AI Terminal

MODULE: AI_ANALYST
Interactive Q&A, Risk Assessment, Summarization
MODULE: DATA_EXTRACT
Excel Export, XBRL Parsing, Table Digitization
MODULE: PEER_COMP
Sector Benchmarking, Sentiment Analysis
SYSTEM ACCESS LOCKED
Authenticate / Register Log In

Lindex Group

Annual Report Mar 1, 2011

3292_fs_2011-03-01_ea2b850b-b74d-4300-aa9e-2f9b4425dde4.pdf

Annual Report

Open in Viewer

Opens in native device viewer

STOCKMANN Oyj Abp

BOKSLUT 31.12.2010

BOKSLUT 31.12.2010

sidan
Styrelsens verksamhetsberättelse 1
Aktier och aktiekapital 9
Nyckeltal 12
Koncernens resultaträkning 15
Koncernbalansräkning 16
Kalkyl över förändringar i eget kapital 18
Koncernens kassaflödesanalys 19
Principer för uppgörande av koncernbokslut ,
noter till koncernens bokslut
20
Moderbolagets resultaträkning 57
Moderbolagets balansräkning 58
Moderbolagets kassaflödesanalys 60
Noter till moderbolagets bokslut 61
Aktier och andelar 70
Förslag till disposition av modersbolagets vinst 71

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Koncernens omsättning under räkesskapsperioden 2010 ökade med 7,3 procent och uppgick till 1 821,9 miljoner euro (2009: 1 698,5 miljoner euro). Rörelsevinsten ökade med 3,7 miljoner euro och uppgick till 88,8 miljoner euro (85,1 miljoner euro). Nettofinansieringskostnaderna uppgick till 14,6 miljoner euro (24,0 miljoner euro). Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 78,3 miljoner euro (53,8 miljoner euro) och resultatet per aktie uppgick till 1,10 euro (0,82 euro). Styrelsen föreslår för bolagsstämman att 0,82 euro per aktie utbetalas i dividend.

Omsättning och resultat

Återhämtningen i konsumentefterfrågan, konsumenternas förstärkta tillit och alla affärsenheters åtgärder för att förstärka sin konkurrenssituation syntes i Stockmannkoncernens omsättning (exkl. moms) under räkenskapsperioden. Omsättningen ökade med 7,3 procent och uppgick till 1 821,9 miljoner euro (2009: 1 698,5 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 4,2 procent och uppgick till 987,8 miljoner euro. Omsättningen i utlandet uppgick till 834,0 miljoner euro och ökade med 11,1 procent. Svenska och norska kronan samt ryska rubeln har under räkenskapsperioden förstärkts i förhållande till euron. Beräknat med jämförbara valutakurser skulle koncernens omsättning i utlandet ha ökat med 2,3 procent. Den utländska omsättningens andel av koncernens omsättning var 45,8 procent (44,2 procent).

Inga övriga rörelseintäkter förekom under räkenskapsperioden.

Under räkenskapsperioden ökade bruttomarginalen för koncernens affärsverksamhet med 91,4 miljoner euro och uppgick till 908,8 miljoner euro. Den relativa bruttomarginalen var 49,9 procent (48,1 procent). Alla affärsenheters relativa bruttomarginaler ökade jämfört med året innan. Rörelsekostnaderna ökade med 84,1 miljoner euro och avskrivningarna med 3,4 miljoner euro.

Koncernens rörelsevinst ökade under räkenskapsperioden med 3,7 miljoner euro och uppgick till 88,8 miljoner euro (85,1 miljoner euro).

Nettofinansieringskostnaderna minskade under räkenskapsperioden med 9,4 miljoner euro och uppgick till 14,6 miljoner euro (24,0 miljoner euro). De minskade nettofinansieringskostnaderna berodde på låg räntenivå och valutakursvinster av engångskaraktär.

Räkenskapsperiodens vinst före skatt uppgick till 74,2 miljoner euro, vilket är 13,1 miljoner euro större än året innan. Räkenskapsperiodens resultat belastades av en periodisering av skattekostnader på 12,1 miljoner euro. I räkenskapsperiodens skatter ingår även en minskning på 16,3 miljoner euro av den latenta skatteskuld, som bokförts på grund av en orealiserad kursförlust för ett valutalån. Detta förbättrar resultatet. Sammanlagt förbättrade räkenskapsperiodens skatteposter räkenskapsperiodens vinst exceptionellt med 4,2 miljoner euro. Resultatet under föregående räkenskapsperiod belastades av skatter på 7,3 miljoner euro. Räkenskapsperiodens vinst uppgick till 78,3 miljoner euro (53,8 miljoner euro).

Räkenskapsperiodens resultat per aktie var 1,10 euro (0,82 euro) och utspätt med inverkan av optioner 1,09 euro (0,82 euro). Det egna kapitalet per aktie var 12,45 euro (11,94 euro).

Omsättning och resultatutveckling enligt affärssegment

Varuhusgruppen

Hobby Halls affärsverksamhet övergick till varuhusgruppen från början av år 2010 och Oy Hobby Hall Ab fusionerades i moderbolaget den 30 juni 2010. Varuhusgruppens siffror för räkenskapsperioden innefattar Hobby Halls siffror och jämförelsesiffrorna har ändrats på motsvarande sätt.

Varuhusgruppens omsättning ökade med 7,7 procent om man i jämförelsesiffrorna utelämnar Hobby Halls år 2009 avvecklade affärsverksamhet i utlandet. Omsättningen uppgick till 1 099,9 miljoner euro (1 030,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 5,2 procent och uppgick till 826,4 miljoner euro (785,8 miljoner euro). Omsättningen tilltogs särskilt av attHelsingforsvaruhusets omfattande utvidgnings- och renoveringsprojekt stegvis slutfördes under året.

Utlandsverksamhetens omsättning i euro ökade med 16,0 procent, om man i jämförelsesiffrorna utelämnar Hobby Halls år 2009 avvecklade affärsverksamhet i utlandet. Den utländska omsättningens andel av gruppens omsättning var 24,9 procent (23,1 procent). Varuhusgruppens omsättning i Baltikum uppgick till 81,9 miljoner euro (84,5 miljoner euro) och i Ryssland till 191,7 miljoner euro (151,3 miljoner euro). Omsättningen i Ryssland ökade betydligt tack vare att försäljningen i de nya varuhusen i S:t Petersburg och Moskva inletts bra. Den ökade omsättningen gynnades också av rubelns stärkta kurs mot euron.

Till följd av den goda försäljningen och lagersituationen ökade räkenskapsperiodens relativa bruttomarginal betydligt till den hittills högsta nivån och uppgick till 42,4 procent (39,8 procent). Varuhusgruppens rörelsevinst ökade med 10,1 miljoner euro och uppgick till 32,9 miljoner euro. Kostnader i anknytning till Helsingforsvaruhusets utvidgning samt öppnandet av köpcentret Nevsky Centre i S:t Petersburg och Stockmanns nätbutik belastar räkenskapsperiodens rörelsevinst.

Lindex

Lindex omsättning uppgick till 578,7 miljoner euro under räkenskapsperioden, vilket är 9,8 procent mer än året innan (527,0 miljoner euro). Omsättningen i Finland ökade med 1,7 procent och i övriga länder med 11,0 procent. Omsättningen ökade bland annat tack vare invigningen av nya butiker särskilt i Centraleuropa och Ryssland. Den svenska och den norska kronan förstärktes i förhållande till euron vilket också ökade omsättningen.

Räkenskapsperiodens relativa bruttomarginal bibehölls på en hög nivå och uppgick till 63,1 procent (62,9 procent), men de fasta kostnaderna och avskrivningarna växte snabbare än bruttomarginalen på grund av den accelererade expansionen. Rörelsevinsten minskade särskilt i slutet av året till en följd av utvecklingen i Norden. Lindex rörelsevinst minskade med 7,3 miljoner euro under räkenskapsperioden och uppgick till 54,8 miljoner euro (62,1 miljoner euro).

Seppälä

Seppäläs omsättning ökade med 2,6 procent från föregående räkenskapsperiod och uppgick till 143,2 miljoner euro (139,5 miljoner euro). Omsättningen i Finland låg på samma nivå som året innan och ökade med 8,1 procent i utlandet. Den utländska omsättningens andel av Seppäläs omsättning var 34,1 procent (32,4 procent). Omsättningen i Ryssland ökade med 13,5 procent.

Räkenskapsperiodens relativa bruttomarginal ökade och uppgick till 59,8 procent (58,2 procent), vilket är Seppäläs högsta siffra någonsin. Tillväxten berodde framför allt på den lyckade försäljningen och lagersituationen i början av året samt på den effektiva inköpsfunktionen. Seppäläs rörelsevinst ökade med 1,0 miljon euro och uppgick till 9,0 miljoner euro (8,0 miljoner euro). Resultatet i Ryssland förbättrades medan utveckligen i Finland var sämre.

Finansiering och bundet kapital

De likvida medlen uppgick i slutet av året till 36,7 miljoner euro, jämfört med 176,4 miljoner euro året innan. Kassaflödet från affärsverksamheten uppgick till 91,8 miljoner euro (146,8 miljoner euro).

Under räkenskapsperioden återfinansierades merparten av det främmande kapitalet. Det räntebärande främmande kapitalet uppgick vid årets slut till 813,3 miljoner euro (789,2 miljoner euro), varav 521,3 miljoner euro (786,9 miljoner euro) var långfristigt. Dessutom har koncernen 343,1 miljoner euro outnyttjade långfristiga kommitterade lånelimiter. Av det främmande kapitalet är en betydande del bunden till den svenska kronan och eftersom kronan förstärkts under räkenskapsperioden har lånekapitalet som redovisas i euro ökat.

Nettorörelsekapitalet uppgick i slutet av året till 79,5 miljoner euro, jämfört med 109,3 miljoner euro året innan. Det räntefria främmande kapitalet ökade med 74,8 miljoner euro jämfört med året innan. Lagernivån var högre än året innan, vilket främst berodde på invigningen av nya varuhus och expansionen av butiksnätet samt den starka svenska kronan och ryska rubeln.

Soliditeten uppgick vid slutet av året till 43,1 procent (44,1 procent) och nettoskuldsättningsgraden (net gearing) var 87,7 procent (72,2 procent).

Avkastningen på sysselsatt kapital låg på samma nivå som året innan och var 5,8 procent. Koncernens sysselsatta kapital ökade med 59,6 miljoner euro och uppgick i slutet av räkenskapsperioden till 1 699,1 miljoner euro (1 639,5 miljoner euro).

Dividender

För år 2009 utbetalades en dividend på 0,72 euro per aktie, dvs. totalt 51,2 miljoner euro, i enlighet med den ordinarie bolagsstämmans beslut.

Vid utgången av räkenskapsperioden den 31 december 2010 uppgick de vinstutdelningsbara medlen i moderbolagets balansräkning till 446,8 miljoner euro, varav räkenskapsperiodens vinst var 21,5 miljoner euro. Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman att 0,82 euro per aktie utbetalas i dividend för år 2010. Den föreslagna dividenden utgör 74,5 procent av resultatet per aktie. Som dividend utbetalas enligt förslaget sammanlagt 58 339 720,00 euro. I det fria egna kapitalet lämnas 388 422 871,51 euro.

Investeringar

Under räkenskapsperioden uppgick investeringarna till sammanlagt 165,4 miljoner euro (152,8 miljoner euro).

Varuhusgruppen

Det femte Stockmannvaruhuset i Moskva öppnades den 4 mars 2010 i köpcentret Golden Babylon som ligger i norra Moskva i stadsdelen Rostokino. Varuhusets försäljningsyta är cirka 10 000 kvadratmeter och Stockmanns investering i det uppgår till 16,0 miljoner euro. Under räkenskapsperioden bands 8,0 miljoner euro i projektet. Varuhusets verksamhet har inletts enligt förväntningarna.

Det omfattande utvidgnings- och renoveringsprojektet i varuhuset i Helsingfors centrum inleddes år 2006 och slutfördes planenligt i november. Härvid utvidgades varuhusets

kommersiella lokaliteter med cirka 10 000 kvadratmeter genom ombyggnad av lokaliteter till kommersiellt bruk och genom nybygge. Därtill omfattade projektet nya lokaliteter för varuhantering och service samt en parkeringsanläggning. De förnyade lokaliteterna togs i bruk stegvis. Efter utvidgningen är Helsingforsvaruhuset ett av de största i Europa och dess försäljningsyta uppgår till cirka 50 000 kvadratmeter. Under räkenskapsperioden bands 38,5 miljoner euro i projektet. Den totala investeringen för den utvidgade delen uppgick till 198 miljoner euro och därtill utfördes betydande reparations- och grundrenoveringsåtgärder i den gamla fastigheten. Det utvidgade och förnyade varuhuset är nu änmera konkurrenskraftigt långt framöver.

Stockmann köpte år 2006 en cirka 10 000 kvadratmeter stor affärstomt invid huvudgatan Nevskij Prospekt i S:t Petersburg. På denna tomt, som ligger intill metrostationen på Vosstanijaplatsen och i den omedelbara närheten av Moskvas järnvägsstation, lät Stockmann uppföra köpcentret Nevsky Centre med en total areal av cirka 100 000 kvadratmeter. Invigningen firades den 11 november 2010. Köpcentret omfattar sammanlagt cirka 50 000 kvadratmeter butiks- och kontorslokaler. Stockmannvaruhuset på cirka 20 000 kvadratmeter som är verksamt i köpcentret, är bolagets näst största varuhus och Stockmanns flaggskepp för affärsverksamheten i Ryssland. I köpcentret finns också de till Stockmannkoncernen hörande Lindex, Seppäläs och Bestsellers butiker samt över 70 andra butiker, restauranger och tjänster. Därtill omfattar centret kontorslokaler samt en underjordisk parkeringsanläggning för cirka 560 bilar. Under räkenskapsperioden bands 61,0 miljoner euro i projektet. Totalinvesteringen uppgår till cirka 185 miljoner euro. Projektets ekonomiska slututredning pågår. Verksamheten för hela köpcentret samt det däri liggande Stockmannvaruhuset och koncernens modebutiker har inletts framgångsrikt.

Stockmannvaruhusen i Finland inledde flerkanalshandel då nätbutiken Stockmann.com öppnade i september 2010. I inledningsskedet omfattar sortimentet i den nya nätbutiken följande av varuhusens produktkategorier: dam-, herr- och barnmode, sport, heminredning och elektronik. Då den nya nätbutiken byggdes utnyttjades det kunnandet inom distanshandel som skapats i Hobby Hall, som integrerats i varuhusgruppen i början av 2010 och de investeringar som där gjorts. I varuhusgruppens organisation finns nu tre separata varumärken inom distanshandel: Hobby Hall, Stockmann och Akademiska Bokhandeln.

Under räkenskapsperioden öppnades två Bestsellerbutiker i Ryssland och en stängdes. I Finland stängdes en Stockmann Beauty-butik.

I juli köpte Stockmann fastigheten intill varuhuset i Tallinn för 1,6 miljoner euro, vilket möjliggör en framtida utvidgning av varuhuset.

Under räkenskapsperioden uppgick varuhusgruppens investeringar till sammanlagt 131,1 miljoner euro.

Lindex

Under räkenskapsperioden öppnades totalt 36 Lindexbutiker. Lindex öppnade åtta egna butiker i Tjeckien, sex i Norge, fem i Ryssland, fyra i Sverige, två i Slovakien och Finland samt en butik var i Estland och Litauen. En franchisesamarbetspartner öppnade fyra Lindexbutiker i Saudiarabien och en i det nya marknadsområdet i Dubai i Förenade arabemirateren. En annan franchisepartner öppnade sina två första butiker i Bosnien-Hercegovina, som är ett nytt marknadsområde för Lindex och hela Stockmannkoncernen.

Lindex öppnade sin nätbutik Lindex Shop Online i Finland i maj. Efter räkenskapsperioden öppnade Lindex i januari 2011 sin nätbutik inom hela EU-området. Nu kan Lindex mode köpas via internet i 27 europeiska länder.

Under räkenskapsperioden stängdes två Lindex butiker i Finland och en i Norge.

Lindex investeringar uppgick till sammanlagt 28,2 miljoner euro under räkenskapsperioden.

Seppälä

Under räkenskapsperioden öppnade Seppälä 12 butiker: sex i Ryssland, fyra i Finland och två i Estland.

Seppäläs investeringar uppgick till totalt 4,7 miljoner euro.

Övriga investeringar och förändringar i koncernstrukturen

Koncernens övriga investeringar uppgick till totalt 1,4 miljoner euro.

Bolagsstrukturen för den ryska verksamheten har förtydligats genom fusion av ZAO Kalinka-Stockmann med moderbolaget ZAO Stockmann i oktober 2010.

Nya projekt

Varuhusgruppen

Stockmann öppnar ett nytt varuhus i Jekaterinburg i Ryssland i slutet av mars 2011. Varuhuset verkar i hyrda lokaliteter i Greenwich-köpcentret och försäljningsytan uppgår till cirka 8 000 kvadratmeter. Stockmann investerar cirka 14 miljoner euro i projektet.

Stockmann har undertecknat ett avtal om att utvidga varuhuset som fungerar i hyrda lokaliteter i Tammerfors. Varuhusets försäljningsyta ökar med cirka 4 000 kvadratmeter vid utvidgningen, från nuvarande 11 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter. Samtidigt byggs en förbindelse från varuhuset till en parkeringsanläggning som kommer att byggas under Hämeenkatu. Stockmanns andel av investeringen uppgår till cirka 6 miljoner euro. På grund av dröjsmål i planprocessen har målet för öppningen av det utvidgade varuhuset uppskjutits till år 2013.

Varuhusgruppens ryska lagerfunktioner flyttade till nya, ändamålsenliga hyreslokaler i nordvästra Moskva under slutet av år 2010. Det nya lagrets yta uppgår till över 10 000 kvadratmeter. Lagret är i full funktion på våren 2011. Investeringen i det nya lagret uppgår totalt till 4 miljoner euro.

Inom varuhusgruppen fattades i december 2010 om att anskaffa ett nytt styrningssystem för verksamheten. Avsikten är att starta det omfattande systemprojektet under våren 2011 och det kommer att ta flera år.

Lindex

Lindex uppskattar att butikskedjan växer med cirka 40 nya butiker år 2011, inklusive franchisebutikerna. Huvuddelen av de nya butikerna är belägna i Ryssland och Centraleuropa.

I mars öppnar Lindex sin första butik i Polen i staden Walbrzych.

Seppälä

Även Seppälä fortsätter att expandera sitt butiksnät år 2011 och öppnar 8 -12 nya butiker under året. Största delen av butikerna öppnas i Ryssland.

Övriga investeringar

Koncernens ekonomiförvaltningssystem kommer gradvis att bytas ut i samband med att varuhusgruppen förnyar sitt styrningssystem för verksamheten.

Aktier och aktiekapital

Vid utgången av år 2010 uppgick marknadsvärdet på bolagets aktiestock till 2 047,1 miljoner euro. Vid utgången av år 2009 var aktiestockens marknadsvärde 1 396,7 miljoner euro.

År 2010 var kursutvecklingen för Stockmannaktierna bättre än för både indexet OMX Helsinki Cap och indexet OMX Helsinki. Vid utgången av år 2010 var kursen för A-aktien 29,40 euro, medan den i slutet av år 2009 var 20,50 euro. Kursen för B-aktien var 28,30 euro, medan den året innan var 19,00 euro. Under rapportperioden omsattes 1,0 miljon A-aktier (0,5 miljoner) och 14,6 miljoner B-aktier (17,3 miljoner). Detta motsvarar 3,3 procent av det genomsnittliga antalet A-aktier och 36,02 procent av det genomsnittliga antalet B-aktier.

Med Stockmanns stamkundsoptioner tecknades i maj 2010 totalt 52 047 av B-aktier i bolaget till ett nominellt värde av 2 euro. Aktierna registrerades i handelsregistret och upptogs för offentlig handel vid Nasdaq OMX Helsinki Oy tillsammans med gamla aktier den 30 juni 2010. Till följd av teckningarna höjdes aktiekapitalet med 104 094 euro.

Stockmann hade 30 627 563 aktier i A-serien och 40 518 437 aktier i B-serien, det vill säga totalt 71 146 000 aktier den 31 december 2010. Aktierna i A-serien medför 10 röster per aktie och i B-serien medför varje aktie en röst. Aktierna har likvärdig rätt till dividend.

Bolaget besitter inte egna aktier och styrelsen har inga gällande fullmakter att köpa egna aktier.

Stockmann hade 44 596 aktieägare i slutet av 2010, medan antalet aktieägare ett år tidigare uppgick till 43 929. Under räkenskapsperioden meddelades om en förändring bland de största aktieägarna, då rösträtten för HTT Holding Oy Ab, ett bolag i vilket Hartwall Capital Ab har bestämmanderätt, översteg10 procent i Stockmann till följd av ett aktieköp som genomfördes den 19 januari 2010.

Personal

År 2010 bestod koncernens personal av i genomsnitt 15 165 personer, vilket är 509 personer fler än året innan (14 656 personer år 2009 och 15 669 personer år 2008). Personalen ökade i synnerhet till följd av att de två nya varuhusen öppnades i Ryssland. Koncernens antal anställda ökade också som en följd av expansionen av Lindex butiksnät samt utvidgningen av Helsingforsvaruhuset.

Omvandlat till heltidspersonal ökade Stockmanns genomsnittliga antal anställda med 370 personer och uppgick till 11 503 personer (11 133 personer år 2009 och 11 964 personer år 2008). Koncernens lönesumma ökade med 26,4 miljoner euro från föregående år och uppgick till 287,6 miljoner euro (261,2 miljoner euro år 2009 och 279,8 miljoner euro år 2008). Den utökade söndagsförsäljningen inom detaljhandeln från och med den 1 januari 2010 i Finland har ökat antalet arbetstimmar och de ackumulerade lönerna.

Vid utgången av år 2010 hade koncernen 16 184 anställda (14 836). Av dessa arbetade 8 754 personer utomlands. Vid utgången av föregående år arbetade 7 683 personer utomlands. De i utlandet anställdas andel av hela personalen var 54 procent (52 procent).

Av personalen arbetade vid utgången av året 9 806 personer inom varuhusgruppen (8 729 personer vid utgången av 2009), 4 709 inom Lindex (4 464), 1 513 inom Seppälä (1 506) och 156 inom koncernförvaltningen (137).

Riskfaktorer

Förutom i Finland, Sverige, Norge, Ryssland och Baltikum idkar Stockmannkoncernen även affärsverksamhet i Tjeckien, Slovakien och Ukraina, där affärsverksamheten befinner sig i inledningsfasen. Konjunkturläget, som håller på att återhämta sig, påverkar konsumenternas köpbeteende och köpkraft på koncernens samtliga marknadsområden. Risknivån i affärsmiljön varierar mellan koncernens verksamhetsområden. För de baltiska ländernas del har nivån på affärsriskerna sjunkit betydligt efter att länderna blev medlemmar i Europeiska unionen. Bortsett från riskfaktorerna i anknytning till återhämtningen från den ekonomiska recessionen skiljer sig riskerna i Baltikum inte i väsentlig utsträckning från affärsriskerna i Finland. Detaljhandeln har återhämtat sig långsammare i Baltikum än i Norden.

Affärsriskerna i Ryssland är högre än i Norden och Baltikum och verksamhetsmiljön är mer instabil på grund av bland annat affärskulturen och den outvecklade infrastrukturen i landet. Den grå ekonomins andel av framför allt importen av konsumtionsvaror är fortfarande stor, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Rysslands eventuella medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO skulle sannolikt förtydliga konkurrensläget då bland annat tullavgifterna skulle minska. Den ryska ekonomin gjorde en vändning i början av år 2010 och började växa snabbt som en följd av förhöjda energipriser. Det här förstärkte landets valuta. Utvecklingen av energipriset kommer att ha en väsentlig inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Ryssland också under de närmaste åren.

Kinas växande roll inom hela den globala ekonomin samt den snabbtväxande kinesiska hemmamarknaden har tillsammans överhettat inköpsmarknaden i Fjärran Östern. Med tanke på detaljhandeln utgör bristen på produktionskapacitet och stigande priser på råvarorna en central utmaning, eftersom de ger upphov till ett prisförhöjningstryck.

Modets andel av koncernens omsättning uppgår till ungefär hälften. Modehandeln är i stor utsträckning förknippad med den korta livslängden på produkterna och produkternas beroendeförhållande till trenderna, den säsongsbetonade försäljningen som följer av almanackan samt känsligheten för förändringar som avviker från det normala i väderleken. På dessa faktorer reageras som en del av den vardagliga ledningen av affärsverksamheten. Bortsett från betydande undantagssituationer bedöms dessa faktorer inte påverka koncernens omsättning eller resultat i väsentlig utsträckning.

Koncernens affärsverksamhet bygger på flexibel logistik och effektiva varuströmmar. Förseningar eller störningar i varutrafiken eller datakommunikationen kan ha tillfällig negativ inverkan på affärsverksamheten. De operativa risker, som anknyter till dessa, kontrolleras genom utveckling av ändamålsenliga reservsystem och alternativa verksamhetssätt samt genom satsning på på störningsfri funktion hos informationssystemen. De operativa riskerna täcks även med försäkringar. De operativa riskerna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på Stockmanns affärsverksamhet.

Koncernens omsättning, resultat och balansräkning påverkas av förändringar i valutakurserna mellan koncernens rapporteringsvaluta euro, den svenska kronan, den norska kronan, den ryska rubeln, US dollarn samt vissa andra valutor. Finansieringsriskerna, inklusive de risker som variationer i räntenivån medför, kontrolleras i enlighet med den riskpolicy som har fastställts av styrelsen och bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens affärsverksamhet.

Utsikter för år 2011

Den internationella ekonomin har vänt uppåt och konsumenternas förtroende bedöms fortfarande förbli på en hög nivå på Stockmanns viktigaste marknadsområden. Tillväxten på den ryska marknaden förväntas vara större än i Norden eller i övriga Europa. Också på den baltiska marknaden har situationen vänt i positiv riktning, men det är svårt att uppskatta utvecklingshastigheten.

På grund av den instabila finansmarknaden kan kraftiga förändringar i valutakurserna ändå fortgå och utvecklingen på finansmarknaden har en betydande inverkan också på den allmänna ekonomiska utvecklingen inom euroområdet.

Investeringarna för Stockmanns varuhusgrupp, som blev klara hösten 2010, inverkar på omsättningsutvecklingen med full effekt under hela år 2011. Verksamheten i Ryssland utvidgas i och med att varuhuset i Jekaterinburg öppnas i slutet av mars 2011. Flera av varuhusen i Ryssland samt Stockmanns nätbutik befinner sig dock fortfarande i inledningsskedet. Lindex och Seppälä öppnade sammanlagt 48 nya butiker under år 2010. Samma expansionstakt förväntas fortsätta år 2011.

Situationen på Fjärran Österns inköpsmarknader och bristen på produktionskapacitet orsakar ett förhöjningstryck på konsumentpriserna. Tryggandet av tillgången på varor är en central utmaning för bolaget år 2011.

Stockmannkoncernen bedömer att omsättningen fortsättningsvis ökar år 2011. Räkenskapsperiodens rörelsevinst uppskattas vara bättre än året innan. Koncernens totalinvesteringar år 2011 är klart mindre än under de senaste åren, uppskattningsvis 85 miljoner euro.

Rörelseresultatet för årets första kvartal kommer att uppvisa förlust på grund av normal säsongfluktuation.

Förvaltnings- och styrningssystem

Stockmann Oyj Abp:s utredning över förvaltnings- och styrningssystem (Corporate Governance Statement) har publicerats på bolagets webbplats www.stockmanngroup.fi samt i årsberättelsen.

Helsingfors den 9 februari 2011

STOCKMANN Oyj Abp Styrelsen

Aktier och aktiekapital

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp fördelar sig i A- och B-aktier. En aktie i serie A medför tio röster medan en aktie i serie B ger en röst. Det nominella värdet för aktierna i de båda serierna är 2,00 euro och aktierna har rätt till samma utdelning. Handelskoden för A-aktien är STCAS och för B-aktien STCBV.

Bolagets aktier är införda i värdeandelssystemet och de är föremål för handel på Helsingforsbörsen. Bolaget hade 31.12.2010 totalt 44 596 registrerade aktieägare (43 929 aktieägare 31.12.2009), vilkas innehav representerar 99,9 procent av bolagets hela aktiestock.

Aktier

Aktiernas kursutveckling

Mätt med OMX Helsingforsindex steg aktiekurserna på Helsingforsbörsen under räkenskapsperioden med 18,7 procent och mätt med OMX Helsinki Cap-index med 24,8 procent.

Kursutveckling för Stockmanns aktier och optioner

Avslutskurs
31.12.2010
Avslutskurs
31.12.2009
Förändr. %
euro euro
Serie A 29,40 20,50 43,4
Serie B 28,30 19,00 48,9
Option 2006B 0,40
Option 2006C 3,16

Omsättningen för Stockmanns aktier och optioner

% av aktie- Medelpris
st. mängden euro euro
Serie A 1 021 927 3,3 26 518 259 26,97
Serie B 14 582 256 36,0 368 745 078 25,41
Option 2006B 15 500 6 205 0,40
Option 2006C 28 450 73 185 2,57
Totalt 15 648 133 395 342 727

De Stockmannaktier och optionsrätter som omsattes på börsen utgjorde 0,3 procent av börsens omsättning. Marknadsvärdet för bolagets aktiestock uppgick 31.12.2010 till 2 047,1 miljoner euro. Marknadsvärdet 31.12.2009 uppgick till 1 396,7 miljoner euro.

Aktiekapitalet i Stockmann Oyj Abp 31.12.2010

Serie A 30 627 563 st à 2 euro = 61 255 126 euro
Serie B 40 518 437 st à 2 euro = 81 036 874 euro
Totalt 71 146 000 142 292 000 euro

Stamkundsoptioner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut, emitterades utan vederlag sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp 1.1.2006–31.12.2007, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgick till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro emitterades åt en stamkund 20 optionsrätter utan vederlag. Stamkunden fick dessutom två

tilläggsoptioner för varje 500 euro som översteg 6 000 euro. Stamkundsinköp t.o.m. 31.12.2007 berättigade till teckning av 1 998 840 optioner. Sammanlagt 1 373 846 stycken stamkundsoptioner tecknades under våren 2008.

Varje option berättigade att teckna en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris var Baktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2006 vägd med aktiens omsättning, dvs. 33,35 euro. Teckningspriset för aktier som tecknades med optionsrätter sänktes med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen. Teckningspriset var efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2009 27,93 euro.

Under teckningstiden år 2008 tecknades med stamkundsoptioner sammanlagt 364 Stockmanns B-aktier. Under teckningstiden år 2009 tecknades inga aktier med stamkundsoptioner. Under teckningstiden år 2010 tecknades med stamkundsoptioner sammanlagt 52 047 Stockmanns B-aktier. Sista teckningsdag för aktieteckningar med optioner var i maj 2010. De oanvända optionerna från stamkundsoptionsprogrammet från år 2006 förföll som värdelösa efter att teckningstiden gått ut.

Optioner till nyckelpersoner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens beslut om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller chefer på mellannivå inom Stockmann och dess dotterbolag emitteras 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med signum 2006A, 375 000 med signum 2006B, 375 000 med signum 2006C och 375 000 med signum 2006D. Aktiernas teckningstid med optionsrätt 2006B är 1.3.2009–31.3.2011, med optionsrätt 2006C 1.3.2010– 31.3.2012 och med optionsrätt 2006D 1.3.2011–31.3.2013. Teckningstiden med optionsrätter 2006A har gått ut. Aktiernas teckningstid med optionsrätterna 2006B och 2006D inleds dock inte om de av styrelsen, innan emitteringen av dessa optionsrätter, fastställda kriterierna beträffande koncernens fastställda ekonomiska mål inte har uppnåtts. Optionsrätterna 2006B och 2006D, för vars del de av styrelsen fastställda kriterierna inte har uppfyllts, förfaller på ett sätt som styrelsen bestämmer. Av optionsrätterna 2006B har 187 500 stycken förfallit och av optionsrätterna 2006D har 360 000 stycken förfallit.

Med en optionsrätt kan tecknas en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris är med optionsrätter 2006A och 2006B bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2– 28.2.2006 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätter 2006C och 2006D är bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–29.2.2008 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 31,02 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden på teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning. Teckningspriset är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2010 med optionsrätt B 30,45 euro och med optionsrätt C 27,18 euro.

Stamkundsoptioner 2008

Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2008–31.12.2009, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköpen t.o.m. 31.12.2009 berättigade till att teckna sammanlagt 1 803 322 optioner. Under år 2010 tecknades sammanlagt 1 248 819 stamkundsoptioner

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 är aktiens teckningspris B-aktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2009 vägd med aktiens omsättning, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätter sänks med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen.

Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Teckningspriset är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2010 8,79 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Sammanlagt 1 500 000 optionsrätter ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Tiden för teckning av aktierna är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Med en optionsrätt kan man teckna en aktie i Stockmanns B-serie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010 A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset med optionsrätter 2010A efter styrelsens förslag till utbetalning av dividend för år 2010 är 24,87 euro.

Egna aktier

Bolaget ägde inga egna aktier 31.12.2010.

Dividendpolitik

Stockmanns styrelse har fastställt som utdelningsmål over hälften av vinsten som härrör från den vinst den ordinarie affärsverksamheten producerar. Vid utdelning av dividend beaktas dock finansieringen som den växande verksamheten kräver.

Nyckeltal

2006 2007 2008 ** 2009 ** 2010
Omsättning milj. euro 1 300,7 1 398,2 1 878,7 1 698,5 1 821,9
Förändring från föregående år % -15,7 7,5 34,4 -9,6 7,3
Rörelsevinst milj. euro 129,5 125,2 121,9 85,1 88,8
Förändring från föregående år % 24,9 -3,4 -2,6 -30,2 4,4
Andel av omsättningen % 10,0 9,0 6,5 5,0 4,9
Vinst före skatter milj. euro 128,9 119,4 71,7 61,1 74,2
Förändring från föregående år % 25,4 -7,4 -39,9 -14,9 21,5
Andel av omsättningen % 9,9 8,5 3,8 3,6 4,1
Aktiekapital milj. euro 111,7 112,2 123,4 142,2 142,3
Serie A milj. euro 49,1 49,1 53,2 61,3 61,3
Serie B milj. euro 62,6 63,1 70,2 80,9 81,0
Dividender * milj. euro 72,1 75,2 38,0 51,2 58,3
Avkastning på eget kapital % 19,4 15,2 6,1 7,0 9,0
Avkastning på sysselsatt kapital % 22,9 12,1 8,3 5,8 5,8
Sysselsatt kapital milj. euro 573,8 1 047,2 1 481,7 1 551,0 1 668,5
Kapitalomsättningshastighet 2,3 1,3 1,3 1,1 1,1
Lagrets omsättningshastighet 5,0 4,3 4,4 4,9 3,8
Soliditet % 74,5 32,6 39,0 44,1 43,1
Nettoskuldsättningsgrad % -6,3 146,9 107,6 72,2 87,7
Investeringar i anläggningstillgångar milj. euro 125,5 977,4 182,3 152,8 165,4
Andel av omsättningen % 9,6 69,9 9,7 9,0 9,1
Räntebärande fordringar milj. euro 98,9 98,8 52,2 44,5 41,4
Räntebärande främmande kapital milj. euro 23,4 905,6 775,7 789,2 813,3
Räntebärande nettoskuld milj. euro -134,7 773,6 688,2 568,3 735,1
Balansomslutning milj. euro 767,6 1 823,7 1 764,1 1 925,7 2 053,8
Personalkostnader milj. euro 204,7 224,1 350,5 327,4 361,9
Andel av omsättningen % 15,7 16,0 18,7 19,3 19,9
Personal i medeltal pers 10 069 11 161 15 669 14 656 15 165
Omsättning/person tusen euro 129,2 125,3 119,9 115,9 120,1
Rörelsevinst/person tusen euro 12,9 11,2 7,8 5,8 5,9
Personalkostnader/person tusen euro 20,3 20,1 22,4 22,3 23,9

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman Dividendförslaget är 0 82 euro/aktie Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 0,82 euro/aktie.

**Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008-2009

Uppgifter per aktie 13

2006
2007
2008*
2009

2010
Resultat/aktie, emissionsjusterad

euro
1,93
1,56
0,65
0,82
1,10
Resultat/aktie, emissionsjusterad,
utspädd

euro
1,90
1,55
0,65
0,81
1,09
Eget kapital/aktie
euro
10,34
10,66
11,22
11,94
12,45
Dividend/aktie

euro
1,30
1,35
0,62
0,72
0,82
Dividend/resultat /
%
67,4
86,5
94,7
88,0
74,5
Kassaflöde/aktie, emissionsjusterad

euro
2,16
2,12
2,85
2,23
1,29
Effektiv dividendavkastning

%
Serie A
3,6
4,6
6,1
3,5
2,8
Serie B
3,6
4,6
6,3
3,8
2,9
Aktiernas P/E-tal***
Serie A
18,9
18,9
15,4
25,2
Serie B
18,9
19,0
14,9
23,3
Slutkurs 31.12
euro
Serie A
36,40
29,50
10,10
20,50
29,40
Serie B
36,48
29,66
9,77
19,00
28,30
Räkenskapsperiodens högsta kurs
euro
Serie A
38,10
37,49
34,75
22,00
31,50
Serie B
38,44
37,84
32,00
20,00
30,50
Räkenskapsperiodens lägsta kurs
euro
Serie A
28,70
29,05
10,10
10,68
20,60
Serie B
28,11
29,47
9,33
9,63
18,85
Räkenskapsperiodens medelkurs
euro
Serie A
33,85
33,90
20,35
16,11
26,97
Serie B
33,15
33,77
20,90
14,80
25,41
Aktieomsättning
1000 st.
Serie A
819
695
859
512
1 022
Serie B
19 440
20 682
29 327
17 290
14 582
Aktieomsättning
%
Serie A
3,3
2,8
3,2
1,7
3,3
Serie B
62,5
65,6
83,5
42,7
36,0
Aktiestockens marknadsvärde 31.12
milj. euro
2 028,6
1 659,8
611,6
1 396,7
2 047,1
Antal aktier 31.12
1000 st.
55 662
56 094
61 703
71 094
71 146
Serie A
24 564
24 564
26 582
30 628
30 628
Serie B
31 098
31 529
35 121
40 466
40 518
Emissionsjusterat antal aktier,
27,0 **
26,0 **
vägt medeltal***
1000 st.
54 310
56 649
59 710
65 676
71 120
Serie A
24 564
25 046
27 103
28 373
30 628
Serie B
29 746
31 603
32 606
37 303
40 493
Emissionsjusterat antal aktier,
utspätt vägt medeltal***
1000 st.
55 178
56 861
59 710
65 995
71 897
De av bolaget ägda egna aktier
1000 st.
383
370
364
Serie A
Serie B
383
370
364
Antal aktieägare 31.12
st.
40 198
39 137
42 888
43 929
44 596

*) Styrelsens förslag till bolagsstämman. Dividendförslaget är 0,82 euro/aktie.

**) Optionernas utspädningseffekt har beaktats i siffrorna för 2010.

***) 2007 och 2008 omräknade på grund av nyemission i 2009.

****Korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008-2009

Beräkningsgrunderna för nyckeltalen 14

Vinst före skatter = rörelsevinst + finansiella intäkter - finansiella kostnader
Avkastning på
eget kapital, %
= 100 x räkenskapsperiodens vinst
eget kapital + minoritetsintresse (genomsnittligt under året)
Avkastning på
sysselsatt kapital, %
= 100 x vinst före skatter + ränte- och övriga finansiella kostnader
sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital = balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Kapitalomsättningshastighet = omsättning
balansomslutning - latent skatteskuld samt övriga räntefria skulder
(genomsnittligt under året)
Lagrets omsättningshastighet 365
lagrets omloppstid
Soliditet, % = 100 x eget kapital + minoritetsintresse
balansomslutning - erhållna förskott
Nettoskuldsättningsgrad, % = 100 x räntebärande främmande kapital - likvida medel
eget kapital sammanlagt
Räntebärande nettoskuld = räntebärande främmande kapital - likvida medel
och räntebärande fordringar
Resultat/aktie, = vinst före skatter - minoritetsandel - inkomstskatter
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Eget kapital/aktie = eget kapital - fond för egna aktier
antal aktier på bokslutsdagen 1)
Dividend/aktie = dividend/aktie
Dividend/resultat, % = 100 x dividend/aktie
resultat/aktie, emissionsjusterad
Kassaflöde/aktie = nettokassaflöde från rörelsen
emissionsjusterat antal aktier i genomsnitt 1)
Effektiv dividendavkastning, = 100 x Dividend per share
emissionsjusterad börskurs 31.12
Aktiernas P/E -tal = emissionsjusterad börskurs 31.12
resultat/aktie, emissionsjusterad
Slutkurs 31.12 = kursen för bolagets aktier på bokslutsdagen
Räkenskapsperiodens högsta = räkenskapsperiodens högsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens lägsta k= räkenskapsperiodens lägsta kurs för bolagets aktier
Räkenskapsperiodens medelk = aktiernas euromässiga omsättning dividerat med de omsatta
aktiernas medelantal under räkenskapsperioden
Aktieomsättning = aktiernas omsättning korrigerad med effekten av
aktieemissionerna
Aktiestockens marknadsvärde =
1) Utan de av bolaget ägda egna aktier
antal aktier multiplicerat med börskursen för respektive
aktieslag på bokslutsdagen
Hän % av
omsättn
% av
omsättn
visning
Resultaträkning, koncernen, euro
1-12/2010 1-12/2009 ing
OMSÄTTNING 1 821 864 879,83 100,0 1 698 458 740,48 100,0
Övriga rörelseintäkter 3 0,00 0,0 255 913,97 0,0
Användning av material och förnödenheter ‐947 548 633,76 ‐853 285 323,12
Förändring av lager, ökning (‐), minskning (+)
Användning av material och
34 533 309,18 ‐27 701 403,47
förnödenheter sammanlagt
Kostnader för löner och
4,30 ‐913 015 324,57 50,1 ‐880 986 726,59 51,9
anställningsförmåner 5 ‐361 892 319,96 19,9 ‐327 413 832,42 19,3
Avskrivningar och nedskrivningar 6 ‐61 772 763,95 3,4 ‐58 413 891,84 3,4
Övriga rörelsekostnader 7 ‐396 425 495,00 21,8 ‐346 847 935,90 20,4
Kostnader totalt ‐1 733 105 903,49 95,1 ‐1 613 662 386,76 95,0
RÖRELSEVINST 88 758 976,35 4,9 85 052 267,69 5,0
Finansiella intäkter 8 8 220 897,93 0,5 4 402 144,47 0,3
Finansiella kostnader 8 ‐22 805 454,28 1,3 ‐28 391 953,77 1,7
VINST FÖRE SKATTER 74 174 420,01 4,1 61 062 458,39 3,6
Inkomstskatter 9 4 151 122,76 0,2 ‐7 304 056,06 0,4
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 78 325 542,77 4,3 53 758 402,32 3,2
1-12/2010 Muutos%
Rapport över totalresultatet 1-12/2010 1-12/2009
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 78 325 542,77 53 758 402,32
Övrigt totalresultat 9
Omräkningsdifferenser av utländska enhet 8 490 311,38 1 743 511,93
Säkring av kassaflöde, minskad med skatt -885 170,93 -1 351 833,79
Periodens övrigt totalresultat, netto 7 605 140,45 391 678,14
PERIODENS SUMMA TOTALRESULTAT 85 930 683,22 54 150 080,46
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till:
Moderbolagets ägare 78 325 542,77 53 758 402,32
Minoritetsintresse -67,26 -84,07
Periodens summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare
Minoritetsintresse
85 930 683,22
-67,26
54 150 080,46
-84,07
Resultat per aktie, emissionsjusterad, eu 10 1,10 0,82
Resultat per aktie, emissionsjusterad, uts 10 1,09 0,81
16
visning 31.12.2010 31.12.2009 1.1.2009
11
84 389 512,12
24 457 587,50
3 231 662,33
783 781 003,57 685 426 120,51 646 457 091,77
906 112 657,82 793 721 733,96 758 535 853,72
12
43 758 633,98 40 082 139,93 36 951 208,59
485 357 731,92 273 853 560,18 158 159 321,73
123 822 861,61 92 001 879,65 96 164 822,83
49 381 066,29
23 233 974,57 163 577 019,99 246 892 440,84
Materiella anläggningstillgångar sammanlagt 725 983 884,09 619 479 525,44 587 548 860,28
813 094,08 553 248,89 1 646 817,57
14 5 028 616,98 5 030 297,52 6 596 000,89
21 8 725 258,88 5 137 231,42 4 486 761,94
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 646 663 511,86 1 423 922 037,22 1 358 814 294,40
220 652 121,14
52 242 379,82
15 187 687,15
82 021 493,15
149 451 560,12
35 203 099,43
405 306 780,70
1 764 121 075,10
Hän
15,30
16,22,30
17,22
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT
101 648 787,35
19 686 854,60
996 012,30
49 810 682,01
240 268 769,80
41 417 818,67
15 478 306,42
73 245 615,09
130 141 740,18
36 715 525,43
407 126 035,41
2 053 789 547,27
89 188 640,85
17 837 300,90
1 269 671,69
49 964 925,69
196 655 953,97
44 506 494,29
503 159,27
83 672 777,23
128 682 430,79
176 402 572,88
501 740 957,63
1 925 662 994,85

Den ingående balansen 1.1.2009 och balansräkningen för 31.12. 2009 har korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008‐2009

17
Koncernbalansräkning euro Hän
visning
31.12.2010 31.12.2009 1.1.2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL 18,30
Aktiekapital 142 291 999,99 142 187 906,00 123 406 672,00
Överkursfond 186 051 043,65 186 051 043,65 186 051 043,65
Övriga fonder 287 847 984,49 287 444 412,55 169 581 932,36
Omräkningsdifferenser 3 494 123,31 ‐4 996 188,07 ‐6 739 700,00
Balanserade vinstmedel 265 983 420,50 238 130 915,35 215 780 127,32
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 885 668 571,94 848 818 089,48 688 080 075,33
Minoritetsintresse -10,57 -262,56 -161,91
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 885 668 561,37 848 817 826,92 688 079 913,42
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Latenta skatteskulder 21 63 775 636,27 70 107 182,12 78 052 716,44
Långfristiga skulder, räntebärande 19 521 261 103,13 786 927 093,74 755 668 859,64
Pensionsförpliktelser 23 151 674,42 1 128 542,53 1 420 733,21
Långfristiga avsättningar 29 811,85 327 400,12 594 921,71
LÅNGFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 585 218 225,67 858 490 218,50 835 737 231,00
KORTFRISTIGA SKULDER 20
Kortfristiga skulder, räntebärande 22 292 002 668,20 2 281 361,19 20 002 374,68
Kortfristiga skulder, räntefria
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder
22,30 289 249 359,18 212 986 041,86 219 226 237,65
Inkomstskatteskulder 1 650 732,84 3 087 546,38 1 075 318,35
Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt 290 900 092,02 216 073 588,24 220 301 556,00
KORTFRISTIGA SKULDER SAMMANLAGT 582 902 760,23 218 354 949,43 240 303 930,68
SKULDER SAMMANLAGT 1 168 120 985,90 1 076 845 167,93 1 076 041 161,68
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT 2 053 789 547,27 1 925 662 994,85 1 764 121 075,10

Den ingående balansen 1.1.2009 och balansräkningen för 31.12. 2009 har korrigerats för felen avseende räkenskapsperioderna 2008‐2009

Kalkyl över förändringar i eget kapital,
koncernen, milj. euro 1 - 12 / 2009
Fonden för
säkrings
Fonden för Om Ackumu
Aktie Över instru inbetalt fritt Övriga räknings lerade Minoritets
kapital* kursfond ment** eget kapital fonder differenser vinstmedel Totalt intresse Totalt
EGET KAPITAL 1.1.2009 123,4 186,1 1,4 124,1 44,1 -6,7 216,8 689,1 689,1
Felkorrigering -1,1 -1,1 -1,1
JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2009 123,4 186,1 1,4 124,1 44,1 -6,7 215,8 688,1 0,0 688,1
Förändringar i eget kapital
Dividend -38,0 -38,0 -38,0
Nyemission 18,8 18,8 18,8
Utnyttjade optioner 1,4 1,4 1,4
Emissionvinst 122,2 122,2 122,2
Försäljning av egna aktier 5,1 5,1 5,1
Transaktionskostnader från eget kapital ** -2,9 -2,9 -2,9
Periodens summa totalresultat ** 0,0 -1,4 0,0 1,7 53,8 54,2 0,0 54,2
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 142,2 186,1 0,0 243,3 44,1 -5,0 238,1 848,8 848,8
Kalkyl över förändringar i eget kapital,
koncernen, milj. euro 1 - 12 / 2010
Fonden för
säkrings
Fonden för Om Ackumu
Aktie Över instru inbetalt fritt Övriga räknings lerade Minoritets
kapital* kursfond ment** eget kapital fonder differenser vinstmedel Totalt intresse Totalt
EGET KAPITAL VID PERIODENS INGÅNG 142,2 186,1 0,0 243,3 44,1 -5,0 238,1 848,8 0,0 848,8
Förändringar i eget kapital
Dividend -51,1 -51,1 -51,1
Nyemission 0,1 0,1 0,1
Utnyttjade optioner 0,3 0,3 0,3
Emissionvinst 1,3 1,3 1,3
Periodens summa totalresultat ** 0,0 -0,7 0,0 8,5 78,3 86,1 0,0 86,1
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 12 / 2010 142,3 186,1 -0,6 244,6 43,8 3,5 266,0 885,7 885,7

*Innehåller aktieemission.

** Minskad med latent skatteskuld.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, IFRS, EUR Hänvisning 12/2010 12/2009
Kassaflöde från rörelsen
Räkenskapsperiodens resultat 78 325 542,77 53 758 402,32
Justeringar
Avskrivningar och nedskrivningar 61 772 763,95 58 413 891,84
Försäljningvinster och ‐förluster från försäljning av bestående aktiva 62 510,58 ‐254 551,29
Andel av intresseföretagens resultat
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Ränteintäkter
22 805 454,28
-8 220 897,93
28 391 953,77
‐4 402 076,39
Skatter ‐4 151 122,76 7 304 056,06
Transaktioner utan kassaflöde
Övriga justeringar ‐1 050 435,78 ‐389 846,28
Förändringar av rörelsekapital
Ökning (‐) / minskning (+) av omsättningstillqångar ‐34 286 694,37 27 100 397,38
Ökning (‐) / minskning (+) av försäljningsfordringar och övriga fordringar ‐1 052 925,63 422 726,46
Ökning (+) / minskning (‐) av leverantörsskulder och övriga skulder 15 719 437,46 5 834 815,01
Betalda räntor
Erhållna räntor
‐22 503 339,93
772 556,11
‐32 936 865,21
2 114 906,86
Betalda skatter ‐16 402 290,05 1 428 326,40
Nettokassaflöde från rörelsen 91 790 558,70 146 786 136,95
Kassaflöde från investeringar
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar ‐166 735 168,18 ‐152 946 780,52
Överlåtelseintäkter från materiella och immateriella tillgångar 667 800,21 71 136 504,30
Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskad med likvida medel vid överlåtelsetidpunkt ‐0,01 5 600 781,85
Investeringar i övriga placeringar 90 386,45
Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 0,00 1 803 473,65
Erhållna dividender 277 959,99 153 901,20
Nettokassaflöde från investeringar -165 699 021,03 -74 252 119,51
Kassaflöde från finansiering
Betalningar erhållna från emission 1 453 672,71 136 965 926,59
Överlåtelseintäkter av egna aktier 5 130 789,80
Upptagning av kortfristiga lån 236 829 871,77 ‐0,00
Återbetalning av kortfristiga lån ‐50 298 039,37 ‐19 283 700,62
Upptagning av långfristiga lån 518 754 291,59 200 000 000,00
Återbetalning av långfristiga lån ‐721 761 296,17 ‐216 203 564,14
Ökning (‐) / minskning (+) av långfristiga lån ‐1 482 984,18 ‐711 820,14
Utbetalda dividender ‐51 160 903,72 ‐38 017 700,31
Nettokassaflöde från finansiering -67 665 387,37 67 879 931,18
Nettoförändring av likvida medel -141 573 849,70 140 413 948,61
Likvida medel vid periodens ingång 17 175 776 716,74 34 484 425,37
Inverkan av kursdifferenser 2 214 619,02 979 609,05
Likvida medel vid periodens utgång 36 715 525,43 176 301 374,67
Checkkonto med kreditlimit ‐298 039,37 ‐524 657,92
Likvida medel vid periodens utgång 36 417 486,06 175 776 716,74

1. Principer för uppgörande av koncernbokslut

Basuppgifter om bolaget

Koncernens moderbolag är det finländska publika aktiebolaget Stockmann Oyj Abp, vars hemort är Helsingfors. Koncernens huvudbransch är detaljhandel. Moderbolagets aktier är listade på Helsingfors börs. En kopia av koncernbokslutet kan fås på Internet på adressen www.stockmanngroup.fi eller från moderbolaget.

Allmänt

Stockmanns koncernbokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS). Vid uppgörandet av koncernbokslutet har de IAS- och IFRS-standarder samt IFRIC- och SICtolkningar som gällde den 31 december 2010 tillämpats. Med internationella redovisningsstandarder avses i den finska bokföringslagen, samt i bestämmelser som ges med stöd av bokföringslagen, standarder som har antagits för tillämpning inom EU i enlighet med det förfarande som stadgas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 samt tolkningar av dessa. Noterna till koncernbokslutet är även förenliga med kraven i den finska bokförings- och samfundslagstiftning som kompletterar IFRS-bestämmelserna. Bokslutsinformationen bygger på de ursprungliga anskaffningsutgifterna, om inget annat anges i principerna för uppgörandet.

Koncernen tillämpar följande nya och reviderade standarder från och med den 1 januari 2010:

  • IFRS 3 Företagsförvärv och samgåenden, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2009 eller senare. I enlighet med den reviderade standarden tillämpas fortfarande anskaffningsmetoden vid rörelseförvärv, men med betydande förändringar jämfört med den tidigare IFRS 3-standarden. I enlighet med den reviderade standarden redovisas alla transaktionskostnader för genomförandet av förvärvet till verkligt värde vid tidpunkten för förvärvet och vissa eventualförpliktelser värderas senare till verkligt värde genom rapporten över totalresultat. Alla utgifter relaterade till förvärvet redovisas som kostnader och därmed påverkar revisionen av standarden det redovisade värdet för förvärvet samt affärsverksamheternas försäljningsresultat. Revisionen av standarden påverkar räkenskapsperiodens resultat både under förvärvsperioden och under de räkenskapsperioder då tilläggsköpeskilling utbetalas eller tilläggsförvärv genomförs. Enligt standardens övergångsbestämmelser justeras inte sådana samgåenden där tidpunkten för förvärvet infaller före tidpunkten för det obligatoriska ibruktagandet av standarden. Ändringarna av standarden påverkar inte koncernens bokslut.
  • IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den reviderade standarden förutsätter att effekterna av en ägarförändring i ett dotterbolag bokförs direkt i koncernens eget kapital då moderbolagets bestämmanderätt kvarstår. Om bestämmanderätten förloras värderas den kvarvarande investeringen till sitt verkliga värde i resultaträkningen. Ett motsvarande bokföringsmässigt hanteringssätt tillämpas också på investeringar i intresseföretag (IAS 28) och investeringar i samriskföretag (IAS 31). Ändringarna av standarden påverkar inte koncernens bokslut.
  • Omarbetningen av standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Förändringarna gäller säkringsredovisningen. Ändringarna preciserar IAS 39:s instruktioner gällande säkring av en ensidig risk i ett skyddsobjekt och säkring av inflationsrisken i fråga om en post som ingår i finansieringstillgångarna eller -skulderna. Ändringarna av standarden påverkar inte koncernens bokslut.
  • Tolkningen av IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tolkningen ger anvisningar för hur organisationen i sin bokföring ska hantera en dividend, som utdelas till ägarna antingen i annan form än som kontanta medel eller om ägarna kan välja mellan att ta emot dividenden som kontanta medel eller i annan form. Tolkningen påverkar inte koncernens bokslut.
  • Tolkningen av IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tolkningen förtydligar kraven i IFRSstandarderna kring fall där företaget avtalsenligt erhåller materiella tillgångar eller kontanter från kund för att placera i tillgången så att kunden kan kopplas till ett nätverk och/eller kunden garanteras en fortlöpande tillgång till varor eller tjänster. Tolkningen påverkar inte koncernens bokslut.
  • De förbättringar som har gjorts i IFRS-standarderna (Improvements to IFRSs), som i regel trädde i kraft under de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2010 eller senare. De små och mindre

brådskande ändringar som görs i standarderna genom förfarandet Annual Improvements samlas ihop till en helhet och genomförs en gång om året. Ändringarna som ingår i projektet gäller sammanlagt 12 standarder. Effekterna av ändringarna varierar från standard till standard, men ändringarna har inte några betydande effekter på koncernbokslutet.

Principer för uppgörande av bokslut som förutsätter ledningens bedömning och viktiga osäkerhetsfaktorer avseende gjorda uppskattningar

Då ett koncernbokslut utarbetas i enlighet med det internationella bokslutsförfarandet är det nödvändigt att göra bedömningar och antaganden angående framtiden. De bedömningar och antaganden som bokslutet innehåller bygger på ledningens bästa uppfattning vid tidpunkten för bokslutet. Dessa bedömningar och antaganden påverkar värdena på tillgångarna och skulderna i balansräkningen, de redovisade eventualförpliktelserna och räkenskapsperiodens intäkter och kostnader. Vidare måste överväganden göras vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för upprättandet av bokslutet, och exempelvis avskrivningstiderna, nedskrivningsprövningarna, de latenta skattefordringarna och avsättningarna måste bedömas. Det verkliga utfallet kan avvika från bedömningarna och antagandena. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna, som ger upphov till de största riskerna för att bokföringsvärdena på koncernens tillgångar och skulder förändras väsentligt under följande räkenskapsperiod, gäller goodwill, som utreds närmare i not 11.

Väsentliga fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder har retroaktivt omräknats enligt standarden IAS 8 – Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar och bedömningar samt fel. Vid upprättandet av bokslutet för 2010 uppdagades ett fel hänförligt till tidigare perioder. I not 30 har presenterats felets påverkan på den ingående balansen 1.1.2009 samt bokslutet för 2009.

Konsolideringsprinciper

Koncernbokslutet inkluderar moderbolaget, Stockmann Oyj Abp, och alla dotterbolag i vilka moderbolaget antingen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av det röstetal som aktierna medför eller i vilka moderbolaget annars har bestämmanderätt.

Koncernens inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Metoden innebär att det förvärvade bolagets alla identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten. Det belopp med vilket aktiernas anskaffningsutgift överskrider det verkliga värdet bokförs som goodwill. Koncernens interna affärstransaktioner, fordringar, skulder och orealiserade täckningsbidrag samt den interna vinstfördelningen elimineras i koncernbokslutet. Räkenskapsperiodens vinst delas ut till moderbolagets ägare och ägare som saknar bestämmanderätt. Andelen som tillhör ägare som saknar bestämmanderätt redovisas som en egen post i koncernens eget kapital.

Samföretag, i vilkas verksamhet Stockmann och en annan part enligt avtal eller bolagsordning har gemensam bestämmanderätt, konsolideras enligt relativ ägarandel i koncernbokslutet. De andelar som koncernbolagen äger i ömsesidiga fastighetsbolag behandlas som tillgångsposter under gemensam bestämmanderätt i koncernbokslutet. Koncernbokslutet innefattar Stockmanns relativa andel av samföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader från och med det datum då den gemensamma bestämmanderätten uppstod till det datum då den upphör. Samföretag som har förvärvats under året inkluderas från och med förvärvstidpunkten. Stockmannkoncernen äger inga intressebolag.

Segmentrapportering

Stockmannkoncernen har tre segment som ska rapporteras. Dessa består av koncernens affärsenheter: varuhusgruppen, som bedriver varuhus- och specialaffärsverksamhet samt distanshandel, samt Seppälä och Lindex, som idkar modehandel. Funktioner som betjänar hela koncernen ingår i segmentet ofördelat. Hobby Halls affärsverksamhet övergick till varuhusgruppen från början av år 2010 och Oy Hobby Hall Ab fusionerades i moderbolaget den 30 juni 2010. Siffrorna för segmentet varuhusgruppen för räkenskapsperioden innefattar Hobby Halls siffror och jämförelsesiffrorna har ändrats på motsvarande sätt. Den segmentinformation som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna.

Poster i utländsk valuta

Koncernbokslutet presenteras i euro, som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta för koncernens moderbolag.

Affärstransaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive företags funktionella valuta till transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder räknas om till bokslutsdagens kurs vid tidpunkten för bokslutet. De kursdifferenser som har uppstått vid omräkningen redovisas i resultaträkningen.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och totalresultaträkningar har omräknats till euro enligt medelkursen för räkenskapsperioden och balansräkningarna enligt kursen på bokslutsdagen. Kursdifferensen, som beror på omräkningen av posterna i resultaträkningen utifrån medelkursen och omräkningen av balansposterna enligt kursen på bokslutsdagen, har upptagits som en egen post i totalresultatet. Omräkningsdifferenser som har uppstått som en följd av elimineringen av anskaffningsutgiften för utländska dotterbolag och omvandlingen av de poster i det egna kapitalet som har influtit efter anskaffningen samt ändringar i det verkliga värdet på de finansiella instrument som är avsedda att säkra nettoinvesteringen upptas under de övriga posterna i totalresultatet.

De ryska och ukrainska dotterbolagens bokslut har räknats om till euro i enlighet med standarden IAS 21. Euro har angetts som funktionell valuta för de ryska och ukrainska dotterbolagen, eftersom moderbolaget gör merparten av varuanskaffningarna utanför Ryssland och Ukraina och försäljningspriserna fastställs utifrån bidragsmålsättningen i euro. Vidare är en stor del av dessa dotterbolags utgifter bundna till euro eller amerikanska dollar. I enlighet med standarden IAS 21 omräknas de monetära posterna i dotterbolagens bokslut till euro i koncernbokslutet enligt kursen på bokslutsdagen, medan de icke-monetära posterna, såsom långfristiga tillgångar, omsättningstillgångar och eget kapital, räknas om enligt kursen den dag då transaktionen förverkligades.

Den goodwill som uppstår genom förvärv av en utländsk enhet och de justeringar av de verkliga värdena på bokföringsvärdena för den utländska enhetens tillgångar och skulder som görs i samband med förvärvet av enheten, har behandlats som de utländska enheternas tillgångar och skulder och räknats om till euro enligt kurserna på bokslutsdagen.

Enligt den lättnad som standarden IFRS 1 tillåter, har de kumulativa omräkningsdifferenser som har ackumulerats före datumet för övergången till IFRS upptagits i de balanserade vinstmedlen. Den omräkningsdifferens som uppstår i dotterbolagens och samföretagens eget kapital med anledning av kursförändringarna har redovisats i totalresultaträkningen och upptagits som en egen post i omräkningsdifferenserna för koncernens eget kapital. Då ett utländskt dotterbolag eller samföretag avyttras upptas den ackumulerade omräkningsdifferensen i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller förlusten.

Principer för intäktsföring och omsättning

Intäkterna från försäljningen av varor upptas när de väsentliga risker och förmåner som gäller ägandet av varorna har överförts på köparen. Huvuddelen av koncernens intäkter består av detaljförsäljning av varor där antingen kontanter eller kreditkort används som betalningsmedel. Intäkterna bokförs vid tidpunkten för försäljningen av varan.

Man förbereder sig för returneringarna inom distansförsäljningen genom att i bokföringen göra en empiriskt definierad returneringsperiodisering med vilken försäljningen justeras. Den ränta som ingår i distanshandelns engångskrediter är en del av försäljningspriset och redovisas under omsättningen. För kundernas oanvända Lindex Club -poäng och Stockmann Master Card -poäng i Ryssland bokförs en reservering som minskar omsättningen. Beloppet av reserveringen fastställs utifrån erfarenhet och försäljningsstatistik. Reserveringen bokförs på samma räkenskapsperiod som den försäljning den gäller.

Intäkterna från en tjänst bokförs när tjänsten har utförts.

Då omsättningen beräknas dras indirekta skatter och beviljade rabatter av från försäljningen.

Övriga rörelseintäkter

Under övriga rörelseintäkter redovisas bl.a. realisationsvinster för anläggningstillgångar och intäkter från överlåtelser av affärsverksamhet.

Övriga rörelsekostnader

De övriga rörelsekostnaderna inkluderar realisationsförluster för anläggningstillgångar samt andra kostnader än de som hänför sig till den ordinarie försäljningen av prestationer. Ränteintäkter från räntebärande försäljningsfordringar och intäkter från samarbetet med kreditkortsbolag, redovisas som avdrag från de övriga rörelsekostnaderna.

Anställningsförmåner

Pensionsförpliktelser

Pensionsarrangemangen klassificeras som förmånsbestämda och avgiftsbestämda arrangemang. I Finland och de flesta andra av Stockmannkoncernens verksamhetsländer är de lagstadgade och frivilliga pensionssystemen avgiftsbestämda.

Vid avgiftsbestämda pensionsarrangemang betalas pensionsavgifterna till ett pensionsförsäkringsbolag. Inbetalningarna till de avgiftsbestämda arrangemangen redovisas som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.

Förmånsbestämda pensionsarrangemang grundar sig på aktuariella beräkningar, som bygger på antaganden beträffande diskontoräntan, den förväntade avkastningen på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemangen, de framtida löneförhöjningarna, inflationen och personalens åldersstruktur. De uppskattningar som görs utifrån dessa antaganden inverkar på den sammanlagda pensionsförpliktelsen och det totala beloppet av de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget. Den del av de aktuariella vinsterna och förlusterna som överskrider det större av följande värden: tio procent av det existerande pensionsförpliktelsebeloppet eller tio procent av det verkliga värdet på de tillgångar som hänför sig till pensionsarrangemanget bokförs i resultaträkningen under de kommande räkenskapsperioderna under den genomsnittliga återstående anställningstiden för de personer som hör till pensionsarrangemanget. Från nuvärdet på den pensionsförpliktelse som redovisas i balansräkningen avdras de tillgångar som hör till pensionsarrangemanget, värderade till det verkliga värdet på bokslutsdagen, andelen oredovisade aktuariella vinster och förluster samt de utgifter som bygger på en retroaktiv arbetsprestation.

Förmåner som är bundna till det egna kapitalet och aktierelaterade ersättningar

De aktieoptioner som har beviljats koncernens nyckelpersoner och stamkunder värderas till det verkliga värdet vid tidpunkten för beviljandet och upptas som kostnader i resultaträkningen i jämna rater under den period då rättigheten uppstod. En kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats nyckelpersoner upptas under personalkostnader och en kostnad som motsvarar det verkliga värdet på de optioner som har beviljats stamkunder upptas under övriga rörelsekostnader med lika stora motposter i det egna kapitalet. Det verkliga värdet på de beviljade optionerna fastställs med hjälp av Black–Scholesmodellen, som beaktar de marknadsvillkor som påverkar prissättningen av optionen vid tidpunkten för beviljandet. Vid tidpunkten för beviljandet av optionerna uppskattas dessutom antalet optioner som slutgiltigt förverkligas och giltighetstiden för dessa. Det belopp som har upptagits som kostnad korrigeras senare så att det motsvarar antalet aktieoptioner som slutgiltigt har beviljats.

När optionsrätter utnyttjas, bokförs betalningarna för sådana aktieteckningar, korrigerade med eventuella transaktionskostnader i enlighet med villkoren för arrangemanget i aktiekapitalet och fonden för investerat fritt eget kapital.

Kostnaderna för koncernledningens aktiebonussystem upptas i resultaträkningen under personalkostnaderna för den räkenskapsperiod vars resultat berättigar till aktiebonus.

Inkomstskatter

Skatteutgifterna i resultaträkningen består av skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden och latenta skatter. De skatter som bygger på de beskattningsbara inkomsterna under perioden beräknas enligt den gällande skattesatsen i vart och ett av koncernbolagets verksamhetsländer. Skatten justeras med eventuella skatter som hänför sig till tidigare perioder. Inkomstskatterna redovisas i resultaträkningen, om inte den transaktion som gav upphov till skatterna redovisas direkt under eget kapital eller andra poster i totalresultatet, vilket medför att även skatteeffekten redovisas under eget kapital eller andra poster i totalresultatet.

De latenta skatterna beräknas på samtliga temporära skillnader mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet. De största temporära skillnaderna uppstår mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet på de materiella anläggningstillgångarna, de oanvända skattemässiga förlusterna, värderingen av tillgångarna och skulderna till verkligt värde vid sammanslagning av affärsverksamheter och värderingen av derivatavtal till verkligt värde samt av orealiserad kursdifferens för långfristiga lån. Latent skatt bokförs inte för den temporära skillnad som har uppkommit vid nedskrivning av goodwill om denna inte är avdragbar i beskattningen.

De latenta skatterna har beräknats utifrån de skattesatser som har stadgats eller som i praktiken har godkänts senast vid bokslutsdagen.

De latenta skatteskulderna redovisas till fullt belopp. De latenta skattefordringarna redovisas till det belopp som det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbar inkomst.

Avsättningar

En avsättning bokförs när koncernen som följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, det är sannolikt att betalningsförpliktelsen kommer att realiseras och storleken på förpliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Den goodwill som uppstår vid förvärv av ett företag består av skillnaden mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade, till det verkliga värdet värderade och identifierbara nettotillgångarna. På goodwill och varumärket Lindex görs inga avskrivningar. Varumärket anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd på grund av dess välkändhet. Till de övriga immateriella tillgångarna hör kundrelationer som har anskaffats till verkligt värde i samband med sammanslagning av affärsverksamheter samt upphovsrätter och programvaror som värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska livslängden.

Avskrivningstider för immateriella tillgångar
kundrelationer 5 år
programvaror 5–7 år
övriga immateriella rättigheter 5 år

Utgifter som hänför sig till de immateriella tillgångarna och som förverkligas senare aktiveras endast i det fall att de ökar de ekonomiska fördelarna med tillgången. I övriga fall bokförs utgifterna i resultaträkningen då de uppstår.

Materiella anläggningstillgångar

Markområden, byggnader samt maskiner och inventarier utgör merparten av de materiella anläggningstillgångarna. De uppskrivningar som ingår i markområden och byggnader har ingått i bokföringsvärdet enligt de tidigare bokslutsnormerna och har betraktats som en del av anskaffningsutgiften enligt IFRS. De materiella anläggningstillgångarna inkluderar också ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaler, vilket bl.a. omfattar färdigställande av inredningen i affärslokaler.

De materiella anläggningstillgångarna har i balansräkningen värderats till den ursprungliga anskaffningsutgiften, från vilken de ackumulerade avskrivningarna samt eventuella nedskrivningar har dragits av. Anskaffningsutgiften för egenhändigt tillverkade tillgångar inkluderar materialet och det direkta arbetet. Om en materiell anläggningstillgång består av flera delar med olika ekonomiska livslängder behandlas delarna som separata tillgångar. Senare utgifter som hänför sig till tillgången aktiveras då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Övriga utgifter, såsom normala service- och reparationsåtgärder, kostnadsförs i resultaträkningen när de uppstår.

Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar görs linjärt i enlighet med tillgångens ekonomiska livslängd. Markområden avskrivs inte.

Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar:

byggnader och anläggningar 20–50 år
ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyreslokaler 5–20 år
maskiner och inventarier 4–10 år
Datorutrustning och lätta butiksinventarier 3–5 år

Utgifter för främmande kapital

Om det är nödvändigt att lägga ner en anmärkningsvärt lång tid på att färdigställa en tillgångspost för det användningsändamål den är avsedd för efter anskaffandet, byggandet eller tillverkningen av denna, utgör de utgifter för främmande kapital som direkt härrör från tillgångsposten en del av anskaffningsutgiften för denna. De övriga utgifterna för främmande kapital bokförs som kostnader.

Nedskrivningar

Bokföringsvärdena för tillgångsposter prövas regelbundet för att man ska kunna upptäcka eventuella indikationer på att de behöver skrivas ned. Om dylika indikationer observeras, fastställs de kassaflöden som kan ackumuleras från tillgångsposten. Goodwillen och varumärket har allokerats till enheter som genererar kassaflöden och testas årligen i händelse av att de behöver skrivas ned. En nedskrivningsförlust uppstår om balansvärdet för tillgångsposten eller den enhet som genererar kassaflöden överskrider det belopp som förväntas flyta in från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten redovisas i resultaträkningen.

En nedskrivningsförlust för en enhet som genererar kassaflöden allokeras i första hand till den goodwill som har allokerats till den enhet som genererar kassaflödet och i andra hand till att proportionellt minska enhetens övriga tillgångsposter.

Det genererade kassaflödet för immateriella och materiella tillgångar fastställs så att det består av antingen det verkliga värdet minskat med de kostnader som försäljningen av tillgången ger upphov till eller ett högre bruksvärde. Vid beräkning av bruksvärdet diskonteras de uppskattade framtida kassaflödena till sitt nuvärde utifrån sådana diskonteringsräntor som beskriver de genomsnittliga kapitalkostnaderna före skatt för den kassagenererande enheten i fråga.

En nedskrivningsförlust som hänför sig till materiella anläggningstillgångar och övriga immateriella tillgångar återförs, med undantag av goodwill, om det har skett en förändring i de uppskattningar som används vid bestämningen av de kassaflöden som förväntas inflyta från tillgångsposten. Nedskrivningsförlusten återförs till högst det belopp som skulle ha fastställts som redovisningsvärde för tillgångsposten om ingen nedskrivningsförlust hade bokförts för denna tidigare år.

Hyresavtal

I enlighet med standarden IAS 17 Leasingavtal har hyresavtal där koncernen övertar en väsentlig andel av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägande av tillgången klassificerats som avtal om finansiell leasing. Egendom som har hyrts genom ett avtal om finansiell leasing upptas under materiella anläggningstillgångar efter att de ackumulerade avskrivningarna har dragits av, medan de förpliktelser som härrör från avtalet upptas under räntebärande skulder. De hyror som härrör från ett avtal om finansiell leasing fördelas på räntekostnader och amortering av skuld.

Ett avtal om finansiell leasing i enlighet med standarden IAS 17 tas upp i balansräkningen och värderas till ett belopp som är lika stort som det verkliga värdet på tillgången vid den tidpunkt då avtalet ingicks eller till ett lägre nuvärde på minimihyrorna. Från tillgångar som har skaffats genom ett avtal om finansiell leasing görs planenliga avskrivningar, och eventuella nedskrivningar bokförs. Avskrivningarna görs i enlighet med avskrivningstiderna för koncernens anläggningstillgångar eller under en kortare hyresperiod.

Ett hyresavtal i vilket hyresvärden tar på sig de risker och förmåner som förknippas med ägande behandlas som övriga hyresavtal. Hyror som har tagits emot eller betalats på basis av övriga hyresavtal tas upp under intäkter eller kostnader i resultaträkningen.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspris som fås för omsättningstillgångarna i den normala affärsverksamheten, från vilket de uppskattade kostnaderna för färdigställandet samt de uppskattade nödvändiga utgifterna för att genomföra en försäljning har dragits av.

Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller den av standarden IAS 2 tillåtna metoden som bygger på detaljförsäljningspriset och inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen. Alla affärsenheter använder förfarandet med vägt medelanskaffningspris för att värdera omsättningstillgångarna. Dessutom utnyttjar varuhusgruppen i Finland metoden med detaljförsäljningspriset enligt IAS 2.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

Långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning och egendomsposter som hör till verksamhet som har avvecklats värderas i enlighet med standarden IFRS 5 till bokföringsvärdet eller det lägre verkliga värdet med avdrag för de kostnader som uppskattas uppstå som en följd av avyttringen av tillgången. När en egendomspost har klassificerats som en långfristig egendomspost som innehas för försäljning eller som tillhörig en avyttringsgrupp, görs inga avskrivningar från posten. En långfristig egendomspost som enligt klassifikationen innehas för försäljning eller tillhör en avyttringsgrupp upptas som en egen post i balansräkningen. Även de skulder som hänför sig till en avyttringsgrupp tas upp som en egen post i balansräkningen.

Vid tidpunkten för bokslutet har koncernen ingen sådan verksamhet som ska avvecklas och inga sådana långfristiga egendomsposter som innehas för försäljning som avses i standarden IFRS 5.

Finansiella instrument

De finansiella instrumenten har i enlighet med IAS 39 klassificerats i följande kategorier: lån och övriga fordringar, finansiella tillgångar och skulder som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen, finansiella tillgångar som kan säljas och övriga skulder.

Lån och övriga fordringar utgör tillgångar som inte är derivat, och de betalningar som hänför sig till dessa är fasta eller fastställbara och noteras inte på en fungerande marknad. Värderingsgrunden för dessa består av det periodiserade anskaffningsvärdet. Beroende på karaktären ingår de i balansräkningen under antingen kort- eller långfristiga tillgångar. Ett lån eller en fordran är långfristig om den förfaller efter mer än 12 månader. Försäljningsfordringar upptas i balansräkningen till det verkliga värdet från första början. Beloppet av de osäkra fordringarna uppskattas på basis av tidigare återvinningar. Skillnaden mellan det ursprungliga värdet på respektive fordringsstock och det diskonterade återvinningsvärdet kostnadsförs som en värdeminskning i resultaträkningen.

I kategorin finansiella tillgångar som har värderats till det verkliga värdet i resultaträkningen klassificeras alla investeringar med undantag av aktier som klassificeras under finansiella tillgångar som kan säljas. Posterna i denna grupp värderas till sitt verkliga värde utifrån marknadspriserna på bokslutsdagen, de diskonterade kassaflödena eller andra lämpliga värderingsmodeller. Förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

De finansiella tillgångar som kan säljas utgör tillgångar som inte är derivat och som uttryckligen har klassificerats i denna kategori eller som inte har klassificerats i någon annan kategori. De ingår i långfristiga tillgångar, såvida avsikten inte är att behålla dem i mindre än 12 månader från bokslutsdagen, då de i stället inkluderas i kortfristiga tillgångar. I denna kategori ingår koncernens aktieplaceringar, som värderas till det verkliga värdet. Det verkliga värdet på offentligt noterade aktier är marknadspriset på bokslutsdagen. Förändringar i det verkliga värdet bokförs på övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital. Förändringarna i det verkliga värdet överförs från det egna kapitalet till resultaträkningen när investeringen realiseras eller när investeringens värde har minskat så att en nedskrivningsförlust måste redovisas. Onoterade aktier redovisas till anskaffningspriset, om deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om det förekommer en väsentlig eller utdragen nedgång i en aktieplacerings verkliga värde redovisas en nedskrivningsförlust.

Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det vill säga den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En post som hör till de finansiella tillgångarna avlägsnas från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar bestämmanderätten över tillgången.

Räntebärande skulder klassificeras som övriga skulder och redovisas initialt i bokföringen till det verkliga värdet utifrån det erhållna beloppet. Transaktionskostnaderna inkluderas i de räntebärande skuldernas ursprungliga bokföringsvärde. Senare värderas de räntebärande skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder förfaller efter mer än 12 månader, medan kortfristiga skulder har en maturitet som är kortare än 12 månader.

Derivatkontrakt har klassificerats under finansiella tillgångar eller skulder som redovisas till sitt verkliga värde via resultaträkningen. Förändringar i derivatkontraktens verkliga värde redovisas i resultaträkningen, med undantag av derivat för vilka kassaflödessäkring tillämpas. Derivaten uppfyller de regler för säkringsredovisning som har fastställts i IAS 39.

Det verkliga värdet på ränteswapkontrakt fastställs på basis av nuvärdet av de framtida kassaflödena med hjälp av marknadspriserna på bokslutsdagen. Förändringar i ränteswapkontraktens verkliga värde redovisas under finansiella poster i resultaträkningen. Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen inga utestående ränteswapavtal.

Det verkliga värdet på valutaterminerna och valutaswapavtalen beräknas utifrån marknadspriserna vid tidpunkten för bokslutet. Valutaoptionernas verkliga värde beräknas med hjälp av Black & Scholes-modellen. Valutaderivatens värdeförändringar redovisas under finansiella poster i resultaträkningen, med undantag av de derivat på vilka den kassaflödessäkring som har fastställts i IAS 39 tillämpas.

Säkringsredovisning tillämpas på de valutaderivat som används för att säkra de förväntade försäljningarna och inköpen i valuta och som uppfyller de villkor som har fastställts för säkringsredovisning i IAS 39. Det säkrade kassaflödet måste vara mycket sannolikt och ska i sista hand ha resultatpåverkan. Förändringar i det verkliga värdet på derivatinstrument som har gjorts i syfte att säkra kassaflöden bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital, medan en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet som har ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under korrigeringsposterna för försäljning eller inköp under samma period som de förväntade transaktioner som är föremål för säkringsredovisning redovisas i resultaträkningen. Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas realiseras, överförs den anknutna förändring av det verkliga värdet som har ackumulerats från säkringsinstrumentet till eget kapital till resultaträkningen.

Säkringsredovisning tillämpas på sådana lån i valuta som säkrar de nettoinvesteringar i valuta som har gjorts i utländska enheter. Förändringar i det verkliga värdet på säkringsinstrumentet bokförs under övriga poster i totalresultatet och redovisas bland omräkningsdifferenserna under eget kapital. De vinster eller förluster för säkring av nettoinvesteringarna som har tagits upp under omräkningsdifferenser överförs till resultaträkningen då nettoinvesteringen avyttras i sin helhet eller delvis.

Säkringsförhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet dokumenteras då säkringen inleds. Dokumentationen inkluderar uppgifter om säkringsinstrumentet och den post som säkras, karaktären av den risk som säkras, målsättningen med riskhanteringen och effektivitetskalkyler. Säkringsförhållandet ska vara effektivt, och effektiviteten granskas både i förväg och i efterskott. Effektiviteten testas vid varje bokslutstidpunkt.

Likvida medel

De likvida medlen består av kontanta medel, kortfristiga bankdepositioner och andra kortfristiga placeringar med hög likviditet och en maturitet på högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Det verkliga värdet på de likvida medlen antas motsvara bokföringsvärdet på grund av den korta maturiteten.

Ett checkkonto med kredit, som bör betalas på anmodan och som är en del av koncernens kassastyrning, har redovisats som en de av de likvida medlen i kassaflödesanalysen.

Egna aktier

Om Stockmann Oyj Abp eller något av dess dotterbolag förvärvar bolagets egna aktier, minskas det egna kapitalet med ett belopp som motsvarar det erlagda vederlaget inklusive transaktionsutgifterna, från vilka skatten har dragits av. Om de förvärvade aktierna säljs eller överlåts som vederlag, upptas den erhållna prestationen under eget kapital.

Utdelning

Styrelsens förslag om dividendutdelning har inte redovisats i bokslutet. Dividendutdelningen bokförs på basis av bolagsstämmans beslut.

Tillämpning av nya eller reviderade IFRS-standarder

Koncernen börjar tillämpa respektive standard, standardändring och tolkning från och med det datum då den träder i kraft eller, om datumet för ikraftträdandet är ett annat än den första dagen i räkenskapsperioden, från och med början av den räkenskapsperiod som följer på datumet för ikraftträdandet.

Omarbetningen av standarden IAS 32 Finansiella instrument: klassificering – Classification of Rights Issues, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 februari 2010 eller senare. Omarbetningen gäller bokföringshanteringen (klassificeringen) av emission av aktier, optioner eller teckningsrätter som är utställda i en annan valuta än emittentens funktionella valuta. Ändringarna är av ringa betydelse för det kommande koncernbokslutet.

De förbättringar som har gjorts i IFRS-standarderna (Improvements to IFRSs), som i regel träder i kraft under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2010 eller senare. De små och mindre brådskande ändringar som görs i standarderna genom förfarandet Annual Improvements samlas ihop till en helhet och genomförs en gång om året. Ändringarna i standarderna har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Den reviderade standarden IAS 24 Upplysningar om närstående, som träder i kraft under de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Definitionen av närstående specificeras och

vissa krav på noter gällande företag med statlig anknytning ändras. Ändringarna kommer inte att ha någon märkbar effekt på koncernens framtida bokslut.

Standarden IFRS 9 Finansiella instrument, som träder i kraft under de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 9 är det första skedet i ett projekt som syftar till att ersätta IAS 39 med en ny standard. Sätten att värdera finansiella instrument förenklas. De finansiella tillgångarna klassificeras i sådana som värderas enligt periodiserat anskaffningsvärde och sådana som värderas enligt verkligt värde. Instruktionerna i IAS 39 om nedskrivningsprövning och säkringsredovisning kvarstår. Om standarden tas i bruk före den räkenskapsperiod som börjar 1 januari 2012 behöver siffrorna för tidigare perioder inte justeras. Standarden har ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Tolkningen av IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 juli 2010 eller senare. Tolkningen förtydligar hur det ska hanteras i bokföringen om företaget omförhandlar villkoren för en finansiell skuld och företaget till följd av förhandlingen emitterar egetkapitalinstrument för att helt eller delvis amortera den finansiella skulden. Tolkningen kommer inte att ha någon effekt på koncernens framtida bokslut.

Ändringarna i IFRIC 14 IAS 19 – Den övre gränsen för en egendomspost som härrör ur ett förmånsbaserat arrangemang, minimifinansieringskraven och sambandet mellan dessa, som gäller under de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Efter ändringen tillåts företagen redovisa vissa frivilliga förskottsbetalningar av ett lägsta fonderingskrav som en tillgång i balansen. Ändringen kommer inte att ha någon effekt på koncernens framtida bokslut.

2. Segmentuppgifter

Verksamhetssegment

Stockmannkoncernens rapporterande segment består av varuhusgruppen, Lindex och Seppälä. Segmenten utgör koncernens affärsenheter, vilka styrs och bevakas som separata enheter som säljer olika produkter och tjänster. Den segmentinformation som koncernen presenterar bygger på ledningens interna rapportering, där ledningens bedömning av segmentens resultat baseras på uppföljningen av segmentens rörelsevinst och där principerna för bedömning av tillgångar och skulder är förenliga med IFRS-reglerna.

Hobby Halls distanshandelsverksamhet övergick till varuhusgruppen i början av år 2010 och Oy Hobby Hall Ab fusionerades i moderbolaget den 30 juni 2010. Siffrorna för segmentet varuhusgruppen för räkenskapsperioden innefattar Hobby Halls siffror och jämförelsesiffrorna har ändrats på motsvarande sätt.

Varuhusgruppen

Varuhusgruppen idkar varuhushandel i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. I Finland och Ryssland har gruppen även specialbutiker, såsom Akademiska bokhandeln, modekedjan Zaras butiker, Stockmann Beauty-butiker och Bestseller-butiker. I en del av dessa bedriver varuhusgruppen affärsverksamhet genom franchising. Gruppens verksamhet är koncentrerad till de viktigaste städerna i respektive verksamhetsland. Inom varuhusgruppen idkar dessutom Hobby Hall, Stockmann och Akademiska Bokhandeln distanshandel i Finland.

Lindex

Lindex är en modekedja som är verksam i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Ryssland. Därtill har Lindex franchisingbutiker i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten samt Bosnien-Hercegovina. Försäljningen till franchisingpartnerna innefattas i omsättningen för Lindex Sverige. Lindex nätbutik levererar också produkter till adresser i Sverige, Danmark och Finland. Försäljningen för Lindex nätbutik i Sverige och Danmark ingår i omsättningen för Lindex Sverige, på motsvarande sätt ingår nätbutikens försäljning i Finland i omsättningen för Lindex Finland.

Seppälä

Seppälä är en modekedja som är verksam i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Ukraina. Kedjans verksamhet grundar sig på egen design.

Uppgifter om geografiska segment

Förutom i Finland bedriver koncernen verksamhet inom tre geografiska segment: Sverige och Norge, Baltikum, Tjeckien och Slovakien samt Ryssland och Ukraina.

Segmentuppgifter, koncernen, euro

Rörelsesegmenten

Omsättning ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Varuhusgruppen 1 099 949 412,80 1 030 016 427,01
Lindex 578 702 999,95 527 006 509,55
Seppälä 143 191 210,00 139 503 245,00
Segmenten sammanlagt 1 821 843 622,75 1 696 526 181,56
Ofördelat 21 257,08 1 932 558,92
Koncernen sammanlagt 1 821 864 879,83 1 698 458 740,48
Rörelsevinst ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Varuhusgruppen 32 854 134,71 22 794 448,53
Lindex 54 845 815,40 62 147 339,40
Seppälä 9 004 234,00 7 975 514,00
Segmenten sammanlagt 96 704 184,11 92 917 301,93
Ofördelat -7 945 207,76 -7 865 034,24
Rörelsevinst, koncernen 88 758 976,35 85 052 267,69
Finansiella intäkter 8 220 897,93 4 402 144,47
Finansiella kostnader -22 805 454,27 -28 391 953,77
Vinst före skatter, koncernen 74 174 420,00 61 062 458,39
Avskrivningar ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Varuhusgruppen 32 931 872,26 31 384 111,28
Lindex 22 524 782,69 20 316 583,39
Seppälä 5 814 426,90 5 538 971,83
Segmenten sammanlagt 61 271 081,86 57 239 666,50
Ofördelat 501 682,10 1 174 225,44
Koncernen sammanlagt 61 772 763,96 58 413 891,94
Investeringar, brutto ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Varuhusgruppen 131 120 455,19 125 738 354,77
Lindex 28 222 775,96 22 167 950,00
Seppälä 4 686 265,86 4 506 300,73
Segmenten sammanlagt 164 029 497,01 152 412 605,50
Ofördelat 1 360 876,84 376 175,02
Koncernen sammanlagt 165 390 373,85 152 788 780,52
Tillgångar ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Varuhusgruppen 904 380 117,11 764 812 899,00
Lindex 1 005 924 713,51 868 748 981,93
Seppälä 108 281 592,65 119 764 285,00
Segmenten sammanlagt 2 018 586 423,27 1 753 326 165,92
Ofördelat 35 203 124,00 172 336 828,91
Koncernen sammanlagt 2 053 789 547,27 1 925 662 994,83

Uppgifter om marknadsområden

Omsättning ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Finland 1) 987 827 223,09 947 971 251,43
Sverige och Norge 2) 480 550 999,95 439 155 509,55
Baltikum, Tjeckien och Slovakien 123 712 493,69 129 568 833,00
1)
Ryssland och Ukraina 1) 229 774 163,10 181 763 146,50
Koncernen sammanlagt 1 821 864 879,83 1 698 458 740,48
Finland, % 54,22 55,81
Utlandet, % 45,78 44,19
Rörelsevinst ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Finland 1) 44 887 102,26 54 285 363,18
Sverige och Norge 2) 57 124 815,40 61 225 326,43
Baltikum, Tjeckien och Slovakien 964 444,92 -4 435 602,84
1)
Ryssland och Ukraina 1) -14 217 386,23 -26 022 819,08
Koncernen sammanlagt 88 758 976,35 85 052 267,69
Finland, % 50,57 63,83
Utlandet, % 49,43 36,17
Långfristiga tillgångar ─31.12.2010
1.1.
─31.12.2009
1.1.
Finland 1) 466 670 026,26 452 591 511,92
Sverige och Norge 2) 850 379 397,96 734 041 239,83
Baltikum, Tjeckien och Slovakien 48 079 594,93 31 779 371,93
1)
Ryssland och Ukraina 1) 272 809 233,84 200 372 682,13
Koncernen sammanlagt 1 637 938 252,98 1 418 784 805,81
Finland, % 28,49 31,90
Utlandet, % 71,51 68,10

1)Varuhusgruppen, Lindex, Seppälä

2) Lindex

3. Övriga rörelseintäkter

euro 2010 2009
Realisationsvinster för 0,00 255 914,07
bestående aktiva
Totalt 0,00 255 914,07

4. Affärsverksamhetens försäljningsbidrag

euro 2010 2009
Omsättning 1 821 864 879,84 1 698 458 740,48
Användning av material och
förnödenheter
947 548 633,76 853 285 323,12
Förändring av lager -34 533 309,18 27 701 403,47
Försäljningsbidrag 908 849 555,26 817 472 013,89
Försäljningsbidrag, procent av
omsättningen
50% 48%

5. Kostnader för löner och anställningsförmåner

2010 2009
287 600 336,44 261 164 532,91
37 271 859,33 33 427 811,32
-824 965,37 4 701,69
37 502 164,74 32 548 902,59
342 924,82 267 883,92
361 892 319,96 327 413 832,42

I de flesta utländska dotterbolagen ingår pensionskostnaderna för avgiftsbestämda pensionsarrangemang i övriga lönebikostnader. Uppgifterna om ledningens anställningsförmåner presenteras i noterna till bokslutet nr 28. Transaktioner med den närmaste kretsen.

6. Avskrivningar och nedskrivningar

euro 2010 2009
Varumärken 147 906,58
Immateriella rättigheter 6 122 594,27 7 382 479,52
Byggnader och anläggningar 10 777 466,41 8 705 528,14
Maskiner och inventarier 31 748 297,25 29 636 330,02
Maskiner och inventarier, 1 613 652,48 806 826,24
finansiell leasing
Ändrings- och 11 510 753,54 11 734 821,34
ombyggnadskostnader för
hyrdalokaliteter
Avskrivningar totalt 61 772 763,96 58 413 891,84

7. Övriga rörelsekostnader

euro 2010 2009
Kostnader för affärsställen 241 216 590,14 196 955 397,99
Marknadsföringskostnader 64 699 043,79 51 309 900,94
Varuhanteringskostnader 14 239 962,40 22 562 999,29
Kreditförluster 1 256 964,72 2 112 001,37
Frivilliga lönebikostnader 7 499 428,22 5 152 165,04
Ränteintäkter på -408 058,33 -505 645,27
försäljningsfordringar
Finansiella intäkter från -10 589 272,55 -9 595 157,19
stamkundskort
Övriga kostnader 78 510 836,63 78 856 273,73
Totalt 396 425 495,01 346 847 935,90

Revisorernas arvonden

euro 2010 2009
Revision 647 541,83 611 092,76
Intyg och utlåtanden 1 750,00 4 998,01
Skatterådgivning 55 211,59 75 780,68
Övriga tjänster 141 397,70 125 223,73
Totalt 845 901,12 817 095,17

8. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

euro 2010 2009
Dividendintäkter från placeringar 277 959,99 153 901,20
som kan säljas
Ränteintäkter från 770 097,67 1 501 039,91
bankdepositioner och övriga
placeringar
Realisationsvinster på 205,85 476,23
placeringar som kan säljas
Värdeförändring på finansiella 2 033 286,81 15 786,35
tillgångar som värderas till
verkligt värde via
resultaträkningen
Valutakursdifferenser 5 139 347,62 2 730 940,78
Totalt 8 220 897,93 4 402 144,48

Finansiella kostnader

euro 2010 2009
Räntekostnader av finansiella -22 463 978,23 -27 971 678,33
skulder som värderastill
periodiserad anskaffningsutgift
Överlåtelseförlust på placeringar -341 476,04 3 680,56
som kan säljas
Värdeförändring för finansiella
tillgångar som värderas till
-423 956,01
verkligt värde via
resultaträkningen
Totalt -22 805 454,27 -28 391 953,78

Finansiella intäkter och kostnader totalt

euro 2010 2009
Finansiella intäkter och
kostnader totalt
-14 584 556,34 -23 989 809,30

9. Inkomstskatter

euro 2010 2009
Inkomstskatter för -7 641 686,90 -15 397 315,48
räkenskapsperioden
Inkomstskatter för föregående -405 202,27 128 832,84
räkenskapsperioder
Förändring av latenta
12 198 011,93 7 964 426,57
skatteskulder/-fordringar
Totalt 4 151 122,76 -7 304 056,06
euro 2010 2009
Vinst före skatt 74 174 420,00 61 062 458,39
Inkomstskatter enligt gällande
skattesats
19 285 349,20 15 876 239,18
Inkomstskatter för föregående
räkenskapsperioder
405 202,27 -128 832,84
Skattefria inkomster -33 519 964,32 -10 886 541,25
Effekt av avvikande skattesatser
för utländska dotterbolag
1 982 402,89 381 884,03
Ej avdragsgilla kostnader 3 087 497,43 1 091 244,67
Icke bokförda skattefordran av
beskattningsbara förluster
4 608 389,76 970 062,28
Skatter i resultaträkningen 4 151 122,77 -7 304 056,06

Avstämning av resultaträkningens skattekostnad och skatterna beräknade enligt koncernens skattesats i hemlandet 26 % (26 % år 2009)

Skatter, som hänför sig till det övriga totalresultatets poster

euro 2010 2009
Före skatter Skatteinverkan Minskad med
skatt
Före skatter Skatteinverkan Minskad med
skatt
Omräkningsdifferens
er av utländska
enheter
7 234 554,10 1 255 757,28 8 490 311,38 1 402 997,73 340 514,20 1 743 511,93
Säkring av
kassaflöde
-1 201 048,46 315 877,53 -885 170,93 -1 834 276,24 482 442,45 -1 351 833,79
Totalt 6 033 505,64 1 571 634,81 7 605 140,45 -431 278,51 822 956,65 391 678,14

10. Resultat per aktie

Resultatet per aktie beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare med de utestående aktiernas vägda medeltal under räkenskapsperioden. Utestående aktier inkluderar inte egna aktier som innehas av koncernen. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens vinst hänförlig till aktieägarna i moderbolaget med det vägda medeltalet för det utspädda antalet utestående aktier under räkenskapsperioden. Aktieoptionerna har en utspädande verkan då aktieoptionernas teckningspris är lägre än gängse värde. Aktiens gängse värde baserar sig på aktiernas pris i medeltal under perioden.

euro 2010 2009
Räkenskapsperiodens vinst, 78 325 542,77 53 758 402,32
euro
Emissionsjusterat antal
utestående aktier vägt medeltal /
71 120 333 65 676 130
1000 st
Resultatet per aktie, euro 1,10 0,82
Räkenskapsperiodens vinst, milj. 78 325 542,77 53 758 402,32
euro
Emissionsjusterat antal 71 120 333 65 676 130
utestående aktier, vägt medeltal
/ 1000 st
Effekt av aktieoptioner 776 469 318 456
Emissionsjusterat antal aktier, 71 896 802 65 994 586
efter utspädning, vägt medeltal /
1000 st
Resultat per aktie justerat med 1,09 0,81
utspädningseffekten

11. Immateriella tillgångar

Goodwill

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 685 426 120,51 646 457 091,76
Omräkningsdifferens +/- 98 354 883,06 38 969 028,75
Anskaffningsutgift 31.12. 783 781 003,57 685 426 120,51
Bokföringsvärde 1.1. 685 426 120,51 646 457 091,76
Bokföringsvärde 31.12. 783 781 003,57 685 426 120,51

Varumärken

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 89 469 096,05 84 487 401,72
Omräkningsdifferens +/- 12 958 045,52 5 101 416,04
Överföringar mellan posterna -457 655,23 -119 721,71
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 101 969 486,33 89 469 096,05
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -280 455,20 -97 889,60
Omräkningsdifferens +/- -40 243,78 -34 659,02
Räkenskapsperiodens -147 906,58
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -320 698,98 -280 455,20
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 89 188 640,85 84 389 512,12
Bokföringsvärde 31.12. 101 648 787,36 89 188 640,85

Nedskrivningsprövning

För nedskrivningsprövningen av goodwillen har det allokerats 694 miljoner euro till segmentet Lindex, 65 miljoner euro till segmentet Seppälä samt 25 miljoner euro till segmentet Varuhusgruppen. Segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä bildar egna helheter som genererar kassaflöde.

Varumärket, 102 miljoner euro, har allokerats i sin helhet till segmentet Lindex. Varumärket Lindex anses ha en obegränsad ekonomisk verkningstid på grund av att det berörda varumärket är välkänt. Varumärket Lindex har existerat i över 50 år, och koncernen kommer även i fortsättningen att använda det berörda varumärket både på den nuvarande marknaden samt när Lindex sortiment och affärsverksamhetsmodell introduceras på nya marknader.

Vid nedskrivningsprövningen bygger prognoserna om kassaflöde för Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä på prognoserna om de separata marknadsområdena. Dessa prognoser har godkänts av ledningen och omfattar de kommande fem åren. I de långsiktiga prognoserna som uppdaterats under den gångna räkenskapsperioden har det beaktats att det allmänna konjunkturläget har förändrats jämfört med året innan. Kassaflödena efter den prognosperiod som godkänts av ledningen har kunnat extrapoleras genom att använda en jämn tillväxtfaktor på 2 procent vid kassaflödesberäkningarna.

Centrala variabler som använts vid beräkning av nyttjandevärdet:

    1. Volymökningen, som bygger på en uppskattning av försäljningsutvecklingen i de befintliga och nya varuhusen och affärerna.
    1. Diskonteringsräntan, som har fastställts med hjälp av en genomsnittlig vägd kapitalkostnad. Denna kapitalkostnad beskriver totalkostnaden för eget kapital och främmande kapital. Följande komponenter ingår i diskonteringsräntan:
  • den marknadsspecifika riskfria räntan
  • marknadsriskpremien
  • ett betavärde som är specifikt för varje näringsgren och som bedöms beskriva marknadens syn på riskpremien per enhet
  • kostnaden av främmande kapital
  • soliditetsgraden

Diskonteringsräntan har fastställts innan skatterna har dragits av. Diskonteringsräntan för segmentet Lindex baserar sig på marknadsräntan och landsrisken i Sverige. För segmentet Lindex har diskonteringsräntan 7,3 % tillämpats (år 2009 8,5 %). Diskonteringsräntan för segmenten Varuhusgruppen och Seppälä grundar sig på marknadsräntan i Finland och landsrisken i Finland och i de övriga verksamhetsländerna inom dessa segment. För segmentet Varuhusgruppen har diskonteringsräntan 7,3 % tillämpats (år 2009 8,4 %) och för segmentet Seppälä 7,6 % (år 2009 8,7 %).

Vid bedömningen av återvinningsvärdet för segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä anser ledningen enligt en måttlig bedömning att ingen eventuellt tänkbar ändring av de tillämpade variablerna skulle leda till en situation där återvinningsvärdet underskrider bokföringsvärdet.

Vid upprättandet av känslighetsanalyser för segmenten Lindex, Varuhusgruppen och Seppälä har ett downside-scenario tillämpats. I dessa scenarier minskades försäljningsökningen jämfört med ledningens uppskattning eller så höjdes räntesatsen. Även om försäljningen för segmentet Lindex skulle öka med 40 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 7 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt.Även om försäljningen för segmentet Varuhusgruppen skulle öka med 30 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 12 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt. Även om försäljningen för segmentet Seppälä skulle öka med 50 procent mindre än beräknat, eller om diskonteringsräntan skulle höjas med 10 procentenheter, skulle återvinningsvärdet vara större än bokföringsvärdet för enhetens långfristiga tillgångar och driftskapitalet sammanlagt. De ovannämnda ändringarna i försäljningstillväxten eller höjning av diskonteringsräntan kommer utifrån de genomförda känslighetsanalyserna inte att leda till en situation där enheternas återvinningsvärde skulle underskrida bokföringsvärdet. Utifrån nedskrivningsprövningarna och de genomförda känslighetsanalyserna finns det inte något behov av att bokföra nedskrivningar.

Immateriella rättigheter

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 39 358 650,65 44 430 771,57
Omräkningsdifferens +/- 1 821 713,26 713 090,48
Ökningar 1.1.–31.12. 8 177 486,08 2 083 253,31
Minskningar 1.1.–31.12. -4 377 170,98 -9 648 441,68
Överföringar mellan posterna -1 784 786,66 1 779 976,97
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 43 195 892,34 39 358 650,65
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -21 521 349,75 -19 973 184,07
Omräkningsdifferens +/- -972 078,24 -264 180,06
Avskrivningar på minskningar 4 377 170,98 3 893 497,68
Räkenskapsperiodens -5 392 780,73 -5 177 483,30
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -23 509 037,74 -21 521 349,75
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 17 837 300,90 24 457 587,50
Bokföringsvärde 31.12. 19 686 854,60 17 837 300,90

Övriga immateriella tillgångar

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 6 151 885,16 5 682 405,86
Omräkningsdifferens +/- 692 523,41 349 757,59
Överföringar mellan posterna 457 655,23 119 721,71
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 7 302 063,81 6 151 885,16
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -4 882 213,47 -2 450 743,53
Omräkningsdifferens +/- -694 024,50 -226 473,72
Räkenskapsperiodens -729 813,54 -2 204 996,22
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -6 306 051,51 -4 882 213,47
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 1 269 671,69 3 231 662,33
Bokföringsvärde 31.12. 996 012,30 1 269 671,69
euro 2010 2009

Immateriella tillgångar totalt 906 112 657,82 793 721 733,96

12. Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 40 082 139,93 36 951 208,59
Omräkningsdifferens +/- -441,35
Ökningar 1.1.–31.12. 1 685 420,30 1 372 017,08
Överföringar mellan posterna 1 991 515,10 1 758 914,26
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 43 758 633,98 40 082 139,93
Bokföringsvärde 1.1. 40 082 139,93 36 951 208,59
Bokföringsvärde 31.12. 43 758 633,98 40 082 139,93

Byggnader och anläggningar

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 340 206 860,28 225 297 456,88
Omräkningsdifferens +/- -2 241,87 -22 410,78
Ökningar 1.1.–31.12. 4 379 374,92 2 211 547,89
Minskningar 1.1.–31.12. -3 079,00 -63 001 140,63
Överföringar mellan posterna 217 906 602,38 175 721 406,91
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 562 487 516,71 340 206 860,28
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -66 353 300,10 -67 138 135,16
Omräkningsdifferens +/- 981,72 6 436,97
Avskrivningar på minskningar 9 483 926,23
Räkenskapsperiodens -10 777 466,41 -8 705 528,14
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -77 129 784,79 -66 353 300,10
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 273 853 560,18 158 159 321,73
Bokföringsvärde 31.12. 485 357 731,92 273 853 560,18

Maskiner och inventarier

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 171 044 926,84 203 782 304,02
Omräkningsdifferens +/- 2 657 799,76 6 005 891,86
Ökningar 1.1.–31.12. 35 311 675,62 26 323 166,80
Minskningar 1.1.–31.12. -17 843 067,44 -72 387 100,68
Överföringar mellan posterna 26 111 077,12 7 320 664,85
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 217 282 411,90 171 044 926,84
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -86 304 483,29 -107 606 901,62
Omräkningsdifferens +/- 1 329 023,24 -2 969 872,42
Avskrivningar på minskningar 17 616 423,45 53 908 620,77
Räkenskapsperiodens -31 748 297,25 -29 636 330,02
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -99 107 333,86 -86 304 483,29
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 84 740 443,55 96 175 402,40
Bokföringsvärde 31.12. 118 175 078,04 84 740 443,55

Maskiner och inventarier, finansiell leasing

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 8 068 262,34
Omräkningsdifferens +/- 0,05
Ökningar 1.1.–31.12. 8 068 262,34
Anskaffningsutgift 31.12. 8 068 262,29 8 068 262,34
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -806 826,24
Räkenskapsperiodens -1 613 652,48 -806 826,24
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -2 420 478,72 -806 826,24
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 7 261 436,10
Bokföringsvärde 31.12. 5 647 783,57 7 261 436,10
euro 2010 2009
Maskiner och inventarier totalt 123 822 861,61 92 001 879,65

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 106 809 867,82 97 821 830,79
Omräkningsdifferens +/- 1 153 889,93 11 027,28
Ökningar 1.1.–31.12. 1 120 874,67 3 643 768,44
Minskningar 1.1.–31.12. -1 417 566,67 -3 528 446,70
Överföringar mellan posterna 10 531 786,87 8 861 688,01
1.1.–31.12.
Anskaffningsutgift 31.12. 118 198 852,62 106 809 867,82
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -56 844 942,14 -48 451 344,07
Omräkningsdifferens +/- -1 152 323,58 -95,16
Avskrivningar på minskningar 1 119 848,65 3 341 128,10
Räkenskapsperiodens -11 510 753,54 -11 734 821,34
avskrivning
Ackumulerade avskrivningar -68 388 170,61 -56 844 942,14
31.12.
Bokföringsvärde 1.1. 49 964 925,69 49 370 486,72
Bokföringsvärde 31.12. 49 810 682,01 49 964 925,69

Förskott och pågående nyanläggningar

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 163 577 019,98 246 892 440,84
Omräkningsdifferens +/- -257,05 -2 356,97
Ökningar 1.1.–31.12. 112 692 173,46 117 151 026,99
Minskningar 1.1.–31.12. -302 135,80 -4 933 426,13
Överföringar mellan posterna
1.1.–31.12.
-252 732 826,03 -195 530 664,74
Anskaffningsutgift 31.12. 23 233 974,57 163 577 019,98
Bokföringsvärde 1.1. 163 577 019,98 246 892 440,84
Bokföringsvärde 31.12. 23 233 974,57 163 577 019,98
euro 2010 2009
Materiella 725 983 884,09 619 479 525,43

Låneutgifter som aktiverats som en del av materiella anläggningstillgångar

Räntekostnaderna i anslutning till projektet Nevsky Centre i S:t Petersburg har aktiverats med 1,1 milj. euro (2009 2,7 milj. euro) under räkenskapsperioden. De aktiverade räntorna ingår i posterna. Förskott och pågående nyanläggningar och på raden under Byggnader och anläggningar.

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1. 7 114 000,00 7 248 000,00
Ökningar 1.1.–31.12. 1 084 000,00 2 700 000,00
Minskningar 1.1.–31.12 -2 834 000,00
Anskaffningsutgift 31.12. 8 198 000,00 7 114 000,00
Ackumulerade avskrivningar 1.1. -109 342,00 -40 400,00
Avsrivningar 1.1.-31.12. -93 278,33 -68 942,00
Ackumulerade avskrivningar
31.12.
-202 620,33 -109 342,00
Bokföringsvärde 1.1. 7 004 658,00 7 207 600,00
Bokföringsvärde 31.12. 7 995 379,67 7 004 658,00

13. Samföretag

anläggningstillgångar totalt

2010
Andel av aktierna %
2009
Andel av aktierna %
SIA Stockmann Centrs, Riga
(fastighetsbolag)
63,0 63,0
Kiinteistö Oy Tapiolan
säästötammi Fastighets Ab,
Esbo
37,8 37,8
Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo 15,6 15,6

Den andelen av samföretagets tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, som motsvarar koncernens ägarandel har inkluderats i koncernbokslutet.

Samföretagets tillgångar och skulder

euro 2010 2009
Långfristiga tillgångar 27 364 411,70 26 575 744,88
Kortfristiga tillgångar 256 487,80 567 071,20
Långfristiga skulder 16 480 986,10 16 723 774,01
Kortfristiga skulder 529 949,34 709 260,28

Samföretagets intäkter och kostnader

euro 2010 2009
Intäkter 3 691 910,14 4 376 249,37
Kostnader 2 790 662,80 4 370 170,81

14. Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas

euro 2010 2009
Bokföringsvärde 1.1. 5 030 297,52 6 596 000,89
Omräkningsdifferens +/- 97,70 36,87
Ökningar 1.1.–31.12. 0,01
Minskningar 1.1.–31.12. -1 778,24 -1 565 740,24
Bokföringsvärde 31.12. 5 028 616,98 5 030 297,52

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas består av onoterade aktier. Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet eftersom deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

15. Omsättningstillgångar

euro 2010 2009 2008
Material och förnödenheter 240 268 769,80 196 573 198,61 220 444 685,05
Förskott för omsättningstillgångar 82 755,36 207 436,10
Totalt 240 268 769,80 196 655 953,97 220 652 121,14

Värdet på omsättningstillgångarna har minskats för inkuranta tillgångar med 0,7 miljoner euro (2009 0,8 miljoner euro; 2008 1,1 miljoner euro).

16. Kortfristiga fordringar

euro Bokföringsvärde
2010
Verkligt värde
2010
Bokföringsvärde
2009
Verkligt värde
2009
Bokföringsvärde
2008
Verkligt värde
2008
Räntebärande
försäljningsfordringar
41 417 818,67 41 417 818,67 44 506 494,29 44 506 494,29 52 242 379,82 52 242 379,82
Räntefria
försäljningsfordringar
17 613 307,66 17 613 307,66 27 185 982,81 27 185 982,81 23 673 000,13 23 673 000,13
Fordringar som baserar
sig på derivatavtal
2 342 582,36 2 342 582,36 1 647 525,32 1 647 525,32 7 893 374,84 7 893 374,84
Övriga fordringar 26 164 449,53 26 164 449,53 32 879 629,86 32 879 629,86 31 383 250,72 31 383 250,72
Resultatregleringar 27 125 275,55 27 125 275,55 21 959 639,24 21 959 639,24 19 071 867,46 19 071 867,46
Inkomstskattefordringar 15 478 306,42 15 478 306,42 503 159,27 503 159,27 15 187 687,15 15 187 687,15
Kortfristiga fordringar
totalt
130 141 740,19 130 141 740,19 128 682 430,78 128 682 430,78 149 451 560,12 149 451 560,12

Bokföringsvärdet för försäljningsfordringar motsvarar deras verkliga värde. Det maximala beloppet av den kreditrisk som hänför sig till försäljningsfordringar och övriga kortfristiga fordringar är deras bokföringsvärde. De räntebärande försäljningsfordringarna inkluderar engångskrediter vid postorderförsäljning till ett belopp på 41 589 008,70 euro år 2010 (41 568 256,13 euro år 2009; 49 962 828,50 euro år 2008). Avbetalningstillägg på dessa fordringar ingår i försäljningspriset och redovisas i omsättningen i stället för i ränteintäkter. Övriga räntebärande försäljningsfordringar är Stockmannkontofordringar vilkas ränteintäkter upptas under avdrag från övriga rörelsekostnader.

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar hänför sig till periodiserade årsrabatter, lönebikostnader och räntor.

17. Likvida medel

euro 2010 2009
Kontanter och bankkonton 29 394 645,65 23 968 632,07
Kortfristiga depositioner 7 320 879,78 152 332 742,59
Fond 101 198,21
Totalt 36 715 525,43 176 402 572,88

Likvida medel i kassaflödeanalysen

euro 2010 2009
Kontanter och bankkonton 36 715 525,43 176 402 572,88
Checkkonto med kredit -298 039,37 -524 657,92
Totalt 36 417 486,06 175 877 914,96

18. Eget kapital

euro Infört i
handels-
registret
Antal
aktier
Aktiekapital Överkursfond Fonden för
investerat fritt
eget kapital
Totalt
1.1.2009 61 703 336 123 406 672,00 186 051 043,65 124 087 710,68 433 545 426,33
Riktade emissionen 18.8. 5 648 830 11 297 660,00 84 732 450,00 96 030 110,00
Företrädesrättemissionen 28.9. 3 741 787 7 483 574,00 37 417 870,00 44 901 444,00
Emissionsutgifter -2 934 564,28 -2 934 564,28
31.12.2009 71 093 953 142 187 906,00 186 051 043,65 243 303 466,40 571 542 416,05
Tecknade med
stamkundsoptioner 2006 30.6. 52 047 104 094,00 1 349 578,71 1 453 672,71
Emissionsutgifter -19 634,21 -19 634,21
31.12.2010 71 146 000 142 292 000,00 186 051 043,65 244 633 410,90 572 976 454,55

Aktiekapital och överkursfond

Bolaget förvärvade år 2000 sammanlagt 413 000 egna aktier med stöd av befullmäktigande som bolagsstämman 11.4.2000 beviljade. Stockmann sålde den 3 juni 2009 genom offentlig handel på NASDAQ OMX Helsingfors Ab 336 528 aktier i serie B som bolaget innehade. Efter överlåtelsen innehar bolaget inga egna aktier. Bolagets styrelse har inga gällande fullmakter att förvärva egna aktier. Totalt 76 472 aktier har använts till aktiearvoden för styrelsen och ledningen.

euro 2010 2009
Totalt antal aktier 71 146 000 71 093 953
varav A-serie aktier 30 627 563 30 627 563
varav B-serie aktier 40 518 437 40 466 390

Maximi- och minimiaktiekapitalet

Minimiaktiekapitalet enligt Stockmann Oyj Abp:s bolagsordning är 75,0 milj. euro och maximiaktiekapitalet 300,0 milj. euro. Aktiernas nominella värde är 2,00 euro per aktie. Samtliga emitterade aktier är till fullo betalda.

Skillnader i antalet röster mellan A- och B-aktier

Varje A-aktie berättigar till att vid bolagsstämman rösta med tio (10) röster och varje B-aktie med en (1) röst.

Omvandling av aktier

En A-aktie kan på anmodan av aktieägare omvandlas till en B-aktie ifall omvandlingen kan ske inom ramarna för minimi- och maximiantalet aktier per aktieslag. En skriftlig anmodan om omvandling av bolagets aktier skall riktas till bolagets styrelse på det sätt som fastställs i bolagsordningen.

Inlösningsskyldighet

En aktieägare vars andel av bolagets samtliga aktier eller av det röstetal som aktierna medför - ensam eller tillsammans med andra aktieägare – uppgår till eller överstiger 33 1/3 procent eller 50 procent är skyldig att i enlighet med bolagsordningen lösa in övriga aktieägare.

Övriga fonder

euro 2010 2009
Reservfond 115 040,97 200 360,64
Fonden för investerat fritt eget 244 633 410,90 243 303 466,40
kapital
Övriga fonder 43 099 532,63 43 940 585,51
Totalt 287 847 984,49 287 444 412,54

Reservfonden innehåller en på lokala bestämmelser baserad andel som överförts från fritt eget kapital. Övriga fonder innehåller en av fritt eget kapital genom bolagsstämmans beslut skapad fond som utgör eget kapital som kan utdelas som dividend och fonden för verkligt värde innehåller ändringar i det verkliga värdet av derivatinstrument, som används för att skydda kassaflödet, minskat med latent skatt.

Omräkningsdifferenserna

Omräkningsdifferenserna innehåller differenser som uppstått vid konsolideringen av de utländska dotterbolagens bokslut och vid konsolideringen av nettoinvesteringar i utländska valutor.

Dividender

Efter bokslutsdagen har styrelsen den 9.2.2011 föreslagit att 0,82 euro per aktie utdelas som dividend.

Aktierelaterade ersättningar

Standarden IFRS 2 Aktiebaserade ersättningar har tillämpats på nyckelpersonernas optionsprogram 2006 och 2010 och stamkundernas optionsprogram 2006 och 2008.

Stamkundsoptioner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut, emitterades utan vederlag sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp 1.1.2006–31.12.2007, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgick till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro emitterades åt en stamkund 20 optionsrätter utan vederlag. Stamkunden fick dessutom två tilläggsoptioner för varje 500 euro som översteg 6 000 euro. Stamkundsinköp t.o.m. 31.12.2007 berättigade till teckning av 1 998 840 optioner. Sammanlagt 1 373 846 stycken stamkundsoptioner tecknades under våren 2008.

Varje option berättigade att teckna en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris var B-aktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2006 vägd med aktiens omsättning, dvs. 33,35 euro. Teckningspriset för aktier som tecknades med optionsrätter sänktes med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen. Teckningspriset var efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2009 27,93 euro.

Under teckningstiden år 2008 tecknades med stamkundsoptioner sammanlagt 364 Stockmanns B-aktier. Under teckningstiden år 2009 tecknades inga aktier med stamkundsoptioner. Under teckningstiden år 2010 tecknades med stamkundsoptioner sammanlagt 52 047 Stockmanns B-aktier. Sista teckningsdag för aktieteckningar med optioner var i maj 2010. De oanvända optionerna från stamkundsoptionsprogrammet från år 2006 förföll som värdelösa efter att teckningstiden gått ut.

Optioner till nyckelpersoner 2006

Den ordinarie bolagsstämman godkände 21.3.2006 styrelsens beslut om att emittera optionsrätter till nyckelpersoner inom Stockmannkoncernen. Till nyckelpersoner inom ledningen eller chefer på mellannivå inom Stockmann och dess dotterbolag emitteras 1 500 000 optionsrätter. Av optionsrätterna tecknas 375 000 med signum 2006A, 375 000 med signum 2006B, 375 000 med signum 2006C och 375 000 med signum 2006D. Aktiernas teckningstid med optionsrätt 2006B är 1.3.2009–31.3.2011, med optionsrätt 2006C 1.3.2010–31.3.2012 och med optionsrätt 2006D 1.3.2011–31.3.2013. Teckningstiden med optionsrätter 2006A har gått ut. Aktiernas teckningstid med optionsrätterna 2006B och 2006D inleds dock inte om de av styrelsen, innan emitteringen av dessa optionsrätter, fastställda kriterierna beträffande koncernens fastställda ekonomiska mål inte har uppnåtts. Optionsrätterna 2006B och 2006D, för vars del de av styrelsen fastställda kriterierna inte har uppfyllts, förfaller på ett sätt som styrelsen bestämmer. Av optionsrätterna 2006B har 187 500 stycken förfallit och av optionsrätterna 2006D har 360 000 stycken förfallit.

Med en optionsrätt kan tecknas en Stockmanns B-aktie. Aktiens teckningspris är med optionsrätter 2006A och 2006B bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–28.2.2006 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 36,69 euro. Aktiens teckningspris med optionsrätter 2006C och 2006D är bolagets B-akties medelkurs på Helsingforsbörsen 1.2–29.2.2008 vägd med bolagets aktieomsättning ökad med 10 procent, dvs. 31,02 euro. Teckningspriset på en aktie som tecknas med optionsrätter sänks efter bestämningsperioden på teckningspriset och före aktieteckningen med beslutade dividenders belopp vid avstämningsdagen för envar dividendutdelning. Teckningspriset är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till utdelad dividend för år 2010 med optionsrätt B 30,45 euro och med optionsrätt C 27,18 euro.

Stamkundsoptioner 2008

Den ordinarie bolagsstämman godkände 18.3.2008 styrelsens förslag om att emittera optionsrätter till Stockmanns stamkunder. Enligt bolagsstämmans beslut emitteras vederlagsfritt sammanlagt högst 2 500 000 optionsrätter till Stockmanns stamkunder, vars inköp under perioden 1.1.2008–31.12.2009, tillsammans med inköp gjorda med parallellkort på samma konto, sammanlagt uppgår till en summa på minst 6 000 euro. För inköp på minst 6 000 euro får stamkunden vederlagsfritt 20 optioner. Därtill får stamkunden två tilläggsoptioner för varje 500 euro som överstiger 6 000 euro. Stamkundsinköpen t.o.m. 31.12.2009 berättigade till att teckna sammanlagt 1 803 322 optioner. Under år 2010 tecknades sammanlagt 1 248 819 stamkundsoptioner

Varje optionsrätt berättigar till att teckna en Stockmanns B-aktie. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut 17.3.2009 är aktiens teckningspris B-aktiens medelkurs på Helsingforsbörsen under perioden 1.2–28.2.2009 vägd med aktiens omsättning, dvs. 11,28 euro. Teckningspriset för aktier som tecknas med optionsrätter sänks med efter bestämningsperioden utdelade Stockmann Oyj Abp:s dividender från avstämningsdagen till aktieteckningsdagen.

Aktiernas teckningstider är i maj åren 2011 och 2012. Teckningspriset är efter nyemissionen 2009 och styrelsens förslag till dividend för år 2010 8,79 euro.

Optioner till nyckelpersoner 2010

Den ordinarie bolagsstämman godkände 16.3.2010 styrelsens förslag om att ge optionsrätter till Stockmannkoncernens nyckelpersoner. Sammanlagt 1 500 000 optionsrätter ges till nyckelpersoner inom Stockmann och dess dotterbolag. Av optionsrätterna tecknas 500 000 stycken med beteckningen 2010A, 500 000 stycken med beteckningen 2010B och 500 000 stycken med beteckningen 2010C. Tiden för teckning av aktierna är 1.3.2013–31.3.2015 med optionsrätt 2010A, 1.3.2014–31.3.2016 med optionsrätt 2010B och 1.3.2015–31.3.2017 med optionsrätt 2010C.

Med en optionsrätt kan man teckna en aktie i Stockmanns B-serie. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010 A är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2010 vägd med aktiens omsättning ökad med 20 procent, dvs. 26,41 euro. Teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010B är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–28.2.2011 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent och teckningspriset för en aktie med optionsrätt 2010C är medelkursen för bolagets B-aktie på Helsingfors börs under perioden 1.2–29.2.2012 vägd med aktiens omsättning ökad med minst 10 procent. På avstämningsdagen för respektive dividendutdelning sänks teckningspriset för en aktie som tecknas med optionsrätterna med beloppet av de dividender om vilka beslut har fattats efter att perioden för fastställande av teckningspriset började och före tecknandet av aktien. Teckningspriset med optionsrätter 2010A efter styrelsens förslag till utbetalning av dividend för år 2010 är 24,87 euro.

2010
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings-
periodens
omsättning
euro/aktie
2009
Antal
optioner
Tecknings-
pris
vägt
medeltal
euro/aktie
Medelkurs
vägd med
tecknings
periodens
omsättning
euro/aktie
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie A
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början
Antal optioner som förfallit under
375 000 375 000
räkenskapsperioden 375 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 0 375 000
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie B
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början
Antal optioner som förfallit under
187 500 375 000
räkenskapsperioden 187 500
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 187 500 187 500
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie C
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 360 000 360 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 360 000 360 000
Optioner till nyckelpersoner 2006 Serie D
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 360 000 360 000
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 360 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 0 360 000

Förändringar i optioner under perioden

Stamkundsoptioner 2006
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 1 373 482 1 373 482
Antal aktier som tecknats med optioner
under räkenskapsperioden 52 047 27,93 25,18
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 1 321 435
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 0 1 373 482
Stamkundsoptioner 2008
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 1 248 739
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 1 248 739
Optioner till nyckelpersoner 2010 Serie A
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 484 000
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 484 000
Optioner, totalt
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens början 2 655 982 2 843 482
Antal aktier som tecknats med optioner
under räkenskapsperioden 52 047
Antal utfärdade optioner under räkenskapsperioden 1 732 739
Antal optioner som förfallit under
räkenskapsperioden 2 056 435 187 500
Utestående optioner vid räkenskapsperiodens slut 2 280 239 2 655 982

De centrala villkoren för optionsprogrammet för nyckelpersoner år 2006 och år 2010 och stamkundsoptionerna år 2006 och år 2008 presenteras i följande tabell:

2006B 2006C 2006D Stamkunds
optioner 2006
2010A
Teckningstiden 1.3.09–31.3.11 1.3.10–31.3.12 1.3.11–31.3.13 2.5.11–31.5.11 1.3.13–31.3.15
2.5.12–31.5.12
Maximiantal optioner 375 000 375 000 375 000 2 500 000 500 000
Antal utfärdade optioner 31.12.2010 187 500 360 000 0 1 248 739 484 000
Teckningspris, euro 1) 30,45 27,18 27,18 8,79 24,87
Period då rättigheten uppstått 13.6.06- 21.4.08- 21.4.08- 1.1.08- 27.4.10-
28.2.09 28.2.10 28.2.11 31.12.09 28.2.13
Villkor för avtal ROCE- - ROCE- - -
och EBIT- och EBIT
mål för år mål för år
2006-2008 2008-2010

1) Minskat med dividendutdelningen, effekterna av emissionen med teckningsrätt år 2009 och utbetalning av dividenden som styrelsen föreslagit för år 2010.

De utfärdade optionernas verkliga värde på dagen för utfärdande har fastställts enligt Black–Scholesmodellen. Vid värderingen har de centrala villkoren i optionsprogrammet tagits i beaktande. Det verkliga värdet redovisas i kostnader under perioden då rätten har uppstått. Under räkenskapsperioden 1.1– 31.12.2010 uppgick optionernas inverkan på resultatet till 0,3 milj. euro. Beräknade kostnader som ännu ej resultatförts uppgår till 2,2 milj. euro.

I tabellen nedan visas centrala uppskattningar enligt Black–Scholes-modellen.

Stamkunds-
optioner
2006B I 2006B II 2006C 2006D 2008 2010A
Optioner utfärdade 13.6.2006 2007 21.4.2008 21.4.2008 10.2.2010 27.4.2010
Riskfri ränta, % 3,4% 4,1% 3,9% 4,0% 3,7% 2,0%
Volatilitet, % 22,7% 23,7% 27,9% 27,1% 28,3% 29,0%
Förväntad giltighetstid för optionerna i genomsnitt (år) 3,2 2,1 2,4 3,4 1,8 5,0
Aktiepris vid tidpunkten för utfärdande, euro 29,39 31,61 24,40 24,40 28,30 23,66
Optionens verkliga värde fastställd på dagen för utfärdande, euro 3,79 4,40 3,17 4,19 5,11 6,00

Volatiliteten har uppskattats på basis av aktiens historiska volatilitet under en period som motsvarar optionens giltighetstid.

19. Långfristiga skulder, räntebärande

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Lån från finansinstitut 409 947 682,93 413 668 168,94 620 511 622,34 620 798 579,50
Pensionslån 106 481 469,24 108 791 971,10 159 743 951,27 162 417 583,27
Finansiella leasingskulder 4 307 675,47 4 307 675,47 5 873 458,04 5 873 458,04
Övriga lån 524 275,48 524 275,48 798 062,08 798 062,08
Totalt 521 261 103,13 527 292 091,00 786 927 093,74 789 887 682,89

Bokföringsvärdet för långfristiga skulder har beräknats enligt effektivräntemetoden och det verkliga värdet har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen.

20. Kortfristiga skulder

euro Bokföringsvärde
2010
Verkligt värde
2010
Bokföringsvärde
2009
Verkligt värde
2009
Bokföringsvärde
2008
Verkligt värde
2008
Lån från 50 000 000,00 50 090 282,00
finansinstitut
Checkkonto med
kredit
298 039,37 298 039,37 524 657,92 524 657,92 718 674,06 718 674,06
Pensionslån 53 333 333,35 54 490 491,49
Finansiella
leasingskulder
1 565 782,56 1 565 782,56 1 482 984,16 1 482 984,16
Övriga
räntebärande
skulder
186 805 512,93 186 934 680,35 273 719,11 273 719,11 19 283 700,62 19 283 700,62
Leverantörsskulder 113 863 694,67 113 863 694,67 91 747 696,32 91 747 696,32 95 508 321,35 95 508 321,35
Övriga kortfristiga
skulder
46 278 183,19 46 278 183,19 42 446 062,01 42 446 062,01 43 282 099,36 43 282 099,36
Resultatregleringar 86 320 302,94 86 320 302,94 73 467 601,12 73 467 601,12 79 573 237,30 79 573 237,30
Derivatkontrakt 42 787 178,38 42 787 178,38 5 324 682,42 5 324 682,42 862 579,64 862 579,64
Inkomstskatteskulder 1 650 732,84 1 650 732,84 3 087 546,38 3 087 546,38 1 075 318,35 1 075 318,35
Totalt 582 902 760,23 584 279 367,80 218 354 949,43 218 354 949,43 240 303 930,68 240 303 930,68
varav
räntebärande
292 002 668,20 293 379 275,77 2 281 361,19 2 281 361,19 20 002 374,68 20 002 374,68

Det verkliga värdet av lån från finansinstitut, pensionslån och emitterade företagscertifikat har fastställts enligt metoden för diskonterat kassaflöde genom diskontering till marknadsräntan på balansdagen. Verkligt värde för övriga kortfristiga skulder motsvarar deras bokföringsvärde.

Det väsentligaste poster bland resultatregleringar är periodiserade personalkostnader.

Förfallotider för finansiella leasingskulder

euro 2010 2009
Finansiella leasingskulder –
minimihyror till nominellt
värde
Inom ett år 1 830 277,08 1 830 277,08
Senare än ett år men inom fem 4 575 692,70 6 405 969,78
år
Totalt 6 405 969,78 8 236 246,86
Finansiella leasingskulder –
nuvärdet av minimihyrorna
Inom ett år
1 565 782,59 1 482 984,15
Senare än ett år men inom fem
år
4 307 675,49 5 873 458,03
Totalt 5 873 458,08 7 356 442,18
empty
Framtida finansiella kostnader
för leasingkontrakten
532 511,70 879 804,68
Finansiella leasingskulder
totalt
6 405 969,78 8 236 246,86

Egendom som har hyrts genom försäljnings- och återhyrningsarrangemang år 2009 och där koncernen innehar en väsentlig andel av de risker och förmåner som är karakteristiska för ägandet av tillgången har klassificerats som avtal om finansiell leasing. Enligt avtalet baserar sig räntan på fem års ränteswap avtal.

21. Latenta skattefordringar och -skulder

Förändringar av latenta skatter under 2010

Latenta skattefordringar

euro 1.1.2010 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget
kapital
Kursdifferenser 31.12.2010
Fastställda förluster 2 117 249,00 3 379 095,93 0,00 5 496 344,93
Värdering av derivatkontrakt till
verkligt värde
135 761,41 -135 351,92 409,49
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
1 434 094,80 60 190,47 97 451,88 1 591 737,15
Värdering av övriga finansiella
instrument till verkligt värde
24 701,60 33 973,74 58 675,34
Övriga temporära differenser 1 425 431,62 53 799,32 6 898,50 91 962,53 1 578 091,97
Totalt 5 137 238,44 3 391 707,54 6 898,50 189 414,40 8 725 258,88

Latenta skatteskulder

euro 1.1.2010 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget
kapital
Kursdifferenser 31.12.2010
Ackumulerade
avskrivningsdifferenser
27 431 163,03 3 935 180,39 726 765,42 32 093 108,84
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
5 260 484,84 1 407 204,81 0,00 6 667 689,65
Värdering av immateriella och
materiella tillgångar till verkligt
värde
19 233 581,97 -120 984,94 2 752 097,34 21 864 694,38
Orealiserad kursdifferens
hänförligt till långfristiga
valutaskulden
16 302 944,21 -16 302 944,21 0,00
Övriga temporära differenser 1 879 007,78 2 274 732,21 -1 571 634,81 568 038,23 3 150 143,41
Totalt 70 107 181,83 -8 806 811,74 -1 571 634,81 4 046 900,99 63 775 636,27

Fastställda förluster, för vilka latenta skattefordringar inte har redovisats, är 45,4 milj. euro (2009 18,1 milj. euro). Vinster i dotterbolaget i Estland, för vilka enligt IAS 12-standarden punkt 52 A latenta skatteskulder inte har redovisats, är 24,2 milj. euro (2009 23,2 milj. euro).

Förändringar av latenta skatter under 2009

Latenta skattefordringar

euro 1.1.2009 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget
kapital
Kursdifferenser 31.12.2009
Fastställda förluster 2 152 922,00 -35 673,00 0,00 2 117 249,00
Värdering av derivatkontrakt till
verkligt värde
14 231,27 121 530,14 135 761,41
Temporära skillnader
avseende
anläggningstillgångar
1 146 251,62 125 073,06 162 770,13 1 434 094,80
Värdering av övriga finansiella
instrument till verkligt värde
24 701,60 24 701,60
Övriga temporära differenser 1 172 849,71 91 212,18 161 369,73 1 425 431,62
Totalt 4 486 254,60 326 843,98 324 139,86 5 137 238,44

Latenta skatteskulder

euro 1.1.2010 Bokfört i
resultaträkningen
Bokfört i eget
kapital
Kursdifferenser 31.12.2009
Ackumulerade 25 478 949,97 1 641 369,70 310 843,36 27 431 163,03
avskrivningsdifferenser
Temporära skillnader 5 706 755,40 -446 558,41 287,85 5 260 484,84
avseende
anläggningstillgångar
Värdering av immateriella och 18 676 013,28 -548 654,83 1 106 223,52 19 233 581,97
materiella tillgångar till verkligt
värde
Orealiserad kursdifferens 27 189 782,43 -10 886 838,22 0,00 16 302 944,21
hänförligt till långfristiga
valutaskulden
Övriga temporära differenser 1 001 214,36 2 603 099,86 -1 854 060,23 128 753,78 1 879 007,78
Totalt 78 052 715,44 -7 637 581,90 -1 854 060,23 1 546 108,51 70 107 181,83

22. Bokföringsvärden och verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder

klassificerade enligt IAS 39

Finansiella tillgångar

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Derivatkontrakt 584 831,97 584 831,97 808 031,57 808 031,57

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Likvida medel 36 715 525,43 36 715 525,43 176 402 572,88 176 402 572,88
Derivatkontrakt 2 176 214,39 2 176 214,39 1 030 778,74 1 030 778,74
Långfristiga fordringar 394 630,08 394 630,08 361 963,91 361 963,91
Kortfristiga fordringar, 41 417 818,67 41 417 818,67 44 506 494,29 44 506 494,29
räntebärande
Kortfristiga fordringar, räntefria 70 903 032,74 70 903 032,74 82 025 251,90 82 025 251,90
Finansiella tillgångar som kan 5 028 616,98 5 028 616,98 5 030 297,52 5 030 297,52
säljas
Finansiella tillgångar totalt 157 220 670,26 157 220 670,26 310 165 390,80 310 165 390,80

Finansiella skulder

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Derivatkontrakt 1 579 238,75 1 579 238,75 627 425,71 627 425,71

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Derivatkontrakt 41 207 939,63 41 207 939,63 4 697 256,70 4 697 256,70

Finansiella skulder värderade till periodiserad anskaffningsutgift

euro Bokföringsvärde 2010 Verkligt värde 2010 Bokföringsvärde 2009 Verkligt värde 2009
Långfristiga skulder,
räntebärande
521 261 103,13 527 292 091,00 786 927 093,74 789 887 682,89
Kortfristiga skulder,
räntebärande
292 002 668,20 293 379 275,77 2 281 361,19 2 281 361,19
Leverantörsskulder och övriga
kortfristiga skulder
248 112 775,45 248 112 775,45 210 748 905,82 210 748 905,82
Finansiella skulder totalt 1 104 163 725,16 1 111 571 320,59 1 005 282 043,17 1 008 242 632,32

I balansräkningen ingår derivatkontrakten i följande grupper: långfristiga och kortfristiga fordringar, räntefria samt kortfristiga skulder, räntefria.

23. Pensionsåtaganden

Förmånsbestämda pensionsarrangemang

AB Lindex norska dotterbolag Lindex AS har förmånsbestämda pensionsarrangemang. Förmånsbestämda pensionsarrangemang omfattar i huvudsak ålderspensioner och efterlevandepensioner vilka förpliktar arbetsgivaren att betala en livslång pension. Pensionen är antingen en viss procentandel av lönen eller ett fastställt belopp. Rättigheten till ålderspension bygger på anställningens längd. Arbetstagaren skall omfattas av arrangemanget under en viss tid för att få rättighet till en full ålderspension. Varje år ökar arbetstagarens pensionsrätt, vilket anges som pensioner förtjänade under perioden och som ökat pensionsåtagande. Pensionsarrangemanget finansieras med arbetsgivarens betalningar. Koncernen beräknar att den inte kommer att betala till förmånsbestämda pensionsplaner år 2011.

Den förmånsbestämda pensionsskulden i balansräkningen fastställs enligt följande:

euro 2010 2009
Nuvärde på icke-fonderade 675 239,20 510 007,90
förpliktelser
Under-/Övertäckning 675 239,20 510 007,90
Icke redovisade aktuariella -523 564,77 404 908,99
vinster (+) och förluster (-)
Socialskyddsavgiftskuld 213 625,63
Nettoskuld 151 674,42 1 128 542,53

Den förmånsbestämda pensionskostnaden i resultaträkningen fastställs enligt följande:

euro 2010 2009
Utgifter baserade på 4 644,57 39 911,75
räkenskapsperiodens
arbetsprestation
Ränteutgifter 28 290,15 18 674,81
Aktuariella vinster (-) och -862 543,92 -62 145,68
förluster (+)
Socialskyddsavgift 4 643,83 8 260,80
Totalt -824 965,37 4 701,69

Förändringarna i förpliktelsens nuvärde är följande:

euro 2010 2009
Förpliktelse vid 510 007,90 302 569,57
räkenskapsperiodens början
Kursdifferenser 10 458,11 18 239,18
Utgifter på grund av 4 644,57 39 911,75
arbetsprestation
Ränteutgifter 28 290,15 18 674,81
Aktuariella vinster (-) och 193 016,44 29 263,62
förluster (+)
Kursdifferenser 36 812,44 162 921,35
Utbetalda förmåner -107 990,41 -61 572,38
Förpliktelse vid 675 239,20 510 007,90
räkenskapsperiodens slut

Tillämpade aktuariella antaganden:

31.12.2010 31.12.2009
Diskonteringsränta 3,6 % 4,4 %
Beräknad framtida 4,0 % 4,5 %
löneförhöjning
Personalomsättning 0,5 – 8,0 % 0,5 – 8,0 %
Inflation 4,0 % 4,0 %

Nyvärdet på icke-fonderade förpliktelser:

euro 2010 2009
Nuvärdet på icke-fonderade 675 239,20 510 007,90
förpliktelser
Övertäckning (+)/Undertäckning 675 239,20 510 007,90
(-)
På erfarenhet grundade -16 039,50
justeringar i förpliktelse som
ingår i arrangemanger

24. Övriga hyresavtal

Minimihyror som betalas på basis av bindande hyreskontrakt för affärslokaler

euro 2010 2009
Inom ett år 174 150 860,83 155 643 358,85
Senare än ett år men inom fem
år
434 823 938,66 408 070 473,11
Senare än fem år 217 028 223,07 217 714 827,46
Totalt 826 003 022,56 781 428 659,42

Utgifter för leasingavtal

euro 2010 2009
Inom ett år 7 347 803,57 7 485 729,59
Senare än ett år men inom fem
år
12 817 345,40 19 111 006,69
Totalt 20 165 148,97 26 596 736,28

25. Ansvarsförbindelser

Säkerheter ställda för egna förpliktelser

euro 2010 2009
Lån Säkerhetsvärde Lån Säkerhetsvärde
Inteckningar beviljade för
långfristiga pensionslån
Övriga beviljade inteckningar
Borgensförbindelser
Pantsatta värdepapper
100 000 000,00 200 000 000,00
1 681 879,26
333 637,59
139 962,88
100 000 000,00 200 000 000,00
1 681 879,26
333 637,59
590 473,52
Totalt 202 155 479,75 202 605 990,37

Ansvar totalt

euro 2010 2009
Inteckningar 201 681 879,28 201 681 879,26
Borgensförbindelser 333 637,59 333 637,59
Panter 139 962,88 590 473,52
Totalt 202 155 479,75 202 605 990,37

AB Lindex (publ) har genom rättegång krävt avdragsgillhet i beskattningen i Sverige för Lindex-koncernens tyska bolags förluster på cirka 70 miljoner euro. I maj hävde Göteborgs kammarrätt det positiva beslut som AB Lindex fick i länsrätten, varvid Lindex blev tvunget att återbetala cirka 23,8 miljoner euro i skatter och räntor till beskattaren. Skattebetalningen har inte inverkat på Stockmannkoncernens resultat, eftersom Stockmann bokförde skattebetalningen inklusive räntorna som en minskning av Lindex eget kapital i förvärvskalkylen. AB Lindex överklagade kammarrättens beslut till högsta förvaltningsdomstolen i Sverige, som sommaren 2009 beslöt att låta bli att ta upp fallet till behandling. Bolagets fortsatta åtgärder i detta fall beror på slutresultatet av processen om den dubbla beskattningen för AB Lindex och Lindex GmbH.

Fastighetsinvesteringar

Bolagen, som tillhör koncernen är skyldiga att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren 2006-2010, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2020. Ansvarsbeloppet är högst 41,4 milj. euro

26. Derivatkontrakt

Nominella värden för derivatkontrakt

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro 2010 2009
Valutaterminer 50 894 220,62 28 862 535,70
Elterminer 1 530 646,05 2 987 938,21
Totalt 52 424 866,68 31 850 473,91

Derivatkontrakt utan säkringsredovisning

euro 2010 2009
Valutaswapkontrakt 246 453 173,19 23 800 897,74
Valutaterminer 220 476 116,17 243 756 763,86
Elterminer 1 683 145,97 231 822,79
Totalt 468 612 435,33 267 789 484,39

Verkliga värden för derivatkontrakt 2010

Derivatkontrakt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 48 944,96 -1 579 238,75 -1 530 293,79
Elterminer 535 887,01 535 887,01
Totalt 584 831,97 -1 579 238,75 -994 406,78
Derivatkontrakt utan säkringsredovisning
euro Positiva Negativa Netto
Valutaswapkontrakt 535 161,00 -10 985 819,32 -10 450 658,32
Valutaterminer 1 051 768,38 -30 222 120,31 -29 170 351,93

Elterminer 589 285,01 589 285,01 Totalt 2 176 214,39 -41 207 939,63 -39 031 725,24

Verkliga värden för derivatkontrakt 2009

Derivatkontrakt som faställts för säkring av kassaflödet eller säkring av nettoplacering i utländskt dotterbolag

euro Positiva Negativa Netto
Valutaterminer 616 746,59 -341 467,71 275 278,87
Elterminer 191 284,98 -285 958,00 -94 673,02
Totalt 808 031,57 -627 425,71 180 605,85

Derivatkontrakt utan säkringsredovisning

euro Positiva Negativa Netto
Valutaswapkontrakt 94 968,40 -55 736,89 39 231,51
Valutaterminer 935 810,34 -4 634 173,81 -3 698 363,48
Elterminer -7 346,00 -7 346,00
Totalt 1 030 778,74 -4 697 256,70 -3 666 477,97

Alla på balansdagen 31.12.2010 öppna derivat, med undantag av elderivaten, förfaller inom ett år.

Valutaswapavtal och valutaterminer har värderats till verkligt värde enligt balansdagens marknadspris. Valutaoptionernas verkliga värden har beräknats enligt balansdagens marknadsnoteringar och optionsvärderingsmodellen Black–Scholes. Förändringar i valutaderivatens verkliga värden har redovisat antingen i eget kapital eller i resultaträkningen beroende på, om säkringsredovisning har tillämpats på dem. Elderivatens verkliga värden baserar sig på balansdagens marknadspriser. Valutaderivatavtalen gav inte upphov till ineffektivitet i anknytning till säkringsredovisning som redovisas via resultaträkningen år 2010. 0,59 miljoner euro av elterminernas verkliga värden har redovisats i resultaträkningen på grund av ineffektivitet i anknytning till säkringsredovisning.

27. Hierarkisk klassificering av finansiella tillgångar och kostnader som värderas till

verkligt värde

Koncernen tillämpar följande rangordning för att fastställa och offentliggöra det verkliga värdet på finansiella instrument enligt olika värderingstekniker:

Nivå 1: Noterade (ojusterade) priser för identiska tillgångar och skulder på aktiva marknader.

Nivå 2: Andra värderingstekniker där alla data som har en betydande effekt på det noterade verkliga värdet kan observeras antingen direkt eller indirekt.

Nivå 3: Sådana värderingstekniker där man tillämpar data som har en betydande effekt på det fastställda verkliga värdet och som inte baserar sig på observerbara marknadsdata.

Rangordning för det verkliga värdet den 31 december 2010:

euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar
Placeringar i finansiella 5 028 616,98 5 028 616,98
tillgångar som kan säljas
Finansiella tillgångar som värderas till det verkliga värdet via resultaträkningen
Fond
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i ett ulandskt dotterbolag
Valutaterminer 48 944,96 48 944,96
Elterminer 535 887,01 535 887,01
Valutaswapkontrakt 535 161,00 535 161,00
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaterminer 1 051 768,38 1 051 768,38
Elterminer 589 285,01 589 285,01
Totalt 1 125 172,02 1 635 874,34 5 028 616,98 7 789 663,34
euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella skulder
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i ett ulandskt dotterbolag
Valutaterminer -1 579 238,75 -1 579 238,75
Elterminer
Valutaswapkontrakt -10 985 819,32 -10 985 819,32
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaterminer -30 222 120,31 -30 222 120,31
Elterminer

Rangordning för det verkliga värdet den 31 december 2009:

euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella tillgångar
Placeringar i finansiella tillgångar
som kan säljas
5 030 297,52 5 030 297,52
Finansiella tillgångar som värderas till det verkliga värdet via resultaträkningen
Fond 101 198,21 101 198,21
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i ett ulandskt dotterbolag
Valutaterminer 616 746,59 616 746,59
Elterminer 191 284,98 191 284,98
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt 94 968,40 94 968,40
Valutaterminer 935 810,34 935 810,34
Totalt 292 483,19 1 647 525,32 5 030 297,52 6 970 306,03

Totalt -42 787 178,38 -42 787 178,38

euro Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt
Finansiella skulder
Derivatkontratkt som fastställts för säkring av kassaflödet eller säkring av en nettoplacering i ett ulandskt dotterbolag
Valutaterminer -341 467,71 -341 467,71
Elterminer -285 958,00 -285 958,00
Valutakontrakt utan säkringsredovisning
Valutaswapkontrakt -55 736,89 -55 736,89
Valutaterminer -4 634 173,81 -4 634 173,81
Elterminer -7 346,00 -7 346,00
Totalt -293 304,00 -5 031 378,42 -5 324 682,42

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas

euro 2010 2009
Bokföringsvärde 1.1. 5 030 297,52 6 596 000,89
Försäljning av aktier -0,17 -1 556 579,26
Minskning av värdet och -1 680,38 -9 124,10
omräkningsdifferenser
Totalt 5 028 616,96 5 030 297,53

Placeringar i finansiella tillgångar som kan säljas består av onoterade aktier. Aktierna redovisas till anskaffningsvärdet eftersom deras verkliga värden inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

Under den räkenskapsperiod som slutade den 31 december 2010 förekom inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 avseende värderingar till det verkliga värdet, och inte heller några överföringar till eller från nivå 3 avseende värderingar till det verkliga värdet.

28. Transaktioner med den närmaste kretsen

Till koncernens närmaste krets hör styrelsemedlemmarna och medlemmarna i ledningsgruppen samt moderbolaget, dotterbolagen och samföretagens bolagen. Koncernens moder- och dotterbolagsförhållanden är beskrivna i noter till moderbolagets bokslut under aktier och andelar.

Följande affärstransaktioner förverkligades med personer tillhörande den närmaste kretsen

Ledningens anställningsförmåner

euro 2010 2009
Verkställande direktören 596 400,00 564 780,00
Koncernens övriga 2 135 554,00 2 022 450,55
ledningsgrupp
Löner och arvoden till
styrelsemedlemmar
388 500,00 367 000,00
Totalt 3 120 454,00 2 954 230,55

Löner och arvoden*

euro 2010 2009
Bergh Kaj-Gustaf 41 000,00 45 000,00
Etola Erkki 54 500,00 56 500,00
Liljeblom Eva 43 500,00 46 000,00
Niemistö Kari 42 000,00 45 000,00
Tallqvist-Cederberg Charlotta 40 500,00
Taxell Christoffer 81 500,00 84 000,00
Teir-Lehtinen Carola 42 000,00 45 000,00
Wiklund Henry 43 500,00 45 500,00
Totalt 388 500,00 367 000,00

*utbetalats i aktier 5 953 st. år 2010, (13 227 st. år 2009.)

Optioner till nyckelpersoner 2006 & 2010

Koncernledningen hade 31.12.2010 229 550 st beviljade optioner, varav 69 550 st kunde förverkligas.

Optioner till stamkunder 2008

Koncernledningen hade 31.12.2010 1 754 st av 2008 årets stamkunds-optioner, varav alla kunde förverkligas.

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Pensionsåldern för verkställande direktörerna i bolagen inom koncernens ledning har avtalats till 60-63 år. Medlemmar av koncernens ledningsgrupp har rätt att gå i pension vid fyllda 60-63 år. Förberedelser för åtagandena görs genom årliga betalningar.

Övriga transaktioner inom den närmaste kretsen

euro 2010 2009
Erlagda hyror till bolag under
styrelsemedlemmarnas
866 014,98 826 502,40
inflytande

Hyrorna som erläggs är marknadshyror och inte heller i övrigt hänför sig några exceptionella villkor till hyresavtalen.

29. Hantering av finansiella risker

Koncernens finansiering och hanteringen av finansiella risker har koncentrerats till Stockmann Oyj Abp:s finansieringsverksamhet i enlighet med den policy som har godkänts av styrelsen. Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att under alla förhållanden säkerställa en finansiering till skäligt pris för koncernen och minska marknadsriskernas effekter på koncernens resultat och balansräkning. Koncernens finansieringsledning, som är underställd Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör, ansvarar för hanteringen och säkringen av finansiella positioner. Koncernens finansieringsledning fungerar också som intern bank för Stockmannkoncernen. Finansieringsledningen handlar enligt mer detaljerade instruktioner, där principerna för hanteringen av de finansiella riskerna fastställs och där det anges hur likviditeten och finansieringen ska hanteras. Affärsenheterna har separata instruktioner för hur de ska säkra sin valutaexponering.

Koncernens huvudsakliga finansiella risker utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk, finansieringsrisk samt motpartsrisk. Efter att Stockmann i december 2007 köpte det svenska bolaget AB Lindex förändrades Stockmanns kapitalstruktur avsevärt, samtidigt som ränte- och valutapositionerna ökade betydligt.

De finansiella riskerna i balansräkningen och sådana finansiella risker som hänför sig till de kommersiella kassaflödena samt de utvalda säkringsstrategierna rapporteras till styrelsen kvartalsvis och till koncernledningen månatligen.

Valutarisk

Koncernens valutarisk består av försäljning och inköp i utländsk valuta liksom av balansposter och av de nettoinvesteringar i utländsk valuta som gjorts i de utländska enheterna.

Transaktionsrisk

Stockmanns transaktionsrisk består av valutaflödena i anslutning till försäljningen och inköpen vid koncernens affärsenheter samt av lånen och fordringarna i utländsk valuta. De viktigaste försäljningsvalutorna är euro, svenska kronor, ryska rubel, norska kronor och lettiska lats. De viktigaste inköpsvalutorna är euro, amerikanska dollar, svenska kronor, Hongkongdollar, norska kronor och brittiska pund. År 2010 utgjorde försäljningen i utländsk valuta 46 procent av koncernens totala försäljning, medan varuinköpen i utländsk valuta utgjorde 23 procent av koncernens varuinköp.

Affärsenheterna ansvarar för prognoserna avseende de förväntade nettokassaflödena i utländsk valuta och för hanteringen av de valutarisker som hänför sig till dessa. Hanteringen av den valutarisk som hänför sig till kassaflödena från affärsverksamheten bygger på de uppskattade kassaflödena under de kommande sex månaderna. Säkringstiden är i allmänhet högst sex månader, och säkringsgraden för de enskilda valutorna kan variera mellan 0 och 100 procent. Kontrakterade kassaflöden kan säkras för längre perioder. Valutaderivat som används för att säkra de uppskattade kassaflödena klassificeras som kassaflödessäkringar enligt definitionen i IAS 39. Alla utestående kontrakt som klassificeras som kassaflödessäkringar löper ut under den första halvan av år 2011. Vinsten/förlusten på dessa säkringsinstrument kommer att påverka koncernens rörelsevinst under samma period som de säkrade prognostiserade posterna påverkar vinsten, det vill säga ungefär fyra månader efter förfallodagen. I not 26 finns det information om det verkliga värdet på dessa säkringar. I tabellen nedan visas valutafördelningen för de utestående derivat som säkrar kassaflödena.

Derivat med utländska valutor för säkring av kassaflöden

euro 2010 2009
USD 46 508 004,04 27 083 333,00
NOK -17 012 268,97 -6 251 494,00
HKD 2 696 040,67 2 058 921,00
Totalt 32 191 775,74 22 890 760,00

I slutet av året täckte de utestående kassaflödessäkringarna i amerikanska dollar ungefär 63 procent av de uppskattade nettoflödena av amerikanska dollar under de kommande sex månaderna.

Utländska dotterbolag finansieras främst med lokal valuta, vilket innebär att det inte uppstår någon betydande transaktionsrisk för de utländska dotterbolagen. Finansieringsledningen ansvarar för hanteringen av den valutarisk som hänför sig till fordringar och skulder i utländsk valuta i Stockmanns balansräkning. Säkringsgraden kan variera mellan 0 och 100 procent.

Omräkningsrisk

Stockmannkoncernen ådrar sig en omräkningsrisk när boksluten för de utländska dotterbolagen omräknas till euro i koncernbokslutet. Valutakursförändringarnas inverkan på nettoinvesteringar gjorda i utländsk valuta avspeglas som omräkningsdifferenser i koncernens eget kapital. Stockmann skyddar sig selektivt mot omräkningsrisken för eget kapital genom antingen lån i utländsk valuta eller derivat. Säkringsbesluten fattas av Stockmann Oyj Abp:s verkställande direktör utifrån finansieringsledningens förslag. Vid beslutsfattandet beaktas alla typer av följdverkningar som säkringsåtgärderna har på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden samt på säkringskostnaderna.

Koncernens valutapositioner

2010, euro SEK LVL EEK* RUB LTL NOK CZK
Fordringar
Lån från finansinstitut
Leverantörsskulder
839 807 981,00
-357 574 981,00
8 699 270,00
-510 000,00
29 948 555,00 3 777 152,00 21 150 000,00
-229 231,00
11 043 534,00
och övriga kortfristiga
skulder
-30 504 664,00 -3 004 794,00 -12 503 675,00 -664 821,00 -345 185,00
Valutaposition i
balansräkningen
451 728 336,00 5 184 476,00 17 444 880,00 3 112 331,00 20 575 584,00 11 043 534,00
Valutaderivat som
säkrar balansposter
Valutalån som säkrar
-484 780 743,00 -4 228 926,00 -15 297 189,00 -5 985 396,00
nettoplaceringen 79 492 650,00
Nettoposition i
balansräkningen
46 440 243,00 955 550,00 17 444 880,00 3 112 331,00 5 278 395,00 5 058 138,00
2009, euro SEK LVL EEK RUB LTL NOK
Fordringar
Lån från finansinstitut
Leverantörsskulder
743 793 577,00
-518 540 055,00
8 887 631,00
-499 000,00
1 162 000,00
-21 000,00
21 539 139,00 10 085 882,00 21 063 253,00
-6 531 687,00
och övriga kortfristiga
skulder
-16 085 996,00 -240 624,00 -24 797 135,00 -7 695 694,00 -217 605,00
Valutaposition i
balansräkningen
209 167 526,00 8 148 007,00 -23 656 135,00 13 843 445,00 10 085 882,00 14 313 961,00
Valutaderivat som
säkrar balansposter
Valutalån som säkrar
nettoplaceringen
-242 349 279,00
43 268 923,00
-4 229 522,00 -9 036 145,00
Nettoposition i
balansräkningen
10 087 170,00 3 918 485,00 -23 656 135,00 13 843 445,00 10 085 882,00 5 277 816,00

*) Valutaexponeringen i EEK har utelämnats på balansdagen den 31 december 2010, då Estland ansluter sig till euron den 1 januari 2011.

Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med fem procentenheter i valutakursen för euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen den 31 december 2010 vara -2,3 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2009: -0,5 miljoner euro) och -1,5 miljoner euro på det egna kapitalet efter skatt (2009: - 1,9 miljoner euro). Den kalkylmässiga effekten av en nedgång med fem procentenheter i valutakursen för euron mot alla andra valutor skulle på balansdagen den 31 december 2010 vara +2,5 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2009: +0,5 miljoner euro) och +1,6 miljoner euro på det egna kapitalet efter skatt (2009: +2,1 miljoner euro). Vid beräkningarna av effekten på det egna kapitalet har nettoinvesteringarna i de utländska dotterbolagen beaktats.

Ränterisk

Fluktuationer i räntenivån inverkar på koncernens räntekostnader och ränteintäkter. Efter förvärvet av Lindex har koncernens ränterisk ökat betydligt i och med att den räntebärande skulden har ökat.De stora tillgångar i svenska kronor som härstammar från förvärvet av Lindex finansieras med lån i svenska kronor och/eller med lån som swappas till svenska kronor. Följaktligen är Stockmann främst exponerat för förändringar i den svenska marknadsräntan. Målet med hanteringen av koncernens ränterisk är att minska den osäkerhet som fluktuationerna i räntenivån eventuellt kan förorsaka på Stockmanns resultat. Ränterisken hanteras på två olika sätt. Koncernens upplåning och placeringar sprids över olika maturiteter, och därutöver tillämpas instrument med rörlig och fast ränta. Löptiden på låne- och placeringsportföljen är högst fem år. Räntederivat kan användas för att hantera ränterisken. På balansdagen den 31 december 2010 hade Stockmanns räntebärande lån och bankfordringar en löptid på 12,4 månader. Räntederivat utnyttjades inte.

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2010.

Räntejusteringsperiod,
euro < 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
Lån från finansinstitut 198 895 272,16 105 274 880,18 0,00 156 120 904,49 460 291 056,83
Pensionslån 53 333 333,33 106 481 469,24 159 814 802,57
Finansiella leasingskulder 5 873 458,08 5 873 458,08
Övriga räntebärande skulder 70 772 987,43 116 032 525,49 478 940,91 187 284 453,82
Totalt 269 668 259,59 274 640 739,00 106 960 410,15 161 994 362,57 813 263 771,31
Kontanter och bankkonton -36 715 525,43 -36 715 525,43
Totalt 232 952 734,16 274 640 739,00 106 960 410,15 161 994 362,57 776 548 245,88

I följande tabell finns ett sammandrag av räntevillkoren för koncernens räntebärande skulder och bankfordringar på balansdagen den 31 december 2009.

Räntejusteringsperiod,
euro < 1 månad 1–12 månader 1–3 år 3–5 år Totalt
Lån från finansinstitut 515 759 246,53 105 322 368,23 621 081 614,76
Pensionslån 106 666 666,66 53 077 284,61 159 743 951,27
Finansiella leasingskulder 7 356 442,20 7 356 442,20
Övriga räntebärande skulder 273 719,11 752 727,59 1 026 446,70
Totalt 515 759 246,53 105 596 087,34 106 666 666,66 61 186 454,40 789 208 454,93
Kontanter och bankkonton -176 402 572,88 -176 402 572,88
Totalt 339 356 673,66 105 596 087,34 106 666 666,66 61 186 454,40 612 805 882,05

Den kalkylmässiga effekten av en uppgång med en procentenhet i marknadsräntan skulle på balansdagen den 31 december 2010 vara -2,9 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt (2009: -2,4 miljoner euro). På motsvarande sätt skulle den kalkylmässiga effekten av en nedgång med en procentenhet i marknadsräntan vara +2,9 miljoner euro på Stockmanns resultat efter skatt på balansdagen den 31 december 2010 (2009: +2,4 miljoner euro). På balansdagen fanns inga poster som redovisas direkt i det egna kapitalet.

Prisrisk för elektricitet

Lindex utnyttjar elderivat i syfte att minska den prisrisk som är förknippad med framtida elanskaffningar. Enligt Lindex finansieringspolicy är säkringsgraden för framtida elanskaffningar högst 100 % under de 3 följande åren. På balansdagen den 31 december 2010 har en förändring med 10 procentenheter i marknadspriset på el ingen avsevärd effekt på Stockmanns resultat och eget kapital efter skatt.

Finansierings- och likviditetsrisk

Finansieringsrisken definieras som risken för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräckliga likvida medel eller svårigheter att erhålla finansiering. I syfte att minimera finansieringsrisken har koncernens finansieringsbehov under de följande åren täckts med långfristiga bindande kreditfaciliteter. Dessutom ska koncernen ha en tillräckligt stor likviditetsreserv. Likviditetsreserven ska åtminstone uppgå till ett belopp som motsvarar kassautbetalningarna för affärsverksamheten under en genomsnittlig månad. Såväl kassamedel som outnyttjade bekräftade och obekräftade kreditfaciliteter kan räknas till likviditetsreserven.

Vid årets slut hade Stockmann kreditlöften om sammanlagt 1 396 miljoner euro, varav 811 miljoner euro var utnyttjade. I juli 2010 refinansierades ett syndikerat lån på 800 miljoner euro genom upptagande av 5 bekräftade bilaterala lånefaciliteter om totalt 700 miljoner euro. 650 miljoner euro av de nya faciliteterna förfaller under 2015 och 50 miljoner euro förfaller under 2013. Koncernen har dessutom långfristiga bekräftade låneavtal med det finska pensionsförsäkringsbolaget Varma och med NIB samt en bekräftad banklånefaclilitet som förfaller 2013. Förutom dessa kreditfaciliteter har koncernen kortfristiga bekräftade kreditfaciliteter på 121 miljoner euro samt ett finländskt företagscertifikatprogram på 412,5 miljoner euro.

De flesta av Stockmanns lån är osäkrade. Pensionslånen från det finländska pensionsförsäkringsbolaget Varma har emellertid säkrats genom en lagstadgad inteckning. Den bankfinansiering som arrangerades i juli 2010 omfattar ett finansiellt åtagande (kovenant). Villkoren i låneavtalen har uppfyllts under det gångna året.

Kontanter och bankkonton samt oanvända bindande kreditlimitavtal

euro 2010 2009
Kontanter och bankkonton 36 715 525,43 176 402 572,88
Kreditlimit, förfaller 2011 281 459 944,86
Kreditlimit, förfaller 2012
Kreditlimit, förfaller 2013 350 747,31 710 559,71
Kreditlimit, förfaller 2014
Kreditlimit, förfaller 2015 342 784 731,41
Kreditlimit, förfaller 2016
Kontokredit 17 384 705,43 37 477 298,12
Totalt 397 235 709,58 496 050 375,56

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2010:

euro 2011 2012 2013 2014 2015+ Totalt
Lån från finansinstitut 61 934 876,48 20 646 255,99 85 488 273,72 17 440 300,26 327 422 074,02 512 931 780,47
Pensionslån 57 971 666,35 56 285 000,33 54 598 333,32 168 855 000,00
Finansiella leasingskulder 1 830 277,05 1 830 277,08 1 830 277,08 915 138,52 6 405 969,73
Övriga räntebärande skulder 187 613 181,93 296 612,52 211 452,72 188 121 247,16
Leverantörsskulder och
övriga skulder 246 462 180,81 246 462 180,81
Derivat 42 787 178,38 42 787 178,38
Totalt 598 599 361,00 79 058 145,91 142 128 336,84 18 355 438,78 327 422 074,02 1 165 563 356,55

Kassaflödena, som bygger på kontrakt om finansiella skulder, inklusive de finansiella kostnaderna, uppgick till följande belopp den 31 december 2009:

euro 2010 2011 2012 2013 2014+ Totalt
Lån från finansinstitut 13 025 124,30 580 449 040,98 11 412 662,05 25 651 356,55 23 012 488,17 653 550 672,06
Pensionslån 5 060 000,00 57 971 666,33 56 285 000,33 54 598 333,34 173 915 000,00
Finansiella leasingskulder 1 830 277,08 1 830 277,08 1 830 277,08 1 830 277,08 915 138,54 8 236 246,86
Övriga räntebärande skulder 329 147,23 312 724,08 296 300,94 211 448,01 1 149 620,26
Leverantörsskulder och
övriga skulder 207 983 247,86 207 983 247,86
Derivat 5 324 682,42 5 324 682,42
Totalt 233 552 478,88 640 563 708,48 69 824 240,40 82 291 414,98 23 927 626,71 1 050 159 469,45

Kredit- och motpartsrisk

Försäljningsfordringar samt fordringar som bygger på placeringar och derivatkontrakt utgör en kreditrisk för koncernen. Den motpartsrisk som hänför sig till placeringar och derivatkontrakt hanteras med hjälp av motpartslimiter som har godkänts av styrelsen. Derivatkontrakt ingås endast med motparter som enligt bedömning uppvisar en god kreditvärdighet och är finansiellt stabila. Kassamedel placeras i finansiella instrument som uppskattas vara likvida och utsatta för låg risk. På balansdagen den 31 december 2010 bestod koncernens likvida medel huvudsakligen av mycket kortfristiga depositioner i bank. Koncernen har ingen signifikant kreditrisk som anknyter till kommersiella försäljningsfordringar, eftersom de utestående fordringarna inbegriper ett stort antal små fordringar som huvudsakligen är utspridda på privatkunder vars kreditvärdighet har kontrollerats.

Åldersanalys för försäljningsfordringar

euro 2010 2009
Icke förfallna
försäljningsfordringar 46 123 203,13 56 505 068,80
Försäljningsfordringar som har
förfallit inom 1–30 dagar 8 964 594,67 10 156 964,80
Försäljningsfordringar som har
förfallit inom 31–120 dagar 1 192 516,77 1 615 081,38
Försäljningsfordringar som har
förfallit efter mer än 120 dagar 2 750 811,76 3 415 362,07
Totalt 59 031 126,33 71 692 477,05

Försäljningsfordringarnas balansvärde motsvarar den högsta möjliga kreditrisken som är förknippad med fordringarna. En nedskrivning på 1,3 miljoner euro har redovisats för försäljningsfordringar år 2010 (2009: 2,1 miljoner euro). Denna nedskrivning hänför sig till försäljningsfordringar som har förfallit efter 120 dagar. Utifrån tidigare erfarenheter uppskattar Stockmann att ingen nedskrivning behöver göras för icke förfallna försäljningsfordringar.

Hantering av kapitalstrukturen

I hanteringen av kapitalstrukturen är koncernens mål en effektiv kapitalstruktur som säkerställer verksamhetsförutsättningarna för koncernen på kapitalmarknaden i alla situationer oberoende av branschens volatilitet. Även om koncernen saknar en officiell kreditvärdering från ett kreditvärderingsinstitut, är koncernens mål att upprätthålla en likadan kapitalstruktur som de övriga bolag som bedriver detaljhandel och som har en god kreditvärdering. Koncernen följer upp utvecklingen av sin kapitalstruktur genom det egna kapitalets andel av totalkapitalet (equity ratio). Som ett resultat av förvärvet av Lindex har koncernen stora tillgångar denominerade i svenska kronor, vilka är valutasäkrade med externa lån och/eller terminer i svenska kronor. Fluktuationerna i den svenska kronans växelkurs påverkar totala tillgångar och skulder lika mycket. Det strategiska målet är att soliditeten skall uppgå till minst 40 procent. Det egna kapitalets andel av totalkapitalet 31.12.2010 uppgick till 43,1 procent (44,1 procent 31.12.2009).

30. Korrigering av fel gällande räkenskapsperioderna 2007-2009

Koncernen upptäckte vid uppgörandet av bokslutet för år 2010 ett fel gällande räkenskapsperioderna 2007- 2009 som korrigerades i efterhand enligt bestämmelserna i IAS 8 standarden.

Felet gällde anskaffningspriset på sålda varor som värderats för lågt på grund av ett räknefel. Felet har korrigerats i resultaträkningen och den ingående balansen för räkenskapsperioden 2009. Bokslutet för räkenskapsperioderna 2008-2009 förändrades på grund av korrigeringarna enligt följande:

Resultaträkning

euro Rapporterad Korrigerad Rapporterad Korrigerad
2009 2009 2008 2008
Användning av material och förnödenheter -852 823 844,42 -853 285 323,12 -969 589 379,06 -969 589 379,06
Förändring av lager, ökning (+), minskning (-) -27 927 435,16 -27 701 403,47 -2 108 573,56 -2 108 573,56
Användning av material och förnödenheter
sammanlagt
-880 751 279,57 -880 986 726,59 -971 697 952,62 -971 697 952,62
Kostnader totalt -1 613 426 939,74 -1 613 662 386,76 -1 761 014 931,33 -1 761 014 931,33
RÖRELSEVINST 85 287 714,71 85 052 267,69 121 882 816,33 121 882 816,33
VINST FÖRE SKATTER 61 297 905,41 61 062 458,39 71 742 088,66 71 742 088,66
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 53 993 849,34 53 758 402,32 39 081 741,52 39 081 741,52
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till:
Moderbolagets ägare 53 993 933,41 53 758 318,25 39 081 667,05 39 081 667,06
Minoritetsintresse -84,07 -84,07 74,47 74,47
Resultat per aktie, emissionsjusterad, euro 0,82 0,82 0,65
*
0,65
*
Resultat per aktie, emissionsjusterad, utspädd, euro 0,82 0,81 )
0,65
*
)
)
0,65
*
)
Rapport över totalresultatet
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 53 993 849,34 53 758 402,32 39 081 741,52 39 081 741,52
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser av utländska enhet 1 866 259,78 1 743 511,93 -6 798 710,79 -6 739 700,00
Periodens övrigt totalresultat, netto 514 425,99 391 678,15 -5 892 148,11 -5 833 137,33
PERIODENS SUMMA TOTALRESULTAT 54 508 275,33 54 150 080,47 33 189 593,41 33 248 604,20
Periodens summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 54 508 359,40 54 149 996,40 33 189 518,94 33 248 529,73
Minoritetsintresse -84,07 -84,07 74,47 74,47
*) Omräknade på grund av nyemission år 2009.

Nyckeltalen

I det följande visas de nyckeltal vilka påverkats av felets korrigering:

Avkastining på eget kapital, % 7,02 7,00 6,09 6,10
Avkastining på sysselsatt kapital, % 5,78 5,77 8,33 8,33
Sysselsatt kapital, milj. euro 1 552,11 1 551,99 1 482,11 1 481,68
Nettoskuldsättningsrad, % 72,10 72,20 107,40 107,60
Eget kapital / aktie, euro 11,96 11,94 11,17 11,15

Balansräkning

Rapporterad
2009
Korrigerad
2009
Rapporterad
2008
Korrigerad
2008
TILLGÅNGAR
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar 196 070 702,31 196 655 953,97 220 320 934,39 220 652 121,14
Kortfristiga fordringar
Fordringar, räntefria 85 955 258,68 83 672 777,23 83 208 760,05 82 021 493,15
Kortfristiga fordringar sammanlagt 130 964 912,23 128 682 430,79 150 638 827,02 149 451 560,12
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Omräkningsdifferenser -4 923 451,01 -4 996 188,07 -6 789 710,79 -6 739 700,00
Balanserade vinstmedel 239 433 334,93 238 130 915,35 216 897 295,43 215 780 127,32
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 850 193 168,29 848 817 826,92 689 147 070,74 688 079 913,43
KORTFRISTIGA SKULDER
Kortfristiga skulder, räntefria
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 213 307 930,27 212 986 041,86 219 014 646,09 219 226 232,35
Kortfristiga skulder, räntefria sammanlagt 216 395 476,65 216 073 588,24 220 089 964,44 220 301 550,69

31. Händelser efter räkenskapsperiodens utgång

Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång som skulle ha inverkat på uppgörande av bokslutet.

Stockmann Oyj Abp 57

Resultaträkning, FAS
Hänvisning 1.1.-31.12.2010 % av 1.1.-31.12.2009 % av
euro oms. euro oms.
OMSÄTTNING 814 458 506,68 100,0 651 823 231,49 100,0
Övriga rörelseintäkter 2 17 599 915,50 2,2 20 670 103,00 3,2
Material och tjänster
Material, förnödenheter och varor:
Inköp under räkenskapsperioden 492 015 816,96 376 842 374,52
Förändring av lager, ökning (-), minskning (+) -13 939 776,08 6 662 799,69
Material och tjänster totalt 478 076 040,88 58,7 383 505 174,21 58,8
Personalkostnader 3 162 350 247,97 19,9 135 583 705,00 20,8
Avskrivningar och nedskrivningar 4 14 627 809,17 1,8 11 620 024,87 1,8
Övriga rörelsekostnader 5 139 478 077,64 17,1 100 013 475,61 15,3
794 532 175,66 97,6 630 722 379,69 96,8
RÖRELSEVINST 37 526 246,52 4,6 41 770 954,80 6,4
Finansiella intäkter och kostnader 6 40 463 295,71 5,0 50 302 405,44 7,7
VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 77 989 542,23 9,6 92 073 360,24 14,1
Extraordinära poster 7
Extraordinära intäkter 12 510 000,00 21 220 000,00
Extraordinära kostnader -53 020 000,00 -36 298 000,00
Extraordinära poster totalt -40 510 000,00 -5,0 -15 078 000,00 -2,3
VINST FÖRE
BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 37 479 542,23 4,6 76 995 360,24 11,8
Bokslutsdispositioner 8 -15 896 734,13 -2,0 -10 447 350,45 -1,6
Inkomstskatter
För räkenskapsperioden 49 071,30 8 330 136,42
Från tidigare räkenskapsperioder 20 658,73 -46 297,18
Inkomstskatter totalt 69 730,03 0,0 8 283 839,24 1,3
RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 21 513 078,07 2,6 58 264 170,55 8,9

Stockmann Oyj Abp 58 Balansräkning, FAS

TILLGÅNGAR Hänvisning 31.12.2010 31.12.2009
euro euro
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar 9
Immateriella rättigheter 11 489 941,08 4 632 897,38
Goodwill 1 940 715,20
Förskott och pågående projekt 895 936,97 649 404,08
Immateriella tillgångar sammanlagt 14 326 593,25 5 282 301,46
Materiella anläggningstillgångar 10
Mark- och vattenområden 12 492 158,96 10 862 158,95
Byggnader och anläggningar 325 263 433,09 262 100 461,60
Maskiner och inventarier 12 159 409,40 4 334 435,29
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 6 491 980,90 7 523 812,69
Övriga materiella tillgångar 55 173,49 55 173,49
Förskott och pågående nyanläggningar 5 567 903,84 47 196 170,45
Materiella tillgångar sammanlagt 362 030 059,68 332 072 212,47
Placeringar 11
Andelar i företag inom koncernen 194 478 966,28 132 124 134,69
Övriga aktier och andelar 15 989 824,55 15 989 824,72
Placeringar sammanlagt 210 468 790,83 148 113 959,41
LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 586 825 443,76 485 468 473,34
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Material och förnödenheter 94 439 672,28 66 154 129,38
Omsättningstillgångar sammanlagt 94 439 672,28 66 154 129,38
Långfristiga fordringar
Lånefordringar av företag inom koncernen 1 071 265 013,25 971 690 505,31
Långfristiga fordringar sammanlagt 1 071 265 013,25 971 690 505,31
Kortfristiga fordringar 12
Kundfordringar 53 794 300,42 18 508 464,60
Fordringar av företag inom koncernen 58 055 096,44 94 291 239,66
Övriga fordringar 4 274 068,27 4 560 838,49
Resultatregleringar 13 187 318,90 3 776 810,21
Kortfristiga fordringar sammanlagt 129 310 784,03 121 137 352,96
Fordringar sammanlagt 1 200 575 797,28 1 092 827 858,27
Likvida medel 13 8 854 001,72 153 622 909,18
KORTFRISTIGA TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 303 869 471,28 1 312 604 896,83
TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 890 694 915,04 1 798 073 370,17

Stockmann Oyj Abp 59 Balansräkning, FAS

EGET KAPITAL OCH SKULDER Hänvisning 31.12.2010 31.12.2009
euro euro
EGET KAPITAL 14-15
Aktiekapital 142 292 000,00 142 187 906,00
Överkursfond 186 346 445,72 186 346 445,72
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 249 710 498,71 248 360 920,00
Övriga fonder 43 728 921,17 43 728 921,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 131 810 093,56 124 609 821,96
Räkenskapsperiodens vinst 21 513 078,07 58 264 170,55
EGET KAPITAL SAMMANLAGT 775 401 037,23 803 498 185,40
ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIO 16 94 425 249,18 78 039 158,70
SKULDER
Långfristiga skulder
Lån från penninginrättningar 397 574 980,82 608 540 055,14
Pensionslån 96 333 333,32 133 000 000,00
Skulder till företag inom koncernen 72 550 520,92 64 104 261,32
Långfristiga skulder sammanlagt 566 458 835,06 805 644 316,46
Kortfristiga skulder 17-18
Lån från penninginrättningar 52 805 389,36 2 476 420,48
Pensionslån 48 166 666,68
Övriga räntebärande skulder 186 531 832,40
Leverantörsskulder 61 570 196,35 50 981 640,35
Skulder till företag inom koncernen 2 438 329,08 4 875 971,23
Övriga skulder 28 815 421,34 25 007 522,55
Resultatregleringar 74 081 958,36 27 550 155,00
Kortfristiga skulder sammanlagt 454 409 793,57 110 891 709,61
SKULDER SAMMANLAGT 1 020 868 628,63 916 536 026,07
EGET KAPITAL OCH SKULDER SAMMANLAGT 1 890 694 915,04 1 798 073 370,17
euro euro
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
Räkenskapsperiodens resultat 21 513 078,07 58 264 170,55
Justeringar:
Avskrivningar 14 627 809,17 11 620 024,87
Övriga rörelseintäkter -250 109,20
Övriga justeringar 42 025 553,12 16 982 119,60
Finansiella intäkter och kostnader -40 463 295,71 -50 302 405,44
Bokslutsdispositioner 15 896 734,13 10 447 350,45
Skatter 69 730,03 8 283 839,24
Förändring av rörelsekapital:
Förändring av försäljningsfordringar och övriga fordringar 8 488 065,66 6 267 264,48
Förändring av omsättningstillgångar -13 898 029,02 6 662 799,69
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder 54 270 787,35 -350 294,51
Kursdifferenser
Betalda räntor och övriga finansiella kostnader -20 958 990,19 -25 537 940,95
Erhållna räntor 34 048 320,28 52 588 569,36
Betalda skatter -9 249 806,81 5 278 140,50
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 106 369 956,08 99 953 528,64
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR
Överlåtelseintäkter från dotterbolag minskad med likvida medel vi
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -50 214 450,90 -55 047 832,05
Investeringar i dotterbolag -81 156 657,30 -44 646 098,00
Överlåtelseintäkter från dottebolag 5 600 000,00
Överlåtelseintäkter från materiella tillgångar 20 400,00
Investeringar i övriga placeringar
Överlåtelseintäkter från övriga placeringar 1 800 200,00
Beviljade lån -61 666 658,42 -51 276 339,45
Återbetalning av lån 56 466 041,77 48 182 437,86
Erhållna dividender 34 139 680,06 36 470 086,19
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -102 432 044,79 -58 897 145,45
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING
Beviljade lån, ökning (-), minskning (+) -57 668 582,12 45 010 720,39
Betalningar erhållna från emission 1 453 672,71 136 965 926,59
Överlåtelseintäkter av egna aktier 5 130 789,80
Kortfristiga lån, upptagning (+), återbetalning (-) 186 860 801,28 -17 891 317,28
Amortering av långfristiga lån -721 487 615,65 -216 203 564,14
Upptagna långfristiga lån 527 200 551,19 209 251 084,45
Utbetalda dividender -51 187 646,16 -38 017 700,31
Extraordinära intäkter och kostnader -33 878 000,00 -19 950 198,00
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING -148 706 818,75 104 295 741,50
Förändring av likvida medel -144 768 907,46 145 352 124,69
Likvida medel vid räkenskapsperiodens ingång 153 622 909,18 8 270 784,49
1.1.2005 överförts till Stockmann Auto Oy Ab som
Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång 8 854 001,72 153 622 909,18

2010 2009

1. REDOVISNINGSPRINCIPER

Stockmann Oyj Abp:s bokslut har uppgjorts enligt den finska bokföringslagstiftningen.

Under räkenskapsperioden har Hobby Halls affärsverksamhet integrerats i bolagets affärsverksamhet. Till följd av integreringen är resultaträkningen och balansräkningen inte fullt jämförbara med föregående år.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta har redovisats till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländska valutor vid bokslutstidpunkten har beräknats enligt bokslutsdagens kurs. Kursvinster och kursförluster på finansiella poster redovisas till nettobelopp bland övriga finansiella intäkter eller kostnader.

Omsättning

Vid beräkning av omsättningen har från försäljningsintäkterna avdragits indirekta skatter, beviljade rabatter och valutakursdifferenser.

Övriga rörelseintäkter

Som övriga rörelseintäkter redovisas försäljningsvinster på sådana bestående aktiva som hänför sig till affärsverksamheten, erhållna ersättningar vid försäljning av affärsverksamhet, ersättningar för tjänster till utländska dotterbolag samt intäkter av samarbete med kreditkortbolag.

Extraordinära intäkter och kostnader

Som extraordinära intäkter och kostnader redovisas erhållna och beviljade koncernbidrag.

Inkomstskatter

Så som direkta skatter redovisas i resultaträkningen de skatter som hänför sig till årets resultat samt från tidigare räkenskapsperioder påförda eller återbödrade skatter. Latenta skatter upptas inte i moderbolagets resultat- och balansräkning.

Materiella och immateriella tillgångar samt avskrivningar

Materiella och immateriella tillgångar har upptagits till ursprungliga anskaffningsvärden, vilka har minskats med planenliga avskrivningar. I balansvärdena ingår dessutom uppskrivningar av värdet på jordområden och byggnader. Uppskrivningarna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar vid ifrågavarande tidpunkt. På uppskrivningarna görs inga avskrivningar.

De planenliga avskrivningarna baserar sig på ursprungliga anskaffningsutgifter samt på beräknad ekonomisk livslängd enligt följande:

Immateriella rättigheter 5-10 år
Goodwill 5 år
Ändrings- och ombyggnadskostnader
för hyrda lokaliteter 5–10 år
Byggnader 20–50 år
Maskiner och inventarier 4–10 år
Bilar och datautrustning 3-5 år.

I samband med avslutningen av projektet "Alla tiders Stockmann" har den återstående planenliga avskrivningstiden av varuhusbyggnaden i Helsingfors förenhetligats så att den är 50 år även gällande investeringar före projektet från och med år 2010.

Omsättningstillgångar

Vid värdering av omsättningstillgångarna har man följt det lägsta värdets princip dvs. lagret har upptagits i balansräkningen till det lägre belopp av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet eller det sannolika försäljningsvärdet. Värdet på omsättningstillgångarna har bestämts med hjälp av first in first out –metoden (FIFO), förfarandet med vägt medelanskaffningspris eller med metod som baserar sig på försäljningspriset (retail method), och det inkluderar samtliga direkta kostnader för anskaffningen.

Finansiella instrument

Värdepapper bland bestående aktiva har upptagits till sin anskaffningsutgift eller i det fall att deras gängse värde nedgått på ett bestående sätt till detta lägre belopp.

Andra finansiella värdepapper har upptagits till sin anskaffningsutgift eller till marknadspriset om detta är lägre.

Ränta- och valutakursdifferenserna i samband med derivatavtal som ingåtts som skydd mot valutarisker har periodiserats enligt prestationsprincipen som finansiella intäkter och kostnader.

  1. Övriga rörelseintäkter
euro 2010 2009
Ersättningar för koncerninterna tjänster 8 845 203,04 11 094 130,56
Intäkter av samarbete med kreditkortbolag 4 533 563,30 5 113 987,56
Hyresintäkter från dotterbolag 4 158 523,45 4 056 842,67
Överlåtelsevinster inom koncernen 244 261,68
Övriga överlåtelsevinster 6 488,46
Övriga rörelseintäkter 62 625,71 154 392,07
Sammanlagt 17 599 915,50 20 670 103,00
  1. Personalkostnader
euro 2010 2009
Löner och arvoden till verkställande direktören och hans suppleant 596 400,00 564 780,00
Löner och arvoden till styrelsemedlemmar 388 500,00 367 000,00
Övriga löner 126 657 577,19 106 613 623,91
Löner för sjuktid 4 260 801,42 3 696 378,50
Pensionskostnader 22 820 439,87 18 562 334,48
Övriga lönebikostnader 7 626 529,49 5 779 588,11
Sammanlagt 162 350 247,97 135 583 705,00
Antalet anställda i medeltal 5 319 4 757

Pensionsåtaganden för bolagets ledning

Pensionsåldern för moderbolagets verkställande direktör är enligt överenskommelse 60 år.

Reserveringar för dessa förbindelser görs i form av årliga utbetalningar.

  1. Avskrivningar och nedskrivningar
euro 2010 2009
Immateriella rättigheter 1 831 905,20 1 183 476,29
Goodwill 215 635,02
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 1 449 766,75 1 631 538,11
Byggnader och konstruktioner 8 731 344,91 6 744 325,10
Maskiner och inventarier 2 399 157,29 2 060 685,37
Sammanlagt 14 627 809,17 11 620 024,87
  1. Övriga rörelsekostnader
euro 2010 2009
Kostnader för affärslägen 72 178 470,51 61 020 027,09
Marknadsföringskostnader 24 434 324,16 11 596 633,78
Varuhanteringskostnader 11 723 725,67 3 983 460,29
Frivilliga lönebikostnader 3 135 039,86 1 408 947,47
Kreditförluster 1 447 889,90 7 534,94
Övriga kostnader 26 558 627,54 21 996 872,04
Sammanlagt 139 478 077,64 100 013 475,61
Revisorernas arvoden
euro 2010 2009
Revision 172 400,00 151 762,00
Revision 172 400,00 151 762,00
Skatterådgivning 23 650,00 37 920,00
Intyg och utlåtanden 1 750,00 2 361,00
Övriga tjänster 19 350,00 97 622,00
Sammanlagt 217 150,00 289 665,00
  1. Finansiella intäkter och kostnader
euro 2010 2009
Anticiperad dividend av företag inom koncernen 19 931 961,41 34 139 680,06
Övriga dividendintäkter 272 902,09 149 939,00
Ränteintäkter av företag inom koncernen 33 099 199,02 52 200 195,88
Ränteintäkter för kundfordringar 407 041,42 100 614,02
Övriga ränteintäkter och övriga finansiella intäkter från utomstående 858 433,10 912 082,99
Räntekostnader till företag inom koncernen -343 725,96 -1 591 876,56
Räntekostnader till utomstående -21 333 648,89 -23 995 240,40
Övriga finansiella kostnader till utomstående -317 366,04 -3 972 311,88
Valutakursvinster och -förluster (netto) 7 888 499,56 -7 640 677,67
Sammanlagt 40 463 295,71 50 302 405,44
7.Extraordinära poster
euro 2010 2009
Erhållna koncernbidrag 12 510 000,00 21 220 000,00
Beviljade koncernbidrag -53 020 000,00 -36 298 000,00
Sammanlagt -40 510 000,00 -15 078 000,00
8. Bokslutsdispositioner
euro
2010 2009
Differensen mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar
Immateriella rättigheter -844 568,21 -32 052,62
Ändrings- och ombyggnadskostnader för hyrda lokaliteter 218 370,69 297 265,10
Byggnader och konstruktioner -13 665 094,48 -10 599 689,34
Maskiner och inventarier -1 605 442,13 -112 873,59
Sammanlagt -15 896 734,13 -10 447 350,45
9. Immateriella tillgångar
Immateriella rättigheter
euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1 7 299 041,86 9 299 152,38
Ökningar
Ök i
7 602 936 96
936,96
529 248 02
248,02
Överföringar från övriga balansposter 1 086 011,94 474 701,85
Minskningar -48 894,98 -3 004 060,39
Anskaffningsutgift 31.12 15 939 095,78 7 299 041,86
Ackumulerade avskrivningar 1.1 2 666 144,48 4 486 728,58
Avskrivningar på minskningar -48 894,98 -3 004 060,39
Avskrivningar under räkenskapsperioden 1 831 905,20 1 183 476,29
Ackumulerade avskrivningar 31.12 4 449 154,70 2 666 144,48
Bokföringsvärde 31.12 11 489 941,08 4 632 897,38
Goodwill
euro 2010 2009
Ökningar 2 156 350,22
Avskrivningar under räkenskapsperioden 215 635,02
Bokföringsvärde 31.12 1 940 715,20

Förskott och pågående projekt

2010 2009
649 404,08 489 027,11
1 332 544,83 635 078,82
-1 086 011,94 -474 701,85
895 936,97 649 404,08
895 936,97 649 404,08

Immateriella tillgångar sammanlagt 14 326 593,25 5 282 301,46

euro 2010 2009 Anskaffningsutgift 1.1 4 963 808,37 4 963 808,37

Anskaffningsutgift 31.12 6 593 808,38 4 963 808,37 Uppskrivningar 1.1 och 31.12 5 898 350,58 5 898 350,58 Bokföringsvärde 31.12 12 492 158,96 10 862 158,95

euro 2010 2009 Anskaffningsutgift 1.1 281 265 518,87 161 787 884,72

Överföringar från övriga balansposter 46 011 834,85 120 412 614,91 Minskningar -1 294 909,79 -934 980,76 Anskaffningsutgift 31.12 351 864 925,48 281 265 518,87 Ackumulerade avskrivningar 1.1 45 695 766,87 39 886 422,53 Avskrivningar på minskningar -1 294 909,79 -934 980,76 Avskrivningar under räkenskapsperioden 8 731 344,91 6 744 325,10 Ackumulerade avskrivningar 31.12 53 132 201,99 45 695 766,87 Uppskrivningar 1.1 och 31.12 26 530 709,60 26 530 709,60 Bokföringsvärde 31.12 325 263 433,09 262 100 461,60

euro 2010 2009 Anskaffningsutgift 1.1 12 377 381,21 26 203 448,54 Ökningar 749 920,25 79 237,55 Överföringar från övriga balansposter 9 474 211,15 2 305 586,64 Minskningar -2 613 492,40 -16 210 891,52 Anskaffningsutgift 31.12 19 988 020,21 12 377 381,21 Ackumulerade avskrivningar 1.1 8 042 945,92 22 179 240,53 Avskrivningar på minskningar -2 613 492,40 -16 196 979,98 Avskrivningar under räkenskapsperioden 2 399 157,29 2 060 685,37 Ackumulerade avskrivningar 31.12 7 828 610,81 8 042 945,92 Bokföringsvärde 31.12 12 159 409,40 4 334 435,29

Ökningar 1 630 000,01

Ökningar 25 882 481,55

  1. Materiella anläggningstillgångar

Mark- och vattenområden

Byggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

65

Ändrings- och ombyggnadsutgifter för hyrda lokaliteter

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1 14 983 232,74 17 913 104,73
Ökningar 417 934,96 374 651,86
Minskningar -1 006 782,92 -3 304 523,85
Anskaffningsutgift 31.12 14 394 384,78 14 983 232,74
Ackumulerade avskrivningar 1.1 7 459 420,05 9 132 405,81
Avskrivningar på minskningar -1 006 782,92 -3 304 523,85
Avskrivningar under räkenskapsperioden 1 449 766,75 1 631 538,09
Ackumulerade avskrivningar 31.12 7 902 403,88 7 459 420,05
Bokföringsvärde 31.12 6 491 980,90 7 523 812,69
Övriga materiella tillgångar
euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1 och 31.12. 55 173,49 55 173,49
Bokföringsvärde 31.12 55 173,49 55 173,49
Förskott och pågående anskaffningar
euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1 47 196 170,45 117 963 602,20
Ökningar 13 857 779,39 52 072 031,61
Överföringar till övriga balansposter -55 486 046,00 -122 718 201,55
Minskningar -121 261,81
Anskaffningsutgift 31.12 5 567 903,84 47 196 170,45
Bokföringsvärde 31.12 5 567 903,84 47 196 170,45
Materiella tillgångar sammanlagt 362 030 059,68 332 072 212,47
Uppskrivningar som ingår i balansvärdena
euro 2010 2009
Tomter och markområden 5 898 350,58 5 898 350,58
Byggnader 26 530 709,60 26 530 709,60
Sammanlagt 32 429 060,18 32 429 060,18

Uppskrivningarna av fastigheterna har gjorts mellan åren 1950 och 1984 och de baserar sig på av utomstående värderingsmän utförda värderingar av fastigheterna vid ifrågavarande tidpunkt.

  1. Placeringar

Andelar i företag inom koncernen euro 2010 2009 Anskaffningsutgift 1.1 132 124 134,69 90 508 036,69 Ökningar 81 156 657,30 49 071 707,05 Minskningar -18 801 825,71 -7 455 609,05 Bokföringsvärde 31.12 194 478 966,28 132 124 134,69

67

Övriga aktier och andelar

euro 2010 2009
Anskaffningsutgift 1.1 15 989 824,72 17 546 403,98
Minskningar -0,17 -1 556 579,26
Bokföringsvärde 31.12 15 989 824,55 15 989 824,72

Placeringar sammanlagt 210 468 790,83 148 113 959,41

  1. Kortfristiga fordringar
euro 2010 2009
Räntebärande kundfordringar 41 613 071,57 329 046,11
Räntefria kundfordringar 12 181 228,85 18 179 418,49
Kundfordringar Sammanlagt 53 794 300,42 18 508 464,60

Fordringar av företag inom koncernen

euro 2010 2009
Dividendfordningar 19 931 961,41 34 139 680,06
Lånefordningar 22 387 807,40
Koncernbidragfordningar 12 510 000,00 21 220 000,00
Kontofordringar 23 531 955,14 13 594 560,42
Kundfordningar 2 081 179,89 2 117 556,58
Resultatregleringar 499 277,09
Övriga kortfristiga fordringar 332 358,11
Sammanlagt 58 055 096,44 94 291 239,66

De väsentliga posterna bland aktiva resultatregleringar

euro 2010 2009
Inkomstskatter 8 307 732,98
Fordringar av samarbete med kreditkortbolag 1 172 458,65 936 949,17
Rabatter 1 016 268,13 624 705,70
Lönebikostnader 1 079 693,00 720 000,00
Finansiella intäkter 340 024,51 990 185,50
Övriga resultatregleringar 1 271 141,63 504 969,84
Sammanlagt 13 187 318,90 3 776 810,21

13. Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar bankdepositioner och kontanta medel. Deras bokföringsvärde motsvarar deras marknadsvärde.

  1. Förändringar i eget kapital
euro 2010 2009
Aktiekapital
A-aktier 1.1 61 255 126,00 53 164 098,00
Aktieemission 8 091 028,00
A-aktier 31.12 61 255 126,00 61 255 126,00
B-aktier 1.1 80 932 780,00 70 242 574,00
Aktieemission 104 094,00 10 690 206,00
B-aktier 31.12 81 036 874,00 80 932 780,00
Aktiekapital Sammanlagt 142 292 000,00 142 187 906,00
Överkursfond 1.1. och 31.12. 186 346 445,72 186 346 445,72
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 1.1 248 360 920,00 126 210 600,00
Aktieemission 1 349 578,71 122 150 320,00
Fonden för inbetalt fritt eget kapital 31.12 249 710 498,71 248 360 920,00
Övriga fonder 1.1 och 31.12 43 728 921,17 43 728 921,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 182 873 992,51 157 124 932,64
Dividendutdelning -51 187 646,16 -38 039 220,22
Återföring av outnyttjade dividender i eget kapital 123 747,21 78 410,03
Försäljning av egna aktier 5 130 789,80
Aktiearvoden 314 909,71
Sammanlagt 131 810 093,56 124 609 821,96
Räkenskapsperiodens vinst 21 513 078,07 58 264 170,55
Eget kapital Sammanlagt 775 401 037,23 803 498 185,40
Utdelningsbara medel 31.12.
euro 2010 2009
Övriga fonder 293 439 419,88 292 089 841,17
Vinst från tidigare räkenskapsperioder 131 810 093,56 124 609 821,96
Räkenskapsperiodens vinst 21 513 078,07 58 264 170,55
Sammanlagt 446 762 591,51 474 963 833,68
15. Moderbolagets aktier
Nominellt värde 2,00 euro st st
A-aktier (à 10 röster) 30 627 563 30 627 563
B-aktier (à 1 röst) 40 518 437 40 466 390
Sammanlagt 71 146 000 71 093 953
16. Ackumulerade bokslutsdispositioner
De ackumulerade bokslutsdispositionerna består av ackumulerad avskrivningsdifferens.
17. Kortfristiga skulder
euro 2010 2009
Räntebärande skulder 287 503 888,44 2 476 420,48
Räntefria skulder 166 905 905,13 108 415 289,13
Sammanlagt 454 409 793,57 110 891 709,61
Skulder till företag inom koncernen
euro 2010 2009
Koncernbidragskulder 320 000,00 2 398 000,00
Räntefria leverantörsskulder 786 110,10 1 334 551,91
Räntefria övriga skulder 1 208 258,82 1 134 224,76
Resultatregleringsskulder 123 960,16 9 194,56
Sammanlagt 2 438 329,08 4 875 971,23
  1. De väsentliga posterna i passiva
resultatregleringar
euro 2010 2009
Derivativskulder 41 142 478,42 4 115 162,66
Personalkostnader 29 272 596,75 21 104 607,58
Ränte- och finansiella kostnader 1 530 208,10 953 877,40
Reserv för varureturer 682 727,95
Skatter 187 047,20 926 636,43
Övriga resultatregleringar 1 266 899,94 449 870,93
Sammanlagt 74 081 958,36 27 550 155,00
  1. Ställda säkerheter
euro 2010 2009
Säkerheter ställda för egna förpliktelser Lån Säkerhetsvärde Lån Säkerhetsvärde
Inteckningar beviljade för långfristiga pensionslån 100 000 000,00 200 000 000,00 100 000 000,00 200 000 000,00
Övriga beviljade inteckningar 1 681 879,26 1 681 879,26
Säkerheter ställda för egna förpliktelser sammanlagt 201 681 879,26 201 681 879,26
2010 2009
Säkerheter som ställts för företag inom samma koncern
För hyreslokaliteter 40 055 796,85 39 580 482,96
För övriga förbindelser 25 365 671,97 26 743 108,48
Sammanlagt 65 421 468,82 66 323 591,44
Säkerheter Sammanlagt
Inteckningar 201 681 879,26 201 681 879,26
Borgensförbindelser 65 421 468,82 66 323 591,44
Sammanlagt 267 103 348,08 268 005 470,70
20. Övriga ansvar
euro 2010 2009
Leasingansvar
Betalningar som förfaller inom ett år 6 685 807,52 5 092 184,81
Betalningar som förefaller senare 11 521 411,58 13 075 736,42
Sammanlagt 18 207 219,10 18 167 921,23

Fastighetsinvesteringar

Bolaget är skyldigt att justera avdrag som gäller fastighetsinvesteringar som färdigställts åren 2005–2010, om den momspliktiga användningen av fastigheten minskar under

justeringsperioden. Det sista justeringsåret är 2019. Ansvarsbeloppet är högst 41 371 234 euro. År 2009 var ansvarsbeloppet högst 33 766 370 euro.

Pensionsansvar

Moderbolagens pensionsansvar är försäkrade i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsansvaren är täckta i sin helhet.

Aktier och andelar

Koncernföretag
Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Moderbolagets innehav % % euro euro
Seppälä Oy, Helsingfors 30 000 100 100 EUR 5 046 000,00 13 485 040,15
Stockmann AS, Tallinn 16 200 100 100 EEK 1 022 193,07 25 249 867,81
SIA Stockmann, Riga 1 615 500 100 100 LVL 4 830 564,93 2 621 910,91
SIA Stockmann Centrs, Riga 31 500 63 63 LVL 115 577,78 2 269 966,57
Oy Stockmann Russia Holding Ab, Helsingfors 4 000 100 100 EUR 118 611 270,21 2 683 918,25
Z-Fashion Finland Oy, Helsingfors 50 100 100 EUR 8 483,18 414 878,67
Oy Suomen Pääomarahoitus
Finlands Kapitalfinans Ab, Helsingfors 1 000 100 100 EUR 1 682 000,00 2 267 317,56
UAB Stockmann, Vilnius 52 000 100 100 LTL 9 497 539,88 2 048 865,31
Stockmann Sverige AB, Stockholm 100 000 100 100 SEK 48 843 170,23 79 492 649,66
Kiinteistö Oy Friisinkeskus II, Esbo 1 948 97 97 EUR 612 348,47 734 296,27
Kiinteistö Oy Muuntajankatu 4, Helsingfors 50 100 100 EUR 3 271 810,81 2 190 129,19
Kiinteistö Oy Stävö, Helsingfors 50 100 100 EUR 8 500,00 8 552,53
Oy Hullut Päivät-Galna Dagar Ab, Helsingfors 40 100 100 EUR 11 000,00 10 998,49
Espoon Autotalo Oy, Esbo 400 100 100 EUR 463 038,09 35 018,01
TF-Autokeskus Oy, Vanda 600 100 100 EUR 455 469,63 293 760,06
Moderbolagets innehav av koncernföretag totalt 194 478 966,28 133 807 169,44
Antal Andel av Andel av Va- Bokförings- Eget
aktierna rösterna luta värde kapital
Dotterbolagens innehav % % euro euro
ZAO Stockmann, Moskva 2 000 100 100 RUB 587 082,46 -5 578 296,65
Oy Stockmann Russia Finance Ab, Helsingfors 40 000 100 100 EUR 783 594,10 3 511 021,55
Stockmann Stp Centre Ltd, S:t Petersburg 5 100 100 RUB 13 037 388,43 51 577 385,61
TOV Stockmann, Kiev 1 100 100 EUR 1 306 258,62 300 397,00
AB Lindex, Göteborg 68 750 000 100 100 SEK 894 837 077,81 131 751 747,59
AB Lindex innehav av dotterbolagen
Lindex Sverige AB, Göteborg 36 000 100 100 SEK
Lindex AS, Oslo 200 000 100 100 NOK
Lindex Oy, Helsingfors 13 000 100 100 EUR
Lindex Oü, Tallinn 100 100 EEK
Lindex SIA, Riga 100 100 LVL
Lindex UAB, Vilnius 100 100 LTL
Lindex s.r.o, Prag 200 100 100 CZK
AB Espevik, Alingsås 1 000 100 100 SEK
Espevik i Sverige AB, Göteborg 400 000 100 100 SEK
Lindex H.K. Ltd, Hong Kong 9 900 99 99 HKD
Shanghai Lindex Consulting Company Ltd,
Shanghai 100 100 CNY
Lindex Financial Services AB, Göteborg 13 230 100 100 SEK
Lindex India Private Ltd, New Delhi 10 000 100 100 INR
It will be fit AB, Göteborg 1 000 100 100 SEK
Lindex Slovakien 100 100 SEK
Lindex Poland 100 SEK
Dotterbolagens innehav av koncernföretag totalt 910 551 401,42 181 562 255,10
Koncernföretag totalt 1 105 030 367,70 315 369 424,54
Antal Andel av Va- Bokförings
aktierna luta värde
Joint ventures % euro
Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo 1 029 15,6 EUR 4 885 082,78

Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 5 510 727,30 Joint ventures totalt 10 395 810,08

Aktier i joint ventures redovisas i koncernen så, att i koncernens balansräkning upptas i stället för aktierna den andel av tillgångarna och skulderna i joint ventures som motsvarar koncernens ägarandel.

Övriga företag

Antal Andel av Va- Bokförings
aktierna luta värde
Moderbolagets innehav % euro
Kiinteistö Oy Raitinkartano, Esbo 1 029 15,6 EUR 5 532 884,94
Kiinteistö Oy Tapiolan Säästötammi Fastighets
Ab, Esbo 3 125 37,8 EUR 6 241 944,22
Tuko Logistics Oy, Kervo 600 10,0 EUR 3 763 117,75
Övriga 451 877,64
Moderbolagets innehav i övriga företag totalt 15 989 824,55

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV MODERBOLAGETS VINST

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2010 uppgick de utdelningsbara medlen till 446,8 miljoner euro.

Enligt moderbolagets balansräkning 31.12.2010 står följande belopp till bolagsstämmans förfogande:

- odisponerade vinstmedel från tidigare år inklusive dispositionsfond
och fonden för investerat fritt eget kapital 425 249 513,44
- räkenskapsperiodens vinst 21 513 078,07
446 762 591,51
Styrelsen föreslår att nämnda belopp disponeras enligt följande:
- till de uteliggande 71 146 000 aktierna utbetalas
0,82 euro/aktie i dividend för år 2010 58 339 720,00
- i dispositionsfond, fonden för investerat fritt eget kapital
och på vinstmedelskontot kvarlämnas 388 422 871,51
446 762 591,51

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna dividendutdelningen inte bolagets betalningsförmåga.

Helsingfors den 9 februari 2011

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter av verksamhetsberättelsen och bokslutet

STYRELSEN

Christoffer Taxell

Kaj-Gustaf Bergh Erkki Etola Eva Liljeblom Kari Niemistö
Charlotta Tallqvist-Cederberg Carola Teir-Lehtinen Henry Wiklund
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Hannu Penttilä
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Helsingfors den 16 februari 2011

Jari Härmälä Henrik Holmbom

REVISIONSBERÄTTELSE

Till Stockmann Oyj Abp:s bolagsstämma

Vi har reviderat Stockmann Oyj Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2010 – 31.12.2010. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter till bokslutet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

Revisorns skyldigheter

Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

En revision innefattar olika åtgärder för att inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av lämpligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.

Utlåtande om koncernbokslutet

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

Helsingfors den 16 februari 2011

CGR CGR

Jari Härmälä Henrik Holmbom

Talk to a Data Expert

Have a question? We'll get back to you promptly.