AI Terminal

MODULE: AI_ANALYST
Interactive Q&A, Risk Assessment, Summarization
MODULE: DATA_EXTRACT
Excel Export, XBRL Parsing, Table Digitization
MODULE: PEER_COMP
Sector Benchmarking, Sentiment Analysis
SYSTEM ACCESS LOCKED
Authenticate / Register Log In

Lindex Group

Annual Report Feb 24, 2014

3292_10-k-afs_2014-02-24_b9bac626-ad7f-4b03-b3b2-d5bc009c584d.pdf

Annual Report

Open in Viewer

Opens in native device viewer

STOCKMANN Oyj Abp

BOKSLUT 31.12.2013

BOKSLUT 31.12.2013

sidan
Styrelsens verksamhetsberättelse 1
Aktier och aktiekapital 8
Nyckeltal 10
Koncernens resultaträkning 13
Koncernbalansräkning 14
Koncernens kassaflödesanalys 15
Kalkyl över förändringar i eget kapital 16
Principer för uppgörande av koncernbokslut ,
noter till koncernens bokslut
17
Moderbolagets resultaträkning 55
Moderbolagets balansräkning 56
Moderbolagets kassaflödesanalys 58
Noter till moderbolagets bokslut 59
Aktier och andelar 67
Förslag till disposition
av moderbolagets
vinst
68

Styrelsens verksamhetsberättelse

Stockmannkoncernens omsättning uppgick till 2 037,1 miljoner euro (2 116,4 miljoner euro) år 2013. Omsättningen, exklusive de avslutade franchiseverksamheterna, minskade med 2,3 procent. Rörelsevinst var 54,4 miljoner euro (87,3 miljoner euro). Räkenskapsperiodens resultat var 48,4 miljoner euro (53,6 miljoner euro). Resultatet per aktie var 0,67 euro (0,74 euro), vilket innehåller en skatteåterbäring på 0,37 euro. Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman en dividend på 0,40 per aktie.

1

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

Marknadsläget var svagt under år 2013, speciellt i Finland där BNP-tillväxten stagnerade, konsumentförtroendet försvagades och köpkraften minskade. Den finländska modemarknaden minskade med 4,9 procent under år 2013 (TMA-index). I Sverige förbättrades verksamhetsmiljön något under sommaren och återigen vid slutet av året. Modemarknaden minskade med 0,4 procent för helåret (Stilindex). I Ryssland saktade BNP-utvecklingen av och rubeln försvagades över 10 procent mot euron under andra halvåret. Detaljhandelsmarknaden i Baltikum var relativt stabil under år 2013.

Stockmannkoncernens omsättning för räkenskapsåret uppgick till 2 037,1 miljoner euro (2012: 2 116,4 miljoner euro). Omsättningen, exklusive de avslutade franchiseverksamheterna, minskade med 2,3 procent. Inklusive de avslutade franchiseverksamheterna minskade omsättningen med 3,7 procent. Omsättningen minskade i båda affärsenheterna, även om Lindex omsättning inom modekedjorna-affärsenheten förbättrades inom samtliga av dess marknader förutom Finland.

Omsättningen i Finland uppgick till 983,2 miljoner euro (1 048,2 miljoner euro). Omsättningen, exklusive den avslutade Zara-franchiseverksamheten, minskade med 4,5 procent. Omsättningen i övriga länder uppgick till 1 053,9 miljoner euro (1 068,2 miljoner euro). Exklusive den avslutade Bestseller-franchiseverksamheten ökade omsättningen utanför Finland med 0,3 procent. Den norska kronan och den ryska rubeln försvagades, medan den svenska kronan låg i nivå med föregående år. Om jämförbara valutakurser används ökade koncernens omsättning i utlandet, exklusive franchise, med 2,2 procent. Detta utgjorde 51,7 procent (50,5 procent) av totalomsättningen.

Det fanns inga övriga rörelseintäkter under år 2013. Under år 2012 uppgick övriga rörelseintäkter till 0,6 miljoner euro.

Koncernens bruttovinst för räkenskapsåret minskade med 57,1 miljoner euro till 990,1 miljoner euro (1 047,2 miljoner euro). Bruttomarginalen var 48,6 procent (49,5 procent). Bruttomarginalen ökade något i modekedjorna och minskade i varuhusgruppen. Rörelsekostnaderna minskade med 2,8 procent eller 24,6 miljoner euro till 861,4 miljoner euro (886,0 miljoner euro). Kostnaderna minskade tydligt i varuhusgruppen på grund av kostnadsinbesparingsprogrammet och de avslutade franchiseverksamheterna, men ökade i modekedjorna. Rörelsekostnadernas andel av omsättningen var 42,3 procent (41,9 procent). Avskrivningarna uppgick till 74,4 miljoner euro (74,5 miljoner euro).

Koncernens rörelsevinst för räkenskapsåret minskade med 33,0 miljoner euro till 54,4 miljoner euro (87,3 miljoner euro). Lindex förbättrade rörelsevinsten medan rörelseresultatet för både varuhusgruppen och Seppälä var betydligt svagare än år 2012. Rörelsevinsten minskade speciellt i Finland och Ryssland, men ökade i marknadsområdet Sverige och Norge.

Lindex erhöll en gottgörelse från de svenska skattemyndigheterna på 26,3 miljoner euro, varav 21,8 miljoner euro i skatt och 3,1 miljoner euro i räntor och 1,0 miljoner euro i skatt och 0,4 miljoner euro i räntor från de tyska skattemyndigheterna. Skatteåterbäringen var en konsekvens av de svenska och tyska skattemyndigheternas tidigare beslut att avlägsna Lindexkoncernens dubbelbeskattning för skatteåren 1999- 2005. Återbetalningen bokfördes i resultaträkningen för det tredje kvartalet och i kassaflödesanalysen för det fjärde kvartalet.

Nettofinansieringskostnaderna för räkenskapsåret minskade med 4,8 miljoner euro till 27,6 miljoner euro (32,4 miljoner euro). Minskningen beror främst på ränteintäkter till följd av Lindex skatteåterbäring. Valutakursförluster av engångskaraktär uppgick till 1,5 miljoner euro (2012: vinst 0,6 miljoner).

Vinst före skatt för räkenskapsåret var 26,8 miljoner euro (54,9 miljoner euro). Inkomstskatterna uppgick till 6,2 miljoner euro (7,0 miljoner euro). En kredit om 22,8 miljoner euro bokfördes på Lindex skatteåterbäring. En minskning av den latenta skatteskulden minskade också skatterna eftersom en sänkt bolagsskattesats infördes i Finland den 1 januari 2014. Totalt uppgick skatterna för året till -21,6 miljoner euro (1,4 miljoner euro). Årets vinst uppgick till 48,4 miljoner euro (53,6 miljoner euro).

Resultatet per aktie för räkenskapsåret uppgick till 0,67 euro (0,74 euro) och, utspätt med aktieoptioner, till 0,67 euro (0,74 euro). Lindex skatteåterbäring, som ingår i resultatet, var 0,37 euro per aktie. Eget kapital per aktie uppgick till 12,42 euro (12,40 euro).

OMSÄTTNING OCH RESULTAT PER AFFÄRSENHET

Varuhusgruppen

Varuhusgruppens helårsomsättning var 1 232,6 miljoner euro (1 302,7 miljoner euro). Exklusive den avslutade franchiseverksamheten minskade omsättningen med 3,1 procent.

Omsättningen i Finland uppgick till 833,5 miljoner euro (881,2 miljoner euro) under år 2013. Omsättningen, exklusive Zara-franchiseverksamheten, minskade med 3,3 procent. Omsättningen minskade i samtliga varuhus, särskilt i Tammerfors, Östra centrum och Hagalund, på grund av bygg- och renoveringsarbeten. Stockmanns nätbutik fördubblade nästan sin omsättning. Detta utgjorde 5 procent av omsättningen för varuhusgruppen i Finland för de produktkategorier som såldes på nätet. Hobby Halls omsättning minskade på grund av den utmanande elektronikmarknaden.

Omsättningen för den internationella verksamheten uppgick till 399,1 miljoner euro (421,5 miljoner euro) och stod för 32,4 procent (32,4 procent) av affärsenhetens totala omsättning. Exklusive den avslutade Bestseller franchiseverksamheten minskade omsättningen i euro med 2,7 procent. Minskningen beror på den försvagade ryska rubeln. Om jämförbara valutakurser används ökade intäkterna med 1,8 procent och särskilt i S:t Petersburg och Jekaterinburg.

Omsättningen i Baltikum minskade med 2,3 procent och uppgick till 96,5 miljoner euro (98,8 miljoner euro). I Ryssland minskade omsättningen exklusive franchise med 2,9 procent till 302,6 miljoner euro (311,5 miljoner euro, exklusive Bestseller-franchise på 11,2 miljoner euro). Omsättningen i rubel, exklusive franchise, ökade med 1,9 procent.

Bruttomarginalen för räkenskapsåret var 40,1 procent (41,9 procent). Minskningen berodde på prisdrivna kampanjer på alla marknader och den försvagade ryska rubeln. Rörelsevinsten minskade med 22,0 miljoner euro till 26,0 miljoner euro (48,0 miljoner euro). År 2012 bokförde Bestseller-franchiseverksamheten ett rörelseresultat om -7,3 miljoner euro. Rörelsevinsten var positiv på samtliga marknader. Rörelsekostnaderna minskade med 31,4 miljoner euro, främst på grund av kostnadsinbesparingsprogrammet och de avslutade franchiseverksamheterna, vars kostnader uppgick till 17,2 miljoner euro år 2012.

Modekedjorna

Modekedjornas omsättning för hela året minskade med 1,1 procent och uppgick till 805,2 miljoner euro (814,0 miljoner euro). Omsättningen minskade med 10,1 procent i Finland till 150,4 miljoner euro (167,3 miljoner euro), och ökade 1,2 procent i utlandet till 654,8 miljoner euro (646,7 miljoner euro). Omsättningen utanför Finland svarade för 81,3 procent (79,5 procent) av affärsenhetens totala omsättning.

Lindex omsättning för hela året uppgick till 688,0 miljoner euro (670,9 miljoner euro), dvs. en ökning på 2,5 procent jämfört med året innan. I lokala valutor ökade omsättningen med 3,5 procent, med tillväxt på alla marknader utom i Finland. Seppäläs omsättning minskade med 18,1 procent till 117,3 miljoner euro (143,1 miljoner euro), med minskning på samtliga marknader.

Modekedjornas bruttomarginal för år 2013 var 61,7 procent (61,5 procent). Lindex bruttomarginal förbättrades till 62,6 procent (62,3 procent). Seppäläs bruttomarginal var 56,4 procent (57,6 procent). Nedgången berodde på prisdrivna kampanjer.

Affärsenhetens rörelsevinst för hela året minskade med 11,4 miljoner euro till 38,6 miljoner euro (50,0 miljoner euro). Lindex hade en fortsatt god utveckling och en rörelsevinst på 52,9 miljoner euro (51,0 miljoner euro). Seppäläs rörelseresultat minskade signifikant till -14,4 miljoner euro (-1,0 miljoner euro). Resultatet minskade i alla länder till följd av svag försäljning, trots att rörelsekostnaderna minskade.

FINANSIERING OCH SYSSELSATT KAPITAL

Kontanter och likvida medel uppgick till 33,9 miljoner euro vid årets slut, jämfört med 36,1 miljoner euro föregående år. Affärsverksamhetens kassaflöde uppgick till 125,4 miljoner euro (123,7 miljoner euro) under räkenskapsperioden. Kassaflöde inkluderar Lindex skatteåterbetalning om 26,3 miljoner euro.

Nettodriftskapitalet exklusive likvida medel uppgick till 133,9 miljoner euro vid slutet av året, jämfört med 119,5 miljoner euro ett år tidigare. Inventarierna uppgick till 285,8 miljoner euro (281,4 miljoner euro). Lagernivån ökade i modekedjorna och var lägre än föregående år i varuhusgruppen.

De kortfristiga fordringarna uppgick till 120,9 (116,2 miljoner euro). Icke räntebärande skulder uppgick till 272,8 miljoner euro (278,1 miljoner euro).

De räntebärande skulderna uppgick vid utgången av året till 814,8 miljoner euro (848,5 miljoner euro), varav 469,4 miljoner euro (502,9 miljoner euro) var långfristiga skulder. Dessutom hade koncernen 393,4 miljoner euro i outnyttjade, långfristiga kommitterade lånelimiter. Huvudparten av de kortfristiga skulderna har förvärvats på företagscertifikatmarknaden.

Stockmann återfinansierade sina långsiktiga kreditfaciliteter i december 2013 genom att underteckna bilaterala avtal med sex banker om totalt 700 miljoner euro. Faciliteterna förfaller i februari 2019.

Soliditeten var vid utgången av året 43,8 procent (42,8 procent), och nettoskuldsättningsgraden var 87,3 procent (90,9 procent).

Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste 12 månaderna var 3,4 procent (5,1 procent). Koncernens sysselsatta kapital minskade med 35,5 miljoner euro och uppgick till 1 710,2 miljoner euro (1 742,5 miljoner euro) vid slutet av året.

DIVIDENDER

I enlighet med bolagsstämmans beslut år 2013 har en utdelning om 0,60 euro per aktie utbetalats för räkenskapsåret 2012, vilket totalt blev 43,1 miljoner euro.

Vid utgången av räkenskapsåret den 31 december 2013 uppgick de medel som finns tillgängliga för vinstutdelning på moderbolagets balansräkning till 394,2 miljoner euro, varav 15,2 miljoner euro var räkenskapsårets vinst. Styrelsen kommer att föreslå för den ordinarie bolagsstämman, som hålls den 18 mars 2014 att 0,40 euro utbetalas i dividend för räkenskapsåret 2013. Den föreslagna utdelningen är 59,5 procent av vinsten per aktie. Enligt detta förslag skulle totalt 28,8 miljoner euro utbetalas i dividend. I det fria egna kapitalet lämnas 365,4 miljoner euro.

KOSTNADSINBESPARINGSPROGRAM

I april lanserade Stockmann ett kostnadsinbesparingsprogram i hela organisationen. Målet var att minska de fasta driftskostnaderna i varuhusgruppen och modekedjorna med över 10 miljoner euro under år 2013. Målet överträffades. Stockmann introducerade också permitteringar under 12 arbetsdagar för de flesta anställda i Finland, med målet att uppnå ytterligare besparingar om cirka 7 miljoner euro fram till sommaren 2014. År 2013 uppnåddes 5 miljoner euro av sparmålet.

Varuhusgruppen genomgår också strukturella förändringar i syfte att förbättra kostnadsstrukturen på lång sikt. Förändringarna genomförs stegvis, och de verkställdes i marknadsföringsfunktionerna under hösten. Marknadsföringen nya verksamhetsmodell ledde till en minskning av 50 arbetsplatser i Finland. Målet är att uppnå årliga kostnadsbesparingar på cirka 4 miljoner euro, vilka delvis ska uppnås under år 2014 och till fullo under år 2015.

Planeringen av strukturella förändringar i varuhusgruppens butiksverksamhet och kundservicefunktioner inleddes också under år 2013. En plan för att öppna ett nytt distributionscenter för Finland och Baltikum tillkännagavs i januari 2014.

INVESTERINGAR

Investeringarna uppgick under verksamhetsåret till 56,8 miljoner euro (60,3 miljoner euro) vilket var lägre än avskrivningarna på 74,4 miljoner euro (74,5 miljoner euro).

Varuhusgruppens investeringar för räkenskapsåret uppgick till 26,9 miljoner euro (30,4 miljoner euro). Under år 2013 investerade affärsenheten 10,3 miljoner euro i ett projekt för att införa ett nytt ERP-affärssystem. Systemet implementerades i Ryssland och de baltiska länderna och i Akademiska Bokhandeln i Finland under år 2013. Fler implementeringar i Finland kommer att ske under år 2014.

Nya lokaler för Itis-varuhuset i Östra centrum, Helsingfors, öppnades i november 2013. Renoveringen finansierades huvudsakligen av hyresvärden. Utvidgningen av Tammerforsvaruhuset fortsatte. Projektet beräknas vara klart i slutet av år 2014. Outlet-butikerna i Vanda, Finland och i Tallinn, Estland ,en konceptbutik i S:t Petersburg, Ryssland och en Stockmann Beauty-kosmetikbutik i Finland stängdes under år 2013. Fyra Zara-franchisebutiker i Finland överflyttades till Inditex fr.o.m. den 1 mars 2013 då franchiseverksamheten avslutades.

Modekedjornas investeringar under räkenskapsåret uppgick till 24,7 miljoner euro (22,0 miljoner euro). Lindex öppnade 20 butiker och stängde 10 under 2013. Totalt fanns det 479 Lindexbutiker i 16 länder vid årets slut.

Seppälä öppnade en butik och stängde 12 butiker under år 2013, av vilka en butik stängdes i Ryssland under fjärde kvartalet. Totalt fanns det 209 Seppäläbutiker i fem länder vid slutet av år 2013. En del av investeringarna gick till implementeringen av Seppäläs nya affärs- och ekonomisystem, som togs i bruk den 1 oktober 2013 enligt Lindex model. Samtidigt ändrades Seppäläs juridiska struktur så att den motsvarar Lindex juridiska struktur.

Koncernens övriga investeringar uppgick till sammanlagt 5,4 miljoner euro (7,9 miljoner euro). Koncernens ekonomisystem ersätts successivt i samband med förnyelsen av varuhusgruppens ERP-system. Projektetfortgår under år 2014.

Butiksnätet

Stockmannkoncernen Totalt
31.12.2012
Nya
butiker 2013
Stängda
butiker 2013
Totalt
31.12.2013
Varuhus* 16 16
Stockmann Beauty-butiker 12 1 11
Varuhusgruppens övriga butiker
(Hobby Hall, outlet)
9 7 2
Lindexbutiker 469 20 10 479
varav franchisebutiker 30 9 4 35
varav egna butiker 439 11 6 444
Seppäläbutiker 220 1 12 209

* Akademiska Bokhandlarna är en del av varuhusen i Finland.

NYA PROJEKT

Investeringarna för år 2014 beräknas vara totalt ca 60 miljoner euro, vilket är lägre än de beräknade avskrivningarna på cirka 75 miljoner euro. Merparten kommer att användas för expansion och renoveringar av Lindex butiksnät, varuhusrenoveringar och förnyelse av IT-systemen.

Planeringen av Hagalundsvaruhuset kommer att fortsätta och tidsplanen är beroende av Esbos stadsplanering för området.

Lindex fortsätter sin expansion med ett tillskott på över 20 butiker (netto) under år 2014, inklusive franchisebutiker. Företaget har ingått ett franchisepartnerskap med Suning, ett stort detaljhandels- och fastighetsbolag, för att öppna en kedja av Lindex modebutiker i Kina. Lindex första butik kommer att öppnas i Shanghai i september 2014. Enligt avtalet har Suning som mål att etablera 100 Lindexbutiker i Kina mellan åren 2015 och 2018. Suning kommer också att introducera Lindex produkter på nätet i Kina.

Seppälä siktar på att stänga över 20 butiker i Ryssland under år 2014.

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Stockmann har två aktieserier. En A-aktie ger 10 röster och en B-aktie ger en röst. Aktierna har likvärdig rätt till utdelning. Det nominella värdet är 2,00 euro per aktie.

Styrelsen godkände i februari 2013 en aktieägares begäran om att få konvertera 31 798 A-aktier till B-aktier i enlighet med paragraf 3 i bolagsordningen. Konverteringen påverkade inte det totala antalet aktier, men röstetalet för aktierna minskade med 286 182. Konverteringarna av aktierna registrerades i handelsregistret den 1 mars 2013 och de konverterade aktierna noterades på Nasdaq OMX Helsingfors den 4 mars 2013.

Vid slutet av år 2013 hade Stockmann 30 595 765 A-aktier och 41 452 918 B-aktier, eller totalt 72 048 683 aktier. Röstetalet för aktierna var 347 410 568.

Aktiekapitalet förblev 144,1 miljoner euro år 2013. Marknadsvärdet vid utgången av året uppgick till 796,0 miljoner euro (994,6 miljoner euro).

Vid utgången av år 2013 var kursen på en A-aktie 11,06 euro, jämfört med 14,08 euro vid slutet av år 2012, och B-aktiens kurs var 11,04 euro mot 13,60 euro vid utgången av år 2012. Kursutvecklingen låg under OMX Helsinki Cap och OMX Helsingfors index för år 2013. Totalt 0,4 miljoner (0,4 miljoner) A-aktier och 14,6 miljoner (11,3 miljoner) B-aktier omsattes under året. Detta motsvarar 1,5 procent (1,4 procent) av det genomsnittliga antalet A-aktier och 35,1 procent (27,4 procent) av det genomsnittliga antalet B-aktier.

Bolaget innehar inga egna aktier och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva aktier i bolaget eller att emittera nya aktier.

Vid slutet av år 2013 hade Stockmann 59 475 aktieägare, jämfört med 59 283 ett år tidigare. Stockmann fick inga flaggningsmeddelanden på grund av förändringar i större aktieinnehav under år 2013.

PERSONAL

Koncernens genomsnittliga personalantal uppgick till 14 963 personer under år 2013, vilket var 640 färre än föregående år (15 603 år 2012 och 15 964 år 2011). Det genomsnittliga antalet anställda, omräknat till heltidsanställda, minskade med 476 personer till totalt 11 422 (11 898 år 2012 och 12 172 år 2011). Minskningen berodde delvis på avslutade franchiseverksamheter.

Vid slutet av år 2013 hade koncernen 15 441 anställda (16 041) varav 7 033 (7 533) arbetade i Finland. Antalet anställda som arbetar utanför Finland var 8 408 (8 488), vilket utgjorde 54 procent (53 procent) av alla anställda. Varuhusgruppen sysselsatte 8 955 personer (9 634), Lindex 4 999 (4 856), Seppälä 1 346 (1 419) och 141 personer var anställda inom koncernadministrationen (132).

Koncernens lönekostnader uppgick till 313,1 miljoner euro under 2013, jämfört med 319,4 miljoner euro för 2012 och 307,7 miljoner euro år 2011. De sammanlagda kostnaderna för löner och anställningsförmåner uppgick till 397,8 miljoner euro (405,1 miljoner euro), vilket motsvarade 19,5 procent (19,1 procent) av omsättningen.

HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN

Stockmann har tillsammans med SRV undertecknat ett avtal om att bygga ett nytt distributionscenter för Finland och Baltikum. Distributionscentret som färdigställs år 2016, kommer att vara beläget i Tusby, Finland och som finansiär och hyresvärd fungerar Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen.

Det nya distributionscentret betjänar mer effektivt än tidigare Stockmanns varuhus och nätbutik. Förutom funktionella förbättringar, eftersträvar Stockmann årliga inbesparingar på ca 6,5 miljoner euro, vilka huvudsakligen riktas till personal-, transport-, och fastighetskostnader. Inbesparingarna uppskattas i fullo förverkligas fr.o.m. år 2018.

Målet är en långt automatiserad verksamhet, för vilken Stockmann planerar en betydande investering i automationsteknologi. Investeringens storlek fastställs när beslutet om leverantören av automationstekniken har fattats. Förändringarna kan leda till en minskning på högst 200 årsverken i lagren i Finland, och en minskning på högst 50 årsverken i lagret i Lettland.

RISKFAKTORER

Stockmannkoncernen har egen verksamhet i de nordiska länderna, Ryssland, de baltiska länderna och i östra Mellaneuropa och franchiseverksamhet i flera övriga länder. Den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft i alla koncernens marknadsområden. Snabba och oförutsedda svängningar på marknaderna samt ökade inkomstskatter och mervärdesskatter kan påverka beteendet både på finansmarknaderna och hos konsumenterna. Osäkerhet gällande den allmänna ekonomiska situationen, särskilt gällande konsumenternas köpkraft, beräknas vara de huvudsakliga risker som kan påverka Stockmann under år 2014.

Affärsriskerna i Ryssland är större än i de nordiska länderna och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil bland annat på grund av faktorer som landets infrastruktur och outvecklade affärskultur. Den grå ekonomins andel är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen fortsätter att snedvridas. Fastän Ryssland blev medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) i augusti 2012, har detta inte medfört ökad transparens i den konkurrensutsatta miljön eller sänkta importtullar. Energipriserna och speciellt oljepriserna, har en betydande inverkan på tillväxten av Rysslands ekonomi och på konsumenternas köpbeteende.

Modets andel av koncernens omsättning uppgår till två tredjedelar. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med produkternas korta livslängd och trendberoende, den säsongsbetonade försäljningen samt känsligheten för onormala förändringar i väderleken. En ansvarsfull hantering av leverantörskedjan är viktig för Stockmanns varumärke för att upprätthålla kundernas förtroende för bolaget. Koncernen hanterar dessa faktorer som en del av den dagliga ledningen av affärsverksamheten. Bortsett från betydande undantagssituationer bedöms dessa faktorer inte väsentligt inverka på koncernens omsättning eller resultat.

Koncernens affärsverksamhet bygger på flexibel logistik och effektiva varuflöden. Förseningar eller störningar i varu- och informationsflöden kan ha en tillfälligt negativ effekt på verksamheten. De operativa risker som anknyter till dessa kontrolleras genom utveckling av ändamålsenliga reservsystem och alternativa verksamhetssätt samt genom att satsa på störningsfri funktion hos informationssystemen. De operativa riskerna täcks även genom försäkringar. De operativa riskerna bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på Stockmanns affärsverksamhet.

Koncernens omsättning, resultat och balansräkning påverkas av förändringar i valutakurserna mellan koncernens rapporteringsvaluta euro och den svenska kronan, den norska kronan, den ryska rubeln, den amerikanska dollarn och vissa andra valutor. Finansieringsriskerna, inklusive risker som räntefluktuationer, hanteras i enlighet med den riskpolicy som fastställts av styrelsen, och bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens affärsverksamhet.

UTSIKTER FÖR ÅR 2014

Den europeiska ekonomin väntas bli något förbättrad under år 2014, men osäkerheten kommer att fortsätta, framför allt inom detaljhandeln i Finland. Köpkraften förväntas vara fortsatt låg, vilket kommer att ha en negativ inverkan på konsumenternas köpbeteende.

Den ryska rubeln har försvagats kraftigt och det beräknas att den ekonomiska tillväxten i Ryssland kommer att hållas på en låg nivå. Som en konsekvens av detta förväntas detaljhandelsmarknaden försvagas.

Marknaden för prisvärt mode i Sverige förväntas öka något under år 2014. Detaljhandelsmarknaden i Baltikum beräknas förbli relativt stabil. Lågt konsumentförtroende kan emellertid påverka konsumenternas köpvilja inom alla marknadsområden.

Som en konsekvens av de osäkra framtidsutsikterna lanserade Stockmann ett kostnadsinbesparingsprogram under våren 2013. Programmet kommer att fortsätta under år 2014, med fokus på långsiktiga strukturella förändringar för att anpassa kostnadsstrukturen till den långsamma tillväxten och på att förbättra resultatet.

Koncernens investeringar beräknas vara lägre än avskrivningarna och uppgå till cirka 60 miljoner euro under år 2014.

Stockmann uppskattar att koncernens omsättning enligt jämförbara valutakurser ökar något under år 2014. Omsättningstillväxten uppskattas genereras under årets senare hälft. Rörelsevinsten förväntas bli något högre än under år 2013 Första kvartalets rörelseresultat kommer att vara negativt på grund av normal säsongfluktuation.

Utredning om förvaltnings- och styrsystemet

Stockmann Oyj Abp:s utredning över förvaltnings- och styrningssystem (Corporate Governance Statement) har publicerats på bolagets webplats stockmanngroup.com och på årsberättelsen sidor 30-35.

Helsingfors, Finland, den 12 februari 2014

STOCKMANN Abp Styrelsen

Aktier och aktiekapital

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig i A- och B-aktier. En aktie i serie A medför tio röster medan en aktie i serie B ger en röst. Det nominella värdet för aktierna i de båda serierna är 2,00 euro och aktierna har rätt till samma utdelning.

Bolagets aktier är införda i värdeandelssystemet och de är föremål för handel på NASDAQ OMX Helsingfors börs. Handelskoden för A-aktien är STCAS och för B-aktien STCBV. Bolaget hade 31.12.2013 totalt 59 475 registrerade aktieägare (59 283 aktieägare 31.12.2012).

Marknadsvärdet för bolagets aktiestock uppgick 31.12.2013 till 796,0 miljoner euro (994,6 miljoner euro 31.12.2012).

Optionsprogram

Stockmann har två gällande optionsprogram: Stamkundsoptionsprogrammet 2012 riktat till stamkunder samt Optionsprogrammet till nyckelpersoner 2010 riktat till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen.

Avslutskurs
31.12.2013
Avslutskurs 31.12.2012 Förändr. %
euro euro
Serie A 11.06 14.08 $-21.4$
Serie B 11.04 13.60 -18.8
% av aktie- Medelpris
St. mängden Euro euro
Serie A 446 890 1.5 5 592 287 12.51
Serie B 14 5 64 311 35.1 183 017 894 12.50
Option 2010A 21 000 1.530 0.07
Totalt 15 032 201 188 611 711
Serie A 30 595 765 st à 2 euro 61 191 530 euro
Serie B 41 452 918 st à 2 euro 82 905 836 euro
Totalt 72 048 683 144 097 366 euro

Stamkundsoptioner 2012

Den ordinarie bolagsstämman godkände 15.3.2012 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2012–31.12.2013, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Aktiernas teckningstider är 2–31.5.2014 och 2– 31.5.2015.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie är B-aktiens medelkurs på Helsingfors börs under perioden 1–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning, dvs. 16,36 euro. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och

före tecknandet av aktien. Teckningspriset för en aktie efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2013 är 14,86 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Enligt bolagsstämmans beslut kan sammanlagt 1 500 000 optionsrätter ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Aktiernas teckningstider är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B utgörs av medelkursen för bolagets Baktie på Helsingfors börs under perioden 1–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 25,72 euro och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent, dvs. 18,00 euro. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2013 med optionsrätt 2010A 23,37 euro, med optionsrätt 2010B 23,40 euro och med optionsrätt 2010C 16,50 euro.

Egna aktier

Bolaget ägde inga egna aktier 31.12.2013, och styrelsen har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier.

Nyckeltal

2013 2012 2011 2010 2009**
Omsättning milj. euro 2 037,1 2 116,4 2 005,3 1 821,9 1 698,5
Förändring från föregående år % -3,7 5,5 10,1 7,3 -9,6
Rörelsevinst milj. euro 54,4 87,3 70,1 88,8 85,1
Förändring från föregående år % -37,7 24,6 -21,0 4,4 -30,2
Andel av omsättningen % 2,7 4,1 3,5 4,9 5,0
Vinst före skatter milj. euro 26,8 54,9 35,7 74,2 61,1
Förändring från föregående år % -51,2 54,0 -51,9 21,5 -14,9
Andel av omsättningen % 1,3 2,6 1,8 4,1 3,6
Räkenskapsperiodens vinst milj. euro 48,4 53,6 30,8 78,3 53,8
Aktiekapital milj. euro 144,1 144,1 143,7 142,3 142,2
A aktie milj. euro 61,3 61,3 61,3 61,3 61,3
B aktie milj. euro 82,8 82,8 82,4 81,0 80,9
Dividender* milj. euro 28,8 43,2 35,9 58,3 51,2
Avkastning på eget kapital % 5,4 6,1 3,5 9,0 7,0
Avkastning på sysselsatt kapital % 3,4 5,1 4,1 5,8 5,8
Sysselsatt kapital milj. euro 1 725,8 1 737,1 1 715,7 1 668,5 1 551,0
Kapitalomsättningshastighet 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1
Lagrets omsättningshastighet 3,7 3,8 3,9 3,8 4,9
Soliditet % 43,8 42,8 42,2 43,1 44,1
Nettoskuldsättningsgrad % 87,3 90,9 95,3 87,7 72,2
Investeringar i anläggningstillgångar milj. euro 56,9 60,3 66,0 165,4 152,8
Andel av omsättningen % 2,8 2,8 3,3 9,1 9,0
Räntebärande fordringar milj. euro 43,2 43,8 45,6 41,4 44,5
Räntebärande främmande kapital milj. euro 814,8 848,5 862,5 813,3 789,2
Räntebärande nettoskuld milj. euro 735,3 768,6 783,7 735,1 568,3
Balansomslutning milj. euro 2 044,6 2 087,1 2 062,7 2 053,8 1 925,7
Personalkostnader milj. euro 397,8 405,1 390,0 361,9 327,4
Andel av omsättningen % 19,5 19,1 19,4 19,9 19,3
Personal i medeltal pers 14 963 15 603 15 964 15 165 14 656
Omsättning/person tusen euro 136,1 135,6 125,6 120,1 115,9
Rörelsevinst/person tusen euro 3,6 5,6 4,4 5,9 5,8
Personalkostnader/person tusen euro 26,6 26,0 24,4 23,9 22,3

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 0,40 euro/aktie.

**Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioden 2009.

Uppgifter per aktie

2013 2012 2011 2010 2009****
Resultat/aktie, emissionsjusterad*** euro 0,67 0,74 0,43 1,10 0,82
Resultat/aktie, emissionsjusterad, utspädd*** euro 0,67 0,74 0,43 1,09 0,81
Eget kapital/aktie euro 12,42 12,40 12,11 12,45 11,94
Dividend/aktie* euro 0,40 0,60 0,50 0,82 0,72
Dividend/resultat/** % 59,5 80,6 116,2 74,5 88,0
Kassaflöde/aktie, emissionsjusterad*** euro 1,74 1,72 0,93 1,29 2,23
Effektiv dividendavkastning* %
A aktie 3,6 4,3 3,7 2,8 3,5
B aktie 3,6 4,4 4,2 2,9 3,8
Aktiernas P/E-tal***
A aktie** 16,5 18,9 31,9 26,7 25,0
B aktie** 16,4 18,3 28,0 25,7 23,2
Slutkurs 31.12 euro
A aktie 11,06 14,08 13,65 29,40 20,50
B aktie 11,04 13,60 11,98 28,30 19,00
Räkenskapsperiodens högsta kurs euro
A aktie 15,20 19,50 29,85 31,50 22,00
B aktie 14,92 18,68 28,48 30,50 20,00
Räkenskapsperiodens lägsta kurs euro
A aktie 11,00 13,40 13,44 20,60 10,68
B aktie 10,75 12,12 11,60 18,85 9,63
Räkenskapsperiodens medelkurs euro
A aktie 12,51 15,57 18,71 26,97 16,11
B aktie 12,50 15,19 18,68 25,41 14,80
Aktieomsättning 1 000 st.
A aktie 447 436 476 1 022 512
B aktie 14 564 11 308 15 402 14 582 17 290
Aktieomsättning %
A aktie 1,5 1,4 1,6 3,3 1,7
B aktie 35,1 27,3 37,4 36,0 42,7
Aktiestockens marknadsvärde 31.12 milj. euro 796,0 994,6 911,8 2 047,1 1 396,7
Antal aktier 31.12 1 000 st. 72 049 72 049 71 841 71 146 71 094
A aktie 30 596 30 628 30 628 30 628 30 628
B aktie 41 453 41 421 41 213 40 518 40 466
Emissionsjusterat antal aktier,
vägt medeltal*** 1 000 st. 72 049 71 945 71 496 71 120 65 676
A aktie 30 601 30 628 30 628 30 628 28 373
B aktie 41 448 41 318 40 868 40 493 37 303
Emissionsjusterat antal aktier,
utspätt vägt medeltal*** 1 000 st. 72 049 71 945 71 789 71 897 65 995
Antal aktieägare 31.12 st. 59 475 59 283 56 116 44 596 43 929

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 0,40 euro/aktie.

**) Optionernas utspädningseffekt har beaktats i siffrorna för 2011.

***)2008 omräknade på grund av nyemission år 2009.

****Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioden 2009

Beräkningsgrunderna för nyckeltalen

Vinst före skatter = rörelsevinst + finansiella intäkter -- finansiella kostnader
Avkastning på
eget kapital, %
= 100 x räkenskapsperiodens vinst
eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)
Avkastning på
sysselsatt kapital, %
= 100 x vinst före skatter + ränte- och övriga finansiella kostnader
sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital = balansomslutning -- latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Kapitalomsättningshastighet = omsättning
balansomslutning -- latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Lagrets omsättningshastighet 365
lagrets omloppstid
Soliditet, % = 100 x eget kapital + minoritetsintresse
balansomslutning -- erhållna förskott
Nettoskuldsättningsgrad, % = 100 x räntebärande främmande kapital -- likvida medel
eget kapital sammanlagt
Räntebärande nettoskuld = räntebärande främmande kapital -- likvida medel
och räntebärande fordringar
Beräkningsgrunderna för uppgifter per aktie
Resultat/aktie, = vinst före skatter -- minoritetsandel -- inkomstskatter
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Eget kapital/aktie = eget kapital -- fond för egna aktier
antal aktier på bokslutsdagen 1)
Dividend/resultat, % = 100 x dividend/aktie
resultat/aktie, emissionsjusterad
Kassaflöde/aktie = nettokassaflöde från rörelsen
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Effektiv dividendavkastning, = 100 x Dividend per aktie
emissionsjusterad börskurs 31.12
Aktiernas P/E -tal = emissionsjusterad börskurs 31.12
resultat/aktie, emissionsjusterad
Slutkurs 31.12 = kursen för bolagets aktier på bokslutsdagen
Räkenskapsperiodens högsta kurs = räkenskapsperiodens högsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens lägsta kurs = räkenskapsperiodens lägsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens = aktiernas euromässiga omsättning dividerat med de omsatta
medelkurs, aktiernas medelantal under räkenskapsperioden
Aktieomsättning = aktiernas omsättning korrigerad med effekten av
aktieemissionerna
Aktiestockens marknadsvärde 31.12 = antal aktier multiplicerat med börskursen för respektive
aktieslag på bokslutsdagen

1) Utan de av bolaget ägda egna aktier

Koncernens resultaträkning

Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012
OMSÄTTNING 2 2 037,1 2 116,4
Övriga rörelseintäkter 3 0,0 0,6
Användning av material och förnödenheter 4 -1 046,9 -1 069,2
Kostnader för löner och anställningsförmåner 5,23,28 -397,8 -405,1
Avskrivningar och nedskrivningar 2,6,11,12 -74,4 -74,5
Övriga rörelsekostnader 7 -463,6 -480,9
Kostnader sammanlagt -1 982,7 -2 029,7
RÖRELSEVINST 2 54,4 87,3
Finansiella intäkter 8 4,5 1,8
Finansiella kostnader 8 -32,1 -34,2
Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt -27,6 -32,4
VINST FÖRE SKATTER 26,8 54,9
Inkomstskatter 9 21,6 -1,4
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 48,4 53,6
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till:
Moderbolagets ägare 48,4 53,6
Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0
Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro 10 0,67 0,74
Resultat per aktie, emissionsjusterad, utspädd, 10 0,67 0,74
euro

Koncernens totalresultaträkning

Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 48,4 53,6
Periodens övriga totalresultat poster, vilka inte kommer att
överföras till resultaträkningen senare
Vinster/förluster på omvärderingen av en
förmånsbestämd nettoskuld
23 0,1 -0,1
Periodens övriga totalresultat poster, vilka
kommer att överföras till resultaträkningen
senare
Omräkningsdifferenser av utländska enheter 9,18 -5,8 4,4
Säkring av kassaflöde, minskad med skatt 9,18 0,5 -2,7
Periodens övriga totalresultat, netto -5,3 1,6
PERIODENS TOTALRESULTAT SAMMANLAGT 43,1 55,2
Periodens totalresultat sammanlagt hänförligt till:
Moderbolagets ägare 43,1 55,2
Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0

Koncernens balansräkning

Milj. euro Not 31.12.2013 31.12.2012
TILLGÅNGAR 0 0
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR 0 0
Immateriella tillgångar 0 0
Varumärket 102,6 106,2
Immateriella rättigheter 38,8 25,3
Övriga immateriella tillgångar 3,1 0,4
Förskott och pågående nyanläggningar 24,0 25,4
Goodwill 793,2 818,8
Immateriella tillgångar sammanlagt 11 961,8 976,1
Materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0
Mark- och vattenområden 42,1 42,2
Byggnader och anläggningar 440,4 456,9
Maskiner och inventarier 95,8 112,1
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda
lokaliteter
32,4 37,8
Förskott och pågående nyanläggningar 5,8 6,2
Materiella anläggningstillgångar sammanlagt 12 616,5 655,1
Långfristiga fordringar 22,26 0,5 1,1
Placeringar som kan säljas 14 7,9 5,0
Latenta skattefordringar 21 17,3 16,1
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 604,0 1 653,3
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR 0,0 0,0
Omsättningstillgångar 15 285,8 281,4
Kortfristiga fordringar 0,0 0,0
Räntebärande fordringar 43,1 43,8
Inkomstskattefordringar 0,8 0,6
Räntefria fordringar 76,9 71,8
Kortfristiga fordringar sammanlagt 16 120,9 116,2
Likvida medel 17 33,9 36,1
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 440,6 433,7
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 2 044,6 2 087,1
Milj. euro Not 31.12.2013 31.12.2012
0,0 0,0
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 0,0 0,0
Aktiekapital 144,1 144,1
Överkursfond 186,1 186,1
Fonden för investerat fritt eget kapital 250,5 250,5
Övriga fonder 43,4 42,9
Omräkningsdifferenser 4,1 10,0
Balanserade vinstmedel 266,8 259,7
Eget kapital hänförligt till moderbolagets 18 894,9 893,3
aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
0,0 0,0
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 894,9 893,3
0,0 0,0
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Latenta skatteskulder
Långfristiga räntebärande skulder
21
19
61,5
469,4
66,4
502,9
Pensionsförpliktelser 23 0,1 0,3
Långfristiga räntefria skulder och avsättningar 22,26 0,4 0,4
LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 531,4 570,0
KORTFRISTIGA SKULDER 0,0 0,0
Kortfristiga räntebärande skulder 20 345,4 345,6
Kortfristiga räntefria skulder 0,0 0,0
Leverantörskulder och övriga kortfristiga skulder 20,26 269,4 275,7
Inkomstskatteskulder 20 3,3 2,0
Kortfristiga avsättningar 0,2 0,4
Kortfristiga räntefria skulder sammanlagt 272,8 278,1
KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 618,3 623,8
SKULDER SAMMANLAGT
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT
1 149,7
2 044,6
1 193,8
2 087,1

Koncernens kassaflödesanalys

Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Räkenskapsperiodens vinst 48,4 53,6
Justeringar:
Avskrivningar och nedskrivningar 74,4 74,5
Försäljningsvinster (-) och -förluster (+) från försäljning av bestående 0,6 -0,4
aktiva
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 32,1 34,2
Ränteintäkter -4,5 -1,8
Inkomstskatter -21,6 1,4
Övriga justeringar 0,5 2,1
Förändringar av rörelsekapital:
Ökning (-) / minskning (+) av omsättningstillgångar 6,8 -12,8
Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga försäljningsfordringar och
övriga fordringar
0,5 6,5
Ökning (+) / minskning (-) av leverantörsskulder och övriga kortfristiga -4,8 -6,2
skulder
Betalda räntor -26,4 -33,3
Erhållna räntor från rörelsen 4,3 0,4
Övriga finansiella poster från rörelsen -1,8 -0,5
Betalda skatter från rörelsen 17,0 6,0
Nettokassaflöde från rörelsen 125,4 123,7
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -61,1 -54,1
Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar 0,0 1,5
Investeringar i dotterbolag minskad med likvida medel vid 0,0 0,0
anskaffningstidpunkten
Erhållna dividender från investeringar 0,2 0,2
Nettokassaflöde från investeringar -60,9 -52,4
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING
Betalningar erhållna från avgiftsbelagd emission 0,0 1,6
Upptagning av kortfristiga lån 324,0 268,1
Återbetalning av kortfristiga lån -316,2 -263,7
Upptagning av långfristiga lån 86,4 248,0
Återbetalning av långfristiga lån -114,9 -287,3
Återbetalning av skulder för finansiell leasing -4,7 -2,5
Utbetalda dividender -43,1 -35,9
Nettokassaflöde från finansiering -68,5 -71,7
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -4,0 -0,4
Likvida medel vid periodens ingång 36,1 33,2
Checkkonto med kreditlimit -3,9 -0,1
Likvida medel vid periodens ingång 32,2 33,2
Nettoförändring av likvida medel -4,0 -0,4
Inverkan av kursdifferenser -0,4 -0,6
Likvida medel vid periodens utgång 33,9 36,1
Checkkonto med kreditlimit -6,1 -3,9
Likvida medel vid periodens utgång 17 27,8 32,2

Kalkyl över förändringar i koncernens eget kapital

Milj. euro Aktiekapital Överkursfond Fonden för
säkrings
instrument*
Fonden för
inbetalt fritt
kapital
Övriga fonder Omräknings
differenser
Ackumulerade
vinstmedel
Totalt Innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt
EGET KAPITAL
1.1.2012
143,7 186,1 1,7 249,2 43,9 5,6 239,7 869,9 0,0 869,9
Dividend 1 -35,9 -35,9 -35,9
Nyemission 1 0,4 0,4 0,4
Utnyttjade optioner 1 2,4 2,4 2,4
Emissionvinst 1 1,2 1,2 1,2
Övriga förändringar 1
Periodens totalresultat
0,0 0,0 0,0
Räkenskapsperiodens
vinst
53,6 53,6 53,6
Vinster/förluster på
omvärderingen av en
förmånsbestämd
nettoskuld 3
-0,1 -0,1 -0,1
Omräkningsdifferenser
av utländska enheter 2
4,4 4,4 4,4
Säkring av kassaflöde,
minskad med skatt 2
-2,7 -2,7 -2,7
Periodens totalresultat
sammanlagt*
-2,7 4,4 53,5 55,2 55,2
EGET KAPITAL
31.12.2012
144,1 186,1 -1,0 250,5 43,9 10,0 259,7 893,3 0,0 893,3
Milj. euro Aktiekapital Överkursfond Fonden för
säkrings
instrument*
Fonden för
inbetalt fritt
kapital
Övriga fonder Omräknings
differenser
Ackumulerade
vinstmedel
Totalt Innehav utan
bestämmande
inflytande
Totalt
EGET KAPITAL
1.1.2013
144,1 186,1 -1,0 250,5 43,9 10,0 259,7 893,3 0,0 893,3
Dividend 1 -43,2 -43,2 -43,2
Utnyttjade optioner 1 1,9 1,9 1,9
Övriga förändringar 1
Periodens totalresultat
0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1
Räkenskapsperiodens
vinst
48,4 48,4 48,4
Vinster/förluster på
omvärderingen av en
förmånsbestämd
nettoskuld 3
0,1 0,1 0,1
Omräkningsdifferenser
av utländska enheter 2
-5,8 -5,8 -5,8
Säkring av kassaflöde,
minskad med skatt 2
0,5 0,5 0,5
Periodens totalresultat
sammanlagt*
0,5 -5,8 48,5 43,1 43,1
EGET KAPITAL
31.12.2013
144,1 186,1 -0,5 250,5 43,9 4,1 266,8 894,9 0,0 894,9

* Minskad med latent skatt

2) Noter 9,18 3) Not 23

1) Not 18

1. Principer för uppgörande av koncernbokslut

Basuppgifter om bolaget

Koncernens moderbolag är det finländska publika aktiebolaget Stockmann Oyj Abp, vars hemort är Helsingfors. Koncernens huvudbransch är detaljhandel. Moderbolagets aktier är listade på Helsingfors börs. En kopia av koncernbokslutet kan fås på Internet på adressen www.stockmanngroup.fi eller från moderbolaget.

Allmänt

Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS). Vid uppgörandet av koncernbokslutet har de IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SICtolkningar som gällde den 31 december 2013 tillämpats. Med internationella redovisningsstandarder avses I den finska bokföringslagen, samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen, standarder som har antagits för tillämpning inom EU i enlighet med det förfarande som stadgas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 samt tolkningar av dessa. Noterna till koncernbokslutet är även förenliga med kraven i den finska bokförings- och samfundslagstiftning som kompletterar IFRS-bestämmelserna. Bokslutsinformationen bygger på de ursprungliga anskaffningsutgifterna, om inget annat anges i principerna för uppgörandet. Bokslutet anges i miljoner euro. Koncernen tillämpar följande nya och reviderade standarder och tolkningar från och med den 1 januari 2013:

Ändring i IAS 1 Presentation av bokslut. Ändringen trädde i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2012 eller senare. Den viktigaste ändringen är kravet på avstämning av posterna i totalresultatet enligt huruvida de senare överförs till resultaträkningen, om vissa villkor uppfylls. Ändringen har inte någon effekt på koncernens bokslut.

Ändring i IAS 19 Anställningsförmåner. Ändringen trädde i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. De viktigaste ändringarna innebär att samtliga försäkringsmatematiska vinster och förluster direkt ska redovisas bland övriga poster i den totalresultaträkningen för den period då de uppkommer, med andra ord frångås den så kallade korridormetoden, och den finansiella utgiften bestäms utifrån nettofonderingen. Den ändrade standarden har tillämpats retroaktivt enligt övergångsbestämmelserna. De försäkringsmatematiska vinster och förluster som inte redovisats, –0,1 miljoner euro, har angetts i balansräkningen i jämförelseperiodens början 1.1.2012. Uppgifterna för jämförelseperioden 2012 har justerats i enlighet med den nya standarden och jämförelseperiodens tal har ändrats något från de tal som publicerats tidigare.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde som trädde i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Standarden sammanställer kraven på värdering till verkligt värde samt noter som anknyter till detta. Dessutom ingår en definition av verkligt värde i den nya standarden. Användningen av verkligt värde utvidgas inte, men i standarden ges anvisningar om definitionen av detta i de fall då det verkliga värdet får användas eller då detta krävs enligt någon annan standard. Standarden utvidgade noterna som ska presenteras om tillgångsposter, vilka inte hör till finansiella tillgångar som värderats till verkligt värde. De nya kraven utvidgade noterna gällande finansiella instrument i koncernens bokslut något.

Förbättringar av IFRS-standarder (Annual improvements to IFRSs 2009–2011, maj 2012), som kan tillämpas på räkenskapsperioder som trädde i kraft 1.1.2013 eller senare. Genom Annual Improvements-proceduren sammanställs små och mindre brådskande ändringar av standarderna till en helhet och implementeras en gång per år. Ändringarna som finns med i förfarandet berör sammanlagt fem standarder. Ändringarna har ingen betydande effekt på bokslutet.

Ändring i IFRS 7: Finansiella instrument: information som ska presenteras i bokslutet. Ändringen trädde i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2013 eller senare. Ändringen preciserar kraven på noter som gäller finansiella instrument som tas upp i balansräkningen till nettovärde samt allmänna nettoprinciper eller motsvarande avtal. Ändringarna har inte någon effekt på koncernens bokslut.

Principer för uppgörande av bokslut som förutsätter ledningens bedömning och viktiga osäkerhetsfaktorer avseende gjorda uppskattningar

Då ett koncernbokslut utarbetas i enlighet med det internationella bokslutsförfarandet är det nödvändigt att göra bedömningar och antaganden angående framtiden. De bedömningar och antaganden som bokslutet innehåller bygger på ledningens bästa uppfattning vid tidpunkten för bokslutet. Dessa bedömningar och antaganden påverkar värdena på tillgångarna och skulderna i balansräkningen, de redovisade eventuella förpliktelserna och räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Vidare måste överväganden göras vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för upprättandet av bokslutet, och exempelvis avskrivningstiderna, nedskrivningsprövningarna, de latenta skattefordringarna och avsättningarna måste bedömas. Det verkliga utfallet kan avvika från bedömningarna och antagandena. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna, som ger upphov till de största riskerna för att bokföringsvärdena på koncernens tillgångar och skulder förändras väsentligt under följande räkenskapsperiod, gäller goodwill och varumärket Lindex, som utreds närmare i not 11.

Väsentliga fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder har retroaktivt omräknats enligt standarden IAS 8 – Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar och bedömningar samt fel. Väsentligheten beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek och karaktär, bedömt utifrån de rådande omständigheterna. Postens storlek eller karaktär, eller en kombination av dessa, kan vara den avgörande faktorn. Koncernbokslutet 2013 innehåller inga retroaktiva korrigeringar av fel under tidigare år.

Konsolideringsprinciper

Koncernbokslutet inkluderar moderbolaget, Stockmann Oyj Abp, och alla dotterbolag i vilka moderbolaget antingen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av det röstetal som aktierna medför eller i vilka moderbolaget annars har bestämmanderätt.

Koncernens inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Metoden innebär att anskaffningsutgiften och det förvärvade bolagets alla identifierbara tillgångar och skulder värderas till det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. Goodwill bokförs till det belopp med vilket anskaffningsutgiften, andelen av det förvärvade bolaget som ägs av aktieägare utan bestämmanderätt och den andel som ägts tidigare sammantaget överstiger det verkliga värdet av den förvärvade nettoförmögenheten. Koncernens interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och orealiserade täckningsbidrag samt den interna vinstfördelningen elimineras i koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt räkenskapsperiodens totalresultat delas ut till moderbolagets ägare och ägare som saknar bestämmanderätt. Andelen som tillhör ägare som saknar bestämmanderätt redovisas som en egen post i koncernens eget kapital. Förvärvade dotterbolag konsolideras till koncernbokslutet från och med den tidpunkt då koncernen har fått bestämmanderätt, och avyttrade dotterbolag fram till den tidpunkt då bestämmanderätten upphör. För moderbolaget behandlas de ändringar i ägarandelen i dotterbolaget, vilka inte leder till förlorad bestämmanderätt, som affärsverksamhet som anknyter till eget kapital.

Samföretag, i vilkas verksamhet Stockmann och en annan part enligt avtal eller bolagsordning har gemensam bestämmanderätt, konsolideras enligt relativ ägarandel i koncernbokslutet. De andelar som koncernbolagen äger i ömsesidiga fastighetsbolag behandlas som tillgångsposter under gemensam bestämmanderätt i koncernbokslutet. Koncernbokslutet innefattar Stockmanns relativa andel av samföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader från och med det datum då den gemensamma bestämmanderätten uppstod till det datum då den upphör. Stockmannkoncernen äger inga intressebolag.

Segmentrapportering

Stockmannkoncernen har två segment som ska rapporteras: Varuhusgruppen, som bedriver varuhus- och specialaffärsverksamhet samt distanshandel, samt Modekedjorna som bedriver Seppälä och Lindex modehandel. Funktioner som betjänar hela koncernen ingår i segmentet Ofördelat. Den segmentinformation som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna. Den högsta operativa beslutsfattaren som regelbundet granskar verksamhetsresultatet för verksamhetssegmenten är koncernens verkställande direktör.

Poster i utländsk valuta

Koncernbokslutet presenteras i euro, som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag.

Affärstransaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive företags funktionella valuta till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder räknas om till bokslutsdagens kurs vid tidpunkten för bokslutet. De kursdifferenser som har uppstått vid omräkningen redovisas genom resultaträkningen.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och övriga totalresultat har omräknats till euro enligt medelkursen för räkenskapsperioden och balansräkningarna enligt kursen på bokslutsdagen. Kursdifferensen, som beror på omräkningen av posterna i räkenskapsperiodens resultat och totalresultatet i resultaträkningen enligt medelkursen och omräkningen av balansposterna enligt kursen på bokslutsdagen, har upptagits som en egen post i eget kapital. Omräkningsdifferenser som har uppstått som en följd av elimineringen av anskaffningsutgiften för utländska dotterbolag och omvandlingen av de poster i det egna kapitalet som har influtit efter anskaffningen samt ändringar i det verkliga värdet på de finansiella instrument som är avsedda att säkra nettoinvesteringen upptas under de övriga posterna i totalresultatet. Den goodwill som uppstår genom förvärv av en utländsk enhet och de justeringar av de verkliga värdena på bokföringsvärdena för den utländska enhetens tillgångar och skulder som görs i samband med förvärvet av enheten, har behandlats som de utländska enheternas tillgångar och skulder och räknats om till euro enligt kurserna på bokslutsdagen. Då ett utländskt dotterbolag eller samföretag avyttras helt eller delvis, upptas den ackumulerade omräkningsdifferensen i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller förlusten.

Euro har fastställts som funktionell valuta i de ryska dotterbolagen och dotterbolagens bokslut har räknats om till euro i enlighet med standarden IAS 21. Koncernledningen fastställer de ryska dotterbolagens mål för försäljning och bruttomarginal i euro, deras resultat följs upp i euro och deras ekonomiska prognoser görs upp i euro. Varor som säljs på den ryska marknaden anskaffas till koncernen i huvudsak i euro. Vidare är en stor del av de ryska dotterbolagens fasta kostnader och materiella omsättningstillgångar bundna till euro eller amerikanska dollar. De ryska dotterbolagen emitterar inte lokalt några egetkapitalinstrument, skaffar inte finansiering genom främmande kapital på den lokala finansmarknaden och fattar inga självständiga investerings- eller finansieringsbeslut gällande sin affärsverksamhet.

I enlighet med standarden IAS 21 omräknas de monetära posterna i de ryska dotterbolagens bokslut till euro i koncernbokslutet i enlighet med kursen på bokslutsdagen, medan de icke-monetära posterna, såsom långfristiga tillgångar, omsättningstillgångar och eget kapital, räknas om enligt kursen den dag då transaktionen förverkligades. Koncernledningen följer kontinuerligt upp om det sker sådana ändringar i ovan nämnda affärsverksamhet, händelser eller förhållanden, vilka skulle orsaka en motiverad anledning att ändra de ryska och ukrainska dotterbolagens funktionella valuta från euro till lokal valuta på det sätt som IAS 21.13 förutsätter.

Enligt den lättnad som standarden IFRS 1 tillåter, har de kumulativa omräkningsdifferenser som har ackumulerats före datumet för övergången till IFRS upptagits i de balanserade vinstmedlen.

Principer för intäktsföring och omsättning

Intäkterna från försäljningen av varor upptas när de väsentliga risker och förmåner som gäller ägandet av varorna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor där antingen kontanter eller kreditkort används som betalningsmedel. Intäkterna bokförs vid tidpunkten för försäljningen av varan.

Man förbereder sig för returneringarna inom distansförsäljningen genom att i bokföringen göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering med vilken försäljningen justeras. Den ränta som ingår i distanshandelns engångskrediter är en del av försäljningspriset och redovisas under omsättningen.

Intäkter från samarbetet med kreditkortsbolag redovisas under omsättningen. Värdet av oanvända Lindex Club-poäng som kunder insamlat bokförs som kortfristiga räntefria skulder till kunder till verkligt värde genom att minska försäljningen med motsvarande summa. När kunden använder intjänade poäng som betalningsmedel i en Lindexbutik, redovisas försäljningen och skulden till kunden bort från balansräkningen. När kunder beviljas stamkundspoäng i Ryssland, bokförs försäljningen helt. Värdet av Stockmann Mastercard-poäng som insamlats i Ryssland bokförs som kortfristiga räntefria skulder till kunder och kortfristiga räntefria fordringar av stamkundssamarbetspartner. När kunder använder poäng som betalningsmedel i Stockmannvaruhus i Ryssland, bokför Stockmann det verkliga värdet av de använda poängen som försäljning och som en minskning av kortfristiga skulder till kunder. Skuld och fordran till samma räkenskapsperiod som de gäller.

Intäkterna från en tjänst bokförs när tjänsten har utförts.

Då omsättningen beräknas dras indirekta skatter och beviljade rabatter samt en kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats stamkunder av från försäljningen.

Övriga rörelseintäkter

Under övriga rörelseintäkter redovisas bl.a. realisationsvinster för anläggningstillgångar och intäkter från överlåtelser av affärsverksamhet.

Övriga rörelsekostnader

De övriga rörelsekostnaderna inkluderar realisationsförluster för anläggningstillgångar samt andra kostnader än de som hänför sig till den ordinarie försäljningen av prestationer. Ränteintäkter från räntebärande försäljningsfordringar redovisas som avdrag från de övriga rörelsekostnaderna.

Anställningsförmåner

Pensionsförpliktelser

Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda arrangemang. I Finland och de flesta andra av Stockmannkoncernens verksamhetsländer är de lagstadgade och frivilliga pensionssystemen avgiftsbestämda.

Vid avgiftsbestämda pensionsarrangemang betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. Inbetalningarna till de avgiftsbestämda arrangemangen redovisas som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.

Förmånsbestämda pensionsarrangemang grundar sig på aktuariella beräkningar, som bygger på antaganden beträffande diskontoräntan, den förväntade avkastningen på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemangen, de framtida löneförhöjningarna, inflationen och personalens åldersstruktur.

Förmånsbestämda pensionsarrangemang grundar sig på beräkningar som gjorts upp av auktoriserade försäkringsmatematiker. Beräkningarna som bygger på antaganden beträffande diskontoräntan, den förväntade avkastningen på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemangen, de framtida löneförhöjningarna, inflationen och personalens åldersstruktur. De uppskattningar som görs utifrån dessa antaganden inverkar på den sammanlagda pensionsförpliktelsen och det totala beloppet av de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Den pensionsutgift som grundar sig på arbetsprestationen under perioden och nettoräntan på det förmånsbestämda arrangemangets nettoskuld redovisas under kostnader av anställningsförmåner i resultaträkningen. De poster som orsakas av omdefinieringen av den förmånsbestämda nettoskulden, bl.a. försäkringsmatematiska vinster och förluster samt avkastningen av de medel som ingår i arrangemanget, bokförs under övriga poster i totalresultatet under den räkenskapsperiod som de uppkommer. Från nuvärdet på pensionsåtaganden som redovisas i balansräkningen avdras de till pensionsarrangemangen hörande tillgångarna värderade till det verkliga värdet på balansdagen. Nettoskulden för det förmånsbestämda pensionsarrangemanget bokförs i balansräkningen. De utgifter som baseras på en tidigare arbetsprestation bokförs som kostnader i resultaträkningen antingen när arrangemanget ändras eller när de kostnader för omorganisering som hänför sig till detta eller de förmåner som hänför sig till avslutandet av anställningsförhållandet bokförs, vid den tidigare av de ovan nämnda tidpunkterna.

Andra långfristiga anställningsförmåner

Stockmannkoncernen använder ett belöningssystem för tjänsteår, som har naturen av en långfristig anställningsförmån. Då de tjänsteår som avtalats i systemet uppfyllts har den anställde rätt till extra avlönad semester. För långfristiga anställningsförmåner redovisas det nuvarande värdet av förpliktelsen som orsakas av arrangemanget som en skuld i balansräkningen.

Förmåner som är bundna till det egna kapitalet och aktierelaterade ersättningar

De aktieoptioner som har beviljats koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljandet och upptas som kostnader i resultaträkningen i jämna rater under den period då rättigheten uppstod. En kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats nyckelpersoner upptas under personalkostnader och en kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats stamkunder upptas under omsättningen som en rabatt enligt IAS 18.10 med lika stora motposter i det egna kapitalet. Det verkliga värdet på de beviljade optionerna fastställs med hjälp av Black–Scholesmodellen, som beaktar de marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optionen vid tidpunkten för beviljandet. Vid tidpunkten för beviljandet av optionerna uppskattas dessutom antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och giltighetstiden för dessa. Det belopp som har upptagits som kostnad korrigeras senare så att det motsvarar antalet aktieoptioner som slutgiltigt har beviljats.

När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningarna för sådana aktieteckningar, korrigerade med eventuella transaktionskostnader i enlighet med villkoren för arrangemanget i aktiekapitalet och fonden för investerat fritt eget kapital.

Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnaderna för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus.

Inkomstskatter

Skatteutgifterna i resultaträkningen består av skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden och latenta skatter. De skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden beräknas enligt den gällande skattesatsen i vart och ett av koncernbolagets verksamhetsländer. Skatten justeras med eventuella skatter som hänför sig till tidigare perioder. Inkomstskatterna redovisas i resultaträkningen, om inte den transaktion som gav upphov till skatterna redovisas direkt under eget kapital eller andra poster i totalresultatet, vilket medför att även skatteeffekten redovisas under eget kapital eller andra poster i totalresultatet.

De latenta skatterna beräknas på temporära skillnader mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet. De största temporära skillnaderna uppstår mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet på de materiella anläggningstillgångarna, de oanvända skattemässiga förlusterna, justeringarna som har gjorts baserat på tillgångarnas och skuldernas verkliga värde vid sammanslagning av affärsverksamheter, justeringarna som har gjort på grund av tillgångarnas och skuldernas verkliga värde vid sammanslagning av affärsverksamheter samt värderingen av derivatavtal till verkligt värde. Latent skatt bokförs inte för den temporära skillnad som har uppkommit vid nedskrivning av goodwill om denna inte är avdragbar i beskattningen. De latenta skatterna har beräknats utifrån de skattesatser som har stadgats eller som i praktiken har godkänts senast vid bokslutsdagen.

De latenta skatteskulderna redovisas till fullt belopp, förutom för vinsten i dotterbolaget i Estland, eftersom koncernen kan bestämma tidpunkten för upplösning av den tillfälliga differensen och denna differens kommer inte att upplösas i den förutsebara framtiden. De latenta skattefordringarna redovisas till det belopp som det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbar inkomst.

Koncernen avdrar latenta skattefordringar och skatteskulder från varandra i det fall att koncernen har en lagligt verkställig rätt att kvitta latenta skattefordringar och skatteskulder som baseras på beskattningsbar inkomst sinsemellan och de latenta skatteskulderna och skattefordringarna hänför sig till inkomstskatter som debiterats av samma skattetagare från antingen samma skattskyldiga eller andra skattskyldiga vilka har för avsikt att kvitta periodens skattefordringar och skatteskulder som baseras på beskattningsbar inkomst sinsemellan eller realisera fordringarna och betala skulderna samtidigt.

Avsättningar

En avsättning bokförs när koncernen som följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, det är sannolikt att betalningsförpliktelsen kommer att realiseras och storleken på förpliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Koncerngoodwill består av differensen mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade, till det verkliga värdet värderade och identifierbara nettotillgångarna. På goodwill och varumärket Lindex görs inga avskrivningar. Varumärket anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd på grund av dess välkändhet. Koncerngoodwill består av differensen mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade, till det verkliga värdet värderade och identifierbara nettotillgångarna. Till de övriga immateriella tillgångarna hör kundrelationer som har anskaffats till verkligt värde i samband med sammanslagning av affärsverksamheter samt upphovsrätter och programvaror som värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska livslängden.

Avskrivningstider för immateriella tillgångar
kundrelationer 5 år
programvaror 5–10 år
övriga immateriella rättigheter 5 år

Utgifter som hänför sig till de immateriella tillgångarna och som förverkligas senare aktiveras endast i det fall att de ökar de ekonomiska fördelarna med tillgången. I övriga fall bokförs utgifterna i resultaträkningen då de uppstår.

Materiella anläggningstillgångar

Markområden, byggnader samt maskiner och inventarier utgör merparten av de materiella anläggningstillgångarna. De uppskrivningar som ingår i markområden och byggnader har ingått i bokföringsvärdet enligt de tidigare bokslutsnormerna och har betraktats som en del av anskaffningsutgiften enligt IFRS. De materiella anläggningstillgångarna inkluderar också ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaler, vilket bl.a. omfattar färdigställande av inredningen i affärslokaler.

De materiella anläggningstillgångarna har i balansräkningen värderats till den ursprungliga anskaffningsutgiften, från vilken de ackumulerade avskrivningarna samt eventuella nedskrivningar har dragits av. Anskaffningsutgiften för egenhändigt tillverkade tillgångar inkluderar materialet och det direkta arbetet. Om en materiell anläggningstillgång består av flera delar med olika ekonomiska livslängder behandlas delarna som separata tillgångar. Senare utgifter som hänför sig till tillgången aktiveras då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Övriga utgifter, såsom normala service- och reparationsåtgärder, kostnadsförs i resultaträkningen när de uppstår.

Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar görs linjärt i enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. Markområden avskrivs inte.

Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar:

byggnader och anläggningar 20–50 år
ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyreslokaler 5–20 år
maskiner och inventarier 4–10 år
datorutrustning och lätta butiksinventarier 3–5 år

Utgifter för främmande kapital

Om det är nödvändigt att lägga ner en anmärkningsvärt lång tid på att färdigställa en tillgångspost för det användningsändamål den är avsedd för efter anskaffandet, byggandet eller tillverkningen av denna, utgör de utgifter för främmande kapital som direkt härrör från tillgångsposten en del av anskaffningsutgiften för denna. De övriga utgifterna för främmande kapital bokförs som kostnader.

Nedskrivningar

Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att man ska kunna upptäcka eventuella indikationer på att de behöver skrivas ned. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwillen och varumärket har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och testas årligen i händelse av att de behöver skrivas ned. En nedskrivningsförlust uppstår om balansvärdet för tillgångsposten eller den enhet som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas flyta in från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten redovisas i resultaträkningen.

En nedskrivningsförlust för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till den goodwill som har allokerats till den enhet som genererar kassaflödet och i andra hand till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.

Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så att det består av antingen det verkliga värdet minskat med de kostnader som försäljningen av tillgången ger upphov till eller ett högre bruksvärde. Vid beräkning av bruksvärdet diskonteras de uppskattade framtida kassaflödena till sitt nuvärde utifrån sådana diskonteringsräntor som beskriver de genomsnittliga kapitalkostnaderna före skatt för den kassagenererande enheten i fråga.

En nedskrivningsförlust som hänför sig till materiella anläggningstillgångar och övriga immateriella tillgångar återförs, med undantag av goodwill, om det har skett en förändring i de uppskattningar som används vid bestämningen av de kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten återförs till högst det belopp som skulle ha fastställts som redovisningsvärde för tillgångsposten om ingen nedskrivningsförlust hade bokförts för denna tidigare år.

Hyresavtal

I enlighet med standarden IAS 17 Leasingavtal har hyresavtal där koncernen övertar en väsentlig andel av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägande av tillgången klassificerats som avtal om finansiell leasing. Egendom som har hyrts genom ett avtal om finansiell leasing upptas under materiella eller immateriella anläggningstillgångar efter att de ackumulerade avskrivningarna har dragits av, medan de förpliktelser som härrör från avtalet upptas under räntebärande skulder. De hyror som härrör från ett avtal om finansiell leasing fördelas på räntekostnader och amortering av skuld.

Ett avtal om finansiell leasing i enlighet med standarden IAS 17 tas upp i balansräkningen och värderas till ett belopp som är lika stort som det verkliga värdet på tillgången vid den tidpunkt då avtalet ingicks eller till ett lägre nuvärde på minimihyrorna. Från tillgångar som har skaffats genom ett avtal om finansiell leasing görs planenliga avskrivningar, och eventuella nedskrivningar bokförs. Avskrivningarna görs i enlighet med avskrivningstiderna för koncernens anläggningstillgångar eller under en kortare hyresperiod.

Ett hyresavtal i vilket hyresvärden tar på sig de risker och förmåner som förknippas med ägande behandlas som övriga hyresavtal. Hyror som har tagits emot eller betalats på basis av övriga hyresavtal tas upp under intäkter eller kostnader i resultaträkningen.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspris som fås för omsättningstillgångarna i den normala affärsverksamheten, från vilket de uppskattade kostnaderna för färdigställandet samt de uppskattade nödvändiga utgifterna för att genomföra en försäljning har dragits av.

Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av förfarandet med vägt medelspris eller den av standarden IAS 2 tillåtna metoden som bygger på detaljförsäljningspriset och inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen. Alla affärsenheter använder förfarandet med vägt medelspris för att värdera omsättningstillgångarna. Dessutom värderar Varuhusgruppen i Finland varugrupper med små enhetspris metoden med detaljförsäljningspriset enligt IAS 2.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

Långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning och egendomsposter som hör till verksamhet som har avvecklats värderas i enlighet med standarden IFRS 5 till bokföringsvärdet eller det lägre verkliga värdet med avdrag för de kostnader som uppskattas uppstå som en följd av avyttringen av tillgången. När en egendomspost har klassificerats som en långfristig egendomspost som innehas för försäljning eller som tillhörig en avyttringsgrupp, görs inga avskrivningar från posten. En långfristig egendomspost som enligt klassifikationen innehas för försäljning eller tillhör en avyttringsgrupp upptas som en egen post i balansräkningen. Även de skulder som hänför sig till en avyttringsgrupp tas upp som en egen post i balansräkningen.

Avvecklad verksamhet är en del av koncernen som har avvecklats eller som klassificeras att vara till salu och som uppfyller klassificeringskraven för avvecklad verksamhet i IFRS 5. Resultatet för avvecklade verksamheter presenteras som en skild post i koncernens totalresultat.

Vid tidpunkten för bokslutet har koncernen ingen sådan verksamhet som ska avvecklas och inga sådana långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning som avses i standarden IFRS 5.

Finansiella instrument

De finansiella instrumenten har i enlighet med IAS 39 klassificerats i följande kategorier: lån och övriga fordringar, finansiella tillgångar och skulder som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen, finansiella tillgångar som kan säljas och övriga skulder.

Lån och övriga fordringar utgör tillgångar som inte är derivat, och de betalningar som hänför sig till dessa är fasta eller fastställbara och noteras inte på en fungerande marknad. Värderingsgrunden för dessa består av det periodiserade anskaffningsvärdet. Beroende på karaktären ingår de i balansräkningen under antingen kort- eller långfristiga tillgångar. Ett lån eller en fordran är långfristig om den förfaller efter mer än 12 månader. Försäljningsfordringar upptas i balansräkningen till det verkliga värdet från första början. Beloppet av de osäkra fordringarna uppskattas på basis av tidigare återvinningar. Skillnaden mellan det ursprungliga värdet på respektive fordringsstock och det diskonterade återvinningsvärdet kostnadsförs som en värdeminskning i resultaträkningen.

I kategorin finansiella tillgångar som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen klassificeras alla investeringar med undantag av aktier som klassificeras under finansiella tillgångar som kan säljas. Posterna i denna grupp värderas till sitt verkliga värde utifrån marknadspriserna på bokslutsdagen, de diskonterade kassaflödena eller andra lämpliga värderingsmodeller. Förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

De finansiella tillgångar som kan säljas utgör tillgångar som inte är derivat och som uttryckligen har klassificerats i denna kategori eller som inte har klassificerats i någon annan kategori. De ingår i långfristiga tillgångar, såvida avsikten inte är att behålla dem i mindre än 12 månader från bokslutsdagen, då de i stället inkluderas i kortfristiga tillgångar. I denna kategori ingår koncernens aktieplaceringar, som värderas till det verkliga värdet. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier är marknadspriset på bokslutsdagen. Förändringar i det verkliga värdet bokförs på övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital. Förändringarna i det verkliga värdet överförs från det egna kapitalet till resultaträkningen när investeringen realiseras eller när investeringens värde har minskat så att en nedskrivningsförlust måste redovisas. Onoterade aktier redovisas till anskaffningspriset, om deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om det förekommer en väsentlig eller utdragen nedgång i en aktieplacerings verkliga värde redovisas en nedskrivningsförlust.

Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det vill säga den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En post som hör till de finansiella tillgångarna avlägsnas från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar bestämmanderätten över tillgången.

Räntebärande skulder klassificeras som övriga skulder och redovisas initialt i bokföringen till det verkliga värdet utifrån det erhållna beloppet. Transaktionskostnaderna inkluderas i de räntebärande skuldernas ursprungliga bokföringsvärde. Senare värderas de räntebärande skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder förfaller efter mer än 12 månader, medan kortfristiga skulder har en maturitet som är kortare än 12 månader.

Derivatkontrakt har klassificerats under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till sitt verkliga värde via resultaträkningen. Förändringar i derivatkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas. Derivaten uppfyller de regler för säkringsredovisning som har fastställts i IAS 39.

Det verkliga värdet på ränteswapkontrakt fastställs på basis av nuvärdet av de framtida kassaflödena med hjälp av marknadspriserna på bokslutsdagen. Förändringar i ränteswapkontraktens verkliga värde redovisas under finansiella poster i resultaträkningen. Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen inga utestående ränteswapavtal.

Det verkliga värdet på valutaterminerna och valutaswapavtalen beräknas utifrån marknadspriserna vid tidpunkten för bokslutet. Valutaoptionernas verkliga värde beräknas med hjälp av Black & Scholes-modellen. Valutaderivatens värdeförändringar redovisas under finansiella poster i resultaträkningen, med undantag av de derivat på vilka den kassaflödessäkring som har fastställts i IAS 39 tillämpas. Säkringsredovisning tillämpas på de valutaderivat som används för att säkra de förväntade försäljningarna och inköpen i valuta och som uppfyller de villkor som har fastställts för säkringsredovisning i IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och ska i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som har gjorts i syfte att säkra kassaflöden bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital, medan en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet som har ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. Om det

säkrade kassaflödet inte längre förväntas realiseras, överförs den anknutna förändring av det verkliga värdet som har ackumulerats från säkringsinstrumentet till eget kapital till resultaträkningen.

Säkringsredovisning tillämpas på sådana lån i valuta som säkrar de nettoinvesteringar i valuta som har gjorts i utländska enheter. Förändringar i det verkliga värdet på säkringsinstrumentet bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas bland omräkningsdifferenserna under eget kapital. De vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringarna som har tagits upp under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.

Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras då säkringen inleds. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och den post som säkras, karaktären av den risk som säkras, målsättningen med riskhanteringen och effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet ska vara effektivt, och effektiviteten granskas både i förväg och i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.

Likvida medel

De likvida medlen består av kontanta medel, kortfristiga bankdepositioner och andra kortfristiga placeringar med hög likviditet och en maturitet på högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Det verkliga värdet på de likvida medlen antas motsvara bokföringsvärdet på grund av den korta maturiteten.

Ett checkkonto med kredit, som bör betalas på anmodan och som är en del av koncernens kassastyrning, har redovisats som en de av de likvida medlen i kassaflödesanalysen.

Egna aktier

Om Stockmann Oyj Abp eller något av dess dotterbolag förvärvar bolagets egna aktier, minskas det egna kapitalet med ett belopp som motsvarar det erlagda vederlaget inklusive transaktionsutgifterna, från vilka skatten har dragits av. Om de förvärvade aktierna säljs eller överlåts som vederlag, upptas den erhållna prestationen under eget kapital.

Utdelning

Styrelsens förslag om dividendutdelning har inte redovisats i bokslutet. Dividendutdelningen bokförs på basis av bolagsstämmans beslut.

Tillämpning av nya eller reviderade IFRS-standarder

IFRS 10 Koncernbokslut och ändringar i den som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Standarden fastställer enligt gällande principer bestämmanderätten som en central faktor då det avgörs om ett samfund ska innefattas i ett koncernbokslut. Dessutom ger standarden ytterligare anvisningar om fastställandet av bestämmanderätten då denna är svår att bedöma. Standarden bedöms inte ha någon effekt på koncernens bokslut.

IFRS 11 Joint ventures och ändringar i den som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Standarden betonar i den redovisningsmässiga behandlingen av joint ventures i högre grad de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa än deras juridiska form. Det finns två typer av joint ventures: gemensamma funktioner och samföretag. I fortsättningen tillämpas endast en metod, kapitalandelsmetoden, i samföretagens rapportering. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Stockmannkoncernen har samföretag där klyvningsmetoden tillämpas, för vilka kapitalandelsmetoden kommer att tillämpas i framtiden. Metodändringen bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

IFRS 12 Upplysningskrav avseende innehav i andra samfund och ändringar i den som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Standarden sammanställer kraven på noter som presenteras i bokslutet. Dessa gäller olika andelar i andra samfund, inklusive intresseföretag, joint ventures, strukturerade enheter och övriga samfund som står utanför balansräkningen. Den nya standarden utvidgar noterna som koncernen presenterar om sitt innehav i andra samfund. Standarden bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

IAS 27 Separata finansiella rapporter och ändringar i den som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Den omarbetade standarden innehåller krav som gäller separata finansiella

rapporter i IFRS och som har blivit kvar då punkterna om bestämmanderätten inkluderats i den nya IFRS 10. Den omarbetade standarden har inte någon effekt på koncernens bokslut

IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Den omarbetade standarden till följd av att IFRS 11 publicerades innehåller krav på behandling av både intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Den förnyade standarden bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentationssätt som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Ändringarna klargör kraven på presentationen av finansiella tillgångar och skulder i netto i balansräkningen och ger ytterligare tillämpningsinstruktioner. Ändringarna bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av finansiella tillgångar – Recoverable Amount Disclosures for Non-Financial Assets, som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Krav på noter till har lagts till i standarden. Dessa gäller de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten när den har värderats till verkligt värde subtraherat med kostnader som orsakas av överlåtelsen. Den omarbetade standarden bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

Ändring IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värderingNovation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting, som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. En avvikande bestämmelse har lagts till i standarden. Enligt bestämmelsen anses säkringsförhållandet inte avslutas under vissa omständigheter, när säkringsinstrumentets motpart byts ut på grund av en ändring i likvidationsförfarandet för det aktuella instrumentet. Dessa ändringar bedöms inte ha någon effekt på koncernens bokslut.

IFRIC 21 Levies som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.1.2014 eller senare. Tolkningen preciserar den bokföringsmässiga behandlingen av offentliga avgifter (levies). En skuld som orsakas av en offentlig avgift ska bokföras när den transaktion som åstadkommer betalningsskyldighet och som bestäms enligt lag inträffar. Inkomstskatter, böter eller andra straffavgifter, samt sådana avgifter som hör till tillämpningsområdet för övriga IFRS-standarder, ingår inte i IFRIC 21:s tillämpningsområde. Tolkningen bedöms inte ha någon betydande effekt på koncernens bokslut.

Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner - Defined Benefit Plans - Employee Contribution som träder i kraft under räkenskapsperioder som börjar 1.7.2014 eller senare. Ändringarna klarlägger den bokföringsmässiga behandlingen när betalningar från arbetstagarna eller tredje parter förutsätts i förmånsbestämda arrangemang. Ändringarna i standarden har inte någon effekt på koncernens bokslut.

Förbättringar av IFRS-standarder (Annual improvements to IFRSs ändringssamlingar 2011–2013, samt 2010–2012, december 2013), som träder i kraft 1.7.2014 eller under senare räkenskapsperioder. Genom Annual Improvements-proceduren sammanställs små och mindre brådskande ändringar av standarderna till en helhet och implementeras en gång per år. Ändringarna 2011–2013 berör fyra standarder, medan ändringarna 2010–2012 berör sju standarder. Ändringarnas inverkan varierar från standard till standard, men de är inte betydande.

IFRS 9 Finansiella instrument och ändringar i denna, vars ikraftträdande har skjutits upp från 1.1.2015, standardens ikraftträdandedatum meddelas senare. Syftet med projektet som i genomförs i tre faser är att ersätta den existerande standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Ändringarna i det första skedet, publicerade i november 2009, gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna indelas enligt värderingssätt i två huvudgrupper: tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värderas till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. Ändringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och värdering av finansiella skulder, och bestämmelser gällande dessa i IAS 39 överfördes till den nya standarden i huvudsak som de var. De delar av IFRS 9 som inte har slutförts ännu gäller nedskrivningar av finansiella tillgångar. Utöver detta föreslår IASB vissa ändringar i principerna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Den del som gäller makrosäkringsredovisning har avskilts till ett separat projekt från IFRS 9. Eftersom IFRS 9-projektet fortfarande pågår, kan man för närvarande inte ge en bedömning om standardens effekter på koncernens bokslut.

2. Segmentuppgifter

Verksamhetssegment

Stockmannkoncernens rapporterande segment består av Varuhusgruppen och Modekedjor. Segmenten utgör koncernens affärsenheter, vilka styrs och bevakas som separata enheter som säljer olika produkter och tjänster. Den segmentinformationen som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där ledningens bedömning av segmentens resultat baseras på uppföljningen av segmentens rörelsevinst och där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna.

Varuhusgruppen

Stockmanns 16 varuhus i fyra länder erbjuder ett exceptionellt omfattande och högklassigt varusortiment, ett bra förhållande mellan pris och kvalitet samt professionell och framstående kundservice i en internationell shoppingmiljö. Distanshandeln i Hobby Hall, Akademiska Bokhandeln, Stockmann Beauty-butikerna samt Stockmanns, Hobby Halls och Akademens nätbutiker i Finland är en del av Varuhusgruppen.

Modekedjor

Butikskedjorna inom modehandel, Lindex och Seppälä, har sammanlagt 688 butiker i 16 länder. Lindex affärsidé är att erbjuda inspirerande prisvärt mode. Butikskedjan har flera koncept inom damkläder, underkläder, barnkläder och kosmetik. Seppälä erbjuder ett brett sortiment internationellt mode för damer, herrar och barn. Seppäläs mission är att uppmuntra och inspirera människor till att njuta av mode utifrån sin egen stil

Uppgifter om geografiska segment

Förutom i Finland bedriver koncernen verksamhet inom tre geografiska segment: Sverige och Norge, Baltikum och Centraleuropa samt Ryssland och Ukraina.

Segmentuppgifter, koncernen

Rörelsesegmenten, milj. euro

Omsättning 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Varuhusgruppen 1 232,6 1 302,7
Modekedjorna 805,2 814,0
Segmenten sammanlagt 2 037,8 2 116,7
Ofördelat -0,8 -0,3
Koncernen sammanlagt 2 037,1 2 116,4
Rörelsevinst 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Varuhusgruppen 26,0 48,0
Modekedjorna 38,6 50,0
Segmenten sammanlagt 64,6 98,0
Ofördelat -10,2 -10,6
Rörelsevinst, koncernen sammanlagt 54,4 87,3
Finansiella intäkter 4,5 1,8
Finansiella kostnader -32,1 -34,2
Vinst före skatter, koncernen sammanlagt 26,8
54,9
Avskrivningar 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Varuhusgruppen 42,2 42,0
29,7
Modekedjorna 31,2
Segmenten sammanlagt 71,8 73,2
Ofördelat 2,6 1,4
Elimineringar
Koncernen sammanlagt 74,4 74,5
Investeringar, brutto 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Varuhusgruppen 26,9 30,4
Modekedjorna 24,7 22,0
Segmenten sammanlagt 51,5 52,3
Ofördelat 5,4 7,9
Koncernen sammanlagt 56,9 60,3
Tillgångar 1.1.─31.12.2013
1.1.─31.12.2012
Varuhusgruppen 868,0 898,8
Modekedjorna 1 124,2 1 149,2
Segmenten sammanlagt 1 992,2 2 048,0
Ofördelat 52,1 39,1
Koncernen sammanlagt 2 044,3 2 087,1
Uppgifter om marknadsområden, milj. euro
Omsättning 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Finland 1) 983,2 1 048,2
Sverige och Norge 2) 548,2 537,9
159,9
Baltikum och Centraleuropa 1) * 158,5
Ryssland och Ukraina 1) 345,7 371,8
Koncernen sammanlagt 2 037,1 2 116,4
Finland, % 48,27 49,53
Utlandet, % 51,73 50,47
Rörelsevinst 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Finland 1) -0,9 23,7
Sverige och Norge 2) 59,0 56,5
Baltikum och Centraleuropa 1) * 2,7 6,4
Ryssland och Ukraina 1) -6,4 0,8
Koncernen sammanlagt 54,4 87,3
Finland, % 1,66 27,15
Utlandet, % 101,66 72,85
Långfristiga tillgångar 1.1.─31.12.2013 1.1.─31.12.2012
Finland 1) 480,2 475,9
Sverige och Norge 2) 850,4 883,3
Baltikum och Centraleuropa 1) *
Ryssland och Ukraina 1)
40,7
215,1
43,1
235,1

Koncernen sammanlagt 1 586,4 1 637,3 Finland, % 30,27 29,07 Utlandet, % 69,73 70,93

1)Varuhusgruppen, Modekedjorna

2) Modekedjorna *) Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Polen

3. Övriga rörelseintäkter

Milj. euro 2013 2012
Realisationsvinster för 0,0 0,6
bestående aktiva
Totalt 0,0 0,6

4. Affärsverksamhetens försäljningsbidrag

Milj. euro 2013 2012
Omsättning 2 037,1 2 116,4
Användning av material och 1 052,9 1 081,9
förnödenheter
Förändring av lager -6,0 -12,8
Försäljningsbidrag 990,1 1 047,2
Försäljningsbidrag, procent av 48.6% 49.5%
omsättningen

5. Kostnader för löner och anställningsförmåner

Milj. euro 2013 2012
Löner 313,1 319,4
Pensionkostnader,
avgiftsbestämda arrangemang
40,4 41,6
Pensionkostnader,
förmånsbestämda arrangemang
0,1
Övriga lönebikostnader 43,6 42,5
Kostnader för optionsförmåner 0,7 1,6
Totalt 397,8 405,1

I de flesta utländska dotterbolagen ingår pensionskostnaderna för avgiftsbestämda pensionsarrangemang i övriga lönebikostnader. Uppgifterna om ledningens anställningsförmåner presenteras i noterna till bokslutet nr 28. Transaktioner med den närmaste kretsen.

6. Avskrivningar och nedskrivningar

Milj. euro 2013 2012
Immateriella rättigheter 9,1 7,1
Byggnader och anläggningar 14,9 14,7
Maskiner och inventarier 38,6 39,9
Maskiner och inventarier, 3,8 1,6
finansiell leasing
Ändrings- och 8,1 11,1
ombyggnadskostnader för hyrda
lokaliteter
Avskrivningar totalt 74,4 74,5

7. Övriga rörelsekostnader

Milj. euro 2013 2012
Kostnader för affärsställen 270,0 280,5
Marknadsföringskostnader 69,6 73,8
Varuhanteringskostnader 28,1 25,2
Kreditförluster 1,1 1,4
Frivilliga lönebikostnader 7,8 8,6
Ränteintäkter på -0,4 -0,4
försäljningsfordringar
Övriga kostnader 87,4 92,0
Totalt 463,6 480,9

Revisorernas arvoden

Milj. euro 2013 2012
Revision 0,7 0,7
Intyg och utlåtanden 0,0
Skatterådgivning 0,2 0,3
Övriga tjänster 0,0 0,2
Totalt 1,0 1,1

8. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

Milj. euro 2013 2012
Dividendintäkter från placeringar 0,2 0,2
som kan säljas
Ränteintäkter från 4,3 0,4
bankdepositioner och övriga
placeringar*
Realisationsvinster på 0,0 0,0
placeringar som kan säljas
Värdeförändring på finansiella 0,0 0,4
tillgångar som värderas till
verkligt värde via
resultaträkningen
Valutakursdifferenser 0,0 0,8
Totalt 4,5 1,8

*) 3,5 miljoner euro ränteintäkter avser ränta på Lindex skatteåterbäring.

Finansiella kostnader

Milj. euro 2013 2012
Räntekostnader av finansiella -30,6 -33,5
skulder som värderas till
periodiserad anskaffningsutgift
Överlåtelseförlust på placeringar -0,1 -0,1
som kan säljas
Värdeförandring för finansiella -0,6
tillgångar som värderas till
verkligt värde via
resultaträkningen
Valutakursdifferenser -1,5 0,0
Totalt -32,1 -34,2

Finansiella intäkter och kostnader totalt

Milj. euro 2013 2012
Finansiella intäkter och -27,6 -32,4
kostnader totalt

9. Inkomstskatter

Milj. euro 2013 2012
Inkomstskatter för -7,3 -7,0
räkenskapsperioden
Inkomstskatter för föregående 22,7 0,0
räkenskapsperioder
Förändring av latenta 6,2 5,6
skatteskulder/-fordringar
Totalt 21,6 -1,4
Milj. euro 2013 2012
Vinst före skatt 26,8 54,9
Inkomstskatter enligt gällande -6,6 -13,5
skattesats
Inkomstskatter för föregående 22,7 0,0
räkenskapsperioder
Skattefria inkomster 6,2 15,8
Effekt av avvikande skattesatser 2,9 1,3
för utländska dotterbolag
Ej avdragsgilla kostnader -4,7 -6,0
Icke bokförda skattefordran av -3,8 -4,7
förluster i beskattningen
Effekt av förändring i skattesats 5,0 5,8
på latenta
skatteskulder/fordningar
Skatter i resultaträkningen 21,6 -1,4

Avstämning av resultaträkningens skattekostnad och skatterna beräknade enligt koncernens skattesats i hemlandet 24,5 %

Skattesatsen i Finland ändrades i början av år 2014 från 24,5 till 20,0 procent. Inverkan av ändringen i skattesatsen i Finland på koncernens latenta skatter under räkenskapsperioden 2013 var 5,0 miljoner euro Skattesatsen i Sverige ändrades i början av år 2013 från 26,3 till 22 procent. Inverkan av ändringen i skattesatsen i Sverige på koncernens latenta skatter under räkenskapsperioden 2012 var 5,8 miljoner euro.

Lindex erhöll en skattegottgörelse på 22,8 miljoner euro som ett resultat av de svenska och tyska skattemyndigheternas beslut att avlägsna Lindexkoncernens dubbelbeskattning från skatteåren 1999–2005.

Skatter, som hänför sig till det övriga totalresultatets poster

Milj. euro 2013
Före skatter
Skatteinverkan Minskad med
skatt
2012
Före skatter
Skatteinverkan Minskad med
skatt
Omräkningsdifferenser
av utländska enheter
-5,2 -0,6 -5,8 3,8 0,7 4,4
Vinster/förluster på
omvärderingen av en
förmånsbestämd
nettoskuld
0,2 -0,1 0,1 -0,1 0,0 -0,1
Säkring av kassaflöde 0,6 -0,1 0,5 -3,7 1,0 -2,7
Totalt -4,4 -0,8 -5,3 0,0 1,7 1,6

10. Resultat per aktie

Resultatet per aktie beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare med de utestående aktiernas vägda medeltal under räkenskapsperioden. Utestående aktier inkluderar inte egna aktier som innehas av koncernen. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till aktieägarna i moderbolaget med det vägda medeltalet för det utspädda antalet utestående aktier under räkenskapsperioden. Aktieoptionerna har en utspädande verkan då aktieoptionernas teckningspris är lägre än gängse värde. Aktiens gängse värde baserar sig på aktiernas pris i medeltal under perioden.

eur 2013 2012
Räkenskapsperiodens vinst, 48 405 546,22 53 558 514,64
euro
Emissionsjusterat antal 72 048 683 71 945 425
utestående aktier vägt medeltal /
1000 st
Resultatet per aktie, euro 0,67 0,74
Räkenskapsperiodens vinst, 48 405 546,22 53 558 514,64
euro
Emissionsjusterat antal 72 048 683 71 945 425
utestående aktier, vägt medeltal /
1000 st
Effekt av aktieoptioner
Emissionsjusterat antal aktier, 72 048 683 71 945 425
efter utspädning, vägt medeltal /
1000 st
Resultat per aktie justerat med 0,67 0,74
utspädningseffekten

11.Immateriella tillgångar

Goodwill

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 818,8 788,5
Omräkningsdifferens +/- -25,6 30,3
Anskaffningsutgift 31.12. 793,2 818,8
Bokföringsvärde 1.1. 818,8 788,5
Bokföringsvärde 31.12. 793,2 818,8

Varumärken

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 106,5 102,6
Omräkningsdifferens +/- -3,6 3,9
Anskaffningsutgift 31.12. 103,0 106,5
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -0,3 -0,3
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Ackumulerade avskrivningar -0,3 -0,3
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 106,2 102,3
Bokföringsvärde 31.12. 102,6 106,2

Nedskrivningsprövning

De segment som Stockmannkoncernen ska rapportera enligt IFRS 8, Varuhusgruppen och Modekedjorna, är enheter som genererar kassaflöde och vars kassaflöden i stor utsträckning är oberoende av de kassaflöden som ackumuleras av andra tillgångsposter eller grupper av tillgångsposter. Lindex och Seppälä slogs samman till segmentet Modekedjorna under föregående räkenskapsperiod. För att konsolidera Modekedjorna-segmentet och effektivisera verksamheten har gemensamma verksamhetsmodeller införts under räkenskapsperioden 2013 genom att slå samman stödfunktioner och öka kedjestyrningen. Modekedjorna har en gemensam direktör som rapporterar till koncernens högsta operativa beslutsfattare.

Lindex varumärket, 102,6 miljoner euro, har allokerats i sin helhet till modekedjorna. Varumärket Lindex anses ha en obegränsad ekonomisk verkningstid på grund av att det berörda varumärket är välkänt. Varumärket Lindex har existerat i nästan 60 år, och koncernen kommer även i fortsättningen att använda det berörda varumärket både på den nuvarande marknaden samt när Lindex sortiment och affärsverksamhetsmodell introduceras på nya marknader.

Vid nedskrivningsprövningen bygger prognoserna om kassaflöde för modekedjorna och varuhusgruppen på prognoserna om de separata marknadsområdena. Dessa prognoser har godkänts av ledningen och omfattar de kommande fem åren och inverkar också på terminalperioden. I de långsiktiga prognoserna som uppdaterats under den gångna räkenskapsperioden har det beaktats att det allmänna konjunkturläget har förändrats jämfört med året innan. Kassaflödena efter den prognosperiod som godkänts av ledningen har kunnat extrapoleras genom att använda en jämn tillväxtfaktor på två procent vid kassaflödesberäkningarna.

Centrala variabler som använts vid beräkning av nyttjandevärdet:

    1. Volymökningen, som bygger på en uppskattning av försäljningsutvecklingen i de befintliga och nya varuhusen och affärerna.
    1. Diskonteringsräntan, som har fastställts med hjälp av en genomsnittlig vägd kapitalkostnad. Denna kapitalkostnad beskriver totalkostnaden för eget kapital och främmande kapital. Följande komponenter ingår i diskonteringsräntan:
  • den marknadsspecifika riskfria räntan
  • marknadsriskpremien
  • ett betavärde som är specifikt för varje näringsgren och som bedöms beskriva marknadens syn på riskpremien per enhet
  • kostnaden av främmande kapital
  • soliditetsgraden, som motsvarar den optimala finansieringsstruktur i enlighet med koncernens målkapitalstruktur

Diskonteringsräntan har fastställts utan avdrag för skatter. Diskonteringsräntan för modekedjorna baserar sig på marknadsräntan och landsrisken i Sverige och Finland. För modekedjorna har diskonteringsräntan 6,3 % tillämpats (år 2012 6,8 %). Diskonteringsräntan för varuhusgruppen grundar sig på marknadsräntan i Finland

och landsrisken i Finland och i dess övriga verksamhetsländerna. För varuhusgruppen har diskonteringsräntan 6,6 % tillämpats (år 2012 7,8 %).

Vid bedömningen av återvinningsvärdet för segmenten modekedjorna och varuhusgruppen anser ledningen enligt en måttlig bedömning att ingen eventuellt tänkbar ändring av de tillämpade variablerna skulle leda till en situation där återvinningsvärdet underskrider bokföringsvärdet.

Vid upprättandet av känslighetsanalyser för segmenten modekedjorna och varuhusgruppen har ett downside-scenario tillämpats. I dessa scenarier minskades försäljningsökningen jämfört med ledningens uppskattning eller så höjdes räntesatsen. Om försäljningen för modekedjorna skulle öka med 65 procent mindre än beräknat under prognosperioden som inverkar också på terminalperiodens värde, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 2 procentenheter, skulle bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt vara större än återvinningsvärdet. Om försäljningen för varuhusgruppen skulle öka med 40 procent mindre än beräknat under prognosperioden som inverkar också på terminalperiodens värde, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 8 procentenheter, skulle bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt vara större än återvinningsvärdet. Utifrån nedskrivningsprövningarna och de genomförda känslighetsanalyserna finns det inte något behov av att bokföra nedskrivningar.

Immateriella rättigheter

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 62,8 50,6
Omräkningsdifferens +/- -0,7 0,8
Ökningar 1.1.–31.12. 13,0 11,6
Minskningar 1.1.–31.12. -0,1 -0,6
Överföringar mellan posterna 9,6 0,5
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 84,6 62,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -37,5 -30,7
Omräkningsdifferens +/- 0,6 -0,5
Avskrivningar på minskningar 0,1 0,3
Räkenskapsperiodens -8,9 -6,6
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -45,7 -37,5
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 25,3 19,9
Bokföringsvärde 31.12. 38,8 25,3

Övriga immateriella tillgångar

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 7,7 7,3
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,3
Ökningar 1.1.–31.12. 1,1 0,1
Anskaffningsutgift 31.12. 8,8 7,7
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -7,7 -6,9
Omräkningsdifferens +/- 0,4 -0,3
Räkenskapsperiodens -0,2 -0,5
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -7,5 -7,7
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 0,0 0,4
Bokföringsvärde 31.12. 1,3 0,0

Övriga immateriella tillgångar, finansiell leasing

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 0,4
Omräkningsdifferens +/- 0,0
Överföringar mellan posterna 1,6 0,4
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 2,0 0,4
Ackumulerade avskrivningar 1.1. 0,0
Räkenskapsperiodens -0,1 0,0
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -0,1 0,0
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 0,4
Bokföringsvärde 31.12. 1,8 0,4

Förskott och pågående nyanläggningar

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 25,4 10,5
Omräkningsdifferens +/-
Ökningar 1.1.–31.12. 9,5 15,3
Minskningar 1.1.–31.12.
Överföringar mellan posterna -11,0 -0,4
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 24,0 25,4
Bokföringsvärde 1.1. 25,4 10,5
Bokföringsvärde 31.12. 24,0 25,4
Milj. euro 2013 2012
Immateriella tillgångar totalt 961,8 976,1

År 2013 omfattade förskott och pågående nyanläggningar inom immateriella tillgångar följande väsentliga poster:

  • ett projekt för att förnya affärssystemet i Varuhusgruppen
  • ett projekt för att förnya ekonomisystemet i koncernen
  • investeringar på IT systemet i Varuhusgruppens distanshandel
  • investeringar på utveckling av datakommunikation
  • ändringar i ekonomisystemet i anslutning till euro konversion i Lettland

År 2012 omfattade förskott och pågående nyanläggningar inom immateriella tillgångar följande väsentliga poster:

  • ett projekt för att förnya affärssystemet i Varuhusgruppen
  • ett projekt för att förnya ekonomisystemet i koncernen

12. Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 42,2 42,2
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Ökningar 1.1.–31.12. 0,0
Minskningar 1.1.–31.12. 0,0 0,0
Överföringar mellan posterna
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 42,1 42,2
Bokföringsvärde 1.1. 42,2 42,2
Bokföringsvärde 31.12. 42,1 42,2

Byggnader och anläggningar

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 561,8 562,7
Omräkningsdifferens +/- -0,1 0,0
Ökningar 1.1.–31.12. 1,3 2,6
Minskningar 1.1.–31.12. 0,0 -3,8
Överföringar mellan posterna -2,8 0,3
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 560,2 561,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -104,9 -92,4
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Avskrivningar på minskningar 2,2
Räkenskapsperiodens -14,9 -14,7
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -119,8 -104,9
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 456,9 470,3
Bokföringsvärde 31.12. 440,4 456,9

Maskiner och inventarier

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 284,0 258,5
Omräkningsdifferens +/- -8,6 3,5
Ökningar 1.1.–31.12. 21,4 18,6
Minskningar 1.1.–31.12. -5,0 -3,1
Överföringar mellan posterna 7,3 6,5
1.1.–31.12. 299,2
Anskaffningsutgift 31.12. 284,0
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -177,6 -137,5
Omräkningsdifferens +/- 6,5 -1,6
Avskrivningar på minskningar 4,4 1,5
Räkenskapsperiodens -38,6 -39,9
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -205,3 -177,6
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 106,4 121,0
Bokföringsvärde 31.12. 93,9 106,4

Maskiner och inventarier, finansiell leasing

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 11,3 8,1
Omräkningsdifferens +/- 0,0
Ökningar 1.1.–31.12. 3,2
Anskaffningsutgift 31.12. 11,3 11,3
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -5,6 -4,0
Räkenskapsperiodens -3,8 -1,6
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -9,4 -5,6
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 5,6 4,0
Bokföringsvärde 31.12. 1,9 5,6
Milj. euro 2013 2012
Maskiner och inventarier totalt 95,8 112,1

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 127,6 124,7
Omräkningsdifferens +/- 0,0 -0,3
Ökningar 1.1.–31.12. 2,1 0,5
Minskningar 1.1.–31.12. -3,9 -0,3
Överföringar mellan posterna 0,8 3,0
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 126,6 127,6
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -89,8 -79,0
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,3
Avskrivningar på minskningar 3,7 0,1
Räkenskapsperiodens -8,1 -11,1
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -94,1 -89,8
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 37,8 45,7
Bokföringsvärde 31.12. 32,4 37,8

Förskott och pågående nyanläggningar

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 6,2 8,1
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Ökningar 1.1.–31.12. 8,3 8,4
Minskningar 1.1.–31.12. -0,3 -0,1
Överföringar mellan posterna -8,4 -10,2
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 5,8 6,2
Bokföringsvärde 1.1. 6,2 8,1
Bokföringsvärde 31.12. 5,8 6,2
Milj. euro 2013 2012
Materiella
anläggningstillgångar totalt
616,5 655,1

År 2013 omfattade förskott och pågående nyanläggningar inom materiella anläggningstillgångar följande väsentliga poster:

  • ändrings- och ombyggnadsutgifter för varuhusen och affärscentrum i Finland och Ryssland
  • ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter i Ryssland
  • öppningskostnader av Modekedjor-butiker i Ryssland.

År 2012 omfattade förskott och pågående nyanläggningar inom materiella anläggningstillgångar följande väsentliga poster:

• ändrings- och ombyggnadsutgifter för varuhusen i Finland, Lettland, Estland och Ryssland

• ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter i Ryssland.

13. Samföretag

2013
Andel av aktierna %
2012
Andel av aktierna %
SIA Stockmann Centrs, Riga
(fastighetsbolag)
63,0 63,0
Kiinteistö Oy Tapiolan
säästötammi Fastighets Ab,
Esbo
37,8 37,8

Den andelen av samföretagets tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, som motsvarar koncernens ägarandel har inkluderats i koncernbokslutet.

Samföretagets tillgångar och skulder

Milj. euro 2013 2012
Långfristiga tillgångar 20,6 14,0
Kortfristiga tillgångar 0,6 0,6
Långfristiga skulder 0,9 0,2
Kortfristiga skulder 10,3 16,0

Samföretagets intäkter och kostnader

Milj. euro 2013 2012
Intäkter 3,6 3,7
Kostnader 2,4 2,5

14.Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas

Milj. euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. 5,0 5,0
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Ökningar 1.1.–31.12. 0,0 0,0
Minskningar 1.1.–31.12. 0,0
Överföringar mellan posterna 2,8
1.1.–31.12.
Bokföringsvärde 31.12. 7,9 5,0

Finansiella tillgångar är investeringar i aktier av onoterade företag. Verkligt värde av aktier fastställs enligt metoder, som kräver ledningens bedömning.

15. Omsättningstillgångar

Milj. euro 2013 2012
Material och förnödenheter 283,3 281,4
Förskott för 2,5
omsättningstillgångar
Totalt 285,8 281,4

Värdet på omsättningstillgångarna har minskats för inkuranta tillgångar med 1,4 miljoner euro (2012 1,0 miljoner euro).

16. Kortfristiga fordringar

Milj. euro Bokföringsvärde 2013 Verkiligt värde 2013 Bokföringsvärde 2012 Verkiligt värde 2012
Räntebärande 39,7 39,7 43,8 43,8
försäljningsfordringar
Räntefria 22,4 22,4 23,0 23,0
försäljningsfordringar
Lånefordringar, 3,4 3,4
räntebärandel
Fordringar som baserar sig 7,1 7,1 0,9 0,9
på derivatavtal
Övriga fordringar 2,7 2,7 14,9 14,9
Resultatregleringar 44,7 44,7 33,1 33,1
Inkomstskattefordringar 0,8 0,8 0,6 0,6
Placeringar i finansiella
tillgångar som kan säljas
116,2 116,2
totalt

Bokföringsvärdet för försäljningsfordringar motsvarar deras verkliga värde. Det maximala beloppet av den kreditrisk som hänför sig till försäljningsfordringar och övriga kortfristiga fordringar är deras bokföringsvärde.

De räntebärande försäljningsfordringarna inkluderar engångskrediter vid postorderförsäljning till ett belopp på 39,7 milj. euro år 2013 (43,8 milj. euro år 2012). Ränteintäkter på dessa fordringar ingår i försäljningspriset och redovisas i omsättningen i stället för i ränteintäkter.

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar hänför sig till periodiserade årsrabatter, lönebikostnader, räntor och intäkter från stamkundskort.

17. Likvida medel

Milj. euro 2013 2012
Kontanter och bankkonton 31,4 35,4
Kortfristiga depositioner 2,5 0,7
Fond
Totalt 33,9 36,1

Likvida medel i kassaflödeanalysen

Milj. euro 2013 2012
Kontanter och bankkonton 33,9 36,1
Checkkonto med kredit -6,1 -3,9
Totalt 27,8 32,2

18.Eget kapital

Nedan presenteras ändringar i antalet aktier och motsvarande ändringar i eget kapital:

Infört i Fonden för
handels- Antal investerat fritt
milj. euro registret aktier Aktiekapital Överkursfond eget kapital Totalt
31.12.2011 71 840 829 143,7 186,1 249,2 578,9
Tecknade med
stamkundsoptioner 2008 29.6. 204 688 0,4 1,3 1,7
Tecknade med
stamkundsoptioner 2008 24.8. 3 166 0,0 0,0 0,0
Emissionsutgifter -0,1 -0,1
31.12.2012 72 048 683 144,1 186,1 250,5 580,6
-
31.12.2013 72 048 683 144,1 186,1 250,5 580,6

Aktiekapital

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig på A- och B-aktieslag. Det finns minst 18 000 000 stycken och högst 80 000 000 stycken A-aktier och minst 18 000 000 stycken och högst 100 000 000 stycken B-aktier.

Minimiaktiekapitalet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning är 75,0 milj. euro och maximiaktiekapitalet 300,0 milj. euro. Aktiernas nominella värde är 2,00 euro per aktie. Samtliga emitterade aktier är till fullo betalda.

Totalt antal aktier, registrerade 31.12.2013

st. 2013 2012
A-serie aktier 30 595 765 30 627 563
B-serie aktier 41 452 918 41 421 120
Totalt 72 048 683 72 048 683

Skillnader i antalet röster mellan A- och B-aktier

Varje A-aktie berättigar till att vid bolagsstämman rösta med tio (10) röster och varje B-aktie med en (1) röst.

Omvandling av aktier

En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimi- och maximiantalet aktier per aktieslag. En skriftlig anmodan om omvandling av bolagets aktier skall riktas till bolagets styrelse på det sätt som fastställs i bolagsordningen.

Inlösningsskyldighet

En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför - ensam eller tillsammans med andra aktieägare – uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent eller 50 procent är skyldig att i enlighet med bolagsordningen lösa in övriga aktieägare.

Överkursfond

Överkursfonden innehåller de penningtransaktioner från aktieemission, vilka överstiger det nominella värdet minskat med transaktionskostnaderna.

Fonden för inbetalt fritt eget kapital

Fonden för inbetalt fritt eget kapital innehåller övriga placeringar med karaktär av eget kapital och teckningspriset för aktier minskat med transaktionskostnaderna till den del dessa inte enligt uttryckligt beslut tas upp i aktiekapital.

Omräkningsdifferenserna

Omräkningsdifferenserna innehåller differenser som uppstått vid konsolideringen av de utländska dotterbolagens bokslut och vid konsolideringen av nettoinvesteringar i utländska valutor.

Övriga fonder

Milj. euro 2013 2012
Reservfond 0,2 0,2
Fonden för säkringsinstrument -0,5 -1,0
Övriga fonder 43,7 43,7
Totalt 43,4 42,9

Övriga fonder omfattar

  • reservfonden, vilken innehåller en på lokala bestämmelser baserad andel som överförts från fritt eget kapital.
  • fonden för skyddsinstrument, vilken innehåller ändringar i verkligt värde av derivatinstrument som används för att skydda kassaflödet minskat med latent skatteskuld.
  • övriga fonder av fritt eget kapital som skapats genom bolagsstämmans beslut, vilka utgör eget kapital som kan utdelas som dividend.

Dividender

Efter bokslutsdagen har styrelsen den 12.2.2014 föreslagit att 0,40 euro per aktie utdelas som dividend.

Aktierelaterade ersättningar

Standarden IFRS 2 Aktiebaserade ersättningar har tillämpats på nyckelpersonernas optionsprogram 2010 och stamkundernas optionsprogram 2012.

Optionsprogram

Stockmann har två gällande optionsprogram: Stamkundsoptionsprogrammet 2012 riktat till stamkunder samt Optionsprogrammet till nyckelpersoner 2010 riktat till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen.

Stamkundsoptioner 2012

Den ordinarie bolagsstämman godkände 15.3.2012 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2012–31.12.2013, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Aktiernas teckningstider är 2–31.5.2014 och 2–31.5.2015.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie är B-aktiens medelkurs på Helsingfors börs under perioden 1–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning, dvs. 16,36 euro. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset för en aktie efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2013 är 14,86 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Enligt bolagsstämmans beslut kan sammanlagt 1 500 000 optionsrätter ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Aktiernas teckningstider är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B utgörs av medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 25,72 euro och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med 10 procent, dvs. 18,00 euro. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset är efter styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2013 med optionsrätt 2010A 23,37 euro, med optionsrätt 2010B 23,40 euro och med optionsrätt 2010C 16,50 euro.

Förändringar i optioner under perioden

2013
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings-
periodens
omsättning
euro/aktie
2012
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings
periodens
omsättning
euro/aktie
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie C
Utestående vid periodens början 375 000
Förfallna under perioden 375 000
Utestående vid periodens slut
Stamkundsoptioner 2008
Utestående vid periodens början 553 910
Inlösta under perioden 207 854 8,29 14,54
Förfallna under perioden 346 056
Utestående vid periodens slut
Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie A
Utestående vid periodens början 466 000 484 000
Förverkade under perioden 48 000 18 000
Utestående vid periodens slut 418 000 466 000
Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie B
Utestående vid periodens början 330 000 334 000
Förverkade under perioden 14 600 4 000
Utestående vid periodens slut 315 400 330 000
Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie C
Utestående vid periodens början 348 600
Tilldelade under perioden 348 600
Förverkade under perioden 18 600
Utestående vid periodens slut 330 000 348 600
Optioner, totalt
Utestående vid periodens början 1 144 600 1 746 910
Inlösta under perioden 207 854
Tilldelade under perioden 348 600
Förverkare under perioden 81 200 22 000
Förfallna under perioden 721 056

De centrala villkoren för optionsprogrammet för nyckelpersoner år 2010 och stamkundsoptionerna år 2012 presenteras i följande tabell:

2010A 2010B 2010C Stamkunds-
optioner 2012
Teckningstiden 1.3.13–31.3.15 1.3.14–31.3.16 1.3.15–31.3.17 2.5.14–31.5.14
2.5.15–31.5.15
Maximiantal optioner 500 000 500 000 500 000 2 500 000
Antal utfärdade optioner 31.12.2013 418 000 315 400 330 000 2)
Teckningspris, euro 1) 23,37 23,40 16,50 14,86
Period då rättigheten uppstått 27.4.10- 4.5.11- 18.5.12- 15.3.12-
28.2.13 28.2.14 28.2.15 31.12.13
Villkor för avtal - - - -

1) Teckningspris efter utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2013

2) Stamkundsoptioner 2012 har inte ännu tilldelats

De utfärdade optionernas verkliga värde på dagen för utfärdande har fastställts enligt Black–Scholesmodellen. Vid värderingen har de centrala villkoren i optionsprogrammet tagits i beaktande. Det verkliga värdet redovisas som kostnader under den perioden då rätten har uppstått. Under räkenskapsperioden 1.1– 31.12.2013 uppgick optionernas inverkan på resultatet till -1,9 milj. euro. Beräknade kostnader som ännu ej resultatförts uppgår till 0,5 milj. euro.

I tabellen nedan visas centrala uppskattningar enligt Black–Scholes-modellen.

2010A 2010B 2010C Stamkunds
optioner
2012
Optioner utfärdade 27.4.2010 4.5.2011 18.5.2012 15.3.2012
Riskfri ränta, % 2,0% 1,6% 1,0% 0,5%
Volatilitet, % 29,0% 32,0% 37,1% 35,2%
Förväntad giltighetstid för optionerna (år) 4,9 4,9 4,9 3,2
Aktiepris vid tidpunkten för utfärdande, euro 23,66 15,20 14,25 17,91
Optionens verkliga värde fastställd på dagen för utfärdande,
euro
6,00 2,10 3,65 4,10

Volatiliteten har uppskattats på basis av aktiens historiska volatilitet.

19. Långfristiga skulder, räntebärande

Milj. euro Bokföringsvärde 2013 Verkligt värde 2013 Bokföringsvärde 2012 Verkligt värde 2012
Obligationslån 149,1 146,2 148,9 149,4
Lån från finansinstitut 319,9 319,9 351,0 353,4
Pensionslån
Finansiella leasingskulder 0,5 0,5 2,9 2,9
Övriga lån 0,0 0,0
Totalt 469,4 466,5 502,9 505,7

Bokföringsvärdet för lån från finansinstitut och masskuldebrevslån har beräknats enligt effektivräntemetoden och det verkliga värdet har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen. Verkligt värde för finansiella leasingskulder och övriga lån motsvarar deras bokföringsvärde.

20.Kortfristiga skulder

Milj. euro Bokföringsvärde 2013 Verkligt värde 2013 Bokföringsvärde 2012 Verkligt värde 2012
Lån från finansinstitut 8,9 8,9 15,5 15,5
Checkkonto med kredit 6,1 6,1 3,9 3,9
Pensionslån 53,3 54,3
Finansiella leasingskulder 2,5 2,5 4,7 4,7
Övriga räntebärande
skulder
328,0 328,9 268,3 268,6
Leverantörsskulder 109,7 109,7 121,7 121,7
Övriga kortfristiga skulder 52,9 52,9 54,4 54,4
Resultatregleringar 103,1 103,1 92,7 92,7
Derivatkontrakt 3,9 3,9 7,3 7,3
Inkomstskatteskulder 3,3 3,3 2,0 2,0
Totalt 618,3 619,2 623,8 625,1
varav räntebärande 345,4 346,3 345,6 346,9

Det verkliga värdet av lån från finansinstitut, pensionslån och emitterade företagscertifikat har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen. Verkligt värde för övriga kortfristiga skulder motsvarar deras bokföringsvärde.

Den väsentligaste posten bland resultatregleringar är periodiserade personalkostnader.

Förfallotider för finansiella leasingskulder

Milj. euro 2013 2012
Finansiella leasingskulder –
minimumhyror till nominellt
värde
0 0
Inom ett år 2,5 4,8
Senare än ett år men inom fem
år
0,5 3,0
Totalt 3,0 7,8
Finansiella leasingskulder –
nuvärdet av minimumhyrorna
0
2,5
0
Inom ett år
Senare än ett år men inom fem
år
0,5 4,7
2,9
Totalt 2,9 7,6
empty 0 0
Framtida finansiella kostnader
för leasingkontrakten
0,1 0,2
Finansiella leasingskulder
totalt
3,0 7,8

Sådana anläggningstillgångar där koncernen innehar en väsentlig del av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägandet av tillgången har klassificerats som avtal om finansiell leasing.

21. Latenta skattefordringar och -skulder

Förändringar av latenta skatter under 2013

Latenta skattefordringar

Milj. euro 1.1.2013 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2013
Fastställda förluster 10,7 1,4 0,0 12,0
Värdering av
derivatkontrakt till
verkligt värde
0,1 0,0 0,0 0,0
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
3,7 0,3 -0,1 3,8
Värdering av finansiell
leasing
0,1 0,0 0,0
Övriga temporära
differenser
1,6 0,1 0,0 -0,3 1,4
Totalt 16,1 1,6 0,0 -0,4 17,3

Latenta skatteskulder

Milj. euro 1.1.2013 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2013
Ackumulerade
avskrivningsdifferense
r
36,4 -3,0 -0,2 33,1
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
8,8 -0,2 -0,1 8,5
Värdering av
immateriella och
materiella tillgångar till
verkligt värde
Orealiserad
kursdifferens hänförligt
till långfristiga
18,9 -0,6 18,3
valutaskulden
Övriga temporära
differenser
2,4 -0,9 0,1 0,0 1,6
Totalt 66,4 -4,1 0,1 -1,0 61,5

Fastställda förluster, för vilka latenta skattefordringar inte har redovisats, är 113,2 milj. euro (2012 89,5 milj. euro). Vinster i dotterbolaget i Estland, för vilka enligt IAS 12-standarden punkt 52 A latenta skatteskulder inte har redovisats, är 50,6 milj. euro (2012 46,2 milj. euro).

Förändringar av latenta skatter under 2012

Latenta skattefordringar

Milj. euro 1.1.2012 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2012
Fastställda förluster 5,5 5,1 10,7
Värdering av
derivatkontrakt till
verkligt värde
0,0 0,1 0,1
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
4,0 -0,5 0,1 3,7
Värdering av finansiell
leasing
0,1 0,0 0,1
Övriga temporära
differenser
1,9 -0,4 0,1 1,6
Totalt 11,6 4,3 0,2 16,1

Latenta skatteskulder

Milj. euro 1.1.2012 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget kapital Kursdifferenser 31.12.2012
Ackumulerade
avskrivningsdifferense
r
33,4 2,7 0,2 36,4
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
8,5 0,0 0,2 8,8
Värdering av
immateriella och
materiella tillgångar till
verkligt värde
Orealiserad
21,9 -3,8 0,8 18,9
kursdifferens hänförligt
till långfristiga
valutaskulden
Övriga temporära
differenser
4,3 -0,3 -1,6 0,1 2,4
Totalt 68,1 -1,3 -1,6 1,3 66,4

22.Bokföringsvärden och verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder

klassificerade enligt IAS 39 och hierarkisk klassificering av verkliga värden

Koncernen tillämpar följande rangordning för att fastställa och offentliggöra det verkliga värdet på finansiella instrument enligt olika värderingstekniker:

Nivå 1: Noterade (ojusterade) priser för identiska tillgångar och skulder på aktiva marknader. Nivå 2: Värderingsmetoder, som använder noterat marknadspris som ingångsdata. Noteringarna är tillgängliga regelbundet på börsen, hos mäklare eller tjänsteproducenter inom marknadsprissättning. Finansiella instrument på nivå 2 är: Icke börsnoterade (OTC) derivatinstrument som klassificeras till antingen verkligt värde och bokförs i resultaträkningen eller som säkringsredovisas.

Nivå 3: Sådana värderingstekniker av vilka krävs betydande ledningens bedömning.

Under den räkenskapsperioden förekom inga overföringar mellan nivåerna.

Finansiella tillgångar, milj. euro Nivå Bokföringsvärde
2013
Verkligt värde 2013 Bokföringsvärde
2012
Verkligt värde 2012
Derivatkontrakt, säkringsredovisning tillämpas
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
2 0,2 0,2 0,0 0,0
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
Valutaderivat 2 6,9 6,9 0,9 0,9
Elderivat 1 0,0 0,0
Finansiella tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Långfristiga fordringar 0,5 0,5 1,1 1,1
Kortfristiga fordringar, räntebärande 43,1 43,1 43,8 43,8
Kortfristiga fordringar, räntefria 69,8 69,8 70,9 70,9
Likvida medel 33,9 33,9 36,1 36,1
Finansiella tillgångar som kan säljas 3 7,9 7,9 5,0 5,0
Finansiella tillgångar totalt 162,4 162,4 157,8 157,8
Finansiella skulder, milj. euro Nivå Bokföringsvärde
2013
Verkligt värde 2013 Bokföringsvärde
2013
Verkligt värde 2012
Derivatkontrakt, säkringsredovisning tillämpas
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
2 0,9 0,9 1,3 1,3
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
Valutaderivat 2 2,9 2,9 5,8 5,8
Elderivat 1 0,2 0,2 0,2 0,2
Finansiella skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Långfristiga skulder, räntebärande 2 469,4 466,5 502,9 505,7
Kortfristiga skulder, räntebärande 2 345,4 346,3 345,6 346,9
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 265,5 265,5 268,4 268,4
Finansiella skulder totalt 1 084,3 1 082,3 1 124,2 1 128,3

I balansräkningen ingår derivatkontrakten i följande grupper: långfristiga och kortfristiga fordringar, räntefria samt kortfristiga skulder, räntefria.

Finansiella tillgångar på tredje nivån är investeringar i aktier av onoterade företag. Verkligt värde av aktier fastställs enligt metoder, som kräver ledningens bedömning. Vinster och förluster härrörande från investeringar bokförs i övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader i resultaträkningen, eftersom beslut att förvärva eller överföra investeringar har gjorts på kommersiella grunder. Den följande kalkylen förevisar ändringar i finansiella tillgångar som värderas i verkligt värde under rapporteringsperioden.

Ändring i verkligt värde av placeringar i finansiella 2013 2012
tillgångar som kan säljas, milj. euro
Bokföringsvärde 1.1. 5,0 5,0
Omräkningsdifferens +/- 0,0 0,0
Överföringar mellan posterna 2,8
Totalt 7,9 5,0

23.Pensionsåtaganden

Förmånsbestämda pensionsarrangemang

Koncernen införde 1.1.2013 den förnyade IAS 19-standarden. I denna not presenteras införandets effekt på det förmånsbestämda pensionsåtagandet och pensionsutgiften. Dessutom återges effekterna av införandet i not 1.

Koncernens norska dotterbolag Lindex AS har förmånsbestämda pensionsarrangemang. De förmånsbestämda pensionsarrangemangen omfattar i huvudsak ålderspensioner och efterlevandepensioner där arbetsgivaren är skyldig att betala en livslång pension som antingen är en viss procentandel av lönen eller ett bestämt belopp. Rätten till ålderspension baseras på anställningsförhållandets längd. Arbetstagaren ska ha omfattats av arrangemanget under en viss tid för att förtjäna rätten till full ålderspension. Arbetstagaren intjänar varje år mer pensionsrätt, vilket rapporteras som intjänade pensioner under perioden

och en ökning av pensionsåtagandena. Pensionsarrangemanget finansieras genom arbetsgivarens betalningar.

Försäkringsbolaget sköter om de förmånsbestämda pensionsarrangemangen. Alla förmånsbestämda pensionsarrangemang är ofonderade arrangemang. Förmånsarrangemangen har förvaltats enligt norsk lagstiftning och norska bestämmelser.

Pensionsarrangemanget omfattar 12 personer och det kommer att läggas ned senast i slutet av år 2015, då alla personer som omfattas av arrangemanget har uppnått 67 års ålder. Koncernen varken lägger fram en känslighetsanalys eller beskriver riskerna i arrangemanget i denna not, eftersom de eventuella förändringar som presenteras i en känslighetsanalys inte har en väsentlig inverkan på mängden förmånsbestämda pensionsarrangemang i balansräkningen eller den förmånsbestämda pensionsutgiften i resultaträkningen.

Koncernen räknar inte med att betala något till de förmånsbestämda pensionsarrangemangen under år 2014.

Den förmånsbestämda pensionsskulden i balansräkningen fastställs enligt följande:

Milj. euro 2013 Rapporterad 2012 Justerad 2012
Nuvärde på icke-fonderade förpliktelser 0,1 0,4 0,4
Under-/Övertäckning 0,1 0,4 0,4
Icke redovisade aktuariella vinster (+) och -0,1
förluster (-)
Socialskyddsavgiftskuld 0,0 0,1
Annan ändring i den förmånsbestämda -0,1
pensionskulden
Nettoskuld 0,1 0,3 0,3

Den förmånsbestämda pensionskostnaden i resultaträkningen fastställs enligt följande:

Milj. euro 2013 Rapporterad 2012 Justerad 2012
Utgifter baserade på räkenskapsperiodens
arbetsprestation
Ränteutgifter 0,0 0,0 0,0
Aktuariella vinster (-) och förluster (+) 0,0
Förluster/vinster för nedskärning av planen
Socialskyddsavgift 0,0 0,0 0,0
Övriga kostnader, som hänför sig till den
förmånsbestämda pensionsskulden
Totalt 0,0 0,1 0,0

Den förmånsbestämda pensionsskulden i balansräkningen har under räkenskapsperioden ändrats enligt följande:

Milj. euro 2013 Rapporterad 2012 Justerad 2012
Förpliktelse vid räkenskapsperiodens början 0,4 0,6 0,6
Kursdifferenser
Ränteutgifter 0,0 0,0 0,0
Aktuariella vinster (-) och förluster (+) 0,0
Vinster/förluster på omvärderingen av en -0,1 0,1
förmånsbestämd nettoskuld minskad med
skatt
Förluster/vinster för nedskärning av planen
Kursdifferenser 0,0 0,0
Utbetalda förmåner -0,1 -0,2 -0,2
Annan ändring i den förmånsbestämda -0,1
pensionskulden
Förpliktelse vid räkenskapsperiodens slut 0,1 0,3 0,3

Antagen maturitetsanalys av odiskonterade pensionsåtaganden

Milj. euro 31.12.2013 Inom ett år Senare än ett år men
inom två år
Senare än två år men
inom fem år
Pensionsåtaganden 0,1 euro 0,0 euro euro

Poster som orsakas av omdefinieringen av förmånsbestämd nettoskuld:

Milj. euro 31.12.2013 31.12.2012 Ändring i diskontoräntan 0,0

Ändringar i andra ekonomiska 0,0 0,0
antaganden
Ändringar i förväntad livslängd
0,0 0,0
Empiriska ändringar -0,2 0,0
Skatteinverkan 0,1 0,0
Totalt -0,1 0,1

Tillämpade aktuariella antaganden:

31.12.2013 31.12.2012
Diskonteringsränta 3,7 % 3,8 %
Beräknad framtida 3,5 % 3,5 %
löneförhöjning
Personalomsättning 0 – 8,0 % 0,5 – 8,0 %
Inflation 2,0 % 2,0 %

24.Övriga hyresavtal

Minimihyror som betalas på basis av bindande hyreskontrakt för affärslokaler

Milj. euro 2013 2012
Inom ett år 187,5 186,3
Senare än ett år men inom fem 444,2 445,1
år
Senare än fem år 250,2 271,1
Totalt 881,8 902,5

Utgifter för leasingavtal

Milj. euro 2013 2012
Inom ett år 0,6 1,2
Senare än ett år men inom fem 1,1 1,1
år
Totalt 1,7 2,4

25.Ansvarsförbindelser

Säkerheter ställda för egna förpliktelser

Milj. euro 2013 2012
Givna inteckningar 1,7 201,7
Borgensförbindelser 8,1 7,8
Pantsatta värdepapper
Totalt 9,7 209,5

Ansvar totalt

Milj. euro 2013 2012
Inteckningar 1,7 201,7
Borgensförbindelser 8,1 7,8
Panter
Totalt 9,7 209,5

Fastighetsinvesteringar

Bolagen, som tillhör koncernen är skyldiga att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren 2006–2011, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2020. Ansvarsbeloppet är högst 23,3 miljoner euro.

26.Derivatkontrakt

Nominella värden för derivatkontrakt

Derivatkontrakt, säkringsredovisning tillämpas

Milj. euro 2013 2012
Valutaterminer 67,8 63,5
Elterminer
Totalt 67,8 63,5

Derivatkontrakt utan säkringsredovisning

Milj. euro 2013 2012
Valutaswapkontrakt 515,0 545,0
Valutaterminer
Elterminer 0,9 2,6
Totalt 515,9 547,6

Verkliga värden för derivatkontrakt 2013

Derivatkontrakt, säkringsredovisning tillämpas

Milj. euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 0,2 -0,9 -0,7
Valutaoptioner
Elterminer
Totalt 0,2 -0,9 -0,7
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
Milj. euro Positiva Negativa Netto
Valutaswapkontrakt 6,9 -2,9 4,0
Valutaterminer
Elterminer -0,2 -0,2
Totalt 6,9 -3,1 3,8
Verkliga värden för derivatkontrakt 2012
Derivatkontrakt, säkringsredovisning tillämpas
Milj. euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 0,0 -1,3 -1,3
Valutaoptioner
Elterminer
Totalt 0,0 -1,3 -1,3
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
Milj. euro
Valutaswapkontrakt
Positiva
0,9
Negativa
-5,8
Netto
-4,9
Valutaterminer
Elterminer 0,0 -0,2 -0,2
Totalt 0,9 -6,0 -5,1

Alla på balansdagen 31.12.2013 öppna derivat, med undantag av elderivaten, förfaller inom ett år.

Valutaswapavtal och valutaterminer har värderats till verkligt värde enligt balansdagens marknadspris. Förändringar i valutaderivatens verkliga värden har redovisats antingen i eget kapital eller i resultaträkningen beroende på, om säkringsredovisning har tillämpats på dem. Valutaderivatavtalen gav inte upphov till ineffektivitet i anknytning till säkringsredovisning som måste redovisas via resultaträkningen under 2013. Elderivatens verkliga värden baserar sig på balansdagens marknadspriser och förändringar i verkliga värden har därför redovisats i resultaträkningen.

27.Finansiella instrument som lyder under nettningsavtal

Koncernen har ingått derivattransaktioner enligt avtal som omfattar ett ramavtal för kvittning. Avtalen fastställer att under vissa omständigheter, t.ex. när en kredithändelse såsom en betalningsinställelse inträffar, avslutas samtliga utestående transaktioner enligt avtalet och endast ett nettobelopp utbetalas för avvecklingen av alla transaktioner.

Dessa avtal uppfyller inte kriterierna för kvittning av instrumenten i balansräkningen.

Tabellen nedan beskriver värden för de redovisade finansiella instrument som avtalen ovan avser: 31 december 2013

Ramavtal
Finansiella tillgångar, milj. euro Bokföringsvärde om nettning Netto
Valutaderivat, säkringsredovisning tillämpas 0,2 -0,2 0,0
Valutaderivat, utan säkringsredovisning 6,9 -2,0 4,9
Elderivat, utan säkringsredovisning
Finansiella tillgångar totalt 7,1 -2,2 4,9
Finansiella skulder, milj. euro
Valutaderivat, säkringsredovisning tillämpas -0,9 0,2 -0,7
Valutaderivat, utan säkringsredovisning -2,9 2,0 -0,9
Elderivat, utan säkringsredovisning -0,2 -0,2
Finansiella skulder totalt -4,0 2,2 -1,8
31 december 2012
Finansiella tillgångar, milj. euro Bokföringsvärde Ramavtal
om nettning
Netto
Valutaderivat, säkringsredovisning tillämpas 0,0 0,0
Valutaderivat, utan säkringsredovisning 0,9 -0,7 0,2
Elderivat, utan säkringsredovisning
Finansiella tillgångar totalt 0,9 -0,7 0,2
Finansiella skulder, milj. euro
Valutaderivat, säkringsredovisning tillämpas -1,3 0,0 -1,3
Valutaderivat, utan säkringsredovisning -5,8 0,7 -5,1
Elderivat, utan säkringsredovisning -0,2 -0,2
Finansiella skulder totalt -7,3 0,7 -6,7

28. Transaktioner med den närmaste kretsen

Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen samt moderbolaget, dotterbolagen och samföretagens bolagen.

Följande medlemmar av styrelsen och koncernens ledningsgrupp hörde till koncernens närmaste krets under räkenskapsperioden 2013:

  • Christoffer Taxell, Styrelsens ordförande
  • Kaj-Gustaf Bergh, Styrelsemedlem tills 21.3.2013
  • Eva Liljeblom, Styrelsemedlem
  • Kari Niemistö, Styrelsens vice ordförande och styrelsemedlem
  • Charlotta Tallqvist-Cederberg, Styrelsemedlem
  • Carola Teir-Lehtinen, Styrelsemedlem
  • Dag Wallgren, Styrelsemedlem
  • Per Sjödell, Styrelsemedlem
  • Kjell Sundström, Styrelsemedlem sedan 21.3.2013
  • Hannu Penttilä, Verkställande direktör
  • Pekka Vähähyyppä, Vice verkställande direktör, ekonomidirektör
  • Maisa Romanainen, Vice verkställande direktör, Varuhusgruppens direktör
  • Göran Bille, Modekedjornas direktör, Lindex verkställande direktör
  • Jukka Naulapää, Direktör för juridiska ärenden
  • Lauri Veijalainen, Utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet
  • Heini Pirttijärvi, Personaldirektör

Följande medlemmar av styrelsen och koncernens ledningsgrupp hörde till koncernens närmaste krets under räkenskapsperioden 2012:

  • Christoffer Taxell, Styrelsens ordförande
  • Erkki Etola, Styrelsens vice ordförande och styrelsemedlem tills 15.3.2012
  • Kaj-Gustaf Bergh, Styrelsemedlem
  • Eva Liljeblom, Styrelsemedlem
  • Kari Niemistö, Styrelsemedlem
  • Charlotta Tallqvist-Cederberg, Styrelsemedlem
  • Carola Teir-Lehtinen, Styrelsemedlem
  • Dag Wallgren, Styrelsemedlem
  • Per Sjödell, Styrelsemedlem sedan 15.3.2012
  • Hannu Penttilä, Verkställande direktör
  • Pekka Vähähyyppä, Vice verkställande direktör, ekonomidirektör
  • Maisa Romanainen, Vice verkställande direktör, Varuhusgruppens direktör
  • Göran Bille, Lindex verkställande direktör
  • Jukka Naulapää, Direktör för juridiska ärenden
  • Lauri Veijalainen, Utvecklingsdirektör för koncernens utlandsverksamhet
  • Nina Laine-Haaja, Seppälä verkställande direktör

Koncernens moder- och dotterbolagsförhållanden är beskrivna i noter till moderbolagets bokslut under aktier och andelar.

Följande affärstransaktioner förverkligades med personer tillhörande den närmaste kretsen

Ledningens anställningsförmåner

Löner och arvoden*

Ersättningar till verkställande
direktören och ledningsgruppen,
euro 2013
Verkställande direktören Koncernens övriga
ledningsgrupp
Totalt
Kortfristiga ersättningar till anställda 640 065 1 881 350 2 521 415
Ersättningar efter avslutad
anställning
87 375 290 365 377 740
Övriga långfristiga ersättningar till
anställda
0 0 0
Ersättningar vid uppsägning 0 0 0
Aktierelaterade ersättningar 0 0 0
Ersättningar totalt 727 440 2 171 715 2 899 155
Styrelsens löner och arvoden,
euro 2013
Fasta arvoden Arvoden baserade på deltagande Totalt
Bergh Kaj-Gustaf 0 1 500 1 500
Etola Erkki 0 0 0
Liljeblom Eva 38 000 3 000 41 000
Niemistö Kari 49 000 5 500 54 500
Sjödell Per 38 000 3 000 41 000
Tallqvist-Cederberg Charlotta 38 000 5 500 43 500
Taxell Christoffer 76 000 5 500 81 500
Teir-Lehtinen Carola 38 000 3 000 41 000
Wallgren Dag 38 000 5 500 43 500
Sundström Kjell 38 000 1 500 39 500
Löner och arvoden totalt 353 000 34 000 387 000
Löner och arvoden till
nyckelpersoner totalt, euro
1 080 440 2 205 715 3 286 155
*utbetalats i aktier 14 567 st. år 2013.
Ersättningar till verkställande
direktören och ledningsgruppen,
euro 2012
Verkställande direktören Koncernens övriga
ledningsgrupp
Totalt
Kortfristiga ersättningar till anställda 627 200 1 852 271 2 479 471
Ersättningar efter avslutad 325 960 379 021 704 981
Styrelsens löner och arvoden,
euro 2012
Fasta arvoden Arvoden baserade på deltagande Totalt
Ersättningar totalt 1 075 242 2 567 396 3 642 638
Aktierelaterade ersättningar 122 082 336 104 458 186
Ersättningar vid uppsägning 0 0 0
anställda
anställning
Övriga långfristiga ersättningar till
0 0 0
1 428 242 2 615 396 4 043 638
353 000 48 000 401 000
0 0 0
38 000 7 500 45 500
38 000 4 500 42 500
76 000 7 500 83 500
38 000 7 500 45 500
38 000 2 500 40 500
49 000 5 500 54 500
38 000 4 500 42 500
0 4 500 4 500
38 000 4 000 42 000

*utbetalats i aktier 11 046 st. år 2012.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Koncernens ledningsgrupp hade 31.12.2013 359 200 st. beviljade optioner, varav 152 000 st. kan förverkligas.

Koncernens ledningsgrupp hade 31.12.2012 358 000 st. beviljade optioner, varav 148 000 st. kan förverkligas från och med mars 2013.

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Enligt VD-avtalet hade verkställande direktör Hannu Penttilä rätt att gå i pension i april 2013 då han fyllde 60 år. Penttilä utnyttjade inte denna rätt utan fortsatte som verkställande direktör efter april 2013. Verkställande direktörens pension fastställs enligt lagen om pension för arbetstagare och en separat försäkring som bolaget tecknat. Den ackumulerade pensionen är 60 procent av lönen som fastställs utgående från inkomsterna under åren 2009–2012 och är ett medeltal av de två mellersta åren. Utbetalningen av tilläggspensionsförsäkringens ackumulerade pension till verkställande direktören börjar då han går i pension. Försäkringspremien år 2013 var 87 375 euro (325 960 euro år 2012).

Pensionsåldern för medlemmarna i ledningsgruppen är beroende på de personliga direktörsavtalen 60–63 år. Pensionen bestäms enligt den nationella arbetspensionslagstiftningen om pensionsåldern är 63 år. Pensionen vid en lägre pensionsålder bestäms antingen på samma sätt som pensionen för verkställande direktören eller enligt inbetalda premier. Bolaget betalar månatligen en överenskommen procent av lönen till den avgiftsbaserade pensionsförsäkringen. Kostnaderna för båda försäkringsformerna exklusive verkställande direktören uppgick år 2013 till 290 365 euro (379 021 euro år 2012).

Övriga transaktioner inom den närmaste kretsen

Euro 2013 2012
Erlagda hyror till bolag under 145 628
styrelsemedlemmarnas
inflytande

Hyrorna som erläggs är marknadshyror och inte heller i övrigt hänför sig några exceptionella villkor till hyresavtalen.

29. Hantering av finansiella risker

Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker har centraliserats till Stockmann Oyj Abp:s finansfunktion i enlighet med den policy som har godkänts av styrelsen.

Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att under alla förhållanden säkerställa finansiering till skäligt pris för koncernen samt att minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. Koncernens finansfunktion, som är underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör, ansvarar för hanteringen och säkringen av finansiella positioner. Koncernens finansfunktion fungerar också som intern bank för Stockmannkoncernen. Finansfunktionen handlar enligt mer detaljerade instruktioner, där principerna för hanteringen av de finansiella riskerna fastställts och där det anges hur likviditeten och finansieringen ska hanteras. Affärsenheterna har separata instruktioner för hur de ska säkra sin valutaexponering.

Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk, finansieringsrisk samt motpartsrisk.

De finansiella riskerna i balansräkningen och sådana finansiella risker som hänför sig till de kommersiella kassaflödena samt valda säkringsstrategier rapporteras till styrelsen kvartalsvis och till koncernledningen månatligen.

Valutarisk

Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp i utländsk valuta liksom av balansposter och av de nettoinvesteringar i utländsk valuta som gjorts i de utländska enheterna.

Transaktionsrisk

Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflöden i anslutning till försäljning och inköp vid koncernens affärsenheter samt av lån och fordringar i utländsk valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är euro, svenska kronor, ryska rubel, norska kronor och lettiska lats. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikanska dollar, ryska rubel, svenska kronor, lettiska lats och Hongkongdollar. År 2013 utgjorde försäljningen i utländsk valuta 48 procent av koncernens totala försäljning. Varuinköp förknippade med transaktionsrisk utgjorde 29 procent av koncernens varuinköp. Dessutom har koncernen inköp i utländsk valuta utan transaktionsrisk, huvudsakligen lokala inköp i Ryssland, Sverige och Lettland. År 2013 utgjorde dessa 14 procent av koncernens totala varuinköp.

Affärsenheterna ansvarar för att prognosticera förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta och för att hantera de valutarisker som hänför sig till dessa. Hanteringen av den valutarisk som hänför sig till kassaflöden från affärsverksamheten bygger på prognosticerade kassaflöden för de kommande sex månaderna. Säkringstiden är i allmänhet högst sex månader, och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 procent. Kontrakterade kassaflöden kan säkras för längre perioder.

Valutaderivat som används för att säkra de prognosticerade kassaflödena klassificeras som kassaflödessäkringar enligt definitionen i IAS 39. Alla utestående kontrakt som klassificeras som kassaflödessäkringar löper ut under de första åtta månaderna av år 2014. Vinsten/förlusten på dessa säkringsinstrument kommer att påverka koncernens rörelsevinst under samma period som de säkrade prognostiserade posterna påverkar vinsten, det vill säga ungefär fyra månader efter förfallodagen. I not 26 finns information om det verkliga värdet på dessa säkringar. I tabellen nedan visas valutafördelningen för de utestående derivat som säkrar kassaflödena.

Valutaderivat för säkring av kassaflöden

milj. euro 2013 2012
USD 67,1 59,1
HKD 0,0 2,8
SEK -38,9 -41,9
NOK -14,5 -20,1
EUR -14,4 -1,6

Känslighetsanalys kassaflödessäkringar, effekt på eget kapital efter skatt

2013 milj. euro USD HKD SEK NOK
Förändring + 10 % -4,8 0,0 -0,4 1,0
Förändring - 10 % 5,8 0,0 0,5 -1,3
2012 milj. euro USD HKD SEK NOK
Förändring + 10 % -4,2 -0,2 -0,1 1,4
Förändring - 10 % 5,1 0,2 0,1 -1,7

Merparten av de utestående derivaten för säkringar av kassaflöden avser Lindex, vars funktionella valuta är svenska kronor. I slutet av året täckte de utestående kassaflödessäkringarna i amerikanska dollar ungefär 68 procent av Stockmann-koncernens prognosticerade nettoflöden i amerikanska dollar för de kommande sex månaderna.

Utländska dotterbolag finansieras främst i lokal valuta, vilket innebär att det inte uppstår någon betydande transaktionsrisk för de utländska dotterbolagen. Moderbolagets finansfunktion ansvarar för hanteringen av den valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 procent.

Nedanstående tabell visar koncernens transaktionsexponering inklusive fordringar och skulder i utländsk valuta samt utestående derivat som säkrar dessa poster. Framtida prognosticerade kassaflöden och derivat som säkrar prognosticerade kassaflöden ingår ej. De ryska dotterbolagens bokslut har räknats om till euro i enlighet med standarden IAS 21 och euro har använts som funktionell valuta, följaktligen är endast de monetära posterna exponerade för valutarisk.

Koncernens transaktionsrisk

2013, milj. euro SEK LVL* RUB LTL NOK CZK USD PLN
Fordringar 879,5 17,2 6,1 14,2 24,3 11,8 7,3
Lån från finansinstitut -306,6 -0,1 -0,8
Leverantörsskulder och övriga
kortfristiga skulder -120,1 -16,4 -0,3 -21,6
Valutaposition i balansräkningen 452,8 0,8 6,1 13,8 24,3 -10,7 7,3
Valutaderivat som säkrar
balansposter
-470,1 -15,1 -21,1 12,8 -5,1
Valutalån som säkrar
nettoinvestering 66,0
Nettoposition i balansräkningen 48,7 0,8 6,1 -1,3 3,2 2,1 2,2
2012, milj. euro SEK LVL RUB LTL NOK CZK USD PLN
Fordringar 880,0 7,9 17,7 1,7 19,0 20,4 9,9 5,6
Lån från finansinstitut -330,4 -0,2 -0,1 -0,5
Leverantörsskulder och övriga
kortfristiga skulder -90,3 -5,7 -19,1 -0,2 -22,7
Valutaposition i balansräkningen 459,3 2,0 -1,4 1,7 18,7 20,4 -13,3 5,6
Valutaderivat som säkrar
balansposter -500,8 -4,3 -17,8 -17,1 21,3 -3,2
Valutalån som säkrar
nettoinvestering 97,6
Nettoposition i balansräkningen 56,1 -2,3 -1,4 1,7 0,9 3,3 8,0 2,4

*) Valutaexponeringen i LVL har utelämnats på balansdagen den 31 december 2013, då Lettland ansluter sig till euron den 1 januari 2014

En förstärkning respektive försvagning med tio procentenheter av euron mot andra valutor skulle ge följande effekter på resultatet efter skatt. Känslighetsanalysen är baserad på exponeringarna i tabellen ovan.

Känslighetsanalys, effekt på resultatet efter skatt

2013 milj. euro SEK LVL RUB LTL NOK CZK USD PLN
Förändring + 10 % -3,5 0,0 -0,1 -0,4 0,1 -0,2 -0,2 -0,2
Förändring - 10 % 4,3 0,0 0,1 0,5 -0,1 0,3 0,2 0,2
2012 milj. euro SEK LVL RUB LTL NOK CZK USD PLN
Förändring + 10 % -3,9 0,2 0,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,5 -0,2
Förändring - 10 % 4,7 -0,2 -0,1 0,1 0,1 0,3 0,7 0,2

Omräkningsrisk

Stockmannkoncernen ådrar sig en omräkningsrisk när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Valutakursförändringarnas inverkan på nettoinvesteringar gjorda i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i koncernens eget kapital. Stockmann skyddar sig selektivt mot omräkningsrisken för eget kapital genom antingen lån i utländsk valuta eller med derivatinstrument. Säkringsbesluten fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansfunktionens förslag. Vid beslutsfattandet beaktas alla typer av effekter som säkringsåtgärderna har på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt även kostnaderna för säkringarna.

Nedanstående tabell visar hur en förändring på tio procentenheter av värdet på euron mot koncernens funktionella valutor påverkar koncernens egna kapital. Känslighetsanalysen inkluderar effekter avseende omräkningen av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag till euro samt effekter från lån och derivatkontrakt som säkrar nettoinvesteringar.

Känslighetsanalys, effekt på eget kapital

2013 milj. euro SEK *LVL LTL
Förändring + 10 % -12,8 0,0 0,0
Förändring - 10 % 15,6 0,0 0,0
2012 milj. euro SEK LVL LTL
Förändring + 10 % -6,0 -0,8 0,0
Förändring - 10 % 7,3 1,0 0,0

*) Eget kapital i LVL har utelämnats på balansdagen den 31 december 2013, då Lettland ansluter sig till euron den 1 januari 2014

Ränterisk

Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och ränteintäkter. Koncernen har stora tillgångar i svenska kronor som härstammar från förvärvet av Lindex. Dessa tillgångar har finansierats med lån i svenska kronor och/eller med lån som swappats till svenska kronor. Följaktligen är Stockmann främst exponerat för förändringar i den svenska marknadsräntan. Målet med hanteringen av koncernens ränterisk är att minska den osäkerhet som fluktuationerna i räntenivån eventuellt kan förorsaka på Stockmanns resultat. Ränterisken hanteras på två olika sätt. Koncernens upplåning och placeringar sprids över olika maturiteter, och därutöver tillämpas instrument med rörlig och fast ränta. Den genomsnittliga återstående löptiden på låne- och placeringsportföljen får vara högst fem år. Räntederivat kan användas för att hantera ränterisken. På balansdagen den 31 december 2013 hade Stockmanns räntebärande lån och bankfordringar en genomsnittlig återstående löptid på 9,9 månader. Räntederivat utnyttjades inte.

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2013.

Räntejusteringsperiod,
milj. euro < 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
Obligationslån 149,1 149,1
Lån från finansinstitut 171,9 160,8 332,7
Finansiella leasingskulder 2,5 0,5 3,0
Övriga räntebärande skulder 157,8 172,2 330,0
Totalt 329,7 335,5 0,5 149,1 814,8
Kontanter och bankkonton -33,9 -33,9
Totalt 295,8 335,5 0,5 149,1 780,9

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2012.

< 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
148,9 148,9
202,1 164,5 366,5
53,3 53,3
7,6 7,6
57,1 215,1 0,0 272,2
259,2 268,3 172,1 148,9 848,5
-36,1 -36,1
223,1 268,3 172,1 148,9 812,4

Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med en procentenhet i marknadsräntan skulle på balansdagen den 31 december 2013 vara -4,1 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2012: -2,8 miljoner euro). På motsvarande sätt skulle den kalkylmässiga effekten av en nedgång med en procentenhet i marknadsräntan vara +4,1 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt på balansdagen den 31 december 2013 (2012: +2,8 miljoner euro). På balansdagen fanns inga poster som redovisats direkt i det egna kapitalet.

Prisrisk för elektricitet

Lindex utnyttjar elderivat i syfte att minska den prisrisk som är förknippad med framtida elanskaffningar. Enligt Lindex finanspolicy är säkringsgraden för framtida elanskaffningar högst 100 % för de kommande tre åren. På balansdagen den 31 december 2013 har en förändring med 10 procentenheter i marknadspriset på el ingen avsevärd effekt på Stockmanns resultat och eget kapital efter skatt.

Finansierings- och likviditetsrisk

Finansieringsrisken definieras som risken för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräckliga likvida medel eller svårigheter att erhålla finansiering. I syfte att minimera finansieringsrisken har koncernens finansieringsbehov för de kommande åren täckts med långfristiga bindande kreditfaciliteter. Dessutom ska koncernen ha en tillräckligt stor likviditetsreserv. Likviditetsreserven ska minst uppgå till ett

belopp som motsvarar kassautbetalningarna för affärsverksamheten under en genomsnittlig månad. Såväl kassamedel som outnyttjade bekräftade och obekräftade kreditfaciliteter kan räknas till likviditetsreserven.

Vid årets slut hade Stockmann kreditfaciliteter om sammanlagt 1 499 miljoner euro, varav 815 miljoner euro var utnyttjade. Bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 878 miljoner euro. Av dessa var 485 miljoner utnyttjade. I december 2013 refinansierades merparten av de långfristiga kreditfaciliteterna. Bilaterala avtal tecknades med sex banker om totalt 700 miljoner euro i bekräftade kreditfaciliteter. De nya faciliteterna förfaller i februari 2019. Dessa faciliteter kommer att ersätta nuvarande bekräftade kreditfaciliteter om 650 MEUR som förfaller under 2015. De nya faciliteterna är disponibla från och med januari 2014 och fram till dess är de gamla faciliteterna i bruk. I ovanstående belopp avseende kreditfaciliteter vid årets slut, samt i tabellen nedan, ingår inte de nya faciliteterna. I november 2012 emitterade Stockmann obligationer för 150 miljoner euro. Lånet är listat på NASDAQ OMX Helsingfors och förfaller 2018. Koncernen har också en bekräftad bilateral lånefacilitet som förfaller under 2016 samt en bekräftad kreditfacilitet med NIB. Dessutom har koncernen ett finländskt företagscertifikatprogram på 600 miljoner euro. Upplåningen inom företagscertifikatprogrammet uppgick vid årsskiftet till 324 miljoner euro.

De flesta av Stockmanns lån är osäkrade. De bekräftade bilaterala bankfaciliteterna omfattar emellertid ett finansiellt åtagande (kovenant), relaterat till koncernens soliditet. Villkoren i låneavtalen har uppfyllts under det gångna året.

Kontanter och bankkonton samt oanvända bindande kreditfaciliteter *

milj. euro 2013 2012
Kontanter och bankkonton 33,9 36,1
Kreditlimit, förfaller 2014
Kreditlimit, förfaller 2015 393,4 369,6
Kreditlimit, förfaller 2016
Kreditlimit, förfaller 2017
Kreditlimit, förfaller 2018 +
Kontokredit 2,6 1,4
Totalt 429,9 407,1

*De nya kreditfaciliteterna som tecknades i december 2013 ingår ej

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2013:

milj. euroa Bokföringsvärde 2014 2015 2016 2017 2018+ Totalt
Obligationslån 149,1 -5,1 -5,1 -5,1 -5,0 -155,0 -175,3
Lån från finansinstitut 328,7 -14,6 -270,1 -56,0 -340,7
Finansiella leasingskulder 2,9 -2,5 -0,4 -0,1 -3,0
Övriga räntebärande skulder 334,1 -335,3 -335,3
Leverantörsskulder och
övriga skulder 265,5 -265,5 -265,5
Totalt 1 080,3 -623,0 -275,6 -61,2 -5,0 -155,0 -1 119,8
Derivat
Valutaderivat 3,7
Tillgångar 157,0 157,0
Skulder -159,7 -159,7
Elderivat 0,2
Netto kassaflöde -0,1 -0,1 -0,2
Totalt 3,9 -2,8 -0,1 -2,9

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2012

milj. euroa Bokföringsvärde 2013 2014 2015 2016 2017+ Totalt
Obligationslån 148,9 -1,7 -5,1 -5,1 -5,1 -160,1 -177,1
Lån från finansinstitut 366,5 -25,4 -18,0 -293,0 -58,5 -394,9
Pensionslån 53,3 -54,6 -54,6
Finansiella leasingskulder 7,6 -4,8 -2,5 -0,4 -0,1 -7,8
Övriga räntebärande skulder 272,2 -274,1 -274,1
Leverantörsskulder och
övriga skulder 268,4 -268,4 -268,4
Totalt 1 116,9 -629,0 -25,6 -298,5 -63,7 -160,1 -1 176,9
Derivat
Valutaderivat 7,1
Tillgångar 513,6 513,6
Skulder -521,7 -521,7
Elderivat 0,2
Netto kassaflöde -0,2 -0,2
Totalt 7,3 -8,3 -8,3

Kredit- och motpartsrisk

Försäljningsfordringar samt fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Den motpartsrisk som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god kreditvärdighet och är finansiellt stabila. Kassamedel placeras i finansiella instrument som uppskattas vara likvida och utsatta för låg risk. På balansdagen den 31 december 2013 bestod koncernens likvida medel huvudsakligen av mycket kortfristiga depositioner i bank. Koncernen har ingen signifikant kreditrisk som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom de utestående fordringarna inbegriper ett stort antal små fordringar som huvudsakligen är utspridda på privatkunder vars kreditvärdighet har kontrollerats.

Åldersanalys för försäljningsfordringar

Milj. euro 2013 2012
Icke förfallna 46,1 56,3
försäljningsfordringar
Försäljningsfordringar som har 11,0 6,6
förfallit inom 1–30 dagar
Försäljningsfordringar som har 2,4 0,9
förfallit inom 31–120 dagar
Försäljningsfordringar som har 2,7 2,9
förfallit efter mer än 120 dagar
Totalt 62,1 66,8

Försäljningsfordringarnas balansvärde motsvarar den högsta möjliga kreditrisken som är förknippad med fordringarna. En nedskrivning på 1,1 miljoner euro har redovisats för försäljningsfordringar år 2013 (2012: 1,4 miljoner euro). Denna nedskrivning hänför sig främst till försäljningsfordringar som har förfallit för mer än 120 dagar sedan. Utifrån tidigare erfarenheter uppskattar Stockmann att ingen nedskrivning behöver göras för icke förfallna försäljningsfordringar.

Hantering av kapitalstrukturen

I hanteringen av kapitalstrukturen är koncernens mål en effektiv kapitalstruktur som säkerställer verksamhetsförutsättningarna för koncernen på kapitalmarknaden i alla situationer oberoende av branschens volatilitet. Även om koncernen saknar en officiell kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut, är koncernens mål att upprätthålla en likadan kapitalstruktur som de övriga bolag som bedriver detaljhandel och som har en god kreditvärdering. Koncernen följer upp utvecklingen av sin kapitalstruktur genom det egna kapitalets andel av totalkapitalet (equity ratio). Som ett resultat av förvärvet av Lindex har koncernen stora tillgångar denominerade i svenska kronor, vilka är valutasäkrade med externa lån och/eller terminer i svenska kronor. Fluktuationerna i den svenska kronans växelkurs påverkar totala tillgångar och skulder lika mycket. Det strategiska målet är att soliditeten skall uppgå till minst 40 procent. Det egna kapitalets andel av totalkapitalet 31.12.2013 uppgick till 43,8 procent (42,8 procent 31.12.2012).

30. Händelser efter räkenskapsperiodens utgång

Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång som skulle ha inverkat på uppgörande av bokslutet.

Stockmann Oyj Abp

Resultaträkning, FAS
Hänvisning 1.1.-31.12.2013 % av 1.1.-31.12.2012 % av
euro oms. euro oms.
OMSÄTTNING 838 241 850,27 100,0 866 555 081,45 100,0
Övriga rörelseintäkter 2 20 889 747,55 2,5 17 988 203,18 2,1
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor:
Inköp under räkenskapsperioden 493 956 186,24 522 859 006,89
Förändring av lager, ökning (-), minskning (+) 7 181 210,03 -16 587 891,49
Material och tjänster totalt 501 137 396,27 59,8 506 271 115,40 58,4
Personalkostnader 3 170 262 634,00 20,3 174 493 118,38 20,1
Avskrivningar och nedskrivningar 4 21 630 422,60 2,6 18 829 649,78 2,2
Övriga rörelsekostnader 5 155 877 684,75 18,6 161 680 018,41 18,7
848 908 137,62 101,3 861 273 901,97 99,4
RÖRELSEVINST 10 223 460,20 1,2 23 269 382,66 2,7
Finansiella intäkter och kostnader 6 12 251 303,12 1,5 56 423 120,43 6,5
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 22 474 763,32 2,7 79 692 503,09 9,2
Extraordinära poster 7
Extraordinära intäkter 6 650 000,00
Extraordinära kostnader -45 900 000,00
Extraordinära poster totalt -39 250 000,00 -4,5
VINST FÖRE
BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 22 474 763,32 2,7 40 442 503,09 4,7
Bokslutsdispositioner 8 -7 074 779,92 -0,8 -10 022 030,88 -1,2
Inkomstskatter
För räkenskapsperioden 116 962,38
Från tidigare räkenskapsperioder 167 813,72 65 634,90
Inkomstskatter totalt 167 813,72 0,0 182 597,28 0,0
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 15 232 169,68 1,8 30 237 874,93 3,5

Stockmann Oyj Abp Balansräkning, FAS

TILLGÅNGAR Hänvisning 31.12.2013 31.12.2012
euro euro
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar 9
Immateriella rättigheter 28 569 429,65 16 684 190,91
Goodwill 646 905,07 1 078 175,11
Förskott och pågående projekt 21 918 022,96 22 122 402,79
Immateriella tillgångar sammanlagt 51 134 357,68 39 884 768,81
Materiella anläggningstillgångar 10
Mark- och vattenområden 12 492 158,96 12 492 158,96
Byggnader och anläggningar 304 186 137,93 312 101 155,64
Maskiner och inventarier 14 315 336,13 12 373 129,61
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 4 013 278,81 3 944 730,45
Övriga materiella tillgångar 55 055,76 55 055,76
Förskott och pågående nyanläggningar 3 957 597,65 3 725 419,80
Materiella tillgångar sammanlagt 339 019 565,24 344 691 650,22
Placeringar 11
Andelar i företag inom koncernen 244 796 642,63 252 302 665,69
Övriga aktier och andelar 10 458 939,61 10 456 939,61
Placeringar sammanlagt 255 255 582,24 262 759 605,30
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 645 409 505,16 647 336 024,33
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter 104 107 999,19 111 289 209,22
Omsättningstillgångar sammanlagt 104 107 999,19 111 289 209,22
Långfristiga fordringar
Lånefordringar av företag inom koncernen 1 062 987 861,30
Långfristiga fordringar sammanlagt 1 062 987 861,30
Kortfristiga fordringar 12
Kundfordringar 53 838 133,15 58 390 731,82
Fordringar av företag inom koncernen 1 083 484 042,67 61 309 522,62
Övriga fordringar 3 990 412,78 4 140 468,65
Resultatregleringar 16 041 095,98 8 595 164,28
Kortfristiga fordringar sammanlagt 1 157 353 684,58 132 435 887,37
Kassa och banktillgodohavanden 13 7 302 652,40 7 704 445,15
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 268 764 336,17 1 314 417 403,04
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 914 173 841,33 1 961 753 427,37
Hänvisning 31.12.2013 31.12.2012
euro
144 097 366,00
186 346 445,72
255 735 789,28
43 728 921,17
92 413 882,09
30 237 874,93
752 560 279,19
16 123 169 972,86 116 095 192,94
150 000 000,00
352 625 391,68
127 736 336,95
630 361 728,63
48 166 666,64
271 089 075,09
67 517 145,64
3 835 860,22
30 987 352,72
41 140 126,30
462 736 226,61
1 093 097 955,24
1 914 173 841,33 1 961 753 427,37
14-15
17-18
euro
144 097 366,00
186 346 445,72
255 735 789,28
43 728 921,17
79 472 951,08
15 232 169,68
724 613 642,93
150 000 000,00
319 930 166,01
469 930 166,01
8 888 888,88
327 900 216,78
66 371 705,28
123 019 816,17
31 509 574,00
38 769 858,42
596 460 059,53
1 066 390 225,54
euro euro
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Räkenskapsperiodens resultat 15 232 169,68 30 237 874,93
Justeringar:
Avskrivningar 21 630 422,60 18 829 649,78
Övriga justeringar
Finansiella intäkter och kostnader
39 368 391,70
-56 423 120,43
Bokslutsdispositioner -12 251 303,12
7 074 779,92
10 022 030,88
Skatter 167 813,72 182 597,28
Förändring av rörelsekapital:
Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar -7 840 573,97 -2 295 505,06
Förändring av omsättningstillgångar 7 181 210,03 -16 587 891,49
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder 966 737,61 -4 337 843,04
Betalda räntor och övriga finansiella kostnader -29 636 516,42 -34 574 068,71
Erhållna räntor 42 768 733,09 52 774 639,30
Betalda skatter -336 214,46 2 261 174,97
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 44 957 258,68 39 457 930,11
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -31 683 081,87 -28 186 925,12
Investeringar i dotterbolag -2 000 000,00 -41 424 000,01
Överlåtelseintäkter från dottebolag 426 608,00
Investeringar i övriga placeringar -2 000,00
Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 2 290 776,30
Återbetalning av lånefordningar 18 354 663,29 14 580 762,21
Erhållna dividender 33 251 114,14 34 421 768,37
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR 18 347 303,56 -18 317 618,25
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING
Beviljade lån, ökning (-), minskning (+) -19 673 130,88 37 596 529,12
Betalningar erhållna från emission 1 723 109,66
Kortfristiga lån, upptagning (+), återbetalning (-) 8 644 475,03 -5 489 268,91
Amortering av långfristiga lån -260 284 102,88 -290 222 876,27
Upptagna långfristiga lån 246 585 613,54 304 052 293,71
Utbetalda dividender -43 229 209,80 -35 920 414,50
Betalda koncernbidrag 4 250 000,00 -35 118 000,00
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING -63 706 354,99 -23 378 627,19
Förändring av likvida medel -401 792,75 -2 238 315,33
Likvida medel vid räkenskapsperiodens ingång 7 704 445,15 9 942 760,48
Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång 7 302 652,40 7 704 445,15

2013 2012

Bokslutsbilagorna

1. REDOVISNINGSPRINCIPER

Stockmann Oyj Abp:s bokslut har uppgjorts enligt den finska bokföringslagstiftningen.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta har redovisats till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländska valutor vid bokslutstidpunkten har beräknats enligt bokslutsdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på finansiella poster redovisas till nettobelopp bland övriga finansiella intäkter eller kostnader.

Omsättning

Vid beräkning av omsättningen har från försäljningsintäkterna avdragits indirekta skatter, beviljade rabatter och valutakursdifferenser.

Övriga rörelseintäkter

Som övriga rörelseintäkter redovisas försäljningsvinster på sådana bestående aktiva som hänför sig till affärsverksamheten, erhållna ersättningar vid försäljning av affärsverksamhet och ersättningar för tjänster till utländska dotterbolag.

Extraordinära intäkter och kostnader

Som extraordinära intäkter och kostnader redovisas erhållna och beviljade koncernbidrag.

Inkomstskatter

Så som direkta skatter redovisas i resultaträkningen de skatter som hänför sig till årets resultat samt från tidigare räkenskapsperioder påförda eller återbödrade skatter. Latenta skatter upptas inte i moderbolagets resultat- och balansräkning.

Materiella och immateriella tillgångar samt avskrivningar

Materiella och immateriella tillgångar har upptagits till ursprungliga anskaffningsvärden, vilka har minskats med planenliga avskrivningar. I balansvärdena ingår dessutom uppskrivningar av värdet på jordområden och byggnader. Uppskrivningarna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar vid ifrågavarande tidpunkt. På uppskrivningarna görs inga avskrivningar.

De planenliga avskrivningarna baserar sig på ursprungliga anskaffningsutgifter samt på beräknad ekonomisk livslängd enligt följande:

Immateriella rättigheter 3 - 10 år
Goodwill 5 år
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 5 – 10 år
Byggnader 20 – 50 år
Maskiner och inventarier 4 – 10 år
Bilar och datautrustning 3 - 5 år

Omsättningstillgångar

Vid värdering av omsättningstillgångarna har man följt det lägsta värdets princip dvs. lagret har upptagits i balansräkningen till det lägre belopp av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet eller det sannolika försäljningsvärdet. Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av first in first out –metoden (FIFO), förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller med metod som baserar sig på försäljningspriset (retail method), och det inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen.

Finansiella instrument

Värdepapper bland bestående aktiva har upptagits till sin anskaffningsutgift eller i det fall att deras gängse värde nedgått på ett bestående sätt till detta lägre belopp.

Andra finansiella värdepapper har upptagits till sin anskaffningsutgift eller till marknadspriset om detta är lägre.

Ränta- och valutakursdifferenserna i samband med derivatavtal som ingåtts som skydd mot valutarisker har periodiserats enligt prestationsprincipen som finansiella intäkter och kostnader.

2. Övriga rörelseintäkter

euro 2013 2012
Ersättningar för koncerninterna tjänster 16 899 687,32 13 744 127,13
Hyresintäkter från dotterbolag 3 914 862,99 3 713 141,64
Övriga rörelseintäkter 75 197,24 530 934,41
Sammanlagt 20 889 747,55 17 988 203,18

3. Personalkostnader

euro 2013 2012
Löner och arvoden till verkställande direktören och hans suppleant 618 480,00 627 200,00
Löner och arvoden till styrelsemedlemmar 385 500,00 401 000,00
Övriga löner 133 611 764,05 136 209 201,33
Löner för sjuktid 4 041 137,89 4 455 787,48
Pensionskostnader 23 996 107,33 24 739 086,26
Övriga lönebikostnader 7 609 644,73 8 060 843,31
Sammanlagt 170 262 634,00 174 493 118,38

Antalet anställda i medeltal 5 198 5 408

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Enligt VD-avtalet har verkställande direktör Hannu Penttilä rätt att gå i pension i april 2013 då han fyllde 60 år. Penttilä utnyttjade inte denna rät utan har fortsatt som verkställande direktör efter april 2013. Verkställande direktörens pension fastställs enligt lagen om pension för arbetstagar och en separat försäkring som bolaget tecknat.

4. Avskrivningar och nedskrivningar

euro 2013 2012
Immateriella rättigheter 5 938 844,54 4 025 529,51
Goodwill 431 270,04 431 270,05
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 1 331 570,78 1 284 541,93
Byggnader och konstruktioner 9 215 176,68 9 162 718,41
Maskiner och inventarier 4 713 560,56 3 925 589,88
Sammanlagt 21 630 422,60 18 829 649,78

5. Övriga rörelsekostnader

euro 2013 2012
Kostnader för affärslägen 74 321 613,27 77 572 958,85
Marknadsföringskostnader 25 142 386,22 29 451 767,36
IT- och datakommunikationskostnader 19 353 720,00 8 967 272,93
Varuhanteringskostnader 18 002 735,09 16 984 277,19
Frivilliga lönebikostnader 2 615 402,17 3 527 610,75
Kreditförluster 1 383 177,23 1 468 269,44
Övriga kostnader 15 058 650,77 23 707 861,89
Sammanlagt 155 877 684,75 161 680 018,41

Revisorernas arvoden

euro 2013 2012
Revision 166 345,00 175 100,00
Skatterådgivning 88 424,00 244 169,00
Intyg och utlåtanden 632,00 8 640,00
Övriga tjänster 13 500,00 105 200,00
Sammanlagt 268 901,00 533 109,00

6. Finansiella intäkter och kostnader

euro 2013 2012
Anticiperad dividend av företag inom koncernen 28 490 478,72 33 069 214,64
Övriga dividendintäkter 181 899,50 231 912,00
Ränteintäkter av företag inom koncernen 41 893 304,42 52 362 377,10
Ränteintäkter från utomstående 982 785,50 526 339,80
Räntekostnader till företag inom koncernen -2 032 052,21 -1 851 514,84
Räntekostnader till utomstående -30 006 535,84 -32 450 661,41
Nedskrivning av placeringar bland långfristiga tillgångar -2 119 989,79
Övriga finansiella kostnader till utomstående -9 986 796,22 -82 914,62
Valutakursvinster och -förluster (netto) -17 271 780,75 6 738 357,55
Sammanlagt 12 251 303,12 56 423 120,43

7.Extraordinära poster

euro 2013 2012
Erhållna koncernbidrag 6 650 000,00
Beviljade koncernbidrag -45 900 000,00
Sammanlagt -39 250 000,00

8. Bokslutsdispositioner

euro 2013 2012
Differensen mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar
Immateriella rättigheter -235 160,50 -801 563,70
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 209 333,17 26 807,49
Byggnader och konstruktioner -7 149 276,64 -8 958 607,67
Maskiner och inventarier 100 324,05 -288 667,00
Sammanlagt -7 074 779,92 -10 022 030,88

Långfristiga tillgångar

9. Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 25 746 985,52 17 583 277,18
Ökningar 2 308 627,34 1 136 596,86
Överföringar från övriga balansposter 15 515 455,94 8 014 758,58
Minskningar -2 971 289,41 -987 647,10
Anskaffningsutgift 31.12 40 599 779,39 25 746 985,52
Ackumulerade avskrivningar 1.1 9 062 794,61 6 024 912,20
Avskrivningar på minskningar -2 971 289,41 -987 647,10
Avskrivningar under räkenskapsperioden 5 938 844,54 4 025 529,51
Ackumulerade avskrivningar 31.12 12 030 349,74 9 062 794,61
Bokföringsvärde 31.12 28 569 429,65 16 684 190,91

Goodwill

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. och 31.12. 2 156 350,22 2 156 350,22
Ackumulerade avskrivningar 1.1 1 078 175,11 646 905,06
Avskrivningar under räkenskapsperioden 431 270,04 431 270,05
Ackumulerade avskrivningar 31.12 1 509 445,15 1 078 175,11
Bokföringsvärde 31.12 646 905,07 1 078 175,11

Förskott och pågående projekt

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 22 122 402,79 8 088 967,68
Ökningar 15 311 076,11 22 121 408,28
Överföringar till övriga balansposter -15 515 455,94 -8 087 973,17
Anskaffningsutgift 31.12. 21 918 022,96 22 122 402,79
Bokföringsvärde 31.12 21 918 022,96 22 122 402,79

Immateriella tillgångar sammanlagt 51 134 357,68 39 884 768,81

10. Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden
euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. och 31.12. 6 593 808,38 6 593 808,38
Uppskrivningar 1.1 och 31.12 5 898 350,58 5 898 350,58
Bokföringsvärde 31.12 12 492 158,96 12 492 158,96

Byggnader och konstruktioner

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 355 890 276,76 353 455 230,26
Ökningar 241 492,91 84 826,84
Överföringar från övriga balansposter 1 058 666,06 2 497 734,08
Minskningar -2 415 765,26 -147 514,42
Anskaffningsutgift 31.12 354 774 670,47 355 890 276,76
Ackumulerade avskrivningar 1.1 70 319 830,72 61 285 542,33
Avskrivningar på minskningar -2 415 765,26 -128 430,02
Avskrivningar under räkenskapsperioden 9 215 176,68 9 162 718,41
Ackumulerade avskrivningar 31.12 77 119 242,14 70 319 830,72
Uppskrivningar 1.1 och 31.12 26 530 709,60 26 530 709,60
Bokföringsvärde 31.12 304 186 137,93 312 101 155,64

Maskiner och inventarier

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 21 311 387,36 20 560 332,21
Ökningar 1 989 944,66 1 183 971,11
Överföringar från övriga balansposter 4 665 822,42 2 661 370,51
Minskningar -2 685 150,10 -3 094 286,47
Anskaffningsutgift 31.12 25 282 004,34 21 311 387,36
Ackumulerade avskrivningar 1.1 8 938 257,75 8 103 117,75
Avskrivningar på minskningar -2 685 150,10 -3 090 449,88
Avskrivningar under räkenskapsperioden 4 713 560,56 3 925 589,88
Ackumulerade avskrivningar 31.12 10 966 668,21 8 938 257,75
Bokföringsvärde 31.12 14 315 336,13 12 373 129,61

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 12 726 797,10 12 504 504,37
Ökningar 67 275,50 162 926,91
Överföringar från övriga balansposter 1 332 843,64 209 087,77
Minskningar -1 541 954,28 -149 721,95
Anskaffningsutgift 31.12 12 584 961,96 12 726 797,10
Ackumulerade avskrivningar 1.1 8 782 066,65 7 648 816,81
Avskrivningar på minskningar -1 541 954,28 -151 292,09
Avskrivningar under räkenskapsperioden 1 331 570,78 1 284 541,93
Ackumulerade avskrivningar 31.12 8 571 683,15 8 782 066,65
Bokföringsvärde 31.12 4 013 278,81 3 944 730,45
Övriga materiella tillgångar
euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1. och 31.12. 55 055,76 55 055,76
Bokföringsvärde 31.12 55 055,76 55 055,76
Förskott och pågående anskaffningar
euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 3 725 419,80 2 407 909,26
Ökningar 7 289 509,97 6 612 488,31
Överföringar till övriga balansposter -7 057 332,12 -5 294 977,77
Bokföringsvärde 31.12 3 957 597,65 3 725 419,80
Materiella tillgångar sammanlagt 339 019 565,24 344 691 650,22
Uppskrivningar som ingår i balansvärdena
euro 2013 2012
Tomter och markområden 5 898 350,58 5 898 350,58
Byggnader 26 530 709,60 26 530 709,60
Sammanlagt 32 429 060,18 32 429 060,18

Uppskrivningarna av fastigheterna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar av fastigheterna vid ifrågavarande tidpunkt.

11. Placeringar

Andelar i företag inom koncernen

euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 252 302 665,69 216 278 966,28
Ökningar 2 000 000,00 41 424 000,01
Minskningar -9 506 023,06 -3 280 310,81
Nedskrivningar -2 119 989,79
Bokföringsvärde 31.12 244 796 642,63 252 302 665,69
Övriga aktier och andelar
euro 2013 2012
Anskaffningsutgift 1.1 10 456 939,61 10 456 939,61
Ökningar 2 000,00
Bokföringsvärde 31.12 10 458 939,61 10 456 939,61
Placeringar sammanlagt 255 255 582,24 262 759 605,30

12. Kortfristiga fordringar

euro 2013 2012
Räntebärande kundfordringar 39 591 982,52 43 823 612,77
Räntefria kundfordringar 14 246 150,63 14 567 119,05
Kundfordringar Sammanlagt 53 838 133,15 58 390 731,82

Fordringar av företag inom koncernen

euro 2013 2012
Lånefordningar 1 028 055 035,21
Dividendfordningar 28 490 478,72 33 069 214,64
Kundfordningar 23 010 602,23 1 894 739,93
Kontofordringar 3 835 197,40 19 686 244,08
Koncernbidragfordningar 6 650 000,00
Resultatregleringar 92 729,11 9 323,97
Sammanlagt 1 083 484 042,67 61 309 522,62

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar

euro 2013 2012
Derivativfordningar 6 323 103,62 747 244,50
IT-kostnader 2 091 929,30 1 387 922,72
Fordringar av samarbete med kreditkortbolag 1 890 791,39 3 071 268,17
Finansiella intäkter 1 750 000,00 8 579,90
Lönebikostnader 1 736 409,37 1 704 924,00
Marknadsföringskostnader 654 098,86 763 984,85
Rabatter 580 789,20 477 205,61
Inkomstskatter 170 948,28
Övriga resultatregleringar 843 025,96 434 034,53
Sammanlagt 16 041 095,98 8 595 164,28

13. Kassa och banktillgodohavanden

Kassa och banktillgodohavanden inkluderar bankdepositioner och kontanta medel. Deras bokföringsvärde motsvarar deras marknadsvärde.

14. Förändringar i eget kapital

Aktiekapital
euro 2013 2012
A-aktier 1.1 61 255 126,00 61 255 126,00
Byte till B-aktier -63 596,00
A-aktier 31.12 61 191 530,00 61 255 126,00
B-aktier 1.1. 82 842 240,00 82 426 532,00
Aktieemission 415 708,00
Byte från A-aktier 63 596,00
B-aktier 31.12 82 905 836,00 82 842 240,00
Aktiekapital Sammanlagt 144 097 366,00 144 097 366,00
Överkursfond 1.1. och 31.12. 186 346 445,72 186 346 445,72
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 1.1. 255 735 789,28 254 428 387,62
Aktieemission 1 307 401,66
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 31.12. 255 735 789,28 255 735 789,28
Övriga fonder 1.1. och 31.12. 43 728 921,17 43 728 921,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 122 651 757,02 128 286 440,96
Dividendutdelning -43 229 209,80 -35 920 414,50
Återföring av outnyttjade dividender i eget kapital 50 403,86 47 855,63
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 79 472 951,08 92 413 882,09
Räkenskapsperiodens vinst 15 232 169,68 30 237 874,93
Eget kapital Sammanlagt 724 613 642,93 752 560 279,19

Utdelningsbara medel 31.12.

euro 2013 2012
Fonder 299 464 710,45 299 464 710,45
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 79 472 951,08 92 413 882,09
Räkenskapsperiodens vinst 15 232 169,68 30 237 874,93
Sammanlagt 394 169 831,21 422 116 467,47

15. Moderbolagets aktier

A-aktier (à 10 röster)
30 595 765
B-aktier (à 1 röst)
41 452 918
Nominellt värde 2,00 euro st st
30 627 563
41 421 120
Sammanlagt 72 048 683 72 048 683

16. Ackumulerade bokslutsdispositioner

De ackumulerade bokslutsdispositionerna består av ackumulerad avskrivningsdifferens.

17. Kortfristiga skulder

euro 2013 2012
Räntebärande skulder 458 607 191,11 319 255 741,73
Räntefria skulder 137 852 868,42 143 480 484,88
Sammanlagt 596 460 059,53 462 736 226,61

Skulder till företag inom koncernen

euro 2013 2012
Räntefria leverantörsskulder 726 508,15 661 602,82
Koncernbidragskulder 2 400 000,00
Räntebärande övriga skulder 121 818 085,48 306 572,40
Räntefria övriga skulder 475 222,54 467 685,00
Sammanlagt 123 019 816,17 3 835 860,22

18. De väsentliga posterna i passiva resultatregleringar

euro 2013 2012
Personalkostnader 29 432 951,43 28 837 468,28
Ränte- och finansiella kostnader 4 704 106,27 2 323 966,84
Derivativskulder 2 669 195,28 5 535 025,64
Reserv för varureturer 915 019,32 866 009,25
Inkomstskatter 113 008,73 110 461,19
Övriga resultatregleringar 935 577,39 3 467 195,10
Sammanlagt 38 769 858,42 41 140 126,30

19. Ställda säkerheter

Säkerheter ställda för egna förpliktelser

euro 2013 2012
Lån Säkerhetsvärde Lån Säkerhetsvärde
Inteckningar beviljade för långfristiga pensionslån 33 333 333,33 200 000 000,00
Övriga beviljade inteckningar 1 681 800,00 1 681 879,26
Borgensförbindelser 550 000,00
Säkerheter ställda för egna förpliktelser sammanlagt 2 231 800,00 201 681 879,26
Säkerheter som ställts för företag inom samma koncern
euro 2013 2012
För hyreslokaliteter 38 885 158,66 34 657 972,64
För övriga förbindelser 2 526 299,76 19 810 907,89
Sammanlagt 41 411 458,42 54 468 880,53
Ställda säkerheter sammanlagt
euro 2013 2012
Inteckningar 1 681 800,00 201 681 879,26
Borgensförbindelser 41 961 458,42 54 468 880,53

20. Övriga ansvar

Leasingansvar
euro 2013 2012
Betalningar som förfaller inom ett år 2 216 537,25 4 670 541,01
Betalningar som förefaller senare 820 924,77 2 656 271,02
Sammanlagt 3 037 462,02 7 326 812,03

Sammanlagt 43 643 258,42 256 150 759,79

Fastighetsinvesteringar

Bolaget är skyldigt att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren 2008–2013, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2023. Ansvarsbeloppet är högst 23 263 932 euro.

År 2012 var ansvarsbeloppet högst 28 206 101 euro.

Pensionsansvar

Moderbolagens pensionsansvar är försäkrade i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsansvaren är täckta i sin helhet.

Koncernföretag

Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Moderbolagets innehav % % euro euro
Seppälä Oy, Helsingfors 30 000 100 100 EUR 5 046 000,00 8 976 137,32
Stockmann AS, Tallinn 16 200 100 100 EUR 1 022 193,07 34 968 241,15
SIA Stockmann, Riga 1 615 500 100 100 LVL 4 830 564,93 5 378 713,72
SIA Stockmann Centrs, Riga 31 500 63 63 LVL 115 577,78 5 698 429,51
Oy Stockmann Russia Holding Ab, Helsingfors 4 000 100 100 EUR 182 305 011,59 1 328 511,14
Oy Suomen Pääomarahoitus
Finlands Kapitalfinans Ab, Helsingfors 1 000 100 100 EUR 1 682 000,00 1 493 512,85
Stockmann Sverige AB, Stockholm 100 000 100 100 SEK 48 843 170,23 66 021 792,82
Kiinteistö Oy Friisinkeskus II, Esbo 1 948 97 97 EUR 612 348,47 738 672,71
Oy Hullut Päivät-Galna Dagar Ab, Helsingfors 40 100 100 EUR 339 776,56 339 776,56
Moderbolagets innehav av koncernföretag totalt 244 796 642,63 124 943 787,78
Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Dotterbolagens innehav % % euro euro
ZAO Stockmann, Moskva 2 000 100 100 RUB 587 082,46 -14 023 993,90
Oy Stockmann Russia Finance Ab, Helsingfors 40 000 100 100 EUR 783 594,10 3 990 493,40
Stockmann Stp Centre Ltd, S:t Petersburg 5 100 100 RUB 13 037 388,43 73 450 879,39
Seppälä Finland Oy, Helsingfors 5 100 100 EUR 4 877 403,65 2 378 085,26
Oü Seppälä Estonia, Tallinn 1 100 100 EUR 1 650 000,00 1 433 768,19
SIA Seppala, Riga 29 814 100 100 LVL 424 664,33 280 428,04
UAB Seppala, Vilnius 100 100 100 LTL 10 000,00 -813 941,87
TOV Stockmann, Kiev 1 100 100 UAH 800,41
AB Lindex, Göteborg 68 750 000 100 100 SEK 900 204 309,69 177 435 627,00
AB Lindex innehav av dotterbolagen
Lindex Sverige AB, Göteborg 36 000 100 100 SEK
Lindex AS, Oslo 200 000 100 100 NOK
Lindex Oy, Helsingfors 13 000 100 100 EUR
Lindex Oü, Tallinn 100 100 EUR
Lindex SIA, Riga 100 100 LVL
Lindex UAB, Vilnius 100 100 LTL
Lindex s.r.o, Prag 200 100 100 CZK
AB Espevik, Alingsås 1 000 100 100 SEK
Espevik i Sverige AB, Göteborg 400 000 100 100 SEK
Lindex H.K. Ltd, Hong Kong 9 900 99 99 HKD
Shanghai Lindex Consulting Company Ltd,
Shanghai 100 100 CNY
Lindex Financial Services AB, Göteborg 13 230 100 100 SEK
Lindex India Private Ltd, New Delhi 10 000 100 100 INR
It will fit AB, Göteborg 1 000 100 100 SEK
Lindex GmbH, Düsseldorf 100 100 EUR
Lindex Slovakia s.r.o, Bratislava 100 100 EUR
Lindex PL. Sp.z.o.o., Warszawa 100 100 PLN
Dotterbolagens innehav av koncernföretag totalt 921 574 442,66 244 132 145,92
Koncernföretag totalt 1 166 371 085,29 369 075 933,70
Antal Andel av Va- Bokförings
aktierna luta värde
Joint ventures % euro
Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets

Aktier i joint ventures redovisas i koncernen så, att i koncernens balansräkning upptas i stället för aktierna den andel av tillgångarna och skulderna i joint ventures som motsvarar koncernens ägarandel.

Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 4 925 753,70 Joint ventures totalt 4 925 753,70

Övriga företag
Antal Andel av Va- Bokförings
aktierna luta värde
Moderbolagets innehav % euro
Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets
Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 6 241 944,22
Tuko Logistics Oy, Kervo 600 10,0 EUR 3 763 117,75
Övriga 453 877,64
Moderbolagets innehav i övriga företag totalt 10 458 939,61

STYRELSENS FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV MODERBOLAGETS VINST

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2013 uppgick de utdelningsbara medlen till 394,2 miljoner euro.

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2013 står följande belopp till bolagsstämmans förfogande:

- odisponerade vinstmedel från tidigare år inklusive dispositionsfond
och fonden för investerat fritt eget kapital 378 937 661,53
- räkenskapsperiodens vinst 15 232 169,68
394 169 831,21
Styrelsen föreslår att nämnda belopp disponeras enligt följande:
- till de uteliggande 72 048 683 aktierna utbetalas
0,40 euro/aktie i dividend för år 2013 28 819 473,20
- i dispositionsfond, fonden för investerat fritt eget kapital
och på vinstmedelskontot kvarlämnas 365 350 358,01
394 169 831,21

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna dividendutdelningen inte bolagets betalningsförmåga.

Helsingfors den 12 februari 2014

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter av verksamhetsberättelsen och bokslutet

STYRELSEN

Christoffer Taxell

Eva Liljeblom Kari Niemistö Per Sjödell Kjell Sundström

Charlotta Tallqvist-Cederberg Carola Teir-Lehtinen Dag Wallgren

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Hannu Penttilä

Över utförd revision har idag avgivits berättelse.

Helsingfors den 17 februari 2014

CGR CGR

Jari Härmälä Anders Lundin

Talk to a Data Expert

Have a question? We'll get back to you promptly.