmarknaden har lett till att marknadens balans mellan utbud och efterfrågan har blivit ofördelaktig för papperstillverkarna. Detta har i sin tur inneburit lägre papperspriser. I Nordamerika minskade efterfrågan med 22 % och i Asien med 13 % jämfört med 2019. Papperskonsumtionen i världen var 17 % lägre 2020 än 2019. Variationen mellan olika papperskvaliteter var dock stor. Minskningen av den globala efterfrågan på obestruket papper var 14 %, medan efterfrågan på tidningspapper och bestruket mekaniskt papper minskade med 25 %. Produktion och externa leveranser 2020 2019 Förändring % 2020–2019 Leveranser av konsumentkartong, 1 000 ton 2 742 2 811 -2,4 % Produktion av konsumentkartong, 1 000 ton 2 759 2 775 -0,6 % Leveranser av wellpappråvara, 1 000 ton 970 943 2,9 % Produktion av wellpappråvara, 1 000 ton 1 304 1 303 0,1 % Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2 902 925 -2,5 % Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2 1 004 1 033 -2,8 % Leveranser av massa, 1 000 ton 2 443 2 362 3,4 % Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 4 692 4 918 -4,6 % Leveranser av virke, 1 000 m3 11 469 11 717 -2,1 % Leveranser av papper, 1 000 ton 3 106 4 130 -24,8 % Produktion av papper, 1 000 ton 3 034 4 065 -25,4 % 1 Uppskattad konsumtion av kartong, papper, massa och sågade barrträvaror 2020 Milj. ton Europa Nordamerika Asien och Oceanien Konsumentkartong 10,8 9,2 24,5 Wellpappråvara 33,7 31,9 82,9 Wellpapp (miljarder m2)1 10,6 n/a n/a Kemisk marknadsmassa 16,0 7,7 36,5 Sågade barrträvaror (milj. m3) 94,4 93,7 n/a Tidningspapper 4,0 1,7 6,7 Obestruket journalpapper 2,4 0,8 0,1 Bestruket journalpapper 3,1 1,4 2,1 Bestruket finpapper 3,2 2,4 9,0 Obestruket finpapper 6,1 5,8 18,4 1 Europeiska huvudmarknader (Baltikum, FI, PL, RU, SE) Källa: Source: Afry Smart, ICCA, RISI, Numera, Euro-Graph, PPPC, EPIS, Hawkings Wright, Stora Enso, UNECE Koncernens externa leveranser inom konsumentkartong uppgick till totalt 2 742 000 ton, vilket är en minskning med 69 000 ton eller 2,4 % jämfört med föregående år. Detta beror på lägre volymer i Europa. De externa leveranserna av wellpappråvara ökade med 27 000 ton eller 2,9 %, från 943 000 ton till 970 000 ton, främst på grund av större leveranser av återvunnen wellpappråvara. De externa wellpappleveranserna i Europa minskade något till 902 miljoner m2. Leveranserna av marknadsmassa ökade med 81 000 ton, eller 3,4 %, till rekordhöga 2 443 000 ton, främst på grund av ökade leveranser av marknadsmassa i divisionen Packaging Materials. De externa leveranserna av träprodukter minskade med 226 000 m3 eller 4,6 % till 4 692 000 m3, där stängningen och avyttringen av sågverken i finska Kitee och tyska Pfarrkirchen hade en negativ inverkan. De externa pappersleveranserna uppgick till 3 106 000 ton, vilket är en minskning med 1 024 000 ton eller 24,8 % jämfört med 2019. Detta beror på färre leveranser för samtliga papperskvaliteter och avyttringen och stängningen av bruket Dawang i Kina samt konverteringen av pappersproduktionen vid bruket i finska Uleåborg. Operativa nyckeltal, jämförelsestörande poster och andra icke IFRS-baserade nyckeltal En lista med Stora Ensos icke IFRS-baserade nyckeltal och information om hur de olika nyckeltalen beräknas finns i slutet av verksamhetsberättelsen. Se även avsnittet Icke IFRS-baserade nyckeltal i slutet av verksamhetsberättelsen. Ekonomiskt resultat – koncernen Omsättningen på 8 553 (10 055) MEUR var 14,9 % lägre än för samma period förra året. Leveranserna minskade i alla divisioner med störst minskning av pappersvolymerna. Försäljningspriserna var lägre i alla divisioner med den största negativa priseffekten för massa och papper. Valutakursförändringar påverkade omsättningen positivt med 19 MEUR. Strukturella förändringar minskade omsättningen med 226 MEUR, där de största var konverteringen av bruket i Uleåborg i Finland, avyttringen av pappersbruket i kinesiska Dawang i oktober 2019, nedläggningen av pappersmaskin 6 vid bruket i Imatra i Finland i december 2019, avyttringen av sågverket i Pfarrkirchen i Tyskland under första kvartalet 2020 och nedläggningen av sågverket i Kitee i Finland under andra kvartalet 2020. Exklusive pappersverksamheten minskade omsättningen med 8,7 %. Det operativa rörelseresultatet minskade med 35,2 % eller 353 MEUR till 650 (1 003) MEUR, vilket motsvarar en marginal på 7,6 % (10,0 %). Det operativa rörelseresultatet minskade på grund av lägre försäljningspriser och lägre volymer i alla divisioner. Störst negativ effekt hade lägre volymer och priser för papper samt väsentligt lägre massapriser. Omsättning och operativt rörelseresultat MEUR % 2 De rörliga kostnaderna var 340 MEUR lägre, främst på grund av kostnader för fiber som ved, massa och återvunnet papper. De fasta kostnaderna minskade med 117 MEUR på grund av covid-19 samt åtgärder relaterade till lönsamhetsprogrammet. Nettot av valutakurspåverkan förbättrade det operativa rörelseresultatet med 123 MEUR. Det operativa resultatet från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden minskade med 16 MEUR, främst på grund av Bergvik Skog-transaktionen 2019. Rörelseresultatet enligt IFRS inkluderar en positiv nettoeffekt på 469 (positiv 493) MEUR från värdering av skog enligt IAS 41 från dotterbolag och samägda bolag. Den positiva effekten kommer främst från uppskrivningen av det verkliga värdet av Stora Ensos skogstillgångar i Sverige. Det finns även en negativ nettoeffekt på 52 (positiv 32) MEUR från Stora Ensos andel av finansnetto, skatter och värderingar av skog enligt IAS 41 för investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Nedskrivningen av materiella och immateriella tillgångar uppgick till 57 (78) MEUR och återföringar av nedskrivningar uppgick till 0 (21) MEUR. Koncernen redovisade jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet enligt IFRS negativt med 90 (negativt 192) MEUR och inkomstskatten positivt med 19 (positivt 13) MEUR. De jämförelsestörande posterna gäller främst omstruktureringar av tillgångar i divisionen Biomaterials, konverteringen av bruket i Uleåborg i Finland och omstruktureringen av Hylte bruk. Rörelseresultatet enligt IFRS var 922 (1 305) MEUR. Segmentens andel av operativt rörelseresultat, jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde, icke operativa poster och rörelseresultat Räkenskapsår Operativt rörelseresultat Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke operativa poster Rörelseresultat MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Packaging Materials 403 339 -12 13 391 352 Packaging Solutions 34 46 -6 -10 28 36 Biomaterials 9 233 -40 -54 -31 180 Wood Products 114 105 -3 -13 111 92 Forest 164 99 360 448 524 547 Paper -38 213 -20 -59 -58 154 Övriga -35 -32 -7 -23 -42 -56 Totalt 650 1 003 271 302 922 1 305 Finansnetto -150 -168 Vinst före skatt 773 1 137 Inkomstskatt -156 -281 Nettovinst 617 856 Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde. Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig. I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Från och med den 1 januari 2020 kommer förändringar i värdering till verkligt värde av biologiska tillgångar att delas upp i operativa och icke-operativa förändringar i verkligt värde. Icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar avspeglar förändringar i parametrar och antaganden vid värderingen, vanligen i samband med den årliga värderingsprocessen. Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar ingår i operativt EBITDA och omfattar alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader mellan faktisk avverkning och avverkningsplan. Historiska värden har justerats. Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar -72 -62 Omstruktureringskostnader exklusive nedskrivningar -23 -52 Förvärv och avyttringar 6 -59 Övriga 0 -19 Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet, totalt -90 -192 Värdering till verkligt värde och icke operativa poster 362 494 Totalt 271 302 Segmentens andel av operativa tillgångar, operativa skulder och operativt kapital Räkenskapsår Operativa tillgångar Operativa skulder Operativt kapital MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Packaging Materials 3 675 3 516 721 692 2 954 2 824 Packaging Solutions 372 372 132 131 240 241 Biomaterials 2 459 2 748 214 252 2 245 2 496 Wood Products 766 868 218 221 548 647 Forest 6 566 4 436 372 298 6 194 4 138 Paper 1 193 1 484 700 827 493 657 Övriga och elimineringar 433 554 115 94 318 460 Totalt 15 464 13 978 2 471 2 516 12 993 11 462 3 Nyckeltal 2020 2019 2018 Omsättning, MEUR 8 553 10 055 10 486 Operativt rörelseresultat, MEUR 650 1 003 1 352 Operativ rörelsemarginal 7,6 % 10,0 % 12,9 % Rörelseresultat (IFRS), MEUR 922 1 305 1 390 Rörelsemarginal (IFRS) 10,8 % 13,0 % 13,3 % Avkastning på eget kapital (ROE) 7,6 % 12,1 % 15,5 % Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) 5,8 % 10,3 % 15,8 % Operativ ROCE exkl. divisionen Forest 7,0 % 12,8 % 18,9 % Skuldsättningsgrad 0,33 0,43 0,31 Resultat per aktie, EUR 0,79 1,12 1,28 Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde, EUR 0,45 0,61 1,26 Utdelning per aktie1, EUR 0,30 0,30 0,50 Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde2 66,7 % 49,2 % 39,7 % Utdelningsandel (IFRS) 38,0 % 26,8 % 39,1 % Utdelning och direktavkastning (R-aktie) 1,9 % 2,3 % 5,0 % Börskurs/resultat (R-aktie), exkl. värdering till verkligt värde2 34,78 21,23 8,01 Eget kapital per aktie, EUR 11,17 9,42 8,51 Börsvärde 31 dec, MEUR 12 383 10 328 8 123 Slutkurs 31 dec, A/R-aktie, EUR 15,90/15,65 13,55/12,97 11,05/10,09 Snittkurs, A/R-aktie, EUR 12,06/11,52 12,88/11,05 16,36/14,61 Antal aktier 31 dec (1000-tal) 788 620 788 620 788 620 Omsatt antal A-aktier (1000-tal) 4 662 1 299 3 068 % av totala antalet A-aktier 2,6 % 0,7 % 1,7 % Omsatt antal R-aktier (1000-tal) 605 233 679 475 610 300 % av totala antalet R-aktier 98,8 % 111,0 % 99,7 % Genomsnittligt antal aktier, före utspädning (1000-tal) 788 620 788 620 788 620 Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (1000-tal) 789 182 789 533 789 883 Jämförelsesiffror för 2018 och 2019 har omräknats. 1 Se Styrelsens förslag om utdelning. 2 Nycketalet Resultat per aktie (EPS) excl. värdering till verkligt värde ersätter nycketalet Resultat per aktie (EPS) excl. jämförelsestörande poster, och är inkluderad i listan över icke IFRS-baserade nyckeltal under fjärde kvartalet 2020. Jämförelsetal har omräknats. De finansiella nettokostnaderna på 150 (168) MEUR var 18 MEUR lägre än för ett år sedan. Räntekostnaderna på 132 MEUR minskade med 15 MEUR, främst på grund av lägre genomsnittliga räntenivåer för lån. De finansiella nettokostnaderna på 10 MEUR var 5 MEUR lägre än för ett år sedan. Nettoeffekten av valutakursförändringar avseende kassa- och banktillgodohavanden, räntebärande tillgångar och skulder samt därtill hörande valutakurssäkringar uppgick till minus 8 MEUR (minus 6 MEUR), främst på grund av en omvärdering av nettoskulden i utländsk valuta i dotterbolag och samägda bolag i Kina, Brasilien, Polen och Ryssland. Nettoskattekostnaden uppgick till 156 (281) MEUR, vilket motsvarar en effektiv skattesats på 20,1 % (24,7 %). Mer detaljerad information om detta finns i Not 9 Inkomstskatt, i koncernredovisningen. Förlusten hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande var 9 (24) MEUR, vilket ger en vinst hänförlig till bolagets aktieägare på 626 (880) MEUR. Resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde var 0,45 (0,61) EUR. Den operativa avkastningen på sysselsatt kapital var 5,8 % (10,3 %). Koncernens sysselsatta kapital var 11 714 MEUR den 31 december 2020, vilket är en ökning på 1 082 EUR som främst beror på den ökade värderingen till verkligt värde av skogstillgångar i Sverige till följd av förändrade värderings- och redovisningsprinciper. Analys av förändring i sysselsatt kapital MEUR Sysselsatt kapital 31 dec 2019 10 632 Investeringar exkl.investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för avskrivningar 60 Investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för kapitaliserade skogsbrukskostnader 19 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar -57 Verklig värdering av skogstillgångar 1 973 Onoterade värdepapper (främst PVO) -125 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden -22 Nettoskuld i förmånsbestämda planer -11 Operativt rörelsekapital och andra icke räntebärande poster, netto -172 Skatteskuld, netto -411 Omräkningsdifferens -171 Övriga förändringar -1 31 dec 2020 11 714 Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten var 1 344 (1 991) MEUR, kassaflödet efter investeringar var 680 (1 386) MEUR. Rörelsekapitalet minskade med 195 (240) MEUR, lager minskade med 179 MEUR och de kortfristiga fordringarna minskade med 178 MEUR, vilket påverkade rörelsekapitalet positivt. Utbetalningar hänförliga till tidigare gjorda avsättningar uppgick till 24 MEUR. 4 Operativt kassaflöde MEUR 2020 2019 Operativt EBITDA 1 270 1 614 Jämförelsestörande poster i operativt EBITDA -25 -128 Övriga justeringar -97 265 Förändring i rörelsekapital 195 240 Kassaflöde från verksamheten 1 344 1 991 Investeringar i anläggningar och biologiska tillgångar -661 -598 Investeringar i intressebolag -2 -7 Kassaflöde efter investeringar 680 1 386 Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats. Vid årets slut var koncernens räntebärande nettoskuld 2 921 (3 209) MEUR. Minskningen av den räntebärande nettoskulden berodde främst på ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Netto för kassa- och banktillgodohavanden för checkräkningskrediter ökade till 1 655 (863) MEUR tack vare emitteringen av den nya gröna obligationen under året och ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Koncernen ökade sin kassalikviditet och tillgängliga kreditlimiter under året beroende på ökad osäkerhet på grund av covid-19. Skuldsättningsgraden den 31 december 2020 minskade till 0,33 (0,43), främst som ett resultat av ändrat verkligt värde för skogstillgångar efter införandet av en marknadsvärdebaserad värderingsmetod under fjärde kvartalet. Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste tolv månaderna ökade till 2,3, att jämföra med 2,0 i slutet av föregående år. Den genomsnittliga räntesatsen för lån under hela året 2020 minskade till 3,2 % (3,5 %), vilket gav en ränta på 3,0 % i slutet av det fjärde kvartalet. I april 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett grönt obligationslån på 1 700 MSEK under sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i april 2025. I juni 2020 emitterade Stora Enso ytterligare nominellt 1 400 MSEK under ovan nämnda gröna obligation emitterad i april 2020 och med förfall 2025. Obligationen består av fasta och flytande delar med en rörlig ränta på STIBOR +2,20 % och en fast ränta på 2,375 %. I november 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 500 MEUR under sitt EMTN-program inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i december 2030 och löper med en fast ränta på 0,625 %. Stora Enso har en löpande checkräkningskredit på 600 MEUR som var helt outnyttjad vid årets slut. Dessutom har Stora Enso outnyttjade bilaterala avtal om lån och kreditfaciliteter med affärsbanker uppgående till 250 MEUR. Den ursprungliga löptiden för dessa bilaterala avtal varierar från 18 till 24 månader och de förfaller 2021 och 2022. Stora Enso har också en outnyttjad kredit på 150 MEUR som tecknades med Europeiska investeringsbanken under fjärde kvartalet och kan utnyttjas senast 2022 med fem års löptid. Därutöver har Stora Enso tillgång till statliga premieobligationslån i Finland på upp till 950 MEUR (950 MEUR). Skuldsättningsgrad Den förändrade värderingen av skogstillgångar till verkligt värde baserad på transaktioner som genomfördes under det fjärde kvartalet ökade koncernens övriga totalresultat i eget kapital med 1 195 MEUR. På samma sätt minskade värderingen till verkligt värde av kassaflödessäkringar och aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat i enlighet med IFRS 9 det egna kapitalet med 91 (ökning med 95) MEUR, främst mot bakgrund av en lägre värdering till verkligt värde av koncernens ägande i Pohjolan Voima Oy (PVO), som delvis motverkades av nettovinster vid värdering till verkligt värde från utestående kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat. Kreditbetyg för Stora Ensos obligationer vid årsskiftet: Kreditinstitut Lång-/kortfristigt betyg Giltigt fr.o.m. Fitch Ratings BBB- (stabilt) 8 augusti 2018 Moody’s Baa3 (stabilt) / P-3 1 november 2018 5 Ekonomiskt resultat – Segment Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman sin verksamhet för wellpappråvara med divisionen Consumer Board och skapade den nya divisionen Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enhet Formed Fiber en mer renodlad division. Från och med den 1 januari finns också den nya divisionen Forest i koncernen. Vissa historiska siffror för Packaging Materials, Packaging Solutions, Forest, segmentet Övrigt och koncernen har omräknats enligt information angiven i pressmeddelandet den 19 mars 2020. Packaging Materials Divisionen Packaging Materials är världsledande inom den cirkulära ekonomin med våra högkvalitativa, förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial baserade på både nyfiber och returfiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper vi våra kunder att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-, läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande slutanvändningsområden. MEUR 2020 2019 Omsättning 3 115 3 254 Omsättning (konsumentkartong) 2 523 2 564 Omsättning (wellpappråvara) 602 690 Operativt EBITDA 641 574 Operativt EBITDA (konsumentkartong) 578 434 Operativt EBITDA (wellpappråvara) 63 139 Operativ EBITDA-marginal 20,6 % 17,6 % Operativt rörelseresultat 403 339 Operativ rörelsemarginal 12,9 % 10,4 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 13,9 % 12,4 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 694 632 Kassaflöde efter investeringar 301 401 Leveranser, 1 000 ton 4 043 4 111 Leveranser (konsumentkartong) 2 752 2 812 Leveranser (wellpappråvara) 1 291 1 299 Produktion, 1 000 ton 4 063 4 078 Produktion (konsumentkartong) 2 759 2 775 Produktion (wellpappråvara) 1 304 1 303 Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats. Omsättningen i division Packaging Materials på 3 115 (3 254) MEUR minskade med 4,3 % främst på grund av lägre priser och volymer för wellpappråvara. Stängningen av pappersmaskin 6 vid Imatra bruk i Finland i december 2019 påverkade försäljningen av konsumentkartong. Det operativa rörelseresultatet ökade med 18,8 % till 403 (339) MEUR, främst på grund av lägre rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna påverkades mest av lägre massapriser. Kostnaderna för konverteringen av bruket i Uleåborg påverkade omsättningen negativt med 29 MEUR. Packaging Solutions Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster. Våra exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen innehåller wellpapp och annan konvertering, designtjänster, automatiseringslösningar och skalbara innovationer som formpressad fiber och biokomposit. MEUR 2020 2019 Omsättning 594 698 Operativt EBITDA 61 71 Operativ EBITDA-marginal 10,3 % 10,2 % Operativt rörelseresultat 34 46 Operativ rörelsemarginal 5,7 % 6,6 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 14,1 % 18,9 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 93 Kassaflöde efter investeringar 28 58 Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2 999 1 026 Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2 1 004 1 033 Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats. Omsättningen för division Packaging Solutions var 594 (698) MEUR, en minskning på 15 % vilket beror på lägre volymer och försäljningspriser. Valutakurseffekter påverkade omsättningen negativt med 20 MEUR. Det operativa rörelseresultatet på 34 (46) MEUR minskade med 27 %, främst på grund av lägre volymer och investeringar i nya verksamheter som formed fiber och biokompositer. De rörliga kostnaderna var lägre främst på grund av lägre priser på wellpappråvara. De fasta kostnaderna var lägre på grund av covid-19 och åtgärder i lönsamhetsprogrammet. 6 Biomaterials Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på att ersätta produkter tillverkade av fossilbaserade och farliga material med biobaserade alternativ. Vi använder alla delar av biomassan, som lignin och sockerarter, för att utveckla nya lösningar. Vi strävar efter att ersätta fossilbaserade material med innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber. Divisionens erbjudande omfattar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-, tissue-, textil- och hygienprodukter, samt material från sidoströmmarna i våra processer, som tallolja och terpentin från biomassa. MEUR 2020 2019 Omsättning 1 193 1 464 Operativt EBITDA 128 356 Operativ EBITDA-marginal 10,7 % 24,3 % Operativt rörelseresultat 9 233 Operativ rörelsemarginal 0,8 % 15,9 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 0,4 % 9,4 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 96 423 Kassaflöde efter investeringar 0 266 Leveranser av massa, 1 000 ton 2 427 2 520 Omsättningen för division Biomaterials minskade med 19 % till 1 193 (1 464) MEUR mot bakgrund av betydligt lägre försäljningspriser för alla massakvaliteter. Även leveransvolymerna var lägre. Det operativa rörelseresultatet på 9 (233) MEUR minskade med 96 % på grund av betydligt lägre försäljningspriser för alla kvaliteter och i viss utsträckning även på grund av högre underhållskostnader. Det operativa rörelseresultatet påverkades positivt av lägre rörliga kostnader, främst för transporter. Valutakursutvecklingen hade en positiv inverkan på det operativa rörelseresultatet. Wood Products Divisionen Wood Products är Europas största producent av sågade trävaror och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för byggindustrin. Vår växande verksamhet Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Vi erbjuder även digitala verktyg för att underlätta projekt för byggnation i trä. Vi har även lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin. Pellets ger en hållbar lösning för uppvärmning. MEUR 2020 2019 Omsättning 1 386 1 569 Operativt EBITDA 160 153 Operativ EBITDA-marginal 11,6 % 9,8 % Operativt rörelseresultat 114 105 Operativ rörelsemarginal 8,3 % 6,7 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) 19,1 % 16,6 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 211 183 Kassaflöde efter investeringar 181 135 Leveranser av träprodukter, 1 000 m3 4 407 4 753 Omsättningen för division Wood Products var 1 386 (1 569) MEUR, en minskning på 11,7 % främst på grund av strukturella förändringar, lägre priser främst på sågade trävaror och lägre volymer. Bruket i tyska Pfarrkirchen avyttrades under det första kvartalet 2020 medan sågverket Uimaharju i Finland överfördes till division Biomaterials i början av 2020. Dessutom stängdes sågverket Kitee i Finland och tillverkningen stoppades under det fjärde kvartalet 2019. Verksamheten för biokomposit överfördes till division Packaging Solutions under det tredje kvartalet 2020. Strukturella förändringar minskade omsättningen med 80 MEUR. Det operativa rörelseresultatet ökade med 9 % till 114 (105) MEUR, främst på grund av lägre kostnader för råmaterial och lägre fasta kostnader. Forest Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation, vilket utgör förutsättningen för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och den 41-procentiga andelen i Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare. MEUR 2020 2019 Omsättning 2 046 2 321 Operativt EBITDA 217 145 Operativ EBITDA-marginal 10,6 % 6,2 % Operativt rörelseresultat 164 99 Operativ rörelsemarginal 8,0% 4,3% Operativ ROCE 3,9% 3,7% Kassaflöde från den löpande verksamheten 203 370 Kassaflöde efter investeringar 166 333 Leverans av virke, 1 000 m3 37 369 38 775 Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar 70 50 Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats. Omsättningen för division Forest var 2 046 (2 321) MEUR, en minskning på 12 % vilket beror på lägre försäljningspriser och volymer. 7 Det operativa rörelseresultatet på 164 (99) MEUR ökade med 65 % tack vare en förbättrad produktionseffektivitet för träleveranser inklusive koncernens eget skogsinnehav i Sverige. Paper Stora Enso är Europas näst största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj av tryck- och kontorspapper. Kunderna gynnas av Stora Enso breda utbud av retur- och nyfiberbaserat papper samt vår gedigna branscherfarenhet, hållbarhetskunskap och kundsupport. MEUR 2020 2019 Omsättning 1 979 2 856 Operativt EBITDA 66 318 Operativ EBITDA-marginal 3,3 % 11,1 % Operativt rörelseresultat -38 213 Operativ rörelsemarginal -1,9 % 7,4 % Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) -6,7 % 29,3 % Kassaflöde från den löpande verksamheten 105 344 Kassaflöde efter investeringar 31 264 Kassaflöde efter investeringar/omsättning 1,6 % 9,3 % Leveranser av papper, 1 000 ton 3 106 4 130 Produktion av papper, 1 000 ton 3 034 4 065 Omsättningen för division Paper var 1 979 (2 856) MEUR, en minskning på 30,7 % på grund av en allt sämre efterfrågan på marknaden som lett till lägre volymer på grund av covid-19. Det finns en överkapacitet på marknaden och även sjunkande försäljningspriser påverkade försäljningsintäkterna negativt. Bruket i Uleåborg, covid-19 och effekter av konvertering påverkade omsättningen negativt med 281 MEUR. Det operativa rörelseresultatet på -38 (213) MEUR minskade med 118,1 % på grund av lägre volymer och priser. Kostnadsbesparingarna hade en positiv effekt på rörelseresultatet. Bruket i Uleåborg, covid-19 och effekter av konvertering påverkade negativt med 46 MEUR. Hela årets kassaflöde var positivt med 30 MEUR tack vare en utmärkt hantering av rörelsekapitalet. Segmentet Övriga I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration. MEUR 2020 2019 Omsättning 928 1 076 Operativt EBITDA -3 -4 Operativ EBITDA-marginal -0,3 % -0,3 % Operativt rörelseresultat -35 -32 Operativ rörelsemarginal -3,8 % -3,0 % Kassaflöde från den löpande verksamheten -17 -55 Kassaflöde efter investeringar -27 -71 Försäljningen i segmentet Övriga var 928 (1 076) MEUR, vilket är en minskning från föregående år som främst beror på lägre interna försäljningsintäkter för energi- och transporttjänster. Investeringar Under 2020 uppgick tillägg till anläggningar och biologiska tillgångar inklusive interna kostnader till 687 (656) MEUR. Totalbeloppet inkluderar tillägg till biologiska tillgångar med 79 (88) MEUR. Under andra kvartaler 2020 slutfördes inkörningen av produktionslinjen för formpressad fiber vid Hylte bruk och produktionen inleddes. Investeringen på 22 MEUR för att bygga ut spillvattenanläggningen vid Skoghalls bruk togs i bruk i april. Under tredje kvartalet 2020 togs investeringen på 25 MEUR i ångturbinen vid Maxau-bruket i Tyskland i bruk. Investeringen förbättrar brukets kostnadsmässiga konkurrenskraft och minskar utsläppen av koldioxid. I augusti 2020 meddelade Stora Enso att man kommer att investera i en pilotanläggning för tillverkning av Cellufoam™ by Stora Enso, ett lätt, fiberbaserat skummaterial till skyddande förpackningsmaterial och stötdämpning. Pilotanläggningen byggs vid svenska Fors bruk. Den beräknas stå klar under fjärde kvartalet 2021. Beslut om kommersialisering kommer att fattas när resultatet av pilotproduktionen har utvärderats. I september 2020 offentliggjorde Stora Enso en investering på cirka 79 MEUR i en ny produktionslinje för korslimmat trä (CLT) vid sågverket i Ždírec i Tjeckien. Investeringen kommer ytterligare att stärka Stora Ensos ställning som global leverantör av högkvalitativa byggelement i trä samt som marknadsledande inom CLT. Produktionen är planerad att starta under tredje kvartalet 2022. Den uppskattade årliga produktionskapaciteten kommer att vara runt 120 000 m³ efter inkörningen. I september meddelade Stora Enso också att man som ett led i företagets innovationsagenda investerar i teknologi för dispersionsbarriärer vid sin anläggning i Forshaga. Investeringen på ungefär 10 MEUR möjliggör utveckling och produktion av kartong med barriärskikt som är lättare att hantera i återvinningsprocessen, har ett lägre koldioxidavtryck och kan komposteras i särskilda anläggningar. Den nya utrustningen väntas tas i bruk under andra kvartalet 2021. I november 2020 inledde Stora Enso en förstudie och miljötillståndsprocess angående utbyggnad av produktionskapaciteten för massa och kartong vid Skoghalls-bruket. Förstudien ska utvärdera möjligheterna att uppgradera och bygga ut den existerande integrerade massakapaciteten från 370 000 ton till 780 000 ton per år samt möjligheten att utöka kartongkapaciteten med 120 000 ton. Efter investeringen skulle bruket vara nästan helt integrerat och ha ytterligare 220 000 ton marknadsmassa av barrved. Om resultatet av förstudien är positivt och miljötillståndsansökan bifalls uppskattas investeringen för uppgradering och produktionsökning bli runt 800–850 MEUR. Förstudien beräknas vara genomförd i slutet av 2021. Produktionen skulle kunna inledas tidigast under fjärde kvartalet 2023. 8 I december 2020 meddelade Stora Enso att företaget investerar 14 MEUR i byggnationen av en granulerings- och förpackningsanläggning för lignin. Enligt Stora Ensos strategi är lignin en av de främsta innovationsmöjligheterna för att skapa tillväxt inom nya användningsområden som energilagring, bindemedel och kolfiber. Granuleringsanläggningen kommer att inrymmas i Stora Ensos bruk i finska Sunila. I december meddelade Stora Enso också att man investerar i centralisering och modernisering av massavedshanteringen vid Imatra-bruket i Finland. Investeringen på 80 MEUR kommer att utöka Stora Ensos produktionskapacitet för förpackningskartong av premiumkvalitet. Investeringen ska påbörjas under första kvartalet 2021 och beräknas vara klar under tredje kvartalet 2022. Andra pågående stora projekt i slutet av 2020 var omvandlingen av finska Uleåborgs pappersbruk till kraftlinerproduktion, en investering på 350 MEUR, samt investeringen på 10 MEUR i pilotanläggningen för produktion av biobaserade kolmaterial av lignin vid Sunilabruket i Finland. Innovation, forskning och utveckling Stora Ensos investeringar i innovation, forskning och utveckling under 2020 var 146 (141) MEUR vilket motsvarade 1,7 % (1,4 %) av omsättningen. Stora Enso är The renewable materials company – företaget för förnybara material. Vi är övertygade om att allt som tillverkas av fossila material i dag kan tillverkas av träd i morgon. Arbetet med att ersätta fossilbaserade produkter med nya biobaserade alternativ fortsätter. Utökning av produktionen av biokompositmaterialet DuraSenseTM vid bruket i Hylte samt av formpressade fiberprodukten PureFiberTM , båda inom Packaging Solutions-divisionen, liksom av lignin som fenolersättning vid Sunila-bruket, LineoTM i Biomaterials-divisionen samt de intelligenta förpackningsprodukterna ECO TAGTM och New Retail Solutions, fortsatte under 2020. Kommersialiseringstakten varierar men kunderna finner fler och fler användningsområden. Packaging Materials-divisionen fortsatte arbetet med att utveckla den första generationens MFC-film (av mikrofibrillär cellulosa) vid bruket i Imatra. Det krävs dock fortfarande vissa justeringar av pappersmaskin 7 för att kunna genomföra Proof of Concept nr 2. De första provordrarna skeppades under året. Den andra generationens avvattningsutveckling fortsätter tillsammans med flera samarbetspartner. Projektet med formpressad fiber som inleddes i februari 2019 har utvecklats mycket snabbt och smidigt. Installationen av de första två pressarna samt enheter för massahantering och infrastruktur slutfördes och produkterna uppfyllde kundernas krav. Efter den lyckade installationen beslutades under hösten att investera i utökning av kapaciteten i Hylte samt etablera en första anläggning i Kina för kunder i snabbmatssektorn. Koncernen fokuserar på utveckling av hållbara förpackningslösningar som kan ersätta plast, biobaserade barriärskikt för förpackningar samt biomaterialinnovationer kring ligninplattformen. Fokus på digitalisering har ökat där viktiga områden har varit robotstyrd processautomation (RPA), maskininlärning, smart produktion, transparens i leveranskedjan, digital kundupplevelsehantering och intelligenta förpackningar. Ett starkt konsumenttryck på att ersätta fossilbaserad plast har ökat våra kunders intresse för nyfiberbaserade produkter. Dessa omfattar bland annat material för nya kartongkvaliteter, särskilt de som är specifikt inriktade på att ersätta plast för engångsbruk och plastförpackningar. På lång sikt samarbetar Stora Enso med universiteten och olika forskningsinstitut; för snabba resultat samarbetar man med startupföretag. Under året har samarbetet med Combient Foundry Venture Client Program utökats. En första omgång kördes i Kina våren 2020 och under hösten lanserades första omgångens material som var inriktade på innovativa livsmedelsförpackningar och nya träprodukter. Stora Enso utsågs återigen till det mest startup-vänliga företaget i Finland 2020, liksom 2018. För att få i gång innovationsprocesser söker vi aktivt samarbeten med kunder, leverantörer, olika organisationer och universitet. Aktiviteten vad gäller idégenerering bland våra anställda är stor. WeNovate, vårt koncernövergripanade verktyg för att samla in och utvärdera idéer från de olika divisionerna och funktionerna, har påverkat utvecklingen av den interna innovationskulturen positivt. Under 2020 genomfördes 19 kampanjer och arbete pågår med 16 öppna idékanaler. Totalt samlades nästan 508 idéer in, jämfört med 1 200 under 2019. De intressantaste idéerna genomgår en stage-gate-baserad innovationsprocess. Stora Enso har avsatt medel som på ett flexibelt sätt kan användas för investeringar i nya projekt som bedöms ha affärspotential. Innovationsfonden är medel avsatta för nya pilotprojekt och nya affärsmodeller. Digitaliseringsfonden är medel för utveckling av nya digitala verktyg och modeller. Ansökningar om dessa medel godkänns av Stora Ensos Investment Working Group. Företaget har avsatt en reserv för att täcka kostnader för samarbetsprojekt över divisionsgränserna under 2020. Stora Enso definierar innovation som processen att skapa nytt värde av idéer. Forskning och utvecklingsarbete är ett grundelement i processen. Företaget hade ungefär 400 medarbetare i följande F&U-centrum: •Forskningscentrum och Massakompetenscentrum i Imatra (Finland) •Forskningscentrum och Massakompetenscentrum i Karlstad (Sverige) •Innovationscentrum för biomaterial i Sickla i Stockholm (Sverige) •Innovationscentrum för förpackningar i Helsingfors (Finland) •Biokompositcentrum i Hylte (Sverige) •Centrum för intelligenta förpackningar i Tammerfors (Finland) •Virdias demonstrationsanläggning i Louisiana och forskningscentrum i Virginia (USA) I linje med Stora Ensos innovationsstrategi pågår flera samarbetsprojekt med olika forskningsorganisationer och akademiska institutioner. Syftet är att skapa bättre förståelse för hur Stora Ensos behov och universitetens kunskaper kan mötas, först och främst på forskningsområdet kring det som Stora Enso prioriterar och divisionernas vetenskapliga utmaningar på lång sikt. Det andra syftet är att vidga företagets nätverk. För det tredje ingår även att identifiera områden där Stora Enso har särskilda intressen vad gäller universitetens kandidat-, master- och doktorsutbildningar samt att rekrytera talanger till företagets anläggningar och forsknings- och utvecklingscentrum. Bland Stora Ensos samarbetspartner finns Aalto-universitetet i Finland, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, SweTree Technologies AB, Sveriges Lantbruksuniversitet, Treesearch och Wallenberg Wood Science Center. Stora Enso är medlem i nationella och europeiska handelsorganisationer med fokus på bioekonomi och skog, bland andra Confederation of European Paper Industries (CEPI), Forest Technology Platform (FTP) och skogsindustrins branschorganisationer i Sverige och i Finland. Stora Enso är också medlem i EU:s Biobased Industries Consortium (BIC) och i Bio-Based Industries Initiative Joint Undertaking, ett samarbete inom Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Immateriella rättigheter är ett verktyg som blir allt viktigare i Stora Ensos omvandling. I detta sammanhang omfattar immateriella rättigheter områden som patent, bruksmodeller, design, varumärken, domännamn, kunskaper och företagshemligheter. Analyser av de immateriella rättigheterna samt FTO-undersökningar (Freedom to Operate) är också viktiga. Under 2020 fortsatte Stora Enso att stärka sin patentportfölj med prioriterade grundläggande patentansökningar och över 440 patent godkändes runtom i världen. Koncernen har 9 en avdelning med ansvar för hantering av immateriella rättigheter. Koncernens patentstrategi har godkänts av VD i samråd med koncernens team för styrning av immateriella rättigheter. Icke-ekonomisk information Den icke-ekonomiska information som krävs enligt den finska bokföringslagen redovisas nedan. Redovisningen omfattar de icke-ekonomiska områden som rör de stora riskerna för koncernen. Risker och policyprinciper för dessa områden beskrivs även på sidorna 12–21, inklusive Stora Ensos redovisning enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Affärsmodell Att ersätta användningen av fossilbaserade resurser med förnybara råmaterial är grunden i en hållbar bioekonomi. Stora Ensos produkter bidrar till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, där materialet återanvänds och återvinns och avfallet minimeras för att skapa ett så stort miljömässigt, socialt och ekonomiskt värde som möjligt. Som ett ledande företag för förnybara material med tillgång till koldioxidneutral biomassa har Stora Enso en unik position för att kunna bekämpa klimatförändringarna. En beskrivning av Stora Ensos affärsmodell presenteras i början av verksamhetsberättelsen och företagets modell för att skapa värde i Strategy 2020 på sidan 12. Stora Enso bekräftar vikten av Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling som en del av samarbetet för att avskaffa fattigdomen, skydda vår planet och förbättra människors liv och förutsättningar över hela världen. Läs mer på sidorna 10–11 i Sustainability 2020. Hållbarhet Hållbarhet är en viktig del av Stora Ensos bolagsstyrning som betonas av styrelse, VD och koncernledning. VD har yttersta ansvaret för en framgångsrik implementering av koncernens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsarbetet leds av hållbarhetschefen som rapporterar direkt till VD. Implementeringen av Stora Ensos hållbarhetsstrategi och etik- och efterlevnadsstrategi övervakas av Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Kommittén hade fyra möten under 2020. I Stora Ensos hållbarhetspolicy beskrivs förhållningssätt och styrmodell. Samtidigt som företaget i sin uppförandekod och andra policydokument, riktlinjer och uttalanden om specifika hållbarhetsfrågor utarbetar företagets hållning i frågan är dokumenten riktlinjer för de anställda i deras dagliga arbete. Ovan nämnda dokument finns på storaenso.com/sustainability. Mer information om Stora Ensos förhållningssätt till hållbarhet redovisas separat i Sustainability 2020. Covid-19-pandemin Genom den globala pandemin har vikten av vårt arbete inom den sociala agendan blivit ännu tydligare. Under året har vi arbetat med hälsa och säkerhet för våra medarbetare och andra som arbetar på våra anläggningar genom att vidta olika åtgärder. Vi agerade snabbt genom att införa ett globalt reseförbud från början av februari. Vi förbjöd även alla fysiska möten och rekommenderade våra anställda att jobba på distans där så var möjligt. Vi begränsade även åtkomsten till bruken och satte medarbetare som varit utsatta för risk i karantän. Dessa riktlinjer har vi arbetat efter under större delen av året. Våra medarbetare rekommenderades att följa nationella och lokala myndigheters regler och rekommendationer, både på arbetet och i privatlivet. Vi fortsätter att noga följa covid-19-situationen. Läs mer om våra anpassningar till den globala pandemin och vårt arbete inom den sociala agendan på sidorna 18–31 och 60–63 i Sustainability 2020. Miljöfrågor Skog, plantager samt markanvändning Huvudpolicy: Policy för inköp av virke och fibrer samt markskötsel Framstegen inom hållbart skogsbruk följs upp med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av mark med skogsbruk och avverkning, som ägs och brukas av Stora Enso, som är certifierad. Målet är att ligga kvar på den höga nivån 96 %. För 2020 var den certifierade andelen 98 % (98 % 2019). Vid årsskiftet ägde eller brukade Stora Enso mark omfattande en yta på totalt 2,34 miljoner hektar. Under 2020 levererades totalt 35,0 miljoner m3 trä (inklusive rundvirke och flis) till koncernens anläggningar (fast under bark) (36,3 miljoner m3 2019). Andelen certifierad tredjepartsskog av koncernens totala virkesförsörjning var 78 % (75 %). Koldioxid Huvudpolicy: Policy för energi och koldioxid Stora Ensos vetenskapligt baserade klimatmål (KPI) är att minska utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamhet med 31 % per ton massa, papper och kartong som produceras år 2030, jämfört med utgångsåret 2010. 2020 var våra koldioxidutsläpp per säljbart ton kartong, massa och papper 26 % lägre än riktvärdet från 2010 (26 %1 lägre 2019). Verksamheten förblev stabil trots koncernens lägre produktion under 2020 jämfört med 2019. Under 2020 påverkades vår verksamhet positivt av lägre inköp av fossilintensiv el för våra bruk i Finland samt förbättrad energieffektivitet samt ytterligare minskningar av användningen av fossila bränslen i flera av våra bruk. Vattenförbrukning Huvudpolicy: Stora Ensos miljöriktlinjer Målet med koncernens nyckeltal för total vattenförbrukning och processvattenutsläpp är att skapa en minskning av basvärdena från 2016 på 57 m3 respektive 27 m3 per säljbart ton. 2020 låg vår totala vattenförbrukning på 65 m3 per säljbart ton (61 m3 under 2019) och våra processvattenutsläpp var 31 m3 per säljbart ton (29 m3 under 2019). Normaliserad prestanda per ton påverkades delvis av lägre produktionsnivåer. Vattnet som behövs på våra anläggningar står inte i direkt relation till produktionsvolymerna, och särskilt behandlingen av spillvatten på våra anläggningar kräver ett regelbundet flöde för att fungera korrekt. 1 Omräknad på grund av tillkommande data efter föregående rapport. 10 Sociala frågor och frågor om anställda Anställda och andra som arbetar inom koncernen Huvudpolicyer: Minimikrav för HR och Arbetsmiljöpolicy Den 31 december 2020 hade koncernen 23 189 (25 141) anställda. Medelantalet anställda under 2020 var 24 455, vilket är 1 640 färre än under 2019. Siffrorna inkluderar 50 % av de anställda på Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay. Personalkostnaderna uppgick till 1 270 (1 331) MEUR eller 14,8 % av omsättningen. Löner och ersättningar uppgick till 966 (1 004) MEUR, pensionskostnader till 152 (166) MEUR och övriga personalkostnader uppgick till 151 (157) MEUR. Vid slutet av 2020 var de fyra största länderna avseende antalet anställda Finland, Kina, Sverige och Polen. 24 % (26 %) av de anställda var kvinnor. Personalomsättningen 2020 var 12,7 % (16,3 %, omräknat). Frånvaro på grund av sjukdom uppgick till 3,6 % (3,4 %, omräknat) av det totala teoretiska antalet arbetstimmar. Vårt totala antal registrerade incidenter (TRI) minskade under 2020 till 6,1 (7,0). Målet för 2020 var 4,7. Två tragiska dödsfall inträffade under året vid plantageverksamheten i Guangxi i Kina, båda gällde medarbetare hos anlitade entreprenörer. Vi har utrett händelserna och vad som orsakade dem tillsammans med underleverantören och de lokala myndigheterna. Stora Enso kommer att ta lärdom av dessa tragiska händelser för att förhindra att sådana olyckor inträffar. Stora Ensos nyckeltal för ledarskap, Ledarskapsindex, mäter hur de anställda uppfattar sina chefer. Indexet baseras på den årliga medarbetarundersökningen. Vårt mål är att fram till 2022 nå ett index på 85/100. Ledarskapsindex för 2020 ökade till 84 (83). Ersättningar till styrelse och nyckelpersoner beskrivs i Not 7 i koncernredovisningen Leverantörer Huvudpolicy: Uppförandekod för leverantörer Stora Ensos nyckeltal för ansvarsfull anskaffning av resurser mäter hur stor andel av totala leverantörsutgifter som omfattas av Stora Ensos uppförandekod för leverantörer, innefattande alla kategorier och regioner. I slutet av 2020 omfattades 96 % av Stora Ensos utgifter för material, varor och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (96 % i slutet av 2019), vilket överstiger målet att ligga kvar på den höga nivån 95 %. Samhälle Huvudpolicyer: Riktlinjer för samhällsansvar och Policy för mänskliga rättigheter Guangxi i Kina Stora Enso arrenderar 81 000 hektar mark i den kinesiska provinsen Guangxi, varav 53 600 hektar arrenderas från statligt ägda skogsområden. Resterande 27 400 hektar, 34 % av den totala markytan, är samhällsägd mark som arrenderas av bykollektiv, enskilda hushåll och lokala skogsområden. Delar av den mark som arrenderas av Stora Enso har i upp till tio år ockuperats för småskalig odling av grödor och träd. I vissa fall hävdar ockupanterna att de har rätt till marken enligt historiska ägarhandlingar som har ersatts av statligt ägande vid efterföljande processer med markreformer. I slutet av året ockuperades 5 350 hektar av den produktiva marken som arrenderas av Stora Enso, inklusive 4 870 hektar av statligt ägd mark och 480 hektar samhällsägd mark. Cirka 4 000 människor odlade grödor och träd på den ockuperade marken. Under 2020 nådde åtgärderna som regeringen i Guangxi vidtagit för att återta ockuperad mark i provinsen de områden där Stora Enso arrenderar mark från statligt ägda skogsområden. Stora Enso följer noggrant utvecklingen för att återta marken och förbehåller sig till exempel rätten att när som helst avbryta rättsprocesserna. Vi har även utbildat den lokala personalen för att de ska kunna identifiera orsaker till problem, för att lyfta fram våra kanaler för klagomål och för att de ska kunna engagera sig i ockupanternas situation och säkerställa att de får information och inte känner sig hotade. Bahia i Brasilien I Bahia i Brasilien har arbetet fortsatt med det Sustainable Settlement-initiativ som presenterades 2012 för att erbjuda jordbruksmark och stöd till utbildning för lokala familjer bland de jordlösa som ockuperar mark. Under 2018 tecknade Veracel ett nytt avtal med sociala rörelser för jordlösa som kompletterar det befintliga Sustainable Settlement-initiativet. Sedan 2012 har Veracel frivilligt samtyckt till att överföra cirka 20 000 hektar mark till jordlösa. I slutet av 2020 var 215 hektar eller 0,3 % mark som ägs av Veracel fortsatt ockuperad av rörelser som står utanför avtalen. Veracel kommer att fortsätta att ansöka om återtagande av kvarvarande ockuperade områden via rättsprocesser. I slutet av 2020 ägde Veracel totalt 213 000 hektar mark, varav 82 000 hektar upptas av eukalyptusplantager för massaproduktion. Respekt för mänskliga rättigheter Huvudpolicy: Policy för mänskliga rättigheter Stora Ensos engagemang för mänskliga rättigheter omfattar hela vår verksamhet, inklusive våra medarbetare, leverantörer, underleverantörer och närliggande samhällen. Utöver vårt arbete med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter finns Stora Ensos årliga uttalande om slavarbete och trafficking att läsa på storaenso.com/sustainability. Mänskliga rättigheter ingår i Stora Ensos hållbarhetsagenda som utgår från de tio principerna i FN-initiativet Global Compact. Även om vi respekterar och lägger stor vikt vid alla mänskliga rättigheter kommer vi i våra kommande satsningar att fokusera på våra prioriterade områden: •Hälsa och säkerhet •Rättvist arbete (rättvisa anställningsvillkor, tvångsarbete, föreningsfrihet, frihet från diskriminering och trakasserier) •Rätt att förvärva och hantera mark och naturresurser •Rätt att framföra klagomål •Barns rättigheter (kopplat till skogssektorn). Under 2020 fortsatte arbetet med att utveckla programmet för övervakning av mänskliga rättigheter. I slutet av året hade vi genomfört 22 av 24 åtgärder i de utvecklingsområden som vi identifierade 2019. 11 Antikorruptions- och mutfrågor Huvudpolicyer: Affärssedspolicy och Stora Ensos uppförandekod Vad gäller affärsetik identifierades under 2020 totalt 86 av de rapporter som mottogs via Stora Ensos olika kanaler för klagomål som potentiella regelbrott (57 under 2019). Totalt slutfördes 76 fall rörande potentiella regelbrott 2020 (40 under 2019), vilket även omfattar oavslutade ärenden från föregående år. Bevisade förseelser som lett till disciplinära åtgärder, rättsliga åtgärder och/eller processförbättringar identifierades i 28 (26) av utredningarna. Baserat på våra bedömningar kan 10 av de bevisade förseelserna anses röra korruption och/eller bedrägeri (9 under 2019). Samtliga fall ledde till avsked eller disciplinära åtgärder. Två av fallen ledde till uppsägning av affärssamarbeten. Med hjälp av företagets uppförandekodsindex följer man upp och utvärderar de anställdas uppfattning om Stora Ensos arbete inom de områden som täcks av uppförandekoden. Indexet baseras på resultatet av den årliga medarbetarundersökningen. Under 2020 steg indexet till 86 (84 under 2019). Vårt mål är att fortsätta den positiva trenden genom att öka våra satsningar på kommunikation och utbildning under 2021. Miljöinvesteringar och miljöskulder Stora Ensos miljöinvesteringar uppgick 2020 till 91 (54) MEUR. Dessa investeringar bestod framförallt i att förbättra luft- och vattenkvaliteten, effektivisera resursanvändningen, bli mer självförsörjande på energi och minimera risken för oavsiktliga utsläpp. Stora Ensos miljökostnader för 2020 exklusive ränta men inklusive avskrivningar uppgick till 195 (172) MEUR. Kostnaderna består av skatter, avgifter, återbetalningar, tillståndsrelaterade kostnader och reparations- och underhållskostnader samt kemikalier för spillvattenbehandling och vissa andra material. Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick till 91 (97) MEUR per den 31 december 2020, för detaljer se Not 22, Övriga avsättningar, i koncernredovisningen. Det finns för närvarande inga aktiva eller oavslutade legala krav avseende miljöfrågor som skulle kunna väsentligt påverka koncernens finansiella ställning. Utbetalningar relaterade till miljöåterställande åtgärder uppgick till 18 (12) MEUR. Risker och riskhantering Företagets förhållningssätt till riskhantering Risktagande är en stor del av affärsverksamheten och bolagsstyrningen, och det finns både risker och möjligheter som kan påverka Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål. Stora Enso strävar efter att se till att risker och möjligheter hanteras på ett systematiskt, holistiskt och proaktivt sätt och att detta är en kärnkompetens inom organisationen. Man tar hänsyn till både risker och möjligheter vid alla företagsbeslut. Genom konsekvent tillämpning av en dynamisk riskanalys och planering utifrån olika scenarier kan man öka möjligheterna och hantera risker som skulle kunna hindra företaget från att nå verksamhetsmålen. Riskhantering Stora Enso definierar risk som den påverkan osäkerhet har på företagets förmåga att uppnå värden och mål i organisationen. I koncernens Risk and Internal Control Policy, som godkänns av styrelsen, finns en beskrivning av grunden för styrning och hantering av risker som baseras på ramverket COSO (Committee of Sponsoring Organizations) och överensstämmer med ISO 31000-standarden. Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande riskhanteringsprocessen och för att, främst med hjälp av koncernpolicyer, bestämma en lämplig och acceptabel risknivå. Styrelsen har inrättat en Finans- och revisionskommitté som stöd för styrelsen när det gäller att följa upp att riskhanteringsprocessen inom Stora Enso är adekvat, särskilt gällande hantering och rapportering av finansiella risker. I hanteringen ingår även klimatrelaterade risker som granskas varje år och som utgör ett särskilt fokusområde. Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor är ansvarig för övervakning av att företaget följer riktlinjer gällande hållbarhet och affärsetik, företagets strävan att vara ett företag som tar samhällsansvar och att bidra till en hållbar utveckling. Den ansvarige för Enterprise Risk Management rapporterar till finansdirektören och är ansvarig för utformning, utveckling och uppföljning av implementeringen av koncernens ramverk för riskhantering i hela organisationen. Divisionscheferna och cheferna för koncernfunktioner är, tillsammans med sina respektive ledningsgrupper, ansvariga för genomförande och för att sprida ramverk och riktlinjer inom respektive organisation. Enheten för internrevision utvärderar riskhanteringsprocessens effektivitet och användbarhet. Under 2020 fortsatte samordningsteamet som utsetts på koncernnivå arbetet med att tillämpa ramverket för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-related Financial Disclosures TCFD). Samarbetet mellan olika risk- och försäkringsfunktioner stärktes också med mer systematiskt tvärfunktionellt arbete. Riskhanteringsprocess Riskhantering ingår i samtliga beslutsprocesser och en holistisk riskbedömning ingår även som en del i alla stora investeringsbeslut. I samband med den årliga strategiprocessen gör alla divisioner samt koncerntjänster och andra supportfunktioner en holistisk grundskattning av risk i förhållande till de viktigaste målen. Riktlinjer för riskhanteringsprocessen finns i företagets riskhanteringsinstruktioner. Affärsenheter och funktioner identifierar riskkällor, dvs. händelser som innebär förändrade förhållanden och deras orsaker och möjliga konsekvenser. Stora Ensos riskmodell beskriver huvuddragen i den övergripande samling av risker som används som stöd för en holistisk identifiering och konsolidering av risker samtidigt som riskterminologin blir både systematisk och konsekvent. I riskanalysen ingår att utveckla en förståelse för risken för att kunna bidra med underlag för en riskvärdering. Syftet med riskvärderingen är att bestämma riskens storlek till stöd för beslut om vilka risker som behöver hanteras/åtgärdas. Riskerna bedöms sett till effekt och sannolikhet att de uppstår och baseras ofta på specifika riskscenarier. Den befintliga riskreduceringens funktion tas i beaktande för att fastställa den resterande risknivån. Med hjälp av fördefinierade mått beaktas effekter på ekonomi, säkerhet och företagets anseende, i både kvantitativa och kvalitativa termer. Riskhantering innebär också att välja ett eller flera sätt att hantera risken, som att undvika, minska, dela eller behålla den. Det fastställs också hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras innefattande ansvarsfördelning och upprättande av tidsplan för riskbegränsande åtgärder. Efter den årliga grundbedömningen granskas prioriterade och nyuppkomna risker samt vilka riskbegränsande åtgärder och planer för att undvika avbrott i verksamheten som finns i samband med dessa risker, vid halvårsvisa uppföljningsmöten i divisionerna. 12 Trots de åtgärder som vidtas för att hantera och begränsa effekten av olika risker och eftersom vissa risker ligger utanför ledningens direkta kontroll, går det aldrig att garantera att risker, om de materialiseras, inte har substantiell negativ påverkan på Stora Ensos verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att fullfölja finansiella åtaganden. 13 Huvudsakliga riskfaktorer Riskkarta Huvudrisker 2020 Risk Risk-klassificering Tidsspann Jämförelse med 2019 Ledningens möjlighet att påverka Stora effekter – hög sannolikhet A. Makroekonomi, geopolitik och valutakurser S/F ST Ökat Låg B. Global uppvärmning - fysiska risker S LT Ökat Låg C. Ändringar i lagar och förordningar S/C MT Ökat Låg Måttliga effekter – mycket hög sannolikhet D. Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen O ST Stabil Hög Måttliga effekter – hög sannolikhet E. IT, IT-säkerhet och digitalisering O MT Stabil Medel F. Anskaffning S/O MT Stabil Medel Stora effekter – måttlig sannolikhet G. Etik och efterlevnad C MT Stabil Medel H. Personal och kompetens O MT Stabil Hög Måttliga effekter – måttlig sannolikhet I. Konkurrens och efterfrågan S MT Stabil Låg J. Fysiska tillgångar O ST/LT Ökat Hög K. Produktsäkerhet och efterlevnad O/C MT Stabil Hög L. Strategiska investeringar C MT Minskat Medel M. Relation till lokalsamhället och mänskliga rättigheter O/C MT Stabil Stora effekter – liten sannolikhet N. Skogsvård och markanvändning O/C MT Stabil Medel O. Fusioner, förvärv och avyttringar O/C MT Stabil Hög * Den mest relevanta tidsramen när underliggande riskfaktorer förväntas visa sig. Förkortningar S = strategisk O = operativ C = efterlevnad F = finansmarknad och rapportering ST = Kortvarig (nästa 12 månader) MT = Medellång sikt (1–5 år) LT = Långvarig (upp till 25–30 år) 14 Strategiska risker Makroekonomi, geopolitik och valutakurser Stora Enso verkar i över 30 länder och påverkas av världsekonomin. Förändringar i det allmänna ekonomiska läget, kraftiga förändringar på marknaden, ökad oro på valutamarknaderna och bestående obalanser i skattesystemet kan ha en negativ och väsentlig effekt på koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning. En utsträckt global recession kan ha negativ och väsentlig påverkan på Stora Ensos resultat och finansiella ställning. En recession kan också väsentligt påverka koncernens kunder, leverantörer och andra parter som man har handelsutbyte med. Förändringar i växelkurser kan ha väsentlig effekt på det redovisade resultatet både i form av transaktionsrisk och i form av omräkningsdifferenser. En betydande och varaktig nedgång i ekonomin eller en ekonomisk kris, som den som orsakades av covid-19 under 2020, kan ha en väsentlig negativ effekt på koncernens operativa resultat och finansiella ställning. Även om prognosen för den globala ekonomin ljusnade mot slutet av 2020 utgår vi från en svagare återhämtning under 2021 än enligt tidigare antaganden. De senaste positiva vaccinnyheterna har påtagligt ändrat riskbalansen och öppnat dörren för en snabbare lindring av restriktionerna. Men risken för negativa effekter kvarstår, till exempel en växande riskobenägenhet hos hushåll, företag och investerare, en svag återhämtning i systemet samt att tillväxten på medellång sikt fortfarande ser ut att bli dämpad. Följaktligen anses den makroekonomiska risken i stort ha ökat jämfört med hur det såg ut i slutet av 2019. Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att uppnå kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och hantera finansiella risker med hjälp av finansiella instrument för att minimera svängningar i resultatet. Vid sidan av valutakursrisken är de stora riskerna ränterisk, finansieringsrisk, råvaruprisrisk och kreditrisk. Finansiella risker tas upp i detalj i Not 24, Hantering av finansiell risk, i koncernredovisningen. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Koncernen har en diversifierad verksamhet vilket gör att exponeringen är begränsad för förändringar i ett särskilt land eller produktsegment. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt och vid planering och framtagning av olika scenarier tas hänsyn till hur viktiga drivkrafter påverkas av makroekonomiska faktorer på kort, medellång och lång sikt. Regelbundna uppföljningar görs av specifika finansiella mått så att den av styrelsen beslutade risknivån hålls och cash flow och likviditet hanteras aktivt. 50 % av prognostiserade större nettokassaflöden i de viktigaste valutaparen tolv månader framåt terminssäkras. Valutakursrisken minskas genom att, om ekonomiskt möjligt, finansiera tillgångar i tillgångens egen valuta. Divisionerna följer regelbundet upp orderflöden och, i förekommande fall, även andra viktiga indikatorer för att kunna agera snabbt om villkoren för verksamheten försämras. Vid omfattande försämringar i den generella ekonomiska situationen och i de huvudsakliga ledande ekonomiska indikatorerna ska koncernen identifiera och genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och därmed minska effekten av lägre försäljningsintäkter. Möjligheter •Verksamhetsmässig och geografisk diversifiering, stark konkurrenskraft och en robust balansräkning minskar koncernens riskexponering. •I en valutamässigt och makroekonomiskt föränderlig omvärld finns strategiska möjligheter. Global uppvärmning – fysiska effekter De fysiska riskerna med klimatförändringarna bedöms med utgångspunkt från ett stresscenario på lång sikt (25–30 år). Förändringar i nederbördsmängder, torrperioder, tyfoner och frostperioder i subtropiska områden kan orsaka allvarlig skada i verksamheten och på trädplantager. Höjda medeltemperaturer kan leda till förändringar i skogarnas artsammansättning. Torrperioder och höga temperaturer ökar risken för skogsbränder och insektsinvasioner, vilket i sin tur kan påverka skogarna och regionala träpriser. Mildare vintrar kommer att påverka avverkning och transporter i nordligt belägna skogar och därmed följande kostnader. Vattenbrist och förhöjda vattentemperaturer ses inte som en väsentlig risk för koncernens produktionsenheter med tanke på deras geografiska läge. Den ökade risknivån jämfört med 2019 beror främst på bristen på politiska beslut och multilateral samordning för att minska klimatförändringarna, vilket ökar risken för fysiska effekter. Se även under Konkurrens och efterfrågan, Ändringar i lagar och förordningar samt Anskaffning. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder De fysiska riskerna handlar till stor del om risköverföring och omfattas därmed även av företagets program för försäkring av egendom och avbrott i verksamheten. Med hänsyn till Stora Ensos skogs- och plantagetillgångar, som utgör ungefär 35 % av koncernens balansräkning, har verksamheten en stabil och strategisk resiliens med en geografisk spridning av tillgångsportföljen. Dessutom begränsas risken för skador på grund av insekter, som till exempel barkborren, på skogstillgångarna i Norden genom att dessa skogar är tåligare mot sådana angrepp än till exempel centraleuropeiska skogar. Vid planering av nya plantager ser man till att undvika frostkänsliga områden och använda vedertagna odlingsprogram utformade så att trädens möjligheter att tåla extrema temperaturer förbättras. Stora Enso brukar olika skogstyper och skogsstrukturer och arbetar för en breddad bas för virkes- och massavedsförsörjning. För avverkning på mjuka marker finns riktlinjer för hur detta bäst ska göras. Möjligheter De nordiska skogarna i Finland och Sverige främjas av den varmare temperaturen och längre växtsäsongen, vilket ger en ökad skogstillväxt med direkta positiva effekter på värdet av skogstillgångarna och indirekta effekter på marknadens tillgänglighet och pris för trä. Konkurrens och efterfrågan Fortsatt konkurrens och bristande balans mellan utbud och efterfrågan på marknaderna för råvaror, energi och produkter, som påverkas av megatrender som miljömedvetenhet och klimatförändringar, kan påverka lönsamheten. Branschen för papper, massa, förpackningar och träprodukter är mogen, kapitalintensiv och mycket konkurrensutsatt. Bland Stora Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl ett antal stora internationella skogsföretag som många regionala och mer specialiserade företag. Faktorer som det allmänna ekonomiska läget och lagernivåer påverkar kundernas efterfrågan som i sin tur påverkar försäljningspriset. Försäljningspriset, som i branschen ofta varierar med konjunkturen, påverkas av kapacitetsutnyttjandet som sjunker i tider av ekonomisk nedgång. Prisförändringarna varierar mellan produkter och geografiska regioner. I följande tabell visas hur rörelseresultatet påverkas av en förändring med +/- 10 % av pris eller volym för olika segment baserat på siffror för 2020. 15 Operativt rörelseresultat: Påverkan av förändring +/- 10 %, MEUR Segment Pris Volym Packaging Materials 296 118 Packaging Solutions 58 20 Biomaterials 109 32 Wood Products 135 44 Forest 201 15 Paper 180 50 Dessutom kan extrema väderhändelser på grund av den globala uppvärmningen störa kundernas verksamhet vilket i sin tur kan leda till större variationer i produktefterfrågan. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Förmågan att reagera på förändringar i efterfrågan på företagets produkter och på konsumenternas preferenser och utveckla nya produkter på ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt sätt kräver innovation, kontinuerlig kapacitetsstyrning och strukturell utveckling. Risker i samband med faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens och kunder följs regelbundet upp av varje division och enhet som en naturlig del av ledningsarbetet. Samma risker följs också kontinuerligt upp och utvärderas på koncernnivå för att få perspektiv på koncernens totala tillgångsmassa och den övergripande lönsamhetspotentialen på lång sikt. Möjligheter Stora Enso har som en av världens största privata skogsägare tillgång till en strategisk, förnybar resursbas. Med stor kompetens inom trä och träbaserade förnybara material fokuserar Stora Enso på att möta efterfrågan från kunder och konsumenter, som påverkas och förändras av klimatförändringarna. Produkter baserade på förnybara material ger ett litet ekologiskt fotavtryck och hjälper våra kunder och samhället i stort att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda ett alternativ till fossila bränslen och andra icke förnybara material. Operativa risker Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för koncernens anställda och leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar samt för miljön. Förutom fysiska följder för egendom, hälsa och miljö kan skador innebära skadeståndsansvar gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter besluta om att tillfälligt stänga våra anläggningar. Det går aldrig att kompromissa med personalens säkerhet och därför måste Stora Enso vara medveten om de säkerhetsrisker som finns och se till att det finns adekvata riktlinjer för att hantera risker vid till exempel resor, arbete och boende i länder med hög kriminalitet eller andra säkerhetsproblem. Säkerheten för nyckelpersoner är också viktig för att undvika avbrott i verksamheten. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Stora Enso strävar efter att vara en arbetsplats utan olyckor. Vi uppmuntrar en koncernövergripande säkerhetskultur, vilket innebär att alla ansvarar för att göra varje arbetsdag hälsosam och säker – från högsta ledningen och genom hela företaget. Säkerhetsarbetet på Stora Enso bygger på internationella standarder som OHSAS 18001 och ISO 45001, men våra processer sträcker sig längre än deras krav. Stora Ensos säkerhetsarbete omfattar även leverantörer, underleverantörer och besökare på anläggningarna. Vi uppmuntrar alla att komma med feedback och idéer kring hur vi kan förbättra säkerheten ytterligare. Dessutom främjar företaget säkerhet bland leverantörer och underleverantörer med hjälp av en särskild e-utbildning, Safety Trail. Stora Enso betonar även vikten av säkerhet genom att begära information från leverantörerna om deras säkerhetsarbete vid upphandlingen. Stora Ensos policy för hälsa och säkerhet utgör grunden för säkerhetsarbetet samt styrmodellen för hur företaget arbetar med frågor som rör hälsa och säkerhet i praktiken och hur dessa ämnen integreras i årsplaneringen och redovisningen. Andra viktiga dokument som tillämpas i arbetet med säkerhet för medarbetare inkluderar följande: •Stora Enso Code – uppförandekoden •Uppförandekod för leverantörer •Minimikrav för personal – arbetsförhållanden •Globalt ramavtal •Mångfaldspolicy Mer information finns i Sustainability 2020: Anställda och andra som arbetar inom koncernen Möjligheter •Ett högklassigt arbetsmiljöarbete stärker företagets anseende som arbetsgivare. •Engagemang, effektivitet och produktivitet förbättras. IT, IT-säkerhet och digitalisering Koncernen är beroende av sina IT-system för både intern och extern kommunikation och för den dagliga hanteringen av verksamheten. Koncernens informationssystem, personal och utrustning är utsatta för risker i samband med internetanvändning. Bland övriga IT-relaterade risker i verksamheten kan nämnas avbrott på grund av den mänskliga faktorn, skadad hårdvara i datahallar och datacentraler, nätverksanslutningsproblem samt att leverantörer inte uppfyller sina åtaganden enligt serviceavtal. Oavsiktligt avslöjande av konfidentiell information på grund av att riktlinjer för hantering av information inte har följts eller på grund av olycka eller kriminell handling kan leda till ekonomisk skada, vitesförelägganden, avbruten eller försenad lansering av ny produkt eller nytt samarbete, förlorat förtroende hos kunder och på marknaden, avslöjande av forskningshemligheter och annan för verksamheten avgörande information. Ytterligare risker är bland annat förlust av backupmedier och brott mot regler för behandling av personuppgifter. Digitaliseringen fortsätter att förändra organisationers sätt att arbeta. Digital förmåga genomsyrar alla aspekter av både verksamhet och arbetsmodeller och förändrar företags och funktioners sätt att generera värde. Därför omfattar digitaliseringen även potentiellt 16 förstörande krafter. Dessutom förväntar sig kunder, myndigheter och andra intressenter att företag ska förstå vilken information de har eller skulle kunna ha, vilka risker det innebär och att planer för att hantera detta finns på plats. Erodering av affärsprocesser, underlåtenhet att utnyttja de fördelar som tekniken erbjuder eller oförmåga att utnyttja synergieffekter skulle allvarligt kunna försämra Stora Ensos konkurrenskraft. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Riskhanteringen bedrivs aktivt med hjälp av ett system för hantering av informationsrisk och de bästa metoderna för förändring och projekthantering. Ett antal säkerhetskontroller har införts för att stärka skyddet av konfidentiell information och underlätta efterlevnaden av internationella regler. Bland specifika åtgärder kan nämnas en noggrann upphandlingsprocess vid val av leverantör av tjänster med avgörande betydelse för verksamheten, granskning av leverantörer, årliga kontroller, förläggning av datacentraler till lågriskområden, backupuppkopplingar för tjänster av avgörande betydelse, katastrofplaner, riktade skanningar och utredningar, kryptering av kommunikation, information och enheter, fjärrstyrt skydd av tekniska enheter samt utbildning i informations- och säkerhetsmedvetande. Stora Enso har ett omfattande digitaliseringsprogram med målet att utveckla en konkurrensfördel genom att fullt ut utnyttja möjligheterna att få större intäkter och öka den interna effektiviteten. Dessutom har Stora Enso inrättat ett program med externa partners för att hitta tekniska utvecklingsinitiativ med tydligt affärsfokus. Det är projekt som med experimentell och snabb framtagning av prototyper kommer att bidra till identifiering och vidareutveckling av initiativ som genom utforskning av nya teknologier och möjligheter kommer att snabba på Stora Ensos digitala agenda. Möjligheter •Effektiv verksamhet, resultatoptimering, innovativa produkterbjudanden och nya kundtjänster med hjälp av digitalisering och sofistikerade IT-system. •Nya tekniker ger stor potential för processoptimering och automatisering på en högre nivå, som genererar nya affärsmodeller och bättre erbjudanden för kunder och konsumenter. Anskaffning Brott mot uppförandekoden för leverantörer kan leda till avtalsbrott, ekonomisk skada och att företagets anseende skadas och förlorad försäljning om Stora Enso skulle bli svartlistat av sina kunder. På samma sätt kan dåliga arbetsförhållanden hos våra underleverantörer skada vårt anseende. Ökade kostnader för insatsvaror eller tillgången på material, varor och tjänster kan på motsvarande sätt påverka Stora Ensos lönsamhet. Att säkra tillgång till pålitliga leveranser till låg kostnad och ha en proaktiv hantering av kostnader och produktivitet är av största vikt. Koncernen är beroende av externa leverantörer av naturgas, olja och kol samt nästan hälften av sin elkonsumtion, vilket innebär sårbarhet vid förändringar i energipriser och störningar i leveranskedjan. Fysiska risker som rör den globala uppvärmningen, akuta problem med tillgänglighet eller kronisk vattenbrist kan på lång sikt påverka koncernens verksamhet i leveranskedjorna. Det finns också en ökad risk för störningar i leveranskedjan på grund av internetincidenter, nedstängningar i samband med pandemier, politisk instabilitet och andra faktorer kopplade till internationell handel. I tabellen nedan redovisas de viktigaste kostnadsposterna för Stora Enso. Fördelning av kostnader 2020 Operativa kostnader % av totala kostnader % av omsättning Frakter och kommissioner 11 % 10 % Tillverkningskostnader Fiber 32 % 30 % Kemikalier och fyllnadsmedel 9 % 9 % Energi 6 % 5 % Material 6 % 5 % Personal 16 % 15 % Övriga 13 % 12 % Avskrivningar 7 % 7 % Totala kostnader och omsättning 100 % 93 % Totala operativa kostnader och omsättning, MEUR 7 954 8 553 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, operativa 51 Operativt rörelseresultat 650 På många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera en produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt och av rätt kvalitet. De viktigaste produkterna är fibrer, kemikalier och energi samt maskiner och utrustning till investering i anläggningar. En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. Torrperioder och förändrade nederbördsmönster kan påverka tillgången på vattenkraft och elpriserna för de europeiska anläggningarna. En högre havsnivå kommer på lång sikt att påverka hamnarnas tillgänglighet, och saltvattenintrång kan orsaka störningar i ingående och utgående verksamhet i leveranskedjan. De viktigaste tjänsterna är transporter och olika administrativa tjänster som utförs av externa aktörer. För vissa av insatsvarorna utgör det begränsade antalet leverantörer en risk. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Kostnadsläget för insatsvaror bevakas noga på enhets-, divisions- och koncernnivå. Koncernen hanterar energiförsörjningsrisken på lång sikt. Risker vad gäller pris och utbud begränsas med större egen energiproduktion, ägande i konkurrenskraftiga kraftbolag som PVO/TVO samt långsiktiga kontrakt och optionskontrakt. Koncernen terminssäkrar prisrisker på råmaterial- och slutproduktmarknader och stödjer utvecklingen av finansiella marknader för terminssäkring. Koncernen använder ett brett utbud av leverantörer och följer deras utveckling för att undvika situationer som skulle kunna äventyra kontinuerlig produktion, affärstransaktioner eller utvecklingsprojekt. Leverantörer och underleverantörer måste också leva upp till Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de är en del av Stora Ensos värdekedja, och ett dåligt hållbarhetsarbete från deras sida kan skada Stora Enso och dess anseende. Stora Ensos hållbarhetskrav på leverantörer och därmed sammanhängande granskningsscheman täcker anskaffning av råmaterial och andra varor och tjänster. Leverantörerna granskar sig själva med hjälp av färdiga kontrollscheman och granskas också utifrån för bedömning av vilka risker som 17 finns i deras miljömässiga, sociala och affärsmässiga rutiner. Det som uppdagas i sådana bedömningar följs upp kontinuerligt och om nödvändigt kan leverantörer svartlistas. Möjligheter •Att skapa värde och innovationer i verksamheten globalt genom att bygga starka och mätbara relationer med de bästa leverantörerna. •Att upprätthålla harmoniserade inköpsprocesser för att öka kunskapen, öka kvaliteten på anbudsförfarandet för att minska kostnaderna och utveckla hållbara leverantörer för att minska riskerna. Personal och kompetens Att anställa, behålla och utveckla en kompetent personalstyrka och hjälpa nyckelmedarbetare att utvecklas i Stora Ensos globala organisation är avgörande för framgång. Konkurrensen om arbetskraften är stor och koncernen kan misslyckas med att attrahera eller behålla kvalificerad personal. En stor del av Stora Ensos anställda är medlemmar i en fackförening och det finns risk att koncernen hamnar i arbetsmarknadskonflikter, särskilt i samband med omstruktureringar och avskedanden på grund av avyttringar och nedläggningar, eller under arbetsmarknadsförhandlingar. I Finland har skogsindustrins branschorganisation dessutom infört stora förändringar i de centrala avtalen och Stora Enso kommer därför gradvis att gå över till en kollektivavtalsmodell från 2022. Förändringen och genomförandet av denna process innebär ökad osäkerhet kring anställningsavtal. Förlust av nyckelmedarbetare, oförmåga att attrahera nya eller adekvat utbildade medarbetare eller förseningar vid rekrytering av nyckelmedarbetare skulle allvarligt kunna skada koncernens verksamhet och hindra koncernen och dess divisioner från att nå sina strategiska mål. Arbetsmarknadskonflikter och strejker skulle kunna ha allvarlig negativ effekt på verksamhet, finansiell ställning och lönsamhet. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Stora Enso hanterar dessa risker och förlust av nyckelmedarbetare med en kombination av olika åtgärder. Bland annat genom att se till att ha överblick över hela koncernens personalstyrka, stärka Stora Ensos varumärke ur ett arbetsgivarperspektiv både externt och internt, delvis samordna lönepraxis globalt samt bli bättre på att upptäcka och utveckla talanger. Slutligen fokuserar koncernen aktivt på bedömning av talanger och ledarskap, inklusive planering för efterträdare på nyckelpositioner. Majoriteten av de anställda representeras av fackföreningar under flera kollektivavtal i olika länder där Stora Enso har verksamhet, varför relationerna med fackföreningarna är mycket viktiga för att hantera risken för arbetsmarknadskonflikter. Möjligheter •Kunniga och dedikerade medarbetare är avgörande för företagets framgång. •Engagerade och högpresterande medarbetare möjliggör implementering av transformationsstrategin och affärsmässig framgång. Fysiska tillgångar I de fysiska tillgångar som utgör grunden i produktionsanläggningarna finns en inbyggd risk för akuta stopp, men också risk att de inte fungerar som de ska vilket kan leda till en undermålig produkt, lägre produktion eller ökande produktionskostnader. Förutom risken för omfattande stopp i processer måste ledningen också beakta varje tillgångs relativa betydelse för anläggningens förmåga att leverera enligt slutna avtal och affärsplaner. Ibland är riskerna en följd av fel i tillgångens design, fel i arbetsmetod eller handhavandefel. För Stora Enso finns den största tillgångsrisken i integrerad (men även icke integrerad) massa- och energiproduktion. Riskerna relaterade till fysiska tillgångar har ökat något jämfört med i slutet av 2019, främst beroende på förseningar av underhållsarbeten, delvis på grund av restriktioner till följd av covid-19. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder För Stora Enso är det mycket viktigt att skydda produktionstillgångar och affärsresultat för att klara målet att undvika alla oplanerade produktionsstopp. Detta uppnås genom strukturerade metoder för att identifiera, mäta och kontrollera olika typer av risk och exponering. Processen drivs av riskspecialister inom divisionerna tillsammans med försäkringsbolag och andra specialister på att förebygga skador. Varje år genomförs ett antal riskinspektioner vid produktionsenheterna. Man har interna verktyg för rapportering och riskbedömning med vilka man hanterar planer för förbättrad riskhantering och kostnads- och lönsamhetsanalyser för föreslagna investeringar. Det finns också riktlinjer för skydd av interna och externa fastigheter, för bedömning av brandskyddsrisker och maskinrisk samt speciella handlingsplaner för skadeförebyggande. Planerade underhållsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i trim. Med underhållsplaner och analyser av vilka reservdelar som måste finnas säkerställs tillgången till en effektiv maskinpark. Möjligheter •Väl kontrollerade planer för optimerat underhåll och skadeförebyggande arbete. •Genom att förbättra produktivitet och bli allmänt effektivare finns möjlighet till konkurrensfördelar. Produktsäkerhet och efterlevnad Vissa av Stora Ensos produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan påverka människors hälsa eller förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Träprodukterna används i byggnader, vilket kan leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller strukturell form, produktval eller installation. Ej säkerställd produktsäkerhet kan medföra reklamationer med betydande kostnader, som kompensation för kunders indirekta kostnader, samt skada på företagets anseende. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Vid bruken som tillverkar produkter som kommer i kontakt med livsmedel har certifierade hygiensystem baserade på gjorda riskanalyser upprättats. För att säkerställa att företagets produkter är säkra deltar Stora Enso aktivt i de arbetsgrupper för produkt- och kemikaliesäkerhet som finns inom CEPI (Confederation of European Paper Industry). Alla Stora Ensos bruk har också ISO-certifierade kvalitetssystem. Kontrakt med ansvarsbegränsningar och försäkringar är ytterligare sätt att begränsa Stora Ensos riskexponering. Möjligheter Differentiering och värdeskapande genom att hålla en överlägsen produktkvalitet och en mycket hög grad av överensstämmelse. 18 Skogsvård och markanvändning Trä är vår viktigaste råvara. Att inte kunna motsvara intressenternas förväntningar eller kunna säkerställa spårbarhet och ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar skötsel av skog och mark för koncernens ved- och virkesförsörjning kan också allvarligt skada både Stora Ensos ekonomi och anseende. Oförutsedda förändringar i villkoren för de olika skogsbrukscertifieringarna kan begränsa tillgången på certifierad råvara. Dessutom kräver globala utmaningar som befolkningsökning, global uppvärmning, ökande efterfrågan på jordbruksmark och bioenergi och det växande gapet mellan tillgång och efterfrågan på ved och virke att vi alla använder naturresurserna på ett ännu effektivare sätt. Se även under Global uppvärmning – fysiska effekter, Ändringar i lagar och förordningar samt Relation till lokalsamhället och samhällsansvar. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Koncernens policyer för anskaffning av ved och fibrer samt för markanvändning, stabila spårbarhetssystem och att aktivt arbeta för skogsbrukscertifiering är olika sätt att säkerställa att ved och fibrer från oacceptabla källor inte kan komma in i leveranskedjan. Vid anskaffning av skogsavfall och annan biomassa följer Stora Enso dessutom de särskilda riktlinjer som tagits fram för utvinning av skogsenergi med bland annat strikta miljöföreskrifter. Möjligheter Eftersom träd absorberar koldioxid från atmosfären och – tillsammans med träbaserade produkter – fungerar som så kallade kolsänkor är trä från skogar som brukats på ett hållbart sätt ett koldioxidneutralt, förnybart alternativ till många icke förnybara material. Med ett hållbart skogs- och plantagebruk kommer nya generationer träd att ersätta de som avverkas och ta upp ytterligare koldioxid från atmosfären. Skogar som brukas på ett hållbart sätt kan göra hela ekosystem mer motståndskraftiga mot negativ påverkan och mer mottagliga för positiv påverkan. Fusioner, förvärv och avyttringar Om förväntade fördelar eller förväntat värde av förvärv, befintliga tillgångar eller försäljning av rörelse uteblir kan det få allvarliga ekonomiska konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts, utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av tillgångar eller levererade varor inte infrias. I samband med ett förvärv kan tidigare verksamhet när det gäller till exempel föroreningar, efterlevnad av konkurrenslagar eller korruption medföra extra kostnader för Stora Enso och orsaka skador på företagets anseende. Avyttringar kan medföra extra kostnader till följd av gamla ej bokförda skulder. Omstrukturering av verksamheten kan också påverka företagets anseende. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Mycket noggranna riktlinjer vid fusioner och förvärv, bland annat med ett obligatoriskt due diligence-förfarande för värdering och genomförande av alla förvärv som kräver styrelsens godkännande. Vid beslut om omstruktureringar finns en strukturerad styrmodell och riktlinjer som till exempel policyn för ansvarsfulla nedskärningar att följa. Möjligheter En stark balansräkning och ett starkt kassaflöde möjliggör värdeförbättrande fusioner och förvärv när möjligheter öppnar sig och tillfället är rätt. Risker kopplade till lag- och regelefterlevnad Ändringar i lagar och förordningar Koncernens verksamhet kan påverkas av förändringar i politiska eller andra regelverk i alla länder och jurisdiktioner där koncernen har verksamhet, till exempel förändringar i skatte- och miljölagstiftning. Det kan till exempel gälla ökade löpande kostnader och investeringar för att motsvara nya miljökrav, expropriering av tillgångar eller påförande av licensavgifter eller andra skatter riktade mot branschen och nya regler för lokalt ägande eller förädlande. Den europeiska gröna given och dess klimatmål för 2030 och 2050 har resulterat i nya lagar som kommer att påverka Stora Enso. Initiativ från EU-kommissionen kommer bland annat att omfatta riktlinjer och lagar på områden som EU:s skogsstrategi, systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), Carbon Border Adjustment mechanism (ett nytt verktyg för att prissätta koldioxidutsläpp för varor med höga utsläpp som importeras till EU), det kommande direktivet för hållbara produkter, förändringar i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall liksom i EU:s klassificeringssystem. Särskilt EU:s energi- och kolpolitik skulle kunna påverka tillgången och priset på träfibrer. När det gäller EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och den fjärde handelsperioden kommer koldioxidläckaget att kvarstå, medan tilldelningen av gratis utsläppsrätter förväntas minska. Ett stresscenario för de kommande tio åren med ett koldioxidpris på 50 EUR/t, med utgångspunkt i det aktuella förslaget för den fjärde ETS-handelsperioden innebär en årlig finansiell påverkan som ligger under koncernens väsentlighetströskel, även om hänsyn tas till ökade kostnader för köpt elektricitet. En ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. Den allmänna opinionen och den politiska viljan att begränsa skogsavverkningen i syfte att förstärka skogarnas funktion som kolsänkor, samtidigt som man ignorerar skogsprodukternas nettopositiva klimatpåverkan, skulle kunna ge en begränsad tillgång på virke, öka kostnaderna och ge färre investeringsmöjligheter. Dessutom kan politisk instabilitet medföra social oro eller ogiltigförklarande av existerande avtal, avverkningstillstånd och arrenden. Bestämmelserna som ingår i EU:s handlingsplan för en hållbar ekonomi innebär nya klimatrelaterade krav på både investerare och företag, särskilt genom EU:s klassificering av hållbara verksamheter och integreringen av ESG-riskerna i investeringsprocesserna. Det råder osäkerhet kring huruvida Stora Ensos aktie kommer att klassificeras som ett investeringsobjekt enligt de nya bestämmelserna, men en god hantering av det ekonomiska klimatet och andra hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, samt redovisningen av dessa, kommer att förbättra förutsättningarna för en gynnsam utveckling av kapitalmarknaderna och därmed kapitalkostnaden. Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel i Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso. Riskerna kopplade till ändringar i lagar och förordningar har ökat under 2020, främst på grund av en mer protektionistisk politik i de stora ekonomierna och möjlig negativ påverkan kopplad till transaktionsrisker som EU:s gröna giv. 19 Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder •Aktiv uppföljning av den politiska och finansiella utvecklingen i alla länder där koncernen har verksamhet •Delta i utvecklingen av policydokument, främst via branschorganisationer och andra samarbetsprogram Möjligheter Ändring i lagar och förordningar kan innebära en tillväxtpotential för hållbara produkter. En effektiv resursanvändning, den cirkulära ekonomin med låga koldioxidutsläpp och förnybarhet är allt viktigare konkurrensfördelar. Etik och efterlevnad Stora Enso verkar inom ett mycket reglerat affärsområde och är därmed exponerat för risker i samband med brott mot lagar och förordningar (t.ex. reglering av kapitalmarknader, bolags- och skattelagar, tullregler och säkerhetsregler) och brott mot koncernpolicyer, som Stora Enso Code, uppförandekoden för leverantörer, Stora Ensos affärspolicy med avseende på bedrägeri, konkurrens, korruption, intressekonflikter och andra liknande områden. Stora Enso kan ställas inför höga kostnader för att inte ha följt miljölagar och förordningar eller för återställning av mark enligt dessa. Se även under IT och IT-säkerhet. Bland möjliga effekter märks åtal, böter, straffavgifter samt avtalsbrott, ekonomisk skada och skador på företagets anseende. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Stora Ensos program för etik och lag- och regelefterlevnad som omfattar policybeslut, värdegrundsarbete, utbildning och kunskapsutbyte samt rutiner vid överklaganden uppdateras och utvecklas löpande. Andra efterlevandemekanismer har att göra med koncernens interna kontrollsystem och internrevision, uppförandekoden för leverantörer i leverantörsavtal, riskbedömning av leverantörer, utbildning och revision av leverantörer och rutiner vid svartlistning. I enlighet med regleringar av kapitalmarknaden betonar Stora Enso i sin informationspolicy vikten av transparens, trovärdighet, ansvar samt att vara proaktiv och interagera. Miljörisker minimeras med hjälp av miljöstyrningssystem och due diligence-förfaranden även ur miljösynpunkt vid förvärv och avyttringar samt med avtal om skadeersättning och ett effektivt och skäligt återställande när så krävs. Särskilda återställandeprojekt i samband med verksamhetsnedläggningar genomförs utifrån de riskbedömningar som görs. Möjligheter •Att fokusera på etik i ett vidare perspektiv i stället för att endast titta på regelefterlevnad leder till en framgångsrik verksamhet, främjar ansvarstagande och ger företaget ett gott anseende. Strategiska investeringar Stora Ensos strategi är att transformera företaget från en traditionell pappers- och kartongtillverkare till ett kundfokuserat företag inom förnybara material. Hur framgångsrik denna transformation blir beror på koncernens förmåga att rätt förstå kundernas behov och hitta bästa sättet att förse kunderna med rätt erbjudande och ha rätt produktionstillgångar för detta. Att inte fullfölja strategiska projekt enligt beslutad tidsplan, budget eller specifikationer kan allvarligt påverka koncernens finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra företaget från att nå sina affärsmål. Den lägre risknivån jämfört med förra året beror på mindre omfattande planerade investeringar och de stora framstegen i konverteringen av bruket i Uleåborg. Risken i det projektet är därmed lägre. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Risktagandet begränsas genom att göra djupgående och detaljerade förstudier och andra studier inför alla större investeringar. I koncernens riktlinjer för investeringar finns föreskrifter om process, ledning, riskbedömning samt hanterings- och uppföljningsåtgärder av strategiska projekt, inklusive klimatrelaterade riskfaktorer. I riktlinjerna anges även beräkningen av möjliga kostnader och intäkter för koldioxidutsläpp som en del av investeringsförslaget. Miljömässiga och sociala konsekvensanalyser, så kallade ESIA:s (Environmental and Social Impact Assessments) genomförs för alla nya projekt som skulle kunna leda till betydande negativa effekter i lokalsamhället. Alla stora investeringsprojekt granskas efter slutförande. Möjligheter Att ersätta fossilbaserade material genom att skapa och utveckla nya produkter och tjänster som bygger på trä och andra förnybara material. Relation till lokalsamhället och mänskliga rättigheter Samhällsrisker kan skada nuvarande verksamhet och genomförandet av investeringar, särskilt i tillväxtländer. Oförmåga att hantera relationerna till lokalsamhället och till icke-statliga organisationer kan hindra produktionen och påverka koncernens anseende negativt. Koncernen har verksamhet i länder där äganderättsförhållandena kring land och resurser fortfarande är osäkra, vilket kan ge upphov till dispyter. För att genomföra transformationen till ett företag för förnybara material kan omstrukturering av viss verksamhet bli nödvändig och i vissa fall leda till nedläggning av anläggningar med väsentlig påverkan på lokalsamhället som följd. Möjlig påverkan innefattar påverkan på företagets anseende och negativ publicitet, skada för samhällen och rättighetsinnehavare, hindrad verksamhet och förlorade tillstånd. Policyprinciper och riskbegränsande åtgärder Stora Enso strävar efter att i god tid identifiera och minimera risker som har med sociala frågor att göra, för att rätt beslut ska fattas både vad gäller investeringsprocesser, omstruktureringsplaner och den löpande verksamheten. Med verktyg som utvärdering av hållbarhetsrisk, due diligence-program för mänskliga rättigheter och Environmental and Social Impact Assessments (ESIA) säkerställs att inga projekt som inte är hållbara påbörjas och att alla inom företaget är införstådda med alla typer av risker och möjligheter. Med dessa verktyg kan projektplaner och verksamhetsmodeller också anpassas för att passa lokala förhållanden. Dessutom utgör dialog med icke-statliga organisationer en del av koncernens engagemang i sina olika intressenter. Mer information om samhällsengagemang finns i Stora Ensos Sustainability Report. Möjligheter •Att se till att lokalsamhället kring våra anläggningar blomstrar både ekonomiskt, socialt och miljömässigt är av största vikt för Stora Ensos framgång och fortlevnad. •Fokus på socialt ansvar utgör en klar affärsmässig fördel för Stora Enso eftersom kunder, affärspartner, investerare och potentiella medarbetare i allt högre grad dras till företag som tar ett socialt ansvar. 20 Redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (TCFD) I FSB:s (Financial Stability Board) ramverk för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-related Finacial Disclosure TCFD) rekommenderas en mer omfattande rapportering än nuvarande praxis. I den nätbaserade indextabellen redovisas uppgifter enligt TCDF:s rekommendationer med referens till var dessa frågor behandlas i koncernens årsredovisning. Vid behov kompletteras avsnittshänvisningarna i tabellen med ytterligare information. Analys av olika scenarier för 2020 I TCFD uppmuntras företag att använda sig av scenarioanalyser för att lättare kunna se till att deras strategier klarar av klimatförändringar i en rad situationer som kan dyka upp. I praktiken visar det sig att detta bäst görs genom att bryta ned det stora scenariot i mindre delar med avseende på tillgångstyp och geografi och göra prioriteringar när hela scenariot analyseras. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare med skogstillgångar som 2020 värderades till mer än 7 miljarder EUR (mark och biologiska tillgångar, inklusive Stora Ensos andel av Tornator), däribland biologiska tillgångar till ett värde av 6,4 miljarder EUR i norra Europa. 65 % av Stora Ensos trä köptes från Finland, Sverige, Norge och nordvästra delen av Ryssland. Effekter av klimatförändringarna, som mildare vintrar, har redan visat sig väsentligt påverka avverkning och transporter i nordligt belägna skogar och därmed följande kostnader. Som ett led i Stora Ensos årliga riskbedömning utvecklades under 2020 en scenarioanalys där en kvalitativ uppskattning av fysisk klimatpåverkan gjordes för den nordiska skogen och företagets verksamhet till 2050. Arbetet baserades på IPCC:s (the Intergovernmental Panel for Climat Change) business-as-usual-scenario (RCP 8.5 scenario) enligt vilket temperaturökningen kommer att bli 4–5 grader. De följder av klimatförändringarna som beaktas är pestutbrott, sjukdomar, torka, bränder, översvämningar, frostperioder, vattenbrist, förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåerna och förändrade temperaturer. Resultaten visar att samtidigt som högre temperaturer gör att tillväxttakten i skogen under rätt förhållanden ökar och därmed påverkar tillgången på trä och värdet på skog positivt, så leder övriga konsekvenser i första hand till minskad tillgång på skog och ökade träpriser. Som en del i den årliga riskbedömningen kommer Stora Enso under 2021 att fortsätta analysera företagets strategi i förhållande till olika klimatscenarier. Analysen av fysiska effekter kommer att utökas och effekter på verksamheten kommer att bedömas utifrån den globala övergång som krävs för att begränsa uppvärmningen i linje med Parisavtalet. För mer information om våra upplysningar med hänvisning till TCFD-rekommendationerna och de platser där dessa frågor behandlas i vår årsrapportering, se TCFD-indextabellen (på engelska) på vår webbplats. Möjligheter med att ersätta icke förnybara material Under 2020 samarbetade Stora Enso med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att vidareutveckla den vetenskapliga metodiken för att beräkna klimatpåverkan från skogsindustriföretag, till exempel hur stort bidrag ersättningen av fossilbaserade och andra icke förnybara material, som plast och cement, ger. Enligt SLU:s rapport beräknas Stora Enso ha en positiv effekt på klimatet motsvarande en koldioxidminskning i atmosfären med 11,5 miljoner ton (siffror från 2019). Under hela 2020 arbetade Stora Enso också tillsammans med World Business Council for Sustainable Development på att publicera en ny rapport om den cirkulära bioekonomin med titeln The business opportunity contributing to a sustainable world där man beskriver affärsfördelarna med cirkulära produkter med låga koldioxidutsläpp från den cirkulära bioekonomin. Bolagsstyrning inom Stora Enso Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utfärdats av Värdepappersmarknadsföreningen i Finland (”Koden”). Koden finns på cgfinland.fi. Stora Enso följer också Svensk kod för bolagsstyrning (”Den svenska koden”) med de undantag som listats i Appendix 1 i Corporate Governance Report. Undantagen har gjorts på grund av skillnader i svensk och finsk lagstiftning och i regler och praxis inom bolagsstyrning. I dessa fall följer Stora Enso praxis där man har sitt säte. Den svenska koden är utfärdad av Kollegiet för svensk bolagsstyrning och finns på corporategovernanceboard.se. Rättsprocesser Ansvarsförbindelser Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort. Rättsprocesser i Latinamerika Veracel Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet. 21 Förändringar i organisationsstruktur Stora Enso skapade en ny division, Forest, som kommer att redovisas separat från och med 2020. I den nya divisionen ingår koncernens svenska skogstillgångar och den 41-procentiga innehavet i intressebolaget Tornator med majoriteten av sina skogstillgångar i Finland. Divisionen Forest omfattar även virkesförsörjningsverksamheten i Finland, Sverige, Ryssland och de baltiska länderna. Stora Enso slog samman wellpappråvaruverksamheten, som tidigare låg i divisionen Packaging Solutions, med divisionen Consumer Board och skapade den nya divisionen Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enheter för formpressad fiber och biokompositer en mer renodlad Packaging Solutions-division. Förändringen trädde i kraft den 1 januari 2020. Förändringar i koncernledning Jari Suominen utsågs från och med den 1 januari 2020 till divisionschef för Forest. Han fortsatte som medlem i koncernens medlemsgrupp. David Ekberg utsågs från och med den 1 april 2020 till EVP, divisionschef för Packaging Solutions och medlem i koncernens ledningsgrupp. Lars Völkel utsågs från och med den 1 juli 2020 till EVP, divisionschef för Wood Products och medlem i koncernens ledningsgrupp. Katariina Kravi utsågs från och med den 1 september 2020 till EVP, personalchef och medlem i koncernens ledningsgrupp. Den tidigare HR-chefen, Malin Bendz, lämnade sin position i Stora Enso i januari 2020. Annette Stube utsågs från och med den 1 september 2020 till EVP, hållbarhetschef och medlem i koncernens ledningsgrupp. Hon efterträdde Noel Morrin som gick i pension i slutet av 2020. Tobias Bäärnman, chef för strategi och innovation, och Teemu Salmi, IT-chef, utsågs från och med den 1 november 2020 till medlemmar i koncernens ledningsgrupp. Aktiekapital Stora Ensos Oy:s aktier är indelade i A- och R-aktier. Ägare till A- och R-aktier har rätt till samma utdelning men olika rösträtt. Varje A-aktie och varje post om tio R-aktier har en röst vid årsstämman. Dock har varje aktieägare minst en röst. Under 2020 registrerades konvertering av totalt 2 419 A-aktier till R-aktier i det finska handelsregistret. Den 31 december 2020 hade Stora Enso 176 254 415 A-aktier och 612 365 572 R-aktier utestående i Stora Enso. Bolaget innehade inga egna aktier. Det totala antalet utestående Stora Enso-aktier var 788 619 987 och det totala antalet röster var minst 237 490 972. Styrelsen är bemyndigad att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier och emission av Stora Ensos R-aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av bemyndigandet kan uppgå till högst 2 000 000 R-aktier, vilket motsvarar ungefär 0,25 procent av samtliga aktier i bolaget och ungefär 0,33 procent av samtliga R-aktier i bolaget. De största aktieägarna per den 31 december 2020 Efter röststyrka A-aktier R-aktier % av aktier % av röster 1 Solidium Oy1 62 655 036 21 792 540 10,7 % 27,3 % 2 FAM AB2 63 123 386 17 000 000 10,2 % 27,3 % 3 Finska folkpensionsanstalten (FPA) 23 825 086 973 982 3,1 % 10,1 % 4 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen 4 312 762 16 593 924 2,7 % 2,5 % 5 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma 5 163 018 1 140 874 0,8 % 2,2 % 6 MP-Bolagen i Vetlanda AB 4 828 000 1 000 000 0,7 % 2,1 % 7 Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo 2 000 000 8 111 225 1,3 % 1,2 % 8 Erik Johan Ljungberg Utbildningsfond 1 780 540 2 336 224 0,5 % 0,8 % 9 SEB Investment Management — 12 162 195 1,5 % 0,5 % 10 Stiftelsen Bergslagets sjuk- och hälsovårdskassa 626 269 1 609 483 0,3 % 0,3 % 11 Statens Pensionsfond i Finland — 5 713 755 0,7 % 0,2 % 12 Unionen — 3 782 750 0,5 % 0,2 % 13 Lannebo Fonder — 3 690 000 0,5 % 0,2 % 14 Svenska litteratursällskapet i Finland — 3 000 000 0,4 % 0,1 % 15 OP Suomi investeringsfond — 2 914 494 0,4 % 0,1 % Totalt 168 314 097 101 821 446 34,3% 75,2% Förvaltarregistrerade aktier3 74 882 644 480 357 046 70,4% 51,8% 1 Helägt av finska staten. 2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso. 3 Enligt Euroclear Finland. Listan har sammanställts av Stora Enso och är baserad på aktieägarinformation från Euroclear Finland, Euroclear Sweden och en databas som hanteras av Citibank N.A (Citi). Informationen omfattar endast direktregistrerade innehav, vilket innebär att innehav (som kan vara stora) som är förvaltarregistrerade eller registrerade på mäklarkonton inte kan räknas med. Listan är därför inte komplett. 22 Fördelning av aktier, 31 december 2020 Efter innehavets storlek, A-aktier Aktieägare % Aktier % 1–100 5 507 54,50 % 234 386 0,10 % 101–1 000 3 996 39,60 % 1 431 560 0,80 % 1 001–10 000 551 5,50 % 1 271 602 0,70 % 10 001–100 000 28 0,30 % 601 791 0,30 % 100 001–1 000 000 — 0,00 % 0 0,00 % 1 000 001– 7 0,10 % 172 715 076 98,00 % Totalt 10 089 100,00 % 176 254 415 100,00 % Efter innehavets storlek, R-aktier Aktieägare % Aktier % 1–100 12 641 31,70 % 665 866 0,10 % 101–1 000 20 727 51,90 % 8 568 192 1,40 % 1 001–10 000 5 924 14,90 % 15 802 281 2,60 % 10 001–100 000 478 1,20 % 12 712 655 2,10 % 100 001–1 000 000 78 0,20 % 22 356 613 3,70 % 1 000 001– 21 0,10 % 552 259 965 90,10 % Totalt 39 869 100,00 % 612 365 572 100,00 % Enligt Euroclear Finland. Denna lista innehåller endast direktregistrerade aktier i Euroclear Finland. T.ex. Stora Ensos svenska aktieägare är listade under deras nominerade bank i denna lista. Fördelning av ägande, 31 december 2020 % av aktier % av röster Solidium Oy1 10,7 % 27,3 % FAM AB2 10,2 % 27,3 % Finska folkpensionsanstalten (FPA) 3,1 % 10,1 % Finska institutioner (exkl. Solidium och FPA) 11,4 % 8,3 % Svenska institutioner (exkl. FAM) 6,6 % 5,2 % Finska privata aktieägare 4,0 % 2,4 % Svenska privata aktieägare 4,2 % 2,7 % Innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) 2,0 % 0,7 % Förvaltarregistrerade aktier (ej finska/ej svenska aktieägare) 47,9 % 16,1 % 1 Helägt av finska staten 2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso. Utsikter Stora Enso presenterar återigen en prognos för året trots att osäkerheten i den globala ekonomin på grund av den pågående pandemin förväntas kvarstå under 2021. Förutsatt att vaccinationsprogrammen fortskrider som planerat och att virusspridningen hejdas, förväntas ekonomin återhämta sig. Till dess fortsätter efterfrågan på våra produkter att vara varierande. Det operativa rörelseresultatet för 2021 förväntas bli bättre än för 2020. Stora Enso kommer att slutföra besparingarna inom lönsamhetsprogrammet på 400 MEUR till slutet av 2021. Besparingarna i fasta och rörliga kostnader under året beräknas till cirka 80 MEUR. Koncernen kommer under 2021 att fortsätta fokusera på kundservice och att generera kassaflöde. Risker på kort sikt Globalt sett har utsikterna ljusnat. Samtidigt som vi förväntar oss en svagare återhämtning 2021 än vi förutsåg i slutet av tredje kvartalet 2020, har de senaste framgångarna vad gäller vaccin påtagligt förändrat riskbalansen och öppnat dörren för att det kommer att gå snabbare att lätta på restriktionerna. På kort sikt, innan restriktionerna skulle kunna börja minskas i stor skala och på permanent basis runt halvårsskiftet 2021, hindras den globala produktionen av fysisk distansering. Oavsett lättnader och trots att återhämtningen till en början varit stark, kan hög arbetslöshet, stagnerande investeringar, konkurser och växande skulder hos både företag och länder, liksom dramatisk marknadspåverkan utlöst av okonventionell penningpolitik, begränsa återhämtningen under 2021. Även för Stora Enso råder fortsatt osäkerhet på kort och medellång sikt. Jämfört med tidigare recessioner anses dock branschen som helhet, och Stora Enso i synnerhet, med sin diversifierade verksamhet och relativt starka balansräkning, stå bättre rustad i en ekonomisk kris med dystra affärsvillkor. Stora Enso har en pågående riskbedömningsprocess avseende covid-19 för att bedöma hur företagets verksamhet kan komma att påverkas direkt och indirekt på kort och medellång sikt. Processen bygger på flera alternativa scenarier och omfattar utformandet av en beredskapsplan och likviditetsbevarande åtgärder för att begränsa effekterna i samtliga Stora Ensos divisioner och säkerställa tillräcklig likviditet för alla eventualiteter. Värstafallsscenarierna, som utgår från en misslyckad vaccineringsprocess och en försenad återhämtning som snabbt avbryts, skulle enligt Stora Ensos uppfattning inte resultera i något som äventyrar Stora Ensos möjligheter att fortsätta driva sin verksamhet. Trenden mot en mer nationalistisk, antiglobalistisk politik kan bli starkare till följd av covid-19-pandemin med strängare gränskontroller av både gods och människor samt att nationella intressen ges företräde. Det finns också en risk att även öppna ekonomier, som de i Västeuropa och i de asiatiska ekonomiska naven, antar en politik som direkt motsätter sig globalisering. Risker relaterade till Storbritanniens utträde ur EU, och därmed handelsavtalet mellan dem två, är främst begränsad till kortvarig trängsel inom logistik, medan den brittiska efterfrågan på marknaden inte förväntas drabbas av märkbara effekter. 23 Känslighetsanalys Känslighetsanalys, energi: en ökning med 10 % av marknadspriset på el och fossila bränslen skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 11 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, virke: en ökning med 10 % av marknadspriset på virke skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 177 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, massa: en ökning med 10 % av marknadspriset på massa skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt med cirka 105 MEUR de kommande 12 månaderna. Känslighetsanalys, kemikalier och fyllnadsmedel: en ökning med 10 % av priset på kemikalier och fyllnadsmedel skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med cirka 32 MEUR de kommande 12 månaderna. En prisminskning på energi, virke, massa eller kemikalier och fyllnadsmedel skulle ha motsatt effekt. Känslighetsanalys avseende transaktionsrisk av valutakursförändringar under de kommande tolv månaderna: en förstärkning med 10 % av US-dollarn, den svenska kronan och det brittiska pundet skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt med 133 MEUR, negativt med 20 MEUR respektive positivt med 22 MEUR per år. Vid motsvarande försvagning av valutorna skulle effekten bli den motsatta. Siffrorna är före valutarisksäkring och förutsatt att inga ändringar utöver valutakursförändringen förekommer. Koncernens operativa rörelseresultat är exponerat för en valutaomräkningsrisk motsvarande ungefär 120 MEUR för kostnader i brasilianska real (BRL) och cirka 28 MEUR för intäkter i kinesiska reminbin (CNY). Exponeringen uppkommer i de utländska dotterbolagen och samägda bolagen i Brasilien och Kina. Dessa exponeringar innebär att en förstärkning med 10 % av den utländska valutan skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med 12 MEUR respektive positivt med 3 MEUR. Händelser efter balansdagen Den 20 januari 2021 fattade Europeiska unionens domstol ett preliminärt beslut (Lexel AB -case, C-484/19) som skulle kunna påverka Stora Ensos pågående process avseende avdrag för räntekostnader i Sverige. Styrelsens förslag om utdelning Styrelsen föreslår för årsstämman att en utdelning om 0,30 EUR per aktie utbetalas med utgångspunkt från den godkända balansräkningen för 2020. Styrelsen har bedömt bolagets finansiella ställning och likviditet innan man beslutat om förslaget. Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2020, moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Stora Ensos policy är att dela ut 50 % av resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde över perioden. Under 2020 var resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde 0,45 EUR. Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 2020 till 1 582 387 493,42 EUR inklusive periodens resultat på 505 709 365,15 EUR. Styrelsen föreslår för årsstämman att de fria medlen används som följande: Att 0,30 EUR per aktie betalas som utdelning från det fria egna kapitalet för 788 619 987 aktier, men ej överstigande 236 585 996,10 EUR, vilket skulle lämna 1 345 801 497,32 EUR i fritt eget kapital. Utdelningen betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelning den 23 mars 2021 står med antingen i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ltd eller i fråga om Euroclear Sweden-registrerade aktier i avstämningsregistret som förs av Euroclear Sweden AB. Euroclear Sweden AB ombesörjer utbetalningen till aktieägare som är registrerade i Euroclear Sweden AB:s avstämningsregister och utbetalningen sker i svenska kronor. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) förmedlas av Citibank N.A. och betalas i US-dollar. Styrelsen föreslår för årsstämman att utdelningen betalas ut runt den 30 mars 2021. Årsstämma 2021 Stora Ensos årsstämma hålls fredagen den 19 mars 2021. Årsstämman 2021 kommer att hållas med särskilda mötesförfaranden i enlighet med tillfälliga lagstiftningen som givits för att begränsa spridningen av Covid-19 pandemin. Detta innebär att Bolagets aktieägare och deras ombud kan delta i årsstämman och utöva sina aktieägarrättigheter endast genom att rösta på förhand och genom att lägga fram motförslag eller ställa frågor på förhand. Mer information finns på storaenso.com/arsstamma. Icke IFRS-baserade nyckeltal Koncernens viktigaste icke IFRS-baserade nyckeltal är det operativa rörelseresultatet som används för att utvärdera verksamheten i de rörelsedrivande segmenten och fördela resurserna mellan dem. Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde. Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig. I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Från och med den 1 januari 2020 kommer förändringar i värdering till verkligt värde av biologiska tillgångar att delas upp i operativa och icke-operativa förändringar i verkligt värde. Icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar avspeglar förändringar i parametrar och antaganden vid värderingen, vanligen i samband med den årliga värderingsprocessen. Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar ingår i operativt EBITDA och omfattar alla andra förändringar i verkligt värde, främst på grund av inflation och skillnader mellan faktisk avverkning och avverkningsplan. Historiska värden har justerats. Kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) är ett koncernspecifikt sätt att presentera operativt kassaflöde utgående från operativt EBITDA i stället för från rörelseresultatet. Kassaflöde efter investeringar (icke IFRS-baserat) beräknas som följer: kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) före investeringar i immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och inventarier och biologiska tillgångar samt förvärv av intressebolag. En fullständig förteckning av de icke IFRS-baserade nyckeltalen finns i slutet av den här rapporten. 24 Uträkning av nyckeltal Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROCE (%) 100 x Operativt rörelseresultat Sysselsatt kapital 1 2 Operativ avkastning på sysselsatt kapital, ROOC (%) 100 x Operativt rörelseresultat Operativt kapital 2 Avkastning på eget kapital, ROE (%) 100 x Periodens nettoresultat Eget kapital, totalt 2 Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder - räntebärande tillgångar Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld Eget kapital 3 Resultat per aktie Periodens nettoresultat 3 Genomsnittligt antal aktier Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde, % 100 x Utdelning per aktie Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Utdelning och avkastning, % 100 x Utdelning per aktie Aktiens slutkurs Börskurs/resultat (P/E), exkl. värdering till verkligt värde Aktiens slutkurs Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativt rörelseresultat Segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Operativt EBITDA Rörelseresultat exklusive operativ minskning i värdet av biologiska tillgångar, av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster samt värdering till verkligt värde. I definitionen ingår dessa poster i dotterbolag och samarbetsarrangemang samt i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Räntebärande nettoskuld Operativt EBITDA för senaste 12 månaderna Fasta kostnader Underhåll, personal och andra administrativa kostnader, exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde Senaste 12 månaderna 12 månader före balansdagen TRI-frekvens (Total recordable incidents) Antal registrerade incidenter per en miljon arbetade timmar 1 Sysselsatt kapital = operativt kapital – nettoskatteskuld 2 Periodens genomsnitt 3 Hänförligt till moderbolagets aktieägare Lista över icke IFRS-baserade nyckeltal Operativt EBITDA Operativ EBITDA-marginal Operativt rörelseresultat Operativ rörelsemarginal Resultat före skatt exkl. jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster Investeringar Investeringar exkl. de i biologiska tillgångar Sysselsatt kapital Avskrivningar och nedskrivningar exkl. jämförelsestörande poster Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC) Fasta kostnader /omsättning Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde efter investeringar 25 Koncernredovisning Koncernredovisning Räkenskapsår MEUR Not 2020 2019 Omsättning 3 8 553 10 055 Övriga rörelseintäkter 5 147 165 Förändringar i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning -84 -102 Material och tjänster -5 043 -5 964 Frakter och försäljningskommissioner -806 -904 Personalkostnader 6 -1 270 -1 331 Övriga rörelsekostnader 5 -394 -686 Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 -1 229 Förändring i nettovärdet av biologiska tillgångar 12 428 442 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -609 -597 Rörelseresultat 3 922 1 305 Finansiella intäkter 8 19 8 Finansiella kostnader 8 -168 -176 Resultat före skatt 773 1 137 Inkomstskatt 9 -156 -281 Årets nettoresultat 617 856 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 18 626 880 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -9 -24 Årets nettoresultat 617 856 Resultat per aktie (EPS) Resultat per aktie före/efter full utspädning, EUR 32 0,79 1,12 26 Koncernens totalresultat Räkenskapsår MEUR Not 2020 2019 Årets nettoresultat 617 856 Övrigt totalresultat (OCI) Poster som inte omklassificeras till resultatet Aktieinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 -136 109 Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer 20 20 -78 Värdeförändring marktillgångar 12 1 504 0 Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 12 0 Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras 9 -315 6 1 086 37 Poster som kan omklassificeras till resultatet Ackumulerad omräkningsjustering 28 -143 206 Säkring av nettoinvesteringar och lån 28 16 -9 Kassaflödesäkringar och säkringskostnader 27 54 -14 Andel av OCI och innehav utan bestämmande inflytande 19 1 0 Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 0 11 Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras 9 -15 2 -87 196 Totalresultat 1 616 1 089 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 1 625 1 113 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -9 -24 Totalresultat 1 616 1 089 Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. 27 Koncernens rapport över finansiell ställning Per 31 december MEUR Not 2020 2019 Tillgångar Goodwill O 11 281 302 Övriga immateriella tillgångar O 11 134 169 Materiella anläggningstillgångar O 11 5 007 5 101 Right-of-use tillgångar O 11 452 508 11 5 874 6 080 Skogstillgångar O 12 6 256 4 136 Biologiska tillgångar O 12 4 250 3 627 Skogsmark O 12 2 005 509 Utsläppsrätter O 36 37 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden O 13 456 483 Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning R 14 16 12 Operativa investeringar tillgängliga för försäljning O 14 401 526 Långfristiga lånefordringar R 25 93 72 Uppskjutna skattefordringar S 9 117 81 Övriga långfristiga tillgångar O 15 28 37 Anläggningstillgångar 13 276 11 463 Varulager O 16 1 270 1 391 Skattefordringar S 14 11 Rörelsefordringar O 17 1 145 1 289 Räntebärande fordringar R 25 66 23 Kassa- och banktillgodohavanden R 1 661 876 Omsättningstillgångar 4 155 3 590 Tillgångar, totalt 17 431 15 053 Eget kapital och skulder Aktiekapital 18 1 342 1 342 Överkursfond 77 77 Verkligt värde-reserv 1 506 397 Ackumulerad omräkningsjustering 28 -267 -136 Fond för fritt eget kapital 633 633 Balanserade vinstmedel 4 891 4 236 Årets nettoresultat 626 880 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 8 809 7 429 Innehav utan bestämmande inflytande 19 -16 -7 Eget kapital, totalt 8 793 7 423 Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner O 20 473 458 Övriga avsättningar O 22 102 110 Uppskjutna skatteskulder S 9 1 332 875 Räntebärande långfristiga skulder R 26 3 822 3 232 Övriga icke räntebärande rörelseskulder O 23 13 40 Långfristiga skulder 5 743 4 713 Kortfristig del av långfristiga skulder R 26 472 376 Räntebärande skulder R 26 456 572 Checkräkningskrediter R 26 6 13 Övriga avsättningar O 22 46 55 Övriga icke räntebärande rörelseskulder O 23 1 837 1 854 Skatteskulder S 9 78 48 Kortfristiga skulder 2 895 2 917 Skulder, totalt 8 637 7 630 Eget kapital och skulder, totalt 17 431 15 053 Poster med beteckningen ”O” ingår i operativt kapital, poster med beteckningen ”R” ingår i räntebärande nettoskuld, poster med beteckningen ”S” ingår i nettoskatteskulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. 28 Koncernens kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR Not 2020 2019 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets nettoresultat 617 856 Justering och återföring av icke kassaflödespåverkande poster Skatter 9 156 281 Avskrivningar och nedskrivningar 10 609 597 Förändring i värdet av biologiska tillgångar 12 -428 -442 Förändring i verkligt värde av aktietilldelningar och TRS -4 0 Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 1 -229 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och investeringar1 5 -2 172 Finansnetto 8 150 168 Övriga justeringar 15 5 Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 36 343 Erhållen ränta 2 7 Betald ränta -122 -150 Övriga finansiella poster, netto -13 -10 Betald inkomstskatt 9 -82 -178 Förändring av rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar 195 240 Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten 1 128 1 660 Kassaflöde från investeringsverksamhet Förvärv av dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden 4 0 -464 Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 13 -2 -7 Förvärv av onoterade värdepapper 14 -14 0 Kassaflöde från avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade kassa- och banktillgodohavanden 4 -3 -19 Kassaflöde från avyttring av onoterade värdepapper 14 1 6 Kassaflöde från avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 11 17 12 Investeringar 3, 11 -582 -510 Investeringar i biologiska tillgångar 12 -79 -88 Förändring i långfristiga fordringar, netto -18 -18 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -681 -1 089 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Intäkter från emission av nya långfristiga lån 26 1 081 870 Långfristiga låneskulder, betalningar 26 -399 -1 284 Förändring i kortfristiga låneskulder 26 -99 -33 Betald utdelning -223 -394 Uppköp av intressen i dotterbolag från innehav utan bestämmande inflytande 19 0 -8 Kapitaltillskott från innehav utan bestämmande inflytande, netto efter utdelning 19 0 -4 Återköp av egna aktier -6 -3 Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet 354 -856 Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden 801 -285 Omräkningsdifferens -9 19 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets början, netto 863 1 128 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto 1 655 863 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut2 1 661 876 Utnyttjade checkräkningskrediter vid årets slut -6 -13 Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto 1 655 863 1 Ackumulerad omräkningsjustering 2 Kassa- och banktillgodohavanden omfattar kassabehållning, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga likvida investeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter ingår i kortfristiga skulder. Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. Jämförelsesiffror för 2019 har omräknats. Koncernens kassaflödesanalys Kompletterande kassaflödesinformation Räkneskapsår MEUR Not 2020 2019 Förändring i rörelsekapital består av: Förändring i varulager 101 161 Förändring i icke räntebärande fordringar: Kortfristiga 118 205 Långfristiga 0 13 Förändring i icke räntebärande skulder: Kortfristiga -25 -127 Långfristiga 0 -12 Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar 195 240 Kassa- och banktillgodohavanden består av: Kassabehållning och banktillgodohavanden 828 676 Övriga likvida medel 833 199 Kassa- och banktillgodohavanden 1 661 876 Icke kassaflödespåverkande investeringsverksamhet Investeringar, totalt, exkl. right-of-use tillgångar 589 550 Utbetalt belopp -582 -510 Icke kassaflödespåverkande del av nyinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar 8 40 Kassaflöde från förvärv av dotterbolag och affärsverksamheter Kassaflödespåverkande del av köpeskilling vid förvärv 4 0 -527 Kassa- och banktillgodohavanden i förvärvade bolag, netto efter 4 0 64 Nettokassaflöde från förvärv 0 -464 Kassaflöde från avyttring av dotterbolag och affärsverksamheter Kassaflödespåverkande del av köpeskillingen 4 -1 -15 Kassa- och banktillgodohavanden i avyttrade bolag 4 -2 -4 Nettokassaflöde från avyttring -3 -19 Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen. Förändringar i eget kapital Verkligt värde-reserv MEUR Aktie-kapital Överkurs- & reservfond Fond för fritt eget kapital Egna aktier Värde-ökning av successiva förvärv Aktie-instrument via OCI Kassa-flödes-säkring Omvärderingsreserv OCI i investeringar redovisade enligt kapital-andels-metoden CTA och säkring av netto-investeringar Balan-serade vinstmedel Hänförligt till moder-bolagets aktieägare Innehav utan bestäm-mande inflytande Totalt Balans 1 Januari 2019 1 342 77 633 — 4 304 -7 — -11 -335 4 706 6 714 18 6 732 Räkenskapsårets resultat — — — — — — — — — — 880 880 -24 856 OCI före skatt — — — — — 109 -14 — 11 197 -78 225 — 225 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI — — — — — — 1 — — 1 6 9 — 9 Totalresultat — — — — — 109 -13 — 11 198 808 1 113 -24 1 089 Utdelning — — — — — — — — — — -394 -394 -1 -395 Förvärv och avyttringar — — — — — — — — — — — — 1 1 Återköp av egna aktier — — — -4 — — — — — — — -4 — -4 Aktiebaserade ersättningar — — — 4 — — — — — — -3 — — — Balans 31 december 2019 1 342 77 633 — 4 413 -20 — — -136 5 116 7 429 -7 7 423 Räkenskasårets resultat — — — — — — — — — — 626 626 -9 617 OCI före skatt — — — — — -136 54 1 504 12 -127 20 1 328 1 1 329 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i OCI — — — — — -1 -11 -310 — -4 -5 -330 — -330 Totalresultat — — — — — -137 43 1 195 12 -131 642 1 625 -9 1 616 Utdelning — — — — — — — — — — -237 -237 — -237 Förvärv och avyttringar — — — — -4 — — — — — 4 — — — Återköp av egna aktier — — — -6 — — — — — — — -6 — -6 Aktiebaserade ersättningar — — — 6 — — — — — — -8 -3 — -3 Balans 31 december 2020 1 342 77 633 — — 277 23 1 195 12 -267 5 518 8 809 -16 8 793 CTA = Ackumulerad omräkningsjustering OCI = Övrigt totalresultat, other comprehensive income 31 Noter till koncernredovisningen Not 1 Redovisningsprinciper Huvudverksamhet Stora Enso Oyj (”företaget”) är ett finskt aktiebolag registrerat enligt finsk lag, med registrerat säte på Kanalkajen 1, 00160 Helsingfors, Finland. Företagets aktier är noterade på NASDAQ i Helsingfors och Stockholm. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotterbolag (gemensamt kallade ”Stora Enso” eller ”koncernen”) är organiserad i följande divisioner: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Koncernens huvudsakliga marknad är Europa med en växande närvaro i Asien och Sydamerika. Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 28 januari 2021. Redovisningsprinciper Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med de av Europeiska Unionen antagna International Financial Reporting Standards (IFRS), inklusive International Accounting Standards (IAS) och tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdesprincipen, utom i de fall som redovisas under redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj i respektive not med undantag för några principer som behandlas i denna not. Koncernredovisningen är upprättad i euro som är moderbolagets funktionella valuta. Alla siffror i årsredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Siffrorna i den här rapporten kanske inte exakt överensstämmer med de totalbelopp som presenterats och kan skilja sig från tidigare publicerad ekonomisk information. Nya och ändrade standarder och tolkningar som antagits 2020 Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade standarder och tolkningar som gäller från och med den 1 januari 2020: •Ändringar i IAS 1 och IAS 8: Definition av väsentlighet. Ändringarna kommer att förtydliga definitionen av väsentlighet och anpassa definitionen som används i begreppsramen till själva standarderna. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Koncernen överväger en ändring av definitionen av väsentlighet i koncernredovisningen och i annan information. •Ändringar i Referenser till begreppsramen i IFRS standarder. Den reviderade begreppsramen omfattar bland annat: ett nytt kapitel om värdering, riktlinjer för rapportering av ekonomiskt resultat, bättre definitioner och riktlinjer – särskilt definitionen av skuld – samt förtydliganden på viktiga områden som förvaltningens roller, försiktighet och osäkerhet vid värdering i ekonomisk rapportering. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen. •Ändringar i IFRS 3 Rörelseförvärv. Ändringarna kommer att hjälpa företag att avgöra om ett genomfört förvärv är ett förvärv av rörelse eller av en grupp av tillgångar. Den ändrade definitionen betonar att en rörelse ska syfta till att erbjuda varor och tjänster till kunder medan den tidigare definitionen fokuserade på intäkter i form av utdelningar, lägre kostnader eller andra ekonomiska fördelar för investerare och andra. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen. •Ändringar i IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7. Ändringarna gäller räntesatsen vid ändring av riktvärdet och innebär ett krav på kvalitativa och kvantitativa rapporter för att användarna av boksluten ska kunna förstå hur en enhets säkringsförhållanden påverkas av osäkerheten som räntesatsen vid ändring av riktvärdet innebär. Ändringarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2020. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen. •Övriga standarder, standardändringar och tolkningar har ingen väsentlig inverkan på koncernredovisningen eller annan information. Ändrade redovisningsprinciper Värdering av nordiska skogstillgångar I slutet av 2020 ändrade Stora Enso metoden för att värdera skogstillgångarna och redovisningsprincipen för skogsmark i Norden. Skogstillgångar definieras som biologiska tillgångar (skog på rot) och tillhörande skogsmark. Efter att metoden för att värdera skogstillgångar har ändrats värderas nu de svenska skogstillgångarna med en marknadsmetod. På grund av den ändrade redovisningsprincipen värderas skogsmarken i Sverige och Finland enligt omvärderingsmetoden istället för kostnadsmetoden. Skogstillgångarna i Sverige värderas med hjälp av en marknadsmetod som baseras på skogstransaktionerna i de områden där Stora Ensos skogar finns. I Sverige finns tillgång till tillförlitliga marknadsdata som utgör en mer transparent och observerbar värderingsgrund. Det totala nettokassaflödet för skogstillgångar består av kassaflöden för skog på rot (biologiska tillgångar) och separata kassaflöden för skogsmark. Värderingen av skog på rot har beräknats baserat på en diskonterad kassaflödesmetod och en diskonteringsränta från marknadstransaktionerna enligt standarden IAS 41 Jord- och skogsbruk. Diskonteringsräntan fastställs som räntan då marknadspriserna överensstämmer med det totala kassaflödet för skogstillgångar. För skogsmark, som tidigare redovisades som en kostnad, används omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Skogsmark omvärderas med en diskonterad kassaflödesmetod som baseras på framtida nettokassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial. Diskonteringsräntan är den samma för biologiska tillgångar och skogsmark. För övriga skogstillgångar i Norden som finns främst i Finland genom koncernens ägande på 41 % i intressebolaget Tornator, anses marknadsmetoden inte vara en lämplig värderingsmetod eftersom det inte finns tillräckligt detaljerade och tillförlitliga marknadsdata. Den diskonterade kassaflödesmetoden kommer även i fortsättningen att användas vid värdering av biologiska tillgångar, där diskonteringsräntan som används fastställs genom den genomsnittliga vägda kostnaden i kapitalmetoden. Skogsmark som tidigare redovisades som en kostnad, omvärderas med en diskonterad kassaflödesmetod som baseras på framtida nettokassaflöden för de träd som ska planteras i framtiden samt andra relaterade intäkter. För plantageskogarna finns det inga förändringar i redovisningsprinciperna eller i värderingsmetoderna eftersom det inte finns några tillgängliga tillförlitliga marknadsdata. I plantager kommer de biologiska tillgångarna även i fortsättningen att värderas med en 32 diskonterad kassaflödesmetod och tillhörande skogsmark att redovisas som en kostnad. Skogstillgångar i form av plantager klassificeras som ett separat tillgångsslag i jämförelse med nordisk skogsmark för att återspegla att de präglas av en annan natur, annan användning och andra egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och resursanvändning för andra syften. Ändringar i redovisningsprincipen för svenska skogstillgångar innebar en ökning av det redovisade värdet av skogsmark från 324 MEUR till 1 829 MEUR, vilket ger en ökning på 1 504 MEUR i skogsmark, en ökning på 1 195 EUR för övrigt totalresultat (OCI, uppskrivningsfond) och en ökning på 310 MEUR för den uppskjutna skatteskulden. Ändringarna i redovisningsprincipen för andra nordiska skogstillgångar, främst i Finland, anses inte vara väsentliga. Ökningen av skogstillgångar visas som nettot av övrigt totalresultat för uppskjuten skatt och totalt i uppskrivningsfonden i eget kapital. Tillgångarna påverkar därmed inte resultaträkningen. De biologiska tillgångarnas verkliga värde kommer även i fortsättningen att redovisas i resultaträkningen. Jämförelseperioderna har inte omräknats och i perioderna räknas skogsmarken som en kostnad. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information. Koncernen har även ändrat sina upplysningskrav för skogsmark. Tidigare har skogstillgångar inkluderats i Materiella anläggningstillgångar i balansräkningen, och som del av tillgångsklassen Mark och vatten, enligt Not 11. Enligt de nya upplysningsprinciperna presenteras skogstillgångar och motsvarande jämförelsetal separat i balansräkningen. Ändringar i rapportering av segment Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman wellpappråvaruverksamheten i divisionen Packaging Solutions med divisionen Consumer Board och skapade det nya rapporteringssegmentet Packaging Materials. Den återstående verksamheten inom Packaging Solutions utgör tillsammans med Stora Ensos nya enhet Formed Fiber divisionen Packaging Solutions. Från den 1 januari 2020 är Stora Ensos nya division Forest ett segment som redovisas separat. I den nya divisionen Forest ingår Stora Ensos svenska skogstillgångar och det 41-procentiga ägandet i Tornator med majoriteten av skogstillgångarna i Finland. I segmentet ingår också virkesförsörjningsverksamheten i Finland, Sverige, Ryssland och de baltiska länderna. Dessa verksamheter var tidigare en del av segmentet Övriga. Divisionens fokus ligger på hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesförsörjning till Stora Ensos anläggningar samt innovation. Plantagerna i Latinamerika och Kina, som är kopplade till de lokala bruken, kommer även fortsättningsvis att redovisas i divisionerna Biomaterials och Packaging Materials. När den nya divisionen Forest har skapats kommer segmentet Övriga innehålla koncernfunktioner, logistik, övrig verksamhet och Stora Ensos ägande i energiföretaget Pohjolan Voima (PVO). Jämförelsesiffrorna har omräknats i enlighet med detta. Från och med den 1 januari 2020 utgörs rapporteringssegmenten av Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Konsolideringsprinciper I koncernredovisningen ingår moderbolaget Stora Enso Oyj och alla bolag som kontrolleras av koncernen. Kontroll definieras som när koncernen •har makt över det ägda bolaget •är exponerat för, eller har rätt till, varierande intäkter från sitt engagemang i det ägda bolaget •har möjlighet att använda sin makt för att påverka sina intäkter. Om fakta och omständigheter indikerar att det kan finnas förändringar i de tre kontrollelement som listats ovan görs en ny bedömning om huruvida koncernen kontrollerar det ägda bolaget eller inte. Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttrade företag gäller omvänt förhållande: de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. De största dotterbolagen och samägandeprojekten listas i Not 30 Koncernbolag. Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag elimineras. Där så varit nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag, samägandeföretag och alla investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden justerats för att säkerställa att redovisningen följer de policyer som Stora Enso tillämpar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas separat under eget kapital. Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av intressebolagens resultat redovisas i koncernens resultaträkning efter avdrag för eventuell goodwillnedskrivning. I dessa företag har koncernen ett betydande inflytande, men inte kontroll. Med betydande inflytande avses makten att delta i policybeslut om finansiering och verksamhet i företaget utan att ha kontroll eller delad kontroll över dessa policyer. De största av dessa bolag listas i Not 13 Intressebolag. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernbalansräkningen till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar tillsammans med eventuell återstående förvärvsgoodwill. När koncernens andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger det bokförda värdet för en investering, sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses. Gemensam kontroll är den delade kontroll som avtalats i det samägda företaget och som endast existerar när beslut som ska fattas kräver enighet hos de parter som delar kontrollen över företaget. Samägandeprojekt är gemensamma projekt där delägarna som har gemensam kontroll över projektet har rätt till de tillgångar, och ansvar för de skulder, som hör till projektet. Ett samägandeföretag, eller joint venture, är ett samägt företag där delägarna som har gemensam kontroll över företaget eller projektet har rätt till nettotillgångarna i den samägda verksamheten. Koncernen har två samägandeprojekt: Veracel och Montes del Plata. I samband med koncernens intressen som delägare i samägandeprojekt redovisas koncernens andel i tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för samägandeprojektet. Andelen fastställs mot bakgrund av varje samägares ansvar för tillgångar och skulder. •Veracel är ett bolag i Brasilien som samägs (50/50 %) av Stora Enso och Suzano. Massabruket producerar 1,2 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och de båda ägarna har rätt till varsin hälft av brukets produktion. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005. •Montes del Plata är ett bolag i Uruguay som samägs (50/50 %) av Stora Enso och Arauco. Montes del Plata-bruket producerar 1,4 miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och hela Stora Ensos andel, 0,7 miljoner ton, säljs som marknadsmassa. Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i juni 2014. Redovisning av intäkter Försäljning innefattar produkter, råvaror och tjänster, exklusive indirekt skatt och lämnade rabatter, och justeras för valutakursskillnader vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört kontrollen över gods och tjänster till en kund och 33 ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över överlåtet gods kvarstår. Vanligen innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av gods till kund i enlighet med överenskomna leveransvillkor. Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2020, som är den av Internationella Handelskammaren (ICC) utgivna samlingen med definitioner av leveransvillkor. De viktigaste villkorskategorierna för koncernens försäljning är: •”D”-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen på överenskommen plats så som den specificeras i vald regel, där försäljningstidpunkten, ”point of sale”, är då leverans sker till köparen. •”C”-villkor, enligt vilka säljaren arrangerar och betalar för externa transporter och vissa andra kostnader, men där koncernens ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten är således då varan lämnas över till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination. •”F”-villkor, enligt vilka köparen arrangerar och betalar för transporten och försäljningstidpunkten är då varan överlämnas till den fraktförare som kontrakterats av köparen på avtalad plats. Om lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas i förväg, beräknas och justeras effekten av dessa förskottsintäkter. Stora Ensos omsättning omfattar främst försäljning av produkter och intäkterna redovisas som regel vid den tidpunkt då Stora Enso överlämnar kontrollen över produkterna till en kund. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas allteftersom när tjänsten har utförts. Mer detaljerad information om de aktiviteter varifrån Stora Ensos huvudsakliga intäkter genereras och uppdelning av intäkterna finns i Not 3 Segmentinformation. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursskillnader hänförliga till operativa poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i koncernens resultaträkning, utom när de gäller säkringar av valutarisker i investeringar som redovisas under kassaflödessäkringar, säkring av nettoinvesteringar eller nettoinvesteringslån. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar, exempelvis aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas under eget kapital. Omräkning av utländsk valuta Resultaträkningarna i koncernbolag som inte har euro som funktionell valuta eller redovisningsvaluta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan dessa bolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt i den växelkurs som rådde på rapporteringsdagen. Koncernens verksamhet är utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta. Valutakursskillnader på grund av omräkning av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta, samägda bolag eller investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, och finansiella instrument som har utformats för att säkra sådana investeringar, redovisas direkt som eget kapital i en ackumulerad omräkningsjustering. Se Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital för mer information. Framtida förändringar av standarder som godkänts av EU men som inte trätt i kraft för 2020 •Ändringar i IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 av referensräntereformen – Fas 2. Ändringarna gäller justeringar i finansiella tillgångar, finansiella skulder och leasingskulder, särskilda säkringstransaktioner och upplysningskrav där IFRS 7 används för att komplettera ändringarna gällande justeringar och säkringstransaktioner. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen. •Inga andra publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information. Framtida förändringar av standarder som ännu inte gäller och som inte har godkänts av EU under 2020 •Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga. Genom ändringarna förtydligas om skulderna ska klassificeras som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha. •Ändringarna i IFRS 3 Rörelseförvärv, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar samt årliga förbättringar 2018–2020. Ändringarna i IFRS 3 består av mindre uppdateringar av standarden. Ändringarna i IAS 16 innebär ett förbud mot avdrag för försäljningsvinst från kostnaden av en materiell anläggningstillgång medan enheten förbereder tillgången för dess avsedda användning. Med ändringen av IAS 37 förtydligas att de direkta kostnaderna för att fullgöra ett kontrakt inkluderar både de ökade kostnaderna för att fullgöra kontraktet och redovisning av övriga kostnader som är direkt relaterade till att fullgöra kontraktet. De årliga förbättringarna av IFRS-standarder 2018–2020 inkluderar mindre ändringar av IFRS 9, IFRS 16 och IAS 41. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha. •IFRS 17 Försäkringsavtal: Denna standard ersätter IFRS 4 som i dagsläget tillåter en rad olika sätt att redovisa försäkringsavtal. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Denna standard saknar betydelse för koncernen. •Övriga publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens bokslut eller annan information. 34 Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar Uppskattningar och bedömningar För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med IFRS måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen för tillgångar och skulder, liksom redovisningen av eventualtillgångar och eventualförpliktelser vid tidpunkten för årsredovisningen samt periodens redovisade intäkter och kostnader. Dessa bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra antaganden som anses vara rimliga, även om det faktiska utfallet och tidpunkten kan avvika från antagandena. Koncernledningen bedömer att nedanstående redovisningsprinciper representerar de delar där skillnader i antaganden kan resultera i differenser i redovisat resultat. Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och ROU-tillgångar De bokförda värdena på materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar samt ROU-tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Om det finns indikationer på värdeminskning fastställs tillgångens återvinningsvärde och jämförs sedan med dess redovisade belopp. En tillgångs återvinningsvärde uppskattas till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Bruksvärdet beräknas med den diskonterade kassaflödesanalys som är mest känslig för diskonteringsräntan samt de förväntade framtida kassaflödena. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar. Koncernledningen anser att de bedömda värdena och nyttjandeperioderna, liksom de antaganden de grundar sig på, är rimliga, även om andra antaganden och bedömda nyttjandeperioder skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade beloppen. Vid ett förvärv engageras en utomstående värderare för att göra en marknadsvärdering av förvärvade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och för att hjälpa till att bedöma deras återstående nyttjandeperioder. Goodwill Goodwill prövas per kassaflödesgenererande enhet (KGE) eller per grupp av KGE:er minst en gång varje år. Återvinningsvärdet beräknas med en diskonterad kassaflödesanalys (nyttjandevärde). Nedskrivning anges om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Den diskonterade kassaflödesanalysmetoden bygger på projiceringar av kassaflöden från varje rapporterande enhet i en KGE eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer, produktkostnader, relationen utbud/efterfrågan på marknaden, projicerade investeringar samt antaganden om den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Diskonteringsräntan används för att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket återspeglar den bästa skattningen av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden. Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga antagandena är som kan få en betydande inverkan på det verkliga värdet på tillgångar eller goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. Dessa antaganden gäller förväntade försäljningspriser, förväntade rörelsekostnader och diskonteringsränta. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar. Biologiska tillgångar Koncernen har biologiska tillgångar i dotterbolag, samägda bolag och intressebolag. Biologiska tillgångar, i form av skog på rot, redovisas enligt standarden IAS 41 Jordbruk, vilket kräver att tillgångarna värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader. Verkligt värde fastställs med hjälp av diskonterade kassaflöden från kontinuerlig verksamhet baserad på planer för hållbart skogsbruk med hänsyn till tillväxtpotentialen i en cykel. För de diskonterade kassaflödena krävs uppskattningar av tillväxt, avverkning, försäljningspris, kostnad och diskonteringsränta. För att fastställa värdet på de biologiska tillgångarna behöver dotterbolagens, de samägda bolagens och intressebolagens respektive ledningar göra rimliga uppskattningar av framtida prisnivåer och trender för försäljning och kostnader. De ska även utföra regelbundna inspektioner av skogen för att fastställa volymen av träd som är redo att avverkas samt nuvarande tillväxttakt. Se nästa kapitel för bedömningar som använts vid värdering av svenska skogstillgångar och Not 12 Skogstillgångar för mer detaljerad information om nordiska skogstillgångar och plantager. Svenska skogstillgångar I slutet av 2020 ändrade koncernen sina redovisningsprinciper och värderingsmetoder för de nordiska skogarna. Enligt den nya värderingsmetoden fastställs det verkliga värdet av skogstillgångarna i Sverige genom en marknadsmetod, som baseras på marknadstransaktioner för skog i de områden där Stora Enso har skogsmark. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används för att definiera relevanta områden för marknadstransaktioner som kan användas vid värderingen. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika leverantörer av marknadsdata. Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till Stora Ensos skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Värdet av skogstillgångarna påverkas av förändringar i transaktionspriser och hur volymen med skog på rot utvecklas. Stora Enso tillämpar ett genomsnittligt vägt transaktionspris över tre år som tar hänsyn till en tillräcklig mängd transaktioner och som beräknas representera marknadsförhållanden på balansdagen. Värdet av skogstillgångarna redovisas som biologiska tillgångar (skog på rot) och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs då räntan vid värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för skog på rot och skogsmark. Det totala nettokassaflödet för var och en av komponenterna inkluderar uppskattningar med hänsyn till framtida avverkningsvolymer, försäljningsintäktsnivåer och kostnadsutveckling. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information. Utvärdering av samägda bolag och intressebolag Not 1 Redovisningsprinciper beskriver Veracel och Montes del Plata som samägda bolag. Stora Enso äger 50 % i båda bolagen. Samägandet regleras genom ett aktieägaravtal som ger Stora Enso rätt till en del av avkastningen och gör koncernen indirekt ansvarig 35 för skulderna, eftersom Stora Ensos förmåga att betala för massan används för att finansiera skulderna. Koncernen redovisar sina aktietillgångar, skulder, intäkter och utgifter för samägda bolag, baserat på rättigheter och förpliktelser. Intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Stora Enso kontrollerar inte företagen, varken ensamt eller gemensamt med andra parter, men har betydande inflytande och bibehåller därmed sitt betydande innehav utan bestämmande inflytande som intressebolag.Dessa bolag presenteras i Not 13 Intressebolag. Verkligt värde på finansiella instrument När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder inte kan härledas direkt från offentligt noterade marknadspriser används andra värderingstekniker, till exempel diskonterad kassaflödesanalys, transaktionsmultiplar, Black and Scholes-modellen och Gordon-modellen. De viktigaste bedömningarna omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker, volatilitet samt förändringar i antaganden om dessa faktorer som kan påverka de finansiella instrumentens redovisade verkliga värde. Investeringar i fordringar och onoterade aktierelaterade instrument, till exempel Pohjolan Voima Oy (PVO), utgör en betydande del av koncernens tillgångar som kräver kompetent bedömning från ledningen. Detta förklaras utförligare i Noterna 14 Aktier och 24 Finansiell riskhantering. Inkomstskatt Skattefordringar och skatteskulder granskas regelbundet och saldon justeras vid behov. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Med grund i aktuella fakta, omständigheter och aktuell skattelagstiftning anser koncernledningen att tillräcklig avsättning har gjorts för framtida skattekonsekvenser. Detta kan emellertid påverkas av eventuella förändringar i rådande skattepositioner som skulle kunna få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Mer information finns i Not 9 Inkomstskatter. Pensionsförmåner Koncernens pensionsåtaganden och utgifter fastställs med hjälp av vissa antaganden som används av aktuarier för att räkna ut beloppen. Några exempel är: diskonteringsränta, årlig ökningstakt i framtida ersättningsnivåer och beräknad livslängd. Beloppen i resultaträkningen fastställs av oberoende aktuarier. Eventuella skillnader mellan de faktiska resultaten och de ursprungliga uppskattningarna redovisas, tillsammans med effekten av eventuella förändringar i antaganden eller andra faktorer, direkt i eget kapital som det visas i koncernens sammanställning av totalresultat. Mer information om de antaganden som använts för att beräkna pensionsåtaganden finns i Not 20 Pensionsförmåner. Miljöavsättningar Koncernen har gjort avsättningar för kända miljöskulder, där rättsliga eller informella förpliktelser föreligger, utifrån ledningens bästa uppskattning av kostnaderna för korrigerande åtgärder. Eftersom det råder viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader kan den slutliga skulden skilja sig avsevärt från den ursprungliga uppskattningen. Mer information finns i Not 22 Avsättningar. Redovisningsmässiga följder av effekterna av covid-19 Koncernen har bedömt möjliga redovisningsmässiga följder av minskad ekonomisk aktivitet till följd av covid-19-pandemin. Koncernen har även bedömt effekterna av omfattande redovisningsmässiga bedömningar och identifierat vissa delar, som har utvärderats mer ingående. Översynen av omfattande bedömningar ledde inte till några avsevärda justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder eller de belopp som redovisas i resultaträkningen. Enligt standarden IAS 36 Nedskrivningar måste nedskrivningsbehovet för icke-finansiella tillgångar prövas så snart det finns någon indikation på att dessa tillgångar kan behöva skrivas ned. Osäkerheten i det ekonomiska klimatet kan minska tillförlitligheten i de långsiktiga prognoser som används i modellerna för prövning av om det finns ett nedskrivningsbehov. Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om nedskrivningsprövning. Koncernen har granskat och uppdaterat sin modell för förväntade kundkreditförluster med hänsyn tagen till den makroekonomiska utvecklingen. Förändringen innebar ingen väsentlig ökning av avsättningar för kundkreditförluster men kreditrisken kan öka om de nuvarande affärsvillkoren försämras ytterligare. Det värdeminskningsavdrag som görs för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet ökade något. Se Not 17 Rörelsefordringar för mer information. Det har skett en mindre ökning av värderingen avseende äldre, låg frekventa och föråldrade färdiga varor och reservdelar. Se not 16 Varulager för mer information. I några länder har koncernens enheter fått olika former av stöd från myndigheterna i form av personalstöd eller temporär förbättring av kassaflödet. Påverkan på resultatet eller kassaflödet till följd av sådana stödåtgärder var inte väsentliga för koncernen under 2020. 36 Not 3 Segment information Redovisningsprinciper Stora Ensos rapporteringssegment består av sex divisioner: Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. De rörelsedrivande segmenten avspeglar koncernens ledningsstruktur och hur ekonomisk information regelbundet granskas av Stora Ensos vd, som ansvarar för resurstilldelning och utvärdering av de rörelsedrivande segmentens resultat. Kostnader, intäkter, tillgångar och skulder redovisas regelbundet för varje segment. Transaktioner mellan rörelsedrivande utgår från armlängdsprincipen och elimineras vid konsolidering. Se Not 1 Redovisningsprinciper för mer information om ändringar i redovisningen av segment. Rapporteringssegmenten har följande verksamhet: Packaging Materials Divisionen Packaging Materials är världsledande inom den cirkulära ekonomin med våra högkvalitativa, förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial baserade på både nyfiber och returfiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper vi våra kunder att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-, läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande slutanvändningsområden. Packaging Solutions Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster. Våra exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen innehåller wellpapp och annan konvertering, designtjänster, automatiseringslösningar och skalbara innovationer som formpressad fiber och biokomposit. Biomaterials Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på att ersätta produkter tillverkade av fossilbaserade och farliga material med biobaserade alternativ. Vi använder alla delar av biomassan, som lignin och sockerarter, för att utveckla nya lösningar. Vi strävar efter att ersätta fossilbaserade material med innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber. Divisionens erbjudande omfattar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-, tissue-, textil- och hygienprodukter, samt material från sidoströmmarna i våra processer, som tallolja och terpentin från biomassa. Wood Products Divisionen Wood Products är Europas största producent av sågade trävaror och en ledande leverantör av hållbara träbaserade lösningar för byggindustrin. Vår växande verksamhet Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Vi erbjuder även digitala verktyg för att underlätta projekt för byggnation i trä. Vi har även lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin. Pellets ger en hållbar lösning för uppvärmning. Forest Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation, vilket utgör förutsättningen för Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och den 41-procentiga andelen i Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare. Paper Stora Enso är Europas näst största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj av tryck- och kontorspapper. Kunderna gynnas av Stora Enso breda utbud av retur- och nyfiberbaserat papper samt vår gedigna branscherfarenhet, hållbarhetskunskap och kundsupport. Övriga I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och administration. Omsättning per segment Räkenskapsår Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt MEUR 2020 2019 Packaging Materials 2 999 116 3 115 3 091 163 3 254 Packaging Solutions 578 16 594 680 18 698 Biomaterials 1 025 168 1 193 1 193 271 1 464 Wood Products 1 295 91 1 386 1 457 112 1 569 Forest 698 1 348 2 046 790 1 531 2 321 Paper 1 931 48 1 979 2 800 56 2 856 Övriga 27 901 928 45 1 031 1 076 Eliminering av internförsäljning -2 687 -2 687 -3 184 -3 184 Totalt 8 553 0 8 553 10 055 0 10 055 Uppdelning av omsättning MEUR 2020 2019 Produkter 8 460 9 935 Tjänster 93 120 Totalt 8 553 10 055 37 Försäljning av produkter och tjänster per segment MEUR 2020 2019 Packaging Materials Produkter 3 103 3 240 Tjänster 11 14 Packaging Solutions Produkter 593 696 Tjänster 1 2 Biomaterials Produkter 1 164 1 436 Tjänster 29 27 Wood Products Produkter 1 362 1 550 Tjänster 24 19 Forest Produkter 2 019 2 276 Tjänster 27 45 Paper Produkter 1 971 2 842 Tjänster 8 14 Övrigt Produkter 139 183 Tjänster 789 892 Segmentintern försäljning Produkter -1 893 -2 288 Tjänster -795 -895 Totalt 8 553 10 055 Andel av rörelseresultat per segment Räkenskapsår Rörelseresultat MEUR 2020 2019 Packaging Materials 391 352 Packaging Solutions 28 36 Biomaterials -31 180 Wood Products 111 92 Forest 524 547 Paper -58 154 Övriga -42 -56 Totalt 922 1 305 Finansnetto -150 -168 Resultat före skatt 773 1 137 Inkomstskatt -156 -281 Nettoresultat 617 856 Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per segment Räkenskapsår Operativa tillgångar Avskrivningar/nedskrivningar/ Återföringar av nedskrivningar/ Vinst och förlust vid avyttring Investeringar MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Packaging Materials 2 954 2 824 205 193 378 253 Packaging Solutions 240 241 30 30 23 35 Biomaterials 2 245 2 496 145 144 80 114 Wood Products 548 647 46 55 34 54 Forest 6 194 4 138 21 18 20 24 Paper 493 657 122 125 80 87 Övriga 318 460 40 31 13 12 Totalt 12 993 11 462 609 597 628 579 Operativt kapital (med beteckningen ”O” i koncernens balansräkning) är summan av immateriella tillgångar och fastigheter, maskiner och inventarier, biologiska tillgångar, utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga långfristiga tillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder. Goodwill per segment Räkenskapsår Goodwill MEUR 2020 2019 Packaging Materials 26 31 Packaging Solutions 6 6 Biomaterials 43 49 Wood Products 112 117 Forest 0 0 Paper 95 100 Övriga 0 0 Totalt 281 302 38 Varken 2020 eller 2019 ledde prövningen av goodwill till nedskrivning. För mer detaljer om nedskrivningsprövning se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar. Medelantal anställda Räkenskapsår Räkenskapsår Segment 2020 2019 Land 2020 2019 Packaging Materials 5 557 5 631 Österrike 1 014 999 Packaging Solutions 5 094 6 115 Baltikum 1 410 1 362 Biomaterials 1 822 1 752 Belgien 527 529 Wood Products 4 026 4 106 Tjeckien 992 941 Forest 1 520 1 565 Finland 6 317 6 615 Paper 4 356 4 861 Tyskland 882 975 Övriga 2 080 2 066 Polen 2 074 2 136 Totalt 24 455 26 096 Ryssland 1 130 1 125 Sverige 5 139 5 215 Övriga Europa 262 277 Europa totalt 19 747 20 175 Brasilien 423 418 Kina (inkl. Hongkong) 3 729 4 890 USA 94 95 Per 31 december Uruguay 313 314 2020 2019 Övriga länder 148 204 Antal anställda vid årets slut 23 189 25 141 Totalt 24 455 26 096 Extern försäljning per destination och ursprung Räkenskapsår Försäljning per destination Försäljning per ursprungsland Handelsbalans MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Österrike 292 276 348 393 56 117 Baltikum 232 256 262 274 30 18 Belgien 87 120 201 256 114 136 Tjeckien 153 159 231 241 78 82 Danmark 90 105 15 19 -75 -86 Finland 510 580 2 650 3 357 2 140 2 776 Frankrike 357 460 30 15 -327 -445 Tyskland 1 053 1 317 298 439 -755 -878 Italien 339 418 0 0 -339 -418 Nederländerna 210 276 0 0 -210 -276 Polen 419 504 444 510 25 6 Ryssland 248 305 211 230 -37 -75 Spanien 195 239 0 0 -195 -239 Sverige 912 956 2 763 2 987 1 851 2 030 Storbritannien 331 458 -16 16 -347 -442 Övriga Europa 738 876 88 99 -650 -777 Europa totalt 6 166 7 308 7 525 8 835 1 359 1 527 Australien/Nya Zeeland 129 168 25 36 -104 -132 Brasilien 53 70 223 300 170 230 Kina (inkl. Hongkong) 860 904 441 483 -419 -421 Japan 242 290 0 0 -242 -290 Mellanöstern 220 241 0 0 -220 -241 Uruguay 27 25 304 371 277 346 USA 252 281 34 27 -218 -254 Övriga länder 606 768 1 3 -605 -765 Totalt 8 553 10 055 8 553 10 055 0 0 39 Summa tillgångar, sysselsatt kapital samt eget kapital per land Per 31 december Summa tillgångar Sysselsatt kapital MEUR 2020 2019 2020 2019 Österrike 170 174 108 102 Baltikum 139 136 109 113 Belgien 203 223 117 130 Tjeckien 148 151 115 126 Finland 5 176 4 378 2 708 2 715 Tyskland 322 337 1 -15 Polen 491 573 392 436 Ryssland 159 192 91 126 Sverige 7 225 5 129 5 116 3 546 Övriga Europa 168 98 69 51 Europa totalt 14 201 11 390 8 827 7 330 Brasilien 280 387 260 357 Kina (inkl. Hongkong) 1 265 1 359 1 107 1 212 Uruguay 1 550 1 735 1 464 1 624 USA 89 109 39 62 Övriga länder 46 73 17 48 Totalt 17 431 15 053 11 714 10 632 Totalt sysselsatt kapital utgörs av operativt kapital minus nettoskatteskulder. Avstämning av operativt kapital mot totala tillgångar Per 31 december MEUR 2020 2019 Operativt kapital 12 993 11 462 Rörelseskulder 2 471 2 516 Räntebärande fordringar 1 834 982 Skattefordringar 131 92 Tillgångar, totalt 17 431 15 053 Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och investeringar per land Per 31 december Operativa tillgångar Avskrivningar/nedskrivningar/Återföringar av nedskrivningar/Vinst och förlust vid avryttning Investeringar MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Österrike 111 106 8 8 7 9 Baltikum 110 113 9 7 15 24 Belgien 133 150 27 27 15 8 Tjeckien 120 130 5 6 8 4 Finland 2 647 2 658 205 179 360 278 Tyskland 4 -12 22 27 22 25 Polen 404 450 23 31 20 25 Ryssland 89 123 7 8 10 13 Sverige 6 447 4 378 130 120 124 136 Övriga Europa 66 52 3 0 0 0 Europa totalt 10 130 8 147 440 414 580 523 Brasilien 254 359 15 19 15 11 Kina (inkl. Hongkong) 1 104 1 210 60 70 10 15 Uruguay 1 485 1 638 43 44 19 27 USA 3 62 49 47 3 3 Övriga länder 16 47 3 3 1 0 Totalt 12 993 11 462 609 597 628 579 40 Not 4 Förvärv och avyttringar Redovisningsprinciper Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttringar gäller omvänt förhållande, då de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. Förvärv av koncernbolag MEUR 2020 2019 Förvärvade nettotillgångar Kassa- och banktillgodohavanden 0 64 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 3 332 Biologiska tillgångar 22 2 598 Rörelsekapital 0 -28 Skattefordringar och skatteskulder -5 -598 Räntebärande tillgångar och skulder 0 -793 Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar 20 1 575 Köpeskilling, kassaflödespåverkande del 0 527 Köpeskilling, icke kassaflödespåverkande del 0 1 106 Köpeskilling, totalt 0 1 633 Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar -20 -1 575 Goodwill -20 57 Kassautflöde från köpeskilling vid förvärv 0 -527 Kassa- och banktillgodohavanden i förvärvade dotterbolag 0 64 Kassaflöde vid förvärv, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden 0 -464 Stora Enso har inte förvärvat några bolag eller affärsverksamheter 2020. De belopp som redovisas 2020 gäller omstruktureringen av Bergvik Skog AB och justeringen av värderingsperioden under 2020. Förvärv – omstrukturering av Bergvik Skog AB 2019 Den 31 maj 2019 överläts Bergvik Väst AB, ett dotterbolag till Bergvik Skog AB, som utdelning till aktieägarna i Bergvik Skog AB. Samma dag förvärvade koncernen ytterligare 20 % av aktierna i Bergvik Väst AB från andra aktieägare vilket ledde till ett totalt innehav i Bergvik Väst AB på 69,8 %. Samtidigt avknoppades Bergvik Väst AB och Stora Enso blev ensam ägare till ett nytt dotterbolag som ägde 69,8 % av före detta Bergvik Väst AB:s tillgångar och skulder. Förvärvsdatum för det nya dotterbolaget var den 31 maj 2019. Som ett resultat av transaktionen kommer Stora Ensos direkta skogsinnehav i Sverige att öka till 1,4 miljoner hektar varav 1,15 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder per förvärvsdagen visas i uppställningen nedan: MEUR Förvärv av 69,8 % av Bergvik Väst AB Kassa- och banktillgodohavanden 64 Mark 308 Övriga materiella anläggningstillgångar 8 Biologiska tillgångar 2 620 Rörelsekapital -35 Skatteskulder -603 Räntebärande skulder -793 Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar 1 569 Köpeskilling vid förvärv, kassaflödespåverkande del 500 Verkligt värde av 49,8 % av aktierna i Bergvik Väst AB, icke kassaflödespåverkande del 1 106 Köpeskilling, totalt 1 605 Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar -1 569 Goodwill 36 Kassautflöde från köpeskilling vid förvärv -500 Kassa- och banktillgodohavanden, netto efter utnyttjade checkräkningskrediter för förvärvade dotterbolag 64 Kassaflöde från förvärv av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden -436 41 Det verkliga värdet på aktierna som erhölls som utdelning bestämdes utifrån värdet på de förvärvade nettotillgångarna i Bergvik Väst AB, där det verkliga värdet på de biologiska tillgångarna och marken uppskattades genom en diskonterad kassaflödesanalys. Även en uppskjuten skatteskuld inräknades i beloppet för förvärvade tillgångar. En slutlig genomgång gjordes under första halvåret 2020 och därför anses redovisningen av förvärv vara slutgiltig. De förvärvade tillgångarnas verkliga värde, skulder och goodwill i tabellen ovan utgör den slutgiltiga redovisningen av förvärv. Justeringar i värderingsperioden under 2020 inkluderade en ökning av biologiska tillgångar på 22 MEUR, en ökning av skogsmark med 3 MEUR och minskad goodwill med 20 MEUR. Dessutom ökade uppskjutna skatteskulder med 5 MEUR. Justeringar för redovisningsperioden 2019 omfattade en ökning på 75 MEUR i biologiska tillgångar, en ökning på 8 MEUR i skatteskulder, en minskning på 21 MEUR i goodwill, en ökning på 48 MEUR i icke kassaflödespåverkande köpeskilling samt en minskning på 1 MEUR i kassaflödespåverkande köpeskilling. Justeringarna i redovisningsperioden var främst hänförliga till uppdateringar av värdet av de biologiska tillgångarna för att bättre spegla förhållandena på förvärvsdagen. Goodwillvärdet representerar värdet av att säkerställa långsiktig tillgång till konkurrenskraftigt råmaterial i Sverige. Med direkt ägande får Stora Enso bättre överblick över sin tillgång till skogsråvara och förvärvet ger också bättre möjligheter att ytterligare utveckla det hållbara skogsbruket och stärka koncernens konkurrenskraft. Goodwillvärdet redovisas i de divisioner som drar fördel av förvärvet. Nästan alla intäkter i den förvärvade enheten är interna ur koncernens synvinkel. Den förvärvade enhetens nettoresultat har för de första fem månaderna 2019 redovisats i koncernens resultat under Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Även om förvärvet ägt rum den 1 januari 2019 skulle det därför inte ha haft någon väsentlig effekt på koncernens omsättning och nettoresultat för 2019. Transaktionskostnaderna i samband med förvärvet uppgick till 3 MEUR 2019 och har redovisats under Övriga rörelsekostnader. Under 2019 och i samband med omstruktureringen överfördes en ackumulerad omräkningsjustering på -171 MEUR från eget kapital till resultaträkningen. Dessutom redovisades en till transaktionen hörande nettovinst på 129 MEUR under Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Koncernen äger 49,8 % av aktierna i Bergvik Skog AB som även i fortsättningen kommer att redovisas som ett intressebolag. Se Not 13 Intressebolag för mer information. Förvärv – Övrigt under 2019 I september 2019 köpte Stora Enso ut innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso China Packaging. Stora Enso ägde tidigare 90 % av moderbolaget i China Packaging, och i och med det här förvärvet utökades koncernens ägande till 100 %. China Packaging ingår i division Packaging Solutions. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. I maj 2019, skilt från omstruktureringen av Bergvik Skog AB, förvärvade Stora Enso också 100 % av plantskoleverksamheten Bergvik Skog Plantor AB från Bergvik Skog AB, tre vindkraftprojekt och ett fastighetsbolag. Dessa förvärv ingår i division Forest. Transaktionerna hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Avyttrade nettotillgångar Kassa- och banktillgodohavanden 2 4 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 3 8 Rörelsekapital 2 3 Räntebärande tillgångar och skulder -5 -43 Innehav utan bestämmande inflytande 0 11 Nettotillgångar i avyttrade bolag och verksamheter 1 -16 Avyttringsbelopp, totalt -1 -15 Ackumulerad omräkningsjustering 0 3 Transaktionskostnader 0 0 Total nettovinst/nettoförlust -2 4 Hänförligt till moderbolagets aktieägare -2 4 Hänförligt till aktieägare med innehav utan bestämmande inflytande 0 0 I mars 2020 sålde Stora Enso alla sina aktier i sitt dotterbolag som utgörs av Pfarrkirchen-bruket för sågat konstruktionsvirke i Tyskland till fonden LEO II. –VV1 GmbH. Det sålda företaget ingick i division Wood Products. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Den 25 juli 2019 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sitt ägande på 60 % i pappersbruket i Dawang i Kina till sin partner i samriskföretaget Shandong Huatai Paper. Stora Enso Huatai (Shandong) Paper Co Ltd drev pappersbruket i Dawang i Kina sedan 2008. Avyttringen slutfördes i oktober 2019. Under det tredje kvartalet 2019 redovisade koncernen en nedskrivning av anläggningstillgångar till ett värde av 5 MEUR för att minska värdet på de nettotillgångar som avyttrats till återvinningsvärdet. Den slutgiltiga köpeskillingen som Stora Enso betalade för avyttringen av aktierna uppgick till 17 MEUR. Dessutom överfördes en ackumulerad omräkningsvinst på 3 MEUR från eget kapital till resultaträkningen när affären avslutades. Stora Enso Huatai Paper ingick i division Paper. I oktober 2019 avyttrade Stora Enso 100 % av aktierna i det svenska dotterbolaget Skaftåsen Vindkraft AB. Företaget förvärvades i maj 2019 i samband med omstruktureringen av Bergvik Skog AB. Skaftåsen Vindkraft AB ingick i division Forest. Transaktionen hade inte någon betydande inverkan på koncernen. Not 5 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Redovisningsprinciper Forskning och utveckling Forskningskostnader kostnadsförs när de uppstår under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Kostnader för utveckling kostnadsförs också när de uppkommer om de inte uppfyller kriterierna för att redovisas som immateriella tillgångar enligt IAS 38, där de i sådana fall kapitaliseras som immateriella tillgångar och skrivs av under hela sin förväntade livslängd. 42 Statsbidrag Statsbidrag som hänför sig till inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens bokförda värde och nettokostnaden kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas systematiskt som löpande intäkter under den period som krävs för att uppväga dem mot de kostnader de är avsedda att kompensera. Utsläppsrätter och handel Koncernens deltagande i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, enligt vilket koncernen har fått tillstånd att släppa ut ett visst antal ton koldioxid under en viss tidsperiod, ger upphov till immateriella tillgångar i form av utsläppsrätter, ett statsbidrag och en förbindelse att lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som gjorts under den tid begränsningen gäller. Koncernen redovisar utsläppsrätterna som immateriella tillgångar och värderar dem till verkligt värde på nivå 1 den dag de blir tillgängliga. Om marknadsvärdet på utsläppsrätter sjunker betydligt under det bokförda värdet bedöms nedgången som permanent. Då redovisas en nedskrivning för de utsläppsrätter som koncernen inte kommer att utnyttja internt. Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas på basis av de faktiska utsläppen. Denna förpliktelse tillgodoses främst med innehavda rättigheter, värderade till bokfört värde, och eventuella outnyttjade utsläppsrätter värderade till marknadsvärde vid periodens slut. Koncernen kostnadsför i resultaträkningen, under rubriken material och tjänster, utnyttjade utsläppsrätter som antingen tilldelats koncernen eller förvärvats, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten respektive till anskaffningspris. Sådana kostnader kvittas under rubriken övriga rörelseintäkter mot intäkterna från den ursprungliga tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten, tillsammans med intäkter från överlåtelse eller försäljning av outnyttjade utsläppsrätter. Resultaträkningen påverkas således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade utsläppsrätter. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i form av en kostnad för förvärv av ytterligare utsläppsrätter för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en intäkt från försäljning av outnyttjade utsläppsrätter, alternativt i form av nedskrivning av utsläppsrätter som inte behövs till eget bruk. Gröna certifikat Stora Enso är en del av det lokala gröna energiproduktionssystemet, där utvalda anläggningar i Sverige, Belgien och Polen är berättigade till gröna certifikat utifrån hur många megawattimmar grön energi de producerar. Gröna certifikat representerar det miljömässiga värdet i den genererade förnybara energin. Certifikaten kan säljas och köpas oberoende av energin som produceras. Flera länder använder gröna certifikat för att föra grön energiproduktion närmare en marknadsekonomi istället för ett mer byråkratiskt investeringsstöd och inmatningspriser. Certifikaten delas vanligen ut utan kostnad och kan säljas på den lokala marknaden för att väga upp en del av produktionskostnaden. Gröna certifikat säljs ofta till kvotpliktiga elleverantörer som förbundit sig att en viss procent av energin de köper ska komma från förnybara källor. Gröna certifikat är ett bevis för att energin kommer från förnybara källor. Alla mottagna certifikat redovisas endast till marknadsvärdet vid tilldelningstidpunkten i balansräkningen. Certifikat redovisas som förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, medan en motsvarande skuld redovisas i upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Fluktuationer i marknadspriser påverkar inte resultaträkningen. Intäkten redovisas endast när certifikatet säljs. Övriga rörelseintäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Övriga rörelseintäkter Tilldelade utsläppsrätter och vinst vid avyttring 49 50 Försäljning av gröna certifikat 24 26 Reavinster vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 3 2 Utdelning och vinst vid försäljning av onoterade aktier 1 2 Försäkringsersättningar 5 7 Hyra och övrigt 42 68 Statsbidrag 22 9 Totalt 147 165 Övriga rörelsekostnader omfattar Betalda hyror 39 34 Forskning och utveckling 100 100 Kreditförluster, netto efter återföring 4 9 Ackumulerad omräkningsjustering 0 185 Material och tjänster omfattar Utsläppsrätter som ska lämnas in och förluster vid avyttring 31 33 Koncernen redovisar 49 (50) MEUR hänförliga till utsläpp under övriga rörelseintäkter. En kostnad på 31 (33) MEUR hänförliga till koldioxidutsläpp från produktion redovisas under material och tjänster. Den faktiska vinsten uppgick till 16 (17) MEUR från avyttring av outnyttjade utsläppsrätter. 5 (4) MEUR är värdet för outnyttjade utsläppsrätter vid årets slut. Koncernen har även andra intäkter från sin produktion av förnybar el i Belgien, Sverige och Polen. Som ett resultat av detta är koncernen berättigad till gröna certifikat för våra investeringar i grön energiproduktion i de här länderna. Gröna certifikat säljs vidare till kvotpliktiga elleverantörer. Intäkterna från försäljning av gröna certifikat uppgick till 24 (26) MEUR. Leasingkostnader omfattar kostnader hänförliga till kortfristiga leasingavtal på 10 (13) MEUR, tillgångar av mindre värde på 22 (19) MEUR och variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder på 3 (3) MEUR. I leasingkostnader ingår även betalningar för tjänster som omfattas av leasingavtalen, som inte ingår i beräkningen av leasingskulder. Se Not 4 Förvärv och avyttringar för mer information om ackumulerad omräkningsjustering. 43 Revisorers arvoden och tjänster Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Revisionsarvoden 4 4 Revisionsrelaterade arvoden 0 0 Skattearvoden 0 0 Övriga arvoden 0 0 Totalt 4 4 Totala arvoden för professionella tjänster till koncernens huvudrevisor PwC uppgick till 4 (4) MEUR. Revisionsarvoden avser revision av årsbokslut eller anknutna tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller föreskriven inlämning av handlingar. Revisionsrelaterade arvoden utgår för olika typer av försäkran och liknande tjänster som skäligen kan anses vara relaterade till revision eller granskning av bokslut. 44 Not 6 Personalkostnader Personalkostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Löner 966 1 004 Pensioner (se nedan) 152 166 Aktierelaterad ersättning (Not 21) 1 3 Övriga lagstadgade kostnader för arbetsgivaren 134 136 Övriga frivilliga kostnader 17 21 Totalt 1 270 1 331 Pensioner Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Förmånsbestämda planer 16 10 Premiebestämda planer 136 156 Totalt 152 166 Medelantalet anställda under 2020 var 24 455, jämfört med 26 096 år 2019. Pensionskostnader redovisas utförligare i Not 20 Pensionsförmåner. 2020 var kostnaden för den aktierelaterade ersättningen 1 (3) MEUR. Mer information om aktierelaterad ersättning som omfattar aktietilldelningar och relaterade säkringar finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Koncernledningens och styrelsens ersättning beskrivs i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning Räkenskapsår 2020 2019 Tusen euro (före skatt) Kontant Värdet av aktier1 Totalt4 Totalt Styrelsekommitté Styrelseledamöter per 31 december 2020 Jorma Eloranta, styrelseordförande 144 79 222 217 Ersättning, Nominering2,3, Finans och revision Hans Stråberg, vice styrelseordförande 74 45 118 115 Ersättning, Nominering2,3 Håkan Buskhe 52 30 82 Hållbarhet och etik Elisabeth Fleuriot 60 30 91 88 Finans och revision Hock Goh 60 30 91 80 Finans och revision Mikko Helander 52 30 82 74 Hållbarhet och etik Christiane Kuehne 56 30 87 84 Hållbarhet och etik Antti Mäkinen 52 30 82 80 Ersättning Richard Nilsson 67 30 97 95 Finans och revision Före detta styrelseledamöter Göran Sandberg (till 4 juni 2020) 0 0 0 80 Ersättning till ledande befattningshavare, totalt 1 617 336 953 913 1 40 % av styrelsens ersättning, exkl. ersättning till kommittéer, betalades 2020 ut i Stora Enso R-aktier som köpts via marknaden och fördelats enligt följande: till styrelseordförande 7 209 R-aktier, vice styrelseordförande 4 098 R-aktier och ledamöter 2 781 R-aktier var. Koncernen ställer inga formella policykrav på styrelseledamöterna att behålla aktier som erhållits som ersättning. 2 Stora Ensos aktieägares nomineringsråd har utsetts av årsstämman 2016 att verka till dess att annat beslutas. Aktieägarnas nomineringsråd består enligt de av årsstämman godkända stadgarna av fyra ledamöter: styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och två ledamöter utsedda av de två största aktieägarna (en vardera) per den 31 augusti varje år. Det betalas inte ut någon separat ersättning till ledamöterna i nomineringsrådet. 3 Marcus Wallenberg, utsedd av FAM AB, är ordförande i nomineringsrådet. Harri Sailas är utsedd till ledamot i aktieägarnas nomineringsråd av Solidium Oy. Jorma Eloranta och Hans Stråberg utsågs till ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd i egenskap av sina roller som styrelsens ordförande och vice ordförande. 4 Företaget betalar dessutom avgift på överföringar för varje medlems aktieköp, enligt beslut på årsstämman. Beloppet betraktas även som beskattningsbar inkomst för varje medlem. Aktieägarna etablerade vid årsstämman aktieägarnas nomineringsråd, som ska verka till dess att annat beslutas. Nomineringsrådet ska årligen förbereda förslag till årsstämman angående antal styrelseledamöter, val av styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt ersättning till ordförande, vice ordförande och ledamöter i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsens aktieinnehav per 31 december 2020 Innehav1 A R Styrelseledamöter per 31 december 2020 Jorma Eloranta, styrelseordförande 1 150 34 285 Hans Stråberg, vice styrelseordförande 45 389 Håkan Buskhe 2 781 Elisabeth Fleuriot 26 512 Hock Goh 31 265 Mikko Helander 7 079 Christiane Kuehne 11 073 Antti Mäkinen 7 498 Richard Nilsson 23 615 Totalt 1 150 189 497 1Styrelseledamöters närstående innehar inga aktier i Stora Enso. Följande styrelseledamöter var också verksamma 2020 Aktieinnehav när uppdraget som styrelseledamot upphörde Datum då uppdraget som styrelseledamot upphörde Göran Sandberg 6 792 4 juni 2020 Koncernledningens ersättning och aktieinnehav Tabellen nedan omfattar den ersättning som betalats ut till koncernledningen under året, inklusive tilldelade aktier. Företaget rekommenderar och förväntar sig att vd och medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts. Den totala kostnaden för koncernledningens ersättning uppgick till 9,0 (11,4) MEUR år 2020. Koncernledningen bestod av totalt femton (elva) medlemmar vid årsslutet 2020. Koncernledningens medlemmar kan i enlighet med sina respektive pensionslösningar pensionera sig vid 65 års ålder med pensioner enligt lokal praxis i sina respektive hemländer. Uppsägningstiden är på sex månader enligt anställningskontrakten, med avgångsvederlag på tolv månaders baslön om det är bolaget som säger upp den anställde. Utfallet av de finansiella målen för de kortsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåret 2020, och de långsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåren 2018 till 2020 granskades och godkändes av ersättningskommittén och godkändes av styrelsen i januari 2021. Mer information om incitamentsprogram och aktierelaterad ersättning för Stora Ensos ledning och anställda finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. 46 Ersättning till koncernledningen Räkenskapsår 2020 2019 1 1 000 EUR (före skatt) VD Övriga3 Koncern-ledningen totalt VD2 Före detta VD4 Övriga Koncern-ledningen totalt Ersättning1, 7 Årslön 894 3 667 4 561 75 887 3 756 4 717 Lokalt boende (faktiska kostnader) 0 0 0 0 0 0 0 Övriga förmåner 29 393 422 2 19 373 394 Förmåner vid uppsägning 0 0 0 0 0 0 0 Kortfristiga incitamentsprogram6 171 710 881 14 86 428 529 Långfristiga incitamentsprogram6 189 1 212 1 401 363 0 2 948 3 311 1 283 5 982 7 265 454 992 7 505 8 951 Pensionskostnader Obligatoriska planer 284 904 1 188 23 62 1 396 1 481 Frivilliga planer Stora Enso5 0 590 590 0 464 539 1 003 284 1 494 1 778 23 526 1 935 2 484 Ersättning, totalt 1 567 7 476 9 043 477 1 518 9 440 11 435 1 På grund av förändringar i den finska koden för bolagsstyrning som kräver att företag ska rapportera ersättning som betalats ut eller som ska betalas ut har beloppen för 2019 räknats om från de belopp som betalats ut 2019 till de belopp som tjänades in 2019. Siffrorna överensstämmer med ersättningsrapporten som redovisas separat. På grund av detta speglar siffrorna i tabellen ovan inte helt och hållet de belopp som anges som personalkostnader i koncernens resultaträkning och som redovisas i tabellen nedan om koncernledningens ersättning i resultaträkningen. 2 För vd har kortsiktiga incitament för räkenskapsåret 2019 beräknats proportionellt för tiden som vd. 3 Beloppen inkluderar det som tjänades in för de nya koncernledningsmedlemmarna David Ekberg från den 1 april, Lars Völkel från den 1 juli, Annette Stube och Katariina Kravi från den 1 september samt Tobias Bäärnman och Teemu Salmi från den 1 november. Beloppen inkluderar det som tjänades in för Malin Bendz till och med den 15 januari och Noel Morrin till och med den 31 augusti. 4 För den före detta vd:n har kortsiktiga incitament för räkenskapsåret 2019 beräknats proportionellt för tiden som medlem av koncernledningen. Före detta vd har inte erhållit några andra förmåner vid uppsägning, t.ex. avgångsvederlag. 5 Före detta vd deltar i den svenska pensionsplanen för ledningen där pensionstillväxten är ofonderad för samtliga deltagare. Skulden beräknas och försäkras enligt svensk lagstiftning. Skulden för före detta vd uppgår till 3 052 000 EUR. 6 Gäller belopp som löper ut vid årets slut och som betalas ut 2021. LTI-värde beräknas med hjälp av stängningskursen den 30 december 2020 på 15,65 EUR. Det slutliga värdet av de intjänade aktierna beror på aktiekursen på intjänandedatum 1 mars 2021. 7 Ledande befattningshavares ersättning redovisas endast för perioden då de var medlemmar i koncernledningen. Ersättning till koncernledningen i resultaträkningen Year ended 31 December 2020 2019 1 000 EUR VD Övriga Koncern-ledningen totalt VD Före detta VD Övriga Koncern-ledningen totalt Löner och andra kortfristiga ersättningar till anställda 1 094 4 770 5 864 91 992 4 557 5 640 Långfristiga incitamentsprogram1 58 237 294 164 -259 455 360 Pensionsförmåner 284 1 494 1 778 23 526 1 935 2 484 Totala kostnader redovisade i resultaträkningen 1 436 6 501 7 936 278 1 259 6 947 8 484 1 Kostnaderna för långsiktiga incitamentsprogram (LTI) redovisas som kostnader under den treåriga intjänandeperioden baserat på aktiepriset vid tilldelningstidpunkten och uppskattningen av vad som kommer att tjänas in. Ledande befattningshavare förutom VD Kortsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare 2020 har medlemmar i koncernledningen kortsiktiga incitamentsprogram, där upp till maximalt 50 % eller 60 % av den fasta årslönen kan betalas ut under året efter prestationsperioden. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 baserades på finansiella mål och 30 % på koncernens kassaflöde och säkerhetsmål. Långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare Sedan 2018 har de långsiktiga incitamentsprogrammen haft treåriga mål och tjänas in efter tre år. Den maximala intjäningsnivån är 100 % av antalet tilldelade aktier. Tilldelningen enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tjänas in i enlighet med prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen. Under året lanserades 2020 års program, där medlemmar i koncernledningen (som sitter i koncernledningen vid årsslutet) potentiellt kan erhålla ett värde som motsvarar 294 390 aktier före skatt, förutsatt att den maximala intjäningsnivån uppnås under den treåriga intjäningsperioden (2020–2022). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. Det verkliga värdet på de tjänster som de anställda utför i utbyte mot aktierelaterad ersättning redovisas på ett sätt som överensstämmer med regleringsmetoden. Regleringen sker antingen med kontanta medel eller med aktier. Mer information om detta finns i Not 21. Vad gäller den del som regleras med aktier är det möjligt att den faktiska kostnaden inte överensstämmer med bokföringskostnaderna eftersom aktiekursen inte uppdateras vid tilldelningstidpunkten. Siffrorna i tabellen över koncernledningens ersättning avser individer som var ledande befattningshavare vid årets slut. I slutet av året avslutades resultatperioden för 2018 års program och tjänas in efter tre år i mars 2021, beroende på det ekonomiska mervärdet (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. Antalet aktier för ledande befattningshavare (koncernledningens medlemmar i slutet av året) från program för prestationsbaserad aktietilldelning under 2020 uppgick till 77 484 med ett kassavärde på 1 212 237 EUR före skatt, baserat på aktiens slutkurs på 15,65 EUR den 30 december 2020. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. 47 Vd och koncernchef – Annica Bresky Vd har varit anställd av Stora Enso sedan den 1 maj 2017 och tillträdde som vd den 1 december 2019. Hon har en uppsägningsperiod på sex månader med ett avgångsvederlag på tolv månadslöner vid uppsägning från företaget, men inga avtalade utbetalningar vid eventuell förändring av kontroll. I vd:s förmåner ingår pensionsavsättningar. Vd:s pensionsplan har avsättningar som motsvarar den kollektivavtalade pensionsplanen i Sverige (ITP1), med en pensionsgrundande inkomst som består av årlig grundlön, semesterersättning och utbetald ersättning från kortsiktiga incitamentsprogram. Pensionsåldern är 65 år. Kortsiktigt incitamentsprogram för vd 2020 är vd berättigad till ett kortsiktigt incitamentsprogram som fastställs av styrelsen årligen och som kan ge maximalt 75 % av den fasta årslönen. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2020 baserades på finansiella mål och 30 % på koncernens kassaflöde och säkerhetsmål. Långsiktigt incitamentsprogram för vd Vd deltar i 2018, 2019 och 2020 års aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen har treåriga mål och blir intjänade efter tre år. 2018 års program omfattar resultatperioderna 2018–2020, 2019 års program gäller resultatperioderna 2019–2021 och 2020 års program omfattar resultatperioderna 2020–2022. Ersättningarna i programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tilldelas i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen. Under 2020 lanserades LTI-programmet där vd har potential att få ett värde som motsvarar 75 080 aktier före skatt. Tilldelningens värde på 861 430 EUR är baserat på aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, under förutsättning att den maximala intjäningsnivån uppnås under treårsperioden (2020–2022). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt de är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. I slutet av året avslutades resultatperioden för 2018 års program och utfallet sker efter tre år i mars 2021, beroende på ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie i koncernen Stora Enso. Antalet aktier för vd från programmen för prestationsbaserad aktietilldelning som avslutades under 2020 uppgick till 12 066 med ett kontantvärde på 188 773 EUR före skatt, baserat på aktiens slutkurs på 15,65 EUR den 30 december 2020. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. Koncernledningens aktieinnehav Koncernledningens medlemmar vid årsslutet Innehav av R-aktier1 Aktier som löper ut 20212 Prestations-baserad aktietilldelning 2022-20235 Villkorad aktietilldelning 2022-20235 Annica Bresky 14 511 12 066 102 240 — Seppo Parvi 46 401 9 936 49 190 — Tobias Bäärnman — 2 807 9 158 3 052 David Ekberg 625 — 21 968 1 442 Johanna Hagelberg 24 795 7 794 34 690 — Kati ter Horst 56 467 12 146 67 040 — Hannu Kasurinen 35 486 3 742 37 043 2 467 Katariina Kravi — — 21 500 — Ulrika Lilja 20 067 6 778 30 760 — Per Lyrvall3 69 199 9 731 43 740 — Markus Mannström 25 251 9 783 43 540 — Teemu Salmi 6 620 5 614 14 798 4 932 Annette Stube — — 20 000 — Jari Suominen 49 002 9 153 48 910 — Lars Völkel — — 28 000 — Verksamma ledande befattningshavare, totalt4 348 424 89 550 572 577 11 893 1 Ingen av medlemmarna i koncernledningen innehar A-aktier. 2 Aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutades under 2020 och som ska betalas ut 2021. 3 Närstående innehar 1 257 av aktierna. 4 Bolaget rekommenderar och förväntar sig att medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts. 5 Potentiella aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutas 2021–2022 och som ska betalas ut 2023–2024. Delvis verksamma ledande befattningshavare 2020 Innehav av R-aktier när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Prestationsbaserad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Villkorad aktietilldelning när uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Datum då uppdraget som medlem i koncernledningen upphörde Malin Bendz 19 162 31 159 1 — 15 januari 2020 Noel Morrin 45 165 33 110 2 — 31 augusti 2020 1 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör. 2 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör, med undantag för aktierna i 2018 års långsiktiga incitamentsprogram som har tjänats in när anställningen upphör, och erhålls som vanligt i mars 2021. 48 Not 8 Finansnetto Redovisningsprinciper Finansnetto omfattar räntenetto, valutakursvinster och valutakursförluster och övriga finansiella intäkter och kostnader som huvudsakligen härrör från räntebärande tillgångar och skulder. Finansiella intäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Finansiella nettokostnader i resultaträkningen Finansiella intäkter 19 8 Finansiella kostnader -168 -176 Totalt -150 -168 Bestående av Räntekostnader Räntekostnader från lån värderade till upplupet anskaffningsvärde -106 -121 Räntenetto från räntederivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -14 -13 Räntekostnader från leasing -19 -20 Balanserad ränta 5 0 Ränteintäkter från lån och fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde 2 7 Räntekostnader, netto -132 -147 Kursvinst/-förlust Valutaderivat 14 0 Lån, insättningar och leasingskulder -22 -6 Kursvinster/-förluster, netto -8 -6 Övriga finansiella intäkter 3 0 Övriga finansiella kostnader -8 -8 Räntenetto på förmånsbestämda åtaganden -5 -7 Övriga finansiella kostnader, netto -10 -15 Totalt -150 -168 Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av Not 27 Derivat Räntekostnaderna minskade under 2020, främst på grund av lägre genomsnittliga räntenivåer för lån. De kapitaliserade räntekostnaderna uppgick under året till 5 (0) MEUR, vilket berodde på konverteringsprojektet av bruket i finska Uleåborg. Den genomsnittliga kapitaliseringsräntan var 3,3 % (-). Kostnader för långfristiga obligationsemissioner redovisade under långfristig skuld, uppgick till 11 (12) MEUR i koncernens balansräkning. Under året amorterades 4 (5) MEUR genom räntekostnader med hjälp av effektivräntemetoden. Valutakursvinster och valutakursförluster på valutaderivat hänför sig huvudsakligen till icke-säkringsredovisade finansiella instrument som är värderade till verkligt värde i resultaträkningen. Beloppet som redovisas som övriga finansiella kostnader består främst av vinster vid värdering till verkligt värde, medan övriga finansiella kostnader i tabellen ovan främst avser finansiella nettoavgifter för outnyttjade kreditlimiter, garantier och kreditvärderingsinstitut. 49 Not 9 Inkomstskatt Redovisningsprinciper I koncernens inkomstskatt/skatteförmåner ingår skatt relaterat till koncernbolag baserat på periodens skattepliktiga resultat, tillsammans med skattejusteringar för tidigare perioder och förändring i uppskjuten inkomstskatt. Skattefordringar och skatteskulder återger en osäkerhet relaterad till eventuell inkomstskatt. Uppskjuten inkomstskatt redovisas, värderad med beslutade, eller väsentligen beslutade skattesatser, för att återspegla nettoskatteeffekterna av alla temporära skillnader mellan skattebaserna och redovisningsbaserna för tillgångar och skulder. Ingen uppskjuten skatt redovisas för initial redovisning av goodwill och initial redovisning av en tillgång eller skuld i en transaktion som inte är ett rörelseförvärv. Vid transaktionstidpunkten påverkar detta varken redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskjutna skattefordringar sänker inkomstskatten på beskattningsbar inkomst under kommande år. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Skattekostnad Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Aktuell skatt -109 -132 Uppskjuten skatt -46 -149 Skatt, totalt -156 -281 Avstämning av effektiv skattesats Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Resultat före skatt 773 1 137 Skatt enligt lagstadgade skattesatser i respektive land1 -165 -235 Icke avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter2 0 -41 Värdering av uppskjutna skattefordringar 10 -53 Skatt från tidigare år -4 2 Förändringar i skattesatser och skattelagstiftning 4 -2 Resultat från intressebolag 0 48 Övrigt 1 0 Skatt, totalt -156 -281 Effektiv skattesats 20,1 % 24,7 % Lagstadgad skattesats (blandad) 21,4 % 20,7 % 1 Omfattar effekten av 0 MEUR från länder med skattelättnader och skatteförmåner 2020, och effekten av 17 MEUR från skattelättnader och övriga skatteförmåner år 2019. 2 Taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 12 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 12 MEUR år 2020, och taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 50 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 9 MEUR år 2019. Den lagstadgade skattesatsen är ett vägt genomsnittsvärde av de lagstadgade skattesatserna som gäller i de jurisdiktioner där Stora Enso är verksamt. 50 Förändring i uppskjuten skatt 2020 MEUR Per 1 januari 2020 Resultat-räkning Övrigt totalresultat (OCI) Förvärv/ Avyttringar Omräknings-differens Per 31 december 2020 Skogstillgångar1 -722 -105 -310 -5 -33 -1 175 Anläggningstillgångar -195 26 0 0 -4 -173 Finansiella instrument 1 0 -12 0 0 -11 Obeskattade reserver -24 -12 0 0 -3 -39 Pensioner och avsättningar 69 -8 -3 0 -2 56 Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavanden som överförts från tidigare år 84 22 0 0 -2 104 Övrig uppskjuten skatt -7 28 0 0 2 23 Totalt -794 -49 -325 -5 -42 -1 215 Säkring av eget kapital (CTA) 5 -5 Nettoinvesteringslån -1 1 Förändring i uppskjuten skatt -45 -329 -5 -42 Tillgångar2 81 117 Skulder2 -875 -1 332 1 Tidigare skogstillgångar som presenterats tillsammans med övriga materiella anläggningstillgångar och i mindre utsträckning inom obeskattade reserver. Ingående balanser har räknats om. 2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12. CTA = Ackumulerad omräkningsjustering Förändring i uppskjuten skatt år 2019 MEUR Per 1 januari 2019 Resultat-räkning Övrigt totalresultat (OCI) Förvärv/ Avyttringar Omräknings-differens Per 31 december 2019 Skogstillgångar1 -2 -114 -605 -1 -722 Anläggningstillgångar -173 -22 0 0 0 -195 Finansiella instrument -1 0 2 0 0 1 Obeskattade reserver -19 -6 0 -1 2 -24 Pensioner och avsättningar 62 2 6 0 -1 69 Skattemässiga underskottsavdrag och skattetillgodohavande som överförts från tidigare år 90 -5 0 0 -1 84 Övrig uppskjuten skatt -5 -2 0 0 0 -7 Totalt -48 -147 8 -606 -1 -794 Säkring av eget kapital (CTA) -1 1 Förändring i uppskjuten skatt -148 9 -606 -1 Tillgångar2 120 81 Skulder2 -168 -875 1 Tidigare skogstillgångar som presenterats tillsammans med övriga materiella anläggningstillgångar och i mindre utsträckning inom obeskattade reserver. Ingående balanser har räknats om. 2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12. Redovisningen av uppskjutna skattefordringar baseras på koncernens uppskattningar av framtida beskattningsbara vinster, mot vilka koncernen kan utnyttja förmånerna. Skattemässiga underskottsavdrag Per 31 december Skattemässiga underskottsavdrag som överförts från tidigare år Redovisat skattemässigt värde Oredovisat skattemässigt värde MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Förfaller inom fem år 607 786 35 63 88 79 Förfaller efter fem år 239 20 52 4 0 0 Förfaller ej 1 131 1 212 15 11 221 242 Totalt 1 977 2 018 102 78 309 321 Skattemässiga underskottsavdrag på 329 (328) MEUR hänförliga till Finland. En uppskjuten skattefordring på 66 (66) MEUR har redovisats i samband med dessa skattemässiga underskottsavdrag, eftersom det är uppenbart att hela beloppet för skattemässiga underskottsavdrag i Finland kommer att användas innan dess utgång, mot bakgrund av landets tidigare vinster, framtidsutsikter och möjligheter till skatteplanering. Icke redovisade uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader uppgick till 25 (50) MEUR. Dessa skillnader har inget förfallodatum. Beskattningsbara temporära skillnader avseende investeringar i dotterbolag, filialer och intressebolag, samt andelar i samäganden för vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till 323 (330) MEUR. 51 Osäkra skattepositioner På balansdagen pågick skatterevisioner i flera jurisdiktioner. Några betydande tilläggsskatter, utöver de som redan har redovisats, förväntas inte uppstå till följd av dessa revisioner. Skatteskulderna på 78 (48) MEUR omfattar ett belopp på 37 (33) MEUR för en osäker skattesituation i Sverige till följd av tvister angående avdrag för räntekostnader. Den 20 januari 2021 fattade Europeiska unionens domstol ett preliminärt beslut (Lexel AB -case, C484/19) som skulle kunna påverka Stora Ensos pågående process avseende avdrag för räntekostnader i Sverige. 52 Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Redovisningsprinciper Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning av en tillgång inleds när den är tillgänglig för användning på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som ledningen avser. Avskrivning upphör när tillgången tas bort ur redovisningen eller är tillgänglig för försäljning i enlighet med IFRS 5. Avskrivning upphör inte när tillgången inte längre utnyttjas. Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt under tillgångarnas nyttjandeperioder. Nyttjandeperioder granskas regelbundet. Om en tillgång avyttras nettas intäkter som överstiger tillgångens bokförda värde upp till dess historiska kostnad mot avskrivningar och nedskrivningar. Endast de intäkter från avyttring som överstiger den historiska kostnaden för en tillgång redovisas under övriga rörelseintäkter (Not 5). Om tillgångens bokförda värde är högre än intäkterna från avyttringen redovisas skillnaden som en nedskrivning under den period då ett bindande försäljningskontrakt undertecknas. Right-of-use (ROU) -tillgångarna skrivs av proportionerligt från kontraktets första giltighetsdag till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod. De bokförda värdena på immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar granskas vid varje bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Goodwill prövas årligen för samma sak. Om det finns sådana indikationer uppskattas återvinningsvärdet till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring, och bruksvärdet, varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. En tidigare redovisad nedskrivning återförs om uppskattningarna som använts för att fastställa återvinningsvärdet förändras. Värdet på den återförda tillgången får dock inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle haft om det inte hade redovisats en nedskrivning under föregående år. När det gäller goodwill kan en redovisad nedskrivning däremot inte återföras. Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning på nivån för kassagenererande enheter. Goodwill prövas för nedskrivning på nivån för kassagenererande enheter för grupper av kassagenererande enheter, vilket motsvarar koncernens lägsta nivå där goodwill övervakas för intern verksamhet. Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Avskrivningar Immateriella tillgångar 30 27 Byggnader och konstruktioner 84 83 Maskiner och inventarier 370 356 ROU-tillgångar 66 70 Övriga materiella tillgångar 9 10 Totalt 559 546 Nedskrivningar Immateriella tillgångar 19 4 Byggnader och konstruktioner 13 5 Maskiner och inventarier 21 66 ROU-tillgångar 2 3 Övriga materiella tillgångar 2 0 Totalt 57 78 Återföring av nedskrivning Byggnader och konstruktioner 0 -21 Totalt 0 -21 Vinst och förlust vid avyttring Vinst från försäljning av tillgångar -10 -7 Förlust från försäljning av tillgångar 3 2 Totalt -7 -5 Avskrivningar och nedskrivningar 609 597 Avskrivningar De totala avskrivningarna uppgick till 559 MEUR, vilket var 13 MEUR mer än under 2019 främst på grund av avskrivningar för maskiner och inventarier. I Not 3 Segmentinformation finns en tabell över avskrivningar och nedskrivningar per division. Vinst och förlust vid avyttring 2019 och 2020 fanns inga väsentliga vinster eller förluster vid avyttring hänförliga till anläggningstillgångar. Nedskrivningsprövning Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna har fastställts utifrån en beräkning av bruksvärdet genom användning av kassaflödesprognoser från finansiella bedömningar som godkänts av styrelsen och ledningen. Diskonteringsräntorna före skatt är beräknade för varje kassagenererande enhet med beaktande av affärsklimatet för den kassagenererande enheten samt skatte- och riskprofilen för det land där kassaflödet genereras. Tabellen i avsnittet om nedskrivningsprövning av goodwill nedan redovisar de diskonteringsräntor före skatt som används för nedskrivningsprövning av goodwill. De liknar dem som används vid nedskrivningsprövning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Nedskrivningarna prövades enligt bruksvärdemetoden för respektive kassagenererande enhet utifrån följande huvudantaganden: •Uppskattningar av försäljningspris i enlighet med intern och extern specialistanalys. •Kassaflöden och diskonteringsräntor beräknades i nominala termer (2019 i reala termer). •Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad. 53 •För prövning av goodwill användes en framtida femårsperiod, varefter terminalvärdet var baserat på nolltillväxt, medan perioden för prövningen av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar var tillgångarnas återstående förväntade ekonomiska livslängd. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar Under 2020 uppgick de totala nedskrivningarna på materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar till 57 (78) MEUR och härrörde från omstrukturering av verksamheter, avyttringar av koncernbolag och nedskrivningsprövning. Återföringar av nedskrivningar uppgick till 0 (21) MEUR. 2020 prövades vissa tillgångar i division Biomaterials kassagenererande enheter innovation och verksamhet i Norden för nedskrivning av anläggningstillgång. Prövningen ledde till en nedskrivning på 42 (43) MEUR. Nedskrivningsprövning av goodwill Varken 2020 eller 2019 ledde prövningen av goodwill till nedskrivning. Grupper av kassagenererande enheter som omfattar goodwill Räkenskapsår 2020 2019 MEUR Goodwill vid årsslutet Diskonteringsränta före skatt Goodwill vid årsslutet Diskonteringsränta före skatt1 Wood Products - Centraleuropa 106 6,8 % 108 5,4 % Paper - tidnings- och bokpapper 49 8,2 % 52 5,7 % Paper - obestruket journalpapper 40 6,8 % 40 5,7 % Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden 43 6,8 % 49 5,9 % Övriga kassagenererande enheter2 43 54 Totalt 281 302 1 Diskonteringsräntor för 2019 beräknades i reala termer. 2 Övriga kassagenererande enheter omfattar Packaging Solutions – Europa, Packaging Materials – verksamhet i Sverige, Wood Products – norra Europa och kontorspapper. Beräkning av bruksvärde är mycket känsligt i förhållande till diskonteringsräntor, försäljningspriser och kostnader. I tabellen med känslighetsanalysen nedan sammanfattas beloppen med vilket det antagna värdet måste förändras för att enhetens återvinningsvärde ska vara likställt med det redovisade värdet för grupperna av kassagenererande enheter där en omfattande eventuell ändring i ett antagande skulle kunna leda till en nedskrivning. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna inom Biomaterials - innovation och verksamhet i Norden uppgick till 498 MEUR 2020 jämfört med det redovisade värdet på 385 MEUR. Känslighetsanalys för prövning av goodwill, effekt på återvinningsvärdet MEUR Biomaterials - verksamhet i Norden och innovation Ökning av diskonteringsräntan (procentenheter) 0,9% Årlig minskning av försäljningspris -0,5% Årlig ökning av kostnaderna 0,6% Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar per division Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Packaging Materials 0 -14 Packaging Solutions 3 5 Biomaterials 42 43 Wood Products 0 8 Forest 0 0 Paper 3 11 Övriga 9 4 Totalt (nedskrivning +) / (återföring av nedskrivning -) 57 56 Siffrorna för jämförelseperioden 2019 har omräknats enligt den nuvarande divisionsstrukturen. 54 Not 11 Immateriella tillgångar,materiella anläggningstillgångar, right-of-use tillgångar och biologiska tillgångar Redovisningsprinciper Kostnader för programvaruutveckling Kostnaden för utveckling eller inköp av ny programvara som klart kan hänföras till en identifierbar och unik produkt som kommer att kontrolleras av koncernen och har ett framtida värde som troligen överstiger kostnaden efter mer än ett år, redovisas som en immateriell tillgång och kommer att skrivas av över en förväntad ekonomisk livslängd på 3 till 10 år. Kostnader för webbplatser kostnadsförs när de uppkommer. Goodwill Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras individuellt och redovisas separat av koncernen vid ett förvärv. Goodwill beräknas som den del av köpeskillingen som vid förvärvet överstiger det verkliga värdet på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar räknat på förvärvsdagen, och fördelas vid prövning av nedskrivningsbehov på de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet. Enligt IFRS 3 är anskaffningsvärdet lika med summan av den köpeskilling som betalats, värdet av innehav utan bestämmande inflytande i förvärvet samt det verkliga värdet av tidigare innehav i det förvärvade dotterbolaget. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som den utländska enhetens tillgång denominerad i den lokala valutan och omräknas till den kurs som råder på balansdagen. Goodwill avskrivs inte men nedskrivningsbehovet prövas en gång per år, eller oftare om det finns indikationer på värdeminskning. I vinster och förluster vid avyttring av ett dotterbolag ingår den goodwill som är hänförlig till den sålda enheten. Goodwill som uppkommer vid förvärv av ett intressebolag eller samarbetsarrangemang ingår i investeringens bokförda värde och eventuellt nedskrivningsbehov prövas som en del i den investeringen. Om koncernens andel av investeringens verkliga nettovärde överskrider anskaffningsvärdet, efter omvärdering, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden, vilken brukar variera från 3 till 10 år och upp till 20 år för patent. Alla värdeminskningar innebär att värdet justeras. Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separerade från goodwill om de uppfyller definitionen för en tillgång, om de är antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och om deras verkliga värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Immateriella tillgångar som redovisas separerade från goodwill i förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifieringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, kundkontrakt och därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter, som till exempel konfidentiella formler, processer eller recept. Värderingen av kundkontrakt och relaterade kundrelationer till verkligt värde bygger på hur stor andel av dessa som förväntas behållas och det förväntade återstående kassaflödet från kunden. Varumärken värderas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys enligt den så kallade royaltykassaflödesmetoden (relief from royalty method). Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar förvärvade av koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Avskrivning sker proportionerligt, justerad för eventuell värdeminskning och avyttringskostnader. Värdet i koncernens rapport över finansiell ställning representerar kostnader minus mottagna bidrag och subventioner samt minus ackumulerade planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader på lån för finansiering av uppförande av sådana tillgångar kapitaliseras som en del av anskaffningskostnaden när anläggningen är färdig. Mark- och vattentillgångar avskrivs inte eftersom dessa bedöms ha oändlig livslängd. För övriga tillgångar baseras avskrivningar på följande förväntade livslängd: Tillgångsslag Avskrivning, antal år Byggnader, industri 10-50 Byggnader, kontor och bostäder 20-50 Slipmassafabriker 15-20 Vattenkraftanläggningar 40 Pappersbruks-, massabruks- och kartongbruksmaskiner 20-30 Tyngre maskiner 10-20 Konverteringsanläggningar 10-15 Sågverk 10-15 Datorer 3-5 Fordon 5 Kontorsutrustning 3-5 Järnvägar, hamnanläggningar 20-25 Skogsvägar 10-15 Vägar, markanläggningar, broar 15-20 Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs när de uppkommer, men mer omfattande renoverings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under respektive tillgångs återstående ekonomiska livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas genom att redovisad anskaffningskostnad och ackumulerade avskrivningar dras av och eventuellt kvarvarande värde redovisas som nedskrivningar i koncernens resultaträkning. Realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter. 55 Reservdelar redovisas som materiella anläggningstillgångar om de är av större omfattning och används över ett år eller om de endast används till en specifik anläggningstillgång. I alla andra fall bokförs reservdelar som lager och redovisas i resultaträkningen som förbrukning. ROU-tillgångar När ett kontrakt tecknas ska koncernen bedöma om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. ROU-tillgångar värderas först till anskaffningsvärde som omfattar leasingskuldens ursprungsvärde justerat främst för betalningar gjorda vid eller före första giltighetsdagen. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkor förhandlas utifrån individuella bedömningar och omfattar en mängd olika villkor. ROU-tillgångarna skrivs av proportionerligt från första giltighetsdagen till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod. Dessutom justeras ROU-tillgången för vissa omvärderingar av leasingskulden. Eventuellt nedskrivningsbehov av ROU-tillgångar prövas i enlighet med IAS 36. Koncernen har valt att inte redovisa ROU-tillgångar för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden (Not 5). Immateriella tillgångar Räkenskapsår MEUR Programvara Övriga immateriella tillgångar Tillgångar i arbete Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2019 225 177 27 1 194 1 623 Omräkningsdifferens 0 4 0 3 7 Omklassificeringar 6 -75 -10 0 -78 Tillägg2 8 3 11 57 78 Avyttringar1 -4 -6 0 0 -10 Per 31 december 2019 236 102 29 1 253 1 620 Omräkningsdifferens -2 -3 -1 -4 -9 Omklassificeringar 17 5 -19 0 2 Tillägg2 3 1 9 -20 -7 Avyttringar1 -20 -8 0 -535 -562 Per 31 dececmber 2020 233 98 17 695 1 044 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2019 158 17 0 951 1 126 Omräkningsdifferens 0 0 0 0 1 Avyttringar1 -4 -6 0 0 -10 Avskrivningar 16 12 0 0 27 Nedskrivningar 0 4 0 0 4 Per 31 december 2019 170 27 0 951 1 148 Omräkningsdifferens -2 -3 0 -2 -6 Avyttringar1 -20 -8 0 -535 -562 Avskrivningar 18 12 0 0 30 Nedskrivningar 9 9 0 0 19 Per 31 dececmber 2020 176 38 0 414 629 Bokfört värde 31 december 2020 57 60 17 281 415 Bokfört värde 31 december 2019 65 75 29 302 471 1 Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar. 2 Förvärv av bolag ingår i tillägg. Förvärv av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar. 56 Materiella anläggningstillgångar Räkenskapsår MEUR Mark och vatten Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Anläggningar under arbete Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2019 131 3 335 13 413 420 440 17 739 Omräkningsdifferens 0 11 -49 1 9 -28 Omklassificeringar -1 61 322 17 -403 -3 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -1 -2 0 0 -2 Tillägg2 1 42 228 28 299 598 Avyttringar1 -1 -73 -476 -6 -1 -557 Per 31 december 2019 129 3 376 13 438 459 345 17 746 Omräkningsdifferens -1 -84 -79 -1 -2 -167 Omklassificeringar 0 19 166 4 -192 -2 Omklassificeringar av biologiska tillgångar 0 -2 -1 0 0 -4 Tillägg2 0 16 157 4 399 576 Avyttringar1 0 -23 -424 -11 -1 -460 Per 31 december 2020 128 3 301 13 256 455 549 17 690 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2019 4 2 044 10 285 361 9 12 703 Omräkningsdifferens 0 -3 -54 0 2 -55 Tillägg2 0 7 17 19 0 43 Avyttringar1 -1 -68 -469 -6 0 -543 Avskrivningar 0 81 356 11 0 448 Nedskrivningar 0 -16 66 0 0 50 Per 31 december 2019 4 2 044 10 201 386 11 12 645 Omräkningsdifferens 0 -21 12 0 0 -9 Avyttringar1 0 -22 -419 -11 -1 -453 Nedskrivningar 0 82 370 11 0 464 Nedskrivningar och återföringar 0 13 21 0 2 36 Per 31 december 2020 3 2 096 10 186 386 11 12 683 Bokfört värde 31 december 2020 124 1 205 3 071 69 538 5 007 Bokfört värde 31 december 2019 125 1 332 3 237 73 334 5 101 1 Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar. 2 Förvärv av bolag ingår i tillägg. Förvärv av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar. Enligt den nya redovisningen har koncernen även ändrat sina upplysningskrav för skogstillgångar och skogsmark. Tidigare har skogstillgångar redovisats som en del av tillgångsklassen mark och vatten och inkluderats i balansräkningen för materiella anläggningstillgångar. Enligt de nya redovisningsprinciperna redovisas skogsmark separat i balansräkningen och betraktas som en del av skogstillgångarna, som anges mer i detalj i Not 12. Uppgifter för jämförelseperioder har omräknats. 57 ROU-tillgångar Räkenskapsår MEUR Mark och vatten Forest assets Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier och övrigt Totalt Anskaffningsvärde Per 1 januari 2019 23 269 80 158 530 Omräkningsdifferens 1 2 2 0 5 Omklassificeringar 80 0 2 0 82 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -12 0 0 -12 Tillägg 0 7 6 15 29 Avyttringar 0 0 0 -2 -2 Övriga förändringar -1 -19 0 -34 -53 Per 31 december 2019 104 249 89 138 579 Omräkningsdifferens -2 -9 0 -2 -14 Omklassificeringar 0 0 -1 0 0 Omklassificeringar till biologiska tillgångar 0 -12 0 0 -12 Tillägg 3 6 9 21 39 Avyttringar -5 0 -3 -7 -15 Övriga förändringar 0 0 2 -1 1 Per 31 december 2020 99 233 97 148 577 Ackumulerade av- och nedskrivningar Per 1 januari 2019 0 0 0 0 0 Avyttringar 0 0 0 -2 -2 Avskrivningar 3 7 20 40 70 Nedskrivningar 3 0 0 0 3 Övriga förändringar 0 0 0 0 1 Per 31 december 2019 6 7 20 38 71 Avyttringar -3 0 -2 -7 -13 Avskrivningar 3 5 21 37 66 Nedskrivningar 1 0 0 1 2 Övriga förändringar 0 0 0 0 -1 Per 31 december 2020 6 12 38 70 125 Bokfört värde 31 december 2020 93 221 59 79 452 Bokfört värde 31 december 2019 98 242 69 99 508 Stora Ensos viktigaste kapitaliserade ROU-tillgångar består av landområden som används i skogsbruk och industriell verksamhet, leasing av olika maskiner och utrustning, inklusive maskiner som används i verksamheten, fartyg och annan logistisk utrustning, samt egendom, inklusive kontor, lagerlokaler och övrig egendom som används i verksamheten. Vissa av leasingavtalen innehåller förnyelsealternativ och förlängningsalternativ som beaktas under leasingperioden om koncernen i princip vet att dessa kommer att utnyttjas. Koncernen har även ändrat sina upplysningskrav för skogsmark och skogstillgångar. Tidigare redovisades ROU-tillgångar i skogsmark som en del av tillgångsklassen mark och vatten. Enligt de nya redovisningsprinciperna redovisas nu arrenderad skogsmark som en egen ROU-tillgång och jämförande siffror för arrenderade mark- och vattentillgångar har därför räknats om. Tillägg till immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar Totalt uppgick investeringarna under året i Stora Enso Oyj med dotterbolag till 628 (579) MEUR. Detaljer kring pågående projekt och framtidsplaner tas upp närmare i verksamhetsberättelsen. 58 Not 12 Skogstillgångar Redovisningsprinciper Stora Ensos skogstillgångar definieras som skog på rot som klassificeras som biologisk tillgång, och därtill hörande skogsmark. Stora Ensos biologiska tillgångar består av skog på rot som ska användas som råvara vid produktion av massa och träprodukter samt som biobränsle. Värderingen av skogstillgångarna baseras på att verksamheten är kontinuerlig och skogsbruket hållbart och tar även hänsyn till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Biologiska tillgångar redovisas och värderas till verkligt värde enligt IAS 41 om Jord- och skogsbruk, och skogsmark redovisas enligt IAS 16 om Materiella anläggningstillgångar. Arrenderade skogsmarkstillgångar redovisas som en del av de så kallade right-of-use-tillgångarna i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Koncernen ändrade sin redovisningspolicy för värdering av nordiska skogstillgångar i slutet av 2020 enligt upplysningarna i Not 1 Redovisningsprinciper. Koncernen har också ändrat sina redovisningsprinciper för skogsmark. Tidigare ingick skogstillgångar i Materiella anläggningstillgångar i balansräkningen och som del av tillgångsklassen Mark och vatten, enligt specifikation i Not 11. I samband med ändring av redovisningsprinciperna presenteras motsvarande jämförelsetal på en separat rad i balansräkningen och som del av skogstillgångar. Plantageskogar och nordiska skogar redovisas som olika tillgångsslag på grund av tillgångarnas olika natur, användning och egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och användning för andra syften. Nordiska skogstillgångar omfattar innehav i Sverige och Finland (samt även mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien) medan plantageskogar omfattar skogstillgångar i Kina, Brasilien, Uruguay och Laos. Redovisningsprinciper för de olika slagen av skogstillgångar presenteras var för sig nedan. Koncernen har skogstillgångar i sina egna dotterbolag i Sverige, Kina och Laos, i sina samägda bolag i Brasilien och Uruguay och i intressebolag i Finland och Brasilien. Stora Enso ser också till att värderingen av koncernens andel av värdet på skogsinnehav i intressebolag och samägda bolag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Vid avverkning överförs de biologiska tillgångarna till lager. Nordiska skogstillgångar Skogstillgångar i Sverige redovisas till verkligt värde. Vid värdering används en marknadsvärdemetod som utgår från skogstransaktioner i de områden där Stora Ensos skogar är belägna. Stora Enso har för avsikt att använda skogstillgångar för att få ett jämnt flöde av träråvara för sin tillverkning samt söka möjligheter för ytterligare optimering av sina skogstillgångar. Det totala värdet av skogstillgångarna beräknas utifrån kontrollerade lageruppgifter och regionala priser för skog på rot där hänsyn bland annat tas till: •regionala uppgifter om transaktioner baserade på skogstillgångarnas geografiska läge, •priser för skog på rot per skogskubikmeter (m3 sk) för sålda skogsegendomar samt •regionala lager av skog på rot. Uppgifter om försäljning av skogstillgångar finns tillgängliga från olika marknadsaktörer. Uppgifterna om marknadstransaktioner kan ses som bestyrkta av marknaden. Vissa justeringar görs för att förfina de bekräftade uppgifterna. Här används icke observerbara data som kategoriseras som information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Bedömningarna förklaras närmare i Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar. Det totala värdet av skogstillgångarna i Sverige fördelas på skog på rot, som redovisas som biologiska tillgångar, och skogsmark. Fördelningen av det sammanlagda verkliga värdet av skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs då räntan vid värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas sammanlagda kassaflöden för skog på rot och skogsmark. Diskonteringsräntan uppskattas vara densamma för biologiska tillgångar som för skogsmark eftersom typen av och tidpunkten för kassaflödena är liknande. Biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Det verkliga värdet baseras på intäkter med hjälp av den diskonterade kassaflödesmetoden där de biologiska tillgångarnas verkliga värde beräknas utifrån kassaflöden som bygger på att verksamheten är kontinuerlig med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmark värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Det verkliga värdet på skogsmark bestäms baserat på intäkter, där nettokassaflöden från träd som ska planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial ingår. Övriga skogstillgångar i Norden som till största delen ingår i koncernens 41-procentiga innehav i det finska intressebolaget Tornator, redovisas till verkligt värde med utgångspunkt i intäkter. Värderingen av biologiska tillgångar utgår från den diskonterade kassaflödesmetoden och beräknas på kassaflöden i en kontinuerlig verksamhet, där hänsyn tas till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmarken värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Värderingen av skogsmark till verkligt värde utgår från avkastningen och den diskonterade kassaflödesmetoden och beräknas på kassaflöden från träd som kommer att planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter. Diskonteringsräntan som används för både biologiska tillgångar och skogsmark fastställs utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av skogsmark, netto efter uppskjuten skatt, redovisas i övrigt totalresultat (OCI) och ackumuleras i en omräkningsreserv under eget kapital. Omräkningsreserven återförs inte till resultaträkningen vid avyttring. Om det verkliga värdet av skogsmark skulle vara lägre än anskaffningsvärdet redovisas skillnaden i resultaträkningen som nedskrivning. Plantagetillgångar För plantageskogar redovisas biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 baserat på intäkter i de områden där koncernen äger skogsmark. Värdering till verkligt värde baseras på information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Skogsmark värderas både initialt och senare till anskaffningsvärde med hjälp av den modell som beskrivs i IAS 16. Värderingen av biologiska tillgångar baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden och bygger på kassaflöden som utgår från en kontinuerlig verksamhet och ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. De biologiska tillgångarnas verkliga värde baseras på produktiv skogsmark. Årets avverkning av den prognosticerade årliga tillväxten multipliceras med virkespriset och kostnader för skogsbruk och avverkning dras av. De biologiska tillgångarnas verkliga värde bestäms som nuvärdet av det som avverkas efter en tillväxtperiod med hänsyn tagen till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Diskonteringsräntan som används fastställs utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). 59 Skog på rot som är mindre än två år gammal (mindre än tre år i Montes del Plata) anses vara en outvecklad tillgång och redovisas till anskaffningsvärde. Det verkliga värdet bedöms vara nära anskaffningsvärdet när den biologiska transformationen varit ringa eller när priseffekten av transformationen inte förväntas vara väsentlig, vilket varierar med växtplats och växtart. Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde och avskrivs inte. Värdet av skogstillgångar i dotterbolag och samägda bolag som redovisas i koncernens balansräkning uppgår till 6 256 (4 136) MEUR enligt specifikation nedan. Koncernens indirekta andel av skogstillgångar ägda av intressebolag uppgår till 837 (798) MEUR. Det totala värdet av skogstillgångar uppgår till 7 093 (4 934) MEUR. Skogstillgångar Biologiska tillgångar Skogsmark4 Skogstillgångar totalt Räkenskapsår Räkenskapsår Räkenskapsår MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Dotterbolag och samägda bolag Värde per 1 januari 3 627 457 509 198 4 136 655 Omräkningsdifferenser 99 40 -12 6 88 47 Orealiserad förändring i verkligt värde1 2 560 546 1 504 0 2 065 546 Tillägg3 81 2 675 3 305 84 2 981 Avyttringar 0 -1 0 0 0 -2 Förändring på grund av avverkning1 -128 -98 0 0 -128 -98 Övriga operativa förändringar1 -4 -6 0 0 -4 -6 Omklassificeringar från materiella 16 14 0 0 16 14 Värde per 31 december 4 250 3 627 2 005 509 6 256 4 136 Investeringar i intressebolag Tornator Oyj (41%) 769 740 56 38 825 778 Arauco Florestal Arapoti S.A. (20%) 8 14 4 6 12 19 Värde per 31 december 778 753 60 44 837 798 Totalt 5 028 4 380 2 065 553 7 093 4 934 1 Poster för biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. För skogsmark redovisas förändringar i verkligt värde direkt under eget kapital. 2 Påverkan 2020 beror främst på ändringar i värderings- och redovisningsprinciper för svenska skogar. Mer information finns i Not 1. 3 I tillägg 2019 ingår främst tillgångar förvärvade i omstruktureringen av Bergvik Skog AB. 4 Tidigare redovisade som del av Mark och vatten i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar. Arrenderad skogsmark ingår inte. Värdering av och skog på rot i större dotterbolags, samägda bolags och intressebolags skogstillgångar Per 31 december 2020 Svenska skogar Guangxi Veracel (50 %) Montes del Plata (50 %) Tornator (41 %) Totalt3 Markareal Total areal ha 1 398 000 81 000 112 000 135 000 291 000 2 017 000 - varav ägd 1 398 000 — 107 000 95 000 291 000 1 891 000 - varav arrenderad — 81 000 5 000 39 000 — 126 000 Produktiv areal ha 1 145 000 75 000 47 000 94 000 269 000 1 629 000 Total areal Skog på rot miljoner m3 sk1 145,0 4,3 4,4 13,0 31,8 198,5 Skog på rot miljoner m3 fub2 120,4 3,5 3,7 10,7 26,1 164,3 Produktiv skogsmark Skog på rot miljoner m3 sk1 143,0 4,2 4,4 13,0 31,4 195,9 Skog på rot miljoner m3 fub2 118,7 3,4 3,7 10,7 25,8 162,2 Uppskattad tillväxt miljoner m3 fub.2/p.a. 5,0 1,1 1,4 2,5 1,1 11,1 Avverkning miljoner m3 fub.2/p.a. 3,8 1,0 0,8 1,0 1,2 7,8 Biologiska tillgångar MEUR 3 774 176 66 230 769 5 016 Biologiska tillgångar Produktiv areal EUR/ha 3 298 2 359 1 412 2 438 2 860 3 078 Skogsmark MEUR 1 829 — 26 150 56 2 061 Skogstillgångar, totalt MEUR 5 603 176 92 380 825 7 077 Arrenderad skogsmark MEUR — 183 1 37 — 221 1 Skogskubikmeter 2 Kubikmeter fast mått under bark 3 Mindre innehav av skog i Laos och intressebolaget Arauco Florestal Arapoti S.A. i Brasilien ingår inte i totalvärdet. 60 Per 31 december 2019 Svenska skogar5 Guangxi Veracel (50 %) MdP (50 %) Tornator (41 %) Totalt45 Markareal Total areal ha 1 398 000 81 000 112 000 131 000 286 000 2 008 000 - varav ägd 1 398 000 — 107 000 95 000 286 000 1 886 000 - varav arrenderad — 81 000 5 000 36 000 — 123 000 Produktiv areal ha 1 145 000 76 000 50 000 86 000 262 000 1 619 000 Total areal Skog på rot miljoner m3 sk1 146,3 4,3 3,8 10,0 31,5 195,8 Skog på rot miljoner m3 fub2 121,5 3,5 3,1 8,2 25,4 161,8 Produktiv skogsmark Skog på rot miljoner m3 sk1 143,2 4,2 3,8 10,0 31,0 192,1 Skog på rot miljoner m3 fub2 120,3 3,1 3,1 8,2 25,1 159,8 Uppskattad tillväxt3 miljoner m3 fub.2/p.a. 4,7 0,7 0,8 1,6 1,1 8,9 Avverkning3 miljoner m3 fub.2/p.a. 3,4 1,0 0,9 1,4 1,0 7,8 Biologiska tillgångar MEUR 3 133 181 86 222 740 4 362 Biologiska tillgångar Produktiv areal EUR/ha 2 738 2 385 1 716 2 608 2 824 2 695 Skogsmark MEUR 309 — 36 164 38 548 Skogstillgångar, totalt MEUR 3 442 181 122 387 778 4 910 Arrenderad MEUR — 201 1 40 — 241 1 Skogskubikmeter 2 Kubikmeter fast mått under bark 3 Avverkningsvolym i svenska skogar omräknas till årsbasis utifrån resultatet juni–december. Uppskattad tillväxt är en helårsberäkning. 4 Mindre innehav av skog i Laos och intressebolaget Arauco Florestal Arapoti S.A. i Brasilien ingår inte i totalvärdet. 5 Total areal (ha), produktiv areal (ha) och biologiska tillgångar per produktiv hektar i svenska skogar omräknat utifrån information som framkommit efter redovisningen för 2019. Dotterbolag och samägda bolag Den 31 december 2020 var värdemässigt (exkl. arrenderad mark) 90 % (83 %) av skogstillgångarna belägna i Sverige, 3 % (4 %) i Kina, 1 % (3 %) i Brasilien, och 6 % (9 %) i Uruguay. Markarealen uppgår till 1 726 (1 722) tusen hektar varav 7 % (7 %) är arrenderad och mindre än 1 % (1 %) är begränsad. Av Stora Ensos totala skogsinnehav är 1 361 (1 349) tusen hektar produktiv skogsmark. Totalt avverkades 7 (7) miljoner m3 virke fub. I siffrorna för Montes del Plata och Veracel har hänsyn tagits till ägarandel. Svenka skogar I slutet av 2020 uppgick det verkliga värdet av de biologiska tillgångarna i svenska skogar till 3 774 (3 133) MEUR och värdet av skogsmarken var 1 829 (309) MEUR. Värdeökningen på skogsmark med 1 504 MEUR 2020 beror på ändrad redovisningsprincip där skogsmark i Norden värderas till verkligt värde med hjälp av en specificerad värderingsmetod. Värdeökningen på biologiska tillgångar med 641 MEUR 2020 beror främst på övergången till en marknadsbaserad värderingsmetod och, som en följd därav, lägre diskonteringsränta vid värdering av biologiska tillgångar samt valutakurseffekt. Värdet av biologiska tillgångar påverkades negativt av förändringarna i parametrar som används i den diskonterade kassaflödesmodellen. Uppskjuten skatteskuld hänförlig till skogstillgångar uppgick till 1 153 (709) MEUR. Vid värderingen har diskonteringsräntan 3,6 % (4,2 %) använts. 2020 fastställdes diskonteringsräntan som den räntesats vid vilken värderingen baserad på marknadspriser matchar skogstillgångarnas sammanlagda kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark. 2019 fastställdes diskonteringsräntan utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). Den produktiva marken i svenska skogar uppgick till 1 145 (1 145) tusen hektar med skog på rot på 118,7 (120,3) miljoner m3 fub och 143,0 (143,2) miljoner m3 sk. Det vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av svenska skogstillgångar 2020 är 39 EUR per skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar motsvarar ett genomsnitt på 4 900 EUR per hektar produktiv skogsmark. Den årliga avverkningen uppgår i genomsnitt till 3,8 (3,4) miljoner m3 fub. Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade uppgifter om transaktioner och priser som tillhandahålls av olika marknadsaktörer. Transaktionsuppgifterna justeras så att de motsvarar skog av samma typ som Stora Ensos och utesluter vissa tillgångar som inte är skog och annat avvikande. Vid värderingen beaktas var skogsmarken är belägen, prisnivåer och volym av skog på rot. Marknadspriserna för olika områden varierar kraftigt. Kommande förändringar i värdet av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i volym av skog på rot med hänsyn till tillväxt och andra förändringar. Ytterligare information om de ändrade redovisningsprinciperna finns i Not 1 och om bedömningar som använts vid värderingen i Not 2. Skogstillgångarnas läge och volym 2020 Nordlig Central Sydlig Summa Produktiv areal ha 191 000 949 000 5 000 1 145 000 Andel av total % 17% 83% 0% 100% Skog på rot million m3 sk 16,2 125,9 0,8 143,0 Andel av total % 11% 88% 1% 100% Guangxi I slutet av 2020 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i kinesiska Guangxi till 176 (181) MEUR. All skogsmark i Kina är arrenderad. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 33 (34) MEUR. Förändringen beror på högre försäljningspriser och kostnader och minskade volymer. Diskonteringsräntan på 8,4 % (8,9 %), som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen, bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade 61 något. Den produktiva marken i Guangxi uppgår till 75 (76) tusen hektar och andelen skog på rot är 3,4 (3,1) miljoner m3 fub. Den årliga avverkningen uppgår i genomsnitt till 1,0 (1,0) miljon m3 fub. Veracel Veracel Celulose S.A. (Veracel), ett samägt (50 %) företag i Brasilien, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 132 (172) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 66 (86) MEUR. Minskningen beror på växelkurspåverkan och något lägre volymer. Försäljningspriserna ökade något. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 22 (33) MEUR. Den diskonteringsränta på 8,8 % (9,0 %) som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade något. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel (50 %) av markarealen är 112 (112) tusen hektar. Stora Ensos andel av den produktiva marken i Veracel, Brasilien, uppgår till 47 (50) tusen hektar och andelen skog på rot är 3,7 (3,1) miljoner m3 fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 0,8 (0,9) miljoner m3 fub. Montes del Plata Montes del Plata (MdP), ett samägt (50 %) företag i Uruguay, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 460 (445) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 230 (222) MEUR. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot till ett värde av 46 (55) MEUR. Diskonteringsräntan på 6,5 % (8,0 %) som använts i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden) och minskade 2020. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel (50 %) av markarealen är 135 (131) tusen hektar. Stora Ensos andel av den produktiva marken i Montes del Plata, Uruguay, uppgår till 94 (86) tusen hektar och andelen skog på rot är 10,7 (8,2) miljoner m3 fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 1,0 (1,4) miljon m3 fub. Intressebolag Koncernen har två intressebolag som äger skogstillgångar. Tornator Tornator Oyj (Tornator), ett finskt intressebolag som ägs till 41 %, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 1 877 (1 805) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 769 (740) MEUR. Skogsmarken hade ett värde av 136 (94) MEUR och Stora Ensos andel var 56 (38) MEUR. Ökningen av de biologiska tillgångarnas verkliga värde beror främst på förvärv och andra mindre förändringar. Ökningen av skogsmarkens värde beror på förvärv och en ny redovisningsprincip där skogsmark redovisas till verkligt värde. Stora Ensos andel på 41 % av den produktiva skogsmarken i Tornator uppgår till 269 (262) tusen hektar, där andelen skog på rot är 25,8 (25,1) miljoner m3 fub. Ägarandelen av den årliga avverkningen är i genomsnitt 1,2 (1,0) miljoner m3 fub. Arauco Florestal Arapoti Arauco Florestal Arapoti S.A., ett brasilianskt intressebolag som ägs till 20 %, hade biologiska tillgångar till ett verkligt värde av 42 (67) MEUR av vilka Stora Ensos andel var 8 (14) MEUR. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Känslighetsanalys av viktiga faktorer vid värdering av biologiska tillgångar om förändring +/-10 % Marknadspris på virke Tillväxttakt Diskonteringsränta Guangxi +/-31 +/-1 +/-3 Veracel +/-7 +/-7 +/-2 Montes del Plata +/-24 +/-24 +/-6 Värderingen av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i skog på rot-volymen. En förändring av det genomsnittliga marknadspriset för skogstillgångar med 1 EUR/m3 skog skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 143 MEUR. En förändring av skog på rot-volymen med 1 miljon skogskubikmeter skulle påverka värdet av skogstillgångarna med 39 MEUR. 62 Not 13 Intressebolag Redovisningsprinciper Konsolideringsprinciper Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av resultatet i intressebolagen redovisas i koncernens resultaträkning. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernens rapport över finansiell ställning till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar. Koncernens andel av resultaten i intressebolag redovisas under rörelseresultat för att återspegla investeringarnas rörelseinriktade natur, särskilt när det gäller de bolag som förser koncernen med virkesråvara. I intressebolagens balansräkningar finns ingen goodwill av större omfattning. Viktigare intressebolag Per 31 december Ägarandel/rösträttsandel i % MEUR Bolag Rapporteras i segment Säte och viktigaste verksamhetsplats 2020 2019 2020 2019 Tornator Oyj Forest Finland 41,00 41,00 402 381 Arauco Florestal Arapoti S.A. Forest Brasilien 20,00 20,00 13 19 Bergvik Skog AB1 Forest Sverige 49.79/36.70 49.79/36.70 11 54 Övriga 30 29 Redovisat värde per 31 december 456 483 1 Koncernens ägande i Bergvik Skog AB är 49,79 %, med rösträtten begränsad till 36,7 %. Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Omsättning 131 170 Rörelsekostnader -93 -121 Övriga rörelseintäkter1 0 129 Värdering enligt IAS 41 13 127 Rörelseresultat 50 305 Finansnetto -42 -55 Resultat före skatt 8 249 Skatt -9 -21 Årets nettoresultat -1 229 1 2019 Övriga rörelseintäkter är hänförliga till omstruktureringen av Bergvik Skog AB. Se Not 4 Förvärv och avyttringar. I koncernredovisningen är alla ovan angivna intressebolag redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Medelantalet anställda i intressebolagen var 1 575 under 2020, jämfört med 1 637 under 2019. Nedan visas en sammanfattning av ekonomisk information för koncernens viktigaste intressebolag, Bergvik Skog AB och Tornator Oyj. Koncernens andel i dessa intressebolag redovisas under segmentet Övriga och utgör huvuddelen av koncernens totala resultatandelar i intressebolag. Den sammanfattande informationen nedan visar de belopp som redovisas i intressebolagens bokslut upprättade enligt IFRS. Tornator Oyj MEUR 2020 2019 Omsättningstillgångar 79 43 Anläggningstillgångar 2 040 1 918 Kortfristiga skulder 52 672 Långfristiga skulder 850 144 Skatteskulder 236 216 Omsättning 141 112 Årets nettoresultat 52 262 Övrigt totalresultat 30 -1 Totalresultat 82 261 Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret 12 14 Intressebolagets nettotillgångar 980 929 Koncernens ägarandel i Tornator Oyj 41,00 % 41,00 % Bokfört värde för koncernens ägarandel i Tornator Oyj 402 381 63 Stora Ensos finska skogsinnehav avyttrades 2002 till intressebolaget Tornator. Koncernens aktuella ägande på 41 % värderas till 402 (381) MEUR den 31 december 2020. 2020 var koncernens andel av Tornators nettoresultat 21 (107) MEUR, vilket inkluderar en vinst vid värderingen av skogen på 14 (128) MEUR. Bergvik Skog AB MEUR 2020 2019 Omsättningstillgångar 22 478 Långfristiga skulder 0 369 Omsättning 0 92 Årets nettoresultat -42 243 Övrigt totalresultat 0 27 Totalresultat -42 270 Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret1 23 1 434 Intressebolagets nettotillgångar 22 109 Koncernens ägarandel i Bergvik Skog AB 49,79 % 49,79 % Bokfört värde för koncernens ägarandel i Bergvik Skog AB 11 54 1 Beloppet år 2019 är hänförligt till omstruktureringen av Bergvik Skog AB, i vilken 331 MEUR betalades i pengar. Koncernen äger 49,79 % av aktierna i Bergvik Skog AB som även i fortsättningen kommer att redovisas som ett intressebolag. Mer information om omstruktureringen av Bergvik Skog AB 2019 finns i Not 4 Förvärv och avyttringar. Stora Ensos ägande i bolaget värderades den 31 december 2020 till 11 (54) MEUR. Sammanslagen information om intressebolag av mindre omfattning Per 31 december MEUR 2020 2019 Omsättningstillgångar 23 27 Anläggningstillgångar 36 39 Kortfristiga skulder 13 12 Långfristiga skulder 1 2 Skatteskulder 2 4 Omsättning 73 78 Årets nettoresultat -1 0 Utdelningar under räkenskapsåret 1 0 Eget kapital i koncernens balansräkning 43 48 Värde enligt kapitalandelsmetoden 43 48 Värde enligt kapitalandelsmetoden för Tornator Oyj 402 381 Värde enligt kapitalandelsmetoden för Bergvik Skog AB 11 54 Värde enligt kapitalandelsmetoden, totalt 456 483 Mellanhavanden med intressebolag Per 31 december MEUR 2020 2019 Fordringar på intressebolag Långfristiga lånefordringar 2 2 Skulder till intressebolag Leverantörsskulder 41 38 Transaktioner med intressebolag Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Försäljning till intressebolag 17 28 Inköp från intressebolag 62 109 Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, till exempel försäljning och inköp av virkesråvara. Alla avtal förhandlas enligt armlängdsprincipen med villkor som koncernen anser normala i branschen och som i allmänhet inte är mindre förmånliga än vad som skulle gälla för en oberoende tredje part. Kundfordringar i intressebolagen, samt både försäljning till intressebolag och inköp från intressebolag, minskade på grund av omstruktureringen av Bergvik Skog AB. Lån till intressebolag inklusive räntefordran uppgick vid utgången av 2020 till sammanlagt 2 (2) MEUR. 64 Not 14 Aktieinstrument Redovisningsprinciper Koncernen har valt att redovisa sitt aktieinnehav i Pohjolan Voima och vissa noterade aktier som ägs av koncernen till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVTOCI) enligt IFRS 9 genom att tillämpa standarden för aktieinstrument. Tillämpningen grundar sig på ägandets långsiktiga karaktär. Vinster och förluster till följd av förändringar i investeringarnas verkliga värde under verkligt värde via övrigt totalresultat återförs inte till resultaträkningen vid nedskrivning eller avyttring, och endast intäkt av utdelning redovisas i resultaträkningen. Dessutom har koncernen vissa investeringar i onoterade aktier som klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen. Värderingar i sammandrag Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Anskaffningsvärde per 1 januari Noterade aktier 3 4 Operativa aktier 120 125 Investeringar klassificerade som aktieinstrument (tidigare tillgängliga för försäljning) 123 129 Ingående balans (OCI) 415 306 Aktieinstrument per 1 januari 538 435 Omräkningsdifferens 1 0 Tillägg 15 1 Förändring i verkligt värde redovisad som övrigt totalresultat -136 109 Avyttringar -1 -6 Resultaträkning – vinst/förlust 1 0 Redovisat värde 31 december 417 538 Orealiserade vinster och förluster på noterade och onoterade aktier Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Orealiserad värdestegring, netto (OCI) 279 415 Kostnad 138 123 Verkligt värde 417 538 Orealiserad värdestegring, netto (OCI) 279 415 Uppskjuten skattskuld -3 -2 Orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital 277 413 Förändring i orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital -136 109 Aktier i PVO Koncernen har en andel på 15,6 % (15,6 %) i Pohjolan Voima Oy (PVO) som är en privatägd företagsgrupp i energisektorn som producerar el och värme åt sina ägare i Finland. Alla dotterbolag i PVO-koncernen har sitt eget aktieslag som ger aktieägaren rätt till del av energiproduktionen i proportion till innehavet av det aktieslaget. Aktieägarna är sedan skyldiga att täcka produktionskostnaderna som i allmänhet är lägre än marknadspriserna. Stora Enso har inte erhållit faktisk utdelning från PVO under 2020. Innehavet värderas till verkligt värde varje kvartal och man tillämpar då ett genomsnittsvärde av två metoder: diskonterad kassaflödesanalys och handelsmultiplar. Värderingen kategoriseras som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin i enlighet med IFRS 13. Mer information om nivåerna finns i Not 25 Verkligt värde. Elpriserna i modellen baseras på Nordpools priser. I modellen används priset på flytande futuresderivat för tillgängliga år, vilka sedan räknas upp med en inflationsfaktor. Basen för varje kraftanläggnings kostnadsstruktur tas från tidigare bokslut och justeras med inflationsfaktorn för kommande år. Den diskonteringsränta på 3,69 % som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). Multiplarna från tidigare handel erhålls från en grupp av europeiska företag som driver kraftanläggningar liknande PVO:s. En förändring på +/- 5 % i elpriset i den diskonterade kassaflödesvärderingen skulle ändra värderingen med +43 MEUR respektive -37 MEUR. En absolut förändring på +/- 1 % i diskonteringsräntan skulle ändra värderingen med -30 MEUR respektive +90 MEUR. 2018 ledde skiljedomsförfarandet till att anläggningsägaren Teollisuuden Voima Oyj (TVO) och anläggningsleverantören AREVA-Siemens Consortium undertecknade en uppgörelse angående de kostnader och förluster som förseningen av Olkiluoto 3-projektet medfört. I och med detta gick anläggningsleverantören med på att kompensera anläggningsägaren TVO med 450 MEUR. Man beslutade även om ytterligare ersättningar på högst 400 MEUR för den händelse att leverantörskonsortiet inte skulle kunna slutföra projektet Olkiluoto 3 till slutet av 2019. I december 2019 tillkännagav TVO att projektet har försenats ytterligare, och att den regelbundna elproduktionen förväntas starta i mars 2021. I augusti 2020 meddelade Teollisuuden Voima Oyj (TVO) att reguljär elproduktion vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 (OL3) nu förväntas starta i februari 2022. Den reviderade tidsplanen baseras på den uppdaterade startplanen från konsortiet Areva-Siemens. Vid värderingen av PVO i slutet av året har hänsyn tagits till den uppdaterade tidsplanen och skiljedomsförfarandets utfall. Stora Ensos indirekta andel av kapaciteten vid Olkiluoto 3, via sina B2-aktier i PVO, är ungefär 8,9 %. Under 2020 gav Stora Enso även ett konvertibelt aktieägarlån till PVO på 13 MEUR. 65 Ägande i PVO 31 december 2020 MEUR Aktieserie Innehav % Tillgångskategori Verkligt värde 2020 Verkligt värde 2019 PVO-Vesivoima Oy A 20,6 Vattenkraft 132 221 Teollisuuden Voima Oyj B 15,7 Kärnkraft 257 275 Teollisuuden Voima Oyj B2 14,8 Kärnkraft under byggnad 0 22 Övriga C,C2,V,M Diverse Diverse 4 4 Totalt 394 522 Värdet 2020 uppgick till 394 (522) MEUR, att jämföra med det bokförda värdet på 117 (117) MEUR där uppräkningen på 277 (405) MEUR tas upp under övrigt totalresultat. Förändringen av PVO:s värde är främst ett resultat av lägre marknadspriser på el. Ingen uppskjuten skatt beräknas på detta belopp eftersom innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt enligt finska skatteregler. Viktigare aktieinstrument 31 december 2020 MEUR Innehav % Antal aktier Anskaffningsvärde Verkligt värde Packages Ltd, Pakistan – noterade aktier 6,0 5 396 650 3 16 Noterade värdepapper, totalt 3 16 Pohjolan Voima Oy – onoterade aktier 15,6 5 073 972 117 394 Övriga – onoterade värdepapper 18 7 Operativa värdepapper, totalt 135 401 Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2020 138 417 Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31 december 2019 123 538 66 Not 15 Övriga långfristiga tillgångar Per 31 december MEUR 2020 2019 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 17 Skattetillgodohavande 4 5 Övriga långfristiga rörelsetillgångar 9 15 Totalt 28 37 67 Not 16 Varulager Redovisningsprinciper Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet där anskaffningsvärdet bestäms genom först in-först ut-principen (FIFO) eller genom ett vägt genomsnittsvärde om det kan antas ligga nära FIFO-värdet. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar, övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader men ej räntekostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. Om marknadsläget gör att tillverkningskostnaderna för en produkt överstiger produktens nettoförsäljningsvärde görs avdrag för värdeminskning. Värdeminskningsavdrag görs också för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet. Sådant värdeminskningsavdrag görs från lagrets bokförda värde i koncernens rapport över finansiell ställning. 31 december MEUR 2020 2019 Råvaror och förnödenheter 331 372 Varor under tillverkning 65 84 Färdiga varor 597 672 Reservdelar och förbrukningsvaror 329 317 Övriga varulager 13 17 Förskottsbetalningar och avverkningsrätter 64 53 Avsättning för inkurans – reservdelar och förbrukningsvaror -109 -101 Avsättning för inkurans – färdiga varor -12 -16 Avsättning för värdeminskning -8 -6 Totalt 1 270 1 391 Under året har varulager till ett värde av 3 844 (4 693) MEUR kostnadsförts. Detta ingår i råvaror och förnödenheter och är hänförligt till råvaror. 22 (14) MEUR av lagernedskrivningarna har kostnadsförts. 16 (8) MEUR utgörs av återföring av tidigare nedskrivningar. 68 Not 17 Rörelsefordringar Redovisningsprinciper Kundfordringar Kundfordringar redovisas först till verkligt värde och justeras sedan till det värde som förväntas inflyta efter en värdering av avsättning för förväntade kreditförluster baserat på en framåtblickande och objektiv genomgång av alla utestående belopp vid periodens slut. I enlighet med IFRS 9 har ett förenklat förfarande införts för kundfordringar, där de avsättningar som redovisas under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning baseras på förväntade kreditförluster under fordringarnas återstående löptid. För förvärvade fordringar värderas förväntade kreditförluster utifrån externt genererad information om sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse, som används i den framåtblickande beräkningsmodellen för avsättning. Ett resultat av covid-19-pandemin 2020 var att modellen för avsättning för förväntade kreditförluster för förvärvade fordringar uppdaterades genom att man införde en ny makroekonomisk indikator. Den tar hänsyn till den makroekonomiska utvecklingen och inkluderar även långsiktiga data i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen tillämpar det motbevisbara antagandet att betalningsunderlåtelse inte sker senare än 90 dagar efter en finansiell tillgångs förfallodatum. Betalningsunderlåtelse uppskattas vanligtvis inträffa när kundfordringar förfallit med minst 90 dagar eller då det finns andra objektiva bevis för betalningsunderlåtelse. Kundfordringar redovisas i omsättningstillgångar under rörelsefordringar i koncernens rapport över finansiell ställning. Kundfordringar och factoring Stora Enso använder factoring som ett verktyg för rörelsekapitalstyrning. Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när väsentliga risker och nytta förknippade med äganderätten till fordringarna har överförts till köparen. Utestående saldon för kundfordringar som ännu inte blivit sålda vid periodens slut, men som kvalificerar sig för försäljning under factoringprogram nästa period, klassificeras som kundfordringar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, utifrån tester med affärsmodell och avtalsenliga kassaflöden enligt IFRS 9. Se Not 25 Verkligt värde för mer information. Kortfristiga rörelsefordringar Per 31 december MEUR 2020 2019 Kundfordringar - redovisade bruttovärden 893 1 006 Avsättning för förväntade kreditförluster -35 -38 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 96 96 Övriga fordringar 190 224 Totalt 1 145 1 289 Åldersanalys av kundfordringar Per 31 december MEUR 2020 2019 Ej förfallna 819 865 Förfallna sedan mindre än 30 dagar 26 65 Förfallna sedan 31–60 dagar 0 9 Förfallna sedan 61–90 dagar 1 2 Förfallna sedan 91–180 dagar 0 3 Förfallna sedan mer än 180 dagar 46 63 Totalt 893 1 006 Per 31 december 2020 uppgick bruttobeloppet för förfallna kundfordringar till 74 (142) MEUR. De är hänförliga till ett antal olika länder och kunder där tidigare erfarenhet av dåliga betalningar är obefintlig eller ligger långt tillbaka i tiden. Per 31 december 2020 uppgick den förväntade kreditförlusten för kundfordringars livstid till 35 (38) MEUR. Avsättningar för förväntade kreditförluster för kundfordringar värderas utifrån individuella bedömningar som grundar sig på en framåtblickande modell, där den uppskattade sannolikheten för kunders betalningsunderlåtelse används. Från kunder med osäker finansiell ställning krävs förskottsbetalning eller oåterkallelig remburs från kundens bank. Vid årsskiftet uppgick värdet på ej förfallna remburser till 39 (33) MEUR. Mer information om hantering av kundkreditrisk finns i Not 24 Hantering av finansiell risk. Åldersanalys av avsättning för förväntade kreditförluster Per 31 december MEUR 2020 2019 Ej förfallna och förfallna sedan mindre än 90 dagar 1 1 Förfallna sedan mer än 90 dagar 33 37 Totalt 35 38 69 Avstämning av avsättning för förväntade kreditförluster Per 31 december MEUR 2020 2019 Ingående balans per 1 januari 38 36 Förändring i avsättning för förväntade kreditförluster redovisas via resultaträkningen 4 9 Nedskrivningar -7 -6 Utgående balans per 31 december 35 38 De faktiska kreditförlusterna under 2020 uppgick till 7 (6) MEUR för kundfordringar som togs bort från koncernens balansräkning. Stora Enso har tecknat factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs för att kontanter ska komma in snabbare. Dessa avtal har resulterat i att kundfordringar till ett nominellt värde av 155 (255) MEUR helt tagits bort från balansräkningen per årsskiftet. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt eftersom factoring utan regress har tillämpats. 70 Not 18 Eget kapital Redovisningsprinciper Utdelning och återbetalningar Varje form av utdelning och återbetalning som föreslås av styrelsen måste godkännas av aktieägarna på årsstämman innan den kan tas från det fria egna kapitalet. Den 31 december 2020 uppgick det egna kapitalet till 8 809 (7 429) MEUR, att jämföra med börsvärdet på Nasdaq Helsingfors på 12 383 (10 328) MEUR. Marknadsvärdet för aktierna var 15,90 (13,55) EUR för A-aktien och 15,65 (12,97) EUR för R-aktien. A-aktierna ger innehavaren en röst per aktie, medan R-aktierna ger innehavaren en röst per tio aktier men minst en röst, även om båda aktieslagen har samma nominella värde. A-aktier kan när som helst på aktieägares begäran omvandlas till R-aktier. Den 31 december 2020 uppgick aktiekapitalet enligt det finska handelsregistret till 1 342 (1 342) MEUR. Aktiens nominella värde är 1,70 (1,70) EUR. Per den 31 december 2020 ägde styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen 1 150 (1 150) A-aktier och 537 921 (478 403) R-aktier, vilket motsvarar 0,02 % av rösterna i företaget. En fullständig beskrivning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares innehav finns i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. En fullständig beskrivning av bolagets aktieoptionsprogram finns i Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram. Dessa har dock ingen påverkan på aktiekapitalets storlek. Förändringar i aktiekapital och antal aktier A-aktier R-aktier Totalt Per 1 januari 2019 176 312 672 612 307 315 788 619 987 Konvertering av A-aktier till R-aktier -55 838 55 838 — Per 31 december 2019 176 256 834 612 363 153 788 619 987 Konvertering av A-aktier till R-aktier -2 419 2 419 — Per 31 december 2020 176 254 415 612 365 572 788 619 987 Antal röster per 31 december 20201 176 254 415 61 236 557 237 490 972 Aktiekapital per 31 december 2020, MEUR 300 1 042 1 342 Aktiekapital per 31 december 2019, MEUR 300 1 042 1 342 1 R-aktiernas röster räknas fram genom att dela antalet R-aktier med 10. De aktier som är berättigade att rösta på den kommande årsstämman är utgivna aktier per den 9 mars 2021 71 Not 19 Innehav utan bestämmande inflytande Redovisningsprinciper Innehav utan bestämmande inflytande redovisas under koncernens egna kapital i koncernens rapport över finansiell ställning. De respektive andelarna av resultatet för innehav utan bestämmande inflytande och för moderbolagets aktieägare redovisas i koncernens resultaträkning efter periodens resultat. Transaktioner mellan innehav utan bestämmande inflytande och koncernens aktieägare är transaktioner inom det egna kapitalet och visas därför under förändringar i eget kapital. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv. Innehav utan bestämmande inflytande Per 31 december MEUR 2020 2019 Per 1 januari -7 18 Förvärv 0 -7 Avyttringar 0 8 Andel av periodens resultat -9 -24 Andel av övrigt totalresultat (OCI) 1 0 Utdelning 0 -1 Per 31 december -16 -7 Viktigare innehav utan bestämmande inflytande Per 31 december 2020 2020 2019 Bolag Huvudsakligt verksamhetsställe Ägarandel som utgörs av innehav utan bestämmande inflytande, % MEUR Stora Enso Pulp och Paper Asia AB Group Sverige och Kina Se separat uppställning nedan -18 -9 Övriga - 2 2 Totalt -16 -7 Innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso Pulp and Paper Asia Group 31 december 2020 31 december 2019 Bolag Huvudsakligt verksam-hetsställe Direkt - % av innehav utan bestäm-mande inflytande Indirekt - % av innehav utan bestäm-mande inflytande Totalt - % av innehav utan bestäm-mande inflytande Direkt - % av innehav utan bestäm-mande inflytande Indirekt - % av innehav utan bestäm-mande inflytande Totalt - % av innehav utan bestämmande inflytande Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Sverige och Kina 5,79 0,00 5,79 5,79 — 5,79 Guangxi Stora Enso Forestry Co Ltd Kina 5,00 5,50 10,50 5,00 5,50 10,50 Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd Kina 15,00 4,92 19,92 15,00 4,92 19,92 Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd Kina 15,00 4,92 19,92 15,00 4,92 19,92 Under 2020 minskade innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso med 9 MEUR, främst på grund av negativt resultat i Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group. Nettoförlusten i Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group var 54 (111) MEUR. Sammanfattad ekonomisk information vad gäller dotterbolag med väsentlig andel innehav utan bestämmande inflytande visas nedan. 72 Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group MEUR 2020 2019 Tillgångar 1 167 1 268 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare -114 -74 Innehav utan bestämmande inflytande1 -18 -9 Eget kapital, totalt -132 -82 Skulder 1 298 1 350 Årets nettoresultat -54 -111 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare -44 -91 Innehav utan bestämmande inflytande -10 -20 Årets nettoresultat -54 -111 Nettokassautflöde från den löpande verksamheten 45 -15 Nettokassautflöde från investeringsverksamheten -36 -32 Nettokassainflöde från finansieringsverksamheten 10 13 Nettokassaflöde 19 -34 1 2020 och 2019 betalades inga utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande. 73 Not 20 Pensionsförmåner Redovisningsprinciper Ersättningar till anställda Koncernen har ett antal förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner runtom i världen, vilkas tillgångar i allmänhet ligger hos fristående kapitalförvaltare. Sådana pensionsplaner finansieras i allmänhet av betalningar från anställda och av berörda företag inom koncernen med hänsyn tagen till rekommendationer från oberoende professionella aktuarier. Arbetsgivarens betalningar till de avgiftsbestämda pensionsplanerna tas upp som kostnad i koncernens resultaträkning för det år de hänför sig till. För förmånsbestämda planer uppskattas det bokförda värdet enligt PUC-metoden (Projected Unit Credit method). Enligt denna metod redovisas kostnaden för pensionsförpliktelser i koncernens resultaträkning för att kostnaden ska spridas över medarbetarnas anställningstid enligt den värdering som varje år utförs av erfarna aktuarier i alla länder med större pensionsbetalningar. Pensionsförpliktelsen värderas till nuvärdet av beräknade framtida utbetalningar varvid räntesatser motsvarande det mest skäliga av högt rankade företagsobligationer eller statspapper som matchar valutan och förväntad varaktighet för förpliktelsen i fråga används. Alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer i samband med förmånsbestämda planer redovisas direkt i eget kapital i koncernens totalresultat. Kostnader för anställda som slutat och som uppkommer vid eventuella ändringar i planerna redovisas direkt i koncernens resultaträkning oavsett om kraven för intjänande är uppfyllda. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas hela pensionsskulden inklusive alla underskott i pensionsplanerna. Koncernen har upprättat ett antal pensions- och andra förmånsplaner för sina anställda runtom i världen. Kostnaden för dessa uppgick 2020 till 152 (166) MEUR, enligt specifikation i Not 6 Personalkostnader. Huvuddelen av planerna är avgiftsbestämda. Kostnaden för dessa uppgick till 136 (156) MEUR. Stora Ensos totala förmånsbestämda åtaganden för både nuvarande och tidigare medarbetare uppgår till 1 210 (1 219) MEUR, även om tillgångar till ett värde av 737 (761) MEUR finns avsatta i olika pensionsplaner för att täcka dessa förpliktelser. Nettofinansieringspositionen för de förmånsbestämda planerna redovisas i sin helhet i balansräkningen och uppgick för 2020 till 473 MEUR, en ökning med 14 MEUR jämfört med föregående års skuld på 458 MEUR. Räntekostnader redovisas under finansiella kostnader. Den för 2020 definierade kostnaden för förmånsbestämda planer i resultaträkningen uppgår till 20 MEUR och de aktuariella förlusterna redovisade i övrigt totalresultat uppgår till 21 MEUR. Den för 2019 definierade kostnaden för förmånsbestämda planer i resultaträkningen uppgick till 17 MEUR och de aktuariella vinsterna redovisade i övrigt totalresultat uppgick till 77 MEUR. Under 2021 förväntas 21 MEUR betalas ut. Under 2020 betalades 24 (-23) MEUR. Koncernens policy i fråga om finansiering av underskott i förmånsbestämda planer är att uppfylla kraven i den lokala lagstiftningen för skattemässigt avdragsgilla betalningar, samt att anpassa diskonteringsräntan vid aktuarieberäkningar till marknadsräntan. Koncernen inriktar sig dock på att i första hand använda sig av avgiftsbestämda planer för sina pensionsåtaganden, varför alla aspekter av avsättningarna till och redovisningen av förmånsbestämda planer ses över. Nettoskulden som redovisas i balansräkningen speglar aktuella underskott i de förmånsbestämda planerna. Pensionsavtal, tillgångar och investeringspolicyer i de länder där huvuddelen av koncernens verksamhet bedrivs visas nedan. Finland Koncernens finska pensionsåtaganden täcks främst genom avgiftsbestämda planer och kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 56 (69) MEUR. För de förmånsbestämda åtaganden som finns kvar var kostnaden 0 (0) MEUR exklusive finansiella kostnader. Sedan 2001 täcks pensionsåtagandena helt via lokala försäkringsbolag. Eftersom lagstadgade pensioner utgör den största andelen av pensionerna i Finland, är koncernens förpliktelser proportionellt mycket lägre än i jämförbara länder. Förvaltningstillgångar i Finland förvaltas av försäkringsbolag. Arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om vilken investeringsstrategi som tillämpas för förvaltningstillgångarna, eftersom tillgångarna tillhör försäkringsbolagen. Tillgångarna förvaltas i enlighet med EU:s och nationell lagstiftning, vilket innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande marknadsförhållanden. Tyskland De tyska pensionskostnaderna uppgick till 8 (9) MEUR, varav 7 (8) MEUR hänförde sig till avgiftsbestämda planer och 1 (1) MEUR till förmånsbestämda planer exklusive finansiella kostnader. Den ofonderade förpliktelsen minskade från 259 MEUR till 250 MEUR. Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella förändringar. De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående förvaltare. Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden och utbetalningen av pensionen samordnas med pensionsåldern i det nationella pensionssystemet. Pensionerna betalas direkt av företagen till deras tidigare anställda. Utbetalningarna till pensionerade anställda garanteras genom lagkrav på att avsättningarna i balansräkningen är försäkrade upp till ett visst belopp. Sverige I Sverige täcks alla industriarbetares pensioner och en del av tjänstemännens pensioner av avgiftsbestämda planer för vilka kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 55 (55) MEUR. Förmånsbestämda planer täcker en majoritet av tjänstemännen och medförde en kostnad på 10 (8) MEUR exklusive finansiella kostnader. De totala förmånsbestämda åtagandena uppgick till 434 (411) MEUR och tillgångarna till 275 (284) MEUR, vilket innebär att den ofonderade förpliktelsen vid årsskiftet uppgick till 159 MEUR, jämfört med 127 MEUR året innan. Förändringen i nettoskulden uppstod till följd av en lägre diskonteringsränta, förändringar i finansiella antaganden och ett positivt bidrag från stiftelsen. Stora Enso har åtagit sig att betala alla lagstadgade lokala förpliktelser enligt huvudplanen ITP till stiftelsen, vilket innebär att den återstående pensionsskulden hänför sig till planer av mindre omfattning. Det långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är 3 % verklig avkastning efter skatt. Stora Ensos svenska pensionsstiftelse genomför en årlig utvärdering av förhållandet tillgångar/skulder för att optimera riskparametrarna. 74 Övriga länder Endast i Storbritannien var förpliktelser och tillgångar i övriga länder av betydande omfattning och uppgick till 142 (146) MEUR respektive 129 (136) MEUR, vilket ger en nettoskuld på 13 (10) MEUR vid slutet av 2020. Nettoskulden ökade på grund av aktuariella antaganden. Avstämning av förmånsbestämda åtaganden Förmånsbestämda åtaganden Verkligt värde på förvaltningstillgångar Förmånsbestämda åtaganden / (tillgångar), netto MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Förmånsbestämda åtaganden per 1 januari 1 219 1 115 -761 -714 458 401 Aktuella avgifter 15 11 15 11 Tidigare avgifter 2 -1 -2 0 1 -1 Räntekostnader (+) ränteintäkter (-) 12 20 -7 -13 5 7 Summa redovisad i resultaträkningen 29 30 -9 -13 20 17 Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade demografiska antaganden 0 -22 0 -22 Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade finansiella antaganden 26 118 26 118 Aktuariella vinster och förluster på grund av realiserade justeringar -19 38 -19 38 Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl. belopp som ingår i räntekostnader (+) ränteintäkter (-) -28 -57 -28 -57 Totala omvärderingsvinster (-)/omvärderingsförluster (+) inkluderat i övrigt totalresultat 8 134 -28 -57 -21 77 Utbetalningar -55 -58 40 48 -15 -9 Bidrag från arbetsgivare 24 -23 24 -23 Omräkningsdifferens 9 0 -3 -2 6 -1 Avyttringar/förvärv, netto 0 -6 0 2 0 -3 Övrigt 0 3 0 -3 0 0 Förmånsbestämda åtaganden per 31 december 1 210 1 219 -737 -761 473 458 Förmånsbestämda planer: Antaganden vid värdering av pensionsåtaganden 31 december Finland Tyskland Sverige 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Diskonteringsränta, % 0,2 0,4 0,4 0,8 1,1 1,5 Framtida löneökningar, % 2,1 2,2 2,5 2,5 2,7 2,9 Framtida pensionshöjningar, % 1,2 1,3 1,5 1,8 1,8 2,0 Aktuell genomsnittlig pensionsålder 64,2 64,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Vikta genomsnittlig livslängd 87,0 87,0 87,7 85,0 88,5 88,4 Varaktighet för pensionsplaner 10,0 10,0 13,2 13,8 17,1 17,4 Känslighetsanalys för förmånsbestämda pensionsåtaganden Påverkan på förmånsbestämda åtaganden Förändring i antaget värde Ökning i antaget värde Minskning i antaget värde Diskonteringsränta 0,50 % Minskning med 7,0 % Ökning med 7,9 % Löneökningstakt 0,50 % Ökning med 1,9 % Minskning med 1,7 % Pensionsökningstakt 0,50 % Ökning med 5,7 % Minskning med 5,1 % Livslängd 1 år Ökning med 4,6 % Minskning med 4,4 % Ränterisk: Vid värdering av förpliktelserna används marknadsräntor för högt rankade företagsobligationer eller statsobligationer som diskonteringsränta och värdet på förpliktelserna varierar därför med marknadsräntan. Den nettoräntekostnad eller intäkt som redovisas i resultaträkningen beräknas också utifrån gällande marknadsränta. Dödsfallsrisk: Om anställda lever längre än i antagandena kan förpliktelserna vara underskattade redan från början och om den längre livslängden inte tagits med i beräkningen av fonderingen kan ett underskott uppkomma. 75 Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2020 31 december 2020 MEUR Finland Tyskland Sverige Övriga Totalt Nuvärde på fonderade åtaganden 266 27 412 230 936 Nuvärde på ofonderade åtaganden 0 226 22 26 274 Förmånsbestämda åtaganden 266 254 434 256 1 210 Verkligt värde på plantillgångar -254 -4 -275 -205 -737 Nettoskuld i balansräkningen 13 250 159 51 473 Varav: Förmånsbestämda pensionsplaner 13 250 159 27 449 Övriga pensionsförmåner 0 0 0 24 24 Nettoskuld i balansräkningen 13 250 159 51 473 Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2019 31 december 2019 MEUR Finland Tyskland Sverige Övriga Totalt Nuvärde på fonderade åtaganden 286 16 389 230 922 Nuvärde på ofonderade åtaganden 0 246 22 29 298 Förmånsbestämda åtaganden 286 263 411 259 1 219 Verkligt värde på plantillgångar -264 -4 -284 -209 -761 Nettoskuld i balansräkningen 22 259 127 50 458 Varav: Förmånsbestämda pensionsplaner 22 259 127 24 432 Övriga pensionsförmåner 0 0 0 27 27 Nettoskuld i balansräkningen 22 259 127 50 458 Förvaltningstillgångar As at 31 December 2020 2019 EUR million Noterade Onoterade Totalt % Noterade Onoterade Totalt % Eget kapital 97 33 130 17,7 70 41 111 14,6 Skulder 72 31 103 14,0 7 96 103 13,6 Fastigheter 0 40 40 5,4 0 35 35 4,6 Kassa och bank 31 0 31 4,2 41 0 41 5,4 Tillgångar som innehas av försäkringsbolag 0 322 322 43,7 0 330 330 43,4 Övriga 13 98 111 15,0 15 125 140 18,4 Tillgångar i pensionsfonder, totalt 213 525 737 100,0 133 628 761 100,0 I förvaltningstillgångar ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i företagets egna finansiella instrument. Den redovisade tillgångsklassificeringen har uppdaterats 2020 och jämförelsetal har omräknats för att följa den nuvarande klassificeringen. Av de faktorer som påverkar storleken på koncernens pensionsskuld är de två viktigaste ränteutvecklingen och inflationsförväntningarna, varför målet för investeringarna är att neutralisera effekten av dessa och maximera avkastningen. 76 Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram Redovisningsprinciper Aktietilldelningar Kostnader för alla aktierelaterade ersättningar hänförliga till anställda redovisas som personalkostnader över intjäningsperioden. Aktieprogrammen kan säkras med totalavkastningsswappar (TRS) som avräknas kontant och möjliggör för företaget att få kontant kompensation för att delvis täcka förändringar i aktiekursen mellan tidpunkten för tilldelning och den för avräkning. Koncernens innehav av totalavkastningsswappar (TRS) får inte redovisas som säkringstransaktioner, varför de periodvisa förändringarna i marknadsvärdet redovisas i resultaträkningen under rörelsekostnader som kostnader för de aktiebaserade program de hänför sig till. Som ett resultat av ändringen i IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar, som gäller från 1 januari 2018, ska alla aktierelaterade betalningstransaktioner redovisas som aktietilldelningar som regleras med eget kapital. Se Not 1 Redovisningsprinciper för mer information. De aktietilldelningar som regleras med eget kapital (efter skatt) värderas till verkligt värde av egetkapitalinstrumenten vid tilldelningen och justeras med nuvärdet av förväntade utdelningar. Det verkliga värdet av de aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital, som bestämts vid tilldelningen, kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden baserat på de egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in med motsvarande ökning av det egna kapitalet. Kortsiktiga incitamentsprogram (STI) Löner och ersättningar för ledande befattningshavare förhandlas individuellt. I Stora Ensos incitamentsprogram beaktas både affärsenheters och enskilda anställdas prestationer, utveckling och resultat. De prestationsbaserade ersättningarna baseras både på lönsamhetsmått och mål för olika nyckeltal. För koncernledning och ledande befattningshavare i divisioner och andra enheter finns kortsiktiga incitamentsprogram där ersättningen beräknas i procent på årets grundlön och varierar mellan 8 % och 75 %. Anställda som inte är i ledande ställning ingår i ett kortsiktigt incitamentsprogram som maximalt kan ge en extra ersättning på 7 %. Alla incitament är diskretionära. De prestationsbaserade programmen omfattar de flesta anställda i koncernen förutsatt att de är möjliga enligt lokal lag och praxis. För verksamhetsåret 2020 baserades incitamentsprogrammen på såväl finansiella mål som säkerhets- och kassaflödesmål. De finansiella målen i de kortsiktiga incitamentsprogrammen mäts som: Operativt EBITDA och operativt rörelsekapital i förhållande till omsättningen. Långsiktiga incitamentsprogram (LTI) Sedan 2005 har nya aktierelaterade program för ledande befattningshavare introducerats varje år. Programmet från 2018, med prestationsmått som avslutades 2020 och intjänades 2021, samt de nuvarande utestående programmen, inklusive det som lanserades under 2020, har treårsmål och tjänas in under hela treårsperioden. Tre fjärdedelar (75 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av prestationsbaserad aktietilldelning där aktier kan tjänas in i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av styrelsen. Det finansiella målet är det treåriga måttet för ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. En fjärdedel (25 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av spärrade aktier för vilka intjänande endast förutsätter att man fortfarande är anställd i koncernen. Ersättningen till medlemmar i koncernledningen omfattar endast prestationsbaserad aktietilldelning. Utestående begränsade och prestationsbaserade aktieersättningar före skatt visas i tabellen nedan. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara mindre än nedan, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt medarbetarna är skyldiga att betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten. Aktietilldelningar per 31 december 2020 Beräknad utdelning av utestående villkorade och prestationsbaserade aktietilldelningar vid årets slut Antal aktier 2021 2022 2023 Totalt 2018 års program 686 264 686 264 2019 års program 811 270 811 270 2020 års program 1 056 299 1 056 299 Totalt 686 264 811 270 1 056 299 2 553 833 Kostnaderna för Stora Ensos aktierelaterade program redovisas som kostnader över intjänandeperioden som är perioden mellan tilldelning och intjänande. I resultaträkningen uppgick den totala kostnaden för aktierelaterade program till 1 MEUR (3 MEUR), allt hänförligt till tilldelningen av begränsade och prestationsbaserade aktier. Inga totalavkastningsswappar (TRS) användes i slutet av 2020. 77 Not 22 Övriga avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och när det är troligt att det för att reglera detta krävs någon form av utflöde av resurser och det går att göra en rimlig beräkning av ett belopp som motsvarar förpliktelsen. Storleken på avsättningar för avveckling, flytt eller återställning av anläggning grundas på företagsledningens bästa bedömning. Kostnader för att uppfylla förpliktelsen läggs till det bokförda värdet av tillgångarna på anskaffningsdagen och skrivs av över tillgångens förväntade ekonomiska livslängd. Om effekten av pengars tidsvärde bedöms som väsentlig räknas värdet av avsättningarna om till sitt nuvärde. Eftersom avsättningar grundas på företagsledningens bästa bedömning råder det viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken på dessa kostnader. Miljömässiga förpliktelser Miljömässiga kostnader för åtgärdande av tillstånd som orsakats av tidigare verksamhet, och som inte bidrar till aktuella eller framtida intäkter, kostnadsförs när de uppstår. Miljömässiga avsättningar redovisas när det, baserat på nuvarande tolkning av miljölagstiftning och miljöbestämmelser, är troligt att en förpliktelse har uppstått och värdet på en sådan kan bedömas på ett rimligt sätt. Förpliktelser vid omstrukturering En avsättning för omstrukturering redovisas i den period när koncernen enligt lag eller sed förbundit sig till omstruktureringsplanen. Relevanta kostnader är extra kostnader för, eller kostnader som uppkommit som en direkt följd av, avvecklingsplanen eller som resultat av en löpande avtalad förpliktelse utan tillhörande ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vitesföreläggande för att annullera förpliktelsen. Övriga förpliktelser Övriga avsättningar kan gälla olika rättsliga eller andra förpliktelser som kundgarantier, pågående rättsfall, krav på ersättning eller liknande. Övriga avsättningar MEUR Miljömässiga Omstruktu-rering Övriga obligatoriska Avsättningar, totalt Bokfört värde per 1 januari 2019 99 8 10 117 Omräkningsdifferens -1 0 0 -1 Förvärv av företag 0 0 18 18 Kostnad i resultaträkningen Nya avsättningar 7 40 5 51 Ökning av tidigare avsättningar 6 0 1 8 Återföring av tidigare avsättningar -1 -2 -1 -4 Betalningar -12 -5 -7 -24 Bokfört värde 31 december 2019 97 41 26 165 Omräkningsdifferens 2 1 -1 2 Kostnad i resultaträkningen Nya avsättningar 13 17 14 45 Ökning av tidigare avsättningar 5 0 2 7 Återföring av tidigare avsättningar -8 -15 0 -22 Betalningar -18 -17 -11 -47 31 december 2020 91 28 30 149 Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder Kortfristiga skulder: Betalas inom 12 månader 3 24 19 46 Långfristiga skulder: Betalas efter 12 månader 88 4 11 102 Totalt 31 december 2020 91 28 30 149 Miljömässig förpliktelse Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick den 31 december 2020 till 91 MEUR, vilket var en nettominskning med 6 MEUR jämfört med den 31 december 2019. Den viktigaste miljömässiga avsättningen baseras på en överenskommelse mellan Stora Enso och Faluns kommun som förpliktar koncernen att rena avrinning från Kopparbergs bruk innan vattnet släpps ut i miljön. Avsättningen uppgick den 31 december till 36 (37) MEUR. Avsättningar för omstrukturering Koncernen har de senaste åren genomgått omfattande omstruktureringar, från avyttringar till bruksnedläggningar och besparingsprogram för administrativa kostnader. I slutet av 2020 uppgick avsättningarna för omstrukturering till 28 (41) MEUR och täckte kostnader för verksamhetsnedläggningar, rivning, sanering och avgångsvederlag vid personalnedskärningar. 78 Not 23 Rörelseskulder Långfristiga rörelseskulder Per 31 december MEUR 2020 2019 Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner 473 458 Övriga avsättningar 102 110 Aktiebaserade ersättningar 1 2 Övriga skulder 12 37 Totalt 588 607 Kortfristiga rörelseskulder Per 31 december MEUR 2020 2019 Leverantörsskulder 1 314 1 332 Upplupna personalkostnader 233 242 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 194 Kortfristig del av avsättningar 46 55 Erhållna förskott 26 20 Övriga skulder 89 67 Totalt 1 883 1 909 79 Not 24 Hantering av finansiell risk Principer och rutiner för riskhantering Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som företaget hanterar enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att hantera finansiella risker på ett effektivt sätt. Stora Ensos policy för finansiell risk i koncernen styr alla finansiella transaktioner i Stora Enso. Policyn och alla framtida ändringar av den gäller så fort de har godkänts av styrelsen och alla policyer som styr användning av finansiella instrument måste överensstämma med den. Koncernens samägda bolag har sina egna policyer för finansiell risk som inte alltid helt överensstämmer med koncernens policyer. De stora finansmarknadsriskerna beskrivs nedan. De huvudsakliga riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, likviditets- och refinansieringsrisk samt råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer, massa och energi. Ränterisk Koncernen utsätts för ränterisk på så vis att koncernens räntekostnader och värdet av dess tillgångar och skulder påverkas av fluktuationer i räntesatserna. Stora Enso utsätts för ränterisk genom räntebärande tillgångar och skulder, till exempel lån, finansiella instrument och leasingskulder, men även genom kommersiella avtal samt operativa tillgångar och skulder, till exempel biologiska tillgångar. Koncernen strävar efter att ha så stabila räntekostnader som möjligt. Koncernens samlade löptid bör inte överstiga den genomsnittliga kredittiden, men målet bör vara en längre löptid. En löptid som är längre än den genomsnittliga kredittiden godkänns av styrelsen. Koncernen kan komma att använda ränteswappar och valutaswappar för att hantera ränterisken genom att syntetiskt konvertera lån med rörlig ränta till lån med fast ränta genom användning av derivat. Koncernens rörliga och fasta ränteposition på balansdagen redovisas i följande tabell: Lån med rörlig respektive fast ränta 31 december 2020 31 december 2019 MEUR Rörlig ränta Fast ränta Rörlig ränta Fast ränta Långfristiga räntebärande fordringar1 1 90 0 74 Kortfristiga räntebärande fordringar 0 0 0 0 Kassa- och banktillgodohavanden 1 661 0 876 0 Räntebärande skulder2 -1 642 -3 050 -1 509 -2 603 Räntebärande tillgångar och skulder exklusive derivat 19 -2 959 -633 -2 530 Ränte- och valutaswappar 894 -894 810 -810 Räntebärande tillgångar och skulder, netto efter derivat 913 -3 853 177 -3 339 1 Exklusive derivatskulder och räntekostnader 2 Långfristiga räntebärande skulder, kortfristig del av långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder och checkräkningskrediter exklusive derivatskulder och räntekostnader. Den genomsnittliga omsättningsperioden för koncernens räntebärande skulder, inklusive alla räntederivat men exklusive kassa- och banktillgodohavanden, är ungefär 4,6 (4,2) år. Per den 31 december 2020 skulle en höjning av räntesatserna med en procentenhet medföra ökade årliga nettoräntekostnader på cirka 5 (6) MEUR, medan en liknande sänkning av räntesatserna skulle minska nettoräntekostnaderna med 3 (5) MEUR. Detta förutsätter att koncernens löptids- och lånestruktur förblir densamma under hela året. Simuleringen beräknar ränteeffekten vid ett parallellskifte i räntesatserna om 100 baspunkter för alla instrument med rörlig ränta, exklusive banktillgodohavanden, från deras nästa justeringsdag till årets slut. Dessutom antas att alla kortsiktiga lån som förfaller under året förlängs till årsskiftet till den nya högre eller lägre räntesatsen. En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle också resultera i vinster eller förluster i verkligt värde på 28 (31 MEUR) före skatt i reserven för kassaflödessäkring i övrigt totalresultat för ränteswappar och valutaswappar som redovisas som kassaflödessäkring. I Not 27 Derivat sammanfattas de nominella och verkliga värdena av utestående räntederivatskontrakt. Valutaomräkningsrisk - transaktionsrisk Koncernen har en global verksamhet och är exponerad för transaktionsrisk i utländsk valuta som uppkommer vid förändringar i växelkursen. Valtakursrisk vid transaktioner i utländska valutor hänför sig både till Stora Ensos produktionsenheters geografiska placering världen över och till inköp av råvaror och försäljning av slutprodukter i utländska valutor, huvudsakligen i amerikanska dollar, brittiska pund och svenska kronor. Stora Ensos koncernföretag med annan funktionell valuta än euro är också exponerade för transaktionsrisk i utländsk valuta till följd av nettokassaflöden i euro i sina lokala valutor. EUR-exponeringen uppkommer främst i Stora Ensos dotterbolag i Sverige, Tjeckien och Polen. Valutatransaktionsrisken är effekten av växelkursfluktuationer i koncernens resultaträkning, vilket är följden av valutakursförändringar på förväntade framtida kassaflöden och efterföljande kundfordringar eller skulder. Koncernens policy för att hantera risken är att säkra 45–55 % av de mycket sannolika prognosticerade kassaflödena i större valutor för de kommande 12 månaderna genom att använda derivatinstrument såsom valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Koncernen kan också säkra perioder mellan 12 och 36 månader eller ändra den ovan nämnda säkringsgraden för de kommande 12 månaderna på koncernledningens begäran. Vad gäller rörelsefordringar och skulder i utländska valutor har koncernen som mål att säkra 50–100 % av de utestående nettofordringarna i stora valutapar. I tabellen nedan visas beräknad operativ nettoexponering för transaktionsrisk i utländsk valuta för de viktigaste valutorna under de närmaste 12 månaderna, samt tillhörande valutasäkringar per 31 december omräknade till kurserna på balansdagen. Nettoexponeringen avseende rörelsefordringar och skulder i balansräkningen per 31 december inkluderar valutakursexponering genererad av transaktioner både inom och utom koncernen enligt kraven i IFRS 7. Ett positivt exponeringsbelopp i tabellen nedan representerar ett beräknat framtida inflöde eller en fordring i utländsk valuta. 80 Operativ valutaexponering Per 31 december 2020 Per 31 december 2019 MEUR EUR SEK USD GBP AUD UYU EUR SEK USD GBP AUD UYU Beräknad årlig nettokassaflödesexponering i säkrade flöden i utländska valutor1 920 -197 1 330 222 46 -40 898 -187 1 173 304 42 -50 Kassaflödessäkringar för de närmaste tolv månaderna -433 94 -629 -97 -21 22 -558 99 -616 -138 -19 24 Beräknad nettokassaflödesexponering per år, efter säkringar 488 -104 700 125 24 -18 340 -87 557 166 23 -26 Säkrad procentandel per 31 december för 12 månader framåt 47 % 48 % 47 % 44 % 46 % 54 % 62 % 53 % 53 % 45 % 45 % 47 % Viktad genomsnittlig säkrad kurs mot EUR2 — 10,40 1,18 0,90 1,63 55,61 — 10,55 1,17 0,91 1,64 42,34 Nettoexponering i rörelsefordringar och skulder -8 6 192 20 26 -5 -15 -1 168 31 19 -7 Valutasäkringar -10 0 -126 -14 -15 0 7 0 -110 -43 -19 0 Nettoexponering i rörelsefordringar, efter säkringar -18 6 66 5 11 -5 -8 -1 58 -13 0 -7 Uppskattad årlig nettoexponering för transaktionsrisk efter säkringar 470 -98 766 130 36 -24 333 -88 614 153 23 -33 1 Kassaflödet utgörs av mycket troliga operativa nettokassaflöden i utländsk säkrad valuta. Exponeringen som redovisas i EUR-kolumnen hänför sig till operativ transaktionsrisk avseende kassaflöden i euro i koncernföretag med säte i Sverige, Tjeckien och Polen som har en annan funktionell valuta än euro. 2 Den viktade genomsnittliga valutakursen mot EUR beräknas utifrån den köpta optionen i en räntekorridor och priset på terminskontrakt och representerar därför den viktade genomsnittliga säkrade kursen baserat på den ur koncernens perspektiv minst fördelaktiga säkrade kursen. Följande tabell visar den förväntade effekten på det årliga rörelseresultatet av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i EUR, SEK, USD, GBP och AUD och en rörelse på 10 % i UYU. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen eller det egna kapitalet och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan de faktiska resultaten av valutaomräkningar skilja sig från den känslighetsanalys som visas nedan eftersom resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen under året, medan sådana dotterbolags balansräkningar, inklusive valutasäkringar, kundfordringar och skulder, räknas om med utgångspunkt i balansdagens växelkurs. Exponering för omräkningsrisk diskuteras utförligare i avsnittet Omräkningsrisk nedan. I beräkningen ingår valutasäkringar och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit i den valuta som är exponerad för transaktionsrisk. Valutakurseffekterna baseras på uppskattade operativa flöden i utländska valutor för de kommande tolv månaderna, säkringar i nivå med dem på balansdagen och antagandet att säkringsnivåerna och andra variabler kommer att vara konstanta under de kommande tolv månaderna. Säkringsinstrument är bland andra valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Indirekta valutaeffekter med påverkan på priser och produktflöden, som att en vara blir billigare att producera på en annan geografisk plats, har inte beaktats i beräkningen. Uppskattad valutaeffekt vid en förstärkning av euron Per 31 december 2020 Per 31 december 2019 MEUR EUR SEK USD GBP AUD UYU EUR SEK USD GBP AUD UYU Valutakursförändring mot EUR1 -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -10 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -10 % Effekt på uppskattat årligt nettokassaflöde -46 10 -66 -11 -2 4 -45 9 -59 -15 -2 5 Effekt på säkringsreserven före skatt på balansdagen2 22 -5 31 5 1 -2 28 -5 31 7 1 -2 Effekt på operativa fordringar och skulder efter säkringar3 1 0 -3 0 -1 1 0 0 -3 1 0 1 Uppskattad årlig effekt på rörelseresultatet4 -23 5 -38 -6 -2 3 -17 4 -31 -7 -1 4 1 Känslighetsanalysen för årliga nettokassaflöden i EUR, rörelsefordringar netto och tillhörande säkringar hänvisar till transaktionsrisken i EUR som uppstår till följd av kassaflöden i utländsk valuta som anges i EUR i Sverige, Tjeckien och Polen, som har en annan funktionell valuta än EUR. 2 Effekten på kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat före skatt på balansdagen är hänförlig till förändringen i verkligt värde på derivatkontrakt som räknas som kassaflödessäkringar av mycket sannolika prognosticerade transaktioner enligt IFRS 9. 3 Valutaeffekt relaterad till rörelsefordringar eller skulder netto och relaterade säkringar. 4 Den uppskattade årliga effekten på rörelseresultatet omfattar valutakurseffekter avseende operativ exponering i balansräkningen, prognosticerade kassaflöden i säkrade flöden och tillhörande säkringar. I följande tabell visas valutakursexponering och därmed hänförliga säkringar per den 31 december för de viktigaste valutorna. Nettoskulden inkluderar externa låneskulder och fordringar i utländsk valuta, interna låneskulder i utländsk valuta och lånefordringar och banktillgodohavanden. Lån som betecknas som nettoinvesteringslån enligt IAS 21 tas inte upp i tabellen, eftersom de minskar valutaexponering på koncernnivå. Valutakursderivaten säkrar främst finansiella exponeringar i balansräkningen. Då och då kan de även säkra prognosticerade kassaflöden som enligt IFRS 9 inte får redovisas som säkringar. Dessa prognosticerade kassaflöden ingår inte i tabellen nedan. Ett negativt exponerat belopp i tabellen betecknar en nettoskuld i utländsk valuta. Tabellen visar även den förväntade effekten på resultaträkningen av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i SEK, USD, CNY och PLN. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle 81 ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen och ett positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan det faktiska valutaresultatet skilja sig från känslighetsanalysen nedan eftersom de exponerade beloppen kan ändras under året. Finansiell valutaexponering och uppskattade valutaeffekter i resultaträkningen Per 31 december 2020 Per 31 december 2019 MEUR SEK USD CNY PLN SEK USD CNY PLN Nettoskuld exklusive säkringar1 -156 -108 410 51 -36 -142 472 100 Valutasäkringar 135 -33 -244 -21 0 0 -249 -4 Finansiell nettoexponering -21 -140 166 30 -36 -142 223 96 Valutakursförändring mot EUR -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % -5 % Effekt i resultaträkningen2 1 7 -8 -2 2 7 -11 -5 1 Koncernen har betecknat vissa interna lån till kinesiska dotterbolag som nettoinvesteringslån i enlighet med IAS 21. Lånen anges i EUR, USD och CNY. Den underliggande valutavinsten eller valutaförlusten kommer att redovisas som en del av ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital. Det nominella beloppet av nettoinvesteringslån uppgick till 286 (176) MEUR vid årets slut och minskar valutaexponeringen för relevanta valutor i tabellen ovan. 2 Vinster och förluster redovisas som en del av finansnetto i resultaträkningen. Valutakursrisk - omräkningsrisk Omräkningsrisk är resultatet av fluktuationer i växelkurserna som påverkar nettovärdet av Stora Ensos konsoliderade tillgångar, skulder och resultat denominerade i utländsk valuta. Valutaomräkningsrisken minskas genom att tillgångarna, när så är möjligt, finansieras i samma valuta som själva tillgången är i. Koncernen kan också teckna valutaterminskontrakt, valutaoptioner eller lån i utländsk valuta för att säkra sina nettoinvesteringar i utländska enheter med andra funktionella valutor än koncernens. Balansräkningarna i utländska dotterbolag, intressebolag och egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som omfattas av IFRS 9 räknas om till euro enligt den kurs som råder på bokslutsdagen, vilket exponerar koncernens eget kapital för valutakursrörelser. Omräkningsdifferenserna, liksom övriga rörelser som omräkningsdifferensen i resultaträkningen, redovisas direkt i det egna kapitalet. Dessa ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas vid avyttring över resultaträkningen helt eller delvis av den utländska enheten. Följande tabell visar den exponering för omräkningsrisk i koncernens resultaträkning som uppkommer vid omräkning av dotterbolagens och de samägda bolagens resultaträkningar i utländsk valuta till koncernredovisningens rapporteringsvaluta. As at 31 December 2020 As at 31 December 2019 EUR million SEK USD GBP BRL CZK CNY SEK USD GBP BRL CZK CNY Omräkningsexponering i resultaträkningen1 38 -165 81 -120 -7 28 102 -238 6 -163 -34 17 Förändring i exponerad valuta med -5% -5% -5% -10% -5% -5% -5% -5% -5% -10% -5% -5% Effekt av omräkningsexponering på rörelseresultatet -2 8 -4 12 — -1 -5 12 — 16 2 -1 1 Inklusive osäkrad försäljning, kostnader och avskrivningar, som fakturerats eller kostnadsförts i lokal valuta av enheter utanför euroområdet och omräknats till balansdagens kurs. Nästa tabell visar omräkningsexponeringen för geografiska områden där koncernen har tillämpat säkringar för nettoinvesteringar för att minska omräkningsexponeringen i konsoliderat eget kapital. I praktiken har koncernen även en väsentlig osäkrad omräkningsexponering i andra geografiska områden som Sverige och Kina. Exponeringarna som använts vid beräkningarna är baserade på det egna kapitalet denominerat i utländsk valuta och säkringsnivåerna per den 31 december. Fullständig information om faktiska rörelser i den ackumulerade omräkningsreserven och säkringsresultat finns i Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital. I känslighetsanalysen ingår effekten av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter och det förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit per den 31 december varje år. Omräkningsrisk och säkringar Per 31 december MEUR 2020 2019 Omräkningsexponering på eget kapital i USD-området1 1 323 1 425 EUR/USD-säkringar2 -244 -267 Omräkningsexponering efter säkringar 1 079 1 157 Känslighetsanalys före säkringar - EUR stärks med 5 % -66 -71 Känslighetsanalys efter säkringar - EUR stärks med 5 % -54 -58 1 Inklusive det samägda bolaget Montes del Plata i Uruguay som har USD som funktionell valuta. 2 Obligationer denominerade i USD är klassificerade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska tillgångar. Likviditet och refinansieringsrisk Finansieringsrisk uppstår genom eventuella svårigheter att vid en given tidpunkt erhålla finansiering för verksamheten. Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara minst fyra år. I policyn anges vidare att koncernen ska ha banktillgodohavanden och outnyttjade kreditlimiter för att täcka all skuld som förfaller inom de närmaste 12 månaderna, inklusive leveranskedjans finansiering och factoring. Outnyttjade kreditlimiter uppgick till 600 82 (600) MEUR per 31 december 2020. Det syndikerade låneavtalet på 600 MEUR med ett syndikat bestående av 13 banker förfaller i januari 2023 och utgör en reserv för allmänna finansieringsbehov inom företaget. Stora Enso har även outnyttjade bilaterala avtal om lån och kreditlimiter med affärsbanker på upp till 250 MEUR. Den ursprungliga löptiden för dessa bilaterala avtal varierar från 18 till 24 månader och de förfaller 2021 och 2022. Stora Enso har också en outnyttjad kredit på 150 MEUR som tecknades med Europeiska investeringsbanken under fjärde kvartalet och kan utnyttjas senast 2022 med fem års löptid. Slutligen har Stora Enso tillgång till ytterligare långfristiga finansieringskällor på upp till 950 (950) MEUR. Dessa omfattar framför allt tillgängliga finansieringskällor från finska pensionsfonder. Refinansieringsrisken, d.v.s. risken att lån som förfaller inte kan ersättas av nya lån på marknaderna, minskas genom Stora Ensos mål att hålla en jämn förfallostruktur för utestående skulder. Tabellen nedan visar löptidsanalyser för koncernens finansiella skulder ordnade efter hur lång tid det på bokslutsdagen är kvar till avtalad förfallodag. För beräkning av de kommande årens kreditkostnader användes terminsräntor på balansdagen. Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2020 MEUR 2021 2022 2023 2024 2025 2026+ Totalt Obligationslån 299 0 300 299 434 1 469 2 801 Lån från kreditinstitut 93 404 397 35 150 4 1 083 Leasingskulder 80 66 45 37 30 138 397 Övriga långfristiga skulder 0 5 0 0 0 0 5 Långfristiga skulder inklusive kortfristig del 471 475 742 371 614 1 612 4 285 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 98 92 79 67 59 311 706 Återbetalningsplan för långfristiga skulder 570 566 822 439 673 1 922 4 991 Kortfristiga låneskulder, bokfört värde 413 0 0 0 0 0 413 Bruttoreglerade derivat - inflöde 1 796 0 0 0 0 0 1 796 Bruttoreglerade derivat - utflöde -1 743 0 0 0 0 0 -1 743 Nettoreglerade derivatskulder -27 -15 -11 -2 -1 -1 -58 Leverantörsskulder 1 314 0 0 0 0 0 1 314 Checkräkningskrediter 6 0 0 0 0 0 6 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 7 0 0 0 0 0 7 Totalt att återbetala per 31 december 2020 2 335 551 810 436 672 1 921 6 725 Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2019 MEUR 2020 2021 2022 2023 2024 2025+ Totalt Obligationslån 0 287 0 300 287 1 113 1 987 Lån från kreditinstitut 295 214 194 401 37 20 1 162 Leasingskulder 80 67 51 42 34 167 440 Övriga långfristiga skulder 0 5 0 0 0 0 5 Långfristiga skulder inklusive kortfristig del 375 573 245 743 358 1 299 3 593 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 109 96 85 71 57 355 773 Återbetalningsplan för långfristiga skulder 483 670 330 814 416 1 654 4 366 Kortfristiga låneskulder, bokfört värde 516 0 0 0 0 0 516 Bruttoreglerade derivat - inflöde 1 618 0 0 0 0 0 1 618 Bruttoreglerade derivat - utflöde -1 621 0 0 0 0 0 -1 621 Nettoreglerade derivatskulder -20 -15 -14 -10 -2 -1 -62 Leverantörsskulder 1 331 0 0 0 0 0 1 331 Checkräkningskrediter 13 0 0 0 0 0 13 Uppskattade kreditkostnader enligt avtal 12 0 0 0 0 0 12 Totalt att återbetala per 31 december 2019 2 333 655 316 804 414 1 653 6 174 Motpartsrisker En motpartsrisk är risken att värdet av koncernens tillgångar fluktuerar som ett resultat av att motparterna inte kan uppfylla sina förpliktelser enligt finansiella kontrakt. Exponeringen för en motpartsrisk är den uppskattade maximala direkta förlust som Stora Enso kan lida i händelse att en enskild motparts underlåtenhet att uppfylla sina förpliktelser. Risken minimeras genom att: •kontrakt endast ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kreditvärdighet •investeringar och placeringar endast görs hos finansiella institutioner eller bolag som har minst kreditbetyg BBB- •minst 50 % av kassa- och banktillgodohavanden eller 150 MEUR hålls hos motparter som har minst kreditbetyg A- eller motsvarande från något av de större kreditvärderingsinstituten •minst 75 MEUR av koncernens kassa- och banktillgodohavanden investeras hos andra motparter än den motpart hos vilken merparten av Stora Ensos kassa- och banktillgodohavanden hålls •kräva garanti från moderbolaget vid transaktioner med dotterbolag till ett kreditvärderat bolag I koncernens policy för finansiell risk anges limiter för accepterad motpartsrisk baserade på det finansiella kontraktets löptid och motpartens kreditbetyg. Den 31 december 2020 fanns inga väsentliga riskexponeringar vad gäller motparter i derivatkontrakt, där den högsta exponeringen i marknadsvärde mot en motpart var 18 (5) MEUR och kreditratingen BBB+ (A-) enligt Standard and Poor’s kreditratingsystem. 83 Kundkreditrisk Kundkreditrisk är den risk Stora Enso löper om den finansiella ställningen hos de kunder man har kontrakt med försämras. Koncernen använder olika metoder för att minska kundkreditrisken, som till exempel remburser, förskottsbetalningar och bankgarantier. Koncernen har även erhållit exportgarantier som täcker både politiska och kommersiella risker och som används vid försäljning till kunder utanför OECD-området. Koncernledningen har uppfattningen att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration för koncernen i förhållande till viss kund, motpart eller geografisk region. En åldersanalys av kundfordringarna och därtill hänförliga avsättningar finns i Not 17 Fordringar. Råvaruprisrisk Utestående råvarusäkringar 31 december 2020 31 december 2019 Underliggande mängd säkrad råvara Genomsnittligt säkrat råvarupris Säkrat nominellt värde i MEUR Verkligt värde MEUR Underliggande mängd säkrad råvara Genomsnittligt säkrat råvarupris Säkrat nominellt värde i MEUR Verkligt värde MEUR Kolkomponent av naturgasinköp — — — — 54 000 ton USD 58.00 3 — Elektricitetsinköp - Norden 1 095 000 MWh EUR 30.39 33 2 1 361 040 MWh EUR 36.99 50 -5 - Centraleuropa 201 480 MWh EUR 42.26 9 1 315 840 MWh EUR 40.04 13 1 Oljekomponent av naturgasinköp — — — — 59 400 fat USD 62.60 3 — Oljeinköp 219 516 fat USD 52.55 10 — 203 504 fat USD 58.92 11 1 Koncernen är exponerad för svängningar i råvaru- och energipriser som kommer att påverka koncernens lönsamhet. Säkringsinstrument för elektricitet är en del av koncernens hantering av energiprisrisken, medan storleken på andra råvaruprisrisker uppskattas och säkras om det är ekonomiskt möjligt. Koncernen kan tillämpa olje- och kolkomponentsäkring för inköp av naturgas, vilket framgår av tabellen ovan. Förutom med säkringsinstrument för elektricitet hanterar koncernen elprisrisken genom att ingå långsiktiga fysiska inköpsavtal med fasta priser och genom att äga 15,6 % av aktierna i Pohjolan Voima Oy (PVO), som är en privatägd grupp av företag i den finska energisektorn. På balansdagen uppgick det verkliga värdet av aktierna till 394 (522) MEUR. Det verkliga värdet på dessa aktier är beroende av elpriserna och behandlas mer i detalj i Not 14 Aktieinstrument. En ändring med 10 % av priserna för energi och råvaror skulle innebära en ändring motsvarande 7 (9) MEUR i det verkliga värdet av råvarusäkringar som visas i tabellen ovan. Huvuddelen av förändringarna i det verkliga värdet, efter skatt, redovisas direkt i eget kapital under säkringsreserver till dess att kontrakten förfaller och resultatet redovisas i resultaträkningen. De uppskattade värdena återspeglar bara hur känsliga finansiella instrument avseende råvaror är för marknadsrisken, inte koncernens hela exponering för råvaru- och energiprisrisker i stort, eftersom de underliggande inköpen inte är finansiella instrument som omfattas av IFRS 7. De energi- och råvarukontrakt som gällde vid årsskiftet 2020, inklusive både finansiella säkringar och fysiska inköpsavtal med fasta priser, förfaller mellan 2021 och 2024. De kontrakt som gällde 2019 skulle förfalla mellan 2020 och 2024. I ett försök att minska exponeringen för övriga råvaruprisrisker hänförliga till träfiber är koncernen också en stor aktieägare i skogsbolag i Norden. Under 2019 slutförde Stora Enso omstruktureringen av Bergvik Skogs skogstillgångar i Sverige och utökade koncernens skogstillgångar i Sverige till 1,4 miljoner hektar. Skogstillgångarna placerades i ett helägt dotterbolag och konsoliderades enligt post för post-principen i Stora Ensos bokslut. Koncernens biologiska tillgångar behandlas mer i detalj i Not 12 Skogstillgångar. Dessutom äger Stora Enso 41,00 % av aktierna i Tornator Oyj, som är en stor skogsägare i Finland. Koncernens andel i Tornator redovisas som ett intressebolag och behandlas mer i detalj i Not 13 Intressebolag. Aktiekursrisk Koncernen har vissa investeringar i börsnoterade värdepapper. För närvarande gäller detta aktier i Packages Ltd i Pakistan. Marknadsvärdet på dessa aktieinvesteringar var vid årsskiftet 16 (12) MEUR. Förändringar i marknadsvärdet för dessa investeringar redovisas, efter skatt, direkt i eget kapital i aktier under övrigt totalresultat. Mer detaljerad information om börsnoterade värdepapper finns i Not 14 Aktieinstrument. Kapitalhanteringsrisk Stora Ensos skuldstruktur är inriktad mot kapitalmarknader och banker. Koncernens mål för kapitalhanteringen är både att säkerställa företagets förmåga att fortsätta verksamheten för att ge vinst till aktieägare och fördelar för andra intressenter och att behålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaden. För att behålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen, förutsatt att aktieägarna godkänner det, variera utdelningarna till aktieägarna, återköpa egna aktier på finansmarknaderna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernens mål är att hålla en jämn utdelningsnivå i linje med den långsiktiga resultatutvecklingen med målet att dela ut 50 % av nettoresultatet över en konjunkturcykel. Koncernen följer upp sitt kapital utifrån ett mål för nettoskuldsättningsgraden på 0,60 eller mindre och ser till att kvoten av nettoskuld/operativt EBITDA ligger kvar under 2,0, vilket indikerar en stabil finansiell ställning och finansiell flexibilitet. 84 Kapitalstruktur Per 31 december MEUR 2020 2019 Räntebärande skulder 4 756 4 192 Räntebärande tillgångar 1 836 983 Nettoskuld 2 921 3 209 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 8 809 7 429 Operativt EBITDA1 1 270 1 614 Skuldsättningsgrad 0,33 0,43 Nettoskuld/operativt EBITDA 2,30 1,99 1 Definitionen för operativt EBITDA finns i avsnittet om icke IFRS-baserade nyckeltal i verksamhetsberättelsen. Stora Ensos samägda företag Montes del Plata och koncernens dotterbolag Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd. har uppnått de finansiella villkoren hänförliga till förhållandet mellan skulder och tillgångar under de rapporterade perioderna. 85 Not 25 Verkligt värde Redovisningsprinciper Finansiella tillgångar Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i tre kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS 9 och ledningen beslutar om hur investeringar ska klassificeras vid första redovisningstillfället. Med investeringar i skuldinstrument görs klassificeringen baserat på affärsmodell och skuldinstrumentens avtalsenliga kassaflöden. Investeringar i skuldinstrument, inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som upplupet anskaffningsvärde och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Investeringar i skuldinstrument inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument, dels för att sälja finansiella instrument, dels för att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som verkligt värde via övrigt totalresultat och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Koncernens investeringar i egetkapitalinstrument, såsom noterade och onoterade värdepapper, klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, såvida inte koncernen vid investeringen har valt att i enlighet med IFRS 9 klassificera investeringarna som verkligt värde via övrigt totalresultat, där endast intäkt av utdelningar redovisas i resultaträkningen. Investeringar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen och är därför värderade till verkligt värde i koncernens resultaträkning och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Finansiella skulder Koncernens finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde om inte koncernen har beslutat att använda alternativet verkligt värde för att beteckna en finansiell skuld som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat Derivata finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde och klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen om koncernen har använt säkringsredovisning till verkligt värde via övrig totalinkomst enligt IFRS 9. Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning behandlas mer i detalj i Not 27 Derivat. Verkligt värde på finansiella instrument De verkliga värdena på börsnoterade derivat och noterade värdepapper baseras på balansdagens noterade marknadspriser. De verkliga värdena på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminskontrakt fastställs utifrån balansdagens valutaterminskurs. Mer information om värderingsprinciperna för finansiella derivatinstrument finns i Not 27 Derivat. Vid bedömning av verkligt värde på onoterade derivat och andra finansiella instrument använder koncernen flera olika metoder och gör antaganden utifrån marknadsförhållandena varje balansdag. Noterade marknadspriser eller återförsäljningspriser för identiska eller liknande instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, till exempel optionsvärderingsmodeller och uppskattat diskonterat värde på framtida kassaflöden, används för att fastställa verkliga värden på övriga finansiella instrument. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid på mindre än ett år antas de nominella värdena, minus eventuella uppskattade kreditjusteringar, ligga nära de verkliga värdena. Finansiella skulders verkliga värde uppskattas för upplysningsändamål genom diskontering av de framtida avtalsmässiga kassaflödena till de aktuella marknadsräntor som koncernen har tillgång till för liknande finansiella instrument. Inköp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja det finansiella instrumentet. Finansiella instrument tas bort från balansen när rättigheterna att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten har löpt ut eller överförts, och då koncernen väsentligen har överfört risker, skyldigheter och nytta förenade med äganderätten till den finansiella tillgången eller skulden. Verkligt värde-hierarkin Koncernen använder följande hierarki för att bestämma och ge upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsteknik: •Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder •Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata som har en väsentlig inverkan på det redovisade värdet går att observera, direkt eller indirekt •Nivå 3: metoder som använder indata som har en väsentlig inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata Koncernen utvärderar kategoriseringen av sina värderingar till verkligt värde i förhållande till verkligt värde-hierarkin på regelbunden basis i slutet av redovisningsperioden. Varken under 2020 eller 2019 har det varit några förflyttningar mellan Nivå 1 och 2 i verkligt värde-hierarkin och inga förflyttningar till eller från Nivå 3. Se Not 14 Aktierelaterade instrument för mer information om avstämning av verkliga värden på noterade och onoterade värdepapper på nivå 3. 86 Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2020 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella tillgångar Noterade värdepapper — 16 — 16 16 16 — — 14 Onoterade värdepapper — 394 7 401 401 — — 401 14 Långfristiga lånefordringar 91 2 — 93 93 — 2 — 26 Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 814 44 — 858 858 — 44 — 17 Kortfristiga räntebärande fordringar 1 60 6 66 66 — 65 — 26 Kassa- och banktillgodohavanden 1 661 — — 1 661 1 661 — — — Totalt 2 566 515 13 3 094 3 094 16 111 401 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella skulder Långfristiga räntebärande skulder 3 801 19 2 3 822 4 233 — 21 — 26 Kortfristig del av långfristiga skulder 472 — — 472 472 — — — 26 Kortfristiga räntebärande skulder 444 11 1 456 456 — 12 — 26 Leverantörsskulder och övriga operativa skulder 1 547 — — 1 547 1 547 — — — 23 Checkräkningskrediter 6 — — 6 6 — — — Totalt 6 270 30 3 6 303 6 715 — 33 — Derivat som redovisas som säkringar redovisas under verkligt värde i övrigt totalresultat och derivat som inte redovisas som säkringar under verkligt värde i resultaträkningsposter i ovan uppställningar för finansiella tillgångar och skulder. Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2019 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella tillgångar Noterade värdepapper — 12 — 12 12 12 — — 14 Onoterade värdepapper — 522 3 526 526 — — 526 14 Kortfristiga räntebärande fordringar 71 1 — 72 72 — 1 — 26 Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 930 38 — 968 968 — 38 — 17 Kortfristiga räntebärande fordringar 3 17 3 23 23 — 20 — 26 Kassa- och banktillgodohavanden 876 — — 876 876 — — — Totalt 1 879 591 7 2 477 2 477 12 59 526 Verkligt Verkligt Upplupet värde via värde via Redovisade Verkligt värde-hierarkin anskaff- övrigt total- resultat- värden, Verkligt MEUR ningsvärde resultat räkningen totalt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Not Finansiella skulder Långfristiga räntebärande skulder 3 207 21 4 3 232 3 549 — 24 — 26 Kortfristig del av långfristiga skulder 376 — — 376 376 — — — 26 Kortfristiga räntebärande skulder 546 24 1 572 572 — 26 — 26 Leverantörsskulder och övriga operativa skulder 1 574 — 25 1 598 1 598 — — 25 23 Checkräkningskrediter 13 — — 13 13 — — — Totalt 5 716 45 30 5 790 6 107 — 50 25 Derivat som redovisas som säkringar redovisas under verkligt värde i övrigt totalresultat och derivat som inte redovisas som säkringar under verkligt värde i resultaträkningsposter i ovan uppställningar för finansiella tillgångar och skulder. I de tidigare tabellerna ovan uppskattas det verkliga värdet till samma belopp som det redovisade värdet för kortfristiga finansiella tillgångar och skulder, t.ex. kundfordringar och leverantörsskulder, på grund av deras korta löptid och begränsade kreditrisk. Det verkliga värdet på långfristiga räntebärande skulder, betraktat som en värdering till verkligt värde på nivå 2, beräknas utifrån en diskonterad kassaflödesanalys där avkastningskurvorna som är observerbara i normalt angivna intervall används som en diskonteringsfaktor i modellen. 87 År 2014 förvärvade Stora Enso 100 % av aktierna i det amerikanska företaget Virdia Inc. Transaktionen omfattade potentiella utbetalningar efter utvärdering av specifika tekniska och kommersiella mål. De beräknade utbetalningarnas nuvärde, betraktat som en värdering av verkligt värde på nivå 3, beräknas utifrån vissa sannolikhetskriterier. Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet till 0 (25) MEUR och redovisas i tabellen ovan under leverantörsskulder och övriga operativa skulder. I januari 2020 reglerades utbetalningar kopplade till dessa mål med ett belopp på cirka 25 MEUR. Avstämning av verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder på nivå 3 MEUR 2020 2019 Finansiella tillgångar Ingående balans per 1 januari 526 422 Vinster/förluster redovisade i resultaträkningen 1 0 Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat -140 109 Tillägg 15 0 Avyttringar -1 -5 Utgående balans per 31 december 401 526 MEUR 2020 2019 Finansiella skulder Ingående balans per 1 januari -25 -21 Vinster/förluster redovisade i resultaträkningen 0 -4 Avdrag 25 0 Utgående balans per 31 december 0 -25 88 Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder Redovisningsprinciper Räntebärande tillgångar - Lånefordringar Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara återbetalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas först till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Avsättning för förväntade kreditförluster beräknas enligt anvisningarna i IFRS 9, där avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod såvida inte kreditrisken har ökat väsentligt sedan den först redovisades. En väsentlig ökning av kreditrisken bedöms genom att jämföra risken för betalningsunderlåtelse av det finansiella instrumentet på balansdagen med motsvarande risk för betalningsunderlåtelse när den först redovisades. Koncernen kan till exempel utgå från finansmarknadens pris på kreditswappar (CDS) för att göra riskbedömningar. Ränteinkomster på lånefordringar redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Lånefordringar som förfaller till betalning inom 12 månader redovisas som omsättningstillgång under räntebärande fordringar och de som förfaller efter 12 månader som anläggningstillgångar under långfristiga räntebärande lånefordringar. Räntebärande skulder Räntebärande skulder redovisas först till verkligt värde, netto efter avdrag för transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas räntebärande skulder till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan intäkter efter avdrag för transaktionskostnader och återbetalningsvärde redovisas löpande i koncernens resultaträkning under lånens löptid. Räntekostnaderna ackumuleras och redovisas i resultaträkningen för respektive period. Räntebärande skulder med en ursprunglig löptid längre än tolv månader klassificeras som långfristiga räntebärande skulder i koncernens rapport över finansiell ställning, men återbetalningar som förfaller inom tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under kortfristig del av långfristiga skulder. Kortfristiga företagscertifikat, banklån och andra räntebärande lån för vilka den ursprungliga löptiden är mindre än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under räntebärande skulder. Leasingskulder När ett kontrakt tecknas bedömer koncernen om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning. Leasingskulder kapitaliseras initialt när leasingperioden börjar och värderas till det aktuella värdet av de leasingavgifter som inte betalats vid leasingperiodens början, diskonterat till koncernens låneräntesats. Tillämpad leasingperiod är lika med den period under vilken avtalet inte kan sägas upp utom i de fall då koncernen i princip vet att kontraktet kommer att förnyas. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkoren förhandlas individuellt och kan innehålla ett brett utbud av olika villkor. Leasingskulderna värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leasingbetalningen fördelas mellan skulder och finansiella kostnader så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Leasingskulder omvärderas främst när framtida betalningar förändras på grund av ändringar i index eller räntesats eller om koncernens bedömning av huruvida man ska utnyttja en option för förlängning av avtalet förändras. När leasingskulden omvärderas görs vanligen en motsvarande justering av det bokförda värdet för ROU-tillgången. Koncernen har valt att inte redovisa leasingskulder för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas proportionerligt över leasingperioden. Räntebärande tillgångar Per 31 december MEUR 2020 2019 Noterade värdepapper 16 12 Långfristiga derivattillgångar 2 1 Långfristiga insättningar 87 68 Långfristiga lån till intressebolag 2 2 Övriga långfristiga lånefordringar 2 1 Långfristiga räntebärande fordringar, totalt 109 84 Kortfristiga derivattillgångar 65 20 Kortfristiga insättningar 0 3 Övriga kortfristiga lånefordringar 1 0 Kassa- och banktillgodohavanden 1 661 876 Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt 1 726 898 Räntebärande fordringar, totalt 1 836 983 Den genomsnittliga årsräntan för insättningar och lånefordringar under 2020 var cirka 0,2 % (0,6 %). I kortfristiga räntebärande fordringar ingick ingen väsentlig upplupen ränta per 31 december 2020. Koncernen bedömer att det inte har skett någon väsentlig ökning av kreditrisken med hänsyn till räntebärande fordringar sedan det första redovisningstillfället. De bedöms därmed ha låg kreditrisk och avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod. 89 Räntebärande skulder Per 31 december MEUR 2020 2019 Obligationslån 2 789 1 978 Lån från kreditinstitut 1 083 1 162 Leasingskulder 397 440 Derivata finansiella skulder (se Not 25) 21 24 Övriga långfristiga skulder 5 5 Långfristiga räntebärande skulder, inklusive kortfristig del 4 294 3 608 Kortfristiga låneskulder 413 516 Räntekostnader 35 33 Derivatskulder (se Not 25) 9 23 Checkräkningskrediter 6 13 Räntebärande skulder, totalt 4 756 4 192 MEUR 2020 2019 Bokfört värde 1 januari 4 192 3 344 Anskaffningar, leasingskulder på grund av införandet av IFRS 16 Leasingavtal 0 525 Förvärv av dotterbolag 0 793 Erhållna likvider från nya långfristiga lån 1 081 870 Anskaffningar, leasingskulder 39 29 Återbetalning av långfristiga skulder -333 -1 216 Återbetalning leasingskulder och ränta -85 -88 Förändring i kortfristiga lån och räntekostnader -101 -58 Förändring i derivatskulder -17 -21 Omräkningsdifferenser och övrigt -20 13 Räntebärande skulder, totalt 4 756 4 192 Händelser under 2020 och 2019 Stora Enso har det gröna ramverket Green Bond som en del av sitt arbete för en hållbar ekonomi. Målet är att erbjuda en låneform som stödjer hållbarhetsfokuserade investerare i räntebärande instrument och att rapportera direkt klimatpåverkan av vissa investeringar och affärsaktiviteter. I april 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 1 700 MSEK under sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i april 2025. I juni 2020 emitterade Stora Enso ytterligare nominellt 1 400 MSEK under ovan nämnda gröna obligation emitterad i april 2020 och med förfall 2025. Obligationen består av fasta och rörliga delar med en rörlig ränta på STIBOR +2,20 % och en fast ränta på 2,375 %. I november 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 500 MEUR under sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i december 2030 och löper med en fast ränta på 0,625 %. I februari 2019 emitterade Stora Enso framgångsrikt sina första gröna obligationer till ett totalt nominellt värde av 6 000 MSEK. Obligationerna består av tre delar: 3 000 MSEK som förfaller i augusti 2021 med en rörlig ränta på STIBOR +0,85 %, 1 250 MSEK som förfaller i februari 2024 med en rörlig ränta på STIBOR +1,45 % och 1 750 MSEK som förfaller i februari 2024 med en fast ränta på 1,875 %. Obligationslånen medför inga finansiella kovenanter. I Stora Enso Sustainability Report finns ytterligare information om användningen av intäkter och om Stora Ensos strategi för en hållbar ekonomi. Under andra kvartalet 2019 emitterade Stora Enso ett obligationslån på 1 000 MSEK i form av gröna obligationer under EMTN-programmet och Green Bond Framework. Lånet förfaller 2026. Dessutom har Stora Enso tagit ett nytt kreditinstitutslån med ett kapitalvärde på 1 500 MSEK. Lånet hade ursprungligen ett förfallodatum 2021, men betalades i förtid redan under 2020. Under 2020 uppgick Stora Ensos totala återbetalningar av obligationslån till ett nominellt värde av 0 MEUR (219 MEUR i obligationslån i EUR och USD). Under 2020 omförhandlade Stora Enso lånevillkoren för två av sina befintliga kreditinstitutslån genom att förlänga löptiderna och ändra de övriga lånevillkoren, som lånens räntesats. Detta medförde en initial modifieringsvinst, netto, på 2 MEUR som redovisas i resultaträkningen. Modifieringsvinsten kommer att skrivas av över lånens återstående löptid. Räntebärande skulder - löptider, räntesatser och valuta Stora Ensos lån har olika löptider. Det kortaste förfaller 2021 och det längsta 2036. Lånen har antingen fast eller rörlig ränta mellan 0,5 % (0,5 %) och 7,3 % (7,3 %). Den genomsnittliga låneräntan för hela året uppgick vid årsskiftet till 3,2 % (3,5 %) med en ränta på 3,0 % på balansdagen. En del av Stora Ensos lån har ändrats från rörlig till fast ränta genom ränte- och valutaswappar. Huvuddelen av koncernens lån anges i EUR, USD, SEK eller CNY. . Mer information om löptiderna för koncernens lån finns i Not 24 Hantering av finansiell risk. Nettoskuld År 2020 minskade de räntebärande nettoskulderna med 288 MEUR (ökade med 1 117 MEUR) till 2 921 (3 209) MEUR. Räntebärande nettoskulder är lika med totala räntebärande skulder minus totala räntebärande tillgångar, till exempel banktillgodohavanden och insättningar. Kassa- och banktillgodohavanden efter avdrag för checkräkningskrediter ökade med 792 MEUR (minskade med 265 MEUR) till 1 655 (863) MEUR per 31 december 2020. År 2020 var det totala kassautflödet för leasing 85 (88) MEUR, inklusive ett räntebelopp på 19 (20) MEUR. Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna var 2,3 (2,0). Skuldsättningsgraden vid årets slut var 0,33 (0,43). 90 Obligationslån Emitterat/Förfallodatum Beskrivning av lån Räntesats % Valutaslag Emitterat nominellt värde Utestående per 31 december Bokfört värde per 31 december 2020 2019 2020 2019 Alla skulder innehas av moderbolaget Valuta, miljoner MEUR Fast ränta 2006-2036 Global 7.250% Notes 2036 7,25 USD 300 300 300 242 264 2016-2023 Euro Medium Term Note 2,125 EUR 300 300 300 299 299 2017-2027 Euro Medium Term Note 2,5 EUR 300 300 300 299 299 2018-2028 Euro Medium Term Note 2,5 EUR 300 300 300 298 298 2019-2024 Euro Medium Term Note (Green Bond) 1,875 SEK 1 750 1 750 1 750 174 167 2020-2025 Euro Medium Term Note (Green Bond) 2.375 SEK 1 550 1 550 0 155 0 2020-2030 Euro Medium Term Note (Green Bond) 0.625 EUR 500 500 0 494 0 Obligationslån med fast ränta, totalt 1 962 1 326 Rörlig ränta 2015-2025 Euro Medium Term Note Euribor+2.25 EUR 125 125 125 125 125 2015-2027 Euro Medium Term Note Euribor+2.35 EUR 25 25 25 25 25 2019-2021 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+0.85 SEK 3 000 3 000 3 000 299 287 2019-2024 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+1.45 SEK 1 250 1 250 1 250 124 119 2019-2026 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+1.60 SEK 1 000 1 000 1 000 99 95 2020-2025 Euro Medium Term Note (Green Bond) Stibor+2.20 SEK 1 550 1 550 0 155 0 Obligationslån med rörlig ränta, totalt 827 651 Obligationslån, totalt 2 789 1 978 91 Not 27 Derivat Redovisningsprinciper Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning Finansiella derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde i koncernens balansräkning och värderas sedan till verkligt värde vid varje bokslut enligt metoder som beskrivs i denna not. Derivatkontrakt med löptid på mer än 12 månader klassificeras som långfristiga räntebärande fordringar och skulder, och kontrakt som förfaller inom 12 månader redovisas som kortfristiga räntebärande fordringar och skulder. Vid tecknandet av derivatkontrakt anger koncernen om de är avsedda för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner eller fasta åtaganden (kassaflödessäkringar), säkring av exponering för förändringar i verkligt värde av redovisade tillgångar eller skulder (verkligt värde-säkringar), säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter eller om de är derivatinstrument som inte uppfyller kraven för att redovisas som säkringar enligt IFRS 9. Vilken metod som används för redovisning av de vinster eller förluster som derivatinstrumenten resulterar i beror på vad det är som har säkrats. När säkringen påbörjas dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom målet för risksäkringen och strategin för att genomföra olika säkringstransaktioner. I processen ingår att länka alla finansiella instrument som definierats som säkringar till en viss tillgång eller skuld, till specifika antaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner för att kontrollera och dokumentera förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet i enlighet med IFRS 9. Koncernen dokumenterar också sin kvalitativa bedömning vid säkringstillfället av hur effektiva de derivat som används som säkring är för att kompensera för förändringar i verkligt värde eller kassaflöden i säkrade poster. Säkringarnas effektivitet bedöms i enlighet med kraven i IFRS 9. Säkringsgraden för säkringsförhållanden är vanligen 1:1. För valuta och råvaruprissäkringar använder koncernen en säkringsdefinition där säkringsinstrumentets viktigaste villkor och det som säkras sammanfaller när det gäller nominellt belopp och tidsaspekt. När det gäller räntesäkring sammanfaller basräntesatsen i swapkontrakt och den underliggande skulden. Eftersom säkringarnas viktigaste villkor och de underliggande riskerna matchar varandra anses säkringsinstrumenten kunna kompensera för förändringar som har med väntade transaktioner att göra. Möjliga orsaker till att valuta- och råvaruprissäkringar inte blir effektiva har framförallt att göra med att den förutsedda transaktionen inte sker med det belopp eller vid den tidpunkt man väntat sig. Vid räntesäkringar kan valutaspridning eller det initiala verkliga värdet på säkringsinstrumentet när det definieras leda till ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen. Möjliga källor till ineffektivitet för alla nämnda säkringar innefattar också kreditriskpåverkan som är dominerande när det gäller förändringar i verkligt värde hänförliga till förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Kassaflödessäkringar De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av råvaror och räntor. Vid råvarusäkringar kan koncernen också använda säkring av riskkomponenter för att säkra mycket sannolika prognostiserade inköp av naturgas. Dessa inköp medför en exponering för naturgaspriser som översätts till riskkomponenter för kol och råolja, som kan säkras med hjälp av swappar kopplade till API2-kol och Brent-råolja vilka förväntas fullt ut kompensera för förändringar i marknadsvärdet för de säkrade riskkomponenterna. Båda dessa riskkomponenter kan identifieras separat och värderas på ett tillförlitligt sätt tack vare den prissättningsformel som specificeras i avtal för inköp av naturgas. År 2020 ingick koncernen avtal om nya ränteswappar för ett totalt nominellt värde på 1 250 MSEK. Ränteswapparna har definierats som kassaflödessäkringar av en nyligen utgiven grön obligation i svenska kronor med rörlig ränta och tillhörande så kallad ”tap issue” som löper till 2025. År 2019 ingick koncernen avtal om nya ränteswappar för ett totalt nominellt värde på 4 000 MSEK. Ränteswapparna har definierats som kassaflödessäkringar av de utgivna gröna obligationerna i svenska kronor med rörlig ränta som löper till 2021, 2024 och 2026. Förändringar i verkligt värde av derivat som definierats som och får redovisas som kassaflödessäkringar, och bedöms som effektiva, redovisas i en särskild kategori av eget kapital i övrigt totalresultats reserv för kassaflödessäkringar, vars förändringar visas i koncernens resultaträkning. För valutaswappar har både avistadelen och terminspåslag inkluderats i definitionen av säkringen. När det gäller valutaoptioner ingår inte tidsvärdet i definitionen av säkringen. Det är endast optionens realvärdeskomponent som definieras som säkringsinstrument. Förändringar i valutaoptioners tidsvärde redovisas som kostnad för säkringsreserv i övrigt totalresultat (OCI). Ett derivats ackumulerade vinst eller förlust som avräknats mot eget kapital överförs till koncernens resultaträkning och klassificeras som en intäkt eller kostnad i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster i samband med kassaflödessäkringar förväntas redovisas via resultaträkningen inom ett till tre år. Det längsta säkringskontraktet förfaller år 2027 (2027). Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2021. Realiserade resultat för säkringsredovisade derivatinstrument som används för att säkra försäljnings- eller inköpstransaktioner i utländsk valuta redovisas som justering av försäljningsintäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på typ av underliggande säkrad post. Vad gäller säkringar av valutakursrisker i framtida transaktioner som resulterar i redovisning av icke-finansiella tillgångar, överförs vinster och förluster som avräknats mot kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat från eget kapital för att ingå i anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången vid tidpunkten för redovisning. Koncernen kan säkra valutakursrisk för externa eller interna inköp i utländsk valuta där det underliggande beloppet för inköp i utländsk valuta påverkar värdet på lager i lokal valuta. I sådana fall redovisas vinster och förluster initialt som en justering av råvarulagret och överförs sedan till varulager och redovisas slutligen i koncernens resultaträkning när de säkrade tillgångarna säljs till en extern kund. När det gäller anläggningstillgångar skrivs de avräknade beloppen av i resultaträkningen över de icke-finansiella tillgångarnas livslängd. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs, avslutas eller löses in eller inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning enligt IFRS 9, kvarstår den vid denna tidpunkt ackumulerade vinsten eller förlusten som avräknats mot eget kapital i eget kapital och redovisas som en justering av intäkt eller kostnad när den transaktion som koncernen åtagit sig eller prognostiserat slutligen redovisas i koncernens resultaträkning. Om den underliggande prognostiserade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten, som redovisats i eget kapital för perioden när säkringen gällde, direkt i koncernens resultaträkning. Säkringar av verkligt värde För säkring av verkligt värde använder koncernen antingen derivat eller lån som säkringsinstrument för att hantera risker kopplade till den säkrade postens verkliga värde. Vinster och förluster på säkringsinstrument som definierats som och får redovisas som säkringar av verkligt värde, och som är mycket effektiva, redovisas i koncernens resultaträkning tillsammans med alla eventuella förändringar i verkligt värde av de säkrade tillgångar eller skulder som den säkrade risken kan hänföras till. 92 Säkring av nettoinvesteringar För säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter använder koncernen antingen derivat eller lån i utländska valutor. Om säkringsinstrumentet är ett derivat redovisas vinster eller förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen som ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital som redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva delen redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Dessutom redovisas även kursvinster och kursförluster som uppkommer vid omräkning av ett lån i utländsk valuta som säkrar en nettoinvestering i utländsk verksamhet som ackumulerad omräkningsjustering och eventuell ineffektiv del redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Vinsterna och förlusterna som redovisas som ackumulerad omräkningsjustering återförs till koncernens resultat när den underliggande säkrade nettoinvesteringen avyttras. Icke säkringsredovisade derivat Vissa derivattransaktioner får, även om de utgör en effektiv ekonomisk säkring enligt koncernens risksäkringspolicyer, inte redovisas som säkringar enligt de särskilda reglerna i IFRS 9. Därför redovisas förändringar i verkligt värde av säkringar som inte kvalificerar för säkringsredovisning till verkligt värde i koncernens resultaträkning. För icke säkringsredovisade derivat som säkrar valutakursrisken i nettot av rörelsefordringar och -skulder, redovisas förändringar i verkligt värde i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för övriga icke säkringsredovisade derivat redovisas i koncernens resultaträkning som finansiella intäkter och kostnader. Värdering av derivat Derivatinstrument redovisas i balansräkningen till sitt verkliga värde definierat som det belopp till vilket derivatinstrumentet skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på den öppna marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana finansiella poster har bestämts enligt följande kriterier: •Valutaterminskontrakts verkliga värde beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen. •Valutaoptioners verkliga värde beräknas utifrån balansdagens kurs och allmänna prissättningsmodeller för optioner. •Råvarukontrakts verkliga värde beräknas utifrån noterade marknadspriser på terminsmarknader eller annan tillförlitlig information om marknaden. •Ränteswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod. •Valutaswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod där också växlingen av nominellt belopp inkluderas i värderingsmodellen. Valutakursvinster och -förluster i resultaträkningen exklusive säkringar, totalt Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Övriga rörelseintäkter1 -19 12 Övriga rörelsekostnader2 9 -10 Lån, insättningar och leasingskulder -22 -6 Totalt -32 -3 1 Siffror för 2019 redovisas under Omsättning, inga omräknade jämförelsesiffror. 2 Siffror för 2019 redovisas under Material och tjänster, inga omräknade jämförelsesiffror. Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Redovisad kassaflödessäkring Valutasäkringar -2 -83 Råvaruprissäkringar -23 12 Totalt -24 -71 Som justering av försäljningsintäkt -1 -79 Som justering av kostnad för material och tjänster -23 8 Realiserat från övrig totalinkomst via resultaträkningen -24 -71 Ineffektiva valutasäkringar 0 -3 Ineffektiva råvarusäkringar -1 0 Nettoresultat från kassaflödessäkringar -25 -74 Icke säkringsredovisade derivat Säkring av fordringar 10 -17 Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat 10 -17 Säkringsresultat i rörelseresultatet -16 -91 Under 2020 förväntades vissa prognostiserade framtida transaktioner inte längre inträffa varför redovisningen av säkringar för dessa transaktioner upphörde. Det innebar att en förlust på 1 (3) MEUR redovisades i koncernens rörelseresultat som visas i tabellen ovan på raden för ineffektiva kassaflödessäkringar. 93 Vinst och förlust av säkringar i finansiella poster Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Redovisad kassaflödessäkring Ineffektiva räntederivat 2 0 Nettoresultat från kassaflödessäkringar 2 -1 Icke säkringsredovisade derivat Valutaderivat 14 0 Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat 14 0 Nettoresultat i finansiella poster 16 -1 Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument Per 31 december MEUR Nomi-nellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto 2020 2019 Valutaderivat Terminskontrakt: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten 1 041 40 -2 37 759 6 -9 -4 Valutaoptioner: Säkring av kassaflöde från den löpande verksamheten 645 14 -1 13 1 458 9 -8 1 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 1 686 53 -3 50 2 217 15 -17 -2 Terminskontrakt: Säkring av kundfordringar och lånefordringar 436 6 -1 4 414 3 -1 3 Icke säkringsredovisade, totalt 436 6 -1 4 414 3 -1 3 Valutaderivat, totalt 2 122 59 -5 54 2 631 18 -18 0 Råvaruderivat Elektricitetsswappar: Säkring av kostnader 42 8 -4 3 63 1 -5 -4 Oljeswappar: Säkring av kostnader 10 1 -1 0 14 1 0 1 Kolswappar: Säkring av kostnader 0 0 0 0 3 0 0 0 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 52 8 -5 3 80 2 -5 -3 Råvaruderivat, totalt 52 8 -5 3 80 2 -5 -3 Räntederivat Ränteswappar: Säkring av finansiella kostnader 694 0 -17 -17 563 0 -12 -11 Valutaswappar: Säkring av finansiella kostnader 200 0 -6 -6 200 0 -15 -15 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 894 0 -23 -23 763 0 -27 -27 Räntederivat, totalt 894 0 -23 -23 763 0 -27 -27 Redovisad kassaflödessäkring, totalt 2 631 62 -32 30 3 060 18 -49 -32 Icke säkringsredovisade, totalt 436 6 -1 4 414 3 -1 3 Derivat, totalt 3 068 67 -33 34 3 474 21 -50 -29 Positiva och negativa verkliga värden på finansiella instrument visas under Räntebärande fordringar och skulder. De redovisade verkliga värdena i tabellen ovan är inklusive upplupen ränta och optionspremier. Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2020 MEUR Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet Ändring i värde på utestående säkringsinstrument Ineffektivitet Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde) -51 51 0 Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar -23 23 0 Råvaruprisrisk - råvaruswappar1 17 -18 -1 Ränterisk - ränteswappar 6 -6 0 Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2 -7 9 2 1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. 2 Ineffektivitet redovisas i finansnetto. 94 Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2019 MEUR Ändring i värde på säkrad post för att bedöma säkringens effektivitet Ändring i värde på utestående säkringsinstrument Ineffektivitet Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive optionernas tidsvärde)1 64 -67 -3 Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar 6 -6 0 Råvaruprisrisk - råvaruswappar 23 -23 0 Ränterisk - ränteswappar 4 -4 0 Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar -1 1 0 1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat. Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2020 MEUR 1 jan 2020 Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ackumulerad omräkningsjustering Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen Skatteeffekter 31 dec 2020 Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten -2 50 2 -10 39 Råvaruprisrisk - Råvaruswappar -2 -17 24 -2 3 Ränterisk - Ränteswappar -8 -6 0 1 -13 Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar -11 9 -7 0 -9 Kostnad för säkringsreserv 1 0 0 0 0 Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat -22 35 18 -11 20 Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar 12 23 0 -5 30 Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv 12 23 0 -5 30 Säkringsreserver, totalt -10 58 18 -15 51 Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2019 MEUR 1 jan 2019 Förändring i verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat/ackumulerad omräkningsjustering Flyttad från övrigt totalresultat till resultaträkningen Skatteeffekter 31 dec 2019 Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från den löpande verksamheten -17 -67 86 -4 -2 Råvaruprisrisk - Råvaruswappar 25 -23 -12 9 -2 Ränterisk - Ränteswappar -5 -4 0 1 -8 Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar -10 1 1 -3 -11 Kostnad för säkringsreserv -2 3 0 -1 1 Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt totalresultat -9 -90 75 1 -22 Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar 20 -6 -4 1 12 Total säkring av nettoinvesteringar i ackumulerad omräkningsreserv 20 -6 -4 1 12 Säkringsreserver, totalt 11 -96 72 3 -10 Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2020 Ej kvittat i balansräkningen MEUR Redovisade finansiella instrument, brutto Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet Nettoexponering Derivattillgångar 67 -25 0 42 Derivatskulder -33 25 0 -8 95 Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2019 Ej kvittat i balansräkningen MEUR Redovisade finansiella instrument, brutto Skulder (-) eller tillgångar (+) som omfattas av ramavtal för kvittning Mottagen (-) eller lämnad (+) säkerhet Nettoexponering Derivattillgångar 21 -14 0 7 Derivatskulder -50 14 0 -36 Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner som omfattas av avtal om kvittning med varje motpart. Om en oväntad kredithändelse, som konkurs, skulle inträffa avslutas alla utestående transaktioner under avtalen och som reglering för alla transaktioner betalas bara ett nettobelopp per motpart. Avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen eftersom kvittning endast kan göras när vissa framtida händelser inträffar. 96 Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital Redovisningsprinciper Koncernens verksamhet är internationell och är därför utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar i dotterbolag, samägda bolag och intressebolag som inte har euro som funktionell valuta. Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter, dvs. utländska dotter- och intressebolag och samägda bolag utanför euroländerna, samt av finansiella instrument som betecknas som och är säkringar av sådana investeringar, redovisas direkt i eget kapital i den ackumulerade omräkningsjusteringen (CTA). Förändringar i ackumulerad omräkningsjustering (inklusive relaterade säkringar) visas i koncernens totalresultat. Den ackumulerade omräkningsjusteringen vid avyttring och likvidation redovisas tillsammans med den vinst eller förlust som transaktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering används i koncernens resultaträkning vid avyttring av en affärsenhet. Koncernens policy är att minimera exponeringen för omräkningsrisker genom att, där så är möjligt och ekonomiskt försvarbart, finansiera tillgångarna i samma valuta. Om matchning av tillgångar och skulder i samma valuta inte är möjlig kan säkringsinstrument användas för kvarstående risk. Vinster och förluster efter skatt på alla finansiella skulder och instrument som används för säkring avräknas i ackumulerad omräkningsjustering mot de förändringar som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringar till balansdagens valutakurser. Koncernen redovisar vissa koncerninterna lån som nettoinvesteringslån enligt IAS 21. Ackumulerad omräkningsjustering – förändring Räkenskapsår MEUR 2020 2019 1 januari Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar -148 -355 Säkring av nettoinvesteringar och lån 18 27 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån -6 -7 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital -136 -335 Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat Omräkning av ingående balans i eget kapital -157 7 Differens i omräkning av resultaträkningen 18 13 Ackumulerad omräkningsjustering som redovisas i resultaträkningen 0 182 Övriga förändringar av ackumulerad omräkningsjustering -4 5 Säkring av nettoinvesteringar och lån 16 -9 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån -4 1 Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat -131 198 31 december Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar -292 -148 Säkring av nettoinvesteringar och lån 34 18 Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån -10 -6 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital -267 -136 Ackumulerade omräkningsjusteringar redovisade i resultaträkningen uppgick till 0 (-182) MEUR. 2019 uppstod en förlust på 171 MEUR hänförlig till omstruktureringen av Bergvik Skog i Sverige. Belopp redovisade i balansräkningen – ackumulerad omräkningsjustering Per 31 december Ackumulerad omräkningsjustering Säkring av nettoinvesteringar och lån Ackumulerad omräkningsjustering, netto, i balansräkningen MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Brasilien -299 -209 0 -299 -209 Kina 74 73 -6 0 67 73 Tjeckien 29 33 -9 -9 20 24 Polen -49 -24 17 17 -32 -7 Ryssland -91 -55 0 -91 -55 Sverige 6 -128 47 47 52 -82 Uruguay (USD) 43 158 -14 -37 29 122 USA -1 6 0 -1 6 Övriga -4 -1 0 -4 -1 Ackumulerad omräkningsjustering före skatt -292 -148 34 18 -258 -130 Skatt -10 -6 -10 -6 Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, netto -292 -148 25 12 -267 -136 De huvudsakliga förändringarna i ackumulerad omräkningsjustering under 2020 var en vinst på 134 (158) MEUR hänförlig till SEK, en förlust på 122 (vinst på 25) MEUR hänförlig till USD, en förlust på 35 (vinst på 15) MEUR hänförlig till RUB, en förlust på 25 (vinst på 4) MEUR hänförlig till PLN och en förlust på 90 (5) MEUR hänförlig till BRL. Nettovärdet av säkringsvinsten som ingår i den ackumulerade omräkningsjusteringen för perioden uppgick till 13 (förlust på 8) MEUR. I december 2020 uppgick det totala beloppet för säkringar av nettoinvesteringar och lån till en vinst på 25 (12) MEUR. 97 Säkringsinstrument och orealiserade säkringsförluster Per 31 december Nominellt belopp (valuta) Nominellt belopp (EUR) Orealiserade förluster (EUR) MEUR 2020 2019 2020 2019 2020 2019 Låneskulder USD-området 300 300 244 267 -11 -25 Säkringar, totalt 244 267 -11 -25 Nettoinvesteringslån Den 31 december 2020 påverkade nettoinvesteringslån den ackumulerade omräkningsjusteringen i eget kapital med 5 (0) MEUR. 98 Not 29 Åtaganden och ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper Garantier Koncernen är i allmänhet återbetalningsskyldig i fall där låntagaren fallerar under garantier som ställts ut med hjälp av finansiella institutioner och andra kreditgaranter. Garantierna innebär en kreditrisk utanför balansräkningen för den bokföringsmässiga förlust som skulle redovisas i bokslutet om motparterna inte helt uppfyller de förpliktelser de har enligt kontraktet. Kreditriskbeloppen är lika med kontraktssummorna med antagandet att de inte betalas och inte kan drivas in från andra parter. Åtaganden Per 31 december MEUR 2020 2019 För egen räkning Inteckningar 0 2 Övriga åtaganden 14 3 För intressebolags räkning Garantier 2 4 För övrigas räkning Garantier 6 6 Övriga åtaganden 36 13 Totalt 58 28 Inteckningar 0 2 Garantier 8 10 Övriga åtaganden 50 17 Totalt 58 28 Under 2020 uppgick koncernens åtaganden till 58 (28) MEUR. Dessutom har moderbolaget Stora Enso Oyj garanterat skulderna för många av sina dotterbolag och samägda bolag till ett belopp av 1 219 (1 508) MEUR per den 31 december 2020. Investeringsåtaganden Per 31 december MEUR 2020 2019 Totalt 207 223 Investeringsåtaganden redovisas inte i balansräkningen, och bland dessa ingår koncernens andel av direkta investeringsåtaganden i samägda bolag. Åtaganden i samband med investeringar är främst hänförliga till konverteringen av bruket i Uleåborg och andra pågående projekt vid bruken i finska Imatra och tjeckiska Ždírec. Ansvarsförbindelser Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone trolig. Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland, Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa ekonomiska konsekvenser för Stora Enso. Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort. Rättsprocesser i Latinamerika Veracel Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20 miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet. Skattemyndigheten har hävdat att en del av det som Veracel betalat till PIS (program för social integration) och COFINS (bidrag för finansiering av socialförsäkringar) vid inköp av råvaror och tjänster under åren 2006–2016 inte var avdragsgillt. Stora Enso och Veracel anser att de återstående utestående kraven är obefogade och inga avsättningar för detta har gjorts i vare sig Stora Ensos eller Veracels redovisning. Tvisten var ännu inte avgjord på balansdagen. Kvarvarande krav som kan hänföras till Stora Ensos ägarandel i Veracel är 40 MBRL (6 MEUR). Prognosen för tvisten anses nu vara mer positiv än tidigare år, och det kommer inte att bli någon mer rapportering om fallet. 99 Not 30 Koncernbolag Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Dotterbolag Land 2020 2019 A/O Ladenso Ryssland 100,00 100,00 AB Stabergsvikens tomter Sverige 100,00 100,00 Anjala Fiber & Energy Oy Finland 100,00 100,00 AO Stora Enso Ryssland 100,00 100,00 AS Stora Enso Latvija Lettland 100,00 100,00 Bergnät 1 AB Sverige 100,00 100,00 Bergnät 2 AB Sverige 100,00 100,00 Box Inc AB Sverige 100,00 100,00 Cellutech AB Sverige 100,00 100,00 Centrum Dystrybucji i Obróbki Drewna Sp. z.o.o. Polen 100,00 100,00 Changzhou Stora Enso Packaging Technology Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 DanFiber A/S Danmark 51,00 51,00 Dongguan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 Efora Oy Finland 100,00 100,00 Enso Alueverkko Oy Finland 100,00 100,00 Euro - Timber, spol. s.r.o. Slovakien 100,00 100,00 FPB Holding GmbH & Co. KG Tyskland 99,98 99,97 Guangxi Stora Enso Forestry Co. Ltd. Kina 89,50 89,50 Herman Andersson Oy Finland 100,00 100,00 HESPOL Sp. z.o.o. Polen 100,00 100,00 Hälsingeskogen vind AB Sverige 100,00 0,00 Jiashan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd. Kina 100,00 100,00 Lumipaper Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Lumipaper NV Belgien 100,00 100,00 Mena Wood Oy Ltd Finland 100,00 100,00 Merivienti Oy Finland 0,00 100,00 OAO Olonetsles Ryssland 99,48 96,88 OOO Setles Ryssland 100,00 100,00 OOO Setnovo Ryssland 100,00 100,00 OOO Stora Enso Forest West Ryssland 100,00 100,00 OOO Stora Enso Packaging BB Ryssland 100,00 100,00 OOO Stora Transport Ryssland 100,00 100,00 OOO Terminal Ryssland 100,00 100,00 Primaskog 1 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 2 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 3 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 4 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 5 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 6 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 7 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 8 AB Sverige 100,00 0,00 Primaskog 9 AB Sverige 100,00 0,00 Skogsutveckling Syd AB Sverige 66,67 66,67 Stora Enso China Packaging (HK) Co., Limited Hong Kong 100,00 100,00 Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd. Kina 80,08 80,08 Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd. Kina 80,08 80,08 Stora Enso (HK) Ltd Hong Kong 100,00 100,00 Stora Enso (Southern Africa) (Pty) Ltd Sydafrika 100,00 100,00 Stora Enso AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Amsterdam B.V. Nederländerna 100,00 100,00 Stora Enso Arapoti Holding Florestal S.A. Brasilien 100,00 100,00 Stora Enso Australia Pty Ltd Australien 100,00 100,00 Stora Enso Austria GmbH Österrike 100,00 100,00 Stora Enso Belgium NV Belgien 100,00 100,00 Stora Enso Bergskog 1 AB Sverige 100,00 0,00 Stora Enso Bergskog 2 AB Sverige 100,00 0,00 Stora Enso Bioenergi AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Bois SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Brasil Ltda Brasilien 100,00 100,00 Stora Enso China Co., Ltd Kina 100,00 100,00 Stora Enso China Holdings AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Corbehem SAS Frankrike 100,00 100,00 100 Stora Enso Danmark A/S Danmark 100,00 100,00 Stora Enso Eesti AS Estland 100,00 100,00 Stora Enso Espana S.A.U Spanien 100,00 100,00 Stora Enso Fors AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Germany GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Holding France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Holdings UK Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Ingerois Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Corrugated Packaging (Hebei) Company Limited Kina 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Hebei Protective Packaging Co., Ltd. Kina 100,00 100,00 Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd Kina 100,00 100,00 Stora Enso International Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Italia Srl Italien 100,00 100,00 Stora Enso Japan K.K. Japan 100,00 100,00 Stora Enso Kabel GmbH Tyskland 99,98 99,97 Stora Enso Langerbrugge NV Belgien 100,00 100,00 Stora Enso Lao Co. Ltd Laos 100,00 100,00 Stora Enso Laos Plantation AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso LLC Ukraina 100,00 100,00 Stora Enso Maxau GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Mexico S.A. Mexiko 100,00 100,00 Stora Enso Middle East DMCC Förenade arabemiraten 100,00 100,00 Stora Enso Narew Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso North American Sales, Inc. USA 100,00 100,00 Stora Enso Oulu Holding Oy Finland 100,00 0,00 Stora Enso Oulu Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Packagent Oy Finland 0,00 100,00 Stora Enso Packaging AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Packaging AS Estland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging SIA Lettland 100,00 100,00 Stora Enso Packaging UAB Litauen 100,00 100,00 Stora Enso Paper AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Paper France SAS Frankrike 100,00 100,00 Stora Enso Paper GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Paper Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Paper UK Ltd Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Pension Trust Ltd. Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso Plantor AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Poland S.A. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Polska Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Portugal Lda Portugisiska 100,00 100,00 Stora Enso Praha s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso Publication Papers Oy Ltd Finland 100,00 100,00 Stora Enso Pulp AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Sverige 94,21 94,21 Stora Enso Sachsen GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Skog AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Skog AS Norge 100,00 100,00 Stora Enso Skog och Mark AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso South East Asia Pte Ltd Singapore 100,00 100,00 Stora Enso Timber AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso Timber Deutschland GmbH Tyskland 0,00 100,00 Stora Enso Timber DIY Products B.V. Nederländerna 100,00 100,00 Stora Enso Treasury Stockholm AB Sverige 100,00 100,00 Stora Enso UK Limited Storbritannien 100,00 100,00 Stora Enso US Inc. USA 100,00 0,00 Stora Enso Veitsiluoto Oy Finland 100,00 100,00 Stora Enso Verwaltungs GmbH Tyskland 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products d.o.o. Koper Slovenien 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products GmbH Österrike 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Japan K.K. Japan 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Oy Ltd Finland 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Planá s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Sp.z.o.o. Polen 100,00 100,00 Stora Enso Wood Products Zdirec s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Enso WP Bad St. Leonhard GmbH Österrike 100,00 100,00 Stora Enso WP HV s.r.o. Tjeckien 100,00 100,00 Stora Kopparbergs Bergslags AB Sverige 100,00 100,00 Sydved AB Sverige 66,67 66,67 101 UAB Stora Enso Lietuva Litauen 100,00 100,00 Virdia B2X, LLC USA 100,00 100,00 Virdia LLC USA 100,00 100,00 Virdia Ltd Israel 100,00 100,00 VLAR Papier NV Belgien 100,00 100,00 Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Viktigare intressebolag Land 2020 2019 Arauco Florestal Arapoti S.A. Brasilien 20,00 20,00 Bergvik Skog AB Sverige 49,79 49,79 Encore Ympäristöpalvelut Oy Finland 30,41 30,41 Honkalahden Teollisuuslaituri Oy Finland 50,00 50,00 Kemi Shipping Oy Finland 50,00 50,00 Kemira Cell Sp.z.o.o. Polen 45,00 45,00 Metsäteho Oy Finland 23,95 23,95 Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab Finland 32,24 32,24 Perkaus Oy Finland 33,33 33,33 Pressretur AB Sverige 33,33 33,33 Puhoksen Satama Oy Finland 50,00 50,00 SELF Logistika SIA Lettland 50,00 50,00 Steveco Oy Finland 34,39 34,39 Suomen Keräyspaperi Tuottajayhteisö Oy Finland 40,09 40,09 SweTree Technologies AB Sverige 23,83 29,93 Tornator Oyj Finland 41,00 41,00 Trätåg AB Sverige 50,00 50,00 TreeToTextile AB Sverige 25,75 25,00 ZMP GMBH Österrike 30,00 30,00 Österbergs Förpackningsmaskiner AB Sverige 50,00 50,00 Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Viktigare övriga bolag Land 2020 2019 AMEXCI AB Sverige 9,10 9,10 Arevo AB Sverige 7,89 7,89 Clic Innovation Oy Finland 9,87 9,87 Combient AB Sverige 5,40 5,40 East Office of Finnish Industries Oy Finland 4,00 4,00 Packages Limited Pakistan 6,40 6,40 Pohjolan Voima Oy Finland 15,61 15,61 Radioskog AB Sverige 10,00 10,00 RK Returkartong AB Sverige 8,40 8,40 SSG Standard Solutions Group AB Sverige 14,29 14,29 Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB Sverige 7,36 7,36 Union Developement Récup. Pap. Frankrike 10,70 10,70 Koncernens innehav, % Koncernens innehav, % Samägda bolag Land 2020 2019 Celulosa y Energia Punta Pereira S.A. Uruguay 50,00 50,00 El Esparragal Asociación Agraria de Responsabilidad Limitada Uruguay 50,00 50,00 Eufores S.A. Uruguay 50,00 50,00 Forestal Cono Sur S.A. Uruguay 50,00 50,00 Ongar S.A. Uruguay 50,00 50,00 Stora Enso Uruguay S/A Uruguay 50,00 50,00 Terminal Logística e Industrial M`Bopocuá S.A. Uruguay 50,00 50,00 Veracel Celulose SA Brasilien 50,00 50,00 Zona Franca Punta Pereira S.A. Uruguay 50,00 50,00 102 Not 31 Transaktioner med närstående parter Fordringar, skulder och transaktioner mellan koncernen och dess dotterbolag och samägda bolag, som klassificeras som närstående parter, har eliminerats vid konsolideringen och redovisas inte i denna not. Koncernen har klassificerat Solidium Oy som en närstående part. Solidium Oy är helägt av finska staten och ägde 10,7 % av Stora Ensos aktier och 27,3 % av alla röster per 31 december 2020. Koncernen har i enlighet med paragraf 25 i IAS 24 valt att inte redovisa transaktioner och utestående saldon med statliga enheter. Koncernen har klassificerat FAM AB som en närstående part. FAM AB ägde 10,2% av Stora Ensos aktier och 27,3% av rösterna den 31 december 2020. De viktigaste ledande personerna i koncernen är medlemmarna i koncernledningen och styrelsen. Ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 7 Ersättning till styrelse och ledningsgrupp. I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner med intressebolag och andra närstående parter på kommersiella villkor som inte är mer gynnsamma än vad andra utomstående parter skulle kunna uppnå - med undantag för Veracel. Stora Enso avser att fortsätta transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. Mer information finns i Not 13 Intressebolag. Koncernens största dotterbolag och samägda bolag listas i Not 30 Koncernbolag. Returpapper Koncernen har ett ägande utan bestämmande inflytande i flera pappersåtervinningsföretag från vilka returpapper köps till marknadspris. Skogstillgångar och vedanskaffning Koncernen äger 41,0 % av Tornator där övriga 59,0 % i huvudsak ägs av finska institutionella investerare. Stora Enso har långfristiga inköpskontrakt med Tornator-koncernen motsvarande ungefär 2 miljoner kubikmeter vedråvara per år till marknadspris. Under 2020 motsvarade inköp av 2 (2) miljoner kubikmeter ett värde av 73 (67) MEUR. Koncernen anskaffar virke till marknadspris från Kopparfors Fastigheter AB, ett dotterbolag som är helägt av Kopparfors Skogar AB, som i sin tur är helägt av FAM AB. 2020 uppgick inköpen från den närstående parten till 21 (6) MEUR och försäljningen av tjänster från Stora Enso till nämnda närstående part uppgick till 0 (4) MEUR. I slutet av 2020 hade koncernen 3 (1) MEUR i öppna skulder till och 0 (1) MEUR i öppna fordringar från den närstående parten. Stuveribolag Koncernen äger 34,4 % av aktierna i Steveco Oy, ett finskt företag som tillhandahåller stuveritjänster. Övriga aktieägare i Steveco är UPM-Kymmene, Finnlines, och Ahlström Capital. Stuveritjänsterna tillhandahålls av Steveco till marknadspris och uppgick under 2020 till 23 MEUR (25 MEUR). 103 Not 32 Resultat per aktie Redovisningsprinciper Resultat per aktie, hänförligt till aktieägarna i moderbolaget, beräknas genom att nettoresultatet hänförligt till aktieägarna delas med det viktade genomsnittliga antalet utgivna stamaktier under året, exklusive stamaktier som köpts av koncernen och som innehas som egna aktier. Resultat per aktie efter full utspädning beräknas genom justering av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier plus utspädningseffekten av alla potentiella stamaktiers utspädning, till exempel aktier från aktierelaterade ersättningar. Resultat per aktie Räkenskapsår 2020 2019 Periodens nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR 626 880 Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR 1 625 1 113 Viktat genomsnittligt antal A- och R-aktier 788 619 987 788 619 987 Viktat genomsnittligt antal aktietilldelningar 561 769 912 677 Viktat antal aktier efter full utspädning 789 181 756 789 532 664 Resultat per aktie, EUR 0,79 1,12 Resultat per aktie efter full utspädning, EUR 0,79 1,12 Totala redovisade intäkter och kostnader per aktie, EUR 2,06 1,41 104 Moderbolagets bokslut Moderbolagets resultaträkning Räkenskapsår MEUR Not 2020 2019 Omsättning 2 2 190 2 641 Förändring av lager av färdiga varor och produkter under tillverkning +/- 1 -15 Produktion för eget bruk 1 1 Övriga rörelseintäkter 3 187 191 Material och tjänster 4 -1 587 -1 899 Personalkostnader 5 -217 -229 Avskrivningar och nedskrivningar 6 -127 -118 Övriga rörelsekostnader 7 -442 -478 2 185 2 546 Rörelseresultat 5 95 Finansnetto 9 356 189 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 360 284 Bokslutsdispositioner 10 146 -53 Inkomstskatt 11 -1 0 Periodens nettoresultat 506 230 Moderbolagets balansräkning Per 31 december MEUR Not 2020 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 13 60 79 Materiella tillgångar 13 876 883 Investeringar 14 8 275 7 934 Anläggningstillgångar, totalt 9 211 8 897 Omsättningstillgångar Varulager 15 310 295 Kortfristiga fordringar 16 668 935 Värdepapper 17 1 275 276 Kassa och banktillgodohavanden 678 506 Omsättningstillgångar, totalt 2 930 2 012 Tillgångar, totalt 12 141 10 909 Eget kapital och skulder Eget kapital 18 Aktiekapital 1 342 1 342 Överkursfond 3 639 3 639 Verkligt värde-reserv -6 -10 Placerat fritt eget kapital 633 633 Balanserade vinstmedel 449 456 Periodens nettoresultat 506 230 Eget kapital, totalt 6 563 6 291 Ackumulerade bokslutsdispositioner 19 167 254 Obligatoriska avsättningar 20 23 28 Skulder Långfristiga skulder 22 2 915 2 195 Kortfristiga skulder 23 2 473 2 141 Skulder, totalt 5 387 4 336 Eget kapital och skulder, totalt 12 141 10 909 105 Moderbolagets kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Kassaflöde från den löpande verksamheten Periodens nettoresultat 506 230 Justeringar och återföring av icke kassaflödespåverkande poster: Skatter 1 0 Bokslutsdispositioner -146 53 Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 127 118 Orealiserade valutakursvinster/-förluster -38 57 Övriga icke kassaflödespåverkande poster -2 0 Finansnetto -356 -189 Förändring i rörelsekapital: Ökning (+)/minskning (-) i kortfristiga icke räntebärande fordringar 18 96 Ökning (-)/minskning (+) i varulager -14 31 Ökning (+)/minskning (-) i kortfristiga icke räntebärande skulder 14 -94 Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt 110 303 Erhållen ränta i den löpande verksamheten 41 30 Betald ränta i den löpande verksamheten -66 -73 Erhållen utdelning i den löpande verksamheten 370 267 Övriga finansiella poster, netto 13 8 Betalda skatter -2 -2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 466 533 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -102 -155 Realisationsvinster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 1 3 Investeringar i aktier i dotterbolag och övriga kapitaltillskott -262 -2 Inkomster från avyttring av aktier i dotterbolag och övrig återbetalning av kapital 16 7 Inkomster från avyttring av övriga investeringar 1 2 Betalningar av långfristiga lånefordringar -500 -843 Inkomster från långfristiga lånefordringar 803 371 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -43 -617 Kassaflöde från finansieringsverksamhet Inbetalningar vid emission av nya långfristiga lån 1 040 801 Inbetalningar vid utfärdande av nya långfristiga lån -340 -101 Inbetalningar vid emission av nya kortfristiga lån 892 733 Inbetalningar vid utfärdande av nya kortfristiga lån -640 -1 042 Betald utdelning -223 -394 Erhållna koncernbidrag 1 0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 729 -3 Nettoförändring i kassa- och banktillgodohavanden 1 153 -87 Omräkningsdifferenser 19 0 Kassa och banktillgodohavanden vid årets början 782 868 Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut 1 953 782 Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut inkluderar: Värdepapper 1 275 276 Kassabehållning och banktillgodohavanden 678 506 Kassa och banktillgodohavanden, totalt 1 953 782 106 Noter till moderbolagets bokslut Not 1 Redovisningsprinciper Stora Enso Oyj:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen och övriga gällande lagar och regler som berör bokslut i Finland. Derivatinstrument Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att använda finansiella instrument för att hantera dessa risker och minska svängningar i resultatet. De stora riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, finansieringsrisk och råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer och energi. Moderbolaget hanterar dessa risker centralt för koncernen. Koncernens principer för riskhantering behandlas närmare i Not 24 Hantering av finansiell risk i koncernens årsredovisning. Derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Derivatinstrument med externa motparter som redovisas som säkringsinstrument redovisas till verkligt värde under finansiella tillgångar och skulder via resultaträkningen på samma sätt som moderbolagets derivatinstrument där motparten är andra koncernbolag. Moderbolagets derivatinstrument som används för att säkra moderbolagets eget kassaflöde värderas till verkligt värde, och förändringen i verkligt värde (effektiv del) redovisas enligt principerna för säkringsredovisning i verkligt värde-reserven direkt i eget kapital i balansräkningen, medan den icke effektiva delen redovisas i moderbolagets resultaträkning. Det verkliga värdet av derivat som inte ingår i säkringsredovisningen anges direkt i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till derivat som används för att säkra ränterisken fördelas över derivatets löptid och används för att justera räntekostnaden för de säkrade lånen. Upplupen ränta på terminskontrakt fördelas över räkenskapsperioden. Optionspremier redovisas som förskottsbetalningar fram till optionernas förfallodag. Ytterligare information om värderingsprinciper, verkligt värde och förändringar i verkligt värde för derivat finns i Not 25. Pensioner Föreskriven säkring av pensioner hanteras av pensionsförsäkringsbolag utanför koncernen. Vissa anställda har tilläggspensionsavtal via livförsäkringsbolag utanför koncernen. Pensionsavsättningar fördelas i enlighet med prestationsbaserade löner för räkenskapsperioden. Immateriella och materiella tillgångar och avskrivningar Det redovisade värdet för immateriella och materiella tillgångar i balansräkningen består av anskaffningsvärde minus avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan för immateriella och materiella tillgångar baseras på tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna baseras på följande ekonomiska livslängd: Byggnader och konstruktioner 10–50 år Maskiner och utrustning för produktion 10–20 år Lättare maskiner och utrustning 3–5 år Immateriella rättigheter 3–20 år Inga avskrivningar redovisas för mark- och vattentillgångar. Varulager Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet bestäms enligt FIFU-metoden eller till ett vägt genomsnittsvärde av kostnaden. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar och övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. Leasing Leasingavgifter redovisas under övriga rörelsekostnader. Information om kvarvarande leasingavgifter under leasingavtal finns i Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser. Kostnader för forskning och utveckling Kostnader för forskning och utveckling redovisas som en kostnad för räkenskapsperioden. Inkomstskatt Skattekostnaden i resultaträkningen innefattar inkomstskatt som baseras på beskattningsbar vinst för räkenskapsperioden samt justeringar för tidigare perioder. Moderbolaget redovisar inga fordringar eller skulder, exklusive derivat, för uppskjuten skatt i sitt bokslut. Fordringar och skulder för uppskjuten skatt som kan redovisas i balansräkningen visas i Not 21. 107 Obligatoriska avsättningar Framtida kostnader och förluster som företaget tagit på sig eller är förpliktigat att ta på sig, och som inte längre genererar motsvarande intäkter, redovisas utifrån kostnadsslag i resultaträkningen och under obligatoriska avsättningar i balansräkningen. Utsläppsrätter Under 2020 tilldelades företaget utsläppsrätter motsvarande 0,5 miljoner ton enligt EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätter redovisas som en nettokostnad, vilket innebär att skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de erhållna utsläppsrätterna redovisas i resultaträkningen om de faktiska utsläppen är större än de erhållna utsläppsrätterna. Under räkenskapsperioden gjordes utsläpp på 0,4 miljoner ton. Utsläppsrätter som köpts under räkenskapsperioden redovisas under övriga rörelsekostnader och utsläppsrätter som sålts under perioden redovisas under övriga rörelseintäkter. I slutet av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för utsläppsrätterna 32,54 EUR per ton. Jämförbarhet med tidigare perioder Den 1 januari 2020 slog Stora Enso samman sin verksamhet för wellpappråvara med divisionen Consumer Board. Därmed får divisionen det nya namnet Packaging Materials. Stora Enso har också skapat den nya divisionen Forest. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Jämförelsetalen i Not 2 har omräknats. Not 2 Omsättning per division och marknad Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Per division Packaging Materials 1 319 1 476 Packaging Solutions 4 1 Biomaterials 140 231 Forest 667 846 Other 60 87 Totalt 2 190 2 641 Per region Finland 978 1 258 Övriga Europa 814 925 Nord- och Sydamerika 119 121 Asien och Oceanien 209 263 Afrika 25 29 Övriga 43 45 Totalt 2 190 2 641 Not 3 Övriga rörelseintäkter Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Hyra och liknande 4 4 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 1 2 Försäkringsersättning 0 2 Produktions- och underhållstjänster 2 4 Subventioner, bidrag och liknande 1 2 Administrativa tjänster 145 141 Inkomster från försäljning av utsläppsrätter 16 17 Övriga rörelseintäkter 18 20 Totalt 187 191 Not 4 Material och tjänster Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Råvaror och förnödenheter Periodens inköp 1 113 1 376 Förändring i lager +/- 8 15 Externa tjänster 466 508 Material och tjänster, totalt 1 587 1 899 108 Not 5 Personalkostnader och medelantal anställda Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Löner och ersättningar 184 189 Arbetsgivaravgifter Pensioner 27 33 Övriga personalkostnader 6 6 Totalt 217 229 Ersättningar till vd och styrelse Information om ersättningar till vd och styrelse finns i Not 7 till koncernens årsredovisning. Pensionsåtaganden för vd Information om pensionsåtaganden för vd finns i Not 7 till koncernens årsredovisning. Lån till ledande befattningshavare Det fanns inga fordringar för lån till ledande befattningshavare. Medelantal anställda 2020 2019 Medelantal anställda under räkenskapsperioden 2 827 3 021 Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Avskrivningar enligt plan 118 115 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 9 3 Totalt 127 118 Avskrivningar ingår i det redovisade värdet för varje post i balansräkningen under immateriella och materiella tillgångar. Not 7 Övriga rörelsekostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Varutransporter 135 149 Försäljningskomissioner 34 41 Hyreskostnader 15 13 Administration och kontorstjänster 202 209 Försäkringspremier 8 7 Övriga personalkostnader 10 20 PR 3 3 Utgifter för utsläppsrätter 16 18 Övriga rörelsekostnader 12 15 Fusuinsförlust 5 Totalt 442 478 Not 8 Arvoden till revisorer Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Revisionsarvode 1 1 Totalt 1 1 109 Not 9 Finansiella intäkter och kostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Utdelningar Från koncernbolag 358 253 Från intressebolag 12 14 Totalt 370 267 Ränteintäkter från långfristiga investeringar Från koncernbolag 37 35 Totalt 37 35 Övriga ränteintäkter och financiella intäkter Från koncernbolag 6 1 Från övriga 12 13 Totalt 18 15 Finansiella intäkter, totalt 426 317 Ränta och andra finansiella kostnader Till koncernbolag 0 -1 Övriga finansiella kostnader -71 -111 Totalt -71 -112 Nedskrivning av investeringar Nedskrivning av investeringar i anläggningstillgångar 1 -17 Finansiella kostnader, totalt -70 -129 Finansiella intäkter och kostnader, totalt 356 189 I posterna för ränta och finansiella intäkter/kostnader ingår valutakursvinster/förluster 24 -27 Not 10 Bokslutsdispositioner Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar 87 -54 Mottagna koncernbidrag 59 1 Bokslutsdispositioner, totalt 146 -53 Not 11 Inkomstskatt Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Periodens skatt för huvudsaklig verksamhet -1 0 Inkomstskatt, totalt -1 0 110 Not 12 Miljökostnader Räkenskapsår MEUR 2020 2019 Material och tjänster 33 35 Personalkostnader 2 2 Avskrivningar och nedskrivningar 11 10 Totalt 46 48 Luftrenande åtgärder 11 12 Behandling av spillvatten 20 22 Avfallshantering 9 10 Mark- och grundvattenskydd 1 0 Övriga miljöskyddande åtgärder 4 3 Totalt 46 48 Not 13 Immateriella och materiella tillgångar Immateriella tillgångar MEUR Immateriella rättigheter Övriga långfristiga investeringar Förskottsbetalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 176 11 18 206 Ökningar 1 0 5 6 Minskningar -18 -2 0 -19 Omklassificering 14 2 -16 0 Anskaffningsvärde per 31 december 174 12 7 193 Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari -118 -9 0 -127 Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar 18 2 0 19 Periodens avskrivningar -15 -2 0 -16 Nedskrivningar -9 0 0 -9 Ackumulerade avskrivningar 31 december -125 -8 0 -133 Bokfört värde per 31 december 2020 49 3 7 60 Bokfört värde per 31 december 2019 58 3 18 79 Materiella tillgångar MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts-betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 18 524 2 455 177 49 3 223 Ökningar 0 8 37 1 49 95 Minskningar 0 -10 -41 -15 0 -66 Omklassificering 0 9 25 1 -34 0 Anskaffningsvärde per 31 december 18 530 2 476 163 63 3 251 Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari 0 -368 -1 811 -162 0 -2 341 Ackumulerade avskrivningar, minskningar och omklassificeringar 0 10 41 15 0 66 Periodens avskrivningar 0 -13 -86 -3 0 -102 Periodens nedskrivningar 0 0 0 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar 31 december 0 -372 -1 856 -150 0 -2 377 Värdeökning per 1 januari 2 0 0 0 0 2 Värdeökning per 31 december 2 0 0 0 0 2 Bokfört värde per 31 december 2020 20 159 620 13 63 876 Bokfört värde per 31 december 2019 20 156 644 15 49 883 Produktionsanläggningar och utrustning Bokfört värde per 31 december 2020 601 Bokfört värde per 31 december 2019 623 Materiella tillgångar inkluderar kapitaliserad ränta, totalt 2 MEUR (2 MEUR 2019) 111 Förskottsbetalningar och pågående förvärv MEUR Immateriella tillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 18 0 48 1 67 Ökningar 5 0 49 0 54 Omklassificering -16 0 -33 -1 -51 Anskaffningsvärde per 31 december 7 0 63 0 71 Aktiverade miljöutgifter Materiella tillgångar 31.12.2020 MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts-betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 4 21 57 6 0 87 Ökningar 0 7 2 0 3 13 Av- och nedskrivningar 0 -2 -8 -1 0 -11 Anskaffningsvärde per 31 december 2020 4 26 51 5 3 89 Luftrenande åtgärder 1 10 36 0 3 49 Behandling av spillvatten 3 2 13 1 1 20 Avfallshantering 0 1 1 2 0 4 Mark- och grundsvattenskydd 0 14 0 1 0 15 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder 0 0 0 1 0 1 4 26 51 5 3 89 31.12.2019 MEUR Mark- och vattentillgångar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskotts-betalningar och pågående förvärv Totalt Anskaffningsvärde per 1 januari 4 14 58 6 0 83 Ökningar 0 9 6 1 0 15 Av- och nedskrivningar 0 -1 -7 -2 0 -10 Anskaffningsvärde per 31 december 2019 4 21 57 6 0 87 Luftrenande åtgärder 0 9 40 1 0 50 Behandling av spillvatten 4 2 15 1 0 22 Avfallshantering 0 2 1 3 0 5 Mark- och grundsvattenskydd 0 8 0 1 0 8 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder 0 0 0 1 0 1 4 21 57 6 0 87 Under 2020 och 2019 betalades inga miljöböter, avgifter eller kompensationer, och inga subventioner eller bidrag för miljöskydd togs emot. 112 Not 14 Långfristiga investeringar i aktier och lånefordringar MEUR Aktier i koncernbolag Låne-fordringar på koncernbolag Aktier i intressebolag Låne-fordringar på intressebolag Övriga aktier Övriga fordringar Investeringar, totalt Anskaffningsvärde 1 januari 6 231 1 455 37 2 180 68 7 973 Ökningar 272 891 0 0 0 51 1 215 Minskningar -31 -826 0 0 0 -17 -874 Anskaffningsvärde per 31 december 6 473 1 520 37 2 180 103 8 314 Nedskrivningar per 1 januari -38 0 0 0 -1 0 -39 Nedskrivningar 31 december -38 0 0 0 -1 0 -39 Bokfört värde per 31 december 2020 6 435 1 520 37 2 178 103 8 275 Bokfört värde per 31 december 2019 6 193 1 455 37 2 178 68 7 934 Not 15 Varulager Per 31 december MEUR 2020 2019 Råvaror och förnödenheter 145 154 Varor under tillverkning 6 7 Färdiga varor 123 121 Övriga varulager 35 13 Totalt 310 295 Not 16 Kortfristiga fordringar Per 31 december MEUR 2020 2019 Kortfristiga lånefordringar Fordringar på koncernbolag Lånefordringar 240 583 Fordringar råvaruderivat 4 5 Räntefordringar 20 28 Totalt 263 615 Fordringar från andra Lånefordringar 0 3 Fordringar råvaruderivat 6 1 Övriga fordringar 52 15 Räntefordringar 6 4 Totalt 64 22 Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt 327 637 Kortfristiga icke räntebärande fordringar Fordringar på koncernbolag Kundfordringar 100 103 Övriga fordringar 60 1 Fordringar råveruderivat 2 1 Totalt 162 104 Övriga Kundfordringar 119 142 Uppskjutna skattefordringar 3 2 Övriga fordringar 24 21 Upplupna intäkter 32 28 Totalt 178 194 Stora Enso kan teckna factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs och likvida medel kommer in snabbare. Det nominella resultatet av sådana avtal innebär att fordringar till ett värde av 32,4 MEUR (51,4 MEUR 2019) helt tagits bort från balansräkningen. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt på grund av factoringavtalens natur och riskfördelning. 113 Per 31 december MEUR 2020 2019 Kortfristiga icke räntebärande fordringar, totalt 341 298 Kortfristiga fordringar, totalt 668 935 Större upplupna intäkter Skattefordringar och liknande 14 15 Betalda förskott 7 5 Övriga upplupna intäkter 11 9 Totalt 33 28 Not 17 Värdepapper Per 31 december MEUR 2020 2019 Från koncernbolag 442 86 Från övriga 833 190 Totalt 1 275 276 Not 18 Eget kapital Per 31 december EUR million 2020 2019 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 januari 1 342 1 342 Aktiekapital 31 december 1 342 1 342 Överkursfond 1 januari 3 639 3 639 Överkursfond 31 december 3 639 3 639 Verkligt värde-reserv 1 januari -10 -10 Ökning (-)/minskning (+) 4 0 Verkligt värde-reserv 31 december -6 -10 Bundet eget kapital, totalt 4 975 4 971 Förändring av aktiekapital mellan A-aktier och R-aktier specificeras i not 18 Eget kapital till koncernens årsredovisning. Fritt eget kapital Investerat fritt eget kapital 1 januari 633 633 Investerat fritt eget kapital 31 december 633 633 Balanserade vinstmedel 1 januari 686 850 Utdelning -237 -394 Balancerade vinstmedel 31 december 449 456 Periodens nettoresultat 506 230 Fritt eget kapital, totalt 1 588 1 319 Eget kapital, totalt 6 563 6 291 Beräkning av utdelningsbart eget kapital 31 december Verkligt värde-reserv 31 december -6 -10 Investerat fritt eget kapital 31 december 633 633 Balanserade vinstmedel 31 december 449 456 Periodens nettoresultat 506 230 Totalt 1 582 1 310 114 Not 19 Ackumulerade bokslutsdispositioner Per 31 december MEUR 2020 2019 Avskrivningsdifferens Immateriella rättigheter 2 2 Övriga långfristiga investeringar -1 -1 Byggnader och konstruktioner 26 25 Maskiner och inventarier 141 227 Övriga materiella tillgångar 0 1 Totalt 167 254 Not 20 Obligatoriska avsättningar Per 31 december MEUR 2020 2019 Avsättning för omstruktureringar 3 3 Miljöavsättningar 14 21 Övriga avsättningar 4 4 Totalt 22 28 Not 21 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar Per 31 december MEUR 2020 2019 Uppskjuten skatteskuld för avskrivningsdifferens -18 -35 Uppskjuten skattefordran för derivat 3 2 Uppskjuten skattefordran för förlust 32 61 Uppskjuten skattefordran för avsättningar 4 5 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på grund av övriga temporära skillnader -9 -9 Uppskjutna skattefordringar, totalt 12 24 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar exklusive derivat som inte ingår i balansräkningen. Not 22 Långfristiga skulder Per 31 december MEUR 2020 2019 Långfristiga skulder Obligationer 2 497 1 983 Lån från kreditinsttitut 416 212 Övriga långfristiga skulder till koncernbolag 2 0 Totalt 2 915 2 195 Skulder som förfaller om mer än fem år Obligationer 1 462 1 109 Totalt 1 462 1 109 Obligationer specificeras i not 26 Räntebärande skulder till koncernens årsredovisning. 115 Not 23 Kortfristiga skulder Per 31 december MEUR 2020 2019 Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till koncernbolag Övriga lån 1 491 1 329 Skulder från råvaruderivat 6 1 Totalt 1 497 1 330 Skulder till andra Övriga lån 180 255 Skulder från råvaruderivat 4 5 Förfallen ränta 28 22 Obligationer 299 0 Lån från kreditinstitut 3 99 Totalt 514 381 Kortfristiga räntebärande skulder, totalt 2 011 1 712 Kortfristiga icke räntebärande skulder Skulder till koncernbolag Leverantörsskulder 71 89 Skulder från råvaruderivat 1 1 Upplupna skulder och förutbetalda intäkter 1 1 Totalt 73 92 Skulder till intressebolag Leverantörsskulder 40 37 Totalt 40 37 Skulder till andra Mottagna förskott 3 1 Leverantörsskulder 244 208 Övriga lån 30 14 Upplupna skulder och forutbetalda intäkter 72 77 Totalt 349 301 Kortfristiga icke räntebärande skulder, totalt 462 429 Kortfristiga skulder, totalt 2 473 2 141 Större upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna lönekostnader och semesterlöneskulder 41 46 Årliga rabatter 17 17 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 15 Totalt 73 79 116 Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser Per 31 december MEUR 2020 2019 För koncernbolags skulder Garantier 1 096 1 291 För samägda bolags skulder Garantier 123 212 För koncernbolags räkning Garantier 2 4 För andras räkning Garantier 36 0 Övriga ställda panter, egna Leasingavtal, inom 12 månader 8 7 Leasingavtal, efter 12 månader 7 10 Inteckningar 0 2 Leasingavtal 6 6 Övriga ställda panter 12 1 Totalt 1 289 1 533 Inteckningar 0 2 Garantier 1 221 1 507 Leasingavtal 15 17 Leasingavtal 6 6 Övriga ställda panter 47 1 Totalt 1 289 1 533 Ansvarsförbindelser Stora Enso Oyj har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder. Åtgärderna har bland annat inneburit avyttring av verksamheter och produktionsenheter och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risk för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser som inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har gjorts för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och där uppfyllandet bedöms som sannolikt. Stora Enso Oyj är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som främst rör krav som har rests i kommersiella sammanhang. Företagsledningen anser inte att sådana processer i sin helhet, före eventuella försäkringsersättningar, skulle ha någon betydande inverkan på företagets finansiella ställning eller på vinsten från den löpande verksamheten. Några av de mest betydande rättsprocesserna beskrivs i Not 29 till koncernredovisningen. Not 25 Finansiella instrument Värdering av derivat Det verkliga värdet definieras som det belopp till vilket ett derivatinstrument skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana instrument bestäms enligt följande kriterier: •Det verkliga värdet för valutaterminskontrakt beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen. •Det verkliga värdet för valutaoptioner beräknas med prissättningsmodeller för gemensamma optioner med hjälp av marknadsnivåer för balansdagen. •Det verkliga värdet för råvaruderivat beräknas med hjälp av noterade priser på olika marknadsplatser eller med andra tillförlitliga marknadskällor. •Verkligt värde för ränteswappar beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys. Verkligt värde-hierarkin Stora Enso använder följande hierarki för att fastställa och visa verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsmetod: •Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder •Nivå 2: andra metoder med vilka alla indata som har en betydande inverkan på det redovisade värdet går att observera, antingen direkt eller indirekt •Nivå 3: metoder som använder indata som har en betydande inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade på observerbara marknadsdata. Moderbolagets derivat kategoriseras som nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. 117 Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument Per 31 december 2020 MEUR Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag Valutaterminskontrakt 1 861 40 -34 5 Valutaoptioner 1 200 15 -12 2 Råvarukontrakt 84 12 -12 0 Ränteswappar 673 0 -17 -17 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaterminskontrakt 570 6 -3 4 Totalt 4 387 72 -78 -5 varav mot dotterbolag 1 638 7 -53 -46 varav mot externa parter 2 749 65 -24 40 Per 31 december 2019 MEUR Nominellt värde Positivt verkligt värde Negativt verkligt värde Verkligt värde, netto Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda bolag Valutaterminskontrakt 1 401 13 -14 -1 Valutaoptioner 2 697 16 -17 -1 Råvarukontrakt 133 6 -6 0 Ränteswappar 533 0 -12 -11 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaterminskontrakt 364 3 -1 2 Totalt 5 127 38 -49 -11 varav mot dotterbolag 1 968 19 -15 4 varav mot externa parter 3 159 19 -34 -15 Verkligt värde-reserv Moderbolagets nettovärde av orealiserade förluster från kassaflödessäkring i verkligt värde-reserven uppgick till 5,8 MEUR, vilket var relaterat till valuta- och räntederivat. Valuta- och räntederivat inkluderar även en vinst på 0,1 MEUR som rör optionernas tidsaspekt. De orealiserade förlusterna redovisas i resultaträkningen på säkringarnas respektive förfallodagar. Det längsta säkringskontraktet förfaller 2027. Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2021. Säkringarnas ineffektiva andel redovisas som justering av intäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på vad som säkrats. Under 2020 fanns det inga ineffektiva säkringar i resultaträkningen. De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av betalningsflöden avseende råvaror och räntor. Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat Per 31 december MEUR 2020 2019 Kassaflödessäkringar Valutasäkringar -1 -13 Råvarusäkringar -1 -1 Totalt -3 -14 Justering av omsättning -1 -13 Justering av kostnad för material och tjänster -1 -1 Poster från verkligt värde-reserven som realiserats och redovisas i resultaträkningen -3 -14 Nettoresultat av kassaflödessäkringar -3 -14 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaderivat 3 0 Nettoresultat av derivat som inte kan redovisas som säkringar 3 0 Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat, netto 1 -14 118 Vinst och förlust av säkringar i finansiella intäkter och kostnader Per 31 december MEUR 2020 2019 Derivat som inte kan redovisas som säkringar Valutaderivat 8 -14 Nettoresultat av finansiella poster 8 -14 Känslighetsanalys av valutaderivat för en förstärkning av euron 31 december 2020 MEUR SEK USD GBP Valutaförändring mot euron -5,0 % -5,0 % -5,0 % Valutaderivat för kassaflödessäkring för de kommande 12 månaderna i EUR 0 171 11 Beräknad effekt på verkligt värde-reserv i EUR 0 7 0 Känslighetsanalys av råvaruderivat för prisrisk Det finns inga utestående valutasäkringar i moderbolagets kassaflödet på balansdagen. Mer detaljerad information om de finansiella instrumenten redovisas i Not 24 Hantering av finansiell risk, Not 25 Verkligt värde och Not 27 Derivat i koncernredovisningen. Not 26 Transaktioner med närstående parter 31 december MEUR 2020 2019 Transaktioner med intressebolag och samägda bolag Inköp av råvaror och förnödenheter under året 9 10 Långfristiga lånefordringar vid årets slut 2 2 Leverantörsskulder vid årets slut 40 37 Principerna för transaktioner med närstående parter behandlas närmare i not 31 Transaktioner med närstående parter till koncernens årsredovisning. 119 Undertecknande av bokslut Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2020. Moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Helsingfors, 28 januari 2021 Jorma Eloranta Hans Stråberg Styrelseordförande Vice styrelseordförande Håkan Buskhe Elisabeth Fleuriot Hock Goh Mikko Helander Christiane Kuehne Antti Mäkinen Richard Nilsson Annica Bresky VD och koncernchef 120 STORA ENSO OYJ Revisorernas yttrande Vår revisionsberättelse har avgivts i dag. Helsingfors den 9 februari 2021 PricewaterhouseCoopers Oy Revisionssammanslutning Samuli Perälä CGR 121

AI Terminal

More from Stora Enso Oyj

Talk to a Data Expert